(1)

Enligt förordning (EG) nr 1924/2006 är hälsopåståenden om livsmedel förbjudna, såvida de inte har godkänts av kommissionen i enlighet med den förordningen och ingår i en förteckning över tillåtna påståenden.

(2)

I förordning (EG) nr 1924/2006 fastställs också att livsmedelsföretagare ska sända ansökningar om godkännande av hälsopåståenden till den behöriga nationella myndigheten i en medlemsstat. Den behöriga nationella myndigheten ska vidarebefordra giltiga ansökningar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) för en vetenskaplig bedömning samt till kommissionen och medlemsstaterna för kännedom.

(3)

Livsmedelsmyndigheten ska avge ett yttrande om hälsopåståendet i fråga.

(4)

Kommissionen ska fatta beslut om huruvida hälsopåståenden ska godkännas med beaktande av livsmedelsmyndighetens yttrande.

(5)

Efter en ansökan från DuPont Nutrition Biosciences ApS, inlämnad i enlighet med artikel 13.5 i förordning (EG) nr 1924/2006, ombads livsmedelsmyndigheten avge ett yttrande om de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående om Bifidobacterium animalis subsp. lactis Bi-07 (Bi-07) och bidrag till ökad laktosnedbrytning (Fråga nr EFSA-Q-2020-00024). Det påstående som sökanden föreslog hade följande lydelse: ”Bifidobacterium animalis subsp. lactis Bi-07 bidrar till att förbättra laktosnedbrytning hos individer som har problem med att bryta ner laktos”.

(6)

Kommissionen, medlemsstaterna och sökanden tog emot det vetenskapliga yttrandet (2) om påståendet från livsmedelsmyndigheten, som på grundval av de framlagda uppgifterna fann att ett orsakssamband inte kunde fastställas mellan intag av Bifidobacterium animalis subsp. lactis Bi-07 och en gynnsam fysiologisk effekt (dvs. förbättrade symtom vid försämrad förmåga att bryta ner laktos) hos individer som lider av försämrad förmåga att bryta ner laktos. Eftersom hälsopåståendet inte uppfyller kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 för upptagande i unionsförteckningen över tillåtna påståenden bör det inte godkännas.

(7)

Efter en ansökan från Tchibo GmbH, inlämnad enligt artikel 13.5 i förordning (EG) nr 1924/2006, ombads livsmedelsmyndigheten avge ett yttrande om de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående om C21-kaffe och skydd mot DNA-strängbrott (fråga nr EFSA-Q-2019-00423). Det påstående som sökanden föreslog hade följande lydelse: ”Ett regelbundet intag av C21-kaffe bidrar till att bibehålla DNA i kroppens celler intakt”.

(8)

Kommissionen, medlemsstaterna och sökande tog emot det vetenskapliga yttrandet (3) om påståendet från livsmedelsmyndigheten, som på grundval av de framlagda uppgifterna fann att ett orsakssamband inte kunde fastställas mellan intag av C21-kaffe och skydd mot DNA-strängbrott. Eftersom hälsopåståendet inte uppfyller kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 för upptagande i unionsförteckningen över tillåtna påståenden bör det inte godkännas.

(9)

Efter en ansökan från NattoPharma ASA, inlämnad enligt artikel 13.5 i förordning (EG) nr 1924/2006, ombads livsmedelsmyndigheten avge ett yttrande om de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående om MenaQ7® och bibehållande av artärernas elastiska egenskaper (fråga nr EFSA-Q-2019-00229). Det påstående som sökanden föreslog hade följande lydelse: ”MenaQ7®, vitamin K2 som menakinon-7, förbättrar arteriell spänst”.

(10)

Kommissionen, medlemsstaterna och sökande tog emot det vetenskapliga yttrandet (4) om påståendet från livsmedelsmyndigheten, som på grundval av de framlagda uppgifterna fann att ett orsakssamband inte kunde fastställas mellan intag av MenaQ7® och bibehållande av artärernas elastiska egenskaper. Eftersom hälsopåståendet inte uppfyller kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 för upptagande i unionsförteckningen över tillåtna påståenden bör det inte godkännas.

(11)

De synpunkter som DuPont Nutrition Biosciences ApS och Tchibo GmbH lämnat till kommissionen i enlighet med artikel 16.6 i förordning (EG) nr 1924/2006 har beaktats vid antagandet av den här förordningen.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Förordning nr 19/65/EEG ger kommissionen befogenhet att genom förordning tillämpa artikel 101.3 i fördraget på vissa grupper av vertikala avtal och motsvarande samordnade förfaranden som omfattas av artikel 101.1 i fördraget.

(2)

I kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 (3) definieras en grupp av vertikala avtal som kommissionen har ansett normalt sett uppfylla villkoren i artikel 101.3 i fördraget. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EU) nr 330/2010, som upphör att gälla den 31 maj 2022, har överlag varit positiva, vilket framgår av utvärderingen av den förordningen. Mot bakgrund av dessa erfarenheter och ny utveckling på marknaden, såsom e-handelns tillväxt, samt nya eller mer utbredda typer av vertikala avtal är det lämpligt att anta en ny gruppundantagsförordning.

(3)

Den grupp av avtal som normalt sett kan anses uppfylla villkoren i artikel 101.3 i fördraget omfattar vertikala avtal om inköp eller försäljning av varor eller tjänster när dessa avtal ingås mellan icke konkurrerande företag, mellan vissa konkurrenter eller av vissa sammanslutningar av varudetaljister. Gruppen omfattar även vertikala avtal som innehåller kompletterande bestämmelser om överlåtelse eller användning av immateriella rättigheter. Begreppet ”vertikala avtal” bör även anses omfatta motsvarande samordnade förfaranden.

(4)

För tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget genom förordning är det inte nödvändigt att fastställa vilka vertikala avtal som kan omfattas av artikel 101.1 i fördraget. Vid en individuell bedömning av avtal på grundval av artikel 101.1 i fördraget måste hänsyn tas till flera faktorer, särskilt marknadsstrukturen på leverans- och inköpssidan.

(5)

Den gruppundantagsförmån som fastställs genom denna förordning bör begränsas till vertikala avtal som med tillräcklig säkerhet kan antas uppfylla villkoren i artikel 101.3 i fördraget.

(6)

Vissa typer av vertikala avtal kan öka den ekonomiska effektiviteten inom en produktions- eller distributionskedja genom att möjliggöra bättre samordning mellan de deltagande företagen. Avtalen kan i synnerhet minska parternas transaktions- och distributionskostnader och optimera deras försäljnings- och investeringsnivåer.

(7)

Sannolikheten för att sådana effektivitetsfrämjande verkningar uppväger de konkurrenshämmande verkningar som kan uppstå till följd av begränsningar i vertikala avtal beror på de avtalsslutande företagens marknadsinflytande och, i synnerhet, på i vilken utsträckning dessa företag utsätts för konkurrens från andra leverantörer av varor eller tjänster som köparna betraktar som likvärdiga eller utbytbara med tanke på produkternas egenskaper, pris och avsedda användning.

(8)

Om den andel av den relevanta marknaden som innehas av vart och ett av de avtalsslutande företagen inte överstiger 30 %, kan det presumeras att vertikala avtal som inte innehåller vissa typer av allvarliga konkurrensbegränsningar i allmänhet bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås.

(9)

Över marknadsandelströskeln på 30 % kan det inte presumeras att vertikala avtal som faller inom tillämpningsområdet för artikel 101.1 i fördraget vanligtvis ger upphov till objektiva fördelar av sådan art och omfattning att de kan kompensera för de nackdelar de skapar för konkurrensen. Samtidigt finns det ingen presumtion för att dessa vertikala avtal omfattas av artikel 101.1 i fördraget eller att de inte uppfyller villkoren i artikel 101.3 i fördraget.

(10)

Onlineplattformsekonomin spelar en allt viktigare roll i distributionen av varor och tjänster. Företag som är verksamma inom onlineplattformsekonomin gör det möjligt att bedriva verksamhet på nya sätt, varav vissa är svåra att kategorisera med begrepp som är förknippade med vertikala avtal i den traditionella ekonomin. Onlinebaserade förmedlingstjänster gör det framför allt möjligt för företag att erbjuda andra företag eller slutkonsumenter varor eller tjänster i syfte att underlätta inledandet av direkta transaktioner mellan företag eller mellan företag och slutkonsumenter. Avtal om tillhandahållande av onlinebaserade förmedlingstjänster är vertikala avtal och bör därför kunna omfattas av det gruppundantag som fastställs i denna förordning, förutsatt att de uppfyller de villkor som anges häri.

(11)

Den definition av onlinebaserade förmedlingstjänster som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 (4) bör anpassas inom ramen för denna förordning. För att återspegla tillämpningsområdet för artikel 101 i fördraget bör den definition som används i denna förordning särskilt avse företag. Definitionen bör också omfatta onlinebaserade förmedlingstjänster som underlättar inledandet av direkta transaktioner mellan företag samt sådana som underlättar inledandet av direkta transaktioner mellan företag och slutkonsumenter.

(12)

Dubbel återförsäljning avser det scenario där en leverantör säljer varor eller tjänster inte bara i tidigare handelsled utan även i senare handelsled och därmed konkurrerar med sina oberoende återförsäljare. I det scenariot är, i avsaknad av särskilt allvarliga begränsningar och förutsatt att köparen inte konkurrerar med leverantören i tidigare handelsled, den potentiella negativa inverkan av det vertikala avtalet på konkurrensförhållandet mellan leverantör och köpare i senare handelsled mindre påtaglig än det vertikala avtalets potentiella positiva inverkan på konkurrensen i allmänhet i tidigare eller senare handelsled. Denna förordning bör därför undanta vertikala avtal som ingås i sådana scenarier med dubbel återförsäljning.

(13)

Informationsutbytet mellan en leverantör och en köpare kan bidra till vertikala avtals konkurrensfrämjande verkningar, särskilt när det gäller optimering av produktions- och distributionsprocesser. Vid dubbel återförsäljning kan dock utbytet av vissa typer av information ge upphov till horisontella farhågor. Därför bör denna förordning endast undanta informationsutbyte mellan en leverantör och en köpare i ett scenario med dubbel återförsäljning, där informationsutbytet är både direkt kopplat till genomförandet av det vertikala avtalet och nödvändigt för att förbättra produktionen eller distributionen av avtalsvarorna eller avtalstjänsterna.

(14)

Logiken bakom att undanta vertikala avtal i scenarier med dubbel återförsäljning gäller inte vertikala avtal som rör tillhandahållande av onlinebaserade förmedlingstjänster där leverantören av de onlinebaserade förmedlingstjänsterna också är ett konkurrerande företag på den relevanta marknaden för försäljning av de förmedlade varorna eller tjänsterna. Leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster som har en sådan hybridfunktion kan ha förmåga och incitament att påverka resultatet av konkurrensen på den relevanta marknaden för försäljning av de förmedlade varorna eller tjänsterna. Därför bör denna förordning inte undanta sådana vertikala avtal.

(15)

Denna förordning bör inte undanta vertikala avtal innehållande begränsningar som sannolikt kommer att begränsa konkurrensen och skada konsumenterna, eller som inte är absolut nödvändiga för att uppnå de effektivitetsfrämjande verkningarna. I synnerhet bör gruppundantaget enligt denna förordning inte gälla för vertikala avtal som innehåller vissa typer av allvarliga konkurrensbegränsningar, såsom lägsta priser och fasta återförsäljningspriser samt vissa typer av områdesskydd, inbegripet förhindrande av effektiv användning av internet för försäljning eller vissa begränsningar av onlinemarknadsföring. Begränsningar av onlineförsäljning och onlinemarknadsföring bör därför omfattas av det gruppundantag som fastställs i denna förordning, under förutsättning att de inte direkt eller indirekt, ensamma eller i kombination med andra faktorer under parternas kontroll, syftar till att hindra köparen eller köparens kunder från att effektivt använda internet för att sälja avtalsvarorna eller avtalstjänsterna till vissa områden eller kunder, eller att förhindra användningen av en hel onlinemarknadsföringskanal, såsom prisjämförelsetjänster eller sökmotorreklam. Till exempel bör begränsningar av onlineförsäljning inte omfattas av det gruppundantag som fastställs i denna förordning, om deras syfte är att avsevärt minska den sammanlagda volymen av onlineförsäljning av avtalsvarorna eller avtalstjänsterna på den relevanta marknaden eller konsumenternas möjlighet att köpa avtalsvarorna eller avtalstjänsterna online. Vid klassificeringen av en begränsning som särskilt allvarlig i den mening som avses i artikel 4 e kan hänsyn tas till begränsningens innehåll och sammanhang, men klassificeringen bör inte vara beroende av marknadsspecifika omständigheter eller parternas individuella särdrag.

(16)

Denna förordning bör inte undanta begränsningar som inte med tillräcklig säkerhet kan antas uppfylla villkoren i artikel 101.3 i fördraget. Framför allt bör gruppundantaget förenas med vissa villkor för att säkerställa tillträde till och förebygga samordning på den relevanta marknaden. I detta syfte bör undantaget för konkurrensklausuler begränsas till klausuler som inte har en längre varaktighet än fem år. Avtalsbestämmelser som innebär att medlemmarna i ett selektivt distributionssystem är skyldiga att avstå från försäljning av särskilda konkurrerande leverantörers varumärken bör inte heller omfattas av denna förordning. Denna förordning bör inte omfatta paritetsklausuler i detaljhandelsledet som innebär att köpare av onlinebaserade förmedlingstjänster inte erbjuder, säljer eller återförsäljer varor eller tjänster till slutanvändare på gynnsammare villkor via konkurrerande onlinebaserade förmedlingstjänster.

(17)

Marknadsandelströskeln, det faktum att vissa vertikala avtal inte undantas, och de villkor som föreskrivs i denna förordning säkerställer vanligtvis att de avtal som omfattas av gruppundantaget inte ger de deltagande företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel beträffande en väsentlig del av varorna eller tjänsterna i fråga.

(18)

I kraft av artikel 29.1 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (5) kan kommissionen återkalla undantaget enligt denna förordning om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal på vilket det gruppundantag som fastställs i denna förordning är tillämpligt ändå har verkningar som är oförenliga med artikel 101.3 i fördraget. En medlemsstats konkurrensmyndighet får återkalla undantaget enligt denna förordning om villkoren i artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1/2003 är uppfyllda.

(19)

Om kommissionen eller en medlemsstats konkurrensmyndighet återkallar undantaget enligt denna förordning, har den bevisbördan för att det vertikala avtalet i fråga omfattas av artikel 101.1 i fördraget och att avtalet inte uppfyller minst ett av de fyra villkoren i artikel 101.3 i fördraget.

(20)

Särskilt viktigt för bedömningen av om undantaget enligt denna förordning bör återkallas enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1/2003 är de konkurrenshämmande verkningar som kan uppstå till följd av förekomsten av parallella nät av vertikala avtal som har liknande verkningar och som väsentligt begränsar tillträdet till eller konkurrensen på en relevant marknad. Sådana kumulativa verkningar kan i synnerhet uppstå när det gäller exklusiv distribution, exklusiv leverans, selektiv distribution, paritetsklausuler och konkurrensklausuler.

(21)

För att förstärka övervakningen av parallella nät av vertikala avtal som har liknande konkurrenshämmande verkningar och som täcker mer än 50 % av en viss marknad, kan kommissionen genom förordning förklara att denna förordning inte är tillämplig på vertikala avtal som innehåller specifika begränsningar med avseende på den berörda marknaden, vilket innebär att artikel 101 i fördraget åter blir fullt ut tillämplig på sådana avtal.

(1)

Den tjeckiska språkversionen av bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 (2) innehåller fel i kapitel 7 avsnitt 7.2 underavsnitt 7.2.1 punkt 7.2.1.1.2 första stycket led 1 och andra stycket vilka ändrar bestämmelsernas innebörd.

(2)

Den tjeckiska språkversionen av förordning (EU) nr 1300/2014 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/797.

(1)

Den 6 juni 2019 bemyndigade rådet kommissionen att på unionens vägnar delta i förhandlingarna om ett andra tilläggsprotokoll till Europarådets konvention om it-brottslighet (Cets nr 185) (konventionen om it-brottslighet).

(2)

Det andra tilläggsprotokollet till konventionen om it-brottslighet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis (protokollet) antogs av Europarådets ministerkommitté den 17 november 2021 och är tänkt att öppnas för undertecknande den 12 maj 2022.

(3)

Bestämmelserna i protokollet faller inom ett område som i stor utsträckning omfattas av gemensamma regler i den mening som avses i artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), inbegripet instrument som underlättar straffrättsligt samarbete och samtidigt säkerställer miniminormer för processuella rättigheter samt uppgiftsskydd och integritetsskydd.

(4)

Kommissionen har också lagt fram lagstiftningsförslag till en förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och ett direktiv om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden, varigenom bindande gränsöverskridande europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder införs som ska ställas direkt till en företrädare för en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat.

(5)

Genom sitt deltagande i förhandlingarna om protokollet säkerställde kommissionen att det var förenligt med relevanta gemensamma unionsregler.

(6)

Ett antal förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden vad gäller protokollet krävs för att säkerställa att protokollet är förenligt med unionsrätten och unionens politik. Andra är relevanta för att säkerställa en enhetlig tillämpning av protokollet bland unionens medlemsstater som är parter i protokollet (medlemsstater som är parter) i deras förbindelser med tredjeländer som är parter i protokollet (tredjeländer som är parter), liksom en effektiv tillämpning av protokollet.

(7)

De förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden som medlemsstaterna får vägledning om i bilagan till detta beslut påverkar inte andra förbehåll eller förklaringar som de kan tänkas vilja göra individuellt i de fall detta medges enligt protokollet.

(8)

Medlemsstater som inte lämnar förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden i enlighet med bilagan till detta beslut vid tidpunkten för undertecknandet bör göra detta när de deponerar sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument avseende protokollet.

(9)

Efter undertecknandet och ratificeringen, godtagandet eller godkännandet av protokollet bör medlemsstaterna dessutom följa de anvisningar som anges i bilagan till detta beslut.

(10)

Protokollet föreskriver snabba förfaranden som förbättrar den gränsöverskridande tillgången till elektroniska bevis och säkerställer en hög skyddsnivå. Därför kommer dess ikraftträdande att bidra till kampen mot it-brottslighet och andra former av brottslighet på global nivå genom att underlätta samarbete mellan medlemsstater som är parter och tredjeländer som är parter, säkerställa en hög skyddsnivå för enskilda och ge förutsättningar att lösa lagkonflikter.

(11)

Protokollet föreskriver lämpliga skyddsåtgärder i linje med kraven för internationella överföringar av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (2). Dess ikraftträdande kommer därför att bidra till att främja unionens dataskyddsstandarder på global nivå, underlätta dataflöden mellan medlemsstater som är parter och tredjeländer som är parter och säkerställa att medlemsstater som är parter fullgör sina skyldigheter enligt unionens dataskyddsregler.

(12)

Dessutom kommer det snabba ikraftträdandet av protokollet att bekräfta att konventionen om it-brottslighet är den viktigaste multilaterala ramen för kampen mot it-brottslighet.

(13)

Unionen kan inte underteckna protokollet, eftersom endast stater kan bli parter i det.

(14)

Medlemsstaterna bör därför bemyndigas att samfällt och i unionens intresse underteckna protokollet.

(15)

Medlemsstaterna uppmuntras att underteckna protokollet under undertecknandeceremonin, eller så snart som möjligt därefter.

(16)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) och avgav ett yttrande den 21 januari 2022.

(17)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(18)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(19)

De giltiga versionerna av protokollet är den engelska och den franska versionen av texten, som antogs av Europarådets ministerkommitté den 17 november 2021.

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/123 (2) inrättas en nätverksstyrelse som ska övervaka och styra utförandet av nätverksfunktioner för flygledningstjänst. Genom förordningen inrättas också en europeisk samordningscell för luftfartskriser för att säkerställa en effektiv krishantering på nätverksnivå.

(2)

Enligt artikel 18.7 och artikel 19.2 i genomförandeförordning (EU) 2019/123 ska kommissionen utse ledamöter och deras suppleanter till styrelsen och samordningscellen för luftfartskriser på förslag från deras organisationer, Europeiska försvarsbyrån eller Eurocontrol.

(3)

Ordföranden, vice ordförandena, ledamöterna i nätverksstyrelsen och deras suppleanter samt medlemmarna i den europeiska samordningscellen för luftfartskriser och deras suppleanter utsågs genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2168 (3) för perioden 2020–2024.

(4)

Under 2020 togs i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2201 (4) hänsyn till ett antal förslag från de utsedda myndigheter som anges i artikel 18.7 och artikel 19.2 i genomförandeförordning (EU) 2019/123 om utnämningar till både nätverksstyrelsen och den europeiska samordningscellen för luftfartskriser.

(5)

Efter ikraftträdandet av genomförandebeslut (EU) 2020/2201 mottog kommissionen ett antal förslag till nya utnämningar till både nätverksstyrelsen och den europeiska samordningscellen för luftfartskriser.

(6)

Bland de inkomna förslagen fanns ett från Eurocontrol som nominerade fyra företrädare för leverantörer av flygtrafiktjänster från associerade länder för 2022 och 2023. Kommissionen bör godta dessa nomineringar endast för 2022 för att möjliggöra rotation av företrädare för associerade länder under de följande åren, i enlighet med artikel 18.7 i genomförandeförordning (EU) 2019/123.

(7)

Ett förslag från luftrummets användare om en ny röstberättigad medlem, och en vice ordförande som företräder luftrummets användare, uppfyller endast delvis de nödvändiga kvalifikationer som krävs för denna post eftersom operativ erfarenhet krävs. Utnämningen ska därför tidsbegränsas till den 31 december 2022 för att ge luftrummets användare mer tid att lämna in ett förslag på en företrädare från och med den 1 januari 2023 som bättre uppfyller kraven för denna tjänst.

(8)

Alla personer som föreslås för utnämning bör från och med ikraftträdandet av detta beslut ersätta de personer som utnämndes genom genomförandebeslut (EU) 2019/2168, ändrat genom genomförandebeslut (EU) 2020/2201.

(9)

Detta beslut bör träda i kraft så snart som möjligt för att nya utnämningar ska kunna ansluta sig till nätverkets styrelse vid dess nästa möte.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för det gemensamma luftrummet.

(1)

I förordning (EU) 2021/953 fastställs en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) i syfte att underlätta för innehavarna att utöva sin rätt till fri rörlighet under covid-19-pandemin. Förordningen är också avsedd att bidra till att på ett samordnat sätt gradvis upphäva de inskränkningar i den fria rörligheten som i enlighet med unionsrätten har införts av medlemsstaterna för att begränsa spridningen av SARS-CoV-2.

(2)

Enligt förordning (EU) 2021/953 kan covid-19-intyg som utfärdas av tredjeländer för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar godtas om kommissionen anser att de utfärdas i enlighet med standarder som ska betraktas som likvärdiga med dem som fastställs i den förordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/954 (2) måste medlemsstaterna dessutom tillämpa bestämmelserna i förordning (EU) 2021/953 på tredjelandsmedborgare som inte omfattas av den förordningens tillämpningsområde, men som lagligen vistas eller är bosatta på deras territorium och som har rätt att resa till andra medlemsstater i enlighet med unionsrätten. Ett konstaterande om likvärdighet i detta beslut bör därför gälla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. På samma sätt bör, på grundval av förordning (EU) 2021/954, ett sådant konstaterande om likvärdighet även gälla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorium på de villkor som fastställs i den förordningen.

(3)

Den 8 februari 2022 lämnade Republiken Seychellerna utförlig information till kommissionen om utfärdandet av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 inom ramen för systemet ”Travizory Health Credential”. Republiken Seychellerna informerade kommissionen om sin uppfattning att dess covid-19-intyg utfärdas i enlighet med en standard och ett tekniskt system som är interoperabla med det tillitsramverk som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 och som möjliggör kontroll av intygens äkthet, giltighet och integritet. Republiken Seychellerna informerade kommissionen om att intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna i enlighet med systemet ”Travizory Health Credential” innehåller de uppgifter som anges i bilagan till förordning (EU) 2021/953.

(4)

Republiken Seychellerna informerade även kommissionen om att den godtar intyg om vaccination, testning och tillfrisknande som utfärdas av medlemsstaterna och EES-länderna i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(5)

Den 5 april 2022 genomförde kommissionen på Republiken Seychellernas begäran tekniska tester som visade att de intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna är i överensstämmelse med systemet ”Travizory Health Credential” som är interoperabelt med det tillitsramverk som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 och som möjliggör kontroll av intygens äkthet, giltighet och integritet. Kommissionen bekräftade också att de intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna i enlighet med systemet ”Travizory Health Credential” innehåller de nödvändiga uppgifterna.

(6)

Vidare informerade Republiken Seychellerna kommissionen om att landet utfärdar interoperabla vaccinationsintyg för covid-19-vacciner. Dessa vacciner omfattar för närvarande Comirnaty, Spikevax, Covishield, COVID-19 Vaccine Janssen, Sputnik V och BBIBP-CorV.

(7)

Republiken Seychellerna informerade också kommissionen om att landet utfärdar interoperabla testintyg för nukleinsyraamplifieringstester och för antigentester som förtecknas i den gemensamma och uppdaterade förteckning över covid-19-antigentester som godkänts av den hälsosäkerhetskommitté som inrättats genom artikel 17 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU (3), på grundval av rådets rekommendation av den 21 januari 2021 (4).

(8)

Vidare informerade Republiken Seychellerna kommissionen om att landet utfärdar interoperabla intyg om tillfrisknande. Dessa intyg är giltiga i högst 180 dagar från dagen för det första positiva testresultatet.

(9)

Republiken Seychellerna informerade också kommissionen om att när intyg kontrolleras i Seychellerna kommer de personuppgifter som ingår i dem att behandlas endast för att kontrollera och bekräfta innehavarens vaccination, testresultat eller tillfrisknande, och de kommer inte att lagras efteråt.

(10)

Således föreligger de nödvändiga förutsättningarna för att fastställa att intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna i enlighet med systemet ”Travizory Health Credential” ska betraktas som likvärdiga med dem som utfärdas i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(11)

Därför bör de intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken Seychellerna i enlighet med systemet ”Travizory Health Credential” godtas på de villkor som anges i artiklarna 5.5, 6.5 och 7.8 i förordning (EU) 2021/953.

(12)

För att detta beslut ska träda i kraft bör Republiken Seychellerna anslutas till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953.

(13)

För att skydda unionens intressen, särskilt på folkhälsoområdet, får kommissionen använda sina befogenheter för att tillfälligt eller slutgiltigt upphäva detta beslut om villkoren i artikel 8.2 i förordning (EU) 2021/953 inte längre är uppfyllda.

(14)

För att så snart som möjligt ansluta Republiken Seychellerna till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 14 i förordning (EU) 2021/953.

(1)

I förordning (EU) 2021/953 fastställs en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) i syfte att underlätta för innehavarna att utöva sin rätt till fri rörlighet under covid-19-pandemin. Förordningen är också avsedd att bidra till att på ett samordnat sätt gradvis upphäva de inskränkningar i den fria rörligheten som i enlighet med unionsrätten har införts av medlemsstaterna för att begränsa spridningen av SARS-CoV-2.

(2)

Enligt förordning (EU) 2021/953 kan covid-19-intyg som utfärdas av tredjeländer för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar godtas om kommissionen anser att de utfärdas i enlighet med standarder som ska betraktas som likvärdiga med dem som fastställs i den förordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/954 (2) måste medlemsstaterna dessutom tillämpa bestämmelserna i förordning (EU) 2021/953 på tredjelandsmedborgare som inte omfattas av den förordningens tillämpningsområde, men som lagligen vistas eller är bosatta på deras territorium och som har rätt att resa till andra medlemsstater i enlighet med unionsrätten. Ett konstaterande om likvärdighet i detta beslut bör därför gälla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Socialistiska republiken Vietnam för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. På samma sätt bör, på grundval av förordning (EU) 2021/954, ett sådant konstaterande om likvärdighet även gälla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Socialistiska republiken Vietnam för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorium på de villkor som fastställs i den förordningen.

(3)

Den 22 oktober 2021 lämnade Socialistiska republiken Vietnam utförlig information till kommissionen om utfärdandet av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 inom ramen för systemet ”

(4)

Socialistiska republiken Vietnam informerade även kommissionen om att den godtar intyg om vaccination, nukleinsyraamplifieringstest och tillfrisknande som utfärdas av medlemsstaterna och EES-länderna i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(5)

Den 14 april 2022 genomförde kommissionen på Socialistiska republiken Vietnams begäran tekniska tester som visade att de intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Socialistiska republiken Vietnam är i överensstämmelse med systemet ”

(6)

Vidare informerade Socialistiska republiken Vietnam kommissionen om att landet utfärdar interoperabla vaccinationsintyg för covid-19-vacciner. Dessa omfattar för närvarande Comirnaty, Spikevax, BBIBR COr-V, Vaccine Abdala, Hayat-Vax, COVID-19 Vaccine Janssen, Sputnik V och Vaxzevria.

(7)

Socialistiska republiken Vietnam informerade också kommissionen om att landet utfärdar interoperabla testintyg för nukleinsyraamplifieringstest men inte för antigensnabbtester.

(8)

Vidare informerade Socialistiska republiken Vietnam kommissionen om att landet utfärdar interoperabla intyg om tillfrisknande. Dessa intyg är giltiga i högst 180 dagar från dagen för det första positiva testresultatet.

(9)

Socialistiska republiken Vietnam informerade också kommissionen om att när intyg kontrolleras i Vietnam kommer de personuppgifter som ingår i dem att behandlas endast för att kontrollera och bekräfta innehavarens vaccination, testresultat eller tillfrisknande, och de kommer inte att lagras efteråt.

(10)

Således föreligger de nödvändiga förutsättningarna för att fastställa att intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Socialistiska republiken Vietnam i enlighet med systemet ”

(11)

Intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Socialistiska republiken Vietnam enligt systemet ”

(12)

För att detta beslut ska träda i kraft bör Socialistiska republiken Vietnam anslutas till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953.

(13)

För att skydda unionens intressen, särskilt på folkhälsoområdet, får kommissionen använda sina befogenheter för att tillfälligt eller slutgiltigt upphäva detta beslut om villkoren i artikel 8.2 i förordning (EU) 2021/953 inte längre är uppfyllda.

(14)

För att så snart som möjligt ansluta Socialistiska republiken Vietnam till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 14 i förordning (EU) 2021/953.

(1)

I förordning (EU) 2021/953 fastställs en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) i syfte att underlätta för innehavarna att utöva sin rätt till fri rörlighet under covid-19-pandemin. Förordningen är också avsedd att bidra till att på ett samordnat sätt gradvis upphäva de inskränkningar i den fria rörligheten som i enlighet med unionsrätten har införts av medlemsstaterna för att begränsa spridningen av SARS-CoV-2.

(2)

Enligt förordning (EU) 2021/953 kan covid-19-intyg som utfärdas av tredjeländer för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar godtas om kommissionen anser att de utfärdas i enlighet med standarder som ska betraktas som likvärdiga med dem som fastställs i den förordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/954 (2) måste medlemsstaterna dessutom tillämpa bestämmelserna i förordning (EU) 2021/953 på tredjelandsmedborgare som inte omfattas av den förordningens tillämpningsområde, men som lagligen vistas eller är bosatta på deras territorium och som har rätt att resa till andra medlemsstater i enlighet med unionsrätten. Ett konstaterande om likvärdighet i detta beslut bör därför gälla intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. På samma sätt bör, på grundval av förordning (EU) 2021/954, ett sådant konstaterande om likvärdighet även gälla intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorium på de villkor som fastställs i den förordningen.

(3)

Den 24 november 2021 lämnade Republiken Indonesien utförlig information till kommissionen om utfärdandet av interoperabla intyg om vaccination mot covid-19 inom ramen för systemet ”DIVOC”. Republiken Indonesien informerade kommissionen om sin uppfattning att dess covid-19-intyg utfärdas i enlighet med en standard och ett tekniskt system som är interoperabla med det tillitsramverk som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 och som möjliggör kontroll av intygens äkthet, giltighet och integritet. Republiken Indonesien informerade kommissionen om att intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien i enlighet med systemet ”DIVOC” innehåller de uppgifter som anges i bilagan till förordning (EU) 2021/953.

(4)

Republiken Indonesien informerade även kommissionen om att den godtar intyg om vaccination, testning och tillfrisknande som utfärdas av medlemsstaterna och EES-länderna i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(5)

Den 12 april 2022 genomförde kommissionen på Republiken Indonesiens begäran tekniska tester som visade att de intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien är i överensstämmelse med systemet ”DIVOC” som är interoperabelt med det tillitsramverk som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 och som möjliggör kontroll av intygens äkthet, giltighet och integritet. Kommissionen bekräftade också att de intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien i enlighet med systemet ”DIVOC” innehåller de nödvändiga uppgifterna.

(6)

Vidare informerade Republiken Indonesien kommissionen om att landet utfärdar interoperabla vaccinationsintyg för covid-19-vacciner. Dessa omfattar för närvarande Comirnaty, Spikevax, CoronaVac, Vaxzevria och BBIBP-CorV.

(7)

Republiken Indonesien informerade också kommissionen om att landet inte utfärdar interoperabla testintyg för nukleinsyraamplifieringstester eller för antigentester.

(8)

Vidare informerade Republiken Indonesien kommissionen om att landet inte utfärdar interoperabla intyg om tillfrisknande.

(9)

Republiken Indonesien informerade också kommissionen om att när intyg kontrolleras i Indonesien kommer de personuppgifter som ingår i dem att behandlas endast för att kontrollera och bekräfta innehavarens vaccination, testresultat eller tillfrisknande, och de kommer inte att lagras efteråt.

(10)

Således föreligger de nödvändiga förutsättningarna för att fastställa att intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien i enlighet med systemet ”DIVOC” ska betraktas som likvärdiga med dem som utfärdas i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(11)

Intyg om vaccination mot covid-19 som utfärdas av Republiken Indonesien enligt ”DIVOC”-systemet bör därför godtas på de villkor som anges i artikel 5.5 i förordning (EU) 2021/953.

(12)

För att detta beslut ska träda i kraft bör Republiken Indonesien anslutas till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953.

(13)

För att skydda unionens intressen, särskilt på folkhälsoområdet, får kommissionen använda sina befogenheter för att tillfälligt eller slutgiltigt upphäva detta beslut om villkoren i artikel 8.2 i förordning (EU) 2021/953 inte längre är uppfyllda.

(14)

För att så snart som möjligt ansluta Republiken Indonesien till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 14 i förordning (EU) 2021/953.