(1)

Ryska federationens nyliga militära aggression mot Ukraina och den pågående väpnade konflikten har i grunden förändrat säkerhetsläget i Europa. Till följd av den militära aggressionen står unionen, och i synnerhet dess östra regioner, inför en betydande tillströmning av människor. Detta innebär en ytterligare utmaning i en tid då medlemsstaternas ekonomier fortfarande håller på att återhämta sig från effekterna av covid-19-pandemin.

(2)

Medlemsstaterna har redan möjlighet att finansiera ett brett spektrum av investeringar inom sina sammanhållningspolitiska program för att hantera migrationsutmaningar inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF), inbegripet inom ramen för de ytterligare medel som görs tillgängliga som återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas territorier (React-EU) för att tillhandahålla stöd för att främja krisreparation i samband med covid-19-pandemin och dess sociala konsekvenser och för att förbereda en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin. Åtgärderna kan omfatta investeringar på områdena social inkludering, hälso- och sjukvård, utbildning, sysselsättning, bostäder och barnomsorg, bland annat genom investeringar i infrastruktur, återställande av eftersatta stadsområden, åtgärder för att minska migranters fysiska och utbildningsmässiga isolering och nystartade företag. Medlemsstaterna får omfördela återstående resurser inom sina program för att ta itu med sådana migrationsutmaningar. Utöver detta kan fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) också användas för att tillhandahålla livsmedel och grundläggande materiellt bistånd till personer, inbegripet tredjelandsmedborgare, som drabbats av Ryska federationens militära aggression.

(3)

Även om genomförandebestämmelserna för de ytterligare medel som görs tillgängliga inom React-EU redan erbjuder ett visst mått av flexibilitet, är det nödvändigt att göra användningen av medel från Eruf, ESF och Fead från den fleråriga budgetramen för 2014–2020 mer flexibel. Med tanke på hur brådskande det är att ta itu med de migrationsutmaningar som uppstår till följd av Ryska federationens militära aggression mot Ukraina bör utgifter för insatser som tar itu med dessa utmaningar vara stödberättigande från det datum då den militära aggressionen inleddes. Dessutom bör flexibiliteten när det gäller hur Eruf och ESF kan användas ökas för sådana insatser, så att tillgängliga medel i programmen skyndsamt kan användas, förutsatt att den berörda insatsen ligger i linje med det operativa programmet i dess vid behov ändrade lydelse. Denna flexibilitet bör vara utöver de möjligheter som redan finns för kompletterande finansiering av insatser. Förenklade rapporteringsarrangemang när det gäller uppgifter om deltagare i dessa insatser bör också införas.

(4)

För att säkerställa att drabbade personer kan få stöd inom ramen för Fead utan dröjsmål är det lämpligt att tillåta medlemsstaterna att ändra vissa delar av de operativa program som får stöd från Fead utan att kräva antagandet av ett kommissionsbeslut.

(5)

Det stöd som tillhandahålls inom ramen för sammanhållningspolitiken bör särskilt komplettera åtgärder som finansieras inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden för att maximera effekten av tillgänglig finansiering.

(6)

Medlemsstaterna har drabbats av konsekvenserna av covid-19-pandemin på ett aldrig tidigare skådat sätt. Pandemins övergripande effekter har satt ett mycket högt tryck på medlemsstaternas budgetar, på grund av den plötsliga och betydande ökningen av offentliga investeringar som har krävts i hälso- och sjukvårdssystem och andra sektorer i deras ekonomier. Det medförde också risker för avbrott i stödet till dem som har det sämst ställt. Detta har skapat en extraordinär situation som har krävt särskilda åtgärder.

(7)

För att hantera effekterna av covid-19-utbrottet ändrades Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1301/2013 (3) och (EU) nr 1303/2013 (4) genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 (5) i syfte att ge större flexibilitet vid genomförandet av operativa program som får stöd från Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden (fonderna) och från Europeiska havs- och fiskerifonden. Men eftersom de allvarliga negativa effekterna av den krisen för unionens ekonomier och samhällen förvärrades ändrades båda förordningarna på nytt genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 (6).

För att hantera covid-19-krisens konsekvenser för dem som har det sämst ställt ändrades dessutom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 (7) genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/559 (8) för att införa särskilda åtgärder för Fead i syfte att hantera covid-19-utbrottet. Dessa ändringar har medfört exceptionell ytterligare flexibilitet så att medlemsstaterna får möjlighet att koncentrera sig på de åtgärder som krävs för att hantera denna aldrig tidigare skådade kris, genom att öka möjligheterna att mobilisera outnyttjat stöd från fonderna och förenkla förfarandekraven i samband med genomförande av program i syfte att beakta behovet av en snabb respons på den krisen. Genom en senare ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2221 (9), gjordes betydande ytterligare medel tillgängliga som React-EU för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och dess sociala konsekvenser och för förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin.

Som en del av samma paket ändrades också förordning (EU) nr 223/2014 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/177 (10) i syfte att göra det möjligt för medlemsstaterna att mobilisera dessa ytterligare medel till dem som har det sämst ställt i samband med genomförandet av Fead.

(8)

Den flexibilitet och de ytterligare resurser som tillhandahållits för programperioden 2014–2020 har hjälpt medlemsstaterna i deras krishantering och återhämtning, men framväxten av nya varianter av coronaviruset, särskilt omikronvarianten, och den omfattande skärpningen av restriktionerna under det sista kvartalet 2021 har fortsatt att ge allvarliga negativa effekter på medlemsstaternas ekonomier och samhällen och hindrat ett normalt genomförande av sammanhållningspolitiska program och program som stöds av Fead. Ryska federationens nyliga militära aggression och de resulterande migrationsströmmarna har förvärrat dessa effekter och riskerar att ytterligare undergräva återhämtningen av unionens ekonomi. I linje med den möjlighet som föreskrivs i förordning (EU) 2020/558 är det därför nödvändigt att föreskriva en exceptionell förlängning av en av de åtgärder som införts genom den förordningen, nämligen möjligheten att tillämpa en medfinansieringsgrad på 100 % för räkenskapsåret 2020–2021, till följande räkenskapsår.

(9)

I syfte att minska den belastning på de offentliga budgetarna som orsakas av behovet av att svara på krissituationen, påskynda programgenomförandet och möjliggöra nödvändiga investeringar för regionernas återhämtning bör medlemsstaterna därför undantagsvis ges möjlighet att tillämpa en medfinansieringsgrad på 100 % för ett program som får stöd från Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden eller Fead även för räkenskapsåret 2021–2022.

(10)

För att respektera den fleråriga budgetramens betalningstak för 2022 och 2023 bör ett tak fastställas för dessa år för betalningar som följer av tillämpningen av medfinansieringsgraden på 100 % inom Eruf, Sammanhållningsfonden eller ESF. Betalningar som inte kan göras till följd av tillämpningen av dessa tak bör betalas av kommissionen så snart som möjligt, under förutsättning att medel finns tillgängliga, antingen genom att räkenskaperna godkänns eller genom efterföljande betalningar. Sådana uppskjutna betalningar bör inte påverka godkännandet av räkenskaperna eller ha någon annan effekt.

(11)

Med tanke på att tillämpningen av medfinansieringsgraden på 100 % inte i väsentlig grad kommer att påverka innehållet i de operativa programmen i sig, är det lämpligt att möjliggöra ett skyndsamt genomförande utan att kommissionen behöver fatta ett beslut om godkännande av medlemsstaternas ändring av de finansiella tabellerna för det operativa programmet. Medlemsstaten bör dock rapportera de reviderade finansiella tabellerna innan ansökan om slutbetalning för räkenskapsåret lämnas in. Eventuella följdändringar, inbegripet av indikatorernas värden, får göras som en del av en senare programändring efter räkenskapsårets slut.

(12)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att införa flexibla åtgärder för tillhandahållandet av stöd från fonderna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(13)

Förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 223/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Med beaktande av att det är bråttom att hantera de migrationsutmaningar som uppstått till följd av Ryska federationens nyliga militära aggression och den fortsatta folkhälsokrisen som uppstått till följd av covid-19-pandemin anses det lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(15)

Med beaktande av behovet av att ge medlemsstaterna möjlighet att ändra sina program i tid för att kunna omfattas av medfinansieringsgraden på 100 % för räkenskapsåret 2021–2022 bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1.

I artikel 25a ska följande punkt införas:

2.

I artikel 65.10 ska följande stycke läggas till:

”Med avvikelse från vad som sägs i punkt 9 ska utgifter för insatser i syfte att hantera migrationsutmaningarna till följd av Ryska federationens militära aggression vara stödberättigande från och med den 24 februari 2022.”

3.

I artikel 98 ska följande punkt läggas till:

1.

I artikel 9.4 ska följande stycke läggas till:

”Första och andra styckena ska också gälla för ändringar av delar av ett operativt program för hantering av migrationsutmaningar till följd av Ryska federationens militära aggression.”

2.

I artikel 20 ska följande punkt införas:

3.

I artikel 22.4 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket ska utgifter för insatser i syfte att hantera migrationsutmaningarna till följd av Ryska federationens militära aggression vara stödberättigande från och med den 24 februari 2022.”

(1)

Förbindelserna mellan Europeiska unionen (unionen) och Republiken Moldavien (Moldavien) fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP) och det östliga partnerskapet. Moldavien anslöt sig till det östliga partnerskapet 2009, vilket följdes av förhandlingen om associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (2) (associeringsavtalet). Associeringsavtalet, som även omfattar ett gradvis införande av ett djupgående och omfattande frihandelsområde, undertecknades den 27 juni 2014 och trädde i kraft den 1 juli 2016.

(2)

Moldaviens ekonomi har påverkats väsentligt av konjunkturnedgången 2020, som orsakades av covid-19-pandemin, av det utdragna politiska dödläget i landet efter presidentvalet i november 2020 och av den senare tidens energikris. Dessa omständigheter har bidragit till Moldaviens betydande finansieringsgap, försämrade utlandsställning och växande offentligfinansiella behov.

(3)

Efter parlamentsvalen i juli 2021 har den nya moldaviska regeringen visat ett starkt engagemang för att genomföra ytterligare reformer, med ett ambitiöst program med titeln Moldavien i goda tider 2021–2025. Programmet är inriktat på centrala politikområden som reformering av rättsväsendet, korruptionsbekämpning, goda styrelseformer och rättsstatsprincipen.

(4)

Ett förnyat åtagande att genomföra sådana reformer och en stark politisk vilja har lett till att de moldaviska myndigheterna har skyndat på genomförandet av reformer väsentligt. Detta har även gjort det möjligt för Moldavien att framgångsrikt slutföra processen med det makroekonomiska stödet i samband med covid-19-pandemin enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 (3), eftersom alla reformåtgärder som överenskommits med unionen i samförståndsavtalet har genomförts, med undantag för en åtgärd, avseende återvinning av tillgångar, för vilken ett undantag beviljades. Kommissionen har i detta syfte samrått med kommittén med företrädare för medlemsstaterna och inte mottagit några invändningar.

(5)

Efter valet i juli 2021 återupptog Internationella valutafonden (IMF) – efter det att antagandet av ett nytt IMF-program som förhandlats fram 2020 hade avstannat – kontakterna med Moldavien och ingick en överenskommelse på tjänstemannanivå om ett program inom ramen för den utvidgade kreditfaciliteten och den utvidgade fondfaciliteten motsvarande ett belopp på 564 miljoner USD. Det nya programmet antogs genom ett beslut i IMF:s exekutivstyrelse av den 20 december 2021. Programmet syftar till att stödja Moldaviens ekonomiska återhämtning, lansera en ambitiös agenda med reformer inom samhällsstyrning och institutioner, öka transparens och möjligheterna att utkräva ansvar, göra den offentliga politiken mer förutsägbar, stärka finansinstituten och främja avreglering.

(6)

Med hänsyn till de försämrade ekonomiska omständigheterna och framtidsutsikterna ansökte Moldavien i november 2021 om kompletterande makroekonomiskt stöd från unionen.

(7)

Unionens vägledande anslag till Moldavien inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet var 518,15 miljoner EUR för perioden 2014–2020, inbegripet budgetstöd och tekniskt stöd. I de gemensamma stödramarna för perioderna 2014–2017 och 2017–2020 identifierades den prioriterade sektor för samarbete med Moldavien som finansierades genom det europeiska grannskapsinstrumentet under föregående budgetperiod. Prioriteringarna för perioden 2021–2027 kommer att fastställas i det nya fleråriga vägledande program som utarbetats i nära samråd med alla relevanta aktörer.

(8)

Eftersom Moldavien är ett land som omfattas av EGP bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(9)

Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett extraordinärt finansieringsinstrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att tillgodose stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering, och det bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra stödmottagarens betalningsbalans på kort sikt.

(10)

Med hänsyn till att det fortfarande finns ett betydande återstående behov av extern finansiering i Moldaviens betalningsbalans, utöver de medel som tillhandahålls av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska stöd från unionen som ska ges till Moldavien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Moldaviens ansökan om stöd för ekonomisk stabilisering, i förening med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Moldaviens ekonomiska stabilisering och strukturreformagenda och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom ramen för de finansiella arrangemangen med IMF.

(11)

Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiell situation för Moldavien och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(12)

Unionens makroekonomiska stöd förväntas äga rum parallellt med genomförandet av budgetstödinsatserna inom ramen för det instrument för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (4).

(13)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en komplett kvantitativ bedömning av Moldaviens återstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Moldavien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(14)

Med hänsyn till Moldaviens återstående behov av extern finansiering, landets ekonomiska utvecklingsnivå mätt utifrån inkomst per capita och fattigdomskvoter, dess kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande, samt bedömningen av dess återbetalningsförmåga utifrån en skuldhållbarhetsanalys, bör en del av stödet tillhandahållas i form av bidrag.

(15)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för de olika områdena för yttre åtgärder, med de åtgärder som vidtagits avseende dessa områden samt med annan relevant unionspolitik.

(16)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Moldavien. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) bör under ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna och säkerställa samstämmighet i unionens utrikespolitik.

(17)

Unionens makroekonomiska stöd bör främja Moldaviens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(18)

Ett villkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Moldavien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektiviteten, transparensen och möjligheterna att utkräva ansvar inom systemen för förvaltning av de offentliga finanserna, liksom inom samhällsstyrning och tillsyn inom den finansiella sektorn, i Moldavien samt främja strukturreformer som syftar till att stödja en hållbar och inkluderande tillväxt, skapandet av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Kommissionen och utrikestjänsten bör regelbundet övervaka både uppfyllandet av detta villkor och uppnåendet av dessa mål.

(19)

För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med dess makroekonomiska stöd skyddas effektivt bör Moldavien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska utföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter.

(20)

Frigörandet av unionens makroekonomiska stöd har ingen inverkan på Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet.

(21)

De belopp som unionen tillhandahåller som makroekonomiskt stöd i form av bidrag och de avsättningsbelopp som krävs för makroekonomiskt stöd i form av lån bör vara förenliga med budgetanslagen i den fleråriga budgetramen.

(22)

Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(23)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (5).

(24)

Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de moldaviska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt betydande inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 182/2011 för transaktioner som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Moldavien bör granskningsförfarandet tillämpas på antagandet av samförståndsavtalet samt om stödet minskas, tillfälligt skjuts upp eller avbryts.

(1)

I förordning (EU) nr 347/2013 fastställs en ram för identifiering, planering och genomförande av sådana projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de nio strategiska geografiska prioriterade energiinfrastrukturkorridorer som identifierats på el-, gas- och oljeområdet, och de tre unionsomfattande prioriterade energiinfrastrukturområdena för smarta nät, motorvägar för el och nät för koldioxidtransport.

(2)

Förteckningen över projekt av gemensamt intresse upprättas vartannat år. Den senaste förteckningen upprättades 2019 och trädde i kraft 2020. Därför är det nödvändigt att ersätta den.

(3)

Projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen har utvärderats av de regionala grupper som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 347/2013, vilka bekräftade att projekten uppfyller kriterierna i artikel 4 i den förordningen.

(4)

Utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse antogs av de regionala grupperna vid möten på teknisk nivå. Den regionala gruppen för olja enades om att inte lägga fram något utkast till förteckning över oljeprojekt som ska tas upp i unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse med tanke på unionens klimatmål och målet om koldioxidneutralitet. Efter yttranden från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 27 oktober om den konsekventa tillämpningen av bedömningskriterierna och kostnadsnyttoanalysen i alla regioner antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de regionala förteckningarna den 9 november. Före antagandet av de regionala förteckningarna godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, enligt artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013.

(5)

Samråd om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen skedde med organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer.

(6)

Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013.

(7)

Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse på grund av att de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande.

(8)

Unionsförteckningen innehåller projekt i olika utvecklingsfaser, det vill säga förberedande genomförbarhetsfas, genomförbarhetsfas, tillståndsgivningfas och konstruktionsfas. För projekt av gemensamt intresse i en tidig utvecklingsfas kan studier behövas för att påvisa teknisk och ekonomisk genomförbarhet och förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör de potentiella negativa konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras.

(9)

Att sådana projekt tas med i unionsförteckningen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet.

(10)

Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av 3-nitrooxipropanol har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av ett preparat av 3-nitrooxipropanol som fodertillsats för mjölkkor och avelskor i kategorin ”zootekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”ämnen med positiv inverkan på miljön”.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 30 september 2021 (2) att 3-nitrooxipropanol under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på mjölkkors och avelskors hälsa, konsumenters säkerhet eller miljön. Livsmedelsmyndigheten konstaterade att tillsatsen bör betraktas som irriterande för ögon och hud och att 3-nitrooxipropanol kan vara farligt vid inandning och medföra risker på grund av exponering vid inandning. Kommissionen anser därför att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatsen. Risken vid inandning bör åtgärdas genom att tillsatsen släpps ut granulerad på marknaden med en försumbar andel inandningsbara partiklar. Livsmedelsmyndigheten konstaterade att tillsatsen kan minska metanproduktionen i tarmarna hos mjölkkor och avelskor. Livsmedelsmyndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av 3-nitrooxipropanol visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Ämnet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Gränsvärden har fastställts för flutianil i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005.

(2)

En ansökan om importtoleranser har lämnats in i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i förordning (EG) nr 396/2005 för flutianil som används i Förenta staterna på äpplen, söta körsbär, jordgubbar, slanggurkor, zucchini/squash och meloner. Sökanden har lämnat in uppgifter som visar att godkänd användning av ämnet på dessa grödor i Förenta staterna leder till resthalter som överskrider gränsvärdena i förordning (EG) nr 396/2005 och att högre gränsvärden krävs för att undvika handelshinder för import till EU av dessa grödor.

(3)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 396/2005 utvärderades ansökan av den medlemsstat till vilken den hade lämnats, och den medlemsstaten sände utvärderingsrapporten till kommissionen.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) bedömde ansökan och utvärderingsrapporten, och undersökte då särskilt riskerna för konsumenter och, i förekommande fall, för djur, och lämnade därefter ett motiverat yttrande om de föreslagna gränsvärdena (2). Myndigheten sände detta yttrande till sökanden, kommissionen och medlemsstaterna och gjorde det tillgängligt för allmänheten.

(5)

När det gäller flutianil i meloner fann livsmedelsmyndigheten att de uppgifter som lämnats inte var tillräckliga för att fastställa ett nytt gränsvärde. När det gäller alla andra ändringar av gränsvärdena som sökanden begärt fann livsmedelsmyndigheten att de uppgifter som lämnats in var tillräckliga för att den skulle kunna göra en riskbedömning. Myndigheten fann dessutom att de ändringar av gränsvärdena som sökanden begärt var godtagbara ur konsumentsäkerhetssynpunkt, på grundval av en bedömning av konsumenternas exponering som omfattade 27 specifika europeiska konsumentgrupper. Livsmedelsmyndigheten tog därvid hänsyn till de senaste uppgifterna om ämnets toxikologiska egenskaper. Varken livstidsexponeringen för detta ämne genom konsumtion av alla de livsmedelsprodukter som kan innehålla det eller korttidsexponeringen till följd av stor konsumtion av de berörda produkterna visade på någon risk för att det acceptabla dagliga intaget eller den akuta referensdosen överskrids.

(6)

På grundval av livsmedelsmyndighetens motiverade yttrande och med hänsyn till faktorerna av relevans för ärendet i fråga uppfyller de ändringar av gränsvärden som föreslås i denna förordning kraven i artikel 14.2 i förordning (EG) nr 396/2005.

(7)

Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet), ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2021/689 (1) och trädde i kraft den 1 maj 2021 efter att ha tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2021.

(2)

Enligt artikel 14 i handels- och samarbetsavtalet ska partnerskapsrådet, som inrättats genom det avtalet, anta de operativa riktlinjerna för verksamheten i forumet för det civila samhället (riktlinjerna).

(3)

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partnerskapsrådet vad gäller antagandet av riktlinjerna bör därför fastställas.

(4)

För att riktlinjerna ska kunna antas i tid bör detta beslut träda i kraft samma dag som det antas.

(1)

Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan (1) (avtalet), undertecknades av unionen och dess medlemsstater den 10 juni 2016. Det tillämpas provisoriskt mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Botswana, Lesotho, Namibia, Eswatini och Sydafrika, å andra sidan, sedan den 10 oktober 2016, och mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Moçambique, å andra sidan, sedan den 4 februari 2018.

(2)

Den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader inrättades genom artikel 50.1 i avtalet.

(3)

Enligt artikel 50.2 f i avtalet ska den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader fastställa sin egen arbetsordning.

(4)

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader bör fastställas, eftersom beslutet om antagande av dess arbetsordning kommer att ha rättslig verkan för unionen.

(5)

Unionens ståndpunkt i den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader vad gäller antagandet av dess arbetsordning bör baseras på det utkast till beslut av den kommittén som åtföljer det här beslutet.

(1)

I enlighet med artikel 25.2 i beslut 2008/615/RIF får översändande av personuppgifter i enlighet med det beslutet inledas först när de allmänna bestämmelserna om dataskydd i kapitel 6 i det beslutet har genomförts i lagstiftningen i de medlemsstater som deltar i uppgiftsutbytet.