24.3.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 96/9

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/468

av den 23 mars 2022

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Inledande

(1)

Den 18 februari 2021 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 januari 2021 av Euroalliages (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens kalciumkiselindustris räkning, i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.2 Provisoriska åtgärder

(3)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen försåg kommissionen den 17 september 2021 parterna med en sammanfattning av de föreslagna provisoriska tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är lämpliga för att undanröja skadan för unionsindustrin. Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. Inga kommentarer rörande beräkningarnas riktighet togs emot.

(4)	Kommissionen införde en provisorisk antidumpningstull på import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1811 (3) (förordningen om provisorisk tull).

1.3 Efterföljande förfarande

(5)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull hade meddelats (det preliminära utlämnandet), inkom klaganden, de kinesiska myndigheterna, de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna Ningxia Ketong New Material Technology Co., Ltd (Ketong), Ningxia Shun Tai Smelting Co., Ltd och dess närstående handlare Overseas Metallurgy Co., Ltd (Shun Tai) samt Shaanxi Shenghua Metallurgy-Chemical Co., Ltd (Shenghua) och en användare (Filo d.o.o., en tillverkare av fylld tråd) med skriftliga synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten.

(6)	De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Filo d.o.o. samt Ketong, en av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, hördes.

(7)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. För att komma fram till sina slutgiltiga undersökningsresultat beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina provisoriska slutsatser när så var lämpligt.

(8)

Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av kalciumkisel med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(9)	Parter som begärde att bli hörda gavs även möjlighet till detta. Ett hörande genomfördes med Ketong.

1.4 Synpunkter på inledandet av undersökningen

(10)	Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande inledandet av undersökningen efter införandet av provisoriska åtgärder bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 12 i förordningen om provisorisk tull.

1.5 Stickprovsförfarande

(11)	Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalet av unionstillverkare, importörer och exporterande tillverkare i Kina bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 15, 17 och 19 i förordningen om provisorisk tull.

1.6 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(12)	Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 25 i förordningen om provisorisk tull.

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(13)	Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande produktdefinitionen, bekräftade kommissionen undersökningsresultaten i skälen 26–29 i förordningen om provisorisk tull.

3. DUMPNING

(14)	Efter det preliminära utlämnandet inkom klaganden, de kinesiska myndigheterna och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna med synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten.

3.1 Normalvärde

3.1.1 Betydande snedvridningar

(15)	Efter det preliminära utlämnandet inkom de kinesiska myndigheterna samt Ketong och Shenghua med synpunkter där de bland annat bestred lagenligheten i artikel 2.6a i grundförordningen och förekomsten av de betydande snedvridningar som beskrivs av kommissionen. Synpunkterna behandlas närmare nedan.

(16)

De kinesiska myndigheterna hävdade för det första att det inte finns några bevis för att rapporten godkändes eller fick stöd av kommissionen, och att det därför råder tvivel om huruvida rapporten kan representera kommissionens officiella ståndpunkt. Faktamässigt är rapporten, enligt de kinesiska myndigheterna, inte representativ, ensidig och verklighetsfrånvänd. Det faktum att kommissionen endast har tagit fram landsrapporter avseende ett fåtal länder ger upphov till frågor rörande principen om behandling som mest gynnad nation. De kinesiska myndigheterna menar att kommissionen inte borde förlita sig på bevisen i rapporten, eftersom detta inte heller är i linje med en anda av rättvis lagstiftning, eftersom det i praktiken innebär att man fattar beslut i målet innan det prövas.

(17)

För det andra menade de kinesiska myndigheterna att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är oförenliga med WTO:s antidumpningsavtal (antidumpningsavtalet), i synnerhet artikel 2.2, som innehåller en uttömmande förteckning över situationer där normalvärdet kan konstrueras och där ”betydande snedvridningar” inte ingår. Dessutom är användningen av uppgifter från ett lämpligt representativt land enligt de kinesiska myndigheterna inte förenlig med artikel 6.1 b i Gatt och artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, som kräver att tillverkningskostnaden i ursprungslandet ska användas för att konstruera normalvärdet.

(18)

För det tredje hävdade de kinesiska myndigheterna att kommissionens undersökningsmetod i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s regler, eftersom kommissionen, i strid med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, bortsåg från den kinesiska tillverkarens bokföring utan att fastställa om bokföringen överensstämde med de allmänt godtagna redovisningsprinciperna i Kina. I detta sammanhang påminde de kinesiska myndigheterna om att överprövningsorganet i DS473 och panelen i DS494 slagit fast i enlighet med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet att så länge den bokföring som förs av den exportör eller tillverkare som är föremål för undersökning, inom godtagbara gränser, på ett korrekt och tillförlitligt sätt speglar alla de faktiska kostnader som den berörda tillverkaren eller exportören ådragit sig för den berörda produkten kan bokföringen anses ”på ett rimligt sätt spegla de kostnader som hör ihop med produktionen och försäljningen av den berörda produkten”, och den undersökande myndigheten bör använda denna bokföring för att fastställa tillverkningskostnaderna för de tillverkare som granskas.

(19)

För det fjärde hävdade de kinesiska myndigheterna att kommissionen borde vara konsekvent och göra en fullständig undersökning av huruvida det finns så kallade marknadssnedvridningar i det representativa landet. Att helt enkelt acceptera det representativa landets uppgifter utan en sådan undersökning motsvarar ”dubbelmoral” enligt de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna uppmärksammade i synnerhet prissättningsmekanismen på Brasiliens elmarknad, vilken tidigare tagits upp av de kinesiska samarbetsvilliga tillverkarna under undersökningens gång. De kinesiska myndigheterna anser att detsamma gäller utvärderingen av EU-industrins priser och kostnader. I detta sammanhang hävdade de kinesiska myndigheterna att det ofta förekommer situationer i EU som kan ge upphov till farhågor om marknadssnedvridningar.

(20)

Vad gäller argumentet om rapportens ställning enligt EU:s lagstiftning påminde kommissionen om att det i artikel 2.6a c i grundförordningen inte föreskrivs något särskilt format för rapporterna om betydande snedvridningar och att det inte heller i bestämmelsen fastställs var dessa ska offentliggöras. Rapporten är en faktabaserad teknisk handling som endast används i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder. Rapporten utfärdades därför på lämpligt sätt som ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, eftersom den är rent beskrivande och inte ger uttryck för några politiska åsikter, preferenser eller bedömningar. Detta påverkar inte dess innehåll, dvs. de objektiva informationskällor om förekomsten av betydande snedvridningar i den kinesiska ekonomin som är relevanta för tillämpningen av artikel 2.6a c i grundförordningen. När det gäller anmärkningarna om att rapporten skulle vara ensidig och icke-representativ noterade kommissionen att rapporten är ett detaljerat dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Rapporten har funnits offentligt tillgänglig sedan december 2017, och alla berörda parter har därför haft goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på. Kommissionen noterade dessutom i detta sammanhang att samtidigt som de kinesiska myndigheterna pekade på rapportens brister i rent allmänna och abstrakta termer har de kontinuerligt avstått från att inkomma med motbevisning om innehållet och bevisningen i rapporten.

(21)

Som svar på de kinesiska myndigheternas påstående om överträdelsen av principen om behandling som mest gynnad nation påminde kommissionen om att en landsrapport enligt artikel 2.6a c i grundförordningen endast ska utarbetas för ett land om kommissionen har välgrundade indikationer på att det kan förekomma betydande snedvridningar i ett specifikt land eller i en specifik sektor i det landet. Efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen i december 2017 fick kommissionen sådana indikationer på betydande snedvridningar för Kina. Kommissionen offentliggjorde också en rapport om snedvridningar i Ryssland i oktober 2020 (4) och i förekommande fall kan andra rapporter följa. Dessutom erinrade kommissionen om att rapporterna inte heller är obligatoriska för tillämpningen av artikel 2.6a. I artikel 2.6a c beskrivs på vilka villkor kommissionen utfärdar landsrapporter; enligt artikel 2.6a d är klagandena inte skyldiga att använda rapporten och enligt artikel 2.6a e är förekomsten av en landsrapport inte heller ett villkor för att inleda en undersökning enligt artikel 2.6a. Enligt artikel 2.6a e är all tillräcklig bevisning för betydande snedvridningar i något land som läggs fram av de klagande och som uppfyller kriterierna i artikel 2.6a b tillräcklig för att en undersökning ska kunna inledas på den grunden. Därför är reglerna om landsspecifika betydande snedvridningar tillämpliga på alla länder utan åtskillnad, oavsett om en landsrapport finns eller inte. Detta innebär att reglerna om snedvridningar i ett land per definition inte strider mot behandlingen som mest gynnad nation.

(22)

När det gäller de kinesiska myndigheternas andra och tredje argument om att artikel 2.6a i grundförordningen skulle vara oförenlig med WTO-rätten, särskilt bestämmelserna i artikel 2.2 och 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och undersökningsresultaten i DS473 och DS494, upprepade kommissionen sin åsikt i skälen 72 och 73 i förordningen om provisorisk tull att artikel 2.6a i grundförordningen är helt i linje med EU:s skyldigheter enligt WTO-rätten. Vad gäller påståendet om att begreppet konkurrenssnedvridning í artikel 2.6a i grundförordningen inte ingår bland de situationer då det är tillåtet att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, erinrade kommissionen om att exakt samma begrepp inte måste användas i medlemmarnas lagstiftning för att den ska överensstämma med dessa avtal, och att den anser att artikel 2.6a fullständigt överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i antidumpningsavtalet (i synnerhet möjligheten att konstruera ett normalvärde i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet). Dessutom, när det gäller DS494, erinrade kommissionen om att både EU och Ryssland överklagade panelens slutsatser, som inte är slutliga och enligt WTO:s gällande rättspraxis följaktligen inte har rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har antagits av tvistlösningsorganet. I alla händelser förklarade panelen uttryckligen i sin rapport att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattas av denna tvist.

(23)

När det gäller det fjärde argumentet, i vilket kommissionen uppmanas att förvissa sig om att de uppgifter från tredjeländer som användes i kommissionens förfaranden inte påverkades av marknadssnedvridningar, erinrade kommissionen om att den i enlighet med artikel 2.6a a endast konstruerar normalvärdet på grundval av andra utvalda uppgifter än inhemska priser och kostnader i exportlandet om den fastställer att sådana uppgifter är lämpligast för att återspegla icke-snedvridna priser och kostnader. I denna process är kommissionen skyldig att endast använda icke-snedvridna uppgifter. I detta avseende uppmanas berörda parter, i ett tidigt skede av undersökningen, att lämna synpunkter på de källor som föreslagits för fastställande av normalvärdet. I kommissionens slutliga beslut om vilka icke-snedvridna uppgifter som ska användas för att beräkna normalvärdet beaktas dessa synpunkter fullt ut. Vad gäller situationen på elmarknaden i Brasilien har denna fråga redan behandlats i detalj i skälen 132, 133 och 152 i förordningen om provisorisk tull, och behandlas även i skäl 45 nedan. Vad beträffar de kinesiska myndigheternas begäran om att kommissionen skulle bedöma eventuella snedvridningar på EU:s inre marknad kunde kommissionen inte se hur relevant denna punkt är för att bedöma förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen.

(24)	Kommissionen avvisade därmed de kinesiska myndigheternas påstående.

(25)

Ketong hävdade att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO-avtalen – däribland Kinas WTO-anslutningsprotokoll och antidumpningsavtalet – samt med tvistlösningsorganets beslut, särskilt beslut DS473. Ketong påpekade att kommissionen i förordningen om provisorisk tull inte närmare utvecklade frågan om huruvida WTO-avtalen är förenliga med artikel 2.6a i grundförordningen, förutom att komma med mycket allmänna påståenden, och utan att ange den berörda rättsliga grunden enligt WTO-avtalen. Med hänvisning till beslut DS473 hävdade Ketong vidare att kommissionen inte hade rätt att bortse från Ketongs kostnader eller priser på grundval av den påstådda förekomsten av betydande snedvridningar, eftersom förekomsten av sådana snedvridningar i alla händelser inte utgör en tillräcklig grund för att dra slutsatsen att tillverkarens bokföring inte på ett rimligt sätt återspeglar råvarukostnaderna i samband med produktion och försäljning av den berörda produkten.

(26)

Ketong invände dessutom mot att kommissionen åberopade ett antal övergripande faktorer som råder i Kina för att påvisa betydande snedvridningar. Ketong framhöll i synnerhet att den omständigheten att företaget hade utnämnts till ”2020 Autonomous Region Enterprise Technology Center” endast var ett erkännande av dess engagemang och investeringar i FoU-verksamhet, och inte utgjorde statligt ingripande i Ketongs verksamhet. Ketong hävdade likaså att det som ett privatägt företag var helt underställt moderna regler för marknadsinriktad företagsstyrning och att företagets privata aktieägare var exklusivt ansvariga för företagets operativa verksamhet enligt Kinas bolagsrätt. Ketong hävdade att det faktum att det förekommer statliga ingripanden inte nödvändigtvis är detsamma som betydande snedvridningar, och att kommissionen har en rättslig skyldighet att fastställa de påstådda statliga ingripandenas snedvridande effekt på företagets priser och kostnader.

(27)	Vad beträffar argumentet om huruvida artikel 2.6a i grundförordningen är förenlig med WTO-avtalen och tvistlösningsorganets rättspraxis hänvisas, utöver skälen 72 och 73 i förordningen om provisorisk tull, även till skäl 22 ovan, där det argumentet bemöts.

(28)

Vad gäller den påstådda avsaknaden av betydande snedvridningar trots befintliga statliga ingripanden kan Ketongs argument inte godtas. Ketong inkom för det första inte med några uppgifter som skulle kunna ifrågasätta kommissionens iakttagelser (se skälen 57 och 58 i förordningen om provisorisk tull) om att kalciumkiselindustrin anses vara en främjad industri och därför är föremål för snedvridningar. Detsamma gäller snedvridningarna av priserna på de insatsvaror som är nödvändiga för att tillverka den undersökta produkten (se särskilt skälen 62 och 63 i förordningen om provisorisk tull). För det andra ansåg Ketong visserligen att utmärkelsen ”2020 Autonomous Region Enterprise Technology Center” endast är ett erkännande av företagets FoU-verksamheter, men företaget bestred inte förekomsten av ekonomiskt stöd från de kinesiska myndigheterna eller andra former av stöd som gavs till sektorn, vilka nämns i skälen 57 och 58 i förordningen om provisorisk tull. För det tredje, och när det gäller Ketongs påstående om att det är ett privatägt företag med en modern företagsstyrning, beskriver kommissionen i skälen 40–63 i förordningen om provisorisk tull de betydande statliga ingripanden i Kina som leder till snedvridning som omöjliggör effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna. Dessa snedvridningar påverkar näringsidkarna, oavsett ägarförhållanden eller ledningsformer.

(29)

I samband med det slutliga utlämnandet hävdade Ketong för det första att kommissionen fortfarande inte närmare hade preciserat den exakta rättsliga grunden eller motiverat sitt rättsliga resonemang om huruvida artikel 2.6a i grundförordningen är förenlig med WTO-avtalen och WTO:s avgörande i ärende DS473. Enligt Ketong hade kommissionen enbart upprepat att artikel 2.6a i grundförordningen är helt i linje med EU:s skyldigheter enligt WTO-rätten, vilket inte klargjorde frågan ytterligare. För det andra upprepade Ketong att det enligt artikel 2.2 och 2.2.1.1 är oförenligt att använda uppgifter från ett tredjeland för att konstruera normalvärdet på grund av påstådd förekomst av betydande snedvridningar. Antidumpningsavtalet och WTO:s överprövningsorgans avgörande iDS473. För det tredje hävdade Ketong att kommissionen enligt artikel 2.6a a i grundförordningen har en rättslig skyldighet att bedöma förekomsten av betydande snedvridningar för varje exportör och tillverkare separat och fastställa de påstådda statliga ingripandenas snedvridande effekt på tillverkarens priser och kostnader individuellt. Ketong ansåg att det inte var upp till företaget att lämna belägg som visar att de landsomfattande snedvridningarna inte är tillämpliga på det och att kommissionen i det avseendet inte hade uppfyllt sin rättsliga skyldighet att fastställa de påstådda statliga ingripandenas snedvridande effekt på företagets priser och kostnader.

(30)

Kommissionen höll inte med. När det gäller Ketongs begäran om närmare förklaringar av förenligheten av artikel 2.6a i grundförordningen med WTO-rätten har kommissionen tydligt förklarat sin rättsliga ståndpunkt, dvs. att det är i linje med WTO-rätten, även med de relevanta bestämmelserna i artikel 2.2 och 2.2.1.1, att konstruera normalvärdet i en situation där förekomst av betydande snedvridningar har fastställts enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Antidumpningsavtalet och WTO:s tvistlösningsrapporter, särskilt ärende DS473. Kommissionen upprepade därför sitt ställningstagande som den redan hade meddelat i skälen 72 och 73 i förordningen om provisorisk tull och som upprepas i skälen 22 och 27 ovan. Med avseende på Ketongs inlaga om användning av uppgifter från tredjeland påpekade kommissionen även att rådande förhållanden på marknaden för den likadana produkten eller dess insatsvaror (såsom den i Kina) kan innebära att exportörens inhemska försäljning av den likadana produkten inte tillåter en korrekt jämförelse med exportörens försäljning av den berörda produkten. Så är fallet i denna situation, där de betydande snedvridningarna på den kinesiska marknaden kan ge upphov till en obalans jämfört med situationen på exportmarknaden. Kommissionen konstaterade dessutom att Ketong, förutom att hänvisa till sin tidigare inlaga, inte framförde några ytterligare argument angående användningen av uppgifter från tredjeland. Vad beträffar Ketongs argument om att bevisbördan ligger hos kommissionen, är detta påstående ogrundat. Kommissionen erinrade om att när det väl har slagits fast att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund förekomsten av betydande snedvridningar i det landet i enlighet med artikel 2.6a b, kan kommissionen konstruera normalvärdet genom att använda icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a. Detta har fastslagits på grundval av den bedömning som har utförts enligt beskrivningen i skälen 40–63 i grundförordningen och som har tillämpats individuellt på Ketong. Kommissionen erinrade dessutom om att enligt artikel 2.6a a är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. Inget av de argument som Ketong framförde (se skäl 26) visade dock att så var fallet.

(31)	Mot bakgrund av ovanstående avvisades Ketongs argument.

(32)

Shenghua hänvisade till sina tidigare synpunkter och upprepade sin ståndpunkt att artikel 2.6a i grundförordningen inte överensstämmer med antidumpningsavtalet. Shenghua konstaterade att det faktum att kommissionen inte kan motivera förenligheten av artikel 2.6a i grundförordningen med WTO-avtalet innebär att resultaten i det preliminära utlämnandet inte uppfyller de rättsliga kraven på en tillräcklig motivering för kommissionens beslut att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(33)

För det andra påpekade Shenghua att även om det kanske inte är förbjudet att använda uppgifter från ett tredjeland enligt DS473-beslutet, måste kommissionen använda kostnadsuppgifter från ett representativt tredjeland för att ta fram tillverkningskostnader för Kina. Shenghua hävdade att kommissionen inte hade gjort detta, och påstod i detta avseende att ett konstruerat normalvärde på grundval av produktionsfaktorerna i ett representativt tredjeland inte på något sätt kan avspegla priset och kostnadsnivån i det exporterande landet, vilket i sin tur kommer att ge ett normalvärde som skiljer sig betydligt från normalvärdet enligt den exporterande tillverkarens bokföring.

(34)

För det tredje hävdade Shenghua att EU-lagstiftningen införde ett begrepp som inte finns i antidumpningsavtalet, eftersom EU:s lagstiftning föreskriver att normalvärdet ska konstrueras om förekomst av betydande snedvridningar fastställs, medan artikel 2.2 antidumpningsavtalet föreskriver att ett normalvärde endast ska konstrueras om ingen försäljning förekommer vid normal handel.

(35)

Shenghua hävdade dessutom att det inte förekommer betydande snedvridningar inom kalciumkiselsektorn i Kina, av följande skäl: i) även om Shenghua är ett statsägt företag innebär det statliga ägandet inte nödvändigtvis att staten inbegriper i företagets kommersiella beteende på marknaden, tvärtom baserades Shenghuas inköp av produktionsfaktorer på förhandlingar och avtal med leverantörer och Shenghua är marknadsorienterat, ii) de påstådda statliga ingripandena i kalciumkiselsektorn fastställdes på grundval av rapporten, som enligt Shenghuas åsikt inte är objektiv och dessutom är föråldrad och påverkad av ett cirkelresonemang, eftersom den har utarbetats av kommissionen som en grund för slutsatserna om snedvridningar, och iii) kommissionen förlitade sig på lagar som inte var relevanta för denna undersökning, som lagar om ägandeförhållanden och konkurser, eller på rena riktlinjer utan bindande verkan, som den trettonde femårsplanen, och åberopade faktorer som inte har något att göra med ledningen och driften av Shenghua, t.ex. att den verkställande direktören samtidigt innehar posten som partisekreterare.

(36)

När det gäller den påstådda bristen på motivering och de rättsliga kraven på en tillräcklig motivering, verkar Shaanxi Shenghua blanda ihop skyldigheten att motivera den materiella tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen med en påstådd skyldighet att förklara den WTO-rättsliga grunden för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen förklarar i skälen 40–63 i förordningen om provisorisk tull varför artikel 2.6a i grundförordningen har tillämpats, och uppfyller därför fullständigt sin rättsliga skyldighet att ange en adekvat motivering.

(37)	Vad gäller Shenghuas argument om förenligheten av artikel 2.6a i grundförordningen med antidumpningsavtalet och tvistlösningsorganets slutsatser sammanfaller dessa till stor del med liknande argument från de kinesiska myndigheterna och Ketong, vilka redan behandlas i skäl 22.

(38)

Med avseende på Shenghuas påstående om att inga betydande snedvridningar förekommer, erinrade kommissionen om att i) enligt artikel 2.6a b i grundförordningen kan statligt ägande vara en viktig indikator på förekomsten av betydande snedvridningar, även de privatägda tillverkarna av kalciumkisel är verksamma under förhållanden som domineras av statligt inflytande och överinseende inom kalciumkiselindustrin samt närstående industrier, exempelvis tillverkare av råvaror, ii) rapporten grundas på omfattande objektiv bevisning, vilket förklaras i skäl 20, och iii) de betydande snedvridningarna till följd av att lagarna om ägandeförhållanden och konkurser inte fungerar på lämpligt sätt, planeringssystemet och dess bindande karaktär samt förekomsten av statlig närvaro i företagen, inte minst på grund av det kinesiska kommunistpartiets allt större inflytande över ekonomiska aktörers kommersiella beteende, är relevanta även i Shenghuas fall, eftersom dessa lagar och regler är allmänt tillämpliga i Kina och påverkar alla företag, så även Shenghua. Shenghua inkom inte med någon bevisning för att dessa snedvridningar på landsomfattande nivå inte påverkade företaget, och kunde inte heller förklara varför kommissionens argument om att företagets VD samtidigt är partisekreterare visar att kommunistpartiet utövar inflytande över företaget inte skulle vara giltigt.

(39)

Efter det slutliga utlämnandet bestred Shenghua tillämpligheten av artikel 2.6a i grundförordningen och hävdade att kommissionen endast lämnade en kort förklaring för att motivera tillämpningen av denna artikel, vilket innebar att den bortsåg från det faktum att även om exakt samma begrepp inte behöver användas i grundförordningen som i det berörda WTO-avtalet får inte EU-medlemsstaternas lagstiftning strida mot WTO-avtalen. Shenghua ansåg att kommissionen inte hade redovisat tillräckliga skäl för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. För det andra hävdade Shenghua att statligt ägande inte bidrar till betydande snedvridningar. Shenghua påpekade närmare bestämt att företagets verksamhet är marknadsinriktad och att dess beslut styrs av efterfrågan på marknaden. Kommissionen hade dock varken klargjort kopplingen mellan egendoms- och konkursrätten och betydande snedvridningar eller förklarat varför den omständigheten att företagets VD samtidigt är partisekreterare skulle ge upphov till betydande snedvridningar. Shenghua hänvisade till politiska partier i andra länder, inbegripet EU. Shenghua erinrade dessutom om att företaget har två aktieägare, varav en är statligt ägd och den andra är en fysisk person och att den statligt ägda aktieägaren enligt företagets bolagsordning inte ensam kunde kontrollera företagets verksamhet. Shenghua hänvisade också till artikel 6 i den kinesiska lagen om statsägda företag (5), enligt vilken offentliga förvaltningsfunktioner ska vara åtskilda från de funktioner som innehas av den statligt ägda investeraren i företagstillgångar. Enligt Shenghuas åsikt drivs Shenghua därför oberoende i förhållande till staten och det statliga ägandet bidrar inte till betydande snedvridningar.

(40)

Shenghuas argument rörande förenligheten av artikel 2.6a i grundförordningen med WTO-rätten liknar Ketongs argument, vilka behandlas i skäl 30. Vad gäller Shenghuas argument om förhållandet mellan statligt ägande, egendoms- eller konkursrätt och betydande snedvridningar, erinrade kommissionen om att enligt artikel 2.6a b första och fjärde strecksatsen i grundförordningen hör förekomst av företag på marknaden i fråga som ägs av staten, drivs under statlig kontroll eller står under statlig politisk styrning samt avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt, till de faktorer som är relevanta för bedömningen av förekomst av betydande snedvridningar. I detta sammanhang konstaterade kommissionen att Shenghua utöver detta allmänna påpekande inte ifrågasatte kommissionens detaljerade analys i skälen 43, 44 och 46 i förordningen om provisorisk tull och skäl 38 i denna förordning. Shenghuas argument om företagets oberoende gentemot staten är mer specifika, men de ändrar ändå inte kommissionens bedömning i skälen 47 och 48 i förordningen om provisorisk tull. Förutom att Shenghuas hänvisning till politiska partier i andra länder i alla händelser är irrelevant i detta sammanhang, konstaterade kommissionen att det kinesiska kommunistpartiet utövar ett allt starkare inflytande över företag i allmänhet (se skäl 41 i förordningen om provisorisk tull) och inom sektorn för kalciumkisel i synnerhet (se skälen 47 och 48 i förordningen om provisorisk tull). För det andra, och när det gäller den omständigheten att Shenghuas VD samtidigt är partisekreterare, konstaterade kommissionen att Shenghua inte bestred kommissionens analys av partiuppbyggande verksamhet och det kinesiska kommunistpartiets roll i företaget som beskrivs i skäl 48 i förordningen om provisorisk tull. Tvärtom, på sin webbplats bekräftade företaget öppet sitt beroende av ”starkt stöd från staten och hela samhället” och sina avsikter att ”låta sig vägledas av andan i det sjätte plenarmötet i det kinesiska kommunistpartiets artonde centralkommitté och generalsekreterare Xis serie av viktiga tal” (6). I detta sammanhang erinrade kommissionen även om skäl 41 i förordningen om provisorisk tull och den motsvarande bedömningen av det kinesiska kommunistpartiets inflytande över Kinas ekonomi, särskilt kapitel 2 i rapporten. Shenghuas hänvisning till företagets bolagsordning är därför missvisande. Den minoritetsaktieägare som samtidigt är företagets verkställande direktör är genom sitt medlemskap i det kinesiska kommunistpartiet uttryckligen skyldig att genomföra partiets principer och politik (7). Det framgår av företagets bolagsordning att Shenghua inte alls är oberoende gentemot staten, eftersom det finns tydliga kopplingar mellan partiets/statens politik och företagets affärsmetoder. För det tredje gör Shenghua en fullständigt selektiv tolkning av den kinesiska lagen om statsägda företag. Företaget betonar den formella uppdelningen mellan statens administrativa roll och dess roll som aktieägare enligt artikel 6 i lagen om statsägda företag, men underlåter att hänvisa till artikel 1. I artikel 1 fastställs det övergripande syftet med lagen, som bland annat är att stödja den ledande rollen för den statsägda ekonomiska sektorn i den nationella ekonomin och främja utvecklingen av en socialistisk marknadsekonomi. Shenghua underlåter också att hänvisa till artikel 7, enligt vilken staten ska främja ökade investeringar av statsägt kapital i viktiga industrier och områden som är viktiga för den nationella ekonomin och artikel 36, som föreskriver att statsägda företags investeringar ska överensstämma med den nationella industripolitiken.

(41)	Av ovanstående skäl avvisades Shenghuas argument.

(42)

De synpunkter som klaganden inkom med återspeglade till stor del kommissionens svar på Shenghuas argument ovan. Klaganden ansåg i synnerhet att artikel 2.6a i grundförordningen fullständigt överensstämmer med unionens skyldighet enligt WTO-avtalen, och att Shenghua i själva verket utgör ett perfekt exempel på förekomsten av betydande snedvridningar inom sektorn för kalciumkisel i Kina, inte minst med tanke på den statliga kontrollen över bolagsstrukturen i den statsägda delen av ekonomin samt kommunistpartiets inflytande över enskilda företags ledningsorgan. Klaganden hänvisade även till rapporten och till den nyligen genomförda undersökningen gällande ferrokisel (8), och hävdade att kalciumkiselsektorn i Kina allvarligt snedvrids av statliga ingripanden. På grundval av detta ansåg klaganden att det var fullständigt motiverat att använda artikel 2.6a i grundförordningen för att beräkna normalvärdet.

3.1.2 Representativt land

(43)

I förordningen om provisorisk tull valde kommissionen Brasilien som representativt land i enlighet med artikel 2.6a första stycket i grundförordningen. Detaljerna i den metod som användes för urvalet fastställdes i den första och andra noteringen som tillställdes parterna i den öppna akten den 7 maj 2021 och den 14 juni 2021 (första noteringen och andra noteringen) samt i skälen 86–139 i förordningen om provisorisk tull.

(44)

Efter det preliminära utlämnandet upprepade Ketong och Shenghua sina tidigare påståenden i synpunkterna på den första och den andra noteringen om att Brasilien inte är ett lämpligt representativt land. Ketong upprepade att det förekommer betydande snedvridningar på elmarknaden i Brasilien och vidhöll att Brasilien därför inte är ett lämpligt representativt land. Ketong ansåg också att kommissionen för att vara konsekvent måste tillämpa samma kriterier på det föreslagna representativa landet som de kriterier som förtecknas i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilka den tillämpar för att bedöma huruvida ett undersökt land har en snedvriden marknad. De kinesiska myndigheterna framförde samma påstående. Ketong hävdade att det inte fanns några meningsfulla offentliga uppgifter tillgängliga i Brasilien för kvartsit, som är en viktig insatsvara, och upprepade att Ryssland är ett lämpligare representativt land.

(45)

Kommissionen konstaterade att varken Ketong eller de kinesiska myndigheterna inkom med bevisning för att det referensvärde för elpriset som kommissionen fastställt enligt den metod som anges i skäl 152 i förordningen om provisorisk tull var snedvridet till följd av ingripanden från den brasilianska staten. I detta avseende hänvisar kommissionen även till skäl 133 i förordningen om provisorisk tull. EDP Brasil är ett av de största brasilianska elbolagen och är privatägt. Det producerar, distribuerar och säljer el till olika typer av kunder, däribland industrikonsumenter. Det fanns inga uppgifter i kommissionens ärendehandlingar som tydde på att de elpriser som EDP Brasil tog ut och offentliggjorde på sin webbplats faktiskt var snedvridna. Påståendet avvisades därför.

(46)

Vad gäller bristen på meningsfulla offentliga uppgifter i Brasilien för kvartsit konstaterade kommissionen att Ketong inte inkom några nya argument utöver de argument som företaget redan anfört, vilka behandlas i skälen 94 och 129 i förordningen om provisorisk tull. Detta påstående avvisades därför.

(47)

Vad beträffar påståendet om att Ryssland var ett lämpligare representativt land konstaterade kommissionen att Ketong upprepade sina argument i skäl 114 i förordningen om provisorisk tull utan att komma med några nya argument. Av de skäl som anges i skälen 90, 115 och 116 i förordningen om provisorisk tull avvisades påståendet.

(48)

I samband med det slutliga utlämnandet upprepade Ketong sitt påstående om att Brasilien inte var ett lämpligt representativt land på grund av den påstådda avsaknaden av icke snedvridna och tillförlitliga uppgifter om de två viktigaste insatsvarorna, el och kvartsit. Ketong vidhöll att elmarknaden i Brasilien var snedvriden och att kommissionen hade bortsett från detta faktum. Företaget hävdade vidare att kommissionen inte hade klargjort varför avsaknaden av meningsfulla och allmänt tillgängliga uppgifter för kvartsit inte påverkade valet av Brasilien som representativt land. Ketong upprepade att Ryssland var ett lämpligare representativt land än Brasilien.

(49)	Kommissionen konstaterade att Ketong inte framförde några nya argument utöver de argument som företaget redan hade tagit upp i sina synpunkter på det preliminära utlämnandet och som kunde ha ändrat slutsatserna i skälen 45, 46 och 47. Ketongs påstående avvisades därför.

(50)

Shenghua upprepade sitt påstående om att Brasilien inte var ett lämpligt representativt land av de orsaker som anges i skälen 96 och 123 i förordningen om provisorisk tull, och att Kazakstan borde ha valts i stället. Eftersom Shenghua inte framförde några nya argument som skulle ha kunnat ändra kommissionens slutsatser i skälen 118 och 124 i förordningen om provisorisk tull, avvisades påståendet.

(51)	Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande valet av Brasilien som representativt land, bekräftade kommissionen sin slutsats i skäl 139 i förordningen om provisorisk tull.

3.1.3 Källor som använts för att fastställa icke-snedvridna kostnader för olika produktionsfaktorer

(52)

Kommissionen redogjorde för detaljer om de källor som används för att fastställa normalvärdet i skälen 140–141 i förordningen om provisorisk tull. Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull inkom en exporterande tillverkare med påståenden till kommissionen om de olika källorna som används för att bestämma normalvärdet.

3.1.3.1 Råvaror

(53)

Ketong hävdade att det icke-snedvridna värde för kvartsit som kommissionen fastställt genom hänvisning till det genomsnittliga inköpspris som unionsindustrin betalade inte uppfyllde de rättsliga kraven i artikel 2.6a och motsades av fakta. Ketong hävdade för det första att det icke-snedvridna värdet borde tas från ett representativt tredjeland som har en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. För det andra påpekade Ketong att de källuppgifter som användes för att fastställa referenspriset hade hämtats från unionstillverkarnas svar på frågeformuläret och därför inte fanns allmänt tillgängliga. För det tredje hänvisade Ketong till de uppgifter som företaget hade lämnat i sina synpunkter på den andra noteringen, som enligt Ketong visade att det referenspris som kommissionen fastställt avviker från det pris för kvartsit som anges i en av unionstillverkarnas prislistor för samma material.

(54)

Kommissionen höll inte med om Ketongs första argument. I motsats till vad Ketong hävdade förskriver inte artikel 2.6a i grundförordningen att icke-snedvridna priser eller referensvärden endast ska härröra från ett lämpligt representativt land som har en med exportlandet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. Enligt artikel 2.6a a andra strecksatsen kan kommissionen om den bedömer det vara lämpligt även använda icke-snedvridna internationella priser, kostnader eller referensvärden. Denna bestämmelse anger således inga detaljer rörande valet av lämpliga internationella priser, kostnader eller referensvärden. Det anges inte heller att källan till dessa potentiella referensvärden måste härröra från ett land som har en med exportlandet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. Kommissionen har därmed handlingsutrymme för att välja ett lämpligt referensvärde i situationer där det inte är möjligt att använda importvärdet i det valda lämpliga representativa landet. Eftersom det i denna undersökning saknas relevanta uppgifter för kvartsit i Brasilien och det även saknas andra lämpliga internationella priser, kostnader och referensvärden för kvartsit i ärendehandlingarna, ansåg kommissionen att det var lämpligt att återgå till priset på kvartsit på unionens marknad som ett lämpligt referensvärde i enlighet med artikel 2.6a a andra strecksatsen.

(55)

Efter det slutliga utlämnandet vidhöll Ketong att unionsindustrins inköpspris för kvartsit, som kommissionen använde som referenspris, inte var ett lämpligt referensvärde eftersom det inte avspeglade villkoren i Kina utan betydande snedvridningar. Ketong hävdade att kommissionen måste säkerställa att de uppgifter som den använder, inbegripet internationella priser, kostnader eller referensvärden, avspeglar produktionskostnaden i exportlandet, eller åtminstone anpassa dessa uppgifter så att de uppfyller marknadsvillkoren i exportlandet utan betydande snedvridningar. Ketong hävdade dessutom att kommissionen inte hade lämnat några belägg som visade att det genomsnittliga inköpspris som unionsindustrin betalade för kvartsit är de ”internationella priser, kostnader eller referensvärden” som avses i artikel 2.6a a andra strecksatsen. Ketong gjorde också gällande att det pris som betalas i unionen knappast kan anses motsvara den internationella prisnivån, eftersom det finns många andra länder som levererar kvartsit, och menade att även uppgifterna för dessa länder borde ingå i ett internationellt dataset för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt referenspris för kvartsit, i stället för att endast använda priset i unionen.

(56)

Kommissionen höll inte med. För det första konstaterade kommissionen att Ketong i sina synpunkter inte hade angett något internationellt pris för kvartsit som kommissionen kunde ha använt som ett alternativ till det referensvärde som den hade fastställt. För det andra inkom Ketong inte med någon bevisning för att det referensvärde som kommissionen hade fastställt var snedvridet. I avsaknad av andra alternativ ansåg kommissionen att priset på kvartsit på unionens marknad utgör ett lämpligt icke snedvridet referensvärde. Påståendet avvisades därför.

(57)

Vad gäller Ketongs påstående om att de källuppgifter som kommissionen använde för att fastställa referensvärdet inte var allmänt tillgängliga konstaterar kommissionen att de öppna ärendehandlingarna innehöll de faktiska sammanställda källuppgifter som unionstillverkarna inkommit med, och att de gav sitt uttryckliga tillstånd till att dessa uppgifter fick lämnas ut enligt artikel 19.5 i grundförordningen. Uppgifterna anses därför vara allmänt tillgängliga. Kommissionen påpekade dessutom att den hade kontrollerat de berörda källuppgifterna och att de ansågs motsvara den faktiska kostnaden för kvartsit av den typ som är lämplig för att tillverka den berörda produkten samt att källuppgifterna var både tillförlitliga och representativa.

(58)

Vad gäller Ketongs tredje argument visade kommissionens undersökning att kvartsitpriset på den berörda unionstillverkarens webbplats rörde kasserad kvartsit (avfall) som inte var lämplig för tillverkning av kalciumkisel, vilket innebär att detta pris inte var representativt för kostnaden för den kvartsit som används för att tillverka den berörda produkten.

(59)	Av ovanstående skäl avvisades Ketongs argument.

3.1.3.2 Elektricitet

(60)

Efter det preliminära utlämnandet hävdade Ketong att kommissionen inte borde ha använt det påstått reglerade elpris som offentliggjordes på EDP Brazils webbplats som en lämplig källa för att fastställa det icke snedvridna referenspriset för el, utan att den i stället borde ha använt priset på den fria marknaden, eftersom tillverkare av kalciumkisel köpte sin el till det priset.

(61)	Kommissionen konstaterade att Ketong upprepade sina argument i skäl 131 i förordningen om provisorisk tull, som kommissionen avvisade genom sina slutsatser i skälen 132 och 133 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(62)

I samband med det slutliga utlämnandet vidhöll Ketong att referenspriset för el borde fastställas på grundval av priserna på den öppna marknaden i Brasilien, inte på reglerade priser, och hävdade dessutom att dess påståenden inte hade behandlats tillräckligt utförligt i skälen 132 och 133 i förordningen om provisorisk tull.

(63)

Såsom förklaras i skäl 45 lämnade Ketong inga belägg som visade att det referenspris för el som kommissionen hade beräknat var snedvridet till följd av ingripande från Brasiliens regering. Ketong förklarade inte heller hur kommissionen kunde ha behandlat dess påståenden i skälen 132 och 133 i förordningen om provisorisk tull på ett mer utförligt sätt. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(64)	Shenghua hävdade att kommissionen i skäl 281 i förordningen om provisorisk tull drog den preliminära slutsatsen att elektricitet inte var föremål för snedvridning i Kina och att företagets eltaxa följaktligen inte borde ersättas med det representativa landets eltaxa.

(65)

Kommissionen höll inte med. Såsom förklaras i skäl 52 i förordningen om provisorisk tull konstaterade kommissionen att priserna på el i Kina inte är marknadsbaserade och även påverkas av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionens preliminära slutsats om elektricitet enligt skäl 281 i förordningen om provisorisk tull var att el inte var föremål för snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. Beräkningen av normalvärdet och bedömningen av tillämpningen av regeln om lägsta tull var olika analyser som grundats på olika artiklar i grundförordningen. Slutsatserna enligt artikel 2.6 b grundades på situationen i det exporterande landet och många olika faktorer som beaktas, medan undersökningen enligt artikel 7.2a är mer begränsad, genomförs för att fastställa tillämpningen av regeln om lägsta tull och avser den slutna förteckning över situationer som anges i den artikeln. Det faktum att elektricitet inte var föremål för snedvridning i Kina i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen innebär inte att en sådan insatsvara inte påverkas av de betydande snedvridningar i Kina som konstaterats i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen. Shenghuas påstående avvisades därför.

3.1.4 Produktionsfaktorer och informationskällor

(66)

Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull konstaterade kommissionen att GTA-uppgifter om import till Brasilien blev tillgängliga på cif-nivå. Med användning av detta nya dataset och med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna har följande produktionsfaktorer och deras källor identifierats för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för kalciumkisel

Produktionsfaktor	Varukoder i Brasilien	Icke snedvridet värde i CNY/måttenhet	Informationskälla
Råvaror
Vattenfri tätning/Vattenfri lera	3816 00 11 3816 00 12 3816 00 19 3816 00 21 3816 00 29 3816 00 90	10,2791 /kg	GTA
Stenkol	2701 12 00	0,6997 /kg	GTA
Kol	2701 19 00	0,6997 /kg (*1)	GTA
Koks/semikoks	2704 00 11 2704 00 12 2704 00 90	1,7616 /kg	GTA
Elektrodpasta	3801 30 10 3801 30 90	6,3301 /kg	GTA
Grafittegel	3801 90 00	46,7364 /kg	GTA
Kalksten	2521 00 00	0,1500 /kg	GTA
Kvartsit/kiselmineral	2506 20 00	0,2705 /kg (*2)	Unionsindustrin
Stålprodukter (andra stänger av järn eller olegerat stål)	7215 50 00	11,6723 /kg	GTA
Arbetskraft
Arbetskraftskostnader i tillverkningssektorn	[Ej tillämpligt]	29,7989 /ton/timme	ILO-statistik
Energi
Elektricitet	[Ej tillämpligt]	0,4487 /KWh	EDP Brasil
Biprodukter/avfall
Slagg, aska och rester	2620 99 90	0,0442 /kg (*3)	GTA
Kiselkalcium, utfällt fint pulver	7202 99 90	10,2812 /kg (*3)	GTA

3.1.4.1 Råvaror

(67)

Efter det preliminära utlämnandet hävdade Ketong att den metod som kommissionen använt för att fastställa importpriserna på cif-nivå för Brasilien enligt skäl 144 i förordningen om provisorisk tull var snedvridande. Ketong hävdade att en enda koefficient inte kunde vara representativ för transport- och försäkringskostnaderna, som sannolikt varierade beroende på typ av råvara och leverantörsland, och hävdade att kommissionen borde fastställa en koefficient för varje råvara som används som insatsvara och för varje leverantörsland.

(68)	Såsom förklaras i skäl 66 blev ett nytt dataset tillgängligt i GTA, som omfattade importuppgifter på cif-nivå för Brasilien. Kommissionen använde detta nya dataset för att fastställa det icke-snedvridna värdet på de råvaror som anges i tabell 1. Ketongs påstående beaktades därför inte vidare.

3.1.4.2 Elektricitet

(69)

Efter det preliminära utlämnandet hävdade Ketong att den metod som kommissionen använde för att beräkna referensvärdet för el i Brasilien var bristfälligt. Ketong påpekade att kommissionen hade använt sig av ett enkelt genomsnitt av de el- och distributionstaxor som fanns tillgängliga på EDP Brasils webbplats för 2021, justerade för inflation. Ketong hävdade att kommissionen borde använda tillgängliga uppgifter om eltaxor avseende undersökningsperioden och inte uppgifter för 2021 korrigerade för inflation. Ketong hävdade vidare att kommissionen även borde ta hänsyn till höglast- och låglasttaxor och begränsa sin beräkning till de priser som tas ut av stora industrikonsumenter såsom tillverkare av kalciumkisel.

(70)

Kommissionen övervägde Ketongs påstående och fann det rimligt. Kommissionen godtog begäran och räknade om referensvärdet för el på grundval av de uppgifter om eltaxor som fanns tillgängliga för undersökningsperioden på EDP Brasils webbplats (9), med beaktande av olika taxor för höglast- och låglastperioder och relevanta priser som togs ut av stora industrikonsumenter.

(71)

I samband med det slutliga utlämnandet hävdade Ketong också att ett nyare dataset för eltaxor än det dataset som kommissionen använt fanns tillgängligt för undersökningsperioden på EDP Brasils webbplats, och att kommissionen även borde ha beaktat detta dataset i beräkningen av referenspriset för el.

(72)

Kommissionen konstaterade att detta argument var ogrundat. Det dataset för taxor som Ketong hänvisade till fanns inte tillgänglig på EDP Brasils webbplats eller för undersökningsperioden. Det var därför inte möjligt att kontrollera uppgifternas riktighet eller använda dem för denna undersökning. Kommissionen beaktade därför inte detta påstående vidare.

3.1.4.3 Biprodukter

(73)

Efter det preliminära utlämnandet hävdade Ketong att kommissionens metod för att fastställa det icke-snedvridna referensvärdet för mikrosilika enligt skäl 148 i förordningen om provisorisk tull var bristfälligt, eftersom det på ett konstgjort sätt kopplade värdet på biprodukten till värdet på insatsvarorna trots att det inte fanns någon sådan koppling. Ketong föreslog att exportuppgifter från det representativa landet skulle användas för att konstruera det icke-snedvridna referensvärdet, eftersom företaget hävdade att det var kommissionens praxis att göra detta om representativa importuppgifter inte fanns tillgängliga i det representativa landet.

(74)	Kommissionen konstaterade att denna post utgjorde en försumlig del (mindre än 0,1 %) av materialkostnaden och att detta således inte påverkade nivån på åtgärderna. Denna fråga beaktades därför inte vidare.

(75)	I samband med det slutliga utlämnandet upprepade Ketong att den metod som kommissionen använt var snedvridande. Kommissionen konstaterade dock att Ketong inte framförde några nya argument som skulle kunna ändra slutsatsen i skäl 74. Ketongs påstående avvisades därför.

3.1.4.4 Förbrukningsvaror, tillverkningsomkostnader och transportkostnader för leverans av råvaror

(76)

Ketong hävdade att kommissionen borde ha fastställt referensvärdet för förbrukningsvaror och tillverkningsomkostnader separat från andra insatsvaror i stället för att extrapolera deras värde genom att, för förbrukningsvaror, använda en beräknad procentandel av de totala kostnaderna för råvaror och, för omkostnader, en procentandel av de kinesiska tillverkarnas faktiska totala direkta kostnad. Ketong hävdade att kommissionen borde ha använt företagets faktiska kostnader för förbrukningsvaror och omkostnader. Ketong hävdade dessutom att dess påstående på motsvarande sätt gällde transportkostnader för leveranser av råvaror, där kommissionen angav denna transportkostnad som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och därefter tillämpade samma procentsats på de icke-snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke-snedvridna transportkostnaderna. Ketong hävdade att eftersom kostnaderna för råvaror hade räknats om genom tillämpning av icke-snedvridna priser innebar detta att även transportkostnaden kopplades till värdeökningen för råvaror, vilket företaget ansåg vara felaktigt eftersom det inte fanns någon sådan koppling.

(77)

Kommissionen påpekade att den har som standardpraxis att inte beräkna ett individuellt referensvärde för förbrukningsvaror. De uttrycks i stället som en procentandel av den totala kostnaden för råvaror på grundval av de kostnadsuppgifter som rapporteras av de exporterande tillverkarna, och därefter tillämpas denna procentandel på de omräknade materialkostnaderna när de fastställda icke-snedvridna priserna används. Kommissionen noterade vidare att betydande snedvridningar fastställs i avsnitt 3.1.1. I det fallet kan inhemska kostnader enligt artikel 2.6a i grundförordningen användas för att konstruera normalvärdet, men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. Ingen sådan bevisning avseende produktionsfaktorer grupperade under förbrukningsvaror lämnades in av Ketong, och kommissionen fann inte heller någon sådan bevisning. Kommissionen kunde därför inte använda de uppgifter som rapporterats av Ketong. Kommissionen ansåg att den metod som den använde för att beräkna ett icke snedvridet värde för förbrukningsvaror var lämplig, inte minst eftersom ingen bättre information fanns tillgänglig. Ketong föreslog inget alternativ till det referensvärde som beräknats med hjälp av GTA-importvärden till det representativa landet, och föreslog inte heller något alternativt icke-snedvridet referensvärde för förbrukningsvaror. Påståendet avseende förbrukningsvaror avvisades därför.

(78)

Vad gäller Ketongs påstående om kommissionens metod för att fastställa det icke-snedvridna värdet på företagets tillverkningsomkostnader enligt skäl 154 i förordningen om provisorisk tull, konstaterade kommissionen att uppgifterna om omkostnader inte var allmänt tillgängliga separat i redovisningen för tillverkaren i det representativa landet. När snedvridningar har konstaterats kan inhemska kostnader enligt artikel 2.6a i grundförordningen användas för att konstruera normalvärdet, men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. Ingen sådan bevisning avseende omkostnader lämnades in av Ketong, och kommissionen fann inte heller någon sådan bevisning. Kommissionen ansåg därför att den metod som den använde för att beräkna ett icke-snedvridet värde för omkostnader var lämplig, eftersom ingen bättre information finns tillgänglig. Ketong föreslog inget alternativt icke snedvridet referensvärde för omkostnader. Påståendet avvisades därför.

(79)

Vad beträffar Ketongs påstående om kommissionens metod för att fastställa icke-snedvridna transportkostnader för leverans av råvaror enligt skäl 150 i förordningen om provisorisk tull, konstaterade kommissionen att Ketong inte föreslog hur kommissionen skulle beräkna transportkostnaden för varje råvara för sig. Påståendet avvisades därför.

(80)

Efter det slutliga utlämnandet upprepade Ketong att kommissionens metod för att fastställa referensvärdena för förbrukningsvaror, tillverkningsomkostnader och transportkostnader var snedvridande. Kommissionen konstaterade dock att Ketong inte inkom med några nya argument som skulle kunna ändra slutsatserna i skälen 77, 78 och 79.

3.1.5 Beräkning av normalvärdet

(81)	Den detaljerade informationen om beräkningen av normalvärdet presenterades i skälen 156–160 i förordningen om provisorisk tull.

(82)

Efter det preliminära utlämnandet hävdade Ketong att kommissionen i sin beräkning av normalvärdet inte borde ha avvisat vissa justeringar för biprodukter på grund av att företaget inte hade bokfört dem i redovisningen. Ketong påpekade att det inte krävs enligt den tillämpliga lagstiftningen att alla kostnadsposter måste komma från redovisningen, särskilt inte om artikel 2.6a tillämpas. Företaget hävdade dessutom att det viktiga i rekonstruktionen av tillverkningskostnaderna var att kostnadsposterna verkligen hade uppstått och ingick i företagets normala affärsverksamhet. Ketong hävdade avslutningsvis att företaget hade redovisat de merkostnader som uppstått för de berörda biprodukterna i de kostnadstabeller som det lämnat in i sitt svar på frågeformuläret, och att kommissionen borde stryka dessa kostnader från det konstruerade normalvärdet.

(83)

Kommissionen konstaterade att Ketong, tvärtemot vad företaget hävdade, inte redovisade kostnaderna för de berörda biprodukterna i sin kostnadsredovisning eller i kostnadstabellerna i sitt svar på frågeformuläret. I sina kostnadstabeller redovisade Ketong försäljningsvärdet på de biprodukter som företaget ansåg skulle dras av från materialkostnaden, men redovisade inte värdet på sådan försäljning i sin affärs- och kostnadsredovisning. Undersökningen visade tvärtom att företaget inte hade någon inkomst från försäljningen av dessa biprodukter, vilket innebär att de förblir en kostnad. Påståendet avvisades således.

(84)

Efter det slutliga utlämnandet upprepade Ketong sitt påstående om att kommissionen saknade grund för att avvisa en justering av normalvärdet för biprodukter. För det första hävdade Ketong att bokföring i företagets affärs- och kostnadsredovisning inte är en förutsättning för konstruktion av normalvärdet enligt artikel 2.6a. För det andra hävdade Ketong att kommissionen inte hade bestridit det faktum att dessa biprodukter hade genererats från företagets produktionsprocess och att företagets försäljningstransaktioner skedde inom ramen för dess normala affärsverksamhet. Ketong anser att biprodukter kan godtas för kostnadsjusteringar trots att de inte är bokförda som inkomster i affärsredovisningen. För det tredje hävdade Ketong att om kommissionen inte skulle godkänna försäljningsinkomster som en justering av normalvärdet för kostnader för biprodukter avseende den berörda produkten, borde de motsvarande kostnader som faktiskt hade uppstått för att samla in samma biprodukter godtas som kostnaden för dessa biprodukter i redovisningen och därför undantas från det konstruerade normalvärdet.

(85)

Kommissionen höll inte med. Bokföring av kostnader och intäkter i företagets redovisning utgör bevis för deras existens och kvantifiering. I motsats till vad Ketong hävdade kunde det inte fastställas under dubbelkontrollen på distans att transaktionerna för försäljningen av biprodukter skedde inom ramen för företagets normala affärsverksamhet, eftersom handelsdokument inte fanns tillgängliga och transaktionerna inte hade redovisats. Bokföringen av biprodukter som kostnader i företagets redovisning visar tvärtom, vilket redan nämns i skäl 83, att Ketong inte hade någon inkomst från försäljningen av dessa biprodukter. Följaktligen avvisades Ketongs påståenden.

(86)

Ketong hävdade vidare att den vinstmarginal som användes i konstruktionen av normalvärdet (18,96 %) var för hög mot bakgrund av kommissionens eget undersökningsresultat att vinstmarginalen på 9,7–12,5 % ”i denna undersökning ansågs […] vara den grundläggande vinsten som täckte samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden” (skäl 269 i förordningen om provisorisk tull). Ketong påpekade dessutom att kommissionen inte förklarade varför en vinstmarginal på 18,96 % ansågs motsvara en rimlig vinst för att konstruera normalvärdet mot bakgrund av detta undersökningsresultat. Ketong hävdade därför att det vinstmål som fastställts för unionstillverkarna är den rimliga och icke-snedvridna vinst som ska användas för att konstruera normalvärdet.

(87)

Kommissionen konstaterade att vinstmålet och vinsten i det representativa landet hänvisar till olika begrepp och till olika länder. Särskilt gäller att det vinstmål som Ketong hänvisar till är den vinst som unionsindustrin gör på försäljningen på hemmamarknaden i unionen under normala konkurrensförhållanden, och det används för att beräkna skademarginalen. Vinsten i det representativa landet används för beräkningen av normalvärdet med hänvisning till det lämpliga representativa landet enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Denna vinst ska återspegla vinsten för ett företag som tillverkar den undersökta produkten eller en jämförbar produkt i ett representativt land, och är inte jämförbar med EU-industrins vinstmål.

(88)

Ketong hävdade även att kommissionen inte borde ha tagit med finansiella intäkter i vinstberäkningen, eftersom det är kommissionens praxis att inte ta med sådana intäkter i beräkningen av vinst eller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Ketong hävdade vidare att om kommissionen skulle behålla de finansiella intäkterna i fastställandet av vinsten, borde den också ta med dem i de totala försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna som en ersättning.

(89)

Kommissionen höll inte med. Det brasilianska företaget redovisade finansiella utgifter utanför försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna. Samtidigt kompenserar det de finansiella utgifterna med de finansiella intäkterna och lägger till skillnaden (en intäkt) i vinsten. Det finns ingen bevisning som visar att intäkten i fråga inte avsåg den berörda produkten, vilket innebär att det skulle vara omotiverat att dra av en sådan intäkt från det brasilianska företagets redovisade vinst. Denna begäran skulle i alla händelser ha en försumlig inverkan på dumpningsberäkningen, eftersom den finansiella intäkten var liten och tullen i slutändan fastställs vid nivån för den mycket lägre skademarginalen. På denna grund tillbakavisades detta påstående.

(90)	I samband med det slutliga utlämnandet förklarade Ketong att företaget fortfarande inte höll med kommissionen om att finansiella intäkter skulle ingå i vinstberäkningen.

(91)

Kommissionen upprepar att det är standardpraxis att beakta alla kostnader och inkomster som har samband med tillverkningen och försäljningen av den undersökta produkten. Kommissionen konstaterade att Ketong bara begärde att kommissionen skulle bortse från vissa finansiella inkomster, utan att lämna någon förklaring, ytterligare information eller belägg för att sådana inkomster inte hade samband med den undersökta produkten. Ketongs påstående ändrade därför inte slutsatserna i skäl 89.

(92)

Ketong hävdade att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i det representativa landet fastställdes utan en detaljerad uppdelning, vilket innebar att det inte var möjligt att identifiera de direkta försäljningsutgifter som skulle kunna påverka en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled. Ketong begärde att kommissionen skulle tillhandahålla en sådan uppdelning och säkerställa att exportpriserna jämförs med det konstruerade normalvärdet i samma handelsled.

(93)

Kommissionen höll inte med om detta påstående. Kommissionen konstaterade att påståendet om att sådana direkta försäljningskostnader ingick i de försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader som rapporterats för tillverkaren i det representativa landet inte var underbyggt. Kommissionen konstaterade dessutom att det inte fanns några indikationer på att uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader från tillverkaren i det representativa landet innehöll poster som borde dras av för att säkerställa en rättvis jämförelse. Efter det preliminära utlämnandet inkom inte Ketong med några lämpligare uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader från tillverkaren i Brasilien som skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att kvantifiera sådana direkta försäljningsutgifter som påstått ingick i uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader. Påståendet avvisades därför.

(94)

Efter det slutliga utlämnandet begärde Ketong att kommissionen återigen skulle förklara på vilka grunder den ansåg att den utifrån de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som tillverkaren i det representativa landet hade lämnat i sin resultatrapport direkt kunde konstruera normalvärdet på nivån från fabrik och visa att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som lades till kostnaden för sålda varor inte innehöll några inslag som skulle innebära att normalvärdet fastställdes i ett annat handelsled. Ketong hävdade att kommissionen gjorde justeringar för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader och bankavgifter för att fastställa exportpriset på nivån från fabrik, men inte tillhandahöll några uppgifter som visade att dessa kostnader inte ingick i försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna för tillverkaren i det representativa landet.

(95)

Kommissionen konstaterade att Ketong på grundval av de uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som tillverkaren i det representativa landet hade rapporterat inte kunde visa att kommissionen inte gjorde en rättvis jämförelse mellan det konstruerade normalvärdet och exportpriset. Kommissionen konstaterade även att Ketong inte inkom med några ytterligare uppgifter som ändrade slutsatserna i skäl 93. Ketongs påstående avvisades därför.

(96)

Med förbehåll för ovanstående överväganden erinrar kommissionen även om att enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Ketong inkom inte med någon bevisning för att de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som kommissionen använde inte var rimliga för att konstruera normalvärdet.

3.2 Exportpris

(97)	Kommissionen redogjorde för detaljer om beräkningen av exportpriset i skälen 161–162 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende bekräftade kommissionen sina preliminära slutsatser.

3.3 Jämförelse

(98)	Efter det preliminära utlämnandet hävdade Ketong att kommissionen felaktigt gjorde en uppjustering till normalvärdet för skillnader i nivån av indirekt beskattning genom att lägga till mervärdesskatt till normalvärdet, trots att företagets exportpris inte inkluderade mervärdesskatt.

(99)

Under undersökningsperioden tillämpade Kina en mervärdesskatt på 13 % både på inhemsk försäljning och på exportförsäljning av den berörda produkten, vilket bekräftas av detta påstående..Kina tillämpade också en policy som innebar att mervärdesskatt inte återbetalades vid export av den berörda produkten För att säkerställa att normalvärdet och exportpriserna jämförs på samma beskattningsnivå fastställde kommissionen normalvärdet med beaktande av den mervärdesskatt som hade betalats, med användning av mervärdesskattesatsen för export.

(100)

Kommissionen påpekar i detta avseende att den fastställde normalvärdet enligt tribunalens rättspraxis (10). Ketongs påstående avvisades därför.

(101)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Ketong att dess rapporterade nettoexportpris inte omfattade mervärdesskatt. Ketong hävdade dessutom att jämförelsen mellan ett nettoexportpris exklusive mervärdesskatt med ett normalvärde som fastställts inklusive mervärdesskatt vara felaktigt och inte säkerställde en rättvis jämförelse. Ketong bad kommissionen att korrigera detta fel.

(102)

Kommissionen konstaterade att Ketong hade uppgett fel nettoexportpris i sitt frågeformulärssvar genom att dra av mervärdesskatten från det fakturerade bruttoexportvärdet, medan ett sådant avdrag inte förekom i exportfakturorna. Med andra ord innehöll de exportfakturor som Ketong rapporterat och som kontrollerats av kommissionen inga uppgifter om brutto- respektive nettoexportvärde. Kommissionen korrigerade detta genom att ersätta det nettofakturavärde som Ketong uppgett med det värde som angavs i fakturorna, som är inklusive mervärdesskatt, så att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma beskattningsnivå enligt artikel 2.10 b i grundförordningen. Dessa korrigeringar lämnades ut till Ketong.

(103)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet bestred Shun Tai de justeringar för provisioner som gjorts av företagets exportpris enligt artikel 2.10 i i grundförordningen. Shun Tai hävdade att justeringen borde grundas på det icke-närstående handelsföretagets faktiska vinst, eller alternativt på skillnaden i försäljningspriset för handlare och slutanvändare på hemmamarknaden.

(104)

I motsats till Shun Tais påstående överensstämmer den metod som använts för att justera företagets priser med kommissionens praxis och är förenlig med de två förordningar som företaget nämner i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet. Kommissionen justerade dessutom Shun Tais priser med fullt beaktande av undersökningsresultaten avseende företagets försäljningsorganisation. Shun Tais påstående avvisades på grund av att det grundades på felaktiga antaganden. Eftersom Shun Tai begärde konfidentiell behandling för sina försäljningskanaler lämnades närmare uppgifter om kommissionens analys av påståendet ut bilateralt.

(105)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande jämförelsen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 163 och 164 i förordningen om provisorisk tull.

3.4 Dumpningsmarginaler

(106)

Med tanke på att kommissionen godtog vissa synpunkter från de berörda parterna som inkommit efter det preliminära och slutliga utlämnandet, beräknade den dumpningsmarginalen på nytt i enlighet därmed. Dessa ändringar påverkar inte dumpningsmarginalen för ”alla övriga företag”. Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftas skälen 168 och 169 i förordningen om provisorisk tull avseende graden av samarbetsvilja och metoden för att fastställa den övriga dumpningsmarginal som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(107)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag	Slutgiltig dumpningsmarginal
Ningxia Ketong New Material Technology Co. Ltd	52,3 %
Ningxia Shun Tai Smelting Co., Ltd	123,6 %
Shaanxi Shenghua Metallurgy-Chemical Co. Ltd	75,0 %
Alla övriga företag	132,6 %

(108)

Beräkningen av individuella dumpningsmarginaler, inklusive korrigeringar och justeringar som vidtogs till följd av de berörda parternas synpunkter efter det preliminära och slutliga utlämnandet, lämnades ut till de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

4. SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(109)

Klaganden och en tillverkare av fylld tråd (Filo d.o.o.) inkom med synpunkter på skäl 285 i förordningen om provisorisk tull när det gällde omstruktureringen inom Ferroglobe-gruppen och unionsindustrins fortsatta tillverkning. Tillverkaren av fylld tråd framförde tvivel om att unionstillverkning ägde rum.

(110)

Båda klagandena hade tillverkning och försäljning under undersökningsperioden, vilket bekräftas i förordningen om provisorisk tull. Efter undersökningsperioden fortsätter båda företagen att bedriva verksamhet, vilket bekräftas och dokumenteras av Euroalliages. OFZ har fortsatt att tillverka och sälja som under tidigare år. Ferropems pågående omstruktureringsprocess, som till stor del är resultatet av den skadevållande dumpningen, påverkar inte företagets fortsatta drift. Företaget fortsatte sin tillverkning och försäljning efter undersökningsperioden fram till dess att omstruktureringsprocessen formellt inleddes i slutet av mars 2021. Sedan dess har företaget upprätthållit fullt operativa produktionstillgångar. Den 15 november 2021 beslutade det dessutom att upprätthålla tillverkningen av kalciumkisel i Frankrike. Tillverkningen kommer att överföras till en ny produktionslinje för kalciumkisel vid andra anläggningar i Frankrike som tas i drift i september 2022 med betydande produktionskapacitet. Detta beslut stöds av den franska staten. Under tiden har Ferropem köpt in kalciumkisel från Argentina för att fortsätta att betjäna sina kunder under övergångsperioden till dess att den nya produktionslinjen är fullt fungerande. Sammanfattningsvis fortsätter båda företagen att vara unionstillverkare. Antidumpningsåtgärderna kommer att bidra till att skapa förutsättningar för båda företagen att fortsätta verksamheten eftersom snedvridningarna till följd av illojal handel åtgärdas.

(111)

Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande definitionen av unionsindustrin och unionens tillverkning efter införandet av provisoriska åtgärder bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 170–172 i förordningen om provisorisk tull.

4.2 Fastställande av den relevanta marknaden i unionen

(112)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av den relevanta marknaden i unionen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 173–177 i förordningen om provisorisk tull.

4.3 Förbrukning i unionen

(113)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 178–180 i förordningen om provisorisk tull.

4.4 Import från Kina

4.4.1 Volym och marknadsandel för importen från Kina

(114)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande volym och marknadsandel för importen från Kina bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 181–184 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.2 Priser för importen från Kina och prisunderskridande

(115)

I skäl 189 i förordningen om provisorisk tull anges att det vägda genomsnittliga prisunderskridandet var 10,6 %. En exportör, Shun Tai, hävdade att dess exportpriser på cif-nivå borde revideras eftersom de inte hade räknats om till euro på ett korrekt sätt. Denna begäran godtogs och ledde till att prisunderskridandemarginalen ändrades till 10,5 %.

(116)

Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta avsnitt bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 185–189 i förordningen om provisorisk tull.

4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1 Allmänna kommentarer

(117)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande de allmänna kommentarerna bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 190 och 191 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.2 Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(118)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande, bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 192–201 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.3 Försäljningsvolym och marknadsandel

(119)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande försäljningsvolym och marknadsandel, bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 202–204 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.4 Tillväxt

(120)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande tillväxt bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 205 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.5 Sysselsättning och produktivitet

(121)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande sysselsättning och produktivitet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 206–208 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.6 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(122)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 209–210 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.7 Priser och faktorer som påverkar priserna

(123)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande priser och faktorer som påverkar priserna bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 211–213 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.8 Arbetskraftskostnader

(124)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande arbetskraftskostnader bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 214 och 215 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.9 Lagerhållning

(125)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lagerhållning bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 216–218 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.10 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(126)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga, bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 219–224 i förordningen om provisorisk tull.

4.5.11 Slutsats om skada

(127)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande slutsatserna i detta avsnitt bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 225–230 i förordningen om provisorisk tull.

5. ORSAKSSAMBAND

5.1 Verkningar av den dumpade importen

(128)

Efter det preliminära utlämnandet påpekade Shenghua att det inte fanns något orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och importen från Kina. Företaget hävdade att tendensen för importvolymen från Kina under undersökningsperioden inte uppfyllde kravet för en betydande ökning av import enligt artikel 3.3 i grundförordningen.

(129)

Shenghua hävdade dessutom att vissa ekonomiska indikatorer (produktionsvolym, produktivitet, arbetskraftskostnader, lönsamhet och räntabilitet) huvudsakligen minskade från 2019 och framåt samtidigt som importvolymerna från Kina minskade betydligt, vilket innebar att de sjunkande indikatorerna inte hade något att göra med importen från Kina.

(130)

Dessa argument avvisas. Såsom anges i skäl 232 i förordningen om provisorisk tull ökade Kinas marknadsandel med 57 % från 2017 fram till undersökningsperioden vilket var till förfång för unionsindustrin, vars marknadsandel minskade med 50 %. Det innebär att den dumpade importen ökade betydligt i förhållande till förbrukningen i unionen. Från 2019 till 2020 ökade den kinesiska importens marknadsandel från 55 % till 61 % och de kinesiska importpriserna minskade med 16 %, vilket fick avsevärda konsekvenser för unionsindustrin såsom förklaras i skäl 235 i förordningen om provisorisk tull.

5.2 Verkningar av andra faktorer

(131)

Efter det preliminära utlämnandet påpekade Shenghua att enligt artikel 3.7 i grundförordningen ska andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka samtidigt med denna skadar unionsindustrin, även granskas för att säkerställa att den skada som vållas av dessa faktorer inte tillskrivs den dumpade importen.

(132)

Företaget hävdade att den skada som unionsindustrin lidit orsakades av många andra faktorer, till exempel nedgången inom stålindustrin, import från tredjeländer (importen från Brasilien och landets marknadsandel ökade mer) och covid-19-pandemin under 2020.

(133)

Vad gäller argumentet att importen från Brasilien mer sannolikt hade vållat skada än importen från Kina, hävdade klaganden för det första att den kinesiska importens marknadsandel hade ökat betydligt, och för det andra att de kinesiska priserna konstant underskred unionsindustrins priser, vilket orsakade ett pristryck nedåt, och att importvolymerna från Brasilien var betydligt lägre än importvolymerna från Kina.

(134)

Kommissionen analyserar orsakssambandet i enlighet med artikel 3.7 i avsnitt 5 i förordningen om provisorisk tull. Samtliga faktorer som Shenghua nämner i skäl 132 granskades var för sig och tillsammans.

(135)

För det första, och när det gäller företagets påstående om att skadan vållades av nedgången i efterfrågan på stål, anges i skälen 240 och 241 i förordningen om provisorisk tull att mot bakgrund av minskad förbrukning ökade Kinas marknadsandel med 57 %, medan unionsindustrins tillverkning, försäljningsvolym, marknadsandel, lönsamhet, sysselsättning och räntabilitet minskade mer än förbrukningen minskade under perioden från 2017 till undersökningsperioden. Det beror på att den kinesiska marknadspenetrationen med låga priser fick mycket negativ inverkan på dessa skadeindikatorer. Därför bröt inte den minskade förbrukningen orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(136)

För det andra, och såsom nämns i skälen 252 och 254 i förordningen om provisorisk tull, var importvolymerna från Brasilien alltid minst fem gånger lägre än dem från Kina, vilket innebär att de inte var tillräckligt betydande för att försvaga orsakssambandet mellan importen av stora mängder kalciumkisel från Kina till låga priser och den skada som unionsindustrin vållats.

(137)

För det tredje, och vad beträffar argumentet att covid-19-pandemin vållade skadan, vilket även framfördes av de kinesiska myndigheterna såsom nämns i skälen 238–241 i förordningen om provisorisk tull, utvecklades den skadevållande situationen redan 2019, då den kinesiska importpenetrationen ledde till att unionsindustrins tillverkning och försäljning föll till nivåer som gjorde att den inte kunde täcka sina ökande enhetskostnader. Eftersom covid-19-pandemin inte började få verkningar förrän 2020 bör den dessutom betraktas som en förvärrande faktor under 2020. Trots ökad efterfrågan fortsatte den kinesiska importen i alla händelser att ta marknadsandelar, vilket förklaras i skäl 240 i förordningen om provisorisk tull. Covid-19-pandemin försvagade därför inte orsakssambandet mellan lågprisimporten från Kina och den skada som vållats.

(138)

Varken Shenghua eller de kinesiska myndigheterna har inkommit med ytterligare bevisning som skulle kunna leda till en annan slutsats.

(139)

Efter det preliminära utlämnandet påpekade även de kinesiska myndigheterna att kommissionen ansåg att unionsindustrins problem med ökad lagerhållning och minskat kapacitetsutnyttjande berodde på kalciumkiselprodukter från Kina, men att den bortsåg från att unionsindustrin snabbt ökade sina investeringar och utökade sin produktionskapacitet under 2018–2019, vilket orsakade den ökade lagerhållningen.

(140)

Detta argument kan inte godtas eftersom den ökade lagerhållningen inte orsakades av investeringar i ny produktionskapacitet, utan snarare berodde på att unionsindustrin inte kunde sälja hela den volym som producerats under perioden 2018–2019. Produktionsvolymen minskade faktiskt under perioden, men var fortfarande större än försäljningsvolymen. Den ökade lagerhållningen orsakades således av ökningen av dumpad import.

(141)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet upprepade Shenghua sitt påstående i skäl 132 om att kommissionen hade underskattat inverkan av andra faktorer, t.ex. nedgången inom stålindustrin och covid-19-pandemin. Shenghua hävdade i synnerhet att enligt årsrapporten från Ferroglobe (11) (Ferropems moderbolag) tillstod unionsindustrin att dess verksamhet var känslig för, och beroende av, stålindustrin och att nedgången inom stålindustrin skulle (i rapporten stod det ”kunde”) få en negativ inverkan på dess affärer och verksamhet. Shenghua ansåg också att Eurofers synpunkter från mars 2021 styrkte Shenghuas ståndpunkt om att det huvudsakliga skälet till kalciumkiselindustrins försämrade resultat var nedgången inom stålproduktionen, inte den kinesiska importen. Shenghua påpekade dessutom att Ferroglobe i sin resultatrapport uppger att ”covid-19-pandemin hade en väsentligt negativ inverkan på vår verksamhet och våra finansiella resultat”.

(142)

Påståendet avvisades av de skäl som anges i skälen 135 och 137 i denna förordning.

(143)

Shenghua påpekade dessutom att den betydande ökningen av energipriserna också hade en kraftig skadevållande verkan på unionsindustrins resultat. För det första citerade Shenghua en artikel av Fastmarkets MB (12), där det uppgavs att OFZ hade minskat sin produktion med över hälften till följd av en mer än sexfaldig ökning av energipriserna nyligen. För det andra hänvisade företaget till en artikel som publicerats av Nasdaq där det uppgavs att ”Ferroglobe är verksamt inom en energikrävande industri och de rådande energipriserna, särskilt i Spanien, har därför en negativ inverkan på vår verksamhet” (13).

(144)

Kommissionen konstaterade att hänvisningen till OFZ rörde stängningen av fyra ugnar för ferrolegeringar, men inte kalciumkisel, under en period efter undersökningsperioden, medan Nasdaq-artikeln särskilt avsåg Spanien, medan Ferropem producerar kalciumkisel i Frankrike.

(145)

Kommissionen ansåg därför att de uppgifter som lämnats inte specifikt rörde import av den berörda produkten under skadeundersökningsperioden, och att de inte försvagade orsakssambandet mellan import från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Påståendet avvisades därför.

5.3 Slutsats beträffande orsakssamband

(146)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande orsakssamband bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 261–265 i förordningen om provisorisk tull.

6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

6.1 Skademarginal

(147)

Såsom nämns i skäl 266 i förordningen om provisorisk tull hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som skulle krävas för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit utan några snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna skulle bli högre än deras målprisunderskridandemarginal.

(148)

I enlighet med artikel 9.4 tredje stycket i grundförordningen, och med hänsyn till att kommissionen inte registrerade importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, analyserade kommissionen utvecklingen av importvolymerna för att fastställa om det under den period för utlämnande av uppgifter på förhand som beskrivs i skäl 3 skett en ytterligare betydande ökning av import som är föremål för undersökningen och i så fall låta den ytterligare skada som uppstått till följd av denna ökning återspeglas i fastställandet av skademarginalen.

(149)

På grundval av uppgifter från Surveillance-databasen var importvolymerna från Kina under den fyra veckor långa perioden för utlämnande av uppgifter på förhand 36 % lägre än de genomsnittliga importvolymerna under undersökningsperioden på en fyraveckorsbasis. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte hade förekommit en betydande ökning av import som är föremål för undersökningen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.

(150)

Kommissionen justerade därför inte nivån för undanröjande av skada i detta avseende.

(151)

Efter det preliminära utlämnandet påpekade Ketong att eftersom alla uppgifter på produkttypnivå rörande unionsindustrins målpris behandlades som konfidentiella uppgifter var utlämnandet inte meningsfullt för företaget eftersom de inte kunde lämna sina synpunkter på beräkningarnas riktighet.

(152)

Kommissionen påpekar att den i bilaga 3 (14) till det preliminära utlämnandet som tillhandahölls Ketong den 15 oktober 2021 uppgav att ”[a]v sekretesskäl kan (unionsindustrins priser i fråga om antingen en eller två tillverkare) detaljerade uppgifter om prisunderskridande per produktkontrollnummer inte lämnas ut”. Kommissionen bekräftar att icke-offentliggörandet av denna detaljerade information om produkttyper även gäller unionsindustrins målpris. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(153)

Exportören Ningxia Shun Tai Smelting Co., Ltd hävdade att kommissionen inte hade räknat om företagets exportpriser cif vid unionens gräns till euro på ett korrekt sätt vid beräkningen av dess skademarginal. Kommissionen godtog denna begäran och räknade om företagets skademarginal i enlighet härmed.

(154)

Såsom beskrivs i skäl 115 reviderade kommissionen Shun Tais exportpriser på cif-nivå. Denna granskning ledde till en reviderad slutgiltig skademarginal för Shun Tai och marginalen för ”alla övriga företag”. Nivån för undanröjande av skada för ”alla övriga företag” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag. Den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och för alla övriga företag är därför följande:

Land	Företag	Slutgiltig skademarginal (%)
Kina	Ningxia Ketong New Material Technology Co. Ltd	31,5 %
Kina	Ningxia Shun Tai Smelting Co. Ltd	42,7 %
Kina	Shaanxi Shenghua Metallurgy-Chemical Co. Ltd	32,8 %
Kina	Alla övriga företag	50,7 %

6.1.1 Råvarurelaterade snedvridningar

(155)

Efter det preliminära utlämnandet hävdade Euroalliages att kommissionen borde ompröva den preliminära slutsats som anges i skäl 281 i förordningen om provisorisk tull enligt vilken elektricitet inte var föremål för snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. Euroalliages hävdade att avsnitt 10 i landsrapporten innehöll bevisning för betydande snedvridningar inom energisektorn i Kina och att de kinesiska myndigheterna inte hade kommenterat detta. Euroalliages hävdade vidare att det fanns flera hänvisningar i klagomålet som samtliga pekade på förekomsten av snedvridningar av elpriset. Euroalliages hävdade att bevisningen rörande elsubventioner som beviljats i Kina tillsammans med den visserligen ofullständiga dokumentationen över det dubbla systemet för prissättning på el i Kina kunde anses utgöra tillräcklig bevisning för att tillämpa artikel 7.2a i grundförordningen.

(156)

De betydande snedvridningar som nämns i artikel 2.6a b i grundförordningen och de snedvridningar som nämns i avsnitt 10 i landsrapporten skiljer sig från de konkreta åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen. Enligt artikel 7.2a i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida elpriserna snedvrids av ett dubbelt system för prissättning eller någon annan av de konkreta åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen. Det finns ingen bevisning i denna undersökning för förekomsten av sådana åtgärder och påståendena i klagomålet bekräftades inte, vilket förklaras i skälen 276–281 i förordningen om provisorisk tull. Påståendet avvisas och kommissionen bekräftar sina slutsatser i skäl 281 i förordningen om provisorisk tull.

6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån

(157)

Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

Land	Företag	Slutgiltig antidumpningstull
Kina	Ningxia Ketong New Material Technology Co. Ltd	31,5 %
Kina	Ningxia Shun Tai Smelting Co. Ltd	42,7 %
Kina	Shaanxi Shenghua Metallurgy-Chemical Co. Ltd	32,8 %
Kina	Alla övriga företag	50,7 %

7. UNIONENS INTRESSE

7.1 Unionsindustrins intresse

(158)

Med beaktande av de omständigheter och slutsatser som anges i skäl 110 bekräftar kommissionen sin slutsats i skäl 289 i förordningen om provisorisk tull om att införande av åtgärder skulle ligga i unionens kalciumkiselindustris intresse. Antidumpningsåtgärderna kommer att bidra till att skapa förutsättningar för båda företagen att fortsätta verksamheten eftersom snedvridningarna till följd av illojal handel åtgärdas.

7.2 Icke-närstående importörers, handlares och användares intresse

(159)

En tillverkare av fylld tråd (Filo d.o.o.) i unionen uppgav att försörjningsproblem hade uppstått sedan införandet av provisoriska åtgärder eftersom unionsindustrin inte sålde tillräckliga mängder på marknaden och antidumpningsåtgärderna hade lett till att de kinesiska priserna på marknaden hade ökat. Denna part hävdade att eftersom priserna på unionens marknad hade ökat betydligt övervägde stålindustrin (den största användarindustrin) att byta eller hade redan bytt till produkter av rent kalcium som ett billigare alternativ.

(160)

Euroalliages kommenterade också denna utveckling efter undersökningsperioden. De påpekade att unionsindustrin hade haft tillfälliga produktions- och försäljningsproblem. Vad gäller Ferropem berodde problemen på omstruktureringen av Ferroglobe-gruppen och överföringen av produktion till en ny anläggning i Frankrike – som till stor del var följden av den skadevållande dumpning som bekräftats av förordningen om provisorisk tull. Vad beträffar OFZ rörde problemen ökade elpriser, som tillfälligt hade orsakat störningar i företagets normala produktkampanjplanering. Euroalliages uppgav vidare att priserna på rent kalcium är för höga för att det skulle vara ekonomiskt lönsamt att ersätta kalciumkisel. De lämnade även konfidentiell korrespondens från en användare av kalciumkisel i senare led i unionen som är verksam inom segmentet fylld tråd. I korrespondensen uttrycktes stöd för åtgärder i syfte att återupprätta rättvis konkurrens och upprätthålla olika försörjningskällor, även unionstillverkare, på unionens marknad.

(161)

Kommissionen konstaterar att påståendena från Filo d.o.o. saknar grund och att de i alla händelser inte visar på någon strukturell förändring av marknadsvillkoren jämfört med undersökningsperioden. Vissa marknadsförändringar kan ändå uppstå för parter i senare led i leveranskedjan när antidumpningstullar införs. Åtgärderna är dock inte den störande faktorn, utan de är snarare den faktor som bidrar till att återupprätta lika villkor, säkerställer att unionsindustrin fortsätter att vara verksam inom sektorn och garanterar stabil försörjning från flera källor. Fram till oktober 2021 hade importpriserna på kalciumkisel inte heller ökat i så stor omfattning som tillverkaren av fylld tråd påstod och inte i så stor omfattning att det skulle vara lönsamt att byta till rent kalcium, även om åtgärderna beaktades.

(162)

Kommissionen ansåg sammanfattningsvis att eventuell utveckling efter undersökningsperioden inte var strukturell. Det stod klart att åtgärderna var nödvändiga för att återställa rättvis konkurrens på unionens marknad. På sätt skulle unionsindustrin kunna återta den ställning på marknaden som den hade före den skadevållande dumpningen.

(163)

De kinesiska myndigheterna hävdade att kommissionen hade gjort en ofullständig bedömning av konsekvenserna för stålindustrin. De påpekade att kommissionen i översynen av skyddsåtgärderna för stålimport ansåg att unionens ståltillverkare behöver fortsatt skydd i form av skyddsåtgärder för stålimport som omfattar ett stort antal stålprodukter. Att införa ytterligare tullar på viktiga insatsvaror för framställning av stålprodukter är således inte bara skadligt för stålföretagens utveckling, utan strider även mot logiken i kommissionens resonemang i översynen av skyddsåtgärderna för stålimport. Kommissionen behandlade åtgärdernas konsekvenser för stålindustrin i skäl 302 i förordningen om provisorisk tull, där den på grundval av uppgifter från en användare drog slutsatsen att kalciumkisel utgör en väldigt liten kostnad för stålindustrin.

(164)

De kinesiska myndigheterna hävdade vidare att upprätthållande av en lämplig konkurrens på unionens marknad inte bara ger ett ökat utbud och bättre produkter för industrier i senare led och för konsumenter, utan även hjälper unionsindustrin att öka sin konkurrenskraft.

(165)

Shenghua kommenterade också konkurrensen på marknaden, och uppgav att det endast finns två unionstillverkare av kalciumkisel, men över sextio importörer, handlare och användare. Shenghua ansåg att införande av åtgärder skulle leda till mindre konkurrens och högre priser på unionens marknad för användare som stålindustrin.

(166)

Såsom nämns i skäl 161 anser kommissionen dock att konkurrensen på unionens marknad bör vara rättvis för alla parter. Det var därför viktigt att importpriserna för kalciumkisel från Kina är föremål för antidumpningstullar för att återupprätta en rättvis konkurrens.

(167)

Shenghua påminde även om Eurofers påstående om att unionsindustrin aldrig hade försörjt mer än 42 % av förbrukningen i unionen. Shenghua hävdade att eftersom de två unionstillverkarna inte kan tillgodose efterfrågan i unionen skulle användarna påverkas negativt om leveranskedjan från Kina skärs av. Kommissionen konstaterar dock att användarna även kommer att kunna köpa import från tredjeländer och att åtgärderna inte syftar till att skära av leveranserna från Kina. Syftet är att säkerställa att import från Kina kommer in på unionens marknad till rättvisa priser.

(168)

Efter det slutliga utlämnandet ansåg Shenghua att kommissionen fokuserade alltför mycket på unionsindustrins intressen och inte ägnade tillräcklig uppmärksamhet åt intressena för unionens importörer och användare. Shenghua upprepade Eurofers och det tyska stålförbundets synpunkter på klagomålet om att den inhemska industrin aldrig hade försörjt mer än 42 % av den synliga förbrukningen i unionen, respektive att den inhemska industrin inte kan tillgodose efterfrågan på kalciumkisel. Företaget hänvisade också till synpunkterna från Filo d.o.o. från september och oktober 2021 om att unionens och Brasiliens tillverkare inte levererar kalciumkisel till unionens marknad.

(169)

Efter det slutliga utlämnandet upprepade även Filo d.o.o. och TDR Legure d.o.o. sina kommentarer om att unionstillverkarna tillfälligt inte kan försörja unionens marknad.

(170)

Euroalliages svarade att de klagande unionstillverkarna vill upprätthålla försäljningen på unionens marknad och inkom med bevisning i form av nyligen gjorda erbjudanden om att leverera kalciumkisel till unionens marknad.

(171)

Såsom anges i skäl 161 anser kommissionen inte att åtgärderna är den störande faktorn, utan att de snarare är den faktor som bidrar till att återupprätta lika villkor, säkerställer att unionsindustrin fortsätter att vara verksam inom sektorn och garanterar stabil försörjning från flera källor (även från Kina). Som en del av bedömningen av unionens intresse anges det i artikel 21 i grundförordningen att ”särskild hänsyn [ska] tas till behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och till behovet av att återställa en effektiv konkurrens”. Därför avvisade kommissionen dessa argument.

(172)

Efter det slutliga utlämnandet uppgav Filo d.o.o. och TDR Legure d.o.o. att det största problemet, om kommissionen inför åtgärder, kan bli att kalciumkisel med ursprung från Kina importeras till unionen, men att dess ursprung deklareras som varande ett annat tredjeland (Ukraina, Indien, Ryssland, Thailand, Turkiet osv.). Kommissionen påpekade att detta är en spekulation som är irrelevant för analysen av unionens intresse.

7.3 Slutsats om unionens intresse

(173)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande unionens intresse bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 303 i förordningen om provisorisk tull, dvs. att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot införandet av slutgiltiga åtgärder i denna undersökning.

8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

8.1 Slutgiltiga åtgärder

(174)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå samt unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(175)

Såsom nämns i skäl 115 reviderades exportpriserna på cif-nivå något för en tillverkare i det slutgiltiga skedet. Godtagandet av denna begäran hade även en smärre inverkan på tillverkarens skademarginal och skademarginalen för ”alla övriga företag”.

(176)

På grundval av det ovanstående föreslås följande slutgiltiga antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:

Land	Företag	Dumpningsmarginal (%)	Skademarginal (%)	Slutgiltig antidumpningstull (%)
Kina	Ningxia Ketong New Material Technology Co. Ltd, Hongguozi Industrial Zone, Huinong-distriktet, Shizuishan, Ningxia-provinsen	52,3 %	31,5 %	31,5 %
Kina	Ningxia Shun Tai Smelting Co., Ltd, Zhongwei Industrial Park, Zhongwei, Ningxia-provinsen	123,6 %	42,7 %	42,7 %
Kina	Shaanxi Shenghua Metallurgy-Chemical Co. Ltd, Yangxian Eco-Industrial Park, Hanzhong, Shaanxi-provinsen	75,0 %	32,8 %	32,8 %
Kina	Alla övriga företag	132,6 %	50,7 %	50,7 %

(177)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De speglar således den situation som under denna undersökning konstaterades föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser är således uteslutande tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de angivna rättsliga enheterna. Import av den berörda produkt som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen anges i denna förordnings normativa del inklusive enheter som är närstående de som uttryckligen anges omfattas inte av dessa tullsatser utan omfattas av den tullsats som tillämpas på ”alla övriga företag”.

(178)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (15). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(179)

För att minimera risken för kringgående av åtgärder till följd av skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av de individuella antidumpningstullarna. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla de krav som anges i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(180)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna måste beakta. Även om importen åtföljs av en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(181)

Om exporten för något av de företag som har en lägre individuell tullsats ökar betydligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, får en sådan volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som härrör från införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.

(182)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

8.2 Erbjudanden om prisåtaganden

(183)

Efter det slutliga utlämnandet lämnade en exporterande tillverkare ett erbjudande om prisåtagande i enlighet med artikel 8 i grundförordningen. Tillverkaren exporterade flera typer av den berörda produkten, men föreslog ett genomsnittligt minimipris vid export.

(184)

Kommissionen utvärderade erbjudandet mot bakgrund av den undersökta produktens prisvolatilitet. Under de två sista åren av skadeundersökningsperioden visade det sig att priset på kalciumkisel som importerades till unionens marknad från flera källor (Brasilien, Thailand, Argentina och Kina) varierade betydligt. Mot bakgrund av en sådan volatilitet kan det inte garanteras att ett genomsnittligt minimipris vid import kommer att vara tillräckligt för att undanröja dumpningens skadliga verkan under åtgärdernas giltighetstid.

(185)

Den berörda exportören föreslog dessutom att det föreslagna minimipriset vid import skulle indexeras baserat på elpriserna i Brasilien. Denna kostnadsfaktor är dock inte tillräckligt betydande för att säkerställa ett en indexering skulle ge priser som skulle undanröja skadan.

(186)

Det är ytterst viktigt att det finns en tydlig koppling mellan prisvariationen för den berörda produkten som den exporterande tillverkaren säljer till unionen och prisvariationen för insatsvaror. Det finns ingen bevisning i ärendet för att det finns en sådan koppling, och den berörda exportören visade inte heller att en sådan koppling föreligger. Detta visar att andra faktorer spelar in i de observerade prisvariationerna.

(187)

De föreslagna åtgärderna grundar sig dessutom på skademarginaler (dvs. unionsindustrins kostnader) och en indexering av minimipriset vid import baserat på utvecklingen av elpriset i Brasilien säkerställer inte att ett sådant minimipris vid import skulle undanröja skadan. Unionsindustrins kostnader och priser avgörs inte av utvecklingen av elpriserna i det landet.

(188)

Även om elpriset i Brasilien skulle anses vara lämpligt är de allmänt tillgängliga uppgifter som sökanden föreslår inte tillräckligt omfattande för att avspegla variationerna i elpriset på ett tillförlitligt sätt.

(189)

Det är tillräckligt att en av de ovanstående punkterna inte är uppfylld för att konstatera att erbjudandet om prisåtagande inte är lämpligt och således inte kan godtas.

(190)

Vad gäller övervakningen av åtagandet visade undersökningen att sökandens redovisning inte uppfyller internationellt erkända bokföringsprinciper, och i synnerhet att inga förvaltningskonton eller datoriserade kundlistor fanns lätt tillgängliga under undersökningen. Vissa andra relevanta problem konstaterades även i den officiella bokföringen. Detta ifrågasätter sökandens tillförlitlighet och visar på praktiska svårigheter att på ett tillförlitligt sätt övervaka ett eventuellt åtagande.

(191)

På grundval av ovanstående fakta och överväganden och enligt bestämmelserna i artikel 8 i grundförordningen ansågs erbjudandet inte vara lämpligt för att säkerställa att dumpningens skadliga verkan undanröjs. Enligt artikel 8.3 i grundförordningen ansågs det även vara praktiskt svårt att övervaka åtagandet.

(192)

Därför tillbakavisades erbjudandet.

8.3 Slutgiltigt uttag av provisorisk tull

(193)

Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp, för vilka säkerhet ställts i form av de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull, tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning.

9. SLUTBESTÄMMELSER

(194)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska, enligt artikel 109 i (EU, Euratom) 2018/1046 (16), den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(195)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av kalciumkisel, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7202 99 80 och ex 2850 00 60 (Taric-nummer 7202998030 och 2850006091), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Land	Företag	Slutgiltig antidumpningstull (%)	Taric-tilläggsnummer
Kina	Ningxia Ketong New Material Technology Co. Ltd, Hongguozi Industrial Zone, Huinong-distriktet, Shizuishan, Ningxia-provinsen	31,5 %	C721
Kina	Ningxia Shun Tai Smelting Co., Ltd, Zhongwei Industrial Park, Zhongwei, Ningxia-provinsen	42,7 %	C722
Kina	Shaanxi Shenghua Metallurgy-Chemical Co. Ltd, Yangxian Eco-Industrial Park, Hanzhong, Shaanxi-provinsen	32,8 %	C723
Kina	Alla övriga företag	50,7 %	C999

3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå hans eller hennes namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de (kvantitet) (berörd produkt) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag” tillämpas.

4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska antidumpningstullar enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1811 ska tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider de slutgiltiga antidumpningstullsatserna ska frisläppas.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 mars 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 58, 18.2.2021, s. 60).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1811 av den 14 oktober 2021 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 366, 15.10.2021, s. 17).

(4) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD(2020) 242 final, 22.10.2020, tillgängligt på webbadressen https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2020/october/tradoc_158997.pdf.

(5) Folkrepubliken Kinas lag om statligt ägda företagstillgångar, antagen vid det femte mötet i ständiga kommittén för elfte nationella folkkongressen i Folkrepubliken Kina den 28 oktober 2008 och utfärdad samma dag.

(6) Se Shenghuas webbplats: http://sxshyh.cn/index/index/about (hämtad den 11 januari 2022).

(7) Se artikel 3.2 i det kinesiska kommunistpartiets partiprogram om partimedlemmarnas skyldigheter i kombination med artikel 10 om principen för demokratisk centralism.

(8) (EUT L 208, 1.7.2020, s. 2).

(*1) Fastställandet av det icke-snedvridna värdet förklaras i skäl 145 i förordningen om provisorisk tull.

(*2) Fastställandet av det icke-snedvridna värdet förklaras i skäl 146 i förordningen om provisorisk tull.

(*3) Fastställandet av det icke-snedvridna värdet förklaras i skäl 148 i förordningen om provisorisk tull.

(9) https://www.edp.com.br/distribuicao-sp/saiba-mais/informativos/tabela-de-fornecimento-de-media-e-alta-tensao.

(10) Se domen av den 16 december 2011, Dashiqiao/rådet, T-423/09, ECLI:EU:T:2011:764, punkterna 34–50, och domen av den 19 maj 2021, China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products m.fl./kommissionen, T-254/18, ECLI:EU:T:2021:278, punkterna 586–610.

(11) https://sec.report/document/0001558370-21-005436#gsm-20201231x20f.htm (senast hämtad den 25 januari 2022).

(12) https://www.metalbulletin.com/Article/4010921/Search-results/OFZ-Slovakia-cuts-ferro-alloy-output-due-to-surging-power-prices.html (senast hämtad den 25 januari 2022).

(13) https://www.nasdaq.com/articles/factbox-power-crunch-pressures-europes-silicon-and-ferro-alloy-producers-2021-10-07-0 (senast hämtad den 25 januari 2022).

(14) Bilaga 3: Uppgifter om beräkningarna av prisunderskridande och skademarginal samt information om använd metod.

(15) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Wetstraat/Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 96

Svensk utgåva	Lagstiftning	65 årgången 24 mars 2022

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/466 av den 17 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 genom att specificera kriterier för undantag från principen om att godkända publiceringsarrangemang och godkända rapporteringsmekanismer ska övervakas av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ( 1 )	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/467 av den 23 mars 2022 om extraordinärt anpassningsstöd till producenter inom jordbrukssektorn	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/468 av den 23 mars 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina	9
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/469 av den 23 mars 2022 om rättelse av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/72 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina	36
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/470 av den 23 mars 2022 om beviljande av stöd för privat lagring av griskött och om förutfastställelse av stödbeloppet	39
		BESLUT
	*	Rådets beslut (Gusp) 2022/471 av den 23 mars 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2022/338 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för tillhandahållande till den ukrainska försvarsmakten av militär utrustning och militära plattformar som är utformade för att åstadkomma dödligt våld	43
	*	Rådets beslut (Gusp) 2022/472 av den 23 mars 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2022/339 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den ukrainska försvarsmakten	45

Medlemsstat	euro
Belgien	6 268 410
Bulgarien	10 611 143
Tjeckien	11 249 937
Danmark	10 389 359
Tyskland	60 059 869
Estland	2 571 111
Irland	15 754 693
Grekland	26 298 105
Spanien	64 490 253
Frankrike	89 330 157
Kroatien	5 354 710
Italien	48 116 688
Cypern	632 153
Lettland	4 235 161
Litauen	7 682 787
Luxemburg	443 570
Ungern	16 939 316
Malta	69 059
Nederländerna	8 097 139
Österrike	8 998 887
Polen	44 844 365
Portugal	9 105 131
Rumänien	25 490 649
Slovenien	1 746 390
Slovakien	5 239 169
Finland	6 872 674
Sverige	9 109 115

Produktkategorier	Produkter för vilka stöd beviljas	Stödbelopp för en lagringsperiod på (euro/ton)
Produktkategorier	Produkter för vilka stöd beviljas	60 dagar	90 dagar	120 dagar	150 dagar
1	2	3	4	5	6
Kategori 1 ex 0203 11 10	Halva slaktkroppar, utan framben, svans, njurar, mellangärde och ryggmärg (1) Hela slaktkroppar av djur upp till 20 kg	270	286	301	317
Kategori 2 ex 0203 12 11 ex 0203 12 19 ex 0203 19 11 ex 0203 19 13	Skinka Bog Framändar Rygg, med eller utan nacke, separat nacke, rygg med eller utan nedre delen av bringan (2) (3)	326	341	357	372
Kategori 3 ex 0203 19 55	Skinka, bog, framändar, rygg med eller utan nacke, separat nacke, rygg med eller utan nedre delen av bringan, benfria (2) (3)	377	392	407	423
Kategori 4 ex 0203 19 15	Sida, hel eller i rektangulära stycken	282	297	313	327
Kategori 5 ex 0203 19 55	Sida, hel eller i rektangulära stycken, utan svål och revben	348	361	375	389
Kategori 6 ex 0203 19 55	Styckningsdelar motsvarande mittbit (middles), med eller utan svål eller späck, benfria (4)	279	293	306	320
Kategori 7 ex 0209 10 11	Underhudsfett av svin med eller utan svål (5)	157	168	180	190

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2106 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av gemensamma indikatorer och närmare beståndsdelar i resultattavlan för återhämtning och resiliens ( EUT L 429, 1.12.2021 )	47


	(1) Text av betydelse för EES.