(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/128 (2) fastställs det nettoanslag som är tillgängligt för utgifter inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) samt de belopp som är tillgängliga för budgetåren 2021–2027 för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) i enlighet med artiklarna 7.2 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (3).

(2)

I enlighet med artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör det årliga taket för utgifterna för EGFJ 2021–2027 utgöras av de högsta belopp som fastställts för det särskilda utgiftstaket för marknadsrelaterade utgifter och direktstöd i bilaga I till rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (4).

(3)

I enlighet med artikel 11.6 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 har ett antal medlemsstater underrättat kommissionen om sina beslut om att minska direktstödet i enlighet med artikel 11.1 i den förordningen och det uppskattade resultatet av minskningen för kalenderåret 2022. Enligt artikel 7.2 i den förordningen ska det beräknade resultatet av minskningen av stödet göras tillgängligt som unionsstöd som finansieras genom Ejflu.

(4)

I enlighet med artikel 14.1 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 har ett antal medlemsstater underrättat kommissionen om sina beslut att som extrastöd genom Ejflu under räkenskapsåret 2023 göra tillgängligt en viss procentandel av sina årliga nationella tak för direktstöd för kalenderåret 2022.

(5)

I enlighet med artikel 14.2 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 har ett antal medlemsstater underrättat kommissionen om sina beslut att som direktstöd för kalenderåret 2022 göra tillgängligt en viss procentandel av det stöd som ska finansieras genom Ejflu under räkenskapsåret 2023.

(6)

De relevanta nationella taken i bilagorna II och III till förordning (EU) nr 1307/2013 har anpassats i enlighet med detta genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/42 (5).

(7)

I enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093 bör det särskilda utgiftstaket för marknadsrelaterade utgifter och direktstöd i den fleråriga budgetram som fastställs i bilaga I till den förordningen anpassas enligt den tekniska justering som föreskrivs i artikel 4 i samma förordning efter överföringarna mellan Ejflu och direktstödet.

(8)

Det är därför nödvändigt att justera det nettoanslag som är tillgängligt för EGFJ:s utgifter enligt genomförandeförordning (EU) 2021/128. För tydlighets skull bör de belopp som görs tillgängliga för Ejflu också offentliggöras.

(9)

Genomförandeförordning (EU) 2021/128 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I bilaga IV till förordning (EG) nr 1210/2003 förtecknas de fysiska och juridiska personer, organ eller enheter med anknytning till före detta president Saddam Hussein som omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser och av förbudet att ställa tillgångar eller ekonomiska resurser till förfogande.

(2)

Den 3 mars 2022 beslutade Förenta nationernas säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka sju personer från förteckningen över personer och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser.

(3)

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1210/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Efter en antidumpningsundersökning införde rådet genom förordning (EG) nr 925/2009 (2) antidumpningstull på viss aluminiumfolie med ursprung i Armenien, Brasilien och Kina (nedan kallad den ursprungliga undersökningen). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen förlängde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) den 17 december 2015 de åtgärder som var tillämpliga på export från Kina och avslutade åtgärderna för Brasilien genom genomförandeförordning (EU) 2015/2384 (3) (nedan kallad den föregående översynen vid giltighetstidens utgång). Antidumpningsåtgärderna mot import med ursprung i Armenien upphörde att gälla den 7 oktober 2014.

(2)

Till följd av en undersökning om kringgående av åtgärder i enlighet med artikel 13 i grundförordningen utvidgade kommissionen den antidumpningstull som införts på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina genom genomförandeförordning (EU) 2017/271 (4) till att även omfatta import av obetydligt ändrad viss aluminiumfolie.

(3)

Efter en andra undersökning om kringgående av åtgärder i enlighet med artikel 13 i grundförordningen utvidgade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2021/1474 (5) den antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2015/2384 och genomförandeförordning (EU) 2017/271 på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta viss aluminiumfolie som avsänts från Thailand, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Thailand eller inte.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (6) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 10 september 2020 av unionstillverkare som svarar för omkring 90 % av unionens sammanlagda tillverkning av viss aluminiumfolie (nedan kallade sökandena). Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Den 17 december 2020 fastslog kommissionen efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (7) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från den 1 oktober 2019 till den 30 september 2020 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med översynsperiodens utgång (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också sökandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. Unionstillverkarna i urvalet stod för omkring 77 % av den uppskattade totala unionstillverkningen och 75 % av den uppskattade försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter. Urvalet ansågs därför vara representativt för unionsindustrin.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Bara en icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Därför behövdes inte något stickprovsförfarande.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

Två exporterande tillverkare i det berörda landet gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna. En av dem uppgav emellertid att den inte tillverkade eller exporterade den produkt som översynen gäller under översynsperioden och ville därför inte samarbeta i undersökningen. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(16)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till Kinas regering.

(17)

Vid inledandet av översynen gjordes frågeformuläret tillgängligt i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (8).

(18)

Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionstillverkarna i stickprovet. Den exporterande tillverkare som gav sig till känna under stickprovsförfarandet besvarade inte frågeformuläret. Inget svar mottogs från någon av de icke-närstående importörerna. Ingen av användarna besvarade frågeformulär eller gav sig till känna under undersökningen. Den kinesiska regeringen lämnade inte heller in något svar på frågeformuläret.

(19)

Eftersom varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller den kinesiska regeringen samarbetade baserades slutsatserna om dumpning och skada på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kinas delegation vid Europeiska unionen underrättades om detta. Inga synpunkter inkom.

(20)

Kommissionen inhämtade alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för undersökningen. I enlighet med tillkännagivandet om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (9) genomfördes dubbelkontroller på distans genom videokonferens med följande företag:

—

Alcomet AD, Shumen, Bulgarien

—

Slim Aluminium SpA, Cisterna di Latina, Italien

—

Symetal, Aten, Grekland

(21)

Den produkt som översynen gäller är aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar med en bredd av högst 650 mm och en vikt över 10 kg med ursprung i Folkrepubliken Kina och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111910) (den produkt som översynen gäller eller aluminiumfolie för hushållsbruk).

(22)

Den produkt som översynen gäller används som förpackningsmaterial för korttidsförvaring för skilda ändamål inom hushåll, cateringverksamhet, livsmedelsindustri och blomsterdetaljhandel.

(23)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(24)

Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av den gällande åtgärden sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(26)

Under översynsperioden fortsatte importen av den produkt som översynen gäller från Kina, men uppgick endast till 1 588 ton, vilket motsvarar 2 % av marknadsandelen för förbrukningen i unionen. Den största delen av exporten fördes in inom ramen för förfarandet för aktiv förädling (10) och var därmed varken föremål för antidumpningsåtgärder eller importtullar. Kommissionen drog slutsatsen att importvolymen var tillräckligt representativ för att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(27)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visar på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen med avseende på Kina, inledde kommissionen en undersökning av de exporterande tillverkarna från detta land på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(28)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande exporterande tillverkare i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller. Ingen tillverkare lämnade dessa uppgifter.

(29)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till den kinesiska regeringen. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inga bidrag inkom.

(30)

Inget svar på frågeformuläret mottogs från den kinesiska regeringen. Därför informerade kommissionen den kinesiska regeringen om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Kommissionen meddelade att om avgöranden grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 kan resultatet bli mindre gynnsamt för parten än om den hade samarbetat. Inga synpunkter inkom från den kinesiska regeringen.

(31)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen, mot bakgrund av den bevisning som fanns tillgänglig i detta skede av undersökningen, att eventuella representativa länder för fastställandet av normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden enligt artikel 2.6a a i grundförordningen för Kina var Brasilien och Turkiet. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(32)

Den 29 januari 2021 utfärdade kommissionen en första notering till ärendehandlingarna (nedan kallad den första noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den första noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller på grundval av begäran om översyn och en inlaga från sökandena. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen i detta skede av undersökningen även tre möjliga representativa länder, nämligen Brasilien, Ryska federationen (Ryssland) och Turkiet). Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter. Det inkom inga synpunkter på den första noteringen.

(33)

Den 28 maj 2021 utfärdade kommissionen en andra notering till ärendehandlingarna (nedan kallad den andra noteringen). I denna notering fastställde kommissionen förteckningen över produktionsfaktorer och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. Kommissionen valde Turkiet som representativt land. Eftersom det inte fanns någon lämplig representativ tillverkare av den produkt som översynen gäller i något av de eventuella representativa länderna ansåg kommissionen att uppgifter om företag som tillverkar en produkt i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller kunde vara lämpliga för att få fram de finansiella uppgifterna (försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst). Kommissionen underrättade därför de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinster på grundval av finansiell information från fem turkiska företag som tillverkar aluminiumprofiler. Kommissionen fann att aluminiumprofiler är produkter med mycket liknande tekniska egenskaper som den produkt som översynen gäller, och att de också har en liknande sammansättning av ursprungsmaterial. Dessa produkter tillverkas ofta av samma företag som den produkt som översynen gäller eller inom samma grupp. Med tanke på likheterna mellan den produkt som översynen gäller och aluminiumprofiler samt det faktum att lönsamma tillverkare av sistnämnda produkter har identifierats, anses dessa uppgifter vara representativa för situationen för företag som tillverkar den produkt som översynen gäller och därmed kunna användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(34)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter, men mottog inga synpunkter på den andra noteringen.

(35)

I nyligen genomförda undersökningar rörande aluminiumsektorn i Kina (11) har kommissionen konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(36)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (12). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att aluminiumsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (13), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (14). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som den kinesiska regeringen har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (15). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och vid fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (16). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom aluminiumsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (17), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (18).

(37)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende aluminiumsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendet, inbegripet den bevisning som finns i begäran, samt i kommissionens arbetsdokument om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (19) (nedan kallad rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(38)

I begäran i detta ärende hänvisades till rapporten, särskilt till avsnitten om aluminiumsektorn och statsägda företag samt kommissionens tidigare undersökningar av produkter i senare led (20). I begäran hänvisas dessutom till oberoende studier som drar slutsatsen att den kinesiska aluminiummarknaden är snedvriden på grund av omfattande subventionering, såsom OECD:s undersökning från 2019 ”Measuring distortions in international markets: the aluminium value chain” (21) och 2017 års rapport från den tyska branschsammanslutningen för icke-järn metallindustrin, WVMetalle (22). Dessa studier infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet. Ingen berörd part lämnade några synpunkter på undersökningarna. I begäran betonades att den betydande förekomsten av statsägda företag i den kinesiska aluminiumsektorn, tillhandahållandet av billiga insatsvaror till aluminiumproducenter samt förekomsten av ett skattesystem som effektivt snedvrider marknaden dokumenteras i dessa studier. I begäran påpekades vidare med hänvisning till rapporten och till kommissionens föregående undersökning att de kinesiska myndigheterna fastställer priser för kol, el, naturgas och olja, vilket snedvrider energipriserna inom aluminiumsektorn. På samma sätt hänvisades i begäran till snedvridningar av lönerna inom aluminiumsektorn. Dessutom påstods det i begäran att maskinkostnaderna var snedvridna, särskilt med tanke på att aluminiumsektorn av de kinesiska myndigheterna betraktas som en ”främjad sektor” och i egenskap av sådan är intagen i den kinesiska regeringens vägledande katalog för industriell strukturanpassning, även i den senaste version från 2019 (23). I begäran hänvisades vidare till snedvridningar av de finansiella kostnaderna på grund av det kinesiska banksystemets övergripande struktur, samt på grund av ett antal politiska dokument – t.ex. nationella och sektoriella femårsplaner eller politik som uppmanar finansinstituten att stödja aluminiumindustrin. Slutligen förtecknades snedvridningar till följd av ytterligare statliga åtgärder i begäran, såsom exportförsäljarens kreditsystem, inkomstskatteavdrag för forsknings- och utvecklingskostnader eller nedsatt mervärdesskatt för utrustning av inhemsk tillverkning. I begäran hänvisades i detta sammanhang till den subventionsundersökning av den kinesiska aluminiumfoliesektorn som Förenta staternas handelsministerium genomfört 2018 (24).

(39)

Inom aluminiumsektorn kvarstår en betydande del av ägande och kontroll från den kinesiska regeringen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte samarbetade kunde den exakta kvoten mellan de privata och statligt ägda tillverkarna inte fastställas. Undersökningen bekräftade dock att ett antal stora tillverkare inom aluminiumsektorn är statsägda företag, däribland Aluminium Corporation of China eller Shenhuo Group Aluminium, som båda tillverkar den produkt som översynen gäller.

(40)

När det gäller den kinesiska regeringens förmåga att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, är både offentliga och privata företag inom aluminiumsektorn föremål för politisk övervakning och vägledning. Kommissionen har i stor utsträckning dokumenterat den partibyggande verksamheten i sina tidigare undersökningar av aluminiumsektorn där ett antal tillverkare som också tillverkade den produkt som översynen gäller deltog (25). Dessutom betonar många tillverkare av den produkt som översynen gäller uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till kommunistpartiet.

(41)

Till exempel rapporterade Nanshan-gruppen nyligen följande i samband med ett partibyggande evenemang som ägde rum i mars 2021: Den 19 mars genomförde partiavdelningen direkt under Nanshan Holdings temapartidag i mars, med ingående studier och en omsättning av andan från generalsekreterare Xi Jinpings anförande vid konferensen för partihistoriska studier och utbildning, att studera den centrala partihistorien, samla styrka och arbeta hårt. De relevanta ledarna för partiavdelningen direkt under Nanshan Holdings ledde mötet. Avdelningssekreteraren påpekade i sin föreläsning om partiet att partimedlemmar och tjänstemän helt och fullt bör föregå med gott exempel och ledarskap, inte glömma sina ursprungliga ambitioner, och hålla sitt uppdrag i åtanke. […] Alla partimedlemmar och tjänstemän förklarade att de kommer att fortsätta studera och verka i enlighet med andan i generalsekreterare Xi Jinpings tal vid konferensen om partihistoriska studier och utbildningsmobilisering, och förena tankar och handlingar till kraven i och införandet av den fjortonde femårsplanen, inte glömma den ursprungliga avsikten, ha uppdraget i åtanke och arbeta hårt. Se framåt, var modig och nyskapande, hel och hållet verka för den förebildliga spetsroll som partimedlemmar har i företaget […] (26).

(42)

På ett liknande sätt anges på webbsidan från den statligt ägda Dengfeng Electricity Group att på eftermiddagen den 10 november [2020] hölls klassrumsundervisning för koncernbolagets ledning i sjätte sammanträdesrummet. Sammanlagt 66 personer deltog från koncernens styrelseledamöter och högre ledningspersonal, olika affärsavdelningar, direkt närstående företag och företagsledare från dotterbolag. […] Koncernbolaget kommer härnäst att samvetsgrant studera det viktiga tal som generalsekreterare Xi Jinping höll vid plenarsammanträdet, förstå andan från plenarsammanträdet, […] och uppriktigt förstå beslutsfattande och genomförande från partiets centralkommitté, samla vishet och styrka för att uppnå de mål och uppgifter som fastställs i den ”fjortonde femårsplanen” (27).

(43)

Aluminiumsektorn omfattas dessutom av diskriminerande strategier till fördel för inhemska tillverkare eller som på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen.

(44)

Aluminiumsektorn är föremål för många planer, riktlinjer, direktiv och andra politiska dokument som utfärdats på nationell, regional och kommunal nivå. Den politik som tillämpades under översynsperioden, från den trettonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling (28) eller utvecklingsplanen för icke-järnmetallindustrin (2016–2020) och annan politik på nationell nivå, genom regionala planer, t.ex. tillkännagivandet från Shandongprovinsens styrelse om genomförandeplanen för att påskynda den högkvalitativa utvecklingen av de sju energiintensiva industrierna, har dokumenterats utförligt i kommissionens tidigare undersökning av sektorn (29). På samma sätt har kommissionen i detalj dokumenterat att aluminiumindustrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden avseende de viktigaste råvarorna och insatsvarorna, särskilt energi (30). Detsamma gäller för andra statliga åtgärder inom sektorn som stör marknadskrafterna, såsom bland annat exportrelaterad politik, lagerhållningspolitik, politik för ökad produktionskapacitet (31) eller tillhandahållande av insatsvaror under marknadspriserna (32).

(45)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga insatsvarorna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(46)

Vid föreliggande undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom aluminiumsektorn som avses i skäl 36 inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(47)

Aluminiumsektorn påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, i enlighet med vad som anges i skäl 36. Snedvridningen påverkar sektorn, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av den viktigaste insatsvaran) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(48)

Ingen bevisning har heller lämnats in som skulle kunna visa att aluminiumsektorn inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges ovan i skäl 36. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(49)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av den produkt som översynen gäller köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla statliga nivåer och i alla sektorer.

(50)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämplig att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (däribland råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna I och II i rapporten. De statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina påverkas av betydande snedvridningar genom en kombination av olika produktionsfaktorer. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(51)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av någon av de berörda parterna.

(52)

Den tillgängliga bevisningen visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(53)

I enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen grundades valet av representativt land på följande kriterier:

(54)

Såsom anges i skälen 32–33 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet, nämligen den första och den andra noteringen. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om valet av Turkiet som lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(55)

I den första noteringen identifierade kommissionen Armenien, Brasilien, Ryssland och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. alla klassificerades av Världsbanken under översynsperioden som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst där det var känt att den produkt som översynen gäller tillverkas.

(56)

Inga synpunkter inkom beträffande de länder som identifierats i denna notering.

(57)

För de fyra länder som anges i skäl 55 kontrollerade kommissionen vidare tillgången till offentliga finansiella uppgifter om tillverkarna av den produkt som översynen gäller i dessa länder.

(58)

Vad gäller Armenien fanns det inga offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för den enda kända tillverkaren (34). I avsaknad av synpunkter från de berörda parterna drog kommissionen därför slutsatsen att Armenien inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(59)

När det gäller Brasilien identifierade kommissionen två tillverkare av aluminiumfolie för hushållsbruk i den första noteringen, nämligen Companhia Brasileira de Aluminio (CBA) och Novelis do Brasil Ltda (nedan kallad Novelis). CBA gick med förlust under översynsperioden och uteslöts därför från fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. När det gäller Novelis konstaterade kommissionen i den andra noteringen, trots att dess finansiella uppgifter var tillgängliga och att företaget var lönsamt under översynsperioden, att företaget inte kunde beaktas av följande skäl: För det första noterade kommissionen att det pågick ett antidumpningsförfarande beträffande kinesisk import av aluminiumprodukter, inbegripet aluminiumfolie för hushållsbruk, i Brasilien. Den påstått dumpade importen från Kina kan ha en snedvridande effekt på den brasilianska marknaden, till exempel genom att skapa prisnedgång eller orsaka skadevållande förluster för den brasilianska aluminiumindustrin. Dessutom var den totala vinst som redovisades i Novelis bokslut enligt Dun- och Bradstreet-databasen oförenlig med de förlustbringande finansiella resultat som presenterades inom ramen för den antidumpningsundersökning som genomförts av de brasilianska myndigheterna och där Novelis var en av de inhemska klagandena. Detta gav upphov till allvarliga tvivel när det gällde kvaliteten och exaktheten från de finansiella uppgifter från Novelis som var tillgängliga i Dun and Bradstreet. I den andra noteringen framhöll kommissionen dessutom att det förelåg exportrestriktioner för aluminiumprodukter i Brasilien, särskilt en exportkvot för en viktig insatsvara (aluminiumlegeringar) och en biprodukt (aluminiumskrot) vid tillverkning av aluminiumfolie för hushållsbruk. I den andra noteringen drog kommissionen därför slutsatsen att Brasilien inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land.

(60)

I den andra noteringen drog kommissionen även slutsatsen att Ryssland inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land, fastän finansiella uppgifter från de tre tillverkare av aluminiumfolie för hushållsbruk som identifierades i den första noteringen var offentligt tillgängliga. Skälen till denna slutsats var förekomsten av exportrestriktioner för aluminium och snedvridningar när det gäller naturgas på den inhemska marknaden samt det faktum att aluminiummarknaden i Ryssland föreföll domineras av en företagsgrupp (Rusal), vilket förhindrade effektiv konkurrens på den ryska inhemska marknaden.

(61)

För Turkiet var nya finansiella uppgifter endast tillgängliga för en av de tre tillverkare av aluminiumfolie för hushållsbruk som identifierats i den första noteringen, nämligen Asaş Aluminyum. Den vinst som Asaş Aluminyum uppnådde låg dock nära ett nollresultat. Kommissionen ansåg inte att en så låg vinstmarginal var skälig i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, med beaktande av att i) såsom föreskrivs i genomförandeförordning (EU) 2020/1428 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av stänger, profiler och rör av aluminium med ursprung i Folkrepubliken Kina (35), den vinstnivå som uppnåtts inom sektorn för aluminiumprofiler i Turkiet år 2018 var betydligt högre, nämligen 7,3 %, och ii) att den vinst som unionsindustrin uppnådde i avsaknad av skadevållande dumpning som användes i den ursprungliga undersökningen var 5 %. I den andra noteringen drog kommissionen därför slutsatsen att Asaş Aluminyums finansiella uppgifter inte kunde användas som grund för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst enligt artikel 2.6a a i grundförordningen, där det anges att ”[d]et konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(62)

Sammanfattningsvis fanns det inga tillverkare av aluminiumfolie för hushållsbruk i Turkiet vars finansiella uppgifter kunde användas för att fastställa ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(63)

Kommissionen övervägde därför huruvida uppgifter från företag som tillverkar en produkt i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller kunde användas. Kommissionen konstaterade i den andra noteringen att aluminiumprofilprodukter hade liknande tekniska egenskaper som den produkt som översynen gäller och att ursprungsmaterialet hade en liknande sammansättning. Båda tillverkas ofta av samma företag eller inom samma koncern. Kommissionen ansåg därför att det i detta fall var lämpligt att använda uppgifter från turkiska företag som är verksamma inom sektorn för aluminiumprofilprodukter. Finansiella uppgifter för halva översynsperioden var tillgängliga för fem tillverkare av aluminiumprofiler i Turkiet (36), och dessa uppgifter ansågs representativa för situationen för företag som tillverkar aluminiumfolie för hushållsbruk. Därför användes dessa fem företags vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för att fastställa ett icke snedvridet och rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för företag som tillverkar aluminiumfolie för hushållsbruk.

(64)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och av de fem tillverkarna av aluminiumprofiler som tillverkare i det representativa landet. Inga synpunkter inkom.

(65)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a sista meningen första strecksatsen i grundförordningen.

(66)

Mot bakgrund av ovanstående analys konstaterades att Turkiet uppfyller alla kriterier som föreskrivs i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen och det betraktades därför som det lämpliga representativa landet.

(67)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, energi och arbetskraft, som använts vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke-snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(68)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade och ingen av de berörda parterna lämnade några synpunkter, utgick kommissionen från de uppgifter som lämnats av sökanden. I den andra noteringen aktualiserade kommissionen den förteckning över produktionsfaktorer som använts för att fastställa normalvärdet på grundval av de dubbelkontrollerade uppgifter som lämnats av en av sökandena och som, enligt sökandena och i avsaknad av andra uppgifter, ansågs innehålla produktionsfaktorer samt en tillverkningsprocess som var representativ för de kinesiska exporterande tillverkarna.

(69)

I den andra noteringen uppgav kommissionen även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda uppgifter från Global Trade Atlas (GTA) (37) för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de huvudsakliga produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen förklarade även att den skulle använda uppgifter från den turkiska statistikbyrån för att fastställa icke-snedvridna kostnader för arbetskraft (38) och energi (39).

(70)

Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från de fem turkiska tillverkarna av aluminiumprofilprodukter som anges i skäl 63.

(71)

Kommissionen inbegrep ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan de allmänna tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av uppgifter från den unionstillverkare till vilken hänvisas i skäl 68, vilken lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål. Metoden förklaras vederbörligen i avsnitt 3.3.4 nedan.

(72)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna och insamlats och dubbelkontrollerats under kontrollerna på distans beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Produktionsfaktorer för aluminiumfolie för hushållsbruk

(73)

För att fastställa det icke-snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset på cif-nivå till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA och lade i förekommande fall till import- och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (40).

(74)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.3.1 ovan drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkade produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Detta undantag hade inte någon betydande inverkan, eftersom den återstående importen fortfarande var betydande (dvs. 75 000 ton råmaterial till folie, 700 000 ton valsolja och 161 000 ton aluminiumskrot).

(75)

För att fastställa riktmärket för arbetskraftskostnader i det representativa landet använde kommissionen den senaste statistiken från turkiska statistikbyrån (41). Detta institut offentliggör detaljerad information om arbetskraftskostnader inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen fastställde riktmärket på grundval av arbetskraftskostnader per timme under 2016 (42) för den ekonomiska verksamheten C.24, dvs. stål- och metallframställning (43) enligt Nace rev. 2. Värdena justerades ytterligare för inflationen med hjälp av det inhemska producentprisindexet (44) för att återspegla kostnaderna för översynsperioden.

(76)

Elpriset för industriella användare i Turkiet offentliggörs av turkiska statistikbyrån (45). Kommissionen använde uppgifter om de industriella elpriserna i motsvarande konsumtionsintervall i Kuruş/kWh för hela översynsperioden.

(77)

Priset på naturgas för industriella användare i Turkiet offentliggörs av turkiska statistikbyrån (46). Kommissionen använde uppgifter om gaspriser för industrianvändare i motsvarande konsumtionsintervall i Kuruş/m3 för hela översynsperioden.

(78)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska ”[d]et konstruerade normalvärdet […] omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(79)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna och eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde därför förhållandet mellan de allmänna tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av uppgifter från unionstillverkare som lämnats av sökandena. Därefter tillämpade kommissionen samma procentandel på det icke snedvridna värdet för de direkta produktionskostnaderna för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna.

(80)

För att fastställa ett icke snedvridet och rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen, såsom förklaras i skäl 63, på de senaste tillgängliga finansiella uppgifterna från de fem företag i Turkiet som hade identifierats i den andra noteringen som aktiva och lönsamma tillverkare av en produkt i samma allmänna kategori, dvs. aluminiumprofilprodukter. Finansiella uppgifter för följande fem företag som hämtats från Dun and Bradstreet (47) användes:

(81)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(82)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom ingen kinesisk tillverkare samarbetade förlitade sig kommissionen på de uppgifter som en av sökandena lämnat, såsom anges i skäl 68, avseende användningen av de olika faktorerna (material och arbetskraft) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Dessa förbrukningsfaktorer kontrollerades genom ett förfarande för dubbelkontroller på distans. Kommissionen multiplicerade sedan förbrukningsfaktorerna med de icke-snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.4.

(83)

När de icke-snedvridna produktionskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader och avskrivning, såsom förklaras i skäl 78, till den icke snedvridna tillverkningskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(84)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från de fem företagen i det representativa landet. Försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna omkostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och pålagd de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 14,1 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpad på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 7,1 %.

(85)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(86)

Eftersom ingen kinesisk tillverkare samarbetade, fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Exportpriserna baserades därför på cif-priser som registrerats i Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. Exportpriset cif minskades således med frakt- och försäkringskostnader och inhemska transportkostnader i Kina. De inhemska kinesiska och internationella transportkostnaderna baserades på uppgifter från sökandena i begäran om översyn, vilka konstaterades ligga i linje med de transportkostnader som beräknats med hjälp av externa databaser (Världsbanken och OECD).

(87)

Kommissionen jämförde det normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det exportpris som fastställts ovan fritt fabrik.

(88)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 72,2 % under översynsperioden.

(89)

Kommissionen drog slutsatsen att exporten till unionen av den produkt som översynen gäller från Kina fortsatte att dumpas under översynsperioden.

(90)

Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Följande faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, tillgång till andra marknader och den kinesiska exportens prisbeteende samt unionsmarknadens attraktionskraft. Kommissionen erinrar om att analysen grundades på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna och den kinesiska regeringen inte samarbetade, särskilt begäran om översyn, GTA-statistik och offentligt tillgängliga uppgifter.

(91)

För att analysera produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina och med hänsyn till den kinesiska regeringens och de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i sin begäran om översyn och offentligt tillgängliga uppgifter som specificeras i nedanstående skäl.

(92)

Undersökningen har visat att det på grund av en snabb tillväxt mellan 2005 och 2015 finns en generell överkapacitet inom den kinesiska aluminiumsektorn (48). Detta gäller även för sektorn för aluminiumfolie för hushållsbruk i synnerhet (49). Enligt CRU används omkring 8 % av den totala aluminiumfolietillverkningen för tillverkning av aluminiumfolie för hushållsbruk (50). På grundval av detta är produktionskapaciteten för aluminiumfolie för hushållsbruk i Kina betydligt högre än den nuvarande produktionsvolymen och de kinesiska tillverkarna är därför starkt beroende av export. År 2020 uppgick den kinesiska förbrukningen av hushållsfolie till omkring 250 000 ton, medan produktionen uppskattades till omkring 308 000 ton och produktionskapaciteten till omkring 360 000 ton. Detta innebär att den kinesiska outnyttjade kapaciteten uppgick till omkring 52 000 ton år 2020, eller 65 % av förbrukningen av aluminiumfolie för hushållsbruk i unionen under översynsperioden, vilken uppgick till omkring 80 000 ton.

(93)

Överkapaciteten i Kina bekräftas av offentligt tillgänglig information från Shanghais kommunala kommission för ekonomi och information, som rapporterar att det till och med inrättas ny kapacitet för aluminiumfolie i Kina och att denna nya produktionskapacitet nådde en rekordhög nivå på 1,65 miljoner ton 2020 (51). Om man antar att uppskattningsvis 8 % av denna totala kapacitet (dvs. 132 000 ton) skulle användas för aluminiumfolie för hushållsbruk skulle ökningen av den totala produktionskapaciteten i sig motsvara över 150 % av förbrukningen i unionen.

(94)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna har betydande outnyttjad kapacitet och att kapaciteten fortfarande utökas. Denna outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(95)

På grund av de kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja finns det inga tillgängliga uppgifter om den kinesiska inhemska marknaden för aluminiumfolie för hushållsbruk och den inhemska förbrukningen fastställdes i enlighet med sökandenas uppskattning på grundval av uppgifter från CRU. Detta har visat att den totala förbrukningen i Kina är betydligt lägre än den tillgängliga kapaciteten, och de kinesiska tillverkarna är därför beroende av exportmarknader. En stabil ökning av efterfrågan i Kina har noterats under de senaste åren (2017–2020) på omkring 3 % per år (dvs. omkring 8 000 ton per år), medan den outnyttjade kapaciteten uppgick till 52 000 ton år 2020. Efterfrågan ligger därför inte på en sådan nivå att den kan absorbera den totala outnyttjade kapaciteten i Kina.

(96)

Kommissionen analyserade även situationen på andra tredjelandsmarknader och deras förmåga att absorbera ökad export av aluminiumfolie för hushållsbruk från Kina. Under översynsperioden exporterade kinesiska tillverkare till ett antal övriga tredjeländer. De viktigaste exportdestinationerna var Thailand, Indien, Sydkorea, Indonesien och Japan som stod för nästan 40 % av all export från Kina under översynsperioden.

(97)

Det finns ett brett spektrum av handelspolitiska skyddsåtgärder och andra importrestriktioner som tillämpas på export av aluminiumfolie för hushållsbruk i Kina. Enligt Global Trade Alert (52), WTO (53) och uppgifter i begäran om översyn (54) har handelspolitiska skyddsåtgärder vidtagits i Argentina (antidumpningsåtgärder), Indien (antidumpningsåtgärder), Mexiko (antidumpningsåtgärder), Turkiet (antidumpningsåtgärder), Förenta staterna (antidumpnings- och antisubventionsåtgärder) och Indonesien (skyddsåtgärder). Dessa åtgärder visar att de kinesiska tillverkarna har begränsat tillträde till dessa marknader och att exporten dit därför sannolikt inte kommer att öka väsentligt inom den närmaste framtiden.

(98)

En importör hävdade att den ökade efterfrågan i Asien/Stillahavsområdet och de lägre transportkostnaderna jämfört med kostnaderna vid export till unionsmarknaden skulle innebära att det är ekonomiskt mer lönsamt för kinesiska exporterande tillverkare att exportera aluminiumfolie för hushållsbruk till Asien/Stillahavsområdet i stället för till unionsmarknaden, trots handelspolitiska skyddsåtgärder och andra handelshinder i vissa av dessa länder.

(99)

Exporten av aluminiumfolie till Kinas största fem exportmarknader ökade med 34 % från 2017 till översynsperioden. Kommissionen ansåg emellertid att även om efterfrågan i Kina och dess grannländer har ökat under de senaste åren, finns det fortfarande betydande outnyttjad kapacitet tillgänglig, vilket visade att denna ökade efterfrågan, trots de lägre transportkostnaderna i samband med sådan export, sannolikt inte kommer att absorbera den outnyttjade kapaciteten.

(100)

En stor del av den outnyttjade kapaciteten kommer därför sannolikt att användas för att öka exporten från Kina till unionen, om åtgärderna skulle upphöra att gälla och det inte skulle föreligga några betydande begränsningar för tillträdet till unionsmarknaden.

(101)

Kommissionen ansåg att prisnivåerna till andra tredjelandsmarknader skulle vara en rimlig indikator för ett sannolik framtida prisbeteende på unionsmarknaden. Kommissionen analyserade därför exportprisnivåerna från Kina till dess viktigaste exportmarknader under översynsperioden, dvs. Thailand, Indien, Sydkorea, Indonesien och Japan. Denna analys visade att exportpriserna till dessa länder var lägre än exportpriserna till unionen (se skäl 102). Med hänsyn till de betydande dumpningsmarginaler som fastställts för export till unionen under översynsperioden fanns det dessutom ingen anledning att dra slutsatsen att exportpriserna till unionen inte skulle fortsätta att ligga på dumpade nivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(102)

Såsom anges i skälen 119 och 120 gjordes den kinesiska exporten till unionen både inom ramen för förfarandet för aktiv förädling (huvudsakligen), utan att omfattas av antidumpningsåtgärder eller tullar, och enligt det normala tullförfarandet. Kommissionen ansåg att importen inom ramen för det normala tullsystemet med all sannolikhet kommer att öka om åtgärderna skulle upphöra att gälla och så småningom överträffa importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Detta grundar sig på det faktum att betydande import ägde rum inom ramen för det normala tullsystemet innan antidumpningstullar infördes och att unionsmarknaden såsom anges i skäl 103 är en av de största marknaderna i världen och åtminstone delvis kan absorbera den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina. Importpriser enligt det normala importförfarandet ansågs därför vara ett lämpligt riktmärke för att fastställa om unionsmarknaden är attraktiv för kinesisk import när det gäller prisnivåer. På grundval av detta konstaterades att de kinesiska exportpriserna till unionen under översynsperioden i genomsnitt var 7 % högre än det genomsnittliga priset på Kinas övriga huvudsakliga exportmarknader (exklusive antidumpningstull). Detta visade att unionsmarknaden är attraktiv i prismässigt hänseende, eftersom den är mer lönsam.

(103)

Unionens marknad för aluminiumfolie är den näst största i världen, efter Kina, och står för 15 % av den globala efterfrågan (55). Därför är unionen också attraktiv för de kinesiska tillverkarna av aluminiumfolie för hushållsbruk på grund av dess storlek.

(104)

Såsom förklaras i skälen 2 och 3 fick kinesiska exporterande tillverkare tidigare dessutom upprepade gånger tillgång till unionsmarknaden via kringgående av åtgärder genom att exportera en något modifierad produkt och genom att etablera sammansättningsverksamhet i Thailand, enbart i syfte att undvika de gällande antidumpningstullarna. Detta kringgående av åtgärderna bevisar de kinesiska exporterande tillverkarnas starka intresse av att få tillträde till unionsmarknaden utan begränsningar och därmed unionsmarknadens attraktionskraft för dessa tillverkare.

(105)

Kommissionen drog slutsatsen att det, om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

(106)

Undersökningen visade att den kinesiska exporten fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser och att de kinesiska exporterande tillverkarnas illojala prissättning sannolikt skulle fortsätta i större skala om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(107)

Den kinesiska exporten till andra huvudsakliga exportmarknader är till och med lägre än priserna till unionen, och det finns flera gällande handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av aluminiumfolie för hushållsbruk i flera andra jurisdiktioner som bekräftar de kinesiska exporterande tillverkarnas illojala prissättning.

(108)

Dessutom fann kommissionen andra indikatorer på att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla, såsom den höga outnyttjade kapaciteten för aluminiumfolie för hushållsbruk i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller prisnivåer och storlek. Samtidigt förefaller den kinesiska hemmamarknaden och andra tredjelandsmarknader inte kunna absorbera någon betydande befintlig outnyttjad kapacitet i Kina, vilken därför skulle kunna exporteras till unionen om åtgärderna upphörde att gälla.

(109)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas.

(110)

Sex tillverkare i unionen tillverkade den likadana produkten under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(111)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 39 460 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och de uppskattade uppgifterna från de tillverkare som inte ingick i urvalet och de sökande (56). Såsom anges i skäl 11 svarade de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för mer än 80 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

(112)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av försäljningsvolymerna från unionsindustrins egen tillverkning avsedd för unionsmarknaden, de importvolymer som erhölls från Eurostats statistik samt den åtgärdskringgående importen av en obetydligt ändrad produkt som översynen gäller från Kina såsom rapporterats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6) (57).

(113)

Enligt dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)  (58)

(114)

Sammantaget ökade förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden. Den förblev relativt stabil mellan 2017 och 2019, men ökade med 8 % under översynsperioden jämfört med både föregående år och 2017.

(115)

Såsom anges i skäl 112 fastställde kommissionen importvolymen från Kina på grundval av statistik från Eurostat och uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Marknadsandelen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 113.

(116)

Importen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(117)

Importen av den produkt som översynen gäller från det berörda landet ökade mellan 2017 och 2019 och minskade under översynsperioden. Totalt sett minskade importen från det berörda landet med 24 % mellan 2017 och översynsperioden. Marknadsandelen för importen från Kina förblev stabil mellan 2017 och 2019 och minskade under översynsperioden med omkring 1 procentenhet, trots den mer betydande minskningen av importen i absoluta tal.

(118)

Denna utveckling bör dock ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av importen av produkten från Thailand genom kringgående av åtgärderna under samma period, såsom anges i skälen 131 och 133.

(119)

Den produkt som översynen gäller importeras från Kina enligt det normala förfarandet och enligt förfarandet för aktiv förädling.

(120)

Importen från Kina enligt det normala förfarandet och enligt förfarandet för aktiv förädling utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) från Kina enligt det normala förfarandet och enligt förfarandet för aktiv förädling

(121)

Importvolymerna under det normala förfarandet ökade med 31 % mellan 2017 och 2019 och minskade betydligt under översynsperioden, vilket ledde till en ökande marknadsandel mellan 2017 och 2019 från 1,2 % till 1,5 % och en minskning under översynsperioden till 0,3 %. Importen inom ramen för systemet för aktiv förädling följde en motsatt trend, genom att minska med 10 % mellan 2017 och 2019 och öka med 20 % under översynsperioden. Totalt sett ökade importvolymerna inom ramen för systemet för aktiv förädling med 8 % under skadeundersökningsperioden, dock utan att marknadsandelen ökade och sammantaget låg kvar på 1,7 %, eftersom förbrukningen ökade parallellt.

(122)

Det genomsnittliga priset för importer från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(123)

Sammantaget ökade de genomsnittliga priserna på importen från Kina med 8 % under skadeundersökningsperioden både för det normala tullförfarandet och förfarandet för aktiv förädling. Importpriserna (alla tullförfaranden) låg under undersökningsperioden under unionstillverkarnas priser (tabell 9).

(124)

Det genomsnittliga importpriset enligt det normala förfarandet var fortsatt relativt stabilt mellan 2017 och 2019 och ökade med 5 procentenheter under översynsperioden, medan det genomsnittliga importpriset enligt förfarandet för aktiv förädling stadigt ökade fram till 2019 och därefter minskade med 2 procentenheter under översynsperioden.

(125)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade, fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(126)

Resultatet av jämförelsen visade inte på något prisunderskridande.

(127)

En mer detaljerad analys per importförfarande visade dock att importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling underskred unionsindustrins försäljningspriser med i genomsnitt 7,2 %. Såsom anges i skäl 173 ansågs prisnivåerna för denna import vara en tydlig indikation på framtida prisnivåer till unionen utan antidumpningstullar.

(128)

När man beaktar det genomsnittliga importpriset för all kinesisk import oberoende av importförfarande utan att tillämpa antidumpningstullarna, konstaterades det dessutom att den i genomsnitt underskred unionsindustrins försäljningspriser med 4,2 % under översynsperioden. Precis som ovan ansågs dessa priser också vara en rimlig indikator på framtida möjliga prisnivåer om åtgärderna skulle upphävas.

(129)

Dessutom beaktade kommissionen även prisnivåerna för den importen från Thailand som kringgick åtgärderna, eftersom denna import i själva verket var från kinesiska exporterande tillverkare som endast undvek de gällande antidumpningstullarna på import med ursprung i Kina. Undersökningen visade att denna import (med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import) underskred unionsindustrins priser med i genomsnitt 3,5 % under översynsperioden.

(130)

Importen av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer kom huvudsakligen från Armenien, Thailand och Turkiet.

(131)

Importvolymen från övriga tredjeländer, samt marknadsandelen och pristendenserna, utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Import från andra tredjeländer än Kina

(132)

Under skadeundersökningsperioden ökade importen från övriga tredjeländer med omkring 9 000 ton, dvs. med 26 %, vilket är snabbare än utvecklingen av förbrukningen i unionen, vilket ledde till att marknadsandelen ökade från 46 % till 53 %.

(133)

Emellertid utgjordes 76 % av denna ökning (6 792 ton) av import från Thailand som kringgick de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import från Kina (se skäl 3) och måste därför betraktas som kinesisk import.

(134)

Såsom framgår av tabell 5 ökade importen från andra tredjeländer utom Thailand med 6 % under skadeundersökningsperioden (2 126 ton), i en långsammare takt än förbrukningen i unionen, medan importen från Thailand ökade flera tusen gånger, vilket ledde till en ökning av marknadsandelen från 0 % till 9 %. Importen från övriga tredjeländer förutom Thailand förlorade marknadsandelar, särskilt mellan 2019 och översynsperioden, där ökningen av marknadsandelen från Thailand var den mest uttalade (+ 5 procentenheter).

(135)

Under översynsperioden konstaterades att priserna på importen från Thailand underskred unionsindustrins försäljningspriser med i genomsnitt 3,5 % (se skäl 129 ovan), samtidigt som importpriserna från andra tredjeländer utom Thailand låg i linje med unionsindustrins försäljningspriser.

(136)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(137)

Som nämns i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(138)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på antidumpningsfrågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet samt makroekonomiska uppgifter från de tillverkare som inte ingick i urvalet och unionstillverkarnas intresseorganisation, vilka dubbelkontrollerades mot uppgifterna i begäran om översyn. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Dessa uppgifter avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(139)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(140)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(141)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(142)

Även om förbrukningen i unionen ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 113) minskade produktionsvolymen för den likadana produkten med 15 % mellan 2017 och 2018, varefter den återhämtade sig något under resten av skadeundersökningsperioden, vilket resulterade i en minskning på 5 % under hela skadeundersökningsperioden. Den ökade förbrukningen i unionen har således inte gynnat unionsindustrin.

(143)

Den minskade produktionsvolymen berodde delvis på unionsindustrins omstruktureringsprocesser för att återhämta sig från den skada den lidit under översynsperioden från den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (1 oktober 2013–30 september 2014) och delvis på den ökande illojala konkurrens som unionsindustrin mötte från importen av den här aktuella produkten från Thailand som kringgick åtgärderna. Såsom förklaras i skäl 132 berodde ökningen av importvolymerna från tredjeländer främst på en ökning av import av aluminiumfolie för hushållsbruk från Thailand som kringgick åtgärderna.

(144)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(145)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade stadigt fram till 2019 (med 17 %) och återhämtade sig delvis under översynsperioden, och ökade med 11 procentenheter Denna ökning överensstämde dock inte med ökningen av förbrukningen i unionen, vilket totalt sett medförde en förlust av unionsindustrins marknadsandel från 51 % 2017 till 45 % under översynsperioden (minus 6 procentenheter), medan marknadsandelen för den import från Thailand som kringgick åtgärderna ökade med 9 procentenheter under samma period.

(146)

Även om förbrukningen i unionen ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden, minskade unionsindustrins försäljningsvolym med 6 %, vilket ledde till att unionsindustrins marknadsandel minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden.

(147)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(148)

Antalet anställda inom unionsindustrin minskade med 4 % mellan 2017 och översynsperioden. Produktiviteten för arbetskraften inom unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per anställd, följde samma trend fram till 2019 och återhämtade sig efter produktions- försäljningsökningen under översynsperioden, såsom förklaras i skälen 142 och 145 ovan.

(149)

Det minskade antalet anställda beror på den minskade produktionsvolymen, som också är kopplad till minskningen av unionsindustrins försäljningsvolym.

(150)

Kommissionen fastslog i skäl 89 att dumpningen från Kina fortsatte under översynsperioden. Kommissionen drog även slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning från Kina om åtgärderna skulle upphävas.

(151)

Trots de antidumpningsåtgärder som har varit i kraft sedan 2009 har unionsindustrin förlorat en betydande försäljningsvolym, vilket återspeglas i en förlust av marknadsandelar på 13 % under skadeundersökningsperioden. Det har inte kunnat konstateras någon full återhämtning från tidigare dumpning varför unionsindustrin förblir sårbar för de mycket skadliga verkningarna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(152)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(153)

Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade mellan 2017 och 2018 och minskade under 2019 till samma nivå som 2017, för att sedan minska med 6 % under översynsperioden. Samtidigt som unionsindustrin lyckades hålla sina försäljningspriser över tillverkningskostnaden per enhet under hela skadeundersökningsperioden, medförde prispressen från den ökade importen från Thailand som kringgick åtgärderna en inverkan på unionsindustrins försäljningspriser under översynsperioden, eftersom de föll i större omfattning än enhetskostnaden.

(154)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(155)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade successivt under skadeundersökningsperioden. Totalt ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 14 %. Denna trend påverkades främst av unionsindustrins omstrukturering, eftersom vissa tillverkare investerade i att upprätta försäljningsstrukturer i olika medlemsstater.

(156)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(157)

Lagerhållningen kan inte betraktas som en relevant skadeindikator inom denna sektor, eftersom produktion och försäljning främst baseras på orderingång och tillverkarna följaktligen tenderar att hålla begränsade lager. Utvecklingstendenserna när det gäller lagerhållning nämns därför endast upplysningsvis.

(158)

Totalt sett ökade lagerhållningen under skadeundersökningsperioden med 46 %. Inledningsvis minskade den med 4 % mellan 2017 och 2018 för att sedan successivt öka under 2019 och översynsperioden.

(159)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(160)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(161)

Efter den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång som nämns i skäl 1, där antidumpningsåtgärderna infördes, förbättrades unionsindustrins situation och dess vinstmarginal nådde 8,2 % under 2017. Därefter försämrades situationen emellertid och från 2018 minskade vinstmarginalerna och uppgick endast till 3,4 % under översynsperioden, vilket motsvarar en minskning med 59 % under skadeundersökningsperioden.

(162)

Detta berodde främst på det pristryck som utövades genom import från Thailand som kringgick åtgärderna och som i unionen underskred unionsindustrins priser och därmed utövade ett betydande pristryck som tvingade unionsindustrin att sänka sina priser, vilket förklaras ovan i skäl 153.

(163)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Eftersom unionsindustrin fortfarande är lönsam förblev kassaflödet totalt sett relativt stabilt under skadeundersökningsperioden, trots den minskade trenden.

(164)

Investeringarna ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden, vilket främst berodde på unionsindustrins ansträngningar att rationalisera sin tillverkning och öka effektiviteten och produktiviteten för att möta den ökande lågprisimporten. Under samma period sjönk räntabiliteten, uttryckt som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, från 10 % till 1 % och följde därför samma tendens som lönsamheten.

(165)

Den minskade lönsamheten och räntabiliteten gjorde det allt svårare för unionstillverkarna i urvalet att anskaffa kapital för investeringar. Med en så snabbt sjunkande avkastning på investeringarna kommer det att bli ännu svårare för tillverkarna i urvalet att anskaffa kapital i framtiden.

(166)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visar att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades. Sammantaget försämrades utvecklingen för de viktigaste ekonomiska indikatorerna under skadeundersökningsperioden.

(167)

I synnerhet minskade produktion, försäljningsvolymer och marknadsandelar samt försäljningspriser, vilket påverkade sysselsättningen, produktiviteten och lönsamheten negativt. Det ökade pristrycket från import från Thailand som kringgått åtgärderna medförde att unionsindustrin inte kunde anpassa sina försäljningspriser till utvecklingen av sina produktionskostnader med negativa effekter på lönsamheten, som minskade med nästan 60 % under skadeundersökningsperioden. Slutligen har den snabbt minskande avkastningen på investeringar en negativ inverkan på unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital och investeringar.

(168)

Emellertid lyckades unionsindustrin, trots de nedåtgående trenderna, fortfarande behålla en stor försäljningsvolym och en betydande marknadsandel. Även lönsamheten förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden, trots den negativa utvecklingen. Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen, men befann sig i en ömtålig situation.

(169)

Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att skadan skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(170)

I skäl 168 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden, utan befann sig i en ömtålig situation. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(171)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från det berörda landet återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: i) Produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft. ii) Sannolika prisnivåer på importen från Kina och deras inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla. iii) Förekomsten av kringgående av åtgärderna.

(172)

Såsom anges i skäl 91 överstiger produktionskapaciteten i Kina avsevärt produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan på den kinesiska hemmamarknaden. Detta medför i kombination med slutsatserna om unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs i skälen 102–105 att denna outnyttjade kapacitet med stor sannolikhet kommer att användas för export till unionsmarknaden, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(173)

För att bedöma den framtida importens inverkan på unionsindustrins situation ansåg kommissionen att prisnivåerna för den kinesiska exporten utan antidumpningstullar skulle vara en rimlig indikator på framtida prisnivåer till unionsmarknaden. På grundval av detta konstaterades, såsom anges i skälen 127 och 128, att den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för den produkt som översynen gäller var 4,2 % för alla importförfaranden, och 7,2 % inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Den bästa indikatorn på de sannolika prisnivåerna i avsaknad av antidumpningsåtgärder ansågs vara sistnämnda marginal utan tull.

(174)

Såsom förklaras i skäl 120 gjordes dessutom nästan all import från Kina till unionen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Därför kan slutsatsen dras att antidumpningsåtgärderna effektivt förhindrade att dumpad import från Kina kom in på unionsmarknaden och att den sannolikt kommer att återupptas om åtgärderna upphör att gälla.

(175)

Den produkt som översynen gäller är en råvara och därför är marknaden priskänslig. En ökning av importen till låga priser skulle tvinga unionsindustrin att sänka sina priser ytterligare, vilket redan har gjorts för att konkurrera med den importen från Thailand som kringgick åtgärderna, såsom förklaras i skälen 133 och 135.

(176)

Med tanke på ovanstående, och om unionstillverkarna ställs inför en ökning av lågprisimport från Kina, skulle de i ett försök att behålla försäljningsvolymer och marknadsandelar sänka sina priser med 4,2 % (nivån för prisunderskridande). Detta skulle påverka industrins totala lönsamhet, vilken skulle minska från 3,4 % under översynsperioden till -1 % och därmed bli negativ på kort sikt.

(177)

Om unionsindustrin däremot behåller sina nuvarande prisnivåer, och med hänsyn till att aluminiumfolie för hushållsbruk utgör en råvara, skulle detta ha en nästan omedelbar negativ inverkan på dess försäljnings- och produktionsvolym samt marknadsandel. Dessutom skulle en minskning av produktionsvolymen leda till en ökning av produktionskostnaderna per enhet på grund av minskade stordriftsfördelar. Detta skulle ytterligare försämra unionsindustrins lönsamhet och förvandlas till förluster på kort sikt.

(178)

Med en förlust av lönsamhet skulle unionsindustrin inte kunna genomföra nödvändiga investeringar. I slutändan skulle detta också leda till förlorade arbetstillfällen och risk för nedläggning av produktionslinjer.

(179)

Såsom anges i skäl 104 har de kinesiska exportörerna tidigare tillämpat dumpning på unionsmarknaden. Såsom nämns i skälen 2 och 3 har två åtgärder mot sådant kringgående vidtagits, en mot import av en obetydligt ändrad produkt från Kina och ett ytterligare senare åtgärd mot import från Thailand där kinesiska exporterande tillverkare har inrättat monteringsverksamhet.

(180)

Såsom anges i skälen 153 och 162 var metoder med kringgående av åtgärderna från Thailand den främsta orsaken till unionsindustrins förluster av försäljningsvolym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Förekomsten av detta kringgående visar att import som kringgår som åtgärderna och som kommer in på unionsmarknaden utan antidumpningstullar har en betydande negativ inverkan på unionsindustrins situation som snabbt visar sig på grund av priskänsligheten på marknaden.

(181)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att upphörandet av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra unionsindustrins redan bräckliga ekonomiska situation. Det är högst sannolikt att detta skulle leda till återkommande väsentlig skada och att unionsindustrins lönsamhet allvarligt skulle äventyras till följd av detta.

(182)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intresse, inbegripet unionsindustrins, importörernas, distributörernas och användarnas intresse.

(183)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(184)

Unionsindustrin består av omkring åtta företag och sysselsätter omkring 1 000 arbetstagare direkt, och många fler är indirekt beroende av den. Såsom nämns i skäl 11 gjorde kommissionen ett urval av unionstillverkare. Urvalet bestod av tre unionstillverkare som besvarade frågeformuläret. Detta urval ansågs vara representativt för unionsindustrin.

(185)

Såsom anges ovan led unionsindustrin inte väsentlig skada under skadeundersökningsperioden, men befinner sig i en bräcklig situation, vilket bekräftas av skadeindikatorernas negativa utveckling. Ett avskaffande av antidumpningstullarna skulle sannolikt leda till återkommande väsentlig skada, vilket skulle leda till en förlust av försäljnings- och produktionsvolym samt marknadsandelar och således till en förlust av lönsamhet och sysselsättning.

(186)

Unionsindustrin har å andra sidan visat sig vara en livskraftig industri. Efter den senaste översynen vid giltighetstidens utgång lyckades den förbättra sin situation på unionsmarknaden under rättvisa förhållanden, göra investeringar och uppnå en rättvis lönsamhet. En fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle förhindra att lågprisimport från Kina översvämmar unionsmarknaden och därmed göra det möjligt för unionsindustrin att upprätthålla hållbara prisnivåer och öka sin lönsamhet för att nå de nivåer som är nödvändiga för framtida investeringar.

(187)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(188)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Endast en importör, Cellofix, lämnade synpunkter men besvarade inte frågeformuläret.

(189)

Cellofix motsatte sig en förlängning av de gällande åtgärderna och hävdade att i) en sådan förlängning inte skulle leda till återkommande skada för unionsindustrin och ii) inte skulle ligga i unionens intresse.

(190)

När det gäller den första punkten hävdade Cellofix att de gällande åtgärderna har varit i kraft under en period på över elva år under vilken företaget hävdade att unionsindustrin hade återhämtat sig från den skada som vållats. Detta bevisades även av industrins tillväxt.

(191)

Kommissionen håller inte med om detta. Såsom anges i avsnitt 5.4 fastställdes en allmän nedåtgående trend för unionsindustrins ekonomiska och finansiella indikatorer i undersökningen och den visade att unionsindustrin befann sig i en bräcklig situation under översynsperioden. Såsom anges i skäl 146 fann kommissionen inte heller att unionsindustrin hade någon tillväxt. På grundval av denna utveckling drog kommissionen slutsatsen att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till återkommande väsentlig skada. Importörens argument i detta avseende avvisades därför.

(192)

När det gäller den andra punkten, att förlängningen av åtgärderna inte är i unionens intresse, hävdade importören att den efter antagandet av de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna 2009 har haft svårigheter att köpa aluminiumfolie för hushållsbruk från unionsindustrin på grund av dess bristande produktionskapacitet, men även på grund av det tryck som dess stora konkurrenter utövar på unionstillverkarna, för att begränsa leveranserna till Cellofix.

(193)

När det gäller den påstådda bristen på produktionskapacitet har undersökningen visat att unionsindustrin hade omkring 10 000 ton outnyttjad kapacitet, vilket inte tyder på några problem för unionsindustrin att leverera till unionsmarknaden. Vad gäller det påstådda trycket på unionsindustrin att begränsa utbudet av aluminiumfolie för hushållsbruk, lade företaget inte fram någon bevisning till stöd för detta påstående. Dessa påståenden avvisades därför.

(194)

Eftersom inga andra importörer, handlare eller användare samarbetade, fanns det inga tillgängliga uppgifter om tullarnas inverkan på dessa parter. Den ursprungliga undersökningen visade dock att en eventuell inverkan på andra berörda parter inte var sådan att åtgärderna måste anses strida mot unionens intresse och likaså visade den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång att bibehållandet av åtgärderna inte skulle ha någon betydande negativ inverkan på dessa parters situation.

(195)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna inte skulle få någon betydande negativ inverkan på importörer, handlare eller användare.

(196)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende importen av den produkt som översynen gäller från Kina.

(197)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från Kina, fortsatt skada och återkomst av den skada som vållades av dumpad import från Kina, samt om unionens intresse, anser kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Kina bör bibehållas.

(198)

För att minimera risken för kringgående av åtgärderna på grund av stora skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. De företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(199)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullagstiftningen.

(200)

Om volymen av exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om ett kringgående av åtgärderna inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället fastställa en landsomfattande tull.

(201)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(202)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (60). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(203)

Alla berörda parter har underrättats om de viktiga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(204)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (61) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(205)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

(1)

En antidumpningstull tillämpas på import av vissa essentiella cykeldelar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) till följd av utvidgningen av den antidumpningstull (den utvidgade tullen) som infördes på import av cyklar med ursprung i Kina genom rådets förordning (EG) nr 71/97 (4).

(2)

I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 71/97 har kommissionen befogenhet att anta de bestämmelser som är nödvändiga för att bemyndiga tullbefrielse för import av essentiella cykeldelar som inte kringgår antidumpningstullen.

(3)

Sådana genomförandeåtgärder fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 88/97 (förordningen om befrielse), genom vilken det särskilda systemet för befrielse inrättas.

(4)

På grundval av det ovanstående har kommissionen befriat ett antal cykelmonteringsföretag från den utvidgade tullen.

(5)

Kommissionen har i enlighet med artikel 16.2 i förordningen om befrielse offentliggjort förteckningar över befriade parter i Europeiska unionens officiella tidning (5).

(6)

Kommissionens senaste genomförandebeslut rörande befrielse i enlighet med förordningen om befrielse antogs den 15 april 2021 (6).

(7)

I detta beslut gäller definitionerna i artikel 1 i förordning (EG) nr 88/97.

(8)

Den 25 augusti 2019 mottog kommissionen från det polska företaget Rowerland Piotr Tokarz (Rowerland) (företaget) en ansökan om befrielse, som innehöll de upplysningar som krävdes för att fastställa om denna ansökan kunde godkännas i enlighet med artikel 4 i förordningen om befrielse.

(9)

I enlighet med artikel 5.1 i förordningen om befrielse uppsköts betalningen av den utvidgade tullen för Rowlands import av essentiella cykeldelar som deklarerats för fri omsättning av Rowerland från och med den dag då kommissionen mottog företagets vederbörligen motiverade ansökan om befrielse, i avvaktan på ett beslut om ansökan.

(10)

Taric-tilläggsnumret C529 tilldelades den part som anges i tabell 1 för att identifiera importen av essentiella cykeldelar som deklarerats för fri omsättning och som omfattades av uppskjutandet av betalningen av den utvidgade tullen.

Tabell 1

(11)

I enlighet med artikel 6 i förordningen om befrielse identifierade kommissionen perioden 1 november 2019–31 oktober 2020 som den period som skulle undersökas för att kontrollera Rowerlands verksamhet under uppskjutandeperioden och besluta om befrielse skulle beviljas (undersökningsperioden).

(12)

I januari 2021, med ytterligare komplettering i maj 2021, lämnade Rowerland uppgifter och siffror till kommissionen enligt vilka företaget under undersökningsperioden skulle ha uppfyllt villkoren för befrielse i förordningen om befrielse.

(13)

Rowerland hävdade särskilt a) att man använt essentiella cykeldelar för montering av cyklar i kvantiteter som överstiger tröskelvärdet på 299 enheter per typ av essentiella cykeldelar på månadsbasis (”de minimis-regeln”) och b) att ökningen av de införda delarnas värde under monteringsverksamheten motsvarade mer än 25 % av tillverkningskostnaden (kriteriet om.25 % förädlingsvärde). Dess monteringsverksamhet skulle därför inte omfattas av artikel 13.2 i förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 (grundförordningen). Vidare gjorde Rowerland inte gällande att de delar som fördes in från Kina utgjorde mindre än 60 % av det totala värdet av de delar som användes i monteringsverksamheten under undersökningsperioden i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen (60–40 %-kriteriet).

(14)

I november 2021 gjorde kommissionen ett kontrollbesök på plats hos företaget för att undersöka ansökan om befrielse.

(15)

Kommissionens avdelningar konstaterade vid undersökningen följande:

(16)

Därmed uppfyllde företaget inte kriterierna för befrielse. Under undersökningsperioden omfattades Rowerland av artikel 13.2 i grundförordningen.

(17)

Av dessa skäl och i enlighet med artikel 7.3 i förordningen om befrielse bör ansökan om befrielse avslås och uppskjutandet av betalningen av den utvidgade tull som avses i artikel 5 i samma förordning hävas.

(18)

Följaktligen bör den utvidgade tullen tas ut retroaktivt från och med den dag då uppskjutandet fick verkan, dvs. den 17 oktober 2019.

(19)

Den 25 januari 2022 underrättades företaget om ovanstående undersökningsresultat, som kommissionen avsåg att använda som underlag för att avslå dess ansökan om befrielse. Företaget gavs tillfälle att lämna synpunkter. Företaget gavs också möjlighet att medverka i ett hörande, vilket kom att äga rum.

(20)

I sina synpunkter efter utlämnandet av uppgifter bestred Rowerland kommissionens granskning av företagets kostnader, i enlighet med vad som anges i skäl 15. Rowerland hävdade särskilt att det avskrivningsbelopp som ingår i beräkningen av förädlingsvärdet även bör omfatta avskrivningskostnader för ytterligare byggnader m.m., såsom den stenlagda öppna platsen, tälthallen och den kommersiella byggnaden med tillhörande lager, eftersom dessa delar angavs vara direkt kopplade till cykelmonteringsverksamheten och/eller utgöra en integrerad del av hela anläggningen.

(21)

Allmänt gäller härvidlag att vid beräkningen i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen av om ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden, är det de kostnader som uppkommit i tillverkningsprocessen och som lett till ett ökat värde på slutprodukten, utöver de ursprungliga kostnaderna (t.ex. arbetskraftskostnader, produktionsomkostnader, avskrivningar för monteringsanläggningar, internt tillverkade delar), som ska ingå i beräkningen av förädlingsvärdet. Dessa kostnader ska alltså specifikt ha uppkommit vid tillverknings- och monteringsprocessen för cyklarna. Kostnader för företaget vilka inte kan hänföras till tillverkningsprocessen under undersökningsperioden ingår inte i beräkningen av värdeökningen. Andra typer av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader tas därför inte med i beräkningen av värdeökningen, eftersom dessa kostnader inte är kostnader som uppstått för företaget under tillverkningsprocessen och inte ökar produktens värde.

(22)

Det erinras dessutom om att Rowerland, såsom anges i skäl 15 d, inte tillverkade några cykeldelar utöver cykelhjul. De avskrivningskostnader som rapporterades gällde i första hand en rad byggnader. Undersökningen visade att Rowerland sedan april 2020 även hade en byggnad som användes för försäljning av cyklar. Avskrivningen av denna byggnad ingick således inte i beräkningen av förädlingsvärdet. Avskrivningen vad gäller de byggnader där monteringsverksamheten ägde rum eller som var knutna till monteringsverksamheten ingick dock i beräkningen av förädlingsvärdet. Dessutom inkluderade kommissionen hyran för två lagerlokaler där cykeldelarna lagrades, eftersom sådana kostnader är kopplade till tillverkningsprocessen. När det gäller den stenlagda öppna platsen och tältet var den bevisning som lades fram otillräcklig för att styrka ett direkt samband med monteringsverksamheten. I alla händelser är denna fråga i praktiken av marginell betydelse, eftersom förädlingsvärdet ändå skulle vara mindre än 25 %. Därför avvisades detta påstående.

(23)

Vidare instämde Rowerland inte i kommissionens granskning av de elkostnader som anges i skäl 15 e i och 15 e iii. Företaget hävdade att dess fördelningsnyckel för el hade valts ut av en auktoriserad revisor. Några bevis för detta lämnades inte. Därför avvisades detta påstående.

(24)

Rowerland hävdade också att kostnaderna för det vatten som tillhandahölls de anställda samt bortskaffandet av avfall borde tas med i beräkningen av förädlingsvärdet. Dessa kostnader var dock så låga att de inte hade någon väsentlig inverkan på beräkningen av förädlingsvärdet.

(25)

Slutligen hävdade Rowerland att man under kontrollbesöket oavsiktligt hade informerat kommissionens ansvariga medarbetare om användningsperioden för vissa cykeldelar för vilka målningskostnader uppstod. Företaget hävdade att dessa delar användes för montering av cyklar under undersökningsperioden och att kostnaderna för målning därför borde ingå i beräkningen av förädlingsvärdet.

(26)

Kommissionen konstaterar att ingen bevisning har lagts fram i detta avseende och påståendet avvisades därför som ogrundat.

(1)

I enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU (2) förutsätts produkter som är förenliga med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning överensstämma med de krav som omfattas av dessa standarder eller delar av dem i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2013/53/EU och i bilaga I till det direktivet.

(2)

Genom genomförandebeslut C(2015) 8736 (3) begärde kommissionen att Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) skulle utarbeta och se över harmoniserade standarder till stöd för direktiv 2013/53/EU för att uppfylla de strängare väsentliga krav som anges i artikel 4.1 i direktiv 2013/53/EU och i bilaga I till det direktivet, jämfört med det upphävda Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG (4).

(3)

Genom genomförandebeslut C(2015) 8736 ombads CEN och Cenelec även att se över de standarder till vilka hänvisningar har offentliggjorts genom kommissionens meddelande 2015/C 087/01 (5).

(4)

På grundval av begäran i genomförandebeslut C(2015) 8736 reviderade CEN harmoniserad standard EN ISO 8847:2017 om styrsystem – kabel och blocksystem, som ersatt den tidigare harmoniserade standarden EN ISO 8847:2004, och till vilken en hänvisning har offentliggjorts i kommissionens meddelande 2017/C 435/06 (6). Till följd av detta antogs den harmoniserade standarden EN 8847:2021.

(5)

Kommissionen har tillsammans med CEN bedömt om den standarden som reviderats av CEN överensstämmer med begäran i genomförandebeslut C(2015) 8736.

(6)

I standard EN ISO 8847:2021 fastställs krav på konstruktion, installation och provning av styrsystem för kabel och blocksystem på båtar med eller utan framdrivningsmotor och båtar med utombordsmotor på upp t.o.m. 37 kW total effekt.

(7)

Standarden EN ISO 8847:2021 uppfyller de krav som den syftar till att omfatta och som fastställs i artikel 4.1 i direktiv 2013/53/EU och i del A i bilaga I till det direktivet. Det är därför lämpligt att offentliggöra hänvisningen till denna standard i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

Standarden EN ISO 8847:2021 ersätter standarden EN ISO 8847:2017.

(9)

Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningen till standarden EN ISO 8847:2017 i Europeiska unionens officiella tidning.

(10)

För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till den reviderade versionen av den harmoniserade standarden EN 8847:2017 är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningen till standarden.

(11)

I bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2019/919 förtecknas hänvisningar till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2013/53/EU. Hänvisningen till den harmoniserade standarden EN ISO 8847:2021 bör införas i den bilagan.

(12)

I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2019/919 förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2013/53/EU och som återkallas från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Hänvisningen till den harmoniserade standarden EN ISO 8847:2017 bör införas i den bilagan.

(13)

Genomförandebeslut (EU) 2019/919 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionens harmoniseringslagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

(1)

I enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU (2) ska elektrisk utrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningarna har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, förutsättas överensstämma med de säkerhetskrav som avses i artikel 3 i det direktivet och anges i bilaga I till samma direktiv, och som omfattas av dessa harmoniserade standarder eller delar av dem.

(2)

Genom skrivelse M/511 av den 8 november 2012 bad kommissionen Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) att tillhandahålla den första fullständiga förteckningen över titlar på harmoniserade standarder och att utarbeta, se över och färdigställa harmoniserade standarder för elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser till stöd för direktiv 2014/35/EU. De säkerhetskrav som avses i artikel 3 i direktiv 2014/35/EU och anges i bilaga I till det direktivet har inte ändrats sedan begäran gjordes till CEN, Cenelec och Etsi.

(3)

På grundval av skrivelse M/511 utarbetade CEN och Cenelec den harmoniserade standarden EN IEC 61010–2-034:2021 och ändringen EN IEC 61010-2-034:2021/A11:2021 om elektrisk utrustning för mätning, styrning och för laboratorieändamål – Säkerhet.

(4)

På grundval av skrivelse M/511 reviderade och ändrade CEN och Cenelec följande harmoniserade standarder, till vilka hänvisningar offentliggjordes genom kommissionens meddelande (2016/C 249/03) (3): EN 50520:2009 om täckplattor och märkband, EN 60898-2:2006 om dvärgbrytare för växelström och likström, EN 61010-2-051:2015 om blandare och omrörare för laboratorieändamål och EN 61010-2-030:2010 om kretsar för mätning och provning. Detta resulterade i antagandet av följande harmoniserade standarder och ändringar: EN 50520:2020 och EN 50520:2020/A1:2021, EN 60898-2:2021, EN IEC 61010-2-051:2021 och EN IEC 61010-2-051:2021/A11:2021 och EN IEC 61010-2-030:2021 och EN IEC 61010-2-030:2021/A11:2021. På grundval av den skrivelsen reviderade CEN och Cenelec även harmoniserad standard EN 61010-2-061:2015 om atomspektrometrar för laboratoriebruk med termisk atomisering och jonisering, till vilken hänvisningar har offentliggjorts i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1956 (4). Detta resulterade i antagandet av standarden EN IEC 61010-2-061:2021 och dess ändring EN IEC 61010-2-061:2021/A11:2021.

(5)

På grundval av skrivelse M/511 ändrade och rättade CEN och Cenelec även följande harmoniserade standarder, till vilka hänvisningar offentliggjordes genom kommissionens meddelande 2016/C 249/03: EN 60598-2-13:2006, ändrad genom EN 60598-2-13:2006/A1:2012 och rättad genom EN 60598-2-13:2006/AC:2006 om infälld armatur, EN 61534-1:2011, ändrad genom EN 61534-1:2011/A1:2014, om installationsskensystem, EN 61534-21:2014 om installationsskensystem, EN 61534-22:2014 om installationsskensystem, och EN 62135–1:2015 om utrustning för motståndssvetsning. Detta resulterade i antagandet av följande ändrade harmoniserade standarder och en rättelse: EN 60598-2-13:2006/A11:2021, EN 61534-1:2011/A11:2021, EN 61534-1:2011/A2:2021, EN 61534-21:2014/A11:2021, EN 61534-21:2014/A1:2021, EN 61534-22:2014/A11:2021, EN 61534-22:2014/A1:2021 och EN 62135-1:2015/AC:2016.

(6)

Kommissionen har tillsammans med CEN och Cenelec bedömt huruvida dessa harmoniserade standarder samt ändringarna och rättelserna av dessa överensstämmer med skrivelse M/511.

(7)

Harmoniserad standard EN IEC 61010–2-034:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-034:2021/A11:2021, EN 50520:2020, ändrad genom EN 50520:2020/A1:2021, EN 60898-2:2021, EN IEC 61010-2-051:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-051:2021/A11:2021, EN IEC 61010-2-061:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-061:2021/A11:2021, EN IEC 61010-2-030:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-030:2021/A11:2021, EN 60598-2-13:2006, ändrad genom EN 60598-2-13:2006/A1:2012 och EN 60598-2-13:2006/A11:2021 och rättad genom EN 60598-2-13:2006/AC:2006, EN 61534-1:2011, ändrad genom EN 61534-1:2011/A1:2014, EN 61534-1:2011/A11:2021 och EN 61534-1:2011/A2:2021, EN 61534-21:2014, ändrad genom EN 61534-21:2014/A11:2021 och EN 61534-21:2014/A1:2021, EN 61534-22:2014, ändrad genom EN 61534-22:2014/A11:2021 och EN 61534-22:2014/A1:2021, samt EN 62135-1:2015, ändrad genom EN 62135-1:2015/AC:2016, uppfyller de säkerhetskrav som de syftar till att omfatta och som anges i direktiv 2014/35/EU. Det är därför lämpligt att offentliggöra hänvisningarna till dessa standarder samt ändringarna och rättelserna av dessa i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

I bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2019/1956 förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som ger presumtion om överensstämmelse med direktiv 2014/35/EU. För att säkerställa att hänvisningarna till harmoniserade standarder som utarbetats för att stödja direktiv 2014/35/EU förtecknas i en enda rättsakt bör hänvisningarna till dessa standarder införas i den bilagan.

(9)

Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till följande harmoniserade standarder, tillsammans med hänvisningar till eventuella ändrade eller rättade standarder som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning: EN 50520:2009, EN 60898-2:2006, EN 61010-2-051:2015, EN 61010-2-061:2015, EN 61010-2-030:2010, EN 60598-2-13:2006, EN 61534-1:2011, EN 61534-21:2014, EN 61534-22:2014 och EN 62135-1:2015.

(10)

I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2019/1956 förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/35/EU och som återkallas från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Dessa hänvisningar bör därför tas upp i den bilagan. Med tanke på att hänvisningen till harmoniserad standard EN 61010-2-061:2015 offentliggörs i bilaga IB till genomförandebeslut (EU) 2019/1956 är det dock nödvändigt att stryka den hänvisningen från den bilagan.

(11)

För att tillverkarna ska få tillräckligt med tid att förbereda sig för tillämpningen av de harmoniserade standarderna EN 50520:2020, ändrad genom EN 50520:2020/A1:2021, EN 60898-2:2021, EN IEC 61010-2-051:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-051:2021/A11:2021, EN IEC 61010-2-061:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-061:2021/A11:2021, EN IEC 61010-2-030:2021, ändrad genom EN IEC 61010-2-030:2021/A11:2021, EN 60598-2-13:2006, ändrad genom EN 60598-2-13:2006/A1:2012 och EN 60598-2-13:2006/A11:2021 och rättad genom EN 60598-2-13:2006/AC:2006, EN 61534-1:2011, ändrad genom EN 61534-1:2011/A1:2014, EN 61534-1:2011/A11:2021 och EN 61534-1:2011/A2:2021, EN 61534-21:2014, ändrad genom EN 61534-21:2014/A11:2021 och EN 61534-21:2014/A1:2021, EN 61534-22:2014, ändrad genom EN 61534-22:2014/A11:2021 och EN 61534-22:2014/A1:2021 samt EN 62135–1:2015, rättad genom EN 62135-1:2015/AC:2016, är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till följande harmoniserade standarder, tillsammans med eventuella ändrade eller rättade standarder: EN 50520:2009, EN 60898-2:2006, EN 61010-2-051:2015, EN 61010-2-061:2015, EN 61010-2-030:2010, EN 60598-2-13:2006, EN 61534-1:2011, EN 61534-21:2014, EN 61534-22:2014 och EN 62135-1:2015.

(12)

Genomförandebeslut (EU) 2019/1956 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav, inbegripet säkerhetskrav, i unionens harmoniseringslagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till denna standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

(1)

I enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU (2) ska produkter som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga II till det direktivet som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

Kommissionen bad genom skrivelse BC/CEN/46–92 – BC/CLC/05–92 av den 12 december 1994 Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) att utarbeta och se över harmoniserade standarder till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG (3). Det direktivet ersattes av direktiv 2014/34/EU utan att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga II till direktiv 94/9/EG ändrades.

(3)

CEN och Cenelec uppmanades särskilt att utarbeta följande standarder för produkter som används på bensinstationer: Konstruktion och prestanda för automatiska munstycken för användning i drivmedelspumpar, säkerhetskrav för konstruktion och prestanda hos drivmedels- och dispensermätare samt externa pumpenheter, Säkerhetskrav för konstruktion och prestanda för slangbrottsventiler för användning på drivmedels- och dispensermätare, säkerhetskrav för konstruktion och prestanda hos avstängningsventiler samt säkerhetskrav för konstruktion och prestanda för svivelkopplingar för användning på drivmedels- och dispensermätare. Detta standardiseringsarbete angavs i kapitel I i det standardiseringsprogram som CEN, Cenelec och kommissionen hade kommit överens om och som hade bifogats begäran BC/CEN/46–92 – BC/CLC/05–92. CEN och Cenelec ombads också att se över de befintliga standarderna för att anpassa dem till de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i direktiv 94/9/EG.

(4)

På grundval av begäran BC/CEN/46–92 – BC/CLC/05–92 utarbetade CEN följande harmoniserade standarder för produkter som används på bensinstationer: EN 13012:2021 Konstruktion och prestanda för automatiska pistolventiler till bränslepumpar, EN 13617–1:2021 Säkerhetskrav för konstruktion och utformning av drivmedelspumpar, drivmedelsmätare, dispensermätare och externa pumpenheter, EN 13617–2:2021 Säkerhetskrav för konstruktion och utformning av slangbrottsventiler för användning i mätanläggningar för drivmedel, EN 13617–3:2021 Säkerhetskrav för konstruktion och utformning av avstängningsventiler och EN 13617–4:2021 Säkerhetskrav för konstruktion och utformning av svivelkopplingar för användning i mätanläggningar för drivmedel.

(5)

Kommissionen har tillsammans med CEN bedömt huruvida standarderna EN 13012:2021, EN 13617–1:2021, EN 13617–2:2021, EN 13617–3:2021 och EN 13617–4:2021, som utarbetats av CEN, överensstämmer med begäran BC/CEN/46–92 – BC/CLC/05–92.

(6)

Standarderna EN 13012:2021, EN 13617–1:2021, EN 13617–2:2021, EN 13617–3:2021 och EN 13617–4:2021 uppfyller de krav som de syftar till att omfatta och som fastställs i bilaga II till direktiv 2014/34/EU. Hänvisningarna till dessa standarder bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

Standarden EN 13012:2021 ersätter standarden EN 13012:2012. Standarden EN 13617–1:2021 ersätter standarden EN 13617–1:2012. Standarden EN 13617–2:2021 ersätter standarden EN 13617–2:2012. Standarden EN 13617–3:2021 ersätter standarden EN 13617–3:2012. Standarden EN 13617–4:2021 ersätter standarden EN 13617–4:2012. Det är därför nödvändigt att dra tillbaka hänvisningarna till standarderna EN 13012:2012, EN 13617–1:2012, EN 13617–2:2012, EN 13617–3:2012 och EN 13617–4:2012 som offentliggjordes genom kommissionens meddelande (2018/C 371/01) (4) från Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till de reviderade versionerna av standarderna EN 13012:2012, EN 13617–1:2012, EN 13617–2:2012, EN 13617–3:2012 och EN 13617–4:2012 är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningen till dessa standarder.

(9)

I bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1202 (5) förtecknas hänvisningar till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/34/EU. För att säkerställa att hänvisningarna till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/34/EU förtecknas i en enda rättsakt bör hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 13012:2021, EN 13617–1:2021, EN 13617–2:2021, EN 13617–3:2021 och EN 13617–4:2021 införas i den bilagan.

(10)

I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2019/1202 förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/34/EU och som återkallas från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 13012:2012, EN 13617–1:2012, EN 13617–2:2012, EN 13617–3:2012 och EN 13617–4:2012 bör införas i den bilagan.

(11)

Genomförandebeslut (EU) 2019/1202 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Uppfyllandet av en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionens harmoniserade lagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

(1)

Kommissionen införde genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/309 (2) slutgiltiga utjämningstullar på import av viss regnbåge med ursprung i Republiken Turkiet (nedan kallad Turkiet) (nedan kallad den ursprungliga undersökningen).

(2)

Den 4 juni 2018 beslutade kommissionen, till följd av en partiell interimsöversyn beträffande subventionering avseende alla exporterande producenter, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/823 (3) att bibehålla de åtgärder som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(3)

Kommissionen konstaterade att ändringen i den turkiska lagstiftningen beträffande subventioner till de regnbågsproducenter som var föremål för översynen inte motiverade en översyn av utjämningstullarna för alla regnbågsproducenter i Turkiet. Den konstaterade dock att konsekvenserna av lagändringen var olika för olika företag (4).

(4)

Den 15 maj 2020 ändrade kommissionen, till följd av en partiell interimsöversyn, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/658 (5) nivån på utjämningstullen för en exporterande producent.

(5)

Den 20 maj 2021 beslutade kommissionen, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/823 (6) att bibehålla nivån på de utjämningstullar som fastställts i den ursprungliga undersökningen och som ändrats genom genomförandeförordning (EU) 2020/658.

(6)

Kommissionen konstaterade att de gällande åtgärdernas upphörande skulle ha lett till fortsatt subventionering, eftersom den subventionerade exporten av den berörda produkten till unionen skulle ha fortsatt i betydande volymer. Med tanke på den omfattande outnyttjade kapaciteten i Turkiet, unionsmarknadens attraktionskraft, prisnivån på importen från Turkiet och dess sannolika inverkan på unionsindustrin fanns det dessutom en sannolikhet för fortsatt skada om åtgärderna hade tillåtits upphöra att gälla.

(7)

Sammanfattningsvis fastställdes det att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talade emot att bibehålla de gällande åtgärderna.

(8)

De slutgiltiga utjämningstullar som för närvarande är i kraft varierar mellan 1,5 % och 9,5 %.

(9)

Den 29 maj 2020 mottog kommissionen en begäran om en partiell interimsöversyn av den gällande utjämningstullen enligt artikel 19 i förordning (EU) 2016/1037 (nedan kallad grundförordningen). Begäran ingavs av Selina Balik Isleme Tesis Ithalat Ihracat ve Ticaret Anonim Sirketi (nedan kallad sökanden) och var begränsad till att gälla undersökning av subventionering avseende sökanden.

(10)

Den 5 februari 2021 inledde Europeiska kommissionen en interimsöversyn av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import till unionen av viss regnbåge med ursprung i Turkiet (nedan kallat det berörda landet) i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) (7).

(11)

Sökanden hävdade att de omständigheter som motiverade de gällande utjämningsåtgärderna verkar ha förändrats och vara av bestående karaktär för sökandens del.

(12)

Översynen beträffande subventionering avseende sökanden omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020.

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i översynen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, de kända producenterna och intresseorganisationerna i unionen samt myndigheterna i det berörda landet om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(14)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(15)

Kommissionen sände frågeformulär till sökanden och myndigheterna i det berörda landet.

(16)

Kommissionen mottog svar på frågeformulären från både sökanden och myndigheterna i det berörda landet.

(17)

Den produkt som är föremål för översyn är regnbåge (Oncorhynchus mykiss)

med ursprung i Turkiet, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 0301 91 90, ex 0302 11 80, ex 0303 14 90, ex 0304 42 90, ex 0304 82 90 och ex 0305 43 00 (Taric-nummer 0301919011, 0302118011, 0303149011, 0304429010, 0304829010 och 0305430011) (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(18)

Liksom i den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att den produkt som producerades i Turkiet och exporterades till och såldes i unionen och den produkt som producerades av unionsindustrin och såldes i unionen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma grundläggande slutanvändningsområden. De ansågs därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

(19)

Genom en skrivelse till kommissionen av den 30 november 2021 återkallade sökanden sin begäran om en interimsöversyn.

(20)

Enligt artikel 14.1 i grundförordningen får förfarandet avslutas såvida inte ett sådant avslutande skulle strida mot unionens intresse.

(21)

Av undersökningen har inte framgått något som tyder på att ett sådant avslutande skulle strida mot unionens intresse.

(22)

Den 20 september 2021 inledde Europeiska kommissionen dessutom en landsomfattande interimsöversyn av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import till unionen av viss regnbåge med ursprung i Turkiet (8). De gällande antisubventionsåtgärderna kommer därför att ses över för alla exporterande tillverkare inom denna ram.

(23)

Kommissionen ansåg därför att förfarandet för den partiella interimsöversynen bör avslutas utan ett formellt fastställande av eventuella betydande bestående förändringar och sökandens subventioneringspraxis.

(24)

De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter.

(25)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter som skulle kunna leda till slutsatsen att ett avslutande skulle strida mot unionens intresse.

(26)

Detta beslut är förenligt med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 25.1 i grundförordningen.