(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/898 av den 8 juni 2016 (2) godkändes ett preparat av Bacillus licheniformis (ATCC 53757) och dess proteas (EC 3.4.21.19) som fodertillsats. Innehavaren av godkännandet är Novus Europe SA/NV.

(3)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/982 av den 11 juli 2018 (3) godkändes ett preparat av bensoesyra, kalciumformat och fumarsyra som fodertillsats.

(4)

Novus Europe NV har lämnat in en ansökan i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1831/2003 med förslag om ändring av namnet på innehavaren av godkännandet i kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2016/898 och (EU) 2018/982.

(5)

Sökanden menar att företaget har ändrat namn från Novus Europe SA/NV till Novus Europe NV. Ansökan åtföljdes av relevanta stödjande uppgifter.

(6)

Den föreslagna ändringen av villkoren för godkännandet är av rent administrativ karaktär och föranleder ingen ny bedömning av den berörda fodertillsatsen. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har underrättats om ansökan.

(7)

För att sökanden ska kunna utnyttja sina försäljningsrättigheter under det nya namnet Novus Europe NV måste villkoren för godkännandet ändras.

(8)

Genomförandeförordningarna (EU) 2016/898 och (EU) 2018/982 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver en omedelbar tillämpning av de ändringar i genomförandeförordningarna (EU) 2016/898 och (EU) 2018/982 som införs genom den här förordningen, bör en övergångsperiod fastställas under vilken befintliga lager av de berörda fodertillsatserna får användas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Den 13 maj 2013 införde rådet, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 (3) (nedan kallad den ursprungliga förordningen), en slutgiltig antidumpningstull på import till unionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material (nedan kallad den berörda produkten) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Den 12 juli 2019 förlängde kommissionen, genom genomförandeförordning (EU) 2019/1198, åtgärderna i den ursprungliga förordningen med ytterligare fem år till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(3)

Den 28 november 2019 ändrade kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2131 (4), genomförandeförordning (EU) 2019/1198 till följd av en undersökning av kringgående i enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen.

(4)

Vid den ursprungliga undersökningen tillämpades ett stickprovsförfarande för att undersöka de exporterande tillverkarna i Kina i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(5)

För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet införde kommissionen individuella antidumpningstullsatser på mellan 13,1 % och 18,3 % på import av den berörda produkten. För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet infördes en tullsats på 17,9 %. De samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2019/1198, ändrad genom förordning (EU) 2019/2131. Vidare infördes en landsomfattande tullsats på 36,1 % på den berörda produkten för de kinesiska företag som varken gav sig till känna eller var samarbetsvilliga under undersökningen.

(6)

Enligt artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1198 får kommissionen ändra bilaga I till den förordningen genom att en ny exporterande tillverkare beviljas den tullsats som är tillämplig för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet eller inte beviljats individuell behandling, dvs. den vägda genomsnittliga tullsatsen på 17,9 %, om en ny exporterande tillverkare i Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att företaget

(7)

Företaget Hunan Jewelmoon Ceramics Co., Ltd (nedan kallat Jewelmoon eller sökanden) lämnade in en ansökan till kommissionen om att beviljas status som ny exporterande tillverkare och därmed omfattas av den tullsats som är tillämplig för de samarbetsvilliga företag i Kina som inte ingick i urvalet, dvs. 17,9 %. Sökanden hävdade att den uppfyllde alla tre villkor som anges i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1198.

(8)

För att avgöra om sökanden uppfyllde villkoren för att beviljas status som ny exporterande tillverkare enligt artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1198 (nedan kallade villkoren för status som ny exporterande tillverkare) sände kommissionen först ett frågeformulär till sökanden med begäran om bevisning för att sökanden uppfyllde villkoren.

(9)

Efter att ha granskat svaren på frågeformuläret begärde kommissionen ytterligare upplysningar och styrkande handlingar, som sökanden då lämnade in.

(10)

Kommissionen strävade efter att kontrollera alla uppgifter den ansåg sig behöva för att kunna avgöra om sökanden uppfyllde villkoren för status som ny exporterande tillverkare. För detta ändamål granskade kommissionen den bevisning som sökanden lämnat i sitt svar på frågeformuläret, kontrollerade olika webbplatser, bl.a. sökandens webbplats och Qichacha (5), och dubbelkontrollerade företagets uppgifter mot uppgifter som lämnats i tidigare ärenden. Samtidigt underrättade kommissionen unionsindustrin om sökandens ansökan och uppmanade industrin att vid behov lämna synpunkter. Unionsindustrin lämnade synpunkter på ansökan.

(11)

Vad gäller villkoret i artikel 2 a i genomförandeförordning (EU) 2019/1198, dvs. att sökanden inte exporterade den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden, fastställde kommissionen under undersökningen att sökanden uppfyller detta villkor. Sökande grundades den 8 november 2010 och började tillverka den berörda produkten 2011. Den första exportlicensen utfärdades den 4 maj 2011. Exportförsäljningen inleddes 2012, dvs. efter den ursprungliga undersökningsperioden. Sökanden tillhandahöll en kundreskontra för den ursprungliga undersökningsperioden varav framgick att det endast förekom inhemsk försäljning under denna period. Försäljningsvolymen i denna kundreskontra motsvarade de rörelseintäkter som angavs i resultaträkningen. Uppgifter om fakturor under den ursprungliga undersökningsperioden begärdes och lämnades.

(12)

Vad gäller villkoret i artikel 2 b i genomförandeförordning (EU) 2019/1198, dvs. att sökanden inte är närstående någon exportör eller tillverkare som omfattas av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning 2019/1198, fastställde kommissionen under undersökningen att sökanden inte hade något närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, bearbetning, försäljning eller köp av den berörda produkten. Sökanden uppfyller således detta villkor.

(13)

Vad gäller villkoret i artikel 2 c i genomförandeförordning (EU) 2019/1198, dvs. att sökanden faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen, fastställde kommissionen att sökanden exporterat produkten till unionen sedan juli 2012 (dvs. efter den ursprungliga undersökningsperioden) och regelbundet sedan dess. Sökanden lämnade in fakturor, packsedlar, konossement och kvitton på betalning för två ordrar som lagts 2017 och 2018 av ett företag i EU. Sökanden uppfyller således detta villkor.

(14)

Sökanden uppfyller därmed samtliga tre villkor för att beviljas status som ny exporterande tillverkare i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1198, och ansökan bör därför godtas. Följaktligen bör sökanden omfattas av den antidumpningstull på 17,9 % som gäller för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet vid den ursprungliga undersökningen.

(15)

Sökanden och unionsindustrin underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till bedömningen att det är lämpligt att bevilja Jewelmoon den antidumpningstullsats som är tillämplig för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet vid den ursprungliga undersökningen.

(16)

Parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(17)

Förordningen överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036.

(1)

Användningen av preparatet av Bacillus licheniformis DSM 28710 som fodertillsats för värphöns, mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för värpning, fjäderfäarter avsedda för avel och burfåglar godkändes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1410 (2) för en tioårsperiod.

(2)

I bilagan till genomförandeförordning (EU) 2021/1410 har en felaktig identifieringsuppgift avseende de arter för vilka tillsatsen är godkänd, vilken uteslöt kalkoner avsedda för avel, förts in i kolumnen ”Djurart eller djurkategori”.

(3)

Genomförandeförordning (EU) 2021/1410 bör därför rättas i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör hela bilagan till den genomförandeförordningen ersättas.

(4)

För att foderföretagare ska kunna anpassa märkningen av tillsatsen och de foder som innehåller tillsatsen till de rättade villkoren för godkännande bör en övergångsperiod fastställas för utsläppandet på marknaden av dessa produkter.

(5)

För att skydda de berörda parternas berättigade förväntningar avseende villkoren för godkännande av tillsatsen bör den här förordningen träda i kraft så snart som möjligt.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Användningen av Bacillus subtilis (DSM 25841) som fodertillsats för alla svinarter, inklusive andra suggor än lakterande suggor, godkändes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1760 (2) för en tioårsperiod, med syfte att inverka positivt på diande smågrisar.

(2)

I bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1760 anges ett felaktigt identifieringsnummer i kolumnen ”Tillsatsens identifieringsnummer”.

(3)

Genomförandeförordning (EU) 2020/1760 bör därför rättas i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör hela bilagan till den genomförandeförordningen ersättas med den rättade versionen.

(4)

För att foderföretagare ska kunna anpassa märkningen av tillsatsen och de foder som innehåller tillsatsen till de rättade villkoren för godkännande bör en övergångsperiod fastställas för utsläppandet på marknaden av dessa produkter.

(5)

För att skydda de berörda parternas berättigade förväntningar avseende villkoren för godkännande av tillsatsen bör den här förordningen träda i kraft så snart som möjligt.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av ett preparat av Saccharomyces cerevisiae MUCL 39885 har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av ett preparat av Saccharomyces cerevisiae MUCL 39885 som fodertillsats i kategorin ”zootekniska tillsatser” för alla svin (Suidae), utom avvanda smågrisar och suggor, samt hundar.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sina yttranden av den 23 juni 2021 (2) (3) att preparatet av Saccharomyces cerevisiae MUCL 39885 under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs hälsa, konsumenters säkerhet eller miljön. Livsmedelsmyndigheten konstaterade också att preparatet betraktas som potentiellt irriterande för hud och ögon och som hud- och luftvägssensibiliserande. Kommissionen anser därför att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatsen. Livsmedelsmyndigheten konstaterade även att preparatet kan vara effektivt som zooteknisk tillsats i foder för svin (Suidae) och när det gäller att förbättra avföringskonsistensen hos hundar. Livsmedelsmyndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoder för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av preparatet av Saccharomyces cerevisiae MUCL 39885 visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

Ansökningar om godkännande av preparat av Lacticaseibacillus rhamnosus IMI 507023, Pediococcus pentosaceus IMI 507024, Pediococcus pentosaceus IMI 507025, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507026, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507027 och Lactiplantibacillus plantarum IMI 507028 har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökningarna bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökningarna gäller godkännande av preparat av Lacticaseibacillus rhamnosus IMI 507023, Pediococcus pentosaceus IMI 507024, Pediococcus pentosaceus IMI 507025, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507026, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507027 och Lactiplantibacillus plantarum IMI 507028 som fodertillsatser i kategorin ”tekniska tillsatser” för alla djurarter.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sina yttranden av den 23 juni 2021 (2) (3) (4) (5) (6) (7) att preparat av Lacticaseibacillus rhamnosus IMI 507023, Pediococcus pentosaceus IMI 507024, Pediococcus pentosaceus IMI 507025, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507026, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507027 och Lactiplantibacillus plantarum IMI 507028 under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs hälsa, konsumenters säkerhet eller miljön. Livsmedelsmyndigheten konstaterade också att tillsatserna bör betraktas som luftvägssensibiliserande och angav att det inte går att dra några slutsatser om huruvida tillsatserna kan vara irriterande för hud eller ögon eller hudsensibiliserande. Kommissionen anser därför att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatserna. Livsmedelsmyndigheten drog också slutsatsen att dessa preparat kan förbättra bevarandet av näringsämnen i ensilage som beretts med lättensilerat och relativt svårensilerat material. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatserna i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av preparaten av Lacticaseibacillus rhamnosus IMI 507023, Pediococcus pentosaceus IMI 507024, Pediococcus pentosaceus IMI 507025, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507026, Lactiplantibacillus plantarum IMI 507027 och Lactiplantibacillus plantarum IMI 507028 visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparaten bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i kallkatodlysrör och lysrör med extern elektrod (undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 3.a, 3.b och 3.c i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Undantaget omfattar en heterogen grupp av lampor med olika utformning, teknik, tillämpning och ändamål. Kvicksilver används i urladdningsröret vilket är nödvändigt för att omforma elektrisk energi till ljus.

(6)

Kommissionen mottog den 15 januari 2015 en ansökning om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, vilken i januari 2020 följdes av ytterligare en ansökning om förnyelse från samma sökande. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningen om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort eller substituera kvicksilver i de berörda tillämpningarna. I studien framhölls dock att kvicksilverfria substitut i form av lysdioder (LED) är tillgängliga och att dessa används som ljuskällor i ny utrustning som kommer ut på marknaden. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Även om CCFL och EEFL har i många tillämpningar ersatts med kvicksilverfria substitut. Vissa tillämpningar kräver dock fortfarande sådana lampor för att säkerställa att de fungerar och för att undvika generering av elektriskt och elektroniskt avfall i förtid.

(10)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget med en period på tre år, i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU, endast för lampor som används i elektrisk och elektronisk utrustning som kom ut på marknaden före antagandet av detta direktiv. I enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU är det osannolikt att undantagets varaktighet kommer att ha negativa konsekvenser för innovation.

(11)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i högtrycksnatriumlampor för allmänna belysningsändamål (undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 4.c.I, 4.c.II och 4.c.III i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i högtrycksnatriumlampor för ljusfärg och färggivande egenskaper.

(6)

Kommissionen mottog den 15 januari 2015 en ansökan om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, vilken uppdaterades med ytterligare information den 20 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökan om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort eller substituera kvicksilver i de berörda tillämpningarna. Bedömningen visade också att det tillåtna kvicksilverinnehållet i dessa särskilda tillämpningar bör minskas för att motsvara förändringarna på marknaden för de särskilda lamptyperna. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget avseende punkterna 4.c.I, 4.c.II och 4.c.III i bilaga III till direktiv 2011/65/EU med den maximala perioden på fem år, eftersom inga tillförlitliga substitut för närvarande är tillgängliga, i enlighet med artikel 5.2 första stycket i det direktivet. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i enkelsocklade (kompakta) lysrörslampor för allmänna belysningsändamål (undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 1.a, 1.b, 1.c, 1.d och 1.e i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i enkelsocklade (kompakta) lysrörslampor för att generera ultraviolett ljus vilket sedan omvandlas till synligt ljus genom lampans fluorescerande ytbeläggning.

(6)

Kommissionen mottog den 19 december 2014 och den 15 januari 2015 två ansökningar om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, av vilka den ena uppdaterades med en förnyad ansökan den 20 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 andra stycket i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningarna om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att tillräckligt tillförlitliga kvicksilverfria substitut för de lamptyper som omfattas av undantaget redan är allmänt tillgängliga och att substitution av kvicksilver i dessa lampor är vetenskapligt och tekniskt genomförbar. Bedömningen visade också att fördelarna med substitutionen tydligt överväger eventuella negativa effekter.

(8)

Bedömningen av ansökningarna om förnyelse omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(9)

Eftersom de villkor som anges i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU inte längre uppfylls bör ansökningarna om förnyelse avslås.

(10)

Sista giltighetsdag för undantaget bör fastställs i enlighet med artikel 5.6 i det direktivet. Det tidigast möjliga datumet, 12 månader efter det att kommissionen fattat beslut om att dra tillbaka undantaget, bör fastställas mot bakgrund av att det inte finns några praktiska omständigheter som skulle motivera en längre giltighetstid, särskilt med tanke på att många av lamporna i fråga även omfattas av kommissionens förordning (EU) 2019/2020 i vilken anges minimikrav för energieffektivitet som måste respekteras för att produkterna ska få släppas ut på marknaden, vilket kommer att leda till att dessa lampor inte kommer att släppas ut på marknaden från och med den 1 september 2021.

(11)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom delegerat direktiv 2014/14/EU (2) beviljade kommissionen ett undantag för användning av kvicksilver, med ett högsta innehåll på 3,5 mg, i enkelsocklade (kompakta) lysrörslampor för allmänna belysningsändamål < 30 W med en livslängd lika med eller över 20 000 h (undantaget), vilket nu förtecknas som undantag 1.g i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 31 december 2017 i enlighet med bilaga III till direktiv 2014/14/EU.

(5)

Kvicksilver används i enkelsocklade (kompakta) lysrörslampor för att generera ultraviolett ljus vilket sedan omvandlas till synligt ljus genom lampans fluorescerande ytbeläggning.

(6)

Kommissionen mottog den 28 juni 2016 en ansökning om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, vilken uppdaterades med en förnyad ansökan den 17 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningen om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att tillräckligt tillförlitliga kvicksilverfria substitut för de lamptyper som omfattas av undantaget är tillgängliga och att substitution är vetenskapligt och tekniskt genomförbar. Bedömningen visade också att fördelarna med substitutionen tydligt överväger eventuella negativa effekter. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under samråden offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Eftersom de villkor som anges i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU inte längre uppfylls bör undantaget dras tillbaka.

(9)

Sista giltighetsdag för detta undantag bör fastställs i enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2011/65/EU. Medan en liten andel av de lamptyper (3) som omfattas av detta undantag är föremål för de krav på ekodesign som fastställs i bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2019/2020 (4), vilka gäller från och med den 1 september 2021, och följaktligen inte längre kommer att släppas ut på marknaden, påverkas den stora majoriteten av de lampor som omfattas av det nuvarande undantaget inte av kraven i ovan nämnda förordning om ekodesign. Som följd av detta bör senast möjliga sista giltighetsdag fastställas, dvs 18 månader efter beslutet, för hela undantaget, i syfte att undvika onödigt höga samhällsekonomiska kostnader för marknadsaktörer som är direkt kopplade till substitutionen för den senare kategorin.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de användningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till det direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i metallhalidlampor (undantaget), som nu förtecknas som undantag 4 e i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle i enlighet med artikel 5.2 andra stycket a i det direktivet löpa ut den 21 juli 2016.

(5)

Kvicksilver används i metallhalidlampor för att förbättra färg, effektivitet, livslängd och stabil funktion i dessa specifika lampor.

(6)

Kommissionen mottog den 15 januari 2015 en ansökan om förnyelse av undantaget (förnyelseansökan) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU. En aktualiserad förnyelseansökan ingavs den 20 januari 2020. I enlighet med artikeln 5.5 i det direktivet är undantaget fortsatt giltigt fram till dess att beslut om förnyelseansökan har fattats.

(7)

Den slutsats som drogs efter utvärderingen av förnyelseansökan, varvid tillgången på substitut och substitutens socioekonomiska effekter beaktades, var att det för närvarande är tekniskt omöjligt att ersätta eller ta bort kvicksilver i de berörda användningarna. Utvärderingen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under samråden offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget för en period på högst fem år, i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i andra urladdningslampor för särskilda ändamål som inte uttryckligen nämns (undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 4.f i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilvrets funktion i gasurladdningslampor för särskilda ändamål är förknippad med ljusgenereringsprocessen för att omvandla elektricitet till ljus.

(6)

Kommissionen mottog den 15 januari 2015 flera ansökningar om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

Vid bedömningen av ansökningarna om förnyelse, i vilken tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter beaktades, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort eller substituera kvicksilver i de tillämpningar som omfattas av undantaget. Mot bakgrund av möjligheten att undantaget i framtiden kan begränsas genom substitution är det dock lämpligt att förlänga undantaget med en period på endast tre år. Bedömningen visade också att det är möjligt att närmare definiera de tillämpningar som är berättigade förnyat undantag enligt kriterierna i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU på grund av deras särskilda funktionalitet och användningsområde, nämligen högtryckskvicksilverlampor i projektorer som används för att belysa trädgårdsgrödor och som avger ljus i det ultravioletta spektrumet. För dessa särskilda tillämpningar bör undantaget förnyas med den maximala giltighetstiden på fem år. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i andra lågtrycksurladdningslampor (undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 4.a i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i lågtrycksurladdningslampor för att generera ultraviolett ljus som används för desinfektion och/eller rening av luft, vatten och ytor.

(6)

Kommissionen mottog den 19 december 2014 och den 15 januari 2015 två ansökningar om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, av vilka den ena uppdaterades med en förnyad ansökan den 20 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökan om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort kvicksilvret i de berörda tillämpningarna eller att substituera det med ett ämne med jämförbar prestanda. Bedömningen visade även att undantagets nuvarande tillämpningsområde kan begränsas till lågtrycksurladdningslampor som inte har en ytbeläggning av fosfor och som avger ljus i det ultravioletta området. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under samråden offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget med ändrad lydelse i vilken undantagets begränsade tillämpningsområde fastställs, för en maximal period på fem år i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU. I enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2011/65/EU bör ett sista giltighetsdatum för det nuvarande undantaget 4.a fastställas till tolv månader. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i enkelsocklade (kompakta) lysrörslampor för särskilda ändamål (nedan kallat undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 1.f i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i enkelsocklade (kompakta) lysrörslampor för särskilda ändamål för att generera ultraviolett ljus vilket sedan omvandlas till synligt ljus genom lampans fluorescerande ytbeläggning.

(6)

Kommissionen mottog den 19 december 2014 och den 15 januari 2015 två ansökningar om förnyelse av undantaget (nedan kallad ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, av vilka den ena uppdaterades med en förnyad ansökan den 20 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 andra stycket i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningarna om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort kvicksilvret i de berörda tillämpningarna eller att substituera det med ett ämne med jämförbar prestanda. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantag från begränsad användning av vissa specifika material eller komponenter bör begränsas avseende undantagens omfattning och varaktighet, i syfte att uppnå en gradvis utfasning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Bedömningen visade också dels att undantagets tillämpningsområde bör begränsas till ytterligare specificerade tillämpningar, och dels att varaktigheten för det nuvarande breda undantaget bör förkortas.

(9)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(10)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget med den maximala perioden på fem år, i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU, för kompakta lysrörslampor som används för särskilda ändamål och som är utformade för att avge ljus i det ultravioletta spektrumet, eftersom inga tillförlitliga alternativ för närvarande är tillgängliga. För alla andra typer av kompakta lysrörslampor som ingår i kategorin kompakta lysrörslampor för särskilda ändamål bör undantaget förnyas för tre år, för att göra det möjligt för industrin att utarbeta detaljerad information som kan motivera undantagen för särskilda kategorier av lampor för särskilda ändamål, i enlighet med direktivets mål att undantagens tillämpningsområde och varaktighet bör vara begränsade. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(11)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i icke-linjära trebandslysrör med en rördiameter > 17 mm (t.ex. T9) (nedan kallat undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 2.b.3 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i icke-linjära trebandslysrör för att generera ultraviolett ljus vilket sedan omvandlas till synligt ljus genom lampans fluorescerande ytbeläggning. Sammansättningen av ytbeläggningen, som innehåller kvicksilvret, avgör ljusfärgen och färgåtergivningen.

(6)

Kommissionen mottog den 19 december 2014 och den 15 januari 2015 två ansökningar om förnyelse av undantaget (nedan kallad ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, av vilka den ena uppdaterades med ytterligare information i januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningarna om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort eller substituera kvicksilver i de berörda tillämpningarna. Bedömningen visade också att gränsen för kvicksilverkoncentration i de lampkategorier som omfattas av undantaget kan sänkas från 15 mg till 10 mg per lampa. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget med ändrad lydelse, i vilken undantagets begränsade tillämpningsområde fastställs, för en period på tre år i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU, i syfte att samla in ytterligare uppgifter om tillgängligheten av substitut för de särskilda lamptyper som omfattas av undantaget. I enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2011/65/EU bör ett sista giltighetsdatum för det nuvarande undantaget 2.a.3 fastställas till tolv månader. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i urladdningslampor för allmänna belysningsändamål som inte överstiger (per brännare) i lampor med förbättrat färggivningsindex Ra > 60 (nedan kallat undantaget), vilket nu förtecknas som undantag 4.b.I, 4.b.II och 4.b.III i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i högtrycksnatriumlampor för ljusfärg och färggivande egenskaper.

(6)

Kommissionen mottog i januari 2015 en ansökan om förnyelse av undantaget för tillämpningarna i punkterna 4.b.I, 4.b.II och 4.b.III (nedan kallad ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU. I januari 2020 lämnade samma sökande in en uppdaterad ansökan avseende endast punkt 4.b.I. I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökan om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort eller substituera kvicksilver i de berörda tillämpningarna när det gäller en del av punkt 4.b.I samt punkterna 4.b.II och 4.b.III i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. I bedömningen konstaterades dock att undantaget bör förnyas för den del av punkt 4.b.I som gäller lampor med ett färggivningsindex som är högre än 80, lika med eller lägre än 105 W och för vilka mängden kvicksilver, även om användningen av kvicksilver fortfarande är nödvändig, kan minska ytterligare. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantag 4.b.I och ge det ny beteckning som undantag 4.b, med den maximala perioden på fem år i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU. Detta förnyade undantag ska ha ändrad lydelse som fastställer undantagets ytterligare begränsade tillämpningsområde. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(9)

Det förnyade undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(10)

Eftersom de villkor för förnyelse av undantaget som anges i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU inte längre uppfylls för de tillämpningar som förtecknas i den återstående delen av punkt 4.b.I och inte heller för punkterna 4.b.II och 4.b.III i bilaga III till det direktivet, bör undantaget för dessa tillämpningar dras tillbaka. Sista giltighetsdag för dessa undantag bör fastställas i enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2011/65/EU.

(11)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag, vilka förtecknas i bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i andra dubbelsocklade linjära lysrör för allmänna belysningsändamål (nedan kallat undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 2.a.1, 2.a.2, 2.a.3, 2.a.4 och 2.a.5 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Kvicksilver används i dubbelsocklade linjära lysrör för allmänna belysningsändamål för att generera ultraviolett ljus vilket sedan omvandlas till synligt ljus genom lampans fluorescerande ytbeläggning.

(6)

Kommissionen mottog den 19 december 2014 och den 15 januari 2015 två ansökningar om förnyelse av undantaget (nedan kallad ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, av vilka den ena uppdaterades med en förnyad ansökning den 20 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 andra stycket i direktiv 2011/65/EU förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningarna om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att tillräckligt tillförlitliga kvicksilverfria substitut för de lamptyper som omfattas av undantaget har blivit tillgängliga och att substitution av kvicksilver i dessa lampor är vetenskapligt och tekniskt genomförbar. Bedömningen visade också att fördelarna med substitutionen tydligt överväger eventuella negativa effekter.

(8)

Bedömningen av ansökningarna om förnyelse omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(9)

Eftersom de villkor som anges i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU inte längre uppfylls bör ansökningarna om förnyelse avslås. Sista giltighetsdag för undantaget bör fastställas i enlighet med artikel 5.6 i det direktivet.

(10)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.

(2)

Den 10 december 2019 antog rådet beslut (EU) 2019/2157 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025.

(3)

Två platser som ledamot i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att de nationella mandat på grundval av vilka Joseph CORDINA och Paul FARRUGIA föreslogs för utnämning har upphört.

(4)

En plats som suppleant i Regionkommittén har varit ledig sedan den 26 januari 2020.

(5)

Den maltesiska regeringen har föreslagit följande företrädare för regionala eller lokala organ som har valts till ett regionalt eller lokalt organ som ledamöter i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025: Paul FARRUGIA, Reġjun Port – President (Hamnregionen – ordförande), och Mark GRECH, Kunsill Lokali Ħaż-Żabbar – Kunsillier Lokali (kommunfullmäktige i Żabbar – lokal fullmäktigeledamot).

(6)

Den maltesiska regeringen har även föreslagit Stephen SULTANA, som är företrädare för ett lokalt organ och har valts till ett lokalt organ, Kunsill Lokali Santa Venera – Sindku (kommunfullmäktige i Santa Venera – borgmästare), som suppleant i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025, med avseende på den lediga plats som avses ovan.

(1)

Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.

(2)

Den 10 december 2019 antog rådet beslut (EU) 2019/2157 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025.

(3)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att Michael SCHNEIDER har avgått.

(4)

Den tyska regeringen har föreslagit Sven SCHULZE, som är företrädare för ett regionalt eller lokalt organ och politiskt ansvarig inför en vald församling, Minister für Wirtschaft, Tourismus, Landwirtschaft und Forsten des Landes Sachsen-Anhalt (minister för ekonomi, turism, jordbruk och skogsbruk i delstaten Sachsen-Anhalt), som ledamot i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU ska medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller de farliga ämnen som förtecknas i bilaga II till det direktivet. Den begränsningen gäller inte de tillämpningar som omfattas av undantag enligt bilaga III till direktivet.

(2)

De kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av direktiv 2011/65/EU är upptagna i bilaga I till det direktivet.

(3)

Kvicksilver är ett ämne som omfattas av begränsningar enligt bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

(4)

Genom beslut 2010/571/EU (2) beviljade kommissionen bland annat ett undantag för användning av kvicksilver i linjära lysrör för andra allmänna belysningsändamål och särskilda ändamål (t.ex. induktionslampor) (undantaget) vilket nu förtecknas som undantag 2.b.4 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU. Undantaget skulle löpa ut den 21 juli 2016 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket led a i det direktivet.

(5)

Undantaget omfattar en heterogen grupp av lampor med olika utformning, teknik, tillämpning och ändamål. Kvicksilver används i urladdningsröret vilket är nödvändigt för att omforma elektrisk energi till ljus.

(6)

Kommissionen mottog den 15 januari 2015 en ansökning om förnyelse av undantaget (ansökan om förnyelse) dvs. inom den tidsfrist som anges i artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU, vilken uppdaterades med en ytterligare ansökning om förnyelse den 20 januari 2020. I enlighet med artikel 5.5 i det direktivet förblir undantaget giltigt fram till dess att ett beslut om ansökan om förnyelse har fattats.

(7)

I bedömningen av ansökningen om förnyelse, i vilken hänsyn togs till tillgången på substitut och substitutionens samhällsekonomiska effekter, drogs slutsatsen att det för närvarande inte är tekniskt genomförbart att ta bort eller substituera kvicksilver i de berörda tillämpningarna. Bedömningen omfattade samråd med berörda parter i enlighet med artikel 5.7 i direktiv 2011/65/EU. De synpunkter som inkom under dessa samråd offentliggjordes på en särskild webbplats.

(8)

Undantaget är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och försämrar sålunda inte det miljö- och hälsoskydd som föreskrivs där.

(9)

Det är därför lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget, med beaktande av det allmänna målet att undantag från begränsad användning av vissa specifika material eller komponenter bör begränsas avseende undantagens tillämpningsområde och varaktighet, i syfte att uppnå en gradvis utfasning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

(10)

I syfte att möjliggöra en ny bedömning av tillgången till kvicksilverfria ersättningslampor för det stora antalet olika lamptyper som omfattas av detta undantag är det lämpligt att bevilja förnyelse av undantaget för en tidsperiod som är begränsad till tre år. För vissa specifika lampkategorier, närmare bestämt lampor som avger ljus i det icke-synliga spektrumet (ny underpunkt 2.b.4.II i bilaga III) och nödlampor (ny underpunkt 2.b.4.III i bilaga III) finns tillräcklig information om att substitution inte är tekniskt praktiskt genomförbar under de kommande åren och för dessa lampkategorier är det motiverat med en giltighetstid på fem år, i enlighet med artikel 5.2 första stycket i direktiv 2011/65/EU. Mot bakgrund av resultaten av de pågående försöken att finna tillförlitliga substitut har undantagets varaktighet sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(11)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I beslut nr 1313/2013/EU fastställs den rättsliga ramen för rescEU. rescEU utgör en resursreserv på unionsnivå som syftar till att tillhandahålla bistånd i övermäktiga situationer där de totala sammanlagda resurserna på nationell nivå och de resurser som medlemsstaterna på förhand ställt till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen inte kan säkerställa en effektiv insats vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

(2)

I enlighet med artikel 12.2 i beslut 1313/2013/EU ska rescEU-kapaciteten fastställas med beaktande av identifierade och framväxande risker, total kapacitet och brister på unionsnivå. rescEU bör särskilt fokusera på fyra områden, närmare bestämt luftburen skogsbrandsbekämpning, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) incidenter, akutsjukvård samt transport och logistik.

(3)

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/570 (2) fastställs den inledande sammansättningen av rescEU i fråga om resurser och kvalitetskrav. rescEU-reserven består i nuläget av resurser för luftburen skogsbrandsbekämpning, resurser för lufttransport under samtidig vård, resurser för akutsjukvårdsgrupper, resurser för lagerhållning av medicinsk utrustning eller personlig skyddsutrustning (nedan kallade resurser för medicinsk lagerhållning), eller bådadera, samt resurser för CBRN-dekontaminering och resurser för CBRN-lagerhållning.

(4)

En analys av identifierade och framväxande risker samt av resurser och brister på unionsnivå visar att det finns ett behov av resurser för tillfälligt boende.

(5)

Behovet av att åtgärda kvalitativa och kvantitativa brister när det gäller resurser för tillfälligt boende identifierades i samband med olika insatser inom ramen för unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad unionsmekanismen) under de senaste åren, vilket redogjordes för i utvärderingen av definitioner av, brister i och kostnader för insatskapacitet för unionens civilskyddsmekanism (3) från 2019. De operativa erfarenheterna från de jordbävningar som drabbade Kroatien i mars och december 2020 bekräftade dessutom att det finns brister i fråga om resurser för tillfälligt boende trots att det inom ramen för unionsmekanismen gjordes snabba insatser som flera medlemsstater deltog i.

(6)

Huvudsyftet med rescEU:s resurs för tillfälligt boende, när den sätts in under en insats inom ramen för unionsmekanismen, är att tillhandahålla tillfälligt boende för den drabbade befolkningen, vilket inbegriper utrymme för bostäder, hygien och sanitet, grundläggande sjukvård och social samvaro.

(7)

Resursen för tillfälligt boende inom ramen för rescEU bör bestå av en fysisk reserv av högkvalitativa enheter för snabba insatser eller av en virtuell reserv med anpassningsbara enheter som kan sättas in i en senare fas när så krävs i samband med insatser inom ramen för unionsmekanismen, eller bådadera.

(8)

I enlighet med artikel 12.4 i beslut nr 1313/2013/EU ska kvalitetskraven för de insatsresurser som ingår i rescEU fastställas i samråd med medlemsstaterna. Minimistandarder för resurser för tillfälligt boende bör baseras på standarderna för tillfälligt boende i avsnittet om tillfälligt boende och boplats (4) i publikationen ”The Sphere Handbook”.

(9)

Resurser för tillfälligt boende bör inrättas för att hantera risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser, i enlighet med de kategorier som avses i artikel 3d i genomförandebeslut (EU) 2019/570 och efter samråd med medlemsstaterna.

(10)

För att ekonomiskt bistånd från unionen ska kunna tillhandahållas för utveckling av sådana resurser för tillfälligt boende i enlighet med artikel 21.3 i beslut nr 1313/2013/EU bör de stödberättigande kostnaderna fastställas med beaktande av de kategorier som anges i bilaga Ia till det beslutet.

(11)

Världshälsoorganisationens (WHO) globala EMT-initiativ (Global Emergency Medical Team Initiative) har nyligen sett över standarderna (5) för resurser för akutsjukvårdsgrupp av typ 3 (sluten remissvård). Kvalitetskraven för denna typ av akutsjukvårdsgrupper som ingår i rescEU bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

På grundval av erfarenheterna från covid-19-krisen har man dessutom kunnat konstatera att rescEU-resurserna för akutsjukvårdsgrupper behöver vara ännu mer flexibla och anpassningsbara. Resurser för akutsjukvårdsgrupp av typ 2 (sluten kirurgisk akutvård) bör därför ingå i rescEU och kompletteras med specialiserade vårdtjänster, i linje med standarderna i WHO:s globala EMT-initiativ.

(13)

Genomförandebeslut (EU) 2019/570 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Bestämmelserna enligt detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 33.1 i beslut nr 1313/2013/EU.

(1)

Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Italien, Finland och International Center for Advanced Mediterranean Agronomic Studies har lämnat in en ansökan till kommissionen om att inrätta ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur för analys och experiment avseende ekosystem (AnaEE-Eric) (AnaEE-Eric Analysis and Experimentation on Ecosystems Eric (ansökan)). Belgien har meddelat sitt beslut att inledningsvis delta i AnaEE-Eric som observatör. Sökandena har enats om att Frankrike ska vara värdmedlemsstat för AnaEE-Eric.

(2)

Förordning (EG) nr 723/2009 har införlivats i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 72/2015 (2).

(3)

Kommissionen har utvärderat ansökan i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 723/2009 och konstaterat att den uppfyller kraven i den förordningen. Under utvärderingen inhämtade kommissionen synpunkter från oberoende experter på området analys och experimentering av ekosystem.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 20 i förordning (EG) nr 723/2009.

(1)

Den 30 juni 2020 antog rådet rekommendation (EU) 2020/912 om de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU och ett eventuellt avskaffande av dessa restriktioner (1).

(2)

Den 2 februari 2021 ändrade rådet rekommendation (EU) 2020/912 om tillfälliga restriktioner för icke nödvändiga resor till EU och ett eventuellt upphävande av sådana restriktioner (2) för att uppdatera de kriterier som används för att bedöma om icke nödvändiga resor från tredjeländer är säkra och bör tillåtas.

(3)

Genom samma ändring infördes mekanismer för att begränsa spridningen av varianter av särskild betydelse av viruset SARS-CoV-2 i EU+-området (3).

(4)

Den 20 maj 2021 ändrade rådet rekommendation (EU) 2020/912 (4) för att ta hänsyn till genomförandet av vaccinationskampanjer och deras positiva effekter när det gäller att begränsa spridningen av viruset, samt för att ytterligare begränsa införseln och spridningen i EU av de nya varianter som är av intresse respektive av särskild betydelse.

(5)

Den 14 juni 2021 antog parlamentet och rådet förordningarna (EU) 2021/953 (5) och (EU) 2021/954 (6) om EU:s digitala covidintyg. EU:s digitala covidintyg har visat sig vara ett grundläggande verktyg som bidrar till återupptagandet av resor inom EU.

(6)

Sedan antagandet av förordning (EU) 2021/953 har kommissionen antagit flera genomförandeakter i vilka det fastställs att covid-19-intyg som utfärdats av ett visst tredjeland ska betraktas som likvärdiga med intyg som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med den förordningen. Äktheten hos intyg om vaccination, testning och tillfrisknande som omfattas av sådana genomförandeakter kan således kontrolleras på ett säkert och tillförlitligt sätt. Därför har EU:s digitala covidintyg, och i synnerhet de genomförandebeslut som antagits på grundval av detta, också underlättat ett säkert återupptagande av resor från tredjeländer till EU (7).

(7)

Den nuvarande strategin i rekommendation (EU) 2020/912 bör uppdateras för att ta hänsyn till införandet av EU:s digitala covidintyg samt med tanke på pandemins utveckling, inbegripet den nya omikronvarianten av särskild betydelse, den ökande vaccinationstäckningen och det gradvisa avskaffandet av reserestriktioner över hela världen.

(8)

Mot bakgrund av utvecklingen av den epidemiologiska situationen efterlyste Europeiska rådet i sina slutsatser av den 22 oktober 2021 fortsatt samordning för att underlätta den fria rörligheten inom – och resor till – EU liksom en översyn av de två rekommendationerna, inbegripet rådets rekommendation (EU) 2020/912.

(9)

Standardperioden för godtagande av vaccinationsintyg som utfärdas av tredjeländer efter slutförandet av en primär vaccinationsserie bör fastställas till 270 dagar. För att säkerställa en samordnad strategi bör medlemsstaterna inte godta vaccinationsintyg som utfärdats efter slutförandet av den primära vaccinationsserien om det har gått mer än 270 dagar sedan den dos som anges i intyget administrerats. Medlemsstaterna bör i detta fall godta vaccinationsintyg som anger att ytterligare en dos har erhållits efter slutförandet av den primära vaccinationsserien.

(10)

För att ytterligare underlätta säkra resor till EU bör tröskeln för det samlade antalet bekräftade covid-19-fall under en 14-dagarsperiod höjas från 75 till 100 per 100 000 invånare. Samtidigt bör minimikravet för testfrekvensen per vecka ökas från 300 till 600 tester per 100 000 invånare, med hänsyn till den förbättrade testkapaciteten i nuläget, nästan två år efter det första utbrottet av viruset. Detta bör ytterligare öka tillförlitligheten hos de uppgifter som används för att avgöra i vilken utsträckning icke nödvändiga resor bör vara möjliga från ett visst tredjeland.

(11)

För att i högre grad möjliggöra icke nödvändiga resor till unionen och öka förutsägbarheten för resenärer från tredjeländer bör medlemsstaterna inte bara godta covid-19-vaccin som har godkänts för försäljning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (8), utan även de som har genomgått Världshälsoorganisationens (WHO) godkännandeförfarande för användning i nödsituationer.

(12)

Som ett alternativ till vaccinering bör medlemsstaterna dessutom tillåta icke nödvändiga resor för personer som inom 180 dagar före resan till EU har tillfrisknat från covid-19 och innehar EU:s digitala covidintyg eller ett intyg som har erkänts som likvärdigt.

(13)

För att ytterligare minska risken för överföring av SARS-CoV-2-viruset kan medlemsstaterna också kräva ett giltigt bevis på att resenären testat negativt i ett polymeraskedjereaktionstest i realtid (RT-PCR) före avresan om denne antingen har i) fått ett covid-19-vaccin som har genomgått Världshälsoorganisationens (WHO) godkännandeförfarande för användning i nödsituationer men som inte finns med i förteckningen över vacciner som är godkända i EU enligt förordning (EG) nr 726/2004 eller ii) tillfrisknat från covid-19 inom 180 dagar före resan till EU.

(13a)

Eftersom det kanske inte är möjligt att kontrollera äktheten, integriteten och giltigheten hos de vaccinationsintyg som utfärdats av tredjeländer som inte använder tillitsramverket för EU:s digitala covidintyg eller ett vaccinationsintyg som har erkänts som likvärdigt, kan medlemsstaterna också kräva ett giltigt bevis på att resenären testat negativt i ett RT-PCR-test före avresan om denne är fullvaccinerad med ett covid-19-vaccin som har godkänts för försäljning i enlighet med förordning (EG) nr 726/2004 men som inte innehar EU:s digitala covidintyg eller ett intyg som har erkänts som likvärdigt.

(14)

Barn som är över 6 år och under 18 år bör kunna resa under förutsättning att de har testat negativt i ett RT-PCR-test före avresan. I dessa fall kan medlemsstaterna kräva ytterligare tester efter ankomsten, karantän eller självisolering. Om barn som är över 6 år och under 18 år har ett giltigt bevis på covid-19-vaccination som utfärdats på grundval av ett covid-19-vaccin som godkänts i EU i enlighet med förordning (EG) nr 726/2004 bör det inte krävas något test. Ytterligare krav bör inte ställas för barn som är under 6 år och reser med en vuxen.

(14a)

Medlemsstaterna kan tillåta icke nödvändiga resor för personer för vilka godkänd vaccination mot covid-19 är medicinskt kontraindicerad, förutsatt att dessa personer har lämnat in nödvändig dokumentation och har testat negativt i ett RT-PCR-test före avresan.

(15)

Med tanke på den ökande vaccinationstäckningen i hela världen är det lämpligt att överväga att gradvis övergå från den nuvarande lands- och personbaserade hybridstrategin till en rent personbaserad strategi och basera hävandet av reserestriktionerna enbart på resenärens vaccinationsstatus eller den funktion eller det behov som resenären fyller. För närvarande finns det dock fortfarande tredjeländer som antingen har begränsad tillgång till vaccin eller låg vaccinationstäckning. För att ge tredjeländerna tid att öka sin vaccinationsgrad, inbegripet administrering av boosterdoser för att säkerställa vaccinationsintygens giltighet och efter en allmän förhandsbedömning av vaccinationssituationen i tredjeländer på grundval av uppgifter från bland annat EU-delegationerna, senast den 30 april 2022, bör kommissionen se över rekommendationen i syfte att låta bilaga I utgå med tanke på den ökande vaccinationstäckningen i världen. Kommissionen bör rapportera till rådet och kan vid behov lägga fram ett förslag om att låta bilaga I utgå.

(16)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna rekommendation, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna rekommendation är en utveckling av Schengenregelverket bör Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna rekommendation, besluta huruvida landet ska genomföra den.

(17)

Denna rekommendation utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (9). Irland deltar därför inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(18)

När det gäller Island och Norge utgör denna rekommendation, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (10) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (11).

(19)

När det gäller Schweiz utgör denna rekommendation, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG (12) jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (13).

(20)

När det gäller Liechtenstein utgör denna rekommendation, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG (14) jämförd med artikel 3 i beslut 2011/350/EU (15).

(21)

Denna rekommendations rättsliga status, enligt skälen 15–19, påverkar inte behovet av att samtliga medlemsstater, för att Schengenområdet ska fungera korrekt, beslutar om att avskaffa restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU på ett samordnat sätt.

1.

Från och med den 1 mars 2022 ska i punkt 2 andra stycket siffran ”75” ersättas med ”100” och siffran ”300” ersättas med ”600”.

2.

Från och med den 1 mars 2022 ska i punkt 6a första, andra och tredje styckena ersättas med följande:

”Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 a och b bör medlemsstaterna, om de godtar bevis på vaccinering i syfte att frångå reserestriktionerna för att begränsa spridningen av covid-19, i princip häva de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU för resenärer som senast 14 dagar innan de reser in i EU+-området har fått den sista rekommenderade dosen av något av de covid-19-vacciner som godkänts i EU i enlighet med förordning (EG) nr 726/2004 (*1), förutsatt att mindre än 270 dagar har förflutit sedan administreringen av den i vaccinationsintyget angivna dos genom vilken den primära vaccinationsserien slutförs, eller av ytterligare en dos efter slutförandet av primärvaccinationsserien.

Medlemsstaterna bör också häva de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU för resenärer som senast 14 dagar innan de reser in i EU+-området har fått den sista rekommenderade dosen av något av de covid-19-vacciner som har genomgått Världshälsoorganisationens (WHO) godkännandeförfarande för användning i nödsituationer, förutsatt att mindre än 270 dagar har förflutit sedan administreringen av den i vaccinationsintyget angivna dos genom vilken primärvaccinationsserien slutförs, eller av ytterligare en dos efter slutförandet av den primära vaccinationsserien.

Medlemsstaterna bör också häva de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU för sådana resenärer som har tillfrisknat från covid-19 inom 180 dagar före resan till EU.

I detta syfte bör resenärer som vill företa icke nödvändiga resor till en medlemsstat inneha antingen

För resenärer som omfattas av b och c ovan kan medlemsstaten också kräva ett giltigt bevis på ett negativt polymeraskedjereaktionstest i realtid (RT-PCR) som tagits tidigast 72 timmar före avresan. För resenärer som omfattas av led b kan medlemsstaterna vidta ytterligare hälsoåtgärder som isolering, karantän eller erhållande av vaccin som godkänts i EU i enlighet med förordning (EG) nr 726/2004.

Utöver EU:s digitala covidintyg bör medlemsstaterna godta sådana bevis på vaccination mot eller tillfrisknande från covid-19 om de motsvarar intyg som har erkänts som likvärdiga med dem som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 (*2) i en genomförandeakt som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 8 i den förordningen.

Om ingen sådan akt avseende intyg som utfärdats av ett tredjeland har antagits, kan medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning godta ett bevis på testning och vaccinering som utfärdats av tredjelandet, med beaktande av behovet av att kunna kontrollera intygets äkthet, giltighet och integritet samt huruvida det innehåller alla relevanta uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

I sådana fall kan de kräva ett giltigt bevis på att resenären testat negativt i ett RT-PCR-test före avresan om denne är fullvaccinerad med ett covid-19-vaccin som har godkänts för försäljning i enlighet med förordning (EG) nr 726/2004 men som inte innehar EU:s digitala covidintyg eller ett intyg som har erkänts som likvärdigt.

Om de inte omfattas av oavstående bestämmelser bör barn över 6 år och under 18 år också tillåtas göra icke nödvändiga resor till en medlemsstat om de har giltiga bevis på ett negativt polymeraskedjereaktionstest i realtid (RT-PCR) som tagits tidigast 72 timmar före avresan. I dessa fall kan medlemsstaterna kräva ytterligare tester efter ankomsten samt karantän eller självisolering. Ytterligare krav bör inte ställas för barn som är under 6 år och reser med en vuxen.”.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, 30.4.2004, s. 1)."

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (EUT L 211, 15.6.2021, s. 1)."

3.

En ny punkt ska införas som punkt 12:

(1)

Enligt artikel 164.5 d i utträdesavtalet får den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 164.1 i avtalet (nedan kallad gemensamma kommittén) anta beslut om ändringar av det avtalet, under förutsättning att dessa ändringar är nödvändiga för att korrigera fel, åtgärda utelämnanden eller andra brister, eller för att behandla situationer som var oförutsedda när avtalet undertecknades, och under förutsättning att sådana beslut inte leder till någon ändring av väsentliga delar av det avtalet. I enlighet med artikel 166.2 i utträdesavtalet är beslut som antas av gemensamma kommittén bindande för unionen och Förenade kungariket. Unionen och Förenade kungariket måste genomföra sådana beslut, som ska ha samma rättsverkan som utträdesavtalet.

(2)

Av rättssäkerhetsskäl bör del I i bilaga I till utträdesavtalet ändras genom att lägga till fem beslut och två rekommendationer från administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen som inte tidigare förtecknats där och genom att stryka och ersätta två beslut.

(1)

I enlighet med artikel 171.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat utträdesavtalet) upprättade gemensamma kommittén vid utgången av den övergångsperiod som fastställs i utträdesavtalet en förteckning över 25 personer som är villiga och har möjlighet att tjänstgöra som ordinarie ledamöter i en skiljenämnd. Gemensamma kommittén har i uppdrag att säkerställa att förteckningen överensstämmer med kraven vid varje tidpunkt.

(2)

I enlighet med artikel 171.2 i utträdesavtalet får förteckningen inte innefatta personer som är ledamöter av, tjänstemän eller andra anställda vid unionsinstitutionerna, vid en medlemsstats statliga förvaltning eller vid Förenade kungarikets statliga förvaltning.

(3)

En av personerna på förteckningen som har föreslagits av unionen har utsetts till ledamot vid en unionsinstitution och uppfyller därför inte längre kraven för att vara skiljeman enligt utträdesavtalet.

(4)

Det är därför nödvändigt att ersätta den personen i förteckningen över personer i bilaga I till beslut nr 7/2020 av gemensamma kommittén (2).

1.

2.

3.

4.

”—

för garantier: mellan 100 och 175”

”—

för garantier: mellan 101 och 300” och

”—

för eget kapital: mellan 10 och 15”

”—

för eget kapital: mellan 11 och 15”.