1.   Denna förordning inrättar Europeiska unionens asylbyrå (byrån). Byrån ska ersätta och efterträda Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), som inrättades genom förordning (EU) nr 439/2010.

2.   Byrån ska bidra till att säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av unionsrätten på asylområdet i medlemsstaterna på ett sätt som fullt ut respekterar grundläggande rättigheter. Byrån ska underlätta och stödja medlemsstaternas verksamheter vid genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas), inbegripet genom att skapa förutsättningar för en enhetlig bedömning av ansökningar om internationellt skydd i hela unionen och genom att samordna och stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet.

Byrån ska förbättra Ceas funktion, bland annat genom den övervakningsmekanism som avses i artikel 14 och genom att tillhandahålla medlemsstaterna operativt och tekniskt bistånd, i synnerhet när deras asyl- och mottagningssystem utsätts för oproportionerligt tryck.

3.   Byrån ska vara ett kompetenscentrum i kraft av sin oberoende ställning, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten på det bistånd som den tillhandahåller och den information som den samlar in och sprider, öppenheten i dess förfaranden och arbetsmetoder, den omsorg med vilken den utför sina uppgifter samt det it-stöd som behövs för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

1.   Vid tillämpningen av artikel 1 ska byrån utföra följande uppgifter:

2.   Byrån ska på eget initiativ delta i kommunikationsverksamhet inom ramen för sitt uppdrag. Den ska tillhandahålla allmänheten korrekt och heltäckande information om sina verksamheter. Byrån får inte delta i kommunikationsverksamhet som är till skada för de uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel. Kommunikationsverksamheten ska genomföras utan att det påverkar tillämpningen av artikel 65 och i enlighet med de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antas av styrelsen.

1.   Byrån och nationella myndigheter med ansvar för asyl- och invandringsfrågor och andra relevanta myndigheter ska samarbeta lojalt.

2.   För att fullgöra sina uppgifter och skyldigheter enligt denna förordning – i synnerhet för byråns utförande av de uppgifter som avses i artikel 2 – ska byrån och nationella myndigheter med ansvar för asyl- och invandringsfrågor och andra relevanta myndigheter i god tid och på ett korrekt sätt utbyta all nödvändig information.

3.   Byrån ska ha ett nära samarbete med de nationella myndigheterna med ansvar för asyl- och invandringsfrågor och andra relevanta myndigheter samt med kommissionen. Byrån ska utföra sina uppgifter utan att det påverkar de uppgifter som tilldelats andra relevanta unionsorgan och unionsbyråer. Byrån ska samarbeta med dessa organ och byråer, mellanstatliga organisationer, särskilt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), och andra relevanta organisationer i enlighet med vad som föreskrivs i denna förordning.

4.   Byrån ska organisera, främja och samordna verksamheter som möjliggör informationsutbyte mellan medlemsstaterna, inbegripet genom inrättande av nätverk när så är lämpligt.

5.   Om den verkställande direktören efter att ha uppmanat en medlemsstat att tillhandahålla byrån den information som krävs för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med denna förordning fastställer att den berörda medlemsstaten systematiskt har underlåtit att göra detta, ska han eller hon rapportera detta till styrelsen och kommissionen.

1.   Byrån ska samla in och analysera information om asylsituationen i unionen och i tredjeländer i den mån denna kan påverka unionen, inklusive uppdaterad information om bakomliggande orsaker, migrations- och flyktingströmmar, förekomsten av ensamkommande barn, den allmänna mottagningskapaciteten och tredjeländers vidarebosättningsbehov samt möjliga tillströmningar av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan förorsaka oproportionerligt tryck på medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem, i syfte att i god tid tillhandahålla medlemsstaterna tillförlitlig information och identifiera möjliga risker för medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem.

För det ändamål som anges i första stycket i denna punkt ska byrån ha ett nära samarbete med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och där så är lämpligt beakta den riskanalys som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån enligt artikel 29 i förordning (EU) 2019/1896, i syfte att säkerställa största möjliga konsekvens och enhetlighet i den information som tillhandahålls av byrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

2.   Byrån ska basera sin analys på information som lämnas av i synnerhet medlemsstaterna, relevanta unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer, Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) samt UNHCR, särskilt UNHCR:s rapporter om det globala behovet av vidarebosättning (Global Resettlement Needs). Byrån får också beakta tillgänglig information från relevanta organisationer på grundval av deras sakkunskap.

3.   Byrån ska säkerställa ett snabbt utbyte av relevant information mellan medlemsstater och med kommissionen. Den ska också, i god tid och på korrekt sätt, överlämna resultaten av sin analys till styrelsen. Två gånger om året ska byrån rapportera till Europaparlamentet om sin analys.

1.   Byrån ska organisera, samordna och främja informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan kommissionen och medlemsstaterna om genomförandet av unionsrätten på asylområdet.

2.   Byrån ska upprätta databaser och webbportaler om unionsinstrument och nationella och internationella instrument på asylområdet, och därvid särskilt använda sig av befintliga arrangemang. Personuppgifter får inte lagras i de databaserna eller publiceras på de webbportalerna, såvida inte byrån har erhållit uppgifterna i fråga från källor som är tillgängliga för allmänheten.

3.   De databaser och webbportaler som avses i punkt 2 ska ha allmänt tillgängliga delar som ska innehålla följande:

1.   Den verkställande direktören ska ur byråns personal utse experter för utplacering som sambandsmän i medlemsstaterna.

2.   Den verkställande direktören ska, i samråd med de berörda medlemsstaterna, lägga fram ett förslag om typen av utplacering och villkoren för den samt om i vilken medlemsstat eller region en sambandsman får utplaceras. Den verkställande direktören får besluta att en sambandsman ska ansvara för upp till fyra medlemsstater som ligger nära varandra geografiskt. Förslaget från den verkställande direktören ska bli föremål för styrelsens godkännande.

3.   Den verkställande direktören ska underrätta den berörda medlemsstaten om utseendet av sambandsmän och tillsammans med den berörda medlemsstaten fastställa var utplaceringen ska ske.

4.   Sambandsmännen ska agera för byråns räkning och främja samarbete och dialog mellan byrån och de nationella myndigheterna med ansvar för asyl- och invandringsfrågor och andra relevanta myndigheter. Sambandsmännen ska särskilt

Om de rapporter som avses i första stycket f ger anledning till oro avseende en eller flera aspekter av relevans för den berörda medlemsstaten, ska den verkställande direktören utan dröjsmål informera den berörda medlemsstaten. Dessa rapporter ska beaktas vid tillämpningen av den övervakningsmekanism som avses i artikel 14 och översändas till den berörda medlemsstaten.

5.   Vid tillämpningen av punkt 4 ska sambandsmännen upprätthålla regelbunden kontakt med de nationella myndigheterna med ansvar för asyl- och invandringsfrågor och andra relevanta myndigheter, och samtidigt hålla en kontaktpunkt som utsetts av den berörda medlemsstaten informerad.

6.   Sambandsmän ska vid utförandet av sina arbetsuppgifter motta anvisningar enbart från byrån.

1.   Byrån ska utforma, utveckla och se över fortbildning för sin egen personal och för personal som arbetar vid relevanta nationella förvaltningar och domstolar och nationella myndigheter som är ansvariga för asyl och mottagning.

2.   Byrån ska utveckla fortbildning enligt vad som avses i punkt 1 i nära samarbete med medlemsstaterna och, där så är lämpligt, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, inrättad genom rådets förordning (EG) nr 168/2007 (19), och relevanta fortbildningsorgan, akademiska institutioner, juristsammanslutningar, fortbildningsnätverk och organisationer.

3.   Byrån ska utveckla ett europeiskt asylcurriculum med beaktande av det befintliga samarbetet inom unionen på asylområdet, i syfte att främja bästa praxis och en hög standard vid genomförandet av unionsrätten på asylområdet.

Medlemsstaterna ska, på grundval av det europeiska asylcurriculumet, utveckla lämplig fortbildning för sin personal i enlighet med sina skyldigheter enligt unionsrätten på asylområdet och inkludera de centrala delarna av detta curriculum i den fortbildningen.

4.   Den fortbildning som byrån erbjuder ska vara av hög kvalitet och identifiera huvudprinciper och bästa praxis i syfte att säkerställa ökad enhetlighet med avseende på administrativa metoder, beslut och rättspraxis, samtidigt som den fullt ut respekterar de nationella domstolarnas oberoende.

Som en del av det europeiska asylcurriculumet ska den fortbildning som byrån erbjuder omfatta särskilt

5.   Byrån ska tillhandahålla allmän, särskild eller tematisk fortbildning samt skräddarsydd fortbildning, inbegripet genom att tillämpa metodiken ”utbildning för utbildare” och e-lärande.

6.   Byrån ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera och där det är lämpligt säkerställa att de experter – inbegripet experter som inte är anställda av byrån – som deltar i asylstödgrupper har genomgått den fortbildning av relevans för deras arbetsuppgifter och funktioner som är nödvändig för att de ska kunna delta i den operativa verksamhet som byrån organiserar.

Byrån ska, vid behov och före eller i samband med utplaceringen, ge de experter som avses i första stycket fortbildning som är specifik för det operativa och tekniska bistånd som tillhandahålls i den berörda medlemsstaten (värdmedlemsstaten).

7.   Byrån får organisera fortbildningsverksamhet på en medlemsstats eller ett tredjelands territorium i samarbete med den medlemsstaten eller det tredjelandet.

1.   Byrån ska vara ett centrum för insamling av relevant, tillförlitlig, objektiv, korrekt och uppdaterad information om relevanta tredjeländer på ett transparent och opartiskt sätt, med användning av relevant information, inbegripet barnspecifik och könsspecifik information, och riktad information om personer som tillhör utsatta grupper och minoritetsgrupper. Byrån ska utarbeta och regelbundet uppdatera rapporter och andra handlingar som tillhandahåller information om relevanta tredjeländer på unionsnivå, bland annat om tematiska frågor som är specifika för relevanta tredjeländer.

2.   Byrån ska särskilt

1.   Byrån ska säkerställa samordning av nationella initiativ som tar fram information om tredjeländer genom att inrätta och förvalta nätverk mellan medlemsstaterna för information om tredjeländer. Sådana nätverk får, vid behov och efter en bedömning av det enskilda fallet, inbegripa externa experter med relevant sakkunskap från UNHCR eller andra relevanta organisationer.

2.   Syftet med de nätverk som avses i punkt 1 ska vara att medlemsstaterna särskilt ska

1.   För att främja en enhetlig tillämpning av de bedömningskriterier som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU (20) ska byrån samordna insatser bland medlemsstaterna för att utveckla en gemensam analys av situationen i specifika ursprungsländer (den gemensamma analysen) och vägledningar för att bistå medlemsstaterna i bedömningen av relevanta ansökningar om internationellt skydd.

Vid utarbetandet av den gemensamma analysen och vägledningarna ska byrån beakta UNHCR:s senaste riktlinjer för att bedöma huruvida asylsökande från specifika ursprungsländer är i behov av internationellt skydd (Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers).

2.   Den verkställande direktören ska, efter att ha samrått med kommissionen, överlämna vägledningar till styrelsen för godkännande. Vägledningar ska åtföljas av den gemensamma analysen.

3.   Medlemsstaterna ska ta hänsyn till den gemensamma analysen och vägledningarna vid handläggningen av ansökningar om internationellt skydd, utan att det påverkar deras behörighet att fatta beslut om enskilda ansökningar om internationellt skydd.

4.   Byrån ska säkerställa att den gemensamma analysen och vägledningarna ses över regelbundet och uppdateras vid behov. En sådan översyn och uppdatering ska genomföras om situationen i ett ursprungsland förändras eller om det finns objektiva indikationer på att den gemensamma analysen och vägledningarna inte används. Varje översyn eller uppdatering av den gemensamma analysen och vägledningarna ska kräva samråd med kommissionen och godkännande av styrelsen enligt punkt 2.

5.   Medlemsstaterna ska till byrån överlämna all relevant information som indikerar att en översyn eller en uppdatering av den gemensamma analysen och vägledningarna är nödvändig.

1.   Byrån får bistå medlemsstaterna i tillämpningen av säkert land-koncepten i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU (21) genom att tillhandahålla information och analyser.

2.   Byrån ska bistå kommissionen i dess uppgifter med avseende på säkert land-koncepten i enlighet med direktiv 2013/32/EU genom att tillhandahålla information och analyser.

3.   När byrån tillhandahåller information och analyser enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel ska den följa de allmänna principerna i artikel 9.

4.   Byrån ska överlämna den information och de analyser som den tillhandahåller enligt punkterna 1 och 2 till Europaparlamentet och rådet, såväl regelbundet som på begäran.

1.   Byrån ska organisera och samordna verksamhet som främjar ett korrekt och ändamålsenligt genomförande av unionsrätten på asylområdet, bland annat genom utveckling av operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis i asylfrågor, liksom utbyte mellan medlemsstaterna av bästa praxis i asylfrågor.

2.   Byrån ska, på eget initiativ eller på begäran av styrelsen eller kommissionen, utveckla operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis avseende genomförandet av unionsrätten på asylområdet.

3.   Vid utarbetandet av de operativa standarder, indikatorer och riktlinjer samt den bästa praxis som avses i punkt 2 ska byrån samråda med kommissionen, medlemsstaterna och, vid behov, UNHCR. Byrån får också, på grundval av relevant sakkunskap, samråda såväl med mellanstatliga eller andra organisationer som med juristsammanslutningar och expertnätverk.

4.   Styrelsen ska anta de operativa standarder, indikatorer och riktlinjer samt den bästa praxis som avses i punkt 2. När de antagits ska byrån underrätta medlemsstaterna och kommissionen om dessa operativa standarder, indikatorer och riktlinjer samt denna bästa praxis.

5.   Byrån ska bistå medlemsstaterna, på deras begäran, med att tillämpa de operativa standarder, indikatorer och riktlinjer samt den bästa praxis som avses i punkt 2 på deras asyl- och mottagningssystem genom att tillhandahålla nödvändig sakkunskap eller operativt och tekniskt bistånd.

6.   Byrån ska beakta de operativa standarder, indikatorer och riktlinjer samt den bästa praxis som avses i punkt 2 i denna artikel vid tillämpningen av den övervakningsmekanism som avses i artikel 14.

1.   Byrån ska i nära samarbete med kommissionen inrätta en övervakningsmekanism i syfte att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av Ceas för att förhindra eller identifiera eventuella brister i medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem och bedöma deras kapacitet och beredskap att hantera situationer av oproportionerligt tryck, i syfte att effektivisera de systemen.

2.   Styrelsen ska på förslag av den verkställande direktören och i samråd med kommissionen fastställa en gemensam metodik för den övervakningsmekanism som avses i detta kapitel. Den gemensamma metodiken ska omfatta objektiva kriterier för utförandet av övervakningen, en beskrivning av metoderna, processerna och verktygen för övervakningsmekanismen, till exempel praktiska arrangemang för besök på plats, inbegripet besök med kort varsel, samt regler och principer för inrättande av expertgrupper.

3.   Övervakningen ska omfatta den operativa och tekniska tillämpningen av alla aspekter av Ceas, särskilt

4.   Övervakningen får utföras särskilt på grundval av informationen från den berörda medlemsstaten, den analys av informationen om asylsituationen som avses i artikel 5 och stickprov.

Byrån får beakta information som finns tillgänglig från relevanta mellanstatliga organisationer eller organ, särskilt UNHCR, och andra relevanta organisationer på grundval av deras sakkunskap.

5.   Byrån får göra besök på plats för övervakningsinsatsen. Byrån får göra besök med kort varsel endast vid tillämpning av artikel 15.2.

6.   Medlemsstaterna ska på byråns begäran ge byrån information om de aspekter av Ceas som avses i punkt 3.

Medlemsstaterna ska på byråns begäran ge byrån information om sin beredskapsplanering för åtgärder som ska vidtas för att hantera ett möjligt oproportionerligt tryck på deras asyl- eller mottagningssystem. Byrån ska med den berörda medlemsstatens samtycke bistå medlemsstaterna vid utarbetandet och översynen av deras beredskapsplanering.

7.   Medlemsstaterna ska samarbeta med byrån, inbegripet genom att underlätta eventuella besök på plats som utförs i samband med övervakningsinsatsen. Den verkställande direktören ska underrätta de berörda medlemsstaterna i tillräckligt god tid före sådana besök. Vid besök med kort varsel ska den verkställande direktören underrätta den berörda medlemsstaten 72 timmar i förväg.

1.   Styrelsen ska på grundval av ett förslag från den verkställande direktören och i samråd med kommissionen anta ett program för den övervakningsmekanism som avses i artikel 14 (övervakningsprogrammet), som ska omfatta

Övervakningsprogrammet ska ange vilka medlemsstaters asyl- och mottagningssystem som ska övervakas ett visst år. Övervakningsprogrammet ska säkerställa att varje medlemsstat övervakas minst en gång under varje femårsperiod.

2.   Om den analys av information om asylsituationen som avses i artikel 5 ger upphov till allvarlig oro avseende en medlemsstats asyl- och mottagningssystems funktion ska byrån inleda en övervakningsinsats, antingen på eget initiativ, i samråd med kommissionen eller på begäran av kommissionen.

3.   Den verkställande direktören ska översända iakttagelserna från en övervakningsinsats till den berörda medlemsstaten för synpunkter, inbegripet, när så är lämpligt, uppgifter om dess behov. Medlemsstaterna ska lämna sina synpunkter inom en månad från den dag då iakttagelserna mottogs.

4.   Den verkställande direktören ska på grundval av de iakttagelser som avses i punkt 3 och med beaktande av den berörda medlemsstatens synpunkter och i samråd med kommissionen, utarbeta utkast till rekommendationer. Utkastet till rekommendationer ska ange huvuddragen i de åtgärder som ska vidtas av den berörda medlemsstaten, inbegripet med bistånd från byrån, vid behov, och en tidsfrist för när den berörda medlemsstaten ska ha vidtagit de åtgärder som krävs för att åtgärda de brister eller kapacitets- och beredskapsproblem som identifierats i samband med övervakningsinsatsen. Den verkställande direktören ska skicka utkastet till rekommendationer till den berörda medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten ska ha en månad på sig från den dag då utkastet till rekommendationer mottogs att lämna synpunkter på det. I de fall som avses i punkt 2 ska den berörda medlemsstaten lämna sina synpunkter inom 15 dagar.

Den verkställande direktören ska efter beaktande av den berörda medlemsstatens synpunkter översända iakttagelserna och utkastet till rekommendationer till styrelsen. Styrelsen ska genom ett beslut anta rekommendationerna med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Byrån ska översända rekommendationerna till Europaparlamentet. Byrån ska underrätta kommissionen om genomförandet av rekommendationerna.

5.   Om en medlemsstat inte genomför de åtgärder vars huvuddrag anges i de rekommendationer från byrån som avses i punkt 4 inom den fastställda tidsfristen och detta får allvarliga konsekvenser för Ceas funktion, ska kommissionen, på grundval av sin egen bedömning, anta rekommendationer riktade till den medlemsstaten som identifierar vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa bristerna och vid behov de specifika åtgärder som byrån ska vidta för att stödja den medlemsstaten.

6.   Kommissionen får, med hänsyn till hur allvarliga bristerna är, organisera besök på plats i den berörda medlemsstaten. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten i tillräckligt god tid före ett sådant besök.

7.   Den berörda medlemsstaten ska rapportera till kommissionen om genomförandet av de rekommendationer som avses i punkt 5 i denna artikel inom den tidsfrist som fastställs i dessa rekommendationer. Om den berörda medlemsstaten efter utgången av denna tidsfrist inte har följt dessa rekommendationer får kommissionen lägga fram ett förslag till en rådets genomförandeakt i enlighet med artikel 22.1.

8.   Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om all uppföljning av en övervakningsinsats som den utför. Kommissionen ska översända de rekommendationer som avses i punkt 5 till Europaparlamentet och till rådet och regelbundet underrätta dem om den berörda medlemsstatens framsteg i genomförandet av de rekommendationerna.

1.   Byrån ska tillhandahålla en medlemsstat operativt och tekniskt bistånd i enlighet med detta kapitel

2.   Byrån ska organisera och samordna lämpligt operativt och tekniskt bistånd, vilket kan bestå i att en eller flera av följande operativa och tekniska åtgärder vidtas på ett sätt som fullt ut respekterar grundläggande rättigheter:

3.   Byrån ska finansiera eller medfinansiera de operativa och tekniska åtgärder som anges i punkt 2 ur sin egen budget i enlighet med de finansiella regler som är tillämpliga på byrån.

4.   Den verkställande direktören ska utvärdera resultatet av de operativa och tekniska åtgärder som anges i punkt 2 i denna artikel. Inom 60 dagar från det att tillhandahållandet av åtgärderna avslutats ska den verkställande direktören till styrelsen översända detaljerade utvärderingsrapporter, tillsammans med synpunkterna från ombudet för grundläggande rättigheter, i enlighet med de metoder för rapportering och utvärdering som anges i operativa planer enligt artikel 18.2 k. Byrån ska göra en heltäckande jämförande analys av dessa resultat, som ska inkluderas i den årliga rapport om asylsituationen i unionen som avses i artikel 69.

1.   Medlemsstater ska rikta begäranden om bistånd enligt artikel 16.1 a, b eller c till den verkställande direktören. Sådana begäranden ska beskriva situationen och syftet med begäran och åtföljas av en detaljerad behovsbedömning och i tillämpliga fall en beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits på nationell nivå.

2.   Om en medlemsstat samtycker till det bistånd som föreslagits på byråns initiativ enligt artikel 16.1 d ska den berörda medlemsstaten lämna in en detaljerad behovsbedömning till byrån och i tillämpliga fall en beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits på nationell nivå.

3.   Den verkställande direktören ska utvärdera, godkänna och samordna begäranden om bistånd, inbegripet utplacering av asylstödgrupper. Den verkställande direktören ska omedelbart underrätta styrelsen om mottagandet av en begäran om bistånd enligt artikel 16.1 a, b eller c eller om ett förslag av byrån att tillhandahålla bistånd på eget initiativ enligt artikel 16.1 d. Den verkställande direktören ska undersöka den detaljerade behovsbedömning som den berörda medlemsstaten lämnat in enligt punkt 1 eller 2 i den här artikeln.

4.   Byrån ska göra en noggrann och tillförlitlig bedömning av varje begäran om bistånd enligt artikel 16.1 a, b eller c, och varje förslag att tillhandahålla bistånd på eget initiativ enligt artikel 16.1 d, som gör det möjligt för byrån att identifiera och föreslå en eller flera av de åtgärder som avses i artikel 16.2 i syfte att tillgodose den berörda medlemsstatens behov. Den verkställande direktören får vid behov sända experter från byrån för att bedöma situationen i den medlemsstat som begär bistånd.

5.   Den verkställande direktören ska fatta ett beslut om tillhandahållande av operativt och tekniskt bistånd, inbegripet om utplacering av asylstödgrupper

Om den verkställande direktören skickar experter till den berörda medlemsstaten enligt punkt 4 ska den verkställande direktören fatta ett beslut enligt första stycket inom fem arbetsdagar från den dag som avses i led a eller b, enligt vad som är tillämpligt.

Samtidigt som den verkställande direktören fattar ett beslut enligt första stycket ska han eller hon skriftligen underrätta den berörda medlemsstaten och styrelsen om sitt beslut med angivande av de huvudsakliga skäl som beslutet grundas på.

1.   När operativt och tekniskt bistånd ska tillhandahållas ska den verkställande direktören utarbeta en operativ plan i samarbete med värdmedlemsstaten. Den verkställande direktören och värdmedlemsstaten ska enas om den operativa planen

Byrån ska, vid behov, samråda med de deltagande medlemsstaterna om den operativa planen via de nationella kontaktpunkter som avses i artikel 24.

2.   En operativ plan ska vara bindande för byrån, värdmedlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna. Den ska ange närmare villkor för utplacering av asylstödgrupper inom ramen för det operativa och tekniska bistånd som ska tillhandahållas samt organisatoriska aspekter, inbegripet följande:

3.   I medlemsstater där UNHCR bedriver verksamhet och har kapacitet att bidra till att besvara en begäran om operativt och tekniskt bistånd enligt artikel 16.1 ska byrån, när så är lämpligt och med den berörda medlemsstatens samtycke, säkerställa samordning med UNHCR när det gäller genomförandet av den operativa planen.

4.   Vid tillämpningen av punkt 2 f ska värdmedlemsstaten bemyndiga experter som deltar i asylstödgrupper att göra sökningar i europeiska databaser, och den får bemyndiga dem att göra sökningar i dess nationella databaser i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt om åtkomst till och sökning i dessa databaser, i den utsträckning som krävs för att uppnå de mål och utföra de uppgifter som anges i den operativa planen.

5.   En operativ plan får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och värdmedlemsstatens godkännande, efter samråd med de deltagande medlemsstaterna, om nödvändigt. Byrån ska omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de nationella kontaktpunkter i de deltagande medlemsstaterna som avses i artikel 24.

6.   Den verkställande direktören ska, efter att ha underrättat värdmedlemsstaten, helt eller delvis tillfälligt upphäva eller avsluta utplaceringen av asylstödgrupper om

1.   Den verkställande direktören ska fastställa sammansättningen av varje asylstödgrupp. Asylstödgrupperna ska bestå av

När den verkställande direktören fastställer en asylstödgrupps sammansättning ska han eller hon beakta den berörda medlemsstatens särskilda förhållanden. En asylstödgrupp ska inrättas i enlighet med den relevanta operativa planen.

2.   Styrelsen ska på förslag av den verkställande direktören besluta om det totala antalet experter som ska ställas till förfogande för en asylstödgrupp och om deras profiler. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av det totala antalet experter och deras profiler.

3.   Medlemsstaterna ska bidra till asylstödgrupper genom att utse nationella experter som motsvarar den profil som krävs och som styrelsen har fastställt i enlighet med punkt 2. Det antal experter som varje medlemsstat ska ställa till förfogande för det påföljande året ska fastställas på grundval av årliga bilaterala förhandlingar och avtal mellan byrån och den berörda medlemsstaten.

I enlighet med de avtal som avses i första stycket ska medlemsstaterna ställa sina egna experter eller experter som de har utstationerat till byrån till förfogande för utplacering på begäran av byrån. Om en medlemsstat befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar utförandet av nationella uppgifter ska den emellertid inte vara skyldig att ställa de experterna till förfogande på detta sätt.

4.   Byrån ska bidra till asylstödgrupper med experter ur sin egen personal, inbegripet experter som anställts och utbildats för arbete på fältet och tolkar som genomgått åtminstone en grundutbildning eller har styrkt erfarenhet och som kan komma att rekryteras i värdmedlemsstaterna, eller med andra experter som inte är anställda av byrån och som har styrkt relevant kunskap och erfarenhet i enlighet med de operativa behoven.

5.   Som en del av asylstödgrupperna ska byrån upprätta en förteckning över tolkar. Medlemsstaterna ska bistå byrån med att hitta tolkar till tolkförteckningen, inbegripet personer som inte ingår i medlemsstaternas nationella förvaltning. Tolkningsbistånd får tillhandahållas genom utplacering av tolkar i den berörda medlemsstaten eller, när så är lämpligt, via videokonferens.

6.   En reserv för asylinsatser bestående av minst 500 experter ska inrättas för utplacering av asylstödgrupper inom ramen för begäranden om bistånd enligt artikel 16.1 b, förslag från byrån om att tillhandahålla bistånd på eget initiativ enligt artikel 16.1 d och bistånd tillhandahållet av byrån enligt artikel 22. Reserven för asylinsatser ska utgöra en reserv av experter som står till byråns omedelbara förfogande. Varje medlemsstat ska för detta ändamål ställa det antal experter som anges i bilaga I till förfogande för reserven för asylinsatser. Styrelsen ska, på förslag av den verkställande direktören, med tre fjärdedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna besluta om vilka profiler de experter som ska ingå i reserven för asylinsatser ska ha. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av experternas profiler.

7.   Den verkställande direktören får kontrollera om de experter som medlemsstaterna ställt till förfogande för reserven för asylinsatser i enlighet med punkt 6 motsvarar de profiler som styrelsen beslutat om enligt den punkten. Före utplaceringen får den verkställande direktören begära att en medlemsstat avlägsnar en expert ur reserven för asylinsatser om den experten inte motsvarar den profil som krävs och ersätter honom eller henne med en expert som motsvarar någon av de profiler som krävs.

8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.5 och i en exceptionell situation som i hög grad påverkar utförandet av nationella uppgifter enligt vad som framgår av den analys av information om asylsituationen som avses i artikel 5, får en medlemsstat lämna en skriftlig begäran till styrelsen om att tillfälligt undantas från sin skyldighet att ställa experter till förfogande för reserven för asylinsatser. En sådan begäran ska innehålla en utförlig motivering och information om situationen i den medlemsstaten. Styrelsen ska med tre fjärdedelars majoritet av dess röstberättigade ledamöter besluta att tillfälligt undanta den medlemsstaten från en del av dess bidrag enligt bilaga I.

1.   Byrån ska utplacera asylstödgrupper i medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla operativt och tekniskt bistånd enligt artikel 16.1.

2.   Så snart enighet nåtts om en operativ plan i enlighet med artikel 18.1 eller 22.2, ska den verkställande direktören begära att medlemsstaterna utplacerar sina experter inom tio arbetsdagar. Begäran ska, tillsammans med en kopia av den operativa planen, skickas skriftligen till de nationella kontaktpunkter som avses i artikel 24 och ange datumet för den planerade utplaceringen.

3.   Den verkställande direktören ska utplacera asylstödgrupper från reserven för asylinsatser inom ramen för en begäran om bistånd enligt artikel 16.1 b, ett förslag från byrån om att tillhandahålla bistånd på eget initiativ enligt artikel 16.1 d eller bistånd som tillhandahålls av byrån enligt artikel 22. Utplaceringen av experter från reserven för asylinsatser ska äga rum inom sju arbetsdagar från den dag då enighet nåddes om den operativa planen i enlighet med artikel 18.1 eller 22.2.

4.   Medlemsstaterna ska utan onödigt dröjsmål ställa experterna från reserven för asylinsatser till förfogande för utplacering enligt vad som fastställts av den verkställande direktören. Värdmedlemsstaten ska inte utplacera experter som ingår i dess fasta bidrag till reserven för asylinsatser. Om det råder brist på experter att utplacera i reserven för asylinsatser ska styrelsen, på förslag från den verkställande direktören, besluta hur bristen ska åtgärdas. Den verkställande direktören ska underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om detta.

5.   Den medlemsstat från vilken experten utplaceras (hemmedlemsstaten) ska avgöra utplaceringens varaktighet. Utplaceringens varaktighet ska vara minst 45 dagar, såvida inte det operativa och tekniska biståndet i fråga behövs för kortare tid.

6.   Den verkställande direktören ska begära att en medlemsstat avlägsnar en expert ur en asylstödgrupp i fall av misskötsamhet eller en överträdelse av de tillämpliga utplaceringsreglerna. Den berörda experten får i sådana fall inte komma i fråga för framtida utplaceringar.

7.   Byrån ska genom sin årliga rapport om asylsituationen i unionen som avses i artikel 69 underrätta Europaparlamentet om hur många experter som tilldelats och utplacerats i asylstödgrupperna i enlighet med den här artikeln. Denna rapport ska ange vilka medlemsstater som har åberopat den exceptionella situation som avses i artikel 19.3 eller 19.8 under det föregående året. Den ska även inkludera skälen till att den exceptionella situationen åberopats och den information som den berörda medlemsstaten lämnat.

1.   Om en medlemsstat begär operativ och teknisk förstärkning från stödenheter för migrationshantering enligt artikel 40 i förordning (EU) 2019/1896 eller om stödenheter för migrationshantering är utplacerade i hotspot-områden enligt artikel 42 i den förordningen, ska den verkställande direktören ha ett nära samarbete med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån när han eller hon, i enlighet med artikel 40.2 i den förordningen, i samordning med andra relevanta unionsorgan och unionsbyråer bedömer en medlemsstats begäran om förstärkning och bedömningen av dess behov när det gäller att utarbeta ett komplett förstärkningspaket bestående av olika verksamheter som samordnas av de relevanta unionsorganen och unionsbyråerna med den berörda medlemsstatens samtycke.

2.   Kommissionen ska, i samarbete med värdmedlemsstaten och de relevanta unionsorganen och unionsbyråerna, fastställa villkoren för samarbete i hotspot-området och ansvara för samordningen av verksamheterna i stödenheterna för migrationshantering.

3.   Den verkställande direktören ska i de fall som avses i punkt 1 inleda förfarandet för utplacering av asylstödgrupper som en del av stödenheter för migrationshantering, inbegripet experter från reserven för asylinsatser när så är lämpligt. Den operativa och tekniska förstärkning som tillhandahålls av asylstödgrupper inom ramen för stödenheterna för migrationshantering får omfatta följande:

1.   Rådet får, på grundval av ett förslag från kommissionen enligt artikel 15.7, utan dröjsmål anta ett beslut genom en genomförandeakt som identifierar en eller flera av de åtgärder som anges i artikel 16.2 som byrån ska vidta för att stödja en medlemsstat och uppställer krav på att den medlemsstaten samarbetar med byrån vid genomförandet av dessa åtgärder, om asyl- eller mottagningssystemet i den medlemsstaten inte längre är ändamålsenligt, i en utsträckning som medför allvarliga konsekvenser för Ceas funktion, och om

Rådet ska översända beslut enligt första stycket till Europaparlamentet.

2.   Den verkställande direktören ska, inom tre arbetsdagar från dagen för antagandet av ett rådsbeslut enligt punkt 1, fastställa detaljerna för det praktiska genomförandet av det rådsbeslutet. Parallellt med detta ska den verkställande direktören utarbeta en operativ plan och överlämna den till den berörda medlemsstaten. Den verkställande direktören och den berörda medlemsstaten ska enas om den operativa planen inom tre arbetsdagar från det att den lämnades in.

3.   Byrån ska utplacera nödvändiga experter från reserven för asylinsatser och experter ur sin egen personal i enlighet med artikel 20.3. Byrån får utplacera ytterligare asylstödgrupper vid behov.

4.   Den berörda medlemsstaten ska rätta sig efter det rådsbeslut som avses i punkt 1. I det syftet ska den samarbeta med byrån och omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att främja genomförandet av det beslutet samt det praktiska verkställandet av de åtgärder som anges i beslutet och i den operativa planen, utan att det påverkar dess behörighet att fatta beslut om enskilda ansökningar om internationellt skydd.

5.   Vid tillämpning av denna artikel ska medlemsstaterna ställa experter från reserven för asylinsatser till förfogande för utplacering enligt vad som fastställts av den verkställande direktören, och de får inte åberopa den exceptionella situation som avses i artikel 19.3 eller 19.8. Värdmedlemsstaten får inte utplacera experter som ingår i dess fasta bidrag till reserven för asylinsatser.

1.   Utan att det påverkar värdmedlemsstatens skyldighet att tillhandahålla de resurser och den utrustning som krävs för att byrån ska kunna tillhandahålla erforderligt operativt och tekniskt bistånd får byrån utplacera sin egen utrustning i värdmedlemsstaten, inbegripet på dess begäran, i den utsträckning som asylstödgrupper kan behöva sådan utrustning och i den utsträckning sådan utrustning kan fungera som ett komplement till utrustning som redan ställts till förfogande av värdmedlemsstaten eller andra unionsorgan och unionsbyråer.

2.   Byrån får förvärva eller hyra teknisk utrustning efter beslut av den verkställande direktören i samråd med styrelsen. Varje förvärv eller hyra av teknisk utrustning ska föregås av en uttömmande behovsanalys och kostnads-nyttoanalys. Utgifter kopplade till sådant förvärv eller sådan hyra ska tas upp i byråns budget i enlighet med de finansiella regler som är tillämpliga på byrån.

3.   Byrån ska säkerställa sin egen utrustnings säkerhet under utrustningens hela livscykel.

1.   Byrån ska säkerställa det operativa genomförandet av alla organisatoriska aspekter, inbegripet närvaron av anställda från byrån, med anknytning till utplaceringen av asylstödgrupper under hela den tid som tekniskt och operativt bistånd tillhandahålls enligt artikel 16 eller 22.

2.   Den verkställande direktören ska utse en eller flera experter ur byråns personal som ska fungera eller utplaceras som samordnare för tillämpningen av punkt 1. Den verkställande direktören ska underrätta värdmedlemsstaten om vilka personer som utsetts.

3.   Samordnaren ska främja samarbete och samordning mellan värdmedlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna. Samordnaren ska särskilt

4.   Den verkställande direktören får bemyndiga samordnaren att bistå med att lösa eventuella tvister rörande genomförandet av den operativa planen och utplaceringen av asylstödgrupper.

5.   Vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska samordnaren ha ett nära samarbete med de behöriga nationella myndigheterna och motta anvisningar enbart från den verkställande direktören.

1.   Värdmedlemsstaten ska ansvara, i enlighet med sin nationella rätt, för skada som experter som deltar i en asylstödgrupp som verkar på dess territorium orsakar i samband med sitt arbete.

2.   Om sådan skada orsakats genom grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse av experter som deltar i en asylstödgrupp får värdmedlemsstaten begära att hemmedlemsstaten eller byrån ersätter den för belopp som den har betalat ut till skadelidande parter eller till personer som har rätt att ta emot sådana belopp på deras vägnar.

3.   Utan att det påverkar medlemsstatens rättigheter gentemot tredje man ska varje medlemsstat avstå från att begära gottgörelse från värdmedlemsstaten eller någon annan medlemsstat för skada som den åsamkats, utom i fall av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

4.   Varje tvist mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och byrån rörande tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel som inte kan lösas genom förhandlingar mellan dem ska hänskjutas till EU-domstolen i enlighet med artikel 273 i EUF-fördraget.

5.   Utan att det påverkar byråns rättigheter gentemot tredje man, ska byrån bära kostnaderna för skador på byråns utrustning under utplaceringen, utom i fall av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

1.   Byrån ska bära de kostnader som experter som deltar i asylstödgrupperna ådrar sig, särskilt följande:

2.   Styrelsen ska fastställa närmare regler om betalningen av kostnader som experter ådragit sig i enlighet med punkt 1, och vid behov uppdatera dessa.

1.   Byrån ska underlätta utbyte av information av relevans för dess uppgifter med kommissionen, medlemsstaterna och, när så är lämpligt, med relevanta unionsorgan och unionsbyråer.

2.   Byrån ska, i samarbete med Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (22), utveckla och driva ett informationssystem som möjliggör utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i enlighet med rådets beslut 2013/488/EU (23) och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (24) och personuppgifter som avses i artiklarna 31 och 32 i den här förordningen med de aktörer som avses i punkt 1 i den här artikeln.

1.   Byrån ska tillämpa förordning (EU) 2018/1725 när den behandlar personuppgifter.

2.   Styrelsen ska vidta åtgärder för byråns tillämpning av förordning (EU) 2018/1725, inbegripet åtgärder för utnämning av byråns dataskyddsombud. De åtgärderna ska vidtas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 31 och 32 får byrån behandla personuppgifter för nödvändiga administrativa syften avseende personalen.

4.   Överföring av personuppgifter som behandlats av byrån och medlemsstaters vidare överföring av personuppgifter som behandlats inom ramen för denna förordning till myndigheter i tredjeländer eller till tredje parter, inbegripet internationella organisationer, ska vara förbjuden.

5.   Genom undantag från punkt 4 får byrån – under förutsättning att en tredjelandsmedborgare som identifierats för det enda ändamålet att genomföra ett vidarebosättningsförfarande har gett sitt informerade och frivilliga samtycke därtill – överföra hans eller hennes fullständiga namn, uppgift om hur det vidarebosättningsförfarande som han eller hon är föremål för fortskrider samt om resultatet av ett sådant vidarebosättningsförfarande till relevanta internationella organisationer, i den utsträckning det är nödvändigt för detta ändamål. Sådana personuppgifter får inte behandlas ytterligare för något annat ändamål eller överföras vidare.

6.   När experter som deltar i asylstödgrupper behandlar personuppgifter efter anvisningar från värdmedlemsstaten under tillhandahållandet av operativt och tekniskt bistånd till den medlemsstaten ska förordning (EU) 2016/679 tillämpas.

1.   Byrån får behandla personuppgifter endast i den omfattning som är nödvändig och för följande ändamål:

2.   All behandling av personuppgifter ska ske med hänsyn till proportionalitetsprincipen och vara strikt begränsad till sådana personuppgifter som krävs för de ändamål som avses i punkt 1.

3.   Medlemsstater eller unionsorgan och unionsbyråer som lämnar personuppgifter till byrån får överföra uppgifter till byrån endast för de ändamål som avses i punkt 1. All behandling av lagrade personuppgifter för andra ändamål än dem som avses i punkt 1 ska vara förbjuden.

4.   Medlemsstater eller unionsorgan och unionsbyråer som lämnar personuppgifter till byrån får, när personuppgifter överförs, ange eventuella allmänna eller specifika begränsningar i fråga om åtkomst eller användning, inbegripet med avseende på överföring, radering eller förstöring. I de fall där behovet av sådana begränsningar visar sig efter det att personuppgifterna överförts ska den medlemsstat, det unionsorgan eller den unionsbyrå som berörs underrätta byrån om detta. Byrån ska iaktta dessa begränsningar.

1.   Byråns behandling av personuppgifter som samlats in av eller överförts till byrån av medlemsstater eller av dess egen personal i samband med tillhandahållande av operativt och tekniskt bistånd till medlemsstater och för vidarebosättningsändamål, ska vara begränsad till följande uppgifter avseende tredjelandsmedborgare:

2.   Byrån får behandla de personuppgifter som anges i punkt 1 när så är nödvändigt för något av följande ändamål:

3.   Om det är strikt nödvändigt för en operativ och teknisk åtgärd enligt artikel 16.2 c, eller för det ändamål som avses i punkt 2 e i den här artikeln, får byrån i ett specifikt fall behandla personuppgifter som är nödvändiga för att bedöma om en tredjelandsmedborgare har rätt till internationellt skydd och personuppgifter om en tredjelandsmedborgares hälsa eller särskilda utsatthet. Dessa personuppgifter ska vara tillgängliga endast för personal som i det specifika fallet behöver känna till dem. Den personalen ska skydda dessa uppgifters konfidentialitet. Sådana personuppgifter får inte behandlas ytterligare eller överföras vidare.

4.   Byrån ska radera personuppgifter så snart den har överfört dem till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europol eller Eurojust eller till de behöriga nationella myndigheterna eller så snart de har använts för att analysera information om asylsituationen enligt artikel 5. Under inga omständigheter får lagringsperioden överstiga 30 dagar från den dag då byrån samlar in eller mottar dessa personuppgifter. Byrån ska anonymisera personuppgifter i den analys av informationen om asylsituationen som avses i artikel 5.

5.   Byrån ska radera personuppgifter som erhållits för det ändamål som avses i artikel 31.1 e så snart de inte längre behövs för det ändamål för vilket de samlades in, dock senast 30 dagar efter den dag då tredjelandsmedborgaren vidarebosattes.

6.   Utan att det påverkar andra rättigheter som fastställs i förordning (EU) 2016/679 och utöver den information som avses i artikel 13 i den förordningen, ska experter som deltar i asylstödgrupper som överför personuppgifter enligt punkt 1 i den här artikeln, vid den tidpunkt då de samlar in uppgifter om tredjelandsmedborgare förse tredjelandsmedborgarna med kontaktuppgifterna till den relevanta tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka och kontrollera efterlevnaden av den förordningen.

1.   Byrån ska vara öppen för deltagande av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

2.   Avtal ska fastställa hur, i vilken omfattning och på vilket sätt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz ska delta i byråns arbete. Sådana avtal ska innehålla bestämmelser om deltagande i initiativ från byråns sida, ekonomiska bidrag samt deltagande i styrelsemöten och personal. När det gäller personal ska avtalen vara förenliga med tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen (tjänsteföreskrifterna) och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen (anställningsvillkoren), som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (25).

1.   I frågor som har anknytning till byråns verksamhet, och i den omfattning som krävs för utförandet av dess uppgifter, ska byrån underlätta och uppmuntra det operativa samarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer inom ramen för unionens utrikespolitik, inbegripet med avseende på skyddet av de grundläggande rättigheterna, och i samarbete med utrikestjänsten. Byrån och medlemsstaterna ska främja och iaktta normer och standarder som ingår i unionsrätten, även när de utför verksamhet på tredjeländers territorier.

2.   Byrån får samarbeta med de myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning, med stöd av och i samordning med unionsdelegationer, särskilt i syfte att främja unionens standarder för asyl, stödja tredjeländer när det gäller sakkunskap och kapacitetsuppbyggnad för deras egna asyl- och mottagningssystem samt genomföra regionala utvecklings- och skyddsprogram och andra åtgärder. Byrån får bedriva sådant samarbete inom ramen för samarbetsavtal som ingåtts med dessa myndigheter i enlighet med unionsrätten och unionspolitiken. Styrelsen ska besluta om de samarbetsavtalen, som ska vara föremål för förhandsgodkännande från kommissionen. Byrån ska underrätta Europaparlamentet och rådet innan ett samarbetsavtal ingås.

3.   Inom ramen för samarbetet med tredjeländer får byrån stödja en medlemsstat vid genomförandet av vidarebosättningsprogram, på begäran av den medlemsstaten.

4.   Inom ramen för unionens utrikespolitik ska byrån när så är lämpligt delta i genomförandet av internationella avtal som ingåtts av unionen med tredjeländer i frågor som omfattas av denna förordning.

5.   Byrån får ta emot unionsfinansiering i enlighet med bestämmelserna i de relevanta instrument som inrättats till stöd för unionens utrikespolitik. Byrån får inleda och finansiera projekt för tekniskt bistånd i tredjeländer i frågor som omfattas av denna förordning.

6.   Byrån ska genom sin årliga rapport om asylsituationen i unionen som avses i artikel 69 underrätta Europaparlamentet om verksamhet som utförs enligt den här artikeln. Rapporten ska också innehålla en utvärdering av samarbetet med tredjeländer.

1.   Byrån får utplacera experter ur sin egen personal som sambandsmän. Sambandsmän ska åtnjuta högsta möjliga skydd när de utför sina arbetsuppgifter i tredjeländer. Sambandsmän ska utplaceras endast i tredjeländer vars migrations- och asylhanteringspraxis följer normer avseende mänskliga rättigheter som inte får inskränkas.

2.   Inom ramen för unionens utrikespolitik bör sambandsmän i första hand utplaceras i sådana tredjeländer som, på grundval av analysen av information om asylsituationen enligt artikel 5, utgör ursprungs- eller transitländer när det gäller asylrelaterad migration. Utplaceringen av sambandsmän ska vara föremål för styrelsens godkännande.

3.   I sambandsmännens uppgifter ska ingå, i enlighet med unionsrätten och på ett sätt som fullt ut respekterar grundläggande rättigheter, att upprätta och upprätthålla kontakter med de behöriga myndigheterna i det tredjeland där de är utplacerade i syfte att samla in information, bidra till upprättandet av en skyddsinriktad migrationshantering och vid behov underlätta tillgång till lagliga vägar in i unionen för personer som är i behov av skydd, inbegripet genom vidarebosättning. Det ska finnas en nära samordning mellan sambandsmännen och unionens delegationer och där så är lämpligt internationella organisationer och organ, särskilt UNHCR.

4.   Byråns beslut att utplacera sambandsmän i tredjeländer ska kräva ett yttrande på förhand från kommissionen. Europaparlamentet ska utan dröjsmål hållas fullständigt underrättat om detta.

1.   Byrån ska samarbeta med de unionsorgan och unionsbyråer vars verksamhet har anknytning till byråns verksamhet, särskilt de organ och byråer som är verksamma inom området rättsliga och inrikes frågor och som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning.

2.   Samarbete enligt punkt 1 ska äga rum, efter godkännande på förhand av kommissionen, inom ramen för samarbetsavtal som ingåtts med de unionsorgan och unionsbyråer som avses i den punkten. Byrån ska underrätta Europaparlamentet och rådet om alla sådana samarbetsavtal.

3.   Samarbete enligt punkt 1 ska skapa synergier mellan relevanta unionsorgan och unionsbyråer, och överlappningar i det arbete som varje unionsorgan eller unionsbyrå utför i enlighet med sitt respektive uppdrag ska undvikas.

1.   Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen. Var och en av dessa företrädare ska ha rösträtt.

2.   Styrelsen ska inbegripa en företrädare för UNHCR. Den företrädaren ska inte ha rösträtt.

3.   Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. En suppleant ska företräda en styrelseledamot i dennes frånvaro.

4.   Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper och sakkunskap om asylfrågor, med beaktande av relevanta färdigheter när det gäller ledarskap, administration och budget. Alla inblandade parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5.   Mandatperioden för styrelseledamöterna ska vara fyra år. Den perioden ska kunna förnyas. När ledamöternas mandatperiod går ut eller om de avgår, ska de kvarstå tills deras mandatperiod förnyas eller tills de ersätts.

1.   Styrelsen ska ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet och se till att byrån utför sina uppgifter. Styrelsen ska särskilt

2.   Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren om delegering av relevanta tillsättningsmyndighetsbefogenheter till den verkställande direktören och om fastställande av på vilka villkor denna delegering av tillsättningsmyndighetsbefogenheter kan dras in. Den verkställande direktören ska ha rätt att vidaredelegera tillsättningsmyndighetsbefogenheterna.

Om exceptionella omständigheter så kräver får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av tillsättningsmyndighetsbefogenheterna till den verkställande direktören och de befogenheter som den verkställande direktören vidaredelegerat, och utöva dem på egen hand eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än den verkställande direktören.

3.   Styrelsen får inrätta ett litet verkställande organ för att bistå styrelsen och den verkställande direktören vid utarbetandet av beslut, program och verksamhet som ska antas av styrelsen. Om nödvändigt får det verkställande organet fatta vissa preliminära, brådskande beslut på styrelsens vägnar, särskilt i frågor som rör administrativ förvaltning. Det verkställande organet får inte fatta beslut för vilka det krävs antingen två tredjedelars eller tre fjärdedelars majoritet av styrelseledamöternas röster. Styrelsen får delegera vissa klart definierade uppgifter till det verkställande organet, särskilt om en sådan delegering skulle förbättra byråns effektivitet. Styrelsen får inte till det verkställande organet delegera uppgifter avseende beslut för vilka det krävs antingen två tredjedelars eller tre fjärdedelars majoritet av styrelseledamöternas röster. Med avseende på inrättandet av det verkställande organet ska styrelsen anta dess arbetsordning. Arbetsordningen ska särskilt omfatta det verkställande organets sammansättning och funktioner.

1.   Styrelsen ska, senast den 31 januari varje år, till Europaparlamentet, rådet och kommissionen översända ett utkast till programplaneringsdokument som innehåller den fleråriga och den årliga programplaneringen, på grundval av ett utkast som läggs fram av den verkställande direktören. Styrelsen ska även översända eventuella senare uppdaterade versioner av utkastet till programplaneringsdokument till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Styrelsen ska senast den 30 november varje år med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna anta programplaneringsdokumentet med beaktande av kommissionens yttrande och, med avseende på den fleråriga programplaneringen, efter samråd med Europaparlamentet. Styrelsen ska vidarebefordra programplaneringsdokumentet till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Programplaneringsdokumentet ska bli slutgiltigt efter det slutliga antagandet av unionens allmänna budget och ska, vid behov, anpassas i enlighet därmed.

2.   Den fleråriga programplaneringen ska fastställa den övergripande strategiska programplaneringen på medellång och lång sikt, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Den fleråriga programplaneringen ska också fastställa resursplanering, inbegripet en flerårig budget och personalstyrka.

Den fleråriga programplaneringen ska fastställa de strategiska områden som kräver insatser och förklara vad som behöver göras för att nå de mål som angetts i den. Den fleråriga programplaneringen ska innehålla den strategi för förbindelser med tredjeländer och internationella organisationer som avses i artikel 35 respektive artikel 38, de åtgärder som är kopplade till denna strategi och en närmare angivelse av vilka resurser som krävs.

Den fleråriga programplaneringen ska genomföras med hjälp av årliga arbetsprogram. Den fleråriga programplaneringen ska uppdateras årligen och där så är lämpligt, särskilt mot bakgrund av resultatet av den utvärdering som avses i artikel 70.

3.   Det årliga arbetsprogrammet ska innehålla detaljerade mål och förväntade resultat, inklusive resultatindikatorer. Det årliga arbetsprogrammet ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en indikation på de ekonomiska och mänskliga resurser som anslagits för varje verksamhet, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska vara konsekvent med den fleråriga programplanering som avses i punkt 2. I det årliga arbetsprogrammet ska det tydligt anges vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår.

4.   Styrelsen ska ändra det årliga arbetsprogrammet när byrån tilldelas en ny uppgift.

Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får till den verkställande direktören delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet.

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna.

Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om denne är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter.

2.   Styrelseordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år, och kan förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot upphör under mandatperioden ska emellertid även deras mandatperiod automatiskt upphöra vid samma tidpunkt.

1.   Ordföranden ska sammankalla till styrelsens möten.

2.   Den verkställande direktören ska delta i styrelsens överläggningar utan rösträtt.

3.   Företrädaren för UNHCR ska inte delta i möten under vilka styrelsen utövar de funktioner som föreskrivs i artikel 41.1 e, f, i, j, k, p, r, s, t eller u eller i artikel 41.2, och när styrelsen beslutar att ställa finansiella resurser till förfogande för att finansiera UNHCR-verksamhet enligt artikel 52 för att ge byrån möjlighet att utnyttja UNHCR:s sakkunskap.

4.   Styrelsen ska hålla minst två ordinarie möten per år. Dessutom ska styrelsen hålla möte på ordförandens initiativ, på begäran av kommissionen eller på begäran av en tredjedel av dess ledamöter.

5.   Styrelsen får bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.

6.   Danmark ska bjudas in att sända en företrädare att delta i styrelsemötena.

7.   Styrelseledamöterna och deras suppleanter får, med förbehåll för styrelsens arbetsordning, biträdas av rådgivare eller experter vid mötena.

8.   Byrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.

1.   Om inte annat föreskrivs ska styrelsen fatta beslut med en absolut majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna.

2.   Varje röstberättigad styrelseledamot ska ha en röst. Om en röstberättigad styrelseledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe.

3.   Ordföranden ska delta i omröstningen.

4.   Den verkställande direktören får inte delta i omröstningen.

5.   Företrädare för medlemsstater som inte fullt ut deltar i unionens regelverk på asylområdet får inte delta i omröstningen när styrelsen ska anta operativa standarder, indikatorer, riktlinjer eller bästa praxis som uteslutande avser ett unionsinstrument om asyl som de medlemsstater som de företräder inte är bundna av.

6.   Närmare bestämmelser om omröstningsförfarandena, särskilt på vilka villkor en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar, ska fastställas i styrelsens arbetsordning.

1.   Den verkställande direktören ska tillhöra personalen och rekryteras som tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren.

2.   Kommissionen ska föreslå minst tre kandidater till tjänsten som verkställande direktör på grundval av en förteckning som upprättats efter det att tjänsten har utannonserats i Europeiska unionens officiella tidning samt, om det är lämpligt, i annan press eller på webbplatser.

3.   Styrelsen ska utse den verkställande direktören på grundval av meriter, dokumenterade färdigheter i förvaltning och ledarskap på hög nivå samt yrkeserfarenhet i chefsställning inom områdena migration och asyl. De kandidater som kommissionen föreslår ska, innan de utses, uppmanas att göra ett uttalande inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från ledamöterna av det eller de utskotten.

Efter ett sådant uttalande ska Europaparlamentet anta ett yttrande med synpunkter där det kan ange en föredragen kandidat.

Styrelsen ska utse den verkställande direktören med beaktande av Europaparlamentets yttrande enligt andra stycket.

Om styrelsen beslutar att utse en annan kandidat än den som Europaparlamentet angett som sin föredragna kandidat, ska den skriftligen meddela Europaparlamentet och rådet på vilket sätt Europaparlamentets yttrande har beaktats.

I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska byrån företrädas av styrelsens ordförande.

4.   Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en bedömning som beaktar en utvärdering av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

5.   Styrelsen får på grundval av ett förslag av kommissionen som beaktar den bedömning som avses i punkt 4 förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

6.   Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om den har för avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Under en månad före en sådan förlängning får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentets behöriga utskott och besvara frågor från ledamöterna av det eller de utskotten.

7.   En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

8.   Den verkställande direktören får avsättas från sin post endast efter styrelsebeslut på förslag av kommissionen.

9.   Styrelsen ska fatta beslut om utseende, förlängning av mandatperioden eller avsättning av den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av dess röstberättigade ledamöter.

1.   Den verkställande direktören ska leda byrån. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.

2.   Utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens befogenheter ska den verkställande direktören vara oberoende i utförandet av hans eller hennes arbetsuppgifter och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller något annat organ.

3.   Den verkställande direktören ska på uppmaning rapportera till Europaparlamentet om utförandet av hans eller hennes arbetsuppgifter. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om utförandet av hans eller hennes arbetsuppgifter.

4.   Den verkställande direktören ska vara byråns rättsliga företrädare.

5.   Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ansvara för följande:

1.   En vice verkställande direktör ska bistå den verkställande direktören i ledningen av byrån och i utförandet av de uppgifter som avses i artikel 47.5. Om den verkställande direktören är frånvarande eller förhindrad att delta ska han eller hon ersättas av den vice verkställande direktören.

2.   Styrelsen ska utse den vice verkställande direktören på förslag av den verkställande direktören. Den vice verkställande direktören ska utses på grundval av meriter, lämpliga färdigheter i förvaltning och ledarskap, och relevant yrkeserfarenhet på asylområdet. Den verkställande direktören ska föreslå minst tre kandidater till tjänsten som vice verkställande direktör. Styrelsen ska ha befogenhet att förlänga mandatperioden för den vice verkställande direktören eller avsätta den vice verkställande direktören på förslag från den verkställande direktören. Artikel 46.1, 46.4, 46.7 och 46.9 ska i tillämpliga delar gälla den vice verkställande direktören.

1.   Styrelsen ska utse ett ombud för grundläggande rättigheter bland ett urval av kandidater som föreslagits av den verkställande direktören. Ombudet för grundläggande rättigheter ska ha nödvändig kompetens och erfarenhet på området grundläggande rättigheter och asyl.

2.   Ombudet för grundläggande rättigheter ska vara oberoende i utförandet av hans eller hennes arbetsuppgifter och rapportera direkt till styrelsen.

3.   Ombudet för grundläggande rättigheter ska ansvara för att säkerställa att byrån iakttar de grundläggande rättigheterna i all sin verksamhet och främja byråns respekt för de grundläggande rättigheterna. Ombudet för grundläggande rättigheter ska också ansvara för att genomföra den klagomålsmekanism som avses i artikel 51.

4.   Ombudet för grundläggande rättigheter ska samarbeta med det rådgivande forumet.

5.   Ombudet för grundläggande rättigheter ska höras om bland annat de operativa planer som avses i artikel 18, utvärderingen av byråns operativa och tekniska bistånd, den uppförandekod som avses i artikel 58 och det europeiska asylcurriculum som avses i artikel 8.3. Ombudet för grundläggande rättigheter ska ha tillgång till all information om respekten för de grundläggande rättigheterna i samband med all byråns verksamhet, bland annat genom anordnande av besök, med den berörda medlemsstatens samtycke, på platser där byrån bedriver operativ verksamhet.

1.   Byrån ska föra en nära dialog med relevanta organisationer i det civila samhället och relevanta behöriga organ som arbetar med asylpolitik lokalt, regionalt, nationellt, inom unionen eller internationellt. För detta ändamål ska byrån inrätta ett rådgivande forum.

2.   Det rådgivande forumet ska vara en mekanism för informationsutbyte och kunskapsspridning. Det rådgivande forumet ska säkerställa en nära dialog mellan byrån och relevanta organisationer och organ som avses i punkt 1.

3.   Byrån ska bjuda in Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, UNHCR och andra relevanta organisationer och organ enligt vad som avses i punkt 1 till att bli medlemmar i det rådgivande forumet.

På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen besluta om det rådgivande forumets sammansättning, inbegripet om samrådsgrupper som är sammansatta på tematisk eller geografisk grund, samt om villkoren för översändande av information till det rådgivande forumet. Det rådgivande forumet ska, efter samråd med styrelsen och den verkställande direktören, fastställa sina arbetsmetoder, inbegripet arbetsgrupper sammansatta på tematisk eller geografisk grund när sådana bedöms nödvändiga och användbara.

4.   Det rådgivande forumet ska ge den verkställande direktören och styrelsen råd i asylrelaterade frågor, i enlighet med byråns särskilda behov inom områden som fastställts som prioriterade i dess arbete.

5.   Det rådgivande forumet ska särskilt

6.   Det rådgivande forumet ska höras om utarbetandet, antagandet och genomförandet av den strategi för grundläggande rättigheter som avses i artikel 57.3 och den uppförandekod som avses i artikel 58, inrättandet av den klagomålsmekanism som avses i artikel 51 och utvecklingen av det europeiska asylcurriculum som avses i artikel 8.3.

7.   Det rådgivande forumet ska sammanträda i sin helhet minst en gång om året och vid behov anordna möten för de på tematisk eller geografisk grund sammansatta samrådsgrupperna.

1.   Byrån ska inrätta en klagomålsmekanism i syfte att säkerställa att de grundläggande rättigheterna respekteras inom all byråns verksamhet.

2.   Varje person som direkt påverkas av agerandet hos en expert som deltar i en asylstödgrupp, och som anser att hans eller hennes grundläggande rättigheter kränkts på grund av agerandet i fråga, eller varje part som företräder en sådan person, får lämna in ett skriftligt klagomål till byrån.

3.   Endast motiverade klagomål som avser konkreta kränkningar av de grundläggande rättigheterna ska kunna prövas. Klagomål mot en nationell myndighets beslut om en enskild ansökan om internationellt skydd ska inte kunna tas upp till prövning. Klagomål som är anonyma, kränkande, illvilliga, oseriösa, förargelseväckande, hypotetiska eller felaktiga ska inte heller kunna tas upp till prövning.

4.   Ombudet för grundläggande rättigheter ska ansvara för handläggningen av klagomål som byrån mottagit och ska göra så i enlighet med rätten till god förvaltning. Ombudet för grundläggande rättigheter ska för detta ändamål

5.   I enlighet med rätten till god förvaltning ska en klagande som inlämnat ett klagomål som kan tas upp till prövning underrättas om att klagomålet registrerats, att en bedömning inletts och att ett svar kan väntas så snart det finns tillgängligt. Om ett klagomål vidarebefordras till en nationell myndighet eller ett nationellt organ ska klaganden tillhandahållas kontaktuppgifterna till myndigheten eller organet. Om klagomålet inte kan tas upp till prövning ska klaganden underrättas om skälen till att det inte kan tas upp till prövning och, om möjligt, om andra sätt att hantera ärendet. Varje beslut ska meddelas i skriftlig form och åtföljas av en motivering.

6.   Om ett registrerat klagomål avser någon ur byråns personal ska den verkställande direktören säkerställa lämplig uppföljning i samråd med ombudet för grundläggande rättigheter, inbegripet disciplinära åtgärder vid behov. Den verkställande direktören ska inom en fastställd tidsram rapportera till ombudet för grundläggande rättigheter om iakttagelserna och den uppföljning som byrån gör till följd av ett klagomål, inbegripet eventuella disciplinära åtgärder.

7.   Om ett klagomål rör dataskyddsfrågor ska den verkställande direktören involvera byråns dataskyddsombud. Ombudet för grundläggande rättigheter och dataskyddsombudet ska skriftligen upprätta ett samförståndsavtal mellan dem som anger deras arbetsfördelning och på vilket sätt de samarbetar när det gäller mottagna klagomål.

8.   När ett klagomål avser en expert från en medlemsstat, inbegripet utstationerade nationella experter, ska hemmedlemsstaten säkerställa lämplig uppföljning, inbegripet disciplinära åtgärder vid behov eller andra åtgärder i enlighet med nationell rätt. Hemmedlemsstaten ska rapportera till ombudet för grundläggande rättigheter om iakttagelserna och den uppföljning som görs till följd av ett klagomål inom en fastställd tidsperiod och, vid behov, därefter med jämna mellanrum. Byrån ska följa upp ärendet om ingen rapport mottas från hemmedlemsstaten.

9.   Om en expert som utplacerats av en medlemsstat, inbegripet utstationerade nationella experter, visar sig ha kränkt grundläggande rättigheter eller underlåtit att uppfylla skyldigheter i fråga om internationellt skydd ska den verkställande direktören begära att medlemsstaten omedelbart avlägsnar experten eller den utstationerade nationella experten från byråns verksamhet. Om en expert som utplacerats av byrån visar sig ha kränkt grundläggande rättigheter eller underlåtit att uppfylla skyldigheter i fråga om internationellt skydd ska den verkställande direktören avlägsna den experten från byråns verksamhet.

10.   Ombudet för grundläggande rättigheter ska rapportera till den verkställande direktören och styrelsen om iakttagelserna och den uppföljning som byrån och de berörda medlemsstaterna gör till följd av ett klagomål. Byrån ska ta med information om klagomålsmekanismen i sin årliga rapport om asylsituationen i unionen, som avses i artikel 69.

11.   Byrån, inbegripet ombudet för grundläggande rättigheter, ska hantera och behandla alla personuppgifter som förekommer i ett klagomål i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. Medlemsstater ska handlägga och behandla alla personuppgifter som förekommer i ett klagomål i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680, beroende på vad som är tillämpligt. När en klagande lämnar in ett klagomål ska klaganden anses ha lämnat samtycke till att byrån och ombudet för grundläggande rättigheter behandlar dennes personuppgifter i den mening som avses i artikel 5.1 d i förordning (EU) 2018/1725. För att skydda klagandenas intressen ska klagomål behandlas konfidentiellt av ombudet för grundläggande rättigheter i enlighet med nationell rätt och unionsrätt, såvida inte klaganden uttryckligen avstår från sin rätt till konfidentiell behandling. Om klaganden avstår från sin rätt till konfidentiell behandling ska klaganden anses ha lämnat sitt samtycke till att ombudet för grundläggande rättigheter eller byrån röjer hans eller hennes identitet till de behöriga myndigheterna eller organen med avseende på föremålet för klagomålet.

1.   Byråns inkomster och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska vara kalenderår, och ska redovisas i byråns budget.

2.   Inkomster och utgifter i byråns budget ska balansera varandra.

3.   Utan att det påverkar andra medel ska byråns inkomster inbegripa

4.   Byråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

1.   Varje år ska den verkställande direktören utarbeta ett preliminärt utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för det påföljande budgetåret, inklusive tjänsteförteckningen, och översända det till styrelsen.

2.   På grundval av det preliminära utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter som avses i punkt 1 ska styrelsen anta ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för det påföljande budgetåret.

3.   Det utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter som avses i punkt 2 ska översändas till kommissionen, Europaparlamentet och rådet senast den 31 januari varje år.

4.   Kommissionen ska översända beräkningen till budgetmyndigheten, tillsammans med förslaget till unionens allmänna budget.

5.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag från unionen som ska belasta den allmänna budgeten, som den ska förelägga budgetmyndigheten enligt artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

6.   Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidraget från unionen till byrån.

7.   Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

8.   Styrelsen ska anta byråns budget. Byråns budget blir slutlig efter det slutliga antagandet av unionens allmänna budget. Vid behov ska byråns budget anpassas i enlighet med detta.

9.   Alla byggprojekt som kan komma att påverka byråns budget väsentligt ska omfattas av delegerad förordning (EU) 2019/715.

1.   Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.   Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka alla uppgifter som rör iakttagelserna från utvärderingsförfaranden.

1.   Senast den 1 mars budgetår N + 1 ska byråns räkenskapsförare översända de preliminära räkenskaperna för budgetår N till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.   Senast den 31 mars budgetår N + 1 ska byrån översända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetår N till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

Senast den 31 mars budgetår N + 1 ska kommissionens räkenskapsförare översända byråns preliminära räkenskaper för budgetår N, som konsoliderats med kommissionens räkenskaper, till revisionsrätten.

3.   Efter mottagandet av revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 246 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (26) ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga räkenskaper för budgetår N och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

4.   Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper för budgetår N.

5.   Senast den 1 juli budgetår N + 1 ska den verkställande direktören skicka de slutliga räkenskaperna för budgetår N tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

6.   De slutliga räkenskaperna för budgetår N ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november budgetår N + 1.

7.   Senast den 30 september budgetår N + 1 ska den verkställande direktören besvara revisionsrättens synpunkter. Den verkställande direktören ska också skicka det svaret till styrelsen.

8.   Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran för Europaparlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 261.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

9.   Europaparlamentet ska före den 15 maj budgetår N + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande budgetår N.

1.   Styrelsen ska efter samråd med kommissionen anta de finansiella regler som ska tillämpas på byrån. De finansiella reglerna ska vara förenliga med delegerad förordning (EU) 2019/715, såvida inte en avvikelse från den förordningen krävs särskilt med avseende på byråns verksamhet och kommissionen på förhand har lämnat sitt samtycke till detta.

2.   Byrån får bevilja bidrag med anknytning till utförandet av de uppgifter som avses i artikel 2 i denna förordning och använda ramavtal i enlighet med denna förordning eller genom delegering från kommissionen enligt artikel 62.1 c iv i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. De relevanta bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska tillämpas.

1.   Byrån ska garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna när den utför sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med relevant unionsrätt, inbegripet stadgan, och relevant internationell rätt, särskilt Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning, i dess ändrade lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967.

2.   Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid tillämpningen av denna förordning.

3.   Byrån ska på förslag av ombudet för grundläggande rättigheter anta och genomföra en strategi för grundläggande rättigheter för att säkerställa att de grundläggande rättigheterna respekteras i all byråns verksamhet.

1.   Byrån ska vara en unionsbyrå. Byrån ska vara en juridisk person.

2.   Byrån ska i varje medlemsstat ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt nationell lagstiftning. Byrån får särskilt förvärva och avyttra lös och fast egendom samt vara part i rättsliga förfaranden.

3.   Byrån ska vara oberoende i operativa och tekniska frågor.

4.   Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

5.   Byrån ska ha sitt säte i Malta.

1.   Byråns personal ska omfattas av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren samt de bestämmelser som unionens institutioner har antagit gemensamt för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren.

2.   Styrelsen ska anta lämpliga genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

3.   Byrån ska utöva tillsättningsmyndighetsbefogenheterna i förhållande till sin egen personal.

4.   Byrån får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av den. Styrelsen ska anta ett beslut om regler för utstationering av nationella experter till byrån.

5.   Byrån får anställa personal som ska arbeta i medlemsstaterna.

1.   Rådets förordning nr 1 (27) ska tillämpas på byrån.

2.   Utan att det påverkar beslut som fattats på grundval av artikel 342 i EUF-fördraget ska den konsoliderade årliga rapporten om byråns verksamhet och de programplaneringsdokument som avses i artikel 42 upprättas på unionsinstitutionernas samtliga officiella språk.

3.   Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ska tillhandahålla de översättningstjänster som krävs för byråns arbete.

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på handlingar som byrån förfogar över.

2.   Byrån får på eget initiativ kommunicera på de områden som omfattas av dess uppgifter. Byrån ska offentliggöra den konsoliderade årliga rapporten om byråns verksamhet och säkerställa särskilt att allmänheten och alla intresserade snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

3.   Inom sex månader efter sitt första möte ska styrelsen anta närmare bestämmelser om tillämpningen av punkterna 1 och 2.

4.   Varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt att vända sig skriftligen till byrån på något av unionsinstitutionernas officiella språk. Han eller hon har rätt att erhålla svar på samma språk.

5.   De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan ligga till grund för ett klagomål som lämnas in till Europeiska ombudsmannen eller en talan inför EU-domstolen, i enlighet med de villkor som anges i artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

1.   För att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet ska förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 tillämpas utan begränsning. Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Olaf och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda, med användning av den mall som finns i bilagan till avtalet.

2.   Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller och inspektioner på plats, hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.

3.   Olaf får göra utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (28), för att undersöka misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidragsavtal eller bidragsbeslut eller avtal som finansieras av byrån.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för deras respektive befogenheter.

1.   Byrån ska tillämpa kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (29) och (EU, Euratom) 2015/444. Dessa bestämmelser ska särskilt tillämpas på utbyte, behandling och lagring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.   Byrån ska tillämpa de säkerhetsprinciper för behandling av känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade enligt vad som anges i beslut (EU, Euratom) 2015/443 och (EU, Euratom) 2015/444 och såsom de genomförts av kommissionen. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för tillämpningen av dessa säkerhetsprinciper.

3.   Säkerhetsskyddsklassificering ska inte hindra att information görs tillgänglig för Europaparlamentet. Överföring och hantering av uppgifter och handlingar som överförs till Europaparlamentet i enlighet med denna förordning ska ske i överensstämmelse med de regler om överföring och hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som är tillämpliga mellan Europaparlamentet och kommissionen.

1.   Byråns inomobligatoriska ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   EU-domstolen ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i avtal som byrån ingått.

3.   Vid utomobligatoriskt ansvar ska byrån ersätta skada som dess avdelningar eller dess personal har orsakat vid utförandet av sina arbetsuppgifter, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4.   EU-domstolen ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   Byråns personals personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som är tillämpliga på dem.

1.   De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i den medlemsstat där byrån har sitt säte, de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten och de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på styrelseledamöterna, byråns personal och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och den medlemsstaten. Avtalet om säte ska ingås efter styrelsens godkännande.

2.   Den medlemsstat där byrån har sitt säte ska tillhandahålla byrån de förutsättningar som krävs för att den ska kunna fungera väl, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

1.   Tre månader efter det att förordning (EU) nr 604/2013 har ersatts ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet rapportera om resultaten av dess utvärdering av huruvida den här förordningen behöver ändras för att säkerställa enhetlighet och intern konsekvens i unionens regelverk, särskilt när det gäller bestämmelserna om den övervakningsmekanism som avses i artikel 14, och ska vid behov lägga fram de förslag som behövs för att ändra den här förordningen.

2.   Senast den 20 januari 2025 [tre år efter den dag då denna förordning träder i kraft], och därefter vart femte år, ska kommissionen låta genomföra en oberoende extern utvärdering för att bedöma särskilt byråns resultat i förhållande till dess mål, uppdrag och uppgifter. Denna utvärdering ska omfatta byråns betydelse för det praktiska samarbetet om asylfrågor och främjandet av genomförandet av Ceas. Utvärderingen ska på vederbörligt sätt beakta de framsteg som gjorts inom ramen för byråns uppdrag, inklusive en bedömning av huruvida det krävs fler åtgärder för att säkerställa faktisk solidaritet och ansvarsfördelning med medlemsstater som utsätts för särskilt tryck.

Den utvärdering som avses i första stycket ska särskilt ta upp eventuella behov att ändra byråns uppdrag samt de finansiella följderna av sådana ändringar. Kommissionen ska även undersöka om ledningsstrukturen är lämplig för utförandet av byråns uppgifter. I utvärderingen ska aktörernas synpunkter beaktas, såväl på unionsnivå som på nationell nivå.

3.   Kommissionen ska översända den rapport som är resultatet av utvärderingen enligt punkt 2 tillsammans med sina slutsatser om den rapporten till Europaparlamentet, rådet och styrelsen.

4.   I samband med varannan utvärdering enligt punkt 2 ska kommissionen överväga huruvida det är motiverat att behålla byrån med hänsyn till dess mål, uppdrag och uppgifter, och får föreslå att denna förordning ska ändras i enlighet därmed eller upphävas.