(1)

I enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) 2019/452 bör begreppet projekt eller program av unionsintresse inbegripa sådana projekt och program som involverar ett betydande belopp eller en betydande andel unionsfinansiering eller som omfattas av unionslagstiftning rörande kritisk infrastruktur eller teknik eller kritiska insatsvaror som är av väsentlig betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen.

(2)

Den förteckning över projekt och program av unionsintresse som avses i artikel 8.3 i förordning (EU) 2019/452 återfinns i bilagan till den förordningen.

(3)

Kommissionen har identifierat flera andra projekt och program som kan tas upp i förteckningen i bilagan till förordning (EU) 2019/452.

(4)

Rymdprogrammet (2) syftar till att säkerställa investeringskontinuiteten i EU:s rymdverksamhet, främja vetenskapliga och tekniska framsteg och stödja den unionens rymdindustris konkurrenskraft och innovationskapacitet. Det sammanför befintlig infrastruktur och säkerställer kontinuiteten i och utvecklingen av EU:s globala satellitnavigeringssystem (Galileo), det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos) samt unionens fria och öppna jordobservationsprogram (Copernicus). Det syftar också till att utveckla nya säkerhetskomponenter, såsom rymdlägesbild, som inbegriper en delkomponent för rymdövervakning och spårning, och den nya statliga satellitkommunikationstjänsten för unionens och medlemsstaternas myndigheter. Det främjar en stark och innovativ rymdindustri och syftar till att upprätthålla unionens oberoende tillgång till rymden.

(5)

Horisont Europa (3) är unionens viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation och stöder bland annat åtgärder som är av avgörande betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen.

(6)

Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021–2025 (4) stöder forskning och utbildning på kärnenergiområdet med tonvikt på kärnsäkerhet, fysiskt skydd, hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, strålskydd och fusionsenergi. Det syftar också till förbättringar på områdena utbildning och tillgång till forskningsinfrastruktur.

(7)

Fonden för ett sammanlänkat Europa (5) finansierar viktiga projekt på områdena transport, digitalisering och energi. Genom fondens åtgärder kan finansiering tillhandahållas för såväl fysisk som virtuell och kritisk infrastruktur.

(8)

Programmet för ett digitalt Europa (6) är unionens första finansieringsinstrument som är inriktat på att göra digital teknik tillgänglig för företag och enskilda personer. Det tillhandahåller finansiering för projekt på områden som kan betraktas som avgörande för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen, t.ex. superdatorteknik, artificiell intelligens, cybersäkerhet och avancerade digitala färdigheter.

(9)

Europeiska försvarsfonden (7) är tänkt att vara ett instrument som främjar den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft och innovationsförmåga och därigenom bidrar till unionens säkerhet och strategiska oberoende.

(10)

Programmet EU för hälsa (8) är ett av unionens svar på covid-19-pandemin och spelar därför en viktig roll för att säkerställa den allmänna ordningen genom folkhälsan. Programmet syftar till att göra hälso- och sjukvårdssystemen mer motståndskraftiga mot gränsöverskridande hälsohot som covid-19 och förbättra krishanteringsförmågan och beredskapen inför pandemier, förbättra tillgången på och åtkomsten till ekonomiskt överkomliga läkemedel och medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter i unionen samt stödja innovation, liksom att föra den digitala omvandlingen framåt.

(11)

Förordning (EU) 2019/452 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I artikel 17.1 i förordning (EU) nr 978/2012 föreskrivs att ett land som enligt FN:s definition hör till de minst utvecklade länderna ska omfattas av tullförmånerna enligt den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna (Allt utom vapen). Förteckningen över förmånsländer inom initiativet Allt utom vapen fastställs i bilaga IV till förordning (EU) nr 978/2012.

(2)

FN uppgraderade Vanuatu från kategorin minst utvecklade länder den 4 december 2020. Följaktligen har Vanuatu inte längre rätt till status som förmånsland inom initiativet Allt utom vapen enligt artikel 17.1 i förordning (EU) nr 978/2012 och bör avföras från bilaga IV till den förordningen. I enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) nr 978/2012 bör avförandet av Vanuatu från förteckningen över förmånsländer inom initiativet Allt utom vapen börja gälla efter en övergångsperiod på tre år från och med den dag då den här förordningen träder i kraft. Därför bör Vanuatu avföras från bilaga IV med verkan från den 1 januari 2025.

(1)

I bilagorna II och III till förordning (EU) 2021/1529 fastställs de tematiska prioriteringarna för stöd.

(2)

Specifika mål och tematiska prioriteringar för stöd bör vidareutvecklas genom ytterligare bestämmelser som kompletterar förordning (EU) 2021/1529.

(3)

Denna förordning omfattar vissa specifika mål och tematiska prioriteringar för stöd som avses i artikel 3.6 i förordning (EU) 2021/1529.

(4)

För att säkerställa att programplanerings- och finansieringsbeslut i enlighet med förordning (EU) 2021/1529 antas utan dröjsmål bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2) genom vilken en unionsförteckning över godkända nya livsmedel upprättas.

(3)

Den 25 mars 2019 ansökte företaget VDF FutureCeuticals, Inc. (sökanden) hos kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283 om att få släppa ut kalciumfruktoborat på marknaden i unionen som ett nytt livsmedel. Sökanden begärde att kalciumfruktoborat skulle få användas i kosttillskott enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (3) för den vuxna befolkningen, utom gravida och ammande kvinnor.

(4)

Sökanden ansökte även hos kommissionen om skydd av äganderättsligt skyddade data för ett antal uppgifter som lämnats in till stöd för ansökan, nämligen en närmare beskrivning av produktionsprocessen (4), analysmetoder (5), analysintyg (6), stabilitetsrapport (7), bedömning av intaget av bor via kosten (8), toxikokinetisk studie (9), omvänt bakteriellt mutationstest (10), mikrokärntest in vitro på däggdjur (11), 90-dagars toxicitetsstudie på råttor (12), analys av partikelstorlek (13), analysmetod av partikelstorlek (14), fruktosanalys (15), analys av aminosyror (16), analys av mikroorganismer (17), fysikalisk-kemisk stabilitet (18), fruktos stabilitet i det nya livsmedlet (19), bakgrundsintag av bor via kosten (20) och dissociation av bor vid varierande pH (21).

(5)

Den 10 juli 2019 begärde kommissionen att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2015/2283 skulle avge ett vetenskapligt yttrande genom att göra en säkerhetsbedömning av kalciumfruktoborat som nytt livsmedel.

(6)

Den 25 maj 2021 antog livsmedelsmyndigheten ett vetenskapligt yttrande, ”Safety of calcium fructoborate as a novel food pursuant to Regulation (EU) 2015/2283” (22) (inte översatt till svenska). Yttrandet uppfyller kraven i artikel 11 i förordning (EU) 2015/2283.

(7)

I yttrandet konstaterade livsmedelsmyndigheten att det nya livsmedlet, kalciumfruktoborat, är säkert för den vuxna befolkningen, utom gravida och ammande kvinnor, vid ett intag på högst 220 mg/dag (3,14 mg/kg kroppsvikt per dag). Livsmedelsmyndighetens yttrande ger därför tillräckligt underlag för att man ska kunna fastställa att kalciumfruktoborat uppfyller kraven i artikel 12.1 i förordning (EU) 2015/2283 under de särskilda användningsvillkoren.

(8)

Eftersom det finns få uppgifter om säkerheten hos kalciumfruktoborat för personer under 18 år och för gravida och ammande kvinnor, bör kosttillskott som innehåller kalciumfruktoborat märkas för att på ett korrekt sätt informera konsumenterna om att kosttillskottet inte bör intas av dessa befolkningsgrupper.

(9)

I sitt yttrande konstaterade livsmedelsmyndigheten att alla uppgifter för vilka sökanden ansökte om uppgiftsskydd, förutom bedömningen av intaget av bor via kosten och bakgrundsintag av bor via kosten, tjänade som underlag för att fastställa säkerheten hos det nya livsmedlet. På grundval av detta anser kommissionen att det inte hade gått att dra några slutsatser om säkerheten hos kalciumfruktoborat utan uppgifterna från studierapporterna.

(10)

Kommissionen bad sökanden att ytterligare klargöra sin motivering till anspråket på äganderätten till dessa uppgifter och sitt anspråk på ensamrätt att använda uppgifterna i enlighet med artikel 26.2 b i förordning (EU) 2015/2283.

(11)

Sökanden har förklarat att när ansökan lämnades in hade sökanden äganderätt och ensamrätt till uppgifterna enligt nationell rätt, och att tredje part därför inte kan få tillgång till eller använda uppgifterna på laglig väg.

(12)

Kommissionen bedömde alla uppgifter som sökanden lämnat och ansåg att sökanden lämnat tillräckliga belägg för att villkoren i artikel 26.2 i förordning (EU) 2015/2283 är uppfyllda. Den närmare beskrivningen av produktionsprocessen, analysmetoder, analysintyg, stabilitetsrapport, toxikokinetisk studie, omvänt bakteriellt mutationstest, mikrokärntest in vitro på däggdjur, 90-dagars toxicitetsstudie på råttor, analysmetod av partikelstorlek, fruktosanalys, analys av aminosyror, analys av mikroorganismer, fysikalisk-kemisk stabilitet, fruktos stabilitet i det nya livsmedlet och dissociation av bor vid varierande pH som ingår i ansökan, och utifrån vilka livsmedelsmyndigheten baserade sin slutsats om säkerheten hos det nya livsmedlet och utan vilka den inte hade kunnat bedöma det nya livsmedlet, bör därför inte användas till förmån för en senare sökande under en period av fem år från och med det datum då denna förordning träder i kraft. Följaktligen bör enbart sökanden få släppa ut kalciumfruktoborat på marknaden i unionen under den perioden.

(13)

Att godkännandet av kalciumfruktoborat enbart gäller sökanden och att enbart sökanden får hänvisa till uppgifterna i ansökan innebär dock inte att andra sökande förbjuds att ansöka om godkännande att få släppa ut samma nya livsmedel på marknaden, förutsatt att deras ansökan bygger på lagligen erhållna uppgifter till stöd för ett sådant godkännande enligt förordning (EU) 2015/2283.

(14)

Genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Sedan antagandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1201 (2) har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet uppdaterat sin databas över värdväxter som är mottagliga för Xylella fastidiosa (Wells et al.) genom att inkludera arten Salvia rosmarinus som värd för alla underarter av Xylella.

(2)

Den arten bör därför förtecknas i bilaga II till den förordningen som en angiven växt som är mottaglig för underarten pauca av Xylella fastidiosa eftersom den redan är förtecknad för underarterna multiplex och fastidiosa.

(3)

Dessutom bör släktet Rosmarinus strykas från bilagorna I och II till genomförandeförordning (EU) 2020/1201 eftersom den benämningen inte längre används och har ersatts med benämningen Salvia rosmarinus.

(4)

Genomförandeförordning (EU) 2020/1201 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

2.

Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma kommittéen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gemensamma EES-kommittén) besluta att ändra, bland annat, protokoll 32 om finansiella villkor för genomförande av artikel 82, fogat till EES-avtalet (protokoll 32).

(3)

Genom rådets förordning (EU) 2020/2094 (3), genom vilken Europeiska unionens återhämtningsinstrument inrättades, tilldelas programmet Horisont Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (4), och unionens civilskyddsmekanism, som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (5), ytterligare externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Det är lämpligt att i protokoll 32 klargöra att beräkningsgrunden för beräkningen av Eftastaternas finansiella bidrag bör utökas med anslag som motsvarar externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094 i förhållande till deras deltagande i det programmet och den mekanismen.

(4)

Protokoll 32 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför baseras på utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

(1)

Avtalet om civil luftfartssäkerhet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering (1) (avtalet) godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2020/1075 (2) och trädde i kraft den 1 september 2020 (3).

(2)

I artikel 11.1 i avtalet föreskrivs att en gemensam kommitté för parterna ska inrättas för att avtalet ska fungera effektivt.

(3)

Enligt artikel 11.3 i avtalet ska gemensamma kommittén utarbeta och anta sin egen arbetsordning.

(4)

Ett utkast till arbetsordning har utarbetats i samarbete mellan kommissionen och Kinas civila luftfartsmyndighet.

(5)

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma kommittén vad gäller antagandet av gemensamma kommitténs arbetsordning bör fastställas, eftersom arbetsordningen kommer att bli bindande för unionen. Unionens ståndpunkt i gemensamma kommittén bör baseras på utkastet till beslut av gemensamma kommittén.

(1)

Den 19 november 2018 antog rådet EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition, med titeln Vapensäkerhet och skydd av allmänheten (EU:s vapenstrategi).

(2)

I mer än tre årtionden har länder i Sydösteuropa utsatts för avsevärda risker och utmaningar kopplade till destabiliserande anhopning och okontrollerad spridning av olagliga handeldvapen och lätta vapen samt konventionell ammunition över deras gränser och genom deras territorier. Dessa risker har vidare negativa konsekvenser för Europa som helhet och utanför Europas gränser. I EU:s vapenstrategi påpekas det att väsentliga framsteg visserligen har gjorts på senare år, i synnerhet i Sydösteuropa, men att effektiviteten i ansträngningarna för att kontrollera skjutvapen samt handeldvapen och lätta vapen i delar av västra Balkan fortsätter att hämmas av den omfattande anhopningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition, olämpliga lagerförhållanden, omfattande olagligt innehav och luckor i tillämpningen.

(3)

På regional nivå åläggs unionen och dess medlemsstater genom EU:s vapenstrategi att bidra till att stärka brottsbekämpningskapaciteten för att upptäcka, störa och förbjuda smuggelligor och hindra att skjutvapen når terrorister och brottslingar via den illegala marknaden, bland annat genom att blockera olaglig finansiering och olagliga transporter av vapen och genom att stärka gränspolisens, tullens och hamnmyndigheternas möjligheter att hantera olaglig handel med skjutvapen till sjöss. Unionen och dess medlemsstater åtar sig att hjälpa andra länder att förbättra hanteringen av och säkerheten för statliga lager genom att stärka den nationella rättsliga och administrativa ramen och genom att stärka de institutioner som reglerar lagligt tillhandahållande och laglig hantering av lager av handeldvapen och lätta vapen och ammunition för försvarets och säkerhetsstyrkornas räkning.

(4)

Unionen kommer i enlighet med EU:s vapenstrategi att stärka sin dialog och sitt samarbete med de regionala organisationer som arbetar med kontroll av handeldvapen och lätta vapen genom att anpassa sin verksamhet till regionala strategier och handlingsplaner.

(5)

År 2000 antog de stater som är medlemmar i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) ett OSSE-dokument om handeldvapen och lätta vapen (1), genom vilket de åtar sig att bekämpa alla aspekter av den olagliga handeln med dessa vapen. I dokumentet betonas också att en extrem anhopning av handeldvapen och lätta vapen samt den bristfälliga lagerhanteringen och säkerheten med avseende på dessa vapen kan få destabiliserande följder för den nationella, regionala och internationella säkerheten.

(6)

Under 2003 antog de deltagande OSSE-staterna dessutom ett OSSE-dokument om lager av konventionell ammunition (2), och noterade därmed de säkerhetsrisker som en extrem anhopning av konventionell ammunition innebär. För att kunna hantera dessa risker beslutade de att fastställa ett praktiskt förfarande för att bistå med destruktion av överskott av konventionell ammunition och/eller uppgradering av praxis för lagerhantering och säkerhet.

(7)

Enligt OSSE-dokumenten om handeldvapen och lätta vapen samt om lager av konventionell ammunition är destruktion den metod som är att föredra vid bortskaffandet av överskott av handeldvapen och lätta vapen samt konventionell ammunition.

(8)

Det projekt som stöds genom detta rådsbeslut kommer att beakta andra regionala initiativ, och särskilt färdplanen för västra Balkan (3), arbetet i Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP)/Sydösteuropeiska centrumet för kontroll av handeldvapen och lätta vapen (Seesac) och Europeiska kommissionens relevanta verksamhet i Sydösteuropa när det gäller vapenkontroll och olaglig vapenhandel.

Projektet kommer att genomföras i samordning med unionens övriga relaterade hjälp till jurisdiktioner i Sydösteuropa (rådets beslut (Gusp) 2018/101 (4) och (Gusp) 2017/915 (5)), det regionala samarbetet med västra Balkan inom kontroll av handeldvapen och lätta vapen som genomförs av UNDP/Seesac (rådets beslut (Gusp) 2019/2111 (6), (Gusp) 2018/1788 (7) och (Gusp) 2016/2356 (8)) och det brottsbekämpande samarbetet mellan EU och Sydösteuropa när det gäller olaglig handel med skjutvapen, med stöd av kommissionens GD Migration och inrikes frågor, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact).

(9)

Unionen stödde tidigare OSSE:s verksamhet genom rådets beslut 2012/662/Gusp (9) till stöd för verksamhet som minskar risken för olaglig handel med och omåttlig anhopning av handeldvapen och lätta vapen i regionen som omfattas av OSSE. Den 4 augusti 2017 antog rådet beslut (Gusp) 2017/1424 till stöd för OSSE:s verksamhet för att minska risken för olaglig handel med och extrem anhopning av handeldvapen och lätta vapen samt konventionell ammunition i Republiken Nordmakedonien och i Georgien (10). Den 2 december 2019 antog rådet beslut (Gusp) 2019/2009 (11) om stöd till Ukrainas ansträngningar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i samarbete med OSSE.

(10)

Vid Förenta nationernas tredje konferens för översyn av framstegen med genomförandet av FN:s handlingsprogram mot olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen antogs den 30 juni 2018 ett slutdokument där staterna förnyade sitt åtagande att förhindra och bekämpa spridning av handeldvapen och lätta vapen. Staterna bekräftar sin vilja att bedriva internationellt samarbete och stärka det regionala samarbetet genom förbättrad samordning och förbättrat samråd, informationsutbyte och operativt samarbete med medverkan av relevanta regionala och subregionala organisationer och brottsbekämpande myndigheter, gränskontrollmyndigheter och export- och importlicensmyndigheter.

(11)

I Förenta nationernas generalförsamlings resolution av den 25 september 2015 med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling bekräftas att bekämpning av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen krävs för uppnåendet av många mål för hållbar utveckling, bland annat de som gäller fred, rättvisa och starka institutioner, fattigdomsminskning, ekonomisk tillväxt, hälsa, jämställdhet och säkra städer. I mål 16.4 för hållbar utveckling har staterna därför åtagit sig att avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena.

(12)

I nedrustningsagendan med titeln Att säkra vår gemensamma framtid, som lades fram den 24 maj 2018 av FN:s generalsekreterare efterlystes åtgärder mot extrem anhopning av konventionella vapen och olaglig handel med sådana samt stöd för strategier för handeldvapen på landsnivå.

(1)

I enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) har en europeisk fredsfacilitet (nedan kallad den europeiska fredsfaciliteten) inrättats för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet enligt artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet får den europeiska fredsfaciliteten, enligt artikel 1.2 b i) i beslut (Gusp) 2021/509, finansiera åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

De mål som fastställs inom ramen för den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka säkerhets- och försvarssektorn, att investera i motståndskraften hos stater och samhällen öster om unionen, att utarbeta en integrerad strategi för konflikter och kriser, att främja och stödja samarbetsgrundade regionala ordningar och att stärka en global styrning som bygger på folkrätten, inbegripet efterlevnad av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(3)

Unionens föresats är att ha ett nära förhållande som stödjer ett starkt, oberoende och välmående Georgien, på grundval av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (2), inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsområdet, och att främja politisk associering och ekonomisk integration, samtidigt som den kraftfullt stöder Georgiens territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. I enlighet med artikel 5 i associeringsavtalet EU–Georgien ska unionen och Georgien fortsätta att intensifiera sin dialog och sitt samarbete och främja en gradvis konvergens på området för utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och ska särskilt ta itu med frågor som rör konfliktförebyggande, fredlig konfliktlösning och krishantering, regional stabilitet, nedrustning, icke-spridning, vapenkontroll och exportkontroll.

(4)

Unionen erkänner Georgiens viktiga bidrag till unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, inbegripet Georgiens fortsatta bidrag till krishanteringsinsatser och krishanteringsuppdrag inom ramen för GSFP i Centralafrikanska republiken och Republiken Mali.

(5)

I en skrivelse av den 28 oktober 2021 till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) begärde Georgiens utrikesminister att unionen i enlighet med artikel 59.1 i beslut (Gusp) 2021/509 skulle tillhandahålla medicinsk och teknisk utrustning, samt transportresurser av civilt slag.

(6)

Denna stödåtgärd ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509 och i enlighet med reglerna för verkställande av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(7)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(1)

I enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 (1) har en europeisk fredsfacilitet (den europeiska fredsfaciliteten) inrättats för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet enligt artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet får den europeiska fredsfaciliteten, enligt artikel 1.2 b i) i beslut (Gusp) 2021/509, finansiera åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Ett av målen med associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (2), är att intensifiera sin dialog och sitt samarbete och främja en gradvis konvergens på området för utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

(3)

Vikten av att ytterligare förstärka samarbetet på GSFP-området och vikten av Ukrainas ökade konvergens med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), bland annat genom att utforska möjligheter att stödja Ukrainas resiliens ytterligare, var ett av resultaten från toppmötet EU–Ukraina 2021.

(4)

I en skrivelse till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) av den 28 oktober 2021 begärde Ukrainas utrikesminister och försvarsminister att unionen, i enlighet med artikel 59.1 i beslut (Gusp) 2021/509, skulle stödja militära sjukvårdsenheter, ingenjörsenheter (minröjningsenheter), enheter för mobilitet och logistik samt it-försvarsenheter inom den ukrainska försvarsmakten.

(5)

Denna stödåtgärd ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509 och i enlighet med reglerna för genomförande av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (3).

(6)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(1)

I enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) har en europeisk fredsfacilitet (nedan kallad den europeiska fredsfaciliteten) inrättats för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet enligt artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet får den europeiska fredsfaciliteten, enligt artikel 1.2 b i) i beslut (Gusp) 2021/509, finansiera åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Unionen stöder helhjärtat Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, med en särskild ställning för Transnistrien. Unionen stödjer en övergripande, fredlig och hållbar lösning på konflikten i Transnistrien inom ramen för 5 + 2-formatet.

(3)

Associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (2) syftar till att fördjupa dialogen och samarbetet på området för utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och behandlar bland annat konfliktförebyggande, krishantering och regional stabilitet.

(4)

I det gemensamma meddelandet från mars 2020 ”Det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla” (Eastern Partnership policy beyond 2020: Reinforcing Resilience – an Eastern Partnership that delivers for all) och det gemensamma arbetsdokumentet från juli 2021 ”Återhämtning, resiliens och reform: prioriteringar för det östliga partnerskapet efter 2020” (Recovery, resilience and reform: post 2020 Eastern Partnership priorities) betonas stärkandet av resiliensen för regionen för det östliga partnerskapet under de kommande åren.

(5)

Republiken Moldaviens försvarsmakt spelar en viktig roll för att säkerställa säkerheten och stabiliteten inom landet. Säkerhetssituationen kräver en förstärkning av militär kapacitet som också kan användas vid krisinsatser för att säkerställa civilbefolkningens säkerhet och trygghet.

(6)

Republiken Moldaviens regering är i färd med att genomföra reformer, bland annat inom säkerhets- och försvarssektorn, med betydande finansiella och materiella utgifter. För att stödja dessa insatser söker unionen bidra till att stärka identifierade militära kapaciteter inom Republiken Moldaviens försvarsmakt.

(7)

I en skrivelse av den 11 oktober 2021 till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) begärde Republiken Moldaviens vice premiärminister och minister för utrikes frågor och europeisk integration, i enlighet med artikel 59.1 i beslut (Gusp) 2021/509, stöd till försvarsmakten i form av en förstärkning av den militära sjukvårdstjänstens och ingenjörsbataljonens kapaciteter.

(8)

Denna stödåtgärd ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509 och i enlighet med reglerna för verkställande av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (3).

(9)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(1)

I enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 (1) har en europeisk fredsfacilitet (den europeiska fredsfaciliteten) inrättats för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet enligt artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet kan den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med artikel 1.2 b i) i beslut (Gusp) 2021/509, finansiera åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Den nuvarande krisen i Mali och Sahelregionen är mångdimensionell, med en allvarlig risk för spridning till grannländerna och särskilt till Guineabukten. Det internationella samfundet, inbegripet unionen samt medlemsstaterna, har nyligen gjort stora ansträngningar för att stödja Republiken Mali i dess kamp mot terrorism. Europeiska unionens utbildningsuppdrag i Mali (EUTM Mali) fortsätter att stödja kapacitetsuppbyggnaden av den maliska försvarsmakten, som en del av EU:s integrerade strategi för krisen i Mali.

(3)

I sin resolution 2391 (2017) samt i resolutionerna 2480 (2019) och 2584 (2021) vad gäller Mali, bekräftade Förenta nationernas säkerhetsråd sitt starka engagemang för suveräniteten, oberoendet, enheten och den territoriella integriteten hos länderna i G5 Sahel, nämligen Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger, berömde det bidrag som bilaterala och multilaterala partner gjort för att stärka säkerhetsförmågan i Sahel, särskilt den roll som Europeiska unionens uppdrag (EUTM Mali, Eucap Sahel Mali och Eucap Sahel Niger) har när det gäller att ge utbildning och strategisk rådgivning till de nationella säkerhetsstyrkorna i Sahel, välkomnade de franska styrkornas ansträngningar för att stödja den gemensamma G5 Sahel-styrkan och efterlyste tillräcklig samordning, tillräckligt informationsutbyte och, i tillämpliga fall, tillräckligt stöd mellan FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Mali, Malis försvarsmakt, den gemensamma G5 Sahel-styrkan, de franska styrkorna och Europeiska unionens uppdrag i Mali.

(4)

I sin skrivelse av den 4 november 2021 till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) begärde den maliska utrikesministern att unionen skulle fortsätta och öka sitt stöd till den maliska försvarsmakten inom tre nyckelområden, i anslutning till EUTM Mali.

(5)

Denna stödåtgärd kommer att genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, och särskilt i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (2), och i enlighet med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(6)

Genomförandet kommer också att bli föremål för regelbunden bedömning av den politiska utvecklingen i Mali, i enlighet med den integrerade metodiska ramen för bedömning och identifiering av vilka åtgärder och kontroller som krävs vad gäller stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. Genomförandet bör, mer specifikt, inte strida mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

(7)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, i enlighet med Förenta nationernas stadga, med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt med internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(1)

Den 17 december 2018 antog rådet beslut (Gusp) 2018/2011 (1).

(2)

I beslut (Gusp) 2018/2011 föreskrivs en genomförandeperiod på 36 månader för den verksamhet som avses i artikel 1 i det beslutet från och med dagen för ingåendet av den överenskommelse som avses i artikel 3.3 i det beslutet.

(3)

FN:s kontor för nedrustningsfrågor har begärt en förlängning av genomförandeperioden för beslut (Gusp) 2018/2011 med sju månader, till och med den 31 oktober 2022, med hänsyn till förseningarna i genomförandet av projektverksamhet enligt beslut (Gusp) 2018/2011 till följd av covid-19-pandemins effekter.

(4)

Den verksamhet som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2018/2011 kan fortsätta till och med den 31 oktober 2022 utan några konsekvenser för de ekonomiska resurserna.

(5)

Artikel 5.2 i beslut (Gusp) 2018/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.