ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 429

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

64 årgången
1 december 2021


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 av den 24 november 2021 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer ( 1 )

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/2102 av den 28 juni 2021 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet om ett gemensamt luftfartsområde mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

15

 

*

Avtal om ett gemensamt luftfartsområde mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

17

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2103 av den 19 augusti 2021 om fastställande av närmare bestämmelser för driften av webbportalen i enlighet med artikel 49.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818

65

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2104 av den 19 augusti 2021 om fastställande av närmare bestämmelser för driften av webbportalen i enlighet med artikel 49.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817

72

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter

79

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2106 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av gemensamma indikatorer och närmare beståndsdelar i resultattavlan för återhämtning och resiliens

83

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2107 av den 26 november 2021 om ändring av bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller posterna för Förenade kungariket i förteckningarna över tredjeländer från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen ( 1 )

92

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2108 av den 29 november 2021 om ändring för trehundratjugotredje gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter

97

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2109 av den 30 november 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/704 för att göra administrativa ändringar av unionsgodkännandet av biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE ( 1 )

99

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2110 av den 30 november 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )

108

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/2111 av den 25 november 2021 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar enligt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, vad gäller inrättandet av en arbetsgrupp för fiske och antagandet av dess arbetsordning

146

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/2112 av den 25 november 2021 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland

151

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/2113 av den 30 november 2021 om fastställande, i syfte att underlätta den fria rörligheten inom unionen, av att covid-19-intyg som utfärdas av Republiken El Salvador är likvärdiga med de intyg som utfärdas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 ( 1 )

152

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Beslut nr 1/2021 av den specialiserade kommitté som inrättats genom artikel 8.1 p i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket storbritannien och Nordirland, å andra sidan av den 29 oktober 2021 vad gäller ändring av bilagorna till protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen [2021/2114]

155

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till beslut (Gusp) 2021/2059 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 23 november 2021 om bekräftelse på nytt av tillståndet för Europeiska unionens militära insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini) (Eunavfor MED Irini/5/2021) ( EUT L 422, 26.11.2021 )

192

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

DIREKTIV

1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2021/2101

av den 24 november 2021

om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Transparens är avgörande för en väl fungerande inre marknad. I sina meddelanden av den 27 oktober 2015 med titeln Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag och av den 16 december 2014 med titeln Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start identifierade kommissionen som en prioritering behovet av att reagera på unionsmedborgarnas krav på rättvisa och transparens och behovet av att unionen agerar som en global förebild. Det är av avgörande betydelse att ömsesidighet mellan konkurrenter beaktas i ansträngningarna för att uppnå större transparens.

(2)

I sin resolution av den 26 mars 2019 (3) betonade Europaparlamentet behovet av en ambitiös offentlig landsspecifik rapportering som ett verktyg för att öka företagens transparens och förbättra den offentliga granskningen. Parallellt med rådets arbete för att bekämpa skatteflykt vad gäller bolagsskatt är det nödvändigt att förbättra den offentliga granskningen av den bolagsskatt som tas ut på multinationella företag med verksamhet i unionen, för att ytterligare främja företagens transparens och ansvarstagande, och därigenom bidra till välfärden i våra samhällen. Sådan granskning är också nödvändig för att främja en mer informerad offentlig debatt, i synnerhet om nivån på uppfyllelsen av skattskyldighet hos vissa multinationella företag som är verksamma i unionen och hur uppfyllelsen av skattskyldighet påverkar realekonomin. Fastställandet av gemensamma regler om transparens i fråga om bolagsskatt skulle också tjäna det allmänna ekonomiska intresset genom att tillhandahålla likvärdiga skyddsåtgärder i hela unionen för att skydda investerare, borgenärer och andra tredje parter i allmänhet, och på så sätt bidra till att återupprätta unionsmedborgarnas förtroende för rättvisan i de nationella skattesystemen. En sådan offentlig granskning kan uppnås genom en rapport om inkomstskatteuppgifter, oavsett var det yttersta moderföretaget i en multinationell koncern är etablerat.

(3)

Offentlig landsspecifik rapportering är ett effektivt och lämpligt verktyg för att öka transparensen vad gäller multinationella företags verksamhet och för att möjliggöra för allmänheten att bedöma denna verksamhets inverkan på realekonomin. Den förbättrar även aktieägares möjlighet att korrekt utvärdera de risker som företagen tar, leder till investeringsstrategier som är baserade på korrekt information och ökar beslutsfattares förmåga att bedöma effektiviteten och inverkan av nationell lagstiftning. Offentlig granskning bör genomföras utan att skada investeringsklimatet i unionen eller konkurrenskraften för företag i unionen, inbegripet små och medelstora företag enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (4).

(4)

Offentlig landsspecifik rapportering kommer sannolikt också att ha en positiv inverkan på anställdas rätt till information och samråd som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG (5) och, genom ökad kunskap om företagens verksamhet, på kvaliteten på den aktiva dialog som förs inom företag.

(5)

Som uppföljning av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013 infördes en översynsklausul i direktiv 2013/34/EU. Enligt den översynsklausulen krävdes det att kommissionen beaktade möjligheten att införa en skyldighet för stora företag i ytterligare industrisektorer att utarbeta en landsspecifik rapportering årligen där hänsyn tas till utvecklingen inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och resultaten av relaterade europeiska initiativ.

(6)

Unionen har redan infört offentlig landsspecifik rapportering för banksektorn med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (6), liksom för utvinnings- och avverkningsindustrin med direktiv 2013/34/EU.

(7)

Genom att införa offentlig landsspecifik rapportering med detta direktiv blir unionen världsledande när det gäller att främja finansiell öppenhet och företagens transparens.

(8)

Mer transparens när det gäller finansiella upplysningar kommer leda till fördelar för alla, eftersom det civila samhället blir mer delaktigt, de anställda bättre informerade och investerarna mindre riskovilliga. Dessutom kommer företagen att gynnas av bättre relationer med sina intressenter, vilket leder till större stabilitet samt lättare tillgång till finansiering tack vare en tydligare riskprofil och ett bättre rykte.

(9)

I sitt meddelande av den 25 oktober 2011 med titeln En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar definierade kommissionen företagens sociala ansvar som företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället. Företagens sociala ansvar bör vara företagslett. Myndigheterna kan ha en stödjande roll genom en smart uppsättning av frivilliga policyåtgärder och eventuellt kompletterande lagstiftning. Företagen kan gå utöver efterlevnaden av lagen och bli socialt ansvarstagande genom att integrera ytterligare sociala, miljömässiga, etiska, konsumentrelaterade eller människorättsliga aspekter sin affärsstrategi och verksamhet.

(10)

Allmänheten bör ha möjlighet att granska samtliga verksamheter i en koncern om denna har vissa typer av enheter som är etablerade i unionen. När det gäller koncerner som endast bedriver verksamhet inom unionen genom dotterföretag eller filialer bör dessa dotterföretag och filialer offentliggöra och tillgängliggöra rapporten från det yttersta moderföretaget. Om den informationen eller rapporten inte finns tillgänglig eller om det yttersta moderföretaget inte förser dotterföretagen eller filialerna med all nödvändig information, bör dotterföretagen och filialerna utarbeta, offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter som innehåller all information som de förfogar över, har erhållit eller förvärvat och en förklaring om att deras yttersta moderföretag inte har gjort den nödvändiga informationen tillgänglig. I syfte att uppnå proportionalitet och ändamålsenlighet bör emellertid kravet på offentliggörande och tillgängliggörande av rapporten om inkomstskatteuppgifter begränsas till medelstora och stora dotterföretag som är etablerade i unionen, och till filialer av jämförbar storlek som öppnats i unionen. Tillämpningsområdet för direktiv 2013/34/EU bör därför i enlighet med detta utökas till filialer som öppnats i en medlemsstat av ett företag som är etablerat utanför unionen och vars rättsliga form kan jämföras med de företagsformer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2013/34/EU. Filialer som har lagts ned enligt artikel 37 k i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (7) bör inte längre omfattas av rapporteringsskyldigheterna i det här direktivet.

(11)

Multinationella koncerner, och i förekommande fall vissa fristående företag, bör förse allmänheten med en rapport om inkomstskatteuppgifter om de överskrider en viss storlek vad gäller intäkter under en period av två på varandra följande räkenskapsår, beroende på koncernens konsoliderade intäkter eller det fristående företagets intäkter. På motsvarande sätt bör en sådan skyldighet upphöra att tillämpas om dessa intäkter inte längre överstiger det relevanta beloppet under en period av två på varandra följande räkenskapsår. I sådana fall bör den multinationella koncernen eller det fristående företaget fortfarande omfattas av rapporteringsskyldigheten för det första räkenskapsår som följer på det senaste räkenskapsår då intäkterna överskred det relevanta beloppet. En sådan multinationell koncern eller ett sådant fristående företag bör återigen omfattas av rapporteringsskyldigheten när dess intäkter på nytt överstiger det relevanta beloppet under en period av två på varandra följande räkenskapsår. Vid fastställande av tillämpningsområdet och med tanke på de många olika ramar för finansiell rapportering som finansiella rapporter kan efterleva, bör intäkter, för företag som styrs av en medlemsstats rätt, ha samma innebörd som nettoomsättning, och bör tolkas i överensstämmelse med den medlemsstatens nationella ram för finansiell rapportering. I artikel 43.2 c i rådets direktiv 86/635/EEG (8) och artikel 66.2 i rådets direktiv 91/674/EEG (9) definieras hur nettoomsättningen för ett kreditinstitut respektive ett försäkringsföretag ska fastställas. För andra företag bör intäkterna bedömas i enlighet med den ram för finansiell rapportering som används vid utarbetandet av deras finansiella rapporter. När det gäller innehållet i rapporten om inkomstskatteuppgifter bör dock en annan definition av intäkter tillämpas.

(12)

För att undvika dubbel rapportering för banksektorn bör yttersta moderföretag och fristående företag som omfattas av direktiv 2013/36/EU och som i sin rapportering i enlighet med artikel 89 i det direktivet inkluderar all sin verksamhet och, när så är lämpligt, alla sina anknutna företags verksamhet som ingår i koncernredovisningen, inbegripet verksamhet som inte omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning I kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (10), undantas från de rapporteringskrav som anges i det här direktivet.

(13)

Rapporten om inkomstskatteuppgifter bör om tillämpligt inkludera en förteckning över samtliga dotterföretag för det relevanta räkenskapsåret som är etablerade i unionen eller i skattejurisdiktioner som ingår i bilaga I och, i tillämpliga fall, i bilaga II till den relevanta versionen av rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. För att undvika att skapa en administrativ börda bör det yttersta moderföretaget kunna förlita sig på den förteckning över dotterföretag som ingår i koncernredovisningarna för det yttersta moderföretaget. Rapporten om inkomstskatteuppgifter bör också ge information gällande all verksamhet för samtliga anknutna företag i koncernen som ingår i det yttersta moderföretagets koncernredovisningar eller, beroende på omständigheterna, gällande all verksamhet i det fristående företaget. Informationen bör begränsas till vad som är nödvändigt för att möjliggöra effektiv offentlig granskning, för att säkerställa att offentliggörande inte ger upphov till oproportionella risker eller nackdelar vad gäller konkurrenskraft eller feltolkning avseende företagen i fråga. Rapporten om inkomstskatteuppgifter bör göras tillgänglig senast 12 månader efter balansdagen. Kortare tidsfrister för offentliggörande av finansiella rapporter bör inte tillämpas vad gäller rapporten om inkomstskatteuppgifter. De bestämmelser som införs genom detta direktiv påverkar inte bestämmelserna i direktiv 2013/34/EU om årsbokslut och koncernredovisningar.

(14)

För att undvika att skapa en administrativ börda bör företag vid utarbetande av en rapport om inkomstskatteuppgifter enligt detta direktiv ha rätt att redovisa informationen på grundval av de rapporteringsinstruktioner som fastställs i avsnitt III delarna B och C i bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU (11). I rapporten om inkomstskatteuppgifter bör det anges vilken rapporteringsram som har använts. Rapporten om inkomstskatteuppgifter skulle dessutom kunna omfatta en övergripande beskrivning med förklaringar om det finns väsentliga diskrepanser på koncernnivå mellan upplupna skattebelopp och betalda skattebelopp, med beaktande av motsvarande belopp för tidigare räkenskapsår.

(15)

Det är viktigt att säkerställa att de uppgifterna är jämförbara. För det ändamålet bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa en gemensam mall och elektroniska rapporteringsformat, som bör vara maskinläsbara, för redovisningen av rapporten om inkomstskatteuppgifter enligt detta direktiv. Vid fastställandet av den mallen och de rapporteringsformaten bör kommissionen beakta de framsteg som gjorts på området digitalisering och tillgång till information som offentliggörs av företag, särskilt när det gäller utvecklingen av den europeiska gemensamma kontaktpunkten i enlighet med kommissionens meddelande av den 24 september 2020 med titeln En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(16)

För att säkerställa en tillräcklig detaljnivå som ger medborgarna möjlighet att bättre bedöma hur multinationella företag bidrar till samhällets välfärd i varje medlemsstat bör uppgifterna delas upp per medlemsstat. Uppgifter om multinationella företags verksamhet bör dessutom redovisas mycket detaljerat när det gäller vissa skattejurisdiktioner i tredjeland som medför särskilda utmaningar. För samtliga övriga tredjelandsverksamheter bör uppgifterna lämnas i aggregerad form, om inte företaget vill redovisa mer detaljerade uppgifter.

(17)

För vissa skattejurisdiktioner bör mycket detaljerade uppgifter redovisas. Rapporten om inkomstskatteuppgifter bör alltid ange uppgifter separat för varje jurisdiktion som ingår i bilagorna till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (13), och efterföljande uppdateringar av dessa som särskilt godkänns två gånger om året – vanligtvis i februari och oktober – och som offentliggörs i C-serien i Europeiska unionens officiella tidning. Bilaga I till de rådsslutsatserna innehåller EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, medan bilaga II innehåller Lägesrapporten i samarbetet med EU i fråga om åtaganden som gjorts av samarbetsvilliga jurisdiktioner om att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor. När det gäller bilaga I är de jurisdiktioner som bör beaktas de som fanns förtecknade den 1 mars det räkenskapsår som rapporten om inkomstskatteuppgifter ska utarbetas för. När det gäller bilaga II är de jurisdiktioner som bör beaktas de som fanns omnämnda i den bilagan den 1 mars det räkenskapsår som rapporten om inkomstskatteuppgifter ska utarbetas för och den 1 mars föregående räkenskapsår.

(18)

Ett omedelbart offentliggörande av de uppgifter som ska ingå i rapporten om inkomstskatteuppgifter skulle, i vissa fall, allvarligt kunna skada ett företags marknadsposition. Medlemsstaterna bör därför ha möjlighet att bevilja företag uppskov med offentliggörandet av vissa uppgiftsposter i ett begränsat antal år, förutsatt att de tydligt redovisar uppskovet, ger en motiverad förklaring till det i rapporten samt dokumenterar vad som ligger till grund för motiveringen. De uppgifter som företagen utelämnar bör offentliggöras i en senare rapport. Uppgifter rörande skattejurisdiktioner som ingår i bilagorna I och II till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet bör aldrig utelämnas.

(19)

För att stärka insynen i företagen och ansvaret gentemot investerare, borgenärer, andra tredjeparter och allmänheten, och för att säkerställa lämplig styrning bör medlemmarna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen i det yttersta moderföretaget eller det fristående företag som är etablerat i unionen och som har skyldighet att utarbeta, offentliggöra och tillgängliggöra rapporten om inkomstskatteuppgifter, vara kollektivt ansvariga för att säkerställa att rapporteringsskyldigheterna enligt detta direktiv uppfylls. Eftersom medlemmarna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen i de dotterföretag som är etablerade i unionen och som kontrolleras av ett yttersta moderföretag etablerat utanför unionen, eller den person eller de personer som ansvarar för formaliteterna för offentliggörande för filialen, skulle kunna ha begränsad kunskap om innehållet i rapporten om inkomstskatteuppgifter som utarbetats av det yttersta moderföretaget eller en begränsad förmåga att erhålla sådana uppgifter eller en sådan rapport från det yttersta moderföretaget, bör det vara dessa medlemmars eller dessa personers ansvar att efter bästa vetskap och förmåga säkerställa att det yttersta moderföretagets eller det fristående företagets rapport om inkomstskatteuppgifter har utarbetats och offentliggjorts på ett sätt som överensstämmer med detta direktiv, eller att dotterföretaget eller filialen har utarbetat, offentliggjort och tillgängliggjort all information som det eller den förfogar över, har erhållit eller förvärvat, i enlighet med detta direktiv. Om informationen eller rapporten är ofullständig bör det vara dessa medlemmars eller dessa personers ansvar att offentliggöra ett uttalande som anger att det yttersta moderföretaget eller det fristående företaget inte har gjort den nödvändiga informationen tillgänglig.

(20)

För att säkerställa att allmänheten känner till omfånget och efterlevnaden av de rapporteringskrav som införs i direktiv 2013/34/EU genom det här direktivet bör medlemsstaterna kräva att lagstadgade revisorer och revisionsfirmor anger huruvida ett företag var skyldigt att offentliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter och, i så fall, om den rapporten offentliggjordes.

(21)

Medlemsstaternas skyldighet att fastställa sanktioner och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att dessa sanktioner genomförs enligt direktiv 2013/34/EU tillämpas på överträdelser av de nationella bestämmelser om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter av vissa företag och filialer som har antagits enligt det här direktivet.

(22)

Detta direktiv syftar till att öka insynen i företag samt transparens och offentlig granskning av företags inkomstskatteuppgifter genom att anpassa den befintliga rättsliga ramen när det gäller de skyldigheter som åligger bolag och företag rörande offentliggörande av rapporter, till skydd för bolagsmännens och tredje mans intressen i den mening som avses i artikel 50.2 g i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Enligt vad domstolen särskilt slog fast i mål C-97/96 Verband deutscher Daihatsu-Händler (14) avser artikel 50.2 g i EUF-fördraget behovet att skydda tredje mans intressen i allmänhet, utan att särskilja mellan eller utesluta vissa grupper av dem. Begreppet tredje man är således bredare än investerare och borgenärer och omfattar även andra berörda tredje parter, däribland konkurrenter och allmänheten. Målet att uppnå etableringsfrihet, som institutionerna i mycket allmänna ordalag enligt artikel 50.1 i EUF-fördraget ålagts att förverkliga, kan inte heller inskränkas genom artikel 50.2 i EUF-fördraget. Eftersom detta direktiv endast rör skyldigheter att offentliggöra rapporter om inkomstskatteuppgifter, och inte rör skatteharmonisering, är artikel 50.1 i EUF-fördraget lämplig rättslig grund.

(23)

För att säkerställa att den inre marknaden fungerar fullt ut och att likvärdiga förutsättningar råder mellan multinationella företag i unionen och i tredjeländer bör kommissionen fortsätta att undersöka möjligheterna att åstadkomma ökad rättvisa och skattetransparens. Kommissionen bör i synnerhet, inom ramen för översynsklausulen, undersöka om bland annat en fullständig disaggregering skulle göra detta direktiv mer ändamålsenligt.

(24)

Eftersom målet för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(25)

Detta direktiv bemöter berörda parters oro över behovet att ta itu med störningar på den inre marknaden, utan att äventyra unionens konkurrenskraft. Det bör inte orsaka en onödig administrativ börda för företag. Omfattningen av de uppgifter som ska offentliggöras står, inom ramen för detta direktiv, generellt sett i proportion till målen att öka insynen i företag och den offentliga granskningen. Detta direktiv står därför i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(26)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(27)

Direktiv 2013/34/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2013/34/EU

Direktiv 2013/34/EU ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska följande punkt införas:

”1a.   De samordningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 48a–48e och 51 ska också tillämpas på de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser i medlemsstaterna som rör filialer som öppnats i en medlemsstat av ett företag som inte styrs av en medlemsstats rätt, men vars juridiska form kan jämföras med de företagsformer som förtecknas i bilaga I. Artikel 2 ska tillämpas på dessa filialer i den utsträckning som artiklarna 48a–48e och 51 är tillämpliga på dessa filialer.”

2.

Efter artikel 48 ska följande kapitel införas:

”KAPITEL 10a

RAPPORT OM INKOMSTSKATTEUPPGIFTER

Artikel 48a

Definitioner som rör rapportering om inkomstskatteuppgifter

1.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.

yttersta moderföretag: ett företag som utarbetar koncernredovisning för flertalet företag i koncernen.

2.

koncernredovisning: de finansiella rapporter som utarbetats av ett moderföretag i en koncern, i vilka tillgångar, skulder, aktiekapital, inkomster och utgifter redovisas som för en enda ekonomisk enhet.

3.

skattejurisdiktion: en stat eller en icke-statlig jurisdiktion med skattemässig autonomi i fråga om bolagsskatt.

4.

fristående företag: ett företag som inte ingår i en koncern enligt definitionen i artikel 2.11.

2.   I artikel 48b i detta direktiv ska intäkter ha samma innebörd som

a)

nettoomsättning för företag som styrs av rätten i en medlemsstat som inte tillämpar internationella redovisningsstandarder som antagits på grundval av förordning (EG) nr 1606/2002, eller

b)

intäkter som definieras av eller i den mening som avses i den ram för finansiell rapportering som ligger till grund för upprättandet av de finansiella rapporterna, för andra företag.

Artikel 48b

Företag och filialer som är skyldiga att rapportera inkomstskatteuppgifter

1.   Medlemsstaterna ska kräva att yttersta moderföretag som styrs av deras nationella rätt, om de konsoliderade intäkterna på balansdagen överskred totalt 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av deras koncernredovisning, utarbetar, offentliggör och tillgängliggör en rapport om inkomstskatteuppgifter för det senare av dessa två på varandra följande räkenskapsår.

Medlemsstaterna ska föreskriva att ett yttersta moderföretag inte längre ska omfattas av de rapporteringsskyldigheter som anges i första stycket om de totala konsoliderade intäkterna på balansdagen understiger 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av dess koncernredovisning.

Medlemsstaterna ska kräva att fristående företag som styrs av deras nationella rätt, om intäkterna på balansdagen överskred totalt 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av deras årsbokslut, utarbetar, offentliggör och tillgängliggör en rapport om inkomstskatteuppgifter för det senare av dessa två på varandra följande räkenskapsår.

Medlemsstaterna ska föreskriva att ett fristående företag inte längre ska omfattas av de rapporteringsskyldigheter som anges i tredje stycket om de totala intäkterna på balansdagen understiger 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av dess årsbokslut.

2.   Medlemsstaterna ska föreskriva att den regel som anges i punkt 1 inte ska tillämpas på fristående företag eller yttersta moderföretag och deras anknutna företag om sådana företag, inbegripet filialer, är etablerade eller har sina fasta driftsställen eller varaktiga affärsverksamhet inom en enda medlemsstats territorium och inte i någon annan skattejurisdiktion.

3.   Medlemsstaterna ska föreskriva att den regel som anges i punkt 1 i denna artikel inte ska tillämpas på fristående företag och yttersta moderföretag om sådana företag eller deras anknutna företag offentliggör en rapport, i enlighet med artikel 89 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (*1), som innefattar information om all deras verksamhet och, när det gäller yttersta moderföretag, all verksamhet i samtliga anknutna företag som omfattas av koncernredovisningen.

4.   Medlemsstaterna ska kräva att medelstora och stora dotterföretag som avses i artikel 3.3 och 3.4 som styrs av deras nationella rätt och kontrolleras av ett yttersta moderföretag som inte styrs av en medlemsstats rätt, om de konsoliderade intäkterna för det yttersta moderföretaget på balansdagen överskred totalt 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av dess koncernredovisning, ska offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter avseende det yttersta moderföretaget för det senare av dessa två på varandra följande räkenskapsår.

Där den informationen eller rapporten inte finns tillgänglig ska dotterföretaget begära att dess yttersta moderföretag tillhandahåller det all information som krävs för att det ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt första stycket. Om det yttersta moderföretaget inte tillhandahåller all nödvändig information ska dotterföretaget utarbeta, offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter med all information som det förfogar över, har erhållit eller förvärvat samt ett uttalande som anger att dess yttersta moderföretag inte har gjort den nödvändiga informationen tillgänglig.

Medlemsstaterna ska föreskriva att medelstora och stora dotterföretag inte längre ska omfattas av de rapporteringsskyldigheter som anges i denna punkt om det yttersta moderföretagets totala konsoliderade intäkter på balansdagen understiger 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av dess koncernredovisning.

5.   Medlemsstaterna ska kräva att filialer som öppnats på deras territorier av företag som inte styrs av en medlemsstats rätt offentliggör och tillgängliggör en rapport om inkomstskatteuppgifter avseende det yttersta moderföretag eller det fristående företag som avses i sjätte stycket a för det senare av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren.

Om den informationen eller rapporten inte finns tillgänglig ska den eller de personer som utsetts för att utföra de formaliteter för offentliggörande som avses i artikel 48e.2 begära att det yttersta moderföretag eller det fristående företag som avses i sjätte stycket a i den här artikeln tillhandahåller dem all nödvändig information för att de ska kunna uppfylla sina skyldigheter.

Om all nödvändig information inte tillhandahålls ska filialen utarbeta, offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter med all information som de förfogar över, har erhållit eller förvärvat samt ett uttalande som anger att det yttersta moderföretaget eller det fristående företaget inte har gjort den nödvändiga informationen tillgänglig.

Medlemsstaterna ska föreskriva att de rapporteringsskyldigheter som anges i denna punkt ska tillämpas enbart på filialer som har en nettoomsättning som översteg det tröskelvärde som införlivats enligt artikel 3.2 för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren.

Medlemsstaterna ska föreskriva att en filial som omfattas av rapporteringsskyldigheterna enligt denna punkt inte längre ska omfattas av dessa skyldigheter om dess nettoomsättning understiger det tröskelvärde som införlivats enligt artikel 3.2 för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren.

Medlemsstaterna ska föreskriva att de regler som anges i denna punkt ska tillämpas på en filial endast när följande kriterier är uppfyllda:

a)

Det företag som öppnade filialen är antingen ett anknutet företag i en koncern vars yttersta moderföretag inte styrs av en medlemsstats rätt och vars konsoliderade intäkter på balansdagen överskred totalt 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av dess koncernredovisning, eller ett fristående företag vars intäkter på balansdagen överskred totalt 750 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren, vilket framgår av dess årsbokslut.

b)

Det yttersta moderföretag som avses i led a i detta stycke har inte ett medelstort eller stort dotterföretag enligt vad som avses i punkt 4.

Medlemsstaterna ska föreskriva att en filial inte längre ska omfattas av de rapporteringsskyldigheter som anges i denna punkt där kriteriet i led a inte längre uppfylls under två på varandra följande räkenskapsår.

6.   Medlemsstaterna ska inte tillämpa de regler som anges i punkterna 4 och 5 i denna artikel om en rapport om inkomstskatteuppgifter utarbetas av ett yttersta moderföretag eller ett fristående företag som inte styrs av en medlemsstats rätt, på ett sätt som överensstämmer med artikel 48c, och uppfyller följande kriterier:

a)

Den görs tillgänglig för allmänheten, kostnadsfritt och i ett elektroniskt rapporteringsformat som är maskinläsbart

i)

på webbplatsen för det yttersta moderföretaget eller det fristående företaget,

ii)

på åtminstone ett av unionens officiella språk,

iii)

senast 12 månader efter balansdagen för det räkenskapsår som rapporten utarbetats för.

b)

Den identifierar namn och registrerat säte för ett enda dotterföretag, eller namn och adress för en enda filial som styrs av en medlemsstats rätt och som har offentliggjort en rapport i enlighet med artikel 48d.1.

7.   Medlemsstater ska kräva att dotterföretag eller filialer som inte omfattas av bestämmelserna i punkterna 4 och 5 i denna artikel offentliggör och tillgängliggör en rapport om inkomstskatteuppgifter, om dessa dotterföretag eller filialer inte tjänar något annat syfte än att kringgå de rapporteringskrav som anges i detta kapitel.

Artikel 48c

Innehåll i rapporten om inkomstskatteuppgifter

1.   Den rapport om inkomstskatteuppgifter som krävs enligt artikel 48b ska omfatta uppgifter om samtliga verksamheter för det fristående företaget eller för det yttersta moderföretaget, inbegripet verksamhet för samtliga anknutna företag som ingår i koncernredovisningarna för det relevanta räkenskapsåret.

2.   De uppgifter som avses i punkt 1 ska bestå av följande:

a)

Namnet på det yttersta moderföretaget eller det fristående företaget, det berörda räkenskapsåret, den valuta som används i rapporten samt, om tillämpligt, en förteckning över samtliga dotterföretag som ingår i det yttersta moderföretagets koncernredovisningar för det relevanta räkenskapsåret, som är etablerade i unionen eller i skattejurisdiktioner som ingår i bilagorna I och II till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

b)

En kort beskrivning av arten av deras verksamhet.

c)

Antalet anställda i heltidsekvivalenter.

d)

Intäkterna, som ska beräknas som

i)

summan av nettoomsättningen, övriga rörelseintäkter, intäkter från ägarintressen med undantag av utdelningar från anknutna företag, intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, övriga ränteintäkter och liknande intäkter enligt förteckningarna i bilagorna V och VI till detta direktiv, eller

ii)

inkomsterna, som definieras av den ram för finansiell rapportering som ligger till grund för upprättandet av de finansiella rapporterna, exklusive värdejusteringar och utdelningar från anknutna företag.

e)

Vinst- eller förlustbelopp före inkomstskatt.

f)

Upplupen inkomstskatt under det aktuella räkenskapsåret, vilket ska beräknas som den aktuella skattekostnaden medtagen i beskattningsbar vinst eller förlust för räkenskapsåret per företag och filialer i den berörda skattejurisdiktionen.

g)

Inkomstskatt som betalats enligt kontantmetoden, vilken ska beräknas som den inkomstskatt som betalats för aktuellt räkenskapsår per företag och filialer i den berörda skattejurisdiktionen.

h)

Ackumulerade vinstmedel i slutet av det aktuella räkenskapsåret.

Vid tillämpning av led d ska transaktioner till närstående parter ingå i intäkterna.

Vid tillämpning av led f ska aktuell skatteutgift endast avse verksamheten i ett företag under det aktuella redovisningsåret och ska inte omfatta uppskjutna skatter eller avsättningar för osäkra skatteskulder.

Vid tillämpning av led g ska betalda skatter omfatta källskatter som betalats av andra företag med avseende på betalningar till företag och filialer inom en koncern.

Vid tillämpning av led h avses med ackumulerade vinstmedel summan av vinster från tidigare räkenskapsår och det aktuella räkenskapsåret för vilka det ännu inte beslutats om utdelning. När det gäller filialer ska ackumulerade vinstmedel avse de ackumulerade vinstmedlen för det företag som öppnade filialen.

3.   Medlemsstaterna ska tillåta att de uppgifter som förtecknas i punkt 2 i denna artikel rapporteras på grundval av de rapporteringsinstruktioner som avses i avsnitt III delarna B och C i bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU (*2).

4.   De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska redovisas med hjälp av en gemensam mall och elektroniska rapporteringsformat som är maskinläsbara. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa denna gemensamma mall och dessa elektroniska rapporteringsformat. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.2.

5.   Rapporten om inkomstskatteuppgifter ska redovisa de uppgifter som avses i punkt 2 eller 3 separat för varje medlemsstat. Om en medlemsstat omfattar flera skattejurisdiktioner ska uppgifterna aggregeras på medlemsstatsnivå.

Rapporten om inkomstskatteuppgifter ska också redovisa de uppgifter som avses i punkt 2 eller 3 i denna artikel separat för varje skattejurisdiktion som, den 1 mars det räkenskapsår för vilket rapporten ska utarbetas, finns förtecknade i bilaga I till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, och ska tillhandahålla sådana uppgifter separat för varje skattejurisdiktion som, den 1 mars det räkenskapsår för vilket rapporten ska utarbetas och den 1 mars föregående räkenskapsår, fanns omnämnd i bilaga II till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Rapporten om inkomstskatteuppgifter ska också redovisa de uppgifter som avses i punkt 2 eller 3 på aggregerad basis för övriga skattejurisdiktioner.

Uppgifterna ska hänföras till varje relevant skattejurisdiktion på grundval av verksamhetsställe, förekomsten av ett fast driftsställe eller en varaktig affärsverksamhet som, mot bakgrund av koncernens eller det fristående företagets verksamhet, kan vara inkomstskattepliktiga i den skattejurisdiktionen.

Om verksamheten i flera anknutna företag kan vara inkomstskattepliktiga inom en enda skattejurisdiktion, ska uppgifterna som rör den skattejurisdiktionen utgöra de samlade uppgifterna avseende sådan verksamhet i varje anknutet företag och dess filialer i den skattejurisdiktionen.

Uppgifter om en viss verksamhet får inte samtidigt hänföras till fler än en skattejurisdiktion.

6.   Medlemsstaterna får tillåta att en eller flera specifika uppgiftsposter som annars ska offentliggöras i enlighet med punkt 2 eller 3 tillfälligt utelämnas från rapporten, om deras offentliggörande allvarligt skulle skada marknadspositionen för de företag som rapporten avser. Varje utelämnande ska tydligt anges i rapporten tillsammans med en vederbörligen motiverad förklaring av skälen till detta.

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla uppgifter som utelämnats enligt första stycket offentliggörs i en senare rapport om inkomstskatteuppgifter, inom högst fem år från den dag då uppgifterna ursprungligen utelämnades.

Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifter rörande skattejurisdiktioner som ingår i bilagorna I och II till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, enligt punkt 5 i denna artikel, aldrig får utelämnas.

7.   Rapporten om inkomstskatteuppgifter kan, när så är tillämpligt på koncernnivå, omfatta en övergripande beskrivning med förklaringar till eventuella väsentliga diskrepanser mellan de belopp som offentliggjorts enligt punkt 2 f och g, med beaktande av motsvarande belopp för tidigare räkenskapsår om så är lämpligt.

8.   Den valuta som används i rapporten om inkomstskatteuppgifter ska vara den valuta i vilken koncernredovisningen för det yttersta moderföretaget eller det fristående företagets årsbokslut redovisas. Medlemsstaterna ska inte kräva att denna rapport offentliggörs i en annan valuta än den som används i de finansiella rapporterna.

I det fall som omnämns i artikel 48b.4 andra stycket ska den valuta som används i rapporten om inkomstskatteuppgifter vara den valuta i vilken dotterföretaget offentliggör sina årsbokslut.

9.   De medlemsstater som inte har infört euron får omräkna tröskelvärdet på 750 000 000 EUR till sin nationella valuta. Vid en sådan omräkning ska dessa medlemsstater tillämpa den växelkurs som gäller den 21 december 2021 och som anges i Europeiska unionens officiella tidning. Dessa medlemsstater får öka eller minska tröskelvärdena med högst 5 % för att avrunda beloppet i de nationella valutorna.

De tröskelvärden som avses i artikel 48b.4 och 48b.5 ska omräknas till motsvarande belopp i den nationella valutan för berörda tredjeländer genom tillämpning av den växelkurs som gäller den 21 december 2021, avrundat till närmaste tusental.

10.   I rapporten om inkomstskatteuppgifter ska det anges om den har utarbetats i enlighet med punkt 2 eller 3 i denna artikel.

Artikel 48d

Offentliggörande och tillgänglighet

1.   Rapporten om inkomstskatteuppgifter och det uttalande som omnämns i artikel 48b i detta direktiv ska offentliggöras inom 12 månader från balansdagen för det räkenskapsår som rapporten utarbetats för, enligt vad som föreskrivs av varje medlemsstat i enlighet med artiklarna 14–28 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (*3) och i förekommande fall i enlighet med artikel 36 i direktiv (EU) 2017/1132.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att den rapport om inkomstskatteuppgifter och det uttalande som offentliggörs av företagen i enlighet med punkt 1 i denna artikel görs tillgängliga för allmänheten på minst ett av unionens officiella språk, kostnadsfritt, senast 12 månader efter balansdagen för det räkenskapsår som rapporten utarbetats för, på webbplatsen för

a)

företaget, om artikel 48b.1 är tillämplig,

b)

dotterföretaget eller ett anknutet företag, om artikel 48b.4 är tillämplig, eller

c)

filialen eller det företag som öppnat filialen, eller ett anknutet företag, om artikel 48b.5 är tillämplig.

3.   Medlemsstaterna får undanta företag från skyldigheten att tillämpa reglerna i punkt 2 i denna artikel om den rapport om inkomstskatteuppgifter som offentliggörs i enlighet med punkt 1 i denna artikel samtidigt görs tillgänglig för allmänheten i ett elektroniskt rapporteringsformat som är maskinläsbart på webbplatsen för det register som avses i artikel 16 i direktiv (EU) 2017/1132, och kostnadsfritt för tredjeparter inom unionen. Webbplatsen för de företag och filialer som avses i punkt 2 i den här artikeln ska innehålla information om det undantaget och en hänvisning till det relevanta registrets webbplats.

4.   Den rapport som avses i artikel 48b.1, 48b.4, 48b.5, 48b.6 och 48b.7 och, när så är tillämpligt, det uttalande som avses i punkterna 4 och 5 i den artikeln ska förbli tillgängliga på den relevanta webbplatsen under åtminstone fem år i följd.

Artikel 48e

Ansvar för utarbetande, offentliggörande och tillgängliggörande av rapporten om inkomstskatteuppgifter

1.   Medlemsstaterna ska föreskriva att medlemmarna av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen i de yttersta moderföretag eller de fristående företag som avses i artikel 48b.1, inom ramen för de befogenheter som tillkommer dem enligt nationell rätt, kollektivt ansvarar för att säkerställa att rapporten om inkomstskatteuppgifter utarbetas, offentliggörs och görs tillgänglig i enlighet med artiklarna 48b, 48c och 48d.

2.   Medlemsstaterna ska föreskriva att medlemmarna av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen i de dotterföretag som avses i artikel 48b.4 i detta direktiv och den eller de personer som utsetts för att utföra de formaliteter för offentliggörande som föreskrivs i artikel 41 i direktiv (EU) 2017/1132 för de filialer som avses i artikel 48b.5 i det här direktivet, inom ramen för de befogenheter som tillkommer dem enligt nationell rätt, kollektivt ansvarar för att säkerställa, efter bästa vetskap och förmåga, att rapporten om inkomstskatteuppgifter utarbetas i överensstämmelse eller i enlighet med, enligt vad som är relevant, artiklarna 48b och 48c, och att den offentliggörs och görs tillgänglig i enlighet med artikel 48d.

Artikel 48f

Förklaring från lagstadgad revisor

Medlemsstaterna ska kräva, om de finansiella rapporterna för ett företag som styrs av en medlemsstats rätt ska vara föremål för revision av en eller flera lagstadgade revisorer eller revisionsfirmor, att det i revisionsberättelsen ska anges huruvida, för det räkenskapsår som föregick räkenskapsåret för vilket den finansiella rapport som revideras utarbetats, företaget hade en skyldighet enligt artikel 48b att offentliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter och, i så fall, huruvida rapporten offentliggjordes i enlighet med artikel 48d.

Artikel 48g

Inledningsdatum för rapportering om inkomstskatteuppgifter

Medlemsstaterna ska säkerställa att lagar, förordningar och administrativa bestämmelser som införlivar artiklarna 48a–48f tillämpas senast från det första räkenskapsårets begynnelsedatum från eller efter den 22 juni 2024.

Artikel 48h

Översynsklausul

Senast den 22 juni 2027 ska kommissionen lägga fram en rapport om efterlevnad och inverkan av de rapporteringsskyldigheter som anges i artiklarna 48a–48f, och, med beaktande av situationen på OECD-nivå, behovet av att säkerställa att det finns tillräcklig transparens och behovet av att bevara och säkerställa en konkurrenskraftig miljö för företag och privata investeringar, ska den särskilt se över och bedöma huruvida det vore lämpligt att utvidga skyldigheten att rapportera inkomstskatteuppgifter enligt artikel 48b till att omfatta stora företag och stora koncerner, enligt definitionen i artikel 3.4 respektive 3.7, och utöka innehållet i rapporten om inkomstskatteuppgifter enligt artikel 48c till att omfatta ytterligare poster. I den rapporten ska kommissionen också bedöma inverkan av redovisningen av skatteinformation på aggregerad basis för tredjeländers skattejurisdiktioner enligt artikel 48c.5 och av det tillfälliga utelämnandet av uppgifter enligt artikel 48c.6 på detta direktivs ändamålsenlighet.

Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet, när så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

(*1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338)."

(*2)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1)."

(*3)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).”"

3.

I artikel 49 ska följande punkt införas:

”3a.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (*4).

(*4)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”"

Artikel 2

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 22 juni 2023 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 24 november 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. LOGAR

Ordförande


(1)  EUT C 487, 28.12.2016, s. 62.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2019 (EUT C 108, 26.3.2021, s. 623) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 28 september 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 november 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

(3)  EUT C 108, 26.3.2021, s. 8.

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

(8)  Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

(9)  Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(11)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(13)  Se rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet samt tillhörande bilagor (EUT C 413 I, 12.10.2021, s. 1), och senare uppdateringar.

(14)  Domstolens dom av den 4 december 1997, mål C-97/96 Verband deutscher Daihatsu-Händler, ECLI:EU:C:1997:581.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/15


RÅDETS BESLUT (EU) 2021/2102

av den 28 juni 2021

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet om ett gemensamt luftfartsområde mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2 jämförd med artikel 218.5 och 218.7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 1 december 2016 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Armenien om ett avtal om ett gemensamt luftfartsområde. Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att avtalet om ett gemensamt luftfartsområde mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (avtalet) paraferades den 24 november 2017.

(2)

Undertecknandet av avtalet på unionens vägnar och dess provisoriska tillämpning påverkar inte fördelningen av befogenheter mellan unionen och dess medlemsstater. Detta beslut bör inte tolkas som ett utnyttjande av unionens möjlighet att utöva sin externa befogenhet på de områden som omfattas av avtalet och som är föremål för delad befogenhet i den utsträckning denna befogenhet ännu inte har utövats internt av unionen.

(3)

Avtalet bör undertecknas och tillämpas provisoriskt, i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för avtalets ikraftträdande avslutas.

(4)

Det är lämpligt att fastställa det förfarande som ska följas beträffande den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när det gäller beslut av gemensamma kommittén enligt artikel 27.7 i avtalet med avseende på inkluderande av unionslagstiftning i bilaga II till avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet på unionens vägnar av avtalet om ett gemensamt luftfartsområde mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, godkänns härmed, med förbehåll för att avtalet (1) ingås.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.

Artikel 3

Avtalet ska tillämpas provisoriskt i enlighet med artikel 30.4 och 30.5, i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för avtalets ikraftträdande avslutas.

Artikel 4

Kommissionen bemyndigas att, efter samråd i tillräckligt god tid med rådet eller dess förberedande organ, enligt vad rådet beslutar, anta den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när det gäller beslut av gemensamma kommittén enligt artikel 27.7 i avtalet med avseende på ändring av bilaga II till avtalet, i den mån det handlar om inkluderande av unionslagstiftning i den bilagan, med förbehåll för eventuella nödvändiga tekniska anpassningar.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 28 juni 2021.

På rådets vägnar

M. do C. ANTUNES

Ordförande


(1)  Se sidan 17 i detta nummer av EUT.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/17


AVTAL OM ETT GEMENSAMT LUFTFARTSOMRÅDE

mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Artikel 1: Syfte

Artikel 2: Definitioner

AVDELNING I: EKONOMISKA BESTÄMMELSER

Artikel 3: Beviljande av rättigheter

Artikel 4: Trafiktillstånd och tekniskt tillstånd

Artikel 5: Vägran, återkallande, tillfälligt upphävande eller begränsning av trafiktillstånd och tekniskt tillstånd

Artikel 6: Investeringar i lufttrafikföretag

Artikel 7: Efterlevnad av lagar och andra författningar

Artikel 8: Rättvis konkurrens

Artikel 9: Kommersiella möjligheter

Artikel 10: Tullar och skatter

ARTIKEL 11: Användaravgifter

Artikel 12: Passagerarpris och fraktpris

Artikel 13: Statistik

AVDELNING II: REGLERINGSSAMARBETE

Artikel 14: Flygsäkerhet

Artikel 15: Luftfartsskydd

Artikel 16: Flygledningstjänst

ARTIKEL 17: Miljö

Artikel 18: Lufttrafikföretags skadeståndsansvar

Artikel 19: Konsumentskydd

Artikel 20: Datoriserade bokningssystem

Artikel 21: Sociala aspekter

AVDELNING III: INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22: Tolkning och genomförande

Artikel 23: Gemensamma kommittén

Artikel 24: Tvistlösning och skiljeförfarande

Artikel 25: Skyddsåtgärder

Artikel 26: Förhållande till andra avtal

Artikel 27: Ändringar

Artikel 28: Uppsägning

Artikel 29: Registrering av avtalet

Artikel 30: Ikraftträdande och provisorisk tillämpning

Artikel 31: Giltiga texter

BILAGA I: Övergångsbestämmelser

BILAGA II: Regler som är tillämpliga på den civila luftfarten

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

som är parter i fördraget om Europeiska unionen och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade EU-fördragen och som är medlemsstater i Europeiska unionen, nedan kollektivt kallade EU-medlemsstaterna, eller enskilt EU-medlemsstat,

och EUROPEISKA UNIONEN,

å ena sidan,

och REPUBLIKEN ARMENIEN, nedan kallad Armenien,

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

EU-medlemsstaterna och Armenien är parter i konventionen angående internationell civil luftfart, som öppnades för undertecknande i Chicago den 7 december 1944, tillsammans med Europeiska unionen,

SOM BEAKTAR avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, som upprättades i Luxemburg den 22 april 1996,

SOM ÖNSKAR skapa ett gemensamt luftfartsområde som bygger på målet att öppna parternas luftfartsmarknader, med lika konkurrensvillkor, icke-diskriminering och iakttagande av samma regler – särskilt när det gäller flygsäkerhet, luftfartsskydd, flygledningstjänst, konkurrens, sociala aspekter och miljön,

SOM ÖNSKAR förbättra lufttrafiken och gynna ett internationellt luftfartssystem som baseras på icke-diskriminering och öppen och rättvis konkurrens mellan lufttrafikföretag på marknaden,

SOM ÖNSKAR främja sina intressen när det gäller luftfart,

SOM ERKÄNNER betydelsen av effektiva luftfartsförbindelser för att främja handel, turism, investeringar samt ekonomisk och social utveckling,

SOM ÄR ÖVERENS OM att det är lämpligt att reglerna för ett gemensamt luftfartsområde ska baseras på relevant gällande lagstiftning i Europeiska unionen som fastställs i bilaga II till det här avtalet,

SOM ERKÄNNER att fullständig efterlevnad av reglerna för det gemensamma luftfartsområdet ger parterna rätt att utnyttja alla dess fördelar, genom bland annat öppet tillträde till marknaderna och maximerad nytta för båda parternas konsumenter, industri och arbetskraft,

SOM ERKÄNNER att skapandet av ett gemensamt luftfartsområde och tillämpningen av reglerna för detta inte kan uppnås utan övergångsbestämmelser när sådana krävs, och betydelsen av väl avvägt stöd i detta avseende,

SOM ÖNSKAR tillgodose bästa möjliga flygsäkerhet och luftfartsskydd för lufttransporter och som bekräftar sin djupa oro över sådana handlingar och hot mot luftfartygens säkerhet som äventyrar säkerheten för personer och egendom, negativt inverkar på lufttransporterna och undergräver den resande allmänhetens förtroende för den civila luftfartens säkerhet,

SOM ÄR BESLUTNA att maximera de potentiella fördelarna med samarbete på lagstiftningsområdet och harmonisering av deras respektive lagar och bestämmelser på den civila luftfartens område,

SOM INSER de stora fördelar som kan uppstå genom konkurrenskraftig luftfart och en lönsam lufttransportbransch,

SOM ÖNSKAR gynna fri, rättvis och icke snedvriden konkurrens, och som inser att subventioner kan inverka negativt på konkurrensen och äventyra avtalets grundläggande mål och som inser att potentiella fördelar kanske inte uppnås om det saknas en konkurrensutsatt rättvis marknad för lufttrafikföretag med fri, rättvis och icke snedvriden konkurrens,

SOM HAR FÖR AVSIKT att bygga vidare på den grund som lagts av befintliga avtal och arrangemang mellan parterna, med målsättningen att öppna marknaderna och maximera fördelarna för konsumenter, transportföretag, lufttrafikföretag och flygplatser och deras arbetskraft, samhällen och andra som gynnas indirekt,

SOM BEKRÄFTAR vikten av att beakta miljöskyddet vid utarbetandet och genomförandet av en internationell luftfartspolitik,

SOM BEKRÄFTAR behovet av omedelbara åtgärder för att ta itu med klimatförändringen och av fortsatt samarbete för att minska utsläppen av växthusgaser inom luftfartssektorn, i enlighet med multilaterala arrangemang om denna fråga och i synnerhet relevanta instrument från Internationella civila luftfartsorganisationen (nedan kallad Icao) och Parisavtalet av den 12 december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar,

SOM BEKRÄFTAR vikten av att skydda konsumenter, inbegripet det skydd som följer av konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter, som upprättades i Montreal den 28 maj 1999, och att uppnå en lämplig konsumentskyddsnivå vad gäller luftfartstjänster och som inser behovet av ömsesidigt samarbete på detta område,

SOM ERKÄNNER att ökade kommersiella möjligheter inte får undergräva deras arbetsnormer eller arbetsrelaterade normer och som bekräftar vikten av den internationella luftfartens sociala dimension och av att beakta hur arbetskraft, sysselsättning och arbetsvillkor påverkas om marknader öppnas,

SOM NOTERAR vikten av att lufttransportbranschen får bättre åtkomst till kapital för att ytterligare utveckla lufttransporterna,

SOM ERKÄNNER de potentiella fördelarna med att tredjeländer kan ansluta sig till detta avtal,

SOM ÖNSKAR ingå ett luftfartsavtal, som komplement till konventionen angående internationell civil luftfart,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Målet för detta avtal är att mellan parterna skapa ett gemensamt luftfartsområde som ska baseras på gradvis öppnande av marknaden, liberalisering av ägande och kontroll av luftfartyg, rättvisa och lika konkurrensvillkor, icke-diskriminerande och gemensamma regler, särskilt när det gäller flygsäkerhet, luftfartsskydd, flygledningstjänst, sociala aspekter och miljön. I det här avtalet anges därför tillämpliga regler mellan parterna. Dessa regler omfattar de bestämmelser som fastställs i den lagstiftning som anges i bilaga II.

Artikel 2

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner om inget annat anges:

1.

avtal: detta avtal och dess bilagor och tillägg med ändringar.

2.

lufttransport: transport med luftfartyg av passagerare, bagage, gods och post, var för sig eller tillsammans, som erbjuds allmänheten mot ersättning eller hyra, inbegripet reguljära och icke-reguljära lufttrafiktjänster.

3.

fastställande av medborgarskap: slutsats att ett lufttrafikföretag som önskar bedriva luftfart enligt detta avtal uppfyller kraven i artikel 4 avseende ägande, kontroll i praktiken och huvudsakligt verksamhetsställe.

4.

fastställande av förmåga: slutsats att ett lufttrafikföretag som önskar bedriva lufttrafik enligt detta avtal har tillfredsställande finansiell kapacitet och adekvat kunnande om företagsledning samt är villigt att följa de lagar och bestämmelser och uppfylla de krav som styr driften av sådan trafik.

5.

behöriga myndigheter: de myndigheter eller statliga organ som ansvarar för förvaltningsfunktionerna enligt detta avtal.

6.

konventionen: konventionen angående internationell civil luftfart, öppnad för undertecknande i Chicago den 7 december 1944, som innehåller

a)

alla ändringar som har trätt i kraft enligt artikel 94 a i konventionen och som har ratificerats av både Armenien och den eller de EU-medlemsstater som berörs av det fall det är fråga om, och

b)

alla bilagor och ändringar som har antagits i enlighet med artikel 90 i konventionen, i den utsträckning de oavsett tidpunkt är i kraft för både Armenien och den eller de EU-medlemsstater som berörs av det fall det är fråga om.

7.

full kostnad: kostnaden för den tillhandahållna tjänsten med ett skäligt tillägg för administrativa kostnader.

8.

internationell lufttransport: lufttransport som passerar fler än en stats luftrum.

9.

huvudsakligt verksamhetsställe: ett lufttrafikföretags huvudkontor eller säte på territoriet i den part i vilken lufttrafikföretagets huvudsakliga finansiella funktioner och operativa ledning utövas, inbegripet styrning av fortsatt luftvärdighet.

10.

landning för andra ändamål än trafikändamål: landning för annat ändamål än att ta ombord eller släppa av passagerare, bagage, last och/eller post.

11.

passagerarpris: det pris som ska erläggas till lufttrafikföretag eller deras ombud eller andra biljettförsäljare för transport av passagerare med lufttrafik (inklusive alla andra transportslag i samband därmed) och alla villkor som gäller för de priserna, inbegripet ersättning och villkor som erbjuds resebyråer och andra mellanhänder.

12.

fraktpris: det pris som ska erläggas för transport av gods med lufttrafik (inklusive alla andra transportslag i samband därmed) och alla villkor som gäller för de priserna, inbegripet ersättning och villkor som erbjuds resebyråer och andra mellanhänder.

13.

territorium: i fråga om Armenien, Republiken Armeniens territorium, och, i fråga om Europeiska unionen och EU-medlemsstaterna, landterritorium, inre vatten och territorialhav i EU-medlemsstaterna, på vilka EU-fördragen är tillämpliga och enligt de villkor som fastställs i EU-fördragen, samt luftrummet ovanför dem.

14.

användaravgift: en avgift som lufttrafikföretag måste betala för att få tillgång till anläggningar eller tjänster avseende flygplatser, flygplatsmiljö, flygnavigering eller luftfartsskydd, inbegripet därmed förknippade anläggningar och tjänster.

15.

egenhantering: en situation där en flygplatsanvändare direkt skaffar sig en eller flera kategorier av marktjänster utan att ingå något som helst kontrakt med tredje part i syfte att tillhandahålla sådana tjänster. Enligt denna definition anses inte flygplatsanvändare som tredje man, i förhållande till varandra, om

a)

en av dem innehar majoritet i den andre, eller

b)

samma enhet innehar majoriteten i var och en av dem.

16.

femte frihetsrättigheten: den rätt eller det privilegium som beviljas av en stat (beviljande stat) för lufttrafikföretag i en annan stat (mottagande stat) att tillhandahålla internationella lufttransporttjänster mellan den beviljande statens territorium och en tredje stats territorium, på villkor att sådana tjänster inleds eller avslutas på den mottagande statens territorium.

17.

tredjeland: ett land som inte är en EU-medlemsstat eller Armenien.

AVDELNING I

EKONOMISKA BESTÄMMELSER

Artikel 3

Beviljande av rättigheter

1.   De rättigheter som anges i denna artikel omfattas av övergångsbestämmelserna i bilaga I till detta avtal.

Trafikrättigheter och flygrutter

2.   Vardera parten ska på icke-diskriminerande grund bevilja den andra parten följande rättigheter för internationella lufttransporter som bedrivs av den andra partens lufttrafikföretag:

a)

Rätt att flyga över dess territorium utan att landa.

b)

Rätt att landa inom dess territorium för andra ändamål än trafikändamål.

c)

Rätt att utföra reguljära och icke-reguljära internationella passagerarlufttransporter, kombinationstransporter och lufttransporter med enbart varor mellan punkter (1) på följande rutter:

i)

I fråga om Europeiska unionens lufttrafikföretag:

 

Punkter i Europeiska unionen – mellanliggande punkter i den europeiska grannskapspolitikens partnerländer (2), parterna i det multilaterala avtalet om inrättandet av ett europeiskt gemensamt luftfartsområde (3) eller Eftamedlemsstater (4) – punkter i Armenien – bortomliggande punkter.

ii)

I fråga om armeniska lufttrafikföretag:

 

Punkter i Armenien – mellanliggande punkter i den europeiska grannskapspolitikens partnerländer, parterna i det multilaterala avtalet om inrättandet av ett europeiskt gemensamt luftfartsområde eller Eftamedlemsstater – punkter i Europeiska unionen.

d)

Andra rättigheter enligt detta avtal.

Operativ flexibilitet

3.   Vardera partens lufttrafikföretag får välja att på alla eller vissa av sina flygningar på de rutter som anges i punkt 2

a)

trafikera flyglinjer i endera eller båda riktningarna,

b)

kombinera olika flygnummer inom ramen för en flygning med ett och samma luftfartyg,

c)

trafikera mellanliggande och bortomliggande punkter och punkter inom parternas territorium, oavsett kombination och ordningsföljd i enlighet med bestämmelserna i punkt 2,

d)

avstå från att landa på en eller flera punkter,

e)

överföra trafik mellan deras luftfartyg på en eller flera punkter (change of gauge),

f)

göra uppehåll på en eller flera punkter inom eller utanför parternas territorium,

g)

medföra passagerare eller gods i transit genom den andra partens territorium,

h)

kombinera trafik med olika ursprung på ett och samma luftfartyg, och

i)

trafikera fler än en punkt på samma flyglinje (co-terminalisation).

Den operativa flexibilitet som denna punkt medger får utövas utan begränsningar i fråga om riktning eller geografiska begränsningar, och utan inskränkning av den trafikrätt som annars följer av detta avtal, under förutsättning att

a)

Armeniens lufttrafikföretag trafikerar en punkt i Armenien,

b)

EU-lufttrafikföretag trafikerar en punkt i Europeiska unionen.

4.   Vardera parten ska låta lufttrafikföretag fastställa turtätheten och kapaciteten för de internationella lufttransporter som det erbjuder på grundval av marknadsmässiga överväganden. I överensstämmelse med denna rättighet får ingen avtalsslutande part ensidigt begränsa trafikvolym, turtäthet, tjänstens regelbundenhet, trafikens flygvägar, ursprung eller destination, eller vilken typ av luftfartyg som den andra partens lufttrafikföretag använder, utom av tekniska eller tull-, drifts-, flygledningssäkerhets-, miljö-, eller hälsorelaterade skäl eller om inte annat sägs i detta avtal.

5.   Vardera partens lufttrafikföretag får betjäna, även inom ramen för överenskommelser om gemensamma linjebeteckningar, en eller flera punkter i ett tredjeland som inte inbegrips i angivna flygvägar, förutsatt att de inte utövar femte frihetsrättigheten.

6.   Ingenting i detta avtal ska anses

a)

medföra rätt för armeniska lufttrafikföretag att i en EU-medlemsstat ta ombord passagerare, bagage, gods eller post mot ersättning med destination till en annan punkt i den EU-medlemsstaten,

b)

medföra rätt för EU-lufttrafikföretag att i Armenien ta ombord passagerare, bagage, gods eller post mot ersättning med destination till en annan punkt i Armenien.

7.   När de utövar sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal, ska parterna avhålla sig från alla typer av diskriminering mellan lufttrafikföretag från den andra parten, i synnerhet på grund av nationalitet.

8.   Utan hinder av andra bestämmelser i detta avtal har vardera parten rätt att vägra bedriva internationella lufttransporter till från eller genom ett tredjeland som denna part inte har diplomatiska förbindelser med.

Artikel 4

Trafiktillstånd och tekniskt tillstånd

1.   Vid ansökan om trafiktillstånd från ett lufttrafikföretag i en av parterna, ska den andra parten bevilja lämpliga trafiktillstånd och tekniska tillstånd med kortast möjliga handläggningstid om följande villkor är uppfyllda:

a)

I fråga om armeniska lufttrafikföretag:

i)

Lufttrafikföretaget ska ha sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Armenien och ska ha en giltig operativ licens utfärdad i enlighet med tillämplig armenisk lagstiftning,

ii)

faktisk tillsyn över lufttrafikföretaget ska utövas och upprätthållas av Armenien som utfärdat dess drifttillstånd och den behöriga myndigheten ska vara tydligt angiven, och

iii)

om inget annat fastställs i artikel 6 ska lufttrafikföretaget vara ägt, direkt eller genom majoritetsägande, och faktiskt kontrolleras av Armenien eller av armeniska medborgare, eller båda.

b)

I fråga om lufttrafikföretag från Europeiska unionen:

i)

Lufttrafikföretaget ska ha sitt huvudsakliga verksamhetsställe inom Europeiska unionens territorium och ska ha en giltig operativ licens utfärdad i enlighet med unionslagstiftning,

ii)

faktisk tillsyn över lufttrafikföretaget ska utövas och upprätthållas av den EU-medlemsstat som ansvarar för att utfärda dess drifttillstånd och den behöriga myndigheten ska vara tydligt angiven, och

iii)

om inget annat fastställs i artikel 6 ska lufttrafikföretaget vara ägt, direkt eller genom majoritetsägande, och effektivt kontrolleras av en eller flera EU-medlemsstater eller en eller flera Efta-medlemsstater eller av deras medborgare, eller båda.

c)

Artiklarna 14 och 15 uppfylls.

d)

Lufttrafikföretaget ska uppfylla de villkor som föreskrivs i de lagar och andra författningar som den part som behandlar ansökan normalt tillämpar på internationell lufttransport.

2.   Vid beviljande av trafiktillstånd eller tekniska tillstånd ska vardera parten behandla samtliga lufttrafikföretag från den andra parten på ett icke-diskriminerande sätt.

3.   När en ansökan om trafiktillstånd från ett lufttrafikföretag i en part tas emot, ska den andra parten erkänna det fastställande av lämplighet eller medborgarskap som har gjorts av den första parten när det gäller det lufttrafikföretaget, som om fastställandet hade gjorts av den egna behöriga myndigheten, och inte utreda ärendet ytterligare, om inte detta föreskrivs i andra och tredje styckena.

Om den mottagande partens behöriga myndighet efter mottagande av en ansökan om trafiktillstånd från ett lufttrafikföretag eller efter beviljande av ett sådant tillstånd, hyser tvivel på att villkoren i punkt 1 för beviljande av lämpliga trafiktillstånd eller tekniska tillstånd inte har uppfyllts, trots det fastställande som fattats av den andra parten, ska den mottagande parten genast underrätta den andra parten och ange välgrundade skäl för sitt tvivel. I detta fall får endera parten begära samråd, vilket kan inbegripa företrädare för parternas behöriga myndigheter och/eller ytterligare uppgifter som rör misstanken; en sådan begäran om samråd ska tillgodoses så snart som möjligt. Om frågan inte kan lösas får endera parten föra den vidare till den gemensamma kommitté som avses i artikel 23 (gemensamma kommittén).

Denna punkt omfattar inte erkännande av beslut i fråga om säkerhetscertifikat eller -licenser, säkerhetsarrangemang eller försäkringstäckning.

Artikel 5

Vägran, återkallande, tillfälligt upphävande eller begränsning av trafiktillstånd och tekniskt tillstånd

1.   Endera parten får vägra, återkalla, tillfälligt upphäva, införa villkor för eller begränsa trafiktillstånd eller tekniska tillstånd som har utfärdats för den andra partens lufttrafikföretag eller på annat sätt vägra, tillfälligt upphäva, införa villkor för eller begränsa den andra partens lufttrafikföretags verksamhet i följande fall:

a)

I fråga om armeniska lufttrafikföretag:

i)

Lufttrafikföretaget har inte sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Armenien eller saknar en giltig operativ licens i enlighet med tillämplig armenisk lagstiftning,

ii)

ingen effektiv tillsyn över lufttrafikföretaget utövas eller upprätthålls av Armenien, där Armenien ansvarar för utfärdande av dess drifttillstånd, eller den behöriga luftfartsmyndigheten är inte tydligt angiven, eller

iii)

om inget annat fastställs i artikel 6 ägs inte lufttrafikföretaget, vare sig direkt eller genom majoritetsägande, eller kontrolleras inte i praktiken av Armenien eller av armeniska medborgare, eller båda.

b)

I fråga om lufttrafikföretag från Europeiska unionen:

i)

Lufttrafikföretaget har inte sitt huvudsakliga verksamhetsställe inom Europeiska unionens territorium eller saknar en giltig operativ licens utfärdad i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning,

ii)

ingen effektiv tillsyn över lufttrafikföretaget utövas eller upprätthålls av den EU-medlemsstat som ansvarar för utfärdandet av dess drifttillstånd, eller den behöriga luftfartsmyndigheten är inte tydligt angiven, eller

iii)

om inget annat fastställs i artikel 6 ägs inte lufttrafikföretaget, vare sig direkt eller genom majoritetsägande, eller kontrolleras inte i praktiken av en eller flera EU-medlemsstater eller en eller flera Efta-medlemsstater eller av medborgare i dessa stater, eller båda.

c)

Artiklarna 8, 14 och 15 uppfylls inte.

d)

Lufttrafikföretaget har inte följt de lagar och andra författningar som anges i artikel 7 eller de lagar och andra författningar som den part som behandlar ansökan normalt tillämpar på internationell lufttransport.

2.   Såvida inte omedelbara åtgärder är nödvändiga för att förhindra ytterligare överträdelser av punkt 1 c eller d får den ena parten utöva sina rättigheter enligt denna artikel först efter samråd med den andra parten.

3.   Denna artikel begränsar inte parternas rätt att i enlighet med artiklarna 14 och 15 vägra, återkalla, tillfälligt upphäva, införa villkor för eller begränsa trafiktillstånd eller tekniska tillstånd som har utfärdats för den andra partens lufttrafikföretag.

Artikel 6

Investeringar i lufttrafikföretag

1.   Trots vad som sägs i artiklarna 4 och 5, och efter verifiering genomförd av den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 23.8, av att bägge parterna eller deras medborgare, i enlighet med deras respektive lagar, får förvärva majoritetsägande i eller faktisk kontroll över en av den andra partens lufttrafikföretag, får parterna tillåta att EU-medlemsstater eller deras medborgare har majoritetsägande i eller faktisk kontroll över ett armeniskt lufttrafikföretag, eller att Armenien eller dess medborgare har majoritetsägande i och/eller faktisk kontroll över ett EU-lufttrafikföretag i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska investeringar i lufttrafikföretag genom parterna eller deras medborgare godkännas individuellt genom ett förhandsbeslut som antas av den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 23.2.

I det beslutet ska de villkor som är förknippade med bedrivandet av den överenskomna trafiken enligt detta avtal och med trafiken mellan tredjeländer och parterna anges. Artikel 23.11 ska inte gälla för det beslutet.

Artikel 7

Efterlevnad av lagar och andra författningar

1.   En parts lagar och andra författningar som är tillämpliga avseende inresa till, flygning inom eller utresa från det egna territoriet med luftfartyg som utför internationell lufttransport, ska tillämpas på den andra partens luftfartyg och iakttas av sådana.

2.   En parts lufttrafikföretags passagerare, besättning eller gods ska vid inresa till, flygning inom, eller utresa från eller under uppehåll inom den andra partens territorium, personligen eller genom ombud, efterleva de lagar och andra författningar som inom det territoriet gäller för passagerares, besättnings, bagages, gods eller posts inresa till eller utresa från det territoriet med luftfartyg (inbegripet bestämmelser om inresa, tullbehandling, immigration, pass, tull, karantän och post).

3.   Parterna ska inom sina respektive territorier tillåta att den andra partens lufttrafikföretag vidtar åtgärder för att säkerställa att endast personer med resehandlingar som är nödvändiga för inresa i eller transit genom den andra partens territorium befordras.

Artikel 8

Rättvis konkurrens

1.   Parterna bekräftar att de har som gemensamt mål att skapa en rättvis och konkurrensutsatt miljö och rättvisa och jämlika möjligheter för bägge parters företag som bedriver luftfart att konkurrera om driften av de överenskomna tjänsterna på de angivna rutterna. Parterna ska därför vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att detta mål uppfylls fullt ut.

2.   Parterna hävdar att fri, rättvis och icke-snedvriden konkurrens är viktig för att främja avtalets mål och noterar att förekomsten av omfattande konkurrenslagstiftning och en oberoende konkurrensmyndighet samt en robust och effektiv tillämpning av parternas respektive konkurrenslagstiftning är viktiga för ett effektivt tillhandahållande av lufttransporttjänster. Vardera partens konkurrenslagstiftning som rör de områden som omfattas av denna artikel, med förekommande ändringar, ska tillämpas på lufttrafikföretagens verksamhet inom respektive parts jurisdiktion. Parterna delar målen om förenlighet och konvergens i fråga om konkurrenslagstiftningen och dess effektiva tillämpning. De kommer att bedriva lämpligt och relevant samarbete om effektiv tillämpning av konkurrenslagstiftningen, till exempel genom att tillåta att deras respektive företag och medborgare, i enlighet med parternas respektive regler och rättspraxis, får yppa information som är av vikt för den andra partens konkurrensmyndighets åtgärder i fråga om konkurrenslagstiftningen.

3.   Inget i detta avtal ska på något sätt påverka, begränsa eller äventyra någondera partens (och Europeiska kommissionens) relevanta konkurrensmyndigheters eller domstolars myndighetsutövande eller befogenheter, och alla ärenden som rör kontroll av efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen ska även i fortsättningen falla under dessa myndigheters och domstolars exklusiva befogenhet. Åtgärder som vidtas enligt denna artikel av en part ska därför inte påverka eventuella åtgärder som vidtas av dessa myndigheter och domstolar.

4.   Åtgärder som vidtas i enlighet med den här artikeln ska omfattas av parternas exklusiva ansvar och ska endast rikta sig mot den andra parten eller de företag som tillhandahåller lufttransporttjänster till/från parterna. Sådana åtgärder ska inte omfattas av det förfarande för tvistlösning som anges i artikel 24.

5.   Vardera parten ska undanröja alla former av diskriminering eller orättvis praxis som negativt skulle påverka de rättvisa och jämlika möjligheterna för företagen som är inblandade i den andra partens lufttransporttjänster att konkurrera i fråga om att tillhandahålla lufttransporttjänster.

6.   Ingen part ska tillhandahålla eller tillåta offentliga subventioner eller offentligt stöd till något företag om dessa subventioner eller detta stöd på ett påtagligt och negativt sätt skulle påverka de rättvisa och jämlika möjligheterna för den andra partens företag att konkurrera i fråga om att tillhandahålla lufttransporttjänster. Sådana offentliga subventioner eller sådant offentligt stöd kan omfatta, men är inte begränsat till, korssubventionering, täckande av driftunderskott, kapitaltillskott, bidrag, garantier, lån eller garantier på förmånliga villkor, konkursskydd, utebliven indrivning av fordringar, gynnande genom avkall på normal avkastning på investerade allmänna medel, skattelättnader eller skatteundantag, ersättning för ekonomiska ålägganden från myndigheter, och icke-diskriminerande och icke-kommersiell tillgång till anläggningar och tjänster avseende flygnavigering eller flygplatser, bränsle, marktjänster, säkerhet, datoriserade bokningssystem, tilldelning av ankomst- och avgångstider eller andra närliggande anläggningar och tjänster som är nödvändiga för bedrivande av lufttrafik.

7.   Om en part ger ett företag offentliga subventioner eller offentligt stöd, ska parten på lämpligt sätt säkerställa insyn i åtgärden, till exempel genom att kräva att företaget tydligt och separat i sina räkenskaper redovisar subventionerna eller stödet.

8.   Vardera parten ska på begäran av den andra parten inom en rimlig tidsrymd förse denne med finansiella rapporter som rör de enheter som lyder under den första partens jurisdiktion, samt all annan sådan information som den andra parten rimligen kan begära för att säkerställa att bestämmelserna i denna artikel efterlevs. Detta kan omfatta detaljerad information om subventioner eller stöd. Sådan information kan bli föremål för konfidentiell behandling av den part som begär tillgång till informationen.

9.   Utan att det påverkar någon åtgärd som vidtagits av relevant konkurrensmyndighet eller domstol för kontroll av efterlevnaden av de regler som avses i punkterna 5 och 6,

a)

kan en part, som anser att ett företag diskrimineras eller är utsatt för orättvis praxis i den mening som avses i punkt 5 eller 6 och detta kan underbyggas, lämna in skriftliga synpunkter till den andra parten. Efter att ha informerat den andra parten, kan en part kontakta statliga organ på den andra partens territorium, inbegripet på central, regional och lokal nivå, för att diskutera frågor rörande denna artikel. En part får också begära samråd med den andra parten om den aktuella frågan i syfte att komma fram till en lösning. Sådana samråd ska inledas inom 30 dagar efter det att begäran om samråd mottogs. Under tiden ska parterna utbyta information som är tillräcklig för att möjliggöra en fullständig undersökning av de farhågor som en av parterna gett uttryck för.

b)

Om parterna inte uppnår en överenskommelse om ärendet genom samråd inom 30 dagar från samrådens början eller om samråden inte inleds inom 30 dagar från och med mottagandet av begäran om en påstådd överträdelse av punkt 5 eller 6, ska den part som begärde samråd ha rätt att tillfälligt upphäva den andra partens berörda företags utövande av de rättigheter som anges i detta avtal genom att vägra, återkalla eller tillfälligt upphäva trafiktillståndet/tillståndet, eller införa sådana villkor som den anser nödvändiga för att utöva sådana rättigheter, införa avgifter eller vidta andra åtgärder. Alla åtgärder som vidtas enligt denna punkt ska vara relevanta, proportionerliga och begränsade i omfattning och varaktighet till vad som är absolut nödvändigt.

10.   Vardera parten ska tillämpa antitrustlagstiftning i enlighet med punkt 2 och förbjuda företag att

a)

tillsammans med ett annat företag ingå avtal, fatta beslut eller ägna sig åt samordnade förfaranden som kan påverka lufttransporttjänster till/från den parten och som har som mål eller får som resultat att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids; detta förbud får förklaras icke-tillämpligt om sådana avtal, sådana beslut eller sådana förfaranden bidrar till att förbättra tillverkningen eller distributionen av tjänster eller till att gynna teknisk eller ekonomisk utveckling, samtidigt som konsumenterna får en rimlig andel av de uppkomna fördelarna, och om de inte i) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål, ii) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av tjänsterna i fråga, och

b)

missbruka en dominerande position på ett sätt som kan påverka lufttransporttjänster till/från den parten.

11.   Vardera parten ska anförtro kontrollen av efterlevnaden av de antitrustregler som avses i punkt 10 endast till sina relevanta och oberoende konkurrensmyndigheter eller domstolar.

12.   Utan att det påverkar åtgärder som vidtagits av den relevanta konkurrensmyndigheten eller domstolen i fråga om kontrollen av efterlevnaden av de regler som avses i punkt 10, kan en part som anser att ett företag lider skada av en påstådd överträdelse av punkt 10 och detta kan underbyggas, lämna in skriftliga synpunkter till den andra parten. Efter att ha informerat den andra parten, kan en part kontakta statliga organ på den andra partens territorium, inbegripet på central, regional och lokal nivå, för att diskutera frågor rörande denna artikel. En part får också begära samråd med den andra parten om den aktuella frågan i syfte att komma fram till en lösning. Sådana samråd ska inledas inom 30 dagar efter det att begäran om samråd mottogs. Under tiden ska parterna utbyta information som är tillräcklig för att möjliggöra en fullständig undersökning av de farhågor som en av parterna gett uttryck för.

13.   Om parterna inte uppnår en överenskommelse om ärendet genom samråd inom 30 dagar från samrådens början eller om samråden inte inleds inom 30 dagar från och med mottagandet av begäran om en påstådd överträdelse av punkt 10, och under förutsättning att den relevanta konkurrensmyndigheten eller domstolen fastställt en överträdelse av antitrustreglerna, ska den part som begärde samråd ha rätt att tillfälligt upphäva den andra partens berörda företags utövande av de rättigheter som anges i detta avtal genom att vägra, återkalla eller tillfälligt upphäva trafiktillståndet/tillståndet, eller införa sådana villkor som den anser nödvändiga för att utöva sådana rättigheter, införa avgifter eller vidta andra åtgärder. Alla åtgärder som vidtas enligt denna punkt ska vara relevanta, proportionerliga och begränsade i omfattning och varaktighet till vad som är absolut nödvändigt.

Artikel 9

Kommersiella möjligheter

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del A i bilaga II.

2.   Parterna är överens om att hinder för kommersiella aktörers affärsverksamhet skulle stå i vägen för de fördelar som kan uppnås med detta avtal. Parterna ska därför faktiskt och ömsesidigt sträva efter att undanröja hinder för båda parternas kommersiella aktörers affärsverksamhet där sådana hinder kan stå i vägen för affärer, leda till snedvridning av konkurrensen eller påverka möjligheterna att konkurrera på lika villkor.

3.   De bägge parternas lufttrafikföretag ska inte vara tvungna att ha en lokal sponsor.

4.   Den gemensamma kommittén ska utarbeta ett förfarande för samarbete i frågor som rör affärsverksamhet och kommersiella möjligheter. Den ska också övervaka framstegen med att konkret undanröja hindren för kommersiella operatörers affärsverksamhet och regelbundet se över utvecklingen, bland annat i fråga om lagstiftning och rättsliga ändringar. Enligt artikel 23 får en part begära ett sammanträde i gemensamma kommittén för att diskutera frågor som rör tillämpningen av den här artikeln.

5.   Vardera partens lufttrafikföretag ska ha rätt att fritt etablera kontor och anläggningar på den andra partens territorium när sådana kontor och anläggningar behövs för tillhandahållande av lufttransporter och för marknadsföring och försäljning av lufttransporter och därmed förknippad verksamhet, däribland rätten att sälja och utfärda biljetter eller flygfraktsedlar av alla slag, både sina egna och andra lufttrafikföretags biljetter eller flygfraktsedlar.

6.   Vardera partens lufttrafikföretag ska ha rätt att på den andra partens territorium ta in och hålla personal för ledning, försäljning och drift, teknisk personal och annan specialistpersonal som behövs för tillhandahållande av lufttransporter, under förutsättning att det sker i enlighet med den andra partens lagar och andra författningar om inresa, uppehåll och anställning. Båda parter ska vid behov underlätta och expediera beviljandet av arbetstillstånd för kontorspersonal enligt denna punkt, inbegripet tillfälligt anställd personal vars verksamhet inte överskrider 90 dagar, i enlighet med gällande lagar och andra författningar.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska alla lufttrafikföretag ha rätt att i fråga om marktjänster på den andra partens territorium

a)

utföra sina egna marktjänster (self-handling), eller

b)

välja fritt bland konkurrerande leverantörer, inklusive andra lufttrafikföretag, som tillhandahåller kompletta eller andra marktjänster, under förutsättning att leverantörerna har tillträde till marknaden enligt vardera partens lagar och andra författningar, och att det finns sådana leverantörer på marknaden.

De rättigheter som anges i första stycket a och b får begränsas endast om det motiveras av att utrymmes- eller kapacitetstillgången i det särskilda fallet är begränsad av hänsyn till flygplatsens säkerhet. Om sådana begränsningar begränsar, hindrar eller utesluter att lufttrafikföretaget utför sin egen marktjänst (self-handling), och det i praktiken inte råder konkurrens mellan marktjänstleverantörerna, ska den relevanta parten säkerställa att alla sådana tjänster är tillgängliga för alla lufttrafikföretag på lika villkor och i tillräcklig utsträckning. Tjänsterna ska prissättas enligt relevanta, objektiva, öppna och icke-diskriminerande kriterier.

8.   Varje leverantör av marktjänster, oavsett om det rör sig om ett lufttrafikföretag eller inte, ska när det gäller marktjänster på den andra partens territorium ha rätt att tillhandahålla marktjänster för lufttrafikföretag som är verksamma vid samma flygplats, om detta är tillåtet enligt tillämpliga lagar och andra författningar och förenligt med dessa.

9.   Vardera parten ska säkerställa att de förfaranden, riktlinjer och bestämmelser som gäller för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid flygplatser på dess territorium tillämpas på ett oberoende, öppet, effektivt och icke-diskriminerande sätt i rätt tid.

10.   Anmälan av driftsplaner, program eller tidtabeller för lufttrafik som bedrivs enligt detta avtal får krävas av en part i informationssyfte enbart i syfte att kunna verifiera att de rättigheter som beviljats enligt detta avtal respekteras. Om en part begär en sådan anmälan, ska den minimera den administrativa bördan i fråga om krav och förfaranden för anmälan för den andra partens lufttrafikföretag och mellanhänder på lufttransportområdet.

11.   Vardera partens lufttrafikföretag får inom den andra partens territorium ägna sig åt försäljning av lufttransporttjänster och därmed förknippade tjänster, direkt eller, om lufttrafikföretaget så önskar, genom försäljningsombud eller andra mellanhänder som utsetts av lufttrafikföretaget eller via internet eller andra tillgängliga kanaler. Varje lufttrafikföretag ska ha rätt att sälja sådana lufttransporttjänster och därmed förknippade tjänster, och vem som helst ska ha rätt att köpa sådana lufttransporttjänster och därmed förknippade tjänster i lokal eller fritt konvertibel valuta.

12.   Det ska vara tillåtet för vardera partens lufttrafikföretag att betala lokala utgifter, inbegripet bränslekostnader och flygplatsavgifter, på den andra partens territorium i lokal valuta. Vardera parten ska tillåta att den andra partens lufttrafikföretag, om dessa så önskar, betalar sådana omkostnader på den andra partens territorium i fritt konvertibla valutor till marknadsmässig växelkurs.

13.   Varje lufttrafikföretag ska ha rätt att på begäran närsomhelst och på vilket sätt som helst konvertera lokala intäkter till fritt konvertibla valutor och överföra dem från den andra partens territorium till ett land som lufttrafikföretaget väljer. Konvertering och överföring ska vara tillåten utan dröjsmål och utan inskränkning eller beskattning, till marknadsmässig växelkurs för löpande transaktioner och överföringar som gäller den dag då lufttrafikföretaget lämnade in en första begäran om överföring och ska vara befriad från avgifter, med undantag av de avgifter som bankerna normalt tar ut för sådana konverteringar och överföringar.

14.   Vid bedrivande eller erbjudande av tjänster enligt detta avtal får båda parternas lufttrafikföretag ingå avtal om samverkande marknadsföring, t.ex. avtal om reserverat utrymme på luftfartyg och om gemensamma linjebeteckningar, med

a)

den andra partens lufttrafikföretag,

b)

tredjeländers lufttrafikföretag, och

c)

tillhandahållare av yttransporter (land- eller sjötransport), oavsett land,

under förutsättning att i) det lufttrafikföretag som utför flygningen har de trafikrättigheter som krävs, ii) de säljande lufttrafikföretagen har de underliggande trafikrättigheterna för en flygrutt och iii) avtalet uppfyller de krav rörande säkerhet och konkurrens som normalt gäller för sådana avtal.

15.   När det gäller försåld passagerartransport som innefattar avtal om samverkande marknadsföring, ska köparen på försäljningsstället eller under alla omständigheter vid incheckning, eller före ombordstigning i fall där ingen incheckning krävs för ett anslutningsflyg, informeras om vilket transportföretag som kommer att stå för varje del av tjänsten.

16.   När det gäller passagerartransporter ska yttransportföretag inte omfattas av de lagar och andra författningar som reglerar lufttransporterna enbart av det skälet att yttransporterna erbjuds av ett lufttrafikföretag i det företagets eget namn.

17.   Utan hinder av någon bestämmelse i detta avtal ska båda parters lufttrafik- och fraktföretag tillåtas att i samband med internationell lufttransport utan inskränkningar välja land- och yttransportsätt för godstransport till och från punkter inom parternas territorier eller i tredjeländer, inbegripet transport till och från samtliga internationellt erkända flygplatser som har tullkontor och inbegripet eventuella rättigheter enligt tillämpliga lagar och andra författningar att transportera gods som inte har förtullats eller hänförts till något tullförfarande. Sådant gods ska, oavsett om det fraktas med yt- eller lufttransport, ha tillträde till flygplatsens tullkontor för tullbehandling. Lufttrafikföretag får utföra sina egna yttransporter eller ingå avtal om sådana med andra yttransportföretag, inbegripet yttransporter som utförs av andra lufttrafik- och flygfraktföretag. Sådana intermodala frakttjänster får erbjudas till ett enda pris för hela transporten, inbegripet yt- eller lufttransport, förutsatt att befraktarna inte vilseleds i fråga om förhållandena kring sådana transporter.

18.   Vardera partens lufttrafikföretag får ingå avtal om franchising eller varumärken med företag, inbegripet någondera partens eller tredjeländers luftföretag, under förutsättning att lufttrafikföretagen har de tillstånd som krävs och uppfyller villkoren i de lagar och förordningar som parterna normalt tillämpar på sådana avtal, särskilt de som kräver att namnet på det lufttrafikföretag som bedriver lufttrafiken offentliggörs.

19.   Vardera partens lufttrafikföretag får ingå avtal om tillhandahållande av luftfartyg med eller utan besättning för internationell lufttransport med

a)

den andra partens lufttrafikföretag, och

b)

tredjeländers lufttrafikföretag,

under förutsättning att alla som deltar i sådana avtal har rätt behörighet och uppfyller villkoren i de lagar och andra författningar som parterna tillämpar på sådana avtal. Parterna får inte begära att det lufttrafikföretag som tillhandahåller luftfartyget ska ha trafikrättigheter enligt detta avtal för de rutter som luftfartyget ska trafikera. Parterna får kräva att dessa avtal ska godkännas av deras behöriga myndigheter. Om en part kräver ett sådant godkännande, ska den minimera lufttrafikföretagens administrativa bördor i fråga om godkännandeförfaranden.

Artikel 10

Tullar och skatter

1.   När luftfartyg som används för internationell lufttransport av den ena partens lufttrafikföretag kommer till den andra partens territorium ska luftfartyget på ömsesidig basis vara befriat från importrestriktioner, skatt på egendom och kapital, tullar, punktskatter och liknande avgifter; detta gäller även luftfartygets sedvanliga utrustning, bränsle, smörjmedel, teknisk förbrukningsmateriel, markutrustning, reservdelar (inbegripet motorer), luftfartygsförråd (inbegripet artiklar som livsmedel, drycker och sprit, tobak och andra varor avsedda att säljas till eller förbrukas av passagerare i begränsade kvantiteter under flygningen) och annat som är avsett för eller enbart används i samband med drift eller underhåll av luftfartyg som används för internationell lufttransport, under förutsättning att utrustningen och förråden förvaras ombord på luftfartyget, som

a)

tas ut av nationella eller lokala myndigheter eller av Europeiska unionen, och

b)

inte baseras på den tillhandahållna tjänstens kostnad.

2.   Även följande ska på ömsesidig grund vara befriat från de skatter, tullar och avgifter som avses i punkt 1, utom avgifter som baseras på den tillhandahållna tjänstens kostnad:

a)

Luftfartygsförråd som införs till eller tillhandahålls inom en parts territorium och tas ombord i skälig mängd för användning vid utresan ombord på ett luftfartyg i internationell lufttransport tillhörande ett av den andra partens lufttrafikföretag, även när dessa förråd ska användas under en del av flygningen som går över nämnda territorium.

b)

Markutrustning och reservdelar (inbegripet motorer) som införs till en parts territorium för underhåll eller reparation av ett luftfartyg som tillhör den andra partens lufttrafikföretag och som används för internationell lufttransport.

c)

Bränsle, smörjmedel och teknisk förbrukningsmateriel som införs till eller tillhandahålls inom en parts territorium för användning ombord på ett luftfartyg i internationell lufttransport tillhörande ett av den andra partens lufttrafikföretag, även när dessa förråd ska användas under en del av flygningen som går över nämnda territorium.

d)

Trycksaker, i enlighet med vardera partens tullagstiftning, som införs på eller tillhandahålls inom en parts territorium och tas ombord för användning vid utresan ombord på ett luftfartyg i internationell lufttransport tillhörande den andra partens lufttrafikföretag, även när dessa förråd ska användas under en del av flygningen som går över den parts territorium där de har tagits ombord.

3.   Ingenting i detta avtal ska hindra en part från att ta ut tullar, skatter eller avgifter på flygbränsle som på icke-diskriminerande grund tillhandahålls på dess territorium och är avsett för ett luftfartyg som tillhör ett lufttrafikföretag som bedriver trafik mellan två punkter inom dess territorium.

4.   Sedvanlig ombordutrustning samt den materiel, de reservdelar och de förnödenheter som avses i punkterna 1 och 2 och normalt hålls ombord på luftfartyg som en parts lufttrafikföretag använder, får lastas av på den andra partens territorium endast efter godkännande av denna parts tullmyndigheter och får ställas under dessa myndigheters övervakning eller kontroll till dess att de återexporteras eller på annat sätt avlägsnas i enlighet med tullbestämmelserna.

5.   Befrielse enligt denna artikel ska också gälla om den ena partens lufttrafikföretag, med ett lufttrafikföretag som åtnjuter sådan befrielse från den andra parten, ingår avtal om att inom den andra partens territorium låna eller överföra utrustning eller förråd enligt punkterna 1 och 2.

6.   Ingenting i detta avtal ska hindra en part från att ta ut tullar, skatter eller avgifter på varor som inte är avsedda för konsumtion ombord, men som säljs till passagerare ombord på en luftfartstrafiksträcka mellan två punkter inom partens territorium vid vilka av- och påstigning är tillåten.

7.   Bagage och last i direkt transitering över den ena partens territorium ska vara befriat från skatter, tullar och avgifter där dessa inte baseras på den tillhandahållna tjänstens kostnad.

8.   Det får krävas att utrustning och förråd enligt punkterna 1 och 2 ska stå under behöriga myndigheters övervakning eller kontroll.

9.   Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka området mervärdesskatt.

10.   Detta avtal påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de respektive konventionerna mellan EU-medlemsstater och Armenien för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och kapital.

Artikel 11

Användaravgifter

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del A i bilaga II.

2.   Vardera parten ska säkerställa att de användaravgifter som dess behöriga myndigheter eller organ får ta ut av den andra avtalsslutande partens lufttrafikföretag för användningen av flygtrafik- och flygkontrolltjänster är kostnadsbaserade och icke-diskriminerande. Villkoren för sådana användaravgifter för den andra partens lufttrafikföretag ska under alla omständigheter vara minst lika förmånliga som de förmånligaste villkor som gäller för något annat lufttrafikföretag.

3.   Vardera parten ska säkerställa att de användaravgifter som dess behöriga myndigheter eller organ får ta ut av den andra partens lufttrafikföretag för utnyttjande av flygplats, luftfartsskydd och därmed förknippade anläggningar och tjänster, med undantag av de avgifter som tas ut i fråga om de tjänster som beskrivs i artikel 9.7, inte är orättfärdigt diskriminerande, inte diskriminerar på grundval av nationalitet och är rättvist fördelade bland användarkategorierna. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.1, ska sådana användaravgifter avspegla men inte överstiga den behöriga myndighetens eller organets fulla kostnad för tillhandahållandet av lämpliga anläggningar och tjänster avseende flygplatser och luftfartsskydd vid flygplatsen eller flygplatserna där ett gemensamt avgiftssystem tillämpas. Sådan användaravgifter får inbegripa en skälig avkastning på tillgångarna efter avskrivning. Avgiftsbelagda anläggningar och tjänster ska tillhandahållas på en effektiv och ekonomisk grundval. Villkoren för sådana användaravgifter för den andra partens lufttrafikföretag ska under alla omständigheter vara minst lika förmånliga som de förmånligaste villkor som gäller för något annat lufttrafikföretag vid den tidpunkt då avgifterna tillämpas.

4.   Vardera parten ska begära att de behöriga myndigheter eller organ på dess territorium som tar ut avgifterna och de lufttrafikföretag som utnyttjar tjänsterna och anläggningarna ska samråda och utbyta den information som kan behövas för en noggrann bedömning av huruvida användaravgifterna är skäliga i enlighet med principerna i punkterna 2 och 3. Vardera parten ska säkerställa att de myndigheter eller organ som tar ut avgifterna i skälig tid i förväg underrättar användarna om varje förslag till ändring av användaravgifterna, så att användarna får möjlighet att lämna synpunkter innan ändringarna görs.

Artikel 12

Passagerarpris och fraktpris

1.   Vardera parten ska tillåta att parternas lufttrafikföretag fritt sätter passagerarpriser och fraktpriser grundat på fri och rättvis konkurrens.

2.   Vardera parten får på icke-diskriminerande grundval kräva att bägge parters lufttrafikföretag på förenklad grund och enbart i informationssyfte underrättar dess behöriga myndigheter om passagerarpriser och fraktpriser som erbjuds för tjänster som utgår från dess territorium. Man får kräva att sådan underrättelse från lufttrafikföretagens sida ska ske tidigast vid tidpunkten för det första erbjudandet om passagerarpriser och fraktpriser.

3.   Diskussioner mellan de behöriga myndigheterna får ske om ämnen som inbegriper kraven och metoderna för underrättelse om passagerarpriser och fraktpriser, och passagerarpriser och fraktpriser som kan vara orättvisa, orimliga, diskriminerande eller subventionerade.

Artikel 13

Statistik

1.   Vardera parten ska förse varandra med tillgänglig statistik om lufttransport inom ramen för detta avtal, som krävs enligt deras nationella lagar och författningar, på ett icke-diskriminerande sätt och som rimligtvis kan krävas.

2.   Parterna ska samarbeta, även inom den gemensamma kommittén, för att underlätta utbytet av statistisk information parterna emellan i syfte att övervaka lufttransporternas utveckling inom ramen för detta avtal.

AVDELNING II

REGLERINGSSAMARBETE

Artikel 14

Flygsäkerhet

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II.

2.   I syfte att säkerställa att parterna tillämpar bestämmelserna i den här artikeln och lagstadgade krav och normer som avses i punkt 1, ska Armenien involveras i Europeiska byrån för luftfartssäkerhet som observatör från och med dagen för detta avtals ikraftträdande.

Armeniens övergång till uppfyllelse av de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II ska omfattas av övervakning och periodiska bedömningar från Europeiska unionens sida i samarbete med Armenien.

När Armenien anser att landet uppfyller de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II, ska Armenien meddela Europeiska unionen att en utvärdering bör göras.

När Armenien helt och hållet uppfyller de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II, ska gemensamma kommittén fastställa exakt status och exakta villkor för Armeniens deltagande i Europeiska byrån för luftfartssäkerhet och för dess observatörsstatus.

3.   Parterna ska säkerställa att de luftfartyg som är registrerade i en part och som misstänks inte uppfylla internationella normer för flygsäkerhet enligt konventionen och som landar på flygplatser som är öppna för internationell trafik på den andra partens territorium, omfattas av rampinspektioner utförda av den andra partens behöriga myndigheter, ombord på och kring luftfartyget, för kontroll av giltigheten hos luftfartygets och besättningens handlingar samt av luftfartygets och utrustningens synliga skick.

4.   Parternas behöriga myndigheter kan när som helst begära samråd rörande den andra partens upprätthållande av säkerhetsnormerna.

5.   En parts behöriga myndigheter ska vidta alla lämpliga och omedelbara åtgärder om de konstaterar att

a)

ett luftfartyg, en produkt eller ett arbetsmoment inte uppfyller de miniminormer som fastställs i konventionen eller de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II, beroende på vad som gäller i det specifika fallet,

b)

det finns allvarliga tvivel på att ett luftfartyg eller driften av ett luftfartyg uppfyller de miniminormer som fastställs i konventionen eller de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II, beroende på vad som gäller i det specifika fallet, eller

c)

det finns allvarlig misstanke om att det finns brister i upprätthållandet och förvaltningen av miniminormerna som fastställs i konventionen eller de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del B i bilaga II, beroende på vad som gäller i det specifika fallet.

6.   När en part vidtar åtgärder enligt punkt 5 ska den omedelbart underrätta den andra parten och ange skälen till att den vidtar dessa åtgärder.

7.   Alla åtgärder som vidtas av en part i enlighet med punkt 5 ska avbrytas då skälet för att vidta åtgärderna försvunnit.

Artikel 15

Luftfartsskydd

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för luftfartsskydd som anges i del C i bilaga II.

2.   Armenien kan bli föremål för en inspektion utförd av Europeiska kommissionen i enlighet med relevant EU-lagstiftning om luftfartsskydd som anges i del C i bilaga II. Parterna ska inrätta den mekanism som krävs för utbyte av information om resultaten av sådana säkerhetsinspektioner.

3.   Med tanke på att skyddet av civila luftfartyg, deras passagerare och besättning är en grundläggande förutsättning för driften av internationell lufttrafik, bekräftar parterna sina inbördes skyldigheter att skydda den civila luftfarten mot olaglig inblandning, och särskilt sina skyldigheter enligt Chicagokonventionen, konventionen om brott och vissa andra handlingar begångna ombord på luftfartyg, undertecknad i Tokyo den 14 september 1963, konventionen för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg, undertecknad i Haag den 16 december 1970, konventionen för bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet, undertecknad i Montreal den 23 september 1971, protokollet för bekämpande av våldsbrott på flygplatser som används för civil luftfart i internationell trafik, undertecknat i Montreal den 24 februari 1988, samt konventionen om märkning av plastiska sprängämnen i detekteringssyfte, undertecknad i Montreal den 1 mars 1991, i den mån båda avtalsparter är parter i dessa konventioner, såväl som andra konventioner och protokoll rörande civilt luftfartsskydd som parterna omfattas av.

4.   Parterna ska på begäran ge varandra all hjälp som är nödvändig för att förhindra olaga besittningstagande av civila luftfartyg och andra olagliga handlingar som riktar sig mot säkerheten för sådana luftfartyg, deras passagerare och besättning, flygplatser och flygnavigeringsanläggningar samt alla andra hot mot den civila luftfartens säkerhet.

5.   Om det inte anges i de lagstadgade krav och normer för luftfartsskydd som anges i del C i bilaga II, ska parterna i sina inbördes relationer agera i enlighet med internationella standarder för luftfartsskydd och lämplig rekommenderad praxis som Icao fastställt. Båda parter ska ålägga dem som bedriver luftfart med luftfartyg registrerade i partens land eller som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller varaktiga hemvist inom dess territorium, samt dem som driver flygplatser där, att följa dessa luftfartsskyddsbestämmelser.

6.   Vardera parten ska säkerställa att verkningsfulla åtgärder vidtas inom deras respektive territorium för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar som inbegriper, men inte är begränsade till, säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage, säkerhetskontroll av lastrumsbagage, säkerhetskontroll av personer som inte är passagerare, även besättning, och medförda föremål, säkerhetskontroll av frakt och post samt säkerhetsåtgärder avseende förnödenheter ombord och tillträdeskontroll för flygsidan och behörighetsområden. Åtgärderna ska anpassas om hoten mot den civila luftfartens säkerhet ökar. Vardera är överens om att deras lufttrafikföretag kan åläggas att på den andra partens begäran iaktta de luftfartsskyddsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 5, och andra skyddsbestämmelser som den parten kräver, vid inresa till, avresa från eller under uppehåll inom den andra partens territorium.

7.   En part får, med full hänsyn till och respekt för båda parters suveränitet, anta skyddsåtgärder för inresa till sitt territorium, samt nödåtgärder för att möta ett specifikt säkerhetshot; dessa bör ofördröjligen delges den andra parten. Vardera parten ska också, om den andra parten begär rimliga särskilda skyddsåtgärder, vidta sådana åtgärder, och den första parten ska beakta de skyddsåtgärder som redan tillämpas av den andra parten och eventuella åsikter som den parten framför. Parterna erkänner emellertid att ingenting i denna artikel begränsar respektive parts rätt att vägra luftfartyg tillträde till sitt territorium om parten bedömer att luftfartyget är ett hot mot dess säkerhet. Förutom om det vid nödfall inte finns någon rimlig möjlighet till detta, ska Vardera parten i förväg underrätta den andra parten om alla särskilda skyddsåtgärder som parten avser att införa och som skulle kunna ha väsentlig finansiell eller driftmässig inverkan på de lufttransporttjänster som tillhandahålls enligt detta avtal. Vardera parten får begära ett möte med den gemensamma kommittén för att diskutera sådana skyddsåtgärder, i enlighet med artikel 23.

8.   När det inträffar en incident eller föreligger hot om en incident som innebär olagligt besittningstagande av ett luftfartyg eller andra olagliga handlingar riktade mot luftfartygens säkerhet, deras passagerare eller besättning, flygplatser eller flygnavigeringsanläggningar, ska parterna hjälpa varandra genom att underlätta kommunikationen och vidta andra lämpliga åtgärder för att snabbt och säkert undanröja incidenten eller hotet.

9.   Vardera parten ska vidta alla åtgärder den finner rimliga för att säkerställa att ett luftfartyg som utsätts för olaga besittningstagande eller andra olagliga handlingar och som befinner sig på marken inom dess territorium hålls kvar på marken, utom om luftfartyget måste lyfta på grund av den tvingande skyldigheten att skydda människors liv. Sådana åtgärder ska alltid, om det är praktiskt möjligt, vidtas på grundval av ömsesidigt samråd.

10.   Om en part har rimliga skäl att tro att den andra parten inte följer luftfartsskyddsbestämmelserna i denna artikel, ska den parten begära omedelbart samråd med den andra parten. Sådana samråd ska påbörjas inom 30 dagar från mottagandet av en sådan begäran.

11.   Om ingen tillfredsställande överenskommelse har nåtts inom 30 dagar från dagen för sådana samråd eller en längre period som parterna kommit överens om får, utan att detta påverkar artikel 5, trafiktillstånd utfärdade för den andra partens lufttrafikföretag hållas inne, återkallas, begränsas eller förses med villkor.

12.   Om ett omedelbart och oförutsett hot kräver det, får en part vidta omedelbara interimsåtgärder.

13.   Alla åtgärder som vidtas enligt punkt 11 ska avbrytas så snart den andra parten följer bestämmelserna i den här artikeln.

Artikel 16

Flygledningstjänst

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del D i bilaga II, och, om det inte anges i EU:s regelverk, minst med relevanta Icao-normer och rekommenderad praxis enligt de villkor som anges i denna artikel.

2.   Parterna ska samarbeta på inom området flygledningstjänst, med sikte att utvidga det gemensamma europeiska luftrummet till Armenien och därmed skärpa de nuvarande säkerhetsnormerna och göra den allmänna lufttrafiken i Europa effektivare överlag, optimera kapaciteten vad gäller flygkontrolltjänst, minimera förseningarna och öka miljöeffektiviteten. I detta syfte ska Armenien delta som observatör i kommittén för det gemensamma luftrummet och andra organ med koppling till det gemensamma luftrummet från och med dagen för avtalets ikraftträdande. Gemensamma kommittén ska ansvara för att övervaka och underlätta samarbetet på flygledningsområdet.

3.   Med sikte på att underlätta tillämpningen av lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet på deras respektive territorium ska följande gälla:

a)

Armenien ska vidta de åtgärder som krävs för att anpassa sin institutionella struktur för flygtrafiktjänster och flygledningstjänster till kraven för det gemensamma europeiska luftrummet.

b)

Armenien ska framförallt inrätta ett lämpligt nationellt övervakningsorgan som åtminstone funktionellt är oberoende av leverantörer av flygtrafiktjänster.

c)

Europeiska unionen ska associera Armenien med lämpliga driftsinitiativ på områdena flygtrafiktjänster, luftrum och driftskompatibilitet som härrör från upprättandet av det gemensamma europeiska luftrummet, till exempel genom

i)

undersökningen av möjligheten att samarbeta med eller associeras till ett befintligt funktionellt luftrumsblock eller skapa ett nytt,

ii)

deltagandet i det gemensamma europeiska luftrummets nätverk,

iii)

anpassningen till Sesars utvecklingsplaner,

iv)

förstärkningen av driftskompatibiliteten, och

d)

Armenien ska vidta nödvändiga åtgärder för att tillämpa Europeiska unionens prestationssystem i syfte att göra luftfarten så effektiv som möjligt på alla punkter, minska kostnaderna och förbättra säkerheten och kapaciteten i befintliga system.

Artikel 17

Miljö

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del E i bilaga II.

2.   Parterna stödjer behovet av att skydda miljön genom att främja en hållbar utveckling av luftfarten. Parterna har för avsikt att samarbeta för att ringa in områden med koppling till luftfartens miljöpåverkan.

3.   Parterna inser vikten av samarbete för att beakta och minimera luftfartens inverkan på miljön i enlighet med målen i detta avtal.

4.   Parterna inser vikten av att bekämpa klimatförändringarna och därför vikten av att ta itu med utsläpp av växthusgaser från luftfarten, både på inhemsk och internationell nivå. De är överens om att öka samarbetet kring dessa frågor, exempelvis genom relevanta multilaterala arrangemang, och då främst tillämpningen av den globala marknadsbaserade åtgärd som det 39:e mötet i Icaos församling enades om, och användningen av den mekanism som fastställdes genom artikel 6.4 i Parisavtalet inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar vid utvecklingen av globala marknadsbaserade åtgärder för att ta itu med utsläpp av växthusgaser från luftfartssektorn, och alla andra aspekter enligt den artikeln som är särskilt relevanta för utsläpp från internationell luftfart.

5.   Parterna åtar sig att utbyta information och ha regelbunden direktkommunikation och dialog mellan experter för att utvidga samarbetet om att åtgärda utsläppen från luftfarten genom exempelvis

a)

forskning om och utveckling av miljövänlig luftfartsteknik,

b)

innovation på flygledningsområdet i syfte att minska luftfartens miljöpåverkan,

c)

forskning om och utveckling av hållbara alternativa bränslen för luftfarten,

d)

frågor som rör luftfartens miljöpåverkan och minskning av klimatpåverkande utsläpp från luftfarten, och

e)

övervakning och minskning av buller i syfte att minska luftfartens miljöpåverkan.

6.   Parterna ska också, samtidigt som deras multilaterala miljömässiga rättigheter och skyldigheter iakttas, i praktiken utöka samarbetet, även det finansiella och teknologiska, i fråga om åtgärder som syftar till att ta itu med utsläpp av växthusgaser från internationell luftfart.

7.   Parterna inser behovet av att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller på annat sätt åtgärda miljökonsekvenser av luftfarten, förutsatt att åtgärderna överensstämmer med deras rättigheter och skyldigheter enligt internationell lag.

Artikel 18

Lufttrafikföretags skadeståndsansvar

Parterna bekräftar sina skyldigheter enligt konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter, som upprättades i Montreal den 28 maj 1999 (Montrealkonventionen).

Artikel 19

Konsumentskydd

Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del F i bilaga II.

Artikel 20

Datoriserade bokningssystem

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del A i bilaga II.

2.   Den som säljer datoriserade bokningssystem och bedriver verksamhet på den ena partens territorium ska ha rätt att ta in sina system till den andra partens territorium, att upprätthålla dem där och att göra dem fritt tillgängliga för resebyråer och reseföretag vars huvudsakliga verksamhet är distribution av reserelaterade produkter inom den andra partens territorium; detta gäller dock bara om systemen uppfyller kraven i den andra partens lagstiftning.

3.   Vardera parten ska upphäva befintliga krav som skulle kunna begränsa den ena partens datoriserade bokningssystems åtkomst till den andra partens marknad eller på annat sätt begränsa konkurrensen. Parterna ska avhålla sig från att anta sådana krav.

4.   Ingendera parten får inom sitt territorium inte ställa andra krav, eller medge att andra krav ställs, på den andra partens försäljare av datoriserade bokningssystem i fråga om systempresentation, än de krav som ställs på dess egna försäljare av datoriserade bokningssystem eller på något annat bokningssystem som används på partens marknad. Ingen part får hindra ingåendet av avtal mellan försäljare av datoriserade bokningssystem, deras leverantörer och deras abonnenter om informationsutbyte om resetjänster och som underlättar presentation av omfattande och opartisk information för allmänheten, eller uppfyllandet av lagstadgade krav på neutral presentation.

5.   Parterna ska säkerställa att ägare av och driftsansvariga för datoriserade bokningssystem uppfyller den andra partens eventuella relevanta lagstadgade krav, ska ha samma möjlighet att äga datoriserade bokningssystem inom den andra partens territorium som ägare av och driftsansvariga för andra datoriserade bokningssystem som används på den partens marknad.

Artikel 21

Sociala aspekter

1.   Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller förfaranden överensstämmer med de lagstadgade krav och normer för lufttransporter som anges i del G i bilaga II.

2.   Parterna bekräftar betydelsen av att beakta detta avtals effekter på arbetsmarknads-, sysselsättnings- och arbetsvillkoren. Parterna åtar sig att samarbeta om arbetsmarknadsfrågor inom ramen för detta avtal, bland annat i fråga om påverkan på sysselsättning, grundläggande rättigheter i arbetslivet, arbetsvillkor, socialt skydd och social dialog.

3.   Parterna ska genom sina lagar, författningar och metoder främja höga skyddsnivåer inom sysselsättning och sociala områden i den civila luftfarten.

4.   Parterna erkänner vikten av de fördelar som uppstår när man kombinerar de betydande ekonomiska vinsterna från öppna och konkurrenskraftiga marknader med höga arbetsnormer för arbetstagarna. Parterna ska tillämpa det här avtalet så att det bidrar till hög standard i fråga om arbetsnormer oberoende av vem som äger de berörda luftfartygen eller deras egenskaper, och så att man säkerställer att de rättigheter och principer som ingår i deras respektive lagar och författningar inte undermineras utan verkligen tillämpas.

5.   Parterna åtar sig att i sina lagar och metoder främja och effektivt tillämpa internationellt erkända grundläggande arbetsnormer i ILO:s grundläggande konventioner så som de ratificerats av Armenien och EU-medlemsstater.

6.   Parterna åtar sig också att främja andra internationellt överenskomna normer och avtal på arbetsmarknadsområdet och det sociala området som är av betydelse för den civila luftfarten och deras faktiska tillämpning och efterlevnad i sin inhemska lagstiftning.

7.   Vardera parten får begära ett möte med den gemensamma kommittén för att behandla arbetsmarknadsfrågor som den anser vara viktiga.

AVDELNING III

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Tolkning och genomförande

1.   Parterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter som följer av detta avtal fullgörs, och de ska avstå från varje åtgärd som skulle kunna äventyra uppnåendet av avtalets mål.

2.   Vardera parten ska på sitt territorium ansvara för att detta avtal genomförs på korrekt sätt.

3.   Vardera parten ska förse den andra parten med all nödvändig information och allt nödvändigt bistånd, med förbehåll för tillämpliga lagar och förordningar i respektive part, vid utredningar av eventuella överträdelser som denna andra part utför inom ramen för sina respektive behörighetsområden, i enlighet med detta avtal.

4.   Närhelst parterna agerar med stöd av de befogenheter de tilldelats enligt detta avtal i frågor som är av intresse för den andra parten och som berör den andra partens behöriga myndigheter eller företag, ska den andra partens behöriga myndigheter få fullständig information om detta och ges möjlighet att yttra sig innan ett slutligt beslut fattas.

5.   I den mån som bestämmelserna i detta avtal och bestämmelserna i de rättsakter som anges i bilaga II i allt väsentligt är identiska med motsvarande regler i EU-fördragen och med rättsakter som antagits i enlighet med EU-fördragen, ska dessa bestämmelser vid genomförandet och tillämpningen tolkas i enlighet med relevanta domar och beslut som meddelats av Europeiska unionens domstol och Europeiska kommissionen.

Artikel 23

Gemensamma kommittén

1.   En gemensam kommitté sammansatt av företrädare för parterna inrättas härmed. Den ska ansvara för kontroll av förvaltningen av detta avtal och säkerställa att det genomförs på rätt sätt. Den ska utfärda rekommendationer och fatta beslut i de ärenden som anges i detta avtal.

2.   Den gemensamma kommittén ska bedriva sin verksamhet, och fatta beslut, i samförstånd. Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska vara bindande för parterna.

3.   Den gemensamma kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

4.   Den gemensamma kommittén ska sammanträda om och när det är nödvändigt och minst en gång om året. Vardera parten får begära att det kallas till sammanträde i gemensamma kommittén.

5.   En part kan begära att gemensamma kommittén sammanträder för att försöka lösa frågor om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. Sammanträdet ska hållas så snart som möjligt och, om inget annat överenskoms mellan parterna, senast två månader efter det att begäran togs emot.

6.   För att detta avtal ska kunna genomföras korrekt ska parterna utbyta information med varandra och, om endera parten så begär, hålla samråd i gemensamma kommittén.

7.   I enlighet med beviljandet av de rättigheter som anges i artikel 3, ska den gemensamma kommittén genom ett beslut validera den utvärdering som genomförts av Europeiska unionen av Armeniens genomförande och tillämpning av bestämmelserna i EU-lagstiftningen så som anges i punkt 1 i bilaga I.

8.   Enligt artikel 6 ska gemensamma kommittén granska frågor rörande investeringar i parternas lufttrafikföretag och förändringar i den faktiska kontrollen över parternas lufttrafikföretag.

9.   I enlighet med artikel 14 ska gemensamma kommittén också under övergångsperioden enligt bilaga I övervaka utfasningsprocessen för sådana luftfartyg som är registrerade i Armenien och används av lufttrafikföretag som står under Armeniens tillsyn och som inte har ett typcertifikat utfärdat i enlighet med relevant EU-lagstiftning enligt del B i bilaga II, i syfte att säkerställa en utfasning av sådana luftfartyg i enlighet med punkt 7 i bilaga I.

10.   Gemensamma kommittén ska också utveckla samarbete, främst i fråga om, att

a)

se över marknadsvillkor som påverkar luftfarten enligt detta avtal,

b)

ta upp frågor i syfte att konkret lösa affärsrelaterade frågor och frågor som rör affärsmöjligheter som beskrivs i artikel 9 och som exempelvis kan hindra marknadstillträde och en smidig drift av luftfart inom ramen för detta avtal, i syfte att garantera lika konkurrensvillkor, lagstiftningskonvergens och en minimal administrativ börda för aktörerna på luftfartsmarknaden,

c)

utbyta information, inklusive rådgivning om ändringar av parternas lagar, författningar och politik som kan påverka luftfarten,

d)

överväga vilka områden som kan komma i fråga för en vidareutveckling av detta avtal, inbegripet rekommendationer om ändring av avtalet eller om villkor och förfaranden för tredjeländers anslutning till avtalet,

e)

diskutera allmänna frågor kopplade till investeringar, ägande och kontroll,

f)

utveckla samarbete på lagstiftningsområdet och ömsesidigt åtagande för att uppnå ömsesidigt erkännande och konvergens i fråga om regler och åtgärder,

g)

när så är lämpligt uppmuntra till samråd om luftfartsfrågor som tas upp i internationella organisationer och i förbindelserna med tredjeländer och i multilaterala arrangemang, inklusive överväganden om man ska inta en gemensam hållning,

h)

underlätta utbytet av statistisk information parterna emellan i syfte att övervaka lufttrafikens utveckling inom ramen för detta avtal, och

i)

överväga de sociala konsekvenserna av tillämpningen av detta avtal, och utforma lämpliga svar på legitima farhågor.

11.   Om gemensamma kommittén inte fattat ett beslut i en fråga som hänskjutits till den inom sex månader efter dagen för hänskjutandet, får parterna vidta lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 25.

12.   Detta avtal ska inte utesluta samarbete och diskussioner mellan parternas behöriga myndigheter utanför den gemensamma kommittén, inklusive på områdena flygsäkerhet, luftfartsskydd, miljö, flygledningstjänst, luftfartens infrastruktur, konkurrens och konsumentskydd. Parterna ska informera den gemensamma kommittén om resultatet av sådant samarbete och sådana diskussioner som kan påverka tillämpningen av detta avtal.

Artikel 24

Tvistlösning och skiljeförfarande

1.   Varje fråga eller tvist rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, förutom frågor som uppkommer enligt artikel 8, som inte kan lösas genom ett sammanträde i gemensamma kommittén får, på begäran av en av parterna, lämnas för skiljeförfarande i enlighet med förfarandena i denna artikel.

2.   Begäran om skiljeförfarande ska göras skriftligen till den andra parten. Den klagande parten ska i sin begäran ange vilken åtgärd det gäller och tydligt förklara skälen till varför den anser att en sådan åtgärd är oförenlig med detta avtal.

3.   Om parterna inte kommer överens om annat ska skiljedomstolen bestå av tre skiljemän enligt följande:

a)

Parterna ska utse var sin skiljeman inom 20 dagar efter det att begäran om skiljeförfarande togs emot. När skiljemännen har utsetts ska dessa inom 30 dagar tillsammans utse en tredje skiljeman, som också ska vara skiljedomstolens ordförande.

b)

Om ingen part utser någon skiljeman, eller om ingen tredje skiljeman inte utses i enlighet med led a, får någon av parterna begära att ordföranden i Icao-rådet gör utnämningarna inom 30 dagar efter det att begäran togs emot. Om ordföranden i Icao-rådet är medborgare i Armenien eller i en EU-medlemsstat, ska utnämningen göras av den vice ordförande i Icao-rådet som har flest tjänsteår och som inte är medborgare i varken Armenien eller i en EU-medlemsstat.

4.   Dagen för inrättandet av skiljedomstolen ska vara den dag då den sista av de tre skiljemännen godtar utnämningen i enlighet med de förfaranden som ska fastställas av gemensamma kommittén.

5.   Om en part så begär ska skiljedomstolen inom tio dagar från den dag då den tillsattes lämna ett preliminärt avgörande i frågan om huruvida den anser fallet vara brådskande.

6.   Skiljedomstolen får på den ena partens begäran be den andra parten i tvisten att vidta tillfälliga skyddsåtgärder i väntan på skiljedomstolens slutgiltiga beslut.

7.   Senast 90 dagar efter det att skiljedomstolen tillsattes ska den för parterna lägga fram en interimsrapport som ska innehålla en redogörelse för sakförhållandena, tillämpligheten av de relevanta bestämmelserna samt de viktigaste skälen till domstolens undersökningsresultat och rekommendationer. Om domstolen anser att den tidsfristen inte kan hållas, ska domstolens ordförande skriftligen underrätta parterna och ange skälen för förseningen samt det datum då domstolen avser att lägga fram sin interimsrapport. Under inga omständigheter ska interimsrapporten läggas fram senare än 120 dagar efter den dag då skiljedomstolen tillsattes.

8.   En part får inom 14 dagar från det att interimsrapporten lades fram lämna in en skriftlig begäran till skiljedomstolen om att den ska ompröva särskilda aspekter i rapporten.

9.   I brådskande fall ska domstolen vidta alla åtgärder för att lägga fram sin interimsrapport inom 45 dagar och, under alla omständigheter, senast 60 dagar efter den dag då den tillsattes. En part får inom sju dagar från det att interimsrapporten lades fram lämna in en skriftlig begäran till skiljedomstolen om att den ska ompröva särskilda aspekter i interimsrapporten. Efter att ha övervägt parternas skriftliga synpunkter på interimsrapporten, får skiljedomstolen ändra sin rapport och företa ytterligare utredningar som den anser motiverade. Domstolens slutliga avgörande ska innehålla en tillfredsställande diskussion om de argument som förts fram i samband med interimsöversynen och ska tydligt besvara parternas frågor och anmärkningar.

10.   Domstolen ska lägga fram sitt slutliga avgörande för parterna inom 120 dagar från och med den dag då den tillsattes. Om domstolen anser att den tidsfristen inte kan hållas, ska domstolens ordförande skriftligen underrätta parterna och ange skälen för förseningen samt det datum då domstolen avser att lägga fram sitt avgörande. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än 150 dagar efter den dag då domstolen tillsattes.

11.   I brådskande fall ska domstolen vidta alla åtgärder för att lägga fram sitt avgörande inom 60 dagar efter den dag då den tillsattes. Om domstolen anser att den tidsfristen inte kan hållas, ska domstolens ordförande skriftligen underrätta parterna och ange skälen för förseningen samt det datum då domstolen avser att lägga fram sitt avgörande. Under inga omständigheter får avgörandet läggas fram senare än 75 dagar efter den dag då domstolen tillsattes.

12.   Parterna får begära förtydligande av det slutliga avgörandet inom tio dagar efter det att det lades fram; om ett förtydligande utfärdas ska det ske inom 15 dagar efter begäran.

13.   Om domstolen fastställer att det skett en överträdelse av det här avtalet och att den ansvariga parten inte följer domstolens slutliga avgörande, eller inte kan nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning med den andra parten inom 40 dagar efter det att domstolen lade fram sitt slutliga avgörande, får den andra parten upphäva tillämpningen av jämförbara förmåner som uppkommit inom ramen för detta avtal eller får partiellt eller, om det är nödvändigt, fullständigt upphäva tillämpningen av det här avtalet tills den ansvariga parten följer domstolens slutliga avgörande eller parterna har nått en ömsesidigt tillfredsställande lösning.

Artikel 25

Skyddsåtgärder

1.   Om endera parten anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra en skyldighet enligt detta avtal får den vidta lämpliga skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder ska med avseende på tillämpningsområde och varaktighet begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att avhjälpa situationen eller upprätthålla jämvikten i detta avtal. Åtgärder som i minsta möjliga mån stör avtalets funktion ska prioriteras.

2.   En part som överväger att vidta skyddsåtgärder ska underrätta den andra parten via den gemensamma kommittén och tillhandahålla alla relevanta uppgifter.

3.   Parterna ska omgående inleda samråd i gemensamma kommittén i syfte att finna en ömsesidigt godtagbar lösning.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.1 c och artikel 5.1 c, får den berörda parten inte vidta skyddsåtgärder innan en månad gått från och med dagen för underrättelsen enligt punkt 2 i den här artikeln, om inte samrådsförfarandet enligt punkt 3 i den här artikeln har slutförts före den angivna tidsfristens utgång.

5.   Den berörda parten ska utan dröjsmål underrätta gemensamma kommittén om de åtgärder som vidtagits och tillhandahålla alla relevanta uppgifter.

6.   Alla åtgärder som vidtas med stöd av denna artikel ska upphöra så snart den felande parten uppfyller bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 26

Förhållande till andra avtal

1.   Under den provisoriska tillämpningen av detta avtal enligt artikel 30 ska de befintliga bilaterala avtal och arrangemang mellan Armenien och EU-medlemsstaterna som finns vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal tillfälligt upphävas, förutom i den utsträckning som anges i punkt 2 i den här artikeln.

2.   Utan hinder av punkterna 1 och 3 och under förutsättning av det inte förekommer någon diskriminering mellan Europeiska unionens lufttrafikföretag på grundval av nationalitet

a)

får befintliga rättigheter och mer gynnsamma bestämmelser eller behandlingar rörande ägarskap, trafikrättigheter, kapacitet, turtäthet, typ eller byte av flygplan, överenskommelser om gemensamma linjebeteckningar och prissättning i bilaterala avtal eller arrangemang mellan Armenien och EU-medlemsstater som finns vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal och som inte omfattas av eller är gynnsammare när det gäller de berörda lufttrafikföretagens frihet enligt detta avtal fortsätta att tillämpas,

b)

ska en dispyt mellan parterna om huruvida bestämmelserna eller behandlingar enligt bilaterala avtal eller arrangemang mellan Armenien och EU-medlemsstaterna är gynnsammare eller flexiblare avgöras inom ramen för den tvistlösningsmekanism som anges i artikel 24. Tvister om hur man fastställer förhållandet mellan motstridiga bestämmelser eller behandlingar ska också avgöras inom ramen för den tvistlösningsmekanism som anges i artikel 24.

3.   När avtalet träder i kraft i enlighet med artikel 30 och om inte annat följer punkt 2 i den här artikeln, ska avtalet ha företräde framför relevanta bestämmelser i befintliga bilaterala avtal och arrangemang mellan Armenien och EU-medlemsstaterna som finns vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal.

4.   Om parterna blir parter i ett multilateralt avtal, eller om de godkänner ett beslut som antagits av Icao eller av en annan internationell organisation, som behandlar frågor som omfattas av detta avtal, ska de samråda i gemensamma kommittén enligt artikel 23 i god tid för att avgöra huruvida detta avtal bör revideras för att ta hänsyn till en sådan utveckling.

Artikel 27

Ändringar

1.   Ändringar av detta avtal får överenskommas mellan parterna efter samråd som hållits i enlighet med artikel 23. Ändringar ska träda i kraft i enlighet med villkoren i artikel 30.

2.   Om endera parten önskar ändra bestämmelserna i detta avtal ska den underrätta gemensamma kommittén om sitt beslut.

3.   Gemensamma kommittén får på förslag från endera parten och i enlighet med denna artikel genom konsensus besluta om ändring av bilagorna till detta avtal.

4.   Detta avtal ska inte påverka vardera partens rätt att, under förutsättning att principen om icke-diskriminering och bestämmelserna i detta avtal efterlevs, unilateralt anta ny lagstiftning eller ändra befintlig lagstiftning på området lufttransport eller ett anknutet område som anges i bilaga II.

5.   Så snart ny lagstiftning eller ändring av befintlig lagstiftning på området lufttransport eller ett anknutet område enligt bilaga II övervägs av en av parterna ska denna part underrätta den andra parten i så stor utsträckning som är lämpligt och möjligt. På begäran av endera parten kan ett utbyte av åsikter äga rum i gemensamma kommittén.

6.   Vardera parten ska regelbundet och utan dröjsmål underrätta den andra parten om relevant ny lagstiftning eller ändring av lagstiftningen inom området lufttransport eller ett anknutet område som anges i bilaga II. På begäran av någon av parterna ska gemensamma kommittén inom 60 dagar därefter organisera ett utbyte av åsikter om vilka effekter sådan ny lagstiftning eller en sådan ändring kommer att få för detta avtals avsedda funktion.

7.   Efter det utbyte av åsikter som avses i punkt 6 ska gemensamma kommittén

a)

anta ett beslut om att ändra bilaga II så att den nya lagstiftningen eller ändringen i fråga införlivas med avtalet, vid behov på grundval av ömsesidighet,

b)

anta ett beslut om att den nya lagstiftningen eller ändringen i fråga ska anses vara i överensstämmelse med detta avtal, eller

c)

rekommendera andra åtgärder som ska antas inom rimlig tid för att skydda detta avtals avsedda funktion.

Artikel 28

Uppsägning

Endera parten får när som helst skriftligen på diplomatisk väg underrätta den andra parten om sitt beslut att säga upp detta avtal. En sådan underrättelse ska samtidigt skickas till Icao och till Förenta nationernas sekretariat.

Detta avtal ska upphöra att gälla vid midnatt GMT vid utgången av den Iata-trafiksäsong som löper ett år efter dagen för den skriftliga underrättelsen, såvida inte uppsägningen återkallas genom överenskommelse mellan parterna före utgången av denna period.

Artikel 29

Registrering

Detta avtal och alla ändringar av avtalet ska så snart de trätt i kraft registreras hos Icao-rådet, i enlighet med artikel 83 i konventionen, och hos Förenta nationernas sekretariat i enlighet med artikel 102 i Förenta nationernas stadgar.

Artikel 30

Ikraftträdande och provisorisk tillämpning

1.   Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de parter som har undertecknat det i enlighet med deras egna förfaranden. Ratifikations- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos depositarien, som ska underrätta den andra parten om detta.

2.   Generalsekretaren för Europeiska unionens råd ska vara depositarie för detta avtal.

3.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på depositariens underrättelse till parterna som bekräftar att det sista ratifikations- eller godkännandeinstrumentet mottagits.

4.   Trots vad som sägs i punkt 3 enas parterna om att provisoriskt tillämpa detta avtal, så som sägs i punkt 5, i enlighet med sina interna förfaranden och sin tillämpliga nationella lagstiftning.

5.   Den provisoriska tillämpningen träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på depositariens underrättelse till parterna som bekräftar mottagande av

a)

underrättelse från Europeiska unionen om avslutande av dessa förfaranden som är relevanta för Europeiska unionen och dess medlemsstater och nödvändiga för detta syfte, och

b)

ratifikations- eller godkännandeinstrumentet som avses i punkt 1 som deponerats hos Armenien.

Artikel 31

Giltiga texter

Detta avtal ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och armeniska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Om språkversionerna skiljer sig åt ska den gemensamma kommittén besluta om vilket språk som ska användas.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Съставено в Брюксел на петнадесети ноември две хиляди двадесет и първа година.

Hecho en Bruselas, el quince de noviembre de dos mil veintiuno.

V Bruselu dne patnáctého listopadu dva tisíce dvacet jedna.

Udfærdiget i Bruxelles den femtende november to tusind og enogtyve.

Geschehen zu Brüssel am fünfzehnten November zweitausendeinundzwanzig.

Kahe tuhande kahekümne esimese aasta novembrikuu viieteistkümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δέκα πέντε Νοεμβρίου δύο χιλιάδες είκοσι ένα.

Done at Brussels on the fifteenth day of November in the year two thousand and twenty one.

Fait à Bruxelles, le quinze novembre deux mille vingt et un.

Arna dhéanamh sa Bhruiséil, an cúigiú lá déag de mhí na Samhna sa bhliain dhá mhíle fiche agus a haon.

Sastavljeno u Bruxellesu petnaestog studenoga godine dvije tisuće dvadeset prve.

Fatto a Bruxelles, addì quindici novembre duemilaventuno.

Briselē, divi tūkstoši divdesmit pirmā gada piecpadsmitajā novembrī.

Priimta du tūkstančiai dvidešimt pirmų metų lapkričio penkioliktą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-huszonegyedik év november havának tizenötödik napján.

Magħmul fi Brussell, fil-ħmistax-il jum ta’ Novembru fis-sena elfejn u wieħed u għoxrin.

Gedaan te Brussel, vijftien november tweeduizend eenentwintig.

Sporządzono w Brukseli dnia piętnastego listopada roku dwa tysiące dwudziestego pierwszego.

Feito em Bruxelas, em quinze de novembro de dois mil e vinte e um.

Întocmit la Bruxelles la cincisprezece noiembrie două mii douăzeci și unu.

V Bruseli pätnásteho novembra dvetisícdvadsaťjeden.

V Bruslju, dne petnajstega novembra leta dva tisoč enaindvajset.

Tehty Brysselissä viidentenätoista päivänä marraskuuta vuonna kaksituhattakaksikymmentäyksi.

Som skedde i Bryssel den femtonde november år tjugohundratjugoett.

Կատարված՝ Բրյուսելում երկու հազար քսանմեկ թվականի նոյեմբերի տասնհինգին:

Image 1

Image 2

Image 3

Image 4

Image 5

Image 6

Image 7

Image 8

 


(1)  Hänvisning till punkter i denna artikel ska förstås som internationellt erkända flygplatser.

(2)  Se: Rådets slutsatser av den 16 juni 2003 tillsammans med kommissionens meddelande om Europeiska grannskapspolitiken av den 12 maj 2004 och som fick stöd av rådet i dess slutsatser av den 14 juni 2004.

(3)  Multilateralt avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Bulgarien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Republiken Island, Republiken Kroatien, Republiken Montenegro, Konungariket Norge, Rumänien, Republiken Serbien och Förenta nationernas övergångsförvaltning i Kosovo (1) om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (EUT L 285, 16.10.2006, s. 3) (1 Enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.).

(4)  Republiken Island, Konungariket Norge, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein.


BILAGA I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

1.   

Europeiska unionen har ansvaret för att göra en utvärdering av Armeniens efterlevnad av alla lagstadgade krav och normer i fråga om luftfart som anges i bilaga II, med undantag för lagstiftningen om luftfartsskydd som anges i del C i bilaga II; utvärderingen ska sedan godkännas av gemensamma kommittén. Utvärderingen ska göras inom två år efter ikraftträdandet av detta avtal.

2.   

Trots vad som sägs i artikel 3 ska överenskomna rättigheter och angivna flygrutter enligt detta avtal inte inbegripa rättigheter för lufttrafikföretag från någon part att utöva femte frihetsrättigheten, inbegripet för Armeniens lufttrafikföretag mellan punkter inom Europeiska unionens territorium, andra än de som redan beviljats enligt bilaterala avtal mellan Armenien och EU-medlemsstaterna, förrän det beslut som anges i punkt 1 har fattats.

Efter antagande av det beslut som avses i punkt 1 ska lufttrafikföretag från båda parter ha rätt att utöva femte frihetsrättigheten, inbegripet för Armeniens lufttrafikföretag mellan punkter inom Europeiska unionens territorium i enlighet med artikel 3.

3.   

Europeiska unionen har ansvaret för att göra en utvärdering av Armeniens efterlevnad av lagstadgade krav och normer i fråga om lagstiftningen om luftfartsskydd som anges i del C i bilaga II; utvärderingen ska sedan godkännas av gemensamma kommittén. Utvärderingen ska göras inom tre år efter ikraftträdandet av detta avtal. Under tiden ska Armenien genomföra Europeiska civila luftfartskonferensens dokument 30.

4.   

Efter antagande av det beslut som avses i punkt 3, ska den hemliga delen av lagstiftningen om luftfartsskydd som anges i del C i bilaga II göras tillgänglig för lämpliga armeniska myndigheter och vara föremål för ett avtal om utbyte av säkerhetskänslig information, inbegripet sekretessbelagda EU-uppgifter.

5.   

Armeniens gradvisa övergång till full tillämpning av EU-lagstiftningen på området lufttransport enligt bilaga II kan bli föremål för regelbunden utvärdering. Utvärderingarna ska göras av Europeiska kommissionen i samarbete med Armenien.

6.   

Efter det beslutsdatum som anges i punkt 1 ska Armenien tillämpa regler för utfärdande av operativa licenser som i huvudsak överensstämmer med dem i kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen. Bestämmelserna i artikel 4.3, rörande fastställande av ömsesidigt erkännande av lämplighet eller medborgarskap, som görs av Armeniens behöriga myndigheter, ska tillämpas av EU:s behöriga myndigheter när gemensamma kommittén har bekräftat att Armenien till fullo tillämpar sådana regler för utfärdande av operativa licenser.

7.   

Utan att det påverkar ett beslut inom gemensamma kommittén eller i enlighet med artikel 25 kan Armeniens behöriga myndigheter i enlighet med tillämpliga nationella krav längst till den 1 januari 2023 ansvara för luftvärdigheten hos luftfartyg som finns registrerade i det armeniska registret, används av lufttrafikföretag som står under armenisk tillsyn och inte har ett typcertifikat utfärdat av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) i enlighet med relevant EU-lagstiftning i del B i bilaga II, under förutsättning av luftfartyget uppfyller internationella standarder för flygsäkerhet som fastställts i enlighet med konventionen. Sådana luftfartyg ska inte omfattas av någon av de rättigheter som beviljas enligt detta avtal och ska inte användas på flygrutter till, från eller inom Europeiska unionen.


BILAGA II

(Föremål för regelbunden uppföljning)

REGLER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ DEN CIVILA LUFTFARTEN

De lagstadgade krav och normer i tillämpliga bestämmelser i följande rättsakter ska följas i enlighet med det här avtalet om inget annat anges i den här bilagan eller i bilaga I. Där så är nödvändigt anges i denna bilaga de specifika ändringarna för varje rättsakt.

A.   MARKNADSÅTKOMST OCH DÄRMED FÖRBUNDNA FRÅGOR

Nr 1008/2008

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 2, 23.1, 24 och bilaga I samt kapitel II i enlighet med punkt 6 i bilaga I till detta avtal.

Nr 785/2004

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 785/2004 av den 21 april 2004 om försäkringskrav för lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 285/2010 av den 6 april 2010

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–8.

Nr 2009/12

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–11.

Nr 96/67

Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–9 och 11–21 samt bilagan, när det gäller tillämpningen av artikel 20.2 ska ”kommissionen” förstås som ”gemensamma kommittén”.

Nr 80/2009

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 80/2009 av den 14 januari 2009 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2299/89

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–11 samt bilagorna.

B.   FLYGSÄKERHET

Civil luftfartssäkerhet och Easas grundförordning

Nr 216/2008

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EG) nr 690/2009 av den 30 juli 2009

Kommissionens förordning (EG) nr 1108/2009

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–3 (endast första stycket) samt bilagan.

Kommissionens förordning (EU) nr 6/2013 av den 8 januari 2013

Kommissionens förordning (EU) 2016/4 av den 5 januari 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–68 med undantag för artiklarna 65, 69.1 andra stycket och 69.4, bilagorna I–VI.

Nr 319/2014

Kommissionens förordning (EU) nr 319/2014 av den 27 mars 2014 om de certifikatavgifter och tjänsteavgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, och om upphävande av förordning (EG) nr 593/2007

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–17 och bilagan.

Nr 646/2012

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 646/2012 av den 16 juli 2012 med närmare bestämmelser om böter och viten vid bristande överensstämmelse med bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1 till 25.

Nr 104/2004

Kommissionens förordning (EG) nr 104/2004 av den 22 januari 2004 om fastställande av bestämmelser för organisationen och sammansättningen av överklagandenämnden för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–7 och bilagan.

Flygdrift

Nr 965/2012

Kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 av den 5 oktober 2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 800/2013 av den 14 augusti 2013

Kommissionens förordning (EU) nr 71/2014 av den 27 januari 2014

Kommissionens förordning (EU) nr 83/2014 av den 29 januari 2014

Kommissionens förordning (EU) nr 379/2014 av den 7 april 2014

Kommissionens förordning (EU) 2015/140 av den 29 januari 2015

Kommissionens förordning (EU) 2015/1329 av den 31 juli 2015

Kommissionens förordning (EU) 2015/640 av den 23 april 2015

Kommissionens förordning (EU) 2015/2338 av den 11 december 2015

Kommissionens förordning (EU) 2016/1199 av den 22 juli 2016

Kommissionens förordning (EU) 2017/363 av den 1 mars 2017

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–9a, bilagorna I–VIII.

Flygbesättningar

Nr 1178/2011

Kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 290/2012 av den 30 mars 2012

Kommissionens förordning (EU) nr 70/2014 av den 27 januari 2014

Kommissionens förordning (EU) nr 245/2014 av den 13 mars 2014

Kommissionens förordning (EU) 2015/445 av den 17 mars 2015

Kommissionens förordning (EU) 2016/539 av den 6 april 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–11, bilagorna I–IV.

Olycksutredningar

Nr 996/2010

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG, ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–23 med undantag av artiklarna 7.4 och 19 (upphävda genom förordning (EU) nr 376/2014).

Nr 2012/780

Kommissionens beslut 2012/780/EU av den 5 december 2012 om rätt till tillgång till det europeiska centrala upplag med säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa som inrättats enligt artikel 18.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–5.

Initial luftvärdighet

Nr 748/2012

Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 7/2013 av den 8 januari 2013

Kommissionens förordning (EU) nr 69/2014 av den 27 januari 2014

Kommissionens förordning (EU) 2015/1039 av den 30 juni 2015

Kommissionens förordning (EU) 2016/5 av den 5 januari 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10, bilaga I.

Fortsatt luftvärdighet

Nr 1321/2014

Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) 2015/1088 av den 3 juli 2015

Kommissionens förordning (EU) 2015/1536 av den 16 september 2015

Kommissionens förordning (EU) 2017/334 av den 27 februari 2017

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–6, bilagorna I–IV.

Ytterligare luftvärdighetsspecifikationer

Nr 2015/640

Kommissionens förordning (EU) 2015/640 av den 23 april 2015 om ytterligare luftvärdighetsspecifikationer för en viss typ av drift och om ändring av förordning (EU) nr 965/2012

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–5 och bilagorna.

Flygplatser

Nr 139/2014

Kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 av den 12 februari 2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10, bilagorna I–IV.

Operatörer från tredjeland

Nr 452/2014

Kommissionens förordning (EU) nr 452/2014 av den 29 april 2014 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygdrift som utförs av operatörer från tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–4 och bilagorna 1 och 2.

Flygledningstjänst och flygtrafiktjänster

Nr 2015/340

Kommissionens förordning (EU) 2015/340 av den 20 februari 2015 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygledarcertifikat samt andra certifikat och intyg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 och upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 805/2011

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10, bilagorna I–IV.

Nr 2017/373

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10 och bilagorna.

Rapportering av händelser

Nr 376/2014

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–7, 9.3, 10.2–10.4, 11.1, 11.7, 13, med undantag för artikel 13.9, artiklarna 14–16, 21 och bilagorna I–III.

Nr 2015/1018

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1018 av den 29 juni 2015 om fastställande av en förteckning som klassificerar händelser inom civil luftfart som obligatoriskt måste rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014

Tillämpliga bestämmelser: Artikel 1 och bilagorna I–V.

Standardiseringsinspektioner

Nr 628/2013

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 628/2013 av den 28 juni 2013 om arbetsmetoder för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet vid standardiseringsinspektioner och vid övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 736/2006

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–26.

EU:s flygsäkerhetsförteckning över lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom Europeiska unionen

Nr 2111/2005

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning, samt om upphävande av artikel 9 i direktiv 2004/36/EG

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–13, 15–16 och bilagan.

Nr 473/2006

Kommissionens förordning (EG) nr 473/2006 av den 22 mars 2006 om genomförandebestämmelser för gemenskapsförteckningen enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–6, bilagorna A–C.

Nr 474/2006

Kommissionens förordning (EG) nr 474/2006 av den 22 mars 2006 om upprättande av en gemenskapsförteckning enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen, senast ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/963 av den 16 juni 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1 och 2, bilagorna I och II.

Tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart

Nr 3922/91

Rådets förordning (EEG) nr 3922/91 av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart, ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1899/2006 av den 12 december 2006

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1900/2006 av den 20 december 2006

Kommissionens förordning (EG) nr 8/2008 av den 11 december 2007

Kommissionens förordning (EG) nr 859/2008 av den 20 augusti 2008

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10 med undantag av artiklarna 4.1 och 8.2 andra meningen, artiklarna 12–13, bilagorna I–III.

C.   LUFTFARTSSKYDD

Nr 300/2008

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–15, 18, 21 och bilagan.

Nr 272/2009

Kommissionens förordning (EG) nr 272/2009 av den 2 april 2009 om komplettering av de gemensamma grundläggande standarder för skydd av civil luftfart som fastställs i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 297/2010 av den 9 april 2010

Kommissionens förordning (EU) nr 720/2011 av den 22 juli 2011

Kommissionens förordning (EU) nr 1141/2011 av den 10 november 2011

Kommissionens förordning (EU) nr 245/2013 av den 19 mars 2013

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–2 och bilagan.

Nr 1254/2009

Kommissionens förordning (EU) nr 1254/2009 av den 18 december 2009 om kriterier för hur medlemsstaterna kan bevilja undantag från de gemensamma grundläggande standarderna för skydd av civil luftfart och anta alternativa säkerhetsåtgärder, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) 2016/2096 av den 30 november 2016

Nr 18/2010

Kommissionens förordning (EU) nr 18/2010 av den 8 januari 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 vad gäller specifikationer för nationella program för verksamhetskontroll för skyddet av den civila luftfarten

Nr 2015/1998

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 av den 5 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2426 av den 18 december 2015

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/815 av den 12 maj 2017

Nr 2015/8005

Kommissionens genomförandebeslut C(2015) 8005 av den 16 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd och de uppgifter som avses i artikel 18 a i förordning (EG) nr 300/2008, ändrad genom:

Kommissionens genomförandebeslut C(2017) 3030 av den 15 maj 2017

Nr 72/2010

Kommissionens förordning (EU) nr 72/2010 av den 26 januari 2010 om fastställande av förfaranden för utförandet av kommissionens inspektioner på luftfartsskyddsområdet, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/472 av den 31 mars 2016

D.   FLYGLEDNINGSTJÄNST

Nr 549/2004

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordningen), ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1070/2009 av den 21 oktober 2009 *

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–4, 6, 9–13.

Nr 550/2004

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (förordningen om tillhandahållande av tjänster), ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1070/2009 av den 21 oktober 2009 *

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–18, bilaga I.

Nr 551/2004

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (förordningen om luftrummet), ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1070/2009 av den 21 oktober 2009 *

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–9.

Nr 552/2004

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordningen om driftskompatibilitet), ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1070/2009 av den 21 oktober 2009 (*1)

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10, bilagorna I–V.

Prestation och avgifter

Nr 390/2013

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 av den 3 maj 2013 om inrättande av ett prestationssystem för flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner

Nr 391/2013

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 391/2013 av den 3 maj 2013 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster

Nätverksfunktioner

Nr 677/2011

Kommissionens förordning (EU) nr 677/2011 av den 7 juli 2011 om genomförandebestämmelser för nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM) och om ändring av förordning (EU) nr 691/2010, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 970/2014 av den 12 september 2014

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–25 och bilagorna.

Nr 255/2010

Kommissionens förordning (EU) nr 255/2010 av den 25 mars 2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering (ATFM), ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1006 av den 22 juni 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–15 och bilagorna.

Nr 2011/4130

Kommissionens beslut C(2011) 4130 slutlig av den 7 juli 2011 om utnämningen av nätverksförvaltaren för flygledningstjänstens (ATM) funktioner inom det gemensamma europeiska luftrummet

Interoperabilitet

Nr 1032/2006

Kommissionens förordning (EG) nr 1032/2006 av den 6 juli 2006 om krav avseende automatiska system för utbyte av färdplansdata för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EG) nr 30/2009 av den 16 januari 2009

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–9, bilagorna I–V.

Nr 1033/2006

Kommissionens förordning (EG) nr 1033/2006 av den 4 juli 2006 om krav på förfaranden för färdplaner före flygning inom det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 929/2010 av den 18 oktober 2010

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 428/2013 av den 8 maj 2013

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2120 av den 2 december 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–5 och bilagan.

Nr 633/2007

Kommissionens förordning (EG) nr 633/2007 av den 7 juni 2007 om krav avseende tillämpningen av ett protokoll för överföring av färdplansdata, för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) nr 283/2011 av den 22 mars 2011

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–6, bilagorna I–IV.

Nr 29/2009

Kommissionens förordning (EG) nr 29/2009 av den 16 januari 2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/310 av den 26 februari 2015

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–14, bilagorna I–III.

Nr 262/2009

Kommissionens förordning (EG) nr 262/2009 av den 30 mars 2009 om fastställande av krav för en samordnad tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2345 av den 14 december 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–12, bilagorna I–VI.

Nr 73/2010

Kommissionens förordning (EU) nr 73/2010 av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1029/2014 av den 26 september 2014

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–13, bilagorna I–X.

Nr 1206/2011

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1206/2011 av den 22 november 2011 om fastställande av krav på identifiering av luftfartyg för övervakning av det gemensamma europeiska luftrummet

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–11, bilagorna I–VII.

Nr 1207/2011

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 av den 22 november 2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1028/2014 av den 26 september 2014.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/386 av den 6 mars 2017

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–14, bilagorna I–IX.

Nr 1079/2012

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 av den 16 november 2012 om fastställande av krav i fråga om kanalseparation vid röstkommunikation mellan mark och luftfartyg för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 657/2013 av den 10 juli 2013

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2345 av den 14 december 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–14, bilagorna I–V.

Sesar

Nr 219/2007

Rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 1361/2008 av den 16 december 2008

Rådets förordning (EU) nr 721/2014 av den 16 juni 2014

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1.1, 1.2, 1.5–1.7, 2, 3, 4.1 och bilagan.

Nr 409/2013

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 409/2013 av den 3 maj 2013 om definition av gemensamma projekt, fastställande av styrelseformer och identifiering av incitament till stöd för genomförandet av den europeiska generalplanen för flygledningstjänst.

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–15.

Nr 716/2014

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 716/2014 av den 27 juni 2014 om inrättandet av det gemensamma pilotprojektet till stöd för generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst

Luftrum

Nr 2150/2005

Kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–9 och bilagan.

Nr 923/2012

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012 om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) 2015/340 av den 20 februari 2015

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1185 av den 20 juli 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10 och bilagan inklusive tillägg.

Nr 1332/2011

Kommissionens förordning (EU) nr 1332/2011 av den 16 december 2011 om gemensamma krav för användning av luftrummet och operativa förfaranden för avvärjande av kollisioner i luften, ändrad genom:

Kommissionens förordning (EU) 2016/583 av den 15 april 2016

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–4 och bilagan.

E.   MILJÖ OCH BULLER

Nr 2002/49

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller, ändrat genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008 av den 22 oktober 2008

Kommissionens direktiv (EU) 2015/996 av den 19 maj 2015

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–12, bilagorna I–VI.

Nr 2003/96

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet

Tillämpliga bestämmelser: Artikel 14.1 b och 14.2.

Nr 2006/93

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/93/EG av den 12 december 2006 om reglering av utnyttjandet av flygplan som omfattas av volym 1, del II, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, andra upplagan (1988)

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–5, bilagorna I och II.

Nr 598/2014

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 598/2014 av den 16 april 2014 om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i unionen inom en välavvägd strategi och om upphävande av direktiv 2002/30/EG

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–10, bilagorna I och II.

F.   KONSUMENTSKYDD

Nr 2027/97

Rådets förordning (EG) nr 2027/97 av den 9 oktober 1997 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar vid olyckor, ändrad genom:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 889/2002 av den 13 maj 2002

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–6 och bilagan.

Nr 261/2004

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–16.

Nr 1107/2006

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–16, bilagorna I och II.

G.   SOCIALA ASPEKTER

Nr 89/391

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, ändrat genom:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG av den 20 juni 2007

Tillämpliga bestämmelser – endast i fråga om civil luftfart: Artiklarna 1–16.

Nr 2000/79

Rådets direktiv 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 2 och 3 och bilagan.

Nr 2003/88

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

Tillämpliga bestämmelser – endast i fråga om civil luftfart: Artiklarna 1–20, 22 och 23.


(*1)  För förordning (EG) nr 1070/2009 – tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–4 med undantag av artikel 1.4.


FÖRORDNINGAR

1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/65


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2103

av den 19 augusti 2021

om fastställande av närmare bestämmelser för driften av webbportalen i enlighet med artikel 49.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (1), särskilt artikel 49.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU) 2019/818, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på områdena gränser, viseringar, polissamarbete, straffrättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

Denna ram innefattar ett antal interoperabilitetskomponenter som rör behandling av betydande mängder känsliga personuppgifter. Det är viktigt att personer vars uppgifter behandlas genom dessa komponenter effektivt kan utöva sina rättigheter som registrerade i enlighet med förordning (EU) 2016/679 (3), direktiv (EU) 2016/680 (4) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5).

(3)

För att underlätta utövandet av rätten till information om, åtkomst till och rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter inrättas en webbportal genom förordning (EU) 2019/818.

(4)

Denna webbportal bör göra det möjligt för personer vars uppgifter behandlas i detektorn för multipla identiteter och som underrättats om förekomsten av en röd eller vit länk att hämta information om den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

(5)

För att underlätta kommunikationen mellan portalanvändaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bör webbportalen innehålla en e-postmall på de språk som fastställs i denna förordning. Den bör också ge en möjlighet att välja vilket eller vilka språk som ska användas för ett svar.

(6)

För att klargöra respektive ansvarsområden när det gäller webbportalen bör denna förordning specificera ansvarsområdena för Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), kommissionen och medlemsstaterna.

(7)

För att webbportalen ska fungera på ett säkert och smidigt sätt bör det i denna förordning fastställas bestämmelser om informationssäkerhet på webbportalen. Dessutom bör åtkomst till webbportalen loggas för att förhindra missbruk.

(8)

Eftersom förordning (EU) 2019/818 utgör en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, meddelat att landet har genomfört förordning (EU) 2019/818 i sin nationella lagstiftning. Denna förordning är därför bindande för Danmark.

(9)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (6). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (8).

(11)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (10).

(12)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (11), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (12).

(13)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(14)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 31 mars 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Domän och åtkomst

1.   Webbportalen ska använda Europeiska unionens domännamn ”.europa.eu”.

2.   Beskrivningen av webbportalen ska göras tillgänglig för indexering av större offentliga sökmotorer.

3.   Webbportalen ska vara tillgänglig för allmänheten på medlemsstaternas officiella språk samt på åtminstone följande språk: Ryska, arabiska, japanska, kinesiska, albanska, bosniska, makedoniska, hindi och turkiska.

4.   Webbportalen ska innehålla den information som avses i artiklarna 47 och 48 i förordning (EU) 2019/818 och ett sökverktyg för hämtning av kontaktuppgifter till den behöriga myndighet i medlemsstaten som ansvarar för att skapa en röd eller vit länk efter den manuella verifieringen av olika identiteter. Webbportalen får också innehålla annan nödvändig information som underlättar utövandet av de rättigheter som avses i artiklarna 47 och 48 i förordning (EU) 2019/818.

5.   Webbportalen ska följa reglerna, riktlinjerna och informationen i Europeiska kommissionens Europa Web Guide, inklusive riktlinjerna om tillgänglighet.

6.   Webbportalen ska förhindra att kontaktuppgifter till myndigheterna görs tillgängliga för sökmotorer och andra automatiska verktyg för insamling av kontaktuppgifter.

Artikel 2

Berörda parter och ansvarsområden

1.   eu-LISA ska utveckla webbportalen och säkerställa dess tekniska förvaltning, i enlighet med artikel 49.5 i förordning (EU) 2019/818, inbegripet värdtjänster för och drift och underhåll av webbportalen.

2.   Kommissionen ska förse eu-LISA med det innehåll i webbportalen som avses i artikel 1.4 samt eventuella nödvändiga korrigeringar eller uppdateringar.

3.   Medlemsstaterna ska i god tid tillhandahålla eu-LISA kontaktuppgifter till de myndigheter som är behöriga att pröva och besvara varje begäran som avses i artiklarna 47 och 48 i förordning (EU) 2019/818, för att möjliggöra regelbunden uppladdning och uppdatering av webbportalens innehåll enligt artikel 49.4 i förordning (EU) 2019/818.

4.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla eu-LISA en enda kontaktpunkt med ansvar för översyn och underhåll.

5.   eu-LISA ska se över de tillhandahållna kontaktuppgifterna och begära att alla medlemsstater ser över den tillgängliga informationen för att uppdatera med eventuella ändringar eller tillägg. Översynen ska genomföras minst en gång om året.

6.   När det gäller behandling av uppgifter i webbportalen ska medlemsstaternas myndigheter vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680.

7.   När det gäller behandling av personuppgifter i webbportalen ska eu-Lisa vara personuppgiftsbiträde i den mening som avses i artikel 3.12 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 3

Användargränssnitt

1.   Webbportalen ska innehålla ett sökverktyg som gör det möjligt för användarna att ange referensen för den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter och som avses i artikel 34 d i förordning (EU) 2019/818, i syfte att hämta kontaktuppgifter till den myndigheten.

2.   Efter verifiering av de inmatade uppgifternas giltighet och fullständighet ska webbportalen hämta kontaktuppgifter till den myndigheten i enlighet med artikel 49.3 i förordning (EU) 2019/818.

3.   Webbportalen ska göra det möjligt för användaren att öppna en begäran om information med hjälp av e-postmallen i ett webbformulär, för att underlätta kommunikationen med den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Mallen ska innehålla ett fält för det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c i förordning (EU) 2019/818, så att myndigheten kan hämta relevanta länkade uppgifter och motsvarande dokumentation.

4.   E-postmallen ska innehålla en standardiserad begäran om ytterligare information, som ska finnas tillgänglig på de språk som avses i artikel 1.3. E-postmallen anges i bilagan. E-postmallen ska också ge en möjlighet att välja det eller de språk som ska användas för ett svar, vilken ska innefatta minst två språk som varje medlemsstat väljer. Användaren kan välja vilket språk som ska användas i e-postmallen.

5.   Efter det att en ifylld e-postmall har skickats in via webbformuläret ska ett automatiskt mottagningsbevis via e-post skickas till användaren med kontaktuppgifter till den myndighet som ansvarar för att följa upp denna begäran, vilket gör det möjligt för personen att utöva sina rättigheter enligt artikel 48.1 i förordning (EU) 2019/818.

Artikel 4

Innehållshantering

1.   Webbportalen ska säkerställa att de webbsidor som innehåller information till allmänheten skiljs från sökverktyget och de webbsidor genom vilka användaren kan hämta kontaktuppgifter till den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

2.   För att göra det möjligt för eu-LISA att hantera innehållet ska webbportalen innehålla ett administrationsgränssnitt som ska vara säkrat. All åtkomst till detta gränssnitt och de ändringar som görs ska loggas i enlighet med artikel 7.

3.   Administrationsgränssnittet ska ge eu-LISA rätt att lägga till, ändra eller ta bort innehåll i webbportalen. Detta gränssnitt får under inga omständigheter göra det möjligt för eu-LISA att få åtkomst till uppgifter om tredjelandsmedborgare som lagras i EU-informationssystem.

4.   Systemet för hantering av innehåll ska tillhandahålla ett stegvist system där alla ändringar kan förberedas, granskas och överföras till systemet online för offentliggörande vid en viss tidpunkt. Det stegvisa systemet ska också ha verktyg för att underlätta hanteringen av innehållet och förhandsgranska resultatet av ändringar.

Artikel 5

Säkerhetsöverväganden

1.   Webbportalen ska utformas och implementeras för att säkerställa tjänsternas konfidentialitet, integritet och tillgänglighet och säkerställa transaktioners oavvislighet, genom att åtminstone följande principer för applikationssäkerhet tillämpas:

a)

Flernivåförsvar (säkerhetsmekanismer i flera skikt).

b)

Positiv säkerhetsmodell (definierar vad som är tillåtet och förkastar allt annat).

c)

Säkerhet vid fel (säkerställer att fel hanteras på ett säkert sätt).

d)

Fungera med minsta möjliga behörighet.

e)

Håll säkerheten enkel (undvik komplexa arkitekturer när en enklare strategi skulle vara snabbare och enklare).

f)

Upptäck och förhindra intrång (loggning och hantering av all säkerhetsrelevant information), genom proaktiva kontroller för att skydda webbportalens information och medlemsstaternas kontaktuppgifter mot cyberattacker och dataläckage.

g)

Lita inte på infrastruktur (applikationen måste autentisera och godkänna varje åtgärd från omgivande system).

h)

Lita inte på tjänster (inga externa system får vara betrodda).

i)

Fastställ säkra standardinställningar (programvaru- och operativsystemmiljöer måsta vara förstärkta i enlighet med bästa praxis och branschstandarder).

2.   Webbportalen ska också utformas och implementeras på ett sådant sätt att registrerade loggars tillgänglighet och integritet säkerställs.

3.   Av säkerhets- och dataskyddsskäl ska webbportalen innehålla ett meddelande som informerar användarna om reglerna för användning av webbportalen och om konsekvenserna av att lämna felaktig information. Meddelandet ska inbegripa ett godkännandeformulär angående regler för användning av webbportalen som användaren måste lämna in innan han eller hon får använda webbportalen.

Det tekniska och organisatoriska genomförandet av webbportalen ska vara förenligt med den säkerhetsplan, den kontinuitetsplan och en katastrofplan som avses i artikel 42.3 i förordning (EU) 2019/818.

Artikel 6

Dataskydd och registrerades rättigheter

1.   Webbportalen ska stämma överens med dataskyddsreglerna i förordning (EU) 2016/679, förordning (EU) 2018/1725 och direktiv (EU) 2016/680.

2.   Webbportalen ska innehålla ett meddelande om skydd av personuppgifter. Det bör vara tillgängligt via en särskild länk. Meddelandet ska också vara tillgängligt från varje sida i webbportalen. Det ska utformas på ett tydligt och heltäckande sätt.

Artikel 7

Loggar

1.   Utan att det påverkar den skriftliga dokumentation som avses i artikel 48.10 i förordning (EU) 2019/818 ska all åtkomst till webbportalen registreras i en logg som innehåller följande information:

a)

IP-adress för det system som används av den begärande.

b)

Datum och tid för begäran.

c)

Teknisk information om den miljö som används för begäran, såsom typ av enhet, version av operativsystemet och modell och version av webbläsaren.

2.   Den information som loggas ska endast användas för statistiska ändamål och för att övervaka användningen av webbportalen i syfte att förhindra eventuellt missbruk.

3.   Vid åtkomst till webbportalens administrationsgränssnitt ska, utöver de uppgifter som avses i punkt 1, följande uppgifter loggas:

a)

Identifiering av den användare som har åtkomst till administrationsgränssnittet.

b)

De åtgärder som vidtas på webbportalen (tillägg, ändring eller radering av innehåll).

4.   Ytterligare anonymiserad teknisk information får loggas vid användningen av webbportalen för att optimera dess användning och prestanda så länge den inte innehåller personuppgifter.

5.   Den information som loggas i enlighet med punkterna 1 och 3 ska sparas i högst två år.

6.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i webbportalen.

7.   eu-LISA, medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråerna ska var för sig fastställa en förteckning över den personal som är vederbörligen bemyndigad att få åtkomst till webbportalens loggar över uppgiftsbehandling.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 19 augusti 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 135, 22.5.2019, s. 85.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(6)  Denna förordning omfattas inte av de åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(7)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(8)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(9)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(10)  Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(11)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(12)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).


BILAGA

E-postmall för begäran om information

Följande e-postmall ska användas:

 

TILL: < Myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter och vars uppgifter hämtats från portalen >

 

FRÅN: < Användarens e-postadress>

 

ÄRENDE: Begäran om information i samband med detektorn för multipla identiteter [röd länk/vit länk]: <det enda identifikationsnumret>

Meddelandetext:

Avvikelser i personuppgifter

Jag har informerats skriftligen, via ett mottaget formulär, om eventuella avvikelser i mina personuppgifter.

Dessa eventuella avvikelser i mina identitetsuppgifter har lett till att en ärendeakt med referens <det enda identifikationsnumret> har upprättats.

Jag skulle vilja be om all ytterligare information om detta ärende senast den <datum som ska beräknas av portalen> på <språk (1)> till denna e-postadress.


(1)  Rullgardinsmeny med språkalternativ som beslutas av varje medlemsstat.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/72


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2104

av den 19 augusti 2021

om fastställande av närmare bestämmelser för driften av webbportalen i enlighet med artikel 49.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (1), särskilt artikel 49.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU) 2019/817, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på områdena gränser, viseringar, polissamarbete, straffrättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

Denna ram innefattar ett antal interoperabilitetskomponenter som rör behandling av betydande mängder känsliga personuppgifter. Det är viktigt att personer vars uppgifter behandlas genom dessa komponenter effektivt kan utöva sina rättigheter som registrerade i enlighet med förordning (EU) 2016/679 (3), direktiv (EU) 2016/680 (4) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5).

(3)

För att underlätta utövandet av rätten till information om, åtkomst till och rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter inrättas en webbportal genom förordning (EU) 2019/817.

(4)

Denna webbportal bör göra det möjligt för personer vars uppgifter behandlas i detektorn för multipla identiteter och som underrättats om förekomsten av en röd eller vit länk att hämta information om den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

(5)

För att underlätta kommunikationen mellan portalanvändaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bör webbportalen innehålla en e-postmall på de språk som fastställs i denna förordning. Den bör också ge en möjlighet att välja vilket eller vilka språk som ska användas för ett svar.

(6)

För att klargöra respektive ansvarsområden när det gäller webbportalen bör denna förordning specificera ansvarsområdena för Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), kommissionen och medlemsstaterna.

(7)

För att webbportalen ska fungera på ett säkert och smidigt sätt bör det i denna förordning fastställas bestämmelser om informationssäkerhet på webbportalen. Dessutom bör åtkomst till webbportalen loggas för att förhindra missbruk.

(8)

Eftersom förordning (EU) 2019/817 utgör en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, meddelat att landet har genomfört förordning (EU) 2019/817 i sin nationella lagstiftning. Denna förordning är därför bindande för Danmark.

(9)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (6). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (8).

(11)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (10).

(12)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (11), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (12).

(13)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(14)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 31 mars 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Domän och åtkomst

1.   Webbportalen ska använda Europeiska unionens domännamn ”.europa.eu”.

2.   Beskrivningen av webbportalen ska göras tillgänglig för indexering av större offentliga sökmotorer.

3.   Webbportalen ska vara tillgänglig för allmänheten på medlemsstaternas officiella språk samt på åtminstone följande språk: Ryska, arabiska, japanska, kinesiska, albanska, bosniska, makedoniska, hindi och turkiska.

4.   Webbportalen ska innehålla den information som avses i artiklarna 47 och 48 i förordning (EU) 2019/817 och ett sökverktyg för hämtning av kontaktuppgifter till den behöriga myndighet i medlemsstaten som ansvarar för att skapa en röd eller vit länk efter den manuella verifieringen av olika identiteter. Webbportalen får också innehålla annan nödvändig information som underlättar utövandet av de rättigheter som avses i artiklarna 47 och 48 i förordning (EU) 2019/817.

5.   Webbportalen ska följa reglerna, riktlinjerna och informationen i Europeiska kommissionens Europa Web Guide, inklusive riktlinjerna om tillgänglighet.

6.   Webbportalen ska förhindra att kontaktuppgifter till myndigheterna görs tillgängliga för sökmotorer och andra automatiska verktyg för insamling av kontaktuppgifter.

Artikel 2

Berörda parter och ansvarsområden

1.   eu-LISA ska utveckla webbportalen och säkerställa dess tekniska förvaltning, i enlighet med artikel 49.5 i förordning (EU) 2019/817, inbegripet värdtjänster för och drift och underhåll av webbportalen.

2.   Kommissionen ska förse eu-LISA med det innehåll i webbportalen som avses i artikel 1.4 samt eventuella nödvändiga korrigeringar eller uppdateringar.

3.   Medlemsstaterna ska i god tid tillhandahålla eu-LISA kontaktuppgifter till de myndigheter som är behöriga att pröva och besvara varje begäran som avses i artiklarna 47 och 48 i förordning (EU) 2019/817, för att möjliggöra regelbunden uppladdning och uppdatering av webbportalens innehåll enligt artikel 49.4 i förordning (EU) 2019/817.

4.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla eu-LISA en enda kontaktpunkt med ansvar för översyn och underhåll.

5.   eu-LISA ska se över de tillhandahållna kontaktuppgifterna och begära att alla medlemsstater ser över den tillgängliga informationen för att uppdatera med eventuella ändringar eller tillägg. Översynen ska genomföras minst en gång om året.

6.   När det gäller behandling av uppgifter i webbportalen ska medlemsstaternas myndigheter vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680.

7.   När det gäller behandling av personuppgifter i webbportalen ska eu-Lisa vara personuppgiftsbiträde i den mening som avses i artikel 3.12 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 3

Användargränssnitt

1.   Webbportalen ska innehålla ett sökverktyg som gör det möjligt för användarna att ange referensen för den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter och som avses i artikel 34 d i förordning (EU) 2019/817, i syfte att hämta kontaktuppgifter till den myndigheten.

2.   Efter verifiering av de inmatade uppgifternas giltighet och fullständighet ska webbportalen hämta kontaktuppgifter till den myndigheten i enlighet med artikel 49.3 i förordning (EU) 2019/817.

3.   Webbportalen ska göra det möjligt för användaren att öppna en begäran om information med hjälp av e-postmallen i ett webbformulär, för att underlätta kommunikationen med den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Mallen ska innehålla ett fält för det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c i förordning (EU) 2019/817, så att myndigheten kan hämta relevanta länkade uppgifter och motsvarande dokumentation.

4.   E-postmallen ska innehålla en standardiserad begäran om ytterligare information, som ska finnas tillgänglig på de språk som avses i artikel 1.3. E-postmallen anges i bilagan. E-postmallen ska också ge en möjlighet att välja det eller de språk som ska användas för ett svar, vilken ska innefatta minst två språk som varje medlemsstat väljer. Användaren kan välja vilket språk som ska användas i e-postmallen.

5.   Efter det att en ifylld e-postmall har skickats in via webbformuläret ska ett automatiskt mottagningsbevis via e-post skickas till användaren med kontaktuppgifter till den myndighet som ansvarar för att följa upp denna begäran, vilket gör det möjligt för personen att utöva sina rättigheter enligt artikel 48.1 i förordning (EU) 2019/817.

Artikel 4

Innehållshantering

1.   Webbportalen ska säkerställa att de webbsidor som innehåller information till allmänheten skiljs från sökverktyget och de webbsidor genom vilka användaren kan hämta kontaktuppgifter till den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

2.   För att göra det möjligt för eu-LISA att hantera innehållet ska webbportalen innehålla ett administrationsgränssnitt som ska vara säkrat. All åtkomst till detta gränssnitt och de ändringar som görs ska loggas i enlighet med artikel 7.

3.   Administrationsgränssnittet ska ge eu-LISA rätt att lägga till, ändra eller ta bort innehåll i webbportalen. Detta gränssnitt får under inga omständigheter göra det möjligt för eu-LISA att få åtkomst till uppgifter om tredjelandsmedborgare som lagras i EU-informationssystem.

4.   Systemet för hantering av innehåll ska tillhandahålla ett stegvist system där alla ändringar kan förberedas, granskas och överföras till systemet online för offentliggörande vid en viss tidpunkt. Det stegvisa systemet ska också ha verktyg för att underlätta hanteringen av innehållet och förhandsgranska resultatet av ändringar.

Artikel 5

Säkerhetsöverväganden

1.   Webbportalen ska utformas och implementeras för att säkerställa tjänsternas konfidentialitet, integritet och tillgänglighet och säkerställa transaktioners oavvislighet, genom att åtminstone följande principer för applikationssäkerhet tillämpas:

a)

Flernivåförsvar (säkerhetsmekanismer i flera skikt).

b)

Positiv säkerhetsmodell (definierar vad som är tillåtet och förkastar allt annat).

c)

Säkerhet vid fel (säkerställer att fel hanteras på ett säkert sätt).

d)

Fungera med minsta möjliga behörighet.

e)

Håll säkerheten enkel (undvik komplexa arkitekturer när en enklare strategi skulle vara snabbare och enklare).

f)

Upptäck och förhindra intrång (loggning och hantering av all säkerhetsrelevant information), genom proaktiva kontroller för att skydda webbportalens information och medlemsstaternas kontaktuppgifter mot cyberattacker och dataläckage.

g)

Lita inte på infrastruktur (applikationen måste autentisera och godkänna varje åtgärd från omgivande system).

h)

Lita inte på tjänster (inga externa system får vara betrodda).

i)

Fastställ säkra standardinställningar (programvaru- och operativsystemmiljöer måsta vara förstärkta i enlighet med bästa praxis och branschstandarder).

2.   Webbportalen ska också utformas och implementeras på ett sådant sätt att registrerade loggars tillgänglighet och integritet säkerställs.

3.   Av säkerhets- och dataskyddsskäl ska webbportalen innehålla ett meddelande som informerar användarna om reglerna för användning av webbportalen och om konsekvenserna av att lämna felaktig information. Meddelandet ska inbegripa ett godkännandeformulär angående regler för användning av webbportalen som användaren måste lämna in innan han eller hon får använda webbportalen.

Det tekniska och organisatoriska genomförandet av webbportalen ska vara förenligt med den säkerhetsplan, den kontinuitetsplan och en katastrofplan som avses i artikel 42.3 i förordning (EU) 2019/817.

Artikel 6

Dataskydd och registrerades rättigheter

1.   Webbportalen ska stämma överens med dataskyddsreglerna i förordning (EU) 2016/679, förordning (EU) 2018/1725 och direktiv (EU) 2016/680.

2.   Webbportalen ska innehålla ett meddelande om skydd av personuppgifter. Det bör vara tillgängligt via en särskild länk. Meddelandet ska också vara tillgängligt från varje sida i webbportalen. Det ska utformas på ett tydligt och heltäckande sätt.

Artikel 7

Loggar

1.   Utan att det påverkar den skriftliga dokumentation som avses i artikel 48.10 i förordning (EU) 2019/817 ska all åtkomst till webbportalen registreras i en logg som innehåller följande information:

a)

IP-adress för det system som används av den begärande.

b)

Datum och tid för begäran.

c)

Teknisk information om den miljö som används för begäran, såsom typ av enhet, version av operativsystemet och modell och version av webbläsaren.

2.   Den information som loggas ska endast användas för statistiska ändamål och för att övervaka användningen av webbportalen i syfte att förhindra eventuellt missbruk.

3.   Vid åtkomst till webbportalens administrationsgränssnitt ska, utöver de uppgifter som avses i punkt 1, följande uppgifter loggas:

a)

Identifiering av den användare som har åtkomst till administrationsgränssnittet.

b)

De åtgärder som vidtas på webbportalen (tillägg, ändring eller radering av innehåll).

4.   Ytterligare anonymiserad teknisk information får loggas vid användningen av webbportalen för att optimera dess användning och prestanda så länge den inte innehåller personuppgifter.

5.   Den information som loggas i enlighet med punkterna 1 och 3 ska sparas i högst två år.

6.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i webbportalen.

7.   eu-LISA, medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråerna ska var för sig fastställa en förteckning över den personal som är vederbörligen bemyndigad att få åtkomst till webbportalens loggar över uppgiftsbehandling.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 19 augusti 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 135, 22.5.2019, s. 27.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(6)  Denna förordning omfattas inte av de åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(7)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(8)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(9)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(10)  Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(11)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(12)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).


BILAGA

E-postmall för begäran om information

Följande e-postmall ska användas:

TILL: < Myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter och vars uppgifter hämtats från portalen >

FRÅN: < Användarens e-postadress>

ÄRENDE: Begäran om information i samband med detektorn för multipla identiteter [röd länk/vit länk]: <det enda identifikationsnumret>

Meddelandetext:

Avvikelser i personuppgifter

Jag har informerats skriftligen, via ett mottaget formulär, om eventuella avvikelser i mina personuppgifter.

Dessa eventuella avvikelser i mina identitetsuppgifter har lett till att en ärendeakt med referens <det enda identifikationsnumret> har upprättats.

Jag skulle vilja be om all ytterligare information om detta ärende senast den <datum som ska beräknas av portalen> på <språk (1)> till denna e-postadress.


(1)  Rullgardinsmeny med språkalternativ som beslutas av varje medlemsstat.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/79


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2105

av den 28 september 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (1), särskilt artiklarna 29.4 b och 33, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) är att tillhandahålla ett effektivt och betydande finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av hållbara reformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna. Faciliteten är ett särskilt instrument utformat för att hantera de negativa sociala och ekonomiska effekterna och konsekvenserna av covid-19-krisen i unionen.

(2)

Faciliteten stöder ekonomisk och social återhämtning och bidrar – bland annat – till att bekämpa fattigdom, ojämlikheter och arbetslöshet, skapa högkvalitativa och stabila arbetstillfällen, förbättra hälso- och sjukvårdens kapacitet och förbättra strategierna för nästa generation, bland annat i fråga om utbildning.

(3)

Faciliteten kommer framför allt hjälpa medlemsstaterna att genomföra åtgärder som ligger i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och unionens initiativ vad gäller sysselsättning, utbildning, hälsa och på det sociala området, särskilt handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2) och rekommendationen om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease) (3), meddelandet om stöd till ungdomssysselsättning (4) och rekommendationen om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti (5), rekommendationen om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (6), rekommendationen om inrättande av en europeisk barngaranti (7), strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (8), den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (9), det europeiska området för utbildning (10) och handlingsplanen för digital utbildning (11), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (12), EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (13), jämställdhetsstrategin 2020–2025 (14), jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (15), meddelandet om skapandet av en europeisk hälsounion – förstärkning av EU:s resiliens mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa (16), läkemedelsstrategin för Europa (17) och den europeiska planen mot cancer (18).

(4)

Det är i detta sammanhang viktigt att kunna rapportera om de reformer och investeringar som faciliteten finansierar som har en social dimension. Enligt artikel 29.4 b i förordning (EU) 2021/241 ska kommissionen fastställa en metod för rapportering av sociala utgifter, även avseende barn och ungdomar, inom ramen för faciliteten.

(5)

Enligt artikel 31.3 c i förordning (EU) 2021/241 ska kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet innehålla information om de utgifter som finansieras via faciliteten inom de sex pelare som avses i artikel 3 i förordningen, innefattande sociala utgifter, även avseende barn och ungdomar.

(6)

Metoden bör bestå av två steg: kommissionen bör för det första, och om nödvändigt i samråd med medlemsstaten, knyta varje reform och investering som har en primärt social dimension som tas upp i en medlemsstats plan för återhämtning och resiliens till ett av de nio socialpolitiska områden under de fyra mer övergripande sociala kategorierna som anges i bilagan, och för det andra markera varje åtgärd av social karaktär som har ett inslag inriktat på barn och ungdomar, eller på jämställdhet eftersom jämställdhet är något som framhålls i förordning (EU) 2021/241, så att utgifter som avser barn och ungdomar eller jämställdhet kan rapporteras för sig.

(7)

Med tanke på att metoden för rapportering av sociala utgifter bör vara färdig att användas senast den 31 december 2021 och för att snabbt kunna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör förordningen träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definition av metoden

1.   Metoden för rapportering av sociala utgifter, även avseende barn och ungdomar, och avseende jämställdhet, inom ramen för faciliteten ska baseras på de beräknade utgifter som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens och på de steg som anges i punkterna 2, 3 och 4.

2.   Reformer och investeringar som har en primärt social dimension ska knytas till ett av de nio socialpolitiska områden som anges i bilagan. Varje socialpolitiskt område ska kopplas till en mer övergripande social kategori. En reform eller investering kan bara knytas till ett socialpolitiskt område och därmed till en social kategori.

3.   Varje åtgärd av social karaktär som har ett inslag inriktat på barn och ungdomar ska markeras, så att utgifter under faciliteten som avser barn och ungdomar kan rapporteras för sig.

4.   Varje åtgärd av social karaktär som har ett inslag inriktat på jämställdhet ska markeras, så att utgifter under faciliteten som avser jämställdhet kan rapporteras för sig.

5.   De socialpolitiska områden, sociala kategorier och markeringar för att identifiera åtgärder av social karaktär som har ett inslag inriktat på barn och ungdomar eller jämställdhet som avses i punkterna 2, 3 och 4 ska vara de som anges i bilagan.

6.   Kommissionen ska använda denna metod i den årsrapport som avses i artikel 31.3 i förordning (EU) 2021/241 för att tillhandahålla information om sociala utgifter, även avseende barn och ungdomar samt avseende jämställdhet, som finansieras genom faciliteten.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 september 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2)  COM(2021) 102 slutlig, 4.3.2021.

(3)  Kommissionens rekommendation (EU) 2021/402 av den 4 mars 2021 om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (EUT L 80, 8.3.2021, s. 1).

(4)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Stöd till ungdomssysselsättning – en väg till jobb för nästa generation (COM(2020) 276 slutlig, 1.7.2020).

(5)  Rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti och om ersättande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (EUT C 372, 4.11.2020, s. 1).

(6)  Rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (EUT C 417, 2.12.2020, s. 1).

(7)  I avvaktan på antagande av rådet (COM(2021) 137 slutlig, 24.3.2021)

(8)  COM(2021) 101 slutlig, 3.3.2021.

(9)  COM(2020) 274 slutlig, 1.7.2020.

(10)  Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (EUT C 66, 26.2.2021, s. 1).

(11)  COM(2020) 624 slutlig, 30.9.2020.

(12)  COM(2020) 565 slutlig, 18.9.2020.

(13)  COM(2020) 620 slutlig, 7.10.2020.

(14)  COM(2020) 152 slutlig, 5.3.2020.

(15)  COM(2020) 698 slutlig, 12.11.2020.

(16)  COM(2020) 724 slutlig, 11.11.2020.

(17)  COM(2020) 761 slutlig, 25.11.2020.

(18)  COM(2021) 44 slutlig, 3.2.2021.


BILAGA

Metod för rapportering av sociala utgifter, även avseende barn, ungdomar och jämställdhet

1.   

Kommissionen ska knyta varje åtgärd som har en primärt social dimension till endast ett av följande nio socialpolitiska områden:

Nio politikområden under de fyra sociala huvudkategorierna

Social kategori: Sysselsättning och kompetens

1.

Vuxenutbildning, inbegripet fortsatt yrkesutbildning, erkännande och validering av kompetens

2.

Sysselsättningsstöd och skapande av arbetstillfällen, inbegripet incitament för anställning och jobbövergångar samt stöd till egenföretagande

3.

Modernisering av arbetsmarknadsinstitutioner, inbegripet infrastruktur, arbetsförmedlingar, kompetensprognoser och yrkesinspektioner, anställningsskydd och organisation, social dialog och lönesättningsmekanismer, anpassning av arbetsplatser

Social kategori: Utbildning och barnomsorg

4.

Förskoleverksamhet och barnomsorg: tillgänglighet, ekonomisk överkomlighet, kvalitet och inkludering, även vad gäller digitalisering och infrastruktur

5.

Allmän utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning: tillgänglighet, ekonomisk överkomlighet, kvalitet och inkludering, även vad gäller digitalisering och infrastruktur

Social kategori: Hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg

6.

Hälso- och sjukvård: resiliens, hållbarhet, tillräcklighet, tillgänglighet, åtkomlighet, ekonomisk överkomlighet och kvalitet, även vad gäller digitalisering och infrastruktur

7.

Långvarig vård och omsorg: resiliens, hållbarhet, tillräcklighet, tillgänglighet, åtkomlighet, ekonomisk överkomlighet och kvalitet, även vad gäller digitalisering och infrastruktur

Social kategori: Socialpolitik

8.

Subventionerade bostäder och annan social infrastruktur

9.

Socialt skydd, inklusive sociala tjänster och integrering av utsatta grupper

2.   

Kommissionen ska markera varje åtgärd av social karaktär som har ett inslag inriktat på barn och ungdomar, så att utgifter under faciliteten som avser barn och ungdomar kan rapporteras för sig.

3.   

Kommissionen ska markera varje åtgärd av social karaktär som har ett inslag inriktat på jämställdhet, så att utgifter under faciliteten som avser jämställdhet kan rapporteras för sig.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/83


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2106

av den 28 september 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av gemensamma indikatorer och närmare beståndsdelar i resultattavlan för återhämtning och resiliens

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (1), särskilt artiklarna 29.4 a och 30.2,

av följande skäl:

(1)

Syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) är att tillhandahålla ett effektivt och betydande finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av hållbara reformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna. Faciliteten är ett särskilt instrument utformat för att hantera de negativa effekterna och konsekvenserna av covid-19-krisen i unionen.

(2)

Enligt artikel 29 i förordning (EU) 2021/241 ska genomförandet av faciliteten övervakas och utvärderas med hjälp av gemensamma indikatorer. Dessa indikatorer ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av facilitetens uppnående av de allmänna och särskilda mål som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2021/241. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de gemensamma indikatorerna.

(3)

Enligt artikel 30 i förordning (EU) 2021/241 ska facilitetens rapporteringssystem utgöras av en resultattavla för återhämtning och resiliens (resultattavlan). Resultattavlan ska visa framstegen i genomförandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens avseende var och en av de sex pelare som ingår i facilitetens tillämpningsområde enligt artikel 3 i den förordningen, och i förhållande till de gemensamma indikatorerna. Resultattavlan ska offentliggöras på en webbplats eller internetportal samt uppdateras två gånger om året.

(4)

Artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2021/241 är nära förbundna med varandra, eftersom resultattavlan i enlighet med artikel 30.3 i förordning (EU) 2021/241 till stor del kommer att utgöras av de gemensamma indikatorerna. För att säkerställa samstämmighet mellan de bestämmelser som bör träda i kraft samtidigt bör de bestämmelser som kompletterar dessa artiklar samlas i en enda delegerad förordning för att göra det lättare att få en helhetsbild av rapporteringskraven för medlemsstaterna och underlätta tillämpningen av den förordningen.

(5)

Syftet med resultattavlan är att på ett transparent sätt ge sammanfattande information om framstegen i genomförandet av faciliteten och de nationella planer för återhämtning och resiliens som godkänts genom rådets genomförandebeslut. Den ska ligga till grund för den dialog om återhämtning och resiliens med Europaparlamentet som avses i artikel 26 i förordning (EU) 2021/241.

(6)

Enligt artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 ska medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen två gånger om året rapportera om framstegen i genomförandet av sina planer för återhämtning och resiliens. För att resultattavlan ska kunna uppdateras med senast tillgängliga uppgifter och enligt samma tidsplan för samtliga medlemsstater och därigenom säkerställa likabehandling bör rapporteringen ske samtidigt för samtliga medlemsstater och anpassas till tidsplanen för den europeiska planeringsterminen.

(7)

Förteckningen över gemensamma indikatorer i bilagan är avsedd att innefatta alla planer för återhämtning och resiliens, men det är bara relevant för en medlemsstat att rapportera avseende en viss gemensam indikator om det finns motsvarande åtgärder i dess plan. Om en gemensam indikator inte är relevant för dess plan för återhämtning och resiliens bör den berörda medlemsstaten diskutera detta med kommissionen. Med tanke på att varje gemensam indikator i regel är relevant för merparten av medlemsstaterna förväntas varje medlemsstat rapportera om de flesta indikatorer.

(8)

De gemensamma indikatorerna bör definieras tillräckligt detaljerat för att säkerställa att de uppgifter som samlas in av medlemsstaterna är jämförbara och kan aggregeras för att åskådliggöra genomförandet av faciliteten på unionsnivå. Om de gemensamma indikatorerna visas på medlemsstatsnivå bör de presenteras i relativa termer och även utgå från uppgifter från Eurostat för att undvika jämförelser mellan medlemsstaterna som kan vara vilseledande med tanke på att planerna för återhämtning och resiliens är av olika omfattning och karaktär.

(9)

Enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/241 ska kommissionen och de berörda medlemsstaterna främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan faciliteten och andra unionsprogram och unionsinstrument. Indikatorerna i resultattavlan bör därför så långt det är möjligt vara samstämmiga med dem som används för andra EU-fonder.

(10)

Enligt artikel 29 i förordning (EU) 2021/241 ska övervakningen av genomförandet vara målinriktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom faciliteten. Kommissionens rapporteringssystem bör därför säkerställa att data från övervakningen av genomförandet av verksamheten och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För det ändamålet bör proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionsfinansiering.

(11)

Övriga delar av resultattavlan bör sammanställas av kommissionen genom information som samlas in under övervakningen av genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och av faciliteten. Detta bör säkerställa att uppgifterna är jämförbara.

(12)

Med tanke på att resultattavlan bör vara färdig att användas senast den 31 december 2021 och för att snabbt kunna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör förordningen träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll i resultattavlan för återhämtning och resiliens och förteckning över gemensamma indikatorer

Resultattavlan ska visa framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens vad gäller var och en av de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, vilket i synnerhet ska mätas genom följande:

a)

Uppnåendet av delmål och mål, vilket ger en bild av genomförandet av de reformer och investeringar som anges i rådets genomförandebeslut, genom att det anges vilka delmål och mål som har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, deras antal och procentuella andel av det totala antalet delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut. Det kan i detta sammanhang även rapporteras hur uppfyllandet av delmålen och målen bidrar till genomförandet av relevanta landsspecifika rekommendationer.

b)

De utgifter som finansieras genom faciliteten, även inom var och en av de pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, innefattande sociala utgifter enligt den metod som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 (2), på grundval av den fördelning av de beräknade utgifterna som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens.

c)

Status för varje plan för återhämtning och resiliens.

d)

Utveckling när det gäller utbetalningen av finansiella bidrag och lån.

e)

Tematiska analyser av de åtgärder som ingår i planer för återhämtning och resiliens och exempel som illustrerar framstegen i genomförandet inom de sex pelarna.

f)

De gemensamma indikatorer, enligt bilagan, som ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av facilitetens uppnående av de allmänna och särskilda målen.

Artikel 2

Rapportering

1.   För att resultattavlan, inbegripet de gemensamma indikatorerna, två gånger om året ska kunna uppdateras på ett konsekvent och enhetligt sätt ska alla medlemsstater inom ramen för den europeiska planeringsterminen två gånger om året rapportera till kommissionen om sina framsteg i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens, inbegripet de operativa arrangemangen, samt om de gemensamma indikatorerna.

2.   Framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens ska som regel rapporteras senast i mitten av april och början av oktober varje år och under alla omständigheter senast den 30 april respektive senast den 15 oktober varje år. Rapporteringsperioden ska i relevanta fall omfatta planens hela genomförandeperiod från och med den 1 februari 2020.

3.   Rapporteringen inför uppdateringen av de gemensamma indikatorerna ska inkomma senast den 28 februari och den 31 augusti varje år. Rapporteringsperioden ska omfatta planens hela genomförandeperiod från och med den 1 februari 2020 och, i relevanta fall, fram till respektive brytdatum den 31 december respektive den 30 juni varje år.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 september 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter (se sidan 79 i detta nummer av EUT).


BILAGA

Förteckning över gemensamma indikatorer

De gemensamma indikatorerna ska visa vilka framsteg som görs mot facilitetens mål genom de reformer och investeringar som ingår i planerna för återhämtning och resiliens. En åtgärd kan bidra till flera av de gemensamma indikatorerna. Om en medlemsstats plan för återhämtning och resiliens inte innehåller någon åtgärd som bidrar till indikatorerna nedan ska den samråda med kommissionen för att besluta huruvida den ska rapportera att indikatorn är ”ej tillämplig”.

Nummer

Gemensam indikator för RRF-stöd

RRF-pelare

Förklaring

Enhet

1

Besparingar i årsförbrukningen av primärenergi

Pelare 1

Pelare 3

Total årlig minskning av förbrukningen av primärenergi för stödmottagande enheter till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Utgångsläget ska vara den årliga förbrukningen av primärenergi före insatsen, och det uppnådda värdet ska avse den årliga förbrukningen av primärenergi året efter insatsen. När det gäller byggnader ska det finnas tillräcklig dokumentation avseende insatserna för att det ska vara möjligt att beräkna dessa värden, till exempel med hjälp av energicertifikat eller andra övervakningssystem som beaktar de kriterier som anges i artikel 10.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (1) (direktivet om byggnaders energiprestanda). När det gäller processer i företag ska den årliga förbrukningen av primärenergi dokumenteras genom energibesiktningar i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (2) (energieffektivitetsdirektivet) eller andra relevanta tekniska specifikationer.

Offentliga byggnader ska definieras som byggnader som ägs av offentliga myndigheter och byggnader som ägs av ideella organisationer, förutsatt att dessa eftersträvar mål av allmänt intresse såsom utbildning, hälsa, miljö och transport. Det kan till exempel vara byggnader som hyser offentlig förvaltning, skolor, sjukhus etc.

MWh/år

2

Ytterligare operativ kapacitet installerad för förnybar energi

Pelare 1

Pelare 3

Ytterligare kapacitet som installerats för förnybar energi till följd av stödet från åtgärder under faciliteten och som är operativ (dvs. i tillämpliga fall ansluten till elnätet och som kan producera, eller redan producerar, energi). Produktionskapacitet ska definieras som ”största nettoelkapacitet” enligt Eurostats definition (3).

Förnybar energi ska definieras som ”energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas” (se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (4)). Indikatorn ska även omfatta elektrolyskapacitet för vätgasproduktion som byggts upp till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska samlas in och rapporteras separat för i) kapacitet att producera förnybar energi och ii) elektrolyskapacitet för vätgasproduktion

MW

3

Infrastruktur för alternativa bränslen (tank- eller laddningsstationer)

Pelare 1

Pelare 3

Antal tank- eller laddningsstationer (nya eller uppgraderade) för rena fordon som fått stöd genom åtgärder under faciliteten.

En laddningsstation ska definieras som ett gränssnitt där ett elfordon i taget kan laddas eller där ett batteri på ett elfordon i taget kan bytas ut. Med tankstation avses en anordning för tankning som tillhandahåller alternativa bränslen via en fast eller en rörlig anläggning.

Alternativa bränslen ska definieras som bränslen eller kraftkällor som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor för energiförsörjning till transporter och som kan bidra till utfasning av fossila bränslen och förbättring av miljöprestandan inom transportsektorn, samt är i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 (5).

Indikatorn ska samlas in och rapporteras separat för i) laddningsstationer, och ii) tankstationer. Som en del av det sistnämnda ska även iii) tankstationer för vätgas rapporteras separat.

Tank-/laddningsstationer

4

Antal människor som omfattas av åtgärder för skydd mot översvämningar, okontrollerade skogsbränder och andra klimatrelaterade naturkatastrofer

Pelare 1

Pelare 4

Antal människor som är bosatta i områden där skyddsinfrastruktur (inbegripet grön infrastruktur och naturbaserade lösningar för klimatanpassning) byggs eller i betydande utsträckning uppgraderas till följd av stödet från åtgärder under faciliteten för att minska sårbarheten för översvämningar, skogsbränder och andra klimatrelaterade naturliga risker (stormar, torka och värmeböljor). Indikatorn ska omfatta skyddsåtgärder som är tydligt lokaliserade till högriskområden och direkt hanterar konkreta risker, till skillnad från mer allmänna åtgärder som genomförs på nationell eller regional nivå. När det gäller översvämningar ska indikatorn räkna antal bofasta i riskzonen.

Personer

5

Ytterligare bostäder med internetanslutning via nät med mycket hög kapacitet

Pelare 2

Pelare 4

Totalt antal bostäder med tillgång till nät med mycket hög kapacitet, såsom de definieras i Berecs riktlinjer för nät med mycket hög kapacitet (BoR (20) 165 (6)), som bara hade tillgång till långsammare anslutningar eller ingen tillgång till internet alls före stödet från åtgärder under faciliteten. Även 5G-nättäckning och uppgradering till gigabithastighet ska beaktas. Den förbättrade internetanslutningen måste vara en direkt följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska mäta bostäder med möjlighet att ansluta till internet, inte de som faktiskt utnyttjar denna möjlighet.

En bostad ska definieras som ”ett eller flera rum i en permanent byggnad eller separat del därav som (…) är avsedda för åretruntboende för ett enskilt hushåll” (7) (se kommissionen (Eurostat).

Sjukhus, äldreboenden, vårdhem, fångvårdsanstalter, militärbaracker, religiösa institutioner, pensionat, arbetarbostäder etc. räknas inte in i indikatorn.

Bostäder

6

Företag som får stöd att utveckla eller införa digitala produkter, tjänster och tillämpningsprocesser

Pelare 2

Pelare 3

Antal företag som får stöd för att utveckla eller anta nya eller avsevärt uppgraderade tjänster, produkter och processer baserade på digital teknik genom åtgärder under faciliteten. Häri ingår avancerad digital teknik såsom automatisering, artificiell intelligens, cybersäkerhet, blockkedjor, moln- och edgeinfrastrukturer och dataområden, kvantteknik och högpresterande datorsystem. Betydande uppgraderingar ska endast omfatta nya funktioner. Informationen ska därför samlas in separat för i) företag som får stöd för att utveckla digital teknik och digitala lösningar, och ii) företag som får stöd för att införa digitala lösningar för att omvandla sina tjänster, produkter eller processer. Den ska även samlas in utifrån företagets storlek.

Ett företag ska räknas en gång oavsett hur många gånger det får stöd att digitalisera genom åtgärder under faciliteten.

Ett företag och uppdelningen utifrån företagsstorlek ska definieras genom den definition som används för indikator 9.

Företag

7

Användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer

Pelare 2

Pelare 5

Antal användare av digitala offentliga tjänster, produkter och processer som är nya eller har uppgraderats betydligt till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Betydande uppgraderingar ska endast omfatta nya funktioner. Indikatorn ska bara ha utgångsvärdet 0 om den digitala tjänsten, produkten eller processen är ny. Med användare avses kunderna för de offentliga tjänster och produkter som utvecklats eller uppgraderats genom åtgärder som fått stöd från faciliteten, samt den personal på den offentliga institutionen som använder de digitala processer som är nya eller har uppgraderats betydligt genom stödet från åtgärder under faciliteten. Om det inte är möjligt att identifiera enskilda användare ska det inte anses som dubbelräkning att räkna en och samma kund som använder en onlinetjänst flera gånger.

Användare/år

8

Forskare som arbetar vid forskningsanläggningar som får stöd

Pelare 3

Antal forskare som inom ramen för sin verksamhet direkt använder den offentliga eller privata forskningsanläggning eller den utrustning som fått stöd genom åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska mätas i årliga heltidsekvivalenter enligt den metod som anges i OECD:s Frascatimanual 2015.

Stödet måste förbättra forskningsanläggningen eller kvaliteten på forskningsutrustningen. Utbyten som inte innebär en höjning av kvaliteten samt underhåll ska inte ingå.

Lediga FoU-tjänster ska inte räknas och inte heller stödpersonal för FoU-verksamhet (dvs. tjänster utan direkt anknytning till FoU-verksamhet).

Årliga heltidsekvivalenter för FoU-personal ska definieras som förhållandet mellan antalet arbetstimmar som faktiskt ägnats FoU-verksamhet under ett kalenderår, dividerat med den totala normala arbetstiden för en person eller en grupp under samma period. Enligt vedertagen praxis kan en person inte utföra mer än en heltidsekvivalent inriktad på FoU-verksamhet på halvårsbasis. Den normala arbetstiden ska fastställas på grundval av normal/lagstadgad arbetstid. En heltidsanställd ska identifieras med hänvisning till anställningsstatus, typ av avtal (hel- eller deltid) och graden av deltagande i FoU-verksamhet (se OECD:s Frascatimanual 2015, kapitel 5.3).

Indikatorn ska vara uppdelad på kön (8).

Årlig heltidsekvivalent

9

Företag som får stöd (varav: små (däribland mikroföretag), medelstora och stora företag)

Pelare 3

Indikatorn ska räkna alla företag som får ekonomiskt stöd eller stöd in natura genom åtgärder under faciliteten.

Företaget ska definieras som den minsta kombination av rättsliga enheter som är en organisatorisk enhet vilken producerar varor eller tjänster och har en viss grad av självständigt beslutsfattande, särskilt i fråga om användningen av sina resurser i den löpande driften, och som bedriver en eller flera verksamheter på en eller flera platser. Ett företag kan bestå av en enda rättslig enhet. Rättsliga enheter ska omfatta juridiska personer vars existens erkänns i lag oberoende av vilka fysiska personer eller institutioner som är ägare eller delägare, såsom handelsbolag, privata kommanditbolag, aktiebolag etc. Rättsliga enheter ska även omfatta fysiska personer som själva bedriver en näringsverksamhet, till exempel butiksinnehavare, bilverkstadsägare, advokater eller hantverkare (kommissionen (Eurostat), på grundval av rådets förordning (EEG) nr 696/93, avsnitt III A, 15.3.1993).

Indikatorn ska samlas in och rapporteras utifrån företagsstorlek. När det gäller denna indikator ska företag definieras som vinstdrivande organisationer som producerar varor och tjänster för att tillgodose behov på marknaden.

Klassificering av företag:

Små företag, inbegripet mikroföretag, (0–49 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning ≤ 10 miljoner euro eller balansomslutning ≤ 10 miljoner euro).

Medelstora företag (50–249 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 10 miljoner euro– ≤ 50 miljoner euro eller balansomslutning > 10 miljoner euro– ≤ 43 miljoner euro).

Stora företag (> 250 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 50 miljoner euro eller balansomslutning > 43 miljoner euro).

Om något av de två gränsvärdena (antal anställda och egenföretagare respektive årlig omsättning/balansomslutning) överskrids ska företagen tillhöra storlekskategorin över.

(Kommissionen (Eurostat) på grundval av kommissionens rekommendation 2003/361/EG (9), bilagan, artiklarna 2–3).

Storleken på det företag som får stöd ska mätas när stödet inleds.

Företag

10

Antal deltagare i utbildning

Pelare 2

Pelare 4

Pelare 6

Indikatorn ska ta hänsyn till antalet deltagare i allmän utbildning (ISCED 0–6, vuxenutbildning) och yrkesutbildning (utanför/på arbetsplatsen, fortbildning etc.) som stöds genom åtgärder under faciliteten, inbegripet deltagare i utbildning i digitala färdigheter (10). Den ska därför samlas in och rapporteras av i) deltagare i allmän utbildning eller yrkesutbildning, och ii) deltagare i utbildning i digitala färdigheter. Den ska dessutom vara uppdelad på kön (11) och ålder (12).

Deltagarna ska räknas när de börjar utbildningsaktiviteten.

Personer

11

Antal personer som är anställda eller arbetssökande

Pelare 3

Pelare 4

Personer som är arbetslösa (13) eller står utanför arbetskraften (14), som har fått stöd genom åtgärder under RRF och är anställda, inbegripet egenföretagare, eller som stod utanför arbetskraften när de fick det stödet och som omedelbart efter detta stöd blivit arbetssökande.

Indikatorn ska vara uppdelad på kön (15) och ålder (16).

Arbetssökande ska definieras på ett sätt som inkluderar personer som normalt saknar arbete, är tillgängliga för arbete och aktivt söker arbete, i enlighet med definitionen av arbetslös.

Personer som nyligen har registrerat sig hos arbetsförmedlingen som arbetssökande ska alltid räknas in även om de inte är omedelbart tillgängliga för arbete.

Personer

12

Kapacitet hos nya eller moderniserade hälso- och sjukvårdsinrättningar

Pelare 4

Pelare 5

Det maximala årliga antal personer som kan tas emot på en ny eller moderniserad vårdinrättning till följd av stödet från åtgärder under faciliteten minst en gång under en ettårsperiod.

Modernisering ska inte omfatta energirenovering, underhåll eller reparationer. Vårdinrättningar ska omfatta sjukhus, kliniker, öppenvårdsmottagningar, specialistmottagningar etc.

Personer/år

13

Klassrumskapacitet hos nya eller moderniserade barnomsorgs- och utbildningsinrättningar

Pelare 4

Pelare 6

Klassrumskapacitet i termer av maximalt antal platser i den nya eller moderniserade förskoleverksamheten och barnomsorgsinrättningen (ISCED 0–6) till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Klassrumskapaciteten ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning, men inte omfatta lärare, föräldrar, stödpersonal eller andra personer som kanske också använder lokalerna.

Med förskoleverksamhet och barnomsorg, till exempel daghem och förskolor, avses sådana som är avsedda för barn från födseln fram till skolstart (ISCED 0). Utbildningsinrättningar ska omfatta skolor (ISCED 1–3, ISCED 4) och högre utbildning (ISCED 5–6). Indikatorn ska omfatta barnomsorgs- eller utbildningsinrättningar som är nybyggda eller moderniserade (för att till exempel förbättra hygien- och säkerhetsstandarder), men modernisering ska inte omfatta energirenovering, underhåll eller reparationer.

Personer

14

Antal unga människor i åldern 15–29 år som får stöd

Pelare 6

Antal deltagare i åldern 15–29 år som får ekonomiskt stöd eller stöd in natura till följd av åtgärder under faciliteten.

Indikatorn ska vara uppdelad på kön (17).

Personer


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13), ändrat genom direktiv (EU) 2018/844 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(3)  ”Den maximala aktiva effekt, vid uttagspunkten, som kan levereras kontinuerligt när hela anläggningen är i drift (dvs. minus den effekt som används i stationens hjälputrustning och med beaktande av förluster i transformatorer som anses vara väsentliga för stationen”.

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(5)  Närmare bestämt artikel 29 i direktiv 2018/2001, i vilken fastställs hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.

(6)  I artikel 2.2 i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation definieras för närvarande begreppet nät med mycket hög kapacitet på följande sätt: ”nät med mycket hög kapacitet: antingen ett elektroniskt kommunikationsnät som helt består av fiberoptiska element åtminstone fram till distributionspunkten på betjäningsplatsen eller ett elektroniskt kommunikationsnät som under normala högtrafikförhållanden kan erbjuda liknande nätprestanda i fråga om tillgänglig ned- och upplänksbandbredd, resiliens, felrelaterade parametrar samt fördröjning och jitter.”

(7)  https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Dwelling

(8)  Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.

(9)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(10)  I enlighet med bilaga VII till RRF-förordningen, som visar den digitala taggningen under faciliteten, ska utbildning i digitala färdigheter vara det som avses i insatsområde 108 (Stöd för utveckling av digitala färdigheter), där det står ”Detta avser digitala färdigheter på alla nivåer och inbegriper högspecialiserade utbildningsprogram för att utbilda digitala specialister (dvs. teknikinriktade program), utbildning av lärare, utveckling av digitalt innehåll för utbildningsändamål och relevant organisatorisk kapacitet. Det inbegriper också åtgärder och program för att förbättra digitala grundfärdigheter.”

(11)  Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.

(12)  0–17, 18–29, 30–54, 55 och äldre.

(13)  Med arbetslösa avses personer som normalt saknar arbete, är tillgängliga för anställning och aktivt söker arbete. Personer som är registrerade som arbetslösa enligt nationella definitioner inkluderas alltid här även om de inte uppfyller samtliga kriterier. Källa: §18 i Labour market policy (LMP) statistics – Methodology 2018 från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

(14)  Personer som står utanför arbetskraften är personer som för närvarande inte ingår i arbetskraften (dvs. de är inte anställda eller arbetslösa enligt de definitioner som anges). Källa: §20 i Labour market policy statistics – Methodology 2018 från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

(15)  Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.

(16)  0–17, 18–29, 30–54, 55 och äldre.

(17)  Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/92


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2107

av den 26 november 2021

om ändring av bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller posterna för Förenade kungariket i förteckningarna över tredjeländer från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 230.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) 2016/429 ska sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung komma från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri, som förtecknas i enlighet med artikel 230.1 i den förordningen för att få föras in till unionen.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (2) fastställs djurhälsokrav som måste uppfyllas för införsel till unionen av sändningar av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (3) fastställs förteckningar över tredjeländer, territorier och zoner eller anläggningskretsar däri, från vilka de arter och kategorier av djur, avelsmaterial och de produkter av animaliskt ursprung som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 får föras in till unionen.

(4)

Närmare bestämt innehåller bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 förteckningar över tredjeländer eller territorier eller zoner däri från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen.

(5)

Den 17 november 2021 underrättade Förenade kungariket kommissionen om ett utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä. Utbrottet har skett i närheten av Kirkham, Fylde, Lancashire i England, och det bekräftades den 17 november 2021 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(6)

Den 19 november 2021 underrättade Förenade kungariket kommissionen om ett utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä. Utbrottet har skett i närheten av Willington, South Derbyshire, Derbyshire i England, och det bekräftades den 19 november 2021 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(7)

Den 20 november 2021 underrättade Förenade kungariket kommissionen om ett utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä. Utbrottet har skett i närheten av Pokesdown, Bournemouth, Christchurch & Poole i England, och det bekräftades den 19 november 2021 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(8)

Förenade kungarikets veterinärmyndigheter har upprättat en zon för sjukdomsbekämpning på 10 km kring de berörda anläggningarna och har genomfört utslaktning för att bekämpa högpatogen aviär influensa och begränsa sjukdomens spridning.

(9)

Förenade kungariket har lämnat information till kommissionen om den epidemiologiska situationen på landets territorium och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra ytterligare spridning av högpatogen aviär influensa. Den informationen har utvärderats av kommissionen. Mot bakgrund av den utvärderingen bör införsel till unionen av sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt inte längre tillåtas från de områden som omfattas av restriktioner som fastställts av Förenade kungarikets veterinärmyndigheter på grund av de senaste utbrotten av högpatogen aviär influensa.

(10)

Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i Förenade kungariket vad gäller högpatogen aviär influensa bör de ändringar som genom den här förordningen görs i genomförandeförordning (EU) 2021/404 träda i kraft så snart som möjligt.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 november 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 174, 3.6.2020, s. 379).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 av den 24 mars 2021 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung får föras in till unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (EUT L 114, 31.3.2021, s. 1).


BILAGA

Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

a)

I del 1, i posten för Förenade kungariket, ska rader för zonerna GB-2.23, GB-2.24 och GB-2.25 införas efter raden för zon GB-2.22 enligt följande:

GB Förenade kungariket

GB-2.23

Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar

BPP

N, P1

 

17.11.2021

 

Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar

BPR

N, P1

 

17.11.2021

 

Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar

SP

N, P1

 

17.11.2021

 

Strutsfåglar avsedda för slakt

SR

N, P1

 

17.11.2021

 

Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar

DOC

N, P1

 

17.11.2021

 

Daggamla kycklingar av strutsfåglar

DOR

N, P1

 

17.11.2021

 

Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar

POU-LT20

N, P1

 

17.11.2021

 

Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar

HEP

N, P1

 

17.11.2021

 

Kläckägg från strutsfåglar

HER

N, P1

 

17.11.2021

 

Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar

HE-LT20

N, P1

 

17.11.2021

 

GB-2.24

Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar

BPP

N, P1

 

19.11.2021

 

Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar

BPR

N, P1

 

19.11.2021

 

Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar

SP

N, P1

 

19.11.2021

 

Strutsfåglar avsedda för slakt

SR

N, P1

 

19.11.2021

 

Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar

DOC

N, P1

 

19.11.2021

 

Daggamla kycklingar av strutsfåglar

DOR

N, P1

 

19.11.2021

 

Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar

POU-LT20

N, P1

 

19.11.2021

 

Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar

HEP

N, P1

 

19.11.2021

 

Kläckägg från strutsfåglar

HER

N, P1

 

19.11.2021

 

Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar

HE-LT20

N, P1

 

19.11.2021

 

GB-2.25

Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar

BPP

N, P1

 

19.11.2021

 

Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar

BPR

N, P1

 

19.11.2021

 

Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar

SP

N, P1

 

19.11.2021

 

Strutsfåglar avsedda för slakt

SR

N, P1

 

19.11.2021

 

Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar

DOC

N, P1

 

19.11.2021

 

Daggamla kycklingar av strutsfåglar

DOR

N, P1

 

19.11.2021

 

Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar

POU-LT20

N, P1

 

19.11.2021

 

Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar

HEP

N, P1

 

19.11.2021

 

Kläckägg från strutsfåglar

HER

N, P1

 

19.11.2021

 

Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar

HE-LT20

N, P1

 

19.11.2021”

 

b)

I del 2, i posten för Förenade kungariket, ska följande beskrivningar av zonerna GB-2.23, GB-2.24 och GB-2.25 införas efter beskrivningen av zon GB-2.22:

”Förenade kungariket

GB-2.23

Nära Kirkham, Fylde, Lancashire, England:

Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N53.79 och W2.84 enligt WGS 84

GB-2.24

Nära Pokesdown, Bournemouth, Christchurch & Poole, England:

Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N50.73 och W1.82 enligt WGS 84

GB-2.25

Nära Willington, South Derbyshire, Derbyshire, England:

Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.86 och W1.52 enligt WGS 84”

2.

I del 1 i bilaga XIV, i posten för Förenade kungariket, ska rader för zonerna GB-2.23, GB-2.24 och GB-2.25 införas efter raden för zon GB-2.22 enligt följande:

GB Förenade kungariket

GB-2.23

Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar

POU

N, P1

 

17.11.2021

 

Färskt kött från strutsfåglar

RAT

N, P1

 

17.11.2021

 

Färskt kött från fjädervilt

GBM

N, P1

 

17.11.2021

 

GB-2.24

Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar

POU

N, P1

 

19.11.2021

 

Färskt kött från strutsfåglar

RAT

N, P1

 

19.11.2021

 

Färskt kött från fjädervilt

GBM

N, P1

 

19.11.2021

 

GB-2.25

Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar

POU

N, P1

 

19.11.2021

 

Färskt kött från strutsfåglar

RAT

N, P1

 

19.11.2021

 

Färskt kött från fjädervilt

GBM

N, P1

 

19.11.2021”

 


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/97


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2108

av den 29 november 2021

om ändring för trehundratjugotredje gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter (1), särskilt artiklarna 7.1 a och 7a.1, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av penningmedel och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 23 november 2021 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att lägga till en post i sin förteckning över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser.

(3)

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör den träda i kraft omedelbart.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 november 2021.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Generaldirektören

Generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen


(1)  EGT L 139, 29.5.2002, s. 9.


BILAGA

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska följande läggas till under rubriken ”Fysiska personer”:

1.

”Emraan Ali (alias av låg kvalitet: Abu Jihad TNT). Födelsedatum: a) 4.7.1967. Födelseort: a) Rio Claro, Trinidad och Tobago. Medborgarskap: a) Trinidad och Tobago, b) Förenta staterna. Passnummer a) TB162181 (pass Trinidad och Tobago utfärdat 27.1.2015 med utgångsdatum 26.1.2020). b) 420985453 (pass Förenta staterna med utgångsdatum 6.2.2017). Nationellt identifikationsnummer 19670704052 (Trinidad och Tobago). Adress: a) United States of America (frihetsberövad, Federal Detention Center - Miami, registernummer: 10423-509), b) #12 Rio Claro Mayaro Road, Rio Claro, Trinidad (tidigare adress 2008-mars 2015), c) #7 Guayaguayare Road, Rio Claro, Trinidad (tidigare adress cirka 2003), d) United States of America (tidigare adress januari 1991-2008). Övriga upplysningar: a) Ledande medlem av Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil), som anges som al-Qaida i Irak. Rekryterad till Isil och uppmanade personer via videoklipp att utföra terroristakter. b) Fysisk beskrivning: längd: 176 cm, vikt: 73 kg, kroppsbyggnad: medel, ögonfärg: brun. hårfärg: svart/skallig, hudfärg: brun. c) Talar engelska. Det datum som avses i artikel 7d.2 i: 23.11.2021.”


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/99


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2109

av den 30 november 2021

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/704 för att göra administrativa ändringar av unionsgodkännandet av biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 44.5 första stycket och artikel 50.2, och

av följande skäl:

(1)

Den 26 maj 2020 beviljades Agrobiothers Laboratoire, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/704 (2), unionsgodkännande för tillhandahållande på marknaden och användning av biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE, med godkännandenummer EU-0021035-0000.

(2)

Den 8 september 2020 lämnade Agrobiothers Laboratoire i enlighet med artikel 11.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 (3) in en anmälan till Europeiska kemikaliemyndigheten (kemikaliemyndigheten) om administrativa ändringar av unionsgodkännandet av biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE som avses i avdelning 1 avsnitt 1 i bilagan till den förordningen.

(3)

Agrobiothers Laboratoire föreslog att handelsnamn skulle läggas till under rubriken tredje informationsnivån, enskilda produkter i meta-SPC 1, i sammanfattningen av egenskaperna för biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE i bilaga II till genomförandeordning (EU) 2020/704. Anmälan registrerades med nummer BC-DR061688-14 i registret över biocidprodukter.

(4)

Den 12 oktober 2020 lämnade kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 11.3 i genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 ett yttrande (4) till kommissionen om de föreslagna ändringarna. I yttrandet konstaterades det att ändringarna av det befintliga godkännandet som innehavaren av produktgodkännandet ämnar göra lyder under artikel 50.3 a i förordning (EU) nr 528/2012 och att villkoren i artikel 19 i den förordningen fortfarande är uppfyllda efter det att ändringarna har gjorts. Samma dag översände kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 11.6 i genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 den ändrade sammanfattningen av biocidproduktens egenskaper till kommissionen på unionens alla officiella språk.

(5)

Kommissionen instämmer med kemikaliemyndighetens yttrande och anser därför att unionsgodkännandet för biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE bör ändras.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2020/704 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/704 av den 26 maj 2020 om beviljande av ett unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE (EUT L 164, 27.5.2020, s. 19).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 av den 18 april 2013 om ändringar av biocidprodukter som godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (EUT L 109, 19.4.2013, s. 4).

(4)  Kemikaliemyndighetens yttrande av den 9 oktober 2020 om en administrativ ändring av unionsgodkännandet av biocidproduktfamiljen INSECTICIDES FOR HOME USE, https://echa.europa.eu/documents/10162/22836226/opinion_for_ua-admin_change_bc-dr061688-14_en.pdf/90bc7c1f-ed8e-a127-982c-4f08b3af513f.


BILAGA

”BILAGA II

Sammanfattning av biocidproduktfamiljens egenskaper (SPC)

INSECTICIDES FOR HOME USE

Produkttyp 18 – Insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur (bekämpning av skadedjur)

Godkännandenummer: EU-0021035-0000

R4BP-tillgångsnummer: EU-0021035-0000

DEL I

FÖRSTA INFORMATIONSNIVÅN

1.   ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

1.1   Familjenamn

Namn

INSECTICIDES FOR HOME USE

1.2   Produkttyp(er)

Produkttyp(er)

PT 18 - Insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur

1.3   Innehavare av produktgodkännande

Namn och adress till innehavaren av produktgodkännandet

Namn

Agrobiothers Laboratoire

Adress

ZI Route des Platières, 71290 CUISERY, Frankrike

Godkännandenummer

EU-0021035-0000

R4BP-tillgångsnummer

EU-0021035-0000

Datum för godkännande

16 juni 2020

Utgångsdatum för godkännande

31 maj 2030

1.4   Tillverkare av biocidprodukter

Tillverkarens namn

Agrobiothers Laboratoire

Tillverkarens adress

ZI Route des Platières, 71290 CUISERY Frankrike

Tillverkningsställe(n)

AF3 16 rue de l’Oberwald, 68360 Soultz Frankrike

1.5   Tillverkare av det verksamma ämnet

Verksamt ämne

3-fenoxibensyl-(1RS,3RS;1RS,3SR)-3-(2,2-diklorovinyl)-2,2-dimetylcyklopropankarboxylat (Permetrin)

Tillverkarens namn

Tagros Chemicals India Ltd (Art.95 List: LIMARU NV (Acting for Tagros Chemicals India Private Limited)

Tillverkarens adress

Jhaver Centre, Rajah Annamalai Bldg., IV floor 72 Marshal’s road Egmore, 600008 Chennai Indien

Tillverkningsställe(n)

A-4/1&2, Sipcot Industrial Complex, Pachayankuppam Cuddalore, 607 005 Tamilnadu Indien


Verksamt ämne

S-metopren

Tillverkarens namn

Babolna bio Ltd

Tillverkarens adress

Szallas u.6 H-, 1107 Budapest Ungern

Tillverkningsställe(n)

Szallas u.6 H-, 1107 Budapest Ungern

2.   PRODUKTFAMILJENS SAMMANSÄTTNING OCH FORMULERING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om familjens sammansättning

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Minst

Högst

3-fenoxibensyl-(1RS,3RS;1RS,3SR)-3-(2,2-diklorovinyl)-2,2-dimetylcyklopropankarboxylat (Permetrin)

 

Verksamt ämne

52645-53-1

258-067-9

0,177

0,177

S-metopren

 

Verksamt ämne

65733-16-6

 

0,00225

0,00225

Propan-2-ol

Propan-2-ol

Inaktivt ämne

67-63-0

200-661-7

3,33475

3,33475

n-Butan

n-Butan

Inaktivt ämne

106-97-8

203-448-7

63,458

63,458

Propan

Propan

Inaktivt ämne

74-98-6

200-827-9

16,271

16,271

Isobutan

Isobutan

Inaktivt ämne

75-28-5

200-857-2

4,068

4,068

2.2   Typ(er) av formuleringar

Formulering(ar)

AE - Aerosolbehållare

DEL II

ANDRA INFORMATIONSNIVÅN – META-SPC

Meta-SPC 1

1.   META-SPC 1 ADMINISTRATIV INFORMATION

1.1   Meta-SPC 1 identitetsbeteckning

Benämning

INSEKTICIDSPRAY FÖR HUSHÅLL

1.2   Tillägg till registreringsnummer

Nummer

1–1

1.3   Produkttyp(er)

Produkttyp(er)

PT 18 - Insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur

2.   META-SPC 1 SAMMANSÄTTNING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om sammansättningen av meta-SPC 1

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Minst

Högst

3-fenoxibensyl-(1RS,3RS;1RS,3SR)-3-(2,2-diklorovinyl)-2,2-dimetylcyklopropankarboxylat (Permetrin)

 

Verksamt ämne

52645-53-1

258-067-9

0,177

0,177

S-metopren

 

Verksamt ämne

65733-16-6

 

0,00225

0,00225

Propan-2-ol

Propan-2-ol

Inaktivt ämne

67-63-0

200-661-7

3,33475

3,33475

n-Butan

n-Butan

Inaktivt ämne

106-97-8

203-448-7

63,458

63,458

Propan

Propan

Inaktivt ämne

74-98-6

200-827-9

16,271

16,271

Isobutan

Isobutan

Inaktivt ämne

75-28-5

200-857-2

4,068

4,068

2.2   Typ(er) av formulering av meta-SPC 1

Formulering(ar)

AE - Aerosolbehållare

3.   FAROANGIVELSER OCH SKYDDSANGIVELSER I META-SPC 1

Faroangivelse

Extremt brandfarlig aerosol.

Tryckbehållare: Kan sprängas vid uppvärmning

Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna.

Orsakar allvarlig ögonirritation.

Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.

Innehåller PERMETRIN. Kan orsaka allergisk reaktion.

Skyddsangivelse

Ha förpackningen eller etiketten till hands om du måste söka läkarvård.

Förvaras oåtkomligt för barn.

Läs noggrant och följ alla instruktioner.

Får inte utsättas för värme, heta ytor, gnistor, öppen låga eller andra antändningskällor. – Rökning förbjuden.

Spreja inte över öppen låga eller andra antändningskällor.

Får inte punkteras eller brännas, gäller även tömd behållare.

Tvätta händer grundligt efter användning.

VID KONTAKT MED ÖGONEN:Skölj försiktigt med vatten i flera minuter.Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja.

Vid bestående ögonirritation:Sök läkarhjälp.

Skyddas från solljus.Får inte utsättas för temperaturer över 50 °C/ 122 °F.

Förvara vid högst 40 °C/104 °F.

Undvik utsläpp till miljön.

Samla upp spill.

Innehållet lämnas till i enlighet med lokala bestämmelser. behållaren lämnas till i enlighet med lokala bestämmelser.

4.   TILLÅTEN ANVÄNDNING/TILLÅTNA ANVÄNDNINGAR AV META-SPC 1

4.1   Bruksanvisning

Tabell 1. Användning # 1–Insekticidspray för hushåll

Produkttyp

PT 18 - Insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

-

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Loppor Larver Adulta

Ctenocephalides felis

Fästingar

Ixodes ricinus

Rhipicephalus sanguineus

Användningsområde

Inomhus

Riktad behandling av icke-tvättbara möbler och hemtextilier, såsom heltäckningsmattor, mattor och fåtöljer.

Appliceringsmetod

Spray

Efter att ha dammsugit den yta som ska behandlas, sprayas produkten på 30 cm avstånd.

Dosering(ar) och frekvens

1,3 sekunders sprayning på cirka 1 m2 (2,1 g/m2) -

Det kortaste tidsintervallet mellan två behandlingar är 6 månader.

Användarkategori(er)

Allmänheten (icke yrkesmässig användning)

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

Aerosolburk av plåt med en inre ytbeläggning av skyddande epoxifenollack (250 ml eller 500 ml)

Aerosolburk av plåt utan inre ytbeläggning (300 ml)

4.1.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Se allmänna villkor för användning

4.1.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se allmänna villkor för användning

4.1.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se allmänna villkor för användning

4.1.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se allmänna villkor för användning

4.1.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se allmänna villkor för användning

5.   ALLMÄNNA ANVÄNDARRIKTLINJER (1) för meta-SPC 1

5.1   Bruksanvisning

Produkten är avsedd att användas för riktad behandling av icke-tvättbara möbler och hemtextilier, såsom heltäckningsmattor, mattor och fåtöljer

Läs alltid märkningen eller informationsbladet före användning och ta hänsyn till alla medföljande anvisningar.

Ta hänsyn till de rekommenderade appliceringsdoserna.

Effekten, som kvarstår i upp till 6 månader, kan minska vid normal rengöring (t.ex. dammsugning av mattor) eller intensiv användning av ytor (t.ex. vid beträdande, friktion...).

Vid kontinuerligt angrepp ska alternativa produkter användas som innehåller aktiva ämnen med ett annat verkningssätt för att undvika resistens. Detta för att ta bort resistenta individer i populationen.

Om angreppet kvarstår trots att anvisningarna på märkningen/i broschyren har följts, kontakta en skadedjurssanerare.

Använd inte på katter och andra djur eller i kattkorgar.

Informera innehavaren av godkännandet om behandlingen inte ger effekt.

5.2   Riskbegränsande åtgärder

Använd inte på ytor och textilier som tål vattentvätt.

Tvätta inte av möbler med våta torkdukar och våttvätta inte heltäckningsmattor eller mattor för att undvika utsläpp till avloppet.

Avlägsna all mat, foder och dryck före behandlingen.

Använd inte på ytor och i anläggningar som är i närheten av eller som sannolikt kan komma i kontakt med mat, foder eller dryck.

Undvik kontakt med ögon.

Efter sprayning, lämna rummet och låt verka i en timme innan det luftas.

Ta bort eller täck över terrarier, akvarier och djurburar före appliceringen.

Stäng av akvariets luftfiltrering vid sprayningen.

Håll katter borta från behandlade områden. Då katter är speciellt känsliga för permetrin kan produkten orsaka allvarliga biverkningar hos katter.

Håll barn och husdjur borta under behandlingen.

5.3   En beskrivning av sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, instruktioner för första hjälpen och nödåtgärder för att skydda miljön

Vid inandning: Flytta den drabbade till frisk luft och vila i en halvsittande position. Om symtom uppstår eller och/stora mängder har inandats, sök omedelbart läkarhjälp.

Vid kontakt med ögonen: Skölj omedelbart med rikligt med vatten och lyft emellanåt de övre och nedre ögonlocken. Ta ut eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja med ljummet vatten i minst 10 minuter. Sök läkarhjälp om irritation eller synrubbningar uppstår.

Vid hudkontakt: Avlägsna förorenade kläder och skor. Tvätta kontaminerad hud med vatten. Kontakta Giftinformationscentralen om symtom uppstår.

Vid munkontakt: Skölj ur munnen med vatten. Kontakta Giftinformationscentralen omedelbart om symtom uppstår och/eller vid munkontakt med stora mängder.

Ge inte vätska och framkalla inte kräkning vid eventuell medvetslöshet; placera i stabilt sidoläge och sök omedelbart läkarhjälp.

Se till att behållaren eller etiketten är tillgänglig.

Permetrin kan vara farligt för katter. Kontakta omedelbart veterinärrådgivning om tecken på förgiftning uppstår och visa förpackningen för en veterinär.

Pyretroider kan orsaka parestesier (brännande och stickande känsla i huden utan irritation). Vid bestående symtom: Sök läkarhjälp.

5.4   Instruktioner för ett säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning

Släpp inte ut oanvänd produkt på marken, i vattendrag, i rör (handfat, toaletter...) eller i avlopp.

Oanvänd produkt, dess förpackning och allt annat avfall ska bortskaffas i enlighet med lokala föreskrifter

5.5   Lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Hållbarhetstid: 24 månader

Förvaras i en temperatur på högst 40 °C

Får inte utsättas för direkt solljus

Skyddas från frost

6.   ÖVRIG INFORMATION

7.   TREDJE INFORMATIONSNIVÅN: ENSKILDA PRODUKTER I META-SPC 1

7.1   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

FRONTLINE PET CARE SPRAY INSECTICIDE ET ACARICIDE POUR L’HABITAT

SPRAY ANTIPARASITAIRE POUR L’HABITAT 300 ML FRISKIES

INSECTICIDE HABITAT/ HOME VETOCANIS

FRONTLINE HOMEGARD SPRAY INSECTICIDE ET ACARICIDE POUR L’HABITAT

INSECTICIDE HABITAT/ HOME VITALVETO

SPRAY INSECTICIDE POUR L’HABITAT VITALVETO / INSECTICIDE HOUSEHOLD

SPRAY VITALVETO

SPRAY INSECTICIDE POUR L’HABITAT VETOCANIS / INSECTICIDE HOUSEHOLD

SPRAY VETOCANIS

FRONTLINE HOMEGARD Husholdningsspray med insekticid og acaricid

FRONTLINE HOMEGARD Insecticide and acaricide household spray

FRONTLINE HOMEGARD Hyönteisten ja punkkien torjuntasuihke kotitalouksille

FRONTLINE HOMEGARD insektizides und akarizides Haushaltsspray

FRONTLINE HOMEGARD Spray Εντομοκτόνο και ακαρεοκτόνο σπρέι οικιακής χρήσης

FRONTLINE HOMEGARD Spray insetticida e acaricida per l’ambiente domestico

FRONTLINE HOMEGARD Insecticide en acaricidespray voor huishoudelijk gebruik

FRONTLINE HOMEGARD Husholdningsspray med insekticid og acaricid

FRONTLINE HOMEGARD INSETICIDA E ACARICIDA EM SPRAY PARA USO DOMÉSTICO

FRONTLINE HOMEGARD Hushållspray med insekticid och akaricid

Godkännandenummer

EU-0021035-0001 1–1

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

3-fenoxibensyl-(1RS,3RS;1RS,3SR)-3-(2,2-diklorovinyl)-2,2-dimetylcyklopropankarboxylat (Permetrin)

 

Verksamt ämne

52645-53-1

258-067-9

0,177

S-metopren

 

Verksamt ämne

65733-16-6

 

0,00225

Propan-2-ol

Propan-2-ol

Inaktivt ämne

67-63-0

200-661-7

3,33475

n-Butan

n-Butan

Inaktivt ämne

106-97-8

203-448-7

63,458

Propan

Propan

Inaktivt ämne

74-98-6

200-827-9

16,271

Isobutan

Isobutan

Inaktivt ämne

75-28-5

200-857-2

4,068


(1)  Bruksanvisningar, riskreducerande åtgärder och andra användarriktlinjer i detta avsnitt gäller för alla tillåtna användningar inom meta-SPC 1.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/108


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2110

av den 30 november 2021

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (nedan kallade de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2024 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Lettland, Polen och Slovakien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2021/2024 antogs har det konstaterats ett nytt utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Polen och ett nytt utbrott hos vilda svin i Tyskland.

(6)

I november 2021 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionen Świętokrzyskie i Polen i ett område som för närvarande inte förtecknas som en restriktionszon i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande inte förtecknas som en restriktionszon i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan och en ny restriktionszon I måste också fastställas för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(7)

I november 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland i ett område som för närvarande inte förtecknas som en restriktionszon i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Tyskland som för närvarande inte förtecknas som en restriktionszon i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan och en ny restriktionszon I måste också fastställas för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(8)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Polen samt hos ett vilt svin i Tyskland har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(9)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Tyskland och Polen och upptas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(10)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2024 av den 18 november 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 411, 19.11.2021, s. 3).

(4)  Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5)  OIE Terrestrial Animal Health Code, 28:e upplagan, 2019. ISBN för volym I: 978-92-95108-85-1; ISBN för volym II: 978-92-95108-86-8 (https://www.oie.int/standard-setting/terrestrial-code/access-online/).


BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1.   Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf - westlich der B167 und Bliesdorf - westlich der B167

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf Biesdorf, Rathsdorf - westlich der B 167 und Wriezen - westlich der B167

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim,

Gemeinde Bad Freienwalde mit der Gemarkung Sonnenburg,

Gemeinde Falkenberg mit den Gemarkungen Dannenberg, Falkenberg westlich der L 35, Gersdorf und Kruge,

Gemeinde Höhenland mit den Gemarkungen Steinbeck, Wollenberg und Wölsickendorf,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Joachimsthal östlich der L220 (Eberswalder Straße), östlich der L23 (Töpferstraße und Templiner Straße), östlich der L239 (Glambecker Straße) und Schorfheide (JO) östlich der L238,

Gemeinde Friedrichswalde mit der Gemarkung Glambeck östlich der L 239,

Gemeinde Althüttendorf,

Gemeinde Ziethen mit den Gemarkungen Groß Ziethen und Klein Ziethen westlich der B198,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Golzow, Senftenhütte, Buchholz, Schorfheide (Ch), Chorin westlich der L200 und Sandkrug nördlich der L200,

Gemeinde Britz,

Gemeinde Schorfheide mit den Gemarkungen Altenhof, Werbellin, Lichterfelde und Finowfurt,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit der Gemarkungen Finow und Spechthausen und der Gemarkung Eberswalde südlich der B167 und westlich der L200,

Gemeinde Breydin,

Gemeinde Melchow,

Gemeinde Sydower Fließ mit der Gemarkung Grüntal nördlich der K6006 (Landstraße nach Tuchen), östlich der Schönholzer Straße und östlich Am Postweg,

Hohenfinow südlich der B167,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Pinnow nördlich der B2,

Gemeinde Passow mit den Gemarkungen Briest, Passow und Schönow,

Gemeinde Mark Landin mit den Gemarkungen Landin nördlich der B2, Grünow und Schönermark,

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Frauenhagen, Mürow, Angermünde nördlich und nordwestlich der B2, Dobberzin nördlich der B2, Kerkow, Welsow, Bruchhagen, Greiffenberg, Günterberg, Biesenbrow, Görlsdorf, Wolletz und Altkünkendorf,

Gemeinde Zichow,

Gemeinde Casekow mit den Gemarkungen Blumberg, Wartin, Luckow-Petershagen und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow westlich der L272 und nördlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Hohenselchow nördlich der L27,

Gemeinde Tantow,

Gemeinde Mescherin

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Geesow sowie den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf nördlich der L27 und B2 bis Gartenstraße,

Gemeinde Pinnow nördlich und westlich der B2,

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Spreenhagen mit den Gemarkungen Braunsdorf, Markgrafpieske, Lebbin und Spreenhagen,

Gemeinde Grünheide (Mark) mit den Gemarkungen Kagel, Kienbaum und Hangelsberg,

Gemeinde Fürstenwalde westlich der B 168 und nördlich der L 36,

Gemeinde Rauen,

Gemeinde Wendisch Rietz bis zur östlichen Uferzone des Scharmützelsees und von der südlichen Spitze des Scharmützelsees südlich der B246,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Petersdorf und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow westlich der östlichen Uferzone des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze westlich der L35,

Gemeinde Tauche mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Jänickendorf, Schönfelde, Beerfelde, Gölsdorf, Buchholz, Tempelberg und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf westlich der L36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande nördlich der L36,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Peitz,

Gemeinde Turnow-Preilack,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Teichland mit den Gemarkungen Maust und Neuendorf,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen, Sellessen, Spremberg, Bühlow, Laubsdorf, Bagenz und den Gemarkungen Groß Buckow, Klein Buckow östlich des Tagebaues Welzow-Süd,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow, Roggosen, Koppatz, Neuhausen, Frauendorf, Groß Oßnig, Groß Döbern und Klein Döbern,

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

Gemeinde Grünewald,

Gemeinde Hermsdorf,

Gemeinde Kroppen,

Gemeinde Ortrand,

Gemeinde Großkmehlen,

Gemeinde Lindenau.

Landkreis Elbe-Elster:

Gemeinde Großthiemig,

Landkreis Prignitz:

Gemeinde Groß Pankow mit den Gemarkungen Baek, Tangendorf und Tacken,

Gemeinde Karstadt mit den Gemarkungen Groß Warnow, Klein Warnow, Reckenzin, Streesow, Garlin, Dallmin, Postlin, Kribbe, Neuhof, Strehlen und Blüthen,

Gemeinde Pirow mit der Gemarkung Bresch,

Gemeinde Gülitz-Reetz,

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Lockstädt, Mansfeld, Laaske, Weitgendorf und Telschow,

Gemeinde Triglitz,

Gemeinde Marienfließ mit den Gemarkungen Stepenitz, Frehne und Krempendorf,

Gemeinde Kümmernitztal mit den Gemarkungen Bückow und Grabow,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen

Gemeinde Arnsdorf,

Gemeinde Burkau,

Gemeinde Crostwitz,

Gemeinde Cunewalde,

Gemeinde Demitz-Thumitz,

Gemeinde Doberschau-Gaußig,

Gemeinde Elsterheide,

Gemeinde Frankenthal,

Gemeinde Göda,

Gemeinde Großharthau,

Gemeinde Großnaundorf,

Gemeinde Großpostwitz/O.L.,

Gemeinde Haselbachtal,

Gemeinde Hochkirch, sofern nicht bereits der Sperrzone II,

Gemeinde Königswartha, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Kubschütz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Lichtenberg,

Gemeinde Lohsa, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Nebelschütz,

Gemeinde Neschwitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Neukirch,

Gemeinde Neukirch/Lausitz,

Gemeinde Obergurig,

Gemeinde Ohorn,

Gemeinde Oßling,

Gemeinde Panschwitz-Kuckau,

Gemeinde Puschwitz,

Gemeinde Räckelwitz,

Gemeinde Radibor, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Ralbitz-Rosenthal,

Gemeinde Rammenau,

Gemeinde Schmölln-Putzkau,

Gemeinde Schwepnitz,

Gemeinde Sohland a. d. Spree,

Gemeinde Spreetal, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Bautzen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Bernsdorf,

Gemeinde Stadt Bischhofswerda,

Gemeinde Stadt Elstra,

Gemeinde Stadt Großröhrsdorf,

Gemeinde Stadt Hoyerswerda, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Kamenz,

Gemeinde Stadt Lauta,

Gemeinde Stadt Pulsnitz,

Gemeinde Stadt Radeberg,

Gemeinde Stadt Schirgiswalde-Kirschau,

Gemeinde Stadt Wilthen,

Gemeinde Stadt Wittichenau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Steina,

Gemeinde Steinigtwolmsdorf,

Gemeinde Wachau,

Stadt Dresden:

Stadtgebiet, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Beiersdorf,

Gemeinde Bertsdorf-Hörnitz,

Gemeinde Dürrhennersdorf,

Gemeinde Großschönau,

Gemeinde Großschweidnitz,

Gemeinde Hainewalde,

Gemeinde Kurort Jonsdorf,

Gemeinde Kottmar,

Gemeinde Lawalde,

Gemeinde Leutersdorf,

Gemeinde Mittelherwigsdorf,

Gemeinde Oderwitz,

Gemeinde Olbersdorf,

Gemeinde Oppach,

Gemeinde Oybin,

Gemeinde Rosenbach, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Schönau-Berzdorf a. d. Eigen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Schönbach,

Gemeinde Stadt Bernstadt a. d. Eigen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Ebersbach-Neugersdorf,

Gemeinde Stadt Herrnhut,

Gemeinde Stadt Löbau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Neusalza-Spremberg,

Gemeinde Stadt Ostritz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Seifhennersdorf,

Gemeinde Stadt Zittau,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Diera-Zehren östlich der Elbe,

Gemeinde Klipphausen östlich der S 177,

Gemeinde Lampertswalde, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Niederau,

Gemeinde Priestewitz,

Gemeinde Stadt Coswig, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Großenhain,

Gemeinde Stadt Meißen im Norden östlich der Elbe bis zur Bahnlinie, im Süden östlich der S 177,

Gemeinde Stadt Radebeul,

Gemeinde Weinböhla, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Vorpommern Greifswald

Gemeinde Penkun südlich der Autobahn A11,

Gemeinde Nadrense südlich der Autobahn A11,

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Ganzlin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Retzow, Klein Damerow, Hof Retzow, Barackendorf, Wangelin,

Gemeinde Gehlsbach mit den Ortsteilen und der Ortslage: Vietlübbe, Karbow, Hof Karbow, Karbow Ausbau, Darß, Wahlstorf, Quaßlin,

Ausbau Darß, Quaßlin Hof, Quaßliner Mühle,

Gemeinde Kritzow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Schlemmin, Kritzow, Benzin,

Gemeinde Lübz mit den Ortsteilen und der Ortslage: Broock, Wessentin, Wessentin Ausbau, Bobzin, Lübz, Broock Ausbau, Riederfelde, Ruthen, Lutheran, Gischow, Burow, Hof Gischow, Ausbau Lutheran, Meyerberg,

Gemeinde Granzin mit den Ortsteilen und der Ortslage: Lindenbeck, Greven, Beckendorf, Bahlenrade, Granzin Ausbau, Granzin,

Gemeinde Rom mit den Ortsteilen und der Ortslage: Lancken, Stralendorf, Rom, Darze, Klein Niendorf, Paarsch,

Gemeinde Parchim mit den Ortsteilen und der Ortslage: Dargelütz, Neuhof, Kiekindemark, Neu Klockow, Möderitz, Malchow, Damm, Parchim, Voigtsdorf, Neu Matzlow,

Gemeinde Domsühl mit den Ortsteilen und der Ortslage: Severin, Bergrade Hof, Bergrade Dorf, Zieslübbe, Alt Dammerow, Schlieven, Domsühl, Domsühl-Ausbau, Neu Schlieven,

Gemeinde Lewitzrand mit den Ortsteilen und der Ortslage: Matzlow, Garwitz,

Gemeinde Spornitz mit den Ortsteilen und der Ortslage: Dütschow, Primark, Steinbeck, Spornitz,

Gemeinde Brenz mit den Ortsteilen und der Ortslage: Neu Brenz, Alt Brenz,

Gemeinde Neustadt-Glewe mit den Ortsteilen und der Ortslage: Flugplatz, Wabel,

Gemeinde Blievenstorf mit den Ortsteilen und der Ortslage: Blievenstorf,

Gemeinde Muchow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Muchow,

Gemeinde Prislich mit den Ortsteilen und der Ortslage: Neese, Werle, Prislich, Marienhof,

Gemeinde Zierzow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Kolbow, Zierzow,

Gemeinde Balow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Balow,

Gemeinde Stolpe mit den Ortsteilen und der Ortslage: Granzin, Barkow, Stolpe Ausbau, Stolpe,

Gemeinde Kreien mit den Ortsteilen und der Ortslage: Kolonie Kreien, Hof Kreien, Kreien Ausbau, Kreien, Wilson.

2.   Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

Dienvidkurzemes novada Vērgales, Medzes, Grobiņas, Gaviezes, Rucavas, Nīcas, Otaņķu pagasts, Grobiņas pilsēta,

Ropažu novada Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

Palangos miesto savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie kujawsko - pomorskim:

powiat rypiński,

powiat brodnicki,

powiat grudziądzki,

powiat miejski Grudziądz,

powiat wąbrzeski,

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat ciechanowski,

gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

powiat sierpecki,

gmina Siemiątkowo w powiecie żuromińskim,

część powiatu ostrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Radzanów, Strzegowo, Stupsk w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

część powiatu wyszkowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu węgrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Dąbrówka, Jadów, Klembów, Poświętne, Radzymin, Strachówka Wołomin i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

gminy Jastrząb, Mirów, Orońsko w powiecie szydłowieckim,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

powiat jasielski,

powiat strzyżowski,

część powiatu ropczycko – sędziszowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Medyka, Orły, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Brzostek, Jodłowa, miasto Dębica, część gminy wiejskiej Dębica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

w województwie świętokrzyskim:

gminy Nowy Korczyn, Solec–Zdrój, Wiślica, część gminy Busko Zdrój położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Siedlawy-Szaniec-Podgaje-Kołaczkowice w powiecie buskim,

powiat kazimierski,

część powiatu opatowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Osiek, Staszów i część gminy Rytwiany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

powiat skarżyski,

gminy Pawłów, Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Bodzentyn, Bieliny, Górno, Łagów, Masłów, Miedziana Góra, Mniów, Nowa Słupia, Piekoszów, Sitkówka-Nowiny, Strawczyn, Zagnańsk, część gminy Morawica położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Czarna Nida, część gminy Daleszyce położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Raków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764, w powiecie kieleckim,

gminy Działoszyce, Michałów, Pińczów, Złota w powiecie pińczowskim,

gminy Imielno, Jędrzejów, Nagłowice, Sędziszów, Słupia, Wodzisław w powiecie jędrzejowskim,

gminy Moskorzew, Radków, Secemin w powiecie włoszczowskim,

gmina Słupia Konecka w powiecie koneckim,

powiat miejski Kielce,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

powiat tomaszowski,

powiat brzeziński,

powiat łaski,

powiat miejski Łódź,

powat łódzki wschodni,

powiat pabianicki,

gmina Wieruszów, część gminy Sokolniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 4715E, część gminy Galewice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przybyłów – Ostrówek – Dąbrówka – Zmyślona w powiecie wieruszowskim,

gminy Aleksandrów Łódzki, Stryków, miasto Zgierz w powiecie zgierskim,

gminy Bełchatów z miastem Bełchatów, Drużbice, Kluki, Rusiec, Szczerców, Zelów w powiecie bełchatowskim,

gminy Osjaków, Konopnica, Pątnów, Wierzchlas, część gminy Mokrsko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na wschód od zachodniej granicy miejscowości Wieluń oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

część powiatu sieradzkiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat zduńskowolski,

gminy Aleksandrów, Czarnocin, Grabica, Moszczenica, Ręczno, Sulejów, Wola Krzysztoporska, Wolbórz w powiecie piotrkowskim,

powiat miejski Piotrków Trybunalski,

gminy Masłowice, Przedbórz, Wielgomłyny i Żytno w powiecie radomszczańskim,

w województwie śląskim:

gmina Koniecpol w powiecie częstochowskim,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gmina Lubiszyn w powiecie gorzowskim,

gmina Dobiegniew w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

w województwie dolnośląskim:

powiat oleśnicki,

gminy Jordanów Śląski, Kąty Wrocławskie, Kobierzyce, Mietków, Sobótka, część gminy Długołęka położona na północ od linii wyznaczonej przez droge nr S8, część gminy Żórawina położona na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

część gminy Domaniów położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

część powiatu miejskiego Wrocław położóna na północny zachód od linii wyznaczonej przez autostradę nr A8,

gmina Wiązów w powiecie strzelińskim,

powiat średzki,

miasto Świeradów Zdrój w powiecie lubańskim,

część powiatu wołowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat miejski Legnica,

gminy Krotoszyce, Kunice, Legnickie Pole, Miłkowice, Prochowice, Ruja w powiecie legnickim,

gminy Pielgrzymka, Świerzawa, Złotoryja z miastem Złotoryja, miasto Wojcieszów w powiecie złotoryjskim,

powiat lwówecki,

gminy Ścinawa i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

część powiatu trzebnickiego niewymieniona w części III załącznika I,

gmina Wądroże Wielkie w powiecie jaworskim,

gminy Cieszków, Krośnice, część gminy Milicz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 biegnącej od północnej granicy gminy do południowej granicy gminy w miejcowości Lasowice w powiecie milickim,

w województwie wielkopolskim:

powiat krotoszyński,

gminy Borek Wielkopolski, Gostyń, Pępowo, Piaski, Pogorzela, w powiecie gostyńskim,

gmina Osieczna, część gminy Lipno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Czempiń, Kościan i miasto Kościan, Krzywiń, część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

powiat miejski Poznań,

gminy Buk, Dopiewo, Komorniki, Tarnowo Podgórne, Stęszew, Swarzędz, Pobiedziska, Czerwonak, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Rokietnica położona na południowy zachód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz oraz część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

powiat czarnkowsko-trzcianecki,

gmina Kaźmierz część gminy Duszniki położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, miasto Szamotuły i część gminy Szamotuły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg do linii wyznaczonej przez wschodnią granicę miasta Szamotuły i na południe od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły, do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na zachód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na zachód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

powiat pleszewski,

gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

powiat ostrowski,

powiat miejski Kalisz,

gminy Blizanów, Brzeziny, Żelazków, Godziesze Wielkie, Koźminek, Lisków, Opatówek, Szczytniki, część gminy Stawiszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

gminy Brudzew, Dobra, Kawęczyn, Przykona, Władysławów, Turek z miastem Turek część gminy Tuliszków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

gminy Rzgów, Grodziec, Krzymów, Stare Miasto, część gminy Rychwał położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

część gminy Kępno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

powiat ostrzeszowski,

w województwie opolskim:

gminy Domaszowice, Wilków i część gminy Namysłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim,

gminy Wołczyn, Kluczbork, część gminy Byczyna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim,

gmina Praszka, część gminy Gorzów Śląski położona na południe od północnej granicy miasta Gorzów Śląski oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45, część gminy Rudniki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 43 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 43 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 42 w powiecie oleskim,

gminy Grodków, Lubsza, Olszanka, Skarbimierz i miasto Brzeg w powiecie brzeskim,

w województwie zachodniopomorskim:

gminy Nowogródek Pomorski, Barlinek, Myślibórz, część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Banie i Widuchowa, w powiecie gryfińskim,

gmina Kozielice w powiecie pyrzyckim,

gminy Bierzwnik, Krzęcin, Pełczyce w powiecie choszczeńskim,

w województwie małopolskim:

powiat brzeski,

powiatgorlicki,

powiat proszowicki,

powiat nowosądecki,

powiat miejski Nowy Sącz,

część powiatu dąbrowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

część powiatu tarnowskiego niewymieniona w części III załącznika I.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

the whole district of Medzilaborce,

the whole district of Stropkov, except municipalities included in part II,

the whole district of Svidník, except municipalities included in part II,

in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

in the district of Levice, the municipalities of Ipeľské Úľany, Plášťovce, Dolné Túrovce, Stredné Túrovce, Šahy, Tešmak,

the whole district of Krupina, except municipalities included in part II,

the whole district of Banska Bystrica, except municipalities included in part II,

in the district of Liptovsky Mikulas – municipalities of Pribylina, Jamník, Svatý Štefan, Konská, Jakubovany, Liptovský Ondrej, Beňadiková, Vavrišovo, Liptovská Kokava, Liptovský Peter, Dovalovo, Hybe, Liptovský Hrádok, Liptovský Ján, Uhorská Ves, Podtureň, Závažná Poruba, Liptovský Mikuláš, Pavčina Lehota, Demänovská Dolina, Gôtovany, Galovany, Svätý Kríž, Lazisko, Dúbrava, Malatíny, Liptovské Vlachy, Liptovské Kľačany, Partizánska Ľupča, Kráľovská Ľubeľa, Zemianska Ľubeľa, Východná – a part of municipality north from the highway D1,

in the district of Ružomberok, the municipalities of Liptovská Lužná, Liptovská Osada, Podsuchá, Ludrová, Štiavnička, Liptovská Štiavnica, Nižný Sliač, Liptovské Sliače,

the whole district of Banska Stiavnica,

the whole district of Žiar nad Hronom.

DEL II

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv, excluding the areas in Part III,

the whole region of Pazardzhik, excluding the areas in Part III,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Blagoevgrad,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Burgas excluding the areas in Part III,

the whole region of Varna excluding the areas in Part III,

the whole region of Silistra, excluding the areas in Part III,

the whole region of Ruse, excluding the areas in Part III,

the whole region of Veliko Tarnovo, excluding the areas in Part III,

the whole region of Pleven, excluding the areas in Part III,

the whole region of Targovishte, excluding the areas in Part III,

the whole region of Shumen, excluding the areas in Part III,

the whole region of Sliven, excluding the areas in Part III,

the whole region of Vidin, excluding the areas in Part III.

2.   Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Grunow-Dammendorf,

Gemeinde Mixdorf

Gemeinde Schlaubetal,

Gemeinde Neuzelle,

Gemeinde Neißemünde,

Gemeinde Lawitz,

Gemeinde Eisenhüttenstadt,

Gemeinde Vogelsang,

Gemeinde Ziltendorf,

Gemeinde Wiesenau,

Gemeinde Friedland,

Gemeinde Siehdichum,

Gemeinde Müllrose,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Jacobsdorf

Gemeinde Groß Lindow,

Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

Gemeinde Ragow-Merz,

Gemeinde Beeskow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide, Lindenberg, Falkenberg (T), Görsdorf (B), Wulfersdorf, Giesensdorf, Briescht, Kossenblatt und Tauche,

Gemeinde Langewahl,

Gemeinde Berkenbrück,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Arensdorf und Demitz und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf östlich der L 36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande südlich der L36,

Gemeinde Fürstenwalde östlich der B 168 und südlich der L36,

Gemeinde Diensdorf-Radlow,

Gemeinde Wendisch Rietz östlich des Scharmützelsees und nördlich der B 246,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Neu Golm und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow östlich des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze östlich der L35,

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Jamlitz,

Gemeinde Lieberose,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Schenkendöbern,

Gemeinde Guben,

Gemeinde Jänschwalde,

Gemeinde Tauer,

Gemeinde Teichland mit der Gemarkung Bärenbrück,

Gemeinde Heinersbrück,

Gemeinde Forst,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal,

Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

Gemeinde Tschernitz,

Gemeinde Döbern,

Gemeinde Felixsee,

Gemeinde Wiesengrund,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Groß Luja, Türkendorf, Graustein, Waldesdorf, Hornow, Schönheide und Liskau,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kahsel, Drieschnitz, Gablenz, Komptendorf und Sergen,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Bleyen-Genschmar,

Gemeinde Neuhardenberg,

Gemeinde Golzow,

Gemeinde Küstriner Vorland,

Gemeinde Alt Tucheband,

Gemeinde Reitwein,

Gemeinde Podelzig,

Gemeinde Gusow-Platkow,

Gemeinde Seelow,

Gemeinde Vierlinden,

Gemeinde Lindendorf,

Gemeinde Fichtenhöhe,

Gemeinde Lietzen,

Gemeinde Falkenhagen (Mark),

Gemeinde Zeschdorf,

Gemeinde Treplin,

Gemeinde Lebus,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf und Gemeinde Bliesdorf – östlich der B167 bis östlicher Teil, begrenzt aus Richtung Gemarkungsgrenze Neutrebbin südlich der Bahnlinie bis Straße „Sophienhof“ dieser westlich folgend bis „Ruesterchegraben“ weiter entlang Feldweg an den Windrädern Richtung „Herrnhof“, weiter entlang „Letschiner Hauptgraben“ nord-östlich bis Gemarkungsgrenze Alttrebbin und Kunersdorf – östlich der B167,

Gemeinde Bad Freienwalde mit den Gemarkungen Altglietzen, Altranft, Bad Freienwalde, Bralitz, Hohenwutzen, Schiffmühle, Hohensaaten und Neuenhagen,

Gemeinde Falkenberg mit der Gemarkung Falkenberg östlich der L35,

Gemeinde Oderaue,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Altwriezen, Jäckelsbruch, Neugaul, Beauregard, Eichwerder, Rathsdorf – östlich der B167 und Wriezen – östlich der B167,

Gemeinde Neulewin,

Gemeinde Neutrebbin,

Gemeinde Letschin,

Gemeinde Zechin,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Lunow-Stolzenhagen,

Gemeinde Parsteinsee,

Gemeinde Oderberg,

Gemeinde Liepe,

Gemeinde Hohenfinow (nördlich der B167),

Gemeinde Niederfinow,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit den Gemarkungen Eberswalde nördlich der B167 und östlich der L200, Sommerfelde und Tornow nördlich der B167,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Brodowin, Chorin östlich der L200, Serwest, Neuehütte, Sandkrug östlich der L200,

Gemeinde Ziethen mit der Gemarkung Klein Ziethen östlich der Serwester Dorfstraße und östlich der B198,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Crussow, Stolpe, Gellmersdorf, Neukünkendorf, Bölkendorf, Herzsprung, Schmargendorf und den Gemarkungen Angermünde südlich und südöstlich der B2 und Dobberzin südlich der B2,

Gemeinde Schwedt mit den Gemarkungen Criewen, Zützen, Schwedt, Stendell, Kummerow, Kunow, Vierraden, Blumenhagen, Oderbruchwiesen, Enkelsee, Gatow und Hohenfelde,

Gemeinde Schöneberg mit den Gemarkungen Schöneberg, Flemsdorf und der Gemarkung Felchow östlich der B2,

Gemeinde Pinnow südlich und östlich der B2,

Gemeinde Berkholz-Meyenburg,

Gemeinde Landin mit der Gemarkung Landin südlich der B2,

Gemeinde Casekow mit der Gemarkung Woltersdorf und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow östlich der L272 und südlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Groß Pinnow und der Gemarkung Hohenselchow südlich der L27,

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Friedrichsthal und den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf südlich der L27 und B2 bis Gartenstraße,

Gemeinde Passow mit der Gemarkung Jamikow,

Kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Landkreis Prignitz:

Gemeinde Berge,

Gemeinde Pirow,

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Sagast, Nettelbeck, Porep, Lütkendorf und Putlitz,

Gemeinde Marienfließ mit der Gemarkung Jännersdorf,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen:

Gemeinde Großdubrau,

Gemeinde Hochkirch nördlich der B6,

Gemeinde Königswartha östlich der B96,

Gemeinde Kubschütz nördlich der B6,

Gemeinde Laußnitz,

Gemeinde Lohsa östlich der B96,

Gemeinde Malschwitz,

Gemeinde Neschwitz östlich der B96,

Gemeinde Ottendorf-Okrilla,

Gemeinde Radibor östlich der B96,

Gemeinde Spreetal östlich der B97,

Gemeinde Stadt Bautzen östlich des Verlaufs der B96 bis Abzweig S 156 und nördlich des Verlaufs S 156 bis Abzweig B6 und nördlich des Verlaufs der B 6 bis zur östlichen Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Hoyerswerda südlich des Verlaufs der B97 bis Abzweig B96 und östlich des Verlaufs der B96 bis zur südlichen Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Königsbrück mit dem Ortsteil Röhrsdorf,

Gemeinde Stadt Weißenberg,

Gemeinde Stadt Wittichenau östlich der B96,

Stadt Dresden:

Stadtteile Gomlitz, Lausa/Friedersdorf, Marsdorf, Weixdorf,

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Boxberg/O.L.,

Gemeinde Gablenz,

Gemeinde Groß Düben,

Gemeinde Hähnichen,

Gemeinde Hohendubrau,

Gemeinde Horka,

Gemeinde Kodersdorf,

Gemeinde Königshain,

Gemeinde Krauschwitz i.d. O.L.,

Gemeinde Kreba-Neudorf,

Gemeinde Markersdorf,

Gemeinde Mücka,

Gemeinde Neißeaue,

Gemeinde Quitzdorf am See,

Gemeinde Rietschen,

Gemeinde Rosenbach nördlich der S129,

Gemeinde Schleife,

Gemeinde Schönau-Berzdorf a. d. Eigen nördlich der S129,

Gemeinde Schöpstal,

Gemeinde Stadt Bad Muskau,

Gemeinde Stadt Bernstadt a. d. Eigen nördlich der S129,

Gemeinde Stadt Görlitz,

Gemeinde Stadt Löbau nördlich der B 6 von der Kreisgrenze Bautzen bis zum Abzweig der S 129, auf der S129 bis Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Niesky,

Gemeinde Stadt Ostritz nördlich der S129 und K8616,

Gemeinde Stadt Reichenbach/O.L.,

Gemeinde Stadt Rothenburg/O.L.,

Gemeinde Stadt Weißwasser/O.L.,

Gemeinde Trebendorf,

Gemeinde Vierkirchen,

Gemeinde Waldhufen,

Gemeinde Weißkeißel,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Ebersbach,

Gemeinde Lampertswalde mit den Ortsteilen Lampertswalde, Mühlbach, Quersa, Schönborn,

Gemeinde Moritzburg,

Gemeinde Schönfeld,

Gemeinde Stadt Coswig nördlich der S80 und östlich der S81,

Gemeinde Stadt Radeburg,

Gemeinde Thiendorf,

Gemeinde Weinböhla östlich der S81.

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Parchim mit den Ortsteilen und der Ortslage: Slate,

Gemeinde Siggelkow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Neuburg, Groß Pankow, Klein Pankow, Redlin, Siggelkow,

Gemeinde Ruhner Berge mit den Ortsteilen und der Ortslage:

Marnitz, Jarchow, Leppin, Mooster, Drenkow, Malow, Tessenow, Poltnitz, Poitendorf, Zachow, Dorf Poltnitz, Suckow, Mentin, Griebow,

Griebow-Mühle, Mentin Ausbau, Malower Mühle, Hof Poltnitz,

Gemeinde Karrenzin mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Neu Herzfeld, Wulfsahl, Herzfeld, Repzin, Neu Herzfeld, Karrenzin, Karrenzin Ausbau,

Gemeinde Ziegendorf mit den Ortsteilen und Ortslagen: Stresendorf, Meierstorf (teilweise), Drefahl, Pampin, Platschow, Ziegendorf,

Gemeinde Brunow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Bauerkuhl, Klüß, Löcknitz, Brunow,

Gemeinde Groß Godems mit den Ortsteilen und Ortstlagen: Groß Godems und Klein Godems,

Gemeinde Möllenbeck mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Möllenbeck, Horst, Carlshof und Menzendorf,

Gemeinde Dambeck mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Dambeck,

Gemeinde Ziegendorf mit Ortsteilen und Ortslage: Neu Drefahl und Meierstorf (teilweise).

3.   Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

Aizkraukles novads,

Alūksnes novads,

Augšdaugavas novads,

Ādažu novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Cēsu novads,

Dienvidkurzemes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Kalvenes, Kazdangas, Durbes, Dunalkas, Tadaiķu, Vecpils, Bārtas, Sakas, Bunkas, Priekules, Gramzdas, Kalētu, Virgas, Dunikas, Embūtes, Vaiņodes pagasts, Aizputes, Durbes, Pāvilostas, Priekules pilsēta,

Dobeles novads,

Gulbenes novads,

Jelgavas novads,

Jēkabpils novads,

Krāslavas novads,

Kuldīgas novads,

Ķekavas novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Ludzas novada Cirmas, Pureņu, Ņukšu, Pildas, Rundēnu, Istras, Pasienes, Zvirgzdenes, Blontu, Pušmucovas, Mērdzenes, Mežvidu, Salnavas, Malnavas, Goliševas pagasts, Līdumnieku pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V508 un upes Kurjanka no autoceļa V510 līdz Krievijas Federācijas robežai, Ciblas pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V508, V511, Isnaudas pagasta daļa uz ziemeļrietumiem no autoceļa V511, V506, Lauderu pagasta daļa uz dienvidrietumiem no autoceļa V544, V514, V539, Zaļesjes pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V539, V513, P52 un A12, Kārsavas, Ludzas pilsēta,

Madonas novads,

Mārupes novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Preiļu novads,

Rēzeknes novads,

Ropažu novada Garkalnes, Ropažu pagasts, Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes, Vangažu pilsēta,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Siguldas novads,

Smiltenes novads,

Talsu novads,

Tukuma novads,

Valkas novads,

Valmieras novads,

Varakļānu novads,

Ventspils novads,

Daugavpils valstspilsētas pašvaldība,

Jelgavas valstspilsētas pašvaldība,

Jūrmalas valstspilsētas pašvaldība,

Rēzeknes valstspilsētas pašvaldība.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Birštono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė,

Kazlų rūdos savivaldybė,

Kelmės rajono savivaldybė,

Kėdainių rajono savivaldybė,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Kretingos rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė,

Plungės rajono savivaldybė,

Raseinių rajono savivaldybė,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybės,

Šakių rajono savivaldybė,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403250, 403260, 403350, 404250, 404550, 404560, 404570, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye: 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

powiat elbląski,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

powiat piski,

powiat bartoszycki,

powiat olecki,

powiat giżycki,

powiat braniewski,

powiat kętrzyński,

powiat lidzbarski,

gminy Jedwabno, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

powiat węgorzewski,

gminy Dobre Miasto, Dywity, Świątki, Jonkowo, Gietrzwałd, Olsztynek, Stawiguda, Jeziorany, Kolno, część gminy Biskupiec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 w powiecie olsztyńskim,

powiat miejski Olsztyn,

powiat nidzicki,

gminy Kisielice, Susz, Zalewo w powiecie iławskim,

część powiatu ostródzkiego niewymieniona w części III załącznika I,

w województwie podlaskim:

powiat bielski,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

powiat siemiatycki,

powiat hajnowski,

gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Mały Płock i Stawiski w powiecie kolneńskim,

powiat białostocki,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

powiat sochaczewski,

powiat zwoleński,

powiat kozienicki,

powiat lipski,

gminy Gózd, Iłża, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

gminy Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Załuski w powiecie płońskim,

gminy: miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka w powiecie wołomińskim,

powiat garwoliński,

gminy Boguty – Pianki, Brok, Zaręby Kościelne, Nur, Małkinia Górna, część gminy wiejskiej Ostrów Mazowiecka położona na południe od miasta Ostrów Mazowiecka i na południowy - wschód od linii wyznaczonej przez drogę S8 biegnącą od południowej granicy miasta Ostrów Mazowiecka w powiecie ostrowskim,

część gminy Sadowne położona na północny- zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Łochów położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie węgrowskim,

część gminy Brańszczyk położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie wyszkowskim,

gminy Chlewiska i Szydłowiec w powiecie szydłowieckim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mińsk Mazowiecki i miasto Mińsk Mazowiecki, Mrozy, Siennica, miasto Sulejówek w powiecie mińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

powiat białobrzeski,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce w powiecie janowskim,

powiat puławski,

powiat rycki,

powiat łukowski,

powiat lubelski,

powiat miejski Lublin,

powiat lubartowski,

powiat łęczyński,

powiat świdnicki,

gminy Aleksandrów, Biszcza, Józefów, Księżpol, Łukowa, Obsza, Potok Górny, Tarnogród w powiecie biłgorajskim,

gminy Dołhobyczów, Mircze, Trzeszczany, Uchanie i Werbkowice w powiecie hrubieszowskim,

powiat krasnostawski,

powiat chełmski,

powiat miejski Chełm,

powiat tomaszowski,

część powiatu kraśnickiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat opolski,

powiat parczewski,

powiat włodawski,

powiat radzyński,

powiat miejski Zamość,

gminy Adamów, Grabowiec, Komarów – Osada, Krasnobród, Łabunie, Miączyn, Nielisz, Sitno, Skierbieszów, Stary Zamość, Zamość w powiecie zamojskim,

w województwie podkarpackim:

część powiatu stalowowolskiego niewymieniona w części III załącznika I,

gminy Cieszanów, Horyniec - Zdrój, Narol, Stary Dzików, Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów w powiecie lubaczowskim,

gmina Stubno w powiecie przemyskim,

gminy Chłopice, Jarosław z miastem Jarosław, Pawłosiów i Wiązownice w powiecie jarosławskim,

gmina Kamień w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

powiat leżajski,

powiat niżański,

powiat tarnobrzeski,

gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, Przeworsk z miastem Przeworsk, Zarzeczew powiecie przeworskim,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

część gminy Brody położona wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 i na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno – wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

gmina Gowarczów, część gminy Końskie położona na wschód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na północ od linii kolejowej w powiecie koneckim,

w województwie lubuskim:

gminy Bogdaniec, Deszczno, Kłodawa, Kostrzyn nad Odrą, Santok, Witnica w powiecie gorzowskim,

powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

gminy Drezdenko, Strzelce Krajeńskie, Stare Kurowo, Zwierzyn w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

powiat żarski,

gmina Cybinka w powiecie słubickim,

gminy Gozdnica i Wymiarki w powiecie żagańskim,

gminy Bobrowice, Bytnica, Gubin z miastem Gubin, Maszewo, Krosno Odrzańskie w powiecie krośnieńskim,

w województwie dolnośląskim:

powiat zgorzelecki,

gminy Grębocice i Polkowice w powiecie polkowickim,

gmina Rudna w powiecie lubińskim,

gminy Leśna, Lubań i miasto Lubań, Olszyna, Platerówka, Skierczyn w powiecie lubańskim,

część powiatu miejskiego Wrocław położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A8,

gminy Czernica, Siechnice, część gminy Długołęka położona na południe od linii wyznaczonej przez droge nr S8, część gminy Żórawina położona na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

gminy Jelcz- Laskowice, Oława z miastem Oława i część gminy Domaniów położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

w województwie wielkopolskim:

powiat wolsztyński,

gmina Wielichowo, Rakoniewice część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Wijewo, Włoszakowice, część gminy Lipno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 i część gminy Święciechowa położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

część gminy Śmigiel położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

powiat obornicki,

część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

gmina Suchy Las, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na północ od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Rokietnica położona na północ i na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz w powiecie poznańskim,

część gminy Szamotuły położona na wschód od wschodniej granicy miasta Szamotuły i na północ od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na wschód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na wschód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

gmina Malanów, część gminy Tuliszków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

część gminy Rychwał położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogę nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

gmina Mycielin, część gminy Stawiszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

w województwie łódzkim:

gminy Białaczów, Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

gmina Boleszkowice i część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Cedynia, Chojna, Mieszkowice, Moryń, Trzcińsko – Zdrój w powiecie gryfińskim.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

the whole district of Gelnica,

the whole district of Poprad

the whole district of Spišská Nová Ves,

the whole district of Levoča,

the whole district of Kežmarok

in the whole district of Michalovce except municipalities included in zone III,

the whole district of Košice-okolie,

the whole district of Rožnava,

the whole city of Košice,

the whole district of Sobrance,

the whole district of Vranov nad Topľou,

the whole district of Humenné except municipalities included in zone III,

the whole district of Snina,

the whole district of Prešov,

in the whole district of Sabinov,

in the district of Stropkov, the whole municipalities of Bžany, Lomné, Kručov, Nižná Olšava, Miňovce, Turany nad Ondavou, Vyšný Hrabovec, Tokajík, Mrázovce, Breznica, Brusnica, Krišľovce, Jakušovce, Kolbovce,

in the district of Svidník, the whole municipalities of Dukovce, Želmanovce, Kuková, Kalnište, Lužany pri Ondave, Lúčka, Giraltovce, Kračúnovce, Železník, Kobylince, Mičakovce, Fijaš,

the whole district of Bardejov,

the whole district of Stará Ľubovňa,

the whole district of Revúca,

the whole district of Rimavská Sobota,

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities not included in part I,

the whole district of Lučenec,

the whole district of Poltár

the whole district of Zvolen,

the whole district of Detva,

in the district of Krupina the whole municipalities of Senohrad, Horné Mladonice, Dolné Mladonice, Čekovce, Lackov, Zemiansky Vrbovok, Kozí Vrbovok, Čabradský Vrbovok, Cerovo, Trpín, Litava,

In the district of Banska Bystica, the whole municipalites of Kremnička, Malachov, Badín, Vlkanová, Hronsek, Horná Mičiná, Dolná Mičiná, Môlča Oravce, Čačín, Čerín, Bečov, Sebedín, Dúbravica, Hrochoť, Poniky, Strelníky, Povrazník, Ľubietová, Brusno, Banská Bystrica,

the whole district of Brezno,

in the district of Liptovsky Mikuláš, the municipalities of Važec, Malužiná, Kráľova lehota, Liptovská Porúbka, Nižná Boca, Vyšná Boca a Východná – a part of municipality south of the highway D1.

DEL III

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

the whole region of Gabrovo,

the whole region of Lovech,

the whole region of Montana,

the Pazardzhik region:

the whole municipality of Pazardzhik,

the whole municipality of Panagyurishte,

the whole municipality of Lesichevo,

the whole municipality of Septemvri,

the whole municipality of Strelcha,

the Pleven region:

the whole municipality of Belene,

the whole municipality of Gulyantzi,

the whole municipality of Dolna Mitropolia,

the whole municipality of Dolni Dabnik,

the whole municipality of Iskar,

the whole municipality of Knezha,

the whole municipality of Nikopol,

the whole municipality of Pordim,

the whole municipality of Cherven bryag,

the Plovdiv region

the whole municipality of Hisar,

the whole municipality of Suedinenie,

the whole municipality of Maritsa

the whole municipality of Rodopi,

the whole municipality of Plovdiv,

the Ruse region:

the whole municipality of Dve mogili,

the Shumen region:

the whole municipality of Veliki Preslav,

the whole municipality of Venetz,

the whole municipality of Varbitza,

the whole municipality of Kaolinovo,

the whole municipality of Novi pazar,

the whole municipality of Smyadovo,

the whole municipality of Hitrino,

the Silistra region:

the whole municipality of Alfatar,

the whole municipality of Glavinitsa,

the whole municipality of Dulovo

the whole municipality of Kaynardzha,

the whole municipality of Tutrakan,

the Sliven region:

the whole municipality of Kotel,

the whole municipality of Nova Zagora,

the whole municipality of Tvarditza,

the Targovishte region:

the whole municipality of Antonovo,

the whole municipality of Omurtag,

the whole municipality of Opaka,

the Vidin region,

the whole municipality of Belogradchik,

the whole municipality of Boynitza,

the whole municipality of Bregovo,

the whole municipality of Gramada,

the whole municipality of Dimovo,

the whole municipality of Kula,

the whole municipality of Makresh,

the whole municipality of Novo selo,

the whole municipality of Ruzhintzi,

the whole municipality of Chuprene,

the Veliko Tarnovo region:

the whole municipality of Veliko Tarnovo,

the whole municipality of Gorna Oryahovitza,

the whole municipality of Elena,

the whole municipality of Zlataritza,

the whole municipality of Lyaskovetz,

the whole municipality of Pavlikeni,

the whole municipality of Polski Trambesh,

the whole municipality of Strazhitza,

the whole municipality of Suhindol,

the whole region of Vratza,

in Varna region:

the whole municipality of Avren,

the whole municipality of Beloslav,

the whole municipality of Byala,

the whole municipality of Dolni Chiflik,

the whole municipality of Devnya,

the whole municipality of Dalgopol,

the whole municipality of Provadia,

the whole municipality of Suvorovo,

the whole municipality of Varna,

the whole municipality of Vetrino,

in Burgas region:

the whole municipality of Burgas,

the whole municipality of Kameno,

the whole municipality of Malko Tarnovo,

the whole municipality of Primorsko,

the whole municipality of Sozopol,

the whole municipality of Sredets,

the whole municipality of Tsarevo,

the whole municipality of Sungurlare,

the whole municipality of Ruen,

the whole municipality of Aytos.

2.   Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

tutto il territorio della Sardegna.

3.   Lettland

Följande restriktionszoner III i Lettland:

Ludzas novada Briģu, Nirzas pagasts, Līdumnieku pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V508 un upes Kurjanka posmā no autoceļa V510 līdz Krievijas Federācijas robežai, Ciblas pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V508, V511, Isnaudas pagasta daļa uz dienvidaustrumiem no autoceļa V511, V506, Lauderu pagasta daļa uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V544, V514, V539, Zaļesjes pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V539, V513, P52 un A12, Zilupes pilsēta.

4.   Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

powiat działdowski,

część powiatu iławskiego niewymieniona w części II załącznika I,

powiat nowomiejski,

gminy Dąbrówno, Grunwald i Ostróda z miastem Ostróda w powiecie ostródzkim,

część powiatu olsztyńskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Barczewo, Purda, część gminy Biskupiec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr w powiecie olsztyńskim,

gminy Dźwierzuty, Pasym w powiecie szczycieńskim,

w województwie mazowieckim:

część powiatu żuromińskiego niewymieniona w części I załącznika I,

część powiatu mławskiego niewymieniona w części I załącznika I,

w województwie lubelskim:

gminy Radecznica, Sułów, Szczebrzeszyn, Zwierzyniec w powiecie zamojskim,

gminy Biłgoraj z miastem Biłgoraj, Goraj, Frampol, Tereszpol i Turobin w powiecie biłgorajskim,

gminy Horodło, Hrubieszów z miastem Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

gminy Dzwola, Chrzanów i Potok Wielki w powiecie janowskim,

gminy Gościeradów i Trzydnik Duży w powiecie kraśnickim,

w województwie podkarpackim:

powiat mielecki,

gminy Radomyśl nad Sanem i Zaklików w powiecie stalowowolskim,

część gminy Ostrów położona na północ od drogi linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejscowości Osieka i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Osieka_- Blizna w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

gminy Czarna, Pilzno, Żyraków i część gminy wiejskiej Dębica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

gmina Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

gminy Laszki, Radymno z miastem Radymno, w powiecie jarosławskim,

w województwie lubuskim:

gminy Górzyca, Ośno Lubuskie, Rzepin, Słubice w powiecie słubickim,

gmina Dąbie w powiecie krośnieńskim,

gminy Brzeźnica, Iłowa, Małomice, Niegosławice, Szprotawa, Żagań z miastem Żagań w powiecie żagańskim,

powiat sulęciński,

powiat międzyrzecki,

powiat nowosolski,

powiat wschowski,

powiat świebodziński,

powiat zielonogórski

powiat miejski Zielona Góra,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Rydzyna w powiecie leszczyńskim,

gminy Krobia i Poniec w powiecie gostyńskim,

powiat rawicki,

powiat nowotomyski,

powiat międzychodzki,

gmina Pniewy, część gminy Duszniki położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, część gminy Szamotuły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg w powiecie szamotulskim,

gminy Baranów, Bralin, Perzów, Łęka Opatowska, Rychtal, Trzcinica, część gminy Kępno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

w województwie dolnośląskim:

powiat górowski,

gminy Prusice i Żmigród w powiecie trzebnickim,

powiat głogowski,

powiat bolesławiecki,

gminy Chocianów, Gaworzyce, Radwanice i Przemków w powiecie polkowickim,

gmina Chojnów i miasto Chojnów w powiecie legnickim,

gmina Zagrodno w powiecie złotoryjskim,

część gminy Wołów położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 339 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Pełczyn, a następnie na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 339 i łączącą miejscowości Pełczyn – Smogorzówek, część gminy Wińsko polożona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 36 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Wińsko, a nastęnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 36 w miejscowości Wińsko i łączącą miejscowości Wińsko - Smogorzów Wielki – Smogorzówek w powiecie wołowskim,

część gminy Milicz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 biegnącej od północnej granicy gminy do południowej granicy gminy w miejcowości Lasowice w powiecie milickim,

w województwie świętokrzyskim:

gminy Gnojno, Pacanów, Stopnica, Tuczępy, część gminy Busko Zdrój położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Siedlawy-Szaniec- Podgaje-Kołaczkowice w powiecie buskim,

gminy Łubnice, Oleśnica, Połaniec, część gminy Rytwiany położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

gminy Chęciny, Chmielnik, Łopuszno, Pierzchnica, część gminy Morawica położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Czarna Nida, część gminy Daleszyce położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Raków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764 w powiecie kieleckim,

gminy Kluczewsko, Krasocin, Włoszczowa w powiecie włoszczowskim,

gmina w powiecie pińczowskim,

gminy Małogoszcz, Oksa, Sobków w powiecie jędrzejowskim,

w województwie łódzkim:

gminy Bolesławiec, Czastary, Lututów, Łubnice, część gminy Sokolniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 4715E, część gminy Galewice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przybyłów – Ostrówek – Dąbrówka – Zmyślona w powiecie wieruszowskim,

gminy Biała, Czarnożyły, Skomlin, część gminy Mokrsko położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na zachód od miejscowości Wieluń oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

część gminy Złoczew położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 482 biegnącą od zachodniej granicy gminy w miejscowości Uników do miejscowości Złoczew, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 477 biegnącą od miejscowości Złoczew do południowej granicy gminy, część gminy Klonowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy, łączącą miejscowości Owieczki - Klonowa – Górka Klonowska - Przybyłów w powiecie sieradzkim,

w województwie opolskim:

część gminy Gorzów Śląski położona na północ od miasta Gorzów Śląski oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 4715E w powiecie oleskim,

część gminy Byczyna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim,

część gminy Namysłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim,

w województwie małopolskim:

gminy Dąbrowa Tarnowska, Radgoszcz, Szczucin w powiecie dąbrowskim,

gminy Lisia Góra, Pleśna, Ryglice, Skrzyszów, Tarnów, Tuchów w powiecie tarnowskim,

powiat miejski Tarnów.

5.   Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

Zona orașului București,

Județul Constanța,

Județul Satu Mare,

Județul Tulcea,

Județul Bacău,

Județul Bihor,

Județul Bistrița Năsăud,

Județul Brăila,

Județul Buzău,

Județul Călărași,

Județul Dâmbovița,

Județul Galați,

Județul Giurgiu,

Județul Ialomița,

Județul Ilfov,

Județul Prahova,

Județul Sălaj,

Județul Suceava

Județul Vaslui,

Județul Vrancea,

Județul Teleorman,

Judeţul Mehedinţi,

Județul Gorj,

Județul Argeș,

Judeţul Olt,

Judeţul Dolj,

Județul Arad,

Județul Timiș,

Județul Covasna,

Județul Brașov,

Județul Botoșani,

Județul Vâlcea,

Județul Iași,

Județul Hunedoara,

Județul Alba,

Județul Sibiu,

Județul Caraș-Severin,

Județul Neamț,

Județul Harghita,

Județul Mureș,

Județul Cluj,

Județul Maramureş.

6.   Slovakien

Följande restriktionszoner III i Slovakien:

In the district of Lučenec: Lučenec a jeho časti, Panické Dravce, Mikušovce, Pinciná, Holiša, Vidiná, Boľkovce, Trebeľovce, Halič, Stará Halič, Tomášovce, Trenč, Veľká nad Ipľom, Buzitka (without settlement Dóra), Prša, Nitra nad Ipľom, Mašková, Lehôtka, Kalonda, Jelšovec, Ľuboreč, Fiľakovské Kováče, Lipovany, Mučín, Rapovce, Lupoč, Gregorova Vieska, Praha,

In the district of Poltár: Kalinovo, Veľká Ves,

the whole district of Trebišov’,

The whole district of Vranov and Topľou,

In the district of Veľký Krtíš: Malé Zlievce, Glabušovce, Olováry, Zombor, Čeláre, Bušince, Kováčovce, Vrbovka, Kiarov, Záhorce, Želovce, Sklabiná, Nová Ves, Obeckov, Dolné Plachtince, Stredné Plachtince, Horné Plachtince, Malý Krtíš, Veľký Krtíš, Modrý kameň, Veľké Straciny, Malé Straciny, Dolné Strháre, Horné Strháre, Pôtor, Horná Strehová, Slovenské Kračany, Chrťany, Závada, Vieska, Dolná strehová, Ľuboriečka, Veľké Zlievce, Muľa, Opatovská Nová ves, Bátorová, Nenince, Pribelce,

In the district of Brezno: Brezno, Čierny Balog, Drábsko, Sihla, Pohronská Polhora, Michalová, Bacúch, Beňuš, Braväcovo, Jarabá, Bystrá, Horná Lehota, Mýto pod ďumbierom, Podbrezová, Osrblie, Hronec, Valaská,

In the district of Humenné: Lieskovec, Myslina, Humenné, Jasenov, Brekov, Závadka, Topoľovka, Hudcovce, Ptičie, Chlmec, Porúbka, Brestov, Gruzovce, Ohradzany, Slovenská Volová, Karná, Lackovce, Kochanovce, Hažín nad Cirochou,

In the district of Michalovce: Strážske, Staré, Oreské, Zbudza, Voľa, Nacina Ves, Pusté Čemerné, Lesné, Rakovec nad Ondavou, Petríkovce, Oborín, Veľké Raškovce, Beša.


BESLUT

1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/146


RÅDETS BESLUT (EU) 2021/2111

av den 25 november 2021

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar enligt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, vad gäller inrättandet av en arbetsgrupp för fiske och antagandet av dess arbetsordning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 29 april 2021 antog rådet beslut (EU) 2021/689 (1) om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (2) (handels- och samarbetsavtalet). Handels- och samarbetsavtalet trädde i kraft den 1 maj 2021.

(2)

Genom artikel 8.1 q i handels- och samarbetsavtalet inrättas den specialiserade kommittén för fiske. Dess befogenheter fastställs i artikel 8.4 i handels- och samarbetsavtalet. De uppgifter och behörighetsområden som den specialiserade kommittén för fiske har förtecknas på ett icke uttömmande sätt i artikel 508 i handels- och samarbetsavtalet.

(3)

Genom artikel 8.4 f i handels- och samarbetsavtalet bemyndigas den specialiserade kommittén för fiske att inrätta, övervaka, samordna och upplösa arbetsgrupper. Enligt artikel 9.2 i handels- och samarbetsavtalet ska varje inrättad arbetsgrupp, under en kommittés överinseende, bistå den kommittén vid utförandet av dess uppgifter och särskilt förbereda den kommitténs arbete och utföra de uppgifter som arbetsgruppen tilldelas av den kommittén. I artikel 9.4 i handels- och samarbetsavtalet föreskrivs att varje inrättad arbetsgrupp ska fastställa sin egen arbetsordning och sina egna sammanträdesscheman och dagordningar genom ömsesidig överenskommelse.

(4)

Den 5 oktober 2021 antog rådet beslut (EU) 2021/1765 (3) om den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar för perioden 2021–2026 i den specialiserade kommittén för fiske. Detta beslut omfattar övervakning och samordning av arbetsgrupper underställda den kommittén, men omfattar inte inrättandet eller upplösningen av dem.

(5)

Det är lämpligt att den specialiserade kommittén för fiske, enligt artikel 8.4 f i handels- och samarbetsavtalet, inrättar en arbetsgrupp för fiske som ska verka under dess överinseende. Arbetsgruppen för fiske bör fastställa sin arbetsordning och regelbundet rapportera om sin verksamhet till den specialiserade kommittén för fiske.

(6)

Arbetsgruppen för fiske bör fungera som ett forum för informationsutbyte, tekniska diskussioner och ömsesidigt samråd. Med undantag för antagandet av dess arbetsordning är arbetsgruppen för fiske inte avsedd att anta akter eller åtgärder med rättslig verkan. Eftersom det inte kan uteslutas att arbetsgruppen för fiske utarbetar eller i undantagsfall antar akter med rättslig verkan när den utför de uppgifter som den tilldelats av den specialiserade kommittén för fiske, är det lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid mötena i arbetsgruppen för fiske när det gäller sådana fall.

(7)

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den specialiserade kommittén för fiske vad gäller inrättandet av en arbetsgrupp för fiske samt de ståndpunkter som ska intas på unionens vägnar i arbetsgruppen för fiske vad gäller antagandet av dess arbetsordning och andra akter med rättslig verkan, och specificeringen av dessa ståndpunkter, bör fastställas av rådet i enlighet med relevanta bestämmelser i fördragen, beslut (EU) 2021/689 och det här beslutet.

(8)

Mötena i arbetsgruppen för fiske bör förberedas i nära samarbete med och med deltagande av rådet och dess förberedande organ.

(9)

Europaparlamentet ska omedelbart och fullständigt informeras, enligt artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den specialiserade kommittén för fiske vad gäller inrättandet av en arbetsgrupp för fiske anges i bilaga I till detta beslut.

2.   Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i arbetsgruppen för fiske vad gäller antagandet av arbetsordningen för arbetsgruppen för fiske, och specificeringen av den ståndpunkten, anges i bilaga II till detta beslut.

3.   Unionens ståndpunkt i arbetsgruppen för fiske när den arbetsgruppen ska utarbeta eller anta akter med rättslig verkan ska specificeras närmare i enlighet med bilaga III till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut ska vid behov utvärderas och, när så är lämpligt, revideras av rådet på förslag av kommissionen. En översyn ska under alla omständigheter äga rum senast den 31 december 2022.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 25 november 2021.

På rådets vägnar

Z. POČIVALŠEK

Ordförande


(1)  Rådets beslut (EU) 2021/689 av den 29 april 2021 om ingående, på unionens vägnar, av handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, och av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om säkerhetsförfaranden för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (EUT L 149, 30.4.2021, s. 2).

(2)  Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (EUT L 149, 30.4.2021, s. 10).

(3)  Rådets beslut (EU) 2021/1765 av den 5 oktober 2021 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar för perioden 2021–2026 i den specialiserade kommittén för fiske som inrättats genom avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (EUT L 355, 7.10.2021, s. 135).


BILAGA I

UNIONENS STÅNDPUNKT I DEN SPECIALISERADE KOMMITTÉN FÖR FISKE VAD GÄLLER INRÄTTANDET AV EN ARBETSGRUPP FÖR FISKE

Unionen ska sträva efter att säkerställa att en arbetsgrupp för fiske inrättas under överinseende av den specialiserade kommittén för fiske som ett forum för informationsutbyte, tekniska diskussioner och ömsesidigt samråd. Arbetsgruppen för fiske ska, under överinseende av den specialiserade kommittén för fiske, bistå denna kommitté vid utförandet av dess uppgifter och särskilt förbereda arbetet i den specialiserade kommittén för fiske och utföra alla uppgifter som den arbetsgruppen tilldelas av den kommittén.


BILAGA II

UNIONENS STÅNDPUNKT I ARBETSGRUPPEN FÖR FISKE VAD GÄLLER ANTAGANDET AV ARBETSORDNINGEN FÖR ARBETSGRUPPEN FÖR FISKE

Unionen ska sträva efter att säkerställa att arbetsordningen för arbetsgruppen för fiske bygger på arbetsordningen för partnerskapsrådet och kommittéerna enligt bilaga 1 till handels- och samarbetsavtalet, samtidigt som det föreskrivs att anpassningar ska godkännas av rådet på grundval av ståndpunktsdokument som ska läggas fram av kommissionen. Arbetsordningen för arbetsgruppen för fiske får också tillåta olika tematiska konstellationer.

Innan arbetsgruppen för fiske antar sin arbetsordning ska kommissionen i tillräckligt god tid före mötet i den arbetsgruppen eller före det skriftliga förfarandet i den arbetsgruppen, och under alla omständigheter senast åtta arbetsdagar före mötet eller tillämpningen av det skriftliga förfarandet, tillställa rådet ett skriftligt dokument med uppgifter om den föreslagna specificeringen av unionens ståndpunkt för diskussion och antagande av detaljerna i den ståndpunkt som ska uttryckas på unionens vägnar.


BILAGA III

SPECIFICERING AV UNIONENS STÅNDPUNKT VID MÖTENA I ARBETSGRUPPEN FÖR FISKE

När arbetsgruppen för fiske utarbetar eller antar akter med rättslig verkan ska alla nödvändiga steg tas så att den ståndpunkt som ska uttryckas på unionens vägnar tar hänsyn till de senaste vetenskapliga och andra relevanta uppgifter som översänts till kommissionen och är i överenstämmelse med bilagorna I och II till beslut (EU) 2021/1765.

I detta syfte och på grundval av dessa uppgifter ska kommissionen i tillräckligt god tid före mötet i arbetsgruppen för fiske eller före det skriftliga förfarandet i den arbetsgruppen, inbegripet när denna utarbetar och antar sin arbetsordning, och under alla omständigheter senast åtta arbetsdagar före mötet eller tillämpningen av det skriftliga förfarandet, tillställa rådet ett skriftligt dokument med uppgifter om den föreslagna specificeringen av unionens ståndpunkt för diskussion och antagande av detaljerna i den ståndpunkt som ska uttryckas på unionens vägnar.

De principer som anges i denna bilaga ska vägleda kommissionens arbete under mötena i arbetsgruppen för fiske.

Om det under ett möte i arbetsgruppen för fiske inte går att nå en överenskommelse ska frågan hänskjutas till rådet i linje med förfarandet i denna bilaga, så att unionens ståndpunkt kan ta hänsyn till nya element.


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/151


RÅDETS BESLUT (EU) 2021/2112

av den 25 november 2021

om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/852 av den 21 maj 2019 om Regionkommitténs sammansättning (1),

med beaktande av den tyska regeringens förslag,

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.

(2)

Den 10 december 2019 antog rådet beslut (EU) 2019/2157 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025.

(3)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att Sabine SÜTTERLIN-WAACK har avgått.

(4)

Den tyska regeringen har föreslagit Claus Christian CLAUSSEN, som är företrädare för ett regionalt eller lokalt organ och har valts till ett regionalt organ, Minister für Justiz, Europa und Verbraucherschutz des Landes Schleswig-Holstein (justitieminister samt minister för Europafrågor och konsumentskydd i delstaten Schleswig-Holstein), som suppleant i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Claus Christian CLAUSSEN, som är företrädare för ett regionalt eller lokalt organ och har ett folkvalt mandat, Minister für Justiz, Europa und Verbraucherschutz des Landes Schleswig-Holstein (justitieminister samt minister för Europafrågor och konsumentskydd i delstaten Schleswig-Holstein), utnämns härmed till suppleant i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel, den 25 november 2021.

På rådets vägnar

Z. POČIVALŠEK

Ordförande


(1)  EUT L 139, 27.5.2019, s. 13.

(2)  Rådets beslut (EU) 2019/2157 av den 10 december 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025 (EUT L 327, 17.12.2019, s. 78).


1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/152


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2021/2113

av den 30 november 2021

om fastställande, i syfte att underlätta den fria rörligheten inom unionen, av att covid-19-intyg som utfärdas av Republiken El Salvador är likvärdiga med de intyg som utfärdas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (1), särskilt artikel 8.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2021/953 fastställs en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) i syfte att underlätta för innehavarna att utöva sin rätt till fri rörlighet under covid-19-pandemin. Förordningen är också avsedd att bidra till att på ett samordnat sätt gradvis upphäva de inskränkningar i den fria rörligheten som i enlighet med unionsrätten har införts av medlemsstaterna för att begränsa spridningen av SARS-CoV-2.

(2)

Enligt förordning (EU) 2021/953 kan covid-19-intyg som utfärdas av tredjeländer för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar godtas om kommissionen anser att de utfärdas i enlighet med standarder som ska betraktas som likvärdiga med dem som fastställs i den förordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/954 (2) måste medlemsstaterna dessutom tillämpa bestämmelserna i förordning (EU) 2021/953 på tredjelandsmedborgare som inte omfattas av den förordningens tillämpningsområde men som lagligen vistas eller är bosatta på deras territorium och som har rätt att resa till andra medlemsstater i enlighet med unionsrätten. Ett konstaterande om likvärdighet i detta beslut bör därför gälla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. På samma sätt bör, på grundval av förordning (EU) 2021/954, ett sådant konstaterande om likvärdighet även gälla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorium på de villkor som fastställs i den förordningen.

(3)

Den 29 augusti 2021 lämnade Republiken El Salvador utförlig information till kommissionen om utfärdandet av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 inom ramen för ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet. Republiken El Salvador informerade kommissionen om sin uppfattning att dess covid-19-intyg utfärdas i enlighet med en standard och ett tekniskt system som är interoperabla med det tillitsramverk som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 och som möjliggör kontroll av intygens äkthet, giltighet och integritet. Republiken El Salvador informerade kommissionen om att intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador enligt ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet innehåller de uppgifter som anges i bilagan till förordning (EU) 2021/953.

(4)

Republiken El Salvador informerade även kommissionen om att den godtar intyg om vaccination, testning och tillfrisknande som utfärdas av medlemsstaterna och EES-länderna i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(5)

Den 4 november 2021 genomförde kommissionen på Republiken El Salvadors begäran tekniska tester som visade att intygen om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 utfärdas av Republiken El Salvador enligt ett system – ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet – som är interoperabelt med det tillitsramverk som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 och som möjliggör kontroll av intygens äkthet, giltighet och integritet. Kommissionen bekräftade också att de intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador enligt ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet innehåller de nödvändiga uppgifterna.

(6)

Vidare informerade Republiken El Salvador kommissionen om att landet utfärdar interoperabla vaccinationsintyg för covid-19-vacciner. Dessa vacciner omfattar för närvarande Comirnaty, Spikevax och CoronaVac.

(7)

Republiken El Salvador informerade också kommissionen om att landet endast kommer att utfärda interoperabla testintyg för nukleinsyraamplifieringstest, men inte för antigentester.

(8)

Vidare informerade Republiken El Salvador kommissionen om att landet kommer att utfärda interoperabla intyg om tillfrisknande. Dessa intyg är giltiga i högst 180 dagar från dagen för det första positiva testresultatet.

(9)

Republiken El Salvador informerade också kommissionen om att när intyg kontrolleras i El Salvador kommer de personuppgifter som ingår i dem att behandlas endast för att kontrollera och bekräfta innehavarens vaccination, testresultat eller tillfrisknande, och de kommer inte att lagras efteråt.

(10)

Således föreligger de nödvändiga förutsättningarna för att fastställa att intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador enligt ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet ska betraktas som likvärdiga med dem som utfärdas i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

(11)

Intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador enligt ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet bör därför godtas på de villkor som anges i artiklarna 5.5, 6.5 och 7.8 i förordning (EU) 2021/953.

(12)

För att detta beslut ska träda i kraft bör Republiken El Salvador anslutas till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953.

(13)

För att skydda unionens intressen, särskilt på folkhälsoområdet, får kommissionen använda sina befogenheter för att tillfälligt eller slutgiltigt upphäva detta beslut om villkoren i artikel 8.2 i förordning (EU) 2021/953 inte längre är uppfyllda.

(14)

För att så snart som möjligt ansluta Republiken El Salvador till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953 bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 14 i förordning (EU) 2021/953.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 som utfärdas av Republiken El Salvador enligt ”Comprobante electrónico de vacunación”-systemet ska, för att underlätta den fria rörligheten inom unionen, betraktas som likvärdiga med de intyg som utfärdas i enlighet med förordning (EU) 2021/953.

Artikel 2

Republiken El Salvador ska anslutas till det tillitsramverk för EU:s digitala covidintyg som inrättats genom förordning (EU) 2021/953.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 211, 15.6.2021, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/954 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin (EUT L 211, 15.6.2021, s. 24).


AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/155


BESLUT nr 1/2021 AV DEN SPECIALISERADE KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM ARTIKEL 8.1 P I AVTALET OM HANDEL OCH SAMARBETE MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, Å ENA SIDAN, OCH FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, Å ANDRA SIDAN

av den 29 oktober 2021

vad gäller ändring av bilagorna till protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen [2021/2114]

DEN SPECIALISERADE KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (1) (nedan kallat handels- och samarbetsavtalet), särskilt artikel SSC.68 i dess protokoll om samordning av de sociala trygghetssystem, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel SSC.68 i protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen till handels- och samarbetsavtalet får den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen göra ändringar i bilagorna och tilläggen till det protokollet.

(2)

Bilagorna SSC-1, SSC-3, SSC-4, SSC-5 och SSC-6 till protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen bör, i den mån de avspeglar den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna och Förenade kungariket, ändras för att i synnerhet ta hänsyn till de senaste ändringarna av nationell lagstiftning. Titeln på bilaga SSC-1 bör rättas så att den inte enbart hänvisar till kontantförmåner. Tillägg SSCI-1 till bilaga SSC-7 bör ändras för att återspegla en av parternas beslut angående en överenskommelse som förtecknas i tillägget.

(3)

Enligt artikel SSC.11.6 i protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen ska parterna, en månad efter den dag då handels- och samarbetsavtalet träder i kraft, så snart som möjligt offentliggöra en uppdaterad bilaga SSC-8.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppgifterna avseende medlemsstaterna och Förenade kungariket i bilagorna SSC-1, SSC-3, SSC-4, SSC-5 och SSC-6 samt uppgifterna i tillägg SSCI-1 till bilaga SSC-7 till protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen ska uppdateras i enlighet med bilaga I till detta beslut.

Bilaga SSC-8 till protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen ska uppdateras i enlighet med bilaga II till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs.

Utfärdat i Bryssel och London den 29 oktober 2021.

På den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemens vägnar

Jordi CURELL GOTOR

Ronan O’CONNOR

Ordförandena


(1)  EUT L 149, 30.4.2021, s. 10.


BILAGA I

”BILAGA SSC-1

VISSA FÖRMÅNER PÅ VILKA DETTA PROTOKOLL INTE SKA TILLÄMPAS

DEL 1

SÄRSKILDA ICKE AVGIFTSFINANSIERADE KONTANTFÖRMÅNER

(artikel SSC.3.4 a i detta protokoll)

i)   FÖRENADE KUNGARIKET

a)

Statligt pensionstillägg (State Pension Credit Act 2002 och State Pension Credit Act (Northern Ireland) 2002) (2002 års lag om statligt pensionstillägg och 2002 års lag om statligt pensionstillägg – Nordirland).

b)

Inkomstbaserade bidrag till arbetssökande (Jobseekers Act 1995 och Jobseekers (Northern Ireland) Order 1995) (1995 års lag om arbetssökande och 1995 års förordning om arbetssökande – Nordirland).

c)

Färdbidrag för funktionshindrade (Social Security Contributions and Benefits Act 1992 och Social Security Contributions and Benefits (Northern Ireland) Act 1992) (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner och 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner – Nordirland).

d)

Färdbidrag för personligt oberoende (Welfare Reform Act 2012 (Part 4) och Welfare Reform (Northern Ireland) Order 2015 (Part 5)) (2012 års lag om välfärdsreform [del 4] och 2015 års förordning om välfärdsreform – Nordirland [del 5]).

e)

Inkomstbaserat sysselsättningsstöd och bistånd (Welfare Reform Act 2007 och Welfare Reform Act (Northern Ireland) 2007) (2007 års lag om välfärdsreform och 2007 års lag om välfärdsreform – Nordirland).

f)

Bästa start-livsmedelsstöd (Welfare Foods (Best Start Foods) (Scotland) Regulations 2019) (2019 års föreskrifter om livsmedelsstöd [Bästa start-livsmedel] – Skottland [SSI 2019/193]).

g)

Bästa start-bidrag (graviditets- och spädbarnbidrag, förskolebidrag, skolåldersbidrag) (The Early Years Assistance (Best Start Grants) (Scotland) Regulations 2018) (2018 års föreskrifter om stöd under de första åren [Bästa start-bidrag] – Skottland [SSI 2018/370]).

h)

Begravningsstöd (Funeral Expense Assistance (Scotland) Regulations 2019) (2019 års föreskrifter om begravningsstöd – Skottland [SSI 2019/292]).

i)

Barnunderstöd – Skottland (The Scottish Child Payment Regulations 2020) (2020 års föreskrifter om barnunderstöd – Skottland [SSI 2020/351]).

ii)   MEDLEMSSTATER

ÖSTERRIKE

Tilläggsersättning (federal lag av den 9 september 1955 om allmän socialförsäkring – ASVG, federal lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för personer verksamma inom handeln – GSVG och federal lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för jordbrukare – BSVG).

BELGIEN

a)

Förmån vid inkomstbortfall (lag av den 27 februari 1987) (Inkomensvervangende tegemoetkoming/Allocation de remplacement de revenus).

b)

Garantiinkomst för äldre (lag av den 22 mars 2001) (Inkomensgarantie voor ouderen/Revenu garanti aux personnes âgées).

BULGARIEN

Social ålderspension (artikel 89a i socialförsäkringslagen).

CYPERN

a)

Socialpension (lagen om socialpension från 1995 (lag 25.I/95), i dess ändrade lydelse.

b)

Bidrag till gravt rörelsehindrade (regeringsbeslut nr 38210 av den 16 oktober 1992, nr 41370 av den 1 augusti 1994, nr 46183 av den 11 juni 1997 och nr 53675 av den 16 maj 2001).

c)

Särskilt bidrag för synskadade (1996 års lag om särskilda bidrag [lag 77.I/96], i dess ändrade lydelse).

DANMARK

Bostadsstöd för pensionärer (lagen om individuellt bostadsstöd, konsoliderad genom lag nr 204 av den 29 mars 1995).

ESTLAND

Statligt arbetslöshetsunderstöd (lagen om arbetsmarknadstjänster och arbetsmarknadsstöd av den 29 september 2005).

FINLAND

a)

Bostadsbidrag för pensionstagare (lagen om bostadsbidrag för pensionstagare 571/2007).

b)

Arbetsmarknadsstöd (lagen om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002).

FRANKRIKE

a)

Tilläggsbidrag från

i)

den särskilda invaliditetsfonden, och

ii)

solidaritetsfonden för äldre med avseende på förvärvade rättigheter

(lag av den 30 juni 1956, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet).

b)

Bidrag till vuxna funktionshindrade (lag av den 30 juni 1975, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet).

c)

Särskilt bidrag (lag av den 10 juli 1952, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet) med avseende på förvärvade rättigheter.

d)

Solidaritetsbidrag till äldre (förordning av den 24 juni 2004, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet) från den 1 januari 2006.

TYSKLAND

a)

Minimiinkomst för äldre och för personer med nedsatt intjänandeförmåga enligt kapitel 4 i volym XII i lagen om social trygghet (Leistungen der Grundsicherung im Alter und bei Erwerbsminderung nach dem Vierten Kapitel des Zwölften Buches Sozialgesetzbuch).

b)

Förmåner som ska täcka levnadsomkostnader enligt grundgarantin för arbetssökande i enlighet med volym II i lagen om social trygghet (Leistungen zur Sicherung des Lebensunterhalts in der Grundsicherung für Arbeitssuchende nach dem Zweiten Buch Sozialgesetzbuch).

GREKLAND

Särskilda förmåner för äldre (lag 1296/82).

UNGERN

a)

Invaliditetslivränta (regeringsdekret nr 83/1987 [XII 27] om invaliditetslivränta).

b)

Förmåner för äldre (lag III från 1993 om socialförvaltning och sociala förmåner).

IRLAND

a)

Bidrag till arbetssökande (Social Welfare Consolidation Act 2005, Part 3, Chapter 2) (del 3 kapitel 2 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

b)

Statlig (icke avgiftsfinansierad) pension (Social Welfare Consolidation Act 2005, Part 3, Chapter 4) (del 3 kapitel 4 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

c)

Efterlevandepension (icke avgiftsfinansierad) (Social Welfare Consolidation Act 2005, Part 3, Chapter 6) (del 3 kapitel 6 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

d)

Bidrag till funktionshindrade (Social Welfare Consolidation Act 2005, Part 3, Chapter 10) (del 3 kapitel 10 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

e)

Färdbidrag (Health Act 1970, Section 61) (avsnitt 61 i 1970 års hälso- och sjukvårdslag, i dess ändrade lydelse).

f)

Pension för synskadade (Social Welfare Consolidation Act 2005, Part 3, Chapter 5) (del 3 kapitel 5 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

ITALIEN

a)

Socialpension för obemedlade personer (lag nr 153 av den 30 april 1969).

b)

Pensioner och bidrag för funktionshindrade eller arbetsoförmögna civilpersoner (lag nr 118 av den 30 mars 1971, nr 18 av den 11 februari 1980 och nr 508 av den 23 november 1988).

c)

Pensioner och bidrag för döva och stumma (lag nr 381 av den 26 maj 1970 och nr 508 av den 23 november 1988).

d)

Pensioner och bidrag för synskadade civilpersoner (lag nr 382 av den 27 maj 1970 och nr 508 av den 23 november 1988).

e)

Förmåner som tillägg till minimipensioner (lag nr 218 av den 4 april 1952, nr 638 av den 11 november 1983 och nr 407 av den 29 december 1990).

f)

Kompletterande förmåner för funktionshindrade (lag nr 222 av den 12 juni 1984).

g)

Socialbidrag (lag nr 335 av den 8 augusti 1995).

h)

Förhöjt socialbidrag (artikel 1.1 och 1.12 i lag nr 544 av den 29 december 1988, i dess ändrade lydelse).

LETTLAND

a)

Statliga socialförsäkringsförmåner (lagen om statliga sociala förmåner av den 1 januari 2003).

b)

Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet (lagen om statliga sociala förmåner av den 1 januari 2003).

LITAUEN

a)

Socialt bistånd, invaliditetspension och ålderspension (1994 års lag om socialpensioner nr 1-675, artiklarna 5 och 6, i dess ändrade lydelse).

b)

Särskilt understöd (1994 års lag om socialpensioner nr 1-675, artikel 12, i dess ändrade lydelse).

c)

Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet (artikel 7 och 71 i lagen om resebidrag från 2000, i dess ändrade lydelse).

LUXEMBURG

Inkomst för gravt funktionshindrade (artikel 1.2 i lag av den 12 september 2003), med undantag för personer som erkänts som funktionshindrade arbetstagare och som är anställda på den öppna arbetsmarknaden eller i skyddat arbete.

MALTA

a)

Inkomststöd (avsnitt 73 i 1987 års lag om social trygghet [kapitel 318] 1987).

b)

Ålderspension (lagen om social trygghet [kapitel 318] 1987).

NEDERLÄNDERNA

a)

Lagen om arbets- och anställningsstöd för unga personer med funktionsnedsättning av den 24 april 1997 (Wet Wajong).

b)

Lagen om tilläggsförmåner av den 6 november 1986 (TW).

POLEN

a)

Socialpension (Renta socjalna). Lag om socialpension av den 27 juni 2003 (Ustawa o rencie socjalnej).

b)

Kompletterande föräldraförmåner (Rodzicielskie świadczenie uzupełniające Mama 4+). Lagen om kompletterande föräldraförmåner av den 31 januari 2019 (Ustawa o rodzicielskim świadczeniu uzupełniającym).

c)

Tilläggsbidrag för personer som inte kan leva ett självständigt liv (Świadczenie uzupełniające dla osób niezdolnych do samodzielnej egzystencji). Lag om tilläggsbidrag för personer som inte kan leva ett självständigt liv av den 31 juli (Ustawa o świadczeniu uzupełniającym dla osób niezdolnych do samodzielnej egzystencji).

PORTUGAL

a)

Icke avgiftsfinansierad statlig ålderspension (lagdekret nr 464/80 av den 13 oktober 1980, i dess ändrade lydelse).

b)

Icke avgiftsfinansierad änkepension (förordning nr 52/81 av den 11 november 1981).

c)

Solidaritetstillägg för äldre (lagdekret nr 232/2005 av den 29 december 2005, i dess ändrade lydelse).

SLOVAKIEN

a)

Justering beviljad före den 1 januari 2004 av pensioner som enda inkomstkälla.

b)

Socialpension som beviljades före den 1 januari 2004.

SPANIEN

a)

Minimiinkomstgaranti (lag nr 13/82 av den 7 april 1982).

b)

Kontantförmåner till äldre och arbetsoförmögna personer (kungligt dekret nr 2620/81 av den 24 juli 1981):

i)

Icke avgiftsfinansierade invaliditets- och ålderspensioner enligt avdelning VI kapitel II i den konsoliderade texten till den allmänna lagen om social trygghet, godkänd genom kungligt lagstiftningsdekret nr 8/2015 av den 30 oktober 2015, och

ii)

de förmåner som kompletterar pensionerna ovan, i enlighet med de autonoma regionernas (Comunidades Autónomas) lagstiftning, där sådana tillägg garanterar en minimiinkomst med hänsyn tagen till den ekonomiska och sociala situationen i de berörda autonoma regionerna.

c)

Färdbidrag för ökad rörlighet och ersättning för transportkostnader (lag nr 13/1982 av den 7 april 1982).

SVERIGE

a)

Bostadstillägg (100–103 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

b)

Äldreförsörjningsstöd (74 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

DEL 2

FÖRMÅNER VID LÅNGVARIGT VÅRDBEHOV

(artikel SSC.3.4 d i detta protokoll)

i)   FÖRENADE KUNGARIKET

a)

Tillsynsförmån (Social Security Contributions and Benefits Act 1992, Social Security (Attendance Allowance) Regulations 1991, Social Security Contributions and Benefits (Northern Ireland) Act 1992 och Social Security (Attendance Allowance) Regulations (Northern Ireland) 1992) (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner, 1991 års föreskrifter om social trygghet [tillsynsförmån], 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner – Nordirland och 1992 års föreskrifter om social trygghet [tillsynsförmån] – Nordirland).

b)

Vårdbidrag (Social Security Contributions and Benefits Act 1992, The Social Security (Invalid Care Allowance) Regulations 1976, Social Security Contributions and Benefits (Northern Ireland) Act 1992) och The Social Security (Invalid Care Allowance) Regulations (Northern Ireland) 1976) (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner, 1976 års föreskrifter om social trygghet [bidrag för vård av arbetsoförmögna personer], 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner – Nordirland och 1976 års föreskrifter om social trygghet [bidrag för vård av arbetsoförmögna personer] – Nordirland).

c)

Vårdbidrag för personer med funktionsnedsättning (Social Security Contributions and Benefits Act 1992, Social Security (Disability Living Allowance) Regulations 1991, Social Security Contributions and Benefits (Northern Ireland) Act 1992 och Social Security (Disability Living Allowance) Regulations (Northern Ireland) 1992) (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner, 1991 års föreskrifter om social trygghet [bidrag för personer med funktionsnedsättning], 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner – Nordirland och 1992 års föreskrifter om social trygghet [bidrag för personer med funktionsnedsättning] – Nordirland).

d)

Bidrag för personligt oberoende, stöd i det dagliga livet (Welfare Reform Act 2012 (Part 4), Social Security (Personal Independence Payment) Regulations 2013, The Personal Independence Payment (Transitional Provisions) Regulations 2013, Personal Independence Payment (Transitional Provisions) (Amendment) Regulations 2019, Welfare Reform (Northern Ireland) Order 2015 (Part 5), The Personal Independence Payment Regulations (Northern Ireland) 2016, The Personal Independence Payment (Transitional Provisions) Regulations (Northern Ireland) 2016 och Personal Independence Payment (Transitional Provisions) (Amendment) Regulations (Northern Ireland) 2019) (2012 års lag om välfärdsreform [del 4], 2013 års föreskrifter om social trygghet [bidrag för personligt oberoende], 2013 års föreskrifter om bidrag för personligt oberoende [övergångsbestämmelser], 2019 års föreskrifter om bidrag för personligt oberoende [övergångsbestämmelser, ändring], 2015 års föreskrifter om välfärdsreform – Nordirland [del 5], 2016 års föreskrifter som bidrag för personligt oberoende – Nordirland, 2016 års föreskrifter om bidrag för personligt oberoende [övergångsbestämmelser] – Nordirland och 2019 års föreskrifter om bidrag för personligt oberoende – Nordirland [övergångsbestämmelser, ändring]).

e)

Vårdbidragstillägg (The Social Security (Scotland) Act 2018) (2018 års lag om social trygghet – Skottland).

f)

Bidrag för ungdomar som är vårdare (The Carer's Assistance (Young Carer Grants) (Scotland) Regulations 2020) (2020 års föreskrifter om vårdbidrag [bidrag för ungdomar som är vårdare – Skottland] [i dess ändrade lydelse]).

g)

Bidrag till barnfamiljer för uppvärmning på vintern (The Winter Heating Assistance for Children and Young People (Scotland) Regulations 2020 (SSI 2020/352)) (2020 års föreskrifter om bidrag till barnfamiljer för uppvärmning på vintern – Skottland [SSI 2020/352]).

ii)   MEDLEMSSTATER

ÖSTERRIKE

Federala lagen om långtidsvårdbidrag (Bundespflegegeldgesetz, BPGG), ursprunglig version BGBl. nr 110/1993, i dess ändrade lydelse: Pflegegeld (§1), Pflegekarenzgeld (§21c).

BELGIEN

a)

Artikel 93 åttonde stycket och kapitel Vbis i lagen om obligatorisk sjukförsäkring (Loi relative à l’assurance obligatoire soins de santé et indemnités/Wet betreffende de verplichte verzekering voor geneeskundige verzorging en uitkeringen), samordnad den 14 juli 1994.

b)

Lag av den 27 februari 1987 om bidrag för personer med funktionsnedsättning (Loi relative aux allocations aux personnes handicapées/Wet betreffende de tegemoetkomingen aan gehandicapten).

c)

Flamländsk social trygghet (Vlaamse sociale bescherming): Flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet (Decreet houdende Vlaamse sociale bescherming) och flamländska regeringens förordningar av den 30 november 2018.

Avdelning II, kontantförmåner, flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet (Decreet houdende Vlaamse sociale bescherming):

Artikel 4, 1° och artiklarna 77–83 i flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet (Decreet van 18 mei 2018 houdende Vlaamse sociale bescherming), vårdbudget personer med mycket stort vårdbehov.

Artikel 4, 2° och artiklarna 84–90 i flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet (Decreet van 18 mei 2018 houdende Vlaamse sociale bescherming), vårdbudget för äldre med vårdbehov.

Artikel 4, 3° och 91–94 i flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet (Decreet van 18 mei 2018 houdende Vlaamse sociale bescherming), budget för grundläggande stöd.

d)

Dekret av den 13 december 2018 om erbjudanden till äldre eller personer i beroendeställning såväl som om palliativ vård (Dekret über die Angebote für Senioren und Personen mit Unterstützungsbedarf sowie über die Palliativpflege).

e)

Dekret av den 4 juni 2007 om vårdhem för psykiatrisk vård (Dekret über die psychiatrischen Pflegewohnheime).

f)

Regeringsdekret av den 20 juni 2017 om rörlighetshjälpmedel (Erlass über die Mobilitätshilfen).

g)

Dekret av den 13 december 2016 om inrättandet av ett kontor för den tyskspråkiga samhällsgruppen för ett liv med självbestämmanderätt (Dekret zur Schaffung einer Dienststelle der Deutschsprachigen Gemeinschaft für selbstbestimmtes Leben).

h)

Kungligt dekret av den 5 mars 1990 om bidrag för hjälp till äldre (Königliches Dekret vom 5. März 1990 über die Beihilfe für ältere Menschen).

i)

Förordning av den 21 december 2018 om sjukförsäkringsorgan i Bryssel på området hälso- och sjukvård och bistånd till människor (Ordonnantie van 21 december 2018 betreffende de Brusselse verzekeringsinstellingen in het domein van de gezondheidszorg en de hulp aan personen/Ordonnance du 21 décembre 2018 relative aux organismes assureurs bruxellois dans le domaine des soins de santé et de l'aide aux personnes).

j)

Artikel 215 bis i kungligt dekret av den 3 juli 1996 om genomförande av lagen om obligatorisk sjukförsäkring, samordnad den 14 juli 1994 (Artikel 215 bis Koninklijk Besluit van 3 juli 1996 tot uitvoering van de wet betreffende de verplichte verzekering voor geneeskundige verzorging en uitkeringen, gecoördineerd op 14 juli 1994/ Article 215 bis Arrêté royal du 3 juillet 1996 portant application de la loi sur l'assurance obligatoire des soins de santé et des prestations, coordonné le 14 juillet 1994).

k)

Artikel 12 i kungligt dekret av den 20 juli 1971 om genomförande en ersättningsförsäkring och en moderskapsförsäkring för egenföretagare och medhjälpande make/maka (Artikel 12 Koninklijk Besluit van 20 juli 1971 betreffende de uitvoering houdende instelling van een uitkeringsverzekering en een moederschapsverzekering ten voordele van de zelfstandigen en van de meewerkende echtgenoten/ Article 12 Arrêté royal du 20 juillet 1971 relatif à la mise en place de l'assurance de prévoyance et de l'assurance maternité au profit des indépendants et des conjoints aidants).

l)

Artikel 43/32–43/46 i vallonska lagen om sociala åtgärder och hälsa: bidrag för hjälp till äldre.

m)

Artikel 799 i den vallonska regleringslagen om sociala åtgärder och hälsa: budget för personlig assistans.

n)

Dekret av den 8 februari 2018 om administration och utbetalning av familjeförmåner.

o)

Lag av den 19 december 1939 om familjebidrag (LGAF): familjebidrag.

p)

Förordning av den 10 december 2020 om bidrag för hjälp till äldre (Ordonnantie van 10 december betreffende de tegemoetkoming voor hulp aan bejaarden/Ordonnance du 10 décembre 2020 relative à l'allocation pour l'aide aux personnes âgées).

q)

Flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet (Decreet van 18 mei 2018 houdende Vlaamse sociale bescherming) och flamländska regeringens förordningar av den 30 november 2018:

Artikel 4, 4° och artiklarna 140–153 i flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet: finansiering av särskilda boenden.

Artikel 4, 5° i flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om organiseringen av flamländsk social trygghet och artiklarna 54–72 i dekretet av den 6 juli 2018 om övertagandet av sektorerna för behandlingshem för psykiatrisk vård, initiativ för stödboenden, rehabiliteringsavtal, rehabiliteringsinstitutioner och multidisciplinära rådgivningsteam inom palliativ vård när det gäller finansiering av behandlingshem för psykiatrisk vård och initiativ för stödboenden (Decreet van 6 juli 2018 betreffende de overname van de sectoren psychiatrische verzorgingstehuizen, initiatieven van beschut wonen, revalidatieovereenkomsten, revalidatieziekenhuizen en multidisciplinaire begeleidingsequipes voor palliatieve verzorging voor wat betreft de financiering van de psychiatrische verzorgingstehuizen en de initiatieven van beschut wonen).

Artikel 4, 9° och artiklarna 105–135 i flamländska parlamentets dekret av den 18 maj 2018 om rörlighetshjälpmedel.

r)

Dekret av den 13 december 2018 om erbjudanden till äldre eller personer som behöver stöd samt om palliativ vård (Dekret vom 13. Dezember 2018 über die Angebote für Senioren und Personen mit Unterstützungsbedarf sowie über die Palliativpflege).

s)

Dekret av den 4 juni 2007 om behandlingshem för psykiatrisk vård (Dekret über die psychiatrischen Pflegewohnheime).

t)

Regeringsdekret av den 20 juni 2017 om rörlighetshjälpmedel (Erlass über die Mobilitätshilfen).

u)

Dekret av den 13 december 2016 om inrättandet av ett kontor för den tyskspråkiga samhällsgruppen för ett liv med självbestämmanderätt (Dekret zur Schaffung einer Dienststelle der Deutschsprachigen Gemeinschaft für selbstbestimmtes Leben).

v)

Kungligt dekret av den 5 mars 1990 om bidrag för hjälp till äldre (Königliches Dekret vom 5. März 1990 über die Beihilfe für ältere Menschen).

w)

Regeringsdekret av den 19 december 2019 om övergångsbestämmelser avseende förfarandet för att få förhandstillstånd eller godkännande för täckning eller delning av kostnaderna för långvarig rehabilitering utomlands (Erlass der Regierung zur übergangsweisen Regelung des Verfahrens zur Erlangung einer Vorabgeehmigung oder Zustimmung zwecks Kostenübernahme oder Kostenbeteiligung für eine Langzeitrehabilitation im Ausland).

x)

Förordning av den 21 december 2018 om sjukförsäkringsorgan i Bryssel på området hälso- och sjukvård och bistånd till människor (Ordonnantie van 21 december 2018 betreffende de Brusselse verzekeringsinstellingen in het domein van de gezondsheidszorg en de hulp aan personen/Ordonnance du 21 décembre 2018 relative aux organismes assureurs bruxellois dans le domaine des soins de santé et de l'aide aux personnes).

y)

Samordnad lag om sjukhus och andra vårdinrättningar av den 10 juli 2008:

Förmåner som tillhandahålls av behandlingshem för psykiatrisk vård (MSP) och vård på vårdhem (MR) och dagcenter (CSJ): artikel 170.

Tjänster som tillhandahålls genom initiativ för särskilda boenden (IHP): artikel 6.

z)

Lag om obligatorisk sjukförsäkring, samordnad den 14 juli 1994:

Förmåner som tillhandahålls av behandlingshem för psykiatrisk vård (MSP): artikel 34, 11e: förmåner som tillhandahålls av MSP.

Vård på vårdhem (MR) och dagcenter (CSJ): artiklarna 26, 34, 11 och 12, 37, §12 och 69, §4.

Rökavvänjning: artikel 34 paragraf 1, 24°, (enligt vilken hälso- och sjukvårdsförmånerna omfattar hjälp att sluta röka och mediciner för rökavvänjning).

aa)

Kungligt dekret av den 18 juli 2001 om regler om fastställande av budget, antalet vistelsedagar och pris per dag för initiativ för särskilda boenden: tjänster som tillhandahålls genom initiativ för särskilda boenden (IHP).

bb)

Kungligt dekret av den 31 augusti 2009 om sjuk- och trygghetsförsäkring i samband med rökavvänjning.

cc)

Vallonska lagen om sociala åtgärder och hälsa:

Förmåner som tillhandahålls av behandlingshem för psykiatrisk vård (MSP) och tjänster som tillhandahålls av initiativ för särskilda boenden (IHP): artikel 43/7 [6°].

Vård på vårdhem (MR) och dagcenter (CSJ): artikel 43/7 [4°].

Rehabiliteringscenter: artikel 43/7, 3°: vård som är nödvändig till följd av långvarig rehabilitering enligt de avtal om rehabilitering som ingåtts med ett center för funktionell rehabilitering i enlighet med artikel 43/2, paragraf 1, 11 i den vallonska lagen om sociala åtgärder och hälsa.

Inrättningar för mottagande av och boende för äldre: artiklarna 334–410.

Vårdinrättningar: artiklarna 411–418.

Integrerade hälsoorganisationer: artiklarna 419–433.

Psykisk hälsa: artiklarna 539–624.

Stöd till familjer och äldre: artiklarna 219–260.

Rökavvänjning: artikel 43/7 [9°].

Hjälpmedel för rörlighet: artikel 43/7 [1 ]; den vallonska regeringens förordning av den 11 april 2019 om fastställande av en nomenklatur för förmåner och interventioner som avses i artikel 43/7, 1° i lagen om sociala åtgärder och hälsa och artikel 10/8 i den vallonska regleringslagen om sociala åtgärder och hälsa.

Palliativ vård: artikel 491/4 och följande.

dd)

Vallonska regleringslagen om sociala åtgärder och hälsa: artikel 726.

Korttidsboenden, vårdboenden för vuxna (dygnet runt [SRA]) och nattetid [SRNA]), särskilda serviceboenden (SLS): artiklarna 1192–1314.

Stödtjänster för aktiviteter i det dagliga livet: artikel 726.

Tjänster för avlastning till anhörigvårdare och personer med funktionsnedsättning: artikel 831/1.

Stöd vid familjebaserad vård: artikel 477.

Stödtjänster för vuxna: artikel 552 §2.

Stödtjänster på tidigt stadium: artikel 552 §1.

Integrationsstöd: artikel 630.

Teckenspråkstolkning: artikel 831/77.

Individuellt integrationsstöd: artikel 784.

Funktionell rehabilitering för personer med funktionsnedsättning: artikel 832.

Specialiserade center för unga med funktionsnedsättning, särskilda boenden för ungdomar (SRJ): artiklarna 1314/97–1314/187.

Dagcenter för vuxna (SAJA): artiklarna 1314/1–1314/96.

ee)

Dekret av den 9 mars 2017 om priset för inkvartering och om finansiering av viss utrustning för medicintekniska tjänster på sjukhus: infrastruktur för vård och omsorg.

ff)

Den vallonska regeringens förordning av den 15 maj 2008: infrastruktur för vård och omsorg.

gg)

Kungligt dekret av den 14 maj 2003: integrerade tjänster för vård i hemmet.

hh)

Samarbetsavtal av den 31 december 2018 mellan den flamländska samhällsgruppen, Regionen Vallonien, kommissionen för den franskspråkiga samhällsgruppen, den gemensamma samhällsgruppskommissionen och den tyskspråkiga samhällsgruppen rörande rörlighetshjälpmedel (Samenwerkingsakkoord van 31 december 2018 tussen de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschapscommissie en de Gemeenschappelijke Gemeenschapscommissie betreffende de mobiliteitshulpmiddelen/Accord de collaboration du 31 décembre 2018 entre la Communauté flamande, la Commission communautaire française et la Commission communautaire commune sur les aides à la mobilité).

ii)

Samarbetsavtal av den 31 december 2018 mellan den flamländska samhällsgruppen, kommissionen för den franskspråkiga samhällsgruppen och den gemensamma samhällsgruppskommissionen rörande en gemensam kontaktpunkt för rörlighetshjälpmedel i den tvåspråkiga huvudstadsregionen Bryssel (Samenwerkingsakkoord van 31 december 2018 tussen de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschapscommissie en de Gemeenschappelijke Gemeenschapscommissie betreffende het uniek loket voor de mobiliteitshulpmiddelen in het tweetalige gebied Brussel-Hoofdstad/Accord de coopération du 31 décembre 2018 entre la Communauté flamande, la Commission communautaire française et la Commission communautaire commune relatif au guichet unique pour les aides à la mobilité dans la région bilingue de Bruxelles-Capitale).

BULGARIEN

a)

Artikel 103 i 1999 års socialförsäkringslag (член 103 от Кодекса за социално осигуряване), titeln ändrad 2003.

b)

1998 års lag om socialt bistånd (Закон за социално подпомагане).

c)

1998 års förordning om tillämpning av lagen om socialt bistånd (Правилник за прилагане на Закона за социално подпомагане).

d)

2019 års lag om personer med funktionsnedsättning (Закон за хората с увреждания).

e)

2019 års lag om personligt stöd (Закон за личната помощ).

f)

2019 års förordning om tillämpning av lagen om personer med funktionsnedsättning (Правилник за прилагане на Закона за интеграция на хората с увреждания).

g)

2017 års förordning om medicinsk expertis (Наредба за медицинската експертиза).

KROATIEN

a)

Lagen om social trygghet (Zakon o socijalnoj skrbi, Kroatiens officiella tidning nr 157/13, 152/14, 99/15, 52/16, 16/17, 130/17, 98/19, 64/20 och 138/20):

Garanterad minimiförmån (zajamčena minimalna naknada).

Bostadsbidrag (naknada za troškove stanovanja).

Rätt till bränslekostnader (pravo na troškove ogrjeva).

Stöd till utsatta energikonsumenter (naknada za ugroženog kupca energenata).

Engångsutbetalning för stödtjänster.

Bidrag för personliga behov för personer på särskilda boenden (naknada za osobne potrebe korisnika smještaja).

Utbildningsbidrag (naknada u vezi s obrazovanjem).

Ersättning för funktionsnedsättning (osobna invalidnina).

Bidrag för assistans och vård (doplatak za pomoć i njegu).

Bidrag för status som anhörigvårdare (förälder) eller vårdgivare (naknada za status roditelja njegovatelja ili njegovatelja).

Bidrag till arbetssökande (naknada do zaposlenja).

b)

Lagen om familjehem (Zakon o udomiteljstvu OG 115/18):

Bidrag för placering i familjehem (opskrbnina).

Bidrag till familjehem (naknada za rad udomitelja).

CYPERN

a)

Sociala trygghetstjänster (Υπηρεσίες Κοινωνικής Ευημερίας).

b)

Förordningarna och dekreten rörande garanterad minimiinkomst och allmänna sociala förmåner (akutbehov och vårdbehov) i sina ändrade eller ersatta lydelser. 1991–2011 års lagar om hem för äldre och personer med funktionsnedsättning (Οι περί Στεγών για Ηλικιωμένους και Αναπήρους Νόμοι) (L. 222/91 och L. 65(I)/2011).

c)

Lagarna om dagvårdscenter för vuxna (Οι περί Κέντρων Ενηλίκων Νόμοι) (L. 38(Ι)/1997 och L.64(Ι)/2011).

d)

Statligt stödsystem, enligt förordning nr 360/2012 om tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (stöd av mindre betydelse) (Σχέδιο Κρατικών Ενισχύσεων ‘Ησσονος Σημασίας, βαση του Κανονισμού 360/2012 για την παροχή υπηρεσιών γενικού οικονομικού συμφέροντος).

e)

Förvaltningstjänsten för sociala trygghetsförmåner (Υπηρεσία Διαχείρισης Επιδομάτων Πρόνοιας).

f)

Den garanterade minimiinkomsten och 2014 års lag om allmänna sociala trygghetsförmåner i sin ändrade eller ersatta lydelse.

g)

Förordningarna och dekreten rörande garanterad minimiinkomst och allmänna sociala trygghetsförmåner i sina ändrade eller ersatta lydelser.

TJECKIEN

Vårdbidrag enligt lag nr 108/2006 om sociala tjänster (Zákon o sociálních službách).

DANMARK

a)

Konsoliderad lag om sociala tjänster (Lov om social service):

Ersättning för vård av nära anhörig som vill dö i sitt eget hem (Vederlag til pasning af nærtstående, der ønsker at dø i eget hjem).

Ersättning för att täcka inkomstbortfall för personer som vårdar barn under 18 år med betydande och bestående fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller invasiv kronisk eller långvarig sjukdom i hemmet (Hjælp til dækning af tabt arbejdsfortjeneste til personer, som passer et barn under 18 med betydelig og varigt nedsat fysisk eller psykisk funktionsevne eller indgribende kronisk eller langvarig lidelse i hjemmet).

Ersättning för att täcka ytterligare utgifter för barn och unga med betydande och bestående fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller invasiv kronisk eller långvarig sjukdom (Dækning af merudgifter til børn og unge med betydelig og varigt nedsat fysisk eller psykisk funktionsevne eller indgribende kronisk eller langvarig lidelse).

Personlig hjälp och vård, ’vårdtestamenten’ och kontaktperson för vuxna med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller särskilda sociala problem (Personlig hjælp og pleje, "plejetestamenter" og kontaktperson for voksne med nedsat fysisk eller psykisk funktionsevne eller med særlige sociale problemer).

Hjälpmedel, bidrag för inredning av bostäder för personer med bestående fysisk eller psykisk funktionsnedsättning (Hjælpemidler, hjælp til indretning af bolig for personer med varigt nedsat fysisk eller psykisk funktionsevne).

Vård av nära anhörig med funktionsnedsättning eller allvarlig, inklusive obotlig, sjukdom i hemmet (Pasning af nærtstående med handicap eller alvorlig, herunder uhelbredelig, lidelse i hjemmet).

b)

Lag om individuella bostadsbidrag (Lov om individuel boligstøtte):

Bidrag för utgifter för bostad i privata bostadsföreningar som är ämnade för personer med svår fysisk funktionsnedsättning (Støtte til udgifter til bolig i private andelsboligforeninger, der er egnet for stærkt bevægelseshæmmede).

c)

Konsoliderad lag om allmännyttans bostäder (Lov om almene boliger):

Tillgång för personer med funktionsnedsättning till olika typer av bostäder som omfattas av lagen (Adgang for handicappede til boligtyper omfattet af loven).

ESTLAND

a)

2016 års lag om socialt stöd (Sotsiaalhoolekande seadus).

b)

1999 års lag om sociala förmåner för personer med funktionsnedsättning (Puuetega inimeste sotsiaaltoetuste seadus).

FRANKRIKE

a)

Tillägg för tredje part (majoration pour tierce personne, MTP): Artiklarna L. 341-4 och L. 355-1 i lagen om social trygghet (Code de la sécurité sociale).

b)

Tilläggsbidrag för anlitande av tredje part (prestation complémentaire pour recours à tierce personne): Artikel L. 434-2 i lagen om social trygghet.

c)

Tillägg för särskild utbildning av barn med funktionsnedsättning (complément d’allocation d’éducation de l’enfant handicapé): Artikel L. 541-1 i lagen om social trygghet.

d)

Ersättningsbidrag vid funktionsnedsättning (prestation de compensation du handicap, PCH): Artiklarna L. 245-1 till L. 245-14 i lagen om sociala åtgärder och familjer (Code de l’action sociale et des familles).

e)

Bidrag vid förlust av självständighet (allocation personnalisée d’autonomie, APA): Artiklarna L. 232-1 till L. 232-28 i lagen om sociala åtgärder och familjer (Code de l’action sociale et des familles).

TYSKLAND

Förmåner vid långvarigt vårdbehov enligt volym XI kapitel 4 i lagen om social trygghet (Leistungen der Pflegeversicherung nach Kapitel 4 des Elften Buches Sozialgesetzbuch).

GREKLAND

a)

Lag nr 1140/1981, i dess ändrade lydelse.

b)

Lagstiftningsdekret nr 162/73 och gemensamt ministerbeslut nr Π4β/5814/1997.

c)

Ministerbeslut nr Π1γ/ΑΓΠ/οικ.14963 av den 9 oktober 2001.

d)

Lag nr 4025/2011.

e)

Lag nr 4109/2013.

f)

Lag nr 4199/2013, artikel 127.

g)

Lag nr 4368/2016, artikel 334.

h)

Lag nr 4483/2017, artikel 153.

i)

Lag nr 498/1-11-2018, artiklarna 28, 30 och 31, för ’förordning om enhetliga hälso- och sjukvårdsbidrag’ från den nationella tjänsteleverantörsorganisationen för hälso- och sjukvård (EOPYY).

UNGERN

Förmåner vid långvarigt vårdbehov för personer som tillhandahåller personlig omvårdnad (1993 års lag III om socialförvaltning och socialt bistånd med komplettering av regerings- och ministerdekret).

IRLAND

a)

Nursing Homes Support Scheme Act 2009 (No. 15 of 2009) (2009 års lag om stödsystemet för vårdhem [nr 15 från 2009]).

b)

Hemvårdsbidrag (Social Welfare Consolidation Act 2005, Part 3, Chapter 8A) (del 3 kapitel 8A i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

ITALIEN

a)

Lag nr 118 av den 30 mars 1971 om bidrag för arbetsoförmögna civilpersoner (Legge 30 Marzo 1971, n. 118 – Conversione in Legge del D.L. 30 gennaio 1971, n. 5 e nuove norme in favore dei mutilati ed invalidi civili).

b)

Lag nr 18 av den 11 februari 1980 om bidrag för ständig tillsyn (Legge 11 Febbraio 1980, n. 18 – Indennità di accompagnamento agli invalidi civili totalmente inabili).

c)

Lag nr 104 av den 5 februari 1992, artikel 33 (ramlag om funktionsnedsättning) (Legge 5 Febbraio 1992, n. 104 – Legge-quadro per l’assistenza, l’integrazione sociale e i diritti delle persone handicappate).

d)

Lagstiftningsdekret nr 112 av den 31 mars 1998 om överföring av lagstiftningsuppgifter och förvaltningsbefogenheter från staten till regioner och lokala enheter (Decreto Legislativo 31 Marzo 1998, n. 112 – Conferimento di funzioni e compiti amministrativi dello Stato alle regioni ed agli enti locali, in attuazione del capo I della Legge 15 Marzo 1997, n. 59).

e)

Lag nr 183 av den 4 november 2010, artikel 24, om ändring av reglerna rörande tillstånd för hjälp till personer med funktionsnedsättning i svåra situationer (Legge n. 183 del 4 Novembre 2010, art. 24 – Modifiche alla disciplina in materia di permessi per l’assistenza a portatori di handicap in situazione di gravità).

f)

Lag nr 147 av den 27 december 2013 innehållande bestämmelser om utarbetande av den årliga och fleråriga statsbudgeten – 2014 års stabilitetslag (Disposizioni per la formazione del bilancio annuale e pluriennale dello Stato – Legge di stabilità 2014).

LETTLAND

a)

Lag om sociala tjänster och socialt bistånd (Sociālo pakalpojumu un sociālās palīdzības likums) av den 31 oktober 2002.

b)

Lag om medicinsk behandling (Ārstniecības likums) av den 12 juni 1997.

c)

Lag om patienträttigheter (Pacientu tiesību likums) av den 30 december 2009.

d)

Kabinettministrarnas förordning nr 555 om organisation av och betalningsförfarande för hälso- och sjukvård (Ministru kabineta 2018. gada 28.augusta noteikumi Nr.555 ”Veselības aprūpes pakalpojumu organizēšanas un samaksas kārtība”) av den 28 augusti 2018.

e)

Kabinettministrarnas förordning nr 275 om förfaranden för betalning av social omsorg och sociala rehabiliteringstjänster och förfarandena för täckning av tjänstekostnader från den lokala myndighetsbudgeten (Ministru kabineta 2003.gada 27.maija noteikumi Nr.275 ”Sociālās aprūpes un sociālās rehabilitācijas pakalpojumu samaksas kārtība un kārtība, kādā pakalpojuma izmaksas tiek segtas no pašvaldības budžeta”) av den 27 maj 2003.

f)

Kabinettministrarnas förordning nr 138 om erhållande av sociala tjänster och socialt bistånd (Ministru kabineta 2019.gada 2.aprīļa noteikumi Nr 138 ”Noteiku mi par sociālo pakalpojumu un sociālās palīdzības saņemšanu”) av den 2 april 2019.

g)

Lag om statliga sociala förmåner – bidrag för person med funktionsnedsättning som kräver vård (Valsts sociālo pabalstu likums) av den 1 januari 2003.

LITAUEN

a)

Republiken Litauens lag om målersättningar av den 29 juni 2016 (nr XII-2507) (Lietuvos Respublikos tikslinių kompensacijų įstatymas).

b)

Republiken Litauens lag om sjukförsäkring av den 21 maj 1996 (nr I-1343) (Lietuvos Respublikos sveikatos draudimo įstatymas).

c)

Republiken Litauens lag om hälso- och sjukvårdssystemet av den 19 juli 1994 (nr I-552) (Lietuvos Respublikos sveikatos sistemos įstatymas).

d)

Republiken Litauens lag av den 6 juni 1996 om hälso- och sjukvårdsinstitutioner (nr I-1367) (Lietuvos Respublikos sveikatos priežiūros įstaigų įstatymas).

LUXEMBURG

Förmåner som omfattas av försäkringen vid långvarigt vårdbehov enligt lagen om social trygghet, volym V – försäkring vid långvarigt vårdbehov, dvs:

Vård och stöd för att utföra aktiviteter i det dagliga livet.

Aktiviteter till stöd för oberoende och självständighet.

Aktiviteter i samband med individuell tillsyn, tillsyn i grupp och tillsyn nattetid.

Aktiviteter i samband med utbildning för vård- och omsorgsgivare.

Aktiviteter för stöd i samband med hushållsarbete.

Stödaktiviteter inom långvarig vård och omsorg.

Engångsbelopp för bidrag till inkontinensprodukter.

Hjälpmedelsteknik och utbildning för att använda dessa hjälpmedel.

Anpassningar i hemmet.

Kontantförmån (engångsbelopp) som ersätter vårdförmåner för aktiviteter i det dagliga livet och för aktiviteter för stöd i samband med hushållsarbete som vård- och omsorgsgivaren tillhandahåller i enlighet med vård- och omsorgsavtalet.

Täckning av vård- och omsorgsgivarens pensionsavgifter.

Kontantförmån (engångsbelopp) i samband med viss sjukdom.

MALTA

a)

Lagen om social trygghet (Att dwar is-Sigurta’ Socjali) (kapitel 318).

b)

Tilläggslagstiftning 318.19: Föreskrifter om priser för statsägda institutioner och härbärgen (Regolamenti dwar it-Trasferiment ta’ Fondi għal Hostels Statali Indikati).

c)

Tilläggslagstiftning 318.17: Föreskrifter för överföring av medel (statsfinansierade sängplatser) (Regolamenti dwar it-Trasferiment ta’ Fondi għal Sodod Iffinanzjati mill-Gvern).

d)

Tilläggslagstiftning 318.13: Föreskrifter för priser för statsfinansierade boendetjänster (Regolamenti dwar Rati għal Servizzi Residenzjali Finanzjali mill-Istat).

e)

Vårdbidrag – artikel 68.1 a i lagen om social trygghet.

f)

Ökat vårdbidrag – artikel 68.1 b i lagen om social trygghet.

NEDERLÄNDERNA

Långtidsvårdslagen (Wet langdurige zorg (WLZ)), lag av den 3 december 2014.

POLEN

a)

Bidrag för sjukvård (zasiłek pielęgnacyjny), särskild tillsynsförmån (specjalny zasiłek opiekuńczy), bidrag till vård- och omsorgsgivare (świadczenie pielęgnacyjne), lag av den 28 november 2003 om familjeförmåner (Ustawa o świadczeniach rodzinnych).

b)

Bidrag för vård- och omsorgsgivare (zasiłek dla opiekuna), lag av den 4 april 2014 om fastställande och utbetalning av bidrag till vård- och omsorgsgivare (Ustawa o ustalaniu i wypłacaniu zasiłków dla opiekunów).

PORTUGAL

Socialförsäkring och garanti av tillräckliga resurser:

a)

Omvårdnadstillägg: Lagdekret nr 265/99 av den 14 juli 1999, i dess ändrade lydelse (complemento por dependência).

b)

Omvårdnadstillägg enligt det särskilda skyddssystemet i händelse av funktionsnedsättning: Lag nr 90/2009 av den 31 augusti 2009, offentliggjord på nytt i en konsoliderad version genom lagdekret nr 246/2015 av den 20 oktober 2015, i dess ändrade lydelse (regime especial de proteção na invalidez).

Socialförsäkringssystemet och den allmänna sjukvården:

c)

Nationellt nätverk för integrerad kontinuerlig vård: Lagdekret nr 101/06 av den 6 juni 2006, offentliggjort på nytt i en konsoliderad version genom lagdekret nr 136/2015 av den 28 juli 2015 (rede de cuidados continuados integrados).

d)

Integrerad kontinuerlig vård inom psykvården: Lagdekret nr 8/2010 av den 28 januari 2010, ändrat och offentliggjort på nytt genom lagdekret nr 22/2011 av den 10 februari 2011 om skapandet av enheter och grupper för integrerad kontinuerlig vård inom psykvården (unidades e equipas de cuidados continuados integrados de saúde mental).

e)

Vård av barn (nationellt nätverk för integrerad kontinuerlig vård): Dekret nr 343/2015 av den 12 oktober 2015 om standarder som reglerar sluten- och öppenvård av barn inom ramen för det nationella nätverket för integrerad långvarig vård och omsorg (condições de instalação e funcionamento das unidades de internamento de cuidados integrados e de ambulatório pediátricas da Rede Nacional de Cuidados Continuados Integrados).

f)

Anhörigvårdare (bidrag): Lag nr 100/2019 av den 6 september om anhörigvårdares status (Estatuto do cuidador informal).

RUMÄNIEN

a)

Lag nr 448/2006 av den 6 december 2006 om skydd och främjande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, med senare ändringar och kompletteringar:

Ersättning som beviljas personer med funktionsnedsättning, närmare bestämt. ett månatligt bidrag till den personliga budgeten för vuxna och barn med funktionsnedsättning och en månatlig ersättning för vuxna med funktionsnedsättning, i enlighet med artikel 58.4 i lag nr 448/2006 om skydd och främjande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, med senare ändringar och kompletteringar.

Ersättning till ledsagare i enlighet med artiklarna 42.4 och 43 i lag nr 448/2006 om skydd och främjande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med senare ändringar och kompletteringar.

Ersättning till ledsagare för vuxna med grav synnedsättning, i enlighet med artiklarna 42.1 och 58.3 i lag nr 448/2006 om skydd och främjande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med senare ändringar och kompletteringar. Månatligt livsmedelsbidrag för barn med hiv/aids, i enlighet med artikel 58.2 i lag nr 448/2006 om skydd och främjande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med senare ändringar och kompletteringar.

b)

Lag nr 584/2002 om åtgärder för att förhindra spridning av aids i Rumänien och för att skydda personer med hiv eller aids, med senare ändringar och kompletteringar.

Månatligt livsmedelsbidrag som beviljas på grundval av lag nr 584/2002 om åtgärder för att förhindra spridning av aids i Rumänien och för att skydda personer med hiv eller aids.

SLOVENIEN

Ingen särskild lag avseende långvarig vård och omsorg.

Förmåner vid långvarigt vårdbehov ingår i följande lagar:

a)

Lag om pensioner och funktionsnedsättning (Zakon o pokojninskem in invalidskem zavarovanju) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 96/2012, och senare ändringar).

b)

Lag om socialt bistånd (Zakon o socialno vartsvenih prejemkih) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 61/2010, och senare ändringar).

c)

Lag om utövande av rätten till offentliga medel (Zakon o uveljavljanju pravic iz javnih sredstev) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 62/2010, och senare ändringar).

d)

Socialskyddslagen (Zakon o socialnem varstvu) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 3/2004, officiell konsoliderad text, och senare ändringar).

e)

Lagen om föräldraomsorg och familjeförmåner (Zakon o starševskem varstvu in družinskih prejemkih) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 110/2006, officiell konsoliderad text, och senare ändringar).

f)

Lagen om personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning (Zakon o družbenem varstvu duševno in telesno prizadetih oseb) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 41/83, och senare ändringar).

g)

Lagen om hälsovård och sjukförsäkring (Zakon o zdravstvenem varstvu in zdravstvenem zavarovanju) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 72/2006, officiell konsoliderad text, och senare ändringar).

h)

Krigsveteranlagen (Zakon o vojnih veteranih) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 59/06, officiell konsoliderad text, och senare ändringar).

i)

Krigsinvalidlagen (Zakon o vojnih invalidih) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 63/59, officiell konsoliderad text, och senare ändringar).

j)

Lagen om budgetbalans (Zakon za uravnoteženje javnih finance (ZUJF)) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 40/2012, och senare ändringar).

k)

Lagen om reglering av justeringar av överföringar till enskilda och hushåll i Republiken Slovenien (Zakon o usklajevanju transferjev posameznikom in gospodinjstvom v Republiki Sloveniji) (Republiken Sloveniens officiella tidning nr 114/2006 – officiell konsoliderad text, och senare ändringar).

SPANIEN

a)

Lag nr 39/2006 av den 14 december 2006 om främjande av personligt oberoende och hjälp till personer som befinner sig i en beroendesituation, i dess ändrade lydelse.

b)

Ministerförordning av den 15 april 1969.

c)

Kungligt dekret nr 1300/95 av den 21 juli 1995, i dess senaste lydelse.

d)

Kungligt dekret nr 1647/97 av den 31 oktober 1997, i dess senaste lydelse.

SVERIGE

a)

Omvårdnadsbidrag (22 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

b)

Merkostnadsersättning (50 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

c)

Assistansersättning (51 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

d)

Bilstöd (52 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

DEL 3

UTBETALNINGAR SOM ÄR KNUTNA TILL EN GREN AV DEN SOCIALA TRYGGHETEN FÖRTECKNAD I ARTIKEL SSC.3.1 I DETTA PROTOKOLL OCH SOM LÄMNAS FÖR ATT TÄCKA UTGIFTER FÖR UPPVÄRMNING VID KALLT VÄDER

(artikel SSC.3.4 f i detta protokoll)

i)   FÖRENADE KUNGARIKET

Vinterbränslebidrag (Social Security Contributions and Benefits Act 1992, Social Fund Winter Fuel Payment Regulations 2000, Social Security Contributions and Benefits (Northern Ireland) Act 1992 och Social Fund Winter Fuel Payment Regulations (Northern Ireland) 2000) (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner, 2000 års föreskrifter om vinterbränslebidraget från socialfonden, 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner [Nordirland] och 2000 års föreskrifter om vinterbränslebidraget från socialfonden [Nordirland]).

ii)   MEDLEMSSTATER

DANMARK

a)

Lag om social och statlig pension, LBK nr 983 av den 23 september 2019.

b)

Förordningar om social och statlig pension, BEK nr 1602 av den 27 december 2019.

BILAGA SSC-3

YTTERLIGARE RÄTTIGHETER FÖR PENSIONSTAGARE SOM ÅTERVÄNDER TILL DEN BEHÖRIGA STATEN

(artikel SSC.25.2 i detta protokoll)

ÖSTERRIKE

BELGIEN

BULGARIEN

CYPERN

TJECKIEN

FRANKRIKE

TYSKLAND

GREKLAND

UNGERN

LETTLAND

LITAUEN

LUXEMBURG

NEDERLÄNDERNA

POLEN

PORTUGAL

RUMÄNIEN

SLOVENIEN

SPANIEN

SVERIGE

BILAGA SSC-4

FALL DÄR PRO RATA-BERÄKNINGEN INTE SKA GÖRAS ELLER INTE SKA TILLÄMPAS

(artikel SSC.47.4 och SSC.47.5 i detta protokoll)

DEL 1

FALL DÄR PRO RATA-BERÄKNINGEN INTE SKA GÖRAS ENLIGT ARTIKEL SSC.47.4

ÖSTERRIKE

a)

Alla ansökningar om förmåner enligt lagen av den 9 september 1955 om allmän socialförsäkring – ASVG, lagen av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för egenföretagare verksamma inom handeln – GSVG, lagen av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för jordbrukare – BSVG och lagen av den 30 november 1978 om socialförsäkring för egenföretagare inom de fria yrkena – FSVG.

b)

Alla ansökningar om efterlevandepension grundad på ett pensionskonto enligt lagen om allmän pension (APG) av den 18 november 2004, med undantag för fall enligt del 2.

c)

Alla ansökningar om efterlevandepension från österrikiska Landesärztekammern grundad på grundgaranti (grundförmåner och eventuella kompletterande förmåner, eller grundpension).

d)

Alla ansökningar om efterlevandestöd från den österrikiska veterinärkammarens pensionsfond.

e)

Alla ansökningar om förmåner i samband med änke- och barnpension i enlighet med stadgarna för de österrikiska advokatsamfundens institutioner för social omsorg, del A.

f)

Alla ansökningar om förmåner enligt lagen om registrerad försäkring av den 3 februari 1972 – NVG 1972.

CYPERN

Alla ansökningar om ålderspension samt pension till efterlevande make/maka.

DANMARK

Alla ansökningar om pensioner som avses i lagen om social pension, utom de pensioner som nämns i bilaga SSC-5 till detta protokoll.

IRLAND

Alla ansökningar om statlig pension (avgiftsfinansierad) och efterlevandepension (avgiftsfinansierad).

LETTLAND

Alla ansökningar om efterlevandepension (lag om statlig pension av den 1 januari 1996, lag om statligt finansierad pension av den 1 juli 2001).

LITAUEN

Alla ansökningar om efterlevandepension från den statliga socialförsäkringen på grundval av basbeloppet för efterlevandepension (lag om pension från den statliga socialförsäkringen).

NEDERLÄNDERNA

Alla ansökningar om ålderspension enligt lagen om allmän åldersförsäkring (AOW).

POLEN

Alla ansökningar om ålderspension enligt det fastställda förmånssystemet, samt om efterlevandepension, med undantag för de fall då de ackumulerade försäkringsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i mer än ett land är lika med eller längre än 20 år för kvinnor och 25 år för män, men de nationella försäkringsperioderna är lägre än dessa gränsvärden (och inte mindre än 15 år för kvinnor och 20 år för män), och beräkningen görs enligt artiklarna 27 och 28 i lagen av den 17 december 1998 (Polens officiella tidning 2015, punkt 748).

PORTUGAL

Alla ansökningar om ålders- eller efterlevandepension, utom när det sammanlagda antalet försäkringsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i mer än ett land uppgår till minst 21 kalenderår, de nationella försäkringsperioderna uppgår till högst 20 år och beräkningen görs enligt artiklarna 32 och 33 i lagdekret nr 187/2007 av den 10 maj 2007, i dess ändrade lydelse.

SLOVAKIEN

a)

Alla ansökningar om efterlevandepension (pension till efterlevande make/maka samt pension till efterlevande barn) beräknad i enlighet med den före den 1 januari 2004 gällande lagstiftningen, vars belopp härrör från pension som tidigare har betalats till den avlidne/avlidna.

b)

Alla ansökningar om pension beräknad i enlighet med lag nr 461/2003 Coll. om social trygghet, i dess gällande lydelse.

SVERIGE

a)

Ansökningar om ålderspension i form av garantipension för personer födda 1937 eller tidigare (66 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

b)

Ansökningar om ålderspension i form av tilläggspension (63 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

FÖRENADE KUNGARIKET

Alla ansökningar om ålderspension, statlig pension enligt del 1 i 2014 års pensionslag, änkepension och efterlevandeförmåner, med undantag för sådana där under ett beskattningsår som börjar den 6 april 1975 eller senare

i)

den berörda parten hade fullgjort försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder enligt Förenade kungarikets och en medlemsstats lagstiftning, och ett (eller flera) av beskattningsåren inte betraktas som ett kvalificerande år enligt Förenade kungarikets lagstiftning,

ii)

de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som gäller i Förenade kungariket för perioder före den 5 juli 1948 skulle beaktas vid tillämpningen av artikel SSC.47.1 b i detta protokoll genom tillämpning av försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder enligt en medlemsstats lagstiftning.

Alla ansökningar om ytterligare pension enligt section 44 i 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Social Security Contributions and Benefits Act 1992) och section 44 i 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner för Nordirland (Social Security Contributions and Benefits (Northern Ireland) Act 1992).

DEL 2

FALL DÄR ARTIKEL SSC.47.5 ÄR TILLÄMPLIG

ÖSTERRIKE

a)

Ålderspension och därav härledd efterlevandepension som grundas på ett pensionskonto enligt lagen om allmän pension (APG) av den 18 november 2004.

b)

Obligatoriska bidrag enligt artikel 41 i lagen av den 28 december 2001 – BGBl I nr 154 – om österrikiska farmaceuters allmänna lönefond (Pharmazeutische Gehaltskasse für Österreich).

c)

Ålders- och förtidspension från de österrikiska Landesärtztekammern med grundbelopp (grundförmåner och eventuella kompletterande förmåner, eller grundpension) samt alla pensionsförmåner från de österrikiska Landesärtztekammern med tilläggsbelopp (tilläggspension eller individuell pension).

d)

Åldersstöd från den österrikiska veterinärkammarens pensionsfond.

e)

Förmåner enligt stadgarna för de österrikiska advokatsamfundens institutioner för social omsorg, delarna A och B, med undantag för ansökningar om förmåner från invaliditets-, änke- och barnpensioner enligt stadgarna för de österrikiska advokatsamfundens institutioner för social omsorg, del A.

f)

Förmåner från den federala arkitekt- och ingenjörskonsultkammarens institutioner för social omsorg enligt lagen om den österrikiska civilingenjörskammaren (Ziviltechnikerkammergesetz) från 1993 och stadgarna för dessa institutioner, med undantag för förmåner på grund av yrkesskada och förmåner till efterlevande grundade på dessa förmåner.

g)

Förmåner i enlighet med den federala revisors- och skatterådgivarkammarens stadga för institutioner för social omsorg i enlighet med Österrikes lag om yrkesverksamma revisorer och skatterådgivare (Wirtschaftstreuhandberufsgesetz).

BULGARIEN

Ålderspension från obligatorisk tilläggspensionsförsäkring, enligt del II avdelning II i socialförsäkringslagen.

KROATIEN

Pensioner från det obligatoriska pensionssystemet på grundval av enskilt kapitaliserat sparande i enlighet med lagen om obligatoriska och frivilliga pensionsfonder (officiella tidningen 49/99, i dess ändrade lydelse) och lagen om pensionsförsäkringsföretag och betalning av pensioner på grundval av enskilt kapitaliserat sparande (officiella tidningen 106/99, i dess ändrade lydelse), utom i de fall som föreskrivs i artiklarna 47 och 48 i lagen om obligatoriska och frivilliga pensionsfonder, och efterlevandepension.

DANMARK

a)

Privata pensioner.

b)

Förmåner vid dödsfall (intjänade på grundval av avgifterna till Arbejdsmarkedets Tillægspension för tiden före den 1 januari 2002).

c)

Förmåner vid dödsfall (intjänade på grundval av avgifterna till Arbejdsmarkedets Tillægspension för tiden efter den 1 januari 2002) som avses i den konsoliderade lagen om Arbejdsmarkedets Tillægspension 942:2009.

ESTLAND

Obligatoriskt finansierat system för ålderspension.

FRANKRIKE

Allmänna eller kompletterande system i vilka förmånerna vid ålderdom beräknas på grundval av pensionspoäng.

UNGERN

Pension på grundval av medlemskap i privata pensionsfonder.

LETTLAND

Ålderspension (lag om statlig pension av den 1 januari 1996, lag om statligt finansierad pension av den 1 juli 2001).

POLEN

Ålderspensioner enligt det fastställda avgiftssystemet.

PORTUGAL

Tilläggspension som beviljas i enlighet med lagdekret nr 26/2008 av den 22 februari 2008, i dess ändrade lydelse (offentligt kapitaliseringssystem).

SLOVAKIEN

Obligatoriskt ålderspensionssparande.

SLOVENIEN

Pension från obligatorisk tilläggspensionsförsäkring.

SVERIGE

Ålderspension i form av inkomstpension och premiepension (62 och 64 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

FÖRENADE KUNGARIKET

Progressiva pensionsförmåner (graduated retirement benefits), som betalas ut enligt sections 36 och 37 i 1965 års lag om allmän försäkring (National Insurance Act 1965) och sections 35 och 36 i 1966 års lag om allmän försäkring för Nordirland (National Insurance Act (Northern Ireland) 1966).

BILAGA SSC-5

FÖRMÅNER OCH ÖVERENSKOMMELSER SOM MEDGER TILLÄMPNING AV ARTIKEL SSC.49

I.

Förmåner som avses i artikel SSC.49.2 a i detta protokoll, vars storlek är oberoende av fullgjorda försäkrings- eller bosättningsperioders längd

DANMARK

Full dansk åldersrelaterad folkpension som förvärvats efter tio års bosättning av personer som har beviljats pension senast den 1 oktober 1989.

FINLAND

Folkpension och efterlevandepension fastställd i enlighet med övergångsbestämmelser och beviljad före den 1 januari 1994 (lagen om införande av folkpensionslagen, 569/2007).

Barnförhöjning (barnpensionstillägg) vid beräkningen av oberoende förmån i enlighet med folkpensionslagen (folkpensionslagen 568/2007).

FRANKRIKE

Invaliditetspension till efterlevande make/maka enligt det allmänna systemet för social trygghet eller enligt systemet för arbetare inom jordbruket, när den beräknas på grundval av den avlidna makens/makans invaliditetspension som fastställts i enlighet med artikel SSC.47.1 a.

GREKLAND

Förmåner enligt bestämmelserna i lag nr 4169/1961 om försäkringssystemet för jordbruket (OGA).

NEDERLÄNDERNA

Lagen om allmän försäkring för efterlevande släktingar av den 21 december 1995 (ANW).

Lagen om arbete och inkomst efter arbetsförmåga av den 10 november 2005 (WIA).

SPANIEN

Efterlevandepensioner som beviljas inom det allmänna systemet och inom de särskilda systemen, med undantag för det särskilda systemet för offentligt anställda.

SVERIGE

a)

Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning (34 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

b)

Garantipension och garantiersättning som ersatt sådan oavkortad folkpension som utgavs enligt den lagstiftning om folkpension som var tillämplig före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som utgavs enligt övergångsbestämmelserna till den lagstiftning som gäller från detta datum.

II.

Förmåner som avses i artikel SSC.49.2 b i detta protokoll, vars storlek bestäms på grundval av en tillgodoräknad period som anses vara fullgjord mellan den dag då försäkringsfallet inträffade och en senare dag

FINLAND

Tjänstepension som beviljas med hänsyn till framtida perioder i enlighet med nationell lagstiftning.

TYSKLAND

Efterlevandepension som beviljas med hänsyn till en tilläggsperiod.

Ålderspension som beviljas med hänsyn till en redan fullgjord tilläggsperiod.

ITALIEN

Italiensk pension vid fullständig arbetsoförmåga (inabilità).

LETTLAND

Efterlevandepension beräknad på grundval av antagna försäkringsperioder (artikel 23.8 i lagen om statlig pension av den 1 januari 1996).

LITAUEN

a)

Pension vid arbetsoförmåga som betalas ut enligt lagen om statliga socialförsäkringspensioner.

b)

Statlig efterlevandepension och barnpension beräknad på grundval av den avlidnes pension vid arbetsoförmåga enligt lagen om statliga socialförsäkringspensioner.

LUXEMBURG

Efterlevandepensioner.

SLOVAKIEN

Slovakisk efterlevandepension som härrör från invaliditetspensionen.

SPANIEN

Avgångspension enligt det särskilda systemet för offentligt anställda vilken beviljas enligt avdelning I i den konsoliderade texten till lagen om statliga pensionstagare, om mottagaren vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffade var verksam som offentligt anställd eller behandlades som sådan, samt efterlevandepensioner (till make/maka, barn och föräldrar) som beviljas enligt avdelning I i den konsoliderade texten till lagen om statliga pensionstagare, om personen vid den tidpunkt då dödsfallet inträffade var verksam som offentligt anställd eller behandlades som sådan.

SVERIGE

a)

Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning (35 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

b)

Efterlevandepension som beräknas på grundval av tillgodoräknade försäkringsperioder (76–85 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]).

III.

Överenskommelser som avses i artikel SSC.49.2 b i i detta protokoll, som syftar till att undvika att samma tillgodoräknade period beaktas två eller flera gånger:

Överenskommelsen om social trygghet av den 28 april 1997 mellan Republiken Finland och Förbundsrepubliken Tyskland.

Överenskommelsen om social trygghet av den 10 november 2000 mellan Republiken Finland och Storhertigdömet Luxemburg.

Nordiska konventionen om social trygghet av den 12 juni 2012.

BILAGA SSC-6

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM TILLÄMPNINGEN AV MEDLEMSSTATERNAS OCH FÖRENADE KUNGARIKETS LAGSTIFTNINGAR

(artiklarna SSC.3.2, SSC.51.1 och SSC.66)

ÖSTERRIKE

1.

För förvärv av pensionsförsäkringsperioder ska inskrivning vid en skola eller jämförbar utbildningsanstalt i en annan stat betraktas som likvärdigt med inskrivning vid en skola eller utbildningsanstalt enligt artiklarna 227.1.1 och 228.1.3 i den allmänna socialförsäkringslagen (Allgemeines Sozialversicherungsgesetz, ASVG), artikel 116.7 i lagen om socialförsäkring för egenföretagare (Gewerbliches Sozialversicherungsgesetz, GSVG) och artikel 107.7 i lagen om socialförsäkring för jordbrukare (Bauern-Sozialversicherungsgesetz, BSVG), om den berörda personen vid någon tidpunkt har omfattats av österrikisk lagstiftning med anledning av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare och de särskilda avgifter som föreskrivs enligt artikel 227.3 i ASVG, artikel 116.9 i GSVG och artikel 107.9 i BSVG för köp av sådana utbildningsperioder har betalats.

2.

Vid beräkningen av den pro rata-beräknade förmån som avses i artikel SSC.47.1 b i detta protokoll ska hänsyn inte tas till de särskilda tilläggen till avgifterna för tilläggsförsäkring och för tilläggsförmån för gruvarbetare enligt österrikisk lagstiftning. I dessa fall ska den pro rata-beräknade förmån som beräknas utan dessa avgifter i lämpliga fall höjas med hela beloppet på de särskilda tilläggen till avgifterna för tilläggsförsäkringen och tilläggsförmånen för gruvarbetare.

3.

Om, i enlighet med artikel SSC.7 i detta protokoll, ersättningsperioder har fullgjorts enligt ett österrikiskt pensionsförsäkringssystem vilka inte kan ligga till grund för en beräkning enligt artiklarna 238 och 239 i den allmänna socialförsäkringslagen (ASVG), artiklarna 122 och 123 i lagen om socialförsäkring för egenföretagare (GSVG) eller artiklarna 113 och 114 i lagen om socialförsäkring för jordbrukare (BSVG), ska beräkningsgrunden för perioder för vård av barn enligt artikel 239 i ASVG, artikel 123 i GSVG och artikel 114 i BSVG tillämpas.

4.

I de fall som avses i artikel SSC.39 ska, vid fastställandet av invaliditetsförmånens belopp enligt österrikisk lagstiftning, bestämmelserna i kapitel 5 i protokollet gälla i tillämpliga delar.

BULGARIEN

Artikel 33.1 i den bulgariska sjukförsäkringslagen ska tillämpas på alla personer för vilka Bulgarien är behörig medlemsstat enligt avdelning III kapitel 1 i detta protokoll.

CYPERN

Vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna SSC.7, SSC.46 och SSC.56 i detta protokoll ska, för varje period från och med den 6 oktober 1980, en försäkringsperiod på en vecka enligt Republiken Cyperns lagstiftning fastställas genom att den totala försäkringsgrundande inkomsten under den aktuella perioden divideras med den lägsta försäkringsgrundande inkomst per vecka som fastställts för det aktuella avgiftsåret, förutsatt att det antal veckor som beräknas på detta sätt inte överstiger antalet kalenderveckor under den aktuella perioden.

TJECKIEN

1.

För definitionen av familjemedlemmar i enlighet med artikel SSC.1 s i detta protokoll omfattar make/maka även registrerade partner enligt definitionen i tjeckisk lag nr 115/2006 Coll. om registrerat partnerskap.

2.

När en person beviljas tilläggsförmåner för försäkringsperioder som fullgjorts i enlighet med den f.d. tjeckiska och slovakiska federativa republikens lagstiftning kan endast de försäkringsperioder som fullgjorts i enlighet med tjeckisk lagstiftning beaktas för att personen ska anses ha uppfyllt kravet på minst ett års tjeckisk pensionsförsäkring inom den fastställda perioden efter dagen för den federala republikens upplösning (§ 106a, punkt 1, led b i lag nr 155/1995 Coll. om pensionsförsäkring), trots vad som sägs i artiklarna SSC.6 och SSC.7 i detta protokoll.

3.

I de fall som avses i artikel SSC.39 ska, vid fastställandet av invaliditetsförmånens belopp enligt lag nr 155/1995 Coll., bestämmelserna i kapitel 5 i detta protokoll gälla i tillämpliga delar.

DANMARK

1.

a)

Vid beräkningen av pensionen enligt lagen om social pension (lov om social pension) ska perioder av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt dansk lagstiftning av en gränsarbetare eller en arbetstagare som rest till Danmark för att utföra ett säsongsbetonat arbete betraktas som bosättningsperioder i Danmark fullgjorda av den efterlevande maken/makan, förutsatt att den efterlevande maken/makan under dessa perioder var gift med ovannämnda person och de inte var separerade eller levde faktiskt åtskilda på grund av osämja och att den efterlevande maken/makan under dessa perioder var bosatt inom en annan stats territorium. Vid tillämpningen av detta led avses med säsongsbetonat arbete sådant arbete som på grund av årstidernas växlingar automatiskt återkommer varje år.

b)

Vid beräkningen av pensionen enligt lagen om social pension (lov om social pension) ska perioder av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt dansk lagstiftning före den 1 januari 1984 av en person på vilken led a inte ska tillämpas betraktas som bosättningsperioder i Danmark fullgjorda av den efterlevande maken/makan, förutsatt att den efterlevande maken/makan under dessa perioder var gift med den personen och de inte var separerade eller levde faktiskt åtskilda på grund av osämja och att den efterlevande maken/makan under dessa perioder var bosatt inom en annan stats territorium.

c)

Perioder som medräknas enligt leden a och b ska inte beaktas om de sammanfaller med perioder som medräknas vid beräkningen av pension som ska betalas till den berörda personen enligt lagstiftningen om obligatorisk försäkring i en annan stat eller med de perioder för vilka personen uppbar pension enligt sådan lagstiftning. Sådana perioder ska dock beaktas om det årliga beloppet för denna pension är lägre än halva grundbeloppet för den sociala pensionen.

2.

a)

Trots bestämmelserna i artikel SSC.7 i detta protokoll ska personer som inte har arbetat som anställda i en eller flera stater ha rätt till dansk social pension bara om de har varit stadigvarande bosatta i Danmark under minst tre år, med beaktande av de åldersgränser som gäller enligt dansk lagstiftning. Om inget annat följer av artikel SSC.5 i detta protokoll, ska artikel SSC.8 i detta protokoll inte tillämpas på en dansk social pension som sådana personer har rätt till.

b)

De bestämmelser som avses i led a ska inte gälla rätt till dansk social pension för familjemedlemmar till personer som är eller har varit anställda i Danmark eller för studerande och deras familjemedlemmar.

3.

Den tillfälliga förmånen för arbetslösa personer som har antagits till systemet med flexibelt arbete (ledighedsydelse) enligt lag nr 455 av den 10 juni 1997 ska omfattas av avdelning III kapitel 6 i detta protokoll.

4.

Om en person som får dansk social pension också har rätt till efterlevandepension från en annan stat, ska dessa pensioner, vid tillämpningen av dansk lagstiftning, betraktas som förmåner av samma slag i den mening som avses i artikel SSC.48.1 förutsatt att den person vars försäkrings- eller bosättningsperioder ligger till grund för beräkningen av efterlevandepensionen också har rätt till dansk social pension.

FINLAND

1.

Vid fastställandet av rätten till förmåner och vid beräkningen av den finska folkpensionen enligt artiklarna SSC.47, SSC.48 och SSC.49 i detta protokoll ska pensionsrätt som förvärvats enligt en annan stats lagstiftning behandlas på samma sätt som pension som förvärvats enligt finsk lagstiftning.

2.

Vid tillämpningen av artikel SSC.47.1 b i) i detta protokoll för beräkningen av inkomster under den intjänade perioden enligt finsk lagstiftning om inkomstgrundad pension ska, i de fall då personen har pensionsförsäkringsperioder som grundas på arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare i en annan stat under en del av referensperioden enligt finsk lagstiftning, inkomsterna för de intjänade perioderna vara lika med summan av inkomsterna under den del av referensperioden som avser Finland, dividerad med antalet månader under vilka det fanns försäkringsperioder i Finland under referensperioden.

FRANKRIKE

1.

För personer som får vårdförmåner i Frankrike enligt artikel SSC.15 eller SSC.24 i detta protokoll och som är bosatta i de franska departementen Haut-Rhin, Bas-Rhin eller Moselle, ska de vårdförmåner som utges för en annan stats institutions räkning, vilken ska stå för kostnaderna för dessa, omfatta förmåner som utges både genom den allmänna sjukförsäkringen och genom den obligatoriska kompletterande lokala sjukförsäkringen i Alsace-Moselle.

2.

Vid tillämpningen av avdelning III kapitel 5 i detta protokoll ska den franska lagstiftning som är tillämplig på en person som arbetar eller tidigare har arbetat som anställd eller som bedriver eller tidigare har bedrivit verksamhet som egenföretagare omfatta både det eller de allmänna system för ålderspension och det eller de kompletterande pensionssystem som personen omfattades av.

TYSKLAND

1.

Trots artikel SSC.6 a i detta protokoll och artikel 5.4.1 i volym VI i lagen om social trygghet (Sozialgesetzbuch VI), får en person som uppbär full ålderspension enligt någon annan stats lagstiftning ansöka om obligatorisk försäkring enligt det tyska pensionsförsäkringssystemet.

2.

Trots artikel SSC.6 a i detta protokoll och artikel 7 i volym VI i lagen om social trygghet (Sozialgesetzbuch VI), får en person som är obligatoriskt försäkrad i en annan stat eller uppbär ålderspension enligt en annan stats lagstiftning ansluta sig till den frivilliga försäkringen i Tyskland.

3.

När kontantförmåner enligt § 47.1 i volym V i lagen om social trygghet, § 47.1 i volym VII i lagen om social trygghet och § 24i i volym V i lagen om social trygghet beviljas försäkrade personer som är bosatta i en annan stat, beräknas enligt det tyska försäkringssystemet nettolönen, som ligger till grund för beräkningen av förmånerna, som om den försäkrade personen vore bosatt i Tyskland, såvida inte den försäkrade personen begär en beräkning på grundval av den nettolön som han eller hon faktiskt uppbär.

4.

Medborgare i andra stater som har sin bosättningsort eller stadigvarande hemvist utanför Tyskland och som uppfyller de allmänna villkoren för det tyska pensionsförsäkringssystemet får göra frivilliga inbetalningar endast om de vid något tidigare tillfälle har varit frivilligt eller obligatoriskt försäkrade enligt det tyska pensionsförsäkringssystemet. Detta gäller även statslösa personer och flyktingar som har sin bosättningsort eller stadigvarande hemvist i en annan stat.

5.

Den schablonberäknade tillgodoräknandeperioden (pauschale Anrechnungszeit) enligt artikel 253 i volym VI i lagen om social trygghet (Sozialgesetzbuch VI) ska fastställas enbart på grundval av perioder i Tyskland.

6.

I de fall då den tyska pensionslagstiftning som gällde den 31 december 1991 är tillämplig på omräkningen av en pension ska enbart den tyska lagstiftningen tillämpas för tillgodoräknandet av ersättningsperioder (Ersatzzeiten).

7.

Den tyska lagstiftningen om olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar som kompenseras enligt lagen om utländska pensioner och om förmåner för försäkringsperioder som kan tillgodoräknas enligt lagen om utländska pensioner på de territorier som anges i punkt 1.2.3 i lagen om frågor som rör fördrivna personer och flyktingar (Bundesvertriebenengesetz) fortsätter att gälla inom detta protokolls tillämpningsområde trots bestämmelserna i punkt 2 i lagen om utländska pensioner (Fremdrentengesetz).

8.

För beräkningen av det teoretiska belopp som avses i artikel SSC.47.1 b i) i detta protokoll, i pensionssystemen för de fria yrkena ska den behöriga institutionen, med avseende på varje försäkringsår som fullgjorts enligt en annan stats lagstiftning, utgå från den genomsnittliga årliga pensionsrätt som förvärvats under medlemskapet i behöriga institutioner genom betalning av avgifter.

GREKLAND

1.

Lag nr 1469/84 om frivillig anslutning till pensionsförsäkringssystemet för grekiska medborgare och utländska medborgare av grekisk härkomst är tillämplig på medborgare i andra stater, statslösa personer och flyktingar, om de berörda personerna, utan hänsyn till deras bosättnings- eller vistelseort, vid något tidigare tillfälle har varit obligatoriskt eller frivilligt anslutna till det grekiska pensionsförsäkringssystemet.

2.

Trots artikel SSC.6 a i detta protokoll och artikel 34 i lag nr 1140/1981 får en person som uppbär pension på grund av olycksfall i arbetet eller arbetssjukdom enligt en annan stats lagstiftning begära att bli obligatoriskt försäkrad enligt den lagstiftning som tillämpas genom försäkringssystemet för jordbruket (OGA) i den utsträckning som personen bedriver en verksamhet som omfattas av den lagstiftningens tillämpningsområde.

IRLAND

Vid beräkningen av en försäkrad persons föreskrivna antagna veckoinkomster för beviljandet av förmåner vid sjukdom eller arbetslöshet enligt irländsk lagstiftning ska, trots artiklarna SSC.19.2 och SSC.57 i detta protokoll, ett belopp som är lika med den genomsnittliga veckolönen för anställda under det föreskrivna året tillgodoräknas den försäkrade personen för varje vecka med arbete som anställd enligt lagstiftningen i en annan stat under det föreskrivna året.

MALTA

Särskilda bestämmelser för offentligt anställda

a)

Endast med avseende på tillämpningen av artiklarna SSC.43 och SSC.55 i detta protokoll ska personer anställda i enlighet med lagen om Maltas väpnade styrkor (kapitel 220 i Maltas lagstiftning), polislagen (kapitel 164 i Maltas lagstiftning), fängelselagen (kapitel 260 i Maltas lagstiftning) och civilskyddslagen (kapitel 411 i Maltas lagstiftning) behandlas som offentligt anställda.

b)

Pensioner som betalas i enlighet med de ovan nämnda lagarna och i enlighet med pensionsförordningen (kapitel 93 i Maltas lagstiftning) ska, endast med avseende på tillämpningen av artikel SSC.1 cc i detta protokoll, betraktas som särskilda system för offentligt anställda.

NEDERLÄNDERNA

1.

Sjukvårdsförsäkring

a)

När det gäller rätt till vårdförmåner enligt nederländsk lagstiftning, ska personer som har rätt till vårdförmåner vid tillämpningen av avdelning III kapitlen 1 och 2 i detta protokoll avse

i)

personer som enligt artikel 2 i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) är skyldiga att teckna en sjukförsäkring, och

ii)

familjemedlemmar till aktiv militär personal bosatta i en annan stat och personer som är bosatta i en annan stat, om de inte redan omfattas av led i, och som enligt detta protokoll har rätt till sjukvård bekostad av Nederländerna i sin bosättningsstat.

b)

De personer som avses i punkt 1 a i måste enligt bestämmelserna i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) teckna en sjukförsäkring och de personer som avses i punkt 1 a ii måste registrera sig hos sjukvårdsförsäkringsstyrelsen (College voor zorgverzekeringen).

c)

Bestämmelserna om betalning av avgifter enligt lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) och den allmänna lagen om särskilda sjukvårdskostnader (Algemene wet bijzondere ziektekosten) ska tillämpas på de personer som avses i led a och deras familjemedlemmar. Familjemedlemmarnas avgifter ska betalas av den person från vilken rätten till sjukvård härrör, med undantag av familjemedlemmar till militär personal bosatta i en annan stat, vilka ska betala direkt.

d)

Bestämmelserna om sen anmälan till en försäkring enligt lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) ska gälla i tillämpliga delar, för de personer som avses i punkt 1 a ii, vid sen registrering hos sjukvårdsförsäkringsstyrelsen (College voor zorgverzekeringen).

e)

Personer som har rätt till vårdförmåner enligt lagstiftningen i en annan stat än Nederländerna och är bosatta eller tillfälligt vistas i Nederländerna ska ha rätt till vårdförmåner enligt de försäkringsvillkor som institutionen på bosättnings- eller vistelseorten erbjuder försäkrade i Nederländerna, med beaktande av artiklarna 11.1, 11.2, 11.3 och 19.1 i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet), och till de vårdförmåner som föreskrivs enligt den allmänna lagen om särskilda sjukvårdskostnader (Algemene wet bijzondere ziektekosten).

f)

Vid tillämpning av artiklarna SSC.21–SSC.27 i detta protokoll ska följande förmåner, utöver de pensioner som omfattas av avdelning III kapitlen 4 och 5 i detta protokoll, betraktas som pensioner enligt nederländsk lagstiftning:

Pension som beviljas enligt lagen av den 6 januari 1966 om pension till offentligt anställda och deras efterlevande (Algemene burgerlijke pensioenwet).

Pension som beviljas enligt lagen av den 6 oktober 1966 om pension till militär personal och deras efterlevande (Algemene militaire pensioenwet).

Förmåner vid arbetsoförmåga enligt lagen av den 7 juni 1972 om förmåner vid arbetsoförmåga till militär personal (Wet arbeidsongeschiktheidsvoorziening militairen).

Pension som beviljas enligt lagen av den 15 februari 1967 om pension till anställda vid de nederländska järnvägarna och till deras efterlevande (Spoorwegpensioenwet).

Pension som beviljas enligt anställningsvillkoren vid de nederländska järnvägarna (Reglement Dienstvoorwaarden Nederlandse Spoorwegen).

Förmåner som beviljas personer som går i pension innan de uppnår pensionsåldern 65 år enligt ett pensionssystem som ska tillförsäkra tidigare anställda en inkomst under deras ålderdom eller förmåner som utges då någon lämnar arbetsmarknaden i förtid enligt ett av staten inrättat system eller genom ett kollektivavtal för personer från och med 55 års ålder.

Förmåner som beviljas militär personal och offentligt anställda vid övertalighet, överårighet och förtidspensionering.

g)

Vid tillämpning av artikel SSC.16.1 i detta protokoll ska de personer som avses i punkt 1 a ii och som tillfälligt vistas i Nederländerna ha rätt till vårdförmåner enligt de försäkringsvillkor som institutionen på vistelseorten erbjuder försäkrade personer i Nederländerna, med beaktande av artiklarna 11.1, 11.2, 11.3 och 19.1 i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet), samt till de vårdförmåner som föreskrivs enligt den allmänna lagen om särskilda sjukvårdskostnader (Algemene Wet Bijzondere Ziektekosten).

2.

Tillämpning av lagen om allmän ålderspension (Algemene Ouderdomswet, AOW)

a)

Den minskning som avses i artikel 13.1 i lagen om allmän ålderspension (Algemene Ouderdomswet, AOW) ska inte tillämpas på kalenderår före den 1 januari 1957 under vilka en förmånsberättigad som inte uppfyller villkoren för att dessa år ska betraktas som försäkringsperioder

var bosatt i Nederländerna mellan 15 och 65 års ålder,

var bosatt i en annan stat, men arbetade i Nederländerna hos en arbetsgivare som var etablerad i Nederländerna, eller

arbetade i en annan stat under perioder som betraktas som försäkringsperioder enligt socialförsäkringssystemet i Nederländerna.

Med avvikelse från artikel 7 i AOW ska personer som endast före den 1 januari 1957 var bosatta eller arbetade i Nederländerna enligt ovannämnda villkor också anses ha rätt till pension.

b)

Den minskning som avses i artikel 13.1 i AOW ska inte tillämpas på kalenderår före den 2 augusti 1989 under vilka en person som är eller var gift, mellan 15 och 65 års ålder inte var försäkrad enligt nämnda lagstiftning och var bosatt inom en annan stats territorium än Nederländernas, om dessa kalenderår sammanfaller med försäkringsperioder som fullgjorts av personens make/maka enligt nämnda lagstiftning eller med kalenderår som ska beaktas enligt punkt 2 a, förutsatt att parets äktenskap bestod under dessa perioder.

Med avvikelse från artikel 7 i AOW ska en sådan person anses ha rätt till pension.

c)

Den minskning som avses i artikel 13.2 i AOW ska inte tillämpas på kalenderår före den 1 januari 1957 under vilka en pensionstagares make/maka som inte uppfyller villkoren för att dessa år ska betraktas som försäkringsperioder

var bosatt i Nederländerna mellan 15 och 65 års ålder, eller

var bosatt i en annan stat, men arbetade i Nederländerna hos en arbetsgivare som var etablerad i Nederländerna, eller

arbetade i en annan stat under perioder som betraktas som försäkringsperioder enligt socialförsäkringssystemet i Nederländerna.

d)

Den minskning som avses i artikel 13.2 i AOW ska inte tillämpas på kalenderår före den 2 augusti 1989 under vilka en pensionstagares make/maka mellan 15 och 65 års ålder var bosatt i en annan stat än Nederländerna och inte var försäkrad enligt nämnda lagstiftning, om dessa kalenderår sammanfaller med försäkringsperioder som pensionstagaren fullgjort enligt den lagstiftningen eller med kalenderår som ska beaktas enligt punkt 2 a, förutsatt att parets äktenskap bestod under dessa perioder.

e)

Punkt 2 a, b, c och d ska inte tillämpas på perioder som sammanfaller med

perioder som kan beaktas vid beräkningen av pensionsrättigheter enligt lagstiftningen om försäkring vid ålderdom i någon annan stat än Nederländerna, eller

perioder för vilka den berörda personen har fått ålderspension enligt en sådan lagstiftning.

Perioder av frivillig försäkring enligt ett system i en annan stat ska inte beaktas vid tillämpningen av denna bestämmelse.

f)

Punkt 2 a, b, c och d ska tillämpas endast om den berörda personen har varit bosatt i en eller flera stater under sex år efter 59 års ålder och bara för den tid då personen var bosatt i en av dessa stater.

g)

Med avvikelse från kapitel IV i AOW ska en person som är bosatt i någon annan stat än Nederländerna och vars make/maka omfattas av den obligatoriska försäkringen enligt den lagstiftningen ha rätt att teckna en frivillig försäkring enligt den lagstiftningen för de perioder under vilka maken/makan är obligatoriskt försäkrad.

Denna rätt ska inte upphöra att gälla om makens/makans obligatoriska försäkring upphör att gälla på grund av dennes dödsfall och om den efterlevande maken/makan endast får pension enligt lagen om allmän efterlevandeförsäkring (Algemene nabestaandenwet).

Rätten till frivillig försäkring upphör under alla omständigheter att gälla den dag då personen fyller 65 år.

Avgiften till den frivilliga försäkringen ska fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgifter till den frivilliga försäkringen enligt AOW. Om den frivilliga försäkringen följer på en sådan försäkringsperiod som avses i punkt 2 b, ska avgiften dock fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgiften till den obligatoriska försäkringen enligt AOW, med beaktande av den inkomst som anses ha uppburits i Nederländerna.

h)

Den rätt som avses i punkt 2 g ska inte beviljas någon som är försäkrad enligt någon annan stats lagstiftning om pensions- eller efterlevandeförmåner.

i)

Den som vill teckna en sådan frivillig försäkring som avses i punkt 2 g ska ansöka om detta hos socialförsäkringsbanken (Sociale Verzekeringsbank) senast ett år efter den dag då villkoren för försäkringsanslutningen var uppfyllda.

3.

Tillämpning av lagen om allmän efterlevandeförsäkring (Algemene nabestaandenwet, ANW)

a)

Om den efterlevande maken/makan enligt artikel SSC.46.3 i detta protokoll har rätt till efterlevandepension enligt lagen om allmän efterlevandeförsäkring (Algemene nabestaandenwet, ANW), ska den pensionen beräknas enligt artikel SSC.47.1 b i detta protokoll.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska även försäkringsperioder före den 1 oktober 1959 betraktas som försäkringsperioder som fullgjorts enligt nederländsk lagstiftning, om den försäkrade under dessa perioder efter 15 års ålder

var bosatt i Nederländerna, eller

var bosatt i en annan stat, men arbetade i Nederländerna hos en arbetsgivare som var etablerad i Nederländerna, eller

arbetade i en annan stat under perioder som betraktas som försäkringsperioder enligt socialförsäkringssystemet i Nederländerna.

b)

Hänsyn ska inte tas till perioder som ska beaktas enligt punkt 3 a vilka sammanfaller med perioder av obligatorisk försäkring som har fullgjorts enligt en annan stats lagstiftning om efterlevandepension.

c)

Vid tillämpningen av artikel SSC.47.1 b i detta protokoll ska endast försäkringsperioder som fullgjorts enligt nederländsk lagstiftning efter 15 års ålder räknas som försäkringsperioder.

d)

Med avvikelse från artikel 63a.1 i ANW ska en person som är bosatt i en annan stat än Nederländerna och vars make/maka är obligatoriskt försäkrad enligt ANW ha rätt att teckna en frivillig försäkring enligt ANW, förutsatt att denna försäkring redan har börjat gälla den dag som detta protokoll börjar tillämpas, men endast för de perioder under vilka maken/makan är obligatoriskt försäkrad.

Denna rätt ska upphöra att gälla den dag då makens/makans obligatoriska försäkring enligt ANW upphör att gälla, såvida inte makens/makans obligatoriska försäkring upphör att gälla på grund av dennes dödsfall och den efterlevande maken/makan endast får pension enligt ANW.

Rätten till frivillig försäkring upphör under alla omständigheter att gälla den dag då personen fyller 65 år.

Avgiften till den frivilliga försäkringen ska fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgifter till den frivilliga försäkringen enligt ANW. Om den frivilliga försäkringen följer på en sådan försäkringsperiod som avses i punkt 2 b, ska avgiften dock fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgifter till den obligatoriska försäkringen enligt ANW, med beaktande av den inkomst som anses ha uppburits i Nederländerna.

4.

Tillämpning av den nederländska lagstiftningen om arbetsoförmåga

Vid beräkningen av förmåner enligt WAO, WIA eller WAZ ska de nederländska institutionerna beakta

perioder av betald anställning eller perioder som behandlas som sådana och som fullgjorts i Nederländerna före den 1 juli 1967,

försäkringsperioder som fullgjorts enligt WAO,

försäkringsperioder som den berörda personen har fullgjort efter 15 års ålder enligt den allmänna lagen om arbetsoförmåga (Algemene Arbeidsongeschiktheidswet, AAW) om de inte sammanfaller med försäkringsperioder som fullgjorts enligt WAO,

försäkringsperioder som fullgjorts enligt WAZ,

försäkringsperioder som fullgjorts enligt WIA.

SPANIEN

1.

I syfte att genomföra detta protokoll ska de år som arbetstagaren saknar för att uppnå den pensionsålder eller obligatoriska pensionsålder som föreskrivs i artikel 31.4 i den konsoliderade versionen av lagen om statliga pensioner (Ley de Clases Pasivas del Estado) beaktas som faktisk statlig tjänstgöring endast om den förmånsberättigade vid den tidpunkt då det försäkringsfall för vilket efterlevandepension betalas ut omfattades av Spaniens särskilda system för offentligt anställda eller utförde en verksamhet som assimilerats i det systemet eller om den förmånsberättigade vid tidpunkten för det försäkringsfall för vilket pensionerna betalas ut utförde en verksamhet som skulle ha erfordrat att den berörda personen omfattades av statens särskilda system för offentligt anställda, de väpnade styrkorna eller domarkåren, om verksamheten hade ägt rum i Spanien.

2.

a)

Den teoretiska spanska förmånen i enlighet med artikel SSC.51.1 c ska beräknas på grundval av personens faktiska avgifter under åren närmast före betalningen av den sista avgiften till den spanska socialförsäkringen. Om försäkrings- eller bosättningsperioder enligt någon annan stats lagstiftning måste beaktas vid beräkningen av grundbeloppet för pensionen, ska det avgiftsunderlag i Spanien som tidsmässigt ligger närmast referensperioderna användas för de perioderna, med beaktande av utvecklingen av konsumentprisindex.

b)

Det beräknade pensionsbeloppet ska höjas med beloppet på de höjningar och uppräkningar som beräknats för varje efterföljande år för pensioner av samma slag.

3.

Perioder som fullgjorts i andra stater och som måste beräknas inom det särskilda systemet för offentligt anställda, de väpnade styrkorna och domstolsförvaltningen, ska vid tillämpningen av artikel SSC.51 i detta protokoll behandlas på samma sätt som de perioder som ligger närmast den tid som fullgjorts som offentligt anställd i Spanien.

4.

De åldersgrundade tilläggsbelopp som avses i den andra övergångsbestämmelsen i den allmänna lagen om social trygghet ska tillämpas på alla förmånstagare enligt detta protokoll som har avgifter i sitt namn enligt spansk lagstiftning före den 1 januari 1967. Det ska inte vara möjligt att genom tillämpning av artikel SSC.6 i detta protokoll behandla försäkringsperioder som har tillgodoräknats i en annan stat före den 1 januari 1967 som likvärdiga med avgifter som har betalats i Spanien, enbart vid tillämpningen av detta protokoll. Det datum som motsvarar den 1 januari 1967 ska vara den 1 augusti 1970 för det särskilda systemet för sjöfolk och den 1 april 1969 för det särskilda sociala trygghetssystemet för kolindustrin.

SVERIGE

1.

Bestämmelserna om sammanläggning av försäkrings- och bosättningsperioder i protokollet ska inte tillämpas på övergångsbestämmelserna i den svenska lagstiftningen om rätt till garantipension för personer födda 1937 eller tidigare som har varit bosatta i Sverige under en fastställd period före pensionsansökan (6 kap. lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringsbalken).

2.

Vid beräkning av inkomst för antagen inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning i enlighet med 34 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110) ska följande gälla. Om den försäkrade under referensperioden även har omfattats av en eller flera andra staters lagstiftning med anledning av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare, ska inkomsterna i den eller de andra staterna anses vara desamma som den försäkrades genomsnittliga bruttoinkomst i Sverige under den del av referensperioden som fullgjorts i Sverige, beräknad genom att inkomsterna i Sverige divideras med antalet år under vilka inkomsterna intjänades.

3.

a)

Vid beräkning av antagen pensionsbehållning för inkomstbaserad efterlevandepension (82 kap. socialförsäkringsbalken [2010:110]) ska, om kravet för rätt till pension enligt svensk lagstiftning inte är uppfyllt för minst tre av de fem kalenderåren närmast före den försäkrades dödsfall (referensperioden), hänsyn även tas till försäkringsperioder som fullgjorts i andra stater som om de hade fullgjorts i Sverige. Försäkringsperioderna i de andra staterna ska anses vara baserade på genomsnittet av de svenska pensionsunderlagen. Om den berörda personen har endast ett år i Sverige med pensionsunderlag, ska varje försäkringsperiod i en annan stat anses uppgå till samma belopp.

b)

Vid beräkning av antagna pensionspoäng för änkepension vid dödsfall den 1 januari 2003 eller senare ska, om kravet i den svenska lagstiftningen på pensionspoäng för minst två av de fyra år som närmast föregått den försäkrades dödsfall (referensperioden) inte är uppfyllt och försäkringsperioder har fullgjorts i en annan stat under referensperioden, dessa år anses vara baserade på samma pensionspoäng som det svenska året.

FÖRENADE KUNGARIKET

1.

När en person enligt Förenade kungarikets lagstiftning kan ha rätt till ålderspension om

a)

tidigare makes/makas avgifter beaktas som om de vore personens egna avgifter, eller

b)

de gällande avgiftsvillkoren uppfylls av personens make/maka eller tidigare make/maka, ska, om maken/makan eller den tidigare maken/makan är eller har arbetat som anställd eller bedrivit verksamhet som egenföretagare och har omfattats av lagstiftningen i två eller flera stater, bestämmelserna i avdelning III kapitel 5 i detta protokoll tillämpas vid fastställandet av rätten till förmån enligt Förenade kungarikets lagstiftning. I sådant fall ska hänvisningarna till ’försäkringsperioder’ i artiklarna SSC.44–SSC.55 i detta protokoll betraktas som hänvisningar till försäkringsperioder som har fullgjorts av

1)

en make/maka eller tidigare make/maka, om ansökan lämnas in av

a)

en gift kvinna, eller

b)

en person vars äktenskap upplösts av annan orsak än makens/makans död, eller

2)

en tidigare make/maka, om ansökan lämnas in av

a)

en änkling som omedelbart före uppnådd pensionsålder inte har rätt till bidrag för efterlevande make med barn, eller

b)

en änka som omedelbart före uppnådd pensionsålder inte har rätt till bidrag för änkor med barn, bidrag för efterlevande maka med barn eller änkepension, eller som endast har rätt till åldersrelaterad änkepension beräknad enligt artikel SSC.47.1 b i detta protokoll, och med åldersrelaterad änkepension avses en sänkt änkepension enligt artikel 39.4 i lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Social Security Contributions and Benefits Act 1992).

2.

Vid tillämpning av artikel SSC.8 i detta protokoll ska, i samband med kontantförmåner vid förmåner vid ålderdom eller till efterlevande, vid olycksfall i arbetet eller arbetssjukdom och dödsfallsersättningar, alla som är förmånsberättigade enligt Förenade kungarikets lagstiftning och som vistas inom en annan stats territorium, under denna vistelse anses vara bosatta inom den andra statens territorium.

1)

Vid beräkningen av en inkomstfaktor för fastställandet av rätt till förmåner enligt Förenade kungarikets lagstiftning ska, för varje påbörjad vecka med arbete som anställd enligt en medlemsstats lagstiftning under det aktuella beskattningsåret enligt Förenade kungarikets lagstiftning, den berörda personen anses ha betalat avgifter som anställd eller ha inkomster för vilka avgifter har betalats, på grundval av inkomster som motsvarar två tredjedelar av den övre inkomstgränsen för detta år.

2)

Vid tillämpning av artikel SSC.47.1 b i detta protokoll gäller följande:

a)

Om en person som arbetar som anställd, under något beskattningsår som börjar den 6 april 1975 eller senare, har fullgjort försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder uteslutande i en medlemsstat och tillämpningen av punkt 1 medför att detta år räknas som kvalifikationsår enligt Förenade kungarikets lagstiftning vid tillämpning av artikel SSC.47.1 b i i detta protokoll, ska personen anses ha varit försäkrad i 52 veckor under detta år i den medlemsstaten.

b)

Om något beskattningsår som börjar den 6 april 1975 eller senare inte räknas som kvalifikationsår enligt Förenade kungarikets lagstiftning vid tillämpning av artikel SSC.47.1 b i i detta protokoll, ska inga försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder som fullgjorts under ett sådant år beaktas.

3)

När en inkomstfaktor ska omvandlas till försäkringsperioder ska inkomstfaktorn för det aktuella beskattningsåret enligt Förenade kungarikets lagstiftning divideras med detta års lägsta inkomstgräns. Resultatet ska anges som ett heltal utan decimaler. Det tal som har beräknats på detta sätt ska anses motsvara antalet försäkringsveckor som har fullgjorts enligt Förenade kungarikets lagstiftning under detta år, under förutsättning att det inte överstiger antalet veckor som personen omfattades av den lagstiftningen under det året.

3.

Om det för utbetalning av bidrag för efterlevande med barn (Widowed Parent’s Allowance) eller dödsfallsersättning (Bereavement Support Payment) (den högre ersättningsnivån) krävs att man har rätt till barnbidrag i Förenade kungariket (UK Child Benefit) får personer som uppfyller alla andra kriterier och som skulle vara berättigade till barnbidrag i Förenade kungariket om de, eller de berörda barnen, var bosatta i Förenade kungariket, ansöka om bidrag för efterlevande med barn eller dödsfallsersättning (den högre ersättningsnivån) i enlighet med detta protokoll, även om det brittiska barnbidraget inte omfattas av detta protokolls materiella tillämpningsområde i enlighet med artikel SSC.3.4 g.

Tillägg SSCI-1

ADMINISTRATIVA ÖVERENSKOMMELSER MELLAN TVÅ ELLER FLERA STATER

(enligt artikel SSCI.8 i denna bilaga)

BELGIEN–FÖRENADE KUNGARIKET

Skriftväxlingen av den 4 maj och den 14 juni 1976 om artikel 105.2 i förordning (EEG) nr 574/72 (avstående från återbetalning av kostnaderna för administrativa kontroller och läkarundersökningar)

Skriftväxlingen av den 18 januari och den 14 mars 1977 om artikel 36.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 (överenskommelse om återbetalning eller avstående från återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahålls i enlighet med villkoren i avdelning III kapitel 1 i förordning (EEG) nr 1408/71), ändrad genom skriftväxlingen av den 4 maj och den 23 juli 1982 (avtal om återbetalning av kostnader som uppstått i enlighet med artikel 22.1 a i förordning (EEG) nr 1408/71)

DANMARK–FÖRENADE KUNGARIKET

Skriftväxlingen av den 30 mars och den 19 april 1977, ändrad genom skriftväxlingen av den 8 november 1989 och av den 10 januari 1990, om en överenskommelse om avstående från återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner samt administrativa kontroller och läkarundersökningar

ESTLAND–FÖRENADE KUNGARIKET

Överenskommelsen som träffades den 29 mars 2006 mellan de behöriga myndigheterna i Estland och i Förenade kungariket i enlighet med artiklarna 36.3 och 63.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 om andra metoder för återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahålls i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004 av båda länderna, med verkan från och med den 1 maj 2004

FINLAND–FÖRENADE KUNGARIKET

Skriftväxlingen av den 1 och den 20 juni 1995 om artiklarna 36.3 och 63.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 (återbetalning eller avstående från återbetalning av kostnader för vårdförmåner) och artikel 105.2 i förordning (EEG) nr 574/72 (avstående från återbetalning av kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar)

FRANKRIKE–FÖRENADE KUNGARIKET

Skriftväxlingen av den 25 mars och den 28 april 1997 om artikel 105.2 i förordning (EEG) nr 574/72 (avstående från återbetalning av kostnaderna för administrativa kontroller och läkarundersökningar)

Överenskommelsen av den 8 december 1998 om specifika metoder för fastställande av de belopp som ska återbetalas när det gäller vårdförmåner enligt förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72

UNGERN–FÖRENADE KUNGARIKET

Överenskommelsen som träffades den 1 november 2005 mellan de behöriga myndigheterna i Ungern och i Förenade kungariket i enlighet med artiklarna 35.3 och 41.2 i förordning (EG) nr 883/2004 om andra metoder för återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahålls i enlighet med den förordningen av båda länderna, med verkan från och med den 1 maj 2004

IRLAND–FÖRENADE KUNGARIKET

Skriftväxlingen av den 9 juli 1975 om artiklarna 36.3 och 63.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 (arrangemang för återbetalning eller avstående från återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahållits enligt avdelning III kapitel 1 eller 4 i förordning (EEG) nr 1408/71) och artikel 105.2 i förordning (EEG) nr 574/72 (avstående från återbetalning av kostnaderna för administrativa kontroller och läkarundersökningar)

ITALIEN–FÖRENADE KUNGARIKET

Överenskommelsen som undertecknades den 15 december 2005 mellan de behöriga myndigheterna i Republiken Italien och i Förenade kungariket i enlighet med artiklarna 36.3 och 63.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 om andra metoder för återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahålls i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004 av båda länderna, med verkan från och med den 1 januari 2005

LUXEMBURG–FÖRENADE KUNGARIKET

Skriftväxlingen av den 18 december 1975 och den 20 januari 1976 om artikel 105.2 i förordning (EEG) nr 574/72 (avstående från återbetalning av de kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar som avses i artikel 105 i förordning (EEG) nr 574/72)

MALTA–FÖRENADE KUNGARIKET

Överenskommelsen som träffades den 17 januari 2007 mellan de behöriga myndigheterna i Malta och i Förenade kungariket i enlighet med artiklarna 35.3 och 41.2 i förordning (EG) nr 883/2004 om andra metoder för återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahålls i enlighet med den förordningen av båda länderna, med verkan från och med den 1 maj 2004

NEDERLÄNDERNA–FÖRENADE KUNGARIKET

Artikel 3 andra meningen i den administrativa överenskommelsen av den 12 juni 1956 om tillämpning av konventionen av den 11 augusti 1954

PORTUGAL–FÖRENADE KUNGARIKET

Överenskommelse av den 8 juni 2004 om fastställande av andra metoder för återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som tillhandahålls av båda länderna, med verkan från och med den 1 januari 2003

SPANIEN–FÖRENADE KUNGARIKET

Avtalet av den 18 juni 1999 om återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner som beviljats i enlighet med bestämmelserna i förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72


BILAGA II

”BILAGA SSC-8

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER AVSEENDE TILLÄMPNINGEN AV ARTIKEL SSC.11

MEDLEMSSTATER

Österrike

Belgien

Bulgarien

Kroatien

Cypern

Tjeckien

Danmark

Estland

Finland

Frankrike

Tyskland

Grekland

Ungern

Irland

Italien

Lettland

Litauen

Luxemburg

Malta

Nederländerna

Polen

Portugal

Rumänien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Sverige


Rättelser

1.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 429/192


Rättelse till beslut (Gusp) 2021/2059 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 23 november 2021 om bekräftelse på nytt av tillståndet för Europeiska unionens militära insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini) (Eunavfor MED Irini/5/2021)

( Europeiska unionens officiella tidning L 422 av den 26 november 2021 )

Sidan 3, underskriften

I stället för:

”På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

S. FROM-EMMESBERGER

Ordförande

ska det stå:

”På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

D. PRONK

Ordförande