(1)

Partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien (nedan kallad Mauretanien), som godkändes genom rådets förordning (EG) nr 1801/2006 (1), har tillämpats provisoriskt sedan den 8 augusti 2008. Protokollet till det avtalet, i vilket de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet fastställs, och som har tillämpats provisoriskt sedan samma dag, har ersatts flera gånger.

(2)

Det protokoll som för närvarande är i kraft löper ut den 15 november 2021.

(3)

Den 8 juli 2019 antog rådet ett beslut som bemyndigade kommissionen att inleda förhandlingar med Mauretanien i syfte att ingå ett nytt partnerskapsavtal om hållbart fiske och ett nytt protokoll om genomförande av det avtalet.

(4)

Mellan september 2019 och juli 2021 hölls åtta förhandlingsrundor med Mauretanien. Förhandlingarna slutfördes och partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien (nedan kallat partnerskapsavtalet) och genomförandeprotokollet till det avtalet (nedan kallat protokollet) paraferades den 28 juli 2021.

(5)

I enlighet med rådets beslut ST 12392/21 (2) undertecknades partnerskapsavtalet och protokollet den 15 november 2021.

(6)

De fiskemöjligheter som fastställs i protokollet bör fördelas mellan medlemsstaterna för protokollets hela tillämpningstid.

(7)

Denna förordning bör träda i kraft så snart som möjligt med tanke på den ekonomiska betydelsen av unionens fiskeverksamhet i Mauretaniens fiskezon och nödvändigheten av att undvika eller minimera avbrottet i verksamheten, i tillämpliga fall.

(8)

Protokollet kommer att tillämpas provisoriskt från och med den dag då det undertecknas, så att unionsfartygen kan fortsätta med fiskeverksamheten. Denna förordning bör därför tillämpas från och med samma dag.

(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2014 (2) fastställs närmare bestämmelser för hur landningsskyldigheten för vissa fisken i Nordsjön ska genomföras under perioden 2021–2023, på grundval av en gemensam rekommendation från Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Sverige (Scheveningengruppen).

(2)

Enligt delegerad förordning (EU) 2020/2014 ska vissa undantag från landningsskyldigheten tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2021. I dessa fall bör de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse så snart som möjligt och senast den 1 maj 2021 lägga fram ytterligare vetenskapligt underlag till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bör bedöma det inlämnade underlaget senast den 31 juli 2021.

(3)

Efter samråd med den rådgivande nämnden för Nordsjön (NSAC) och den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd (Pelac), lämnade Scheveningengruppen en gemensam rekommendation till kommissionen den 30 april 2021 med en begäran om fortsatt tillämpning av vissa undantag från landningsskyldigheten efter 2021 och tillhandahöll ytterligare vetenskaplig information. Scheveningengruppen lämnade en reviderad version av den gemensamma rekommendationen den 26 juli 2021.

(4)

STECF (3) granskade den gemensamma rekommendationen i maj 2021. Kommissionen presenterade utkastet till delegerad akt för en expertgrupp bestående av företrädare för medlemsstaterna vid ett möte den 16 juli 2021, där Europaparlamentet deltog som observatör.

(5)

I artikel 6.1 c ii i delegerad förordning (EU) 2020/2014 fastställs ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta som fångas i unionens vatten i Ices-sektion 3a med bottentrålar (OTB, PTB) som har en maskstorlek på 90–119 mm och är försedda med en viss typ av paneler. Scheveningengruppen begärde att undantaget skulle utvidgas så att en panel med fyrkantsmaska på minst 120 mm tillåts på trålar i Ices-delsektion Kattegatt från och med den 1 oktober till och med den 31 december varje år. STECF noterade (4) att den kompletterande vetenskapliga information som Danmark lämnat bekräftar att överlevnadsgraden för rödspätta som kastas överbord kommer att vara ungefär densamma eller bättre för större maskstorlekar, inklusive Seltra-paneler och paneler med fyrkantsmaska på 120 mm, jämfört med den maskstorlek på 80–99 mm som är tillåten för trålfiske med trålbord. Undantaget bör därför utvidgas så att det omfattar en panel med fyrkantsmaska på minst 120 mm på trålar i delsektionen Kattegatt.

(6)

I artikel 11.11 i delegerad förordning (EU) 2020/2014 fastställs ett undantag av mindre betydelse för vitling under minsta referensstorlek för bevarande som fångas av fartyg som använder bomtrålar med en maskstorlek på 80–119 mm i Ices-delområde 4. Scheveningengruppen begärde att undantaget skulle förlängas till och med den 31 december 2023 och lade fram ny vetenskaplig information. STECF bedömde detta underlag och konstaterade (5) att den gemensamma rekommendationen i stor utsträckning behandlar de problem som STECF tagit upp i sina tidigare bedömningar. Framför allt beräknas landningen av oönskade fångster medföra betydande kostnader och sådana landningar kräver ytterligare arbetskraft ombord. STECF medgav också de problem och utmaningar som är förknippade med att förbättra selektiviteten inom detta fiske. Undantaget bör därför bibehållas till och med den 31 december 2023.

(7)

Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2015 (2) fastställs närmare bestämmelser för hur landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i västliga vatten ska genomföras under perioden 2021–2023, på grundval av två gemensamma rekommendationer från Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal (SWW-medlemsstaterna), respektive Belgien, Irland, Spanien, Frankrike och Nederländerna (NWW-medlemsstaterna).

(2)

Enligt delegerad förordning (EU) 2020/2015 ska vissa undantag från landningsskyldigheten tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2021. I dessa fall bör de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse så snart som möjligt och senast den 1 maj 2021 lägga fram ytterligare vetenskapligt underlag till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bör bedöma den inlämnade informationen senast den 31 juli 2021.

(3)

Efter samråd med den rådgivande nämnden för nordvästliga vatten (NWWAC) och den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd (Pelac) lämnade NWW-medlemsstaterna den 30 april 2021 en gemensam rekommendation till kommissionen med en begäran om ändring av utkastplanen för vissa fisken i nordvästliga vatten.

(4)

Efter samråd med den rådgivande nämnden för sydvästliga vatten (SWWAC) och Pelac lämnade SWW-medlemsstaterna den 30 april 2021 en gemensam rekommendation till kommissionen med en begäran om ändring av utkastplanen för vissa fisken i sydvästliga vatten.

(5)

STECF granskade (3) dessa gemensamma rekommendationer i maj 2021. Kommissionen presenterade utkastet till delegerade akter för en expertgrupp bestående av företrädare för medlemsstaterna vid ett möte den 16 juli 2021, där Europaparlamentet deltog som observatör.

(6)

I delegerad förordning (EU) 2020/2015 fastställs tillämpningsområdet för de undantag som är tillämpliga i nordvästliga vatten (Ices-delområdena 5 (utom sektion 5a och endast unionens vatten i sektion 5b), 6 och 7). I samma förordning fastställs tillämpningsområdet för de undantag som är tillämpliga i sydvästliga vatten (Ices-delområdena 8, 9 och 10 (vattnen runt Azorerna) och Cecaf-zonerna 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 (vattnen runt Madeira och Kanarieöarna)). För att skapa rättslig klarhet bör det uttryckligen anges att tillämpningen av dessa åtgärder avser unionens vatten i dessa områden. Förordning (EU) 2020/2015 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

NWW-medlemsstaterna begärde ett nytt undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta som fångas med notar/vadar (SSC) i Ices-sektionerna 7b–7k. NWW-medlemsstaterna lade fram nya vetenskapliga belägg för höga överlevnadsgrader för rödspätta som kastas överbord inom detta fiske. Dessa belägg lämnades till STECF, som drog slutsatsen (4) att data om överlevnadsgrader är tillförlitliga och ger tillförlitliga överlevnadsskattningar för detta fiske. Undantaget bör därför införas i delegerad förordning (EU) 2020/2015.

(8)

Genom artikel 10.4 b i delegerad förordning (EU) 2020/2015 beviljas ett undantag grundat på hög överlevnadsgrad för blomrocka som fångas med bottentrålar i Ices-delområde 8 till och med den 31 december 2021. SWW-medlemsstaterna begärde att undantaget skulle förlängas till och med den 31 december 2023. STECF granskade det vetenskapliga belägg som lämnats av SWW-medlemsstaterna och konstaterade att överlevnadsgraderna enligt de senaste studierna är låga, men att variationen är stor. Under 2021 planeras dock ytterligare forskningsstudier som kombinerar vitalitet ombord och övervakning i fångenskap. Undantaget bör därför förlängas till och med 2022 för att det ska finnas tillräckligt med tid för att slutföra studierna. Senast den 1 maj 2022 måste medlemsstaterna lägga fram resultaten av dessa studier som STECF begärt.

(9)

Genom artikel 13.1 f i delegerad förordning (EU) 2020/2015 beviljas ett undantag av mindre betydelse för trynfiskar som fångas av fartyg som använder bottentrålar i Ices-sektionerna 7b–7c och 7f–7k. NWW-medlemsstaterna begärde att det skulle specificeras att beräkningen av undantaget bör baseras på fångster med alla redskap. STECF drog slutsatsen (5) att även om denna begäran får konsekvenser när det gäller den kvantitet som kan tillåtas kastas överbord genom undantag av mindre betydelse, blir utkastvolymen för ett sådant undantag på 0,5 % liten, oavsett om man ser till fångster med alla redskap eller fångster med endast bottentrålar. Dessutom bör undantaget endast gälla redskapskoderna för relevanta bottentrålar enligt förteckningen i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 404/2011. Undantaget bör därför beviljas på dessa villkor till och med den 31 december 2022. Senast den 1 maj 2022 måste medlemsstaterna lämna de fångstdata som STECF begärt.

(10)

Genom artikel 13.1 a i delegerad förordning (EU) 2020/2015 beviljas ett undantag av mindre betydelse för vitling som fångas av fartyg som använder bottentrålar och notar/vadar, pelagiska trålar och bomtrålar i Ices-sektionerna 7b–7k. Detta undantag beviljades endast fram till och med december 2021, med tanke på den allmänna bevarandestatusen för vitling i Ices-delområdena 7b–k. NWW-medlemsstaterna begärde att undantaget skulle förlängas. STECF granskade det vetenskapliga underlag som lagts fram av NWW-medlemsstaterna och konstaterade (6) att utkastnivåerna är relativt låga och att selektiviteten har förbättrats genom de korrigerande åtgärder som införts i Keltiska havet (7). Vitling i Keltiska havet är emellertid ett bestånd som är nära associerat med torskfångster i Keltiska havet och som övervakas noggrant. Undantaget bör därför förlängas till och med den 31 december 2022 och medlemsstaterna måste senast den 1 maj 2022 tillhandahålla de fångstdata som STECF begärt.

(11)

Genom artikel 14.1 i delegerad förordning (EU) 2020/2015 beviljas ett undantag av mindre betydelse för vitling som fångas av fartyg som använder pelagiska trålar, bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar i Ices-delområde 8. I förteckningen över redskap utelämnades dock de redskap som motsvarar pelagiska trålar (OTM, PTM och TM). SWW-medlemsstaterna begärde att kommissionen skulle korrigera utelämnandet. Undantaget bör därför ändras.

(12)

Delegerad förordning (EU) 2020/2015 bör därför rättas och ändras i enlighet med detta.

(13)

Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(1)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 (2) upprättades en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet som var tillämplig från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019 och som byggde på tre gemensamma rekommendationer som lämnades till kommissionen under 2016 av ett antal medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse i fisket i Medelhavet (Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Malta och Slovenien). De tre gemensamma rekommendationerna gällde västra Medelhavet, Adriatiska havet respektive sydöstra Medelhavet.

(2)

För att undvika oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster fastställdes i delegerad förordning (EU) 2017/86 ett undantag av mindre betydelse för demersala arter. Den förordningen upphör att gälla den 31 december 2021.

(3)

Kroatien, Italien och Slovenien (högnivågruppen Adriatica) samt Grekland, Italien, Cypern och Malta (högnivågruppen Sudestmed) har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Adriatiska havet respektive sydöstra Medelhavet. Den 7 och 14 maj 2021 lämnade högnivågruppen Adriatica respektive högnivågruppen Sudestmed vetenskapligt underlag för en begäran om förlängning av det undantag av mindre betydelse som fastställs i delegerad förordning (EU) 2017/86.

(4)

Undantagen av mindre betydelse för små pelagiska arter inom riktade fisken efter dessa arter fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/161 (3). Undantag av mindre betydelse för bifångster av små pelagiska arter som tas i demersala fisken bör däremot föras in i denna förordning såsom begärts i det vetenskapliga underlag som lagts fram av högnivågrupperna.

(5)

Det vetenskapliga underlaget bedömdes av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) mellan den 17 och 21 maj 2021 (4). Den 13 och 21 juli 2021 lämnade högnivågruppen Adriatica respektive högnivågruppen Sudestmed uppdaterade vetenskapliga underlag som anpassats till STECF:s vetenskapliga utlåtanden.

(6)

När det gäller Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet konstaterar kommissionen att arterna fångas samtidigt, i mycket varierande kvantiteter, vilket försvårar en strategi inriktad på ett enskilt bestånd. De arterna fångas dessutom av fartyg för småskaligt fiske och landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten, vilket resulterar i oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster.

(7)

STECF noterade att den kombinerade strategi för undantag av mindre betydelse som tagits med i det vetenskapliga underlag som lämnats omfattar en bred grupp arter med många olika utkastnivåer, men ansåg att en sådan bred täckning fungerar med tanke på fiskets komplexitet i Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet. STECF ansåg vidare att enskilda undantag av mindre betydelse som omfattar en enda art sannolikt skulle resultera i många separata undantag som skulle vara lika svåra att övervaka.

(8)

Högnivågruppen Adriatica har lämnat uppdaterade vetenskapliga belägg för oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF noterade att uppskattningar av kostnadsökningen tillhandahållits, men betonade svårigheterna att bedöma i vilken utsträckning kostnaderna är oproportionella. STECF noterade också att den information som lämnats om oproportionella kostnader skulle kunna kompletteras ytterligare och att det bör göras en utvärdering av effekterna av undantaget. STECF konstaterade vidare att man bör prioritera en minskning av andelen oönskade fångster genom användning av selektiva redskap eller införande av marina skyddsområden. Kommissionen välkomnar det åtagande som högnivågruppen Adriatica gjort att fortsätta att prioritera arbetet med selektivitet och geografiska begränsningar för fisket, för att åstadkomma en minskning av oönskade fångster. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås.

(9)

I det uppdaterade vetenskapliga underlaget för Adriatiska havet föreslås en förlängning av undantaget av mindre betydelse för ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till högst 5 % under 2022 av de totala årliga bifångster av dessa arter som tas med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX). STECF ansåg att utkasten är mycket betydande inom detta fiske, men konstaterar att selektivitetsprojekt fortfarande genomförs. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas med ett år, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås. Högnivågruppen Adriatica bör senast den 1 maj 2022 lägga fram ytterligare data på grundval av pågående studier och en utvärdering av undantagets effekter.

(10)

Högnivågruppen Sudestmed har lämnat uppdaterade vetenskapliga belägg för oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF noterade att uppskattningar av kostnadsökningen tillhandahållits, men betonade svårigheterna att bedöma i vilken utsträckning kostnaderna är oproportionella. STECF noterade också att den information som lämnats om oproportionella kostnader skulle kunna kompletteras ytterligare och att det bör göras en utvärdering av effekterna av undantaget. STECF konstaterade vidare att man bör prioritera en minskning av andelen oönskade fångster genom användning av selektiva redskap eller införande av marina skyddsområden. Kommissionen välkomnar det åtagande som högnivågruppen Sudestmed gjort att fortsätta att prioritera arbetet med selektivitet och geografiska begränsningar för fisket, för att åstadkomma en minskning av oönskade fångster. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås.

(11)

Med tanke på det stora antalet olika arter som fångas samtidigt vid demersalt fiske med krokar, linor, nät och grimgarn i sydöstra Medelhavet har högnivågruppen Sudestmed föreslagit ett lägre tröskelvärde för undantaget av mindre betydelse för vissa arter när de fångas oftare än när de fångas mindre ofta. Eftersom detta återspeglar verkligheten för blandfisket i sydöstra Medelhavet anser kommissionen att undantaget bör beviljas, med tillämpning av de föreslagna procentnivåerna.

(12)

I det uppdaterade vetenskapliga underlag som lämnats för sydöstra Medelhavet föreslås en förlängning av undantaget av mindre betydelse för ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till högst 5 % under 2022 av de totala årliga bifångster av dessa arter som tas med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX). STECF ansåg att utkasten är mycket betydande inom detta fiske, men konstaterar att selektivitetsprojekt fortfarande genomförs. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas med ett år, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås. Högnivågruppen Sudestmed bör senast den 1 maj 2022 lägga fram ytterligare data på grundval av pågående studier och en utvärdering av undantagets effekter.

(13)

I sina uppdaterade vetenskapliga underlag har medlemsstaterna förnyat sitt åtagande att öka fiskeredskapens selektivitet i enlighet med resultaten av pågående forskningsprogram, för att minska och begränsa oönskade fångster och i synnerhet fångster som understiger minsta referensstorlek för bevarande.

(14)

I de uppdaterade vetenskapliga underlagen har medlemsstaterna också åtagit sig att fastställa ytterligare fredningsområden för att minska dödligheten hos ungfisk.

(15)

De begärda åtgärderna är i överensstämmelse med artikel 15.4 c.

(16)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Av rättssäkerhetsskäl bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(1)

Förordning (EU) nr 1380/2013 har som mål att gradvis eliminera utkast inom alla unionens fisken genom införande av en landningsskyldighet.

(2)

När det gäller Svarta havet föreskrivs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 en landningsskyldighet för alla fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar. Enligt artikel 15.1 d i förordning (EU) nr 1380/2013 måste landningsskyldigheten tillämpas senast den 1 januari 2017 för arter som definierar fisket. Piggvar är en sådan art.

(3)

Den 20 oktober 2016 antog kommissionen delegerad förordning (EU) 2017/87 (2) om upprättande av en utkastplan för fisket efter piggvar i Svarta havet, där det föreskrevs ett undantag grundat på överlevnadsgrad för piggvar som fångas med bottenstående nät/garn. Den var tillämplig under perioden 1 januari 2017–31 december 2019.

(4)

Bulgarien och Rumänien har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i fisket efter piggvar i Svarta havet. Den 12 februari 2021 lämnade dessa medlemsstater in en gemensam rekommendation till kommissionen, där de begärde en förnyelse av utkastplanen och undantaget grundat på överlevnadsgrad för piggvar som fångas med bottenstående nät/garn i Svarta havet. Den 15 juli 2021 lämnade de in en uppdaterad gemensam rekommendation. Vetenskapliga bidrag har erhållits från relevanta vetenskapliga organ vad gäller den höga överlevnadsgraden för denna art.

(5)

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (3) (STEFC) granskade den inlämnade gemensamma rekommendationen och noterade att det krävs förbättringar vad gäller de uppgifter som lämnas. Kommissionen är medveten om att det finns vetenskapliga undersökningar (4) som visar på hög överlevnadsgrad för piggvar som fångas av fartyg från länder utanför EU, vilka använder nät/garn i Svarta havet. Med tanke på att undersökningarna rör samma havsområde, arter och redskap som de som omfattas av det undantag som begärs av Bulgarien och Rumänien, anser kommissionen att denna undersökning bör beaktas med avseende på undantaget.

(6)

På grundval av vetenskapliga belägg och STECF:s bedömning bör det undantag grundat på överlevnadsgrad som tillåts enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 införas i den här förordningen för ett år.

(7)

Senast den 1 maj 2022 bör de berörda medlemsstaterna lämna in ytterligare uppgifter om överlevnadsuppskattningar avseende nät-/garnfisket efter piggvar.

(8)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet som är knuten till unionsfartygens planering av fiskeåret, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. I enlighet med den gemensamma rekommendationen och med hänsyn till den tidsram som anges i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(1)

Genom förordning (EU) 2019/1022 upprättas en flerårig plan för demersala fisken i västra Medelhavet. Genom artikel 14 i den förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera den förordningen genom att fastställa närmare bestämmelser för landningsskyldigheten för alla bestånd av arter i västra Medelhavet som omfattas av landningsskyldigheten och för oavsiktliga fångster av pelagiska arter i de fisken som nyttjar bestånden i enlighet med den bestämmelsen.

(2)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 (2) upprättades en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet som var tillämplig från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019 och som byggde på tre gemensamma rekommendationer som lämnades till kommissionen under 2016 av ett antal medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse i fiskena i Medelhavet (Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Malta och Slovenien). De tre gemensamma rekommendationerna gällde västra Medelhavet, Adriatiska havet respektive sydöstra Medelhavet.

(3)

Den 7 maj 2021 lämnade Spanien, Frankrike och Italien (högnivågruppen Pescamed) en gemensam rekommendation till kommissionen med förslag om förlängning av vissa undantag från landningsskyldigheten för demersala fisken i västra Medelhavet, efter samråd inom den rådgivande nämnden för Medelhavet (Medac).

(4)

Den gemensamma rekommendationen bedömdes av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) mellan den 17 och 21 maj 2021 (3).

(5)

Den 21 juli 2021 lade högnivågruppen Pescamed fram en uppdaterad gemensam rekommendation som anpassats till STECF:s bedömning.

(6)

I enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (4) har kommissionen studerat den gemensamma rekommendationen mot bakgrund av STECF:s bedömning för att säkerställa att rekommendationen är förenlig med de relevanta bevarandeåtgärderna, inbegripet landningsskyldigheten.

(7)

När det gäller västra Medelhavet konstaterar kommissionen att flera arter fångas samtidigt, i mycket varierande kvantiteter, vilket försvårar en strategi inriktad på ett enskilt bestånd. De arterna fångas dessutom av fartyg för småskaligt fiske och landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten, vilket resulterar i oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster.

(8)

I den uppdaterade gemensamma rekommendationen föreslås en förlängning av det undantag grundat på överlevnadsgrad enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 som fastställts för musslor, närmare bestämt pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus) och venusmusslor (Venerupis spp. och Venus spp.) som fångas med mekaniska skrapredskap (HMD) under 2022. STECF påminde medlemsstaterna om två befintliga studier som ännu inte slutförts för ytterligare bedömning av överlevnadsgraden för pilgrimsmussla och venusmusslor. Eftersom det inte finns någon entydig dokumentation för överlevnadsgraden beträffande dessa arter anser kommissionen att undantaget grundat på överlevnadsgrad bör tas med i denna förordning för en period på ett år i avvaktan på att relevanta data om överlevnadsgrad läggs fram. De berörda medlemsstaterna bör senast den 1 maj 2022 lämna in relevanta data om överlevnadsgraden för dessa tre arter till kommissionen så att STECF kan göra en fullständig bedömning av skälen till undantaget och så att kommissionen kan göra en översyn.

(9)

I den uppdaterade gemensamma rekommendationen föreslås en förlängning under 2022, 2023 och 2024 av undantaget grundat på överlevnadsgrad för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX). STECF ansåg att det finns vetenskapliga belägg för en mycket låg överlevnadsgrad för denna art i västra Medelhavsområdet och andra regioner under juli och augusti. Eftersom överlevnadsgraden är hög under resten av året och med beaktande av egenskaperna hos fiskeredskapet, fiskemetoderna och ekosystemet, anser kommissionen att undantaget grundat på överlevnadsgrad bör förlängas med tre år, med undantag för juli och augusti varje år.

(10)

I den uppdaterade gemensamma rekommendationen föreslås en förlängning under 2022, 2023 och 2024 av undantaget grundat på överlevnadsgrad för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med tinor och fällor (FPO, FIX). STECF ansåg att den specifika informationen till stöd för detta undantag var begränsad. Med tanke på att detta fiske är ganska selektivt anser dock kommissionen att undantaget bör förlängas under tre år.

(11)

I den uppdaterade gemensamma rekommendationen föreslås en förlängning under 2022 och 2023 av undantaget grundat på överlevnadsgrad för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX). STECF ansåg att det hade lagts fram underlag till stöd för detta undantag, men att ytterligare vetenskapliga studier bör genomföras för direkt observation av överlevnaden vid utkast. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas under två år.

(12)

I den uppdaterade gemensamma rekommendationen föreslås en förlängning under 2022 och 2023 av undantaget grundat på överlevnadsgrad för hummer (Homarus gammarus) och languster (Palinuridae) som fångas med nätredskap (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och tinor och fällor (FPO, FIX). STECF ansåg att det hade lagts fram underlag till stöd för att effekterna av undantaget grundat på överlevnadsgrad sannolikt är små, men att ytterligare vetenskapliga studier bör genomföras för direkt observation av överlevnaden vid utkast. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas under två år.

(13)

Den gemensamma rekommendationen innehöll uppdaterade vetenskapliga belägg för oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF noterade att uppskattningar av kostnadsökningen tillhandahållits, men betonade svårigheterna att bedöma i vilken utsträckning kostnaderna är oproportionella. STECF noterade också att den information som lämnats om oproportionella kostnader skulle kunna kompletteras ytterligare och att det bör göras en utvärdering av effekterna av undantaget. STECF konstaterade vidare att man bör prioritera en minskning av andelen oönskade fångster genom användning av selektiva redskap eller införande av marina skyddsområden. Kommissionen välkomnar det åtagande som högnivågruppen Pescamed gjort att fortsätta att prioritera arbetet med selektivitet och geografiska begränsningar för fisket, för att åstadkomma en minskning av oönskade fångster. STECF noterade att den kombinerade strategin för undantag av mindre betydelse omfattar en bred grupp arter med många olika utkastnivåer, men ansåg att en sådan bred täckning fungerar med tanke på fiskets komplexitet i västra Medelhavet. STECF ansåg vidare att enskilda undantag av mindre betydelse som omfattar en enda art sannolikt skulle resultera i många separata undantag som skulle vara lika svåra att övervaka. Kommissionen anser att undantaget bör förlängas, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås.

(14)

I den gemensamma rekommendationen förnyade medlemsstaterna sitt åtagande att öka fiskeredskapens selektivitet i enlighet med resultaten av pågående forskningsprogram, för att minska och begränsa oönskade fångster och i synnerhet fångster som understiger minsta referensstorlek för bevarande.

(15)

Dessutom åtog sig medlemsstaterna i den gemensamma rekommendationen att fastställa ytterligare fredningsområden för att minska dödligheten hos ungfisk, när det finns belägg för en hög koncentration av ungfisk. De åtgärder som föreslås i de uppdaterade gemensamma rekommendationerna är i överensstämmelse med artiklarna 15.4, 15.5 b och c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(16)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

I del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) fastställs de verksamma ämnen som anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/52 (3) förlängdes godkännandeperioden för de verksamma ämnena dimoxistrobin, mekoprop-P, metiram, oxamyl och pyraklostrobin till och med den 31 januari 2022, och godkännandeperioden för de verksamma ämnena benfluralin, fluazinam, flutolanil och mepikvat förlängdes till och med den 28 februari 2022.

(3)

Ansökningar om förnyelse av godkännandena av de verksamma ämnena har lämnats in i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (4), upphävd genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1740 (5). Förfarandet för förnyelse av godkännandet av de verksamma ämnena enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 ska dock fortsätta att tillämpas i enlighet med artikel 17.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1740.

(4)

På grund av att bedömningen av dessa verksamma ämnen har försenats av orsaker som de sökande inte råder över kommer godkännandena av de verksamma ämnena sannolikt att löpa ut innan något beslut om att förnya dem har fattats. Godkännandeperioderna måste därför förlängas.

(5)

En förlängning av godkännandeperioderna krävs dessutom för de verksamma ämnena fluazinam, flutolanil, mekoprop-P, mepikvat, metiram och pyraklostrobin för att det ska finnas tillräckligt med tid för att göra en bedömning avseende hormonstörande egenskaper hos dessa verksamma ämnen i enlighet med förfarandet i artiklarna 13 och 14 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012.

(6)

När det gäller de fall där kommissionen ska anta en förordning om att inte förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen på grund av att kriterierna för godkännandet inte är uppfyllda, bör kommissionen fastställa det datum då godkännandeperioden löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller till det datum då förordningen om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet träder i kraft, beroende på vilken tidpunkt som infaller senast. När det gäller de fall där kommissionen ska anta en förordning om att förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen, kommer kommissionen att sträva efter att, med hänsyn till omständigheterna, fastställa tidigast möjliga tillämpningsdatum.

(7)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt post 17 i bilaga VI till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2) är det förbjudet att till unionen föra in knölar av arter av Solanum L. och hybrider av dessa, utom dem som anges i posterna 15 och 16 i den bilagan, inbegripet knölar av Solanum tuberosum L. (den angivna växten) med ursprung i vissa tredjeländer.

(2)

Det förbudet gäller inte europeiska tredjeländer och särskilda områden som förtecknas i post 17 fjärde kolumnen led b i bilaga VI till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 om de erkänns som fria från Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff) Nouioui et al. (den angivna skadegöraren) som orsakar ljus ringröta på potatis eller om deras lagstiftning erkänns som likvärdig med unionens bestämmelser avseende skydd mot den skadegöraren.

(3)

Enligt uppgifter som Montenegro lämnat avseende de årliga inventeringarna 2010–2020 och uppgifter som samlats in vid en revision av landets potatissektor som kommissionen utförde i november 2019, förekom den angivna skadegöraren inte i Montenegro. Landet utarbetade en tillfredsställande uppföljningsplan som svar på rekommendationerna i revisionens slutrapport vad gäller att förbättra växtskyddskontrollerna inom potatissektorn. Montenegro bör därför erkännas som fritt från Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff) Nouioui et al., och eftersom landet anses vara fritt från den angivna skadegöraren bör införsel till unionen av matpotatis från Montenegro tillåtas.

(4)

Genom kommissionens genomförandebeslut 2012/219/EU (3) och (EU) 2015/1199 (4) erkändes Serbien respektive Bosnien och Hercegovina som fria från den angivna skadegöraren.

(5)

Eftersom situationen, på grundval av respektive inventeringsresultat och revisioner, inte har förändrats i Bosnien och Hercegovina och i Serbien sedan antagandet av dessa genomförandebeslut anses dessa tredjeländer fortfarande vara fria från den angivna skadegöraren och matpotatis som produceras på deras territorium bör få föras in till unionen.

(6)

För att säkerställa att Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien och Förenade kungariket förblir fria från den angivna skadegöraren bör det krävas att dessa tredjeländer senast den 30 april varje år till kommissionen överlämnar föregående års inventeringsresultat som bekräftar att den angivna skadegöraren inte förekommer på deras territorium, eftersom detta skulle säkerställa att det finns tillräckligt med tid för insamling och inlämning av dessa resultat.

(7)

Post 17 fjärde kolumnen leden b och c i bilaga VI till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 bör därför ändras i enlighet med detta, så att den även omfattar Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien och Förenade kungariket.

(8)

För att skapa rättslig klarhet bör genomförandebesluten 2012/219/EU och (EU) 2015/1199 upphävas.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 474/2006 (2) upprättas en förteckning över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen.

(2)

Vissa medlemsstater och Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (byrån) har, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 2111/2005, till kommissionen lämnat information som är relevant för en uppdatering av förteckningen. Även tredjeländer och internationella organisationer har lämnat relevant information. Förteckningen bör uppdateras på grundval av den information som lämnats.

(3)

Kommissionen informerade alla berörda lufttrafikföretag, antingen direkt eller via de berörda tillsynsmyndigheterna, om de grundläggande fakta och överväganden som skulle ligga till grund för beslut om att belägga dem med verksamhetsförbud i unionen eller för beslut om att ändra villkoren i ett verksamhetsförbud för ett lufttrafikföretag som redan tagits upp i förteckningarna i bilaga A eller B till förordning (EG) nr 474/2006.

(4)

Kommissionen gav de berörda lufttrafikföretagen möjlighet att ta del av all relevant dokumentation, inkomma med skriftliga synpunkter och lämna en muntlig redogörelse inför kommissionen och den kommitté som inrättats genom artikel 15 i förordning (EG) nr 2111/2005 (EU:s flygsäkerhetskommitté).

(5)

Inom ramen för förordning (EG) nr 2111/2005 och kommissionens förordning (EG) nr 473/2006 (3) informerade kommissionen EU:s flygsäkerhetskommitté om pågående gemensamma samråd med behöriga myndigheter och lufttrafikföretag från Armenien, Irak, Kazakstan, Komorerna, Libyen, Mexiko, Moldavien, Pakistan, Ryssland och Sydsudan. Kommissionen informerade också EU:s flygsäkerhetskommitté om flygsäkerhetssituationen i Ekvatorialguinea, Kongo, Madagaskar, Sudan och Surinam.

(6)

Byrån informerade kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté om de tekniska bedömningar som gjorts för den inledande utvärderingen och om den kontinuerliga övervakningen av de auktorisationer som tredjelandsoperatör som utfärdats i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 452/2014 (4).

(7)

Byrån informerade också kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté om resultaten av analysen av rampinspektioner som gjorts inom programmet för säkerhetskontroll av utländska luftfartyg (Safa-programmet), i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 (5).

(8)

Byrån informerade dessutom kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté om projekt för tekniskt stöd som genomförts i tredjeländer som berörs av ett verksamhetsförbud enligt förordning (EG) nr 474/2006. Vidare informerade byrån och Frankrike om planer och förfrågningar om ytterligare tekniskt stöd och samarbete för att förbättra de civila luftfartsmyndigheternas administrativa och tekniska kapacitet i tredjeländer, i syfte att hjälpa dem att åtgärda bristerna i efterlevnaden av tillämpliga internationella säkerhetsnormer för civil luftfart. Medlemsstaterna uppmanades att svara på dessa förfrågningar bilateralt, i samordning med kommissionen och byrån. Kommissionen upprepade i detta sammanhang nyttan av att informera det internationella luftfartssamfundet, främst via Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) verktyg inom ramen för partnerskap för stöd till implementering på flygsäkerhetsområdet, om det tekniska stöd som unionen och medlemsstaterna ger tredjeländer i syfte att förbättra flygsäkerheten i världen.

(9)

Eurocontrol gav kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté en uppdatering av statusen för larmfunktionerna enligt Safa-programmet och när det gäller tredjelandsoperatörer och redovisade statistik över varningsmeddelanden beträffande lufttrafikföretag som belagts med verksamhetsförbud.

(10)

Efter byråns analys av information från såväl rampinspektioner av EU-lufttrafikföretags luftfartyg som från standardiseringsinspektioner utförda av byrån, kompletterade med information från specifika inspektioner och granskningar gjorda av nationella luftfartsmyndigheter, vidtog flera medlemsstater och byrån, i egenskap av behörig myndighet, vissa korrigerande åtgärder och efterlevnadsåtgärder och informerade kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté om dessa.

(11)

Medlemsstaterna och byrån, i egenskap av behörig myndighet, uttryckte åter sin beredvillighet att vidta nödvändiga åtgärder om relevant säkerhetsinformation skulle tyda på överhängande säkerhetsrisker till följd av att EU-lufttrafikföretag brister i efterlevnaden av relevanta säkerhetsnormer.

(12)

I juni 2020 upptogs lufttrafikföretag från Armenien i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/736 (6).

(13)

Den 3 november 2021 höll kommissionen, byrån, medlemsstaterna och Armeniens civila luftfartskommitté (CAC) ett möte på teknisk nivå under vilket CAC lämnade en uppdatering om de åtgärder som vidtagits sedan mötet på teknisk nivå den 15 april 2021 för att åtgärda de identifierade säkerhetsbristerna. CAC gav en översikt över den senaste utvecklingen när det gäller Armeniens lagstiftning för civil luftfart, information om den fortsatta utvecklingen av funktioner och ansvarsområden i CAC:s avdelningar och sektioner samt personalhandboken.

(14)

CAC informerade också kommissionen om den nyligen utarbetade handboken för säkerhetsorganisation och om den utbildning om säkerhetsledningssystem som CAC-personalen går.

(15)

Vidare informerade CAC kommissionen om att drifttillstånden (AOC) för lufttrafikföretagen Atlantis Armenian Airlines och Fly Armenia Airways hade återkallats och att det nya lufttrafikföretaget Flyone Armenia (AOC nr 074) hade certifierats. Eftersom CAC inte har visat att man har tillräcklig förmåga att genomföra och upprätthålla relevanta säkerhetsnormer, garanterar inte utfärdandet av drifttillstånd för detta nya lufttrafikföretag tillräcklig efterlevnad av internationella säkerhetsnormer.

(16)

Kommissionen noterar de framsteg som CAC gjort när det gäller att ta itu med de flygsäkerhetsproblem som i juni 2020 ledde till att lufttrafikföretag certifierade i Armenien togs upp i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006. Utifrån den information och dokumentation som CAC lämnat finns det dock inte tillräckligt underlag för att de säkerhetsbrister som identifierats under unionens utvärderingsbesök på plats 2020 faktiskt har åtgärdats för att säkerställa efterlevnad av internationella säkerhetsnormer. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med CAC och övervaka de ytterligare åtgärder som vidtagits för att ta itu med dessa säkerhetsbrister, inbegripet CAC:s kapacitet för säkerhetstillsyn. I detta sammanhang noterades det att byrån kommer att förvalta ett projekt för tekniskt stöd för att stödja CAC:s insatser för att förbättra tillsynen av luftfartssäkerheten i Armenien.

(17)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen, vad avser lufttrafikföretag från Armenien, att förteckningen över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen bör ändras, så att Flyone Armenia tas upp i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 och att Atlantis Armenian Airlines och Fly Armenia Airways stryks från den bilagan.

(18)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Armenien uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(19)

Den 22 mars 2006 upptogs lufttrafikföretaget Air Service Comores i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006.

(20)

Den 12 oktober 2006 flyttades lufttrafikföretaget Air Service Comores från bilaga A till bilaga B till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens förordning (EG) nr 1543/2006 (7).

(21)

Som en del av sin fortlöpande övervakning begärde kommissionen att Agence Nationale de l’Aviation Civile et de la Météorologie de l’Union des Comores (ANACM) skulle tillhandahålla en förteckning över alla innehavare av drifttillstånd som certifierats i Komorerna.

(22)

Den 15 juli 2021 bekräftade ANACM skriftligen att lufttrafikföretaget Air Service Comores hade upphört med sin verksamhet.

(23)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen att förteckningen över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen bör ändras så att lufttrafikföretaget Air Service Comores stryks från bilaga B till förordning (EG) nr 474/2006.

(24)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Komorerna uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(25)

Om relevant säkerhetsinformation visar att det finns överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen komma att behöva vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(26)

I december 2015 upptogs lufttrafikföretaget Iraqi Airways i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2322 (8).

(27)

Den 17 juni 2021 höll kommissionen, byrån, medlemsstaterna och Iraks civila luftfartsmyndighet (ICAA), på Iraks begäran och som en del av kommissionens fortlöpande övervakning, ett möte på teknisk nivå. Under mötet gav ICAA en uppdatering av de åtgärder som vidtagits sedan Iraqi Airways upptogs i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006, samt information om läget i fråga om skrivbordsgranskningen av de kontinuerliga övervakningsåtgärderna i Icaos allmänna program för granskning av säkerhetstillsynen (Universal Safety Oversight Audit Programme Continuous Monitoring Approach, USOAP CMA).

(28)

Dessutom uppgav ICAA för kommissionen att alla rekommendationer till ICAA från projektet för tekniskt bistånd, som lämnades av byrån 2017, hade beaktats och genomförts. Som ett komplement till den information som lämnades före mötet på teknisk nivå åtog sig ICAA att lägga fram ytterligare bevis på att framsteg har gjorts. Under den andra delen av mötet förklarade kommissionen och byrån, på Iraks uttryckliga begäran, förfarandet för auktorisation som tredjelandsoperatör inför en framtida ansökan från Iraqi Airways eller andra lufttrafikföretag som certifierats i Irak.

(29)

Vid mötet den 17 juni 2021 angav kommissionen att den kunde överväga att stryka Iraqi Airways från bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 när information, bland annat genom ett utvärderingsbesök på plats, bekräftar att Irak iakttar Icaos normer för certifiering och tillsyn, och när Iraqi Airways visar för byrån och kommissionen att de skäl som låg till grund för det negativa beslutet från 2015 avseende tredjelandsoperatörer inte längre föreligger.

(30)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen därför att det för närvarande inte finns någon anledning att ändra förteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Irak.

(31)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Irak uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(32)

I december 2016 ströks lufttrafikföretag från Kazakstan från bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2214 (9).

(33)

Som en del av den kontinuerliga övervakningen av systemet för säkerhetstillsyn i Kazakstan inleddes i februari 2020 formella samråd med de behöriga myndigheterna i Kazakstan. I detta sammanhang tillhandahölls EU:s flygsäkerhetskommitté vid dess möte i maj 2021 en översikt över situationen för säkerhetstillsyn i Kazakstan.

(34)

Som en uppföljning av överläggningarna i EU:s flygsäkerhetskommitté i maj 2021 genomförde experter från kommissionen, byrån och medlemsstaterna den 11–15 oktober 2021 ett utvärderingsbesök på plats i Kazakstan, hos Kazakstans civila luftfartskommitté (CAC KZ) och Kazakstans luftfartsmyndighet (AAK) samt ett urval av tre lufttrafikföretag som är certifierade i Kazakstan, nämligen Air Astana, Jupiter Jet och Qazaq Air.

(35)

Utvärderingsbesöket inriktades på AAK med tanke på dess framträdande roll och ansvar för tillsynen av lufttrafikföretag som är certifierade i Kazakstan. Företrädare för CAC KZ deltog dock i all utvärderingsverksamhet eftersom ett antal policyåtgärder, t.ex. antagandet av AAK:s förfaranden, ligger inom deras ansvarsområde.

(36)

Av utvärderingsbesöket framgår det tydligt att AAK visserligen uppvisar starka sidor men att det fortfarande finns brister, bland annat att AAK:s skyldigheter inte uppfylls vid certifieringen av lufttrafikföretagen. Vidare bör övervakningsprocessen anpassas och vid behov stärkas för att säkerställa att alla lufttrafikföretag är föremål för tillsyn som står i proportion till deras storlek och komplexitet och för att säkerställa fortsatt efterlevnad av tillämpliga internationella säkerhetsnormer.

(37)

Dessutom bör CAC KZ ägna större uppmärksamhet åt att säkerställa att lagstiftningen hålls uppdaterad när det gäller att integrera ändringar av Icao-bilagor i Kazakstans föreskrifter. CAC KZ och AAK behöver säkerställa genomförandet av sunda interna mekanismer och förfaranden för att införliva den befintliga rättsliga och tekniska ramen i organisationens rutinmässiga verksamhet och förfaranden. I detta sammanhang bör CAC KZ och AAK förbättra sina övergripande kvalitetsledningsfunktioner, liksom Kazakstans statliga säkerhetsprogram, för att säkerställa att potentiella säkerhetsrisker identifieras och minskas på ett systematiskt och snabbt sätt.

(38)

När det gäller AAK:s tillståndsverksamhet har utvärderingsgruppen, för att säkerställa genomförandet av Kazakstans ansvar för tillståndsverksamhet som avtalsslutande stat till Icao, identifierat områden som behöver förbättras, i synnerhet inspektörernas förfaranden, flygbesättningens system för teoriprov och förfaranden för att ta fram en standardiserad metod för bedömning av flygkontrollanter och tillsyn av detta.

(39)

Den personal som granskar luftvärdigheten har goda kunskaper om gällande förfaranden inom AAK. Det krävs dock ytterligare förbättringar, särskilt när det gäller återkommande och specialiserad utbildning för att garantera inspektörernas kvalifikationer. Den stickprovskontroll av verksamhet som utförts av personal som granskar luftvärdigheten har visat på avvikelser från kraven, särskilt när det gäller certifiering och övervakning av operatörer och underhållsorganisationer.

(40)

Air Astana, Kazakstans ledande lufttrafikföretag med passagerar- och fraktflyg, besöktes särskilt av utvärderingsgruppen den 13 oktober 2021. Lufttrafikföretaget har ett välfungerande och stabilt säkerhetsledningssystem som skapar användbara data för lufttrafikföretaget. Utifrån stickprovskontrollen kunde man på det hela taget bekräfta att det fanns ett stabilt och funktionellt system för övervakning av efterlevnad. Företagets högre ledning har goda kunskaper om dessa system och använder dem för att identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder för att minska de största riskerna till acceptabla nivåer.

(41)

Lufttrafikföretagets verksamhet stöds av kvalificerade tekniker och linjestationer med underhållskapacitet. Inga problem med eller brister i luftvärdigheten konstaterades under besöket.

(42)

Lufttrafikföretaget förfogade över ett stabilt och strukturerat system för att hantera de olika aspekterna av utbildningen av flygbesättning, kabinbesättning och flygledare/flygklarerare, inklusive instruktörer och flygkontrollanter. Filerna i stickprovet visade att utbildningsbevisen gick att spåra och att blanketterna var korrekt ifyllda.

(43)

Jupiter Jet är ett kazakstanskt fraktflygbolag med säte i Almaty, som fick ett särskilt besök av utvärderingsgruppen den 13 oktober 2021. Det grundades som Joint-Stock Company Air Company ATMA 1996 och bytte sedan namn 2016. Bolaget bedriver tillfällig charterflygverksamhet med en Antonov AN-12.

(44)

Lufttrafikföretaget har utvecklat och infört ett säkerhetsledningssystem, men systemet behöver förbättras för att uppnå den nivå som krävs.

(45)

Lufttrafikföretaget förfogade över ett stabilt och strukturerat system för att hantera de olika aspekterna av fortsatt luftvärdighet.

(46)

Under besöket fastställdes att förfarandena i samband med elektronisk flygväska, som en del av drifthandboken, var mycket allmänna. Vidare konstaterades det att vissa av förfarandena i drifthandboken inte var uppdaterade eller fullt utvecklade, t.ex. att kapitlet om antikollisionsvarningssystem (TCAS) inte innehöll alla standardutlysningar enligt TCAS 7.1 och tillhörande förfaranden. Drifthandboken behöver granskas och kontrolleras med avseende på efterlevnad av tillämpliga normer.

(47)

Qazaq Air är ett interregionalt lufttrafikföretag som grundades 2015, bedriver passagerar- och fraktflygverksamhet med säte i Nur-Sultan och driver en flotta med fem De Havilland Dash-8-Q400NG-flygplan med turbopropmotor. Utvärderingsgruppen gjorde ett särskilt besök hos lufttrafikföretaget den 14 oktober 2021.

(48)

Qazaq Air har ett säkerhetsledningssystem som skapar användbara data för lufttrafikföretaget. Vid utvärderingen konstaterades dock att Qazaq Air inte systematiskt vidtagit alla åtgärder i enlighet med kraven i handboken för säkerhetsorganisation. Bland annat hade inga säkerhetsrevisioner gjorts och någon beredskapsövning hade fortfarande inte genomförts.

(49)

Lufttrafikföretaget har utvecklat och infört ett system för övervakning av efterlevnad, men det behöver förbättras för att nå sin fulla potential, särskilt när det gäller att åtgärda anmärkningar från internrevisioner.

(50)

Vid utvärderingen konstaterades vissa avvikelser från lufttrafikföretagets drifthandbok. Särskilt oroande är det faktum att lufttrafikföretaget inte har fastställt kvalifikationskriterier för verksamhet vid låga siktvärden för flygbesättningar, trots att lufttrafikföretaget har godkänts för verksamhet vid låga siktvärden.

(51)

Qazaq Air använder ett datorbaserat system för schemaläggning och uppföljning avseende flygbesättningar. Vid utvärderingen av protokollet för utbildning av flygklarerare konstaterades det att ett antal återkommande utbildningar inte hade genomförts i tid.

(52)

Utifrån överläggningarna drog EU:s flygsäkerhetskommitté slutsatsen att särskild uppmärksamhet, bland annat genom en utfrågning av CAC KZ och AAK vid nästa möte i EU:s flygsäkerhetskommitté, bör ägnas åt övervakningen av lufttrafikföretagets uppföljningsverksamhet för att ta itu med de iakttagelser som gjordes under utvärderingsbesöket, särskilt när det gäller utarbetandet av och det ändamålsenliga genomförandet av en lämplig plan för avhjälpande åtgärder.

(53)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen därför att det för närvarande inte finns någon anledning att ändra förteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Kazakstan.

(54)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Kazakstan uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(55)

Om relevant säkerhetsinformation visar att det finns överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen komma att behöva vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(56)

I december 2014 upptogs lufttrafikföretag från Libyen i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1318/2014 (10).

(57)

Genom en skrivelse av den 2 juni 2021 lämnade Libyens civila luftfartsmyndighet (Lycaa) information om sin struktur, sitt tillsynssystem och sin verksamhet, inbegripet interna handböcker för inspektörsförfaranden, instruktioner till civila luftfartsorganisationer, formulär för yrkesverksamma och organisationer på luftfartsområdet, verkställighetsåtgärder som vidtagits sedan 2019 samt den nuvarande förteckningen över innehavare av drifttillstånd och registrerade luftfartyg.

(58)

Av de uppgifter som lämnats framgår det att Lycaa har certifierat två nya lufttrafikföretag, Berniq Airways (AOC 032/21) och Hala Airlines (AOC 033/21), och att Global Aviation and Services har bytt namn till Global Air Transport. Eftersom Lycaa inte har visat att man haft tillräcklig förmåga att genomföra och upprätthålla relevanta säkerhetsnormer, garanterar inte utfärdandet av drifttillstånd för dessa två nya lufttrafikföretag tillräcklig efterlevnad av internationella säkerhetsnormer.

(59)

Den 1 september 2021 höll kommissionen, byrån, medlemsstaterna och företrädare för Lycaa ett möte på teknisk nivå på Libyens begäran och som en del av den fortlöpande övervakningen. Under mötet gav Lycaa en översikt av sin organisation och sina uppgifter, inbegripet de grundläggande principerna för dess säkerhetstillsyn. Lycaa lämnade vidare en uppdaterad översikt över utvecklingen och läget när det gäller dess åtgärder för att följa rekommendationerna från projektet för tekniskt stöd till Lycaa, som lämnades av byrån 2019. Lycaa lämnade också information om resultaten av skrivbordsgranskningen av de kontinuerliga övervakningsåtgärderna i Icaos allmänna program för granskning av säkerhetstillsynen, som genomfördes 2020.

(60)

Samtidigt som Lycaa har visat begränsade framsteg i genomförandet av internationella säkerhetsnormer drog kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté slutsatsen att Lycaa inte har kunnat visa att de relevanta internationella säkerhetsnormerna faktiskt har efterlevts och genomförts, på grundval av informationen och dokumentationen från Lycaa inklusive den information som Lycaa lämnade vid mötet på teknisk nivå den 1 september 2021.

(61)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen att förteckningen över lufttrafikföretag från Libyen som har belagts med verksamhetsförbud i unionen bör ändras så att lufttrafikföretagen Berniq Airways och Hala Airlines upptas i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006.

(62)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Libyen uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(63)

Lufttrafikföretag från Mexiko har aldrig varit upptagna i bilaga A eller B till förordning (EG) nr 474/2006.

(64)

Efter den olycka med dödlig utgång som drabbade Global Air (Aerolíneas Damojh, SA de C.V.) i Kuba den 18 maj 2018 kontaktade kommissionen Dirección General de Aeronáutica Civil (DGAC Mexiko) och begärde detaljerad information. Den 16 oktober 2018 inledde kommissionen, byrån och DGAC Mexiko formella samråd, inklusive ett möte på teknisk nivå.

(65)

På grundval av dessa samråd, den information som lämnats och uppgifterna från EU:s program för säkerhetskontroll av utländska luftfartyg (Safa) och tredjelandsoperatörer, som vid den tidpunkten inte visade på några allvarliga eller systematiska problem, ansåg kommissionen att luftfartssäkerheten i Mexiko inte gav anledning till någon omedelbar oro.

(66)

Den 25 maj 2021 beviljade Förenta staternas luftfartsmyndighet (FAA) DGAC Mexiko en behörighet enligt kategori 2 inom ramen för sitt program för internationell flygsäkerhetsbedömning (Iasa), eftersom FAA ansåg att DGAC Mexiko inte uppfyllde internationella säkerhetsnormer.

(67)

Den 23 juni 2021 skickade kommissionen en skrivelse till DGAC Mexiko där den uttryckte oro över FAA:s beslut och begärde all relevant information gällande omfattningen av de säkerhetsrisker som FAA konstaterat.

(68)

Den 20 september 2021 lämnade DGAC Mexiko information till kommissionen om de brister som identifierats av FAA när det gäller Icaos kritiska punkter och om de program för tekniskt stöd och åtgärder som vidtagits för att ta itu med problemen på ett korrekt sätt.

(69)

Med utgångspunkt i tillgänglig information, bl.a. information från DGAC Mexiko i en skrivelse av den 20 september 2021, anser kommissionen i detta skede att DGAC Mexiko har den förmåga och vilja som krävs för att åtgärda säkerhetsbrister när de identifierats.

(70)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen därför att det för närvarande inte finns någon anledning att ändra förteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Mexiko.

(71)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Mexiko uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(72)

Om relevant säkerhetsinformation visar att det finns överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen komma att behöva vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(73)

I april 2019 upptogs samtliga lufttrafikföretag från Moldavien, utom Air Moldavien, Fly One och Aerotranscargo, i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/618 (11).

(74)

Som en uppföljning av överläggningarna i EU:s flygsäkerhetskommitté i maj 2021 genomförde experter från kommissionen, byrån och medlemsstaterna den 20–24 september 2021 ett utvärderingsbesök på plats i Moldavien, hos Moldaviens civila luftfartsmyndighet (CAAM) och ett urval av tre lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien, nämligen Terra Avia, Fly Pro och HiSky.

(75)

Rapporten från utvärderingsbesöket visar att CAAM har gjort avsevärda förbättringar på ett antal områden sedan unionens utvärderingsbesök på plats 2019. Av särskild betydelse var den stabilitet som CAAM uppnått i fråga om utarbetande av nationella luftfartsbestämmelser och den mognad som visats i fråga om att genomföra en korrekt och ändamålsenlig tillsyn. Det noterades att CAAM hade gjort stora ansträngningar för att uppdatera merparten av de nationella bestämmelserna och ta fram nya bestämmelser. CAAM arbetar med att ta fram lämpligt vägledningsmaterial för att stödja personalen i dess tillsynsuppgifter.

(76)

CAAM har utvecklat ett starkt kvalitetsledningssystem. Revisionsplanen för 2021 följdes och revisioner och inspektioner genomfördes enligt tidsplanen. Anmärkningar som framkommit till följd av denna verksamhet har åtgärdats eller håller på att åtgärdas av den ansvariga personalen.

(77)

Tillståndsverksamheten bedrivs av CAAM i enlighet med internationella säkerhetsnormer. Utvärderingsgruppen fastställde dock områden som kräver ytterligare förbättringar, i synnerhet slutförandet av systemet för teoriprov för privatflygare och flygläkare samt förstärkningen av CAAM-inspektörernas tillsyn över flygkontrollanterna.

(78)

Programmet för kontinuerlig tillsyn är omfattande när det gäller områden och antal revisioner, och inspektörernas kvalifikationer och erfarenhet tillgodoses på vederbörligt sätt i den befintliga och framtida planerade utbildningen. Utförda revisioner dokumenteras och övervakas på vederbörligt sätt, särskilt när det gäller de åtgärder som vidtas av lufttrafikföretagen, inbegripet avhjälpande åtgärder och analys av bakomliggande orsaker. Inspektionsförfarandena behöver dock standardiseras ytterligare, särskilt när det gäller registrering av anmärkningar som gjorts under inspektionerna.

(79)

CAAM har förmåga att locka till sig tillräckligt med personal, i proportion till den nuvarande storleken och omfattningen av den flygindustri som tillsynen gäller. All intervjuad personal var kvalificerad och hade goda kunskaper. Programmen och planerna för teoretisk utbildning ansågs vara lämpliga.

(80)

Gruppen konstaterade att CAAM har kapacitet att övervaka luftfartsverksamheten i Moldavien, att upprätthålla ett sunt regelverk, samt att genomföra och verkställa befintliga luftfartsbestämmelser för att ta itu med säkerhetsbrister. Systemet för säkerhetstillsyn i Moldavien är väletablerat även om det fortfarande pågår viss verksamhet för att ytterligare förbättra systemet och se till att det även fortsättningsvis är förenligt med de senaste ändringarna av internationella säkerhetsnormer.

(81)

Terra Avia grundades 2005 som ett privat lufttrafikföretag och bedriver lufttrafik med ett Boeing 747 för reguljära fraktflygningar och ett Airbus A320 för charterflyg med passagerare. Lufttrafikföretaget har ett funktionellt system för övervakning av efterlevnad och ett säkerhetsledningssystem. Vid utvärderingen av lufttrafikföretagets säkerhetsledningssystem identifierade gruppen vissa områden som kräver ytterligare förbättringar. Lufttrafikföretaget visade en mycket positiv inställning till att ytterligare förbättra säkerhetssystemen.

(82)

Den fortsatta luftvärdigheten förvaltas av två olika enheter: en i Moldavien och den andra i Sharjah (Förenade Arabemiraten). Utvärderingsgruppen drog slutsatsen att lufttrafikföretaget behövde förbättra sitt system för att föra journal över de olika underhållsarbeten som utförs på de olika platserna och som rör luftfartygen.

(83)

Terra Avias drifthandbok återspeglar den verksamhet som bedrivs och har utarbetats i enlighet med gällande bestämmelser i Moldavien, även om det krävs en uppdatering så att den innefattar en policy för farligt gods.

(84)

Fly Pro bedriver lufttrafik med två Boeing 747-luftfartyg för fraktflyg. Systemet för övervakning av efterlevnad och säkerhetsledningssystemet är fullt utvecklade och införlivade i verksamheten. Handboken för säkerhetsorganisation och handboken för övervakning av efterlevnad bör dock ändras för att anpassa ansvarsfördelningen och ansvarsområdena för säkerhetschefen och chefen för övervakning av efterlevnad. När det gäller flygdataövervakning har Fly Pro ett väletablerat program som omfattar ett system för aktiv återkoppling.

(85)

FlyPro har ett stabilt system för fortsatt luftvärdighet och agerar tryggt i sina olika roller, även om dokumenteringen av den verksamhet som bedrivs kan förbättras.

(86)

Fly Pros drifthandbok återspeglar den verksamhet som bedrivs och har utarbetats i enlighet med gällande bestämmelser i Moldavien. Lufttrafikföretaget bör förbättra den administrativa metod som används för att registrera all flygrelaterad verksamhet, t.ex. resedagböckerna. Dessutom bör lufttrafikföretagets minimiutrustningslista bättre anpassas för de luftfartyg den gäller och vara föremål för regelbunden och lämplig kontroll.

(87)

HiSky grundades i september 2019 och bedriver lufttrafik med ett Airbus A319 i egen regi, och har samtidigt ett tillgängligt luftfartyg som hyrts in med besättning (wet-lease) från lufttrafikföretaget HiSky Europe, som certifierats i Rumänien.

(88)

HiSky har utvecklat och infört ett stabilt säkerhetsledningssystem som skapar användbara data för lufttrafikföretaget. Systemet för övervakning av efterlevnad är stabilt och funktionellt, men det är önskvärt med mindre förbättringar av ansvarsfördelningen och ansvarsområdena för säkerhetschefen och chefen för övervakning av efterlevnad. Företagets högre ledning har goda kunskaper om dessa system och använder dem för att identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder för att minska de största riskerna till acceptabla nivåer.

(89)

HiSky har tagit fram de handböcker som krävs och som innehåller policyer och beskriver de därmed förknippade förfarandena, som godkänts av CAAM. Den personal som ansvarar för certifiering har lämplig utbildning om de olika typer som används. Den för närvarande godkända drifthandboken återspeglar den verksamhet som bedrivs och har utarbetats i enlighet med gällande bestämmelser i Moldavien.

(90)

HiSkys verksamhet stöds av kvalificerade tekniker och linjestationer med underhållskapacitet. Lufttrafikföretaget har inrättat ett system för att övervaka att utbildning och kontroller är giltiga och för att säkerställa att utbildningsbevisen kan spåras och att kontrollformulären är korrekt ifyllda.

(91)

Utifrån resultatet av unionens utvärderingsbesök på plats bjöd kommissionen in CAAM och lufttrafikföretagen Terra Avia, Fly Pro och HiSky till en utfrågning inför EU:s flygsäkerhetskommitté den 10 november 2021.

(92)

Vid utfrågningen presenterade CAAM för kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté det system som inrättats för att garantera säkerhetstillsynen över de lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien. CAAM förklarade att framstegen i det faktiska genomförandet av internationella säkerhetsnormer föranleddes av en rad åtgärder som vidtagits sedan 2019. CAAM underströk sitt engagemang för fortsatt förbättring genom att förse kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté med en omfattande och detaljerad översikt över genomförandet av den plan för avhjälpande åtgärder som utarbetats som svar på resultaten av unionens utvärderingsbesök på plats i september 2021. Detta inbegrep de strategiska mål som fastställts för framtiden, bland annat ändringar av Moldaviens rättsliga ram, CAAM:s handböcker och förfaranden, fortsatta förbättringar av kvalitetsledningssystemet och ytterligare förbättring av det faktiska genomförandet av internationella säkerhetsnormer.

(93)

Dessutom informerade CAAM kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté om de planer för avhjälpande åtgärder som lufttrafikföretagen Terra Avia, Fly Pro och HiSky utarbetat som svar på resultaten av unionens utvärderingsbesök på plats i september 2021. Dessa planer för avhjälpande åtgärder samordnades med och godkändes av CAAM och integrerades i CAAM:s tillsynsverksamhet.

(94)

Under utfrågningen åtog sig CAAM att hålla kommissionen underrättad om de ytterligare åtgärder som vidtagits med avseende på de återstående iakttagelser som gjordes under unionens utvärderingsbesök på plats 2021. CAAM har dessutom förbundit sig till en fortlöpande säkerhetsdialog, som ska ske genom tillhandahållande av relevant säkerhetsinformation och genom ytterligare möten om och när kommissionen anser det vara nödvändigt.

(95)

Kommissionen betonade, och de moldaviska myndigheterna instämde, vikten av att säkerställa att CAAM:s ledning är stabil och fortsatt oberoende, eftersom det stod klart att detta har varit en viktig faktor i de förbättringar som kunnat konstateras, särskilt under det senaste året.

(96)

På grundval av all tillgänglig information, inklusive resultaten från unionens utvärderingsbesök på plats i september 2021 och utfrågningen i EU:s flygsäkerhetskommitté, anser kommissionen att det finns tillräckliga bevis på överensstämmelse med gällande internationella säkerhetsnormer när det gäller CAAM och de lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien.

(97)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen, vad avser lufttrafikföretag från Moldavien, att den förteckning över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen, som upprättas i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006, bör ändras så att alla lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien stryks.

(98)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(99)

Om relevant säkerhetsinformation visar att det finns överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen komma att behöva vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(100)

I mars 2007 upptogs Pakistan International Airlines i bilaga B till förordning (EG) nr 474/2006 genom kommissionens förordning (EG) nr 235/2007 (12) och ströks därefter i november 2007 genom kommissionens förordning (EG) nr 1400/2007 (13).

(101)

Den 24 juni 2020, i efterverkningarna av olyckan den 22 maj 2020 med ett luftfartyg från Pakistan International Airlines, framgick det av ett uttalande från Pakistans federala luftfartsminister att ett stort antal av de certifikat för flygbesättning som utfärdats av Pakistans civila luftfartsmyndighet (PCAA) hade erhållits på ett bedrägligt sätt.

(102)

Detta och den uppenbara bristen på ändamålsenlig säkerhetstillsyn från PCAA:s sida föranledde byrån att upphäva auktorisationerna som tredjelandsoperatör för Pakistan International Airlines och Vision Air med verkan från och med den 1 juli 2020. Situationen kvarstår eftersom byrån nu anser att alla villkor som krävs för att dra tillbaka upphävandet inte är uppfyllda.

(103)

Andra internationella organisationer för luftfartssäkerhet har också reagerat på situationen i Pakistan. Den 15 juli 2020 sänkte FAA Pakistan till kategori 2 enligt sitt Iasa-program. I februari 2021 offentliggjorde Icao ett allvarligt säkerhetsproblem (Significant Safety Concern) när det gäller certifiering och utbildning av personal i samband med certifieringsförfarandet för flygbesättningar i Pakistan.

(104)

Den 1 juli 2020 inledde kommissionen samråd med PCAA i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 473/2006. I detta sammanhang anordnade kommissionen, i samarbete med byrån och medlemsstaterna, ett antal möten på teknisk nivå med PCAA den 9 juli och den 25 september 2020, den 15 och 16 mars 2021 samt den 15 oktober 2021.

(105)

Under dessa möten diskuterades olika frågor, särskilt tillsynen av lufttrafikföretag som certifierats i Pakistan, inbegripet deras säkerhetsledningssystem. Kommissionen begärde information och bevis för att bekräfta om en liknande situation inte råder på andra områden som också ingår i PCAA:s säkerhetstillsyn, t.ex. certifiering av kabinbesättning, licensiering av underhållstekniker eller certifiering av lufttrafikföretag.

(106)

PCAA lämnade information som bedömdes av kommissionen och byråns experter. Vid mötet den 15 oktober 2021 informerade PCAA om de ytterligare åtgärder som vidtagits för att ta itu med de problem som kommissionen konstaterat. Det gäller bland annat kvalitetsledningsbrister i de dokumenterade förfarandena, brist på vägledning för inspektörer, en process för att uppnå kvalifikationer för trafikflygarcertifikat (ATPL) som inte uppfyller kraven, liten eller ingen spårning av avhjälpande åtgärder till följd av anmärkningar och en avsaknad av lämplig förmåga till analys av bakomliggande orsaker. I detta avseende, och med beaktande av Icaos USOAP-granskning som planerats mellan den 29 november och den 10 december 2021, informerade PCAA om den omfattande översynen av sina handböcker och förfaranden, särskilt om ändringarna av PCAA:s tillståndsförfarande, samt om de interna kontrollerna för att verifiera efterlevnaden av internationella säkerhetsnormer och för att lösa det allvarliga säkerhetsproblem som uppmärksammats av Icao.

(107)

Kommissionen uppmanade PCAA att skicka ytterligare information om ändringarna av dess tillståndssystem, de nya och/eller reviderade handböckerna och förfarandena, resultaten eller rapporterna från de interna kontrollerna samt anmälan om en avvikelse till Icao avseende flygprovet för trafikflygarcertifikat (ATPL).

(108)

På grundval av tillgängliga uppgifter och utbyten med PCAA erkänner kommissionen PCAA:s ansträngningar att anta avhjälpande åtgärder för att åtgärda de identifierade säkerhetsbristerna. Kommissionen har dock, med bistånd av byrån och medlemsstaterna, inte kunnat göra någon tydlig bedömning av effektiviteten hos och genomförandet av sådana åtgärder för att på ett hållbart sätt avhjälpa de identifierade säkerhetsbristerna. Därför kommer kommissionen, i syfte att fastställa om ytterligare åtgärder krävs enligt förordning (EG) nr 2111/2005, att fortsätta att samarbeta med PCAA och övervaka de ytterligare åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med situationen i Pakistan, bland annat genom resultatet av Icaos planerade USOAP-granskning, samt genom ett utvärderingsbesök på plats i Pakistan.

(109)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen därför att det för närvarande inte finns någon anledning att ändra förteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Pakistan.

(110)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Pakistan uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(111)

Om relevant säkerhetsinformation visar att det finns överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen komma att behöva vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(112)

Kommissionen, byrån och behöriga myndigheter i medlemsstaterna har fortsatt att noga övervaka säkerheten hos lufttrafikföretag som certifierats i Ryssland och som bedriver verksamhet i unionen, bl.a. genom att prioritera rampinspektioner hos vissa ryska lufttrafikföretag i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(113)

Den 31 augusti 2020 ansökte lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC, som är certifierat i Ryssland, hos byrån om auktorisation som tredjelandsoperatör. Byrån bedömde ansökan i enlighet med kraven i förordning (EU) nr 452/2014 och anmärkte på grundläggande säkerhetsproblem gällande SKOL Airline LLC:s underlåtenhet att uppfylla kraven i artikel 3 i den förordningen, särskilt normerna i bilagorna till Chicagokonventionen. Efter omfattande diskussioner med byrån beslutade SKOL Airline LLC att dra tillbaka sin ansökan den 12 februari 2021.

(114)

Den 25 mars 2021 ansökte lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC på nytt hos byrån om auktorisation som tredjelandsoperatör. Byrån bedömde ansökan i enlighet med kraven i förordning (EU) nr 452/2014 och anmärkte återigen på grundläggande säkerhetsproblem gällande SKOL Airline LLC:s underlåtenhet att uppfylla kraven i artikel 3 i den förordningen, särskilt normerna i bilagorna till Chicagokonventionen. Byrån drog slutsatsen att SKOL Airline LLC inte uppfyllde kraven. Den 19 juli 2021 avslog därför byrån ansökan av säkerhetsskäl. Lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC utnyttjade inte rätten att överklaga beslutet i enlighet med artiklarna 108–114 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 (14).

(115)

Den 20 oktober 2021 träffade företrädare för kommissionen, byrån och medlemsstaterna företrädare för ryska federala lufttransportmyndigheten (Fata) för att granska säkerheten hos lufttrafikföretag som certifierats i Ryssland utifrån rampinspektioner utförda under perioden 24 mars 2021–1 oktober 2021 och för att identifiera de fall där Fatas tillsyn bör stärkas.

(116)

Granskningen av rampinspektioner inom ramen för Safa-programmet av lufttrafikföretag som är certifierade i Ryssland visade inte på några betydande eller återkommande säkerhetsbrister. Under mötet presenterades också resultaten av det övervakningsprogram som genomförts av byrån i enlighet med förordning (EU) nr 452/2014 av lufttrafikföretag som är certifierade i Ryssland och som innehar auktorisation som tredjelandsoperatör. Kommissionen noterade att resultaten av övervakningsprogrammet inte heller visade på några allvarliga eller återkommande säkerhetsbrister.

(117)

Till följd av byråns avslag av ansökan om auktorisation som tredjelandsoperatör från lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC inbjöds lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC den 22 oktober 2021 till en utfrågning av kommissionen och flygsäkerhetskommittén den 9 november 2021. Lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC bekräftade den 28 oktober 2021 sitt deltagande i den planerade utfrågningen.

(118)

Den 28 oktober 2021 informerade Fata kommissionen om ett förbud för lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC att utföra flygningar bortom Rysslands gränser och uppmanade kommissionen att ompröva behovet av att höra lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC eftersom SKOL Airline LLC utifrån Fatas beslut inte skulle kunna bedriva lufttrafik till unionen.

(119)

Den 3 november 2021 informerade kommissionen Fata om att SKOL Airline LLC inbjöds till utfrågningen på grund av att företaget inte kunde visa att det uppfyllde normerna i bilagorna till Chicagokonventionen och att kommissionen därför vidhöll inbjudan till utfrågningen.

(120)

Lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC hördes den 9 november 2021. Fata deltog också i utfrågningen på egen begäran. Under utfrågningen informerade lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC om verksamheten i samband med de två ansökningarna om auktorisation som tredjelandsoperatör. Lufttrafikföretaget underströk de svårigheter som uppstått med att visa att kraven i förordning (EU) nr 452/2014 är uppfyllda. Lufttrafikföretaget godtog alla resultat som byrån tog upp men gav ingen information om de åtgärder som vidtagits för att åtgärda bristerna. Inte heller lämnades några belägg för det aktuella läget för genomförandet av åtgärder för att avhjälpa dessa brister. Utifrån den information som lämnats av lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC före och under utfrågningen kan lufttrafikföretaget inte identifiera bristande efterlevnad i sina processer, förfaranden och operativa verksamheter.

(121)

Fata uppgav att man inte gett sitt stöd till den nya ansökan av den 25 mars 2021 från lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC om auktorisation som tredjelandsoperatör. Fata informerade också kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté om att man skulle genomföra ytterligare ad hoc-revisioner av SKOL Airline LLC om lufttrafikföretaget därefter på nytt skulle kontakta byrån för auktorisation som tredjelandsoperatör.

(122)

På grundval av all för närvarande tillgänglig information, bland annat byråns avslag på ansökan om auktorisation som tredjelandsoperatör av säkerhetsskäl den 19 juli 2021, och den information som lämnades under utfrågningen, drog kommissionen och EU:s flygsäkerhetskommitté slutsatsen att lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC inte hade visat att det efterlevde de internationella säkerhetsnormerna.

(123)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 anser kommissionen att förteckningen över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen bör ändras så att lufttrafikföretaget SKOL Airline LLC tas upp i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006.

(124)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag från Ryssland uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(125)

Om dessa inspektioner visar på en överhängande säkerhetsrisk till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen utfärda verksamhetsförbud för berörda lufttrafikföretag som certifierats i Ryssland och ta upp dem i bilaga A eller B till förordning (EG) nr 474/2006.

(126)

Lufttrafikföretag från Sydsudan har aldrig varit upptagna i bilaga A eller B till förordning (EG) nr 474/2006.

(127)

Under de senaste tre åren har nio olyckor och allvarliga tillbud inträffat i Sydsudan, däribland olyckan den 2 mars 2021 med ett Let-410-flygplan med registreringsnummer HK-4274, som flögs av South Sudan Supreme Airlines och som ledde till tio dödsfall, och den senaste olyckan den 2 november 2021 med ett Antonov AN-26 med registreringsnummer TR-NGT, som ledde till fem dödsfall. I båda fallen har registreringsbeteckningarnas äkthet ifrågasatts, eftersom de inte längre förefaller vara giltiga och följaktligen skulle kunna ha använts som falska registreringsbeteckningar på de berörda luftfartygen. Omständigheterna kring dessa händelser gav upphov till tvivel om SSCAA:s (Sydsudans civila luftfartsmyndighet) förmåga att korrekt utöva säkerhetstillsyn av lufttrafikföretag som står under dess ansvar.

(128)

Den 26 mars 2021 skickade kommissionen en skrivelse till SSCAA där den uttryckte sin oro över flygsäkerhetssituationen i Sydsudan och begärde dokument som beskriver SSCAA:s struktur och organisation, dess certifierings- och tillsynssystem samt tillsynsverksamhet som bedrivs avseende lufttrafikföretag som är certifierade i Sydsudan. Information begärdes också om statusen för nuvarande innehavare av drifttillstånd, luftfartyg registrerade i Sydsudan, underhållsorganisationer och certifikat för flygbesättningar.

(129)

Den 23 juli 2021 besvarade SSCAA kommissionens förfrågan och informerade om att South Sudan Supreme Airlines drifttillstånd hade dragits in. Dessutom informerades kommissionen om att SSCAA, på grund av misstankar gällande registreringen av de luftfartyg som var inblandade i olyckan, höll på att se över alla luftfartygsoperatörer och drifttillstånd i landet. SSCAA meddelade också att förbättringsåtgärder pågick gällande regleringar, handböcker och utbildning. SSCAA lämnade dock inte in de begärda dokumenten.

(130)

Den 5 oktober 2021 skickade kommissionen en ny skrivelse till SSCAA där man upprepade sin begäran om att ovannämnda dokument skulle lämnas in senast den 18 oktober 2021. I skrivelsen klargjorde kommissionen också att om den begärda informationen inte lämnades i tid skulle det betraktas som bristande samarbete från SSCAA:s sida, mot bakgrund av att oro uttryckts angående Sydsudans system för säkerhetstillsyn.

(131)

Den 5 november 2021 träffade EU:s delegation i Juba i Sydsudan chefen för SSCAA, som bekräftade att skrivelsen av den 5 oktober 2021 hade mottagits. SSCAA åtog sig att skicka svar på frågorna senast i slutet av november och lämnade två dokument som innehöll information om SSCAA:s inspektions-, övervaknings- och revisionsprogram samt rapporter om granskningar av vissa lufttrafikföretag och av utlandsregistrerade luftfartyg som används i Sydsudan. Kommissionen kommer noggrant att studera den dokumentation som läggs fram för att kunna besluta om SSCAA ska bjudas in till nästa möte i EU:s flygsäkerhetskommitté.

(132)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005, och med hänsyn till de pågående samråd med SSCAA som inletts enligt artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 473/2006, anser kommissionen därför att det för närvarande inte finns någon anledning att ändra förteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Sydsudan.

(133)

Medlemsstaterna bör fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag som är certifierade i Sydsudan uppfyller relevanta internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av dessa lufttrafikföretag, i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(134)

Om relevant säkerhetsinformation visar att det finns överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen komma att behöva vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(135)

Förordning (EG) nr 474/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(136)

I artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 2111/2005 erkänns behovet av att beslut av brådskande karaktär vid behov måste kunna fattas skyndsamt med tanke på säkerhetsaspekterna. För att skydda både känslig information och resenärerna är det därför av yttersta vikt att beslut om att uppdatera förteckningen över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud eller restriktioner i unionen offentliggörs och träder i kraft omedelbart efter det att de antagits.

(137)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från EU:s flygsäkerhetskommitté, som inrättades genom artikel 15 i förordning (EG) nr 2111/2005.

(1)

Den 30 januari 2021 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2021/111 (2) genom vilken det för en period av sex veckor infördes ett krav på uppvisande av exporttillstånd i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/479 vid export av covid-19-vaccin och aktiva substanser, inklusive primära cellkulturer och ympkulturer som används för tillverkning av sådana vacciner. Kommissionen antog därefter, den 12 mars 2021, genomförandeförordning (EU) 2021/442 (3) enligt vilken export av samma produkter kräver exporttillstånd till och med den 30 juni 2021 i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2015/479.

(2)

Den 24 mars 2021 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2021/521 (4), genom vilken det infördes ytterligare en faktor att beakta i samband med beviljande av exporttillstånd, nämligen behovet av att bedöma om ett sådant tillstånd utgör ett hot mot försörjningstryggheten inom unionen för de varor som omfattas av förordning (EU) 2021/442. Genom samma förordning beslutade kommissionen att tillfälligt upphäva undantaget för vissa destinationsländer från tillämpningsområdet för förordning (EU) 2021/442.

(3)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/521 antogs i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/479 och gällde för en period av högst sex veckor. De åtgärder som infördes genom den förordningen förlängdes därefter till och med den 30 juni 2021 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/734 (5).

(4)

Både förordning (EU) 2021/442 och förordning (EU) 2021/521 förlängdes ytterligare, först till och med den 30 september 2021 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1071 (6) och sedan till och med den 31 december 2021 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1728 (7).

(5)

Produktionen och leveransen av doser av covid-19-vaccin i unionen har påskyndats och det är nu mindre risk för att export skulle hota genomförandet av förköpsavtalen mellan unionen och vaccintillverkarna eller säkerheten när det gäller unionens leveranser av covid-19-vaccin och deras aktiva substanser.

(6)

Under nuvarande omständigheter och i det nuvarande försörjningsläget anser kommissionen att det inte krävs något exporttillstånd för export av vaccin mot sars-relaterade coronavirus (sars-coV-arter) och aktiva substanser, inbegripet primära cellkulturer och ympkulturer som används för tillverkning av sådana vacciner, efter den 31 december 2021.

(7)

Det är dock fortfarande nödvändigt att övervaka varje tillverkares export av dessa produkter enligt förfarandet i artikel 56.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (8) och att kräva att deklarationen för export eller återexport ska ange Taric-tilläggsnumren anges, liksom antalet doser Dos (vid flerdosbehållare: dos för vuxna) under en period på 24 månader från och med den 1 januari 2022.

(8)

Denna övervakning bör göra det möjligt för kommissionen att samla in kompletterande statistiska exportuppgifter för varje tillverkare i syfte att i god tid upptäcka i) tecken på bristande efterlevnad av det förköpsavtal som ingåtts av kommissionen, ii) andra omständigheter som skulle kunna hota unionens försörjningstrygghet, och iii) unionens förmåga att utlova och leverera ytterligare donationer. Detta bör göra det möjligt för kommissionen att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att en kritisk situation uppstår på grund av brist på dessa produkter i enlighet med kraven i förordning (EU) 2015/479.

(1)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (nedan kallad EU:s strategi), vars kapitel III innehåller en förteckning över åtgärder mot sådan spridning.

(2)

Unionen genomför aktivt EU:s strategi och ger verkan åt de åtgärder som anges i dess kapitel III, särskilt de åtgärder som rör förstärkning, genomförande och universalisering av konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (nedan kallad BTV-konventionen).

(3)

Den 20 mars 2006 antog rådet EU:s handlingsplan om biologiska vapen och toxinvapen som ett komplement till gemensam åtgärd 2006/184/Gusp (1) för att stödja BTV-konventionen.

(4)

Den 16 november 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/2096 (2) om unionens ståndpunkt vid den åttonde översynskonferensen mellan de stater som är parter i BTV-konventionen.

(5)

Den åttonde översynskonferensen för BTV-konventionen beslutade att förnya mandatet för enheten för genomförandestöd, som inrättats vid FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) i Genève och som godkändes vid den sjunde översynskonferensen för BTV-konventionen, för perioden 2017–2021.

(6)

Den 21 januari 2019 antog rådet beslut (Gusp) 2019/97 (3) till stöd för BTV-konventionen inom ramen för EU:s strategi. Detta beslut kompletterar beslut (Gusp) 2019/97 genom att ytterligare stärka biosäkerheten och bioskyddet på nationell, regional och internationell nivå mot bakgrund av den pågående covid-19-pandemin.

(7)

Med hänsyn till de tillvaratagna erfarenheterna från covid-19-pandemin behöver insatserna för att förbättra biosäkerheten och bioskyddet öka på internationell, regional och nationell nivå.

(1)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (nedan kallad EU:s strategi), vars kapitel III innehåller en förteckning över åtgärder mot sådan spridning.

(2)

I EU:s strategi betonas den avgörande roll som konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC) och Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) spelar när det gäller att skapa en värld fri från kemiska vapen. Målen för EU:s strategi utgör ett komplement till dem som OPCW strävar efter att uppnå inom ramen för sitt ansvar för genomförandet av CWC.

(3)

Rådet antog den 22 november 2004 gemensam åtgärd 2004/797/Gusp (1) om stöd till OPCW:s verksamhet. När den gemensamma åtgärden upphört att gälla följdes den av rådets gemensamma åtgärd 2005/913/Gusp (2), vilken i sin tur följdes av rådets gemensamma åtgärd 2007/185/Gusp (3). Gemensam åtgärd 2007/185/Gusp följdes av rådets beslut 2009/569/Gusp (4), 2012/166/Gusp (5), 2013/726/Gusp (6), (Gusp) 2015/259 (7), (Gusp) 2017/2302 (8), (Gusp) 2017/2303 (9), (Gusp) 2019/538 (10) och (Gusp) 2021/1026 (11).

(4)

I beslut (Gusp) 2017/2303 föreskrevs bland annat stöd till OPCW i form av tillgång till satellitbilder och bildanalyser från Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen).

(5)

Den 10 december 2018 antog rådet beslut (Gusp) 2018/1943 (12), i vilket en förlängning på tolv månader utan kostnad av genomförandeperioden för beslut (Gusp) 2017/2303 föreskrevs.

(6)

Den 9 december 2019 antog rådet beslut (Gusp) 2019/2112 (13), i vilket en förlängning på ytterligare tolv månader utan kostnad av genomförandeperioden för beslut (Gusp) 2017/2303 föreskrevs.

(7)

OPCW har genom genomförandet av beslut (Gusp) 2017/2303 kommit att förlita sig på den unika information som Satcens bildanalyser ger för både uppdragsplanering och informationsanalys.

(8)

Det föreligger ett behov av att stärka OPCW:s operativa effektivitet genom fortsatt tillhandahållande, efter utgången av genomförandeperioden för beslut (Gusp) 2017/2303, av satellitbilder och bildanalyser från Satcen till stöd för verksamhet och uppdrag som bemyndigats av OPCW.

(1)

Den 18 december 2017 antog rådet beslut (Gusp) 2017/2370 (1), genom vilket det tekniska genomförandet av vissa projekt anförtros Stiftelsen för Strategisk Forskning (Fondation pour la recherche stratégique – FRS).

(2)

I enlighet med artikel 3.3 i beslut (Gusp) 2017/2370 undertecknades en bidragsöverenskommelse med FRS den 21 december 2017. Bidragsöverenskommelsen skulle ha löpt ut den 21 december 2020.

(3)

Den 26 maj 2020 begärde FRS en förlängning av genomförandeperioden för beslut (Gusp) 2017/2370 till och med den 20 december 2021. Begäran om förlängning berodde på covid-19-pandemin, och i synnerhet senareläggningen av ett antal av de verksamheter som avses i artikel 1 i det beslutet och motviljan hos de nationella förvaltningarna i målländerna att diskutera sådana verksamheter på grund av den osäkerhet som uppstått till följd av pandemin.

(4)

Den 20 juli 2020 antog rådet beslut (Gusp) 2020/1066 (2), som ändrade beslut (Gusp) 2017/2370 och förlängde dess giltighetstid till och med den 20 december 2021.

(5)

Den 27 september 2021 begärde FRS en ytterligare förlängning av beslut (Gusp) 2017/2370 mot bakgrund av de fortsatta effekterna av covid-19-pandemin och de därmed sammanhängande reserestriktionerna för dess planerade verksamhet, och begärde en ytterligare förlängning på 13 månader till och med den 21 januari 2023.

(6)

Fortsättningen av de verksamheter som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2017/2370 har inte några konsekvenser för de finansiella resurserna till och med den 21 januari 2023.

(7)

Beslut (Gusp) 2017/2370 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Den 7 juli 2020 antog rådet beslut (Gusp) 2020/979 (1), som förutser ett projekt i två faser. Fas I är en genomförbarhetsstudie för utveckling av ett internationellt erkänt system för validering av vapen- och ammunitionshantering.

(2)

Beslut (Gusp) 2020/979 föreskriver att genomförandet av fas II av projektet – utarbetande av ett koncept för utvecklingen av ett system för validering av vapen- och ammunitionshantering – kan godkännas om rådet så beslutar på grundval av resultatet av genomförbarhetsstudien.

(3)

Den studie som bemyndigades genom beslut (Gusp) 2020/979 visade att det är genomförbart att utveckla ett system för validering av vapen- och ammunitionshantering och klarlade flera aspekter som måste beaktas för att förverkliga konceptet. Under fas II kommer ett förslag till ramar för och en plan för utveckling av systemet för validering av vapen- och ammunitionshantering utformas. Dessa resultat kommer att vara inriktade på att stödja och vägleda framtida insatser för att bygga upp systemet för validering av vapen- och ammunitionshantering.

(4)

På grundval av resultatet av genomförbarhetsstudien bör rådet besluta att fas II av projektet ska genomföras.

(5)

Beslut (Gusp) 2020/979 är avsett att upphöra att gälla 14 månader efter dagen för ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.4 i det beslutet såvida inte rådet beslutar att förlänga beslutets giltighetstid i syfte att möjliggöra genomförandet av fas II av projektet.

(6)

Att fortsätta med den verksamhet som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2020/979 till och med den 30 november 2022 medför inte några konsekvenser för de finansiella resurserna.

(7)

Beslut (Gusp) 2020/979 bör ändras i enlighet med detta.

1.

2.