(1)

CHF Libor (Swiss franc London Interbank Offered Rate) är en av de fem Libor-växelkurser som administreras av Ice Benchmark Administration (IBA). CHF Libor återspeglar den räntesats till vilken stora, ledande, internationellt verksamma banker med tillgång till kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet kan ta lån på en sådan marknad i schweiziska franc. IBA beräknar räntesatsen baserat på uppgifter som lämnas till IBA av en bankpanel.

(2)

Den brittiska finansinspektionen har meddelat att vissa Libor-referensvärden kommer att upphöra vid utgången av 2021, däribland CHF Libor. Upphörandet beror på farhågor om huruvida Libor, vad gäller vissa fastställanden av den, på ett adekvat sätt representerar en underliggande marknad eller en ekonomisk verklighet som återspeglar kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet. Farhågorna har sitt ursprung i att majoriteten av Libor-panelbankerna inte är villiga att fortsätta att bidra till fastställanden av berörda Libor, enligt vad som meddelades av IBA den 5 mars 2021 i yttrandet ICE LIBOR Feedback Statement on Consultation on Potential Cessation.

(3)

Tidigare har ett antal banker använt CHF Libor i unionen som referensränta i ett stort antal utestående hypotekslån till hushåll, varav de flesta förfaller efter utgången av 2021. Enligt svaren på ett offentligt samråd som kommissionen har hållit finns det i unionen för närvarande hypotekslån motsvarande cirka 35 miljarder euro i vilka det hänvisas till CHF Libor. De flesta av dessa lån finns i Polen och övriga i Österrike, Slovenien, Nederländerna och Frankrike.

(4)

Omfattningen av den potentiella störning som kan bli följden av att CHF Libor upphör, och behovet av att säkerställa största möjliga kontinuitet i avtal som hänvisar till CHF Libor för att undvika att det uppstår störningar, har betonats i ett antal utbyten mellan kommissionen och berörda offentliga myndigheter. Kommissionen har vederbörligen beaktat de uppgifter som lämnats för att bedöma huruvida villkoren i artikel 23b i förordning (EU) 2016/1011 är uppfyllda och, i så fall, bestämma om kommissionen behöver vidta åtgärder.

(5)

Av 2021 års rapport om den finansiella stabiliteten från Polens centralbank (2) framgår det att i slutet av 2020 hade mer än 410 000 hushåll i Polen lån med koppling till CHF Libor, som är baserade på olika löptider för CHF Libor. Det motsvarar omkring 20 % av den totala hypotekslåneportföljen i Polen, vilket, enligt andra uppgifter från berörda myndigheter, motsvarar ett totalt värde om cirka 100 miljarder zloty (cirka 22 miljarder euro). Majoriteten av dessa hypotekslån är långfristiga med löptider som sträcker sig efter 2030. Rapporten betonar riskerna med att CHF Libor upphör och behovet av att säkerställa kontinuiteten för bostadslån i schweiziska franc för att undvika dessa risker. I rapporten understryks vidare att avsaknaden av reservbestämmelser och rättsakter i vilka ersättningen för CHF Libor-referensvärdet fastställs kan hota kontinuiteten i dessa avtal och följaktligen leda till ekonomiska förluster för bankerna. Det polska finansministeriet har lämnat liknande uppgifter till kommissionen.

(6)

I Österrike hänvisades det i juni 2021 till CHF Libor i mellan 50 000 och 60 000 hypotekslån till österrikiska hushåll, vilket motsvarar 9,6 miljarder euro och omkring 5,7 % av den totala skuldsättningen för de österrikiska hushållen. Omkring 400 österrikiska banker har engagemang i hypotekslåneportföljer där det hänvisas till CHF Libor. Österrikes centralbank och den österrikiska finansinspektionen har lämnat liknande uppgifter i en skrivelse till kommissionen.

(7)

I Slovenien hänvisades det till CHF Libor i mer än 6 700 konsumentkreditavtal den 31 december 2020, vilket motsvarar ett totalt värde om mer än 300 miljoner euro. Den sista omgången av dessa avtal löper inte ut förrän 2043. Dessutom har nio av 15 banker exponeringar mot CHF Libor. Andelen bolån som hänvisar till CHF Libor i dessa nio banker motsvarar 6,34 % av samtliga bolån, och andelen hypotekslån som hänvisar till CHF Libor motsvarar 7,13 % av samtliga hypotekslån.

(8)

I Nederländerna uppskattas att det hänvisas till CHF Libor i hypotekslån till hushåll (lån som saknar reservbestämmelse) motsvarande ett värde på omkring 500 miljoner euro.

(9)

I Frankrike har regionala banker omkring 6 400 låneavtal med hushåll som förfaller efter 2021, i vilka det hänvisas till CHF Libor.

(10)

Enligt förordning (EU) 2016/1011 är användare av referensvärden skyldiga att sammanställa och upprätthålla väl underbyggda skriftliga planer som beskriver de åtgärder de skulle vidta om ett referensvärde väsentligt förändras eller upphör att tillhandahållas och, om så är möjligt och lämpligt, som fastställer ett eller flera alternativa referensvärden som ersättning för ett referensvärde som inte längre kommer att offentliggöras. Avtal som hänvisar till CHF Libor har ingåtts långt innan det gick att förutse att CHF Libor skulle upphöra och innan förordning (EU) 2016/1011 började tillämpas. Dessa avtal innehåller därför inte några reservbestämmelser som avser situationen att en administratör av referensvärden inte längre kan offentliggöra ett avtalsenligt referensvärde efter ett visst datum.

(11)

På grund av svårigheten att fastställa en lämplig ersättning för CHF Libor innan marknaden fick tydliga rekommendationer av den schweiziska nationella arbetsgruppen för den schweiziska francens referensräntor innehåller inte heller avtal som ingåtts efter tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/1011 (den 1 januari 2018) någon reservbestämmelse eller några lämpliga reservbestämmelser.

(12)

Om det inte sker en övergång från avtal i vilka det hänvisas till CHF Libor till avtal med en fastställd ersättning för det referensvärdet är risken stor att avtal motverkas i flera medlemsstater. Fastställandet av denna ersättning bör därför säkerställa att den risken minskas, eftersom en sådan händelse avsevärt skulle kunna störa finansmarknadernas funktion i unionen.

(13)

Den 5 mars 2021 meddelade den brittiska finansinspektionen att samtliga fastställanden av CHF Libor skulle upphöra att vara representativa och att de skulle avvecklas. Ett sådant uttalande utgör en utlösande händelse för kommissionen att utöva sin befogenhet att fastställa en lagstadgad ersättning för CHF Libor enligt artikel 23b.8 i förordning (EU) 2016/1011.

(14)

I kommissionens offentliga samråd fastslogs den viktiga rollen för vissa CHF Libor-löptider i hypotekslåneavtal, särskilt för löptiderna en månad, tre månader, sex månader och tolv månader. Avsaknaden av en tydlig och otvetydig ersättningsränta i hypotekslåneavtal som hänvisar till CHF Libor kan leda till rättsosäkerhet, vilket i sin tur kan leda till rättstvister och att avtal motverkas. Det är därför lämpligt att kommissionen fastställer en lagstadgad ersättning för dessa fyra CHF Libor-löptider för användning i avtal, och i finansiella instrument enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (3), vilket inbegriper men inte är begränsat till sparkonton, hypotekslån och lån, däribland konsumentkreditavtal och småföretagslån, som regleras av lagstiftningen i en medlemsstat och som inte innehåller någon reservbestämmelse eller några lämpliga reservbestämmelser.

(15)

Den schweiziska nationella arbetsgruppen rekommenderade 2017 att den schweiziska genomsnittliga interbankräntan (Saron) som administreras av SIX Swiss Exchange Financial Information AG skulle ersätta CHF Libor (4). I september 2020, efter att ha konstaterat att det inte skulle gå att utarbeta en framåtblickande ränta baserat på Saron, rekommenderade den schweiziska nationella arbetsgruppen att sammansatt Saron skulle används som grund för en reservränta vad gäller hänvisningar till CHF Libor i produkter som avser likvida medel. En fastställd ersättning för de relevanta löptiderna för CHF Libor i befintliga avtal avseende likvida medel bör därför beräknas som en sammansatt Saron-ränta.

(16)

Resultatet av kommissionens offentliga samråd har visat att det finns stöd, däribland från offentliga myndigheter i de mest berörda medlemsstaterna, för att fastställa en lagstadgad ersättning för alla CHF Libor-fastställanden i enlighet med rekommendationerna från den schweiziska nationella arbetsgruppen. CHF Libor är en framåtblickande ränta, där kunden i förväg vet vilken ränta som ska betalas för den kommande perioden, medan sammansatt Saron är en bakåtblickande ränta. Det innebär att räntesatsen för en viss period endast är känd vid slutet av den perioden. För att underlätta användningen av räntesatsen i början av ränteperioden är en möjlig lösning att fastställa räntesatsen på grundval av en observationsperiod som föregår ränteperioden. Den 29 september 2020 rekommenderade den schweiziska nationella arbetsgruppen, i de fall där räntebetalningen måste vara känd vid ränteperiodens början, användning av sammansatt Saron i enlighet med en metod som bygger på den senaste ändringen (”last reset”). Det är en metod som går ut på att räntesatsen för den kommande perioden fastställs på grundval av den observerade sammansatta räntesatsen för en tidigare period som är lika lång som ränteperioden i fråga.

(17)

Enligt den schweiziska nationella arbetsgruppens rekommendation av den 1 februari 2021 bör användare som ersättningsränta för en månads CHF Libor använda en månads Saron sammansatt ränta och som ersättningsränta för tre månaders CHF Libor använda tre månaders Saron sammansatt ränta, som är fastställd enligt last reset-metoden, dvs. den sammansatta Saron-räntan beräknad på grundval av den enmånadsperiod respektive tremånadersperiod som infaller direkt före ränteperioden.

(18)

Arbetsgruppen för riskfria euroräntor angav i sin rekommendation av den 11 maj 2021 att last reset-metoden för perioder som överstiger tre månader kan ge upphov till redovisnings- och säkringsproblem till följd av strukturella skillnader mellan Ibor (framåtblickande) och Saron (bakåtblickande), som blir särskilt uttalade när det handlar om längre löptider. Som alternativ rekommenderade den schweiziska nationella arbetsgruppen den 1 juli 2021 användning av den s.k. last recent-metoden, med en observationsperiod på en månad. Det är en metod som går ut på att räntesatsen för den kommande perioden fastställs på grundval av den observerade sammansatta räntesatsen för en tidigare period som är kortare än ränteperioden i fråga. Efter övervägande av rekommendationerna från arbetsgruppen för riskfria euroräntor, och för att hålla sig så nära den ursprungliga referensperioden som möjligt för varje löptid, bedömdes tre månaders Saron sammansatt ränta vara lämpligare än en månads Saron sammansatt ränta för löptiderna tre månaders CHF Libor och därutöver. Det anses därför vara lämpligt att använda en månads Saron sammansatt ränta respektive tre månaders Saron sammansatt ränta som ersättningar för en månads CHF Libor respektive tre månaders CHF Libor och även att använda tre månaders Saron sammansatt ränta som ersättning för sex månaders CHF Libor och tolv månaders CHF Libor.

(19)

Det finns en skillnad i värde mellan CHF Libor och Saron sammansatt ränta. För att återspegla denna skillnad och minimera den ekonomiska effekten av en ersättning bör en fast spreadjustering läggas till Saron sammansatt ränta för var och en av de CHF Libor-löptider som den ska ersätta.

(20)

Enligt kommissionens offentliga samråd är det lämpligt att beräkna en fast spreadjustering på grundval av den historiska medianspreaden mellan CHF Libor och berörd Saron sammansatt ränta över en femårsperiod fram till den 5 mars 2021.

(21)

Det är därför lämpligt att de räntesatser som kommissionen fastställer som ersättning för de berörda CHF Libor-löptiderna motsvarar Saron sammansatt ränta plus relevant justeringsspread enligt vad som offentliggjorts för varje relevant löptid för Saron sammansatt ränta (en månad, tre månader, sex månader och tolv månader).

(22)

I enlighet med artikel 23b.3 i förordning (EU) 2016/1011 ersätter en ersättning för CHF Libor, genom lagstiftning, alla hänvisningar till det referensvärdet i avtal, och i finansiella instrument enligt definitionen i direktiv 2014/65/EU, som inte innehåller någon reservbestämmelse eller några lämpliga reservbestämmelser. Denna ersättning påverkar därför inte avtal som har omförhandlats för att ta hänsyn till CHF Libors upphörande på det sätt som föreskrivs i artikel 23b.11 i förordning (EU) 2016/1011.

(23)

Eftersom Libor kommer att upphöra att offentliggöras den 1 januari 2022 bör de fastställda räntesatserna ersätta hänvisningar till CHF Libor per detta datum.

(24)

Den brittiska finansinspektionen, i egenskap av tillsynsmyndighet för administratören av CHF Libor, den schweiziska centralbanken, i egenskap av sekretariat för den schweiziska nationella arbetsgruppen, och den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har lämnat sina synpunkter på denna förordning.

(25)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.

(1)

Eonia (Euro Overnight Index Average) är ett kritiskt referensvärde som representerar räntorna på dagslånetransaktioner utan säkerhet i euro. Eonia används i samband med OIS-kontrakt (Overnight Index Swaps) och i många andra produkter. Referensvärdet är av avgörande betydelse för kontantavveckling och mycket relevant även för andra ändamål, till exempel de olika värderingsförfaranden som sker i samband med säkerhets- och riskhantering eller redovisning.

(2)

Den ursprungliga metoden för beräkning av Eonia grundades på inrapportering från bidragande panelbanker. I februari 2018 meddelade Europeiska penningmarknadsinstitutet (EMMI), som är Eonias administratör, att Eonia inte skulle kunna uppfylla kraven i förordning (EU) 2016/1011 vid den tidpunkt då dessa krav blir tillämpliga. EMMI och finanssektorn inledde därför arbetet med att avveckla Eonia på ett ordnat sätt. Den 13 september 2018 rekommenderade arbetsgruppen för riskfria euroräntor att den korta euroräntan (€STR), i egenskap av riskfri euroränta, skulle ersätta Eonia. Den 14 mars 2019 offentliggjorde arbetsgruppen även rekommendationer om en övergång från Eonia till €STR som omfattade en fas under vilken metoden för att beräkna Eonia skulle ändras och baseras på €STR, samt en metod för att fastställa spreadjusteringen mellan €STR och Eonia.

(3)

I enlighet med dessa rekommendationer beräknade Europeiska centralbanken (ECB) den 31 maj 2019 en fast spread mellan Eonia och €STR som fastställdes till 8,5 punkter. Samma dag meddelade EMMI att Eonia skulle upphöra den 3 januari 2022. Under övergången offentliggjorde EMMI en reviderad metod för att beräkna Eonia enligt vilken Eonia motsvarar €STR, publicerad av ECB, plus den fasta spreadjusteringen på 8,5 räntepunkter. Den reviderade metoden är tillämplig på Eonia från och med den 2 oktober 2019 fram till dess att referensvärdet upphör den 3 januari 2022. Den 11 december 2019 beviljade den belgiska myndigheten för finansiella tjänster och marknader (FSMA) i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2016/1011 EMMI tillstånd att tillhandahålla och administrera Eonia, vilket innebär att Eonia kan användas fram till dess att referensvärdet upphör den 3 januari 2022.

(4)

Trots att det i god tid aviserades att Eonia-räntan skulle upphöra den 3 januari 2022 och att branschen tidigt utfärdade rekommendationer om att Eonia skulle ersättas med €STR, särskilt i avtal som löper ut efter denna tidpunkt, finns det i flera medlemsstater fortfarande ett stort antal avtal och finansiella instrument som hänvisar till Eonia. Eonia fortsätter därför att spela en avgörande roll för finansmarknaderna i Europeiska unionen. På grund av processen för att nå enighet mellan experter och branschen om den lämpliga övergångsplanen innehåller sådana avtal och finansiella instrument i allmänhet inte lämpliga reservbestämmelser om vad som ska gälla när Eonia upphör permanent. Eonias upphörande kommer därför sannolikt att få en betydande negativ inverkan på dessa avtal och finansiella instrument.

(5)

Eonia har klassificerats som ett kritiskt referensvärde i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/482 (2). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/168 (3), genom vilken artikel 23b infördes i förordning (EU) 2016/1011, ger kommissionen befogenhet att fastställa en eller flera ersättningar för ett kritiskt referensvärde om samtliga villkor i artikel 23b i förordning (EU) 2016/1011 är uppfyllda. EMMI:s uttalande den 31 maj 2019 om att institutet skulle upphöra att tillhandahålla Eonia innebär tillsammans med det faktum att det vid tidpunkten för detta meddelande inte fanns någon ersättande administratör som skulle fortsätta att tillhandahålla detta referensvärde att villkoret i artikel 23b.2 b i förordning (EU) 2016/1011 är uppfyllt.

(6)

Uppgifter som rapporterats av medlemmarna i arbetsgruppen för riskfria euroräntor tyder dessutom på att det i unionen den 9 juli 2021 fortfarande fanns flera tusen derivatkontrakt med direkta exponeringar mot Eonia och avtal om säkerhet i vilka Eonia används som referens. Tillsammans motsvarar de ett totalt nominellt värde av flera biljoner euro. Samma medlemmar uppgav också att omförhandlingar i genomsnitt har slutförts avseende mindre än hälften av de avtal som innehåller hänvisningar till Eonia. Detta pekar på att omförhandlingar av alla enskilda kvarvarande hänvisningar till Eonia kommer att utgöra en stor utmaning för avtalsparter i unionen, särskilt för enheter som står under tillsyn. Om referensvärdet inte ersätts i sådana avtal finns det en allvarlig risk att avtalen inte fullgörs. Även om branschen förväntas arbeta aktivt även framöver för att få alla avtal och finansiella instrument som fortfarande använder Eonia som referens att övergå till €STR innan Eonia upphör, bör en ersättning av hänvisningar till Eonia därför minska denna risk, som framför allt kan drabba kunder som deltar i OIS-kontrakt för att säkra ränterisker.

(7)

Samråd inom expertgruppen har lett till ett preliminärt fastställande av Eonias viktiga roll på finansmarknaderna inom unionen. Det framgick av dessa samråd inom expertgruppen att avsaknaden av ett harmoniserat tillvägagångssätt skulle ge upphov till rättsosäkerhet, vilket kan leda till rättstvister och störningar. Arbetsgruppen för riskfria euroräntor skickade också den 15 juli 2021 en formell skrivelse där man uppmanade kommissionen att snabbt fastställa en lagstadgad ersättning för Eonia. Kommissionen bör därför fastställa en lagstadgad ersättning för Eonia som kan användas i alla avtal och finansiella instrument som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (4) och som inte innehåller reservbestämmelser eller lämpliga reservbestämmelser.

(8)

Samråden inom arbetsgruppen för riskfria euroräntor visade också att ersättandet av hänvisningar till Eonia i avtal genom avtalsomförhandlingar ofta har försvårats av att många avtal inte löper ut före Eonias slutdatum den 3 januari 2022 och av att det är svårt att få samtycke från alla parter i varje enskilt avtal. Detta förklarar varför så många avtal fortfarande använder Eonia som referens. Med tanke på denna situation, och med tanke på de uppgifter som lämnats av medlemmarna i arbetsgruppen för riskfria euroräntor, bör det säkerställas att alla avtal och finansiella instrument som fortfarande använder Eonia som referens från och med dagen för detta referensvärdes upphörande ska omfattas av denna genomförandeförordning och av tillämpningsområdet för den lagstadgade ersättningsåtgärden.

(9)

Tillsammans med tillkännagivandet den 31 maj 2019 om att offentliggörandet av Eonia skulle upphöra den 3 januari 2022 tillkännagav EMMI ändringar av metoden att beräkna Eonia för att säkerställa fortsatt överensstämmelse med förordning (EU) 2016/1011 och en smidig övergång fram till dess att Eonia slutgiltigt upphör. Ändringarna är tillämpliga på metoden att beräkna Eonia sedan den 2 oktober 2019 och innebär att beräkningen av Eonia är direkt kopplad till utvecklingen av €STR genom att det fastställs att Eonia är lika med €STR plus en fast spreadjustering baserad på den spread som beräknas av ECB. Genom att en fast spreadjustering läggs till begränsas de ekonomiska konsekvenserna av att €STR fastställs som lagstadgad ersättning för Eonia i alla avtal som löper ut efter Eonias slutdatum den 3 januari 2022.

(10)

I den formella skrivelsen från arbetsgruppen för riskfria euroräntor av den 15 juli 2021 begärdes uttryckligen att den lagstadgade ersättningen för Eonia skulle baseras på €STR, plus den befintliga fasta spreadjusteringen mellan Eonia och €STR, för att undvika värdeöverföring under övergången. Det är lämpligt att den lagstadgade ersättningen av Eonia beaktar rekommendationerna från den berörda arbetsgruppen för riskfria räntor och därför baseras på €STR plus den fasta spreadjustering som beräknas av ECB.

(11)

En ersättning för Eonia ersätter genom lag alla hänvisningar till detta referensvärde i alla avtal och finansiella instrument som definieras i direktiv 2014/65/EU som inte innehåller reservbestämmelser eller lämpliga reservbestämmelser enligt artikel 23b.3 i förordning (EU) 2016/1011. Ersättningen påverkar därför inte avtal som har omförhandlats för att ta hänsyn till Eonias upphörande på det sätt som föreskrivs i artikel 23b.11 i förordning (EU) 2016/1011.

(12)

Med tanke på att Eonia kommer att upphöra att offentliggöras den 3 januari 2022 bör den fastställda ersättningsräntan ersätta hänvisningar till Eonia från och med det datumet.

(13)

Synpunkter på denna förordning har lämnats av FSMA, som är tillsynsmyndighet för Eonias administratör, och av ECB, som är centralbank med ansvar för Eonias valutaområde.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.

(1)

De maltesiska, spanska och tyska språkversionerna av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464 (2) innehåller fel i artikel 26.1–26.7, eftersom dessa språkversioner hänvisar till dagen för ikraftträdandet i stället för till tillämpningsdatumet för den genomförandeförordningen.

(2)

De maltesiska, spanska och tyska språkversionerna av förordning (EU) 2020/464 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ekologisk produktion.

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1794 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Bulgarien, Polen och Slovakien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5

Sedan genomförandeförordning (EU) 2021/1794 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest konstaterats hos vilda svin i vissa zoner i Tyskland och Polen samt hos hållna svin i Polen. Dessutom har den epidemiologiska situationen i vissa zoner som förtecknas som restriktionszoner III i Tyskland, Litauen och Polen förbättrats när det gäller hållna svin, tack vare de åtgärder för sjukdomsbekämpning som dessa medlemsstater tillämpar i enlighet med unionslagstiftningen.

(6)

I oktober 2021 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin i regionen Dolnośląskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(7)

I oktober 2021 konstaterades även ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionen Świętokrzyskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(8)

I oktober 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin i delstaten Sachsen i Tyskland i ett område som för närvarande inte förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Tyskland som för närvarande inte förtecknas i den bilagan och som drabbats av det senaste utbrottet av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan.

(9)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i Tyskland och Polen samt hos hållna svin i Polen har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(10)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Tyskland i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i delstaten Brandenburg i Tyskland, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tre månaderna. Restriktionszonerna III bör nu förtecknas som restriktionszoner II med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(11)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Litauen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i kommunerna Jurbarko, Kauno, Kėdainių, Plungės, Raseinių och Skuodo i Litauen, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tolv månaderna. Restriktionszonerna III bör nu förtecknas som restriktionszoner II med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(12)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Polen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i regionerna Warmińsko-Mazurskie, Mazowieckie, Świętokrzyskie, Lubelskie och Wielkopolskie i Polen, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tolv månaderna. Restriktionszonerna III bör nu förtecknas som restriktionszoner II med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(13)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Polen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i regionerna Lódzkie och Opolskie i Polen, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna och vilda svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tre månaderna.

(14)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Tyskland, Litauen och Polen och upptas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(15)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.