(1)

Genom förordning (EG) nr 703/2009 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av valstråd med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) 2015/1846 (3) återinförde Europeiska kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av valstråd med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den förra översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

Åtgärderna infördes i form av en landsomfattande värdetull på 24 %, medan en företagsgrupp (nedan kallad Valin Group) beviljades en individuell tullsats på 7,9 %.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 14 juli 2020 av European Steel Association (nedan kallad EUROFER eller sökanden) såsom företrädare för unionstillverkare som svarar för cirka 60 % av unionens sammanlagda produktion av valstråd. Begäran om översyn grundas på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 14 oktober 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import av valstråd med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(7)

Översynsperioden omfattade perioden från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2020. Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer samt berörda användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna gav sig till känna med synpunkter eller begärde att bli hörd.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna enligt artikel 17 i grundförordningen.

(11)

Den 14 oktober 2020 underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen baserade urvalet på storleken på produktionen av den likadana produkten under översynsperioden. Urvalet bestod av fyra unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för nära 25 % av den beräknade totala produktionsvolymen för den likadana produkten i unionen och urvalet säkerställde också en god geografisk spridning. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom inom tidsfristen på sju dagar efter underrättelsen om det preliminära urvalet av unionstillverkare och det preliminära urvalet bekräftades således. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(12)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade den icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Ingen av de kända importörer som kontaktades gav sig till känna eller besvarade stickprovsformuläret.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända tillverkare av den produkt som översynen gäller i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(15)

Inget företag från Kina gav sig till känna inom tidsfristen. Följaktligen underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna genom en verbalnot av den 29 oktober 2020 om att den hade för avsikt att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för sin undersökning av huruvida dumpningen skulle fortsätta eller återkomma. De kinesiska myndigheterna svarade inte.

(16)

Kommissionen skickade också ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna svarade inte på frågeformuläret.

(17)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen kontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada, samt för att fastställa unionens intresse.

(18)

Den sände också frågeformulär till de unionstillverkare som ingick i urvalet och till en användare som gav sig till känna. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt via internet på dagen för inledandet.

(19)

Kommissionen fick svar på frågeformuläret från de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet, från unionstillverkarnas intresseorganisation och från en användare.

(20)

På grund av covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen i det preliminära skedet inte göra några kontrollbesök på plats i enlighet med artikel 16 i grundförordningen hos följande samarbetande juridiska enheter:

—

Saarstahl AG, Tyskland

—

Riva Acier S.A.S., Frankrike

—

Moravia Steel a.s., Tjeckien

—

Ferriere Nord SpA, Italien

—

Agrati France S.A.S., Frankrike

(21)

Kommissionen betraktade således de uppgifter som parterna lämnat in på ett korrekt sätt (såsom svar på frågeformuläret eller svar på skrivelser med begäran om komplettering) som förenliga med tillkännagivandet av den 16 mars 2020 om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (6).

(22)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i den förra översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. stänger och tråd, varmvalsade, i oregelbundet upprullade ringar av järn, olegerat stål eller legerat stål, andra än av rostfritt stål, med ursprung i Kina, som klassificeras enligt KN-nummer 7213 10 00, 7213 20 00, 7213 91 10, 7213 91 20, 7213 91 41, 7213 91 49, 7213 91 70, 7213 91 90, 7213 99 10, 7213 99 90, 7227 10 00, 7227 20 00, 7227 90 10, 7227 90 50 och 7227 90 95 (nedan kallad produkt som översynen gäller).

(23)

I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den förra översynen vid giltighetstidens utgång bekräftas i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(24)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

Den 17 juni 2021 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(26)

Eurofer var den enda part som lämnade synpunkter. Eurofer ställde sig bakom kommissionens slutsatser.

(27)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning från Kina om de gällande åtgärderna upphörde att gälla.

(28)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning när undersökningen inleddes som visade på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(29)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande exporterande tillverkare i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller. Inga tillverkare inkom med de uppgifter som efterfrågades i bilaga III till tillkännagivandet om inledand.

(30)

I syfte att erhålla den information som kommissionen ansåg nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen även ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inom den angivna tidsfristen.

(31)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde komma att behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa ett normalvärde baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(32)

Den 25 november 2020 utfärdade kommissionen en första notering till ärendehandlingarna (nedan kallad den första noteringen om produktionsfaktorer) i syfte att inhämta de berörda parternas synpunkter på de relevanta källor som kommissionen kan använda sig av för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a e andra strecksatsen i grundförordningen. I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även tre möjliga representativa länder, nämligen Thailand, Turkiet och Peru.

(33)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter. Synpunkter inkom endast från sökanden, som lade fram argument mot användningen av Turkiet som representativt land. Sökanden hävdade också att Peru skulle vara det bästa valet av representativt land.

(34)

Kommissionen tog upp dessa synpunkter i sin andra notering till ärendehandlingarna av den 7 januari 2021 (7) (nedan kallad den andra noteringen om produktionsfaktorer). Kommissionen fastställde även en förteckning över produktionsfaktorer och konstaterade att Peru i det skedet var det lämpligaste representativa landet i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den hade för avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Corporación Aceros Arequipa SA (nedan kallad Aceros Arequipa), som är en tillverkare i det representativa landet. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Kommissionen mottog inga synpunkter med invändningar mot valet av Peru som representativt land.

(35)

Som anges i skäl 15 samarbetade ingen kinesisk exporterande tillverkare i undersökningen.

(36)

De kinesiska myndigheterna samarbetade inte heller med kommissionen i undersökningen. De kinesiska myndigheterna varken svarade på frågeformuläret eller kommenterade den bevisning i ärendet som sökanden lämnat, som bland annat utgjordes av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar av Kinas ekonomi i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder (nedan kallad rapporten) (8). Rapporten utarbetades av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen och den visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål- och kemisektorerna). Rapporten lades till undersökningens ärendehandlingar i samband med inledandet. Begäran om översyn innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna.

(37)

Genom verbalnoter av den 29 oktober 2020 och den 23 november 2020 underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att kommissionen, på grund av att de kinesiska exportörerna/tillverkarna inte samarbetade och på grund av att inga svar på frågeformuläret eller synpunkter inkommit från de kinesiska myndigheterna, avsåg att basera sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen betonade också att en slutsats som grundas på tillgängliga uppgifter kan vara mindre fördelaktig för de berörda parterna och uppmanade de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(38)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen baserades därför de undersökningsresultat om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning som anges nedan på tillgängliga uppgifter. Kommissionen förlitade sig särskilt på uppgifterna i begäran om översyn och de uppgifter som inkommit från berörda parter i kombination med andra informationskällor, såsom handelsstatistik över import och export (t.ex. från Eurostat och Global Trade Atlas [nedan kallad GTA] (9)), samt databaser såsom Dun and Bradstreet (10) och Orbis Bureau van Dijk (11).

(39)

I nyligen genomförda undersökningar rörande stålsektorn i Kina (12) har kommissionen konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen drog i denna undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning också var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(40)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (13). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (14), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (15). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett innebär Kinas planhushållningssystem att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna betecknar som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas utifrån marknadskrafterna (16). Kommissionen drog också slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten genomförs felaktigt i den mening som avses i artikel 2.6a led b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt genom att insolventa företag hålls flytande samt genom fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (17). På samma sätt konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (18) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt vad gäller tillgång till kapital för företag i Kina (19).

(41)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i begäran samt rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i tidigare undersökningar.

(42)

Begäran innehåller information om vilka snedvridande effekter som den trettonde femårsplanen fått för stålindustrin. Dessutom nämns det amerikanska handelsdepartementets slutsatser om stålindustrin (20). Vidare betonas KKP:s roll i de statsägda företagen (21) och de snedvridande effekterna av subventioner som rapporteras i IMF:s landsrapport nr 17/248 och tre dokument från EU:s handelskammare, närmare bestämt 2016/2017 Annual Report, China Manufacturing 2025 och European Business in China Position Paper 2016/2017. I begäran hävdas vidare att de insatsvaror som används för att tillverka valstråd i huvudsak är desamma som de som används för att tillverka varmvalsade platta produkter av olegerat stål. I begäran hänvisas därför till kommissionens slutsatser i förordning (EU) 2017/969 (22) avseende subventioner till tillverkare av varmvalsade platta produkter av olegerat stål. Det tilläggs att slutsatserna om snedvridande subventioner också bekräftas i en rapport från ThinkDesk (23). I begäran nämns särskilt snedvridningar i fråga om markanvändningsrättigheter, energi (el), förmånliga lån och annat ekonomiskt stöd samt arbetskraft. Dessutom anges snedvridningar på marknaderna för koks och kokskol, järnmalm och järnskrot samt ferrolegeringar. I begäran nämns slutligen de snedvridande effekterna av det finanspolitiska stödet till stålindustrin samt de låga miljöstandarderna i Kina.

(43)

Såsom anges i skäl 37 lämnade de kinesiska myndigheterna inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(44)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, mot bakgrund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i tidigare undersökningar.

(45)

Särskilt inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av valstråd, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Vissa av dem nämns uttryckligen i planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020. Till exempel anger det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd (Tisco) på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte” som ”utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel” (24). Baosteel är ett annat stort kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group Co. Ltd (tidigare Baosteel Group and Wuhan Iron & Steel) (25). Till antalet uppskattas de statsägda företagen och de privatägda företagen vara nästan lika många, men fyra av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största ståltillverkare är statsägda (26). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016, satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag till 2025 (27). De kinesiska myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när de tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (28). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (29). Eftersom de kinesiska exportörerna av valstråd inte samarbetade kunde den exakta kvoten mellan de privata och statligt ägda tillverkarna av valstråd inte fastställas. Undersökningen visade dock att ett antal stora tillverkare inom valstrådsektorn är statsägda företag, däribland Baoshan, Shougang, Hesteel, Jiangsu Shagang och Anshan Iron and Steel Group.

(46)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fastställdes det under undersökningens gång att det förekommer personliga band mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och KKP, såsom att KKP-medlemmar ingår i företagsledningen eller finns med bland styrelseledamöterna i ett antal av de företag som tillverkar valstråd, som HBIS Group, Jiangsu Shagang, Anshan Iron and Steel Group, Baoshan (Baosteel) och Shougang.

(47)

Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för valstråd är föremål för politisk övervakning och vägledning. Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att den kinesiska regeringen i allt högre utsträckning ingriper i sektorn. Många valstrådstillverkare betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till KKP. Undersökningen avslöjade partibyggnadsverksamhet hos ett antal valstrådstillverkare, däribland HBIS Group (Hesteel), som på sin webbplats understryker partikommitténs betydelse för företagets verksamhet. Jiangsu Shagang är ett annat företag som tillverkar valstråd och det företaget anger följande: ”Sedan Shagang grundades för fyrtiofem år sedan har företaget fortsatt att fördjupa sina kunskaper och försökt att integrera partibyggnadsarbetet i sin övergripande utvecklingsorganisation och att omvandla fördelarna med partiorganisationen till konkurrensfördelar och utvecklingsfördelar för företaget”. Företaget anger också följande: ”Shagangs partiutskott har sexton övergripande partifilialer och 66 partifilialer och antalet partimedlemmar utgör mer än 14 % av det totala antalet anställda” (30). Angående vikten av partibyggande verksamhet anger Anshan Iron and Steel Group följande: ”Rent konkret är det nödvändigt att stödja och stärka partiets övergripande ledarskap och att låta partimedlemmarnas och partiledningens ideologiska medvetenhet genomsyra företagets verksamhet och ledning, under helaföretagsstyrningsprocessen samt alla skeden av företagets reform och utveckling” (31). I en annan artikel sammanfattas Anshans partibyggnadsarbete på följande sätt: ”Partifilialens prioritet är att betjäna centrumet och involvera partimedlemmar. Från och med detta år har partifilialen fördjupat arbetet avseende ’kommunistpartiets medlemsprojekt’, utnyttjat de anställdas inre potential och arbetat hårt med att hjälpa var och en av de anställda att göra skillnad på den egna posten. Sammanlagt har tolv ’projekt för kommunistpartimedlemmar’ utarbetats, vilka på ett effektivt sätt har löst viktiga tekniska problem som begränsat produktionen. 160 rationaliseringsförslag har lagts fram och två avancerade driftsmetoder klassificerats som avancerade driftsmetoder på koncernnivå.” (32) Baoshan (Baosteel) beskriver partibyggnadsarbetet på följande sätt: ”Ta huvudansvaret för att administrera partiet på ett strikt och heltäckande sätt, leda företagets ideologiska och politiska arbete, leda den enade frontens arbete, främja en andlig gemenskap, främja en företagskultur och sammanslutningar för personalen som fackföreningar och kommunistiska ungdomsförbundet, leda uppbyggnaden av en partistyrd och ärlig regering, stödja disciplinkommittéerna så att de på ett effektivt sätt kan fullgöra sina tillsynsskyldigheter” (33). Partiutskottet spelar också en viktig roll för Shougang, som anger följande: ”Shougangs partiutskott hyser en djupgående förståelse för Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag i den nya tidsåldern, verkar i enlighet med andan i partiets 19:e nationella kongress, insisterar på att fastställa verksamhetens inriktning och sörjer för genomförandet av denna och låter partiutskottet ta en ledande roll i arbetet med att leda de fler än 40 000 partimedlemmar som ingår i gruppen och fokuserar på partibyggande inom alla aspekter av arbetet” (34).

(48)

Dessutom finns det en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för valstråd.

(49)

Även om industrin för tillverkning av valstråd är en specialiserad industri och även om det under undersökningen inte har varit möjligt att identifiera några specifika policydokument avseende industrins utveckling omfattas industrin för valstråd av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga om de viktigaste råvarorna för tillverkningen av valstråd, dvs. järn och olegerat stål.

De kinesiska myndigheterna anser att stålindustrin är en nyckelindustri (35). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020, vilken gällde under undersökningsperioden. I planen anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten”  (36). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (37). I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (38), som gäller under undersökningsperioden, anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (39). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (40). I den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (41) (nedan kallad katalogen) anges stålindustrin som en främjad industri.

(50)

Den andra viktiga råvaran för framställning av valstråd är järn. Under undersökningsperioden omfattades järnmalm av den nationella mineralresursplanen för 2016–2020. I den planen anges bland annat målet att ”säkerställa företagskoncentration och utvecklande av stora och medelstora företag som är konkurrenskraftiga på marknaden” samt målen att ”säkerställa riktlinjer för lokala resurser så att dessa kan koncentreras till stora gruvkoncerner”, ”minska bördan för järnmalmsföretag och öka de inhemska järnmalmsföretagens konkurrenskraft” samt ”på lämpligt sätt kontrollera utvecklingen av gruvor som är tusen meter djupa och av småskaliga gruvor för utvinning av låghaltig järnmalm”.

(51)

Järnmalm nämns också i den trettonde femårsplanen för stål 2016–2020, vilken var i kraft under översynsperioden. Beträffande järnmalm anges följande i planen: ”Fortsätta att stödja prospekteringsarbeten i inhemska centrala mineralområden […], stödja ett antal befintliga och starkt konkurrenskraftiga inhemska järnmalmsföretag tack vare en bredare och intensifierad utveckling […] och stärka den roll som inhemska mineraltillgångar spelar när det gäller leveranssäkerheten”.

(52)

Järnmalmsindustrin klassificeras som en strategisk framväxande industri och omfattas därför av den trettonde femårsplanen för strategiska framväxande industrier. Järnmalm, tackjärn och ferrolegeringar förtecknas också i NDRC:s vägledande katalog för industriell anpassning 2019. Ferrolegeringar nämns i MIIT:s Guiding Catalogue for Industry Development and Transfer från 2018.

(53)

Som framgår av exemplen ovan avseende stål, järn och ferrolegeringar, som är viktiga råvaror för tillverkning av valstråd, ger de kinesiska myndigheterna riktlinjer för utvecklingen av valstrådssektorn med hjälp av ett brett spektrum av politiska verktyg och direktiv och kontrollerar praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion. Valstrådsindustrin är således föremål för statliga riktlinjer och ingripanden vad gäller den viktigaste råvaran för tillverkning av valstråd, nämligen järn och olegerat stål.

(54)

Utöver det som nämns ovan erhåller valstrådstillverkarna även statligt stöd, vilket tydligt visar på statens intresse för denna sektor. Under undersökningen fastställde kommissionen att ett antal valstrådstillverkare omfattades av statligt direktstöd, däribland HBIS Group (42), Jiangsu Shagang (43), Anshan Iron and Steel Group (44), Baoshan/Baosteel (45) och Shougang (46).

(55)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål, järn och ferrolegeringar som är de viktigaste råvarorna i tillverkningen av valstråd. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(56)

Vid föreliggande undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för valstråd som avses i skäl 40 inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(57)

Valstrådssektorn påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 40. Snedvridningen påverkar sektorn, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av den viktigaste insatsvaran) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (47).

(58)

Ingen bevisning har heller lämnats in inom ramen för denna undersökning som skulle kunna visa att valstrådssektorn inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges ovan i skäl 40. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(59)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att tillverka valstråd. När tillverkare av valstråd köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas priserna som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörerna av insatsvaror använder till exempel arbetskraft som är föremål för snedvridningarna, de kan låna pengar som är föremål för snedvridningarna av finanssektorn/kapitalallokeringen och omfattas av planeringssystemet som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och i alla sektorer.

(60)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för valstråd som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnaderna för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.), då dessa påverkas eftersom prisinformationen påverkas av statens betydande inflytande, vilket beskrivs i delarna A och B i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina påverkas av betydande snedvridningar genom en kombination av olika produktionsfaktorer. Detsamma gäller för insatsvaror som används vid tillverkningen av insatsvaror och så vidare.

(61)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(62)

Den tillgängliga bevisningen visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(63)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(64)

Såsom förklaras i avsnitt 3.1 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna avseende de källor som använts för fastställandet av normalvärdet och informerade parterna om att den hade för avsikt att använda Peru som representativt land.

(65)

På grundval av beslutet om att använda Peru som representativt land informerade kommissionen de berörda parterna genom den andra noteringen om produktionsfaktorer om att den skulle komma att använda GTA (49) för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för de flesta av produktionsfaktorerna. Dessutom angavs att kommissionen skulle komma att använda uppgifter från den peruanska tillsynsmyndigheten för investeringar i energi och gruvdrift (nedan kallad Osinergmin) (50) för att fastställa industripriser på naturgas och el, uppgifter från den nationella tillsynsmyndigheten för sanitetstjänster (nedan kallad Sunass) (51) för att fastställa priset på industriell vattenanvändning och uppgifter från ILO (52) för att fastställa arbetskraftskostnader. Kommissionen använde dessutom finansiella uppgifter för det peruanska företaget Aceros Arequipa (53) för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(66)

Kommissionen tog fram en förteckning över de produktionsfaktorer och källor som den avsåg att använda för alla produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen mottog inte några synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer.

(67)

På grundval av tillgängliga uppgifter i ärendet, begäran om översyn och de efterföljande uppgifter som lämnats in av sökanden identifierades följande produktionsfaktorer och HS-nummer (om tillämpligt):

Tabell 1

Produktionsfaktorer och informationskällor

(68)

Såsom anges i den första noteringen om produktionsfaktorer tyder de uppgifter som kommissionen har tillgång till, genom begäran om översyn, tidigare undersökningar vid giltighetstidens utgång och de ursprungliga undersökningarna, på att kinesiska valstrådstillverkare i allmänhet använder två olika processer för att tillverka valstråd. Den första är den integrerade masugnsprocessen, där ett företag tillverkar stångämnen av råvaror och därefter bearbetar dessa till valstråd. Den andra är den elektriska ljusbågsugnsprocessen som inte utgår från råmaterial utan från stångämnen som bearbetas till valstråd. Då ingen enda kinesisk tillverkare av valstråd samarbetade och med tanke på vilken information och vilka uppgifter som fanns tillgängliga grundade kommissionen sin analys av produktionsfaktorerna enbart på den icke-integrerade tillverkningsprocess som utgår ifrån stångämnen.

(69)

Beträffande råvaror och skrot använde kommissionen importpriserna i Peru. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina (56). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till Peru på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Eftersom det inte finns något som bevisar att snedvridningarna inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkar exportpriserna.

(70)

Beträffande en typ av stångämnen (HS-nummer 7207 11) och två typer av skrot (HS-nummer 7204 10 och 7204 41) förekom ingen eller obetydlig import till Peru under översynsperioden. Detta innebar att det antingen inte kan fastställas något importpris eller inte kan fastställas icke-representativt importpris på grund av de låga importkvantiteterna. För att fastställa ett icke snedvridet pris för dessa produktionsfaktorer undersökte kommissionen i vilken utsträckning prisnivåerna skiljer sig mellan de två typerna av stångämnen respektive mellan de fyra typerna av skrot. I samband med detta undersökte kommissionen importpriserna på dessa råvaror till flera andra länder, såsom Brasilien, Ryssland, Kanada och Ukraina, samt de uppgifter som sökanden anger i sin begäran om översyn.

(71)

Generellt sett fanns det ingen betydande prisskillnad mellan de två typerna av stångämnen eller mellan de fyra typerna av skrot. I vissa länder var importpriset på stångämnen som klassificeras enligt HS-nummer 7207 11 högre än priset på stångämnen som klassificeras enligt HS-nummer 7207 20, medan det i vissa länder var lägre. Samma prisskillnader konstaterades för de fyra typerna av skrot. De uppgifter som kommissionen hade tillgång till avseende kvantiteterna av de olika typerna av stångämnen och skrot som används av de exporterande tillverkarna av den produkt som översynen gäller, var inte tillräckliga för att det skulle vara möjligt att göra en åtskillnad mellan undertyperna. De uppgifter som sökanden anger i begäran om översyn och i senare inlagor visar de totala kvantiteter av de båda typerna av stångämnen som använts sammantaget och de totala kvantiteter av skrot av olika typer som använts sammantaget.

(72)

Med tanke på prisfluktuationerna och det faktum att importpriserna i genomsnitt var likartade för de två typerna av stångämnen och de fyra typerna av skrot beslutade kommissionen att endast använda priserna på de stångämnen och skrot som importerades i betydande mängder till Peru under översynsperioden. Detta innebar att priset på stångämnen baserades på priset för de stångämnen som klassificeras enligt HS-nummer 7207 20 och att priset på skrot var ett genomsnitt av priserna på skrot som klassificeras enligt HS-nummer 7204 29 och 7204 49.

(73)

Kommissionen fastställde det icke snedvridna priset på de råvaror som används vid tillverkningen av valstråd till levererade på plats vid den exporterande tillverkarens fabrik. För detta ändamål tillämpade kommissionen det representativa landets importtullsats för varje ursprungsland. Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 3.5 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(74)

Kostnaderna för råvaror (t.ex. andra biprodukter än skrot) med försumbar kostnadspåverkan inkluderades i kostnaderna för råvaror, som en procentandel av avfall och skrot. Enligt uppgifterna i begäran om översyn utgjorde de faktiska kostnaderna för dessa andra råvaror en försumbar andel av de totala faktiska tillverkningskostnaderna. Dessutom uttrycktes förbrukningsvaror som en andel av totalkostnaderna för råvaror och tillämpades på de icke snedvridna totalkostnaderna för råvaror.

(75)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen ILO-statistik som innehöll uppgifter om det genomsnittliga antalet arbetade timmar per vecka per anställd och om månadslönerna för anställda inom tillverkningsindustrin under översynsperioden (57). Med hjälp av dessa uppgifter beräknade kommissionen en timlön i tillverkningssektorn och lade sedan till ytterligare arbetskraftsrelaterade kostnader (sociala avgifter och arbetslöshetsavgifter som bärs av arbetsgivaren) (58).

(76)

För att fastställa riktvärdet för gas- och elkostnader använde kommissionen de referenspriser som fastställts av Osinergmin.

(77)

Referenspriser för naturgas fastställs varje månad av Osinergmin och finns tillgängliga på Osinergims webbplats (59).

(78)

Referenspriserna för el varierar beroende på i vilket område elen levereras. Enligt årsredovisningen är Aceros Arequpas produktion koncentrerad till företagets anläggning i Pisco (Ica). De högsta elpriser som elbolaget kan ta ut i Pisco fastställs också av Osinergmin och uppgifterna är lättillgängliga. Uppgifterna var tillräckligt detaljerade för att det skulle vara möjligt att fastställa priset för el och det månatliga pris för användning av distributionssystemet som industrianvändare betalar (60).

(79)

Det pris för vatten för industrianvändare som tas ut av det lokala företaget i Pisco (Emapisco) baseras på de referenspriser som Sunass fastställt i sin rapport för perioden 2018–2023, vilken är tillgänglig online (61).

(80)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna och eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde därför förhållandet mellan de allmänna tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av uppgifter från unionstillverkare som lämnats av sökanden. Därefter tillämpade kommissionen samma procentandel på det icke snedvridna värdet för de direkta produktionskostnaderna för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna.

(81)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter för Aceros Anecpa avseende 2019 som anges i företagets reviderade räkenskaper (62).

(82)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(83)

Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna produktionskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) som krävs för att tillverka valstråd. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Peru.

(84)

När den icke snedvridna produktionskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, såsom anges i avsnitt 3.3.2.5. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av Aceros Arequpas årsredovisning. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(85)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(86)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen försökte använda tillgängliga statistiska uppgifter från Eurostat för att fastställa exportpriserna.

(87)

Enligt Eurostat importerades dock endast 75 ton valstråd från Kina under översynsperioden, vilket motsvarar mindre än 1 % av den totala importen. Denna mängd är försumbar i förhållande till unionens totala förbrukning (18 826 155 ton). Av denna anledning drog kommissionen slutsatsen att dessa låga volymer inte är en tillräcklig grund för en analys om fortsatt dumpning. Kommissionen fokuserade därför sin undersökning på sannolikheten för att dumpning skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(88)

Mot bakgrund av övervägandena i skälen 86 och 87 gjorde kommissionen en ytterligare analys av om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde. Följande faktorer analyserades: Priset på kinesisk valstråd vid export till resten av världen, den kinesiska produktionskapaciteten, den kinesiska outnyttjade kapaciteten, de kinesiska exportörernas beteende på andra marknader och unionsmarknadens attraktionskraft.

(89)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade var kommissionen tvungen att i enlighet med artikel 18 i grundförordningen förlita sig på tillgängliga uppgifter för att fastställa exportpriserna från Kina till övriga tredjelandsmarknader. I avsaknad av annan tillförlitlig information använde kommissionen uppgifter om export från GTA.

(90)

Enligt GTA exporterades mer än 3 699 934 ton valstråd från Kina till hela världen under översynsperioden. Detta motsvarar nästan 20 % av den totala förbrukningen i unionen under samma period. I tabell 2 nedan sammanfattas den kinesiska exportvolymen till de fem största importländerna, vilken utgör nästan 65 % av den totala kinesiska exporten under översynsperioden.

Tabell 2

Kinas export av valstråd till världen (volym i ton och priser, euro/ton)

(91)

De genomsnittliga exportpriser som konstaterats under översynsperioden för vart och ett av ovannämnda länder ligger mer än 40 % under det normalvärde som fastställs i skäl 85. Detta visar att om produkterna skulle importeras från Kina till unionen med den prisnivån så skulle det vara fråga om försäljning till kraftigt dumpade priser.

(92)

Siffrorna visar också att de kinesiska exportvolymerna har minskat under de senaste åren, i linje med de globala exportvolymerna och den globala efterfrågan. Såsom förklaras i avsnitt 3.5.1 är den outnyttjade kapaciteten betydligt större än den inhemska efterfrågan i Kina, samtidigt som det av aktuella pressmeddelandena framgår att den globala efterfrågan på den produkt som översynen gäller håller på att öka och kommer att öka ytterligare under nästa år (64). Kina hör dessutom fortfarande till de tio länder med lägst exportpriser för valstråd.

(93)

Slutligen tyder pressmeddelanden från 2021 på att skillnaderna mellan den kinesiska inhemska marknaden och exportmarknaden ökar. I och med att den lokala efterfrågan minskar och pressar ned de lokala priserna blir exportmarknaden allt mer attraktiv för kinesiska tillverkare (65).

(94)

De uppgifter som tillhandahållits av sökanden, bland annat uppgifter från Mysteel (66), visar att den kinesiska valstrådproduktionen nu ligger på en högre nivå än den gjorde vid tidpunkten för den senaste översynen vid giltighetstidens utgång. Sedan 2016 har tillverkningen ökat till en nivå på mellan 155 och 165 miljoner ton 2019, vilket är mer än åtta gånger mer än unionens totala produktion.

(95)

Enligt begäran om översyn har de kinesiska tillverkarna outnyttjad kapacitet på omkring 90 miljoner ton. Sökanden har påpekat att en stor del av kapaciteten finns hos nya aktörer på den kinesiska marknaden för valstråd. Med tanke på den stora överkapaciteten kommer sådana nya aktörer i allt högre grad att söka sig till exportmarknaden, särskilt i takt med att den inhemska efterfrågan minskar, såsom anges i skäl 93. På grund av det bristande samarbetet från kinesisk sida var det svårt att få fram ytterligare uppgifter om detta. De höga produktionsnivåerna, i jämförelse med europeiska och globala produktionsnivåer, som nämns i föregående skäl innebär att Kina enkelt skulle kunna påverka de internationella marknaderna, även utan att behöva använda sin outnyttjade kapacitet.

(96)

På grund av den högre prisnivån på unionsmarknaden jämfört med de kinesiska försäljningspriser som konstaterats i övriga tredjeländer (se tabell 2) anses unionsmarknaden vara attraktiv för kinesiska tillverkare. Förekomsten av skyddsåtgärder på många exportmarknader gör unionsmarknaden ännu mer attraktiv (67). Det är därför rimligt att anta att den kinesiska exporten kommer att återupptas och innebära betydande volymer på unionsmarknaden om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Innan de ursprungliga åtgärderna infördes 2008 uppgick den kinesiska försäljningsvolymen på unionsmarknaden till 1,1 miljoner ton, vilket är att jämföra med en volym på 75 ton under översynsperioden.

(97)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det är sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Särskilt nivån på det normalvärde som fastställts för Kina, nivån på de kinesiska exportpriserna till marknader i tredjeländer, unionsmarknadens attraktionskraft och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder på att det är mycket sannolikt att dumpningen återkommer om de nuvarande åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(98)

Den likadana produkten tillverkades av 62 tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(99)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 18,3 miljoner ton. Kommissionen fastställde den totala tillverkningen på grundval av alla uppgifter rörande unionsindustrin som fanns tillgängliga, som de uppgifter som lämnats av sökanden (68). Som anges i skäl 11 togs fyra unionstillverkare med i urvalet, vilka står för nära 25 % av den totala produktionen av den likadana produkten i unionen.

(100)

Kommissionen konstaterade att en del av unionstillverkarnas totala tillverkning var avsedd för den företagsinterna marknaden, vilket framgår av tabell 3 nedan. Den företagsinterna marknaden ökade med fem procentenheter under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar 13,5 % av förbrukningen i unionen under översynsperioden. Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer avseende unionsindustrin på grundval av uppgifter som endast rörde den öppna marknaden. Dessa indikatorer är försäljningsvolymer och försäljningspriser på unionens marknad, marknadsandel, exportvolym, exportpriser och lönsamhet. För andra indikatorer, såsom tillverkning, kapacitet, produktivitet, sysselsättning och löner, avser de siffror som anges nedan hela verksamheten, och det var därför inte nödvändigt att göra någon åtskillnad.

(101)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av a) Eurofers uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten i unionen, vilka kontrollerats mot uppgifter om de unionstillverkare som ingick i urvalet, och b) importen av den produkt som översynen gäller från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(102)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukning i unionen (ton)  (69)

(103)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 9 %. En detaljerad analys visar att förbrukningen på den öppna marknaden i unionen ökade med 4 % mellan 2017 och 2018, från omkring 17,9 till 18,6 miljoner ton, för att därefter minska med 5 % under 2019 och med ytterligare 8 procentenheter till 16,3 miljoner ton under översynsperioden. Den totala förbrukningen i unionen följde en liknande utveckling med en ökning 2018 följd av en minskning under 2019, vilken fortsatte under översynsperioden till följd av covid-19-pandemin, vilken i sin tur ledde till en minskning av den totala förbrukningen av valstråd, särskilt inom fordons- och byggnadsindustrin.

(104)

Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 102.

(105)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (ton) och marknadsandel  (70)

(106)

Under den ursprungliga undersökningsperioden stod importen från Kina för en marknadsandel på 5 % och uppgick till 1,1 miljoner ton, men har sedan dess, enligt uppgifter från Eurostat, praktiskt taget försvunnit från unionsmarknaden. Faktum är att importen från Kina minskade från 556 ton till 75 ton under skadeundersökningsperioden.

(107)

Företaget med en tullsats på 7,9 % är ett företag närstående Arcelor Mittal Group och tillverkar enligt klagandena inte längre några betydande mängder valstråd. Dock upphörde även de övriga kinesiska exporterande tillverkarna med sin försäljning till unionen. Marknaden för valstråd förefaller vara mycket priskänslig och prishöjningen på 24 % till följd av den gällande antidumpningstullen ledde till att de kinesiska exportörerna tappade intresset för unionsmarknaden.

(108)

På grund av de mycket låga importvolymerna från Kina kunde priserna på denna import inte analyseras på ett meningsfullt sätt.

(109)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, och med tanke på de mycket små mängder som importerades till unionen från Kina, kunde inga tillförlitliga importpriser fastställas under översynsperioden och det var inte möjligt att göra någon meningsfull beräkning av prisunderskridande. Under dessa omständigheter fastställde kommissionen prisunderskridandet för importen från Kina under översynsperioden genom att jämföra följande faktorer:

(110)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna som ingick i urvalet under översynsperioden. Procentandelen visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal för det berörda landet på 4,5 %. En liknande prisunderskridandenivå på unionsmarknaden är därför att vänta om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(111)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Turkiet, Ryssland, Belarus och Schweiz.

(112)

Den sammanlagda importvolymen och marknadsandelen och pristendensen för import av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades enligt följande:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(113)

Den totala importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än det berörda landet minskade med 8 % (från 2,21 till 2,03 miljoner ton) under skadeundersökningsperioden, och följde samma nedåtgående tendens som för förbrukningen på unionens öppna marknad som anges i tabell 3. Under skadeundersökningsperioden behöll emellertid tredjeländer sin marknadsandel på den öppna marknaden, vilket till stor del berodde på att tredjeländernas priser genomgående var lägre än unionsindustrins priser, och unionsindustrin förlorade marknadsandelar på den öppna marknaden under samma period, såsom anges i tabell 7.

(114)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(115)

Som nämns i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(116)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av Eurofers uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten i unionen, vilka kontrollerades mot uppgifter avseende de unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i frågeformulärsvaren om de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(117)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(118)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(119)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(120)

Produktionsvolymen ökade först 2018 till följd av en ökning av försäljningen på den företagsinterna marknaden. Den minskade därefter under 2019 och sedan ytterligare under undersökningsperioden enligt en liknande utveckling med minskad förbrukning i unionen till följd av covid-19-pandemin, som ledde till en minskning av den totala förbrukningen av valstråd. Produktionsvolymen minskade med 9 % under översynsperioden.

(121)

Produktionskapaciteten ökade under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionsvolymen minskade generellt och kapaciteten ökade något visar kapacitetsutnyttjandet en nedåtgående tendens (– 14 %) under skadeundersökningsperioden.

(122)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(123)

Den totala försäljningen i EU följde en nedåtgående tendens under skadeundersökningsperioden (– 7 %), trots ökningen med 3 % under 2017–2018.

(124)

Unionsindustrins totala försäljning på den öppna marknaden minskade med nästan 1,5 miljoner ton under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen hade ökat till sin högsta nivå under 2018 (+ 3 %), men visade redan då en nedåtgående tendens (– 2 %) som fortsatte under 2019 och under översynsperioden. Den totala försäljningen på EU:s öppna marknad minskade med 9 %.

(125)

Marknadsandelen för unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Efter det att försäljningen på den öppna marknaden hade ökat med 1 % under perioden 2017–2019 minskade den med 1,3 procentenheter under översynsperioden.

(126)

Mot bakgrund av minskad förbrukning förlorade unionsindustrin inte bara försäljningsvolymer i EU utan även marknadsandelar på den öppna marknaden. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden.

(127)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(128)

Unionsindustrin lyckades behålla och till och med öka antalet anställda inom den del av tillverkningen som framställer den produkt som översynen gäller, där antalet anställda ökade med 6 % mellan 2017 och översynsperioden.

(129)

Produktiviteten för arbetskraften inom unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per anställd, följde en nedåtgående tendens under skadeundersökningsperioden (-14 %) till följd av covid-19-pandemin, vilket ledde till en minskning av den totala produktionsvolymen för valstråd. Den kraftigt minskade produktiviteten följer av den ännu större minskningen av produktionsvolymen, som också är kopplad till den minskade försäljningen och minskade efterfrågan på unionsindustrins produkter, och står i relation till ökningen av antalet anställda.

(130)

Den dumpningsmarginal som fastställdes för det berörda landet i den ursprungliga undersökningen låg på en nivå som väl översteg miniminivån. Som förklaras ovan förekom det inte någon dumpad import från Kina under skadeundersökningsperioden, varför det inte har varit möjligt att bedöma dumpningsmarginalens storlek.

(131)

I den förra översynen vid giltighetstidens utgång drogs slutsatsen att unionsindustrin fortfarande var mycket bräcklig och skadad. Under skadeundersökningsperioden för den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång visade unionsindustrin tecken på återhämtning från effekterna av tidigare dumpning, men värdena för samtliga huvudsakliga skadeindikatorer sjönk under översynsperioden efter att ha varit relativt stabila under perioden 2017–2019, på grund av utvecklingen med en minskad förbrukning i unionen till följd av covid-19-pandemin. Unionsindustrin är således fortfarande mycket sårbar för de skadliga verkningarna av dumpad import på unionsmarknaden, och om åtgärderna skulle upphävas skulle den förväntade dumpningens inverkan på unionsindustrin bli betydande, vilket framgår av de sjunkande priserna på exporten från Kina till tredjeländer, som nämns i skälen 90 och 91.

(132)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet till icke-närstående kunder i unionen och den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet för unionstillverkarna i urvalet på följande sätt:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(133)

Under skadeundersökningsperioden sjönk försäljningspriserna till icke-närstående parter på unionsmarknaden (den öppna marknaden) med 2 %. En detaljerad analys visar att mellan 2017 och 2018 steg försäljningspriserna med 14 % för att därefter sjunka med åtta procentenheter under 2019 och med ytterligare åtta procentenheter under översynsperioden. Fram till 2019 ökade försäljningspriserna i princip i samma takt som produktionskostnaderna, vilka ökade med 13 % under perioden 2017–2019, även om produktionskostnaderna förblev högre än de genomsnittliga försäljningspriserna. Under översynsperioden minskade produktionskostnaden med tre procentenheter. Totalt sett minskade det genomsnittliga försäljningspriset med 2 % under skadeundersökningsperioden, medan produktionskostnaden ökade med 10 %, vilket innebar att unionsindustrin inte kunde höja försäljningspriset för att täcka ökningen av produktionskostnaderna.

(134)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(135)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd ökade först mellan 2017 och 2018 för att sedan successivt sjunka under 2019 och översynsperioden. Mellan 2017 och översynsperioden förblev de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd stabila.

(136)

Lagernivåerna för de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(137)

Unionsindustrins lager ökade mellan 2017 och översynsperioden, men låg konstant på en nivå under 10 % av den årliga produktionsvolymen under hela skadeundersökningsperioden. Den betydande ökning på 40 % av lagerhållningen uttryckt i procent av produktionen som noterats under perioden från 2017 till översynsperioden beror i viss mån på den minskning av produktionsvolymen som nämns i skäl 120 och som innebar att EU-tillverkarna inte kunde avyttra sin produktion på grund av den motsvarande nedåtgående tendensen för unionens totala förbrukning som nämns i skäl 103.

(138)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(139)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(140)

Lönsamheten ökade inledningsvis 2018 tack vare att försäljningspriserna till icke-närstående parter (på den öppna marknaden) ökade till en nivå som översteg höjningen av produktionskostnaderna. Lönsamheten föll därefter under 2019 och minskade ytterligare under översynsperioden och följde därmed samma tendens som de sjunkande försäljningspriserna, vilket förklaras i skäl 133. Unionsindustrins negativa vinstmarginal under 2019 och under skadeundersökningsperioden beror på att produktionskostnaden per enhet var högre än det genomsnittliga försäljningspriset. Såsom framgår av tabell 9 ökade skillnaden mellan produktionskostnaden per enhet och det genomsnittliga försäljningspriset ytterligare under översynsperioden. Sammantaget gjorde den minskade förbrukningen av valstråd i unionen till följd av covid-19-pandemin, och i viss mån konkurrensen från import från övriga tredjeländer som konstant såldes till priser som var lägre än unionsindustrins priser, att unionsindustrin inte kunde lägga försäljningspriserna på en sådan nivå att det åtminstone skulle vara möjligt att täcka produktionskostnaderna.

(141)

Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att återinvestera i sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades i stor utsträckning i linje med lönsamheten och förbättrades inledningsvis under 2018 för att därefter minska betydligt under 2019 och under översynsperioden, då lönsamheten var som lägst under skadeundersökningsperioden.

(142)

Investeringarna ökade med så lite som 14 % under skadeundersökningsperioden, vilket ytterligare illustrerar unionsindustrins svåra ekonomiska situation.

(143)

Räntabiliteten är vinsten uttryckt som en procentandel av det bokförda nettovärdet för investeringarna. Räntabiliteten utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden och föll från 1,4 % 2017 till – 8,5 % under översynsperioden. Denna utveckling är i linje med unionsindustrins minskande lönsamhet.

(144)

De flesta makroekonomiska indikatorerna visade en negativ utvecklingstendens under skadeundersökningsperioden, däribland indikatorerna tillverkning, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym på EU-marknaden, marknadsandel och produktivitet. Endast avseende kapacitet och sysselsättning är tendensen svagt positiv. På samma sätt uppvisade även de flesta mikroekonomiska indikatorerna en negativ tendens under skadeundersökningsperioden, däribland försäljningspriserna på EU:s öppna marknad, produktionskostnaderna, lönsamheten, utgående lager, kassaflödet och räntabiliteten. Endast indikatorn investeringar uppvisade en positiv tendens efter det att de tillverkare som ingår i urvalet investerade för att kunna behålla sin konkurrenskraft och följa den senaste produktutvecklingen. Motsvarande skadeindikatorer uppvisade också en negativ utveckling under perioden 2017–2019, dvs. före covid-19-pandemin.

(145)

Konkurrensen från import från andra tredjeländer än det berörda landet och pristrycket försämrade dessutom ytterligare lönsamheten för unionsindustrin, som hade en negativ vinstmarginal på – 10,4 % under översynsperioden. Kassaflödet och räntabiliteten försämrades också, vilket gjorde det svårt för unionsindustrin att skaffa kapital och växa.

(146)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(147)

Kommissionen gjorde en bedömning av huruvida det finns ett orsakssamband mellan importen från det berörda landet och den skada som unionsindustrin lidit.

(148)

Importvolymerna från det berörda landet låg kvar på en försumbar nivå under hela skadeundersökningsperioden.

(149)

Samtidigt innebar lågprisimport från andra tredjeländer än det berörda landet, som Turkiet, Ryssland och Belarus, ett starkt pristryck på unionsindustrins försäljning. Som exempel kan nämnas att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder under översynsperioden var 521 euro/ton, medan det genomsnittliga försäljningspriset för produkter som importerades från Turkiet var 473 euro/ton och 434 euro/ton för produkter som importerades från Ryssland.

(150)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av importen från Kina, eftersom det var fråga om mycket begränsade volymer.

(151)

Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att den skada som ursprungligen vållats av dumpad import från Kina skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra.

(152)

I skäl 146 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I skäl 150 drar kommissionen även slutsatsen att den skada för unionsindustrin som konstaterats under översynsperioden inte kan ha orsakats av dumpad import från Kina eftersom det var fråga om mycket begränsade volymer. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(153)

För det ändamålet undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen samt hur potentiell import och potentiella prisnivåer för sådan import från dessa länder skulle kunna påverka unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(154)

Som anges i skälen 94 och 95 har de exporterande tillverkarna i Kina betydande outnyttjad kapacitet, vilken sammanlagt är väsentligt större än de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan i Kina (74), och den outnyttjade kapaciteten skulle kunna användas för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. De mängder som skulle kunna exporteras av de kinesiska exporterande tillverkarna är betydande i jämförelse med unionsmarknadens storlek. Den outnyttjade kapaciteten motsvarar i själva verket ungefär fem gånger den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(155)

Som anges i skäl 91 och i tabell 2 exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna till sina viktigaste tredjelandsmarknader till dumpade priser som i genomsnitt låg mellan 10 % och 15 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med beaktande av prisnivån på exporten från Kina till andra tredjelandsmarknader är det potentiellt mycket mer attraktivt för de kinesiska exportörerna att exportera till unionen. Följaktligen är det rimligt att förvänta sig att de kinesiska exporterande tillverkarna återigen skulle börja exportera stora volymer av den produkt som översynen gäller till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta blir ännu mera sannolikt med tanke på att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina.

(156)

Som anges i avsnitt 4.3.2 gjorde kommissionen en analys av hur prisunderskridandet skulle se ut om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra, för att fastställa hur importen från Kina skulle påverka unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(157)

Kommissionen konstaterar i skäl 110 att beräkningen av prisunderskridandet visar på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 4,5 %.

(158)

Dessutom gjorde kommissionen en simulering för att bättre bedöma hur importen från Kina sannolikt skulle påverka unionsindustrins ekonomiska situation. Två scenarier togs fram, i vilka en kraftig ökning av importen från Kina i) inte påverkar unionsindustrins försäljningspriser till icke-närstående kunder och ii) leder till en minskning av försäljningspriserna i unionen på grund av ökad konkurrens. Vid fastställandet av den hypotetiska produktionskostnaden tog kommissionen dessutom hänsyn till vilken andel av de totala produktionskostnaderna som är fasta kostnader för de unionstillverkare som ingår i urvalet.

(159)

För detta ändamål utgick kommissionen från antagandet att förbrukningen i unionen skulle komma att ligga kvar på samma nivå som under översynsperioden, dvs. 18,8 miljoner ton, och att exporterande tillverkare i Kina skulle komma att exportera kvantiteter till unionen motsvarande samma marknadsandel för Kina som under den ursprungliga undersökningsperioden, dvs. 5 % och 0,94 miljoner ton.

(160)

Kommissionen antog också att 20 % av den totala importen från Kina skulle påverka unionsindustrin och att återstående 80 % skulle påverka importen från övriga tredjeländer. Simuleringen bygger på de uppgifter som unionstillverkarna i urvalet har lämnat in och det är fråga om en mycket försiktig analys som tar hänsyn till det faktum att de genomsnittliga försäljningspriserna för import från övriga tredjeländer är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser. Det innebär att dumpad import av den produkt som översynen gäller från Kina med största sannolikhet först skulle ta marknadsandelar från unionsindustrin för att därefter ta över marknadsandelar från övriga tredjeländers export till unionen. Även med detta försiktiga antagande skulle unionsindustrin drabbas av förluster på upp till 23 %, vilket illustreras i det följande. Om man utgår från andra antaganden (t.ex. 50 %–50 %) skulle förlusterna bli mycket större, vilket skulle leda till en ännu större försämring av unionsindustrins lönsamhet.

(161)

I det första scenariot, dvs. om man antar att försäljningspriserna förblir desamma som under översynsperioden, skulle unionsindustrins lönsamhet minska med 72 % eller med 7,5 procentenheter, dvs. från – 10,4 % till – 17,9 %.

(162)

I det andra scenariot konstateras att en prisnedgång skulle ha en potentiellt kraftig skadlig effekt. Om unionspriserna skulle sjunka till samma nivå som de kinesiska exportpriserna till tredjeländer (med ett hypotetiskt cif-pris vid EU:s gräns på 499 euro/ton) skulle vinsten sjunka från – 10,4 % till – 23,2 %.

(163)

I båda scenarierna skulle effekterna av en plötslig ökning av importen från Kina till låga priser avsevärt förvärra den skada som unionsindustrin redan lidit.

(164)

På grundval av detta och med beaktande av unionsindustrins nuvarande ömtåliga situation, drog kommissionen slutsatsen att ett avskaffande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och till att den prekära situation som unionsindustrin redan befinner sig i drastiskt skulle förvärras och till och med hota unionsindustrins överlevnad.

(165)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen att det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av import från Kina skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(166)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intresse, inbegripet unionsindustrins, importörernas, distributörernas och användarnas intresse.

(167)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(168)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna i stor utsträckning har hindrat dumpad import från Kina från att komma in på unionsmarknaden har unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden och dess situation är bräcklig, vilket också bekräftas genom de negativa tendenserna för skadeindikatorerna.

(169)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen att det är mycket sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av import från det berörda landet skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Inflödet av betydande volymer dumpad import från Kina skulle vålla unionsindustrin ytterligare skada. Detta skulle förvärra unionsindustrins redan mycket bräckliga ekonomiska situation och hota dess lönsamhet.

(170)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls.

(171)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Som nämns i skäl 19 inkom ett ifyllt frågeformulär till kommissionen, vilket fyllts i av en användare. Användaren i fråga förklarade att marknaden behöver en viss prisstabilitet och därför inte har råd med den dumpade importens destabiliserande effekter.

(172)

I den förra översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen visade analysen av unionens intresse inte att åtgärderna skulle få en negativ inverkan på importörer, handlare och användare; inte heller drogs slutsatsen att införandet av åtgärder skulle få en potentiellt begränsad inverkan på användarnas verksamhet. För det första köper de flesta användarna sin valstråd från icke-kinesiska källor och det finns många sådana. För det andra bör den eventuella inverkan av införandet av åtgärder ses mot bakgrund av de produkter i senare led i förädlingskedjan som har ett högt mervärde. Mot denna bakgrund dras slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle inverka negativt på användarnas nuvarande situation.

(173)

Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så stor negativ inverkan på importörer och användare att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(174)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende importen av den produkt som översynen gäller från Kina.

(175)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från de berörda länderna, fortsatt skada och återkomst av den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från det berörda landet, samt om unionens intresse, anser kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av valstråd från Kina bör bibehållas.

(176)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(177)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas även om företaget i ett senare skede ändrar företagsnamn. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (75). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det.

(178)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna avseende import av den produkt som översynen gäller från Kina bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Alla synpunkter som inkommit har beaktats av kommissionen.

(179)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

(180)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning 2018/1046 (76) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.