(1)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett samarbetsavtal (avtalet) mellan unionen och Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol). Avtalet kommer att syfta till att reglera samarbetet mellan unionen och Interpol på området brottsbekämpning, straffrättsligt samarbete och på området gränssäkerhet (som en del av gränsförvaltningen).

(2)

Avtalet bör tillhandahålla de skyddsåtgärder och garantier som krävs för att ge medlemsstater och unionsbyråer kontrollerad åtkomst till Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar och databas för resehandlingar som är föremål för ett meddelande (TDAWN) via den europeiska sökportalen (ESP), i den mån detta är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter och i enlighet med sina åtkomsträttigheter.

(3)

I artikel 9.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (1) föreskrivs att sökningar i Interpols databaser ska göras på ett sådant sätt att ingen information röjs för ägaren av Interpolregistreringen.

(4)

Avtalet bör reglera samarbetet mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (2) (Europol) och Interpol, med beaktande av den senaste utvecklingen i kampen mot terrorism, gränsöverskridande och transnationell grov organiserad brottslighet, de nuvarande operativa behoven och Europols mandat.

(5)

Avtalet bör underlätta inrättandet och regleringen av samarbetet mellan Europeiska åklagarmyndigheten inrättad genom rådets förordning (EU) 2017/1939 (3) (Eppo) och Interpol.

(6)

Avtalet bör utgöra den rättsliga grunden för att ge Europol, Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 (4) (Eurojust) och Eppo åtkomst till relevanta Interpoldatabaser för att utföra sina uppgifter.

(7)

Avtalet bör utgöra den rättsliga grunden för att bemyndiga Eurojust och Eppo att utbyta operativ information med Interpol.

(8)

I artikel 23.1, 23.2 och 23.5 i förordning (EU) 2016/794 föreskrivs utbyte av personuppgifter mellan Europol och internationella organisationer, i den mån detta är nödvändigt för att Europol ska kunna fullgöra sina uppgifter, som definieras i artikel 4 i den förordningen.

(9)

I artiklarna 80, 99 och 104 i förordning (EU) 2017/1939 fastställs i synnerhet förbindelserna mellan Eppo och dess partner och informationsutbytet mellan Eppo och internationella organisationer.

(10)

Mot bakgrund av informationen i skäl 33 i förordning (EU) 2016/794 och skäl 46 i förordning (EU) 2018/1727 är det lämpligt att stärka samarbetet mellan Europol och Interpol respektive mellan Eurojust och Interpol genom att främja ett effektivt utbyte av personuppgifter.

(11)

I artiklarna 47.1, 47.5, 47.6, 52 och 56 i förordning (EU) 2018/1727 fastställs förbindelserna mellan Eppo och dess partner, och föreskrivs utbyte av personuppgifter, mellan Eurojust och internationella organisationer.

(12)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (5), bör stödja det tekniska genomförandet av åtkomsten till Interpols databaser i samband med Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008 (6), (EU) 2018/1240 (7) och (EU) 2019/817 (8), i enlighet med förordning (EU) 2018/1726.

(13)

Mot bakgrund av informationen i skäl 96 i förordning (EU) 2017/1939 är det lämpligt att stärka samarbetet mellan unionen och Interpol genom att främja det effektiva utbytet av personuppgifter.

(14)

I artikel 94 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (9) fastställs villkoren för överföring av operativa personuppgifter till internationella organisationer.

(15)

Avtalet bör vara helt förenligt med bestämmelserna om dataskydd som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (10), förordning (EU) 2018/1725 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (11).

(16)

Avtalet bör vara helt förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till respekt för privatliv och familjeliv i artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol i artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med alla rättigheter och principer som fastställs i stadgan.

(17)

Avtalet bör inte påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter i deras förbindelser med Interpol som ligger utanför avtalets tillämpningsområde.

(18)

I enlighet med artiklarna 1, 2 och 2a i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(19)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(20)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 41.2 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 25 maj 2021 (12).

(1)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett samarbetsavtal (avtalet) mellan unionen och Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol). Avtalet kommer att syfta till att reglera samarbetet mellan unionen och Interpol på området brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete och på området gränssäkerhet (som en del av gränsförvaltningen).

(2)

Avtalet bör tillhandahålla de skyddsåtgärder och garantier som krävs för att ge medlemsstater och unionsbyråer kontrollerad åtkomst till Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (SLTD) och Interpols databas för resehandlingar som är föremål för ett meddelande (TDAWN) via den europeiska sökportalen (ESP), i den mån som är nödvändig för att de ska kunna utföra sina uppgifter och i enlighet med deras åtkomsträttigheter.

(3)

Avtalet bör tillhandahålla de skyddsåtgärder och garantier som krävs för att ge medlemsstater och Etias centralenhet som inrättats inom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån som regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 (1) (Frontex) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 (2) åtkomst till Interpols databaser SLTD och TDAWN via ESP.

(4)

Avtalet bör tillhandahålla de skyddsåtgärder och garantier som krävs för att genomföra en reviderad förordning om informationssystemet för viseringar som ger medlemsstater åtkomsträtt till Interpols databaser via ESP när de prövar ansökningar om viseringar eller uppehållstillstånd.

(5)

I artikel 9.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (3) och i artikel 12 i förordning (EU) 2018/1240 föreskrivs att sökningar i Interpols databaser ska göras på ett sådant sätt att ingen information röjs för ägaren av Interpolregistreringen. I artikel 65 i förordning (EU) 2018/1240 föreskrivs att personuppgifter inte får överföras eller göras tillgängliga för tredjeländer, internationella organisationer eller privata aktörer, med undantag för överföring till Interpol för automatiserade sökningar i Interpols databaser SLTD och TDAWN, och att sådana överföringar ska omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (4).

(6)

Avtalet bör utgöra den rättsliga grunden för att ge Frontex ordinarie personal i den stående styrkan (personal i kategori 1) åtkomst till relevanta Interpoldatabaser så att de ska kunna utföra sina uppgifter.

(7)

Enligt artikel 68.1 i förordning (EU) 2019/1896 får Frontex samarbeta med internationella organisationer, specifikt inbegripet Interpol. Enligt artikel 82.1 i förordning (EU) 2019/1896 ska medlemmar i enheter från Frontex stående styrka ha kapacitet att utföra de uppgifter och utöva de befogenheter för gränskontroll som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 (5) (kodex om Schengengränserna). Enligt artiklarna 6.1 e, 8.3 a i och 8.3 a ii i förordning (EU) 2016/399 omfattar detta kontroll av tredjelandsmedborgare mot Interpols databaser (särskilt Interpols databas SLTD) vid de yttre gränserna för de medlemsstater och tredjeländer som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket vad gäller kontroll av personer vid de yttre gränserna.

(8)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (6), bör stödja det tekniska genomförandet av åtkomsten till Interpols databaser inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 (7) och förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/817 i enlighet med förordning (EU) 2018/1726.

(9)

I artikel 94 i förordning (EU) 2018/1725 fastställs villkoren för överföring av operativa personuppgifter till internationella organisationer.

(10)

Avtalet bör vara helt förenligt med bestämmelserna om dataskydd som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (8), förordning (EU) 2018/1725 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (9).

(11)

Avtalet bör vara helt förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till respekt för privatliv och familjeliv i artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol i artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med alla rättigheter och principer som fastställs i stadgan.

(12)

Avtalet bör inte påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter i deras relationer med Interpol som ligger utanför avtalets tillämpningsområde.

(13)

I enlighet med artiklarna 1, 2 och 2a i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(14)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (10). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(15)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 41.2 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 25 maj 2021 (11).

(1)

Det italienska hälsoministeriet (den behöriga myndigheten) antog den 12 oktober 2020 ett beslut i enlighet med artikel 55.1 första stycket i förordning (EU) nr 528/2012 om att tillåta tillhandahållande på marknaden och yrkesmässig användning av biocidprodukten Biobor JF för antimikrobiell behandling av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg till och med den 30 april 2021 (åtgärden). Den behöriga myndigheten har i enlighet med artikel 55.1 andra stycket i den förordningen informerat kommissionen och övriga medlemsstaters behöriga myndigheter om åtgärden och skälen för denna.

(2)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat var åtgärden nödvändig för att skydda folkhälsan eftersom mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg kan leda till funktionsfel i luftfartygets motor och äventyra dess luftvärdighet, och därmed också äventyra passagerarnas och besättningens säkerhet. Covid-19-pandemin och de begränsningar av flygtrafiken den medfört har lett till att åtskilliga luftfartyg tillfälligt har tagits ur trafik. När luftfartyg står oanvända ökar risken för mikrobiologisk kontamination.

(3)

Biobor JF innehåller 2,2’-(1-metyltrimetylendioxi)bis-(4-metyl-1,3,2-dioxaborinan) (CAS-nr 2665-13-6) samt 2,2’-oxibis-(4,4,6-trimetyl-1,3,2-dioxaborinan) (CAS-nr 14697-50-8), verksamma ämnen för användning i biocidprodukter av produkttyp 6 som konserveringsmedel för produkter under lagring enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom dessa verksamma ämnen inte tas upp i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2) ingår de inte i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i de biocidprodukter som avses i förordning (EU) nr 528/2012. Artikel 89 i den förordningen tillämpas därför inte på dessa ämnen och de måste bedömas och godkännas innan biocidprodukter som innehåller sådana ämnen kan godkännas också på nationell nivå.

(4)

Den 26 mars 2021 tog kommissionen emot en motiverad begäran från den behöriga myndigheten om att tillåta förlängning av åtgärden i enlighet med artikel 55.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 528/2012. Den motiverade begäran baserades på farhågor för att luftfartssäkerheten skulle kunna fortsätta att äventyras på grund av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg efter den 30 april 2021 och på påståendet att Biobor JF är nödvändigt för att motverka sådan mikrobiologisk kontamination.

(5)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat drogs den enda alternativa biocidprodukt som luftfartygs- och motortillverkare rekommenderar för behandling av mikrobiologisk kontamination (Kathon™ FP 1.5) tillbaka från marknaden i mars 2020 på grund av att allvarliga avvikelser i motorernas funktionssätt hade konstaterats efter behandlingen med denna produkt.

(6)

Såsom den behöriga myndigheten angett finns det inga alternativ för att behandla mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg.

(7)

Enligt den information som kommissionen har tillgång till har tillverkaren av Biobor JF vidtagit åtgärder för reguljärt godkännande av produkten och förväntas lämna in en ansökan om godkännande av de verksamma ämnen den innehåller i mitten av 2022. Godkännandet av de verksamma ämnena och det efterföljande godkännandet av biocidprodukten skulle vara en permanent lösning för framtiden, men det skulle krävas lång tid för att slutföra de förfarandena.

(8)

Bristande kontroll av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg kan äventyra flygsäkerheten och denna fara inte kan undanröjas i tillräcklig utsträckning genom användning av en annan biocidprodukt eller på annat sätt. Den behöriga myndigheten bör därför tillåtas förlänga åtgärden.

(9)

Med tanke på att åtgärden löpte ut den 30 april 2021 bör detta beslut ha retroaktiv verkan.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

(1)

Polens registreringskontor för läkemedel, medicintekniska produkter och biocidprodukter (den behöriga myndigheten) antog den 6 november 2020 ett beslut i enlighet med artikel 55.1 första stycket i förordning (EU) nr 528/2012 om att tillåta tillhandahållande på marknaden och yrkesmässig användning av biocidprodukten Biobor JF för förebyggande och kurativ (bekämpande) antimikrobiell behandling av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg till och med den 5 maj 2021 (åtgärden). Den behöriga myndigheten har i enlighet med artikel 55.1 andra stycket i den förordningen informerat kommissionen och övriga medlemsstaters behöriga myndigheter om åtgärden och skälen för denna.

(2)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat var åtgärden nödvändig för att skydda folkhälsan, eftersom den mikrobiologiska kontaminationen av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg kan leda till funktionsfel i luftfartygets motor och äventyra dess luftvärdighet, och därmed också äventyra passagerarnas och besättningens säkerhet. Covid-19-pandemin och de begränsningar av flygtrafiken den medfört har lett till att åtskilliga luftfartyg tillfälligt har tagits ur trafik. När luftfartyg står oanvända ökar risken för mikrobiologisk kontamination.

(3)

Biobor JF innehåller 2,2’-(1-metyltrimetyl-enedioxy)bis-(4-metyl-1,3,2-dioxaborinan) (CAS-nr 2665-13-6) samt 2,2’-oxybis(4,4,6-trimetyl-1,3,2-dioxaborinan) (CAS-nr 14697-50-8), verksamma ämnen för användning i biocidprodukter av produkttyp 6 som konserveringsmedel för produkter under lagring enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom dessa verksamma ämnen inte tas upp i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2) ingår de inte i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i de biocidprodukter som avses i förordning (EU) nr 528/2012. Artikel 89 i den förordningen tillämpas därför inte på dessa ämnen och de måste bedömas och godkännas innan biocidprodukter som innehåller sådana ämnen kan godkännas också på nationell nivå.

(4)

Den 8 mars 2021 tog kommissionen emot en motiverad begäran från den behöriga myndigheten om att godkänna förlängning av åtgärden i enlighet med artikel 55.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 528/2012. Den motiverade begäran baserades på farhågor för att luftfartssäkerheten skulle kunna fortsätta att äventyras på grund av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg efter den 5 maj 2021 och på påståendet att Biobor JF är nödvändigt för att motverka sådan mikrobiologisk kontamination.

(5)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat drogs den enda alternativa biocidprodukt som luftfartygs- och motortillverkare rekommenderar för behandling av mikrobiologisk kontamination (Kathon™ FP 1.5) tillbaka från marknaden i mars 2020 på grund av att allvarliga avvikelser i motorernas funktionssätt hade konstaterats efter behandlingen med denna produkt.

(6)

Såsom den behöriga myndigheten har angett är det alternativa förfarandet för att behandla en befintlig mikrobiologisk kontamination manuell rengöring i tanken efter avlägsnande av bränsle och dränering av luftfartyget. Detta är kanske inte alltid möjligt vid sidan av de övriga underhållsåtgärder som krävs när ett luftfartyg är parkerat eller uppställt under långa perioder. Manuell rengöring av kontaminerade tankar skulle dessutom utsätta arbetstagarna för giftiga gaser och bör därför undvikas.

(7)

Enligt den information som kommissionen har tillgång till har tillverkaren av Biobor JF vidtagit åtgärder för reguljärt godkännande av produkten, och en ansökan om godkännande av de verksamma ämnena den innehåller väntas under mitten av 2022. Godkännandet av de verksamma ämnena och det efterföljande godkännandet av biocidprodukten skulle vara en permanent lösning för framtiden, men det kommer att krävas lång tid för att slutföra de förfarandena.

(8)

Bristande kontroll av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg kan äventyra flygsäkerheten, och denna fara kan inte undanröjas i tillräcklig utsträckning genom användning av en annan biocidprodukt eller på annat sätt. Därför är det lämpligt att låta den behöriga myndigheten förlänga åtgärden.

(9)

Med tanke på att åtgärden löpte ut den 5 maj 2021 bör detta beslut ha retroaktiv verkan.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

(1)

Interimsavtalet om upprättande av en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan stater i östra och södra Afrika, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (1) (interimsavtalet), tillämpas sedan den 14 maj 2012 provisoriskt mellan Europeiska unionen och Republiken Madagaskar, Republiken Mauritius, Republiken Seychellerna och Republiken Zimbabwe. Det tillämpas också provisoriskt från och med den 7 februari 2019 mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna.

(2)

Protokoll 1 till interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och ESA om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete har ändrats genom AEP-kommitténs beslut nr 1/2020 av den 14 januari 2020, med verkan från och med den 31 mars 2020 (2).

(3)

Enligt artikel 44.1 i protokoll 1 får tullsamarbetskommittén ESA-EU anta ett beslut om beviljande av undantag från ursprungsreglerna i det protokollet.

(4)

Den 2 oktober 2017 antog tullsamarbetskommittén ESA-EU beslut nr 2/2017 om beviljande av undantag från ursprungsreglerna för 120 ton saltad blå havsgädda som importerats till Europeiska unionen från och med den 2 oktober 2017 till och med den 1 oktober 2018.

(5)

Den 14 januari 2019 antog tullsamarbetskommittén ESA-EU beslut nr 1/2019 om beviljande av ett andra undantag från ursprungsreglerna för 100 ton saltad blå havsgädda som importerats till Europeiska unionen från och med den 14 januari 2019 till och med den 13 januari 2020.

(6)

Den 5 maj 2020 antog tullsamarbetskommittén ESA-EU beslut nr 1/2020 om beviljande av ett tredje undantag från ursprungsreglerna för 100 ton saltad blå havsgädda som importerats till Europeiska unionen från och med den 5 maj 2020 till och med den 4 maj 2021.

(7)

Den 31 mars 2021 lämnade Mauritius i enlighet med artikel 44.1 i protokoll 1 till interimsavtalet in en fjärde ansökan om undantag från ursprungsreglerna avseende 120 ton saltad blå havsgädda enligt HS-nummer 0305 69 som ska importeras till unionen från och med juni 2021 till och med juni 2022. Som svar på en skrivelse från kommissionen lämnade Mauritius den 17 maj 2021 ytterligare upplysningar.

(8)

I sin ansökan upprepar Mauritius återkommande problem med tillgång till råvaror för att uppfylla ursprungsreglerna. Det hävdar särskilt att det inte finns tillgång till blå havsgädda (barracoota) med ursprung i unionen eller Mauritius och att det inte är lönsamt att investera i fartyg för att uppfylla de villkor som fastställs i artikel 6.2 i protokoll 1 för fiske av blå havsgädda (barracoota). Mauritius hävdar att blå havsgädda (barracoota) från andra ESA-stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (andra AKS-stater som omfattas av avtal om ekonomiskt partnerskap), med vilka kumulation är möjlig, är för dyr (t.ex. barracoota från Namibia) eller inte uppfyller kraven på kvalitet och regelbunden försörjning. Mauritius drar slutsatsen att landet enbart kan fortsätta att anskaffa råvaror utan ursprungsstatus för sin förädlingsindustri, närmare bestämt blå havsgädda (barracoota) som importerats från Nya Zeeland. Enligt de siffror som Mauritius lämnat utgör förädlingsvärdet i Mauritius bara 17,5 % av de färdiga produkternas värde.

(9)

Enligt artikel 44.1 i protokoll 1 får tullsamarbetskommittén bevilja undantag från protokollet om utvecklingen av befintliga industrier eller skapandet av nya industrier i ESA-staterna motiverar detta och unionen bör bifalla alla ansökningar från ESA-staterna som är vederbörligen motiverade i enlighet med denna artikel och som inte kan vålla en etablerad unionsindustri allvarlig skada.

(10)

I artiklarna 44.3 och 44.5 i protokoll 1 tilläggs att det vid undersökningen av ansökningar ska särskilt följande beaktas: Den berörda ESA-statens geografiska läge, med gynnsamma förutsättningar för ESA:s östater och fall där tillämpningen av de befintliga ursprungsreglerna avsevärt skulle påverka förmågan hos en befintlig industri i en ESA-stat att fortsätta sin export till unionen.

(11)

Efter en analys drogs slutsatsen att tillämpningen av de gällande ursprungsreglerna för de berörda produkterna skulle påverka möjligheten för befintlig småindustri för framställning av saltad blå havsgädda i Mauritius att fortsätta sin export till unionen. Mauritius geografiska läge, som är en liten ö som ligger långt från landets exportmarknader och importkällor, bör beaktas. Det undantag som landet ansöker om skulle inte vålla en etablerad unionsindustri allvarlig skada och tidigare beviljade undantag överskred inte fem år.

(12)

De undantag som föreskrivs i artikel 44 i protokoll 1 bör dock förbli tillfälliga lösningar och bör inte användas som ett sätt att permanent ändra de överenskomna ursprungsreglerna.

(13)

Ansökan och de ytterligare klargörandena från Mauritius tyder dock inte på att några konkreta åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med den nuvarande situationen och för att permanent uppfylla de överenskomna ursprungsreglerna. Mauritius anger att det inte är lönsamt att utveckla sin egen flotta för att fånga blå havsgädda (barracoota) och att uppfyllandet av ursprungsregeln i framtiden är beroende av möjligheten att slutligen ingå affärsavtal med leverantörer från Namibia eller att övertyga den EU-flotta som är verksam i regionen att fiska blå havsgädda (barracoota).

(14)

Detta undantag bör därför vara det sista som beviljas för samma produkter och på samma villkor.

(15)

Mauritius ansökte om undantag för en kvantitet på 120 ton saltad blå havsgädda för året 2021/2022. På grundval av det låga nyttjandet av det undantag som tidigare beviljades genom beslut nr 1/2020 förefaller det inte lämpligt att öka kvoten för den begärda perioden i förhållande till den kvot som beviljades för året 2020/2021. Mauritius bör därför beviljas ett undantag för 100 ton saltad blå havsgädda enligt HS-nummer 0305 69 för ytterligare en ettårsperiod, varigenom hänsyn tas till den befintliga industrins förmåga att fortsätta sin export till unionen.

(16)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (3) fastställs regler om förvaltningen av tullkvoter. Dessa regler bör tillämpas för förvaltningen av den kvantitet för vilken undantag beviljas genom detta beslut.

(17)

För en effektiv övervakning av tillämpningen av undantaget bör Mauritius myndigheter regelbundet lämna uppgifter till kommissionen om utfärdade varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer som lämnas för de berörda produkterna.