ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 261

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

64 årgången
22 juli 2021


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) 2021/1203 av den 19 juli 2021 om ändring av förordning (EU) 2020/1706 vad gäller införande av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter ( 1 )

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1204 av den 10 maj 2021 om ändring av delegerad förordning (EU) 2019/856 vad gäller ansöknings- och urvalsförfarandena inom ramen för innovationsfonden

4

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1205 av den 20 juli 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )

8

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2021/1206 av den 30 april 2021 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU om marin utrustning vad gäller tillämplig standard för laboratorier som används av organ för bedömning av överensstämmelse när det gäller marin utrustning ( 1 )

45

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/1207 av den 19 juli 2021 om ändring av beslut 2003/77/EG om fastställande av fleråriga ekonomiska riktlinjer för förvaltningen av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, av Kol- och stålforskningsfondens tillgångar

47

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/1208 av den 19 juli 2021 om ändring av beslut 2003/76/EG om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden

54

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ( EUT L 231, 30.6.2021 )

58

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/1


RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1203

av den 19 juli 2021

om ändring av förordning (EU) 2020/1706 vad gäller införande av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 31,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EU) 2020/1706 (1) öppnas och förvaltas autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2021–2023. Lämpliga volymer har fastställts för varje tullkvot i syfte att säkerställa en tillräcklig försörjning för unionens industri för den perioden.

(2)

Försörjningen med vissa fiskeriprodukter i unionen är för närvarande beroende av import från tredjeländer. Under de senaste årtiondena har unionen blivit alltmer beroende av import för att täcka sin konsumtion av fiskeriprodukter. För att inte äventyra unionens produktion av fiskeriprodukter och för att säkerställa en tillräcklig försörjning för unionens beredningsindustri, bör importtullarna upphävas för bläckfisk av arten Loligo gahi, sill och strömming konserverad i saltlake, fryst sill och strömming, frysta filéer och lappar av sill och strömming, filéer av kungsfisk och diverse arter av fryst fisk, inom ramen för tullkvoter av lämplig storlek.

(3)

Avtalet om handel och samarbete (2) mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket (nedan kallat handel- och samarbetsavtalet) tillämpas provisoriskt sedan den 1 januari 2021. I handels- och samarbetsavtalet föreskrivs tull- och kvotfritt tillträde för ursprungsprodukter på fiskeriområdet. De brittiska utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) är dock inte längre knutna till unionen och omfattas inte längre av tullsänkningar för export av fiskeriprodukter till unionen.

(4)

Utöver detta löpte tilläggsprotokollen med Island (3) och Norge (4), i vilka det föreskrivs kvoter för vissa fisk- och fiskeriprodukter, ut den 30 april 2021. Eftersom några förhandlingar om nya kvoter inte har slutförts före tilläggsprotokollens utgång, kan det resultera i ett underskott på tullfria fiskeriprodukter för beredning i unionen.

(5)

Förordning (EU) 2020/1706 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

I syfte att åtgärda konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen med avseende på de brittiska utomeuropeiska ländernas och territoriernas förlust av förmånsbehandling, och i syfte att avhjälpa konsekvenserna av att tilläggsprotokollen med Norge och Island löpt ut bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2020/1706 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 4.4 ska led b ersättas med följande:

”b)

Skärning i ringar och skärning i remsor av material enligt KN-numren 0307 43 35, 0307 43 91, 0307 43 92 och 0307 43 99.”

2.

Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 juli 2021.

På rådets vägnar

J. PODGORŠEK

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EU) 2020/1706 av den 13 november 2020 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2021–2023 (EUT L 385, 17.11.2020, s. 3).

(2)  Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (EUT L 149, 30.4.2021, s. 10).

(3)  Tilläggsprotokoll till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Island (EUT L 141, 28.5.2016, s. 18).

(4)  Tilläggsprotokoll till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (EUT L 141, 28.5.2016, s. 22).


BILAGA

I tabellen i bilagan till förordning (EU) 2020/1706 ska följande poster läggas till:

Löpnummer

KN-nummer

Taric-nummer

Varubeskrivning

Årlig kvot (i ton)  (1)

Kvottull

Kvotperiod

”09.2508

ex 0307 43 35

10

Tioarmad bläckfisk av arten Loligo pealei, fryst, för beredning

75 000

0 %

1.1.2021–31.12.2023

09.2509

ex 1604 12 91

13

93

Sill och strömming, kryddad och/eller inlagd i vinäger, i saltlake, för beredning

15 000 (avrunnen nettovikt)

0 %

1.5.2021–30.4.2022

ex 1604 12 99

16

17

7 500 (avrunnen nettovikt)

0 %

1.5.2022–31.10.2022

09.2510

ex 0303 51 00

10

20

Sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), fryst, för beredning  (*1)

10 000

0 %

1.5.2021–30.4.2022

5 000

 

1.5.2022–31.10.2022

09.2512

 

 

Fryst fisk, för beredning:

3 300

0 %

1.5.2021–30.4.2022

0303 55 30

10

Chilensk taggmakrill (Trachurus murphyi)

1 650

0 %

1.5.2022–31.10.2022

ex 0303 55 90

95

Annan fisk av Trachurus spp., med undantag av Trachurus, Trachurus murphyi och taggmakrill (Caranx trachurus)

 

0303 56 00

10

Cobia (Rachycentron canadum)

 

 

 

0303 69 90

10

Annan fisk

0303 89 90

11

21

30

91

0303 82 00

10

Rockor (Rajidae)

0303 89 55

10

Guldsparid (Sparus aurata)

09.2513

0304 86 00

20

Filéer av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta, för beredning

25 000

0 %

1.5.2021–30.4.2022

ex 0304 99 23

10

20

Lappar av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta, för beredning  (*1)

12 500

0 %

1.5.2022–31.10.2022

09.2514

0304 49 50

10

Filéer av kungsfiskar (Sebastes spp.), färska eller kylda, för beredning

1 300

0 %

1.5.2021–30.4.2022

650

0 %

1.5.2022–31.10.2022


(1)  Uttryckt i nettovikt, om inte annat anges.

(*1)  Under perioden 15 februari–15 juni ska tullkvoter inte beviljas för varor som deklarerats för övergång till fri omsättning.”


22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/4


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1204

av den 10 maj 2021

om ändring av delegerad förordning (EU) 2019/856 vad gäller ansöknings- och urvalsförfarandena inom ramen för innovationsfonden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 10a.8 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856 (2) fastställs regler för driften av innovationsfonden. I förordningen föreskrivs ett ansökningsförfarande med två faser som omfattar en intresseanmälan och en fullständig ansökan.

(2)

Ansökningsförfarandet med två faser har den fördelen att det ger en mindre administrativ börda i den första fasen för dem som lämnar in projektförslag, men det leder å andra sidan till att det går längre tid från det att ansökningarna lämnas in till det att framgångsrika projekt finansieras. Erfarenheterna från den första ansökningsomgången, där ett stort antal ansökningar inkom för projekt av olika mognadsgrad, visade att denna tid behöver kortas ner för att möjliggöra stöd till mogna projekt i lämplig tid. Att korta ner tiden skulle också ge fördelar med tanke på den ekonomiska återhämtningen, där investeringar för att skala upp ren teknik måste mobiliseras snabbt.

(3)

Det är därför nödvändigt att införa bestämmelser om ett ansökningsförfarande med en fas som omfattar en fullständig ansökan utan föregående intresseanmälan. Kommissionen bör kunna välja mellan ett ansökningsförfarande med två faser och ett ansökningsförfarande med en fas när den beslutar om att inleda ansökningsomgångar, beroende på vilket som är lämpligt.

(4)

I delegerad förordning (EU) 2019/856 föreskrivs att projektutvecklingsstöd kan ges för projekt som inte uppfyller det kriterium om mognadsgrad som anges i artikel 11.1 c i den förordningen, men som har potential att uppfylla det. I enlighet med artikel 13.2 i delegerad förordning (EU) 2019/856 får detta stöd endast ges i form av ett bidrag. För att underlätta den fortsatta utvecklingen av dessa projekt är det nödvändigt att tillåta att sådant stöd även ges i form av tekniskt bistånd.

(5)

Delegerad förordning (EU) 2019/856 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av delegerad förordning (EU) 2019/856

Delegerad förordning (EU) 2019/856 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 9 ska punkt 2 ändras på följande sätt:

a)

Led d ska ersättas med följande:

”d)

En beskrivning av ansökningsförfarandet, där det anges om det rör sig om ett ansökningsförfarande med en fas eller två faser, och en detaljerad förteckning över den information och dokumentation som ska lämnas tillsammans med ansökan.”

b)

Led f ska ersättas med följande:

”f)

Bestämmelserna för de särskilda förfarandena i fall där småskaliga projekt är föremål för ett förenklat ansökningsförfarande enligt artikel 10.4 och för ett särskilt urvalsförfarande enligt artikel 12b.”

2.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Det verkställande organet ska samla in ansökningarna och organisera det ansökningsförfarande som fastställts i enlighet med artikel 9.2 d.”

b)

Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2.   Ansökningsförfarandet med två faser ska bestå av följande faser:

a)

Intresseanmälan.

b)

Fullständig ansökan.

Vid intresseanmälan ska projektets initiativtagare lämna in en beskrivning av projektets huvuddrag i linje med de krav som fastställts för den relevanta ansökningsomgången, inbegripet en beskrivning av projektets effektivitet, grad av innovation och mognadsgrad i enlighet med artikel 11.1 a, b och c.

Vid en fullständig ansökan ska projektets initiativtagare lämna in en detaljerad beskrivning av projektet tillsammans med alla styrkande handlingar, inbegripet planen för kunskapsutbyte.

3.   Om ansökningsförfarandet med en fas tillämpas ska projektets initiativtagare lämna in en fullständig ansökan i enlighet med punkt 2 tredje stycket.”

3.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken till artikel 12 ska ersättas med följande:

Urvalsförfarande för ansökningsförfarandet med två fase r

b)

Punkt 6 ska utgå.

4.

Följande artiklar ska införas som artiklarna 12a och 12b:

”Artikel 12a

Urvalsförfarande för ansökningsförfarandet med en fas

1.   På grundval av de inkomna ansökningarna ska det verkställande organet för varje projekt bedöma om det är berättigat till stöd i enlighet med artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG. Det verkställande organet ska därefter gå vidare med urvalet av stödberättigade projekt enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   På grundval av de inkomna ansökningarna ska det verkställande organet upprätta en förteckning över de projekt som uppfyller urvalskriterierna i artikel 11 och genomföra utvärderingen och rangordningen av projekten på grundval av de urvalskriterier som fastställs i den artikeln. I samband med denna utvärdering ska det verkställande organet jämföra projekten med projekt i samma sektor, såväl som med projekt i andra sektorer. I slutet av utvärderingen ska det verkställande organet upprätta en förteckning över det första urvalet projekt.

3.   Om det verkställande organet kommer fram till att ett projekt uppfyller de urvalskriterier som fastställs i artikel 11.1 a, b, d och e och, om tillämpligt, urvalskriteriet som fastställs på grundval av artikel 11.2, men inte uppfyller det kriterium som fastställs i artikel 11.1 c, ska det verkställande organet bedöma huruvida det berörda projektet har potential att uppfylla det urvalskriteriet om det utvecklas ytterligare. Om projektet har en sådan potential kan det verkställande organet bevilja utvecklingsstöd till det berörda projektet eller, om kommissionen beviljar projektutvecklingsstöd, föreslå att kommissionen beviljar projektutvecklingsstöd till projektet.

4.   Den förteckning över det första urvalet av projekt som avses i punkt 2 och, i tillämpliga fall, det förslag som avses i punkt 3 ska meddelas till kommissionen och åtminstone innehålla följande uppgifter:

a)

En bekräftelse av uppfyllande av kriterierna för stödberättigande och urval.

b)

Uppgifter om utvärderingen och rangordningen av projekten.

c)

De totala projektkostnaderna och de relevanta kostnader som avses i artikel 5, i euro.

d)

Det totala beloppet av begärt stöd från innovationsfonden, i euro.

e)

Den beräknade mängden utsläpp av växthusgaser som kommer att undvikas.

f)

Den beräknade mängden energi som kommer att produceras eller lagras.

g)

Den beräknade mängden koldioxid som kommer att lagras.

h)

Information om den rättsliga formen av det stöd från innovationsfonden som begärs av projektets initiativtagare.

5.   På grundval av de uppgifter som har meddelats enligt punkt 4 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med medlemsstaterna i enlighet med artikel 21.2, fatta beslut om tilldelning av stöd till de utvalda projekten och, i förekommande fall, upprätta en reservförteckning.

Artikel 12b

Urvalsförfarande för småskaliga projekt

Genom undantag från artiklarna 12 och 12a får ett särskilt urvalsförfarande tillämpas på småskaliga projekt.”

5.

Artikel 13.2 ska ersättas med följande:

”2.   Projektutvecklingsstödet ska tilldelas av kommissionen eller av det verkställande organet i enlighet med artikel 12.2 eller 12a.3 i form av ett bidrag eller tekniskt bistånd.”

6.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska led a ersättas med följande:

”a)

förteckningen över det första urvalet av projekt, inklusive reservförteckningen, och förteckningen över projekt som föreslagits för projektutvecklingsstöd i enlighet med artikel 12.2 andra stycket eller artikel 12a.3 innan stödet tilldelas,”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Kommissionen ska rapportera till medlemsstaterna om hur genomförandet av denna förordning framskrider, i synnerhet genomförandet av de beslut om tilldelning av stöd som avses i artikel 12.5 eller artikel 12a.5.”

7.

Artikel 27.4 ska ersättas med följande:

”4.   Projektens initiativtagare ska tillhandahålla detaljerad information om de planerade åtgärderna i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel i den plan för kunskapsutbyte som ska lämnas in i enlighet med artikel 10.2 tredje stycket.”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 maj 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856 av den 26 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller driften av innovationsfonden (EUT L 140, 28.5.2019. s. 6).


22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/8


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1205

av den 20 juli 2021

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom genomförandeförordning (EU) 2021/1141 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Polen och Slovakien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2021/1141 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin konstaterats i Polen, samt hos vilda svin i Tyskland.

(6)

I juli 2021 konstaterades flera utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distrikten działdowski, górowski, mielecki, słubicki och trzebnicki i Polen i områden som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon II, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner II måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(7)

I juli 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distriktet tarnowski i Polen i ett område som för närvarande inte förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande inte förtecknas i den bilagan och som drabbats av det senaste utbrottet av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan.

(8)

I juli 2021 konstaterades flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i delstaten Brandenburg i Tyskland i områden som förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökad risknivå, vilket bör återspeglas i den bilagan. De områden i Tyskland som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som är i närheten av de områden som förtecknas som en restriktionszon II och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan i stället för som restriktionszoner I, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner I måste också omdefinieras och utvidgas för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade fall.

(9)

I juli 2021 konstaterades också flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i delstaten Brandenburg i Tyskland i ett område som förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Tyskland som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(10)

I juni och juli 2021 konstaterades även flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i delstaten Sachsen i Tyskland i områden som förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökad risknivå, vilket bör återspeglas i den bilagan. De områden i Tyskland som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som är i närheten av de områden som förtecknas som en restriktionszon II och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan i stället för som restriktionszoner I, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner I måste också omdefinieras och utvidgas för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade fall.

(11)

I juli 2021 konstaterades dessutom flera utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i delstaten Brandenburg i Tyskland i områden som förtecknas som restriktionszoner I och II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Tyskland som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I och II i den bilagan bör därför nu förtecknas som restriktionszon III i den bilagan.

(12)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Polen och hos vilda och hållna svin i Tyskland har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(13)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Tyskland och Polen och upptas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(14)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1141 av den 12 juli 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 247, 13.7.2021, s. 55).

(4)  Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5)  OIE Terrestrial Animal Health Code, 28:e upplagan, 2019. ISBN för volym I: 978-92-95108–85–1; ISBN för volym II: 978-92-95108–86–8 (https://www.oie.int/standard-setting/terrestrial-code/access-online/).


BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1.   Tyskland

The following areas in Germany:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Lietzen westlich der L 37,

Gemeinde Falkenhagen (Mark) westlich der L 37,

Gemeinde Zeschdorf westlich der L 37,

Gemeinde Lindendorf mit der Gemarkung Dolgelin – westlich der L 37,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf und Bliesdorf bis östlicher Teil, begrenzt aus Richtung Gemarkungsgrenze Neutrebbin entlang der Bahnlinie bis Straße „Sophienhof“ dieser östlich folgend bis „Ruesterchengraben“, weiter entlang Feldweg an den Windrädern Richtung „Herrnhof“, weiter entlang „Letschiner Hauptgraben“ bis Gemarkungsgrenze Alttrebbin;

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf Biesdorf, Rathsdorf, Wriezen, Jäckelsbruch und Altwriezen bis östlicher Teil begrenzt durch Feldweg von Straße Altwriezen Richtung „Wallgraben“;

Gemeinde Oderaue mit den Gemarkungen Neuranft, Neuküstrinchen, Neurüdnitz, Altwustrow, Neuwustrow und Zäckericker Loose, Altreetz, Altmädewitz und Neumädewitz,

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim,

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Spreenhagen mit den Gemarkungen Braunsdorf, Markgrafpieske, Lebbin und Spreenhagen,

Gemarkung Grünheide (Mark) mit den Gemarkungen Kagel, Kienbaum und Hagelsberg,

Gemeinde Fürstenwalde,

Gemeinde Rauen,

Gemeinde Wendisch Rietz bis zur östlichen Uferzone des Scharmützelsees und von der südlichen Spitze des Scharmützelsees südlich der B 246,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Petersdorf und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow westlich der östlichen Uferzone des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze westlich der L35,

Gemeinde Tauche mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Steinhöfel,

Gemeinde Langewahl nördlich der A12,

Gemeinde Berkenbrück nördlich der A12,

Gemeinde Briesen (Mark) mit den Gemarkungen Wilmersdorf, Falkenberg, Madlitz Forst,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Jänschwalde,

Gemeinde Peitz,

Gemeinde Tauer,

Gemeinde Turnow-Preilack,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Guben mit der Gemarkung Schlagsdorf,

Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Grabko, Kerkwitz, Groß Gastrose,

Gemeinde Teichland,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Heinersbrück,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Forst mit den Gemarkungen Briesníg, Weißagk, Bohrau, Naundorf, Mulknitz,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen, Graustein, Sellessen, Spremberg, Bühlow und die Gemarkungen Groß Buckow, Klein Buckow östlich des Tagebaues Welzow-Süd,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow, Roggosen, Koppatz, Neuhausen, Frauendorf, Groß Oßnig, Groß Döbern und Klein Döbern,

Bundesland Sachsen

Landkreis Bautzen

Gemeinde Burkau östlich des Verlaufes S 94 und B 98,

Gemeinde Crostwitz,

Gemeinde Cunewalde,

Gemeinde Demitz-Thumitz,

Gemeinde Doberschau-Gaußig,

Gemeinde Elsterheide,

Gemeinde Göda,

Gemeinde Großpostwitz/O.L.,

Gemeinde Hochkirch, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Königswartha, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Kubschütz, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Lohsa sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Nebelschütz östlich des Verlaufes der S 94 in südliche Richtung bis Brücke Prietitzer Straße, Prietitzer Straße nordöstlich bis Lindenstraße, östlich der Lindenstraße bis Abzweig Nr. 25, in westliche Richtung zurück bis S 94, von dort östlich des Verlaufs der S 94 bis zur südlichen Gemeindegrenze,

Gemeinde Neschwitz, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Neukirch/Lausitz,

Gemeinde Obergurig,

Gemeinde Oßling,

Gemeinde Panschwitz-Kuckau östlich der S 94,

Gemeinde Puschwitz,

Gemeinde Räckelwitz,

Gemeinde Radibor sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Ralbitz-Rosenthal,

Gemeinde Rammenau östlich der B 98,

Gemeinde Schmölln-Putzkau östlich des Verlaufes der B 98 bis Abzweig S 156, östlich des Verlaufs der S 156 bis Kreisgrenze,

Gemeinde Sohland a. d. Spree,

Gemeinde Spreetal, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Stadt Bautzen, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Stadt Bernsdorf südlich der Landesgrenze Brandenburg-Sachsen und östlich entlang des Verlaufs der Bahnlinie DB6194 „Hosena - Kamenz (Sachs)“ bis Bahnabzweig im Süden des Ortsteils Strassgräbchen der Stadt Bernsdorf bis zum Bahnübergang S 94, ab Bahnübergang östlich des Verlaufs der S 94 bis zur südlichen Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Bischhofswerda östlich der B 98,

Gemeinde Stadt Elstra östlich der S 94,

Gemeinde Stadt Hoyerswerda, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Stadt Kamenz östlich der S 94,

Gemeinde Stadt Lauta,

Gemeinde Stadt Schirgiswalde-Kirschau,

Gemeinde Stadt Wilthen,

Gemeinde Stadt Wittichenau, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Steinigtwolmsdorf.

Landkreis Görlitz

Gemeinde Beiersdorf,

Gemeinde Bertsdorf-Hörnitz,

Gemeinde Dürrhennersdorf,

Gemeinde Großschönau,

Gemeinde Großschweidnitz,

Gemeinde Hainewalde,

Gemeinde Kurort Jonsdorf,

Gemeinde Kottmar,

Gemeinde Lawalde,

Gemeinde Leutersdorf,

Gemeinde Mittelherwigsdorf,

Gemeinde Oderwitz,

Gemeinde Olbersdorf,

Gemeinde Oppach,

Gemeinde Oybin,

Gemeinde Rosenbach, sofern nicht Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Schönau-Berzdorf a. d. Eigen, sofern nicht Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Schönbach,

Gemeinde Stadt Bernstadt a. d. Eigen, sofern nicht Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Stadt Ebersbach-Neugersdorf,

Gemeinde Stadt Herrnhut,

Gemeinde Stadt Löbau, sofern nicht Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Stadt Neusalza-Spremberg,

Gemeinde Stadt Ostritz, sofern nicht Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Stadt Seifhennersdorf,

Gemeinde Stadt Zittau.

2.   Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

Pāvilostas novada Vērgales pagasts,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Grobiņas novada Medzes, Grobiņas un Gaviezes pagasts. Grobiņas pilsēta,

Rucavas novada Rucavas pagasts,

Nīcas novads.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

Palangos miesto savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie kujawsko-pomorskim:

powiat brodnicki,

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

gminy Kisielice, Susz i część gminy wiejskiej Iława położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno – Gulb, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno - Gulb biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

gminy Biskupiec, Kurzętnik, część gminy wiejskiej Nowe Miasto Lubawskie położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Lekarty, a następnie na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Lekarty – Nowy Dwór Bratiański biegnącą do północnej granicy gminy miejskiej Nowe Miasto Lubawskie oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 538, część gminy Grodziczno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 538 w powiecie nowomiejskim,

gmina Iłowo -Osada w powiecie działdowskim,

gminy Janowo i Janowiec Kościelny w powiecie nidzickim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie kujawsko - pomorskim:

powiat brodnicki,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat ciechanowski,

gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

powiat sierpecki,

powiat żuromiński,

gminy Andrzejewo, Brok, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka, część gminy Małkinia Górna położona na północ od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

powiat mławski,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

powiat wyszkowski,

powiat węgrowski,

gminy Dąbrówka, Jadów, Klembów, Poświętne, Radzymin, Strachówka Wołomin i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

gminy Jastrząb, Mirów, Orońsko w powiecie szydłowieckim,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

powiat jasielski,

powiat strzyżowski,

część powiatu ropczycko – sędziszowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Medyka, Orły, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Brzostek, Jodłowa, miasto Dębica, część gminy wiejskiej Dębica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat buski,

powiat kazimierski,

powiat opatowski,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

gminy Bliżyn, Skarżysko – Kamienna, Suchedniów i Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

gmina Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy oraz na północ od drogi nr 42 i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Mniów i Zagnańsk w powiecie kieleckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

powiat tomaszowski,

powiat brzeziński,

powiat łaski,

powiat miejski Łódź,

gminy Andrespol, Koluszki, Nowosolna w powiecie łódzkim wschodnim,

gminy Dobroń, Ksawerów, Lutomiersk, miasto Konstantynów Łódzki, miasto Pabianice, część gminy wiejskiej Pabianice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dłutów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 485 w powiecie pabianickim,

gmina Wieruszów, część gminy Sokolniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 4715E, część gminy Galewice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przybyłów – Ostrówek – Dąbrówka – Zmyślona w powiecie wieruszowskim, gminy Aleksandrów Łódzki, Stryków, miasto Zgierz w powiecie zgierskim,

gminy Bełchatów z miastem Bełchatów, Drużbice, Kluki, Rusiec, Szczerców, Zelów w powiecie bełchatowskim,

gminy Osjaków, Konopnica, Pątnów, Wierzchlas, część gminy Mokrsko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na wschód od zachodniej granicy miejscowości Wieluń oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

część powiatu sieradzkiego nie wymieniona w części III załącznika I,

powiat zduńskowolski,

gminy Aleksandrów, Sulejów, Wola Krzysztoporska, Wolbórz, część gminy Moszczenica położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Moszczenica – Osiedle, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Moszczenica – Osiedle – Kosów do skrzyżowania z drogą nr 12 i dalej na wschód od drogi nr 12 biegnącej od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Grabica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 473 biegnącej od zachodniej granicy gminy do miejscowości Wola Kamocka, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 473 i łączącą miejscowości Wola Kamocka – Papieże Kolonia – Papieże do wschodniej granicy gminy w powiecie piotrkowskim,

powiat miejski Piotrków Trybunalski,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

część powiatu gorzowskiego nie wymieniona w części II załącznika I,

powiat strzelecko-drezdenecki,

w województwie dolnośląskim:

powiat oleśnicki,

powiat wrocławski,

powiat średzki,

powiat legnicki,

powiat lubański,

powiat wołowski,

powiat milicki,

powiat miejski Wrocław,

powiat miejski Legnica,

powiat lubański,

powiat złotoryjski,

powiat lwówecki,

gmina Chojnów w powiecie legnickim,

gmina Chocianów w powiecie polkowickim,

gminy Ścinawa i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

gminy Dziadowa Kłoda, Międzybórz, Syców w powiecie oleśnickim,

część powiatu trzebnickiego niewymieniona w części III załącznika I,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Osieczna, Rydzyna, część gminy Lipno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Czempiń, Kościan i miasto Kościan, Krzywiń, część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

powiat miejski Poznań,

gminy Buk, Dopiewo, Komorniki, Tarnowo Podgórne, Stęszew, Swarzędz, Pobiedziska, Czerwonak, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Rokietnica położona na południowy zachód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz oraz część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

powiat czarnkowsko-trzcianecki,

gmina Kaźmierz część gminy Duszniki położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, miasto Szamotuły i część gminy Szamotuły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg do linii wyznaczonej przez wschodnią granicę miasta Szamotuły i na południe od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły, do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na zachód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na zachód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

część powiatu rawickiego nie wymieniona w części III załącznika I,

gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

powiat pleszewski,

gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

gmina Rozdrażew, część gminy Koźmin Wielkopolski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15, część gminy Krotoszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 oraz na wschód od granic miasta Krotoszyn w powiecie krotoszyńskim,

powiat ostrowski,

powiat miejski Kalisz,

gminy Blizanów, Żelazków, Godziesze Wielkie, Koźminek, Lisków, Opatówek, Szczytniki, część gminy Stawiszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

gminy Brudzew, Dobra, Kawęczyn, Przykona, Władysławów, Turek z miastem Turek część gminy Tuliszków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

gminy Rzgów, Grodziec, Krzymów, Stare Miasto, część gminy Rychwał położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

część gminy Kępno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

powiat ostrzeszowski,

w województwie opolskim:

gminy Domaszowice, Wilków i część gminy Namysłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim,

gminy Wołczyn, Kluczbork, część gminy Byczyna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim,

część gminy Gorzów Śląski położona na południe od północnej granicy miasta Gorzów Śląski oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45, część gminy Praszka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 w miejscowości Praszka oraz na południe od drogi łączącej miejscowości Praszka – Kowale Kolonia - Kiczmachów, część gminy Rudniki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 43 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 43 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 42 w powiecie oleskim,

w województwie zachodniopomorskim:

część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Trzcińsko – Zdrój, Widuchowa, część gminy Chojna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 26 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Chojna, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 31 biegnącą od skrzyżowana z drogą nr 26 do południowej granicy gminy, w powiecie gryfińskim,

w województwie małopolskim:

powiat brzeski,

powiat gorlicki,

powiat proszowicki,

powiat nowosądecki,

powiat miejski Nowy Sącz,

część powiatu dąbrowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

część powiatu tarnowskiego niewymieniona w części III załącznika I.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

the whole district of Snina,

the whole district of Medzilaborce,

the whole district of Stropkov,

the whole district of Svidník, except municipalities included in part II,

in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

in the district of Levice, the municipalities of Ipeľské Úľany, Plášťovce, Dolné Túrovce, Stredné Túrovce, Šahy, Tešmak,

the whole district of Krupina, except municipalities included in part II,

the whole district of Banska Bystrica, except municipalities included in part II,

in the district of Liptovsky Mikulas – municipalities of Pribylina, Jamník, Svatý Štefan, Konská, Jakubovany, Liptovský Ondrej, Beňadiková, Vavrišovo, Liptovská Kokava, Liptovský Peter, Dovalovo, Hybe, Liptovský Hrádok, Važec, Východná, Kráľova Lehota, Nižná Boca, Vyšná Boca, Malužiná, Liptovská Porúbka, Liptovský Ján, Uhorská Ves, Podtureň, Závažná Poruba, Liptovský Mikuláš, Pavčina Lehota, Demänovská Dolina, Gôtovany, Galovany, Svätý Kríž, Lazisko, Dúbrava, Malatíny, Liptovské Vlachy, Liptovské Kľačany, Partizánska Ľupča, Kráľovská Ľubeľa, Zemianska Ľubeľa,

in the district of Ružomberok, the municipalities of Liptovská Lužná, Liptovská Osada, Podsuchá, Ludrová, Štiavnička, Liptovská Štiavnica, Nižný Sliač, Liptovské Sliače,

the whole district of Banska Stiavnica,

the whole district of Žiar nad Hronom.

DEL II

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv,

the whole region of Pazardzhik,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Blagoevgrad,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Burgas excluding the areas in Part III,

the whole region of Varna excluding the areas in Part III,

the whole region of Silistra, excluding the areas in Part III,

the whole region of Ruse, excluding the areas in Part III,

the whole region of Veliko Tarnovo, excluding the areas in Part III,

the whole region of Pleven, excluding the areas in Part III,

the whole region of Targovishte, excluding the areas in Part III,

the whole region of Shumen, excluding the areas in Part III,

the whole region of Sliven, excluding the areas in Part III,

the whole region of Vidin, excluding the areas in Part III.

2.   Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Grunow-Dammendorf,

Gemeinde Mixdorf

Gemeinde Schlaubetal,

Gemeinde Neuzelle,

Gemeinde Neißemünde,

Gemeinde Lawitz,

Gemeinde Eisenhüttenstadt,

Gemeinde Vogelsang,

Gemeinde Ziltendorf,

Gemeinde Wiesenau,

Gemeinde Friedland,

Gemeinde Siehdichum,

Gemeinde Müllrose,

Gemeinde Briesen mit den Gemarkungen Biegen, Alt Madlitz, Briesen, Neubrück-Forst und Kersdorf,

Gemeinde Jacobsdorf

Gemeinde Groß Lindow,

Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

Gemeinde Ragow-Merz,

Gemeinde Beeskow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide, Lindenberg, Falkenberg (T), Görsdorf (B), Wulfersdorf, Giesensdorf, Briescht, Kossenblatt und Tauche,

Gemeinde Langewahl südlich der A12,

Gemeinde Berkenbrück südlich der A12,

Gemeinde Diensdorf-Radlow,

Gemeinde Wendisch Rietz östlich des Scharmützelsees und nördlich der B 246,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Neu Golm und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow östlich des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze östlich der L35,

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Jamlitz,

Gemeinde Lieberose,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Stakow, Reicherskreuz, Groß Drewitz, Sembten, Lauschütz, Krayne, Lübbinchen, Grano, Pinnow, Bärenklau, Schenkendöbern und Atterwasch,

Gemeinde Guben mit den Gemarkungen Bresinchen, Guben und Deulowitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Bleyen-Genschmar mit der Gemarkung Bleyen,

Gemeinde Neuhardenberg mit den Gemarkungen Wulkow bei Trebnitz Altfriedland bis östlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Neuhardenberg/Neufriedland, dem Feldweg folgend bis „Grubscher Graben“, Neuhardenberg östlicher Teil bis Gemarkungsgrenze Quappendorf entlang dem „Quappendorfer Kanal“ bis Gemarkungsgrenze Altfriedland,

Gemeinde Golzow,

Gemeinde Küstriner Vorland,

Gemeinde Alt Tucheband,

Gemeinde Reitwein,

Gemeinde Podelzig,

Gemeinde Gusow-Platkow mit den Gemarkungen BlankeHeide, Gusow bis nördlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Langsow, den „Zielgraben“ folgend über „Tergelgraben“ bis „Alte Oder“, Platkow bis östlicher Teil, begrenzt durch „Alte Oder“,

Gemeinde Seelow mit den Gemarkungen Seelow, Werbig, Langsow bis nördlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Buschdorf der „Buschdorfer Str.“/L37 folgend bis Feldweg, diesem folgend über Gehöft „Buschdorf 6“ über Acker bis Entwässerungsgraben, diesem südlich folgend bis „Feldweg“, diesem folgend Richtung „Eichwaldgraben“ bis Gemarkungsgrenze Gusow,

Gemeinde Vierlinden,

Gemeinde Lindendorf mit den Gemarkungen Sachsendorf, Libbenichen, Neu Mahlisch und Dolgelin – östlich der L 37,

Gemeinde Fichtenhöhe,

Gemeinde Lietzen östlich der L 37,

Gemeinde Falkenhagen (Mark) östlich der L 37,

Gemeinde Zeschdorf östlich der L 37,

Gemeinde Treplin,

Gemeinde Lebus,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf

kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen:

Gemeinde Großdubrau,

Gemeinde Hochkirch nördlich der B 6,

Gemeinde Königswartha östlich der B 96,

Gemeinde Kubschütz nördlich der B 6,

Gemeinde Lohsa östlich der B 96,

Gemeinde Malschwitz,

Gemeinde Neschwitz östlich der B 96,

Gemeinde Radibor östlich der B 96,

Gemeinde Spreetal östlich der B 97,

Gemeinde Stadt Bautzen östlich des Verlaufs der B 96 bis Abzweig S 156 und nördlich des Verlaufs S 156 bis Abzweig B 6 und nördlich des Verlaufs der B 6 bis zur östlichen Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Hoyerswerda südlich des Verlaufs der B 97 bis Abzweig B 96 und östlich des Verlaufs der B 96 bis zur südlichen Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Weißenberg,

Gemeinde Stadt Wittichenau östlich der B 96.

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Boxberg/O.L.,

Gemeinde Gablenz,

Gemeinde Groß Düben, sofern nicht bereits Teil des Beobachtungsgebietes,

Gemeinde Hähnichen,

Gemeinde Hohendubrau,

Gemeinde Horka,

Gemeinde Kodersdorf,

Gemeinde Königshain,

Gemeinde Krauschwitz i.d. O.L.,

Gemeinde Kreba-Neudorf,

Gemeinde Markersdorf,

Gemeinde Mücka,

Gemeinde Neißeaue,

Gemeinde Quitzdorf am See,

Gemeinde Rietschen,

Gemeinde Rosenbach nördlich der S 129,

Gemeinde Schleife,

Gemeinde Schönau-Berzdorf a. d. Eigen nördlich der S 129,

Gemeinde Schöpstal,

Gemeinde Stadt Bad Muskau, sofern nicht bereits Teil des Beobachtungsgebietes,

Gemeinde Stadt Bernstadt a. d. Eigen nördlich der S 129,

Gemeinde Stadt Görlitz,

Gemeinde Stadt Löbau nördlich der B 6 von der Kreisgrenze Bautzen bis zum Abzweig der S 129, auf der S 129 bis Gemeindegrenze,

Gemeinde Stadt Niesky,

Gemeinde Stadt Ostritz nördlich der S 129 und K 8616,

Gemeinde Stadt Reichenbach/O.L.,

Gemeinde Stadt Rothenburg/O.L.,

Gemeinde Stadt Weißwasser/O.L.

Gemeinde Trebendorf,

Gemeinde Vierkirchen,

Gemeinde Waldhufen,

Gemeinde Weißkeißel.

3.   Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

Ādažu novads,

Aizputes novada Aizputes, Cīravas un Lažas pagasts, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296, Aizputes pilsēta,

Aglonas novads,

Aizkraukles novads,

Aknīstes novads,

Alojas novads,

Alsungas novads,

Alūksnes novads,

Amatas novads,

Apes novads,

Auces novads,

Babītes novads,

Baldones novads,

Baltinavas novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Beverīnas novads,

Brocēnu novads,

Burtnieku novads,

Carnikavas novads,

Cēsu novads

Cesvaines novads,

Ciblas novads,

Dagdas novads,

Daugavpils novads,

Dobeles novads,

Dundagas novads,

Durbes novads,

Engures novads,

Ērgļu novads,

Garkalnes novads,

Grobiņas novada Bārtas pagasts,

Gulbenes novads,

Iecavas novads,

Ikšķiles novads,

Ilūkstes novads,

Inčukalna novads,

Jaunjelgavas novads,

Jaunpiebalgas novads,

Jaunpils novads,

Jēkabpils novads,

Jelgavas novads,

Kandavas novads,

Kārsavas novads,

Ķeguma novads,

Ķekavas novads,

Kocēnu novads,

Kokneses novads,

Krāslavas novads,

Krimuldas novads,

Krustpils novads,

Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Padures, Rumbas, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču, Ēdoles, Īvandes, Kurmāles, Turlavas, Gudenieku un Snēpeles pagasts, Kuldīgas pilsēta,

Lielvārdes novads,

Līgatnes novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Lubānas novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mālpils novads,

Mārupes novads,

Mazsalacas novads,

Mērsraga novads,

Naukšēnu novads,

Neretas novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Ozolnieku novads,

Pārgaujas novads,

Pāvilostas novada Sakas pagasts, Pāvilostas pilsēta,

Pļaviņu novads,

Preiļu novads,

Priekules novads,

Priekuļu novads,

Raunas novads,

republikas pilsēta Daugavpils,

republikas pilsēta Jelgava,

republikas pilsēta Jēkabpils,

republikas pilsēta Jūrmala,

republikas pilsēta Rēzekne,

republikas pilsēta Valmiera,

Rēzeknes novads,

Riebiņu novads,

Rojas novads,

Ropažu novads,

Rucavas novada Dunikas pagasts,

Rugāju novads,

Rundāles novads,

Rūjienas novads,

Salacgrīvas novads,

Salas novads,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Sējas novads,

Siguldas novads,

Skrīveru novads,

Skrundas novada Raņķu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes,

Smiltenes novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Strenču novads,

Talsu novads,

Tērvetes novads,

Tukuma novads,

Vaiņodes novada Vaiņodes pagasts un Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem autoceļa P116, P106,

Valkas novads,

Varakļānu novads,

Vārkavas novads,

Vecpiebalgas novads,

Vecumnieku novads,

Ventspils novads,

Viesītes novads,

Viļakas novads,

Viļānu novads,

Zilupes novads.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Birštono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Girdžių, Jurbarko miesto, Jurbarkų, Raudonės, Šimkaičių, Skirsnemunės, Smalininkų, Veliuonos ir Viešvilės seniūnijos,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Ežerėlio, Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Kulautuvos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Raudondvario, Ringaudų, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos, Užliedžių, Vilkijos, ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

Kazlų rūdos savivaldybė,

Kelmės rajono savivaldybė,

Kėdainių rajono savivaldybė: Dotnuvos, Gudžiūnų, Kėdainių miesto, Krakių, Pelėdnagių, Surviliškio, Šėtos, Truskavos, Vilainių ir Josvainių seniūnijos dalis į šiaurę ir rytus nuo kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Kretingos rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė,

Plungės rajono savivaldybė: Žlibinų, Stalgėnų, Nausodžio, Plungės miesto, Šateikių ir Kulių seniūnijos,

Raseinių rajono savivaldybė: Betygalos, Girkalnio, Kalnujų, Nemakščių, Pagojukų, Paliepių, Raseinių miesto, Raseinių, Šiluvos, Viduklės seniūnijos,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos, Ylakių, Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo ir Skuodo miesto seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye: 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

powiat elbląski,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

powiat piski,

powiat bartoszycki,

powiat ostródzki,

powiat olecki,

powiat giżycki,

powiat braniewski,

powiat kętrzyński,

gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

gminy Jedwabno, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

gminy Lubawa, miasto Lubawa, Zalewo, miasto Iława i część gminy wiejskiej Iława położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno – Gulb, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno - Gulb biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

część gminy wiejskiej Nowe Miasto Lubawskie położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Lekarty, a następnie na północny -wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Lekarty – Nowy Dwór Bratiański biegnącą do północnej granicy gminy miejskiej Nowe Miasto Lubawskie oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 538, część gminy Grodziczno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 538 w powiecie nowomiejskim,

powiat węgorzewski,

gminy Jeziorany, Kolno, część gminy Biskupiec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 w powiecie olsztyńskim,

część powiatu ostródzkiego nie wymieniona w części III załącznika I,

gmina Nidzica w powiecie nidzickim,

w województwie podlaskim:

powiat bielski,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

część powiatu siemiatyckiego nie wymieniona w części III załącznika I,

powiat hajnowski,

gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Mały Potok i Stawiski w powiecie kolneńskim,

powiat białostocki,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

powiat sochaczewski,

gminy Policzna, Przyłęk, Tczów i Zwoleń w powiecie zwoleńskim,

powiat kozienicki,

gminy Chotcza i Solec nad Wisłą w powiecie lipskim,

gminy Gózd, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Iłża położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

gminy Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Załuski w powiecie płońskim,

gminy: miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka w powiecie wołomińskim,

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na północ od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

gminy Boguty – Pianki, Zaręby Kościelne, Nur i część gminy Małkinia Górna położona na południe od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

gminy Chlewiska i Szydłowiec w powiecie szydłowieckim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mińsk Mazowiecki i miasto Mińsk Mazowiecki, Mrozy, Siennica, miasto Sulejówek w powiecie mińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

powiat białobrzeski,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim,

gminy Janowiec, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Markuszów, Nałęczów, Puławy z miastem Puławy, Wąwolnica i Żyrzyn w powiecie puławskim,

gminy Nowodwór, miasto Dęblin i część gminy Ryki położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową powiecie ryckim,

gminy Adamów, Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, Wojcieszków, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

powiat lubelski,

powiat miejski Lublin,

gminy Niedźwiada, Ostrówek, Ostrów Lubelski, Serniki, Uścimów i Lubartów z miastem Lubartów w powiecie lubartowskim,

powiat łęczyński,

powiat świdnicki,

gminy Fajsławice, Gorzków, Izbica, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Kraśniczyn, Łopiennik Górny, Siennica Różana i część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gminy Chełm, Ruda – Huta, Sawin, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Wierzbica, Żmudź, Dorohusk, Dubienka, Kamień, Leśniowice, Wojsławice w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

powiat parczewski,

powiat włodawski,

powiat radzyński,

powiat miejski Zamość,

gminy Sitno, Skierbieszów, Stary Zamość, Zamość w powiecie zamojskim,

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

gminy Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów, Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

część gminy Kamień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

część gminy Ostrów położona na północ od drogi linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejscowości Osieka i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Osieka_- Blizna w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

gminy Grodzisko Dolne, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na południe od miasta Leżajsk oraz na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę San, w powiecie leżajskim,

gmina Jarocin, część gminy Harasiuki położona na północ od linii wyznaczona przez drogę nr 1048 R, część gminy Ulanów położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Tanew, część gminy Nisko położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 oraz na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 19, część gminy Jeżowe położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie niżańskim,

powiat tarnobrzeski,

część gminy wiejskiej Przeworsk położona na zachód od miasta Przeworsk i na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 biegnącą od granicy z gminą Tryńcza do granicy miasta Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1594R biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zarzecze oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogi nr 1617R oraz 1619R biegnącą do południowej granicy gminy oraz na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

część gminy wiejskiej Dębica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

część gminy Brody położona na zachód od linii kolejowej biegnącej od miejscowości Marcule i od północnej granicy gminy przez miejscowości Klepacze i Karczma Kunowska do południowej granicy gminy oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 i na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno – wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

gmina Gowarczów, część gminy Końskie położona na wschód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na północ od linii kolejowej w powiecie koneckim,

w województwie lubuskim:

gmina Kostrzyn nad Odrą i część gminy Witnica położona na południowy zachód od drogi biegnącej od zachodniej granicy gminy od miejscowości Krześnica, przez miejscowości Kamień Wielki - Mościce - Witnica - Kłopotowo do południowej granicy gminy, część gminy Deszczno położona na południowy – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Deszczno – Maszewo – Białobłocie – Krasowiec – Płonica do zachodniej granicy gminy w powiecie gorzowskim,

powiat żarski,

w województwie dolnośląskim:

powiat zgorzelecki,

gminy Grębocice, Polkowice, część gminy Przemków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

gmina Rudna w powiecie lubińskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Przemęt i Wolsztyn w powiecie wolsztyńskim,

gmina Wielichowo część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 i część gminy Rakoniewice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie grodziskim,

gminy Wijewo, Włoszakowice, część gminy Lipno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 i część gminy Święciechowa położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

część gminy Śmigiel położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

powiat obornicki,

część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

gmina Suchy Las, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na północ od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Rokietnica położona na północ i na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz w powiecie poznańskim,

część gminy Szamotuły położona na wschód od wschodniej granicy miasta Szamotuły i na północ od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na wschód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na wschód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

gmina Malanów, część gminy Tuliszków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

część gminy Rychwał położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogę nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

gmina Mycielin, część gminy Stawiszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

w województwie łódzkim:

gminy Białaczów, Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

gmina Boleszkowice i część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Cedynia, Mieszkowice, Moryń, część gminy Chojna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 26 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Chojna, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 31 biegnącą od skrzyżowana z drogą nr 26 do południowej granicy gminy w powiecie gryfińskim.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

the whole district of Gelnica,

the whole district of Poprad

the whole district of Spišská Nová Ves,

the whole district of Levoča,

the whole district of Kežmarok

in the whole district of Michalovce,

the whole district of Košice-okolie,

the whole district of Rožnava,

the whole city of Košice,

the whole district of Sobrance,

the whole district of Vranov nad Topľou,

the whole district of Humenné,

the whole district of Prešov,

in the whole district of Sabinov,

in the district of Svidník, the whole municipalities of Dukovce, Želmanovce, Kuková, Kalnište, Lužany pri Ondave, Lúčka, Giraltovce, Kračúnovce, Železník, Kobylince, Mičakovce,

the whole district of Bardejov,

the whole district of Stará Ľubovňa,

the whole district of Revúca,

the whole district of Rimavská Sobota,

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities not included in part I,

the whole district of Lučenec,

the whole district of Poltár

the whole district of Zvolen,

the whole district of Detva,

in the district of Krupina the whole municipalities of Senohrad, Horné Mladonice, Dolné Mladonice, Čekovce, Lackov,

In the district of Banska Bystica, the whole municipalites of Kremnička, Malachov, Badín, Vlkanová, Hronsek, Horná Mičiná, Dolná Mičiná, Môlča Oravce, Čačín, Čerín, Bečov, Sebedín, Dúbravica, Hrochoť, Poniky, Strelníky, Povrazník, Ľubietová, Brusno, Banská Bystrica,

the whole district of Brezno.

DEL III

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

the whole region of Gabrovo,

the whole region of Lovech,

the whole region of Montana,

the Pleven region:

the whole municipality of Belene

the whole municipality of Gulyantzi

the whole municipality of Dolna Mitropolia

the whole municipality of Dolni Dabnik

the whole municipality of Iskar

the whole municipality of Knezha

the whole municipality of Nikopol

the whole municipality of Pordim

the whole municipality of Cherven bryag,

the Ruse region:

the whole municipality of Dve mogili,

the Shumen region:

the whole municipality of Veliki Preslav,

the whole municipality of Venetz,

the whole municipality of Varbitza,

the whole municipality of Kaolinovo,

the whole municipality of Novi pazar,

the whole municipality of Smyadovo,

the whole municipality of Hitrino,

the Silistra region:

the whole municipality of Alfatar,

the whole municipality of Glavinitsa,

the whole municipality of Dulovo

the whole municipality of Kaynardzha,

the whole municipality of Tutrakan,

the Sliven region:

the whole municipality of Kotel,

the whole municipality of Nova Zagora,

the whole municipality of Tvarditza,

the Targovishte region:

the whole municipality of Antonovo,

the whole municipality of Omurtag,

the whole municipality of Opaka,

the Vidin region,

the whole municipality of Belogradchik,

the whole municipality of Boynitza,

the whole municipality of Bregovo,

the whole municipality of Gramada,

the whole municipality of Dimovo,

the whole municipality of Kula,

the whole municipality of Makresh,

the whole municipality of Novo selo,

the whole municipality of Ruzhintzi,

the whole municipality of Chuprene,

the Veliko Tarnovo region:

the whole municipality of Veliko Tarnovo,

the whole municipality of Gorna Oryahovitza,

the whole municipality of Elena,

the whole municipality of Zlataritza,

the whole municipality of Lyaskovetz,

the whole municipality of Pavlikeni,

the whole municipality of Polski Trambesh,

the whole municipality of Strazhitza,

the whole municipality of Suhindol,

the whole region of Vratza,

in Varna region:

the whole municipality of Avren,

the whole municipality of Beloslav,

the whole municipality of Byala,

the whole municipality of Dolni Chiflik,

the whole municipality of Devnya,

the whole municipality of Dalgopol,

the whole municipality of Provadia,

the whole municipality of Suvorovo,

the whole municipality of Varna,

the whole municipality of Vetrino,

in Burgas region:

the whole municipality of Burgas,

the whole municipality of Kameno,

the whole municipality of Malko Tarnovo,

the whole municipality of Primorsko,

the whole municipality of Sozopol,

the whole municipality of Sredets,

the whole municipality of Tsarevo,

the whole municipality of Sungurlare,

the whole municipality of Ruen,

the whole municipality of Aytos.

2.   Tyskland

Följande restriktionszoner III i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Spree Neiße:

Gemeinde Forst (Lausitz) mit den Gemarkungen Forst (Lausitz), Klein Jamno, Groß Jamno, Groß Bademeusel, Klein Bademeusel,

Gemeinde Wiesengrund mit den Gemarkungen Gosda, Jethe, Gahry, Trebendorf, Mattendorf,

Gemeinde Neuhausen/ Spree mit den Gemarkungen Sergen, Komptendorf, Laubsdorf, Gablenz, Drieschnitz, Kahsel, Bagenz,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Groß Luja, Türkendorf, Schönheide, Lieskau, Hornow, Wadelsdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal,

Gemeinde Döbern,

Gemeinde Tschernitz,

Gemeinde Felixsee,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf,

Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Bleyen-Genschmar mit der Gemarkung Genschmar,

Gemeinde Bliesdorf nur Bliesdorf östlicher Teil, begrenzt aus Richtung Gemarkungsgrenze Neutrebbin entlang der Bahnlinie bis Straße „Sophienhof“ dieser östlich folgend bis „Ruesterchengraben“ , weiter entlang Feldweg an den Windrädern Richtung „Herrnhof“, weiter entlang „Letschiner Hauptgraben“ bis Gemarkungsgrenze Alttrebbin,

Gemeinde Letschin,

Gemeinde Gusow-Platkow mit den Gemarkungen Gusow nördlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Langsow, den „Zielgraben“ folgend über „Tergelgraben“ bis „Alte Oder“, Platkow östlicher Teil, begrenzt durch „Alte Oder“,

Gemeinde Neulewin mit den Gemarkungen Güstebieser Loose, Heinrichsdorf, Karlshof, Kerstenbruch, Neulewin, Neulietzegöricke, Rüsterwerder,

Gemeinde Neutrebbin mit den Gemarkungen Altbarnim, Altlewin, Alttrebbin, Neutrebbin, Wuschewier,

Gemeinde Seelow mit der Gemarkung nur Langsow nördlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Buschdorf der „Buschdorfer Str.“/L37 folgend bis Feldweg, diesem folgend über Gehöft „Buschdorf 6“ über Acker bis Entwässerungsgraben, diesem südlich folgend bis „Feldweg“, diesem folgend Richtung „Eichwaldgraben“ bis Gemarkungsgrenze Gusow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Altwriezen östlicher Teil begrenzt durch Feldweg von Straße Altwriezen Richtung „Wallgraben“; Beauregard, Eichwerder,

Gemeinde Zechin,

Gemeinde Neuhardenberg mit den Gemarkungen Altfriedland östlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Neuhardenberg/Neufriedland, dem Feldweg folgend bis „Grubscher Graben“, Neuhardenberg östlicher Teil ab Gemarkungsgrenze Quappendorf entlang dem „Quappendorfer Kanal“ bis Gemarkungsgrenze Altfriedland, Quappendorf,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Groß Düben nördlich S126 und K8478,

Gemeinde Stadt Bad Muskau mit dem Gemeindeteil Kleine Mühle,

Gemeinde Stadt Bad Muskau mit dem Gemeindeteil Köbeln nördlich des Föhrenfließ.

3.   Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

tutto il territorio della Sardegna.

4.   Lettland

Följande restriktionszoner III i Lettland:

Aizputes novada Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296,

Skrundas novada Rudbāržu, Nīkrāces pagasts, Raņķu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasts (izņemot pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes), Skrundas pilsēta,

Vaiņodes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner III i Litauen:

Jurbarko rajono savivaldybė: Seredžiaus ir Juodaičių seniūnijos,

Kauno rajono savivaldybė: Čekiškės seniūnija, Babtų seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 1907,

Kėdainių rajono savivaldybė: Pernaravos seniūnija ir Josvainių seniūnijos pietvakarinė dalis tarp kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

Plungės rajono savivaldybė: Alsėdžių, Babrungo, Paukštakių, Platelių ir Žemaičių Kalvarijos seniūnijos,

Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos ir Ariogalos miesto seniūnijos,

Skuodo rajono savivaldybės: Barstyčių, Notėnų ir Šačių seniūnijos.

6.   Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

część powiatu działdowskiego nie wymieniona w części I załącznika I,

gmina Kozłowo w powiecie nidzickim,

gminy Dąbrówno, Grunwald i Ostróda z miastem Ostróda w powiecie ostródzkim,

część powiatu olsztyńskiego nie wymieniona w części II załącznika I,

gminy Kiwity i Lidzbark Warmiński z miastem Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

powiat miejski Olsztyn,

gminy Dźwierzuty, Pasym w powiecie szczycieńskim,

w województwie mazowieckim:

gminy Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Sobolew, Trojanów, Żelechów, część gminy Wilga położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na południe od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

część gminy Iłża położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 w powiecie radomskim,

gmina Kazanów w powiecie zwoleńskim,

gminy Ciepielów, Lipsko, Rzeczniów i Sienno w powiecie lipskim,

w województwie lubelskim:

powiat tomaszowski,

gmina Białopole w powiecie chełmskim,

gmina Rudnik i część gminy Żółkiewka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gminy Adamów, Grabowiec, Komarów – Osada, Krasnobród, Łabunie, Miączyn, Nielisz, Radecznica, Sułów, Szczebrzeszyn, Zwierzyniec w powiecie zamojskim,

powiat biłgorajski,

powiat hrubieszowski,

gminy Dzwola i Chrzanów w powiecie janowskim,

gmina Serokomla w powiecie łukowskim,

gminy Abramów, Kamionka, Michów, Firlej, Jeziorzany, Kock w powiecie lubartowskim,

gminy Kłoczew, Stężyca, Ułęż i część gminy Ryki położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie ryckim,

gmina Baranów w powiecie puławskim,

w województwie podkarpackim:

powiat mielecki,

gminy Czarna, Pilzno, Żyraków w powiecie dębickim,

gminy Cieszanów, Horyniec – Zdrój, Narol i Stary Dzików w powiecie lubaczowskim,

gminy Kuryłówka, Nowa Sarzyna, miasto Leżajsk, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na północ od miasta Leżajsk oraz część gminy wiejskiej Leżajsk położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę San, w powiecie leżajskim,

gminy Krzeszów, Rudnik nad Sanem, część gminy Harasiuki położona na południe od linii wyznaczona przez drogę nr 1048 R, część gminy Ulanów położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Tanew, część gminy Nisko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 oraz na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 19, część gminy Jeżowe położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie niżańskim,

gminy Chłopice, Jarosław z miastem Jarosław, Laszki, Wiązownica, Pawłosiów, Radymno z miastem Radymno, w powiecie jarosławskim,

gmina Stubno w powiecie przemyskim,

część gminy Kamień położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie rzeszowskim,

gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, miasto Przeworsk, część gminy wiejskiej Przeworsk położona na wschód od miasta Przeworsk i na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 biegnącą od granicy z gminą Tryńcza do granicy miasta Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1594R biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zarzecze oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogi nr 1617R oraz 1619R biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie przeworskim,

w województwie lubuskim:

powiat słubicki,

powiat krośnieński,

powiat sulęciński,

powiat międzyrzecki,

powiat nowosolski,

powiat wschowski,

powiat świebodziński,

powiat zielonogórski

powiat żagański

powiat miejski Zielona Góra,

w województwie wielkopolskim:

powiat nowotomyski,

gmina Siedlec w powiecie wolsztyńskim,

część gminy Rakoniewice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie grodziskim,

powiat międzychodzki,

gmina Pniewy, część gminy Duszniki położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, część gminy Szamotuły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg w powiecie szamotulskim,

gminy Baranów, Bralin, Perzów, Łęka Opatowska, Rychtal, Trzcinica, część gminy Kępno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

część gminy Namysłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim,

część gminy Rawicz położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Bojanowo położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie rawickim,

w województwie dolnośląskim:

powiat górowski,

gminy Prusice i Żmigród w powiecie trzebnickim,

powiat głogowski,

powiat bolesławiecki,

gminy Gaworzyce, Radwanice i część gminy Przemków położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

w województwie świętokrzyskim:

część gminy Brody położona na wschód od linii kolejowej biegnącej od miejscowości Marcule i od północnej granicy gminy przez miejscowości Klepacze i Karczma Kunowska do południowej granicy gminy w powiecie starachowickim,

w województwie łódzkim:

gmina Czarnocin, część gminy Moszczenica położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Moszczenica – Osiedle, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Moszczenica – Osiedle – Kosów do skrzyżowania z drogą nr 12 i dalej na zachód od drogi nr 12 biegnącej od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Grabica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 473 biegnącej od zachodniej granicy gminy do miejscowości Wola Kamocka, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 473 i łączącą miejscowości Wola Kamocka – Papieże Kolonia – Papieże do wschodniej granicy gminy w powiecie piotrkowskim,

gmina Brójce, Tuszyn, Rzgów w powiecie łódzkim wschodnim,

część gminy wiejskiej Pabianice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dłutów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 485 w powiecie pabianickim,

gminy Bolesławiec, Czastary, Lututów, Łubnice, część gminy Sokolniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 482, część gminy Galewice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przybyłów – Ostrówek – Dąbrówka – Zmyślona w powiecie wieruszowskim,

gminy Biała, Czarnożyły, Skomlin, część gminy Mokrsko położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na zachód od miejscowości Wieluń oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

część gminy Złoczew położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 482 biegnącą od zachodniej granicy gminy w miejscowości Uników do miejscowości Złoczew, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 477 biegnącą od miejscowości Złoczew do południowej granicy gminy, część gminy Klonowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy, łączącą miejscowości Owieczki - Klonowa – Górka Klonowska - Przybyłów w powiecie sieradzkim,

w województwie opolskim:

część gminy Gorzów Śląski położona na północ od miasta Gorzów Śląski oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 4715E, część gminy Praszka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 w miejscowości Praszka oraz na północ od drogi łączącej miejscowości Praszka - Kowale w powiecie oleskim,

część gminy Byczyna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim,

w województwie podlaskim:

gmina Siemiatycze, część gminy Mielnik położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącą miejscowości Borysowszczyzna – Radziwiłówka – Mielnik, część gminy Nurzec- Stacja położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 693 biegnącej od północnej granicy gminy do miejscowości Żerczyce, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogi łączące miejscowości Żerczyce - Nurzec-Stacja – Borysowszczyzna do południowej granicy gminy, część gminy Milejczyce położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącą miejscowości Choroszczewo – Pokaniewo – Grabarka – Milejczyce do miejscowości Milejczyce, a następnie na zachód od drogi nr 693 biegnącej od miejscowości Milejczyce do południowej granicy gminy, część gminy Dziadkowice położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy, łączącej miejscowości Zaręby – Dziadkowice – Malewice – Hornowo do wschodniej granicy gminy w powiecie siemiatyckim,

w województwie małopolskim:

gminy Dąbrowa Tarnowska, Radgoszcz, Szczucin w powiecie dąbrowskim,,

gminy Lisia Góra, Pleśna, Ryglice, Skrzyszów, Tarnów, Tuchów w powiecie tarnowskim,

powiat miejski Tarnów.

7.   Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

Zona orașului București,

Județul Constanța,

Județul Satu Mare,

Județul Tulcea,

Județul Bacău,

Județul Bihor,

Județul Bistrița Năsăud,

Județul Brăila,

Județul Buzău,

Județul Călărași,

Județul Dâmbovița,

Județul Galați,

Județul Giurgiu,

Județul Ialomița,

Județul Ilfov,

Județul Prahova,

Județul Sălaj,

Județul Suceava

Județul Vaslui,

Județul Vrancea,

Județul Teleorman,

Judeţul Mehedinţi,

Județul Gorj,

Județul Argeș,

Judeţul Olt,

Judeţul Dolj,

Județul Arad,

Județul Timiș,

Județul Covasna,

Județul Brașov,

Județul Botoșani,

Județul Vâlcea,

Județul Iași,

Județul Hunedoara,

Județul Alba,

Județul Sibiu,

Județul Caraș-Severin,

Județul Neamț,

Județul Harghita,

Județul Mureș,

Județul Cluj,

Județul Maramureş.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner III i Slovakien:

In the district of Lučenec: Lučenec a jeho časti, Panické Dravce, Mikušovce, Pinciná, Holiša, Vidiná, Boľkovce, Trebeľovce, Halič, Stará Halič, Tomášovce, Trenč, Veľká nad Ipľom, Buzitka (without settlement Dóra), Prša, Nitra nad Ipľom, Mašková, Lehôtka, Kalonda, Jelšovec, Ľuboreč, Fiľakovské Kováče, Lipovany, Mučín, Rapovce, Lupoč, Gregorova Vieska, Praha,

In the district of Poltár: Kalinovo, Veľká Ves,

the whole district of Trebišov”.


DIREKTIV

22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/45


KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV (EU) 2021/1206

av den 30 april 2021

om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU om marin utrustning vad gäller tillämplig standard för laboratorier som används av organ för bedömning av överensstämmelse när det gäller marin utrustning

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (1), särskilt artikel 36, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 2014/90/EU ska organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i bilaga III för att bli anmälda organ.

(2)

Organen för bedömning av överensstämmelse ska säkerställa att de provningslaboratorier som används för att prova överensstämmelsen uppfyller de krav som anges i standarden EN ISO/IEC 17025.

(3)

Standarden EN ISO/IEC 17025 specificerar de allmänna kraven på laboratoriernas kompetens, opartiskhet och konsekventa drift.

(4)

År 2017 offentliggjorde ISO en översyn av standarden EN ISO/IEC 17025 och drog tillbaka den tidigare versionen av standarden, som fortfarande kunde användas under en treårig övergångsperiod som löpte ut i november 2020.

(5)

Hänvisningen i direktiv 2014/90/EU till standarden EN ISO/IEC 17025 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I punkt 19 i bilaga III till direktiv 2014/90/EU ska hänvisningen till standarden ”EN ISO/IEC 17025:2005” ersättas med en hänvisning till ”EN ISO/IEC 17025:2017”.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 januari 2022. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 257, 28.8.2014, s. 146.


BESLUT

22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/47


RÅDETS BESLUT (EU) 2021/1207

av den 19 juli 2021

om ändring av beslut 2003/77/EG om fastställande av fleråriga ekonomiska riktlinjer för förvaltningen av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, av Kol- och stålforskningsfondens tillgångar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 2.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

För att bli en klimatneutral ekonomi senast 2050 behöver unionen förelöpare i klimat- och resursfrågor för att senast 2030 kunna utveckla de första kommersiella tillämpningarna av banbrytande teknik inom viktiga industrisektorer och en koldioxidfri stålproduktion senast 2030.

(2)

Enligt rådets beslut 2003/76/EG (2) ska kommissionen förvalta tillgångarna i Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) under avveckling och, efter slutförd avveckling, tillgångarna i Kol- och stålforskningsfonden på ett sådant sätt att de säkerställer långsiktig lönsamhet. I rådets beslut 2003/77/EG (3) anges de fleråriga ekonomiska riktlinjerna för förvaltningen av dessa tillgångar. Enligt artikel 2 i beslut 2003/77/EG ska kommissionen se över eller komplettera dessa riktlinjer och utvärdera hur de ekonomiska riktlinjerna har fungerat och om de varit effektiva.

(3)

För att tillhandahålla meningsfullt stöd till värdefulla projekt för forskningssamverkan som har den kritiska massa och det unionsmervärde som krävs för att förbättra hållbarhet, konkurrenskraft, hälsa och sjukvård, säkerhet och arbetsvillkor i sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin finns ett behov av att säkerställa att betalningar relaterade till det årliga anslag som definieras och fastställs i artikel 2 i beslut 2003/76/EG till och med 2027 tillhandahålls för att finansiera sådana projekt. Dessa betalningar bör finansieras genom nettoinkomster från investeringarna och de inkomster som genereras genom försäljning av delar av tillgångarna upp till det årliga belopp som anges av kommissionens utsedda avdelning på grundval av beslut 2003/76/EG och rådets beslut 2008/376/EG (4).

(4)

Erfarenheterna från den senaste femårsperioden av genomförandet av de ekonomiska riktlinjerna (2012–2017) och utvecklingen av förhållandena på finansmarknaden visar att de riktlinjerna behöver anpassas.

(5)

De tillgångar som kvarstår efter tillbakadragandet till och med 2027 relaterade till det årliga anslag som fastställs i beslut 2003/76/EG bör förvaltas på grundval av en mer långfristig investeringshorisont som möjliggör ytterligare diversifiering.

(6)

I genomsnitt kan långsiktiga investeringar av en stor del av tillgångarna sägas leda till högre förväntad avkastning, med beaktande av möjligheten till ökade fluktuationer på kort sikt. Trots det bör investeringarna syfta till att säkerställa ett tillräckligt belopp likvida tillgångar för de årliga betalningar som begärs av kommissionens utsedda avdelning på grundval av besluten 2003/76/EG och 2008/376/EG.

(7)

De ekonomiska riktlinjerna bör möjliggöra ett mer flexibelt tillvägagångssätt vad gäller de tekniska aspekterna av genomförandet och bör fastställa lämpliga investeringsinstrument för att nå investeringsmålen.

(8)

Tillgångsklasser bör inte övervägas var för sig, utan mot bakgrund av den roll som var och en av dem spelar i en diversifierad portfölj. Diversifiering mellan tillgångsklasser leder historiskt sett till ökad avkastning med samma risknivå. Korrelationen mellan tillgångar är viktig vid beslut om tillgångsallokering i relation till övergripande investeringsrisk och avkastning.

(9)

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, tillgångarna i Kol- och stålforskningsfonden bör förvaltas på grundval av en investeringsstrategi uttryckt i form av en strategisk tillgångsallokering och ett strategiskt riktvärde som speglar tillgångarnas investeringsmål och risktolerans. Riktvärdet tillhandahåller portföljförvaltare långfristiga investeringsriktlinjer i form av allokeringen i olika tillgångsklasser.

(10)

De ekonomiska riktlinjerna bör tillåta investeringar i höglikvida obligationer denominerade i US-dollar som emitteras som statspapper, överstatliga obligationer eller som emitterats av regionala myndigheter och statliga organ för att öka diversifieringen, samtidigt som förlustrisken till följd av valutakursfluktueringar säkras i lämplig omfattning. Kommissionen bör, med kommissionens räkenskapsförares godkännande, kunna besluta om investeringar i andra tillgångar denominerade i valutor från andra utvecklade ekonomier och/eller medlemsstater. Sådana beslut bör baseras på motiverade fördelar med den aktuella investeringen vad gäller tillgångarnas prestation. De ekonomiska riktlinjerna bör bredda tillämpningsområdet för tillåtna investeringar för att erbjuda möjlighet till diversifierad exponering mot breda marknadsindex, vissa geografiska sektorer och särskilda tillgångsklasser.

(11)

De ekonomiska riktlinjerna bör tillåta andra finansieringsinstrument, t.ex. terminer, forwardkontrakt och swappar, så att risker och exponeringar som räntor och valutarisk kan hanteras.

(12)

Praxis vad gäller miljö, samhällsansvar och styrning (ESG) vid en investering blir allt viktigare och bör beaktas vid investeringsbeslut. Beslut 2003/77/EG bör också ändras för att införa ESG-praxis genom att inkludera en positiv screening som främjar integration av ESG-överväganden vid urvalet av investeringar och en negativ screening som innehåller en förteckning över verksamheter som på etiska eller moraliska grunder undantagits för investeringsändamål.

(13)

Kommissionens årliga rapport till medlemsstaterna om förvaltningstransaktioner som utförts enligt de ekonomiska riktlinjerna bör tillhandahålla information om allokeringen till de olika tillgångsklasserna. Den årliga rapporten bör också omfatta en förklaring av eventuella större ändringar av den strategiska tillgångsallokeringen.

(14)

Beslut 2003/77/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

Mot bakgrund av den strukturella kopplingen till rådets beslut 2003/76/EG bör denna ändring tillämpas först från och med tillämpningsdatumet för beslut (EU) 2021/1208 (5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2003/77/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 1a

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar ska förvaltas för att tillhandahålla årliga betalningar inom gränserna för det årliga anslaget på 111 miljoner EUR för finansiering av forskningssamverkan inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. De årliga betalningarna ska finansieras genom nettointäkten från investeringarna och genom de inkomster som genereras genom försäljning av delar av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar, upp till det årliga belopp som anges av kommissionens utsedda avdelning på grundval av beslut 2003/76/EG och rådets beslut 2008/376/EG (*1).

(*1)  Rådets beslut 2008/376/EG av den 29 april 2008 om antagande av Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram och om de fleråriga tekniska riktlinjerna för detta program (EUT L 130, 20.5.2008, s. 7).”"

2.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från den dag då beslut (EU) 2021/1208 börjar tillämpas.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 2021.

På rådets vägnar

J. PODGORŠEK

Ordförande


(1)  Yttrande av den 7 juli 2021 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets beslut 2003/76/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT L 29, 5.2.2003, s. 22).

(3)  Rådets beslut 2003/77/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av fleråriga ekonomiska riktlinjer för förvaltningen av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, av Kol- och stålforskningsfondens tillgångar (EUT L 29, 5.2.2003, s. 25).

(4)  Rådets beslut 2008/376/EG av den 29 april 2008 om antagande av Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram och om de fleråriga tekniska riktlinjerna för detta program (EUT L 130, 20.5.2008, s. 7).

(5)  Rådets beslut (EU) 2021/1208 av den 19 juli 2021 om ändring av beslut 2003/76/EG om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (se sidan 54 i detta nummer av EUT).


BILAGA

Ekonomiska riktlinjer för förvaltningen av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar

1.   ANVÄNDNING AV MEDEL

Tillgångarna i Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) under avveckling, inbegripet både dess låneportfölj och dess investeringar, ska användas efter behov för att uppfylla EKSG:s återstående skyldigheter i fråga om utestående upplåning och åtaganden från tidigare driftsbudgetar samt oförutsett ansvar.

I den mån tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar inte behövs för att fullgöra de skyldigheter som beskrivs i första stycket, ska dessa tillgångar investeras försiktigt i enlighet med den valda investeringshorisonten för att uppnå avkastning som kan användas för fortsatt finansiering av forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar ska användas för att tillhandahålla årliga betalningar, inom gränserna för det årliga anslaget på 111 miljoner EUR, för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. Dessa betalningar ska genereras genom nettoinkomsten från investeringarna. Om denna nettoinkomst är otillräcklig för att täcka det årliga anslaget ska den kompletteras med inkomsterna från försäljningen av en del av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar. Efter år 2027 ska tillgångarna i Kol- och stålforskningsfonden investeras på ett sådant sätt att de ger inkomst som kan användas för att finansiera fortsatt forskning inom sektorerna med anknytning till kol- och stålindustrin.

2.   INVESTERINGSHORISONT, MÅL OCH RISKTOLERANS

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, tillgångarna i Kol- och stålforskningsfonden ska investeras i syfte att bibehålla och när så är möjligt höja värdet på dessa tillgångar (investeringsmålet). Investeringsmålet ska eftersträvas under hela investeringshorisonten och uppnås med en hög tillförlitlighetsgrad.

Tillgångarna ska förvaltas i enlighet med tillsynsregler och principerna för sund ekonomisk förvaltning och i enlighet med de regler och förfaranden som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

Investeringsmålet ska uppnås genom en försiktig investeringsstrategi som bygger på en hög grad av diversifiering bland tillåtna tillgångsklasser, geografiska områden, emittenter och löptider (nedan kallad investeringsstrategin). Investeringsstrategin ska fastställas med beaktande av investeringshorisonten och i syfte att säkerställa att de medel som krävs är tillräckligt likvida och finns tillgängliga när de behövs.

Investeringsstrategin ska uttryckas i form av en strategisk tillgångsallokering som fastställer de vägledande allokeringarna till olika kategorier av tillåtna finansiella tillgångar.

Kommissionen ska återspegla den strategiska tillgångsallokeringen i ett strategiskt referensvärde (nedan kallat referensvärdet) mot vilket prestationen hos de tillgångar som innehas av EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar, ska jämföras.

Investeringsstrategin och referensvärdet ska läggas fram av kommissionen och godkännas av kommissionens räkenskapsförare efter samråd med kommissionens delegerade utanordnare.

Kommissionen får ändra investeringsstrategin och referensvärdet i händelse av en vederbörligen dokumenterad och motiverad förändring av de ekonomiska förhållandena, en väsentlig förändring av behoven och situationen vad avser de bidragande instrumenten eller en betydande förändring i uppskattningen av inflöden och utflöden. Förfarandet för en ändring av investeringsstrategin ska vara detsamma som vid dess ursprungliga antagande.

Den strategiska investeringsstrategin ska fastställas med beaktande av investeringshorisonten och risktoleransen vad avser tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar.

3.   PRINCIPER FÖR TILLGÅNGSALLOKERING OCH TILLÅTNA INVESTERINGAR

Tillräcklig diversifiering mellan och inom alla tillgångsklasser ska säkerställas för att minska investeringsriskerna. I princip gäller att ju mer riskfylld eller mindre likvid en tillgång är, desto mindre koncentrerad bör exponeringen vara.

Exponering mot de olika tillgångsklasserna och diversifiering kan också uppnås genom investeringar i företag för kollektiva investeringar eller börshandlade produkter.

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar får bara investeras i

a)

eurodenominerade penningmarknadstillgångar,

b)

värdepapper med fast avkastning, och

c)

reglerade kollektiva investeringar i skuld- och egetkapitalinstrument.

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar ska exponeras mot de tillgångsklasser som avses i föregående stycke genom investeringar i följande instrument eller genom följande transaktioner:

a)

Inlåning.

b)

Penningmarknadsinstrument och penningmarknadsfonder som erbjuder daglig likviditet, reglerade genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 (1).

c)

Skuldinstrument såsom obligationer, växlar och värdepapper, samt värdepapperiserade instrument i linje med de kriterier för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (2).

d)

Företag för kollektiva investeringar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (3), inbegripet börshandlade fonder som investerar i egetkapitalinstrument eller i skuldinstrument där de största förlusterna inte kan överstiga investerade belopp.

e)

Återköpsavtal i enlighet med den princip som fastställs i artikel 212.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (4) (budgetförordningen).

f)

Omvända återköpsavtal.

g)

Värdepapper som lånats ut mot säkerhet genom erkända clearingsystem såsom Clearstream och Euroclear eller med ledande finansinstitut som är specialiserade på denna typ av transaktioner.

Derivat i form av termins- och futurekontrakt och swappar ska endast användas för effektiv portföljförvaltning och inte för spekulation eller utnyttjande av positioner. Derivaten får användas för anpassning av löptid, kreditrisker eller andra relevanta risker eller ändringar av tillgångsallokeringen som är förenliga med investeringsstrategin.

Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar får investeras i höglikvida obligationer denominerade i US-dollar som emitteras av statliga och överstatliga enheter enbart för diversifiering och exponering mot en annan räntekurva. Alla valutarisker ska säkras genom lämplig användning av swappar eller andra instrument för valutasäkring såsom anges i föregående stycke.

Kommissionen får, med räkenskapsförarens godkännande, utvidga tillämpningsområdet för de tillåtna investeringarna till att omfatta andra tillgångsklasser och investeringstransaktioner som är förenliga med investeringsstrategin och investeringsmålen, liksom valutor i andra utvecklade ekonomier, vilka då och då förtecknas av Internationella valutafonden och omfattas av säkring mot valutarisker. Varje beslut om att inkludera nya tillgångsklasser, investeringar eller valutor i utvecklade ekonomier ska åtföljas av en underbyggd motivering per tillgångsklass, transaktion eller valuta, om hur de utökade investeringsmöjligheterna kommer att förbättra riskavkastningen på tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar. Motiveringen ska inbegripa en bedömning av den operativa kapacitet som krävs för att stödja dessa nya investeringsmöjligheter.

4.   ÖVERVÄGANDEN AVSEENDE MILJÖ, SAMHÄLLSANSVAR OCH BOLAGSSTYRNING SAMT MORALISKA ÖVERVÄGANDEN

Följande kriterier för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) ska tillämpas:

a)

Investeringar av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar ska genomföras i linje med unionens politiska mål att främja hållbar finansiering och social rättvisa i den utsträckning som är förenlig med bibehållandet av kapitaltillgångarna.

b)

Genomförandet av investeringsstrategin ska vara förenligt med all relevant lagstiftning som främjar ESG-finansieringsinstrument och iaktta relevanta standarder, system, kriterier och processer som fastställs i unionens regelverk.

c)

Kommissionen får samråda med EU:s tekniska expertgrupp för hållbar finansiering, eller dess efterträdare, om genomförandet av ESG-faktorer i investeringsstrategin för tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar.

d)

Kommissionen ska övervaka ESG-profilen hos tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar och rapportera om detta i den årliga rapport som avses i punkt 7 (Förvaltningsförfaranden).

Följande förteckning över verksamheter ska på etiska eller moraliska grunder vara uteslutna från investeringar:

a)

Investeringar i värdepapper som emitterats av enheter som, enligt kommissionens kännedom, genom en slutlig dom eller ett slutligt administrativt beslut har konstaterats delta i något av följande:

i)

Verksamhet som är olaglig eller förbjuden på etiska eller moraliska grunder enligt unionens regelverk och internationella konventioner och avtal.

ii)

Verksamhet som rör utveckling, tillverkning och handel med ammunition eller vapen som är förbjudna enligt tillämplig internationell rätt.

b)

Investeringar i värdepapper som emitteras av företag som enligt kommissionens kännedom genererar mer än 25 % av sina totala årliga inkomster från de verksamheter som anges nedan:

i)

Spelrelaterad verksamhet (produktion, utveckling, distribution, bearbetning, handel och programvarurelaterad verksamhet).

ii)

Tobaksrelaterade produkter och verksamheter (produktion, distribution, bearbetning och handel).

iii)

Sexhandel och därtill hörande infrastruktur, tjänster och medier.

5.   ÖVERFÖRING TILL UNIONENS ALLMÄNNA BUDGET

Nettoinkomsterna från investeringarna av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar och inkomsterna från försäljningen av en del av tillgångarna kommer att redovisas i unionens allmänna budget som särskilda inkomster och kommer att överföras från EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar när så krävs för att fullgöra skyldigheterna i budgetposten för forskningsprogram för sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

6.   REDOVISNING

Förvaltningen av medlen ska redovisas i årsredovisningen för EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar. Denna ska bygga på och presenteras i enlighet med kommissionens redovisningsregler, antagna av kommissionens räkenskapsförare, med beaktande av särdragen för EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar. Räkenskaperna ska godkännas av kommissionen och granskas av revisionsrätten. Kommissionen ska anlita externa företag för att utföra en årlig revision av räkenskaperna.

7.   FÖRVALTNINGSFÖRFARANDEN

Kommissionen ska utföra ovannämnda förvaltningstransaktioner när det gäller EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar i enlighet med dessa riktlinjer och enligt sina interna regler och förfaranden som är i kraft för EKSG vid tidpunkten för EKSG:s avveckling eller enligt senare ändring.

En detaljerad rapport om förvaltningstransaktioner som utförs enligt dessa ekonomiska riktlinjer ska upprättas varje år av kommissionen och sändas till medlemsstaterna. I årsrapporten ska kommissionen inkludera information om användningen av de olika tillgångsklasserna, om skälen till valet att investera i specifika tillgångsklasser och om observerad prestation per tillgångsklass.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169, 30.6.2017, s. 8).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (omarbetning) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).


22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/54


RÅDETS BESLUT (EU) 2021/1208

av den 19 juli 2021

om ändring av beslut 2003/76/EG om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, som fogas till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 2 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphörde att gälla den 23 juli 2002 i enlighet med artikel 97 i det fördraget. Alla Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) tillgångar och skulder överfördes till unionen den 24 juli 2002.

(2)

I enlighet med protokoll nr 37 ska nettovärdet av tillgångarna och skulderna enligt EKSG:s balansräkning per den 23 juli 2002 betraktas som tillgångar avsedda för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin och betecknas som ”EKSG under avveckling” och, när avvecklingen är slutförd, som ”Kol- och stålforskningsfondens tillgångar”.

(3)

Enligt protokoll nr 37 ska vidare inkomsterna från dessa tillgångar, vilka betecknas som ”Kol- och stålforskningsfonden”, endast användas för forskning utanför ramprogrammet för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin i enlighet med bestämmelserna i protokoll nr 37 och i rättsakter som antas på grundval av detta.

(4)

Den 1 februari 2003 antog rådet beslut 2003/76/EG (2), som fastställer bestämmelserna för genomförandet av protokoll nr 37.

(5)

Till följd av de låga räntorna minskar de inkomster som avsatts för finansiering av forskningsprojekt på kol- och stålområdet snabbt. Det leder till en situation där den kritiska minimibudget som krävs för att anordna en årlig ansökningsomgång för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram (nedan kallat programmet) kanske inte kan täckas. En kritisk minimibudget för anordnandet av en ansökningsomgång är nödvändig för att programmet ska kunna ge meningsfullt stöd åt fruktbara projekt för forskningssamverkan som har den kritiska massa och det unionsmervärde som krävs för att förbättra hållbarhet, konkurrenskraft, hälsa och sjukvård, säkerhet och arbetsvillkor och minska miljöpåverkan inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

(6)

I sitt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Den europeiska gröna given åtog sig kommissionen att stödja banbrytande teknik för rent stål som leder till näst intill koldioxidfri stålproduktion senast 2030. För att möjliggöra detta åtog sig kommissionen att undersöka om en del av medlen inom EKSG under avveckling skulle kunna tas i anspråk.

(7)

I sitt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Investeringsplanen inom den gröna given uttryckte kommissionen att det för att uppnå unionens mål var nödvändigt att se över Kol- och stålforskningsfondens rättsliga grunder i syfte att göra det möjligt att använda tillgångarna i EKSG under avveckling och, när avvecklingen är slutförd, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar.

(8)

En försäljning av en del av tillgångarna i EKSG under avveckling och, när avvecklingen är slutförd, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar, för att finansiera forskningsprojekt inom kol- och stålsektorerna, bör tillåtas på villkor att reserver behålls för att garantera de begränsade återstående skyldigheterna, till följd av eventuella oförutsebara ansvarsskyldigheter, och på villkor att en rimlig andel av de tillgångar som inte längre behövs för att garantera dessa skyldigheter investeras för att generera inkomster.

(9)

Försäljningen av en del av tillgångarna i EKSG under avveckling och, när avvecklingen är slutförd, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar, kan vara nödvändig för att fram till och med 2027 tillhandahålla ett årligt anslag på 111 miljoner EUR till Kol- och stålforskningsfonden. Det anslaget kommer att användas på följande sätt: 40 miljoner EUR per år kommer att finansiera projekt för forskningssamverkan inom kol- och stålsektorerna och återstående 71 miljoner EUR kommer att finansiera banbrytande teknik som leder till näst intill koldioxidfri stålproduktion och forskningsprojekt för att hantera en rättvis omställning för kolgruvor som tidigare varit i drift eller kolgruvor som håller på att stängas och därmed förbunden infrastruktur i linje med mekanismen för en rättvis omställning och i enlighet med artikel 4.2 i beslut 2003/76/EG. Möjligheten att sälja en del av tillgångarna i EKSG under avveckling och, när avvecklingen är slutförd, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar är begränsad till finansieringen av årliga anslag för budgetåren 2021–2027.

(10)

Kol- och stålforskningsfonden bör därför finansieras inte bara genom nettoinkomsterna från investeringarna utan också, när så behövs, genom de inkomster som genereras av försäljningen av delar av tillgångarna i Kol- och stålforskningsfonden upp till det belopp som planeras för perioden 2021–2027.

(11)

Bestämmelserna om förfarandet för antagandet av fleråriga ekonomiska riktlinjer för förvaltningen av tillgångarna fastställs, och bestämmelserna om förfarandet för antagandet av fleråriga tekniska riktlinjer för programmet bör utgå eftersom de täcks av artikel 2.2 i protokoll nr 37 och således är överflödiga.

(12)

Den utjämningsmekanism som avses i artikel 5.2 i beslut 2003/76/EG bör avskaffas eftersom det är ett obsolet verktyg.

(13)

En ny punkt bör införas i artikel 1 i beslut 2003/76/EG för att tillåta avskrivning av fordringar på grundval av de principer som fastställs i artikel 101.2 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (3) (nedan kallad budgetförordningen).

(14)

Beslut 2003/76/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2003/76/EG ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska följande punkt införas:

”1a.   Kommissionen ska i följande fall avskriva fordringar, även innan alla de nämnda möjligheterna uttömts:

a)

Om den beräknade kostnaden för att kräva in beloppet är högre än det belopp som ska återkrävas och om avskrivningen inte skadar unionens anseende.

b)

Om fordringen inte kan krävas in på grund av gäldenärens insolvens eller på grund av andra insolvensförfaranden.

c)

Om återkrav strider mot proportionalitetsprincipen.”

2.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.   Tillgångarna ska förvaltas av kommissionen på ett sådant sätt att ett årligt anslag på 111 miljoner EUR bibehålls för Kol- och stålforskningsfonden till och med 2027 för att finansiera forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin, närmare bestämt 40 miljoner EUR för att finansiera forskningssamverkan inom dessa sektorer och 71 miljoner EUR för att finansiera banbrytande teknik som leder till näst intill koldioxidfri stålproduktion och forskningsprojekt för att hantera en rättvis omställning för kolgruvor som tidigare varit i drift och kolgruvor som håller på att stänga samt berörd infrastruktur i linje med mekanismen för en rättvis omställning och i enlighet med artikel 4.2. Efter 2027 ska tillgångarna förvaltas av kommissionen på ett sådant sätt att långsiktig avkastning säkerställs. Tillgångarna ska investeras i syfte att bevara och, när så är möjligt, öka värdet på dessa tillgångar.

2.   Det årliga anslaget på 111 miljoner EUR ska utgöras av nettoinkomsterna från investeringarna och, om dessa inkomster är otillräckliga, försäljning av en del av tillgångarna i EKSG under avveckling och, när avvecklingen är slutförd, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar.”

3.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

1.   De avvecklingstransaktioner som avses i artikel 1 och de investeringstransaktioner och den förvaltning av tillgångar som avses i artikel 2 ska årligen och separat från unionens övriga ekonomiska transaktioner redovisas i en resultaträkning, en balansräkning och en ekonomisk redogörelse.

Dessa redovisningshandlingar ska bifogas den redovisning som kommissionen årligen ska upprätta enligt artikel 318 i EUF-fördraget och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (*1) (nedan kallad budgetförordningen).

2.   Europaparlamentets, rådets och revisionsrättens befogenheter för kontroll och beviljande av ansvarsfrihet såsom de fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och budgetförordningen ska tillämpas på de transaktioner som avses i punkt 1.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).”"

4.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Nettoinkomsterna från de investeringar som avses i artikel 2 och de inkomster som genereras genom försäljningen av en del av tillgångarna ska utgöra inkomster i unionens allmänna budget. Dessa inkomster ska användas för särskilda ändamål, nämligen finansiering av forskningsprojekt inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin som inte omfattas av ramprogrammet för forskning. De ska utgöra Kol- och stålforskningsfonden och förvaltas av kommissionen.”

b)

Punkt 3 ska utgå.

5.

Artikel 5.2 ska utgå.

6.

Bilagan ska utgå.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 2021.

På rådets vägnar

J. PODGORŠEK

Ordförande


(1)  Godkännande av den 7 juli 2021 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets beslut 2003/76/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT L 29, 5.2.2003, s. 22).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).


Rättelser

22.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 261/58


Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik

( Europeiska unionens officiella tidning L 231 av den 30 juni 2021 )

Sidan 163, skäl 27

I stället för:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (1) (Interreg-förordningen) […]

ska det stå:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 (2) (Interreg-förordningen) […]

Sidan 164, skäl 29

I stället för:

”[…] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (3) (FRO-förordningen) bör tillämpas på FRO och på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO, vilka också blir FRO-stöd. Varken Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (4)(förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (5) (ESF+-förordningen) […]

ska det stå:

”[…] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (6)(FRO-förordningen) bör tillämpas på FRO och på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO, vilka också blir FRO-stöd. Varken Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 (7) (förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (8) (ESF+-förordningen) […]