(1)

Sjukdomen covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett nyligen upptäckt coronavirus (SARS-CoV-2). Den 30 januari 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) utbrottet av covid-19 ett internationellt hot mot folkhälsan. Den 11 mars 2020 klassificerade WHO covid-19 som en pandemi.

(2)

Covid-19-pandemin utgör ett exceptionellt hot mot folkhälsan, har krävt hundratusentals liv över hela världen och drabbar framför allt äldre människor och personer med underliggande eller redan befintliga hälsoproblem.

(3)

Covid-19 är en komplex sjukdom som påverkar flera fysiologiska processer. Vacciner mot covid-19 anses vara en effektiv medicinsk motåtgärd under den pågående pandemin för att skydda särskilt sårbara grupper och befolkningen som helhet.

(4)

På grundval av Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga bedömning har kommissionen hittills godkänt flera vacciner mot covid-19.

(5)

Mutationer av SARS-CoV-2 är ett naturligt fenomen och något man kan förvänta sig. Godkända vacciner är inte nödvändigtvis mindre verksamma mot mutationer, men det finns en risk att de är det.

(6)

För att säkerställa att godkända vacciner mot covid-19 fortsätter att vara verksamma kan det vara nödvändigt att ändra dem på ett sådant sätt att deras sammansättning ändras för att skydda mot stammar med nya eller flera varianter under pandemin eller i övrigt. Sådana ändringar, däribland utbyte eller tillägg av en serotyp, stam, antigen eller kombinationer av serotyper, stammar eller antigener, bör anses som ändringar av godkännande för försäljning i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1234/2008 (3). Vissa vacciner är baserade på nukleinsyreteknik för att producera immunsvar. Ändringar av dessa vaccin kan inbegripa ändringar av den kodande sekvensen.

(7)

Samma tillvägagångssätt bör gälla för alla coronavirus hos människor.

(8)

Bestämmelserna om sådana ändringar bör rationaliseras, särskilt under en pandemi. Precis som när det gäller humanvaccin mot influensa bör förfarandena tillämpas för alla humanvacciner mot coronavirus och följa en påskyndad tidsplan. I de fall de behöriga myndigheterna begär ytterligare upplysningar medan de gör sin bedömning, bör de emellertid inte vara tvungna att fatta beslut förrän bedömningen av uppgifterna har slutförts.

(9)

Under en pandemi kan det vara i folkhälsans intresse att behandla ändringar på grundval av mindre omfattande uppgifter än annars. Detta bör dock göras på villkor att dessa ytterligare upplysningar lämnas i efterhand så att det kan bekräftas att förhållandet mellan nytta och risk för läkemedlet fortfarande är gynnsamt

(10)

Förordning (EG) nr 1234/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Österrikes ansökan om registrering av namnet ”Ennstaler Steirerkas” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Ennstaler Steirerkas” registreras.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. I synnerhet i artikel 10.2 jämförd med artikel 10.7 i den förordningen föreskrivs det särskilda förfaranden för att på nytt utvärdera tillsatser som godkänts i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (2) och rådets direktiv 82/471/EEG (3).

(2)

Enligt artikel 10.5 i förordning (EG) nr 1831/2003 ska kommissionen anta en förordning om tillbakadragande från marknaden av fodertillsatser för vilka ingen anmälan som avses i artikel 10.1 a i den förordningen har lämnats in inom en fastställd period. Samma skyldighet gäller fodertillsatser för vilka inga ansökningar har lämnats in i enlighet med artikel 10.2 och 10.7 i förordning (EG) nr 1831/2003 före den tidsfrist som föreskrivs i dessa bestämmelser, eller för vilka en ansökan har lämnats in men senare tagits tillbaka.

(3)

Sådana fodertillsatser bör därför dras tillbaka från marknaden. Eftersom det i artikel 10.5 i förordning (EG) nr 1831/2003 inte görs någon åtskillnad mellan tidsbegränsade godkännanden och godkännanden utan tidsbegränsning bör det av tydlighetsskäl föreskrivas att fodertillsatser vars begränsade giltighetstid i enlighet med direktiv 70/524/EEG redan har löpt ut ska dras tillbaka från marknaden.

(4)

När det gäller de fodertillsatser för vilka ansökningar har lämnats in bara för vissa djurarter eller djurkategorier eller ansökningar har tagits tillbaka bara för vissa djurarter eller djurkategorier bör tillbakadragandet från marknaden endast gälla de djurarter eller djurkategorier för vilka ingen ansökan har lämnats in eller ingen ansökan har tagits tillbaka.

(5)

Till följd av att fodertillsatserna dras tillbaka från marknaden bör bestämmelserna om godkännande av dessa fodertillsatser upphävas, i de fall där de fortfarande är i kraft. Kommissionens förordning (EG) nr 358/2005 (4) bör därför ändras i enlighet med detta. Dessutom bör kommissionens förordning (EG) nr 880/2004 (5) upphävas, eftersom båda posterna i bilagan till den förordningen ska utgå till följd av att betakaroten för användning till kanariefåglar ska dras tillbaka från marknaden enligt kapitel I.A del 2 i bilaga I och till följd av att kantaxantin godkänts för användning till burfåglar i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1486 (6). Till följd av både godkännandet av kantaxantin genom genomförandeförordning (EU) 2015/1486 och tillbakadragandet från marknaden av den tillsatsen för icke-godkända arter och användningsområden genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1145 (7) bör dessutom kommissionens förordning (EG) nr 775/2008 (8) som fastställer högsta tillåtna restmängder för kantaxantin upphävas.

(6)

När det gäller fodertillsatser vars godkännanden inte har löpt ut den dag då denna förordning träder i kraft bör det medges en övergångsperiod för berörda parter inom vilken befintliga lager av de berörda tillsatserna och av förblandningar, foderråvaror och foderblandningar som har framställts med dessa tillsatser får förbrukas, med hänsyn till hållbarheten hos vissa foder som innehåller tillsatserna i fråga.

(7)

Tillbakadragandet från marknaden av de produkter som förtecknas i bilaga I hindrar inte att de godkänns eller att de blir föremål för en åtgärd rörande deras status i enlighet med förordning (EG) nr 1831/2003.

(8)

För flera ämnen, mikroorganismer och preparat (produkter) råder det osäkerhet om huruvida de är fodertillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003. Denna osäkerhet kan vara en följd av att vissa produkter tagits upp både i det register över fodertillsatser som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 1831/2003 och i den förteckning över foderråvaror som upprättats i enlighet med artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 (9). Osäkerheten kan också bottna i de tvivel och frågor som nationella behöriga myndigheter med ansvar för offentliga kontroller eller ekonomiska aktörer framfört kring klassificeringen av vissa produkter, framför allt med hänsyn till de riktlinjer som fastställts genom kommissionens rekommendation 2011/25/EU (10).

(9)

En sådan osäkerhet om vissa produkters status som fodertillsats enligt förordning (EG) nr 1831/2003 kan äventyra saluförandet av foderprodukter i hela unionen, eftersom en distinktion mellan fodertillsatser och andra foderprodukter påverkar villkoren för deras utsläppande på marknaden, beroende på tillämplig lagstiftning.

(10)

För att minska osäkerheten i fråga om vissa produkters status som fodertillsatser bör relevanta åtgärder enligt förordning (EG) nr 1831/2003 antas för att klargöra deras status. Dessa åtgärder skulle göra behandlingen av de berörda produkterna mer konsekvent och underlätta arbetet hos de nationella behöriga myndigheterna med ansvar för offentliga kontroller och samtidigt hjälpa berörda ekonomiska aktörerna att verka inom en ram som ger en lämplig nivå av rättssäkerhet.

(11)

För att bedöma huruvida produkter är fodertillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003 är det lämpligt att hänvisa till riktlinjerna för distinktionen mellan fodertillsatser, foderråvaror och övriga produkter i rekommendation 2011/25/EU. I dessa riktlinjer föreskrivs framför allt flera kriterier som det ska tas hänsyn till samtidigt vid en bedömning i varje enskilt fall för att skapa en profil för varje specifik produkt med hänsyn till samtliga dess egenskaper. Lämpliga kriterier för att göra en åtskillnad mellan fodertillsatser och foderråvaror omfattar produktions- och bearbetningsmetoden, den kemiska definitionen och standardiserings- och reningsnivån, säkerhetsvillkoren och användningssättet samt den berörda produktens funktion. För konsekvensens skull bör dessutom produkter med liknande egenskaper klassificeras på samma sätt.

(12)

Produkterna natriumcitrater, kaliumcitrater, sorbitol, mannitol och kaliumhydroxid finns upptagna i registret över fodertillsatser som befintliga produkter för vilka inga ansökningar i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003 har lämnats in före den tidsfrist som föreskrivs i den bestämmelsen. De har också tagits upp i förteckningen över råvaror genom kommissionens förordning (EU) nr 575/2011 (11). En förnyad granskning av profilen för dessa produkter med avseende på de kriterier som föreslås i rekommendation 2011/25/EU gav emellertid slutsatsen att de bör betraktas som fodertillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003. Framför allt definieras de av sina särskilda funktioner som avses i registret över fodertillsatser, och deras status som fodertillsatser ökar möjligheterna till en ändamålsenlig hantering av dem i frågor som rör säkerhet och användningsområde. Dessutom tas hänsyn till ämnenas klassificering som livsmedelstillsatser.

(13)

Statusen som fodertillsats för produkterna natriumcitrater, kaliumcitrater, sorbitol, mannitol och kaliumhydroxid gör det nödvändigt att dra tillbaka dem från marknaden i enlighet med artikel 10.5 i förordning (EG) nr 1831/2003. En längre övergångsperiod bör dock medges för tillbakadragande från marknaden av dessa tillsatser och av foder som innehåller dem, för att ta hänsyn till den rättsliga osäkerheten gällande klassificeringen av dem och göra det möjligt för berörda parter att lämna in en ny ansökan om godkännande av dessa tillsatser enligt förfarandena i förordning (EG) nr 1831/2003.

(14)

De flesta av de produkter som förtecknas i bilaga II finns upptagna i den förteckning över foderråvaror som upprättats genom kommissionens förordning (EU) nr 68/2013 (12). Dessutom förtecknas de antingen i registret över fodertillsatser eller har dragits tillbaka från marknaden enligt artikel 10.5 i förordning (EG) nr 1831/2003. För att skapa rättssäkerhet när det gäller dessa produkters status granskades deras profil med avseende på de kriterier som föreslås i rekommendation 2011/25/EU, vilket gav slutsatsen att de inte längre bör betraktas som fodertillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003.

(15)

När det gäller märkning av de produkter som förtecknas i bilaga II och som fortfarande ska vara tillåtna på marknaden som fodertillsatser och märkningen av förblandningar, foderråvaror och foderblandningar som innehåller dessa produkter bör en övergångsperiod föreskrivas för att göra det möjligt för foderföretagare att anpassa sig. Dessa produkter bör även utgå ur registret över fodertillsatser.

(16)

Produkterna xylitol, ammoniumlaktat och ammoniumacetat finns upptagna i den förteckning över foderråvaror som upprättats genom förordning (EU) nr 68/2013. I synnerhet nationella behöriga myndigheter med ansvar för offentliga kontroller har dock uttryckt vissa tvivel om dessa produkters rättsliga status, vilket ledde till en granskning av deras profiler på grundval av de kriterier som föreslås i rekommendation 2011/25/EU. På grundval av den granskningen drogs slutsatsen att dessa produkter bör betraktas som fodertillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003. Framför allt har egenskaperna för xylitol stora likheter med egenskaperna för mannitol och sorbitol, som betraktas som fodertillsatser, och om xylitol i enlighet med detta också skulle klassificeras som fodertillsats skulle dessa liknande produkter behandlas konsekvent. Dessutom tas hänsyn till klassificeringen av xylitol som livsmedelstillsats. När det gäller ammoniumlaktat och ammoniumacetat är dessa kemiskt väldefinierade ämnen som är renade och utövar en specifik funktion som fastställts i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1831/2003 och deras status som fodertillsatser ökar möjligheterna till en effektivare hantering av dem i frågor som rör säkerhet och användningsområde. Om ammoniumlaktat och ammoniumacetat klassificeras som fodertillsatser skulle det dessutom skapa konsekvens med andra liknande produkter som betraktas som fodertillsatser, som ammoniumpropionat eller ammoniumformat.

(17)

Till följd av att xylitol, ammoniumlaktat och ammoniumacetat klassificeras som fodertillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003 bör en övergångsperiod medges som skulle göra det möjligt för berörda parter att anpassa sig till dessa produkters nya status, inbegripet inlämnande av en ansökan om godkännande och en fortsatt behandling av denna, enligt förfarandena i förordning (EG) nr 1831/2003.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2) fastställs bestämmelser avseende växtpass för förflyttning inom unionen av växter, växtprodukter och andra föremål. I bilaga III till den förordningen erkänns vissa medlemsstater och områden i medlemsstaterna som skyddade zoner med avseende på vissa karantänskadegörare för skyddad zon. Vissa skyddade zoner erkändes dessutom som tillfälliga skyddade zoner till och med den 30 april 2020, för att göra det möjligt för varje berörd medlemsstat att tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter för att visa att de berörda skadegörarna inte påvisats i medlemsstaten eller i det berörda området, eller för att slutföra eller fortsätta insatserna för att utrota den berörda skadegöraren.

(2)

Erfarenheten har visat att omfattningen av vissa bestämmelser om undantag från kravet på växtpass, i enlighet med artikel 13.2 b i genomförandeförordning (EU) 2019/2072, bör utökas. För att säkerställa konsekvens och för att omfatta alla fall med reglerade växter, växtprodukter och andra föremål, bör sådana undantag även omfatta frön av växter, växtprodukter och andra föremål som inte omfattas av de genomförandeakter som antagits i enlighet med artikel 28.1, 30.1 eller 49.1 i förordning (EU) 2016/2031.

(3)

Vad gäller Italien, erkändes territoriet Kampanien och vissa delar av Piemonte som en skyddad zon med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. Under 2020 lämnade Italien in uppgifter som visade att Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. nu är etablerad i kommunerna Agerola, Gragnano, Lettere, Pimonte och Vico Equense i provinsen Neapel, och Amalfi, Atrani, Conca dei Marini, Corbara, Furore, Maiori, Minori, Positano, Praiano, Ravello, Scala och Tramonti i provinsen Salerno, samt i hela territoriet Piemonte. Dessa kommuner och hela territoriet Piemonte bör därför inte längre erkännas som en del av den skyddade zonen med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al.

(4)

Utöver detta var vissa delar av Italiens territorium erkända som tillfälligt skyddade zoner med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. till och med den 30 april 2020. Utifrån undersökningsresultat som tillhandahölls av Italien 2019 och 2020 förefaller det som om den karantänskadegörare för skyddad zon som påträffats vid sporadiska och enstaka utbrott i vissa delar av den skyddade zonen antingen har utrotats eller håller på att utrotas, och att övriga delar av den skyddade zonen fortsätter att vara fria från den skadegöraren. Dessa uppgifter visar också att utbrotten hittills inte har varat i mer än två år. Erkännandet av dessa delar av Italiens territorium som skyddad zon med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. bör därför förlängas utan någon tidsbegränsning.

(5)

Irlands, Litauens, Sloveniens och Slovakiens territorium var erkända skyddade zoner med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. till och med den 30 april 2020. Utifrån undersökningsresultat som tillhandahölls av Irland, Litauen, Slovenien och Slovakien 2019 och 2020 förefaller det som om den karantänskadegörare för skyddad zon som påträffats vid sporadiska och enstaka utbrott i vissa delar av de skyddade zonerna antingen har utrotats eller håller på att utrotas, och att övriga delar av den skyddade zonen fortsätter att vara fria från den skadegöraren. Dessa uppgifter visar också att utbrotten hittills inte har varat i mer än två år. Erkännandet av Irlands, Litauens, Sloveniens och Slovakiens territorier som skyddade zoner med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. bör därför förlängas utan någon tidsbegränsning.

(6)

Under 2020 lämnade Slovakien dessutom in uppgifter som visade att Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. nu är etablerad i kommunerna Valice, Jesenské och Rimavská Sobota i distriktet Rimavská Sobota. Dessa kommuner bör därför inte längre erkännas som en del av den skyddade zonen med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al.

(7)

Irland hade begärt att dess territorium ska erkännas som en skyddad zon med avseende på Thaumetopoea pityocampa Denis & Schiffermüller. På grundval av undersökningar som genomfördes 2018 och 2019 har Irland lämnat in bevis på att denna skadegörare inte förekommer på dess territorium, trots att det råder gynnsamma förhållanden för skadegöraren där. Det är emellertid nödvändigt att ytterligare undersökningar genomförs. Irland bör därför erkännas som en tillfälligt skyddad zon med avseende på Thaumetopoea pityocampa Denis & Schiffermüller till och med den 30 april 2023.

(8)

För att uppnå enhetlighet med ändringarna av bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072, som förtecknar skyddade zoner och respektive karantänskadegörare för skyddad zon, bör motsvarande ändringar göras i bilagorna IX och X till den förordningen, vilka förtecknar växter, växtprodukter och andra föremål för vilka införsel till vissa skyddade zoner är förbjuden, respektive växter, växtprodukter och andra föremål som ska föras in till eller förflyttas inom skyddade zoner utifrån särskilda krav.

(9)

På grundval av de uppgifter som Portugal lämnat har Terceira redan uteslutits från den skyddade zonen i Portugal i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 med avseende på Gonipterus scutellatus Gyllenhal genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2210 (3), utan ändring av bilaga X till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Det är därför lämpligt att ändra hänvisningen till den skyddade zonen även i den bilagan.

(10)

Genomförandeförordning (EU) 2019/2072 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Av tydlighetsskäl bör de ändringar som avser områden som hade erkänts som skyddade zoner i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/2072 till och med den 30 april 2020 tillämpas retroaktivt med verkan från och med den 1 maj 2020.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/761 (4) fastställer regler för förvaltningen av import- och exporttullkvoter för jordbruksprodukter som förvaltas genom ett system med import- och exportlicenser samt ersätter och upphäver ett antal rättsakter som öppnat dessa kvoter och föreskriver särskilda regler.

(2)

För att exakt klargöra när medlemsstaterna måste anmäla de kvantiteter som omfattas av licenser och de uppgifter gällande det elektroniska system för registrering och identifiering av licensinnehavare (nedan kallat det elektroniska Lori-systemet) som avses i artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/760 (5), äkthetsintyg samt IMA 1-intyg, bör artiklarna 16, 17 och 61 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 ändras.

(3)

Reglerna om giltigheten för IMA 1-intyg för mejeriprodukter måste ändras och anpassas till de allmänna reglerna om importlicensernas giltighetstid. Därför bör den sista meningen i artikel 53.6 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 utgå.

(4)

Om aktörerna ansöker om exportlicenser elektroniskt bör de också ha rätt att på samma sätt lämna förklaringen om berättigande för importörer i Förenta staterna som åtföljer ansökningar om exportlicenser inom de ostkvoter som Förenta staterna öppnat. Artikel 59 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör därför ändras.

(5)

I enlighet med artikel 61.2 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 är medlemsstaterna skyldiga att meddela kommissionen alla uppgifter om aktörer som lämnat in ansökningar om export inom de ostkvoter som Förenta staterna öppnat, inbegripet deras Eori-nummer. Eftersom inte alla aktörer är skyldiga att ha ett sådant nummer bör medlemsstaterna endast anmäla detta nummer om aktörerna har det. Den artikeln behöver därför ändras.

(6)

I enlighet med artiklarna 71.3 och 72.2 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 och genom undantag från artikel 6.1 och 6.2 i den förordningen kan aktörer som ansöker om exporttullkvoter som förvaltas av tredjeländer och som omfattas av särskilda unionsregler och om importtullkvoter som förvaltas med dokument utfärdade av de exporterande länderna lämna in mer än en licensansökan per månad, valfri dag. För att säkerställa samstämmigheten i denna förvaltningsmetod bör undantaget från artikel 6 i den förordningen avse hela artikeln och inte bara till punkterna 1 och 2 i den artikeln. Dessutom bör artikel 72.4 i den förordningen rättas genom att en särskild hänvisning till IMA 1-intyg införs.

(7)

För tydlighetens skull är det lämpligt att harmonisera reglerna om ifyllande av fält 8 och 24 i ansökningar om importlicenser och i licenser vad gäller angivande av varors ursprungsland. Artiklarna 22 och 29 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 samt de berörda fälten för tullkvoter i bilagorna II–XII till den förordningen bör därför ändras.

(8)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/991 (6) öppnas tre tullkvoter för ris med ursprung i Vietnam. För att harmonisera förvaltningen av dessa tullkvoter med reglerna i genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör tabellerna och de regler som styr dessa tre tullkvoter införlivas i genomförandeförordning (EU) 2020/761, och genomförandeförordning (EU) 2020/991 bör upphävas. Artiklarna 27 och 29 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör därför ändras, och en ny artikel 29a bör införlivas i den förordningen.

(9)

Tabellen för tullkvoten med löpnummer 09.4450 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör uppdateras med den nya klassificering av nötkött och det nya namnet för den myndighet som är behörig att utfärda äkthetsintyg som meddelats av Argentina.

(10)

För att undvika missförstånd när det gäller den högsta åldern för nötkreatur vars slaktkroppar kan omfattas av tullkvoten med löpnummer 09.4002 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör den berörda tabellen i den bilagan ändras.

(11)

För att utesluta filéer från de produkter som kan omfattas av tullkvoterna med löpnumren 09.4038 och 09.4170 i bilaga X till genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör de berörda tabellerna i den bilagan ändras.

(12)

Hänvisningen till artikel 61 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (7) i fältet ”Ursprungsintyg för övergång till fri omsättning” i tabellerna för flera tullkvoter är inte nödvändig och kan misstolkas. För att undvika feltolkningar och därmed sammanhängande problem för handelsaktörerna bör denna hänvisning strykas. På samma sätt bör artikel 4.5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1988 (8) ändras för att klargöra omfattningen för hänvisningen till artikel 61 i förordning (EU) nr 952/2013. Dessutom bör hänvisningen till äkthetsintyg i artikel 4.4 i genomförandeförordning (EU) 2020/1988 utvidgas till att omfatta alla handlingar som anges i kapitel II och bilaga II till den förordningen.

(13)

För att förenkla förvaltningen av tullkvoter som regleras av genomförandeförordning (EU) 2020/1988 bör vissa huvudkvoter för smör och kalvkött utgå och de berörda delkvoterna förvaltas som tullkvoter.

(14)

På grund av ett misstag vid införlivandet av rådets förordning (EG) nr 1095/96 (9) i genomförandeförordning (EU) 2020/1988 bör tabellen över tullkvoten med löpnummer 09.0141 införlivas med alla andra löpnummer som reglerar de produkter som förtecknas i produktbeskrivningen, med verkan på den pågående tullkvotperioden.

(15)

Genomförandeförordningarna (EU) 2020/761 och (EU) 2020/1988 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

För att säkerställa att ändringarna tillämpas i tid när aktörerna lämnar in licensansökningar för tullkvoter med perioder som inleds i juli 2021 bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Ändringar av tullkvoter som förvaltas med licenser bör tillämpas från och med den första licensansökningsperioden efter denna förordnings ikraftträdande, med undantag för ändringar av kraven på ursprungsintyg för övergång till fri omsättning för tullkvoter med löpnumren 09.4123, 09.4125, 09.4112, 09.4116, 09.4117, 09.4118, 09.4119, 09.4130 och 09.4154, vilka bör tillämpas från och med början av de pågående tullkvotperioderna. Ändringar av tullkvoter som förvaltas enligt principen ”först till kvarn” bör tillämpas från och med början av de pågående tullkvotperioderna. Ändringar som rör införlivandet av genomförandeförordning (EU) 2020/991 i genomförandeförordning (EU) 2020/761 bör tillämpas från och med nästa tullkvotperiod som inleds den 1 januari 2022.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/717 (2) fastställs förlagor till härstamningsbevis för avelsdjur och avelsmaterial från dem. Dessa förlagor till härstamningsbevis utarbetades efter samråd med medlemsstaterna och berörda parter.

(2)

Sedan den dag då genomförandeförordning (EU) 2017/717 började tillämpas har medlemsstaterna och berörda parter informerat kommissionen om vissa praktiska problem vid användningen av förlagorna till härstamningsbevis vad gäller verifieringen av avelsdjurens identitet. Med beaktande av de erfarenheter som gjorts sedan den dagen bör förlagorna till härstamningsbevis ändras för att underlätta verifieringen av avelsdjurens identitet. Uppgifter eller det ärendenummer som hänvisar till den databas där uppgifterna är tillgängliga bör anges i härstamningsbeviset, i rutan för resultat av verifieringen av avelsdjurens identitet. Genomförandeförordning (EU) 2017/717 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för husdjursavel.

(1)

Den 18 september 2020 antog Irlands Department of Agriculture, Food and the Marine (den behöriga myndigheten), i enlighet med artikel 55.1 första stycket i förordning (EU) nr 528/2012, ett beslut om att tillåta tillhandahållande på marknaden av biocidprodukter som innehåller propan-2-ol till och med den 16 mars 2021 (åtgärden). Den behöriga myndigheten har i enlighet med artikel 55.1 andra stycket i den förordningen informerat kommissionen och övriga medlemsstaters behöriga myndigheter om åtgärden och skälen för denna.

(2)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat var åtgärden nödvändig för att skydda folkhälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat att alkoholbaserade handdesinfektionsmedel används som en förebyggande åtgärd mot spridning av covid-19, som ett alternativ till att man tvättar händerna med tvål och vatten.

(3)

Den propan-2-ol-baserade formulering som WHO rekommenderar innehåller propan-2-ol som verksamt ämne. Propan-2-ol är godkänt för användning i biocidprodukter i produkttyp 1 (mänsklig hygien) enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Efter att covid-19-pandemin bröt ut har det varit mycket stor efterfrågan på desinfektionsmedel i Irland, vilket har resulterat i en aldrig tidigare skådad brist på sådana produkter på den irländska marknaden. Covid-19 är ett allvarligt hot mot folkhälsan i Irland och tillräcklig tillgång på handdesinfektionsmedel är av avgörande betydelse för att motverka smittspridningen.

(5)

Enligt villkoren för åtgärden måste företag som har för avsikt att tillhandahålla sådana produkter på marknaden lämna specifik information till den behöriga myndigheten, som beslutar om den ska tillåta att produkterna tillhandahålls på marknaden.

(6)

Den 5 februari 2021 tog kommissionen emot en motiverad begäran från den behöriga myndigheten om förlängning av åtgärden i enlighet med artikel 55.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 528/2012. Begäran grundades på farhågor om att covid-19 skulle kunna äventyra folkhälsan även efter den 16 mars 2021 samt på det faktum att det är viktigt att tillåta ytterligare desinfektionsmedel på marknaden för att begränsa den fara som covid-19 utgör.

(7)

Enligt den behöriga myndigheten är efterfrågan på desinfektionsmedel för mänsklig hygien fortfarande mycket hög på grund av fortsatt förekomst av Covid-19 i Irland.

(8)

Den behöriga myndigheten har uppmanat alla företag som tillhandahåller produkter på marknaden inom ramen för åtgärden att så snart som möjligt ansöka om reguljärt produktgodkännande så att brister vad gäller saluföringen av produkterna kan minimeras. Vissa företag har ansökt om nationellt godkännande av sina produkter. Det krävs dock en avsevärd tidsperiod för att utvärdera ansökningarna

(9)

Eftersom covid-19 fortfarande utgör en fara för folkhälsan och denna fara inte i tillräcklig utsträckning kan motverkas i Irland utan ytterligare desinfektionsmedel som är tillåtna på marknaden, bör den behöriga myndigheten få förlänga åtgärden.

(10)

Med tanke på att åtgärden löpte ut den 17 mars 2021 bör detta beslut ha retroaktiv verkan.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.