(1)

Förordning (EU) nr 648/2012 har ändrats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2099 (2). Genom dessa ändringar infördes i förordning (EU) nr 648/2012 bland annat en befogenhet för kommissionen att närmare specificera förfarandereglerna för hur Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska utöva sin befogenhet att ålägga avgifter eller viten mot centrala motparter från tredjeland och anknutna tredje parter till vilka centrala motparter från tredjeland har utkontrakterat operativa funktioner eller verksamheter (nedan kallade anknutna tredje parter). Dessa förfaranderegler bör särskilt inbegripa bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av avgifter eller viten, samt preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sanktioner.

(2)

I artikel 41.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns rätten för var och en att bli hörd innan en enskild åtgärd vidtas som skulle beröra honom eller henne negativt, och rätten för var och en att få tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad gäller sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet.

(3)

För att säkerställa att rätten till försvar för centrala motparter från tredjeland och anknutna tredje parter som är föremål för Esmas åtgärder respekteras, och för att säkerställa att Esma beaktar alla relevanta sakförhållanden när verkställighetsbeslut antas bör Esma höra den centrala motparten från tredjeland eller anknutna tredje parter eller andra berörda personer. Centrala motparter från tredjeland och anknutna tredje parter bör därför ha rätt att inkomma med skriftliga inlagor som svar på meddelanden om utredningsresultat som lagts fram av utredaren och Esma, även när det är fråga om väsentliga ändringar av de ursprungliga utredningsresultaten. Utredaren och Esma bör också ha möjlighet att kalla centrala motparter från tredjeland och anknutna tredje parter till muntligt hörande för att lämna ytterligare förklaringar, om utredaren eller Esma anser att vissa delar av de skriftliga inlagor som lämnats till utredaren eller Esma inte är tillräckligt tydliga eller detaljerade, och att ytterligare förklaringar behövs.

(4)

Det är viktigt att säkerställa full transparens mellan den utredare som Esma utsett i enlighet med artikel 25i i förordning (EU) nr 648/2012 och Esma själv. Sådan transparens kräver att utredarens dossier, utöver utredningsresultaten, innehåller alla inlagor från centrala motparter från tredjeland eller anknutna tredje parter, de utredningsresultat på grundval av vilka dessa centrala motparter eller anknutna tredje parter lämnade sina inlagor, samt protokoll från ett eventuellt muntligt hörande.

(5)

Enligt artikel 25l.1 andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012 får Esma, om skyndsamma åtgärder krävs, anta preliminära beslut om avgifter eller viten utan att först höra de personer som är föremål för en utredning eller ett förfarande. För att säkerställa att Esmas befogenhet att anta preliminära beslut fungerar korrekt bör centrala motparter från tredjeland och anknutna tredje parter som är föremål för en utredning inte ha rätt att få tillgång till dossiern eller höras innan utredaren har lämnat in sina utredningsresultat till Esma eller innan Esma har antagit sitt preliminära beslut. För att respektera rätten till försvar bör dock centrala motparter från tredjeland och anknutna tredje parter ha rätt att få tillgång till dossiern så snart utredaren har lämnat in den med sitt meddelande om utredningsresultat till Esma, och rätt att höras så snart som möjligt efter det att Esma har antagit sitt preliminära beslut.

(6)

Av konsekvensskäl bör preskriptionstider för åläggande och verkställighet av avgifter eller viten ta hänsyn till befintlig unionslagstiftning som är tillämplig på åläggande och verkställighet av sanktioner för enheter som står under tillsyn, Esmas erfarenhet med att tillämpa sådan lagstiftning på transaktionsregister enligt förordning (EU) nr 648/2012, det faktum att centrala motparter från tredjeland är belägna utanför unionen samt det faktum att Esma måste samordna verkställighetsåtgärder med myndigheter i sådana tredjeländers jurisdiktioner. Preskriptionstider bör beräknas i enlighet med gällande unionslagstiftning för rådets och kommissionens akter, särskilt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (3).

(7)

Enligt artikel 25m.5 i förordning (EU) nr 648/2012 ska de belopp som åläggs i form av avgifter och viten och som drivs in av Esma tillfalla Europeiska unionens allmänna budget. Avgifter och viten som drivs in av Esma bör deponeras på räntebärande konton till dess att de blir slutgiltiga. För varje beslut om att ålägga avgifter eller viten bör de belopp som drivs in av Esma deponeras på ett separat konto eller underkonto för att säkerställa spårbarhet fram till dess att beslutet blir slutgiltigt.

(8)

För att Esma omedelbart ska kunna utöva sina tillsyns- och verkställighetsbefogenheter på ett fungerande sätt bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

(1)

Förordning (EU) nr 648/2012 har ändrats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 (2). Ändringarna gällde bland annat definitionen av finansiella motparter, rätten för personer som är föremål för en utredning att få tillgång till utredningshandlingarna, de avgifter som måste betalas av ett transaktionsregister som uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 648/2012 samt rätten för personer som kan bli föremål för vite att bli hörda.

(2)

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 667/2014 (3) antogs på grundval av artikel 64.7 i förordning (EU) nr 648/2012 och rör förfaranderegler för sanktioner som åläggs transaktionsregister av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), samt bestämmelser om rätten till försvar. Eftersom de ändringar som infördes genom förordning (EU) 2019/834 i förordning (EU) nr 648/2012 gäller dessa förfaranderegler är det nödvändigt att säkerställa att ändringarna också återspeglas i delegerad förordning (EU) nr 667/2014.

(3)

Det är viktigt att säkerställa full transparens mellan den utredare som Esma utsett i enlighet med artikel 64 i förordning (EU) nr 648/2012 och Esma själv. Sådan transparens förutsätter att utredarens dossier innehåller de inlagor som lämnats av de personer som är föremål för utredningen och meddelandet med utredningsresultat på grundval av vilket dessa personer lämnade in sina inlagor.

(4)

Enligt artikel 67.1 andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012 får Esma, om skyndsamma åtgärder krävs, anta preliminära beslut utan att först höra de personer som är föremål för en utredning eller ett förfarande. För att säkerställa att Esmas befogenhet att anta preliminära beslut fungerar korrekt bör personer som är föremål för en utredning inte ha rätt att få tillgång till dossiern eller höras innan utredaren lämnar in sina utredningsresultat till Esma eller innan Esma antar sitt preliminära beslut. För att respektera rätten till försvar bör dock personer som är föremål för en utredning ha rätt att få tillgång till dossiern så snart utredaren har lämnat in den med sitt meddelande om utredningsresultat till Esma, och rätt att höras så snart som möjligt efter det att Esma har antagit sitt preliminära beslut.

(5)

Enligt artikel 68.5 i förordning (EU) nr 648/2012 ska de belopp som åläggs i form av avgifter och viten och som drivs in av Esma tillfalla Europeiska unionens allmänna budget. Avgifter och viten som drivs in av Esma bör deponeras på räntebärande konton till dess att de blir slutgiltiga. För varje beslut om att ålägga avgifter eller viten bör de belopp som drivs in av Esma deponeras på ett separat konto eller underkonto för att säkerställa spårbarhet fram till dess att beslutet blir slutgiltigt.

(6)

Delegerad förordning (EU) nr 667/2014 bör ändras i enlighet med detta.

(7)

För att Esma omedelbart ska kunna utöva sina tillsyns- och verkställighetsbefogenheter på ett fungerande sätt bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

1.

Artikel 3.1 ska ersättas med följande:

2.

Följande artikel ska införas som artikel 3a:

3.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

Evonik Nutrition & Care GmbH har lämnat in en ansökan i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1831/2003 med förslag om ändring av namnet på innehavaren av godkännandet i kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 887/2011 (2), (EU) 2017/961 (3) och (EU) 2020/1395 (4).

(3)

Sökanden uppger att Evonik Nutrition & Care GmbH har ändrat namn till Evonik Operations GmbH. Till ansökan bifogades relevanta stödjande uppgifter.

(4)

Den föreslagna ändringen av villkoren för godkännandet är av rent administrativ karaktär och föranleder ingen ny bedömning av den berörda tillsatsen. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har underrättats om ansökan.

(5)

För att sökanden ska kunna utnyttja sina försäljningsrättigheter under namnet Evonik Operations GmbH måste villkoren för godkännandet ändras.

(6)

Därför bör genomförandeförordningarna (EU) nr 887/2011, (EU) 2017/961 och (EU) 2020/1395 ändras i enlighet med detta.

(7)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver en omedelbar tillämpning av den ändring i genomförandeförordningarna (EU) nr 887/2011, (EU) 2017/961 och (EU) 2020/1395 som införs genom den här förordningen, bör en övergångsperiod fastställas under vilken befintliga lager får användas.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

I titeln ska ”innehavare av godkännandet: Evonik Nutrition & Care GmbH” ersättas med ”innehavare av godkännandet: Evonik Operations GmbH”.

2.

I andra kolumnen (”Namn på innehavaren av godkännandet”) i bilagan ska ”Evonik Nutrition & Care GmbH” ersättas med ”Evonik Operations GmbH”.

1.

I titeln ska ”innehavare av godkännandet: Evonik Nutrition & Care GmbH” ersättas med ”innehavare av godkännandet: Evonik Operations GmbH”.

2.

I andra kolumnen (”Namn på innehavaren av godkännandet”) i bilagan ska ”Evonik Nutrition & Care GmbH” ersättas med ”Evonik Operations GmbH”.

1.

I titeln ska ”innehavare av godkännandet: Evonik Nutrition & Care GmbH” ersättas med ”innehavare av godkännandet: Evonik Operations GmbH”.

2.

I andra kolumnen (”Namn på innehavaren av godkännandet”) i bilagan ska ”Evonik Nutrition & Care GmbH” ersättas med ”Evonik Operations GmbH”.

(1)

Den 30 januari 2021 antog kommissionen, på grundval av artikel 5 i förordning (EU) 2015/479, genomförandeförordning (EU) 2021/111 (2) enligt vilken det för export av covid-19-vaccin och aktiva substanser, inklusive primära cellkulturer och ympkulturer som används för tillverkning av sådana vacciner, krävs att exporttillstånd uppvisas. Vid utgången av en period på sex veckor efter dagen då de åtgärderna trädde i kraft antog kommissionen, på grundval av artikel 6 i förordning (EU) 2015/479, genomförandeförordning (EU) 2021/442 (3), enligt vilken det för export av samma produkter krävs ett exporttillstånd till och med den 30 juni 2021.

(2)

Den 24 mars 2021 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2021/521 (4), genom vilken det införs en ytterligare faktor som måste beaktas när beslut fattas angående ett exporttillstånd, dvs. det är nödvändigt att avgöra om tillståndet utgör ett hot mot försörjningstryggheten inom unionen för de varor som omfattas av genomförandeförordning (EU) 2021/442. I samma förordning föreskrivs också att undantaget från tillämpningen av genomförandeförordning (EU) 2021/442 för vissa destinationsländer bör upphävas tillfälligt.

(3)

Genomförandeförordning (EU) 2021/521 antogs i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/479 och gäller i högst sex veckor.

(4)

Trots att vaccineringen går snabbt i hela unionen är pandemin fortfarande allvarlig och de förhållanden som beskrivs i skälen i genomförandeförordning (EU) 2021/521 råder fortfarande.

(5)

De särskilda arrangemang som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2021/521 bör därför fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2021.

(6)

Island, Liechtenstein och Norge (Eftastaterna i EES) deltar i unionens inre marknad i enlighet med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Exporten till Eftastaterna i EES omfattar huvudsakligen vaccin, som anskaffats av en medlemsstat genom en förhandsbeställning som gjorts av unionen, och som säljs vidare till dessa länder. På grundval av den information som samlats in genom tillämpningen av förordning (EU) 2021/521 kan konstateras att det inte finns något som tyder på att exporten kanaliseras genom Eftastaterna i EES till andra länder som inte är undantagna från systemet med exporttillstånd enligt artikel 1.9 i genomförandeförordning (EU) 2021/442. Det är därför inte nödvändigt att fortsätta det tillfälliga upphävandet av undantaget från denna mekanism när det gäller export till Eftastaterna i EES.

(7)

Genomförandeförordning (EU) 2021/521 bör därför ändras i enlighet med detta och ändringen bör gälla med omedelbar verkan.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 3.1 i förordning (EU) 2015/479.

1.

I artikel 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Upphävandet ska dock inte gälla följande länder och territorier:

2.

I artikel 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den ska tillämpas till och med den 30 juni 2021.”

(1)

Irlands Department of Agriculture, Food and the Marine (den behöriga myndigheten) antog den 21 oktober 2020 ett beslut i enlighet med artikel 55.1 första stycket i förordning (EU) nr 528/2012 om att tillåta tillhandahållande på marknaden och yrkesmässig användning av biocidprodukten Biobor JF för förebyggande och kurativ (bekämpande) antimikrobiell behandling av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg till och med den 19 april 2021 (åtgärden). Den behöriga myndigheten har i enlighet med artikel 55.1 andra stycket i den förordningen informerat kommissionen och övriga medlemsstaters behöriga myndigheter om åtgärden och skälen för denna.

(2)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat var åtgärden nödvändig för att skydda folkhälsan. Den mikrobiologiska kontaminationen av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg kan leda till funktionsfel i luftfartygets motor och äventyra dess luftvärdighet, och därmed också äventyra passagerarnas och besättningens säkerhet. Covid-19-pandemin och de begränsningar av flygtrafiken den medfört har lett till att åtskilliga luftfartyg tillfälligt har tagits ur trafik. När luftfartyg står oanvända ökar risken för mikrobiologisk kontamination.

(3)

Biobor JF innehåller 2,2’-(1-metyltrimetyl-enedioxy)bis-(4-metyl-1,3,2-dioxaborinan) (CAS-nr 2665-13-6) samt 2,2’-oxybis(4,4,6-trimetyl-1,3,2-dioxaborinan) (CAS-nr 14697-50-8), verksamma ämnen för användning i biocidprodukter av produkttyp 6 som konserveringsmedel för produkter under lagring enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom dessa verksamma ämnen inte tas upp i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2) ingår de inte i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i de biocidprodukter som avses i förordning (EU) nr 528/2012. Artikel 89 i den förordningen tillämpas därför inte på dessa ämnen och de måste bedömas och godkännas innan biocidprodukter som innehåller sådana ämnen kan godkännas också på nationell nivå.

(4)

Den 5 februari 2021 tog kommissionen emot en motiverad begäran från den behöriga myndigheten om förlängning av åtgärden i enlighet med artikel 55.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 528/2012. Den motiverade begäran baserades på farhågor för att luftfartssäkerheten skulle kunna fortsätta att äventyras på grund av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg efter den 19 april 2021 och på påståendet att Biobor JF är nödvändigt för att motverka sådan mikrobiologisk kontamination.

(5)

Enligt den information som den behöriga myndigheten har lämnat drogs den enda alternativa biocidprodukt som luftfartygs- och motortillverkare rekommenderar för behandling av mikrobiologisk kontamination (Kathon™ FP 1.5) tillbaka från marknaden i mars 2020 på grund av att avvikelser i motorernas funktionssätt hade konstaterats efter behandlingen med denna produkt.

(6)

Mekanisk behandling av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg inte alltid möjlig. Dessutom skulle mekanisk behandling utsätta arbetstagarna för giftiga gaser och bör därför undvikas.

(7)

Enligt den information som kommissionen har tillgång till har tillverkaren av Biobor JF vidtagit åtgärder för reguljärt godkännande av produkten, och en ansökan om godkännande av de verksamma ämnena den innehåller väntas inom kort. Godkännandet av de verksamma ämnena och det efterföljande godkännandet av biocidprodukten skulle vara en permanent lösning för framtiden, men det kommer att krävas lång tid för att slutföra de förfarandena.

(8)

Bristande kontroll av mikrobiologisk kontamination av bränsletankar och bränslesystem i luftfartyg kan äventyra flygsäkerheten, och denna fara kan inte undanröjas i tillräcklig utsträckning genom användning av en annan biocidprodukt eller på annat sätt. Därför är det lämpligt att låta den behöriga myndigheten förlänga åtgärden.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

(1)

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet är bemyndigad att utföra administrativa utredningar, förfaranden som föregår disciplinära förfaranden, disciplinära förfaranden och avstängningsförfaranden i enlighet med tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) (3), och i enlighet med Easas verkställande direktörs beslut 2011/216/E av den 16 december 2011 om antagande av allmänna genomförandebestämmelser för utförandet av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden. Vid behov anmäler Easa också ärenden till Olaf.

(2)

Easas personal är skyldig att rapportera potentiellt olaglig verksamhet, inklusive bedrägeri och korruption, som kan skada unionens intressen. Personalen är även skyldig att rapportera uppträdande i tjänsten som kan innebära ett allvarligt avsteg från skyldigheterna för unionens tjänstemän. Detta regleras genom Easas styrelsebeslut 15-2018 av den 14 december 2018.

(3)

Easa har antagit en policy för att förebygga och hantera faktiska eller eventuella fall av mobbning och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, såsom föreskrivs i Easas beslut 2008/180/A fattat av Easas verkställande direktör den 5 augusti 2009 om antagande av genomförandebestämmelser enligt tjänsteföreskrifterna.

(4)

I beslutet fastställs ett informellt förfarande där den som påstår sig ha utsatts för trakasserierna kan kontakta Easas konfidentiella rådgivare.

(5)

Easa kan även utreda potentiella överträdelser av säkerhetsbestämmelser för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, på grundval av kollegiets beslut 2020/010/ED fattat av Easas verkställande direktör den 17 februari 2020 om säkerhetsbestämmelserna för Easa om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

(6)

Easas verksamhet är föremål för både interna och externa revisioner.

(7)

I samband med sådana administrativa utredningar, revisioner och undersökningar samarbetar Easa med andra av unionens institutioner, organ och byråer.

(8)

Easa kan samarbeta med nationella myndigheter i tredjeländer och internationella organisationer, på deras begäran eller på eget initiativ.

(9)

Easa kan även samarbeta med medlemsstaternas offentliga myndigheter, på deras begäran eller på eget initiativ.

(10)

Easa ingriper i mål vid Europeiska unionens domstol när Easa antingen hänskjuter en fråga till domstolen, försvarar ett beslut som det har fattat och som har överklagats till domstolen eller intervenerar i ärenden som är relevanta för dess arbetsuppgifter. I samband med detta kan Easa behöva säkerställa konfidentialiteten för personuppgifter som finns i handlingar från parterna eller intervenienterna.

(11)

Easa har befogenhet att utföra inspektioner, andra övervakningsåtgärder och undersökningar i enlighet med artikel 75.2 e i förordning (EU) 2018/1139.

(12)

Easa har befogenhet att utföra IT-säkerhetsutredningar som hanteras internt eller med externa aktörers deltagande (t.ex. CERT-EU) enligt artikel 75.2 d i förordning (EU) 2018/1139.

(13)

Den dataskyddsansvarige på Easa (DPO) har befogenhet att behandla interna och externa klagomål och utföra interna revisioner och utredningar enligt artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 (nedan kallad förordningen).

(14)

För att Easa ska kunna utföra sina uppgifter samlar Easa in och behandlar information och flera olika kategorier av personuppgifter, inklusive identifieringsuppgifter för fysiska personer, kontaktinformation, yrkesroller och -uppgifter, information angående uppträdande och prestationer privat och professionellt och finansiella uppgifter. Easa fungerar som registeransvarig.

(15)

Enligt förordningen ska Easa därför ge registrerade information om denna behandling och respektera deras rättigheter som registrerade.

(16)

Easa kan behöva förena dessa rättigheter med syftena med administrativa utredningar, revisioner, undersökningar och domstolsförfaranden. Easa kan även behöva ställa de registrerades rättigheter mot andra registrerades grundläggande rättigheter och friheter. I detta syfte föreskrivs i artikel 25 i förordningen en möjlighet för Easa att, under stränga villkor, begränsa tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36 samt artikel 4 i förordningen, i den mån som bestämmelserna motsvarar de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 14–20. Om begränsningar inte föreskrivs i en rättsakt som har antagits på grundval av fördragen är det nödvändigt att anta interna bestämmelser enligt vilka Easa får begränsa dessa rättigheter.

(17)

Easa kan exempelvis behöva begränsa sitt tillhandahållande av information om behandling av personuppgifter till en registrerad vid den preliminära bedömningsfasen i en administrativ utredning eller under själva utredningen, före en eventuell avvisning av ärendet eller i ett skede som föregår ett disciplinärt förfarande. Under vissa omständigheter kan ett tillhandahållande av sådan information allvarligt påverka Easas förmåga att genomföra utredningen på ett effektivt sätt, till exempel när det finns en risk att den berörda personen förstör bevisning eller påverkar eventuella vittnen innan de kan höras. Easa kan också behöva skydda rättigheterna och friheterna för såväl vittnen som andra berörda personer.

(18)

Det kan vara nödvändigt att garantera anonymiteten för ett vittne eller en uppgiftslämnare som har bett om att inte bli identifierad. I ett sådant fall kan Easa besluta att begränsa åtkomsten vad gäller identiteten, uttalanden och andra personuppgifter från sådana personer för att skydda deras rättigheter och friheter.

(19)

Det kan vara nödvändigt att skydda konfidentiella uppgifter om en anställd som har kontaktat Easas konfidentiella rådgivare inom ramen för ett förfarande beträffande trakasserier. I sådana fall kan Easa behöva begränsa åtkomsten vad gäller identiteten, uttalanden och andra personuppgifter från det påstådda offret, den påstådda gärningsmannen och andra berörda personer för att skydda rättigheterna och friheterna för alla parter.

(20)

Easa bör endast tillämpa begränsningar om de respekterar andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en absolut nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle. Easa ska motivera skälen för dessa begränsningar.

(21)

Med tillämpning av principen om ansvarsskyldighet är Easa skyldig att registrera tillämpningen av begränsningar.

(22)

När Easa behandlar personuppgifter som utbyts med andra organisationer i samband med dess arbetsuppgifter, ska byrån samråda med dessa organisationer om potentiella grunder för att införa begränsningar och om frågan huruvida begränsningarna är nödvändiga och proportionella, såvida detta inte skulle äventyra Easas verksamhet.

(23)

Enligt artikel 25.6 i förordningen ska den personuppgiftsansvarige informera de registrerade om de huvudsakliga skälen till begränsningen och om deras rätt att ge in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen.

(24)

Enligt artikel 25.8 i förordningen får Easa skjuta upp, utelämna eller neka tillhandahållande av information till den registrerade om skälen till begränsningen, om det på något sätt skulle upphäva verkan av begränsningen. Easa ska i varje enskilt fall bedöma huruvida meddelandet av begränsningen skulle upphäva dess verkan.

(25)

Easa ska upphäva begränsningen så snart som de förhållanden som motiverar begränsningen inte längre är tillämpliga och bedöma detta med jämna mellanrum.

(26)

För att garantera maximalt skydd för de registrerades rättigheter och friheter och i enlighet med artikel 44.1 i förordningen, ska dataskyddsombudet rådfrågas i tid om tillämpningen av eventuella begränsningar och kontrollera efterlevnaden av detta beslut.

(27)

I artiklarna 16.5 och 17.4 i förordningen föreskrivs undantag för registrerades rätt till information och rätt till tillgång. Om dessa undantag är tillämpliga behöver Easa inte tillämpa en begränsning enligt detta beslut.