19.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/4

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/629

av den 4 november 2020

om ändring av delegerade förordningar (EU) nr 532/2014 och (EU) nr 1255/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vad gäller detaljerade minimikrav för revisioner och de uppgifter som ska registreras och lagras

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (1), särskilt artiklarna 13.6, 32.8 och 32.9, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EU) nr 223/2014 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som kompletterar icke väsentliga delar med avseende på fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead).

(2)

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 (2) kompletterar förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller minimikrav för verifieringskedjan och för de uppgifter som ska registreras och lagras i systemet av den förvaltande myndigheten om varje insats som är nödvändiga för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner.

(3)	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1255/2014 (3) kompletterar förordning (EU) nr 223/2014 genom att fastställa innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/559 (4) ändrades förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet. Genom förordning (EU) 2020/559 infördes i synnerhet möjligheten för medlemsstaterna att tillhandahålla livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd indirekt till dem som har det sämst ställt, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument.

(5)

Den indirekta förmedlingen av livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd genom kuponger, kort eller andra instrument medför särskilda utmaningar för genomförandet i jämförelse med situationer där detta bistånd förmedlas direkt till dem som har det sämst ställt. Det är därför lämpligt att föreskriva särskilda bestämmelser för de system genom vilka direkt bistånd förmedlas med beaktande av minimikraven för verifieringskedjan för att kunna justera de uppgifter som ska registreras och lagras i systemet av den förvaltande myndigheten om varje insats gällande övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner samt att justera förteckningen över indikatorer som ska rapporteras av den förvaltande myndigheten.

(6)	För att minska den förhöjda risken för oriktigheter och bedrägerier som uppstår när livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd förmedlas genom kuponger eller kort i pappersformat, är det lämpligt att föreskriva ytterligare minimikrav för verifieringskedjan i dessa fall.

(7)	I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning för att förebygga oriktigheter och bedrägerier bör förordningen träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)	Delegerade förordningarna (EU) nr 532/2014 och (EU) nr 1255/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerad förordning (EU) nr 532/2014 ska ändras på följande sätt:

Följande artikel ska införas:

”Artikel 3a

Detaljerade minimikrav för verifieringskedjan för stöd som förmedlas indirekt till dem som har det sämst ställt, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

(Artikel 32.9 i förordning (EU) nr 223/2014)

1. Utöver de detaljerade minimikrav för verifieringskedjan som fastställs i artikel 3 ska verifieringskedjan för insatser som tillhandahåller livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt genom kuponger, kort eller andra instrument i enlighet med artikel 23.4a i förordning (EU) nr 223/2014

göra det möjligt att stämma av det totala antalet kuponger, kort eller andra instrument som utfärdats mot antalet kuponger, kort eller andra instrument som levererats till slutmottagarna och som använts, baserat på räkenskaper och verifikat som innehas av den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare,

b)	göra det möjligt att, med beaktande av de stödberättigande kostnader som fastställs i artikel 26.2 a, stämma av de aggregerade summor som attesterats till kommissionen mot värdet på de kuponger, kort och andra instrument som använts av slutmottagarna,

c)	inbegripa handlingar som avser beviljandet av kuponger, kort eller andra instrument till slutmottagarna, förmedlingen av dessa till slutmottagarna samt deras användning.

För användningen av kuponger, kort och andra instrument ska verifieringskedjan visa att kupongerna, korten och andra instrument endast används till livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.

2. Om livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd förmedlas till dem som har det sämst ställt genom kuponger, kort eller andra instrument i pappersformat ska verifieringskedjan även inbegripa följande:

a)	Säkerhetsåtgärder för att undvika förfalskningar ska vidtas av förvaltande myndigheter, förmedlande organ och stödmottagare.

b)	Åtgärder för att säkra lagret av kuponger.

c)	Identifiering av de organ som väljer ut slutmottagarna och de organ som distribuerar kuponger, kort eller andra instrument till slutmottagarna.

d)	Dokumentation på att kuponger, kort eller andra instrument har mottagits av slutmottagarna.”

2.	Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Bilagan till delegerad förordning (EU) nr 1255/2014 ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 november 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 72, 12.3.2014, s. 1.

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 148, 20.5.2014, s. 54).

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt genom fastställande av innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer (EUT L 337, 25.11.2014, s. 46).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/559 av den 23 april 2020 om ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet (EUT L 130, 24.4.2020, s. 7).

BILAGA I

”BILAGA I

Uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt i övervakningssystemet (artikel 2)

Uppgifterna måste lämnas för insatser som stöds genom ett operativt program av typ I eller II (1) och för all slags förmedling om inget annat anges i den andra spalten.

Uppgifter

Typ av operativt program eller typ av leverans för vilka uppgifterna inte behövs

Uppgifter om stödmottagaren (2)

1.	Varje stödmottagares namn eller identifieringskod.

2.	Uppgift om huruvida stödmottagaren är ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ.

3.	Uppgift om huruvida mervärdesskatten på stödmottagarens utgifter inte kan återkrävas enligt nationell lagstiftning för mervärdesskatt.

4.	Stödmottagarens kontaktuppgifter.

Uppgifter om insatsen

5.	Namn på insatsen eller dess identifieringskod.

6.	En kort beskrivning av insatsen.

7.	Datum när ansökan för insatsen lämnades in.

8.	Startdatum enligt dokumentet med stödvillkoren.

9.	Slutdatum enligt dokumentet med stödvillkoren.

10.	Datum när insatsen konkret avslutas eller har genomförts fullt ut.

11.	Organ som utfärdat dokumentet med stödvillkoren.

12.	Datum för dokumentet med stödvillkoren.

13.	Valuta som används för insatsen.

14.	CCI-nr för det eller de program genom vilket insatsen stöds.

15.	Typ(er) av materiellt bistånd.

Gäller inte typ II

16.	Typ(er) av verksamhet som får stöd.

Gäller inte typ I

17.	Kod(er) för finansieringsform.

18.	Kod(er) för geografiskt läge.

19.	Mängd livsmedel som köpts in av ett offentligt organ eller en partnerorganisation, om tillämpligt.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

20.	Mängd livsmedel som införskaffats av ett offentligt organ, om tillämpligt, i enlighet med artikel 23.4 i förordning (EU) nr 223/2014.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

21.	Mängd livsmedel som levererats till partnerorganisationer, om tillämpligt.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

22.	Mängd livsmedel som levererats till slutmottagare, om tillämpligt.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

23.	Mängd grundläggande materiellt bistånd som köpts in av ett offentligt organ eller en partnerorganisation, om tillämpligt.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

24.	Mängd grundläggande materiellt bistånd som levererats till partnerorganisationer, om tillämpligt.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

25.	Mängd grundläggande materiellt bistånd som levererats till slutmottagare, om tillämpligt.

Gäller inte typ II

Gäller inte indirekt leverans av livsmedel, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument

26.	Antalet kuponger eller kort (eller andra instrument för indirekt leverans) som utfärdats.

Gäller inte typ II

Gäller inte direkt leverans av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd

27.	Antalet kuponger eller kort (eller andra instrument för indirekt leverans) som levererats till slutmottagare.

Gäller inte typ II

Gäller inte direkt leverans av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd

28.	Antalet kuponger eller kort (eller andra instrument för indirekt leverans) som använts av slutmottagare.

Gäller inte typ II

Gäller inte direkt leverans av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd

29.	Totalt utgiftsbelopp som kuponger eller kort (eller andra instrument för indirekt leverans) som levererats till slutmottagare laddats med.

Gäller inte typ II

Gäller inte direkt leverans av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd

30.	Totalt utgiftsbelopp som kuponger eller kort (eller andra instrument för indirekt leverans) som använts av slutmottagare laddats med.

Gäller inte typ II

Gäller inte direkt leverans av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd

Uppgifter om indikatorer

31.	Namn på de allmänna indikatorer som är relevanta för insatsen.

32.	Identifieringskod för de allmänna indikatorer som är relevanta för insatsen.

33.	Nivå som uppnåtts för de allmänna indikatorerna för varje år som insatsen genomförs eller efter avslutad insats.

34.	Namn på de programspecifika indikatorer som är relevanta för insatsen.

Gäller inte typ I

35.	Identifieringskod för de programspecifika indikatorer som är relevanta för insatsen.

Gäller inte typ I

36.	Särskilda mål för de programspecifika aktivitetsindikatorerna.

Gäller inte typ I

37.	Nivå som uppnåtts för de programspecifika indikatorerna för varje år som insatsen genomförs eller efter avslutad insats.

Gäller inte typ I

38.	Måttenhet för varje aktivitetsindikator.

Gäller inte typ I

39.	Utgångsvärde för resultatindikatorer.

Gäller inte typ I

40.	Målvärde för resultatindikatorer.

Gäller inte typ I

41.	Måttenhet för varje resultatvärde och utgångsvärde.

Gäller inte typ I

42.	Måttenhet för varje indikator.

Ekonomiska uppgifter om varje insats (i den valuta som gäller för insatsen)

43.	Summa stödberättigande kostnader som godkänts för insatsen i dokumentet med stödvillkoren.

44.	Summa stödberättigande kostnader som utgör offentliga utgifter i enlighet med artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014.

45.	Offentligt stöd enligt dokumentet med stödvillkoren.

Uppgifter om stödmottagarens betalningsansökningar (i den valuta som gäller för insatsen)

46.	Datum som stödmottagarens betalningsansökan mottagits.

47.	Datum för de betalningar som gjorts till stödmottagaren efter en betalningsansökan.

48.	Stödberättigande utgifter i betalningsansökan som ligger till grund för utbetalningarna till stödmottagaren.

49.	Offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som motsvarar de stödberättigande utgifter som ligger till grund för betalningarna.

50.	Belopp som betalats ut till stödmottagaren efter en betalningsansökan.

51.	Startdatum för de kontroller på plats som genomförts i enlighet med artikel 32.5 b i förordning (EU) nr 223/2014.

52.	Datum för de revisioner på plats som genomförts i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EU) nr 223/2014 och artikel 6 i delegerad förordning (EU) nr 532/2014 (3).

53.	Organ som utför revisionen eller kontrollen.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på faktiska kostnader (i den valuta som gäller för insatsen)

54.	Stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baseras på kostnader som faktiskt uppstått och betalats.

55.	Offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som motsvarar de stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på kostnader som faktiskt har återbetalats och betalats.

56.	Typ av kontrakt om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG (4) (tillhandahållande av varor/tjänster) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU (5).

57.	Kontraktets belopp om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

58.	Stödberättigande utgifter som uppstått och betalats på grundval av ett kontrakt, om kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

59.	Upphandlingsförfarande som använts, om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

60.	Uppdragstagarens namn eller identifieringskod, om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2014/23/EU.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på standardiserade skalor för enhetskostnader (i den valuta som gäller för insatsen)

61.	Stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardiserade skalor för enhetskostnader.

62.	Offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som motsvarar de stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardiserade skalor för enhetskostnader.

63.	Definition av den enhet som ska användas för den standardiserade skalan för enhetskostnader.

64.	Antal levererade enheter i enlighet med uppgifterna i betalningsansökan för varje typ av enhet.

65.	Enhetskostnad för varje typ av enhet.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på standardbelopp (i den valuta som gäller för insatsen)

66.	Stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardbelopp.

67.	Offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som motsvarar de stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardbelopp.

68.	För varje standardbelopp, de förväntade resultat (aktiviteter eller resultat) som fastställts i dokumentet med stödvillkoren och som ligger till grund för utbetalning av standardbeloppen.

69.	För varje standardbelopp, det belopp som fastställts i dokumentet med stödvillkoren.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på schablonsatser (i den valuta som gäller för insatsen)

70.	Stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på schablonsatser.

71.	Offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som motsvarar de stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på schablonsatser.

Uppgifter om medel som återkrävts av stödmottagaren

72.	Datum för varje beslut om återkrav.

73.	Offentligt stöd som påverkas av varje beslut om återkrav.

74.	Summa stödberättigande utgifter som påverkas av varje beslut om återkrav.

75.	Datum för mottagande av de belopp som stödmottagaren betalat tillbaka till följd av ett beslut om återkrav.

76.	Offentligt stöd som stödmottagaren betalat tillbaka till följd av ett beslut om återkrav (utan ränta eller påföljder).

77.	Summa stödberättigande utgifter som motsvarar det offentliga stöd som stödmottagaren betalat tillbaka.

78.	Offentligt stöd som inte kan återkrävas efter ett beslut om återkrav.

79.	Summa stödberättigande utgifter som motsvarar det offentliga stöd som inte kan återkrävas.

Uppgifter om betalningsansökningar till kommissionen (i euro)

80.	Inlämningsdatum för varje betalningsansökan som inkluderar stödberättigande utgifter från insatsen.

81.	Summa stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagaren haft och betalat i samband med genomförandet av insatsen och som ingår i betalningsansökningarna.

82.	Summa offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som uppstått under insatsen och som ingår i betalningsansökan.

Uppgifter om räkenskaper som lämnats in till kommissionen enligt artikel 48 i förordning (EU) nr 223/2014 (i euro)

83.	Inlämningsdatum för alla de räkenskaper som inkluderar utgifter för insatsen.

84.	Inlämningsdatum för de räkenskaper som inkluderar de slutliga utgifterna för insatsen, efter det att insatsen har avslutats (om summan av de stödberättigande utgifterna uppgår till minst 1 000 000 euro (artikel 51 i förordning (EU) nr 223/2014)).

85.	Summa stödberättigande offentliga utgifter för insatsen som förts in i den attesterande myndighetens redovisningssystem och som ingår i räkenskaperna.

86.	Summa offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som ingår i räkenskaperna och som uppstått vid genomförandet av insatsen och motsvarar summan av stödberättigande offentliga utgifter som förts in i den attesterande myndighetens redovisningssystem.

87.	Summan av de belopp som betalats ut till stödmottagaren enligt artikel 42.2 i förordning (EU) nr 223/2014 och som ingår i räkenskaperna och motsvarar summan av stödberättigande offentliga utgifter som förts in i den attesterande myndighetens redovisningssystem.

88.	Summa stödberättigande offentliga utgifter för insatsen som dragits tillbaka under räkenskapsåret och som ingår i räkenskaperna.

89.	Summa offentliga utgifter enligt artikel 2.12 i förordning (EU) nr 223/2014 som ingår i räkenskaperna och motsvarar de stödberättigande offentliga utgifter som dragits tillbaka under räkenskapsåret.

90.	Summa stödberättigande offentliga utgifter för insatsen som återkrävts under räkenskapsåret och som ingår i räkenskaperna.

91.	Summa offentliga utgifter som ingår i räkenskaperna och motsvarar summan av stödberättigande offentliga utgifter för insatsen som återkrävts under räkenskapsåret.

92.	Summa stödberättigande offentliga utgifter för insatsen som ska återkrävas vid räkenskapsårets slut och som ingår i räkenskaperna.

93.	Summa offentliga utgifter för insatsen som ingår i räkenskaperna och motsvarar summan av stödberättigande offentliga utgifter som ska återkrävas vid räkenskapsårets slut.

94.	Summa stödberättigande offentliga utgifter för insatsen som inte kan återkrävas vid räkenskapsårets slut och som ingår i räkenskaperna.

95.	Summa offentliga utgifter för insatsen som ingår i räkenskaperna och motsvarar summan av stödberättigande offentliga utgifter som inte kan återkrävas vid räkenskapsårets slut.

”

(1) Med operativa program av typ I avses operativa program för livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och med operativa program av typ II avses operativa program för social inkludering av dem som har det sämst ställt.

(2) I tillämpliga fall avses med stödmottagare även andra organ som under insatsen har sådana utgifter som betraktas som utgifter som stödmottagaren haft.

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 148, 20.5.2014, s. 54).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s. 114).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

BILAGA II

”BILAGA

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM I OCH OPERATIVT PROGRAM II

Inputindikatorer

Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som godkänts enligt dokumenten med villkoren för stödet till insatserna.

Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatserna.

Varav (i förekommande fall):

a)	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller livsmedel som tillhandahålls direkt till dem som har det sämst ställt.

b)	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller grundläggande materiellt bistånd som tillhandahålls direkt till dem som har det sämst ställt.

c)	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd som tillhandahålls indirekt till dem som har det sämst ställt, exempelvis genom kuponger, kort eller andra instrument.

Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats för kommissionen.

Dessa uppgifter ska anges i euro.

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM I FÖR STÖD SOM TILLHANDAHÅLLS DIREKT TILL DEM SOM HAR DET SÄMST STÄLLT

Utfallsindikatorer för utdelade livsmedel (1)

Mängd frukt och grönsaker.

Mängd kött, ägg, fisk, skaldjur.

Mängd mjöl, bröd, potatis, ris och andra stärkelsehaltiga produkter.

Mängd socker.

Mängd mjölkprodukter.

Mängd fett, olja.

10.

Mängd färdigmat, andra livsmedel (som inte omfattas av de övriga kategorierna).

11.

Den sammanlagda mängden utdelade livsmedel.

Varav:

a)	Andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av det operativa programmet.

b)	Andel (%) livsmedelsprodukter som medfinansierats genom fonden av den sammanlagda mängden livsmedel som delas ut av partnerorganisationerna (2).

12.

Det sammanlagda antalet utdelade livsmedelspaket, helt eller delvis finansierade av det operativa programmet (3).

13.

Det sammanlagda antalet utdelade livsmedelspaket, helt eller delvis finansierade av det operativa programmet (4).

Resultatindikatorer för utdelade livsmedel (5)

14.

Det sammanlagda antalet personer som får livsmedelsbistånd.

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

Utfallsindikatorer för utdelat grundläggande materiellt bistånd

15.

Det sammanlagda värdet på de utdelade varorna.

Varav:

a)	Det sammanlagda värdet på varor till barn.

b)	Det sammanlagda värdet på varor till hemlösa personer.

c)	Det sammanlagda värdet på varor till andra målgrupper.

16.

Förteckning över de viktigaste kategorierna av varor som delats ut till barn (6):

a)	Babyutstyrsel.

b)	Skolväskor.

c)	Papper, övningsböcker, pennor, målarutrustning och annat skolmaterial (annat än kläder).

d)	Idrottsutrustning (skor, gymnastikdräkt, baddräkt m.m.).

e)	Kläder (vinterjacka, skodon, skoluniform m.m.).

f)	Övriga kategorier – bör preciseras.

17.

Förteckning över de viktigaste kategorierna av varor som delats ut till hemlösa personer (6):

a)	Sovsäckar/filtar.

b)	Köksutrustning (grytor, kastruller, bestick m.m.).

c)	Kläder (vinterjacka, skodon m.m.).

d)	Linne (sängkläder, handdukar m.m.).

e)	Hygienartiklar (första hjälpen-utrustning, tvål, tandborste, engångsrakhyvel m.m.).

f)	Övriga kategorier – bör preciseras.

18.

Förteckning över de viktigaste kategorierna av varor som delats ut till andra målgrupper (6):

a)	Kategorierna bör preciseras.

Resultatindikatorer för utdelat grundläggande materiellt bistånd (5)

19.

Det sammanlagda antalet personer som får grundläggande materiellt bistånd.

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM I FÖR STÖD SOM TILLHANDAHÅLLS INDIREKT TILL DEM SOM HAR DET SÄMST STÄLLT, EXEMPELVIS GENOM KUPONGER, KORT ELLER ANDRA INSTRUMENT

Resultatindikatorer för stöd som tillhandahålls genom elektroniska kuponger, kort eller andra instrument för indirekt leverans (5)

19a

Det sammanlagda antalet personer som får stöd genom kuponger, kort eller andra instrument för indirekt leverans

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM II

Utfallsindikatorer för stöd till social delaktighet

20.

Det sammanlagda antalet personer som får stöd till social delaktighet.

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

Dessa uppgifter för operativt program II utgör personuppgifter enligt artikel 7 i direktiv 95/46/EG. Behandlingen av dem är nödvändig, eftersom det är en rättslig förpliktelse för den registeransvariga (artikel 7 c i direktiv 95/46/EG). En definition av registeransvarig ges i artikel 2 i direktiv 95/46/EG.

”

(1) Indikatorerna 4–11 omfattar alla produkter oavsett form, t.ex. färska, konserverade och frysta livsmedel, och bör uttryckas i ton.

(2) Värdena för denna indikator ska anges på basis av en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna.

(3) Definitionen av en måltid kan fastställas av partnerorganisationen eller den förvaltande myndigheten, eller genom insatsen. Värdena för denna indikator ska anges på basis av en bedömning gjord av partnerorganisationerna.

(4) Definitionen av ett livsmedelspaket kan fastställas av partnerorganisationen eller den förvaltande myndigheten, eller genom insatsen. Paketens omfattning eller innehåll behöver inte vara enhetligt. Värdena för denna indikator ska anges på basis av en bedömning gjord av partnerorganisationerna.

(5) Värdena för dessa indikatorer ska anges på basis av en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna. Det varken förväntas eller krävs att de grundar sig på uppgifter som lämnats av slutmottagarna.

(6) Förteckningen ska inbegripa alla relevanta kategorier och omfatta minst 75 % av de utdelade varorna.

19.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/24

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/632

av den 13 april 2021

om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter, sammansatta produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer, och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007 och kommissionens beslut 2007/275/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 47.2 första stycket a, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser om den offentliga kontroll som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra av djur och varor som förs in i unionen i syfte att verifiera efterlevnaden av unionslagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

(2)	I enlighet med förordning (EU) 2017/625 ska vissa kategorier av djur och varor från tredjeländer uppvisas för offentlig kontroll vid en gränskontrollstation före deras införsel till unionen.

(3)

Enligt förordning (EU) 2017/625 ska kommissionen fastställa förteckningar över de djur och produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter, sammansatta produkter samt hö och halm som ska uppvisas för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer med angivande av deras respektive nummer enligt Kombinerade nomenklaturen (KN-nummer) i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2).

(4)

För att underlätta de behöriga myndigheternas offentliga kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med förordning (EU) 2017/625 bör förteckningen som fastställs i den här förordningen i detalj beskriva djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter, sammansatta produkter samt hö och halm som är föremål för sådan offentlig kontroll.

(5)	Denna förordning ersätter helt de bestämmelser för offentlig kontroll vid införsel till unionen av djur och varor som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007 (3). Den genomförandeförordningen bör därför upphöra att gälla.

(6)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/630 (4) fastställs i vilka fall och på vilka villkor vissa varor med låg risk, däribland sammansatta produkter, kan undantas från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer, och bestämmelser fastställs för utförandet av särskild offentlig kontroll av dessa varor. Genom delegerad förordning (EU) 2021/630 utgår de bestämmelser i kommissionens beslut 2007/275/EG (5) som undantar sammansatta produkter från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer. Den här förordningen ersätter de återstående bestämmelserna i beslut 2007/275/EG om sammansatta produkter som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer. För att säkerställa rättslig säkerhet och tydlighet bör därför beslut 2007/275/EG upphöra att gälla.

(7)	Eftersom delegerad förordning (EU) 2021/630ska tillämpas från och med den 21 april 2021 bör den här förordningen också tillämpas från och med det datumet.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs förteckningar över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter, sammansatta produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med förordning (EU) 2017/625, och deras nummer i Kombinerade nomenklaturen anges.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	sammansatt produkt: sammansatt produkt enligt definitionen i artikel 2.14 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

2.	obehandlade svinborst: obehandlade svinborst enligt definitionen i led 33 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (6).

3.	obehandlade fjädrar och delar av fjädrar: obehandlade fjädrar och delar av fjädrar enligt definitionen i led 30 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

4.	obehandlat hår: obehandlat hår enligt definitionen i led 32 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

5.	mellanprodukt: mellanprodukt enligt definitionen i led 35 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

6.	behandlade hudar och skinn: behandlade hudar och skinn enligt definitionen i led 28 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

7.	obehandlad ull: obehandlad ull enligt definitionen i led 31 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

Artikel 3

Offentlig kontroll av djur och varor förtecknade i bilagan

De djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter, sammansatta produkter samt hö och halm som förtecknas i bilagan till den här förordningen ska vara föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med förordning (EU) 2017/625.

Artikel 4

Upphävanden

1. Genomförandeförordning (EU) 2019/2007 och beslut 2007/275/EG ska upphöra att gälla från och med den 21 april 2021.

2. Hänvisningar till de upphävda akterna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 5

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007 av den 18 november 2019 om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av beslut 2007/275/EG (EUT L 312, 3.12.2019, s. 1).

(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/630av den 16 februari 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller vissa kategorier av varor som undantas från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av kommissionens beslut 2007/275/EG (se sidan 17 i detta nummer av EUT).

(5) Kommissionens beslut 2007/275/EG av den 17 april 2007 om förteckningar över sammansatta produkter som ska vara föremål för kontroll vid gränskontrollstationer (EUT L 116, 4.5.2007, s. 9).

(6) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER DJUR, PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG, AVELSMATERIAL, ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH FRAMSTÄLLDA PRODUKTER, SAMMANSATTA PRODUKTER SAMT HÖ OCH HALM SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG KONTROLL VID GRÄNSKONTROLLSTATIONER ENLIGT ARTIKEL 3

Anmärkningar:

1. Allmänna anmärkningar

Allmänna anmärkningar har lagts till i vissa kapitel för att klargöra vilka djur eller varor som omfattas av det berörda kapitlet. Dessutom hänvisas det vid behov till de särskilda krav som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (1).

Förteckningen över sammansatta produkter som uppfyller specifika villkor och är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/630fastställd på grundval av artikel 48 h och artikel 77.1 k i förordning (EU) 2017/625 (2).

2. Anmärkningar till kapitel

Förteckningarna i denna bilaga är indelade i kapitel som motsvarar de berörda kapitlen i Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (3).

Anmärkningarna till kapitlen är förklaringar, vid behov hämtade ur anmärkningarna till de enskilda kapitlen i KN.

3. Utdrag ur de förklarande anmärkningarna och klassificeringsuttalandena till Harmoniserade systemet

Ytterligare uppgifter om olika kapitel har vid behov hämtats ur de förklarande anmärkningarna och klassificeringsuttalandena till Harmoniserade systemet från Världstullorganisationen.

Tabeller:

4. Kolumn 1 – KN-nummer

I denna kolumn anges KN-numret. KN, som inrättades genom förordning (EEG) nr 2658/87, bygger på den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (HS) som antogs i Bryssel den 14 juni 1983 och godkändes genom rådets beslut 87/369/EEG (4). I KN återges de sexställiga numren och undernumren i HS, medan det genom den sjunde och åttonde siffran skapas ytterligare undernummer som är specifika för KN.

Om ett fyrställigt nummer används: Om inte annat anges ska alla djur och varor som föregås eller omfattas av dessa fyra siffror genomgå offentlig kontroll vid gränskontrollstationer. I de flesta fall anges de relevanta KN-numren i Traces-systemet enligt artikel 133.4 i förordning (EU) 2017/625 med ett sex- eller åttaställigt nummer.

Om endast vissa specifika djur och varor under ett fyr-, sex- eller åttaställigt nummer behöver genomgå offentlig kontroll och det inte finns någon särskild undergrupp inom detta nummer i KN, anges numret med ”Ex”. I så fall avgörs vilka djur och varor som omfattas av denna förordning på grundval av omfattningen av KN-numret och av motsvarande varuslag i kolumn 2 samt beskrivningen och förklaringen i kolumn 3.

5. Kolumn (2) – Varuslag

Beskrivningen av djur och varor fastställs i enlighet med kolumnen ”Varuslag” i KN.

Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för tolkning av KN ska beskrivningen av djur och varor i kolumn 2 endast anses vara vägledande, eftersom det är KN-numren som avgör vilka djur och varor som omfattas av denna förordning.

6. Kolumn (3) – Beskrivning och förklaring

I denna kolumn beskrivs de djur eller varor som berörs. Närmare uppgifter om de djur eller varor som omfattas av olika kapitel i KN framgår av de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (5).

Produkter som framställts av animaliska biprodukter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 142/2011 (6) är inte närmare identifierade i unionslagstiftningen. Offentlig kontroll ska utföras på produkter som är delvis bearbetade men som fortfarande är råvaror som ska bearbetas ytterligare i en godkänd eller registrerad anläggning på bestämmelseorten. Officiella inspektörer på gränskontrollstationer ska bedöma och vid behov ange om en framställd produkt har bearbetats tillräckligt för att den offentliga kontroll som fastställs i unionslagstiftningen inte längre ska krävas.

KAPITEL 1

Levande djur

Anmärkningar till kapitel 1 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom

a)	fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur enligt nr 0301, 0306, 0307 och 0308,

b)	kulturer av mikroorganismer och andra produkter enligt nr 3002, och

c)	djur enligt nr 9508.”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nr 0106 omfattar bl.a. följande tama eller vilda djur:

Däggdjur

Primater.

2.	Valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia); sälar, sjölejon och valrossar (däggdjur av underordningen Pinnipedia).

3.	Andra (såsom renar, katter, hundar, lejon, tigrar, björnar, elefanter, kameler [inbegripet dromedarer], zebror, kaniner, harar, rådjur, antiloper [andra än de av underfamiljen Bovinae], stengetter, rävar, minkar och andra djur för pälsfarmer).

B.	Reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor)

Fåglar

1.	Rovfåglar.

2.	Papegojfåglar (inbegripet papegojor, parakiter, arapapegojor och kakaduor).

3.	Andra (såsom rapphöns, fasaner, vaktlar, morkullor, beckasiner, duvor, järpar, ortolansparvar, vildänder, vildgäss, trastar, koltrastar, lärkor, finkar, mesar, kolibrier, påfåglar, svanar och andra fåglar som inte anges under nr 0105).

D.	Insekter, såsom bin (även i svärmar eller kupor)

E.	Andra, såsom grodor

Detta nummer omfattar inte djur som hör till cirkusar, menagerier eller andra liknande kringresande djurutställningar (nr 95.08).”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
0101	Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor	Alla
0102	Levande nötkreatur och andra oxdjur	Alla
0103	Levande svin	Alla
0104	Levande får och getter	Alla
0105	Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns	Alla
0106	Andra levande djur	Alla, omfattar alla djur från följande undernummer: 0106 11 00 (primater) 0106 12 00 (valar, delfiner och tumlare [däggdjur av ordningen Cetacea]; manater och dugonger [däggdjur av ordningen Sirenia]; sälar, sjölejon och valrossar [däggdjur av underordningen Pinnipedia]) 0106 13 00 (kameler och andra kameldjur [Camelidae]) 0106 14 (kaniner och harar) 0106 19 00 (andra): Andra däggdjur än sådana som omfattas av 0101 , 0102 , 0103 , 0104 , 0106 11 , 0106 12 , 0106 13 och 0106 14 ; omfattar hundar och katter 0106 20 00 (reptiler, inbegripet ormar och sköldpaddor) 0106 31 00 (fåglar: rovfåglar) 0106 32 00 (fåglar: papegojfåglar, inbegripet papegojor, parakiter, arapapegojor och kakaduor) 0106 33 00 (strutsar; emuer [Dromaius novaehollandiae]) 0106 39 (andra): Omfattar andra fåglar än de som omfattas av 0105 , 0106 31 , 0106 32 och 0106 33 , inbegripet duvor 0106 41 00 (bin) 0106 49 00 (andra insekter än bin) 0106 90 00 (andra): Alla andra levande djur, inte inbegripna någon annanstans, andra än däggdjur, reptiler, fåglar och insekter. Levande grodor som antingen är avsedda för vivarier för att fortsätta att hållas levande, eller som ska avlivas för att användas som livsmedel omfattas av detta nummer.

KAPITEL 2

Kött och ätbara slaktbiprodukter

Anmärkningar till kapitel 2 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	produkter av sådana slag som är nämnda i nr 0201–0208 och 0210, otjänliga eller olämpliga som livsmedel,

b)	tarmar, blåsor och magar av djur (nr 0504) samt djurblod (nr 0511 eller 3002), eller

c)	animaliskt fett, annat än produkter enligt nr 0209 (kapitel 15).

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
0201	Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0202	Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0203	Kött av svin, färskt, kylt eller fryst	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0204	Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0205 00	Kött av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0206	Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0207	Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , färska, kylda eller frysta	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.
0208	Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta	Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer. Detta omfattar annan råvara för framställning av gelatin eller kollagen avsett som livsmedel. Omfattar allt kött och alla ätbara slaktbiprodukter från följande undernummer: 0208 10 (av kanin eller hare) 0208 30 00 (av primater) 0208 40 (av valar, delfiner och tumlare [däggdjur av ordningen Cetacea]; av manater och dugonger [däggdjur av ordningen Sirenia]; av sälar, sjölejon och valrossar [däggdjur av underordningen Pinnipedia]) 0208 50 00 (av reptiler, inbegripet ormar och sköldpaddor) 0208 60 00 (av kameler och andra kameldjur [Camelidae]) 0208 90 (andra: av tama duvor; av vilt, med undantag av kanin eller hare; etc.): omfattar kött av vaktel, ren eller andra däggdjursarter. Omfattar grodlår under KN-nr 0208 90 70 .
0209	Svinfett, inte innehållande magert kött, och fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt extraherade, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta	Alla, omfattar både fett och bearbetat fett enligt beskrivningen i kolumn 2, även om de är lämpliga endast för industriell användning (olämpliga att användas som livsmedel).
0210	Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter	Alla, omfattar kött, köttprodukter och andra produkter av animaliskt ursprung. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer. Omfattar bearbetat animaliskt protein och torkade grisöron avsedda som livsmedel. Torkade grisöron, även när de används som djurfoder, kan enligt bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1125/2006 (7) omfattas av 0210 99 49 . Torkade slaktbiprodukter och grisöron, olämpliga som livsmedel, finns i 0511 99 85 . Ben avsedda som livsmedel omfattas av nr 0506 . Korv omfattas av nr 1601 . Extrakt och safter av kött omfattas av nr 1603 . Grevar omfattas av nr 2301 .

KAPITEL 3

Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar både levande fisk för avel och reproduktion, levande akvariefisk och levande fisk eller levande kräftdjur som transporteras levande men importeras för att användas som livsmedel.

Alla produkter i detta kapitel ska vara föremål för offentlig kontroll.

Anmärkningar till kapitel 3 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	däggdjur enligt nr 0106,

b)	kött av däggdjur enligt nr 0106 (nr 0208 eller 0210),

fisk (inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke) samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, döda, otjänliga eller olämpliga som livsmedel antingen på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd (kapitel 5), mjöl och pelletar av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga som livsmedel (nr 2301), eller

d)	kaviar eller kaviarersättning som framställts av fiskrom (nr 1604).

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
0301	Levande fisk	Alla, omfattar öring, ål, karp samt alla andra arter och all annan fisk som importerats för avel eller reproduktion. Levande fisk som importeras för direkt konsumtion behandlas avseende offentlig kontroll som om de vore produkter. Omfattar akvariefisk enligt undernr 0301 11 00 och 0301 19 00 .
0302	Fisk, färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304	Alla, omfattar lever, mjölke och rom, färsk eller kyld, enligt KN-nr 0302 91 00 .
0303	Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304	Alla, omfattar lever, mjölke och rom, fryst, enligt undernr 0303 91 .
0304	Fiskfiléer och annat fiskkött (även hackat eller malet), färska, kylda eller frysta	Alla.
0305	Fisk, torkad, saltad eller i saltlake; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel	Alla, omfattar andra fiskeriprodukter såsom mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel; omfattar huvuden, stjärtar och simblåsor av fisk och andra fiskeriprodukter.
0306	Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta kräftdjur, även utan skal, även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel	Alla. Levande kräftdjur som importeras för direkt konsumtion betraktas och behandlas avseende offentlig kontroll som om de vore produkter. Omfattar Artemia salina (”sjöapor”) för akvarier och deras cystor för användning som sällskapsdjur samt alla levande kräftdjur för akvarier.
0307	Blötdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta blötdjur, även utan skal, även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen; mjöl och pelletar av blötdjur, lämpliga som livsmedel	Omfattar blötdjur som kan ha kokats först och rökts sedan. Andra kokta blötdjur omfattas av nr 1605 . Omfattar levande blötdjur för akvarier. Levande blötdjur som importeras för direkt konsumtion betraktas och behandlas avseende offentlig kontroll som om de vore produkter. Omfattar alla undernr0307 11 –0307 99 , såsom följande exempel: 0307 60 (sniglar, andra än havssniglar): Omfattar landsnäckor av arterna Helix pomatia, Helix aspersa, Helix lucorum och arter av familjen Achatinidae. Omfattar levande sniglar (inbegripet sötvattensnäckor) för direkt konsumtion och även snigelkött avsett som livsmedel. Omfattar blancherade eller förbehandlade sniglar. Produkter som behandlats ytterligare omfattas av nr 1605 . 0307 91 00 (levande, färska eller kylda andra blötdjur dvs. andra än ostron, kammusslor, blåmusslor (Mytilus spp., Perna spp.), tioarmad bläckfisk, åttaarmad bläckfisk, havssniglar, venusmusslor, hjärtmusslor, ”ark shells”, havsöron (Haliotis spp.) och vingsnäckor (Strombus spp.): omfattar kött av havssnäckarter, även utan skal. 0307 99 (andra blötdjur än levande, färska, kylda eller frysta, dvs. andra än ostron, kammusslor, blåmusslor (Mytilus spp., Perna spp.), tioarmad bläckfisk, åttaarmad bläckfisk, havssniglar, venusmusslor, hjärtmusslor, ”ark shells”, havsöron (Haliotis spp.) och vingsnäckor (Strombus spp.); även inbegripet mjöl och pelletar av dessa, lämpliga som livsmedel).
0308	Ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta (även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen) ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur och blötdjur, lämpliga som livsmedel	Alla.

KAPITEL 4

Mejeriprodukter, fågelägg, naturlig honung och ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Anmärkningar till kapitel 4 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.	Med mjölk förstås oskummad mjölk och helt eller delvis skummad mjölk.

I nr 0405 förstås med

smör: naturligt smör, vasslesmör eller rekombinerat smör (färskt, saltat eller härsket, inbegripet konserverat smör) helt framställda av mjölk, med en halt av mjölkfett om minst 80 viktprocent men högst 95 viktprocent, en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans om 2 viktprocent och en högsta vattenhalt om 16 viktprocent. Smör innehåller inte tillsatt emulgeringsmedel, men får innehålla natriumklorid, livsmedelsfärg, neutraliserande salter och kulturer av oskadliga bakterier för framställning av mjölksyra.

b)	bredbar smörfettsprodukt: en bredbar emulsion av typen vatten-i-olja, inte innehållande annat fett än mjölkfett, med en halt av minst 39 viktprocent men mindre än 80 viktprocent.

Produkter som erhållits genom koncentrering av vassle och som är försatta med mjölk eller mjölkfett ska klassificeras som ost enligt nr 0406, under förutsättning att de

a)	har en halt av mjölkfett av minst 5 viktprocent beräknat på torrsubstansen,

b)	har en torrsubstanshalt av minst 70 viktprocent men högst 85 viktprocent, och

c)	är gjutna eller kan gjutas i formar.

Detta kapitel omfattar inte

a)	produkter framställda av vassle, innehållande mer än 95 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen (nr 1702),

b)	produkter som framställs av mjölk genom att en eller flera av dess naturliga beståndsdelar (t.ex. mjölkfett) ersätts med ett annat ämne (t.ex. enkelomättat fett) (nr 1901 eller 2106), eller

c)	albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner, innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner beräknat på torrsubstansen) (nr 3502) och globuliner (nr 3504).

…”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 0408 omfattar hela ägg utan skal, och äggula av alla fåglar. Produkterna som omfattas av detta nummer kan vara färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna (t.ex. cylindriska ”långa ägg”), frysta eller på annat sätt konserverade. Alla dessa omfattas av detta nummer, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel och oberoende av om de är avsedda som livsmedel eller för industriellt bruk (t.ex. för garvning).

Detta nummer omfattar inte

a)	olja av äggula (nr 1506),

b)	äggberedningar innehållande smaksättningsämnen, kryddor eller andra tillsatser (nr 2106),

c)	lecitin (nr 2923),

d)	separat äggvita (äggalbumin) (nr 3502).

…

Nummer 0409 omfattar honung som producerats av bin (Apis mellifera) eller andra insekter, centrifugerad honung eller kakhonung eller honung i bitar av vaxkakor, under förutsättning att varken socker eller andra ämnen har tillsatts. Sådan honung får namnges efter botaniskt ursprung, härstamning eller färg.

Nummer 0409 omfattar inte konstgjord honung eller blandningar av naturlig och konstgjord honung (nr 1702).

…

Nummer 0410 omfattar produkter av animaliskt ursprung lämpliga som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i KN. Hit hör följande:

a)	Sköldpaddsägg. Ägg lagda av flod- eller havssköldpaddor; de kan vara färska, torkade eller på annat sätt konserverade. Omfattar inte olja av sköldpaddsägg (nr 1506).

Fågelbon. Dessa består av ett av fåglar avsöndrat ämne, som snabbt stelnar vid kontakt med luft.

Bona kan vara obehandlade eller kan ha rengjorts för att avlägsna fjädrar, dun, damm och andra orenligheter för att göra dem lämpliga som livsmedel. De förekommer vanligen i form av vitaktiga remsor eller trådar.

Fågelbona har hög proteinhalt och används nästan uteslutande för tillredning av soppor eller andra livsmedelsberedningar.

Nummer 0410 omfattar inte djurblod, ätbart eller inte, flytande eller torkat (nr 0511 eller 3002).”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
0401	Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel	Alla. Mjölk för foder omfattas av detta nummer, medan foder som innehåller mjölk omfattas av nr 2309 . Mjölk för terapeutiskt/profylaktiskt bruk omfattas av nr 3001 .
0402	Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel	Alla.
0403	Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao	Alla, omfattar grädde, smaksatt eller innehållande frukt, fryst och fermenterad mjölk, avsedda som livsmedel. Glass omfattas av nr 2105 . Drycker innehållande mjölk smaksatt med kakao eller andra ämnen omfattas av nr 2202 .
0404	Vassle, även koncentrerad eller med tillsats av socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Alla, omfattar mjölkprodukter för spädbarn. Omfattar enligt KN-nr 0404 10 48 råmjölk från nötkreatur och andra oxdjur, i flytande form, fett- och kaseinfri, avsedd som livsmedel, och enligt KN-nr 0404 90 21 spraytorkat råmjölkspulver med sänkt fetthalt, med kasein, avsedd som livsmedel.
0405	Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter	Alla.
0406	Ost och ostmassa	Alla.
0407	Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta	Alla, omfattar kläckägg och specifikt patogenfria ägg (SPF), befruktade ägg för inkubering (0407 11 och 0407 19 ). Omfattar färska ägg (0407 21 –0407 29 ) och andra ägg (0407 90 ), tjänliga eller otjänliga som livsmedel. Omfattar ”tusenåriga ägg”. Äggalbumin som är tjänligt eller otjänligt som livsmedel omfattas av nr 3502 .
0408	Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:	Alla: Detta nummer omfattar äggprodukter, både värmebehandlade och inte värmebehandlade, och produkter som är otjänliga som livsmedel.
0409 00 00	Naturlig honung	Alla.
0410 00 00	Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Alla. Detta nummer omfattar bidrottninggelé och propolis (som används vid framställning av farmaceutiska produkter och kosttillskott) och annat material av animaliskt ursprung avsett som livsmedel, utom ben (som omfattas av nr 0506 ). Insekter eller insektsägg avsedda som livsmedel omfattas av detta KN-nr.

KAPITEL 5

Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Allmänna anmärkningar

De särskilda kraven för vissa produkter i detta kapitel fastställs i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011:

Rad 7: svinborst

Rad 8: obehandlad ull och obehandlat hår framställt från andra djur än svin

Rad 9: behandlade fjädrar, delar av fjädrar och dun.

Anmärkningar till kapitel 5 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	ätbara produkter (andra än tarmar, blåsor och magar av djur, hela eller i bitar, samt djurblod, flytande eller torkat),

b)	hudar och skinn (inbegripet pälsskinn), andra än varor enligt nr 0505 samt avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn enligt nr 0511 (kapitlen 41 eller 43),

c)	animaliska textilmaterial, andra än tagel och tagelavfall (avdelning XI), eller

d)	bindlar för borsttillverkning (nr 9603).

…

3.	I hela tulltaxan anses elefant-, flodhäst-, valross-, narvals- och vildsvinsbetar, noshörningshorn samt tänder av alla djur som elfenben.

4.	Med tagel avses i hela tulltaxan hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur. Nummer 0511 omfattar bland annat tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag.”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 0505 omfattar

1.	skinn och andra delar av fåglar (t.ex. huvuden, vingar), med kvarsittande fjädrar eller dun, och

2.	fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun,

förutsatt att de är antingen obearbetade, eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte, men inte bearbetade på något annat sätt eller monterade.

Nummer 0505 omfattar även mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar.”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
0502 10 00	Borst och andra hår av svin samt avfall av sådana hår	Alla, behandlade och obehandlade.
0504 00 00	Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta	Alla, omfattar magar, blåsor och inälvor, rengjorda, saltade, torkade eller värmebehandlade, av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, getter eller fjäderfä.
Ex05 05	Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar	Alla, inbegripet jakttroféer av fåglar, utom behandlade dekorationsfjädrar, behandlade fjädrar som medförs av resande för privat bruk eller sändningar av behandlade fjädrar som sänts till privatpersoner för icke-industriella ändamål. Enligt artikel 25.1 b i förordning (EU) nr 142/2011 är det förbjudet att importera obehandlade fjädrar och delar av fjädrar samt dun till unionen och transitera sådana genom unionen. Fjädrar ska genomgå offentlig kontroll oavsett behandling enligt kapitel VII.C i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011. Ytterligare särskilda krav för jakttroféer fastställs i kapitel II avsnitt 5 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011. Kapitel II avsnitt 6 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 omfattar fjädrar för stoppning, dun, orensade eller andra fjädrar.
0506	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter	Omfattar ben som används som tuggben och ben för framställning av gelatin eller kollagen, om det erhållits från slaktkroppar som slaktats för att användas som livsmedel. Benmjöl avsett som livsmedel omfattas av nr 0410 . Särskilda krav på sådana produkter som inte är avsedda som livsmedel fastställs på rad 6 (jakttroféer), rad 11 (ben och benprodukter [utom benmjöl], horn och hornprodukter [utom hornmjöl] samt hovar och hovprodukter [utom hovmjöl] för annan användning än som foderråvara, organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel) och på rad 12 (tuggben) i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
0507	Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter	Omfattar behandlade jakttroféer från fåglar och hovdjur som endast består av ben, horn, hovar, klor och tänder. Särskilda krav för jakttroféer fastställs på rad 6 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex05080000	Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter	Tomma skal till livsmedel och för användning som råvara för glukosamin. Dessutom omfattas skal, inbegripet ryggskal av bläckfisk, innehållande mjuka vävnader och kött enligt artikel 10 k i i förordning (EG) nr 1069/2009.
Ex05100000	Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt	Ambra och spanska flugor omfattas inte. Körtlar, andra animaliska produkter och galla omfattas av detta KN-nr. Torkade körtlar och produkter omfattas av nr 3001 . Särskilda krav fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 för animaliska biprodukter för tillverkning av annat sällskapsdjursfoder än färskt sällskapsdjursfoder och av framställda produkter för användning utanför foderkedjan (för läkemedel och andra tekniska produkter).
Ex05 11	Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitel 1 eller 3, otjänliga som livsmedel	Alla. Omfattar genetiskt material (sperma och embryon av animaliskt ursprung såsom av nötkreatur, andra oxdjur, får, getter, hästdjur och svin) och animaliska biprodukter av kategori 1- och 2-material enligt artiklarna 8 och 9 i förordning (EG) nr 1069/2009. Följande är exempel på animaliska produkter som omfattas av undernr 0511 10 –0511 99 : 0511 10 00 (sperma av nötkreatur eller andra oxdjur). 0511 91 (produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur): Alla, omfattar fiskrom för kläckning, döda djur, animaliska biprodukter för tillverkning av sällskapsdjursfoder samt för läkemedel och andra tekniska produkter. Omfattar döda djur enligt kapitel 3, oätliga eller otjänliga som livsmedel, t.ex. dafnier (vattenloppor) och andra Ostracoda (musselkräftor) eller Phyllopoda (bladfotingar), torkade, som foder till akvariefiskar; omfattar fiskagn. Ex05119910 (senor; avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn). Offentlig kontroll är nödvändig för hudar och skinn som inte är behandlade enligt punkt C.2 i kapitel V i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 om de uppfyller bestämmelserna i punkt B.1 eller C.1 kapitel V i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011. Ex05119931 (rå naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung): Alla om avsedda som livsmedel; om inte avsedda som livsmedel, endast de som är avsedda som sällskapsdjursfoder. Särskilda krav för de som inte är avsedda som livsmedel fastställs på rad 12 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011. Ex05119939 (annan än rå naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung): Alla om avsedda som livsmedel; om inte avsedda som livsmedel, endast de som är avsedda som sällskapsdjursfoder. Särskilda krav för de som inte är avsedda som livsmedel fastställs på rad 12 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011. Ex05119985 (andra animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitel 1, otjänliga som livsmedel): Omfattar embryon, ägg, sperma och genetiskt material som inte omfattas av nr 0511 10 och av andra arter än nötkreatur eller andra oxdjur omfattas av detta nummer. Omfattar animaliska biprodukter för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller andra tekniska produkter. Omfattar obehandlat tagel, andra produkter från biodling än vaxer för biodling eller för tekniskt bruk, spermaceti (valrav) för tekniskt bruk, döda djur enligt kapitel 1 som är oätliga eller inte avsedda som livsmedel (t.ex. hundar, katter och insekter), animaliskt material vars väsentliga egenskaper inte ändrats, samt ätligt djurblod, utom från fisk, avsett som livsmedel.

KAPITEL 6

Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter och dylikt samt snittblommor och snittgrönt

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar svampmycelium i en kompost av steriliserad gödsel av animaliskt ursprung.

Utdrag ur de förklarande anmärkningarna till KN

” 0602 90 10 Svampmycelium:

Svampmycelium är beteckningen för ett ofta underjordiskt nät av tunna trådar (thallus eller mycelium) som växer på ytan av ruttnande animaliskt eller vegetabiliskt stoff och utvecklas i själva vävnaderna, varvid svampar uppstår.

Detta undernummer omfattar också en produkt bestående av ännu inte utvecklat, mikroskopiskt urskiljbart svampmycelium på ett skikt av sädeskorn inbäddade i en kompost av steriliserad hästgödsel (en blandning av halm och hästspillning).”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex06029010	Svampmycelium	Endast om innehållande bearbetad naturgödsel av animaliskt ursprung och det fastställts särskilda krav på rad 1 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 12

Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, diverse andra frön och frukter, växter för industriellt eller medicinskt bruk samt halm och foderväxter

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex12129995	Andra vegetabiliska produkter av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Bipollen.
Ex12130000	Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar	Endast halm.
Ex12 14 90	Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar: andra än mjöl och pelletar av lusern (alfalfa)	Endast hö.

KAPITEL 15

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor, beredda ätbara fetter samt animaliska och vegetabiliska vaxer

Allmänna anmärkningar

Alla fetter och oljor av animaliskt ursprung. Särskilda krav fastställs i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 för följande produkter:

1.	Utsmält fett och fiskolja på rad 3 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1.

2.	Utsmält fett från kategori 2-material för vissa ändamål utanför foderkedjan för produktionsdjur (t.ex. för oleokemiska ändamål) på rad 17 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1.

3.	Fettderivat på rad 18 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1.

Fettderivat omfattar rena produkter av fetter och oljor i första skedet framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

Derivat blandade med annat material ska vara föremål för offentlig kontroll.

Anmärkningar till kapitel 15 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	svinfett och fjäderfäfett enligt nr 0209,

b)	kakaosmör (fett eller olja) (nr 1804),

c)	ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt nr 0405 (i allmänhet kapitel 21),

d)	grevar (nr 2301) samt återstoder enligt nr 2304–2306,

…

3.	Nummer 1518 omfattar inte fetter och oljor eller fraktioner av sådana fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkter ska klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor samt fraktioner av dessa.

4.	’Soapstocks’, bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck ska klassificeras enligt nr 1522.”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 1516 omfattar animaliska och vegetabiliska fetter och oljor som genomgått en sådan särskild kemisk omvandling som nämnts nedan, men inte vidare bearbetade.

Detta nummer omfattar även på liknande sätt behandlade fraktioner av animaliska och vegetabiliska fetter och oljor.

Hydrering, som fås genom att föra produkten i kontakt med rent väte vid lämplig temperatur och tryck i närvaro av en katalysator (vanligtvis finfördelad nickel), höjer smältpunkten för fetter och ökar oljornas konsistens genom att förvandla omättade glycerider (t.ex. oljesyra och linolsyra) till mättade glycerider med högre smältpunkt (t.ex. palmitinsyra och stearinsyra).

Nummer 1518 omfattar oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitlet, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans.

Denna del omfattar bland annat använd frityrolja, innehållande t.ex. rapsolja, sojaolja och en liten mängd animaliska fetter, som används vid beredning av djurfoder.

Detta nummer omfattar även hydrerade, omförestrade (även internt) eller elaidiniserade fetter och oljor eller fraktioner av sådana fetter och oljor, där modifieringen omfattar mer än ett fett eller en olja.”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
1501	Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, annat än sådant enligt nr 0209 och 1503	Alla.
1502	Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503	Alla.
1503 00	Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda	Alla.
1504	Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	Alla, fiskoljor och oljor av fiskeriprodukter och havsdäggdjur. Diverse ätbara beredningar omfattas i allmänhet av nr 1517 eller kapitel 21.
1505 00	Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin)	Alla, ullfett importerat som utsmält fett enligt bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 eller lanolin importerat som mellanprodukt.
1506 00 00	Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	Alla. Odelade fetter och oljor samt även ursprungliga fraktioner av dessa framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.
1516 10	Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade	Alla animaliska fetter och oljor. Vad gäller offentlig kontroll omfattar fettderivat rena produkter av animaliska fetter och oljor i första skedet framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex15 17	Margarin, ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter eller oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor enligt nr 1516	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex15180091	Animaliska eller vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516	Endast om innehållande animaliska fetter och oljor. Fettderivat framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011. Särskilda krav fastställs på rad 17 (utsmält fett) och rad 18 (fettderivat) i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex15180095	Oätliga blandningar eller beredningar av animaliska fetter och oljor eller av animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa	Endast beredningar av fetter och oljor, utsmälta fetter och derivat av animaliskt ursprung; inklusive använd matolja, avsedd att användas inom tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1069/2009. Fettderivat framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex15180099	Andra	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex15200000	Glycerol, rå; glycerolvatten och glycerollut	Endast om innehållande animaliska produkter.
1521 90 91	Bivax och andra insektsvaxer, råa	Alla, omfattar vaxer i naturliga bikakor, rå bivax för biodling eller för tekniskt bruk. Enligt artikel 25.1 c i förordning (EU) nr 142/2011 är det förbjudet att importera bivax i form av bikaka till unionen och transitera sådan genom unionen. Särskilda krav för biprodukter från biodling fastställs på rad 10 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
1521 90 99	Bivax och andra insektsvaxer, även raffinerade eller färgade, andra än råa	Alla, omfattar vaxer, bearbetade eller raffinerade, även blekta eller färgade, för biodling eller för tekniskt bruk. Särskilda krav för biprodukter från biodling fastställs på rad 10 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011. Andra biprodukter från biodling än bivax ska genomgå offentlig kontroll enligt KN-nr 0511 99 85 ”Andra slag”.
Ex15 22 00	Degras; återstoder från bearbetning av fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer	Endast om innehållande animaliska produkter. Särskilda krav fastställs på rad 18 (fettderivat) i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 16

Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

Anmärkningar till kapitel 16 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.	Detta kapitel omfattar inte kött, slaktbiprodukter, fisk, kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur som är beredda eller konserverade på de sätt som sägs i kapitel 2 eller 3 eller nr 0504.

Livsmedelsberedningar klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter. Då en beredning innehåller två eller flera av ovannämnda produkter, klassificeras den enligt det nummer i kapitel 16 som motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viktmässigt. Dessa bestämmelser gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 1902 eller för beredningar enligt nr 2103 och 2104.

För beredningar innehållande lever ska bestämmelserna i andra meningen inte tillämpas vid fastställandet av nummer inom nr 1601 och 1602.

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
1601 00	Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter	Alla, omfattar konserverat kött i olika former.
1602	Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt	Alla, omfattar konserverat kött i olika former.
1603 00	Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur	Alla, omfattar köttextrakt och köttkoncentrat, fiskprotein i gelform, kylt eller fryst, och även hajbrosk.
1604	Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättning som framställts av fiskrom	Alla, kokta eller förkokta matberedningar som innehåller eller är blandade med fisk eller fiskeriprodukter. Omfattar surimiberedningar enligt KN-nr 1604 20 05 . Omfattar konserverad fisk och konserverad kaviar i hermetiskt tillslutna förpackningar samt sushi (förutsatt att de inte ska klassificeras enligt ett KN-nummer i kapitel 19). Fiskspett (rått fiskkött/råa räkor med grönsaker på ett träspett) klassificeras enligt KN-nr 1604 19 97 .
1605	Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur beredda eller konserverade	Alla, omfattar helt eller delvis förbehandlade sniglar, konserverade kräftdjur eller andra ryggradslösa vattendjur samt pulver av mussla.

KAPITEL 17

Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar till kapitel 17 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	sockerkonfektyrer innehållande kakao (nr 1806),

b)	kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros, laktos, maltos, glukos och fruktos) och andra produkter enligt nr 2940,

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex17 02	Andra sockerarter, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung.	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung. Sockerarter och konstgjord honung blandad med naturlig honung.
Ex17 04	Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

KAPITEL 18

Kakao och kakaoberedningar

Anmärkningar till kapitel 18 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.	Detta kapitel omfattar inte beredningar enligt nr 0403, 1901, 1904, 1905, 2105, 2202, 2208, 3003 eller 3004.

2.	Nummer 1806 omfattar sockerkonfektyrer som innehåller kakao samt, om inte annat följer av anmärkning 1 till detta kapitel, andra livsmedelsberedningar som innehåller kakao. …”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex18 06	Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

KAPITEL 19

Beredningar av spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk och bakverk

Anmärkningar till kapitel 19 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (kapitel 16); denna bestämmelse gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 1902,

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex19 01	Livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401 – 0404 , som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung. Omfattar okokta livsmedel (t.ex. pizzor) som innehåller produkter av animaliskt ursprung. Matberedningar omfattas av kapitlen 16 och 21.
Ex19021100	Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda, innehållande ägg	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19022010	Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19022030	Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv eller dylikt, kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19022091	Kokta, fyllda pastaprodukter	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19022099	Andra [andra fyllda pastaprodukter, inte kokta]	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19 02 30	Andra pastaprodukter än pastaprodukter enligt undernr 1902 11 , 1902 19 och 1902 20	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19 02 40	Couscous	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19041010	Beredda livsmedel erhållna genom svällning eller rostning av majs	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex19049010	Beredda livsmedel framställda av ris	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung. T.ex. sushi (förutsatt att de inte ska klassificeras enligt kapitel 16).
Ex19 05	Kakor	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

KAPITEL 20

Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar

Anmärkningar till kapitel 20 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

…

b)	livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (kapitel 16),

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex20 01	Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex20 04	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex20 05	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

KAPITEL 21

Diverse ätbara beredningar

Anmärkningar till kapitel 21 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.	Detta kapitel omfattar inte

…

e)	livsmedelsberedningar (andra än de produkter som är nämnda i nr 2103 och 2104) som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (kapitel 16),

…

Med homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar enligt nr 2104 förstås beredningar som består av en fint homogeniserad blandning av två eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött, fisk, grönsaker, frukt, bär eller nötter, och som föreligger i detaljhandelsförpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 250 g för försäljning som livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn eller för dietiskt ändamål. Vid tillämpning av denna definition ska ingen hänsyn tas till små mängder av sådana beståndsdelar som kan ha tillsatts blandningen för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna får innehålla en liten mängd synliga bitar av ingående beståndsdelar.

Kompletterande anmärkningar

…

5.	Andra livsmedelsberedningar som är förpackade i avdelade doser, t.ex. kapslar, tabletter, pastiller och piller, och som är avsedda att användas som näringstillskott (kosttillskott) ska klassificeras enligt nr 2106, såvida de inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex21 01	Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21 03	Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21 04	Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21 05 00	Glassvaror, även innehållande kakao	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21 06 10	Proteinkoncentrat och texturerade proteiner	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21069051	Laktossirap	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21069092	Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, glukos eller stärkelse, eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent glukos eller stärkelse	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex21069098	Andra livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

KAPITEL 22

Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar till kapitel 22 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”…

3.	Med alkoholfria drycker i nr 2202 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 2203–2206 eller 2208, alltefter beskaffenheten.

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex22029991	Andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärjuice samt grönsaksjuice enligt nr 2009 , innehållande mindre än 0,2 viktprocent fett från produkter enligt nr 0401 –0404	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex22029995	Andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärjuice samt grönsaksjuice enligt nr 2009 , innehållande minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent fett från produkter enligt nr 0401 –0404	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex22029999	Andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärjuice samt grönsaksjuice enligt nr 2009 , innehållande minst 2 viktprocent fett från produkter enligt nr 0401 –0404	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.
Ex22 08 70	Likör	Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

KAPITEL 23

Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin samt beredda fodermedel

Anmärkningar till kapitel 23 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, enligt nr 2309, anses också produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska ämnen och som på grund av bearbetningen inte längre har det ursprungliga ämnets egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.

…”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Grevar, de membranvävnader som återstår efter att fett från svin eller andra djur har utsmälts. De används huvudsakligen vid beredning av djurfoder (t.ex. hundkex), men de kvarstår under nr 2301 även om de är lämpliga som livsmedel.”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
2301	Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga som livsmedel; grevar	Alla, omfattar bearbetat animaliskt protein inte avsett som livsmedel, köttmjöl inte avsett som livsmedel, och grevar, även avsedda som livsmedel. Fjädermjöl omfattas av nr 0505 . Särskilda krav för bearbetat animaliskt protein fastställs på rad 1 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex23 09	Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur	Alla, om innehållande animaliska produkter, utom undernr 2309 90 20 och 2309 90 91 . Omfattar bl.a. hund- eller kattfoder i detaljhandelsuppläggningar (undernr 2309 10 ), innehållande animaliska produkter och limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur (KN-nr 2309 90 10 ). Animaliska produkter avsedda som foder, inbegripet mjölblandningar (t.ex. hovar och horn). Detta nummer omfattar mjölk i flytande form, råmjölk och produkter innehållande mjölkprodukter, råmjölk eller kolhydrater, inte avsedda som livsmedel men som foder. Omfattar sällskapsdjursfoder, tuggben och mjölblandningar; blandningar kan inbegripa döda insekter. Särskilda krav för sällskapsdjursfoder, inbegripet tuggben, fastställs på rad 12 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011. Omfattar äggprodukter inte avsedda som livsmedel och andra bearbetade animaliska produkter, inte avsedda som livsmedel. Särskilda krav för äggprodukter fastställs på rad 9 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 28

Oorganiska kemikalier samt organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex28352500	Kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat)	Endast av animaliskt ursprung. Särskilda krav för dikalciumfosfat fastställs på rad 6 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex28352600	Andra kalciumfosfater	Endast trikalciumfosfat av animaliskt ursprung. Särskilda krav för trikalciumfosfat fastställs på rad 7 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 29

Organiska kemikalier

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex29 22 41	Lysin och estrar av lysin; salter av sådana föreningar	Endast av animaliskt ursprung.
Ex29 22 42	Glutaminsyra och salter av glutaminsyra	Endast av animaliskt ursprung.
Ex29 22 43	Antranilsyra och salter av antranilsyra	Endast av animaliskt ursprung.
Ex29 22 49	Andra aminosyror än sådana som har mer än ett slags syrefunktion och estrar av sådana aminosyror; salter av sådana föreningar	Endast av animaliskt ursprung.
Ex29252900	Andra iminer och iminderivater än klordimeform (ISO); salter av sådana föreningar	Kreatin av animaliskt ursprung.
Ex29 30	Svavelorganiska föreningar	Aminosyror av animaliskt ursprung, såsom: Ex29309013 cystein och cystin. Ex29309016 derivat av cystein eller cystin.
Ex29329900	Andra heterocykliska föreningar med enbart syre som heteroatom(er)	Endast av animaliskt ursprung, t.ex. glukosamin, glukosamin-6-fosfat och sulfater av glukosamin och glukosamin-6-fosfat.
Ex29420000	Andra organiska föreningar	Endast av animaliskt ursprung.

KAPITEL 30

Farmaceutiska produkter

Allmänna anmärkningar

Färdiga läkemedel som inte omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EU) nr 142/2011 undantas från förteckningen. Mellanprodukter ingår.

Under nr 3001 (körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen och material från människor eller djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans) är endast produkter av animaliskt ursprung med undernr 3001 20 och 3001 90 relevanta för offentlig kontroll. Hänvisning till följande särskilda krav i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011:

1.	Rad 2 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 för blodprodukter, utom från hästdjur, för tekniska produkter.

2.	Rad 3 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 för blod och blodprodukter från hästdjur.

3.	Rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 för animaliska biprodukter för tillverkning av annat sällskapsdjursfoder än färskt sällskapsdjursfoder och av framställda produkter för användning utanför foderkedjan.

Under nr 3002 (människoblod; djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera, andra fraktioner av blod och immunologiska produkter, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer; vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer [med undantag av jäst] och liknande produkter) är endast undernr 3002 12 och 3002 90 relevanta för offentlig kontroll. Människoblod enligt nr 3002 90 10 och vacciner enligt undernr 3002 20 och 3002 30 behöver inte vara föremål för offentlig kontroll.

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
3001 20 90	Extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, av andra slag än från människor	Alla, omfattar en produkt som ersätter modersmjölk och används som foder till kalvar.
Ex30019091	Material från djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk: heparin och salter av heparin	Alla animaliska produkter som är avsedda för vidare bearbetning i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EG) nr 1069/2009, för tillverkning av framställda produkter som avses i artikel 33 a–f i den förordningen.
3001 90 98	Andra material från djur än heparin och salter av heparin, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Alla. Utöver körtlar och andra organ som anges i nr 3001 i de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, omfattar detta undernummer hypofys, binjurekapslar och sköldkörtel; utom de produkter som anges i artikel 33 i förordning (EG) nr 1069/2009.
Ex30021200	Immunsera och andra fraktioner av blod	Endast produkter av animaliskt ursprung. Omfattar inte färdiga läkemedel för slutkonsumenten. Omfattar inte antikroppar och DNA. Under nr 3002 fastställs särskilda krav för animaliska biprodukter som omfattas av tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och anges på följande rader: Rad 2: Blodprodukter, utom från hästdjur. Rad 3: Blod och blodprodukter från hästdjur
3002 90 30	Djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk	Alla.
Ex30029050	Kulturer av mikroorganismer	Endast patogener och patogenkulturer avsedda för djur.
Ex30029090	Andra	Endast patogener och patogenkulturer avsedda för djur.
Ex30069200	Läkemedelsavfall	Endast produkter av animaliskt ursprung. Läkemedelsavfall, farmaceutiska produkter som är otjänliga för sitt ursprungligen avsedda syfte.

KAPITEL 31

Gödselmedel

Anmärkningar till kapitel 31 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	djurblod enligt nr 0511,

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex31010000	Animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter	Endast produkter av animaliskt ursprung i ouppblandad form. Omfattar guano utom mineraliserat guano. Omfattar naturgödsel blandad med bearbetat animaliskt protein, om blandningen används som gödselmedel; utom blandningar av naturgödsel och kemikalier som används som gödselmedel (se nr 3105 , som endast omfattar mineraliska eller kemiska gödselmedel). Särskilda krav för bearbetad naturgödsel, produkter som framställts av bearbetad naturgödsel och för guano från flädermöss fastställs på rad 1 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex31051000	Varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg	Endast gödselmedel innehållande produkter av animaliskt ursprung. Särskilda krav för bearbetad naturgödsel, produkter som framställts av bearbetad naturgödsel och för guano från flädermöss fastställs på rad 1 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 32

Garvämnes- eller färgämnesextrakt, garvsyror och garvsyraderivat, pigment och andra färgämnen, lacker och andra målningsfärger, kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel samt tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar till kapitel 32 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”…

Nr 3203, 3204, 3205 och 3206 ska också tillämpas för preparat på basis av färgämnen (inbegripet, vad gäller nr 3206, pigment enligt nr 2530 eller kapitel 28 samt fjäll och pulver av metall), av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar. Dessa nummer ska emellertid inte tillämpas för pigment som är dispergerade i annat medium än vatten, när dispersionerna föreligger i flytande form eller i pastaform och är av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger (nr 3212), och inte heller för andra preparat enligt nr 3207, 3208, 3209, 3210, 3212, 3213 eller 3215.

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex32 03	Färgämnen av animaliskt ursprung (inbegripet färgämnesextrakt men inte djurkol), även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av färgämnen av animaliskt ursprung	Endast färgdispersioner i mjölkfett, som används för livsmedels- eller foderproduktion.
Ex32 04	Syntetiska organiska färgämnen, även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definierade	Endast färgdispersioner i mjölkfett, som används för livsmedels- eller foderproduktion.

KAPITEL 33

Eteriska oljor och resinoider samt parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex33 02	Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker	Endast aromämnen i mjölkfett, som används för livsmedels- eller foderproduktion.

KAPITEL 35

Proteiner, modifierad stärkelse, lim och klister samt enzymer

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex35 01	Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim	Kasein avsett som livsmedel, som foder eller för tekniskt bruk. Särskilda krav för mjölk, mjölkbaserade produkter och råmjölk inte avsedda som livsmedel fastställs på rad 4 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex35 02	Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat	Omfattar produkter av ägg och mjölk, både avsedda och inte avsedda som livsmedel (inbegripet som foder). Särskilda krav för mjölk, mjölkbaserade produkter och råmjölk inte avsedda som livsmedel fastställs på rad 4 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och för äggprodukter inte avsedda som livsmedel på rad 9 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
3503 00	Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 3501	Omfattar gelatin avsett som livsmedel, foder eller för tekniskt bruk. Gelatin som klassificeras enligt nr 3913 (härdade proteiner) och nr 9602 (bearbetat icke härdat gelatin och produkter av icke härdat gelatin), t.ex. tomma kapslar som inte är avsedda som livsmedel eller foder, omfattas inte av offentlig kontroll. Särskilda krav för gelatin och hydrolyserat protein inte avsedda som livsmedel fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och för fotografiskt gelatin i kapitel II avsnitt 11 i bilaga XIV till den förordningen.
Ex35 04 00	Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt	Omfattar kollagen och hydrolyserat protein avsett som livsmedel, foder eller för tekniskt bruk. Omfattar proteinbaserade kollagenprodukter som framställts av hudar, skinn och senor från djur, inklusive ben från svin, fjäderfä och fisk. Omfattar hydrolyserat protein bestående av polypeptider, peptider eller aminosyror samt blandningar av dessa som erhållits genom hydrolys av animaliska biprodukter. De omfattas inte av offentlig kontroll när de används som tillsatser i livsmedelsberedningar (nr 2106 ). Omfattar alla biprodukter av mjölk avsedda som livsmedel om de inte omfattas av nr 0404 . Särskilda krav för kollagen fastställs på rad 8 och för gelatin och hydrolyserat protein på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.
Ex35071000	Löpe och koncentrat av löpe	Löpe och koncentrat avsedda som livsmedel, endast av animaliska produkter.
Ex35079090	Andra enzymer än löpe och koncentrat av löpe, lipoproteinlipas eller Aspergillus alkaliskt proteinas	Endast av animaliskt ursprung.

KAPITEL 38

Diverse kemiska produkter

Anmärkningar till kapitel 38 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”…

Med kommunalt avfall förstås i hela tulltaxan avfall av det slag som samlas in från hushåll, hotell, restauranger, sjukhus, butiker, kontor o.d., avfall uppsopat från vägar och trottoarer samt bygg- och rivningsavfall. Kommunalt avfall innehåller vanligen material av många slag såsom plast, gummi, trä, papper, textil, glas, metaller, livsmedel, sönderbrutna möbler och andra skadade eller kasserade artiklar.

...”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex38220000	Reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk på underlag samt beredda reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, även utan underlag, andra än sådana som omfattas av nr 3002 eller 3006 ; certifierade referensmaterial	Endast produkter av animaliskt ursprung, utom medicintekniska produkter enligt definitionen i artikel 1.2 a i rådets direktiv 93/42/EEG (8) och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 1.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG (9).
Ex38251000	Kommunalt avfall	Endast matavfall innehållande animaliska produkter, om det omfattas av artikel 2.2 g i förordning (EG) nr 1069/2009, förutom matavfall från transportmedel i internationell trafik som omhändertas i enlighet med artikel 12 d i den förordningen. Använd matolja avsedd att användas inom tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1069/2009, exempelvis som organiska gödselmedel eller biogas, kan omfattas av detta KN-nr.

KAPITEL 39

Plaster och plastvaror

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex39139000	Andra naturliga polymerer (utom alginsyra samt salter och estrar av alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t.ex. härdade proteiner och kemiska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form	Endast produkter av animaliskt ursprung, t.ex. kondroitinsulfat, kitosan och härdat gelatin.
Ex39171010	Konsttarmar av härdade proteiner eller av cellulosaplast	Endast produkter av animaliskt ursprung.
Ex39269097	Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 3901 –3914 framställda av andra material än duk	Tomma kapslar av härdat gelatin avsedda som livsmedel eller foder; särskilda krav fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 41

Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder

Allmänna anmärkningar

Endast hudar och skinn från hovdjur som omfattas av nr 4101, 4102, 4103 ska vara föremål för offentlig kontroll.

Särskilda krav för hudar och skinn från hovdjur fastställs på raderna 4 och 5 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Anmärkningar till kapitel 41 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)	avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 0511),

b)	fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, enligt nr 0505 och 6701, eller

hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda, garvade eller på annat sätt beredda (kapitel 43); följande varor ska dock klassificeras enligt kapitel 41, nämligen oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur (inbegripet buffel), av hästdjur, av får och lamm (med undantag av astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lammskinn samt skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get och killing (med undantag av yemenget, mongolget och tibetget eller -killing), av svin (inbegripet navelsvin) samt av stenget, gasell, kamel, dromedar, ren, älg, hjort, rådjur och hund.

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex41 01	Oberedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur (inbegripet buffel) samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade	Endast färska, kylda eller behandlade hudar och skinn, inbegripet torkade, torrsaltade, våtsaltade, eller konserverade på annat sätt än genom garvning eller genom en likvärdig process. Behandlade hudar och skinn enligt kapitel V.C.2 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 kan importeras utan begränsningar om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, gäller särskilt ex 4101 20 80 och ex 4101 50 90 .
Ex41 02	Oberedda skinn av får och lamm (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anmärkning 1 c inte omfattas av detta kapitel	Endast färska, kylda eller behandlade hudar och skinn, inbegripet torkade, torrsaltade, våtsaltade, eller konserverade på annat sätt än genom garvning eller genom en likvärdig process. Behandlade hudar och skinn enligt kapitel V.C.2 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 kan importeras utan begränsningar om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, gäller särskilt ex 4102 21 00 och ex 4102 29 00 .
Ex41 03	Andra oberedda hudar och skinn (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anmärkning 1 b eller 1 c inte omfattas av detta kapitel	Endast färska, kylda eller behandlade hudar och skinn, inbegripet torkade, torrsaltade, våtsaltade, eller konserverade på annat sätt än genom garvning eller genom en likvärdig process. Behandlade hudar och skinn enligt kapitel V.C.2 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 kan importeras utan begränsningar om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, gäller särskilt ex 4103 90 00 .

KAPITEL 42

Lädervaror, sadelmakeriarbeten, reseeffekter, handväskor och liknande artiklar samt varor av tarmar

Anmärkningar till kapitel 42 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”…

Detta kapitel omfattar inte

a)	steril katgut och liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk (nr 3006),

…

ij)	strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till musikinstrument (nr 9209),

…”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex42050090	Andra varor av läder eller konstläder	Omfattar tuggben och material för framställning av tuggben.
Ex42060000	Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor	Omfattar tuggben och material för framställning av tuggben.

KAPITEL 43

Pälsskinn och konstgjord päls samt varor av dessa material

Anmärkningar till kapitel 43 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.	Med pälsskinn förstås i hela tulltaxan, utom i fråga om oberedda pälsskinn enligt nr 4301, garvade eller på annat sätt beredda hudar och skinn med hårbeklädnad, av alla slags djur.

Detta kapitel omfattar inte

a)	fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 0505 och 6701),

b)	oberedda hudar och skinn, med hårbeklädnad, av sådana slag som omfattas av kapitel 41 (se anmärkning 1 c till kapitel 41),

…”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 4301 omfattar följande: Pälsskinn betraktas som oberedda skinn och anses falla under detta nummer inte bara när de är i sitt naturliga tillstånd, utan även om de rengjorts och konserverats för att skyddas från att förstöras, t.ex. genom torkning eller saltning (torr- eller våt-). Pälsskinnen kan också vara ruppade eller klippta, dvs. de grövre håren kan vara utryckta eller avklippta, eller vara skavda på köttsidan.”

KN-nummer

Varuslag

Beskrivning och förklaring

Ex43 01

Oberedda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för körsnärsbruk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 4101 , 4102 eller 4103

Alla, utom pälsskinn som behandlats i enlighet med kapitel VIII i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011, om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Omfattar följande undernummer:

Ex43011000 (hela skinn av mink, med eller utan huvud, svans eller tassar): särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Ex43013000 (hela skinn av följande lamm: astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lamm, indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt tibetlamm, med eller utan huvud, svans eller tassar): särskilda krav för hudar och skinn från hovdjur fastställs på rad 5 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Ex43016000 (hela skinn av räv, med eller utan huvud, svans eller tassar): särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Ex43018000 (andra hela pälsskinn, med eller utan huvud, svans eller tassar): av andra än hovdjur, t.ex. murmeldjur, vilda kattdjur, sälar, nutria. Särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Ex43019000 (huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för körsnärsbruk): särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 51

Ull samt fina eller grova djurhår samt garn och vävnader av tagel

Allmänna anmärkningar

För nr 5101–5103 fastställs särskilda krav för obehandlad ull och obehandlat hår på rad 8 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Anmärkningar till kapitel 51 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

I hela tulltaxan förstås med

a)	ull: fibrer från får eller lamm,

b)	fina djurhår: hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, dromedar, jak, angoraget, tibetget, kashmirget och liknande getter (men inte vanlig get), kanin (inbegripet angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta,

c)	grova djurhår: hår från djur som inte är nämnda ovan, med undantag av hår eller borst för borsttillverkning (nr 0502) samt tagel (nr 0511).”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”I hela tulltaxan förstås med grova djurhår alla andra djurhår än fina djurhår med undantag av ull (nr 5101), hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur (klassificeras som tagel enligt nr 0511), borst och andra hår av svin, hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning (nr 0502) (se anmärkning 1 c).”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex51 01	Ull, okardad och okammad	Obehandlad ull.
Ex51 02	Fina eller grova djurhår, okardade och okammade	Obehandlat hår, inbegripet grova djurhår från sidorna av nötkreatur eller hästdjur.
Ex51 03	Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump	Obehandlad ull eller obehandlat hår.

KAPITEL 67

Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun, konstgjorda blommor samt varor av människohår

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 6701 omfattar

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och dun samt delar av fjädrar som, även om de ännu inte utgör några konfektionerade artiklar, har genomgått en annan process än en enkel rengöring, desinfektion eller konservering (se förklarande anmärkningar till nr 0505). Varorna enligt detta nummer kan t.ex. ha blekts, färgats, krusats eller lockats.

Artiklar tillverkade av skinn eller av andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, artiklar tillverkade av fjädrar, av dun eller av delar av fjädrar, även om fjädrarna eller dunen osv. är obearbetade, eller endast rengjorda, men artiklar tillverkade av skaft och spolar omfattas inte. Numret omfattar således följande:

1.	Enstaka fjädrar vars spolar har virats om eller bundits ihop för användning t.ex. på hattar, och även enstaka sammansatta fjädrar bestående av olika beståndsdelar.

2.	Fjädrar som buntats ihop och fjädrar eller dun som limmats ihop eller fästs på textilvävnad eller annat underlag.

3.	Besättningar tillverkade av fåglar, delar av fåglar, fjädrar eller dun, för hattar, boor, kragar, caper eller andra kläder och tillbehör till kläder.

4.	Solfjädrar tillverkade av prydnadsfjädrar med stomme av vilket material som helst. Solfjädrar med stomme i ädelmetall klassificeras dock enligt nr 7113.”

KN-nummer

Varuslag

Beskrivning och förklaring

Ex67010000

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor av dessa produkter (andra än varor enligt nr 0505 samt bearbetade spolar och skaft)

Endast skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och dun samt delar av fjädrar.

Artiklar av obearbetade eller endast rengjorda skinn, fjädrar eller dun och delar av fjädrar.

Med undantag av behandlade dekorationsfjädrar, behandlade fjädrar som medförs av resande för privat bruk eller sändningar av behandlade fjädrar som sänts till privatpersoner för icke-industriella ändamål.

Särskilda krav för fjädrar fastställs på rad 9 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 71

Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter, oäkta smycken samt mynt

Klassificeringsuttalande 7101,21/1 för Harmoniserade systemet

”Ostron otjänliga som livsmedel, innehållande en eller flera odlade pärlor, konserverade i saltlake och förpackade i hermetiskt tillslutna metallbehållare.”

KN-nummer

Varuslag

Beskrivning och förklaring

Ex71012100

Obearbetade odlade pärlor

Ostron otjänliga som livsmedel, innehållande en eller flera odlade pärlor, konserverade i saltlake eller enligt andra metoder och förpackade i hermetiskt tillslutna behållare.

Obearbetade odlade pärlor enligt kapitel IV avsnitt 2 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011, förutsatt att de inte undantas från tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1069/2009 enligt artikel 2.2 f i den förordningen.

KAPITEL 95

Leksaker, spel och sportartiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Utrustning för nöjesfält, ambulerande cirkusar, ambulerande menagerier och ambulerande teatrar omfattas av nr 9508 förutsatt att de innefattar alla väsentliga delar som krävs för normal drift. Numret omfattar också extrautrustning förutsatt att denna extrautrustning visas upp med, och som en del av, dessa olika utrustningar, trots att extrautrustningen skulle omfattas av ett annat nummer i nomenklaturen om den visades upp separat (t.ex. tält, djur, musikinstrument, kraftverk, motorer, belysningsartiklar, sittmöbler samt vapen och ammunition).”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex95081000	Ambulerande cirkusar och ambulerande menagerier	Endast levande djur.
Ex95089000	Andra: Utrustning för nöjesfält, ambulerande teatrar	Endast levande djur.

KAPITEL 96

Diverse artiklar

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Med bearbetad enligt detta nummer avses material som har genomgått processer som är mer avancerade än de enkla preparationer som är tillåtna enligt respektive råvaras nummer (se de förklarande anmärkningarna för nr 05.05–05.08). Numret omfattar därför elfenbensstycken, stavar etc. som har tillformats (inbegripet till kvadratisk eller rektangulär form), polerats eller på annat sätt bearbetats genom slipning, borrning, fräsning, svarvning etc. Dock undantas stycken som kan identifieras som delar av varor, om sådana delar omfattas av ett annat nummer i nomenklaturen. Därmed klassificeras pianotangenter och inläggning i kolvar på eldvapen enligt nr 92.09 respektive 93.05. Bearbetade material som inte kan identifieras som delar av varor klassificeras dock enligt detta nummer (t.ex. rondeller, plattor eller remsor för inläggning etc. eller för senare användning vid tillverkning av pianotangenter).

Nr 9602 inbegriper folier av icke härdat gelatin som formats till andra former än kvadratisk eller rektangulär. Folier som formats till kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade, klassificeras enligt nr 35.03 eller kapitel 49 (t.ex. vykort)(se förklarande anmärkning till nr 35.03). Varor av icke härdat gelatin omfattar till exempel

i)	små rondeller som fästs på toppen av en biljardkö,

ii)	kapslar för farmaceutiska produkter och för bränsle till tändare.”

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex96020000	Bearbetat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin enligt nr 3503 ) samt varor av icke härdat gelatin	Tomma kapslar av icke härdat gelatin avsedda som livsmedel eller foder; särskilda krav fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 för foder.

KAPITEL 97

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”A.

Numret inbegriper samlingar och samlarobjekt av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt eller anatomiskt intresse, såsom följande:

(1)	Döda djur av alla arter, torkade eller bevarade i vätska; uppstoppade djur för samlingar.

(2)	Urblåsta eller utsugna ägg; insekter i askar, inramade insekter osv. (andra än infattade varor bestående av oäkta eller billiga smycken); tomma snäckskal, andra än sådana som passar för industriellt bruk.

(3)	Frön eller växter, torkade eller bevarade i vätska; herbarier.

(4)	Exemplar av mineraler (utom ädelstenar eller halvädelstenar enligt kapitel 71); förstenade föremål.

(5)	Osteologiska föremål (skelett, kranier, ben).

(6)	Anatomiska och patologiska föremål.”

KN-nummer

Varuslag

Beskrivning och förklaring

Ex97050000

Samlingar och samlarobjekt av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Omfattar inte jakttroféer och andra prepareringar av alla djurslag, vilka genomgått sådan fullständig taxidermi att det är möjligt att förvara dem i rumstemperatur.

Omfattar inte jakttroféer och andra prepareringar av andra arter än hovdjur och fåglar (behandlade eller obehandlade).

Särskilda krav för jakttroféer fastställs på rad 6 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 99

Särskilda KN-nummer

Statistiska koder för vissa särskilda varurörelser

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar varor som härrör från tredjeländer och som levereras till fartyg och luftfartyg inom Europeiska unionen under tulltransiteringsförfarande (T1).

KN-nummer	Varuslag	Beskrivning och förklaring
1.	2.	3.
Ex 9930 24 00	Varor enligt KN kapitel 1–24 som levereras till fartyg och flygplan	Produkter av animaliskt ursprung avsedda för leverans till fartyg i enlighet med artiklarna 21 och 29 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2124 (10).
Ex 9930 99 00	Varor klassificerade enligt ett annat nummer som levereras till fartyg och luftfartyg	Produkter av animaliskt ursprung avsedda för leverans till fartyg i enlighet med artiklarna 21 och 29 i delegerad förordning (EU) 2019/2124.

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/630 av den 16 februari 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller vissa kategorier av varor som undantas från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av kommissionens beslut 2007/275/EG (EUT L 132, XX.2021, s. 17).

(3) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(4) Rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 om ingående av den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering samt upprättandet av ändringsprotokollet till denna konvention (EGT L 198, 20.7.1987, s. 1).

(5) Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (EUT C 119, 29.3.2019, s. 1), med senare ändringar.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(7) Kommissionens förordning (EG) nr 1125/2006 av den 21 juli 2006 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 200, 22.7.2006, s. 3).

(8) Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, 12.7.1993, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EGT L 331, 7.12.1998, s. 1).

(10) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2124 av den 10 oktober 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller bestämmelser för offentlig kontroll av sändningar av djur och varor i transitering, omlastning och vidaretransport genom unionen samt om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 798/2008, (EG) nr 1251/2008, (EG) nr 119/2009, (EU) nr 206/2010, (EU) nr 605/2010, (EU) nr 142/2011 och (EU) nr 28/2012, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 och kommissionens beslut 2007/777/EG (EUT L 321, 12.12.2019, s. 73).

19.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/63

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/633

av den 14 april 2021

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1)	Efter en antidumpningsundersökning (den ursprungliga undersökningen, Kina) införde rådet genom förordning (EG) nr 1187/2008 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina).

(2)

I januari 2015 införde Europeiska kommissionen (kommissionen) genom genomförandeförordning (EU) 2015/83 (3) en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)	I januari 2015 införde kommissionen antidumpningstullar på import av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien (den ursprungliga undersökningen, Indonesien) genom förordning (EU) 2015/84 (4).

(4)

Gällande antidumpningstullsatser varierar från 33,8 % till 36,5 % på import från de exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, och 39,7 % på import från alla andra företag i Kina. Gällande antidumpningstullsatser varierar från 7,2 % till 13,3 % på import från de exporterande tillverkare i Indonesien som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, och 28,4 % på import från alla andra företag i Indonesien.

1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(5)	Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att antidumpningsåtgärderna snart kommer att löpa ut (5) mottog kommissionen två begäranden om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Båda begäranden ingavs den 21 oktober 2019 av Ajinomoto Foods Europe S.A.S. (AFE eller den sökande), som svarar för 100 % av den totala produktionen av mononatriumglutamat. Begärandena grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter eller återkommer och till att skadan för unionsindustrin fortsätter eller återkommer (6).

1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(7)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 21 januari 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång av import till unionen av mononatriumglutamat med ursprung i Kina och Indonesien (de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (7) (tillkännagivandet om inledande).

1.4 Parallell undersökning av kringgående

(8)

Den 19 februari 2020 inledde kommissionen, i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen, en undersökning rörande eventuellt kringgående av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina och gjorde denna import till föremål för registrering (8). Inledandet av undersökningen följde på en begäran från Ajinomoto Foods Europe S.A.S., som är det företag som också är sökande i de aktuella översynerna vid giltighetstidens utgång. Den produkt som undersöktes för eventuellt kringgående var mononatriumglutamat i en blandning eller lösning, innehållande minst 50 % mononatriumglutamat beräknat på torrsubstansen.

(9)

Undersökningen visade att de gällande åtgärderna beträffande import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina kringgicks genom import av den undersökta produkten. Genom förordning (EU) 2020/1427 (9) utvidgade kommissionen de gällande åtgärderna till att även omfatta import av mononatriumglutamat i en blandning eller lösning innehållande minst 50 % mononatriumglutamat i torrvikt, med ursprung i Kina.

1.5 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(10)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 januari 2019–31 december 2019 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden) (10).

1.6 Berörda parter

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, kända tillverkare av mononatriumglutamat i Kina och Indonesien och myndigheterna i de berörda länderna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(12)	De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.6.1 Stickprovsförfarande

(13)

Eftersom det verkade finnas ett stort antal tillverkare i de berörda länderna och icke-närstående importörer i EU, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för tillverkarna och de icke-närstående importörerna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.6.1.1 Stickprovsförfarande avseende tillverkare i Kina och Indonesien

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla tillverkare i Kina och Indonesien att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas och Indonesiens beskickningar vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(15)

Två exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen uppmanade dessa företag att delta i undersökningen och sände frågeformulär till dem. Med tanke på det låga antalet beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och underrättade alla berörda parter genom en notering i ärendehandlingarna.

(16)

Kommissionen underrättade Kinas beskickning om att den, på grund av bristande samarbetsvilja från dessa två exporterande tillverkare i Kina, avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och därmed fatta sina avgöranden om huruvida dumpningen eller skadan fortsätter eller återkommer med avseende på Kina på grundval av tillgängliga uppgifter. Inga synpunkter inkom till följd av detta meddelande.

(17)

Ingen exporterande tillverkare i Indonesien gav sig till känna. En grupp av företag i Indonesien som tillverkar och säljer mononatriumglutamat på den indonesiska hemmamarknaden (gruppen av samarbetsvilliga indonesiska tillverkare) lämnade ändå in stickprovsformulären. Dessa företag exporterade inte den produkt som översynen gäller till unionen. Kommissionen uppmanade dessa företag att delta i undersökningen och sände frågeformulär till dem.

(18)

Kommissionen underrättade Indonesiens beskickning om att den, på grund av bristande samarbetsvilja från exporterande tillverkare/tillverkare i Indonesien, avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och därmed fatta sina avgöranden om huruvida dumpningen eller skadan fortsätter eller återkommer med avseende på exporterande tillverkare/tillverkare i Indonesien på grundval av tillgängliga uppgifter. Inga synpunkter inkom till följd av detta meddelande.

1.6.1.2 Stickprovsförfarande avseende importörer

(19)	För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(20)

Fyra icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade dels att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt, dels att undersöka alla icke-närstående importörer som gav sig till känna. Alla fyra icke-närstående importörer samarbetade till fullo genom att lämna in ett fullständigt ifyllt frågeformulär.

1.6.2 Svar på frågeformuläret

(21)	Fullständigt ifyllda frågeformulär mottogs från gruppen av samarbetsvilliga indonesiska tillverkare av mononatriumglutamat, den enda unionstillverkaren och fyra icke-närstående importörer.

(22)

Kommissionen uppmanade alla exporterande tillverkare/tillverkare i Kina som gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna om stickprovsförfarandet att fylla i frågeformuläret för exporterande tillverkare. När undersökningen inleddes gjordes en kopia av frågeformuläret tillgänglig på GD Handels webbplats.

(23)

Inga exporterande tillverkare/tillverkare i Kina besvarade frågeformuläret. Såsom nämns i skälen 15 och 16 och underrättade kommissionen de två exporterande tillverkarna/tillverkare i Kina som gav sig till känna i början av undersökningen om sin avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och därför grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter som kan vara mindre gynnsamma för den berörda parten. Inga synpunkter inkom.

(24)	De exporterande tillverkarna/tillverkare i Kina eller Indonesien samarbetade alltså inte. Såsom nämns i skäl 17 samarbetade emellertid en grupp företag i Indonesien som tillverkar och säljer mononatriumglutamat på den indonesiska hemmamarknaden, men som inte exporterar till unionen.

1.6.3 Kontroll

(25)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. På grund av covid-19-pandemins utbrott och de efterföljande åtgärder som vidtagits för att hantera utbrottet (tillkännagivandet om covid-19) (11) kunde kommissionen dock inte genomföra kontrollbesök på plats hos alla företag. I stället genomförde kommissionen dubbelkontroller på distans av den information som följande företag lämnade via videokonferens:

—	Ajinomoto Foods Europe SAS, Mesnil-Saint-Nicaise, Frankrike (AFE)

—	Grupp av samarbetsvilliga tillverkare i Indonesien

—	PT Ajinomoto Indonesia, Indonesien

—	PT Ajinomoto Sales Indonesia, Indonesien

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(26)

Den produkt som översynen gäller är samma som omfattas av de tidigare undersökningar som nämns i skälen 1–4, nämligen mononatriumglutamat med ursprung i Kina och Indonesien, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2922 42 00 (Taric-nummer 2922420010) (den produkt som översynen gäller). Mononatriumglutamat är en livsmedelstillsats som huvudsakligen används som smakförstärkare i soppor, buljonger, fisk- och kötträtter, kryddblandningar och färdiga maträtter. Det tillverkas i form av vita luktfria kristaller i olika storlekar. Mononatriumglutamat används även inom den kemiska industrin till annat än livsmedel, t.ex. rengöringsmedel.

(27)	Det tillverkas huvudsakligen genom jäsning av olika sockerkällor (majsstärkelse, tapiokastärkelse, sockerlösning, sockerrörsmelass och sockerbetsmelass).

2.2 Likadan produkt

(28)

Såsom fastställdes i tidigare undersökningar som nämns i skälen 1–4 bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—	Den produkt som översynen gäller.

—	Den produkt som tillverkas och säljs på de berörda ländernas hemmamarknad.

—	Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(29)	De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

3.1 Inledande anmärkningar

(30)	I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina och/eller Indonesien.

3.1.1 Kina

(31)

Ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna/tillverkarna samarbetade i undersökningen. De lämnade inte in några uppgifter eller någon bevisning gällande de påstådda betydande snedvridningarna enligt artikel 2.6a b i grundförordningen. Såsom nämns i skäl 23 besvarade inte heller någon av de exporterande tillverkarna i Kina frågeformuläret.

(32)

De kinesiska myndigheterna svarade inte på frågeformuläret eller kommenterade den bevisning i ärendet som lämnats av sökanden, inklusive arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi som ska användas vid undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (rapporten) (12).

(33)

Följaktligen baserades slutsatserna, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, om sannolikheten för fortsatt dumpning så som anges i skälen 36–135 på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och tillgänglig statistik, nämligen från Eurostat och databasen Global Trade Atlas (GTA).

3.1.2 Indonesien

(34)	Som nämns i skäl 17 deltog ingen exporterande tillverkare från Indonesien i undersökningen. En grupp indonesiska tillverkare som sålde på hemmamarknaden och andra tredjelandsmarknader samarbetade dock.

(35)

Följaktligen baserades slutsatserna, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, om sannolikheten för fortsatt dumpning så som anges i skälen 137–144 på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, tillgänglig statistik, nämligen från Eurostat och GTA samt, så som förklaras i skäl 21, på uppgifter från gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare.

3.2 Fortsatt dumpning under undersökningsperioden

3.2.1 Kina

(36)

Enligt statistiska uppgifter från Eurostat importerades 3 500 ton mononatriumglutamat från Kina under översynsperioden, vilket motsvarar [4–7] % av marknadsandelen i unionen (13). Kommissionen drog slutsatsen att en sådan importvolym var tillräckligt representativ för att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.2.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av mononatriumglutamat med ursprung i Kina

(37)	Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes som i fråga om Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(38)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter lämnades inom den angivna tidsfristen om tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(39)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Thailand som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a, första strecksatsen, i grundförordningen.

(40)

Den 21 februari 2020 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen om produktionsfaktorer) de berörda parterna om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet om tillämpningen av metoden enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av mononatriumglutamat. På grundval av de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden uttryckte kommissionen sin avsikt att välja Thailand eller Malaysia som lämpligt representativt land. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och mottog synpunkter enbart från sökanden. Den stödde valet av Thailand på grund av det större antalet företag med offentligt tillgängliga uppgifter i det landet. I sina synpunkter begärde sökanden också att uppgifterna från de lämpliga företagen skulle beräknas som ett genomsnitt för att ge en bättre och stabilare grund för kommissionens slutsatser, jämfört med användningen av uppgifter baserade på information om ett enda företag.

(41)

Den 8 april 2020 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen om produktionsfaktorer) de berörda parterna om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Thailand som representativt land om tillämpningen av metoden enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för följande fem företag, som tillverkar mononatriumglutamat i det representativa landet:

(1)	Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd

(2)	Thai Fermentation Industry Co Ltd (Racha Churos)

(3)	Thai Churos

(4)	Thai Foods International Co. Ltd

(5)

KT MSG.

(42)	Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter och mottog synpunkter från endast en importör, som stödde valet av Thailand som representativt land.

3.2.2.1 Normalvärde

(43)	Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska ”normalvärdet vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel” .

(44)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” , och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” .

(45)

Som förklaras närmare i skälen 46–107 konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.3 Förekomst av betydande snedvridningar

3.2.3.1 Inledning

(46)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

—	den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

—	förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

—	förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

—	avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

—	snedvridna lönekostnader,

—	tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(47)

Enligt artikel 2.6a b i grundförordningen ska bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a bland annat beakta den icke uttömmande förteckningen över aspekter i den föregående bestämmelsen. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska enligt artikel 2.6a b i grundförordningen hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter på priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom denna förteckning inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att en slutsats ska kunna dras om förekomsten av betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Alla slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a ska dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även de allmänna förhållandena och situationen i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger staten betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(48)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(49)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landrapport om Kina (se fotnot 12), som visar på förekomsten av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många viktiga produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom särskilda sektorer (t.ex. vad gäller kemikalier eller majsförädling). Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet. Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid den tidpunkt då undersökningen inleddes, där rapporten ingick som en integrerad del. Inga synpunkter inkom.

(50)

Begäran om översyn gav ytterligare belägg för betydande snedvridningar i sektorn för mononatriumglutamat i den mening som avses i artikel 2.6a b som kompletterar rapporten. Sökanden lade fram bevisning för att tillverkningen och försäljningen av den produkt som översynen gäller (åtminstone potentiellt) påverkas av de snedvridningar som nämns i rapporten, särskilt det stora statliga inflytandet i värdekedjan för mononatriumglutamat, dvs. i sektorn för mononatriumglutamat och de sektorer som är knutna till tillverkningen av mononatriumglutamat, särskilt insatsvarusektorn och tillverkningsfaktorerna.

(51)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inklusive de belägg som fanns i rapporten, vilka bygger på offentligt tillgängliga källor, särskilt på kinesisk lagstiftning, offentliggjorda officiella kinesiska policydokument, rapporter som offentliggjorts av internationella organisationer samt studier/artiklar av erkända akademiker som anges särskilt i rapporten. Analysen omfattade undersökningen av betydande statliga ingripanden i ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(52)

Som anges i skäl 32 besvarade de kinesiska myndigheterna inte frågeformuläret. Såsom nämns i skäl 23 samarbetade inte heller några exporterande tillverkare/tillverkare i Kina. Dessutom lämnade inte heller någon av de exporterande tillverkarna/tillverkarna i Kina som beviljats status som berörd part några bevis som stödde eller motbevisade de befintliga bevisen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten, och de ytterligare bevis som lämnats av sökanden i begäran om granskning av förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

3.2.3.2 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(53)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (14). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (15).

(54)

Enligt den kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt), och bildar en överbyggnad där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap.” (16) Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(55)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en fri marknad (17). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet och olika aspekter av lagstiftning.

(56)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning när det gäller den övergripande administrativa kontrollen av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. På provinsnivå anges planer i detalj, medan de nationella planerna innehåller mer övergripande mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar inom vilka målen ska uppnås. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.3.5) (18).

(57)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolitik måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att huvudsakligen bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.3.8) (19). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även dessa andra delar av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra inflytande från staten och det kinesiska kommunistpartiet (20).

(58)

För det tredje, när det gäller lagstiftningen, utövar staten ett inflytande i ekonomin på flera olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs emellertid inte, vilket ger de beslutande organen stort utrymme för egna bedömningar (21). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som används av myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (22).

(59)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (23).

3.2.3.3 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: Den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.

(60)	I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(61)

Eftersom Kina inte var villigt att samarbeta har kommissionen begränsad information om ägarstrukturen hos företag som är verksamma inom sektorn för mononatriumglutamat i Kina. Inget av de tre kinesiska företag som sökanden angett som stora tillverkare, och som bekräftats som sådana av andra källor baserade på kommissionens egna undersökningar, (24) förefaller vara statsägt.

(62)

Kommissionen konstaterade dock att en av de största exporterande tillverkarna – Fufeng Group – hade stöd från kommunistpartiets medlemmar och lokala myndigheter och att de senare samordnade frågor av intresse för företaget. På företagets officiella webbplats sägs till exempel följande om ett officiellt besök från företrädare för lokala myndigheter: ”Efter sitt anförande nämnde Jiao Gangwei det kolrelaterade problem som hindrat företagen under de senaste två åren och betonade att Zhalantuns kommunstyrelse och regering hade säkerställt samordning i denna fråga. […] Liu Qifans delegation informerades även om företagets sociala avgifter, dess arbete med att bygga upp partiet samt mononatriumglutamat […]. Liu Qifan lovordade också Fufengs lansering av massproduktion av avancerade aminosyror till världsmarknadspriser och stödde företagets arbete med att bygga upp partiet. Han avrundade med följande till delegationen: ”Detta företag är ett ledande företag och motsvarande välfungerande projekt finns inte på andra håll. Regeringen måste ge det gott stöd.” Sekreterare Liu upprepade tre gånger på raken att regeringen måste stödja företaget. Han stödde dessutom företaget och sade att dess situation återspeglar beslutsamheten hos de högre ledarna för den autonoma regionen Inre Mongoliet att bygga upp en tjänsteorienterad regering” (25). Stödet från de lokala myndigheterna är också synligt i fråga om Fufengs dotterbolag i Heilongjiang Qiqihar, vilket bekräftas på webbplatsen för Qiqihars regering: ”För att visa hur starkt företaget är, stärka företaget internt, förstärka kämpaandan och tacka de lokala myndigheterna för deras starka stöd till koncernens dotterbolag, Qiqihar Longjiang Fufeng Biotechnology Co., Ltd, hölls pressmötet ”new starting point, new journey, new dream” på Wanda Jiahua Hotel i Qiqihar, på eftermiddagen den 26 juli på 20-årsdagen av Fufengkoncernens grundande” (26). Kommissionen fann ytterligare bevis för Fufengs förbindelser med kommunistpartiet samt stöd och vägledning från lokala myndigheter i följande uttalande från koncernens webbplats: ”Den 7 december 2019 besökte kommunpartiets vice sekreterare och borgmästare Li Yugang Fufeng-koncernens huvudkontor. Vice borgmästare Wang Yongshi, kommunstyrelsens generalsekreterare Qi Xiaotong, Angangxi distriktspartiets biträdande sekreterare och borgmästare Ren Guangcai samt vice borgmästare Li Yugang Jing osv. bistod honom i utredningen. Styrelseordförande Li Xuechun, generaldirektör Zhao Qiang och andra chefer deltog vid besöket. […] Under diskussionen sade borgmästare Li att viktig högförädling och dess biprodukter är särskilt viktiga för den industriella utformningen i staden Qiqihar. Som världens ledande tillverkare av aminosyror har företaget betytt mycket för förädlingen av den lokalt producerade majsen. Styrelsens ordförande tackade borgmästaren Li för hans besök och tillade: ”Staden Qiqihar har tillhandahållit företaget ”kuvöstjänster”. Den här gången kommer det inte bara att ge rubriker enbart i Qiqihar, utan även i övervakningskameror. I enlighet med regeringens ekonomiska politik kommer företaget att fortsätta att stabilisera utrikeshandeln, stabilisera utländskt kapital, stabilisera investeringarna och stabilisera förväntningarna. Det kommer att fortsätta stärka kämpaandan, utnyttja sina fördelar och bedriva ett stabilt samarbete med den lokala regeringen för en gemensam utveckling.” (27) Dessutom framgår det av följande pressmeddelande att Fufeng har följt statlig ideologi och statliga politiska mål i sin verksamhet: ”Fufeng-koncernen svarade på ordförande Xi Jinpings förslag till samarbetsinitiativ för att bygga ”New Silk Road Economic Belt” och ”21st Century Maritime Silk Road”, och utvecklade aktivt ekonomiska partnerskap med länder längs ”Belt and Road ”. (28)

(63)

När det gäller en annan av de tre största tillverkarna av mononatriumglutamat – Ningxia Eppen – konstaterade kommissionen att företaget tillämpade statlig politik och kommunistpartiets ideologi i sin verksamhet, vilket Ningxia Federation of Industry and Commerce konstaterade: ”Sedan början av året har företaget Ningxia Eppen Biological mycket noggrant organiserat, brett använt, noggrant studerat och tillämpat andan från kommunistpartiets 18:e nationella kongress, samtidigt som man beaktat företagets situation och varit inriktad på ”Two strengthenings, Six goods” samt stärkt partiets uppbyggnad, vilket varit till stor hjälp för företagets utveckling.” (29) Företaget har också gynnats av stöd från myndigheter vid inrättandet av ett nationellt teknikcenter. Enligt Ningxia Hui Department of Industry and Information Technology syftar inrättandet av sådana center främst till att styra företagen mot vissa politiska resultat: ”För att genomföra den innovationsdrivna utvecklingsstrategin och vägleda och hjälpa företag att stärka sin tekniska innovationskapacitet, främjar den autonoma regionens avdelning för industri och informationsteknik (Autonomous Region’s Industry and Information Technology Department) med kraft inrättandet av teknikcentrum för företag. […] Teknikcentrum för företag har blivit de viktigaste aktörerna för teknisk innovation i vår region och ger starkt och effektivt tekniskt stöd för en högkvalitativ utveckling av industrin i vår region. […] Företagets Ningxia Eppens teknikcentrum för företag grundades 2006 och erkändes som ett nationellt centrum för företagsteknik 2011. Genom teknikcentrumet finns ett ledarskap över industrins framsteg genom kontinuerlig innovation och centrumet har uppnått betydande resultat.” (30)

(64)

I fråga om källorna till insatsvarorna vid tillverkning av mononatriumglutamat, enligt vad som lämnats in av sökanden och bekräftats av andra källor (31), är den huvudsakliga råvaran vid tillverkningen av mononatriumglutamat i Kina vanligtvis majsstärkelse, som utgör en betydande del av produktionskostnaderna. Som kommissionen konstaterat är minst en stor producent av majsstärkelse – Cofco Biotech – ett statsägt företag som övervakas av den statsägda tillsynsmyndigheten för tillgångar och administrativa kommissionen (State-owned Assets Supervision and Administration Commission – SASAC) (32). De statliga myndigheterna är också direkt eller indirekt aktieägare i flera andra stora majsstärkelseproducenter. Ett anmärkningsvärt exempel är företaget Zhucheng Xingmao Corn Developing Co. Ltd – den ledande majsstärkelseproducenten med en marknadsandel på 13,29 % (33) – där 74 % av aktierna ägs av Zhucheng Foreign Trade Corp., som i sin tur ägs till 26,54 % av Zhucheng stad. (34)

(65)

Så som sökanden har anfört består tillverkningen av mononatriumglutamat av en kemisk process där majsstärkelse och ammoniak används. Tillverkare av mononatriumglutamat kan därför också betraktas som aktiva deltagare i den kinesiska kemisektorn. När det gäller denna sektor konstaterade kommissionen att enligt nationell statistik utgjorde statsägda företag 52 % av kemiföretagens totala tillgångar 2015 (35). Statsägda företag, särskilt stora centrala företag, har traditionellt spelat en dominerande roll i Kinas kemiindustri genom sin oligopolställning i tidigare led/råvaror, smidig tillgång till statliga resurser (medel, lån, mark osv.) och starkt inflytande över myndigheternas beslutsfattande.

(66)

I fråga om ovanstående har de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda eller statskontrollerade företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar aktivt statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken (i synnerhet statsägda eller statskontrollerade företag), utan hävdar även sina rättigheter att delta i företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och dessa företag, genom att partimedlemmar sitter med i företagens styrelser och genom particeller i företagsstrukturerna (se även avsnitt 3.2.3.4), samt genom utformningen av företagsstrukturen inom sektorn (36). När det gäller statsägda eller statskontrollerade företag har de senare en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför ett flertal ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror samt finansiering (37). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i värdekedjan för mononatriumglutamat beskrivs närmare i avsnitt 3.2.3.4.

(67)

De betydande statliga ingripandena i värdekedjan inom kemisektorn i Kina, statens ägande och kontroll av vissa ledande majsstärkelseproducerande företag och det faktum, som kommissionen konstaterat, att vissa ledande tillverkare av mononatriumglutamat, är föremål för vägledning från statens sida, förlitar sig på dess stöd och, i vissa fall, genomför kommunistpartiets ideologi, innebär att även privatägda tillverkare av den produkt som översynen gäller hindras från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag som är verksamma inom produktion av mononatriumglutamat och de insatsvaror som används vid produktionen av mononatriumglutamat är också direkt eller indirekt föremål för politisk övervakning och vägledning i enlighet med vad som anges i avsnitt 3.2.3.5.

3.2.3.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(68)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom statligt ägande av företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag. Förutom att de berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses avspegla motsvarande äganderättigheter (38) utgör även kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, en annan viktig kanal genom vilken staten kan påverka affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en partiorganisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (39)) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också pressa privata företag till att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (40). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (41). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av mononatriumglutamat och leverantörer av deras insatsvaror.

(69)

Som exempel kan nämnas att hos flera ledande tillverkare av mononatriumglutamat överlappar kommunistpartiets strukturer företagens ledningsorgan. Kommissionen konstaterade att styrelseordföranden i Fufeng Group, Li Xuechun, 2013 utnämndes för en period på fem år till ledamot av folkkongressen för Linyi stad (42). Som framgår av skäl 62 står dessutom företaget som värd för uppbyggandet av partiet, vilket påverkar dess verksamhet.

(70)

När det gäller Meihua Group, en annan av de tre största tillverkarna av mononatriumglutamat, angavs att fem av tolv styrelseledamöter var medlemmar i kommunistpartiet 2019 (43). Kommissionen fann även följande bevis för Meihuas partibyggande verksamhet och för kommunistpartiets inflytande över företagets verksamhet: ”Den 30 juni anordnade Jilin Meihua ett partidagsevenemang som ägnades åt ”Building a Learning Enterprise, Glowing at work”. Representanten från avdelningen för organisationen av Baichengs kommunpartikommitté och instruktören för Jilin Meihuas partibyggande Wang Xingang, partibyrådirektören för Baichengs industripark Guo Baoyu, Jilin Meihuas partisekreterare och generaldirektör Zhang Jinlong och 22 partimedlemmar deltog i evenemanget. […] Vid evenemanget gav Wang Xingang alla partimedlemmar en livlig lektion om partiet med fokus på partiets utvecklingsprocess, vad som bör göras av partiets filialmedlemmar i nystartade företag och hur partimedlemmarnas företrädare bör spela en ledande roll. Därefter gav Wang Xingang partiets emblem och stadgar till varje partimedlem i tur och ordning. Som i ett förnyat partidop, med partiets emblem på bröstet och partiets stadgar i händerna har det slagits en bro av ”hjärta till hjärta” mellan partiorganisationen och partimedlemmarna, vilket stärker känslan av heder, ansvar och tillhörighet för varje medlem och kader. Men det handlar inte bara om heder, utan också om ansvar. En sådan ”politisk födelsedag” gör det möjligt för partimedlemmarna att i åtanke alltid ha sin identitet och sitt uppdrag, att fullt ut utveckla sin banbrytande och föredömliga roll i sitt framtida arbete, att förena och leda majoriteten av ledare och anställda, arbeta hårt, vara kreativa, våga vara den första, aldrig ge upp. ”Jag vill gå med i Kinas kommunistparti, stödja partiprogrammet och följa partiets stadgar” – under ledning av partisekreteraren Zhang Jinlong höjde de deltagande partimedlemmarna sina knutna högerhänder i slutet av evenemanget och upprepade partieden framför den klarröda partiflaggan. Tack vare detta partievenemang kunde alla partimedlemmar ytterligare stärka sina ideal och övertygelser, stärka sin partianda och klargöra inriktningen på det framtida arbetet.” (44)

(71)

När det gäller Ningxia Eppen, den tredje största producenten av mononatriumglutamat, konstaterade kommissionen att företagets ordförande innehade posten som företrädare för den 12:e folkkongressen i den autonoma regionen Ningxia Hui, åtminstone fram till juli 2020 (45). Samtidigt ger Ningxia Federation of Industry and Commerce en tydlig redogörelse för kommunistpartiets roll i fråga om företagets verksamhet: ”För det första föreskrivs det i föreskrifterna att partikommitténs sekreterare ska närvara vid möten och noggrant lyssna till yttranden och förslag som framförs under möten där beslut fattas om viktiga företagsfrågor samt andra viktiga möten. För det andra måste den person som ansvarar för partiorganisationen från och med nu närvara vid viktiga möten och noggrant lyssna på yttranden och förslag som lämnats vid viktiga möten eller viktiga beslut som rör produktionsledning och affärsavdelningar. Den relevanta person som ansvarar för partiorganisationen ska, med en hög ansvarskänsla, vederbörligen och i god tid meddela de beslut och större arbetsprojekt som rör produktionen till partimedlemmarna och fullt ut involvera de viktigaste intressenterna för att gynna dem.” (46)

(72)

Statens närvaro och ingripanden på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.3.8 nedan) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har ytterligare en snedvridande effekt på marknaden (47). Den statliga närvaron i företag, inbegripet statsägda företag, i sektorn för mononatriumglutamat och andra sektorer (t.ex. finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det alltså möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

3.2.3.5 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(73)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av planerna av motsvarande lägre förvaltningsnivåer. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser fördelas till sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (48).

(74)	Den kemiska industrin, som tillverkarna av mononatriumglutamat tillhör, betraktas av de kinesiska myndigheterna som en viktig sektor. Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument som rör kemisektorn och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå (49).

(75)

Mer specifikt omfattas mononatriumglutamat i Kina också av särskilda policydokument om högförädling av majs, som är en av de viktigaste insatsvarorna i produktionen av mononatriumglutamat, genom jäsning av majsstärkelse (se skäl ovan, framför allt skäl 64). Produktionsprocesserna för mononatriumglutamat omfattas särskilt av bestämmelserna i den 13:e femårsplanen för bearbetning av spannmål och olja. Bestämmelserna syftar till att hantera olika aspekter av sektorn för förädling av majs (inbegripet undersektorn för mononatriumglutamat), särskilt när det gäller utveckling av värdekedjan, leveransmönster, val av teknik, placering av produktionsanläggningar eller politiskt stöd: ”Påskynda utvecklingen av högförädling av spannmål: Uppmuntra storskaliga förädlingsföretag att utveckla innovativa modeller för spannmåls- och oljeförädlingsindustrin, fullt ut utnyttja biprodukternas potentiella värde och utvidga den industriella kedjan så mycket som möjligt. Stödja överföringen av förädlings- och högförädlingsindustrier som majsförädling till fördelaktiga produktionsområden och viktiga logistikområden och påskynda lagerminskningen. Utveckla nya produkter som framställts från nya typer av funktionella stärkelsesockerarter och nya typer av enzympreparat, polyglutaminsyra, polylysin och andra produkter för fermentering i bulk […] ”Industrin för högförädling av majs: Uppmuntra företag inom högförädling av majs att utveckla nya effektiva metoder för användning av majs och avsevärt höja omvandlingsgraden för högförädling av majs. […] Aktivt utveckla nya funktionella fermenterade produkter med högteknologiskt innehåll, såsom aminosyror och nukleosider, nya organiska syror, stärkelsesocker, polyoler, nya enzympreparat samt speciella modifierade stärkelseprodukter som används för livsmedel, papperstillverkning, textilier, finkemikalier osv. […] Området som omfattar tre nordöstra provinser samt Huanghuaihai-området och andra stora produktionsområden ska öka insatserna för att främja sammanslagningar och omorganisering av företag som producerar stärkelse och stärkelsesocker, mononatriumglutamat, […] Uppmuntra aktiveringen av vilande produktionskapacitet genom samarbete och gemensam drift.” (50)

(76)

När det gäller insatsvaror konstaterade kommissionen dessutom att majssektorn är föremål för intensiv reglering i Kina. Landet har stora lager av majs som gör det möjligt för regeringen att på konstlad väg sänka eller höja priserna på denna råvara genom att köpa eller sälja stora mängder majs på marknaden. Trots att Kina började ta itu med problemet med alltför stora majsreserver 2016 har landet fortfarande mycket stora lager, vilket snedvrider priserna (51). Regeringen kontrollerar dessutom de olika aspekterna av hela värdekedjan för majs, inklusive subventioner för majsproduktion (52) och övervakning av förädlingsverksamheten, vilket bekräftas i detta tillkännagivande från den nationella utvecklings- och reformkommissionen: ”[a]lla lokala myndigheter ska utvidga övervakningen och analysen av tillgången och efterfrågan på majs på relevanta områden, stärka tillsynen under och efter utvecklingen av projekt för högförädling av majs, främja balansen mellan tillgången och efterfrågan på majs och trygga nationens livsmedelsförsörjning.” (53) I ett annat centralt policydokument från regeringen (54) anges följande: ”Fokusera på de tre viktigaste spannmålen ris, vete och majs […], Undersöka utvecklingen av ett ”övergripande processystem” för sociala tjänster och en produktionsmodell för en ”omfattande industrikedja”. Utveckla och främja en ökad produktionsnivå i ”hela distriktet” samt öka utbudet av miljövänliga jordbruksprodukter av god kvalitet. Relevanta provinser som utför dessa uppgifter ska få stöd på grundval av arrangemang som ingår i den statliga budgetprognosen.”

(77)	Kommissionen konstaterade också att det finns åtgärder för kontroll av investeringar i Kina när det gäller majsproduktion: ”[a]nsökningar om utveckling av projekt för högförädling av majs ska hanteras på ett harmoniserat sätt i enlighet med statsrådets beslut nr 673.” (55)

(78)

Statlig politik som stör de fria marknadskrafterna inom majssektorn återspeglas också på provinsnivå. Såsom sökanden har anfört och som bekräftats av kommissionen utfärdade provinsen Heilongjiang i augusti 2017 ett policydokument om förvaltningen av sektorn för majsförädling i form av ”Vägledande yttrande om utvecklingen av sektorn för högförädling av majs i provinsen Heilongjiang”. Yttrandet riktar sig till ”Alla städer (distrikt), regioner (städer), folkregeringar (förvaltningskontor) och alla enheter som lyder under den direkta provinsregeringen”, som ska ”se till att [de] genomförs noggrant” . I yttrandet anges, när det gäller kriterierna för marknadstillträde, att ”nybyggda projekt för högförädling av majs främst ska placeras i de viktigaste majsproducerande områdena” och att alla genomförandeenheter bör ”(u)ppmuntra byggandet av högförädlingsprojekt med hög förädlingskapacitet, långa industrikedjor samt kapacitet för efterfrågan på produktmarknaden. Särskilt stödja nybyggda projekt för högförädling av majs med en årlig kapacitet för förädling av majs på minst 600 000 ton, och uppmuntra nyligen byggda anläggningar för högförädling av majs på över 1,2 miljoner ton.” Dokumentet innehåller en särskild vision i fråga om ”viktiga industrikedjor”: ”Projekt som rör utformningen av industrin ska i första hand fokusera på utveckling och produktion av produkter i senare led med anknytning till stärkelse- och alkoholprodukter samt funktionella produkter, utvidga industrikedjan, optimera produktstrukturen, belysa specialiseringen i olika distrikt och olika företag, samt genomföra en differentierad utveckling av produktfunktionaliteter.” I fråga om utbudet av stärkelseprodukter innebär detta följande: ”Att främst utveckla modifierad stärkelse av speciell typ som efterfrågas av livsmedels-, pappers- textil- och finkemiindustrin.” I yttrandet fastställs också regler för den geografiska placeringen av nätet av industrier: ”Med övergripande hänsyn till faktorer som majsproduktion, förädling, marknaden och en kontinuerlig tillgång på råvaror som ska förädlas samt nyckelgarantier ska majsförädlingsprojekt främst placeras i sju områden.” Till exempel anges i yttrandet följande detaljerade instruktioner för ett av de nämnda områdena: ”Longjiang, Nehe, Yi’an, Nenjiang och dess omgivande områden Gannan, Lindian, Wudalianchi, Bei’an, Fuyu, Dorbod, Baiquan, Keshan, Tailai, Kedong och 14 andra distrikt (städer) samt Qiqihar stadsområde kan tillhandahålla 8,67 miljoner ton majsförädlingsvolym, inleda sju projekt med en högförädlingskapacitet på 1,2 miljoner ton eller 14 projekt med 600 000 tons kapacitet. Uppmuntra byggandet av storskaliga högförädlingsprojekt på över 1,2 miljoner ton i detta område.” Alla genomförandeorgan uppmanas att omorganisera sektorn enligt följande: ”Uppmuntra sammanslagning och omorganisering av befintlig årlig förädlingskapacitet av majs på mindre än 300 000 ton för att förbättra företagens konkurrenskraft. Att, i fråga om den vilande kapaciteten för högförädling av majs i området, uppmuntra införandet av starka företag och genomföra allianser mellan liknande typer av produkter och företag i tidigare och senare led genom sammanslagningar och förvärv samt strategiskt samarbete etc. […] Vägleda företag för att stärka marknadsföringen, öka marknadsandelen och bilda ett antal ledande företagsgrupper med branschinflytande.” När det gäller politiska åtgärder fastställs i yttrandet dessutom särskilt statligt stöd till företag som uppfyller vissa finansieringskriterier: ”Stödja finansieringen av företag på aktiemarknaden och ge subventioner till företag inom högförädling av majs som är börsnoterade inom Kina och utomlands eller i New Third Board.” (56)

(79)	Dessutom konstaterade kommissionen att de lokala myndigheterna i Heilongjiang stödde, samordnade och övervakade (bland annat genom sanktioner) inrättandet och driften av minst en industripark som sysslar med majsförädling (57).

(80)

Kommissionen drog också slutsatser om statens inblandning i ammoniaksektorn – en annan råvara som används vid tillverkningen av mononatriumglutamat. I den trettonde nationella femårsplanen för den petrokemiska industrin och kemiindustrin har den kinesiska regeringen fastställt årliga mål för ammoniakproduktionen genom att gynna ”teknik och utrustning som ger en årlig produktion på över en miljon ton syntetisk ammoniak och syntetisk metanol.” (58) Den typen av påverkan på utbudssidan förekommer i liknande politiska åtgärder från lokala myndigheter. I den trettonde nationella femårsplanen för den petrokemiska industrin i provinsen Hebei sägs framför allt man ska ”fokusera på att främja byggandet av den andra fasen av ammoniakanläggningen i Cangzhou Zhengyuan med en kapacitet på 600 000 ton” (59). Industriprovinserna Chongqing och Zhejiang befanns dessutom erbjuda lägre förmånliga elpriser för produktion av framför allt syntetisk ammoniak (60).

(81)

Som anges i fotnoten till skäl 64 är kol vanligtvis en annan viktig insatsvara i produktionsprocessen för mononatriumglutamat i Kina (när det gäller tillhandahållandet av energi i produktionsprocessen). Som kommissionen konstaterade i sin rapport är energipriserna i Kina inte marknadsbaserade. Framförallt kolmarknaden är utsatt för snedvridningar, främst beroende på subventioner (61). Dessutom konstaterade kommissionen att myndigheter påverkar marknadskrafterna inom kolsektorn på provinsnivå, särskilt i Shandongprovinsen, genom planeringsdokument som reglerar utbuds-, lokaliserings- och industrimönstren. Ett sådant dokument är Shandongprovinsens energiutvecklingsplan på medellång och lång sikt, som offentliggjordes 2016 och som omfattar perioden fram till 2030. Planens ideologiska motiv att styra marknaden framgår framför allt genom den vägledande principen att ”(p)å ett konsekvent sätt genomföra andan från det kinesiska kommunistpartiets 18:e nationalkongress och dess tredje, fjärde, femte och sjätte plenarsessioner. Noggrant tillämpa generalsekreterare Xi Jinpings serier av viktiga tal samt de tal han höll när han inspekterade Shandong.” I planen erkänns också att energimarknaden fram till nyligen haft en centraliserad karaktär, då ett av målen i planen är att ”stödja omvandlingen av det helt centraliserade energiförsörjningsmönstret till ett centraliserat och decentraliserat mönster.” Bestämmelserna i dokumentet syftar främst till att styra lokaliseringen av och utvecklingsmönster för kolindustrin (62). När det gäller kolgenererad energi anges i dokumentet bland annat följande: ”(f)okusera på att planera och bygga högeffektiva och ultrasuperkritiska kolkraftverk med megakilowattkapacitet och bygga ett ekologiskt kolkraftverk i norra kustområdet” och ”planera byggandet av en integrerad utvecklingsbas i sydvästra Shandong”. Inom ramen för dokumentet anges i en särskild handlingsplan för omvandling och utveckling av kol att följande industriella utvecklings- och byggnadsmönster ska eftersträvas, utan hänsyn till marknadskrafternas fria spel och fritt beslutsfattande från företagens sida: ”Att under ordnade former lagra och överföra provinsens överskottsproduktionskapacitet och arbetskraft. Fortsätta att förbättra och stärka grundvalarna för de två stora företagsgrupperna Shandong Energy och Yankuang. Påskynda och främja sammanslagningen och omorganisationen av lokala kolbrytningsföretag, förbättra industrins koncentrationsnivå, främja omvandlingen av utvecklingsmönstret från ett mönster baserat på kvantitet och snabbhet till ett mönster baserat på kvalitet och nytta. […] Fokusera på att bygga integrerade kolkraftsanläggningar utanför provinsen i Inre Mongoliet, Shaanxi, Xinjiang osv.” (63)

(82)	Detta inflytande från statens och lokala myndigheters sida i hela värdekedjan för mononatriumglutamat har åtminstone potentiellt en snedvridande inverkan på priserna.

(83)

De kinesiska myndigheterna vägleder dessutom utvecklingen av sektorn för mononatriumglutamat med hjälp av en bred uppsättning verktyg, exempelvis genom att bevilja statliga subventioner. Den exporterande tillverkaren Meihuas årsrapport för 2019 bekräftar att företaget under 2018 erhöll minst 130 miljoner renminbi yuan i statliga subventioner (64). När det gäller Ningxia Eppen visar företagets revisionsrapport från 2018 att företag fick statliga subventioner på 62,3 miljoner renminbi yuan under 2017 (65). Det året verkar Ningxia Eppen dessutom ha erhållit en tilldelning på 200 000 renminbi yuan för att inrätta en demonstrationsanläggning kopplad till partibyggande arbete (66).

(84)

Kommissionen konstaterade dessutom att Kina de senaste åren har börjat tillämpa en momssänkning på 13 % på export av mononatriumglutamat, vilket för närvarande leder till fullständig befrielse från mervärdesskatt på dessa exporter. Detta leder också till ett kostnadsincitament för kinesiska aktörer på marknaden för mononatriumglutamat (67).

(85)

På dessa och andra sätt är sektorn för mononatriumglutamat och de sektorer som producerar råvaror som används vid produktion av mononatriumglutamat föremål för statligt ingripande, och de kinesiska myndigheterna styr och kontrollerar praktiskt taget alla aspekter av mononatriumglutamatets värdekedja och kedjans funktion.

(86)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare, exempelvis tillverkare av mononatriumglutamat, att uppfylla de offentliga politiska målen i fråga om de insatsvaror som används vid produktion av mononatriumglutamat. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

3.2.3.6 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt.

(87)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att även om den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, så kännetecknas det kinesiska systemet av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (68).

(88)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (69). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivt ägande av mark på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (70). Myndigheterna har dessutom ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (71).

(89)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av mononatriumglutamat av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att dessa företag även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. Därför drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar vid upprätthållandet av insolventa företag i drift och fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden vara fullt tillämpliga även inom sektorn för mononatriumglutamat och de sektorer som producerar de råvaror som används för att producera den produkt som översynen gäller.

(90)	Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten inom värdekedjorna för kemisk förädling och förädling av majs, även med avseende på den produkt som översynen gäller.

3.2.3.7 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader.

(91)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal rad grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), framför allt konventionerna om föreningsfrihet och om kollektivavtal (72). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande mycket begränsat (73). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för hushållsregistrering, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (74). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(92)

Ingen bevisning har lämnats in för att företag som producerar mononatriumglutamat eller tillhörande insatsvaror inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för mononatriumglutamat påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den produkt som översynen gäller) och indirekt (när tillverkare av mononatriumglutamat har tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

3.2.3.8 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.

(93)	Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(94)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av att de statsägda bankerna (75) har en stark ställning och av att dessa tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (76), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av staten. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet efter behoven vad gäller den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen samt i enlighet med statens industripolitik (77). Dessutom tillkommer ytterligare regler för att rikta finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (78).

(95)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(96)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar tyder starkt på att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (79).

(97)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för att rikta finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (80). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(98)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(99)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(100)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(101)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(102)

Ingen bevisning har lämnats för att sektorn för mononatriumglutamat skulle undantas från de statliga ingripanden i finanssystemet som beskrivs ovan. Kommissionen har också fastställt att ledande tillverkare av mononatriumglutamat gynnades av statliga subventioner (se skäl 83). De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

3.2.3.9 De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär

(103)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.3.2–3.2.3.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorer i avsnitten 3.2.3.6–3.2.3.8 och i del B i rapporten.

(104)

Kommissionen erinrar om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka mononatriumglutamat. Kina är en av de största tillverkarna av majs som är den viktigaste råvaran i produktionsprocessen för mononatriumglutamat (se skäl 64). När tillverkare av mononatriumglutamat köper/kontrakterar dessa insatsvaror i Kina påverkas de priser de betalar (som registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(105)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för mononatriumglutamat som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument för motsatsen i denna undersökning.

3.2.3.10 Slutsats

(106)

Analysen i avsnitten 3.2.3.2–3.2.3.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning för Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet liksom i sektorn för mononatriumglutamat och tillhörande försörjningskedja, visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(107)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

3.2.4 Representativt land

3.2.4.1 Allmänna anmärkningar

(108)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

—	En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas. I detta syfte använde kommissionen länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas på grundval av Världsbankens databas (81).

—	Tillverkning av den produkt som översynen gäller i det landet.

—	Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet.

—	Om det finns fler än ett möjligt representativt land kommer företräde, där så är lämpligt, att ges till ett land med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(109)

Såsom förklaras i skälen 40 och 41 utfärdade kommissionen två noter till ärendehandlingarna som var tillgängliga för berörda parter om källorna till fastställandet av normalvärdet, som lämnades in den 21 februari 2020 (första noten om produktionsfaktorer) respektive den 8 april 2020 (andra noten om produktionsfaktorer). I den andra noten om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin slutsats att Thailand var ett lämpligt representativt land i detta fall, om tillämpningen av metoden enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

3.2.4.2 Produktion av den undersökta produkten i det representativa landet och en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som i Kina

(110)

I den första noten om produktionsfaktorer angav kommissionen att bland de länder som enligt Världsbanken har en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, dvs. de länder som av Världsbanken klassificeras som ”högremedelinkomstländer” baserat på bruttonationalinkomst, var det känt att produktionen av den produkt som översynen gäller ägde rum i Argentina, Brasilien, Fiji, Iran, Jamaica, Malaysia, Mauritius, Mexiko, Peru, Sydafrika, Thailand och Turkiet. Inga synpunkter inkom beträffande den ekonomiska utvecklingen och produktionen av den undersökta produkten i de potentiella representativa länderna efter den noten.

3.2.4.3 Lättillgängliga uppgifter i det representativa landet

(111)

Kommissionen kunde identifiera tillverkare av mononatriumglutamat vars finansiella uppgifter var lättillgängliga, och som därför kunde anses lämpliga för tillämpningen av artikel 2.6a a i grundförordningen, endast i två av de länder som kommissionen identifierat som potentiella representativa länder, nämligen Thailand och Malaysia.

(112)

Såsom anges i den andra noten om produktionsfaktorer identifierades dock endast ett företag som producerar mononatriumglutamat i Malaysia: Ajinomoto Malaysia Bhd, som även producerade andra livsmedelsprodukter och tillsatser. I Thailand identifierades fem företag, nämligen Ajinomoto Co., (Thailand) Ltd, Thai Fermentation Industry Co Ltd (Racha Churos), Thai Churos, Thai Foods International Co. Ltd och KT MSG. Alla dessa företag producerade mononatriumglutamat och andra livsmedelsprodukter eller tillsatser. Två av dem, Thai Fermentation Industry Co Ltd (Racha Churos) och Thai Churos, verkade dock huvudsakligen producera mononatriumglutamat och ett begränsat sortiment av andra produkter. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att de offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna i Thailand skulle vara representativa och korrekta för bedömningen av ett icke-snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(113)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet om produktionsfaktorer i Thailand och noterade följande:

—

Kommissionen analyserade importstatistiken över alla produktionsfaktorer som anges i den första noten om produktionsfaktorer, uppdaterad genom den andra noten om produktionsfaktorer, och drog slutsatsen att det förekom import av alla produktionsfaktorer som var nödvändiga för produktionen av den undersökta produkten under översynsperioden.

—	Energistatistik (industripriser för el) för översynsperioden fanns lätt tillgänglig i form av uppgifter från den provinsiella elmyndigheten och som offentliggjorts av Thailands investeringsstyrelse (82).

—	Uppgifterna om arbetskraftskostnaderna är hämtade från den statistik som finns på Internationella arbetsorganisationens (ILO) webbplats om genomsnittliga månadslöner inom tillverkningssektorn och antalet arbetade timmar per vecka i Thailand (83).

(114)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna. Såsom nämns i skäl 112 drog kommissionen slutsatsen att fem företag i Thailand, nämligen Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd, Thai Fermentation Industry Co Ltd (Racha Churos), Thai Churos, Thai Foods International Co. Ltd och KT MSG hade lättillgängliga årsredovisningar som kunde användas som ett mått för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(115)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Thailand var ett lämpligt representativt land på grundval av dessa faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a sista meningen första strecksatsen i grundförordningen.

3.2.4.4 Slutsats om representativt land

(116)

Mot bakgrund av ovanstående analys uppfyllde Thailand alla kriterier som fastställs i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att anses vara ett lämpligt representativt land. Thailand har i synnerhet betydande produktion av den undersökta produkten, och det finns en fullständig datauppsättning för samtliga produktionsfaktorer, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

3.2.5 Källor som använts för att fastställa icke-snedvridna kostnader och referensvärden

(117)

I den andra kommentaren om produktionsfaktorer uppgav kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle använda GTA (84) för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de råvaror som ingick i produktionsfaktorerna i det representativa landet samt statistik från ILO och nationell statistik för att fastställa de icke-snedvridna arbetskraftskostnaderna i det representativa landet. Kommissionen angav också att den i fråga om elkostnaderna avsåg att använda de tariffer som tillämpas av Thailands regionala elmyndighet (Provincial Electricity Authority of Thailand). När det gäller vattenkostnaden avsåg kommissionen att använda de tariffer som tillämpas av Thailands vattenmyndighet för stadsområden (Thailand’s Metropolitan Waterworks Authority). Finansiella uppgifter från fem företag: Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd Thai Fermentation Industry Co Ltd (Racha Churos), Thai Churos, Thai Foods International Co. Ltd och KT MSG, skulle användas för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

3.2.6 Produktionsfaktorer

(118)

För att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen analyserade kommissionen alla tillgängliga uppgifter om produktionsfaktorerna och beslutade sig för att använda följande värden:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för mononatriumglutamat

Produktionsfaktor	Varukod	Måttenhet	Icke-snedvridet värde
Råvaror
Majs	1005 90 90 00 2	KG	1,59 CNY/kg
Enzymer	3507	KG	73,81 CNY/kg
Vattenfri ammoniak	2814 10	KG	1,97 CNY/kg
Aminoföreningar med syrefunktion	2922 49	KG	57,89 CNY/kg
Svavelsyra	2807 0000 10 2	KG	0,49 CNY/kg
Fosforsyra	2809 20 32	KG	7,89 CNY/kg
Natriumhydroxid i vattenlösning	2815 12	KG	2,30 CNY/kg
Natriumvätekarbonat	2836 30	KG	3,20 CNY/kg
Dinatriumfosfat	2835 22 00	KG	7,4 CNY/kg
Aktiverat kol	3802 10 00 00 0	KG	25,75 CNY/kg
Flytande syre	2804 40	KG	1,06 CNY/kg
Energi/förbrukningsvaror
Olja	2710 19	l	3,35 CNY/l
Risskal	1213 00	KG	3,91 CNY/kg
Elektricitet	Thailands regionala elmyndighet	1,0 kWh	0,71 CNY/kWh
Arbetskraft
Direkt produktivt arbete	Internationella arbetsorganisationen - ILOSTAT	T	17,13 CNY/timme
Biprodukt/avfall
Flytande gödselmedel	3105	KG	2,.64 (neg.) CNY/kg

(119)

Kommissionen inbegrep ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. För att fastställa detta belopp användes de uppgifter som lämnats i begäran, särskilt uppgifterna från Ajinomotos Thais KKP-anläggning. Metoden förklaras i skälen 127 och 128.

3.2.6.1 Råvaror

(120)

Kostnadsstrukturen för mononatriumglutamat bestäms huvudsakligen av kostnaderna för råvarorna, särskilt sockerkällan och olika kemikalier (främst karbonater) samt energi.

(121)

För att fastställa det icke snedvridna råvarupriset förlitade sig kommissionen på de importpriser till det representativa landet som angavs i GTA och till vilka importtullar lades. För att fastställa normalvärdet enligt kommissionens metod bör i normalfallet inhemska transportkostnader läggas till dessa importpriser. Men mot bakgrund av slutsatserna i skäl 133 att inga inhemska transportkostnader fanns tillgängliga på grund av att exportörer och tillverkare i Kina inte samarbetade, samt på grund av arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som är inriktad på att fastställa huruvida dumpningen fortsatte under översynsperioden och inte dess exakta omfattning, beslutade kommissionen att justeringar för inhemska transporter var onödiga, eftersom sådana justeringar endast skulle leda till en ökning av normalvärdet och följaktligen av dumpningsmarginalen.

(122)

Importpriset för varje produktionsfaktor i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen av den produktionsfaktorn från alla tredjeländer förutom Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (85). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 106 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte fanns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

3.2.6.2 Arbetskraft

(123)

ILO offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Thailand. Kommissionen använde den senaste tillgängliga ILO-statistiken över månadslöner inom tillverkningssektorn och veckoarbetstimmar i Thailand för översynsperioden (86).

3.2.6.3 Elektricitet

(124)

Priset på el för företag (industriella användare) i Thailand offentliggörs av Thailands investeringsstyrelse. Kommissionen använde de skattesatser som tillämpas på stora företag som tillhandahåller samhällsservice, så som de tillämpas av den regionala elmyndigheten och offentliggörs av Thailands investeringsstyrelse (87).

3.2.6.4 Förbrukningsartiklar/försumbara kvantiteter

(125)

På grund av det stora antalet produktionsfaktorer grupperades en del av råvarorna som endast hade en försumbar (dvs. mindre än 0,5 %) påverkan på den totala produktionskostnaden under förbrukningsartiklar.

(126)

Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror som angavs i begäran, främst uppgifter från Ajinomoto’s Thai KKP-anläggning, och tillämpade denna procentsats på den omräknade kostnaden för råvaror när den tillämpade de fastställda icke snedvridna priserna.

3.2.6.5 Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning

(127)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste det upprättas ett värde för att fastställa tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna.

(128)

För att fastställa ett icke snedvridet värde av tillverkningsomkostnader, och eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna/tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av de uppgifter som lämnats i begäran, särskilt uppgifterna från Ajinomotos Thai KKP-anläggning, fastställde kommissionen förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnader.

(129)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter från fem företag i det representativa landet Thailand som nämns i skäl 117, nämligen Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd, Thai Fermentation Industry Co Ltd (Racha Churos), Thai Churos, Thai Foods International Co. Ltd och KT MSG enligt utdrag ur databaserna hos Orbis Bureau van Dijk (88) (Orbis). Såsom anges i den andra noten om produktionsfaktorer omfattade uppgifterna för Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd räkenskapsåret april 2018 – mars 2019. De senaste finansiella uppgifterna för de övriga fyra företagen omfattade räkenskapsåret januari-december 2018. Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd:s omsättning uppgick till mer än 80 % av de fem företagens totala omsättning, och därför har de uppgifter som delvis täcker översynsperioden en mycket stor påverkan på de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som används i denna undersökning. Uppgifterna från andra företag omfattade visserligen perioden alldeles före översynsperioden, men ansågs vara representativa eftersom det saknades bevis för motsatsen. Inga synpunkter på detta tillvägagångssätt, såsom det beskrivs i den andra noten, inkom. Kommissionen ansåg att detta tillvägagångssätt var lämpligt under dessa omständigheter, med tanke på att försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd (båda 16 %) var i linje med det genomsnitt som användes och förtecknas i skäl 132, vilket återspeglade uppgifterna för de andra företag för vilka uppgifter fanns tillgängliga fram till slutet av 2018. I vilket fall som helst skulle båda uppsättningarna uppgifter ha visat på en hög dumpningsmarginal, och med tanke på att den berörda undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång är det inte nödvändigt att fastställa en exakt dumpningsmarginal. I januari 2021 använde kommissionen databasen Dun & Bradstreet (D&B) (89) för att kontrollera om de finansiella uppgifterna för alla fem företagen hade uppdaterats. Den enda uppdatering som hittades gällde Ajinomoto Co. (Thailand) Ltd för perioden april 2019 – mars 2020, men uppsättningen uppgifter var ofullständig eftersom den inte omfattade nettovinsten. Därför användes den ursprungliga uppsättningen uppgifter som lämnades i den andra noten om produktionsfaktorer.

3.2.7 Beräkning

(130)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna/tillverkarna i Kina och det faktum att det därför inte fanns några uppgifter om de produkttyper som såldes på den inhemska marknaden fastställdes normalvärdet inte per produkttyp.

(131)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna/tillverkarna inte samarbetade, förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnade i begäran på grundval av kostnadsstrukturen och relevanta tekniska produktionskvoter för dess produktionsanläggningar anpassade till de viktigaste sockerkällorna (majsstärkelse) som används i Kina på användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktion av mononatriumglutamat. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Thailand.

(132)

Kommissionen tillämpade därefter den andel av tillverkningsomkostnaderna som fastställts i skäl 128 i förhållande till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. I fråga om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen det vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som redovisats i de offentligt tillgängliga årsredovisningarna för de fem identifierade tillverkarna av mononatriumglutamat i Thailand (se skäl 129). Kommissionen lade alltså till följande punkter till den icke snedvridna tillverkningskostnaden:

—	Tillverkningsomkostnader som svarade för [5 – 10 %] av de totala tillverkningskostnaderna, såsom förklaras i skäl 128.

—	Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på 16 % tillämpades på summan av tillverkningskostnader och tillverkningsomkostnader, och

—	en vinst på 18 % tillämpades på summan av tillverkningskostnader och tillverkningsomkostnader.

3.2.8 Exportpris

(133)

Eftersom de exporterande tillverkarna/tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriserna till unionen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde exportpriset på grundval av tillgänglig statistik, nämligen Eurostats databas Comext. Eftersom priserna i Comext är noterade på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt) fastställdes nivån fritt fabrik på grundval av den bevisning som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång för transportkostnader, hantering, sjöfrakt och försäkring.

3.2.9 Jämförelse och dumpningsmarginal

(134)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det exportpris som fastställts enligt ovan. På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som en andel av priset cif vid unionens gräns från databasen Comext, före tull, till 112,8 %.

3.2.10 Slutsats

(135)

Kommissionen fastslog därför att dumpningen från Kina fortsatte under översynsperioden.

3.3 Indonesien

(136)

Enligt statistiska uppgifter från Eurostat importerades 5 535 ton mononatriumglutamat från Indonesien under översynsperioden, vilket motsvarar [5 – 10] % av marknadsandelen i unionen. Kommissionen drog slutsatsen att en sådan importvolym var tillräckligt representativ för att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.3.1 Normalvärde

(137)

På grund av bristande samarbetsvilja från de indonesiska exporterande tillverkarnas sida använde kommissionen tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. I detta avseende använde kommissionen de uppgifter som lämnats av gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare.

(138)

Normalvärdet baserades således på de inhemska försäljningspriser som tillhandahölls av gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare. På grund av bristande samarbetsvilja från de indonesiska exporterande tillverkarnas sida fanns inga detaljerade exportpriser per produkttyp tillgängliga. Följaktligen var det inte möjligt att göra en detaljerad bedömning av om försäljningen skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4–2.6 i grundförordningen. Kommissionen fastställde att det genomsnittliga inhemska försäljningspriset var lönsamt, dvs. högre än den genomsnittliga produktionskostnad som fastställts för gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare. Normalvärdet baserades därför på det genomsnittliga inhemska försäljningspriset för all inhemsk försäljning för den samarbetsvilliga gruppen indonesiska tillverkare.

(139)

Undersökningen visade också att mononatriumglutamat såldes i bulk och i detaljhandelsförpackningar. Sökanden lämnade uppgifter om att mononatriumglutamat i bulk (dvs. vid försäljning i förpackningar på minst 20 kg) stod för den allra största delen av exportförsäljningen till unionen, medan försäljningen på den inhemska marknaden i Indonesien skedde både i bulk och i detaljhandelsförpackningar (försäljning i små konsumentförpackningar).

(140)

De uppgifter som lämnats av gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare bekräftade att mononatriumglutamat i bulk såldes på den indonesiska marknaden till priser som var lägre än produktionskostnaden och visade att det fanns en konsekvent prisskillnad mellan försäljning i bulk och i detaljhandelsförpackningar.

(141)

För fullständighetens skull och för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset beräknade kommissionen därför även ett alternativt normalvärde baserat på enbart bulkförsäljning på hemmamarknaden som kunde jämföras med exportpriserna huvudsakligen i bulk. Såsom anges ovan baserades försäljningspriserna på mononatriumglutamat i bulk på de uppgifter som lämnats av gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare. Eftersom den inhemska försäljningen i bulk skedde till under den genomsnittliga produktionskostnaden konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen genom att lägga till vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare på all inhemsk försäljning av mononatriumglutamat (bulk och detaljhandel) under översynsperioden. Eftersom det inte fanns några andra tillgängliga uppgifter ansågs det vara en rimlig och samtidigt den lämpligaste informationskällan.

3.3.2 Exportpris

(142)

Eftersom de indonesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter från Comext i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Eftersom priserna i Comext är noterade på cif-nivå och gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare inte exporterade till unionen, fastställdes nivån fritt fabrik på grundval av den bevisning som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång för transport- och försäkringskostnader från Indonesien till unionens gräns.

3.3.3 Jämförelse och dumpningsmarginal

(143)

Kommissionen jämförde normalvärdet enligt de två scenarier som beskrivs ovan med exportpriset enligt ovan. På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som en andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till

—	87,03 % beräknat på grundval av all inhemsk försäljning av mononatriumglutamat i Indonesien enligt beskrivningen i skäl 138,

—	44,26 % beräknat på grundval av det konstruerade normalvärdet enligt beskrivningen i skäl 141.

3.3.4 Slutsats

(144)

Kommissionen fastslog därför att dumpningen från Indonesien fortsatte under översynsperioden.

4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

4.1 Kina

(145)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning när det gäller import från Kina om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Till följd av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarnas/tillverkarnas sida grundade kommissionen sin bedömning på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på slutsatserna i den föregående översyn vid giltighetstidens utgång som nämns i skäl 2, på informationen i begäran om översyn, offentlig information, Comext (Eurostat) och GTA. Följande faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, exportpriser till andra tredjelandsmarknader, unionsmarknadens attraktionskraft samt kringgående.

4.1.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(146)

På grund av bristande samarbete var kommissionen tvungen att grunda sin bedömning på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt på uppgifterna i begäran och resultaten av den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, samt på andra offentliga källor så som beskrivs i skäl 149.

(147)

Produktionskapaciteten för mononatriumglutamat i Kina har enligt uppgifter från sökanden ökat kontinuerligt sedan 2015. Sedan 2013 har mindre tillverkare av mononatriumglutamat i Kina på grund av skärpta miljöskyddslagar lämnat marknaden för mononatriumglutamat, medan större tillverkare har utökat sina anläggningar och ökat sin produktionskapacitet med [10 – 30] % till [3 500 000 – 4 000 000] ton mellan 2016 och 2018. Under samma period ökade den totala outnyttjade kapaciteten med [100 – 130] %. Från och med 2018 uppskattades den outnyttjade kapaciteten hos de aktiva tillverkarna av mononatriumglutamat i Kina vara [tolv till femton] gånger större än unionens förbrukning under översynsperioden.

(148)

Flera offentligt tillgängliga artiklar (90) baserade på marknadsrapporter bekräftar dessutom den snabba ökningen av den kinesiska produktionsvolymen. Enligt denna offentligt tillgängliga information har flera ledande tillverkare av mononatriumglutamat i Kina ökat sin kapacitet sedan 2015.

(149)

Annan offentligt tillgänglig information (91) tydde på att Fufeng Group Limited, en av de ledande tillverkarna av mononatriumglutamat i Kina och den största exportören till unionen enligt sökanden, ökade sin produktionskapacitet med 41 %, från 940 000 ton under 2015 till 1 330 000 ton under 2019. Samtidigt minskade dess kapacitetsutnyttjande till 80 %. Detta innebär att en enda kinesisk producents outnyttjade kapacitet under 2019 uppgick till 266 000 ton, dvs. mer än [två till fyra] gånger den totala förbrukningen i unionen under samma period.

(150)

Med tanke på att det finns flera andra tillverkare av mononatriumglutamat i Kina av ungefär samma storlek som Fufeng Group, är det rimligt att dra slutsatsen att det finns en betydande överkapacitet i Kina.

4.1.2 Unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriser till tredjelandsmarknader och kringgående

(151)

Kommissionen undersökte om det är sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle öka sin exportförsäljning till unionen till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen undersökte därför prisnivåerna för de kinesiska exporterande tillverkarna till unionen jämfört med andra tredjelandsmarknader, i syfte att fastställa huruvida unionsmarknaden var attraktiv i fråga om prisnivåer.

(152)

I avsaknad av samarbete använde kommissionen statistik från Eurostat och GTA. Det konstaterades att det genomsnittliga kinesiska exportpriset till unionen endast var marginellt lägre än det totala genomsnittliga kinesiska exportpriset till andra tredjelandsmarknader. Med tanke på att, så som förklaras i skäl 221, kinesiska importpriser till EU (utan antidumpningstull) väsentligt underskred unionsindustrins priser under översynsperioden, är det högst sannolikt att unionsmarknaden skulle vara mer attraktiv för kinesiska exportörer än andra tredjelandsmarknader om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta beror på att de kinesiska exportörerna kunde exportera tullfritt till unionen till priser som var högre än priserna till andra tredjelandsmarknader, men fortfarande lägre än unionsindustrins priser.

(153)

Det konstaterades också att importen från Kina, trots de gällande antidumpningsåtgärderna, förblev relativt stabil både i fråga om volym och marknadsandel, med en marknadsandel på [4–7 %] under översynsperioden (varav mer än hälften var föremål för aktiv förädling, se avsnitt 5.3.2). Såsom förklaras i skälen 8 och 9 har det dessutom konstaterats att de kinesiska exporterande tillverkarna kringgick den gällande antidumpningsåtgärden genom att exportera en något ändrad produkt (mononatriumglutamat i en blandning och lösning). Kringgåendet visar tydligt de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse av att få tillträde till unionsmarknaden utan begränsningar och därmed unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export.

(154)

På grundval av den betydande överkapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare, vilket framgår av exportpriser till tredjeländer och kringgående, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att den dumpade exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

4.1.3 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(155)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som förklaras i skäl 154, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla.

4.2 Indonesien

(156)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden, undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Till följd av det bristande samarbetet från de indonesiska exporterande tillverkarna grundade kommissionen sin bedömning på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, främst informationen i begäran om översyn och tillgänglig statistik, dvs. den från Eurostat och GTA. Följande faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indonesien, situationen på den inhemska marknaden i Indonesien, exportpriserna till andra tredjelandsmarknader och unionsmarknadens attraktionskraft.

4.2.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indonesien

(157)

Med tanke på den markanta bristande samarbetsviljan från de exporterande indonesiska tillverkarna fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Indonesien på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt de uppgifter sökanden lämnat.

(158)

Produktionskapaciteten i Indonesien var betydligt större än produktionsvolymerna. Enligt begäran uppgick produktionskapaciteten för mononatriumglutamat till cirka 240 000 ton mellan juli 2018 och juni 2019, medan produktionsvolymen uppgick till cirka 200 000 ton under samma period. Kapacitetsutnyttjandet uppgick alltså till omkring 85 %, vilket motsvarar en uppskattad outnyttjad kapacitet på omkring 35 000 ton, vilket motsvarar [noll till två] gånger storleken på den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(159)

På grundval av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de indonesiska exporterande tillverkarna förfogade över betydande outnyttjad kapacitet som de kunde använda för produktion av mononatriumglutamat för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

4.2.2 Marknadssituationen i Indonesien

(160)

Enligt GTA-statistiken ökade exporten av mononatriumglutamat från Kina till Indonesien med 71 % mellan 2016 och 2019, från 26 668 ton till 45 498 ton under 2019. Under samma period minskade priserna på mononatriumglutamat från Kina till Indonesien med över 8 %, från 949 euro/ton under 2016 till 874 euro/ton under 2019.

(161)

Den ökande lågprisimporten från Kina gjorde det allt svårare för indonesiska tillverkare att sälja mononatriumglutamat på hemmamarknaden och/eller att täcka sina produktionskostnader genom inhemsk försäljning. Under undersökningen kunde detta också observeras för gruppen samarbetsvilliga indonesiska tillverkare som sålde mononatriumglutamat i bulk under självkostnadspris, såsom förklaras i skäl 139. En sådan situation stärker de indonesiska tillverkarnas incitament att öka sin exportförsäljning till tredjeländer, inklusive unionen, för att åtminstone täcka de fasta produktionskostnaderna.

4.2.3 Unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriser till tredjelandsmarknader

(162)

Undersökningen visade att Indonesiens marknadsandel förblev representativ under hela skadeundersökningsperioden och uppgick till [5–9] % under översynsperioden, trots de gällande antidumpningsåtgärderna. Detta visar tydligt unionsmarknadens attraktionskraft för de indonesiska tillverkarna av mononatriumglutamat.

(163)

Kommissionen undersökte om det är sannolikt att de indonesiska exporterande tillverkarna skulle öka sin exportförsäljning till unionen till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen undersökte därför prisnivåerna för de indonesiska exporterande tillverkarna till unionen jämfört med andra tredjelandsmarknader, i syfte att fastställa huruvida unionsmarknaden var attraktiv i fråga om prisnivåer.

(164)

Eftersom de indonesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade grundades jämförelsen mellan indonesiska exportpriser till unionen och indonesiska exportpriser till andra exportmarknader under översynsperioden på uppgifter från GTA. På grundval av detta var det genomsnittliga priset för indonesisk fob-export till unionen något högre (1,6 %) än det totala genomsnittliga indonesiska exportförsäljningspriset till andra tredjelandsmarknader. Även om priserna bara var något högre till unionen bekräftar den konstanta och fortfarande betydande marknadsandelen för indonesisk export till unionen att prisnivåerna till unionen var attraktiva. Med tanke på att de fob-priser som noteras i GTA inte omfattar antidumpningstullarna (som ligger på mellan 7,2 % och 28,4 % för indonesiska exporterande tillverkare) skulle prisnivån till unionen helt klart vara attraktiv för de indonesiska exportörerna om tullarna skulle upphöra att gälla, eftersom det skulle göra det möjligt för dem att höja sina exportpriser. Enligt detta scenario skulle unionsmarknaden erbjuda en mer lukrativ prisnivå än andra tredjelandsmarknader och det skulle därför finnas ett starkt incitament att öka exporten till unionen.

(165)

På grundval av den betydande överkapaciteten i Indonesien och situationen på den indonesiska marknaden samt unionsmarknadens attraktionskraft för indonesiska exporterande tillverkare, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att den dumpade exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

4.2.4 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(166)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som fastställs i skäl 165, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna gällande import från Indonesien upphörde att gälla.

5. SKADA

5.1 Definition av unionsindustrin och unionsproduktionen

(167)

Den likadana produkten producerades av en producent i unionen under skadeundersökningsperioden. Denne utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

5.2 Förbrukning i unionen

(168)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden med importen från Kina, Indonesien och andra tredjeländer, på grundval av uppgifter från Eurostat.

(169)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (ton)

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Öppen marknad	[48 170 – 78 448 ]	[49 430 – 80 501 ]	[46 745 – 76 127 ]	[45 712 – 74 445 ]
Index (FY2016 = 100)	100	103	97	95
Företagsintern marknad	[78 – 127]	[104 – 169]	[125 – 204]	[190 – 310]
Index (FY2016 = 100)	100	134	161	245
Företagsintern förbrukning kontra förbrukning på den öppna marknaden	0,16 %	0,21 %	0,27 %	0,42 %
Källa: Svar på frågeformulär, Eurostat

(170)

Förbrukningen i unionen på den öppna marknaden ökade något mellan 2016 och 2017 innan den minskade mot slutet av översynsperioden. Sammantaget minskade unionsförbrukningen på den öppna marknaden med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(171)

Det finns också en mycket liten företagsintern förbrukning i unionen som motsvarar mindre än 0,5 % av förbrukningen på den öppna marknaden under hela skadeundersökningsperioden. Den företagsinterna förbrukningen ökade med 145 % under skadeundersökningsperioden.

5.3 Import från de berörda länderna

5.3.1 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna

(172)

Kommissionen fastställde importvolymen och marknadsandelen för importen på grundval av uppgifter från Eurostat.

(173)

Importen från de berörda länderna och importens marknadsandel utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Importvolym från Kina	3 604	3 643	2 223	3 485
Index (FY2016 = 100)	100	101	62	97
Marknadsandel	[3,7 % – 6,0 %]	[3,6 % – 5,9]	[2,3 % – 3,8 %]	[3,7 % – 6,1 %]
Index (FY2016 = 100)	100	99	64	102
Importvolym från Indonesien	7 496	7 855	8 269	5 060
Index (FY2016 = 100)	100	105	110	68
Marknadsandel	[7,6 % – 12,4 %]	[7,8 % – 12,7 %]	[8,7 % – 14,1 %]	[5,4 % – 8,8 %]
Index (FY2016 = 100)	100	102	114	71
Källa: Eurostat

(174)

Importvolymerna från Kina var nästan konstanta mellan 2016 och 2017, minskade betydligt under 2018 (med 39 % jämfört med 2017) och ökade sedan med 57 % i slutet av översynsperioden jämfört med 2018. Importvolymerna från Kina sjönk med 3 % under skadeundersökningsperioden.

(175)

Importvolymerna från Indonesien ökade med 10 % mellan 2016 och 2018 innan de minskade betydligt med 39 % i slutet av översynsperioden jämfört med 2018 års nivåer. Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymerna från Indonesien med 32 %.

(176)

Kinas marknadsandel ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden, medan den för Indonesien minskade med 29 % under samma period. Marknadsandelen för både Kina och Indonesien översteg dock miniminivån under hela skadeundersökningsperioden.

5.3.2 Systemet för aktiv förädling

(177)

Mononatriumglutamat importeras från Kina enligt det normala förfarandet och enligt systemet för aktiv förädling.

(178)

Importen från Kina enligt det normala förfarandet och enligt systemet för aktiv förädling utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (i ton) från Kina enligt det normala förfarandet och enligt systemet för aktiv förädling

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Importvolym från Kina enligt det normala förfarandet	1 930	1 022	872	1 125
Index (FY2016 = 100)	100	53	45	58
Marknadsandel	[2,0 % – 3,2 %]	[1,0 % – 1,7 %]	[0,9 % – 1,5 %]	[1,2 % – 2,0 %]
Index (FY2016 = 100)	100	52	47	61
Importvolym från Kina enligt systemet för aktiv förädling	1 673	2 621	1 351	2 359
Index (FY2016 = 100)	100	157	81	141
Marknadsandel	[1,7 % – 2,8 %]	[2,6 % – 4,2 %]	[1,4 % – 2,3 %]	[2,5 % – 4,1 %]
Index (FY2016 = 100)	100	153	83	149
Källa: Eurostat

(179)

68 % av den totala importen från Kina importerades via systemet för aktiv förädling under översynsperioden. Importvolymen ökade med 41 % under skadeundersökningsperioden.

5.3.3 Priser på importen från de berörda länderna och prisunderskridande

(180)

Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av uppgifter från Eurostat.

(181)

Det vägda genomsnittliga priset på importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpriser (euro/ kg)

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Kina	1,06	0,89	0,88	0,93
Index (FY2016 = 100)	100	85	83	88
Indonesien	1,24	1,12	1,07	1,17
Index (FY2016 = 100)	100	91	87	94
Källa: Eurostat (utan import enligt systemet för aktiv förädling)

(182)

Importpriset från Kina minskade med 17 % mellan 2016 och 2018 innan det ökade med 5 % i slutet av översynsperioden. Importpriset från Kina sjönk totalt sett med 12 % under skadeundersökningsperioden.

(183)

Importpriset från Indonesien följde samma trend som importpriset från Kina, och minskade med 13 % mellan 2016 och 2018 och ökade sedan med 9 % i slutet av översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade importpriset från Indonesien med 6 %.

(184)

Så som anges i skäl 24 samarbetade ingen av de kinesiska eller indonesiska exporterande tillverkarna, och därför fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspris som den ende unionstillverkaren tog ut av oberoende kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och de viktade genomsnittliga exportpriserna från Eurostat, efter lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import. När det gäller importen från Kina beaktades inte priset på de volymer mononatriumglutamat som importerades enligt systemet för aktiv förädling, eftersom dessa volymer inte övergår till fri omsättning på unionsmarknaden.

(185)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för den ende unionstillverkare som ingick i urvalet under översynsperioden. Enligt jämförelsen förekom inget prisunderskridande för vare sig Kina eller Indonesien.

5.4 Import från andra tredjeländer än Kina och Indonesien

(186)

Importen av mononatriumglutamat från andra tredjeländer än Kina och Indonesien kom huvudsakligen från Vietnam och Brasilien.

(187)

Den sammanlagda importvolymen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av mononatriumglutamat från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 6

Import från tredjeländer

Land		2016	2017	2018	Översynsperioden
Vietnam	Volym (ton)	3 399	1 523	1 642	2 642
	Index (FY2016 = 100)	100	45	48	78
	Marknadsandel	[3,5 % – 5,6 %]	[1,5 % – 2,5 %]	[1,7 % – 2,8 %]	[2,8 % – 4,6 %]
	Index (FY2016 = 100)	100	44	50	82
	Genomsnittligt pris (euro/kg)	1,32	1,34	1,24	1,31
	Index (FY2016 = 100)	100	101	94	99
Brasilien	Volym (ton)	1 900	1 296	1 014	1 339
	Index (FY2016 = 100)	100	68	53	70
	Marknadsandel	[1,9 % – 3,1 %]	[1,3 % – 2,1 %]	[1,1 % – 1,7 %]	[1,4 % – 2,3 %]
	Index (FY2016 = 100)	100	67	55	74
	Genomsnittligt pris (euro/kg)	1,20	1,20	1,21	1,22
	Index (FY2016 = 100)	100	100	101	102
Övriga tredjeländer	Volym (ton)	344	345	386	365
	Index (FY2016 = 100)	100	100	112	106
	Marknadsandel	[0,3 % – 0,6 %]	[0,3 % – 0,6 %]	[0,4 % – 0,7 %]	[0,4 % – 0,6 %]
	Index (FY2016 = 100)	100	98	116	112
	Genomsnittligt pris (euro/kg)	2,49	2,83	2,39	2,65
	Index (FY2016 = 100)	100	114	96	107
Sammanlagt för alla tredjeländer utom de berörda länderna	Volym (ton)	5 642	3 164	3 041	4 346
	Index (FY2016 = 100)	100	56	54	77
	Marknadsandel	[5,7 % – 9,3 %]	[3,1 % – 5,1 %]	[3,2 % – 5,2 %]	[4,7 % – 7,6 %]
	Index (FY2016 = 100)	100	55	56	81
	Genomsnittligt pris (euro/kg)	1,35	1,44	1,38	1,40
	Index (FY2016 = 100)	100	107	102	103
Källa: Eurostat

(188)

Importvolymerna från övriga tredjeländer minskade totalt sett från 5 642 400 kg under 2016 till 4 345 700 kg under översynsperioden, vilket är en minskning med 23 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen minskade med 19 % under samma period. Totalt sett ökade priserna på importen från tredjeländer med 3 % under skadeundersökningsperioden och är betydligt högre än priserna på importen från de berörda länderna.

5.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

5.5.1 Allmänna anmärkningar

(189)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

5.5.2 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(190)

Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Produktionsvolym (ton)	[47 400 – 77 195 ]	[50 105 – 81 599 ]	[48 624 – 79 188 ]	[50 108 – 81 605 ]
Index (FY2016 = 100)	100	106	103	106
Produktionskapacitet (ton)	[61 600 – 100 320 ]	[61 600 – 100 320 ]	[61 600 – 100 320 ]	[61 600 – 100 320 ]
Index (FY2016 = 100)	100	100	100	100
Kapacitetsutnyttjande	[54 % – 88 %]	[57 % – 93 %]	[55 % – 90 %]	[57 % – 93 %]
Index (FY2016 = 100)	100	106	103	106
Källa: Svar på frågeformulär

(191)

Produktionen fluktuerade något under skadeundersökningsperioden. Även om den ökade med 6 % mellan 2016 och 2017 minskade den med 3 % mellan 2017 och 2018 och därefter ökade den igen under översynsperioden med 3 %. Totalt sett ökade produktionsvolymen med 6 % under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att fluktuationerna främst berodde på avbrott beroende på underhåll som unionsindustrin genomförde (under vissa år 16 dagar och under andra 10 dagar).

(192)

Produktionskapaciteten var stabil under skadeundersökningsperioden.

(193)

Till följd av en stabil produktionskapacitet utvecklades kapacitetsutnyttjandet i linje med produktionsvolymen, dvs. först ökade det mellan 2016 och 2017, minskade sedan mellan 2017 och 2018 och ökade igen under översynsperioden. Kapacitetsutnyttjandet ökade följaktligen med 6 % under skadeundersökningsperioden.

5.5.3 Försäljningsvolym och marknadsandel

(194)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)	[36 451 – 59 363 ]	[39 167 – 63 787 ]	[37 272 – 60 700 ]	[36 689 – 59 750 ]
Index (FY2016 = 100)	100	107	102	101
Marknadsandel	[53 % – 89 %]	[55 % – 93 %]	[56 % – 93 %]	[56 % – 94 %]
Index (FY2016 = 100)	100	105	105	106
Källa: Svar på frågeformulär

(195)

Unionsindustrins försäljningsvolym för mononatriumglutamat ökade mycket svagt med 1 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade först med 7 % mellan 2016 och 2017, men minskade sedan med 6 % i slutet av översynsperioden. Den samtidiga minskningen av förbrukningen ledde till att unionsindustrins marknadsandel ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden.

5.5.3.1 Tillväxt

(196)

Så som sägs ovan minskade förbrukningen i unionen på den öppna marknaden med 5 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym ökade något med 1 %, vilket innebär en ökning av marknadsandelen med 6 %.

5.5.4 Sysselsättning och produktivitet

(197)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Sysselsättning och produktivitet

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Antal anställda	[137 – 222]	[138 – 225]	[133 – 217]	[132 – 215]
Index (FY2016 = 100)	100	101	97	97
Produktivitet (ton/anställd)	[243 – 396]	[253 – 413]	[256 – 416]	[266 – 433]
Index (FY2016 = 100)	100	104	105	109
Källa: Svar på frågeformulär

(198)

Sysselsättningen i unionsindustrin minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning berodde på synergieffekter inom delade tjänster (exempelvis informationsteknik (IT) och personal (HR)) efter det att detaljhandeln med frysta varor integrerats i AFE.

(199)

Produktiviteten ökade genom en kombination av minskad sysselsättning och ökade produktionsvolymer, vilket förklaras i skäl 191.

5.5.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(200)

Dumpningsmarginalerna för de berörda länderna låg klart över miniminivåerna så som sägs i skälen 134 och 143 och volymen och marknadsandelen för importen från de berörda länderna låg kvar på betydande nivåer under skadeundersökningsperioden så som beskrivs i skälen 174–176.

(201)

Fortsatt illojal prissättning från exporterande tillverkare i Kina och Indonesien omöjliggjorde alltså för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning.

5.5.6 Priser och faktorer som påverkar priserna

(202)

Den enda unionstillverkarens viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Försäljningspriser och tillverkningskostnader i unionen

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per enhet på den öppna marknaden (euro/kg)	[0,94 – 1,52]	[0,86 – 1,40]	[0,84 – 1,36]	[0,87 – 1,42]
Index (FY2016 = 100)	100	92	90	93
Tillverkningskostnad per enhet (euro/kg)	[0,91 – 1,49]	[0,91 – 1,49]	[0,95 – 1,55]	[0,88 – 1,43]
Index (FY2016 = 100)	100	100	104	96
Källa: Svar på frågeformulär

(203)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Priset uppvisade en nedåtgående trend mellan 2016 och 2018 och ökade därefter under översynsperioden. Unionsindustrins försäljningspriser följde trenden för det kinesiska och indonesiska importpriset på unionsmarknaden.

(204)

Produktionskostnaden per enhet minskade under skadeundersökningsperioden med 4 %. Den var stabil mellan 2016 och 2017, ökade sedan med 4 % 2018 jämfört med 2017 och minskade med 8 % under översynsperioden. Minskningen av produktionskostnaden under 2019 jämfört med 2018 beror på unionsindustrins ansträngningar att minska förbrukningen av råvaror i produktionsprocessen samt lägre råvarupriser.

5.5.7 Arbetskraftskostnader

(205)

Den enda unionstillverkarens genomsnittliga arbetskraftskostnad utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)	[49 321 – 80 323 ]	[50 538 – 82 304 ]	[48 606 – 79 159 ]	[48 282 – 78 631 ]
Index (FY2016 = 100)	100	102	99	98
Källa: Svar på frågeformulär

(206)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning är kopplad till synergieffekterna inom funktionerna it, finans, HR och företagsledningen efter det att detaljhandeln med frysta varor integrerats i AFE (se skäl 198).

5.5.8 Lagerhållning

(207)

Den enda unionproducentens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lagerhållning

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Utgående lager (ton)	[12 765 – 20 789 ]	[9 706 – 15 807 ]	[8 054 – 13 116 ]	[9 926 – 16 166 ]
Index (FY2016 = 100)	100	76	63	78
Utgående lager som andel av produktionen	[19 % – 31 %]	[14 % – 22 %]	[12 % – 19 %]	[14 % – 23 %]
Index (FY2016 = 100)	100	72	62	74
Källa: Svar på frågeformulär

(208)

Totalt sett minskade de utgående lagren med 22 % under skadeundersökningsperioden. De utgående lagren minskade mellan 2016 och 2018 och ökade sedan under översynsperioden med 23 % jämfört med 2018. Trots den nedåtgående trenden var lagernivån fortsatt hög under skadeundersökningsperioden.

(209)

Utgående lager i procent av produktionen minskade mellan 2016 och 2018 med 38 % och ökade sedan med 20 % under översynsperioden. Totalt var minskningen 26 %. Denna nedåtgående trend följer på den nedåtgående trenden för utgående lager och en liten ökning av produktionsvolymen.

5.5.9 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(210)

Den ende unionstillverkarens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2016	2017	2018	Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)	[1,6 % – 2,7 %]	[-7,2 % – -4,4 %]	[-15,35 % – -9,4 %]	[-0,6 % – -0,4 %]
Index (FY2016 = 100)	100	-269	-574	-22
Kassaflöde (i tusen euro)	[5 822 – 9 481 ]	[3 838 – 6 251 ]	[-3 733 – -2 292 ]	[2 886 – 4 699 ]
Index (FY2016 = 100)	100	66	-39	50
Investeringar (i tusen euro)	[4 302 – 7 006 ]	[4 609 – 7 506 ]	[5 419 – 8 825 ]	[3 307 – 5 386 ]
Index (FY2016 = 100)	100	107	126	77
Räntabilitet	[0,3 % – 0,5 %]	[-6,3 % – -3,9 %]	[-14,6 % – -8,9 %]	[-1,5 % – -0,9 %]
Index (FY2016 = 100)	100	-1 168	-2 701	-286
Källa: Svar på frågeformulär

(211)

Kommissionen fastställde lönsamheten för den ende unionstillverkaren genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten minskade betydligt mellan 2016 och 2018. Den ende unionstillverkaren redovisade förluster mellan 2017 och 2019. Under 2019 förbättrades lönsamheten jämfört med 2018 till följd av högre försäljningspris och lägre produktionskostnader såsom anges i skälen 203 och 204. Under skadeundersökningsperioden minskade dock lönsamheten från [1,6 % – 2,7 %] 2016 till förluster på [-0,6 % – -0,4 %] under översynsperioden.

(212)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Nettokassaflödet uppvisade samma utveckling som lönsamheten: det minskade mellan 2016 och 2018 innan det ökade under översynsperioden. Totalt sett minskade nettokassaflödet med 50 % under skadeundersökningsperioden.

(213)

Investeringarna minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden. De bestod huvudsakligen av investeringar som var nödvändiga för underhåll av utrustningen, minskning av råvaruförbrukningen samt investeringar för att uppfylla lagstadgade krav på säkerhet och miljöskydd.

(214)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet för investeringarna. Liksom för de andra finansiella indikatorerna sjönk räntabiliteten mellan 2016 och 2018 och ökade något under översynsperioden. Räntabiliteten minskade med 386 % under skadeundersökningsperioden.

(215)

Slutligen och med hänsyn till den minskande lönsamheten och det minskande kassaflödet påverkades företagets kapitalanskaffningsförmåga också negativt.

5.6 Slutsats beträffande skada

(216)

Trots de gällande åtgärderna fortsatte den dumpade importen från Kina och Indonesien i betydande volymer.

(217)

Unionsindustrin befinner sig i en svår ekonomisk situation. Även om vissa av skadeindikatorerna, som produktionsvolym, marknadsandel och lager, visar en gynnsam trend, visar andra indikatorer, som försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet, en negativ trend.

(218)

Trots de gällande åtgärderna, den ökade produktiviteten och det faktum att unionsindustrin lyckades minska sina produktionskostnader uppvisade unionsindustrin fortfarande förluster mellan 2017 och 2019.

(219)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(220)

Kommissionen bedömde därefter om det fanns ett orsakssamband mellan importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(221)

När det gäller Kina visade undersökningen att importvolymen låg kvar över miniminivån under hela skadeundersökningsperioden. Även om prisunderskridandemarginalen var negativ när antidumpningstullarna tillämpades på importpriset under översynsperioden, var prisunderskridandemarginalen utan antidumpningstullarna högre än 20 %. Dessutom, eftersom unionsindustrin går med förlust och med tanke på vinstmålet på mellan 5 % och 15 % som fastställdes för Indonesien (92) i den ursprungliga undersökningen, har den kinesiska importen utan tvivel förts in i unionen till skadevållande priser.

(222)

När det gäller Indonesien visade undersökningen också att importvolymen, liksom i fråga om Kina, låg kvar över miniminivån under hela skadeundersökningsperioden. Prisunderskridandemarginalen var negativ utan antidumpningstullarna. De nuvarande importpriserna utan antidumpningstullar skulle dock leda till en målprisunderskridandemarginal på mer än 7 % jämfört med ett målpris som fastställts på grundval av unionsindustrins produktionskostnad under översynsperioden och det vinstmål på mellan 5 % och 15 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen i fråga om Indonesien.

(223)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av importen från Kina och inte kunde ha orsakats av importen från Indonesien, eftersom den indonesiska importen på grund av åtgärderna skedde till priser som inte vållade unionsindustrin skada.

(224)

Kommissionen undersökte därför vidare sannolikheten för fortsatt skada orsakad av dumpad import från Kina och sannolikheten för återkommande skada orsakad av dumpad import från Indonesien om åtgärderna upphävdes.

6. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT OCH ÅTERKOMMANDE SKADA

6.1 Sannolikhet för fortsatt skada från Kina

(225)

Kommissionen drog i skäl 219 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I skäl 223 fastställde kommissionen också att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av importen från Kina. Kommissionen bedömde vidare om det i detta fall skulle vara sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta om åtgärderna mot dumpning skulle tillåtas upphöra att gälla.

(226)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft för de kinesiska exporterande tillverkarna, de sannolika prisnivåerna för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

6.1.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(227)

Så som förklaras i skälen 147–153, på grundval av den betydande överkapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare, finns det en stor sannolikhet för att den dumpade exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

6.1.2 Inverkan av importen från Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(228)

När det gäller den sannolika effekten av sådan import undersökte kommissionen importens sannolika prisnivåer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. I detta avseende ansåg kommissionen att importprisnivåerna under översynsperioden utan antidumpningstull var en rimlig indikation. På grundval av detta fastställde kommissionen ett betydande prisunderskridande av unionsindustrins priser (mer än 20 %).

(229)

Eftersom unionsindustrin gick med förlust under nästan hela skadeundersökningsperioden såsom anges i skäl 211, och med tanke på att, såsom förklaras i skäl 221, det vinstmål som fastställts för denna industri ligger på mellan 5 % och 15 %, har den kinesiska importen förts in i unionen till skadevållande priser.

(230)

Därför dras slutsatsen att situationen för unionsindustrin, som redan lider väsentlig skada, skulle förvärras ytterligare om åtgärderna skulle upphävas. I avsaknad av åtgärder skulle kinesisk dumpad import till skadevållande priser sannolikt utöva ett ytterligare nedåtgående tryck på försäljningspriserna på unionsmarknaden. Unionsindustrin kommer med största sannolikhet att tvingas sänka sina försäljningspriser, vilket skulle leda till ytterligare förluster av lönsamhet och, mycket troligt, betydande förluster på kort sikt.

(231)

Alternativt kommer alla försök att höja försäljningspriserna till lönsamma nivåer från unionsindustrins sida mycket sannolikt att leda till förlust av försäljningsvolymer och marknadsandelar till lågprisimporten. Med tanke på den enorma outnyttjade kapaciteten i Kina kommer de kinesiska exporterande tillverkarna att kunna öka sin export på kort sikt och vinna en betydande marknadsandel på bekostnad av unionsindustrin. Unionsindustrin kommer sannolikt att förlora stordriftsfördelar, vilket kommer att leda till ökade tillverkningskostnader per enhet och följaktligen leda till ytterligare försämringar av unionsindustrins lönsamhet. Till följd av detta skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

6.1.3 Slutsats

(232)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat, nämligen den massiva outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, prisnivåerna på importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras sannolika inverkan på unionsindustrin, drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skadan sannolikt skulle fortsätta.

6.2 Sannolikhet för återkommande skada från Indonesien

(233)

Kommissionen drog i skäl 219 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada. I skäl 223 fastställde kommissionen också att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha vållats av importen från Indonesien. Därför bedömde kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen huruvida det var sannolikt att skadan som orsakats av den dumpade importen från Indonesien skulle återkomma om åtgärderna mot den skulle upphöra att gälla.

(234)

I detta syfte undersökte kommissionen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indonesien, marknadssituationen i Indonesien, unionsmarknadens attraktionskraft för de indonesiska exporterande tillverkarna, de sannolika prisnivåerna för importen från Indonesien i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

6.2.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indonesien, marknadssituationen i Indonesien och unionsmarknadens attraktionskraft

(235)

Så som förklaras i skälen 158–165, på grundval av den betydande överkapaciteten i Indonesien och situationen på den indonesiska marknaden samt unionsmarknadens attraktionskraft för indonesiska exporterande tillverkare, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

6.2.2 Inverkan av importen från Indonesien på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(236)

Kommissionen undersökte de sannolika prisnivåerna för indonesisk import om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla på grundval av de indonesiska importprisnivåerna under översynsperioden och deras inverkan på unionsindustrins situation. Även om de indonesiska exportörerna inte underskred unionsindustrins priser efter avdrag för de gällande antidumpningstullarna, var målprisunderskridandet mer än 7 %, om man använde en vinstmarginal på mellan 5 % och 15 %, vilket förklaras i skäl 229. Detta visar att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle den indonesiska importen ske till skadevållande prisnivåer, vilket skulle öka pristrycket på unionsindustrin, som då antingen skulle förlora försäljningsvolym eller tvingas sänka sina prisnivåer. Detta skulle mycket snabbt leda till en situation med betydande förluster, vilket inte är hållbart på kort sikt.

6.2.3 Slutsats

(237)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat, nämligen den outnyttjade kapaciteten i Indonesien, marknadssituationen i Indonesien, unionsmarknadens attraktionskraft och de förväntade prisnivåerna på importen från Indonesien i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin, dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Indonesien till skadevållande priser och att den väsentliga skadan sannolikt skulle återkomma.

7. UNIONENS INTRESSE

(238)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(239)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(240)

På grundval av detta undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada när det gäller Kina och fortsatt dumpning och återkommande skada när det gäller Indonesien, fanns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att bibehålla de gällande åtgärderna.

7.1 Unionsindustrins intresse

(241)

Undersökningen visade att unionsindustrin lidit väsentlig skada. Såsom nämns i skäl 223 vållades den väsentliga skadan av den dumpade importen från Kina och därför drogs slutsatsen att det var sannolikt att den väsentliga skadan skulle fortsätta om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla. Undersökningen visade också att det var sannolikt att den väsentliga skadan skulle återkomma om åtgärderna mot indonesisk import skulle tillåtas upphöra att gälla. I synnerhet är det sannolikt att unionsindustrins förväntade återhämtning från den väsentliga skada som lidits kommer att äventyras om den kinesiska och indonesiska importen av mononatriumglutamat ökar på unionsmarknaden till dumpade priser.

(242)

Om åtgärderna bibehålls förväntas unionsindustrin gradvis kunna dra full nytta av de införda åtgärdernas verkningar. Detta bekräftas också av det faktum att antidumpningsåtgärderna på import av mononatriumglutamat från Kina utvidgades till att omfatta import av mononatriumglutamat i en blandning eller lösning med ursprung i Kina efter en undersökning under 2020 om kringgående (se skälen 8 och 9).

(243)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det mycket sannolikt att unionsindustrins situation kommer att förvärras ytterligare, vilket förklaras ovan i analysen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada i skälen 225–237.

(244)

Därför dras slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina och Indonesien.

7.2 Icke-närstående importörers intresse

(245)

Fyra företag gav sig till känna efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts. Fyra av dem samarbetade till fullo i undersökningen genom att lämna in ett fullständigt svar på frågeformuläret.

(246)

Två av de samarbetsvilliga icke-närstående importörerna importerade mononatriumglutamat från både Kina och Indonesien och de två andra endast från Indonesien. För samtliga fyra företag var effekten av mononatriumglutamatverksamheten i deras totala omsättning mycket begränsad (mindre än 1,5 % av den totala omsättningen). Undersökningen visade dessutom att importörerna var lönsamma trots de gällande åtgärderna. Det importerade mononatriumglutamatet användes både inom livsmedelssektorn och icke-livsmedelssektorn.

(247)

Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att importörernas ekonomiska situation sannolikt inte kommer att påverkas nämnvärt om åtgärderna bibehålls.

7.3 Användarnas intresse

(248)

Användarna är huvudsakligen verksamma inom livsmedels- och dryckessektorn och använder mononatriumglutamat vid tillverkning av kryddblandningar, soppor och andra beredningar. Mononatriumglutamat får användas för särskilda ändamål inom icke-livsmedelssektorn, t.ex. för att tillverka tvättmedel.

(249)

Inga användare samarbetade i undersökningen.

(250)

Den aktuella undersökningen visade inte att de gällande åtgärderna hade någon betydande negativ inverkan på användarna. Tidigare undersökningar i fråga om Kina och Indonesien visade att åtgärderna inte verkade ha haft någon betydande negativ inverkan på de samarbetsvilliga användarna.

(251)

Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att dessa aktörers ekonomiska situation sannolikt inte kommer att påverkas nämnvärt om åtgärderna bibehålls.

7.4 Slutsats om unionens intresse

(252)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av mononatriumglutamat med ursprung i de berörda länderna.

8. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(253)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning när det gäller Kina och Indonesien, sannolikheten för fortsatt skada när det gäller Kina och återkommande skada när det gäller Indonesien samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna på import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina och Indonesien bibehållas.

(254)

För att minimera risken för kringgående på grund av stora skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig kommersiell faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”Alla övriga företag”.

(255)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullagstiftningen.

(256)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av berörda åtgärder, skulle denna volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet att upphäva individuella tullsatser och därefter införa en landsomfattande tull.

(257)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning gäller endast importen av den produkt som översynen gäller och som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den produkt som översynen gäller och som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan ska i stället omfattas av den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag”. Alla ansökningar om tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enheten bytt namn eller inrättat nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål inges till kommissionen (93) och innehålla alla relevanta uppgifter, särskilt om eventuella ändringar av företagets verksamhet som är kopplad till tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning och som rör till exempel namnbytet eller förändringen av tillverknings- och försäljningsenheterna Vid behov kommer förordningen därefter att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(258)

Alla berörda parter underrättades om de viktiga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Endast den sökande lämnade in kommentarer som välkomnade kommissionens slutsatser.

(259)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (94), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(260)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av mononatriumglutamat, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2922 42 00 (Taric-nummer 2922420010) med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som producerats av nedanstående företag:

Land	Företag	Antidumpningstull (%)	Taric-tilläggsnummer
Kina	Hebei Meihua MSG Group Co., Ltd och Tongliao Meihua Bio-Tech Co., Ltd	33,8	A883
Kina	Fujian Province Jianyang Wuyi MSG Co., Ltd	36,5	A884
Kina	Alla övriga företag	39,7	A999

3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (kvantitet) av (den berörda produkten) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag” tillämpas.

4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på ”Alla övriga företag” enligt artikel 1.2 utvidgas härmed till att även omfatta import av mononatriumglutamat i en blandning eller lösning innehållande minst 50 % mononatriumglutamat i torrvikt, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2103 90 90, ex 2104 10 00, ex 2104 20 00, ex 3824 99 92, ex 3824 99 93 och ex 3824 99 96 (Taric-nummer 2103909011, 2103909081, 2104100011, 2104100081, 2104200011, 3824999298, 3824999389 och 3824999689) med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3

1. Ansökningar om befrielse från den tull som utvidgas genom artikel 2 ska göras skriftligen på ett av Europeiska unionens officiella språk och ska vara undertecknade av en person som är bemyndigad att företräda den enhet som ansöker om befrielse. Ansökningarna ska skickas till följande adress:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate G

Office: CHAR 04/039 Rue de la Loi/Wetstraat 200

1049 Bruxelles/Brussel

Belgien

2. I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EU) 2016/1036 får kommissionen genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de antidumpningsåtgärder som införts genom artikel 1 i denna förordning undantas.

Artikel 4

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av mononatriumglutamat, som för närvarande omfattas av KN-nummer ex 2922 42 00 (Taric-nummer 2922420010) med ursprung i Indonesien.

Land	Företag	Antidumpningstull (%)	Taric-tilläggsnummer
Indonesien	PT. Cheil Jedang Indonesia	7,2	B961
Indonesien	PT. Miwon Indonesia	13,3	B962
Indonesien	Alla övriga företag	28,4	B999

4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1187/2008 av den 27 november 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 322, 2.12.2008, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/83 av den 21 januari 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 15, 22.1.2015, s. 31).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/84 av den 21 januari 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien (EUT L 15, 22.1.2015, s. 54).

(5) Tillkännagivanden om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 165, 14.5.2019, s. 4 och 5).

(6) Eftersom det endast finns en tillverkare av mononatriumglutamat i unionen presenteras vissa uppgifter i denna förordning i intervall eller i indexform för att bevara konfidentialiteten hos unionstillverkarens uppgifter.

(7) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien (EUT C 20, 21.1.2020, s. 18).

(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/230 av den 19 februari 2020 om inledande av en undersökning beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som genom genomförandeförordning (EU) 2015/83 införts på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina, och om registrering av sådan import (EUT L 47, 20.2.2020, s. 9).

(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1427 av den 12 oktober 2020 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2015/83 på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av mononatriumglutamat i en blandning eller lösning med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 336, 13.10.2020, s. 1).

(10) Den 31 januari 2020 utträdde Förenade kungariket ur unionen. Unionen och Förenade kungariket enades gemensamt om en övergångsperiod under vilken Förenade kungariket fortfarande omfattades av unionsrätten, som löpte ut den 31 december 2020. Förenade kungariket är inte längre EU-medlemsstat och Förenade kungariket behandlas därför som ett tredjeland i denna förordning vad gäller siffror, resultat och slutsatser.

(11) Tillkännagivande om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (2020/C 86/06) EUT C 86, 16.3.2020, s. 6.

(12) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations av den 20 december 2017, SWD(2017) 483 final/2.

(13) Såsom nämns i skäl 6 står sökanden för 100 % av unionens sammanlagda tillverkning av mononatriumglutamat. För att skydda affärshemligheter presenteras därför vissa uppgifter i denna förordning endast i intervall och/eller i indexform.

(14) Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.

(15) Rapporten – kapitel 2, s. 10.

(16) Finns på http://www.fdi.gov.cn/1800000121_39_4866_0_7.html (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(17) Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.

(18) Rapporten – kapitel 3, s. 41 och 73–74.

(19) Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.

(20) Rapporten – kapitel 6, s. 122–135.

(21) Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.

(22) Rapporten – kapitel 8, s. 169–170, 200–201.

(23) Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, rapporten – kapitel 4, s. 50, s. 84 och rapporten – kapitel 5, s. 108–109.

(24) Se utdrag ur den analyserande publikationen från Guosheng Securities om ett av dessa företag – Meihua Biological: ”Utbudssidan av mononatriumglutamat består av tre aktörer och oligopolmönstret är tydligt: Marknaden för mononatriumglutamat kännetecknas av en oligopolstruktur som domineras av Fufeng Group, Meihua Biological and Ningxia Eppen vars tillverkningskapacitet och tillverkning uppgår till mer än 90 % av landets totala. Tack vare konkurrens och integration inom branschen, tillsammans med enorma kapitalinvesteringar, har de tre företagen utvecklat en omfattande industrikedja, skapat en relativt stor klyfta mellan dem och andra företag och har nu en tydlig fördel inom sektorn. […] I fråga om mononatriumglutamat har Meihua, Fufeng och Eppen inrättat ett oberoende oligopolsystem. Det finns mycket få produkter där koncentrationen är lika hög inom en delsektor av kemiindustrin .” den 1 augusti 2019. http://pdf.dfcfw.com/pdf/H3_AP201908011342041272_1.PDF (senast hämtad den 19 januari 2021).

(25) Se en artikel från företagets webbplats, som offentliggjordes den 2 januari 2018: Liu Qifan, ledamot av den partikommitténs ständiga kommitté och sekreterare i disciplinkommittén för den autonoma regionen Inre Mongoliet, besökte företaget Northeast Fufeng för en undersökning. http://www.fufeng-group.com/news/details-236_1.html (senast hämtad den 19 januari 2021).

(26) Se artikeln Fufeng’s 20th birthday press conference organised in Qiqihar city. 29 juli 2019. http://www.qqhr.gov.cn/News_showNews.action?messagekey=175677 ((senast besökt den 19 januari 2021).

(27) Se artikeln Qiqihar Mayor Li Yugang visited Fufeng Group’s headquarters for investigation. den 11 december 2019. http://en.fufeng-group.cn/news/details-260_1.html (senast besökt den 19 januari 2021).

(28) Se artikeln från Dongfang Financial News: Stärka ledarskapet inom industrin, fokusera på fattigdomsbekämpning och säkra ledande ställningar, 20 år med Fufeng: tillväxten kommer (Strengthen the leadership on industry, focus on poverty alleviation as a core, secure leading positions; 20 years of Fufeng: growth is coming to light). den 19 augusti 2019. http://www.jinxingwenshi.com/caijing/shh/201908195018.html (senast besökt den 21 januari 2021).

(29) Se artikeln om Ningxia Eppen Biotech från den 20 augusti 2013: http://nxgsl.com/hyzl/hyfc/201308/t20130820_1163706.html (senast besökt den 21 januari 2021).

(30) Se den officiella webbplatsen för Ningxia Hui Department of Industry and Information Technology: Resultat från Ningxia Eppen Biotech’s Enterprise Technology Center. den 23 november 2020. https://gxt.nx.gov.cn/info/1004/8250.htm (senast besökt den 26 januari 2021).

(31) ” De huvudsakliga kostnaderna för produktion av mononatriumglutamat är majs och kol. Företag som har utnyttjat de låga priserna på majs och kol har därför redan en komparativ fördel när det gäller kostnader ” – från artikeln ” 2018–2022 Forecast and Analysis of the MSG industry development prospect s” . China Investment Consulting Network, 5 maj 2018.

http://www.ocn.com.cn/touzi/chanye/201806/ypxwt05100100-2.shtml (senast besökt den 25 januari 2021).

(32) Se SASAC:s webbplats: http://www.sasac.gov.cn/n2588035/n2641579/n2641645/index.html (senast besökt den 22 januari 2021).

(33) Se uppgifter från China Starch Industry Association som finns på följande webbplats: https://www.ershicimi.com/p/a14ff87430b1ea50d458d1347123cba5 (senast besökt den 22 januari 2021).

(34) Se följande webbplats: https://www.qcc.com/firm/d8b3787389e66016cbede3e1dea817bf.html (senast besökt den 22 januari 2021).

(35) Uppgifter för 2015 från Kinas statistiska årsbok 2016, Kinas statistikorgan.

(36) Rapporten – kapitel 3, s. 22–24 och kapitel 5, s. 97–108.

(37) Rapporten – kapitel 5, s. 104–109.

(38) Rapporten – kapitel 5, s. 100–101.

(39) Rapporten – kapitel 2, s. 26.

(40) Rapporten – kapitel 2, s. 31–32.

(41) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(42) Se webbplatsen för Linyis folkkongress: http://www.lyrenda.gov.cn/view-SpecialArticles.aspx?id=1285&spid=39 (senast besökt den 22 januari 2021)

(43) Se företagets årsredovisning för 2019:

http://pdf.dfcfw.com/pdf/H2_AN202004151378041301_1.pdf, sidan 54 (senast besökt den 22 januari 2021).

(44) Se företagets webbplats: http://www.meihuagrp.com/index.php/article/1237.html (senast besökt den 22 januari 2021).

(45) Se https://baike.baidu.com/item/%E9%97%AB%E6%99%93%E5%B9%B3 (senast besökt den 22 januari 2021).

(46) Se information på webbplatsen för Ningxia Federation of Industry and Commerce om Ningxia Eppen Biotech av den 20 augusti 2013: http://nxgsl.com/hyzl/hyfc/201308/t20130820_1163706.html (senast besökt den 22 januari 2021).

(47) Rapporten – kapitlen 14.1–14.3.

(48) Rapporten – kapitel 4, s. 41–42, 83.

(49) Rapporten – kapitel 16, s. 406–424.

(50) Se den 13:e femårsplanen för bearbetning av spannmål och olja, s. 16 och 22. http://www.gov.cn/xinwen/2017-01/03/5155835/files/5bd8566b8a254067a076ef41d38ce6b3.doc (senast besökt den 25 januari 2021).

(51) Rapporten – kapitel 12, s. 319.

(52) Information om subventioner finns på jordbruksministeriets webbplats: http://www.moa.gov.cn/gk/zcfg/qnhnzc/201904/t20190416_6179338.htm

(53) Se meddelande 2017/627 från Nationella kommissionen för utveckling och reform, om upphävande av Nationella kommissionens meddelande om ledningen av projekt för högförädling av majs, på följande webbplats:

https://www.ndrc.gov.cn/fggz/cyfz/zcyfz/201704/t20170417_1149901.html (senast besökt den 25 januari 2021).

(54) Se pressmeddelande: Jordbruks- och landsbygdsministeriet och finansministeriet offentliggjorde 2019 de viktigaste strategierna för att stärka och stödja jordbruket. den 16 april 2019. http://www.moa.gov.cn/gk/zcfg/qnhnzc/201904/t20190416_6179338.htm (senast besökt den 25 januari 2021).

(55) Se meddelande 2017/627 från Nationella kommissionen för utveckling och reform.

(56) Se meddelande från folkregeringens kansli i provinsen Heilongjiang av den 1 augusti 2017, http://ydscyl.cn/goods.php?id=1271 (senast besökt den 26 januari 2021).

(57) ” Inom tre år inrättades provinsen Heilongjiang, Jixi stad, Mishan National Rural Industry Integration Development and Demonstration Park som en industripark med distinkta industrisärdrag, en hög koncentrationsgrad, avancerade anläggningar och avancerad utrustning, miljövänliga produktionsmetoder, uppenbara ekonomiska fördelar och med stark påverkan. […] Organisatoriska åtgärder: Mishan stad bildade en liten ledningsgrupp bestående av den lokala partikommitténs sekreterare och borgmästaren som gruppledare, den lokala partikommitténs vice sekreterare och vice borgmästaren som ställföreträdande ledare samt huvudansvariga för olika avdelningar. Gruppen ansvarar för att främja byggandet av demonstrationsparken, samordna och lösa de problem som uppstår i samband med byggandet av parken i god tid och se till att byggandet av demonstrationsparken fortskrider smidigt. Samtidigt ska byggandet av demonstrationsparken genomgå en resultatbedömning som omfattar avdelningens viktigaste främjande arbete, incitament och hur framgångsrikt det är samt det strikta belönings- och påföljdssystemet. De avdelningar och enheter som genomför projekt på bristfälligt sätt, inte lägger fram bra idéer och arbetar långsamt med det främjande arbetet ska övervakas. […] Stärka det politiska stödet: 2017 lanserade Mishan stad investeringsfrämjande åtgärder, genomförde aktivt skattepolitiskt stöd till berörda företag, såsom ” tre undantag, tre minskninga r” och tullbefrielse, och införde och genomförde relevanta nationella stödåtgärder när det gäller beskattning, markanvändning, finansiering av vattenkraft osv., vattenkraftspriser i fråga om jordbruksanvändning och förmånliga tillhandahållanden av mark för nybyggnation. Mishan stad har köpt och reserverat 157 hektar land och förfogar fortfarande över 81 hektar land som kan användas för uppförande av demonstrationsparker.” Utdrag från webbplatsen för Nationella kommissionen för utveckling och reform: Erfarenhet och praxis från den nationella integrations- och demonstrationsparken för landsbygdens industri (Heilongjiang) – Jixi Mishan Demonstration Park (del 1). den 26 juli 2019. https://www.ndrc.gov.cn/fggz/nyncjj/njxx/201907/t20190726_1144182.html ((senast besökt den 25 januari 2021).

(58) Rapporten – kapitel 16, s. 411.

(59) Rapporten – kapitel 4, s. 69.

(60) Rapporten – kapitel 10, s. 223.

(61) Rapporten – kapitel 10.

(62) ” Förlita er på koldrivna nyckelföretag för att utveckla ett kolutvecklingsmönster av typen ” 1 + 5” : där ”1” är ett kolproducerande område i västra Luxi: I enlighet med principen om ” tillbakadragande från de östra områdena, att inskränka sig till de centrala områdena, stabilisera verksamheten i de västra områdena och bevara reserver i de nordliga områden a” , inskränks och stängs Longkou, Zibo, Linyi, Jinan och andra föråldrade gruvområden med utarmade resurser, minskas gruvvolymerna i Yanzhou, Jining, Zaoteng, Feicheng, Xinwern, Laiwu och andra gruvområden, hålls kolproduktionen i Juye mer eller mindre stabil och det införs strategiska reserver och utövas strikt kontroll över utveckling av och byggande på kolområden med koncentrerade och outnyttjade kolresurser belägna längs den norra delen av Gula floden. ”5” innebär att man kontinuerligt främjar byggandet av kolbaser i utlandet utöver de fem huvudområdena som är Ning (Inre Mongoliet), Shanxi, Guizhou (Yunnan), Xinjiang och Australien och förbättrar deras utvecklingsnivå .”

(63) Se http://www.energynews.com.cn/uploadfile/2016/1220/20161220020713472.pdf (senast besökt den 27 januari 2021).

(64) Se företagets årsredovisning för 2019: http://pdf.dfcfw.com/pdf/H2_AN202004151378041301_1.pdf, s. 167 (senast besökt den 26 januari 2021).

(65) Se http://pdf.dfcfw.com/pdf/H2_AN201905051326655801_1.pdf, s. 70 (senast besökt den 26 januari 2021).

(66) Ibid, s. 68.

(67) Se webbplatserna http://transcustoms.com/China_HS_Code/China_Tariff.asp?HS_Code=2922422000 och http://www.hlbrdaily.com.cn/news/3/html/286480.html (senast besökta den 26 januari 2021).

(68) Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.

(69) Rapporten – kapitel 9, s. 216.

(70) Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.

(71) Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.

(72) Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.

(73) Rapporten – kapitel 13, s. 336.

(74) Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.

(75) Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.

(76) Rapporten – kapitel 6, s. 119.

(77) Rapporten – kapitel 6, s. 120.

(78) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128, 133–135.

(79) Se IMF:s arbetsdokument Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.

(80) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128, 133–135.

(81) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.

(82) https://www.boi.go.th/index.php?page=utility_costs

(83) https://ilostat.ilo.org/?_afrLoop=767707374397500&_afrWindowMode=0&_afrWindowId=null

(84) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm

(85) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33). I artikel 2.7 i grundförordningen anges att inhemska priser i dessa länder inte kan användas för att fastställa normalvärdet, och importuppgifterna var i vilket fall som helst försumbara.

(86) https://ilostat.ilo.org/?_afrLoop=767707374397500&_afrWindowMode=0&_afrWindowId=null

(87) https://www.boi.go.th/index.php?page=utility_costs

(88) https://orbis4.bvdinfo.com/version-201866/orbis/Companies

(89) https://ec.altares.eu/

(90) https://www.prnewswire.com/news-releases/global-monosodium-glutamate-msg-market-2019-2024-key-players-growth-price-demands-and-forecasts---reportsnreports-300795733.html

https://ihsmarkit.com/products/monosodium-glutamate-chemical-economics-handbook.html#:~:text=Currently%2C%20China%20is%20the%20world's,world's%20largest%20exporter%20of%20MSG

(91) http://en.fufeng-group.cn/investor/

(92) Skäl 151 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 904/2014 av den 20 augusti 2014 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien, EUT L 246, 21.8.2014, s. 1.

(93) European Commission, Directorate-General for Trade, Directorate H, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bruxelles/Brussel, Belgien.

(94) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

19.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/108

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/634

av den 15 april 2021

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller övergångsbestämmelser, uppgifter om Förenade kungariket och dess kronbesittningar Guernsey, Isle of Man och Jersey samt förteckningen över tredjeländer från vilka vissa mjölkprodukter som måste genomgå en särskild riskreducerande behandling mot mul- och klövsjuka får föras in till unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 230.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429, som ska tillämpas från och med den 21 april 2021, fastställs bland annat djurhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung. Ett av dessa djurhälsokrav, i enlighet med artikel 230.1 i den förordningen, är att dessa sändningar ska komma från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri.

(2)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (2) kompletteras förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri. I artikel 3 första stycket a i delegerad förordning (EU) 2020/692 föreskrivs att sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som omfattas av den delegerade förordningen endast får föras in till unionen om de kommer från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri, som förtecknas för de specifika djurarterna, det specifika avelsmaterialet och de specifika produkterna av animaliskt ursprung i enlighet med djurhälsokraven i samma delegerade förordning.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (3) fastställs förteckningar över tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri från vilka de arter och kategorier av djur, de kategorier av avelsmaterial och de produkter av animaliskt ursprung som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 får föras in till unionen.

(4)

I genomförandeförordning (EU) 2021/404 föreskrivs övergångsbestämmelser vad gäller införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka införsel till unionen är tillåten enligt kommissionsakter som upphör att gälla den 21 april 2021 om de åtföljs av tillämpligt intyg som utfärdats i enlighet med dessa kommissionsakter. Det bör i dessa övergångsbestämmelser klargöras att hänvisningar till bestämmelser i upphävda akter i intygen i tillämpliga fall bör anses som hänvisningar till motsvarande ersättande bestämmelser och läsas i enlighet med jämförelsetabellerna.

(5)

Förenade kungariket och dess kronbesittningar Guernsey, Isle of Man och Jersey bör införas i bilagorna II–XVII och bilagorna XIX, XXI och XXII i genomförandeförordning (EU) 2021/404, utan att det påverkar tillämpningen av unionsrätten på och i Förenade kungariket med avseende på Nordirland i enlighet med artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland till avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen jämförd med bilaga 2 till det protokollet.

(6)

Övergångsperioden enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen löpte ut den 31 december 2020. Avelsmaterial från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur som har samlats eller producerats, bearbetats och lagrats i Förenade kungariket före den 1 januari 2021 och som är avsett för införsel till unionen från och med den 21 april 2021 bör åtföljas av intyg som grundas på de förlagor till intyg för förflyttning av sändningar av avelsmaterial inom unionen som fastställs i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403 (4). Detta särskilda villkor bör därför anges i relevant kolumn i förteckningarna över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka avelsmaterial från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur får föras in till unionen.

(7)

I bilaga XVIII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 fastställs en förteckning över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka mjölkprodukter får föras in till unionen från och med den 21 april 2021 om de har genomgått en särskild riskreducerande behandling mot mul- och klövsjuka. Förteckningen i bilaga XVIII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör återspegla förteckningen i kolumn C i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (5), som ska tillämpas till och med den 20 april 2021. Bilaga XVIII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras så att den även omfattar Mexiko, Namibia, Nicaragua, Panama, Paraguay, Ryssland och Singapore.

(8)

För att undvika tvetydighet mellan folkhälso- och djurhälsokraven vid införsel till unionen av vissa levande vattenlevande djur avsedda att användas som livsmedel bör de särskilda villkor i del 3 i bilaga XXI till genomförandeförordning (EU) 2021/404 som gäller användning av förlagan till officiellt intyg MOL-HC i kapitel 31 i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 (6) ändras för att klargöra att sändningar av levande vattenlevande djur som är avsedda att användas som livsmedel och som uppfyller kraven i avsnitt VII kapitel V i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (7) och de kriterier som fastställs i kapitel I punkterna 1.17 och 1.25 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (8) endast får föras in till unionen om de åtföljs av ett intyg som upprättats i enlighet med den förlagan till officiellt intyg.

(9)	Genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)	För att rättsläget ska vara klart bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) 2021/404 ska ändras på följande sätt:

Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Övergångsbestämmelser

1. Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller delar därav från vilka införsel till unionen är tillåten enligt följande akter och som åtföljs av tillämpligt intyg som utfärdats i enlighet med dessa akter ska få föras in till unionen till och med den 20 oktober 2021, förutsatt att intyget undertecknades av den person som bemyndigats att underteckna intyget i enlighet med dessa akter före den 21 augusti 2021:

—	Förordning (EG) nr 798/2008.

—	Förordning (EG) nr 1251/2008.

—	Förordning (EU) nr 206/2010.

—	Förordning (EU) nr 605/2010.

—	Genomförandeförordning (EU) nr 139/2013.

—	Genomförandeförordning (EU) 2016/759.

—	Genomförandeförordning (EU) 2018/659.

—	Beslut 2006/168/EG.

—	Beslut 2007/777/EG.

—	Beslut 2008/636/EG.

—	Beslut 2010/472/EU.

—	Beslut 2011/630/EU.

—	Genomförandebeslut 2012/137/EU.

—	Beslut (EU) 2019/294.

2. Hänvisningar till bestämmelser i upphävda akter i det intyg som avses i punkt 1 ska i tillämpliga fall anses som hänvisningar till motsvarande ersättande bestämmelser och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellerna.”

2.	Bilagorna I–XIX och bilagorna XXI och XXII ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 174, 3.6.2020, s. 379).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 av den 24 mars 2021 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung får föras in till unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (EUT L 114, 31.3.2021, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403 av den 24 mars 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg och förlagor till kombinerade djurhälsointyg/officiella intyg för införsel till unionen och förflyttning mellan medlemsstaterna av sändningar av vissa kategorier av landlevande djur och avelsmaterial från dessa djur samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av beslut 2010/470/EU (EUT L 113, 31.3.2021, s. 1).

(5) Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 av den 2 juli 2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel (EUT L 175, 10.7.2010, s. 1).

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 av den 16 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg, förlagor till officiella intyg och förlagor till kombinerade djurhälsointyg/officiella intyg för införsel till unionen och förflyttningar inom unionen av sändningar av vissa kategorier av djur och varor samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 599/2004, genomförandeförordningarna (EU) nr 636/2014 och (EU) 2019/628, direktiv 98/68/EG och besluten 2000/572/EG, 2003/779/EG och 2007/240/EG (EUT L 442, 30.12.2020, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(8) Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).

BILAGA

Bilagorna I–XIX och bilagorna XXI och XXII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 ska ändras på följande sätt:

I bilaga I ska följande punkt läggas till:

”(12)

I enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland jämförd med bilaga 2 till det protokollet, ska hänvisningar till Förenade kungariket vid tillämpningen av bilagorna II–XXII inte omfatta Nordirland.”

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Chile:

”GB Förenade kungariket	GB-1	Nötkreatur	Djur för fortsatt djurhållning1	BOV-X	BRU, EBL
		Får och getter	Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt	OV/CAP-X, OV/CAP-Y	BRU
		Svin	Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt	SUI-X, SUI-Y	ADV
		Kameldjur	Djur för fortsatt djurhållning1	CAM-CER
		Hjortdjur	Djur för fortsatt djurhållning1	CAM-CER
		Övriga hov- och klövdjur	Djur för fortsatt djurhållning1	RUM, RHINO, HIPPO
	GB-2	Nötkreatur	Djur för fortsatt djurhållning1	BOV-X	TB, BRU, EBL
		Får och getter	Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt	OV/CAP-X, OV/CAP-Y	BRU
		Svin	Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt	SUI-X, SUI-Y	ADV
		Kameldjur	Djur för fortsatt djurhållning1	CAM-CER
		Hjortdjur	Djur för fortsatt djurhållning1	CAM-CER
		Övriga hov- och klövdjur	Djur för fortsatt djurhållning1	RUM, RHINO, HIPPO
GG Guernsey	GG-0	Nötkreatur	Djur för fortsatt djurhållning1	BOV-X
		Får och getter	Djur för fortsatt djurhållning1	OV/CAP-X	BRU
		Svin	Djur för fortsatt djurhållning1	SUI-X	ADV
		Övriga hov- och klövdjur	Djur för fortsatt djurhållning1	RUM, RHINO, HIPPO”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Grönland:

”IM

Isle of Man

IM-0

Nötkreatur

Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt

BOV-X,

BOV-Y

TB, BRU, EBL

Får och getter

Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt

OV/CAP-X,

OV/CAP-Y

BRU”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”JE

Jersey

JE-0

Nötkreatur

Djur för fortsatt djurhållning1 och avsedda för slakt

BOV-X,

BOV-Y

EBL”

Del 2 ska ersättas med följande:

”DEL 2

Beskrivningar av de zoner i tredjeländer eller territorier som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1

Namn på tredjelandet eller territoriet	Kod för zonen	Beskrivning av zonen
Förenade kungariket	GB-1	England och Wales
Förenade kungariket	GB-2	Skottland”

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Falklandsöarna:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

CONFINED-RUM, CONFINED-SUI, CONFINED-TRE, CONFINED-HIPPO

Guernsey

GG-0

CONFINED-RUM, CONFINED-SUI, CONFINED-TRE, CONFINED-HIPPO”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM

Isle of Man

IM-0

CONFINED-RUM, CONFINED-SUI, CONFINED-TRE, CONFINED-HIPPO”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”JE

Jersey

JE-0

CONFINED-RUM, CONFINED-SUI, CONFINED-TRE, CONFINED-HIPPO”

Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Falklandsöarna:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Registrerade hästar, registrerade hästdjur, andra hästdjur som inte är avsedda för slakt, hästdjur avsedda för slakt

EQUI-X,

EQUI-TRANSIT-X,

EQUI-Y,

EQUI-TRANSIT-Y,

EQUI-RE-ENTRY-30,

EQUI-RE-ENTRY-90-COMP,

EQUI-RE-ENTRY-90-RACE

Guernsey

GG-0

Registrerade hästar, registrerade hästdjur, andra hästdjur som inte är avsedda för slakt

EQUI-X,

EQUI-TRANSIT-X,

EQUI-RE-ENTRY-30,

EQUI-RE-ENTRY-90-COMP,

EQUI-RE-ENTRY-90-RACE”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM

Isle of Man

IM-0

Registrerade hästar, registrerade hästdjur, andra hästdjur som inte är avsedda för slakt

EQUI-X,

EQUI-TRANSIT-X,

EQUI-RE-ENTRY-30,

EQUI-RE-ENTRY-90-COMP,

EQUI-RE-ENTRY-90-RACE”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”JE

Jersey

JE-0

Registrerade hästar, registrerade hästdjur, andra hästdjur som inte är avsedda för slakt

EQUI-X,

EQUI-TRANSIT-X,

EQUI-RE-ENTRY-30,

EQUI-RE-ENTRY-90-COMP,

EQUI-RE-ENTRY-90-RACE”

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Chile:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Specifikt patogenfria ägg	SPF
	GB-1	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N
	GB-2
	GB-2.1	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	6.1.2021
	GB-2.2	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	8.1.2021
	GB-2.3	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	10.1.2021
	GB-2.4	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	11.1.2021
	GB-2.5	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	17.1.2021
	GB-2.6	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	19.1.2021
	GB-2.7	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
	GB-2.8	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	20.1.2021
	GB-2.9	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	23.1.2021
	GB-2.10	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	28.1.2021
	GB-2.11	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	7.2.2021
	GB-2.12	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		1.1.2021	31.1.2021
	GB-2.13	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		27.1.2021
Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar		BPR	N, P2		27.1.2021
Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar		SP	N, P2		27.1.2021
Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar		DOC	N, P2		27.1.2021
Daggamla kycklingar av strutsfåglar		DOR	N, P2		27.1.2021
Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar		POU-LT20	N, P2		27.1.2021
Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar		HEP	N, P2		27.1.2021
Kläckägg från strutsfåglar		HER	N, P2		27.1.2021
Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar		HE-LT20	N, P2		27.1.2021
GB-2.14	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P2		8.2.2021
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P2		8.2.2021
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P2		8.2.2021
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P2		8.2.2021
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P2		8.2.2021
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P2		8.2.2021
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P2		8.2.2021
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P2		8.2.2021
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P2		8.2.2021
GG Guernsey	GG-0	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N
GG Guernsey	GG-0	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N”

I del 2 ska följande beskrivningar föras in efter beskrivningarna av zonerna i Kanada:

”Förenade kungariket	GB-1	Hela landet med undantag för området GB-2
	GB-2	Territorium i Förenade kungariket som motsvarar följande:
	GB-2.1	North Yorkshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N54.30 och W1.47 enligt WGS 84
	GB-2.2	North Yorkshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N54.29 och W1.45 enligt WGS 84
	GB-2.3	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.49 och E0.95 enligt WGS 84
	GB-2.4	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.72 och E0.15 enligt WGS 84
	GB-2.5	Derbyshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.93 och W1.57 enligt WGS 84
	GB-2.6	North Yorkshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N54.37 och W2.16 enligt WGS 84
	GB-2.7	Orkneyöarna: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N59.28 och W2.44 enligt WGS 84
	GB-2.8	Dorset County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N51.06 och W2.27 enligt WGS 84
	GB-2.9	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.52 och E0.96 enligt WGS 84
	GB-2.10	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.52 och E0.95 enligt WGS 84
	GB-2.11	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10,4 km med centrum i decimalkoordinaterna N52.53 och E0.66 enligt WGS 84
	GB-2.12	Devon County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N50.70 och W3.36 enligt WGS 84
	GB-2.13	I närheten av Amlwch, Isle of Anglesey, Wales: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N53.38 och W4.30 enligt WGS 84
	GB-2.14	I närheten av Redcar, Redcar and Cleveland, England: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i decimalkoordinaterna N54.57 och W1.07 enligt WGS 84”

I del 1 i bilaga VI ska följande uppgifter föras in efter posten för Chile:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Fåglar i fångenskap

CAPTIVE-BIRDS

Kläckägg från fåglar i fångenskap

HE-CAPTIVE-BIRDS”

Bilaga VII ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Costa Rica:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Honungsbidrottningar och humlor

QUE, BBEE

Guernsey

GG-0

Honungsbidrottningar och humlor

QUE, BBEE”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM

Isle of Man

IM-0

Honungsbidrottningar och humlor

QUE, BBEE

Jersey

JE-0

Honungsbidrottningar och humlor

QUE, BBEE”

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Färöarna:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Hundar, katter och illrar för kommersiellt syfte

DOCAFE

Guernsey

GG-0

Hundar, katter och illrar för kommersiellt syfte

DOCAFE”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM

Isle of Man

IM-0

Hundar, katter och illrar för kommersiellt syfte

DOCAFE”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”JE

Jersey

JE-0

Hundar, katter och illrar för kommersiellt syfte

DOCAFE”

Bilaga IX ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Chile:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Sperma	BOV-SEM-A-ENTRY BOV-SEM-B-ENTRY BOV-SEM-C-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
”GB Förenade kungariket	GB-0	Oocyter och embryon	BOV-OOCYTES-EMB-A-ENTRY BOV-in-vivo-EMB-B-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-C-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-D-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Sperma	BOV-SEM-A-ENTRY BOV-SEM-B-ENTRY BOV-SEM-C-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Oocyter och embryon	BOV-OOCYTES-EMB-A-ENTRY BOV-in-vivo-EMB-B-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-C-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-D-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”IM Isle of Man	IM-0	Sperma	BOV-SEM-A-ENTRY BOV-SEM-B-ENTRY BOV-SEM-C-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
”IM Isle of Man	IM-0	Oocyter och embryon	BOV-OOCYTES-EMB-A-ENTRY BOV-in-vivo-EMB-B-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-C-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-D-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
JE Jersey	JE-0	Sperma	BOV-SEM-A-ENTRY BOV-SEM-B-ENTRY BOV-SEM-C-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
JE Jersey	JE-0	Oocyter och embryon	BOV-OOCYTES-EMB-A-ENTRY BOV-in-vivo-EMB-B-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-C-ENTRY BOV-in-vitro-EMB-D-ENTRY BOV-GP-PROCESSING-ENTRY BOV-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

Del 3 ska ersättas med följande:

”DEL 3

De särskilda villkor som anges i kolumn 5 i tabellen i del 1

Tiden före den 1 januari 2021

De förlagor till intyg som ska användas vid införsel till unionen av sperma, oocyter och embryon som samlats eller producerats, bearbetats och lagrats före den 1 januari 2021 från de zoner som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 fastställs i kapitlen 24, 25, 27, 28 och 29 i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403 (*1)

10.

Bilaga X ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Chile:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Sperma	OV/CAP-SEM-A-ENTRY OV/CAP-SEM-B-ENTRY OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
”GB Förenade kungariket	GB-0	Oocyter och embryon	OV/CAP-OOCYTES-EMB-A-ENTRY OV/CAP-OOCYTES-EMB-B-ENTRY OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Sperma	OV/CAP-SEM-A-ENTRY OV/CAP-SEM-B-ENTRY OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Oocyter och embryon	OV/CAP-OOCYTES-EMB-A-ENTRY OV/CAP-OOCYTES-EMB-B-ENTRY OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Grönland:

”IM

Isle of Man

IM-0

Sperma

OV/CAP-SEM-A-ENTRY

OV/CAP-SEM-B-ENTRY

OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY

OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY

Tiden före den 1 januari 2021

Oocyter och embryon

OV/CAP-OOCYTES-EMB-A-ENTRY

OV/CAP-OOCYTES-EMB-B-ENTRY

OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY

OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY

Tiden före den 1 januari 2021”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”JE

Jersey

JE-0

Sperma

OV/CAP-SEM-A-ENTRY

OV/CAP-SEM-B-ENTRY

OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY

OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY

Tiden före den 1 januari 2021

Oocyter och embryon

OV/CAP-OOCYTES-EMB-A-ENTRY

OV/CAP-OOCYTES-EMB-B-ENTRY

OV/CAP-GP-PROCESSING-ENTRY

OV/CAP-GP-STORAGE-ENTRY

Tiden före den 1 januari 2021”

Del 3 ska ersättas med följande:

”DEL 3

De särskilda villkor som anges i kolumn 5 i tabellen i del 1

Tiden före den 1 januari 2021

De förlagor till intyg som ska användas vid införsel till unionen av sperma, oocyter och embryon som samlats eller producerats, bearbetats och lagrats före den 1 januari 2021 från de zoner som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 fastställs i kapitlen 31 och 32 samt 34–37 i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403”

11.

Bilaga XI ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Schweiz:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Sperma	POR-SEM-A-ENTRY POR-SEM-B-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
”GB Förenade kungariket	GB-0	Oocyter och embryon	POR-OOCYTES-EMB-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Sperma	POR-SEM-A-ENTRY POR-SEM-B-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Oocyter och embryon	POR-OOCYTES-EMB-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
IM Isle of Man	IM-0	Sperma	POR-SEM-A-ENTRY POR-SEM-B-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
IM Isle of Man	IM-0	Oocyter och embryon	POR-OOCYTES-EMB-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
JE Jersey	JE-0	Sperma	POR-SEM-A-ENTRY POR-SEM-B-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
JE Jersey	JE-0	Oocyter och embryon	POR-OOCYTES-EMB-ENTRY POR-GP-PROCESSING-ENTRY POR-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

Del 3 ska ersättas med följande:

”DEL 3

De särskilda villkor som anges i kolumn 5 i tabellen i del 1

Tiden före den 1 januari 2021

De förlagor till intyg som ska användas vid införsel till unionen av sperma, oocyter och embryon som samlats eller producerats, bearbetats och lagrats före den 1 januari 2021 från de zoner som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 fastställs i kapitel 39 samt 41–44 i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403”

12.

Bilaga XII ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Schweiz:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Registrerade hästar	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästar	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
GG Guernsey	GG-0	Registrerade hästar	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästar	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM Isle of Man	IM-0	Registrerade hästar	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästar	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Island:

”JE Jersey	JE-0	Registrerade hästar	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästar	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Registrerade hästdjur	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Sperma	EQUI-SEMEN-A-ENTRY EQUI-SEMEN-B-ENTRY EQUI-SEMEN-C-ENTRY EQUI-SEMEN-D-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021
		Andra hästdjur som inte är avsedda för slakt	Oocyter och embryon	EQUI-OOCYTES-EMB-A-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-B-ENTRY EQUI-OOCYTES-EMB-C-ENTRY EQUI-GP-PROCESSING-ENTRY EQUI-GP-STORAGE-ENTRY	Tiden före den 1 januari 2021”

Del 3 ska ersättas med följande:

”DEL 3

De särskilda villkor som anges i kolumn 6 i tabellen i del 1

Tiden före den 1 januari 2021

De förlagor till intyg som ska användas vid införsel till unionen av sperma, oocyter och embryon som samlats eller producerats, bearbetats och lagrats före den 1 januari 2021 från de zoner som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 fastställs i kapitlen 46, 47 och 48 samt 50–54 i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403”

13.

Bilaga XIII ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Falklandsöarna:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Nötkreatur	BOV, RUM-MSM
		Får och getter	OVI, RUM-MSM
		Svin	POR, SUI-MSM
		Hov- och klövdjur som hägnat vilt	RUF, SUF, RUM-MSM, SUI-MSM
		Hov- och klövdjur som frilevande vilt	RUW, SUW”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Honduras:

”IM

Isle of Man

IM-0

Nötkreatur

BOV, RUM-MSM

Får och getter

OVI, RUM-MSM

Svin

POR, SUI-MSM”

14.

Bilaga XIV ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Kina:

”GB Förenade kungariket	GB-1	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N
		Färskt kött från fjädervilt	GBM
	GB-2
	GB-2.1	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	6.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	6.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	6.1.2021
	GB-2.2	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	8.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	8.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	8.1.2021
	GB-2.3	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	10.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	10.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	10.1.2021
	GB-2.4	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	11.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	11.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	11.1.2021
	GB-2.5	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	17.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	17.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	17.1.2021
	GB-2.6	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	19.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	19.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	19.1.2021
	GB-2.7	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	20.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	20.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	20.1.2021
	GB-2.8	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	20.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	20.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	20.1.2021
	GB-2.9	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	23.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	23.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	23.1.2021
	GB-2.10	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	28.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	28.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	28.1.2021
	GB-2.11	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	7.2.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	7.2.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	7.2.2021
	GB-2.12	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	1.1.2021	31.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	1.1.2021	31.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	1.1.2021	31.1.2021”
	GB-2.13	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	27.1.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	27.1.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	27.1.2021
	GB-2.14	Färskt kött från andra fjäderfä än strutsfåglar	POU	N, P2	8.2.2021
		Färskt kött från strutsfåglar	RAT	N, P2	8.2.2021
		Färskt kött från fjädervilt	GBM	N, P2	8.2.2021

I del 2 ska följande beskrivningar föras in efter beskrivningarna av zonerna i Kina:

”Förenade kungariket	GB-1	Hela landet med undantag för området GB-2
”Förenade kungariket	GB-2	De zoner i Förenade kungariket som beskrivs under GB-2 i del 2 i bilaga V”

15.

Bilaga XV ska ändras på följande sätt:

I del 1 avsnitt A ska följande uppgifter föras in efter posten för Etiopien:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Ej tillåtet

MPNT**

MPST

GB-1

MPNT**

MPST

GB-2

MPNT**

MPST”

Guernsey

GG-0

Ej tillåtet

I del 1 avsnitt A ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM

Isle of Man

IM-0

Ej tillåtet

MPNT**

MPST”

I del 1 avsnitt A ska följande uppgifter föras in efter posten för Indien:

”JE

Jersey

JE-0

Ej tillåtet

Ej tillåtet”

I del 2 ska följande beskrivningar föras in efter beskrivningarna av zonerna i Kina:

”Förenade kungariket	GB-1	Hela landet med undantag för området GB-2
”Förenade kungariket	GB-2	De zoner i Förenade kungariket som beskrivs under GB-2 i del 2 i bilaga V”

16.

Bilaga XVI ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Colombia:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Hov- och klövdjur och fjäderfä

CAS

Guernsey

GG-0

Hov- och klövdjur och fjäderfä

CAS

Isle of Man

IM-0

Hov- och klövdjur och fjäderfä

CAS”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Indien:

”JE

Jersey

JE-0

Hov- och klövdjur och fjäderfä

CAS”

17.

Bilaga XVII ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Chile:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Hov- och klövdjur

MILK-RM, MILK-RMP/NT, COLOSTRUM, COLOSTRUM-BP, DAIRY-PRODUCTS-PT

Guernsey

GE-0

Hov- och klövdjur

MILK-RM, MILK-RMP/NT, COLOSTRUM, COLOSTRUM-BP, DAIRY-PRODUCTS-PT”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Grönland:

”JE

Jersey

JE-0

Hov- och klövdjur

MILK-RM, MILK-RMP/NT, COLOSTRUM, COLOSTRUM-BP, DAIRY-PRODUCTS-PT”

18.

I del 1 i bilaga XVIII ska följande uppgifter föras in efter posten för Mauritius:

”MX Mexiko	MX-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST
NA Namibia	NA-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST
NI Nicaragua	NI-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST
PA Panama	PA-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST
PY Paraguay	PY-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST
RU Ryssland	RU-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST
SG Singapore	SG-0	Hov- och klövdjur	DAIRY-PRODUCTS-ST”

19.

I del 1 i bilaga XIX ska följande uppgifter föras in efter posten för Kina:

”GB

Förenade kungariket

GB-0

Ägg

Äggprodukter

EP”

20.

Bilaga XXI ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Cooköarna:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Alla förtecknade arter	AQUA-ENTRY-ESTAB/RELEASE/OTHER
			FISH-CRUST-HC	A
			MOL-HC	B
GG Guernsey	GG-0	Alla förtecknade arter	AQUA-ENTRY-ESTAB/RELEASE/OTHER
			FISH-CRUST-HC	A
			MOL-HC	B”

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Israel:

”IM Isle of Man	IM-0	Alla förtecknade arter av fisk	AQUA-ENTRY-ESTAB/RELEASE/OTHER
			FISH-CRUST-HC	A
JE Jersey	JE-0	Alla förtecknade arter	AQUA-ENTRY-ESTAB/RELEASE/OTHER
			FISH-CRUST-HC	A
			MOL-HC	B”

I del 3 ska det särskilda villkoret ”B” ersättas med följande:

”B

Vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur, utom levande vattenlevande djur, som omfattas av avsnitt II.2.4 i förlagan till officiellt intyg MOL-HC, ska ha sitt ursprung i ett land, ett territorium, en zon eller en anläggningskrets som förtecknas i kolumn 2 i del 1 i denna bilaga. I samtliga fall gäller detta utan att det påverkar tillämpningen av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/405 (*2).

Detta officiella intyg får endast användas vid införsel till unionen av sändningar av levande vattenlevande djur som är avsedda att användas som livsmedel och som uppfyller kraven i kapitel V avsnitt VII i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (*3) och kriterierna i kapitel I punkterna 1.17 och 1.25 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (*4).

21.

Bilaga XXII ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande uppgifter föras in efter posten för Belarus:

”GB Förenade kungariket	GB-0	Djur och avelsmaterial som omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (*5)	Förlaga till intyg för förflyttning inom unionen	Från en medlemsstat till andra medlemsstater via Förenade kungariket eller dess kronbesittningar
GG Guernsey	GG-0	Djur och avelsmaterial som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692	Förlaga till intyg för förflyttning inom unionen	Från en medlemsstat till andra medlemsstater via Förenade kungariket eller dess kronbesittningar
IM Isle of Man	IM-0	Djur och avelsmaterial som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692	Förlaga till intyg för förflyttning inom unionen	Från en medlemsstat till andra medlemsstater via Förenade kungariket eller dess kronbesittningar
JE Jersey	JE-0	Djur och avelsmaterial som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692	Förlaga till intyg för förflyttning inom unionen	Från en medlemsstat till andra medlemsstater via Förenade kungariket eller dess kronbesittningar

I del 3 ska följande särskilda villkor föras in efter posten för ”Från Ryssland till Ryssland”:

”Från en medlemsstat till andra medlemsstater via Förenade kungariket eller dess kronbesittningar

Sändningar av djur och avelsmaterial som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 och som har sitt ursprung i en medlemsstat och förs in till unionen efter transitering genom Förenade kungariket eller dess kronbesittningar ska få föras in till unionen om de åtföljs av ett intyg enligt de förlagor till intyg som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2236 (*6) och genomförandeförordning (EU) 2021/403 för förflyttning av djur och avelsmaterial inom unionen

(*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/403 av den 24 mars 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg och förlagor till kombinerade djurhälsointyg/officiella intyg för införsel till unionen och förflyttning mellan medlemsstaterna av sändningar av vissa kategorier av landlevande djur och avelsmaterial från dessa djur samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av beslut 2010/470/EU (EUT L 113, 31.3.2021, s. 1).”

(*2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/405 av den 24 mars 2021 om fastställande av förteckningar över tredjeländer eller regioner i tredjeländer från vilka det i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 är tillåtet att föra in vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel till unionen (EUT L 114, 31.3.2021, s. 118).

(*3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(*4) Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).”

(*5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 174, 3.6.2020, s. 379).”

(*6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2236 av den 16 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg för införsel till unionen och förflyttningar inom unionen av sändningar av vattenlevande djur och av vissa produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 1251/2008 (EUT L 442, 30.12.2020, s. 410).”

19.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/145

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/635

av den 16 april 2021

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Belarus, Folkrepubliken Kina och Ryssland efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 1256/2008 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland (nedan kallat Belarus), Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), Ryssland, Thailand och Ukraina (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Åtgärderna innebar att det infördes en värdetull på mellan 10,1 % och 90,6 %.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/110 (3) återinförde kommissionen en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Belarus, Kina och Ryssland och avslutade förfarandet beträffande import med ursprung i Ukraina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den förra översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft ligger på 10,1 % respektive 16,8 % på import från de exporterande tillverkare i Ryssland som ingick i urvalet, på 20,5 % för import från alla andra företag i Ryssland, på 90,6 % på import från alla exporterande tillverkare i Kina och på 38,1 % på import från alla exporterande tillverkare i Belarus.

1.2 Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång

(4)	Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 25 oktober 2019 av Defence Committee of the welded steel tubes industry of the European Union (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål. Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 24 januari 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Belarus, Kina och Ryssland (nedan kallade de berörda länderna). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(7)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.5 Berörda parter

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen den sökande, andra kända unionstillverkare, fackföreningar, kända exporterande tillverkare i Belarus, Kina och Ryssland och myndigheterna i de länderna, kända importörer, användare, handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen och inbjöd dem att delta.

(9)	De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I samband med inledandet underrättade kommissionen de berörda parterna om att den beträffande Belarus, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, skulle behöva söka samarbete med minst en exporterande tillverkare i ett lämpligt representativt land. Kommissionen underrättade också myndigheterna i Mexiko, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Thailand, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna om inledandet och uppmanade exporterande tillverkare i de länderna att delta. Berörda parter gavs tillfälle att yttra sig och att lämna in inlagor i detta avseende (se avsnitt 3.1.2).

(11)	Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade de belarusiska myndigheterna att sökanden i begäran om översyn inte hade påvisat sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada på ett tillfredsställande sätt.

(12)

Kommissionen ansåg att begäran om översyn innehöll tillräcklig bevisning för att motivera att undersökningen inleddes, såsom förklaras i skäl 6. Som förklaras i avsnitten 3.1.2 och 5 visade undersökningen dessutom att det vad gäller importen från Belarus är sannolikt att dumpningen och skadan återkommer.

(13)	Argumentet avvisades därför.

1.5.1 Urval

(14)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.5.2 Urval avseende unionstillverkare

(15)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den produkt som översynen gäller, vilket säkerställer god geografisk spridning. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. Unionstillverkarna i urvalet stod för omkring 40 % av den uppskattade totala unionstillverkningen av den produkt som översynen gäller och 38 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen i unionen.

(16)	Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Kommissionen mottog inga synpunkter på urvalet. Urvalet ansågs därför vara representativt för unionsindustrin.

1.5.3 Urval avseende importörer

(17)	För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett urvalsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade den icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(18)	Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna. Därför behövdes inte något urvalsförfarande.

1.5.4 Urval avseende exporterande tillverkare i de berörda länderna

(19)

För att kunna avgöra om ett urvalsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Belarus, Kina och Ryssland att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Belarus, Kinas och Ryska federationens delegationer vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(20)

Tre exporterande tillverkare i Belarus lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Med tanke på det låga antalet tillverkare som gav sig till känna ansåg kommissionen att ett urvalsförfarande inte var nödvändigt. De tre exporterande tillverkarna ombads därför att fylla i frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(21)

Två exporterande tillverkare från Ryssland gav sig till känna och uttryckte sin vilja att delta i undersökningen. Med tanke på det begränsade antalet tillverkare som gav sig till känna ansåg kommissionen att ett urvalsförfarande inte var nödvändigt. De två exporterande tillverkarna ombads att fylla i frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(22)	Inga tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

1.6 Svar på frågeformuläret

(23)	Kopior av frågeformulären fanns tillgängliga på GD Handels webbplats när ärendet inleddes.

(24)	Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och från en distributör i unionen.

(25)	Svar på frågeformulären inkom också från de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Belarus, medan endast en av de två ryska exporterande tillverkare som hade gett sig till känna vid inledandet besvarade frågeformuläret och samarbetade i förfarandet.

1.7 Kontroll på plats och dubbelkontroll på distans

(26)	Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för undersökningen.

(27)	Innan covid-19-restriktionerna trädde i kraft gjorde kommissionen ett kontrollbesök på plats hos Arcelor Mittal Tubular Products i Polen. Under besöket kontrollerades tillverkningsprocessen, de råvaror som används och de biprodukter som erhålls.

(28)

I syfte att kontrollera all annan information och alla andra uppgifter som krävs, gjordes, i enlighet med tillkännagivandet om konsekvenserna av covid-19-utbrottet för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (6), dubbelkontroller på distans via videokonferens med följande företag:

Unionstillverkare

—	Arcelor Mittal Tubular Products, Krakow, Polen och det närstående företaget Arcelor Mittal Tubular Products, Karvina, Tjeckien,

—	Celsa Atlantic, S.L., VitoriaGasteiz, Spanien,

—	Arvedi Tubi Acciaio SpA, Cremona, Italien.

Exporterande tillverkare i Ryssland

—	PAO Severstal, Cherepovets, Ryssland.

1.8 Efterföljande förfarande

(29)

Den 2 februari 2021 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna på importen från de berörda länderna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(30)	Kommissionen övervägde de synpunkter som inkommit från fyra berörda parter och beaktade synpunkterna i tillämpliga fall. Det inkom inte någon begäran om hörande.

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(31)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i den förra översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. svetsade rör av järn eller olegerat stål, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, med undantag för linjerör som används i olje- och gasledningar, ledningar, foderrör och borrör som används för olje- eller gasborrning, precisionsrör och rör med röranslutningar lämpliga för ledning av gaser eller vätskor som används i civil luftfart, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7306 30 41, ex 7306 30 49, ex 7306 30 72 och ex 7306 30 77 (Taric-nummer 7306304120, 7306304920, 7306307280 och 7306307780), med ursprung i Belarus, Kina och Ryssland (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(32)	Den produkt som översynen gäller används främst för transport av gaser och vätskor i rörsystem, uppvärmning, ventilationssystem osv.

2.2 Likadan produkt

(33)

I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den förra översynen vid giltighetstidens utgång bekräftas i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—	Den produkt som översynen gäller.

—	Den produkt som tillverkas och säljs på de berörda ländernas hemmamarknader.

—	Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(34)	Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

(35)	I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen från Belarus, Kina eller Ryssland. fortsätter eller återkommer.

3.1 Belarus

3.1.1 Fortsatt dumpning av importen under översynsperioden

(36)

Som anges i skäl 25 samarbetade tre tillverkare i Belarus i undersökningen och besvarade frågeformuläret. Ingen av de tre tillverkarna rapporterade dock någon betydande exportförsäljning till EU. Under översynsperioden minskade importen av den produkt som översynen gäller från Belarus så mycket att den nästan blev obefintlig jämfört med undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). Enligt statistik från Comext (Eurostat) uppgick importen av svetsade rör från Belarus till mindre än fyra ton under översynsperioden, medan den uppgick till mer än 29 000 ton under den ursprungliga undersökningen. En lika låg importnivå noterades under den förra översynen vid giltighetstidens utgång.

(37)	Eftersom det i praktiken inte förekom någon import av den produkt som översynen gäller från Belarus kunde inga slutsatser dras angående möjlig fortsatt dumpning till EU under översynsperioden. Kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

3.1.2 Sannolikhet för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(38)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus och förhållandet mellan priserna i unionen och Belarus. Förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och priserna i Belarus. Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen och unionsmarknadens attraktionskraft.

a) Normalvärde

(39)	Eftersom Belarus inte är WTO-medlem och landet förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (7) ska normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt representativt land.

(40)

Efter inledandet försökte kommissionen samarbeta med minst en exporterande tillverkare i ett potentiellt representativt land. I detta syfte kontaktade kommissionen myndigheterna i åtta kända stålproducerande länder, dvs. Mexiko, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Thailand, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna.

(41)

Inget samarbete ägde rum med dessa länder, men kommissionen fick emellertid ett fullständigt svar på frågeformuläret från en tillverkare i Ryssland, som omfattades av samma undersökning. Kommissionen ansåg därför inledningsvis att Ryssland skulle vara ett lämpligt val som representativt land för Belarus.

(42)	I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda tillverkare och myndigheterna i de berörda länderna. Inga synpunkter mottogs från berörda parter.

(43)

Efter dubbelkontroll på distans ansågs emellertid den ryska tillverkarens samarbetsvilja vara otillräcklig (se avsnitt 3.3.1 nedan). Enligt artikel 2.7 andra stycket i grundförordningen ska vid valet av ett lämpligt representativt land hänsyn tas ”till alla tillförlitliga uppgifter som är tillgängliga när valet görs, i synnerhet till samarbete från minst en exportör och producent i det landet”. I brist på tillräcklig samarbetsvilja och tillförlitliga uppgifter från de ryska tillverkarna av svetsade rör beslutade kommissionen att inte betrakta Ryssland som ett lämpligt representativt land.

(44)

Eftersom ingen annan tillverkare i ett potentiellt representativt land samarbetade fastställdes normalvärdet på grundval av de priser som faktiskt betalas i unionen för den likadana produkten, per basprodukttyp fritt fabrik, i enlighet med artikel 2.7 första stycket i grundförordningen. Separata normalvärden fastställdes för svarta respektive galvaniserade (8) produkter.

(45)

Efter det att uppgifterna hade lämnats ut hävdade de belarusiska myndigheterna att kommissionen inte hade bevisat att det inte var möjligt att använda andra uppgifter än de priser som faktiskt betalades i unionen för den likadana produkten för att fastställa normalvärdet. Enligt de belarusiska myndigheterna hade kommissionen inte aktivt försökt förmå myndigheterna i potentiella representativa länder att samarbeta. Dessutom menade de belarusiska myndigheterna att kommissionen i stället för unionspriserna borde ha använt det normalvärde som fastställts för Ryssland eller, som ett alternativ, de tillgängliga uppgifter från Thailand som använts för att konstruera normalvärdet för Kina, som beskrivs nedan i skäl 150.

(46)

Avseende den första punkten kan kommissionen bekräfta kommissionen att den, såsom förklaras i skälen 40 och 41 ovan, aktivt sökte samarbete med åtta potentiella representativa länder, men att inget av dessa länder samarbetade. De skrivelser som kommissionen skickade för detta syfte finns tillgängliga i de ärendehandlingar som berörda parter kan konsultera.

(47)

Avseende den andra punkten valdes Ryssland, som förklaras i skäl 43, preliminärt ut som representativt land för Belarus. På grund av den bristande samarbetsviljan och i avsaknad av tillförlitliga uppgifter från minst en exporterande tillverkare hade kommissionen emellertid inget annat val än att välja bort Ryssland som representativt land. När det gäller Thailand bör det noteras att det för valet av ett lämpligt representativt land för Belarus i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen krävs att minst en exportör och tillverkare i landet samarbetar. Det kravet är däremot inte tillämpligt när det gäller att konstruera normalvärdet för Kina i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Thailand var följaktligen inte ett lämpligt representativt land för Belarus i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(48)	Påståendet avvisades därför.

b) Exportpris

(49)	Under översynsperioden exporterade ingen av de samarbetsvilliga tillverkarna i Belarus den produkt som översynen gäller i några betydande mängder till andra tredjelandsmarknader.

(50)

Eftersom det av belarusisk handelsstatistik om import och export framgick att den produkt som översynen gäller faktiskt exporterades från Belarus till andra tredjeländer i betydande mängder under översynsperioden, drogs slutsatsen att inga tillverkare som faktiskt exporterade den produkt som översynen gäller hade givit sig till känna för att samarbeta i undersökningen.

(51)

Eftersom de belarusiska tillverkare som faktiskt exporterar den produkt som översynen gäller inte samarbetade i någon större utsträckning meddelade kommissionen de belarusiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen beträffande de slutsatser som dragits avseende Belarus.

(52)

I sina synpunkter på den planerade tillämpningen av artikel 18 hävdade de belarusiska myndigheterna att det skulle vara lämpligare att använda de uppgifter som lämnats av de tre samarbetsvilliga tillverkarna i stället för import- och exportstatistiken. De belarusiska myndigheterna hävdade också, och upprepade därigenom vad de angav i samband med att uppgifterna lämnades ut, att de HS-nummer som använts för att bedöma exporten av den produkt som översynen gäller inte var lämpliga. De belarusiska myndigheterna hävdade också att kommissionen hade underlåtit att beakta återexporten, mot bakgrund av att exporten av den produkt som översynen gäller till tredjeländer (som Ryssland) enligt de belarusiska myndigheterna uppgick till 2 400 ton och inbegrep export från ett företag som köper den produkt som översynen gäller i Ryssland, utför galvaniseringen och återexporterar produkten.

(53)

Beträffande det första påståendet har kommissionen klargjort att den varken bestrider eller bortser från uppgifterna från de tre samarbetsvilliga belarusiska tillverkarna. De tre företagen exporterade helt enkelt inte tillräckligt betydande kvantiteter av den produkt som översynen gäller för att kommissionen ska kunna använda dem för att bedöma sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning.

(54)

Beträffande det andra påståendet har kommissionen noterat att nästan all export från Belarus av den produkt som översynen gäller går till Ryssland. Kommissionen dubbelkontrollerade statistiken över export från Belarus till Ryssland (på åttasiffrig nivå) mot statistiken över import till Ryssland (på tiosiffrig nivå) med hjälp av statistiska uppgifter från Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) (9). Kommissionen har bekräftat att den produkt som översynen gäller omfattas av beskrivningen för de koder på åttasiffrig nivå som används för belarusisk export samt de koder på tiosiffrig nivå som används för den ryska importen. I slutändan använde kommissionen de ryska importsiffrorna på tiosiffrig nivå, eftersom de gav mer detaljerad information om de olika typerna av svetsade rör.

(55)

Beträffande det tredje påståendet noterade kommissionen följande tre punkter: För det första visar den information som inhämtats att exporten av den produkt som översynen gäller från Belarus till Ryssland under översynsperioden uppgick till mer än 4 800 ton. För det andra uppgick exporten av galvaniserade produkter till mindre än 1 000 ton enligt samma källor. Slutligen har det faktum att den återexporterande tillverkare som de belarusiska myndigheterna nämner inte samarbetade legat till grund för kommissionens bedömning på grundval av artikel 18 i grundförordningen, eftersom de tillverkare i Belarus som skulle kunna exportera betydande kvantiteter av den berörda produkten inte samarbetade.

(56)	Påståendena avvisades därför.

(57)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställdes följaktligen det sannolika exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter. Till följd av detta fastställdes försäljningspriserna till tredjeländer på grundval av statistik över importen till Ryssland från GTA, rapporter från Världsbanken (10) och OECD (11).

(58)

Dessutom fastställde kommissionen att Ryssland var den största importören av svetsade rör från Belarus under översynsperioden, då landet tog emot 92 % av den belarusiska exporten av den produkt som översynen gäller. De kvantiteter som exporterades till andra tredjeländer än Ryssland var försumbara och ansågs därför inte representativa.

(59)

Värdet för importen till Ryssland rapporterades på cif-nivå. Kommissionen justerade därför de rapporterade priserna för att beräkna exportpriset fritt fabrik och genom att dra av den inhemska transportkostnaden i Belarus (12). Separata sannolika exportpriser fastställdes för svarta respektive galvaniserade produkter.

c) Jämförelse

(60)

Kommissionen jämförde normalvärdet med det sannolika exportpriset vid export till Ryssland på nivån fritt fabrik. Eftersom galvaniserade produkter endast exporterades i begränsade mängder och pristendensen var ojämn och med beaktande av de belarusiska myndigheternas synpunkter på återexporten (se skäl 52) gjordes jämförelsen endast avseende de svarta produkterna.

(61)	Jämförelsen visar på en sannolik landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Belarus till Ryssland, uttryckt i procent av cif-värdet, på 8,0 %.

(62)

Efter det att uppgifterna hade meddelats meddelandet av uppgifter påstod myndigheterna i Belarus och två tillverkare i Belarus att kommissionen borde ändra tullnivån i åtgärderna avseende Belarus med tanke på att den dumpningsmarginal som fastställts i det aktuella förfarandet är betydligt lägre än den som fastställdes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen.

(63)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen kan en översyn vid giltighetstidens utgång antingen leda till att åtgärderna upphävs eller bibehålls på den nivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen kan därför inte revidera tullnivån i en översyn vid giltighetstidens utgång.

(64)	Detta påstående avvisades därför.

(65)	De belarusiska myndigheterna begärde dessutom att uppgifter om hur dumpningen hade beräknats skulle lämnas ut och dessutom att de skulle ges ytterligare tid för att lämna synpunkter på beräkningen.

(66)

Den metod som användes för att beräkna dumpningen för Belarus vidkommande beskrivs skälen 39–61. Efter de att uppgifterna hade lämnats ut lade kommissionen, på begäran av de belarusiska myndigheterna, till den statistik avseende Ryssland som använts för att fastställa det sannolika exportpriset från Belarus i de ärendehandlingar som berörda parter kan konsultera. Berörda parter fick tre dagar på sig att lämna synpunkter.

(67)	De belarusiska myndigheterna inkom med synpunkter avseende i) det ursprung som anges för den produkt som översynen gäller i statistiken, ii) den valutaomräkning som gjorts och iii) avseende vissa särdrag i de statistiska uppgifterna avseende Belarus och Ryssland.

(68)	Beträffande den första punkten hävdade de belarusiska myndigheterna att ett av de nummer som användes för att fastställa importen från Belarus till Ryssland, i enlighet med skäl 54, omfattar produkter som har sitt ursprung inte bara i Belarus, utan även i andra länder.

(69)

Kommissionen har klargjort att de uppgifter som samlades in under undersökningen bekräftade att de produkter som importerats enligt detta nummer enligt statistiken har sitt ursprung i Belarus. Det lades inte heller fram någon bevisning som kunde styrka att de produkter som angavs ha sitt ursprung i Belarus faktiskt hade sitt ursprung i ett annat land. Påståendet avvisades därför.

(70)

När det gäller den andra punkten hävdade de belarusiska myndigheterna att kommissionen använt sig av rysk importstatistik i euro, men att den ryska federala tullmyndigheten tillhandahåller statistik i US-dollar. Enligt de belarusiska myndigheterna borde kommissionen ha använt växelkursen på försäljningsdagen, såsom föreskrivs i artikel 2.10 j i grundförordningen.

(71)

För det första är bestämmelserna i artikel 2.10 j tillämpliga på jämförelser som görs mellan exportpriserna och normalvärdet vid faktiska försäljningstransaktioner. I det aktuella ärendet fastställdes det genomsnittliga exportpriset, såsom förklaras i skäl 57, på grundval av importstatistik från GTA och inte på faktiska försäljningstransaktioner. För det andra är den omräkningskurs som används i GTA ett månatligt genomsnitt som beräknas på grundval av de dagliga genomsnitten under månaden. Kommissionen anser därför att den möjliggjorde en korrekt jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet. Påståendet avvisades därför.

(72)

När det gäller den tredje punkten hävdade de belarusiska myndigheterna att både Belarus och Ryska federationen är medlemmar i Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU). Detta innebar att varor rör sig fritt mellan EAEU-medlemmar utan tullkontroller och att det därför, enligt de belarusiska myndigheternas, inte är säkerställt att de tullnummer som deklarerades överensstämde med de varor som faktiskt exporterades.

(73)

Kommissionen instämde inte i detta påstående. Det faktum att det inte görs tullkontroller upphäver inte rapporteringskraven för import- och exporttransaktioner. De varubeskrivningar som anges för de tullnummer som använts överensstämmer med definitionen för den produkt som översynen gäller och inga bevis för motsatsen har lagts fram. Påståendet avvisades därför.

3.1.2.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus

(74)	Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Belarus fastställdes på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden och de uppgifter som lämnats av de tre samarbetsvilliga belarusiska tillverkarna.

(75)

Enligt uppgifterna i begäran uppgår den outnyttjade produktionskapaciteten i Belarus för den produkt som översynen gäller till cirka 50 000 ton. Undersökningen visade att de tre samarbetsvilliga tillverkarna har outnyttjad produktionskapacitet för den produkt som översynen gäller på minst 30 000 ton.

(76)

Såsom fastställdes även i den förra översynen vid giltighetstidens utgång kan produktionslinjerna för den produkt som översynen gäller användas både för tillverkning av svetsade rör och för tillverkning av ihåliga profiler (endast ett mindre tillverkningssteg skiljer produktionen av de två produkterna åt). Dessutom kan svetsade rör med en diameter över 168,3 mm (nedan kallade stora rör), som inte berörs av detta förfarande, tillverkas i samma produktionslinjer.

(77)

Mot bakgrund av det är möjligt att ändra produktmixen uppskattas den outnyttjade kapaciteten i Belarus till cirka 50 000 ton för de samarbetsvilliga tillverkarna, eller mer än 9 % av förbrukningen i unionen. Eftersom de samarbetsvilliga tillverkarna endast står för 40 % av den totala tillverkningen i Belarus, och om man utgår från att de icke-samarbetsvilliga tillverkarna har samma andel outnyttjad kapacitet, kan den outnyttjade kapaciteten för hela landet uppskattas till cirka 125 000 ton.

(78)	På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de belarusiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka svetsade rör för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(79)

Efter det att uppgifterna meddelats invände en belarusisk tillverkare och de belarusiska myndigheterna mot kommissionens beräkning av den outnyttjade kapaciteten i Belarus, eftersom den enligt deras uppfattning är betydligt överskattad och ingen hänsyn hade tagits till de andra produkter som tillverkas i samma produktionslinje.

(80)

Kommissionen klargör att uppskattningen av den outnyttjade produktionskapaciteten baseras på de faktiska uppgifter som de tre samarbetsvilliga tillverkarna lämnade i sina svar på frågeformuläret. Såsom förklaras i skäl 77 beaktade kommissionen dessutom de andra produkter som tillverkades i samma produktionslinje. Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft drogs dessutom slutsatsen att det är sannolikt att de belarusiska tillverkarna skulle ändra sin produktmix och öka sin produktionskapacitet för den produkt som översynen gäller om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(81)	Påståendet avvisades därför.

3.1.2.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(82)

Enligt uppgifter från GTA exporterade de belarusiska exporterande tillverkarna till sin viktigaste tredjelandsmarknad, dvs. Ryssland, till priser som i genomsnitt var minst 5 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn till prisnivån är det därför potentiellt mer attraktivt för de belarusiska tillverkarna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder. Under översynsperioden uppgick exporten till Ryssland dessutom till cirka 4 800 ton, dvs. till mindre än 10 % av den uppskattade outnyttjade kapaciteten hos de samarbetsvilliga tillverkarna i Belarus och till mindre än 4 % av den uppskattade outnyttjade kapaciteten i hela landet.

(83)	Unionsmarknaden är också attraktiv för de belarusiska tillverkarna med tanke på dess geografiska närhet och storlek och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till 541 000 ton.

3.1.2.3 Slutsats om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

(84)	Kommissionen fastställde att dumpningen hade fortsatt vad gäller exporten från Belarus till landets största tredjelandsmarknad (Ryssland).

(85)	Kommissionen fann dessutom annan bevisning för att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(86)

Slutligen visade unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, och den betydande outnyttjade kapacitet som finns i Belarus, att det är sannolikt att den belarusiska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(87)	Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna inte förlängs.

3.2 Folkrepubliken Kina

3.2.1 Inledande anmärkningar

(88)

Under översynsperioden fortsatte importen från Kina av den produkt som översynen gäller, men importnivåerna var mycket lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). Enligt statistik från Comext (Eurostat) stod importen av svetsade rör från Kina för cirka 0,1 % av unionsmarknaden under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 13,8 % under den ursprungliga undersökningen. En lika liten marknadsandel (0,03 %) noterades under den förra översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal minskade importen från Kina drastiskt, från nästan 184 887 ton under den ursprungliga undersökningen till 118 ton i den förra översynen vid giltighetstidens utgång och till 559 ton i den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång.

(89)

Som anges skäl 22 samarbetade ingen av de exporterande tillverkarna i Kina i undersökningen. De exporterande tillverkarna lämnade därför inte in svar på frågeformuläret, dvs. inga uppgifter om exportpriser och exportkostnader, inhemska priser och kostnader, förbrukning av insatsvaror i tillverkningsprocessen, tillverkningsomkostnader, kapacitet, tillverkning, investeringar osv. De kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna kommenterade inte heller bevisningen i ärendet, vilken bland annat utgjordes av kommissionens arbetsdokument om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (13) (nedan kallad rapporten).

(90)	På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(91)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning när det gäller Kina på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och de uppgifter som lämnats in av berörda parter, information från andra källor, som import- och exportstatistik (Eurostat och GTA), statistiska uppgifter från den kinesiska skatte- och tulladministrationens webbplatser (14), rapporter från Världsbanken och OECD, samt uppgifter från oberoende leverantörer av prisuppgifter, nyheter, data, analyser och konferenser för järn- och stålindustrin, som Deloitte (15), Transcustoms (16), Global Trade Alert (17) och Huajing Industry Research Institute (18).

3.2.2 Fortsatt dumpning av importen under översynsperioden

3.2.2.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(92)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig när undersökningen inleddes och att denna för Kinas vidkommande tenderar att tyda på betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen en undersökning med avseende på landet på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(93)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till det kinesiska statsrådet (nedan kallad de kinesiska myndigheterna). I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen.

(94)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Mexiko som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den avsåg att undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(95)

Den 11 maj 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en not (nedan kallad den första noten) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noten tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som kan ingå i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder (Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet). Kommissionen mottog inga synpunkter på den första noten.

(96)

Den 4 juni 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra not (nedan kallad den andra noten) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Thailand som representativt land (19). Kommissionen informerade också de berörda parterna om sin avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information från tillverkarna i det representativa landet, dvs. från företagen Pacific Pipe Co., Ltd och Asia Metal Co., Ltd Det inkom inga synpunkter på den andra noten.

3.2.2.2 Normalvärde

(97)	Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska ”normalvärdet vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(98)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och det ”konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst”.

(99)

Som förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

a) Förekomst av betydande snedvridningar

1) Inledning

(100)

I artikel 2.6a b i grundförordningen ges följande definition: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

—	den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

—	förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

—	förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

—	avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

—	snedvridna lönekostnader,

—	tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(101)

I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a bland annat beakta den icke uttömmande förteckningen över aspekter i den förstnämnda bestämmelsen. I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen bör vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter för priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom denna förteckning inte är fullständig behöver inte alla aspekter beaktas för att betydande snedvridningar ska kunna konstateras. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att visa att en eller flera av aspekterna i förteckningen förekommer. Alla slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a ska dock göras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även de allmänna förhållandena och situationen i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande aspekterna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(102)

(103)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (20), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(104)

I begäran angavs även, som komplement till rapporten, ytterligare bevis på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b.

(105)

Sökanden hänvisade särskilt till metoder som påverkar kostnader och priser inom sektorn för svetsade rör och inom stålsektorn (varmvalsade rullar av stål är den viktigaste insatsvaran i tillverkningen av svetsade rör):

—	av de fem största kinesiska ståltillverkarna är fyra statsägda företag och därför står dessa företag under de kinesiska myndigheternas ägande, kontroll och politiska övervakning.

—	Kostnaderna för råvaror och energi i Kina bestäms inte av de fria marknadskrafterna utan påverkas av betydande statligt inflytande, vilket också bekräftades i den senaste antisubventionsundersökningen om varmvalsade platta produkter (21).

—	Tillverkare av varmvalsat stål gynnas av förmånliga lån som utgör subventioner, vilket också bekräftades genom nämnda antisubventionsförfarande.

(106)

Som anges i skäl 93 besvarade de kinesiska myndigheterna inte det frågeformulär som de fått. Som nämns i skälen 22 och 89 uppvisade de exporterande tillverkarna inte någon samarbetsvilja och de tillhandahöll inte heller några bevis för att stödja eller motbevisa de befintliga bevisen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten och de ytterligare bevis som lämnats av sökanden avseende förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(107)

Kommissionen undersökte huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller.

2) Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(108)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på principen om en ”socialistisk marknadsekonomi”. Denna princip är inskriven i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Det centrala inslaget i principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (22). Det innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (23).

(109)

I enlighet med kinesisk rätt är det Kinas kommunistiska parti (nedan kallat KKP) som leder utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin. Den kinesiska statens och KKP:s strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där KKP:s och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev KKP:s ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den sedan tidigare befintliga första meningen i bestämmelsen, dvs. ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap.” (24) Detta åskådliggör KKP:s absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna råder.

(110)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av KKP, i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en fri marknad (25). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet och olika aspekter av lagstiftningen.

(111)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning när det gäller den övergripande administrativa kontrollen av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. På provinsnivå är planerna detaljerade, medan de nationella planerna innehåller mer övergripande mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna och tidsramar inom vilka målen ska uppnås. Vissa planer innehåller fortfarande explicita produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste i grunden anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.2.2 a 5) (26).

(112)

För det andra domineras Kinas finansiella system, vad gäller fördelningen av ekonomiska resurser, av statsägda affärsbanker. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolitik måste de anpassa sig till de kinesiska myndigheternas industripolitiska mål i stället för att huvudsakligen bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.2.2 a 8) (27). Detsamma gäller de övriga komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även dessa andra delar av finanssektorn utanför banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra inflytande från staten och KKP (28).

(113)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt via lagstiftningen. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel regelbundet för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på det området. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta att uppnå de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs emellertid inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (29). När det gäller investeringar har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar samt olika incitament, restriktioner och förbud i samband med investeringar används av myndigheterna som viktiga verktyg för att stödja industripolitiska mål, till exempel för att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stärka den inhemska industrin (30).

(114)

Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådant betydande statligt inflytande strider mot de fria marknadskrafterna och motverkar en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (31).

3) Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.

(115)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(116)

De kinesiska myndigheterna och KKP har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också KKP) utformar och övervakar inte bara aktivt statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sin rätt att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom att tjänstemän roterar mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens ledningsorgan, genom att particeller ingår i företagen (se även avsnitt 3.2.2.2 a 4) samt genom att staten utformar bolagsstrukturen inom sektorn för statsägda företag (32). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror samt finansiering (33). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i sektorn för svetsade rör beskrivs närmare i avsnitt 3.2.2.2 a 4 nedan.

(117)

Särskilt inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av svetsade rör, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen. Till antalet uppskattas de statsägda företagen och de privatägda företagen vara nästan lika många, men fyra av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största ståltillverkare är statsägda (34). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016, satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag till 2025 (35). De kinesiska myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när de tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (36). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (37).

(118)

Såsom förklaras ovan finns det en stor andel statsägda företag inom stålsektorn och stålsektorn är den främsta leverantören av råvaran för tillverkning av svetsade rör. Eftersom de kinesiska exportörerna av svetsade rör inte samarbetade kunde den exakta kvoten mellan de privata och statligt ägda tillverkarna av svetsade rör inte fastställas. Undersökningen visade att både offentlig- och privatägda företag inom sektorn för svetsade rör är föremål för politisk övervakning och vägledning såsom anges i avsnitt 3.2.2.2 a 5.

4) Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(119)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom att äga företag och på andra sätt kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (38), men KKP:s celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från KKP enligt partiets stadgar (39)) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har KKP emellertid stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. KKP uppges också pressa privata företag till att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (40). Under 2017 rapporterades att det fanns particeller hos 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från KKP ska ha sista ordet när det gäller affärsbesluten inom respektive företag (41). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av svetsade rör och leverantörer av deras insatsvaror.

(120)

Många tillverkare av svetsade rör betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till KKP. Undersökningen avslöjade partibyggnadsverksamhet hos ett antal tillverkare av svetsade rör, däribland Jinghua Steel Pipe Group, Kingland Group och Jiangsu Guoqiang Zinc-plating Industrial Co. Ltd Bevisningen avseende en tillverkare av den produkt som översynen gäller visar att partibyggnadsverksamheten bland annat innebar att KKP:s medlemmar deltog i diskussioner om företagets situation, affärsmodell och utvecklingsstrategi, underlättande av rekryteringen av partimedlemmar, föreläsningar, symposier och annan utbildningsverksamhet om kommunistpartiet, kommunistisk filosofi och liknande, samt formella evenemang rörande KKP:s verksamhet, etc. Under undersökningens gång fastställde kommissionen dessutom att det förekommer personliga band mellan tillverkarna av svetsade rör och KKP, såsom att KKP-medlemmar ingår i företagsledningen eller finns med bland styrelseledamöterna i ett antal företag som tillverkar svetsade rör, däribland Jinghua Steel Pipe Group, Kingland Group, Fubo Group, Weifang East Steel Pipe Co. Ltd och Huludao City Steel Pipe Industrial Co. Ltd

(121)

Inom sektorn för stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkningen av svetsade rör, är det staten som äger många av de största tillverkarna. Vissa av dem nämns uttryckligen i Planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020 (42). Till exempel anger det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd (TISCO) på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte” som ”utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel” (43). Baosteel är ett annat stort kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group Co. Ltd (tidigare Baosteel Group and Wuhuan Iron & Steel) (44).

(122)

Statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.2.2 a 7) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (45). Statens närvaro i företag, inbegripet statsägda företag, inom stålsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för den kinesiska regeringen att påverka priser och kostnader.

5) Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(123)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar genomförandet av planerna med motsvarande lägre förvaltningsnivåer. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas till sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (46).

(124)

Även om industrin för svetsade rör är en specialiserad industri och även om det under undersökningen inte har varit möjligt att identifiera några specifika policydokument avseende utvecklingen av industrin för svetsade rör omfattas den av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av svetsade rör. De snedvridande effekterna av statliga ingripanden inom industrin för svetsade rör illustreras av att det finns problem med stor överkapacitet. Rapporten om tillståndet för industrin för svetsade rör 2018 bekräftar att det finns betydande överkapacitet (se det fullständiga citatet i skäl 209) (47).

(125)

De kinesiska myndigheterna anser dessutom att stålindustrin är en nyckelindustri (48). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020”. I planen anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (49). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (50).

(126)

I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (51) anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (52). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (53).

(127)

I Den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (54) (nedan kallad katalogen) anges stålindustrin som en främjad industri.

(128)

De kinesiska myndigheterna vägleder dessutom sektorns utveckling med hjälp av en bred uppsättning politiska verktyg och direktiv, bland annat avseende sammansättning och omstrukturering av marknaden, råvaror, investeringar, kapacitetseliminering, produktsortiment, omlokalisering, uppgradering osv. Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av stålsektorns utveckling och funktion (55). Det rådande problemet med överkapacitet är otvivelaktigt det tydligaste exemplet på följderna av de kinesiska myndigheternas politik och de snedvridningar som är resultatet av denna.

(129)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål och järn som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av den produkt som översynen gäller Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

6) Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt

(130)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå systemets egna huvudmål, såsom att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att det kinesiska systemet kännetecknas av en systematiskt bristande verkställighet, även om den kinesiska konkursrätten formellt sett bygger på principer som liknar dem som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, vilka i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (56).

(131)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (57). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivt ägande av mark på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser som syftar till att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (58). Myndigheterna har dessutom ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (59).

(132)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av svetsade rör av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar uppifrån som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande eller olämplig tillämpning av konkurs- och egendomsrätten. Under denna undersökning uppdagades ingenting som skulle kunna ifrågasätta dessa slutsatser. Därför drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för svetsade rör.

(133)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för svetsade rör, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

7) Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader

(134)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat vissa grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (nedan kallad ILO), som konventionerna om föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar (60). I enlighet med den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande outvecklat (61). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för hushållsregistrering, eftersom tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner begränsas till de lokala invånarna i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (62). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(135)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för svetsade rör inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för svetsade rör påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader både direkt (vid tillverkningen av produkten som översynen gäller eller den huvudsakliga råvaran för tillverkningen av produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

8) Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(136)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(137)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av att de statsägda bankerna (63) har en stark ställning och av att dessa tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara fortfarande knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av KKP) (64), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av staten. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva verksamheten i överensstämmelse med den nationella ekonomiska och sociala utvecklingens behov samt i enlighet med statens industripolitik (65).

(138)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(139)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och betydelsen av eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvaras av lägre internationella kreditbetyg (66).

(140)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för att rikta finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (67). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(141)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxt. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(142)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom denna andel, trots försämrade ekonomiska förhållanden, har ökat markant sedan 2015. Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(143)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv och det finns inga tecken på någon kreditåtstramning, vilket kunde ha förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har således hanterats genom förlängningar av lån, vilket i sin tur skapar så kallade ”zombieföretag”, eller genom överföring av ägandeskapet för skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(144)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar på grund av att staten fortsätter att ha en genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(145)

Ingen bevisning har lämnats in som skulle kunna visa att det inom sektorn för svetsade rör inte förekommer statligt inflytande i det finansiella systemet. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

9) De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär

(146)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.2.2 a 1 – 3.2.2.2 a 5 och i del A i rapporten gäller hela landet och alla ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.2.2 a 6 –3.2.2.2 a 8 och i del B i rapporten.

(147)

Kommissionen erinrar om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka svetsade rör. När tillverkare av svetsade rör köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som är föremål för snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(148)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för svetsade rör som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvaror som används för tillverkningen av insatsvaror och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

10) Slutsats

(149)

Analysen i avsnitten 3.2.2.2 a 2–3.2.2.2 a 9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripanden i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för svetsade rör (inklusive avseende den produkt som översynen gäller) i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestäms av de fria marknadskrafterna eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(150)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet. Kommissionen erinrade om att ingen part har hävdat att de inhemska kostnader inte är snedvridna på det sätt som avses i artikel 2.6a a tredje strecksatsen i grundförordningen.

b) Representativt land

1) Allmänna anmärkningar

(151)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

—	En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas. I detta syfte använde kommissionen länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas på grundval av Världsbankens databas (68).

—	Tillverkning av den produkt som översynen gäller i det landet (69).

—	Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet:

—	Om det finns fler än ett möjligt representativt land ges företräde, där så är lämpligt, till ett land med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(152)

Såsom förklaras i skälen 95 och 96 utfärdade kommissionen den 11 maj 2020 och den 4 juni 2020 två noter till ärendehandlingarna angående de grunder på vilka man fastställt normalvärdet och produktionsfaktorerna (nedan kallade den första noten och den andra noten). I den andra noten informerar kommissionen de berörda parterna om sin slutsats att Thailand är ett lämpligt representativt land i det aktuella ärendet.

2) En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas

(153)

I den första noten identifierade kommissionen Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas utvecklingsnivå enligt Världsbanken, dvs. de länderna klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst.

(154)

Inga synpunkter inkom gällande den nivå av ekonomisk utveckling som identifieras i noten.

3) Tillverkning av den produkt som översynen gäller i det representativa landet

(155)

I den första noten anger kommissionen att den har konstaterat att tillverkning av den produkt som översynen gäller förekommer i Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet. Det konstaterades emellertid att Malaysia inte var ett lämpligt representativt land, eftersom det endast identifierats en tillverkare av den produkt som översynen gäller och det inte fanns någon offentligt tillgänglig redovisning för det företaget avseende översynsperioden.

(156)

Inga synpunkter inkom på tillverkningen av den produkt som översynen gäller i möjliga representativa länder till följd av den första noten.

4) Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet

(157)

Avseende de länder som övervägts och som nämns ovan kontrollerade kommissionen tillgången till offentliga uppgifter, särskilt offentliga finansiella uppgifter från tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(158)

Kommissionen sökte efter tillverkare av svetsade rör vars finansiella uppgifter var offentligt tillgängliga och kunde användas för att fastställa icke-snedvridna och rimliga belopp för de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen begränsade sökningen till företag med allmänt tillgängliga resultaträkningar under översynsperioden och som gick med vinst under den perioden. Dessutom föredrogs tillverkare av svetsade rör vars årsbokslut var offentligt tillgängliga på företagsnivå i stället för på koncernnivå för respektive grupp som helhet. Den andra noten omfattade därför bara två företag i Thailand och ett i Turkiet.

(159)

Mot bakgrund av att det fanns offentligt tillgängliga finansiella uppgifter av god kvalitet för Thailand och Turkiet och mot bakgrund av tillgången på representativa referensvärden för produktionsfaktorer (70), konstaterade kommissionen att Thailand skulle vara ett lämpligt representativt land.

(160)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet avseende produktionsfaktorer i Thailand och noterade följande:

—

Kommissionen analyserade importstatistiken avseende alla produktionsfaktorer som anges i den första noten, vilken aktualiserats genom den andra noten, och drog slutsatsen att det förekom import av alla produktionsfaktorer som var nödvändiga för tillverkningen av produkten som översynen gäller under översynsperioden.

—	Energistatistik (priser för el och naturgas) för översynsperioden fanns lätt tillgänglig i form av uppgifter från Metropolitan Electricity Authority och energiministeriet.

—	Statistik över arbetskraftskostnader fanns tillgänglig på det nationella statistikkontorets webbplats.

(161)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Såsom anges i skäl 96 ansåg kommissionen att de thailändska tillverkarna Pacific Pipe Co., Ltd och Asia Metal Co., Ltd hade offentligt tillgängliga årsredovisningar som kunde användas som ett substitut för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

5) Nivå av social trygghet och miljöskydd

(162)

6) Slutsats om representativt land

(163)

Mot bakgrund av ovanstående analys konstaterades att Thailand uppfyller alla de kriterier i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen som bör uppfyllas för att ett land ska kunna anses vara ett lämpligt representativt land. Särskilt Thailand har betydande tillverkning av den produkt som översynen gäller, och det finns en fullständig datauppsättning för samtliga produktionsfaktorer, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

c) Källor som används för att fastställa icke-snedvridna kostnader

(164)

I den andra noten uppger kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle komma att använda GTA för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna i det representativa landet.

(165)

Kommissionen anger vidare att den avser att använda statistik från ILO och nationell statistik för att fastställa icke-snedvridna arbetskraftskostnader i det representativa landet, medan den avser att använda nationell statistik, i enlighet med vad som anges i skäl 160, för att fastställa icke-snedvridna energikostnader.

(166)

Kommissionen tog med ett värde för tillverkningsomkostnader i beräkningen för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen finansiella uppgifter från en unionstillverkare som samarbetade i dumpningsundersökningen och som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål (71), dvs. Arcelor Mittal Tubular Products, Polen (nedan kallad AMTP). Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.2.2.2 e.

(167)

Slutligen använde kommissionen, såsom anges i den andra noten, finansiella uppgifter från de utvalda thailändska företag som förtecknas i skäl 161 för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

d) Icke-snedvridna kostnader och referensvärden

(168)

Kommissionens syfte med de båda noterna om produktionsfaktorer var att fastställa en förteckning över produktionsfaktorer och källor som skulle kunna användas för samtliga produktionsfaktorer, som de råvaror, den energi och den arbetskraft som tillverkarna i Kina använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen mottog inga synpunkter på den förteckning över produktionsfaktorer som skickats till de berörda parterna genom noterna.

(169)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynsförfarandet var kommissionen tvungen att använda uppgifter från den europeiska tillverkaren AMTP för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av svetsade rör. På grundval av uppgifter som samlats in från de kinesiska företagen under den ursprungliga undersökningen och uppgifter som finns tillgängliga på de kinesiska rörtillverkarnas webbplatser kan konstateras att deras tillverkningsprocess och de råvaror de använder är likartade de tillverkningsprocesser och de material som AMTP har meddelat att företaget använder.

(170)

På grund av det obefintliga samarbetet förfogade kommissionen inte över mer detaljerade tullnummer för de olika produktionsfaktorerna än de sexsiffriga HS-numren. HS-numren överensstämde fullständigt med de thailändska tullnumren.

(171)

Mot bakgrund av alla uppgifter som lämnats av AMTP och mot bakgrund av att inga synpunkter inkommit på de två noterna vad gäller källorna för fastställande av normalvärdet avseende produktionsfaktorerna, har följande produktionsfaktorer och, i tillämpliga fall, motsvarande tullnummer fastställts:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för svetsade rör

Produktionsfaktor	HS-nummer	Uppgiftskälla	Icke-snedvridet enhetsvärde
Råvara
Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, i ringar eller rullar, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, med en tjocklek av mer än 4,75 mm men mindre än 10 mm, inte betade, utan reliefmönster	7208 37	GTA	4,34 CNY/kg
Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, i ringar eller rullar, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, med en tjocklek av minst 3 mm men högst 4,75 mm, inte betade, utan reliefmönster	7208 38	GTA	3,96 CNY/kg
Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, i ringar eller rullar, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, med en tjocklek av högst 3 mm, inte betade, utan reliefmönster	7208 39	GTA	4,05 CNY/kg
Zink	7901 11	GTA	20,69 CNY/kg
Svavelsyra	2807 00	GTA	0,56 CNY/kg
Arbetskraft
Löner i tillverkningssektorn	Ej tillämpligt	Se avsnitt 3.2.2.2 d 2	19,91 CNY/timme
Energi
Elektricitet	Ej tillämpligt	Se avsnitt 3.2.2.2 d 3	0,88 CNY/kWh
Naturgas	Ej tillämpligt	Se avsnitt 3.2.2.2 d 4	2,73 CNY/m3
Biprodukter
Skrot av olegerat stål	7204 41	GTA	3,12 CNY/kg
Flisor av skrot av olegerat stål	7204 41	GTA	3,12 CNY/kg
Spån av skrot av olegerat stål	7204 49	GTA	2,11 CNY/kg
Zinkaska	2620 19	GTA	8,11 CNY/kg
Hårdzink	2620 11	GTA	14,74 CNY/kg

1) Råvaror och biprodukter

(172)

För att fastställa icke snedvridna priser på råvaror levererade till tillverkarens fabrik i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen, och mot bakgrund av att det inte fanns några samarbetsvilliga tillverkare i Kina, använde kommissionen importpriserna till det representativa landet för varje råvara som AMTP använder för att tillverka svetsade rör. Kommissionen kontrollerade de rapporterade råvaror som använts, de biprodukter som producerats och de relevanta förbrukningskvoterna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(173)

Beträffande samtliga råvaror och biprodukter använde kommissionen importpriserna i det representativa landet. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 149 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Det var endast i fråga om svavelsyra som de undantagna importvolymerna från Kina var märkbara och stod för 4,7 % av det representativa landets totala import. För alla övriga råvaror och biprodukter varierade de relevanta importandelarna mellan noll och 0,3 %.

(174)

Vanligtvis undantas också uppgifter om import i det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755. Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet. I det aktuella ärendet registrerades emellertid ingen import till Thailand av råvaror och biprodukter från dessa länder under översynsperioden.

(175)

För att fastställa det icke-snedvridna priset för råvaror levererade på plats vid den exporterande tillverkarens fabrik enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen tillämpade kommissionen det representativa landets importtull på respektive nivå, beroende på de importerade volymernas ursprungsland. Dessutom lade kommissionen till inhemska transportkostnader som beräknats per kg på grundval av prisuppgifter för leveranser på sträckan från hamnen Laem Chabang till Bangkok enligt Världsbankens rapport (72).

2) Arbetskraft

(176)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen ILO-statistik tillsammans med allmänt tillgänglig nationell statistik från Thailand och uppgifter från KPMG om skatter och avgifter i Thailand (73).

(177)

ILO-statistiken innehöll uppgifter om den genomsnittliga arbetstid per vecka som varje anställd faktiskt arbetat i tillverkningssektorn under översynsperioden (74).

(178)

Även om uppgifter om månadslöner för anställda inom tillverkningssektorn också ingick i statistiken från ILO, beslutade kommissionen att hänvisa till statistik från Thailands nationella statistikkontor, vilken innehöll mer detaljerad information om löner och andra förmåner inom olika ekonomiska sektorer per kvartal (75).

(179)

Slutligen använde kommissionen uppgifter från KPMG för att fastställa vilken socialförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat.

(180)

Med hjälp av dessa uppgifter beräknade kommissionen en timlön i tillverkningssektorn och lade sedan till ytterligare arbetskraftsrelaterade kostnader som bärs av arbetsgivaren.

3) Elektricitet

(181)

För att fastställa referensvärdet för el använde kommissionen det elpris för företag, industri och statliga företag som finns tillgängligt på webbplatsen för Metropolitan Electricity Authority (76).

(182)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade grundades alla återstående parametrar som krävdes för att beräkna det genomsnittliga icke-snedvridna referenspriset på el, som spänningsintervall, perioder med hög/låg belastning och efterfrågan vi toppbelastning, på uppgifter från AMTP.

4) Naturgas

(183)

För att fastställa referensvärdet för naturgas använde kommissionen en statistikrapport från Energy Policy and Planning Office (energiministeriet) (77). Rapporten omfattar hela översynsperioden, men innehåller uppgifter om total förbrukning och naturgasens värde utan att ta hänsyn till typ av användare (hushåll, industri, transport) och form. Det var emellertid inte möjligt att identifiera en källa som skulle göra det möjligt att begränsa dessa siffror till enbart tillverkningssektorn. I en mer detaljerad årsrapport från ministeriet för alternativ energiutveckling och energieffektivitet (energiministeriet) (78) redovisas förbrukningsuppgifterna endast i termer av volym och det är därför inte möjligt att använda uppgifterna för att beräkna naturgaspriset. Enligt den sistnämnda rapporten stod tillverkningssektorn för 44 % av den totala förbrukningen av naturgas i Thailand under översynsperioden.

e) Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst

(184)

Vid sidan av de produktionsfaktorer som sammanfattas i skäl 171 identifierades även tillverkningsomkostnader. På grund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska tillverkarnas sida baserades beräkningen av de allmänna tillverkningsomkostnaderna på den procentandel som erhålls om produktionsomkostnaderna divideras med den tillverkningskostnad som rapporterats av AMTP. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(185)

För beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från de thailändska tillverkarna Pacific Pipe Co., Ltd (79) och Asia Metal Co., Ltd (80) Kommissionen beräknade först för vart och ett av de två företagen ett procentuellt värde för den andel som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst utgör i förhållande till kostnaden för sålda varor. Därefter fastställdes ett genomsnittligt värde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet (vägt i förhållande till företagets omsättning). Offentligt tillgängliga granskade räkenskaper för dessa företag gjordes tillgängliga för de berörda parterna som en bilaga till den andra noten.

f) Beräkning av normalvärde

(186)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje basprodukttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(187)

Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som lämnats av AMTP avseende förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna (råvaror, arbetskraft och energi) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Dessa förbrukningsvolymer multiplicerades med de icke snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Thailand, såsom beskrivs i avsnitt d.

(188)

Det gjordes en separat beräkningen för var och en av de två grundtyperna av svetsade rör, dvs. för svarta rör respektive galvaniserade rör. Galvaniserade rör är svarta rör som har genomgått en galvaniseringsprocess där röret ytbehandlats med ett zinkskikt. Tillverkningen av den galvaniserade produkten är mer arbetskrafts- och energikrävande och dessutom krävs zink och svavelsyra, vilka inte ingår alls vid tillverkningen av svarta rör.

(189)

Därefter lade kommissionen till de procentuella tillverkningsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen i skäl 184 för att få fram de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna.

(190)

Slutligen fastställde kommissionen, utöver den tillverkningskostnad som fastställts enligt beskrivningen i skäl 189, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet, vilka fastställts i enlighet med skäl 185. Värdet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor, och tillämpad på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 4,3 % respektive 3,0 %.

(191)

Normalvärdena för de två produkttyperna, vilka beräknats enligt beskrivningen i skälen 187–190, minskades med de icke-snedvridna värdena för biprodukterna, vilka baserats på den förteckning över biprodukter som AMTP tillhandahållit. Icke-snedvridna värden för biprodukterna fastställdes genom att de kvantiteter som såldes under översynsperioden, enligt AMTP:s uppgifter, multiplicerades med de icke-snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Thailand, såsom beskrivs i avsnitt d ovan. Justering för vissa biprodukter (zinkaska, hårdzink) gjordes endast med avseende på det normalvärde som fastställts för galvaniserade produkter, eftersom det är fråga om biprodukter från galvaniseringsprocessen.

(192)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna var samarbetsvillig fastställdes normalvärdet för hela landet.

3.2.2.3 Exportpris

(193)

I brist på samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från Eurostat, korrigerade till nivån pris från fabrik. Exportpriset cif minskades således med frakt- och försäkringskostnader (81) och inhemska transportkostnader i Kina (82). Separata sannolika exportpriser fastställdes för svarta respektive galvaniserade produkter.

3.2.2.4 Jämförelse och dumpningsmarginal

(194)

Kommissionen jämförde, per produkttyp, det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det enligt ovan fastställda exportpriset.

(195)

För vissa produkter tillämpar Kina en policy för partiell återbetalning av mervärdesskatt vid export. För att säkerställa att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma nivå skattemässigt, justerades normalvärdet uppåt med den del av mervärdesskatten som togs ut på exporten av den produkt som översynen gäller, och som inte återbetalades till de kinesiska exporterande tillverkarna. Statistiska uppgifter från den kinesiska skatte- och tullförvaltningens webbplats och uppgifter från Transcustoms (83) visade emellertid att den mervärdesskatt som under översynsperioden togs ut på export av svetsade rör återbetalades i sin helhet. Därför gjordes ingen justering för mervärdesskatt.

(196)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till ett negativt värde.

3.2.2.5 Slutsats

(197)

Kommissionen drog slutsatsen att exporten av den produkt som översynen gäller från Kina inte dumpades under översynsperioden. Importvolymen i fråga var dock mycket begränsad och stod för 0,2 % av EU:s totala import och en andel av unionsmarknaden på 0,1 %, och priserna ansågs därför inte vara representativa. Kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

3.2.3 Sannolikhet för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(198)

Med anledning av slutsatsen att det inte förekom någon dumpning under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Följande ytterligare faktorer analyserades: förekomsten av dumpad export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, tillgången till andra marknader och unionsmarknadens attraktionskraft.

3.2.3.1 Export till tredjeländer

(199)

Med hjälp av importstatistiken i GTA identifierade kommissionen de fem största importörerna av svetsade rör från Kina under översynsperioden, dvs. Filippinerna, Hongkong, Peru, Indonesien och Singapore (84). Kommissionen beslutade att undanta Hongkong från sin analys eftersom den konstaterat stora skillnader i de rapporterade handelsvolymerna mellan Kina och Hongkong i jämförelse med GTA-rapporterna om import och export och eftersom Hongkong inte verkar vara slutdestinationen för den kinesiska exporten av den produkt som översynen gäller. När det gäller den kinesiska exporten av svetsade rör till de återstående fyra huvudmarknaderna beräknades dumpningen enligt den metod som beskrivs nedan.

a) Normalvärde

(200)

För att bedöma dumpningen från Kina till tredjeländer använde kommissionen samma normalvärde som vid beräkningen av dumpningen på unionsmarknaden, vilket konstruerats på det sätt som beskrivs i skälen 168–192.

b) Exportpris

(201)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade uppskattades det sannolika exportpriset till unionen genom en analys av de nuvarande kinesiska exportpriserna till tredjeländer, på grundval av relevant landsspecifik GTA-importstatistik.

(202)

Alla de fyra berörda länderna rapporterade sitt importvärde på cif-nivå. Kommissionen justerade därför de rapporterade priserna för att beräkna exportpriset fritt fabrik och genom att dra av kostnaderna för sjötransport och försäkring (85) och kostnaderna för inhemsk transport i Kina (86).

(203)

Beträffande Peru innehåller ovannämnda källa inte frakt- och försäkringskostnader för leveranser från Kina. Kommissionen beslutade därför att använda en prisnotering för leveranser Kina–Chile som fanns tillgänglig från samma källa.

c) Jämförelse och dumpningsmarginaler

(204)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet och exportpriserna till tredjeland på nivån fritt fabrik. Där så var möjligt (87) gjordes jämförelsen per produkttyp (svart/galvaniserad) och ett vägt genomsnittligt dumpningsbelopp fastställdes.

(205)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Kina till de fyra länderna, uttryckt i procent av respektive cif-värde, enligt följande:

Land	Procentuell andel som importen från Kina av den produkt som den undersökta produkten utgör av den samlade importen från hela världen:	Dumpningsmarginal (%)
Filippinerna	19,3	71,7
Peru	5,3	25,6
Indonesien	4,4	21,4
Singapore	4,2	18,9

3.2.3.2 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(206)

Med tanke på den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de kinesiska tillverkarnas sida fastställdes produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt den information som lämnats av den sökande och av Huajing Industry Research Institute (88) (nedan kallat HIRI), i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(207)

Enligt båda dessa källor överstiger produktionskapaciteten i Kina avsevärt de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan på den kinesiska marknaden. De uppgifter som anges i skälen 208 och 209 avser den sammanlagda produktionen av svetsade rör av järn och stål. Sökanden uppskattade att omkring 80 % av tillverkningen utgörs av ”små rör” med en ytterdiameter på högst 406,4 mm, vilket motsvarar den produkt som översynen gäller. Uppskattningen bekräftas genom rapporten från Hiri. Även om inga exakta siffror ges sägs i rapporten att ”de flesta svetsade rör som tillverkas av industrin för svetsade rör i Kina är produkter med liten diameter och tjocka väggar”. Kommissionen ansåg därför att skillnaden mellan produktionskapaciteten och den faktiska produktionen och efterfrågan på den kinesiska marknaden var representativ för den produkt som översynen gäller.

(208)

Enligt de uppgifter som lämnas i begäran och som aktualiserades under undersökningen, uppgick tillverkningen av svetsade rör i Kina till 60 miljoner ton under översynsperioden. En något lägre siffra på 56 miljoner ton anges i Hiris rapport. I den rapporten anges dessutom att denna produktionsvolym, även om ingen hänsyn tas till outnyttjad kapacitet, redan överstiger den inhemska efterfrågan i Kina, som uppskattas till 52,4 miljoner ton.

(209)

Enligt sökanden uppgår den outnyttjade produktionskapaciteten i Kina för den produkt som översynen gäller till cirka tio miljoner ton. Rapporten från Hiri innehåller inga faktiska kapacitetsuppgifter. Det understryks emellertid tydligt att det förekommer överproduktion av svetsade rör i Kina och att det finns en betydande överkapacitet. I rapporten anges bland annat att ”i och med den snabba utvecklingen av Kinas industri, även om Kinas efterfrågan på svetsade rör har ökat betydligt, är ökningen av efterfrågan fortfarande relativt låg och lägre än produktionen av svetsade rör. Detta har lett till den nuvarande situationen med överkapacitet för svetsade rör. Detta gynnar inte utvecklingen av industrin för svetsade rör. En av orsakerna till överkapaciteten är dessutom att vissa inhemska industrier ställer högre krav på svetsade rör, inklusive kvalitetskrav och krav vad gäller diametrar och rörväggar. Kinesiska svetsade rör kan inte tillgodose dessa industriers behov och rören måste köpas från utlandet. Detta leder till den nuvarande situationen med minskad efterfrågan, vilket har förvärrat den inhemska överkapaciteten.” (89)

(210)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka svetsade rör för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.2.3.3 Tillgång till andra marknader

(211)

Det finns ett brett spektrum av handelspolitiska skyddsåtgärder och andra importrestriktioner som tillämpas på export av svetsade rör med ursprung i Kina. Enligt Global Trade Alert (90) tillämpas sådana åtgärder i Australien (antidumpnings- och utjämningstullar), Kanada (antidumpnings- och utjämningstullar), Colombia (antidumpningsåtgärder), Mexiko (antidumpningsåtgärder), Pakistan (importförbud), Thailand (antidumpningsåtgärder), Turkiet (skyddsåtgärder) och Förenta staterna (antidumpningsåtgärder och åtgärder enligt Section 232). Dessa åtgärder begränsar inte bara de kinesiska tillverkarnas tillträde till de ovannämnda marknaderna, utan bekräftar också att de kinesiska tillverkarna av svetsade rör fortsätter att använda illojala handelsmetoder.

(212)

Kommissionen drog slutsatsen att det, om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

3.2.3.4 Unionsmarknadens attraktionskraft

(213)

Enligt uppgifter från GTA exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som var mellan 8 % och 21 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn till prisnivån är det därför potentiellt mer attraktivt för de kinesiska exportörerna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder.

(214)

Unionsmarknaden är också attraktiv för de kinesiska tillverkarna med tanke på hur stor den är och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till mer än 540 000 ton.

3.2.3.5 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(215)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det, oavsett om det förekom dumpning under översynsperioden eller inte, är sannolikt att den kinesiska dumpningen till EU skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.2.4 Övergripande slutsats om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

(216)

Undersökningen visade visserligen inte att importvaror från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden, men det är ändå inte möjligt att dra slutsatsen att de kinesiska tillverkarna av svetsade rör inte skulle tillämpa illojal prissättning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(217)

Faktum är att det förekom dumpning avseende exporten av svetsade rör till de viktigaste tredjeländer som de kinesiska tillverkarna riktat in sig på. Mot bakgrund av de betydande exportvolymerna till de länderna (mellan 20 000 ton och 93 000 ton jämfört med bara 559 ton som exporterades till unionen) anses priserna på denna export vara mer representativa när det gäller att fastställa potentiell dumpning. Fortsatt illojal prissättning bekräftas också genom det faktum att andra länder har vidtagit handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av svetsade rör.

(218)

Kommissionen fann dessutom andra indikatorer för att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(219)

Den outnyttjade kapaciteten i Kina är mycket betydande och mer än tio gånger så stor som unionens totala förbrukning under översynsperioden. Dessutom anges det i Hiri-rapporten att den kinesiska produktionskapaciteten för svetsade rör ökade med tio miljoner ton under åren 2018–2019 och att en ytterligare ökning kan väntas.

(220)

Slutligen visade unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, och det faktum att andra marknader fortfarande är stängda på grund av skyddsåtgärder, att det är troligt att den kinesiska exporten och outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras (igen) till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(221)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna inte förlängs.

3.3 Ryssland

3.3.1 Inledande anmärkningar

(222)

Under översynsperioden fortsatte importen från Ryssland av den produkt som översynen gäller, men importnivåerna var mycket lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). Enligt statistik från Comext (Eurostat) uppgick importen av svetsade rör från Ryssland till mindre än 2 000 ton under översynsperioden, medan den uppgick till mer än 36 000 ton under den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). En lika låg importnivå noterades under den förra översynen vid giltighetstidens utgång. Importen av svetsade rör från Ryssland svarade för omkring 0,4 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 2,7 % under den ursprungliga undersökningsperioden och på 0,7 % under översynsperioden i den förra översynen vid giltighetstidens utgång.

(223)

Två ryska exporterande tillverkare, PAO Severstal och TMK, gav sig till känna vid inledandet och förklarade sig villiga att samarbeta. TMK Group informerade dock senare kommissionen om att man inte hade för avsikt att besvara frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(224)

Vid den dubbelkontroll på distans av de uppgifter som lämnats av PAO Severstal som gjordes den 11–13 november 2020 konstaterade kommissionen dessutom betydande och allvarliga brister i rapporteringen av den inhemska försäljningen av den produkt som översynen gäller. Dessa brister utgjorde ett väsentligt hinder för undersökningen avseende svaren i det avsnittet av frågeformuläret. PAO Severstal hade lämnat felaktiga uppgifter om antalet rapporterade transaktioner, den totala försäljningsvolymen, det totala försäljningsvärdet och de justeringar som gjorts för den inhemska försäljningen av den produkt som översynen gäller till icke-närstående kunder.

(225)

Sent på eftermiddagen den 13 november lämnade företaget in en aktualiserad version av uppgifterna om försäljning på hemmamarknaden. På grund av tidsbrist kunde kommissionen inte dubbelkontrollera den aktualiserade versionen eller stämma av den mot övrig information som lämnats.

(226)

Dessutom fördelades den redovisade vinsten på den produkt som översynen gäller och på de olika försäljningsflödena för den undersökta produkten, proportionellt utifrån omsättningen. Detta kan inte godtas, eftersom vinsten direkt påverkas av tillverkningskostnaderna som skiljer sig åt mellan olika produkter och produkttyper. Eftersom de fel som nämns i skäl 224 också påverkade den rapporterade omsättningen för den produkt som översynen gäller, borde även vinstsiffrorna ha granskats på grundval av resultatet av analysen av den inhemska försäljningen.

(227)

Kommissionen ansåg att dessa betydande och allvarliga brister utgjorde ett väsentligt hinder för undersökningen avseende svaren i det avsnittet av frågeformuläret. Kommissionen informerade därför PAO Severstal om sin avsikt att använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen avseende försäljningen på hemmamarknaden och för beräkningen av normalvärdet.

(228)

Eftersom ingen annan tillverkare i Ryssland av den produkt som översynen gäller samarbetade och besvarade frågeformuläret underrättade kommissionen myndigheterna i Ryssland om sin avsikt att använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att beräkna normalvärdet och som grund för sina slutsatser om dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning avseende alla exporterande tillverkare i Ryssland.

(229)

Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende.

(230)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades därför undersökningsresultaten avseende sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, i synnerhet konstruerades normalvärdet med hjälp av de uppgifter som lämnats av PAO Severstal och som dubbelkontrollerades och konstaterades vara korrekt rapporterade.

3.3.2 Fortsatt dumpning av importen under översynsperioden

3.3.2.1 Normalvärde

(231)

Såsom anges i skäl 230 tvingade den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Ryssland kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. Således användes uppgifterna från den delvis samarbetsvilliga ryska tillverkaren.

(232)

I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet genom att följande adderades till den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden per produktkontrollnummer för den delvis samarbetsvilliga exporterande tillverkarens likadana produkt under översynsperioden:

—	De vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna för den samarbetande exporterande tillverkarens försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel under översynsperioden,

—	Den samarbetande exporterande tillverkarens vägda genomsnittliga vinst på försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel under översynsperioden.

(233)

Eftersom det inte fanns uppgifter om någon annan tillförlitlig och verifierad vinst använde kommissionen den vinst som företaget deklarerat, även om den konstaterades vara felaktigt fördelad, som beskrivs i skäl 226. Den vinstmarginal som används motsvarar företagets totala vinst (för alla produkter) enligt de granskade räkenskaperna, och ansågs därför vara det mest tillförlitliga referensvärdet. Dessutom skulle den korrekta vinsten med nödvändighet vara större än den vinst som företaget deklarerat. Med tanke på att dumpningsmarginalerna i det aktuella ärendet redan var så höga att de bekräftade förekomsten av dumpning under översynsperioden, vilket förklaras i skäl 238, är den ökning av dumpningsmarginalen som följer av denna justering inte relevant för resultatet av denna översyn.

(234)

Tillverkningskostnaden justerades vid behov.

3.3.2.2 Exportpris

(235)

Den bristande samarbetsviljan från de exporterande tillverkarna i Ryssland tvingade kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa exportpriset. Uppgifterna från den enda delvis samarbetsvilliga ryska tillverkaren kunde inte användas, eftersom tillverkaren i fråga inte exporterade den produkt som översynen gäller till EU under översynsperioden.

(236)

Exportpriset fastställdes på grundval av uppgifter om importpriset på cif-nivå från Eurostat, korrigerat till nivån fritt fabrik. Exportpriset cif minskades således med frakt- och försäkringskostnader (91) och inhemska transportkostnader i Ryssland (92).

3.3.2.3 Jämförelse

(237)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för den produkt som översynen gäller på nivån fritt fabrik.

(238)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Ryssland till EU, uttryckt i procent av cif-värdet, på 12,4 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.3.2.4 Slutsats

(239)

Kommissionen fastslog därför att dumpningen från Ryssland fortsatte under översynsperioden. Importvolymen i fråga var dock mycket liten och stod för 0,7 % av EU:s totala import och 0,4 % av unionsmarknaden och kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

(240)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade de ryska myndigheterna att sannolikheten för fortsatt dumpning från de ryska exportörerna inte kan fastställas med säkerhet, eftersom det fastställande av dumpning som gjordes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen inte gjordes i enlighet med WTO:s regler.

(241)

I sina synpunkter hävdade de ryska myndigheterna att den justering av kostnaden för naturgas som kommissionen tillämpade i den förra översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen är oförenlig med artiklarna 2.2.1.1, 2.2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet och med slutsatserna i följande WTO-ärenden: EU–biodiesel (Argentina), Ukraina–ammoniumnitrat och EU–kostnadsjusteringsmetoder. De ryska myndigheterna hänvisar särskilt till slutsatserna i den sistnämnda rapporten från den 24 juli 2020 (93) (DS494-rapporten), nämligen att den ryska statens påstådda ingripande/marknadssnedvridning inte utgjorde någon lämplig grund för slutsatsen att de exporterande tillverkarnas bokföring inte på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den berörda produkten.

(242)

Detta argument måste avvisas av följande skäl: För det första är slutsatserna i DS494-rapporten föremål för ett pågående överklagandeförfarande och panelens slutsatser är därför inte klara. För det andra fastställde kommissionen i den aktuella undersökningen, såsom anges i skäl 232, normalvärdet på grundval av tillverkningskostnaden för den likadana produkten med hjälp av uppgifter som rapporterats av den delvis samarbetsvilliga ryska exporterande tillverkaren under översynsperioden, utan att tillämpa någon kostnadsjustering.

3.3.3 Sannolikhet för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(243)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: förekomsten av dumpad export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ryssland och unionsmarknadens attraktionskraft.

3.3.3.1 Export till tredjeländer

a) Normalvärde

(244)

Normalvärdet konstruerades på det sätt som beskrivs i skäl 232.

b) Exportpris

(245)

Exportpriset fastställdes på grundval av den delvis samarbetsvilliga ryska tillverkarens försäljningspriser till andra tredjeländer.

c) Jämförelse och dumpningsmarginal

(246)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet med det genomsnittliga exportpriset fritt fabrik vid export till tredjeland. Jämförelsen gjordes per produkttyp och ett vägt genomsnittligt dumpningsbelopp fastställdes.

(247)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Ryssland till tredjeland, uttryckt i procent av cif-värdet, på 4,3 %.

3.3.3.2 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ryssland

(248)

Med tanke på de ryska exporterande tillverkarnas begränsade samarbetsvilja fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats av sökanden och av den enda delvis samarbetsvilliga ryska tillverkaren.

(249)

Enligt uppgifter som offentliggjorts i Metal Expert och som tillhandahållits av sökanden är den totala produktionskapaciteten för den produkt som översynen gäller i Ryssland på mer än åtta miljoner ton. Sökanden uppskattar att de ryska tillverkarna har en outnyttjad kapacitet på omkring en miljon ton som inte kan absorberas av den inhemska marknaden. Dessutom finns det minst elva tillverkare av den produkt som översynen gäller i Ryssland och den enda samarbetsvilliga tillverkaren har redan på egen hand en nominell produktionskapacitet som överstiger den totala förbrukningen i unionen.

(250)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de ryska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka svetsade rör för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.3.3.3 Unionsmarknadens attraktionskraft

(251)

Undersökningen visade att de ryska exporterande tillverkarna exporterade till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som i genomsnitt var 29 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn till prisnivån är det därför potentiellt mer attraktivt för de ryska exportörerna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder.

(252)

Unionsmarknaden är också attraktiv med tanke på dess geografiska närhet och storlek och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till 541 000 ton.

(253)

Efter det att uppgifterna hade lämnats ut ifrågasatte de ryska myndigheterna kommissionens åsikt om unionsmarknadens attraktionskraft för de ryska exportörerna. Enligt deras uppfattning är de ryska tillverkarna mer inriktade på den växande inre marknaden och på deras viktigaste exportmarknader, dvs. marknaderna i OSS-länderna (94), som är attraktiva på grund av avsaknaden av importtullar.

(254)

Kommissionen instämde inte i detta påstående. För det första, och som förklaras i skälen 238 och 251, är försäljningspriserna på unionsmarknaden betydligt mer attraktiva för de ryska tillverkarna än priserna på hemmamarknaden och exportpriserna till andra tredjeländer. För det andra blir en exportmarknad mer attraktiv om det inte tas ut några tullar, ett faktum som de ryska myndigheterna också har instämt i, vilket innebär att de ryska tillverkarna kommer att ha ett starkt incitament att dirigera om sin export till unionsmarknaden om åtgärden skulle upphävas.

3.3.3.4 Slutsats om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

(255)

Undersökningen visade att den ryska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden.

(256)

Undersökningen visade också att dumpningen hade fortsatt vad gäller exporten från Ryssland till landets största tredjelandsmarknader.

(257)

Kommissionen fann dessutom annan bevisning för att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(258)

Den outnyttjade kapaciteten i Ryssland är mycket betydande och större än unionens totala förbrukning under översynsperioden. Enligt de uppgifter som sökanden lämnat ökade dessutom den ryska produktionskapaciteten för svetsade rör med nästan en miljon ton mellan 2018 och 2019.

(259)

De ryska myndigheterna invände mot den uppskattning av den outnyttjade kapaciteten i Ryssland som lämnats av sökanden, eftersom den enligt de ryska myndigheternas uppfattning inte tog hänsyn till det faktum att vissa anläggningar kan användas och faktiskt används för att tillverka andra produkter än den berörda produkten, vilket avsevärt minskar den outnyttjade kapaciteten.

(260)

Kommissionen beaktade därför de andra produkter som kan tillverkas i samma produktionslinje. Det bekräftas dock att den totala nominella kapaciteten för den berörda produkten i Ryssland ligger på de beräknade nivåer som anges i skäl 258. Kommissionen drog därför slutsatsen att det, med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft, är sannolikt att de ryska tillverkarna kommer att ändra produktmixen och öka sin produktionskapacitet för den produkt som översynen gäller, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(261)

Slutligen konstaterades att det på grund av unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, är troligt att den ryska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(262)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna inte förlängs.

4. SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(263)

Den likadana produkten tillverkades av tolv unionstillverkare under skadeundersökningsperioden och av elva unionstillverkare under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(264)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 291 704 ton. Kommissionen fastställde den totala tillverkningen på grundval av alla uppgifter rörande unionsindustrin som fanns tillgängliga, som de uppgifter som lämnats av sökanden (95). Såsom anges i skäl 15 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för cirka 40 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten.

4.2 Förbrukning i unionen

(265)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av försäljningsvolymen för unionsindustrins produktion för unionsmarknaden och importvolymerna till unionsmarknaden enligt uppgifter från Eurostat.

(266)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton) (96)

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Total förbrukning i unionen	499 998	505 443	577 397	541 409
Index	100	101	115	108
Källa: Eurostat.

(267)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen. Den ökade med femton procentenheter 2018 och minskade därefter med sju procentenheter i förhållande till 2018 under översynsperioden. Unionens förbrukning ökade med 8 % mellan 2016 och översynsperioden.

4.3 Import från de berörda länderna

4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna

(268)

Kommissionen fastställde importvolymen från de berörda länderna på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 266.

(269)

Importen till unionen från de berörda länderna och dess marknadsandel utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel (97)

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Importvolym från Ryssland	1 235	883	1 732	1 912
Index	100	72	140	155
Marknadsandel för importen från Ryssland (%)	0,25	0,17	0,30	0,35
Index	100	71	121	143
Importvolym från Belarus	18	0	0	4
Index	100	0	0	19
Marknadsandel för importen från Belarus (%)	0	0	0	0
Index	100	0	0	18
Importvolym från Kina	478	589	424	559
Index	100	123	89	117
Marknadsandel för importen från Kina (%)	0,10	0,12	0,07	0,10
Index	100	122	77	108
Importvolym från de berörda länderna	1 731	1 472	2 156	2 475
Index	100	85	125	143
Marknadsandel för importen från de berörda länderna (%)	0,35	0,29	0,37	0,45
Index	100	84	108	132
Källa: Eurostat.

(270)

Importen av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna förblev låg under skadeundersökningsperioden och översynsperioden. Även om importen från Ryssland och Kina ökade mellan 2016 och översynsperioden förblev marknadsandelen för dessa två länder mycket låg (under 1 %) och marknadsandelen för importen från Belarus låg under 0,0033 % under skadeundersökningsperioden.

4.3.2 Priser på importen från de berörda länderna och prisunderskridande

4.3.2.1 Priser

(271)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(272)

De vägda genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton) (98)

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Pris på importen från Ryssland	410,52	499,74	475,80	540,37
Index	100	122	116	132
Priser på importen från Belarus	101,65	0	0	531,43
Index	100	0	0	523
Priser på importen från Kina	1 429,16	2 562,52	1 954,28	1 515,58
Index	100	179	137	106
Källa: Eurostat.

(273)

När det gäller importen från Ryssland noterades en ökning av det genomsnittliga enhetspriset mellan 2016 och översynsperioden. Denna prisutveckling överensstämmer med den övergripande prisutvecklingen för den produkt som översynen gäller (se även tabellerna 5 och 9 nedan).

(274)

Med tanke på de mycket låga importvolymerna från Kina och Belarus kunde priserna på denna import inte analyseras på ett meningsfullt sätt.

4.3.2.2 Prisunderskridande

(275)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, och med tanke på de mycket små mängder som importerades till unionen från Kina, kunde inga tillförlitliga importpriser fastställas under översynsperioden. Under dessa omständigheter fastställde kommissionen prisunderskridandet för importen från Kina under översynsperioden genom att jämföra följande faktorer:

1)	det vägda genomsnittliga försäljningspriset per produkttyp (svarta respektive galvaniserade svetsade rör) som unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och

motsvarande vägda genomsnittliga pris per produkttyp för den i Kina framställda produkt som översynen gäller vid försäljning i övriga världen, fastställt till cif-nivån, med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter import. I avsaknad av annan information uppskattades dessa kostnader till 1 % av cif-värdet (99).

(276)

Vad gäller importen från Ryssland ansågs importvolymen under översynsperioden tillräcklig för att ge en rimlig indikation på framtida prisbeteende om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Ryssland, vilken beskrivs i skäl 235, använde kommissionen uppgifter på cif-nivå från Eurostat för att fastställa importpriset. Den delvis samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Ryssland tillverkade endast svarta svetsade rör och enligt uppgifterna från Eurostat består exporten till unionen nästan uteslutande av svarta svetsade rör. Jämförelsen gjordes därför endast avseende svarta svetsade rör. Kommissionen fastställde prisunderskridandet för importen från Ryssland under översynsperioden genom att jämföra

1)	de vägda genomsnittliga försäljningspriserna som unionstillverkarna av svarta svetsade rör i urvalet tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och

2)	motsvarande vägda genomsnittliga importpriser för svarta svetsade rör från Ryssland, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import. I avsaknad av annan information uppskattades dessa kostnader till 1 % av cif-värdet.

(277)

När det gäller importen från Belarus var det med tanke på de mycket låga importmängderna till unionen inte möjligt att fastställa tillförlitliga importpriser till unionen under översynsperioden. Kommissionen använde därför priserna för samma produkter som översynen gäller som tillverkas i Belarus och säljs till marknader i tredjeländer, särskilt Ryssland, som är den viktigaste exportmarknaden. Såsom förklaras i skäl 60 omfattade exporten av galvaniserade svetsade rör bara små kvantiteter och pristendensen var inte tydlig. Jämförelsen gjordes därför endast avseende kategorin icke-galvaniserade svetsade rör, som omfattar både svarta och andra svetsade rör. Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

1)	de vägda genomsnittliga försäljningspriserna som unionstillverkarna av icke-galvaniserade svetsade rör i urvalet tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och

2)	motsvarande vägda genomsnittliga priser för icke-galvaniserade svetsade rör från Belarus som säljs till Ryssland, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import. I avsaknad av annan information uppskattades dessa kostnader till 1 % av cif-värdet.

(278)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna som ingick i urvalet under översynsperioden. Procentandelen visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal för de berörda länderna på mellan 6,2 % och 23,5 %.

4.4 Import från andra tredjeländer än Ryssland, Belarus och Kina

(279)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Ryssland, Belarus och Kina kom huvudsakligen från Turkiet, Indien och Nordmakedonien.

(280)

Den sammanlagda importvolymen och marknadsandelen och pristendensen för import av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades enligt följande:

Tabell 5

Import från tredjeländer (100)

Land		2016	2017	2018	Översynsperiod
Turkiet	Volym (ton)	76 782	105 062	147 155	151 189
	Index	100	137	192	197
	Marknadsandel (%)	15	21	25	28
	Genomsnittligt pris (euro/ton)	547	643	702	626
	Index	100	117	128	114
Indien	Volym (ton)	59 483	51 718	53 545	48 903
	Index	100	87	90	82
	Marknadsandel (%)	12	10	9	9
	Genomsnittligt pris (euro/ton)	540	683	758	740
Nordmakedonien	Index	100	126	140	137
	Volym (ton)	22 239	24 472	29 702	21 040
	Index	100	110	134	95
	Marknadsandel (%)	4	5	5	4
	Genomsnittligt pris (euro/ton)	494	607	626	574
	Index	100	123	127	116
Övriga tredjeländer	Volym (ton)	51 179	49 700	64 076	51 956
	Index	100	97	125	102
	Marknadsandel (%)	10	10	11	10
	Genomsnittligt pris (euro/ton)	794	884	907	917
	Index	100	111	114	115
Sammanlagt för alla tredjeländer utom de berörda länderna	Volym (ton)	209 683	230 951	294 478	273 088
	Index	100	110	140	130
	Marknadsandel (%)	42	46	51	50
	Genomsnittligt pris (euro/ton)	600	700	749	698
	Index	100	117	125	116
Källa: Eurostat.

(281)

Importen av den produkt som översynen gäller från Turkiet ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen ökade med 13 procentenheter eller cirka 100 % mellan 2016 och översynsperioden. Importen från Indien minskade under skadeundersökningsperioden. Indiens marknadsandel förblev dock betydande, dvs. 9 %, under översynsperioden. Importen från Nordmakedonien förblev konstant och motsvarade en marknadsandel på 4 %. Den totala importen från andra tredjeländer än de berörda länderna ökade med 30 % mellan 2016 och översynsperioden och nådde en marknadsandel på 50 % under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 42 % 2016.

(282)

De genomsnittliga försäljningspriserna för importen från andra tredjeländer än de berörda länderna ökade under skadeundersökningsperioden. Denna tendens överensstämmer med den tendens som observerats för importen från de berörda länderna i tabell 4 ovan och med den pristendens som observerats för unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden i tabell 9 nedan.

4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1 Allmänna anmärkningar

(283)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(284)

Som nämns i skäl 15 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(285)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter om alla unionstillverkare som lämnats av sökanden. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter om de unionstillverkare som ingick i urvalet, som inhämtats i svaren på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(286)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(287)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2 Makroekonomiska indikatorer (101)

4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(288)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Produktionsvolym (ton)	319 525	286 386	305 907	291 704
Index	100	90	96	91
Produktionskapacitet (ton)	804 342	803 896	799 426	791 354
Index	100	100	99	98
Kapacitetsutnyttjande (%)	40	36	38	37
Index	100	90	96	93
Källa: Uppgifter från sökanden och uppgifter från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(289)

Även om förbrukningen i unionen ökade med åtta procentenheter under skadeundersökningsperioden, som anges i skäl 267, minskade produktionsvolymen för den likadana produkten under samma period från 319 525 ton 2016 till 291 704 ton under översynsperioden, vilket motsvarar en minskning med nio procentenheter. Den ökade förbrukningen i unionen har således inte gynnat unionsindustrin.

(290)

Minskningen av produktionsvolymen beror främst på den ökande konkurrens som unionsindustrin möter från import av den produkt som översynen gäller med ursprung i andra tredjeländer än de berörda länderna. Som anges i skälen 281 och 282 har importvolymerna från tredjeländer, särskilt Turkiet, ökat avsevärt under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för import från andra tredjeländer än de berörda länderna ökade med åtta procentenheter mellan 2016 och översynsperioden. Den totala importvolymen från dessa länder under översynsperioden uppgick till 273 088 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på 50 %, medan den totala importvolymen från de berörda länderna under samma period endast uppgick till 2 475 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på mindre än 0,5 %.

(291)

Även om produktionskapaciteten förblev stabil under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet från 40 % till 37 % enligt samma tendens som produktionsvolymen.

4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(292)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden till icke-närstående kunder (ton)	288 584	273 020	280 763	265 846
Index	100	95	97	92
Marknadsandel (%)	58	54	49	49
Index	100	94	84	85
Källa: Uppgifter från sökanden och uppgifter från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(293)

Försäljningsvolymerna för unionsindustrins försäljning av den egna tillverkningen till icke-närstående kunder i unionen följde samma tendens som produktionsvolymen och minskade på samma sätt med åtta procentenheter mellan 2016 och översynsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade också från 58 % 2016 till 49 % under översynsperioden, vilket motsvarar den ökning av marknadsandelen med åtta procentenheter som konstaterats för import från andra tredjeländer än de berörda länderna.

(294)

Minskningen av unionsindustrins försäljningsvolym och unionsindustrins marknadsandel berodde således på den ökade importen från andra tredjeländer än de berörda länderna.

4.5.2.3 Tillväxt

(295)

Även om förbrukningen i unionen ökade med 8 % mellan 2016 och översynsperioden minskade försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen också med 8 %, vilket ledde till en förlust av marknadsandelar på nio procentenheter för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden.

4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(296)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Antal anställda	628	630	624	608
Index	100	100	99	97
Produktivitet (ton/anställd)	508	455	491	480
Index	100	89	96	94
Källa: Uppgifter från sökanden och uppgifter från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(297)

Antalet anställda i den unionsindustri som tillverkade den produkt som översynen gäller minskade med 3 % mellan 2016 och översynsperioden. Produktiviteten hos unionsindustrins anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd, följde samma tendens med en minskning på 6 % under skadeundersökningsperioden.

(298)

Minskningen av antalet anställda beror på den minskade produktionsvolymen, som också hänger samman med den minskade försäljningen och efterfrågan på unionsindustrins produkter. Den minskade produktiviteten förklaras av att produktionsvolymen minskade mer än antalet anställda minskade.

4.5.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(299)

I skäl 239 fastslår kommissionen att dumpningen från Ryssland fortsatte under översynsperioden. Kommissionen drar också slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen från Belarus och Kina återkommer om åtgärderna inte förlängs.

(300)

Samtidigt var importen från de berörda länderna mycket begränsad under översynsperioden och utgjorde endast 0,45 % av förbrukningen i unionen. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek påverkade därför endast unionsindustrin i begränsad utsträckning.

(301)

Analysen av de makroekonomiska indikatorerna ovan visar att unionsindustrins ekonomiska situation fortfarande är bräcklig och sårbar, trots de antidumpningsåtgärder som är i kraft sedan 2008. Det har inte kunnat konstateras någon återhämtning från tidigare dumpning varför unionsindustrin förblir sårbar för de mycket skadliga verkningarna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer (102)

4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(302)

De genomsnittliga vägda försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen på den sammanlagda marknaden (euro/ton)	662	763	825	778
Index	100	115	125	118
Produktionskostnad per enhet (euro/ton)	731	875	913	912
Index	100	120	125	125
Källa: Svar på frågeformulär från de utvalda unionstillverkarna.

(303)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet ökade under skadeundersökningsperioden. Sammantaget ökade försäljningen med cirka 18 % mellan 2016 och översynsperioden. Den produkt som översynen gäller är en vara vars försäljningspris påverkas av priset på den viktigaste råvaran som ingår, dvs. varmvalsade ringar eller rullar, som står för mer än 50 % av tillverkningskostnaden. Ökningen av försäljningspriserna följde i viss mån utvecklingen av produktionskostnaderna, vilka ökade med 25 % mellan 2016 och översynsperioden. Det genomsnittliga försäljningspriset ökade dock inte i samma takt som tillverkningskostnaden per enhet, vilken dessutom konstant låg över det genomsnittliga försäljningspriset under skadeundersökningsperioden. Denna tendens beror på ökade råvarupriser och den ökade konkurrensen från import, vilket pressade unionsindustrins försäljningspriser.

4.5.3.2 Arbetskraftskostnader

(304)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (i euro)	40 005	36 579	39 466	43 066
Index	100	91	99	108
Källa: Svar på frågeformulär från de utvalda unionstillverkarna.

(305)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd sjönk först mellan 2016 och 2017 för att sedan successivt gå upp under 2018 och översynsperioden. Mellan 2016 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 8 %.

4.5.3.3 Lagerhållning

(306)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Utgående lager (ton)	20 722	12 356	14 952	17 600
Index	100	60	72	85
Källa: Svar på frågeformulär från de utvalda unionstillverkarna.

(307)

Unionsindustrins lagerhållning minskade mellan 2016 och översynsperioden. Inledningsvis minskade de med 40 % mellan 2016 och 2017 för att därefter öka gradvis under 2018 och översynsperioden, men bara till en nivå som var lägre än den var 2016. Unionens lagerhållning minskade med 15 % mellan 2016 och översynsperioden.

4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(308)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)	– 6	– 5	– 4	– 11
Index	– 100	– 76	– 70	– 177
Kassaflöde (i euro)	–4 874 323	2 363 932	–3 670 718	–8 123 363
Index	– 100	48	– 75	– 167
Investeringar (i euro)	2 457 649	1 647 452	1 301 235	2 095 539
Index	100	67	53	85
Räntabilitet (%)	– 18	– 17	– 17	– 41
Index	– 100	– 96	– 96	– 228
Källa: Svar på frågeformulär från de utvalda unionstillverkarna.

a) Lönsamhet

(309)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(310)

Under 2016 hade unionsindustrin en negativ vinstmarginal på – 6 % som sjönk ytterligare till – 11 % under översynsperioden. Unionsindustrins negativa vinstmarginal under skadeundersökningsperioden beror på att tillverkningskostnaden per enhet konstant var högre än det genomsnittliga försäljningspriset för den produkt som översynen gäller. Såsom framgår av tabell 9 ökade skillnaden mellan tillverkningskostnaden per enhet och det genomsnittliga försäljningspriset ytterligare under översynsperioden. Denna situation förklaras av det faktum att den produkt som översynen gäller är en vara, vars försäljningspris är beroende av priset på den viktigaste råvara som ingår (varmvalsade ringar eller rullar) och konkurrensen på marknaden. Det kan konstateras att unionsindustrin på grund av ökad konkurrens från import från tredjeländer båda i form av stora volymer och till låga priser inte kunde tillämpa försäljningspriser på en sådan nivå att de åtminstone skulle täcka produktionskostnaderna.

b) Kassaflöde

(311)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att återinvestera i sin verksamhet. Nettokassaflödet förbättrades inledningsvis under 2017 för att sedan minska igen under 2018 och under översynsperioden då det sjönk till – 8 miljoner euro. Denna minskning förklaras främst av den minskade lönsamheten, såsom beskrivs i skäl 310.

c) Investeringar och räntabilitet

(312)

Investeringarna minskade med 15 % mellan 2016 och översynsperioden, vilket ytterligare illustrerar unionsindustrins svåra ekonomiska situation. Räntabiliteten, uttryckt som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, sjönk från – 18 % till – 41 % under skadeundersökningsperioden och följde därför samma tendens som lönsamheten.

4.6 Slutsats beträffande skada

(313)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visar att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades. Generellt sett försämrades utvecklingen för alla ekonomiska indikatorer under skadeundersökningsperioden.

(314)

Produktions- och försäljningsvolymerna minskade, vilket hade en negativ inverkan på sysselsättningen och produktiviteten samt på lönsamheten. Den ökade konkurrensen och prispressen från import från tredjeländer ledde till att unionsindustrins lönsamhet försämrades ytterligare. Detta ledde till en negativ vinstmarginal på – 11 % för unionsindustrin under översynsperioden. Kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten försämrades också, vilket gjorde det svårt för unionsindustrin att skaffa kapital och investera.

(315)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(316)

Kommissionen gjorde en bedömning av huruvida det finns ett orsakssamband mellan importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(317)

Importvolymen från de berörda länderna var mycket liten under skadeundersökningsperioden, och den sammanlagda marknadsandelen för importen från dessa länder var endast 0,43 % under översynsperioden.

(318)

Samtidigt innebar en kraftig ökning av lågprisimporten från andra tredjeländer än de berörda länderna, som Turkiet, Indien och Nordmakedonien, ett starkt pris- och volymtryck på unionsindustrins försäljning. Som exempel kan nämnas att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder under översynsperioden var 778 euro/ton, medan det genomsnittliga försäljningspriset för produkter som importerades från Turkiet var 626 euro/ton och 574 euro/ton för produkter som importerades från Nordmakedonien. Dessutom ökade marknadsandelen för importen från andra länder än de berörda länderna från 42 % till 50 % mellan 2016 och 2019.

(319)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av importen från de berörda länderna eftersom det var fråga om mycket begränsade volymer.

(320)

Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att den skada som ursprungligen vållats av dumpad import från de berörda länderna skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra.

5. SANNOLIKHET FÖR ATT DEN SKADA SOM URSPRUNGLIGEN VÅLLATS AV DUMPAD IMPORT FRÅN DE BERÖRDA LÄNDERNA SKULLE ÅTERKOMMA OM ÅTGÄRDERNA SKULLE UPPHÖRA ATT GÄLLA

(321)

I skäl 315 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I skäl 319 drar kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kan ha orsakats av importen från de berörda länderna. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, huruvida det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från de berörda länderna återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(322)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från de berörda länderna återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: 1) outnyttjad kapacitet i de berörda länderna och unionsmarknadens attraktionskraft, och 2) inverkan av potentiell import och prisnivåer för sådan import från dessa länder på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla och deras inverkan på unionsindustrins situation.

5.1 Outnyttjad kapacitet i de berörda länderna och unionsmarknadens attraktionskraft

(323)

Som anges i skälen 78, 210 och 250 har de exporterande tillverkarna i Belarus, Kina och Ryssland betydande outnyttjad kapacitet, vilken sammanlagt är väsentligt större än de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan i de länderna (103) och den outnyttjade kapaciteten skulle kunna användas för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(324)

Som anges i skälen 205 och 213 exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som i genomsnitt var mellan 8 % och 21 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Som anges i skäl 251 konstaterades att de ryska exportpriserna till tredjeländer var cirka 29 % lägre än unionstillverkarnas priser på unionsmarknaden. Som anges i skäl 82 konstaterades det slutligen att de belarusiska exporterande tillverkarna exporterade till sin viktigaste tredjelandsmarknad, dvs. Ryssland, till priser som i genomsnitt var 5 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med beaktande av den prisnivå som tas ut på exporten från Belarus, Kina och Ryssland till andra tredjelandsmarknader är export till unionen potentiellt mycket mer attraktiv för de belarusiska, kinesiska och ryska exportörerna. Följaktligen är det rimligt att förvänta sig att de belarusiska, kinesiska och ryska exporterande tillverkarna återigen skulle börja exportera stora volymer av den produkt som översynen gäller till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta blir ännu mera sannolikt med tanke på att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i dessa länder.

5.2 Den potentiella importen från de berörda ländernas inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(325)

Som anges i avsnitt 4.3.2.2 gjorde kommissionen en analys av hur prisunderskridandet skulle se ut om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra, för att fastställa hur importen från de berörda länderna skulle påverka unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(326)

Kommissionen konstaterar i skäl 278 att beräkningen av prisunderskridandet visar på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal för de berörda länderna på mellan 6,2 % och 23,5 %.

(327)

Dessutom gjorde kommissionen en simulering för att bättre bedöma hur importen från de berörda länderna sannolikt skulle påverka unionsindustrins ekonomiska situation. Kommissionen utgick från antagandet att exporterande tillverkare från de berörda länderna skulle komma att exportera samma kvantiteter till unionen som innan åtgärderna infördes (dvs. sammanlagt 250 559 ton) och att förbrukningen i unionen skulle förbli densamma som under översynsperioden (dvs. 541 409 ton). Kommissionen antog också att 50 % av den totala importen från länderna i fråga skulle påverka unionsindustrin och att återstående 50 % skulle påverka importen från andra tredjeländer, eftersom marknadsandelarna ligger på ungefär samma nivå. Slutligen antog kommissionen att unionsindustrin skulle låta försäljningspriserna ligga kvar på samma nivå som under översynsperioden eftersom unionsindustrin redan går med förlust.

(328)

Resultatet av simuleringen visar att unionsindustrin sannolikt kommer att förlora försäljningsvolym och marknadsandel på unionsmarknaden. Detta skulle påverka industrins totala lönsamhet, vilken skulle minska från – 11 % till – 25 %.

(329)

Detta är en försiktig analys som tar hänsyn till det faktum att de genomsnittliga försäljningspriserna för import från andra tredjeländer är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Det innebär att dumpad import av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna med största sannolikhet först skulle erövra marknadsandelar från unionsindustrin för att därefter erövra marknadsandelar från andra tredjeländers export till unionen. Detta skulle leda till en ytterligare försämring av unionsindustrins lönsamhet.

(330)

Efter det att uppgifterna hade meddelats påpekade den belarusiska regeringen på grundval av vad som anges i artikel 3.4 i grundförordningen, dvs. ”Om en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import av en produkt från mer än ett land, ska verkan av denna import slås samman endast om det fastställs att (…) omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar”, att importen från Belarus, Kina och Ryssland varit försumbar under 2019, varför slutsatserna av simuleringsövningen enligt de belarusiska myndigheterna bör tas bort från denna förordning.

(331)

Kommissionen noterar att artikel 3.4 i grundförordningen handlar om en bedömning som görs av den faktiska importens inverkan på unionsindustrin i syfte att fastställa skada inom ramen för en antidumpningsundersökning, medan en simulering av det slag som avses i skälen 327–329 görs i syfte att fastställa hur sannolikt det är att den skada som ursprungligen vållats av import från de berörda länderna återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. För att göra det möjligt att uppskatta de potentiella effekterna av sådan import på unionsindustrin bygger simuleringen på hypotesen att de berörda länderna skulle exportera samma kvantiteter som innan åtgärderna infördes. De kvantiteterna var inte försumbara (104). Mot bakgrund av att artikel 3.4 i grundförordningen inte är tillämplig på den simulering som gjorts och mot bakgrund av att de potentiella importvolymerna från vart och ett av de länder som beaktas i simuleringen inte är försumbara, avvisades påståendet.

(332)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från de berörda länderna till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Till följd därav skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(333)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade Rysslands regering att det inte finns något orsakssamband mellan importen från Ryssland och unionsindustrins situation. Angående detta påpekar kommissionen att det i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen inte krävs att kommissionen i en översyn vid giltighetstidens utgång gör en orsaksanalys mellan importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit. Slutsatsen att det är sannolikt att skadan skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra är tillräcklig för att motivera att åtgärderna får fortsätta att gälla. I skäl 332 drar kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från de berörda länderna till priser som är lägre än unionsindustrins priser, vilket skulle förvärra den skada som unionsindustrin lider och att detta visar att det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från de berörda länderna, inbegripet Ryssland, skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta påstående avvisades därför.

6. UNIONENS INTRESSE

(334)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intresse, inbegripet unionsindustrins, importörernas, distributörernas och användarnas intresse.

(335)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

6.1 Unionsindustrins intresse

(336)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna i stor utsträckning har hindrat dumpad import från de berörda länderna från att komma in på unionsmarknaden har unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden och dess situation är bräcklig, vilket också bekräftas genom de negativa tendenserna för skadeindikatorerna.

(337)

Trots att importvolymen för den produkt som översynen gäller har varit mycket låg från de berörda länderna fastställde kommissionen att det är mycket sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av import från dessa länder skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Inflödet av betydande volymer dumpad import från de berörda länderna skulle vålla unionsindustrin ytterligare skada. Detta skulle förvärra unionsindustrins redan mycket bräckliga ekonomiska situation och hota dess livskraft.

(338)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att behålla antidumpningsåtgärderna mot de berörda länderna.

6.2 Icke-närstående importörers, handlares och användares intresse

(339)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. En enda distributör lämnade in ifyllda tabeller, men gav inga svar på frågorna i den beskrivande delen av frågeformuläret.

(340)

I den förra översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen visade analysen av unionens intresse att åtgärderna sannolikt inte skulle inverka negativt på icke-närstående importörer, handlare och användare.

(341)

Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så stor negativ inverkan på icke-närstående importörer, handlare och användare att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(342)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade Rysslands regering att fortsatta åtgärder skulle få negativa konsekvenser för EU:s industrier i senare led. Angående detta påpekar kommissionen att EU:s industrier i senare led hade möjlighet att delta i undersökningen och att lämna synpunkter på de uppgifter som meddelats. Inga synpunkter inkom från icke-närstående importörer, handlare och användare. Detta påstående avvisades därför.

6.3 Slutsats om unionens intresse

(343)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder i fråga om importen av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna.

7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(344)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från Ryssland, återkommande dumpning från Belarus och Kina, återkomst av den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från de berörda länderna, samt om unionens intresse, anser kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål från Belarus, Kina och Ryssland bör behållas.

(345)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Ryssland och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings operativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(346)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (105). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(347)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna avseende import av den produkt som översynen gäller från Belarus, Kina och Ryssland behålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Alla synpunkter som inkommit har beaktats av kommissionen.

(348)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (106) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(349)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, med undantag för linjerör som används i olje- och gasledningar, ledningar som används för olje- eller gasborrning, precisionsrör och rör med röranslutningar lämpliga för ledning av gaser eller vätskor som används i civil luftfart, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7306 30 41, ex 7306 30 49, ex 7306 30 72 och ex 7306 30 77 (Taric-nummer 7306304120, 7306304920, 7306307280 och 7306307780) med ursprung i Belarus, Folkrepubliken Kina och Ryssland.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Land	Företag	Antidumpningstull	Taric-tilläggsnummer
Folkrepubliken Kina	Alla företag	90,6 %
Ryssland	TMK Group (Seversky Pipe Plant Open Joint Stock Company och Joint Stock Company Taganrog Metallurgical Works)	16,8 %	A892
	OMK Group (Open Joint Stock Company Vyksa Steel Works och Joint Stock Company Almetjvesk Pipe Plant)	10,1 %	A893
	Alla övriga företag	20,5 %	A999
Belarus	Alla företag	38,1 %

3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1256/2008 av den 16 december 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland, Folkrepubliken Kina och Ryssland efter ett förfarande enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 384/96, med ursprung i Thailand efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i samma förordning, med ursprung i Ukraina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 och en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i samma förordning, och om avslutande av förfarandena avseende import av samma produkt med ursprung i Bosnien och Hercegovina samt Turkiet (EUT L 343, 19.12.2008, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/110 av den 26 januari 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland, Folkrepubliken Kina och Ryssland och om avslutande av förfarandet beträffande import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ukraina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 20, 27.1.2015, s. 6).

(4) EUT C 166, 15.5.2019, s. 7.

(5) EUT C 24, 24.1.2020, s. 17.

(6) EUT C 86, 16.3.2020, s. 6.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123 19.5.2015, s. 33).

(8) Galvaniserade rör är svarta rör som har genomgått en galvaniseringsprocess där de ytbehandlas med ett zinkskikt.

(9) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm

(10) https://www.doingbusiness.org/

(11) https://stats.oecd.org/

(12) På grundval av OECD:s dataset: Kostnader inom varuhandeln för internationella transporter och försäkringar (ITIC), Belarus – Ryssland. https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=CIF_FOB_ITIC

(13) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 20 december 2017, SWD(2017) 483 final/2.

(14) http://www.gov.cn/zhengce/content/2017-12/01/content_5243734.htm

http://www.chinatax.gov.cn/n810341/n810755/c3377945/content.html

http://www.gov.cn:8080/gongbao/content/2019/content_5416183.htm

(15) https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/cn/Documents/tax/deloitte-cn-tax-changes-to-vat-regulations-zh-171205.pdf

(16) http://www.transcustoms.cn/index.asp

(17) https://www.globaltradealert.org/

(18) https://m.huaon.com/detail/407989.html

https://m.huaon.com/detail/617918.html

(19) Som anges i skälen 144–152.

(20) Som nämns i skäl 82.

(21) Se genomförandeförordning (EU) 2017/969.

(22) Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.

(23) Rapporten – kapitel 2, s. 10.

(24) Finns på http://www.fdi.gov.cn/1800000121_39_4866_0_7.html (senast hämtad den 15 juli 2019).

(25) Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.

(26) Rapporten – kapitel 3, s. 41 och s. 73–74.

(27) Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.

(28) Rapporten – kapitel 6, s. 122–135.

(29) Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.

(30) Rapporten – kapitel 8, s. 169–170 och s. 200–201.

(31) Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, rapporten – kapitel 4, s. 50, s. 84 och rapporten – kapitel 5, s. 108–109.

(32) Rapporten – kapitel 3, s. 22–24 och kapitel 5, s. 97–108.

(33) Rapporten – kapitel 5, s. 104–109.

(34) Rapporten – kapitel 14, s. 358. 51 % privata företag och 49 % statsägda företag när det gäller tillverkning samt 44 % statsägda företag och 56 % privata företag räknat i kapacitet.

(35) Finns på www.gov.cn/zhengce/content/2016-02/04/content_5039353.htm (senast hämtad den 2 mars 2020), https://policycn.com/policy_ticker/higher-expectations-for-large-scale-steel enterprise/?iframe=1&secret=c8uthafuthefra4e (senast hämtad den 2 mars 2020), och www.xinhuanet.com/english/2019-04/23/c_138001574.htm (senast hämtad den 2 mars 2020).

(36) Finns på http://www.xinhuanet.com/english/2019-04/23/c_138001574.htm (senast hämtad den 2 mars 2020) och http://www.jjckb.cn/2019-04/23/c_137999653.htm (senast hämtad den 2 mars 2020).

(37) Exempelvis sammanslagningen 2009 mellan det privata företaget Rizhao och det statsägda företaget Shandong Iron and Steel. Se Beijing steel report, s. 58, och den av China Baowu Steel Group förvärvade majoritetsandelen i Magang Steel i juni 2019, se https://www.ft.com/content/a7c93fae-85bc-11e9-a028-86cea8523dc2 (senast hämtad den 2 mars 2020).

(38) Rapporten – kapitel 5, s. 100–101.

(39) Rapporten – kapitel 2, s. 26.

(40) Rapporten – kapitel 2, s. 31–32.

(41) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (senast hämtad den 15 juli 2019).

(42) Den fullständiga texten i planen finns på MIIT:s webbplats:

http://www.miit.gov.cn/n1146295/n1652858/n1652930/n3757016/c5353943/content.html (senast hämtad den 2 mars 2020)

(43) TISCO, ’Företagsprofil’, http://en.tisco.com.cn/CompanyProfile/20151027095855836705.html (senast hämtad den 2 mars 2020)

(44) Baowu, ’Företagsprofil’, http://www.baowugroup.com/en/contents/5273/102759.html (senast hämtad den 2 mars 2020)

(45) Rapporten – kapitlen 14.1–14.3.

(46) Rapporten – kapitel 4, s. 41–42, s. 83.

(47) Analysis of the 2018 steel welded pipes industry in China, Huajing Information Network, offentliggjord den 5 mars 2019https://m.huaon.com/detail/407989.html

(48) Rapporten, del III, kapitel 14, s. 346 ff.

(49) Inledningen till planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin.

(50) Rapporten – kapitel 14, s. 347.

(51) Folkrepubliken Kinas trettonde femårsplan för ekonomisk och social utveckling (2016–2020), som finns på

https://en.ndrc.gov.cn/newsrelease_8232/201612/P020191101481868235378.pdf (senast hämtad den 2 mars 2020).

(52) Rapporten – kapitel 14, s. 349.

(53) Rapporten – kapitel 14, s. 352.

(54) Den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring), utfärdad genom föreskrift nr 9 från den nationella utvecklings- och reformkommissionen den 27 mars 2011 och ändrad i enlighet med beslutet från den nationella utvecklings- och reformkommissionen om ändring av relevanta klausuler i den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version), utfärdad genom föreskrift nr 21 från den nationella utvecklings- och reformkommissionen den 16 februari 2013.

(55) Rapporten – kapitel 14, s. 375–376.

(56) Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.

(57) Rapporten – kapitel 9, s. 216.

(58) Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.

(59) Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.

(60) Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.

(61) Rapporten – kapitel 13, s. 336.

(62) Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.

(63) Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.

(64) Rapporten – kapitel 6, s. 119.

(65) Rapporten – kapitel 6, s. 120.

(66) Se IMF:s arbetsdokument Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.

(67) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128, 133–135.

(68) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income

(69) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.

(70) I Turkiet fanns det under översynsperioden inga importuppgifter för en viktig produktionsfaktor, dvs. skrot av olegerat stål som är den främsta biprodukten. Dessutom omfattades svavelsyra av exportbegränsningar. I Thailand fanns det importuppgifter avseende samtliga råvaror och biprodukter och inga export- eller importbegränsningar kunde identifieras för någon av produktionsfaktorerna.

(71) Uppgifterna om tillverkningsomkostnader dubbelkontrollerades på distans och stämdes av mot företagets räkenskaper.

(72) https://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/t/thailand/THA.pdf, s. 48.

(73) https://home.kpmg/xx/en/home/insights/2011/12/thailand-other-taxes-levies.html

(74) https://www.ilo.org/shinyapps/bulkexplorer17/?lang=en&segment=indicator&id=HOW_TEMP_SEX_ECO_NB_A

(75) http://www.nso.go.th/sites/2014en/Pages/Statistical%20Themes/Population-Society/Labour/Labour-Force.aspx (kvartal 1–4, Excelfil, mapp v. 1–19, tabell 15).

(76) http://www.mea.or.th/en/profile/109/114 – den tidsdifferentierade eltariffen för industrin användes.

(77) http://www.eppo.go.th/index.php/en/en-energystatistics/energy-economy-static, tabell 7.2.4.

(78) https://www.dede.go.th/ewt_news.php?nid=42079

(79) https://www.pacificpipe.co.th/EN/investor.html#financial_information

(80) https://asiametal.co.th/Investor/index.php?page=fin_data&lang=0

(81) På grundval av OECD:s dataset: Kostnader inom varuhandeln för internationella transporter och försäkringar (ITIC) – Kina–Nederländerna. https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=CIF_FOB_ITIC

(82) På grundval av noteringen för leveranser från Tianjins hamn till Peking enligt Världsbankenhttps://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/c/china/CHN.pdf, s. 88.

(83) http://www.transcustoms.cn/index.asp

(84) Länderna förtecknas i förhållande till hur stora volymer de importerar från Kina.

(85) På grundval av OECD:s dataset: Kostnader inom varuhandeln för internationella transporter och försäkringar (ITIC) – Kina – aktuellt land. https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=CIF_FOB_ITIC

(86) På grundval av noteringen för leveranser från Tianjins hamn till Peking enligt Världsbankenhttps://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/c/china/CHN.pdf, s. 88.

(87) När det gäller Peru tillåter landets tulltaxa inte att man gör skillnad på svarta och galvaniserade produkter. Alla rör som omfattas av översynen betraktades därför som en enda produkttyp i beräkningen.

(88) https://m.huaon.com/detail/407989.html; https://m.huaon.com/detail/617918.html

(89) Analysis of the 2018 steel welded pipes industry in China, Huajing Information Network, offentliggjord den 5 mars 2019 (https://m.huaon.com/detail/407989.html).

(90) https://www.globaltradealert.org/

https://www.globaltradealert.org/data_extraction

https://www.globaltradealert.org/latest/state-acts

(91) På grundval av OECD:s dataset: Kostnader inom varuhandeln för internationella transporter och försäkringar (ITIC) – Ryssland–Lettland: (https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=CIF_FOB_ITIC#).

(92) På grundval av noteringen för leveranser från Moskva till Sankt Petersburg enligt Världsbanken: https://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/r/russia/RUS.pdf, s. 85.

(93) Europeiska unionen – EU:s kostnadsjusteringsmetoder och vissa antidumpningsåtgärder på import från Ryssland, panelrapport av den 24 juli 2020, WT/DS494/R.

(94) Azerbajdzjan, Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Ukraina.

(95) Produktionsvolymen baseras på uppgifter från EU-27 eftersom Förenade kungariket upphörde att vara en del av Europeiska unionen från och med den 1 februari 2020 och övergångsperioden för Förenade kungarikets utträde löpte ut den 31 december 2020.

(96) Förbrukningen baseras på uppgifter för EU-27, exklusive uppgifter avseende Förenade kungariket.

(97) Importvolymen baseras på uppgifter för EU-27, exklusive uppgifter om Förenade kungariket.

(98) Importpriserna baseras på uppgifter för EU-27, exklusive uppgifter om Förenade kungariket.

(99) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/566 av den 9 april 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar med ursprung i Ryska federationen, Republiken Korea och Malaysia efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 samt avslutande av undersökningen om import av samma produkt med ursprung i Republiken Turkiet (EUT L 99, 10.4.2019, s. 9), skäl 128.

(100) Importen från tredjeländer baseras på uppgifter från EU-27, exklusive uppgifter om Förenade kungariket som medlemsstat, men inklusive uppgifter om Förenade kungariket som tredjeland.

(101) De makroekonomiska indikatorerna baseras på uppgifter för EU-27, exklusive uppgifter avseende Förenade kungariket.

(102) De mikroekonomiska indikatorerna baseras på uppgifter för EU-28, inbegripet uppgifter avseende Förenade kungariket. På grundval av den låga försäljningsvolymen för de unionstillverkare i Förenade kungariket som ingick i urvalet (cirka 3 % av dessa tillverkares genomsnittliga försäljning i EU under översynsperioden) förefaller de effekter som de transaktioner som rör Förenade kungariket får för slutsatserna om skada vara minimala, och slutsatserna om väsentlig skada skulle därför inte ha påverkats om endast uppgifter för EU-27 hade använts.

(103) Den outnyttjade kapaciteten i Kina är mer än tio gånger så stor som den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden, och den enda samarbetsvilliga ryska exporterande tillverkaren har en nominell produktionskapacitet som är större än den totala förbrukningen i unionen. Den outnyttjade kapaciteten i Belarus motsvarar 9 % av förbrukningen i unionen.

(104) 184 887 ton från Kina, 36 057 ton från Ryssland och 29 615 ton från Belarus.

(105) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.

(106) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 132

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 19 april 2021

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2021/628 av den 16 april 2021 om genomförande av artikel 17.3 i förordning (EU) nr 224/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Centralafrikanska republiken	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/629 av den 4 november 2020 om ändring av delegerade förordningar (EU) nr 532/2014 och (EU) nr 1255/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vad gäller detaljerade minimikrav för revisioner och de uppgifter som ska registreras och lagras	4
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/630 av den 16 februari 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller vissa kategorier av varor som undantas från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av kommissionens beslut 2007/275/EG ( 1 )	17
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/631 av den 12 april 2021 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Budaörsi őszibarack [SGB])	23
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/632 av den 13 april 2021 om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter, sammansatta produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer, och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007 och kommissionens beslut 2007/275/EG ( 1 )	24
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/633 av den 14 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036	63
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/634 av den 15 april 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller övergångsbestämmelser, uppgifter om Förenade kungariket och dess kronbesittningar Guernsey, Isle of Man och Jersey samt förteckningen över tredjeländer från vilka vissa mjölkprodukter som måste genomgå en särskild riskreducerande behandling mot mul- och klövsjuka får föras in till unionen ( 1 )	108
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/635 av den 16 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Belarus, Folkrepubliken Kina och Ryssland efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036	145
		BESLUT
	*	Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2021/636 av den 16 april 2021 om genomförande av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken	194