15.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/605

av den 7 april 2021

om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer. Vid utbrott av afrikansk svinpest finns det risk för att sjukdomsagenset sprids mellan anläggningar för hållna svin och bland metapopulationer av vilda svin. Spridning av sjukdomen kan i hög grad påverka uppfödningssektorns produktivitet genom både direkta och indirekta förluster.

(2)

Afrikansk svinpest-virus förekommer sedan 1978 på Sardinien (Italien) och sedan 2014 har det varit utbrott av sjukdomen i såväl andra medlemsstater som i närliggande tredjeländer. För närvarande kan afrikansk svinpest anses vara en endemisk sjukdom bland svinpopulationer i ett antal tredjeländer som gränsar till unionen och den är ett ständigt hot mot svinpopulationer i unionen. Den nuvarande situationen med afrikansk svinpest utgör också en hälsorisk, både för hållna svin i icke drabbade områden i medlemsstater som har utbrott av sjukdomen och för hållna svin i andra medlemsstater, särskilt med tanke på förflyttning av sändningar av svin och produkter av svin.

(3)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (2) anges djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i medlemsstaterna. Dessa har ändrats många gånger, huvudsakligen för att ta hänsyn till utvecklingen av den epidemiologiska situationen för sjukdomen i unionen och till nya vetenskapliga rön. Det är tillämpligt till och med den 21 april 2021.

(4)

Genom förordning (EU) 2016/429 fastställs en ny rättslig ram för förebyggande och bekämpning av sjukdomar som kan överföras till djur eller människor. Afrikansk svinpest uppfyller definitionen för sjukdomar som förtecknas i den förordningen, och omfattas av bestämmelserna om sjukdomsförebyggande och sjukdomsbekämpning som fastställs i samma förordning. Dessutom förtecknas afrikansk svinpest i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (3) som en sjukdom i kategorierna A, D och E som drabbar Suidae, och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 (4) kompletterar de bestämmelser för bekämpning av sjukdomar i kategorierna A, B och C som fastställs i förordning (EU) 2016/429, däribland bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest. Dessa tre rättsakter är tillämpliga från och med den 21 april 2021.

(5)

Det är nödvändigt att anpassa unionens nuvarande åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest som fastställs i genomförandebeslut 2014/709/EU för att anpassa dem till den nya rättsliga ram för djurhälsa som fastställs i förordning (EU) 2016/429 och för att förbättra bekämpningen av sjukdomen i unionen genom att förenkla unionsbestämmelserna så att de möjliggör ett snabbare och mer effektivt genomförande av bekämpningsåtgärderna. Det är också nödvändigt att så långt som möjligt anpassa unionens bestämmelser till internationella standarder, till exempel dem som avses i kapitel 15.1 ”Infection with African Swine fever virus” i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5). De bekämpningsåtgärder som fastställs i denna förordning bör beakta erfarenheterna från tillämpningen av genomförandebeslut 2014/709/EU.

(6)

Den epidemiologiska situationen för afrikansk svinpest i drabbade medlemsstater och globalt innebär en hög risk för ytterligare spridning av sjukdomen i unionen. De allmänna åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i förordning (EU) 2016/429 och i delegerad förordning (EU) 2020/687 omfattar inte alla specifika detaljer och aspekter avseende spridningen av och den epidemiologiska situationen för afrikansk svinpest. Det är därför lämpligt att i denna förordning fastställa särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning som gäller under en begränsad tidsperiod och under förhållanden som är lämpliga med tanke på den epidemiologiska situationen för afrikansk svinpest i unionen.

(7)

I denna förordning bör en regionaliseringsstrategi anges som ska tillämpas utöver de åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i delegerad förordning (EU) 2020/687. Strategin bör även omfatta en förteckning över restriktionszonerna i medlemsstater som berörs av utbrott av afrikansk svinpest eller som är i farozonen på grund av närheten till sådana utbrott. Dessa restriktionszoner bör differentieras efter den epidemiologiska situationen för afrikansk svinpest och risknivån, och klassificeras som restriktionszon I, II respektive III, där restriktionszon III avser de områden som har högst risknivå för spridning av sjukdomen och den mest dynamiska sjukdomssituationen för hållna svin. De bör förtecknas i bilaga I till denna förordning med beaktande av den information som lämnats av den behöriga myndigheten i de berörda medlemsstaterna avseende sjukdomssituationen, vetenskapligt grundade principer och kriterier för avgränsad geografisk regionalisering på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna genom ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som offentliggjorts på kommissionens webbplats (6), samt risknivån för spridning av afrikansk svinpest och den allmänna epidemiologiska situationen för afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten och i närliggande områden, i tillämpliga fall.

(8)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till denna förordning bör grundas på överväganden liknande dem som användes vid upptagandet i förteckningen och ta hänsyn till internationella standarder, som kapitel 15.1 ”Infection with African swine fever virus” i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, till exempel genom angivelse av frånvaro av sjukdomen under en period på minst tolv månader i zonen eller landet. Den tidsperioden bör i vissa fall minska till tre månader, med beaktande av motiveringen som lämnats av behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna och vetenskapligt grundade principer och kriterier för geografisk definition av regionalisering på grund av afrikansk svinpest samt de riktlinjer som finns tillgängliga på unionsnivå.

(9)

När det gäller risken för spridning av afrikansk svinpest är risken olika hög vid förflyttning av sändningar av svin respektive olika varor av svin. Förflyttning av sändningar av hållna svin, avelsmaterial och animaliska biprodukter av svin från restriktionszoner innebär i allmänhet en högre risknivå för exponering och följder jämfört med förflyttning av sändningar av animaliska produkter, i synnerhet färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm), enligt det vetenskapliga yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om afrikansk svinpest som antogs den 11 mars 2010 (7). Därför bör förflyttning av sändningar av hållna svin och olika produkter av svin från restriktionszonerna II och III enligt förteckningen i bilaga I till denna förordning förbjudas på ett sätt som står i proportion till den aktuella risken och med beaktande av bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2020/687 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2154 (8).

(10)

De bestämmelser som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 (9) kompletterar förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial, de register över anläggningar för avelsmaterial som ska föras av de behöriga myndigheterna, aktörernas skyldighet att föra register, spårbarhets- och djurhälsokrav samt krav på djurhälsointyg och meddelandeskyldighet vid förflyttning inom unionen av sändningar av avelsmaterial för vissa hållna landlevande djur, i syfte att förhindra att dessa produkter sprider överförbara djursjukdomar inom unionen. I denna förordning bör det hänvisas till delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller kraven på vilken information som den behöriga myndigheten måste spara om godkända anläggningar för avelsmaterial för svin.

(11)

I förordning (EG) nr 1069/2009 (10) fastställs bestämmelser för djurs hälsa i samband med animaliska biprodukter för att förebygga och minimera riskerna för djurs hälsa av dessa biprodukter. Vidare finns i kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (11) vissa djurhälsobestämmelser för animaliska biprodukter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009, däribland bestämmelser om intygskrav för förflyttning av sändningar av dessa biprodukter i unionen. Dessa rättsakter omfattar inte alla specifika detaljer och aspekter när det gäller risken för spridning av afrikansk svinpest genom animaliska biprodukter från svin som hålls i restriktionszonerna II och III och animaliska biprodukter från vilda svin från restriktionszonerna I, II och III. Det är därför lämpligt att i denna förordning fastställa särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning i samband med animaliska biprodukter och förflyttning av dessa från restriktionszonerna I, II och III.

(12)

För att beakta de olika risknivåerna för olika typer av varor av svin samt den epidemiologiska situationen i medlemsstaterna och de restriktionszoner som berör spridningen av afrikansk svinpest, bör i denna förordning föreskrivas vissa förbud mot förflyttning av olika typer av varor av svin som härrör från svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III enligt förteckningen i bilaga I till den här förordningen. I syfte att undvika onödiga störningar i handeln bör vissa undantag från förbuden vara tillåtna enligt särskilda villkor som fastställs i denna förordning. Undantagen bör också beakta de allmänna bestämmelser för förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som redan fastställs i förordning (EU) 2016/429 och i delegerad förordning (EU) 2020/687, samt principerna avseende de riskreducerande åtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

(13)

Förflyttning av hållna djur för omedelbar slakt utgör vanligen en lägre risk för spridning av djursjukdomar än andra typer av förflyttningar av hållna djur, under förutsättning att riskreducerande åtgärder har vidtagits. Det är därför lämpligt att de berörda medlemsstaterna i undantagsfall får bevilja undantag från vissa förbud som fastställs i denna förordning när det gäller förflyttning av sändningar av hållna svin från restriktionszonerna II och III för omedelbar slakt till ett slakteri utanför restriktionszonerna I, II och III i samma medlemsstat. I denna förordning bör därför föreskrivas särskilda villkor för dessa undantag i syfte att säkerställa att förflyttning av hållna svin från restriktionszonerna I, II och III inte utgör någon risk för spridning av afrikansk svinpest.

(14)

Undantagen för förflyttning av vissa hållna svin från restriktionszon II till andra restriktionszoner II eller III i en annan medlemsstat är motiverade under förutsättning att särskilda riskreducerande åtgärder tillämpas. För detta krävs att det upprättas ett säkert övervakningsförfarande under strikt tillsyn av de behöriga myndigheterna i avsändnings- respektive bestämmelsemedlemsstaten samt i den/de medlemsstat(er) som djuren passerar.

(15)

Enligt artikel 143 i förordning (EU) 2016/429 ska djurhälsointyg åtfölja förflyttningar av djur, däribland hållna svin. Då undantag från förbudet mot förflyttning av hållna svin från restriktionszonerna I, II och III tillämpas på sändningar av hållna svin som är avsedda för förflyttning inom unionen, ska dessa djurhälsointyg innehålla en hänvisning till denna förordning för att säkerställa att djurhälsointygen innehåller tillräckliga och korrekta djurhälsouppgifter. Det är nödvändigt att minska riskerna i samband med förflyttning av sändningar, och förflyttning för privat bruk, av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin, kroppar av vilda svin, och som är avsedda att användas som livsmedel, samt vilda svin från restriktionszonerna I, II och III inom samma medlemsstat och till andra medlemsstater. Riskerna för sjukdomsspridning bör minskas genom förbud mot förflyttning av dessa produkter och förflyttning av vilda svin av aktörer i enlighet med artikel 101 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 (12) inom och från medlemsstaterna.

(16)

Enligt artikel 167.1 b i och ii i förordning (EU) 2016/429 ska djurhälsointyg som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten åtfölja sändningar av produkter av animaliskt ursprung, inbegripet sådana av svin, som får förflyttas från en restriktionszon som upprättats i enlighet med artikel 71.3 i den förordningen och som omfattas av vissa åtgärder för sjukdomsbekämpning. I de fall då denna genomförandeförordning medger undantag från förbudet mot förflyttning av sändningar av produkter av animaliskt ursprung från restriktionszonerna I, II och III ska de åtföljande djurhälsointygen innehålla en hänvisning till denna förordning för att säkerställa tillräckliga och korrekta djurhälsouppgifter i enlighet med delegerad förordning (EU) 2020/2154.

(17)

Förflyttning av sändningar av färskt eller bearbetat kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna I eller II eller utanför restriktionszonerna I, II och III och som slaktats i restriktionszonerna I, II eller III bör omfattas av mindre stränga intygskrav för att undvika onödiga och alltför betungande handelsbegränsningar. Det bör vara möjligt att tillåta förflyttning av relevanta sändningar inom samma medlemsstats territorium och till andra medlemsstater på grundval av den kontroll- eller identifieringsmärkning som anbringats på anläggningarna, under förutsättning att dessa anläggningar utsetts i enlighet med denna förordning. De behöriga myndigheterna bör endast utse anläggningar där hållna svin och produkter av dessa för vilka förflyttning kan tillåtas utanför restriktionszonerna I, II och III är tydligt åtskilda från djur och produkter för vilka sådan förflyttning inte kan tillåtas. Färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon III samt färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon II bör märkas med särskild kontrollmärkning i enlighet med denna förordning, om de särskilda villkor för godkännande av förflyttning av sådana sändningar utanför restriktionszon II som fastställs i denna förordning inte är uppfyllda.

(18)

Vidare bör förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av hållna svin från restriktionszon III enligt förteckningen i bilaga I till denna förordning omfattas av mer strikta villkor. I vissa särskilda situationer bör färskt kött av hållna svin märkas i enlighet med kraven för märkning av färskt kött från de skydds- och övervakningszoner som anges i bilaga IX till delegerad förordning (EU) 2020/687, eller färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av hållna svin bör märkas med en särskild märkning som inte kan förväxlas med det kontrollmärke som avses i artikel 48 i förordning (EU) 2019/627 (13) eller det identifieringsmärke som föreskrivs i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 853/2004 (14).

(19)

I artikel 15 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att den behöriga myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att informera om arten av eventuella risker med djur eller produkter och de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att förebygga eller kontrollera den risken. Denna förordning bör innehålla särskilda informationskrav för afrikansk svinpest som tar upp de risker som uppstår vid förflyttning av sändningar av smittade djur, kontaminerade köttprodukter och olagligt bortskaffande av slaktkroppar. Det är därför ytterst viktigt att förhindra spridning av afrikansk svinpest i samband med mänsklig verksamhet och att säkerställa att information om de djurhälsoåtgärder som fastställs i denna förordning, inbegripet begränsningar för förflyttning av hållna svin och tillhörande produkter, effektivt framförs till resenärerna, även till resenärer på väg eller järnväg. Av detta skäl bör medlemsstaterna säkerställa att aktörer inom persontransporter och posttjänster ser till att resenärer som förflyttar sig från restriktionszonerna I, II och III enligt förteckningen i bilaga I till denna förordning uppmärksammas på de djurhälsorestriktioner som gäller i dessa zoner. Sådan information bör anpassas till risknivån för spridning av sjukdomen. De behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs av riskbekämpningen mot spridningen av afrikansk svinpest bör dessutom vidta samordnade åtgärder för att säkerställa att den information som sprids via särskilda kampanjer för att höja allmänhetens medvetande är ändamålsenlig.

(20)

Erfarenheterna från bekämpningen av afrikansk svinpest i unionen visar att vissa riskreducerande åtgärder och skärpta biosäkerhetsåtgärder är nödvändiga för att förebygga, bekämpa och utrota sjukdomen i anläggningar för hållna svin. Dessa åtgärder bör fastställas i bilaga II till denna förordning och avse anläggningar som omfattas av undantag från bestämmelserna för förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III.

(21)

I enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet), särskilt artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland jämförd med bilaga 2 till det protokollet, gäller förordning (EU) 2016/429 och kommissionens rättsakter som bygger på den förordningen för och i Förenade kungariket med avseende på Nordirland efter slutet av den övergångsperiod som föreskrivs i utträdesavtalet. Hänvisningar till medlemsstaterna i denna förordning bör därför omfatta Förenade kungariket med avseende på Nordirland.

(22)	Eftersom förordning (EU) 2016/429 ska tillämpas från och med den 21 april 2021 bör denna förordning också tillämpas från och med det datumet.

(23)

Denna förordning bör fortsätta att tillämpas under en period på minst sju år med beaktande av unionens erfarenhet av bekämpning av afrikansk svinpest och den aktuella epidemiologiska situationen för sjukdomen i de berörda medlemsstaterna. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs följande regler:

Särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest som ska tillämpas under en begränsad tid av de medlemsstater (15) som har restriktionszoner I, II eller III enligt förteckningen i bilaga I (de berörda medlemsstaterna).

Dessa särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning ska tillämpas på hållna och vilda svin samt produkter som härrör från svin utöver de åtgärder som tillämpas för skydd och övervakning av de restriktionszoner och smittade zoner som den behöriga myndigheten har fastställt i berörda medlemsstater i enlighet med artiklarna 21.1 och 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

b)	Särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest som ska tillämpas under en begränsad tid av alla medlemsstater.

2. Denna förordning är tillämplig på följande:

Förflyttning av sändningar av

i)	hållna svin i anläggningar som ligger i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner,

ii)	avelsmaterial, produkter av animaliskt ursprung och animaliska biprodukter av de hållna svin som avses i led a i.

Förflyttning av

i)	sändningar av vilda svin i alla medlemsstater,

ii)	sändningar och förflyttning för privat bruk av jägare av produkter av animaliskt ursprung och animaliska biprodukter som härrör från vilda svin i restriktionszonerna I, II och III eller som bearbetats i anläggningar som ligger i restriktionszonerna I, II eller III.

c)	Livsmedelsföretagare som hanterar de sändningar som avses i leden a och b.

d)	Alla medlemsstater i fråga om att öka medvetenheten om afrikansk svinpest.

3. De regler som avses i punkt 1 omfattar följande:

a)	I kapitel II fastställs särskilda regler för fastställande av restriktionszonerna I, II och III i händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest och tillämpning av särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning i alla medlemsstater.

b)	I kapitel III fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas på sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III samt animaliska produkter av dessa i de berörda medlemsstaterna.

c)	I kapitel IV fastställs särskilda riskreducerande åtgärder mot afrikansk svinpest för livsmedelsföretag i de berörda medlemsstaterna.

d)	I kapitel V fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas på vilda svin i medlemsstaterna.

e)	I kapitel VI fastställs särskilda informations- och utbildningsskyldigheter i medlemsstaterna.

f)	I kapitel VII fastställs slutbestämmelser.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i delegerad förordning (EU) 2020/687 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

a)	svin: ett djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Suidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

b)	avelsmaterial: sperma, oocyter och embryon från hållna svin för artificiell reproduktion.

c)	restriktionszon I: ett område i en medlemsstat som förtecknas i del I i bilaga I, med en exakt geografisk avgränsning som omfattas av särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning och som gränsar till restriktionszoner II eller III.

d)	restriktionszon II: ett område i en medlemsstat som förtecknas i del II i bilaga I, med en exakt geografisk avgränsning som omfattas av särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning.

e)	restriktionszon III: ett område i en medlemsstat som förtecknas i del III i bilaga I, med en exakt geografisk avgränsning som omfattas av särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning.

f)	tidigare sjukdomsfri medlemsstat: en medlemsstat där afrikansk svinpest inte har bekräftats hos hållna svin under den föregående tolvmånadersperioden.

g)	kategori 2-material: animaliska biprodukter som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1069/2009 och som härrör från hållna svin.

h)	kategori 3-material: animaliska biprodukter som avses i artikel 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 och som härrör från hållna svin.

KAPITEL II

SÄRSKILDA REGLER FÖR FASTSTÄLLANDE AV RESTRIKTIONSZONERNA I, II OCH III I HÄNDELSE AV ETT UTBROTT AV AFRIKANSK SVINPEST OCH TILLÄMPNING AV SÄRSKILDA ÅTGÄRDER FÖR SJUKDOMSBEKÄMPNING I ALLA MEDLEMSSTATER

Artikel 3

Särskilda regler för fastställande av restriktionszoner och smittade zoner i händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest

I händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna eller vilda svin ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten fastställa ett av följande:

a)	Vid ett utbrott hos hållna svin, en restriktionszon i enlighet med artikel 21.1 i delegerad förordning (EU) 2020/687 och enligt de villkor som anges i den artikeln.

b)	Vid ett utbrott hos vilda svin, en smittad zon i enlighet med artikel 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

Artikel 4

Särskilda regler för fastställande av ytterligare restriktionszoner i händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna eller vilda svin

1. I händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna eller vilda svin får den behöriga myndigheten i medlemsstaten, på grundval av de kriterier och principer för geografisk avgränsning av restriktionszoner som fastställs i artikel 64.1 i förordning (EU) 2016/429, inrätta ytterligare en restriktionszon som gränsar mot den redan inrättade restriktionszon eller smittade zon som avses i artikel 3 i denna förordning, för att avskilja dessa zoner från områden utan restriktioner.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att den ytterligare restriktionszon som avses i punkt 1 motsvarar en restriktionszon I enligt förteckningen i del I i bilaga I i enlighet med artikel 5.

Artikel 5

Särskilda regler för förteckningen av restriktionszoner I i händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna eller vilda svin i ett område i en medlemsstat som gränsar till ett område där inget utbrott av afrikansk svinpest officiellt har bekräftats

1. Som följd av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna eller vilda svin i ett område i medlemsstaten som gränsar till ett område där inget utbrott av afrikansk svinpest officiellt har bekräftats, ska det område där inget utbrott har bekräftats vid behov förtecknas som en restriktionszon I i del I i bilaga I.

2. Efter förteckningen av ett område som en restriktionszon I i del I i bilaga I ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten säkerställa att den ytterligare restriktionszon, som inrättats i enlighet med artikel 64.1 i förordning (EU) 2016/429, utan dröjsmål anpassas så att den omfattar åtminstone den relevanta restriktionszon I som förtecknats i bilaga I för den medlemsstaten.

3. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål inrätta den relevanta ytterligare restriktionszonen i enlighet med artikel 64.1 i förordning (EU) 2016/429 om restriktionszonen I har förtecknats i bilaga I.

Artikel 6

Särskilda regler för förteckning av restriktionszoner II i händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i en medlemsstat

1. Som följd av ett utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i ett område i en medlemsstat ska detta område förtecknas som en restriktionszon II i del II i bilaga I.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att den smittade zon som inrättats i enlighet med artikel 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687 utan dröjsmål anpassas till att omfatta åtminstone den relevanta restriktionszon II som förtecknats i bilaga I till den här förordningen för den medlemsstaten.

Artikel 7

Särskilda regler för förteckning av restriktionszoner III i händelse av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i en medlemsstat

1. Som följd av ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i ett område i en medlemsstat ska detta område förtecknas som en restriktionszon III i del III i bilaga I.

Om endast ett första och enstaka utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin har bekräftats i ett område i en tidigare sjukdomsfri medlemsstat ska dock detta område inte förtecknas som en restriktionszon III i del III i bilaga I till denna förordning.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att den infekterade zon som inrättats i enlighet med artikel 21.1 i delegerad förordning (EU) 2020/687 utan dröjsmål anpassas till att omfatta åtminstone den relevanta restriktionszon III som förtecknats i bilaga I till den här förordningen för den medlemsstaten.

Artikel 8

Allmän tillämpning av särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning i restriktionszonerna I, II och III

De berörda medlemsstaterna ska vidta de särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i denna förordning i restriktionszonerna I, II och III utöver de åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska vidtas i enlighet med delegerad förordning (EU) 2020/687 för följande:

a)	Restriktionszoner som inrättats i enlighet med artikel 21.1 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

b)	Smittade zoner som inrättats i enlighet med artikel 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

KAPITEL III

SÄRSKILDA ÅTGÄRDER FÖR SJUKDOMSBEKÄMPNING SOM SKA TILLÄMPAS PÅ SÄNDNINGAR AV SVIN SOM HÅLLS I RESTRIKTIONSZONERNA I, II OCH III SAMT PRODUKTER AV DESSA I DE BERÖRDA MEDLEMSSTATERNA

AVSNITT 1

Tillämpning av särskilda förbud mot sändningar av hållna svin och produkter av dessa i de berörda medlemsstaterna

Artikel 9

Särskilda förbud avseende förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska förbjuda förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta om att det förbud som föreskrivs i punkt 1 inte ska tillämpas på förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon I till anläggningar i andra restriktionszoner I, II eller III eller ut ur dessa zoner under förutsättning att den mottagande anläggningen finns inom samma berörda medlemsstats territorium.

Artikel 10

Särskilda förbud avseende förflyttning av sändningar av avelsmaterial som härrör från svin som hålls i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska förbjuda förflyttning av sändningar av avelsmaterial som härrör från svin som hålls i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner.

Artikel 11

Särskilda förbud avseende förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter som härrör från svin som hålls i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska förbjuda förflyttning av sändningar av avelsmaterial som härrör från svin som hålls i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta att det förbud som föreskrivs i punkt 1 inte ska tillämpas på animaliska biprodukter som härrör från svin som hållits utanför restriktionszonerna II och III och som slaktats i slakterier som finns i restriktionszonerna II och III, under förutsättning att dessa animaliska biprodukter i anläggningarna och under transport hålls tydligt åtskilda från animaliska biprodukter som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III.

Artikel 12

Särskilda förbud avseende förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska förbjuda förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta att det förbud som föreskrivs i punkt 1 inte ska tillämpas på köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III och som har genomgått relevant behandling i enlighet med bilaga VII i delegerad förordning (EU) 2020/687 med avseende på afrikansk svinpest i anläggningar som är utsedda enligt artikel 41.1 i den här förordningen.

Artikel 13

Allmänna förbud avseende förflyttning av sändningar av hållna svin och produkter av dessa som anses utgöra en risk för spridning av afrikansk svinpest

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får förbjuda förflyttning inom den medlemsstatens territorium av sändningar av hållna svin och produkter som härrör från hållna svin, om den behöriga myndigheten anser att det finns risk för spridning av afrikansk svinpest till, från eller genom dessa hållna svin eller produkter av dem.

Avsnitt 2

Allmänna och särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner

Artikel 14

Allmänna villkor för undantag från särskilda förbud i samband med förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner

1. Genom undantag från de särskilda förbud som föreskrivs i artikel 9.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner i de fall som omfattas av artiklarna 22–25 samt 28–29 och under de särskilda villkor som föreskrivs i de artiklarna samt

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687, och

de ytterligare allmänna villkor som avser följande:

i)	Förflyttning av sändningar av hållna svin från restriktionszonerna I, II och III som fastställs i artikel 15.

ii)	Anläggningar för hållna svin som finns i restriktionszonerna I, II och III som fastställs i artikel 16.

iii)	De transportmedel som används för transport av hållna svin från restriktionszonerna I, II och III som fastställs i artikel 17.

2. Innan tillstånd beviljas enligt artiklarna 22–25 och 28–30 ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bedöma riskerna med sådana godkännanden och den bedömningen måste visa att risken för spridning av afrikansk svinpest är försumbar.

3. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta om att de ytterligare allmänna villkor som föreskrivs i artiklarna 15 och 16 inte ska tillämpas på förflyttning av sändningar av svin som hålls i slakterier i restriktionszonerna I, II och III under förutsättning att

a)	de hållna svinen behöver flyttas till ett annat slakteri på grund av exceptionella omständigheter, såsom ett större haveri i slakteriet,

det mottagande slakteriet finns i antingen

i)	en restriktionszon I, II eller III i samma medlemsstat, eller

ii)	under exceptionella omständigheter, såsom avsaknad av de slakterier som avses i led b i, utanför restriktionszonerna I, II och III inom samma medlemsstats territorium,

c)	förflyttningen har fått tillstånd av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

Artikel 15

Ytterligare allmänna villkor avseende förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska tillåta förflyttning av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner i de fall som omfattas av artiklarna 22–25 samt 28–30 och enligt de särskilda villkor som föreskrivs i de artiklarna under följande förutsättningar:

Svinen har hållits i och inte flyttats från den avsändande anläggningen under minst 30 dagar före förflyttningsdagen, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och under den perioden har inga andra hållna svin införts från restriktionszon II eller III till vare sig

i)	den anläggningen eller

ii)

den epidemiologiska enhet där de hållna svin som ska flyttas har hållits fullständigt avskilda. Den behöriga myndigheten ska göra en riskbedömning och därefter fastställa gränserna för en sådan epidemiologisk enhet som bekräftar att strukturen och storleken på samt avståndet mellan olika epidemiologiska enheter och den verksamhet som utförs säkerställer separata utrymmen för svinens inhysning, hållande och utfodring så att afrikansk svinpest-virus inte kan spridas från en epidemiologisk enhet till en annan.

En klinisk undersökning har utförts för de svin som hålls i den avsändande anläggningen, även för de djur som ska flyttas eller användas för insamling av avelsmaterial, med ett positivt resultat med avseende på afrikansk svinpest

i)	av en officiell veterinär,

ii)	inom en 24-timmarsperiod före tidpunkten för förflyttning av sändningen av svin eller insamlingen av avelsmaterial, och

iii)	i enlighet med artikel 3.1 och 3.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 och punkt A.1 i bilaga I till den förordningen,

Vid behov har, i enlighet med den behöriga myndighetens anvisningar, tester för identifiering av patogener utförts före dagen för förflyttning av sändningen från den avsändande anläggningen eller före dagen för insamling av avelsmaterial

i)	efter den kliniska undersökning som avses i led b för svin som hålls i anläggningen, även för de djur som ska flyttas eller användas för insamling av avelsmaterial, och

ii)	i enlighet med punkt A.2 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/687.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska, i relevanta fall, erhålla negativa resultat av de tester för identifiering av patogener som avses i punkt 1 c innan den godkänner förflyttning av sändningen.

3. Vid förflyttning av sändningar av hållna svin från avsändande anläggningar i restriktionszonerna I och II ut ur dessa zoner till anläggningar som finns inom samma berörda medlemsstat, får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten besluta att den kliniska undersökning som avses i punkt 1 b

a)	ska utföras endast för de djur som ska flyttas, eller

inte behöver utföras, under förutsättning att

den avsändande anläggningen har besökts av en officiell veterinär med den frekvens som avses i artikel 16 a i, med ett gynnsamt utfall vid alla dessa besök under en tidsperiod på minst tolv månader före dagen för förflyttningen, vilket indikerar att

—	de biosäkerhetskrav som avses i artikel 16 b har tillämpats i den avsändande anläggningen,

—

en klinisk undersökning med gynnsamt resultat avseende afrikansk svinpest har utförts av en officiell veterinär under dessa besök för de svin som hålls i den avsändande anläggningen i enlighet med artikel 3.1 och 3.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 samt punkt A.1 i bilaga I till den förordningen,

ii)	den kontinuerliga övervakning som avses i artikel 16 c har genomförts i den avsändande anläggningen under en tidsperiod på minst tolv månader före dagen för förflyttningen.

Artikel 16

Ytterligare allmänna villkor avseende anläggningar för hållna svin restriktionszonerna I, II och III

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast tillåta förflyttning av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner i de fall som omfattas av artiklarna 22–25 samt 28–30 och enligt de särskilda villkor som föreskrivs i de artiklarna, under följande förutsättningar:

Den avsändande anläggningen har besökts av en officiell veterinär vid minst ett tillfälle efter förteckningen av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till denna förordning, eller under den senaste tremånadersperioden före förflyttningen, och omfattas av regelbundna besök av officiella veterinärer i enlighet med artikel 26.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 enligt följande:

i)	I restriktionszonerna I, II och III: minst två gånger per år, med minst fyra månaders mellanrum mellan dessa besök.

ii)	I restriktionszon III: minst var tredje månad.

Den behöriga myndigheten får besluta att besök på en anläggning i restriktionszon III ska genomföras med den frekvens som avses i led a i på grundval av ett gynnsamt utfall vid det sista besöket före förteckningen av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till denna förordning, eller under den senaste tremånadersperioden före förflyttningen, av vilket framgått att de biosäkerhetskrav som avses i led b är genomförda och att den kontinuerliga övervakning som avses i led c har införts på anläggningen.

Den avsändande anläggningen uppfyller biosäkerhetskraven för afrikansk svinpest

i)	i enlighet med de skärpta biosäkerhetsåtgärder som anges i bilaga II, och

ii)	på det sätt som fastställts av den berörda medlemsstaten.

Kontinuerlig övervakning genom tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest i den avsändande anläggningen

i)	i enlighet med artikel 3.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 och i bilaga I till den förordningen,

ii)	med negativt resultat varje vecka för åtminstone de två första döda hållna svinen som är äldre än 60 dagar eller, i avsaknad av döda djur äldre än 60 dagar, för andra döda svin efter avvänjning, i varje epidemiologisk enhet,

iii)	åtminstone under den övervakningsperiod för afrikansk svinpest som föreskrivs i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/687 före förflyttning från den avsändande anläggningen.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta att de djurstängsel som föreskrivs i punkt 2 h i bilaga II och avses i punkt 1 b i i denna artikel inte ska krävas för anläggningar med hållna svin under en period på tre månader efter det att ett första utbrott av afrikansk svinpest i den medlemsstaten har bekräftats, under följande förutsättningar:

a)	Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har bedömt riskerna med sådana beslut och bedömningen visar att risken för spridning av afrikansk svinpest är försumbar.

b)	Ett alternativt system är infört som säkerställer att svin som hålls i anläggningar är avskilda från vilda svin i medlemsstater som har en population av vilda svin.

c)	Hållna svin från dessa anläggningar förflyttas inte till andra medlemsstater.

Artikel 17

Ytterligare allmänna villkor avseende de transportmedel som används vid förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner om de transportmedel som används vid förflyttningen av dessa sändningar

a)	uppfyller de krav som föreskrivs i artikel 24.1 i delegerad förordning (EU) 2020/687, och

b)	är rengjorda och desinficerade i enlighet med artikel 24.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 under tillsyn eller övervakning av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

AVSNITT 3

Skyldigheter för aktörer avseende djurhälsointyg

Artikel 18

Ytterligare allmänna villkor avseende djurhälsointyg vid förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner

Aktörer får endast flytta sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner inom den berörda medlemsstaten eller till en annan medlemsstat i fall som omfattas av artiklarna 22–25 och 28–30 om dessa sändningar åtföljs av ett djurhälsointyg enligt artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller minst ett av följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

a)	”Svin som hålls i restriktionszon I i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

b)	”Svin som hålls i restriktionszon II i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

c)	”Svin som hålls i restriktionszon III i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU)2021/605.”

Vid förflyttning inom samma berörda medlemsstat får dock den behöriga myndigheten besluta att ett djurhälsointyg inte måste utfärdas i enlighet med artikel 143.2 andra stycket i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 19

Aktörers skyldigheter avseende djurhälsointyg vid förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin från restriktionszonerna I, II och III

1. Aktörer får endast flytta sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna I och II ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat i de fall som omfattas av artiklarna 38 och 39, om dessa sändningar åtföljs av ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 167.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller följande:

a)	Den information som krävs enligt artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2020/2154.

Minst ett av följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

i)	”Färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon I i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

ii)	”Färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon II i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

2. Aktörer får endast flytta sändningar av bearbetade köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat under följande förutsättningar:

a)	Produkter av animaliskt ursprung har genomgått relevant riskreducerande behandling enligt bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2020/687.

Dessa sändningar åtföljs av ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 167.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller

i)	den information som krävs enligt artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2020/2154, och

ii)

följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

”Bearbetade köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna I, II eller III i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

3. Aktörer får endast flytta sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna I, II och III och slaktats i slakterier som finns i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat om dessa sändningar åtföljs av

a)	ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 167.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller den information som krävs enligt artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2020/2154, och

följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

”Färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i områden utanför restriktionszonerna I, II och III och slaktats i restriktionszon I, II eller III i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

4. Aktörer får endast flytta sändningar av bearbetade köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i områden utanför restriktionszonerna I, II och III och bearbetats i restriktionszonerna I, II eller III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat under följande förutsättningar:

a)	Produkter av animaliskt ursprung har genomgått relevant riskreducerande behandling enligt bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2020/687.

Dessa sändningar åtföljs av ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 167.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller

i)	den information som krävs enligt artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2020/2154, och

ii)

följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

”Bearbetade köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i områden utanför restriktionszonerna I, II och III och som bearbetats i restriktionszon I, II eller III i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

5. Vid förflyttning av de sändningar som avses i punkt 1–4 inom samma berörda medlemsstat får den behöriga myndigheten besluta att ett djurhälsointyg inte måste utfärdas i enlighet med i artikel 167.1 första stycket i förordning (EU) 2016/429.

6. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta att ett kontrollmärke eller, då det är relevant, ett identifieringsmärke enligt artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 853/2004 som anbringas på färskt eller bearbetat kött eller köttprodukter (inbegripet tarm) i anläggningar som utsetts i enlighet med artikel 41.1 i denna förordning eller i anläggningar som hanterar färskt eller bearbetat kött eller köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon I eller områden utanför restriktionszonerna I, II och III, får ersätta djurhälsointyget vid förflyttning av

a)	färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna I och II ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat, i enlighet med punkt 1,

b)	bearbetade köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna I och II ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat, i enlighet med punkt 2,

c)	färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i områden utanför restriktionszonerna I, II och III och slaktats i slakterier som finns i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 3,

d)	bearbetade köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i områden utanför restriktionszonerna I, II och III och som bearbetats i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 4,

Artikel 20

Aktörers skyldigheter avseende djurhälsointyg vid förflyttning av sändningar av avelsmaterial som härrör från svin som hålls i anläggningar i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

Aktörer får endast flytta sändningar av avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat i de fall som omfattas av artiklarna 31 och 32 om dessa sändningar åtföljs av ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 161.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller åtminstone följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

a)	”Avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszon II i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

b)	”Avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszon III i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

Vid förflyttning inom samma berörda medlemsstat får dock den behöriga myndigheten besluta att ett djurhälsointyg inte måste utfärdas i enlighet med artikel 161.2 andra stycket i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 21

Aktörers skyldigheter avseende djurhälsointyg vid förflyttning av sändningar av kategori 2-material och kategori 3-material av svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

Aktörer får endast flytta sändningar av kategori 2-material och kategori 3-material av svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner inom samma berörda medlemsstat eller till en annan medlemsstat i de fall som omfattas av artiklarna 33–37 om dessa sändningar åtföljs av

a)	det handelsdokument som avses i kapitel III i bilaga VIII till förordning (EU) nr 142/2011, och

b)	det djurhälsointyg som avses i artikel 22.5 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

Vid förflyttning inom samma berörda medlemsstat får dock den behöriga myndigheten besluta att ett djurhälsointyg inte ska utfärdas i enlighet med artikel 22.6 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

Avsnitt 4

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon I ut ur den zonen

Artikel 22

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon I ut ur den zonen

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 9.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon I ut ur den zonen till

en anläggning som finns på samma berörda medlemsstats territorium,

i)	i en annan restriktionszon I,

ii)	i restriktionszonerna II och III,

iii)	utanför restriktionszonerna I, II och III,

b)	en anläggning som finns på en annan medlemsstats territorium,

c)	tredjeländer.

2. Den behöriga myndigheten ska endast bevilja de tillstånd som föreskrivs i punkt 1 under förutsättning att följande krav är uppfyllda:

a)	De allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

b)	De ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 och artikel 15.1 b–c, 15.2 och 15.3 samt artiklarna 16 och 17.

AVSNITT 5

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen

Artikel 23

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen inom samma berörda medlemsstats territorium

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 9 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till en anläggning som finns på samma berörda medlemsstats territorium

a)	i en annan restriktionszon II,

b)	i restriktionszonerna I och III,

c)	utanför restriktionszonerna I, II och III,

2. Den behöriga myndigheten ska endast bevilja de tillstånd som föreskrivs i punkt 1 under förutsättning att följande krav är uppfyllda:

a)	De allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

b)	De ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 och artiklarna 15, 16 och 17.

3. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att svin som omfattas av en sådan tillåten förflyttning som avses i punkt 1 stannar kvar på den mottagande anläggningen under åtminstone den övervakningsperiod som föreskrivs för afrikansk svinpest i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/687.

Artikel 24

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till ett slakteri som finns på samma berörda medlemsstats territorium för omedelbar slakt

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 9 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till ett slakteri som finns på samma berörda medlemsstats territorium under förutsättning att

a)	de hållna svinen flyttas för omedelbar slakt,

b)	det mottagande slakteriet är utsett i enlighet med artikel 41.1

2. Den behöriga myndigheten ska endast bevilja de tillstånd som föreskrivs i punkt 1 under förutsättning att följande krav är uppfyllda:

a)	De allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

b)	De ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2, artikel 15.1 b–c, 15.2 och 15.3 samt artiklarna 16 och 17.

Artikel 25

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till restriktionszon II eller III i en annan medlemsstat

2. Den behöriga myndigheten ska endast bevilja de tillstånd som föreskrivs i punkt 1 under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 och artiklarna 15, 16 och 17 är uppfyllda,

c)	ett övervakningsförfarande har inrättats i enlighet med artikel 26,

de hållna svinen uppfyller eventuella andra lämpliga garantier med avseende på afrikansk svinpest baserat på ett gynnsamt resultat av en riskbedömning av de åtgärder mot spridning av sjukdomen som

i)	krävs av den behöriga myndigheten för den avsändande anläggningen,

ii)	har godkänts av de behöriga myndigheterna i de medlemsstater sändningen passerar och den mottagande anläggningen före förflyttningen av de hållna svinen,

e)	inget utbrott av afrikansk svinpest har officiellt bekräftats hos hållna svin i enlighet med artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2020/687 under en tidsperiod på minst tolv månader i den avsändande anläggningen,

f)	aktören har i förväg underrättat den behöriga myndigheten om avsikten att flytta sändningen av hållna svin i enlighet med artikel 152 b i förordning (EU) 2016/429 och artikel 96 i delegerad förordning (EU) 2020/688.

3. Den behöriga myndigheten för den avsändande anläggningen ska

a)	upprätta en förteckning över anläggningar som uppfyller de garantier som avses i punkt 2 d,

b)	omedelbart underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de garantier som föreskrivs i punkt 2 d och godkännande från de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 2 d ii.

4. Det godkännande som föreskrivs i punkt 2 d ii och skyldigheten om underrättelseplikt som föreskrivs i punkt 3 b ska inte krävas när den avsändande anläggningen, orter som passeras och den mottagande anläggningen alla finns i restriktionszonerna I, II och III och dessa zoner är kontinuerliga, vilket säkerställer att de hållna svinen endast flyttas genom någon av dessa restriktionszoner I, II och III i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i artikel 22.4 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

Artikel 26

Särskilt övervakningsförfarande för beviljande av undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till restriktionszon II eller III i en annan medlemsstat

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska inrätta ett övervakningsförfarande i enlighet med artikel 25.2 c för förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till en anläggning som finns i en restriktionszon II eller III i en annan medlemsstat under tillsyn av den behöriga myndigheten för

a)	den avsändande anläggningen,

b)	passerade platser,

c)	den mottagande anläggningen.

2. Den behöriga myndigheten för den avsändande anläggningen ska

säkerställa att alla transportmedel som används för den förflyttning som avses i punkt 1

i)	är individuellt utrustade med ett system för satellitnavigering för att fastställa, överföra och registrera deras position i realtid

ii)	förseglas av en officiell veterinär omedelbart efter lastning av sändningen av hållna svin; endast en officiell veterinär eller tillsynsmyndighet i den berörda medlemsstaten får, om det är relevant och efter överenskommelse med den behöriga myndigheten, bryta förseglingen och ersätta den med en ny,

b)	i förväg underrätta den behöriga myndigheten på orten för den mottagande anläggningen och, om det är relevant, den behöriga myndigheten på orter som passeras, om avsikten att skicka sändningen av hållna svin,

c)	inrätta ett system genom vilket aktörerna är skyldiga att omedelbart underrätta den behöriga myndigheten på orten för den avsändande anläggningen om eventuella olyckor med eller haveri i något transportmedel som används vid transporten av sändningen av hållna svin,

d)	säkerställa inrättandet av en beredskapsplan, befälsordning och nödvändiga arrangemang för samarbete mellan de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 a–c i händelse av olyckor under transporten, eventuella haverier eller bedrägliga handlingar av aktörerna.

Artikel 27

Skyldigheter för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet på den ort där den mottagande anläggningen är belägen avseende sändningar av svin som hållits i restriktionszon II i en annan medlemsstat

Den berörda medlemsstatens behöriga myndighet på den ort där den mottagande anläggningen för sändningar av svin som hålls i restriktionszon II i en annan medlemsstat är belägen, ska

a)	utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för den avsändande anläggningen om sändningens ankomst,

säkerställa att hållna svin antingen

i)	stannar kvar på den mottagande anläggningen under åtminstone den övervakningsperiod som föreskrivs för afrikansk svinpest i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/687, eller

ii)	flyttas direkt till ett slakteri som är utsett i enlighet med artikel 41.1 i denna förordning.

Avsnitt 6

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon III ut ur den zonen

Artikel 28

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon III ut ur den zonen till en restriktionszon II i samma berörda medlemsstat

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 9 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten under exceptionella omständigheter, då förbudet leder till att det uppstår djurskyddsproblem på en anläggning för hållna svin, tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon III ut ur den zonen till en anläggning som är belägen i en restriktionszon II på samma berörda medlemsstats territorium under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 och artiklarna 15, 16 och 17 är uppfyllda,

c)	den mottagande anläggningen ingår i samma distributionskedja och de hållna svinen ska flyttas för att slutföra produktionscykeln.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att hållna svin inte flyttas från den mottagande anläggningen i restriktionszon II under åtminstone den övervakningsperiod som föreskrivs för afrikansk svinpest i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/687.

Artikel 29

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon III ut ur den zonen för omedelbar slakt i samma berörda medlemsstat

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 9 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten under exceptionella omständigheter, då det förbud som avses i artikel 5.1 leder till att det uppstår djurskyddsproblem på en anläggning för hållna svin eller om det förekommer logistiska begränsningar i slaktkapaciteten i de slakterier som finns i restriktionszon III och som utsetts i enlighet med artikel 41.1 eller i avsaknad av ett utsett slakteri i restriktionszon III, tillåta förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon III ut ur den zonen till ett slakteri som är utsett i enlighet med artikel 41.1 i samma medlemsstat och så nära den avsändande anläggningen som möjligt

a)	i en restriktionszon II,

b)	i en restriktionszon I om det inte är möjligt att slakta djuren i restriktionszon II,

c)	utanför restriktionszonerna I, II och III om det inte är möjligt att slakta djuren i en restriktionszon III, II eller I.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast bevilja tillstånd enligt punkt 1 under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2, artikel 15.1 b–c och 15.2 samt artiklarna 16 och 17 är uppfyllda,

3. De behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att

a)	de hållna svinen skickas för omedelbar slakt direkt till ett slakteri som utsetts i enlighet med artikel 41.1,

hållna svin från restriktionszon III vid ankomsten till det utsedda slakteriet hålls åtskilda från andra svin och slaktas antingen

i)	en särskild dag då endast svin från restriktionszon III slaktas, eller

ii)	vid slutet av en slaktdag och därigenom säkerställa att andra hållna svin inte slaktas därefter,

c)	efter slakt av svin från restriktionszon III och före slakt av andra hållna svin ska slakteriet rengöras och desinficeras i enlighet med instruktionerna från den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

4. De behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att

a)	animaliska biprodukter från svin som hållits i restriktionszon III och förflyttats ut ur den zonen bearbetas eller bortskaffas i enlighet med artiklarna 33 och 36,

b)	färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) från svin som hållits i restriktionszon III och förflyttats ut ur restriktionszon III bearbetas och förvaras i enlighet med artikel 40.

AVSNITT 7

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner till en anläggning som är godkänd för animaliska biprodukter

Artikel 30

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III till en anläggning som är godkänd för animaliska biprodukter och är belägen utanför restriktionszonerna I, II och III i samma berörda medlemsstat

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 9 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner till en anläggning som är godkänd för animaliska biprodukter och är belägen utanför restriktionszonerna I, II och III i samma berörda medlemsstat, i vilken

a)	de hållna svinen omedelbart slaktas, och

b)	de uppkomna animaliska biprodukterna bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast bevilja tillstånd enligt punkt 1 under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artiklarna 14.2 och 17 är uppfyllda.

AVSNITT 8

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av sändningar av avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen

Artikel 31

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen inom samma berörda medlemsstats territorium

Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 10 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av avelsmaterial från en anläggning för produktion av avelsmaterial i restriktionszon II till en annan restriktionszon II och restriktionszonerna I och III eller till områden utanför restriktionszonerna I, II och III inom samma medlemsstats territorium under förutsättning att

a)	avelsmaterialet har samlats in eller producerats, bearbetats och förvarats i anläggningar och härrör från hållna svin för vilka villkoren i artikel 15.1 b–c och 15.2 samt artikel 16 är uppfyllda,

b)	donatordjuren (galtar och suggor) hölls på anläggningar för produktion av avelsmaterial där inga andra hållna svin infördes från restriktionszonerna II och III under en period på minst 30 dagar före dagen för insamlingen eller produktionen av avelsmaterialet.

Artikel 32

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen till restriktionszon II eller III i en annan medlemsstat

1. Genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 10 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av avelsmaterial som härrör från svin som hålls i restriktionszon II från en godkänd anläggning för produktion av avelsmaterial i restriktionszon II till restriktionszonerna II och III på en annan medlemsstats territorium under förutsättning att

a)	avelsmaterialet har samlats in eller producerats, bearbetats och förvarats i anläggningar och härrör från hållna svin för vilka villkoren i artikel 15.1 b–c och 15.2 samt artikel 16 är uppfyllda,

b)	donatordjuren (galtar och suggor) hölls på godkända anläggningar för produktion av avelsmaterial där inga andra hållna svin infördes från restriktionszonerna II och III under en period på minst 30 dagar före dagen för insamlingen eller produktionen av avelsmaterialet,

sändningarna av avelsmaterial uppfyller eventuella andra lämpliga djurhälsogarantier som bygger på ett gynnsamt resultat av en riskbedömning av åtgärder mot spridning av afrikansk svinpest

i)	som krävs av den avsändande anläggningens behöriga myndighet,

ii)	som godkänts av den mottagande anläggningens behöriga myndighet före förflyttningen av de hållna svinen.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska

upprätta en förteckning över godkända anläggningar för produktion av avelsmaterial som uppfyller villkoren i punkt 1 och som har tillstånd till förflyttning av avelsmaterial från restriktionszon II i den berörda medlemsstaten till restriktionszonerna II och III i en annan berörd medlemsstat; denna förteckning ska omfatta den information som den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten måste spara om godkända anläggningar för avelsmaterial för svin i enlighet med artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2020/686,

b)	se till att den förteckning som avses i led a blir tillgänglig för allmänheten på myndighetens webbplats och att förteckningen hålls uppdaterad,

c)	tillhandahålla den länk som avses i led b till kommissionen och medlemsstaterna.

AVSNITT 9

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

Artikel 33

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner inom samma medlemsstat i syfte att bearbetas eller bortskaffas

1. Genom undantag från artikel 11.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner till en anläggning som är godkänd av den behöriga myndigheten för den bearbetning eller det bortskaffande som avfall genom förbränning eller det bortskaffande eller återvinning genom samförbränning av animaliska produkter som avses i artikel 24.1 a–c i förordning (EG) nr 1069/2009 och som är belägen utanför restriktionszonerna II och III i samma medlemsstat, förutsatt att transportmedlen är individuellt utrustade med ett system för satellitnavigering för att fastställa, överföra och registrera deras position i realtid.

2. Transportföretag som ansvarar för den förflyttning av animaliska biprodukter som avses i punkt 1 ska

a)	göra det möjligt för den behöriga myndigheten att genom ett system för satellitnavigering kontrollera transportmedlens förflyttning i realtid,

b)	spara den elektroniska dokumentationen över förflyttningen under en period på minst två månader från dagen för förflyttningen.

3. Den behöriga myndigheten får besluta att det system för satellitnavigering som avses i punkt 1 ska ersättas med en individuell försegling av transportmedlet under förutsättning att

a)	sändningar av animaliska biprodukter från svin som hållits i restriktionszonerna II och III endast flyttas inom samma medlemsstat för de användningar som avses i punkt 1,

varje transportmedel förseglas av en officiell veterinär omedelbart efter lastning av sändningen av animaliska biprodukter; endast en officiell veterinär eller tillsynsmyndighet i den berörda medlemsstaten får, om det är relevant och efter överenskommelse med den behöriga myndigheten, bryta förseglingen och ersätta den med en ny.

Artikel 34

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av naturgödsel från svin som hålls i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner inom samma medlemsstat

1. Genom undantag från artikel 11.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från svin som hålls i restriktionszonerna II och III till en deponi utanför dessa zoner i samma medlemsstat i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i artikel 51 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

2. Genom undantag från artikel 11.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från svin som hålls i restriktionszonerna II och III, för bearbetning eller bortskaffande i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 på en anläggning i en anläggning som är godkänd för dessa ändamål, inom samma medlemsstats territorium.

3. Transportören som ansvarar för den förflyttning av sändningar av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, som avses i punkterna 1 och 2 ska

a)	göra det möjligt för den behöriga myndigheten att genom ett system för satellitnavigering kontrollera transportmedlens förflyttning i realtid,

b)	spara den elektroniska dokumentationen över förflyttningen under en period på minst två månader från dagen för förflyttningen.

4. Den behöriga myndigheten får besluta att det system för satellitnavigering som avses i punkt 3 a ska ersättas av en individuell försegling av transportmedlen under förutsättning att varje transportmedel förseglas av en officiell veterinär omedelbart efter lastning av den sändning av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, som avses i punkterna 1 och 2.

Endast en officiell veterinär eller tillsynsmyndighet i den berörda medlemsstaten får, om det är relevant och efter överenskommelse med den behöriga myndigheten, bryta förseglingen och ersätta den med en ny.

Artikel 35

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av sändningar av kategori 3-materialsom av svin som hållits i restriktionszon II ut ur denna zon inom samma medlemsstat för den bearbetning av animaliska biprodukter som avses i artikel 24.1 a, e och g i förordning (EG) nr 1069/2009.

1. Genom undantag från artikel 11.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av kategori 3-material som härrör från svin som hållits i en restriktionszon II ut ur denna zon till en anläggning som är godkänd av den behöriga myndigheten för fortsatt bearbetning till bearbetat foder, tillverkning av bearbetat sällskapsdjursfoder, av kategori 3-material framställda produkter som är avsedda för användning utanför foderkedjan eller omvandling av animaliska biprodukter till biogas eller kompost enligt artikel 24.1 a, e och g i förordning (EG) nr 1069/2009, och som är belägen utanför restriktionszon II inom samma medlemsstat, under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 är uppfyllda,

c)	kategori 3-materialet härrör från hållna svin och anläggningar som uppfyller de allmänna villkor som fastställs i artikel 15.1 b–c, 15.2 och 15.3 samt artikel 16,

kategori 3-materialet härrör från svin som hållits i restriktionszon II och som slaktats i antingen

restriktionszon II i

—	samma berörda medlemsstat eller

—	en annan berörd medlemsstat i enlighet med artikel 25,

eller

ii)	utanför restriktionszon II men inom samma berörda medlemsstat i enlighet med artikel 24,

e)	transportmedlen är individuellt utrustade med ett system för satellitnavigering för att fastställa, överföra och registrera deras position i realtid,

sändningarna av kategori 3-material flyttas från ett slakthus som utsetts i enlighet med artikel 41.1 direkt till

i)	en anläggning för bearbetning av de framställda produkter som avses i bilaga X till förordning (EU) nr 142/2011,

ii)	en anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder som är godkänd för tillverkning av bearbetat sällskapsdjursfoder enligt punkt 3 a och b i–iii i kapitel II i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011,

iii)	en anläggning för biogas eller kompost som är godkänd för omvandling av animaliska biprodukter till kompost eller biogas i enlighet med de standardparametrar för omvandlingen som avses i avsnitt 1 i kapitel III i bilaga V till förordning (EU) nr 142/2011, eller

iv)	en anläggning för bearbetning av de framställda produkter som avses i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

2. Transportören som ansvarar för förflyttning av sändningar av kategori 3-material ska

a)	göra det möjligt för den behöriga myndigheten att genom ett system för satellitnavigering kontrollera transportmedlens förflyttning i realtid,

b)	spara den elektroniska dokumentationen över förflyttningen under en period på minst två månader från dagen för förflyttningen.

3. Den behöriga myndigheten får besluta att det system för satellitnavigering som avses i punkt 1 e ska ersättas med en individuell försegling av transportmedlet under förutsättning att

kategori 3-materialet

i)	härrör från svin som hållits i en restriktionszon II,

ii)	flyttas endast inom samma medlemsstat för de ändamål som avses i punkt 1,

varje transportmedel förseglas av en officiell veterinär omedelbart efter lastning av sändningen av kategori 3-materialet; endast en officiell veterinär eller tillsynsmyndighet i den berörda medlemsstaten får, om det är relevant och efter överenskommelse med den behöriga myndigheten, bryta förseglingen och ersätta den med en ny.

Artikel 36

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av kategori 2-material som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner för bearbetning och bortskaffning i en annan medlemsstat

1. Genom undantag från artikel 11.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter av kategori 2-material som härrör från svin som hållits restriktionszonerna II och III till en anläggning för bearbetning med metoderna 1–5 enligt kapitel III i bilaga IV till förordning (EU) nr 142/2011, eller till en anläggning för förbränning eller samförbränning enligt artikel 24.1 a, b och c i förordning (EG) nr 1069/2009 som finns i en annan medlemsstat, under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 är uppfyllda,

c)	transportmedlen är individuellt utrustade med ett system för satellitnavigering för att fastställa, överföra och registrera deras position i realtid,

2. Transportören som ansvarar för förflyttning av sändningar av kategori 2-material ska

a)	göra det möjligt för den behöriga myndigheten att genom ett system för satellitnavigering kontrollera transportmedlens förflyttning i realtid, och

b)	spara den elektroniska dokumentationen över förflyttningen under en period på minst två månader från dagen för förflyttningen.

3. Den behöriga myndigheten i den avsändande respektive den mottagande medlemsstaten för sändningar av kategori 2-material ska säkerställa kontrollerna av sändningen i enlighet med artikel 48.1 och 48.3 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 37

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av kategori 3-material som härrör från svin som hållits i en restriktionszon II ut ur denna zon för vidare bearbetning och bortskaffning i en annan medlemsstat

1. Genom undantag från artikel 11.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av kategori 3-material som härrör från svin som hållits i en restriktionszon II ut ur denna zon till en anläggning som är godkänd av den behöriga myndigheten för bearbetning av kategori 3-material till bearbetat foder, bearbetat sällskapsdjursfoder, av kategori 3-material framställda produkter som är avsedda för användning utanför foderkedjan eller omvandling av kategori 3-material till biogas eller kompost i enlighet med artikel 24.1 a, e och g i förordning (EG) nr 1069/2009, och som finns i en annan medlemsstat, under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 är uppfyllda,

c)	kategori 3-materialet härrör från hållna svin och anläggningar som uppfyller de allmänna villkor som fastställs i artikel 15.1 b–c, 15.2 och 15.3 samt artikel 16,

kategori 3-materialet härrör från svin som hållits i restriktionszon II och som slaktats i antingen

restriktionszon II i

—	samma berörda medlemsstat eller

—	en annan berörd medlemsstat i enlighet med artikel 25,

eller

ii)	utanför restriktionszon II men inom samma berörda medlemsstat i enlighet med artikel 24,

e)	transportmedlen är individuellt utrustade med ett system för satellitnavigering för att fastställa, överföra och registrera deras position i realtid,

de animaliska biprodukterna flyttas direkt från slakteriet som utsetts i enlighet med artikel 41.1 till

i)	en anläggning för bearbetning av de framställda produkter som avses i bilagorna X och XIII till förordning (EU) nr 142/2011,

ii)	en anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder som är godkänd för tillverkning av bearbetat sällskapsdjursfoder enligt punkt 3 a och b i, ii och iii i kapitel II i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011,

iii)	en anläggning för biogas eller kompost som är godkänd för omvandling av animaliska biprodukter till kompost eller biogas i enlighet med de standardparametrar för omvandlingen som avses i avsnitt 1 i kapitel III i bilaga V till förordning (EU) nr 142/2011.

2. Transportören som ansvarar för förflyttning av sändningar av kategori 3-material ska

a)	göra det möjligt för den behöriga myndigheten att genom ett system för satellitnavigering kontrollera transportmedlens förflyttning i realtid, och

b)	spara den elektroniska dokumentationen över förflyttningen under en period på minst två månader från dagen för förflyttningen.

AVSNITT 10

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur dessa zoner

Artikel 38

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon II ut ur den zonen inom samma berörda medlemsstats territorium

1. Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 12 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon II ut ur den zonen inom samma berörda medlemsstats territorium, under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) härrör från svin som hållits på anläggningar som uppfyller de allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2, artikel 15.1 b–c, 15.2 och 15.3 samt artikel 16,

c)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) har producerats i anläggningar som utsetts i enlighet med artikel 41.1.

2. Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 12, om de villkor som fastställs i punkt 1 inte är uppfyllda, får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon II ut ur den zonen inom samma berörda medlemsstats territorium, under förutsättning att

a)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) har producerats i anläggningar som utsetts i enlighet med artikel 41.1,

det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm)

är, om det endast rör som om färskt kött, märkt och flyttat i enlighet med de särskilda villkor för godkännande av förflyttning av färskt kött som härrör från hållna djur av förtecknade arter från vissa anläggningar som anges i artikel 33.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 till en bearbetningsanläggning för att genomgå någon relevant riskreducerande behandling som anges i bilaga VII till den förordningen,

eller

ii)	har märkts i enlighet med artikel 44 med ett särskilt kontrollmärke eller, om det är relevant, ett identifieringsmärke som inte är ovalt och inte kan förväxlas med det kontroll- eller identifieringsmärke som avses artikel 5.1 a och b i förordning (EG) nr 853/2004, och

iii)	endast är avsett att flyttas inom samma berörda medlemsstat.

Artikel 39

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon II ut ur den zonen till andra medlemsstater och till tredjeländer

Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 12 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon II ut ur den zonen till andra medlemsstater och till tredjeländer, under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 är uppfyllda,

c)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) härrör från svin som hållits på anläggningar som uppfyller de allmänna villkor som fastställs i artiklarna 15 och 16,

d)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) har producerats i anläggningar som utsetts i enlighet med artikel 41.1.

Artikel 40

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon III till andra restriktionszoner I, II och III eller områden utanför restriktionszonerna I, II och III inom samma berörda medlemsstats territorium

Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 12 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av sändningar av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszon III till andra restriktionszoner I, II och III eller områden utanför restriktionszonerna I, II och III inom samma berörda medlemsstats territorium, under förutsättning att

a)	de allmänna villkor som fastställs i artikel 28.2–28.7 i delegerad förordning (EU) 2020/687 är uppfyllda,

b)	de ytterligare allmänna villkor som fastställs i artikel 14.2 är uppfyllda,

det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) härrör från svin som

i)	hållits i anläggningar som uppfyller de allmänna villkor som fastställs i artiklarna 15 och 16, och

ii)

har slaktats

—	inom samma restriktionszon III, eller

—	utanför restriktionszon III efter en förflyttning som har tillstånd i enlighet med artikel 29,

det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) har producerats i anläggningar som utsetts i enlighet med artikel 41.1, och antingen

eller

ii)	har märkts i enlighet med artikel 44 med ett särskilt kontrollmärke eller, om det är relevant, ett identifieringsmärke som inte är ovalt och inte kan förväxlas med det kontroll- eller identifieringsmärke som avses artikel 5.1 a och b i förordning (EG) nr 853/2004, och

iii)	endast är avsett att flyttas inom samma berörda medlemsstat.

KAPITEL IV

SÄRSKILDA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER MOT AFRIKANSK SVINPEST FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG I DE BERÖRDA MEDLEMSSTATERNA

Artikel 41

Särskilt utseende av slakterier, styckningsanläggningar, kylanläggningar samt anläggningar för köttbearbetning och hantering av viltkött

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska, efter ansökan från en livsmedelsföretagare, utse anläggningar för

omedelbar slakt av hållna svin från restriktionszonerna II och III

i)	inom dessa restriktionszoner II och III,

ii)	utanför dessa restriktionszoner II och III, i enlighet med artiklarna 24 och 29,

b)	styckning, bearbetning och förvaring av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna II och III, i enlighet med artiklarna 38, 39 och 40,

c)	beredning av viltkött enligt punkt 1.1.18 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004 samt bearbetning och förvaring av färskt kött och köttprodukter av vilda svin från restriktionszonerna I, II och III i enlighet med artiklarna 48 och 49 i den här förordningen,

d)	beredning av viltkött enligt punkt 1.1.18 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004 samt bearbetning och förvaring av färskt kött och köttprodukter av vilda svin, om dessa anläggningar finns i restriktionszonerna I, II och III i enlighet med artiklarna 48 och 49 i den här förordningen.

2. Den behöriga myndigheten får besluta att det utseende som avses i punkt 1 inte krävs för anläggningar som bearbetar, styckar och förvarar färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna II och III och av vilda svin från restriktionszonerna I, II och III, samt de anläggningar som avses i punkt 1 d, under förutsättning att

a)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) som härrör från svin märks på anläggningen med ett särskilt kontrollmärke eller, om det är relevant, ett identifieringsmärke enligt artikel 44,

b)	det färska köttet och köttprodukterna (inbegripet tarm) som härrör från svin från dessa anläggningar endast är avsett för samma berörda medlemsstat,

c)	de animaliska biprodukterna av svin från dessa anläggningar endast bearbetas eller bortskaffas i enlighet med artikel 33 inom samma medlemsstat.

3. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska

a)	till kommissionen och andra medlemsstater tillhandahålla en länk till den behöriga myndighetens webbplats med en förteckning över de anläggningar som utsetts och deras verksamhet enligt punkt 1,

b)	se till att den förteckning som föreskrivs i led a är uppdaterad.

Artikel 42

Särskilda villkor för utseende av anläggningar för omedelbar slakt av svin som hålls i restriktionszonerna II och III

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast utse anläggningar för omedelbar slakt av svin som hålls i restriktionszonerna II och III under förutsättning att

slakten av svin som hållits utanför restriktionszonerna II och III samt av svin som hållits i restriktionszonerna II och III och som omfattats av tillåten förflyttning i enlighet med artiklarna 24 och 29, samt produktion och förvaring av produkter av dessa, utförs avskilt från slakten av svin som hållits i restriktionszonerna I, II och III och från produktion och förvaring av produkter av dessa som inte uppfyller de relevanta

i)	ytterligare allmänna villkor som fastställs i artiklarna 15, 16 och 17, och

ii)	särskilda villkor som fastställs i artiklarna 24 och 29,

b)	aktören som driver anläggningen har infört dokumenterade instruktioner eller förfaranden som är godkända av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten för att säkerställa att de villkor som fastställs i led a är uppfyllda.

Artikel 43

Särskilda villkor för utseende av anläggningar för styckning, bearbetning och förvaring av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna II och III

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast utse anläggningar för styckning, bearbetning och förvaring av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszonerna II och III och som omfattas av tillåten förflyttning i enlighet med artiklarna 38, 39 och 40, under förutsättning att

styckning, bearbetning och förvaring av färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits utanför restriktionszonerna II och III samt från svin som hållits i restriktionszonerna II och III utförs avskilt från färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III som inte uppfyller de

i)	ytterligare allmänna villkor som fastställs i artiklarna 15, 16 och 17, och

ii)	särskilda villkor som fastställs i artiklarna 38, 39 och 40,

b)	aktören som driver anläggningen har infört dokumenterade instruktioner eller förfaranden som är godkända av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten för att säkerställa att de villkor som fastställs i led a är uppfyllda.

Artikel 44

Särskilda kontroll- eller identifieringsmärken

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att följande produkter av animaliskt ursprung märks med ett särskilt kontrollmärke eller, om det är relevant, med ett identifieringsmärke som inte är ovalt och inte kan förväxlas med det kontroll- eller identifieringsmärke som föreskrivs i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 853/2004:

a)	Färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon III, i enlighet med artikel 40 d ii.

b)	Färskt kött och köttprodukter (inbegripet tarm) av svin som hållits i restriktionszon II om de särskilda villkor för godkännande av förflyttning av dessa sändningar ut ur restriktionszon II som föreskrivs i artikel 38.1 inte är uppfyllda, i enlighet med artikel 38.2 b ii.

c)	Färskt kött och köttprodukter av vilda svin som flyttats inom restriktionszon I eller ut ur den zonen från en anläggning som utsetts i enlighet med artikel 41.1, i enlighet med artikel 49.1 c iii första strecksatsen.

KAPITEL V

SÄRSKILDA ÅTGÄRDER FÖR SJUKDOMSBEKÄMPNING SOM SKA TILLÄMPAS PÅ VILDA SVIN I MEDLEMSSTATERNA

Artikel 45

Särskilda förbud avseende förflyttning av vilda svin

De behöriga myndigheterna i alla medlemsstater ska förbjuda att aktörer flyttar vilda svin i enlighet med artikel 101 i delegerad förordning (EU) 2020/688

a)	på hela medlemsstatens territorium,

från hela medlemsstatens territorium till

i)	andra medlemsstater, och

ii)	tredjeländer.

Artikel 46

Särskilda förbud avseende förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och från dessa zoner av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung, animaliska biprodukter och framställda produkter som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel

1. De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna ska förbjuda förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III av sändningar av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung, animaliska biprodukter och därav framtagna produkter som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel.

2. De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna ska förbjuda förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och från dessa zoner av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung, animaliska biprodukter och därav framtagna produkter som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel

a)	för privat enskilt bruk,

b)	förknippat med verksamhet av jägare som levererar små mängder av hela kroppar av vilda svin eller viltkött som härrör från vilda svin direkt till slutkunden eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkunden, i enlighet med artikel 1.3 e i förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 47

Allmänna förbud avseende förflyttning av sändningar av produkter av vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, med hänsyn till risken för spridning av afrikansk svinpest

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får förbjuda förflyttning inom den medlemsstatens territorium av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, om den behöriga myndigheten anser att det finns en risk för spridning av afrikansk svinpest till, från eller genom dessa vilda svin eller produkter av dem.

Artikel 48

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och från dessa zoner av sändningar av bearbetade köttprodukter som härrör från vilda svin

1. Genom undantag från förbudet i artikel 46.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och från dessa zoner av sändningar av bearbetade köttprodukter som härrör från vilda svin från anläggningar som finns i restriktionszonerna I, II och III till

a)	andra restriktionszoner I, II och III i samma berörda medlemsstat,

b)	områden utanför restriktionszonerna I, II och III i samma berörda medlemsstat, och

c)	till andra medlemsstater och till tredjeländer.

2. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska endast tillåta förflyttning av sändningar av bearbetade köttprodukter som härrör från vilda svin från de anläggningar i restriktionszonerna I, II och III som avses i punkt 1 under förutsättning att

a)	tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest har gjorts för varje vilt svin som använts för produktion och bearbetning av köttprodukter i restriktionszonerna I, II och III,

b)	den behöriga myndigheten har erhållit negativa resultat på de tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest som avses i led a före behandlingen enligt led c ii,

köttprodukterna av vilda svin

i)	har producerats, förvarats och bearbetats i anläggningar som utsetts i enlighet med artikel 41.1, och

ii)	har genomgått relevant riskreducerande behandling för produkter av animaliskt ursprung från restriktionszoner enligt bilaga VII i delegerad förordning (EU) 2020/687 med avseende på afrikansk svinpest.

Artikel 49

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och från restriktionszon I av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel

1. Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 46.1 och 46.2 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning inom restriktionszon I och från den zonen av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, till andra restriktionszoner I, II och III eller till områden utanför restriktionszonerna I, II och III i samma medlemsstat, under förutsättning att

a)	tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest har gjorts för varje relevant vilt svin före förflyttningen av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung från dessa vilda svin

b)	den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har erhållit negativa resultat på de tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest som avses i led a före förflyttningen,

det färska köttet, köttprodukterna och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, förflyttas inom eller utanför restriktionszon I inom samma medlemsstat

i)	för privat enskilt bruk, eller

ii)

förknippat med verksamhet av jägare som levererar små mängder av hela kroppar av vilda svin eller viltkött som härrör från vilda svin direkt till slutkunden eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkunden, i enlighet med artikel 1.3 e i förordning (EG) nr 853/2004, eller

iii)

från en anläggning som utsetts i enlighet med artikel 41.1 där det färska köttet och köttprodukterna har märkts med antingen

—	ett särskilt kontroll- eller identifieringsmärke i enlighet med artikel 44 c, eller

—	i enlighet med artikel 33.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 och flyttas till en bearbetningsanläggning för att genomgå en av de relevant riskreducerande behandlingar som anges i bilaga VII till den förordningen.

2. Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 46.2 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, inom restriktionszoner II och III i samma medlemsstat, under förutsättning att

tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest har gjorts för alla relevanta vilda svin före förflyttningen av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung från dessa vilda svin eller kroppar av dessa vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel,

b)	den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har erhållit negativa resultat på de tester för identifiering av patogener med avseende på afrikansk svinpest som avses i led a före förflyttningen,

det färska köttet, köttprodukterna och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, förflyttas inom restriktionszoner II och III inom samma medlemsstat

i)	för privat enskilt bruk, eller

ii)	i enlighet med artikel 33.2 i delegerad förordning (EU) 2020/687 och flyttas till en bearbetningsanläggning för att genomgå en av de relevanta riskreducerande behandlingar som anges i bilaga VII till den förordningen.

Artikel 50

Aktörernas skyldigheter avseende djurhälsointyg för sändningar av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, vid förflyttning ut ur restriktionszonerna I, II och III

Aktörer får ut ur restriktionszonerna I, II och III endast flytta sändningar av färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung som härrör från vilda svin och kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel

a)	i de fall som omfattas av artiklarna 48 och 49, och

om dessa sändningar åtföljs av ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 167.1 i förordning (EU) 2016/429 som innehåller

i)	den information som krävs enligt artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2020/2154, och

ii)

minst ett av följande intyg om att de krav som föreskrivs i denna förordning är uppfyllda:

—	”Färskt kött, köttprodukter och alla andra produkter av animaliskt ursprung från restriktionszon I som härrör från vilda svin i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

—	”Kroppar av vilda svin, som är avsedda att användas som livsmedel, från restriktionszon I i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

—	”Bearbetade köttprodukter från restriktionszonerna I, II och III som härrör från vilda svin i enlighet med de särskilda bekämpningsåtgärder mot afrikansk svinpest som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605.”

Vid förflyttning inom samma berörda medlemsstat får dock den behöriga myndigheten besluta att ett djurhälsointyg inte måste utfärdas i enlighet med i artikel 167.1 första stycket i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 51

Särskilda villkor för undantag som medger förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och ut ur dessa zoner av sändningar av animaliska biprodukter och därav framtagna produkter som härrör från vilda svin

1. Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 46 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och ut ur dessa zoner av sändningar av framställda produkter som härrör från vilda svin till andra restriktionszoner I, II och III eller till områden utanför restriktionszonerna I, II och III i samma medlemsstat samt till andra medlemsstater, under förutsättning att de har genomgått en behandling som säkerställer att de framställda produkterna inte utgör någon risk med avseende på afrikansk svinpest.

2. Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 46.1 får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta förflyttning inom restriktionszonerna I, II och III och ut ur dessa zoner av sändningar av animaliska biprodukter av vilda svin till andra restriktionszoner I, II och III och till områden utanför restriktionszonerna I, II och III i samma medlemsstat, under förutsättning att

a)	de animaliska biprodukterna samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009,

vid förflyttning utanför restriktionszonerna I, II och III ska transportmedlen vara individuellt utrustade med ett system för satellitnavigering för att fastställa, överföra och registrera deras position i realtid; transportören ska möjliggöra för den behöriga myndigheten att kontrollera transportmedlets förflyttning i realtid och spara den elektroniska dokumentationen över förflyttningen under en period på minst två månader från dagen för förflyttning av sändningen.

Artikel 52

Aktörers skyldigheter avseende djurhälsointyg för förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter av vilda svin ut ur restriktionszonerna I, II och III inom samma berörda medlemsstats territorium

Aktörer får endast flytta sändningar av animaliska biprodukter av vilda svin ut ur restriktionszonerna I, II och III inom samma berörda medlemsstat i de fall som avses i artikel 51.2 om dessa sändningar åtföljs av

a)	det handelsdokument som avses i kapitel III i bilaga VIII till förordning (EU) nr 142/2011, och

b)	det djurhälsointyg som avses i artikel 22.5 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får dock besluta att ett djurhälsointyg inte ska utfärdas i enlighet med artikel 22.6 i delegerad förordning (EU) 2020/687.

KAPITEL VI

SÄRSKILDA INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSKYLDIGHETER I MEDLEMSSTATERNA

Artikel 53

Särskilda informationskrav för de berörda medlemsstaterna

1. De berörda medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone tåg-, buss-, flygplats- och hamnoperatörer samt researrangörer (även arrangörer av jaktresor) och företag som tillhandahåller posttjänster är skyldiga att uppmärksamma sina kunder på de särskilda åtgärderna för sjukdomsbekämpning i denna förordning, genom att på ett lämpligt sätt tillhandahålla information om de huvudsakliga förbuden i artiklarna 9, 11, 12, 45 och 46 till resenärer som förflyttar sig från restriktionszonerna I, II och III och till kunder hos företag som tillhandahåller posttjänster.

För detta ändamål ska de berörda medlemsstaterna organisera och genomföra regelbundna informationskampanjer till allmänheten för att främja och sprida information om de särskilda åtgärderna för sjukdomsbekämpning i denna förordning.

2. De berörda medlemsstaterna ska informera kommissionen och de övriga medlemsstaterna inom ramen för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder om följande:

a)	Förändringar i den epidemiologiska situationen när det gäller afrikansk svinpest på deras territorium.

b)	Resultat av den övervakning av afrikansk svinpest som genomförs i restriktionszonerna I, II och III och i områden utanför restriktionszonerna I, II och III för hållna och vilda svin.

c)	Andra åtgärder och initiativ som vidtagits för att förebygga, bekämpa och utrota afrikansk svinpest.

Artikel 54

Särskilda utbildningskrav för de berörda medlemsstaterna

De berörda medlemsstaterna ska regelbundet eller med lämpliga mellanrum organisera och genomföra särskild utbildning om riskerna för afrikansk svinpest och åtgärder för att förebygga, bekämpa och utrota sjukdomen för åtminstone följande målgrupper:

a)	Veterinärer.

b)	Lantbrukare som håller svin.

Jägare.

Artikel 55

Särskilda informationskrav för alla medlemsstater

1. Alla medlemsstater ska säkerställa att

resenärer på huvudvägar, såsom internationella vägar och järnvägar samt därmed förbundna vägnät, uppmärksammas på riskerna för överföring av afrikansk svinpest och på de särskilda åtgärderna för sjukdomsbekämpning i denna förordning

i)	på ett framträdande och tydligt sätt,

ii)

på ett sätt som är lätt att förstå för resenärer som kommer från eller åker till

—	restriktionszonerna I, II och III, eller

—	tredjeländer som riskerar att sprida afrikansk svinpest,

nödvändiga åtgärder har vidtagits för att öka medvetenheten bland aktörer som är verksamma inom sektorn för hållna svin, inbegripet småskaliga anläggningar, om riskerna för att afrikansk svinpest-virus kan komma in på anläggningen och för att förse dem med den lämpligaste informationen om skärpta biosäkerhetsåtgärder för anläggningar som håller svin och som är placerade i restriktionszonerna I, II och III enligt bilaga II, särskilt de åtgärder som ska vidtas i restriktionszonerna I, II och III, på det sätt som är bäst lämpat för att uppmärksamma dem på sådan information.

2. Alla medlemsstater ska öka medvetenheten om afrikansk svinpest bland

a)	allmänheten, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2016/429,

veterinärer, lantbrukare och jägare och förse dem med den lämpligaste informationen om riskreducerande åtgärder och skärpta biosäkerhetsåtgärder i enlighet med

i)	bilaga II till denna förordning,

ii)	unionens riktlinjer för afrikansk svinpest som överenskommits med medlemsstaterna genom ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder,

iii)	tillgängliga vetenskapliga bevis som tillhandahålls av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet,

iv)	Terrestrial Animal Health Code från Världsorganisationen för djurhälsa.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 56

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021 till och med den 20 april 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (EUT L 174, 3.6.2020, s. 64).

(5) https://www.oie.int/en/standard-setting/terrestrial-code/access-online/

(6) https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en

(7) EFSA Journal, vol. 8(2010): 3, artikelnr 1556.

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2154 av den 14 oktober 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (EUT L 431, 21.12.2020, s. 5).

(9) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen (EUT L 174, 3.6.2020, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(11) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(12) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttningar av landlevande djur och kläckägg inom unionen (EUT L 174, 3.6.2020, s. 140).

(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 av den 15 mars 2019 om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller offentlig kontroll (EUT L 131, 17.5.2019, s. 51).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(15) I enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland jämförd med bilaga 2 till det protokollet, omfattar hänvisningar till medlemsstater i denna förordning även Förenade konungariket med avseende på Nordirland.

BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1. Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

—	Hiiu maakond.

2. Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

—

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

—	Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 4.0.2050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950, 406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250350, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 250850, 250950, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251450, 251550, 251650, 251750, 251850, 252150 és 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

3. Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

—	Pāvilostas novada Vērgales pagasts,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Grobiņas novads,

—	Rucavas novada Dunikas pagasts.

4. Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

—	Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

—	Palangos miesto savivaldybė.

5. Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

—	gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

—	gminy Janowiec Kościelny, Janowo i część gminy Kozłowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie nidzickim,

—	gminy Iłowo – Osada, Lidzbark, Płośnica, Rybno, miasto Działdowo, część gminy wiejskiej Działdowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejowe biegnące od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie działdowskim,

—

gminy Kisielice, Susz, miasto Iława i część gminy wiejskiej Iława położona na na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do zachodniej granicy miasta Iława oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od południowej granicy gminy miasta Iława przez miejscowość Katarzynki do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

—	powiat nowomiejski.

w województwie podlaskim:

—	gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

—	gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

—	gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

w województwie mazowieckim:

—	powiat ostrołęcki,

—	powiat miejski Ostrołęka,

—	gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno i Stara Biała w powiecie płockim,

—	powiat miejski Płock,

—	powiat sierpecki,

—	powiat żuromiński,

—	gminy Andrzejewo, Brok, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka, część gminy Małkinia Górna położona na północ od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

—	gminy Dzierzgowo, Lipowiec Kościelny, miasto Mława, Radzanów, Szreńsk, Szydłowo i Wieczfnia Kościelna, w powiecie mławskim,

—	powiat przasnyski,

—	powiat makowski,

—	gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

—	gminy wyszkowski,

—	gminy Jadów, Strachówka i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

—	gminy Korytnica, Liw, Łochów, Miedzna, Sadowne, Stoczek i miasto Węgrów w powiecie węgrowskim,

—	gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

—	powiat miejski Radom,

—	gminy Jastrząb, Mirów, Orońsko w powiecie szydłowieckim,

—	powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

—	gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

—	gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Medyka, Orły, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

—	powiat miejski Przemyśl,

—

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy wiejskiej Przeworsk położona na zachód od miasta Przeworsk i na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 biegnącą od granicy z gminą Tryńcza do granicy miasta Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1594R biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zarzecze oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogi nr 1617R oraz 1619R biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie przeworskim,

—	powiat łańcucki,

—	gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

—	gminy Dzikowiec, Kolbuszowa, Niwiska i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

—	gminy Borowa, Czermin, Gawłuszowice, Mielec z miastem Mielec, Padew Narodowa, Przecław, Tuszów Narodowy w powiecie mieleckim,

w województwie świętokrzyskim:

—	powiat opatowski,

—	powiat sandomierski,

—	gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

—	gminy Bliżyn, Skarżysko – Kamienna, Suchedniów i Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

—

gmina Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy oraz na północ od drogi nr 42 i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

—	powiat ostrowiecki,

—	gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

—	gminy Mniów i Zagnańsk w powiecie kieleckim,

w województwie łódzkim:

—

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

—	gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

—	gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

—	powiat miejski Skierniewice,

—	gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

—	gminy Czerniewice, Inowłódz, Lubochnia, Rzeczyca, Tomaszów Mazowiecki z miastem Tomaszów Mazowiecki i Żelechlinek w powiecie tomaszowskim,

—	gmina Aleksandrów w powiecie piotrkowskim,

w województwie pomorskim:

—

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

—	gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

—	gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

—	powiat gdański,

—	Miasto Gdańsk,

—	powiat tczewski,

—	powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

—	gminy Przytoczna, Pszczew, Skwierzyna i część gminy Trzciel położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 w powiecie międzyrzeckim,

—	gminy Lubniewice i Krzeszyce w powiecie sulęcińskim,

—	gminy Bogdaniec, Deszczno, Lubiszyn i część gminy Witnica położona na północny - wschód od drogi biegnącej od zachodniej granicy gminy od miejscowości Krześnica, przez miejscowości Kamień Wielki - Mościce -Witnica - Kłopotowo do południowej granicy gminy w powiecie gorzowskim,

w województwie dolnośląskim:

—	gminy Bolesławiec z miastem Bolesławiec, Gromadka i Osiecznica w powiecie bolesławieckim,

—	gmina Węgliniec w powiecie zgorzeleckim,

—	gmina Chocianów i część gminy Przemków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

—	gmina Jemielno, Niechlów i Góra w powiecie górowskim,

—	gmina Rudna i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

w województwie wielkopolskim:

—	gminy Krzemieniewo, Rydzyna, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12w powiecie leszczyńskim,

—	część gminy Kwilcz położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 24, część gminy Międzychód położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 24 w powiecie międzychodzkim,

—	gminy Lwówek, Kuślin, Opalenica, część gminy Miedzichowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy Nowy Tomyśl położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie nowotomyskim,

—	gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

—	gmina Czempiń, miasto Kościan, część gminy wiejskiej Kościan położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez kanał Obry, część gminy Krzywiń położona na wschód od linii wyznaczonej przez kanał Obry w powiecie kościańskim,

—	powiat miejski Poznań,

—

gminy Buk, Dopiewo, Komorniki, Tarnowo Podgórne, Stęszew, Swarzędz, Pobiedziska, Czerwonak, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Rokietnica położona na południowy zachód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz oraz część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

—	gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

—

gminy Lubasz, Czarnków z miastem Czarnków, część gminy Połajewo na położona na północ od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Wieleń położona na południe od linii kolejowej biegnącej od wschodniej granicy gminy przez miasto Wieleń i miejscowość Herburtowo do zachodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

—

gminy Duszniki, Kaźmierz, Pniewy, Ostroróg, Wronki, miasto Szamotuły i część gminy Szamotuły położona na zachód od zachodniej granicy miasta Szamotuły i na południe od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły, do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na zachód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na zachód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

—	gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

—	gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

—	gmina Dobrzyca i część gminy Gizałki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 w powiecie pleszewskim,

—	gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

—	gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

—	gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

—	gmina Rozdrażew, część gminy Koźmin Wielkopolski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15, część gminy Krotoszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 oraz na wschód od granic miasta Krotoszyn w powiecie krotoszyńskim,

—	gminy Nowe Skalmierzyce, Raszków, Ostrów Wielkopolski z miastem Ostrów Wielkopolski w powiecie ostrowskim,

—	powiat miejski Kalisz,

—	gminy Ceków – Kolonia, Godziesze Wielkie, Koźminek, Lisków, Mycielin, Opatówek, Szczytniki w powiecie kaliskim,

—	gmina Malanów i część gminy Tuliszków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 w powiecie tureckim,

—	gminy Rychwał, Rzgów, część gminy Grodziec położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443, część gminy Stare Miasto położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę nr A2 w powiecie konińskim,

w województwie zachodniopomorskim:

—

część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

—

gminy Chojna, Trzcińsko - Zdrój oraz część gminy Cedynia położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 124 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miasta Cedynia, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 125 biegnącą od miasta Cedynia do wschodniej granicy gminy w powiecie gryfińskim.

6. Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

—	the whole district of Vranov nad Topľou, except municipalities included in part II,

—	the whole district of Humenné,

—	the whole district of Snina,

—	the whole district of Medzilaborce

—	the whole district of Stropkov

—	the whole district of Svidník, except municipalities included in part II,

—	the whole district of Stará Ľubovňa, except municipalities included in part II,

—	the whole district of whole Kežmarok,

—	the whole district of Poprad,

—	in the district of Rožňava, the whole municipalities of Dobšiná,Vlachovo, Gočovo, Kobeliarovo, Markuška, Koceľovce, Vyšná Slaná Rejdová, Čierna Lehota, Slavošovce, Rochovce, Brdárka, Hanková, Slavoška, Dedinky, Stratená,

—	the whole district of Revúca, except municipalities included in part II,

—	in the district of Michalovce, the whole municipality of Strážske,

—	in the district of Rimavská Sobota, municipalities located south of the road No.526 not included in part II,

—	the whole district of Lučenec, except municipalities included in part II,

—	the whole district of Veľký Krtíš, except municipalities included in part II,

—	in the district of Zvolen, the whole municipality of Lešť,

—	in the district of Detva, the whole municipality of Horný Tisovník.

7. Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

—	in the regional unit of Drama:

—	the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

—	the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

—	the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

—	the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

—	in the regional unit of Xanthi:

—	the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

—	the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

—	the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

—	in the regional unit of Rodopi:

—	the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

—	the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

—	the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

—	the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

—	in the regional unit of Evros:

—	the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

—	the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

—	the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

—	in the regional unit of Serres:

—

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

—	the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

—	the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

8. Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

—	Landkreis Dahme-Spreewald:

—	Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

—	Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

—	Gemeinde Märkische Heide,

—	Gemeinde Neu Zauche,

—	Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

—	Gemeinde Spreewaldheide,

—	Gemeinde Straupitz,

—	Landkreis Märkisch-Oderland:

—	Gemeinde Neuhardenberg,

—	Gemeinde Gusow-Platkow,

—	Gemeinde Lietzen,

—	Gemeinde Falkenhagen (Mark),

—	Gemeinde Zeschdorf,

—	Gemeinde Treplin,

—	Gemeinde Lebus mit den Gemarkungen Wüste-Kunersdorf, Wulkow bei Booßen, Schönfließ, Mallnow – westlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Fichtenhöhe – westlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Lindendorf – westlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Vierlinden – westlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Trebnitz und Jahnsfelde,

—	Gemeinde Letschin mit den Gemarkungen Steintoch, Neu Rosenthal, Letschin, Kiehnwerder, Sietzing, Kienitz, Wilhelmsaue, Posedin, Solikante, Klein Neuendorf, Neubarnim, Ortwig, Groß Neuendorf, Ortwig Graben, Mehrin-Graben und Zelliner Loose,

—	Gemeinde Seelow – westlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Landkreis Oder-Spree:

—	Gemeinde Storkow (Mark),

—	Gemeinde Wendisch Rietz,

—	Gemeinde Reichenwalde,

—	Gemeinde Diensdorf-Radlow,

—	Gemeinde Bad Saarow,

—	Gemeinde Rietz-Neuendorf mit den Gemarkungen Buckow, Glienicke, Behrensdorf, Ahrensdorf, Herzberg, Görzig, Pfaffendorf, Sauen, Wilmersdorf (G), Neubrück, Drahendorf, Alt Golm,

—	Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Briescht, Kossenblatt, Werder, Görsdorf (B), Giesendorf, Wiesendorf, Wulfersdorf, Falkenberg (T), Lindenberg,

—	Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Demnitz, Steinhöfel, Hasenfelde, Ahrensdorf, Heinersdorf, Tempelberg,

—	Gemeinde Langewahl,

—	Gemeinde Berkenbrück,

—	Gemeinde Briesen (Mark),

—	Gemeinde Jacobsdorf,

—	Landkreis Spree-Neiße:

—	Gemeinde Jänschwalde,

—	Gemeinde Peitz,

—	Gemeinde Tauer,

—	Gemeinde Turnow-Preilack,

—	Gemeinde Drachhausen,

—	Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

—	Gemeinde Drehnow,

—	Gemeinde Guben mit der Gemarkung Schlagsdorf,

—	Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Grabko, Kerkwitz, Groß Gastrose,

—	Gemeinde Teichland,

—	Gemeinde Dissen-Striesow,

—	Gemeinde Heinersbrück,

—	Gemeinde Briesen,

—	Gemeinde Forst,

—	Gemeinde Wiesengrund,

—	Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf,

—	Gemeinde Neiße-Malxetal,

—	Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

—	Gemeinde Tschernitz,

—	Gemeinde Döbern,

—	Gemeinde Felixsee,

—	Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Lieskau, Schönheide, Graustein, Türkendorf, Groß Luja, Wadelsdorf, Hornow,

—	Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow,

—	Stadt Cottbus mit den Gemarkungen Dissenchen, Döbbrick, Merzdorf, Saspow, Schmellwitz, Sielow, Willmersdorf,

—	kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Bundesland Sachsen:

—	Landkreis Görlitz:

—	Landkreis Görlitz nördlich der Bundesautobahn 4 sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes.

DEL II

1. Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

—	the whole region of Haskovo,

—	the whole region of Yambol,

—	the whole region of Stara Zagora,

—	the whole region of Pernik,

—	the whole region of Kyustendil,

—	the whole region of Plovdiv,

—	the whole region of Pazardzhik,

—	the whole region of Smolyan,

—	the whole region of Burgas excluding the areas in Part III.

2. Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

—	Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

3. Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

—

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye: 251950, 252050, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

4. Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

—	Ādažu novads,

—	Aizputes novada Aizputes, Cīravas un Lažas pagasts, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296, Aizputes pilsēta,

—	Aglonas novads,

—	Aizkraukles novads,

—	Aknīstes novads,

—	Alojas novads,

—	Alsungas novads,

—	Alūksnes novads,

—	Amatas novads,

—	Apes novads,

—	Auces novads,

—	Babītes novads,

—	Baldones novads,

—	Baltinavas novads,

—	Balvu novads,

—	Bauskas novads,

—	Beverīnas novads,

—	Brocēnu novads,

—	Burtnieku novads,

—	Carnikavas novads,

—	Cēsu novads

—	Cesvaines novads,

—	Ciblas novads,

—	Dagdas novads,

—	Daugavpils novads,

—	Dobeles novads,

—	Dundagas novads,

—	Durbes novads,

—	Engures novads,

—	Ērgļu novads,

—	Garkalnes novads,

—	Gulbenes novads,

—	Iecavas novads,

—	Ikšķiles novads,

—	Ilūkstes novads,

—	Inčukalna novads,

—	Jaunjelgavas novads,

—	Jaunpiebalgas novads,

—	Jaunpils novads,

—	Jēkabpils novads,

—	Jelgavas novads,

—	Kandavas novads,

—	Kārsavas novads,

—	Ķeguma novads,

—	Ķekavas novads,

—	Kocēnu novads,

—	Kokneses novads,

—	Krāslavas novads,

—	Krimuldas novads,

—	Krustpils novads,

—	Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Padures, Rumbas, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču, Ēdoles, Īvandes, Kurmāles, Turlavas, Gudenieku un Snēpeles pagasts, Kuldīgas pilsēta,

—	Lielvārdes novads,

—	Līgatnes novads,

—	Limbažu novads,

—	Līvānu novads,

—	Lubānas novads,

—	Ludzas novads,

—	Madonas novads,

—	Mālpils novads,

—	Mārupes novads,

—	Mazsalacas novads,

—	Mērsraga novads,

—	Naukšēnu novads,

—	Neretas novads,

—	Ogres novads,

—	Olaines novads,

—	Ozolnieku novads,

—	Pārgaujas novads,

—	Pāvilostas novada Sakas pagasts, Pāvilostas pilsēta,

—	Pļaviņu novads,

—	Preiļu novads,

—	Priekules novads,

—	Priekuļu novads,

—	Raunas novads,

—	republikas pilsēta Daugavpils,

—	republikas pilsēta Jelgava,

—	republikas pilsēta Jēkabpils,

—	republikas pilsēta Jūrmala,

—	republikas pilsēta Rēzekne,

—	republikas pilsēta Valmiera,

—	Rēzeknes novads,

—	Riebiņu novads,

—	Rojas novads,

—	Ropažu novads,

—	Rugāju novads,

—	Rundāles novads,

—	Rūjienas novads,

—	Salacgrīvas novads,

—	Salas novads,

—	Salaspils novads,

—	Saldus novads,

—	Saulkrastu novads,

—	Sējas novads,

—	Siguldas novads,

—	Skrīveru novads,

—	Skrundas novada Raņķu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes,

—	Smiltenes novads,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Strenču novads,

—	Talsu novads,

—	Tērvetes novads,

—	Tukuma novads,

—	Vaiņodes novada Vaiņodes pagasts un Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem autoceļa P116, P106,

—	Valkas novads,

—	Varakļānu novads,

—	Vārkavas novads,

—	Vecpiebalgas novads,

—	Vecumnieku novads,

—	Ventspils novads,

—	Viesītes novads,

—	Viļakas novads,

—	Viļānu novads,

—	Zilupes novads.

5. Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

—	Alytaus miesto savivaldybė,

—	Alytaus rajono savivaldybė,

—	Anykščių rajono savivaldybė,

—	Akmenės rajono savivaldybė,

—	Birštono savivaldybė,

—	Biržų miesto savivaldybė,

—	Biržų rajono savivaldybė,

—	Druskininkų savivaldybė,

—	Elektrėnų savivaldybė,

—	Ignalinos rajono savivaldybė,

—	Jonavos rajono savivaldybė,

—	Joniškio rajono savivaldybė,

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Girdžių, Jurbarko miesto, Jurbarkų, Raudonės, Šimkaičių, Skirsnemunės, Smalininkų, Veliuonos ir Viešvilės seniūnijos,

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—	Kalvarijos savivaldybė,

—	Kauno miesto savivaldybė,

—

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Ežerėlio, Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Kulautuvos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Raudondvario, Ringaudų, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos, Užliedžių, Vilkijos, ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

—	Kazlų rūdos savivaldybė,

—	Kelmės rajono savivaldybė,

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Dotnuvos, Gudžiūnų, Kėdainių miesto, Krakių, Pelėdnagių, Surviliškio, Šėtos, Truskavos, Vilainių ir Josvainių seniūnijos dalis į šiaurę ir rytus nuo kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

—	Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

—	Kupiškio rajono savivaldybė,

—	Kretingos rajono savivaldybė,

—	Lazdijų rajono savivaldybė,

—	Marijampolės savivaldybė,

—	Mažeikių rajono savivaldybė,

—	Molėtų rajono savivaldybė,

—	Pagėgių savivaldybė,

—	Pakruojo rajono savivaldybė,

—	Panevėžio rajono savivaldybė,

—	Panevėžio miesto savivaldybė,

—	Pasvalio rajono savivaldybė,

—	Radviliškio rajono savivaldybė,

—	Rietavo savivaldybė,

—	Prienų rajono savivaldybė,

—	Plungės rajono savivaldybė: Žlibinų, Stalgėnų, Nausodžio, Plungės miesto, Šateikių ir Kulių seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Betygalos, Girkalnio, Kalnujų, Nemakščių, Pagojukų, Paliepių, Raseinių miesto, Raseinių, Šiluvos, Viduklės seniūnijos,

—	Rokiškio rajono savivaldybė,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos, Ylakių, Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo ir Skuodo miesto seniūnijos,

—	Šakių rajono savivaldybė,

—	Šalčininkų rajono savivaldybė,

—	Šiaulių miesto savivaldybė,

—	Šiaulių rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė,

—	Širvintų rajono savivaldybė,

—	Šilalės rajono savivaldybė,

—	Švenčionių rajono savivaldybė,

—	Tauragės rajono savivaldybė,

—	Telšių rajono savivaldybė,

—	Trakų rajono savivaldybė,

—	Ukmergės rajono savivaldybė,

—	Utenos rajono savivaldybė,

—	Varėnos rajono savivaldybė,

—	Vilniaus miesto savivaldybė,

—	Vilniaus rajono savivaldybė,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė,

—	Visagino savivaldybė,

—	Zarasų rajono savivaldybė.

6. Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

—	gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

—	powiat elbląski,

—	powiat miejski Elbląg,

—	powiat gołdapski,

—	powiat piski,

—	gminy Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie i Sępopol w powiecie bartoszyckim,

—

gminy Biskupiec, Kolno, część gminy Olsztynek położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka w powiecie olsztyńskim,

—

gminy Dąbrówno, Grunwald, część gminy Małdyty położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7, część gminy Miłomłyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7, część gminy wiejskiej Ostróda położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 oraz na południe od drogi nr 16, część miasta Ostróda położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 w powiecie ostródzkim,

—	powiat giżycki,

—	powiat braniewski,

—	powiat kętrzyński,

—	gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

—	gmina Nidzica i część gminy Kozłowo położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie nidzickim,

—	gminy Dźwierzuty, Jedwabno, Pasym, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

—	powiat mrągowski,

—

gminy Lubawa, miasto Lubawa, Zalewo i część gminy wiejskiej Iława położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do zachodniej granicy miasta Iława oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od południowej granicy gminy miasta Iława przez miejscowość Katarzynki do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

—	powiat węgorzewski,

—	część gminy wiejskiej Działdowo położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejowe biegnące od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie działdowskim,

w województwie podlaskim:

—	powiat bielski,

—	powiat grajewski,

—	powiat moniecki,

—	powiat sejneński,

—	gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

—	powiat miejski Łomża,

—	powiat siemiatycki,

—	powiat hajnowski,

—	gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

—	gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

—	powiat kolneński z miastem Kolno,

—	powiat białostocki,

—

gminy Filipów, Jeleniewo, Przerośl, Raczki, Rutka-Tartak, Suwałki, Szypliszki Wiżajny oraz część gminy Bakałarzewo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę 653 biegnącej od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 1122B oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1122B biegnącą od drogi 653 w kierunku południowym do skrzyżowania z drogą 1124B i następnie na północny - wschód od drogi nr 1124B biegnącej od skrzyżowania z drogą 1122B do granicy z gminą Raczki w powiecie suwalskim,

—	powiat miejski Suwałki,

—	powiat augustowski,

—	powiat sokólski,

—	powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

—	powiat siedlecki,

—	powiat miejski Siedlce,

—	gminy Bielany, Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

—	gminy Grębków i Wierzbno w powiecie węgrowskim,

—	powiat łosicki,

—	powiat ciechanowski,

—	powiat sochaczewski,

—	gminy Policzna, Przyłęk, Tczów i Zwoleń w powiecie zwoleńskim,

—	powiat kozienicki,

—	gminy Chotcza i Solec nad Wisłą w powiecie lipskim,

—	gminy Gózd, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Iłża położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 w powiecie radomskim,

—	gminy Bodzanów, Bulkowo, Staroźreby, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

—	powiat nowodworski,

—	powiat płoński,

—	gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

—	gminy Dębówka, Klembów, Poświętne, Radzymin, Wołomin, miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka w powiecie wołomińskim,

—

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na północ od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

—	gminy Boguty – Pianki, Zaręby Kościelne, Nur i część gminy Małkinia Górna położona na południe od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

—	gminy Stupsk, Wiśniewo i Strzegowo w powiecie mławskim,

—	gminy Chlewiska i Szydłowiec w powiecie szydłowieckim,

—	powiat miński,

—	powiat otwocki,

—	powiat warszawski zachodni,

—	powiat legionowski,

—	powiat piaseczyński,

—	powiat pruszkowski,

—	powiat grójecki,

—	powiat grodziski,

—	powiat żyrardowski,

—	powiat białobrzeski,

—	powiat przysuski,

—	powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

—	powiat bialski,

—	powiat miejski Biała Podlaska,

—	gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim,

—	gminy Janowiec, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Markuszów, Nałęczów, Puławy z miastem Puławy, Wąwolnica i Żyrzyn w powiecie puławskim,

—	gminy Nowodwór, miasto Dęblin i część gminy Ryki położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową powiecie ryckim,

—	gminy Adamów, Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, Wojcieszków, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

—	powiat lubelski,

—	powiat miejski Lublin,

—	gminy Niedźwiada, Ostrów Lubelski, Serniki i Uścimów w powiecie lubartowskim,

—	powiat łęczyński,

—	powiat świdnicki,

—	gminy Fajsławice, Gorzków, Izbica, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Kraśniczyn, Łopiennik Górny, Siennica Różana i część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

—

gminy Chełm, Ruda – Huta, Sawin, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Wierzbica, część gminy Dorohusk położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Wojsławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L, część gminy Leśniowice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L w powiecie chełmskim,

—	powiat miejski Chełm,

—	powiat kraśnicki,

—	powiat opolski,

—	powiat parczewski,

—	powiat włodawski,

—	powiat radzyński,

w województwie podkarpackim:

—	powiat stalowowolski,

—	gminy Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów, Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

—	część gminy Kamień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

—	gminy Cmolas i Majdan Królewski w powiecie kolbuszowskim,

—	gminy Grodzisko Dolne, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na południe od miasta Leżajsk oraz na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę San, w powiecie leżajskim,

—

gmina Jarocin, część gminy Harasiuki położona na północ od linii wyznaczona przez drogę nr 1048 R, część gminy Ulanów położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Tanew, część gminy Nisko położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 oraz na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 19, część gminy Jeżowe położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie niżańskim,

—	powiat tarnobrzeski,

w województwie pomorskim:

—	gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

—	gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

—	gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

—	gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

—

część gminy Brody położona na zachód od linii kolejowej biegnącej od miejscowości Marcule i od północnej granicy gminy przez miejscowości Klepacze i Karczma Kunowska do południowej granicy gminy oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 i na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno – wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

—	gmina Gowarczów, część gminy Końskie położona na wschód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na północ od linii kolejowej w powiecie koneckim,

w województwie lubuskim:

—	powiat wschowski,

—	gmina Kostrzyn nad Odrą i część gminy Witnica położona na południowy zachód od drogi biegnącej od zachodniej granicy gminy od miejscowości Krześnica, przez miejscowości Kamień Wielki - Mościce - Witnica - Kłopotowo do południowej granicy gminy w powiecie gorzowskim,

—	gminy Gubin z miastem Gubin, Maszewo i część gminy Bytnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

—	powiat słubicki,

—	gminy Słońsk, Sulęcin i Torzym w powiecie sulęcińskim,

—	gminy Bledzew i Międzyrzecz w powiecie międzyrzeckim,

—

gminy Kolsko, część gminy Kożuchów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

—

gminy Nowogród Bobrzański, Trzebiechów część gminy Bojadła położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 w powiecie zielonogórskim,

—	powiat żarski,

—	gminy Brzeźnica, Iłowa, Małomice, Szprotawa, Wymiarki, Żagań, miasto Żagań, miasto Gozdnica, część gminy Niegosławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

—	gminy Lubrza, Łagów i Świebodzin w powiecie świebodzińskim,

w województwie dolnośląskim:

—	gmina Pęcław, część gminy Kotla położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

—	gminy Grębocice i Polkowice w powiecie polkowickim,

w województwie wielkopolskim:

—	gminy Przemęt i Wolsztyn w powiecie wolsztyńskim,

—	gmina Wielichowo część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 i część gminy Rakoniewice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie grodziskim,

—	gminy Lipno, Osieczna, Wijewo, Włoszakowice i część gminy Święciechowa położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie leszczyńskim,

—	gmina Śmigiel, część gminy wiejskiej Kościan położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez kanał Obry, część gminy Krzywiń położona na zachód od linii wyznaczonej przez kanał Obry w powiecie kościańskim,

—	powiat miejski Leszno,

—	powiat obornicki,

—	część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

—

gmina Suchy Las, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na północ od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Rokietnica położona na północ i na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz w powiecie poznańskim,

—

część gminy Szamotuły położona na wschód od wschodniej granicy miasta Szamotuły i na północ od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na wschód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na wschód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim.

w województwie łódzkim:

—	gminy Białaczów, Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

—	gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

—	gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

—

gmina Boleszkowice i część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

—

gminy Mieszkowice, Moryń, część gminy Cedynia położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 124 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miasta Cedynia, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 125 biegnącą od miasta Cedynia do wschodniej granicy gminy w powiecie gryfińskim.

7. Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

—	the whole district of Gelnica,

—	the whole district of Spišská Nová Ves,

—	the whole district of Levoča,

—	in the district of Michalovce, the whole municipalities of the district not included in Part I,

—	the whole district of Košice-okolie,

—	the whole district of Rožnava, except the municipalities included in Part I,

—	the whole city of Košice,

—	the whole district of Sobrance,

—

in the district of Vranov nad Topľou, the whole municipalities of Zámutov, Rudlov, Jusková Voľa, Banské, Cabov, Davidov, Kamenná Poruba, Vechec, Čaklov, Soľ, Komárany, Čičava, Nižný Kručov, Vranov nad Topľou, Sačurov, Sečovská Polianka, Dlhé Klčovo, Nižný Hrušov, Poša, Nižný Hrabovec, Hencovce, Kučín, Majerovce, Sedliská, Kladzany and Tovarnianska Polianka, Herrmanovce nad Topľou, Petrovce, Pavlovce, Hanušovce nad Topľou, Medzianky, Radvanovce, Babie, Vlača, Ďurďoš, Prosačov, Remeniny, Skrabské, Bystré, Petkovce, Michalok, Vyšný Žipov, Čierne nad Topľou, Zlatník, Hlinné, Jastrabie nad Topľou, Merník,

—	the whole district of Prešov,

—	in the whole district of Sabinov,

—	in the district of Svidník, the whole municipalities of Dukovce, Želmanovce, Kuková, Kalnište, Lužany pri Ondave, Lúčka, Giraltovce, Kračúnovce, Železník, Kobylince, Mičakovce,

—	the whole district of Bardejov,

—	in the district of Stará Ľubovňa, the whole municipalities of Kyjov, Pusté Pole, Šarišské Jastrabie, Čirč, Ruská Voľa nad Popradom, Obručné, Vislanka, Ďurková, Plaveč, Ľubotín, Orlov,

—	in the district of Revúca, the whole municipalities of Gemer, Tornaľa, Žiar, Gemerská Ves, Levkuška, Otročok, Polina, Rašice, Licince, Leváre, Držkovce, Chvalová, Sekerešovo, Višňové, Gemerské Teplice, Gemerský Sad, Hucín, Jelšava, Nadraž, Prihradzany, Šivetice, Kameňany,

—

in the district of Rimavská Sobota, the whole municipalities of Abovce, Barca, Bátka, Cakov, Chanava, Dulovo, Figa, Gemerské Michalovce, Hubovo, Ivanice, Kaloša, Kesovce, Kráľ, Lenartovce, Lenka, Neporadza, Orávka, Radnovce, Rakytník, Riečka, Rimavská Seč, Rumince, Stránska, Uzovská Panica, Valice, Vieska nad Blhom, Vlkyňa, Vyšné Valice, Včelince, Zádor, Číž, Štrkovec Tomášovce, Žíp, Španie Pole, Hostišovce, Budikovany, Teplý Vrch, Veľký Blh, Janice, Chrámec, Orávka, Martinová, Bottovo, Dubovec, Šimonovce, Širkovce Drňa, Hostice, Gemerské Dechtáre, Jestice, Petrovce, Dubno, Gemerský Jablonec,

—

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities of Ľuboriečka, Muľa, Dolná Strehová, Závada, Pravica, Chrťany, Senné, Brusník, Horná Strehová, Slovenské Kľačany, Vieska, Veľký Lom, Suché Brezovo, Horné Strháre, Dolné Strháre, Modrý Kameň,Veľký Krtíš, Veľké Zlievce, Malé Zlievce, Veľké Stračiny, Malé Stračiny, Bušince, Čeláre, Gabušovce, Zombor, Olováry, Malý Krtíš, Nová Ves

—	in the district of Lučenec the whole municipalities of Kalonda, Panické Dravce, Halič, Mašková, Lehôtka, Ľuboreč, Jelšovec, Veľká nad Ipľom, Trenč, Rapovce, Mučín, Lipovany.

8. Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

—	Landkreis Oder-Spree:

—	Gemeinde Grunow-Dammendorf,

—	Gemeinde Mixdorf

—	Gemeinde Schlaubetal,

—	Gemeinde Neuzelle,

—	Gemeinde Neißemünde,

—	Gemeinde Lawitz,

—	Gemeinde Eisenhüttenstadt,

—	Gemeinde Vogelsang,

—	Gemeinde Ziltendorf,

—	Gemeinde Wiesenau,

—	Gemeinde Friedland,

—	Gemeinde Siehdichum

—	Gemeinde Müllrose,

—	Gemeinde Groß Lindow,

—	Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

—	Gemeinde Ragow-Merz,

—	Gemeinde Beeskow,

—	Gemeinde Rietz-Neuendorf mit den Gemarkungen Groß Rietz und Birkholz,

—	Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide und Tauche,

—	Landkreis Dahme-Spreewald:

—	Gemeinde Jamlitz,

—	Gemeinde Lieberose,

—	Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

—	Landkreis Spree-Neiße:

—	Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Stakow, Reicherskreuz, Groß Drewitz, Sembten, Lauschütz, Krayne, Lübbinchen, Grano, Pinnow, Bärenklau, Schenkendöbern und Atterwasch,

—	Gemeinde Guben mit den Gemarkungen Bresinchen, Guben und Deulowitz,

—	Landkreis Märkisch-Oderland:

—	Gemeinde Zechin,

—	Gemeinde Bleyen-Genschmar,

—	Gemeinde Golzow,

—	Gemeinde Küstriner Vorland,

—	Gemeinde Alt Tucheband,

—	Gemeinde Reitwein,

—	Gemeinde Podelzig,

—	Gemeinde Letschin mit der Gemarkung Sophienthal,

—	Gemeinde Seelow – östlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Vierlinden – östlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Lindendorf – östlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Fichtenhöhe – östlich der Bahnstrecke RB 60,

—	Gemeinde Lebus mit den Gemarkungen Lebus und Mallnow – östlich der Bahnstrecke RB 60,

Bundesland Sachsen:

—

Landkreis Görlitz:

—	Gemeinde Bad Muskau,

—	Gemeinde Krauschwitz i.d. O.L. östlich der Linie: Straßenzug B115/B156 nördlicher Teil (Jämlitzer Weg) bis Abzweig Forstweg, weiter entlang des Wildzaunes: Forstweg – Bautzener Straße – Waldstück „Drachenberge“ – S126 bis B115,

—	Gemeinde Hähnichen östlich der B115,

—	Gemeinde Horka nördlich der Bahnstrecke DB6207 "Roßlau (Elbe) – Horka – Grenze DE/PL",

—	Gemeinde Neißeaue nördlich der Bahnstrecke DB6207 "Roßlau (Elbe) – Horka – Grenze DE/PL",

—	Gemeinde Niesky östlich der B115 und nördlich der Bahnstrecke DB6207 "Roßlau (Elbe) – Horka – Grenze DE/PL",

—	Gemeinde Rietschen östlich der B115,

—	Gemeinde Rothenburg/ O.L. nördlich der Bahnstrecke DB6207 "Roßlau (Elbe) – Horka – Grenze DE/PL",

—	Gemeinde Weißkeißel östlich der B115 sowie Gebiet westlich der B115 und nördlich der S126 (Friedhof).

DEL III

1. Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

—	the whole region of Blagoevgrad,

—	the whole region of Dobrich,

—	the whole region of Gabrovo,

—	the whole region of Kardzhali,

—	the whole region of Lovech,

—	the whole region of Montana,

—	the whole region of Pleven,

—	the whole region of Razgrad,

—	the whole region of Ruse,

—	the whole region of Shumen,

—	the whole region of Silistra,

—	the whole region of Sliven,

—	the whole region of Sofia city,

—	the whole region of Sofia Province,

—	the whole region of Targovishte,

—	the whole region of Vidin,

—	the whole region of Varna,

—	the whole region of Veliko Tarnovo,

—	the whole region of Vratza,

—	in Burgas region:

—	the whole municipality of Burgas,

—	the whole municipality of Kameno,

—	the whole municipality of Malko Tarnovo,

—	the whole municipality of Primorsko,

—	the whole municipality of Sozopol,

—	the whole municipality of Sredets,

—	the whole municipality of Tsarevo,

—	the whole municipality of Sungurlare,

—	the whole municipality of Ruen,

—	the whole municipality of Aytos.

2. Lettland

Följande restriktionszoner III i Lettland:

—	Aizputes novada Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

—	Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296,

—	Skrundas novada Rudbāržu, Nīkrāces pagasts, Raņķu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasts (izņemot pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes), Skrundas pilsēta,

—	Vaiņodes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106.

3. Litauen

Följande restriktionszoner III i Litauen:

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Seredžiaus ir Juodaičių seniūnijos,

—	Kauno rajono savivaldybė: Čekiškės seniūnija, Babtų seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 1907,

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Pernaravos seniūnija ir Josvainių seniūnijos pietvakarinė dalis tarp kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

—	Plungės rajono savivaldybė: Alsėdžių, Babrungo, Paukštakių, Platelių ir Žemaičių Kalvarijos seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos ir Ariogalos miesto seniūnijos,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Barstyčių, Notėnų ir Šačių seniūnijos.

4. Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

—	gminy Bisztynek i Bartoszyce z miastem Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

—	gminy Kiwity i Lidzbark Warmiński z miastem Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

—

gminy Łukta, Morąg, Miłakowo, część gminy Małdyty położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7, część gminy Miłomłyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7, część gminy wiejskiej Ostróda położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 oraz na północ od drogi nr 16, część miasta Ostróda położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr w powiecie ostródzkim,

—	powiat olecki,

—

gminy Barczewo, Gietrzwałd, Jeziorany, Jonkowo, Dywity, Dobre Miasto, Purda, Stawiguda, Świątki, część gminy Olsztynek położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka w powiecie olsztyńskim,

—	powiat miejski Olsztyn,

w województwie podlaskim:

—

część gminy Bakałarzewo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę 653 biegnącej od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 1122B oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1122B biegnącą od drogi 653 w kierunku południowym do skrzyżowania z drogą 1124B i następnie na południowy - zachód od drogi nr 1124B biegnącej od skrzyżowania z drogą 1122B do granicy z gminą Raczki w powiecie suwalskim,

w województwie mazowieckim:

—

gminy Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Sobolew, Trojanów, Żelechów, część gminy Wilga położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na południe od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

—	część gminy Iłża położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 w powiecie radomskim,

—	gmina Kazanów w powiecie zwoleńskim,

—	gminy Ciepielów, Lipsko, Rzeczniów i Sienno w powiecie lipskim,

w województwie lubelskim:

—	powiat tomaszowski,

—

gminy Białopole, Dubienka, Kamień, Żmudź, część gminy Dorohusk położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Wojsławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L, część gminy Leśniowice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L w powiecie chełmskim,

—	gmina Rudnik i część gminy Żółkiewka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

—	powiat zamojski,

—	powiat miejski Zamość,

—	powiat biłgorajski,

—	powiat hrubieszowski,

—	gminy Dzwola i Chrzanów w powiecie janowskim,

—	gmina Serokomla w powiecie łukowskim,

—	gminy Abramów, Kamionka, Michów, Lubartów z miastem Lubartów, Firlej, Jeziorzany, Kock, Ostrówek w powiecie lubartowskim,

—	gminy Kłoczew, Stężyca, Ułęż i część gminy Ryki położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie ryckim,

—	gmina Baranów w powiecie puławskim,

w województwie podkarpackim:

—	gminy Cieszanów, Horyniec – Zdrój, Narol i Stary Dzików w powiecie lubaczowskim,

—	gminy Kuryłówka, Nowa Sarzyna, miasto Leżajsk, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na północ od miasta Leżajsk oraz część gminy wiejskiej Leżajsk położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę San, w powiecie leżajskim,

—

gminy Krzeszów, Rudnik nad Sanem, część gminy Harasiuki położona na południe od linii wyznaczona przez drogę nr 1048 R, część gminy Ulanów położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Tanew, część gminy Nisko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 oraz na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 19, część gminy Jeżowe położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie niżańskim,

—	gminy Chłopice, Jarosław z miastem Jarosław, Laszki, Wiązownica, Pawłosiów, Radymno z miastem Radymno, w powiecie jarosławskim,

—	gmina Stubno w powiecie przemyskim,

—	część gminy Kamień położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie rzeszowskim,

—

gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, miasto Przeworsk, część gminy wiejskiej Przeworsk położona na wschód od miasta Przeworsk i na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 biegnącą od granicy z gminą Tryńcza do granicy miasta Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1594R biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zarzecze oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogi nr 1617R oraz 1619R biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie przeworskim,

w województwie lubuskim:

—

gminy Nowa Sól i miasto Nowa Sól, Otyń oraz część gminy Kożuchów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na wschód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

—

gminy Babimost, Czerwieńsk, Kargowa, Świdnica, Zabór, część gminy Bojadła położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 w powiecie zielonogórskim,

—	część gminy Niegosławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

—	powiat miejski Zielona Góra,

—	gminy Skąpe, Szczaniec i Zbąszynek w powiecie świebodzińskim,

—	gminy Bobrowice, Dąbie, Krosno Odrzańskie i część gminy Bytnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

—	część gminy Trzciel położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 w powiecie międzyrzeckim,

w województwie wielkopolskim:

—	gmina Zbąszyń, część gminy Miedzichowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy Nowy Tomyśl położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie nowotomyskim,

—	gmina Siedlec w powiecie wolsztyńskim,

—	część gminy Rakoniewice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie grodziskim,

—	gminy Chocz, Czermin, Gołuchów, Pleszew i część gminy Gizałki położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 w powiecie pleszewskim,

—	część gminy Grodziec położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 w powiecie konińskim,

—	gminy Blizanów, Stawiszyn, Żelazków w powiecie kaliskim,

w województwie dolnośląskim:

—

gminy Jerzmanowa, Żukowice, część gminy Kotla położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

—	gminy Gaworzyce, Radwanice i część gminy Przemków położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

w województwie świętokrzyskim:

—	część gminy Brody położona na wschód od linii kolejowej biegnącej od miejscowości Marcule i od północnej granicy gminy przez miejscowości Klepacze i Karczma Kunowska do południowej granicy gminy w powiecie starachowickim.

5. Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

—

Zona orașului București,

—	Județul Constanța,

—	Județul Satu Mare,

—	Județul Tulcea,

—	Județul Bacău,

—	Județul Bihor,

—	Județul Bistrița Năsăud,

—	Județul Brăila,

—	Județul Buzău,

—	Județul Călărași,

—	Județul Dâmbovița,

—	Județul Galați,

—	Județul Giurgiu,

—	Județul Ialomița,

—	Județul Ilfov,

—	Județul Prahova,

—	Județul Sălaj,

—	Județul Suceava

—	Județul Vaslui,

—	Județul Vrancea,

—	Județul Teleorman,

—	Judeţul Mehedinţi,

—	Județul Gorj,

—	Județul Argeș,

—	Judeţul Olt,

—	Judeţul Dolj,

—	Județul Arad,

—	Județul Timiș,

—	Județul Covasna,

—	Județul Brașov,

—	Județul Botoșani,

—	Județul Vâlcea,

—	Județul Iași,

—	Județul Hunedoara,

—	Județul Alba,

—	Județul Sibiu,

—	Județul Caraș-Severin,

—	Județul Neamț,

—	Județul Harghita,

—	Județul Mureș,

—	Județul Cluj,

—	Județul Maramureş.

6. Slovakien

Följande restriktionszoner III i Slovakien:

—	the whole district of Trebišov.

7. Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

tutto il territorio della Sardegna.

BILAGA II

SKÄRPTA BIOSÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR ANLÄGGNINGAR FÖR HÅLLNA SVIN I RESTRIKTIONSZONERNA I, II OCH III

(som avses i artikel 16.1 b i)

Följande skärpta biosäkerhetsåtgärder enligt artikel 16.1 b i ska tillämpas på anläggningar för hållna svin i restriktionszonerna I, II och III i de berörda medlemsstaterna vid tillåten förflyttning av sändningar av

a)	svin som hålls i restriktionszonerna I, II och III ut ur dessa zoner i enlighet med artiklarna 22, 23, 24, 25, 28 och 29,

b)	avelsmaterial från svin som hålls i restriktionszon II ut ur den zonen i enlighet med artiklarna 31 och 32,

c)	animaliska biprodukter som härrör från svin som hållits i restriktionszon II ut ur den zonen i enlighet med artiklarna 35 och 37,

d)	färskt kött, köttprodukter (inbegripet tarm) som härrör från svin som hållits i restriktionszonerna II och III ut ur de zonerna i enlighet med artiklarna 38, 39 och 40.

Aktörer som driver anläggningar för hållna svin i restriktionszonerna I, II och III i de berörda medlemsstaterna ska, vid godkända förflyttningar ut ur dessa zoner, säkerställa att följande stärkta biosäkerhetsåtgärder tillämpas i anläggningar för hållna svin:

Det får inte förekomma någon direkt eller indirekt kontakt mellan hållna svin och åtminstone

i)	andra hållna svin från andra anläggningar,

ii)	vilda svin.

b)	Lämpliga hygienåtgärder, som byte av kläder och skor, vid inträde i och utträde från de utrymmen där svinen hålls.

c)	Tvätt och desinficering av händer samt desinficering av skor vid ingången till de utrymmen där svinen hålls.

d)	Ingen kontakt med hållna svin under en tidsperiod på minst 48 timmar efter all jakt som har samband med vilda svin eller någon annan kontakt med vilda svin.

e)	Förbud mot att icke godkända personer eller transportmedel får tillträde till anläggningen, inklusive de utrymmen där svinen hålls.

f)	Lämpliga register över personer och transportmedel som kommer in i den anläggning där svinens hålls.

De utrymmen och byggnader i anläggningen där svinen hålls måste uppfylla följande krav:

i)	Vara byggda på ett sådant sätt att inga andra djur kan komma in i utrymmena och byggnaderna eller komma i kontakt med de hållna svinen eller deras foder och strö.

ii)	Möjliggöra tvätt och desinficering av händer.

iii)	Möjliggöra rengöring och desinficering av utrymmena.

iv)	Ha lämpligt utrymme för ombyte av skor och kläder vid ingången till de utrymmen där svinen hålls.

h)	Djurstängsel åtminstone runt de utrymmen där svinen hålls och de byggnader där foder och strö förvaras.

En plan för biosäkerhet, som är godkänd av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten som tar hänsyn till anläggningens profil och nationell lagstiftning, måste finnas. Denna biosäkerhetsplan ska åtminstone omfatta

i)	fastställande av ”rena” respektive ”smutsiga” personalutrymmen som är lämpliga för denna typ av jordbruksföretag, som omklädningsrum, duschar och lunchrum,

ii)	inrättande och översyn, när det är tillämpligt, av logistikarrangemangen för att ta in nya hållna svin i anläggningen,

iii)	förfarandena för rengöring och desinficering av lokaler, transportmedel och utrustning samt personlig hygien,

iv)	regler för personalens mat på anläggningen och ett förbud mot att personalen håller svin, i de fall det är relevant och tillämpligt,

v)	återkommande utbildning för att uppmärksamma anläggningens personal om säkerheten på anläggningen,

vi)	inrättande och översyn, när det är tillämpligt, av logistikarrangemang för att säkerställa en tydlig åtskillnad mellan olika epidemiologiska enheter och för att undvika att svinen direkt eller indirekt kommer i kontakt med animaliska biprodukter och andra enheter,

vii)	förfaranden och instruktioner för att biosäkerhetskraven ska vara uppfyllda vid konstruktion eller reparation i utrymmen eller byggnader,

viii)

internrevision eller självutvärdering för att biosäkerhetsåtgärderna efterlevs.

15.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/73

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/607

av den 14 april 2021

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 1193/2008 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas den ursprungliga undersökningen. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 6,6–42,7 %.

(2)

Genom beslut 2008/899/EG (3) godtog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) prisåtaganden från sex kinesiska exporterande tillverkare (däribland en grupp exporterande tillverkare) tillsammans med den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (nedan kallad den kinesiska handelskammaren). Tillverkarna var Anhui BBCA Biochemical Co., Ltd (numera COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co., Ltd), Laiwu Taihe Biochemistry Co., Ltd, RZBC Co., Ltd och RZBC (Juxian) Co., Ltd, TTCA Co., Ltd, Weifang Ensign Industry Co., Ltd och Yixing Union Biochemical Co., Ltd (numera Jiangsu Guoxin Union Energy Co., Ltd).

(3)	Genom beslut 2012/501/EU (4) återtog kommissionen det åtagande som erbjudits av en exporterande tillverkare, Laiwu Taihe Biochemistry Co. Ltd (nedan kallad Laiwu Taihe).

(4)	Genom förordning (EU) 2015/82 (5) återinförde kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av citronsyra med ursprung i Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(5)	Genom förordning (EU) 2016/32 (6) utvidgade kommissionen åtgärderna på import av citronsyra med ursprung i Kina till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte.

(6)	Genom förordning (EU) 2016/704 (7) återtog kommissionen åtagandet från ytterligare två företag på grund av resultaten av överträdelser av åtagandet och dess ogenomförbarhet, vilket motiverade ett återtagande av godtagandet av åtagandet.

(7)	Genom förordning (EU) 2018/1236 (8) avslutade kommissionen undersökningen av det eventuella kringgåendet av de åtgärder som införts på import av citronsyra med ursprung i Kina genom import av citronsyra som avsänts från Kambodja, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Kambodja eller inte.

(8)	Gällande antidumpningstullar varierar mellan 15,3 % och 42,7 % på import från samarbetsvilliga exporterande tillverkare och en tullsats på 42,7 % gäller import från övriga företag.

1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(9)	Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (9) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(10)

Begäran om översyn ingavs den 21 oktober 2019 av NV Citrique Belge SA och Jungbunzlauer Austria AG (nedan kallade sökandena) såsom företrädare för unionstillverkare som svarar för 100 % av den totala tillverkningen av citronsyra i unionen. Begäran om översyn var baserad på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma och orsaka skada för unionsindustrin.

1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(11)

Efter att i samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen ha fastslagit att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång, inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av import av citronsyra med ursprung i Kina i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Den 20 januari 2020 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (10).

1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(12)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.5 Berörda parter

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökandena, de kända exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(14)	De berörda parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.6 Stickprovsförfarande

(15)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.6.1 Inget stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(16)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att de två kända unionstillverkarna, NV Citrique Belge SA och Jungbunzlauer Austria AG, skulle lämna in det ifyllda frågeformuläret senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts. Kommissionen uppmanade också andra eventuella unionstillverkare och intresseorganisationer att ge sig till känna och begära ett frågeformulär. Ingen annan unionstillverkare eller intresseorganisation gav sig till känna.

1.6.2 Stickprovsförfarande avseende importörer

(17)	För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(18)	En icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(20)	Fyra exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(21)

Sammantaget var de kinesiska exporterande tillverkarna inte tillräckligt samarbetsvilliga. Laiwu Taihe, den största exporterande tillverkaren som står för över 53 % av exporten från Kina till unionen, samarbetade inte i denna översyn vid giltighetstidens utgång. I stället använde kommissionen uppgifterna från de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

1.7 Svar på frågeformuläret

(22)

Den dag då undersökningen inleddes tillgängliggjorde kommissionen frågeformulären för unionstillverkare, importörer, användare och exporterande tillverkare i Kina i den akt som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (11). Kommissionen skickade dessutom ett frågeformulär till den kinesiska regeringen om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(23)	Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från sökandena, en importör, fyra användare och fyra exporterande tillverkare. Den kinesiska regeringen besvarade inte frågeformuläret om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

1.8 Kontroll

(24)

På grund av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtogs för att hantera pandemin, enligt beskrivningen i en notering i ärendeakten (nedan kallad covid-19-noteringen (12)), kunde inte kommissionen genomföra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen på plats hos de enheter som hade lämnat in svar på frågeformuläret.

(25)

I stället dubbelkontrollerade kommissionen på distans alla de uppgifter som ansågs nödvändiga för dess fastställanden. Kommissionen genomförde korskontroller på distans hos följande företag/parter:

Unionstillverkare:

—	SA Citrique Belge NV, Tienen, Belgien.

—	Jungbunzlauer Austria AG, Wien, Österrike och Jungbunzlauer Ladenburg GmbH, Ladenburg, Tyskland.

Användare:

—	Reckitt Benckiser (ENA) BV, Schiphol, Nederländerna.

—	Henkel AG & Co. KGaA, Düsseldorf, Tyskland.

Exporterande tillverkare i Kina:

—	COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co. Ltd, Changchun, provinsen Jilin, Kina.

—	Jiangsu Guoxin Union Energy Co., Ltd, Yixing, provinsen Jiangsu, Kina.

—	RZBC Group, Rizhao, provinsen Shandong, Kina.

—	Weifang Ensign Industry Co., Ltd, Weifang, provinsen Shandong, Kina.

1.9 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(26)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visade att det förelåg betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(27)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen hade kommissionen i tillkännagivandet om inledande således uppmanat alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att tillverka citronsyra. Fyra kinesiska exporterande tillverkare lämnade in relevanta uppgifter.

(28)

För att inhämta den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning om de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skickade kommissionen även ett frågeformulär till den kinesiska regeringen. den kinesiska regeringen besvarade emellertid inte frågeformuläret. Därefter informerade kommissionen den kinesiska regeringen om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(29)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter på, uppgifter om och bevisning för lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Som reaktion på tillkännagivandet om inledande lämnade den kinesiska handelskammaren synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar. Dessa synpunkter analyseras ingående i punkt 3.2.

(30)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa ett normalvärde baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(31)

Den 5 mars 2020 offentliggjorde kommissionen en första notering i ärendehandlingarna om källor till fastställandet av normalvärdet (nedan kallad noteringen av den5 mars 2020) i syfte att inhämta de berörda parternas synpunkter på de relevanta källor som kommissionen skulle kunna använda för att fastställa normalvärdet, i enlighet med artikel 2.6a e andra stycket i grundförordningen (13). I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen i det skedet att Brasilien, Colombia och Thailand var möjliga representativa länder. På begäran av den kinesiska handelskammaren lämnade kommissionen den 13 mars 2020 ut bilaga IV till noteringen av den 5 mars 2020, med de offentligt tillgängliga uppgifterna i Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) (14) som kommissionens avdelningar ville använda för de insatsvaror och biprodukter som anges i noteringen av den 5 mars 2020.

(32)	Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter från fyra kinesiska exporterande tillverkare, den kinesiska handelskammaren och sökandena. Den kinesiska regeringen inkom inte med några synpunkter.

(33)

Kommissionen bemötte de synpunkter som mottagits på noteringen av den 5 mars 2020 i en andra notering om källor till fastställandet av normalvärdet av den 30 november 2020 (nedan kallad noteringen av den 30 november 2020) (15). Kommissionen fastställde även en provisorisk förteckning över produktionsfaktorer och konstaterade att den i det skedet avsåg att använda Colombia som representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och mottog synpunkter från sökandena och den kinesiska handelskammaren. Dessa synpunkter analyseras ingående i punkt 3.3 och 3.4.

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(34)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen citronsyra och trinatriumcitratdihydrat som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2918 14 00 och ex 2918 15 00 (Taric-nummer 2918150011 och 2918150019) (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(35)

Citronsyra är ett surgörande och pH-reglerande medel som har många användningsmöjligheter, t.ex. i rengöringsmedel för hushållsbruk, drycker, livsmedel, kosmetika och läkemedel. De viktigaste råvarorna är socker/melass, tapioka, majs eller glukos (från säd) och olika ämnen för mikrobiell fermentering av kolhydrater under vatten.

2.2 Likadan produkt

(36)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—	Den produkt som översynen gäller med ursprung i det berörda landet.

—	Den produkt som tillverkas och säljs på det berörda landets hemmamarknad. och

—	Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(37)	Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.3 Invändningar om produktdefinition

(38)

Kommissionen mottog inga invändningar gällande produktdefinitionen. I sina synpunkter på inledandet konstaterade den kinesiska handelskammaren att den produkt som översynen gäller enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande omfattar de produkttyper som var föremål för de ursprungliga åtgärderna samt de typer som omfattades av den första översynen vid giltighetstidens utgång.

3. DUMPNING

3.1 Inledande anmärkningar

(39)	I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(40)

Den sammanlagda deklarerade produktionskapaciteten för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgick till ungefär 72 % av den totala uppskattade kinesiska produktionskapaciteten. Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja tillämpade kommissionen artikel 18 och grundade sina avgöranden om den kinesiska marknaden för citronsyra, inbegripet tillverkning, kapacitet och outnyttjad kapacitet, på tillgängliga uppgifter.

(41)

De nedan angivna undersökningsresultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt dumpning grundades särskilt på uppgifterna i begäran om översyn, de statistikuppgifter som baserades på de data som rapporterats till kommissionen av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6), samt svaren på stickprovsformuläret som erhölls vid tidpunkten för inledandet och svaren på frågeformuläret. Dessutom använde sig kommissionen av andra källor med offentligt tillgänglig information såsom databaserna GTA och Orbis Bureau van Dijk (16) (nedan kallad Orbis).

3.2 Normalvärde

(42)	Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(43)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska dock, om det fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden och omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(44)	Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den kinesiska regeringens bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar

3.2.1.1 Inledning

(45)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida betydande snedvridningar föreligger, ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

—	den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

—	förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

—	förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

—	avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

—	snedvridna lönekostnader,

—	tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten”.

(46)

Enligt artikel 2.6a b i grundförordningen ska bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a bland annat beakta den icke uttömmande förteckningen över aspekter i den föregående bestämmelsen. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska enligt artikel 2.6a b i grundförordningen hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter på priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom denna förteckning inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av fri utveckling av marknadskrafterna.

(47)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(48)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen lagt fram en landrapport om Kina (nedan kallad rapporten eller Kinarapporten) (17), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid tidpunkten för inledandet. Rapporten placerades i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(49)

I sökandens begäran om översyn upprepades rapportens slutsatser, särskilt för kemikaliesektorn, men den innehöll också ytterligare information om Förenta staternas tidigare antidumpningsförfaranden avseende citronsyra, särskilt undersökningsresultaten i det senaste förfarandet enligt Issues and Decision Memorandum for the Final Results of Countervailing Duty Administrative Review: Citric Acid and Certain Citrate Salts, den 7 december 2015. Sökanden hänvisade särskilt till undersökningsresultaten avseende politiskt betingad utlåning (statsägda bankers lån till citronsyreindustrin till en ränta som ligger under marknadsränta), sänkt inkomstskatt (citronsyreindustrin beviljas sänkt inkomstskatt och kan göra skatteavdrag för köp av inhemsk utrustning), billigare tillgång till tillsatsråvaror, särskilt kemikalier, däribland svavelsyra, kaustik soda, ångkol, kalciumkarbonat eller kalk, mark (markanvändningsrättigheter erhålls mot för låg ersättning), elektricitet (Förenta staternas handelsdepartement konstaterade att det undersökta företaget fick elektricitet mot för låg ersättning) samt subventioner i form av direkt överföring av medel och en kompensation för miljöskatt.

(50)

Såsom anges i skäl 23 respektive skäl 28 lämnade den kinesiska regeringen inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendeakten, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som framlagts av sökanden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(51)	Synpunkter i detta hänseende mottogs från den kinesiska handelskammaren för dess samarbetsvilliga medlemstillverkare som svar på att ärendet inleddes.

(52)

För det första hävdade den kinesiska handelskammaren att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO-rätten. För det första hävdade den kinesiska handelskammaren att begreppet ”betydande snedvridningar” inte erkänns i artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal, som endast gör det möjligt att konstruera normalvärdet när ingen försäljning äger rum vid normal handel. Den kinesiska handelskammaren konstaterade att betydande snedvridningar som gör det möjligt att konstruera normalvärdet inte nämns i denna artikel. För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att även om begreppet ”betydande snedvridningar” skulle överensstämma med WTO-rätten, skulle det konstruerade värdet behöva beräknas i enlighet med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och dess tolkning av WTO:s överprövningsorgan i tvisten EU – Biodiesel (DS478). För det tredje påstod den kinesiska handelskammaren att även om begreppet ”normal handel” inte definieras uttryckligen i antidumpningsavtalet, föreskrivs enligt artikel 2.2.1 att det endast kan anses att försäljningen av en produkt inte sker vid normal handel och bortses från om sådan försäljning sker i stora kvantiteter under en längre tid och till priser som inte gör det möjligt att täcka alla kostnader. För det fjärde krävs det i antidumpningsavtalet att normalvärdet ska fastställas med utgångspunkt i försäljningspriser eller kostnader som återspeglar pris- eller kostnadsnivån i ursprungslandet. Därför kan inte ett pris som konstrueras enligt det representativa landet återspegla pris- och kostnadsnivån i exportlandet. Enligt den kinesiska handelskammaren finns det ingen bestämmelse i WTO-rätten som gör det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland.

(53)

Kommissionen anser att bestämmelsen i artikel 2.6a är helt förenlig med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Det är kommissionens uppfattning att de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, särskilt artikel 2.5 andra stycket, gör det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd, i enlighet med yttrandet från WTO:s tvistlösningspanel och överprövningsorgan i tvisten EU – Biodiesel (DS473). Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktion av normalvärdet. Under dessa omständigheter kan man enligt denna bestämmelse konstruera kostnaderna för tillverkning och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land på en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(54)

För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att det inte finns några bevis på betydande snedvridningar i det aktuella ärendet. För det första påstod den kinesiska handelskammaren att sökandena inte lämnade tillräckliga bevis på förekomsten av betydande snedvridningar som skulle motivera att en undersökning inleds i enlighet med artikel 5.3 i grundförordningen, särskilt eftersom bevisningen var mycket allmän och inte gällde just citronsyreindustrin. För det andra offentliggjordes rapporten i december 2017, medan översynsperioden i denna undersökning gällde 2019. Därför var den insamlade bevisningen i rapporten inaktuell och återspeglade inte citronsyreindustrins situation i det aktuella ärendet. I tvisten US – Countervailing Measures (China) (Article 21.5) (DS437) konstaterade, för det tredje, dessutom WTO:s överprövningsorgan att förekomsten av prissnedvridningar till följd av statligt inflytande måste fastställas och tillräckligt förklaras samt att den måste fastställas från fall till fall. Därför hävdade den kinesiska handelskammaren att rapporten är en otillräcklig källa till bevisning i citronsyreindustrin, eftersom den avser snedvridningar inom hela den kemiska industrin. För det fjärde påstod den kinesiska handelskammaren att Förenta staternas antidumpningsförfaranden, som sökandena hänvisade till, inte är relevanta i ärendet eftersom undersökningsresultaten föregår översynsperioden.

(55)

Som svar erinrade kommissionen om att det i punkt 4.1 i tillkännagivandet om inledande hänvisas till en rad aspekter i den kinesiska citronsyremarknaden, för att underbygga att marknaden påverkades av snedvridningarna i Kinas råvarusektor, kemikaliesektor och petrokemiska sektor. Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om undersökningsresultaten i de dumpningsundersökningar som genomförs av myndigheterna i andra länder inte automatiskt utgör bevis på snedvridningar i EU:s antidumpningsundersökningar, kan de ha ett relevant bevisvärde som pekar på vissa avvikelser i exportlandets berörda marknad, som med den kinesiska citronsyreindustrin i detta fall.

(56)

När det gäller invändningen att rapporten var inaktuell erinrade kommissionen om att det hittills inte hade lagts fram någon bevisning för att detta är fallet. Tvärtom konstaterade kommissionen särskilt att de huvudsakliga policydokument och den bevisning som nämns i rapporten, däribland tillämpliga femårsplaner och tillämplig lagstiftning för den produkt som översynen gäller, fortfarande var relevanta under översynsperioden och att varken den kinesiska handelskammaren eller andra parter har bevisat att detta inte längre var fallet.

(57)

Kommissionen erinrade slutligen om att tvisten US – Countervailing Measures (China) (DS437) inte berörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning. Den tvisten rörde en annan faktisk situation och tolkningen av WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder, inte antidumpningsavtalet. Som det förklaras i skäl 49 respektive skäl 55 rörde den framlagda bevisningen i varje fall tydligt den kinesiska citronsyremarknaden och därmed den undersökta produkten i det aktuella ärendet. Detta påstående avvisades därför.

(58)

När det gäller den kinesiska handelskammarens sista invändning, att undersökningsresultaten i Förenta staternas antidumpningsförfaranden inte var relevanta i detta fall, konstaterar kommissionen att den bevisning som sökanden anger i tillkännagivandet om inledande även omfattar andra undersökningsresultat utöver resultaten från Förenta staternas undersökningar, särskilt en rad bevis som bygger på rapporten. Denna bevisning ansågs vara tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Förenta staternas undersökning ägde visserligen rum före översynsperioden, men sökandenas synpunkter vid inledandet tjänade som ytterligare ett indicium på oriktigheter på den kinesiska marknaden.

(59)

Dessutom inkom den kinesiska handelskammaren med synpunkter på den första noteringen om källor till fastställandet av normalvärdet. I denna inlaga upprepade den kinesiska handelskammaren för det första de synpunkter som de framfört när undersökningen inleddes. För det andra hävdade den att endast kostnader för produktion och försäljning som är bevisat snedvridna bör ersättas med icke snedvridna priser eller referensvärden enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren ansåg närmare bestämt att sökandena inte hade bevisat att arbetskraftskostnaderna i Kina var snedvridna, och att kommissionen därför borde ha använt de faktiska arbetskraftskostnader som redovisades av de exporterande tillverkarna. Enligt den kinesiska handelskammaren var det orimligt att ersätta arbetskraftskostnaderna med arbetskraftskostnaderna i ett tredjeland, eftersom de påverkades av flera faktorer, t.ex. förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på den berörda marknaden, automatiseringsgraden inom produktionen samt råvaruprisernas nivå i tillverkarnas region. Den kinesiska handelskammaren tillade att arbetskraftskostnaderna varierade, inte bara mellan olika länder utan även mellan olika kinesiska tillverkare. Dessutom påpekade den kinesiska handelskammaren att energikostnaderna varierade beroende på flera faktorer, däribland typen av energi och dess tillgänglighet i området, tekniken för energiproduktion, förhållandet mellan tillgång och efterfrågan osv. Därför kan inte energipriserna i ett land återspegla energiprisnivån under normala marknadsförhållanden i ett annat land.

(60)

Kommissionen påpekade att när det väl har slagits fast att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund förekomsten av betydande snedvridningar i det landet i enlighet med artikel 2.6a b, kan kommissionen konstruera normalvärdet genom att använda icke-snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a. Enligt artikel 2.6a a är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. Individuella arbetskraftskostnader och energikostnader och/eller andra kostnader för insatsvaror som används i produktionen och försäljningen av dem produkt som översynen gäller kunde dock inte anses vara icke-snedvridna mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen. Såsom framgår av avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.9 har kommissionen fastställt att det förekommer betydande snedvridningar inom citronsyreindustrin, och att det inte fanns någon faktisk bevisning för att de exporterande tillverkarnas produktionsfaktorer inte var snedvridna.

(61)

I alla händelser byggde beräkningen av arbetskrafts- och energikostnaderna på hur mycket arbete respektive energi som enligt de exporterande tillverkarna används i tillverkningsprocessen. Mängden arbete och energi motsvarade därmed de kinesiska tillverkarnas faktiska användning av dessa faktorer, medan endast arbetskrafts- och energikostnaderna ersattes med det icke snedvridna värdet från det representativa landet. Det kan visserligen stämma att arbetskrafts- och energikostnaderna i viss grad kan variera mellan olika geografiska områden, men kommissionen använder enbart kostnader som inte påverkas av snedvridningar i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a. Kommissionen offentliggjorde två noteringar i ärendehandlingarna om produktionsfaktorerna, vilket gav parterna gott om möjligheter att inkomma med synpunkter, bland annat genom att peka på eventuella avvikelser eller andra faktorer som kan påverka dem i det representativa landet eller de representativa länderna. I detta sammanhang har de berörda parterna inte ifrågasatt arbetskrafts- och/eller energikostnaderna i det lämpliga representativa land som anges i noteringen av den 30 november 2020. Dessa påståenden avvisades därför.

(62)

För det tredje påpekade den kinesiska handelskammaren att bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen bör göras separat för varje exporterande tillverkare. Därför var kommissionen skyldig att analysera situationen för varje kinesisk tillverkare som ingår i urvalet och avgöra huruvida någon av de faktorer som påverkar kostnaderna för produktion och försäljning är snedvridna för var och en.

(63)

Kommissionen konstaterade att den förekomst av betydande snedvridningar som ligger till grund för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå, och därmed gäller alla exporterande tillverkare i det landet, som i detta fall. Som nämnts i skäl 60 föreskrivs det i alla händelser i samma bestämmelse i grundförordningen att inhemska kostnader får användas om det fastställs att de inte påverkas av betydande snedvridningar, och i så fall används de för beräkningen av normalvärdet. Påståendet avvisades därför.

(64)

I separata inlagor upprepade de exporterande tillverkarna Weifang Ensign Industry, RZBC och Jiangsu Guoxin Union Energy den kinesiska handelskammarens påståenden i samband med den första noteringen. I en inlaga från COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) påpekade denna exporterande tillverkare att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen strider mot bestämmelsen i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet.

(65)	Kommissionen konstaterade att frågan om WTO-rättens förenlighet med artikel 2.6a redan har förklarats i skäl 53.

(66)	Efter utlämnandet av uppgifter inkom den kinesiska handelskammaren och Weifang Ensign Industry, RZBC och Jiangsu Guoxin Union Energy (nedan kallade de tre exporterande tillverkarna) med en rad synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar.

(67)

För det första hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med artikel 2.2.1.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet och med slutsatserna i följande WTO-ärenden: EU – Biodiesel (Argentina) (panelens och överprövningsorganets slutsatser), EU – Biodiesel (Indonesien) (panelens slutsatser), Ukraine – Ammonium Nitrate (panelens och överprövningsorganets slutsatser), Australia – Copy Paper (panelens slutsatser) och EU – Cost Adjustment Methodologies (panelens slutsatser). Parterna hänvisar särskilt till slutsatserna i den sistnämnda rapporten från panelen, nämligen att den ryska statens påstådda ingripande/marknadssnedvridning inte utgjorde en lämplig grund för att dra slutsatsen att de exporterande tillverkarnas bokföring inte på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den berörda produkten.

(68)

Kommissionen erinrade om att inget de ovannämnda WTO-ärendena rörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen och villkoren för tillämpningen av den artikeln. Den faktiska situationen i alla dessa ärenden skiljer sig dessutom från den faktiska situation och de kriterier som föranleder tillämpningen av metoden enligt denna bestämmelse i grundförordningen. Vad gäller WTO-tvisten EU – Cost Adjustment Methodologies erinrade kommissionen om att både EU och Ryssland överklagade panelens slutsatser. De är därmed inte slutliga och har enligt WTO:s gällande rättspraxis följaktligen inte rättslig status i Gatt- eller WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från de AVTALSSLUTANDE PARTERNA i Gatt eller från WTO-medlemmarna. I alla händelser förklarade panelen uttryckligen sin rapport att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattas av tvisten. Panelen ansåg att dessa bestämmelser har en annan innebörd och medför andra rättsliga följder än bestämmelserna i artikel 2.5 i grundförordningen, som var föremål för den tvisten, och att bestämmelserna i artikel 2.6a inte ersatte bestämmelserna i artikel 2.5 när de infördes (18). Slutsatserna i de ovannämnda ärendena är därför inte relevanta för tillämpningen av artikel 2.6a, som är en ny bestämmelse och aldrig omfattades av några WTO-förfaranden och inte ersätter artikel 2.5 och/eller artikel 2.3. Dessa slutsatser har därför ingen betydelse för bedömningen om huruvida artikel 2.6a är förenlig med de berörda WTO-reglerna. Påståendet avvisades därför.

(69)

För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att trots att de WTO-slutsatser som nämns i skäl 67 utgör en integrerad del av kommissionens slutsatser om normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen, förklarade kommissionen i utlämnandet av uppgifter inte sitt resonemang om hur denna bestämmelse överensstämde med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och de motsvarande bestämmelserna i artikel 2.5 i grundförordningen. Det angavs inte heller någon koppling mellan artikel 2.6a och en potentiell ”särskild marknadssituation” enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet och de motsvarande bestämmelserna i artikel 2.3 i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade dessutom att kommissionen inte hade förklarat hur beslutet att använda uppgifter från tredjeländer var motiverat enligt artikel 2.5 andra stycket i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade därför att kommissionen inte hade förklarat den rättsliga överensstämmelsen mellan artikel 2.6a och WTO:s nämnda rättspraxis.

(70)

Kommissionen erinrade för det första om att bestämmelserna i artikel 2.5 och 2.3 i grundförordningen är tillämpliga på antidumpningsundersökningar förutsatt att de berörda villkoren för dessa bestämmelser är uppfyllda. Artikel 2.6a rör däremot det särskilda fallet med undersökningar av produkter med ursprung i länder där förekomst av betydande snedvridningar har bekräftats, och där förekomsten av betydande snedvridningar innebär att inhemska kostnader och priser inte är lämpliga för att beräkna normalvärdet. Det förfarande som tillämpas enligt artikel 2.6a i grundförordningen och föremålet för bedömningen skiljer sig därför från förfarandet och bedömningen enligt artikel 2.3 och 2.5 i grundförordningen. I sitt påstående förutsätter den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att bestämmelserna i artikel 2.6a nödvändigtvis är kopplade till bestämmelserna i artikel 2.3 och 2.5 i grundförordningen, och hävdar därför att kommissionen rättsligt bör motivera tillämpningen av metoden enligt artikel 2.6a utifrån artikel 2.5 och/eller artikel 2.3 i grundförordningen. Detta antagande från den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna var rent spekulativt, eftersom artikel 2.6a i grundförordningen föreskriver att när de relevanta villkoren för dess tillämpning väl är uppfyllda måste metoden enligt denna artikel tillämpas. Det finns inga krav i denna artikel på att genomföra någon kompletterande rättslig analys enligt artikel 2.3 och eller artikel 2.5 i grundförordningen, och än mindre av underliggande rättspraxis, vilket den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna felaktigt påstår. Dessa bestämmelser skiljer sig från varandra. Detta påstående avvisades därför.

(71)

För det tredje hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att panelens slutsatser i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies rörande tillämpningen av artikel 2.5 i grundförordningen även är tillämpliga på artikel 2.6a. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade dessutom att utlämnandet av uppgifter inte innehöll någon hänvisning till colombianska uppgifter för att återspegla produktionskostnaderna i Kina, vilket skulle vara ett obligatoriskt steg enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, som föreskriver en justering av eventuella uppgifter från tredjeländer som den utredande myndigheten använder och som är nödvändiga för att återspegla produktionskostnaderna i ursprungslandet.

(72)

Som svar på detta påpekade kommissionen att slutsatserna i WTO-undersökningar hittills, inbegripet ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies, såsom redan förklaras i skälen 68 och 70, inte uttryckligen röde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, utan artikel 2.5 i grundförordningen. Viktigast av allt är att slutsatserna i denna tvist inte är slutliga, eftersom både EU och Ryssland har överklagat dem, vilket innebär att de därför enligt WTO:s gällande rättspraxis inte har rättslig status i Gatt- eller WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från de AVTALSSLUTANDE PARTERNA i Gatt eller från WTO-medlemmarna. I panelrapporten anges dessutom uttryckligen att de respektive bestämmelserna inte har samma innebörd och medför andra rättsliga följder än artikel 2.6a. Lika viktigt är, vilket förklaras i skäl 53 och diskuteras vidare i skäl 74, att WTO:s relevanta rättspraxis inte medger användning av uppgifter från tredjeländer när så är motiverat. Vad gäller de colombianska uppgifterna grundar den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna återigen sitt påstående på en blandning av bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen och artikel 2.3 i grundförordningen. Som förklaras närmare i avsnitten 3.3–3.8 i denna förordning och i de företagsspecifika upplysningarna har kommissionen använt relevanta uppgifter i Colombia (eller från andra källor för vissa produktionsfaktorer), vilket fullständigt överensstämmer med bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen. Vissa justeringar har gjorts av det relevanta värdet för att få fram icke snedvridna priser eller referensvärden och konstruera normalvärdet. Detta påstående avvisades därför.

(73)

För det fjärde hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att de undersökningsresultat som kommissionen lämnat ut om sannolikheten för fortsatt skada i skälen 170–186 i utlämnandet av uppgifter och dess avsikt att bibehålla de befintliga åtgärderna inte var berättigade mot bakgrund av panelens slutsatser i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies rörande tillämpningen av artikel 11.3 i antidumpningsavtalet. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna uppmanade kommissionen att förklara och i detalj motivera sitt rättsliga påstående i skäl 53 i utlämnandet av uppgifter om att den metod som grundar sig på artikel 2.6a i grundförordning överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i antidumpningsavtalet och rättspraxis.

(74)

Kommissionen påpekar återigen att slutsatserna i WTO:s panelrapport inte är slutliga, eftersom de har överklagats av både EU och Ryssland, vilket innebär att de enligt WTO:s gällande rättspraxis därför inte har rättslig status i Gatt- eller WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från de AVTALSSLUTANDE PARTERNA i Gatt eller från WTO-medlemmarna. Panelen slog dessutom uttryckligen fast att artikel 2.6a inte omfattas av dess mandat eftersom bestämmelserna har en annan innebörd och andra rättsliga följder jämfört med artikel 2.5. Som förklaras i skäl 53 ansåg kommissionen att enligt slutsatserna i WTO-ärendet EU – Biodiesel (DS473) gör de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, särskilt artikel 2.5 andra stycket, det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Eftersom WTO:s tvistlösningsorgan inte har utfärdat några särskilda slutsatser om bestämmelserna i artikel 2.6a ansåg kommissionen att om slutsatserna i ärendet EU – Biodiesel (DS473) anses vara relevanta i andra sammanhang och situationer som omfattas av artikel 2.6a i grundförordningen, skulle de i alla händelser vara fullständigt förenliga med möjligheten att använda uppgifter från ett annat land för att få fram icke snedvridna värden i ett lämpligt representativt land. Detta argument avvisades därför.

(75)

För det femte hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att det sedan protokollet om Kinas anslutning till WTO löpte ut i december 2016 inte finns någon rättslig grund i WTO för att tillämpa beräkningar av normalvärdet som faller utanför ramen för WTO:s antidumpningsavtal. Unionen är därför bunden av sina internationella åtaganden att strikt följa bestämmelserna i artikel 2 i antidumpningsavtalet i fråga om fastställande av normalvärdet.

(76)

Kommissionen erinrade redan från början om att i antidumpningsförfaranden rörande produkter från Kina är de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte har löpt ut fortfarande tillämpliga vid fastställandet av normalvärdet, både med avseende på marknadsekonomisk status och användningen av en metod som inte grundas på en strikt jämförelse med kinesiska priser eller kostnader. Kommissionen påminde dessutom om att artikel 2.6a i grundförordningen infördes genom Europaprlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 (19), som hänvisar till artikel 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som sin rättsliga grund. Såsom även klargörs i skäl 53 är bestämmelserna i artikel 2.6a fullständigt förenliga med EU:s internationella skyldigheter, inbegripet de relevanta WTO-reglerna. Eftersom kommissionen i avsnitt 3.2.1 slår fast att det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i denna undersökning och att denna artikel är fullständigt förenlig med WTO-reglerna, avvisades detta påstående.

(77)

För det sjätte hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att undersökningens slutsatser i stort grundade sig på kommissionens rapport från 2017, vilken inte rör sektorn för citronsyra i synnerhet, utan snarare kemikaliesektorn i allmänhet, råvarumarknaderna i tidigare led och/eller inslag i den kinesiska ekonomin och den kinesiska statens åtgärder, som helt klart inte är specifika för sektorn för citronsyra. I detta avseende påpekade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att kommissionen enligt slutsatserna från WTO:s överprövningsorgan i ärendet Förenta staterna – Utjämningsåtgärder är skyldig att fastställa eventuella snedvridningar från fall till fall. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna tillade att de inte instämde i kommissionens uttalande om att dessa slutsatser är irrelevanta för detta ärende eftersom de rör WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna framhöll att dessa slutsatser är relevanta även i det aktuella ärendet.

(78)

Kommissionen erinrade om att enligt avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder behandlas sammanhanget för snedvridningarna specifikt utifrån den subventionering som de orsakar, till förmån för de exporterande tillverkarna. Följderna av dessa förfaranden är tillämpning av en utjämningstull som uttryckligen har beräknats på grundval av den mängd skadevållande subventioner som den utredande myndigheten har funnit. När det gäller antidumpningsförfaranden enligt artikel 2.6a i grundförordningen inriktas inte analysen på om dessa snedvridningar utgör en utjämningsbar subvention och uppfyller de berörda villkoren, utan på huruvida de är betydande i den mening som avses i artikel 2.6a b och således motiverar tillämpningen av denna metod för att beräkna normalvärdet enligt denna artikel. Den underliggande rättsordningen, situationerna och sammanhanget är olika, tjänar olika syften och ger upphov till olika rättsliga följder. Kommissionen vidhöll således sin åsikt om att slutsatserna i det ovannämnda ärendet inte är relevanta för den nuvarande undersökningen och avvisade därför detta påstående.

(79)

Vad gäller argumentet om att kommissionens rapport från 2017 inte innehåller ett särskilt kapitel om citronsyra påpekade kommissionen att förekomsten av betydande snedvridningar som föranleder tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen inte har samband med ett specifikt sektorskapitel som omfattar den undersökta produkten. I rapporten beskrivs olika typer av övergripande snedvridningar i Kina som förekommer i hela den kinesiska ekonomin och påverkar priser och/eller råvaror samt produktionskostnader för den undersökta produkten. Rapporten är inte heller den enda beviskälla som kommissionen har använt för sina slutsatser, eftersom det finns ytterligare bevisning som kan användas för detta ändamål. Som förklaras i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9 är citronsyreindustrin föremål för ett antal statliga ingripanden som beskrivs i rapporten (de omfattas av femårsplaner och andra dokument, är föremål för råvarurelaterade snedvridningar, finansiella snedvridningar osv.), vilka uttryckligen anges och hänvisas till i denna förordning. I skälen 94, 97, 100 och 101 i denna förordning ges dessutom en närmare beskrivning av ett antal snedvridningar som är tillämpliga på sektorn för citronsyra och/eller dess råvaror och insatsvaror utöver de betydande snedvridningar som redan anges i rapporten. Marknadsförhållandena och de underliggande politiska åtgärder och planer som ger upphov till de betydande snedvridningarna är fortfarande tillämpliga på sektorn för citronsyra och dess produktionskostnader, trots att rapporten offentliggjordes i december 2017. Ingen part inkom med bevisning som visar motsatsen. Detta påstående avvisades därför.

(80)

För det sjunde hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att även om kommissionen nämnde flera vägledande statliga principer och genomförandebestämmelser som möjliggör och till och med uttryckligen föreskriver statliga ingripanden i ekonomin, kunde den inte bevisa att snedvridningar faktiskt förekom som en konsekvens av detta. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna påpekade dessutom att enligt överprövningsorganets slutsatser i ärendet Förenta staterna – Utjämningsåtgärder ”måste förekomsten av prissnedvridningar till följd av statligt inflytande fastställas och förklaras tillräckligt” och att prissnedvridningar ”måste fastställas från fall till fall”. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade vidare att kommissionen måste grunda sin analys av prissnedvridningar på uppgifter från varje tillverkare och alla kostnader separat, eftersom eventuella statliga ingripanden till exempel kan förekomma på olika statliga nivåer i olika regioner inom landet, och således inte påverkar alla tillverkare av den undersökta produkten i alla delar av landet på samma sätt.

(81)

Kommissionen erinrade om att det i artikel 2.6a b anges att kommissionen när den bedömer förekomsten av betydande snedvridningar måste beakta de ”potentiella följderna” av de faktorer som förtecknas i den artikeln. Undersökningsresultaten i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9 i denna förordning visar att de kinesiska citronsyretillverkarna faktiskt har förmånstillträde till statlig finansiering och att det förekommer landsomfattande snedvridningar när det gäller samtliga sex faktorer som visar på snedvridningar enligt artikel 2.6a b. Förekomsten av sådana snedvridningar i sektorn är därför relevant för bedömningen av förekomsten av snedvridningar enligt artikel 2.6a b. Kommissionen erinrade vidare om att oavsett vilka exporterande tillverkare som faktiskt påverkas, till exempel genom att de beviljas subventioner, har deras leverantörer eller andra aktörer som är verksamma på marknaderna i tidigare eller senare led av tillverkningen av den berörda produkten sannolikt gynnats av statliga ingripanden, såsom förmånstillträde till finansiering, vilket är ytterligare en indikator på att priser eller kostnader inte är resultatet av fria marknadskrafter. När det gäller hänvisningen till WTO:s slutsatser i ärendet Förenta staterna – Utjämningsåtgärder, upprepar kommissionen, såsom förklaras i skälen 57 och 78, att de inte är relevanta för denna undersökning eftersom de rör antisubventionsförordningen, och i alla händelser inte ändrar slutsatserna om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Detta påstående avvisades därför.

(82)

Slutligen hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att kommissionen i utlämnandet av uppgifter konsekvent underlät, både i allmänhet vad gällde hänvisningarna till statliga politiska riktlinjer eller planer eller de påstådda statliga ingripandena i sektorn för citronsyra i synnerhet, att nämna fall av faktiska statliga ingripanden i de kinesiska citronsyretillverkarnas verksamhet som ledde till att dessa tillverkares priser snedvreds. Som ett exempel citerade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna de statliga planer som nämns i skäl 76 i utlämnandet av uppgifter, där citronsyretillverkarna uppmuntras att skapa större företag genom sammanslagningar och omorganiseringar. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade att den nämnda planen endast avser vissa provinser, regioner eller produktionsområden, vilket innebär att uppmaningen inte omfattar alla tillverkare i Kina, vilket i sin tur även det motiverar analys och utlämnande per tillverkare. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna tillade dessutom att en enkel ”uppmuntran” i sig inte utgör ett faktiskt ingripande för att kräva sammanslagningar och omorganiseringar, och att kommissionen inte gav några exempel på faktiska ingripanden. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade att samma dokument innehöll andra åtgärder, exempelvis om tillämpning av miljöskyddsnormer, kontroller av miljövänlig produktion och omfattande förbättringar av energisparande och utsläppsminskningar, minskad energi- och vattenförbrukning och främjande av miljövänlig produktion och återvinning. Alla dessa åtgärder skulle rimligtvis kunna tillämpas mer effektivt om produktionsenheterna är större, vilket också uppmuntras.

(83)

Kommissionen erinrade om att statens ”uppmuntran” att vidta vissa åtgärder, såsom sammanslagningar och omorganiseringar för att skapa större konglomerat, inte bara är tomma förklaringar och rekommendationer, utan att det finns faktiska finansiella incitament till stöd för de rekommendationer som regeringen lämnar i de officiella planerna (se avsnitt 3.2.1.8 och särskilt skäl 110). Även om den kinesiska staten på grundval av denna plan inte skulle tvinga eller förplikta företagen att gruppera sig i större enheter, vilket inte är fallet, finns det i alla händelser vissa finansiella förmåner eller gynnsamma utlåningsvillkor tillgängliga för företag som beslutar sig för att följa planens rekommendationer, vilket innebär att de fria marknadskrafter som skulle styra företagen i avsaknad av sådana planer snedvrids. I alla händelser visar analysen och undersökningsresultaten i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9 i denna förordning tydligt att det förekommer betydande snedvridningar inom sektorn för citronsyra, och att snedvridningarna sannolikt kan påverka leverantörerna av råvaror till tillverkarna av den berörda produkten.

(84)

Kommissionen undersökte följaktligen om det var lämpligt eller ej att använda inhemska priser och kostnader i Kina med anledning av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade granskningen av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet den produkt som översynen gäller. På grundval av detta avvisades påståendena.

3.2.1.2 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(85)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör hur Kina styrs ekonomiskt. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (20). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: enligt den befinner sig Kina i det primära stadiet i socialismen och staten har i uppgift att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra former av ägande tolereras, och lagen ger dem möjlighet att utvecklas sida vid sida med statligt ägande (21).

(86)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell, personlig), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den redan befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (22). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(87)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (23). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(88)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt (positiva eller negativa) ut som prioriteringar i linje med regeringens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.1.5) (24).

(89)

För det andra domineras Kinas finansiella system vad gäller fördelningen av finansiella medel av de statsägda affärsbankerna. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.1.8) (25). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även de andra delarna av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (26).

(90)

För det tredje, när det gäller lagstiftningen, utövar staten ett inflytande i ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som uppställs utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen ett stort utrymme för egna bedömningar (27). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja politiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (28).

(91)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (29).

3.2.1.3 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.

(92)	I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(93)

Den kinesiska regeringen och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen (se även avsnitt 3.2.1.4) samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag (30). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (31). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i citronsyresektorn beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1.4.

(94)

Den kinesiska regeringen utövar uppenbarligen ett visst ägarskap inom sektorn för citronsyra. Undersökningen visade att minst tre av de exporterande tillverkarna, COFCO, Jiangsu Guoxin Union Energy och Laiwu Taihe, är statsägda företag. Enligt den 13:e femårsplanen för spannmåls- och oljeindustrin ska citronsyreindustrin bilda större företag genom sammanslagningar och omorganisationer (32). Detta är ett bevis på det statliga inflytandet inom industrin.

(95)

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i citronsyreindustrin och de många statsägda företagen i denna sektor, hindras även privatägda tillverkare från att bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för citronsyra omfattas av politisk övervakning och vägledning som ytterligare beskrivs i avsnitt 3.2.1.5.

3.2.1.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(96)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan den kinesiska regeringen påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (33), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en partiorganisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiet enligt partiets stadgar (34)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också ha utövat påtryckningar på privata företag så att de ska sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (35). Under 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att trycket ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (36). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av citronsyra och leverantörer av deras insatsvaror.

(97)

Särskilt inom sektorn för citronsyra ägs som sagt vissa tillverkare av staten. Undersökningen visade dessutom att den högsta ledningen för fem av citronsyretillverkarna, nämligen Cofco, Weifang Ensign, RZBC, Jiangsu Guoxin och Laiwu Taihe Biochemistry, har kopplingar till kommunistpartiet samt att det sker partibyggande verksamhet i företagen.

(98)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.1.8) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (37). Den statliga närvaron i företag, inbegripet statsägda företag, i sektorn för citronsyra och andra sektorer (t.ex. finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det därmed möjligt för den kinesiska regeringen att ingripa i fråga om priser och kostnader.

3.2.1.5 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(99)

Inriktningen på Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (38).

(100)

Även om citronsyreindustrin i sig inte är någon viktig industri i Kina är de råvaror som används vid tillverkningen av citronsyra starkt reglerade i Kina. Den viktigaste råvaran, majs, är synnerligen reglerad.

(101)

Kina har stora lager av majs, vilket gör att staten på konstgjord väg kan sänka eller höja priserna på denna råvara genom att köpa eller sälja stora volymer majs på marknaden. Även om Kina började ta itu med problemet med de alltför stora majsreserverna under 2016 har landet fortfarande mycket stora lager, som har en snedvridande inverkan på priserna (39). Dessutom kontrollerar staten de olika aspekterna av hela majsvärdekedjan, däribland subventionerna till majsproduktionen (40) och övervakningen av förädlingen: ”[a]lla lokala myndigheter ska utvidga övervakningen och analysen av tillgången och efterfrågan på majs på relevanta områden, stärka tillsynen under och efter utvecklingen av projekt för högförädling av majs, främja balansen mellan tillgången och efterfrågan på majs och trygga nationens livsmedelsförsörjning” (41). Kina har även vidtagit åtgärder för att styra investeringarna: ansökningar om utveckling av projekt för högförädling av majs ska hanteras på ett harmoniserat sätt i enlighet med statsrådets beslut nr 673 (42). Statens inflytande i hela värdekedjan har åtminstone potentiellt en snedvridande inverkan på priserna.

(102)

Sammanfattningsvis har den kinesiska regeringen infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inbegripet produktionen av majs, varvid majs är den viktigaste råvaran vid tillverkning av citronsyra. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

3.2.1.6 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt

(103)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder, men att konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (43).

(104)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (44). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivägd mark i landsbygd och statsägd mark i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (45). Dessutom har myndigheterna ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (46), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(105)

Kommissionen drog preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. Som andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkarna av citronsyra av dessa lagar, vilket innebär att de även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad. I denna undersökning framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(106)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för citronsyra, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

3.2.1.7 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader

(107)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras i sin rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (47). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (48). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (49). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(108)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för citronsyra inte omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för citronsyra påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av produkten som översynen gäller eller den huvudsakliga råvaran för tillverkningen av produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

3.2.1.8 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(109)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(110)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (50), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (51), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av regeringen. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (52). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (53).

(111)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(112)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för den kinesiska regeringen och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (54).

(113)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (55). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(114)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten, vilket har lett till överanvändning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte agerar enligt kommersiell praxis.

(115)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(116)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalallokeringen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som kunde ha förväntats under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har den kinesiska regeringen valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(117)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(118)

Inga bevis har lämnats för att sektorn för citronsyra, och/eller leverantörerna i denna sektor, skulle undantas från de ovan beskrivna statliga ingripanden i det finansiella systemet. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

3.2.1.9 De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär

(119)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.1.6–3.2.1.8 och i del B i rapporten.

(120)

Kommissionen erinrade om att det krävs en hel rad insatsvaror för att tillverka citronsyra, däribland majs, torkad sötpotatis, svavelsyra, saltsyra, kol osv. Enligt ärendehandlingarna köpte de flesta exporterande tillverkare i urvalet alla sina insatsvaror i Kina, och de importerade insatsvarorna utgör en försumbar andel av råvarorna för de exporterande tillverkare som köper vissa av sina insatsvaror utomlands. När tillverkare av citronsyra köper eller kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan ha lånat medel som omfattas av snedvridningarna i finanssektorn. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(121)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för citronsyra som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller kapitalallokering, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina, även genom en kombination av flera produktionsfaktorer, har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller insatsvarornas insatsvaror och så vidare. Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument för motsatsen i denna undersökning.

3.2.1.10 Slutsats

(122)

Analysen i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om den kinesiska statens inflytande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för citronsyra (inklusive den produkt som översynen gäller) i synnerhet, visar att priser och kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(123)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

3.3 Representativt land

(124)

Kommissionen har valt ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa icke snedvridna priser eller referensvärden för tillverknings- och försäljningskostnaderna för den produkt som översynen gäller på grundval av följande kriterier:

—	En ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas. I detta syfte utgick kommissionen från länder med en bruttonationalinkomst liknande Kinas på grundval av Världsbankens databas.

—	Tillverkning av den produkt som översynen gäller i det landet.

—	Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet.

—	Om det finns fler än ett möjligt representativt land skulle företräde, där så är lämpligt, ges till ett land med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(125)

Kommissionen offentliggjorde två noteringar i ärendehandlingarna om källorna för fastställande av normalvärdet och om det representativa landet på grundval av detta.

(126)

I noteringen av den 5 mars 2020 lämnade kommissionen detaljerad information om ovanstående kriterierna och identifierade Brasilien, Colombia och Thailand som potentiellt lämpliga representativa länder. Kommissionen identifierade också tillverkarna av den produkt som översynen gäller i de potentiellt lämpliga representativa länderna för vilka den hade hittat allmänt tillgängliga finansiella uppgifter.

(127)

Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter i detta avseende. Kommissionen mottog synpunkter om olika aspekter av valet av representativt land från den kinesiska handelskammaren, de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och unionsindustrin.

(128)

I sina inlagor av den 23 mars 2020 uppgav den kinesiska handelskammaren och de fyra kinesiska exporterande tillverkarna att Brasilien skulle vara det bästa representativa landet. På grundval av Världsbankens databas ligger Brasiliens bruttonationalinkomst (nedan kallad BNI) för det första närmast den kinesiska, medan Colombias och Thailands BNI är mycket lägre. De två företag som identifierades som tillverkare av citronsyra i Brasilien hade också gått med vinst under senare år. Dessutom har Brasilien en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd. Samtidigt motsatte sig den kinesiska handelskammaren och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna att Colombia skulle väljas som lämpligt representativt land. De hävdade att vissa importuppgifter för Colombia avseende en del produktionsfaktorer inte var tillgängliga eller representativa. De hävdade också att Colombias importpriser för vissa viktiga råvaror (dvs. svavelsyra, saltsyra och råkol) var avsevärt och orimligt högre än de övriga potentiella representativa ländernas och att de följaktligen inte bör betraktas som icke snedvridna priser som kan användas för att konstruera normalvärdet på citronsyra.

(129)

Den kinesiska handelskammaren och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hävdade också att Thailand inte är ett lämpligt representativt land, eftersom två av de tre identifierade tillverkarna av citronsyra gick med förlust 2018 och den tredje huvudsakligen var inriktad på exportmarknader.

(130)

I sin inlaga framhöll unionsindustrin att Colombia var det lämpligaste valet för fastställande av icke snedvridna kostnader. De betonade att de finansiella uppgifterna för företagen i Thailand inte hade granskats, vilket i hög grad minskade deras tillförlitlighet. Dessutom hävdade de att två av de tre identifierade tillverkarna i Thailand var majoritetsägda av kinesiska företag eller av den kinesiska staten och att de var exportinriktade. När det gäller Brasilien hävdade unionsindustrin att de två brasilianska företagen ingick i koncerner och att koncernens inflytande på de finansiella uppgifterna tycktes vara svår att bedöma, och dessa företag sålde också många olika produkter.

(131)

Efter att ingående ha analyserat ovanstående synpunkter offentliggjorde kommissionen en andra notering den 30 november 2020, i vilken den tog upp alla dessa synpunkter på grundval av ovanstående kriterier och upplyste de berörda parterna om sina preliminära slutsatser. I denna notering konstaterade kommissionen att den tänkte använda Colombia som lämpligt representativt land om förekomsten av betydande snedvridningar kunde bekräftas. Kommissionen uppgav dessutom att den även kan använda lämpliga icke snedvridna internationella priser, kostnader eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet, och kan ta hänsyn till samtliga lämpliga alternativ som är tillgängliga i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Eftersom det enda colombianska företag som tillverkar den produkt som översynen gäller hade låg lönsamhet 2018 och gick med förlust 2017 – på liknande sätt som tillverkarna i Thailand och Brasilien, skulle kommissionen ta hänsyn till färskare uppgifter, om de fanns tillgängliga och om de uppvisade skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter.

(132)

Kommissionen mottog synpunkter från den kinesiska handelskammaren och unionstillverkarna avseende noteringen av den 30 november 2020.

(133)

I sin inlaga av den 9 december 2020 vidhöll den kinesiska handelskammaren att Colombia inte var ett lämpligt representativt land och att Brasilien skulle väljas som lämpligt land i stället. Den påstod att de lägre majspriserna i Brasilien beror på de fördelar som är förknippade med transportavstånden och kvantiteten snarare än snedvridningar. Om brasilianska importpriser inte kunde användas gjorde den dessutom gällande att internationella priser skulle användas, hellre än att utesluta Brasilien helt och hållet från valet av representativt land. Den kinesiska handelskammaren vidhöll också att Colombia inte var ett lämpligt representativt land, eftersom den identifierade tillverkaren hade oskäliga rörelsekostnader.

(134)

Unionsindustrin vidhöll att Colombia var det lämpligaste representativa landet. Mot bakgrund av att det colombianska företag som tillverkar den produkt som översynen gäller gick med förlust eller hade låg lönsamhet 2018 och även 2019, för vilket år uppgifter under mellantiden blivit tillgängliga, identifierade en av unionstillverkarna en rad företag som tillverkar en produkt som liknar den produkt som översynen gäller. Unionstillverkaren tog särskilt fasta på företag som tillverkar ingredienser för dryckes-, rengörings-, livsmedels-, hälso- och läkemedelsindustrin i Colombia vars finansiella uppgifter uppvisade skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i linje med grundförordningens bestämmelser.

(135)

Kommissionen övervägde noga alla argument som samtliga parter tog upp. När det gäller Thailand höll kommissionen med den kinesiska handelskammaren och unionstillverkaren om att det inte är ett lämpligt representativt land, eftersom tillverkarna av den produkt som översynen gäller går med förlust och/eller är dotterföretag till kinesiska företag, och det dessutom finns exportbegränsningar för vissa produktionsfaktorer. De företag som tillverkar den produkt som översynen gäller uppvisade dessutom inte skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Därför avfördes Thailand.

(136)

Kommissionen inriktade därmed sin analys på Brasilien och Colombia. Kommissionen analyserade för det första huruvida det fanns några exportbegränsningar eller andra snedvridningar för de huvudsakliga produktionsfaktorerna. Den huvudsakliga produktionsfaktorn för den produkt som översynen gäller är majs, som står för mer än 70 % av de exporterande tillverkarnas totalkostnad för insatsvaror. Kommissionen konstaterade att den majskvantitet som importerades till Brasilien endast uppgick till 1,5 miljoner ton, jämfört med Brasiliens inhemska majsproduktion på över 100 miljoner ton (56). Den kinesiska handelskammaren bestred att dessa importkvantiteter till Brasilien är låga. Jämfört med den brasilianska produktionens storlek står dock dessa importkvantiteter endast för 1,5 % av produktionen. Med hänsyn till att importkvantiteten är mycket begränsad i förhållande till den stora inhemska produktionen kontrollerade kommissionen också importpriserna till Brasilien och noterade att de i hög grad skilde sig från de internationella majspriserna. I sina synpunkter på noteringen av den 30 november bestred den kinesiska handelskammaren att priserna i hög grad skilde sig från de internationella majspriserna och begärde ytterligare information om prisjämförelsen. Det genomsnittliga internationella majspris för 2019 som kommissionen hänvisade till i noteringen av den 30 november uppgick till 151 euro/ton fritt ombord enligt IndexMundi (57), medan det genomsnittliga priset för import av majs till Brasilien enligt GTA endast uppgick till 116 euro/ton fritt ombord. Denna siffra visar tydligt att importpriserna till Brasilien var betydligt lägre än internationellt prisindex.

(137)

Dessutom påstod den kinesiska handelskammaren att importpriserna för majs var lägre i Brasilien än i Colombia på grund av lägre transportkostnader, eftersom importen till Brasilien i huvudsak sker från grannländer som Argentina och Paraguay, medan Colombia i huvudsak importerar majs från Förenta staterna och Argentina. Detta påstående var inte underbyggt, eftersom den kinesiska handelskammaren inte påvisade det faktiska ursprunget och införselhamnen i respektive land, och inte heller påvisade transportkostnadernas fördelning för majs till respektive land. Detta påstående avvisades därför.

(138)

Den kinesiska handelskammaren påstod också att kinesiska tillverkare köper stora kvantiteter inhemsk majs. Därför hävdade den att Brasiliens importpris bättre skulle återspegla de kinesiska tillverkarnas inköp av majs. Kommissionen konstaterade att detta argument inte har något att göra med det faktum att importkvantiteterna till Brasilien objektivt sett är låga jämfört med den inhemska produktionens storlek, vilket gör att importpriset för majs till Brasilien inte är representativt. Detta argument förringar inte heller slutsatsen att importpriserna till Brasilien i hög grad skiljer sig från de internationella majspriserna, vilket sannolikt beror på den låga importen och den inhemska produktionens betydande storlek. Detta påstående avvisades därför.

(139)

Den kinesiska handelskammaren hävdade också att Brasilien skulle väljas till representativt land även om priserna för import av majs till Brasilien inte kunde användas, eftersom de inte är representativa (vilket inte är fallet), och att ett lämpligt icke snedvridet internationellt pris för majs då skulle tillämpas i stället för importpriserna till Brasilien.

(140)

Som svar konstaterade kommissionen att den betraktade Colombia som ett lämpligt representativt land i denna undersökning på grundval av de relevanta aspekter som tas upp i grundförordningen, däribland tillgången på lämpligare finansiella uppgifter för tillverkare av produkter som liknar citronsyra jämfört med Brasilien. Detta förklaras i det följande. När det gäller Colombias importkvantiteter och priser för majs uppgår den totala inhemska majsproduktionen i Colombia till 1,5 miljoner ton enligt IndexMundi, medan majsimporten enligt GTA ligger på ungefär 5,5 miljoner ton, vilket utgör 365 % av produktionen. Denna jämförelse visar att importkvantiteterna till Colombia tycks vara representativa med hänsyn till den inhemska produktionens storlek, till skillnad från Brasilien. När det gäller majspriserna var det genomsnittliga importpriset för majs till Colombia 174 euro/ton på cif-nivå 2019 enligt GTA, vilket är mycket närmare och i linje med det genomsnittliga internationella majspriset 151 euro/ton fritt ombord, med beaktande av att det internationella importpriset på cif-nivå skulle vara högre. Eftersom Colombia anses vara ett lämpligt representativt land i andra avseenden, vilket förklaras närmare nedan (importpriserna för majs till Colombia är i stort sett i linje med de internationella majspriserna och ingenting tyder på att snedvridningar påverkar Colombias majspriser), finns det ingen anledning att välja Brasilien till lämpligt representativt land och använda ett internationellt referensvärde i stället för importpriserna till det lämpliga representativa landet i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen.

(141)

När det gäller de kvarvarande produktionsfaktorerna finns det exportbegränsningar för vissa produktionsfaktorer i Brasilien (licenskrav för export av kalk) och Thailand (licenskrav för export av gips), medan det inte finns några i Colombia, vilket bekräftas av OECD:s relevanta förteckning (58). Även om dessa faktorer är av mycket mer begränsad betydelse i tillverkningskostnaderna för vissa exporterande tillverkare, och inte gällde alla exporterande tillverkare, var detta ytterligare en relevant aspekt i valet av lämpligt representativt land.

(142)

För valet av lämpligt representativt land undersökte kommissionen också tillgången på offentliga finansiella uppgifter om tillverkare av den produkt som översynen gäller i Thailand, Brasilien och Colombia i linje med grundförordningen.

(143)

Eftersom Thailand inte ansågs vara ett lämpligt representativt land, vilket förklaras i skäl 117, inriktade kommissionen sin jämförande analys på Brasilien och Colombia.

(144)

När det gäller Brasilien och Colombia angav kommissionen vilka företag som tillverkar citronsyra i dessa länder i noteringen av den 5 mars. Vid den tidpunkten fanns det inga tillverkare som 2018 gick med skälig vinst i varken Brasilien eller Colombia.

(145)

I noteringen av den 30 november 2020 fastslog kommissionen att det colombianska företaget Sucroal SA, för vilket det fanns offentligt tillgängliga uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, var ett lämpligt representativt företag, eftersom det tillverkar den produkt som översynen gäller och har ett produktsortiment som ligger närmare citronsyra. Samtidigt uppvisade Sucroal SA låg lönsamhet 2018 och gick med förlust 2017.

(146)

Situationen var likartad i Brasilien där det brasilianska företag för vilket offentliga finansiella uppgifter fanns tillgängliga – dvs. ett stort konglomerat som tillverkar ett större sortiment av produkter, däribland citronsyra – uppvisade låg lönsamhet 2018. I noteringen av den 30 november 2020 aviserade kommissionen att den eventuellt skulle använda aktuellare uppgifter för 2019, om sådana blev tillgängliga och om de uppvisade skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Om detta inte var fallet skulle kommissionen ta hänsyn till alla lämpliga alternativ som finns tillgängliga.

(147)

Efter att denna notering offentliggjordes den 30 november 2020 blev 2019 års uppgifter för Sucroal SA tillgängliga i Orbis. Eftersom Sucroal SA gick med förlust 2019 kunde inte de finansiella uppgifterna för detta företag betraktas som lämpliga för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(148)

Kommissionen övervägde därför lämpliga alternativ. I situationer då ingen tillverkare av den produkt som översynen gäller i ett möjligt representativt land uppvisar skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, kan kommissionen särskilt ta hänsyn till tillverkare av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller, med offentligt tillgängliga finansiella uppgifter som pekar på skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(149)

Den kinesiska handelskammaren påstod att Colombia inte bör anses vara ett lämpligt representativt land, eftersom Sucroal SA gick med förlust 2019, och att Brasilien skulle användas i stället. Den kinesiska handelskammaren konstaterade att den identifierade tillverkaren Cargill Agricola på nytt gick med vinst 2019 och att dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst därför var lämpliga för undersökningens syften. Kommissionen noterade dock att Cargill Agricolas vinst uppgick till mindre än 1 % av dess omsättning 2019, och därmed var ännu lägre än vinsten 2018. Denna låga vinst låg på en liknande nivå som för Sucroal SA samma år och betraktades inte som skälig. Detta påstående avvisades därför.

(150)

I sina två uppsättningar med synpunkter föreslog unionsindustrin att uppgifter från företag i samma land, som tillverkar samma varukategori eller som är i samma tillverkningsindustri som den produkt som översynen gäller skulle användas. Kategorin tillverkare av ingredienser för Colombias dryckes-, rengörings-, livsmedels-, hälso- och läkemedelsindustri föreslogs tillsammans med en förteckning över elva företag i samma sektor.

(151)

Med hänsyn till alla fakta i undersökningen och de mottagna synpunkterna gjorde kommissionen en sökning på NAICS-kod 325998 (övrig tillverkning av diverse kemiska produkter och preparat) i databasen Orbis. Detta är samma kod som används av både Cargill Agricola SA och Sucroal SA. Sökningens resultat visade att många fler företag hade en skälig lönsamhetsnivå i Colombia än i Brasilien, vilket innebar att tillgången på offentliga finansiella uppgifter också var representativ och tillförlitlig i Colombia. För att begränsa sökningens resultat till de företag som tillverkar en produkt som liknar citronsyra analyserade kommissionen dessutom i detalj alla lönsamma colombianska företags verksamhet och produktion. Med hjälp av beskrivningen av deras affärsverksamhet i Orbis identifierade kommissionen slutligen sju företag i Colombia som tillverkar produkter inom en produktkategori som ligger nära citronsyra. Företagens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst ansågs vara tillförlitliga. I jämförelse noterade kommissionen att det i Brasilien inte fanns några företag inom samma verksamhetsområde med offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för 2019 i Orbis.

(152)

De colombianska företag som på detta sätt identifierades av kommissionen överensstämde med de företag som unionsindustrin hade identifierat som lämpliga företag i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller. Utöver dessa sju företag föreslog unionsindustrin ytterligare fyra företag i Colombia, för vilka dock finansiella uppgifter eller en verksamhetsbeskrivning inte fanns lätt tillgängliga i Orbis. Därför beaktades inte dessa företag när försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes.

(153)

Baserat på samtliga dessa aspekter, särskilt de tillgängliga finansiella uppgifterna och representativiteten hos importpriset på majs som den huvudsakliga produktionsfaktorn, drog kommissionen därför slutsatsen att Colombia var det lämpliga representativa landet för beräkning av normalvärdet i denna undersökning.

(154)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare kommissionens val av Colombia som lämpligt representativt land. De upprepade det tidigare nämnda påståendet om att Colombia inte var representativt med tanke på att den enda colombianska citronsyretillverkaren inte gick med vinst under översynsperioden, medan en brasiliansk tillverkare gjorde det. De uppmanade också det förutnämnda påståendet om att majspriserna i Brasilien inte var snedvridna. Dessa påståenden avvisades eftersom de redan behandlas i skälen 136 och 149 i denna förordning och ingen ny bevisning inkom i detta avseende.

(155)

De förutnämnda parterna hävdade dessutom att kommissionen använde uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från colombianska företag i andra sektorer, utan att visa att dessa företag har samma nivå av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som tillverkarna av citronsyra.

(156)

Enligt artikel 2.6a i grundförordningen ska normalvärdet konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden när förekomsten av betydande snedvridningar har bekräftats. Det konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Med tanke på att det colombianska företaget Sucroal SA:s uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst inte kunde användas på grund av de anledningar som förklaras i skälen 145 och 147, använde kommissionen uppgifter för den närmaste sektorn som omfattar den undersökta produkten, där de förutnämnda kostnadsposterna ansågs vara icke snedvridna och skäliga. Ingen bevisning har inkommit för att bestrida denna slutsats, i synnerhet att nivån på försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för de colombianska företagen i den närmaste sektorn till sektorn för citronsyra inte var skälig enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(157)

Kommissionen konstaterade dessutom att den kinesiska handelskammaren och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, i motsats till unionsindustrin, inte inkom med eller föreslog en förteckning över tillverkare i samma potentiella representativa land som tillverkar samma eller en liknande kategori av varor eller är verksamma inom samma eller en liknande tillverkningssektor som den produkt som översynen gäller, vilkas finansiella uppgifter kommissionen kunde använda.

(158)

Därför, och av de anledningar som anges i skäl 151, ansåg kommissionen att de finansiella uppgifterna från de sju företag som den identifierade i Colombia som tillverkar produkter i en närstående produktkategori till citronsyra var ett rimligt värde för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som kunde användas för att konstruera normalvärdet i undersökningen. Påståendet från den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna avvisades därför.

3.4 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(159)

Med utgångspunkt i den information som lämnades av de berörda parterna samt annan relevant information i ärendehandlingarna upprättade kommissionen en förteckning över produktionsfaktorer och källor såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(160)

Kommissionen identifierade också de källor som ska användas för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen (GTA, nationell statistik osv.). I samma notering identifierade kommissionen HS-numren för de produktionsfaktorer vilka, på grundval av uppgifter från de berörda parterna, inledningsvis var tänkta att användas för GTA-analysen.

(161)

I noteringen av den 30 november 2020 bekräftade kommissionen att den skulle använda uppgifter från Global Trade Atlas för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för produktionsfaktorerna, inklusive råvaror.

3.5 Källor som använts för elektricitets-, vatten- och arbetskraftskostnader

3.5.1 Elektricitet

(162)

För elektricitet använde kommissionen det lättillgängliga priset från Enel, Colombias största elleverantör. Denna källa tillhandahåller ett enhetligt genomsnittspris för elektricitet per månad.

3.5.2 Vatten

(163)

Vattentaxan fanns lätt tillgänglig från Acueducto, som ansvarar för vattenförsörjning samt uppsamling och behandling av avloppsvatten i Bogotá. Uppgifterna gjorde det möjligt att identifiera taxorna för industrianvändare under översynsperioden.

3.5.3 Arbetskraft

(164)

Kommissionen använde ILO-statistik för att fastställa lönerna i Colombia (59). Statistiken ger information om månadslönerna för anställda inom tillverkningsindustrin och den genomsnittliga arbetstiden per vecka i Colombia 2019.

(165)

Kommissionen mottog inte några synpunkter om de källor som användes för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för elektricitet, vatten och arbetskraft och använde därför dessa källor för att fastställa normalvärdet.

3.6 Källor som använts för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst

(166)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste det upprättas ett värde för att fastställa tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna.

(167)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen den andel av tillverkningskostnaderna som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst står för i Colombias representativa företag, så som beskrivs i avsnitt 3.3.

(168)

De resulterande värdena, uttryckta i procent av intäkterna, uppgick till 14,2 % för vinst och 17 % för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

3.7 Råvaror

(169)

För alla råvaror och tillsatsmaterial använde kommissionen importpriserna i det representativa landet. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Eftersom det inte fanns någon bevisning som visade att samma snedvridningar inte likaledes påverkade produkter avsedda för export, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade dessa priser. På liknande sätt undantogs också import till det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (60).

(170)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar. I ett senare skede, vid beräkningen av de individuella dumpningsmarginalerna, lade kommissionen till företagsspecifika inhemska transportkostnader till importpriset. De inhemska transportkostnaderna för samtliga råvaror baserades på kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(171)

För råvaror med försumbar inverkan i fråga om kostnader, och som företagen inte hade rapporterat i bilaga III till tillkännagivandet om inledande, togs kostnaderna med i tillverkningsomkostnaderna såsom anges i avsnitt 3.8. De produktionsfaktorer som betecknas som allmänna omkostnader anges i de företagsspecifika upplysningarna.

(172)

I sina synpunkter av den 16 mars 2020 konstaterade unionsindustrin att det för vissa råvaror antingen saknades genomsnittliga importvärden eller att de genomsnittliga värdena avsåg små kvantiteter och därför var otillförlitliga eller att deras tillförlitlighet var osäker av andra skäl. De föreslog att värdena från statistik för regionen eller enligt marknadsundersökningar från leverantörer som ArgusMedia, AgroChart eller IntraTec skulle användas i dessa fall.

(173)

I sina synpunkter av den 11 december 2020 upprepade unionsindustrin på nytt att tillverkningskostnaden i Colombias fall kunde fastställas med hjälp av uppgifter för importen och tillgängliga offentliga uppgifter om priserna för elektricitet, vatten och arbetskraftskostnader. Den betonade att vissa av de genomsnittliga importvärdena för mindre viktiga kostnadsfaktorer tycktes vara höga och föreslog att de skulle bytas ut mot uppgifter från specialiserade datatjänstleverantörer.

(174)

I sin inlaga av den 23 mars 2020 anförde den kinesiska handelskammaren att vissa av importpriserna för viktiga råvaror som kol, svavelsyra och saltsyra i Colombia var onormalt höga och därför inte var representativa. Den hävdade också att det fanns stora skillnader mellan Colombias, Thailands och Brasiliens offentliggjorda importpriser och att importpriserna i hög grad varierade även för samma råvara som importerades från samma land, vilket kan bero på kvalitetsskillnader inom samma HS-nummer. Den kinesiska handelskammaren uppmanade kommissionen att fastställa orsaken till dessa skillnader och åtgärda dem. Kommissionen tog hänsyn till detta argument och ersatte, där det var motiverat, icke representativa importpriser med tillförlitliga källor såsom anges i tabell A.

(175)

Med tanke på att vissa av de råvaror som används för tillverkningen av den produkt som översynen gäller köps in på Kinas hemmamarknad hävdade den kinesiska handelskammaren också att det är orimligt att helt enkelt använda importpriserna i ett visst tredjeland, eftersom dessa priser sannolikt omfattar högre transport-/leveranskostnader än för råvaror som köps in på hemmamarknaden. Detta gäller särskilt farliga kemikalier som svavelsyra och saltsyra, för vilka särskilda fordon används för leverans. Därför ansåg den kinesiska handelskammaren att lämpliga justeringar måste göras för att jämförelsen ska bli rättvis.

(176)

När det gäller detta påstående konstaterade kommissionen att den tillämpar artikel 2.6a i grundförordningen i den föreliggande översynen vid giltighetstidens utgång, av de skäl som anges i avsnitt 3.2.1. Därför söker kommissionen efter icke snedvridna kostnader i ett lämpligt representativt land för att se till att den tillämpade kostnaden inte påverkas av snedvridningar och bygger på lättillgängliga uppgifter. I avsaknad av uppgifter om möjliga snedvridningar på det representativa landets marknad med avseende på dessa farliga kemikalier, och i avsaknad av uppgifter från den kinesiska handelskammaren som underbygger påståendet om de höga transportkostnaderna, anses det att det representativa landets importvärden uppfyller kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen och ger en skälig uppskattning av priset i det representativa landet, däribland transportkostnaderna. Eftersom de importerade insatsvarorna konkurrerar på det representativa landets hemmamarknad i fråga om priser ansåg kommissionen dessutom att de är ett tillförlitligt värde.

(177)

Kommissionen använde därför GTA:s importpriser i Colombia. När dessa priser inte var representativa eller på annat sätt otillförlitliga söktes internationella referensvärden. När sådana inte var tillgängliga användes tillförlitliga priser från andra källor (se tabell A).

(178)

Mot bakgrund av alla upplysningar som inkommit från de berörda parterna och som samlats in under dubbelkontroller på distans har följande produktionsfaktorer och tullnummer som i tillämpliga fall används i Brasilien, Colombia eller Thailand identifierats:

Tabell A

Produktionsfaktor	Tullnummer	Källan till de importuppgifter som kommissionen avser att använda	Måttenhet
Råvaror/förnödenheter
Majs	1005901100	GTA Colombia (61)	KG
Torkad sötpotatis	0714209000	GTA Colombia	KG
Natriumklorid/koksalt	2501009100 / 2501001000 , 2501002000 , 2501009200 , 2501009900	GTA Colombia	KG
Svavelsyra	2807 00 10	GTA Brasilien	KG
Svavel/flytande svavel	2503000000	GTA Colombia	KG
Saltsyra	2806 10 20	GTA Brasilien	KG
Aktiverat kol	3802100000	GTA Colombia	KG
Kalkstenspulver/kalkstensmjöl	2521 00 00	GTA Brasilien	KG
Skumdämpningsmedel	3402200000 / 3402909000	GTA Colombia	KG
Diatomit	2512000000 / 3802901000	GTA Colombia	KG
Perlit	2530100000	GTA Colombia	KG
Amylas (Glukoamylas)/Sockerbildande enzym	3507909000	GTA Colombia	KG
Kalcium	2805 12 00	GTA Brasilien	KG
Kaustik soda (natriumhydroxid)	2815110000 / 2815120000	GTA Colombia	KG
Flytande alkali	2815120000	GTA Colombia	KG
Väteperoxid	2847000000	GTA Colombia	KG
Mjöl (vetemjöl eller blandmjöl)	1101000000	GTA Colombia	KG
Trämjöl	4405000000	GTA Colombia	M3
Kalciumoxid	2825904000	GTA Colombia	KG
Osläckt kalk	2522100000	GTA Colombia	KG
Majskli	2302100000	GTA Colombia	KG
Stöpningsvätska för majs	1901901000	GTA Colombia	KG
Kalciumkarbonat/Kalkspat	2836500000	GTA Colombia	KG
Aktiverad lera	3802901000	GTA Colombia	KG
Filtermedel (perlit)	2530100000	GTA Colombia	KG
Natriumdiacetat	2915292000	GTA Colombia	KG
Citronsyra	2918140000	GTA Colombia	KG
Natriumcitrat	2918153000	GTA Colombia	KG
Korrosions- och pannstensinhibitor	2921 59	GTA Brasilien	KG
Råkol/Slam	2701 19 00	GTA Brasilien	KG
Diesel	2710192100	GTA Colombia	M3
Förpackningsmaterial – Filmpåse	3923299000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Bricka av mjukplast	3923900000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Pall	4421999000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Papperslåda	4819200000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Papperspåse	4819301000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Papperspåse	4819400000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Vävsäck	6305331000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Förpackningsmaterial – Kraftig filmpåse	3920100000	GTA Colombia	Stycke (piece)
Biprodukter/avfall
Gas	2705000000	GTA Colombia	KG
Proteinrikt avfall/Rester av majsstärkelse	2303100000	GTA Colombia	KG
Majsfoder	2303300000	GTA Colombia	KG
Kalciumsulfat	2833299000	GTA Colombia	KG
Andra restprodukter från kemikalieindustrierna (granulärt slam)	3825 90 00	GTA Brasilien	KG
Majsgroddolja/Majsolja	1518009000 / 1515290000	GTA Colombia	KG
Majsgryn/Rester av majsstärkelse	2303100000	GTA Colombia	KG
Veteglutenmjöl	1109000000	GTA Colombia	KG
Svampvävnad (djurfoderberedning)	2309909000	GTA Colombia	KG
Groddar av spannmål	1104300000	GTA Colombia	KG
Kalkspatspulver	2836500000	GTA Colombia	KG
Gips	2520100000	GTA Colombia	KG
Aska, slagg	2621900000	GTA Colombia	KG
Restextrakt av majsgroddolja	23069010 /90	GTA Thailand	KG
Majsglutenmjöl/majsglutenpulver	2302100000	GTA Brasilien	KG
Proteinpulverkorn (majsrester)	2302100000	GTA Brasilien	KG
Proteinfilterkaka (majsrester)	2302100000	GTA Brasilien	KG
Besprutad majshylsa	2302100000	GTA Brasilien	KG

3.8 Beräkning av normalvärdet

(179)

Kommissionen fastställde normalvärdet genom följande steg.

(180)

För det första fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna (som täcker förbrukningen av råvaror, arbetskraft och energi). Den tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna baserade på ovanstående källor på den faktiska förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna bland de exporterande tillverkarna i urvalet.

(181)

För det andra lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa icke snedvridna tillverkningskostnader. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader höjdes med kostnaderna för de råvaror och tillsatsmaterial som avses i skäl 171 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(182)

Slutligen tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för sju representativa colombianska producenter av ingredienser för dryckes-, rengörings-, livsmedels-, hälso- och läkemedelsindustrin på ovanstående beräkning.

(183)

Uttryckt i procent av tillverkningskostnaderna uppgår försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader till 24,82 % och vinsten till 20,72 %. Uttryckt i procent av intäkterna uppgår försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader till 17 % och vinsten till 14,2 %.

(184)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen konstruerade normalvärdet per produkttyp för var och en av de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

3.9 Exportpris

(185)

De samarbetande exporterande tillverkarna exporterade till unionen direkt till oberoende kunder. Exportpriset var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

3.10 Jämförelse

(186)

Kommissionen jämförde normalvärdet och den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpris på grundval av priset från fabrik.

(187)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. På denna grund har justeringar i tillämpliga och motiverade fall gjorts för skillnader när det gäller kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings- och kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

3.11 Dumpningsmarginaler för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna

(188)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(189)

På denna grundval är de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna uttryckta i procent av pris cif vid unionens gräns, före tull, 42 % för Weifang Ensign Industry Co., Ltd och 144 % för COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co. Ltd Ingen dumpning beräknades varken för RZBC Group (RZBC (Juxian) Co., Ltd och den närstående handlaren RZBC Imp. & Exp. Co., Ltd), eller för Jiangsu Guoxin Union Energy Co. Ltd, som omfattas av åtaganden i enlighet med skäl 191.

3.12 Dumpningsmarginaler för de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna

(190)

Kommissionen fastställde även den genomsnittliga dumpningsmarginalen för de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. På grundval av tillgängliga fakta användes de samarbetsvilliga tillverkarnas högsta dumpningsmarginal i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, inte minst med tanke på de icke samarbetsvilliga företagens betydligt lägre exportpriser.

3.13 Slutsats om fortsatt dumpning

(191)

Sammantaget skedde det mesta av Kinas export till EU (70–90 %) till kraftigt dumpade priser under översynsperioden. Två samarbetsvilliga exporterande tillverkare för vilka ingen dumpning fastställdes stod för den kvarvarande kinesiska exporten. Dessa två exporterande tillverkare omfattas av åtaganden och deras export till unionen skedde till minimiimportpriset. Deras exportpriser till unionen ansågs därmed vara påverkade av åtagandena och därför inte tillräckligt tillförlitliga för att kunna användas för att bedöma sannolikheten för fortsatt dumpning i denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(192)

Kort sagt har dumpningen fortsatt för en överväldigande del av den kinesiska exporten till unionen. Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

(193)

Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet, unionsmarknadens attraktionskraft, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen samt kringgående.

(194)

Endast fyra kinesiska exporterande tillverkare var som sagt samarbetsvilliga. De uppgifter som kommissionen förfogade över i fråga om tillverkning och outnyttjad kapacitet från kinesiska exporterande tillverkare var därför begränsade.

(195)

Därför var det nödvändigt att basera de flesta av nedanstående undersökningsresultat rörande fortsatt eller återkommande dumpning på andra källor, nämligen Eurostats och GTA:s databaser och den information som lämnades av unionsindustrin i begäran om översyn. Analysen av informationen visade följande.

4.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i det berörda landet

(196)

Endast baserat på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas svar på frågeformuläret visade undersökningen att det fanns en outnyttjad kapacitet på ungefär 129 000 ton, vilket står för 20–40 % av EU:s efterfrågan. Under översynsperioden uppskattas den totala kinesiska produktionskapaciteten vara tre till fyra gånger högre än den totala förbrukningen i EU.

(197)

Kinas inhemska efterfrågan beräknades vara ungefär 465 000 ton – mindre än 24 % av landets produktionskapacitet. Planerade ytterligare kapacitetsökningar visar dessutom att kapaciteten kommer att nå den totala världsförbrukningens nivå 2021 (62) – vilket ytterligare ökar Kinas befintliga överkapacitet. Denna nya kapacitet kommer med största sannolikhet att leda till ett ännu högre exporttryck, inte minst med tanke på den nämnda skillnaden mellan kapaciteten och den inhemska efterfrågan. Det är högst osannolikt att Kinas inhemska förbrukning skulle öka i sådan grad att den kan absorbera den befintliga kapaciteten, för att inte tala om den ökade kapaciteten. Att åtgärder redan har vidtagits på flera av de andra marknaderna gör det dessutom högst sannolikt att det kommer att ske en betydande ökning av den dumpade importen om åtgärderna i unionen upphävs.

4.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(198)

Unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export var uppenbar med hänsyn till den fortsatt massiva närvaron även med åtgärder – med en marknadsandel på 30–50 % i unionen.

(199)

Unionsmarknadens attraktionskraft framhävdes ytterligare av att en kinesisk investerare bygger en ny anläggning med en kapacitet på upp till 60 000 ton i unionen (63).

(200)

Kinas export till andra viktiga marknader, såsom Förenta staterna, Brasilien, Colombia, Indien eller Thailand, begränsades dessutom av handelspolitiska skyddsåtgärder.

(201)

Unionsmarknadens attraktionskraft bekräftades ytterligare av de priskomponenter som nämns nedan.

4.3 Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen

(202)

De fyra samarbetsvilliga företagens exportpriser till tredjeländer var 20–40 % lägre än exportpriserna till unionen, vilket också är ett tecken på dess attraktionskraft.

4.4 Kringgående

(203)

Kringgåendet via Malaysia, som i januari 2016 medförde att de tullar mot kringgående som avses i skäl 5 infördes, framhävde ytterligare unionsmarknadens attraktionskraft på den kinesiska exporten.

4.5 Sannolika priser och dumpningsmarginaler om åtgärderna upphävs

(204)

För en stor del av Kinas export har dumpningen som sagt fortsatt.

(205)

Allt tydde dessutom på att försäljningen skulle ske på dumpade nivåer om åtgärderna upphör att gälla.

(206)

Det faktum att alla företag med åtaganden sålde exakt till åtagandets minimiimportpris pekade för det första på att åtagandet fungerade som prisgolv. I avsaknad av ett sådant golv, och konfronterade med konkurrensen från annan kinesisk export till 30–40 % lägre priser än i åtagandet, skulle företagen bli tvingade att sälja till dessa lägre priser för att kunna stanna kvar på marknaden. Detta skulle med all sannolikhet leda till högre dumpningsmarginaler för alla företag som omfattas av åtagandet.

(207)

För det andra kunde kringgåendet betraktas som ytterligare en faktor som tyder på exportörernas intresse för att komma in på unionens marknad och deras oförmåga att konkurrera på unionens marknad till icke-dumpade priser. Kinesiska företag uppvisade också ett mönster av illojal prissättning när de exporterar till andra marknader, vilket visas av det stora antalet handelspolitiska åtgärder mot citronsyra i de tredjeländer som nämns i skäl 200.

(208)

De fyra samarbetsvilliga företagens exportpriser till tredjeländer var för det tredje mycket lägre än i unionen, vilket visar att exportpriserna sannolikt kan sjunka ytterligare och dumpningsmarginalerna därmed ytterligare öka om åtgärderna upphör att gälla.

4.6 Slutsats

(209)

Om åtgärderna upphör att gälla visade ovanstående analys att dumpningen kommer att fortsätta och att dumpningsmarginalerna med all sannolikhet kommer att öka, med en ännu större import till unionens attraktiva marknad.

(210)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna undersökningsresultaten om outnyttjad kapacitet. De hävdade att baserat på kommissionens egna beräkningar minskade den outnyttjade kapaciteten från 192 000 ton 2015 (den föregående översynen) till 129 000 ton under översynsperioden, vilket motsäger undersökningsresultatet om allt större outnyttjad kapacitet som leder till högre exporttryck. Kommissionen påpekade att den bedömde den outnyttjade kapaciteten på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Dessa samarbetsvilliga exporterande tillverkare är andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare än i den föregående översynen. Den jämförelse som den kinesiska handelskammaren och de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna gör är därför felaktig. I alla händelser motsvarar 129 000 ton fortfarande en massiv outnyttjad kapacitet. Påståendet avvisades därför.

(211)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare att kommissionen inte hade kontrollerat att den påstådda bevisning om planerade kapacitetsökningar som lämnats av unionsindustrin var tillförlitlig och korrekt. Kommissionen påpekade att den noggrant har granskat inlagorna från både unionsindustrin och den kinesiska handelskammaren i detta avseende och att inga omständigheter har framkommit under granskningen som kan ändra dess undersökningsresultat enligt skäl 197.

(212)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare att kommissionens slutsats att exportpriserna till unionen skulle sjunka till nivåerna för tredjeländer i avsaknad av nya åtgärder är rena spekulationer. De hävdade också att kommissionen inte hade lämnat en kvantifiering eller analys med avseende på sin slutsats att exporten från Kina sannolikt skulle öka och ske till högre dumpningsmarginaler i avsaknad av åtgärder. De hävdade avslutningsvis att kommissionen inte presenterade ett sunt ekonomiskt resonemang om varför de kinesiska exporterande tillverkarna betydligt skulle sänka sina priser till unionen i avsaknad av förnyade åtgärder.

(213)

Som svar påpekade kommissionen att det tydligt fastställdes i undersökningen att dumpningen fortsätter, även baserat på exportpriser som stöttas av företagens minimipris. Priserna för de exporterande tillverkare som inte är föremål för åtaganden var betydligt lägre, vilket tydligt visar att priserna sannolikt skulle sjunka i avsaknad av åtaganden. Kommissionen konstaterade dessutom att exportpriserna till unionen var betydligt högre än exportpriserna till andra marknader för alla exporterande tillverkare som är föremål för åtaganden, vilket visar att det skulle vara attraktivt att öka importen till unionens marknad. Dessa omständigheter tillsammans med den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina stödde tydligt slutsatsen att exporten till unionen sannolikt skulle fortsätta att ske till dumpade priser och ökade volymer om åtgärderna upphävdes.

5. SKADA

5.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(214)

Den likadana produkten tillverkades av två tillverkare i unionen under översynsperioden. De två tillverkarna utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(215)

Med tanke på att endast två tillverkare utgör unionsindustrin presenterade kommissionen vissa av siffrorna i denna förordning med hjälp av intervall och/eller index i enlighet med artikel 19 i grundförordningen för att skydda konfidentiella uppgifter.

(216)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 300 000–350 000 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av svar på frågeformuläret från de två tillverkarna i unionen.

5.2 Förbrukning i unionen

(217)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens öppna marknad på grundval av unionsindustrins försäljning på unionens öppna marknad och importen från Kina och andra tredjeländer, som framgår av svaren på frågeformuläret och importstatistik baserad på databasen enligt artikel 14.6.

(218)

Förbrukningen på unionens öppna marknad utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Total förbrukning i unionen	500 000 – 550 000	535 000 – 585 000	535 000 – 585 000	515 000 – 565 000
Index	100	107	107	103
Källa: Svar på frågeformulär och databasen enligt artikel 14.6.

(219)

Förbrukningen i unionen ökade inledningsvis med 7 %, med en topp i förbrukningen 2017 och 2018. Mellan 2018 och översynsperioden minskade förbrukningen något, men var fortsatt 3 % högre än i början av skadeundersökningsperioden.

(220)

Orsaken till den ökade förbrukningen av citronsyra var den ökade förbrukningen av produkter som använder den produkt som översynen gäller i olika industrier; exempelvis för livsmedel, rengöringsmedel för hushållsbruk, läkemedel och kosmetika. Lagstiftningen om utbyte av fosfater i rengöringsmedel för hushållsbruk bidrog dessutom till den ökade förbrukningen av den produkt som översynen gäller, eftersom citronsyra är ett av de lämpligaste ersättningsämnena för fosfat på dessa användningsområden.

5.3 Import från det berörda landet

5.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(221)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Importens marknadsandel fastställdes på grundval av databasen enligt artikel 14.6 och svar på frågeformulär från unionsindustrin.

(222)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Importvolym från Kina	207 295	190 750	223 185	205 595
Index	100	92	108	99
Marknadsandel (%)	40–45	34–39	40–45	38–43
Index	100	86	100	96
Källa: Svar på frågeformulär och databasen enligt artikel 14.6.

(223)

Importvolymen från Kina var betydande under hela skadeundersökningsperioden, och låg nästan på samma nivå under översynsperioden som 2016. Den lägre importen 2017 och högre importen 2018 står i samband med det faktum att citronsyra är en produkt som fraktas i stora kvantiteter, och en sådan stor kvantitet kom in på unionens marknad i januari 2018 och räknades därmed in i importen för 2018 (importen för januari 2018 är ungefär 50 % högre än för december 2017). Sammantaget var importvolymerna från Kina stabila.

(224)

Marknadsandelen för citronsyreimporten från Kina var betydande och kvarstod kring 40 %, med en liten minskning på 1,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Eftersom importen från andra länder också minskade, vilket beskrivs i skälen 234–235, konstaterade kommissionen att den ökade efterfrågan under skadeundersökningsperioden tillgodosågs genom unionsindustrins ökade produktion.

5.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(225)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Kina	736,7	773,8	738,2	701,9
Index	100	105	100	95
Källa: Databasen enligt artikel 14.6.

(226)

Priset på citronsyra som importerades från Kina var stabilt under skadeundersökningsperioden. Sammantaget minskade priset på kinesisk citronsyra med 5 % jämfört med 2016. Importpriserna från Kina var fortfarande avsevärt lägre jämfört med unionens priser, vilket framgår av tabell 8.

(227)

De ökade importpriserna 2017 kan sättas i samband med den ökade förbrukningen som, såsom anges i skäl 219, var särskilt hög 2017 på grund av den lagstiftningsändring för fosfater som beskrevs i skäl 220. Denna ökade efterfrågan utlöste en ökning i importpriserna. Priserna sjönk sedan igen 2018 och 2019 när efterfrågan anpassades.

(228)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

a)	de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp som unionstillverkarna tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och

b)	motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna till den första oberoende kunden på unionens marknad, fastställda till cif-nivån, inklusive antidumpningstullen, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(229)

Två nivåer för prisunderskridandemarginalerna visas nedan, varav den första omfattar samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte omfattas av det åtagande som nämns i skäl 189. Den andra nivån omfattar också de tre samarbetsvilliga parter som omfattades av åtagandet. Åtskillnaden görs eftersom priserna från de företag som omfattades av åtagandet påverkades av åtagandets villkor.

(230)

För icke samarbetsvilliga exporterande tillverkare kunde prisunderskridandet inte fastställas med användning av priser per produkttyp, eftersom sådana uppgifter inte fanns tillgängliga. Därför fastställdes prisunderskridandet genom en jämförelse mellan de totala vägda genomsnittliga försäljningspriserna både för unionstillverkare och icke samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare.

(231)

Prisjämförelserna gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled efter justering av priserna där detta var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultaten av jämförelserna uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden. De visade att den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för exporterande tillverkare som inte omfattas av åtagandena var mer än 19 %, medan den var mer än 10 % för exporterande tillverkare som omfattas av åtagandet.

5.4 Import från andra tredjeländer än Kina

(232)

Importen av citronsyra från andra tredjeländer än Kina kom i huvudsak från Kambodja, Colombia och Thailand.

(233)

Den sammanlagda importvolymen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av citronsyra från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från tredjeländer

Land		2016	2017	2018	Översynsperiod
Thailand	Volym (ton)	19 410	20 163	13 203	13 305
	Index	100	104	68	69
	Marknadsandel (%)	< 5	< 5	< 5	< 5
	Genomsnittligt pris (i euro)	817	887	847	784
	Index	100	109	104	96
Övriga tredjeländer	Volym (ton)	10 331	18 612	7 909	7 194
	Index	100	180	77	70
	Marknadsandel (%)	< 5	< 5	< 5	< 5
	Genomsnittligt pris (i euro)	1 094	1 001	1 251	1 265
	Index	100	92	114	116
Totalt för samtliga tredjeländer	Volym (ton)	29 741	38 775	21 112	20 500
	Index	100	130	71	69
	Marknadsandel (%)	5–10	5–10	< 5	< 5
	Genomsnittligt pris (i euro)	913	942	998	952
	Index	100	103	109	104
Källa: Databasen enligt artikel 14.6.

(234)

De största importvolymerna av citronsyra från andra tredjeländer än Kina kom under hela skadeundersökningsperioden i huvudsak från Thailand. Importen från Thailand minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden. Varje år under skadeundersökningsperioden följde priserna den kinesiska importens prisutveckling, men var 11–15 % högre.

(235)

Importen av citronsyra från samtliga tredjeländer sjönk med 30 % under skadeundersökningsperioden. Deras priser var också högre än priserna på importen från Kina.

5.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

5.5.1 Allmänna anmärkningar

(236)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

5.5.2 Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(237)

Den totala tillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande i EU

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Produktionsvolym (ton)	300 000 – 350 000	342 000 – 392 000	339 000 – 389 000	327 000 – 377 000
Index	100	114	113	109
Produktionskapacitet (ton)	350 000 – 400 000	381 000 – 431 000	395 000 – 445 000	395 000 – 445 000
Index	100	109	113	113
Kapacitetsutnyttjande (%)	90–100	90–100	90–100	87–97
Index	100	105	100	97
Källa: Svar på frågeformuläret.

(238)

Produktionsvolymen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden och produktionstoppen nåddes 2017 (då den var 14 % högre än 2016). Unionsindustrins produktionsvolym utvecklas i stort sett som förbrukningen i unionen.

(239)

Produktionskapaciteten har stadigt ökat under skadeundersökningsperioden, och jämfört med 2016 var den 13 % högre under översynsperioden.

(240)

Kapacitetsutnyttjandet varierade under skadeundersökningsperioden och nådde sin lägsta nivå under översynsperioden, 3 % under 2016 års nivå.

5.5.3 Försäljningsvolym och marknadsandel

(241)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Unionens försäljningsvolym och marknadsandel

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)	250 000 – 300 000	292 000 – 342 000	280 000 – 330 000	275 000 – 325 000
Index	100	117	112	110
Försäljning på den företagsinterna marknaden	0–5 000	0–5 000	0–5 000	0–5 000
Försäljning på den öppna marknaden	245 000 – 300 000	287 000 – 342 000	275 000 – 330 000	270 000 – 325 000
Index	100	116	112	110
Marknadsandel för försäljning på den öppna marknaden (%)	50–60	54–64	52–62	54–64
Index	100	109	104	107
Källa: Svar på frågeformuläret.

(242)

Försäljningen på den företagsinterna marknaden, som huvudsakligen var kopplad till produktionen av specialiteter och specialsalter med citronsyra som insatsvara, låg varje år under skadeundersökningsperioden under 5 000 ton och hade därför inget märkbart inflytande på unionsindustrins situation eller dess marknadsandelar.

(243)

Försäljningen utvecklades på liknande sätt som tillverkningen och ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden, med sin högsta nivå 2017.

(244)

Unionsindustrins marknadsandel låg på mellan 50 % och 64 % varje år under skadeundersökningsperioden. Den ökade med ungefär fyra procentenheter under översynsperioden.

5.5.4 Sysselsättning och produktivitet

(245)

Sysselsättningen och produktiviteten i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet i unionen

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Antal anställda	600–650	624–674	642–692	642–792
Index	100	104	107	107
Produktivitet (enhet per anställd)	500–550	550–600	530–580	510–560
Index	100	110	106	102
Källa: Svar på frågeformuläret.

(246)

Antalet anställda i heltidsekvivalenter ökade med ungefär 7 % under skadeundersökningsperioden till över 640 anställda under översynsperioden.

(247)

Produktiviteten ökade med endast ungefär 2 % under skadeundersökningsperioden. I detta avseende uttrycks produktiviteten som antal ton per antal anställda (heltidsekvivalenter) under året.

5.5.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(248)

De faktiska dumpningsmarginalernas effekt på unionsindustrin minskades genom åtagandet vad gäller stora kinesiska exporterande tillverkares prisnivå, vilket fungerade som golv för de relevanta kinesiska exportpriserna.

(249)

Det går därför att dra slutsatsen att unionsindustrin har återhämtat sig från den skada som den vållats till följd av de kinesiska exporterande tillverkarnas tidigare dumpning. Under skadeundersökningsperioden fortsatte unionsindustrins återhämtning, vilket framgår av en gynnsam utveckling vad gäller de huvudsakliga skadeindikatorerna.

5.5.6 Priser och faktorer som påverkar priserna

(250)

Unionstillverkarnas viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Genomsnittligt försäljningspris per enhet på den öppna marknaden (euro/ton)	1 000 –1 100	980–1 080	1 010 –1 110	1 010 –1 110
Index	100	98	101	101
Produktionskostnad per enhet (euro/ton)	800–900	760–860	824–924	840–940
Index	100	95	103	105
Källa: Svar på frågeformuläret.

(251)

Unionstillverkarnas viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen var mycket stabila och ökade med endast 1 % under skadeundersökningsperioden.

(252)

Produktionskostnaden per enhet varierade under skadeundersökningsperioden och nådde en 5 % högre nivå under översynsperioden jämfört med 2016. De ökade kostnaderna i kombination med endast en liten ökning i försäljningspriserna ledde till minskad lönsamhet, vilket beskrivs i skäl 257.

5.5.7 Arbetskraftskostnader

(253)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)	70 000 – 80 000	70 000 – 80 000	71 400 – 81 400	72 800 – 82 800
Index	100	100	102	104
Källa: Svar på frågeformuläret.

(254)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, vilket var mindre än inflationen i unionen under denna period.

5.5.8 Lagerhållning

(255)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Utgående lager (ton)	20 000 – 25 000	16 200 – 21 200	24 400 – 39 400	24 000 – 28 000
Index	100	81	122	120
Utgående lager som andel av tillverkningen (%)	5–10	3–8	5–10	5–11
Index	100	71	107	110
Källa: Svar på frågeformuläret.

(256)

Unionstillverkarnas utgående lager ökade under skadeundersökningsperioden. Lagernivåerna ligger på en stabil nivå efter den ökade försäljningen och tillverkningen. Den mycket lägre lagernivån för årsslutet 2017 var ett undantag. Undantaget har samband med den ökade efterfrågan på citronsyra på grund av att fosfater ersattes i vissa produkters kemiska sammansättning, vilket förklaras i skäl 220.

5.5.9 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(257)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2016	2017	2018	Översynsperiod
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)	15–20	18–23	14–19	11–16
Index	100	120	94	79
Kassaflöde	100	140	100	102
Investeringar (euro)	40 000 000 –50 000 000	35 600 000 –45 600 000	31 200 000 –41 200 000	39 600 000 –49 600 000
Index	100	89	78	99
Räntabilitet (%)	30–40	37–48	27–38	26–36
Index	100	125	92	86
Källa: Svar på frågeformuläret.

(258)

Kommissionen fastställde unionstillverkarnas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt på försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen.

(259)

Lönsamheten under skadeundersökningsperioden låg på den högsta nivån under 2017. De exceptionella förhållandena var förknippade med ersättandet av fosfater, vilket beskrivs i skäl 220, och årets högre lönsamhet bör sättas i samband med den ökade efterfrågan just det året. Industrins totala lönsamhet under översynsperioden var över 10 %.

(260)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Med undantag av 2017 låg dess utveckling kvar på liknande nivåer under skadeundersökningsperioden.

(261)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Dess utveckling liknade lönsamhetens utveckling och låg kvar på tillfredsställande nivåer under hela skadeundersökningsperioden.

(262)

Ingen av unionstillverkarna rapporterade svårigheter med kapitalanskaffning under skadeundersökningsperioden.

5.6 Slutsats beträffande skada

(263)

De flesta skadeindikatorer, såsom tillverkning, försäljningsvolym, sysselsättning, kapacitet, produktivitet och kassaflöde, utvecklades positivt. Även om finansiella indikatorer som lönsamhet och räntabilitet utvecklades negativt var deras absoluta nivåer tillfredsställande och tyder inte på väsentlig skada.

(264)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

6. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA

6.1 Allmänna anmärkningar

(265)

I skäl 262 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden, och bedömde i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen huruvida det fanns en sannolikhet för återkommande skada på grund av den dumpade importen från Kina, om åtgärderna mot den kinesiska importen upphörde (64).

(266)

De ovannämnda tendenserna för priser och importvolymer för den kinesiska produkt som översynen gäller visar att de kinesiska exportörerna fortfarande hade en betydande närvaro på unionens marknad, men att de gällande åtgärderna (tull och åtaganden) har lett till förbättrade marknadsvillkor. Unionsindustrin gynnades mest av denna utveckling, eftersom andra tredjeländers marknadsnärvaro förblev begränsad. Detta tyder på att det är de gällande åtgärderna som är den främsta orsaken till att skadan har undanröjts.

(267)

Som nämnts i skälen 196–197 har de exporterande tillverkarna i Kina en massiv och ökande outnyttjad kapacitet som gör att de mycket snabbt kan öka sin export. Med tanke på de mer lukrativa priserna på unionens marknad jämfört med de flesta marknader i tredjeländer är det dessutom troligt att betydande mängder som i dagsläget exporteras till dessa länder även kan styras över till unionens marknad om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(268)

Dessutom har stora internationella marknader infört handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk citronsyra. Det kommer därför att bli svårare för de kinesiska exporterande tillverkarna att sälja på dessa marknader än på en oskyddad unionsmarknad om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(269)

Trots åtgärderna underskred dessutom de kinesiska exportörernas prisnivåer avsevärt unionsindustrins priser. Utan tullar skulle prisunderskridandet av de exporterande tillverkarna utan åtaganden vara över 29 %. Detta visar de prisnivåer vid vilka kinesiska exporterande tillverkare sannolikt skulle gå in på unionens marknad i avsaknad av åtgärder. Utan de gällande åtgärderna skulle unionsindustrin inte kunna bibehålla sina priser och skulle sannolikt gå med förlust som under den ursprungliga undersökningen.

(270)

Sannolikheten för kinesisk lågprisexport i avsaknad av åtgärder bekräftas även av ett stort antal antidumpningsundersökningar om kinesisk citronsyra i de andra länder som nämns i skäl 200.

(271)

Kombinationen av de kinesiska tillverkarnas höga exportkapacitet och skadevållande priser skulle direkt leda till en snabb nedgång i unionsindustrins försäljning och/eller en sänkning av dess priser, vilket skulle leda till en starkt försämrad ekonomisk situation som skulle äventyra unionsindustrins existens – vilket framgår av den nedläggning av andra unionstillverkare som nämns i skäl 276.

(272)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare vad gäller sannolikheten för återkommande skada, att det inte vore kommersiellt eller marknadsmässigt klokt att öka importen till lägre priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Den kinesiska handelskammaren hävdade också att handelspolitiska skyddsåtgärder i andra länder inte skulle ha någon större inverkan på de kinesiska exporterande tillverkarnas beslutsfattande. Dessa påståenden varken styrktes eller visade på något sätt att de många ovan nämnda olika sakomständigheter och resonemang var felaktiga. Kommissionen konstaterade dessutom att importpriserna utan tullar, vilket framgår av tabell 3, redan ligger långt under unionsindustrins produktionskostnader (vilket framgår av tabell 11). Även om sådana låga importpriser skulle bibehållas skulle detta följaktligen sätta press på unionsindustrin, vilket sannolikt skulle leda till återkommande skada. Dessa påståenden kan därför inte godtas.

(273)

Därför dras slutsatsen att uteblivna åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma.

7. UNIONENS INTRESSE

(274)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

7.1 Unionsindustrins intresse

(275)

Båda de unionstillverkare som tillsammans står för 100 % av unionens tillverkning samarbetade i denna undersökning. Som anges i skäl 263 har unionsindustrin återhämtat sig från den skada den vållats av tidigare dumpning och dess verksamhet är lönsam när den inte utsätts för illojal konkurrens genom dumpad import.

(276)

Unionsindustrin följde den ökade efterfrågan på citronsyra, däribland de investeringar som krävdes för att öka dess produktionskapacitet och planer på ytterligare expansion.

(277)

Det är också mycket sannolikt att ett upphörande av åtgärderna skulle leda till ökad illojal konkurrens från dumpad kinesisk import, vilket skulle hota de återstående tillverkarnas fortsatta verksamhet inom en i övrigt lönsam industri. Det erinras om att tre tillverkare i unionen hade lagt ned sin verksamhet innan åtgärder mot kinesisk import infördes.

(278)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att de gällande åtgärderna bibehålls.

7.2 Icke-närstående importörers intresse

(279)

Såsom nämns i skäl 18 var det bara en icke-närstående importör som besvarade frågeformuläret. Följaktligen visade importörerna inte så stort intresse för den nuvarande undersökningen.

(280)

Importörer av citronsyra handlar ofta med ett större antal kemiska produkter, alltså inte bara med citronsyra. Dessutom importerar handlarna kemiska produkter även från andra tredjeländer än Kina, och handlar också med produkter som tillverkas av unionsindustrin. Tullarnas potentiella inverkan på importörerna förväntas därmed vara mycket begränsad.

7.3 Användarnas intresse

(281)

Som anges i skäl 23 mottog kommissionen svar på frågeformuläret från fyra användare inom industrin för läkemedel, kosmetika och rengöringsmedel för hushållsbruk. Trots att livsmedels- och dryckesindustrin är den största användaren av citronsyra samarbetade inte någon användare från denna industri i undersökningen.

(282)

För det flesta användare står citronsyra för en liten eller till och med försumbar del av deras kostnadsstruktur. I vissa specifika typer av produkter, särskilt rengöringsmedel för hushållsbruk såsom diskmaskinstabletter, är innehållet av citronsyra mycket högre.

(283)

I sina synpunkter hävdade de samarbetsvilliga användarna att unionsindustrin har återhämtat sig helt, och uppgav att den inte kan tillgodose efterfrågan i unionen till fullo. Det framkom också att tillverkningen av dessa produkter i unionen är mindre konkurrenskraftig än i länder där citronsyra inte omfattas av tullar, särskilt för produkter med särskilt högt innehåll av citronsyra. Användarna lyfte också fram unionstillverkarnas goda ekonomiska situation.

(284)

De befintliga åtgärderna har inte påverkat tillgången på citronsyra från källor utanför EU, vilket den kinesiska exportens fortsatt betydande närvaro bekräftar. Ökningar av produktionskapaciteten planeras i unionen, både av unionstillverkarna och genom den kinesiska investering i unionen som avses i skäl 199.

(285)

De samarbetsvilliga användarna hade god lönsamhet, och för de allra flesta användare var de finansiella konsekvenserna av kostnaden för citronsyra som råvara försumbara. För användare som tillverkar produkter med högre innehåll av citronsyra var dessa produkter bara en del av en mycket större portfölj. Under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, när fler användare samarbetade i undersökningen, fastställde kommissionen att citronsyra står för högst 5 % av råvarukostnaderna för användare som tillverkar kemiska produkter. Åtgärderna ansågs därför ha en begränsad effekt på dessa användare.

(286)

På det hela taget uppvägde åtgärdernas positiva effekt på unionsindustrin betydligt den begränsade negativa effekt som de gällande åtgärderna har på användarna.

7.4 Övriga faktorer – försörjningstrygghet

(287)

Försörjningstrygghet är en viktig faktor på marknaden för citronsyra. På de flesta av citronsyras användningsområden var prisfaktorn försumbar, medan tillgången på den produkt som översynen gäller som råvara var avgörande. Utan åtgärder skulle unionsindustrins existens vara hotad, vilket även skulle få effekter utanför industrin, t.ex. en minskning av tillgängliga försörjningskällor eller färre konkurrenter på marknaden.

7.5 Slutsats om unionens intresse

(288)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna för import av citronsyra med ursprung i Kina.

8. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(289)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot citronsyra från Kina bibehållas.

(290)

Mot bakgrund av att Förenade kungariket lämnade Europeiska unionen den 1 januari 2021 har kommissionen också analyserat utträdets effekt på slutsatserna i denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(291)

Kommissionen konstaterade härvidlag att den totala importen av citronsyra till Förenade kungariket stod för mindre än 10 % av den totala importen till EU-28 under skadeundersökningsperioden (källa: databasen enligt artikel 14.6). Varken unionsmarknadens attraktionskraft eller prisnivåerna på importen av den berörda produkten i unionen skulle påverkas av att den inre marknaden minskas till 27 medlemsstater.

(292)

De enda två unionstillverkarnas försäljning till Förenade kungariket var i samma storleksordning.

(293)

För de två kinesiska exporterande tillverkare där dumpningsmarginalen beräknas i enlighet med skäl 189 skulle bortfallet av exportförsäljningen till Förenade kungariket inte ha större effekt än 1 procentenhet på beräkningen av en dumpningsmarginal. Som en naturlig följd skulle inte heller dumpningsmarginalerna för icke-samarbetsvilliga tillverkare förändras.

(294)

Därför drog kommissionen slutsatsen att resultaten av denna undersökning, som ledde till att antidumpningsåtgärderna bibehölls, inte skulle ändras beroende på huruvida Förenade kungariket ingår i analysen eller inte. Ingen berörd part inkom med några synpunkter om detta.

(295)

Alla berörda parter underrättades om de viktiga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(296)

Enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (65) om när ett belopp måste återbetalas till följd av en dom i Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(297)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull fastställs härmed för import av citronsyra och trinatriumcitratdihydrat som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2918 14 00 och ex 2918 15 00 (Taric-nummer 2918150011 och 2918150019), med ursprung i Kina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Företag	Slutgiltig antidumpningstull (%)	Taric-tilläggsnummer
COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co. Ltd – No 1 Dongfeng Avenue, Wukeshu Economic Development Zone, Changchun City 130401, Kina	35,7	A874
Laiwu Taihe Biochemistry Co., Ltd – No 89, Changjiang Street, Laiwu City, Shandong Province, Kina	15,3	A880
RZBC Co., Ltd – No 9 Xinghai West Road, Rizhao City, Shandong Province, Kina	36,8	A876
RZBC (Juxian) Co., Ltd – No 209 Laiyang Road, Juxian Economic Development Zone, Rizhao City, Shandong Province, Kina	36,8	A877
TTCA Co., Ltd – West, Wenhe Bridge North, Anqiu City, Shandong Province, Kina	42,7	A878
Weifang Ensign Industry Co., Ltd – No 1567 Changsheng Street, Changle, Weifang, Shandong Province, Kina	33,8	A882
Jiangsu Guoxin Union Energy Co., Ltd – No 1 Redian Road, Yixing Economic Development Zone, Jiangsu Province, Kina	32,6	A879
Alla övriga företag	42,7	A999

3. Den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas på import med ursprung i Kina enligt punkt 2 utvidgas härmed till att omfatta import av samma citronsyra och trinatriumcitratdihydrat som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte (KN-nummer ex 2918 14 00 (Taric-nummer 2918140010) och ex 2918 15 00 (Taric-nummer 2918150011)).

4. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (kvantitet) av (den produkt som översynen gäller) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag” tillämpas.

5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Importvaror som deklareras för övergång till fri omsättning och som har fakturerats av företag från vilka kommissionen har godtagit åtaganden och vilkas namn förtecknas i beslut 2008/899/EG, ytterligare ändrad genom beslut 2012/501/EU och förordning (EU) 2016/704, ska vara befriade från den antidumpningstull som införs genom artikel 1, under följande förutsättningar:

a)	Att varorna har tillverkats, sänts och fakturerats direkt av dessa företag till den första oberoende kunden i unionen. och

b)	Att importvarorna åtföljs av en giltig åtagandefaktura. Med åtagandefaktura avses en affärsfaktura som innehåller åtminstone de uppgifter och den försäkran som föreskrivs i bilagan till den här förordningen. och

c)	Att de varor som deklareras och visas upp för tullen exakt motsvarar beskrivningen på åtagandefakturan.

2. En tullskuld ska uppstå vid tidpunkten för godtagande av deklarationen för övergång till fri omsättning om

a)	det för de importvaror som beskrivs i punkt 1 fastställs att ett eller flera av de villkor som anges i den punkten inte är uppfyllda, eller

b)	kommissionen återtar sitt godtagande av åtagandet enligt artikel 8.9 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (66) genom en förordning eller ett beslut där det hänvisas till enskilda transaktioner och genom vilket det berörda företagets åtagandefakturor ogiltigförklaras.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) EUT L 323, 3.12.2008, s. 1.

(3) EUT L 323, 3.12.2008, s. 62.

(4) EUT L 244, 8.9.2012, s. 27.

(5) EUT L 15, 22.1.2015, s. 8.

(6) EUT L 10, 15.1.2016, s. 3.

(7) EUT L 122, 12.5.2016, s. 19.

(8) EUT L 231, 14.9.2018, s. 20.

(9) EUT C 165, 14.5.2019, s. 3.

(10) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 18, 20.1.2020, s. 3).

(11) Länk till den ärendespecifika webbplatsen: https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2432

(12) Noteringen är tillgänglig i ärendeakten med nummer t20.002450.

(13) Noteringen är tillgänglig i ärendeakten med nummer t20.002149.

(14) IHS Markits databas med handelsinformation, https://ihsmarkit.com/products.html

(15) Noteringen är tillgänglig i ärendeakten med nummer t20.007937.

(16) Bureau van Dijks finansiella företagsdatabas, www.bvdinfo.com

(17) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 20 december 2017, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (SWD(2017) 483 final/2) (nedan kallad rapporten).

(18) WTO DS 494, EU – Cost Adjustment Methodologies, punkterna 7.76, 7.80 och 7.81.

(19) EUT L 338, 19.12.2017, s. 1.

(20) Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.

(21) Rapporten – kapitel 2, s. 10.

(22) Finns på http://www.fdi.gov.cn/1800000121_39_4866_0_7.html (senast hämtad den 15 juli 2019).

(23) Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.

(24) Rapporten – kapitel 3, s. 41 och 73–74.

(25) Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.

(26) Rapporten – kapitel 6. s. 122–135.

(27) Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.

(28) Rapporten – kapitel 8, s. 169–170 och 200–201.

(29) Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, kapitel 4, s. 50 och 84, kapitel 5, s. 108–109.

(30) Rapporten – kapitel 3, s. 22–24, kapitel 5, s. 97–108.

(31) Rapporten – kapitel 5, s. 104–9.

(32) Se den 13:e femårsplanen för spannmåls- och oljeindustrin, avsnitt IV.2.1, online på http://www.gov.cn/xinwen/2017-01/03/content_5155835.htm (senast hämtad den 21 december 2020).

(33) Rapporten – kapitel 5, s. 100–1.

(34) Rapporten – kapitel 2, s. 26.

(35) Rapporten – kapitel 2, s. 31–2.

(36) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (senast hämtad den 15 juli 2019).

(37) Rapporten – kapitel 14.1–14.3.

(38) Rapporten – kapitel 4, s. 41–42 och 83.

(39) Rapporten – kapitel 12, s. 319.

(40) Information om subventioner finns på jordbruksministeriets webbplats: http://www.moa.gov.cn/gk/zcfg/qnhnzc/201904/t20190416_6179338.htm

(41) Se meddelande 2017/627 från Nationella kommissionen för utveckling och reform, om upphävande av Nationella kommissionens meddelande om ledningen av projekt för högförädling av majs, på följande webbplats: https://www.ndrc.gov.cn/fggz/cyfz/zcyfz/201704/t20170417_1149901.html

(42) Se föregående fotnot.

(43) Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.

(44) Rapporten – kapitel 9, s. 216.

(45) Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.

(46) Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.

(47) Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.

(48) Rapporten – kapitel 13, s. 336.

(49) Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.

(50) Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.

(51) Rapporten – kapitel 6, s. 119.

(52) Rapporten – kapitel 6, s. 120.

(53) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.

(54) Se IMF Working Paper Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.

(55) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.

(56) https://www.indexmundi.com/agriculture/?commodity=corn

(57) https://www.indexmundi.com/commodities/?commodity=corn&months=60&currency=eur

(58) https://qdd.oecd.org/subject.aspx?Subject=ExportRestrictions_IndustrialRawMaterials

(59) https://www.ilo.org/ilostat/faces/oracle/webcenter/portalapp/pagehierarchy/Page21.jspx?_afrLoop=2007202804813928&_afrWindowMode=0&_afrWindowId=ejmgka3iz_63#!%40%40%3F_afrWindowId%3Dejmgka3iz_63%26_afrLoop%3D2007202804813928%26_afrWindowMode%3D0%26_adf.ctrl-state%3Dejmgka3iz_119

(60) EUT L 123, 19.5.2015, s. 33. I artikel 2.7 i grundförordningen anges att inhemska priser i dessa länder inte kan användas för att fastställa normalvärdet och att dessa importdata under alla omständigheter var utan betydelse.

(61) Finns (på engelska) på http://www.gtis.com/gta/

(62) Kommissionen tillhandahöll uppgifterna om Kinas kapacitet samt källmaterial i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av den 7 juni 2020, med nummer t20.004035.

(63) China-CEE Institute: China and Hungary: 70 years of bilateral relations in a changing world, december 2019, s. 75.

(64) Se överprövningsorganets rapport United States – Anti-Dumping Measures on Oil Country Tubular Goods (OCTG) from Mexiko (WT/DS282/AB/R), punkterna 108 och 122–123.

(65) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(66) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

BILAGA

Följande uppgifter ska anges på den handelsfaktura som åtföljer företagets försäljning till Europeiska unionen av varor som omfattas av åtagandet:

1.	Rubriken ”HANDELSFAKTURA SOM ÅTFÖLJER VAROR SOM OMFATTAS AV ETT ÅTAGANDE”.

2.	Namnet på det företag som har utfärdat fakturan.

3.	Fakturanummer.

4.	Datum för utfärdandet av fakturan.

5.	Det Taric-tilläggsnummer enligt vilket de varor som anges i fakturan ska tullklareras vid Europeiska unionens gräns.

En exakt beskrivning av varorna, med följande uppgifter:

—	Det produktkodnummer (PCN) som använts för åtagandet.

—	En beskrivning i klartext av den vara som avses med respektive produktkodnummer.

—	Företagets produktkodnummer (CPC).

—	Taric-nummer.

—	Kvantitet (i ton).

Försäljningsvillkor, med uppgift om följande:

—	Pris per ton.

—	Tillämpliga betalningsvillkor.

—	Tillämpliga leveransvillkor.

—	Sammanlagda rabatter och avdrag.

8.	Namnet på det företag som agerar som importör i unionen och till vilket företaget direkt utfärdar den faktura som åtföljer de varor som omfattas av ett åtagande.

Namnet på den tjänsteman vid företaget som har utfärdat fakturan och följande undertecknade försäkran:

”Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska unionen av de varor som omfattas av denna faktura sker inom ramen för och på villkoren för det åtagande som (FÖRETAGETS NAMN) erbjudit och Europeiska kommissionen godtagit genom genomförandebeslut (EU) 2015/87. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”

15.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/119

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/608

av den 14 april 2021

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/1793 om tillfällig ökning av offentlig kontroll av och nödåtgärder avseende införsel till unionen av vissa varor från vissa tredjeländer, och genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/625 och (EG) nr 178/2002

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (1), särskilt artikel 53.1 b,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (2), särskilt artikel 47.2 b första stycket, artikel 54.4 första stycket a och b samt artikel 90 första stycket a, b och c, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1793 (3) fastställs bestämmelser om en tillfällig ökning av offentlig kontroll vid införsel till unionen av vissa livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung från vissa tredjeländer enligt förteckningen i bilaga I till den genomförandeförordningen samt om särskilda villkor för införsel till unionen av vissa livsmedel och foder från vissa tredjeländer på grund av risken för kontaminering med mykotoxiner, inklusive aflatoxiner, bekämpningsmedelsrester, pentaklorfenol och dioxiner samt mikrobiologisk kontaminering enligt förteckningen i bilaga II till den genomförandeförordningen.

(2)

I genomförandeförordning (EU) 2019/1793 fastställs kraven på förlagan till officiellt intyg för införsel till unionen av sändningar av livsmedel och foder som förtecknas i bilaga II till den genomförandeförordningen, och bestämmelser för utfärdande av sådana intyg, både i pappersform eller i elektronisk form. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (4) föreskrivs att Traces ska vara den komponent i informationshanteringssystemet för offentlig kontroll (Imsoc) som ska göra det möjligt att utföra hela förfarandet för utfärdande av intyg på elektronisk väg, vilket förhindrar ett eventuellt bedrägligt eller vilseledande agerande med avseende på officiella intyg genomgår. I genomförandeförordning (EU) 2019/1793 fastställs därför en förlaga till officiellt intyg som är kompatibel med Traces.

(3)

Intygskraven i genomförandeförordning (EU) 2019/1793 är förenliga med de krav som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 (5) för officiella intyg för införsel till unionen. Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 (6) upphävs och ersätts genomförandeförordning (EU) 2019/628 från och med den 21 april 2021, samtidigt som den ändrar och förtydligar kraven för förlagan till officiella intyg som fastställs i den genomförandeförordningen.

(4)

I synnerhet särskiljs i genomförandeförordning (EU) 2020/2235 officiella intyg som utfärdas i pappersform, elektroniska officiella intyg som utfärdas i enlighet med kraven i artikel 39.1 i genomförandeförordning (EU) 2019/1715 och officiella intyg som utfärdas i pappersform och ifylls i och skrivs ut från Traces. I den genomförandeförordningen fastställs dessutom språkkrav för officiella intyg för införsel till unionen i syfte att underlätta offentlig kontroll vid gränskontrollstationer. För att anpassa de officiella intygen till olika kategorier av varor och säkerställa förenlighet med de nya intygskraven i de officiella intygen för införsel till unionen som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2020/2235 bör artikel 11 i genomförandeförordning (EU) 2019/1793 ändras.

(5)	Enligt artikel 12 i genomförandeförordning (EU) 2019/1793 ska kommissionen regelbundet se över förteckningarna i bilagorna I och II minst var sjätte månad, med beaktande av ny information om risker och bristande efterlevnad med unionslagstiftningen.

(6)

Förekomsten och relevansen av livsmedelstillbud som nyligen anmälts genom det system för snabb varning för livsmedel och foder (RASFF) som inrättats genom förordning (EG) nr 178/2002 och information om medlemsstaternas offentliga kontroll av livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung visar att förteckningarna i bilagorna I och II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 bör ändras.

(7)

På grund av den höga frekvensen av bristande efterlevnad av de relevanta kraven i unionslagstiftningen med avseende på kontaminering med Salmonella som påvisats vid medlemsstaternas offentliga kontroll i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1793 under 2019 och under första halvåret 2020, och på grund av det stora antalet anmälningar via RASFF under samma period, är det lämpligt att öka frekvensen för de identitetskontroller och fysiska kontroller som utförs på svartpeppar (Piper nigrum) från Brasilien från 20 % till 50 %.

(8)

På grund av den höga frekvensen av bristande efterlevnad av de relevanta kraven i unionslagstiftningen med avseende på kontaminering med bekämpningsmedelsrester som påvisats vid medlemsstaternas offentliga kontroll i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1793 under andra halvåret 2019 och första halvåret 2020, är det lämpligt att öka frekvensen för de identitetskontroller och fysiska kontroller som utförs på spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika) från Thailand från 10 % till 20 %.

(9)

På grund av den höga frekvensen av bristande efterlevnad av de relevanta kraven i unionslagstiftningen med avseende på kontaminering med aflatoxiner som påvisats vid medlemsstaternas offentliga kontroll i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1793 under andra halvåret 2019 och första halvåret 2020, och på grund av det stora antalet anmälningar via RASFF under första halvåret 2020, är det lämpligt att öka frekvensen för de identitetskontroller och fysiska kontroller som utförs på jordnötter från Indien från 10 % till 50 %.

(10)

Sötpaprika (Capsicum annuum) från Turkiet finns redan förtecknad i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 på grund av risken för kontaminering med bekämpningsmedelsrester. När det gäller sändningar av spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika) från Turkiet visar uppgifter från de anmälningar som inkom via RASFF under första halvåret 2020 på en framväxt av nya risker för människors hälsa på grund av möjlig kontaminering med bekämpningsmedelsrester, vilket kräver strängare offentlig kontroll. De befintliga uppgifterna om sötpaprika (Capsicum annuum) från Turkiet bör därför ändras till att omfatta all spanskpeppar av Capsicum-arter.

(11)

När det gäller gojibär från Kina som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 på grund av risken för kontaminering med bekämpningsmedelsrester, och när det gäller torkade vindruvor från Turkiet som förtecknas i den bilagan på grund av risken för kontaminering med okratoxin A, visar tillgänglig information för andra halvåret 2019 och första halvåret 2020 att de relevanta kraven i unionslagstiftningen på det hela taget efterlevs på ett tillfredsställande sätt. Eftersom strängare offentlig kontroll därmed inte längre är motiverad för dessa varor bör uppgifterna i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 avseende dessa varor strykas.

(12)

När det gäller jordnötter från Brasilien som förtecknas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner påvisades vid medlemsstaternas offentliga kontroll en minskad frekvens av bristande efterlevnad av de relevanta kraven i unionslagstiftningen under andra halvåret 2019, och den har fortsatt att ligga på låga nivåer under första halvåret 2020. Uppgifterna om jordnötter från Brasilien bör därför strykas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och föras in i bilaga I till den genomförandeförordningen, och frekvensen för identitetskontroller och fysiska kontroller bör fastställas till 10 %.

(13)

När det gäller jordnötter från Kina som förtecknas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner påvisades vid medlemsstaternas offentliga kontroll en minskad frekvens av bristande efterlevnad av de relevanta kraven i unionslagstiftningen under andra halvåret 2019 och under första halvåret 2020. Uppgifterna om jordnötter från Kina bör därför strykas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och föras in i bilaga I till den genomförandeförordningen, och frekvensen för identitetskontroller och fysiska kontroller bör fastställas till 10 %. På grund av handelsvolymen för denna vara är den frekvensen tillräcklig för att säkerställa en lämplig övervakningsnivå.

(14)

När det gäller hasselnötter från Turkiet som förtecknas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner påvisades vid medlemsstaternas offentliga kontroll en minskad frekvens av bristande efterlevnad av de relevanta kraven i unionslagstiftningen under andra halvåret 2019 och under första halvåret 2020. Uppgifterna om hasselnötter från Turkiet bör därför strykas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och föras in i bilaga I till den genomförandeförordningen, och frekvensen för identitetskontroller och fysiska kontroller bör fastställs till 5 %. På grund av handelsvolymen för denna vara är den frekvensen tillräcklig för att säkerställa en lämplig övervakningsnivå.

(15)

Livsmedel som innehåller eller består av betelblad (Piper betle) med ursprung i eller avsända från Bangladesh förtecknas i bilaga IIa till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 på grund av risken för kontaminering med Salmonella. Import till unionen av dessa varor har därför varit förbjuden sedan juni 2014. Bangladesh tillhandahöll skriftliga garantier genom att lämna in en ny handlingsplan den 27 juli 2020 med åtgärder som omfattar alla steg i produktionskedjan, vilka kommissionen bedömde som tillfredsställande. Till följd av den bedömningen bör uppgifterna om livsmedel som innehåller eller består av betelblad (Piper betle) med ursprung i eller avsända från Bangladesh strykas i bilaga IIa till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och föras in i bilaga II till den genomförandeförordningen, och frekvensen för identitetskontroller och fysiska kontroller bör fastställas till 50 %.

(16)

För att säkerställa ett effektivt skydd mot hälsorisker som kan uppstå vid mikrobiologisk eller kemisk kontaminering av sesamfrön, bör KN-numret för rostade sesamfrön läggas till i de rader som avser ”Sesamfrön (Livsmedel)” i kolumnen för KN-nummer i tabellerna i bilagorna I och II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793.

(17)

I del II av förlagan till officiellt intyg i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 anges den hälsoinformation som intygsgivaren ska lämna när intyget fylls i. För att säkerställa rättssäkerhet bör det tydliggöras att hälsoinformationen för livsmedel eller foder av icke-animaliskt ursprung kan innehålla mer än ett intygande, när sådana intyganden är obligatoriska i enlighet med artikel 11.1 i genomförandeförordning (EU) 2019/1793 jämförd med bilaga II till den genomförandeförordningen.

(18)	Genomförandeförordning (EU) 2019/1793 bör därför ändras i enlighet med detta. För att säkerställa enhetlighet och tydlighet bör bilagorna I, II IIa och IV till den genomförandeförordningen ersättas i sin helhet.

(19)	Eftersom genomförandeförordning (EU) 2020/2235 gäller från och med den 21 april 2021 bör artikel 1.1 i den här förordningen också gälla från och med den dagen.

(20)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2019/1793

Genomförandeförordning (EU) 2019/1793 ska ändras på följande sätt:

Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

Officiellt intyg

1. Varje sändning av livsmedel och foder som förtecknas i bilaga II ska åtföljas av ett officiellt intyg enligt förlagan i bilaga IV (officiellt intyg).

2. Det officiella intyget ska uppfylla följande krav:

a)	Det officiella intyget ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller i det tredjeland varifrån sändningen avsänds, om det landet är ett annat än ursprungslandet.

b)	Det officiella intyget ska innehålla identifieringskoden enligt artikel 9.1 för den sändning intyget avser.

c)	Det officiella intyget ska vara försett med intygsgivarens underskrift och den officiella stämpeln.

d)	Om det officiella intyget innehåller flera eller alternativa påståenden ska de påståenden som inte är tillämpliga strykas över, paraferas och stämplas av intygsgivaren, eller helt tas bort från intyget.

Det officiella intyget ska bestå av något av följande:

i)	Ett enda blad.

ii)	Flera odelbara blad som tillsammans utgör en helhet.

iii)	En serie sidor som alla är numrerade så att det framgår att en viss sida ingår i en bestämd serie.

f)	Om det officiella intyget består av en serie sidor enligt led e iii ska varje sida vara försedd med den unika kod som avses i artikel 89.1 a i förordning (EU) 2017/625, intygsgivarens underskrift och den officiella stämpeln.

g)	Det officiella intyget ska uppvisas för den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen för införsel till unionen där sändningen är föremål för offentlig kontroll.

h)	Det officiella intyget ska utfärdas innan den sändning som intyget avser lämnar de behöriga myndigheternas kontroll i det tredjeland som utfärdar intyget.

i)	Det officiella intyget ska upprättas på det officiella språket, eller på något av de officiella språken i den medlemsstat där gränskontrollstationen för införsel till unionen är belägen.

j)	Det officiella intyget ska vara giltigt i högst fyra månader från utfärdandedagen, och högst sex månader från dagen för de resultat av laboratorieanalyserna som avses i artikel 10.1.

3. Genom undantag från punkt 2 i får en medlemsstat godta att de officiella intygen upprättas på något annat officiellt språk i unionen och vid behov åtföljs av en bestyrkt översättning.

4. Underskriften och stämpeln, med undantag för präglade stämplar och vattenstämplar, som avses i punkt 2 c, ska ha en annan färg än den tryckta texten.

5. Punkterna 2 c–g och 4 ska inte tillämpas på elektroniska officiella intyg som utfärdas i enlighet med kraven i artikel 39.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (*1).

6. Punkt 2 d, e och f ska inte tillämpas på officiella intyg som utfärdas i pappersform och ifylls i och skrivs ut från Traces.

7. De behöriga myndigheterna får endast utfärda ersättningsintyg för officiella intyg i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 (*2).

8. Det officiella intyget ska fyllas i på grundval av anmärkningarna i bilaga IV.

(*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37)."

(*2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 av den 16 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg, förlagor till officiella intyg och förlagor till kombinerade djurhälsointyg/officiella intyg för införsel till unionen och förflyttningar inom unionen av sändningar av vissa kategorier av djur och varor samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 599/2004, genomförandeförordningarna (EU) nr 636/2014 och (EU) 2019/628, direktiv 98/68/EG och besluten 2000/572/EG, 2003/779/EG och 2007/240/EG (EUT L 442, 30.12.2020, s. 1).”"

2.	Bilagorna I, II, IIa och IV ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1 ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(2) EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1793 av den 22 oktober 2019 om tillfällig ökning av offentlig kontroll av och nödåtgärder avseende införsel till unionen av vissa varor från vissa tredjeländer, om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/625 och (EG) nr 178/2002 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 och genomförandeförordningar (EU) nr 884/2014, (EU) 2015/175, (EU) 2017/186 och (EU) 2018/1660 (EUT L 277, 29.10.2019, s. 89).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 av den 8 april 2019 om förlagor till officiella intyg för vissa djur och varor, och om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förlagor till intyg (EUT L 131, 17.5.2019, s. 101).

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 av den 16 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg, förlagor till officiella intyg och förlagor till kombinerade djurhälsointyg/officiella intyg för införsel till unionen och förflyttningar inom unionen av sändningar av vissa kategorier av djur och varor samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 599/2004, genomförandeförordningarna (EU) nr 636/2014 och (EU) 2019/628, direktiv 98/68/EG och besluten 2000/572/EG, 2003/779/EG och 2007/240/EG (EUT L 442, 30.12.2020, s. 1).

BILAGA I

Livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung från vissa tredjeländer som omfattas av en tillfällig ökning av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och andra kontrollställen

Rad

Livsmedel och foder

(avsedd användning)

KN-nummer (1)

Taric-undernummer

Ursprungsland

Fara

Frekvens för identitetskontroller och fysiska kontroller (%)

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Bolivia (BO)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

—	Svartpeppar (Piper nigrum)

(Livsmedel – varken krossade eller malda)

ex 0904 11 00

Brasilien (BR)

Salmonella (2)

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Brasilien (BR)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

—	Jordnötter,med skal

—	1202 41 00

Kina (CN)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

Sötpaprika (Capsicum annuum)

(Livsmedel – krossade eller malda)

ex 0904 22 00

Kina (CN)

Salmonella (6)

Te, även aromatiserat

(Livsmedel)

0902

Kina (CN)

Bekämpningsmedelsrester (3) (7)

Auberginer (Solanum melongena)

(Livsmedel – färska eller kylda)

0709 30 00

Dominikanska republiken (DO)

Bekämpningsmedelsrester (3)

—	Sötpaprika (Capsicum annuum)

—	0709 60 10 , 0710 80 51

Dominikanska republiken (DO)

Bekämpningsmedelsrester (3) (8)

—	Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

—	ex 0709 60 99 ,

ex 0710 80 59

—	Sparrisböna (Vigna unguiculata ssp. sesquipedalis, Vigna unguiculata ssp. unguiculata)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

—	ex 0708 20 00 ,

ex 0710 22 00

—	Sötpaprika (Capsicum annuum)

—	0709 60 10 , 0710 80 51

Egypten (EG)

Bekämpningsmedelsrester (3) (9)

—	Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

—	ex 0709 60 99 ,

ex 0710 80 59

Sesamfrön

(Livsmedel)

—	1207 40 90

Etiopien (ET)

Salmonella (2)

—	ex 2008 19 19

—	ex 2008 19 99

—	Hasselnötter, med skal

—	0802 21 00

Georgien (GE)

Aflatoxiner

—	Hasselnötter, skalade

—	0802 22 00

—	Mjöl och pulver av hasselnötter

—	ex 1106 30 90

—	Hasselnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

(Livsmedel)

—	ex 2008 19 19 ,

ex 2008 19 95 ,

ex 2008 19 99

Palmolja

(Livsmedel)

1511 10 90 ,

1511 90 11 ,

Ghana (GH)

Färgämnet Sudan (10)

ex 1511 90 19 ,

1511 90 99

Curryblad (Bergera/Murraya koenigii)

(Livsmedel – färska, kylda, frysta eller torkade)

ex 1211 90 86

Indien (IN)

Bekämpningsmedelsrester (3) (11)

Okra

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 99 90 ,

Indien (IN)

Bekämpningsmedelsrester (3) (12)

ex 0710 80 95

Bönor (Vigna spp., Phaseolus spp.)

(Livsmedel – färska eller kylda)

0708 20

Kenya (KE)

Bekämpningsmedelsrester (3)

Kinesisk bladselleri (Apium graveolens)

(Livsmedel – färska eller kylda örter)

ex 0709 40 00

Kambodja (KH)

Bekämpningsmedelsrester (3) (13)

Sparrisböna

(Vigna unguiculata ssp. sesquipedalis, Vigna unguiculata ssp. unguiculata)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta grönsaker)

ex 0708 20 00 ,

Kambodja (KH)

Bekämpningsmedelsrester (3) (14)

ex 0710 22 00

Rovor (Brassica rapa ssp. rapa)

(Livsmedel – beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra)

ex 2001 90 97

11, 19

Libanon (LB)

Rhodamin B

Rovor (Brassica rapa ssp. rapa)

(Livsmedel – beredda eller konserverade i saltlake eller med citronsyra, inte frysta)

ex 2005 99 80

Libanon (LB)

Rhodamin B

Spanskpeppar av Capsicum-arter

(sötpaprika eller annan än sötpaprika)

(Livsmedel – torkade, rostade, krossade eller malda)

0904 21 10 ,

Sri Lanka (LK)

Aflatoxiner

ex 0904 21 90 ,

ex 0904 22 00 ,

11, 19

ex 2005 99 10 ,

10, 90

ex 2005 99 80

—	Jordnötter,med skal

—	1202 41 00

Madagaskar (MG)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

Jackfrukter (Artocarpus heterophyllus)

(Livsmedel – färska)

ex 0810 90 20

Malaysia (MY)

Bekämpningsmedelsrester (3)

Sesamfrön

(Livsmedel)

—	1207 40 90

Nigeria (NG)

Salmonella (2)

—	ex 2008 19 19

—	ex 2008 19 99

Kryddblandningar

(Livsmedel)

0910 91 10 ,

0910 91 90

(PK) Pakistan

Aflatoxiner

Vattenmelonfrön (Egusi, Citrullus spp.) och produkter därav

(Livsmedel)

ex 1207 70 00 ,

Sierra Leone (SL)

Aflatoxiner

ex 1208 90 00 ,

ex 2008 99 99

—	ordnötter, med skal

—	1202 41 00

Senegal (SN)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

( Livsmedel och foder )

—	ex 1208 90 00

Rovor (Brassica rapa ssp. rapa)

(Livsmedel – beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra)

ex 2001 90 97

11, 19

Syrien (SY)

Rhodamin B

Rovor (Brassica rapa ssp. rapa)

(Livsmedel – beredda eller konserverade i saltlake eller med citronsyra, inte frysta)

ex 2005 99 80

Syrien (SY)

Rhodamin B

Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 60 99 ,

Thailand (TH)

Bekämpningsmedelsrester (3) (15)

ex 0710 80 59

—	Hasselnötter (Corylus sp.), med skal

—	0802 21 00

Turkiet (TR)

Aflatoxiner

—	Hasselnötter (Corylus sp.), skalade

—	0802 22 00

—	Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller hasselnötter

—	ex 0813 50 39 ,

ex 0813 50 91 ,

ex 0813 50 99

—	Hasselnötspasta

—	ex 2007 10 10 ;

ex 2007 10 99 ;

ex 2007 99 39 ;

05, 06

ex 2007 99 50 ;

ex 2007 99 97 ;

—	Hasselnötter, på annat sätt beredda eller konserverade, inbegripet blandningar

—	ex 2008 19 12 ,

ex 2008 19 19 ,

ex 2008 19 92 ,

ex 2008 19 95 ,

ex 2008 19 99 ,

ex 2008 97 12 ,

ex 2008 97 14 ,

ex 2008 97 16 ,

ex 2008 97 18 ,

ex 2008 97 32 ,

ex 2008 97 34 ,

ex 2008 97 36 ,

ex 2008 97 38 ,

ex 2008 97 51 ,

ex 2008 97 59 ,

ex 2008 97 72 ,

ex 2008 97 74 ,

ex 2008 97 76 ,

ex 2008 97 78 ,

ex 2008 97 92 ,

ex 2008 97 93 ,

ex 2008 97 94 ,

ex 2008 97 96 ,

ex 2008 97 97 ,

ex 2008 97 98

—	Mjöl och pulver av hasselnötter

—	ex 1106 30 90

—	Hasselnötsolja

(Livsmedel)

—	ex 1515 90 99

Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citrushybrider

(Livsmedel – färska eller torkade)

0805 21 ,

0805 22 ,

0805 29

Turkiet (TR)

Bekämpningsmedelsrester (3)

Apelsiner

(Livsmedel – färska eller torkade)

0805 10

Turkiet (TR)

Bekämpningsmedelsrester (3)

Granatäpplen

(Livsmedel – färska eller kylda)

ex 0810 90 75

Turkiet (TR)

Bekämpningsmedelsrester (3) (16)

—	Sötpaprika (Capsicum annuum)

—	Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

—	0709 60 10 , 0710 80 51 ,

Turkiet (TR)

Bekämpningsmedelsrester (3) (17)

—	ex 0709 60 99 ,

ex 0710 80 59

Obearbetade hela, malda, krossade eller hackade aprikoskärnor avsedda att släppas ut på marknaden till slutkonsumenter (18) (19)

(Livsmedel)

ex 1212 99 95

Turkiet (TR)

Cyanid

Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 60 99 ,

Uganda (UG)

Bekämpningsmedelsrester (3)

ex 0710 80 59

—	Jordnötter,med skal

—	1202 41 00

Förenta staterna (US)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

—	Pistaschmandlar, med skal

—	0802 51 00

Förenta staterna (US)

Aflatoxiner

—	Pistaschmandlar, skalade

—	0802 52 00

—	Pistaschmandlar, rostade

—	ex 2008 19 13 ,

ex 2008 19 93

—	Torkade aprikoser

—	0813 10 00

Uzbekistan(UZ)

Sulfiter (20)

—	Aprikoser, på annat sätt beredda eller konserverade

(Livsmedel)

—

2008 50

—	Korianderblad

—	ex 0709 99 90

Vietnam (VN)

Bekämpningsmedelsrester (3) (21)

—	Basilika (helig, söt)

—	ex 1211 90 86

—

Mynta

—	ex 1211 90 86

—

Persilja

(Livsmedel – färska eller kylda örter)

—	ex 0709 99 90

Okra

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 99 90 ,

Vietnam (VN)

Bekämpningsmedelsrester (3) (21)

ex 0710 80 95

Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 60 99 ,

Vietnam (VN)

Bekämpningsmedelsrester (3) (21)

ex 0710 80 59

(1) Om bara vissa produkter som omfattas av ett KN-nummer behöver undersökas anges KN-numret med ”ex”.

(2) Provtagningen och analyserna ska utföras i enlighet med provtagningsförfarandena och de analytiska referensmetoderna i punkt 1 a i bilaga III.

(3) Resthalter av åtminstone de bekämpningsmedel som anges i kontrollprogrammet antaget i enlighet med artikel 29.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1) som kan analyseras med GC-MS- och LC-MS-metoder för flera resthalter (endast övervakning av bekämpningsmedel i eller på produkter av vegetabiliskt ursprung).

(4) Resthalter av amitraz.

(5) Resthalter av nikotin.

(6) Provtagningen och analyserna ska utföras i enlighet med provtagningsförfarandena och de analytiska referensmetoderna i punkt 1 b i bilaga III.

(7) Resthalter av tolfenpyrad.

(8) Resthalter av amitraz (amitraz inklusive metaboliter innehållande 2,4-dimetylanilin, uttryckt som amitraz), diafentiuron, dikofol (summan av p,p’- och o,p’-isomerer) och ditiokarbamater (ditiokarbamater uttryckta som CS2, inklusive maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram).

(9) Resthalter av dikofol (summan av p,p’- och o,p’-isomerer), dinotefuran, folpet, prokloraz (summan av prokloraz och dess metaboliter innehållande 2,4,6-triklorofenol, uttryckt som prokloraz), tiofanatmetyl och triforin.

(10) I denna bilaga avses med färgämnet Sudan något av de kemiska ämnena i) Sudan I (CAS-nummer 842-07-9), ii) Sudan II (CAS-nummer 3118-97-6), iii) Sudan III (CAS-nummer 85-86-9), iv) Scarlet Red eller Sudan IV (CAS-nummer 85-83-6).

(11) Resthalter av acefat.

(12) Resthalter av diafentiuron.

(13) Resthalter av fentoat.

(14) Resthalter av klorbufam.

(15) Resthalter av formetanat (summan av formetanat och dess salter, uttryckt som formetanathydroklorid), protiofos och triforin.

(16) Resthalter av prokloraz.

(17) Resthalter av diafentiuron, formetanat (summan av formetanat och dess salter, uttryckt som formetanathydroklorid) och tiofanatmetyl.

(18) Obearbetade produkter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(19) Utsläppande på marknaden och slutkonsument enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(20) Referensmetoder: EN 1988–1:1998, EN 1988–2:1998 eller ISO 5522:1981.

(21) Resthalter av ditiokarbamater (ditiokarbamater uttryckta som CS2, inklusive maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram), fentoat och kvinalfos.

BILAGA II

Livsmedel och foder från vissa tredjeländer som omfattas av särskilda villkor för införsel till unionen på grund av risken för kontaminering med mykotoxiner, inklusive aflatoxiner, bekämpningsmedelsrester, pentaklorfenol och dioxiner samt mikrobiologisk kontaminering

1. Livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung som avses i artikel 1.1 b i

Rad

Livsmedel och foder (avsedd användning)

KN-nummer (1)

Taric-undernummer

Ursprungsland

Fara

Frekvens för identitetskontroller och fysiska kontroller (%)

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Argentina (AR)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

—	Hasselnötter (Corylus sp.), med skal

—	0802 21 00

Azerbajdzjan (AZ)

Aflatoxiner

—	Hasselnötter (Corylus sp.), skalade

—	0802 22 00

—	Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller hasselnötter

—	ex 0813 50 39 ,

ex 0813 50 91 ,

ex 0813 50 99

—	Hasselnötspasta

—	ex 2007 10 10 ,

ex 2007 10 99 ,

ex 2007 99 39 ,

05, 06

ex 2007 99 50 ,

ex 2007 99 97

—	Hasselnötter, på annat sätt beredda eller konserverade, inbegripet blandningar

—	ex 2008 19 12 ,

ex 2008 19 19 ,

ex 2008 19 92 ,

ex 2008 19 95 ,

ex 2008 19 99 ,

ex 2008 97 12 ,

ex 2008 97 14 ,

ex 2008 97 16 ,

ex 2008 97 18 ,

ex 2008 97 32 ,

ex 2008 97 34 ,

ex 2008 97 36 ,

ex 2008 97 38 ,

ex 2008 97 51 ,

ex 2008 97 59 ,

ex 2008 97 72 ,

ex 2008 97 74 ,

ex 2008 97 76 ,

ex 2008 97 78 ,

ex 2008 97 92 ,

ex 2008 97 93 ,

ex 2008 97 94 ,

ex 2008 97 96 ,

ex 2008 97 97 ,

ex 2008 97 98

—	Mjöl och pulver av hasselnötter

—	ex 1106 30 90

—	Hasselnötsolja

(Livsmedel)

—	ex 1515 90 99

—	Livsmedel som innehåller eller består av betelblad (Piper betle)

(Livsmedel)

ex 1404 90 00 (10)

Bangladesh (BD)

Salmonella (6)

—	Paranötter, med skal

—	0801 21 00

Brasilien (BR)

Aflatoxiner

—	Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller paranötter med skal

(Livsmedel)

—	ex 0813 50 31 ,

ex 0813 50 39 ,

ex 0813 50 91 ,

ex 0813 50 99

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Egypten (EG)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

—	Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda

—

0904

Etiopien (ET)

Aflatoxiner

—	Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor

(Livsmedel – torkade kryddor)

—

0910

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Ghana (GH)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade konserverade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör sätt beredda eller

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Gambia (GM)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

Muskotnöt (Myristica fragrans)

(Livsmedel – torkade kryddor)

0908 11 00 ,

0908 12 00

Indonesien (ID)

Aflatoxiner

Betelblad (Piper betle L.)

(Livsmedel)

ex 1404 90 00

Indien (IN)

Salmonella (2)

Spanskpeppar av Capsicum-arter (sötpaprika eller annan än sötpaprika)

(Livsmedel – torkade, rostade, krossade eller malda)

0904 21 10 ,

Indien (IN)

Aflatoxiner

ex 0904 22 00 ,

11, 19

ex 0904 21 90 ,

ex 2005 99 10 ,

10, 90

ex 2005 99 80

Muskotnöt (Myristica fragrans)

(Livsmedel – torkade kryddor)

0908 11 00 ,

0908 12 00

Indien (IN)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Indien (IN)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

Guarkärnmjöl

(Livsmedel och foder)

ex 1302 32 90

Indien (IN)

Pentaklorfenol och dioxiner (3)

Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 60 99 ,

Indien (IN)

Bekämpningsmedelsrester (4) (5)

ex 0710 80 59

Sesamfrön

(Livsmedel)

—	1207 40 90

Indien (IN)

Salmonella (6)

Bekämpningsmedelsrester (4) (11)

—	ex 2008 19 19

—	ex 2008 19 99

—	Pistaschmandlar, med skal

—	0802 51 00

Iran (IR)

Aflatoxiner

—	Pistaschmandlar, skalade

—	0802 52 00

—	Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller pistaschmandlar

—	ex 0813 50 39 ,

ex 0813 50 91 ,

ex 0813 50 99

—	Pistaschmandelpasta

—	ex 2007 10 10 ,

ex 2007 10 99 ,

ex 2007 99 39 ,

03, 04

ex 2007 99 50 ,

ex 2007 99 97

—	Pistaschmandlar, på annat sätt beredda eller konserverade, inbegripet blandningar

—	ex 2008 19 13 ,

ex 2008 19 93 ,

ex 2008 97 12 ,

ex 2008 97 14 ,

ex 2008 97 16 ,

ex 2008 97 18 ,

ex 2008 97 32 ,

ex 2008 97 34 ,

ex 2008 97 36 ,

ex 2008 97 38 ,

ex 2008 97 51 ,

ex 2008 97 59 ,

ex 2008 97 72 ,

ex 2008 97 74 ,

ex 2008 97 76 ,

ex 2008 97 78 ,

ex 2008 97 92 ,

ex 2008 97 93 ,

ex 2008 97 94 ,

ex 2008 97 96 ,

ex 2008 97 97 ,

ex 2008 97 98

—	Mjöl och pulver av pistaschmandlar

(Livsmedel)

—	ex 1106 30 90

Vattenmelonfrön (Egusi, Citrullus spp.) och produkter därav

(Livsmedel)

ex 1207 70 00 ,

Nigeria (NG)

Aflatoxiner

ex 1208 90 00 ,

ex 2008 99 99

Spanskpeppar av Capsicum-arter (annan än sötpaprika)

(Livsmedel – färska, kylda eller frysta)

ex 0709 60 99 ,

(PK) Pakistan

Bekämpningsmedelsrester (4)

ex 0710 80 59

—	Jordnötter, med skal

—	1202 41 00

Sudan (SD)

Aflatoxiner

—	Jordnötter, skalade

—	1202 42 00

—	Jordnötssmör

—	2008 11 10

—	Jordnötter, på annat sätt beredda eller konserverade

—	2008 11 91 , 2008 11 96 , 2008 11 98

—	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

—	2305 00 00

—	Mjöl av jordnötter

(Livsmedel och foder)

—	ex 1208 90 00

Sesamfrön

(Livsmedel)

—	1207 40 90

Sudan (SD)

Salmonella (6)

—	ex 2008 19 19

—	ex 2008 19 99

—	Fikon, torkade

—	0804 20 90

Turkiet (TR)

Aflatoxiner

—	Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller fikon

—	ex 0813 50 99

—	Torkad fikonpasta

—	ex 2007 10 10 ,

ex 2007 10 99 ,

ex 2007 99 39 ,

01, 02

ex 2007 99 50 ,

ex 2007 99 97

—	Torkade fikon, på annat sätt beredda eller konserverade, inbegripet blandningar

—	ex 2008 97 12 ,

ex 2008 97 14 ,

ex 2008 97 16 ,

ex 2008 97 18 ,

ex 2008 97 32 ,

ex 2008 97 34 ,

ex 2008 97 36 ,

ex 2008 97 38 ,

ex 2008 97 51 ,

ex 2008 97 59 ,

ex 2008 97 72 ,

ex 2008 97 74 ,

ex 2008 97 76 ,

ex 2008 97 78 ,

ex 2008 97 92 ,

ex 2008 97 93 ,

ex 2008 97 94 ,

ex 2008 97 96 ,

ex 2008 97 97 ,

ex 2008 97 98 ,

ex 2008 99 28 ,

ex 2008 99 34 ,

ex 2008 99 37 ,

ex 2008 99 40 ,

ex 2008 99 49 ,

ex 2008 99 67 ,

ex 2008 99 99

—	Mjöl och pulver av torkade fikon

(Livsmedel)

—	ex 1106 30 90

—	Pistaschmandlar, med skal

—	0802 51 00

Turkiet (TR)

Aflatoxiner

—	Pistaschmandlar, skalade

—	0802 52 00

—	Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller pistaschmandlar

—	ex 0813 50 39

ex 0813 50 91 ,

ex 0813 50 99

—	Pistaschmandelpasta

—	ex 2007 10 10 ,

ex 2007 10 99 ,

—	Pistaschmandlar, på annat sätt beredda eller konserverade, inbegripet blandningar

—	ex 2007 99 39 ,

03, 04

ex 2007 99 50 ,

ex 2007 99 97 ,

ex 2008 19 13 ,

ex 2008 19 93 ,

ex 2008 97 12 ,

ex 2008 97 14 ,

ex 2008 97 16 ,

ex 2008 97 18 ,

ex 2008 97 32 ,

ex 2008 97 34 ,

ex 2008 97 36 ,

ex 2008 97 38 ,

ex 2008 97 51 ,

ex 2008 97 59 ,

ex 2008 97 72 ,

ex 2008 97 74 ,

ex 2008 97 76 ,

ex 2008 97 78 ,

ex 2008 97 92 ,

ex 2008 97 93 ,

ex 2008 97 94 ,

ex 2008 97 96 ,

ex 2008 97 97 ,

ex 2008 97 98 ,

—	Mjöl och pulver av pistaschmandlar

(Livsmedel)

—	ex 1106 30 90

Vinblad

(Livsmedel)

ex 2008 99 99

11, 19

Turkiet (TR)

Bekämpningsmedelsrester (4) (7)

Sesamfrön

(Livsmedel)

—	1207 40 90

Uganda (UG)

Salmonella (6)

—	ex 2008 19 19

—	ex 2008 19 99

Pitahaya (drakfrukt)

(Livsmedel – färska eller kylda)

ex 0810 90 20

Vietnam (VN)

Bekämpningsmedelsrester (4) (8)

2. Sammansatta livsmedel som avses i artikel 1.1 b ii

Rad	Sammansatta livsmedel som innehåller något av de livsmedel som förtecknas i tabellen i punkt 1 i denna bilaga på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner, i en mängd som överskrider 20 % av antingen en enskild produkt eller summan av de förtecknade produkterna
	KN-nummer (12)	Varuslag (13)
1	ex 1704 90	Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, andra än tuggummi, även överdragna med socker
2	ex 1806	Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao
3	ex 1905	Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao, nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter

(1) Om bara vissa produkter som omfattas av ett KN-nummer behöver undersökas anges KN-numret med ”ex”.

(2) Provtagningen och analyserna ska utföras i enlighet med provtagningsförfarandena och de analytiska referensmetoderna i punkt 1 b i bilaga III.

(3) Den analysrapport som avses i artikel 10.3 ska utfärdas av ett laboratorium som har ackrediterats i enlighet med standarden EN ISO/IEC 17025 för analysen av pentaklorfenol i livsmedel och foder.

Analysrapporten ska ange

a)	resultaten av provtagningen och analysen av förekomsten av pentaklorfenol som utförts av de behöriga myndigheterna i ursprungslandet eller i det land varifrån sändningen avsänds, om det landet är ett annat än ursprungslandet,

b)	analysresultatets mätosäkerhet,

c)	analysmetodens detektionsgräns, och

d)	analysmetodens bestämningsgräns.

Extraktionen före analysen ska göras med ett surt lösningsmedel. Analysen ska utföras enligt den ändrade versionen av QuEChERS-metoden, som finns tillgänglig på webbplatserna för unionens referenslaboratorier för bekämpningsmedelsrester, eller enligt en lika tillförlitlig metod.

(4) Resthalter av åtminstone de bekämpningsmedel som anges i kontrollprogrammet antaget i enlighet med artikel 29.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1) som kan analyseras med GC-MS- och LC-MS-metoder för flera resthalter (endast övervakning av bekämpningsmedel i eller på produkter av vegetabiliskt ursprung).

(5) Resthalter av karbofuran.

(6) Provtagningen och analyserna ska utföras i enlighet med provtagningsförfarandena och de analytiska referensmetoderna i punkt 1 a i bilaga III.

(7) Resthalter av ditiokarbamater (ditiokarbamater uttryckta som CS2, inklusive maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram) och metrafenon.

(8) Resthalter av ditiokarbamater (ditiokarbamater uttryckta som CS2, inklusive maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram), fentoat och kvinalfos.

(9) Beskrivningen av varuslaget fastställs i enlighet med kolumnen ”Varuslag” i KN i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 256 7.9.1987, s. 1).

(10) Livsmedel som innehåller eller består av betelblad (Piper betle), inbegripet, men inte begränsat till dem som klassificeras enligt KN-nummer 1404 90 00.

(11) Resthalter av etylenoxid (summan etylenoxid och 2-kloretanol, uttryckt som etylenoxid).

(12) Om bara vissa produkter som omfattas av ett KN-nummer behöver undersökas anges KN-numret med ”ex”.

(13) Beskrivningen av varuslaget fastställs i enlighet med kolumnen ”Varuslag” i KN i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 256 7.9.1987, s. 1).

BILAGA IIa

Livsmedel och foder från vissa tredjeländer som omfattas av det tillfälliga förbud mot införsel till unionen som avses i artikel 11a

Rad

Livsmedel och foder

(avsedd användning)

KN-nummer (1)

Taric-undernummer

Ursprungsland

Fara

—	Livsmedel som består av torkade bönor

(Livsmedel)

—	0713 35 00

—	0713 39 00

—	0713 90 00

Nigeria (NG)

Bekämpningsmedelsrester

(1) Om bara vissa produkter som omfattas av ett KN-nummer behöver undersökas anges KN-numret med ”ex”.

BILAGA IV

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG SOM AVSES I ARTIKEL 11 I KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/1793 FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV VISSA LIVSMEDEL OCH FODER

LAND

Intyg för införsel till unionen av djur eller foder

Del II: Intyg

II.	Hälsoinformation

II.a	Intygets referensnr

II.b	Referensnr i Imsoc

II.1.

Jag intygar att jag är förtrogen med de tillämpliga bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien (EUT L 35, 8.2.2005, s. 1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1), samt att följande gäller:

(1) antingen

[II.1.1.

☐

Livsmedlen i den sändning som beskrivs ovan med identifieringskod … (ange sändningens identifieringskod enligt artikel 9.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1793) har framställts i enlighet med kraven i förordningarna (EG) nr 178/2002 och (EG) nr 852/2004, särskilt att

—	primärproduktion av sådana livsmedel och därmed sammanhängande verksamhet som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004 uppfyller de allmänna hygienreglerna i del A i bilaga I till den förordningen,

—	(1) (2) och i alla produktions-, bearbetnings- och distributionsled efter primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet

—	har de hanterats och, i förekommande fall, beretts, emballerats och lagrats under hygieniska förhållanden i enlighet med kraven i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004, och

—	de kommer från en eller flera anläggningar som genomför ett program grundat på HAACP-principerna (faroanalys och kritiska styrpunkter) i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004.]

(1) eller

[II.1.2.

☐

Fodren i den sändning som beskrivs ovan med identifieringskod … (ange sändningens identifieringskod enligt artikel 9.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1793) har framställts i enlighet med kraven i förordningarna (EG) nr 178/2002 och (EG)nr 183/2005, särskilt att

—	primärproduktion av sådana foder och därmed sammanhängande verksamhet som förtecknas i artikel 5.1 förordning (EG) nr 183/2005 följer bestämmelserna i bilaga I till den förordningen,

—	(1) (2) och i alla produktions-, bearbetnings- och distributionsled efter primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet

—	har de hanterats och, i förekommande fall, beretts, emballerats och lagrats under hygieniska förhållanden i enlighet med kraven i bilaga II till förordning (EG) nr 183/2005, och

—	de kommer från en eller flera anläggningar som genomför ett program grundat på HACCP-principerna (faroanalys och kritiska styrpunkter) i enlighet med förordning (EG) nr 183/2005.]

II.2

Jag intygar följande i enlighet med bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1793 av den 22 oktober 2019 om tillfällig ökning av offentlig kontroll av och nödåtgärder avseende införsel till unionen av vissa varor från vissa tredjeländer, om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/625 och (EG) nr 178/2002 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 och genomförandeförordningar (EU) nr 884/2014, (EU) 2015/175, (EU) 2017/186 och (EU) 2018/1660 (EUT L 277, 29.10.2019, s. 89):

[II.2.1.

☐

Intygande om foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och om sammansatta livsmedel som förtecknas i den bilagan på grund av risken för kontaminering med mykotoxiner

—

Från den sändning som beskrivs ovan har prover tagits i enlighet med

☐	kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 för att fastställa aflatoxin B1-halten och den totala aflatoxinkontamineringen för livsmedel,

☐	kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 för att fastställa aflatoxin B1-halten för foder,

den … (datum), och laboratorieanalyserna utfördes den … (datum)

vid … (laboratoriets namn) med metoder som åtminstone omfattar de faror som anges i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793.

—	Närmare uppgifter om metoderna för laboratorieanalys samt alla resultat bifogas, vilka visar att unionslagstiftningen om gränsvärden för aflatoxiner följs.]

(3) och/eller

[II.2.2.

☐

—

Från den sändning som beskrivs ovan har prover tagits i enlighet med kommissionens direktiv 2002/63/EG den … (datum), och laboratorieanalyserna utfördes den … (datum) vid … (laboratoriets namn) med metoder som åtminstone omfattar de faror som anges i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793.

—	Närmare uppgifter om metoderna för laboratorieanalys samt alla resultat bifogas, vilka visar att unionslagstiftningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester följs.]

(3) och/eller

[II.2.3.

☐

Intygande om guarkärnmjöl som förtecknas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och om sammansatta livsmedel som förtecknas i den bilagan på grund av risken för kontaminering med pentaklorfenol och dioxiner

—

—	Närmare uppgifter om metoderna för laboratorieanalys samt alla resultat bifogas, vilka visar varorna att inte innehåller mer än 0,01 mg pentaklorfenol/kg.]

(3) och/eller

[II.2.4.

☐

Intygande om livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793 och om sammansatta livsmedel som förtecknas i den bilagan på grund av risken för mikrobiologisk kontaminering

—

Från den sändning som beskrivs ovan har prover tagits i enlighet med bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/1793

den … (datum), och laboratorieanalyserna utfördes den … (datum)

vid … (laboratoriets namn) med metoder som åtminstone omfattar de faror som anges i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/1793.

—	Närmare uppgifter om metoderna för laboratorieanalys samt alla resultat bifogas, vilka visar frånvaro av Salmonella i 25 g.]

II.3	Detta intyg utfärdades innan den sändning det avser hade lämnat den utfärdande behöriga myndighetens kontroll.

II.4	Intyget är giltigt i fyra månader från utfärdandedagen, och högst sex månader från dagen för resultaten av de senaste laboratorieanalyserna.

Anmärkningar

Se anmärkningar för ifyllandet i denna bilaga.

Del II:

(1)	Stryk det som inte är tillämpligt (t.ex. om det gäller livsmedel eller foder).

(2)	Gäller endast i produktions-, bearbetnings- och distributionsled efter primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet.

(3)	Stryk om intygandet i denna punkt inte används.

(4)	Underskriften ska ha en annan färg än den tryckta texten. Detta gäller även stämplar, med undantag av relief- eller vattenstämplar.

Intygsgivare:

Namn (med versaler):

Titel och befattning:

Datum:

Underskrift:

Stämpel

ANMÄRKNINGAR FÖR IFYLLANDET AV DEN FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG SOM AVSES I ARTIKEL 11 I KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/1793 FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV VISSA LIVSMEDEL ELLER FODER

Allmänt

Ange ett alternativ genom att markera relevant ruta med ett kryss (X).

Med ISO-kod avses den internationella landskoden med två bokstäver enligt den internationella standarden ISO 3166 alpha-2 (1).

I fälten I.15, I.18 och I.20 kan bara ett alternativ väljas.

Om inte annat anges ska fälten fyllas i.

Om mottagaren, gränskontrollstationen för införsel eller transporten (transportmedel och datum) ändras efter att intyget har utfärdats ska den aktör som ansvarar för sändningen underrätta den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten. En sådan ändring får inte leda till en begäran om ett ersättningsintyg.

Om intyget lämnas in via informationshanteringssystemet för offentlig kontroll (Imsoc) gäller följande:

—	Uppgifterna eller fälten i del I är datakataloger för den elektroniska versionen av det officiella intyget.

—	Fälten i del I i förlagan till officiellt intyg och fältens storlek och form är vägledande.

—	Om det krävs en stämpel är den elektroniska motsvarigheten en elektronisk stämpel. En sådan stämpel ska vara förenlig med de bestämmelser för utfärdande av elektroniska intyg som avses i artikel 90 f i förordning (EU) 2017/625.

Del I: Närmare uppgifter om sändningen

Land	Tredjeland som utfärdar intyget.
Fält I.1	Avsändare/Exportör: uppgifter om namn och adress (gatuadress, ort och region, provins eller stat) för den fysiska eller juridiska person som avsänder sändningen. Den fysiska eller juridiska personen måste befinna sig i tredjelandet.
Fält I.2	Intygets referensnr: den unika och obligatoriska kod som tredjelandets behöriga myndighet tilldelar i enlighet med den egna klassificeringen. Fältet ska fyllas i för alla intyg som inte lämnas in via Imsoc.
Fält I.2a.	Referensnr i Imsoc: den unika referenskod som tilldelas automatiskt via Imsoc (om intyget registreras i Imsoc). Fältet ska bara fyllas i för intyg som lämnas in via Imsoc.
Fält I.3	Central behörig myndighet: namn på den centrala myndighet i tredjelandet som utfärdar intyget.
Fält I.4	Lokal behörig myndighet: namn på den lokala myndighet i tredjelandet som utfärdar intyget (i förekommande fall).
Fält I.5	Mottagare/Importör: uppgifter om namn och adress för den fysiska eller juridiska person som sändningen är avsedd för i destinationsmedlemsstaten.
Fält I.6	Aktör som ansvarar för sändningen: uppgifter om namn och adress för den person i Europeiska unionen som ansvarar för sändningen när den uppvisas vid gränskontrollstationen och som lämnar de uppgifter som krävs till de behöriga myndigheterna, antingen som importör eller på importörens vägnar. Detta fält behöver inte fyllas i.
Fält I.7	Ursprungsland: namn och ISO-kod för det land där varorna har sitt ursprung, har odlats, skördats eller framställts.
Fält I.8	Ej tillämpligt.
Fält I.9	Destinationsland: namn och ISO-kod för produkternas destinationsmedlemsstat i Europeiska unionen.
Fält I.10	Ej tillämpligt.
Fält I.11	Avsändningsort: namn och adress för de anläggningar från vilka produkterna kommer. En enhet vid ett företag i livsmedels- eller fodersektorn. Namn ska bara anges för den anläggning som avsänder produkterna. Vid handel som inbegriper fler än ett tredjeland (trepartshandel) avses med avsändningsort den sista anläggningen i tredjelandet i den exportkedja från vilken den slutliga sändningen transporteras till Europeiska unionen.
Fält I.12	Destinationsort: denna information behöver inte fyllas i. För utsläppande på marknaden: den ort dit produkterna sänds för slutgiltig avlastning. Ange namn och adress samt godkännandenummer för anläggningarna på destinationsorten (i förekommande fall).
Fält I.13	Lastningsort: ej tillämpligt.
Fält I.14	Datum och tidpunkt för avresa: datum för avresa med transportmedlet (flyg, fartyg, järnväg eller vägfordon).
Fält I.15	Transportmedel: transportmedel som lämnar det avsändande landet. Transportsätt: flygplan, fartyg, järnväg, vägfordon eller annat transportsätt. Med ”annat” avses transportsätt som inte omfattas av rådets förordning (EG) nr 1/2005 (2). Uppgifter om transportmedlet: flightnummer (flygplan), fartygets namn (fartyg), tågets identitetsnummer och vagnens nummer (järnväg), fordonets registreringsnummer samt registreringsnummer för eventuellt släp (vägfordon). Vid färjetransport anges vägfordonets registreringsnummer, registreringsnummer för eventuellt släp samt färjans namn.
Fält I.16	Gränskontrollstation för införsel: ange gränskontrollstationens namn samt identifieringskod som tilldelats via Imsoc.
Fält I.17	Åtföljande dokument: Laboratorierapport: ange referensnummer och utfärdandedatum för den rapport/de resultat av laboratorieanalyser som avses i artikel 10.1 i genomförandeförordning (EU) 2019/1793. Annat: dokumentets typ och referensnummer ska anges när en sändning åtföljs av andra dokument, t.ex. handelsdokument (t.ex. flygfraktsedelns nummer eller konossement- eller handelsnummer för tåget eller vägfordonet).
Fält I.18	Transportförhållanden: temperatur som krävs vid transport av produkterna (rumstemperatur, kylda, frysta). Bara ett alternativ kan väljas.
Fält I.19	Containernr/Förseglingens nr: motsvarande nummer (i förekommande fall). Containernummer ska anges om varorna transporteras i förslutna behållare. Endast den officiella förseglingens nummer ska anges. En officiell försegling är en försegling som har fästs på behållaren, lastbilen eller järnvägsvagnen under tillsyn av den behöriga myndighet som utfärdar intyget.
Fält I.20	Varorna intygas vara avsedda som/för: ange produkternas avsedda användning enligt tillämpligt hälsointyg för Europeiska unionen. Livsmedel: gäller endast produkter avsedda att användas som livsmedel. Foder: gäller endast produkter avsedda att användas som foder.
Fält I.21	Ej tillämpligt.
Fält I.22	För den inre marknaden: för alla sändningar avsedda att släppas ut på marknaden i Europeiska unionen.
Fält I.23	Totalt antal förpackningar: antalet förpackningar. Vid bulksändningar behöver fältet inte fyllas i.
Fält I.24	Kvantitet: Total nettovikt: varornas vikt utan inre och yttre emballage. Total bruttovikt: sammanlagd vikt i kg. Denna definieras som produkternas samlade vikt med inre och yttre emballage, men utan transportcontainrar eller annan transportutrustning.
Fält I.25	Varubeskrivning: ange relevant kod enligt Harmoniserade systemets nomenklatur och rubrik fastställd av Världstullorganisationen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (3). Denna tullbeskrivning ska vid behov kompletteras med de ytterligare uppgifter som krävs för att klassificera produkterna. Ange art, typ av produkt, antal förpackningar, typ av förpackning, partinummer, nettovikt och slutkonsument (när produkter är förpackade för slutkonsument). Art: artens vetenskapliga namn eller såsom det anges i EU-lagstiftningen. Typ av förpackning: ange typ av förpackning enligt definitionen i bilagorna V och VI till rekommendation nr 21 från FN:s Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/Cefact).

Del II: Intyg

Denna del ska fyllas i av en intygsgivare som av den behöriga myndigheten i tredjelandet har bemyndigats att underteckna det officiella intyget, i enlighet med artikel 88.2 i förordning (EU) 2017/625.

Fält II	Hälsoinformation: fyll i denna del i enlighet med Europeiska unionens särskilda hälsokrav som gäller för typen av produkter såsom de definieras i likvärdighetsavtalen med vissa tredjeländer eller i annan EU-lagstiftning, t.ex. om utfärdande av intyg. Välj den punkt bland punkterna II.2.1, II.2.2, II.2.3 och II.2.4 som motsvarar den produktkategori och fara eller faror som intyget gäller. Om det officiella intyget inte lämnas in via Imsoc ska de påståenden som inte är tillämpliga strykas över, paraferas och stämplas av intygsgivaren, eller helt tas bort från intyget. Om intyget lämnas in via Imsoc ska de påståenden som inte är tillämpliga strykas över eller helt tas bort från intyget.
Fält II.a	Intygets referensnr: samma referensnummer som i fält I.2.
Fält II.b	Referensnr i Imsoc: samma referensnummer som i fält I.2a, endast obligatoriskt för officiella intyg som utfärdats via Imsoc.
Intygsgivare	Tjänsteman vid den behöriga myndigheten i tredjelandet som av den behöriga myndigheten har bemyndigats att underteckna officiella intyg. Ange namn med versaler, titel och befattning (i förekommande fall), den behöriga myndighetens identifieringsnummer och stämpel i original samt datum för undertecknandet.

(1) En förteckning över länder och koder finns påhttp://www.iso.org/iso/country_codes/iso-3166-1_decoding_table.htm.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).

(3) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).”

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/606 av den 14 april 2021 om ändring av bilagorna I, IV–XIII och XVI till genomförandeförordning (EU) 2021/405 vad gäller poster för Belarus och för Förenade kungariket och dess kronbesittningar Guernsey, Isle of Man och Jersey i förteckningarna över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka vissa djur och varor som är avsedda att användas som livsmedel får föras in till unionen ( 1 )	65
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/607 av den 14 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036	73
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/608 av den 14 april 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/1793 om tillfällig ökning av offentlig kontroll av och nödåtgärder avseende införsel till unionen av vissa varor från vissa tredjeländer, och genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/625 och (EG) nr 178/2002 ( 1 )	119
		BESLUT
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/609 av den 14 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/439 vad gäller harmoniserade standarder om förpackningar för medicintekniska produkter som ska steriliseras och sterilisering av sjukvårdsprodukter	150
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/610 av den 14 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/437 vad gäller harmoniserade standarder om sjukvårdsfordon med utrustning, anestesi- och respiratorutrustning, biologisk utvärdering av medicintekniska produkter, förpackningar för medicintekniska produkter som ska steriliseras, sterilisering av sjukvårdsprodukter, klinisk prövning av medicintekniska produkter, icke-aktiva kirurgiska implantat, medicintekniska produkter som innehåller vävnader från djur och derivat därav samt elektrisk utrustning för medicinskt bruk	153
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/611 av den 14 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/438 vad gäller harmoniserade standarder om biologisk utvärdering av medicintekniska produkter, förpackningar för medicintekniska produkter som ska steriliseras, sterilisering av sjukvårdsprodukter och klinisk prövning av medicintekniska produkter	158

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 129

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 15 april 2021

		Rättelser
	*	Rättelse till rådets förordning (EU) nr 509/2012 av den 15 juni 2012 om ändring av förordning (EU) nr 36/2012 rörande restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien ( EUT L 156, 16.6.2012 )	161