(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt.

(2)

Förordnandet för de externa revisorerna för Deutsche Bundesbank löpte ut efter revisionen för räkenskapsåret 2020. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer från och med räkenskapsåret 2021.

(3)

Deutsche Bundesbank har valt Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft som sina externa revisorer för räkenskapsåren 2021–2026, med en möjlighet till förlängning av mandatet till räkenskapsåret 2027.

(4)

ECB-rådet har rekommenderat att Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft utses till externa revisorer för Deutsche Bundesbank för räkenskapsåren 2021–2026, med en möjlighet till förlängning av mandatet till räkenskapsåret 2027.

(5)

Till följd av ECB-rådets rekommendation bör rådets beslut 1999/70/EG (2) ändras i enlighet med detta.

(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt.

(2)

Förordnandet för Eesti Panks externa revisorer löpte ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2020. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer från och med räkenskapsåret 2021.

(3)

Eesti Pank har valt Ernst & Young Baltic AS som sina externa revisorer för räkenskapsåren 2021–2025.

(4)

ECB-rådet har rekommenderat att Ernst & Young Baltic AS utses till Eesti Panks externa revisorer för räkenskapsåren 2021–2025.

(5)

Till följd av ECB-rådets rekommendation bör rådets beslut 1999/70/EG (2) ändras i enlighet med detta.

(1)

Förenade kungariket utträdde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020 på grundval av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2) (nedan kallat utträdesavtalet). Unionsrätten om mervärdesskatt är således inte längre tillämplig på eller i Förenade kungariket.

(2)

I enlighet med artikel 8 första stycket i protokollet om Irland/Nordirland (nedan kallat protokollet), som utgör en integrerad del av utträdesavtalet, fortsätter unionsrätten om mervärdesskatt att tillämpas på och i Förenade kungariket med avseende på Nordirland när det gäller varor, med förbehåll för det demokratiska samtycke som avses i artikel 18 i protokollet vad gäller den fortsatta tillämpningen av artikel 8 i protokollet.

(3)

Beskattningsbara personer och vissa icke beskattningsbara juridiska personer i Förenade kungariket omfattas därför fortfarande av unionsrätten om mervärdesskatt för transaktioner med varor i Nordirland.

(4)

Enligt artikel 168 i direktiv 2006/112/EG har en beskattningsbar person rätt att dra av mervärdesskatt på inköp som denne gör för sina beskattade transaktioner. I artikel 16 i det direktivet föreskrivs emellertid att med leverans av varor mot ersättning ska likställas uttag som en beskattningsbar person gör av en vara ur sin rörelse för sitt eget eller personalens privata bruk, om mervärdesskatten på varan i fråga eller dess beståndsdelar helt eller delvis har medfört avdragsrätt. Denna ordning möjliggör återkrav av mervärdesskatt som ursprungligen dragits av i samband med privat bruk.

(5)

Genom rådets beslut 2006/659/EG (3) bemyndigades Förenade kungariket att, till och med den 31 december 2015, tillämpa en särskild åtgärd för att på grundval av schablonbeskattning fastställa hur stor andel av den icke avdragsgilla mervärdesskatten som avser kostnader för bränsle i tjänstebilar som inte uteslutande används för yrkesmässigt bruk (nedan kallad den särskilda åtgärden). Den särskilda åtgärden, som är frivillig för beskattningsbara personer, baseras på den mängd koldioxid som bilen släpper ut, eftersom det finns ett proportionellt samband mellan utsläpp och bränsleförbrukning och därmed kostnader för bränsle.

(6)

Genom rådets genomförandebeslut (EU) 2015/2109 (4) bemyndigades Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa den särskilda åtgärden till och med den 31 december 2018. En ytterligare förlängning av åtgärden, till och med den 31 december 2020, beviljades genom rådets genomförandebeslut (EU) 2018/1918 (5).

(7)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 27 november 2020 ansökte Förenade kungariket, med avseende på Nordirland, om bemyndigande att fortsätta att tillämpa den särskilda åtgärden från och med den 1 januari 2021. Ansökan inkluderade en förklaring om hur den avvikande åtgärden fungerar.

(8)

Kommissionen överlämnade ansökan från Förenade kungariket till medlemsstaterna genom en skrivelse av den 10 december 2020. Genom en skrivelse av den 11 december 2020 underrättade kommissionen Förenade kungariket om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna behandla ansökan.

(9)

Enligt Förenade kungariket har den särskilda åtgärden inneburit ett effektivt förenklat förfarande för uppbörd av mervärdesskatt i samband med kostnader för bränsle för tjänstebilar som delvis används för privat bruk, både för beskattningsbara personer och för skattemyndigheten. Det är därför lämpligt att Förenade kungariket med avseende på Nordirland bemyndigas att fortsätta att tillämpa den särskilda åtgärden.

(10)

Avvikelsen bör inte gälla längre än till och med den 31 december 2023, eftersom det är nödvändigt att regelbundet på nytt bedöma huruvida reglerna för schablonbeskattning fortfarande korrekt återspeglar den allmänna fördelningen mellan yrkesmässigt och privat bruk.

(11)

I enlighet med artikel 8 andra stycket i protokollet ska intäkter från transaktioner som är beskattningsbara i Nordirland inte överföras till unionen. Den särskilda åtgärden kommer därför inte att ha några negativa effekter på de av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(12)

I syfte att undvika störande effekter bör Förenade kungariket tillåtas att tillämpa, med avseende på Nordirland, den avvikande åtgärden utan avbrott. Det ansökta bemyndigandet bör därför beviljas med verkan från och med den 1 januari 2021, så att det blir tillämpligt omedelbart efter det att de tidigare reglerna enligt genomförandebeslut (EU) 2018/1918 upphört att gälla.

(1)

Den 4 februari 2021 ansökte Estland om ekonomiskt stöd från unionen i syfte att komplettera landets nationella ansträngningar att hantera effekterna av covid-19-utbrottet och hantera de socioekonomiska konsekvenserna av utbrottet för arbetstagare och egenföretagare.

(2)

Covid-19-utbrottet och de extraordinära åtgärder som Estland har vidtagit för att begränsa utbrottet och dess socioekonomiska och hälsorelaterade effekter förväntas på ett dramatiskt sätt påverka landets offentliga finanser. I kommissionens höstprognos 2020 förväntades Estland offentliga underskott uppgå till 5,9 % av bruttonationalprodukten (BNP) och den offentliga skulden till 17,2 % av BNP i slutet av 2020. I kommissionens interimsprognos vintern 2021 beräknas Estlands BNP ha minskat med 2,9 % år 2020.

(3)

Covid-19-utbrottet har även immobiliserat en stor del av arbetskraften i Estland. Detta har lett till en plötslig och kraftig ökning av Estlands offentliga utgifter för system för korttidsarbete och liknande åtgärder samt hälsorelaterade åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet som beskrivs i skälen 4–9.

(4)

Genom regeringsförordning nr 130 Tööhõiveprogramm 2017–2020 av den 17 november 2016, i dess ändrade lydelse från 2020 (2), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, infördes ett kortsiktigt arbetsmarknadsprogram för bevarande av arbetstillfällen (programmet är i kraft sedan den 23 mars 2020). Målet var att stödja anställda inom den privata sektorn vars löner eller arbetstid tillfälligt hade minskats på grund av den betydande inverkan som krissituationen har haft genom att ge dem upp till 70 % av deras genomsnittliga månadslöner, med ett tak på 1 000 EUR per anställd och månad. Det var ett tillfälligt program under krissituationsperioden från mars till maj 2020. Med tanke på krissituationens fortsatta inverkan ändrades förordning nr 130 än en gång (3) och tillämpades i dess ändrade lydelse till slutet av juni 2020. Villkoren i permitteringssystemet justerades så att det statliga stödet till anställda sänktes till högst 50 % av deras genomsnittliga månadslön, med ett tak på 800 EUR per anställd. För att få statligt stöd till anställda var företagen tvungna att betala minst 150 EUR (brutto) per anställd och månad, så att alla anställda fick en månadslön på minst 584 EUR, vilket motsvarar minimilönen.

(5)

Regeringsförordning nr 26 Erivajadusega lapse vanema toetuse saamise ja maksmise tingimused ning toetuse arvutamise alused av den 9 april 2020 (4), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, införde ett bidrag för att skydda inkomster för föräldrar som under krissituationen inte kunde arbeta därför att de var tvungna att ta hand om sina barn med särskilda utbildningsbehov. Det handlade om en tillfällig åtgärd under krissituationsperioden 12 mars–17 maj 2020. Bidraget beräknades på grundval av de socialavgifter som betalats in avseende förälderns lön år 2019. Stödet täckte 70 % av den genomsnittliga dagslönen för en förälder.

(6)

Genom kulturministerns förordning nr 7 COVID-19 haigust põhjustava koroonaviiruse levikuga seotud kriisi leevendamiseks ette nähtud toetusmeede laulu- ja tantsupeo liikumises osalevatele kollektiividele av den 30 april 2020 (5) och kulturministerns förordningar nr 9 COVID-19 puhangust tingitud erakorraline abi kultuuri- ja spordivaldkonnale av den 30 april 2020 (6) (i kraft den 3 maj–11 september 2020) och Treeneri tööjõukulu toetuse määramise tingimused, sealhulgas nõuded spordialaliidule, spordiklubile ja spordikoolile ning selle omaosalusele, treeningrühmale ja treenerile, ning toetuse suuruse, jaotamise, tagasimaksmise ja tagasinõudmise kord av den 26 november 2014, i dess ändrade lydelse från 2020 (7), vilka det hänvisas till i Estlands ansökan av den 4 februari 2021, infördes ett kortfristigt program för frilanskonstnärer, idrottstränare och ledare för körer och dansgrupper. Det rör sig om en tillfällig åtgärd under krissituationsperioden på grund av covid-19-utbrottet. Frilanskonstnärer fick ett stödbelopp som motsvarade minimilönen under en period på två månader. Ledare för körer och folkdansgrupper samt idrottstränare fick statligt inkomststöd som utgjorde 70 % av genomsnittslönen under perioden oktober 2019–februari 2020, med ett tak på 1 000 EUR. Idrottstränare fick ett stödbelopp motsvarande 50 % av deras normala lön, medan det resterande 50 % betalades av idrottsorganisationen.

(7)

Estland har infört en rad hälsorelaterade åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet. Genom parlamentsakten Riigi 2020. aasta lisaeelarve seadus, som antogs den 15 april 2020 (8), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, genomfördes en hälsorelaterad åtgärd som har möjliggjort statliga inköp av personlig skyddsutrustning, ytterligare allmänna förnödenheter och förbrukningsmaterial.

(8)

Genom regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste eest maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020 (9), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, infördes ett kortfristigt stödsystem för sjukhus för att kompensera kostnaderna för att anställa tillfällig personal på covid-19-avdelningar och intensivvårdsavdelningar och för läkares, sjuksköterskors och annan relaterad personals övertidsarbete. Det täcker kostnaderna för behovet av extrapersonal på covid-19-avdelningar och intensivvårdsavdelningar på sjukhus. Extrapersonalen anställdes med högre lön för att hålla personalen motiverad under krissituationen.

(9)

Genom regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020 (10), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, infördes en ersättning till anställda för de första tre dagarna av sjukledighet. Det var en tillfällig åtgärd under krissituationsperioden 13 mars–17 maj 2020. Kompensation för den ökade sjuk- och vårdledigheten på grund av covid-19 beviljades för personer som var försäkrade genom den estniska sjukförsäkringskassan under de första tre sjukdagarna, som normalt betalas av den anställde.

(10)

Estland uppfyller de villkor för att få ansöka om ekonomiskt stöd som anges i artikel 3 i förordning (EU) 2020/672. Estland har lämnat uppgifter till kommissionen som styrker att de faktiska offentliga utgifterna har ökat med 230 000 000 EUR från och med den 1 februari 2020 på grund av de nationella åtgärder som har vidtagits för att hantera de socioekonomiska effekterna av covid-19-utbrottet. Detta utgör en plötslig och kraftig ökning eftersom den både beror på nya åtgärder och en ökad efterfrågan för befintliga åtgärder som tillsammans omfattar en betydande andel av arbetskraften i Estland.

(11)

Kommissionen har i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2020/672 samrått med Estland och kontrollerat den plötsliga och kraftiga ökningen av faktiska offentliga utgifter med direkt anknytning till de system för korttidsarbete och liknande åtgärder samt till de relevanta hälsorelaterade åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet som det hänvisas till i ansökan av den 4 februari 2021.

(12)

Ekonomiskt stöd bör därför ges för att hjälpa Estland att hantera de socioekonomiska effekterna av de stora ekonomiska störningar som är en följd av covid-19-utbrottet. Kommissionen bör fatta beslut om löptid och storlek på samt verkställande av delbetalningar och trancher i nära samarbete med de nationella myndigheterna.

(13)

Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från deras skyldighet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

(14)

Beslutet att ge ekonomiskt stöd har fattats med beaktande av Estlands befintliga och förväntade behov, samt ansökningar om ekonomiskt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 som andra medlemsstater redan lämnat in eller planerar att lämna in, och med tillämpning av principerna om likabehandling, solidaritet, proportionalitet och insyn.

a)

Ett kortfristigt arbetsmarknadsprogram för bevarande av arbetstillfällen, i enlighet med regeringsförordning nr 130 Tööhõiveprogramm 2017–2020 av den 17 november 2016, i dess ändrade lydelse från 2020.

b)

Ett bidrag för att skydda inkomsterna för föräldrar som under krissituationen inte kunde arbeta därför att de var tvungna att ta hand om sina barn med särskilda utbildningsbehov, i enlighet med regeringsförordning nr 26 Erivajadusega lapse vanema toetuse saamise ja maksmise tingimused ning toetuse arvutamise alused av den 9 april 2020.

c)

Ett kortfristigt program för frilanskonstnärer, idrottstränare och ledare för körer och dansgrupper, i enlighet med kulturministerns förordning nr 7 COVID-19 haigust põhjustava koroonaviiruse levikuga seotud kriisi leevendamiseks ette nähtud toetusmeede laulu- ja tantsupeo liikumises osalevatele kollektiividele av den 30 april 2020 och kulturministerns förordningar nr 9 COVID-19 puhangust tingitud erakorraline abi kultuuri- ja spordivaldkonnale av den 30 april 2020 och Treeneri tööjõukulu toetuse määramise tingimused, sealhulgas nõuded spordialaliidule, spordiklubile ja spordikoolile ning selle omaosalusele, treeningrühmale ja treenerile, ning toetuse suuruse, jaotamise, tagasimaksmise ja tagasinõudmise kord av den 26 november 2014, i dess ändrade lydelse från 2020.

d)

En hälsorelaterad åtgärd som möjliggjorde statliga inköp av personlig skyddsutrustning, ytterligare allmänna förnödenheter och förbrukningsmaterial, i enlighet med parlamentsakten Riigi 2020. aasta lisaeelarve seadus av den 15 april 2020.

e)

Ett kortfristigt stödsystem för sjukhus för att kompensera kostnaderna för att anställa tillfällig personal på covid-19-avdelningar och intensivvårdsavdelningar, och för att betala för läkares, sjuksköterskors och annan personals övertidsarbete, i enlighet med regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste eest maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020.

f)

En ersättning till anställda för de första tre dagarna av sjukledighet i enlighet med regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste eest maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020.