19.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/250

av den 16 februari 2021

om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid flygplatser i unionen på grund av covid-19-krisen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Covid-19-krisen har lett till en kraftigt minskad flygtrafik till följd av en betydande nedgång i efterfrågan och de direkta åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och tredjeländer för att begränsa spridningen av covid-19. Pandemin har påverkat lufttrafikföretag på ett skadligt sätt sedan den 1 mars 2020, och detta kommer sannolikt att fortsätta under de kommande åren.

(2)

Dessa omständigheter ligger utanför lufttrafikföretagens kontroll och har lett till att de frivilligt eller obligatoriskt ställt in sin lufttrafik. Frivilligt inställd lufttrafik i synnerhet skyddar lufttrafikföretagens ekonomi och gör att den negativa miljöpåverkan som följer av tomma eller i stort sett tomma flygningar endast i syfte att behålla ankomst-och avgångstiderna kan undvikas.

(3)	Uppgifter som offentliggjorts av Eurocontrol, som är funktionen för nätverksförvaltning för flygtrafiknätet inom det gemensamma europeiska luftrummet, visar en fortsatt nedgång på tolvmånadersbasis på cirka 74 % för flygtrafiken i mitten av juni 2020.

(4)

Det är inte möjligt att på grundval av antalet kända förbokningar, Eurocontrols prognoser och epidemiologiska prognoser förutsäga när perioden med kraftigt minskad efterfrågan till följd av covid-19-krisen sannolikt kommer att upphöra. Enligt Eurocontrols senaste prognoser kommer flygtrafiken i februari 2021 att vara ungefär hälften så stor som i februari 2020. Prognoser som sträcker sig bortom detta datum bygger på ett antal okända faktorer, såsom tillgången till covid-19-vaccin. Under dessa omständigheter bör lufttrafikföretag som inte använder sina ankomst- och avgångstider i enlighet med den utnyttjandegrad för ankomst- och avgångstider som anges i rådets förordning (EEG) nr 95/93 (3) inte automatiskt förlora det företräde till serier av ankomst- och avgångstider som anges i artiklarna 8.2 och 10.2 i den förordningen som de annars skulle ha. I den här förordningen bör det fastställas särskilda regler för detta ändamål.

(5)

Dessa regler bör samtidigt riktas mot eventuella negativa effekter på konkurrensen mellan lufttrafikföretag. I synnerhet är det nödvändigt att säkerställa att lufttrafikföretag som är beredda att tillhandahålla tjänster får möjlighet att utnyttja outnyttjad kapacitet och att de har utsikter att bibehålla sådana ankomst- och avgångstider på lång sikt. Detta bör ge lufttrafikföretagen fortsatta incitament att utnyttja flygplatskapaciteten, vilket i sin tur skulle gynna konsumenterna.

(6)

Det är därför nödvändigt att, i enlighet med dessa principer och för en begränsad period, fastställa på vilka villkor lufttrafikföretag fortsätter att ha rätt till serier av ankomst- och avgångstider enligt artiklarna 8.2 och 10.2 i förordning (EEG) nr 95/93, och att fastställa krav för berörda lufttrafikföretag att frigöra outnyttjad kapacitet.

(7)

Under den period då lufttransportsektorn påverkas negativt av covid-19-krisen bör definitionen av begreppet nytillträdande lufttrafikföretag utvidgas för att öka antalet lufttrafikföretag som omfattas, vilket därmed ger fler lufttrafikföretag möjlighet att etablera och utvidga sin verksamhet om de så önskar. Det är emellertid nödvändigt att begränsa privilegierna för lufttrafikföretag som omfattas av denna definition så att de gäller endast för verkliga nytillträdande lufttrafikföretag genom att utesluta lufttrafikföretag som, tillsammans med sitt moderbolag eller sina egna dotterbolag eller sitt moderbolags dotterbolag, innehar mer än 10 % av det totala antalet tilldelade ankomst- och avgångstider på en viss flygplats den aktuella dagen.

(8)

Under den period då lättnaderna från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider tillämpas, bör man i systemet för fördelning av ankomst- och avgångstider beakta de insatser som görs av lufttrafikföretag som har genomfört flygningar med ankomst- och avgångstider som ingår i en serie som ett annat lufttrafikföretag har rätt till enligt artiklarna 8.2 och 10.2 i förordning (EEG) nr 95/93, men som har gjorts tillgängliga för samordnaren av ankomst- och avgångstider för tillfällig omfördelning. Lufttrafikföretag som har utnyttjat minst fem ankomst- och avgångstider i en serie bör därför prioriteras vid tilldelningen av dessa serier under nästa motsvarande tidtabellsperiod, förutsatt att det lufttrafikföretag som har rätt till dem enligt de artiklarna inte gör anspråk på dem.

(9)

Införandet av särskilda sanitära åtgärder mot covid-19 på flygplatser kan minska den tillgängliga kapaciteten, vilket kan göra det nödvändigt att tillhandahålla särskilda samordningsparametrar för covid-19. I sådana situationer, och för att möjliggöra en korrekt tillämpning av sådana parametrar, bör samordnarna ha rätt att anpassa tidsplaneringen för ankomst- och avgångstider som tilldelats lufttrafikföretag enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 95/93 eller annullera dessa ankomst- och avgångstider för den tidtabellsperiod under vilken de särskilda sanitära åtgärderna mot covid-19 är tillämpliga.

(10)

För att underlätta utnyttjandet av flygplatskapacitet under tidtabellsperioden för sommaren 2021 bör lufttrafikföretag tillåtas att återlämna ankomst- och avgångstider, som de historiskt sett har tilldelats, till samordnaren före tidtabellsperiodens början så att tiderna kan omfördelas på ad hoc-basis. Lufttrafikföretag som återlämnar en hel serie av ankomst- och avgångstider före den tidsfrist som fastställs i denna förordning bör behålla sin rätt till samma serier av ankomst- och avgångstider vid den flygplatsen för tidtabellsperioden för sommaren 2022. Med hänsyn till de övriga åtgärder för att minska antalet ankomst- och avgångstider som anges i denna förordning bör lufttrafikföretag med ett stort antal ankomst- och avgångstider vid en flygplats ha möjlighet att återlämna högst hälften av sina ankomst- och avgångstider på detta sätt.

(11)

Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldighet att följa unionsrätten, särskilt bestämmelserna i fördragen och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 (4), kan de negativa konsekvenserna av eventuella åtgärder som antas av offentliga myndigheter i medlemsstater eller tredjeländer för att motverka spridningen av covid-19 och som begränsar möjligheten att resa med mycket kort varsel inte tillskrivas lufttrafikföretagen och bör därför mildras om dessa åtgärder avsevärt påverkar genomförbarheten i fråga om eller möjligheten till resor eller efterfrågan på de berörda rutterna. Detta bör omfatta åtgärder som leder till en partiell eller fullständig stängning av gränsen eller luftrummet eller till en partiell eller fullständig stängning av eller minskning av kapaciteten på de berörda flygplatserna, till begränsningar av flygbesättningens rörlighet som avsevärt hindrar flygtrafiken eller till ett allvarligt hinder för passagerarnas möjlighet att resa med något lufttrafikföretag på den berörda rutten, inbegripet reserestriktioner, begränsningar av rörligheten eller karantänåtgärder i destinationslandet eller destinationsregionen eller restriktioner på tillgången till tjänster som är väsentliga för att direkt stödja driften av en flygtjänst. Mildranden bör säkerställa att lufttrafikföretag inte bestraffas för underlåtenhet att använda ankomst- och avgångstider om detta beror på sådana begränsande åtgärder som ännu inte hade offentliggjorts när ankomst- och avgångstiderna tilldelades. Särskild lättnad från verkningarna av införandet av sådana åtgärder bör ha begränsad varaktighet och bör under inga omständigheter överstiga två på varandra följande tidtabellsperioder.

(12)

Under perioder där efterfrågan påverkas avsevärt på grund av covid-19-krisen bör lufttrafikföretag i nödvändig utsträckning befrias från kraven på utnyttjande av ankomst- och avgångstider för att behålla rätten till dessa ankomst- och avgångstider under den efterföljande motsvarande tidtabellsperioden. Detta bör göra det möjligt för lufttrafikföretag att utöka tjänsterna när omständigheterna så tillåter. Den lägre miniminyttjandegraden som fastställts för detta ändamål bör ta hänsyn till utsikterna för flygtrafiken för 2021, som i början av 2021 låg på 50 % av 2019 års trafiknivåer, osäkerheten kring covid-19-krisen och hur konsumenternas förtroende och trafiknivåerna återhämtar sig.

(13)

I syfte att hantera utvecklingen av covid-19-krisens konsekvenser och den därav följande oklarheten om utvecklingen av trafiknivåerna på medellång sikt, och i syfte att där så är strikt nödvändigt och motiverat, reagera flexibelt på de utmaningar som lufttransportsektorn står inför till följd av detta, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen vad gäller ändring av tillämpningsperioden för lättnaden från regeln om utnyttjande av ankomst- och avgångstider och procentvärdena för minimiutnyttjandegraden inom ett visst intervall. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (5). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(14)

För att kunna göra de nödvändiga förberedelserna i god tid måste lufttrafikföretag och samordnare känna till de villkor som ska gälla för utnyttjandet av ankomst- och avgångstider under en given tidtabellsperiod. Kommissionen bör därför sträva efter att anta de delegerade akterna så snart som möjligt och bör under alla omständigheter anta sådana akter inom den tidsfrist för återlämnande av ankomst- och avgångstider som fastställs i artikel 10.3 i förordning (EEG) nr 95/93.

(15)

Flygplatser, leverantörer av flygplatstjänster och lufttrafikföretag behöver ha information om den tillgängliga kapaciteten för att kunna planera på lämpligt sätt. Lufttrafikföretagen bör, så snart som möjligt och senast tre veckor före den planerade driftsdagen, ställa ankomst- och avgångstider som de inte tänker utnyttja till samordnarens förfogande för eventuell omfördelning till andra lufttrafikföretag. Om lufttrafikföretagen upprepade gånger avsiktligt underlåter att uppfylla detta krav, eller andra krav i förordning i (EEG) nr 95/93, bör de bli föremål för lämpliga sanktioner eller likvärdiga åtgärder.

(16)	Om en samordnare är förvissad om att ett lufttrafikföretag har upphört med sin verksamhet på en flygplats bör samordnaren omedelbart dra tillbaka ankomst- och avgångstiderna från lufttrafikföretaget och placera dem i reserven för omfördelning till andra lufttrafikföretag.

(17)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa särskilda regler och lättnader från de allmänna kraven för utnyttjande av ankomst- och avgångstider under en begränsad tidsperiod för att mildra covid-19-krisens effekter på flygtrafiken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(18)

Med beaktande av den brådska som följer av de extraordinära förhållandena i samband med covid-19-krisen, anses det lämpligt att föreskriva ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(19)	För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska kunna genomföras så snart som möjligt, bör den av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 95/93 ska ändras på följande sätt:

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

Följande led ska införas:

”ba)

under den period som avses i artikel 10a.3 avses med nytillträdande lufttrafikföretag:

i)	ett lufttrafikföretag som begär en ankomst- eller avgångstid, som en del i en serie av tider, vid en flygplats och på en viss dag, och som, om begäran tillmötesgicks, totalt skulle inneha färre än sju ankomst- eller avgångstider vid flygplatsen den dagen, eller

ii)

ett lufttrafikföretag som begär en serie av ankomst- eller avgångstider för en regelbunden direktförbindelse för passagerartrafik mellan två flygplatser i unionen, där högst två andra lufttrafikföretag bedriver en likadan regelbunden direktförbindelse för passagerartrafik mellan dessa flygplatser på samma dag, och där lufttrafikföretaget, om begäran tillmötesgicks, ändå skulle inneha färre än nio ankomst- eller avgångstider vid flygplatsen på dagen för direktförbindelsen.

Ett lufttrafikföretag som tillsammans med sitt moderbolag, sina egna dotterbolag eller sitt moderbolags dotterbolag innehar mer än 10 % av det totala antalet ankomst- och avgångstider som tilldelats dagen i fråga på en viss flygplats ska inte betraktas som ett nytillträdande lufttrafikföretag vid den flygplatsen.”

Följande led ska läggas till:

”n)	samordningsparametrar för covid-19: reviderade samordningsparametrar som leder till en minskning av den tillgängliga flygplatskapaciteten vid en samordnad flygplats till följd av särskilda sanitära åtgärder som införts av medlemsstaterna som svar på covid-19-krisen.”

I artikel 7.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Lufttrafikföretag som trafikerar eller avser att trafikera en tidtabellsanpassad eller samordnad flygplats ska ge tidtabellsanpassaren respektive samordnaren begärd relevant information. All relevant information ska tillhandahållas i det format och inom den tid som tidtabellsanpassaren eller samordnaren begärt. Särskilt ska lufttrafikföretaget i samband med begäran om ankomst- och avgångstider informera samordnaren om det, med avseende på de begärda tiderna skulle åtnjuta ställning som nytillträdande lufttrafikföretag i enlighet med artikel 2 b eller ba.”

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)	I punkt 2 första stycket ska inledningen ersättas med följande: ”2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7, 8a, 9, 10.1, 10.2a och 14 ska punkt 1 i den här artikeln inte tillämpas när följande villkor är uppfyllda:”.

Följande punkt ska införas:

”2a. Under den period som avses i artikel 10a.3 ska en serie ankomst- och avgångstider som återlämnats till ankomst- och avgångstidsreserven i enlighet med punkt 1 i den här artikeln i slutet av tidtabellsperioden (referenstidtabellsperioden) på begäran för nästa motsvarande tidtabellsperiod tilldelas ett lufttrafikföretag som har använt minst fem ankomst- och avgångstider i serien i fråga efter tillämpning av artikel 10a.7 under referenstidtabellsperioden, förutsatt att serien av ankomst- och avgångstider inte redan har tilldelats det lufttrafikföretag som ursprungligen innehade den serien för nästa motsvarande tidtabellsperiod i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

Om fler än en sökande uppfyller kraven i första stycket ska företräde ges åt det lufttrafikföretag som har använt flest ankomst- och avgångstider i serien.”

Följande punkt ska införas:

”6a. Under den period då samordningsparametrarna för covid-19 gäller och för att möjliggöra en korrekt tillämpning av dessa samordningsparametrar får samordnaren ändra tidpunkten för begärda eller tilldelade ankomst- och avgångstider som faller inom den period som anges i artikel 10a.3 eller annullera dem efter att ha hört det berörda lufttrafikföretaget. I detta sammanhang ska samordnaren beakta de ytterligare regler och riktlinjer som avses i punkt 5 i den här artikeln, på de villkor som anges där.”

Artikel 8a.3 ska ersättas med följande:

”3.

a)	Ankomst- och avgångstider som tilldelats ett nytillträdande lufttrafikföretag enligt definitionen i artikel 2 b eller ba får överföras till ett annat lufttrafikföretag med tillämpning av punkt 1 b i den här artikeln först efter två likvärdiga tidtabellsperioder utom vid lagenligt övertagande av verksamheten i ett konkursdrabbat företag.
b)	Ankomst- och avgångstider som tilldelats ett nytillträdande lufttrafikföretag enligt definitionen i artikel 2 b ii och iii eller i artikel 2 ba ii får överföras till en annan rutt med tillämpning av punkt 1 a i den här artikeln först efter två likvärdiga tidtabellsperioder, utom när det nytillträdande företaget skulle ha fått samma prioritering på den nya rutten som på den ursprungliga.
c)	Ankomst- och avgångstider som tilldelats ett nytillträdande lufttrafikföretag enligt definitionen i artikel 2 b eller ba får bytas med tillämpning av punkt 1 c i den här artikeln först efter två likvärdiga tidtabellsperioder; detta gäller dock ej om bytet sker för att förbättra ankomst- och avgångstiderna för trafiken i förhållande till de ursprungligen begärda tiderna.”

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

Följande punkt ska införas:

”2a. Trots vad som anges i punkt 2 ska en serie av ankomst- och avgångstider som tilldelats för tidtabellsperioden 28 mars 2021–30 oktober 2021 ge lufttrafikföretaget rätt till samma serie av ankomst- och avgångstider för tidtabellsperioden 27 mars 2022–29 oktober 2022 om lufttrafikföretaget har gjort hela serien av ankomst- och avgångstider tillgänglig för samordnaren för omfördelning före den 28 februari 2021. Denna punkt ska endast tillämpas på serier av ankomst- och avgångstider som tilldelats samma lufttrafikföretag för tidtabellsperioden 29 mars 2020–24 oktober 2020. Det antal ankomst- och avgångstider som det berörda lufttrafikföretaget kan komma i fråga för enligt denna punkt ska begränsas till ett antal som motsvarar 50 % av de ankomst- och avgångstider som tilldelats samma lufttrafikföretag för tidtabellsperioden 29 mars 2020–24 oktober 2020, med undantag för om ett lufttrafikföretag tilldelats färre än 29 ankomst- och avgångstider per vecka i genomsnitt under föregående motsvarande tidtabellsperiod på flygplatsen i fråga.”

Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

Följande led ska läggas till:

”e)

Under den period som avses i artikel 10a.3, offentliga myndigheters införande av åtgärder i syfte att hantera spridningen av covid-19 vid ena slutpunkten för en rutt för vilken ankomst- och avgångstiderna i fråga användes eller skulle användas, under förutsättning att åtgärderna inte hade offentliggjorts vid den tidpunkt då serien av ankomst- och avgångstider hade tilldelats, att dessa åtgärder avsevärt påverkar genomförbarheten i fråga om eller möjligheten till resor eller efterfrågan på de berörda rutterna och att de leder till något av följande:

i)	En partiell eller fullständig stängning av gränsen eller luftrummet, eller en partiell eller fullständig stängning av flygplatsen eller minskning av dess kapacitet under en väsentlig del av den relevanta tidtabellsperioden.

ii)

Ett allvarligt hinder för passagerarnas möjlighet att resa med något lufttrafikföretag på denna direktförbindelse under en väsentlig del av den relevanta tidtabellsperioden, däribland

—	reserestriktioner på grund av nationalitet eller bosättningsort, förbud mot alla resor som inte är nödvändiga eller förbud mot flygningar från eller till vissa länder eller geografiska områden,

—	begränsningar av rörligheten eller karantän- eller isoleringsåtgärder inom det land eller den region där destinationsflygplatsen är belägen (inklusive mellanliggande destinationer),

—	restriktioner på tillgången till tjänster som är väsentliga för att direkt stödja tillhandahållandet av lufttrafik.

iii)	Begränsningar av flygbesättningens rörlighet som avsevärt hindrar tillhandahållandet av lufttrafik från eller till de flygplatser som trafikeras, inbegripet plötsliga inreseförbud eller att besättningar blir strandade på oväntade platser på grund av karantänåtgärder.”

ii)

Följande stycken ska läggas till:

”Led e ska tillämpas inom den period under vilken de åtgärder som avses i det ledet gäller och under ytterligare en period på högst sex veckor, inom de gränser som avses i tredje, fjärde och femte styckena. Om de åtgärder som avses i led e upphör att gälla mindre än sex veckor före utgången av en tidtabellsperiod ska dock led e tillämpas på återstoden av sexveckorsperioden endast om ankomst- och avgångstiderna under den efterföljande tidtabellsperioden används för samma rutt.

Led e ska endast tillämpas på ankomst- och avgångstider som används för linjer för vilka de redan användes av lufttrafikföretaget före offentliggörandet av de åtgärder som avses i det ledet.

Led e ska upphöra att gälla om lufttrafikföretaget använder ankomst- och avgångstiderna i fråga för att byta till en linje som inte påverkas av de offentliga myndigheternas åtgärder.

Lufttrafikföretag får motivera den uteblivna användningen av en ankomst- eller avgångstid i enlighet med led e under högst två på varandra följande tidtabellsperioder.”

c)	I punkt 6 ska andra stycket ersättas med följande: ”Bland de nytillträdande lufttrafikföretagen ska en begäran från lufttrafikföretag som är nytillträdande enligt artikel 2 b i och ii, artikel 2 b i och iii eller artikel 2 ba i och ii ha företräde.”

Artikel 10a ska ersättas med följande:

”Artikel 10a

Fördelning av ankomst- och avgångstider som svar på covid-19-krisen

1. Vid tillämpning av artiklarna 8.2 och 10.2 ska samordnarna anse att ankomst- och avgångstider som tilldelats för perioden 1 mars 2020–27 mars 2021 har använts av det lufttrafikföretag till vilket de ursprungligen tilldelades.

2. Vid tillämpning av artiklarna 8.2 och 10.2 ska samordnarna anse att ankomst- och avgångstider som tilldelats för perioden 23 januari 2020–29 februari 2020 har använts av det lufttrafikföretag till vilket de ursprungligen tilldelades, avseende lufttrafik mellan flygplatser i unionen och flygplatser i antingen Folkrepubliken Kina eller Folkrepubliken Kinas särskilda administrativa region Hongkong.

3. När det gäller ankomst- och avgångstider som inte har ställts till samordnarens förfogande för omfördelning i enlighet med artikel 10.2a under perioden 28 mars 2021–30 oktober 2021 och vid tillämpning av artiklarna 8.2 och 10.2 ska lufttrafikföretaget, om det på ett för samordnaren tillfredsställande sätt visar att det har använt serien av ankomst- och avgångstider enligt samordnarens anvisningar minst 50 % av tiden under den tidtabellsperiod för vilken serien tilldelats, ha rätt till samma serie av ankomst- och avgångstider för nästa motsvarande tidtabellsperiod.

När det gäller den period som avses i första stycket i den här punkten ska de procentvärden som avses i artikel 10.4 och i artikel 14.6 a vara 50 %.

4. När det gäller ankomst- och avgångstider som infaller under perioden 9 april 2020–27 mars 2021 ska punkt 1 tillämpas endast när lufttrafikföretaget har återlämnat de berörda outnyttjade ankomst- och avgångstiderna till samordnaren för omfördelning till andra lufttrafikföretag.

5. Om kommissionen, på grundval av uppgifter som offentliggjorts av Eurocontrol, som är funktionen för nätverksförvaltning för flygtrafiknätet inom det gemensamma europeiska luftrummet, konstaterar att minskningen av trafikvolymen kvarstår jämfört med nivån under motsvarande period 2019 och på grundval av trafikprognoser från Eurocontrol sannolikt kommer att kvarstå, och även, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga uppgifter, konstaterar att denna situation är ett resultat av covid-19-krisen, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 12a för att ändra den period som anges i punkt 3 i den här artikeln.

Kommissionen ges befogenhet att, om det är absolut nödvändigt för att hantera utvecklingen av covid-19-krisens inverkan på flygtrafiknivåerna, anta delegerade akter i enlighet med artikel 12a för att ändra de procentvärden som avses i punkt 3 i den här artikeln inom intervallet 30 %–70 %. I detta syfte ska kommissionen beakta ändringar som har skett sedan den 20 februari 2021, på grundval av följande:

a)	Uppgifter som offentliggjorts av Eurocontrol om trafiknivåer och trafikprognoser.

b)	Utvecklingen av flygtrafikens trender under tidtabellsperioderna, med beaktande av den utveckling som observerats sedan covid-19-krisens början.

c)	Indikatorer rörande efterfrågan på lufttransport av passagerare och gods, inbegripet trender i fråga om flottstorlek, utnyttjande av flottan och beläggningsfaktorer.

Delegerade akter enligt denna punkt ska antas senast den 31 december för följande tidtabellsperiod för sommaren och senast den 31 juli för följande tidtabellsperiod för vintern.

6. Om covid-19-krisen har långvariga effekter för luftfartssektorn i unionen och om det föreligger tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 12b tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

7. Under den period som avses i punkt 3 ska lufttrafikföretagen senast tre veckor före driftsdagen göra ankomst- och avgångstider som de inte avser att använda tillgängliga för samordnaren för omfördelning till andra lufttrafikföretag.”

7.	Artikel 12a.2 ska ersättas med följande: ”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 10a ges till kommissionen till och med den 21 februari 2022.”

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 5 ska ersättas med följande: ”5. Medlemsstaterna ska fastställa och tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner eller likvärdiga åtgärder för lufttrafikföretag som upprepade gånger avsiktligt underlåter att följa denna förordning.”

I punkt 6 ska följande led läggas till:

”c)

När en samordnare, under den period som avses i artikel 10a.3,på grundval av information som samordnaren förfogar över fastställer att ett lufttrafikföretag har upphört med sin verksamhet vid en flygplats och inte längre kan utnyttja de ankomst- och avgångstider som det har tilldelats, ska samordnaren dra tillbaka serien av ankomst- och avgångstider från lufttrafikföretaget under återstoden av tidtabellsperioden och placera dem i reserven, efter att ha hört lufttrafikföretaget i fråga.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 februari 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. P. ZACARIAS

Ordförande

(1) Yttrande av den 27 januari 2021 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 februari 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 15 februari 2021.

(3) Rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (EGT L 14, 22.1.1993, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (EUT L 293, 31.10.2008, s. 3).

(5) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

19.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/23

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/255

av den 18 februari 2021

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/1998 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

Covid-19-pandemin fortsätter att påverka internationell och europeisk civil luftfart i en sådan grad att genomförandet av besök på plats för godkännande och förnyat godkännande av lufttrafikföretag och fraktoperatörer i tredjeländer, i enlighet med punkt 6.8 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 (2), fortfarande i hög grad förhindras, till följd av objektiva orsaker som ligger utanför dessa lufttrafikföretags eller fraktoperatörers kontroll.

(2)

Det är därför nödvändigt att utvidga tillämpligheten för den alternativa och påskyndade processen för validering av luftfartsskydd i EU för de operatörer i leveranskedjan till unionen som påverkas av covid-19-pandemin, efter den dag som fastställs i punkt 6.8.1.7 i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2015/1998.

(3)

Unionen har, inom ramen för Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) och Världstullorganisationen (WCO), främjat utvecklingen av ett internationellt strategiskt koncept avseende förhandsinformation om frakt före lastning (PLACI, Pre-Loading Advance Cargo Information), omfattande 7 + 1 specifika uppgifter (3) som definieras i WCO:s regelverk Safe FoS (Safe Framework of Standards). Uppgifter som rör försändelser och som lämnas till tillsynsmyndigheter av speditörer, lufttrafikföretag, postoperatörer, integratörer, säkerhetsgodkända speditörer eller andra verksamhetsutövare så snart som möjligt innan försändelserna lastas på ett luftfartyg vid den sista avgångsorten gör det möjligt att införa ytterligare ett säkerhetsskikt som består av att införseltullmyndigheten genomför en hot- och riskanalys före avgång.

(4)

Innan varor lastas på ett luftfartyg som avgår från ett tredjeland bör därför, med tanke på skydd av civil luftfart, en första riskanalys genomföras avseende de varor som ska föras in i unionens tullområde med flyg, så snart som möjligt efter mottagandet av den minimidatauppsättning i den summariska införseldeklarationen som avses i artikel 106.2 och 106.2a i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (4). Kravet på att genomföra en första riskanalys bör gälla från och med den 15 mars 2021.

(5)

I artikel 186 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (5) fastställs den riskanalys- och kontrollprocess som genomförs av tullkontoret för första införsel, och i artikel 182 i den förordningen inrättas ett importkontrollsystem (ICS2), utformat av kommissionen och medlemsstaterna i samförstånd, som EU:s harmoniserade gränssnitt gentemot näringsidkare för inlämning, begäranden om ändringar, begäranden om ogiltigförklarande, behandling och lagring av uppgifter för summariska införseldeklarationer samt utbyte av relaterad information med tullmyndigheterna.

(6)

Eftersom resultaten av den riskanalys som baseras på PLACI (förhandsinformation om frakt före lastning) från och med den 15 mars 2021 kan kräva särskilda riskreducerande åtgärder för luftfartsskydd som ska tillämpas av operatörer som ingår i leveranskedjan till unionen i sin verksamhet i ett tredjeland, är det nödvändigt att skyndsamt integrera genomförandereglerna för skydd av civil luftfart i enlighet med detta.

(7)

Förmågan hos unionens flygplatser att slutföra processen för installation av EDS-utrustning (Explosive Detection System) enligt standard 3 påverkas allvarligt av den aktuella covid-19-pandemin. Kommissionen och medlemsstaterna är fortsatt fast beslutna att slutföra införandet av den senaste tekniken för säkerhetskontroll av lastrumsbagage. En ny plan har utarbetats för att tillåta ytterligare flexibilitet för anpassning till den aktuella situationen, i enlighet med en prioriteringsmekanism som bygger på flygplatskategorier, och för att synliggöra införandet av högre standarder för spårningsprestanda.

(8)

Erfarenheterna av genomförandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 har visat att det finns ett behov av vissa ändringar av formerna för genomförandet av vissa gemensamma grundläggande standarder. Genomförandeformerna för vissa av dessa standarder behöver anpassas för att förtydliga, harmonisera, förenkla och stärka vissa specifika åtgärder för luftfartsskydd, för att därigenom förbättra den rättsliga klarheten, standardisera den gemensamma tolkningen av lagstiftningen och ytterligare säkerställa bästa möjliga genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna för luftfartsskydd.

(9)	Förordning (EU) 2015/1998 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 300/2008.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2015/1998 ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkterna 1 och 22 i bilagan ska dock tillämpas från och med den 15 mars 2021, punkt 2 i bilagan ska tillämpas från och med den 1 mars 2022 och punkt 14 ska tillämpas från och med den 1 juli 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 februari 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 97, 9.4.2008, s. 72.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 av den 5 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd (EUT L 299, 14.11.2015, s. 1).

(3) Avsändarens namn, avsändarens adress, mottagarens namn, mottagarens adress, antal kollin, total bruttovikt, beskrivning av försändelsen samt under- eller huvudflygfraktsedel.

(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).

BILAGA

Bilagan ska ändras på följande sätt:

Följande punkt ska läggas till som punkt 6.0.4:

”6.0.4

I denna bilaga avses med PLACI, vilket står för Pre-Loading Advance Cargo Information, eller på svenska förhandsinformation om frakt före lastning, en första riskanalys för luftfartsskyddsändamål av varor som ska föras in i unionens tullområde (*) med flyg.

(*) Eftersom Island inte ingår i unionens tullområde anses Island, för tillämpningen av punkt 6.8.7 i denna bilaga, vara ett tredjeland.”"

Följande punkter ska införas som punkterna 6.1.4, 6.1.5 och 6.1.6:

”6.1.4

Tillträde till behörighetsområdena för frakt och post får beviljas endast efter att det fastställts vilken av följande kategorier den verksamhetsutövare som transporterar försändelsen från landsidan tillhör:

a)	Säkerhetsgodkänd speditör.

b)	Känd avsändare.

c)	Åkeri som utsetts i enlighet med punkt 6.6.1.1 c och som transporterar försändelser för vilka säkerhetsåtgärder tidigare har tillämpats.

d)	Ingen av de verksamhetsutövare som avses i punkterna a, b och c.

6.1.5

När punkt 6.1.4 c är tillämplig ska en kopia av den undertecknade försäkran enligt tillägg 6-E göras tillgänglig för den säkerhetsgodkända speditör, det lufttrafikföretag eller den flygplatsoperatör som beviljar tillträde till behörighetsområdena, såvida inte något av följande gäller:

a)	Åkeriet är i sig en säkerhetsgodkänd speditör.

b)	Transporten utförs för mottagarens (en säkerhetsgodkänd speditör eller ett lufttrafikföretag inne på behörighetsområdet) räkning.

Åkeriets uppvisande av en kopia av den undertecknade försäkran enligt tillägg 6-E får ersättas med en likvärdig mekanism för förhandsanmälan till tillträdespunkten, som ombesörjs av antingen den kända avsändaren utanför flygplatsen eller den säkerhetsgodkända speditör för vars räkning transporten utförs, eller av mottagaren (en säkerhetsgodkänd speditör eller ett lufttrafikföretag inne på behörighetsområdena).

6.1.6

Frakt- eller postförsändelser för vilka säkerhetsåtgärder inte tidigare har vidtagits får föras in på behörighetsområdena, förutsatt att de är föremål för ett av följande alternativ:

a)	Säkerhetskontroll i enlighet med punkt 6.2 före införande, på mottagarens (den säkerhetsgodkända speditören eller lufttrafikföretaget) ansvar.

b)	Eskort till den säkerhetsgodkända speditörens eller lufttrafikföretagets lokaler inom behörighetsområdena, på deras ansvar.

Efter leverans ska sådana försändelser skyddas mot obehörig åtkomst till dess att de genomgår säkerhetskontroll.

Den personal som eskorterar sådana försändelser eller skyddar dem mot obehörig åtkomst ska ha rekryterats i enlighet med punkt 11.1.1 och utbildats i enlighet med åtminstone punkt 11.2.3.9.”

Punkt 6.3.1.2 b ska ersättas med följande:

”b)

Den behöriga myndigheten, eller en validerare för luftfartsskydd i EU som agerar på myndighetens vägnar, ska granska säkerhetsprogrammet och därefter genomföra en kontroll på plats av de angivna anläggningarna för att bedöma hur sökanden uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008 och i de genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen.

Med undantag för kraven på säkerhetskontroll i punkt 6.2 ska en inspektion av sökandens anläggning utförd av den behöriga tullmyndigheten i enlighet med artikel 29 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (*) anses vara en kontroll på plats, under förutsättning att den genomförts högst tre år före den dag då sökanden ansöker om godkännande som säkerhetsgodkänd speditör. Tillståndet att agera som godkänd ekonomisk aktör (nedan kallad AEO, Authorised Economic Operator) och tullmyndigheternas relevanta bedömning ska tillhandahållas av sökanden för ytterligare inspektion.

(*) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).”"

I punkt 6.3.1.4 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Med undantag för kraven på säkerhetskontroll i punkt 6.2 ska en inspektion av den säkerhetsgodkända speditörens anläggning utförd av den behöriga tullmyndigheten i enlighet med artikel 29 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 anses vara en kontroll på plats.”

Punkt 6.3.1.5 ska ersättas med följande:

”6.3.1.5

Om den behöriga myndigheten inte längre anser att den säkerhetsgodkända speditören uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008 ska myndigheten återkalla statusen som säkerhetsgodkänd speditör för den eller de angivna anläggningarna.

Omedelbart efter ett återkallande, och i alla händelser inom 24 timmar från återkallandet, ska den behöriga myndigheten säkerställa att den tidigare säkerhetsgodkända speditörens ändrade status anges i unionsdatabasen för säkerhet i leveranskedjan.

Om den säkerhetsgodkända speditören inte längre innehar ett sådant AEO-tillstånd som godkänd ekonomisk aktör som avses i artikel 38.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (*) och i artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447, eller om dess AEO-tillstånd dras in tillfälligt på grund av bristande efterlevnad av artikel 39 e i förordning (EU) nr 952/2013 och artikel 28 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den säkerhetsgodkända speditören uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008.

Den säkerhetsgodkända speditören ska underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar som rör det AEO-tillstånd som innehas av speditören och som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) nr 952/2013 och artikel 33 i förordning (EU) 2015/2447.

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).”"

Punkt 6.3.1.8 ska ersättas med följande:

”6.3.1.8

Den behöriga myndigheten ska ge tullmyndigheterna tillgång till alla uppgifter rörande statusen som säkerhetsgodkänd speditör som skulle kunna vara relevanta för innehavet av ett sådant AEO-tillstånd som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) nr 952/2013 och artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447. Detta ska inbegripa information rörande nya godkännanden av säkerhetsgodkända speditörer, återkallande av status som säkerhetsgodkänd speditör, förlängning och inspektioner, inspektionsprogram och resultaten av dessa bedömningar.

Den behöriga myndigheten och de nationella tullmyndigheterna ska fastställa formerna för genomförandet av detta informationsutbyte.”

Punkt 6.3.2.6 g ska ersättas med följande:

”g)	Unik identitetskod från den behöriga myndigheten, för varje säkerhetsgodkänd speditör som godtagit den säkerhetsstatus som tilldelats en försändelse av en annan säkerhetsgodkänd speditör, inbegripet under pågående transferering.”

I punkt 6.3.2.6 ska följande stycke läggas till:

”Frakt- eller postförsändelse som transfereras och för vilken lufttrafikföretaget, eller den säkerhetsgodkända speditören som agerar på dess vägnar, inte i den åtföljande dokumentationen kan bekräfta den information som krävs enligt denna punkt, eller enligt punkt 6.3.2.7, beroende på vad som är tillämpligt, ska säkerhetskontrolleras innan den lastas ombord på ett luftfartyg för påföljande flygning.”

Punkt 6.4.1.2 c ska ersättas med följande:

”c)

En inspektion av sökandens anläggning utförd av den behöriga tullmyndigheten i enlighet med artikel 29 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 ska anses vara en kontroll på plats, under förutsättning att den genomförts högst tre år före den dag då sökanden ansöker om godkännande som känd avsändare. Sökanden ska i så fall fylla i de uppgifter som krävs i den första delen i Valideringschecklista för kända avsändare, som ingår i tillägg 6-C, och skicka den till den behöriga myndigheten tillsammans med den försäkran om åtagande som ska undertecknas av sökandens rättsliga företrädare eller av den person som är ansvarig för luftfartsskyddet vid anläggningen.

Tillståndet att agera som godkänd ekonomisk aktör (nedan kallad AEO, Authorised Economic Operator) och tullmyndigheternas relevanta bedömning ska tillhandahållas av sökanden för ytterligare inspektion.

Den undertecknade åtagandeförsäkran ska behållas av den behöriga myndigheten, eller av valideraren för luftfartsskydd i EU som på begäran ska tillhandahålla den åt den berörda behöriga myndigheten.”

10.	I punkt 6.4.1.4 ska tredje stycket ersättas med följande: ”En inspektion av den kända avsändarens anläggning utförd av den behöriga tullmyndigheten i enlighet med artikel 29 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 ska anses vara en kontroll på plats.”

11.

Punkt 6.4.1.5 ska ersättas med följande:

”6.4.1.5

Om den behöriga myndigheten inte längre anser att den kända avsändaren uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008, ska myndigheten återkalla statusen som känd avsändare för den eller de angivna anläggningarna.

Omedelbart efter ett återkallande, och i alla händelser inom 24 timmar från återkallandet, ska den behöriga myndigheten säkerställa att den kända avsändarens ändrade status anges i unionsdatabasen för säkerhet i leveranskedjan.

Om den kända avsändaren inte längre innehar ett sådant AEO-tillstånd som godkänd ekonomisk aktör som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) nr 952/2013 och i artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447, eller om den kända avsändarens AEO-tillstånd dras in tillfälligt på grund av bristande efterlevnad av artikel 39 e i förordning (EU) nr 952/2013 och artikel 28 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den kända avsändaren uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008.

Den kända avsändaren ska underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar som rör det AEO-tillstånd som innehas av avsändaren och som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) nr 952/2013 och artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447.”

12.

Punkt 6.4.1.7 ska ersättas med följande:

”6.4.1.7

Den behöriga myndigheten ska ge tullmyndigheterna tillgång till alla uppgifter rörande statusen som känd avsändare som skulle kunna vara relevanta för innehavet av ett sådant AEO-tillstånd som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) nr 952/2013 och artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447. Detta ska inbegripa information rörande nya godkännanden av kända avsändare, återkallande av status som känd avsändare, förlängning och inspektioner, inspektionsprogram och resultaten av dessa bedömningar.

Den behöriga myndigheten och de nationella tullmyndigheterna ska fastställa formerna för genomförandet av detta informationsutbyte.”

13.

Punkt 6.5.1 ska ersättas med följande:

”6.5.1

Den säkerhetsgodkända speditören ska underhålla en databas som innehåller följande information om varje kontoavsändare den har godkänt före den 1 juni 2017:

a)	Uppgifter om företaget, inklusive korrekt företagsadress.

b)	Företagets typ av verksamhet.

c)	Kontaktuppgifter, även kontaktuppgifterna för säkerhetsansvariga personer (en eller flera).

d)	Momsregistreringsnummer eller företagets organisationsnummer.

e)	Undertecknad Försäkran om åtagande – kontoavsändare enligt tillägg 6-D.

Om kontoavsändaren innehar ett AEO-tillstånd som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) nr 952/2013 och i artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447, ska AEO-tillståndets nummer bevaras i den databas som avses i första stycket.

Databasen ska finnas tillgänglig för inspektion av den behöriga myndigheten.”

14.

Följande punkter ska läggas till som punkterna 6.6.1.3, 6.6.1.4 och 6.6.1.5:

”6.6.1.3

Åkeriet ska säkerställa att personal som tar emot, transporterar, lagrar och levererar flygfrakt- och flygpostförsändelser som varit föremål för säkerhetsåtgärder genomgår åtminstone följande:

a)	En kontroll av den personliga integriteten, bestående av en kontroll av identitet och meritförteckning och/eller tillhandahållna referenser.

b)	Allmän utbildning om säkerhetsfrågor i enlighet med punkt 11.2.7.

6.6.1.4

All personal på åkeriet som beviljats oövervakat tillträde till frakt- och postförsändelser under utförandet av någon av de uppgifter som avses i punkt 6.6.1.3 eller under genomförandet av någon av de säkerhetsåtgärder som anges i detta kapitel ska

a)	ha genomgått en säkerhetsprövning med godkänt resultat,

b)	genomgå en säkerhetsutbildning i enlighet med punkt 11.2.3.9.

6.6.1.5

Om ett åkeri utnyttjar ett annat företags tjänster för att utföra en eller flera av de uppgifter som avses i punkt 6.6.1.3, ska detta andra företag uppfylla följande villkor:

a)	Underteckna ett åkeriavtal med åkeriet.

b)	Avstå från att själv anlita en underleverantör.

c)	Genomföra bestämmelserna i punkterna 6.6.1.3 och 6.6.1.4, beroende på vad som är tillämpligt.

Det åkeri som anlitar en underleverantör behåller fullt ansvar för hela transporten på speditörens eller avsändarens vägnar.”

15.

I punkt 6.8.1.7 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Under perioden från och med den 1 april 2020 till och med den 30 juni 2021 får den behöriga myndigheten göra undantag från den process som fastställs i punkt 6.8.2 och tillfälligt godkänna ett lufttrafikföretag som ACC3 om en validering av luftfartsskydd i EU inte har kunnat äga rum av objektiva skäl som har att göra med den kris covid-19-pandemin har orsakat och som ligger utanför lufttrafikföretagets ansvarsområde. Följande villkor ska gälla för godkännandet:”.

16.

Punkterna 6.8.3.6 och 6.8.3.7 ska ersättas med följande:

”6.8.3.6

När de säkerhetsåtgärder som avses i punkterna 6.8.3.1–6.8.3.5 har genomförts ska den ACC3 eller den säkerhetsgodkända speditör som validerats för luftfartsskydd i EU (RA3) och som ansvarar för säkerhetsåtgärderna säkerställa att den åtföljande dokumentationen, i form av en flygfraktsedel, motsvarande postdokumentation eller i en separat försäkran, tillhandahållen elektroniskt eller på papper, innehåller åtminstone följande information:

a)	Den unika alfanumeriska identitetskoden för ACC3.

b)	Försändelsens säkerhetsstatus i enlighet med punkt 6.3.2.6 d, utfärdad av en ACC3 eller en säkerhetsgodkänd speditör som validerats för luftfartsskydd i EU (RA3), beroende på vad som är lämpligt.

c)	En unik identitetsbeteckning för försändelsen, t.ex. underflygfraktsedelns (HAWB) eller huvudflygfraktsedelns (MAWB) nummer, i tillämpliga fall.

d)	Försändelsens innehåll, eller i förekommande fall uppgift om konsoliderade försändelser.

e)	Skälen för utfärdandet av säkerhetsstatusen, inbegripet de metoder som använts för säkerhetskontrollen eller skälen till att försändelsen undantagits från säkerhetskontroll, med användning av de standarder som antagits i Icaos CSD-program (Consignment Security Declaration).

När det gäller konsoliderade försändelser ska ACC3 eller den säkerhetsgodkända speditör som validerats för luftfartsskydd i EU (RA3) och som har utfört konsolideringen för varje enskild försändelse bevara de uppgifter som fastställs i punkterna a–e i första stycket, åtminstone fram till den beräknade tiden för försändelsernas ankomst till den första flygplatsen i unionen eller i 24 timmar, beroende på vilken tidsperiod som är längst.

6.8.3.7

Varje lufttrafikföretag med flygningar som anländer från ett tredjeland som förtecknas i tillägg 6-F ska säkerställa överensstämmelse med de tillämpliga punkterna i punkt 6.8.3.6 när det gäller frakt och post som transporteras ombord. Den åtföljande dokumentationen för sådana försändelser ska åtminstone överensstämma med Icaos system för säkerhetsdeklaration för försändelse (CSD; Consignment Security Declaration) eller med ett alternativt system som på ett likvärdigt sätt tillhandahåller den information som krävs.”

17.

Punkt 6.8.3.9 ska ersättas med följande:

”6.8.3.9

Vid transitering eller transferering ska försändelser som anländer från ett tredjeland som inte avses i punkt 6.8.3.8 och vars åtföljande dokumentation inte är förenlig med punkt 6.8.3.6 behandlas i enlighet med punkt 6.2 före nästa flygning.”

18.

I punkt 6.8.4.11 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Under perioden från och med den 1 april 2020 till och med den 30 juni 2021 får den behöriga myndigheten göra undantag från den process som fastställs i punkt 6.8.5 och tillfälligt godkänna en verksamhetsutövare i ett tredjeland som RA3 eller KC3 om en validering av luftfartsskydd i EU inte har kunnat äga rum av objektiva skäl som har att göra med den kris covid-19-pandemin har orsakat och som ligger utanför verksamhetsutövarens ansvarsområde. Följande villkor ska gälla för godkännandet:”.

19.

Punkt 6.8.4.12 d ska ersättas med följande:

”d)	Godkännandet beviljas för en period av högst sex månader och får förlängas inom den undantagsperiod som fastställs i punkt 6.8.4.11.”

20.	Punkterna 6.8.5.5, 6.8.5.6 och 6.8.5.7 ska utgå.

21.

Punkt 6.8.6.1.1 ska ersättas med följande:

”1.

Om kommissionen eller en behörig myndighet konstaterar en allvarlig brist i fråga om en ACC3-, RA3- eller KC3-verksamhet som den anser får stor inverkan på den övergripande luftfartsskyddsnivån i unionen, eller tar emot skriftlig information om en sådan brist, ska den

a)	utan dröjsmål informera berört lufttrafikföretag eller berörd verksamhetsutövare, begära kommentarer och begära att den allvarliga bristen åtgärdas på lämpligt sätt,

b)	utan dröjsmål informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen.

Den allvarliga brist som avses i första stycket kan konstateras i samband med någon av följande verksamheter:

1)	Under övervakningen av efterlevnaden.

2)	I samband med granskning av dokumentation, inbegripet rapporten om validering av luftfartsskydd i EU från andra operatörer som ingår i leveranskedjan som ACC3, RA3 eller KC3.

3)	Vid mottagande av faktabaserad skriftlig information från andra myndigheter och/eller operatörer i fråga om den verksamhet som bedrivs av berörd ACC3, RA3 eller KC3, i form av dokumenterad bevisning som tydligt visar på säkerhetsbrister.”

22.

Följande punkt ska läggas till som punkt 6.8.7:

”6.8.7 PLACI (förhandsinformation om frakt före lastning)

6.8.7.1

Enligt artikel 186 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 ska PLACI (förhandsinformation om frakt före lastning) genomföras före avgång från ett tredjeland, när tullmyndigheten vid det första införselstället har mottagit den minimidatauppsättning i den summariska införseldeklarationen som avses i artikel 106.2 och 106.2a i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (*).

6.8.7.2

Om tullkontoret för första införsel vid genomförandet av PLACI (förhandsinformation om frakt före lastning) har rimliga skäl att misstänka att en försändelse som införs i unionens tullområde med flyg skulle kunna innebära ett allvarligt hot mot den civila luftfarten ska försändelsen behandlas som högriskfrakt eller högriskpost (HRCM, High Risk Cargo or Mail) i enlighet med punkt 6.7.

6.8.7.3

Lufttrafikföretaget, operatören, verksamhetsutövaren eller personen i ett annat tredjeland än Island och de som förtecknas i tillägg 6-F ska, efter att ha mottagit ett meddelande från tullkontoret för första införsel om att en försändelse ska behandlas som högriskfrakt eller högriskpost (HRCM) i enlighet med punkt 6.8.7.2 göra följande:

a)	Om det gäller en ACC3 eller en RA3 som godkänts för att genomföra de säkerhetsåtgärder som förtecknas i punkterna 6.7.3 och 6.7.4 i bilagan till genomförandebeslut C(2015) 8005, genomföra dessa åtgärder i fråga om den specifika försändelsen.

Säkerställa att en ACC3 eller RA3 som godkänts för att utföra sådana säkerhetsåtgärder uppfyller de bestämmelser som fastställs i punkt a. Information till tullkontoret för första införsel ska lämnas om försändelsen ska förmedlas eller har förmedlats till en annan operatör, verksamhetsutövare eller myndighet för tillämpning av säkerhetsåtgärderna. En sådan annan operatör, verksamhetsutövare eller myndighet ska säkerställa att de säkerhetsåtgärder som avses i punkt a genomförs och bekräfta, till det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person från vilken försändelsen togs emot, både att säkerhetsåtgärderna har genomförts och resultaten av dessa.

c)	Bekräfta, till tullkontoret för första införsel, både att de säkerhetsåtgärder som avses i punkt a har genomförts och resultaten av dessa.

Punkterna a och b i första stycket ska inte gälla om de begärda säkerhetsåtgärderna har genomförts tidigare. Om det emellertid finns specifik information om hot, som har blivit tillgänglig först efter att tidigare säkerhetsåtgärder har genomförts, kan lufttrafikföretaget, operatören, verksamhetsutövaren eller personen uppmanas att upprepa säkerhetsåtgärderna med hjälp av specifika medel och metoder och bekräfta i enlighet med punkt c i första stycket. Lufttrafikföretaget, operatören, verksamhetsutövaren eller personen får underrättas om alla faktorer och uppgifter som är nödvändiga för att uppnå säkerhetsmålet på ett ändamålsenligt sätt.

6.8.7.4

Lufttrafikföretag, operatörer, verksamhetsutövare eller personer i Island eller i ett tredjeland som förtecknas i tillägg 6-F, som får ett meddelande från tullkontoret för första införsel om att en försändelse ska behandlas som högriskfrakt eller högriskpost (HRCM) i enlighet med punkt 6.8.7.2, ska göra följande:

a)	I fråga om den specifika försändelsen, genomföra åtminstone de säkerhetsåtgärder som fastställs för högriskfrakt eller högriskpost (**) i Icaos bilaga 17.

Säkerställa att kraven i punkt a uppfylls av en operatör, verksamhetsutövare eller myndighet som har godkänts av den relevanta behöriga myndigheten i tredjelandet för att genomföra sådana säkerhetsåtgärder. Information till tullkontoret för första införsel ska lämnas om försändelsen ska förmedlas eller har förmedlats till en annan operatör, verksamhetsutövare eller myndighet för tillämpning av säkerhetsåtgärderna. En sådan annan operatör, verksamhetsutövare eller myndighet ska säkerställa att de säkerhetsåtgärder som avses i punkt a genomförs och bekräfta, till det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person från vilken försändelsen togs emot, både att säkerhetsåtgärderna har genomförts och resultaten av dessa.

c)	Bekräfta, till tullkontoret för första införsel, både att de säkerhetsåtgärder som avses i punkt a har genomförts och resultaten av dessa.

6.8.7.5

Om tullkontoret för första införsel vid genomförandet av PLACI (förhandsinformation om frakt före lastning) har rimliga skäl att misstänka att en försändelse som införs i unionens tullområde med flyg innebär ett allvarligt hot mot säkerheten, och därför utfärdar ett meddelande om lastningsförbud (DNL, Do Not Load), får försändelsen inte lastas ombord på ett luftfartyg, eller ska lastas av, beroende på vad som är tillämpligt.

6.8.7.6

Det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person i ett tredjeland som får ett meddelande från tullkontoret för första införsel med krav om att en försändelse inte får lastas ombord på ett luftfartyg i enlighet med punkt 6.8.7.5, ska

a)	säkerställa att den försändelse som man förfogar över inte lastas ombord på ett luftfartyg, eller att den omedelbart lastas av om den redan finns ombord på luftfartyget,

b)	lämna en bekräftelse på att de begärda åtgärderna har utförts till tullkontoret för första införsel i unionens tullområde,

c)	samarbeta med de relevanta myndigheterna i den medlemsstat där tullkontoret för första införsel finns,

d)	informera den behöriga myndigheten för skydd av civil luftfart i den stat där det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person som tar emot meddelandet finns, och i det tredjeland där försändelsen för närvarande finns, om det inte är samma land.

6.8.7.7

Om försändelsen redan finns hos ett annat lufttrafikföretag eller en annan operatör eller verksamhetsutövare i leveranskedjan, ska det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person som tar emot det meddelande om lastningsförbud som avses i punkt 6.8.7.5 omedelbart informera det andra lufttrafikföretaget eller den andra operatören, verksamhetsutövaren eller personen om att det/den ska

a)	säkerställa att bestämmelserna i punkt 6.8.7.6 a, c och d efterlevs,

b)	bekräfta att punkt 6.8.7.6 b tillämpats till det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person som tog emot det meddelande som avses i punkt 6.8.7.5.

6.8.7.8

Om luftfartyget redan är luftburet med en försändelse ombord, för vilken tullkontoret för första införsel i enlighet med punkt 6.8.7.5 har meddelat att en försändelse inte får lastas, ska det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person som tar emot meddelandet omedelbart informera

a)	de relevanta myndigheterna i den medlemsstat som avses i punkt 6.8.7.6 c i syfte att informera och kommunicera med de relevanta myndigheterna i den medlemsstat i unionen där den första överflygningen sker,

b)	den behöriga myndigheten för skydd av civil luftfart i det tredjeland där det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person som tar emot meddelandet finns, och i det tredjeland där flygningen inleddes, om det inte är samma land.

6.8.7.9

fter mottagande av ett sådant meddelande från tullkontoret för första införsel som avses i punkt 6.8.7.5, ska den behöriga myndigheten i samma medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt, genomföra eller säkerställa genomförandet av de relevanta säkerhetsrelaterade beredskapsplanerna, i enlighet med medlemsstatens nationella program för skydd av civil luftfart och med internationella standarder och rekommenderade metoder som reglerar krishantering och åtgärder mot olagliga handlingar, eller samarbeta inom eventuella efterföljande åtgärder, inbegripet samordning med myndigheterna i det tredjeland där flygningen inleddes och i tillämpliga fall med myndigheterna i landet eller länderna för transitering och/eller transferering.

6.8.7.10

Det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person i ett tredjeland som tar emot ett meddelande som utfärdats av tullmyndigheten i ett tredjeland som infört ett system med PLACI (förhandsinformation om frakt före lastning) i enlighet med de principer som fastställs i Världstullorganisationens regelverk Safe FoS ska säkerställa efterlevnaden av de krav som fastställs i punkterna 6.8.7.3 och 6.8.7.4 samt i punkterna 6.8.7.6, 6.8.7.7 och 6.8.7.8.

Denna punkt gäller endast med avseende på frakt- och postförsändelser som uppfyller något av följande kriterier:

a)	De transporteras för transitering eller transferering på en unionsflygplats innan de når den slutliga destinationen på en flygplats i det tredjeland där den tullmyndighet som utfärdade meddelandet finns.

b)	De transporteras för transitering eller transferering på en unionsflygplats innan de på nytt transiteras eller transfereras på en flygplats i det tredjeland där den tullmyndighet som utfärdade meddelandet finns.

Vid tillämpningen av de krav som fastställs i punkterna 6.8.7.6 c och 6.8.7.8 a ska det lufttrafikföretag eller den operatör, verksamhetsutövare eller person som tar emot meddelandet i ett tredjeland omedelbart informera de relevanta myndigheterna i den medlemsstat där luftfartyget för första gången landar i unionen.

Om luftfartyget redan är luftburet ska informationen lämnas till de relevanta myndigheterna i den medlemsstat i unionen där den första överflygningen sker, vilka ska säkerställa att de åtgärder som avses i punkt 6.8.7.9 genomförs, i samordning med de relevanta myndigheterna i den medlemsstat i unionen där luftfartyget för första gången landar.

De relevanta myndigheterna i både den medlemsstat i unionen där den första överflygningen sker och den medlemsstat i unionen där luftfartyget för första gången landar ska underrätta respektive tullmyndighet.

(*) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1)."

(**) Lufttrafikföretag, operatörer och verksamhetsutövare i Island ska tillämpa punkterna 6.7.3 och 6.7.4 i bilagan till genomförandebeslut C(2015) 8005.”"

23.	I punkt 11.6.3.6 ska följande mening läggas till: ”Den behöriga myndigheten ska förse de validerare som den godkänner med relevanta delar av den icke-offentliga lagstiftningen och nationella program som avser de insatser och områden som ska valideras.”

24.

Punkt 11.6.3.8 ska ersättas med följande:

”11.6.3.8

Den behöriga myndighet som fungerar som validerare får endast utföra valideringar av lufttrafikföretag, operatörer och verksamhetsutövare som står under dess ansvar, eller under en annan medlemsstats behöriga myndighets ansvar om den myndigheten uttryckligen har begärt att den första myndigheten ska göra detta, eller utsett den att göra detta.”

25.

Följande punkt ska läggas till som punkt 11.6.3.11:

”11.6.3.11

Godkännandet av en validerare för luftfartsskydd i EU ska gälla för en period av högst fem år.”

26.

Punkt 11.6.4.1 ska ersättas med följande:

”11.6.4.1

En validerare för luftfartsskydd i EU

a)	ska inte anses vara godkänd förrän alla uppgifter har förts in i unionens databas för säkerhet i leveranskedjan,

b)	ska, av den behöriga myndigheten eller på dess vägnar, förses med bevis på sin status,

c)	får inte utföra valideringar av luftfartsskydd i EU om den har status som validerare för luftfartsskydd enligt ett likvärdigt system i ett tredjeland eller inom en internationell organisation, såvida inte punkt 11.6.4.5 är tillämplig.

Validerare för luftfartsskydd i EU som förtecknas i unionens databas för säkerhet i leveranskedjan på den behöriga myndighetens vägnar får endast utföra valideringar av lufttrafikföretag, operatörer eller verksamhetsutövare som står under denna behöriga myndighets ansvar.”

27.

Punkt 11.6.5.6 ska ersättas med följande:

”11.6.5.6

Valideringsrapporten ska i normalfallet vara på engelska och tillhandahållas den behöriga myndigheten och den validerade verksamhetsutövaren inom högst en månad från det att kontrollen på plats har utförts.

Den behöriga myndigheten ska bedöma valideringsrapporten senast sex veckor efter mottagandet.

Om rapporten gäller ett lufttrafikföretag, en operatör eller en verksamhetsutövare som genomgår validering med avseende på ett befintligt godkännande som löper ut efter de perioder som avses i styckena ovan får den behöriga myndigheten fastställa en längre period för att slutföra bedömningen.

I sådana fall, och om det inte krävs mer information och ytterligare styrkande handlingar för att bedömningen ska kunna slutföras, ska den behöriga myndigheten säkerställa att processen slutförs innan statusen upphör att gälla.

Valideraren ska inom tre månader från dagen för mottagandet av rapporten få skriftlig återkoppling om rapportens kvalitet och, i tillämpliga fall, eventuella rekommendationer och anmärkningar som den behöriga myndigheten anser vara nödvändiga. I tillämpliga fall ska en kopia av denna återkoppling översändas till den behöriga myndighet som har godkänt valideraren.

För godkännande av andra lufttrafikföretag, operatörer eller verksamhetsutövare i enlighet med denna förordning, i de fall där en behörig myndighet har upprättat en valideringsrapport på sitt nationella språk eller har krävt detta av den validerare som utfört valideringen, får en annan behörig myndighet begära en kopia på engelska av den fullständiga valideringsrapporten, vilken inom femton dagar ska tillhandahållas av den första behöriga myndigheten.”

28.

Punkt 12.0.2.1 ska ersättas med följande:

”12.0.2.1

Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 12.0.5 får följande säkerhetsutrustning installeras efter den 1 oktober 2020 endast om det har beviljats att den förses med märkningen ’EU-stämpel’ eller märkningsstatusen ’EU-stämpel – ansökan under behandling’ som avses i punkt 12.0.2.5:

a)	Metalldetektorbågar.

b)	EDS-utrustning för att upptäcka sprängämnen (Explosive Detection System).

c)	ETD-utrustning för att upptäcka spår av sprängämnen (Explosive Trace Detection).

d)	Utrustning som används inom system för att upptäcka flytande sprängämnen (LEDS-utrustning) (Liquid Explosive Detection Systems).

e)	Metalldetektorer.

f)	Säkerhetsskannrar.

g)	Skannerutrustning för skor.

h)	Utrustning för att detektera sprängämnesångor (EVD – Explosive Vapour Detection).”

29.

Punkt 12.0.2.3 ska ersättas med följande:

”12.0.2.3

Märkningen ’EU-stämpel’ får beviljas för säkerhetsutrustning som testats i testcenter som under den behöriga myndighetens ansvar tillämpar åtgärder för kvalitetskontroll i enlighet med Europeiska civila luftfartskonferensens (European Civil Aviation Conference) gemensamma utvärderingsprocess (Common Evaluation Process).”

30.

Punkt 12.0.5.3 ska ersättas med följande:

”12.0.5.3

Säkerhetsutrustning som godkänns på nationell nivå på grundval av punkt 12.0.5.1 eller 12.0.5.2 ska inte automatiskt erhålla märkningen ’EU-stämpel’.”

31.

Följande punkt ska läggas till som punkt 12.3.1:

”12.3.1

All utrustning som installeras senast från och med den 1 januari 2023 och som ska användas för säkerhetskontroll av frakt- och postförsändelser, samt av lufttrafikföretagens post och materiel som omfattas av säkerhetsåtgärder i enlighet med kapitel 6, ska vara av typen multivy (multi-view).

Den behöriga myndigheten får av objektiva skäl tillåta användning av röntgenutrustning med enkelvy (single view) som installeras före den 1 januari 2023 fram till följande datum:

a)	Röntgenutrustning med enkelvy (single view) installerad före den 1 januari 2016: längst till och med den 31 december 2025.

b)	Röntgenutrustning med enkelvy (single view) installerad den 1 januari 2016 eller senare: till och med den dag som infaller tio år efter den dag då utrustningen installerades eller längst till och med den 31 december 2027, beroende på vilket som inträffar först.

Den behöriga myndigheten ska underrätta kommissionen om den tillämpar bestämmelserna i andra stycket.”

32.

Punkt 12.4.2 ska ersättas med följande:

”12.4.2 Standarder för EDS

12.4.2.1

All EDS-utrustning. ska uppfylla följande krav:

a)	Utrustning installerad före den 1 september 2014 måste minst uppfylla standard 2.

b)	Utrustning installerad från och med den 1 september 2014 till och med den 31 augusti 2022 måste minst uppfylla standard 3.

c)	Utrustning installerad från och med den 1 september 2022 till och med den 31 augusti 2026 måste minst uppfylla standard 3.1.

d)	Utrustning installerad den 1 september 2026 eller senare måste minst uppfylla standard 3.2.

12.4.2.2

Standard 2 ska upphöra att gälla den 1 september 2021.

12.4.2.3

För att möjliggöra en förlängning av användningen av EDS-utrustning enligt standard 2 ska det finnas fyra flygplatskategorier:

a)	Kategori I: flygplats med mer än 25 miljoner passagerare 2019.

b)	Kategori II: flygplats med regelbunden lufttrafik till minst ett av de tredjeländer som förtecknas i tillägg 5-A till denna förordning, med undantag för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

c)	Kategori III: flygplats som inte redan ingår i kategori I eller II och som har den största trafikvolymen 2019 i respektive medlemsstat.

d)	Kategori IV: övriga flygplatser.

12.4.2.4

Den behöriga myndigheten får tillåta användning av EDS-utrustning enligt standard 2 från och med den 1 september 2021 och fram till det datum som framgår av följande tabell:

	EDS-utrustning enligt standard 2 installerad före den 1 januari 2011	EDS-utrustning enligt standard 2 installerad mellan den 1 januari 2011 och den 1 september 2014
Flygplatser i kategori I	1 mars 2022	1 mars 2023
Flygplatser i kategori II eller III	1 september 2022	1 september 2023
Flygplatser i kategori IV	1 mars 2023	1 mars 2024

12.4.2.5

Den behöriga myndigheten ska underrätta kommissionen när den tillåter att användningen av EDS-utrustning enligt standard 2 fortsätter från och med den 1 september 2021.

12.4.2.6

All EDS-utrustning som är avsedd för säkerhetskontroll av kabinbagage ska minst uppfylla standard C1.

12.4.2.7

All EDS-utrustning som är avsedd för säkerhetskontroll av kabinbagage som innehåller bärbara datorer och andra större elektroniska föremål ska minst uppfylla standard C2.

12.4.2.8

All EDS-utrustning som är avsedd för säkerhetskontroll av kabinbagage som innehåller bärbara datorer och andra större elektroniska föremål och vätskor, aerosoler och geléer ska minst uppfylla standard C3.

12.4.2.9

All EDS-utrustning som uppfyller standard C3 ska anses vara likvärdig med LEDS-utrustning som uppfyller standard 2 i fråga om säkerhetskontroll av vätskor, aerosoler och geléer.”

(*) Eftersom Island inte ingår i unionens tullområde anses Island, för tillämpningen av punkt 6.8.7 i denna bilaga, vara ett tredjeland.”

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).”

(**) Lufttrafikföretag, operatörer och verksamhetsutövare i Island ska tillämpa punkterna 6.7.3 och 6.7.4 i bilagan till genomförandebeslut C(2015) 8005.””

19.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/36

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/256

av den 18 februari 2021

om ändring av bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 vad gäller uppgifterna om Förenade kungariket i förteckningen över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka vissa varor av fjäderfä får importeras till eller transiteras genom unionen, i samband med högpatogen aviär influensa

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1), särskilt artikel 8 inledningsfrasen, artikel 8.1 första stycket samt artiklarna 8.4 och 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 2009/158/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredjeland av fjäderfä och kläckägg (2), särskilt artiklarna 23.1, 24.2 och 25.2, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 (3) fastställs krav för utfärdande av veterinärintyg för import till och transitering, inklusive lagring under transitering, genom unionen av fjäderfä och fjäderfäprodukter (nedan kallade varorna). Där föreskrivs att varorna endast får importeras till och transiteras genom unionen från de tredjeländer, områden, zoner eller delområden som förtecknas i kolumnerna 1 och 3 i tabellen i del 1 i bilaga I till den förordningen.

(2)	I förordning (EG) nr 798/2008 fastställs även villkoren för när tredjeländer, områden, zoner eller delområden ska anses vara fria från högpatogen aviär influensa (HPAI).

(3)

I enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat utträdesavtalet), särskilt artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland jämförd med bilaga 2 till det protokollet, är direktiven 2002/99/EG och 2009/158/EG och de kommissionsakter som grundar sig på dem tillämpliga i och på Förenade kungariket med avseende på Nordirland efter utgången av den övergångsperiod som fastställs i utträdesavtalet.

(4)

Förenade kungariket, utom Nordirland, förtecknas därför i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 som ett tredjeland från vilket import till och transitering genom unionen av vissa varor av fjäderfä är tillåten från vissa delar av landets territorium beroende på förekomst av HPAI. Den regionaliseringen av Förenade kungariket fastställs i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008, ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/169 (4).

(5)	Den 12 februari 2021 bekräftade Förenade kungariket förekomsten av HPAI av subtyp H5N1 på en fjäderfäanläggning i Glenrothes i Skottland.

(6)

Förenade kungarikets veterinärmyndigheter har upprättat ett område för sjukdomsbekämpning på 10 km kring den berörda anläggningen, och har genomfört utslaktning för att bekämpa HPAI och begränsa sjukdomens spridning. Dessutom har Förenade kungarikets veterinärmyndigheter bekräftat att de omedelbart upphörde med att utfärda veterinärintyg för sändningar av varor avsedda för export till unionen från hela Förenade kungarikets territorium, utom Nordirland.

(7)

Förenade kungariket har lämnat information till kommissionen om den epidemiologiska situationen på landets territorium och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra att HPAI sprids, och kommissionen har nu utvärderat den informationen. Mot bakgrund av den utvärderingen bör det införas restriktioner för införsel till unionen av varor från det område i Skottland som drabbats av HPAI och där Förenade kungarikets veterinärmyndigheter har infört restriktioner till följd av utbrottet.

(8)	Uppgifterna om Förenade kungariket i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 bör därför ändras för att ta hänsyn till den aktuella epidemiologiska situationen i detta tredjeland.

(9)	Bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 februari 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(2) EUT L 343, 22.12.2009, s. 74.

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 av den 8 augusti 2008 om fastställande av en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter får importeras till och transiteras genom gemenskapen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 226, 23.8.2008, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/169 av den 11 februari 2021 om ändring av bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 vad gäller uppgifterna om Förenade kungariket i förteckningen över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka vissa varor av fjäderfä får importeras till eller transiteras genom unionen, i samband med högpatogen aviär influensa (EUT L 49, 12.2.2021, s. 18).

BILAGA

I del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 ska uppgifterna om Förenade kungariket ersättas med följande:

”GB – Förenade kungariket (*1)	GB-0	Hela landet	SPF
	GB-0	Hela landet	EP, E
	GB-1	Hela Förenade kungariket, med undantag för området GB-2	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N			A
			WGM
			POU, RAT	N
	GB-2	Område i Förenade kungariket som motsvarar:
	GB-2.1	North Yorkshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N54.30 och W1.47.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	6.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	6.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	6.1.2021
	GB-2.2	North Yorkshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N54.29 och W1.45.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	8.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	8.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	8.1.2021
	GB-2.3	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N52.49 och E0.95.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	10.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	10.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	10.1.2021
	GB-2.4	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N52.72 och E0.15.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	11.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	11.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	11.1.2021
	GB-2.5	Derbyshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N52.93 och W1.57.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	17.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	17.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	17.1.2021
	GB-2.6	North Yorkshire County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N54.37 och W2.16.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	19.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	19.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	19.1.2021
	GB-2.7	Orkneyöarna: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N59.28 och W2.44.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	20.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	20.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	20.1.2021
	GB-2.8	Dorset County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N51.06 och W2.27.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	20.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	20.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	20.1.2021
	GB-2.9	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N52.52 och E0.96.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	23.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	23.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	23.1.2021
	GB-2.10	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N52.52 och E0.95.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	28.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	28.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	28.1.2021
	GB-2.11	Norfolk County: Det område som ligger inom en radie av 10,4 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N52.53 och E0.66.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	7.2.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	7.2.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	7.2.2021
	GB-2.12	Devon County: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N50.70 och W3.36.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	1.1.2021	31.1.2021	A
			WGM	P2	1.1.2021	31.1.2021
			POU, RAT	N P2	1.1.2021	31.1.2021
	GB-2.13	Nära Amlwch, Isle of Anglesey, Wales: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N53.38 och W4.30.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	27.1.2021		A
			WGM	P2	27.1.2021
			POU, RAT	N P2	27.1.2021
	GB-2.14	Nära Redcar, Redcar and Cleveland, England: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N54.57 och W1.07.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	8.2.2021		A
			WGM	P2	8.2.2021
			POU, RAT	N P2	8.2.2021
	GB-2.15	Glenrothes, Fife, Skottland: Det område som ligger inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna (WGS84 dec.) N56.23 och W3.02.	BPP, BPR, DOC, DOR, HEP, HER, SRP, SRA, LT20	N P2	12.2.2021		A
			WGM	P2	12.2.2021
			POU, RAT	N P2	12.2.2021

(*1) I enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland jämförd med bilaga 2 till det protokollet, ska hänvisningar till Förenade kungariket vid tillämpningen av den här bilagan inte omfatta Nordirland.”

19.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/41

RÅDETS BESLUT (Gusp) 2021/257

av den 18 februari 2021

till stöd för Oslo-handlingsplanen för genomförande av 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Unionen bör verka för en hög grad av samarbete på alla områden för internationella förbindelser, bland annat för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten i enlighet med målen och principerna för Förenta nationernas stadga.

(2)	Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet en europeisk säkerhetsstrategi, i vilken globala utmaningar och hot identifierades och i vilken man efterlyste en regelbaserad internationell ordning, grundad på effektiv multilateralism och välfungerande internationella institutioner.

(3)

Konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (nedan kallad konventionen) trädde i kraft den 1 mars 1999. Den utgör det enda övergripande internationella instrument som erbjuder en övergripande respons för att få ett slut på det lidande och de dödsfall som orsakas av antipersonella minor, bland annat genom att förbjuda användning, lagring, produktion, handel och överföring och säkerställa att de förstörs samt erbjuder hjälp till offren. Sedan den 1 juni 2013 är samtliga medlemsstater parter i konventionen.

(4)	Den 23 juni 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/487/Gusp (1) till stöd för universalisering och genomförande av konventionen.

(5)

Den 3 december 2009, vid konventionens andra översynskonferens, antog konventionsstaterna Cartagena-handlingsplanen 2010–2014 angående universalisering och genomförande av alla aspekter av konventionen. Vid konventionsstaternas tionde möte 2010 antog konventionsstaterna ett direktiv från konventionsstaterna till enheten för stöd till genomförandet, i vilket de enades om att konventionens enhet för stöd till genomförandet (ISU) bör ge råd och tekniskt stöd till konventionsstaterna om universaliseringen och genomförandet av konventionen, underlätta kommunikationen mellan konventionsstaterna och främja kommunikation och information om konventionen både till stater som inte är konventionsstater och till allmänheten. Vid konventionsstaternas fjortonde möte 2015 antog konventionsstaterna ett beslut om stärkt finansiell styrning och insyn inom ISU, i vilket det fastställdes under vilka villkor ISU får vidta åtgärder eller inleda projekt som inte ingår i dess årliga budget, inbegripet på inbjudan av konventionsstater eller stater som inte är parter i konventionen.

(6)	Den 13 november 2012 antog rådet beslut 2012/700/Gusp (2) till stöd för genomförandet av Cartagena-handlingsplanen 2010–2014.

(7)

Vid konventionens tredje översynskonferens den 27 juni 2014 antog konventionsstaterna Maputo-handlingsplanen 2014–2019 som syftar till att göra betydande och hållbara framsteg mot genomförandet av konventionen under perioden 2014–2019 och utfärdade en gemensam förklaring om strävan att senast 2025 i största möjliga utsträckning uppnå konventionens mål.

(8)

I sina slutsatser av den 16 och 17 juni 2014 vid den tredje konferensen för översyn av konventionen erinrade rådet om att unionen är enad i sin strävan att uppfylla målen i konventionen och att unionen och dess medlemsstater sedan lång tid tillbaka stöder minröjning och förstöring av lagrade antipersonella minor och lämnar bistånd till offer för antipersonella minor. I dessa slutsatser upprepade rådet unionens orubbliga stöd för ett fullt och effektivt genomförande av konventionen från konventionsstaternas sida och dess åtagande att främja en universalisering av konventionen samt att tillhandahålla resurser för att finansiera åtgärder mot minor och konkret och hållbart bistånd till offer för antipersonella minor, deras familjer och de samhällen de lever i.

(9)	Den 4 augusti 2017 antog rådet beslut (Gusp) 2017/1428 (3), till stöd för genomförandet av Maputo-handlingsplanen 2014–2019.

(10)

Den 25 juni 2019 antog rådet slutsatser om EU:s ståndpunkt i fråga om ett skärpt förbud mot antipersonella minor (truppminor) mot bakgrund av den fjärde konferensen för översyn av konventionen om förbud mot antipersonella minor (truppminor) den 25–29 november 2019 i Oslo. Rådet ansåg att konventionen, som trädde i kraft för 20 år sedan, är en framgångssaga om nedrustningsdiplomati och ett exempel på vad unionen representerar: en regelbaserad internationell ordning som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Rådet konstaterade dock att konventionens mål ännu inte har uppnåtts till fullo.

(11)

Vid den fjärde konferensen om översyn av konventionen, som hölls i Oslo 2019, antog konventionsstaterna Oslo-handlingsplanen 2020–2024. I Oslo-handlingsplanen 2020–2024 anges de åtgärder som konventionsstaterna bör vidta under perioden 2020–2024 för att stödja konventionens genomförande, med utgångspunkt i resultaten av de tidigare handlingsplanerna. Som en del av sitt uppdrag ger ISU stöd till konventionsstaterna i genomförandet av deras skyldigheter enligt konventionen och deras åtaganden enligt Oslo-handlingsplanen 2020–2024.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I syfte att bidra till människors säkerhet genom att stödja genomförandet av Oslo-handlingsplanen 2020–2024 (nedan kallad Oslo-handlingsplanen) som antogs av konventionsstaterna vid den fjärde konferensen för översyn av 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (nedan kallad konventionen), inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin och i överensstämmelse med relevanta beslut som fattats av det internationella samfundet, ska unionen sträva mot följande mål:

a)	Stödja konventionsstaternas ansträngningar att genomföra övervaknings och röjningsaspekterna samt de aspekter som gäller utbildning och insatser för att minska riskerna med minor i Oslo-handlingsplanen.

b)	Stödja konventionsstaternas ansträngningar att genomföra de aspekter av Oslo-handlingsplanen som gäller hjälp till offren.

c)	Främja universaliseringen av konventionen och främja normer mot all användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor samt om deras förstöring.

Stödja insatser i konventionsstater som behåller antipersonella minor för tillåtna ändamål genom ökad rapporteringskapacitet och säkerställa att antalet minor som behålls inte överstiger det minsta antal som är absolut nödvändigt, och genom att utforska alternativ till skarpa antipersonella minor för utbildnings- och forskningsändamål där så är möjligt.

Åskådliggöra unionens och dess medlemsstaters pågående engagemang för konventionen och deras beslutsamhet att samarbeta med och hjälpa de konventionsstater som behöver stöd med att uppfylla åtagandena i konventionen, genom att stärka unionens ledande roll i strävan att uppfylla konventionens vision om ett definitivt slut på det lidande och de dödsfall och skador som orsakas av antipersonella minor.

2. De mål som avses i punkt 1 ska eftersträvas på ett sådant sätt att de stärker konventionens tradition av partnerskap och samarbete mellan stater, icke-statliga organisationer och andra organisationer, inklusive företrädare för mindrabbade samhällen. En inkluderande strategi ska säkerställas i samtliga åtgärder.

3. För att nå de mål som anges i punkt 1 ska unionen stödja följande projekt:

a)	Stöd till genomförande av artikel 5 i konventionen, internationellt samarbete och hjälp samt insyn och informationsutbyte.

b)	Stöd till genomförande av hjälp till offer, internationellt samarbete och hjälp samt insyn och informationsutbyte.

c)	Stöd till insatser för universalisering och främjande av konventionens normer.

d)	Stöd till alternativ till användningen av skarpa antipersonella minor i utbildningssyfte, ökning av samarbete och hjälp.

Åskådliggörande av unionens och dess medlemsstaters engagemang och säkerställande av deras synlighet, särskilt genom årliga genomgångar för att sprida information om de verksamheter som föreskrivs i detta beslut och om deras resultat samt genom anordnande av ett avslutande evenemang, för att på så sätt lyfta fram unionens bidrag.

4. En detaljerad beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att nå målen i punkt 1 återfinns i bilagan.

Artikel 2

1. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska vara ansvarig för genomförandet av detta beslut.

2. Det tekniska genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.3 ska anförtros ISU, representerad av Internationella centrumet för humanitär minröjning i Genève (GICHD).

3. ISU ska genomföra de projekt som anges i artikel 1.3 under den höga representantens ansvar. Den höga representanten ska för detta ändamål ingå nödvändiga överenskommelser med GICHD.

Artikel 3

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.3 ska uppgå till 2 658 139 EUR.

2. De utgifter som ska finansieras med det belopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3. Kommissionen ska övervaka att de utgifter som finansieras genom det belopp som avses i punkt 1 förvaltas på korrekt sätt. Kommissionen ska i detta syfte ingå en finansieringsöverenskommelse med GICHD, i vilken det ska fastställas att ISU ska säkerställa att unionens bidrag identifieras och synliggörs i proportion till dess storlek.

4. Kommissionen ska sträva efter att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om dagen för ingåendet av finansieringsöverenskommelsen.

5. ISU ska genomföra de projekt som anges i artikel 1.3 i enlighet med beslutet om stärkt finansiell styrning och insyn inom ISU, som fattades vid det fjortonde mötet mellan de stater som är parter i konventionen år 2015. ISU ska, utöver andra rapporter, även tillhandahålla beskrivande kvartalsrapporter, samt en logisk ram och verksamhetsmatris som återges i bilagan.

Artikel 4

Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av rapporter som regelbundet utarbetas av ISU. Dessa rapporter ska utgöra grunden för rådets utvärdering. Kommissionen ska lämna information om de finansiella aspekterna av genomförandet av detta beslut.

Artikel 5

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2. Beslutet ska upphöra att gälla 48 månader efter det att den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 har ingåtts, eller sex månader efter dagen för antagandet om ingen finansieringsöverenskommelse har ingåtts inom den perioden.

Utfärdat i Bryssel den 18 februari 2021.

På rådets vägnar

A.P. ZACARIAS

Ordförande

(1) Rådets gemensamma åtgärd 2008/487/Gusp av den 23 juni 2008 till stöd för universalisering och genomförande av 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (EUT L 165, 26.6.2008, s. 41).

(2) Rådets beslut 2012/700/Gusp av den 13 november 2012 inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin till stöd för genomförandet av Cartagena-handlingsplanen 2010–2014, som antogs i Cartagena av konventionsstaterna till 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (EUT L 314, 14.11.2012, s. 40).

(3) Rådets beslut (Gusp) 2017/1428 av den 4 augusti 2017 till stöd för genomförandet av Maputo-handlingsplanen för genomförande av 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (EUT L 204, 5.8.2017, s. 101).

BILAGA

PROJEKT TILL STÖD FÖR OSLO-HANDLINGSPLANEN FÖR GENOMFÖRANDE AV 1997 ÅRS KONVENTION OM FÖRBUD MOT ANVÄNDNING, LAGRING, PRODUKTION OCH ÖVERFÖRING AV ANTIPERSONELLA MINOR (TRUPPMINOR) SAMT OM DERAS FÖRSTÖRING

Bakgrund

Att bidra till ökad mänsklig säkerhet i enlighet med den europeiska säkerhetsstrategin genom att främja acceptansen för normerna i och genomförandet av konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (nedan kallad konventionen). Det unionsstödda projektet skulle stödja konventionsstaternas ansträngningar att genomföra olika aspekter av Oslo-handlingsplanen 2020–2024, som antogs vid konventionens fjärde översynskonferens i november 2019.

Det föreslagna projektet skulle bygga på gemensam åtgärd 2008/487/Gusp och rådets beslut 2012/700/Gusp och (Gusp) 2017/1428 och bidra till förberedelserna inför konventionens femte översynskonferens 2024.

Projekt 1: Stöd till genomförande av minröjning (artikel 5 i konventionen), internationellt samarbete och hjälp (artikel 6 i konventionen) samt insyn och informationsutbyte (artikel 7 i konventionen)

1.1 Mål

—	Att öka kapaciteten att rapportera och hantera kontaminering med antipersonella minor, inbegripet, i förekommande fall, improviserade sådana.

—	Att genomföra kontextspecifik utbildning och insatser för att minska riskerna med minor.

—	Att skapa hållbar nationell kapacitet för att ta itu med tidigare okända minerade områden.

—	Att öka den regelbundna dialogen med intressenter.

—	Att undersöka möjligheter till samarbete (internationellt och regionalt samarbete, trepartssamarbete och syd-syd-samarbete) för att ta itu med kvarstående utmaningar.

—	Att förbättra rapporteringen i enlighet med Oslo-handlingsplanen och dess indikatorer.

1.2 Beskrivning

Med bidrag från kommittén för genomförandet av artikel 5 vad gäller urvalet av stödmottagande länder/regioner skulle upp till fem nationella/regionala evenemang anordnas i Nord-, Central- och Sydamerika, Europa, Centralasien eller Sydostasien, Mellanöstern och Nordafrika (Mena-regionen), Afrikas horn och Afrika söder om Sahara.

Dialogerna med nationella eller regionala intressenter skulle syfta till att ytterligare förbättra samarbetet och stödet när det gäller genomförandet av åtgärder inom Oslo-handlingsplanen som hör samman med artiklarna 5, 6 och 7 i konventionen. I vissa fall skulle dessa dialoger lägga särskild vikt vid rapportering av antipersonella minor av improviserad typ. Prioritet för nationella dialoger skulle ges till stater med kommande minröjningsfrister som kräver stöd. Dessutom skulle dialoger kunna hållas i stater som är nära att slutföra minröjning (artikel 5 i konventionen) eller nyligen har gjort detta i linje med åtgärd 26 i Oslo-handlingsplanen.

Med utgångspunkt i tidigare framgångar skulle evenemangen beakta och på utformnings-, förvaltnings- och genomförandenivå präglas av de skilda behoven och perspektiven hos kvinnor, flickor, pojkar och män i mindrabbade samhällen och hos partner i åtgärder mot minor.

Dialogerna skulle organiseras och underlättas gemensamt av enheten för stöd till genomförande (ISU) och den mottagande konventionsstaten tillsammans med relevanta mellanstatliga organisationer som deltar i eller står som en av värdarna för evenemanget.

I den anda av samarbete som har varit grundläggande för konventionen skulle deltagarna inkludera berörda unionsenheter och medlemsstater, kommittén för genomförandet av artikel 5, kommittén för förbättring av samarbete och bistånd, företrädare för givare, Förenta nationernas (FN) organ, internationella och nationella minröjningsorganisationer, Internationella kampanjen för förbud mot landminor (ICBL) och andra intressenter. Om det leder till sponsring skulle ett sådant deltagande omfattas av de villkor som ska fastställas i redogörelsen för budgetkonsekvenserna.

Uppföljningsåtgärder som stöds av enheten för stöd till genomförande kan vidtas som svar på rekommendationer som följer av dialogerna eller som härrör från den berörda kommitténs synpunkter och/eller relevanta beslut av konventionsstaterna (t.ex. beslut om begäran om förlängning). Om mottagande konventionsstater deltar i koalitioner eller partnerskap med unionen eller dess medlemsstater, skulle enheten för stöd till genomförande enligt etablerad praxis samarbeta med alla parter.

1.3 Resultat

—	Statliga företrädare får ytterligare kunskap om hur genomförandet av Oslo-handlingsplanen kan säkerställas genom inkluderande samråd med personer från drabbade samhällen.

—	Statliga företrädare blir medvetna om behovet av att så snart som möjligt och i god tid före slutförandet upprätta nationell kapacitet att ta itu med nya eller tidigare okända minerade områden efter slutförandet.

—	Statliga företrädare bygger upp kapacitet för att förbättra rapporteringen inom ramen för Oslo-handlingsplanen i enlighet med vägledningen för rapportering.

—	Statliga företrädare inhämtar kunskap om tillgängligt samarbete och bistånd till stöd för sina genomförandeinsatser och om åtgärder de kan vidta för att uppmuntra sådant samarbete och bistånd, bland annat genom inrättandet av nationella plattformar åtgärder mot minor.

—	Statliga företrädare kommer till insikt om utmaningar och luckor när det gäller genomförandet av de åtaganden de gjort inom ramen för Oslo-handlingsplanen och utvärderar särskilt var de står i förhållande till Oslo-handlingsplanens indikatorer.

—	Statliga företrädare överväger att, på grundval av dialogerna, revidera, uppdatera eller utveckla nationella strategier eller planer för minröjning.

—	De olika perspektiven hos kvinnor, flickor, pojkar och män och behoven hos minöverlevare och drabbade samhällen beaktas och deras meningsfulla deltagande säkerställs.

1.4 Mottagare

—	Kvinnor, flickor, pojkar och män vars liv påverkas av förekomsten eller den misstänkta förekomsten av antipersonella minor i konventionsstater som håller på att genomföra skyldigheterna enligt artikel 5 i konventionen eller som nyligen har uppfyllt denna skyldighet.

—	Statliga företrädare som arbetar med frågor som rör genomförandet av konventionen, särskilt aspekter som rör minröjning samt utbildning om och minskning av riskerna med minor.

Projekt 2: Stöd för genomförande av hjälp till offer, internationellt samarbete och hjälp (artikel 6 i konventionen) samt insyn och informationsutbyte (artikel 7 i konventionen)

2.1 Mål

Konventionsstaterna genomför hjälp till offer som en del av bredare funktionsnedsättnings- och utvecklingsstrategier med beaktande av jämställdhet och minöverlevandes skilda behov, inbegripet behoven hos överlevande på landsbygden och i avlägsna områden.

2.2 Beskrivning

Genom att anta Oslo-handlingsplanen bekräftade konventionsstaterna på nytt sitt åtagande att säkerställa minoffrens fullständiga, likvärdiga och faktiska deltagande i samhället, grundat på respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering.

Tack vare det ekonomiska stöd som tillhandahållits inom ramen för beslut (Gusp) 2017/1428 och som en uppföljning av den globala konferens som avses i beslut 2012/700/Gusp kunde yrkesverksamma på områdena för hjälp till offer och rättigheter för personer med funktionsnedsättning från konventionsstater och icke-konventionsstater med ett betydande antal överlevande sammanträda vid en global konferens i syfte att knyta ytterligare partnerskap på nationell och internationell nivå inom området för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Detta möjliggjordes bland annat genom deltagande av relevanta nationella ministerier och omfattande sakkunskap från bland andra FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för funktionsnedsättning och tillgänglighet, Världshälsoorganisationen (WHO), Internationella arbetsorganisationen (ILO), Internationella rödakorskommittén (ICRC) och expertorganisationer som ingår i ICBL, däribland Humanity and Inclusion (HI).

Mot bakgrund av detta framgångsrika arbete skulle detta projekt stödja en tredje global konferens, med deltagande av erfarna personer som arbetar med hjälp till offer, FN:s särskilda sändebud för funktionsnedsättning och tillgänglighet och en ledamot av kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att se över genomförandet av Oslo-handlingsplanen och bidra till en ny handlingsplan som ska antas av det internationella samfundet under 2024. En sådan konferens skulle äga rum minst ett år innan den femte översynskonferensen, med ett förväntat deltagande av och bidrag från den utsedda ordföranden för översynskonferensen.

Projektet skulle, med bidrag från kommittén för hjälp till offren vad gäller urvalet av de mottagande länderna/regionerna, utvidga sitt stöd till konventionsstater genom dialoger med nationella och/eller regionala intressenter inom upp till fem evenemang i Nord-, Central- och Sydamerika, Europa, Centralasien eller Sydostasien, Mena-regionen, Afrikas horn och Afrika söder om Sahara. Dessa dialoger skulle syfta till att hjälpa konventionsstater att stärka sina sektorsövergripande insatser för att säkerställa att genomförandet av hjälp till offer överensstämmer med relevanta bestämmelser i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dialogerna skulle syfta till att stärka och säkerställa inkludering och faktiskt deltagande av minoffer och de organisationer som företräder dem, i diskussioner för att mobilisera och säkra resurser och garantera tjänster ur ett rättighetsbaserat perspektiv. För att ytterligare stärka dessa band och upprätthålla en sammanhållen plan för uppbyggnad och utveckling av nationell kapacitet skulle projektet också sträva efter att stå värd för möten med experter på hjälp till offer som anordnas inför konventionsstaternas möten, på behovsbasis, men under alla omständigheter vid minst tre tillfällen.

Med utgångspunkt i tidigare framgångar skulle evenemangen beakta och på utformnings-, förvaltnings- och genomförandenivå präglas av en inkluderande process som tar hänsyn till de skilda behoven och perspektiven hos kvinnor, flickor, pojkar och män som överlevt explosioner med antipersonella minor, mindrabbade samhällen och kretsar som värnar rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet överlevande på landsbygden och i avlägsna områden. Detta skulle säkerställa att ett mervärde tillförs de insatser som görs på nationell nivå.

Dialogerna skulle organiseras och underlättas gemensamt av enheten för stöd till genomförande och den mottagande konventionsstaten, i relevanta fall tillsammans med regionala mellanstatliga organisationer som är med och sponsrar dialogen. I den anda av samarbete som har varit grundläggande för konventionen skulle deltagarna inkludera berörda unionsenheter och medlemsstater, kommittéerna för hjälp till offer och för förbättring av samarbete och bistånd, företrädare för givare, FN-organ, inbegripet WHO och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, internationella och nationella minröjningsorganisationer, ICRC och andra intressenter, däribland ICBL med medlemsorganisationer som HI. Om det leder till sponsring skulle ett sådant deltagande omfattas av de villkor som ska fastställas i redogörelsen för budgetkonsekvenserna.

Uppföljningsåtgärder som stöds av enheten för stöd till genomförande kan vidtas som svar på rekommendationer som följer av dialogerna eller som härrör från den berörda kommitténs synpunkter och/eller relevanta slutsatser från de nationella/regionala dialogerna. Detta skulle inbegripa sponsring av relevanta yrkesverksamma inom hjälp till offer och/eller företrädare för organisationer för personer som överlevt minor så att de kan delta i tekniska utbytesbesök eller i formella eller informella möten inom ramen för konventionen. Om mottagarländer deltar i koalitioner eller partnerskap med unionen eller medlemsstaterna, skulle enheten för stöd till genomförande enligt etablerad praxis samarbeta med alla parter.

2.3 Resultat

—	Statliga företrädare ökar sin kunskap om hur man på bästa sätt kan säkerställa ett sektorsövergripande svar i syfte att genomföra skyldigheter när det gäller hjälp till offer, och om hur man integrerar hjälp till offer i bredare nationella strategier, planer och rättsliga ramar.

—

Staterna får förståelse för behovet av att säkerställa att en relevant statlig enhet tilldelas uppgiften att övervaka integreringen av hjälp till offer i bredare ramar, och om behovet av att utarbeta en handlingsplan grundad på specifika, mätbara, realistiska och tidsbundna mål för att stödja minoffer.

—

Staterna ökar inkluderingen i sina strategier för hjälp till offer, särskilt genom att öka deltagandet av organisationer för överlevande eller organisationer som arbetar för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i den nationella planeringen och i de delegationer som följer projektets verksamhet.

—	Statliga företrädare kommer till insikt om utmaningar och luckor när det gäller genomförandet av de åtaganden de gjort inom ramen för Oslo-handlingsplanen och utvärderar särskilt var de står i förhållande till Oslo-handlingsplanens indikatorer.

—	Statliga företrädare överväger att, på grundval av dialogerna, revidera, uppdatera eller utveckla sina nationella strategier för personer med funktionsnedsättningar.

—	Organisationer för överlevande och organisationer som arbetar för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar vidareutvecklar sin kapacitet och/eller ges inflytande till följd av projektets verksamhet.

—	Statliga företrädare bygger upp kapacitet för att förbättra rapporteringen inom ramen för Oslo-handlingsplanen i enlighet med vägledningen för rapportering.

—	Stater och organisationer som företräder offren stärker partnerskapen med relevanta humanitära grupper, fredsbyggande grupper, utvecklingsgrupper och människorättsorganisationer med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

2.4 Mottagare

—	Kvinnor, flickor, pojkar och män som har skadats av antipersonella minor och andra explosiva lämningar efter krig, minoffer, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden.

—	Experter på hjälp till offer, som arbetar med frågor av relevans för hjälp till offer.

—	Yrkesverksamma på området rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som arbetar i stater med ett betydande antal personer som överlevt minor.

Projekt 3: Stöd till ansträngningar för universalisering och främjande av konventionens normer

3.1 Mål

Stater som inte är parter i konventionen närmar sig en anslutning och berörda tjänstemän ställer sig positiva till konventionen och/eller den internationella normen mot antipersonella minor.

3.2 Beskrivning

I Osloförklaringen om en värld utan minor åtog sig staterna att främja och försvara de normer som fastställs i konventionen och att göra allt för att universalisera konventionen på grundval av sina skyldigheter enligt internationell rätt, inbegripet internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning.

I Oslo-handlingsplanen fastställs två åtgärder för att säkerställa ett ökat medlemskap i konventionen och en skärpning av konventionens normer. I åtgärderna 11 och 12 uppmanas konventionsstaterna att använda sig av alla tillgängliga medel för att främja icke-konventionsstaters ratificering av/anslutning till konventionen, bland annat genom att uppmuntra deras deltagande i arbetet inom ramen för konventionen och fortsätta att främja universell efterlevnad av konventionens normer och mål.

I detta syfte, och med bidrag från konventionens ordförande och informella grupp för universalisering, skulle projektet i relevanta fall genomföra en rad olika insatser för universalisering. Dessa insatser skulle inbegripa besök på hög nivå, tekniska möten och/eller workshoppar, sponsring av relevanta tjänstemän från målstaterna för deltagande i konventionsmöten och i möten på ambassadörsnivå vid FN:s högkvarter eller något av dess underordnade regionala högkvarter.

Minst fem verksamheter skulle genomföras med stöd från konventionsgemenskapen, inbegripet unionens medlemsstater och unionens delegationer i målstater. Om unionen eller dess medlemsstater deltar i koalitioner mellan länder eller i partnerskap i målstater kommer enheten för stöd till genomförande att enligt etablerad praxis samarbeta med alla parter.

När så är möjligt skulle en politisk strategi på hög nivå följas upp med tekniska workshoppar med expertunderlag från de stater som leder arbetet för universalisering, ICBL, Internationella rödakorskommittén, FN:s landenheter och/eller relevanta organisationer. Dessa workshoppar skulle genomföras på antingen nationell, subregional eller regional nivå med relevanta ministerier eller institutioner i målstaterna. Projektet skulle sträva efter att sponsra deltagandet av relevanta delegater från målstaterna i konventionsmöten. Detta skulle säkerställa konventionsstaternas möjlighet till uppföljning med målstaterna och konventionsmötenas plats på målstaternas agendor. Enheten för stöd till genomförande skulle samordna sådan sponsring som är tillåten enligt redogörelsen för budgetkonsekvenserna.

Dessutom skulle enheten för stöd till genomförande stå värd för ett tekniskt uppföljningsmöte på nationell, subregional eller regional nivå med en icke-konventionsstat som tidigare varit föremål för ett unionsbeslut eller en gemensam unionsåtgärd.

3.3 Resultat

—	Beslutsfattare i stater som inte är parter i konventionen får ökad kunskap om konventionen och dess normer och/eller om det stöd som finns tillgängligt för anslutning.

—	Berörda statliga tjänstemän får ökad förståelse för arbetet inom ramen för konventionen.

—	Stater som inte är parter i konventionen ger offentligt uttryck för ett närmande eller en positiv inställning till konventionen och dess normer (t.ex. deltagande i ett formellt eller informellt konventionsmöte).

—	Till följd av uppdragen får de nationella aktörerna inom områdena åtgärder mot minor och/eller universalisering ny kraft att verka för universalisering.

—	Unionens roll när det gäller att främja konventionen och dess normer lyfts fram inom konventionens gemenskap samt bland egna unionstjänstemän och stater som inte är parter i konventionen.

—	Minst en målstat som inte är part tillhandahåller en frivillig artikel 7-rapport.

3.4 Mottagare

—	Stater som ännu inte har ratificerat, godkänt, accepterat eller anslutit sig till konventionen.

—	Konventionsstater samt internationella och icke-statliga organisationer som deltar i ansträngningar för att främja en universalisering av konventionen.

—	Kvinnor, flickor, pojkar och män i stater där ett förbud mot landminor införs.

Projekt 4: Stöd till alternativ till användning av skarpa antipersonella minor för utbildning (artikel 3 i konventionen), och till ökat samarbete och ökad hjälp (artikel 6)

4.1 Mål

Stater som bibehåller antipersonella minor för tillåtna ändamål agerar i enlighet med Oslo-handlingsplanens åtgärd 16 genom bland annat ökad rapportering, och åtgärd 17 genom att undersöka alternativ till skarpa antipersonella minor.

4.2 Beskrivning

För närvarande finns det 66 konventionsstater som bibehåller mer än 150 000 antipersonella minor för tillåtna ändamål enligt artikel 3 i konventionen. Även om information från konventionsstaterna tyder på att detta antal minskar, har en handfull konventionsstater inte lämnat in årlig insynsinformation om sina bibehållna antipersonella minor på många år.

I syfte att stödja konventionsstater som kan vilja agera i enlighet med Oslo-handlingsplanens åtgärder 16 och 17 skulle det föreslagna projektet, med bidrag från konventionens ordförande, stödja ett nationellt eller regionalt seminarium med minst två stater som begär sådant bistånd. Konventionsstaterna, inbegripet medlemsstaterna, och relevanta organisationer kan tillhandahålla tillvaratagna erfarenheter och färdplaner för att ersätta skarpa antipersonella minor för utbildningsändamål. Om unionen eller medlemsstater deltar i koalitioner mellan länder eller i partnerskap med mottagande konventionsstater kommer enheten för stöd till genomförande att enligt etablerad praxis samarbeta med alla parter.

Projektet skulle också stödja en teknisk workshop om alternativ till användning av skarpa antipersonella minor. När så är relevant och/eller möjligt skulle unionens medlemsstater och andra konventionsstater uppmanas att utbyta tillvaratagna erfarenheter av alternativ inom utbildning och forskning och/eller av förstöring av bibehållna antipersonella minor, i syfte att ytterligare stärka samarbetet och biståndet inom konventionsgemenskapen. I detta syfte skulle projektet involvera kommittén för samarbete för efterlevnad och kommittén för förbättring av samarbete och bistånd.

4.3 Resultat

—	Konventionsstaterna ökar rapporteringen om artikel 3 i konventionen i årliga transparensrapporter.

—	Konventionsstater som har möjlighet till det deltar i samarbete med och hjälp till konventionsstater som vill vidta åtgärder i fråga om åtaganden enligt artikel 3 och enligt Oslo-handlingsplanens åtgärder 16 och 17.

—	Konventionsstater som bibehåller ett stort antal antipersonella minor inhämtar uppdaterade kunskaper, och minst en konventionsstat gör framsteg vad gäller användning av alternativ för utbildning.

4.4 Mottagare

—	Konventionsstater med åtaganden enligt artikel 3.

—	Statliga tjänstemän med ansvar för utbildningsprogram för minröjning.

—	Kvinnor, flickor, pojkar och män i stater där bibehållna antipersonella minor förstörs.

Projekt 5: Visa unionens och medlemsstaternas engagemang och säkerställa deras synlighet

5.1 Mål

Konventionsgemenskapen och mottagande konventionsstater får förståelse för unionens och dess medlemsstaters bidrag till genomförandet av konventionen; tjänstemän inom unionen och dess medlemsstater bli medvetna om detta beslut och om vilken betydelse det kan ha för deras arbete.

5.2 Beskrivning

I enlighet med tidigare rådsbeslut och den tidigare gemensamma åtgärden åtar sig enheten för stöd till genomförande att lyfta fram unionens och dess medlemsstaters roll i konventionsgemenskapen och i mottagar- och målstaterna. För detta ändamål och inom ramen för kommunikations- och synlighetsplanen skulle enheten för stöd till genomförande anordna ett inledande och avslutande evenemang och regelbundna genomgångar, särskilt under de konventionsmöten som anordnas under projektets genomförandefas.

Enheten för stöd till genomförande skulle genom mediekampanjer och publikationer främja genomförandet av konventionen. Enheten för stöd till genomförande skulle säkerställa att unionens roll i denna kampanj lyfts fram.

I enlighet med tidigare praxis skulle enheten för stöd till genomförande månadsvis rapportera till unionen och kvartalsvis rapportera till unionen och dess medlemsstater om genomförandet av projektet.

5.3 Resultat

—	Tjänstemän inom unionen och dess medlemsstater blir medvetna om detta beslut och om vilken betydelse det kan ha för deras arbete.

—	Unionens och medlemsstaternas engagemang för konventionen och åtgärder mot minor i allmänhet sätts i fokus för konventionsstaterna och en global publik som intresserar sig för människors säkerhet.

—	Medvetenheten om konventionens mål stärks inom det internationella samfundet.

19.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/55

KOMMISSIONENS BESLUT (EU, Euratom) 2021/259

av den 10 februari 2021

om tillämpningsföreskrifter för industrisäkerhet avseende säkerhetsskyddsklassificerade bidrag

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 249,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (1),

med beaktande av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (2),

med beaktande av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (3),

med beaktande av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 av den 10 januari 2017 om säkerheten i Europeiska kommissionens kommunikations- och informationssystem (4),

efter att ha hört kommissionens grupp av säkerhetsexperter i enlighet med artikel 41.5 i beslut (EU, Euratom) 2015/444, och

av följande skäl:

(1)

Artiklarna 41, 42, 47 och 48 i beslut (EU, Euratom) 2015/444 fastställer att närmare bestämmelser för att komplettera eller understödja kapitel 6 i det beslutet ska antas i tillämpningsföreskrifter om industrisäkerhet i sådana frågor som tilldelning av säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal, säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe, personalsäkerhetsgodkännande, besök samt överföring och befordran av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

(2)

Enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 föreskrivs att säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal ska fullgöras i nära samarbete med den nationella säkerhetsmyndigheten, den utsedda säkerhetsmyndigheten eller någon annan behörig myndighet i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna har enats om att se till att alla de enheter inom deras jurisdiktion som eventuellt kan erhålla eller generera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som härrör från kommissionen har genomgått lämplig säkerhetsprövning och kan ge ett ändamålsenligt skydd, på en lämplig säkerhetsnivå som är likvärdig med den som ges enligt säkerhetsbestämmelserna inom Europeiska unionens råd för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter med motsvarande säkerhetsklassning i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (2011/C 202/05) (5).

(3)

Rådet, kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har enats om att säkerställa maximal konsekvens i tillämpningen av säkerhetsbestämmelserna avseende sitt skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, med samtidig hänsyn till sina specifika institutionella och organisatoriska behov i enlighet med de förklaringar som fogades till protokollet från det möte där rådets beslut 2013/488/EU (6) om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter antogs.

(4)	Kommissionens tillämpningsföreskrifter för industrisäkerhet avseende säkerhetsskyddsklassificerade bidrag bör därför också säkerställa maximal konsekvens och beakta de riktlinjer för industrisäkerhet som antogs av rådets säkerhetskommitté den 13 december 2016.

(5)	Den 4 maj 2016 antog kommissionen ett beslut (7) om delegering av befogenheter till den ledamot av kommissionen som ansvarar för säkerhetsfrågor för att, på kommissionens vägnar och på dess ansvar, anta de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 60 i beslut (EU, Euratom) 2015/444.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Detta beslut fastställer tillämpningsföreskrifter för industrisäkerhet avseende säkerhetsskyddsklassificerade bidrag i den mening som avses i beslut (EU, Euratom) 2015/444, särskilt kapitel 6 i det beslutet.

2. Detta beslut fastställer särskilda krav för att säkerställa att säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter skyddas i samband med offentliggörande av ansökningsomgångar och vid beviljande av bidrag och genomförande av säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal som ingås av Europeiska kommissionen.

3. Detta beslut avser bidrag som innefattar uppgifter som säkerhetsklassats på följande nivåer:

a)	RESTREINT UE/EU RESTRICTED.

b)	CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL.

c)	SECRET UE/EU SECRET.

4. Detta beslut påverkar inte tillämpningen av specifika regler som fastställs i andra rättsakter, exempelvis de som rör det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet.

Artikel 2

Kommissionens ansvarsområden

1. Som ett led i ansvaret för utanordnaren vid den bidragsbeviljande myndigheten såsom avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska denne säkerställa att säkerhetsskyddsklassificerade bidrag efterlever beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess genomförandebestämmelser.

2. Därför ska den berörda utanordnaren i alla stadier inhämta rådgivning från kommissionens säkerhetsmyndighet i frågor som avser säkerhetsinslag i säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal, program eller projekt och ska informera den lokalt säkerhetsansvariga om de säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal som undertecknats. Beslut om vilken klassificeringsnivå som ska tilldelas ska fattas av den bidragsbeviljande myndigheten med vederbörlig hänsyn till handboken om säkerhetsklassificering.

3. Om säkerhetsanvisningarna för programmet eller projektet som avses i artikel 5.3 tillämpas ska den bidragsbeviljande myndigheten och kommissionens säkerhetsmyndighet fullgöra de skyldigheter som anvisas dem i dessa anvisningar.

4. Vid genomförandet av kraven i dessa tillämpningsföreskrifter ska kommissionens säkerhetsmyndighet samarbeta nära tillsammans med de berörda medlemsstaternas nationella säkerhetsmyndigheter och utsedda säkerhetsmyndigheter, i synnerhet när det gäller säkerhetsgodkännande av verksamhetsställen och personalsäkerhetsgodkännanden, besöksrutiner och transporter.

5. Om bidrag hanteras av EU:s genomförandeorgan eller andra finansieringsorgan och de specifika bestämmelser som fastställs i andra rättsakter som anges i artikel 1.4 inte är tillämpliga gäller följande:

a)	Den delegerande kommissionsavdelningen ska utöva de rättigheter som tillkommer upphovsmannen till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som genereras inom ramen för bidragen om så föreskrivs i delegeringsarrangemanget.

b)	Den delegerande kommissionsavdelningen ska ansvara för beslutet om säkerhetsklassificering.

c)	Begäranden om information om säkerhetsgodkännande samt anmälningar till de nationella säkerhetsmyndigheterna och/eller utsedda säkerhetsmyndigheterna ska skickas via kommissionens säkerhetsmyndighet.

KAPITEL 2

HANTERING AV ANSÖKNINGSOMGÅNGAR FÖR SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE BIDRAG

Artikel 3

Grundprinciper

1. Säkerhetsskyddsklassificerade delar av bidraget får endast genomföras av bidragsmottagare som är registrerade i en medlemsstat eller som är registrerade i ett sådant tredjeland eller är inrättade genom en sådan internationell organisation som slutit informationssäkerhetsavtal med EU eller ingått en administrativ överenskommelse med kommissionen (8).

2. Innan ansökningsomgångar för ett säkerhetsskyddsklassificerat bidrag inleds ska den bidragsbeviljande myndigheten fastställa säkerhetsklassificeringen för alla uppgifter som kan komma att tillhandahållas de sökande. Den bidragsbeviljande myndigheten ska även fastställa den högsta säkerhetsklassificeringsnivån för alla uppgifter som kommer att användas eller genereras vid fullgörandet av bidragsavtalet, programmet eller projektet, eller åtminstone den förväntade omfattningen och typen av uppgifter som ska framställas eller hanteras samt behovet av ett säkerhetsklassat kommunikations- och informationssystem.

3. Den bidragsbeviljande myndigheten ska säkerställa att det under ansökningsomgångar för säkerhetsskyddsklassificerade bidrag ges upplysningar om de särskilda säkerhetskrav som ställs avseende säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Ansökningsdokumentationen ska innefatta förtydliganden om tidsfristen för bidragsmottagare att erhålla säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe när så krävs. Bilagorna I och II innehåller ett förslag på mall för information avseende ansökningsvillkoren.

4. Den bidragsbeviljande myndigheten ska säkerställa att uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET yppas för de sökande först när de undertecknat ett sekretessavtal som ålägger dem att hantera och skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med beslut (EU, Euratom) 2015/444, dess genomförandebestämmelser och tillämpliga nationella föreskrifter.

5. När uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED tillhandahålls sökande ska de minimikrav som avses i artikel 5.7 i detta beslut tas med i ansökningsdokumentationen eller i det sekretessavtal som ingås i förslagsfasen.

6. Alla sökande och bidragsmottagare som kommer att hantera eller lagra uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET i sina lokaler, antingen under förslagsfasen eller under fullgörandet av själva säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet, måste inneha ett säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe på lämplig nivå, förutom i de fall som nämns i punkt 9. Följande tre scenarier kan uppstå under förslagsfasen för säkerhetsskyddsklassificerade bidrag och som rör säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET:

Ingen tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET i förslagsfasen:

Om ansökan avser ett bidrag som kommer att omfatta säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET men som inte kräver att den sökande ska hantera uppgifterna i förslagsfasen ska sökande utan säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe på lämplig nivå inte uteslutas från ansökningsförfarandet därför att de saknar sådant säkerhetsgodkännande.

Tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET i den bidragsbeviljande myndighetens lokaler i förslagsfasen:

Tillgång ska beviljas sådan personal från den sökande som innehar personalsäkerhetsgodkännande på lämplig nivå och som har behovsenlig behörighet.

Hantering eller lagring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET i den sökandes lokaler i förslagsfasen:

Om ansökan kräver att sökande hanterar eller lagrar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i sina lokaler måste den sökande inneha ett säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe på lämplig nivå. I sådana fall ska den bidragsbeviljande myndigheten via kommissionens säkerhetsmyndighet inhämta försäkran från nationell säkerhetsmyndighet eller utsedd säkerhetsmyndighet om att den sökande beviljats det säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe som krävs innan den sökande tillhandahålls material som rör säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. Tillgång ska beviljas sådan personal från den sökande som innehar personalsäkerhetsgodkännande på lämplig nivå och som har behovsenlig behörighet.

7. I princip ska säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller personalsäkerhetsgodkännande inte krävas för tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, vare sig i förslagsfasen eller under fullgörandet av bidragsavtalet. Medlemsstater som kräver säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller personalsäkerhetsgodkännande för bidragsavtal eller underentreprenörsavtal som rör uppgifter som säkerhetsklassats på nivå RESTREINT UE/EU RESTRICTED enligt den statens nationella lagar och andra föreskrifter, i enlighet med förteckningen i bilaga IV, får i de nationella kraven inte ställa ytterligare krav på andra medlemsstater eller utesluta sökande, bidragsmottagare eller underentreprenörer med säte i sådana medlemsstater som inte kräver säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller personalsäkerhetsgodkännande för tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED eller utestänga dem från sådana bidragsavtal eller underentreprenörsavtal eller från upphandlingen. Sådana bidragsavtal ska fullgöras i medlemsstaterna i enlighet med deras nationella lagar och andra föreskrifter.

8. Om säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe krävs i samband med hanteringen av en ansökan och för fullgörande av ett säkerhetsskyddsklassificerat bidragsavtal ska den bidragsbeviljande myndigheten, via kommissionens säkerhetsmyndighet, lämna in en begäran till bidragsmottagarens nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet med hjälp av ett informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller annat fastställt likvärdigt elektroniskt format. I tillägg D i bilaga III finns ett exempel på informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe (9). Svar på informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe ska så långt som möjligt lämnas inom tio arbetsdagar från den dag begäran gjordes.

9. Om medlemsstaternas förvaltningsinrättningar eller inrättningar under tillsyn av regeringen deltar i säkerhetsskyddsklassificerade bidrag som kräver säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe och där sådana säkerhetsgodkännanden inte utfärdas för sådana inrättningar enligt nationell lagstiftning ska den bidragsbeviljande myndigheten, via kommissionens säkerhetsmyndighet, verifiera med den berörda nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten om dessa förvaltningsinrättningar har kapacitet att hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på den erfordrade nivån.

10. Om personalsäkerhetsgodkännande krävs för fullgörande av ett säkerhetsskyddsklassificerat bidragsavtal och om ett säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe enligt nationella regler krävs innan ett personalsäkerhetsgodkännande beviljas ska den bidragsbeviljande myndigheten, via kommissionens säkerhetsmyndighet, med hjälp av ett informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe kontrollera med bidragsmottagarens nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet att bidragsmottagaren innehar säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller att förfarandet för erhållande av säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe pågår. I detta fall ska kommissionen inte utfärda en begäran om personalsäkerhetsgodkännande med hjälp av informationsblad för personalsäkerhetsgodkännande.

Artikel 4

Underentreprenad inom ramen för säkerhetsskyddsklassificerade bidrag

1. Villkoren på vilka bidragsmottagare får lägga ut uppgifter som inbegriper säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på underentreprenad ska anges i ansökningsdokumentationen och i bidragsavtalet. Dessa villkor ska innefatta ett krav på att alla informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe ska lämnas in genom kommissionens säkerhetsmyndighet. Underentreprenad förutsätter skriftligt förhandsmedgivande från den bidragsbeviljande myndigheten. I tillämpliga fall ska underentreprenaden uppfylla den rättsliga grunden för inrättande av programmet.

2. Säkerhetsskyddsklassificerade delar av bidraget får endast läggas ut på underentreprenad till personer som är registrerade i en medlemsstat eller som är registrerade i ett sådant tredjeland eller är inrättade genom en sådan internationell organisation som slutit informationssäkerhetsavtal med EU eller ingått en administrativ överenskommelse med kommissionen (10).

KAPITEL 3

HANTERING AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE BIDRAG

Artikel 5

Grundprinciper

1. Vid tilldelning av ett säkerhetsskyddsklassificerat bidrag ska den bidragsbeviljande myndigheten tillsammans med kommissionens säkerhetsmyndighet säkerställa att man i en del av bidragsavtalet preciserar bidragsmottagarens skyldigheter i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som används eller som genereras vid fullgörandet av bidragsavtalet. Säkerhetskrav som är specifika för bidraget ska utformas som en säkerhetsskyddsöverenskommelse. Ett förslag på mall till säkerhetsskyddsöverenskommelse finns i bilaga III.

2. Innan ett säkerhetsskyddsklassificerat bidrag undertecknas ska den bidragsbeviljande myndigheten godkänna en handbok om säkerhetsklassificering för de uppgifter som ska utföras och de upplysningar som genereras vid genomförandet av bidraget, eller i förekommande fall på program- eller projektnivå. Handboken om säkerhetsklassificering ska utgöra en del av säkerhetsskyddsöverenskommelsen.

3. Säkerhetskrav som är specifika för vissa program eller projekt ska utformas som säkerhetsanvisningar för program eller projekt. Säkerhetsanvisningar för program eller projekt kan utarbetas med hjälp av bestämmelserna i mallen till säkerhetsskyddsöverenskommelse i bilaga III. Säkerhetsanvisningar för program eller projekt ska tas fram av den kommissionsavdelning som förvaltar programmet eller projektet i nära samarbete med kommissionens säkerhetsmyndighet och ska lämnas in till kommissionens grupp av säkerhetsexperter för rådgivning. Om ett bidragsavtal ingår i ett program eller projekt med egna säkerhetsanvisningar ska säkerhetsskyddsöverenskommelsen för bidragsavtalet i fråga förenklas och hänvisa till bestämmelserna i det övergripande programmets eller projektets säkerhetsanvisningar.

4. Förutom i fall som anges i artikel 3.9 ska det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet inte undertecknas förrän den sökandes nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet har bekräftat den sökandes säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller, om det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet tilldelas ett konsortium, förrän den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten för minst en sökande i konsortiet, eller fler om nödvändigt, har bekräftat denne sökandes säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe.

5. I princip ska den bidragsbeviljande myndigheten, om inte annat anges i andra relevanta bestämmelser, anses som upphovsman till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genereras i samband med fullgörandet av bidragsavtalet.

6. Den bidragsbeviljande myndigheten ska via kommissionens säkerhetsmyndighet underrätta alla bidragsmottagares och underentreprenörers nationella säkerhetsmyndigheter och/eller utsedda säkerhetsmyndigheter varje gång säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal eller underentreprenörsavtal som kräver säkerhetsavtal undertecknas, förlängs eller sägs upp i förtid. En förteckning över kraven i olika länder finns i bilaga IV.

7. Bidragsavtal som berör uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska innehålla en säkerhetsklausul som gör bestämmelserna i tillägg E i bilaga III bindande för bidragsmottagarna. Bidragsavtalen ska innehålla en säkerhetsskyddsöverenskommelse som fastställer minimikrav för hanteringen av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, däribland krav på informationssäkring och särskilda krav för bidragsmottagarna avseende säkerhetsackreditering av det ikt-system de använder för hantering av uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.

8. När detta krävs enligt medlemsstaternas nationella lagar och andra föreskrifter ska nationella säkerhetsmyndigheter eller utsedda säkerhetsmyndigheter säkerställa att bidragsmottagare eller underentreprenörer inom deras jurisdiktion uppfyller de tillämpliga säkerhetsbestämmelserna för skydd av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED och ska göra kontrollbesök på bidragsmottagarnas eller underentreprenörernas verksamhetsställen belägna på det egna territoriet. Om den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten inte är underställd något sådant krav ska den bidragsbeviljande myndigheten säkerställa att bidragsmottagaren fullgör säkerhetsbestämmelserna i tillägg E i bilaga III.

Artikel 6

Tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter för bidragsmottagares och underentreprenörers personal

1. Den bidragsbeviljande myndigheten ska säkerställa att säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal innehåller bestämmelser om att personal hos bidragsmottagare eller underentreprenörer som behöver få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter för att kunna fullgöra det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet eller underentreprenaden beviljas tillgång endast i följande fall:

a)	Det har fastställts att vederbörande har behovsenlig behörighet.

b)	För uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska vederbörande ha genomgått säkerhetsprövning på lämplig nivå genom sina respektive nationella säkerhetsmyndigheter, utsedda säkerhetsmyndigheter eller andra behöriga säkerhetsmyndigheter.

c)	Vederbörande har informerats om de säkerhetsbestämmelser som gäller för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och har bekräftat sitt ansvar för skyddet av dessa uppgifter.

2. I tillämpliga fall ska tillgången till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter även vara i linje med den rättsliga grunden för inrättande av programmet och ta hänsyn till eventuella uppgifter som anges i handboken om säkerhetsklassificering.

3. Om en bidragsmottagare eller underentreprenör vill anställa en person som är medborgare i tredjeland på en tjänst som kräver tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET åligger det bidragsmottagaren eller underentreprenören att begära säkerhetsprövning för personen i enlighet med nationella lagar och andra föreskrifter som är tillämpliga på den ort där tillgången till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska medges.

Artikel 7

Tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter för experter i samband med kontroller, översyner och revisioner

1. Om externa personer (experter) deltar i kontroller, översyner eller revisioner som genomförs av den bidragsbeviljande myndigheten eller inom ramen för resultatöversyner av bidragsmottagare som kräver tillgång till uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska de tillhandahållas ett avtal endast om de har genomgått säkerhetsprövning på lämplig nivå genom sina respektive nationella säkerhetsmyndigheter, utsedda säkerhetsmyndigheter eller andra behöriga säkerhetsmyndigheter. Den bidragsbeviljande myndigheten ska, genom kommissionens säkerhetsmyndighet, kontrollera och, vid behov, be den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten att inleda säkerhetsprövningen för experter minst sex månader innan respektive avtal inleds.

2. Innan de undertecknar sina avtal ska experterna informeras om de säkerhetsbestämmelser som gäller för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och ha bekräftat sitt ansvar för skyddet av dessa uppgifter.

KAPITEL 4

BESÖK MED ANKNYTNING TILL SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE BIDRAGSAVTAL

Artikel 8

Grundprinciper

1. När den bidragsbeviljande myndigheten, experter, bidragsmottagare eller underentreprenörer behöver få tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET i varandras lokaler inom ramen för genomförandet av ett säkerhetsskyddsklassificerat bidragsavtal, ska besök anordnas tillsammans med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna eller utsedda säkerhetsmyndigheterna eller andra behöriga säkerhetsmyndigheter.

2. Följande krav ska ställas på de besök som avses i punkt 1:

a)	Besöket ska ha ett officiellt syfte med anknytning till det säkerhetsskyddsklassificerade bidraget.

b)	Alla besökare ska inneha personalsäkerhetsgodkännande på lämplig nivå och ha behovsenlig behörighet för att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som används eller genereras vid fullgörandet av det säkerhetsskyddsklassificerade bidraget.

Artikel 9

Begäran om besök

1. Bidragsmottagares eller underentreprenörers besök på andra bidragsmottagares eller underentreprenörers verksamhetsställen eller i den bidragsbeviljande myndighetens lokaler som medför tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska anordnas med hjälp av följande förfarande:

Den säkerhetsansvariga på det verksamhetsställe som sänder besökaren ska fylla i alla relevanta delar av formuläret för begäran om besök och lämna begäran till verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet. En mall för formulär för begäran om besök finns i tillägg C i bilaga III.

Det sändande verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet ska bekräfta besökarens personalsäkerhetsgodkännande innan begäran om besök lämnas till det mottagande verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet (eller kommissionens säkerhetsmyndighet om besöket sker i den bidragsbeviljande myndighetens lokaler).

Den säkerhetsansvariga vid det sändande verksamhetsstället ska därefter från sin nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet inhämta det svar som lämnats av det mottagande verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet (eller av kommissionens säkerhetsmyndighet) varigenom begäran om besök antingen beviljas eller avslås.

d)	En begäran om besök anses godkänd om inga invändningar görs fram till fem dagar innan besöket.

2. Besök av den bidragsbeviljande myndighetens tjänstemän eller experter eller revisorer på bidragsmottagares eller underentreprenörers verksamhetsställen som medför tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska anordnas med hjälp av följande förfarande:

a)	Besökaren ska fylla i alla relevanta delar av formuläret för begäran om besök och lämna det till kommissionens säkerhetsmyndighet.

b)	Kommissionens säkerhetsmyndighet ska bekräfta besökarens personalsäkerhetsgodkännande innan begäran om besök lämnas till det mottagande verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet.

c)	Kommissionens säkerhetsmyndighet ska inhämta det svar som lämnats av det mottagande verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet varigenom begäran om besök antingen beviljas eller avslås.

d)	En begäran om besök anses godkänd om inga invändningar görs fram till fem dagar innan besöket.

3. Begäran om besök kan avse antingen ett besök eller återkommande besök. Vid återkommande besök kan begäran om besök gälla i högst ett år från begärt startdatum.

4. Begäran om besök får inte ha en längre giltighetstid än besökarens personalsäkerhetsgodkännande.

5. Normalt ska begäran om besök lämnas till det mottagande verksamhetsställets behöriga säkerhetsmyndighet minst 15 arbetsdagar innan besöket.

Artikel 10

Besöksrutiner

1. Innan besökare får tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska det mottagande verksamhetsställets säkerhetsbyrå se till att besöket följer alla säkerhetsrutiner och säkerhetsbestämmelser som fastställts av dess nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet.

2. Besökarna ska styrka sin identitet när de anländer till det mottagande verksamhetsstället genom att uppvisa giltig ID-handling eller pass. Identitetsuppgifterna måste motsvara de uppgifter som lämnats på formuläret för begäran om besök.

3. Det mottagande verksamhetsstället ska säkerställa att alla besökare registreras tillsammans med uppgifter om deras namn, den organisation de företräder, sista giltighetsdag för deras personalsäkerhetsgodkännande, besöksdatum och namnet på de besökta personerna. Registren ska sparas i minst fem år, eller längre om detta krävs enligt nationella lagar och andra föreskrifter i det land där det mottagande verksamhetsstället är beläget.

Artikel 11

Besök som anordnas direkt

1. Inom ramen för vissa projekt kan berörda nationella säkerhetsmyndigheter, utsedda säkerhetsmyndigheter eller kommissionens säkerhetsmyndighet enas om ett förfarande som tillåter att besök avseende ett visst säkerhetsskyddsklassificerat bidrag som kräver säkerhetsavtal anordnas gemensamt av den besökandes säkerhetsansvariga och den säkerhetsansvariga vid det verksamhetsställe som ska besökas. En mall för det formulär som kan användas i detta syfte finns i bilaga III tillägg C. Sådana undantagsförfaranden ska beskrivas i säkerhetsanvisningarna för program eller projekt eller i andra särskilda överenskommelser. I dessa fall ska förfarandena i artikel 9 och artikel 10.1 inte tillämpas.

2. Besök som medför tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska anordnas gemensamt av det besökande och det besökta verksamhetsstället utan att förfarandet i artikel 9 och artikel 10.1 behöver följas.

KAPITEL 5

ÖVERFÖRING OCH BEFORDRAN AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE EU-UPPGIFTER VID FULLGÖRANDET AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE BIDRAGSAVTAL

Artikel 12

Grundprinciper

Den bidragsbeviljande myndigheten ska säkerställa att alla beslut om överföring och befordran av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter följer beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter samt villkoren i det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet, däribland kravet på upphovsmannens medgivande.

Artikel 13

Elektronisk hantering

1. Elektronisk hantering och överföring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska ske i enlighet med kapitel 5 och 6 i beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter.

De kommunikations- och informationssystem som ägs av en bidragsmottagare och som används för att hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter vid fullgörandet av bidragsavtalet (nedan kallat bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem) ska vara ackrediterat av den ansvariga ackrediteringsmyndigheten för säkerhet. All elektronisk överföring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska skyddas med hjälp av kryptoprodukter som är godkända enligt artikel 36.4 i beslut (EU, Euratom) 2015/444. Tempestsäkerhetsåtgärder ska genomföras i enlighet med artikel 36.6 i det beslutet.

2. Säkerhetsackreditering av bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem för hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED och all sammankoppling av sådana system får delegeras till bidragsmottagarens säkerhetsansvariga om detta är tillåtet enligt nationella lagar och andra föreskrifter. Om uppgiften delegeras ska bidragsmottagaren vara ansvarig för tillämpningen av minimisäkerhetskraven enligt säkerhetsskyddsöverenskommelsen vid hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED i sitt kommunikations- och informationssystem. De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna, utsedda säkerhetsmyndigheterna och ackrediteringsmyndigheterna för säkerhet ska dock behålla ansvaret för att skydda uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som hanteras av bidragsmottagaren och ska ha rätt att inspektera bidragsmottagarens säkerhetsåtgärder. Bidragsmottagaren ska därutöver förse den bidragsbeviljande myndigheten, och där så krävs enligt nationella lagar och andra föreskrifter även den behöriga nationella ackrediteringsmyndigheten för säkerhet, med ett överensstämmelseintyg som styrker att bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem och därmed sammankopplade system har ackrediterats för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (11).

Artikel 14

Transport med kommersiella kurirtjänster

När säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter transporteras med kommersiella kurirtjänster ska detta följa relevanta bestämmelser i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2019/1962 (12) om genomförandebestämmelser för hantering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2019/1961 (13) om genomförandebestämmelser för hantering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivåerna CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och SECRET UE/EU SECRET.

Artikel 15

Personligt överlämnande

1. Personligt överlämnande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska vara underställt strikta säkerhetsbestämmelser.

2. Uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får inom EU överlämnas personligen av bidragsmottagarens personal om följande krav är uppfyllda:

a)	De kuvert eller förpackningar som används ska vara ogenomskinliga och får inte ange att innehållet är säkerhetsskyddsklassificerat.

b)	De säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna får inte lämna bärarens besittning.

c)	Kuvertet eller förpackningen får inte öppnas på vägen.

3. När uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska vidarebefordras inom en medlemsstat genom personligt överlämnande via bidragsmottagarens personal ska detta överenskommas i förväg mellan det sändande och det mottagande verksamhetsstället. Den myndighet eller det verksamhetsställe som är avsändare ska informera den myndighet eller det verksamhetsställe som är mottagare om försändelsens närmare detaljer, däribland referens, klassificering, förväntad ankomsttid och kurirens namn. Personligt överlämnande är tillåtet om följande krav är uppfyllda:

a)	De säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna ligger i dubbla kuvert eller förpackningar.

b)	Det yttre kuvertet eller förpackningsmaterialet ska vara säkrat och får inte ange att innehållet är säkerhetsskyddsklassificerat, medan det inre kuvertet ska vara märkt med relevant säkerhetsskyddsklassificeringsnivå.

c)	De säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifterna får inte lämna bärarens besittning.

d)	Kuvertet eller förpackningen får inte öppnas på vägen.

e)	Kuvertet eller förpackningen ska befordras i låsbar portfölj eller liknande godkänd väska av sådan storlek och vikt att bäraren hela tiden kan bära den med sig utan att behöva lämna den i bagageutrymme.

f)	Kuriren ska vara försedd med kuririntyg utfärdat av dennes behöriga säkerhetsmyndighet vilket ger kuriren behörighet att överlämna den angivna säkerhetsklassade försändelsen.

4. När uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska vidarebefordras från en medlemsstat till en annan genom personligt överlämnande via bidragsmottagarens personal ska följande tilläggsbestämmelser tillämpas:

a)	Kuriren ska ansvara för det säkerhetsklassade materialets säkerhet till dess att det överlämnats till sin mottagare.

b)	Vid överträdelser av säkerhetsbestämmelserna kan den avsändande nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten begära att myndigheterna i det land där överträdelsen ägde rum ska göra en utredning, rapportera sina resultat och vidta rättsliga eller andra lämpliga åtgärder.

c)	Kuriren ska ha fått information om alla säkerhetsförpliktelser avseende överlämnandet och ska ha undertecknat en bekräftelse därom.

d)	Instruktioner för kuriren ska bifogas kuririntyget.

e)	Kuriren ska ha fått en beskrivning av försändelsen och en resväg.

f)	Handlingarna ska återställas till den utfärdande nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten när resan avslutats eller hållas tillgängliga för tillsyn av mottagaren.

g)	Om tull, migrationsmyndigheter eller gränspolis ber att få undersöka och kontrollera försändelsen ska de få öppna och se tillräckliga delar av försändelsen för att kunna fastställa att den inte innehåller annat material än det som deklarerats.

h)	Tullmyndigheterna bör uppmanas att beakta den officiella ställning som bärarens transportdokument och tillstånd har.

Om försändelsen öppnas av tullen ska detta göras utom synhåll för obehöriga och om möjligt i kurirens närvaro. Kuriren ska begära att försändelsen ska återförpackas och ska be de myndigheter som utfört kontrollen att återförsegla försändelsen och skriftligen bekräfta att den öppnats av dem.

5. När uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska vidarebefordras till tredjeland eller till en internationell organisation genom personligt överlämnande via bidragsmottagarens personal ska detta ske i enlighet med bestämmelserna i informationssäkerhetsavtalet eller den administrativa överenskommelse som ingåtts mellan unionen eller kommissionen och det berörda tredjelandet eller den berörda internationella organisationen.

KAPITEL 6

KONTINUITETSPLANERING

Artikel 16

Beredskapsplaner och återställande åtgärder

Den bidragsbeviljande myndigheten ska säkerställa att det i det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet ställs krav på att bidragsmottagaren ska ha en beredskapsplan för att vid nödsituationer skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som hanteras inom ramen för det säkerhetsskyddsklassificerade bidraget och att inom ramen för sin kontinuitetsplan inrätta förebyggande och återställande åtgärder för att minimera verkningarna av incidenter i samband med hantering och lagring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. Bidragsmottagarna ska bekräfta för den bidragsbeviljande myndigheten att de har beredskapsplaner på plats.

Artikel 17

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 10 februari 2021.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Johannes HAHN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(2) EUT L 72, 17.3.2015, s. 41.

(3) EUT L 72, 17.3.2015, s. 53.

(4) EUT L 6, 11.1.2017, s. 40.

(5) EUT C 202, 8.7.2011, s. 13.

(6) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

(7) Kommissionens beslut av den 4 maj 2016 om delegering av befogenheter som avser säkerhet [C(2016) 2797 final].

(8) Förteckningen över EU:s avtal och Europeiska kommissionens administrativa överenskommelser om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter med tredjeland och internationella organisationer finns på kommissionens webbplats.

(9) Andra formulär kan ha en annan utformning än förlagan i dessa tillämpningsföreskrifter.

(10) Förteckningen över EU:s avtal och Europeiska kommissionens administrativa överenskommelser om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter med tredjeland och internationella organisationer finns på kommissionens webbplats.

(11) Minimikraven för kommunikations- och informationssystem som används för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED fastställs i tillägg E i bilaga III.

(12) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2019/1962 av den 17 oktober 2019 om genomförandebestämmelser för hantering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (EUT L 311, 2.12.2019, s. 21).

(13) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2019/1961 av den 17 oktober 2019 om genomförandebestämmelser för hantering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivåerna CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och SECRET UE/EU SECRET (EUT L 311, 2.12.2019, s. 1).

BILAGA I

STANDARDINFORMATION I INBJUDAN

(bör anpassas till den inbjudan som används)

Säkerhet

Projekt som involverar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter måste genomgå en säkerhetskontroll för godkännande av finansiering och kan komma att omfattas av specifika säkerhetsbestämmelser (som anges i säkerhetsskyddsöverenskommelse som bifogas bidragsavtalet).

I dessa bestämmelser (som styrs genom kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (1) och/eller nationella regler) föreskrivs exempelvis följande:

—	Projekt som involverar uppgifter som säkerhetsskyddsklassificerats som TRES SECRET UE/EU TOP SECRET (eller motsvarande) kan INTE erhålla medel.

—	Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska markeras i enlighet med tillämpliga säkerhetsinstruktioner i säkerhetsskyddsöverenskommelsen.

—

Uppgifter som säkerhetsskyddsklassificerats som minst CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL (och RESTREINT UE/EU RESTRICTED om så krävs enligt nationella regler) får

—	endast skapas och tillgås i lokaler med säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe från den behöriga nationella säkerhetsmyndigheten, i enlighet med de nationella reglerna,

—	endast hanteras i ett säkrat utrymme som ackrediterats av en behörig nationell säkerhetsmyndighet,

—	endast bedömas och hanteras av personer med ett giltigt personalsäkerhetsgodkännande och behovsenlig behörighet.

—	I bidragets slutskede ska de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna antingen återlämnas eller fortsättningsvis skyddas i enlighet med tillämpliga bestämmelser.

—

Uppgifter som inbegriper säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter kan endast läggas ut på underentreprenad med skriftligt förhandsgodkännande från den bidragsbeviljande myndigheten och endast till personer som är registrerade i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland med ett informationssäkerhetsavtal med EU (eller en administrativ överenskommelse med kommissionen).

—	Röjande av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter för tredje man kräver skriftligt förhandsgodkännande från den bidragsbeviljande myndigheten.

Observera att säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe kan behöva tillhandahållas innan avtalet undertecknas, beroende på typen av verksamhet. Den bidragsbeviljande myndigheten kommer att bedöma behovet av godkännande i varje enskilt fall och fastställa deras leveransdatum under förberedandet av bidraget. Observera att vi under inga omständigheter kan underteckna något bidragsavtal förrän minst en av bidragsmottagarna i ett konsortium har erhållit säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe.

Ytterligare säkerhetsrekommendationer kan läggas till i bidragsavtalet i form av säkerhetspunkter (t.ex. inrättade av rådgivande säkerhetsgrupp, begränsning av detaljnivån, användning av falska scenarier, uteslutning av användning av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, etc.).

Bidragsmottagarna måste säkerställa att deras projekt inte omfattas av nationella säkerhetskrav eller säkerhetskrav från tredjeländer som skulle kunna påverka genomförandet eller ifrågasätta tilldelningen av bidraget (t.ex. tekniska begränsningar, nationell säkerhetsklassificering, etc.). Den bidragsbeviljande myndigheten måste underrättas omedelbart om eventuella säkerhetsfrågor.

[ytterligare MÖJLIGHET för ramavtal om partnerskap: Vid rampartnerskap ska både rampartnerskapsansökningarna och bidragsansökningarna genomgå en säkerhetskontroll.]

(1) Se kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

BILAGA II

STANDARDKLAUSULER FÖR BIDRAGSAVTAL

(bör anpassas till det bidragsavtal som används)

13.2 Säkerhet – säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Parterna ska hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (EU-uppgifter eller nationella uppgifter) i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (särskilt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (1) och dess genomförandebestämmelser).

Särskilda säkerhetsbestämmelser (om sådana finns) fastställs i bilaga 5.

BILAGA 5

Säkerheten – säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter

[MÖJLIGHET för åtgärder som inbegriper säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (standard): Om åtgärden medför användning eller generering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska uppgifterna behandlas i enlighet med handboken om säkerhetsklassificering och säkerhetsskyddsöverenskommelsen i bilaga 1 samt beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter, till dess att uppgifterna inte längre är säkerhetsskyddsklassificerade.

Resultat som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska lämnas in enligt särskilda förfaranden som överenskommits med den bidragsbeviljande myndigheten.

Uppgifter som inbegriper säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter kan endast läggas ut på underentreprenad med uttryckligt skriftligt förhandsgodkännande från den bidragsbeviljande myndigheten och endast till personer som är registrerade i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland med ett informationssäkerhetsavtal med EU (eller en administrativ överenskommelse med kommissionen).

Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter får inte röjas för tredje man (inte heller deltagare i genomförandet av åtgärden) utan skriftligt förhandsgodkännande från den bidragsbeviljande myndigheten.]

(1) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

BILAGA III

[Bilaga IV (till ………)]

SÄKERHETSSKYDDSÖVERENSKOMMELSE (1)

[Mall]

Tillägg A

SÄKERHETSKRAV

Den bidragsbeviljande myndigheten ska ta med följande säkerhetsbestämmelser i säkerhetsskyddsöverenskommelsen. Vissa av klausulerna kanske inte är tillämpliga på bidragsavtalet. Dessa anges inom hakparentes.

Förteckningen över klausuler är icke uttömmande. Ytterligare klausuler får läggas till beroende på vilken typ av säkerhetsskyddsklassificerade bidrag det är fråga om.

ALLMÄNNA VILLKOR [OBS: gäller för alla säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal]

Denna säkerhetsskyddsöverenskommelse är en integrerad del av det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet [eller underentreprenörsavtal] som kräver säkerhetsavtal och beskriver specifika säkerhetskrav för bidragsavtalet. Om kraven inte fullgörs kan detta utgöra tillräckliga skäl för uppsägning av bidragsavtalet.

Bidragsmottagare är underställda alla skyldigheter som fastställs i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (2) och dess tillämpningsföreskrifter (3). Om bidragsmottagaren stöter på problem i samband med tillämpningen av tillämpliga rättslig ram i en medlemsstat ska den hänvisa till kommissionens säkerhetsmyndighet och den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten.

Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genereras vid fullgörandet av bidragsavtalet ska märkas som säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på lämplig säkerhetsnivå i enlighet med handboken om säkerhetsklassificering i bilaga B till denna säkerhetsskyddsöverenskommelse. Avvikelse från de säkerhetsskyddsnivåer som anges i handboken om säkerhetsklassificering är tillåten endast med skriftligt tillstånd från den bidragsbeviljande myndigheten.

De rättigheter som tillkommer upphovsmannen till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som skapas och hanteras i samband med fullgörandet av bidragsavtal som kräver säkerhetsavtal ska tillfalla kommissionen i egenskap av bidragsbeviljande myndighet.

Utan skriftligt tillstånd från den bidragsbeviljande myndigheten får bidragsmottagaren eller underentreprenören inte använda några uppgifter eller något material som tillhandahållits av den bidragsbeviljande myndigheten eller som framställts för dess räkning i andra syften än de som anges i bidragsavtalet.

Om säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe krävs för fullgörandet av ett bidragsavtal ska bidragsmottagaren be den bidragsbeviljande myndigheten att fortsätta med begäran om säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe.

Bidragsmottagaren är skyldig att utreda alla överträdelser av säkerhetsbestämmelserna som avser säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och rapportera dem till den bidragsbeviljande myndigheten så snart detta är möjligt. Bidragsmottagaren eller underentreprenören ska omedelbart till sin ansvariga nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet samt, när detta är tillåtet enligt nationella lagar och andra föreskrifter, till kommissionens säkerhetsmyndighet rapportera alla situationer där det fastställts eller finns skäl att misstänka att säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som tillhandahållits eller genererats i anknytning till bidragsavtalet har förkommit eller yppats för obehöriga.

När bidragsavtalet löpt ut ska bidragsmottagaren eller underentreprenören återsända alla säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i deras besittning till den bidragsbeviljande myndigheten så snart som möjligt. Bidragsmottagaren eller underentreprenören får, om detta är möjligt, förstöra de säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifterna istället för att återsända dem. Detta ska ske i enlighet med nationella lagar och andra föreskrifter i det land där bidragsmottagaren har sitt säte, med förhandstillstånd från kommissionens säkerhetsmyndighet och enligt den myndighetens instruktioner. Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska förstöras på ett sådant sätt att de inte kan återskapas, vare sig helt eller delvis.

Om bidragsmottagaren eller underentreprenören har rätt att behålla säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när bidragsavtalet fullgjorts eller avslutats måste uppgifterna fortsätta skyddas i enlighet med beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter (4).

10.

All elektronisk hantering, behandling och överföring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter måste ske enligt de bestämmelser som fastställs i kapitel 5 och 6 i kommissionens beslut 2015/444. Detta omfattar bland annat krav på att de kommunikations- och informationssystem som ägs av en bidragsmottagare och som används för att hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter vid fullgörandet av bidragsavtalet (nedan kallat bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem) ska vara ackrediterat (5). All elektronisk överföring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska skyddas av kryptoprodukter som är godkända enligt artikel 36.4 i kommissionens beslut 2015/444 och tempestsäkerhetsåtgärder ska genomföras i enlighet med artikel 36.6 i kommissionens beslut 2015/444.

11.

Bidragsmottagaren eller underentreprenören ska ha beredskapsplaner för att vid nödsituationer skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som hanteras i samband med fullgörandet av det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet och ska vidta förebyggande och återställande åtgärder för att minimera följderna av incidenter vid hantering och lagring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. Bidragsmottagaren eller underentreprenören ska informera den bidragsbeviljande myndigheten om sin beredskapsplan.

BIDRAGSAVTAL DÄR TILLGÅNG KRÄVS TILL UPPGIFTER SOM SÄKERHETSKLASSATS PÅ NIVÅN RESTREINT UE/EU RESTRICTED

12.

Personalsäkerhetsgodkännande krävs i princip inte för fullgörande av bidragsavtalet (6). Men uppgifter och material som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får bara vara tillgängliga för den personal hos bidragsmottagaren som behöver dem för att kunna fullgöra bidragsavtalet (principen om behovsenlig behörighet) och som informerats av bidragsmottagarens säkerhetsansvariga om sina skyldigheter och om följderna av eventuella läckor eller överträdelser av säkerhetsbestämmelserna, och som skriftligen bekräftat att de informerats om följderna av bristande skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

13.

Utan skriftligt medgivande från den bidragsbeviljande myndigheten får bidragsmottagaren och underentreprenören inte ge tillgång till uppgifter eller material som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till någon annan enhet eller person än anställda med behovsenlig behörighet.

14.

Bidragsmottagaren eller underentreprenören måste låta säkerhetskoderna stå kvar på säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genererats eller tillhandahållits i samband med fullgörandet av bidragsavtalet och får inte deklassificera uppgifter utan skriftligt tillstånd från den bidragsbeviljande myndigheten.

15.

Uppgifter och material som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska förvaras i låsbara kontorsmöbler när de inte används. Handlingar måste förvaras i ogenomskinligt kuvert under transport. Handlingar får inte lämna bärarens besittning och får inte öppnas under transporten.

16.

Bidragsmottagaren eller underentreprenören får översända handlingar som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till den bidragsbeviljande myndigheten med kommersiella kurirtjänster, per post, genom personligt överlämnande eller elektroniskt. I detta syfte ska bidragsmottagaren och underentreprenören följa kommissionens säkerhetsanvisningar för program eller projekt och/eller kommissionens tillämpningsföreskrifter för industrisäkerhet avseende säkerhetsskyddsklassificerade bidrag (7).

17.

När de inte längre behövs ska handlingar som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED förstöras på ett sådant sätt att de inte kan återskapas, vare sig helt eller delvis.

18.

Säkerhetsackreditering av bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED och all sammankoppling av sådana system får delegeras till bidragsmottagarens säkerhetsansvariga om detta är tillåtet enligt nationella lagar och andra föreskrifter. När ackreditering delegeras behåller dock de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna, utsedda säkerhetsmyndigheterna och ackrediteringsmyndigheterna för säkerhet ansvaret för att skydda uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som hanteras av bidragsmottagaren och ska ha rätt att inspektera bidragsmottagarens säkerhetsåtgärder. Bidragsmottagaren ska därutöver förse den bidragsbeviljande myndigheten, och där så krävs enligt nationella lagar och andra föreskrifter även den behöriga nationella ackrediteringsmyndigheten för säkerhet, med ett överensstämmelseintyg som styrker att bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem och därmed sammankopplade system har ackrediterats för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.

HANTERING AV UPPGIFTER SOM SÄKERHETSKLASSATS PÅ NIVÅN RESTREINT UE/EU RESTRICTED I KOMMUNIKATIONS- OCH INFORMATIONSSYSTEM

19.

Minimikraven för kommunikations- och informationssystem för hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED fastställs i tillägg E till denna säkerhetsskyddsöverenskommelse.

FÖRUTSÄTTNINGAR DÅ BIDRAGSMOTTAGAREN FÅR ANVÄNDA SIG AV UNDERENTREPRENAD

20.

Bidragsmottagaren måste erhålla tillstånd från den bidragsbeviljande myndigheten innan någon del av det säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtalet läggs ut på underentreprenad.

21.

Ingen underentreprenad får beviljas personer som är registrerade i tredjeland eller enheter som tillhör internationella organisationer, om inte det aktuella tredjelandet eller den internationella organisationen ingått ett informationssäkerhetsavtal med EU eller en administrativ överenskommelse med kommissionen.

22.

Om bidragsmottagaren använt underentreprenad ska säkerhetsbestämmelserna i bidragsavtalet i tillämpliga delar omfatta även underentreprenören och dennes personal. Det åligger då bidragsmottagaren att se till att alla underentreprenörer tillämpar samma principer på sina överenskommelser. För att garanteras lämplig säkerhetstillsyn ska kommissionens säkerhetsmyndighet underrätta bidragsmottagarens och underentreprenörens nationella säkerhetsmyndighet och/eller utsedda säkerhetsmyndighet om tilldelning av alla relaterade underentreprenörsavtal på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och SECRET UE/EU SECRET. Vid behov ska bidragsmottagarens och underentreprenörens nationella säkerhetsmyndighet och/eller utsedda säkerhetsmyndighet förses med en kopia av de säkerhetsbestämmelser som specifikt gäller underentreprenaden. De nationella säkerhetsmyndigheter och utsedda säkerhetsmyndigheter som ska underrättas om säkerhetsbestämmelserna i säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal som kräver säkerhetsavtal på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED förtecknas i bilagan till kommissionens tillämpningsföreskrifter för industrisäkerhet avseende säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal (8).

23.

Bidragsmottagaren får inte lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter till underentreprenörer utan skriftligt förhandstillstånd från den bidragsbeviljande myndigheten. Om säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska överlämnas till underentreprenörer ofta eller rutinmässigt får den bidragsbeviljande myndigheten lämna tillstånd för viss tid (t.ex. 12 månader) eller för underentreprenörsavtalets löptid.

BESÖK

Om det sedvanliga förfarandet för begäran om besök ska tillämpas på besök som medför tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska den bidragsbeviljande myndigheten ta med punkterna 24, 25 och 26 samt stryka punkt 27. Om besök som medför tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET anordnas gemensamt av det sändande och det mottagande verksamhetsstället ska den bidragsbeviljande myndigheten stryka punkterna 25 och 26 och endast ta med punkt 27.

24.

Besök som medför eller som kan medföra tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska anordnas gemensamt av det sändande och det mottagande verksamhetsstället utan att förfarandet i punkterna 25–27 nedan behöver följas.

[25.

Besök som medför eller som kan medföra tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska ske enligt följande förfarande:

a)	Den säkerhetsansvariga på det verksamhetsställe som sänder ut besökaren ska fylla i alla relevanta delar av formuläret för begäran om besök (tillägg C) och lämna begäran till verksamhetsställets nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet.

d)	En begäran om besök anses godkänd om inga invändningar görs fram till fem dagar innan besöket.]

[26.

Innan besökaren eller besökarna får tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska det mottagande verksamhetsstället invänta tillstånd från sin nationella säkerhetsmyndighet eller utsedda säkerhetsmyndighet.]

[27.

Besök som medför eller kan medföra tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET ska anordnas gemensamt av det sändande och det mottagande verksamhetsstället (ett exempel på formulär som kan användas finns i tillägg C).]

28.

Besökarna ska styrka sin identitet när de anländer till det mottagande verksamhetsstället genom att uppvisa giltig ID-handling eller pass.

29.

Det verksamhetsställe som tar emot besök ska säkerställa att alla besökare registreras. Uppgifterna ska omfatta besökarnas namn, den organisation de företräder, sista giltighetsdag för deras personalsäkerhetsgodkännande (i förekommande fall), besöksdatum och namnet på de besökta personerna. Utan att det hindrar tillämpningen av EU:s bestämmelser om dataskydd får dessa register sparas under minst fem år eller under den tid som fastställs i nationella lagar och andra föreskrifter, beroende på vad som är lämpligast.

UTVÄRDERINGSBESÖK

30.

Kommissionens säkerhetsmyndighet får i samråd med den berörda nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten göra besök på bidragsmottagares eller underentreprenörers verksamhetsställen för att kontrollera att säkerhetskraven för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter är uppfyllda.

HANDBOK OM SÄKERHETSKLASSIFICERING

31.

En förteckning över alla inslag i bidragsavtalet som är säkerhetsskyddsklassificerade eller ska säkerhetsskyddsklassificeras i samband med bidragsavtalets fullgörande, bestämmelserna för detta och angivande av tillämpliga klassificeringsnivåer finns i handboken om säkerhetsklassificering. Handboken om säkerhetsklassificering utgör en integrerad del av detta bidragsavtal och finns i tillägg B till denna bilaga.

Tillägg B

HANDBOK OM SÄKERHETSKLASSIFICERING

[Lydelsen bör justeras i förhållande till föremålet för bidragsavtalet]

Tillägg C

BEGÄRAN OM BESÖK (MALL)

NÄRMARE ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV BEGÄRAN OM BESÖK

(Ansökan måste lämnas på engelska)

RUBRIK

Kryssa för de rutor som är tillämpliga på besöket och uppgifterna och ange antal platser som ska besökas och antal besökare.

4.	ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Ska fyllas i av den begärande nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten.

5.	BEGÄRANDE ORGANISATION ELLER INDUSTRIELL ANLÄGGNING

Ange fullständigt namn och fullständig postadress.

Ange ort, postnummer och i förekommande fall region.

6.	ORGANISATION ELLER INDUSTRIELL ANLÄGGNING SOM SKA BESÖKAS

Ange fullständigt namn och fullständig postadress. Ange ort, region, postnummer, telex eller faxnummer (om sådant finns), telefonnummer och e-post. Lämna namn och telefon- eller faxnummer samt e-postadress till den ansvariga kontaktpersonen eller den person som bokat in besöket.

Anmärkningar:

1)	Det är viktigt att postnumret är korrekt eftersom samma företag kan ha flera olika verksamhetsställen.

2)	Vid manuell ansökan kan bilaga 1 användas om två eller flera verksamhetsställen ska besökas av samma anledning. Om en bilaga används ange följande i punkt 3: ”SE BILAGA 1, ANTAL VERKSAMHETSSTÄLLEN: ...” (ange antal verksamhetsställen)

BESÖKSDAG

Lämna uppgift om faktisk besöksdag eller besöksperiod (inledningsdatum och slutdatum) i formatet ”dag - månad - år”. Ange i förekommande fall andra datum och perioder inom hakparentes.

8.	TYP AV INITIATIV

Ange om besöket sker på den begärande organisationens eller verksamhetsställets initiativ eller på inbjudan från det verksamhetsställe som ska besökas.

9.	BESÖKET ANGÅR

Lämna en fullständig hänvisning till projektet, kontraktet eller inbjudan att lämna förslag och använd endast vedertagna förkortningar.

10.	ÄMNE SOM SKA DISKUTERAS/ MOTIVERING

Lämna en kortfattad beskrivning av skälet eller skälen till besöket. Använd inte förkortningar utan förklaring.

Anmärkningar:

Vid återkommande besök bör detta anges här (t.ex. ”Återkommande besök för att diskutera _____”).

11.	BERÄKNAD SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERINGSNIVÅ FÖR DEN INFORMATION SOM AVSES

Ange SECRET UE/EU SECRET (S-UE/EU-S)

eller

CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL (C-UE/EU-C), beroende på vad som är lämpligt.

12.	UPPGIFTER OM BESÖKAREN

Anmärkning: Om fler än två personer avlägger besök används bilaga 2.

13.	DEN BEGÄRANDE ENHETENS SÄKERHETSANSVARIGE

Ange namn, telefonnummer, faxnummer och e-post till den begärande enhetens säkerhetsansvariga.

14.	CERTIFIERING AV SÄKERHETSGODKÄNNANDE

Ska fyllas i av den intygande myndigheten.

Anmärkningar avseende den intygande myndigheten:

a.	Ange namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress (får vara förtryckt).

b.	Denna punkt ska förses med namnteckning och stämpel (i förekommande fall).

15.	BEGÄRANDE SÄKERHETSMYNDIGHET

Ska fyllas i av den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten.

Anmärkningar avseende den nationella säkerhetsmyndigheten eller den utsedda säkerhetsmyndigheten:

a.	Ange namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress (får vara förtryckt).

b.	Denna punkt ska förses med namnteckning och stämpel (i förekommande fall).

Alla fält ska fyllas i och formuläret översändas via kanaler för kommunikation mellan regeringar (9).

BEGÄRAN OM BESÖK

(MALL)

BEGÄRAN STÄLLS TILL: _______________________________________

1.	TYP AV BESÖK

2.	TYP AV INFORMATION

3.	SAMMANFATTNING

☐

Enskilt

☐	Återkommande

☐	Nödsituation

☐

Ändring

☐

Datum

☐

Besökare

☐	Anläggning

För ändring, ange den nationella säkerhetsmyndighetens/utsedda säkerhetsmyndighetens ursprungliga referensnummer för begäran om besök_____________

☐

C-UE/EU-C

☐

S-UE/EU-S

Antal platser: _______

Antal besökare: _____

4.	ADMINISTRATIVA UPPGIFTER:

Begärande:

Begäran ställs till:

Den nationella säkerhetsmyndighetens/utsedda säkerhetsmyndighetens referensnummer för begäran om besök________________

Datum (dd/mm/åååå): _____/_____/_____

5.	BEGÄRANDE ORGANISATION ELLER INDUSTRIELL ANLÄGGNING

NAMN:

POSTADRESS:

E-POSTADRESS:

FAX:––

TELEFON:

6.	ORGANISATION(ER) ELLER INDUSTRIELL(A) ANLÄGGNING(AR) SOM SKA BESÖKAS (bilaga 1 ska fyllas i)

7.	BESÖKSDAG (dd/mm/åååå): FRÅN _____/_____/_____ TILL _____/_____/_____

TYP AV INITIATIV:

☐	Inleds av begärande organisation eller anläggning

☐	Genom inbjudan från den anläggning som ska besökas:

9.	BESÖKET AVSER KONTRAKT:

10.	ÄMNE SOM SKA DISKUTERAS/SKÄL/SYFTE (Inkludera uppgifter om värdenheten samt annan relevant information. Förkortningar bör undvikas):

–11.	BERÄKNAD HÖGSTA SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERINGSNIVÅ FÖR DEN INFORMATION/DET MATERIAL ELLER DET ANLÄGGNINGSTILLTRÄDE SOM AVSES:

12.	UPPGIFTER OM BESÖKARE (bilaga 2 ska fyllas i):

13.	DEN BEGÄRANDE ORGANISATIONENS ELLER INDUSTRIELLA ANLÄGGNINGENS SÄKERHETSANSVARIGE:

NAMN:

TELEFON:

E-POSTADRESS:

UNDERSKRIFT:

14.	CERTIFIERING AV NIVÅ PÅ SÄKERHETSGODKÄNNANDE:

NAMN:

ADRESS:

TELEFON:

E-POSTADRESS:

UNDERSKRIFT:

DATUM (dd/mm/åååå): _____/_____/_____

15.	BEGÄRANDE NATIONELL SÄKERHETSMYNDIGHET/UTSEDD SÄKERHETSMYNDIGHET:

NAMN:

ADRESS:

TELEFON:

E-POSTADRESS:

UNDERSKRIFT:

DATUM (dd/mm/åååå): _____/_____/_____

16.	ANMÄRKNINGAR (obligatorisk motivering krävs vid brådskande besök):

<För in hänvisning till tillämplig lagstiftning om personuppgifter och en länk till obligatoriska upplysningar till den registrerade, t.ex. om tillämpningen av artikel 13 i den allmänna dataskyddsförordningen (10).>

BILAGA 1 till FORMULÄRET FÖR BEGÄRAN OM BESÖK

ORGANISATION(ER) ELLER INDUSTRIELL(A) ANLÄGGNING(AR) SOM SKA BESÖKAS

NAMN:

ADRESS:

TELEFON:

FAX:

KONTAKTPUNKTENS NAMN:

E-POST:

TELEFON:

NAMNET PÅ DEN SÄKERHETSANSVARIGA ELLER

DEN SEKUNDÄRA KONTAKTPUNKTEN:

E-POST:

TELEFON:

NAMN:

ADRESS:

TELEFON:

FAX:

KONTAKTPUNKTENS NAMN:

E-POST:

TELEFON:

NAMNET PÅ DEN SÄKERHETSANSVARIGA ELLER

DEN SEKUNDÄRA KONTAKTPUNKTEN:

E-POST:

TELEFON:

(fortsätt enligt behov)

BILAGA 2 till FORMULÄRET FÖR BEGÄRAN OM BESÖK

BESÖKARES KONTAKTUPPGIFTER

EFTERNAMN:

FÖRNAMN (enligt pass):

FÖDELSEDATUM (dd/mm/åååå):____/____/____

FÖDELSEORT:

MEDBORGARSKAP:

NIVÅ PÅ SÄKERHETSGODKÄNNANDE:

PP-/ID-nummer

BEFATTNING:

FÖRETAG/ORGANISATION:

EFTERNAMN:

FÖRNAMN (enligt pass):

FÖDELSEDATUM (dd/mm/åååå):____/____/____

FÖDELSEORT:

MEDBORGARSKAP:

NIVÅ PÅ SÄKERHETSGODKÄNNANDE:

PP-/ID-nummer

BEFATTNING:

FÖRETAG/ORGANISATION:

(fortsätt enligt behov)

Tillägg D

INFORMATIONSBLAD FÖR SÄKERHETSGODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSSTÄLLE (MALL)

1. INLEDNING

1.1

Nedan följer ett exempel på informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe för snabbt informationsutbyte mellan nationella säkerhetsmyndigheter eller utsedda säkerhetsmyndigheter, andra behöriga nationella säkerhetsmyndigheter och kommissionens säkerhetsmyndighet (som handlar i egenskap av bidragsbeviljande myndigheter) när det gäller säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe som berörs av ansökan om eller genomförandet av säkerhetsskyddsklassificerade bidrag eller underentreprenörsavtal.

1.2

Informationsbladet för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe är giltigt endast om det är stämplat av den nationella säkerhetsmyndigheten, utsedda säkerhetsmyndigheten eller en annan behörig myndighet.

1.3

Informationsbladet för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe är indelat i ett avsnitt för begäran och ett avsnitt för besvarande och kan användas för de ovannämnda syftena eller i andra fall då säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe krävs. Skälet till begäran måste anges av den begärande nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten i fält 7.

1.4

Uppgifterna i informationsbladet för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe är i normalfallet inte säkerhetsskyddsklassificerade. När ett informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe ska översändas mellan en nationell säkerhetsmyndighet, utsedd säkerhetsmyndighet eller kommissionen bör detta därför helst ske elektroniskt.

1.5

Nationella säkerhetsmyndigheter och utsedda säkerhetsmyndigheter bör göra sitt yttersta för att besvara ett informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe inom tio arbetsdagar.

1.6

Om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska överföras eller ett bidragsavtal eller underentreprenörsavtal tilldelas med anledning av denna försäkran måste den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten informeras.

Förfarande och användningsinstruktioner avseende informationsbladet för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe

Dessa närmare instruktioner är avsedda för nationella säkerhetsmyndigheter, utsedda säkerhetsmyndigheter eller den bidragsbeviljande myndigheten och kommissionens säkerhetsmyndighet som ska fylla i informationsbladet för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe. Begäran bör fyllas i med versaler.

RUBRIK

Den begärande ska ange fullständigt namn på den nationella säkerhetsmyndigheten eller den utsedda säkerhetsmyndigheten med angivande av landsnamn.

1.	TYP AV BEGÄRAN

Den bidragsbeviljande myndighet som gör begäran ska genom att kryssa i rutan ange vilken typ av begäran om informationsblad för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe som avses. Ange vilken säkerhetsnivå som avses. Följande förkortningar ska användas:

SECRET UE/EU SECRET = S-UE/EU-S

CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL = C-UE/EU-C

CIS = Kommunikations- och informationssystem för behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.	UPPGIFTER OM DEN SÖKANDE

Fält 1–6 är självförklarande.

I fält 4 bör den sedvanliga landskoden med två bokstäver användas. Fält 5 är inte obligatoriskt.

3.	SKÄL TILL BEGÄRAN

Ange skälen till begäran tillsammans med hänvisningar till projekt, numret på inbjudan eller bidraget. Ange behovet av lagringskapacitet, säkerhetsklassificeringsnivå på kommunikations- och informationssystem osv.

Ange alla frister/löptider/tilldelningsdatum som kan vara av vikt för säkerhetsgodkännandet av verksamhetsställe.

4.	BEGÄRANDE NATIONELL SÄKERHETSMYNDIGHET ELLER UTSEDD SÄKERHETSMYNDIGHET

Ange den faktiska sökandens namn (för vilken den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten agerar) och datum för begäran med siffror (dd/mm/åååå).

SVARSDEL

Fält 1–5: Fyll i lämpliga fält.

Fält 2: Om ett säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe är under behandling bör den begärande parten få preliminära uppgifter om beräknad behandlingstid (om denna är känd).

Fält 6:

a)	Trots att valideringen varierar mellan länder och ibland till och med mellan verksamhetsställen är det rekommenderat att uppge ett slutdatum för säkerhetsgodkännandet av verksamhetsställe.

b)	Om inget slutdatum fastställts för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe får detta fält strykas.

c)	I enlighet med nationella lagar och andra föreskrifter ska endera den begärande parten eller bidragsmottagaren respektive underentreprenören vara ansvarig för att begära förnyat säkerhetsgodkännande av verksamhetsstället.

6.	ANMÄRKNINGAR

Fältet kan användas för att lämna ytterligare upplysningar om säkerhetsgodkännandet, verksamhetsstället eller de föregående punkterna.

7.	UTFÄRDANDE NATIONELL SÄKERHETSMYNDIGHET ELLER UTSEDD SÄKERHETSMYNDIGHET

Ange den utfärdande myndighetens namn (som agerar för den nationella säkerhetsmyndighetens eller utsedda säkerhetsmyndighetens räkning) och datum för svaret med siffror (dd/mm/åååå).

INFORMATIONSBLAD FÖR SÄKERHETSGODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSSTÄLLE (MALL)

Alla fält ska fyllas i och formuläret översändas via kanaler för kommunikation mellan regeringar eller för kommunikation mellan regeringar och internationella organisationer.

BEGÄRAN OM INTYG OM SÄKERHETSGODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSSTÄLLE

BEGÄRAN STÄLLS TILL: ____________________________________

(Land där den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten befinner sig)

Fyll i svarsfälten med nedanstående upplysningar i förekommande fall.

[ ] Begäran om tillhandahållande av säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe på nivån: [ ] S-UE/EU-S [ ] C-UE/EU-C

för nedan angivna verksamhetsställe

[ ] och för lagring av material och uppgifter som säkerhetsklassificerats

[ ] och för kommunikations- och informationssystem (CIS) för behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

[ ] Begäran om att förfarande för att erhålla säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe inleds, direkt eller på motsvarande begäran från en bidragsmottagare eller underentreprenör, till och med säkerhetsnivå … och för lagring säkerhetsnivå … samt för kommunikations- och informationssystem säkerhetsnivå …, om verksamhetsstället inte redan har denna kapacitet.

Bekräfta riktigheten i nedanstående uppgifter om verksamhetsstället och gör vid behov korrigeringar eller tillägg.

1.	Verksamhetsställets fullständiga namn:

korrigering/tillägg:

…

2.	Verksamhetsställets fullständiga adress:

…

3.	Postadress (om annan än den som anges ovan):

…

4.	Postnummer/ort/land:

…

5.	Namn på den säkerhetsansvariga: ……………………………………………………………… ………………………………………………………………

6.	Telefon/fax/e-post till den säkerhetsansvariga:

…

7.	Begäran görs av följande skäl: (lämna närmare upplysningar om stadiet innan kontraktstilldelning (urvalsförfarandet), bidrag eller underentreprenörsavtal, aktuellt program/projekt m.m.) …

Begärande nationell säkerhetsmyndighet, utsedd säkerhetsmyndighet eller bidragsbeviljande myndighet: Namn: …

Datum: (dd/mm/åååå) …

SVAR (inom tio arbetsdagar)

Härmed intygas följande:

1.	[ ] Ovannämnda verksamhetsställe innehar säkerhetsgodkännande på nivån [ ] S-UE/EU-S [ ] C-UE/EU-C.

2.	Ovannämnda verksamhetsställe har kapacitet att skydda uppgifter eller material som är säkerhetsskyddsklassificerade [ ] Ja, på nivå: … [ ] Nej

3.	Ovannämnda verksamhetsställe har ett kommunikations- och informationssystem som är säkerhetsackrediterat eller godkänt [ ] Ja, på nivå: … [ ] Nej

4.	[ ] Förfarandet för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe avseende ovanstående begäran har inletts. Ni kommer att informeras när säkerhetsgodkännandet meddelats eller vägrats.

5.	[ ] Ovannämnda verksamhetsställe innehar inte säkerhetsgodkännande.

6.	Detta säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe upphör att gälla den … (dd/mm/åååå), eller enligt vad som anges av den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten. Om godkännandet återkallas dessförinnan eller ovanstående uppgifter ändras kommer ni att informeras.

7.	Anmärkningar: …

UTFÄRDANDE NATIONELL SÄKERHETSMYNDIGHET ELLER UTSEDD SÄKERHETSMYNDIGHET Namn:…

Datum:(dd/mm/åååå)…

Tillägg E

Minimikrav för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som hanteras i elektronisk form i bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem

Allmänt

Bidragsmottagaren ska säkerställa att skyddet av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED uppfyller minimikraven i denna säkerhetsklausul och alla övriga krav som ställs av den bidragsbeviljande myndigheten eller i förekommande fall av den nationella säkerhetsmyndigheten eller utsedda säkerhetsmyndigheten.

Det är bidragsmottagaren som har ansvar för att genomföra säkerhetskraven i denna handling.

I denna handling avses med kommunikations- och informationssystem all utrustning som används för att hantera, lagra och överföra säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, däribland arbetsstationer, skrivare, kopiatorer, faxapparater, servrar, näthanteringssystem, nätverkskort och kommunikationsstyrenheter, bärbara datorer, minidatorer, datorplattor, smarttelefoner och flyttbara minnen såsom USB-minnen, CD-skivor, SD-kort o.dyl.

Särskild utrustning, t.ex. kryptoprodukter, måste skyddas i enlighet med de därför avsedda säkra driftsmetoderna.

Bidragsmottagaren ska upprätta en struktur för säkerhetshantering i kommunikations- och informationssystem som används för hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED och ska utse en säkerhetsansvarig för det berörda verksamhetsstället.

Det är inte tillåtet för bidragsmottagarens personal att använda sin privata it-utrustning (maskinvara, programvara eller tjänster) för att lagra eller behandla uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.

Säkerhetsackreditering av bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem för hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska godkännas av ackrediteringsmyndigheten för säkerhet i den berörda medlemsstaten eller delegeras till bidragsmottagarens säkerhetsansvariga om det är tillåtet enligt nationella lagar och andra föreskrifter.

Endast uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som är krypterade med hjälp av godkända kryptoprodukter får hanteras, lagras eller överföras (via kabel eller trådlöst) på samma sätt som andra, icke säkerhetsskyddsklassificerade, uppgifter inom ramen för bidragsavtalet. Kryptoprodukterna måste ha godkänts av EU eller en medlemsstat.

Externa verksamhetsställen som arbetar med underhåll eller reparationer måste vara avtalsenligt bundna att följa tillämpliga bestämmelser om hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED enligt denna handling.

10.

På begäran från den bidragsbeviljande myndigheten eller berörd nationell säkerhetsmyndighet/utsedd säkerhetsmyndighet/ackrediteringsmyndighet för säkerhet ska bidragsmottagaren styrka att denne uppfyller säkerhetsklausulen i bidragsavtalet. Om revision och kontroll av bidragsmottagarens rutiner och verksamhetsställen också begärs för att säkerställa efterlevnaden av dessa krav ska bidragsmottagaren tillåta att företrädare för den bidragsbeviljande myndigheten, den nationella säkerhetsmyndigheten, utsedda säkerhetsmyndigheten, ackrediteringsmyndigheten för säkerhet och/eller berörd säkerhetsmyndighet från EU utför sådan kontroll och revision.

Fysisk säkerhet

11.

Områden där kommunikations- och informationssystemet används för att visa, lagra, behandla eller överföra uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED eller områden där servrar, näthanteringssystem, nätverkskort eller kommunikationsstyrenheter för sådana kommunikations- och informationssystem finns, bör inrättas som separata kontrollerade områden försedda med ett lämpligt system för kontroll av tillträdet. Tillträde till dessa separata och kontrollerade områden bör begränsas till personer med särskilt tillstånd. Utan att det hindrar tillämpningen av punkt 8, ska den utrustning som avses i punkt 3 lagras i separata och kontrollerade områden.

12.

Säkerhetssystem och/eller säkerhetsrutiner ska tillämpas på införsel eller anslutning av flyttbara lagringsmedier för datorer (USB-minnen, masslagringsminnen eller omskrivningsbara CD:ar) till delar av kommunikations- och informationssystemet.

Tillgång till kommunikations- och informationssystem

13.

Tillgång till bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska endast tillåtas för personal med vederbörligt tillstånd och behovsenlig behörighet.

14.

Alla kommunikations- och informationssystem ska ha aktuella förteckningar över tillåtna användare. Användarautentisering ska göras i början av varje behandling.

15.

Lösenord, som vanligen ingår i de säkerhetsåtgärder som används för identifiering och autentisering, ska innehålla minst nio tecken och måste bestå av såväl siffror och specialtecken (om systemet medger detta) som bokstäver. Lösenordet ska bytas efter högst 180 dagar. Lösenord ska bytas snarast om de har läckt eller lämnats ut till obehöriga, eller vid misstänkt läcka eller utlämning.

16.

Alla kommunikations- och informationssystem ska vara försedda med interna tillgångskontroller för att hindra att obehöriga får tillgång till eller ändrar uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED eller ändrar systemen och säkerhetskontrollerna. Användare ska automatiskt loggas ut från kommunikations- och informationssystemet om terminalen varit inaktiv en viss förutbestämd tid; alternativt ska kommunikations- och informationssystemet aktivera en lösenordskyddad skärmsläckare efter 15 minuters inaktivitet.

17.

Alla användare av kommunikations- och informationssystemet ska tilldelas ett unikt användarkonto och användarnamn. Användarkonton ska automatiskt låsas om minst fem misslyckade inloggningsförsök i rad görs.

18.

Alla användare av kommunikations- och informationssystemet ska uppmärksammas på sina skyldigheter och de rutiner som ska följas för att skydda uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED i kommunikations- och informationssystemet. Skyldigheterna och rutinerna ska dokumenteras och användarna ska skriftligen bekräfta att de informerats.

19.

Säkra driftsmetoder ska vara tillgängliga för användarna och administratörerna och ska omfatta beskrivningar av säkerhetsrollerna och därmed sammanhängande uppgifter, instruktioner och planer.

Redovisning, revision och incidenthantering

20.

All tillgång till kommunikations- och informationssystem ska registreras i en logg.

21.

Följande händelser ska registreras:

a)	Alla försök att logga in, oavsett om de lyckats eller misslyckats.

b)	Utloggning (även tidsutlöst utloggning i förekommande fall).

c)	Skapande, radering och ändring av åtkomsttyp och åtkomsträttigheter.

d)	Skapande, radering och ändring av lösenord.

22.

För alla ovannämnda händelser ska åtminstone följande uppgifter anges:

a)	Händelsetyp.

b)	Användarnamn.

c)	Datum och klockslag.

Enhet.

23.

Redovisningsregistren bör hjälpa den säkerhetsansvariga att undersöka potentiella säkerhetsincidenter. De kan också användas som underlag för eventuella rättsliga utredningar av säkerhetsincidenter. Alla säkerhetsregister bör kontrolleras regelbundet för att kartlägga potentiella säkerhetsincidenter. Redovisningsregistren ska skyddas från otillåten radering eller ändring.

24.

Bidragsmottagaren ska ha en fastställd hanteringsstrategi för säkerhetsincidenter. Användare och administratörer ska informeras om hur de ska hantera och rapportera incidenter och vad som ska göras i nödsituationer.

25.

Om uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED har läckt eller misstänks ha läckt ska detta rapporteras till den bidragsbeviljande myndigheten. Rapporten ska innehålla en beskrivning av de berörda uppgifterna och omständigheterna kring den konstaterade eller misstänkta läckan. Alla användare måste få veta hur de ska rapportera faktiska och misstänkta säkerhetsincidenter till den säkerhetsansvariga.

Nätverk och sammankoppling

26.

Om bidragsmottagaren kommunikations- och informationssystem för hantering av uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED är sammankopplat med ett kommunikations- och informationssystem som inte är ackrediterat, ökar detta väsentligt risken både för säkerheten i entreprenörens kommunikations- och informationssystem och för de uppgifter som hanteras i systemet. Detta avser såväl internet som andra offentliga eller privata kommunikations- och informationssystem, även bidragsmottagarnas eller underentreprenörernas övriga system. I så fall ska bidragsmottagaren göra en riskbedömning för att kartlägga de ytterligare säkerhetskrav som bör uppfyllas som ett led i förfarandet för säkerhetsackreditering. Bidragsmottagaren ska förse den bidragsbeviljande myndigheten, och där så krävs enligt nationella lagar och andra föreskrifter även den behöriga ackrediteringsmyndigheten för säkerhet, med ett överensstämmelseintyg som styrker att bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem och därmed sammankopplade system har ackrediterats för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.

27.

Fjärråtkomst från andra system till LAN-tjänster (till exempel fjärråtkomst till e-post och systemsupport) är förbjuden om inte särskilda säkerhetsåtgärder vidtagits och godkänts av den bidragsbeviljande myndigheten, och om detta krävs enligt nationella lagar och andra föreskrifter även av den behöriga ackrediteringsmyndigheten för säkerhet.

Konfigurationsstyrning

28.

En ingående konfigureringsbeskrivning av maskin- och programvara enligt dokumentationen för ackreditering/godkännande (även diagram över system och nätverk) ska finnas tillhanda och regelbundet uppdateras.

29.

Bidragsmottagarens säkerhetsansvariga ska göra konfigurationskontroller av maskin- och programvara för att se till att ingen otillåten maskin- eller programvara förts in.

30.

Förändringar i konfigurationen av bidragsmottagarens kommunikations- och informationssystem ska bedömas ur säkerhetssynpunkt och godkännas av den säkerhetsansvariga, och om detta krävs enligt nationella lagar och andra föreskrifter även av ackrediteringsmyndigheten för säkerhet.

31.

Säkerhetsbrister i systemet ska sökas minst en gång i kvartalet. Programvara som ska spåra sabotageprogram ska installeras och uppdateras. Om möjligt ska sådan programvara vara föremål för nationellt godkännande eller ett erkänt internationellt godkännande eller följa en allmänt accepterad industristandard.

32.

Bidragsmottagaren ska utarbeta en kontinuitetsplan. Rutiner för säkerhetskopiering ska fastställas för följande:

a)	Hur ofta säkerhetskopiering ska göras.

b)	Krav på hur säkerhetskopior ska lagras på plats (brandsäkra behållare) eller på annan plats.

c)	Kontroll av tillåten tillgång till säkerhetskopior.

Fysisk radering och förstöring

33.

När kommunikations- och informationssystem och datalagringsmedier någon gång innehållit uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED måste följande fysiska radering göras på hela systemet eller lagringsmediet innan det bortskaffas:

a)	Flashminnen (t.ex. USB-minnen, SD-kort, SSD-minnen eller hybridhårddiskar) måste skrivas över minst tre gånger och därefter kontrolleras för att säkerställa att det ursprungliga innehållet inte kan återskapas; alternativt ska de raderas med hjälp av godkänd programvara.

b)	Magnetiska lagringsmedier (t.ex. hårddiskar) måste skrivas över eller avmagnetiseras.

c)	Optiska medier (t.ex. CD-skivor och DVD) måste strimlas eller sönderdelas.

d)	För övriga typer av lagringsmedier bör den bidragsbeviljande myndigheten eller om det är lämpligt den nationella säkerhetsmyndigheten, utsedda säkerhetsmyndigheten eller ackrediteringsmyndigheten för säkerhet höras om vilka säkerhetskrav som ska uppfyllas.

34.

Uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED måste fysiskt raderas på alla typer av datalagringsmedier innan dessa överlämnas till något organ som inte är behörigt att få tillgång till uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (t.ex. för underhållsarbete).

(1) Denna mall för säkerhetsskyddsöverenskommelse gäller där kommissionen anses som upphovsman till de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som skapas eller hanteras i samband med fullgörandet av bidragsavtalet. Om upphovsmannen till de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som skapas eller hanteras i samband med fullgörandet av bidragsavtalet inte är kommissionen och om en specifik säkerhetsram upprättas av de medlemsstater som deltar i bidraget kan andra mallar för säkerhetsskyddsöverenskommelse vara tillämpliga.

(2) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(3) Den bidragsbeviljande myndigheten bör föra in hänvisningarna när tillämpningsföreskrifterna har antagits.

(4) Den bidragsbeviljande myndigheten bör föra in hänvisningarna när tillämpningsföreskrifterna har antagits.

(5) Den part som åtar sig att göra säkerhetsackreditering måste förse den bidragsbeviljande myndigheten med ett överensstämmelseintyg, via kommissionens säkerhetsmyndighet, i samförstånd med den berörda nationella ackrediteringsmyndigheten för säkerhet.

(6) Om bidragsmottagarna kommer från medlemsstater som kräver personalsäkerhetsgodkännande och/eller säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe för bidrags som säkerhetsskyddsklassificerats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska den bidragsbeviljande myndigheten ange kraven avseende personalsäkerhetsgodkännande och säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe för de berörda bidragsmottagarna i säkerhetsskyddsöverenskommelsen.

(7) Den bidragsbeviljande myndigheten bör föra in hänvisningarna när tillämpningsföreskrifterna har antagits.

(8) Den bidragsbeviljande myndigheten bör föra in hänvisningarna när tillämpningsföreskrifterna har antagits.

(9) Om det är tillåtet att gemensamt anordna besök som kommer att eller kan medföra tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET får det ifyllda formuläret lämnas direkt till den säkerhetsansvariga vid den inrättning som ska besökas.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

BILAGA IV

Säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe och personal för bidragsmottagare eller underentreprenörer som hanterar uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED samt nationella säkerhetsmyndigheter eller utsedda säkerhetsmyndigheter som kräver anmälan av säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal som gäller uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (1)

Medlemsstat	Säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe		Anmälan till nationella säkerhetsmyndigheter eller utsedda myndigheter av bidragsavtal eller underentreprenörsavtal som avser säkerhetsnivån R-UE/EU-R		Personalsäkerhetsgodkännande
Medlemsstat	JA	NEJ	JA	NEJ	JA	NEJ
Belgien		X		X		X
Bulgarien		X		X		X
Tjeckien		X		X		X
Danmark	X		X		X
Tyskland		X		X		X
Estland	X		X			X
Irland		X		X		X
Grekland	X			X	X
Spanien		X	X			X
Frankrike		X		X		X
Kroatien		X	X			X
Italien		X	X			X
Cypern		X	X			X
Lettland		X		X		X
Litauen	X		X			X
Luxemburg	X		X		X
Ungern		X		X		X
Malta		X		X		X
Nederländerna	X (endast för försvarsrelaterade bidragsavtal och underentreprenörsavtal)		X (endast för försvarsrelaterade bidragsavtal och underentreprenörsavtal)			X
Österrike		X		X		X
Polen		X		X		X
Portugal		X		X		X
Rumänien		X		X		X
Slovenien	X		X			X
Slovakien	X		X			X
Finland		X		X		X
Sverige		X		X		X

(1) Dessa nationella krav avseende säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe och personalsäkerhetsgodkännande samt anmälan av bidragsavtal som gäller uppgifter som säkerhetsklassats på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får inte lägga ytterligare skyldigheter på andra medlemsstater eller bidragsmottagare och underentreprenörer inom deras jurisdiktion.

Anmälan av bidragsavtal som gäller uppgifter som säkerhetsklassats på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller SECRET UE/EU SECRET är obligatorisk.

BILAGA V

FÖRTECKNING ÖVER AVDELNINGAR VID NATIONELLA SÄKERHETSMYNDIGHETER/UTSEDDA SÄKERHETSMYNDIGHETER MED ANSVAR FÖR FÖRFARANDEN AVSEENDE INDUSTRISÄKERHET

BELGIEN

National Security Authority

FPS Foreign Affairs

Rue des Petits Carmes 15

1000 Brussels

Tfn +32 25014542 (Secretariat)

Fax +32 25014596

E-post: nvo-ans@diplobel.fed.be

BULGARIEN

State Commission on Information Security - National Security Authority

4 Kozloduy Street

1202 Sofia

Tfn +359 29835775

Fax +359 29873750

E-post: dksi@government.bg

Defence Information Service at the Ministry of Defence (security service)

3 Dyakon Ignatiy Street

1092 Sofia

Tfn +359 29227002

Fax +359 29885211

E-post: office@iksbg.org

State Intelligence Agency (security service)

12 Hajdushka Polyana Street

1612 Sofia

Tfn +359 29813221

Fax +359 29862706

E-post: office@dar.bg

State Agency for Technical Operations (security service)

29 Shesti Septemvri Street

1000 Sofia

Tfn +359 29824971

Fax +359 29461339

E-post: dato@dato.bg

(De ovan förtecknade behöriga myndigheterna utför säkerhetsprövning för utfärdande av säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe till juridiska personer som vill ingå kontrakt som kräver säkerhetsavtal och personalsäkerhetsgodkännande för enskilda som fullgör kontrakt som kräver säkerhetsavtal för dessa myndigheters räkning.)

State Agency National Security (security service)

45 Cherni Vrah Blvd.

1407 Sofia

Tfn +359 28147109

Fax +359 29632188, +359 28147441

E-post: dans@dans.bg

(De ovanstående säkerhetstjänsterna utför säkerhetsprövning för utfärdande av säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe och personalsäkerhetsgodkännande till alla andra juridiska personer och enskilda i landet som vill ingå eller genomför kontrakt eller säkerhetsskyddsklassificerade bidragsavtal som kräver säkerhetsavtal.)

TJECKIEN

National Security Authority

Industrial Security Department

PO BOX 49

150 06 Prag 56

Tfn +420 257283129

E-post: sbr@nbu.cz

DANMARK

Politiets Efterretningstjeneste

(danska säkerhetsunderrättelsetjänsten)

Klausdalsbrovej 1

2860 Søborg

Tfn +45 33148888

Fax +45 33430190

Forsvarets Efterretningstjeneste

(danska försvarsunderrättelsetjänsten)

Kastellet 30

2100 Köpenhamn Ø

Tfn +45 33325566

Fax +45 33931320

TYSKLAND

För frågor som rör industrisäkerhet, säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe och transportplaner (ej kryptomaterial eller konfidentiell affärsinformation):

Federal Ministry for Economic Affairs and Energy

Industrial Security Division - RS3

Villemombler Str. 76

53123 Bonn

Tfn +49 228996154028

Fax +49 228996152676

E-post: dsagermany-rs3@bmwi.bund.de (e-postadress till kontoret)

För sedvanlig begäran om besök till eller från tyska företag:

Federal Ministry for Economic Affairs and Energy

Industrial Security Division – RS2

Villemombler Str. 76

53123 Bonn

Tfn +49 228996152401

Fax +49 228996152603

E-post: rs2-international@bmwi.bund.de (e-postadress till kontoret)

Transportplaner för kryptoprodukter:

Federal Office for Information Security (BSI)

National Distribution Agency / NDA-EU DEU

Mainzer Str. 84

53179 Bonn

Tfn +49 2289995826052

Fax +49 228991095826052

E-post: NDAEU@bsi.bund.de

ESTLAND

Nationell säkerhetsmyndighetsavdelning

Estonian Foreign Intelligence Service

Rahumäe tee 4B

11316 Tallinn

Tfn +372 6939211

Fax +372 6935001

E-post: nsa@fis.gov.ee

IRLAND

National Security Authority Ireland

Department of Foreign Affairs and Trade

76-78 Harcourt Street

Dublin 2

D02 DX45

Tfn +353 14082724

E-post: nsa@dfa.ie

GREKLAND

Hellenic National Defence General Staff

E’ Division (Security INTEL, CI BRANCH)

E3 Directorate

Industrial Security Office

227-231 Mesogeion Avenue

15561 Holargos, Athens

Tfn +30 2106572022, +30 2106572178

Fax +30 2106527612

E-post: daa.industrial@hndgs.mil.gr

SPANIEN

Autoridad Nacional de Seguridad

Oficina Nacional de Seguridad

Calle Argentona 30

28023 Madrid

Tfn +34 912832583, +34 912832752, +34 913725928

Fax +34 913725808

E-post: nsa-sp@areatec.com

För information om säkerhetsskyddsklassificerade program: programas.ons@areatec.com

I frågor som gäller personalsäkerhetsgodkännande: hps.ons@areatec.com

I frågor som gäller transportplaner och internationella besök: sp-ivtco@areatec.com

FRANKRIKE

Nationell säkerhetsmyndighet (policy och genomförande på områden som inte rör försvarsindustriella frågor)

Secrétariat général de la défense et de la sécurité nationale

Sous-direction Protection du secret (SGDSN/PSD)

51 boulevard de la Tour-Maubourg

75700 Paris 07 SP

Tfn +33 171758193

Fax +33 171758200

E-post: ANSFrance@sgdsn.gouv.fr

Utsedd säkerhetsmyndighet (genomförande i försvarsindustriella frågor)

Direction Générale de l’Armement

Service de la Sécurité de Défense et des systèmes d’Information (DGA/SSDI)

60 boulevard du général Martial Valin

CS 21623

75509 Paris CEDEX 15

Tfn +33 988670421

E-post: För formulär och avsändning av begäran om besök: dga-ssdi.ai.fct@intradef.gouv.fr

För mottagande av begäran om besök: dga-ssdi.visit.fct@intradef.gouv.fr

KROATIEN

Office of the National Security Council

Croatian NSA

Jurjevska 34

10000 Zagreb

Tfn +385 14681222

Fax +385 14686049

E-post: NSACroatia@uvns.hr

ITALIEN

Presidenza del Consiglio dei Ministri

D.I.S. - U.C.Se.

Via di Santa Susanna 15

00187 Rom

Tfn +39 0661174266

Fax +39 064885273

CYPERN

ΥΠΟΥΡΓΕΙΟ ΑΜΥΝΑΣ

Εθνική Αρχή Ασφάλειας (ΕΑΑ)

Λεωφόρος Στροβόλου, 172-174

Στρόβολος, 2048, Λευκωσία

Τηλέφωνα: +357 22807569, +357 22807764

Τηλεομοιότυπο: +357 22302351

E-post: cynsa@mod.gov.cy

Ministry of Defence

National Security Authority (NSA)

172-174, Strovolos Avenue

2048 Strovolos, Nicosia

Tfn +357 22807569, +357 22807764

Fax +357 22302351

E-post: cynsa@mod.gov.cy

LETTLAND

National Security Authority

Constitution Protection Bureau of the Republic of Latvia

P.O. Box 286

LV-1001 Riga

Tfn +371 67025418, +371 67025463

Fax +371 67025454

E-post: ndi@sab.gov.lv, ndi@zd.gov.lv

LITAUEN

Lietuvos Respublikos paslapčių apsaugos koordinavimo komisija

(Republiken Litauens kommission för samordning av hemlighetsskydd)

Nationell säkerhetsmyndighet

Pilaitės pr. 19

LT-06264 Vilnius

Tfn +370 70666128

E-post: nsa@vsd.lt

LUXEMBURG

Autorité Nationale de Sécurité

207, route d’Esch

L-1471 Luxemburg

Tfn +352 24782210

E-post: ans@me.etat.lu

UNGERN

National Security Authority of Hungary

H-1399 Budapest P.O. Box 710/50

1024 Budapest, Szilágyi Erzsébet fasor 11/B

Tfn +36 13911862

Fax +36 13911889

E-post: nbf@nbf.hu

MALTA

Director of Standardisation

Designated Security Authority for Industrial Security

Standards & Metrology Institute

Malta Competition and Consumer Affairs Authority

Mizzi House

National Road

Blata I-Bajda HMR9010

Tfn +356 23952000

Fax +356 21242406

E-post: certification@mccaa.org.mt

NEDERLÄNDERNA

Ministry of the Interior and Kingdom Relations

PO Box 20010

2500 EA Haag

Tfn +31 703204400

Fax +31 703200733

E-post: nsa-nl-industry@minbzk.nl

Ministry of Defence

Industrial Security Department

PO Box 20701

2500 ES Haag

Tfn +31 704419407

Fax +31 703459189

E-post: indussec@mindef.nl

ÖSTERRIKE

Federal Chancellery of Austria

Department I/10, Federal Office for Information Security

Ballhausplatz 2

10104 Vienna

Tfn +43 153115202594

E-post: isk@bka.gv.at

Utsedd säkerhetsmyndighet på militärområdet:

BMLV/Abwehramt

Postfach 2000

1030 Vienna

E-post: abwa@bmlvs.gv.at

POLEN

Intern säkerhetsmyndighet

Avdelningen för skydd av säkerhetsskyddsklassificerad information

Rakowiecka 2A

00-993 Warszawa

Tfn +48 225857944

Fax +48 225857443

E-post: nsa@abw.gov.pl

PORTUGAL

Gabinete Nacional de Segurança

Serviço de Segurança Industrial

Rua da Junqueira no 69

1300-342 Lissabon

Tfn +351 213031710

Fax +351 213031711

E-post: sind@gns.gov.pt, franco@gns.gov.pt

RUMÄNIEN

Oficiul Registrului Național al Informațiilor Secrete de Stat - ORNISS

Rumäniens nationella säkerhetsmyndighet - ORNISS - nationell registreringsmyndighet för säkerhetsskyddsklassificerad information

4th Mures Street

012275 Bukarest

Tfn +40 212075115

Fax +40 212245830

E-post: relatii.publice@orniss.ro, nsa.romania@nsa.ro

SLOVENIEN

Urad Vlade RS za varovanje tajnih podatkov

Gregorčičeva 27

SI-1000 Ljubljana

Tfn +386 14781390

Fax: +386 14781399

E-post: gp.uvtp@gov.si

SLOVAKIEN

Národný bezpečnostný úrad

(nationella säkerhetsmyndigheten)

Avdelningen för säkerhetsgodkännande

Budatínska 30 P.O.

851 06 Bratislava Slovakien

Tfn +421 268691111

Fax +421 268691700

E-post: podatelna@nbu.gov.sk

FINLAND

Nationell säkerhetsmyndighet

Utrikesministeriet

P.O. Box 453

FI-00023 Statsrådet

E-post: NSA@formin.fi

SVERIGE

Nationell säkerhetsmyndighet

Utrikesdepartementet

UD SÄK / NSA

SE-103 39 Stockholm

Tfn +46 84051000

Fax +46 87231176

E-post: ud-nsa@gov.se

DSA

Försvarets Materielverk

FMV Säkerhetsskydd

SE-115 88 Stockholm

Tfn +46 87824000

Fax +46 87826900

E-post: security@fmv.se

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 58

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 19 februari 2021

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/250 av den 16 februari 2021 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid flygplatser i unionen på grund av covid-19-krisen ( 1 )	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
*	Rådets förordning (Gusp) 2021/251 av den 18 februari 2021 om ändring av förordning (EG) nr 314/2004 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Zimbabwe	9
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/252 av den 29 januari 2021 om avdrag från Portugals fångstkvot för ansjovis på grund av överfiske under det föregående året	12
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/253 av den 17 februari 2021 om ändring av rådets förordning (EG) nr 314/2004 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Zimbabwe	15
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/254 av den 18 februari 2021 om ändring av genomförandeförordningarna (EU) 2020/761 och (EU) 2020/1988 samt förordningarna (EG) nr 218/2007 och (EG) nr 1518/2007 vad gäller import av produkter med ursprung i Förenade kungariket och uteslutning av dessa produkter från tullkvoter med pågående kvotperioder	17
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/255 av den 18 februari 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/1998 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd ( 1 )	23
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/256 av den 18 februari 2021 om ändring av bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 vad gäller uppgifterna om Förenade kungariket i förteckningen över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka vissa varor av fjäderfä får importeras till eller transiteras genom unionen, i samband med högpatogen aviär influensa ( 1 )	36
	BESLUT
*	Rådets beslut (Gusp) 2021/257 av den 18 februari 2021 till stöd för Oslo-handlingsplanen för genomförande av 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring	41
*	Rådets beslut (Gusp) 2021/258 av den 18 februari 2021 om ändring av beslut 2011/101/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Zimbabwe	51
*	Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2021/259 av den 10 februari 2021 om tillämpningsföreskrifter för industrisäkerhet avseende säkerhetsskyddsklassificerade bidrag	55

	Namn (och eventuella alias)	Identifieringsuppgifter	Skäl för uppförande på förteckningen
2.	MUGABE, Grace	Född 23.7.1965 pass AD001159 ID 63–646650Q70	Tidigare sekreterare i kvinnoförbundet inom ZANU-PF (Zimbabwe African National Union – Patriotic Front), delaktig i verksamhet som allvarligt undergräver demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Tog under 2002 över jordbruksegendomen Iron Mask Estate; uppges olagligen ha stora intäkter från diamantbrytning.
5.	CHIWENGA, Constantine	Vicepresident F.d. befälhavare över Zimbabwes väpnade styrkor, pensionerad general, född 25.8.1956 pass AD000263 ID 63–327568M80	Vicepresident och f.d. befälhavare över Zimbabwes väpnade styrkor. Ingår i den gemensamma operativa ledningen och är delaktig i utformningen eller ledningen av förtryckande statlig politik. Han använde armén för att ta över jordbruksegendomar. Under valet 2008 var han den ledande personen bakom våldet inför presidentvalets avgörande omgång.
7.	SIBANDA, Phillip Valerio (alias Valentine)	Befälhavare över Zimbabwes väpnade styrkor F.d. befälhavare över Zimbabwes nationella armé, general född 25.8.1956 eller 24.12.1954 ID 63–357671H26	Befälhavare över Zimbabwes väpnade styrkor och f.d. befälhavare över Zimbabwes nationella armé. Högre officer inom armén med band till regeringen och delaktig i utformningen eller ledningen av förtryckande statlig politik.

	Namn	Identifieringsuppgifter	Skäl för uppförande på förteckningen
1.	Zimbabwe Defence Industries	10th floor, Trustee House, 55 Samora Machel Avenue, PO Box 6597, Harare, Zimbabwe.	Har koppling till försvarsministeriet och ZANU-PF-fraktionen inom regeringen.