(1)

Unionen måste säkerställa att det finansiella systemets och den inre marknadens integritet och funktion på ett effektivt sätt är skyddade mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt direktiv (EU) 2015/849 bör kommissionen identifiera länder med sådana strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 (2) identifieras högrisktredjeländer med strategiska brister. Den förordningen bör vid behov ses över mot bakgrund av dessa högrisktredjeländers framsteg med att undanröja de strategiska bristerna i de nationella systemen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen bör i sina bedömningar ta hänsyn till ny information från internationella organisationer och standardiseringsorgan, till exempel sådan som kommer från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (nedan kallad FATF).

(3)

Med tanke på det internationella finansiella systemets höga integrationsnivå, den nära kopplingen mellan marknadsaktörerna, den stora volymen gränsöverskridande handel till och från unionen samt graden av öppenhet på marknaden, anses eventuella hot vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism mot det internationella finansiella systemet därför samtidigt också utgöra ett hot mot unionens finansiella system.

(4)

Kommissionen har i enlighet med kriterierna i direktiv (EU) 2015/849 beaktat den senaste tillgängliga informationen, främst FATF:s nyligen gjorda offentliga uttalanden, FATF-dokumentet ”Improving global AML/CFT Compliance: Ongoing Process Statement” och FATF-rapporterna från översynsgruppen för internationellt samarbete med avseende på de risker som enskilda tredjeländer utgör, i enlighet med artikel 9.4 i direktiv (EU) 2015/849.

(5)

I oktober 2019 identifierade FATF Mongoliet som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Mongoliet har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. På grundval av detta och i enlighet med den senaste informationen drog kommissionen i sin bedömning i maj 2020 slutsatsen att Mongoliet bör anses vara en tredjelandsjurisdiktion som har sådana strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system i enlighet med kriterierna i artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849. Det noterades också att Mongoliet hade lämnat skriftliga politiska åtaganden på hög nivå för att hantera de identifierade bristerna och hade utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF.

(6)

Det är ytterst viktigt att kommissionen permanent övervakar tredjeländer och bedömer utvecklingen i deras rättsliga och institutionella regelverk, de behöriga myndigheternas befogenheter och förfaranden samt effektiviteten i deras nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att uppdatera bilagan till den delegerade förordningen (EU) 2016/1675.

(7)

FATF välkomnade de betydande framsteg som Mongoliet gjort för att förbättra sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och noterade att landet har fastställt den rättsliga ramen för att uppfylla åtagandena i sin åtgärdsplan när det gäller de strategiska brister som FATF har identifierat. Landet omfattas därför inte längre av FATF:s övervakningsprocess inom ramen för dess pågående globala efterlevnadsprocess för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Landet kommer att fortsätta att arbeta med regionala organ efter FATF-modell för att ytterligare förbättra sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(8)

Kommissionen har bedömt informationen om Mongoliets framsteg med att åtgärda sina strategiska brister.

(9)

Slutsatsen av kommissionens bedömning är att Mongoliet utifrån tillgängliga uppgifter inte längre har några strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Mongoliet har effektiviserat sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och åtgärdat relaterade tekniska brister för att uppfylla åtagandena i åtgärdsplanen avseende de strategiska brister som FATF har identifierat. Dessa åtgärder är tillräckligt omfattande och uppfyller de krav som ställs för att anse att de strategiska brister som identifierats enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 har åtgärdats.

(10)

Den delegerade förordningen (EU) 2016/1675 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I sina slutsatser av den 16 september 2019 angående översynen av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (1) åtar sig rådet att överväga ett beslut om slutanvändarintyg för export av handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition.

(2)

I gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, fastställs att exportlicenser endast ska beviljas på grundval av tillförlitlig förhandskunskap om slutanvändningen i det slutliga bestämmelselandet. I gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp fastställs även att detta i allmänhet kräver ett noga kontrollerat slutanvändarintyg eller lämplig dokumentation och/eller någon form av officiellt tillstånd utfärdat av det slutliga bestämmelselandet.

(3)

En gemensam unionsomfattande strategi för slutanvändarkontroll för handeldvapen och lätta vapen samt ammunition till dessa kommer att minska risken för omdirigering, skapa likvärdiga förutsättningar och öka tydligheten för försvarsindustrin och dess kunder i fråga om relevanta krav.

(4)

Den uppdaterade användarguiden till rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp, som godkändes av rådet den 16 september 2019, innehåller bästa praxis på området slutanvändarintyg.

(5)

I EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition, som antogs den 19 november 2018, överväger rådet ett beslut om slutanvändarintyg för export av handeldvapen och lätta vapen, med beaktande av det arbete som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har utfört i denna fråga.

(6)

Rådets beslut (Gusp) 2020/979 (2) ger stöd för utvecklandet av ett internationellt erkänt system för validering av vapen- och ammunitionshantering som skulle möjliggöra oberoende validering eller certifiering av efterlevnaden av öppna internationella standarder för säker och trygg hantering av nationella lager av handeldvapen och lätta vapen samt ammunition.

(7)

I enlighet med artikel 21.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen ska unionen säkerställa samstämmighet mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder. Rådet noterar i detta avseende bland annat dess förordning (EG) nr 428/2009 (3) och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 258/2012 (4) och (EU) 2019/125 (5).

(8)

I rådets slutsatser om EU:s ståndpunkt om bekämpning av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, mot bakgrund av den tredje översynskonferensen för att se över genomförandet av FN:s handlingsprogram mot handeldvapen och lätta vapen, som antogs av rådet den 28 maj 2018, manar man till främjande av tillämpningen av slutanvändarintyg i samband med kontrollen av export av handeldvapen och lätta vapen.

(9)

I Förenta nationernas (FN) handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, som antogs den 20 juli 2001, förbinder sig deltagande stater att inrätta och genomföra adekvata bestämmelser i lagar, författningar och administrativa förfaranden för att säkerställa en effektiv kontroll av export och transitering av handeldvapen och lätta vapen, däribland användning av autentiserade slutanvändarintyg samt effektiva rättsliga och verkställande åtgärder.

(10)

I vapenhandelsfördraget, som antogs av FN:s generalförsamling den 2 april 2013, fastställs att den exporterande statsparten ska sträva efter att förhindra omdirigering av överföringen av konventionella vapen genom, i förekommande fall, kontroller av parter som är inblandade i exporten, krav på kompletterande dokumentation, intyg och försäkringar, avslag av exportansökan eller andra lämpliga åtgärder.

(11)

I FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling bekräftas att bekämpning av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen är nödvändig för uppnåendet av många mål för hållbar utveckling, bland annat dem som gäller fred, rättvisa och starka institutioner, fattigdomsminskning, ekonomisk tillväxt, hälsa, jämställdhet och säkra städer. I målsättning 4 inom ramen för mål 16 i den agendan har alla FN-stater därför åtagit sig att avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena.

(12)

I FN:s nedrustningsagenda med titeln Securing our Common Future, som lades fram den 24 maj 2018, efterlyste FN:s generalsekreterare åtgärder mot extrem anhopning av och olaglig handel med konventionella vapen.

(13)

Otillåten återexport är fortfarande en källa till omdirigering av handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition till den olagliga marknaden.

(14)

Slutanvändarintyg är ett viktigt inslag i arbetet med att införa effektiva slutanvändarkontroller och för att minimera risken för oönskad omdirigering av handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition. Sådana intyg kan dock inte ersätta en fullständig förhandsbedömning av riskerna som görs från fall till fall när man beslutar om huruvida en exportlicens ska beviljas eller inte.