(1)

Den 15 juni 2018 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om fördelningen av tullkvoterna på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen.

(2)

Förhandlingarna med Republiken Kuba har slutförts och ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Kuba enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden när det gäller alla tullkvoter på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen (avtalet) paraferades den 3 juli 2020.

(3)

Avtalet bör undertecknas.

(1)

Genom rådets förordning (EU) 2019/2236 (1) fastställs för 2020 de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet.

(2)

Den fleråriga planen för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (planen) upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 (2). Enligt den förordningen bör fiskemöjligheterna för bestånden i fråga fastställas för att uppnå maximal hållbar avkastning (Maximum Sustainable Yield, MSY) genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025.

(3)

Enligt förordning (EU) 2019/1022 bör fiskemöjligheterna uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning och fastställas i enlighet med den fiskeansträngningsordning som fastställs i den förordningen. Varje medlemsstat bör ha beräknat referensvärdet för varje fiskeansträngningsgrupp eller geografiskt delområde som den genomsnittliga fiskeansträngningen, uttryckt som antal fiskedagar mellan den 1 januari 2015 och den 31 december 2017, och bör endast beakta fartyg som är verksamma under den perioden. Medlemsstaterna har deklarerat referensvärdena för sina fiskeansträngningar uppdelade efter flottsegment och fiskedagar.

(4)

Under bedömningen av referensvärdet för minskning av fiskeansträngningen identifierade Spanien ett fel i den tekniska beräkningen för att skilja fiskedagarna mellan kustfiske och djuphavsfiske när det gäller resor som varar mer än en dag.

(5)

Det finns därför ett behov av att ändra beräkningen av Spaniens referensvärde för den högsta tillåtna fiskeansträngningen i fiskedagar. En sådan ändring av beräkningen påverkar inte det totala antalet fiskedagar för Spanien och påverkar inte heller övriga medlemsstater som genomför planen. En sådan ändring är dock nödvändig för att undvika bristande överensstämmelse mellan Spaniens rapportering om sin fiskeansträngning och storleken på den fiskeansträngning som fastställs i förordning (EU) 2019/2236.

(6)

Förordning (EU) 2019/2236 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Förordning (EU) 2019/2236 är tillämplig från och med den 1 januari 2020. Den här förordningen bör också tillämpas från och med det datumet. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, eftersom fiskemöjligheterna för fiskeansträngningsgrupperna i fråga ännu inte har uttömts.

”a)

Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1–2-5-6-7)

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra protokoll 31 till EES-avtalet (protokoll 31).

(3)

Protokoll 31 innehåller bestämmelser om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna.

(4)

Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet i fråga om unionsåtgärder som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget och som avser finansiella tjänster bör fortsätta.

(5)

Protokoll 31 bör därför ändras så att detta förlängda samarbete kan fortsätta även efter den 31 december 2019.

(6)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör baseras på utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra protokoll 31 till EES-avtalet (protokoll 31).

(3)

Protokoll 31 innehåller bestämmelser om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna.

(4)

Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet i fråga om unionsåtgärder som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget och som avser verksamhet och utveckling avseende den inre marknaden för varor och tjänster bör förlängas.

(5)

Protokoll 31 bör därför ändras så att detta förlängda samarbete kan äga rum från och med den 1 januari 2020.

(6)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör baseras på utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra protokoll 31 till EES-avtalet (protokoll 31).

(3)

Protokoll 31 innehåller bestämmelser om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna.

(4)

Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet i fråga om unionsåtgärder som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget och som avser bolagsrätt bör fortsätta.

(5)

Protokoll 31 bör därför ändras så att detta förlängda samarbete kan äga rum från och med den 1 januari 2020.

(6)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör baseras på utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (3) (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra protokoll 31 till EES-avtalet (protokoll 31).

(3)

Protokoll 31 innehåller bestämmelser om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna.

(4)

Eftastaterna bör fortsätta att delta i unionsåtgärder som har anknytning till budgetpost 02 04 77 03 (Förberedande åtgärd för försvarsrelaterad forskning), som har införts i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020.

(5)

Protokoll 31 bör därför ändras så att detta förlängda samarbete kan fortsätta från och med den 1 januari 2020.

(6)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör baseras på utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

(1)

Det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Elfenbenskusten, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (avtalet) (1), undertecknades på unionens vägnar enligt rådets beslut 2009/156/EG (2). Det tillämpas provisoriskt sedan den 3 september 2016.

(2)

I enlighet med artikel 59.1 i avtalet antar AEP-kommittén arbetsordningen för tvistlösningsförfarandena.

(3)

AEP-kommittén bör vid sitt nästa årliga sammanträde anta ett beslut om fastställande av tvistlösningsförfaranden och en uppförandekod för skiljemän vilket är bifogat härtill.

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i AEP-kommittén beträffande antagandet av det beslut som fastställer tvistlösningsförfaranden och en uppförandekod för skiljemän, eftersom det beslutet kommer att vara bindande för unionen.

(5)

Unionens ståndpunkt i AEP-kommittén bör därför baseras på utkastet till beslut av AEP-kommittén.

(1)

Det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Elfenbenskusten, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (1) (avtalet), undertecknades på unionens vägnar enligt rådets beslut 2009/156/EG (2) och har tillämpats provisoriskt sedan den 3 september 2016.

(2)

I enlighet med artikel 64.1 i avtalet bör AEP-kommittén sammanställa en förteckning över personer som är villiga och kapabla att åta sig uppdraget som skiljemän (förteckningen över skiljemän).

(3)

AEP-kommittén ska vid sitt nästa årliga sammanträde anta ett beslut om fastställande av förteckningen över skiljemän enligt artikel 64.1 i avtalet.

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som bör intas på unionens vägnar i AEP-kommittén, eftersom beslutet om fastställande av förteckningen över skiljemän kommer att vara bindande för unionen.

(5)

Unionens ståndpunkt i AEP-kommittén bör därför baseras på utkastet till beslut av AEP-kommittén.

(1)

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (1) (avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2018/219 (2) och trädde i kraft den 1 januari 2020.

(2)

I enlighet med avtalet får den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet (den gemensamma kommittén) anta ett beslut om gemensamma driftsförfaranden som utarbetas av den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av sammankopplingen, med beaktande av prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfarandena ska sedan träda i kraft efter att de har antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

(3)

Den gemensamma kommittén ska vid sitt tredje sammanträde, som ska hållas under 2020, anta de gemensamma driftsförfaranden som har utarbetats.

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommittén, eftersom de gemensamma driftsförfarandena kommer att vara bindande för unionen.

(5)

Antagandet av de gemensamma driftsförfarandena är en viktig del i genomförandet av avtalet, eftersom dessa fastställer de driftsförfaranden som krävs för att sammankopplingen ska fungera och måste följas av båda parter.

(6)

Den gemensamma kommittén bör i enlighet med avtalet inrätta en arbetsgrupp som bistår den gemensamma kommittén i dess uppgifter enligt avtalet vad gäller utarbetandet av tekniska riktlinjer för att säkerställa att avtalet genomförs på ett korrekt sätt, inbegripet sådana som avser tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av kopplingen och med beaktande av prioriterade områden i nationell lagstiftning. Arbetsgruppen bör minst omfatta den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare.

(7)

Unionens ståndpunkt i den gemensamma kommittén bör därför baseras på utkastet till beslut av den gemensamma kommittén.

(1)

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (1) (avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2018/219 (2) och trädde i kraft den 1 januari 2020.

(2)

I enlighet med avtalet får den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet (den gemensamma kommittén) anta ett beslut om tekniska standarder för sammankoppling som utarbetas av den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare och baseras på principerna i bilaga II till avtalet, där de detaljerade kraven för att upprätta en robust och säker förbindelse mellan den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) och unionens transaktionsförteckning (EUTL) beskrivs. De tekniska standarderna för sammankoppling ska sedan träda i kraft efter att de har antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

(3)

Bilaga I till avtalet bör ändras i enlighet med avtalet för att säkerställa en friktionsfri övergång i administrationen av luftfartygsoperatörer som tillskrivs Schweiz första gången efter det att avtalet träder i kraft genom beaktande av framstegen med att upprätta registerkopplingen.

(4)

Bilaga II bör ändras för att göra det möjligt att använda en större men likvärdig uppsättning teknik för att upprätta den registerkoppling som krävs enligt avtalet.

(5)

Den gemensamma kommittén ska vid sitt tredje sammanträde, som ska hållas under 2020, anta de tekniska standarder för sammankoppling som har utarbetats.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommittén, eftersom de tekniska standarderna för sammankoppling kommer att vara bindande för unionen.

(7)

Antagandet av de tekniska standarderna för sammankoppling är en viktig del i genomförandet av avtalet, för att göra det möjligt att fastställa en teknisk grund för kopplingen och beskriva baslinjen för de tekniska specifikationerna när det gäller arkitektur, tjänste- och säkerhetskrav.

(8)

Den gemensamma kommittén bör i enlighet med avtalet inrätta en arbetsgrupp som bistår den gemensamma kommittén i dess uppgifter enligt avtalet vad gäller utarbetandet av tekniska riktlinjer för att säkerställa att avtalet genomförs på ett korrekt sätt, inbegripet upprättandet av en robust och säker förbindelse mellan SSTL och EUTL. Arbetsgruppen bör minst omfatta den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare.

(9)

Unionens ståndpunkt i den gemensamma kommittén bör därför baseras på utkastet till beslut av den gemensamma kommittén.

(1)

Tullkonventionen om internationell transport av gods upptaget i TIR-Carnet (TIR-Konvention) av den 14 november 1975 (TIR-konventionen) godkändes på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets förordning (EEG) nr 2112/78 (1) och trädde i kraft i gemenskapen den 20 juni 1983 (2).

(2)

Genom rådets beslut 2009/477/EG (3) offentliggjordes en konsoliderad text av TIR-konventionen. I enlighet med artikel 1 andra stycket i det beslutet ska kommissionen offentliggöra framtida ändringar av TIR-konventionen i Europeiska unionens officiella tidning med angivande av dagen för ikraftträdandet.

(3)

Den administrativa kommitté som inrättats genom TIR-konventionen (den administrativa kommittén) kan ändra TIR-konventionen i enlighet med artiklarna 59 och 60 i TIR-konventionen.

(4)

Den administrativa kommittén ska vid sitt sjuttiotredje sammanträde den 15 oktober 2020 eller vid ett efterföljande sammanträde anta vissa ändringar av TIR-konventionen.

(5)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den administrativa kommittén vad gäller ändringarna av TIR-konventionen, eftersom dessa ändringar kommer att vara bindande för unionen.

(6)

För att påskynda moderniseringen av TIR-systemet är det nödvändigt att införa obligatorisk elektronisk överföring av uppgifter från de behöriga myndigheterna till det verkställande TIR-utskott som inrättats av den administrativa kommittén om TIR-carnetinnehavares tillstånd och återkallande av sådana tillstånd och att skapa en tillförlitlig internationell onlinedatabas för tullkontor som tar emot TIR-transiteringar genom att artikel 38 i TIR-konventionen och bilaga 9 till TIR-konventionen ändras och genom att en ny förklarande anmärkning till artikel 45 i TIR-konventionen införs.

(7)

För att göra TIR-konventionen mer attraktiv för både ekonomiska aktörer och tullmyndigheter är det nödvändigt att tillåta att de fördragsslutande parterna medger vederbörligen godkända personer större lättnader vid tillämpningen av TIR-konventionen genom att en ny förklarande anmärkning till artikel 49 i TIR-konventionen införs.

(8)

För att förtydliga TIR-konventionen är det nödvändigt att klargöra användningen av bestämd färdväg inom tullunioner genom att ändra artikel 20 i TIR-konventionen samt höja det rekommenderade högsta belopp som kan utkrävas från de garanterande sammanslutningarna för TIR-carneter för tobak och alkohol genom att ändra den förklarande anmärkningen till artikel 8 i TIR-konventionen.

(9)

Unionens ståndpunkt i den administrativa kommittén bör därför baseras på utkastet till ändringar av TIR-konventionen

(10)

Unionens ståndpunkt bör uttryckas av kommissionen.

(11)

När en formell omröstning ska hållas i den administrativa kommittén bör unionens ståndpunkt uttryckas av unionens medlemsstater som agerar samfällt i unionens intresse.

(1)

Frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan (1) (avtalet) har tillämpats provisoriskt sedan den 1 juli 2011 och trädde i kraft den 13 december 2015.

(2)

I artikel 27 i protokollet till avtalet, om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete (protokollet) fastställs förfarandet för kontroll av ursprungsintyg, vilka uppgifter och skyldigheter som de importerande och exporterande parternas tullmyndigheter har.

(3)

Tullkommittén, inrättad enligt artikel 15.2.1 c i avtalet, får enligt artikel 6.16.5 i avtalet utarbeta rekommendationer som den anser vara nödvändiga för att uppnå de gemensamma målen och för att säkerställa att de mekanismer som fastställs i protokollet fungerar effektivt.

(4)

Unionen och Republiken Korea har konstaterat att det behövs en gemensam överenskommelse om huvuddragen i den kontroll av ursprungsintyg som avses i artikel 27 i protokollet och om de olika stegen i detta förfarande. En sådan gemensam överenskommelse bör ligga i intresset för de tullmyndigheter som ansvarar för att kontrollera efterlevnaden av ursprungsregler och säkerställa likabehandling av de ekonomiska aktörer som är föremål för sådan kontroll på vardera partens territorium.

(5)

Unionen och Republiken Korea anser det lämpligt att tullkommittén utarbetar en rekommendation om en gemensam överenskommelse för att säkerställa en effektiv tillämpning av kontrollförfarandet i artikel 27 i protokollet.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i tullkommittén, eftersom den rekommendationen kommer att ha rättsliga verkningar i unionen.

(1)

Den 15 juni 2018 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om fördelningen av tullkvoterna på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen.

(2)

Förhandlingarna med Konungariket Norge har slutförts och ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden när det gäller alla tullkvoter på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen (avtalet) paraferades den 7 och 8 juli 2020.

(3)

Avtalet bör undertecknas.