28.8.2020

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1231

av den 27 augusti 2020

om formatet på och anvisningarna för de årliga rapporter om resultaten av inventeringarna och om formatet på de fleråriga inventeringsprogram och de praktiska arrangemang som föreskrivs i artikel 22 respektive 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 22.3 andra stycket och artikel 23.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 22 i förordning (EU) 2016/2031 ska medlemsstaterna genomföra riskbaserade inventeringar med avseende på förekomsten av EU-karantänskadegörare och förekomsten av tecken och symptom på skadegörare som omfattas av de åtgärder som avses i artikel 29 eller av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 i områden där förekomst av de berörda skadegörarna tidigare inte varit känd, och de ska varje år underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av dessa inventeringar.

(2)	På samma sätt fastställs i artikel 24 i förordning (EU) 2016/2031 att medlemsstaterna årligen ska genomföra de inventeringar av prioriterade skadegörare som anges i artikel 22.1 och 22.2.

(3)

På kommissionens begäran har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) tagit fram en uppsättning verktyg för övervakning av växtskadegörare med inventeringskort (pest survey cards) för EU-karantänskadegörare och särskilda riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av skadegörare samt specifik information om inventeringar av särskilda skadegörare. Syftet med verktygen är att hjälpa medlemsstaterna att utforma och genomföra inventeringar så att en enhetlig strategi inom hela unionen säkerställs.

(4)

För att säkerställa att medlemsstaterna redovisar resultaten av inventeringarna på ett enhetligt sätt bör man anta ett standardformat på årsrapporten för alla relevanta skadegörare, inklusive anvisningar om hur den ska fyllas i. Det formatet bör baseras på de uppgifter som anges i artikel 22.2 i förordning (EU) 2016/2031 och på de tillämpliga krav som fastställs i de genomförandeakter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för inventering av särskilda skadegörare samt på respektive inventeringskort och, i förekommande fall, på de särskilda riktlinjer som myndigheten utarbetat för detta ändamål. För att säkerställa en övergripande strategi bör formatet omfatta inventeringar av EU-karantänskadegörare och av skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden i unionen där det inte finns någon känd förekomst av de berörda skadegörarna.

(5)

För några skadegörare kommer det dock i vissa genomförandeakter enligt förordning (EU) 2016/2031 att ställas krav på statistiskt baserade inventeringar. När det gäller dessa skadegörare får medlemsstaterna besluta att använda sig av det statistiskt baserade tillvägagångssättet. Ett särskilt format bör därför fastställas för de statistiskt baserade inventeringarna, som passar bättre för redovisningen av uppgifterna från sådana inventeringar.

(6)

Formatet på de fleråriga inventeringsprogrammen och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av uppgifterna i artikel 23.1 i förordning (EU) 2016/2031 på särskilda skadegörarrisker bör baseras på de erfarenheter som medlemsstaternas hittills haft vad gäller utformning, genomförande, rapportering och redovisning av inventeringar, på myndighetens inventeringskort för skadegörare och, i förekommande fall, på riktlinjerna för övervakning av särskilda skadegörare.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Format på och anvisningar för den årliga rapporten om resultaten av inventeringarna

1. Formatet på och anvisningarna för de årliga rapporter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen om resultaten av de inventeringar av skadegörare som föreskrivs i artiklarna 22 och 24 i förordning (EU) 2016/2031 anges i bilaga I till den här förordningen.

2. I enlighet med det format och de anvisningar som avses i punkt 1 ska de årliga rapporterna om resultaten av inventeringarna bestå av följande delar:

a)	Del I: Allmän information om resultaten av inventeringarna.

b)	Del II: Redovisning av resultaten av inventeringarna.

c)	Del III: Sammanfattning av resultaten av inventeringarna och uppdatering av skadegörarstatus.

Artikel 2

Format på de fleråriga inventeringsprogrammen och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av uppgifterna på särskilda skadegörarrisker

1. Formatet på de fleråriga inventeringsprogrammen och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av de uppgifter som anges i artikel 23.1 i förordning (EU) 2016/2031 på särskilda skadegörarrisker anges i bilaga II.

2. Mallen för de fleråriga inventeringsprogrammen ska bestå av följande delar:

a)	Del I: Allmän information.

b)	Del II: Mallar för de fleråriga inventeringsprogrammen.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 augusti 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

BILAGA I

Format på och anvisningar för den årliga inventeringsrapporten enligt artikel 22 i förordning (EU) 2016/2031

DEL I

Allmän information om resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 a

Mallen för allmän information om resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 a, är följande:

”Allmän information om resultaten av inventeringarna för [år]

—	Medlemsstat:

—	Behörig myndighet:

—	Kontaktperson (namn, befattning vid den behöriga myndigheten, myndighetens namn, telefonnummer och funktionell e-postadress):

—	Organisationer som deltar i inventeringsprogrammet, inklusive laboratorier:

—

Offentligt tillgänglig sammanfattning av resultaten (500–3 000 ord):

—	Kort beskrivning av programmets omfattning för det året.

—	Kort beskrivning av inventeringsmetoden, inklusive ny eller innovativ teknik (i förekommande fall).

—	Totalt antal inventerade skadegörare det året i enlighet med artikel 22.1 i förordning (EU) 2016/2031.

—	Antal påvisade och officiellt bekräftade skadegörare samt vidtagna uppföljningsåtgärder.

—	Särskilda mål för programmet som uppnåtts det året.

—	Länk till den nationella webbplatsen med mer information (om sådan finns).”

DEL II

Format på och anvisningar för redovisningen av resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 b

Mallarna och anvisningarna för redovisningen av resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 b, är följande:

1. Uppgifter i den årliga rapporten avseende EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare

1.1 Mall

”Rapport om de årliga resultaten av inventeringarna för [år] av EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare

1. Skadegörare som inventerats i grupper

2. Skadegörare

3. Geografisk plats

4. Inventeringsplatser

5. Riskområden

6. Område för målpopulation

7. Inventerat område i området för målpopulationen (%)

8. Växtmaterial/vara

9. Förteckning över växtarter

10. Tidpunkt

11. Inventeringsuppgifter

A) Antal visuella undersökningar, i förekommande fall per grupp

B) Totalt antal prover

C) Antal asymtomatiska prover, i förekommande fall

D) Typ av fällor (eller annan alternativ metod (t.ex. svepnät))

E) Antal fällor (eller annan alternativ metod)

F) Antal platser med fällor (om det skiljer sig från antal fällor eller alternativ metod)

G) Typ av tester (t.ex. mikroskopisk identifiering, PCR, Elisa)

H) Totalt antal tester

I) Andra åtgärder (t.ex. spårhundar, drönare, helikoptrar, informationskampanjer)

J) Antal andra åtgärder

Fynd/utbrott (som ska kopplas till Europhyt-Outbreaks)

14. Anmärkningar

12. Antal positiva resultat per skadegörare

13. Anmälningsnummer för utbrotten, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715

Beskrivi

Antal

Nummer

Datum

Grupp 1 – Godkända produktionsplatser

Grupp n

Skadegörare 1

Skadegörare 2

Skadegörare 3

Skadegörare n

”

1.2 Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Kolumn 1: Med undantag för ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” är det frivilligt att rapportera per grupp av skadegörare. Ange i tillämpliga fall den grupp skadegörare som inventerats tillsammans (t.ex. skadegörare på citrusfrukter, på lövskog, på barrskog, på spannmål, på potatis, på något annat (ange vad)). Om en skadegörare ingår i flera grupper rapporteras uppgifterna om den skadegöraren för varje grupp.

För ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” anges förteckningen över skadegörare som inventerats och resultaten av inventeringen. Använd mer än en rad när det behövs för att ange de olika inventeringsplatserna i kolumn 4 ”Inventeringsplatser”. Ange uppgifter per skadegörare i denna grupp, utan aggregering på gruppnivå. Godkända produktionsplatser är de platser vars aktörer bemyndigats av den behöriga myndigheten att utfärda växtpass.

Kolumn 2: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare), med en rad per skadegörare.

Kolumn 3: Ange de geografiska platser där inventeringen ägde rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad. Det går också att använda lika många rader som antal rapporterade platser, om tillämpligt.

Kolumn 4: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare endast när det krävs enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare, och ange antal inventerade platser. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter i andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumnerna 5, 6 och 7: Frivilliga uppgifter, eller i tillämpliga fall enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare.

Kolumn 5: Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 6: Ange det totala område som omfattas av målpopulationen (ha) i medlemsstaten.

Kolumn 7: Ange det inventerade områdets andel av området för målpopulationen (inventerat område/område för målpopulation) i procent.

Kolumn 8: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vektor, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). Resultaten ska anges på olika rader endast när förteckningen över de varor som ska inventeras anges i de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare.

Kolumn 9: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerades. Endast när det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare ska en rad per växtart/växtsläkt användas.

Kolumn 10: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad.

Kolumn 11: Ange inventeringsuppgifterna, med beaktande av de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Med undantag för antalet visuella undersökningar som kan rapporteras per grupp ska alla andra uppgifter anges per skadegörare, om inte en motivering för att rapportera per grupp anges i kolumn 14 (”Anmärkningar”). När det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare används olika rader (t.ex. för att rapportera olika typer av tester och deras antal).

Kolumn 12: Ange antal positiva resultat per skadegörare. Detta antal kan skilja sig från antalet utbrott när en utbrottsanmälan innehåller flera positiva resultat.

Kolumn 13: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum.

Kolumn 14: Ange all annan information som anses vara relevant och, i förekommande fall, information om resultaten av inventeringarna av asymtomatiska växter med positiva resultat.

2. Uppgifter i den årliga rapporten avseende resultat av statistiskt baserade årliga inventeringar av EU-karantänskadegörare och skadegörare i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare; används när statistiskt baserade inventeringar genomförs

2.1 Mall

”Rapport om resultat av statistiskt baserade årliga inventeringar av vissa EU-karantänsskadegörare och vissa skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 för [år] (frivillig, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen; användningen av den här mallen ersätter användningen av mall 1.1)

1. Skadegörare

2. Geografisk plats

3. Inventeringsplatser

4. Tidpunkt

A. Definition av inventeringen (ingångsparametrar för RiBESS+)

B. Provtagning

C. Resultaten av inventeringen

22. Anmärkningar

5. Målpopulation

6. Epidemiologiska enheter

7. Detektionsmetoder

8. Provtagningens effektivitet

9. Metodens känslighet

10. Riskfaktorer (åtgärder, platser och områden)

11. Antal inspekterade epidemiologiska enheter

12. Antal visuella undersökningar

13. Antal prover

14. Antal fällor

15. Antal platser med fällor

16. Antal tester

17. Antal andra åtgärder

18. Resultat

19. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715

20. Uppnådd konfidensgrad

21. Hypotetisk prevalens

Värdart

Yta (ha eller annan relevant enhet)

Inspektionsenheter

Beskrivning

Enheter

Visuell undersökning

Utplacering av fällor

Testning

Andra åtgärder

Riskfaktor

Risknivå

Antal platser

Relativ risk

Andel av värdväxtpopulationen

Positiv

Negativ

Obestämd

Nummer

Datum

”

2.2 Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 1: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare).

Kolumn 2: Ange de geografiska platser där inventeringen ägde rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna.

Kolumn 3: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare när det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare. Rapportera alltid resultat av inventeringar som genomförts på godkända produktionsplatser på en egen rad. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 4: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 5: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna. Om området för målpopulationen inte är tillgängligt anges ”N/A” och det antal inspektionsenheter som målpopulationen består av.

Kolumn 6: Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdväxtpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken angiven i hektar. Motivera valet i de underliggande antagandena.

Kolumn 7: Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 8: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 9: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten för att en sant positiv värd påvisas och bekräftas som positiv, och inte identifieras felaktigt. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 10: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdväxtpopulationen.

Kolumn B: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 7, ”Detektionsmetoder”.

Kolumn 15: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 14) (t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 18: Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 19: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum.

Kolumn 20: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med ISPM nr 31. Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 21: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.

DEL III

Uppgifter i den årliga rapporten avseende sammanfattningen av resultaten av inventeringarna och uppdatering av skadegörarstatus, enligt artikel 1.2 c

Rapporten ska sammanfatta resultaten av inventeringarna och uppdatera skadegörarstatusen för varje skadegörare som ingår i den årliga inventeringen i enlighet med den internationella standarden för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 8) och följande mall:

”Uppdatering av skadegörarstatus för varje skadegörare som ingår i den årliga inventeringen i enlighet med den internationella standarden för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 8)

	Skadegörare	Skadegörarstatus i början av inventeringen	Uppdaterad skadegörarstatus efter årlig inventering
1.
















n

”

BILAGA II

Format på de fleråriga inventeringsprogrammen enligt artikel 23 i förordning (EU) 2016/2031 och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av uppgifterna i den artikeln

DEL I

Allmän information, enligt artikel 2.2 a

1. Mall

”Allmän information för [år]

—	Medlemsstat:

—	Behörig myndighet:

—	Kontaktperson (namn, befattning vid den behöriga myndigheten, myndighetens namn, telefonnummer och funktionell e-postadress):

—	Särskilt mål för varje år av det fleråriga inventeringsprogrammet (för mer information se led a i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):

—

Om vissa EU-karantänsskadegörare, skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare eller prioriterade skadegörare (på årsbasis) inte omfattas av det fleråriga inventeringsprogrammet, ska det motiveras i enlighet med artiklarna 22.1 och 24.1 i förordning (EU) 2016/2031 (för mer information se led b i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):

Skadegörare	Motivering till att skadegörare inte omfattas av det fleråriga inventeringsprogrammet

—	Metoder för dokumentation och rapportering av de insamlade uppgifterna (för mer information se led c i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):

—	Medlemsstatens sammanfattning för allmänheten (för publicering på kommissionens webbplats, 350–2 000 ord) (för mer information se led d i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):”

2. Praktiska arrangemang

a)	Beskriv kortfattat och ange orsaken till skadegörarnas utbredning under de 5–7 år som det fleråriga programmet omfattar.

b)	Lämna motivering för varje skadegörare som inte omfattas av det fleråriga inventeringsprogrammet i enlighet med artiklarna 22.1 och 24.1 i förordning (EU) 2016/2031.

c)	Informationen om metoderna för dokumentation och rapportering av de insamlade uppgifterna ska innehålla en kort beskrivning av de huvudsakliga metoder som använts för att genomföra och rapportera om inventeringarna på medlemsstatens territorium.

Sammanfattningen för allmänheten ska innehålla följande:

—	Kort beskrivning av och omfattning för det fleråriga inventeringsprogrammet.

—	Kort beskrivning av inventeringsmetoden, inklusive ny eller innovativ teknik (i förekommande fall).

—	Totalt antal skadegörare som omfattas.

—	Länk till den nationella behöriga myndighetens webbplats med mer information (om sådan finns).

DEL II

Mallar för de fleråriga inventeringsprogrammen, enligt artikel 2.2 b

1. Uppgifter i det fleråriga inventeringsprogrammet avseende EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare

1.1 Mall

”Fleråriga inventeringsprogram för [år] avseende EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av skadegörarna

1. År

2. Skadegörare som inventerats i grupper

3. Skadegörare

4. Geografisk plats

5. Inventeringsplatser

6. Riskområden

7. Växtmaterial/vara

8. Förteckning över växtarter

9. Tidpunkt

10. Inventeringsuppgifter

A) Antal visuella undersökningar, per grupp

B) Totalt antal prover

C) Antal asymtomatiska prover, i förekommande fall

D) Typ av fällor (eller annan alternativ metod (t.ex. svepnät))

E) Antal fällor (eller annan insamlingsmetod)

F) Antal platser med fällor (om det skiljer sig från uppgiften i E)

G) Typ av tester (t.ex. mikroskopisk identifiering, PCR)

H) Antal tester

I) Andra åtgärder (t.ex. spårhundar, drönare, helikoptrar, informationskampanjer)

J) Antal andra åtgärder

11. Anmärkningar

Beskrivning

Antal

År 1

Grupp 1 –

Godkända produktionsplatser

Grupp 2

År n

Grupp 1 –

Godkända produktionsplatser

Grupp 2

”

1.2 Praktiska arrangemang

Kolumn 2: Med undantag för ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” är det frivilligt att planera inventeringen per grupp av skadegörare. Ange i tillämpliga fall den grupp skadegörare som ska inventeras tillsammans (t.ex. skadegörare på citrusfrukter, på lövskog, på barrskog, på spannmål, på potatis, på något annat (ange vad)). Om en skadegörare ska ingå i flera grupper anges i programmet uppgifterna om den skadegöraren för varje grupp.

För ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” anges förteckningen över skadegörare som ska inventeras. Använd mer än en rad när det behövs för att ange de olika inventeringsplatserna i kolumn 5 ”Inventeringsplatser”. Ange uppgifter per skadegörare i denna grupp, utan aggregering på gruppnivå. Godkända produktionsplatser är de platser vars aktörer bemyndigats av den behöriga myndigheten att utfärda växtpass.

Kolumn 3: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare), med en rad per skadegörare.

Kolumn 4: Ange de geografiska platser där inventeringen ska äga rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad. Det går också att använda lika många rader som antal rapporterade platser, om tillämpligt.

Kolumn 5: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare när det krävs enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare, och ange antal platser som ska inventeras. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 6: Frivillig uppgift, eller i tillämpliga fall enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare. Ange riskområden på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 7: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vektor, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). När förteckningen över de varor som ska inventeras anges i de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare ska programmet innehålla de planerade åtgärderna per vara på olika rader.

Kolumn 8: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som ska inventeras. När det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare ska programmet innehålla förteckningen över växtarter/växtsläkten, och varje växtart/växtgrupp ska anges på olika rader.

Kolumn 9: Ange vilka månader på året som inventeringen ska genomföras. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad.

Kolumn 10: Ange inventeringsuppgifterna, med beaktande av de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte kommer att vara tillgänglig. Det är endast möjligt att aggregera uppgifterna för denna kolumn per grupp av skadegörare för antalet visuella undersökningar. När det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare används olika rader (t.ex. planen att använda olika typer av tester och deras antal).

2. Uppgifter i det fleråriga inventeringsprogrammet avseende statistiskt baserade inventeringar av EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare; används när statistiskt baserade inventeringar genomförs

Det fleråriga inventeringsprogrammet ska sammanfatta och motivera inventeringen, inklusive ingångsparametrarna, och den planerade provtagningen

2.1 Mall

”Statistiskt baserat inventeringsprogram för [år] avseende EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av skadegörarna

1. År

2. Skadegörare

3. Geografisk plats

4. Inventeringsplatser

5. Tidpunkt

A. Definition av inventeringen (ingångsparametrar för RiBESS+)

B. Planerad provtagning

19. Förväntad konfidensgrad

20. Hypotetisk prevalens

21. Anmärkningar

6. Målpopulation

7. Epidemiologiska enheter

8. Planerade detektionsmetoder

9. Provtagningens effektivitet

10. Metodens känslighet

11. Riskfaktorer (åtgärder, platser och områden)

12. Antal epidemiologiska enheter som ska inspekteras

13. Antal undersökningar

14. Antal prover

15. Antal fällor

16. Antal platser med fällor

17. Antal tester

18. Antal andra åtgärder

Värdart

Yta (ha eller annan relevant enhet)

Antal inspektionsenheter

Beskrivning

Enheter

Visuell undersökning

Utplacering av fällor

Testning

Andra åtgärder

Riskfaktor

Risknivå

Antal platser

Relativ risk

Andel av värdväxtpopulationen

”

2.2 Praktiska arrangemang

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 2: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare).

Kolumn 3: Ange de geografiska platser där inventeringen ska äga rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna.

Kolumn 4: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare när det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare. Planera alltid de inventeringar som ska genomföras på godkända produktionsplatser på en egen rad. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 5: Ange vilka månader på året som inventeringen ska genomföras.

Kolumn 6: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena i kolumn 21 (”Anmärkningar”). Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som ska undersökas för identifiering och påvisande av skadegörarna. Om området för målpopulationen inte är tillgängligt anges ”N/A” och det antal inspektionsenheter som målpopulationen består av.

Kolumn 7: Ange de epidemiologiska enheter som ska inventeras, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdväxtpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken angiven i hektar. Motivera valet i de underliggande antagandena.

Kolumn 8: Ange de metoder som ska användas under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Ange ”ja/nej” för visuella undersökningar och ange uppgifter om metoderna för utplacering av fällor, testning och andra åtgärder.

Kolumn 9: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 10: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten för att en sant positiv värd påvisas och bekräftas som positiv, och inte identifieras felaktigt. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 11: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdväxtpopulationen.

Kolumn B: Ange antalet planerade åtgärder, med uppgift om typ av åtgärd. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 8, ”Planerade detektionsmetoder”.

Kolumn 16: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 15) (t.ex. samma fälla används på olika platser).

28.8.2020

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/18

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/1232

av den 27 augusti 2020

om godkännande av den effektiva generatorfunktion som utnyttjas i 12-volts motorgeneratorer för användning i personbilar och lätta nyttofordon, inklusive vissa hybridelfordon och fordon som kan drivas med alternativa bränslen, som en innovativ teknik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (1), särskilt artikel 11.4, och

av följande skäl:

(1)

Den 27 november 2019 lämnade tillverkarna Bayerische Motoren Werke AG, Daimler AG, FCA Italy SpA, Ford-Werke GmbH, Honda Motor Europe Ltd, Hyundai Motor Europe Technical Center GmbH, Jaguar Land Rover Ltd, Opel Automobile GmbH-PSA, Automobiles Citroën, Automobiles Peugeot, PSA Automobiles SA, Renault, Volkswagen AG, Volkswagen AG Nutzfahrzeuge och leverantörerna SEG Automotive Germany GmbH och Valeo Electrification Systems in en gemensam begäran (nedan kallad begäran), i enlighet med artikel 12a i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 (2) om en ändring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/785 (3) för att utvidga dess giltighet till att omfatta de villkor som anges i det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP), enligt vad som anges i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (4), samt för att i tillämpningsområdet inbegripa användning av den innovativa tekniken i vissa ej externt laddbara hybridelpersonbilar samt i vissa ej externt laddbara hybridelfordon (NOVC-HEV) och personbilar med förbränningsmotor som kan drivas med vissa alternativa bränslen.

(2)

Den 27 november 2019 lämnade tillverkarna Daimler AG, FCA Italy SpA, Hyundai Motor Europe Technical Center GmbH, Jaguar Land Rover Ltd, Opel Automobile GmbH-PSA, Automobiles Citroën, Automobiles Peugeot, PSA Automobiles SA, Renault, Volkswagen AG, Volkswagen AG Nutzfahrzeuge och leverantörerna SEG Automotive Germany GmbH, Mitsubishi Electric Corporation och Valeo Electrification Systems in en gemensam ansökan (nedan kallad ansökan) om godkännande som innovativ teknik i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/631 av den effektiva generatorfunktionen i 12-volts motorgeneratorer för användning i lätta nyttofordon med förbränningsmotorer som kan drivas med bensin, diesel eller vissa alternativa bränslen samt i vissa ej externt laddbara hybridelfordon i kategori N1 som kan drivas med dessa bränslen.

(3)

Begäran och ansökan har bedömts i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/631, genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 427/2014 (5) samt Technical Guidelines for the preparation of applications for the approval of innovative technologies pursuant to Regulation (EC) No 443/2009 of the European Parliament and of the Council (6) (versionen från juli 2018) (7).

(4)	Med hänsyn till att begäran och ansökan avser samma innovativa teknik och att samma villkor gäller för dess användning i de berörda fordonskategorierna, är det lämpligt att behandla både begäran och ansökan i ett enda beslut.

(5)

En 12-volts motorgenerator kan fungera antingen som en elmotor som omvandlar elektrisk energi till mekanisk energi eller som en generator som omvandlar mekanisk energi till elektrisk energi, dvs. på liknande sätt som en traditionell växelströmsgenerator. Den teknik som är föremål för begäran och ansökan avser en effektiv generatorfunktion i 12-volts motorgeneratorer.

(6)

Den effektiva generatorfunktionen i en 12-volts motorgenerator har redan godkänts genom genomförandebeslut (EU) 2017/785 och kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/728 (8) som en innovativ teknik för användning i personbilar och lätta nyttofordon med förbränningsmotor och i vissa ej externt laddbara hybridelfordon i samma fordonskategorier. Den innovativa tekniken har också godkänts för användning i personbilar och lätta nyttofordon som kan drivas med vissa alternativa bränslen. Enligt dessa genomförandebeslut kan den innovativa tekniken minska koldioxidutsläppen på ett sätt som endast delvis täcks av de mätningar som utförs som en del av utsläppsprovningen enligt NEDC.

(7)	Begäran och ansökan hänvisar emellertid till WLTP, och det påvisas att även de mätningar som utförs som en del av utsläppsprovningen enligt WLTP endast delvis täcker de koldioxidminskningar som den teknik som används i effektiva 12-volts motorgeneratorer ger.

(8)

På grundval av erfarenheterna från bedömningen av de ansökningar som godkänts genom genomförandebeslut (EU) 2017/785 och (EU) 2020/728, och med beaktande av den information som lämnats tillsammans med denna begäran och ansökan, har det på ett tillfredsställande och övertygande sätt visats att den effektiva generatorfunktionen i en 12-volts motorgenerator uppfyller de kriterier som avses i artikel 11.2 i förordning (EU) 2019/631 och de kriterier för berättigande som anges i artikel 9.1 b i genomförandeförordningarna (EU) nr 725/2011 och (EU) nr 427/2014.

(9)

Begäran och ansökan gäller användning av den effektiva generatorfunktionen i en 12-volts motorgenerator i personbilar och lätta nyttofordon med förbränningsmotorer som kan drivas med bensin, diesel, gasol (LPG), komprimerad naturgas (CNG) eller E85, eller i ej externt laddbara hybridelfordon i kategori M1 eller N1, som kan drivas med dessa bränslen och för vilka okorrigerade uppmätta bränsleförbruknings- och koldioxidutsläppsvärden får användas i enlighet med punkt 1.1.4 i tillägg 2 till underbilaga 8 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151.

(10)

Både begäran och ansökan hänvisar till den metod för att fastställa koldioxidminskningar som uppnås genom användning av effektiva 12-volts motorgeneratorer som anges i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/785, med undantag för förslagen att ändra medelhastigheten från den som gäller enligt NEDC (33,58 km/tim) till den som gäller enligt WLTP (46,6 km/tim) och att införa ett inkörningsförfarande.

(11)	Eftersom villkoren enligt WLTP bör beaktas är det lämpligt att fastställa medelhastigheten till 46,6 km/tim.

(12)

När det gäller tillägget av ett inkörningsförfarande för motorgeneratorn i provningsmetoden anges dock varken i begäran eller i ansökan tillräckligt precisa uppgifter för hur ett sådant inkörningsförfarande ska utföras eller hur inkörningseffekterna ska beaktas. Dessutom ingår redan som en integrerad del av de provningsmetoder som fastställs i genomförandebeslut (EU) 2017/785 att sådana effekter, om nödvändigt, kan beaktas genom kravet på att verkningsgraden för motorgeneratorns generatorfunktion måste mätas minst fem gånger. Eftersom verkningsgraden för motorgeneratorns generatorfunktion fastställs på grundval av medelvärdet av mätresultaten kan eventuella inkörningseffekter, positiva eller negativa, därför beaktas i tillräcklig utsträckning vid det slutliga fastställandet av verkningsgraden, om nödvändigt genom fler mätningar. Mot denna bakgrund är det inte lämpligt att komplettera provningsmetoden med ett ytterligare särskilt inkörningsförfarande som föreslås i ansökan och begäran.

(13)

För att ta hänsyn till användningen av alternativa bränslen föreslås det i begäran och ansökan att ytterligare faktorer för förbrukningen för den verksamma effekten och omräkningskoefficienterna för bränsleförbrukningen samt ytterligare extraviktskoefficienter för dessa bränslen tas med i provningsmetoden.

(14)

När det gäller de föreslagna faktorerna för förbrukningen för den verksamma effekten och omräkningskoefficienterna för bränsleförbrukningen, är det lämpligt att ta med dem i provningsmetoden, med hänsyn till att de är tagna från de tekniska riktlinjerna. När det gäller de föreslagna extraviktkoefficienterna har det inte getts någon tydlig motivering för användningen av de föreslagna värdena, och i avsaknad av sådan motivering är det lämpligt att fastställa extraviktkoefficienterna med hjälp av de referensvärden som redan ingår i de tekniska riktlinjerna.

(15)

Sett till den begränsade tillgången på E85 på unionsmarknaden som helhet är det inte lämpligt att särskilja detta bränsle från bensin vad gäller provningsmetoden. För E85 är därmed de värden som avser förbrukningen för den verksamma effekten, omvandlingen av bränsleförbrukningen och extraviktkoefficienterna desamma som de som används för bensin.

(16)

Både i begäran och i ansökan föreslås nya lägsta verkningsgrader för generatorfunktionen i 12-volts motorgeneratorn. Det är dock lämpligt att bibehålla de lägsta verkningsgrader som fastställs i genomförandebeslut (EU) 2020/728, eftersom det inte har framlagts några bevis för att motorgeneratorer med lägre verkningsgrad skulle uppfylla det krav på marknadspenetration som fastställs i artikel 2.2 a i genomförandeförordningarna (EU) nr 725/2011 och (EU) nr 427/2014.

(17)

Tillverkarna bör ha möjlighet att ansöka hos en typgodkännandemyndighet om certifiering av koldioxidminskningar som uppnås genom användning av innovativ teknik om villkoren i detta beslut är uppfyllda. Tillverkarna bör för detta ändamål säkerställa att ansökan om certifiering åtföljs av en kontrollrapport från ett oberoende kontrollorgan som bekräftar att den innovativa tekniken uppfyller villkoren i detta beslut och att minskningarna har fastställts i enlighet med den provningsmetod som anges i detta beslut.

(18)

För att underlätta en bredare användning av den innovativa tekniken i nya fordon bör en tillverkare också ha möjlighet att lämna in en enda ansökan, som omfattar flera typer av 12-volts motorgeneratorer, om certifiering av koldioxidminskningar som uppnås genom de effektiva generatorfunktionerna. Om denna möjlighet utnyttjas bör man emellertid säkerställa att en mekanism tillämpas som uppmuntrar till användning av endast de motorgeneratorer som erbjuder den högsta verkningsgraden.

(19)

Det är typgodkännandemyndighetens ansvar att noggrant kontrollera att de villkor för certifiering av koldioxidminskningar som uppnås genom användning av en innovativ teknik som anges i detta beslut uppfylls. När certifieringen utfärdas bör den ansvariga typgodkännandemyndigheten se till att alla uppgifter som beaktas för certifieringen registreras i en provningsrapport som förvaras tillsammans med kontrollrapporten och att denna information på begäran görs tillgänglig för kommissionen.

(20)	För att fastställa den allmänna miljöinnovationskod som ska användas i relevanta typgodkännandedokument i enlighet med bilagorna I, VIII och IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (9) är det nödvändigt att tilldela den innovativa tekniken en individuell kod.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innovativ teknik

Den effektiva generatorfunktionen i en 12-volts motorgenerator godkänns som en innovativ teknik i den mening som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2019/631, med beaktande av att den endast delvis omfattas av det standardiserade provningsförfarande som anges i förordning (EU) 2017/1151 och förutsatt att tekniken överensstämmer med följande:

Den är monterad i personbilar och lätta nyttofordon med förbränningsmotorer som kan drivas med bensin, diesel, gasol (LPG), komprimerad naturgas (CNG) eller E85, eller i ej externt laddbara hybridelfordon (NOVC-HEV) i kategori M1 eller N1 som uppfyller kraven i punkt 1.1.4 i tillägg 2 till underbilaga 8 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 och som kan drivas med dessa bränslen.

Generatorfunktionens verkningsgrad, fastställd i enlighet med den metod som anges i bilagan, är minst

i)	73,8 % för icke turboladdade bensin- eller E85-drivna fordon,

ii)	73,4 % för turboladdade bensin- eller E85-drivna fordon,

iii)	74,2 % för dieseldrivna fordon,

iv)	74,6 % för icke turboladdade LPG-drivna fordon,

v)	74,1 % för turboladdade LPG-drivna fordon,

vi)	76,3 % för icke turboladdade CNG-drivna fordon,

vii)	75,7 % för turboladdade CNG-drivna fordon.

Artikel 2

Ansökan om certifiering av koldioxidminskningar

1. En tillverkare får ansöka hos en typgodkännandemyndighet om certifiering av koldioxidminskning från användningen av den teknik som godkänts i enlighet med artikel 1 (nedan kallad den innovativa tekniken) i en eller flera effektiva 12-volts motorgeneratorer med hänvisning till detta beslut.

2. Tillverkaren ska säkerställa att ansökan om certifiering åtföljs av en kontrollrapport från ett oberoende och certifierat organ som bekräftar att villkoren som anges i artikel 1 är uppfyllda.

3. Om koldioxidminskningar har certifierats i enlighet med artikel 3 ska tillverkaren säkerställa att den certifierade minskningen och den miljöinnovationskod som avses i artikel 4.1 anges i intyget om överensstämmelse för de berörda fordonen.

Artikel 3

Certifiering av koldioxidminskningar

1. Typgodkännandemyndigheten ska säkerställa att de koldioxidminskningar som uppnås genom användning av den innovativa tekniken har fastställts med hjälp av den metod som anges i bilagan.

2. Om en tillverkare ansöker om certifiering av de koldioxidminskningar som uppnås med hjälp av den innovativa tekniken i mer än en typ av 12-volts motorgenerator för en fordonsversion, ska typgodkännandemyndigheten fastställa vilken av de provade typerna av 12-volts motorgenerator som ger den lägsta koldioxidminskningen. Detta värde ska användas för tillämpningen av punkt 4.

3. Om den innovativa tekniken används i ett tvåbränslefordon eller flexbränslefordon ska godkännandemyndigheten registrera koldioxidminskningarna enligt följande:

a)	För tvåbränslefordon som drivs med bensin och gasformiga bränslen: koldioxidminskningsvärdet för LPG- eller CNG-bränslen.

b)	För flexbränslefordon som drivs med bensin och E85: koldioxidminskningsvärdet för bensin.

4. Typgodkännandemyndigheten ska registrera de certifierade koldioxidminskningar som fastställs i enlighet med punkterna 1 och 2 och den miljöinnovationskod som avses i artikel 4.1 i relevant typgodkännandedokumentation.

5. Typgodkännandemyndigheten ska registrera alla uppgifter som beaktas för certifieringen i en provningsrapport och förvara denna tillsammans med kontrollrapporten som det hänvisas till i artikel 2.2 och ska på begäran göra denna information tillgänglig för kommissionen.

6. Typgodkännandemyndigheten ska enbart certifiera koldioxidminskningar om den anser att den innovativa tekniken uppfyller villkoren i artikel 1 och om koldioxidminskningarna, som fastställts i enlighet med punkt 3.5 i bilagan, är 0,5 g CO2/km eller högre, enligt vad som anges i artikel 9.1 b i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 för personbilar. eller i artikel 9.1 b i genomförandeförordning (EU) nr 427/2014 för lätta nyttofordon.

Artikel 4

Miljöinnovationskod

1. Den innovativa teknik som godkänns genom detta beslut tilldelas miljöinnovationskod 33.

2. De certifierade koldioxidminskningar som registrerats med denna miljöinnovationskod får beaktas vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp med början kalenderåret 2021.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 27 augusti 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 111, 25.4.2019, s. 13.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 av den 25 juli 2011 om inrättandet av ett förfarande för godkännande och certifiering av innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (EUT L 194, 26.7.2011, s. 19).

(3) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/785 av den 5 maj 2017 om godkännande av effektiva 12-volts motorgeneratorer för användning i personbilar med konventionell förbränningsmotor som en innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (EUT L 118, 6.5.2017, s. 20).

(4) Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 och kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 427/2014 av den 25 april 2014 om inrättandet av ett förfarande för godkännande och certifiering av innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 (EUT L 125, 26.4.2014, s. 57).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(EUT L 140, 5.6.2009, s. 1).

(7) https://circabc.europa.eu/sd/a/a19b42c8-8e87-4b24-a78b-9b70760f82a9/July%202018%20Technical%20Guidelines.pdf

(8) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/728 av den 29 maj 2020 om godkännande av den effektiva generatorfunktion som utnyttjas i 12-volts motorgeneratorer för användning i vissa personbilar och lätta nyttofordon som en innovativ teknik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 (EUT L 170, 2.6.2020, s. 21).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

BILAGA

Metod för fastställande av koldioxidminskningar som uppnås genom den teknik som används i en effektiv 12-volts motorgenerator för konventionella förbränningsmotorer och vissa hybridelektriska personbilar och lätta nyttofordon

1. INLEDNING

I denna bilaga anges metoden för att fastställa de koldioxidminskningar som uppnås genom användning av den effektiva generatorfunktionen i 12-volts motorgeneratorer i fordon i kategori M1 eller N1, enligt vad som anges i artikel 1.

2. FASTSTÄLLANDE AV 12-VOLTS MOTORGENERATORNS VERKNINGSGRAD

12-volts motorgeneratorns verkningsgrad ska fastställas i enlighet med ISO 8854:2012, med följande preciseringar.

Tillverkaren ska förse typgodkännandemyndigheten med bevis för att 12-volts motorgeneratorns varvtalsområden är desamma som eller likvärdiga med dem som anges i tabell 1.

Verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn ska fastställas på grundval av mätningar vid var och en av de driftspunkter som anges i tabell 1.

Strömstyrkan för 12-volts motorgeneratorn ska vid varje driftspunkt vara hälften av märkströmmen. För varje driftspunkt ska 12-volts motorgeneratorns spänning och utström hållas konstanta under mätningen, med en spänning på 14,3 V.

Tabell 1

Driftspunkt i	Hålltid [s]	Rotationsvarvtal ni [min-1]	Varvtal för driftspunkter hi
1	1 200	1 800	0,25
2	1 200	3 000	0,40
3	600	6 000	0,25
4	300	10 000	0,10

Verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn vid varje driftspunkt i () [%] ska beräknas i enlighet med formel 1.

Formel 1

där, för varje driftspunkt i,

Ui	är spänningen [V],
Ii	är strömstyrkan [A],
Μi	är vridmomentet [Nm],
ni	ä rotationsvarvtalet [min-1].

För varje driftspunkt ska mätningarna utföras minst fem gånger i följd, och verkningsgraden ska beräknas för var och en av dessa mätningar () där indexet j avser en uppsättning mätningar.

För varje driftspunkt ska genomsnittet av dessa verkningsgrader () beräknas.

Verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn (ηMG) [%] ska beräknas i enlighet med formel 2.

Formel 2

där

	är den genomsnittliga verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn fastställd för driftspunkt i [%],
hi	är varvtalet för driftspunkt i enligt tabell 1.

3. BERÄKNING AV KOLDIOXIDMINSKNINGARNA OCH DERAS OSÄKERHET

3.1 Besparingar i mekanisk effekt

Skillnaden ΔPm [W] mellan besparingar i mekanisk effekt vid användning av 12-volts motorgeneratorn under verkliga förhållanden (ΔPmRW) och besparingar i mekanisk effekt vid användning av 12-volts motorgeneratorn under typgodkännandeförhållanden (ΔPmTA) ska beräknas i enlighet med formel 3.

Formel 3

där

ΔPmRW ska beräknas i enlighet med formel 4 och ΔPmTA i enlighet med formel 5.

Formel 4

Formel 5

där

ηMG	är verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn, fastställd enligt punkt 2 [%]
PRW	är effektbehovet under verkliga förhållanden, som är 750 W
PTA	är effektbehovet under typgodkännandeförhållanden, som är 350 W
ηB	är referensgeneratorns verkningsgrad, som är 67 %

3.2 Beräkning av koldioxidminskningarna

12-volts motorgeneratorns koldioxidminskningar () [gCO2/km] ska beräknas i enlighet med formel 6.

Formel 6

där

ΔPm	är skillnaden mellan besparingar i mekanisk effekt under verkliga förhållanden och besparingar i mekanisk effekt under typgodkännandeförhållanden, som fastställs enligt punkt 3.1
v	är genomsnittshastigheten enligt WLTP, som är 46,6 km/tim
VPe	är förbrukning för verksam effekt enligt vad som anges i tabell 2 [l/kWh]
CF	är omräkningsfaktorn enligt vad som anges i tabell 3 [gCO2/l]

Tabell 2

Typ av motor	Förbrukning för verksam effekt (VPe) [l/kWh]
Ej turboladdad bensin- eller E85-driven	0,264
Turboladdad bensin- eller E85-driven	0,280
Dieseldriven	0,220
LPG-driven	0,342
Turboladdad LPG-driven	0,363
	Förbrukning för verksam effekt (VPe) [m3/kWh]
Ej turboladdad CNG (G20)-driven	0,259
Turboladdad CNG (G20)-driven	0,275

Tabell 3

Typ av bränsle	Omräkningsfaktor (CF) [gCO2/l]
Bensin/E85	2 330
Diesel	2 640
LPG	1 629
	Omräkningsfaktor (CF) [gCO2/m3]
CNG (G20)	1 795

3.3 Beräkning av osäkerheten för koldioxidminskningarna

Osäkerheten för de koldioxidminskningar som beräknas enligt punkt 3.2 ska kvantifieras enligt följande:

Först ska standardavvikelsen för 12-volts motorgeneratorns verkningsgrad vid varje driftspunkt () [%] beräknas i enlighet med formel 7.

Formel 7

där

m	är det antal mätningar j som gjorts för att bestämma 12-volts motorgeneratorns verkningsgrad vid varje driftspunkt i, enligt vad som avses i punkt 2
	är 12-volts motorgeneratorns verkningsgrad beräknad för en enskild mätning j vid driftspunkt i, enligt vad som avses i punkt 2 [%]
	är 12-volts motorgeneratorns genomsnittliga verkningsgrad beräknad för en driftspunkt i, så som fastställts i punkt 2 [%]

Därefter ska standardavvikelsen för 12-volts motorgeneratorns verkningsgrad () [%] beräknas i enlighet med formel 8.

Formel 8

där

	är fastställd i enlighet med formel 7 [%]
hi	är varvtalet för driftspunkt i enligt tabell 1.

Slutligen ska osäkerheten för koldioxidminskningarna () [gCO2/km] genom användning av 12-volts motorgeneratorn beräknas i enlighet med formel 9 och får inte vara högre än 30 % av koldioxidminskningarna:

Formel 9

där

PRW	är effektbehovet under verkliga förhållanden, som är 750 W
PTA	är effektbehovet under typgodkännandeförhållanden, som är 350 W
ηMG	är verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn, fastställd enligt punkt 2 [%]
VPe	är förbrukning för verksam effekt enligt vad som anges i tabell 2 [l/kWh]
CF	är bränsleomvandlingfaktorn enligt tabell 3 [gCO2/l]
v	är genomsnittshastigheten enligt WLTP, som är 46,6 km/h
	är standardavvikelsen för 12-volts motorgeneratorns verkningsgrad, fastställd i enlighet med formel 8 [%]
ηMG	är verkningsgraden för 12-volts motorgeneratorn, fastställd enligt punkt 2 [%]

3.4 Avrundning

Koldioxidminskningarna () beräknade i enlighet med punkt 3.2 och osäkerheten för koldioxidminskningarna () beräknad i enlighet med punkt 3.3 ska avrundas till högst två decimaler.

Varje värde som används vid beräkningen av koldioxidminskningarna får användas utan avrundning eller ska avrundas med ett minsta antal decimaler som gör att den högsta totala effekten (dvs. den kombinerade effekten av alla avrundade värden) på minskningarna blir lägre än 0,25 koldioxid/km.

3.5 Kontroll mot minimitröskeln för koldioxidminskningar

Typgodkännandemyndigheten ska för varje fordonsversion som är utrustad med en 12-volts motorgenerator säkerställa att minimitröskelvärdet enligt artikel 9.1 b i genomförandeförordningarna (EU) nr 725/2011 och (EU) nr 427/2014 uppfylls.

När typgodkännandemyndigheten kontrollerar om minimitröskelvärdet är uppfyllt ska den, i enlighet med formel 10, beakta de koldioxidminskningar som fastställs i punkt 3.2, den osäkerhet som fastställs i punkt 3.3 och, i tillämpliga fall, en koldioxidkorrigering, i fall av en positiv viktskillnad (Δ m) mellan 12-volts motorgeneratorn och referensgeneratorn.

När det gäller korrigering för en positiv viktskillnad, ska referensgeneratorns vikt sättas till 7 kg.

Tillverkaren ska förse typgodkännandemyndigheten med uppgifter om 12-volts motorgeneratorns vikt enligt leverantörens certifiering.

Formel 10

där

MT	är 0,5 g koldioxid/km enligt vad som anges i artikel 9.1 b i genomförandeförordningarna (EU) nr 725/2011 och (EU) nr 427/2014
	är de koldioxidminskningar som fastställs i punkt 3.2 [gCO2/km]
	är osäkerheten för koldioxidminskningarna, som fastställs i punkt 3.3 [gCO2/km]
	är koldioxidkorrigering, i fall av en positiv viktskillnad (Δ m) [kg] mellan 12-volts motorgeneratorn och referensgeneratorn, beräknad i enlighet med tabell 4 [gCO2/km]

Tabell 4

Typ av bränsle	Koldioxidkorrigering ( ) [gCO2/km]
Bensin/E85	0,0277 • Δm
Diesel	0,0383 • Δm
LPG	0,0251 • Δm
CNG	0,0209 • Δm

4. CERTIFIERING AV KOLDIOXIDMINSKNINGAR

Koldioxidminskningarna som ska certifieras av typgodkännandemyndigheten i enlighet med artikel 11 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 eller (EU) nr 427/2014 () [g koldioxid/km] är de som beräknats i enlighet med formel 11. Koldioxidminskningarna ska registreras i typgodkännandeintyget för varje fordonsversion som är utrustad med en 12-volts motorgenerator.

Formel 11

där

	är koldioxidminskningarna fastställda i enlighet med formel 6 i punkt 3.2 [gCO2/km]
	är osäkerheten för de koldioxidminskningar som uppnås med 12-volts motorgeneratorn, beräknad i enlighet med formel 9 i punkt 3.3 [gCO2/km]

28.8.2020

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/28

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/1233

av den 27 augusti 2020

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

(delgivet med nr C(2020) 5948)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som måste återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1211 (5) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Litauen, Polen och Slovakien.

(2)	Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/1211 antogs har nya fall av afrikansk svinpest hos tamsvin konstaterats i Polen och Slovakien.

(3)

I augusti 2020 konstaterades tre utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i distriktet olsztyński i Polen i ett område som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som förtecknas i del II i den bilagan och som drabbats av de senaste utbrotten av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas i del III i stället för i del II i den bilagan.

(4)

I augusti 2020 konstaterades tre utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i distrikten Košice-okolie och Trebišov i Slovakien i områden som för närvarande förtecknas i del III i den bilagan och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas i del II i den bilagan. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Slovakien som förtecknas i del II i den bilagan och som ligger i närheten av det område förtecknat i del III som drabbats av det senaste utbrottet av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas i del III i stället för i del II i den bilagan.

(5)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i Polen och Slovakien har regionaliseringen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa förändringar måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(6)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Polen och Slovakien och tas med i förteckningen i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Eftersom de områden där den epidemiologiska situationen fortfarande utvecklas och förändras förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU måste alltid effekten på de angränsande områdena särskilt beaktas när eventuella ändringar görs av de områden som förtecknas i den delen, vilket har skett i detta fall. Delarna II och III i den bilagan bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)	Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU träder i kraft så snart som möjligt.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 27 augusti 2020.

På kommissionens vägnar

Stella KYRIAKIDES

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4) Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1211 av den 20 augusti 2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 274, 21.8.2020, s. 32).

BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1. Belgien

Följande områden i Belgien:

dans la province de Luxembourg:

la zone est délimitée, dans le sens des aiguilles d’une montre, par:

Frontière avec la France,

Rue Mersinhat à Florenville,

La N818 jusque son intersection avec la N83,

La N83 jusque son intersection avec la N884,

La N884 jusque son intersection avec la N824,

La N824 jusque son intersection avec Le Routeux,

Le Routeux,

Rue d’Orgéo,

Rue de la Vierre,

Rue du Bout-d’en-Bas,

Rue Sous l’Eglise,

Rue Notre-Dame,

Rue du Centre,

La N845 jusque son intersection avec la N85,

La N85 jusque son intersection avec la N40,

La N40 jusque son intersection avec la N802,

La N802 jusque son intersection avec la N825,

La N825 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411 jusque son intersection avec la N40,

N40: Burnaimont, Rue de Luxembourg, Rue Ranci, Rue de la Chapelle,

Rue du Tombois,

Rue Du Pierroy,

Rue Saint-Orban,

Rue Saint-Aubain,

Rue des Cottages,

Rue de Relune,

Rue de Rulune,

Route de l’Ermitage,

N87: Route de Habay,

Chemin des Ecoliers,

Le Routy,

Rue Burgknapp,

Rue de la Halte,

Rue du Centre,

Rue de l’Eglise,

Rue du Marquisat,

Rue de la Carrière,

Rue de la Lorraine,

Rue du Beynert,

Millewée,

Rue du Tram,

Millewée,

N4: Route de Bastogne, Avenue de Longwy, Route de Luxembourg,

Frontière avec le Grand-Duché de Luxembourg,

Frontière avec la France, jusque son intersection avec la Rue Mersinhat à Florenville.

2. Estland

Följande områden i Estland:

—	Hiiu maakond.

3. Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

—	Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950, 406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250350, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 250850, 250950, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251450, 251550, 251650, 251750, 251850, 252150 és 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050,575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

4. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Pāvilostas novada Vērgales pagasts,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Grobiņas novads,

—	Rucavas novada Dunikas pagasts.

5. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Klaipėdos rajono savivaldybės: Agluonėnų, Priekulės, Veiviržėnų, Judrėnų, Endriejavo ir Vėžaičių seniūnijos,

—	Kretingos rajono savivaldybės: Darbėnų, Kretingos ir Žalgirio seniūnijos,

—	Plungės rajono savivaldybės: Nausodžio sen. dalis nuo kelio 166 į pietryčius ir Kulių seniūnija,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo, Skuodo miesto seniūnijos.

6. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

gminy Janowiec Kościelny, Janowo i część gminy Kozłowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Rączki – Kownatki – Gardyny w powiecie nidzickim,

powiat działdowski,

gmina Dąbrówno w powiecie ostródzkim,

gminy Kisielice, Susz, Iława z miastem Iława, Lubawa z miastem Lubawa, w powiecie iławskim,

gmina Grodziczno w powiecie nowomiejskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat sierpecki,

powiat żuromiński,

gminy Andrzejewo, Brok, Małkinia Górna, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Zaręby Kościelne i Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka w powiecie ostrowskim,

gminy Dzierzgowo, Lipowiec Kościelny, miasto Mława, Radzanów, Szreńsk, Szydłowo i Wieczfnia Kościelna, w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, Zabrodzie i część gminy Somianka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

powiat szydłowiecki,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

gminy Chłopice, Rokietnica, część gminy wiejskiej Jarosław położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę 1580R biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 77, a następnie na południe od drogi 1702R biegnącej do skrzyżowania z droga 1701R i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1701R biegnącą od skrzyżowania z drogą 1702R do południowej granicy gminy, część miasta Jarosław położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94, część gminy Radymno położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A4, w powiecie jarosławskim,

gminy Medyka, Orły, Stubno, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Przeworsk z miastem Przeworsk, Gać Jawornik Polski, Kańczuga i Zarzecze w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa, Niwiska i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Borowa, Czermin, Gawłuszowice, Mielec z miastem Mielec, Padew Narodowa, Przecław, Tuszów Narodowy w powiecie mieleckim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat opatowski,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

gmina Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

gmina Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy oraz na północ od drogi nr 42 i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Gowarczów, Końskie i Stąporków w powiecie koneckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Biała Rawska, Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka i Regnów w powiecie rawskim,

powiat skierniewicki,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Białaczów, Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

gminy Czerniewice, Inowłódz, Lubochnia, Rzeczyca, Tomaszów Mazowiecki z miastem Tomaszów Mazowiecki i Żelechlinek w powiecie tomaszowskim,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gmina Gubin z miastem Gubin w powiecie krośnieńskim,

gminy Międzyrzecz, Pszczew, Trzciel w powiecie międzyrzeckim,

część gminy Lubrza położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Łagów położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Zbąszynek położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Zbąszynia do Świebodzina oraz część położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od miasta Zbąszynek w kierunku zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1210F, a następnie przez drogę 1210F biegnącą od skrzyżowania z linia kolejową do zachodniej granicy gminy, część gminy Szczaniec położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Świebodzin położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2w powiecie świebodzińskim,

gminy Cybinka, Ośno Lubuskie i Rzepin w powiecie słubickim,

gmina Sulęcin i część gminy Torzym położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie sulęcińskim,

w województwie dolnośląskim:

gminy Bolesławiec z miastem Bolesławiec, Gromadka i Osiecznica w powiecie bolesławieckim,

gmina Węgliniec w powiecie zgorzeleckim,

gmina Chocianów i część gminy Przemków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

gmina Jemielno, Niechlów i Góra w powiecie górowskim,

gmina Rudna i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Rydzyna, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12w powiecie leszczyńskim,

powiat nowotomyski,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Czempiń, miasto Kościan, część gminy wiejskiej Kościan położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez kanał Obry, część gminy Krzywiń położona na wschód od linii wyznaczonej przez kanał Obry w powiecie kościańskim,

powiat miejski Poznań,

gminy Rokietnica, Suchy Las, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo, część gminy Komorniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5, część gminy Stęszew położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 5 i 32 i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gminy Pniewy, Szamotuły, część gminy Duszniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 92 oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 306, część gminy Kaźmierz położona na północ i na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr 92 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Witkowice – Gorszewice – Kaźmierz (wzdłuż ulic Czereśniowa, Dworcowa, Marii Konopnickiej) – Chlewiska, biegnącą do wschodniej granicy gminy w powiecie szamotulskim.

7. Slovakien

Följande områden i Slovakien:

—	the whole district of Vranov nad Topľou,

—	the whole district of Humenné,

—	the whole district of Snina,

—	the whole district of Sobrance, except municipalities included in part III

—

in the district of Michalovce, the whole municipalities of Tušice, Moravany, Pozdišovce, Michalovce, Zalužice, Lúčky, Závadka, Hnojné, Poruba pod Vihorlatom, Jovsa, Kusín, Klokočov, Kaluža, Vinné, Trnava pri Laborci, Oreské, Staré, Zbudza, Petrovce nad Laborcom, Lesné, Suché, Rakovec nad Ondavou, Nacina Ves, Voľa, Pusté Čemerné and Strážske,

—	in the district of Gelnica, the whole municipalities of Uhorná, Smolnícka Huta, Mníšek nad Hnilcom, Prakovce, Helcmanovce, Gelnica, Kojšov, Veľký Folkmár, Jaklovce, Žakarovce, Margecany, Henclová and Stará Voda,

—

in the district of Prešov, the whole municipalities of Klenov, Miklušovce, Sedlice, Suchá dolina, Janov, Radatice, Ľubovec, Ličartovce, Drienovská Nová Ves, Kendice, Petrovany, Drienov, Lemešany, Janovík, Bretejovce, Seniakovce, Šarišské Bohdanovce, Varhaňovce, Brestov Mirkovce, Žehňa, Tuhrina, Lúčina and Červenica,

—	in the district of Rožňava, the whole municipalities of Brzotín, Gočaltovo, Honce, Jovice, Kružná, Kunová Teplica, Pača, Pašková, Pašková, Rakovnica, Rozložná, Rožňavské Bystré, Rožňava, Rudná, Štítnik, Vidová, Čučma and Betliar,

—	in the district of Revúca, the whole municipalities of Držkovce, Chvalová, Gemerské Teplice, Gemerský Sad, Hucín, Jelšava, Leváre, Licince, Nadraž, Prihradzany, Sekerešovo, Šivetice, Kameňany, Višňové, Rybník and Sása,

—	in the district of Rimavská Sobota, municipalities located south of the road No.526 not included in Part II,,

—

in the district of Lučenec, the whole municipalities of Trenč, Veľká nad Ipľom, Jelšovec, Panické Dravce, Lučenec, Kalonda, Rapovce, Trebeľovce, Mučín, Lipovany, Pleš, Fiľakovské Kováče, Ratka, Fiľakovo, Biskupice, Belina, Radzovce, Čakanovce, Šiatorská Bukovinka, Čamovce, Šurice, Halič, Mašková, Ľuboreč, Šíd and Prša,

—

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká Ves nad Ipľom, Sečianky, Kleňany, Hrušov, Vinica, Balog nad Ipľom, Dolinka, Kosihy nad Ipľom, Ďurkovce, Širákov, Kamenné Kosihy, Seľany, Veľká Čalomija, Malá Čalomija, Koláre, Trebušovce, Chrastince, Lesenice, Slovenské Ďarmoty, Opatovská Nová Ves, Bátorová, Nenince, Záhorce, Želovce, Sklabiná, Nová Ves, Obeckov, Vrbovka, Kiarov, Kováčovce, Zombor, Olováry, Čeláre, Glabušovce, Veľké Straciny, Malé Straciny, Malý Krtíš, Veľký Krtíš, Pôtor, Veľké Zlievce, Malé Zlievce, Bušince, Muľa, Ľuboriečka, Dolná Strehová, Vieska, Slovenské Kľačany, Horná Strehová, Chrťany and Závada.

8. Grekland

Följande områden i Grekland:

—

in the regional unit of Drama:

—	the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

—	the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

—	the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

—	the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

—

in the regional unit of Xanthi:

—	the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

—	the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

—	the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

—

in the regional unit of Rodopi:

—	the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

—	the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

—	the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

—	the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

—

in the regional unit of Evros:

—	the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

—	the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

—	the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

—

in the regional unit of Serres:

—

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

—	the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

—	the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

DEL II

1. Belgien

Följande områden i Belgien:

dans la province de Luxembourg:

la zone est délimitée, dans le sens des aiguilles d’une montre, par:

La Rue de la Station (N85) à Florenville jusque son intersection avec la N894,

La N894 jusque son intersection avec la rue Grande,

La rue Grande jusque son intersection avec la rue de Neufchâteau,

La rue de Neufchâteau jusque son intersection avec Hosseuse,

Hosseuse,

La Roquignole,

Les Chanvières,

La Fosse du Loup,

Le Sart,

La N801 jusque son intersection avec la rue de l’Accord,

La rue de l’Accord,

La rue du Fet,

La N40 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411 jusque son intersection avec la N81 au niveau de Weyler,

La N81 jusque son intersection avec la N883 au niveau d’Aubange,

La N883 jusque son intersection avec la N88 au niveau d’Aubange,

La N88 jusque son intersection avec la N811,

La N811 jusque son intersection avec la rue Baillet Latour,

La rue Baillet Latour jusque son intersection avec la N88,

La N88 (rue Baillet Latour, rue Fontaine des Dames, rue Yvan Gils, rue de Virton, rue de Gérouville, Route de Meix) jusque son intersection avec la N981,

La N981 (rue de Virton) jusque son intersection avec la N83,

La N83 (rue du Faing, rue de Bouillon, rue Albert 1er, rue d’Arlon) jusque son intersection avec la N85 (Rue de la Station) à Florenville.

2. Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

—	the whole region of Haskovo,

—	the whole region of Yambol,

—	the whole region of Stara Zagora,

—	the whole region of Pernik,

—	the whole region of Kyustendil,

—	the whole region of Plovdiv,

—	the whole region of Pazardzhik,

—	the whole region of Smolyan,

—	the whole region of Burgas excluding the areas in Part III.

3. Estland

Följande områden i Estland:

—	Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4. Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye: 251950, 252050, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

5. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Ādažu novads,

—

Aizputes novada, Aizputes un Cīravas pagasts, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296 un Lažas pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa caur Miķelīšu mežu līdz autoceļam 1265, uz rietumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1265 pie Mežmaļiem līdz robežai ar Rīvas upi, Aizputes pilsēta,

—	Aglonas novads,

—	Aizkraukles novads,

—	Aknīstes novads,

—	Alojas novads,

—	Alūksnes novads,

—	Amatas novads,

—	Apes novads,

—	Auces novads,

—	Babītes novads,

—	Baldones novads,

—	Baltinavas novads,

—	Balvu novads,

—	Bauskas novads,

—	Beverīnas novads,

—	Brocēnu novads,

—	Burtnieku novads,

—	Carnikavas novads,

—	Cēsu novads,

—	Cesvaines novads,

—	Ciblas novads,

—	Dagdas novads,

—	Daugavpils novads,

—	Dobeles novads,

—	Dundagas novads,

—	Durbes novads,

—	Engures novads,

—	Ērgļu novads,

—	Garkalnes novads,

—	Gulbenes novads,

—	Iecavas novads,

—	Ikšķiles novads,

—	Ilūkstes novads,

—	Inčukalna novads,

—	Jaunjelgavas novads,

—	Jaunpiebalgas novads,

—	Jaunpils novads,

—	Jēkabpils novads,

—	Jelgavas novads,

—	Kandavas novads,

—	Kārsavas novads,

—	Ķeguma novads,

—	Ķekavas novads,

—	Kocēnu novads,

—	Kokneses novads,

—	Krāslavas novads,

—	Krimuldas novads,

—	Krustpils novads,

—

Kuldīgas novada Ēdoles pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa 1269, 1271, uz austrumiem no autoceļa 1288, uz ziemeļiem no autoceļa P119, Īvandes pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa P119, uz austrumiem no autoceļa 1292, 1279, uz austrumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1279 no Upītēm līdz autoceļam 1290, Kurmāles pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa 1290, uz austrumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1290 no Alejām līdz autoceļam 1283, uz austrumiem no autoceļa 1283 un P112, Turlavas pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa P112, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Padures, Rumbas, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču un Snēpeles pagasts, Kuldīgas pilsēta,

—	Lielvārdes novads,

—	Līgatnes novads,

—	Limbažu novads,

—	Līvānu novads,

—	Lubānas novads,

—	Ludzas novads,

—	Madonas novads,

—	Mālpils novads,

—	Mārupes novads,

—	Mazsalacas novads,

—	Mērsraga novads,

—	Naukšēnu novads,

—	Neretas novads,

—	Ogres novads,

—	Olaines novads,

—	Ozolnieku novads,

—	Pārgaujas novads,

—	Pāvilostas novada Sakas pagasts, Pāvilostas pilsēta,

—	Pļaviņu novads,

—	Preiļu novads,

—	Priekules novads,

—	Priekuļu novads,

—	Raunas novads,

—	republikas pilsēta Daugavpils,

—	republikas pilsēta Jelgava,

—	republikas pilsēta Jēkabpils,

—	republikas pilsēta Jūrmala,

—	republikas pilsēta Rēzekne,

—	republikas pilsēta Valmiera,

—	Rēzeknes novads,

—	Riebiņu novads,

—	Rojas novads,

—	Ropažu novads,

—	Rugāju novads,

—	Rundāles novads,

—	Rūjienas novads,

—	Salacgrīvas novads,

—	Salas novads,

—	Salaspils novads,

—	Saldus novads,

—	Saulkrastu novads,

—	Sējas novads,

—	Siguldas novads,

—	Skrīveru novads,

—	Skrundas novada Raņķu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes,

—	Smiltenes novads,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Strenču novads,

—	Talsu novads,

—	Tērvetes novads,

—	Tukuma novads,

—	Vaiņodes novada Vaiņodes pagasts un Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem autoceļa P116, P106,

—	Valkas novads,

—	Varakļānu novads,

—	Vārkavas novads,

—	Vecpiebalgas novads,

—	Vecumnieku novads,

—	Ventspils novads,

—	Viesītes novads,

—	Viļakas novads,

—	Viļānu novads,

—	Zilupes novads.

6. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Alytaus miesto savivaldybė,

—	Alytaus rajono savivaldybė: Alytaus, Alovės, Butrimonių, Daugų, Nemunaičio, Pivašiūnų, Punios, Raitininkų seniūnijos,

—	Anykščių rajono savivaldybė,

—	Akmenės rajono savivaldybė,

—	Biržų miesto savivaldybė,

—	Biržų rajono savivaldybė,

—	Druskininkų savivaldybė,

—	Elektrėnų savivaldybė,

—	Ignalinos rajono savivaldybė,

—	Jonavos rajono savivaldybė,

—	Joniškio rajono savivaldybė,

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Girdžių, Jurbarko miesto, Jurbarkų, Raudonės, Šimkaičių, Skirsnemunės, Smalininkų, Veliuonos, Viešvilės seniūnijos,

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—	Kalvarijos savivaldybė,

—	Kauno miesto savivaldybė,

—

Kauno rajono savivaldybė: Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos ir Vilkijos seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, Užliedžių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1 ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

—	Kazlų rūdos savivaldybė: Kazlų rūdos seniūnija į šiaurę nuo kelio Nr. 230, į rytus nuo kelio Kokė-Užbaliai-Čečetai iki kelio Nr. 2610 ir į pietus nuo kelio Nr. 2610,

—	Kelmės rajono savivaldybė,

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Dotnuvos, Gudžiūnų, Kėdainių miesto, Krakių, Pelėdnagių, Surviliškio, Šėtos, Truskavos, Vilainių ir Josvainių seniūnijos dalis į šiaurę ir rytus nuo kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

—	Kupiškio rajono savivaldybė,

—	Kretingos rajono savivaldybė: Imbarės, Kūlupėnų ir Kartenos seniūnijos,

—	Lazdijų rajono savivaldybė,

—	Marijampolės savivaldybė: Degučių, Marijampolės, Mokolų, Liudvinavo ir Narto seniūnijos,

—	Mažeikių rajono savivaldybė,

—	Molėtų rajono savivaldybė: Alantos seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio 119 ir į šiaurę nuo kelio Nr. 2828, Balninkų, Dubingių, Giedraičių, Joniškio ir Videniškių seniūnijos,

—	Pagėgių savivaldybė,

—	Pakruojo rajono savivaldybė,

—	Panevėžio rajono savivaldybė,

—	Panevėžio miesto savivaldybė,

—	Pasvalio rajono savivaldybė,

—	Radviliškio rajono savivaldybė,

—	Rietavo savivaldybė,

—	Prienų rajono savivaldybė: Stakliškių ir Veiverių seniūnijos,

—	Plungės rajono savivaldybė: Žlibinų, Stalgėnų, Nausodžio sen. dalis nuo kelio Nr. 166 į šiaurės vakarus, Plungės miesto ir Šateikių seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Betygalos, Girkalnio, Kalnujų, Nemakščių, Pagojukų, Paliepių, Raseinių miesto, Raseinių, Šiluvos, Viduklės seniūnijos,

—	Rokiškio rajono savivaldybė,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos ir Ylakių seniūnijos,

—	Šakių rajono savivaldybė,

—	Šalčininkų rajono savivaldybė,

—	Šiaulių miesto savivaldybė,

—	Šiaulių rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė,

—	Širvintų rajono savivaldybė,

—	Šilalės rajono savivaldybė,

—	Švenčionių rajono savivaldybė,

—	Tauragės rajono savivaldybė,

—	Telšių rajono savivaldybė,

—	Trakų rajono savivaldybė,

—	Ukmergės rajono savivaldybė,

—	Utenos rajono savivaldybė,

—	Varėnos rajono savivaldybė,

—	Vilniaus miesto savivaldybė,

—	Vilniaus rajono savivaldybė,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė: Bartninkų, Gražiškių, Keturvalakių, Kybartų, Klausučių, Pajevonio, Šeimenos, Vilkaviškio miesto, Virbalio, Vištyčio seniūnijos,

—	Visagino savivaldybė,

—	Zarasų rajono savivaldybė.

7. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, część gminy Prostki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącą miejscowości Żelazki – Dąbrowskie - Długosze do południowej granicy gminy i część gminy wiejskiej Ełk położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 667 biegnącą od miejscowości Bajtkowo do miejscowości Nowa Wieś Ełcka, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk biegnącą od miejscowości Nowa Wieś Ełcka do wschodniej granicy gminy w powiecie ełckim,

gminy Elbląg, Gronowo Elbląskie, Milejewo, Młynary, Markusy, Rychliki i Tolkmicko w powiecie elbląskim,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

gminy Orzysz, Pisz, Ruciane - Nida oraz część gminy Biała Piska położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 667 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Biała Piska, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 biegnącą od miejscowości Biała Piska do wschodniej granicy gminy w powiecie piskim,

gmina Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie w powiecie bartoszyckim,

gminy Biskupiec, Kolno, część gminy Olsztynek położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka, część gminy Świątki położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Pasłęka, w powiecie olsztyńskim,

gminy Grunwald, Łukta, Małdyty, Miłomłyn, Miłakowo, Ostróda z miastem Ostróda i część gminy Morąg położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga w powiecie ostródzkim,

część gminy Ryn położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową łączącą miejscowości Giżycko i Kętrzyn w powiecie giżyckim,

gminy Braniewo i miasto Braniewo, Frombork, Lelkowo, Pieniężno, Płoskinia oraz część gminy Wilczęta położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 509 w powiecie braniewskim,

gmina Reszel, część gminy Kętrzyn położona na południe od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn biegnącej do granicy miasta Kętrzyn, na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 591 biegnącą od miasta Kętrzyn do północnej granicy gminy oraz na zachód i na południe od zachodniej i południowej granicy miasta Kętrzyn, miasto Kętrzyn i część gminy Korsze położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na wschód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

gmina Nidzica i część gminy Kozłowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Rączki – Kownatki – Gardyny w powiecie nidzickim,

gminy Dźwierzuty, Jedwabno, Pasym, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

gmina Zalewo w powiecie iławskim,

w województwie podlaskim:

gminy Orla, Rudka, Brańsk z miastem Brańsk, Boćki w powiecie bielskim,

gminy Radziłów, Rajgród Wąsosz, część gminy wiejskiej Grajewo położona na południe o linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącą miejscowości: Mareckie – Łękowo – Kacprowo – Ruda, a następnie od miejscowości Ruda na południe od rzeki Binduga uchodzącej do rzeki Ełk i następnie na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk od ujścia rzeki Binduga do wschodniej granicy gminy w powiecie grajewskim,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wiznaw powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

gminy Dziadkowice, Grodzisk, Mielnik, Milejczyce, Nurzec-Stacja i Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

powiat hajnowski,

gminy Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

powiat kolneński z miastem Kolno,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Michałowo, Supraśl, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady, Choroszcz i część gminy Poświętne położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 681 w powiecie białostockim,

gminy Filipów, Jeleniewo, Przerośl, Raczki, Rutka-Tartak, Suwałki, Szypliszki Wiżajny oraz część gminy Bakałarzewo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę 653 biegnącej od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 1122B oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1122B biegnącą od drogi 653 w kierunku południowym do skrzyżowania z drogą 1124B i następnie na północny - wschód od drogi nr 1124B biegnącej od skrzyżowania z drogą 1122B do granicy z gminą Raczki w powiecie suwalskim

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

powiat siedlecki,

powiat miejski Siedlce,

gminy Bielany, Ceranów, Kosów Lacki, Repki i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

powiat węgrowski,

powiat łosicki,

powiat ciechanowski,

powiat sochaczewski,

powiat zwoleński,

gminy Garbatka – Letnisko, Gniewoszów i Sieciechów w powiecie kozienickim,

powiat lipski,

gminy Gózd, Iłża, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 i w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Bulkowo, Staroźreby, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

powiat płoński,

gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

powiat wołomiński,

część gminy Somianka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na północ od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

gmina Boguty – Pianki w powiecie ostrowskim,

gminy Stupsk, Wiśniewo i Strzegowo w powiecie mławskim,

powiat miński,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

gminy Białobrzegi, Promna, Radzanów, Stara Błotnica, Wyśmierzyce w powiecie białobrzeskim,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim,

powiat puławski,

gminy Nowodwór, Ułęż, miasto Dęblin i część gminy Ryki położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową powiecie ryckim,

gminy Adamów, Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Bychawa, Głusk, Jabłonna, Krzczonów, Garbów Strzyżewice, Wysokie, Bełżyce, Borzechów, Niedrzwica Duża, Konopnica, Wojciechów i Zakrzew w powiecie lubelskim,

gmina Uścimów w powiecie lubartowskim,

gminy Mełgiew, Rybczewice, Piaski i miasto Świdnik w powiecie świdnickim,

gmina Fajsławice, część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 i część gminy Łopiennik Górny położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 w powiecie krasnostawskim,

gminy Chełm, Ruda – Huta, Sawin, część gminy Dorohusk położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Wojsławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L, część gminy Leśniowice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

gminy Dębowa Kłoda, Jabłoń, Podedwórze, Sosnowica w powiecie parczewskim,

gminy Stary Brus, Wola Uhruska, część gminy wiejskiej Włodawa położona na południe od południowej granicy miasta Włodawa i część gminy Hańsk położona na wschód od linii wyznaczonej od drogi nr 819 w powiecie włodawskim,

gmina Kąkolewnica, Komarówka Podlaska i Ulan Majorat w powiecie radzyńskim,

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

gminy Horyniec-Zdrój, Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów, Wielkie Oczy i część gminy Cieszanów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 863, a następnie na zachód od drogi nr 863 biegnącej do miejscowości Lubliniec i dalej na zachód od drogi biegnącej przez Nowy Lubliniec do północnej granicy gminy w powiecie lubaczowskim,

gminy Laszki, część gminy Radymno położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A4 z miastem Radymno, część gminy Wiązownica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 w powiecie jarosławskim,

gmina Kamień, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas i Majdan Królewski w powiecie kolbuszowskim,

gminy Grodzisko Dolne, Nowa Sarzyna, miasto Leżajsk, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę San, część gminy Kuryłówka położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącej miejscowości Brzyska Wola – Dąbrowica - Ożanna do południowej granicy gminy w powiecie leżajskim,

powiat niżański,

powiat tarnobrzeski,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminyw powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

część gminy Brody położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

w województwie lubuskim:

powiat wschowski,

gminy Bobrowice, Maszewo, część gminy Krosno Odrzańskie położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 29, a następnie przez drogę nr 29 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Bytnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

część gminy Torzym położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie sulęcińskim,

gminy, Kolsko, część gminy Kożuchów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Babimost, Kargowa, Nowogród Bobrzański, Trzebiechów część gminy Bojadła położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 w powiecie zielonogórskim,

powiat żarski,

gminy Brzeźnica, Iłowa, Małomice, Szprotawa, Wymiarki, Żagań, miasto Żagań, miasto Gozdnica, część gminy Niegosławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

część gminy Lubrza położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Łagów położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Zbąszynek położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Zbąszynia do Świebodzina oraz część położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od miasta Zbąszynek w kierunku zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1210F, a następnie przez drogę 1210F biegnącą od skrzyżowania z linia kolejową do zachodniej granicy gminy, część gminy Szczaniec położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Świebodzin położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie świebodzińskim,

w województwie dolnośląskim:

gmina Pęcław, część gminy Kotla położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

gminy Grębocice i Polkowice w powiecie polkowickim,

w województwie wielkopolskim:

powiat wolsztyński,

gminy Rakoniewice, Wielichowo i część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Wijewo, część gminy Włoszakowice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi 3903P biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Boguszyn, a następnie przez drogę łączącą miejscowość Boguszyn z miejscowością Krzycko aż do południowej granicy gminy i część gminy Święciechowa położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie leszczyńskim,

część gminy Śmigiel położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 3903P biegnącej od południowej granicy gminy przez miejscowości Bronikowo i Morowice aż do miejscowości Śmigiel do skrzyżowania z drogą 3820P i dalej drogą 3820P, która przechodzi w ul. Jagiellońską, następnie w Lipową i Glinkową, aż do skrzyżowania z drogą S5, następnie przez drogą nr S5 do północnej granicy gminy w powiecie kościańskim,

w województwie łódzkim:

gminy Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gmina Sadkowice w powiecie rawskim.

8. Slovakien

Följande områden i Slovakien:

—	in the district of Gelnica, the whole municipality of Smolník,

—

the municipalities of Opátka, Košická Belá, Malá Lodina, Veľká Lodina, Kysak, Sokoľ, Trebejov, Obišovce, Družstevná pri Hornáde, Kostoľany nad Hornádom, Budimír, Vajkovce, Chrastné, Čižatice, Kráľovce, Ploské, Nová Polhora, Boliarov, Kecerovce, Vtáčkovce, Herľany, Rankovce, Mudrovce, Kecerovský Lipovec, Opiná, Bunetice,

—	the whole city of Košice,

—	in the district of Revúca, the whole municipalities of Gemer, Tornaľa, Žiar, Gemerská Ves, Levkuška, Otročok, Polina, Rašice,

—

in the district of Rimavská Sobota, the whole municipalities of Abovce, Barca, Bátka, Cakov, Chanava, Dulovo, Figa, Gemerské Michalovce, Hubovo, Ivanice, Kaloša, Kesovce, Kráľ, Lenartovce, Lenka, Neporadza, Orávka, Radnovce, Rakytník, Riečka, Rimavská Seč, Rumince, Stránska, Uzovská Panica, Valice, Vieska nad Blhom, Vlkyňa, Vyšné Valice, Včelince, Zádor, Číž, Štrkovec Tomášovce and Žíp,

—	in the district of Rožňava, the whole municipalities of Ardovo, Bohúňovo, Bretka, Čoltovo, Dlhá Ves, Gemerská Hôrka, Gemerská Panica, Kečovo, Meliata, Plešivec, Silica, Silická Brezová, Slavec, Hrušov, Krásnohorská Dlhá Lúka, Krásnohorské podhradie ,Lipovník, Silická Jablonica.

9. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—	Judeţul Bistrița-Năsăud,

—	Județul Suceava.

DEL III

1. Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

—	the whole region of Blagoevgrad,

—	the whole region of Dobrich,

—	the whole region of Gabrovo,

—	the whole region of Kardzhali,

—	the whole region of Lovech,

—	the whole region of Montana,

—	the whole region of Pleven,

—	the whole region of Razgrad,

—	the whole region of Ruse,

—	the whole region of Shumen,

—	the whole region of Silistra,

—	the whole region of Sliven,

—	the whole region of Sofia city,

—	the whole region of Sofia Province,

—	the whole region of Targovishte,

—	the whole region of Vidin,

—	the whole region of Varna,

—	the whole region of Veliko Tarnovo,

—	the whole region of Vratza,

—

in Burgas region:

—	the whole municipality of Burgas,

—	the whole municipality of Kameno,

—	the whole municipality of Malko Tarnovo,

—	the whole municipality of Primorsko,

—	the whole municipality of Sozopol,

—	the whole municipality of Sredets,

—	the whole municipality of Tsarevo,

—	the whole municipality of Sungurlare,

—	the whole municipality of Ruen,

—	the whole municipality of Aytos.

2. Lettland

Följande områden i Lettland:

—

Aizputes novada Lažas pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa caur Miķelīšu mežu līdz autoceļam 1265, uz austrumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1265 pie Mežmaļiem līdz robežai ar Rīvas upi, Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

—	Alsungas novads,

—

Kuldīgas novada Gudenieku pagasts, Ēdoles pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa 1269, 1271, uz rietumiem no autoceļa 1288, uz dienvidiem no autoceļa P119, Īvandes pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa P119, uz rietumiem no autoceļa 1292, 1279, uz rietumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1279 no Upītēm līdz autoceļam 1290, Kurmāles pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa 1290, uz rietumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1290 no Alejām līdz autoceļam 1283, uz rietumiem no autoceļa 1283 un P112, Turlavas pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa P112, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296,

—	Skrundas novada Rudbāržu, Nīkrāces pagasts, Raņķu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasts (izņemot pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes), Skrundas pilsēta,

—	Vaiņodes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106.

3. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Alytaus rajono savivaldybė: Simno, Krokialaukio ir Miroslavo seniūnijos,

—	Birštono savivaldybė,

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Seredžiaus ir Juodaičių seniūnijos,

—

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Čekiškės, Ežerėlio, Kačerginės, Kulautuvos, Raudondvario, Ringaudų ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1, Užliedžių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1 ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 1907,

—	Kazlų Rūdos savivaldybė: Antanavo, Jankų, Kazlų rūdos seniūnijos dalis Kazlų Rūdos seniūnija į pietus nuo kelio Nr. 230, į vakarus nuo kelio Kokė-Užbaliai-Čečetai iki kelio Nr. 2610 ir į šiaurę nuo kelio Nr. 2610, Plutiškių seniūnijos,

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Pernaravos ir Josvainių seniūnijos pietvakarinė dalis tarp kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

—	Marijampolės savivaldybė: Gudelių, Igliaukos, Sasnavos ir Šunskų seniūnijos,

—	Molėtų rajono savivaldybė: Alantos seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 119 ir į pietus nuo kelio Nr. 2828, Čiulėnų, Inturkės, Luokesos, Mindūnų ir Suginčių seniūnijos,

—	Plungės rajono savivaldybė: Alsėdžių, Babrungo, Paukštakių, Platelių ir Žemaičių Kalvarijos seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos ir Ariogalos miesto seniūnijos,

—	Prienų rajono savivaldybė: Ašmintos, Balbieriškio, Išlaužo, Jiezno, Naujosios Ūtos, Pakuonio, Prienų ir Šilavotos seniūnijos,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Barstyčių, Notėnų ir Šačių seniūnijos,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybės: Gižų ir Pilviškių seniūnijos.

4. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Bisztynek, Sępopol i Bartoszyce z miastem Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

gminy Kiwity i Lidzbark Warmiński z miastem Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

gminy Srokowo, Barciany, część gminy Kętrzyn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn biegnącej do granicy miasta Kętrzyn oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 591 biegnącą od miasta Kętrzyn do północnej granicy gminy i część gminy Korsze położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na zachód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

część gminy Wilczęta położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 509 w powiecie braniewskim,

część gminy Morąg położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga w powiecie ostródzkim,

gminy Godkowo i Pasłęk w powiecie elbląskim,

powiat olecki,

powiat węgorzewski,

gminy Kruklanki, Wydminy, Miłki, Giżycko z miastem Giżycko i część gminy Ryn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn w powiecie giżyckim,

gminy Barczewo, Gietrzwałd, Jeziorany, Jonkowo, Dywity, Dobre Miasto, Purda, Stawiguda, część gminy Olsztynek położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka, część gminy Świątki położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Pasłęka, w powiecie olsztyńskim,

powiat miejski Olsztyn,

część gminy Prostki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącą miejscowości Żelazki – Dąbrowskie - Długosze do południowej granicy gminy, część gminy wiejskiej Ełk położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 667 biegnącą od miejscowości Bajtkowo do miejscowości Nowa Wieś Ełcka, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk biegnącą od miejscowości Nowa Wieś Ełcka do wschodniej granicy gminy w powiecie ełckim,

część gminy Biała Piska położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę 667 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Biała Piska, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 biegnącą od miejscowości Biała Piska do wschodniej granicy gminy w powiecie piskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wyszki, Bielsk Podlaski z miastem Bielsk Podlaski w powiecie bielskim,

gminy Łapy, Juchnowiec Kościelny, Suraż, Turośń Kościelna, część gminy Poświętne położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 681 w powiecie białostockim,

gminy Perlejewo i Drohiczyn w powiecie siemiatyckim,

gmina Ciechanowiec w powiecie wysokomazowieckim,

część gminy Bakałarzewo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę 653 biegnącej od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 1122B oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1122B biegnącą od drogi 653 w kierunku południowym do skrzyżowania z drogą 1124B i następnie na południowy- zachód od drogi nr 1124B biegnącej od skrzyżowania z drogą 1122B do granicy z gminą Raczki w powiecie suwalskim,

gmina Szczuczyn, część gminy wiejskiej Grajewo położona na północ o linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącej miejscowości: Mareckie – Łękowo – Kacprowo – Ruda, a następnie od miejscowości Ruda na północ od rzeki Binduga uchodzącej do rzeki Ełk i następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk od ujścia rzeki Binduga do wschodniej granicy gminy i miasto Grajewo w powiecie grajewskim,

w województwie mazowieckim:

gminy Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Sobolew, Trojanów, Żelechów, część gminy Wilga położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia dorzeki Wisły, część gminy Górzno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na południe od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

gminy Jabłonna Lacka, Sabnie i Sterdyń w powiecie sokołowskim,

gmina Nur w powiecie ostrowskim,

gminy Grabów nad Pilicą, Magnuszew, Głowaczów, Kozienice w powiecie kozienickim,

gmina Stromiec w powiecie białobrzeskim,

w województwie lubelskim:

powiat tomaszowski,

gminy Białopole, Dubienka, Kamień, Wierzbica, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze , Żmudź, część gminy Dorohusk położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Wojsławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L, część gminy Leśniowice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę 1839L w powiecie chełmskim,

gminy Izbica, Gorzków, Rudnik, Kraśniczyn, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Siennica Różana i część gminy Łopiennik Górny położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17, część gminy Żółkiewka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

powiat zamojski,

powiat miejski Zamość,

powiat biłgorajski,

powiat hrubieszowski,

gminy Dzwola i Chrzanów w powiecie janowskim,

gminy Hanna, Wyryki, Urszulin, część gminy Hańsk położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 819 i część gminy wiejskiej Włodawa położona na północ od linii wyznaczonej przez północną granicę miasta Włodawa i miasto Włodawa w powiecie włodawskim,

powiat łęczyński,

gmina Trawniki w powiecie świdnickim,

gminy Serokomla i Wojcieszków w powiecie łukowskim,

gminy Milanów, Parczew, Siemień w powiecie parczewskim,

gminy Borki, Czemierniki, Radzyń Podlaski z miastem Radzyń Podlaski, Wohyń w powiecie radzyńskim,

gminy Abramów, Kamionka, Michów, Lubartów z miastem Lubartów, Firlej, Jeziorzany, Kock, Niedźwiada, Ostrów Lubelski, Ostrówek, Serniki w powiecie lubartowskim,

gminy Jastków, Niemce i Wólka w powiecie lubelskim,

powiat miejski Lublin,

gminy Kłoczew, Stężyca i część gminy Ryki położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie ryckim,

w województwie podkarpackim:

gminy Narol, Stary Dzików i część gminy Cieszanów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 863, a następnie na zachód od drogi nr 863 biegnącej do miejscowości Lubliniec i dalej na zachód od drogi biegnącej przez Nowy Lubliniec do północnej granicy gminy w powiecie lubaczowskim,

część gminy wiejskiej Leżajsk położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę San, część gminy Kuryłówka położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącej miejscowości Brzyska Wola – Dąbrowica - Ożanna do południowej granicy gminy w powiecie leżajskim,

część gminy wiejskiej Jarosław położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę 1580R biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 77, a następnie na północ od drogi 1702R biegnącej do skrzyżowania z droga 1701R i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1701R biegnącą od skrzyżowania z drogą 1702R do południowej granicy gminy, część gminy Wiązownica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 w powiecie jarosławskim,

gminy Adamówka, Sieniawa i Tryńcza w powiecie przeworskim,

w województwie lubuskim:

gminy Nowa Sól i miasto Nowa Sól, Otyń oraz część gminy Kożuchów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na wschód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Czerwieńsk, Świdnica, Zabór, część gminy Bojadła położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 w powiecie zielonogórskim,

część gminy Niegosławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

powiat miejski Zielona Góra,

gmina Skąpe w powiecie świebodzińskim,

gmina Dąbie, część gminy Krosno Odrzańskie położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 29, a następnie przez drogę nr 29 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Bytnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Buk, Dopiewo, Tarnowo Podgórne, część gminy Komorniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5, część gminy Stęszew położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 5 i 32 w powiecie poznańskim,

część gminy Duszniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 92 oraz na południe od linii wyznaczonej przez droge nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 306, część gminy Kaźmierz położona na południe i na wschód od linii wyznaczonych przez drogi: nr 92 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Witkowice – Gorszewice – Kaźmierz (wzdłuż ulic Czereśniowa, Dworcowa, Marii Konopnickiej) – Chlewiska, biegnącą do wschodniej granicy gminy w powiecie szamotulskim,

gminy Lipno, Osieczna, część gminy Włoszakowice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi 3903P biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Boguszyn, a następnie przez drogę łączącą miejscowość Boguszyn z miejscowością Krzycko aż do południowej granicy gminy w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 3903P biegnącej od południowej granicy gminy przez miejscowości Bronikowo i Morowice aż do miejscowości Śmigiel do skrzyżowania z drogą 3820P i dalej drogą 3820P, która przechodzi w ul. Jagiellońską, następnie w Lipową i Glinkową, aż do skrzyżowania z drogą S5, następnie przez drogą nr S5 do północnej granicy gminy, część gminy wiejskiej Kościan położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez kanał Obry, część gminy Krzywiń położona na zachód od linii wyznaczonej przez kanał Obry w powiecie kościańskim.

w województwie dolnośląskim:

gminy Jerzmanowa, Żukowice, część gminy Kotla położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

gminy Gaworzyce, Radwanice i część gminy Przemków położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 12 w powiecie polkowickim.

5. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—	Zona orașului București,

—	Județul Constanța,

—	Județul Satu Mare,

—	Județul Tulcea,

—	Județul Bacău,

—	Județul Bihor,

—	Județul Brăila,

—	Județul Buzău,

—	Județul Călărași,

—	Județul Dâmbovița,

—	Județul Galați,

—	Județul Giurgiu,

—	Județul Ialomița,

—	Județul Ilfov,

—	Județul Prahova,

—	Județul Sălaj,

—	Județul Vaslui,

—	Județul Vrancea,

—	Județul Teleorman,

—	Judeţul Mehedinţi,

—	Județul Gorj,

—	Județul Argeș,

—	Judeţul Olt,

—	Judeţul Dolj,

—	Județul Arad,

—	Județul Timiș,

—	Județul Covasna,

—	Județul Brașov,

—	Județul Botoșani,

—	Județul Vâlcea,

—	Județul Iași,

—	Județul Hunedoara,

—	Județul Alba,

—	Județul Sibiu,

—	Județul Caraș-Severin,

—	Județul Neamț,

—	Județul Harghita,

—	Județul Mureș,

—	Județul Cluj,

—	Județul Maramureş.

6. Slovakien

—	the whole district of Trebišov,

—	in the district of Michalovce, the whole municipalities of the district not included in Part I,

—	Region Sobrance – municipalities Lekárovce, Pinkovce, Záhor, Bežovce,

—	the whole district of Košice – okolie, except municipalities included in part II,

—	In the district Rožnava, the municipalities of Bôrka, Lúčka, Jablonov nad Turňou, Drnava, Kováčová, Hrhov.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

—	tutto il territorio della Sardegna.

”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 280

Svensk utgåva	Lagstiftning	63 årgången 28 augusti 2020

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 av den 27 augusti 2020 om formatet på och anvisningarna för de årliga rapporter om resultaten av inventeringarna och om formatet på de fleråriga inventeringsprogram och de praktiska arrangemang som föreskrivs i artikel 22 respektive 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031	1
		BESLUT
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1232 av den 27 augusti 2020 om godkännande av den effektiva generatorfunktion som utnyttjas i 12-volts motorgeneratorer för användning i personbilar och lätta nyttofordon, inklusive vissa hybridelfordon och fordon som kan drivas med alternativa bränslen, som en innovativ teknik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 ( 1 )	18
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1233 av den 27 augusti 2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (delgivet med nr C(2020) 5948) ( 1 )	28