(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1352/2013 (2) fastställs de formulär som ska användas för ansökan om ingripande från tullmyndigheterna mot varor som misstänks göra intrång i en immateriell rättighet, i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 608/2013, och för begäran om förlängning av perioden för tullmyndigheternas ingripande enligt artikel 12 i den förordningen (nedan kallade formulären).

(2)

Formulären måste anpassas för att beakta införandet av EU-tullportalen för näringsidkare för den elektroniska inlämningen av formulären. För att tillgången till portalen ska vara säker är det viktigt att de sökande och deras företrädare identifieras på ett unikt sätt. Det blir därför obligatoriskt för sökanden och företrädaren att ange registrerings- och identitetsnumret för ekonomiska aktörer (Eori) i formulären.

(3)

Eori-systemet innehåller redan unika identifieringsnummer för ekonomiska aktörer. Detta system bör lämpligen tillämpas även på andra personer än ekonomiska aktörer i den mening som avses i artikel 6.1 a i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (3).

(4)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 386/2012 (4), särskilt artikel 2.2 b, har Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) i uppdrag att samla in, analysera och sprida relevanta objektiva, jämförbara och tillförlitliga uppgifter om intrång i immateriella rättigheter.

(5)

Kommissionen tillställer EUIPO i enlighet med artikel 5.1 b i förordning (EU) nr 386/2012 all relevant information om uppskjutna frigöranden eller kvarhållanden av varor som misstänks göra intrång i immateriella rättigheter som medlemsstaterna har tillhandahållit i enlighet med artikel 31.2 i förordning (EU) nr 608/2013.

(6)

För att möjliggöra djupare analyser av intrångsdata och förbättra förståelsen av intrångens geografiska omfattning och inverkan är det viktigt att det går att hänföra uppskjutandet av frigörandet och kvarhållandet av sådana varor till innehavaren av beslutet. Det är också viktigt att denna person, redan när formulären lämnas in, informeras om att hans eller hennes personuppgifter kommer att överlämnas till EUIPO och samtycker till denna uppgiftsöverföring. Formulären måste därför anpassas i enlighet med detta.

(7)

Efter ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (5) och (EU) 2018/1725 (6) måste hänvisningarna i formulären till dataskyddsbestämmelserna aktualiseras.

(8)

Med beaktande av att, i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) nr 608/2013, allt utbyte av uppgifter om beslut om ansökningar och kvarhållanden mellan medlemsstaterna och kommissionen ska ske via den centrala databasen hos kommissionen och att denna databas måste anpassas till det nya formuläret, bör ändringarna i bilagorna I–III till genomförandeförordning (EU) nr 1352/2013 tillämpas från och med den 15 september 2020.

(9)

Genomförandeförordning (EU) nr 1352/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 24 juni 2020.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

Den 13 maj 2013 antog rådet genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 (2) om införande av en slutlig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand, samt om avslutande av förfarandet med avseende på Indonesien (nedan kallad den ursprungliga undersökningen).

(2)

Den 12 juni 2013 ingav en samarbetsvillig kinesisk exporterande tillverkare, Jinan Meide Castings Co., Ltd (nedan kallad Jinan Meide eller sökanden), en begäran till Europeiska unionens tribunal (nedan kallad tribunalen) om ogiltigförklaring av genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 i den del som rör sökanden.

(3)

Den 30 juni 2016 konstaterade tribunalen i sin dom (3) (nedan kallad den första domen) att Jinan Meides rätt till försvar åsidosatts genom kommissionens avslag på företagets begäran om utlämnande av beräkningarna av normalvärdet utifrån konfidentiella uppgifter från en tillverkare i ett jämförbart land. Tribunalen ogiltigförklarade därför genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 i den del som den införde en antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn som tillverkats av Jinan Meide.

(4)

Efter den första domen offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande (4) om ett partiellt återupptagande av antidumpningsundersökningen beträffande import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Kina. Återupptagandet rörde endast genomförandet av tribunalens dom med avseende på Jinan Meide.

(5)

Den 26 juni 2017 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2017/1146 (5) om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina, tillverkade av Jinan Meide Castings Co., Ltd (nedan kallad den omtvistade förordningen).

(6)

Jinan Meide Castings Co., Ltd (”Jinan Meide”) bestred den omtvistade förordningen i tribunalen. Den 20 september 2019 meddelade tribunalen sin dom i mål T-650/17 (6) avseende den omtvistade förordningen (nedan kallad den andra domen).

(7)

Tribunalen fann att kommissionen inte följde bestämmelserna i artikel 2.10 a i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (7) om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) när den fastställde marknadsvärdet på de fysiska olikheterna mellan de likadana produkttyperna på grundval av exportpriset på produkttyperna utan motsvarighet, vilket är det pris som den första oberoende kunden i Europeiska unionen betalar för varan.

(8)

Enligt tribunalen är det inte tillräckligt att exportpriset på produkttyperna utan motsvarighet utgjorde det pris som den första oberoende kunden i Europeiska unionen betalar för varan för att det ska kunna betraktas som en skälig uppskattning av marknadsvärdet. Med hänsyn till syftet med artikel 2.7 a och 2.10 i grundförordningen innebär detta begrepp nämligen inte endast att det aktuella priset betalas av en oberoende kund i samband med en armlängdstransaktion, utan att det dessutom måste vara möjligt att säkerställa att detta pris är det normala resultatet av marknadskrafterna. Enligt tribunalen kan så emellertid inte vara fallet när detta pris kan ha påverkats av dumpning.

(9)

Enligt domstolen har kommissionen använt en orimlig metod för att återspegla skillnaderna i fysiska egenskaper mellan de produkttyper som tillverkas i det jämförbara landet (Indien) och de produkttyper som exporteras från Kina. I avsaknad av uppgifter om den inhemska produktionen i det jämförbara landet använde kommissionen skillnaden i priser för exportförsäljningen av de olika produkttyperna från Kina. Enligt tribunalen kan priser som kan vara påverkade av dumpning och som har sitt ursprung i ett land som inte är en marknadsekonomi inte kan ligga till grund för en skälig uppskattning av marknadsvärdet på olikheterna i de fysiska egenskaperna, eftersom sådana priser kanske inte är resultatet av de normala marknadskrafterna.

(10)

Även om tribunalen inte specificerade vilken metod som skulle ha använts för att återspegla skillnaderna i fysiska egenskaper mellan de likadana produkttyperna så angav den att de priser som faktiskt betalats eller ska betalas i Europeiska unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal på vissa villkor kan användas som skälig grund för att fastställa normalvärdet (8).

(11)

Mot bakgrund av ovanstående ogiltigförklarade tribunalen den omtvistade förordningen.

(12)

Enligt artikel 266 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är unionens institutioner skyldiga att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa tribunalens domar. I händelse av en ogiltigförklaring av en rättsakt som antagits av unionsinstitutionerna inom ramen för ett administrativt förfarande, såsom antidumpningsundersökningen i detta fall, består efterlevnaden av tribunalens domar i att ersätta den ogiltigförklarade rättsakten med en ny rättsakt, där den rättsstridighet som tribunalen identifierat undanröjs (9).

(13)

Enligt domstolens rättspraxis kan förfarandet för att ersätta en ogiltigförklarad rättsakt återupptas vid exakt den punkt där rättsstridigheten skedde (10). Detta innebär i synnerhet att i en situation där en rättsakt som avslutar ett administrativt förfarande ogiltigförklaras så påverkar ogiltigförklaringen inte nödvändigtvis de förberedande rättsakterna, såsom inledandet av antidumpningsförfarandet. I en situation där en förordning om införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder ogiltigförklaras till exempel så innebär detta att förfarandet fortfarande är öppet efter ogiltigförklarandet, eftersom det endast är den akt som avslutar förfarandet som inte längre ingår i unionens rättsordning (11), med undantag fall för om rättsstridigheten skedde i den inledande fasen av förfarandet. Ett återupptagande av det administrativa förfarandet och därmed ett återinförande av antidumpningstullar på import som skedde under den ogiltigförklarade förordningens tillämpningsperiod kan inte anses strida mot principen om förbud mot retroaktiv verkan (12).

(14)

I det nu aktuella ärendet ogiltigförklarade tribunalen den omtvistade förordningen med motiveringen att kommissionen hade använt en orimlig metod för att återspegla skillnaderna i fysiska egenskaper mellan de produkttyper som tillverkades i det jämförbara landet och de produkttyper som exporterades från Kina. Enligt tribunalen kunde det inte uteslutas att felet hade en betydande inverkan på dumpningsmarginalen för Jinan Meide.

(15)

De konstateranden i den omtvistade förordningen som bestridits, men där invändningarna ogillades av tribunalen och därför inte lett till ogiltigförklaringen av den omtvistade förordningen, är fortfarande fullt giltiga och införlivas och bekräftas således (13).

(16)

Efter tribunalens andra dom beslutade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om återupptagande) (14) att återuppta den antidumpningsundersökning beträffande import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Kina, tillverkade av Jinan Meide Castings Co., Ltd, som ledde till antagandet av den omtvistade förordningen samt att undersökningen skulle återupptas vid den punkt där rättsstridigheten skedde. Återupptagandets omfattning begränsades till genomförandet av tribunalens andra dom.

(17)

Den 29 november 2019 beslutade kommissionen att göra import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Kina och tillverkade av Jinan Meide Castings Co., Ltd till föremål för registrering (15), och uppmanade de nationella tullmyndigheterna att avvakta med offentliggörandet av kommissionens genomförandeförordning om återinförande av tullar innan de fattade beslut om eventuella krav på återbetalning och eftergift av antidumpningstullar vad gäller import från Jinan Meide (nedan kallad registreringsförordningen).

(18)

Kommissionen informerade de berörda parterna om återupptagandet och uppmanade dem att lämna synpunkter.

(19)

Kommissionen mottog synpunkter från klagandena i den ursprungliga undersökningen, fyra icke-närstående importörer och Jinan Meide.

(20)

En av de två ursprungliga klagandena gav sitt stöd till återupptagandet och registreringen av import från Jinan Meide.

(21)

Fyra icke-närstående importörer gav sig till känna. Alla importörer uttryckte sin besvikelse över kommissionens beslut att återuppta den ursprungliga undersökningen till följd av den andra domen som ogiltigförklarade antidumpningstullarna. De lämnade även synpunkter på importregistreringens påstådda rättsstridighet och kommissionens eventuella avsikt att retroaktivt återinföra importtullar. De uttryckte även sin besvikelse över uppmaningen till tullmyndigheterna om att avvakta med återbetalning av tidigare uttagna tullar. De anser att det inte bör tas ut några antidumpningstullar på produkter från Jinan Meide. En av de fyra importörerna begärde ett gemensamt hörande med Jinan Meide där de båda parterna gemensamt lade fram sina synpunkter.

(22)

En importör invände mot kommissionens beslut att kräva registrering av importen av en rad olika skäl. Importören menade för det första att det inte fanns tillräckliga skäl för registreringen och att det var fråga om bristande proportionalitet. Importören menade särskilt att de skäl som angetts för kommissionens registrering av importen inte stämmer in på omständigheterna i det aktuella fallet. I skäl 17 i registreringsförordningen anger kommissionen att registrering av import ska tillämpas till exempel för att säkerställa betalning vid tillämpning av tullar eller vid kringgående av åtgärder, under det att registreringen i detta förfarande har till syfte att underlätta uttag av antidumpningstullar efter återupptagandet av undersökningen.

(23)

I detta hänseende erinrar kommissionen om att det i skäl 17 i registreringsförordningen hänvisas till förteckningen över skäl till registrering i artikel 14.5 i grundförordningen, vilken inte är uttömmande och ger kommissionen utrymme för att efter eget skön bestämma huruvida det är berättigat med registrering av import i ett visst givet fall. I skäl 18 i registreringsförordningen förklaras det tydligt vilket skälet är till att registrera import, nämligen att säkerställa åtgärdernas effektivitet: att import bör vara föremål för ”korrekta antidumpningsförpliktelser utan otillbörliga avbrott, från det att […] antidumpningsförordningen träder i kraft till dess att de korrigerade tullarna eventuellt återinförs”. I skäl 18 i registreringsförordningen förklaras det att villkoren i artikel 10.4 i grundförordningen inte är tillämpliga i det aktuella ärendet, eftersom syftet med registreringen inte är ett retroaktivt uttag av tullar utan att säkerställa åtgärdernas effektivitet.

(24)

För det andra menar importören att skälet att underlätta uttag av tullar i sig är oproportionellt eftersom detta medför en alltför stor börda för importörerna.

(25)

Kommissionen erinrar om att det i registreringsförordningen specifikt föreskrivs att de tullar som ska erläggas till följd av återupptagandet inte får överstiga det belopp som ursprungligen infördes i den delvis ogiltigförklarade förordningen när det gäller perioden mellan återupptagandet av undersökningen och datumet för ikraftträdandet av resultaten av den återupptagna undersökningen. Dessutom är registreringen tidsbegränsad så att importörerna inte görs till föremål för registrering under en orimlig tidsperiod, just för att undvika en onödigt stor börda. Rent tekniskt medför registreringen för övrigt ingen börda för importörerna, utan endast för de nationella myndigheter som måste inrätta registreringssystemet, och följaktligen kan den inte vara oproportionellt för dem.

(26)

För det tredje hävdade importören också att avbrotten i detta fall inte är nödvändigt, eftersom de är en konsekvens av rättsstridigheter i genomförandeförordningen som fastställts av tribunalen.

(27)

Kommissionen erinrar om att återupptagandet av ärendet i syfte att korrigera de felaktigheter som konstaterats av tribunalen ligger i linje med domstolens rättspraxis (se skälen 13–17).

(28)

För det fjärde, vad gäller skyldigheten att efterleva domen i enlighet med artikel 266 i EUF-fördraget, ifrågasatte importören att det är möjligt att införa tullar retroaktivt på produkter som inte omfattades av någon relevant rättsakt vid den tidpunkt då de övergick till fri omsättning. Importören hävdade vidare att en kontinuerlig tillämpning av tullar strider mot regeln om retroaktiv verkan i artikel 10.4 i grundförordningen.

(29)

Kommissionen erinrar om att det följer av fast rättspraxis att om unionsdomstolarna fastställer att en förordning om införande av tullar är ogiltig, ska dessa tullar inte anses ha betalats lagligen i den mening som avses i artikel 236 i den tidigare tillämpliga tullkodexen som fastställdes i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (16) och ska i princip återbetalas av de nationella tullmyndigheterna på de villkor som föreskrivs i detta avseende (17). Domstolen har emellertid även slagit fast att den exakta räckvidden för en dom genom vilken domstolen förklarar att en rättsakt är ogiltig, och därmed de skyldigheter som följer av den, ska emellertid i varje enskilt fall fastställas med beaktande inte bara av domslutet i denna dom utan även de domskäl som utgör det nödvändiga stödet för detta (18).

(30)

I det aktuella fallet fann tribunalen att kommissionen gjort fel genom att använda en metod som inte återspeglade en skälig uppskattning av marknadsvärdet på skillnaderna i fysiska egenskaper mellan produkttyperna utan motsvarighet de direkt jämförbara produkttyperna (19). Tillämpningen av denna metod ledde inte till en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset. Denna metod visade dessutom inte att justeringen av normalvärdet för produkttyperna utan motsvarighet säkerställde ett skäligt fastställande av normalvärdet, det vill säga ett fastställande som grundar sig på värden och parametrar som kan anses som det normala resultatet av marknadskrafterna. Tillämpningen av den felaktiga metoden konstaterades således vara förenlig varken med artikel 2.7 a, 2.10 eller 2.10 a i grundförordningen.

(31)

Enligt domstolens fasta rättspraxis ska artikel 10.1 i grundförordningen inte utgöra ett hinder för att det genom akter återinförs antidumpningstullar på import som skedde under tillämpningsperioden för de förordningar som förklarats ogiltiga. Såsom förklaras i skälen 14–17 i registreringsförordningen kan återupptagandet av det administrativa förfarandet och ett eventuellt återinförande av tullar följaktligen inte anses strida mot förbudet mot retroaktiv verkan.

(32)

För det femte hävdade importören att kommissionens åtgärder äventyrade rättssäkerheten för importörerna, eftersom de inte kunde förutsäga huruvida deras import skulle beläggas med antidumpningstullar eller ej.

(33)

Kommissionen har sett till att rättssäkerhetsprincipen iakttagits när det gäller importörerna genom att offentliggöra en detaljerad registreringsförordning. Kommissionens har även återupptagit undersökningen i syfte att korrigera de felaktigheter som konstaterats i domstolens domar.

(34)

För det sjätte lämnade importören även synpunkter på kommissionens uppmaning till tullmyndigheterna om att avvakta med återbetalning av tidigare tullar med hänvisning till följande faktorer. För det första påstods skyldigheten att följa domen innebära att tullarna måste återbetalas till fullo och att man inte bör avvakta med ansökningar i detta hänseende.

(35)

Såsom förklaras både i tillkännagivandet om återupptagande och registreringsförordningen uppmanade kommissionen de nationella tullmyndigheterna att avvakta resultatet av den återupptagna undersökningen innan de fattar beslut om eventuella krav på återbetalning av de antidumpningstullar som ogiltigförklarats av tribunalen med avseende på Jinan Meide, eftersom storleken på den betalningsförpliktelse som följer av den återupptagna undersökningen inte var känd. Det är fast rättspraxis att räckvidden och domskälen för en dom genom vilken domstolen förklarar att en rättsakt är ogiltig ska fastställas i varje enskilt fall och kan vara av sådan karaktär att det inte är nödvändigt att omedelbart och i sin helhet återbetala de berörda tullarna (20).

(36)

När det gäller frågan om att inte ta ut tullar retroaktivt på oregistrerad import hävdade importören dessutom att om kommissionen skulle besluta att tillämpa regeln om retroaktiv verkan i enlighet med artikel 10 i grundförordningen i det aktuella ärendet så är denna inte tillämplig på import som skett före den 30 november 2019. Enligt importören har dessa tullar aldrig varit lagligen betalda och bör därför återbetalas till fullo.

(37)

Enligt domstolens rättspraxis kan ett återupptagande av det administrativa förfarandet och därmed ett återinförande av antidumpningstullar på import som skedde under den ogiltigförklarade förordningens tillämpningsperiod inte anses strida mot principen om förbud mot retroaktiv verkan (se skälen 13 och 25).

(38)

Vad gäller det påstådda åsidosättandet av rättssäkerhetsprincipen hävdade importören att kommissionens uppmaning till de nationella tullmyndigheterna om att avvakta med alla eventuella återbetalningsansökningar i det aktuella fallet undergräver rättssäkerhetsprincipen.

(39)

Rättssäkerheten för importörerna har säkerställts genom registreringsförordningen i vilken det föreskrivs att tullbeloppet inte får överstiga det belopp som ursprungligen infördes i den delvis ogiltigförklarade förordningen när det gäller perioden mellan återupptagandet av undersökningen och datumet för ikraftträdandet av resultaten av den återupptagna undersökningen. Dessutom förklaras det i registreringsförordningen att om kommissionen efter återupptagandet av undersökningen skulle komma fram till att ett återinförande av tullarna inte är befogat och att åtgärderna bör avslutas kommer återbetalningen/eftergiften att ske från och med datumet för ikraftträdandet av den delvis ogiltigförklarade förordningen. För att undvika ytterligare börda och osäkerhet för de berörda aktörerna är registreringen dessutom begränsad till en tidsperiod på nio månader och efter denna period kommer tullarna antingen att återbetalas till fullo eller anpassas till resultaten av den återupptagna undersökningen.

(40)

Avslutningsvis hävdade importören att domarna i målen C-256/16 och C-612/16 inte heller motiverar införandet av registrering eller uppmaning till tullmyndigheterna vad gäller återbetalningsansökningar, eftersom dessa domar meddelades på grundval av den tidigare tillämpliga tullkodexen som fastställdes i förordning (EEG) nr 2913/92 och den tidigare tillämpliga grundförordningen (EG) nr 1225/2009, vilka ersatts under tiden. Importören påpekar i synnerhet att i mål C-256/16 fann Europeiska unionens domstol att åtgärderna i form av kommissionens uppmaning till tullmyndigheterna att avvakta med återbetalningsansökningar är proportionella, särskilt med hänsyn till att ”en eventuell försening kan kompenseras genom en skyldighet att betala ränta”. Importören hävdar att den relevanta bestämmelsen i förordning (EEG) nr 2913/92 nu ersätts av artikel 116.6 i unionens tullkodex (21) i vilken det uttryckligen anges att ränta inte behöver betalas vid återbetalning av tullar. Därför menar importören att kommissionen inte kan använda de relevanta övervägandena i domarna i målen C-256/16 och C-612/16 för att motivera införandet av registrering och uppmaningen till de nationella myndigheterna vad gäller återbetalningsansökningar.

(41)

Kommissionen erinrar om att även om det i artikel 116.6 i unionens tullkodex faktiskt fastställs att återbetalning av tullar inte ska medföra betalning av ränta så föreskrivs det i artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (22) att det ska erläggas kompensationsränta vid återbetalningar till följd av en dom av Europeiska unionens domstol. I det aktuella fallet gäller att eftersom alla eventuella återbetalningar sker till följd av ett beslut till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska de omfattas av en räntesats som motsvarar ”den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad”. Argumentet om att ränta inte betalas vid återbetalningar avvisas därför.

(42)

Jinan Meide hävdade att kommissionen inte kunde uppmana de nationella tullmyndigheterna att inte återbetala och/eller efterge tullar som hade tagits ut i enlighet med den omtvistade förordningen. Företaget hävdade att situationen i detta fall skiljer sig från den som låg till grund för domen i målet Deichmann (23). Enligt Jinan Meide ogiltigförklarades den omtvistade förordningen i sin helhet, vilket innebär att den avlägsnades från unionens rättsordning med retroaktiv verkan, medan det i domen i målet Deichmann var så att åtgärderna ogiltigförklarades inom ramen för en begäran om förhandsavgörande. I domen i målet Deichmann fann dessutom domstolen att det inte framkommit någon omständighet som kunde påverka den slutgiltiga förordningens giltighet, under det att något sådant konstaterande inte gjorts i det aktuella fallet.

(43)

Såsom förklaras i skäl 13 kan kommissionen i enlighet med fast rättspraxis (24) återuppta förfarandet vid exakt den punkt där rättsstridigheten skedde. I det aktuella fallet återupptog kommissionen undersökningen i syfte att korrigera de felaktigheter som konstaterats av tribunalen. I Deichmann-domen återupprepas i punkt 78 den allmänna tolkningen av artikel 10.1: ”Ordalydelsen i artikel 10.1 i förordning nr 384/96 innebär emellertid inte att förfarandet inte kan återupptas för det fall att giltighetstiden för de berörda antidumpningstullarna har löpt ut efter denna tidpunkt, såvitt dessa tullar återinförs så att de gäller under deras ursprungliga tillämpningsperiod […]”. Tribunalens tolkning är allmän till sin natur och är därför tillämplig även på det aktuella fallet.

(44)

Jinan Meide hävdade även att kommissionen inte kan återinföra tullarna retroaktivt och menade därför att kommissionens uppmaning till de nationella tullmyndigheterna att avvakta offentliggörandet av den nya genomförandeförordningen om återinförande av tullarna innan de fattar beslut om återbetalning av tidigare uttagna tullar var ogrundad. Detta beror på att den omtvistade förordningen inte hade ogiltigförklarats endast partiellt utan till fullo, vilket innebär att den omtvistade förordningen aldrig existerat i rättsordningen. Jinan Meide menar att omständigheterna var annorlunda i Deichmann-målet och att kommissionen inte kan grunda sitt beslut i det aktuella fallet på konstaterandena i Deichmann-domen. Jinan Meide hävdade vidare att kommissionen urholkar det rättsliga skyddet för de parter som påverkas av unionens administrativa förfaranden genom att undergräva Europeiska unionens domstols auktoritet. I praktiken påstås kommissionens agerande innebära att det inte fanns någon mening med att väcka talan mot rättsstridiga åtgärder för en part som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder.

(45)

Jinan Meide menade vidare att den registrering som införts av kommissionen inte faller inom ramen för återupptagandet, eftersom domen inte innehåller några konstateranden som kan utgöra grund för en registrering.

(46)

Skälen till registreringen i det aktuella fallet redovisas i skäl 23. Domstolen måste inte i detalj fastställa varje steg i antidumpningsförfarandet, eftersom kommissionen har rätt att besluta om det förfarande som följer på återupptagandet till följd av domstolens dom, i linje med relevant rättspraxis och bestämmelserna i grundförordningen, bland annat bestämmelserna rörande registrering.

(47)

Vidare hävdade Jinan Meide att det inte finns någon rättslig grund för en registrering av import i det aktuella fallet, eftersom varken artikel 10.2, 10.4, 10.5, 11.4, 12.5 eller 13.3 i grundförordningen är tillämpliga i detta fall. Jinan Meide ansåg även att det inte fanns någon möjlighet till avvikelse från den allmänna principen om förbud mot retroaktiv verkan, eftersom inget av undantagen från den allmänna principen om förbud mot retroaktiv verkan kan anses vara tillämpliga i det aktuella fallet.

(48)

Såsom förklaras i detalj i skäl 23 är grunden för registrering artikel 14.5 i grundförordningen. I skäl 23 förklaras det vidare att villkoren i artikel 10.4 i den grundläggande antidumpningsförordningen inte är tillämpliga i det aktuella ärendet, eftersom syftet med registreringen inte är ett retroaktivt uttag av tullar utan att säkerställa åtgärdernas effektivitet.

(49)

Jinan Meide ansåg även att inga av uppgifterna från undersökningsperioden, dvs. perioden mellan den 1 januari och den 31 december 2011 fortfarande borde behandlas som konfidentiella med tanke på den tid som gått. Jinan Meide hävdade att tribunalen slagit fast, och vilket också bekräftats av domstolen, att en tidsperiod på fem år i sig är tillräcklig för att uppgifterna ska förlora sin karaktär av affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter.

(50)

I artikel 19 i grundförordningen anges ingen tidsgräns för skyddet av konfidentiella uppgifter. Detta ligger i linje med artikel 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal som inte heller innehåller någon tidsbegränsning och i vilken det specifikt föreskrivs att uppgifter för vilka det begärts konfidentiell behandling inte ska ”offentliggöras utan särskilt tillstånd av den part som lämnat dem”, utan angivande av någon tidsbegränsning. Argumentet avvisas därför.

(51)

Det erinras om att, såsom även anges i skäl 15, de delar av den omtvistade förordningen som bestridits men där invändningarna ogillades av tribunalen fortfarande är fullt giltiga.

(52)

Såsom fastställts i den ursprungliga undersökningen svarade produkttyperna utan motsvarighet för 28 % av Jinan Meides export under undersökningsperioden. 55 % av sökandens totala exportvolym ansågs vara direkt jämförbara produkttyper och för dessa fastställdes dumpningsmarginalen genom att normalvärdet beräknades antingen på grundval av den inhemska försäljningen för tillverkaren i det jämförbara landet vid normal handel, eller på grundval av ett konstruerat normalvärde. De övriga 17 % av den totala volymen ansågs vara liknande produkttyper och för dessa fastställdes dumpningsmarginalen genom en justering av normalvärdet (25). Sökanden bestred endast beräkningsmetoden för produkttyperna utan motsvarighet, vilka svarade för 28 % av Jinan Meides exportvolym.

(53)

Enligt tribunalen föreskrivs det i artikel 2.10 a i grundförordningen att det ska göras en justering för olikheter i den berörda produktens fysiska egenskaper och att justeringens belopp ska motsvara en skälig uppskattning av olikhetens marknadsvärde (26). I denna bestämmelse anges däremot inte hur en sådan skälig uppskattning ska göras. Tribunalen noterade vidare att det för att återställa symmetrin mellan normalvärdet för den likadana produkten och exportpriset på den berörda produkten enligt bestämmelsen inte krävs att det uppskattade justeringsbeloppet exakt återspeglar ett sådant värde på marknaden, utan endast att det utgör en skälig uppskattning.

(54)

Tribunalen konstaterade vidare att kommissionen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller bedömningen av en produkts normalvärde och bedömningen av de omständigheter som talar för att jämförelsen av normalvärdet och exportpriset är rättvisa, eftersom de vagt definierade begreppen om skäligt och rättvist fastställande som kommissionen ska tillämpa inom ramen för dessa bestämmelser bör konkretiseras av kommissionen i det enskilda fallet med hänsyn tagen till det relevanta ekonomiska sammanhanget (27).

(55)

Enligt sökanden grundade sig den omtvistade metoden på det felaktiga antagandet att marknadsvärdet på de fysiska olikheterna återspeglades i exportpriserna, trots att dessa exportpriser enligt kommissionens egna konstateranden åtminstone delvis återspeglade dumpningen. Sökanden hävdade vidare att metoden grundade sig på det felaktiga antagandet att exportpriserna på produkttyperna utan motsvarighet återspeglade en dumpningsnivå motsvarande den nivå som konstaterats för de produkttyper för vilka det fanns en direkt jämförbar produkttyp (”de direkt jämförbara produkttyperna”). Enligt sökanden är antagandet oskäligt och omöjligt att kontrollera (28).

(56)

Enligt tribunalen kan användningen av denna metod således ha haft en betydande inverkan på beräkningen av den dumpningsmarginal som fastställts för exporten av produkttyperna utan motsvarighet (29).

(57)

Tribunalen konstaterade att för att dumpningsmarginalen ska kunna fastställas på ett skäligt och objektivt sätt måste beräkningen av normalvärdet för en viss produkttyp i princip grundas på oberoende uppgifter om just de exportpriser vars undervärdering kommissionen försöker att bedöma genom att fastställa normalvärdet (30).

(58)

Tribunalen konstaterade vidare att det dock inte visats att symmetrin mellan exportpriserna för produkttyperna utan motsvarighet och normalvärdet kunde återställas i enlighet med syftet med artikel 2.10 i grundförordningen om kommissionen använde en komponent som bestod av dessa priser för att korrigera normalvärdet, med vilka dessa priser jämförs. I synnerhet saknades det uppgift om att förhållandet mellan exportpriset på varje produkttyp utan motsvarighet och det genomsnittliga enhetspriset vid export på direkt jämförbara produkttyper korrekt återspeglade värdet av olikheterna i de fysiska egenskaperna mellan den sistnämnda kategorin av produkttyper och den aktuella produkttypen utan motsvarighet (31).

(59)

Tribunalen konstaterade att i förevarande fall bygger den omtvistade metoden underförstått på antagandet att prisskillnaden motsvarar marknadsvärdet på de fysiska olikheterna hos samtliga produkttyper utan motsvarighet (32). Följaktligen innebär detta antagande således att den dumpningsmarginal som kan påverka priserna för vissa specifika produkttyper utan motsvarighet och exportpriserna för de direkt jämförbara produkttyperna ligger på samma nivå. I det motsatta fallet kan nämligen prisskillnaderna mellan de två aktuella kategorierna av produkttyper, åtminstone delvis, vara en följd av skillnaderna i dumpningsmarginalen och de kan således inte med tillräcklig tillförlitlighet endast anses återspegla olikheterna i de fysiska egenskaperna (33).

(60)

Tribunalen konstaterade att det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i Europeiska unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal, på vissa villkor kan användas som skälig grund för att fastställa normalvärdet. Så i syfte att göra en rättvis jämförelse kan en skälig uppskattning av marknadsvärdet på de fysiska egenskapernas olikheter utgöras – om det saknas andra tillgängliga uppgifter – av skillnaden mellan priset på produkttyperna utan motsvarighet och det genomsnittliga priset på den direkt jämförbara produkttypen hos en eller flera unionstillverkare (34).

(61)

Med användning av det tillvägagångssätt som beskrivits av tribunalen omräknade kommissionen dumpningsmarginalen för Jinan Meide vad gäller de omtvistade 28 procenten av dess export. Som normalvärde för dessa produkttyper utan motsvarighet som exporteras till EU av Jinan Meide använde kommissionen den europeiska industrins faktiska försäljningspriser för samma produkttyp.

(62)

Kommissionen noterade att det fanns en liten kvantitet kinesisk export (4,5 %) som kommissionen inte kunde matcha vare sig mot de produkttyper som såldes av den indiska tillverkaren eller de som såldes av unionsindustrin. Denna kvantitet utgörs av nischprodukter för vilka kommissionen inte fått någon specifik information vad gäller deras fysiska egenskaper. I brist på en bättre metod använde kommissionen därför det vägda indiska normalvärdet. Inverkan på den totala dumpningsmarginalen var ytterst liten. Kommissionen uppmanade den exporterande tillverkaren att lämna synpunkter på denna metod. Kommissionen uppmanade även denna exporterande tillverkare att lämna fullständiga uppgifter om dessa nischprodukters fysiska egenskaper och uppgift om närmast jämförbara produkttyp som exporteras till EU.

(63)

Under dessa omständigheter är den omräknade dumpningsmarginalen för Jinan Meide 75,1 %.

(64)

Den 23 juni 2020 underrättade kommissionen alla berörda parter om ovanstående slutsatser på grundval av vilka den avsåg att föreslå ett återinförande av antidumpningstullen på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit, som tillverkats av Jinan Meide, på grundval av de uppgifter som samlats in och lämnats in i samband med den ursprungliga undersökningen (det slutliga utlämnandet).

(65)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Jinan Meide att inga av den europeiska industrins uppgifter från undersökningsperioden, dvs. perioden mellan den 1 januari och den 31 december 2011, fortfarande borde behandlas som konfidentiella med tanke på den tid som gått. Företaget begärde även att kommissionen skulle fråga den europeiska industrin om deras uppgifter fortfarande var att anse som konfidentiella. Jinan Meide hävdade att det inte fått tillräcklig tillgång till de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beräkningen. Enligt Jinan Meide borde alla uppgifter som använts för beräkningen lämnas ut till företaget.

(66)

Kommissionen har redan besvarat dessa synpunkter i skäl 50. I det aktuella fallet drog kommissionen slutsatsen att unionstillverkarna lämnat en god motivering till att de uppgifter som lämnats ursprungligen bör förbli konfidentiella. Jinan Meide begärde ett ingripande av förhörsombudet i denna fråga, men även förhörsombudet bekräftade att de uppgifter som lämnats av unionstillverkarna i urvalet fortfarande var konfidentiella trots den tid som gått.

(67)

En importör hävdade likaledes att kommissionen endast tillhandahållit begränsad information i det slutliga utlämnandet, på grundval av vilken det inte var möjligt för importörerna att återskapa beräkningsmetoden, vilket innebär att deras rätt till försvar inskränkts i det aktuella fallet och att kravet på en god förvaltning inte uppfyllts.

(68)

Det erinras om att endast Jinan Meide erhöll ett fullständigt utlämnande av sin beräkningsmetod, eftersom denna innehöll känsliga uppgifter. Alla övriga parter erhöll det allmänna utlämnandet och det ytterligare utlämnandet som innehåller en förklaring av den metod som använts för dumpningsberäkningen.

(69)

Som svar på de uppgifter som utlämnats till företaget (se skäl 62) tillhandahöll Jinan Meide en förteckning över de mest jämförbara produkttyper som tillverkaren i det jämförbara landet Indien sålde på den inhemska marknaden för alla produkttyper utan motsvarighet som Jinan Meide exporterade till unionen.

(70)

Kommissionen bedömde Jinan Meides synpunkter och drog slutsatsen att de uppgifter som lämnats gjorde det möjligt att fastställa normalvärdet för alla produkttyper som Jinan Meide exporterade till unionen på grundval av de uppgifter som lämnats av tillverkaren i det jämförbara landet Indien. Det var därför inte längre nödvändigt att använde de uppgifter som lämnats av unionstillverkarna i urvalet för att fastställa normalvärdet (se skäl 60). På denna grundval fastställde kommissionen en reviderad tullsats på 36 %.

(71)

Berörda parter lämnade ett antal synpunkter på den metod och den tullsats som det hänvisas till i skälen 61–63. Till följd av de ytterligare uppgifter som lämnades av Jinan Meide reviderades dock metoden. Dessa synpunkter blev därmed irrelevanta.

(72)

Jinan Meide återupprepade även sina synpunkter rörande återupptagandet av detta ärende, nämligen att det retroaktiva införande av tullar, uppmaningen till tullmyndigheterna att inte återbetala/efterge de olagligen införda tullarna samt registreringen av Jinan Meides export till EU var olagliga. Även flera andra importörer lämnade samma synpunkter rörande retroaktiv verkan.

(73)

Kommissionen har redan behandlat denna fråga i skälen 21–48. Kommissionen ansåg att det inte är frågan om retroaktivt uttag av tullar, utan endast om ett fastställande av det tullbelopp som lagligen skulle tas ut för Jinan Meide alltsedan införandet av de ursprungliga åtgärderna. Begäran till tullmyndigheterna har dessutom till syfte att se till att antidumpningstullen tas ut på ett korrekt sätt.

(74)

Flera importörer hävdade även att återupptagandet innebär att man kan ifrågasätta att domstolskontrollens effektivitet i Europeiska unionen.

(75)

Kommissionen har redan besvarat denna synpunkt i skäl 33. Domstolskontrollens effektivitet hindrar inte kommissionen från att återinföra antidumpningstullar till ett korrekt belopp i fall där det fortfarande finns en skyldighet att betala antidumpningstull i samband med genomförandet av EU-domstolarnas domar.

(76)

Efter att ha granskat de synpunkter som inkommit från alla berörda parter rörande utlämnandet av den 23 juni 2020 sände kommissionen ett ytterligare utlämnande den 14 juli 2020 i vilket den underrättade berörda parter om sitt beslut om att ändra den metod som används för beräkningen av Jinan Meides antidumpningstull samt angav storleken på den reviderade tullsatsen.

(77)

Flera europeiska tillverkare lämnade synpunkter på den i skäl 69 nämnda förteckningen från Jinan Meide över de mest jämförbara produkttyper som tillverkaren i det jämförbara landet Indien sålde på den inhemska marknaden för alla produkttyper utan motsvarighet som Jinan Meide exporterade till unionen. Tillverkarna hävdade namnet på förteckningen var missvisande, eftersom produkttyperna inte var de mest jämförbara utan snarare produkter i en mycket lägre prisklass än Jinan Meides produkter som de påstods motsvara. De ansåg därför att den ledde till att beräkningen blev oriktig och inkorrekt och att dumpningsberäkningen snedvreds. Till stöd för detta argument hänvisade de till Jinan Meides prislista.

(78)

Kommissionen instämde inte i detta argument. Den ansåg att den förteckning som tillhandahållits av Jinan Meide gav en rimlig bild av de mest jämförbara typerna. För övrigt har ingen berörd part inkommit med en annan förteckning över mer jämförbara produkttyper till stöd för sina påståenden. Hänvisningen till Jinan Meides prislista kan inte vara relevant i detta hänseende, eftersom Jinan Meides priser var påverkade av dumpningen och därför inte kan användas som referens. Detta argument avvisades därför.

(79)

Jinan Meide välkomnade användningen av uppgifter från det jämförbara landet för beräkningen av normalvärdet för produkttyperna utan motsvarighet, vilket också föreslagits av Jinan Meide. Jinan Meide föreslog dock att man för produkttyperna utan motsvarighet skulle justera det genomsnittliga indiska normalvärdet genom att använda kvoten mellan det genomsnittliga priset för unionstillverkarna i urvalet och produkttyperna utan motsvarighet. Jinan Meide hävdade vidare att denna metod var praktiskt genomförbar eftersom alla motsvarande produkttyper enligt företaget även såldes av unionstillverkarna i urvalet.

(80)

Jinan Meides påstående är emellertid oriktigt. Det framgår av förteckningen över de produkttyper som såldes av unionstillverkarna i urvalet – vilken även Jinan Meide haft tillgång till – att många av de motsvarande produkttyperna inte såldes av unionstillverkarna i urvalet. Eftersom Jinan Meide tillhandahållit ytterligare uppgifter om de ursprungliga produkttyperna utan motsvarighet är det inte heller längre nödvändigt att använda de uppgifter som lämnats av unionstillverkarna i urvalet för att fastställa normalvärdet (se skäl 70). Kommissionen fann därför att det inte var vare sig lämpligt eller nödvändigt att använda det metod som föreslagits av Jinan Meide. Jinan Meide har inte heller kunnat motivera sin begäran om ytterligare justeringar på grundval av den slutliga beräkningen.

(81)

En importör framförde på nytt sitt argument om att det inte gick att lämna synpunkter på den konkreta beräkningen eftersom importörerna inte fått tillgång till detaljerna i den beräkningsmetod som använts och begärde mer information om hur den tullsats som man slutligen kommit fram till beräknats för att därmed kunna lämna meningsfullare synpunkter. Importören återupprepade även sin synpunkt om återbetalningar av tullar som betalats på grundval av en ogiltigförklarad förordning innan registreringen.

(82)

Argumenten ovan har redan behandlats i skäl 68 och skälen 34–46.

(83)

Eftersom den på nytt fastställda dumpningsmarginalen är lägre än skademarginalen bör antidumpningstullen, i enlighet med tillämpliga regler, fastställas till en nivå som motsvarar dumpningsnivån. Följaktligen uppgår den återinförda antidumpningstullen för Jinan Meide till följande:

(84)

Den reviderade antidumpningstullen är tillämplig från och med dagen för ikraftträdandet av denna förordning. Såsom anges i skäl 21 i registreringsförordningen ska inga tullar högre än 39,2 % tas ut innan ikraftträdandet av denna förordning. Eftersom den antidumpningstull som denna undersökning lett till är lägre instrueras tullmyndigheterna att ta ut det lämpliga beloppet på import vad gäller Jinan Meide (dvs. 36,0 %) och att återbetala alla överskjutande belopp om eventuellt tagits ut hittills i enlighet med tillämplig tullagstiftning.

(85)

I enlighet med artikel 109 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska återbetalningar som sker till följd av en dom av Europeiska unionens domstol omfattas av en räntesats som motsvarar den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(86)

På grundval av ovanstående ansåg kommissionen det lämpligt att återinföra den slutgiltiga antidumpningstullen på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit, utom kroppar av klämringskopplingar med metriska ISO-gängor DIN 13 och gängade runda kopplingsdosor av aducerat järn utan lock, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 19 10 (Taric-nummer 7307191010 och 7307191020), med ursprung i Kina och tillverkade av Jinan Meide, till en tullsats på 36,0 %.

(87)

Till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång (35) av denna produkt, vilken ledde till införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit, med ursprung i Kina och Thailand, bibehålls de antidumpningstullar som fastställdes i den ursprungliga undersökningen till den 24 juli 2024.

(88)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som måste återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1185 (5) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Lettland, Polen och Slovakien.

(2)

I rådets direktiv 2002/60/EG (6) fastställs de minimiåtgärder som ska vidtas inom unionen för bekämpning av afrikansk svinpest. I artikel 9 i direktiv 2002/60/EG föreskrivs särskilt att det ska upprättas en skyddszon och en övervakningszon när afrikansk svinpest officiellt har bekräftats hos svin på en anläggning, och i artiklarna 10 och 11 i samma direktiv fastställs de åtgärder som ska vidtas i skydds- och övervakningszonerna för att förhindra att sjukdomen sprids. Dessutom fastställs i artikel 15 i direktiv 2002/60/EG de åtgärder som ska vidtas om afrikansk svinpest har bekräftats hos viltlevande svin. Den senaste tidens erfarenheter har visat att de åtgärder som fastställs i direktiv 2002/60/EG effektivt förhindrar spridningen av sjukdomen, särskilt åtgärderna för rengöring och desinfektion av smittade anläggningar och andra åtgärderna för utrotning av sjukdomen i populationer av tamsvin och viltlevande svin.

(3)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/1185 antogs har nya fall av afrikansk svinpest konstaterats hos viltlevande svin i Polen och hos tamsvin i Litauen, Polen och Slovakien.

(4)

I augusti 2020 konstaterades två fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i distrikten Głogów och Ostróda i Polen i områden som för närvarande förtecknas i delarna II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas i del I i den bilagan. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som förtecknas i del I i den bilagan och som ligger i närheten av de områden förtecknade i delarna II och III som drabbats av de senaste fallen av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan.

(5)

I augusti 2020 konstaterades dessutom två utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i distriktet Przeworsk i Polen i ett område som för närvarande förtecknas i del III i den bilagan och som ligger i närheten av områden som förtecknas i delarna I och II i den bilagan. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som förtecknas i delarna I och II i den bilagan och som ligger i närheten av det område förtecknat i del III som drabbats av de senaste utbrotten av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas i del III i stället för i delarna I och II i den bilagan.

(6)

I augusti 2020 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i kommunen Kaunas i Litauen i ett område som för närvarande förtecknas i del III i den bilagan och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas i del II i den bilagan. Detta utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Litauen som förtecknas i del II i den bilagan och som ligger i närheten av det område förtecknat i del III som drabbats av det senaste utbrottet av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas i del III i stället för i del II i den bilagan.

(7)

I augusti 2020 konstaterades två utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i regionen Trebišov i Slovakien i ett område som för närvarande förtecknas i del II i den bilagan. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Slovakien som förtecknas i del II i den bilagan bör därför nu förtecknas i del III i stället för i del II i den bilagan.

(8)

Efter dessa nyligen inträffade fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i Polen och de nyligen inträffade utbrotten av den sjukdomen hos tamsvin i Litauen, Polen och Slovakien har regionaliseringen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa förändringar måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(9)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Litauen, Polen och Slovakien och tas med i förteckningarna i delarna II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Eftersom de områden där den epidemiologiska situationen fortfarande utvecklas och förändras förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU måste alltid effekten på de angränsande områdena särskilt beaktas när eventuella ändringar görs av de områden som förtecknas i den delen, vilket har skett i detta fall. Delarna I, II och III i den bilagan bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU träder i kraft så snart som möjligt.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.