17.8.2020

Europeiska unionens officiella tidning

L 269/2

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1201

av den 14 augusti 2020

om åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Xylella fastidiosa (Wells et al.)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 och 28.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/789 (2) har tillämpats sedan maj 2015 och syftar till att förhindra ytterligare spridning inom och introduktion i unionen av Xylella fastidiosa (Wells et al.) (nedan kallad den angivna skadegöraren). Genomförandebeslutet har uppdaterats vid flera tillfällen för att beakta de vetenskapliga och tekniska uppgifter som vid den tidpunkten varit tillgängliga.

(2)

Den 15 maj 2019 offentliggjorde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) ett nytt vetenskapligt yttrande (3) om den växtskyddsrisk som den angivna skadegöraren utgör på unionens territorium, med fokus på potentiell etablering, kort- och långväga spridning, den asymtomatiska periodens längd, den angivna skadegörarens påverkan samt en uppdatering om möjligheterna till riskminskning. Den 15 maj 2019 offentliggjorde myndigheten en vetenskaplig rapport (4) om effektiviteten hos de bekämpningsåtgärder in planta som vidtagits mot den angivna skadegöraren, vilken bekräftade det tidigare konstaterandet att det för närvarande inte finns några tillgängliga bekämpningsåtgärder för att, under naturliga växtförhållanden, eliminera den angivna skadegöraren från en angripen växt. Den 25 juni 2019 offentliggjorde myndigheten ett inventeringskort (5) för den angivna skadegöraren med ytterligare kontrollpunkter för att säkerställa mer målinriktade inventeringar. Den 28 april 2020 uppdaterade myndigheten databasen över växtarter som konstaterats infekterade med den angivna skadegöraren över hela världen (6). Den 8 juni 2020 offentliggjorde myndigheten även riktlinjer för statistiskt sund och riskbaserad inventering av Xylella fastidiosa (7), vilka kommer att hjälpa medlemsstaterna att införa en konfidensgrad och en föreslagen hypotetisk prevalens samt förbereda för de inventeringar som ska genomföras inom och utanför de avgränsade områdena på unionens territorium.

(3)

Den senaste vetenskapliga utvecklingen, resultaten av den översyn som kommissionen genomfört i de berörda medlemsstaterna samt de erfarenheter som gjorts under genomförandet av genomförandebeslut (EU) 2015/789 pekar på behovet av att uppdatera de åtgärderna, för att säkerställa en mer målinriktad bekämpningsstrategi för den angivna skadegöraren på unionens territorium.

(4)

För tydlighetens skull bör definitionen av värdväxter omfatta alla växter eller arter som konstaterats vara infekterade med den angivna skadegöraren i hela världen, medan definitionen av angivna växter endast bör avse de värdväxter som har befunnits vara infekterade med en särskild underart av den angivna skadegöraren. I detta sammanhang och i syfte att säkerställa en viss proportionalitet bör vissa åtgärder i denna förordning tillämpas endast på värdväxter och vissa andra endast på angivna växter.

(5)	För att säkerställa en bättre överblick över förekomsten av den angivna skadegöraren bör medlemsstaterna intensifiera sina årliga inventeringar avseende förekomsten i enlighet med den senaste vetenskapliga och tekniska informationen.

(6)

För att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprider sig ytterligare inom resten av unionen bör medlemsstaterna inrätta avgränsade områden bestående av en angripen zon och en buffertzon samt vidta utrotningsåtgärder. Buffertzonernas bredd bör stå i proportion till risknivån och vektorns spridningskapacitet.

(7)

När det gäller isolerade fall av den angivna skadegöraren bör dock inte inrättande av ett avgränsat område vara ett krav om den angivna skadegöraren kan elimineras från de nyligen införda växterna på vilka skadegöraren upptäcktes. Detta är den mest proportionerliga strategin så länge de inventeringar som genomförs i det berörda området leder till slutsatsen att den angivna skadegöraren inte är etablerad.

(8)

För vissa områden i unionen är det lämpligt att dra slutsatsen att det inte längre är möjligt att utrota den angivna skadegöraren. De berörda medlemsstaterna bör därför tillåtas vidta inneslutningsåtgärder för den skadegöraren inom dessa områden i stället för utrotning. Dessa åtgärder bör vara mindre strikta än utrotningsåtgärderna men de bör säkerställa en noggrann inventeringsstrategi och fler försiktighetsåtgärder i de berörda buffertzonerna och i de yttre delarna av de angripna zonerna, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids till resten av unionens territorium.

(9)

För att säkerställa att infekterade växter omedelbart avlägsnas och för att förhindra ytterligare spridning av den angivna skadegöraren till resten av unionens territorium bör övervakningen av de avgränsade områdena utföras årligen vid den lämpligaste tidpunkten på året. Övervakningen bör också inriktas på de vektorer som finns i det avgränsade området för att fastställa risken för ytterligare spridning av vektorer och för att utvärdera effektiviteten hos de växtskyddsåtgärder som tillämpas mot vektorpopulationen i alla dess stadier.

(10)

I linje med de senaste vetenskapliga uppgifterna visar erfarenheten att bekämpning av vektorerna, tillsammans med ett omedelbart avlägsnande av bakteriellt inokulat, är avgörande för att förhindra ytterligare spridning av den angivna skadegöraren inom resten av unionens territorium. Därför bör medlemsstaterna säkerställa ett korrekt genomförande av växtskyddsbehandlingarna mot vektorpopulationen i alla dess stadier, både innan växterna avlägsnas och under hela året. Dessa behandlingar bör omfatta effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska behandlingar mot vektorerna, med företräde för icke-kemiska alternativ närhelst så är möjligt.

(11)

Växtarter för vilka det är känt att de är mottagliga för underarter av den angivna skadegörare som påvisats i det avgränsade området, och vilka har odlats under åtminstone en del av sin livstid i det avgränsade området eller vilka har förflyttats genom ett sådant område, har med större sannolikhet blivit infekterade med den angivna skadegöraren. Det är därför proportionerligt att fastställa särskilda krav för förflyttning inom unionen som endast avser angivna växter. Det är också proportionerligt att tillämpa mindre stränga krav för förflyttning av dessa växter inom de angripna zonerna eller från de angripna zonerna till buffertzonerna än de krav som tillämpas för deras förflyttning ut från de avgränsade områdena.

(12)

I syfte att underlätta handel och samtidigt skydda växthälsan, och med beaktande av den angivna skadegörarens karaktär, bör värdväxter med ursprung i ett tredjeland där skadegöraren inte förekommer vid införsel till unionen åtföljas av ett sundhetscertifikat med en tilläggsdeklaration som anger att det landet är fritt från den angivna skadegöraren.

(13)

För att säkerställa att värdväxter som förs in till unionen från områden i tredjeländer där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer är fria från den angivna skadegöraren, bör kraven för införsel till unionen likna de krav som gäller vid förflyttning av angivna växter med ursprung i avgränsade områden

(14)	Mot bakgrund av de senaste vetenskapliga och tekniska uppgifterna bör man även intensifiera de inventeringar som genomförs av tredjeländer i syfte att bekräfta frånvaron av den angivna skadegöraren i områden på deras territorium eller i produktionsanläggningar som godkänts för export till unionen.

(15)

Det bör fastställas bestämmelser avseende offentliga kontroller vid förflyttning av de angivna växterna ut från avgränsade områden till resten av unionens territorium och vid införsel till unionen av värdväxter från tredjeländer. Bestämmelserna bör vara proportionerliga, effektiva och beakta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (8) som började tillämpas den 14 december 2019.

(16)	Genomförandeförordning (EU) 2015/789 bör därför upphävas.

(17)

När det gäller inventeringar som genomförs i områden på unionens territorium där det är känt att skadegöraren inte förekommer eller där undantag för inrättande av avgränsade områden tillämpas och i områden eller produktionsanläggningar i tredjeländer, bör tillräckligt med tid medges för att medlemsstater och tredjeländer ska kunna utforma dessa åtgärder så att de uppfyller kraven på statistisk tillförlitlighet. Kraven avseende dessa inventeringar bör därför tillämpas från och med den 1 januari 2023.

(18)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

KAPITEL I

DEFINITIONER

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	angiven skadegörare: Xylella fastidiosa (Wells et al.) och alla dess underarter.

b)	värdväxter: alla växter för plantering, utom fröer, som tillhör de släkten eller arter som förtecknas i bilaga I.

c)	angivna växter: värdväxter för plantering, utom fröer, som tillhör de släkten eller arter som förtecknas i bilaga II och för vilka det är känt att de är mottagliga för de särskilda underarterna av den angivna skadegöraren.

KAPITEL II

ÅRLIGA INVENTERINGAR AVSEENDE FÖREKOMST AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN OCH BEREDSKAPSPLANER

Artikel 2

Inventeringar av den angivna skadegöraren på medlemsstaternas territorier

1. Medlemsstaterna ska genomföra årliga inventeringar av värdväxterna för att påvisa den angivna skadegöraren på deras territorium.

2. Inventeringarna ska genomföras av de behöriga myndigheterna eller under de behöriga myndigheternas officiella tillsyn.

3. Genomförandet av inventeringarna ska baseras på risknivån. De ska äga rum utomhus, även på åkermark och i fruktodlingar, vinodlingar, plantskolor, handelsträdgårdar och naturområden samt på andra relevanta platser.

4. Inventeringarna ska bestå av insamling av prover och testning av växter för plantering. Med beaktande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (nedan kallad myndigheten) riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och det provtagningsschema som används i den berörda medlemsstaten med minst 80 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %.

5. Inventeringarna ska utföras vid tidpunkter på året som är lämpliga vad gäller möjligheten att påvisa den angivna skadegöraren, med beaktande av skadegörarens och dess vektorers biologi, värdväxternas förekomst och biologi samt den vetenskapliga och tekniska information som anges på myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa.

6. Förekomsten av den angivna skadegöraren ska övervakas med hjälp av ett av de molekylära tester som förtecknas i bilaga IV. Om positiva resultat erhålls i andra områden än de avgränsade områdena ska förekomsten av den angivna skadegöraren bekräftas genom ytterligare ett positivt resultat av ett molekylärt test som förtecknas i den bilagan och som är inriktat på andra delar av genomet. Dessa tester ska utföras på samma växtprov eller, om så är lämpligt för det bekräftande molekylära testet, på samma växtextrakt.

7. Underarten av den angivna skadegöraren ska identifieras på varje växtart som konstateras vara infekterad med den angivna skadegöraren i det berörda avgränsade området. Identifieringen ska utföras med hjälp av de molekylära tester som förtecknas i avsnitt B i bilaga IV.

8. Medlemsstaterna ska rapportera resultaten av de inventeringar som avses i punkt 1 i enlighet med artikel 22.3 i förordning (EU) 2016/2031.

Artikel 3

Beredskapsplaner

1. Alla medlemsstater ska fastställa en beredskapsplan. Beredskapsplanen ska ange de åtgärder som ska vidtas på landets territorium vad gäller följande:

a)	Utrotning av den angivna skadegöraren enligt artiklarna 7–11.

b)	Förflyttningar av angivna växter inom unionen enligt artiklarna 19–26.

c)	De officiella kontroller som ska utföras vid förflyttningar av angivna växter inom unionen och av värdväxter till unionen enligt artiklarna 32 och 33.

Alla medlemsstater ska uppdatera sin beredskapsplan på lämpligt sätt senast den 31 december varje år. Beredskapsplaner som fastställts enligt genomförandebeslut (EU) 2015/789 ska uppdateras senast den 31 december 2020.

2. Utöver de uppgifter som anges i artikel 25.2 i förordning (EU) 2016/2031 ska beredskapsplanen omfatta samtliga följande uppgifter:

a)	De minimiresurser som ska tillhandahållas och förfarandena för att göra dessa ytterligare resurser tillgängliga i händelse av bekräftad eller misstänkt förekomst av den angivna skadegöraren.

b)	Bestämmelser om förfaranden för identifiering av ägarna till de växter som ska avlägsnas, för att delge beslutet om avlägsnande och för tillträde till privata egendomar.

KAPITEL III

AVGRÄNSADE OMRÅDEN

Artikel 4

Inrättande av avgränsade områden

1. När förekomsten av den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område.

Om endast förekomsten av en eller flera särskilda underarter av den angivna skadegöraren har bekräftats får den berörda medlemsstaten avgränsa ett område med avseende på endast de underarterna.

I avvaktan på att förekomsten av en underart bekräftas ska den berörda medlemsstaten avgränsa området med avseende på den angivna skadegöraren och alla dess möjliga underarter.

2. Det avgränsade området ska bestå av en angripen zon och en buffertzon.

Den angripna zonen ska ha en radie på minst 50 meter runt den växt som befunnits vara infekterad med den angivna skadegöraren.

Buffertzonen ska ha följande bredd:

a)	Minst 2,5 km om det är en angripen zon som inrättats i syfte att vidta de utrotningsåtgärder som anges i artiklarna 7–11.

b)	Minst 5 km om det är en angripen zon som inrättats i syfte att vidta de inneslutningsåtgärder som anges i artiklarna 12–17.

3. Kommissionen ska uppdatera och offentliggöra en förteckning över de avgränsade områden som medlemsstaterna inrättat och som anmälts i enlighet med artikel 18.6 i förordning (EU) 2016/2031.

Artikel 5

Undantag för inrättande av avgränsade områden

1. Genom undantag från artikel 4 får den buffertzon som omger den angripna zon som inrättats i utrotningssyfte minskas till en bredd på minst 1 km, om det finns en hög grad av tillförlitlighet för att den första förekomsten av den angivna skadegöraren inte ledde till dess spridning och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Alla angivna växter som finns i den angripna zonen, oavsett hälsotillstånd, har omedelbart provtagits och avlägsnats.

Inga andra växter har befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren i den angripna zonen efter det att utrotningsåtgärderna vidtogs, på grundval av officiella tester som utförts minst en gång under året med beaktande av myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa.

En inventering har genomförts minst en gång under det första året efter identifieringen av den angivna skadegöraren i en zon med en bredd på minst 2,5 km omkring den angripna zonen, som visar att den angivna skadegöraren inte har befunnits förekomma i den zonen. Den berörda medlemsstaten ska provta och testa de värdväxter som finns i den zonen. För det ändamålet och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och det provtagningsschema som används med minst 90 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %, med beaktande av att de 400 meter som närmast omger de infekterade växterna har högre risk jämfört med resten av det området.

Inga vektorer som bär på den angivna skadegöraren har påvisats i den angripna zonen och den omedelbara omgivningen efter det att utrotningsåtgärderna har vidtagits, på grundval av tester som utförts två gånger under vektorns flygsäsong och i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder. Dessa tester ska leda till slutsatsen att naturlig spridning av den angivna skadegöraren kan uteslutas.

2. Om buffertzonens bredd minskas i enlighet med punkt 1 ska den berörda medlemsstaten omedelbart anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater skälen till minskningen.

3. Genom undantag från artikel 4 får den berörda medlemsstaten besluta att inte omedelbart inrätta ett avgränsat område om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Det finns uppgifter som styrker att den angivna skadegöraren nyligen har introducerats i området med de växter där den påvisades, eller att den angivna skadegöraren har påvisats på en plats som har ett fysiskt skydd mot skadegörarens vektorer.

b)	Resultaten av en inspektion tyder på att dessa växter redan var infekterade vid införseln till det berörda området.

c)	Inga vektorer som bär på den angivna skadegöraren har påvisats på grundval av tester som utförts i närheten av dessa växter.

4. I det fall som avses i punkt 3 ska den berörda medlemsstaten göra följande:

a)	I det område där förekomsten av den angivna skadegöraren först bekräftades, genomföra en årlig inventering under minst två år för att fastställa om några andra växter har blivit infekterade och om ytterligare åtgärder bör vidtas.

b)	Anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater skälen till att inte inrätta ett avgränsat område, och resultaten av den inventering som avses i led a så snart de blir tillgängliga.

Artikel 6

Hävande av de avgränsade områdena

1. Om den angivna skadegöraren, på grundval av de inventeringar som avses i artikel 10, inte har påvisats i ett avgränsat område under en tidsperiod på fyra år, får denna avgränsning hävas. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten anmäla detta till kommissionen och övriga medlemsstater.

2. Om den berörda medlemsstaten har minskat buffertzonen till en bredd på minst 1 km i enlighet med artikel 5.1, får den medlemsstaten genom undantag från punkt 1 häva det avgränsade området 12 månader efter att det först inrättades, om båda följande villkor är uppfyllda:

a)	Som följd av de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 5.1 har det med en hög tillförlitlighet konstaterats att den första förekomsten av den angivna skadegöraren var ett isolerat fall och att ingen ytterligare spridning har förekommit i det berörda avgränsade området.

Så nära tidpunkten för hävandet som är praktiskt möjligt har officiella tester utförts inom det avgränsade området med beaktande av myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa. För detta ändamål, och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och provtagningsschemat med minst 95 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %.

3. Om ett avgränsat område hävs i enlighet med punkt 2 ska de angivna växter som finns i det tidigare avgränsade området omfattas av intensiva inventeringar under de följande två åren. För detta ändamål, och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och provtagningsschemat med minst 80 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %.

4. När den berörda medlemsstaten häver det avgränsade området 12 månader efter att det först inrättades ska den berörda medlemsstaten omedelbart anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater skälen till hävandet.

KAPITEL IV

UTROTNINGSÅTGÄRDER

Artikel 7

Avlägsnande av växter

1. Den berörda medlemsstaten ska omedelbart från den angripna zonen avlägsna följande:

a)	Växter för vilka det är känt att de är infekterade med den angivna skadegöraren.

b)	Växter som visar symtom som tyder på möjlig infektion med den skadegöraren eller som misstänks vara infekterade med den skadegöraren.

c)	Växter som tillhör samma art som den infekterade växten, oavsett deras hälsotillstånd.

d)	Växter av andra arter än den infekterade växten, som har befunnits vara infekterade i andra delar av det avgränsade området.

e)	Andra angivna växter än de som avses i leden c och d, som inte omedelbart har genomgått provtagning och molekylär testning och som inte har befunnits vara fria från den angivna skadegöraren.

2. Vid avlägsnandet av de växter som avses i punkt 1 ska den berörda medlemsstaten vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder och organisera avlägsnandet på grundval av den risknivå som dessa växter utgör.

3. Genom undantag från punkt 1 b, c och d får medlemsstaterna besluta att enskilda angivna växter som officiellt har utsetts till växter med ett historiskt värde inte behöver avlägsnas, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	De berörda angivna växterna omfattas av årlig inspektion, provtagning och testning med ett av de molekylära tester som förtecknas i bilaga IV och det har bekräftats att de inte är infekterade med den angivna skadegöraren.

b)	De enskilda angivna växterna eller det berörda området omfattas av lämpliga växtskyddsbehandlingar mot den angivna skadegörarens vektorpopulation i alla dess stadier. Dessa behandlingar kan omfatta kemiska, biologiska eller mekaniska metoder, med beaktande av de lokala förhållandena.

Artikel 8

Åtgärder mot den angivna skadegörarens vektorer

1. Den berörda medlemsstaten ska tillämpa lämpliga växtskyddsbehandlingar i den angripna zonen mot den angivna skadegörarens vektorpopulation i alla dess stadier. Dessa behandlingar ska tillämpas före och under avlägsnandet av de växter som avses i artikel 7.1. Dessa behandlingar ska omfatta effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska behandlingar mot vektorerna, med beaktande av de lokala förhållandena.

2. Den berörda medlemsstaten ska tillämpa jordbruksmetoder för att bekämpa den angivna skadegörarens vektorpopulation i alla dess stadier, i den angripna zonen och i buffertzonen. Dessa metoder ska tillämpas vid den mest lämpliga tidpunkten på året, oavsett avlägsnandet av de berörda växterna. Metoderna ska omfatta effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska behandlingar mot vektorerna, beroende på vad som är lämpligt, med beaktande av de lokala förhållandena.

Artikel 9

Destruktion av växter

1. Den berörda medlemsstaten ska destruera de växter och växtdelar som avses i artikel 7.1 på ett sätt som garanterar att den angivna skadegöraren inte sprids, antingen på plats eller på en närliggande plats som utsetts för detta ändamål inom den angripna zonen eller, förutsatt att växterna eller växtdelarna täcks av nät mot vektorerna, på kortast möjliga avstånd från den platsen.

2. Den berörda medlemsstaten får besluta, på grundval av risknivån, att begränsa destruktionen till endast grenar och bladverk och behandla det berörda träet med växtskyddsbehandling i enlighet med artikel 8.1. Rotsystemet på dessa växter ska antingen avlägsnas eller devitaliseras med en lämplig växtskyddsbehandling för att undvika att det skjuter nya skott.

Artikel 10

Årlig övervakning av det avgränsade området

Den berörda myndigheten ska övervaka, i hela det avgränsade området och vid de mest lämpliga tidpunkterna, förekomsten av den angivna skadegöraren genom årliga inventeringar, i enlighet med artikel 2.5 och 2.6 och med beaktande av den information som anges på myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa.

I de angripna zonerna ska den berörda medlemsstaten provta och testa värdväxterna, inklusive de angivna växter som inte har avlägsnats i enlighet med artikel 7.1. För detta ändamål, och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och provtagningsschemat med minst 90 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 0,5 %.

I buffertzoner ska den berörda medlemsstaten provta och testa värdväxterna och andra växter som visar symtom som tyder på möjlig infektion eller som misstänks vara infekterade med den skadegöraren. För det ändamålet, och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och provtagningsschemat med minst 90 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %, med beaktande av att de 400 meter som närmast omger den angripna zonerna har högre risk.

Den berörda medlemsstaten ska också övervaka förekomsten av den angivna skadegöraren i de vektorer som finns i det avgränsade området för att fastställa den risk för ytterligare spridning som vektorerna utgör och för att utvärdera effektiviteten hos de växtskyddsåtgärder som tillämpas i enlighet med artikel 8.

Artikel 11

Andra relevanta åtgärder för utrotning av den angivna skadegöraren

1. Den berörda medlemsstaten ska vidta alla övriga åtgärder som kan bidra till att utrota den angivna skadegöraren, i enlighet med ISPM nr 9 (9) och bidra till en integrerad strategi i enlighet med principerna i ISPM nr 14 (10).

2. Den berörda medlemsstaten ska vidta åtgärder för att hantera varje särskild omständighet eller komplikation som rimligen skulle kunna förväntas förhindra, störa eller försena utrotning, särskilt de som rör åtkomligheten till och den adekvata destruktionen av alla växter som är infekterade eller misstänks vara infekterade, oberoende av om ägandet är offentligt eller privat eller av den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för dem.

3. Den berörda medlemsstaten ska genomföra lämpliga undersökningar för att identifiera infektionens ursprung. Den ska spåra de värdväxter som kan kopplas samman med infektionen i fråga, inklusive sådana som förflyttades innan ett avgränsat område inrättades. Resultaten av dessa undersökningar ska meddelas kommissionen samt de medlemsstater där växterna i fråga har sitt ursprung, de medlemsstater genom vilka växterna har förflyttats och de medlemsstater som växterna har förflyttats till.

KAPITEL V

INNESLUTNINGSÅTGÄRDER

Artikel 12

Allmänna bestämmelser

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får besluta att vidta de inneslutningsåtgärder som fastställs i artiklarna 13–17, i stället för utrotningsåtgärder, i en angripen zon som förtecknas i bilaga III.

Artikel 13

Avlägsnande av växter i en angripen zon som förtecknas i bilaga III

1. Den berörda medlemsstaten ska avlägsna alla växter som befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren på grundval av den övervakning som anges i artikel 15.2.

Avlägsnandet ska ske omedelbart efter officiell identifiering av förekomsten av den angivna skadegöraren eller om den angivna skadegöraren påvisas utanför vektorns flygsäsong ska avlägsnandet ske före vektorns nästa flygsäsong. Alla nödvändiga försiktighetsåtgärder ska vidtas för att undvika att den angivna skadegöraren och dess vektorer sprids under och efter avlägsnandet.

2. Genom undantag från punkt 1 får den berörda medlemsstaten besluta att av vetenskapliga skäl inte avlägsna växter som har befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren på platser med växter av särskilt kulturellt och socialt värde, i enlighet med artikel 15.2 b.

Artikel 14

Åtgärder mot den angivna skadegörarens vektorer i de angripna zoner som förtecknas i bilaga III

1. Den berörda medlemsstaten ska använda lämpliga växtskyddsbehandlingar mot den angivna skadegörarens vektorpopulation i alla dess stadier på de växter som avses i artikel 13.1 innan växterna avlägsnas och runt de växter som avses i artikel 13.2. Dessa behandlingar ska omfatta effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska behandlingar mot vektorerna, med beaktande av de lokala förhållandena.

2. I de områden som avses i artikel 15.2 a och b ska den berörda medlemsstaten tillämpa jordbruksmetoder för att bekämpa den angivna skadegörarens vektorpopulation i alla dess stadier vid den mest lämpliga tidpunkten varje år. Dessa metoder ska omfatta effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska behandlingar mot vektorerna, med beaktande av de lokala förhållandena.

Artikel 15

Årlig övervakning av de angripna zoner som förtecknas i bilaga III

1. Den berörda medlemsstaten ska, åtminstone i de delar av den angripna zonen som avses i punkt 2, inom en radie av 50 meter runt de växter som har befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren, omedelbart provta och testa följande växter:

a)	Alla angivna växter som tillhör de arter av angivna växter som befunnits vara infekterade i samma avgränsade område.

b)	Alla andra växter som visar symtom som tyder på möjlig infektion med den skadegöraren eller som misstänks vara infekterade med den skadegöraren.

2. Den berörda myndigheten ska vid de mest lämpliga tidpunkterna övervaka förekomsten av den angivna skadegöraren genom årliga inventeringar, med beaktande av den information som anges på myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa. Övervakningen ska ske i åtminstone följande delar av den angripna zon som förtecknas i bilaga III:

a)	Inom ett område som mäter minst 5 km från den angripna zonens gräns mot buffertzonen.

b)	I närheten av platser med växter av särskilt kulturellt och socialt värde utanför det område som avses i punkt a och som utsetts i enlighet med detta av medlemsstaten.

I dessa delar av den angripna zonen ska den berörda medlemsstaten utföra provtagning och testning av den art av värdväxter som befunnits vara infekterade i det avgränsade området, i enlighet med artikel 2.6. För detta ändamål och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och provtagningsschemat med minst 90 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 0,7 %. Den ska även provta och testa vektorpopulationen med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren.

3. Punkt 2 a ska inte gälla för öar som helt och hållet är inneslutningsområden och som är belägna mer än 5 km från närmaste landterritorium i unionen.

4. I buffertzoner ska den berörda medlemsstaten provta och testa värdväxterna samt andra växter som visar symtom som tyder på möjlig infektion eller som misstänks vara infekterade med skadegöraren. För det ändamålet och med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och provtagningsschemat med minst 90 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %, med beaktande av att de 400 meter som närmast omger den angripna zonen har högre risk.

5. Den berörda medlemsstaten ska övervaka förekomsten av den angivna skadegöraren i de vektorer som finns i de delar av den angripna zonen som avses i punkt 2 och i buffertzonen, för att fastställa den risk för ytterligare spridning som vektorerna utgör och för att utvärdera effektiviteten hos de växtskyddsåtgärder som tillämpas i enlighet med artikel 14.

Artikel 16

Destruktion av växter

1. Den berörda medlemsstaten ska, på plats eller på en närliggande plats som utsetts för detta ändamål inom den angripna zon som förtecknas i bilaga III, destruera de växter och växtdelar som befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren på ett sätt som garanterar att den angivna skadegöraren inte sprids.

2. Den berörda medlemsstaten får besluta att begränsa destruktionen till endast grenar och bladverk och behandla det berörda träet med en lämplig växtskyddsbehandling i enlighet med artikel 14.1, om den konstaterar att dessa växter inte utgör någon risk för ytterligare spridning av den angivna skadegöraren. Rotsystemet på dessa växter ska antingen avlägsnas eller devitaliseras med en lämplig växtskyddsbehandling för att undvika att det skjuter nya skott.

Artikel 17

Andra relevanta åtgärder för inneslutning av den angivna skadegöraren

Den berörda medlemsstaten ska vidta åtgärder för att hantera varje särskild omständighet eller komplikation som rimligen skulle kunna förväntas förhindra, störa eller försena inneslutning, särskilt de som rör åtkomligheten till och den adekvata destruktionen av alla växter som är infekterade eller misstänks vara infekterade, oberoende av om ägandet är offentligt eller privat eller av den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för dem.

KAPITEL VI

PLANTERING AV ANGIVNA VÄXTER I ANGRIPNA ZONER

Artikel 18

Tillstånd för plantering av angivna växter i angripna zoner

Plantering av angivna växter i angripna zoner får endast ges tillstånd av den berörda medlemsstaten i något av följande fall:

a)	De angivna växterna har odlats i insektsskyddade produktionsanläggningar som är fria från den angivna skadegöraren och dess vektorer.

b)	De angivna växterna bör företrädesvis tillhöra sorter som bedöms vara resistenta eller toleranta mot den angivna skadegöraren och planteras i de angripna zoner som förtecknas i bilaga III men utanför det område som avses i artikel 15.2 a.

c)	De angivna växterna tillhör samma art av växter som har testats och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren på grundval av inventeringar som genomförts under åtminstone de senaste två åren i enlighet med artikel 10, och planteras i de angripna zoner som inrättats i utrotningssyfte.

KAPITEL VII

FÖRFLYTTNING INOM UNIONEN AV ANGIVNA VÄXTER

Artikel 19

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av angivna växter som har odlats i godkända produktionsanläggningar belägna i det avgränsade området

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av angivna växter som har odlats i en produktionsanläggning belägen i det avgränsade området, får endast tillåtas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	De angivna växterna har odlats under hela sin produktionscykel i en anläggning som har godkänts i enlighet med artikel 24 eller som har befunnit sig i en sådan anläggning under åtminstone de senaste tre åren.

b)	Under hela de angivna växternas tillväxtperiod har varken den angivna skadegöraren eller dess vektorer påvisats i anläggningen.

De angivna växterna omfattas av växtskyddsbehandlingar mot vektorpopulationen i alla dess stadier vid lämpliga tidpunkter på året för att hålla dem fria från den angivna skadegörarens vektorer. Dessa behandlingar ska omfatta, beroende på vad som är lämpligt, effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska metoder, med beaktande av de lokala förhållandena.

d)	De angivna växterna transporteras genom eller inom ett avgränsat område i förslutna behållare eller förpackningar som ser till de inte kan infekteras med den angivna skadegöraren eller av någon av dess vektorer.

Så nära tidpunkten för förflyttningen som möjligt har de angivna växterna genomgått molekylär testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren med ett test som förtecknas i bilaga IV, enligt ett provtagningsschema som med minst 80 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %.

Artikel 20

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av angivna växter som aldrig har befunnits vara infekterade i det avgränsade området

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av angivna växter som aldrig har befunnits vara infekterade i det avgränsade området, får endast tillåtas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	De angivna växterna har odlats i en anläggning som tillhör en yrkesmässig aktör som är registrerad i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031.

De angivna växterna tillhör arter som under åtminstone en del av sin livstid har odlats i ett avgränsat område, och som under tre år efter inrättandet av det avgränsade området har omfattats av inventeringar i enlighet med artiklarna 10 och 15, och som aldrig har befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren.

c)	De arter av de angivna växterna som avses i led b ingår i kommissionens databas över värdväxter för vilka det inte är känt att de är infekterade i det specifika avgränsade området.

e)	Så nära tidpunkten för förflyttningen som möjligt genomgick partierna av de angivna växterna inspektion och molekylär testning av den behöriga myndigheten, enligt ett provtagningsschema som med minst 95 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %.

f)	Så nära tidpunkten för förflyttningen som möjligt genomgick partierna av de angivna växterna växtskyddsbehandlingar mot den angivna skadegörarens alla vektorer.

Artikel 21

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av angivna växter som under hela produktionscykeln har odlats in vitro i det avgränsade området

a)	De angivna växterna har odlats under hela sin produktionscykel i en anläggning som är godkänd i enlighet med artikel 24.

De angivna växterna har odlats i en transparent behållare under sterila förhållanden och uppfyller ett av följande villkor:

i)	De har odlats från fröer.

ii)	De har förökats, under sterila förhållanden, från moderplantor vilka under hela sin livstid har befunnit sig i ett område på unionens territorium som är fritt från den angivna skadegöraren och vilka har testats och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren.

iii)

De har förökats, under sterila förhållanden, från moderplantor vilka har odlats i en anläggning som uppfyller de villkor som anges i artikel 19 och vilka har testats och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren enligt ett provtagningsschema som med minst 95 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %.

c)	De angivna växterna ska transporteras genom eller inom avgränsade områden i en behållare under sterila förhållanden som utesluter möjligheten för infektion med den angivna skadegöraren genom dess vektorer.

Artikel 22

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av vilande växter av Vitis som under en del av sin livstid har odlats i det avgränsade området

Förflyttning ut från ett avgränsat område och från respektive angripna zoner till buffertzonerna av vilande växter av Vitis avsedda för plantering, utom fröer, som under en del av sin livstid har odlats i det avgränsade området och som är förtecknade som angivna växter i det avgränsade området, får endast tillåtas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Växterna har odlats i en anläggning som tillhör en aktör som är registrerad i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031.

Växterna har så nära tidpunkten för förflyttning som möjligt genomgått en lämplig termoterapibehandling i en behandlingsanläggning som har godkänts av den behöriga myndigheten för detta ändamål och är under den myndighetens tillsyn; under behandlingen sänks de vilande växterna ned i vatten med en temperatur på 50 °C i 45 minuter.

Artikel 23

Förflyttning inom de angripna zonerna, inom buffertzonerna och från buffertzonerna till de respektive angripna zonerna av angivna växter som har odlats under en del av sin livstid i ett avgränsat område

Förflyttning inom de angripna zonerna, inom buffertzonerna och från buffertzonerna till de respektive angripna zonerna av angivna växter som har odlats under åtminstone en del av sin livstid i ett avgränsat område, får endast tillåtas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	De angivna växterna har odlats i en anläggning som tillhör en aktör som är registrerad i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031.

b)	Den anläggningen omfattas av årlig provtagning och testning av den behöriga myndigheten med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren, med beaktande av den information som anges på myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa.

c)	Resultaten av den årliga inspektionen och testningen av ett representativt urval bekräftar frånvaron av den angivna skadegöraren.

e)	De yrkesmässiga aktörerna ska anmoda den person som tar emot dessa växter att underteckna en förklaring om att växterna inte kommer att flyttas ut från dessa zoner.

Artikel 24

Godkännande av produktionsanläggningar

1. Den behöriga myndigheten får endast godkänna en produktionsanläggning för de ändamål som avses i artiklarna 19 och 21 om den uppfyller samtliga följande villkor:

a)	Den är registrerad i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031.

b)	Den har godkänts av den behöriga myndigheten som en anläggning som är fysiskt skyddad mot den angivna skadegöraren och dess vektorer.

c)	Den har årligen genomgått minst två inspektioner av den behöriga myndigheten, vid de mest lämpliga tidpunkterna.

2. Om den behöriga myndigheten vid de årliga inspektionerna påvisar förekomst av den angivna skadegöraren eller skador på det fysiska skydd som avses i punkt 1 b, ska myndigheten omedelbart återkalla anläggningens godkännande och tillfälligt avbryta förflyttningen av de angivna växterna ut från de berörda avgränsade områdena och från de respektive angripna zonerna till buffertzonerna.

3. Varje medlemsstat ska upprätta och uppdatera en förteckning över alla anläggningar som godkänts i enlighet med punkt 1.

Den ska sända denna förteckning till kommissionen och övriga medlemsstater omedelbart efter att förteckningen upprättats eller uppdaterats.

Artikel 25

Förflyttning inom unionen av angivna växter som aldrig har odlats i ett avgränsat område

1. Angivna växter som aldrig har odlats i ett avgränsat område får endast förflyttas inom unionen om de har odlats i en anläggning som uppfyller följande villkor:

a)	Den tillhör en yrkesmässig aktör som är registrerad i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031 och den omfattas av årlig inspektion av den behöriga myndigheten.

Den omfattas, utifrån vad som är lämpligt för risknivån, av provtagning och testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren med ett test som förtecknas i bilaga IV och med beaktande av den information som anges på myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa.

2. Genom undantag från punkt 1 får växter för plantering, utom fröer, av Coffea, Lavandula dentata L., Nerium oleander L., Olea europaea L., Polygala myrtifolia L. och Prunus dulcis (Mill.) D.A. Webb endast förflyttas för första gången inom unionen om följande villkor är uppfyllda:

a)	De har odlats i en anläggning som omfattas av årlig inspektion av den behöriga myndigheten.

Den anläggningen omfattas av provtagning och testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren, med beaktande av den information som anges på myndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Xylella fastidiosa och enligt ett provtagningsschema som med minst 80 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %.

Artikel 26

Förflyttning inom unionen av utgångsmaterial eller moderplantor för utgångsmaterial som har odlats utanför ett avgränsat område

Moderplantor för utgångsmaterial enligt definitionen i artikel 1.3 i kommissionens genomförandedirektiv 2014/98/EU (11) eller utgångsmaterial enligt definitionen i artikel 2.5 i rådets direktiv 2008/90/EG (12) som tillhör arterna Juglans regia L., Olea europaea L., Prunus amygdalus Batsch, P. amygdalus × P. persica, P. armeniaca L., P. avium (L.) L., P. cerasus L., P. domestica L., P. domestica × P. salicina, P. dulcis (Mill.) D.A. Webb, P. persica (L.) Batsch och P. salicina Lindley och som har odlats utanför ett avgränsat område och under åtminstone en del av sin livstid odlats utanför insektsskyddade anläggningar, får endast förflyttas inom unionen om de åtföljs av ett växtpass och om följande villkor är uppfyllda:

a)	De har certifierats i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/925 (13).

b)	De har inom kortast möjliga tid före förflyttningen genomgått visuell undersökning, provtagning och molekylär testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren som utförts i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder.

Artikel 27

Växtpass

De växter som avses i artiklarna 19–26 får endast förflyttas inom unionen om de åtföljs av ett växtpass i enlighet med artiklarna 78–95 i förordning (EU) 2016/2031.

När det gäller de angivna växter som avses i artikel 23 ska följande ytterligare villkor gälla:

a)	Om de endast förflyttas inom de angripna zonerna ska uppgiften ”Angripen zon – XYLEFA” anges bredvid den spårbarhetskod som avses i del A punkt 1 e i bilaga VII till förordning (EU) 2016/2031.

b)	Om de förflyttas inom buffertzonen eller från buffertzonen in i den angripna zonen ska uppgiften ”Buffertzon och angripen zon – XYLEFA” anges bredvid den spårbarhetskod som avses i del A punkt 1 e i bilaga VII till förordning (EU) 2016/2031.

KAPITEL VIII

INFÖRSEL AV VÄRDVÄXTER TILL UNIONEN

Artikel 28

Införsel till unionen av värdväxter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer

Värdväxter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer får endast föras in till unionen om följande villkor är uppfyllda:

Den nationella växtskyddsmyndigheten i det berörda tredjelandet har skriftligen meddelat kommissionen att det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer i landet på grundval av inspektion, provtagning och molekylär testning av den behöriga myndigheten, med ett test som förtecknas i bilaga IV och i enlighet med relevanta internationella standarder för växtskyddsåtgärder. Med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och det provtagningsschema som används med minst 80 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst på nationell nivå av infekterade växter på 1 %.

b)	Värdväxterna åtföljs av ett sundhetscertifikat där det under rubriken ”Tilläggsdeklaration” anges att den angivna skadegöraren inte förekommer i landet.

Värdväxter har odlats i en anläggning som omfattas av årlig inspektion av den behöriga myndigheten och, utifrån vad som är lämpligt för risknivån, provtagning och testning enligt förteckningen i bilaga IV, som utförs vid tidpunkter som är lämpliga för dessa växter med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren.

Växter för plantering, utom fröer, av Coffea, Lavandula dentata L., Nerium oleander L., Olea europaea L., Polygala myrtifolia L. och Prunus dulcis (Mill.) D.A. Webb har odlats i en anläggning som omfattas av årlig inspektion av den behöriga myndigheten med provtagning och testning enligt förteckningen i bilaga IV, som utförs vid tidpunkter som är lämpliga för dessa växter med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren, enligt ett provtagningsschema som med minst 80 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %.

e)	Vid införsel till unionen har värdväxterna kontrollerats av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 33 och förekomst av den angivna skadegöraren har inte påvisats.

Artikel 29

Införsel till unionen av värdväxter med ursprung i ett område som är fritt från skadegörare i ett land som är angripet

Värdväxter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer får endast föras in till unionen om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Värdväxterna har sitt ursprung i ett område som av den berörda nationella växtskyddsmyndigheten förklarats vara fritt från den angivna skadegöraren, i enlighet med relevanta internationella standarder för växtskyddsåtgärder och på grundval av officiella inventeringar baserade på provtagning och testning med ett test som förtecknas i bilaga IV. Med beaktande av myndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av Xylella fastidiosa, ska inventeringens utformning och det provtagningsschema som används med minst 80 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 %.

b)	Den nationella växtskyddsmyndigheten i det berörda tredjelandet har skriftligen meddelat kommissionen namnet på det området.

c)	Värdväxterna åtföljs av ett sundhetscertifikat som under rubriken ”Ursprungsort” anger att de berörda värdväxterna under hela sin livstid har odlats i det område som avses i led a, med en exakt hänvisning till namnet på det området.

f)	Vid införsel till unionen har värdväxterna kontrollerats av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 33 och förekomst av den angivna skadegöraren har inte påvisats.

Artikel 30

Införsel till unionen av värdväxter med ursprung i en produktionsanläggning som är fri från skadegörare i ett land som är angripet

1. Värdväxter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer får endast föras in till unionen om följande villkor är uppfyllda:

a)	Värdväxterna har sitt ursprung i en produktionsanläggning som har godkänts såsom fri från skadegörare av den nationella växtskyddsmyndigheten i enlighet med artikel 31.

b)	Den nationella växtskyddsmyndigheten i det berörda tredjelandet har skriftligen meddelat kommissionen förteckningen över produktionsanläggningar som är fria från skadegörare, inklusive deras lokalisering i landet.

Värdväxterna åtföljs av ett sundhetscertifikat som anger följande:

Under rubriken ”Tilläggsdeklaration” anges att värdväxterna under hela sin produktionscykel har odlats i en eller flera anläggningar som har godkänts såsom fria från skadegörare av den nationella växtskyddsmyndigheten i enlighet med artikel 31 och att värdväxterna har transporterats i förslutna behållare eller förpackningar som ser till att de inte kan infekteras med den angivna skadegöraren genom dess vektorer.

ii)	Under rubriken ”Ursprungsort” anges namn på eller kod för den eller de produktionsanläggningar som är fria från skadegörare.

d)	Vid införsel till unionen har värdväxterna kontrollerats av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 33 och förekomst av den angivna skadegöraren har inte påvisats.

2. Värdväxter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer och som under hela sin produktionscykel har odlats in vitro får endast föras in till unionen om följande villkor är uppfyllda:

Värdväxterna uppfyller ett av följande villkor:

i)	De har odlats från fröer.

ii)	De har förökats, under sterila förhållanden, från moderplantor vilka under hela sin livstid har odlats i ett område som är fritt från den angivna skadegöraren och vilka har testats och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren.

iii)	De har förökats, under sterila förhållanden, från moderplantor vilka har odlats i en anläggning som uppfyller villkoren i punkt 31 och vilka har testats och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren.

b)	Värdväxterna har odlats i en produktionsanläggning som har godkänts såsom fri från skadegörare av den nationella växtskyddsmyndigheten i enlighet med artikel 31.

c)	Den nationella växtskyddsmyndigheten i det berörda tredjelandet har skriftligen meddelat kommissionen förteckningen över produktionsanläggningar som är fria från skadegörare, inklusive deras lokalisering i landet.

Värdväxterna åtföljs av ett sundhetscertifikat som anger följande:

Under rubriken ”Tilläggsdeklaration” anges att värdväxterna under hela sin produktionscykel har odlats in vitro i en eller flera anläggningar som har godkänts såsom fria från skadegörare av den nationella växtskyddsmyndigheten i enlighet med artikel 31 och att värdväxterna har transporterats i förslutna behållare eller förpackningar som ser till att de inte kan infekteras med den angivna skadegöraren eller av någon av dess kända vektorer.

ii)	Under rubriken ”Ursprungsort” anges namn på eller kod för den eller de produktionsanläggningar som är fria från skadegörare.

Artikel 31

Godkännande av produktionsanläggningar såsom fria från skadegörare

En produktionsanläggning får endast godkännas såsom fri från skadegörare om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Produktionsanläggningen har av den nationella växtskyddsmyndigheten förklarats vara en insektskyddad anläggning som är fri från den angivna skadegöraren och dess vektorer, i enlighet med relevanta internationella standarder för växtskyddsåtgärder.

Produktionsanläggningen har genomgått växtskyddsbehandlingar mot vektorpopulationen i alla dess stadier vid lämpliga tidpunkter på året för att hålla den fri från den angivna skadegörarens vektorer. Dessa behandlingar ska omfatta effektiva kemiska, biologiska eller mekaniska metoder på grundval av lokala förhållanden.

c)	Produktionsanläggningen omfattas av minst två årliga inspektioner av den behöriga myndigheten, vid de mest lämpliga tidpunkterna.

Så nära tidpunkten för förflyttningen som möjligt har värdväxterna med ursprung i produktionsanläggningen genomgått molekylär testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren med ett test som förtecknas i bilaga IV, enligt ett provtagningsschema som med minst 90 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %.

Om de behöriga myndigheterna vid de årliga inspektionerna påvisar förekomst av den angivna skadegöraren, eller skador som äventyrar de insektsskyddade förhållandena i den produktionsanläggning som är fri från skadegörare, ska myndigheten omedelbart återkalla anläggningens godkännande och tillfälligt avbryta förflyttningen av värdväxterna. De ska omedelbart underrätta kommissionen om detta.

KAPITEL IX

OFFICIELLA KONTROLLER VID FÖRFLYTTNING AV ANGIVNA VÄXTER INOM UNIONEN OCH AV VÄRDVÄXTER TILL UNIONEN

Artikel 32

Officiella kontroller vid förflyttning av angivna växter inom unionen

1. Medlemsstaterna ska utföra systematiska officiella kontroller av angivna växter som förflyttas ut från ett avgränsat område eller från en angripen zon till en buffertzon.

2. Sådana kontroller ska utföras åtminstone på de platser, såsom vägar, flygplatser och hamnar, där värdväxter förflyttas från angripna zoner till buffertzoner eller andra delar av unionens territorium.

3. Dessa kontroller ska omfatta en dokumentkontroll och en identitetskontroll av de angivna växterna.

4. Dessa kontroller ska utföras oberoende av de angivna växternas deklarerade ursprung, av ägandet eller av den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för dem.

5. Om det vid kontrollerna konstateras att villkoren i artiklarna 19–23 inte är uppfyllda ska den medlemsstat som utför kontrollerna omedelbart, på plats eller på en närliggande plats, destruera de växter som inte uppfyller villkoren. Denna åtgärd ska utföras med vidtagande av alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren och eventuella vektorer som växten bär på sprids under och efter avlägsnandet.

Artikel 33

Officiella kontroller vid införsel till unionen

1. Alla sändningar av värdväxter som förs in till unionen från ett tredjeland ska genomgå officiella kontroller vid införselorten till unionen eller vid den destinationsort som fastställts i enlighet med kommissionens direktiv 2004/103/EG (14).

2. För värdväxter med ursprung i områden där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer ska den behöriga myndigheten utföra en inspektion, bestående av provtagning och testning av partiet med angivna växter, för att bekräfta frånvaron av den angivna skadegöraren enligt ett provtagningsschema som med minst 80 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av infekterade växter på 1 %, i enlighet med ISPM nr 31.

3. Punkt 2 ska inte tillämpas på värdväxter som under hela produktionscykeln har odlats in vitro och som transporteras i transparenta behållare under sterila förhållanden.

KAPITEL X

KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER

Artikel 34

Informationskampanjer

1. Medlemsstaterna ska informera allmänheten, resenärer samt yrkesmässiga och internationella transportföretag om det hot som den angivna skadegöraren utgör för unionens territorium. De ska göra denna information allmänt tillgänglig genom riktade informationskampanjer på de berörda behöriga myndigheternas webbplatser eller på andra webbplatser som dessa myndigheter utsett.

2. Inom de avgränsade områdena ska den berörda medlemsstaten öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra att den introduceras i och sprids inom unionen. Den ska se till att allmänheten, resenärer och relevanta aktörer känner till avgränsningarna för det avgränsade området, den angripna zonen och buffertzonen. Den berörda medlemsstaten ska också informera de relevanta aktörerna om de åtgärder som ska vidtas mot vektorn enligt artiklarna 8 och 14.

KAPITEL XI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 35

Medlemsstaternas rapportering om åtgärder

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år till kommissionen och övriga medlemsstater sända en rapport om de åtgärder som vidtagits under föregående år enligt artiklarna 2, 4, 5, 7–18 och 32, beroende på vad som är tillämpligt, och om resultaten av dessa åtgärder.

Resultaten av de inventeringar som utförts i enlighet med artiklarna 10 och 15 i avgränsade områden ska sändas till kommissionen med hjälp av mallarna i bilaga V.

2. Medlemsstaterna ska senast den 31 december varje år till kommissionen och övriga medlemsstater sända en plan i vilken anges de åtgärder som kommer att vidtas enligt artiklarna 2, 4, 5, 7–18 och 32, beroende på vad som är tillämpligt, under nästkommande år. Planen ska ange den planerade tidsperioden för varje åtgärd, de tidpunkter då åtgärderna ska vara genomförda samt den anslagna budgeten för alla åtgärder.

3. Om det är motiverat av hur respektive växtskyddsrisk utvecklas ska medlemsstaterna anpassa de motsvarande åtgärderna och uppdatera den plan som avses i punkt 2 i enlighet med detta. De ska omedelbart underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om denna uppdatering.

4. Den berörda medlemsstaten ska omedelbart till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla all officiellt fastställd förekomst av den angivna skadegöraren på de platser som avses i artikel 15.2 a.

Artikel 36

Efterlevnad

Medlemsstaterna ska, beroende på vad som är nödvändigt för att efterleva denna förordning, återkalla eller ändra de åtgärder som de har antagit för att skydda landet mot introduktion och spridning av den angivna skadegöraren. De ska omedelbart underrätta kommissionen om dessa åtgärder återkallas eller ändras.

Artikel 37

Upphävande

Genomförandebeslut (EU) 2015/789 ska upphöra att gälla.

Artikel 38

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den andra meningen i artikel 2.4, den tredje meningen i artikel 5.1 c, den andra meningen i artikel 28 a och den andra meningen i artikel 29 a ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 augusti 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/789 av den 18 maj 2015 om åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Xylella fastidiosa (Wells et al.) (EUT L 125, 21.5.2015, s. 36).

(3) EFSA Journal, vol. 17(2019):5, artikelnr 5665, [200 s.], https://doi.org/10.2903/j.efsa.2019.5665

(4) EFSA Journal, vol. 17(2019):5, artikelnr 5666, [17 s.], https://doi.org/10.2903/j.efsa.2019.5666

(5) EFSA supporting publication, 2019:EN-1667, [53 s.], https://doi.org/10.2903/sp.efsa.2019.EN-1667

(6) EFSA Journal, vol. 18(2020):4, artikelnr 6114, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2020.6114

(7) EFSA supporting publication, 2020:EN-1873, [76 s.], https://doi.org/10.2903/sp.efsa.2020.EN-1873

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(9) ”Guidelines for pest eradication programmes”, referensstandard ISPM nr 9, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom. Offentliggjord den 15 december 2011.

(10) ”The use of integrated measures in a systems approach for pest risk management”, referensstandard ISPM nr 14, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom. Offentliggjord den 8 januari 2014.

(11) Kommissionens genomförandedirektiv 2014/98/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller särskilda krav för de släkten och arter av fruktplantor som avses i bilaga I till det direktivet, särskilda krav som ska uppfyllas av leverantörerna och tillämpningsbestämmelser för officiella inspektioner (EUT L 298, 16.10.2014, s. 22).

(12) Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s. 8).

(13) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/925 av den 29 maj 2017 om tillfälligt tillstånd för vissa medlemsstater att certifiera utgångsmaterial av vissa arter av fruktplantor som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden och om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2017/167 (EUT L 140, 31.5.2017, s. 7).

(14) Kommissionens direktiv 2004/103/EG av den 7 oktober 2004 om identitets- och växtskyddskontroller av växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i del B i bilaga V till rådets direktiv 2000/29/EG, vilka får utföras på en annan plats än den ort där de förs in i gemenskapen eller på en plats i närheten, och om fastställande av villkoren för dessa kontroller (EUT L 313, 12.10.2004, s. 16).

BILAGA

”BILAGA I

Förteckning över växter för vilka det är känt att de är mottagliga för en eller flera underarter av den angivna skadegöraren (nedan kallade värdväxter)

Acacia

Acer

Albizia julibrissin Durazz.

Alnus rhombifolia Nutt.

Amaranthus retroflexus L.

Ambrosia

Ampelopsis arborea (L.) Koehne

Ampelopsis brevipedunculata (Maxim.) Trautv.

Ampelopsis cordata Michx.

Anthyllis hermanniae L.

Artemisia

Asparagus acutifolius L.

Baccharis

Brassica

Calicotome spinosa (L.) Link

Calicotome villosa (Poiret) Link

Callicarpa americana L.

Callistemon citrinus (Curtis) Skeels

Calluna vulgaris (L.) Hull

Carya

Catharanthus

Celtis occidentalis L.

Cercis canadensis L.

Cercis occidentalis Torr.

Cercis siliquastrum L.

Chamaecrista fasciculata (Michx.) Greene

Chamaesyce canescens (L.) Prokh.

Chenopodium album L.

Chionanthus

Chitalpa tashkentensis T. S. Elias & Wisura

Cistus

Citrus

Clematis cirrhosa L.

Coelorachis cylindrica (Michx.) Nash Coffea

Conium maculatum L.

Convolvulus cneorum L.

Coprosma repens A. Rich.

Coronilla glauca (L.) Batt.

Coronilla valentina L.

Cyperus eragrostis Lam.

Cytisus

Digitaria

Dimorphoteca

Diospyros kaki L.f.

Diplocyclos palmatus (L.) C. Jeffrey

Dodonaea viscosa (L.) Jacq.

Elaeagnus angustifolia L.

Encelia farinosa A. Gray ex Torr.

Eremophila maculata (Ker Gawler) F. von Müller

Erigeron

Erodium moschatum (L.) L’Hérit.

Erysimum

Euphorbia chamaesyce L.

Euphorbia terracina L.

Euryops chrysanthemoides (DC.) B. Nord

Euryops pectinatus (L.) Cass.

Fagus crenata Blume

Fallopia japonica (Houtt.) Ronse Decr.

Fatsia japonica (Thunb.) Decne. & Planch.

Ficus carica L.

Frangula alnus Mill.

Fraxinus

Genista

Ginkgo biloba L.

Gleditsia triacanthos L.

Grevillea juniperina Br.

Hebe

Helianthus

Helichrysum

Heliotropium europaeum L.

Hemerocallis

Hevea brasiliensis (Willd. ex A. Juss.) Müll. Arg.

Hibiscus

Humulus scandens (Lour.) Merr.

Ilex aquifolium L.

Ilex vomitoria Sol. ex Aiton

Iva annua L.

Jacaranda mimosifolia D. Don

Juglans

Juniperus ashei J. Buchholz

Koelreuteria bipinnata Franch.

Lagerstroemia

Laurus nobilis L.

Lavandula

Ligustrum lucidum L.

Liquidambar styraciflua L.

Lonicera japonica Thunb.

Lupinus

Magnolia grandiflora L.

Mallotus paniculatus (Lam.) Müll. Arg.

Malva parviflora L.

Medicago arborea L.

Medicago sativa L.

Metrosideros

Mimosa

Modiola caroliniana (L.) G. Don

Morus

Myoporum insulare R. Br.

Myrtus communis L.

Nandina domestica Murray

Neptunia lutea (Leavenw.) Benth.

Nerium oleander L.

Olea

Osteospermum ecklonis DC.

Osteospermum fruticosum (L.) Norl.

Parthenocissus quinquefolia (L.) Planch.

Paspalum dilatatum Poir.

Pelargonium

Persea americana Mill.

Phagnalon saxatile (L.) Cass.

Phillyrea angustifolia L.

Phillyrea latifolia L.

Phlomis fruticosa L.

Phoenix reclinata Jacq.

Phoenix roebelenii O’Brien

Pinus taeda L.

Pistacia vera L.

Plantago lanceolata L.

Platanus

Pluchea odorata (L.) Cass.

Polygala myrtifolia L.

Polygala x grandiflora Nana

Prunus

Pterospartum tridentatum (L.) Willk.

Pyrus

Quercus

Ratibida columnifera (Nutt.) Wooton & Standl.

Rhamnus alaternus L.

Rhus

Robinia pseudoacacia L.

Rosa

Rosmarinus officinalis L.

Rubus

Salvia mellifera Greene

Sambucus

Santolina chamaecyparissus L.

Sapindus saponaria L.

Sassafras

Setaria magna Griseb.

Solidago fistulosa Mill.

Solidago virgaurea L.

Sorghum halepense (L.) Pers.

Spartium

Stewartia pseudocamellia

Strelitzia reginae Aiton

Streptocarpus

Symphyotrichum divaricatum (Nutt.) G.L. Nesom

Teucrium capitatum L.

Trifolium repens L.

UlexUlmus

Vaccinium

Vinca

Vitis

Westringia fruticosa (Willd.) Druce

Westringia glabra R. Br.

Xanthium strumarium L.

BILAGA II

Förteckning över växter för vilka det är känt att de är mottagliga för särskilda underarter av den angivna skadegöraren (nedan kallade angivna växter)

Angivna växter som är mottagliga för underarten fastidiosa av Xylella fastidiosa

Acer

Ambrosia artemisiifolia L.

Calicotome spinosa (L.) Link

Cercis occidentalis Torr.

Cistus monspeliensis L.

Citrus sinensis (L.) Osbeck

Coffea arabica L.

Erysimum

Genista lucida L.

Juglans regia L.

Lupinus

Magnolia grandiflora L.

Malva parviflora L.

Medicago sativa L.

Metrosideros

Morus

Nerium oleander L.

Pluchea odorata (L.) Cass.

Polygala myrtifolia L.

Prunus

Rhamnus alaternus L.

Rosmarinus officinalis L.

Rubus rigidus Sm.

Rubus ursinus Cham. & Schldl.

Sambucus

Spartium junceum L.

Streptocarpus

Teucrium capitatum L.

Ulmus americana L.

Vinca major L.

Vitis

Angivna växter som är mottagliga för underarten multiplex av Xylella fastidiosa

Acacia

Acer griseum (Franch.) Pax

Acer pseudoplatanus L.

Acer rubrum L.

Alnus rhombifolia Nutt.

Ambrosia psilostachya DC.

Ambrosia trifida L.

Ampelopsis cordata Michx.

Anthyllis hermanniae L.

Artemisia

Asparagus acutifolius L.

Baccharis halimifolia L.

Calicotome spinosa (L.) Link

Calicotome villosa (Poir.) Link

Callistemon citrinus (Curtis) Skeels

Calluna vulgaris (L.) Hull

Carya

Celtis occidentalis L.

Cercis canadensis L.

Cercis occidentalis Torr.

Cercis siliquastrum L.

Chionanthus

Cistus

Clematis cirrhosa L.

Convolvulus cneorum L.

Coprosma repens A. Rich.

Coronilla glauca (L.) Batt.

Coronilla valentina L.

Cytisus

Dimorphoteca

Dodonaea viscosa (L.) Jacq.

Elaeagnus angustifolia L.

Encelia farinosa Gray ex Torr.

Erigeron karvinskianus DC.

Euryops chrysanthemoides (DC.) B. Nord.

Euryops pectinatus (L.) Cass.

Fallopia japonica (Houtt.) Ronse Decr.

Ficus carica L.

Frangula alnus Mill.

Fraxinus

Genista

Ginkgo biloba L.

Gleditsia triacanthos L.

Grevillea juniperina Br.

Hebe

Helianthus

Helichrysum

Ilex aquifolium L.

Iva annua L.

Koelreuteria bipinnata Franch.

Lagerstroemia

Laurus nobilis L.

Lavandula

Liquidambar styraciflua L.

Lupinus villosus Willd.

Magnolia grandiflora L.

Medicago arborea L.

Medicago sativa L.

Metrosideros excelsa Rich.

Morus

Myrtus communis L.

Olea

Osteospermum ecklonis (DC.) Norl.

Pelargonium

Phagnalon saxatile (L.) Cass.

Phillyrea angustifolia L.

Phlomis fruticosa L.

Pistacia vera L.

Plantago lanceolata L.

Platanus

Polygala myrtifolia L.

Polygala x grandiflora Nana

Prunus

Pterospartum tridentatum (L.) Willk.

Quercus

Ratibida columnifera (Nutt.) Wooton & Standl.

Rhamnus alaternus L.

Robinia pseudoacacia L.

Rosa

Rosmarinus officinalis L.

Rubus

Salvia mellifera Greene

Sambucus

Santolina chamaecyparissus L.

Sapindus saponaria L.

Solidago virgaurea L.

Spartium

Strelitzia reginae Aiton

Ulex

Ulmus americana L.

Ulmus crassifolia Nutt.

Vaccinium

Vinca

Westringia fruticosa Guerin.

Xanthium strumarium L.

Angivna växter som är mottagliga för underarten pauca av Xylella fastidiosa

Acacia

Amaranthus retroflexus L.

Asparagus acutifolius L.

Catharanthus roseus (L.) G. Don

Chamaesyce canescens (L.) Prokh.

Chenopodium album L.

Cistus albidus L.

Cistus creticus L.

Citrus

Coffea

Dimorphoteca fruticosa (L.) DC.

Dodonaea viscosa (L.) Jacq.

Eremophila maculata (Ker Gawler) F. von Müller.

Erigeron

Euphorbia chamaesyce L.

Euphorbia terracina L.

Grevillea juniperina Br.

Hebe

Heliotropium europaeum L.

Hibiscus

Laurus nobilis L.

Lavandula angustifolia Mill.

Lavandula dentata L.

Lavandula stoechas L.

Myoporum insulare Br.

Myrtus communis L.

Nerium oleander L.

Olea europaea L.

Osteospermum fruticosum (L.) Norl.

Pelargonium x fragrans Willd. (syn. Pelargonium fragrans E. Mey.)

Phillyrea latifolia L.

Polygala myrtifolia L.

Prunus

Rhamnus alaternus L.

Rosmarinus officinalis L.

Spartium junceum L.

Vinca minor L.

Westringia fruticosa (Willd.) Druce

Westringia glabra Br.

BILAGA III

Angripna zoner som avses i artikel 4.2 där inneslutningsåtgärder enligt artiklarna 13–17 tillämpas

DEL A

Angripen zon i Italien

Den angripna zonen i Italien omfattar följande områden:

1.	Provinsen Lecce

2.	Provinsen Brindisi

Kommuner i provinsen Taranto:

Avetrana

Carosino

Crispiano

Faggiano

Fragagnano

Grottaglie

Leporano

Lizzano

Manduria

Martina Franca

Maruggio

Monteiasi

Montemesola

Monteparano

Pulsano

Roccaforzata

San Giorgio Ionico

San Marzano di San Giuseppe

Sava

Statte

Taranto

Torricella

Kommuner i provinsen Bari:

Locorotondo

DEL B

Angripen zon i Frankrike

Den angripna zonen i Frankrike omfattar följande område:

Regionen Korsika

DEL C

Angripen zon i Spanien

Den angripna zonen i Spanien omfattar följande område:

Den autonoma regionen Balearerna

BILAGA IV

Tester för identifiering av Xylella fastidiosa och dess underarter

A. Tester för screening och identifiering av förekomst av Xylella fastidiosa

Realtids-PCR baserad på Harper et al. (2010) (samt erratum 2013).

LAMP (Loop-mediated isothermal Amplification) baserad på primrar utvecklade av Harper et al. (2010) (samt erratum 2013).

Realtids-PCR baserad på Ouyang et al. (2013).

Konventionell PCR baserad på Minsavage et al. (1994).

B. Molekylära tester för identifiering av underarter av Xylella fastidiosa

MLST (Multi Locus Sequence Typing) baserad på Yuan et al. (2010) för bestämning av samtliga underarter.

PCR baserad på Hernandez-Martinez et al. (2006) för bestämning av underarterna fastidiosa, multiplex och sandyi.

PCR baserad på Pooler & Hartung (1995) för bestämning av underarten pauca.

BILAGA V

Mallar för rapportering av resultaten av de inventeringar som genomförts i avgränsade områden i enlighet med artiklarna 10 och 15

DEL A

Mall för rapportering av resultaten av statistiskt underbyggda årliga inventeringar

1. Det avgränsade områdets geografiska läge

2. Det avgränsade områdets ursprungliga storlek (ha)

3. Det avgränsade områdets uppdaterade storlek (ha)

4. Strategi (U/I)

5. Zon (t.ex. BZ/AZ)

6. Inventeringsplatser

7. Tidpunkt

A. Definition av inventeringen (ingångsparametrar för RiBESS+)

B. Provtagning

C. Inventeringsresultat

23. Anmärkningar

8. Målpopulation

9. Epidemiologiska enheter

10. Detektionsmetod

11. Provtagningens effektivitet

12. Metodens känslighet

13. Riskfaktorer (åtgärder, platser och områden)

14. Antal inspekterade epidemiologiska enheter

15. Antal undersökningar

16. Antal prover

17. Antal tester

18. Antal andra åtgärder

19. Resultat

20. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715

21. Uppnådd konfidensgrad

22. Hypotetisk prevalens

Värdart

Yta (ha eller annan relevant enhet)

Inspektionsenheter

Beskrivning

Enheter

Visuell undersökning

Testning

Andra metoder

Riskfaktor

Risknivåer

Antal platser

Relativa risker

Andel av värdpopulationen

Positiv

Negativ

Obestämd

Nummer

Datum

Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Förklara antagandena för inventeringens utformning. Sammanfatta och motivera:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 1:

Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av det berörda avgränsade området samt det datum då området inrättades.

Kolumn 2 och 3:

Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas och alla relevanta uppdateringar.

Kolumn 4:

Ange strategi: Utrotning (U), Inneslutning (I). Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden och strategierna för dessa områden.

Kolumn 5:

Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista fem kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).

Kolumn 6:

Ange inventeringsplatserna. Använd vid behov mer än en rad. Rapportera alltid resultat av inventeringar som genomförts på plantskolor på en egen rad. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär.

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.	Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård).

Kolumn 7:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 8:

Ange den valda målpopulationen och bifoga förteckningen över värdarter och det område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. Dess storlek definieras vanligen för jordbruksmark som hektar, men kan även vara odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet genom att ange vilka antaganden som ligger till grund i kolumn 23 (”Anmärkningar”). Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, råvaror, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna.

Kolumn 9:

Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna, de abiotiska och biotiska faktorerna samt förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi om skadegöraren är närvarande. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet genom att ange vilka antaganden som ligger till grund.

Kolumn 10:

Ange de metoder som används under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 11:

Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 12:

Med metodens känslighet avses sannolikheten att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 13:

Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen.

Kolumn B:

Ange detaljerna för inventeringen. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetod”.

Kolumn 19:

Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det på grund av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 20:

Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 21 (”Anmärkningar”).

Kolumn 21:

Ange inventeringens känslighet, i enlighet med ISPM nr 31. Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av de utförda inspektionerna (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 22:

Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen.

DEL B

Mall för rapportering av resultaten av inventeringar som genomförts med avseende på insektsvektorer för Xylella fastidiosa

1. Beskrivning av det avgränsade området

2. Strategi

3. Zon

4. Vektorart

5. Visuella undersökningar

6. Typ av fällor eller annan fångstmetod för vektorer (t.ex. svepnät)

7. Antal fällor (eller annan fångstmetod)

8. Frekvens för kontroll av fällor (eller annan metod)

9. Tidpunkt för kontroll av fällor (eller annan metod)

10. Antal insamlade vektorprover

11. Antal infångade vektorer

12. Antal analyserade vektorer

13. Antal analyserade vektorprover

14. Antal positiva vektorprov

15. Antal negativa vektorprov

16. Antal obestämda vektorprov

17. Anmärkningar

Namn

Etableringsdatum

Tidpunkt

Nummer

Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Kolumn 1:

Ange namnet på området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av det avgränsade området samt det datum då området inrättades.

Kolumn 2:

Ange: Utrotning (U), Inneslutning (I). Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden och strategierna för dessa områden.

Kolumn 3:

Ange den zon i det avgränsade området där inventeringen genomfördes. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes (t.ex. de sista fem kilometerna runt plantskolor).

Kolumn 4:

Ange förteckningen över vektorarterna för den skadegörare som anges i första kolumnen, med en rad per vektor.

Kolumn 5:

Ange endast om tillämpligt.

Kolumn 6:

Ange fångstmetoden för vektorer. När mer än en metod används för samma vektor anges uppgifterna på olika rader.

Kolumn 7:

Ange antalet fällor eller annan fångstmetod, med en rad per metod.

Kolumn 8:

Ange när fällor eller fångstmetoden kontrollerades (t.ex. en gång per vecka, en gång per månad, fyra gånger per år).

Kolumn 9:

Ange de månader på året som fällorna kontrollerades.

Kolumn 10:

Ange antalet insamlade prover (ett prov kan innehålla flera vektorer).

Kolumn 11:

Ange det totala antalet infångade vektorer. Ta bara med antalet vektorer av intresse, inte bifångsten.

Kolumn 13:

Ange antalet vektorprover som analyserats med avseende på skadegöraren (gäller när ett prov innehåller mer än en vektor).

Kolumn 16:

Antalet obestämda prover, dvs. prover som analyserats men för vilka det på grund av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen).

”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 269

Svensk utgåva	Lagstiftning	63 årgången 17 augusti 2020

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1200 av den 10 augusti 2020 om införande av ett namn i registret över garanterade traditionella specialiteter (Berthoud [GTS])	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1201 av den 14 augusti 2020 om åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Xylella fastidiosa (Wells et al.)	2
		BESLUT
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1202 av den 14 augusti 2020 om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av stift och klamrar med ursprung i Folkrepubliken Kina och om att göra import av stift och klamrar med ursprung i Folkrepubliken Kina föremål för övervakning	40

		Rättelser
	*	Rättelse till Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1175 av den 7 augusti 2020 om godkännande av L-cysteinhydrokloridmonohydrat som framställts genom fermentering med Escherichia coli KCCM 80180 och Escherichia coli KCCM 80181 som fodertillsats för alla djurarter ( EUT L 259, 10.8.2020 )	42