ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 252

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

63 årgången
4 augusti 2020


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1147 av den 31 juli 2020 om beviljande av ett unionsgodkännande för den enstaka biocidprodukten ClearKlens product based on IPA ( 1 )

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1148 av den 31 juli 2020 om metodspecifikationer och tekniska specifikationer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/792 om harmoniserade index för konsumentpriser och bostadsprisindexet ( 1 )

12

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2020/1149 av den 3 augusti 2020 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller diisocyanater ( 1 )

24

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1150 av den 3 augusti 2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2020) 5454]  ( 1 )

30

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

4.8.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1147

av den 31 juli 2020

om beviljande av ett unionsgodkännande för den enstaka biocidprodukten ClearKlens product based on IPA

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 44.5 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Den 26 maj 2016 lämnade Diversey Europe Operations B.V. i enlighet med artikel 43.1 i förordning (EU) nr 528/2012 in en ansökan om godkännande för den enstaka biocidprodukten med namnet ClearKlens product based on IPA i produkttyp 2, såsom den beskrivs i bilaga V till den förordningen, och tillhandahöll en skriftlig bekräftelse på att den behöriga myndigheten i Nederländerna hade samtyckt till att utvärdera ansökan. Ansökan registrerades med nummer BC-HD024462-61 i registret över biocidprodukter.

(2)

ClearKlens product based on IPA innehåller propan-2-ol som verksamt ämne, som är upptaget i den unionsförteckning över godkända verksamma ämnen som avses i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Den 3 juni 2019 lämnade den utvärderande behöriga myndigheten, i enlighet med artikel 44.1 i förordning (EU) nr 528/2012, in en bedömningsrapport och slutsatserna av sin utvärdering till Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten).

(4)

Den 17 januari 2020 lämnade kemikaliemyndigheten ett yttrande (2), utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper för ClearKlens product based on IPA och den slutliga bedömningsrapporten om den enstaka biocidprodukten till kommissionen i enlighet med artikel 44.3 i förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

I yttrandet konstateras det att ClearKlens product based on IPA är en enstaka biocidprodukt i den mening som avses i artikel 3.1 r i förordning (EU) nr 528/2012, att den får beviljas ett unionsgodkännande i enlighet med artikel 42.1 i den förordningen och att den, förutsatt att den överensstämmer med utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper, uppfyller villkoren i artikel 19.1 i den förordningen.

(6)

Den 3 februari 2020 översände kemikaliemyndigheten utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper till kommissionen på unionens alla officiella språk, i enlighet med artikel 44.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(7)

Kommissionen instämmer med kemikaliemyndighetens yttrande och anser därför att ett unionsgodkännande bör beviljas för ClearKlens product based on IPA.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Diversey Europe Operations B.V. beviljas unionsgodkännande för tillhandahållande på marknaden och användning av den enstaka biocidprodukten ClearKlens product based on IPA med godkännandenummer EU-0022128-0000 i enlighet med sammanfattningen av biocidproduktens egenskaper i bilagan.

Unionsgodkännandet är giltigt från och med den 24 augusti 2020 till och med den 31 juli 2030.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 juli 2020.

Ordförande

Ursula VON DER LEYEN

På kommissionens vägnar


(1)   EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kemikaliemyndighetens yttrande av den 11 december 2019 om unionsgodkännande av ClearKlens product based on IPA (ECHA/BPC/236/2019).


BILAGA

Sammanfattning av produktegenskaper för en biocidprodukt

ClearKlens product based on IPA

Produkttyp 2 – Desinfektionsmedel och algicider som inte är avsedda att användas direkt på människor eller djur (desinfektionsmedel)

Godkännandenummer: EU-0022128-0000

R4BP-tillgångsnummer: EU-0022128-0000

1.   ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

1.1   Produktens handelsnamn

Handelsnamn

ClearKlens IPA

ClearKlens IPA 70 %

ClearKlens IPA 70 % v/v

ClearKlens IPA VH1

ClearKlens IPA Airless

ClearKlens IPA Pouch

ClearKlens IPA Non Sterile

ClearKlens IPA Non Sterile VH1

ClearKlens IPA SS

ClearKlens IPA SS VH1

ClearKlens IPA RTU

ClearKlens IPA RTU VH1

Texwipe® Sterile 70 % Isopropanol

VH01 ClearKlens IPA

1.2   Innehavare av produktgodkännande

Namn och adress till innehavaren av produktgodkännandet

Namn

Diversey Europe Operations B.V.

Adress

Maarssenbroeksedijk 2, 3542 DN, Utrecht, Netherlands

Godkännandenummer

EU-0022128-0000

R4BP-tillgångsnummer

EU-0022128-0000

Datum för godkännande

24.8.2020

Utgångsdatum för godkännande

31.7.2030

1.3   Produktens tillverkare

Tillverkarens namn

Diversey Europe Operations B.V.

Tillverkarens adress

Maarssenbroeksedijk 2, 3542 DN Utrecht Nederländerna

Tillverkningsställe(n)

Avenida Conde Duque 5, 7 y 9; Poligono Industrial La Postura, 28343 Valdemoro (Madrid) Spanien

Strada Statale 235, 26010 Bagnolo Cremasco (CR) Italien

Cotes Park Industrial Estate, DE55 4PA Somercotes Alfreton Storbritannien

Rembrandtlaan 414, 7545 ZW Enschede Nederländerna

Morschheimer Strasse 12, 67292 Kirchheimbolanden Tyskland


Tillverkarens namn

Multifill BV

Tillverkarens adress

Constructieweg 25a, 3640 AJ Mijdrecht Nederländerna

Tillverkningsställe(n)

Constructieweg 25a, 3640 AJ Mijdrecht Nederländerna


Tillverkarens namn

Flexible Medical Packaging Ltd

Tillverkarens adress

Unit 8, Hightown, White Cross Industrial Estate, LA1 4XS Lancaster, Lancashire Storbritannien

Tillverkningsställe(n)

Unit 8, Hightown, White Cross Industrial Estate, LA1 4XS Lancaster, Lancashire Storbritannien


Tillverkarens namn

Ardepharm

Tillverkarens adress

Les Iles Ferays, 07300 Tournon-sur-Rhône Frankrike

Tillverkningsställe(n)

Les Iles Ferays, 07300 Tournon-sur-Rhône Frankrike


Tillverkarens namn

Entegris Cleaning Process (ECP) S.A.S

Tillverkarens adress

395 rue Louis Lépine, 34000 Montpellier Frankrike

Tillverkningsställe(n)

395 rue Louis Lépine, 34000 Montpellier Frankrike

1.4   Tillverkare av det verksamma ämnet

Verksamt ämne

Propan-2-ol

Tillverkarens namn

INEOS Solvents GmbH

Tillverkarens adress

Anckelmannsplatz, D-20537 Hamburg Tyskland

Tillverkningsställe(n)

Shamrockstrasse 88, D-44623 Herne Tyskland

Römerstrasse 733, D-47443 Moers Tyskland


Verksamt ämne

Propan-2-ol

Tillverkarens namn

Shell Chemicals Europe B.V.

Tillverkarens adress

Postbus 2334, 3000 CH Rotterdam Nederländerna

Tillverkningsställe(n)

Vondelingenweg 601, 3196 KK Rotterdam-Pernis Nederländerna


Verksamt ämne

Propan-2-ol

Tillverkarens namn

Exxon Mobil Chemicals

Tillverkarens adress

Hermeslaan 2, 1831 Machelen Belgien

Tillverkningsställe(n)

4045 Scenic Highway, LA 70805 Baton Rouge Förenta staterna

Southampton, SO45 1TX Hampshire Storbritannien

2.   PRODUKTENS SAMMANSÄTTNING OCH FORMULERING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om produktens sammansättning

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Propan-2-ol

 

Verksamt ämne

67-63-0

200-661-7

63,1

2.2   Typ av formulering

AL - Övriga vätskor

3.   FARO- OCH SKYDDSANGIVELSER

Faroangivelse

Mycket brandfarlig vätska och ånga.

Orsakar allvarlig ögonirritation.

Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad.

Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor.

Skyddsangivelse

Får inte utsättas för värme, heta ytor, gnistor, öppen låga eller andra antändningskällor. – Rökning förbjuden.

Undvik att inandas sprej.

Tvätta händerna grundligt efter användning.

Förvaras på väl ventilerad plats.Förvaras svalt.

Innehållet lämnas till enligt nationella föreskrifter..

behållaren lämnas till enligt nationella föreskrifter..

VID HUDKONTAKT (även håret):Ta omedelbart av alla nedstänkta kläder. Skölj huden med vatten.

Vid brand:Släck med alkoholbeständigt skum

4.   GODKÄND ANVÄNDNING

4.1   Bruksanvisning

Tabell 1. Användning # 1–PT02: Desinfektionsmedel för icke-porösa hårda ytor - yrkesmässig användning - moppning

Produkttyp

PT 02 - Desinfektionsmedel och algicider som inte är avsedda att användas direkt på människor eller djur

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

Ej relevant

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Svenskt namn: Bakterier

Utvecklingsstadium: Inga data

Svenskt namn: Svamp

Utvecklingsstadium: Inga data

Användningsområde

Inomhus

Bruksfärdig produkt som är redo att användas direkt för desinfektion av rengjorda icke-porösa hårda ytor i anläggningar för farmakologisk och kosmetisk tillverkning med luftflödesutbyte på minst 60 gånger per timme eller renrum med luftflödesutbyte på minst 150 gånger per timme.

Appliceringsmetod

Desinfektion med en mopp

-

Dosering(ar) och frekvens

Applicera 18,4 mL av produkten /m2 yta. - 0

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

Behållare (Högdensitetpolyetylen (HDPE), Polypropylen (PP), Polyetylen (PE)): 1 - 20 L

4.1.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Bruksfärdig produkt för desinfektion av icke-porösa hårda ytor

Rengör och torka av ytan före desinfektion. Blöt moppen med desinfektionsmedlet och moppa ytan. Blöt ytan. Låt det verka i minst 30 sekunder.

Använda moppar måste förvaras i en försluten behållare.

4.1.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Produkten får endast appliceras i rum med adekvat ventilation. Minimum-luftflödesförändring som krävs är

60/h i farmakologiska och kosmetiska tillverkningsanläggningar;

150/h i renrum.

Använd inte mer än 18,4 mL av produkten/m2.

4.1.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se allmänna instruktioner före användning.

4.1.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se allmänna instruktioner före användning.

4.1.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se allmänna instruktioner före användning.

4.2   Bruksanvisning

Tabell 2. Användning # 2–PT02: Desinfektionsmedel för icke-porösa hårda ytor - yrkesmässig användning - trasa

Produkttyp

PT 02 - Desinfektionsmedel och algicider som inte är avsedda att användas direkt på människor eller djur

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

Ej relevant

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Svenskt namn: Bakterier

Utvecklingsstadium: Inga data

Svenskt namn: Svamp

Utvecklingsstadium: Inga data

Användningsområde

Inomhus

Bruksfärdig produkt som är redo att användas direkt för desinfektion av rengjorda icke-porösa hårda ytor i laboratorier med luftflödesutbyte på minst 8 gånger per timme eller i anläggningar för farmakologisk och kosmetisk tillverkning med luftflödesutbyte på minst 60 gånger per timme eller renrum med luftflödesutbyte på minst 150 gånger per timme.

Appliceringsmetod

Desinfektion med en trasa

Dosering(ar) och frekvens

Applicera 18,4 mL av produkten /m2 yta. - 0

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

Behållare (Högdensitetpolyetylen (HDPE), Polypropylen (PP), Polyetylen (PE)): 1 - 20 L

Behållare (HDPE, PP, PE) med en pump: 200 L (endast renrum)

IBC behållare med pump (HDPE, PP, PE): 950 och 1 000 L (endast renrum)

4.2.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Bruksfärdig produkt för desinfektion av icke-porösa hårda ytor.

Rengör och torka ytan före desinfektion. Blöt trasan med desinfektionsmedlet och torka av ytan. Blöt ytan. Låt det verka i minst 30 sekunder. I renrum kan även den exakta mängden av produkten som krävs appliceras med antingen ett teleskoprör med lågt flöde, eller i en hink via ett rörsystem. Använda trasor måste förvaras i en försluten behållare.

4.2.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Produkten får endast appliceras i rum med adekvat ventilation. Minimum-luftflödesförändring som krävs är

8/h i laboratorium;

60/h i farmakologiska och kosmetiska tillverkningsanläggningar;

150/h i renrum.

Använd inte mer än 18,4 mL av produkten/m2.

Följande riskhanteringsåtgärder för personal bör iakttas innan man använder desinfektionsmedlet med en trasa, eller så kan de ersättas av tekniska och / eller organisatoriska åtgärder: Använd skyddsglasögon vid hantering av produkten.

4.2.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se allmänna instruktioner före användning.

4.2.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se allmänna instruktioner före användning.

4.2.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se allmänna instruktioner före användning.

4.3   Bruksanvisning

Tabell 3. Användning # 3–PT02: Desinfektionsmedel för icke-porösa hårda ytor - yrkesmässig användning - sprej

Produkttyp

PT 02 - Desinfektionsmedel och algicider som inte är avsedda att användas direkt på människor eller djur

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

Ej relevant

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Svenskt namn: Bakterier

Utvecklingsstadium: Inga data

Svenskt namn: Svamp

Utvecklingsstadium: Inga data

Användningsområde

Inomhus

Bruksfärdig produkt som är redo att användas direkt för desinfektion av rengjorda icke-porösa hårda ytor i laboratorier med luftflödesutbyte på minst 8 gånger per timme eller i anläggningar för farmakologisk och kosmetisk tillverkning med luftflödesutbyte på minst 60 gånger per timme eller renrum med luftflödesutbyte på minst 150 gånger per timme.

Appliceringsmetod

Desinfektion med tryckflaska

Torka eventuellt för att sprida ut produkten.

Dosering(ar) och frekvens

Applicera 18,4 mL av produkten /m2 yta. - 0

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

Pumpspray med påse (PE): 0,9-20 L

Spraypump med luftfri påse i flaska

(flerskikts samextruderande femlagers etylenvinylacetat (EVA)/EVA/ Polyvinylidendiklorid (PVDC)/EVA/EVA-påse i en HDPE-, PP- eller PE-flaska): 0,9-2 L HDPE, PP or PE bottle: 0,9–2 L

Pumpsprayflaska (HDPE, PP, PE): 0,5-1,5 L

Luftri pumpspray (LDPE): 0,25-1 L

4.3.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Bruksfärdig produkt för desinfektion av icke-porösa hårda ytor.

Rengör och torka ytan före desinfektion. Spreja på ytan och torka om det är nödvändigt för att sprida ut produkten. Blöt ytan fullständigt. Låt det verka i minst 30 sekunder. Använda trasor måste förvaras i en försluten behållare.

Antalet applikationer per typ av förpackning som är nödvändigt för att uppnå en applikationsgrad på 18,4 mL produkt / m2 yta:

Pumpspray med påse: applicera 19 sprut / m2 yta;

Steril spraypump (påse i flaska): applicera 16 sprut / m2 yta

Pumpsprayflaska: applicera 14 sprut / m2 yta;

Luftri pumpspray: applicera 21 sprut / m2 yta

4.3.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Produkten får endast appliceras i rum med adekvat ventilation. Minimum-luftflödesförändring som krävs är

8/h i laboratorium;

60/h i farmakologiska och kosmetiska tillverkningsanläggningar;

150/h i renrum

Använd inte mer än 18,4 mL av produkten/m2.

4.3.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se allmänna instruktioner före användning.

4.3.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se allmänna instruktioner före användning.

4.3.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se allmänna instruktioner före användning.

4.4   Bruksanvisning

Tabell 4. Användning # 4–PT02: Desinfektionsmedel för icke-porösa handskar - yrkesmässig användning - desinfektion av icke-porösa handskar

Produkttyp

PT 02 - Desinfektionsmedel och algicider som inte är avsedda att användas direkt på människor eller djur

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

Ej relevant

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Svenskt namn: Bakterier

Utvecklingsstadium: Inga data

Svenskt namn: Svamp

Utvecklingsstadium: Inga data

Användningsområde

Inomhus

Bruksfärdig produkt som är redo att användas direkt för desinfektion av rengjorda icke-porösa handskar i laboratorier med luftflödesutbyte på minst 8 gånger per timme eller i anläggningar för farmakologisk och kosmetisk tillverkning med luftflödesutbyte på minst 60 gånger per timme eller renrum med luftflödesutbyte på minst 150 gånger per timme.

Appliceringsmetod

Desinfektion av icke-porösa handskar

Dosering(ar) och frekvens

Applicera 3 ml produkt på handskbeklädd hand - 0

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

Automatisk dosering:

Behållare (HDPE, PP, PE): 1-20 L

Behållare (HDPE, PP, PE) med en pump: 200 L (endast renrum)

IBC:er med pump (HDPE, PP, PE): 950 och 1 000 L (endast renrum)

Manuell dosering:

Pumpspray med påse (PE): 0,9-20 L

Spraypump med luftfri påse i flaska (flerskikts samextruderande femlagers EVA/EVA/PVDC/EVA/EVA-påse i en HDPE-, PP- eller PE-flaska): 0,9-2 L HDPE, PP eller PE flaska: 0,9–2 L

Pumpsprayflaska (HDPE, PP, PE): 0,5-1,5 L

Luftri pumpspray (LDPE): 0,25-1 L

4.4.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Bruksfärdig produkt för desinfektion av icke-porösa handskar

Automatisk dosering:

Applicera 3 mL av produkten direkt på rena behandskade händer, distribuera jämnt och se till att blöta ytan fullständigt. Låt det verka i minst 30 sekunder.

Manuell dosering:

Spreja 3 mL av produkten direkt på rena behandskade händer, distribuera jämnt och se till att blöta ytan fullständigt. Låt det verka i minst 30 sekunder.

Antalet applikationer per typ av förpackning som är nödvändig för att uppnå en applikationsgrad på 3 mL av produkten på rena behandskade händer:

Pumpspray med påse: applicera 3 sprut av produkten på två händer

Steril spraypump (påse i flaska):applicera 3 sprut av produkten på två händer

Pumpsprayflaska: applicera 3 sprut av produkten på två händer

Luftri pumpspray: applicera 4 sprut av produkten på två händer

4.4.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Produkten får endast appliceras i rum med adekvat ventilation. Minimum-luftflödesförändring som krävs är

8/h i laboratorium;

60/h i farmakologiska och kosmetiska tillverkningsanläggningar;

150/h i renrum.

4.4.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se allmänna instruktioner före användning.

4.4.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se allmänna instruktioner före användning.

4.4.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se allmänna instruktioner före användning.

5.   ALLMÄNNA VILLKOR FÖR ANVÄNDNING (1)

5.1   Bruksanvisning

Se specifika användningsinstruktioner.

5.2   Riskbegränsande åtgärder

Använd nya beskyddande kemikalieresistenta handskar vid hantering av produkten (handskmaterialet specificeras av innehavaren i produktinformationen)

Undvik kontakt med ögonen.

5.3   En beskrivning av sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, instruktioner för första hjälpen och nödåtgärder för att skydda miljön

Inhalering: Kan orsaka dåsighet eller yrsel.

Ögonkontakt: Kan orsaka allvarlig irritation.

VID INANDNING: Flytta personen till frisk luft och se till att andningen underlättas. Kontakta GIFTINFORMATIONSCENTRALEN eller sök läkarhjälp vid obehag.

VID KONTAKT MED ÖGONEN: Skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja. Om irritation uppstår och kvarstår, kontakta läkare.

VID FÖRTÄRING: Skölj munnen. Framkalla INTE kräkning. Sök läkarhjälp vid obehag.

Miljömässiga försiktighetsåtgärder:

Produkten bör inte nå avloppsvatten eller avloppsbrunn i outspädd eller oneutraliserad form.

Låt produkten inte hamna i avloppssystem, yt- eller grundvatten. Späd ut med riklig mängd vatten.

Metoder och material för förvaring och rengöring. Absorbera produkten med ett vätskebindande material (sand, diatomit, universalbindemedel, sågspån).

5.4   Instruktioner för ett säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning

Produkten och dess behållare måste avfallshanteras på ett säkert sätt, i enlighet med relevanta föreskrifter och lagar kring hantering av farligt avfall. Avfallshantera eller förbränn i enlighet med lokala föreskrifter.

5.5   Lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

2 års hållbarhet.

Förvara endast i originalförpackningen.

Förvara ej i direkt solljus eller över 30 °C.

Förvara i en försluten behållare.

6.   ÖVRIG INFORMATION

Produkten innehåller propan-2-ol (CAS-nr.: 67-63-0), där det europeiska referensvärdet på 129,28 mg/m3 för professionella användare godkändes och användes för riskbedömning av denna produkt.


(1)  Bruksanvisningar, riskreducerande åtgärder och andra användarriktlinjer i detta avsnitt gäller för alla tillåtna användningar.


4.8.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/12


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1148

av den 31 juli 2020

om metodspecifikationer och tekniska specifikationer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/792 om harmoniserade index för konsumentpriser och bostadsprisindexet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/792 av den 11 maj 2016 om harmoniserade index för konsumentpriser och bostadsprisindexet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2494/95 (1), särskilt artiklarna 3.6, 3.8, 3.9, 3.10, 4.4, 7.6 och 9.4, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/792 fastställs en gemensam ram för framställning av harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP), harmoniserat index för konsumentpriser vid konstanta skattesatser (HIKP-KS), egnahemsprisindex och bostadsprisindex.

(2)

I enlighet med artikel 12.3 i förordning (EU) 2016/792 ska kommissionen i den utsträckning som det är förenligt med den förordningen, införliva de relevanta bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1749/96 (2), kommissionens förordning (EG) nr 2214/96 (3), rådets förordning (EG) nr 1687/98 (4), kommissionens förordning (EG) nr 2646/98 (5), kommissionens förordning (EG) nr 1617/1999 (6), rådets förordning (EG) nr 2166/1999 (7), kommissionens förordning (EG) nr 2601/2000 (8), kommissionens förordning (EG) nr 2602/2000 (9), kommissionens förordning (EG) nr 1920/2001 (10), kommissionens förordning (EG) nr 1921/2001 (11), kommissionens förordning (EG) nr 1708/2005 (12), rådets förordning (EG) nr 701/2006 (13), kommissionens förordning (EG) nr 330/2009 (14), kommissionens förordning (EU) nr 1114/2010 (15) och kommissionens förordning (EU) nr 93/2013 (16), som antagits på grundval av rådets förordning (EG) nr 2494/95 (17), och samtidigt, så långt som möjligt, begränsa det sammantagna antalet genomförandeakter.

(3)

Medlemsstaterna ska uppdatera delindexvikterna för de harmoniserade indexen varje år. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för hur vikterna ska beräknas.

(4)

Eftersom det inte går att observera alla transaktioner inom HIKP:s målpopulation bör regler för urvalet fastställas.

(5)

HIKP mäter förändringar i konsumentpriser. För att säkerställa att begreppet pris tillämpas på ett harmoniserat sätt av medlemsstaterna är det nödvändigt att fastställa regler för behandlingen av priser.

(6)

HIKP bör ge ett mått på en ren prisförändring som inte beror på en kvalitetsförändring. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för ersättningar och kvalitetsjusteringar.

(7)

De harmoniserade indexen bör vara årsvis kedjade index av Laspeyrestyp. Det är därför nödvändigt att definiera elementära aggregat och ange metoder för att kombinera observerade priser till elementära prisindex.

(8)

För att säkerställa hög kvalitet på snabbstatistik för HIKP och för att kommissionen (Eurostat) ska kunna ta fram de nödvändiga aggregaten bör de medlemsstater som har euron som valuta överföra snabbstatistik enligt samma uppdelning som HIKP.

(9)

Harmoniserade index och tillhörande delindex som redan har offentliggjorts får revideras. Det är därför nödvändigt att specificera enligt vilka villkor revideringar bör genomföras.

(10)

För att tillförlitliga och jämförbara resultat ska kunna erhållas från alla medlemsstater bör en gemensam metodram för sammanställning av HIKP-KS fastställas och upprätthållas.

(11)

Medlemsstaterna bör överföra egnahemsprisindex och bostadsprisindex enligt den angivna uppdelningen.

(12)

Medlemsstaterna bör överföra data och metadata till kommissionen (Eurostat) i enlighet med angivna standarder och förfaranden för utbyte.

(13)

I det europeiska statistiksystemet bör praktiska riktlinjer och rekommendationer tas fram utifrån relevanta problem vad gäller mätning och sammanställning av HIKP, särskilt i fråga om kvalitetsjustering, sammanställning av index och behandling av priser.

(14)

Förordningarna (EG) nr 1749/96, (EG) nr 2214/96, (EG) nr 1687/98, (EG) nr 2646/98, (EG) nr 1617/1999, (EG) nr 2166/1999, (EG) nr 2601/2000, (EG) nr 2602/2000, (EG) nr 1920/2001, (EG) nr 1921/2001, (EG) nr 1708/2005, (EG) nr 701/2006, (EG) nr 330/2009, (EU) nr 1114/2010 och (EU) nr 93/2013 bör upphävas.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs enhetliga villkor för att framställa

a)

det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) och det harmoniserade indexet för konsumentpriser vid konstanta skattesatser (HIKP-KS), och

b)

egnahemsprisindexet och bostadsprisindexet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

utgiftsandel: en procentandel av summan av hushållens slutliga monetära konsumtionsutgifter, enligt bilagan.

2.

delindexvikt: vikten för någon av kategorierna i den europeiska ändamålsklassificeringen av individuell konsumtion (Ecoicop), enligt vad som anges i bilaga I till förordning (EU) 2016/792, som ingår i HIKP.

3.

målpopulation för HIKP: alla transaktioner som ingår i hushållens slutliga monetära konsumtionsutgifter.

4.

produkterbjudande: en produkt som specificeras utifrån sina egenskaper, tidpunkt och plats för försäljning samt leveransvillkor, för vilken ett pris observeras.

5.

homogen produkt: ett antal produkterbjudanden utan några betydande skillnader i fråga om kvalitet och för vilka ett genomsnittspris beräknas.

6.

enskild produkt: ett produkterbjudande eller en homogen produkt.

7.

urval: en uppsättning enskilda produkter som hänför sig till transaktioner från målpopulationen och för vilken prisuppgifter ska användas för sammanställning av HIKP.

8.

kvalitetsskillnad: en skillnad mellan två enskilda produkters egenskaper, tidpunkt och plats för försäljning samt leveransvillkor, där detta är relevant ur konsumentens perspektiv.

9.

ersättningsprodukt: en enskild produkt som ersätter en annan enskild produkt i urvalet.

10.

kvalitetsjustering: ett förfarande för att öka eller minska det observerade priset på en ersättningsprodukt eller den ersatta produkten med värdet på kvalitetsskillnaden mellan dem.

11.

observerat pris: konsumentpriset för en enskild produkt, så som det används av medlemsstaten i HIKP-sammanställningen.

12.

skattat pris: ett pris som bygger på ett lämpligt skattningsförfarande.

13.

elementärt aggregat: det minsta aggregat som används i ett index av Laspeyrestyp.

14.

elementärt prisindex: ett index för ett elementärt aggregat eller ett index för ett stratum inom ett elementärt aggregat.

15.

transitivitet: egenskap som innebär att ett index i vilket perioderna a och b jämförs indirekt via period c är identiskt med ett index i vilket perioderna a och b jämförs direkt.

16.

tidsreversibilitet: egenskap som innebär att ett index mellan perioderna a och b är lika med inversen av samma index där period b jämförs med a.

17.

återbetalning: en delbetalning eller fullständig betalning av offentlig förvaltning eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer avseende hushålls godkända köp av specificerade produkter, enligt definitionen i punkterna 4.108–4.110 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (18) (ENS 2010).

18.

incitament: en ändring, ofta tillfällig, av en enskild produkts egenskaper genom att öka kvantiteten av produkten, lägga till en annan enskild produkt utan kostnad eller erbjuda konsumenten andra förmåner.

19.

faktiska premier: de belopp som betalats för ett visst försäkringsavtal för att få försäkringsskydd under en angiven tidsperiod.

20.

implicit serviceavgift: försäkringsbolags produktion, enligt definitionen i punkt 16.51 i bilaga A till ENS 2010.

21.

skadeförsäkringsersättningar: fordringar enligt definitionen i punkt 4.114 i bilaga A till ENS 2010.

22.

säsongsbunden produkt: en enskild produkt som är tillgänglig för köp eller som köps i betydande mängder under endast en del av året i ett återkommande mönster. Under en viss månad anses det vara antingen högsäsong eller lågsäsong för produkten. Högsäsongerna kan variera från ett år till ett annat.

23.

typiskt pris: ett skattat pris för en säsongsbunden produkt som inte är ett undantagspris, t.ex. ett försäljningspris i slutet av säsongen.

24.

imputeringsmetod för säsongsbundna produkter: en behandling där priser på säsongsbundna produkter under lågsäsong skattas genom användning av lågsäsongsskattning eller fullsäsongsskattning.

25.

lågsäsongsskattning: ett förfarande för att erhålla ett skattat pris för en säsongsbunden produkt enligt följande:

a)

Under den första lågsäsongsmånaden används ett typiskt pris från den föregående högsäsongen.

b)

Under de följande lågsäsongsmånaderna motsvarar det skattade priset föregående månads pris justerat med genomsnittlig förändring i observerade priser för alla säsongsbundna produkter under högsäsong i samma grupp, undergrupp eller på femsiffrig nivå inom Ecoicop eller samma aggregat på nivåer under den femsiffriga nivån.

26.

fullsäsongsskattning: ett förfarande för att erhålla ett skattat pris för en säsongsbunden produkt enligt följande:

a)

Under den första lågsäsongsmånaden används ett typiskt pris från den föregående högsäsongen.

b)

Under de följande lågsäsongsmånaderna motsvarar det skattade priset föregående månads pris justerat med genomsnittlig förändring i observerade priser för alla enskilda produkter i samma grupp, undergrupp eller på femsiffrig nivå inom Ecoicop eller samma aggregat på nivåer under den femsiffriga nivån.

27.

metod med säsongsbundna vikter: en behandling av säsongsbundna produkter där vikterna för säsongsbundna produkter under lågsäsong är noll eller antas vara noll.

28.

tariff: en förteckning med priser och villkor för en produkt som är differentierad utifrån köpta kvantiteter, tidpunkten för förbrukning eller köparnas egenskaper.

29.

revidering: en ändring i index eller vikter som offentliggjorts av kommissionen (Eurostat). En ändring mellan snabbstatistiken och HIKP för samma referensmånad ska inte betraktas som en revidering.

30.

preliminära data: index eller vikter som en medlemsstat väntas fastställa under en senare månad.

31.

offentlig förvaltning: staten, delstater, kommuner och sociala trygghetsfonder, enligt definitionen i punkterna 2.113–2.117 i bilaga A till ENS 2010.

32.

produktskatter: skatter som ska betalas per enhet av en viss vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion, enligt definitionen i punkterna 4.16–4.20 i bilaga A till ENS 2010.

33.

enskilda skatter som omfattas av HIKP-KS: enskilda skatter på produkter som hänför sig till hushållens konsumtion och ingår i följande kategorier, enligt definitionen i tabell 9 (Detaljredovisning av skatteintäkter och inbetalda sociala avgifter efter typ av skatt eller social avgift och mottagande delsektor med förteckningen över skatter och sociala avgifter enligt den nationella indelningen) i bilaga B till ENS 2010:

a)

D.211 – Mervärdesskatter (skatter av momstyp).

b)

D.2122e – Skatter på specifika tjänster.

c)

D.214a – Punktskatter och konsumtionsskatter (andra än de som omfattas av skatter och tullar på import).

d)

D.214d – Bilregistreringsavgifter.

e)

D.214e – Skatter på nöjen.

f)

D.214g – Skatter på försäkringspremier.

g)

D.214h – Andra skatter på specifika tjänster.

h)

D.214l – Övriga produktskatter.

KAPITEL 2

HARMONISERAT INDEX FÖR KONSUMENTPRISER OCH HARMONISERAT INDEX FÖR KONSUMENTPRISER VID KONSTANTA SKATTESATSER

Artikel 3

Vikter

1.   Medlemsstaterna ska beräkna de delindexvikter och vikter för det elementära aggregatet som används i indexet för år t enligt följande:

a)

Fram till och med den 31 december 2022 ska nationalräkenskapsdata för år t-2 och all tillgänglig och relevant information från hushållsbudgetundersökningar och andra datakällor användas för att beräkna utgiftsandelar på femsiffrig nivå och dela upp dem mellan de elementära aggregaten på den nivån. Från och med den 1 januari 2023 ska nationalräkenskapsdata för år t-2, som kan kompletteras med data från en nyligen genomförd hushållsbudgetundersökning och andra källor, användas för att beräkna utgiftsandelar på femsiffrig nivå och dela upp dem mellan de elementära aggregaten på den nivån.

b)

Utgiftsandelarna för år t-2 ska ses över och uppdateras så att de blir representativa för år t-1.

c)

Utgiftsandelarna för elementära aggregat ska justeras med en lämplig prisändring mellan år t-1 och december år t-1.

2.   Delindexvikter ska vara konstanta under hela kalenderåret.

3.   Vikten för ett elementärt aggregat ska vara konstant under hela kalenderåret, såvida inte förteckningen över elementära aggregat på femsiffrig nivå justeras för att återspegla betydande förändringar i målpopulationen.

4.   Delindexvikten för en grupp, undergrupp respektive femsiffrig nivå inom Ecoicop ska vara lika med summan av delindexvikterna i de ingående kategorierna. Summan av alla delindexvikter på varje Ecoicop-nivå ska vara lika med 1 000.

5.   Delindexvikten för en femsiffrig nivå ska vara lika med summan av vikterna för de elementära aggregaten på den nivån.

6.   De delindexvikter som hänför sig till skadeförsäkringar ska härledas från hushållens aggregerade utgifter för implicita serviceavgifter.

7.   Konsumtionsutgifter som finansieras genom skadeförsäkringsersättningar, däribland betalningar som gjorts direkt av försäkringsbolagen, ska ingå i delindexvikterna för de relevanta Ecoicop-kategorierna.

Artikel 4

Urval och representativitet

1.   Medlemsstaterna ska göra ett urval som är representativt för målpopulationen genom att ange elementära aggregat och välja enskilda produkter för dessa elementära aggregat.

2.   Antalet enskilda produkter och elementära aggregat ska vara beroende av vikten för den femsiffriga nivån och variansen för prisrörelser för de enskilda produkter som ingår i den.

3.   Medlemsstaterna ska se till att urvalet är fortsatt representativt för målpopulationen över tid genom att göra minst en årlig översyn och uppdatering av urvalet, och välja ut ersättningsprodukter.

4.   Produkter för vilka utgiftsandelen är minst en tusendel ska vara representerade i urvalet.

Artikel 5

Behandling av priser

1.   Medlemsstaterna ska använda observerade priser för att sammanställa HIKP. Skattade priser ska endast användas i de syften som anges i artiklarna 9, 11 och 14.

2.   Observerade priser för produkter inom sektorerna hälsa, utbildning och social trygghet ska vara priser efter avdrag för återbetalningar.

3.   Förändringar i de observerade priserna eller villkoren för en tariff ska visas som prisförändringar i HIKP.

4.   Om observerade priser är indexreglerade ska förändringar till följd av förändringar i indexet visas som prisförändringar i HIKP.

5.   Om hushållsinkomst är ett villkor som bestämmer priset ska förändringar i de observerade priserna till följd av förändringar i hushållsinkomst visas som prisförändringar i HIKP.

6.   Observerade priser på försäkringar ska vara faktiska premier.

7.   Om en enskild produkt har gjorts tillgänglig för konsumenter kostnadsfritt och en kostnad därefter tas ut, ska detta visas som en prishöjning i HIKP. Omvänt gäller att om en kostnad har tagits ut för en enskild produkt som därefter blir tillgänglig för konsumenter kostnadsfritt, ska detta visas som en prissänkning i HIKP.

Artikel 6

Rabatter och incitament

1.   Medlemsstaterna ska beakta rabatter som

a)

kan hänföras till en enskild produkt, och

b)

gäller vid köptillfället.

Där så är möjligt ska rabatter som endast är tillgängliga för en begränsad konsumentgrupp beaktas.

2.   Incitament ska behandlas i enlighet med artiklarna 10 och 11.

Artikel 7

Serviceavgifter som beräknas som andel av transaktionspriser

1.   HIKP ska omfatta avgifter som tas ut direkt av konsumenter i utbyte mot den tillhandahållna tjänsten och som kan anges som en fast avgift eller en andel av transaktionspriset. Om priset på en tjänst är fastställt till en andel av transaktionspriset, ska det observerade priset vara den andelen multiplicerat med priset på en typisk enhetstransaktion.

2.   Förändringar i serviceavgiften till följd av förändringar i priset på en typisk enhetstransaktion ska visas som prisförändringar i HIKP.

3.   Om en förändring av priset på en typisk enhetstransaktion inte kan beräknas, ska den skattas genom användning av ett lämpligt prisindex.

Artikel 8

Observation av priser

1.   Ett observerat pris på en vara ska ingå i HIKP för den månad under vilken transaktionerna kan genomföras till det priset.

2.   Ett observerat pris på en tjänst ska ingå i HIKP för den månad under vilken förbrukningen av tjänsten kan påbörjas.

3.   Om priset på en tjänst är beroende av tidsperioden mellan köpet och när förbrukningen av tjänsten påbörjas ska medlemsstaterna beakta de representativa priserna på tjänsten.

4.   Observerade priser ska avse minst en arbetsvecka i eller kring mitten av månaden.

5.   Om priserna på en enskild produkt brukar vara volatila under en månad ska de observerade priserna avse mer än en vecka.

Artikel 9

Skattning av priser

1.   Om priset på en enskild produkt i urvalet inte kan observeras ska ett skattat pris användas i högst två månader, och därefter ska en ersättningsprodukt väljas ut. Denna punkt gäller inte säsongsbundna produkter eller andra enskilda produkter som väntas bli tillgängliga igen.

2.   Ett tidigare observerat pris ska inte användas som skattat pris, såvida det inte kan motiveras som en lämplig skattning.

Artikel 10

Ersättningar

1.   Medlemsstaterna ska välja en ersättningsprodukt som liknar den produkt som inte längre ska ingå, samtidigt som man säkerställer att urvalet är fortsatt representativt.

2.   Medlemsstaterna ska inte välja ersättningsprodukter på grundval av ett likartat pris.

Artikel 11

Kvalitetsjustering

1.   Om det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan en ersatt produkt och ersättningsprodukten ska medlemsstaterna jämföra de observerade priserna direkt. I annat fall ska medlemsstaterna göra en kvalitetsjustering.

2.   En kvalitetsjustering motsvarande hela prisskillnaden mellan den ersatta produkten under månad m-1 och ersättningsprodukten under månad m ska endast göras om detta kan motiveras som en lämplig skattning av kvalitetsskillnaden.

Artikel 12

Elementära prisindex

1.   Priserna på enskilda produkter ska aggregeras för att erhålla elementära prisindex med hjälp av ett av följande alternativ:

a)

En indexformel som garanterar transitivitet. Prisindexet för tidigare perioder ska inte revideras när transitiva indexformler används.

b)

En indexformel som säkerställer tidsreversibilitet och som innebär att priserna på enskilda produkter under den innevarande perioden jämförs med priserna på dessa produkter under basperioden. Basperioden får inte ändras ofta om sådana ändringar leder till en betydande överträdelse av transitivitetsprincipen.

2.   En indexformel som är förenlig med dem som beskrivs i punkt 1 ska användas för att erhålla ett prisindex för ett elementärt aggregat från två eller fler elementära prisindex.

Artikel 13

Integrering av delindex efter indexreferensperioden

Alla delindex som integreras i HIKP efter indexreferensperioden ska vara kopplade till december ett givet år och användas från och med januari påföljande år.

Artikel 14

Säsongsbundna produkter

Om ett urval av säsongsbundna produkter görs för ett elementärt aggregat ska medlemsstaterna använda imputeringsmetoden för säsongsbundna produkter eller metoden med säsongsbundna vikter för att sammanställa ett prisindex för detta aggregat.

Artikel 15

Uppdelning av snabbstatistik

Medlemsstater som har euron som valuta ska överföra snabbstatistik av alla delindex i sina HIKP till kommissionen (Eurostat).

Artikel 16

Fastställande av preliminära data

Om en medlemsstat överför preliminära data gällande delindex eller delindexvikter ska dessa data fastställas vid nästa månads överföring.

Artikel 17

Revideringar på grund av misstag

1.   Medlemsstaterna ska rätta misstag och överföra de reviderade delindexen eller delindexvikterna till kommissionen (Eurostat) utan onödigt dröjsmål.

2.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen (Eurostat) om orsaken till misstaget senast vid överföringen av reviderade data.

Artikel 18

Andra revideringar

1.   Tidpunkten för, längden på och integrationen i HIKP av andra revideringar än dem enligt artiklarna 16 och 17 ska samordnas med kommissionen (Eurostat).

2.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen (Eurostat) skattningar av de reviderade HIKP-delindexen senast tre månader före planerat genomförande av den föreslagna revideringen.

Artikel 19

Offentliggörande av revideringar

Förutom revideringar enligt artikel 16 ska varje revidering av det totala HIKP offentliggöras, tillsammans med en förklaring, på webbplatsen för det nationella organ som ansvarar för sammanställningen av HIKP.

Artikel 20

Revidering av delindexvikter

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 16 och 17 får delindexvikter inte revideras.

Artikel 21

Harmoniserat index för konsumentpriser vid konstanta skattesatser (HIKP-KS)

1.   En enskild skatt som omfattas av HIKP-KS ska beaktas om de årliga intäkterna motsvarar minst 2 % av summan av alla enskilda skatter som omfattas och som tas ut av offentlig förvaltning.

2.   De årliga intäkterna från skatter som beaktas i HIKP-KS ska omfatta minst 90 % av summan av alla enskilda skatter som omfattas och som tas ut av offentlig förvaltning.

3.   HIKP-KS ska sammanställas på samma sätt som HIKP, förutom att observerade priser justeras så att skattesatserna för produkter är konstanta under observationsperioden, jämfört med prisreferensperioden.

4.   Förändringar i skattesatser ska återspeglas i HIKP-KS

a)

under den månad när den nya skattesatsen tillämpas på den enskilda produkten och inkluderas i det observerade priset, eller

b)

under den första hela månaden när den nya skattesatsen är tillämplig. Förändringar i skattesatser som börjar gälla den första dagen i månaden ska återspeglas i HIKP-KS för den månaden. Förändringar i skattesatser som börjar gälla senare den månaden ska återspeglas i HIKP-KS för efterföljande månad.

KAPITEL 3

EGNAHEMSPRISINDEX OCH BOSTADSPRISINDEX

Artikel 22

Uppdelning av egnahemsprisindex

Egnahemsprisindexet ska omfatta följande utgiftskategorier:

a)

O.1 Egnahemsägarens bostadsutgifter.

b)

O.1.1 Inköp av bostäder.

c)

O.1.1.1 Nya bostäder.

d)

O.1.1.1.1 Inköp av nya bostäder.

e)

O.1.1.1.2 Bostäder uppförda på egen hand och större renoveringar.

f)

O.1.1.2 Befintliga bostäder som är nya för hushållen.

g)

O.1.1.3 Andra tjänster med anknytning till inköp av bostäder.

h)

O.1.2 Ägande av bostäder.

i)

O.1.2.1 Större reparationer och underhåll.

j)

O.1.2.2 Försäkring med anknytning till bostäder.

k)

O.1.2.3 Andra tjänster med anknytning till ägande av bostäder.

Artikel 23

Uppdelning av bostadsprisindex

Bostadsprisindexet ska omfatta följande utgiftskategorier:

a)

H.1 Inköp av bostäder.

b)

H.1.1 Inköp av nya bostäder.

c)

H.1.2 Inköp av befintliga bostäder.

Artikel 24

Vikter

Varje år ska medlemsstaterna sammanställa och till kommissionen (Eurostat) överföra en uppsättning vikter för egnahemsprisindex och en för bostadsprisindex, enligt uppdelningarna i artiklarna 22 och 23.

Artikel 25

Sammanställning av egnahemsprisindex

Egnahemsprisindexet ska bygga på principen om nettoinköp, som mäter förändringar av priser som konsumenter betalar för inköp av bostäder som är nya för hushållen och förändringar av andra kostnader avseende ägande och överlåtelse av ägande av bostäder.

KAPITEL 4

STANDARDER OCH TIDSFRISTER FÖR UTBYTE AV DATA OCH METADATA

Artikel 26

Standarder för utbyte av data och metadata

1.   Medlemsstaterna ska överföra data och metadata till kommissionen (Eurostat) i elektronisk form via den centrala dataportalen i enlighet med standarderna för utbyte av data och metadata.

2.   Konfidentiella uppgifter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (19) ska flaggas på lämpligt sätt när de överförs till kommissionen (Eurostat).

Artikel 27

Tidsfrister för utbyte av metadata

1.   Medlemsstaterna ska varje år se över och uppdatera sina metadata för HIKP och HIKP-KS för det innevarande året och överföra dem till kommissionen (Eurostat) senast den 31 mars.

2.   Medlemsstaterna ska varje år se över och uppdatera sina metadata för egnahemsprisindex och bostadsprisindex för det innevarande året och överföra dem till kommissionen (Eurostat) senast den 30 juni.

KAPITEL 5

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 1749/96, (EG) nr 2214/96, (EG) nr 1687/98, (EG) nr 2646/98, (EG) nr 1617/1999, (EG) nr 2166/1999, (EG) nr 2601/2000, (EG) nr 2602/2000, (EG) nr 1920/2001, (EG) nr 1921/2001, (EG) nr 1708/2005, (EG) nr 701/2006, (EG) nr 330/2009, (EU) nr 1114/2010 och (EU) nr 93/2013 upphävs härmed.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 juli 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 135, 24.5.2016, s. 11.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1749/96 av den 9 september 1996 om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 om harmoniserade konsumentprisindex gällande initiala åtgärder för implementering (EGT L 229, 10.9.1996, s. 3).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 2214/96 av den 20 november 1996 om harmoniserade konsumentprisindex: överföring och spridning av HIKP:s delindex (EGT L 296, 21.11.1996, s. 8).

(4)  Rådets förordning (EG) nr 1687/98 av den 20 juli 1998 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1749/96 med avseende på täckningen av varor och tjänster för harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 214, 31.7.1998, s. 12).

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 2646/98 av den 9 december 1998 om fastställande av detaljerade genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 2494/95 om minimistandarder för behandlingen av tariffer i harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 335, 10.12.1998, s. 30).

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 1617/1999 av den 23 juli 1999 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 med avseende på minimistandarder för behandlingen av försäkringar inom ramen för det harmoniserade indexet för konsumentpriser och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2214/96 (EGT L 192, 24.7.1999, s. 9).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 2166/1999 av den 8 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder för hur produkter inom sektorerna hälsa, utbildning och social trygghet skall behandlas i det harmoniserade konsumentprisindexet (EGT L 266, 14.10.1999, s. 1).

(8)  Kommissionens förordning (EG) nr 2601/2000 av den 17 november 2000 om fastställande av detaljerade genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 2494/95 när det gäller tidpunkten för införande av konsumentpriser i harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 300, 29.11.2000, s. 14).

(9)  Kommissionens förordning (EG) nr 2602/2000 av den 17 november 2000 om fastställande av detaljerade genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 2494/95 om minimistandarder för behandlingen av prisnedsättningar i harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 300, 29.11.2000, s. 16).

(10)  Kommissionens förordning (EG) nr 1920/2001 av den 28 september 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder för behandlingen av serviceavgifter som beräknas i proportion till transaktionens värde i harmoniserade konsumentprisindex, samt om ändring av förordning (EG) nr 2214/96 (EGT L 261, 29.9.2001, s. 46).

(11)  Kommissionens förordning (EG) nr 1921/2001 av den 28 september 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 avseende minimistandarder för revidering av det harmoniserade konsumentprisindexet och med ändring av förordning (EG) nr 2602/2000 (EGT L 261, 29.9.2001, s. 49).

(12)  Kommissionens förordning (EG) nr 1708/2005 av den 19 oktober 2005 om fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 avseende den gemensamma referensperioden för harmoniserat index över konsumentpriser, och om ändring av förordning (EG) nr 2214/96 (EUT L 274, 20.10.2005, s. 9).

(13)  Rådets förordning (EG) nr 701/2006 av den 25 april 2006 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2494/95 avseende de tidsperioder under vilka prisuppgifter skall samlas in för det harmoniserade konsumentprisindexet (EUT L 122, 9.5.2006, s. 3).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 330/2009 av den 22 april 2009 om närmare tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 när det gäller miniminormer för behandling av säsongsbundna produkter i det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) (EUT L 103, 23.4.2009, s. 6).

(15)  Kommissionens förordning (EU) nr 1114/2010 av den 1 december 2010 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 vad gäller minimistandarder för kvaliteten på vägningstalen för harmoniserade konsumentprisindex och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2454/97 (EUT L 316, 2.12.2010, s. 4).

(16)  Kommissionens förordning (EU) nr 93/2013 av den 1 februari 2013 med tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 om harmoniserade konsumentprisindex vad gäller fastställande av egnahemsprisindex (EUT L 33, 2.2.2013, s. 14).

(17)  Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 257, 27.10.1995, s. 1).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).


BILAGA

Hushållens slutliga monetära konsumtionsutgifter

1.   

Hushållens slutliga monetära konsumtionsutgifter definieras i artikel 2.20 i förordning (EU) 2016/792.

2.   

För att ytterligare specificera kvaliteten på vikter ska de slutliga monetära konsumtionsutgifterna omfatta följande exempel på hushålls slutliga konsumtionsutgifter enligt definitionen i följande led i punkt 3.95 i bilaga A till ENS 2010:

Leden c, d, h och i.

Den del av led e som avser finansiella tjänster där betalning sker direkt, den del av led f som avser skadeförsäkringstjänster vad avser implicita serviceavgifter.

De slutliga monetära konsumtionsutgifterna ska även omfatta hyresrabatter som ingår i D.632, som definieras i punkt 4.109 i bilaga A till ENS 2010.

3.   

De slutliga monetära konsumtionsutgifterna ska inte omfatta följande exempel på hushålls slutliga konsumtionsutgifter enligt definitionen i följande led i punkt 3.95 i bilaga A till ENS 2010:

Leden a, b och g.

De slutliga monetära konsumtionsutgifterna ska inte heller omfatta följande exempel, som inte ingår i hushålls slutliga konsumtionsutgifter:

Leden a–f i punkt 3.96 i bilaga A till ENS 2010, utom delen om hyresrabatter i D.632, som definieras i punkt 4.109 i bilaga A till ENS 2010.

Inkomstskatter, enligt definitionen i punkt 4.78 i bilaga A till ENS 2010.

Kapitalinkomst, enligt definitionen i punkt 4.41 i bilaga A till ENS 2010.

Arbetsgivares faktiska sociala avgifter, enligt definitionen i punkt 4.92 i bilaga A till ENS 2010.

Skadeförsäkringspremier, netto, enligt definitionen i punkt 4.112 i bilaga A till ENS 2010.

Löpande transfereringar mellan hushåll, enligt definitionen i punkt 4.129 i bilaga A till ENS 2010.

Böter och straffavgifter åläggs institutionella enheter av domstolar eller kvasijuridiska organ, enligt definitionen i punkt 4.132 i bilaga A till ENS 2010.

4.   

Monetära transaktioner är transaktioner där de berörda enheterna verkställer eller mottar betalningar, skuldsätter sig eller erhåller tillgångar som noteras i valutaenheter. Transaktioner som inte innebär utbyte av kontanter, eller av tillgångar eller skulder värderade i valutaenheter, är icke-monetära transaktioner.


4.8.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/24


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2020/1149

av den 3 augusti 2020

om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller diisocyanater

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (1), särskilt artikel 68.1, och

av följande skäl:

(1)

Diisocyanater har en harmoniserad klassificering som luftvägssensibiliserande i kategori 1 och som hudsensibiliserande i kategori 1 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (2). Diisocyanater används som kemiska byggstenar i ett brett spektrum av sektorer och användningsområden i hela unionen, särskilt i skum, tätningsmedel och beläggningar, m.m.

(2)

Den 6 oktober 2016 överlämnade Tyskland till Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad myndigheten) dokumentation (3) enligt artikel 69.4 i förordning (EG) nr 1907/2006 (nedan kallad bilaga XV-dokumentationen), för att inleda ett begränsningsförfarande enligt artiklarna 69–73 i den förordningen. Av bilaga XV-dokumentationen framgår att luftvägssensibilisering på grund av exponering för diisocyanater både via hud och via inandning leder till yrkesrelaterad astma hos arbetstagare, vilket har identifierats som ett betydande arbetsmiljöproblem i unionen. Det årliga antalet nya arbetssjukdomar som orsakas av diisocyanater (uppskattningsvis fler än 5 000 fall) anses vara oacceptabelt högt. I bilaga XV-dokumentationen visades att det krävs unionsövergripande åtgärder och föreslogs en begränsning av den industriella och yrkesmässiga användningen samt av utsläppandet på marknaden av diisocyanater som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen och ingående i blandningar.

(3)

Den begränsning som föreslås i bilaga XV-dokumentationen syftar till att begränsa användningen av diisocyanater för industriellt och yrkesmässigt bruk till de tillfällen där en kombination av tekniska och organisatoriska åtgärder genomförs och en standardiserad basutbildning har fullföljts. Information om hur man får tillgång till kursen bör förmedlas genom hela distributionskedjan och det bör åligga de operatörer som släpper ut dessa ämnen och blandningar på marknaden att säkerställa att mottagarna av sådana ämnen eller blandningar har tillgång till kursen.

(4)

Den 5 december 2017 antog riskbedömningskommittén sitt yttrande (4), i vilket kommittén fann att den föreslagna begränsningen, i sin lydelse efter ändringarna av kommittén, är den lämpligaste unionsövergripande åtgärden för att på ett effektivt sätt minska de konstaterade risker som exponering för dessa ämnen medför. Dessutom ansåg kommittén att genomförandet av den ändrade föreslagna begränsningen även skulle minska antalet diisocyanatrelaterade fall av dermatit.

(5)

Kommittén konstaterade att lämplig utbildning är en grundläggande nödvändighet och att varje arbetstagare som hanterar diisocyanater bör ha tillräcklig kunskap om farorna med dessa ämnen och vara medvetna om de risker som är förenade med deras användning, samt ha tillräcklig kunskap om goda arbetsmetoder och lämpliga riskhanteringsåtgärder, inbegripet korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning. Kommittén noterar att särskilda utbildningsåtgärder behövs för att öka medvetenheten om hälsoskyddets betydelse genom lämpliga riskhanteringsåtgärder och metoder för säker hantering.

(6)

Kommittén ansåg att det gränsvärde på 0,1 viktprocent som fastställts för diisocyanater i ett ämne eller i en blandning motsvarar den lägsta befintliga koncentrationsgränsen för de särskilda diisocyanater som klassificeras som luftvägssensibiliserande i kategori 1. Kommittén instämde också med inlämnaren av dokumentationen om att genomförandet av ett vägledande eller bindande gränsvärde för exponering på arbetsplatsen inte skulle vara tillräckligt för att minska antalet yrkesrelaterade astmafall till en så låg nivå som möjligt, eftersom det för närvarande inte finns något tröskelvärde för diisocyanaters sensibiliserande effekt.

(7)

Den 15 mars 2018 antog myndighetens kommitté för samhällsekonomisk analys sitt yttrande (5), i vilket den bekräftade riskbedömningskommitténs slutsats att den föreslagna begränsningen, mot bakgrund av dess samhällsekonomiska fördelar och kostnader, är den lämpligaste unionsövergripande åtgärden för att hantera de konstaterade riskerna. Kommittén för samhällsekonomisk analys konstaterade dessutom att den föreslagna begränsningen är ekonomiskt överkomlig för de berörda leveranskedjorna.

(8)

Kommittén för samhällsekonomisk analys rekommenderade att man senarelägger tillämpningen av begränsningen med 48 månader så att alla aktörer får tillräckligt med tid för att fullständigt genomföra kraven på begränsning.

(9)

Myndighetens forum för informationsutbyte om verkställighet, som avses i artikel 76.1 f i förordning (EG) nr 1907/2006, rådfrågades om yttrandena från riskbedömningskommittén och kommittén för samhällsekonomisk analys vad gäller den föreslagna begränsningen, och dess rekommendationer har beaktats.

(10)

Den 9 maj 2018 överlämnade myndigheten yttrandena från riskbedömningskommittén och kommittén för samhällsekonomisk analys till kommissionen. På grundval av dessa yttranden drar kommissionen slutsatsen att en oacceptabel risk för människors hälsa uppstår vid användning eller utsläppande på marknaden av diisocyanater, som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen och ingående i blandningar. Kommissionen anser att dessa risker måste hanteras på unionsnivå.

(11)

Med beaktande av bilaga XV-dokumentationen samt yttrandena från riskbedömningskommittén och kommittén för samhällsekonomisk analys, anser kommissionen att industriella och yrkesmässiga användare bör omfattas av ett minimikrav på utbildning, utan att det påverkar tillämpningen av strängare nationella skyldigheter i medlemsstaterna. Kommissionen anser också att uppgifter om detta krav bör ingå i förpackningen.

(12)

Med tanke på eventuella framtida översyner av den nuvarande begränsningen bör medlemsstaterna i enlighet med artikel 117.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 underrätta kommissionen om eventuella fastställda utbildningskrav, om antalet rapporterade fall av yrkesrelaterad astma och av yrkesrelaterade luftvägssjukdomar och hudsjukdomar och om eventuella nationella exponeringsnivåer på arbetsplatsen samt lämna uppgifter om tillsynsverksamhet.

(13)

Utan att det påverkar tillämpningen av unionslagstiftningen på arbetsmiljöområdet, i synnerhet rådets direktiv 98/24/EG om kemiska agens (6), syftar denna begränsning till att förbättra arbetsgivarnas kapacitet att uppnå en högre nivå av riskkontroll. Små och medelstora företag kommer att gynnas av denna förordning som ytterligare kommer att förbättra tillämpningen av gällande arbetsmiljökrav genom att tillhandahålla diisocyanatspecifika utbildningsprogram genom hela leveranskedjan.

(14)

Ekonomiska aktörer bör ges tillräckligt lång tid för att anpassa sig till de nya kraven. En övergångsperiod på tre år är lämplig för att ge berörda arbetstagare möjlighet att fullfölja den nödvändiga utbildningen.

(15)

Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 augusti 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(3)  https://echa.europa.eu/documents/10162/63c411e5-cf0f-dc5e-ff83-1e8de7e4e282

(4)  https://echa.europa.eu/documents/10162/737bceac-35c3-77fb-ba7a-0e417a81aa4a

(5)  https://echa.europa.eu/documents/10162/d6794aa4-8e3a-6780-d079-77237244f5f9

(6)  Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11).


BILAGA

I bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 ska följande post läggas till:

”74. Diisocyanater, O = C=N-R-N = C=O, där R är ett alifatisk eller aromatisk kolväte av ospecificerad längd

1.

Får inte användas som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen eller ingående i blandningar för industriellt eller yrkesmässigt bruk efter den 24 augusti 2023, såvida inte

a)

koncentrationen av diisocyanater som sådana och i blandningar är mindre än 0,1 viktprocent, eller

b)

arbetsgivaren eller egenföretagaren säkerställer att industriella eller yrkesmässiga användare har med godkänt resultat slutfört utbildning om säker användning av diisocyanater innan de använder ämnena eller blandningarna.

2.

Får inte släppas ut på marknaden som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen eller ingående i blandningar för industriellt eller yrkesmässigt bruk efter den 24 februari 2022, såvida inte

a)

koncentrationen av diisocyanater som sådana och i blandningar är mindre än 0,1 viktprocent, eller

b)

leverantören säkerställer att mottagaren av ämnena eller blandningarna får information om kraven i punkt 1 b och lämnar följande upplysning på förpackningen, på ett sätt som är tydligt skilt från resten av märkningen: ”Från och med den 24 augusti 2023 krävs lämplig utbildning före industriellt eller yrkesmässigt bruk.”

3.

I denna post avses med industriella och yrkesmässiga användare alla arbetstagare eller egenföretagare som hanterar diisocyanater som sådana, som en beståndsdel i andra ämnen eller ingående i blandningar för industriellt och yrkesmässigt bruk eller som övervakar dessa uppgifter.

4.

Den utbildning som avses i punkt 1 b ska omfatta instruktioner för kontrollen av exponeringen via hud och inandning för diisocyanater på arbetsplatsen, utan att det påverkar tillämpningen av nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen eller av andra lämpliga riskhanteringsåtgärder på nationell nivå. Utbildningen ska utföras av en expert inom säkerhet och hälsa på arbetsplatsen som erhållit sin kompetens genom relevant yrkesutbildning. Utbildningen ska minst omfatta

a)

utbildningsmomenten i punkt 5 a för allt industriellt och yrkesmässigt bruk,

b)

utbildningsmomenten i punkt 5 a och b för följande användningsområden:

Hantering av öppna blandningar vid omgivningstemperatur (inbegripet skumtunnlar).

Besprutning i ett ventilerat bås.

Applicering med målningsrulle.

Applicering med borste.

Applicering genom doppning och hällning.

Mekanisk efterbehandling (t.ex. skärning) av ej fullt härdade varor som inte längre är varma.

Rengöring och avfall.

All annan användning med liknande exponering via hud och/eller inandning.

c)

utbildningsmomenten i punkt 5 a, b och c för följande användningsområden:

Hantering av ofullständigt härdade varor (t.ex. nyligen härdade, fortfarande varma).

Applicering genom gjutning.

Underhåll och reparationer som behöver tillgång till utrustning.

Öppen hantering av varma eller heta beredningar (> 45 °C).

Besprutning med begränsad eller endast naturlig ventilation (inbegripet stora industrilokaler) och besprutning med hög energi (t.ex. skum, elastomerer).

All annan användning med liknande exponering via hud och/eller inandning.

5.

Utbildningsmoment:

a)

Allmän utbildning, inbegripet nätkurser, om

diisocyanaters kemi,

toxisk fara (inklusive akut toxicitet),

exponering för diisocyanater,

gränsvärden för exponering på arbetsplatsen,

hur sensibilisering kan utvecklas,

lukt som indikation på fara,

betydelse av flyktighet för risk,

diisocyanaters viskositet, temperatur och molekylvikt,

personlig hygien,

nödvändig personlig skyddsutrustning, inklusive praktiska anvisningar för korrekt användning och om begränsningar,

risk för hudkontakt och exponering via inandning,

risk i samband med använd appliceringsprocess,

plan för hud- och inandningsskydd,

ventilation,

rengöring, läckage och underhåll,

kassering av tomma förpackningar,

skydd av personer i närheten,

identifiering av kritiska moment i hanteringen,

särskilda nationella kodsystem (i förekommande fall),

beteendebaserad säkerhet,

certifiering eller dokumenterade bevis för att utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

b)

Utbildning på mellannivå, inbegripet nätkurser, om

ytterligare beteendebaserade aspekter,

underhåll,

hantering av förändringar,

utvärdering av befintliga säkerhetsinstruktioner,

risk i samband med använd appliceringsprocess,

certifiering eller dokumenterade bevis för att utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

c)

Avancerad utbildning, inbegripet nätkurser, om

eventuella ytterligare certifieringar som behövs för de ingående användningsområdena,

besprutning utanför ett besprutningsbås,

öppen hantering av varma eller heta beredningar (> 45 °C),

certifiering eller dokumenterade bevis för att utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

6.

Utbildningen ska följa de bestämmelser som fastställts av den medlemsstat där den industriella eller yrkesmässiga användaren är verksam. Medlemsstaterna får genomföra eller fortsätta att tillämpa sina egna nationella krav för användningen av ämnena eller blandningarna, förutsatt att minimikraven i punkterna 4 och 5 är uppfyllda.

7.

Den leverantör som avses i punkt 2 b ska säkerställa att mottagaren får tillgång till utbildningsmaterial och kurser i enlighet med punkterna 4 och 5 på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där ämnena eller blandningarna tillhandahålls. Utbildningen ska ta hänsyn till de levererade produkternas särskilda egenskaper, inklusive sammansättning, förpackning och utformning.

8.

Arbetsgivaren eller egenföretagaren ska dokumentera att den utbildning som avses i punkterna 4 och 5 har slutförts med godkänt resultat. Utbildningen ska upprepas åtminstone vart femte år.

9.

Medlemsstaterna ska i rapporterna enligt artikel 117.1 inkludera följande uppgifter:

a)

Eventuellt fastställda utbildningskrav och andra riskhanteringsåtgärder med anknytning till industriellt och yrkesmässigt bruk av diisocyanater som föreskrivs i nationell lagstiftning.

b)

Antalet fall av rapporterad och erkänd yrkesrelaterad astma och av rapporterade och erkända yrkesrelaterade luftvägssjukdomar och hudsjukdomar i samband med diisocyanater.

c)

Eventuella nationella gränsvärden för exponering för diisocyanater.

d)

Uppgifter om tillsynsverksamhet avseende denna begränsning.

10.

Denna begränsning ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av annan unionslagstiftning om skydd av arbetstagares säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.”


BESLUT

4.8.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/30


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/1150

av den 3 augusti 2020

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2020) 5454]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som måste återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1107 (5) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Lettland, Polen och Slovakien.

(2)

I rådets direktiv 2002/60/EG (6) fastställs de minimiåtgärder som ska vidtas inom unionen för bekämpning av afrikansk svinpest. I artikel 9 i direktiv 2002/60/EG föreskrivs särskilt att det ska upprättas en skyddszon och en övervakningszon när afrikansk svinpest officiellt har bekräftats hos svin på en anläggning, och i artiklarna 10 och 11 i samma direktiv fastställs de åtgärder som ska vidtas i skydds- och övervakningszonerna för att förhindra att sjukdomen sprids. Dessutom fastställs i artikel 15 i direktiv 2002/60/EG de åtgärder som ska vidtas om afrikansk svinpest bekräftas hos viltlevande svin. Den senaste tidens erfarenheter har visat att de åtgärder som fastställs i direktiv 2002/60/EG effektivt förhindrar spridningen av sjukdomen, särskilt åtgärderna för rengöring och desinfektion av smittade anläggningar och andra åtgärderna för utrotning av sjukdomen i populationer av tamsvin och viltlevande svin.

(3)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/1107 antogs har nya fall av afrikansk svinpest konstaterats hos tamsvin i Litauen och Polen och hos viltlevande svin i Polen och Slovakien.

(4)

I juli 2020 konstaterades fem fall av afrikansk svinpest hos tamsvin i distrikten biłgorajski, ełcki, garwoliński, zielonogórski och olsztyński i Polen i områden som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU eller i områden som för närvarande förtecknas i del III i den bilagan och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas i del II i den bilagan. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som drabbats av de senaste utbrotten av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del III i stället för i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessutom bör det område i Polen som förtecknas i del II i bilagan och som ligger i närheten av de områden förtecknade i del III som drabbats av de senaste fallen av afrikansk svinpest, nu förtecknas i del III i stället för i del II i den bilagan.

(5)

I juli 2020 konstaterades tre fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i distrikten zambrowski, jarosławski och krośnieński i Polen i områden som för närvarande förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU eller i områden som för närvarande förtecknas i del II i den bilagan och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas i del I i den bilagan. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som drabbats av de senaste utbrotten av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan. Dessutom bör det område i Polen som förtecknas i del I i bilagan och som ligger i närheten av de områden förtecknade i del II som drabbats av de senaste fallen av afrikansk svinpest, nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan.

(6)

I juli 2020 konstaterades två fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i regionerna Rimavská Sobota och Roznava i Slovakien i områden som för närvarande förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Slovakien som för närvarande förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och som drabbats av de senaste fallen av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan.

(7)

I juli 2020 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i kommunen Plungė i Litauen i ett område som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Detta utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Litauen som drabbats av det senaste utbrottet av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas i del III i stället för i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(8)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i Litauen och Polen och de nyligen inträffade fallen av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i Slovakien har regionaliseringen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa förändringar måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(9)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Litauen, Polen och Slovakien och tas med i förteckningarna i delarna II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Eftersom de områden där den epidemiologiska situationen fortfarande utvecklas och förändras förtecknas i delarna II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU måste alltid effekten på de angränsande områdena särskilt beaktas när eventuella ändringar görs av de områden som förtecknas i de delarna, vilket har skett i detta fall. Delarna I, II och III i den bilagan bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU träder i kraft så snart som möjligt.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 augusti 2020.

På kommissionens vägnar

Stella KYRIAKIDES

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2)   EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3)   EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1107 av den 27 juli 2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 242, 28.7.2020, s. 11).

(6)  Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (EGT L 192, 20.7.2002, s. 27).


BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1.   Belgien

Följande områden i Belgien:

dans la province de Luxembourg:

la zone est délimitée, dans le sens des aiguilles d’une montre, par:

Frontière avec la France,

Rue Mersinhat à Florenville,

La N818jusque son intersection avec la N83,

La N83 jusque son intersection avec la N884,

La N884 jusque son intersection avec la N824,

La N824 jusque son intersection avec Le Routeux,

Le Routeux,

Rue d’Orgéo,

Rue de la Vierre,

Rue du Bout-d’en-Bas,

Rue Sous l’Eglise,

Rue Notre-Dame,

Rue du Centre,

La N845 jusque son intersection avec la N85,

La N85 jusque son intersection avec la N40,

La N40 jusque son intersection avec la N802,

La N802 jusque son intersection avec la N825,

La N825 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411jusque son intersection avec la N40,

N40: Burnaimont, Rue de Luxembourg, Rue Ranci, Rue de la Chapelle,

Rue du Tombois,

Rue Du Pierroy,

Rue Saint-Orban,

Rue Saint-Aubain,

Rue des Cottages,

Rue de Relune,

Rue de Rulune,

Route de l’Ermitage,

N87: Route de Habay,

Chemin des Ecoliers,

Le Routy,

Rue Burgknapp,

Rue de la Halte,

Rue du Centre,

Rue de l’Eglise,

Rue du Marquisat,

Rue de la Carrière,

Rue de la Lorraine,

Rue du Beynert,

Millewée,

Rue du Tram,

Millewée,

N4: Route de Bastogne, Avenue de Longwy, Route de Luxembourg,

Frontière avec le Grand-Duché de Luxembourg,

Frontière avec la France, jusque son intersection avec la Rue Mersinhat à Florenville.

2.   Estland

Följande områden i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Ungern

Följande områden i Ungern:

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 6.0.1950, 6.0.2050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 4.0.2050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950, 406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250350, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 250850, 250950, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251450, 251550, 251650, 251750, 251850, 252150 és 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050,575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

4.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Pāvilostas novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Ventspils novada Jūrkalnes pagasts,

Grobiņas novads,

Rucavas novada Dunikas pagasts.

5.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Klaipėdos rajono savivaldybės: Agluonėnų, Priekulės, Veiviržėnų, Judrėnų, Endriejavo ir Vėžaičių seniūnijos,

Kretingos rajono savivaldybės: Darbėnų, Kretingos ir Žalgirio seniūnijos,

Plungės rajono savivaldybės: Nausodžio sen. dalis nuo kelio 166 į pietryčius ir Kulių seniūnija,

Skuodo rajono savivaldybės: Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo, Skuodo miesto seniūnijos.

6.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

gminy Janowiec Kościelny, Janowo i część gminy Kozłowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Rączki – Kownatki – Gardyny w powiecie nidzickim,

powiat działdowski,

gminy Dąbrówno, miasto Ostróda i część gminy wiejskiej Ostróda położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 w powiecie ostródzkim,

gminy Kisielice, Susz, Iława z miastem Iława, Lubawa z miastem Lubawa, w powiecie iławskim,

gmina Grodziczno w powiecie nowomiejskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat sierpecki,

powiat żuromiński,

gminy Andrzejewo, Brok, Małkinia Górna, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Zaręby Kościelne i Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka w powiecie ostrowskim,

gminy Dzierzgowo, Lipowiec Kościelny, miasto Mława, Radzanów, Szreńsk, Szydłowo i Wieczfnia Kościelna, w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, Zabrodzie i część gminy Somianka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

powiat szydłowiecki,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

gminy Chłopice, Rokietnica, gmina wiejska Jarosław, część miasta Jarosław położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94, część gminy Radymno położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A4, w powiecie jarosławskim,

gminy Medyka, Orły, Stubno, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

gminy Przeworsk z miastem Przeworsk, Gać Jawornik Polski, Kańczuga, Tryńcza i Zarzecze w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa, Niwiska i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Borowa, Czermin, Gawłuszowice, Mielec z miastem Mielec, Padew Narodowa, Przecław, Tuszów Narodowy w powiecie mieleckim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat opatowski,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

gmina Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

gmina Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy oraz na północ od drogi nr 42 i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Gowarczów, Końskie i Stąporków w powiecie koneckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Biała Rawska, Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka i Regnów w powiecie rawskim,

powiat skierniewicki,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Białaczów, Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

gminy Czerniewice, Inowłódz, Lubochnia, Rzeczyca, Tomaszów Mazowiecki z miastem Tomaszów Mazowiecki i Żelechlinek w powiecie tomaszowskim,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gmina Gubin z miastem Gubin w powiecie krośnieńskim,

gminy Międzyrzecz, Pszczew, Trzciel w powiecie międzyrzeckim,

część gminy Lubrza położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Łagów położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Zbąszynek położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Zbąszynia do Świebodzina oraz część położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od miasta Zbąszynek w kierunku zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1210F, a następnie przez drogę 1210F biegnącą od skrzyżowania z linia kolejową do zachodniej granicy gminy, część gminy Szczaniec położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Świebodzin położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie świebodzińskim,

gminy Cybinka, Ośno Lubuskie i Rzepin w powiecie słubickim,

gmina Sulęcin i część gminy Torzym położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie sulęcińskim,

w województwie dolnośląskim:

gminy Bolesławiec z miastem Bolesławiec, Gromadka i Osiecznica w powiecie bolesławieckim,

gmina Węgliniec w powiecie zgorzeleckim,

gminy Chocianów, Polkowice, część gminy Przemków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12, w powiecie polkowickim,

gmina Jemielno, Niechlów i Góra w powiecie górowskim,

gmina Rudna i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Rydzyna, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12w powiecie leszczyńskim,

powiat nowotomyski,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Czempiń, miasto Kościan, część gminy wiejskiej Kościan położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez kanał Obry, część gminy Krzywiń położona na wschód od linii wyznaczonej przez kanał Obry w powiecie kościańskim,

powiat miejski Poznań,

gminy Rokietnica, Suchy Las, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo, część gminy Komorniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5, część gminy Stęszew położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 5 i 32 i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gminy Pniewy, Szamotuły, część gminy Duszniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 92 oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 306, część gminy Kaźmierz położona na północ i na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr 92 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Witkowice – Gorszewice – Kaźmierz (wzdłuż ulic Czereśniowa, Dworcowa, Marii Konopnickiej) – Chlewiska, biegnącą do wschodniej granicy gminy w powiecie szamotulskim.

7.   Slovakien

Följande områden i Slovakien:

the whole district of Vranov nad Topľou,

the whole district of Humenné,

the whole district of Snina,

the whole district of Sobrance, except municipalities included in part III

in the district of Michalovce, the whole municipalities of Tušice, Moravany, Pozdišovce, Michalovce, Zalužice, Lúčky, Závadka, Hnojné, Poruba pod Vihorlatom, Jovsa, Kusín, Klokočov, Kaluža, Vinné, Trnava pri Laborci, Oreské, Staré, Zbudza, Petrovce nad Laborcom, Lesné, Suché, Rakovec nad Ondavou, Nacina Ves, Voľa, Pusté Čemerné and Strážske,

in the district of Košice - okolie, the whole municipalities not included in Part II,

in the district of Gelnica, the whole municipalities of Uhorná, Smolnícka Huta, Mníšek nad Hnilcom, Prakovce, Helcmanovce, Gelnica, Kojšov, Veľký Folkmár, Jaklovce, Žakarovce, Margecany, Henclová and Stará Voda,

in the district of Prešov, the whole municipalities of Klenov, Miklušovce, Sedlice, Suchá dolina, Janov, Radatice, Ľubovec, Ličartovce, Drienovská Nová Ves, Kendice, Petrovany, Drienov, Lemešany, Janovík, Bretejovce, Seniakovce, Šarišské Bohdanovce, Varhaňovce, Brestov Mirkovce, Žehňa, Tuhrina, Lúčina and Červenica,

in the district of Rožňava, the whole municipalities of Brzotín, Gočaltovo, Honce, Jovice, Kružná, Kunová Teplica, Pača, Pašková, Pašková, Rakovnica, Rozložná, Rožňavské Bystré, Rožňava, Rudná, Štítnik, Vidová, Čučma and Betliar,

in the district of Revúca, the whole municipalities of Držkovce, Chvalová, Gemerské Teplice, Gemerský Sad, Hucín, Jelšava, Leváre, Licince, Nadraž, Prihradzany, Sekerešovo, Šivetice, Kameňany, Višňové, Rybník and Sása,

in the district of Rimavská Sobota, municipalities located south of the road No.526 not included in Part II„

in the district of Lučenec, the whole municipalities of Trenč, Veľká nad Ipľom, Jelšovec, Panické Dravce, Lučenec, Kalonda, Rapovce, Trebeľovce, Mučín, Lipovany, Pleš, Fiľakovské Kováče, Ratka, Fiľakovo, Biskupice, Belina, Radzovce, Čakanovce, Šiatorská Bukovinka, Čamovce, Šurice, Halič, Mašková, Ľuboreč, Šíd and Prša,

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká Ves nad Ipľom, Sečianky, Kleňany, Hrušov, Vinica, Balog nad Ipľom, Dolinka, Kosihy nad Ipľom, Ďurkovce, Širákov, Kamenné Kosihy, Seľany, Veľká Čalomija, Malá Čalomija, Koláre, Trebušovce, Chrastince, Lesenice, Slovenské Ďarmoty, Opatovská Nová Ves, Bátorová, Nenince, Záhorce, Želovce, Sklabiná, Nová Ves, Obeckov, Vrbovka, Kiarov, Kováčovce, Zombor, Olováry, Čeláre, Glabušovce, Veľké Straciny, Malé Straciny, Malý Krtíš, Veľký Krtíš, Pôtor, Veľké Zlievce, Malé Zlievce, Bušince, Muľa, Ľuboriečka, Dolná Strehová, Vieska, Slovenské Kľačany, Horná Strehová, Chrťany and Závada.

8.   Grekland

Följande områden i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

DEL II

1.   Belgien

Följande områden i Belgien:

dans la province de Luxembourg:

la zone est délimitée, dans le sens des aiguilles d’une montre, par:

La Rue de la Station (N85) à Florenville jusque son intersection avec la N894,

La N894 jusque son intersection avec la rue Grande,

La rue Grande jusque son intersection avec la rue de Neufchâteau,

La rue de Neufchâteau jusque son intersection avec Hosseuse,

Hosseuse,

La Roquignole,

Les Chanvières,

La Fosse du Loup,

Le Sart,

La N801 jusque son intersection avec la rue de l’Accord,

La rue de l’Accord,

La rue du Fet,

La N40 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411 jusque son intersection avec la N81 au niveau de Weyler,

La N81 jusque son intersection avec la N883 au niveau d’Aubange,

La N883 jusque son intersection avec la N88 au niveau d’Aubange,

La N88 jusque son intersection avec la N811,

La N811 jusque son intersection avec la rue Baillet Latour,

La rue Baillet Latour jusque son intersection avec la N88,

La N88 (rue Baillet Latour, rue Fontaine des Dames, rue Yvan Gils, rue de Virton, rue de Gérouville, Route de Meix) jusque son intersection avec la N981,

La N981 (rue de Virton) jusque son intersection avec la N83,

La N83 (rue du Faing, rue de Bouillon, rue Albert 1er, rue d’Arlon) jusque son intersection avec la N85 (Rue de la Station) à Florenville.

2.   Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv,

the whole region of Pazardzhik,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Burgas excluding the areas in Part III.

3.   Estland

Följande områden i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Ungern

Följande områden i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye: 251950, 252050, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

5.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Ādažu novads,

Aizputes novada, Aizputes un Cīravas pagasts, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296un Lažas pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa caur Miķelīšu mežu līdz autoceļam 1265, uz rietumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1265 pie Mežmaļiem līdz robežai ar Rīvas upi, Aizputes pilsēta,

Aglonas novads,

Aizkraukles novads,

Aknīstes novads,

Alojas novads,

Alūksnes novads,

Amatas novads,

Apes novads,

Auces novads,

Babītes novads,

Baldones novads,

Baltinavas novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Beverīnas novads,

Brocēnu novads,

Burtnieku novads,

Carnikavas novads,

Cēsu novads,

Cesvaines novads,

Ciblas novads,

Dagdas novads,

Daugavpils novads,

Dobeles novads,

Dundagas novads,

Durbes novads,

Engures novads,

Ērgļu novads,

Garkalnes novads,

Gulbenes novads,

Iecavas novads,

Ikšķiles novads,

Ilūkstes novads,

Inčukalna novads,

Jaunjelgavas novads,

Jaunpiebalgas novads,

Jaunpils novads,

Jēkabpils novads,

Jelgavas novads,

Kandavas novads,

Kārsavas novads,

Ķeguma novads,

Ķekavas novads,

Kocēnu novads,

Kokneses novads,

Krāslavas novads,

Krimuldas novads,

Krustpils novads,

Kuldīgas novada Ēdoles pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa 1269, 1271, uz austrumiem no autoceļa 1288, uz ziemeļiem no autoceļa P119, Īvandes pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa P119, uz austrumiem no autoceļa 1292, 1279, uz austrumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1279 no Upītēm līdz autoceļam 1290, Kurmāles pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa 1290, uz austrumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1290 no Alejām līdz autoceļam 1283, uz austrumiem no autoceļa 1283 un P112, Turlavas pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa P112, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Padures, Rumbas, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču un Snēpeles pagasts, Kuldīgas pilsēta,

Lielvārdes novads,

Līgatnes novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Lubānas novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mālpils novads,

Mārupes novads,

Mazsalacas novads,

Mērsraga novads,

Naukšēnu novads,

Neretas novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Ozolnieku novads,

Pārgaujas novads,

Pļaviņu novads,

Preiļu novads,

Priekules novads,

Priekuļu novads,

Raunas novads,

republikas pilsēta Daugavpils,

republikas pilsēta Jelgava,

republikas pilsēta Jēkabpils,

republikas pilsēta Jūrmala,

republikas pilsēta Rēzekne,

republikas pilsēta Valmiera,

Rēzeknes novads,

Riebiņu novads,

Rojas novads,

Ropažu novads,

Rugāju novads,

Rundāles novads,

Rūjienas novads,

Salacgrīvas novads,

Salas novads,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Sējas novads,

Siguldas novads,

Skrīveru novads,

Skrundas novada Raņķu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes,

Smiltenes novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Strenču novads,

Talsu novads,

Tērvetes novads,

Tukuma novads,

Vaiņodes novada Vaiņodes pagasts un Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem autoceļa P116, P106,

Valkas novads,

Varakļānu novads,

Vārkavas novads,

Vecpiebalgas novads,

Vecumnieku novads,

Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes, Puzes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts, Piltenes pilsēta,

Viesītes novads,

Viļakas novads,

Viļānu novads,

Zilupes novads.

6.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė: Alytaus, Alovės, Butrimonių, Daugų, Nemunaičio, Pivašiūnų, Punios, Raitininkų seniūnijos,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė: Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos ir Vilkijos seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, Užliedžių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1 ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

Kazlų rūdos savivaldybė: Kazlų rūdos seniūnija į šiaurę nuo kelio Nr. 230, į rytus nuo kelio Kokė-Užbaliai-Čečetai iki kelio Nr. 2610 ir į pietus nuo kelio Nr. 2610,

Kelmės rajono savivaldybė,

Kėdainių rajono savivaldybė,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Kretingos rajono savivaldybė: Imbarės, Kūlupėnų ir Kartenos seniūnijos,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė: Degučių, Marijampolės, Mokolų, Liudvinavo ir Narto seniūnijos,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė: Alantos seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio 119 ir į šiaurę nuo kelio Nr. 2828, Balninkų, Dubingių, Giedraičių, Joniškio ir Videniškių seniūnijos,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė: Stakliškių ir Veiverių seniūnijos,

Plungės rajono savivaldybė: Žlibinų, Stalgėnų, Nausodžio sen. dalis nuo kelio Nr. 166 į šiaurės vakarus, Plungės miesto ir Šateikių seniūnijos,

Raseinių rajono savivaldybė,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos ir Ylakių seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė: Bartninkų, Gražiškių, Keturvalakių, Kybartų, Klausučių, Pajevonio, Šeimenos, Vilkaviškio miesto, Virbalio, Vištyčio seniūnijos,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

7.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, część gminy Prostki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącą miejscowości Żelazki – Dąbrowskie - Długosze do południowej granicy gminy i część gminy wiejskiej Ełk położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 667 biegnącą od miejscowości Bajtkowo do miejscowości Nowa Wieś Ełcka, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk biegnącą od miejscowości Nowa Wieś Ełcka do wschodniej granicy gminy w powiecie ełckim,

gminy Elbląg, Gronowo Elbląskie, Milejewo, Młynary, Markusy, Rychliki i Tolkmicko w powiecie elbląskim,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

gminy Orzysz, Pisz, Ruciane - Nida oraz część gminy Biała Piska położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę 667 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Biała Piska, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 biegnącą od miejscowości Biała Piska do wschodniej granicy gminy w powiecie piskim,

gmina Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie w powiecie bartoszyckim,

gminy Biskupiec, Kolno, Purda, Stawiguda,, Olsztynek, część gminy Świątki położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Pasłęka, część gminy Barczewo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Gietrzwałd położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie olsztyńskim,

gminy Grunwald, Łukta, Małdyty, Miłomłyn, Miłakowo, część gminy wiejskiej Ostróda położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 i część gminy Morąg położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga w powiecie ostródzkim,

część gminy Ryn położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową łączącą miejscowości Giżycko i Kętrzyn w powiecie giżyckim,

gminy Braniewo i miasto Braniewo, Frombork, Lelkowo, Pieniężno, Płoskinia oraz część gminy Wilczęta położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 509 w powiecie braniewskim,

gmina Reszel, część gminy Kętrzyn położona na południe od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn biegnącej do granicy miasta Kętrzyn, na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 591 biegnącą od miasta Kętrzyn do północnej granicy gminy oraz na zachód i na południe od zachodniej i południowej granicy miasta Kętrzyn, miasto Kętrzyn i część gminy Korsze położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na wschód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

gmina Nidzica i część gminy Kozłowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Rączki – Kownatki – Gardyny w powiecie nidzickim,

gminy Dźwierzuty, Jedwabno, Pasym, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

gmina Zalewo w powiecie iławskim,

w województwie podlaskim:

gminy Orla, Rudka, Brańsk z miastem Brańsk, Boćki w powiecie bielskim,

gminy Radziłów, Rajgród Wąsosz, część gminy wiejskiej Grajewo położona na południe o linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącą miejscowości: Mareckie – Łękowo – Kacprowo – Ruda, a następnie od miejscowości Ruda na południe od rzeki Binduga uchodzącej do rzeki Ełk i następnie na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk od ujścia rzeki Binduga do wschodniej granicy gminy w powiecie grajewskim,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wiznaw powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

gminy Dziadkowice, Grodzisk, Mielnik, Milejczyce, Nurzec-Stacja i Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

powiat hajnowski,

gminy Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

powiat kolneński z miastem Kolno,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Michałowo, Supraśl, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady, Choroszcz i część gminy Poświętne położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 681 w powiecie białostockim,

gminy Filipów, Jeleniewo, Przerośl, Raczki, Rutka -Tartak, Suwałki, Szypliszki Wiżajny oraz część gminy Bakałarzewo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę 653 biegnącej od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 1122B oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1122B biegnącą od drogi 653 w kierunku południowym do skrzyżowania z drogą 1124B i następnie na północny - wschód od drogi nr 1124B biegnącej od skrzyżowania z drogą 1122B do granicy z gminą Raczki w powiecie suwalskim

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

powiat siedlecki,

powiat miejski Siedlce,

gminy Bielany, Ceranów, Kosów Lacki, Repki i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

powiat węgrowski,

powiat łosicki,

powiat ciechanowski,

powiat sochaczewski,

powiat zwoleński,

gminy Garbatka – Letnisko, Gniewoszów i Sieciechów w powiecie kozienickim,

powiat lipski,

gminy Gózd, Iłża, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 i w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Bulkowo, Staroźreby, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

powiat płoński,

gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

powiat wołomiński,

część gminy Somianka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Górzno, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, Żelechów, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły w powiecie garwolińskim,

gmina Boguty – Pianki w powiecie ostrowskim,

gminy Stupsk, Wiśniewo i Strzegowo w powiecie mławskim,

powiat miński,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

gminy Białobrzegi, Promna, Radzanów, Stara Błotnica, Wyśmierzyce w powiecie białobrzeskim,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Aleksandrów, Biszcza, Józefów, Potok Górny, część gminy Tarnogród położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835, część gminy Księżpol położona na północny-zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy z miejscowości Tarnogród do miejscowości Korchów Pierwszy, a następnie przez miejscowość Zawadka do miejscowości Budzyń oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy przez miejscowość Budzyń do skrzyżowania z droga biegnącą do miejscowości Zawadkaczęść gminy Turobin położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835 w powiecie biłgorajskim,

gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce, Potok Wielki i część gminy Chrzanów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy od miejscowości Branew Ordynacka łącząca miejscowości Chrzanów – Dąbrowa – Malinie do wschodniej granicy gminy w powiecie janowskim,

powiat puławski,

gminy Kłoczew, Nowodwór, Ułęż, miasto Dęblin i część gminy Ryki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy i łączącą miejscowości Ownia – Krainów do skrzyżowania z drogą nr S17, a następnie na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S17 biegnącą od tego skrzyżowania do skrzyżowania z drogą nr 48 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 48w powiecie ryckim,

gminy Adamów, Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Bychawa, Głusk, Jabłonna, Krzczonów, Garbów Strzyżewice, Wysokie, Bełżyce, Borzechów, Niedrzwica Duża, Konopnica, Wojciechów i Zakrzew w powiecie lubelskim,

gminy Abramów, Kamionka, Michów, Uścimów w powiecie lubartowskim,

gminy Mełgiew, Rybczewice, Piaski i miasto Świdnik w powiecie świdnickim,

gmina Fajsławice, część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 i część gminy Łopiennik Górny położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 w powiecie krasnostawskim,

powiat hrubieszowski,

gminy Krynice, Rachanie, Tarnawatka, Łaszczów, Telatyn, Tyszowce i Ulhówek w powiecie tomaszowskim,

gminy Białopole, Chełm, Dorohusk, Dubienka, Kamień, Leśniowice, Ruda – Huta, Sawin, Wojsławice, Żmudź w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

gmina Adamów, Miączyn, Sitno, Komarów-Osada, Krasnobród, Łabunie, Zamość, Grabowiec i część gminy Skierbieszów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 843 w powiecie zamojskim,

powiat miejski Zamość,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

gminy Dębowa Kłoda, Jabłoń, Podedwórze, Sosnowica w powiecie parczewskim,

gminy Stary Brus, Wola Uhruska, część gminy wiejskiej Włodawa położona na południe od południowej granicy miasta Włodawa i część gminy Hańsk położona na wschód od linii wyznaczonej od drogi nr 819 w powiecie włodawskim,

gmina Kąkolewnica, Komarówka Podlaska i Ulan Majorat w powiecie radzyńskim,

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

gminy Horyniec-Zdrój, Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów, Wielkie Oczy i część gminy Cieszanów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 863, a następnie na zachód od drogi nr 863 biegnącej do miejscowości Lubliniec i dalej na zachód od drogi biegnącej przez Nowy Lubliniec do północnej granicy gminy w powiecie lubaczowskim,

gmina Sieniawa, część gminy Adamówka położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835 w powiecie przeworskim,

gminy Laszki, Wiązownica i część gminy Radymno położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A4 z miastem Radymno w powiecie jarosławskim,

gmina Kamień, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas i Majdan Królewski w powiecie kolbuszowskim,

powiat leżajski,

powiat niżański,

powiat tarnobrzeski,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminyw powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

część gminy Brody położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

w województwie lubuskim:

powiat wschowski,

gminy Bobrowice, Maszewo, część gminy Krosno Odrzańskie położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 29, a następnie przez drogę nr 29 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Bytnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

część gminy Torzym położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie sulęcińskim,

gminy, Kolsko, część gminy Kożuchów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Babimost, Kargowa, Nowogród Bobrzański, Trzebiechów część gminy Bojadła położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 w powiecie zielonogórskim,

powiat żarski,

gminy Brzeźnica, Iłowa, Małomice, Szprotawa, Wymiarki, Żagań, miasto Żagań, miasto Gozdnica, część gminy Niegosławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

część gminy Lubrza położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Łagów położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2, część gminy Skąpe położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę 1157F biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Węgrzynice i następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 1225F biegnącą do miejscowości Skąpe i następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 277 biegnącą od miejscowości Skąpe do południowej granicy gminy, część gminy Zbąszynek położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Zbąszynia do Świebodzina oraz część położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od miasta Zbąszynek w kierunku zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1210F, a następnie przez drogę 1210F biegnącą od skrzyżowania z linia kolejową do zachodniej granicy gminy, część gminy Szczaniec położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Świebodzin położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie świebodzińskim,

w województwie dolnośląskim:

gmina Pęcław, część gminy Kotla położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

gmina Grębocice w powiecie polkowickim,

w województwie wielkopolskim:

powiat wolsztyński,

gminy Rakoniewice, Wielichowo i część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Wijewo, część gminy Włoszakowice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi 3903P biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Boguszyn, a następnie przez drogę łączącą miejscowość Boguszyn z miejscowością Krzycko aż do południowej granicy gminy i część gminy Święciechowa położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie leszczyńskim,

część gminy Śmigiel położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 3903P biegnącej od południowej granicy gminy przez miejscowości Bronikowo i Morowice aż do miejscowości Śmigiel do skrzyżowania z drogą 3820P i dalej drogą 3820P, która przechodzi w ul. Jagiellońską, następnie w Lipową i Glinkową, aż do skrzyżowania z drogą S5, następnie przez drogą nr S5 do północnej granicy gminy w powiecie kościańskim,

w województwie łódzkim:

gminy Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gmina Sadkowice w powiecie rawskim.

8.   Slovakien

Följande områden i Slovakien:

in the district of Gelnica, the whole municipality of Smolník,

in the district of Košice – okolie, the whole municipalities of Belza, Bidovce, Blažice, Bohdanovce, Byster, Čaňa, Ďurďošík, Ďurkov, Geča, Gyňov, Haniska, Kalša, Kechnec, Kokšov- Bakša, Košická Polianka, Košický Klečenov, Milhosť, Nižná Hutka, Nižná Mysľa, Nižný Čaj, Nižný Olčvár, Nový Salaš, Olšovany, Rákoš, Ruskov, Seňa, Skároš, Sokoľany, Slančík, Slanec, Slanská Huta, Slanské Nové Mesto, Svinica, Trstené pri Hornáde, Valaliky, Vyšná Hutka, Vyšná Myšľa, Vyšný Čaj, Vyšný Olčvár, Zdoba, Ždaňa, Hrašovík, Beniakovce, Budimír, Družstevná pri Hornáde, Kostoľany nad Hornádom, Sokoľ, Trebejov, Obišovce, Kysak, Veľká Lodina, Košická Belá, Opátka, Vyšný Klátov, Nižný Klátov, Hýľov, Bukovec, Baška,Nováčany, Hodkovce, Šemša and Malá Ida, Dvorníky-Včeláre, Zádiel, Hosťovce, Chorváty, Turnianska Nová Ves, Žarnov, Peder, Janík, Rešica, Buzica, Nižný Lánec, Perín-Chym, Hačava, Háj, Štós

the whole city of Košice,

the whole district of Trebišov, except municipalities included in Part III,

in the district of Michalovce, the whole municipalities of the district not included in Part I and Part III,

in the district of Revúca, the whole municipalities of Gemer,Tornaľa, Žiar, Gemerská Ves, Levkuška, Otročok, Polina, Rašice,

in the district of Rimavská Sobota, the whole municipalities of Abovce, Barca, Bátka, Cakov, Chanava, Dulovo, Figa, Gemerské Michalovce, Hubovo, Ivanice, Kaloša, Kesovce, Kráľ, Lenartovce, Lenka, Neporadza, Orávka, Radnovce, Rakytník, Riečka, Rimavská Seč, Rumince, Stránska, Uzovská Panica, Valice, Vieska nad Blhom, Vlkyňa, Vyšné Valice, Včelince, Zádor, Číž, Štrkovec Tomášovce and Žíp,

in the district of Rožňava, the whole municipalities of Ardovo, Bohúňovo, Bretka, Čoltovo, Dlhá Ves, Gemerská Hôrka, Gemerská Panica, Kečovo, Meliata, Plešivec, Silica, Silická Brezová, Slavec,

9.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

Judeţul Bistrița-Năsăud,

Județul Suceava.

DEL III

1.   Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

the whole region of Blagoevgrad,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Gabrovo,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Lovech,

the whole region of Montana,

the whole region of Pleven,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Ruse,

the whole region of Shumen,

the whole region of Silistra,

the whole region of Sliven,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Targovishte,

the whole region of Vidin,

the whole region of Varna,

the whole region of Veliko Tarnovo,

the whole region of Vratza,

in Burgas region:

the whole municipality of Burgas,

the whole municipality of Kameno,

the whole municipality of Malko Tarnovo,

the whole municipality of Primorsko,

the whole municipality of Sozopol,

the whole municipality of Sredets,

the whole municipality of Tsarevo,

the whole municipality of Sungurlare,

the whole municipality of Ruen,

the whole municipality of Aytos.

2.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Aizputes novada Lažas pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa caur Miķelīšu mežu līdz autoceļam 1265, uz austrumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1265 pie Mežmaļiem līdz robežai ar Rīvas upi, Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

Alsungas novads,

Kuldīgas novada Gudenieku pagasts, Ēdoles pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa 1269, 1271, uz rietumiem no autoceļa 1288, uz dienvidiem no autoceļa P119, Īvandes pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa P119, uz rietumiem no autoceļa 1292, 1279, uz rietumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1279 no Upītēm līdz autoceļam 1290, Kurmāles pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa 1290, uz rietumiem no autoceļa, kas savieno autoceļu 1290 no Alejām līdz autoceļam 1283, uz rietumiem no autoceļa 1283 un P112, Turlavas pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa P112, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296,

Skrundas novada Rudbāržu, Nīkrāces pagasts, Raņķu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasts (izņemot pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes), Skrundas pilsēta,

Vaiņodes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106.

3.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Alytaus rajono savivaldybė: Simno, Krokialaukio ir Miroslavo seniūnijos,

Birštono savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Čekiškės, Ežerėlio, Kačerginės, Kulautuvos, Raudondvario, Ringaudų ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1, Užliedžių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1 ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 1907,

Kazlų Rūdos savivaldybė: Antanavo, Jankų, Kazlų rūdos seniūnijos dalis Kazlų Rūdos seniūnija į pietus nuo kelio Nr. 230, į vakarus nuo kelio Kokė-Užbaliai-Čečetai iki kelio Nr. 2610 ir į šiaurę nuo kelio Nr. 2610, Plutiškių seniūnijos,

Marijampolės savivaldybė: Gudelių, Igliaukos, Sasnavos ir Šunskų seniūnijos,

Molėtų rajono savivaldybė: Alantos seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 119 ir į pietus nuo kelio Nr. 2828, Čiulėnų, Inturkės, Luokesos, Mindūnų ir Suginčių seniūnijos,

Plungės rajono savivaldybė: Alsėdžių, Babrungo, Paukštakių, Platelių ir Žemaičių Kalvarijos seniūnijos,

Prienų rajono savivaldybė: Ašmintos, Balbieriškio, Išlaužo, Jiezno, Naujosios Ūtos, Pakuonio, Prienų ir Šilavotos seniūnijos,

Skuodo rajono savivaldybės: Barstyčių, Notėnų ir Šačių seniūnijos,

Vilkaviškio rajono savivaldybės: Gižų ir Pilviškių seniūnijos.

4.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Bisztynek, Sępopol i Bartoszyce z miastem Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

gminy Kiwity i Lidzbark Warmiński z miastem Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

gminy Srokowo, Barciany, część gminy Kętrzyn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn biegnącej do granicy miasta Kętrzyn oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 591 biegnącą od miasta Kętrzyn do północnej granicy gminy i część gminy Korsze położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na zachód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

część gminy Wilczęta położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 509 w powiecie braniewskim,

część gminy Morąg położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga w powiecie ostródzkim,

gminy Godkowo i Pasłęk w powiecie elbląskim,

powiat olecki,

powiat węgorzewski,

gminy Kruklanki, Wydminy, Miłki, Giżycko z miastem Giżycko i część gminy Ryn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn w powiecie giżyckim,

gminy Jeziorany, Jonkowo, Dywity, Dobre Miasto, część gminy Świątki położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Pasłęka, część gminy Gietrzwałd położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową i część gminy Barczewo położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie olsztyńskim,

powiat miejski Olsztyn,

część gminy Prostki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy łączącą miejscowości Żelazki – Dąbrowskie - Długosze do południowej granicy gminy, część gminy wiejskiej Ełk położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 667 biegnącą od miejscowości Bajtkowo do miejscowości Nowa Wieś Ełcka, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk biegnącą od miejscowości Nowa Wieś Ełcka do wschodniej granicy gminy w powiecie ełckim,

część gminy Biała Piska położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę 667 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Biała Piska, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 biegnącą od miejscowości Biała Piska do wschodniej granicy gminy w powiecie piskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wyszki, Bielsk Podlaski z miastem Bielsk Podlaski w powiecie bielskim,

gminy Łapy, Juchnowiec Kościelny, Suraż, Turośń Kościelna, część gminy Poświętne położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 681 w powiecie białostockim,

gminy Perlejewo i Drohiczyn w powiecie siemiatyckim,

gmina Ciechanowiec w powiecie wysokomazowieckim,

część gminy Bakałarzewo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę 653 biegnącej od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 1122B oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1122B biegnącą od drogi 653 w kierunku południowym do skrzyżowania z drogą 1124B i następnie na południowy- zachód od drogi nr 1124B biegnącej od skrzyżowania z drogą 1122B do granicy z gminą Raczki w powiecie suwalskim,

gmina Szczuczyn, część gminy wiejskiej Grajewo położona na północ o linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącej miejscowości: Mareckie – Łękowo – Kacprowo – Ruda, a następnie od miejscowości Ruda na północ od rzeki Binduga uchodzącej do rzeki Ełk i następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Ełk od ujścia rzeki Binduga do wschodniej granicy gminy i miasto Grajewo w powiecie grajewskim,

w województwie mazowieckim:

gminy Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Sobolew, Trojanów i część gminy Wilga położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia dorzeki Wisły w powiecie garwolińskim,

gminy Jabłonna Lacka, Sabnie i Sterdyń w powiecie sokołowskim,

gmina Nur w powiecie ostrowskim,

gminy Grabów nad Pilicą, Magnuszew, Głowaczów, Kozienice w powiecie kozienickim,

gmina Stromiec w powiecie białobrzeskim,

w województwie lubelskim:

gminy Bełżec, Jarczów, Lubycza Królewska, Susiec, Tomaszów Lubelski i miasto Tomaszów Lubelski w powiecie tomaszowskim,

gminy Wierzbica, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze w powiecie chełmskim,

gminy Izbica, Gorzków, Rudnik, Kraśniczyn, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Siennica Różana i część gminy Łopiennik Górny położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17, część gminy Żółkiewka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gmina Stary Zamość, Radecznica, Szczebrzeszyn, Sułów, Nielisz, Zwierzyniec i część gminy Skierbieszów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 843 powiecie zamojskim,

gminy Biłgoraj z miastem Biłgoraj, Frampol, Goraj, Łukowa, Obsza, Tereszpol, część gminy Tarnogród położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835, część gminy Księżpol położona na południowy-wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy z miejscowości Tarnogród do miejscowości Korchów Pierwszy, a następnie przez miejscowość Zawadka do miejscowości Budzyń oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy przez miejscowość Budzyń do skrzyżowania z droga biegnącą do miejscowości Zawadka, część gminy Turobin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835 w powiecie biłgorajskim,

gmina Dzwola i część gminy Chrzanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy od miejscowości Branew Ordynacka łącząca miejscowości Chrzanów – Dąbrowa – Malinie do wschodniej granicy gminy w powiecie janowskim,

gminy Hanna, Wyryki, Urszulin, część gminy Hańsk położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 819 i część gminy wiejskiej Włodawa położona na północ od linii wyznaczonej przez północną granicę miasta Włodawa i miasto Włodawa w powiecie włodawskim,

powiat łęczyński,

gmina Trawniki w powiecie świdnickim,

gminy Serokomla i Wojcieszków w powiecie łukowskim,

gminy Milanów, Parczew, Siemień w powiecie parczewskim,

gminy Borki, Czemierniki, Radzyń Podlaski z miastem Radzyń Podlaski, Wohyń w powiecie radzyńskim,

gminy Lubartów z miastem Lubartów, Firlej, Jeziorzany, Kock, Niedźwiada, Ostrów Lubelski, Ostrówek, Serniki w powiecie lubartowskim,

gminy Jastków, Niemce i Wólka w powiecie lubelskim,

powiat miejski Lublin,

gmina Stężyca i część gminy Ryki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy i łączącą miejscowości Ownia - Krainów do skrzyżowania z drogą nr S17, a następnie na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S17 biegnącą od tego skrzyżowania do skrzyżowania z drogą nr 48 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie ryckim,

w województwie podkarpackim:

gminy Narol, Stary Dzików i część gminy Cieszanów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą 863, a następnie na zachód od drogi nr 863 biegnącej do miejscowości Lubliniec i dalej na zachód od drogi biegnącej przez Nowy Lubliniec do północnej granicy gminy w powiecie lubaczowskim,

część gminy Adamówka położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835 w powiecie przeworskim,

w województwie lubuskim:

gminy Nowa Sól i miasto Nowa Sól, Otyń oraz część gminy Kożuchów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na wschód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Czerwieńsk, Świdnica, Zabór, część gminy Bojadła położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 w powiecie zielonogórskim,

część gminy Niegosławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

powiat miejski Zielona Góra,

część gminy Skąpe położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę 1157F biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Węgrzynice i następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 1225F biegnącą do miejscowości Skąpe i następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 277 biegnącą od miejscowości Skąpe do południowej granicy gminy w powiecie świebodzińskim,

gmina Dąbie, część gminy Krosno Odrzańskie położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 29, a następnie przez drogę nr 29 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Bytnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Buk, Dopiewo, Tarnowo Podgórne, część gminy Komorniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5, część gminy Stęszew położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 5 i 32 w powiecie poznańskim,

część gminy Duszniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 92 oraz na południe od linii wyznaczonej przez droge nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 306, część gminy Kaźmierz położona na południe i na wschód od linii wyznaczonych przez drogi: nr 92 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Witkowice – Gorszewice – Kaźmierz (wzdłuż ulic Czereśniowa, Dworcowa, Marii Konopnickiej) – Chlewiska, biegnącą do wschodniej granicy gminy w powiecie szamotulskim,

gminy Lipno, Osieczna, część gminy Włoszakowice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi 3903P biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Boguszyn, a następnie przez drogę łączącą miejscowość Boguszyn z miejscowością Krzycko aż do południowej granicy gminy w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 3903P biegnącej od południowej granicy gminy przez miejscowości Bronikowo i Morowice aż do miejscowości Śmigiel do skrzyżowania z drogą 3820P i dalej drogą 3820P, która przechodzi w ul. Jagiellońską, następnie w Lipową i Glinkową, aż do skrzyżowania z drogą S5, następnie przez drogą nr S5 do północnej granicy gminy, część gminy wiejskiej Kościan położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 5 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez kanał Obry, część gminy Krzywiń położona na zachód od linii wyznaczonej przez kanał Obry w powiecie kościańskim.

w województwie dolnośląskim:

gminy Jerzmanowa, Żukowice, część gminy Kotla położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

gminy Gaworzyce, Radwanice i część gminy Przemków położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 12 w powiecie polkowickim.

5.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

Zona orașului București,

Județul Constanța,

Județul Satu Mare,

Județul Tulcea,

Județul Bacău,

Județul Bihor,

Județul Brăila,

Județul Buzău,

Județul Călărași,

Județul Dâmbovița,

Județul Galați,

Județul Giurgiu,

Județul Ialomița,

Județul Ilfov,

Județul Prahova,

Județul Sălaj,

Județul Vaslui,

Județul Vrancea,

Județul Teleorman,

Judeţul Mehedinţi,

Județul Gorj,

Județul Argeș,

Judeţul Olt,

Judeţul Dolj,

Județul Arad,

Județul Timiș,

Județul Covasna,

Județul Brașov,

Județul Botoșani,

Județul Vâlcea,

Județul Iași,

Județul Hunedoara,

Județul Alba,

Județul Sibiu,

Județul Caraș-Severin,

Județul Neamț,

Județul Harghita,

Județul Mureș,

Județul Cluj,

Judeţul Maramureş.

6.   Slovakien

Region Trebišov – municipalities located east of river Bodrog

Region Michalovce – municipalities: Odorín, Petríkovce, Malčice, Markovce, Sliepkovce, Budkovce, Slavkovce, Zemplínske Kopčany, Malé Raškovce, Veľké Raškovce, Beša, Ižkovce, Drahňov, Stretavka, Stretava, Palín, Senné, Pavlovce nad Uhom, Krišovská Liesková, Vojany, Čičarovce, Veľké Kapušany, Čierne Pole, Kapušianske Kľačany, Ptrukša, Veľké Slemence, Ruská, Budince, Maťovské Vojkovce, Bajany, Vysoká nad Uhom;

Region Sobrance – municipalities Lekárovce, Pinkovce, Záhor, Bežovce;

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

tutto il territorio della Sardegna.