ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 156

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

63 årgången
19 maj 2020


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/665 av den 13 maj 2020 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Aceite de Jaén (SGB)]

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/666 av den 18 maj 2020 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 vad gäller förnyelse av utseende samt tillsyn och övervakning av anmälda organ ( 1 )

2

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/667 av den 6 maj 2020 om ändring av beslut 2012/688/EU vad gäller en uppdatering av de tekniska villkor som är tillämpliga på frekvensbanden 1 920–1 980 MHz och 2 110–2 170 MHz (delgivet med nr C(2020) 2816)  ( 1 )

6

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/668 av den 18 maj 2020 om de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425

13

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/669 av den 18 maj 2020 om ändring av genomförandebeslut 2013/801/EU vad gäller genomförande av innovationsfonden via genomförandeorganet för innovation och nätverk

20

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Beslut NR 1/2020 av AEP-kommittén, inrättad genom det inledande avtalet inför ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralafrika, å andra sidan, av den 28 april 2020 om antagande av arbetsordningen för medling, arbetsordningen för skiljeförfaranden och de praktiska reglerna för skiljemän [2020/670]

22

 

*

Beslut nr 2/2020 AV AEP-kommittén, inrättad genom det inledande avtalet inför ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralafrika, å andra sidan, av den 28 april 2020 om antagande av förteckningen över skiljemän [2020/671]

35

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/665

av den 13 maj 2020

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [”Aceite de Jaén” (SGB)]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av namnet ”Aceite de Jaén” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Aceite de Jaén” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Aceite de Jaén” (SGB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 maj 2020.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Janusz WOJCIECHOWSKI

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT C 30, 29.1.2020, s. 9.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).


19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/2


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/666

av den 18 maj 2020

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 vad gäller förnyelse av utseende samt tillsyn och övervakning av anmälda organ

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation (1), särskilt artikel 11.2,

med beaktande av rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (2), särskilt artikel 16.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 (3) fastställer hur de viktigaste kraven för utseende av anmälda organ i direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG ska tolkas.

(2)

Covid-19-pandemin och den folkhälsokris som uppstått är en utmaning utan motstycke för medlemsstaterna och andra aktörer inom området för medicintekniska produkter. Folkhälsokrisen har lett till extraordinära omständigheter som har betydande konsekvenser för olika områden som omfattas av unionens regelverk för medicintekniska produkter, t.ex. utseendet av anmälda organ, det arbete som de organen utför och tillgången till ytterst viktiga medicintekniska produkter i unionen.

(3)

Med anledning av covid-19-pandemin antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/561 (4) för att tillämpningen av de bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (5) som annars skulle börja tillämpas den 26 maj 2020, inklusive den bestämmelse som upphäver direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG, skulle senareläggas med ett år.

(4)

Därigenom kan anmälda organ som utsetts i enlighet med de direktiven fortsätta att certifiera medicintekniska produkter ytterligare i ett år, till och med den 25 maj 2021. För ett stort antal av dessa anmälda organ löper dock giltighetstiden för utseendet ut mellan den 26 maj 2020 och 25 maj 2021. Utan giltigt utseende kan de anmälda organen inte längre utfärda intyg och säkerställa att dessa fortsättningsvis är giltiga, vilket är ett nödvändigt krav för att medicintekniska produkter lagligen ska kunna släppas ut på marknaden eller tas i bruk.

(5)

För att det inte ska uppstå brist på ytterst viktiga medicintekniska produkter är det således mycket viktigt att de anmälda organ som för närvarande är utsedda i enlighet med direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG kan fortsätta att verka tills det nya regelverket för medicintekniska produkter i förordning (EU) 2017/745 blir tillämpligt.

(6)

Genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 innehåller förfaranderegler och rutiner för förnyelse av ett anmält organs utseende som de utseende myndigheterna i medlemsstaterna måste följa enligt direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG.

(7)

Covid-19-pandemin har lett till extraordinära omständigheter som har betydande konsekvenser för de anmälda organens, medlemsstaternas och kommissionens arbete när det gäller förfarandet för förnyelse av utseendet. Medlemsstaternas reserestriktioner och folkhälsoåtgärder, t.ex. social distansering, samt det ökade behovet av resurser för att bekämpa covid-19-pandemin och den folkhälsokris som uppstått hindrar de berörda aktörerna från att genomföra förfarandet för utseende i enlighet med de förfaranderegler och rutiner som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 920/2013. Den senarelagda tillämpningen av förordning (EU) 2017/745 och det senarelagda upphävandet av direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG gör det nödvändigt att förnya de utseenden av anmälda organ vars giltighetstid annars skulle löpa ut innan det nya regelverket för medicintekniska produkter i förordning (EU) 2017/745 blir tillämpligt. Dessa förnyelser av utseendet måste antas enligt ett pressat tidsschema, något som inte rimligen kunde ha förutsetts när förordning (EU) nr 920/2013 antogs.

(8)

Med hänsyn till de utmaningar utan motstycke som covid-19-pandemin innebär, det komplexa arbetet med att förnya utseendet av anmälda organ och behovet av att undvika eventuella brister av ytterst viktiga medicintekniska produkter i unionen, bör genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 ändras när det gäller förnyelse av utseendet som anmält organ. Detta bör ge de utseende myndigheterna möjlighet att, till följd av covid-19-pandemin och den folkhälsokris som uppstått, göra undantag från förfarandena i artikel 3 i den förordningen för att garantera att ett utseende kan förnyas snabbt och smidigt innan giltighetstiden löper ut.

(9)

För att patienternas hälsa och säkerhet ska säkerställas bör dessa undantagsåtgärder endast gälla förnyelse av redan beviljade utseenden som anmält organ för vilka förfarandet för utseende genomförts tidigare, inklusive en avslutad bedömning av det anmälda organet och därmed sammanhängande tillsyn och övervakning. Dessa förnyelser av utseendet bör vara tillfälliga och antas innan giltighetstiden för det föregående utseendet löper ut. De bör automatiskt upphöra att gälla senast datumet för upphävande av direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG. I samband med att den utseende myndigheten fattar beslut om huruvida utseendet ska förnyas bör den göra en bedömning av det anmälda organet för att kontrollera att det fortfarande har kompetens och förmåga att utföra de uppgifter för vilka det har utsetts. Bedömningen bör innehålla en granskning av dokumentation och verksamhet rörande det anmälda organet så att den utseende myndigheten kan kontrollera att kraven för utseende i direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG och genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 är uppfyllda.

(10)

De extraordinära omständigheter som föranletts av covid-19-pandemin har också konsekvenser för tillsynen och övervakningen av de anmälda organen. Framför allt kan det bli omöjligt för den utseende myndigheten i en medlemsstat att under en viss tid utöva tillsyn genom bedömning på plats eller göra observerade revisioner. För att säkerställa en miniminivå för kontroll och övervakning av anmälda organ bör de utseende myndigheterna under den tiden fortsätta att vidta åtgärder för att säkerställa en så pass god tillsyn som omständigheterna medger samt bedöma ett lämpligt antal av det anmälda organets granskningar av tillverkarens kliniska utvärderingar och i lämplig omfattning gå igenom handlingar. De utseende myndigheterna bör granska sådana ändringar av de organisatoriska och allmänna kraven i bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 som gjorts efter den senaste bedömningen på plats samt den verksamhet som det anmälda organet därefter bedrivit inom det verksamhetsområde det utsetts för.

(11)

För att säkerställa insynen och öka det ömsesidiga förtroendet bör det också ställas krav på att de utseende myndigheterna anmäler alla beslut om förnyat utseende som anmält organ som de fattat utan att tillämpa förfarandena i artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 till kommissionen och till varandra genom informationssystemet Nando (New Approach Notified and Designated Organisations). Dessa anmälningar bör innehålla skälen till de utseende myndigheternas beslut om förnyat utseende. Kommissionen bör kunna kräva att en utseende myndighet överlämnar resultatet av bedömningen till stöd för beslutet att förnya ett anmält organs utseende och resultatet av tillsynen och övervakningen, inklusive den som avses i artikel 5 i den genomförandeförordningen. Om det råder tvivel om det anmälda organets kompetens bör kommissionen ha möjlighet att undersöka det enskilda fallet.

(12)

I enlighet med direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG är medlemsstaterna ansvariga för beslut om utseende som anmält organ. Detta ansvar omfattar också beslut om förnyat utseende, inklusive sådana som en medlemsstat fattar i enlighet med denna ändringsförordning.

(13)

Genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för medicintekniska produkter som inrättats genom artikel 6.2 i direktiv 90/385/EEG.

(15)

Mot bakgrund av att det är absolut nödvändigt att omedelbart lösa den folkhälsokris som covid-19-pandemin innebär bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 4 ska följande punkt 6 läggas till:

”6.   Genom undantag från punkt 2 får den utseende myndigheten i en medlemsstat, mellan den 19 maj 2020 och den 25 maj 2021, under de exceptionella omständigheterna i samband med covid-19-pandemin och till följd av antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/561 (*1) genom vilken tillämpningen av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (*2) senareläggs, besluta att förnya ett utseende som anmält organ utan att tillämpa förfarandena i artikel 3.

För att kunna besluta att förnya ett utseende som anmält organ i enlighet med första stycket ska den utseende myndigheten göra en bedömning för att kontrollera att det anmälda organet fortfarande har kompetens och förmåga att utföra de uppgifter för vilka det har utsetts.

Beslutet om förnyelse av ett utseende som anmält organ i enlighet med denna punkt ska antas innan giltighetstiden för det föregående utseendet löper ut och ska automatiskt upphöra att gälla senast den 26 maj 2021.

Den utseende myndigheten ska anmäla sitt beslut om förnyelse av ett utseende som anmält organ i enlighet med denna punkt till kommissionen genom informationssystemet Nando, och ska ange sakliga skäl till beslutet.

Kommissionen kan kräva att en utseende myndighet överlämnar resultatet av bedömningen till stöd för beslutet att förnya ett utseende som anmält organ i enlighet med denna punkt, och resultatet av tillsynen och övervakningen, inklusive den som avses i artikel 5.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/561 av den 23 april 2020 om ändring av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter vad gäller tillämpningsdatum för vissa bestämmelser (EUT L 130, 24.4.2020, s. 18)."

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).”"

2.

I artikel 5.1 ska följande stycke läggas till:

”Under de exceptionella omständigheterna i samband med covid-19-pandemin, som gör det omöjligt för den utseende myndigheten i en medlemsstat att utöva tillsyn genom bedömning på plats eller göra observerade revisioner, ska den utseende myndigheten, genom undantag från första och andra styckena, vidta åtgärder för att säkerställa en så pass god tillsyn som omständigheterna medger samt bedöma ett lämpligt antal av det anmälda organets granskningar av tillverkarens tekniska dokumentation, inklusive kliniska utvärderingar. Den utseende myndigheten ska granska sådana ändringar av de organisatoriska och allmänna kraven i bilaga II som gjorts efter den senaste bedömningen på plats samt den verksamhet som det anmälda organet därefter bedrivit.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 maj 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EGT L 189, 20.7.1990, s. 17.

(2)  EGT L 169, 12.7.1993, s. 1.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 920/2013 av den 24 september 2013 om utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med rådets direktiv 90/385/EEG om aktiva medicintekniska produkter för implantation och rådets direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter (EUT L 253, 25.9.2013, s. 8).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/561 av den 23 april 2020 om ändring av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter vad gäller tillämpningsdatum för vissa bestämmelser (EUT L 130, 24.4.2020, s. 18).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).


BESLUT

19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/6


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/667

av den 6 maj 2020

om ändring av beslut 2012/688/EU vad gäller en uppdatering av de tekniska villkor som är tillämpliga på frekvensbanden 1 920–1 980 MHz och 2 110–2 170 MHz

(delgivet med nr C(2020) 2816)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslutet) (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens beslut 2012/688/EU (2) harmoniserades de tekniska villkoren för användning av frekvensbanden 1 920–1 980 MHz och 2 110–2 170 MHz för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i unionen, främst för trådlösa bredbandstjänster för slutanvändare.

(2)

I artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets beslut 243/2012/EU (3) åläggs medlemsstaterna att hjälpa leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att fortlöpande uppgradera sina nät till en nivå som motsvarar den senaste och mest effektiva tekniken, så att de själva ger upphov till spektrumutdelning i överensstämmelse med principerna om tjänste- och teknikneutralitet.

(3)

I kommissionens meddelande ”Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle” (4) fastställs nya konnektivitetsmål för unionen som ska nås genom en omfattande utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet. För att åstadkomma detta konstateras det i kommissionens meddelande ”5G för Europa: en handlingsplan” (5) att det fordras åtgärder på EU-nivå, bland annat för att identifiera och harmonisera spektrum för 5G baserat på yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG), för att se till att alla stadsområden och stora marktransportleder har oavbruten 5G-täckning senast 2025.

(4)

RSPG konstaterade i sina två yttranden om den strategiska färdplanen mot 5G för Europa (16 november 2016 (6) och 30 januari 2019 (7)) ett behov av att säkerställa att de tekniska och rättsliga villkoren för alla band som redan är harmoniserade för mobilnät är lämpliga att använda för 5G. Det parade markbundna 2 GHz-bandet är ett sådant band.

(5)

Den 12 juli 2018 gav kommissionen, i enlighet med artikel 4.2 i beslut 676/2002/EG, Europeiska post- och telesammanslutningen (nedan kallad Cept) i uppdrag att se över de harmoniserade tekniska villkoren för vissa EU-harmoniserade frekvensband, inklusive det parade markbundna 2 GHz-bandet, och att utarbeta minimalt restriktiva harmoniserade tekniska villkor som är lämpliga för nästa generation (5G) av markbundna trådlösa system.

(6)

Den 5 juli 2019 lade Cept fram en rapport (Cept-rapport 72). I rapporten föreslogs EU-harmoniserade tekniska villkor för det parade markbundna 2 GHz-bandet genom ett frekvensarrangemang och en BEM (Block Edge Mask), vilka är lämpliga för användning i fråga om band för nästa generations (5G) markbundna trådlösa system. I Cept-rapport 72 dras slutsatsen att skyddsbandet på 300 kHz vid de undre och övre frekvensgränserna för frekvensarrangemanget kan tas bort.

(7)

Det måste noteras att den oavsedda (spurious) domänen för basstationerna i frekvensbandet 2 110–2 170 MHz börjar 10 MHz från bandkanten.

(8)

Cept-rapport 72 omfattar både aktiva antennsystem och icke-aktiva antennsystem, vilka används i system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster (ECS, Electronic Communications Services) via trådlöst bredband (WBB, Wireless Broadband). Rapporten behandlar samexistensen av dessa system inom frekvensbandet och med tjänster i intilliggande band (såsom rymdtjänster under 2 110 MHz och över 2 200 MHz). All ny användning av det parade markbundna 2 GHz-bandet bör fortsätta att skydda befintliga tjänster i intilliggande frekvensband.

(9)

Slutsatserna i Cept-rapport 72 bör tillämpas i hela unionen och genomföras av medlemsstaterna utan dröjsmål. Detta bör främja tillgången till och användningen av det parade markbundna 2 GHz-bandet för 5G-utbyggnad, samtidigt som man upprätthåller principerna om teknik- och tjänsteneutralitet.

(10)

I detta beslut avser begreppet ”utse och tillgängliggöra” i fråga om det parade markbundna 2 GHz-frekvensbandet följande steg: i) anpassning av den nationella rättsliga ramen för frekvenstilldelning så att den innefattar den avsedda användningen av detta band enligt de harmoniserade tekniska villkor som fastställs i detta beslut; ii) vidtagande av alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa samexistens med den befintliga användningen av detta band i den mån som det är nödvändigt; iii) vidtagande av lämpliga åtgärder, med stöd i ett samrådsförfarande med berörda parter, när så är lämpligt, för att tillåta användningen av detta band i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen på unionsnivå, inklusive de harmoniserade tekniska villkoren enligt detta beslut.

(11)

Medlemsstaterna bör, när så är motiverat, ha tillräcklig tid för att anpassa de befintliga tillstånden till de nya tekniska villkorens allmänna parametrar.

(12)

Gränsöverskridande överenskommelser mellan medlemsstater och med tredjeländer kan vara nödvändiga för att säkerställa att medlemsstaterna inför de parametrar som fastställs i detta beslut, förbättrar spektrumeffektiviteten och motverkar fragmentering i spektrumanvändningen.

(13)

Beslut 2012/688/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från radiospektrumkommittén som inrättades genom beslut nr 676/2002/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2012/688/EU ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska på icke-exklusiv grund utse och tillgängliggöra det parade markbundna 2 GHz-bandet för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster, i enlighet med de parametrar som anges i bilagan till detta beslut.

2.   Fram till den 1 januari 2026 behöver medlemsstaterna inte tillämpa de allmänna parametrar som anges i avsnitt B i bilagan när det gäller nyttjanderätter till befintliga markbundna elektroniska kommunikationsnät med spektrum i det parade markbundna 2 GHz-bandet den dag då detta beslut träder i kraft, i den mån utövandet av dessa rättigheter inte hindrar användningen av detta band i enlighet med bilagan, beroende på marknadsefterfrågan.”

2.

I artikel 3 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om genomförandet av detta beslut senast den 30 april 2021.”

3.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 maj 2020.

På kommissionens vägnar

Thierry BRETON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut 2012/688/EU av den 5 november 2012 om harmonisering av frekvensbanden 1 920–1 980 MHz och 2 110–2 170 MHz för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i Europeiska unionen (EUT L 307, 7.11.2012, s. 84).

(3)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).

(4)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle”, COM(2016) 587 final.

(5)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”5G för Europa: en handlingsplan”, COM(2016) 588 final.

(6)  Dokument RSPG16-032 final av den 9 november 2016, Strategic Roadmap Towards 5G for Europe: Opinion on spectrum related aspects for next-generation wireless systems (5G) (RSPG 1st opinion on 5G).

(7)  Dokument RSPG19-007 final av den 30 januari 2019, Strategic Spectrum Roadmap Towards 5G for Europe: Opinion on 5G implementation challenges (RSPG 3rd opinion on 5G).


BILAGA

”BILAGA

Parametrar som avses i artikel 2.1

A.   DEFINITIONER

aktivt antennsystem eller AAS: en basstation och ett antennsystem där amplituden och/eller fasen mellan antennelementen kontinuerligt anpassas, vilket resulterar i ett antenndiagram som varierar till följd av kortvariga förändringar i radiomiljön. Detta utesluter långsiktig lobformning (beam shaping) med t.ex. FEDT (Fixed Electrical Down Tilt). I AAS-basstationer är antennsystemet integrerat som en del av basstationssystemet eller basstationsprodukten.

icke-aktivt antennsystem eller icke-AAS: en basstation och ett antennsystem med ett eller flera antennkontaktdon som är anslutna till ett eller flera separat konstruerade passiva antennelement för att utstråla radiovågor. Amplitud och fas för signalerna till antennelementen anpassas inte kontinuerligt till kortvariga förändringar i radiomiljön.

ekvivalent isotropt utstrålad effekt eller EIRP: produkten av den effekt som tillförs antennen och antennens förstärkning i en viss riktning i förhållande till en isotrop antenn (absolut eller isotrop förstärkning).

total utstrålad effekt eller TRP: mått på hur stor effekt antennen faktiskt utstrålar. Den motsvarar den totala effekten till gruppantennsystemet minus eventuella förluster i gruppantennssystemet. TRP är integralen av den effekt som sänds i olika riktningar över hela strålningssfären enligt följande formel:

Image 1

där P (θ, φ) är den effekt som utstrålas av gruppantennsystemet i riktning (θ, φ) som ges av följande formel:

P(θ, φ) = PTxg(θ, φ)

där PTx betecknar effekten (mätt i watt) till gruppsystemet, och g (θ, φ) betecknar gruppsystemets förstärkning i riktningen (θ, φ).

B.   ALLMÄNNA PARAMETRAR

Inom det parade markbundna 2 GHz-bandet ska följande frekvensarrangemang gälla:

1.

Driftsläget för duplex är FDD (Frequency Division Duplex). Duplexseparationen ska vara 190 MHz med terminalstationens sändning (FDD-upplänk) i bandets nedre del (1 920–1 980 MHz, nedan kallat lägre band), och basstationens sändning (FDD-nedlänk) i bandets övre del (2 110–2 170 MHz, nedan kallat övre band).

2.

Storleken på de anvisade blocken ska anges i multiplar av 5 MHz (1). Den lägre frekvensgränsen för ett anvisat block i det lägre bandet (1 920–1 980 MHz) ska vara i linje med den lägre kanten på 1 920 MHz eller ha ett avstånd i multiplar av 5 MHz från den. Den lägre frekvensgränsen för ett anvisat block i det övre bandet (2 110–2 170 MHz) ska vara i linje med den lägre kanten på 2 110 MHz eller ha ett avstånd i multiplar av 5 MHz från den. Ett anvisat block kan också ha en storlek i intervallet 4,8–5 MHz, förutsatt att det ryms inom gränserna för ett 5 MHz-block enligt definitionen ovan.

3.

Det lägre bandet (1 920–1 980 MHz) eller delar därav kan användas för endast upplänk (2) utan ett parat spektrum inom det övre bandet (2 110–2 170 MHz).

4.

Det övre bandet (2 110–2 170 MHz)eller delar därav kan användas för endast nedlänk (3) utan ett parat spektrum inom det lägre bandet (1 920–1 980 MHz).

5.

Basstationens och terminalstationens sändningar ska uppfylla de tekniska villkoren i del C respektive del D.

C.   TEKNISKA VILLKOR FÖR BASSTATIONER – BLOCK EDGE MASK

Följande tekniska parametrar för basstationer som benämns BEM (Block Edge Mask) är en väsentlig del av de nödvändiga förutsättningarna för att säkerställa samexistens mellan näraliggande nät i de fall då det saknas bilaterala eller multilaterala överenskommelser mellan operatörer av sådana näraliggande nät. Mindre strikta tekniska parametrar får, efter överenskommelse mellan alla operatörer av berörda nät, också användas, om dessa operatörer fortsätter att uppfylla de tekniska villkor som är tillämpliga för att skydda andra tjänster, tillämpningar eller nät, samt de skyldigheter som följer av gränsöverskridande samordning.

BEM består av flera element som anges i tabell 1. Effektgränsen inom blocket tillämpas på ett block som anvisats till en operatör. Effektgränsens basnivå, fastställd för att skydda andra operatörers spektrum, och effektgränsen i övergångsområdet, som möjliggör filterdämpning (filter roll-off) från effektgränsen inom blocket till effektgränsens basnivå, utgör element utanför blocket.

Effektgränser anges separat för icke-AAS och AAS. För icke-AAS gäller effektgränserna medelvärdet för EIRP. För AAS gäller effektgränserna medelvärdet för TRP. (4) Medelvärdet för EIRP eller TRP mäts som ett genomsnitt över ett tidsintervall och ett mätfrekvensband. I tidsdomänen beräknas medelvärdet för EIRP eller TRP som ett genomsnitt över signalskurarnas aktiva delar så att det motsvarar en enda effektkontrollnivå. I frekvensdomänen fastställs medelvärdet för EIRP eller TRP över de mätfrekvensband som anges i tabellerna 2, 3 och 4 nedan (5). Generellt, och om inte annat anges, motsvarar BEM-effektgränserna den sammanlagda effekt som utstrålas av den berörda enheten inklusive alla sändarantenner, utom när det gäller krav på basnivå och krav för övergångsområde för icke-AAS-basstationer, som anges per antenn.

Block Edge Mask (BEM)

Image 2

Tabell 1

Definition av BEM-element

BEM-element

Definition

Inom blocket

Avser ett block som ligger till grund för BEM.

Basnivå

Spektrum inom frekvensbandet för FDD-nedlänk som används för elektroniska kommunikationstjänster (ECS, Electronic Communications Services) via trådlöst bredband (WBB, Wireless Broadband), med undantag av det block som anvisats operatören och motsvarande övergångsområden.

Övergångsområde

Spektrum inom FDD-nedlänk inom 0–10 MHz under och 0–10 MHz över det block som anvisats till operatören. Övergångsområdena är inte tillämpliga under 2 110 MHz eller över 2 170 MHz.


Tabell 2

Effektgränser inom blocket för icke-AAS-basstationer och AAS-basstationer

BEM-element

Frekvensområde

EIRP-gräns (icke-AAS)

TRP-gräns (AAS)

Inom blocket

Block som anvisats operatören

Inte obligatoriskt.

Om en medlemsstat fastställer en övre gräns kan värdet 65 dBm/(5 MHz) per antenn användas.

Inte obligatoriskt.

Om en medlemsstat fastställer en övre gräns kan värdet 57 dBm/(5 MHz) per cell (6) användas.

Förklaring till tabell 2:

Motsvarande TRP-gräns inom blocket fastställs enligt de riktlinjer som anges i Etsi TS 138 104 V15.6.0, bilaga F, avsnitten F.2 och F.3, på grundval av en antennförstärkning på 17 dBi och totalt åtta lobformande antennelement (skalfaktor på 9 dB):

65 dBm/(5 MHz) – 17 dBi + 9 dB = 57 dBm/(5 MHz).

Tabell 3

Effektgränsens basnivå utanför blocket för icke-AAS-basstationer och AAS-basstationer

BEM-element

Frekvensområde inom FDD-nedlänk

Gräns för medelvärde för EIRP (icke-AAS) per antenn (7)

Gräns för medelvärde för TRP (AAS) per cell (8)

Mätbandbredd

Basnivå

Frekvenser separerade mer än 10 MHz från lägre eller övre blockkanten

9 dBm

1 dBm

5 MHz


Tabell 4

Effektgränser utanför blocket i övergångsområden för icke-AAS-basstationer och AAS-basstationer

BEM-element

Frekvensområde inom FDD-nedlänk

Gräns för medelvärde för EIRP (icke-AAS) per antenn (9)

Gräns för medelvärde för TRP (AAS) per cell (10)

Mätbandbredd

Övergångsområde

– 10 till – 5 MHz från nedre blockkanten

11 dBm

3 dBm

5 MHz

-5 till 0 MHz från nedre blockkanten

16,3 dBm

8 dBm

5 MHz

0 till +5 MHz från övre blockkanten

16,3 dBm

8 dBm

5 MHz

+ 5 till +10 MHz från övre blockkanten

11 dBm

3 dBm

5 MHz

Förklaring till tabellerna 3 och 4:

I överensstämmelse med standardiseringen av oönskad utstrålad effekt (TRP) för AAS-basstationer i Etsi TS 138 104 (V15.6.0), bilaga F, avsnitten F.2 och F.3, sätts TRP-gränsvärdena utanför blocket till ett värde som motsvarar totalt åtta lobformande antennelement, vilket leder till en skillnad på 8 dB mellan AAS och icke-AAS inom blocket.

D.   TEKNISKA VILLKOR FÖR TERMINALSTATIONER

Tabell 5

Terminalstationers effektgräns inom blocket för BEM

Högsta medeleffekt inom blocket  (11)

24 dBm

Förklaring till tabell 5:

Medlemsstaterna kan lätta på denna gräns för särskilda tillämpningar, exempelvis fasta terminalstationer i landsbygdsregioner, under förutsättning att skyddet av andra tjänster, nät och tillämpningar inte äventyras och att gränsöverskridande skyldigheter är fullgjorda.


(1)  Eftersom UMTS-kanalseparationen är 200 kHz, kan centerfrekvensen för ett anvisat block som används för UMTS vara 100 kHz från centrum av blocket i frekvensarrangemanget.

(2)  Till exempel kompletterande upplänk (SUL, Supplemental UpLink).

(3)  Till exempel kompletterande nedlänk (SDL, Supplemental DownLink).

(4)  TRP är ett mått på hur stor effekt antennen faktiskt utstrålar. EIRP och TRP är likvärdiga för rundstrålande antenner.

(5)  Den faktiska mätbandbredden hos den mätutrustning som används för kontroll av överensstämmelse kan vara mindre än den mätbandbredd som anges i dessa tabeller.

(6)  I en sektorsövergripande basstation gäller gränsen för utstrålad effekt för AAS för var och en av de enskilda sektorerna.

(7)  BEM-nivån för icke-AAS definieras per antenn och gäller för basstationskonfigurationer med upp till fyra antenner per sektor.

(8)  I en sektorsövergripande basstation gäller gränsen för utstrålad effekt för AAS för var och en av de enskilda sektorerna.

(9)  BEM-nivån för icke-AAS definieras per antenn och gäller för basstationskonfigurationer med upp till fyra antenner per sektor.

(10)  I en sektorsövergripande basstation gäller gränsen för utstrålad effekt för AAS för var och en av de enskilda sektorerna.

(11)  Denna effektgräns anges som EIRP för fasta eller installerade terminalstationer och som TRP för mobila eller nomadiska terminalstationer. EIRP och TRP är likvärdiga för rundstrålande antenner. Det är fastställt att detta värde kan omfattas av en tolerans som anges i de harmoniserade standarderna för att ta hänsyn till drift under extrema miljöförhållanden och till variationer i tillverkningen.


19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/13


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/668

av den 18 maj 2020

om de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.6, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (2) ska personlig skyddsutrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga II till den förordningen som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

Genom skrivelse M/031, ”Standardisation mandate to CEN/Cenelec concerning standards for personal protective equipment”, begärde kommissionen att CEN och Cenelec skulle utveckla och utarbeta harmoniserade standarder till stöd för rådets direktiv 89/686/EEG (3).

(3)

Direktiv 89/686/EEG ersattes av förordning (EU) 2016/425 den 21 april 2018, med endast ett begränsat antal ändringar av de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga II till direktiv 89/686/EEG. De harmoniserade standarder som utarbetats på grundval av begäran M/031 har utarbetats uteslutande till stöd för de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, som i huvudsak är oförändrade efter att direktiv 89/686/EEG ersatts av förordning (EU) 2016/425.

(4)

CEN och Cenelec har på grundval av begäran M/031 utarbetat följande harmoniserade standarder till stöd för förordning (EU) 2016/425: EN 893:2019 om klätterutrustning, EN 943-2:2019 om skyddskläder mot farliga kemikalier i vätske-, gas- och fast form, EN 1073-1:2016+A1:2018 om skyddskläder mot fasta luftburna partiklar, inklusive radioaktiva föroreningar och EN 14458:2018 om ögonskydd.

(5)

På grundval av begäran M/031 har CEN och Cenelec reviderat de harmoniserade standarderna EN 343:2003+A1:2007/AC:2009, EN 358:1999, EN 381-5:1995, EN 381-7:1999, EN 381-9:1997, EN 381-11:2002, EN 13832-2:2006, EN 13832-3:2006, EN 14594:2005, EN 388:2016, EN 943-1:2015 och EN 12277:2015, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (4). Detta resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN 343:2019 om skyddskläder mot dåligt väder, EN 358:2018 om stödbälten och stödlinor, EN ISO 11393-2:2019, EN ISO 11393-4:2019, EN ISO 11393-5:2019 och EN ISO 11393-6:2019 om skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar, EN 13832-2:2018 och EN 13832-3:2018 om skyddsskor mot kemikalier, EN 14594:2018 om andningsskydd, EN 388:2016+A1:2018 om skyddshandskar mot mekaniska risker, EN 943-1:2015+A1:2019 om skyddskläder för användning mot kemikalier i fast form, vätske- och gasform inklusive vätskeaerosoler och fasta luftburna partiklar och EN 12277:2015+A1:2018 om klätterutrustning.

(6)

På grundval av begäran M/031 ändrade CEN och Cenelec den harmoniserade standarden EN ISO 10819:2013, till vilken en hänvisning har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (5). Detta resulterade i antagandet av en ändring av den harmoniserade standarden, EN ISO 10819:2013/A1:2019.

(7)

Kommissionen har tillsammans med CEN och Cenelec bedömt huruvida dessa standarder överensstämmer med begäran M/031.

(8)

De harmoniserade standarderna EN 893:2019, EN 943-2:2019, EN 1073-1:2016+A1:2018, EN 14458:2018, EN 343:2019, EN 358:2018, EN ISO 11393-2:2019, EN ISO 11393-4:2019, EN ISO 11393-5:2019, EN ISO 11393-6:2019, EN 13832-2:2018, EN 13832-3:2018, EN 14594:2018, EN 388:2016+A1:2018, EN 943-1:2015+A1:2019, EN ISO 10819:2013, ändrad genom EN ISO 10819:2013/A1:2019, och EN 12277:2015+A1:2018 uppfyller de krav som de syftar till att omfatta och som fastställs i förordning (EU) 2016/425. Därför bör hänvisningar till dessa standarder offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(9)

CEN och Cenelec har också utarbetat rättelsen EN 50321-1:2018/AC: 2018-08 som korrigerar den harmoniserade standarden EN 50321-1:2018, till vilken en hänvisning har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (6). Eftersom tekniska korrigeringar införs genom denna rättelse och i syfte att säkerställa en korrekt och konsekvent tillämpning av den harmoniserade standarden EN 50321-1:2018, till vilken en hänvisning redan offentliggjorts, bör en hänvisning till denna harmoniserade standard tillsammans med en hänvisning till rättelsen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(10)

Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 343:2003+A1:2007/AC:2009, EN 358:1999, EN 381-5:1995, EN 381-7:1999, EN 381-9:1997, EN 381-11:2002, EN 13832-2:2006, EN 13832-3:2006, EN 14594:2005, EN 388:2016, EN 943-1:2015, EN ISO 10819:2013, EN 12277:2015 och EN 50321-1:2018 från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning, eftersom de standarderna har reviderats, ändrats eller korrigerats. För att ge tillverkarna mer tid för att förbereda sig för tillämpningen av de harmoniserade standarderna EN 343:2019 EN 358:2018, EN ISO 11393-2:2019, EN ISO 11393-4:2019, EN ISO 11393-5:2019, EN ISO 11393-6:2019, EN 13832-2:2018, EN 13832-3:2018, EN 14594:2018, EN 388:2016+A1:2018, EN 943-1:2015+A1:2019, EN ISO 10819:2013, ändrad genom EN ISO 10819:2013/A1:2019 och EN 50321-1:2018, ändrad genom EN 50321-1:2018/AC: 2018-08, samt EN 12277:2015+A1:2018 är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 343:2003+A1:2007/AC:2009, EN 358:1999, EN 381-5:1995, EN 381-7:1999, EN 381-9:1997, EN 381-11:2002, EN 13832-2:2006, EN 13832-3:2006, EN 14594:2005, EN 388:2016, EN 943-1:2015, EN ISO 10819:2013, EN 12277:2015 och EN 50321-1:2018.

(11)

Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande grundläggande krav i unionens harmoniseringslagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Hänvisningarna till de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 och som förtecknas i bilaga I till detta beslut offentliggörs härmed i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2

Hänvisningarna till de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 och som förtecknas i bilaga II till detta beslut återkallas härmed från Europeiska unionens officiella tidning med verkan från och med de datum som anges i den bilagan.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 18 maj 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

(3)  Rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning (EGT L 399, 30.12.1989, s. 18).

(4)  EUT C 113, 27.3.2018, s. 41.

(5)  EUT C 113, 27.3.2018, s. 41.

(6)  EUT C 113, 27.3.2018, s. 41.


BILAGA I

Nr

Hänvisning till standard

1.

EN 343:2019

Skyddskläder – Skydd mot dåligt väder

2.

EN 358:2018

Personlig fallskyddsutrustning – Stödbälten och stödlinor

3.

EN 388:2016+A1:2018

Skyddshandskar mot mekaniska risker

4.

EN 510:2019

Specifikation för skyddskläder som används där risk föreligger att fastna i rörliga delar

5.

EN 893:2019

Klätterutrustning – Stegjärn – Säkerhetskrav och provningsmetoder

6.

EN 943-1:2015+A1:2019

Skyddskläder för användning mot kemikalier i fast form, vätske- och gasform inklusive vätskeaerosoler och fasta luftburna partiklar – Del 1: Prestandakrav för ventilerade och ej ventilerade ”gastäta” (Typ 1) skyddskläder

7.

EN 943-2:2019

Skyddskläder mot farliga kemikalier i vätske-, gas- och fast form inklusive aerosoler i vätskeform och fast form – Del 2: Prestandakrav för gastäta (Typ 1) kemskyddsdräkter för insatsstyrkor

8.

EN 1073-1:2016+A1:2018

Skyddskläder mot fasta luftburna partiklar, inklusive radioaktiva föroreningar – Del 1: Fordringar och provningsmetoder för övertrycksventilerade skyddskläder som skyddar kroppen och andningsvägarna

9.

EN ISO 10819:2013

Vibration och stöt – Hand-armvibrationer – Metod att mäta och bedöma vibrationsöverföring hos handskar till handflatan (ISO 10819:2013)

EN ISO 10819:2013/A1:2019

10.

EN ISO 11393-2:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 2: Prestandakrav och provningsmetoder för benskydd (ISO 11393-2:2018)

11.

EN ISO 11393-4:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 4: Provningsmetoder och prestandakrav för handskar (ISO 11393-4:2018)

12.

EN ISO 11393-5:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 5: Provningsmetoder och prestandakrav för damasker (ISO 11393-5:2018)

13.

EN ISO 11393-6:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 6: Provningsmetoder och prestandakrav för skydd för överkroppen (ISO 11393-6:2018)

14.

EN 12277:2015+A1:2018

Klätterutrustning – Selar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

15.

EN 13832-2:2018

Skyddskor – Skydd mot kemikalier – Del 2: Krav för beständighet mot kemikalier

16.

EN 13832-3:2018

Skyddskor – Skydd mot kemikalier – Del 3. Särskilt höga krav för beständighet mot kemikalier

17.

EN 14458:2018

Ögonskydd – Högpresterande visir för användning endast tillsammans med skyddshjälm

18.

EN 14594:2018

Andningsskydd – Tryckluftsapparat med kontinuerligt flöde – Krav, provning och märkning

19.

EN 50321-1:2018

Arbete med spänning – Del 1: Elektriskt isolerande fotbeklädnad

EN 50321-1:2018/AC:2018-08


BILAGA II

Nr

Hänvisning till standard

Datum för återkallande

1.

EN ISO 10819:2013

Vibration och stöt – Hand-armvibrationer – Metod att mäta och bedöma vibrationsöverföring hos handskar till handflatan (ISO 10819:2013)

19 november 2021

2.

EN 343:2003+A1:2007

Skyddskläder – Skydd mot dåligt väder

EN 343:2003+A1:2007/AC:2009

19 november 2021

3.

EN 358:1999

Personlig skyddsutrustning med stödjande och fallhindrande funktion – Stödbälten och fallhindrande kopplingslinor för stödutrustning

19 november 2021

4.

EN 381-5:1995

Sågningsskydd – Del 5: Fordringar för benskydd

19 november 2021

5.

EN 381-7:1999

Sågningsskydd – Del 7: Fordringar för handskar till skydd mot kedjesåg

19 november 2021

6.

EN 381-9:1997

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 9: Fordringar för damasker till skydd mot kedjesåg

19 november 2021

7.

EN 381-11:2002

Sågningsskydd – Del 11: Fordringar för skydd för överkroppen

19 november 2021

8.

EN 388:2016

Skyddshandskar mot mekaniska risker

19 november 2021

9.

EN 943-1:2015

Skyddskläder för användning mot kemikalier i fast form, vätske- och gasform inklusive vätskeaerosoler och fasta luftburna partiklar – Del 1: Prestandakrav för ventilerade och ej ventilerade ”gastäta” (Typ 1) skyddskläder

19 november 2021

10.

EN 12277:2015

Klätterutrustning – Säkerhetsselar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

19 november 2021

11.

EN 13832-2:2006

Skyddskor – Skydd mot kemikalier – Del 2: Krav för beständighet mot kemikalier

19 november 2021

12.

EN 13832-3:2006

Skyddskor – Skydd mot kemikalier – Del 3. Särskilt höga krav för beständighet mot kemikalier

19 november 2021

13.

EN 14594:2005

Andningsskydd – Tryckluftsapparat med kontinuerligt flöde – Fordringar, provning, märkning

EN 14594:2005/AC:2005

19 november 2021

14.

EN 50321-1:2018

Arbete med spänning – Del 1: Elektriskt isolerande fotbeklädnad

19 november 2020


19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/20


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/669

av den 18 maj 2020

om ändring av genomförandebeslut 2013/801/EU vad gäller genomförande av innovationsfonden via genomförandeorganet för innovation och nätverk

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (1) särskilt artikel 3.3, och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (2) inrättar en innovationsfond för att stödja innovation i tekniker och processer med låga koldioxidutsläpp och för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa tekniker för förnybar energi och energilagringstekniker.

(2)

Enligt artikel 16.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856 (3) ska innovationsfonden genomföras genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning. Enligt artikel 17 i den förordningen får kommissionen besluta att utnämna ett verkställande organ för utförandet av vissa uppgifter i samband med genomförandet, och när det gäller direkt förvaltning ska uppgifterna delegeras till ett verkställande organ.

(3)

Genom kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU (4) inrättades genomförandeorganet för innovation och nätverk (nedan kallat genomförandeorganet) som fick i uppgift att förvalta vissa delar av unionens program, inklusive Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 på energiområdet.

(4)

En kostnads- och lönsamhetsanalys som gjorts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 58/2003 visar att om delar av förvaltningen av innovationsfonden delegeras till genomförandeorganet skulle det bidra till att innovationsfondens mål kan uppnås på ett mer effektivt sätt. Att anförtro genomförandet av delar av innovationsfonden åt genomförandeorganet skulle leda till kostnadsbesparingar på cirka 30,5 miljoner euro under perioden 2020–2030 jämfört med kostnaderna för intern förvaltning, ge ökad effektivitet och flexibilitet i förvaltningen av innovationsfonden, ge betydande synergier mellan innovationsfonden och andra unionsprogram förvaltade av genomförandeorganet samt öka närheten till mottagarna och synliggöra unionsfinansieringen.

(5)

Det är därför lämpligt att anförtro förvaltningen och genomförandet av delar av innovationsfonden åt genomförandeorganet.

(6)

Genomförandebeslut 2013/801/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för genomförandeorgan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av genomförandebeslut 2013/801/EU

Artikel 3.1 i genomförandebeslut 2013/801/EU ska ersättas med följande:

”1.   Genomförandeorganet anförtros härmed förvaltningen av delar av följande unionsprogram:

a)

Fonden för ett sammanlänkat Europa.

b)

Del III – Samhällsutmaningar i det särskilda programmet Horisont 2020.

c)

Innovationsfonden som inrättades genom artikel 10a.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG( (*1)

Artikel 2

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 18 maj 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856 av den 26 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller driften av innovationsfonden (EUT L 140, 28.5.2019, s. 6).

(4)  Kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslut 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG (EUT L 352, 24.12.2013, s. 65).


AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/22


BESLUT NR 1/2020 AV AEP-KOMMITTÉN, INRÄTTAD GENOM DET INLEDANDE AVTALET INFÖR ETT AVTAL OM EKONOMISKT PARTNERSKAP MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH CENTRALAFRIKA, Å ANDRA SIDAN,

av den 28 april 2020

om antagande av arbetsordningen för medling, arbetsordningen för skiljeförfaranden och de praktiska reglerna för skiljemän [2020/670]

AEP-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av det inledande avtalet inför ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralafrika, å andra sidan, (nedan kallat avtalet) som undertecknades i Bryssel den 22 januari 2009 och som har tillämpats provisoriskt sedan den 4 augusti 2014, särskilt artiklarna 80.1 och 88, och

av följande skäl:

(1)

Enligt avtalet och detta beslut utgörs den centralafrikanska parten av Republiken Kamerun.

(2)

I artikel 80.1 i avtalet föreskrivs att tvistlösningsförfarandena i kapitel 3 (Tvistlösningsförfarande) i avdelning VI (Förebyggande och lösning av tvister) ska styras av den arbetsordning och de praktiska regler som AEP-kommittén ska anta.

(3)

I artikel 88 i avtalet föreskrivs att AEP-kommittén får besluta att ändra avdelning VI (Förebyggande och lösning av tvister) i avtalet och dess bilagor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Arbetsordningen för medling i bilaga I till detta beslut fastställs som bilaga IV till avtalet.

2.   Arbetsordningen för skiljeförfarande i bilaga II till detta beslut fastställs som bilaga V till avtalet.

3.   De praktiska reglerna för skiljemän i bilaga III till detta beslut fastställs som bilaga VI till avtalet.

4.   De arbetsordningar och praktiska regler som avses i punkterna 1–3 i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser som föreskrivs i avtalet eller som AEP-kommittén kan komma att besluta om.

Artikel 2

Detta beslut träder samma dag som det undertecknas.

Utfärdat i Bryssel den 28 april 2020.

För Republiken Kamerun

Alamine OUSMANE MEY

Minister för ekonomi, planering och markanvändning

För Europeiska unionen

Phil HOGAN

Kommissionsledamot med ansvar för handel


BILAGA I

ARBETSORDNING FÖR MEDLING

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Bestämmelserna i denna arbetsordning för medling kompletterar och preciserar det inledande avtalet inför ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralafrika, å andra sidan (nedan kallat avtalet), särskilt artikel 69 (Medling).

2.   Denna arbetsordning ska göra det möjligt för parterna att finna en ömsesidigt godtagbar lösning på de tvister som kan uppstå dem emellan med hjälp av ett heltäckande och snabbt medlingsförfarande.

3.   I denna arbetsordning avses med medling varje process, oavsett hur den benämns, som innebär att parterna begär att en medlare ska hjälpa dem att lösa tvisten i godo.

Artikel 2

Inledande av förfarandet

1.   Varje part kan närsomhelst skriftligen begära att parterna ska inleda ett medlingsförfarande. Begäran ska vara så detaljerad att den tydligt redogör för den klagande partens ärende. Den ska dessutom

a)

närmare ange vilken åtgärd det rör sig om,

b)

redogöra för de påstådda negativa verkningar som åtgärden enligt den klagande parten har eller kommer att få på handeln mellan parterna,

c)

förklara varför den klagande parten anser att det finns ett orsakssamband mellan åtgärden och dessa verkningar.

2.   Medlingsförfarandet kan endast inledas efter överenskommelse mellan parterna. När en part begär medling i enlighet med punkt 1 ska den andra parten granska begäran och besvara den skriftligen inom fem dagar efter mottagandet av begäran. I annat fall ska begäran anses inte ha accepterats.

Artikel 3

Val av medlare

1.   Parterna ska gemensamt enas om valet av medlare i början av processen, dock senast 15 dagar efter mottagandet av svaret på begäran om medling.

2.   Medlaren får inte vara medborgare i någon av parterna, såvida inte parterna kommer överens om annat.

3.   Medlaren ska i en skriftlig förklaring intyga sitt oberoende och sin opartiskhet samt sin tillgänglighet för att handlägga medlingsförfarandet.

4.   Medlaren ska följa de praktiska reglerna för skiljemän, med nödvändiga anpassningar.

Artikel 4

Medlingsförfarandets gång

1.   Medlaren ska på ett opartiskt och transparent sätt bistå parterna när det gäller att bringa klarhet i åtgärden och dess eventuella effekter på handeln, och när det gäller att nå en ömsesidigt godtagbar lösning.

2.   Medlaren kan fatta beslut om hur man bäst kan klargöra den berörda åtgärden och dess eventuella effekter på handeln mellan parterna. Medlaren får särskilt anordna möten mellan parterna, samråda med parterna gemensamt eller enskilt, söka bistånd från eller samråda med relevanta experter och berörda parter samt tillhandahålla allt ytterligare stöd som parterna begär. Medlaren ska dock samråda med parterna innan han eller hon söker bistånd från eller samråder med relevanta experter och berörda aktörer. När medlaren önskar träffa eller diskutera med den ena parten och/eller partens rådgivare enskilt ska han eller hon underrätta den andra parten om detta på förhand eller så snart som möjligt efter sitt enskilda möte eller sin enskilda diskussion med den första parten.

3.   Medlaren kan ge råd och föreslå en lösning som läggs fram för parterna, som kan godta eller förkasta denna eller till och med komma överens om en annan lösning. Medlaren får dock inte ge råd eller synpunkter på om den aktuella åtgärden är förenlig med avtalet.

4.   Förfarandet ska äga rum på territoriet för den part till vilken begäran riktades eller, efter överenskommelse mellan parterna, på annan plats eller på annat sätt.

5.   Parterna ska sträva efter att nå en ömsesidigt godtagbar lösning inom 60 dagar från det att medlaren utsetts. I avvaktan på en slutlig överenskommelse får parterna överväga eventuella tillfälliga lösningar, särskilt om åtgärden gäller lättfördärvliga varor.

6.   Lösningen får antas genom ett beslut av AEP-kommittén. Ömsesidigt godtagbara lösningar ska göras allmänt tillgängliga, såvida inte parterna kommer överens om annat. Den version som offentliggörs får dock inte innehålla uppgifter som en part har angett som konfidentiella.

7.   På begäran av parterna ska medlaren för parterna lägga fram ett utkast till en skriftlig rapport med en sammanfattning av den åtgärd som varit föremål för förfarandet och den eventuella ömsesidigt godtagbara lösning som förfarandet resulterat i, däribland eventuella tillfälliga lösningar. Medlaren ska ge parterna 15 dagar på sig att lämna synpunkter på utkastet till rapport. Efter att ha övervägt de synpunkter som parterna lämnat inom tidsfristen ska medlaren inom de nästkommande 15 dagarna lämna en skriftlig slutrapport till parterna. Rapporten får inte innehålla någon tolkning av avtalet.

Artikel 5

Avslutande av medlingsförfarandet

Förfarandet avslutas, allt efter omständigheterna,

a)

den dag då parterna antar en ömsesidigt godtagbar lösning,

b)

den dag då medlaren, efter samråd med parterna i tvisten, lämnar en skriftlig förklaring om att ytterligare medling inte är meningsfull,

c)

den dag då en part lämnar en skriftlig förklaring efter det att ömsesidigt godtagbara lösningar undersökts inom ramen för medlingsförfarandet och efter det att eventuella råd och lösningsförslag från medlaren övervägts. En sådan förklaring får inte utfärdas innan den period som anges i artikel 4.5 i denna arbetsordning har löpt ut, eller

d)

den dag då parterna når en ömsesidig överenskommelse, vilket kan ske när som helst under förfarandet.

Artikel 6

Genomförande av en ömsesidigt godtagbar lösning

1.   När parterna har kommit överens om en lösning ska vardera parten vidta de åtgärder som behövs för att genomföra den ömsesidigt godtagbara lösningen inom den överenskomna tidsfristen.

2.   Den part som genomför den ömsesidigt godtagbara lösningen ska, inom den fastställda fristen, skriftligen underrätta den andra parten om alla åtgärder som vidtagits för att genomföra den ömsesidigt godtagbara lösningen.

Artikel 7

Konfidentialitet och förhållande till tvistlösningsförfarandet

1.   Alla uppgifter avseende medlingsförfarandet ska behandlas konfidentiellt, såvida de inte måste lämnas ut enligt lag eller på grund av att det är nödvändigt för genomförandet eller fullgörandet av den överenskommelse mellan parterna som medlingsförfarandet lett fram till.

2.   Om inte parterna kommer överens om något annat, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.6 i denna arbetsordning, ska alla etapper i förfarandet, inbegripet alla råd eller förslag till lösningar, vara konfidentiella. En part får dock offentliggöra att medling äger rum. Tystnadsplikten omfattar inte faktauppgifter som redan är allmänt tillgängliga.

3.   Medlingsförfarandet ska inte påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt bestämmelserna för tvistlösning i avtalet eller andra relevanta avtal.

4.   Det krävs inte samråd innan medlingsförfarandet inleds. En part bör dock i princip tillämpa andra relevanta bestämmelser i avtalet om samarbete eller samråd innan medlingsförfarandet inleds.

5.   En part får inte stödja sig på, eller lägga fram som bevisning i andra tvistlösningsförfaranden enligt avtalet eller andra relevanta avtal, och en skiljenämnd får inte beakta

a)

den andra partens ståndpunkter under medlingsförfarandet eller de uppgifter som samlats in enligt artikel 4.1 och 4.2 i denna arbetsordning,

b)

det faktum att den andra parten har meddelat att den är beredd att godta en lösning rörande den åtgärd som medlingen gäller, eller

c)

råd eller förslag från medlaren.

6.   Såvida inte parterna kommer överens om annat får en medlare inte tjänstgöra som ledamot i en skiljenämnd i ett tvistlösningsförfarande enligt avtalet eller enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) rörande samma fråga som den med avseende på vilken han eller hon har tjänstgjort som medlare.

Artikel 8

Tillämpning av arbetsordningen för skiljeförfarande

Artikel 3 (Meddelanden) – med förbehåll för artikel 4.2 i denna arbetsordning – artikel 15 (Kostnader), artikel 16 (Arbetsspråk för förfarandet, översättning och tolkning), artikel 17 (Beräkning av tidsfrister) i arbetsordningen för skiljeförfarande är tillämpliga med nödvändiga anpassningar.

Artikel 9

Översyn

Fem år efter dagen för detta besluts ikraftträdande ska parterna samråda med varandra om behovet av att ändra medlingsmekanismen mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen av motsvarande mekanismer inom WTO.


BILAGA II

ARBETSORDNING FÖR SKILJEFÖRFARANDE

Artikel 1

Definitioner

I denna arbetsordning gäller följande definitioner:

rådgivare: en fysisk person som anlitats av en part för att ge råd till eller biträda den parten i samband med ett skiljeförfarande.

skiljenämnd: en nämnd som tillsatts i enlighet med artikel 71 i avtalet.

skiljeman: en ledamot av en skiljenämnd som tillsatts i enlighet med artikel 71 i avtalet.

biträde: en fysisk person som, inom ramen för en skiljemans mandat, utför utredningsarbete eller lämnar bistånd till en skiljeman.

dag: kalenderdag, om inget annat anges.

företrädare för en part: en anställd eller en annan fysisk person som är utsedd av en parts offentliga förvaltning (ministerier, myndigheter eller andra organ), och företräder denna part i tvister inom ramen för avtalet.

svarande part: den part som påstås ha överträtt de bestämmelser som avses i artikel 67 i avtalet.

klagande part: den part som i enlighet med artikel 70 i avtalet begär att en skiljenämnd ska tillsättas.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna arbetsordning kompletterar och preciserar det inledande avtalet inför ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralafrika, å andra sidan (nedan kallat avtalet), särskilt artikel 70 och följande artiklar om skiljeförfarande.

2.   Syftet med denna arbetsordning är att göra det möjligt för parterna att finna en ömsesidigt godtagbar lösning på de tvister som kan uppstå dem emellan med hjälp av en mekanism för skiljeförfarande.

Artikel 3

Meddelanden

1.   Med meddelande avses i denna arbetsordning varje begäran, underrättelse, skriftlig inlaga eller annan handling med anknytning till skiljeförfarandet, varvid ska gälla att

a)

varje meddelande från skiljenämnden ska sändas till båda parterna samtidigt,

b)

varje meddelande från en part som riktar sig till skiljenämnden ska sändas i kopia till den andra parten samtidigt, och

c)

varje meddelande från en part som riktar sig till den andra parten i förekommande fall ska sändas i kopia till skiljenämnden samtidigt.

2.   Varje meddelande ska sändas via e-post eller, när så är lämpligt, genom något annat telekommunikationsmedel som lämnar bevis för att det har avsänts. Om inte något annat kan bevisas, anses meddelandet ha ingetts den dag då den avsändes.

3.   Alla meddelanden ska skickas till Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel vid Europeiska unionen respektive till Kameruns ministerium med ansvar för genomförandet av avtalet.

4.   Mindre skrivfel i meddelanden får rättas genom att det ges in ett nytt meddelande i vilken ändringarna tydligt anges.

5.   Om sista inlämningsdagen för ett meddelande infaller på en helgdag i den centralafrikanska parten eller i Europeiska unionen, får meddelandet lämnas in nästa arbetsdag. Inga meddelanden, oavsett art, ska anses ha mottagits på en helgdag.

6.   Beroende på vilka bestämmelser som är föremål för tvist, ska en kopia av alla framställningar eller meddelanden som sänds till AEP-kommittén i enlighet med denna arbetsordning också sändas till de andra relevanta institutionella organen.

Artikel 4

Utseende av skiljemän

1.   Om en skiljeman utses genom lottning i enlighet med artikel 71 i avtalet, ska AEP-kommitténs ordförande eller dennes ställföreträdare utan dröjsmål underrätta parterna om dag, tid och plats för lottningen.

2.   Parterna ska närvara vid lottningen.

3.   AEP-kommitténs ordförande eller dennes ställföreträdande ska skriftligen underrätta varje person som valts ut om att denne utsetts till skiljeman. Varje person ska bekräfta sin tillgänglighet till båda parterna inom fem dagar från den dag personen underrättades om utseendet.

4.   Om den förteckning över skiljemän som avses i artikel 85 i avtalet inte har upprättats eller inte innehåller tillräckligt många namn när en begäran enligt artikel 71.2 i avtalet inges ska AEP-kommitténs ordförande utse skiljemännen genom lottdragning bland de personer som officiellt föreslagits av en part eller av båda parter och som uppfyller de villkor som anges i artikel 85.2 i avtalet.

Artikel 5

Samråd mellan parterna och skiljenämnden

1.   Om parterna inte kommer överens om något annat, ska de inom sju dagar från det att skiljenämnden tillsatts sammanträda med skiljenämnden för att besluta om sådana frågor som parterna eller skiljenämnden anser lämpliga, bland annat

a)

arvode och ersättning för kostnader som ska utgå till skiljemännen och som ska överensstämma med WTO:s normer,

b)

arvodet för varje skiljemans biträde, vilket inte får överstiga 50 % av den berörda skiljemannens fullständiga arvode,

c)

tidsplanen för förfarandet.

Skiljemän och företrädare för parterna kan delta i detta möte via telefon eller videokonferens.

2.   Om parterna inte kommer överens om något annat inom fem arbetsdagar från det att skiljenämnden tillsatts ska skiljenämndens mandat vara följande:

”Att mot bakgrund av de relevanta bestämmelserna i avtalet undersöka den fråga som anges i begäran om att skiljenämnden ska tillsättas, avgöra om den åtgärden i fråga är förenlig med artikel 67 i avtalet och meddela ett avgörande i enlighet med artiklarna 73, 83 och 84 i avtalet.”

3.   Parterna ska anmäla det mandat som de kommit överens om till skiljenämnden inom tre arbetsdagar efter sin överenskommelse om mandatet.

Artikel 6

Skriftliga inlagor

Den klagande parten ska inge sin inledande skriftliga inlaga senast tjugo dagar efter det att skiljenämnden tillsatts. Den svarande parten ska inge sitt skriftliga svaromål senast tjugo dagar efter det att den inledande skriftliga inlagan ingetts.

Artikel 7

Skiljenämndens arbete

1.   Skiljenämndens ordförande ska leda samtliga sammanträden. Skiljenämnden får delegera rätten att fatta beslut i administrativa frågor och procedurfrågor till ordföranden.

2.   I enlighet med artikel 9 i denna arbetsordning ska skiljemännen och de personer som kallats närvara vid förhandlingen. Om inte annat föreskrivs i avtalet eller i denna arbetsordning får skiljenämnden använda vilka hjälpmedel den vill för fullgörandet av sina uppgifter, inbegripet telefon, telefax eller it-hjälpmedel.

3.   Endast skiljemän har rätt att delta i skiljenämndens överläggningar, men skiljenämnden kan tillåta att dess biträden är närvarande vid överläggningarna.

4.   Skiljenämnden ska ensam vara behörig att formulera sina avgöranden och får inte delegera denna uppgift.

5.   Om det uppkommer en procedurfråga som inte täcks av bestämmelserna i avdelning VI (Förebyggande och lösning av tvister) i avtalet, får skiljenämnden, efter att ha samrått med parterna, besluta om ett lämpligt förfarande som är förenligt med de bestämmelserna, och som garanterar likabehandling av parterna.

6.   Om skiljenämnden anser att det är nödvändigt att ändra en tidsfrist som är tillämplig i förfarandet – förutom de tidsfrister som anges i avdelning VI (Förebyggande och lösning av tvister) i avtalet – eller att någon annan anpassning av förfarandet eller administrativ anpassning behöver göras ska den skriftligen underrätta parterna om skälen till ändringen eller anpassningen och ange vilken tidsfrist eller anpassning som den anser vara nödvändig. Skiljenämnden får anta sådana ändringar eller anpassningar efter att ha samrått med parterna.

7.   På begäran av en part får skiljenämnden ändra de tillämpliga tidsfristerna för förfarandena, under förutsättning att den säkerställer att parterna behandlas lika.

8.   Skiljenämnden ska närsomhelst på gemensam begäran av parterna avbryta förfarandet under en period som parterna enats om, men som inte får överstiga tolv på varandra följande månader. Skiljenämnden ska återuppta förfarandet närsomhelst på gemensam skriftlig begäran av parterna eller i slutet av den period för avbrytande som parterna enats om på skriftlig begäran av endera parten. Skiljenämndens ordförande och, vid behov, den andra parten ska underrättas om begäran. Om skiljeförfarandet har varit avbrutet i mer än tolv månader på varandra följande månader upphör de befogenheter som tilldelats i samband med tillsättandet av skiljenämnden och skiljeförfarandet ska anses vara avslutat. Parterna kan närsomhelst komma överens om att avsluta skiljeförfarandet. Parterna ska gemensamt underrätta skiljenämndens ordförande om denna överenskommelse. Om förfarandet avbryts ska de relevanta tidsfristerna förlängas med en tidsperiod motsvarande den tid som skiljeförfarandet varit avbrutet.

9.   Avslutandet av skiljeförfarandet ska inte påverka parternas rättigheter i ett annat förfarande angående samma fråga enligt avdelning VI (Förebyggande och lösning av tvister) i avtalet.

Artikel 8

Ersättande

1.   Om en skiljeman är förhindrad att delta i förfarandet, avsäger sig sitt uppdrag eller måste ersättas, ska en ersättare utses i enlighet med artikel 71 i avtalet.

2.   Om en part anser att en skiljeman inte uppfyller kraven i de praktiska reglerna för skiljemän och bör ersättas, ska parten anmäla detta till den andra parten inom 15 dagar från den dag då parten fått kännedom om omständigheterna bakom skiljemannens påstådda underlåtenhet att följa de praktiska reglerna.

3.   Parterna ska samråda inom 15 dagar efter den anmälan som avses i punkt 2 i denna artikel. Parterna ska informera skiljemannen om den påstådda underlåtenheten och får begära att skiljemannen vidtar nödvändiga åtgärder för att avhjälpa underlåtenheten. De får också, om de är överens om det, avsätta skiljemannen och utse en ny skiljeman i enlighet med det förfarande som anges i artikel 71.2 i avtalet.

4.   Om parterna inte kan enas om behovet att ersätta en skiljeman får endera parten begära att denna fråga hänskjuts till skiljenämndens ordförande, vars beslut inte kan överklagas.

Om ordföranden, efter denna begäran, konstaterar att skiljemannen inte uppfyller kraven i de praktiska reglerna för skiljemän, ska en ny skiljeman utses i enlighet med punkt 71.3 i avtalet.

5.   Om parterna inte kan enas om behovet av att ersätta ordföranden får endera parten begära att denna fråga hänskjuts till en av de personer som är upptagna i förteckningen över personer som är utsedda för att kunna fungera som ordförande i skiljenämnden upprättad enligt artikel 85 i avtalet. Denna person ska utses av AEP-kommitténs ordförande genom lottdragning. Den person som valts ut på detta sätt ska besluta om ordföranden uppfyller kraven i de praktiska reglerna för skiljemän. Denna persons beslut kan inte överklagas.

Om det beslutas att ordföranden inte uppfyller kraven i de praktiska reglerna för skiljemän ska en ny ordförande utses i enlighet med artikel 71.3 i avtalet.

Artikel 9

Förhandlingar

1.   Utifrån den tidsplan som fastställts i enlighet med artikel 5.1, och efter samråd med parterna och övriga skiljemän, ska skiljenämndens ordförande underrätta parterna om dag, tid och plats för förhandlingarna. Dessa uppgifter ska offentliggöras av den part som ansvarar för den logistiska administrationen av förfarandet, med förbehåll för artikel 11.

2.   Om inte parterna kommer överens om något annat, ska förhandlingarna hållas i Bryssel om den centralafrikanska parten är klagande part och i Yaoundé om Europeiska unionen är klagande part.

3.   Skiljenämnden får anordna ytterligare förhandlingar om parterna är överens om detta.

4.   Samtliga skiljemän ska närvara under hela förhandlingen.

5.   Följande personer får närvara vid en förhandling, oavsett om förfarandet är öppet för allmänheten eller inte:

a)

Parternas företrädare.

b)

Parternas rådgivare.

c)

Administrativ personal, tolkar, översättare och protokollförare.

d)

Skiljemännens biträden.

e)

Experter, enligt beslut av skiljenämnden i enlighet med artikel 81 i avtalet.

6.   Senast fem arbetsdagar före en förhandling ska vardera parten till skiljenämnden och till den andra parten överlämna en förteckning över namnen på de personer som på deras vägnar muntligen kommer att framföra synpunkter eller göra en föredragning vid förhandlingen, liksom namnen på andra företrädare och rådgivare som kommer att närvara.

7.   Skiljenämnden ska se till att den klagande parten och den svarande parten tilldelas lika lång talartid. Skiljenämnden ska leda förhandlingen på följande sätt:

 

Framställning

a)

Den klagande partens framställning.

b)

Den svarande partens framställning.

 

Svaromål

a)

Den klagande partens replik.

b)

Den svarande partens duplik.

8.   Skiljenämnden får när som helst under förhandlingen ställa frågor till parterna.

9.   Skiljenämnden ska sörja för att det upprättas ett protokoll över förhandlingen och att parterna inom rimlig tid efter förhandlingen får ett exemplar av detta. Parterna får lämna synpunkter på protokollet och skiljenämnden får beakta dessa synpunkter i sina överväganden.

10.   Vardera parten får inom tio arbetsdagar från den dag då förhandlingen ägde rum inge en kompletterande skriftlig inlaga till skiljemännen och till den andra parten, rörande de frågor som tagits upp under förhandlingen.

Artikel 10

Skriftliga frågor

1.   Skiljenämnden får när som helst under förfarandet ställa skriftliga frågor till en av eller båda parterna. Vardera parten ska erhålla ett exemplar av alla frågor som ställs av skiljenämnden.

2.   Vardera parten ska likaså tillhandahålla den andra parten ett exemplar av sitt skriftliga svar på skiljenämndens frågor. Vardera parten ska ges tillfälle att skriftligen lämna synpunkter på den andra partens svar inom fem dagar från dagen för mottagandet av svaret.

Artikel 11

Transparens och konfidentialitet

1.   Varje part och skiljenämnden ska säkerställa att alla uppgifter som den andra parten inger till skiljenämnden och betecknar som konfidentiella behandlas konfidentiellt. Den part som inger en inlaga till skiljenämnden innehållande konfidentiella uppgifter ska inom 15 dagar från det att inlagan ingetts tillhandahålla en icke-konfidentiell version av inlagan som kan offentliggöras.

2.   Inget i denna arbetsordning ska hindra en part från att offentliggöra sina egna ståndpunkter, under förutsättning att parten, när den hänvisar till uppgifter som lämnats av den andra parten, inte lämnar ut några uppgifter som den andra parten har betecknat som konfidentiella.

3.   Skiljenämnden ska sammanträda bakom stängda dörrar när en parts inlagor och framställningar innehåller konfidentiell affärsinformation. Parterna ska iaktta konfidentialitet när det gäller de förhandlingar i skiljenämnden som hålls bakom stängda dörrar.

Artikel 12

Ensidiga kontakter

1.   Skiljenämnden får inte sammanträffa med eller kontakta någon av parterna i den andra partens frånvaro.

2.   En skiljeman får inte diskutera någon aspekt av den fråga förfarandet gäller med någon av eller båda parterna i de andra skiljemännens frånvaro.

Artikel 13

Amicus curiae-inlagor

1.   Icke-statliga personer som är etablerade inom en parts territorium har rätt att lämna in amicus curiae-inlagor till skiljenämnden i enlighet med punkterna 2–5.

2.   Om parterna inte kommer överens om något annat inom fem dagar räknat från dagen för tillsättandet av skiljenämnden, får skiljenämnden ta emot skriftliga inlagor som den inte begärt, förutsatt att de inges inom tio dagar från dagen för tillsättandet av skiljenämnden, att de har direkt relevans för den fråga som prövas av skiljenämnden och att dessa inlagor, inbegripet bilagor, inte under några omständigheter är längre än 15 maskinskrivna sidor.

3.   Inlagan ska innehålla en beskrivning av den fysiska eller juridiska person som inger inlagan, med uppgift om vilken typ av verksamhet denna person bedriver, vilka finansieringskällor den har samt på vilket sätt den berörs av skiljeförfarandet. Inlagan ska inges på de språk som parterna valt i enlighet med artikel 16.1 och 16.2 i denna arbetsordning.

4.   Inlagorna ska överlämnas till parterna för synpunkter. Parterna får lämna synpunkter till skiljenämnden inom tio dagar efter överlämnandet av inlagorna.

5.   Skiljenämnden ska i sitt avgörande uppge samtliga inlagor som den tagit emot i enlighet med denna arbetsordning. Skiljenämnden ska inte vara skyldig att i sitt avgörande kommentera de argument som läggs fram i sådana inlagor. Alla inlagor som skiljenämnden tar emot ska överlämnas till parterna för synpunkter.

Artikel 14

Brådskande fall

I sådana brådskande fall som avses i artikel 73.2 i avtalet ska skiljenämnden efter samråd med parterna anpassa de tidsfrister som anges i denna arbetsordning såsom den anser vara lämpligt och underrätta parterna om dessa anpassningar.

Artikel 15

Kostnader

1.   Varje part ska stå för sina egna kostnader för deltagandet i skiljeförfarandet.

2.   Den svarande parten ska ansvara för den logistiska administrationen av skiljeförfarandet, särskilt anordnandet av förhandlingar, såvida inte parterna kommer överens om annat, och stå för alla kostnader i samband med den logistiska administrationen av förhandlingen. Parterna ska dock gemensamt stå för och dela lika de övriga administrativa kostnaderna för skiljeförfarandet samt de arvoden och den ersättning för kostnader som ska utgå till skiljemännen och deras biträden.

Artikel 16

Arbetsspråk för förfarandet, översättning och tolkning

1.   Vid de samråd som avses i artikel 71.2 i avtalet, och senast under det sammanträde som avses i artikel 5.1 i denna arbetsordning, ska parterna sträva efter att enas om ett gemensamt arbetsspråk för skiljeförfarandet.

2.   Om parterna inte kan enas om ett gemensamt arbetsspråk, ska varje part sörja för att dess skriftliga inlagor översätts till det språk som den andra parten valt, såvida inte dess inlagor är skrivna på ett officiellt språk som parterna i avtalet har gemensamt. Den svarande parten ska ombesörja tolkningen av muntliga framställningar till de språk som parterna valt, om parterna valt ett officiellt språk som parterna har gemensamt. Om en av parterna väljer ett språk som inte är ett officiellt språk som parterna har gemensamt ska den parten ensam ombesörja tolkningen av de muntliga framställningarna.

3.   Skiljenämndens rapporter och avgöranden ska upprättas på det eller de språk som parterna valt. Om parterna inte enats om ett gemensamt arbetsspråk ska skiljenämndens interimsrapport, slutliga rapport och avgöranden läggas fram på ett officiellt språk som parterna har gemensamt.

4.   Alla kostnader för översättning av skiljenämndens avgörande till det eller de språk som parterna valt ska bäras lika av parterna.

5.   En part får lämna synpunkter vad gäller korrektheten av alla översatta versioner av en handling som upprättats i enlighet med denna arbetsordning.

6.   Varje part ska stå för kostnaderna för översättning av sina skriftliga inlagor.

Artikel 17

Beräkning av tidsfrister

Alla tidsfrister som fastställs i avdelning VI (Förebyggande och lösning av tvister) i avtalet och i denna arbetsordning, inbegripet skiljenämndens tidsfrister för att meddela sina avgöranden, kan ändras genom överenskommelse mellan parterna, och ska räknas i kalenderdagar från och med den dagen efter den dag då den åtgärd eller händelse de avser inträffade, om inte annat anges.

Artikel 18

Andra förfaranden

De tidsfrister som fastställs i denna arbetsordning ska anpassas enligt de särskilda tidsfrister som har fastställts för antagandet av skiljenämndens avgörande i förfarandena enligt artiklarna 74–78 i avtalet.


BILAGA III

PRAKTISKA REGLER FÖR SKILJEMÄN

Artikel 1

Definitioner

I dessa praktiska regler gäller följande definitioner:

skiljeman: en ledamot av en skiljenämnd som tillsatts i enlighet med artikel 71 i avtalet.

biträde: en fysisk person som, inom ramen för en skiljemans mandat, utför utredningsarbete eller lämnar bistånd till en skiljeman.

kandidat: en enskild person vars namn finns med i den förteckning över skiljemän som avses i artikel 85 i avtalet och som kan komma att utses till skiljeman i enlighet med artikel 71 i avtalet.

medlare: en fysisk person som leder en medling i enlighet med artikel 69 i avtalet.

personal: i förbindelse med en skiljeman, sådana fysiska personer, andra än biträden, som står under skiljemannens ledning och överinseende.

Artikel 2

Grundläggande principer

1.   För att integriteten och objektiviteten i tvistlösningsmekanismen ska kunna bibehållas ska alla skiljemanskandidater ta del av dessa praktiska regler. En skiljemanskandidat ska

a)

vara oberoende och opartisk,

b)

undvika direkta eller indirekta intressekonflikter,

c)

undvika oetiskt uppträdande och sådant som kan ge intryck av oetiskt uppförande eller partiskhet,

d)

iaktta stränga uppföranderegler,

e)

inte låta sig påverkas av personliga intressen, påtryckningar från utomstående, politiska överväganden, den allmänna opinionen, lojalitet i förhållande till en part eller rädsla för kritik.

2.   En skiljeman får varken direkt eller indirekt påta sig förpliktelser eller acceptera förmåner som på något sätt skulle inkräkta, eller synas inkräkta, på skiljemannens utövande av sina uppdrag.

3.   En skiljeman får inte utnyttja sin ställning som medlem av skiljenämnden för att främja personliga eller privata intressen. En skiljeman ska avstå från agerande som kan ge intryck av att andra personer skulle ha möjlighet att påverka honom eller henne.

4.   En skiljeman får inte låta tidigare eller nuvarande förbindelser eller åligganden rörande ekonomi, affärsverksamhet, yrkesliv, personliga eller sociala relationer påverka hans eller hennes uppträdande eller omdöme.

5.   En skiljeman ska undvika att inleda förbindelser eller förvärva ekonomiska intressen som kan påverka hans eller hennes opartiskhet eller som rimligen skulle kunna ge intryck av oetiskt uppträdande eller underlåtenhet att uppfylla kravet på opartiskhet.

Artikel 3

Skyldighet att lämna uppgifter

1.   En kandidat ska, före bekräftelsen av att hon eller han har utsetts till skiljeman inom ramen för artikel 71 i avtalet, uppge sådana intressen, förbindelser eller andra omständigheter som kan påverka hans eller hennes oberoende eller opartiskhet eller som rimligen skulle kunna ge upphov till ett intryck av oetiskt uppträdande eller underlåtenhet att uppfylla kravet på opartiskhet i förfarandet. I detta syfte ska en kandidat vidta åtgärder för att i den mån det är möjligt utröna om det föreligger några sådana intressen, förbindelser och angelägenheter, inklusive sådana som är av ekonomisk eller yrkesmässig natur eller relaterade till kandidatens anställning eller familj.

2.   Med hänsyn till att den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i punkt 1 är permanent måste en skiljeman uppge alla intressen, förbindelser eller angelägenheter som kan uppstå någon gång under förfarandets lopp.

3.   Kandidaten eller skiljemannen ska underrätta AEP-kommittén om alla uppgifter som rör faktiska eller potentiella överträdelser av dessa praktiska regler, så snart som möjligt efter det att han eller hon fått kännedom om dem, så att parterna ges möjlighet att ta ställning till dessa uppgifter.

Artikel 4

En skiljemans uppgifter

1.   När en skiljeman utsetts ska han eller hon se till att vara beredd att utföra sina uppgifter och utföra dem noggrant och effektivt under hela förfarandet, och iaktta objektivitet och omsorg.

2.   En skiljeman ska endast ta ställning till de frågor som uppkommer inom ramen för förfarandet och som är nödvändiga för ett avgörande och får inte delegera denna uppgift till någon annan.

3.   En skiljeman ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att skiljemannens biträden och personal är medvetna om och följer bestämmelserna i artiklarna 2, 3 och 6 i dessa praktiska regler.

Artikel 5

Före detta skiljemäns förpliktelser

Alla före detta skiljeman ska avstå från att agera på ett sätt som kan ge intryck av att de varit partiska när de fullgjorde sina uppgifter eller gagnades av skiljenämndens avgörande.

Artikel 6

Konfidentialitet

1.   Skiljemän eller före detta skiljemän får inte vid något tillfälle lämna ut eller använda icke-offentliga uppgifter om ett förfarande eller som denne fått kännedom om under förfarandet, för några andra ändamål än det förfarandet, och får under inga omständigheter lämna ut eller använda sådana uppgifter för att uppnå fördelar för sig själv eller andra eller för att skada andras intressen.

2.   En skiljeman får inte lämna ut en skiljenämnds avgörande, eller delar av det, innan det offentliggjorts i enlighet med artikel 84.2 i avtalet.

3.   En skiljeman eller en före detta skiljeman får aldrig lämna ut vad som framkommit vid överläggningarna i skiljenämnden eller vad någon enskild skiljeman yttrat.

Artikel 7

Utgifter

Varje skiljeman ska föra register över och till parterna lämna in en slutlig redovisning av hur mycket tid som ägnats åt förfarandet och av sina utgifter, samt tid och utgifter för sitt biträde.

Artikel 8

Medlare

Dessa praktiska regler gäller i tillämpliga delar även medlare.


19.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/35


BESLUT nr 2/2020 AV AEP-KOMMITTÉN, INRÄTTAD GENOM DET INLEDANDE AVTALET INFÖR ETT AVTAL OM EKONOMISKT PARTNERSKAP MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH CENTRALAFRIKA, Å ANDRA SIDAN,

av den 28 april 2020

om antagande av förteckningen över skiljemän [2020/671]

AEP-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av det inledande avtalet inför ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralafrika, å andra sidan, (nedan kallat avtalet) som undertecknades i Bryssel den 22 januari 2009 och som har tillämpats provisoriskt sedan den 4 augusti 2014, särskilt artikel 85.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt avtalet och detta beslut utgörs den centralafrikanska parten av Republiken Kamerun.

(2)

I avtalet föreskrivs att AEP-kommittén ska fastställa en förteckning över femton personer som är villiga och kapabla att åta sig uppdraget som skiljemän i tvister mellan parterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Förteckningen över de femton personer som är villiga och kapabla att åta sig uppdraget som skiljemän har upprättats enligt artikel 85.1 i avtalet och återfinns i bilagan till detta beslut.

2.   Den förteckning över skiljemän som avses i punkt 1 ska inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser som föreskrivs i avtalet eller som AEP-kommittén kan komma att besluta om.

Artikel 2

Den förteckning över skiljemän som avses i artikel 1 får ändras genom ett beslut av AEP-kommittén i enlighet med artikel 92.4 i avtalet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det undertecknas.

Utfärdat i Bryssel den 28 april 2020.

För Republiken Kamerun

Alamine OUSMANE MEY

Minister för ekonomi, planering och markanvändning

För Europeiska unionen

Phil HOGAN

Kommissionsledamot med ansvar för handel


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER SKILJEMÄN (ARTIKEL 85.1 I AVTALET)

Skiljemän utsedda av den centralafrikanska parten (Kamerun):

 

Mildred Alugu BEJUKA – Kamerun

 

Jean Michel MBOCK BIUMLA – Kamerun

 

Henri-Désiré MODI KOKO BEBEY – Kamerun

 

David NYAMSI – Kamerun

 

Sadjo OUSMANOU – Kamerun

Skiljemän utsedda av Europeiska unionen:

 

Jacques BOURGEOIS – Belgien

 

Claus-Dieter EHLERMANN – Tyskland

 

Pieter Jan KUIJPER – Nederländerna

 

Giorgio SACERDOTI – Italien

 

Ramon TORRENT – Spanien

Skiljemän utsedda gemensamt av parterna:

 

Thomas COTTIER – Schweiz

 

Fabien GÉLINAS – Kanada

 

Merit E. JANOW – Förenta staterna

 

Anna KOUYATE – Mali

 

Helge SELAND – Norge