(1)

Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 (2) har ändrats (3) så att mer flexibla krav fastställs för underhåll av lätta luftfartyg, och risk- och säkerhetshantering läggs till för organisationer som hanterar den fortsatta luftvärdigheten för luftfartyg som används av innehavare av ett drifttillstånd. Av ändringen följer att de åtgärder som vidtas för att säkerställa luftfartygets fortsatta luftvärdighet och som tidigare fastställdes i bilaga I (Del-M) till förordning (EU) nr 1321/2014, nu fastställs i bilaga I (Del-M), bilaga Vb (Del-ML), bilaga Vc (Del-CAMO) och bilaga Vd (Del-CAO) till den förordningen, i enlighet med typ av luftfartyg och drift.

(2)

Eftersom de bestämmelser om luftvärdighetsbevis, godkännanden av reparationer och flygtillstånd som fastställs i bilaga I (Del 21) till kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 (4) endast avser bilaga I (Del-M) till förordning (EU) nr 1321/2014, bör bilaga I (Del 21) till kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 ändras så att dess bestämmelser anpassas till den nya strukturen i bilagorna till förordning (EU) nr 1321/2014.

(3)

Punkt 21.A.604 b i bilaga I till förordning (EU) nr 748/2012 kan tolkas som att kapitel E i bilaga I till förordning (EU) nr 748/2012 ska tillämpas i stället för kapitel D i bilaga I till den förordningen, i fråga om godkännande av konstruktionsändringar som gäller hjälpkraftaggregat och som klassificeras som mindre ändringar, för sökande som inte innehar något ETSO-tillstånd (European Technical Standard Order). Förordning (EU) nr 748/2012 bör därför rättas för att förtydliga att kapitel D i bilaga I till den förordningen gäller i dessa fall.

(4)

De krav som rör standarden för produktionsstopp avseende CO2-utsläpp i punkt 21.A.165 i kapitel G i bilaga I till förordning (EU) nr 748/2012 är inte tydligt angivna och anpassade till samma krav i kapitel F i bilaga I till den förordningen. Förordning (EU) nr 748/2012 bör därför rättas.

(5)

Bestämmelsen i punkt 21.A.93 c i bilaga I till förordning (EU) nr 748/2012 avser ”typcertifikat”, men bör avse ”ändringar av typcertifikat”. Förordning (EU) nr 748/2012 bör därför rättas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är i enlighet med yttrandena 05/2016 (5) och 06/2016 (6) som har utfärdats av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet i enlighet med artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139.

(1)

Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 (2) infördes slutgiltiga antidumpningstullar på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina. Efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen förlängde kommissionen åtgärderna genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1198 (3) (nedan kallade de gällande åtgärderna). Efter en undersökning om kringgående beslutade kommissionen genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2131 (4) att flera företag som tidigare omfattats av en individuell antidumpningstullsats på 17,9 % skulle omfattas av den tullsats på 36,1 % som gäller för ”alla övriga företag” och beslutade att upphäva deras individuella Taric-tilläggsnummer.

(2)

Genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2019/2131 ersattes Taric-tilläggsnummer B632, som hade tilldelats företaget Liling Jiaxing Ceramic Industrial Co., Ltd [Jiaxing], med Taric-tilläggsnummer B999. Kommissionen upphävde detta individuella Taric-tilläggsnummer på grundval av förbindelsen med ett annat företag med Taric-tilläggsnummer B610, som har konstaterats kringgå Taric (5). Till följd av detta kom importen av bords- och köksartiklar av keramiskt material som producerats av Jiaxing att omfattas av den importtull på 36,1 % som tillämpas på ”alla övriga företag” från och med ikraftträdandet av genomförandeförordning (EU) 2019/2131. Efter offentliggörandet av detta påstod Jiaxing att kommissionen inte hade underrättat företaget på ett korrekt sätt om sin avsikt att ändra dess individuella tullsats och låta det omfattas av den tullsats som gäller för alla övriga företag. Jiaxing hävdade att företaget därför inte hade kunnat utöva sin rätt till försvar fullt ut och på ett effektivt sätt. Företaget inkom också med underlag som styrkte att det inte längre var förbundet med företaget med Taric-tilläggsnummer B610.

(3)

Kommissionen erkände att Jiaxing i detta hänseende inte haft möjlighet att effektivt utöva sin rätt till försvar och att det inte finns någon förbindelse med något annat företag som befunnits kringgå Taric. Därmed skulle resultatet av undersökningen avseende Jiaxing ha varit annorlunda om företaget givits möjlighet att helt och fullt utöva sin rätt till försvar i samband med undersökningen om kringgående.

(4)

Därför är det lämpligt att ändra genomförandeförordning (EU) 2019/1198, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2019/2131, och att åter tilldela Liling Jiaxing Ceramic Industrial Co., Ltd Taric-tilläggsnummer B632, och företagets import borde ha fortsatt att omfattas av en tullsats på 17,9 %.

(5)

Importen från Jiaxing till unionen har omfattats av en tullsats på 36,1 % sedan den 13 december 2019 då genomförandeförordning (EU) 2019/2131, som ändrar genomförandeförordning (EU) 2019/1198, trädde i kraft. Såsom förklaras i skälen 3 och 4 skulle denna import ha omfattats av en tullsats på 17,9 % om Jiaxing hade fått möjlighet att utöva sina rättigheter effektivt. Därför anses det lämpligt att Taric-tilläggsnummer B632, som omfattas av en tullsats på 17,9 %, tillämpas retroaktivt på företaget Liling Jiaxing Ceramic Industrial Co. från och med den dag då genomförandeförordning (EU) 2019/2131 trädde i kraft.

(6)

Därmed bör de slutgiltiga tullar som betalats in i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1198, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2019/2131, för import från Jiaxing som går utöver tullsatsen 17,9 % återbetalas eller efterskänkas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

(1)

Direktiv (EU) 2016/798 tillhandahåller en ram för att säkerställa att resultaten av utredningar av olyckor och tillbud sprids av de nationella utredningsorganen med ansvar för rapportering om järnvägsolyckor och järnvägstillbud inom unionen, i enlighet med artikel 22 i direktivet.

(2)

Utredningsrapporter och eventuella resultat och påföljande rekommendationer ger viktig information som kan användas för framtida förbättringar av järnvägssäkerheten och bör offentliggöras i det gemensamma europeiska järnvägsområdet. I enlighet med artikel 26 i direktiv (EU) 2016/798 ska mottagarna se till att säkerhetsrekommendationerna leder till åtgärder och rapportera tillbaka till det utredande organet angående de åtgärder som vidtagits.

(3)

En gemensam struktur för utredningsrapporten bör underlätta utbytet av rapporterna. I detta syfte inrättades en offentlig databas som förvaltas av Europeiska unionens järnvägsbyrå i enlighet med artikel 37.3 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 (2) och är tillgänglig via byrån.

(4)

För att underlätta tillgången till användbar information och dess tillämpning för andra europeiska aktörer måste vissa delar av rapporten finnas på två europeiska språk.

(5)

Strukturen bör skydda de nationella utredningsorganen från yttre inblandning och garantera att utredningen har utförts på ett oberoende sätt i enlighet med artikel 21.4 i direktiv (EU) 2016/798.

(6)

Rapporter om utredning av olyckor och tillbud bör säkerställa att man drar lärdom av tidigare olyckor och tillbud. De bör underlätta identifieringen av säkerhetsrisker och avlägsnandet av liknande säkerhetsrisker och göra det möjligt för aktörer i järnvägssektorn att se över riskbedömningen av sin verksamhet, vid behov uppdatera sina säkerhetsstyrningssystem, och om så behövs vidta korrigerande åtgärder, i enlighet med punkt 7.1.3 i bilaga I och punkt 7.1.3 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 (3). Informationen i dessa rapporter bör därför vara strukturerad så att den är lättöverskådlig.

(7)

Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån), som samlar in rapporterna, bör ha ett lämpligt IT-verktyg som gör det lätt att få fram information och som är anpassat till användarens specifika behov (t.ex. med hjälp av nyckelord).

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 28.1 i direktiv (EU) 2016/798.

(1)

Enligt artikel 1.1 i kommissionens förordning (EU) nr 642/2010 (2) ska importtullen för produkter enligt KN-numren 1001 11 00, 1001 19 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av andra slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 och 1007 90 00 motsvara det interventionspris som gäller för dessa produkter vid import ökat med 55 %, minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får emellertid inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 1.2 i förordning (EU) nr 642/2010 ska, för beräkningen av den importtull som avses i punkt 1 i den artikeln, representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för de produkter som avses i samma punkt.

(3)

Enligt artikel 2.1 i förordning (EU) nr 642/2010 ska det importpris som ska användas vid beräkningen av importtullen för de produkter som avses i artikel 1.1 i samma förordning vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 5 i den förordningen.

(4)

Från och med den 21 september 2017 beräknas importtullen för produkter med ursprung i Kanada enligt KN-numren 1001 11 00, 1001 19 00, ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av andra slag än för utsäde), 1002 10 00 samt 1002 90 00 i enlighet med artikel 2.5 i förordning (EU) nr 642/2010.

(5)

Importtullarna bör fastställas för perioden från och med den 27 april 2020 och gälla till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

(6)

I enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010 bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/47 (3) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på fjäderfäanläggningar i vissa medlemsstater, och efter att de berörda medlemsstaterna hade upprättat skydds- och övervakningsområden i enlighet med rådets direktiv 2005/94/EG (4).

(2)

Enligt genomförandebeslut (EU) 2020/47 ska de skydds- och övervakningsområden som de medlemsstater som förtecknas i bilagan till detta genomförandebeslut har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i samma bilaga.

(3)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 ändrades nyligen genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/549 (5) med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 hos fjäderfä i Ungern och Polen som måste återspeglas i den bilagan.

(4)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/549 antogs har Ungern underrättat kommissionen om ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på fjäderfäanläggningar i distrikten Bács-Kiskun och Csongrád.

(5)

Vissa av de nya utbrotten i Ungern inträffade utanför de områden som för närvarande förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47, vilket innebär att de nya skydds- och övervakningsområden runt dessa nya utbrott, som den behöriga myndigheten i Ungern upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG, sträcker sig utanför de områden som för närvarande förtecknas i den bilagan.

(6)

Kommissionen har granskat de åtgärder som Ungern vidtagit enligt direktiv 2005/94/EG och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från de anläggningar där de nyligen inträffade utbrotten av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 har bekräftats.

(7)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Ungern snabbt fastställa de skydds- och övervakningsområden som den medlemsstaten upprättat. Därför bör nya skydds- och övervakningsområden förtecknas för Ungern i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47.

(8)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras för att uppdatera regionaliseringen på unionsnivå så att den omfattar de nya skydds- och övervakningsområden som Ungern har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG samt längden på de tillämpliga restriktionerna. Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen när det gäller spridning av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 träder i kraft så snart som möjligt.

(9)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/47 antogs har den nuvarande epidemin av högpatogen aviär influensa dessutom utvecklats ytterligare och brett ut sig geografiskt, främst på grund av vilda flyttfåglars säsongsförflyttningar, och särskilt vilda flyttande vattenfåglar som är kända för att vara naturliga värdar för aviära influensavirus. Dessa säsongsförflyttningar utgör ett ständigt hot om direkt eller indirekt introduktion av dessa virus i anläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls, vilket innebär en risk för att viruset därefter eventuellt sprids från en smittad anläggning till andra anläggningar.

(10)

Denna utveckling av den epidemiologiska situationen i unionen när det gäller högpatogen aviär influensa har krävt att bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 ändras många gånger, med anledning av ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien.

(11)

Mot bakgrund av den epidemiologiska situationens utveckling i unionen när det gäller högpatogen aviär influensa och den årstidsbundna cirkulationen av högpatogent aviärt influensavirus hos vilda fåglar, finns det en mycket stor risk för att ytterligare utbrott av sjukdomen kommer att påvisas i unionen under de närmaste månaderna, särskilt under den nästa flyttningsperioden för vilda fåglar. Det är därför fortfarande mycket viktigt att unionens åtgärder för övervakning och bekämpning genomförs strikt.

(12)

Genomförandebeslut (EU) 2020/47 gäller för närvarande till och med den 31 maj 2020. Tillämpningsperioden för det genomförandebeslutet bör emellertid förlängas på grund av den fortsatta förekomsten av högpatogent aviärt influensavirus i unionen, den epidemiologiska situationens ständiga utveckling i unionen när det gäller denna sjukdom, de därmed förknippade riskerna för djurhälsan och de insatser som krävs för att bekämpa sjukdomen, samtidigt som handeln inte åläggs onödiga restriktioner.

(13)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (6) fastställs ett nytt regelverk för förebyggande och bekämpning av ett antal förtecknade sjukdomar i unionen, inklusive högpatogen aviär influensa, och det föreskrivs skyddsåtgärder vid djursjukdomar. Den förordningen gäller från och med den 21 april 2021. Det är viktigt med kontinuerliga åtgärder mot högpatogen aviär influensa på unionsnivå mot bakgrund av den nuvarande epidemin av den sjukdomen. Därför bör tillämpningsperioden för genomförandebeslut (EU) 2020/47 förlängas till och med den 20 april 2021 så att förekomsten av ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i unionen omfattas.

(14)

Tillämpningsperioden för genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.