(1)

De bulgariska, kroatiska och litauiska språkversionerna av kommissionens förordning (EG) nr 124/2009 (2) innehåller ett fel i bilagan, i rubriken i tredje kolumnen i tabellen, när det gäller högsta tillåtna halt av ämnen i livsmedel.

(2)

De bulgariska, kroatiska och litauiska språkversionerna av förordning (EG) nr 124/2009 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2) genom vilken en unionsförteckning över godkända nya livsmedel upprättas.

(3)

Enligt artikel 12 i förordning (EU) 2015/2283 ska kommissionen lägga fram ett utkast till genomförandeakt som godkänner att ett nytt livsmedel släpps ut på marknaden i unionen och som uppdaterar unionsförteckningen.

(4)

Den 18 april 2018 ansökte företaget Access Business Group International LLC (nedan kallat sökanden) hos kommissionen om att få släppa ut delvis avfettat pulver av chiafrö (Salvia hispanica) på marknaden i unionen som ett nytt livsmedel i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283. Sökanden begärde att pulvret av chiafrö (Salvia hispanica) skulle få användas för befolkningen i allmänhet i följande livsmedelskategorier: ej smaksatta syrade mjölkprodukter, inklusive ej smaksatt kärnmjölk (utom steriliserad kärnmjölk) som inte värmebehandlats efter syrning; ej smaksatta syrade mjölkprodukter som värmebehandlats efter syrning; smaksatta syrade mjölkprodukter, inklusive värmebehandlade produkter; konfektyrvaror; fruktjuice och grönsaksjuice; fruktnektar och grönsaksnektar och liknande produkter; smaksatta drycker; kosttillskott enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (3), utom kosttillskott för spädbarn och småbarn; pasta.

(5)

Den 16 juli 2018 ansökte sökanden hos kommissionen om att få släppa ut ett annat delvis avfettat pulver av chiafrö (Salvia hispanica) på marknaden i unionen som ett nytt livsmedel i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283. Sökanden begärde att pulvret av chiafrö (Salvia hispanica) skulle få användas för befolkningen i allmänhet i följande livsmedelskategorier: konfektyrvaror; fruktjuice och grönsaksjuice; fruktnektar och grönsaksnektar och liknande produkter; smaksatta drycker; kosttillskott enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, utom kosttillskott för spädbarn och småbarn; pasta.

(6)

De två ansökningarna till kommissionen gäller godkännande av två olika delvis avfettade pulver av chiafrö (Salvia hispanica) som ett nytt livsmedel. Båda pulvren av chiafrö (Salvia hispanica) är delvis avfettade och har erhållits genom pressning och malning av hela chiafrön (Salvia hispanica). De viktigaste skillnaderna mellan de två pulvren är partikelstorleken och halten av vissa makronäringsämnen. Pulvret med hög proteinhalt har en partikelstorlek under 130 μm och en proteinhalt på minst 40 %, medan pulvret med hög fiberhalt har en partikelstorlek under 400 μm och en kostfiberhalt på minst 50 %. De föreslagna användningarna av båda pulvren är också likartade.

(7)

Den 22 juni och 22 oktober 2018 bad kommissionen Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) att i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2015/2283 avge ett vetenskapligt yttrande genom att göra en bedömning av pulvren av chiafrö (Salvia hispanica) som nya livsmedel. Med beaktande av likheterna mellan de två typerna av delvis avfettat pulver av chiafrö (Salvia hispanica) gjorde myndigheten en gemensam säkerhetsbedömning av dem.

(8)

Den 15 maj 2019 antog myndigheten det vetenskapliga yttrandet ”Safety of chia seeds (Salvia hispanica L.) powders, as novel foods, pursuant to Regulation (EU) 2015/2283” (4). Yttrandet uppfyller kraven i artikel 11 i förordning (EU) 2015/2283.

(9)

I yttrandet konstaterade myndigheten att de delvis avfettade pulvren av chiafrö (Salvia hispanica) är säkra under de bedömda användningsvillkoren. Myndighetens yttrande ger således tillräckligt underlag för att man ska kunna fastställa att de delvis avfettade pulvren av chiafrö (Salvia hispanica) uppfyller kriterierna i artikel 12.1 i förordning (EU) 2015/2283 vid de bedömda användningarna och halterna, när de används i ej smaksatta syrade mjölkprodukter, inklusive ej smaksatt kärnmjölk (utom steriliserad kärnmjölk) som inte värmebehandlats efter syrning; ej smaksatta syrade mjölkprodukter som värmebehandlats efter syrning; smaksatta syrade mjölkprodukter, inklusive värmebehandlade produkter; konfektyrvaror; fruktjuice och grönsaksjuice; fruktnektar och grönsaksnektar och liknande produkter; smaksatta drycker; kosttillskott enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, utom kosttillskott för spädbarn och småbarn.

(10)

I det vetenskapliga yttrandet ”Safety of chia seeds (Salvia hispanica L.) as a novel food for extended uses pursuant to Regulation (EU) 2015/2283” (5) beaktade myndigheten en studie som visade att akrylamid kan bildas när chiafrö (Salvia hispanica) används i livsmedel som kräver värmebehandling vid eller över 120 °C vid tillverkning, bearbetning eller beredning. Myndigheten ansåg att den studien också är tillämplig på bedömningen av pulvren av chiafrö (Salvia hispanica) eftersom den enda skillnaden mot sådana chiafrön (Salvia hispanica) som är införda i unionsförteckningen är avfettningen, en behandling som är neutral med avseende på bildandet av akrylamid.

(11)

Myndigheten påpekade att livsmedlet pasta kan blir föremål för värmebehandling vid temperaturer över 120 °C och skulle kunna vara betydande källa till akrylamid, medan de andra föreslagna livsmedelskategorierna inte utgör någon säkerhetsrisk i fråga om eventuellt bildande av akrylamid.

(12)

I yttrandet om säkerheten hos pulver av chiafrö (Salvia hispanica L.) konstaterade myndigheten att kompletterande upplysningar behövs från sökanden och/eller från allmänheten när det gäller risken för att akrylamid bildas när livsmedel som innehåller pulver av chiafrö (Salvia hispanica) värmebehandlas vid eller över 120 °C. I enlighet med artikel 11.4 i förordning (EU) 2015/2283 har myndigheten begärt kompletterande upplysningar från sökanden med avseende på risken för att främmande ämnen bildas när ett livsmedel bereds och framställs (på tillverkarnivå) och/eller när ett livsmedel som tillsatts pulver av chiafrö (Salvia hispanica) tillagas (värmebehandling på konsumentnivå). Tidsfristen för att tillhandahålla kompletterande upplysningar löpte ut den 13 maj 2019. Sökanden lämnade visserligen kompletterande upplysningar inom den fastställda tidsfristen, men myndigheten konstaterade att upplysningarna inte är tillräckliga för att hantera risken för akrylamidbildning i pasta vid temperaturer över 120 °C, som skulle kunna vara en betydande källa till akrylamid på konsumentnivå.

(13)

I avsaknad av upplysningar om eventuell akrylamidbildning i pasta som genomgått sådan värmebehandling sköt myndigheten upp utvärderingen av chiafröpulver i pasta till dess att de kompletterande upplysningarna blir tillgänglig. Kommissionen har därför inte tillgång till det yttrande från myndigheten som behövs i enlighet med artikel 12.1 a och c i förordning (EU) 2015/2283 för att kunna godkänna användningen av pulver av chiafrö (Salvia hispanica) i pasta som kan bli föremål för värmebehandling vid eller över 120 °C. För sådan användning kommer därför ytterligare ett beslut att fattas efter att myndighetens yttrande har offentliggjorts.

(14)

Myndighetens yttrande tar också upp två fallrapporter från tillgänglig vetenskaplig litteratur där konsumtion av chiafrö (Salvia hispanica) kopplas till allergiska reaktioner, och på grundval av dessa bevis konstateras det att allergiska reaktioner kan uppstå vid konsumtion av chiafrö. Dessutom konstaterar myndigheten att pulver av chiafrö (Salvia hispanica) har liknande allergiframkallande potential som chiafrö (Salvia hispanica) eftersom de olika stegen i produktionen av pulvren inte förväntas ändra den allergiframkallande potentialen hos chiafrö (Salvia hispanica). Eftersom det hittills bara är dessa två fallrapporter om allergi som framkommit samt med hänsyn till den utbredda konsumtionen av chiafrö (Salvia hispanica) och dess förekomst på marknaden i unionen och världsmarknaden under flera år, bör det inte införas några särskilda märkningskrav avseende potentiella allergiska reaktioner vid konsumtion av pulver av chiafrö (Salvia hispanica) i unionsförteckningen över godkända nya livsmedel förrän ytterligare vetenskapliga bevis gällande den allergiframkallande potentialen hos chiafrö (Salvia hispanica) har erhållits och utvärderats av myndigheten.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 (2) fastställs sista dag för inlämning av den samlade ansökan och av stödansökningar eller stödanspråk, sista dag för anmälan av ändringar av den samlade ansökan eller stödanspråket och sista dag för ansökningar om tilldelning av stödrättigheter eller ökning av stödrättigheters värde inom ramen för ordningen för grundstöd.

(2)

Den pandemi som orsakats av covid-19 och de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som medlemsstaterna har infört har medfört extrema administrativa svårigheter i alla medlemsstater.

(3)

Denna situation har påverkat stödmottagarnas möjligheter att lämna in den samlade ansökan, stödansökningar eller stödanspråk samt ansökningar om tilldelning av stödrättigheter eller ökning av stödrättigheters värde inom ramen för ordningen för grundstöd inom de tidsfrister som föreskrivs i artiklarna 13.1 och 22.1 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014.

(4)

Med hänsyn till denna situation är det lämpligt att föreskriva ett undantag från artiklarna 13.1 och 22.1 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 som ger medlemsstaterna möjlighet att för år 2020 fastställa en sista dag för inlämning av den samlade ansökan och av stödansökningar eller stödanspråk och en sista dag för inlämning av ansökningar om tilldelning av stödrättigheter eller ökning av stödrättigheters värde inom ramen för ordningen för grundstöd, som infaller efter den dag som föreskrivs i de artiklarna. Eftersom de dagar och tidsperioder som avses i artiklarna 11.4, 15.2 och 15.2a i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 är kopplade till den sista dag som föreskrivs i artikel 13.1 i den förordningen, bör ett liknande undantag föreskrivas för inlämning av resultaten av preliminära kontroller och för anmälan av ändringar av den samlade ansökan eller stödanspråket.

(5)

Eftersom dessa undantag bör omfatta den samlade ansökan, stödansökningar och stödanspråk, ändringar av den samlade ansökan eller stödanspråket och ansökningar om tilldelning av stödrättigheter för år 2020, bör denna förordning tillämpas på ansökningar och stödanspråk som rör år 2020.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd och landsbygdsutvecklingskommittén.

(1)

Den 24 januari 2020 antog Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) skyddsåtgärder i form av en tullhöjning på import av vissa vidareförädlade stål- och aluminiumprodukter, med verkan från och med den 8 februari 2020 och med obegränsad varaktighet.

(2)

Trots att Förenta staterna beskriver dessa åtgärder som säkerhetsåtgärder är de i huvudsak skyddsåtgärder. De består av avhjälpande åtgärder som rubbar balansen mellan medgivanden och skyldigheter som följer av avtalet om inrättandet av Världshandelsorganisationen (WTO) och begränsar importen för att skydda inhemsk industri mot utländsk konkurrens och därmed säkerställa dess kommersiella välstånd. De undantag i säkerhetssyfte som medges i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (nedan kallat Gatt 1994) varken omfattar eller rättfärdigar sådana skyddsåtgärder, och påverkar inte rätten att vidta motåtgärder enligt de relevanta bestämmelserna i WTO-avtalet.

(3)

Enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder har exporterande medlemmar som påverkas av en skyddsåtgärd rätt att upphäva tillämpningen av väsentligen likvärdiga skyldigheter enligt Gatt 1994 på handeln med den WTO-medlem som vidtagit skyddsåtgärden, under förutsättning att ingen tillfredsställande lösning har nåtts i samråd mellan dessa medlemmar och att WTO:s varuhandelsråd inte motsätter sig detta.

(4)

Samråd mellan Förenta staterna och unionen i enlighet med artiklarna 8 och 12.3 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder ledde inte till någon tillfredsställande lösning (2).

(5)

Unionens upphävande av väsentligen likvärdiga medgivanden eller andra skyldigheter bör träda i kraft efter utgången av en period på 30 dagar efter det att beslutet anmälts till Varuhandelsrådet, såvida inte Varuhandelsrådet har invändningar.

(6)

Enligt WTO-avtalet får denna rätt till upphävande utövas a) omedelbart, förutsatt att skyddsåtgärden inte har vidtagits till följd av en ökning av importen i absoluta tal, eller inte överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i WTO-avtalet, eller b) efter utgången av en period på tre år från tillämpningen av skyddsåtgärden.

(7)

Förenta staternas skyddsåtgärder kan ha en avsevärd negativ ekonomisk påverkan på de berörda delarna av EU:s industri. De skulle avsevärt begränsa unionens export av de berörda vidareförädlade aluminium- och stpålprodukterna till Förenta staterna. Den unionsimport som påverkas av berörda vidareförädlade aluminium- och stålprodukter till Förenta staterna uppgick till nästan 40 miljoner euro 2019.

(8)

Därför utgör ett upphävande av handelsmedgivanden i form av höjda tullar på utvalda produkter med ursprung i Förenta staterna och som importeras till unionen, som återspeglar och inte överstiger det belopp som skulle bli resultatet av tillämpningen av Förenta staternas tullar på import av de berörda vidareförädlade aluminium- och stålprodukterna från unionen till Förenta staterna, ett lämpligt upphävande av tillämpningen av väsentligen likvärdiga handelsmedgivanden i överensstämmelse med WTO-avtalet om skyddsåtgärder.

(9)

Kommissionen har rätt att omfördela medgivanden i handelsförbindelserna med tredjeländer på grundval av artikel 4.1 i förordning (EU) nr 654/2014. Lämpliga åtgärder tar sig formen av handelspolitiska åtgärder som bör bestå av upphävande av tullmedgivanden och införande av nya eller höjda tullar.

(10)

Vid utformning och val av dessa åtgärder har kommissionen tillämpat objektiva kriterier i enlighet med artikel 4.2 c och artikel 4.3 i förordning (EU) nr 654/2014, inbegripet, i förekommande fall, åtgärdernas ändamålsenlighet, deras potential att gottgöra den unionsindustri som påverkas av skyddsåtgärderna och målet att minimera de negativa ekonomiska följderna för unionen. I linje med artikel 9 i förordning (EU) nr 654/2014 har kommissionen gett aktörerna möjlighet att uttrycka sina synpunkter och lämna uppgifter rörande unionens relevanta ekonomiska intressen (3).

(11)

Kommissionen har därför sett till att tilläggstullarna står i proportion till följderna av Förenta staternas skyddsåtgärder och att de inte är orimliga, såsom beskrivs i skälen (8), (16) och (18).

(12)

Dessutom kan de utvalda åtgärderna leda till viss lättnad för de stål- och aluminiumindustrier i unionen som påverkas av Förenta staternas skyddsåtgärder.

(13)

Slutligen berör dessa åtgärder import av produkter med ursprung i Förenta staterna som unionen inte är väsentligen beroende av för sin försörjning. På detta sätt undviks i största möjliga utsträckning en negativ inverkan på olika aktörer på unionsmarknaden, även konsumenter.

(14)

Mot bakgrund av de tidsfrister som anges i skäl (6), och i avsaknad av ett underkännande av Varuhandelsrådet, enligt vad som avses i skäl(5), bör tilläggstullarna tillämpas i två steg.

(15)

I det första steget bör en värdetull på 20 % och 7 % på import av de produkter som anges i artikel 1.2 a tillämpas från och med den 8 maj 2020 och fram till dess att Förenta staterna upphör att tillämpa skyddsåtgärder för produkter från unionen.

(16)

Det totala beloppet av värdetullar i första skedet återspeglar Förenta staternas tullökning på 10 % och 25 % på import av pressade stötfångardelar av aluminium, som omfattar delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 8701–8705, och pressade stötfångardelar av stål, som omfattar delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 8701–8705 (båda beskrivna i HTS-nummer 8708 10 30 (4)), samt pressade karossdelar av aluminium för traktorer lämpliga för användning inom jordbruket samt pressade karossdelar av stål för traktorer lämpliga för användning inom jordbruket (båda beskrivna i HTS-nummer 8708 29 21 (5)) från unionen till Förenta staterna (det totala värdet av unionens import till Förenta staterna uppgick till 19 miljoner euro under 2019). Det handlar om de produkter där en ökning av importen i absoluta tal inte var orsaken till att Förenta staterna vidtog skyddsåtgärder.

(17)

I ett andra steg bör tilläggsvärdetullar på 4,4 % på import av den produkt som specificeras i artikel 1.2 b tillämpas från och med den 8 februari 2023 eller, om detta infaller tidigare, efter det att WTO:s tvistlösningsorgan antar, eller att det till WTO:s tvistlösningsorgan anmäls, ett avgörande att Förenta staternas skyddsåtgärder är oförenliga med de relevanta bestämmelserna i WTO-avtalet, fram till dess att Förenta staternas skyddsåtgärder upphör att gälla.

(18)

Det totala beloppet av tilläggsvärdetullar i det andra steget avspeglar Förenta staternas tullhöjning på 10 % och 25 % på import av resten av de berörda produkterna från unionen till Förenta staterna (6) (det totala värdet av unionens import till Förenta staterna uppgick till 21 miljoner euro under 2019). Dessa är de produkter för vilka Förenta staterna kan ha vidtagit skyddsåtgärder till följd av en ökning av importen i absoluta tal.

(19)

Kommissionen får ändra denna förordning för att ta hänsyn till eventuella modifieringar eller ändringar av Förenta staternas skyddsåtgärder, till exempel genom uteslutning av produkter eller företag.

(20)

Denna förordning påverkar inte frågan om överensstämmelsen av Förenta staternas skyddsåtgärder med relevanta bestämmelser i WTO-avtalet.

(21)

Mot bakgrund av WTO:s tillämpliga tidsfrister är det lämpligt att förordningen träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för tekniska handelshinder, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1843 (7).

(1)

Enligt förordning (EG) nr 66/2010 kan EU-miljömärket tilldelas produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel. Specifika kriterier för EU-miljömärket måste fastställas för varje produktgrupp.

(2)

I kommissionens beslut 2014/312/EU (2) fastställs kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav för färger och lacker för inomhusbruk och utomhusbruk.

(3)

Ett undantag för zinkoxid (ZnO, CAS: 1314-13-2), klassificerad med faroangivelsekoderna H400, akvatisk akut toxicitet kategori 1, och H410, akvatisk kronisk toxicitet kategori 1, fastställs i punkt 1 d i tillägget till beslut 2014/312/EU för användning som stabiliseringsmedel i kombinationer med konserveringsmedel för torra ytbeläggningar som kräver zinkpyrition (ZPT) eller 1,2-benzisotiazol-3(2H)-on (BIT) i en koncentration på upp till 0,05 %.

(4)

BIT har inte godkänts för användning som konserveringsmedel för torra ytbeläggningar i enlighet med bilagan till kommissionens beslut 2010/72/EU (3). Ovannämnda led 1 d behöver därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Flera nationella behöriga organ som tilldelar EU-miljömärket har föreslagit att nuvarande undantag för zinkoxid ska utvidgas så att dess användning som konserverande stabiliseringsmedel även får innefatta ”konservering av burkförpackade produkter” och konservering av ”färgbrytningspastor”.

(6)

I linje med slutsatserna från kontrollen av EU-miljömärkets ändamålsenlighet (Refit) av den 30 juni 2017 bedömde kommissionens avdelningar, tillsammans med EU:s miljömärkningsnämnd, relevansen av denna ändring för att garantera en omfattande användning av miljömärkesprogrammet för denna produktgrupp. Samråd har även ägt rum med offentliga intressenter.

(7)

På grundval av uppgifter från leverantörer och färgtillverkare används ZnO som stabiliseringsmedel i färger och lacker i kombination med följande två konserveringsmedel: ZPT och BIT, som används för att bekämpa oönskad mikrobiell tillväxt i färger.

(8)

ZnO har en stabiliserande funktion i färger där ZPT och BIT används som konserveringsmedel. ZnO motverkar ZPT:s benägenhet att transkelera med andra metalljoner, vanligtvis järn och kalcium, och att bilda färgade komplex som medför oönskade färgförändringar hos färgen. I kombinationer med BIT förhindrar ZnO detta ämne från att gå över från färgens vattenfas till den organiska fasen (t.ex. bindemedlet), vilket ökar tillgängligheten i vattenfasen där risken för mikrobiell tillväxt är högre. Utan ZnO skulle färgens livslängd minskas till några få veckor, vilket också innebär minskad hållbarhet.

(9)

Genom beslut 2014/312/EU är det redan tillåtet att använda ZPT för tre funktioner: som konserveringsmedel för burkförpackade produkter, som konserveringsmedel i färgbrytningsmaskiner och som konserveringsmedel för torra ytbeläggningar, i en koncentration på upp till 0,05 %. Genom beslutet tillåts också användning av BIT i en koncentration på upp till 0,05 % i den användningsklara slutprodukten. Det förefaller därför lämpligt att tillåta användning av stabiliseringsmedlet ZnO för samma tillämpningar.

(10)

Om ZnO används för att stabilisera kombinationer med konserveringsmedel för ”burkförpackade produkter” eller kombinationer med konserveringsmedel för ”färgbrytningspastor” förväntas effekterna på miljön bli mindre än om det används i kombinationer med konserveringsmedel för torra ytbeläggningar (som redan är undantagna enligt nuvarande kriterier), eftersom en typisk dos av ZPT när det används som konserveringsmedel för torra ytbeläggningar i färger för utomhusbruk skulle vara ungefär tio gånger större än den dos som behövs för konservering av burkförpackade produkter för inomhusbruk.

(11)

Alternativ som används av tillverkare i form av andra kombinationer med konserveringsmedel som inte skulle behöva ZnO för stabilisering inbegriper främst MIT (2-metyl-2H-isotiazol-3-on). Enligt artikel 3 tredje stycket i kommissionens förordning (EU) 2018/1480 (4) ska emellertid MIT, från och med den 1 maj 2020, bland annat klassificeras som Skin Sens 1A med faroangivelsekod H317 (kan orsaka allergisk hudreaktion). Detta kommer att medföra faroklassificeringen Skin Sens 1A med faroangivelsekod H317 även för de slutliga färgprodukter där MIT kommer att användas i en koncentration på minst15 ppm. Av aktuell forskning framgår att MIT inte är verksamt som konserveringsmedel om det används i koncentrationer under 15 ppm.

(12)

ZPT, BIT eller kombinationer med dessa anses vara de övriga alternativ som kan ersätta MIT, men i så fall krävs att ZnO används i alla dess möjliga tillämpningar.

(13)

Det är därför inte tekniskt möjligt att ersätta ZnO.

(14)

Data från berörda parter visar att det krävs upp till 0,030 % ZnO för att uppnå tillräcklig stabilisering av kombinationer med konserveringsmedel för burkförpackade produkter och kombinationer med konserveringsmedel för färgbrytningspastor som innehåller ZPT medan 0,010–0,040 % ZnO behövs i kombinationer med BIT.

(15)

Beslut 2014/312/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010.

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/47 (3) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på fjäderfäanläggningar i vissa medlemsstater, och efter att de berörda medlemsstaterna hade upprättat skydds- och övervakningsområden i enlighet med rådets direktiv 2005/94/EG (4).

(2)

Enligt genomförandebeslut (EU) 2020/47 ska de skydds- och övervakningsområden som de medlemsstater som förtecknas i bilagan till detta genomförandebeslut har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i samma bilaga.

(3)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 ändrades nyligen genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/454 (5) med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 hos fjäderfä i Tyskland, Ungern och Polen som måste återspeglas i den bilagan.

(4)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/454 antogs har Tyskland underrättat kommissionen om ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på en fjäderfäanläggning i distriktet Börde.

(5)

Ungern har dessutom underrättat kommissionen om ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på fjäderfäanläggningar i distrikten Bács-Kiskun och Csongrád.

(6)

De nya utbrotten i Tyskland och Ungern inträffade utanför de områden som för närvarande förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47, och de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater har vidtagit de nödvändiga åtgärderna enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt dessa nya utbrott.

(7)

Kommissionen har granskat de åtgärder som Tyskland och Ungern vidtagit enligt direktiv 2005/94/EG och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från de anläggningar där de nyligen inträffade utbrotten av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 har bekräftats.

(8)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Tyskland och Ungern snabbt fastställa de skydds- och övervakningsområden som de medlemsstaterna upprättat. Därför bör nya skydds- och övervakningsområden förtecknas för Tyskland och Ungern i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47.

(9)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras för att uppdatera regionaliseringen på unionsnivå så att den omfattar de nya skydds- och övervakningsområden som Tyskland och Ungern har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG samt längden på de tillämpliga restriktionerna.

(10)

Genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen när det gäller spridning av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 träder i kraft så snart som möjligt.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

EDA utför sitt uppdrag i enlighet med beslut (Gusp) 2015/1835.

(2)

I enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725 bör begränsningar i tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36, samt artikel 4 i samma förordning, i den mån bestämmelserna motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–22, grunda sig på interna regler som ska antas av EDA, såvida dessa inte grundar sig på rättsakter som antagits på grundval av fördragen.

(3)

Dessa interna regler, däribland dess bestämmelser om bedömning av behovet och proportionaliteten av en begränsning, bör inte gälla när en rättsakt som antagits på grundval av fördragen innefattar en begränsning av registrerades rättigheter.

(4)

EDA ska, vid fullgörandet av sina skyldigheter med avseende på de registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725, överväga om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.

(5)

Inom ramen för sin verksamhet får EDA genomföra administrativa utredningar och disciplinära förfaranden, vidta förberedande åtgärder avseende fall av eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf, införa begränsningar avseende säkerhetsskyddsklassificerade delar i ad hoc-verksamhet inom ramen för beslut 2015/1835, handlägga visselblåsarärenden, genomföra förfaranden mot trakasserier, handlägga interna och externa klagomål, låta dataskyddsombudet genomföra utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725, genomföra interna utredningar om (it-)säkerhet och vidta åtgärder för att skydda andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, i synnerhet målen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

(6)

EDA behandlar flera olika kategorier av personuppgifter, däribland hårddata (”objektiva” data såsom identifikationsuppgifter, kontaktuppgifter, uppgifter om yrke, administrativa uppgifter, uppgifter från specifika källor, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter) och/eller mjukdata (”subjektiva” data som rör ärendet, såsom motivering, beteendedata, bedömningar, uppgifter om prestationer och uppförande samt uppgifter med anknytning till eller som lagts fram i samband med föremålet för förfarandet eller verksamheten).

(7)

EDA, företrädd av sin verkställande direktör, fungerar som personuppgiftsansvarig, oberoende av om denna uppgift vidaredelegeras inom EDA för att återspegla ett operationellt ansvar för en viss specifik behandling av personuppgifter.

(8)

Personuppgifterna lagras i en säker elektronisk miljö eller i pappersform, vilket förhindrar olaglig åtkomst eller överföring av uppgifter till personer som inte har behov av att ta del av dem. De behandlade personuppgifterna lagras inte längre än vad som är nödvändigt och lämpligt för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas under den tid som anges i meddelandena om uppgiftsskydd eller EDA:s register.

(9)

De interna reglerna bör gälla för uppgiftsbehandling som utförs innan ovannämnda förfaranden inleds, under dessa förfaranden samt under kontrollen av uppföljningen av resultatet av förfarandena. Även bistånd och samarbete som EDA tillhandahåller nationella myndigheter och internationella organisationer vid sidan av sina administrativa utredningar bör omfattas.

(10)

När dessa interna regler tillämpas ska EDA ge motiveringar som förklarar varför begränsningarna är absolut nödvändiga och proportionerliga i ett demokratiskt samhälle och förenliga med andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna.

(11)

EDA ska inom denna ram så långt som möjligt respektera de registrerades grundläggande rättigheter vid ovannämnda förfaranden, särskilt de som rör rätten till information, rätten att få tillgång till och erhålla rättelse eller radering av personuppgifter, begränsning av behandling, information till den registrerade om en personuppgiftsincident eller konfidentialitet för kommunikation i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

(12)

EDA kan dock tvingas begränsa registrerades tillgång till information samt andra rättigheter som tillkommer registrerade för att särskilt skydda sina egna utredningar, andra myndigheters utredningar och förfaranden samt rättigheterna för andra personer som är knutna till EDA:s utredningar eller andra förfaranden.

(13)

EDA kan alltså begränsa utlämnandet av information i syfte att skydda utredningen och andra registrerades grundläggande rättigheter och friheter.

(14)

EDA bör regelbundet kontrollera att de omständigheter som motiverar begränsningen fortfarande gäller och, i den mån de inte längre gäller, upphäva begränsningen.

(15)

Den personuppgiftsansvarige bör underrätta dataskyddsombudet vid uppskjutande och under översynerna.

a)

Genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden.

b)

Förberedande åtgärder avseende fall av eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf.

c)

Förfaranden i visselblåsarärenden.

d)

Förfaranden vid fall av trakasserier.

e)

Handläggning av interna och externa klagomål.

f)

Utredningar som genomförs av dataskyddsombudet i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725.

g)

Utredningar om (it-)säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp.

h)

Vidtagande av åtgärder för att skydda andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt målen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i enlighet med beslut (Gusp) 2015/1835.