ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
63 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464 av den 26 mars 2020 om vissa tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller de handlingar som krävs för retroaktivt godkännande av perioder för omställning, produktion av ekologiska produkter och information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna ( 1 ) |
|
|
* |
||
|
* |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/466 av den 30 mars 2020 om tillfälliga åtgärder för att begränsa riskerna för människors och djurs hälsa samt för växtskydd och djurskydd vid vissa allvarliga störningar i medlemsstaternas kontrollsystem på grund av sjukdomen covid-19 ( 1 ) |
|
|
|
BESLUT |
|
|
* |
||
|
|
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER |
|
|
* |
||
|
|
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/463
av den 24 mars 2020
om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Kiwi de Corse” (SGB))
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av namnet ”Kiwi de Corse” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Kiwi de Corse” registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet ”Kiwi de Corse”(SGB) ska föras in i registret.
Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 24 mars 2020.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 403, 29.11.2019, s. 74.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/2 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/464
av den 26 mars 2020
om vissa tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller de handlingar som krävs för retroaktivt godkännande av perioder för omställning, produktion av ekologiska produkter och information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (1), särskilt artiklarna 10.6, 14.3, 15.3, 16.3, 17.3 och 26.7 d, och
av följande skäl:
(1) |
I kapitel III i förordning (EU) 2018/848 fastställs allmänna produktionsregler för ekologiska produkter och i bilaga II till den förordningen anges detaljerade produktionsregler. För att säkerställa harmoniserade villkor för genomförandet av den förordningen bör vissa ytterligare regler fastställas. |
(2) |
Omställningen till ekologiska produktionsmetoder kräver vissa perioder för att anpassa alla metoder som används. Omställningsperioden inleds tidigast efter det att en jordbrukare eller aktör som producerar alger eller vattenbruksdjur har anmält sin verksamhet till de behöriga myndigheterna. Som undantag och på vissa villkor kan en tidigare period godkännas retroaktivt som en del av omställningsperioden. De handlingar som ska lämnas in till de behöriga myndigheterna för retroaktivt godkännande av en tidigare period bör specificeras. |
(3) |
För att säkerställa att en hög djurskyddsnivå som tar hänsyn till artspecifika behov inom ekologisk animalieproduktion iakttas, är det nödvändigt att fastställa djurtäthet, minsta utrymmen inomhus och utomhus och deras egenskaper samt tekniska krav och egenskaper för byggnader och utomhusområden för nötkreatur, får, getter, hästdjur, hjortdjur, svin, fjäderfän och kaniner. För diande djur bör det dessutom fastställas minimiperioder för utfodring, företrädesvis med modersmjölk. |
(4) |
För att säkerställa att en hög djurskyddsnivå som tar hänsyn till artspecifika behov inom ekologisk vattenbruksproduktion iakttas, är det också nödvändigt att fastställa regler per art eller grupp av arter i fråga om djurtäthet och egenskaperna för produktionssystem och behållare avsedda för vattenbruksdjur. |
(5) |
Bearbetade ekologiska produkter bör framställas med bearbetningsmetoder som garanterar att produkternas ekologiska egenskaper och kvaliteter bibehålls genom alla led i den ekologiska produktionen. Med tanke på det stora antal tekniker som används vid bearbetning av livsmedelsprodukter inom ekologisk produktion är det inte möjligt att upprätta en uttömmande förteckning över alla tekniker som är godkända. Som en allmän regel bör därför tekniker som överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 anses vara godkända för bearbetning av livsmedel i ekologisk produktion. |
(6) |
När det gäller vissa tekniker som används vid bearbetning av särskilda ekologiska livsmedelsprodukter kan medlemsstaterna ha olika uppfattningar om huruvida en teknik överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 för produktion av särskilda produkter. I sådana fall är det nödvändigt att fastställa regler för hur en sådan teknik kan bedömas och, om den bekräftas överensstämma med dessa principer och produktionsregler, godkännas av kommissionen för produktion av särskilda livsmedelsprodukter, i förekommande fall på vissa villkor. |
(7) |
Jonbytes- och adsorptionstekniker med harts kan behövas för att producera modersmjölksersättning och tillskottsnäring samt spannmålsbaserade livsmedel och barnmat enligt artikel 1.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (2) för att uppfylla de sammansättningskrav som fastställs i den förordningen och i rättsakter som antagits på grundval av artikel 11.1 i samma förordning för de berörda produkterna eller i produkter som regleras genom kommissionens direktiv 2006/125/EG (3). Det är nödvändigt att godkänna användning av jonbytes- och adsorptionstekniker för dessa produktkategorier. |
(8) |
På samma sätt som för de tekniker som är godkända för användning vid bearbetning av livsmedelsprodukter bör tekniker som återställer egenskaper som går förlorade vid bearbetning och lagring av ekologiskt foder, rättar till resultatet av försummelse vid bearbetningen av ekologiskt foder eller på något annat sätt kan vara vilseledande när det gäller den verkliga beskaffenheten hos produkter som är avsedda att saluföras som ekologiskt foder inte användas. |
(9) |
Med tanke på det stora antalet tekniker som används vid bearbetning av särskilda foderprodukter inom ekologisk produktion är det inte möjligt att upprätta en uttömmande förteckning över alla tekniker som är godkända. Som en allmän regel bör därför tekniker som överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 vara godkända för bearbetning av foder i ekologisk produktion. |
(10) |
När det gäller vissa tekniker som används vid bearbetning av särskilda ekologiska foderprodukter kan medlemsstaterna ha olika uppfattningar om huruvida en teknik överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848. I sådana fall är det nödvändigt att fastställa regler för hur en sådan teknik kan bedömas och, om den bekräftas överensstämma med dessa principer och relevanta produktionsregler, godkännas av kommissionen för produktion av särskilda foderprodukter, i förekommande fall på vissa villkor. |
(11) |
Ekologiskt växtförökningsmaterial, ekologiska djur och ekologiska vattenbruksyngel bör användas i ekologisk produktion. För att hjälpa ekologiska aktörer att hitta information om deras tillgänglighet bör varje medlemsstat ha system som gör det möjligt för aktörer som saluför ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning, ekologiska djur eller ekologiska vattenbruksyngel att offentliggöra information om deras tillgänglighet. Detaljerad information om sådana arter som de kan leverera i tillräckliga mängder och inom en rimlig tidsperiod bör i synnerhet vara offentligt tillgänglig. En gång om året bör medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen en sammanfattning av denna information och information om undantag som beviljats vid brist på tillgänglighet. |
(12) |
Groddplantor omfattas inte av insamling och utbyte av information om ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning. För att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt är det därför lämpligt att fastställa en definition av groddplantor. |
(13) |
För att tillgodose näringsbehovet av särskilda proteinföreningar hos unga fjäderfän och svin på upp till 35 kg bör medlemsstaterna tillåta användning av icke-ekologiskt proteinfoder i föda till fjäderfän och svin på strikta villkor och fram till och med den 31 december 2025. I syfte att fasa ut dessa undantag och vid tillämpning av artikel 53.6 c i förordning (EU) 2018/848 bör kommissionen övervaka användningen av dem med beaktande av hur tillgängligheten på marknaden för ekologiskt proteinfoder utvecklas. För detta ändamål bör ett fokuserat frågeformulär utformas av kommissionen, och medlemsstaterna bör årligen tillhandahålla kommissionen det ifyllda frågeformulär som sammanfattar den relevanta information som samlats in om tillgången till ekologiskt foder och de tillstånd som beviljats för användning av icke-ekologiskt proteinfoder till fjäderfä- och svinproducenter. |
(14) |
Medlemsstaterna kan också inrätta ett liknande informationssystem om tillgängligheten när det gäller raser och stammar som är anpassade till ekologisk produktion eller ekologiska unghöns. Med tanke på den eventuella utfasningen av undantag för användning av icke-ekologiska djur eller unghöns är det viktigt att samla in uppgifter om tillgången till ekologiskt uppfödda raser och stammar som särskilt valts ut för att respektera ekologiska principer och mål. Det är därför nödvändigt att fastställa detaljer för harmoniserade uppgifter som medlemsstaterna rapporterar till kommissionen och övriga medlemsstater. |
(15) |
Aktörer som har bedrivit animalieproduktion i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 (4) och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (5) kommer att behöva anpassa sina produktionssystem för att uppfylla de nya särskilda tekniska krav som fastställs i denna förordning och som påverkar djurtätheten, de strukturella egenskaperna hos djurens lokaler och tillhörande utrustning, tillgängliga utrymmen, markförvaltning samt jordbruksföretagets produktionssystem i allmänhet. Dessa anpassningar kommer att kräva olika mycket tid beroende på omfattningen av de åtgärder som krävs för att uppfylla de nya krav som fastställs i denna förordning och med hänsyn till pågående produktion. |
(16) |
I synnerhet kan bestämmelserna om djurtäthet, minsta utrymmen inomhus och utomhus för unghöns och värphönstuppar, den högsta utsträckningen av utomhusrastgårdar för fjäderfähus, högsta antal våningar och utrustning för ett effektivt system för avlägsnande av stallgödsel i fjäderfähus med flervåningssystem innebära konkreta arbeten och investeringar såsom ombyggnad av djurens lokaler och markförvärv eller en fullständig renovering av djurens lokaler på vissa jordbruksföretag eller produktionsenheter som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 8 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra de anpassningar som krävs för att uppfylla de nya kraven. |
(17) |
Kravet rörande svin vad gäller en minsta andel utomhusutrymme som består av helt golv kan innebära ombyggnad av yttre faciliteter och förändringar i systemet för uppsamling av stallgödsel på jordbruksföretag eller produktionsenheter som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 8 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra den omfattande renovering av djurens externa lokaler eller ersätta den utrustning som krävs för att uppfylla de nya kraven. |
(18) |
Även längden på in- och utgångshålen mellan verandorna och fjäderfähusets inomhusdel, kravet på täta skiljeväggar för andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus och de särskilda kraven på sittpinnar och upphöjda sittytor kan innebära konkreta anpassningar såsom renovering av delar av djurens lokaler och inköp av ny utrustning för jordbruksföretag som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 3 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra de anpassningar av djurens lokaler eller ersätta den utrustning som krävs för att uppfylla de nya kraven. |
(19) |
Metoden för beräkning av minsta utrymmen inomhus i fjäderfähus med en utomhusdel av byggnaden kan medföra anpassningar såsom en omfattande minskning av djurtätheten för fjäderfän eller renovering av byggnader för jordbruksföretag som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 3 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra de anpassningar av sina affärsplaner eller av djurens lokaler som krävs för att uppfylla de nya kraven. |
(20) |
Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör denna förordning tillämpas från och med det datum då förordning (EU) 2018/848 börjar tillämpas. |
(21) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ekologisk produktion. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
OMSTÄLLNING
Artikel 1
Handlingar som ska lämnas in för retroaktivt godkännande av en tidigare period
1. Vid tillämpning av artikel 10.3 a i förordning (EU) 2018/848 ska aktören tillhandahålla de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs och där aktörens jordbruksföretag omfattas av kontrollsystemet de officiella handlingar från de relevanta behöriga myndigheterna som bevisar att de skiften för vilka det retroaktiva godkännandet av en tidigare period begärs omfattades av åtgärder som definierades i ett program som genomförts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (6) och att inga andra produkter eller ämnen än de som är tillåtna för användning i ekologisk produktion har använts på de skiftena.
2. Vid tillämpning av artikel 10.3 b i förordning (EU) 2018/848 ska aktören tillhandahålla de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs och där aktörens jordbruksföretag omfattas av kontrollsystemet följande handlingar som bevisar att skiftena utgjordes av natur- eller jordbruksarealer som under en period på minst tre år inte har behandlats med produkter eller ämnen som inte är tillåtna för användning i ekologisk produktion i enlighet med förordning (EU) 2018/848:
a) |
Kartor som tydligt identifierar varje jordbruksskifte som omfattas av begäran om retroaktivt godkännande samt information om dessa skiftens totala yta och i förekommande fall om den pågående produktionens beskaffenhet och volym samt deras geografiska koordinater, om de finns tillgängliga. |
b) |
Den detaljerade riskanalys som gjorts av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för att bedöma huruvida ett skifte som omfattas av begäran om retroaktivt godkännande har behandlats med produkter eller ämnen som inte är tillåtna för användning i ekologisk produktion under en period på minst tre år, med beaktande av i synnerhet den totala yta som begäran avser och de jordbruksmetoder som använts under den perioden på varje skifte som omfattas av begäran. |
c) |
De laboratorieresultat från ackrediterade laboratorier rörande jord- eller växtprover som tagits av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet från varje skifte som konstaterats utgöra en risk för att vara kontaminerad till följd av att de behandlats med produkter och ämnen som inte är tillåtna för användning i ekologisk produktion enligt den detaljerade riskanalys som avses i led b. |
d) |
En kontrollrapport från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet efter en fysisk kontroll av aktören i syfte att verifiera överensstämmelsen i den insamlade informationen om de skiften som omfattas av begäran om retroaktivt godkännande. |
e) |
Andra relevanta handlingar som kontrollmyndigheten eller kontrollorganet anser vara nödvändiga för att bedöma begäran om retroaktivt godkännande. |
f) |
Ett slutligt skriftligt yttrande från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet med uppgift om huruvida ett retroaktivt godkännande av en tidigare period som utgör en del av omställningsperioden är motiverat, om den startperiod som anses vara ekologisk för varje berört skifte samt om den totala yta hos de skiften som omfattas av ett retroaktivt godkännande av en period. |
KAPITEL II
HUSDJUR
AVSNITT 1
NÖTKREATUR, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR
Artikel 2
Minimiperiod för utfodring med modersmjölk
Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande djur, helst med modersmjölk, ska vara följande:
a) |
90 dagar efter födseln för nötkreatur och hästdjur. |
b) |
45 dagar efter födseln för får och getter. |
Artikel 3
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus
För nötkreatur, får, getter och hästdjur ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del I bilaga I.
Artikel 4
Egenskaper och tekniska krav för det minsta utrymmet inomhus
Minst hälften av det minsta utrymme inomhus som anges i del I i bilaga I för nötkreatur, får, getter och hästdjur ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.
AVSNITT 2
HJORTDJUR
Artikel 5
Minimiperiod för utfodring med modersmjölk
Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande hjortdjur, helst med modersmjölk, ska vara 90 dagar efter födseln.
Artikel 6
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus
För hjortdjur ska djurtätheten och det minsta utrymmet utomhus vara det som anges i del II i bilaga I.
Artikel 7
Egenskaper och tekniska krav för hägn eller fållor utomhus
1. Hjortdjur ska hållas i hägn eller fållor utomhus med betesmark när förhållandena tillåter detta.
2. Hägnen eller fållorna utomhus ska vara konstruerade på ett sådant sätt att de olika arterna av hjortdjur vid behov kan avskiljas.
3. Varje hägn eller fålla ska antingen kunna delas in i två ytor eller angränsa till ett annat hägn eller en annan fålla så att underhåll kan utföras på varje yta eller varje hägn eller fålla efter varandra.
Artikel 8
Krav på växtlighet samt skyddade anläggningars och utomhusområdens egenskaper
1. Insyns- och väderskydd ska tillhandahållas för hjortdjur, helst genom att integrera naturliga skydd som grupper av träd och buskar, delar av skog eller skogskanter i hägnet eller fållan. Om detta inte är möjligt i tillräcklig omfattning under hela året ska konstgjorda skydd med tak tillhandahållas.
2. Hägn eller fållor utomhus för hjortdjur ska vara försedda med utrustning eller vara täckta med växtlighet så att djuren kan skrapa bort basthuden från hornen.
3. I det sena stadiet av dräktigheten och två veckor efter födseln ska hindar ha tillgång till områden täckta med växtlighet som gör det möjligt att gömma kalvarna.
4. Stängsel runt hägn eller fållor utomhus ska vara konstruerade på ett sådant sätt att hjortdjuren inte kan rymma.
AVSNITT 3
SVIN
Artikel 9
Minimiperiod för utfodring med modersmjölk
Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande svin, helst med modersmjölk, ska vara 40 dagar efter födseln.
Artikel 10
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus
För svin ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del III i bilaga I.
Artikel 11
Egenskaper och tekniska krav för det minsta utrymmet inomhus och utomhus
Minst hälften av det minsta utrymme inomhus och utomhus som anges i del III i bilaga I ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.
Artikel 12
Krav på växtlighet och utomhusområdens egenskaper
1. Utomhusrastgårdar ska vara attraktiva för svin. När det är möjligt ska företräde ges åt mark med träd eller skog.
2. Utomhusrastgårdar ska tillhandahålla utomhusklimat och tillgång till skydd och resurser som ger svinen möjlighet att reglera kroppstemperaturen.
AVSNITT 4
FJÄDERFÄ
Artikel 13
Definitioner
I detta avsnitt gäller följande definitioner:
a) |
slaktfjäderfä: fjäderfä avsett för köttproduktion. |
b) |
flock: när det gäller avdelningar i fjäderfähus avser detta en grupp fåglar som hålls tillsammans och inte blandas med andra fjäderfäarter samt har egna särskilda inomhus- och utomhusutrymmen. |
c) |
värphönstupp: tuppkyckling av värphönsras avsedd för köttproduktion. |
d) |
poulard: hondjur av arten Gallus gallus som är avsett för köttproduktion och som slaktas vid en ålder av minst 120 dagar. |
Artikel 14
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus
För fjäderfän ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del IV i bilaga I.
Artikel 15
Egenskaper och tekniska krav för fjäderfähus
1. Fjäderfähus ska vara uppförda på ett sätt som ger alla fåglar lätt tillgång till utomhusrastgårdar. För detta ändamål ska följande regler gälla:
a) |
Fjäderfähusets yttre avgränsning ska ha in- och utgångshål som ger direkt tillgång till utomhusrastgårdar. |
b) |
Varje in- och utgångshål ska vara av lämplig storlek för fåglarna. |
c) |
Fåglarna ska kunna komma åt in- och utgångshålen utan hinder. |
d) |
In- och utgångshål vid fjäderfähusets yttre avgränsning ska ha en sammanlagd längd på minst 4 m per 100 m2 av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus. |
e) |
Om in- och utgångshålen är upphöjda ska en ramp tillhandahållas. |
2. För fjäderfähus med verandor ska följande regler gälla:
a) |
Den yttre avgränsningen från såväl inomhusutrymmet till verandan som från verandan till utomhusrastgården ska ha in- och utgångshål som ger lätt tillgång till verandan respektive utomhusrastgården. |
b) |
In- och utgångshål från inomhusutrymmet till verandan ska ha en sammanlagd längd på minst 2 m per 100 m2 av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus, och in- och utgångshål från verandan till utomhusrastgården ska ha en sammanlagd längd på minst 4 m per 100 m2 av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus. |
c) |
Verandans tillgängliga area ska inte beaktas vid beräkningen av djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus enligt del IV i bilaga I. En utomhustillbyggnad med tak till en byggnad som är avsedd för fjäderfä och som är isolerad på ett sådant sätt att den inte har utomhusklimat får dock tas med i beräkningen av djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus enligt del IV i bilaga I, om följande villkor är uppfyllda:
|
d) |
Verandans tillgängliga area ska inte räknas in i det totala användbara utrymme i fjäderfähus för slaktfjäderfä som avses i del II punkt 1.9.4.4 m i bilaga II till förordning (EU) 2018/848. |
3. För fjäderfähus indelade i skilda avdelningar för att inhysa flera flockar:
a) |
Avdelningarna ska säkerställa att kontakt med andra flockar begränsas och att fåglar från olika flockar inte kan blandas i fjäderfähuset. |
b) |
Följande största flockstorlekar i en enskild avdelning i ett fjäderfähus ska gälla:
|
c) |
Avdelningarna ska åtskiljas av täta skiljeväggar för andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus. Sådana täta skiljeväggar ska säkerställa fullständig fysisk åtskillnad från golv till tak i varje avdelning i fjäderfähuset. |
d) |
Avdelningarna ska åtskiljas genom täta eller halvtäta skiljeväggar eller nät eller trådnät för föräldradjur av arten Gallus gallus, värphöns, unghöns, värphönstuppar och slaktfjäderfän av arten Gallus gallus. |
4. Flervåningssystem får användas i fjäderfähus. Om flervåningssystem används ska följande regler gälla:
a) |
Flervåningssystem får endast användas för föräldradjur av arten Gallus gallus, värphöns, unghöns för framtida äggproduktion, unghöns för framtida föräldradjur och värphönstuppar. |
b) |
I flervåningssystem får högst tre våningar med tillgänglig area användas, inbegripet bottenvåningen. |
c) |
De upphöjda våningarna ska vara konstruerade på ett sådant sätt att de förhindrar att spillning faller på fåglar nedanför och ska vara utrustade med ett effektivt system för avlägsnande av stallgödsel. |
d) |
Alla våningar ska ge möjlighet till enkel inspektion av fåglarna. |
e) |
Flervåningssystem ska säkerställa att alla fåglar kan röra sig fritt och enkelt till de olika nivåerna eller mellanliggande områdena. |
f) |
Flervåningssystem ska vara konstruerade på ett sådant sätt att alla fåglar får lätt och likvärdig tillgång till utomhusrastgårdar. |
5. Fjäderfähus ska vara utrustade med sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda. Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda ska tillhandahållas för fåglarna från ung ålder i mått eller proportioner som motsvarar gruppens och fåglarnas storlek enligt del IV i bilaga I.
6. Flyttbara fjäderfähus får användas för fjäderfä under förutsättning att de flyttas regelbundet under produktionscykeln för att säkerställa att fåglarna har tillgång till växtlighet och minst mellan varje parti av fjäderfä. Den djurtäthet för slaktfjäderfän som anges i del IV avsnitten 4–9 i bilaga I kan ökas till högst 30 kg levande vikt/m2 under förutsättning att ytan på bottenvåningen i det flyttbara fjäderfähuset inte överstiger 150 m2.
Artikel 16
Krav på växtlighet och utomhusområdens egenskaper
1. Utomhusrastgårdar för fjäderfän ska vara attraktiva för fåglarna och vara fullt tillgängliga för samtliga fåglar.
2. För fjäderfähus som är indelade i skilda avdelningar för att inhysa flera flockar ska de utomhusrastgårdar som hör till varje enskild avdelning avskiljas för att säkerställa att kontakt med andra flockar begränsas och att fåglar från olika flockar inte kan blandas.
3. Utomhusrastgårdar för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med olika sorters växtlighet.
4. Utomhusrastgårdar ska ge fåglarna ett tillräckligt antal skyddade anläggningar, skydd, buskar eller träd som är spridda över hela utomhusrastgården för att säkerställa att fåglarna använder hela utomhusrastgården på ett balanserat sätt.
5. Växtligheten i utomhusrastgårdar ska underhållas regelbundet för att motverka näringsöverskott.
6. Utomhusrastgårdar får inte sträcka sig mer än 150 m från närmaste in- och utgångshål i fjäderfähuset. Utomhusrastgårdar får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste in- och utgångshål i fjäderfähuset under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd mot dåligt väder och rovdjur jämnt fördelade över hela utomhusrastgården, och minst fyra skydd per hektar. När det gäller gäss ska utomhusrastgården ge fåglarna möjlighet att tillgodose deras behov av att äta gräs.
AVSNITT 5
KANINER
Artikel 17
Minimiperiod för utfodring med modersmjölk
Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande kaniner, helst med modersmjölk, ska vara 42 dagar efter födseln.
Artikel 18
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus
För kaniner ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del V i bilaga I.
Artikel 19
Egenskaper och tekniska krav för flyttbara eller fasta byggnader
1. Under betessäsongen ska kaniner hållas i flyttbara byggnader på betesmark eller i fasta byggnader med tillgång till betesmark.
2. Utanför betessäsongen får kaniner hållas i fasta byggnader med tillgång till en rastgård med växtlighet, helst betesmark.
3. Flyttbara byggnader på betesmark ska så ofta som möjligt flyttas så att betesmarken utnyttjas maximalt och ska vara konstruerade på ett sådant sätt att kaninerna kan beta på marken.
Artikel 20
Egenskaper och tekniska krav för utrymmen inomhus och utomhus
1. Inomhusutrymmet i fasta och flyttbara byggnader ska vara konstruerat på ett sådant sätt att
a) |
dess höjd är tillräcklig så att alla kaniner kan stå med öronen upprätt, |
b) |
det kan inhysa olika grupper av kaniner och göra det möjligt att hålla samman kullen vid övergången till gödningsfasen, |
c) |
handjur samt dräktiga och reproduktiva hondjur kan avskiljas från gruppen av särskilda djurskyddsskäl och under en begränsad period, under förutsättning att de kan hålla ögonkontakt med andra kaniner, |
d) |
hondjur kan förflytta sig bort från boet och återvända till boet för att dia ungarna, |
e) |
det tillhandahåller
|
2. Utomhusutrymmet i anläggningar med fasta byggnader ska vara konstruerat på ett sådant sätt att
a) |
det har upphöjda plattformar i tillräckligt antal och jämnt fördelade på det minsta utrymmet, |
b) |
det omgärdas av stängsel som är tillräckligt höga och djupa för att förhindra flykt genom att antingen hoppa eller gräva, |
c) |
det är lätt att få tillgång till den del av rastgården som har växtlighet om det rör sig om ett utomhusområde med betong; om sådan enkel tillgång inte föreligger får betongområdets yta inte tas med i beräkningen av det minsta utrymmet utomhus, |
d) |
det tillhandahåller
|
Artikel 21
Krav på växtlighet och utomhusområdens egenskaper
1. Växtligheten på rastgårdarna ska underhållas regelbundet och på ett sådant sätt att den är attraktiv för kaniner.
2. Under betessäsongen ska betesmarkerna rotera regelbundet och underhållas på ett sådant sätt att kaninernas bete optimeras.
KAPITEL III
VATTENBRUKSDJUR
Artikel 22
Detaljerade regler för vattenbruksdjur per art eller grupp av arter
Aktörer som producerar vattenbruksdjur ska följa de detaljerade regler per art eller grupp av arter som anges i bilaga II avseende djurtäthet och särskilda egenskaper hos produktionssystem och inneslutningssystem.
KAPITEL IV
BEARBETADE LIVSMEDEL OCH BEARBETAT FODER
Artikel 23
Tekniker som är godkända för bearbetning av livsmedelsprodukter
1. Endast tekniker som överensstämmer med principerna i kapitel II i förordning (EU) 2018/848, i synnerhet de relevanta särskilda principer för bearbetning av ekologiska livsmedel som fastställs i artikel 7, med de relevanta reglerna i kapitel III i samma förordning och med de detaljerade produktionsregler som fastställs i del IV i bilaga II till samma förordning är godkända för bearbetning av livsmedelsprodukter i ekologisk produktion.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av del VI punkt 3 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 är jonbytes- och adsorptionstekniker med harts godkända när de används för beredning av ekologiska råvaror
a) |
för produkter som avses i artikel 1.1 a och b i förordning (EU) nr 609/2013, förutsatt att användningen av dessa tekniker är nödvändig för att uppfylla kraven i den förordningen och i rättsakter som antagits på grundval av artikel 11.1 i samma förordning när det gäller de berörda produkterna, eller |
b) |
för produkter som omfattas av direktiv 2006/125/EG, förutsatt att dessa tekniker är nödvändiga för att uppfylla kraven i det direktivet. |
3. Om en medlemsstat anser att en viss teknik bör bedömas vad gäller överensstämmelse med de principer och regler som avses i punkt 1 eller att vissa särskilda villkor för användningen av denna teknik bör ingå i denna förordning, får den begära att kommissionen gör en sådan bedömning. I så fall ska den tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater dokumentation med skälen till överensstämmelsen eller de särskilda villkoren och ska säkerställa att dokumentationen görs tillgänglig för allmänheten i enlighet med unionens och den nationella lagstiftningen om skydd av personuppgifter.
Kommissionen ska regelbundet offentliggöra sådana begäranden som avses i första stycket.
4. Kommissionen ska analysera den dokumentation som avses i punkt 3. Om kommissionens analys visar att den teknik som beskrivs i dokumentationen överensstämmer med de principer och regler som avses i punkt 1, ska kommissionen ändra denna förordning i syfte att uttryckligen godkänna den teknik som avses i dokumentationen eller innefatta dess särskilda användningsvillkor i denna förordning.
5. Kommissionen ska se över godkännandet av tekniker för bearbetning av ekologiska livsmedel, inbegripet deras beskrivning och villkor för användning när nya bevis blir tillgängliga eller läggs fram av en medlemsstat.
Artikel 24
Tekniker som är godkända för användning vid bearbetning av foderprodukter
1. Endast tekniker som överensstämmer med principerna i kapitel II i förordning (EU) 2018/848, i synnerhet de relevanta särskilda principer för bearbetning av ekologiskt foder som fastställs i artikel 8, med de relevanta reglerna i kapitel III i samma förordning och med de detaljerade produktionsregler som fastställs i del V i bilaga II till samma förordning, och som inte återställer egenskaper som går förlorade vid bearbetning och lagring av ekologiskt foder, inte rättar till resultatet av försummelse vid bearbetningen eller på något annat sätt kan vara vilseledande när det gäller den verkliga beskaffenheten hos dessa produkter, är godkända för bearbetning av foderprodukter i ekologisk produktion.
2. Om en medlemsstat anser att en viss teknik bör bedömas vad gäller överensstämmelse med de principer och regler som avses i punkt 1 eller att vissa särskilda villkor för användningen av denna teknik bör ingå i denna förordning, får den begära att kommissionen gör en sådan bedömning. I så fall ska den tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater dokumentation med skälen till överensstämmelsen eller de särskilda villkoren och ska säkerställa att dokumentationen görs tillgänglig för allmänheten i enlighet med unionens och den nationella lagstiftningen om skydd av personuppgifter.
Kommissionen ska regelbundet offentliggöra sådana begäranden som avses i första stycket.
3. Kommissionen ska analysera den dokumentation som avses i punkt 2. Om kommissionens analys visar att den teknik som beskrivs i dokumentationen överensstämmer med de principer och regler som avses i punkt 1, ska kommissionen ändra denna förordning i syfte att uttryckligen godkänna den teknik som avses i dokumentationen eller innefatta dess särskilda användningsvillkor i denna förordning.
4. Kommissionen ska se över godkännandet av tekniker för bearbetning av ekologiskt foder, inbegripet dess beskrivning och villkor för användning när nya bevis blir tillgängliga eller läggs fram av en medlemsstat.
KAPITEL V
INFORMATION RÖRANDE TILLGÅNGEN PÅ MARKNADEN PÅ EKOLOGISKT VÄXTFÖRÖKNINGSMATERIAL OCH VÄXTFÖRÖKNINGSMATERIAL UNDER OMSTÄLLNING, EKOLOGISKA DJUR OCH EKOLOGISKA VATTENBRUKSYNGEL
Artikel 25
Information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna
1. Medlemsstaterna ska tillhandahålla den information som ska göras tillgänglig enligt artikel 53.6 a i förordning (EU) 2018/848 från den databas som avses i artikel 26.1 och de system som avses i artikel 26.2 och, i tillämpliga fall, i artikel 26.3 i den förordningen i enlighet med de specifikationer som anges i del I i bilaga III till den här förordningen.
2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla den information som ska göras tillgänglig enligt artikel 53.6 b i förordning (EU) 2018/848 avseende de undantag som beviljats i enlighet med del I punkt 1.8.5 i bilaga II till den förordningen och del II punkterna 1.3.4.3 och 1.3.4.4 i den bilagan i enlighet med specifikationerna i del II i bilaga III till den här förordningen.
3. Medlemsstaterna ska tillhandahålla den information som ska göras tillgänglig enligt artikel 53.6 c i förordning (EU) 2018/848 avseende tillgången på ekologiskt proteinfoder till fjäderfä och svin på unionsmarknaden och om det tillstånd som beviljats i enlighet med del II punkterna 1.9.3.1 c och 1.9.4.2 c i bilaga II till den förordningen som svar på ett frågeformulär som kommissionen årligen skickar till medlemsstaterna.
4. Den information som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska tillhandahållas i det format och via det system som görs tillgängligt av kommissionen. Den informationen ska tillhandahållas senast den 30 juni varje år och första gången senast den 30 juni 2022 avseende år 2021.
5. Den information som avses i punkterna 1 och 2 som mottagits från medlemsstaterna enligt artikel 53.6 i förordning (EU) 2018/848 ska införas i den databas som avses i artikel 26.1 och i de system som avses i artikel 26.2 och, i tillämpliga fall, i artikel 26.3 i den förordningen.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Artikel 26
Övergångsbestämmelser
1. Genom undantag från kapitel II avsnitt 3 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med svin i anläggningar som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande ombyggnader av yttre faciliteter krävs för att uppfylla kravet att minst hälften av utomhusutrymmets yta ska bestå av helt golv enligt artikel 11 i den här förordningen, ska följa den artikeln senast från och med den 1 januari 2029.
2. Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka renovering av djurens lokaler krävs för att uppfylla det krav på den sammanlagda längden på in- och utgångshål från inomhusutrymmet till verandan som anges i artikel 15.2 led b i den här förordningen, ska följa det ledet senast från och med den 1 januari 2024.
3. Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus med en utomhusdel till byggnaden som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka en omfattande minskning av djurtätheten inomhus eller renovering av byggnader krävs för att uppfylla kraven rörande beräkningen av djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus enligt del IV i bilaga I till den här förordningen samtidigt som artikel 15.2 c följs, ska följa de bestämmelserna senast från och med den 1 januari 2024.
4. Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka renovering av djurens lokaler eller ersättning av utrustning krävs för att uppfylla de krav på täta skiljeväggar som anges i artikel 15.3 c eller det krav på sittpinnar eller upphöjda sittytor som anges i artikel 15.5 i den här förordningen, ska följa de bestämmelserna senast från och med den 1 januari 2024.
5. Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus med flervåningssystem som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande ombyggnader av djurens lokaler eller ersättning av utrustning krävs för att uppfylla de krav på högsta antal våningar och på systemet för avlägsnande av stallgödsel som anges i artikel 15.4 led b respektive c i den här förordningen, ska följa de leden senast från och med den 1 januari 2029.
6. Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus vars utomhusrastgård sträcker sig mer än 150 m från närmaste in- och utgångshål och som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande anpassningar av anläggningarnas struktur eller ytterligare markförvärv krävs för att uppfylla det krav på längsta avstånd som anges i artikel 16.6 i den här förordningen, ska följa den bestämmelsen senast från och med den 1 januari 2029.
7. Genom undantag från del IV avsnitt 2 i bilaga I till denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter som producerar unghöns i fjäderfäanläggningar som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande anpassningar av fjäderfähusens struktur eller ytterligare markförvärv krävs för att följa reglerna i del IV avsnitt 2 i bilaga I till den här förordningen, ska iaktta den djurtäthet och det minsta utrymme inomhus och utomhus för unghöns och värphönstuppar som anges i del IV avsnitt 2 i bilaga I till den här förordningen senast från och med den 1 januari 2029.
Artikel 27
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2020.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 150, 14.6.2018, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 35).
(3) Kommissionens direktiv 2006/125/EG av den 5 december 2006 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EUT L 339, 6.12.2006, s. 16).
(4) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
(5) Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, 18.9.2008, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).
BILAGA I
REGLER FÖR DJURTÄTHET OCH MINSTA UTRYMME INOMHUS OCH UTOMHUS FÖR HUSDJUR ENLIGT KAPITEL II
Del I: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för nötkreatur, får, getter och hästdjur enligt artikel 3
1. Nötkreatur
|
Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för djuren) |
Utrymme utomhus (rastgård, undantaget betesmark) |
|
|
Minsta levande vikt (kg) |
m2/djur |
m2/djur |
|
Upp till 100 |
1,5 |
1,1 |
Upp till 200 |
2,5 |
1,9 |
|
Upp till 350 |
4,0 |
3 |
|
Över 350 |
5 och minst 1 m2/100 kg |
3,7 och minst 0,75 m2/100 kg |
|
Mjölkkor |
|
6 |
4,5 |
Avelstjurar |
|
10 |
30 |
2. Får och getter
|
Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för djuren) |
Utrymme utomhus (rastgård, undantaget betesmark) |
|
m2/djur |
m2/djur |
Får |
1,5 |
2,5 |
Lamm |
0,35 |
0,5 |
Get |
1,5 |
2,5 |
Killing |
0,35 |
0,5 |
3. Hästdjur
|
Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för djuren) |
Utrymme utomhus (rastgård, undantaget betesmark) |
|
|
Minsta levande vikt (kg) |
m2/djur (storlek på boxar med hänsyn till hästarnas höjd) |
m2/djur |
Hästdjur, avels- och slaktdjur |
Upp till 100 |
1,5 |
1,1 |
Upp till 200 |
2,5 |
1,9 |
|
Upp till 350 |
4,0 |
3 |
|
Över 350 |
5 och minst 1 m2/100 kg |
3,7 och minst 0,75 m2/100 kg |
Del II: Djurtäthet och minsta utrymme utomhus för hjortdjur enligt artikel 6
Hjortarter
|
Minsta utrymme utomhus per inhägnad eller fålla |
Djurtäthet, högsta antal vuxna djur (*1) per ha |
Sikahjort Cervus nippon |
1 ha |
15 |
Dovhjort Dama dama |
1 ha |
15 |
Kronhjort Cervus elaphus |
2 ha |
7 |
Davidshjort Elaphurus davidianus |
2 ha |
7 |
Fler än en hjortart |
3 ha |
7 om kronhjort eller davidshjort ingår i besättningen; 15 om varken kronhjort eller davidshjort ingår i besättningen |
Del III: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för svin enligt artikel 10
|
|
Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för svin, dvs. inomhusmått inbegripet tråg men undantaget foderautomater där svin inte kan ligga ned) |
Utrymme utomhus |
|
Minsta levande vikt (kg) |
m2/djur |
m2/djur |
Digivande suggor med smågrisar fram till avvänjning |
|
7,5 per sugga |
2,5 |
Slaktsvin Avvanda smågrisar, avels- eller slaktsvin, gyltor, växande galtar |
Högst 35 kg |
0,6 |
0,4 |
Över 35 kg men högst 50 kg |
0,8 |
0,6 |
|
Över 50 kg men högst 85 kg |
1,1 |
0,8 |
|
Över 85 kg men högst 110 kg |
1,3 |
1 |
|
Över 110 kg |
1,5 |
1,2 |
|
Avelssvin av honkön Sinsuggor |
|
2,5 |
1,9 |
Avelssvin av hankön Galtar |
|
6 10 om boxar används för naturlig betäckning |
8 |
Del IV: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för fjäderfän enligt artikel 14 och artikel 15.2 c och 15.6 samt sittpinnar eller upphöjda sittytor enligt artikel 15.5
1. Föräldradjur av arten Gallus gallus avsedda för produktion av kläckägg för framtida värphöns samt föräldradjur av arten Gallus gallus avsedda för produktion av kläckägg för framtida slaktdjur av arten Gallus gallus:
Ålder |
≥ 18 veckor |
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Högsta antal avelsfåglar per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
6 |
Sittpinnar till avelsfåglar för framtida värphöns Minsta antal cm sittpinne/fågel |
18 |
Reden |
7 honfåglar per rede eller vid gemensamt rede 120 cm2/honfågel |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
4 |
2. Unghöns och värphönstuppar:
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda |
Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger minst 10 cm sittpinne/fågel eller minst 100 cm2 upphöjd sittyta/fågel |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
1 |
3. Värphöns, inbegripet kombinationsraser som föds upp för kött- och äggproduktion:
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Högsta antal fåglar per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
6 |
Sittpinnar Minsta antal cm sittpinne/fågel |
18 |
Reden |
7 värphöns per rede eller vid gemensamt rede 120 cm2/värphöna |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
4 |
4. Slaktfjäderfän av arten Gallus gallus:
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda |
Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger minst 5 cm sittpinne/fågel eller minst 25 cm2 upphöjd sittyta/fågel |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus för fasta byggnader Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
4 |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus för flyttbara byggnader Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
2,5 |
5. Slaktfjäderfän av arten Gallus gallus: Kapuner och poularder:
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda |
Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger minst 5 cm sittpinne/fågel eller minst 25 cm2 upphöjd sittyta/fågel |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
4 |
6. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Kalkoner (Meleagris gallopavo) som saluförs hela för stekning eller styckning:
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda |
Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger minst 10 cm sittpinne/fågel eller minst 100 cm2 upphöjd sittyta/fågel |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
10 |
7. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Gäss (Anser anser domesticus):
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
15 |
8. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Pekingankor (Anas platyrhynchos domesticus), myskankor (Cairina moschata och hybrider) och mulardankor (Cairina moschata × Anas platyrhynchos):
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
4,5 |
9. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Pärlhöns (Numida meleagris f. domestica):
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus |
21 kg levande vikt/m2 |
Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda |
Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger minst 5 cm sittpinne/fågel eller minst 25 cm2 upphöjd sittyta/fågel |
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus |
4 |
Del V: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för kaniner enligt artikel 18
1. Utrymme inomhus
|
Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) för viloplats Fasta byggnader |
Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) för viloplats Flyttbara byggnader |
||
|
0,6 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt understiger 6 kg 0,72 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt överstiger 6 kg |
0,6 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt understiger 6 kg 0,72 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt överstiger 6 kg |
||
|
0,5 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten understiger 6 kg 0,62 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten överstiger 6 kg |
0,5 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten understiger 6 kg 0,62 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten överstiger 6 kg |
||
Slaktkaniner från avvänjning till slakt Ersättningskaniner (slutet av gödningen till 6 månader) |
0,2 |
0,15 |
||
Vuxna handjur |
0,6 1 om handjuret mottar hondjur för parning |
0,6 1 om handjuret mottar hondjur för parning |
2. Utrymme utomhus
|
Utrymme utomhus (rastgård utomhus med växtlighet, helst bete) (nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) Fasta byggnader |
Utrymme utomhus (nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) Flyttbara byggnader |
Digivande hondjur med ungar fram till avvänjning |
2,5 m2/hondjur med ungar |
2,5 m2/hondjur med ungar |
Dräktiga/reproduktiva hondjur |
2,5 |
2,5 |
Slaktkaniner från avvänjning till slakt Ersättningskaniner (slutet av gödningen till 6 månader) |
0,5 |
0,4 |
Vuxna handjur |
2,5 |
2,5 |
(*1) Två hjortdjur på högst 18 månader räknas som ett hjortdjur
BILAGA II
DETALJERADE REGLER AVSEENDE DJURTÄTHET OCH SÄRSKILDA EGENSKAPER HOS PRODUKTIONSSYSTEM OCH INNESLUTNINGSSYSTEM FÖR VATTENBRUKSDJUR ENLIGT ARTIKEL 22
Del I: Laxfisk i sötvatten
Öring (Salmo trutta) – Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) – Bäckröding (Salvelinus fontinalis) – Lax (Salmo salar) – Fjällröding (Salvelinus alpinus) – Harr (Thymallus thymallus) – Kanadaröding (Salvelinus namaycush) – Huchen (Hucho hucho)
Produktionssystem |
System för tillväxtodling ska få sin tillförsel från öppna system. Flödeshastigheten ska säkra en lägsta syremättnad på 60 % för beståndet och ska garantera fiskens välbefinnande och eliminering av avloppsvatten från odlingen. |
Högsta tillåtna djurtäthet |
Laxfiskar som inte förtecknas nedan 15 kg/m3 Lax 20 kg/m3 Öring och regnbåge 25 kg/m3 Fjällröding 25 kg/m3 |
Del II: Laxfisk i havsvatten
Lax (Salmo salar), öring (Salmo trutta) – Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)
Högsta tillåtna djurtäthet |
10 kg/m3 i nätkassar |
Del III: Torsk (Gadus morhua) och andra torskfiskar, havsabborre (Dicentrarchus labrax), guldsparid (Sparus aurata), havsgös (Argyrosomus regius), piggvar (Psetta maxima [= Scopthalmus maximus]), rödbraxen (Pagrus pagrus [= Sparus pagrus]), röd trumfisk (Sciaenops ocellatus) och andra havsrudefiskar samt kaninfiskar (Siganus spp.)
Produktionssystem |
I inneslutningssystem (nätkassar/burar) på öppet vatten med minsta möjliga hastighet på havsströmmen för att åstadkomma största möjliga välbefinnande för fisken eller i öppna system på land. |
Högsta tillåtna djurtäthet |
För annan fisk än piggvar: 15 kg/m3 För piggvar: 25 kg/m2 |
Del IV: Havsabborre, guldsparid, havsgös, multefiskar (Liza, Mugil) och ål (Anguilla spp.) i jorddammar i tidvattenområden och kustlaguner
Inneslutningssystem |
Traditionella saltpannor som omvandlats till produktionsenheter för vattenbruk och liknande jorddammar i tidvattenområden. |
Produktionssystem |
Vattenutbytet ska vara tillräckligt för att garantera arternas välbefinnande. Minst 50 % av jordvallarna ska ha vegetationstäcke. Våtmarksbaserade reningsdammar krävs. |
Högsta tillåtna djurtäthet |
4 kg/m3 |
Del V: Stör i sötvatten
Berörda arter: Familjen störfiskar (Acipenser)
Produktionssystem |
Vattenflödet i varje uppfödningsenhet ska vara tillräckligt för att säkra fiskens välbefinnande. Utflödesvattnet ska hålla samma kvalitet som inflödesvattnet. |
Högsta tillåtna djurtäthet |
30 kg/m3 |
Del VI: Fisk i inlandsvatten
Berörda arter: Familjen karpfiskar (Cyprinidae) och andra med denna samodlade arter i samband med blandodling, inklusive abborre, gädda, mal, sikfiskar, stör
Abborre (Perca fluviatilis) i monokultur
Produktionssystem |
I fiskdammar som med jämna mellanrum ska tömmas helt och i sjöar. Sjöar måste användas uteslutande för ekologisk produktion, inklusive odling av grödor på torra ytor. Fångstområdet ska ha ett inlopp med rent vatten och vara av en storlek som säkrar största möjliga välbefinnande för fisken. Fisken ska lagras i rent vatten efter skörden. Områden med naturlig vegetation ska bibehållas runt enheter i inlandsvatten som en buffertzon för externa landområden som inte ingår i odlingsverksamheten, i enlighet med reglerna för ekologiskt vattenbruk. För tillväxt ska ”blandodling” tillämpas under förutsättning att de kriterier som fastställs i dessa specifikationer för övriga insjöfiskarter efterlevs. |
Högsta tillåtna djurtäthet |
Den totala produktionen per art är begränsad till 1 500 kg fisk per hektar och år (som avkastning på grund av produktionssystemets särskilda egenskaper). |
Högsta tillåtna djurtäthet endast för abborre i monokultur |
20 kg/m3 |
Del VII: Peneidaräkor och sötvattensräkor (Macrobrachium spp.)
Produktionssystem |
Lokalisering ska ske i sterila lerjordsområden för att minimera dammbyggets miljöpåverkan. Dammar ska byggas av den befintliga naturliga leran. |
Högsta tillåtna djurtäthet |
Utsättning: Högst 22 postlarver/m2 Högsta tillåtna momentana biomassa: 240 g/m2 |
Del VIII: Kräftor
Berörda arter: Astacus astacus
Högsta tillåtna djurtäthet |
För små kräftor (< 20 mm): 100 individer per m2. För kräftor av medelstorlek (20–50 mm): 30 individer per m2. För vuxna kräftor (> 50 mm): 5 individer per m2, förutsatt att det finns lämpliga gömställen. |
Del IX: Blötdjur och tagghudingar
Produktionssystem |
Långlinor, flottar, bottenodling, nätkassar, burar, tråg, lanternnät, bouchotpålar och andra inneslutningssystem. Vid musselodling på flottar får antalet nedhängande rep inte överstiga ett per kvadratmeter av ytan. De nedhängande repen får inte vara längre än 20 meter. De nedhängande repen får inte uttunnas under produktionscykeln, men de får delas förutsatt att den ursprungliga djurtätheten inte ökas. |
Del X: Tropisk sötvattensfisk: Mjölkfisk (Chanos chanos), tilapia (Oreochromis spp.), hajmal (Pangasius spp.)
Produktionssystem |
Dammar och nätburar |
Högsta tillåtna djurtäthet |
Pangasius: 10 kg/m3 Oreochromis: 20 kg/m3 |
BILAGA III
INFORMATION SOM MEDLEMSSTATERNA SKA TILLHANDAHÅLLA ENLIGT ARTIKEL 25
Del I: Information från den databas som avses i artikel 26.1 och de system som avses i artikel 26.2 och i tillämpliga fall i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/848
1. |
Informationen om tillgången på ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning, undantaget groddplantor men inbegripet utsädespotatis, för varje särskild kategori som sparas i den databas som avses i artikel 26.1 eller i de system som avses i artikel 26.2 a i förordning (EU) 2018/848 ska innehålla följande:
I denna punkt avses med groddplanta en ung planta som härrör från frö och inte stickling. |
2. |
Informationen om tillgången på ekologiska vattenbruksyngel för varje art som sparas i de system som avses i artikel 26.2 c i förordning (EU) 2018/848 ska innehålla följande:
|
3. |
Informationen om tillgången på ekologiska djur för varje art som sparas i de system som avses i artikel 26.2 b i förordning (EU) 2018/848 ska innehålla följande:
|
4. |
I tillämpliga fall ska informationen om tillgången på de ekologiska raser och stammar som är anpassade för ekologisk produktion för arter som avses artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/848 innehålla följande:
|
5. |
I tillämpliga fall ska informationen om tillgången på de ekologiska unghöns som avses i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/848 innehålla följande:
|
Del II: Information om de undantag som beviljats i enlighet med del I punkt 1.8.5 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 och del II punkterna 1.3.4.3 och 1.3.4.4 i den bilagan
1. |
Informationen om de undantag som beviljats i enlighet med del I punkt 1.8.5 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 ska innehålla följande:
|
2. |
För varje konventionell djurart (nötkreatur, hästdjur, får, getter, svin, hjortdjur, kaniner, fjäderfän) ska informationen om de undantag som beviljats i enlighet med del II punkterna 1.3.4.3 och 1.3.4.4 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 innehålla följande:
|
(1) Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/26 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/465
av den 30 mars 2020
om nödåtgärder till stöd för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de italienska regionerna Emilia Romagna, Venetien, Trentino Alto-Adige, Lombardiet, Piemonte och Friuli-Venezia Giulia med hänsyn till de skador på deras produktion som orsakats av den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 221.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys) (nedan kallad bärfisen) är en insekt som härstammar från Asien och som genom internationell handel oavsiktligt har introducerats i EU, särskilt i Italiens norra regioner, närmare bestämt i Emilia-Romagna, Venetien, Trentino Alto-Adige, Lombardiet, Piemonte och Friuli-Venezia Giulia (nedan kallade de drabbade regionerna) |
(2) |
Under 2019 orsakade bärfisen allvarliga skador på frukt- och grönsaksproduktionen i de drabbade regionerna och angrep päron, persikor och nektariner, äpplen, kiwifrukter, körsbär och aprikoser. De skador som orsakades på frukten och grönsakerna innebar att dessa inte kunde användas till vare sig konsumtion eller bearbetning. Frukt- och grönsaksproducenternas förluster på grund av bärfisen i de drabbade regionerna uppskattas till 500 miljoner euro enbart för 2019. På grund av bärfisen förlorade många producentorganisationer i de drabbade regionerna en stor del eller till och med hela skörden av frukt och grönsaker 2019. |
(3) |
Bärfisen uppfyller för närvarande inte kriterierna för en EU-karantänsskadegörare, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (2), och inga utrotningsåtgärder kan vidtas på unionsnivå. Därför kan italienska myndigheter i det här skedet inte vidta lämpliga fytosanitära skyddsåtgärder. |
(4) |
Dessutom finns det för närvarande endast begränsade växtskyddsverktyg tillgängliga för att på ett effektivt sätt bekämpa bärfisen. Så kallade samurajgetingar (Trissolcus japonicus och Trissolcus mitsukurii) som en alternativ åtgärd för biologisk bekämpning har först nyligen godkänts i Italien som antagonistinsekter och i nuläget är det oklart om denna biologiska metod för att bekämpa bärfisen är effektiv. |
(5) |
Producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna har vidtagit förebyggande åtgärder (t.ex. användning av skyddsnät mot insekter och fällor) för att slippa skador på skörden. Trots insatserna har dessa producentorganisationer ådragit sig både höga kostnader för förebyggande åtgärder och produktionsförluster med betydande negativ inverkan på värdet av deras saluförda produktion. Detta påverkar producentorganisationernas ekonomiska stabilitet och deras möjligheter att genomföra verksamhetsprogram under kommande år liksom deras möjligheter att vidta åtgärder mot skadedjursangrepp. Dessutom innebär det minskade värdet av saluförd produktion en försämring av producentorganisationernas tillgång till ekonomiskt stöd från unionen inom frukt- och grönsakssektorn. Det minskade värdet av saluförd produktion innebär också att producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna kan förlora sitt erkännande, om värdet av saluförd produktion blir så lågt att det hamnar under det lagstadgade minimivärdet. |
(6) |
Den komplexa situationen i de drabbade regionerna till följd av skadorna på frukt- och grönsaksproduktionen, det betydande inkomstbortfallet och den ekonomiska instabiliteten för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn samt det förhållandet att verksamhetsprogrammen inte kan fortsätta genomföras på ett effektivt sätt utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Det här specifika problemet kan inte hanteras genom åtgärder i enlighet med artikel 219 eller 220 i den förordningen, eftersom det inte är kopplat till en befintlig marknadsstörning eller en risk för detta i nuläget. Det är inte heller kopplat till åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar eller till minskat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd |
(7) |
Det krävs därför nödåtgärder för att ge bättre tillgång till gemensamma fonder och höja taken för ekonomiskt stöd från unionen för producentorganisationer i de drabbade regionerna för att lösa det specifika problemet i regionerna i fråga. Sådana åtgärder kommer att säkerställa den ekonomiska stabiliteten och öka dessa producentorganisationers motståndskraft och förmåga att hantera skador som orsakats av bärfisen och vidta ytterligare åtgärder för krisförebyggande och krishantering i detta avseende. |
(8) |
Användningen av gemensamma fonder av producentorganisationerna i de drabbade regionerna som en åtgärd för krisförebyggande och krishantering är ett sätt att begränsa skadorna på frukt- och grönsaksproduktionen och inkomstbortfallet. Därför bör tillgången till de gemensamma fonderna för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna förbättras. För närvarande täcker unionens ekonomiska stöd endast de administrativa kostnaderna för att inrätta en gemensam fond och komplettera den efter utbetalning av ersättning till producentmedlemmar som drabbas av en kraftig inkomstminskning till följd av negativa marknadsförhållanden. I syfte att åtgärda de skador som orsakats av bärfisen i de drabbade regionerna bör unionens ekonomiska stöd även täcka den gemensamma fondens startkapital. Men unionens ekonomiska stöd till den gemensamma fondens startkapital som därmed tillhandahålls bör avsättas för ersättning vid inkomstbortfall för producentmedlemmar till följd av skador orsakade av bärfisen. |
(9) |
Taket på 4,6 % för unionens ekonomiska stöd avseende åtgärder för krisförebyggande och krishantering i verksamhetsprogram för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör höjas med 0,4 % av värdet av den saluförda produktionen till 5 % av värdet av den saluförda produktionen, i syfte att förbättra dessa producentorganisationers tillgång till gemensamma fonder och andra krisåtgärder och förebyggande åtgärder samt för att öka deras ekonomiska stabilitet. Eftersom sammanslutningar av producentorganisationer inte berörs av det specifika problemet är det inte nödvändigt att höja det fastställda taket i artikel 34.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1308/2013. |
(10) |
Som ett resultat av att taket på 4,6 % höjs med 0,4 % bör taket för unionens ekonomiska stöd till krisåtgärder och förebyggande åtgärder höjas till 0,9 % av värdet av den saluförda produktionen för dessa producentorganisationer, i stället för nuvarande 0,5 % av värdet av den saluförda produktion, enligt vad som fastställs i artikel 34.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013. Dessa ytterligare 0,4 % av värdet av den saluförda produktionen bör användas till åtgärder för att bekämpa bärfisen. Detta är nödvändigt för att stärka den ekonomiska stabiliteten hos producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna, öka deras motståndskraft och förbättra deras förmåga att genomföra godkända verksamhetsprogram under kommande år. |
(11) |
Med tanke på den ekonomiska instabiliteten hos producentorganisationerna i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna och med beaktande av att det krävs ytterligare åtgärder för att bekämpa bärfisen, bör den begränsning av unionens ekonomiska stöd till 50 % som avses i artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 höjas till 60 % för alla åtgärder i verksamhetsprogram som är inriktade på bärfisen i de drabbade regionerna. |
(12) |
Med tanke på att verksamhetsprogram genomförs per kalenderår och med beaktande av att beräkningen av värdet av den saluförda produktionen som utgör grunden för det ekonomiska stödet från EU baseras på föregående kalenderår, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. |
(13) |
Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 januari 2020. Detta är nödvändigt eftersom nödåtgärderna rör nivån för och omfattningen av unionens ekonomiska stöd till producentorganisationer som drabbats av skador på frukt- och grönsaksproduktionen orsakade av bärfisen. Dessa producentorganisationer behöver börja tillämpa åtgärderna i sina verksamhetsprogram från och med januari 2020, för att snarast kunna åtgärda de skador på frukt- och grönsaksproduktionen som orsakats av bärfisen och för att säkerställa kontinuiteten i verksamhetsprogrammen och deras ekonomiska stabilitet och hållbarhet redan 2020. |
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket – trädgårdsprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
Denna förordning är tillämplig på erkända producentorganisationer som är verksamma i de italienska regionerna Emilia Romagna, Venetien, Trentino Alto-Adige, Lombardiet, Piemonte och Friuli-Venezia Giulia, vars frukt- och grönsaksproduktion under 2019 drabbades av den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys).
Artikel 2
Nödåtgärder för att lösa det specifika problemet för producentorganisationer i de drabbade regionerna
1. Det ekonomiska stöd från unionen till gemensamma fonder som avses i artikel 33.3 d i förordning (EU) nr 1308/2013 ska också täcka stöd till gemensamma fonders startkapital. Det ska avsättas för ersättning till producentmedlemmar för inkomstbortfall till följd av skador på frukt- och grönsaksproduktionen som orsakats av den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys) i de regioner som avses i artikel 1.
2. Taket på 4,6 % av värdet av saluförd produktion som avses i andra stycket i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska höjas med 0,4 % och det belopp som motsvarar dessa ytterligare 0,4 % ska användas till åtgärder avseende krisförebyggande och krishantering som syftar till att åtgärda skador som orsakats av den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys) i de regioner som avses i artikel 1.
3. På producentorganisationernas begäran ska den begränsning av unionens ekonomiska stöd på 50 % som avses i artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 höjas till 60 % för åtgärder som är inriktade på den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys) i producentorganisationers verksamhetsprogram som bedrivs i de regioner som avses i artikel 1.
Artikel 3
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 mars 2020.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/30 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/466
av den 30 mars 2020
om tillfälliga åtgärder för att begränsa riskerna för människors och djurs hälsa samt för växtskydd och djurskydd vid vissa allvarliga störningar i medlemsstaternas kontrollsystem på grund av sjukdomen covid-19
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 141.1, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser bland annat om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Förordningen ger även kommissionen befogenhet att genom en genomförandeakt vidta lämpliga tillfälliga åtgärder som är nödvändiga för att begränsa riskerna för bland annat människors och djurs hälsa samt för växtskydd och djurskydd, om den har belägg för att det förekommer allvarliga störningar i en medlemsstats kontrollsystem. |
(2) |
Den pågående kris som föranletts av sjukdomen covid-19 utgör en exceptionell och aldrig tidigare skådad utmaning när det gäller medlemsstaternas förmåga att fullt ut utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med EU-lagstiftningen. |
(3) |
I riktlinjerna för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster (2) framhåller kommissionen att en välfungerande inre marknad måste upprätthållas i den nuvarande situationen. Medlemsstaterna bör dessutom fortsätta att garantera den fria rörligheten för varor. |
(4) |
Enligt förordning (EU) 2017/625 är medlemsstaterna skyldiga att införa ett kontrollsystem bestående av behöriga myndigheter som utses för att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Enligt artikel 5.1 e i den förordningen ska de behöriga myndigheterna ha, eller ha tillgång till, tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, så att offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet kan utföras på ett effektivt och verkningsfullt sätt. |
(5) |
Under den pågående kris som föranletts av covid-19 har medlemsstaterna infört kraftiga begräsningar i befolkningens rörelsefrihet i syfte att skydda människors hälsa. |
(6) |
Flera medlemsstater har meddelat kommissionen att deras möjligheter att tillhandahålla lämplig personal för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med kraven i förordning (EU) 2017/625 drastiskt har påverkats till följd av dessa begränsningar i rörelsefriheten. |
(7) |
Flera medlemsstater har uttryckligen meddelat kommissionen att de har svårigheter att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som kräver att den personal som utför kontrollen är fysiskt närvarande. Svårigheter uppstår särskilt när det gäller kliniska undersökningar av djur, vissa kontroller av produkter av animaliskt ursprung, av växter och växtprodukter samt av livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung och när det gäller testning av prover i de officiella laboratorier som utsetts av medlemsstaterna. |
(8) |
I enlighet med EU-lagstiftningen om handel med levande djur och avelsmaterial på den inre marknaden, särskilt rådets direktiv 64/432/EEG (3), 88/407/EEG (4), 89/556/EEG (5), 90/429/EEG (6), 91/68/EEG (7), 92/65/EEG (8), 2006/88/EG (9), 2009/156/EG (10) och 2009/158/EG (11), måste sändningar av djur och avelsmaterial åtföljas av djurhälsointyg i original under all förflyttning mellan olika medlemsstater. |
(9) |
Flera medlemsstater har även meddelat kommissionen att offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som resulterar i undertecknande och utfärdande av sådana original i pappersform av officiella intyg och officiella attesteringar som bör åtfölja sändningar av djur och avelsmaterial som förflyttas mellan medlemsstater eller förs in i unionen, för närvarande inte kan genomföras i enlighet med EU-lagstiftningen. |
(10) |
Ett alternativ till uppvisande av original i pappersform av officiella intyg och officiella attesteringar bör därför tillfälligt tillåtas, med beaktande av registrerade användares användning av Traces-systemet som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (12) och det faktum att det för närvarande inte är tekniskt möjligt att utfärda elektroniska intyg i Traces i enlighet med den genomförandeförordningen. Detta alternativ bör inte påverka aktörernas skyldighet i enlighet med förordning (EU) 2017/625 att uppvisa dokument i original om det är tekniskt möjligt. |
(11) |
Mot bakgrund av dessa särskilda omständigheter bör åtgärder vidtas för att undvika allvarliga hälsorisker för personalen vid de behöriga myndigheterna, utan att för den skull äventyra förebyggandet av risker för människors och djurs hälsa samt för växtskydd på grund av djur, växter och produkter därav eller äventyra förebyggandet av risker för djurskydd. Samtidigt bör man se till att den inre marknaden fungerar väl på grundval av unionens lagstiftning om livsmedelskedjan. |
(12) |
Medlemsstater som har stora svårigheter att genomföra sina nuvarande kontrollsystem bör därför ha möjlighet att tillämpa de tillfälliga åtgärder som fastställs i denna förordning i den utsträckning som krävs för att hantera de allvarliga störningarna i sina kontrollsystem. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att så fort som möjligt avhjälpa de allvarliga störningarna i sina kontrollsystem. |
(13) |
Medlemsstater som tillämpar de tillfälliga åtgärder som fastställs i denna förordning bör underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och om de åtgärder de har vidtagit för att undanröja svårigheterna när det gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med förordning (EU) 2017/625. |
(14) |
Denna förordning bör vara tillämplig i två månader, i syfte att underlätta planeringen och genomförandet av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet under den kris som föranletts av covid-19. Mot bakgrund av de uppgifter som inkommit från flera medlemsstater och som visar att de tillfälliga åtgärderna bör fastställas omedelbart, bör denna förordning träda ikraft dagen efter det att den har offentliggjorts. |
(15) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I denna förordning fastställs tillfälliga åtgärder som är nödvändiga för att begränsa omfattande risker för människors och djurs hälsa samt för växtskydd och djurskydd, i syfte att motverka allvarliga störningar i medlemsstaternas kontrollsystem på grund av den kris som föranletts av covid-19.
Artikel 2
Medlemsstater som vill tillämpa de tillfälliga åtgärder som fastställs i denna förordning ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och om de åtgärder de har vidtagit för att undanröja svårigheterna när det gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med förordning (EU) 2017/625.
Artikel 3
Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet får undantagsvis utföras av en eller flera fysiska personer som har bemyndigats av den behöriga myndigheten på grundval av kvalifikationer, utbildning och praktisk erfarenhet, som står i kontakt med den behöriga myndigheten med hjälp av något tillgängligt kommunikationsverktyg och som är skyldiga att följa den behöriga myndighetens anvisningar för utförande av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Dessa personer ska vara opartiska och fria från intressekonflikter när det gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som de utför.
Artikel 4
Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som gäller officiella intyg och officiella attesteringar får undantagsvis utföras genom offentlig kontroll av en elektronisk kopia av originalet av sådana intyg eller attesteringar, eller av ett intyg eller en attestering i elektroniskt format, som utfärdas och lämnats i Traces, under förutsättning att den person som är skyldig att uppvisa det officiella intyget eller den officiella attesteringen företer den behöriga myndigheten en förklaring som bekräftar att det officiella intyget eller den officiella attesteringen kommer att lämnas in i original så fort det är tekniskt möjligt. Vid sådan offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet ska den behöriga myndigheten ta hänsyn till risken för bristande efterlevnad avseende de berörda djuren och varorna och till tidigare resultat vid offentlig kontroll som aktörerna varit föremål för och deras efterlevnad av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) 2017/625.
Artikel 5
Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet får undantagsvis utföras enligt följande:
a) |
Analyser, tester och diagnostik som ska utföras av officiella laboratorier får utföras av ett annat laboratorium som tillfälligt har utsetts för detta ändamål av den behöriga myndigheten. |
b) |
Fysiska möten med aktörer och deras personal i samband med de metoder och tekniker för offentlig kontroll som anges i artikel 14 i förordning (EU) 2017/625 får ske med hjälp av tillgängliga verktyg för distanskommunikation. |
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas till och med den 1 juni 2020.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 mars 2020.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(2) C(2020) 1753 final av den 16 mars 2020.
(3) Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64).
(4) Rådets direktiv 88/407/EEG av den 14 juni 1988 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av djupfryst sperma från tamdjur av nötkreatur (EGT L 194, 22.7.1988, s. 10).
(5) Rådets direktiv 89/556/EEG av den 25 september 1989 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av embryon från tamdjur av nötkreatur (EGT L 302, 19.10.1989, s. 1).
(6) Rådets direktiv 90/429/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av sperma från tamdjur av svin (EGT L 224, 18.8.1990, s. 62).
(7) Rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen (EGT L 46, 19.2.1991, s. 19).
(8) Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).
(9) Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).
(10) Rådets direktiv 2009/156/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland (EUT L 192, 23.7.2010, s. 1).
(11) Rådets direktiv 2009/158/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredjeland av fjäderfä och kläckägg (EUT L 343, 22.12.2009, s. 74).
(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261 14.10.2019, s. 37).
BESLUT
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/34 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/467
av den 25 mars 2020
om fastställande av den slutliga tilldelningen till medlemsstaterna av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 och om ändring av genomförandebeslut C(2019) 2249 final
[delgivet med nr C(2020) 1795]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 av den 16 december 2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 5.6, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 (2) ska medlemsstater som vill delta i unionens stödordning för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter (nedan kallat skolprogrammet) senast den 31 januari varje år lämna in sina ansökningar om unionsstöd avseende påföljande läsår och, i förekommande fall, uppdatera sin ansökan om unionsstöd för det pågående läsåret. |
(2) |
I enlighet med artikel 137.1 första stycket i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen ska unionsprogram och -verksamheter för vilka åtaganden gjorts enligt den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 eller tidigare budgetplaner med avseende på Förenade kungariket genomföras 2019 och 2020 på grundval av tillämplig unionsrätt. |
(3) |
I syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av skolprogrammet bör tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk fastställas bland de deltagande medlemsstaterna på grundval av de belopp som angivits i deras ansökningar om unionsstöd, och med beaktande av överföringarna mellan medlemsstaternas preliminära tilldelade anslag som avses i artikel 23a.4 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (3). |
(4) |
Alla medlemsstater underrättade kommissionen om sina ansökningar om unionsstöd för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 och angav vilket stödbelopp de begärde för frukt och grönsaker i skolan eller skolmjölk, eller för båda delarna i programmet. Belgien, Frankrike, Cypern och Sverige tog överföringarna mellan de preliminära tilldelade anslagen i beaktande när det gäller vilka belopp som begärdes. |
(5) |
För att tillgängliga medel ska kunna utnyttjas maximalt bör outnyttjat unionsstöd omfördelas till de medlemsstater som deltar i skolprogrammet och som i sina ansökningar om unionsstöd angett sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen, om ytterliga medel skulle bli tillgängliga. |
(6) |
I sina ansökningar om unionsstöd för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 sökte Sverige och Förenade kungariket ett mindre belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk. Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Kroatien, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Sverige anmälde sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk. |
(7) |
Den slutliga tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 bör fastställas på grundval av de uppgifter som anmälts av medlemsstaterna. |
(8) |
Genom kommissionens genomförandebeslut C(2019) 2249 final (4) fastställdes den slutliga tilldelningen till medlemsstaterna som deltar i skolprogrammet av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2019–31 juli 2020. En del medlemsstater uppdaterade sina ansökningar om unionsstöd för det läsåret. Tyskland, Spanien, Luxemburg, Nederländerna och Österrike anmälde överföringar mellan de slutliga tilldelade anslagen för frukt och grönsaker och de slutliga tilldelade anslagen för skolmjölk. Belgien, Nederländerna och Portugal sökte ett mindre belopp än de slutliga tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk. Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Österrike, Rumänien och Slovakien anmälde sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk. |
(9) |
På grundval av de uppgifter som anmälts av medlemsstaterna bör genomförandebeslut C(2019) 2249 final ändras. |
(10) |
De åtgärder som fastställs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den slutliga tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 mellan de medlemsstater som deltar i skolprogrammet fastställs i bilaga I.
Artikel 2
Bilaga I till genomförandebeslut C(2019) 2249 final ska ersättas med texten i bilaga II till det här beslutet.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 25 mars 2020.
På kommissionens vägnar
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 346, 20.12.2013, s. 12.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 av den 3 november 2016 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter (EUT L 5, 10.1.2017, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(4) Kommissionens genomförandebeslut C(2019) 2249 final av den 27 mars 2019 om fastställande av den slutliga tilldelningen till medlemsstaterna av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2019–31 juli 2020 och om ändring av genomförandebeslut C(2018) 1762 final.
BILAGA I
LÄSÅRET 2020/2021
(i euro) |
||
Medlemsstat |
Slutlig tilldelning för frukt och grönsaker i skolan |
Slutlig tilldelning för skolmjölk |
Belgien |
3 405 459 |
1 613 200 |
Bulgarien |
2 562 226 |
1 145 871 |
Tjeckien |
3 918 810 |
1 813 713 |
Danmark |
2 249 220 |
1 578 867 |
Tyskland |
24 582 347 |
10 712 157 |
Estland |
542 176 |
727 890 |
Irland |
2 238 463 |
1 029 094 |
Grekland |
3 218 885 |
1 550 685 |
Spanien |
16 237 995 |
6 302 784 |
Frankrike |
17 990 469 |
17 123 194 |
Kroatien |
1 636 896 |
874 426 |
Italien |
20 493 267 |
9 016 105 |
Cypern |
390 044 |
400 177 |
Lettland |
769 194 |
736 593 |
Litauen |
1 089 604 |
1 082 982 |
Luxemburg |
333 895 |
204 752 |
Ungern |
3 666 098 |
1 927 193 |
Malta |
319 478 |
200 892 |
Nederländerna |
6 683 866 |
2 401 061 |
Österrike |
2 796 946 |
1 250 119 |
Polen |
14 394 215 |
10 941 915 |
Portugal |
3 283 397 |
2 220 981 |
Rumänien |
7 866 848 |
10 771 254 |
Slovenien |
701 580 |
359 649 |
Slovakien |
2 098 537 |
1 004 766 |
Finland |
1 599 047 |
3 824 689 |
Sverige |
0 |
9 217 369 |
Förenade kungariket |
0 |
4 898 661 |
Totalt |
145 068 962 |
104 931 038 |
BILAGA II
”BILAGA I
LÄSÅRET 2019/2020
(i euro) |
||
Medlemsstat |
Slutlig tilldelning för frukt och grönsaker i skolan |
Slutlig tilldelning för skolmjölk |
Belgien |
2 506 459 |
855 200 |
Bulgarien |
2 592 914 |
1 156 473 |
Tjeckien |
4 163 260 |
2 103 744 |
Danmark |
1 807 661 |
1 460 645 |
Tyskland |
26 436 867 |
10 437 134 |
Estland |
573 599 |
765 332 |
Irland |
2 266 887 |
1 201 217 |
Grekland |
3 218 885 |
1 550 685 |
Spanien |
17 454 573 |
6 136 910 |
Frankrike |
17 990 469 |
17 123 194 |
Kroatien |
1 660 486 |
800 354 |
Italien |
20 811 379 |
9 120 871 |
Cypern |
390 044 |
400 177 |
Lettland |
814 976 |
788 002 |
Litauen |
1 144 738 |
1 150 401 |
Luxemburg |
381 828 |
165 000 |
Ungern |
3 886 202 |
2 171 100 |
Malta |
296 797 |
211 122 |
Nederländerna |
7 255 860 |
1 320 848 |
Österrike |
3 116 669 |
1 113 019 |
Polen |
14 579 625 |
11 005 606 |
Portugal |
1 553 912 |
2 151 570 |
Rumänien |
6 866 848 |
11 301 317 |
Slovenien |
708 635 |
362 276 |
Slovakien |
2 206 132 |
1 140 984 |
Finland |
1 599 047 |
3 824 689 |
Sverige |
0 |
8 998 717 |
Förenade kungariket |
0 |
4 898 661 |
Totalt |
146 284 753 |
103 715 247 |
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/38 |
BESLUT AV STYRELSEN FÖR EUROPEISKA CENTRUMET FÖR FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL AV SJUKDOMAR
av den 9 september 2019
om interna regler angående begränsningar av vissa rättigheter som registrerade har med avseende på behandling av personuppgifter inom ramen för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar
STYRELSEN FÖR EUROPEISKA CENTRUMET FÖR FÖREBYGGANDE OCH KONTROLL AV SJUKDOMAR (ECDC) HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (1), särskilt artikel 25,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (2), särskilt artikel 20.4,
med beaktande av arbetsordningen för ECDC:s styrelse, särskilt artikel 10,
med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 22 juli 2019 och Europeiska datatillsynsmannens riktlinjer för den nya förordningens artikel 25 och interna regler,
efter att ha hört personalkommittén, och av följande skäl:
(1) |
ECDC utför sitt uppdrag i enlighet med förordning (EG) nr 851/2004. |
(2) |
I enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725 bör begränsningar i tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36, samt artikel 4 i samma förordning i den mån bestämmelserna motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–22, grunda sig på interna regler som ska antas av ECDC, såvida dessa inte grundar sig på rättsakter som antagits på grundval av fördragen. |
(3) |
Dessa interna regler, inbegripet bestämmelserna om bedömningen av om en begränsning är nödvändig och proportionell, bör inte gälla när en rättsakt som antagits på grundval av fördragen innefattar en begränsning av registrerades rättigheter. |
(4) |
När ECDC fullgör sina skyldigheter med avseende på registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska centrumet undersöka om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga. |
(5) |
Inom ramen för sin administrativa verksamhet får ECDC genomföra administrativa utredningar och disciplinära förfaranden, vidta förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som anmälts till Olaf, handlägga visselblåsarärenden, genomföra (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handlägga interna och externa klagomål, genomföra internrevisioner, behandla hälsouppgifter för ECDC:s personal, låta dataskyddsombudet genomföra utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt genomföra interna utredningar om it-säkerhet. |
(6) |
ECDC behandlar flera olika kategorier av personuppgifter, däribland hårddata (”objektiva” data, såsom identifikationsuppgifter, kontaktuppgifter, uppgifter om yrke, administrativa uppgifter, uppgifter från specifika källor, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter) och/eller mjukdata (”subjektiva” data som rör ärendet, såsom motivering, beteendedata, bedömningar, uppgifter om prestationer och uppförande samt uppgifter i anknytning till eller som lagts fram i samband med föremålet för förfarandet eller verksamheten). |
(7) |
ECDC, företrätt av sin verkställande direktör, fungerar som personuppgiftsansvarig, oberoende av om denna uppgift vidaredelegeras inom ECDC för att återspegla ett operativt ansvar för en viss specifik behandling av personuppgifter. |
(8) |
Personuppgifterna lagras på ett säkert sätt i en elektronisk miljö eller i pappersform, vilket förhindrar olaglig åtkomst eller överföring av uppgifter till personer som inte har behov av att ta del av dem. De behandlade personuppgifterna lagras inte längre än vad som är nödvändigt och lämpligt för det syfte som uppgifterna behandlas för under den tidsperiod som anges i ECDC:s dataskyddsmeddelanden, meddelanden om skydd av personuppgifter eller register. |
(9) |
Dessa interna regler bör gälla för all behandling som ECDC utför inom ramen för genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden, förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som anmälts till Olaf, förfaranden i visselblåsarärenden, (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handläggning av interna och externa klagomål, internrevisioner, dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt utredningar om it- säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer) och i samband med hanteringen av personalens personakter. |
(10) |
Dessa interna regler bör gälla för uppgiftsbehandling som utförs innan ovannämnda förfaranden inleds, under dessa förfaranden och under kontrollen av hur resultaten från dessa förfaranden följs upp. Detta bör även omfatta stöd och samarbete som ECDC bistår nationella myndigheter och internationella organisationer med vid sidan av sina administrativa utredningar. |
(11) |
När dessa interna regler tillämpas måste ECDC motivera varför begränsningarna är absolut nödvändiga och proportionella i ett demokratiskt samhälle och respektera andemeningen i de grundläggande fri- och rättigheterna. |
(12) |
Vid de ovannämnda förfarandena måste ECDC i största möjliga mån respektera de registrerades grundläggande rättigheter, särskilt de rättigheter som gäller rätten till information, rätten att få tillgång till och erhålla rättelse eller radering av personuppgifter, begränsning av behandling, underrättelse om personuppgiftsincident till den registrerade eller konfidentiell behandling av kommunikation i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. |
(13) |
ECDC kan dock tvingas begränsa registrerades tillgång till information samt andra rättigheter som tillkommer den registrerade för att särskilt skydda sina egna utredningar, andra myndigheters utredningar och förfaranden och rättigheterna för andra personer som är anknutna till ECDC:s utredningar eller andra förfaranden. |
(14) |
ECDC får alltså begränsa informationen i syfte att skydda utredningar och andra registrerades grundläggande fri- och rättigheter. |
(15) |
ECDC bör regelbundet kontrollera att de förhållanden som motiverar en begränsning fortfarande är tillämpliga och upphäva begränsningen om de inte längre är det. |
(16) |
Den personuppgiftsansvariga bör underrätta dataskyddsombudet vid uppskjutande och under översynerna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Genom detta beslut fastställs regler gällande villkoren för hur ECDC inom ramen för de förfaranden som anges i punkt 2 får begränsa tillämpningen av de rättigheter som fastställs i artiklarna 14–21, 35 och 36 samt artikel 4, i överensstämmelse med artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725.
2. Beslutet är inom ramen för ECDC:s administrativa verksamhet tillämpligt på ECDC:s behandling av personuppgifter för följande ändamål: genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden, förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf, handläggning av visselblåsarärenden, (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handläggning av interna och externa klagomål, genomförande av internrevisioner, utredningar som genomförs av dataskyddsombudet i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer) och i samband med hanteringen av personalens personakter (om de kan innehålla uppgifter av psykologisk eller psykiatrisk art).
3. De kategorier av uppgifter som omfattas är hårddata (”objektiva” data, såsom identifikationsuppgifter, kontaktuppgifter, uppgifter om yrke, administrativa uppgifter, uppgifter från specifika källor, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter) och/eller mjukdata (”subjektiva” data som rör ärendet, såsom motivering, beteendedata, bedömningar, uppgifter om prestationer och uppförande samt uppgifter i anknytning till eller som lagts fram i samband med föremålet för förfarandet eller verksamheten).
4. När ECDC fullgör sina skyldigheter med avseende på registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska centrumet undersöka om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.
5. Begränsningarna kan på de villkor som anges i detta beslut gälla för följande rättigheter: tillhandahållande av information till registrerade, rätten att få tillgång till och erhålla rättelse eller radering av personuppgifter, begränsning av behandling, information till den registrerade om en personuppgiftsincident eller konfidentiell behandling av kommunikation.
Artikel 2
Specificering av personuppgiftsansvarig och skyddsåtgärder
1. Följande skyddsåtgärder har vidtagits för att undvika personuppgiftsincidenter, dataläckor och obehörigt utlämnande:
a) |
Pappersdokument ska förvaras i säkerhetsskåp som endast behörig personal har tillgång till. |
b) |
Alla elektroniska uppgifter ska lagras i en på ett säkert sätt i en it-applikation i enlighet med ECDC:s säkerhetsnormer och i särskilda elektroniska mappar som endast behörig personal har tillgång till. Olika nivåer för tillgång ska beviljas individuellt beroende på användare. |
c) |
Databasen ska vara lösenordsskyddad och endast åtkomlig för behörig personal. Elektroniska handlingar ska lagras på ett säkert sätt för att säkerställa sekretesskydd för de uppgifter som finns i dessa. |
d) |
Alla som har tillgång till uppgifterna är bundna av tystnadsplikt eller sekretessavtal. |
2. ECDC, företrätt av sin verkställande direktör, fungerar som personuppgiftsansvarig vid behandlingen och får delegera denna uppgift. Registrerade ska underrättas om delegeringen via dataskyddsmeddelanden eller register som offentliggörs på ECDC:s webbplats och/eller intranät.
3. Lagringsperioden för de personuppgifter som avses i artikel 1.3 får inte vara längre än vad som är nödvändigt och rimligt med tanke på de ändamål för vilka uppgifterna behandlas. De får dock aldrig lagras längre än den tid som anges i de dataskyddsmeddelanden, meddelanden om skydd av personuppgifter eller dokumentation som avses i artikel 5.1.
4. När ECDC överväger att tillämpa en begränsning ska risken för den registrerades rättigheter och friheter vägas mot i synnerhet risken för andra registrerades rättigheter och friheter samt risken för att upphäva verkningarna av ECDC:s utredningar eller förfaranden genom t.ex. förstörandet av bevismaterial. Riskerna för den registrerades fri- och rättigheter omfattar i första hand, men är inte begränsade till, risker som rör anseende, rätten till försvar och rätten att höras.
Artikel 3
Begränsningar
1. Eventuella begränsningar ska endast tillämpas av ECDC i syfte att säkerställa
a) |
förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande och lagföring av brott, inbegripet skydd mot samt förebyggande och förhindrande av hot mot den allmänna säkerheten, |
b) |
den inre säkerheten i unionsinstitutioner och unionsorgan, inbegripet deras elektroniska kommunikationsnät, |
c) |
förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande och lagföring av överträdelser av etiska regler som gäller för lagreglerade yrken, |
d) |
en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som, även i enstaka fall, har samband med myndighetsutövning i fall som avses i led a, |
e) |
skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter. |
2. ECDC får, i specifika fall inom ramen för de ändamål som anges i punkt 1 ovan, begränsa rättigheter och skyldigheter vad gäller personuppgifter som utbyts med kommissionens avdelningar eller unionens övriga institutioner, organ och byråer, behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller tredjeländer, eller med internationella organisationer, om
a) |
utövandet av dessa rättigheter och skyldigheter skulle kunna begränsas av kommissionens avdelningar eller unionens övriga institutioner, organ och byråer på grundval av andra rättsakter som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 eller i enlighet med kapitel IX i den förordningen eller med grundläggande rättsakter för andra av unionens institutioner, organ och byråer, |
b) |
utövandet av dessa rättigheter och skyldigheter skulle kunna begränsas av medlemsstaternas behöriga myndigheter på grundval av rättsakter som avses i artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (3), eller enligt nationella bestämmelser som införlivar artikel 13.3, 15.3 eller 16.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (4), |
c) |
utövandet av dessa rättigheter och skyldigheter skulle kunna äventyra ECDC:s samarbete med tredjeländer eller internationella organisationer vid utförandet av dess arbetsuppgifter. |
Före tillämpningen av begränsningar i de fall som avses i första stycket leden a och b ska ECDC samråda med kommissionens berörda avdelningar, unionens institutioner, organ och byråer eller medlemsstaternas behöriga myndigheter såvida det inte är uppenbart för ECDC att tillämpningen av en begränsning föreskrivs genom någon av de rättsakter som det hänvisas till i dessa led.
3. Eventuella begränsningar ska vara nödvändiga och proportionella med beaktande av riskerna för de registrerades rättigheter och friheter och förenliga med andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna i ett demokratiskt samhälle.
4. Om myndigheten överväger att tillämpa begränsningar ska ett behovs- och proportionalitetstest genomföras på grundval av gällande bestämmelser. Bedömningen ska dokumenteras i redovisningssyfte genom en intern bedömningsnotering i varje enskilt fall.
5. Begränsningarna ska upphävas så snart som de omständigheter som motiverat dem inte längre gäller. Detta gäller särskilt i de fall då utövandet av den begränsade rättigheten inte längre anses upphäva verkan av en införd begränsning eller inte längre påverkar andra registrerades rättigheter och friheter negativt.
Artikel 4
Omprövning av dataskyddsombudet
1. ECDC ska utan onödigt dröjsmål underrätta sitt dataskyddsombud när den personuppgiftsansvarige begränsar tillämpningen av de registrerades rättigheter eller utvidgar begränsningen med stöd i detta beslut. Den personuppgiftsansvariga ska ge dataskyddsombudet tillgång till den dokumentation som innehåller bedömningen av begränsningens nödvändighet och proportionalitet, och i dokumentationen ange det datum då dataskyddsombudet underrättades.
2. Dataskyddsombudet kan skriftligen begära att den personuppgiftsansvarige omprövar tillämpningen av begränsningarna. Den personuppgiftsansvariga ska skriftligen underrätta dataskyddsombudet om resultatet av omprövningen.
3. Den personuppgiftsansvarige ska även underrätta dataskyddsombudet när begränsningen har upphävts.
Artikel 5
Tillhandahållande av information till registrerade
1. I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i detta beslut får den personuppgiftsansvarige begränsa rätten till information i samband med följande typ av uppgiftsbehandling:
a) |
Genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden. |
b) |
Förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf. |
c) |
Visselblåsarförfaranden. |
d) |
(Formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier. |
e) |
Handläggning av interna och externa klagomål. |
f) |
Internrevisioner. |
g) |
Dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725. |
h) |
Utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer). |
I dataskyddsmeddelandena, meddelandena om behandling av personuppgifter eller de register som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2018/1725, som offentliggörs på ECDC:s webbplats och/eller intranät och innehåller information till registrerade om deras rättigheter inom ramen för ett visst förfarande, ska ECDC inkludera information om en eventuell begränsning av dessa rättigheter. Informationen ska inbegripa vilka rättigheter som kan begränsas, skälen till detta och hur länge.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 3, och om så är rimligt, ska ECDC även, utan onödigt dröjsmål och skriftligen, enskilt informera alla registrerade som betraktas som berörda personer vid den specifika behandlingen om deras rättigheter avseende gällande eller framtida begränsningar.
3. Om ECDC helt eller delvis begränsar det tillhandahållande av information till registrerade som avses i punkt 2 ska centrumet notera skälen till begränsningen och den rättsliga grunden i enlighet med artikel 3 i detta beslut, däribland en bedömning av begränsningens nödvändighet och proportionalitet.
Dokumentationen och i tillämpliga fall de handlingar som innehåller de bakomliggande faktiska och rättsliga omständigheterna ska registreras. De ska på begäran ställas till Europeiska datatillsynsmannens förfogande.
4. Den begränsning som avses i punkt 3 ska fortsätta vara tillämplig så länge som de skäl som motiverar den föreligger.
Om skälen till begränsningen inte längre föreligger ska ECDC informera den registrerade om de huvudsakliga skäl som ligger till grund för tillämpningen av en begränsning. Samtidigt ska ECDC informera den registrerade om rätten att när som helst lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.
ECDC ska ompröva tillämpningen av begränsningen var sjätte månad från det att den antogs, och när undersökningen, förfarandet eller utredningen avslutas. Därefter ska den personuppgiftsansvarige på halvårsbasis övervaka behovet av att behålla eventuella begränsningar.
Artikel 6
Den registrerades rätt till tillgång
1. I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i detta beslut får den personuppgiftsansvariga begränsa rätten till tillgång vid följande typer av uppgiftsbehandling när så är nödvändigt och proportionellt:
a) |
Genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden. |
b) |
Förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf. |
c) |
Visselblåsarförfaranden. |
d) |
(Formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier. |
e) |
Handläggning av interna och externa klagomål. |
f) |
Internrevisioner. |
g) |
Dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725. |
h) |
Utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer). |
i) |
I förhållande till direkt åtkomst till handlingar med medicinska uppgifter av psykologisk eller psykiatrisk art som inbegrips i personakterna för ECDC:s personal. |
Om registrerade, i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1725, begär tillgång till egna personuppgifter som behandlas i samband med ett eller flera specifika fall eller ärenden som inbegriper uppgiftsbehandling ska ECDC begränsa sin bedömning av denna begäran till att endast avse dessa personuppgifter.
2. Om ECDC helt eller delvis begränsar rätten till tillgång, som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2018/1725, ska följande åtgärder vidtas:
a) |
ECDC ska informera berörd registrerad, i sitt svar på dennes begäran, om den begränsning som tillämpas och de huvudsakliga skälen till begränsningen, samt om möjligheten att inge klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller att begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol. |
b) |
ECDC ska genom en intern bedömningsnotering dokumentera skälen till begränsningen, däribland en bedömning av begränsningens nödvändighet och proportionalitet samt dess varaktighet. |
Tillhandahållandet av information som avses i led a får skjutas upp, utelämnas eller nekas om det skulle upphäva verkan av en begränsning som införts i enlighet med artikel 25.8 i förordning (EU) 2018/1725.
ECDC ska ompröva tillämpningen av begränsningen var sjätte månad från det att den antogs, och när utredningen i fråga avslutas. Därefter ska den personuppgiftsansvarige på halvårsbasis övervaka behovet av att behålla eventuella begränsningar.
3. Dokumentationen och i tillämpliga fall de handlingar som innehåller de bakomliggande faktiska och rättsliga omständigheterna ska registreras. De ska på begäran ställas till Europeiska datatillsynsmannens förfogande.
Artikel 7
Rätt till rättelse, radering och begränsning av behandling
1. I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i detta beslut får den personuppgiftsansvarige begränsa rätten till rättelse, radering och begränsning av behandling vid följande typ av uppgiftsbehandling, om det är nödvändigt och lämpligt:
a) |
Genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden. |
b) |
Förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf. |
c) |
Visselblåsarförfaranden. |
d) |
(Formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier. |
e) |
Handläggning av interna och externa klagomål. |
f) |
Internrevisioner. |
g) |
Dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725. |
h) |
Utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer). |
2. Om ECDC helt eller delvis begränsar den rätt till rättelse, radering eller begränsning av behandling som avses i artiklarna 18, 19.1 och 20.1 i förordning (EU) 2018/1725, ska ECDC vidta de åtgärder som anges i artikel 6.2 i detta beslut och registrera dokumentationen i enlighet med artikel 6.3 i beslutet.
Artikel 8
Information till den registrerade om en personuppgiftsincident och konfidentiell behandling av elektronisk kommunikation
1. I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i detta beslut får den personuppgiftsansvarige begränsa rätten till information om en personuppgiftsincident vid följande typ av uppgiftsbehandling, om det är nödvändigt och lämpligt:
a) |
Genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden. |
b) |
Förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf. |
c) |
Visselblåsarförfaranden. |
d) |
(Formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier. |
e) |
Handläggning av interna och externa klagomål. |
f) |
Internrevisioner. |
g) |
Dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725. |
h) |
Utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer). |
2. I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i detta beslut får den personuppgiftsansvarige begränsa rätten till konfidentiell behandling av elektronisk kommunikation vid följande typ av uppgiftsbehandling, om det är nödvändigt och lämpligt:
a) |
Genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden. |
b) |
Förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som har rapporterats till Olaf. |
c) |
Visselblåsarförfaranden. |
d) |
Formella förfaranden för att hantera trakasserier. |
e) |
Handläggning av interna och externa klagomål. |
f) |
Utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer). |
3. Om ECDC begränsar informationen till den registrerade om en personuppgiftsincident eller den konfidentialitet vid elektronisk kommunikation som avses i artiklarna 35 och 36 i förordning (EU) 2018/1725 ska ECDC dokumentera och registrera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 5.3 i detta beslut. Artikel 5.4 i detta beslut ska tillämpas.
Artikel 9
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Stockholm den 9 september 2019.
För Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Anni VIROLAINEN-JULKUNEN
Styrelsens ordförande
(1) EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.
(2) EUT L 142, 30.4.2004, s. 1.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
31.3.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 98/45 |
BESLUT NR 1/2020 AV ASSOCIERINGSKOMMITTÉN EU–KONUNGARIKET MAROCKO
av den 16 mars 2020
om informationsutbyte mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko i syfte att utvärdera effekterna av avtalet genom skriftväxling om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan [2020/468]
ASSOCIERINGSKOMMITTÉN EU–KONUNGARIKET MAROCKO HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av Europa–Medelhavsavtalet av den 26 februari 1996 om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan och Konungariket Marocko, å andra sidan, särskilt artikel 83,
med beaktande av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko av den 25 oktober 2018 om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan, och
av följande skäl:
(1) |
Avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (avtalet genom skriftväxling), trädde i kraft den 19 juli 2019. |
(2) |
Ingåendet av avtalet genom skriftväxling påverkar inte Europeiska unionens ståndpunkt om Västsaharas status respektive Konungariket Marockos ståndpunkt om regionen i fråga. |
(3) |
Genom avtalet genom skriftväxling ska produkter med ursprung i Västsahara som är underkastade Konungariket Marockos tullmyndigheters kontroll åtnjuta samma handelsförmåner som Europeiska unionen har beviljat för produkter som omfattas av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Konungariket Marocko, å andra sidan (associeringsavtalet). |
(4) |
I en anda av partnerskap och för att parterna ska kunna utvärdera effekterna av avtalet genom skriftväxling, särskilt på hållbar utveckling och vad gäller fördelarna för de berörda befolkningarna och utvinningen av naturresurser i de berörda territorierna, har Europeiska unionen och Konungariket Marocko enats om att utbyta information inom ramen för associeringskommittén minst en gång om året. |
(5) |
De särskilda formerna för utvärderingen ska antas av associeringskommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. I en anda av partnerskap och för att parterna ska kunna utvärdera effekterna, med avseende på hållbar utveckling, av avtalet genom skriftväxling under tillämpningen har Europeiska unionen och Konungariket Marocko enats om att på årlig basis ömsesidigt utbyta information inom ramen för associeringskommittén.
2. Europeiska unionen och Konungariket Marocko utbyter uppgifter som bedöms som relevanta inom de ekonomiska sektorer som huvudsakligen berörs, liksom statistisk information och information om ekonomi och sociala och miljömässiga förhållanden, bland annat med avseende på fördelarna med avtalet genom skriftväxling för de berörda befolkningarna och utvinningen av naturresurser i de berörda territorierna. En förteckning över relevant information finns i bilagan till detta beslut.
Utbytet ska ske med utgångspunkt i ett skriftligt meddelande som översänts på förhand, senast i slutet av mars varje år; meddelandet får följas av begäranden om förtydligande och av kompletterande frågor inom de tematiska gränser som fastställs i detta beslut. Svaren ska översändas senast i slutet av juni varje år.
3. I en anda av partnerskap och för att parterna ska kunna utvärdera effekterna av avtalet genom skriftväxling har parterna vidare enats om att Konungariket Marocko får begära information från Europeiska unionen, på grundval av befintliga informationssystem, om tillverkning av eller handel med specifika produktkategorier av särskilt intresse för Konungariket Marocko.
För detta ändamål ska Konungariket Marocko skriftligen översända sin begäran till Europeiska unionen senast i slutet av mars varje år; meddelandet får följas av begäranden om förtydligande och av kompletterande frågor. Svaren ska översändas senast i slutet av juni varje år.
4. Parterna ska protokollföra dessa utbyten inom ramen för associeringskommittén en gång om året.
5. Protokollet med associeringskommitténs slutsatser ska godkännas av parterna under den månad som följer på mötet.
Artikel 2
Bilagan utgör en integrerad del av detta beslut.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 16 mars 2020.
På associeringskommittén
EU–Konungariket Marockos vägnar
R. GILL
BILAGA
INFORMATION SOM ÄR RELEVANT INOM RAMEN FÖR DET INFORMATIONSUTBYTE SOM FÖRESKRIVS I AVTALET GENOM SKRIFTVÄXLING
Den information som utbyts ska göra det möjligt att uppdatera kommissionens och Europeiska utrikestjänstens (utrikestjänsten) rapport av den 11 juni 2018 (1). Informationsutbytet ska således omfatta detaljerad information som gör det möjligt att utvärdera effekterna under genomförandet av avtalet genom skriftväxling, däribland allmän information om berörda territorier och befolkningar. Denna information är endast avsedd för utvärdering och för kommissionens och utrikestjänstens uppdatering av nämnda rapport. Relevant information kan till exempel vara följande:
1. |
Information som lämnas av Konungariket Marocko:
|
2. |
Information som lämnas av EU: Information om handel med varor som exporteras till Konungariket Marocko fördelat per tullnummer, volym och värde, samt, i den mån uppgifterna är tillgängliga, om produktion av specifika varor. |
3. |
Annan relevant information: I enlighet med korrespondensen av den 6 december 2018 mellan Europeiska kommissionen och Konungariket Marockos beskickning vid Europeiska unionen ska Konungariket Marocko inrätta ett system för informationsinsamling om sådan export som omfattas av associeringsavtalet i dess lydelse efter skriftväxlingen, för att systematiskt och regelbundet ta fram och månatligen tillhandahålla detaljerade uppgifter som ger Europeiska unionen tillgång till öppen och tillförlitlig information om ursprunget, fördelat per region, av de varor som exporteras till unionen (2). Europeiska kommissionen ska ha direktåtkomst till dessa uppgifter som den ska dela med tullmyndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater. Konungariket Marocko ska å sin sida ha tillgång till transparent och tillförlitlig statistisk information om Europeiska unionens export till Konungariket Marocko. |
(1) ”Rapport om fördelarna för befolkningen i Västsahara, och om samrådet med denna befolkning, vad gäller utvidgningen av tullförmånerna till att omfatta produkter med ursprung i Västsahara” av den 11 juni 2018 (SWD (2018) 346 final).
(2) Anm.: Detta system är i drift sedan 1 oktober 2019.