(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av namnet ”Kiwi de Corse” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Kiwi de Corse” registreras.

(1)

I kapitel III i förordning (EU) 2018/848 fastställs allmänna produktionsregler för ekologiska produkter och i bilaga II till den förordningen anges detaljerade produktionsregler. För att säkerställa harmoniserade villkor för genomförandet av den förordningen bör vissa ytterligare regler fastställas.

(2)

Omställningen till ekologiska produktionsmetoder kräver vissa perioder för att anpassa alla metoder som används. Omställningsperioden inleds tidigast efter det att en jordbrukare eller aktör som producerar alger eller vattenbruksdjur har anmält sin verksamhet till de behöriga myndigheterna. Som undantag och på vissa villkor kan en tidigare period godkännas retroaktivt som en del av omställningsperioden. De handlingar som ska lämnas in till de behöriga myndigheterna för retroaktivt godkännande av en tidigare period bör specificeras.

(3)

För att säkerställa att en hög djurskyddsnivå som tar hänsyn till artspecifika behov inom ekologisk animalieproduktion iakttas, är det nödvändigt att fastställa djurtäthet, minsta utrymmen inomhus och utomhus och deras egenskaper samt tekniska krav och egenskaper för byggnader och utomhusområden för nötkreatur, får, getter, hästdjur, hjortdjur, svin, fjäderfän och kaniner. För diande djur bör det dessutom fastställas minimiperioder för utfodring, företrädesvis med modersmjölk.

(4)

För att säkerställa att en hög djurskyddsnivå som tar hänsyn till artspecifika behov inom ekologisk vattenbruksproduktion iakttas, är det också nödvändigt att fastställa regler per art eller grupp av arter i fråga om djurtäthet och egenskaperna för produktionssystem och behållare avsedda för vattenbruksdjur.

(5)

Bearbetade ekologiska produkter bör framställas med bearbetningsmetoder som garanterar att produkternas ekologiska egenskaper och kvaliteter bibehålls genom alla led i den ekologiska produktionen. Med tanke på det stora antal tekniker som används vid bearbetning av livsmedelsprodukter inom ekologisk produktion är det inte möjligt att upprätta en uttömmande förteckning över alla tekniker som är godkända. Som en allmän regel bör därför tekniker som överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 anses vara godkända för bearbetning av livsmedel i ekologisk produktion.

(6)

När det gäller vissa tekniker som används vid bearbetning av särskilda ekologiska livsmedelsprodukter kan medlemsstaterna ha olika uppfattningar om huruvida en teknik överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 för produktion av särskilda produkter. I sådana fall är det nödvändigt att fastställa regler för hur en sådan teknik kan bedömas och, om den bekräftas överensstämma med dessa principer och produktionsregler, godkännas av kommissionen för produktion av särskilda livsmedelsprodukter, i förekommande fall på vissa villkor.

(7)

Jonbytes- och adsorptionstekniker med harts kan behövas för att producera modersmjölksersättning och tillskottsnäring samt spannmålsbaserade livsmedel och barnmat enligt artikel 1.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (2) för att uppfylla de sammansättningskrav som fastställs i den förordningen och i rättsakter som antagits på grundval av artikel 11.1 i samma förordning för de berörda produkterna eller i produkter som regleras genom kommissionens direktiv 2006/125/EG (3). Det är nödvändigt att godkänna användning av jonbytes- och adsorptionstekniker för dessa produktkategorier.

(8)

På samma sätt som för de tekniker som är godkända för användning vid bearbetning av livsmedelsprodukter bör tekniker som återställer egenskaper som går förlorade vid bearbetning och lagring av ekologiskt foder, rättar till resultatet av försummelse vid bearbetningen av ekologiskt foder eller på något annat sätt kan vara vilseledande när det gäller den verkliga beskaffenheten hos produkter som är avsedda att saluföras som ekologiskt foder inte användas.

(9)

Med tanke på det stora antalet tekniker som används vid bearbetning av särskilda foderprodukter inom ekologisk produktion är det inte möjligt att upprätta en uttömmande förteckning över alla tekniker som är godkända. Som en allmän regel bör därför tekniker som överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 vara godkända för bearbetning av foder i ekologisk produktion.

(10)

När det gäller vissa tekniker som används vid bearbetning av särskilda ekologiska foderprodukter kan medlemsstaterna ha olika uppfattningar om huruvida en teknik överensstämmer med de principer och relevanta produktionsregler som fastställs i förordning (EU) 2018/848. I sådana fall är det nödvändigt att fastställa regler för hur en sådan teknik kan bedömas och, om den bekräftas överensstämma med dessa principer och relevanta produktionsregler, godkännas av kommissionen för produktion av särskilda foderprodukter, i förekommande fall på vissa villkor.

(11)

Ekologiskt växtförökningsmaterial, ekologiska djur och ekologiska vattenbruksyngel bör användas i ekologisk produktion. För att hjälpa ekologiska aktörer att hitta information om deras tillgänglighet bör varje medlemsstat ha system som gör det möjligt för aktörer som saluför ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning, ekologiska djur eller ekologiska vattenbruksyngel att offentliggöra information om deras tillgänglighet. Detaljerad information om sådana arter som de kan leverera i tillräckliga mängder och inom en rimlig tidsperiod bör i synnerhet vara offentligt tillgänglig. En gång om året bör medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen en sammanfattning av denna information och information om undantag som beviljats vid brist på tillgänglighet.

(12)

Groddplantor omfattas inte av insamling och utbyte av information om ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning. För att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt är det därför lämpligt att fastställa en definition av groddplantor.

(13)

För att tillgodose näringsbehovet av särskilda proteinföreningar hos unga fjäderfän och svin på upp till 35 kg bör medlemsstaterna tillåta användning av icke-ekologiskt proteinfoder i föda till fjäderfän och svin på strikta villkor och fram till och med den 31 december 2025. I syfte att fasa ut dessa undantag och vid tillämpning av artikel 53.6 c i förordning (EU) 2018/848 bör kommissionen övervaka användningen av dem med beaktande av hur tillgängligheten på marknaden för ekologiskt proteinfoder utvecklas. För detta ändamål bör ett fokuserat frågeformulär utformas av kommissionen, och medlemsstaterna bör årligen tillhandahålla kommissionen det ifyllda frågeformulär som sammanfattar den relevanta information som samlats in om tillgången till ekologiskt foder och de tillstånd som beviljats för användning av icke-ekologiskt proteinfoder till fjäderfä- och svinproducenter.

(14)

Medlemsstaterna kan också inrätta ett liknande informationssystem om tillgängligheten när det gäller raser och stammar som är anpassade till ekologisk produktion eller ekologiska unghöns. Med tanke på den eventuella utfasningen av undantag för användning av icke-ekologiska djur eller unghöns är det viktigt att samla in uppgifter om tillgången till ekologiskt uppfödda raser och stammar som särskilt valts ut för att respektera ekologiska principer och mål. Det är därför nödvändigt att fastställa detaljer för harmoniserade uppgifter som medlemsstaterna rapporterar till kommissionen och övriga medlemsstater.

(15)

Aktörer som har bedrivit animalieproduktion i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 (4) och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (5) kommer att behöva anpassa sina produktionssystem för att uppfylla de nya särskilda tekniska krav som fastställs i denna förordning och som påverkar djurtätheten, de strukturella egenskaperna hos djurens lokaler och tillhörande utrustning, tillgängliga utrymmen, markförvaltning samt jordbruksföretagets produktionssystem i allmänhet. Dessa anpassningar kommer att kräva olika mycket tid beroende på omfattningen av de åtgärder som krävs för att uppfylla de nya krav som fastställs i denna förordning och med hänsyn till pågående produktion.

(16)

I synnerhet kan bestämmelserna om djurtäthet, minsta utrymmen inomhus och utomhus för unghöns och värphönstuppar, den högsta utsträckningen av utomhusrastgårdar för fjäderfähus, högsta antal våningar och utrustning för ett effektivt system för avlägsnande av stallgödsel i fjäderfähus med flervåningssystem innebära konkreta arbeten och investeringar såsom ombyggnad av djurens lokaler och markförvärv eller en fullständig renovering av djurens lokaler på vissa jordbruksföretag eller produktionsenheter som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 8 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra de anpassningar som krävs för att uppfylla de nya kraven.

(17)

Kravet rörande svin vad gäller en minsta andel utomhusutrymme som består av helt golv kan innebära ombyggnad av yttre faciliteter och förändringar i systemet för uppsamling av stallgödsel på jordbruksföretag eller produktionsenheter som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 8 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra den omfattande renovering av djurens externa lokaler eller ersätta den utrustning som krävs för att uppfylla de nya kraven.

(18)

Även längden på in- och utgångshålen mellan verandorna och fjäderfähusets inomhusdel, kravet på täta skiljeväggar för andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus och de särskilda kraven på sittpinnar och upphöjda sittytor kan innebära konkreta anpassningar såsom renovering av delar av djurens lokaler och inköp av ny utrustning för jordbruksföretag som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 3 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra de anpassningar av djurens lokaler eller ersätta den utrustning som krävs för att uppfylla de nya kraven.

(19)

Metoden för beräkning av minsta utrymmen inomhus i fjäderfähus med en utomhusdel av byggnaden kan medföra anpassningar såsom en omfattande minskning av djurtätheten för fjäderfän eller renovering av byggnader för jordbruksföretag som hittills har bedrivit produktion i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. En övergångsperiod på högst 3 år från och med den 1 januari 2021 bör därför föreskrivas för dessa jordbruksföretag eller produktionsenheter så att de kan genomföra de anpassningar av sina affärsplaner eller av djurens lokaler som krävs för att uppfylla de nya kraven.

(20)

Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör denna förordning tillämpas från och med det datum då förordning (EU) 2018/848 börjar tillämpas.

(21)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ekologisk produktion.

(1)

Den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys) (nedan kallad bärfisen) är en insekt som härstammar från Asien och som genom internationell handel oavsiktligt har introducerats i EU, särskilt i Italiens norra regioner, närmare bestämt i Emilia-Romagna, Venetien, Trentino Alto-Adige, Lombardiet, Piemonte och Friuli-Venezia Giulia (nedan kallade de drabbade regionerna)

(2)

Under 2019 orsakade bärfisen allvarliga skador på frukt- och grönsaksproduktionen i de drabbade regionerna och angrep päron, persikor och nektariner, äpplen, kiwifrukter, körsbär och aprikoser. De skador som orsakades på frukten och grönsakerna innebar att dessa inte kunde användas till vare sig konsumtion eller bearbetning. Frukt- och grönsaksproducenternas förluster på grund av bärfisen i de drabbade regionerna uppskattas till 500 miljoner euro enbart för 2019. På grund av bärfisen förlorade många producentorganisationer i de drabbade regionerna en stor del eller till och med hela skörden av frukt och grönsaker 2019.

(3)

Bärfisen uppfyller för närvarande inte kriterierna för en EU-karantänsskadegörare, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (2), och inga utrotningsåtgärder kan vidtas på unionsnivå. Därför kan italienska myndigheter i det här skedet inte vidta lämpliga fytosanitära skyddsåtgärder.

(4)

Dessutom finns det för närvarande endast begränsade växtskyddsverktyg tillgängliga för att på ett effektivt sätt bekämpa bärfisen. Så kallade samurajgetingar (Trissolcus japonicus och Trissolcus mitsukurii) som en alternativ åtgärd för biologisk bekämpning har först nyligen godkänts i Italien som antagonistinsekter och i nuläget är det oklart om denna biologiska metod för att bekämpa bärfisen är effektiv.

(5)

Producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna har vidtagit förebyggande åtgärder (t.ex. användning av skyddsnät mot insekter och fällor) för att slippa skador på skörden. Trots insatserna har dessa producentorganisationer ådragit sig både höga kostnader för förebyggande åtgärder och produktionsförluster med betydande negativ inverkan på värdet av deras saluförda produktion. Detta påverkar producentorganisationernas ekonomiska stabilitet och deras möjligheter att genomföra verksamhetsprogram under kommande år liksom deras möjligheter att vidta åtgärder mot skadedjursangrepp. Dessutom innebär det minskade värdet av saluförd produktion en försämring av producentorganisationernas tillgång till ekonomiskt stöd från unionen inom frukt- och grönsakssektorn. Det minskade värdet av saluförd produktion innebär också att producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna kan förlora sitt erkännande, om värdet av saluförd produktion blir så lågt att det hamnar under det lagstadgade minimivärdet.

(6)

Den komplexa situationen i de drabbade regionerna till följd av skadorna på frukt- och grönsaksproduktionen, det betydande inkomstbortfallet och den ekonomiska instabiliteten för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn samt det förhållandet att verksamhetsprogrammen inte kan fortsätta genomföras på ett effektivt sätt utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Det här specifika problemet kan inte hanteras genom åtgärder i enlighet med artikel 219 eller 220 i den förordningen, eftersom det inte är kopplat till en befintlig marknadsstörning eller en risk för detta i nuläget. Det är inte heller kopplat till åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar eller till minskat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd

(7)

Det krävs därför nödåtgärder för att ge bättre tillgång till gemensamma fonder och höja taken för ekonomiskt stöd från unionen för producentorganisationer i de drabbade regionerna för att lösa det specifika problemet i regionerna i fråga. Sådana åtgärder kommer att säkerställa den ekonomiska stabiliteten och öka dessa producentorganisationers motståndskraft och förmåga att hantera skador som orsakats av bärfisen och vidta ytterligare åtgärder för krisförebyggande och krishantering i detta avseende.

(8)

Användningen av gemensamma fonder av producentorganisationerna i de drabbade regionerna som en åtgärd för krisförebyggande och krishantering är ett sätt att begränsa skadorna på frukt- och grönsaksproduktionen och inkomstbortfallet. Därför bör tillgången till de gemensamma fonderna för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna förbättras. För närvarande täcker unionens ekonomiska stöd endast de administrativa kostnaderna för att inrätta en gemensam fond och komplettera den efter utbetalning av ersättning till producentmedlemmar som drabbas av en kraftig inkomstminskning till följd av negativa marknadsförhållanden. I syfte att åtgärda de skador som orsakats av bärfisen i de drabbade regionerna bör unionens ekonomiska stöd även täcka den gemensamma fondens startkapital. Men unionens ekonomiska stöd till den gemensamma fondens startkapital som därmed tillhandahålls bör avsättas för ersättning vid inkomstbortfall för producentmedlemmar till följd av skador orsakade av bärfisen.

(9)

Taket på 4,6 % för unionens ekonomiska stöd avseende åtgärder för krisförebyggande och krishantering i verksamhetsprogram för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör höjas med 0,4 % av värdet av den saluförda produktionen till 5 % av värdet av den saluförda produktionen, i syfte att förbättra dessa producentorganisationers tillgång till gemensamma fonder och andra krisåtgärder och förebyggande åtgärder samt för att öka deras ekonomiska stabilitet. Eftersom sammanslutningar av producentorganisationer inte berörs av det specifika problemet är det inte nödvändigt att höja det fastställda taket i artikel 34.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1308/2013.

(10)

Som ett resultat av att taket på 4,6 % höjs med 0,4 % bör taket för unionens ekonomiska stöd till krisåtgärder och förebyggande åtgärder höjas till 0,9 % av värdet av den saluförda produktionen för dessa producentorganisationer, i stället för nuvarande 0,5 % av värdet av den saluförda produktion, enligt vad som fastställs i artikel 34.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013. Dessa ytterligare 0,4 % av värdet av den saluförda produktionen bör användas till åtgärder för att bekämpa bärfisen. Detta är nödvändigt för att stärka den ekonomiska stabiliteten hos producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna, öka deras motståndskraft och förbättra deras förmåga att genomföra godkända verksamhetsprogram under kommande år.

(11)

Med tanke på den ekonomiska instabiliteten hos producentorganisationerna i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna och med beaktande av att det krävs ytterligare åtgärder för att bekämpa bärfisen, bör den begränsning av unionens ekonomiska stöd till 50 % som avses i artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 höjas till 60 % för alla åtgärder i verksamhetsprogram som är inriktade på bärfisen i de drabbade regionerna.

(12)

Med tanke på att verksamhetsprogram genomförs per kalenderår och med beaktande av att beräkningen av värdet av den saluförda produktionen som utgör grunden för det ekonomiska stödet från EU baseras på föregående kalenderår, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(13)

Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 januari 2020. Detta är nödvändigt eftersom nödåtgärderna rör nivån för och omfattningen av unionens ekonomiska stöd till producentorganisationer som drabbats av skador på frukt- och grönsaksproduktionen orsakade av bärfisen. Dessa producentorganisationer behöver börja tillämpa åtgärderna i sina verksamhetsprogram från och med januari 2020, för att snarast kunna åtgärda de skador på frukt- och grönsaksproduktionen som orsakats av bärfisen och för att säkerställa kontinuiteten i verksamhetsprogrammen och deras ekonomiska stabilitet och hållbarhet redan 2020.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket – trädgårdsprodukter.

(1)

I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser bland annat om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Förordningen ger även kommissionen befogenhet att genom en genomförandeakt vidta lämpliga tillfälliga åtgärder som är nödvändiga för att begränsa riskerna för bland annat människors och djurs hälsa samt för växtskydd och djurskydd, om den har belägg för att det förekommer allvarliga störningar i en medlemsstats kontrollsystem.

(2)

Den pågående kris som föranletts av sjukdomen covid-19 utgör en exceptionell och aldrig tidigare skådad utmaning när det gäller medlemsstaternas förmåga att fullt ut utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med EU-lagstiftningen.

(3)

I riktlinjerna för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster (2) framhåller kommissionen att en välfungerande inre marknad måste upprätthållas i den nuvarande situationen. Medlemsstaterna bör dessutom fortsätta att garantera den fria rörligheten för varor.

(4)

Enligt förordning (EU) 2017/625 är medlemsstaterna skyldiga att införa ett kontrollsystem bestående av behöriga myndigheter som utses för att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Enligt artikel 5.1 e i den förordningen ska de behöriga myndigheterna ha, eller ha tillgång till, tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, så att offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet kan utföras på ett effektivt och verkningsfullt sätt.

(5)

Under den pågående kris som föranletts av covid-19 har medlemsstaterna infört kraftiga begräsningar i befolkningens rörelsefrihet i syfte att skydda människors hälsa.

(6)

Flera medlemsstater har meddelat kommissionen att deras möjligheter att tillhandahålla lämplig personal för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med kraven i förordning (EU) 2017/625 drastiskt har påverkats till följd av dessa begränsningar i rörelsefriheten.

(7)

Flera medlemsstater har uttryckligen meddelat kommissionen att de har svårigheter att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som kräver att den personal som utför kontrollen är fysiskt närvarande. Svårigheter uppstår särskilt när det gäller kliniska undersökningar av djur, vissa kontroller av produkter av animaliskt ursprung, av växter och växtprodukter samt av livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung och när det gäller testning av prover i de officiella laboratorier som utsetts av medlemsstaterna.

(8)

I enlighet med EU-lagstiftningen om handel med levande djur och avelsmaterial på den inre marknaden, särskilt rådets direktiv 64/432/EEG (3), 88/407/EEG (4), 89/556/EEG (5), 90/429/EEG (6), 91/68/EEG (7), 92/65/EEG (8), 2006/88/EG (9), 2009/156/EG (10) och 2009/158/EG (11), måste sändningar av djur och avelsmaterial åtföljas av djurhälsointyg i original under all förflyttning mellan olika medlemsstater.

(9)

Flera medlemsstater har även meddelat kommissionen att offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som resulterar i undertecknande och utfärdande av sådana original i pappersform av officiella intyg och officiella attesteringar som bör åtfölja sändningar av djur och avelsmaterial som förflyttas mellan medlemsstater eller förs in i unionen, för närvarande inte kan genomföras i enlighet med EU-lagstiftningen.

(10)

Ett alternativ till uppvisande av original i pappersform av officiella intyg och officiella attesteringar bör därför tillfälligt tillåtas, med beaktande av registrerade användares användning av Traces-systemet som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (12) och det faktum att det för närvarande inte är tekniskt möjligt att utfärda elektroniska intyg i Traces i enlighet med den genomförandeförordningen. Detta alternativ bör inte påverka aktörernas skyldighet i enlighet med förordning (EU) 2017/625 att uppvisa dokument i original om det är tekniskt möjligt.

(11)

Mot bakgrund av dessa särskilda omständigheter bör åtgärder vidtas för att undvika allvarliga hälsorisker för personalen vid de behöriga myndigheterna, utan att för den skull äventyra förebyggandet av risker för människors och djurs hälsa samt för växtskydd på grund av djur, växter och produkter därav eller äventyra förebyggandet av risker för djurskydd. Samtidigt bör man se till att den inre marknaden fungerar väl på grundval av unionens lagstiftning om livsmedelskedjan.

(12)

Medlemsstater som har stora svårigheter att genomföra sina nuvarande kontrollsystem bör därför ha möjlighet att tillämpa de tillfälliga åtgärder som fastställs i denna förordning i den utsträckning som krävs för att hantera de allvarliga störningarna i sina kontrollsystem. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att så fort som möjligt avhjälpa de allvarliga störningarna i sina kontrollsystem.

(13)

Medlemsstater som tillämpar de tillfälliga åtgärder som fastställs i denna förordning bör underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och om de åtgärder de har vidtagit för att undanröja svårigheterna när det gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i enlighet med förordning (EU) 2017/625.

(14)

Denna förordning bör vara tillämplig i två månader, i syfte att underlätta planeringen och genomförandet av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet under den kris som föranletts av covid-19. Mot bakgrund av de uppgifter som inkommit från flera medlemsstater och som visar att de tillfälliga åtgärderna bör fastställas omedelbart, bör denna förordning träda ikraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 (2) ska medlemsstater som vill delta i unionens stödordning för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter (nedan kallat skolprogrammet) senast den 31 januari varje år lämna in sina ansökningar om unionsstöd avseende påföljande läsår och, i förekommande fall, uppdatera sin ansökan om unionsstöd för det pågående läsåret.

(2)

I enlighet med artikel 137.1 första stycket i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen ska unionsprogram och -verksamheter för vilka åtaganden gjorts enligt den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 eller tidigare budgetplaner med avseende på Förenade kungariket genomföras 2019 och 2020 på grundval av tillämplig unionsrätt.

(3)

I syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av skolprogrammet bör tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk fastställas bland de deltagande medlemsstaterna på grundval av de belopp som angivits i deras ansökningar om unionsstöd, och med beaktande av överföringarna mellan medlemsstaternas preliminära tilldelade anslag som avses i artikel 23a.4 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (3).

(4)

Alla medlemsstater underrättade kommissionen om sina ansökningar om unionsstöd för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 och angav vilket stödbelopp de begärde för frukt och grönsaker i skolan eller skolmjölk, eller för båda delarna i programmet. Belgien, Frankrike, Cypern och Sverige tog överföringarna mellan de preliminära tilldelade anslagen i beaktande när det gäller vilka belopp som begärdes.

(5)

För att tillgängliga medel ska kunna utnyttjas maximalt bör outnyttjat unionsstöd omfördelas till de medlemsstater som deltar i skolprogrammet och som i sina ansökningar om unionsstöd angett sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen, om ytterliga medel skulle bli tillgängliga.

(6)

I sina ansökningar om unionsstöd för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 sökte Sverige och Förenade kungariket ett mindre belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk. Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Kroatien, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Sverige anmälde sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk.

(7)

Den slutliga tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2020–31 juli 2021 bör fastställas på grundval av de uppgifter som anmälts av medlemsstaterna.

(8)

Genom kommissionens genomförandebeslut C(2019) 2249 final (4) fastställdes den slutliga tilldelningen till medlemsstaterna som deltar i skolprogrammet av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2019–31 juli 2020. En del medlemsstater uppdaterade sina ansökningar om unionsstöd för det läsåret. Tyskland, Spanien, Luxemburg, Nederländerna och Österrike anmälde överföringar mellan de slutliga tilldelade anslagen för frukt och grönsaker och de slutliga tilldelade anslagen för skolmjölk. Belgien, Nederländerna och Portugal sökte ett mindre belopp än de slutliga tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk. Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Österrike, Rumänien och Slovakien anmälde sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan och/eller för skolmjölk.

(9)

På grundval av de uppgifter som anmälts av medlemsstaterna bör genomförandebeslut C(2019) 2249 final ändras.

(10)

De åtgärder som fastställs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

ECDC utför sitt uppdrag i enlighet med förordning (EG) nr 851/2004.

(2)

I enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725 bör begränsningar i tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36, samt artikel 4 i samma förordning i den mån bestämmelserna motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–22, grunda sig på interna regler som ska antas av ECDC, såvida dessa inte grundar sig på rättsakter som antagits på grundval av fördragen.

(3)

Dessa interna regler, inbegripet bestämmelserna om bedömningen av om en begränsning är nödvändig och proportionell, bör inte gälla när en rättsakt som antagits på grundval av fördragen innefattar en begränsning av registrerades rättigheter.

(4)

När ECDC fullgör sina skyldigheter med avseende på registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska centrumet undersöka om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.

(5)

Inom ramen för sin administrativa verksamhet får ECDC genomföra administrativa utredningar och disciplinära förfaranden, vidta förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som anmälts till Olaf, handlägga visselblåsarärenden, genomföra (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handlägga interna och externa klagomål, genomföra internrevisioner, behandla hälsouppgifter för ECDC:s personal, låta dataskyddsombudet genomföra utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt genomföra interna utredningar om it-säkerhet.

(6)

ECDC behandlar flera olika kategorier av personuppgifter, däribland hårddata (”objektiva” data, såsom identifikationsuppgifter, kontaktuppgifter, uppgifter om yrke, administrativa uppgifter, uppgifter från specifika källor, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter) och/eller mjukdata (”subjektiva” data som rör ärendet, såsom motivering, beteendedata, bedömningar, uppgifter om prestationer och uppförande samt uppgifter i anknytning till eller som lagts fram i samband med föremålet för förfarandet eller verksamheten).

(7)

ECDC, företrätt av sin verkställande direktör, fungerar som personuppgiftsansvarig, oberoende av om denna uppgift vidaredelegeras inom ECDC för att återspegla ett operativt ansvar för en viss specifik behandling av personuppgifter.

(8)

Personuppgifterna lagras på ett säkert sätt i en elektronisk miljö eller i pappersform, vilket förhindrar olaglig åtkomst eller överföring av uppgifter till personer som inte har behov av att ta del av dem. De behandlade personuppgifterna lagras inte längre än vad som är nödvändigt och lämpligt för det syfte som uppgifterna behandlas för under den tidsperiod som anges i ECDC:s dataskyddsmeddelanden, meddelanden om skydd av personuppgifter eller register.

(9)

Dessa interna regler bör gälla för all behandling som ECDC utför inom ramen för genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden, förberedande åtgärder i samband med eventuella oegentligheter som anmälts till Olaf, förfaranden i visselblåsarärenden, (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handläggning av interna och externa klagomål, internrevisioner, dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt utredningar om it- säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (från t.ex. incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer) och i samband med hanteringen av personalens personakter.

(10)

Dessa interna regler bör gälla för uppgiftsbehandling som utförs innan ovannämnda förfaranden inleds, under dessa förfaranden och under kontrollen av hur resultaten från dessa förfaranden följs upp. Detta bör även omfatta stöd och samarbete som ECDC bistår nationella myndigheter och internationella organisationer med vid sidan av sina administrativa utredningar.

(11)

När dessa interna regler tillämpas måste ECDC motivera varför begränsningarna är absolut nödvändiga och proportionella i ett demokratiskt samhälle och respektera andemeningen i de grundläggande fri- och rättigheterna.

(12)

Vid de ovannämnda förfarandena måste ECDC i största möjliga mån respektera de registrerades grundläggande rättigheter, särskilt de rättigheter som gäller rätten till information, rätten att få tillgång till och erhålla rättelse eller radering av personuppgifter, begränsning av behandling, underrättelse om personuppgiftsincident till den registrerade eller konfidentiell behandling av kommunikation i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

(13)

ECDC kan dock tvingas begränsa registrerades tillgång till information samt andra rättigheter som tillkommer den registrerade för att särskilt skydda sina egna utredningar, andra myndigheters utredningar och förfaranden och rättigheterna för andra personer som är anknutna till ECDC:s utredningar eller andra förfaranden.

(14)

ECDC får alltså begränsa informationen i syfte att skydda utredningar och andra registrerades grundläggande fri- och rättigheter.

(15)

ECDC bör regelbundet kontrollera att de förhållanden som motiverar en begränsning fortfarande är tillämpliga och upphäva begränsningen om de inte längre är det.

(16)

Den personuppgiftsansvariga bör underrätta dataskyddsombudet vid uppskjutande och under översynerna.

(1)

Avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (avtalet genom skriftväxling), trädde i kraft den 19 juli 2019.

(2)

Ingåendet av avtalet genom skriftväxling påverkar inte Europeiska unionens ståndpunkt om Västsaharas status respektive Konungariket Marockos ståndpunkt om regionen i fråga.

(3)

Genom avtalet genom skriftväxling ska produkter med ursprung i Västsahara som är underkastade Konungariket Marockos tullmyndigheters kontroll åtnjuta samma handelsförmåner som Europeiska unionen har beviljat för produkter som omfattas av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Konungariket Marocko, å andra sidan (associeringsavtalet).

(4)

I en anda av partnerskap och för att parterna ska kunna utvärdera effekterna av avtalet genom skriftväxling, särskilt på hållbar utveckling och vad gäller fördelarna för de berörda befolkningarna och utvinningen av naturresurser i de berörda territorierna, har Europeiska unionen och Konungariket Marocko enats om att utbyta information inom ramen för associeringskommittén minst en gång om året.

(5)

De särskilda formerna för utvärderingen ska antas av associeringskommittén.