ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 94

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

63 årgången
27 mars 2020


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/445 av den 15 oktober 2019 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/446 av den 15 oktober 2019 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering

3

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/447 av den 16 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för att specificera kriterier för fastställande av arrangemang för att på lämpligt sätt minska motpartskreditrisken i samband med säkerställda obligationer och värdepapperiseringar och om ändring av delegerade förordningar (EU) 2015/2205 och (EU) 2016/1178 ( 1 )

5

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/448 av den 17 december 2019 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2251 vad gäller närmare uppgifter om behandling av OTC-derivatkontrakt i samband med vissa enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar för risksäkringsändamål ( 1 )

8

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/449 av den 25 mars 2020 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

11

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens beslut (EU) 2020/450 av den 22 januari 2020 om den stödordning SA.29150 - 2010/C (f.d. 2010/NN) som Tyskland har genomfört i fråga om överföring av förluster vid taxering i samband med omstrukturering av företag i svårigheter (Sanierungsklausel) [delgivet med nr C(2020) 254]  ( 1 )

14

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/451 av den 26 mars 2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2020) 1985]  ( 1 )

23

 

 

ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER

 

*

Beslut av styrelsen för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet av den 26 mars 2020 om interna regler angående begränsningar av vissa rättigheter som registrerade har med avseende på behandling av personuppgifter inom ramen för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighets funktion

46

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2019/1834 av den 24 oktober 2019 om ändring av bilagorna 2 och 4 till rådets direktiv 92/29/EEG vad gäller rent tekniska justeringar ( EUT L 279, 31.10.2019 )

53

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/445

av den 15 oktober 2019

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (1), särskilt artikel 16.2, och

av följande skäl:

(1)

I samband med den halvtidsöversyn som avses i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 (2) identifierades medlemsstaternas ytterligare finansieringsbehov på området asyl, migration och integration.

(2)

Av halvtidsöversynen framgick behovet av att tillhandahålla lämpligt finansiellt stöd för anläggningar för mottagande, inkvartering och förvar samt motsvarande tjänster, för personer som ansöker om internationellt skydd eller för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en medlemsstat och inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa eller vistelse i en medlemsstat, liksom stöd till boende för personer som beviljats internationellt skydd.

(3)

I bilaga II till förordning (EU) nr 516/2014 förtecknas åtta särskilda åtgärder för vilka medlemsstaterna kan få ytterligare finansiering, varav sex är gemensamma åtgärder som involverar flera medlemsstater.

(4)

Den politiska utvecklingen och de finansieringsbehov som konstaterats i samband med halvtidsöversynen kan inte hanteras på ett tillfredsställande sätt genom den gällande förteckningen över särskilda åtgärder. En ändring av denna förteckning är därför det bästa sättet att tillgodose de behov som konstaterats inom ramen för målen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

(5)

Den nya särskilda åtgärd som läggs till i bilaga II till förordning (EU) nr 516/2014 kommer att bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmarna. Den ligger i linje med det särskilda mål för den förordningen som anges i artikel 3.2 d, dvs. att öka solidariteten mellan medlemsstaterna.

(6)

Tillägget av en ny särskild åtgärd som återspeglar den senaste politiska utvecklingen och finansieringsbehoven i medlemsstaterna kommer att generera ett betydande mervärde, eftersom det kommer att bidra till att lindra trycket på de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar, och därmed på unionen som helhet.

(7)

För att möjliggöra ett snabbt genomförande av denna särskilda åtgärd, med tanke på de akuta finansieringsbehov som redovisats, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

Förordning (EU) nr 516/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga II till förordning (EU) nr 516/2014 ska följande nya punkt läggas till som punkt 9:

”9.

I medlemsstater som är utsatta för ett högt eller oproportionerligt migrationstryck, eller båda delar, inrättande, utveckling och drift av lämpliga anläggningar för mottagande, inkvartering och förvar samt motsvarande tjänster för personer som ansöker om internationellt skydd eller tredjelandsmedborgare som befinner sig i en medlemsstat och inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa eller vistelse, eller båda delar, i en medlemsstat, liksom stöd till boende för personer som beviljats internationellt skydd.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 168.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EUT L 150, 20.5.2014, s. 112).


27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/3


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/446

av den 15 oktober 2019

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (1), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

(1)

I samband med den halvtidsöversyn som avses i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 (2) identifierades medlemsstaternas ytterligare finansieringsbehov när det gäller gränsförvaltning.

(2)

I halvtidsöversynen identifierades ett behov av att tillhandahålla lämpligt finansiellt stöd till gränskontrollverksamhet, särskilt i hotspot-områdena enligt definitionen i artikel 2.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (3) och andra gränsområden med ett befintligt eller potentiellt högt och oproportionerligt migrationstryck.

(3)

Bilaga II till förordning (EU) nr 515/2014 innehåller en förteckning över två särskilda åtgärder för vilka medlemsstaterna kan få ytterligare finansiering.

(4)

Finansiering av åtgärder som syftar till att förstärka gränskontrollkapacitet och genomförande av hotspot-systemet eller liknande system kan inte kanaliseras på ett tillfredsställande sätt inom ramen för den nuvarande förteckningen över särskilda åtgärder. En ändring av denna förteckning är därför det bästa sättet att tillgodose de behov som konstaterats inom ramen för målen för Fonden för inre säkerhet (gränser och visering).

(5)

Den nya särskilda åtgärd som läggs till i bilaga II till förordning (EU) nr 515/2014 kommer att bidra till en effektiv kontroll av unionens yttre gränser. Det ligger i linje med det särskilda målet enligt artikel 3.2 b i den förordningen, nämligen att stödja en integrerad gränsförvaltning och underlätta tillgången till internationellt skydd för dem som behöver det.

(6)

Tillägget av en ny särskild åtgärd som återspeglar den senaste politiska utvecklingen och finansieringsbehoven i medlemsstaterna kommer att generera ett betydande mervärde, eftersom det kommer att bidra till att lindra trycket på de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar, och därmed på unionen som helhet.

(7)

För att möjliggöra ett snabbt genomförande av denna särskilda åtgärd, med tanke på de akuta finansieringsbehov som redovisats, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

Förordning (EU) nr 515/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga II till förordning (EU) nr 515/2014 ska följande nya punkt läggas till som punkt 3:

”3.

Gränskontrollverksamhet såsom in- och utresekontroller och gränsövervakningsåtgärder i områden som för närvarande är eller potentiellt kan bli utsatta för ett högt eller oproportionerligt migrationstryck, eller båda delar, inklusive verksamhet som rör inrättandet, utvecklingen och driften av hotspot-områden enligt definitionen i artikel 2.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (*1), samt vid behov stöd till gränsförvaltningsverksamhet i tredjeländer.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 143.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EUT L 150, 20.5.2014, s. 112).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).


27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/5


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/447

av den 16 december 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för att specificera kriterier för fastställande av arrangemang för att på lämpligt sätt minska motpartskreditrisken i samband med säkerställda obligationer och värdepapperiseringar och om ändring av delegerade förordningar (EU) 2015/2205 och (EU) 2016/1178

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1), särskilt artikel 4.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (2) ändrades förordning (EU) nr 648/2012 för att i den förordningen införa vissa villkor för undantag från clearingkravet för OTC-derivatkontrakt som ingås av enheter för säkerställda obligationer i samband med säkerställda obligationer och OTC-derivatkontrakt som ingås av specialföretag för värdepapperisering i samband med värdepapperiseringar.

(2)

Kommissionens delegerade förordningar (EU) 2015/2205 (3) och (EU) 2016/1178 (4) innehåller redan ett antal villkor enligt vilka OTC-derivatkontrakt som ingås av en enhet för säkerställda obligationer i samband med en säkerställd obligation kan undantas från clearingkravet.

(3)

Det finns en viss grad av utbytbarhet mellan OTC-derivatkontrakt som ingås av enheter för säkerställda obligationer i samband med säkerställda obligationer, å ena sidan, och OTC-derivatkontrakt som ingås av specialföretag för värdepapperisering i samband med värdepapperiseringar, å andra sidan. För att undvika eventuella fall av snedvridningar eller arbitrage bör de behandlas konsekvent vad gäller clearingkravet.

(4)

Det är därför lämpligt, även mot bakgrund av ändringen av förordning (EU) nr 648/2012 genom förordning (EU) 2017/2402, att från de delegerade förordningarna (EU) 2015/2205 och (EU) 2016/1178 ta bort alla villkor enligt vilka OTC-derivatkontrakt som ingås av en enhet för säkerställda obligationer i samband med en säkerställd obligation kan undantas från clearingkravet, och att införa dessa villkor i en ny delegerad förordning som också innehåller villkor enligt vilka OTC-derivatkontrakt som ingås av ett specialföretag för värdepapperisering i samband med en värdepapperisering kan undantas från clearingkravet.

(5)

De delegerade förordningarna (EU) 2015/2205 och (EU) 2016/1178 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och pensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har lagt fram för Europeiska kommissionen.

(7)

Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på och analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav. De europeiska tillsynsmyndigheterna har också begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5), ett yttrande från den intressentgrupp för försäkring och återförsäkring och den intressentgrupp för tjänstepensioner som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (6) och ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kriterier för att fastställa vilka arrangemang inom säkerställda obligationer som minskar motpartskreditrisken

Arrangemang inom säkerställda obligationer ska anses minska motpartskreditrisken på ett lämpligt sätt om OTC-derivatkontrakt som ingåtts av enheter för säkerställda obligationer i samband med säkerställda obligationer uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Kontrakten är registrerade eller bokförda i säkerhetsmassan för den säkerställda obligationen i enlighet med den nationella lagstiftningen om säkerställda obligationer.

b)

Kontrakten avslutas inte i händelse av resolution eller insolvens hos emittenten av den säkerställda obligationen eller säkerhetsmassan.

c)

Motparten i det OTC-derivatkontrakt som ingåtts med emittenter av säkerställda obligationer eller med säkerhetsmassor för säkerställda obligationer rangordnas som minst likställd (pari-passu) med innehavarna av de säkerställda obligationerna, såvida inte motparten i det OTC-derivatkontrakt som ingåtts med emittenter av säkerställda obligationer eller med säkerhetsmassor för säkerställda obligationer är den fallerande eller den berörda parten, eller avsäger sig sin rangordning som minst likställd.

d)

Den säkerställda obligationen omfattas av ett lagstadgat krav på säkerhet på minst 102 %.

Artikel 2

Kriterier för att fastställa vilka arrangemang inom värdepapperiseringar som minskar motpartskreditrisken

Arrangemang inom värdepapperiseringar ska anses minska motpartskreditrisken på ett lämpligt sätt om OTC-derivatkontrakt som ingåtts av specialföretag för värdepapperisering i samband med värdepapperiseringar uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Motparten i det OTC-derivatkontrakt som ingåtts med specialföretaget för värdepapperisering i samband med värdepapperiseringen rangordnas som minst likställd (pari-passu) med innehavarna av den mest prioriterade tranchen i värdepapperiseringen, såvida inte motparten i det OTC-derivatkontrakt som ingåtts med specialföretaget för värdepapperisering i samband med värdepapperiseringen är den fallerande eller den berörda parten.

b)

Specialföretaget för värdepapperisering i samband med den värdepapperisering som OTC-derivatkontraktet är kopplat till omfattas av en kreditförstärkning för det mest prioriterade värdepappret i värdepapperiseringen på minst 2 % av de utestående värdepappren på löpande basis.

Artikel 3

Ändring av delegerad förordning (EU) 2015/2205

Artikel 1.2 i delegerad förordning (EU) 2015/2205 ska utgå.

Artikel 4

Ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1178

Artikel 1.2 i delegerad förordning (EU) 2016/1178 ska utgå.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2205 av den 6 augusti 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller tekniska standarder för clearingkravet (EUT L 314, 1.12.2015, s. 13).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1178 av den 10 juni 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller tekniska tillsynsstandarder avseende clearingkravet (EUT L 195, 20.7.2016, s. 3).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).


27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/8


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/448

av den 17 december 2019

om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2251 vad gäller närmare uppgifter om behandling av OTC-derivatkontrakt i samband med vissa enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar för risksäkringsändamål

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1), särskilt artikel 11.15, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 11.15 i förordning (EU) nr 648/2012 har ändrats genom artikel 42.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (2). Ändringen gjordes för att säkerställa att derivatkontrakt som är kopplade till säkerställda obligationer och derivatkontrakt som är knutna till värdepapperiseringar behandlas på samma sätt när det gäller marginalsäkerhetskraven för OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt. Eftersom kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2251 (3) utgår från artikel 11.15 i förordning (EU) nr 648/2012 bör den delegerade förordningen ändras för att återspegla ändringen av artikel 11.15 i förordning (EU) nr 648/2012 och på så sätt inkludera regler om riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart och som ingåtts av ett specialföretag för värdepapperisering i samband med en värdepapperisering.

(2)

I enlighet med den ändrade artikel 11.15 i förordning (EU) nr 648/2012 bör sådana regler om riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart och som ingås av ett specialföretag för värdepapperisering i samband med en värdepapperisering beakta de hinder som dessa specialföretag för värdepapperisering ställs inför när det gäller att tillhandahålla säkerheter. Eftersom specialföretag för värdepapperisering vanligtvis är strukturerade så att överskott av likviditet ska genereras i begränsad utsträckning, har de mindre tillgångar som kan användas för utväxling av säkerheter. Detta hindrar specialföretagen från att utväxla säkerheter på ett sätt som fullt ut uppfyller kraven i delegerad förordning (EU) 2016/2251. Under ett antal särskilda villkor bör specialföretag för värdepapperisering i samband med enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar därför inte behöva ställa säkerhet. På så sätt bör specialföretag för värdepapperisering i samband med STS-värdepapperisering få viss flexibilitet, samtidigt som det säkerställs att riskerna för deras motparter är begränsade. Det finns dock inga hinder för specialföretag för värdepapperisering i samband med en STS-värdepapperisering att samla in säkerheter från sina motparter och därefter återlämna dem vid förfall. Motparter till specialföretag för värdepapperisering i samband med en STS-värdepapperisering bör därför vara skyldiga att ställa tilläggsmarginalsäkerhet i kontanter. De bör ha rätt att få tillbaka hela eller delar av beloppet, medan specialföretag för värdepapperisering endast bör vara skyldiga att samla in den tilläggsmarginalsäkerhet som mottagits i kontanter och att ställa tilläggsmarginalsäkerhet för det kontantbelopp som mottagits. Detta är i linje med skäl 41 i förordning (EU) 2017/2402, där det hänvisas till behovet av att säkerställa konsekvens i behandlingen av derivat som är kopplade till säkerställda obligationer och derivat som är kopplade till värdepapperiseringar med avseende på clearingkravet och marginalsäkerhetskraven på OTC-derivat som inte clearas centralt.

(3)

Delegerad förordning (EU) 2016/2251 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och pensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(5)

Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4), ett yttrande från den intressentgrupp för försäkring och återförsäkring och den intressentgrupp för tjänstepensioner som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (5), och den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2251

I delegerad förordning (EU) 2016/2251 ska följande artikel 30a införas:

Artikel 30a

Behandling av derivat i samband med värdepapperiseringar för risksäkringsändamål

1.   Genom undantag från artikel 2.2, och om de villkor som anges i punkt 2 i denna artikel är uppfyllda, får motparterna i sina riskhanteringsförfaranden föreskriva följande avseende OTC-derivatkontrakt som har ingåtts av ett specialföretag för värdepapperisering i samband med en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (*1), och som uppfyller villkoren i artikel 4.5 i förordning (EU) nr 648/2012:

a)

Tilläggsmarginalsäkerhet ställs inte av specialföretaget för värdepapperisering utan samlas in från dess motpart i kontanter och återlämnas till motparten vid förfall.

b)

Initial marginalsäkerhet ställs inte och samlas inte in.

2.   Punkt 1 ska gälla om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Motparten i ett OTC-derivatkontrakt som har ingåtts med specialföretaget för värdepapperisering i samband med värdepapperiseringen rangordnas som minst likställd (pair-passu) med innehavarna av den mest prioriterade delen av värdepapperiseringen, förutsatt att motparten varken är den fallerande eller den berörda parten.

b)

Specialföretaget för den värdepapperisering som OTC-derivatkontraktet är kopplat till omfattas av en kreditförstärkning för den mest prioriterade delen av värdepapperiseringen på minst 2 % av de utestående delarna på löpande basis.

c)

Nettningsmängden omfattar inte OTC-derivatkontrakt som inte har koppling till värdepapperiseringen.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordföranden


(1)  EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2251 av den 4 oktober 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister med avseende på tekniska tillsynsstandarder för riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart (EUT L 340, 15.12.2016, s. 9).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).


27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/11


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/449

av den 25 mars 2020

om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 183 b,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (2), särskilt artikel 5.6 a, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 mars 2020.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

María Ángeles BENÍTEZ SALAS

Tillförordnad generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 1.

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG (EGT L 145, 29.6.1995, s. 47).


BILAGA

”BILAGA I

KN-nummer

Varuslag

Representativt pris

(euro/100 kg)

Säkerhet som avses i artikel 3

(euro/100 kg)

Ursprung (1)

0207 12 90

Plockade och urtagna höns av arten Gallus domesticus, (s.k. 65 %-kycklingar), frysta

129,1

0

AR

0207 14 10

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, frysta

221,8

198,3

267,8

222,3

24

31

10

23

AR

BR

CL

TH

1602 32 11

Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus

310,6

0

BR


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7).”


BESLUT

27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/14


KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2020/450

av den 22 januari 2020

om den stödordning SA.29150 - 2010/C (f.d. 2010/NN) som Tyskland har genomfört i fråga om överföring av förluster vid taxering i samband med omstrukturering av företag i svårigheter (Sanierungsklausel)

[delgivet med nr C(2020) 254]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med de bestämmelser som anges ovan ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom skrivelser av den 5 augusti 2009 och den 30 september 2009 uppmanade kommissionen Tyskland att lämna upplysningar om § 8c i bolagsskattelagen (Körperschaftsteuergesetz, nedan kallad KStG). De tyska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 20 augusti 2009 och den 5 november 2009. Genom ett beslut av den 24 februari 2010 (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende § 8c.1a i KStG.

(2)

Beslutet om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat Tyskland och berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(3)

De tyska myndigheterna lämnade in sina synpunkter genom en skrivelse av den 9 april 2010.

(4)

Två möten med de tyska myndigheterna hölls i Bryssel den 9 april 2010 och den 3 juni 2010. De tyska myndigheterna lämnade in ytterligare upplysningar den 2 juli 2010. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(5)

Den 26 januari 2011 antog kommissionen beslut 2011/527/EU (nedan kallat beslutet från 2011(3) där den ansåg att § 8c.1a i KStG (Sanierungsklausel) är statligt stöd som Tyskland olagligen har genomfört i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionen konstaterade också att det stöd som hade beviljats i enlighet med § 8c.1a i KStG var oförenligt med den inre marknaden, särskilt eftersom det inte kunde anses vara förenligt med artikel 107.3 b i EUF-fördraget i enlighet med den tolkning som ges i den tillfälliga ramen (4) (5), och begärde att det oförenliga stödet skulle återkrävas.

(6)

Efter det att beslutet från 2011 hade antagits väckte Tyskland och tredje part talan om ogiltigförklaring av beslutet från 2011 (6). Den 4 februari 2016 avvisade tribunalen sökandenas argument och bekräftade beslutet från 2011 (7).

(7)

Tyskland och två potentiella stödmottagare (Heitkamp BauHolding GmbH och GFKL Financial Services AG) överklagade tribunalens domar. Den 28 juni 2018 ogiltigförklarade domstolen tribunalens domar och beslutet från 2011 (8). Domstolen konstaterade att kommissionen hade gjort en felaktig rättstillämpning i sin selektivitetsanalys genom att enbart betrakta regeln om förbud mot att överföra underskott vid en förändring i aktiekapitalets struktur (§ 8c.1 i KStG) som referensram och utesluta den allmänna regeln om överföring av förluster från den.

2.   DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN/STÖDET

2.1   Bakgrund

(8)

Bolagsbeskattningen i Tyskland regleras huvudsakligen genom inkomstskattelagen (Einkommensteuergesetz, nedan kallad EStG) och KStG. I § 10d.2 i EStG föreskrivs möjligheten att överföra förluster från ett beskattningsår, vilket i enlighet med principen om betalningsförmåga betyder att de skattepliktiga inkomsterna för framtida beskattningsår kan komma att sänkas genom kvittning mot tidigare redovisade förluster upp till en övre gräns på 1 miljon euro per år. Enligt § 8.1 i KStG gäller denna möjlighet att överföra förluster även enheter som är bolagsskattepliktiga.

(9)

Enligt de tyska myndigheterna ledde denna möjlighet till förlustöverföring till uppköp av företag (s.k. skalbolag eller empty shell companies) vars verksamhet sedan länge upphört men där det fortfarande fanns överförbara förluster.

(10)

För att ta itu med skalbolagsköpen begränsade den tyska förbundsdagen 1997 möjligheten till förlustöverföring genom att en skalbolagsregel (Mantelkaufregelung) infördes i § 8.4 i KStG. Genom denna regel begränsades möjligheten till förlustöverföring till företag som i juridiskt och ekonomiskt hänseende är liktydiga med det företag inom vilket förlusten uppstod. Ingen definition ges emellertid av begreppet ”ekonomisk liktydighet”, men väl ett negativt och två positiva exempel:

Ekonomisk liktydighet föreligger inte om mer än hälften av aktieinnehavet överförs till ett kapitalbolag och om kapitalbolaget fortsätter eller återupptar sin näringsverksamhet med hjälp av huvudsakligen nya tillgångar.

Ekonomisk liktydighet föreligger däremot om tillförseln av nya tillgångar endast skett som en saneringsåtgärd för den näringsverksamhet som gett upphov till de kvarvarande förlustavdragsmöjligheterna och om bolaget under de nästföljande fem åren fortsätter med verksamheten i en med hänsyn till de samlade ekonomiska förhållandena jämförbar omfattning.

Ekonomisk liktydighet föreligger även om köparen i stället för att tillföra nya tillgångar drar av de förluster som uppstått i det uppköpta företaget.

(11)

De båda sistnämnda exemplen brukade gå under benämningen Sanierungsklausel (saneringsklausul).

(12)

Genom 2008 års företagsbeskattningsreform (Unternehmensteuerreformgesetz 2008), som trädde i kraft den 1 januari 2008, upphävdes § 8.4 i KStG (9).

(13)

Genom samma lag infördes den nya § 8c.1 i KStG som begränsar möjligheten till förlustöverföring i samband med förvärv av aktieinnehav jämfört med vad som angetts i det tidigare lagrummet § 8.4 i KStG. Enligt den nya bestämmelsen gäller följande:

Outnyttjade förluster får inte längre användas för förlustutjämning om en köpare övertar mer än 50 % av ett bolags tecknade kapital, medlemskapsrättigheter, andelsrättigheter eller rösträttigheter.

Om mer än 25 %, dock högst 50 %, av ett bolags tecknade kapital, medlemskapsrättigheter, andelsrättigheter eller rösträttigheter överförs inom fem år begränsas möjligheten till förlustutjämning i förhållande till hur stor procentandel av andelarna som överförs.

(14)

Till att börja med medgav den nya bestämmelsen inga undantag för företag som samtidigt genomgår en sanering och ett betydande aktieinnehavsbyte.

(15)

Enligt de lagförarbeten som den tyska förbundsdagen antog i samband med 2008 års lagstiftning om en företagsbeskattningsreform (Unternehmenssteuerreformgesetz 2008) ersattes § 8.4 i KStG med § 8c.1 KStG i syfte att dels förenkla bestämmelsen (av lagförarbetena kan man dra slutsatsen att den praktiska tillämpningen av § 8.4 i KStG väckt en mängd komplicerade rättsfrågor), dels på ett mer riktat sätt få bukt med missbruk (10). Den tyska förbundsdagen var medveten om att denna ändring innebar att det inte längre skulle bli möjligt att föra över förluster vid en sanering av ett företag i svårigheter som görs i samband med ett aktieinnehavsförvärv. Detta sågs dock som godtagbart eftersom skattemyndigheten i sådana situationer utifrån en skälighetsbedömning kan avstå från sina skattekrav även om det saknas uttrycklig lagstiftning i KStG (11).

2.2   Åtgärden

(16)

Genom en ändring av § 8c i KStG infördes i juni 2009 en ny bestämmelse (§ 8c.1a i KStG) om att bibehålla möjligheten att överföra förluster om ett förvärv av ett företag i svårigheter sker i syfte att sanera företaget. Denna ändring ingick som en del av en lag om lättnader för medborgarna på sjukförsäkringsområdet (Bürgerentlastungsgesetz Krankenversicherung(12). Den nya bestämmelsen går även under benämningen saneringsklausulen eller (för att kunna skilja mellan denna och den tidigare bestämmelsen i § 8.4 i KStG) den nya saneringsklausulen.

(17)

Enligt § 8c.1a i KStG får ett företag föra över förluster även om det är fråga om ett förvärv som uppfyller villkoren § 8c.1 i KStG under följande förutsättningar:

Förvärvet görs i syfte att sanera (Sanierung) företaget (13).

Företaget är vid tidpunkten för förvärvet insolvent eller överskuldsatt, alternativt hotas av insolvens eller överskuldsättning (14).

Företagets struktur bibehålls i allt väsentligt, vilket förutsätter att

företaget följer ett upprättat företagsavtal (Betriebsvereinbarung) med tjänstebestämmelser, eller

80 procent av arbetstillfällena (beräknat utifrån de årliga genomsnittliga löneutgifterna) bibehålls under de fem första åren efter aktieinnehavsförvärvet, eller

företaget inom tolv månader tillförs betydande tillgångar (wesentliches Betriebsvermögen) eller beviljas lån som det finns säkerhet för; en tillförsel av betydande tillgångar föreligger om företagets nya tillgångar motsvarar minst 25 % av företagets totala tillgångar föregående räkenskapsår; prestationer som sker inom kapitalassociationen under de tre första åren efter tillförseln av de nya tillgångarna minskar värdet av de tillförda tillgångarna.

Inget branschbyte äger rum för företaget under de fem första åren efter förvärvet.

Företaget hade inte upphört med sin verksamhet vid tidpunkten för aktieinnehavsförvärvet.

(18)

§ 8c.1a i KStG trädde i kraft den 10 juli 2009 med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2008.

(19)

§ 8c.1a i KStG infördes ursprungligen med tidsbegränsad giltighet fram till den 31 december 2009. I samband med lagen om främjande av tillväxt 2009 (Wachstumsbeschleunigungsgesetz) antog emellertid den tyska förbundsdagen den 22 december 2009 en bestämmelse som innebar att denna tidsbegränsning i KStG ströks (15).

(20)

Det bör i detta sammanhang påpekas att den förlust som kan föras över kan kvittas endast mot den vinst som uppkommer i det företag som ska saneras. Den som förvärvar företaget kan således inte kvitta förlusten mot egna vinster. Detta gäller även om förvärvaren konsoliderar sina skattemässiga förpliktelser på koncernnivå, eftersom det enligt 15 § första stycket punkt 1 i KStG inte är tillåtet med en förlustöverföring om ett företag (Organgesellschaft) utgör en del av ett skatteintregreringssystem (Organschaft(16). Enligt tysk bolagsskatterätt går dock inte sådana förluster förlorade, utan ”fryses” bara i Organgesellschaft och kan utnyttjas när företaget inte längre är konsoliderat. För sådana ”frysta” förluster gäller inga tidsfrister för förlustöverföring.

(21)

Förvärvaren gynnas indirekt av § 8c.1a i KStG med tanke på att en framgångsrik sanering minskar skattebördan för det sanerade företaget. En förvärvare kan dessutom helt eller delvis föra in sin näringsverksamhet i det förvärvade företaget och på så sätt utnyttja de överförda förlusterna.

3.   BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET

(22)

Genom en skrivelse av den 24 februari 2010 informerade kommissionen de tyska myndigheterna om sitt beslut att inleda det granskningsförfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget med avseende på den åtgärd som beskrivs ovan och som beviljats enligt § 8c.1a i KStG.

(23)

I sitt beslut om att inleda förfarandet påpekade kommissionen att § 8c.1a i KStG innebär att åtskillnad görs mellan sunda företag som redovisar en förlust och (potentiellt) insolventa eller överskuldsatta företag genom att bestämmelsen gäller de sistnämnda. Preliminärt ansåg kommissionen att åtgärden var selektiv och utgjorde statligt stöd samt att de övriga villkoren i artikel 107.1 i EUF-fördraget också verkade vara uppfyllda. Slutligen tvivlade kommissionen på att åtgärden var förenlig med artikel 107.3 b i EUF-fördraget i enlighet med den tolkning som ges i den tillfälliga ramen eller med artikel 107.3 c i EUF-fördraget i enlighet med den tolkning som ges i (de då tillämpliga) riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag (17) och (de då tillämpliga) regionalstödsriktlinjerna (18).

(24)

Efter att det formella granskningsförfarandet inletts uppmanade Tysklands finansministerium ansvariga skattemyndigheter att upphöra med tillämpningen av § 8c.1a i KStG till dess att kommissionen fattat ett slutgiltigt beslut i detta ärende samt att underrätta berörda företag om att redan utbetalat stöd skulle kunna komma att återkrävas om kommissionens beslut blev negativt (19).

4.   KOMMENTARER FRÅN DE TYSKA MYNDIGHETERNA

(25)

De tyska myndigheterna anser inte att § 8c.1a KStG innebär statligt stöd och hänvisar därvid till följande tre skäl:

Bestämmelsen ligger i linje med privatborgenärsprincipen se avsnitt 4.1).

Den är inte selektiv (se avsnitt 4.2).

Den är befogad med tanke på det tyska skattesystemets art och struktur (se avsnitt 4.3).

(26)

De tyska myndigheterna hävdar även att den nya saneringsklausulen i § 8c.1a i KStG i allt väsentligt överensstämmer med den gamla saneringsklausulen i § 8.4 i KStG, en klausul som kommissionen inte haft några invändningar mot (se avsnitt 4.4), samt att det i flera andra medlemsstater finns liknande skattebestämmelser (se avsnitt 4.5).

4.1   Privatborgenärsprincipen

(27)

I sin skrivelse av den 2 juli 2010 hävdar de tyska myndigheterna att privatborgenärsprincipen bör gälla i samband med skattefordringar eller skatteliknande fordringar (20). Förhållandet mellan den tyska staten och skattebetalarna anses vara jämförbart med en skuldförbindelse på obestämd tid mellan en privat borgenär och en gäldenär (Dauerschuldverhältnis), baserat på t.ex. ett hyres- eller anställningsavtal. Tyskland menar att en privat borgenär som ingått en skuldförbindelse på obestämd tid skulle avstå från en del av sina framtida fordringar om detta skulle göra det möjligt för borgenären att överta ett annat företag och därmed att fortsätta skuldförbindelsen på obestämd tid.

4.2   Avsaknad av selektivitet

(28)

Tyskland menar att § 8c.1a i KStG utgör en allmän åtgärd eftersom den kan tillämpas på alla företag oberoende av vilken region eller bransch de tillhör eller företagets storlek. Tyskland hävdar att varje företag potentiellt sett kan hamna i finansiella svårigheter utan egen förskyllan och därmed kan bli föremål för en tillämpning av denna bestämmelse.

(29)

Tyskland hänvisar till att kommissionen i sitt meddelande från 1998 om beskattning av företag själv angett att sådana rena skattetekniska åtgärder som t.ex. regler för balansering av förluster inte är selektiva ”[f]örutsatt att de tillämpas utan åtskillnad för samtliga företag och all produktion” och att ”[d]et faktum att vissa företag eller vissa sektorer drar mera nytta än andra av vissa av dessa skatteåtgärder […] inte nödvändigtvis [leder] till att åtgärderna omfattas av tillämpningsområdet för konkurrensreglerna på området statligt stöd” (21).

(30)

Tyskland menar att sådana överväganden har stor betydelse inte bara för att man via skattemässiga åtgärder ska kunna främja forskning och utveckling, utan även på miljöskydds-, utbildnings- och sysselsättningsområdet. Skatteregler som gynnar företag som gör särskilda insatser på dessa områden är inte selektiva, anser Tyskland, eftersom de är tillgängliga för alla företag, även om det i praktiken är de företag som är verksamma inom vissa områden som gynnas mer av dem än andra. Tyskland anser att detta även bör gälla skatteregler som gynnar företag i svårigheter som köps upp av saneringsskäl.

(31)

Tyskland påpekar att EU-domstolen och tribunalen godtagit att en åtgärd som uteslutande kommer ett företag i svårigheter till godo i princip kan utgöra en allmän åtgärd som inte ska anses vara selektiv. Tyskland hänvisar i detta sammanhang främst till DMT-målet (22) där domstolen i samband med betalningslättnader som beviljats ett belgiskt företag i svårigheter slog fast följande:

”Den franska regeringen har uppgivit att betalningslättnader avseende sociala avgifter inte utgör statligt stöd om de beviljas alla företag som har likviditetssvårigheter på samma villkor. Den menar att detta förefaller vara fallet i det system som har inrättats genom belgisk lagstiftning. Kommissionen menar däremot att ONSS har utrymme för skönsmässig bedömning när den beviljar betalningslättnader.

Av lydelsen av artikel 92.1 i fördraget följer att allmänna åtgärder som inte enbart gynnar vissa företag eller viss produktion inte omfattas av bestämmelsen. När däremot det organ som beviljar de ekonomiska förmånerna har utrymme för skönsmässig bedömning, vilket ger det möjlighet att bestämma vilka som ska få förmåner eller vilka villkor som ska gälla för den beviljade åtgärden, kan det inte anses vara fråga om en allmän åtgärd (se i detta hänseende dom av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot Europeiska kommissionen, REG 1996, s. I-4551, punkterna 23 och 24).

Det är den nationella domstolen som i det mål som är anhängigt vid denna ska avgöra huruvida ONSS skönsmässigt kan bevilja betalningslättnader och, om så inte är fallet, om de betalningslättnader som ONSS har beviljat ska anses vara allmänna åtgärder eller åtgärder som gynnar vissa företag.”

(32)

Tyskland har dessutom hänvisat till HAMSA-målet (23) i samband med vilket de spanska myndigheterna anfört att en åtgärd inte ska anses vara selektiv om den gäller för samtliga företag som befinner sig i svårigheter. Tribunalen meddelade följande i detta mål:

”Sökandens och Konungariket Spaniens argument att det i den spanska lagen av den 26 juli 1922 om betalningsinställelse föreskrivs ett allmänt förfarande, som är tillämpligt på alla företag med svårigheter, kan i förevarande fall inte godtas. Även om nämnda lag inte är ägnad att tillämpas selektivt till förmån för vissa slags företag eller viss slags verksamhet, konstaterar rätten dock att de skuldnedskrivningar som kommissionen har underkänt inte automatiskt följer av tillämpningen av nämnda lag, utan av de ifrågavarande offentliga organens skönsmässiga val. Det framgår av rättspraxis att en ekonomisk förmån inte kan betraktas som en allmän åtgärd i ett fall där det organ som beviljar förmånen skönsmässigt kan avgöra vilka som ska beviljas förmånen eller på vilka villkor den ska beviljas (domstolens dom av den 29 juni 1999 i mål C-256/97, DM Transport, REG 1999, s. I-3913, punkt 27).”

(33)

Tyskland hävdar att § 8c.1a i KStG – i motsats till de åtgärder som behandlades i DMT- och HAMSA-målen – inte ger utrymme för något skönsmässigt val från det offentliga organets sida. Hur åtgärden tillämpas följer automatiskt av lagstiftningen. Tyskland drar därför den omvända slutsatsen att § 8c.1a i KStG inte ska anses vara selektiv.

(34)

Tyskland anser vidare att § 8c.1a KStG utgör en norm i insolvenslagstiftningen. Man hänvisar till att ett företags stödberättigande grundar sig på begreppen insolvens, hotande insolvens och överskuldsättning, begrepp som definieras i den tyska insolvenslagstiftningen (Insolvenzordnung) och som utgör grund för en konkursansökan.

(35)

När det gäller selektiviteten drar Tyskland slutsatsen att kommissionens uppfattning innebär att varje form av skattelättnad ska anses utgöra ett statligt stöd, även en skattelättnad som är allmänt tillämpbar. Tyskland anser även att en sådan uppfattning strider mot EUF-fördraget.

4.3   Motivering med hänsyn till skattesystemets art eller struktur

(36)

De tyska myndigheterna anser att de undantag som följer av § 8c.1a i KStG motiveras av arten och strukturen hos det tyska systemet för bolagsbeskattning. De menar att det finns en objektiv skillnad mellan företag i svårigheter som måste saneras och andra företag, och att denna objektiva skillnad motiverar en särbehandling av företag i svårigheter som förvärvas i saneringssyfte. Tyskland ger tre skäl för sitt resonemang.

(37)

För det första menar man att i motsats till ekonomiskt sunda företag som kan välja mellan finansiering via kapitalmarknaden och att hitta någon som köper upp företaget återstår för företag i svårigheter endast alternativet att hitta en uppköpare, eftersom ett sådant företag inte kan komma i fråga för vare sig extern finansiering på kapitalmarknaden eller banklån. Företag i svårigheter skulle därmed systematiskt gå miste om möjligheten att föra över förluster, medan ekonomiskt sunda företag alltid har möjlighet att välja mellan extern finansiering och att hitta en uppköpare.

(38)

För det andra menar Tyskland att syftet med § 8c.1 i KStG – dvs. att förhindra skalbolagsköp – inte behöver föranleda att förlustöverföringsmöjligheten går förlorad i de fall då ett förvärv sker i saneringssyfte och inte endast är motiverat av skatteskäl. Om inte § 8c.1a i KStG skulle vara begränsad till förvärv av företag i svårigheter i saneringssyfte, dvs. om även andra typer av förvärv skulle inkluderas, skulle normsyftet gå förlorat.

(39)

För det tredje menar Tyskland att § 8c.1 i KStG garanterar att priset vid ett aktieinnehavsförvärv endast baseras på företagets ekonomiska värde och att de ackumulerade förlusternas skatteplaneringsvärde inte tillåts påverka förvärvspriset. I de fall då ett företag i svårigheter förvärvas i saneringssyfte spelar emellertid inte värdet av eventuella ackumulerade förluster någon nämnvärd roll, enligt de tyska myndigheterna. Som stöd för detta resonemang anför de att revisorer i samband med handelsrättsliga koncernredovisningar inte tillmäter de möjligheter till förlustöverföringar som finns i ett företag med dålig ställning något värde.

(40)

Kombinationen av dessa omständigheter gör att Tyskland anser att § 8c.1a i KStG i alla händelser är motiverad med hänsyn till det tyska bolagsskattesystemets art och struktur, även om denna bestämmelse prima facie kan anses vara selektiv.

4.4   Kopplingen mellan den nya och den gamla saneringsklausulen

(41)

Tyskland påpekar att § 8c i KStG den 1 januari 2008 ersatte en liknande bestämmelse – § 8.4 i KStG – som då upphörde att gälla. Båda dessa bestämmelser hade samma syfte: att förhindra köp av skalbolag med ackumulerade förluster.

(42)

Tyskland hänvisar till att kommissionen inte hade några invändningar mot § 8.4 i KStG och att denna bestämmelse således inte ansågs innebära något statligt stöd.

(43)

Tyskland anser därför att kommissionen är inkonsekvent i sin ståndpunkt i denna fråga.

4.5   Liknande bestämmelser i andra skattesystem

(44)

Tyskland har påpekat att flera andra medlemsstater har bestämmelser som liknar § 8c.1a i KStG. Som exempel nämns Belgien, Finland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Österrike. Tyskland påpekar att trots att dessa system uppvisar stora likheter med det system som finns i Tyskland har kommissionen gentemot dessa medlemsstater inte vidtagit några av de åtgärder som kommissionen förfogar över när det gäller statligt stöd.

(45)

När det gäller skäl 34 i beslutet att inleda granskningsförfarandet, där kommissionen redogör för de åtgärder man vidtagit med avseende på det franska skattesystemet, framhåller Tyskland att det tyska systemet skiljer sig från det franska genom att det franska systemet begränsas till vissa bestämda näringsgrenar och innebär en total befrielse från bolagsskatt.

5.   HÄNDELSEUTVECKLING EFTER ANTAGANDET AV 2011 ÅRS BESLUT OCH EFTER DESS OGILTIGFÖRKLARING

(46)

Efter det att beslutet från 2011 hade antagits upphävde Tyskland tillämpningen av åtgärden fram till ett slutligt avgörande av tribunalen eller domstolen (24).

(47)

Den 29 mars 2017 konstaterade den tyska federala författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) att bestämmelsen i § 8c.1 i KStG, dvs. att möjligheten till förlustutjämning begränsas proportionellt om 25–50 % procent av ett bolags tecknade kapital, medlemskapsrättigheter, andelsrättigheter eller rösträttigheter överförs, strider mot författningen och ålade den tyska förbundsdagen att ändra bestämmelsen senast den 31 december 2018 (25). Den tyska förbundsdagen avskaffade därför (med retroaktiv verkan från och med den 21 december 2007) bestämmelsen om att outnyttjade förluster förfaller proportionellt vid en överföring av 25–50 % av ett bolags tecknade kapital, medlemskapsrättigheter, andelsrättigheter eller rösträttigheter och bibehöll endast regeln om att samtliga outnyttjade förluster förfaller om mer än 50 % av sådant kapital eller sådana rättigheter överförs till en annan enhet (26).

(48)

Efter det att domstolen ogiltigförklarade 2011 års beslut återinförde Tyskland också saneringsklausulen (§ 8c.1a) i KStG den 11 december 2018 (med retroaktiv verkan från 2008) (27).

6.   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

(49)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(50)

En åtgärd utgör stöd i den mening som avses i den bestämmelsen om den uppfyller följande villkor: i) Åtgärden måste gå att tillskriva staten och finansieras genom statliga medel. ii) Den måste ge mottagaren en fördel. iii) Fördelen måste vara selektiv. iv) Åtgärden måste snedvrida eller riskera att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(51)

För att en åtgärd ska betecknas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget måste alla fyra villkor vara uppfyllda, eftersom de är kumulativa. Först kommer kommissionen att granska villkoret som rör beviljandet av en selektiv fördel.

(52)

För att bedöma förekomsten av en fördel ska företagets ekonomiska situation efter åtgärden jämföras med dess ekonomiska situation om åtgärden inte hade vidtagits (28).

(53)

När det gäller skatteåtgärder måste man för att kunna påvisa en eventuell skattefördel framför allt bedöma huruvida den skattebehandling som beviljats ett företag ger det en fördel jämfört med den vanliga eller ”normala” skatteordningen (29). Bedömningen av fördelen är därför nära förknippad med bedömningen av selektivitetskriteriet (där förekomsten av skattebehandling genom undantag också bedöms jämfört med de allmänna skattereglerna).

(54)

Enligt fast rättspraxis (30) görs bedömningen av den materiella selektiviteten i en skatteåtgärd i tre steg. För det första måste det slås fast och undersökas vilket allmänt skattesystem eller ”normalt” skattesystem som är tillämpligt i den berörda medlemsstaten. Det är i förhållande till det allmänna skattesystemet eller ”normala” skattesystemet som den eventuella selektiva karaktären av den fördel som beviljats genom den ifrågavarande skatteåtgärden därefter ska bedömas och fastställas genom att det visas att åtgärden avviker från det allmänna systemet i det att den medför att skillnader görs i behandlingen av näringsidkare som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i jämförbara situationer med hänsyn till målsättningen med skattesystemet. Om det finns en sådan avvikelse är det för det tredje nödvändigt att granska om den är ett resultat av arten hos och den allmänna systematiken i det skattesystem som den omfattas av och därför skulle kunna vara berättigad med hänsyn till arten hos och den allmänna systematiken i skattesystemet. I detta sammanhang ankommer det på medlemsstaten att visa att den differentierade skattebehandlingen härrör direkt från systemets grundläggande eller vägledande principer.

(55)

I det här fallet följer det av domstolens domar (31) att de bolagsskatteregler som är allmänt tillämpliga i Tyskland på alla företag är referenssystemet och att dessa omfattar den allmänna regeln för förlustutjämning enligt § 8.1 i KStG. Målet för dessa regler är att beskattningen av bolagsvinster ska generera budgetintäkter i enlighet med principen om betalning efter förmåga.

(56)

I § 8.1 i KStG fastställs (med hänvisning till 10d § i EStG) att företag som omfattas av bolagsskatt får överföra förluster från ett beskattningsår till framtida beskattningsår (upp till en övre gräns på 1 miljon euro per år).

(57)

I punkt 102 i Andres-domen (32) konstaterade domstolen att regeln om begränsning av möjligheten till förlustavdrag i sig utgjorde ett undantag från regeln om förlustutjämning och att en övergripande prövning av innehållet i dessa bestämmelser borde ha lett till slutsatsen att verkan av bestämmelsen om företagsrekonstruktion var att avgränsa en situation som omfattas av den allmänna regeln om förlustutjämning.

(58)

Under de särskilda omständigheterna i fallet är det därför inte nödvändigt att fastställa huruvida reglerna för att motverka missbruk ingår i referenssystemet eftersom domstolens analys under alla omständigheter verkar utesluta att bestämmelsen om företagsrekonstruktion strider mot målen för dessa regler (33) och innebär ett undantag från dem (34).

(59)

För att bedöma om saneringsklausulen enligt § 8c.1a i KStG är en selektiv fördel måste kommissionen avgöra om den berörda skatteåtgärden avviker från det allmänna systemet i det att den medför att skillnader görs i behandlingen av ekonomiska aktörer som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i jämförbara situationer.

(60)

Eftersom § 8c.1a i KStG innebär att företag som är insolventa eller överskuldsatta (eller hotas av insolvens eller överskuldsättning) och som befinner sig under rekonstruktion får överföra förluster avviker åtgärden inte från den allmänna regeln om förlustutjämning enligt § 8.1 i KStG.

(61)

Därför konstaterar kommissionen att § 8c.1a i KStG inte innebär någon selektiv fördel för de företag som den är tillämplig på.

(62)

Därför är det inte nödvändigt att göra någon bedömning av Tysklands ytterligare argument om att det inte finns någon selektiv fördel. Det är inte heller nödvändigt att bedöma de återstående villkoren för att en åtgärd ska betecknas som statligt stöd, då alla fyra villkor i artikel 107.1 i EUF-fördraget måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska betecknas som statligt stöd, eftersom villkoren är kumulativa.

7.   SLUTSATS

(63)

Därför konstaterar kommissionen att § 8c.1a i KStG (Sanierungsklausel) inte är statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ordningen för överföring av förluster vid taxering i samband med omstrukturering av företag i svårigheter enligt § 8c.1a i KStG (Sanierungsklausel) utgör inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 22 januari 2020.

På kommissionens vägnar

Margrethe VESTAGER

Verkställande vice ordförande


(1)  EUT C 90, 8.4.2010, s. 8.

(2)  EUT C 90, 8.4.2010, s. 8.

(3)  Kommissionens beslut 2011/527/EU av den 26 januari 2011 om det statliga stöd C 7/10 (f.d. CP 250/09 och NN 5/10) som Tyskland beviljat genom ”KStG, Sanierungsklause l” (EUT L 235, 10.9.2011, s. 26).

(4)  Meddelande från kommissionen – Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 83, 7.4.2009, s. 1).

(5)  Enligt den tillfälliga ramen kommer stöd att betraktas som förenligt med den inre marknaden, förutsatt att stödet inte överstiger 500 000 euro, stödmottagaren inte har varit ett företag i svårigheter den 1 juli 2008 och att alla övriga villkor i punkt 4.2.2 i den tillfälliga ramen är uppfyllda.

(6)  16 parter väckte talan om ogiltigförklaring, varav en part var Tyskland (T-205/11) och 15 var potentiella stödmottagare. Med undantag för T-287/11 och T-620/11 vilandeförklarades talan i samtliga fall.

(7)  Tribunalens dom av den 4 februari 2016, Heitkamp BauHolding/kommissionen, T-287/11, ECLI:EU:T:2016:60; tribunalens dom av den 4 februari 2016, GFKL Financial Services/kommissionen, T-620/11, ECLI:EU:T:2016:59.

(8)  Domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Andres (faillite Heitkamp BauHolding)/ kommissionen, C-203/16 P, ECLI:EU:C:2018:505; domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Tyskland/kommissionen, C-208/16 P, ECLI:EU:C:2018:506; domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Tyskland/kommissionen, C-209/16 P, ECLI:EU:C:2018:507; domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Lowell Financial Services/kommissionen, C-219/16 P, ECLI:EU:C:2018:508.

(9)  Unternehmensteuerreformgesetz 2008 av den 14 augusti 2007, offentliggjord i den tyska författningssamlingen (Bundesgesetzblatt (nedan kallad BGBl) 2007, del I, nr 40, s. 1912.

(10)  Bundestagsdrucksache 16/4841, s. 74.

(11)  Bundestagsdrucksache 16/4841, s. 76 hänvisning till en skrivelse från den tyska finansministern av den 27 mars 2003, (Bundessteuerblatt, nedan kallat BStBl), 2003, del I, s. 240).

(12)  Gesetz zur verbesserten steuerlichen Berücksichtigung von Vorsorgeaufwendungen (Bürgerentlastungsgesetz Krankenversicherung), 16 juni 2009, BGBl, 2009, del I, nr 43, s. 1959.

(13)  Syftet med en Sanierung är att omstrukturera ett företag. Omstruktureringen är en åtgärd för att undvika eller avhjälpa insolvens (Zahlungsunfähigkeit) eller överskuldsättning (Überschuldung). Det är alltså enbart företag som är eller kommer att bli insolventa eller överskuldsatta vid tidpunkten för förvärvet som är stödberättigade.

(14)  Begreppen insolvens, hotande insolvens och överskuldsättning definieras i den tyska insolvenslagstiftningen (Insolvenzordnung, nedan kallad InsO, 5 oktober 1994, BGBl, 1994, del I, nr 70, s. 2866) på följande sätt: insolvens (17 § i InsO): när gäldenären inte är i stånd att fullfölja sina betalningsåtaganden och har ställt in sina betalningar. hotande insovlens (18 § iInsO): gäldenären kommer sannolikt inte att vara i stånd att fullfölja sina betalningsåtaganden på förfallodagen. överskuldsättning (19 § i InsO): gäldenärens tillgångar räcker inte längre till för att täcka skulderna. Det är dock inte fråga om överskuldsättning om det finns en positiv prognos för företagets förmåga att leva vidare.

(15)  Gesetz zur Beschleunigung des Wirtschaftswachstums (Wachstumsbeschleunigungsgesetz), 22 december 2009, BGBl, 2009, del I, nr 81, s. 3950, artikel 2.3 b.

(16)  Så kallade vororganschaftliche Verluste.

(17)  Kommissionens meddelande – Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EUT C 244, 1.10.2004, s. 2).

(18)  Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (EUT C 54, 4.3.2006, s. 13).

(19)  Skrivelse från det tyska förbundsfinansministeriet av den 30 april 2010 till delstaternas skattemyndigheter med ansvar för skatteindrivning (BMF v. 30.4.2010 IV C 2 -S 2745-a/08/10005:002), BStBl 2010, del I, s. 488.

(20)  Tyskland hänvisar till domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 september 2004, Spanien/kommissionen, C-276/02, ECLI:EU:C:2004:521, punkterna 15 och 26, och domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 29 juni 1999, DM Transport, C-256/97, ECLI:EU:C:1999:332, punkterna 22 och 25.

(21)  Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3), punkterna 13 och 14.

(22)  Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 29 juni 1999, DM Transport, C-256/97, ECLI:EU:C:1999:332, punkterna 26–28.

(23)  Tribunalens dom (femte avdelningen i utökad sammansättning) av den 11 juli 2002, HAMSA/kommissionen, T-152/99, ECLI:EU:T:2002:188, punkt 157.

(24)  Artikel 4.2 a (ändring av § 34.7c i KStG) i lagen om att införliva direktivet om indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder samt om ändring av skattebestämmelser (Gesetz zur Umsetzung der Beitreibungsrichtlinie sowie zur Änderung steuerlicher Vorschriften), 7 december 2011, BGBl. 2011, del I, nr 64, s. 2592.

(25)  Bundesverfassungsgerichts dom av den 29 mars 2017, 2 BvL 6/11 https://www.bundesverfassungsgericht.de/e/ls20170329_2bvl000611.html.

(26)  Artikel 6.2 (ändring av § 8c.1 i KStG) i lagen om att förhindra bortfall av omsättningsskatt på grund av försäljning av produkter via internet och om ändring av ytterligare skattebestämmelser (Gesetz zur Vermeidung von Umsatzsteuerausfällen beim Handel mit Waren im Internet und zur Änderung weiterer steuerlicher Vorschriften), 11 december 2018, BGBl, 2018, del I, nr 45, s. 2338.

(27)  Artikel 6.6 b (ändring av § 34.6 i KStG) i Gesetz zur Vermeidung von Umsatzsteuerausfällen beim Handel mit Waren im Internet und zur Änderung weiterer steuerlicher Vorschriften.

(28)  Se domstolens dom av den 2 juli 1974, Italien/kommissionen, mål 173/73, ECLI:EU:C:1974:71, punkt 17.

(29)  Se t.ex. domstolens dom (andra avdelningen) av den 15 december 2005, Unicredito Italiano, C-148/04, ECLI:EU:C:2005:774, punkterna 50–52; domstolens dom (tredje avdelningen) av den 8 december 2011, France Télécom/kommissionen, C-81/10 P, ECLI:EU:C:2011:811, punkt 24.

(30)  Se t.ex. domstolens dom (första avdelningen) av den 8 september 2011, Paint Graphos m.fl., C-78/08C-80/08, ECLI:EU:C:2011:550, punkterna 49 och 71; domstolens dom (stora avdelningen) av den 21 december 2016, kommissionen/World Duty Free Group och kommissionen/Banco Santander och Santusa, C-20/15 P och C-21/15 P, ECLI:EU:C:2016:981, punkterna 57 och 58.

(31)  Domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Andres (faillite Heitkamp BauHolding)/kommissionen, C-203/16 P, ECLI:EU:C:2018:505; domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Tyskland/kommissionen, C-208/16 P, ECLI:EU:C:2018:506; domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Tyskland/kommissionen, C-209/16 P, ECLI:EU:C:2018:507; domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Lowell Financial Services/kommissionen, C-219/16 P, ECLI:EU:C:2018:508.

(32)  Domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 juni 2018, Andres (faillite Heitkamp BauHolding)/kommissionen, C-203/16 P, ECLI:EU:C:2018:505

(33)  Genom att förhindra att företag på ett otillbörligt sätt minskar beskattningsbar inkomst genom att använda förlustutjämning från skalbolag.

(34)  Dessutom kan man hävda att saneringsklausulens krav på att företagets struktur och verksamhet ska bibehållas i allt väsentligt utesluter missbruk.


27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2020/451

av den 26 mars 2020

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2020) 1985]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som måste återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/397 (5) till följd av fall av afrikansk svinpest hos svin i Polen och Rumänien.

(2)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/397 antogs har nya fall av afrikansk svinpest hos tamsvin och viltlevande svin konstaterats i Polen och hos viltlevande svin i Ungern.

(3)

I mars 2020 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i distriktet nowosolski i Polen i ett område som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Detta utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Polen som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och som drabbats av det senaste utbrottet av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas i del III i stället för i del II i den bilagan.

(4)

I mars 2020 konstaterades dessutom ett fall av afrikansk svinpest hos ett viltlevande svin i distriktet głogowski i Polen i ett område som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och som ligger i närheten av ett område som förtecknas i del I i den bilagan. Detta fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU, men som ligger i närheten av det område förtecknat i del II som drabbats av det senaste fallet av afrikansk svinpest i distriktet głogowski, bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan.

(5)

I mars 2020 konstaterades också flera fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i distriktet Nógrád i Ungern i områden som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och som ligger i närheten av områden som förtecknas i del I i den bilagan. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Ungern som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och som ligger i närheten av de områden förtecknade i del II som drabbats av de senaste fallen av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan.

(6)

Efter dessa nyligen inträffade fall av afrikansk svinpest hos tamsvin och viltlevande svin i Ungern och Polen har regionaliseringen i dessa två medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa förändringar måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(7)

För att beakta den senaste epidemiologiska utvecklingen av afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Ungern och Polen och tas med i förteckningarna i delarna II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Delarna I, II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU träder i kraft så snart som möjligt.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 mars 2020.

På kommissionens vägnar

Stella KYRIAKIDES

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3)  EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/397 av den 12 mars 2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 77, 13.3.2020, s. 5).


BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1.   Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

the area is delimited clockwise by:

Frontière avec la France,

Rue Mersinhat,

La N818jusque son intersection avec la N83,

La N83 jusque son intersection avec la N884,

La N884 jusque son intersection avec la N824,

La N824 jusque son intersection avec Le Routeux,

Le Routeux,

Rue d’Orgéo,

Rue de la Vierre,

Rue du Bout-d’en-Bas,

Rue Sous l’Eglise,

Rue Notre-Dame,

Rue du Centre,

La N845 jusque son intersection avec la N85,

La N85 jusque son intersection avec la N40,

La N40 jusque son intersection avec la N802,

La N802 jusque son intersection avec la N825,

La N825 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411jusque son intersection avec la N40,

N40: Burnaimont, Rue de Luxembourg, Rue Ranci, Rue de la Chapelle,

Rue du Tombois,

Rue Du Pierroy,

Rue Saint-Orban,

Rue Saint-Aubain,

Rue des Cottages,

Rue de Relune,

Rue de Rulune,

Route de l’Ermitage,

N87: Route de Habay,

Chemin des Ecoliers,

Le Routy,

Rue Burgknapp,

Rue de la Halte,

Rue du Centre,

Rue de l’Eglise,

Rue du Marquisat,

Rue de la Carrière,

Rue de la Lorraine,

Rue du Beynert,

Millewée,

Rue du Tram,

Millewée,

N4: Route de Bastogne, Avenue de Longwy, Route de Luxembourg,

Frontière avec le Grand-Duché de Luxembourg,

Frontière avec la France,

La N87 jusque son intersection avec la N871 au niveau de Rouvroy,

La N871 jusque son intersection avec la N88,

La N88 jusque son intersection avec la rue Baillet Latour,

La rue Baillet Latour jusque son intersection avec la N811,

La N811 jusque son intersection avec la N88,

La N88 jusque son intersection avecla N883 au niveau d’Aubange,

La N883 jusque son intersection avec la N81 au niveau d’Aubange,

La N81 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411 jusque son intersection avec la N40,

La N40 jusque son intersection avec la rue du Fet,

Rue du Fet,

Rue de l’Accord jusque son intersection avec N801,

N801 jusque son intersection avec Le Sart,

Le Sart,

La Fosse du Loup,

Les Chanvières,

La Roquignole,

Hosseuse,

Rue de Neufchâteau,

Rue Grande,

La N894 jusque son intersection avec laN85,

La N85 jusque son intersection avec la frontière avec la France.

2.   Estland

Följande områden i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Ungern

Följande områden i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950950, 950960, 950970, 951050, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150, 956160 és 956450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950, 406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye 900750, 901250, 901260, 901270, 901350, 901551, 901560, 901570, 902650, 902660, 902670, 902750, 903650, 903750, 903850, 904250, 904350, 904950, 904960, 905070, 905150, 905250 és 905260 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250850, 250950, 251050, 251150, 251360, 251450, 251550, 251650, 251750, 251850, 251950, 252050, 252150, 252250, 252550, 252650 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye 553250, 553260, 553350, 553750, 553850 és 553910 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 571050, 571150, 571250, 571350, 571550, 571610, 571750, 571760, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050,575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577250, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580050, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 851950, 852350, 852450, 852550, 852750, 853751, 853850, 853950, 853960, 854050, 855650 és 855660 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

4.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Pāvilostas novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Ventspils novada Jūrkalnes pagasts,

Grobiņas novads,

Rucavas novada Dunikas pagasts.

5.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Klaipėdos rajono savivaldybės: Agluonėnų, Priekulės, Veiviržėnų, Judrėnų, Endriejavo ir Vėžaičių seniūnijos,

Kretingos rajono savivaldybės: Imbarės, Kartenos ir Kūlupėnų seniūnijos,

Plungės rajono savivaldybės: Kulių, Nausodžio, Plungės miesto ir Šateikių seniūnijos,

Skuodo rajono savivaldybės: Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo, Skuodo miestoseniūnijos.

6.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

gminy Janowiec Kościelny, Janowo i Kozłowo w powiecie nidzickim,

powiat działdowski,

gminy Łukta, Miłomłyn, Dąbrówno, Grunwald i Ostróda z miastem Ostróda w powiecie ostródzkim,

gminy Kisielice, Susz, Iława z miastem Iława, Lubawa z miastem Lubawa, w powiecie iławskim,

w województwie podlaskim:

gminy Kulesze Kościelne, Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

powiat zambrowski,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat sierpecki,

powiat żuromiński,

gminy Andrzejewo, Brok, Małkinia Górna, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Zaręby Kościelne i Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka w powiecie ostrowskim,

gminy Dzierzgowo, Lipowiec Kościelny, miasto Mława, Radzanów, Szreńsk, Szydłowo i Wieczfnia Kościelna, w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, Zabrodzie i część gminy Somianka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Kowala, , Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12, i część gminy Iłża położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

powiat szydłowiecki,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

gmina Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

gminy Laszki, Radymno z miastem Radymno, część gminy Wiązownica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 867 i gmina wiejska Jarosław w powiecie jarosławskim,

gminy Przeworsk z miastem Przeworsk, Gać Jawornik Polski, Kańczuga, Tryńcza i Zarzecze w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez droge nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa, Niwiska i Raniżów – w powiecie kolbuszowskim gminy Borowa, Czermin, Gawłuszowice, Mielec z miastem Mielec, Padew Narodowa, Przecław, Tuszów Narodowy w powiecie mieleckim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat opatowski,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

gmina Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

gminy Brody i Mirzec w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Gowarczów, Końskie i Stąporków w powiecie koneckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Biała Rawska, Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka i Regnów w powiecie rawskim,

powiat skierniewicki,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Białaczów, Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

gminy Czerniewice, Inowłódz, Lubochnia, Rzeczyca, Tomaszów Mazowiecki z miastem Tomaszów Mazowiecki i Żelechlinek w powiecie tomaszowskim,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, Stegna, Sztutow, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, nastęnie przez drogę nr 7 i S7, i dalej przez drogę nr 502 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr S7 do północnej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gminy Maszewo i Gubin z miastem Gubin w powiecie krośnieńskim,

gminy Międzyrzecz, Pszczew, Trzciel w powiecie międzyrzeckim,

gmina Lubrza, Łagów, część gminy Zbąszynek położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Szczaniec położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Świebodzin położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie świebodzińskim,

gmina Cybinka w powiecie słubickim,

część gminy Torzym położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie sulęcińskim,

w województwie dolnośląskim:

gminy Bolesławiec z miastem Bolesławiec, Gromadka i Osiecznica w powiecie bolesławieckim,

gmina Węgliniec w powiecie zgorzeleckim,

gminy Chocianów, Radwanice, Przemków i część gminy Polkowice położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 331 w powiecie polkowickim,

gmina Jemielno, Niechlów i Góra w powiecie górowskim,

gmina Rudna i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Lipno, Osieczna, Rydzyna, Święciechowa, Włoszakowice w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

powiat nowotomyski,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i Kamieniec w powiecie grodziskim,

gminy Stęszew i Buk w powiecie poznańskim,

powiat kościański.

7.   Slovakien

Följande områden i Slovakien:

the whole district of Vranov nad Topľou,

the whole district of Humenné,

the whole district of Snina,

the whole district of Sobrance,

the whole district of Košice-mesto,

in the district of Michalovce, the whole municipalities of Tušice, Moravany, Pozdišovce, Michalovce, Zalužice, Lúčky, Závadka, Hnojné, Poruba pod Vihorlatom, Jovsa, Kusín, Klokočov, Kaluža, Vinné, Trnava pri Laborci, Oreské, Staré, Zbudza, Petrovce nad Laborcom, Lesné, Suché, Rakovec nad Ondavou, Nacina Ves, Voľa, Pusté Čemerné and Strážske,

in the district of Košice - okolie, the whole municipalities not included in Part II.

8.   Grekland

Följande områden i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

DEL II

1.   Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

the area is delimited clockwise by:

La frontière avec la France au niveau de Florenville,

La N85 jusque son intersection avec la N894au niveau de Florenville,

La N894 jusque son intersection avec la rue Grande,

La rue Grande jusque son intersection avec la rue de Neufchâteau,

La rue de Neufchâteau jusque son intersection avec Hosseuse,

Hosseuse,

La Roquignole,

Les Chanvières,

La Fosse du Loup,

Le Sart,

La N801 jusque son intersection avec la rue de l’Accord,

La rue de l’Accord,

La rue du Fet,

La N40 jusque son intersection avec la E25-E411,

La E25-E411 jusque son intersection avec la N81 au niveau de Weyler,

La N81 jusque son intersection avec la N883 au niveau d’Aubange,

La N883 jusque son intersection avec la N88 au niveau d’Aubange,

La N88 jusque son intersection avec la N811,

La N811 jusque son intersection avec la rue Baillet Latour,

La rue Baillet Latour jusque son intersection avec la N88,

La N88 jusque son intersection avec la N871,

La N871 jusque son intersection avec la N87 au niveau de Rouvroy,

La N87 jusque son intersection avec la frontière avec la France.

2.   Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv,

the whole region of Pazardzhik,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Burgas excluding the areas in Part III.

3.   Estland

Följande områden i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Ungern

Följande områden i Ungern:

Békés megye 950850, 950860, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953510, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 650100, 650200, 650300, 650400, 650500, 650600, 650700, 650800, 650900, 651000, 651100, 651200, 651300, 651400, 651500, 651610, 651700, 651801, 651802, 651803, 651900, 652000, 652100, 652200, 652300, 652601, 652602, 652603, 652700, 652900, 653000, 653100,653200, 653300, 653401, 653403, 653500, 653600, 653700, 653800, 653900, 654000, 654201, 654202, 654301, 654302, 654400, 654501, 654502, 654600, 654700, 654800, 654900, 655000, 655100, 655200, 655300, 655400, 655500, 655600, 655700, 655800, 655901, 655902, 656000, 656100, 656200, 656300, 656400, 656600, 656701, 656702, 656800, 656900, 657010, 657100, 657300, 657400, 657500, 657600, 657700, 657800, 657900, 658000, 658100, 658201, 658202, 658310, 658401, 658402, 658403, 658404, 658500, 658600, 658700, 658801, 658802, 658901, 658902, 659000, 659100, 659210, 659220, 659300, 659400, 659500, 659601, 659602, 659701, 659800, 659901, 660000, 660100, 660200, 660400, 660501, 660502, 660600 és 660800, valamint 652400, 652500 és 652800 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye 900150, 900250, 900350, 900450, 900550, 900650, 900660, 900670, 901850, 900850, 900860, 900950, 900960, 901050, 901150, 901450, 901580, 901590, 901650, 901660, 901750, 901950, 902050, 902150, 902250, 902350, 902450, 902550, 902850, 902860, 902950, 902960, 903050, 903150, 903250, 903350, 903360, 903370, 903450, 903550, 903950, 903960, 904050, 904060, 904150, 904450, 904460, 904550 és 904650, 904750, 904760, 904850, 904860, 905050, 905060, 905080, 905350, 905360, 905450 és 905550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Heves megye 700150, 700250, 700260, 700350, 700450, 700460, 700550, 700650, 700750, 700850, 700860, 700950, 701050, 701111, 701150, 701250, 701350, 701550, 701560, 701650, 701750, 701850, 701950, 702050, 702150, 702250, 702260, 702350, 702450, 702550, 702750, 702850, 702950, 703050, 703150, 703250, 703350, 703360, 703370, 703450, 703550, 703610, 703750, 703850, 703950, 704050, 704150, 704250, 704350, 704450, 704550, 704650, 704750, 704850, 704950, 705050, 705150,705250, 705350, 705450, 705510 és 705610 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 7151850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye: 252350, 252450, 252460, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350 és 253450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye 550110, 550120, 550130, 550210, 550310, 550320, 550450, 550460, 550510, 550610, 550710, 550810, 550950, 551010, 551150, 551160, 551250, 551350, 551360, 551450, 551460, 551550, 551650, 551710, 551810, 551821, 552010, 552150, 552250, 552350, 552360, 552450, 552460, 552520, 552550, 552610, 552620, 552710, 552850, 552860, 552950, 552960, 552970, 553050, 553110, 553650 és 554050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570950, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 850950, 851050, 851150, 851250, 851350, 851450, 851550, 851560, 851650, 851660, 851751, 851752, 852850, 852860, 852950, 852960, 853050, 853150, 853160, 853250, 853260, 853350, 853360, 853450, 853550, 853560, 853650, 854150, 854250, 854350, 854450, 854550, 854560, 854650, 854660, 854750, 854850, 854860, 854870, 854950, 855050, 855150, 855250, 855350, 855450, 855460, 855550, 855750, 855850, 855950, 855960, 856051, 856150, 856250, 856260, 856350, 856360, 856450, 856550, 856650, 856750, 856760, 856850, 856950, 857050, 857150, 857350, 857450, 857650, valamint 850150, 850250, 850260, 850350, 850450, 850550, 852050, 852150, 852250, 857550, 850650, 850850, 851851 és 851852 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

5.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Ādažu novads,

Aizputes novads,

Aglonas novads,

Aizkraukles novads,

Aknīstes novads,

Alojas novads,

Alsungas novads,

Alūksnes novads,

Amatas novads,

Apes novads,

Auces novads,

Babītes novads,

Baldones novads,

Baltinavas novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Beverīnas novads,

Brocēnu novads,

Burtnieku novads,

Carnikavas novads,

Cēsu novads,

Cesvaines novads,

Ciblas novads,

Dagdas novads,

Daugavpils novads,

Dobeles novads,

Dundagas novads,

Durbes novads,

Engures novads,

Ērgļu novads,

Garkalnes novads,

Gulbenes novads,

Iecavas novads,

Ikšķiles novads,

Ilūkstes novads,

Inčukalna novads,

Jaunjelgavas novads,

Jaunpiebalgas novads,

Jaunpils novads,

Jēkabpils novads,

Jelgavas novads,

Kandavas novads,

Kārsavas novads,

Ķeguma novads,

Ķekavas novads,

Kocēnu novads,

Kokneses novads,

Krāslavas novads,

Krimuldas novads,

Krustpils novads,

Kuldīgas novads,

Lielvārdes novads,

Līgatnes novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Lubānas novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mālpils novads,

Mārupes novads,

Mazsalacas novads,

Mērsraga novads,

Naukšēnu novads,

Neretas novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Ozolnieku novads,

Pārgaujas novads,

Pļaviņu novads,

Preiļu novads,

Priekules novads,

Priekuļu novads,

Raunas novads,

republikas pilsēta Daugavpils,

republikas pilsēta Jelgava,

republikas pilsēta Jēkabpils,

republikas pilsēta Jūrmala,

republikas pilsēta Rēzekne,

republikas pilsēta Valmiera,

Rēzeknes novads,

Riebiņu novads,

Rojas novads,

Ropažu novads,

Rugāju novads,

Rundāles novads,

Rūjienas novads,

Salacgrīvas novads,

Salas novads,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Sējas novads,

Siguldas novads,

Skrīveru novads,

Skrundas novads,

Smiltenes novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Strenču novads,

Talsu novads,

Tērvetes novads,

Tukuma novads,

Vaiņodes novads,

Valkas novads,

Varakļānu novads,

Vārkavas novads,

Vecpiebalgas novads,

Vecumnieku novads,

Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes, Puzes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts, Piltenes pilsēta,

Viesītes novads,

Viļakas novads,

Viļānu novads,

Zilupes novads.

6.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė: Alytaus, Alovės, Butrimonių, Daugų, Nemunaičio, Pivašiūnų, Punios, Raitininkų seniūnijos,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė: Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos ir Vilkijos seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, Užliedžių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1 ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

Kelmės rajono savivaldybė,

Kėdainių rajono savivaldybė,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė: Degučių, Marijampolės, Mokolų, Liudvinavo ir Narto seniūnijos,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė: Stakliškių ir Veiverių seniūnijos,

Plungės rajono savivaldybė: Babrungo, Alsėdžių, Žlibinų, Stalgėnų, Paukštakių, Platelių ir Žemaičių Kalvarijos seniūnijos,

Raseinių rajono savivaldybė,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos, Barstyčių, Ylakių, Notėnų ir Šačių seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė: Bartninkų, Gražiškių, Keturvalakių, Kybartų, Klausučių, Pajevonio, Šeimenos, Vilkaviškio miesto, Virbalio, Vištyčio seniūnijos,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

7.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Prostki i gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

gminy Elbląg, Gronowo Elbląskie, Milejewo, Młynary, Markusy, Rychliki i Tolkmicko w powiecie elbląskim,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

gmina Wieliczki w powiecie oleckim,

powiat piski,

gmina Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie w powiecie bartoszyckim,

gminy Biskupiec, Gietrzwałd, Jonkowo, Purda, Stawiguda, Świątki, Olsztynek i miasto Olsztyn oraz część gminy Barczewo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie olsztyńskim,

gmina Miłakowo, część gminy Małdyty położona na południowy – zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga i część gminy Morąg położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga w powiecie ostródzkim,

część gminy Ryn położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową łączącą miejscowości Giżycko i Kętrzyn w powiecie giżyckim,

gminy Braniewo i miasto Braniewo, Frombork, Lelkowo, Pieniężno, Płoskinia oraz część gminy Wilczęta położona na pólnoc od linii wyznaczonej przez drogę nr 509 w powiecie braniewskim,

gmina Reszel, część gminy Kętrzyn położona na południe od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn biegnącej do granicy miasta Kętrzyn, na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 591 biegnącą od miasta Kętrzyn do północnej granicy gminy oraz na zachód i na południe od zachodniej i południowej granicy miasta Kętrzyn, miasto Kętrzyn i część gminy Korsze położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na wschód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

gmina Nidzica w powiecie nidzickim,

gminy Dźwierzuty, Jedwabno, Pasym, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

gmina Zalewo w powiecie iławskim,

w województwie podlaskim:

gminy Rudka, Brańsk z miastem Brańsk, i część gminy Boćki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie bielskim,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wiznaw powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

gminy Dziadkowice, Grodzisk, Mielnik, Nurzec-Stacja i Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

gminy Białowieża, Czyże, Narew, Narewka, Hajnówka z miastem Hajnówka i część gminy Dubicze Cerkiewne położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1654B w powiecie hajnowskim,

gminy Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty i Sokoły w powiecie wysokomazowieckim,

powiat kolneński z miastem Kolno,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Michałowo, Supraśl, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady, Choroszcz i część gminy Poświętne położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 681 w powiecie białostockim,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

powiat siedlecki,

powiat miejski Siedlce,

gminy Bielany, Ceranów, Kosów Lacki, Repki i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

powiat węgrowski,

powiat łosicki,

gminy Grudusk, Opinogóra Górna, Gołymin-Ośrodek i część gminy Glinojeck położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 7 w powiecie ciechanowskim,

powiat sochaczewski,

powiat zwoleński,

gminy Garbatka – Letnisko, Gniewoszów i Sieciechów w powiecie kozienickim,

powiat lipski,

gminy Gózd, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 i część gminy Iłża położona na wschód od linii wyznaczonej przez droge nr 9 w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Bulkowo, Staroźreby, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

powiat płoński,

gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

powiat wołomiński,

część gminy Somianka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Górzno, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, Trojanów, Żelechów, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły w powiecie garwolińskim,

gmina Boguty – Pianki w powiecie ostrowskim,

gminy Stupsk, Wiśniewo i część gminy Strzegowo położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 7 w powiecie mławskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

gminy Białobrzegi, Promna, Radzanów, Stara Błotnica, Wyśmierzyce w powiecie białobrzeskim,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Aleksandrów, Biłgoraj z miastem Biłgoraj, Biszcza, Józefów, Księżpol, Łukowa, Obsza, Potok Górny i Tarnogród, część gminy Frampol położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 74, część gminy Goraj położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835, część gminy Tereszpol położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 858, część gminy Turobin położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835 w powiecie biłgorajskim,

powiat janowski,

powiat puławski,

powiat rycki,

gminy Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Bychawa, Jabłonna, Krzczonów, Garbów Strzyżewice, Wysokie, Bełżyce, Borzechów, Niedrzwica Duża, Konopnica, Wojciechów i Zakrzew w powiecie lubelskim,

gminy Rybczewice i Piaski w powiecie świdnickim,

gmina Fajsławice, część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 i część gminy Łopiennik Górny położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 w powiecie krasnostawskim,

powiat hrubieszowski,

gminy Krynice, Rachanie, Tarnawatka, Łaszczów, Telatyn, Tyszowce i Ulhówek w powiecie tomaszowskim,

gminy Białopole, Chełm, Dorohusk, Dubienka, Kamień, Leśniowice, Ruda – Huta, Sawin, Wojsławice, Żmudź w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

gmina Adamów, Miączyn, Sitno, Komarów-Osada, Krasnobród, Łabunie, Zamość, Grabowiec, część gminy Zwierzyniec położona na południowy-wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 858 i część gminy Skierbieszów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 843 w powiecie zamojskim,

powiat miejski Zamość,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

gminy Dębowa Kłoda, Jabłoń, Podedwórze, Sosnowica w powiecie parczewskim,

gminy Hanna, Stary Brus, Wola Uhruska, Wyryki, gmina wiejska Włodawa oraz część gminy Hańsk położona na wschód od linii wyznaczonej od drogi nr 819 w powiecie włodawskim,

gmina Kąkolewnica, Komarówka Podlaska i Ulan Majorat w powiecie radzyńskim,

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

gminy Horyniec-Zdrój, Cieszanów, Oleszyce, Stary Dzików i Lubaczów z miastem Lubaczów w powiecie lubaczowskim,

gminy Adamówka i Sieniawa w powiecie przeworskim,

część gminy Wiązownica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 867 w powiecie jarosławskim,

gmina Kamień, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez droge nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas i Majdan Królewski w powiecie kolbuszowskim,

powiat leżajski,

powiat niżański,

powiat tarnobrzeski,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

część gminy Nowy Dwór Gdański położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 oraz przez drogę nr 502 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr S7 do północnej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów polożona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

w województwie lubuskim:

powiat wschowski,

gminy Bobrowice, Bytnica, Dąbie i Krosno Odrzańskie w powiecie krośnieńskim,

gminy Bytom Odrzański, Kolsko, Nowe Miasteczko, Siedlisko oraz część gminy Kożuchów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy w powieie nowosolskim,

gminy Babimost, Czerwieńsk, Kargowa, Nowogród Bobrzański, Sulechów, Świdnica, Trzebiechów oraz część gminy Bojadła położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy w powiecie zielonogórskim,

powiat żarski ,

powiat żagański ,

gmina Skąpe, część gminy Zbąszynek położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Szczaniec położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Świebodzin położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie świebodzińskim,

w województwie dolnośląskim:

powiat głogowski,

gmina Gaworzyce i Grębocice w powiecie polkowickim,

w województwie wielkopolskim:

powiat wolsztyński,

gminy Rakoniewice i Wielichowo w powiecie grodziskim,

gmina Wijewo w powiecie leszczyńskim,

w województwie łódzkim:

gminy Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gmina Sadkowice w powiecie rawskim.

8.   Slovakien

Följande områden i Slovakien:

in the district of Košice – okolie, the whole municipalities of Belza, Bidovce, Blažice, Bohdanovce, Byster, Čaňa, Ďurďošík, Ďurkov, Geča, Gyňov, Haniska, Kalša, Kechnec, Kokšov- Bakša, Košická Polianka, Košický Klečenov, Milhosť, Nižná Hutka, Nižná Mysľa, Nižný Čaj, Nižný Olčvár, Nový Salaš, Olšovany, Rákoš, Ruskov, Seňa, Skároš, Sokoľany, Slančík, Slanec, Slanská Huta, Slanské Nové Mesto, Svinica, Trstené pri Hornáde, Valaliky, Vyšná Hutka, Vyšná Myšľa, Vyšný Čaj, Vyšný Olčvár, Zdoba and Ždaňa,

the whole district of Trebišov,

in the district of Michalovce, the whole municipalities of the district not already included in Part I.

9.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

Judeţul Bistrița-Năsăud,

Județul Suceava.

DEL III

1.   Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

the whole region of Blagoevgrad,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Gabrovo,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Lovech,

the whole region of Montana,

the whole region of Pleven,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Ruse,

the whole region of Shumen,

the whole region of Silistra,

the whole region of Sliven,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Targovishte,

the whole region of Vidin,

the whole region of Varna,

the whole region of Veliko Tarnovo,

the whole region of Vratza,

in Burgas region:

the whole municipality of Burgas,

the whole municipality of Kameno,

the whole municipality of Malko Tarnovo,

the whole municipality of Primorsko,

the whole municipality of Sozopol,

the whole municipality of Sredets,

the whole municipality of Tsarevo,

the whole municipality of Sungurlare,

the whole municipality of Ruen,

the whole municipality of Aytos.

2.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Alytaus rajono savivaldybė: Simno, Krokialaukio ir Miroslavo seniūnijos,

Birštono savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Čekiškės, Ežerėlio, Kačerginės, Kulautuvos, Raudondvario, Ringaudų ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1, Užliedžių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1 ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 1907,

Kazlų Rudos savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė: Gudelių, Igliaukos, Sasnavos ir Šunskų seniūnijos,

Prienų rajono savivaldybė: Ašmintos, Balbieriškio, Išlaužo, Jiezno, Naujosios Ūtos, Pakuonio, Prienų ir Šilavotos seniūnijos,

Vilkaviškio rajono savivaldybės: Gižų ir Pilviškių seniūnijos.

3.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Bisztynek, Sępopol i Bartoszyce z miastem Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

gminy Kiwity i Lidzbark Warmiński z miastem Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

gminy Srokowo, Barciany, część gminy Kętrzyn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn biegnącej do granicy miasta Kętrzyn oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 591 biegnącą od miasta Kętrzyn do północnej granicy gminy i część gminy Korsze położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na zachód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gmina Stare Juchy w powiecie ełckim,

część gminy Wilczęta położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 509 w powiecie braniewskim,

część gminy Morąg położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga, część gminy Małdyty położona na północny – wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od Olsztyna do Elbląga w powiecie ostródzkim,

gminy Godkowo i Pasłęk w powiecie elbląskim,

gminy Kowale Oleckie, Olecko i Świętajno w powiecie oleckim,

powiat węgorzewski,

gminy Kruklanki, Wydminy, Miłki, Giżycko z miastem Giżycko i część gminy Ryn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn w powiecie giżyckim,

gminy Jeziorany, Kolno, Dywity, Dobre Miasto i część gminy Barczewo położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie olsztyńskim,

w województwie podlaskim:

gminy Orla, Wyszki, Bielsk Podlaski z miastem Bielsk Podlaski i część gminy Boćki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie bielskim,

gminy Łapy, Juchnowiec Kościelny, Suraż, Turośń Kościelna, część gminy Poświętne położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 681 w powiecie białostockim,

gminy Kleszczele, Czeremcha i część gminy Dubicze Cerkiewne położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1654B w powiecie hajnowskim,

gminy Perlejewo, Drohiczyn i Milejczyce w powiecie siemiatyckim,

gmina Ciechanowiec w powiecie wysokomazowieckim,

w województwie mazowieckim:

gminy Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Sobolew i część gminy Wilga położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia dorzeki Wisły w powiecie garwolińskim,

powiat miński,

gminy Jabłonna Lacka, Sabnie i Sterdyń w powiecie sokołowskim,

gminy Ojrzeń, Sońsk, Regimin, Ciechanów z miastem Ciechanów i część gminy Glinojeck położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 7 w powiecie ciechanowskim,

część gminy Strzegowo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 7 w powiecie mławskim,

gmina Nur w powiecie ostrowskim,

gminy Grabów nad Pilicą, Magnuszew, Głowaczów, Kozienice w powiecie kozienickim,

gmina Stromiec w powiecie białobrzeskim,

w województwie lubelskim:

gminy Bełżec, Jarczów, Lubycza Królewska, Susiec, Tomaszów Lubelski i miasto Tomaszów Lubelski w powiecie tomaszowskim,

gminy Wierzbica, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze w powiecie chełmskim,

gminy Izbica, Gorzków, Rudnik, Kraśniczyn, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Siennica Różana i część gminy Łopiennik Górny położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17, część gminy Żółkiewka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gmina Stary Zamość, Radecznica, Szczebrzeszyn, Sułów, Nielisz, część gminy Skierbieszów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 843, część gminy Zwierzyniec położona na północny-zachód od linii wyznaczonej przez droge nr 858 powiecie zamojskim,

część gminy Frampol położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74, część gminy Goraj położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835, część gminy Tereszpol położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 858, część gminy Turobin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 835 w powiecie biłgorajskim,

gmina Urszulin i część gminy Hańsk położona na zachód od linii wyznaczonej przez droge nr 819 w powiecie włodawskim,

powiat łęczyński,

gmina Trawniki w powiecie świdnickim,

gminy Adamów, Serokomla, Wojcieszków w powiecie łukowskim,

gminy Milanów, Parczew, Siemień w powiecie parczewskim,

gminy Borki, Czemierniki, Radzyń Podlaski z miastem Radzyń Podlaski, Wohyń w powiecie radzyńskim,

powiat lubartowski,

gminy Głusk, Jastków, Niemce i Wólka w powiecie lubelskim,

gminy Mełgiew i miasto Świdnik w powiecie świdnickim,

powiat miejski Lublin,

w województwie podkarpackim:

gmina Narol w powiecie lubaczowskim,

w województwie lubuskim:

gminy Nowa Sól i miasto Nowa Sól, Otyń oraz część gminy Kożuchów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Zabór oraz część gminy Bojadła położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy w powiecie zielonogórskim,

powiat miejski Zielona Góra.

4.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

Zona orașului București,

Județul Constanța,

Județul Satu Mare,

Județul Tulcea,

Județul Bacău,

Județul Bihor,

Județul Brăila,

Județul Buzău,

Județul Călărași,

Județul Dâmbovița,

Județul Galați,

Județul Giurgiu,

Județul Ialomița,

Județul Ilfov,

Județul Prahova,

Județul Sălaj,

Județul Vaslui,

Județul Vrancea,

Județul Teleorman,

Judeţul Mehedinţi,

Județul Gorj,

Județul Argeș,

Judeţul Olt,

Judeţul Dolj,

Județul Arad,

Județul Timiș,

Județul Covasna,

Județul Brașov,

Județul Botoșani,

Județul Vâlcea,

Județul Iași,

Județul Hunedoara,

Județul Alba,

Județul Sibiu,

Județul Caraș-Severin,

Județul Neamț,

Județul Harghita,

Județul Mureș,

Județul Cluj,

Judeţului Maramureş.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

tutto il territorio della Sardegna.


ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER

27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/46


BESLUT AV STYRELSEN FÖR EUROPEISKA UNIONENS IMMATERIALRÄTTSMYNDIGHET

av den 26 mars 2020

om interna regler angående begränsningar av vissa rättigheter som registrerade har med avseende på behandling av personuppgifter inom ramen för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighets funktion

STYRELSEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (1), särskilt artikel 25,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (2), särskilt artikel 153,

med beaktande av arbetsordningen för styrelsen för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, särskilt artikel 9,

med beaktande av samrådet med Europeiska datatillsynsmannen den 18 december 2019, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (nedan kallad myndigheten) utför sitt uppdrag i enlighet med förordning (EU) 2017/1001.

(2)

I enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725 kan begränsningar av tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36, samt artikel 4 i den förordningen, i den mån bestämmelserna motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–22, föreskrivas i interna regler som antas av myndigheten om begränsningarna inte finns i rättsakter som antas på grundval av fördragen.

(3)

Dessa interna regler, inbegripet bestämmelserna om bedömning av en begränsnings nödvändighet och proportionalitet, gäller inte när det finns en på grundval av fördragen antagen rättsakt med bestämmelser om begränsning av registrerades rättigheter.

(4)

När myndigheten fullgör sina skyldigheter med avseende på registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska den undersöka om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.

(5)

Inom sin administrativa verksamhet kan myndigheten dock vara tvungen att begränsa registrerades rättigheter enligt artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725.

(6)

Myndigheten, företrädd av sin verkställande direktör, fungerar som personuppgiftsansvarig, oavsett om ansvaret har delegerats inom myndigheten utifrån ansvarsfördelningen för olika operativa arbetsuppgifter som omfattar personuppgiftsbehandling.

(7)

Personuppgifterna lagras på ett säkert sätt i en elektronisk miljö eller på papper, vilket förhindrar olaglig åtkomst eller överföring av uppgifter till personer som inte har behov av att ta del av dem. De behandlade personuppgifterna lagras såsom anges i myndighetens dataskyddsmeddelanden, meddelanden om skydd av personuppgifter eller dokumentation.

(8)

Dessa interna regler ska gälla för all behandling som myndigheten utför inom ramen för administrativa utredningar, disciplinära förfaranden, förfaranden i visselblåsarärenden, (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handläggning av klagomål och medicinska uppgifter, internrevisioner, dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (till exempel av CERT-EU).

(9)

När dessa interna regler tillämpas måste myndigheten förklara varför begränsningarna är absolut nödvändiga och proportionella i ett demokratiskt samhälle och respektera andemeningen i de grundläggande fri- och rättigheterna.

(10)

Vid de ovannämnda förfarandena måste myndigheten i största möjliga mån respektera de registrerades grundläggande rättigheter, särskilt dem som gäller rätten till information, till tillgång, rättelse eller radering av personuppgifter, rätten till begränsning av behandlingen, rätten att bli underrättad om personuppgiftsincidenter och rätten till konfidentiell behandling av kommunikation i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

(11)

Myndigheten bör regelbundet kontrollera att förhållandena som motiverar en begränsning fortfarande är tillämpliga och upphäva begränsningen om de inte längre är det.

(12)

Den personuppgiftsansvarige ska informera dataskyddsombudet om varje begränsning som tillämpas på registrerades rättigheter, när begränsningen har upphävts eller när begränsningen har reviderats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Detta beslut innehåller regler om de villkor som måste vara uppfyllda för att myndigheten inom ramen för den uppgiftsbehandling som anges i punkt 2 ska få begränsa rättigheterna som avses i artiklarna 4, 14–21, 35 och 36 i förordning (EU) 2018/1725, i enlighet med artikel 25 i denna förordning.

2.   Inom ramen för myndighetens administrativa verksamhet gäller detta beslut för behandling av personuppgifter som myndigheten utför inom ramen för administrativa utredningar, disciplinära förfaranden, förfaranden i visselblåsarärenden, (formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, handläggning av klagomål, behandling av medicinska uppgifter och/eller journaler, internrevisioner, dataskyddsombudets utredningar i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725 samt utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (till exempel av CERT-EU).

Detta beslut gäller för uppgiftsbehandling som myndigheten inleder och utför, inbegripet innan ovanstående förfaranden inleds, under dessa förfaranden och under uppföljningen av resultaten från dessa förfaranden. Det ska även omfatta stöd och samarbete som myndigheten tillhandahåller, utanför sina egna administrativa förfaranden, till Olaf, medlemsstaternas behöriga myndigheter och/eller andra behöriga myndigheter.

3.   Kategorierna av uppgifter som omfattas är objektiva uppgifter (som personidentifierande uppgifter, kontaktuppgifter, yrkesuppgifter, administrativa uppgifter, uppgifter från särskilda källor, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter) och/eller subjektiva uppgifter (som rör ärendet, till exempel motivering, uppgifter om beteende, bedömningar, uppgifter om prestationer och uppförande samt uppgifter som rör eller lagts fram i samband med föremålet för förfarandet eller verksamheten).

4.   När myndigheten fullgör sina skyldigheter med avseende på registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska den undersöka om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.

5.   Enligt villkoren som beskrivs i detta beslut kan begränsningarna gälla följande rättigheter: de registrerades rätt att få ta del av information, rätten till tillgång, rättelse eller radering av personuppgifter, rätten till begränsning av behandlingen, rätten att bli underrättad om personuppgiftsincidenter och rätten till konfidentiell behandling av elektronisk kommunikation.

Artikel 2

Specificering av personuppgiftsansvarig och skyddsåtgärder

1.   Myndigheten ska införa följande skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig åtkomst eller överföring:

a)

Pappersdokument ska förvaras i säkerhetsskåp som endast behörig personal har tillgång till.

b)

Alla elektroniska uppgifter ska förvaras i ett säkert it-program i enlighet med myndighetens säkerhetsföreskrifter, liksom i särskilda elektroniska mappar som endast behörig personal har tillgång till. Lämpliga åtkomstnivåer ska beviljas individuellt.

c)

It-system och deras databaser ska ha mekanismer för att verifiera användarens identitet i ett system med samlad inloggning och vara automatiskt kopplade till användar-id och lösenord. Konton för slutanvändare måste vara unika, personliga och får inte kunna överföras. Det är absolut förbjudet att dela användarkonton. E-register ska förvaras säkert för att säkerställa sekretesskydd för de uppgifter som finns i dessa.

d)

Alla personer som har tillgång till uppgifterna är bundna av tystnadsplikt.

2.   Personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter är myndigheten, företrädd av sin verkställande direktör, som kan delegera personuppgiftsansvaret till någon annan. Registrerade ska underrättas om delegeringen via dataskyddsmeddelanden eller dokumentation som publiceras på myndighetens webbplats och/eller intranät.

3.   De personuppgifter som avses i artikel 1.3 får inte lagras längre än vad som anges i de dataskyddsmeddelanden, meddelanden om skydd av personuppgifter eller dokumentation som avses i artikel 3.1. I slutet av lagringsperioden raderas, anonymiseras eller överförs uppgifterna om ärendet till de historiska arkiven.

4.   Om myndigheten överväger att tillämpa en begränsning ska risken för den registrerades fri- och rättigheter vägas mot i synnerhet risken för andra registrerades fri- och rättigheter samt mot risken att syftet med uppgiftsbehandlingen hindras. Riskerna för den registrerades fri- och rättigheter omfattar i första hand, men är inte begränsade till, risker som rör anseende, rätten till försvar och rätten att höras.

Artikel 3

Begränsningar

1.   Myndigheten ska på sin webbplats och/eller sitt intranät offentliggöra dataskyddsmeddelanden, meddelanden om skydd av personuppgifter och/eller dokumentation som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2018/1725 som informerar alla registrerade om dess åtgärder som omfattar behandling av deras personuppgifter och om deras rättigheter inom ramen för ett visst förfarande, inbegripet information om att dessa rättigheter kan komma att begränsas. Informationen ska omfatta vilka rättigheter som kan komma att begränsas, skälen till detta och möjlig varaktighet.

2.   Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 3, ska myndigheten i förekommande fall säkerställa att de registrerade informeras personligen och på ett lämpligt sätt. Myndigheten kan även informera dem personligen om deras rättigheter vad gäller aktuella eller framtida begränsningar.

3.   Eventuella begränsningar som myndigheten inför ska enbart tillämpas för att säkerställa de syften som anges i artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725, nämligen

a)

den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller försvaret i medlemsstaterna,

b)

förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande och lagföring av brott eller verkställande av straffrättsliga sanktioner, inbegripet skydd mot samt förebyggande och förhindrande av hot mot den allmänna säkerheten,

c)

andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt målen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik eller ett av unionens eller en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet,

d)

den inre säkerheten i unionsinstitutioner och unionsorgan, inbegripet deras elektroniska kommunikationsnät,

e)

skydd av rättsväsendets oberoende och rättsliga åtgärder,

f)

förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande och lagföring av överträdelser av etiska regler som gäller för lagreglerade yrken,

g)

en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som även i enstaka fall har samband med myndighetsutövning i fall som avses i leden a–c,

h)

skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter,

i)

verkställighet av civilrättsliga krav.

4.   I synnerhet när myndigheten inför begränsningar i samband med

a)

administrativa utredningar och disciplinförfaranden, kan dessa grundas på artikel 25.1 c, e, g och h i förordning (EU) 2018/1725,

b)

visselblåsarärenden, kan dessa grundas på artikel 25.1 h i förordning (EU) 2018/1725,

c)

(formella och informella) förfaranden för att hantera trakasserier, kan dessa grundas på artikel 25.1 h i förordning (EU) 2018/1725,

d)

behandling av klagomål, kan dessa grundas på artikel 25.1 c, e, g och h i förordning (EU) 2018/1725,

e)

behandling av medicinska uppgifter, kan dessa grundas på artikel 25.1 h i förordning (EU) 2018/1725,

f)

internrevisioner, kan dessa grundas på artikel 25.1 c, g och h i förordning (EU) 2018/1725,

g)

utredningar som dataskyddsombudet ska genomföra i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EU) 2018/1725, kan dessa grundas på artikel 25.1 c, g och h i förordning (EU) 2018/1725,

h)

utredningar om it-säkerhet som hanteras internt eller med extern hjälp (till exempel av CERT-EU), kan dessa grundas på artikel 25.1 c, d, g och h i förordning (EU) 2018/1725.

5.   Eventuella begränsningar ska vara nödvändiga och proportionella, och särskilt beakta riskerna för de registrerades rättigheter och friheter, samt förenliga med andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna i ett demokratiskt samhälle.

Om myndigheten överväger att tillämpa begränsningar ska ett behovs- och proportionalitetstest genomföras på grundval av gällande bestämmelser. Bedömningen ska dokumenteras i redovisningssyfte genom en intern bedömningsnotering i varje enskilt fall. Detta test ska även genomföras i samband med översynen av tillämpningen av en begränsning.

Begränsningar ska upphävas så snart som de omständigheter som motiverar dem inte längre är tillämpliga. Detta gäller i synnerhet om myndigheten inte längre anser att utövandet av den begränsade rättigheten skulle upphäva verkan av en införd begränsning eller inverka menligt på andra registrerades rättigheter och friheter.

6.   Dessutom kan myndigheten anmodas utbyta personuppgifter från registrerade med kommissionens avdelningar eller andra EU-institutioner, organ och byråer, behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller andra behöriga myndigheter från tredjeländer, eller med internationella organisationer, inbegripet enligt följande:

a)

När kommissionens avdelningar eller övriga EU-institutioner, organ och byråer begränsar sina skyldigheter och utövandet av dessa registrerades rättigheter på grundval av andra rättsakter som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 eller i enlighet med kapitel IX i den förordningen eller med grundläggande rättsakter för andra av EU:s institutioner, organ och byråer.

b)

När behöriga myndigheter i medlemsstaterna begränsar sina skyldigheter och utövandet av dessa registrerades rättigheter på grundval av rättsakter som avses i artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (3) eller enligt nationella bestämmelser som införlivar artiklarna 13.3, 15.3 eller 16.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (4).

Om utbytet av personuppgifter sker på en annan myndighets initiativ, tillämpar myndigheten inte några begränsningar och ska radera eller anonymisera uppgifterna om ärendet, inbegripet personuppgifter, vid överföringen av de begärda uppgifterna till den myndigheten.

7.   Dokumentationen avseende begränsningarna och, i tillämpliga fall, handlingarna som innehåller de bakomliggande faktiska och rättsliga omständigheterna ska på begäran ställas till Europeiska datatillsynsmannens förfogande.

Artikel 4

Dataskyddsombudets översyn

1.   Myndigheten ska utan onödigt dröjsmål underrätta sitt dataskyddsombud när den personuppgiftsansvarige begränsar tillämpningen av de registrerades rättigheter, upphäver begränsningen eller reviderar den tidsperiod begränsningen är i kraft med stöd i detta beslut. Den personuppgiftsansvarige ska ge dataskyddsombudet tillgång till den dokumentation som innehåller bedömningen av begränsningens nödvändighet och proportionalitet och i dokumentationen ange det datum när dataskyddsombudet underrättades.

2.   Dataskyddsombudet kan skriftligen begära att den personuppgiftsansvarige ska se över tillämpningen av begränsningar. Den personuppgiftsansvarige ska skriftligen informera dataskyddsombudet om resultatet från den begärda översynen.

3.   Dataskyddsombudets deltagande i begränsningsförfarandet, inbegripet informationsutbyte, ska dokumenteras på lämpligt sätt.

Artikel 5

Tillhandahållande av information till registrerade

1.   I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i föreliggande beslut, får den personuppgiftsansvarige, om det är nödvändigt och lämpligt, begränsa tillhandahållandet av information i samband med den uppgiftsbehandling som föreskrivs i artikel 1.2 i detta beslut. I synnerhet får tillhandahållande av information skjutas upp, utelämnas eller nekas om tillhandahållandet skulle upphäva uppgiftsbehandlingens verkan.

2.   Om myndigheten helt eller delvis begränsar tillhandahållandet av information som avses i punkt 1, ska den genom en intern bedömningsnotering dokumentera skälen till begränsningen, inbegripet en bedömning av begränsningens nödvändighet och proportionalitet samt dess varaktighet.

3.   Den begränsning som avses i punkt 1 ska fortsätta vara tillämplig så länge som skälen som motiverar den föreligger.

Om skälen till begränsningen inte längre föreligger ska myndigheten informera den registrerade om de huvudsakliga skälen för begränsningen. Samtidigt ska myndigheten informera den registrerade om möjligheten att inge klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

4.   Myndigheten ska ompröva tillämpningen av begränsningen åtminstone en gång per år och när det aktuella förfarandet avslutas. Därefter ska den personuppgiftsansvarige på årsbasis övervaka behovet av att behålla eventuella begränsningar.

Artikel 6

Den registrerades rätt till tillgång, rättelse, radering och begränsning av behandling

1.   I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i föreliggande beslut, får den personuppgiftsansvarige, om det är nödvändigt och lämpligt, begränsa rätten till tillgång, rättelse, radering och begränsning av behandling i samband med den uppgiftsbehandling som föreskrivs i artikel 1.2 i detta beslut. Bestämmelserna i denna artikel 6 är inte tillämpliga på rätten till tillgång till medicinska uppgifter och/eller journaler, för vilken särskilda bestämmelser uttryckligen föreskrivs i artikel 7 nedan.

2.   Om registrerade begär att få utöva sin rätt till tillgång, rättelse, radering eller begränsning av behandling av egna personuppgifter som behandlats i samband med ett eller flera specifika fall eller en specifik uppgiftsbehandling, ska myndigheten begränsa sin bedömning av denna begäran till att endast avse dessa personuppgifter.

3.   Om myndigheten helt eller delvis begränsar rätten till tillgång, rättelse, radering och begränsning av behandlingen ska följande åtgärder vidtas:

a)

Myndigheten ska i sitt svar på berörd registrerads begäran informera denne om den begränsning som tillämpas och om de huvudsakliga skälen till begränsningen, samt om möjligheten att inge klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

b)

Myndigheten ska genom en intern bedömningsnotering dokumentera skälen till begränsningen, däribland en bedömning av begränsningens nödvändighet och proportionalitet samt dess varaktighet.

I enlighet med artikel 25.8 i förordning (EU) 2018/1725 kan det tillhandahållande av information som avses i led a skjutas upp, utelämnas eller nekas om det skulle upphäva begränsningens verkan.

4.   Myndigheten ska ompröva tillämpningen av begränsningen av de registrerades rättigheter åtminstone en gång per år och när det aktuella förfarandet avslutas. Därefter ska den personuppgiftsansvarige på den registrerades begäran se över behovet av att behålla begränsningen.

Artikel 7

Rätt till tillgång till medicinska uppgifter och/eller journaler

1.   För en begränsning av registrerades rätt till tillgång till sina medicinska uppgifter och/eller journaler krävs särskilda bestämmelser, som anges i denna artikel.

2.   Om inte annat följer av nedanstående punkter i denna artikel, får myndigheten begränsa registrerades rätt till direkt tillgång till personliga medicinska uppgifter och/eller journaler av psykologisk eller psykiatrisk natur som rör dem som myndigheten behandlar om tillgången till sådana uppgifter sannolikt kan medföra en risk för den registrerades hälsa. Begränsningen ska vara proportionell till vad som är strikt nödvändigt för att skydda den registrerade.

3.   Åtkomst till de uppgifter som avses i punkt 2 ska medges en läkare som utsetts av den registrerade.

4.   Läkarmottagningen ska i sådana fall på begäran ersätta den registrerade för den del av besöksavgiften hos läkaren som fått åtkomst till de medicinska uppgifterna och/eller journalerna, vilken inte ersatts av det gemensamma sjukförsäkringssystemet. Ersättningen ska inte överstiga skillnaden mellan det tak som föreskrivs i de allmänna tillämpningsföreskrifterna för ersättning av sjukvårdskostnader (5) och det belopp som den registrerade har erhållit i ersättning från det gemensamma sjukförsäkringssystemet enligt dessa bestämmelser.

5.   Sådan ersättning från läkarmottagningen ska ges under förutsättning att åtkomst inte redan beviljats för samma uppgifter och/eller journaler.

6.   Om inte annat följer av nedanstående punkter i denna artikel, får myndigheten genom en bedömning i varje enskilt fall begränsa registrerades rätt till tillgång till sina personliga medicinska uppgifter och/eller journaler som den har i sin besittning, särskilt om utövandet av denna rättighet skulle inverka menligt på den registrerades rättigheter och friheter eller andra registrerades rättigheter och friheter.

7.   Om registrerade begär att få utöva sin rätt till tillgång till sina egna personuppgifter som behandlats i samband med ett eller flera specifika fall eller till en specifik uppgiftsbehandling, ska myndigheten begränsa sin bedömning av denna begäran till att endast avse dessa personuppgifter.

8.   Om myndigheten helt eller delvis begränsar registrerades rätt till tillgång till personliga medicinska uppgifter och/eller journaler ska följande åtgärder vidtas:

a)

Myndigheten ska i sitt svar på berörd registrerads begäran informera denne om den begränsning som tillämpas och om de huvudsakliga skälen till begränsningen, samt om möjligheten att inge klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

b)

Myndigheten ska genom en intern bedömningsnotering dokumentera skälen till begränsningen, inbegripet en bedömning av begränsningens nödvändighet och proportionalitet samt dess varaktighet, särskilt genom att ange hur utövandet av denna rättighet skulle medföra en risk för den registrerades hälsa eller inverka menligt på dennes rättigheter och friheter eller andra registrerades rättigheter och friheter.

I enlighet med artikel 25.8 i förordning (EU) 2018/1725 kan det tillhandahållande av information som avses i led a skjutas upp, utelämnas eller nekas om det skulle upphäva begränsningens verkan.

9.   De begränsningar som avses i punkterna 2 och 6 ovan ska fortsätta vara tillämpliga så länge som skälen som motiverar dem föreligger. Så snart skälen till begränsning inte längre föreligger ska den personuppgiftsansvarige på den registrerades begäran se över behovet av att behålla begränsningen.

Artikel 8

Information till den registrerade om en personuppgiftsincident och konfidentialitet för elektronisk kommunikation

1.   I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i föreliggande beslut, får den personuppgiftsansvarige, om det är nödvändigt och lämpligt, begränsa rätten till information om en personuppgiftsincident i samband med den uppgiftsbehandling som föreskrivs i artikel 1.2 i detta beslut. Denna rättighet ska emellertid inte begränsas i samband med förfaranden för att hantera trakasserier.

2.   I vederbörligen motiverade fall och enligt de villkor som anges i föreliggande beslut, får den personuppgiftsansvarige, om det är nödvändigt och lämpligt, begränsa rätten till konfidentiell behandling av elektronisk kommunikation i samband med den uppgiftsbehandling som föreskrivs i artikel 1.2 i detta beslut.

3.   Artikel 5.2, 5.3 och 5.4 i föreliggande beslut är tillämplig om myndigheten inskränker en registrerads rätt att få information om personuppgiftsincidenter eller till konfidentiell behandling av elektronisk kommunikation i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 9

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Alicante den 26 mars 2020.

För Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Jorma HANSKI

Styrelsens ordförande


(1)  EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.

(2)  EUT L 154, 16.6.2017, s. 1.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(5)  Kommissionens beslut C(2007) 3195 av den 2 juli 2007 om allmänna tillämpningsföreskrifter för ersättning av sjukvårdskostnader [ej översatt till svenska].


Rättelser

27.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/53


Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2019/1834 av den 24 oktober 2019 om ändring av bilagorna 2 och 4 till rådets direktiv 92/29/EEG vad gäller rent tekniska justeringar

( Europeiska unionens officiella tidning L 279 av den 31 oktober 2019 )

Bilagan, sidan 84, punkt 1, som ersätter bilaga 2 till direktiv 92/29/EEG, tabell 1 ”Läkemedel” punkt 9 b ”Ögonläkemedel” fjärde strecksatsen, sidan 88 samt punkt 2, som ersätter bilaga 4 till direktiv 92/29/EEG, avsnitt A ”Fartygskategori A” del II ”Förråd av läkemedel och behandlingsutrustning” punkt 1.9 b ”Ögonläkemedel” fjärde strecksatsen och sidan 93, avsnitt B ”Fartygskategori B” del II ”Förråd av läkemedel och behandlingsutrustning” punkt 1.9 b ”Ögonläkemedel” fjärde strecksatsen

I stället för:

”Miatika”

ska det stå:

”Trycksänkande ögondroppar med miotisk effekt”.