(1)

Den 2 oktober 2019 meddelade Världshandelsorganisationen (WTO) sitt beslut i skiljeförfarandet i European Communities and Certain Member States – Measures Affecting Trade in Large Civil Aircraft, WT/DS316/ARB. Beslutet gav Amerikas förenta stater (Förenta staterna) rätt att begära tillstånd att införa motåtgärder på en nivå som inte överstiger 7,5 miljarder US-dollar årligen som svar på EU:s subventioner till Airbus. Den 18 oktober 2019 införde Förenta staterna en värdetull på 25 % på import av bl.a. icke-mousserande viner som exporteras till Förenta staterna från Tyskland, Spanien, Frankrike och Förenade kungariket. Denna extraordinära, orättvisa och oförutsägbara situation har en allvarlig och skadlig inverkan på den globala handeln med alla unionens viner. Förenta staterna har ytterligare hotat att tillämpa en värdetull på 100 % på franska mousserande viner som svar på den franska skatten på digitala tjänster (GAFA-skatten).

(2)

De importtullar som införts av Förenta staterna har en direkt och kännbar inverkan på unionens vinhandel på den amerikanska marknaden, som är unionens största exportmarknad för jordbruksprodukter, och då i synnerhet viner, sett till både exportens värde och volym. Under 2018 uppgick unionens vinexport till Förenta staterna till 6,5 miljoner hektoliter, motsvarande 4 miljarder euro. Unionens vinexport till Förenta staterna motsvarar vanligtvis 30–40 % av det globala exportvärdet för unionsviner.

(3)

De höjda importtullar som införts av Förenta staterna har en skadlig inverkan på alla unionens viner, inte bara på icke-mousserande viner med ursprung i de fyra medlemsstater som omfattas av de höjda importtullarna. Anseendet hos och handeln med alla unionsviner på den amerikanska marknaden påverkas därmed negativt. Ett vins anseende bestäms inte bara av dess kvalitet utan också av dess pris och det upplevda förhållandet mellan pris och kvalitet. Detta gäller särskilt viner i låg- till mellanprisklassen, som i absoluta tal påverkas mer av en importtull på 25 % än dyrare viner som köps av vinkännare för vilka en prishöjning inte verkar avskräckande. På den amerikanska marknaden tävlar unionsvinerna med viner från bl.a. Sydamerika, Australien eller Sydafrika. Mot bakgrund av denna hårda och intensiva konkurrens spelar uppfattningen om övergripande prisnivåer en betydande roll. Om konsumenten är medveten om att priset på vin av ett visst ursprung i unionen beläggs med höjda importtullar kommer detta att få en negativ inverkan på den allmänna uppfattningen om prisnivån på unionsviner, och på så sätt vända konsumenternas efterfrågan mot produkter av annat ursprung. Mot bakgrund av de marknadsförhållanden och den minskade totala avkastningen till producenterna som blir resultatet av detta, är det befogat att vidta omedelbara åtgärder för att hantera effekterna av importtullarna för alla viner med ursprung i samtliga medlemsstater och inte bara för dem som direkt påverkas av importtullarna.

(4)

Ur ett marknadsstabilitetsperspektiv utgör de importtullar som införts av Förenta staterna inte en isolerad nationell åtgärd vars verkningar begränsas till handeln med Förenta staterna. Världsmarknaden för vin är en global marknad där enstaka åtgärder som vidtas av viktiga ekonomiska aktörer såsom Förenta staterna får långtgående återverkningar på den internationella vinhandeln som helhet. Negativa förändringar av villkoren på viktiga destinationsmarknader för unionens viner, som t.ex. Förenta staterna, påverkar oundvikligen andra marknader, eftersom produkter som inte kan säljas i Förenta staterna på grund av att de blivit för dyra måste omdirigeras någon annanstans. Konsumenterna på dessa andra marknader kommer att vara väl medvetna om marknadsvillkoren och därmed sätta ytterligare press på priserna, och konkurrensen kommer också att vara hårdare än normalt. De importtullar som nu införts av Förenta staterna kommer därför sannolikt att leda till att unionens vinexport stagnerar i hela världen. Rapporter från vinsektorn har visat att stora beställningar av franska viner till den amerikanska marknaden redan har dragits tillbaka.

(5)

Unionens vinmarknad har varit utsatt för försvårande villkor under 2019 och vinlagren är de största sedan 2009. Denna utveckling beror främst på en kombination av rekordskörden 2018 och den minskade vinkonsumtionen i unionen. Om de viner som påverkas av de importtullar som Förenta staterna har infört inte säljs på exportmarknader utanför unionen, kommer detta endast att göra situationen på unionsmarknaden ännu mer överhängande och allvarlig. Situationen försvåras dessutom ytterligare av tidpunkten för importtullarnas tillämpning. Tullarna är tillämpliga från och med den 18 oktober 2019, vilket ligger mitt i skörde- och produktionssäsongen för 2019 och precis före årsslutets festhögtider – två av årets viktigaste försäljningsperioder för unionens vinsektor. Mot bakgrund av detta är det därför nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda situationen.

(6)

Bland de stödåtgärder inom vinsektorn som fastställs i artikel 43 i förordning (EU) nr 1308/2013 är endast säljfrämjande åtgärder enligt artikel 45.1 b i den förordningen direkt inriktade på att främja unionsviner i tredjeländer i syfte att förbättra konkurrenskraften. Över tid har de säljfrämjande åtgärderna visat sig vara ytterst effektiva vad gäller att erövra och konsolidera marknader i tredjeländer. Det visade sig vara det mest effektiva verktyget för att stödja unionsviner på marknader i tredjeländer genom att förbättra deras anseende och öka kunskapen om deras kvalitet. Den internationella vinmarknaden är en global marknad och alla säljfrämjande aktiviteter för unionens vin på marknader i tredjeländer gynnar alla viner från unionen. Detta öppnar upp möjligheter för aktörer som senare vill ta sig in på den aktuella marknaden med andra unionsviner. De enskilda säljfrämjande åtgärderna har en multipliceringseffekt på försäljningen eftersom de omfattar hela segment av viner eller hela vinregioner och inte endast ett enskilt märke eller en sorts vin. Det är därför viktigt att fortsätta, starta och intensifiera säljfrämjande åtgärder på alla marknader i syfte att hitta avsättning för de viner som inte kommer att säljas på den amerikanska marknaden och för att bevara unionsvinernas anseende på dessa andra marknader samt motverka pristrycket.

(7)

För att hjälpa aktörerna att reagera på de aktuella exceptionella omständigheterna på exportmarknader över hela världen till följd av de importtullar som Förenta staterna har infört, och bemöta denna oförutsägbara och otrygga situation är det därför lämpligt att tillåta ytterligare flexibilitet vid genomförandet av de säljfrämjande åtgärderna i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 genom undantag från vissa bestämmelser som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149 (2).

(8)

För att göra det möjligt för stödmottagarna att stärka sina säljfrämjande åtgärder och befästa sin närvaro på de berörda marknaderna bör det vara möjligt för medlemsstaterna att förlänga giltighetstiden för stödet till redan utvalda insatser inom ramen för den säljfrämjande åtgärd som avses i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 utöver den maximala varaktigheten på fem år som fastställs i artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2016/1149. En sådan åtgärd kommer att ge mer stabilitet och kontinuitet i de säljfrämjande åtgärderna för de aktörer som redan är verksamma på den amerikanska marknaden och som direkt påverkas av importtullarna. Det kommer också att gynna de aktörer som främjar vin på andra marknader i tredjeländer som inte direkt omfattas av de importtullar som införts av Förenta staterna, men som kämpar för att behålla sin ställning i denna nya instabila situation på världsmarknaden för vin som kännetecknas av hård konkurrens.

(9)

Den enskilda förlängning som beviljats projekt bör dock inte sträcka sig längre än den nuvarande programperioden, som löper från 2019 till 2023 och bör därmed upphöra den 15 oktober 2023.

(10)

Ytterligare flexibilitet bör tillåtas när det gäller eventuella ändringar av åtgärder inom ramen för den säljfrämjande åtgärd som avses i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 i enlighet med artikel 53.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149. För att stödmottagarna på ett ändamålsenligt och effektivt sätt ska kunna reagera på exceptionella omständigheter och anpassa sina målmarknader efter behov, är det lämpligt att tillåta medlemsstaterna att avvika från dessa bestämmelser genom att tillåta ändringar av destinationsmarknaden även om ändringen inte är förenlig med operationens ursprungliga mål. Ett sådant undantag skulle hjälpa de stödmottagare som för närvarande bedriver säljfrämjande verksamhet i Förenta staterna att inrikta sig på andra marknader och förhindra ytterligare ekonomiska förluster. Det skulle också ge stöd till de stödmottagare som genomför insatser i andra tredjeländer som påverkas av konsekvenserna av de importtullar som Förenta staterna infört på den specifika marknaden och som vill omdirigera sina insatser på annat håll.

(11)

För att undvika ett scenario där stödmottagare som utnyttjar flexibiliteten och som beslutar sig för att ändra sin målmarknad bestraffas för att de inte har genomfört den övergripande insats som ursprungligen godkändes av den behöriga myndigheten, är det också nödvändigt att göra undantag från artikel 54.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149. Detta skulle säkerställa att stödet betalas ut till de enskilda åtgärderna, såsom det ändrats enligt denna förordning, så länge dessa åtgärder genomförs fullt ut och blir föremål för de kontroller som föreskrivs i avsnitt 1 i kapitel IV i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 (3).

(12)

De två åtgärder som införs genom denna förordning bör tillämpas på alla aktörer som redan befinner sig på en viss marknad i tredje land för att säkerställa att de får samma stöd som nya aktörer på marknaden som kommer att vara berättigade till ett högre unionsbidrag på upp till 60 % av de stödberättigande utgifterna enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/132 (4). Dessa åtgärder bör också tillämpas på alla säljfrämjande åtgärder för vin enligt artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 oberoende av den specifika vinkategori som främjas med tanke på att den importtull som införts av Förenta staterna påverkar anseendet för alla viner från unionen som helhet. Det skulle dessutom vara mycket svårt att inom en säljfrämjande åtgärd särskilja de åtgärder som avser icke-mousserande viner från de åtgärder som rör andra viner, eftersom de säljfrämjande åtgärderna i regel är utformade för att främja ett helt produktsortiment och inte bara en särskild kategori. Många säljfrämjande kampanjer gäller alla viner i en region eller många olika viner som säljs av en viss aktör. Att skilja åtgärderna för andra viner från de åtgärder som avser icke-mousserande viner inom ramen för en säljfrämjande kampanj skulle innebära en tung administrativ börda och undergräva de positiva effekterna av de säljfrämjande åtgärderna.

(13)

Det är därför nödvändigt att göra undantag från artikel 4, artikel 53.1 och artikel 54.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149.

(1)

Den tyska språkversionen av kommissionens förordning (EU) 2016/919 (2) innehåller ett fel i punkt 2 i avsnitt 7.4.2.3 i bilagan vad gäller villkoren för tillämpningen av en övergångsfas.

(2)

Den tyska språkversionen av förordning (EU) 2016/919 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(3)

På grund av felet i punkt 2 i avsnitt 7.4.2.3 i bilagan åläggs ekonomiska aktörer onödigt restriktiva krav för utsläppande på marknaden av järnvägsfordon. Från och med den 16 juni 2019 till och med den 31 december 2020 bör det, om särskilda villkor är uppfyllda, vara möjligt att utfärda godkännanden för utsläppande på marknaden av fordon i överensstämmelse med specifikationsuppsättning #1 som avses i tabell A 2 i bilaga A till förordning (EU) 2016/919. De villkor som ska vara uppfyllda bör vara att fordonen har godkänts i överensstämmelse med en fordonstyp som godkänts före den 1 januari 2019 på grundval av överensstämmelse med specifikationsuppsättning #1 som avses i tabell A 2 i bilaga A till förordning (EU) 2016/919. Den tyska språkversionen bör därför rättas med retroaktiv verkan.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797.

(1)

I del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) fastställs de verksamma ämnen som anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Godkännandeperioderna för de verksamma ämnena abamektin, Bacillus subtilis (Cohn 1872) stam QST 713, Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stammarna ABTS 1857 och GC-91, Bacillus thuringiensis subsp. israeliensis (serotyp H-14) stam AM65-52, Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki stammarna ABTS 351, PB 54, SA 11, SA12 och EG 2348, Beauveria bassiana stammarna ATCC 74040 och GHA, klodinafop, klopyralid, Cydia pomonella Granulovirus (CpGV), cyprodinil, diklorprop-P, fenpyroximat, fosetyl, Lecanicillium muscarium (tidigare Verticillium lecanii) stam Ve6, mepanipyrim, Metarhizium anisopliae (var. anisopliae) stam BIPESCO 5/F52, metkonazol, metrafenon, Phlebiopsis gigantea stammarna FOC PG 410.3, VRA 1835 och VRA 1984, pirimikarb, Pseudomonas chlororaphis stam MA342, pyrimetanil, Pythium oligandrum M1, rimsulfuron, spinosad, Streptomyces K61 (tidigare S. griseoviridis), Trichoderma asperellum (tidigare T. harzianum) stammarna ICC012, T25 och TV1, Trichoderma atroviride (tidigare T. harzianum) stammarna IMI 206040 och T11, Trichoderma gamsii (tidigare T. viride) stam ICC080, Trichoderma harzianum stammarna T-22 och ITEM 908, triklopyr, trinexapak, tritikonazol och ziram förlängdes till och med den 30 april 2020 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/168 (3).

(3)

Ansökningar om förnyat godkännande av de verksamma ämnena har lämnats in i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (4).

(4)

En förlängning av godkännandeperioderna föreskrivs även för de verksamma ämnena diklorprop-P, mepanipyrim, spinosad, trinexapak och fosetyl för att ge tillräckligt med tid att genomföra den bedömning som avser hormonstörande egenskaper i enlighet med det förfarande som anges i artiklarna 13 och 14 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012.

(5)

På grund av att bedömningen av alla dessa ämnen har försenats av orsaker som de sökande inte råder över kommer godkännandena av de verksamma ämnena sannolikt att löpa ut innan något beslut om att förnya dem har fattats. Godkännandeperioderna bör därför förlängas.

(6)

Med tanke på syftet med artikel 17 första stycket i förordning (EG) nr 1107/2009 kommer kommissionen, när det gäller de fall där kommissionen ska anta en förordning om att inte förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen på grund av att kriterierna för godkännandet inte är uppfyllda, att fastställa det datum då godkännandeperioden löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller till datumet för ikraftträdandet av förordningen om att inte förnya godkännandet av ett verksamt ämne, beroende på vilken tidpunkt som infaller senast. När det gäller de fall där kommissionen ska anta en förordning om att förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen, kommer kommissionen att sträva efter att, med hänsyn till omständigheterna, fastställa tidigast möjliga tillämpningsdatum.

(7)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt artikel 67.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (2) ska Europeiska läkemedelsmyndighetens inkomster bestå av ett bidrag från unionen och avgifter från företagen. I förordning (EG) nr 297/95 fastställs avgiftskategorierna och avgiftsnivåerna.

(2)

Dessa avgifter bör uppdateras med hänsyn till inflationstakten under 2019. Enligt Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat) (3) uppgick inflationen i unionen till 1,6 % under 2019.

(3)

För enkelhetens skull bör de justerade avgiftsnivåerna avrundas till närmaste hundratal euro.

(4)

Förordning (EG) nr 297/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

För att rättsläget ska vara klart bör denna förordning inte gälla giltiga ansökningar som fortfarande är under handläggning den 1 april 2020.

(6)

I enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 297/95 ska uppdateringen göras med verkan från och med den 1 april 2020. Därför bör den här förordningen snarast träda i kraft och börja tillämpas den dagen.

(1)

Administrativa arrangemang med tredjeländer avseende fångstintyg för fiskeriprodukter förtecknas i bilaga IX till kommissionens förordning (EG) nr 1010/2009 (2). Dessa arrangemang innefattar exemplar av de fångstintyg som godkänts av de behöriga myndigheterna i de berörda tredjeländerna.

(2)

Förenta staterna har ändrat Förenta staternas fångstintyg mot bakgrund av särskilt det nya it-verktyget, Catch, som utvecklats av kommissionen för unionens fångstcertifieringssystem.

(3)

Bilaga IX till förordning (EG) nr 1010/2009 bör ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

(1)

Enligt artikel 7.1 i direktiv (EU) 2016/797 får medlemsstaterna tillåta en sökande att avstå från att tillämpa en eller flera tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (nedan kallade TSD:er) eller delar av dem i de fall som förtecknas i leden a–e i den artikeln.

(2)

Medlemsstaternas meddelande om sitt beslut i fall som avses i artikel 7.1 a, eller medlemsstaternas begäran om att få frångå tillämpning i de fall som avses i punkterna c, d och e, bör innehålla uppgifter som motiverar att tillämpningen frångås och specificerar de alternativa bestämmelser som ska tillämpas i stället för TSD:erna.

(3)

Begäran bör innehålla en hänvisning till de TSD-bestämmelser som frångås, en beskrivning av det berörda projektet, dess omfattning och tidsplan samt annan relevant information för att bistå kommissionen med att bedöma huruvida kraven i artikel 7.1 uppfylls när tillämpningen ska frångås.

(4)

När övergångsåtgärder som anges i en TSD upphör att gälla bör medlemsstaterna, endast i de fall detta är motiverat, tillåta sökande att avstå från att tillämpa TSD:er eller delar av dem, i enlighet med artikel 7.1 a i direktivet. I detta fall bör meddelandet till kommissionen innehålla alla nödvändiga uppgifter och motiveringar.

(5)

För att underlätta kommunikationen med kommissionen bör medlemsstaterna använda en mall när de lämnar in sitt beslut om att frångå tillämpning för projekt som befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsstadium, i enlighet med artikel 7.1 a. Denna mall skulle också kunna användas för anmälan av en förteckning över projekt som är långt framskridna, i enlighet med artikel 7.2 i direktivet.

(6)

Begäran om att få frångå tillämpning av en eller flera TSD:er eller delar av dem bör skickas till kommissionen på elektronisk väg för att säkerställa en papperslös administration. Den dag då medlemsstaterna lämnar in en begäran eller kompletterande information till kommissionens brevlåda bör vara det inlämningsdatum som avses i artikel 7.7 i direktivet.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för driftskompatibilitet och säkerhet.

1.

”h)

intresserad part …”

”h)

berörd part …”

2.

3.

4.