22.11.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/1

ARBETSORDNING

Nionde valperioden

Juli 2019

Anmärkning till läsaren:

I enlighet med parlamentets beslut om att språket i dess handlingar bör vara könsneutralt har arbetsordningen anpassats för att ta hänsyn till de riktlinjer beträffande denna fråga som antogs av högnivågruppen för jämställdhet mellan kvinnor och män samt mångfald den 11 april 2018.

Tolkningar till arbetsordningen återges (i enlighet med artikel 236) i kursiv stil.

INNEHÅLL

AVDELNING I

LEDAMÖTER, PARLAMENTETS ORGAN OCH POLITISKA GRUPPER

KAPITEL 1

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 1

Europaparlamentet

Artikel 2

Obundet mandat

Artikel 3

Prövning av behörighet

Artikel 4

Mandatets varaktighet

Artikel 5

Immunitet och privilegier

Artikel 6

Upphävande av immunitet

Artikel 7

Fastställelse av immunitet och privilegier

Artikel 8

Brådskande åtgärder av talmannen för att bekräfta immuniteten

Artikel 9

Immunitetsförfaranden

Artikel 10

Uppföranderegler

Artikel 11

Ledamöternas ekonomiska intressen och öppenhetsregistret

Artikel 12

Interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

Artikel 13

Observatörer

KAPITEL 2

UPPDRAG

Artikel 14

Tillfällig ordförande

Artikel 15

Nomineringar och allmänna bestämmelser

Artikel 16

Val av talman – öppningsanförande

Artikel 17

Val av vice talmän

Artikel 18

Val av kvestorer

Artikel 19

Mandattid

Artikel 20

Lediga poster

Artikel 21

Entledigande

KAPITEL 3

ORGAN OCH UPPGIFTER

Artikel 22

Talmannens uppgifter

Artikel 23

Vice talmännens uppgifter

Artikel 24

Presidiets sammansättning

Artikel 25

Presidiets uppgifter

Artikel 26

Talmanskonferensens sammansättning

Artikel 27

Talmanskonferensens uppgifter

Artikel 28

Kvestorernas uppgifter

Artikel 29

Utskottsordförandekonferensen

Artikel 30

Delegationsordförandekonferensen

Artikel 31

Fortsatt innehav av en uppgift eller befattning under valperioden

Artikel 32

Offentlighet när det gäller presidiet och talmanskonferensen

KAPITEL 4

POLITISKA GRUPPER

Artikel 33

Inrättande och upplösning av politiska grupper

Artikel 34

De politiska gruppernas verksamhet och rättsliga ställning

Artikel 35

Tvärpolitiska grupper

Artikel 36

Grupplösa ledamöter

Artikel 37

Fördelning av platser i plenisalen

AVDELNING II

LAGSTIFTNINGS- OCH BUDGETFÖRFARANDEN, FÖRFARANDE FÖR ANSVARSFRIHETSBEVILJANDE SAMT ANDRA FÖRFARANDEN

KAPITEL 1

LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDEN – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 38

Årlig programplanering

Artikel 39

Respekt för de grundläggande rättigheterna

Artikel 40

Kontroll av den rättsliga grunden

Artikel 41

Delegering av lagstiftningsbefogenhet och tilldelning av genomförandebefogenheter

Artikel 42

Kontroll av ekonomisk förenlighet

Artikel 43

Kontroll av respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Artikel 44

Parlamentets tillgång till handlingar och information till parlamentet

Artikel 45

Parlamentets företrädare vid rådsmöten

Artikel 46

Parlamentets rätt att lägga fram förslag

Artikel 47

Uppmaningar till kommissionen om att lägga fram förslag

Artikel 48

Behandling av rättsligt bindande akter

Artikel 49

Påskyndande av lagstiftningsförfaranden

Artikel 50

Lagstiftningsförfaranden om initiativ som läggs fram av andra institutioner än kommissionen eller av medlemsstater

KAPITEL 2

FÖRFARANDEN I UTSKOTTEN

Artikel 51

Betänkanden som avser lagstiftning

Artikel 52

Förenklat förfarande

Artikel 53

Betänkanden som inte avser lagstiftning

Artikel 54

Initiativbetänkanden

Artikel 55

Utarbetande av betänkanden

Artikel 56

Utskottsyttranden

Artikel 57

Förfarande med associerat utskott

Artikel 58

Gemensamt utskottsförfarande

KAPITEL 3

ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDE

AVSNITT 1 –

FÖRSTA BEHANDLINGEN

Artikel 59

Omröstning i kammaren – första behandlingen

Artikel 60

Återförvisning till det ansvariga utskottet

Artikel 61

Nytt hörande av parlamentet

Artikel 62

Överenskommelse vid första behandlingen

AVSNITT 2 –

ANDRA BEHANDLINGEN

Artikel 63

Översändande av rådets ståndpunkt

Artikel 64

Förlängning av tidsfrister

Artikel 65

Förfarande i det ansvariga utskottet

Artikel 66

Framläggande för parlamentet

Artikel 67

Omröstning i kammaren – andra behandlingen

Artikel 68

Tillåtlighet för ändringsförslag till rådets ståndpunkt

Artikel 69

Överenskommelse vid andra behandlingen

AVSNITT 3 –

INTERINSTITUTIONELLA FÖRHANDLINGAR UNDER DET ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET

Artikel 70

Allmänna bestämmelser

Artikel 71

Förhandlingar inför parlamentets första behandling

Artikel 72

Förhandlingar inför rådets första behandling

Artikel 73

Förhandlingar inför parlamentets andra behandling

Artikel 74

Genomförande av förhandlingar

AVSNITT 4 –

FÖRLIKNING OCH TREDJE BEHANDLINGEN

Artikel 75

Förlängning av tidsfrister

Artikel 76

Sammankallande av förlikningskommittén

Artikel 77

Delegationen till förlikningskommittén

Artikel 78

Gemensamt utkast

AVSNITT 5 –

FÖRFARANDETS AVSLUTANDE

Artikel 79

Undertecknande och offentliggörande av antagna rättsakter

KAPITEL 4

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SAMRÅDSFÖRFARANDET

Artikel 80

Ändrat förslag till rättsligt bindande akt

Artikel 81

Kommissionens ståndpunkt angående ändringsförslag

Artikel 82

Omröstning i parlamentet

Artikel 83

Uppföljning av parlamentets ståndpunkt

Artikel 84

Nytt hörande av parlamentet

KAPITEL 5

KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

Artikel 85

Ordinarie förfarande för fördragsändringar

Artikel 86

Förenklat förfarande för fördragsändringar

Artikel 87

Anslutningsfördrag

Artikel 88

Utträde ur unionen

Artikel 89

En medlemsstats åsidosättande av grundläggande principer och värden

Artikel 90

Parlamentets sammansättning

Artikel 91

Fördjupat samarbete mellan medlemsstater

KAPITEL 6

BUDGETFÖRFARANDEN

Artikel 92

Flerårig budgetram

Artikel 93

Det årliga budgetförfarandet

Artikel 94

Parlamentets ståndpunkt om budgetförslaget

Artikel 95

Budgetförlikning

Artikel 96

Slutgiltigt antagande av budgeten

Artikel 97

Systemet med de provisoriska tolftedelarna

Artikel 98

Genomförandet av budgeten

Artikel 99

Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten

Artikel 100

Andra förfaranden för beviljande av ansvarsfrihet

Artikel 101

Interinstitutionellt samarbete

KAPITEL 7

INTERNA BUDGETFÖRFARANDEN

Artikel 102

Parlamentets budgetberäkning

Artikel 103

Förfarande för upprättandet av parlamentets budgetberäkning

Artikel 104

Ekonomiska åtaganden, reglering av utgifter, godkännande av räkenskaper och beviljande av ansvarsfrihet

KAPITEL 8

GODKÄNNANDEFÖRFARANDET

Artikel 105

Godkännandeförfarandet

KAPITEL 9

ÖVRIGA FÖRFARANDEN

Artikel 106

Yttranden över undantag från att införa euron

Artikel 107

Förfaranden som rör dialogen mellan arbetsmarknadens parter

Artikel 108

Förfaranden för kontroll av tilltänkta frivilliga överenskommelser

Artikel 109

Kodifiering

Artikel 110

Omarbetning

KAPITEL 10

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 111

Delegerade akter

Artikel 112

Genomförandeakter och genomförandeåtgärder

Artikel 113

Behandling genom förfarandet med associerade utskott eller förfarandet med gemensamma utskottssammanträden

AVDELNING III

YTTRE FÖRBINDELSER

KAPITEL 1

INTERNATIONELLA AVTAL

Artikel 114

Internationella avtal

Artikel 115

Provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av tillämpningen av internationella avtal eller fastställande av unionens ståndpunkt i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal

KAPITEL 2

UNIONENS EXTERNA REPRESENTATION OCH DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN

Artikel 116

Särskilda representanter

Artikel 117

Internationell representation

KAPITEL 3

REKOMMENDATIONER OM UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER

Artikel 118

Rekommendationer om unionens externa politik

Artikel 119

Samråd med och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Artikel 120

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna

AVDELNING IV

ÖPPENHET OCH INSYN

Artikel 121

Insyn i parlamentets verksamhet

Artikel 122

Allmänhetens tillgång till handlingar

Artikel 123

Tillträde till parlamentet

AVDELNING V

FÖRBINDELSER MED ANDRA INSTITUTIONER OCH ORGAN

KAPITEL 1

NOMINERINGAR OCH UTNÄMNINGAR

Artikel 124

Val av kommissionens ordförande

Artikel 125

Val av kommissionen

Artikel 126

Flerårig programplanering

Artikel 127

Misstroendeförklaring mot kommissionen

Artikel 128

Utnämning av domare och generaladvokater till Europeiska unionens domstol

Artikel 129

Utnämning av revisionsrättens ledamöter

Artikel 130

Utnämning av direktionsledamöter i Europeiska centralbanken

Artikel 131

Utnämningar till organen för ekonomisk styrning

KAPITEL 2

UTTALANDEN

Artikel 132

Uttalanden från kommissionen, rådet och Europeiska rådet

Artikel 133

Förklaringar av kommissionens beslut

Artikel 134

Uttalanden från revisionsrätten

Artikel 135

Uttalanden från Europeiska centralbanken

KAPITEL 3

PARLAMENTSFRÅGOR

Artikel 136

Frågor för muntligt besvarande med debatt

Artikel 137

Frågestund

Artikel 138

Frågor för skriftligt besvarande

Artikel 139

Större interpellationer för skriftligt besvarande

Artikel 140

Frågor till Europeiska centralbanken för skriftligt besvarande

Artikel 141

Frågor för skriftligt besvarande om den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen

KAPITEL 4

RAPPORTER FRÅN ANDRA INSTITUTIONER OCH ORGAN

Artikel 142

Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ

KAPITEL 5

RESOLUTIONER OCH REKOMMENDATIONER

Artikel 143

Resolutionsförslag

Artikel 144

Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer

KAPITEL 6

SAMRÅD MED ANDRA INSTITUTIONER OCH ORGAN

Artikel 145

Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 146

Samråd med Regionkommittén

Artikel 147

Begäran till EU-organ

KAPITEL 7

INTERINSTITUTIONELLA AVTAL

Artikel 148

Interinstitutionella avtal

KAPITEL 8

FÖRFARANDEN VID EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL

Artikel 149

Förfaranden vid Europeiska unionens domstol

AVDELNING VI

FÖRBINDELSER MED NATIONELLA PARLAMENT

Artikel 150

Utbyte av uppgifter samt kontakter och ömsesidiga resurser

Artikel 151

Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor (Cosac)

Artikel 152

Parlamentariska konferenser

AVDELNING VII

SESSIONER

KAPITEL 1

PARLAMENTETS SESSIONER

Artikel 153

Parlamentets valperiod, sessioner, sammanträdesperioder, sammanträden

Artikel 154

Sammankallande av parlamentet

Artikel 155

Plats för sammanträden

Artikel 156

Deltagande i sammanträden

KAPITEL 2

PARLAMENTETS ARBETSGÅNG

Artikel 157

Förslag till föredragningslista

Artikel 158

Godkännande och ändring av föredragningslistan

Artikel 159

Förfarande i kammaren utan ändringsförslag och debatt

Artikel 160

Kortfattad redogörelse

Artikel 161

Särskild debatt

Artikel 162

Debatt om aktuella frågor som begärs av en politisk grupp

Artikel 163

Brådskande förfarande

Artikel 164

Gemensam debatt

Artikel 165

Tidsfrister

KAPITEL 3

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR PLENARSAMMANTRÄDEN

Artikel 166

Tillträde till plenisalen

Artikel 167

Språk

Artikel 168

Övergångsbestämmelser

Artikel 169

Utdelning av handlingar

Artikel 170

Elektronisk hantering av handlingar

Artikel 171

Fördelning av talartid samt talarlista

Artikel 172

Anföranden på en minut

Artikel 173

Personliga uttalanden

Artikel 174

Förhindrande av störningar

KAPITEL 4

ÅTGÄRDER VID LEDAMÖTERS ÖVERTRÄDELSE AV ORDNINGSREGLERNA

Artikel 175

Omedelbara åtgärder

Artikel 176

Påföljder

Artikel 177

Internt förfarande för överklagande

KAPITEL 5

BESLUTSFÖRHET, ÄNDRINGSFÖRSLAG OCH OMRÖSTNING

Artikel 178

Beslutsförhet

Artikel 179

Tröskelvärden

Artikel 180

Ingivande och framläggande av ändringsförslag

Artikel 181

Ändringsförslags tillåtlighet

Artikel 182

Omröstningar

Artikel 183

Omröstningsordning vid ändringsförslag

Artikel 184

Filtrering i utskott av ändringsförslag ingivna för behandling i plenum

Artikel 185

Delad omröstning

Artikel 186

Rösträtt

Artikel 187

Omröstning

Artikel 188

Slutomröstning

Artikel 189

Lika röstetal

Artikel 190

Omröstning med namnupprop

Artikel 191

Sluten omröstning

Artikel 192

Användning av elektroniskt omröstningssystem

Artikel 193

Invändningar beträffande omröstningar

Artikel 194

Röstförklaringar

KAPITEL 6

ORDNINGS- OCH PROCEDURFRÅGOR

Artikel 195

Ordningsfrågor

Artikel 196

Förslag som rör procedurfrågor

Artikel 197

Förslag om att förklara ett ärende otillåtligt

Artikel 198

Återförvisning till utskott

Artikel 199

Avslutande av debatt

Artikel 200

Uppskjutande av debatt eller omröstning

Artikel 201

Avbrytande eller avslutande av sammanträde

KAPITEL 7

DOKUMENTATION AV SAMMANTRÄDEN

Artikel 202

Protokoll

Artikel 203

Antagna texter

Artikel 204

Fullständigt förhandlingsreferat

Artikel 205

Audiovisuell upptagning av förhandlingar

AVDELNING VIII

UTSKOTT, UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER OCH DELEGATIONER

KAPITEL 1

UTSKOTT OCH UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER

Artikel 206

Inrättande av ständiga utskott

Artikel 207

Särskilda utskott

Artikel 208

Undersökningskommittéer

Artikel 209

Utskottens och undersökningskommittéernas sammansättning

Artikel 210

Utskottens ansvarsområden

Artikel 211

Ansvarsfrågor

Artikel 212

Underutskott

Artikel 213

Utskottspresidium

Artikel 214

Utskottssamordnare

Artikel 215

Skuggföredragande

Artikel 216

Utskottssammanträden

Artikel 217

Protokoll från utskottssammanträden

Artikel 218

Omröstningar i utskott

Artikel 219

Bestämmelser för plenarsammanträden som även ska gälla utskottssammanträden

Artikel 220

Frågestund i utskott

Artikel 221

Förfarande för ett utskotts behandling av konfidentiella uppgifter under ett utskottssammanträde inom stängda dörrar

Artikel 222

Offentliga utfrågningar och debatter om medborgarinitiativ

KAPITEL 2

INTERPARLAMENTARISKA DELEGATIONER

Artikel 223

Tillsättning av interparlamentariska delegationer och delegationernas uppgifter

Artikel 224

Gemensamma parlamentarikerkommittéer

Artikel 225

Samarbete med Europarådets parlamentariska församling

AVDELNING IX

FRAMSTÄLLNINGAR

Artikel 226

Rätt att inge framställningar

Artikel 227

Prövning av framställningar

Artikel 228

Undersökningsresor

Artikel 229

Tillkännagivande av framställningar

Artikel 230

Medborgarinitiativ

AVDELNING X

OMBUDSMAN

Artikel 231

Val av ombudsmannen

Artikel 232

Ombudsmannens verksamhet

100

Artikel 233

Avsättning av ombudsmannen

100

AVDELNING XI

PARLAMENTETS GENERALSEKRETARIAT

101

Artikel 234

Parlamentets generalsekretariat

101

AVDELNING XII

BEFOGENHETER GÄLLANDE EUROPEISKA POLITISKA PARTIER OCH EUROPEISKA POLITISKA STIFTELSER

101

Artikel 235

Befogenheter gällande europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

101

AVDELNING XIII

TILLÄMPNING OCH ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN

102

Artikel 236

Tillämpning av arbetsordningen

102

Artikel 237

Ändring av arbetsordningen

103

AVDELNING XIV

DIVERSE BESTÄMMELSER

103

Artikel 238

Unionens symboler

103

Artikel 239

Jämställdhetsintegrering

103

Artikel 240

Oavslutade ärenden

103

Artikel 241

Rättelser

104

BILAGA I

UPPFÖRANDEKOD FÖR EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER AVSEENDE EKONOMISKA INTRESSEN OCH INTRESSEKONFLIKTER

105

BILAGA II

KOD FÖR LÄMPLIGT UPPTRÄDANDE FÖR LEDAMÖTER AV EUROPAPARLAMENTET I UTÖVANDET AV DERAS UPPDRAG

109

BILAGA III

KRITERIER FÖR FRÅGOR FÖR SKRIFTLIGT BESVARANDE ENLIGT ARTIKLARNA 138, 140 OCH 141

110

BILAGA IV

RIKTLINJER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ATT FASTSTÄLLA VILKA FRÅGOR SOM SKA TAS UPP PÅ FÖREDRAGNINGSLISTAN TILL DEBATTER OM FALL AV KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA SAMT AV DEMOKRATISKA OCH RÄTTSSTATLIGA PRINCIPER ENLIGT ARTIKEL 144

111

BILAGA V

FÖRFARANDE FÖR ÖVERLÄGGNINGAR OM OCH ANTAGANDE AV BESLUT OM BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

112

BILAGA VI

STÄNDIGA UTSKOTTS ANSVARSOMRÅDEN

115

BILAGA VII

GODKÄNNANDE AV KOMMISSIONEN OCH UPPFÖLJNING AV ÅTAGANDEN SOM GJORTS UNDER UTFRÅGNINGARNA

124

BILAGA VIII

KRAV I SAMBAND MED UTARBETANDE AV RÄTTSAKTER SOM ANTAS I ENLIGHET MED DET ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET

128

AVDELNING I

LEDAMÖTER, PARLAMENTETS ORGAN OCH POLITISKA GRUPPER

KAPITEL 1

Europaparlamentets ledamöter

Artikel 1

Europaparlamentet

Europaparlamentet är den församling som är vald i överensstämmelse med fördragen, akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet samt den från fördragen härledda nationella lagstiftningen.

Europaparlamentets valda företrädare benämns:

”Членове на Европейския парламент” på bulgariska,

”Diputados al Parlamento Europeo” på spanska,

”Poslanci Evropského parlamentu” på tjeckiska,

”Medlemmer af Europa-Parlamentet” på danska,

”Mitglieder des Europäischen Parlaments” på tyska,

”Euroopa Parlamendi liikmed” på estniska,

”Βoυλευτές τoυ Ευρωπαϊκoύ Κoιvoβoυλίoυ” på grekiska,

”Members of the European Parliament” på engelska,

”Députés au Parlement européen” på franska,

”Feisirí de Pharlaimint na hEorpa” på iriska,

”Zastupnici u Europskom parlamentu” på kroatiska,

”Deputati al Parlamento europeo” på italienska,

”Eiropas Parlamenta deputāti” på lettiska,

”Europos Parlamento nariai” på litauiska,

”Európai Parlamenti Képviselők” på ungerska,

”Membri tal-Parlament Ewropew” på maltesiska,

”Leden van het Europees Parlement” på nederländska,

”Posłowie do Parlamentu Europejskiego” på polska,

”Deputados ao Parlamento Europeu” på portugisiska,

”Deputaţi în Parlamentul European” på rumänska,

”Poslanci Európskeho parlamentu” på slovakiska,

”Poslanci Evropskega parlamenta” på slovenska,

”Euroopan parlamentin jäsenet” på finska,

”Ledamöter av Europaparlamentet” på svenska.

Artikel 2

Obundet mandat

I enlighet med artikel 6.1 i akten av den 20 september 1976 och med artiklarna 2.1 och 3.1 i Europaparlamentets ledamotsstadga ska parlamentets ledamöter utöva sitt mandat fritt och obundet och får inte bindas av instruktioner eller uppdrag.

Artikel 3

Prövning av behörighet

Efter allmänna val till Europaparlamentet ska dess ordförande (härefter kallad talman) uppmana de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utan dröjsmål meddela parlamentet namnen på de valda ledamöterna, så att alla ledamöter kan tillträda sitt uppdrag i parlamentet från och med öppnandet av det första sammanträdet efter valet.

Samtidigt ska talmannen göra dessa myndigheter uppmärksamma på de relevanta bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 och uppmana dem att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika oförenlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

Varje vald ledamot vars namn meddelats parlamentet ska, innan han eller hon tillträder sitt uppdrag som ledamot, avge en skriftlig förklaring om att han eller hon inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976. Efter allmänna val ska denna förklaring om möjligt avges senast sex dagar före parlamentets första sammanträde efter valet. Fram till dess att ledamöternas behörighet har prövats eller beslut fattats beträffande en eventuell tvist, ska ledamöterna, förutsatt att de undertecknat den ovannämnda skriftliga förklaringen, tillträda sitt uppdrag i parlamentet och i dess organ, och ha alla de rättigheter som följer av uppdraget.

Om det, genom ett faktaunderlag som kan verifieras i källor som är tillgängliga för allmänheten, konstateras att en ledamot innehar ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976, ska parlamentet på grundval av information från talmannen förklara platsen vakant.

Med utgångspunkt i ett betänkande från det ansvariga utskottet ska parlamentet omgående genomföra en behörighetsprövning och avgöra giltigheten i varje enskild ny ledamots mandat, samt eventuella tvister som hänvisas till parlamentet till följd av bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 med undantag av sådana tvister som enligt den akten exklusivt regleras av de nationella bestämmelser som akten hänvisar till.

Utskottets betänkande ska grunda sig på det officiella meddelandet från de enskilda medlemsstaterna om det samlade valresultatet, med namnen på de valda kandidaterna och deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet.

Giltigheten i en ledamots mandat får inte bekräftas förrän ledamoten har avgett de skriftliga förklaringar som följer av denna artikel och bilaga I till arbetsordningen.

Parlamentet ska på grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet omgående pröva behörigheten för var och en av de ledamöter som ersätter avgående ledamöter och får när som helst avgöra en tvist med avseende på ett mandats giltighet.

Om en ledamot utnämns till följd av att en kandidat på samma lista har dragit sig tillbaka, ska det ansvariga utskottet säkerställa att ett sådant tillbakadragande har skett i enlighet med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 och i artikel 4.2.

Det ansvariga utskottet ska se till att medlemsstaternas och unionens myndigheter omgående ger parlamentet alla uppgifter som kan komma att påverka ledamotens valbarhet eller ersättarnas valbarhet eller rangordning, och i de fall det är fråga om en utnämning ska den dag anges från vilken utnämningen gäller.

När behöriga myndigheter i medlemsstaterna inleder ett förfarande som kan leda till att en ledamot skiljs från sitt uppdrag, ska talmannen begära regelbunden information från dem om hur förfarandet framskrider och hänvisa ärendet till ansvarigt utskott. Parlamentet får på förslag av detta utskott yttra sig över ärendet.

Artikel 4

Mandatets varaktighet

En ledamots mandat börjar och slutar i enlighet med artiklarna 5 och 13 i akten av den 20 september 1976.

Varje ledamot som begär entledigande ska anmäla detta till talmannen tillsammans med angivande av det datum från vilket entledigandet ska gälla, vilket inte får vara senare än tre månader efter anmälan. Anmälan ska ske i form av ett skriftligt protokoll som upprättas i närvaro av generalsekreteraren eller generalsekreterarens företrädare. Det ska undertecknas av generalsekreteraren och den berörda ledamoten samt omgående överlämnas till ansvarigt utskott, vilket ska ta upp det på föredragningslistan till sitt första sammanträde efter det att handlingen mottagits.

Om det ansvariga utskottet anser att en begäran om entledigande är förenlig med akten av den 20 september 1976, ska platsen förklaras vakant från det datum som den avgående ledamoten uppgett i det skriftliga protokollet, och talmannen ska underrätta parlamentet om detta.

Om det ansvariga utskottet anser att en begäran om entledigande inte är förenlig med akten av den 20 september 1976, ska det föreslå att parlamentet inte ska förklara platsen vakant.

Om det ansvariga utskottet inte har något sammanträde inplanerat före nästföljande sammanträdesperiod ska det ansvariga utskottets föredragande omedelbart granska en vederbörligen anmäld begäran om entledigande. Om granskningen visar att en försening skulle kunna få skadliga följder ska föredraganden hänvisa frågan till utskottets ordförande med en begäran, enligt punkt 2, om att

—	talmannen på utskottets vägnar ska underrättas om att platsen får förklaras vakant, eller att

—	ett extra utskottssammanträde ska sammankallas för att behandla särskilda problem som föredraganden har konstaterat.

Om medlemsstaternas eller unionens behöriga myndigheter eller ledamoten i fråga underrättar talmannen om att ledamoten tilldelats ett uppdrag eller valts till ett ämbete som är oförenligt med uppdraget som ledamot av parlamentet enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september 1976 ska talmannen underrätta parlamentet, som ska förklara att platsen är vakant från det datum då oförenhetligheten uppstår.

Om en ansvarig myndighet i en medlemsstat meddelar talmannen att mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphört till följd av antingen en ytterligare oförenlighet som fastställts i lagen i den medlemsstaten i enlighet med artikel 7.3 i akten av den 20 september 1976 eller tillbakadragande av ledamotens mandat i enlighet med artikel 13.3 i den akten, ska talmannen meddela parlamentet att mandatet för den ledamoten upphört den dag som medlemsstatens behöriga myndigheter angett. Om inget sådant datum anges ska mandatet anses ha upphört från och med datumet för meddelandet från den berörda medlemsstaten.

Om medlemsstaternas eller unionens myndigheter underrättar talmannen om ett uppdrag som de ämnar anförtro en ledamot, ska talmannen hänvisa frågan om huruvida uppdraget är förenligt med akten av den 20 september 1976 till ansvarigt utskott samt underrätta parlamentet, den berörda ledamoten och de berörda myndigheterna om utskottets slutsatser.

När parlamentet förklarat att en plats är vakant ska talmannen underrätta den berörda medlemsstaten och uppmana den att utan dröjsmål tillsätta den vakanta platsen.

Om det konstateras att godkännandet eller upphävandet av mandatet grundas på felaktigheter i sak eller bristande samtycke får parlamentet ogiltigförklara det mandat som är under prövning eller låta bli att förklara platsen vakant.

Artikel 5

Immunitet och privilegier

Ledamöterna åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Parlamentet ska vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och säkerställa ledamöternas oberoende när dessa utför sitt uppdrag. Parlamentarisk immunitet är inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.

En laissez-passer-handling från Europeiska unionen som tillåter en ledamot att röra sig fritt i medlemsstaterna, samt i andra länder som erkänner den som en giltig resehandling, ska utfärdas av Europeiska unionen till en ledamot på dennes begäran, under förutsättning att parlamentets talman ger sitt godkännande.

För att utöva sitt uppdrag som ledamot har varje ledamot rätt att aktivt delta i arbetet i parlamentets utskott och delegationer i enlighet med bestämmelserna i denna arbetsordning.

Ledamöterna har rätt att ta del av alla handlingar som parlamentet eller ett utskott innehar, med undantag av personakter och personliga räkenskaper, vilka endast de berörda ledamöterna har rätt att ta del av. I artikel 221 finns bestämmelser om undantag från denna regel när det gäller hantering av sådana handlingar som allmänheten kan nekas tillgång till i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (1).

Med presidiets godkännande får en ledamot genom ett motiverat beslut förvägras att ta del av en av parlamentets handlingar, om presidiet efter att ha hört ledamoten drar slutsatsen att om ledamoten får ta del av handlingen skulle det på ett oacceptabelt sätt skada parlamentets institutionella intressen eller allmänintresset samt att ledamoten begär att få ta del av handlingen av privata och personliga skäl. Ledamoten får inom en månad efter det att beslutet tillkännagivits lämna in ett skriftligt överklagande. För att skriftliga överklaganden ska vara tillåtliga måste de innehålla en motivering. Parlamentet ska utan debatt besluta om detta överklagande vid den sammanträdesperiod som följer efter det att överklagandet inlämnats.

Tillgång till konfidentiell information omfattas av de regler som fastställts i interinstitutionella överenskommelser som parlamentet ingått beträffande hantering av konfidentiella uppgifter (2) och de interna regler för genomförandet av dessa som parlamentets behöriga organ har antagit (3).

Artikel 6

Upphävande av immunitet

Varje begäran om upphävande av immunitet ska bedömas i enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och med de principer som avses i artikel 5.2 i denna arbetsordning.

När en ledamot anmodas att vittna eller framträda som sakkunnig behöver ingen begäran om upphävande av immuniteten inges, under förutsättning att

—

ledamoten inte tvingas vittna en dag eller vid ett tillfälle som hindrar honom eller henne från att utföra sitt uppdrag som ledamot, eller som försvårar utförandet av detta uppdrag, eller under förutsättning att vittnesmålet kan avges skriftligt eller på annat sätt som inte försvårar för ledamoten att utföra sitt uppdrag som ledamot, och

—	ledamoten inte är skyldig att avlägga vittnesmål som omfattar sådana uppgifter som erhållits konfidentiellt under utförandet av uppdraget som ledamot och som ledamoten inte anser sig kunna röja.

Artikel 7

Fastställelse av immunitet och privilegier

Om det finns misstankar om att en ledamots eller en före detta ledamots immunitet och privilegier redan har kränkts eller kan komma att kränkas av en medlemsstats myndigheter, får en begäran lämnas in om att parlamentet i enlighet med artikel 9.1 ska besluta om huruvida någon kränkning av denna immunitet och dessa privilegier kan förväntas eller redan har skett.

En sådan begäran om fastställelse av immunitet och privilegier får inlämnas i synnerhet om det anses att omständigheterna skulle utgöra en administrativ eller annan begränsning av ledamöternas rörelsefrihet under resan till eller från parlamentets mötesplats, eller en administrativ eller annan begränsning av ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utförandet av uppdraget som ledamot, eller om dessa omständigheter skulle omfattas av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

En begäran om fastställelse av en ledamots immunitet och privilegier ska inte vara tillåtlig om en begäran om upphävande eller fastställelse av den ledamotens immunitet redan har mottagits avseende samma sakförhållanden, oavsett om den tidigare begäran ledde till ett beslut eller inte.

En begäran om fastställelse av en ledamots immunitet och privilegier ska inte längre behandlas om en begäran om upphävande av den ledamotens immunitet tas emot avseende samma sakförhållanden.

Om ett beslut har fattats om att inte fastställa en ledamots immunitet och privilegier, får ledamoten undantagsvis begära omprövning av beslutet genom att lägga fram nya bevis i enlighet med artikel 9.1. Begäran om omprövning ska vara otillåtlig om talan väckts mot beslutet enligt artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller om talmannen anser att de nya bevis som har lagts fram inte är tillräckligt underbyggda för att motivera en omprövning.

Artikel 8

Brådskande åtgärder av talmannen för att bekräfta immuniteten

Om en ledamot grips eller får sin rörelsefrihet begränsad på ett sätt som uppenbart kränker hans eller hennes immunitet och privilegier, får talmannen, i brådskande fall och efter samråd med det ansvariga utskottets ordförande och föredragande, själv ta initiativ till att bekräfta ledamotens immunitet och privilegier. Talmannen ska meddela utskottet detta och informera parlamentet.

När talmannen använder sig av de befogenheter som han eller hon tilldelas i punkt 1, ska utskottet ta upp talmannens initiativ till behandling vid påföljande utskottssammanträde. Om utskottet anser det nödvändigt får det utarbeta ett betänkande som läggs fram för parlamentet.

Artikel 9

Immunitetsförfaranden

Varje begäran ställd till talmannen från en i en medlemsstat behörig myndighet om upphävande av en ledamots immunitet, eller från en ledamot eller en före detta ledamot om fastställelse av immunitet och privilegier, ska tillkännages i kammaren och hänvisas till ansvarigt utskott.

Med den berörda ledamotens eller före detta ledamotens godkännande får begäran lämnas in av en annan ledamot, som ska få företräda ledamoten eller före detta ledamoten i alla faser av förfarandet.

Den ledamot som företräder den berörda ledamoten eller före detta ledamoten får inte delta i utskottets beslut.

Utskottet ska utan dröjsmål, men med hänsyn till hur komplicerade de olika ärendena är, pröva varje begäran om upphävande av immunitet och varje begäran om fastställelse av immunitet och privilegier.

Utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut, i vilket utskottet ska rekommendera huruvida en begäran om upphävande av immuniteten eller en begäran om fastställelse av immunitet och privilegier ska bifallas eller avslås. Ändringsförslag är inte tillåtliga. Om ett förslag förkastas ska motsatt beslut anses fattat.

Utskottet får uppmana den berörda myndigheten att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten ska upphävas eller fastställas.

Den berörda ledamoten ska ges möjlighet att höras och att lämna in allt skriftligt material som han eller hon anser relevant för utskottets ställningstagande.

Den berörda ledamoten får inte vara närvarande då begäran om upphävande eller fastställelse av hans eller hennes immunitet diskuteras, förutom vid det möte då ledamoten hörs.

Utskottets ordförande ska inbjuda ledamoten att höras och ange datum och klockslag för ett sådant möte. Den berörda ledamoten får avsäga sig rätten att höras.

En ledamot som efter inbjudan inte infinner sig till mötet ska anses ha avsagt sig rätten att höras, såvida han eller hon inte meddelar förhinder att delta vid det datum och klockslag som föreslagits och anför skälen för detta. Utskottets ordförande ska besluta huruvida ett sådant meddelande om förhinder ska godtas med hänsyn till de anförda skälen. Den berörda ledamoten kan inte överklaga det beslutet.

Om utskottets ordförande godkänner meddelandet om förhinder ska han eller hon inbjuda den berörda ledamoten att höras vid ett nytt datum och klockslag. Om den berörda ledamoten inte heller hörsammar denna andra inbjudan ska förfarandet fortsätta utan att ledamoten hörs. Inga ytterligare meddelanden om förhinder eller begäranden om att få höras får därefter godtas.

Om en begäran om upphävande eller fastställelse av immunitet hänför sig till flera gärningar, får var och en av dessa gärningar bli föremål för ett enskilt beslut. I utskottets betänkande får det i undantagsfall föreslås att upphävandet eller fastställelsen av immuniteten endast ska beröra åtalet och att ledamoten, så länge som det inte finns någon lagakraftvunnen dom varken kan gripas, anhållas, häktas eller utsättas för någon annan åtgärd som skulle förhindra honom eller henne att utföra sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

Utskottet får avge ett motiverat yttrande om huruvida myndigheten i fråga kan anses behörig och huruvida den begäran myndigheten har ingett kan anses tillåtlig, men utskottet får under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.

Utskottets förslag till beslut ska tas upp på föredragningslistan till det första sammanträdet efter det att förslaget lagts fram. Inga ändringsförslag får läggas fram till detta förslag.

Det är endast tillåtet att debattera skälen för och emot varje enskilt förslag om att upphäva eller upprätthålla immunitet eller fastställa immunitet eller privilegier.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 173 får den ledamot vars immunitet eller privilegier det är fråga om inte yttra sig i debatten.

Omröstning om betänkandets förslag till beslut ska ske vid det första omröstningstillfället efter det att debatten avslutats.

Efter behandling i kammaren ska särskild omröstning ske om varje enskilt förslag i betänkandet. Om ett förslag förkastas ska motsatt beslut anses ha fattats.

10.

Talmannen ska omedelbart meddela parlamentets beslut till den berörda ledamoten och till den behöriga myndigheten i berörd medlemsstat och begära att talmannen hålls underrättad om utvecklingen och om rättsliga avgöranden i de relevanta förfarandena. När talmannen erhåller denna information ska denne, vid behov efter att ha hört ansvarigt utskott, underrätta parlamentet på det sätt han eller hon finner mest lämpligt.

11.

Utskottet ska vid behandlingen av dessa ärenden och eventuella handlingar det tar emot iaktta strikt sekretess. Utskottet ska alltid behandla begäranden som avser immunitetsförfaranden inom stängda dörrar.

12.

Parlamentet ska endast behandla sådana begäranden om upphävande av en ledamots immunitet som medlemsstaternas straffrättsliga myndigheter eller ständiga representationer skickat till parlamentet.

13.

Utskottet ska fastställa principer för tillämpningen av denna artikel.

14.

Alla förfrågningar som en behörig myndighet gör beträffande omfattningen av ledamöternas immunitet och privilegier ska behandlas i enlighet med bestämmelserna ovan.

Artikel 10

Uppföranderegler

Ledamöternas uppträdande ska präglas av ömsesidig respekt och baseras på de värderingar och principer som fastställs i fördragen, och särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Ledamöterna ska slå vakt om parlamentets värdighet och får inte skada dess anseende.

Ledamöterna ska uppträda på ett sätt som inte stör parlamentets arbete, undergräver säkerheten och ordningen i någon av parlamentets byggnader eller hindrar parlamentets utrustning från att fungera.

Ledamöterna ska uppträda på ett sätt som inte stör ordningen i kammaren och även i övrigt avhålla sig från att uppträda på ett olämpligt sätt. De får inte använda sig av banderoller.

Ledamöterna får i parlamentets debatter i kammaren inte använda ett språk som innehåller stötande formuleringar.

Vid bedömningen av huruvida det språk som en ledamot använder i parlamentets debatter innehåller stötande formuleringar bör man beakta bland annat talarens identifierbara avsikter, hur allmänheten uppfattat uttalandet, i vilken utsträckning det skadar parlamentets värdighet och anseende samt den berörda ledamotens yttrandefrihet. Exempelvis skulle ärekränkande språkbruk, hatpropaganda och uppvigling till diskriminering – särskilt på någon av de grunder som avses i artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna – normalt utgöra fall av stötande formuleringar i den mening som avses i denna artikel.

Ledamöterna ska följa parlamentets regler om behandling av konfidentiell information.

Ledamöterna ska avhålla sig från varje form av psykiska och sexuella trakasserier och ska respektera uppförandekoden Kod för lämpligt uppträdande för ledamöter av Europaparlamentet i utövandet av deras uppdrag, som fogats till denna arbetsordning som en bilaga (4).

En ledamot får inte väljas till en befattning inom Europaparlamentet eller dess organ, utses till föredragande eller delta i en officiell delegation eller i interinstitutionella förhandlingar om han eller hon inte har undertecknat förklaringen avseende den uppförandekoden.

Om en person som arbetar för en ledamot, eller en annan person som har getts tillträde till parlamentets lokaler eller utrustning genom en ledamots försorg, inte följer uppförandereglerna i denna artikel, kan uppförandet i fråga vid behov läggas den berörda ledamoten till last.

Tillämpningen av denna artikel får inte på annat sätt vara till hinder för en livlig debatt i parlamentet eller begränsa ledamöternas yttrandefrihet.

Denna artikel ska i tillämpliga delar tillämpas på parlamentets organ, utskott och delegationer.

Artikel 11

Ledamöternas ekonomiska intressen och öppenhetsregistret

Parlamentet ska fastställa regler om öppenhet i fråga om ledamöternas ekonomiska intressen i form av en uppförandekod som ska antas av en majoritet av dess ledamöter och fogas som bilaga till arbetsordningen (5).

Dessa regler får inte på annat sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.

Ledamöterna bör systematiskt tillämpa en praxis som innebär att de endast träffar företrädare för intressegrupper som är registrerade i det öppenhetsregister som inrättats genom avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (6).

Ledamöterna bör på internet offentliggöra alla planerade möten med företrädare för intressegrupper som omfattas av öppenhetsregistret. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.6 i bilaga I ska föredragande, skuggföredragande och utskottsordförande för varje betänkande på internet offentliggöra alla planerade möten med företrädare för intressegrupper som omfattas av öppenhetsregistret. Presidiet ska tillhandahålla nödvändig infrastruktur på parlamentets webbplats.

Presidiet ska tillhandahålla nödvändig infrastruktur på ledamöternas onlinesidor på parlamentets webbplats för de ledamöter som vill offentliggöra en frivillig revision eller bekräftelse – i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i ledamotsstadgan och dess tillämpningsföreskrifter – av att deras användning av ersättningen för allmänna utgifter överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i ledamotsstadgan och dess tillämpningsföreskrifter.

Dessa regler får inte på annat sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.

Uppförandekod, rättigheter och privilegier för före detta ledamöter ska fastställas genom ett beslut av presidiet. Alla före detta ledamöter ska behandlas lika.

Artikel 12

Interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

I det interinstitutionella avtalet om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (7) återfinns gemensamma bestämmelser om erforderliga åtgärder för att underlätta utredningar som genomförs av Olaf, och dessa bestämmelser ska gälla inom parlamentet i enlighet med parlamentets beslut av den 18 november 1999 (8).

Artikel 13

Observatörer

Om ett fördrag om en stats anslutning till Europeiska unionen har undertecknats får talmannen, efter att talmanskonferensen gett sitt godkännande, uppmana anslutningsstatens parlament att bland sina egna ledamöter utse observatörer som till antalet motsvarar det antal platser i Europaparlamentet som den staten kommer att tilldelas vid anslutningen.

Observatörerna ska delta i parlamentets överläggningar i avvaktan på anslutningsfördragets ikraftträdande och ha rätt att uttala sig i utskott och politiska grupper. De ska inte ha rösträtt eller vara valbara för ämbeten inom parlamentet och de ska inte heller företräda parlamentet externt. Deras deltagande ska inte ha någon rättslig inverkan på parlamentets överläggningar.

Observatörerna ska i lika stor utsträckning som ledamöterna ha rätt att använda parlamentets resurser och erhålla ersättning för de kostnader för resa och uppehälle som de har i sin egenskap av observatörer.

KAPITEL 2

Uppdrag

Artikel 14

Tillfällig ordförande (9)

Vid det sammanträde som avses i artikel 154.2 och vid varje annat sammanträde där avsikten är att välja talman och presidium ska den avgående talmannen eller, om denne inte är närvarande, en av de avgående vice talmännen – som bestäms i enlighet med deras rangordning – eller, om inte någon av dem är närvarande, den ledamot som har haft sitt mandat under längst tid leda sammanträdet till dess att en talman valts.

När en ledamot med stöd av punkt 1 tillfälligt leder sammanträdet får inga andra frågor behandlas än sådana som rör val av talman eller behörighetsprövning enligt artikel 3.2 andra stycket. Övriga frågor som rör behörighetsprövning och som tas upp när den ledamoten leder sammanträdet ska hänvisas till ansvarigt utskott.

Artikel 15

Nomineringar och allmänna bestämmelser (10)

Talmannen ska väljas genom sluten omröstning, och därefter vice talmännen och kvestorerna, i enlighet med artikel 191.

Ingen får nomineras utan att ha gett sitt godkännande, och nomineringar får endast göras av en politisk grupp eller av ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet. Nya nomineringar får lämnas in före varje omröstning.

Om antalet kandidater inte överstiger antalet lediga platser, ska kandidaterna väljas med acklamation, såvida inte ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet begär sluten omröstning.

Om ett enda val omfattar fler än ett uppdrag ska valsedeln anses giltig endast om mer än hälften av de tillgängliga rösterna har avgetts.

Vid val av talman, vice talmän och kvestorer bör hänsyn tas till behovet av en övergripande rättvis representation av politiska åsiktsriktningar, rättvis könsfördelning och geografisk balans.

Artikel 16

Val av talman – öppningsanförande (11)

Nomineringar till talmansposten ska lämnas till den ledamot som med stöd av artikel 14 tillfälligt leder sammanträdet, och han eller hon ska tillkännage dem i kammaren. Har ingen kandidat erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna efter tre valomgångar, ska den fjärde valomgången, med avvikelse från vad som sägs i artikel 15.1, begränsas till de två kandidater som i den tredje valomgången erhöll flest antal röster. Vid lika röstetal ska den äldsta kandidaten förklaras vald.

Så snart talmannen är vald ska den ledamot som med stöd av artikel 14 tillfälligt leder sammanträdet överlämna ordförandeposten till talmannen. Endast den nyvalda talmannen får hålla ett öppningsanförande.

Artikel 17

Val av vice talmän

Därefter ska vice talmän väljas i ett och samma val. Vid den första omröstningen ska de 14 kandidater förklaras valda som erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna och deras inbördes rangordning bestäms av antalet erhållna röster. Om antalet valda kandidater är lägre än antalet personer som ska väljas, hålls en andra valomgång på samma villkor för att fylla de återstående platserna. Om en tredje valomgång blir nödvändig, ska de kandidater som får flest röster förklaras valda till de återstående platserna. Vid lika röstetal ska de äldsta kandidaterna förklaras valda.

Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 20.1 ska de vice talmännens rangordning bestämmas utifrån den ordning de valdes och vid lika röstetal av ålder.

Om vice talmän har valts genom acklamation ska rangordningen bestämmas genom sluten omröstning.

Artikel 18

Val av kvestorer

Parlamentet ska välja fem kvestorer enligt samma förfarande som används för valet av vice talmän.

Artikel 19

Mandattid (12)

Mandattiden för talmannen, vice talmännen och kvestorerna är två och ett halvt år.

Även om en ledamot ändrar sin grupptillhörighet, ska ledamoten under den resterande delen av sin mandattid på två och ett halvt år behålla sin eventuella plats i presidiet eller som kvestor.

Om en av dessa poster blir vakant före denna mandattids utgång, ska den ledamot som då väljs endast inneha sitt uppdrag till och med utgången av företrädarens mandattid.

Artikel 20

Lediga poster (13)

Om det blir nödvändigt att ersätta talmannen, en vice talman eller en kvestor ska ersättare väljas i enlighet med respektive bestämmelser för val till posten ifråga.

En nyvald vice talman ska inta sin företrädares plats enligt rangordningen för vice talmän.

Om posten som talman blir ledig ska en vice talman, som bestäms i enlighet med rangordningen, utföra talmannens uppgifter till dess att en ny talman valts.

Artikel 21

Entledigande

Talmanskonferensen får med en majoritet av tre femtedelar av de avgivna rösterna, som ska företräda minst tre politiska grupper, föreslå parlamentet att det entledigar talmannen, en vice talman, en kvestor, en ordförande eller vice ordförande i ett utskott, en ordförande eller vice ordförande i en interparlamentarisk delegation, eller någon annan befattningshavare som utsetts av parlamentet, om talmanskonferensen anser att ledamoten i fråga har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Parlamentet beslutar om förslaget med två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter.

Om en föredragande bryter mot bestämmelserna i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter (14), får det utskott som utsett ledamoten till föredragande entlediga honom eller henne från detta uppdrag på initiativ av talmannen och på förslag av talmanskonferensen. Den majoritet som krävs enligt första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt för varje fas i detta förfarande.

KAPITEL 3

Organ och uppgifter

Artikel 22

Talmannens uppgifter

Talmannen ska i enlighet med arbetsordningen leda allt arbete i parlamentet och dess organ samt ha alla nödvändiga befogenheter för att utöva ordförandeskapet vid alla parlamentets överläggningar och se till att de genomförs på ett korrekt sätt.

Talmannen har till uppgift att öppna, avbryta och avsluta sammanträden. Talmannen ska avgöra huruvida ändringsförslag och andra texter för omröstning samt parlamentsfrågor ska förklaras tillåtliga. Talmannen ska se till att arbetsordningen efterlevs, upprätthålla ordningen, ge talare ordet, förklara debatter avslutade, förrätta omröstningar och tillkännage omröstningsresultat, samt även hänvisa ärenden till utskotten i enlighet med deras respektive ansvarsområden.

Talmannen får endast yttra sig i en debatt för att sammanfatta debatten eller för att kalla talare till ordningen. Om talmannen önskar delta i en debatt ska ordförandeskapet överlåtas, och talmannen får inte återta ordförandeskapet förrän debatten i fråga är avslutad.

Talmannen företräder parlamentet i internationella förbindelser, vid ceremonier samt i administrativa, juridiska och ekonomiska angelägenheter och han eller hon får delegera dessa befogenheter.

Talmannen ska ansvara för säkerheten i Europaparlamentets lokaler och för deras okränkbarhet.

Artikel 23

Vice talmännens uppgifter

Om talmannen är frånvarande eller förhindrad att fullgöra sina uppgifter, eller önskar delta i en debatt i enlighet med artikel 22.3, ska en av de vice talmännen, som bestäms i enlighet med rangordningen, träda in i talmannens ställe.

De vice talmännen ska även utföra de uppgifter de tilldelas i artiklarna 25, 27.3, 27.5 och 77.3.

Talmannen får delegera uppgifter till de vice talmännen, exempelvis att representera parlamentet vid bestämda ceremonier eller i bestämda angelägenheter. Talmannen får särskilt ge en vice talman befogenhet att utföra de uppgifter som talmannen tilldelas i artiklarna 137 och 138.2.

Artikel 24

Presidiets sammansättning

Presidiet består av talmannen och parlamentets 14 vice talmän.

Kvestorerna är medlemmar av presidiet med rådgivande funktion.

Talmannen har utslagsröst vid lika röstetal vid omröstningar i presidiet.

Artikel 25

Presidiets uppgifter

Presidiet ska utföra de uppgifter det tilldelas enligt denna arbetsordning.

Presidiet ska fatta ekonomiska, organisatoriska och administrativa beslut i frågor som rör parlamentets interna organisation, dess sekretariat och dess organ.

Presidiet ska fatta ekonomiska, organisatoriska och administrativa beslut i frågor som rör ledamöterna på förslag från generalsekreteraren eller en politisk grupp.

Presidiet ska avgöra frågor som rör sammanträdesordningen.

Presidiet ska fastställa föreskrifter för grupplösa ledamöter i enlighet med artikel 36.

Presidiet ska fastställa parlamentets generalsekretariats tjänsteförteckning samt fastställa föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas administrativa och ekonomiska situation.

Presidiet ska utarbeta parlamentets preliminära förslag till budgetberäkning.

Presidiet ska fastställa riktlinjer för kvestorerna och får begära att de utför vissa uppgifter.

Presidiet är det organ som godkänner utskottssammanträden eller utskottsresor utanför de vanliga arbetsorterna, utskottsutfrågningar samt studie- och informationsresor för föredragande.

När sådana sammanträden eller resor godkänns ska det fastställas vilka språkregler som ska gälla med utgångspunkt i de riktlinjer för flerspråkighet som antagits av presidiet. Samma regel ska gälla för delegationer.

10.

Presidiet ska utse en generalsekreterare i enlighet med artikel 234.

11.

Presidiet ska fastställa tillämpningsföreskrifter till förordningarna om regler för och finansiering av politiska partier och stiftelser på europeisk nivå.

12.

Presidiet ska fastställa regler för hur parlamentet och dess organ, befattningshavare samt andra ledamöter ska behandla konfidentiell information, med beaktande av eventuella interinstitutionella avtal på detta område. Dessa regler ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

13.

Talmannen och/eller presidiet får tilldela en eller flera medlemmar av presidiet allmänna eller specifika uppgifter som ligger inom talmannens eller presidiets ansvarsområde. Samtidigt ska det fastställas hur dessa uppgifter ska genomföras.

14.

Presidiet ska utse två vice talmän som ska ansvara för förbindelserna med de nationella parlamenten.

15.

Presidiet ska utse en vice talman som ska ansvara för genomförandet av strukturerade samråd med det europeiska civila samhället om viktiga ämnen.

16.

Presidiet ska ansvara för tillämpningen av ledamotsstadgan och besluta om ersättningsbelopp på grundval av den årliga budgeten.

Artikel 26

Talmanskonferensens sammansättning

Talmanskonferensen består av talmannen och ordförandena i de politiska grupperna. En ordförande i en politisk grupp får låta sig företrädas av en medlem av sin grupp.

Parlamentets talman ska, efter att ha låtit de grupplösa ledamöterna framföra sina åsikter, bjuda in en av dem till att utan rösträtt delta vid talmanskonferensens sammanträden.

Talmanskonferensen ska sträva efter att uppnå enighet om frågor som föreläggs den.

I fall där enighet inte kan uppnås ska frågan gå till omröstning, varvid gruppernas röster ska räknas i förhållande till antalet medlemmar i respektive grupp.

Artikel 27

Talmanskonferensens uppgifter

Talmanskonferensen ska utföra de uppgifter den tilldelas enligt arbetsordningen.

Talmanskonferensen ska fatta beslut om parlamentets arbetsorganisation och frågor som rör planering av lagstiftningsarbete.

Talmanskonferensen ska ansvara för frågor som rör parlamentets förbindelser med Europeiska unionens övriga institutioner och organ och med medlemsstaternas nationella parlament. Beslut om mandatet för och sammansättningen av parlamentets delegation som ska delta i samråd inom rådet och andra av unionens institutioner om grundläggande frågor som rör Europeiska unionens utveckling (den s.k. sherpa-processen) ska fattas på grundval av relevanta ståndpunkter som antagits av parlamentet och med hänsyn till mångfalden av politiska åsikter i parlamentet. De vice talmän som har getts ansvar för parlamentets förbindelser med de nationella parlamenten ska regelbundet rapportera till talmanskonferensen om sin verksamhet i det avseendet.

Talmanskonferensen ska ansvara för frågor som rör förbindelser med tredje land samt med institutioner och organisationer utanför Europeiska unionen.

Talmanskonferensen ska ansvara för organisationen av strukturerade samråd med det europeiska civila samhället om viktiga ämnen. Dessa samråd kan inbegripa anordnande av offentliga debatter som rör frågor av allmänt europeiskt intresse, öppna för intresserade medborgares deltagande. Den vice talman som ansvarar för genomförandet av sådana samråd ska regelbundet rapportera till talmanskonferensen om sin verksamhet i det avseendet.

Talmanskonferensen ska utarbeta förslag till föredragningslista till parlamentets sammanträdesperioder.

Talmanskonferensen ska lägga fram förslag för parlamentet angående sammansättningen av och ansvarsområdena för utskott, undersökningskommittéer, gemensamma parlamentarikerkommittéer och ständiga delegationer. Talmanskonferensen ska ansvara för att godkänna ad hoc-delegationer.

Talmanskonferensen ska i enlighet med artikel 37 avgöra platsfördelningen i plenisalen.

Talmanskonferensen är det organ som har behörighet att ge tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden.

10.

Talmanskonferensen ska lämna in förslag till presidiet om administrativa frågor och budgetfrågor som rör de politiska grupperna.

Artikel 28

Kvestorernas uppgifter

Kvestorerna ska ha ansvaret för administrativa och ekonomiska frågor som direkt berör ledamöterna, i enlighet med riktlinjer fastställda av presidiet, samt för andra uppgifter som tilldelas dem.

Artikel 29

Utskottsordförandekonferensen

Utskottsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga eller särskilda utskott. Den ska välja en ordförande.

I ordförandens frånvaro ska den äldsta närvarande ledamoten leda sammanträdet.

Utskottsordförandekonferensen får utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående utskottens arbete och upprättandet av föredragningslista till sammanträdesperioderna.

Presidiet och talmanskonferensen får ge utskottsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.

Artikel 30

Delegationsordförandekonferensen

Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga interparlamentariska delegationer. Den ska välja en ordförande.

I ordförandens frånvaro ska den äldsta närvarande ledamoten leda sammanträdet.

Delegationsordförandekonferensen får utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående delegationernas arbete.

Presidiet och talmanskonferensen får ge delegationsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.

Artikel 31

Fortsatt innehav av en uppgift eller befattning under valperioden

Vid nyval till parlamentet ska alla organ och befattningshavare i det avgående parlamentet fortsätta att ha kvar sina uppgifter och befattningar fram till dess att det nya parlamentet sammanträder för första gången.

Artikel 32

Offentlighet när det gäller presidiet och talmanskonferensen

Protokollen från presidiets och talmanskonferensens sammanträden ska översättas till de officiella språken och delas ut till samtliga parlamentsledamöter. De ska vara tillgängliga för allmänheten, såvida inte presidiet eller talmanskonferensen av sekretesskäl enligt artikel 4.1–4.4 i förordning (EG) nr 1049/2001 undantagsvis beslutar annorlunda beträffande vissa punkter i protokollen.

Varje parlamentsledamot får ställa frågor som rör presidiets, talmanskonferensens eller kvestorernas utförande av sina respektive uppgifter. Sådana frågor ska inges skriftligen till talmannen och tillsammans med de avgivna svaren meddelas ledamöterna och offentliggöras på parlamentets webbplats inom 30 dagar från det att de ingavs.

KAPITEL 4

Politiska grupper

Artikel 33

Inrättande och upplösning av politiska grupper

Ledamöter får bilda grupper efter politisk samhörighet.

Parlamentet behöver i normala fall inte bedöma gruppledamöters politiska samhörighet. Ledamöter som tillsammans bildar en grupp enligt denna artikel accepterar per definition att de har politisk samhörighet. Endast då de berörda ledamöterna förnekar detta blir det nödvändigt för parlamentet att bedöma om gruppen har bildats i enlighet med arbetsordningens bestämmelser.

En politisk grupp ska bestå av ledamöter som valts i minst en fjärdedel av medlemsstaterna. För att bilda en politisk grupp fordras minst 25 ledamöter.

Om antalet ledamöter i en grupp är mindre än ett av de tröskelvärden som gäller får talmannen efter medgivande av talmanskonferensen bevilja gruppen rätt att finnas kvar fram till parlamentets nästa konstituerande sammanträde, förutsatt att följande villkor uppfylls:

—	Ledamöterna företräder alltjämt minst en femtedel av medlemsstaterna.

—	Gruppen har funnits i mer än ett år.

Talmannen ska inte tillämpa det här undantaget om det finns tillräckliga bevis för att anta att det missbrukas.

En ledamot får inte tillhöra flera än en politisk grupp.

Bildandet av en politisk grupp ska anmälas till talmannen. Anmälan ska omfatta

—	gruppens namn,

—

en politisk förklaring med gruppens syfte,

En grupps politiska förklaring ska ange de värden som gruppen står för, och de huvudsakliga politiska mål som dess medlemmar avser att tillsammans sträva efter inom ramen för utövandet av sina mandat. Förklaringen ska beskriva gruppens gemensamma politiska inriktning på ett konkret, tydligt och genuint sätt.

—	namnen på dess medlemmar och dess ledning.

Gruppens samtliga medlemmar ska i en bilaga till anmälan skriftligen förklara att de är politiskt samhöriga.

Anmälan ska fogas som bilaga till protokollet från den sammanträdesperiod då den politiska gruppens inrättande tillkännagavs.

Talmannen ska i kammaren tillkännage inrättandet av politiska grupper. Ett sådant tillkännagivande ska ha retroaktiv rättslig verkan från den tidpunkt då gruppen anmälde till talmannen att den inrättats i enlighet med denna artikel.

Talmannen ska även tillkännage upplösning av politiska grupper i kammaren. Sådana tillkännagivanden får rättslig verkan dagen efter det att förutsättningarna för den politiska gruppens existens upphört att föreligga.

Artikel 34

De politiska gruppernas verksamhet och rättsliga ställning

De politiska grupperna ska utföra sina uppgifter inom ramen för unionens verksamhet, även de arbetsuppgifter som tillkommer dem genom arbetsordningen. De politiska grupperna ska inom ramen för parlamentets generalsekretariats tjänsteförteckning förfoga över ett sekretariat, administrativa resurser och de anslag som förs in i parlamentets budget.

När en ny valperiod inleds ska talmanskonferensen sträva efter att nå enighet om förfaranden för att återspegla parlamentets politiska mångfald i utskotten, delegationerna och de beslutsfattande organen.

Presidiet ska, med beaktande av eventuella förslag från talmanskonferensen, fastställa bestämmelser om hur de resurser och anslag som avses i punkt 1 ska tillhandahållas, utnyttjas och kontrolleras samt om de härtill hörande delegeringarna av befogenheter att genomföra budgeten och om konsekvenserna om reglerna inte respekteras.

I de bestämmelserna ska anges de administrativa och ekonomiska konsekvenserna i händelse av att en politisk grupp upplöses.

Artikel 35

Tvärpolitiska grupper

Enskilda ledamöter får bilda tvärpolitiska grupper eller andra inofficiella grupper med ledamöter, i syfte att informellt utbyta åsikter om särskilda frågor mellan de olika politiska grupperna, genom att sammanföra ledamöter från parlamentets olika utskott, och för att främja kontakten mellan ledamöterna och det civila samhället.

Full insyn ska medges i tvärpolitiska och andra inofficiella gruppers verksamhet, och dessa grupper får inte delta i verksamhet som skulle kunna leda till att förväxlingar sker med parlamentets eller dess organs officiella verksamhet. De får inte anordna evenemang i tredjeländer som sammanfaller med en tjänsteresa för ett officiellt parlamentsorgan, inklusive en officiell valövervakningsdelegation.

En politisk grupp får, under förutsättning att villkoren i parlamentets interna bestämmelser om inrättande av sådana grupper är uppfyllda, underlätta dessa gruppers verksamhet genom att förse dem med logistiskt stöd.

De tvärpolitiska grupperna ska varje år redogöra för alla bidrag, både ekonomiska och andra (exempelvis sekretariatshjälp), som, om de hade erbjudits ledamöterna personligen, skulle ha uppgetts enligt bilaga I.

Andra inofficiella grupper ska också, senast vid utgången av efterföljande månad, redogöra för alla bidrag, både ekonomiska och andra, som ledamöterna inte har uppgett individuellt i enlighet med sina skyldigheter enligt bilaga I.

Endast företrädare för intressegrupper som är registrerade i öppenhetsregistret får delta i tvärpolitiska och andra inofficiella gruppers verksamhet i parlamentets lokaler, till exempel genom att närvara vid en tvärpolitisk eller någon annan inofficiell grupps sammanträden eller evenemang, genom att erbjuda gruppen stöd eller genom att delta i anordnandet av gruppens evenemang.

Kvestorerna ska ansvara för att ett register förs över de redogörelser som avses i punkt 4. Kvestorerna ska anta närmare bestämmelser och villkor för redogörelserna och för deras offentliggörande på parlamentets webbplats.

Kvestorerna ska säkerställa att denna artikel efterlevs i praktiken.

Artikel 36

Grupplösa ledamöter

Ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp ska ha tillgång till ett sekretariat. Närmare föreskrifter om sådan tillgång till sekretariat ska fastställas av presidiet på förslag av generalsekreteraren.

Presidiet ska avgöra grupplösa ledamöters ställning och parlamentariska rättigheter.

Presidiet ska fastställa bestämmelser om tillhandahållande, utnyttjande och kontroll av anslag som förs in i parlamentets budget för att täcka de grupplösa ledamöternas utgifter för sekretariat och administrativa resurser.

Artikel 37

Fördelning av platser i plenisalen

Talmanskonferensen ska avgöra fördelningen av platser i plenisalen för de politiska grupperna, de grupplösa ledamöterna och unionens institutioner.

AVDELNING II

LAGSTIFTNINGS- OCH BUDGETFÖRFARANDEN, FÖRFARANDE FÖR ANSVARSFRIHETSBEVILJANDE SAMT ANDRA FÖRFARANDEN

KAPITEL 1

Lagstiftningsförfaranden – allmänna bestämmelser

Artikel 38

Årlig programplanering

Parlamentet ska tillsammans med kommissionen och rådet utforma unionens lagstiftningsprogram.

Parlamentet och kommissionen ska samarbeta under förberedelserna av kommissionens arbetsprogram – som är kommissionens bidrag till unionens årliga och fleråriga programplanering – i enlighet med den tidsplan och de närmare föreskrifter som de två institutionerna kommit överens om (15).

När kommissionens arbetsprogram har antagits kommer parlamentet, rådet och kommissionen att, i enlighet med punkt 7 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (16), föra en diskussion och enas om en gemensam förklaring om en årlig interinstitutionell programplanering med allmänna mål och prioriteringar.

Innan förhandlingar inleds med rådet och kommissionen om den gemensamma förklaringen ska talmannen diskutera med talmanskonferensen och utskottsordförandekonferensen om parlamentets allmänna mål och prioriteringar.

Talmanskonferensen ska ge sitt godkännande innan talmannen undertecknar den gemensamma förklaringen.

Talmannen ska översända alla av parlamentet antagna resolutioner om lagstiftningsplanering och lagstiftningsprioriteringar till de andra institutionerna som deltar i unionens lagstiftningsförfaranden och till medlemsstaternas parlament.

Om kommissionen avser att dra tillbaka ett förslag ska den berörda kommissionsledamoten bjudas in av det ansvariga utskottet till ett möte för att diskutera detta. Rådets ordförandeskap får också bjudas in till detta möte. Om det ansvariga utskottet inte accepterar att förslaget dras tillbaka, får det uppmana kommissionen att göra ett uttalande till parlamentet. Artikel 132 ska tillämpas.

Artikel 39

Respekt för de grundläggande rättigheterna

Parlamentet ska i all sin verksamhet till fullo respektera de rättigheter, friheter och principer som erkänns i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och de värden som stadfästs i artikel 2 i det fördraget.

Om det utskott som är ansvarigt för ärendet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet anser att ett förslag till lagstiftningsakt, som helhet eller delar av det strider mot Europeiska unionens grundläggande rättigheter ska ärendet på deras begäran hänvisas till utskottet med ansvar för skydd av grundläggande rättigheter.

Denna begäran ska lämnas in inom fyra arbetsveckor efter tillkännagivandet i kammaren av att ärendet hänvisats till det utskott som är ansvarigt för ärendet.

Yttrandet från det utskott som ansvarar för skyddet av grundläggande rättigheter ska bifogas som bilaga till betänkandet från det utskott som är ansvarigt för ärendet.

Artikel 40

Kontroll av den rättsliga grunden

När ett förslag till en rättsligt bindande akt hänvisas till det utskott som är ansvarigt för ärendet, ska det utskottet först göra en kontroll av förslagets rättsliga grund.

Om det utskottet anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig – inbegripet kontroll av förenlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen – ska det begära att utskottet med ansvar för rättsliga frågor yttrar sig.

Dessutom får utskottet med ansvar för rättsliga frågor på eget initiativ i varje skede av lagstiftningsförfarandet behandla frågor som rör den rättsliga grunden. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor, om lämpligt efter att ha utbytt åsikter med rådet och kommissionen i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå (17), anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig, ska det underrätta parlamentet om sina slutsatser. Parlamentet ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 61, rösta om dessa slutsatser innan det röstar om innehållet i förslaget.

Ändringsförslag som läggs fram i parlamentet i syfte att ändra den rättsliga grunden är tillåtliga endast om det utskott som är ansvarigt för ärendet eller utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att den rättsliga grunden är inkorrekt eller olämplig.

Artikel 41

Delegering av lagstiftningsbefogenhet och tilldelning av genomförandebefogenheter

När parlamentet granskar ett förslag till lagstiftningsakt som delegerar befogenhet till kommissionen i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det ägna särskild uppmärksamhet åt delegeringens mål, innehåll, omfattning och varaktighet samt åt de villkor som delegeringen omfattas av.

När parlamentet granskar ett förslag till lagstiftningsakt som tilldelar genomförandebefogenheter enligt artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska parlamentet ägna särskild uppmärksamhet åt det faktum att kommissionen, när den utövar en genomförandebefogenhet, varken får ändra eller komplettera lagstiftningsakten, inte ens avseende icke väsentliga delar.

Det utskott som är ansvarigt för ärendet får när som helst begära ett yttrande av det utskott som ansvarar för tolkning och tillämpning av unionsrätten.

Det utskott som ansvarar för tolkning och tillämpning av unionsrätten får också på eget initiativ ta upp frågor som rör delegering av lagstiftningsbefogenhet och tilldelning av genomförandebefogenheter. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.

Artikel 42

Kontroll av ekonomisk förenlighet

Om ett förslag till en rättsligt bindande akt har ekonomiska konsekvenser ska parlamentet fastställa om tillräckliga finansiella medel har föreslagits.

Det utskott som är ansvarigt för ärendet ska kontrollera att ett förslag till en rättsligt bindande akt är ekonomiskt förenligt med förordningen om den fleråriga budgetramen.

Om det utskott som är ansvarigt för ärendet ändrar några uppgifter i anslagstilldelningen i den berörda rättsakten ska det begära att utskottet med ansvar för budgetfrågor yttrar sig.

Dessutom får utskottet med ansvar för budgetfrågor på eget initiativ behandla frågor som rör den ekonomiska förenligheten av förslag till rättsligt bindande akter. I så fall ska det utskott som är ansvarigt för ärendet underrättas.

Om utskottet med ansvar för budgetfrågor anser att förslaget inte är ekonomiskt förenligt, ska det översända sina slutsatser till parlamentet innan parlamentet röstar om förslaget.

Artikel 43

Kontroll av respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Vid behandlingen av ett förslag till lagstiftningsakt ska parlamentet särskilt kontrollera att förslaget respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Endast utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen får utarbeta rekommendationer till det ansvariga utskottet avseende ett förslag till lagstiftningsakt.

Utom i de brådskande fall som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen får det utskott som är ansvarigt för ärendet inte företa slutomröstning före utgången av den frist på åtta veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Om ett nationellt parlament lämnar ett motiverat yttrande till talmannen i enlighet med artikel 3 i protokoll nr 1, ska detta yttrande hänvisas till det utskott som är ansvarigt för ärendet och för kännedom vidarebefordras till utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen.

Om minst en tredjedel av det totala antal röster som tilldelats de nationella parlamenten i enlighet med artikel 7.1 andra stycket i protokoll nr 2 står bakom motiverade yttranden om att ett förslag till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eller en fjärdedel för ett förslag till lagstiftningsakt som lagts fram på grundval av artikel 76 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, får parlamentet inte fatta beslut förrän förslagsställaren har redogjort för hur denne avser att gå vidare i ärendet.

Om, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, minst en enkel majoritet av de röster som tilldelats de nationella parlamenten i enlighet med artikel 7.1 andra stycket i protokoll nr 2 står bakom motiverade yttranden om att ett förslag till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen får det utskott som är ansvarigt för ärendet, efter att ha beaktat de motiverade yttranden som inkommit från de nationella parlamenten och kommissionen och efter att ha hört utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen, antingen rekommendera att parlamentet förkastar förslaget på grund av åsidosättande av subsidiaritetsprincipen eller lägga fram andra rekommendationer för parlamentet, vilka kan inbegripa ändringsförslag som rör respekten för subsidiaritetsprincipen. Yttrandet från utskottet med ansvar för respekten för subsidiaritetsprincipen ska fogas till dessa rekommendationer.

Rekommendationerna ska läggas fram för parlamentet för debatt och omröstning. Om en rekommendation om att förkasta förslaget antas med en majoritet av de avgivna rösterna ska talmannen förklara förfarandet avslutat. Om parlamentet inte förkastar förslaget ska förfarandet fullföljas, med beaktande av eventuella rekommendationer som antas av parlamentet.

Artikel 44

Parlamentets tillgång till handlingar och information till parlamentet

Under lagstiftningsförfarandet ska parlamentet och dess utskott begära att på samma villkor som rådet och dess arbetsgrupper få tillgång till alla handlingar som rör förslag till lagstiftningsakter

Vid behandling av ett förslag till lagstiftningsakt ska ansvarigt utskott uppmana kommissionen och rådet att hålla utskottet underrättat om hur arbetet med detta förslag fortskrider i rådet och rådets arbetsgrupper, i synnerhet när det gäller kompromisser som i väsentlig grad ändrar det ursprungliga förslaget till lagstiftningsakt, eller om huruvida förslagsställaren har för avsikt att dra tillbaka förslaget.

Artikel 45

Parlamentets företrädare vid rådsmöten

När rådet inbjuder parlamentet att delta vid ett rådsmöte ska talmannen uppdra åt ordföranden för det utskott som ansvarar för ärendet, föredraganden eller någon annan ledamot som utsetts av det ansvariga utskottet att företräda parlamentet.

Artikel 46

Parlamentets rätt att lägga fram förslag

I fall där fördragen ger parlamentet initiativrätt får det ansvariga utskottet besluta att utarbeta ett initiativbetänkande i enlighet med artikel 54.

Betänkandet ska innehålla följande:

a)	Ett resolutionsförslag.

b)	Ett utkast till förslag.

c)	En motivering med, när det är lämpligt, en finansieringsöversikt.

Om parlamentets antagande av en rättsakt kräver godkännande från rådet och yttrande eller godkännande från kommissionen får parlamentet, efter omröstningen om den föreslagna rättsakten och på förslag från föredraganden, besluta att skjuta upp omröstningen om resolutionsförslaget fram till det att rådet eller kommissionen har framfört sin ståndpunkt.

Artikel 47

Uppmaningar till kommissionen om att lägga fram förslag

Parlamentet får enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anmoda kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag om att anta nya eller ändra befintliga rättsakter. Parlamentet ska göra detta genom att anta en resolution på grundval av det ansvariga utskottets initiativbetänkande som utarbetats i enlighet med artikel 54 i arbetsordningen. Resolutionen ska antas av en majoritet av parlamentets ledamöter vid slutomröstningen. Parlamentet får samtidigt fastställa en frist för framläggandet av förslaget.

En ledamot får lägga fram ett förslag till unionsrättsakt inom ramen för parlamentets initiativrätt enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Ett sådant förslag får läggas fram gemensamt av upp till tio ledamöter. Förslaget ska ange den rättsliga grund som förslaget baseras på och får åtföljas av en motivering på högst 150 ord.

Förslaget ska inges till talmannen, som ska kontrollera om de rättsliga kraven är uppfyllda. Talmannen får hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den aktuella kontrollen och begära att det avger ett yttrande om huruvida den rättsliga grunden är lämplig. Om talmannen förklarar att förslaget är tillåtligt ska han eller hon tillkännage detta i kammaren och hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för ärendet.

Innan förslaget hänvisas till det utskott som är ansvarigt för ärendet ska det översättas till de officiella språk som utskottets ordförande bedömer som oundgängliga för en summarisk behandling.

Det ansvariga utskottet ska besluta om den fortsatta behandlingen inom tre månader efter det att förslaget hänvisats till utskottet och efter att ha gett förslagets upphovsmän möjlighet att tala inför utskottet.

Förslagets upphovsmän ska nämnas vid namn i betänkandets titel.

Parlamentets resolution ska ange den relevanta rättsliga grunden och omfatta rekommendationer angående innehållet i de förslag som krävs.

Om ett förslag har ekonomiska konsekvenser, ska parlamentet ange hur tillräcklig ekonomisk täckning kan garanteras.

Det utskott som är ansvarigt för ärendet ska följa utvecklingen när det gäller varje förslag till unionsrättsakt som utarbetas till följd av en särskild uppmaning från parlamentet.

Utskottsordförandekonferensen ska regelbundet kontrollera huruvida kommissionen efterlever punkt 10 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, enligt vilken kommissionen inom tre månader ska besvara uppmaningar om framläggande av förslag genom att anta ett särskilt meddelande där de planerade uppföljningsåtgärderna anges. Utskottsordförandekonferensen ska regelbundet rapportera om resultaten av denna kontroll till talmanskonferensen.

Artikel 48

Behandling av rättsligt bindande akter

Förslag till rättsligt bindande akter som mottagits från andra institutioner eller från medlemsstater ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling.

I tveksamma fall får talmannen innan han eller hon tillkännager i kammaren att texten hänvisats till ansvarigt utskott hänvisa frågan om ansvarsområden till talmanskonferensen. Talmanskonferensen ska anta sitt beslut på grundval av en rekommendation från utskottsordförandekonferensen, eller från utskottsordförandekonferensens ordförande, i enlighet med artikel 211.2.

Det ansvariga utskottet får när som helst besluta att utse en föredragande för att följa utarbetandet av ett förslag. Det ska särskilt överväga att göra detta om förslaget finns med i kommissionens arbetsprogram.

Om en bestämmelse i arbetsordningen som rör andra och tredje behandlingen strider mot någon annan bestämmelse i arbetsordningen, ska de bestämmelser som rör andra och tredje behandlingen ha företräde.

Artikel 49

Påskyndande av lagstiftningsförfaranden

Ansvarigt eller ansvariga utskott får fatta beslut om att i samarbete med rådet och kommissionen påskynda lagstiftningsförfaranden avseende specifika förslag, utvalda särskilt bland sådana förslag som fastställs som prioriteringar i den gemensamma förklaringen om årlig interinstitutionell programplanering enligt artikel 38.2.

Artikel 50

Lagstiftningsförfaranden om initiativ som läggs fram av andra institutioner än kommissionen eller av medlemsstater

När det ansvariga utskottet behandlar initiativ som läggs fram av andra institutioner än kommissionen eller av medlemsstater får det bjuda in företrädare för dessa institutioner eller medlemsstater för att de ska redogöra för sina initiativ inför utskottet. De berörda medlemsstaternas företrädare får åtföljas av rådets ordförandeskap.

Innan det ansvariga utskottet påbörjar sin omröstning ska det fråga kommissionen om den håller på att utarbeta ett yttrande om initiativet eller om den avser att inom kort lägga fram ett alternativt förslag. Om kommissionen svarar att så är fallet ska utskottet inte anta sitt betänkande förrän det har tagit emot det yttrandet eller det alternativa förslaget.

Om parlamentet samtidigt eller inom en kort tidsperiod föreläggs två eller flera förslag med samma lagstiftningssyfte från kommissionen och/eller en annan institution och/eller medlemsstaterna, ska parlamentet behandla dessa förslag i ett enda betänkande. Det ansvariga utskottet ska i betänkandet ange till vilken text det föreslår ändringar och i lagstiftningsresolutionen hänvisa till de övriga texterna.

KAPITEL 2

Förfaranden i utskotten

Artikel 51

Betänkanden som avser lagstiftning

Ordföranden för det utskott till vilket ett förslag till rättsligt bindande akt har hänvisats ska föreslå utskottet vilket förfarande som ska tillämpas.

Efter att ha fattat ett beslut om vilket förfarande som ska följas, och när det förenklade förfarandet enligt artikel 52 inte ska tillämpas, ska utskottet bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande för förslaget till rättsligt bindande akt, om detta inte redan har skett på grundval av artikel 48.3.

Utskottets betänkande ska innehålla följande:

a)	Eventuella ändringsförslag till förslaget, vid behov försedda med korta motiveringar som förslagsställaren ska ha ansvaret för och som inte ska gå till omröstning.

b)	Ett förslag till lagstiftningsresolution i enlighet med artikel 59.5.

c)	Vid behov en motivering, som om det behövs innehåller en finansieringsöversikt som anger omfattningen av betänkandets ekonomiska konsekvenser och överensstämmelsen med den fleråriga budgetramen.

d)	Om tillgänglig, en hänvisning till parlamentets konsekvensbedömning.

Artikel 52

Förenklat förfarande

Efter en första diskussion om ett förslag till rättsligt bindande akt får utskottsordföranden föreslå att förslaget godkänns utan ändringsförslag. Såvida inte ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i utskottet motsätter sig detta, ska det föreslagna förfarandet anses ha godkänts. Utskottsordföranden eller föredraganden, om en sådan har utsetts, ska lägga fram ett betänkande för parlamentet om godkännande av förslaget. Artikel 159.1 andra stycket, 159.2 och 159.4 ska tillämpas.

Alternativt kan ordföranden föreslå att ordföranden själv eller föredraganden utarbetar ett antal ändringsförslag som återger diskussionen i utskottet. Såvida inte ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i utskottet motsätter sig detta, ska det föreslagna förfarandet anses ha godkänts och ändringsförslagen sändas till utskottets ledamöter.

Betänkandet ska anses ha blivit antaget i utskottet såvida inte ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i utskottet har framfört invändningar mot ändringsförslagen före en fastställd tidpunkt, som inte får infalla tidigare än 10 arbetsdagar efter det att förslagen sändes ut. I så fall ska förslaget till lagstiftningsresolution och ändringsförslagen läggas fram för kammaren utan debatt i enlighet med artikel 159.1 andra stycket, 159.2 och 159.4.

Om ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i utskottet framför invändningar mot ändringsförslagen ska dessa tas upp till omröstning vid nästföljande utskottssammanträde.

Med undantag av bestämmelserna om framläggandet för kammaren ska denna artikel också tillämpas i tillämpliga delar på utskottsyttranden i den mening som avses i artikel 56.

Artikel 53

Betänkanden som inte avser lagstiftning

Om ett utskott utarbetar ett betänkande som inte avser lagstiftning, ska det bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande.

Utskottets betänkande ska innehålla följande:

a)	Ett resolutionsförslag.

b)	En motivering, som om det behövs innehåller en finansieringsöversikt som anger omfattningen av betänkandets eventuella ekonomiska konsekvenser och överensstämmelsen med den fleråriga budgetramen.

c)	Alla resolutionsförslag som ska ingå i betänkandet i enlighet med artikel 143.7.

Artikel 54

Initiativbetänkanden

Ett utskott som har för avsikt att utarbeta ett betänkande som inte avser lagstiftning eller ett betänkande enligt artikel 46 eller 47 om ett ämne som hör till utskottets ansvarsområde, utan att något hänvisningsförfarande har ägt rum, får endast göra detta med ett i förväg inhämtat medgivande från talmanskonferensen.

Talmanskonferensen ska fatta beslut om en begäran om tillstånd att utarbeta ett betänkande enligt första stycket på grundval av tillämpningsföreskrifter som talmanskonferensen själv fastställer.

Om talmanskonferensen avslår en sådan begäran om tillstånd, ska den motivera detta.

Om ämnet för betänkandet omfattas av parlamentets initiativrätt enligt artikel 46, får talmanskonferensen endast avslå en sådan begäran om tillstånd om villkoren i fördragen inte är uppfyllda.

I de fall som avses i artiklarna 46 och 47 ska talmanskonferensen fatta ett beslut inom två månader.

Resolutionsförslag som läggs fram för parlamentet ska behandlas i enlighet med det förfarande för kortfattad redogörelse som fastställs i artikel 160. Ändringsförslag till dessa texter och begäranden om delad omröstning eller särskild omröstning ska behandlas i kammaren endast om de har lagts fram antingen av föredraganden för att beakta ny information eller av minst en tiondel av ledamöterna. Alternativa förslag till resolution får inges av de politiska grupperna i enlighet med artikel 181.3. Artikel 190 ska tillämpas på utskottets resolutionsförslag och ändringsförslag till detta. Artikel 190 ska också tillämpas på den enda omröstningen om ett alternativt förslag till resolution.

Punkt 4 ska inte tillämpas när ämnet för betänkandet kan bli föremål för en prioriterad debatt i kammaren, när betänkandet utarbetas enligt den initiativrätt som avses i artikel 46 eller 47 eller när betänkandet har godkänts som strategiskt betänkande (18).

Artikel 55

Utarbetande av betänkanden

Utskottets föredragande ska ansvara för utarbetandet av utskottets betänkande och för att detta på utskottets vägnar läggs fram i kammaren.

Utskottets föredragande ska ansvara för utarbetandet av motiveringen, vilken inte ska gå till omröstning. Motiveringen får inte strida mot det resolutionsförslag som antagits och eventuella ändringsförslag från utskottet. Om så är fallet får utskottets ordförande stryka motiveringen.

I betänkandet ska resultatet från omröstningen om betänkandet i dess helhet anges, och i linje med artikel 218.3 ska det anges hur varje enskild ledamot röstade.

Minoritetens uppfattningar får anmälas i samband med omröstningen om hela texten och får, på författarnas begäran, utgöra en skriftlig reservation på högst 200 ord som fogas som bilaga till motiveringen.

Utskottsordföranden ska avgöra alla tvister som kan uppkomma till följd av tillämpningen av denna punkt.

Utskottet får på förslag av sin ordförande fastställa en tidsfrist för när utskottets föredragande ska lägga fram sitt förslag till betänkande. Tidsfristen får förlängas eller, en ny föredragande får utses.

När tidsfristen har löpt ut får utskottet ge sin ordförande i uppdrag att begära att det ärende som hänvisats till utskottet ska tas upp på föredragningslistan till ett av parlamentets följande sammanträden. Debatter och omröstningar får i så fall äga rum på grundval av en muntlig rapport från utskottet i fråga.

Artikel 56

Utskottsyttranden

Om det utskott till vilket ett ärende först hänvisades önskar höra ett annat utskott, eller om ett annat utskott önskar yttra sig till det utskott till vilket ett ärende först hänvisades, får dessa utskott begära att talmannen i enlighet med artikel 210.2 utser det ena utskottet till ansvarigt utskott och det andra till rådgivande utskott.

Det rådgivande utskottet får bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande av yttrande, eller lämna sina åsikter i form av en skrivelse från utskottets ordförande.

När yttrandet avser ett förslag till en rättsligt bindande akt ska yttrandet från det rådgivande utskottet innehålla ändringsförslag till den text som har hänvisats till utskottet, vilka vid behov kan vara försedda med korta motiveringar. Den som inger motiveringar ska ha ansvaret för dem, och de ska inte gå till omröstning. Om det behövs får det rådgivande utskottet lämna in en kortfattad skriftlig motivering som omfattar hela yttrandet. Föredraganden av yttrandet ska ha ansvaret för en sådan kortfattad skriftlig motivering.

När yttrandet inte avser ett förslag till en rättsligt bindande akt ska yttrandet innehålla förslag till delar av det ansvariga utskottets resolutionsförslag.

Det ansvariga utskottet ska rösta om dessa ändringsförslag eller förslag till delar av resolutionsförslaget.

Yttrandet får enbart omfatta sådana frågor som hör till det rådgivande utskottets ansvarsområde.

Det ansvariga utskottet ska fastställa en tidsfrist inom vilken det rådgivande utskottet måste avge sitt yttrande för att det ansvariga utskottet ska kunna ta hänsyn till det. Det ansvariga utskottet ska omedelbart meddela rådgivande utskott alla ändringar av denna tidsfrist. Ansvarigt utskott får inte fatta sitt slutgiltiga beslut innan tidsfristen har löpt ut.

Alternativt får det rådgivande utskottet besluta att lämna sin ståndpunkt i form av ändringsförslag som så snart de antagits ska läggas fram i det ansvariga utskottet. Dessa ändringsförslag ska läggas fram av ordföranden eller av föredraganden på det rådgivande utskottets vägnar.

Det rådgivande utskottet ska lägga fram de ändringsförslag som avses i punkt 4 inom den tidsfrist som fastställts av det ansvariga utskottet.

Alla yttranden och ändringsförslag som antagits av det rådgivande utskottet ska återges i det ansvariga utskottets betänkande.

Rådgivande utskott i den mening som avses i denna artikel får inte lägga fram ändringsförslag för behandling i parlamentet.

Ordföranden och föredraganden i det rådgivande utskottet ska inbjudas att i en rådgivande roll delta i det ansvariga utskottets sammanträden om det rör sig om ett ärende av gemensamt intresse.

Artikel 57

Förfarande med associerat utskott

När en fråga om ansvarsområden har hänvisats till talmanskonferensen enligt artikel 211 och talmanskonferensen, på grundval av bilaga VI, anser att ärendet faller i stort sett lika mycket inom två eller flera utskotts ansvarsområde, eller att olika delar av ärendet faller inom två eller flera utskotts ansvarsområde, ska artikel 56 tillämpas med följande tillägg:

—	De berörda utskotten ska gemensamt komma överens om tidsplanen.

—	De berörda föredragandena ska hålla varandra underrättade och sträva efter att komma överens om den text de lägger fram för sina respektive utskott och hur de ställer sig till eventuella ändringsförslag.

—

De ordförande och föredragande som berörs är bundna av principen om gott och lojalt samarbete. De ska tillsammans fastställa vilka delar av texten som hör till respektive utskotts exklusiva ansvarsområde och vilka delar av texten som hör till ett delat ansvarsområde samt komma överens om hur samarbetet dem emellan ska bedrivas. Om det uppstår oenighet om ansvarsområdenas gränser ska frågan, på begäran av ett av de berörda utskotten, läggas fram för talmanskonferensen. Talmanskonferensen får besluta i frågan om de olika ansvarsområdena eller besluta att förfarandet med gemensamma utskottssammanträden enligt artikel 58 ska tillämpas. Den ska fatta sitt beslut i enlighet med det förfarande och den tidsfrist som fastställs i artikel 211.

—

Det ansvariga utskottet ska utan omröstning godta ändringsförslag från ett associerat utskott om förslagen rör frågor som hör till det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde. Om det ansvariga utskottet inte respekterar det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde får det associerade utskottet lägga fram ändringsförslag direkt i kammaren. Om ändringsförslag om frågor som hör till det ansvariga utskottets och ett associerat utskotts delade ansvarsområde inte antas av det ansvariga utskottet får det associerade utskottet lägga fram dessa ändringsförslag direkt för behandling i kammaren.

—	Om ett förlikningsförfarande inleds om förslaget ska de associerade utskottens föredragande ingå i parlamentets delegation.

Talmanskonferensens beslut att tillämpa förfarandet med associerade utskott gäller samtliga skeden av förfarandet i fråga.

De rättigheter som hänger samman med ställningen som ”ansvarigt utskott“ utövas av det utskott som har huvudansvaret för ärendet. Vid utövandet av dessa rättigheter ska det utskott som har huvudansvaret för ärendet respektera det associerade utskottets befogenheter. I synnerhet måste det utskott som har huvudansvaret för ärendet uppfylla skyldigheten till lojalt samarbete när det gäller fastställande av tidsplanen och det associerade utskottets rätt att bestämma vilka ändringsförslag som ska föreläggas parlamentet inom ramen för dess exklusiva ansvarsområde.

Det förfarande som fastställs i denna artikel ska inte tillämpas på de rekommendationer som ska antas av det ansvariga utskottet enligt artikel 105.

Artikel 58

Gemensamt utskottsförfarande

När talmanskonferensen behandlar en fråga om ansvarsområden i enlighet med artikel 211 får den besluta att förfarandet med gemensamma utskottssammanträden och en gemensam omröstning ska tillämpas, om

—	ämnet i enlighet med bilaga VI på ett oskiljaktigt sätt hör till flera utskotts ansvarsområden, och

—	talmanskonferensen anser att frågan är av större vikt.

I sådana fall ska de respektive föredragandena utarbeta ett gemensamt förslag till betänkande som ska behandlas och bli föremål för omröstning i de berörda utskotten vid gemensamma sammanträden som hålls inom ramen för de berörda utskottsordförandenas gemensamma ordförandeskap.

De rättigheter som sammanhänger med det ansvariga utskottets ställning får, i samtliga skeden av detta förfarande, utövas av de berörda utskotten endast om dessa handlar gemensamt. De berörda utskotten får inrätta arbetsgrupper som förbereder sammanträdena och omröstningarna.

Vid andra behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska rådets ståndpunkt behandlas vid ett gemensamt sammanträde mellan de berörda utskotten, vilket – om ordförandena för dessa utskott inte kommer överens om annat – ska hållas på onsdagen i den första vecka som avsatts för sammanträden mellan de parlamentariska organen efter att rådets ståndpunkt har tillkännagetts för parlamentet. Om ingen överenskommelse nås om att kalla till ytterligare ett sammanträde ska utskottsordförandekonferensens ordförande kalla till ett sådant sammanträde. Andrabehandlingsrekommendationen ska bli föremål för omröstning vid ett gemensamt sammanträde på grundval av ett gemensamt förslag som utarbetats av de respektive föredragandena från de berörda utskotten eller, om det inte finns något sådant gemensamt förslag, på grundval av de ändringsförslag som lagts fram av de berörda utskotten.

Vid tredje behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska ordförandena och föredragandena för de berörda utskotten automatiskt vara medlemmar i delegationen till förlikningskommittén.

KAPITEL 3

Ordinarie lagstiftningsförfarande

AVSNITT 1 – FÖRSTA BEHANDLINGEN

Artikel 59

Omröstning i kammaren – första behandlingen

Parlamentet får godkänna, ändra eller förkasta förslaget till lagstiftningsakt.

Parlamentet ska först rösta om alla förslag om att omedelbart förkasta förslaget till lagstiftningsakt som skriftligen har lämnats in av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet.

Om förslaget om förkastande antas ska talmannen uppmana den institution som lagt fram förslaget till lagstiftningsakt att dra tillbaka sitt förslag.

Om den institution som lagt fram förslaget följer denna uppmaning ska talmannen förklara förfarandet för avslutat.

Om den institution som lagt fram förslaget inte drar tillbaka förslaget till lagstiftningsakt ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad, om inte parlamentet på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar att återförvisa ärendet till det ansvariga utskottet för ny behandling.

Om förslaget om förkastande inte antas ska parlamentet fortsätta förfarandet i enlighet med punkterna 3, 4 och 5.

En preliminär överenskommelse som läggs fram av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 ska ges omröstningsprioritet och gå till omröstning i en enda omröstning, om inte parlamentet på förslag av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet i stället beslutar att gå vidare med omröstningen om ändringsförslag i enlighet med punkt 4. I sådana fall ska parlamentet också besluta huruvida omröstningen om ändringsförslagen ska hållas omedelbart. Om den inte ska hållas omedelbart ska parlamentet fastställa en ny tidsfrist för ingivande av ändringsförslag, och omröstningen ska hållas vid ett senare sammanträde.

Om den preliminära överenskommelsen antas vid den enda omröstningen ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad.

Om den preliminära överenskommelsen inte får en majoritet av de avgivna rösterna i den enda omröstningen, ska talmannen fastställa en ny tidsfrist för ingivande av ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsakt. Sådana ändringsförslag ska sedan gå till omröstning vid ett senare sammanträde så att parlamentet kan avsluta sin första behandling.

Utom i de fall då ett förslag om förkastande har antagits i enlighet med punkt 2 eller en preliminär överenskommelse har antagits i enlighet med punkt 3, ska därefter alla ändringsförslag till lagstiftningsakten gå till omröstning, och eventuellt också enskilda delar av den preliminära överenskommelsen, om någon har begärt delad eller särskild omröstning eller lagt fram konkurrerande ändringsförslag.

Innan parlamentet röstar om ändringsförslagen får talmannen uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt och rådet att ge en kommentar.

Efter att ha röstat om dessa ändringsförslag ska parlamentet rösta om hela förslaget till lagstiftningsakt, oavsett om detta ändrats eller inte.

Om hela förslaget till lagstiftningsakt, oavsett om detta ändrats eller inte, antas ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad, om inte parlamentet på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar att återförvisa ärendet till det ansvariga utskottet för interinstitutionella förhandlingar i enlighet med artiklarna 60 och 74.

Om hela förslaget till lagstiftningsakt, oavsett om detta ändrats eller inte, inte får någon majoritet av de avgivna rösterna ska talmannen tillkännage att parlamentets första behandling är avslutad, om inte parlamentet på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar att återförvisa ärendet till det ansvariga utskottet för ny behandling.

Efter omröstningarna enligt punkterna 2, 3 och 4, och efter de omröstningar som därefter hålls om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution avseende eventuella framställningar som rör förfarandet, ska lagstiftningsresolutionen anses ha antagits. Vid behov ska lagstiftningsresolutionen ändras i enlighet med artikel 203.2 för att återge resultaten av omröstningarna enligt punkterna 2, 3 och 4.

Texten till lagstiftningsresolutionen och parlamentets ståndpunkt ska talmannen översända till rådet och kommissionen samt, när förslaget till lagstiftningsakt kommer från dessa, den grupp medlemsstater som lagt fram förslaget, domstolen eller Europeiska centralbanken.

Artikel 60

Återförvisning till det ansvariga utskottet

Om ett ärende i enlighet med artikel 59 återförvisas till det ansvariga utskottet för ny behandling eller för interinstitutionella förhandlingar i enlighet med artikel 74 ska det ansvariga utskottet, muntligen eller skriftligen, rapportera till parlamentet inom fyra månader. Denna period får förlängas av talmanskonferensen.

Efter återförvisande till utskottet måste det ansvariga utskottet, innan det fattar beslut om förfarandet, ge ett associerat utskott enligt artikel 57 möjlighet att göra sina val beträffande de ändringsförslag som omfattas av det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde, i synnerhet de ändringsförslag som det anser ska föreläggas parlamentet på nytt.

Inget hindrar parlamentet från att, om det är lämpligt, besluta att hålla en avslutande debatt efter det att det ansvariga utskott till vilket ärendet har återförvisats har rapporterat.

Artikel 61

Nytt hörande av parlamentet

Talmannen ska på begäran av ansvarigt utskott uppmana kommissionen att på nytt lägga fram förslaget för parlamentet om

—	kommissionen, efter det att parlamentet har antagit sin ståndpunkt, ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt ursprungliga förslag, såvida detta inte sker för att beakta parlamentets ståndpunkt,

—	problemställningen som förslaget avser väsentligt har förändrats på grund av tidens gång eller ändrade förhållanden,

—	ett nytt val till parlamentet har ägt rum sedan parlamentet antog sin ståndpunkt och om talmanskonferensen anser att så är önskvärt.

Om det planeras en ändring av den rättsliga grunden för ett förslag, och denna ändring skulle få till följd att det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte längre vore tillämpligt på detta förslag, kommer parlamentet, rådet och kommissionen enligt punkt 25 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning att föra en diskussion om detta genom talmannen respektive ordförandena, eller genom företrädare för dessa.

Efter den diskussion som avses i punkt 2 ska talmannen på det ansvariga utskottets begäran uppmana rådet att på nytt lägga fram förslaget till rättsligt bindande akt för parlamentet, om kommissionen eller rådet har för avsikt att ändra den rättsliga grund som anges i parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen och det skulle få till följd att det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte längre vore tillämpligt.

Artikel 62

Överenskommelse vid första behandlingen

Om rådet i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har underrättat parlamentet om att det har godkänt parlamentets ståndpunkt ska talmannen, sedan slutgranskning har skett i enlighet med artikel 203, tillkännage i kammaren att lagstiftningsakten är antagen i den version som motsvarar parlamentets ståndpunkt.

AVSNITT 2 – ANDRA BEHANDLINGEN

Artikel 63

Översändande av rådets ståndpunkt

Rådets ståndpunkt ska anses ha blivit översänd till parlamentet i enlighet med artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när talmannen tillkännager i kammaren att så har skett. Talmannen ska tillkännage detta efter att ha mottagit de handlingar som innehåller ståndpunkten, alla förklaringar som fogats till rådets protokoll när det antog ståndpunkten, skälen till antagandet av denna samt kommissionens ståndpunkt, allt vederbörligen översatt till Europeiska unionens officiella språk. Tillkännagivandet ska göras vid den sammanträdesperiod som följer på mottagandet av dessa handlingar.

Före tillkännagivandet, men efter att ha hört det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, eller båda, ska talmannen fastställa att den mottagna texten verkligen är rådets ståndpunkt vid första behandlingen och att sådana omständigheter som avses i artikel 61 inte föreligger. Om detta inte kan fastställas ska talmannen tillsammans med det ansvariga utskottet och om möjligt i samförstånd med rådet försöka hitta en lämplig lösning.

Rådets ståndpunkt ska, samma dag som den tillkännagivits i kammaren, utan föregående beslut anses ha blivit automatiskt hänvisad till det utskott som var ansvarigt utskott vid första behandlingen.

En förteckning över sådana översända handlingar ska tillsammans med namnen på de ansvariga utskotten offentliggöras i sammanträdesprotokollet.

Artikel 64

Förlängning av tidsfrister

På uppmaning av det ansvariga utskottets ordförande ska talmannen förlänga de tidsfrister som fastställts för andra behandlingen, i enlighet med artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Talmannen ska underrätta parlamentet om alla förlängningar av tidsfristerna enligt artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, oavsett om förlängningarna tillkommit på parlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 65

Förfarande i det ansvariga utskottet

Rådets ståndpunkt ska tas upp som prioriterad punkt på föredragningslistan till ansvarigt utskotts första sammanträde efter tidpunkten för mottagandet. Rådet kan uppmanas att redogöra för sin ståndpunkt.

Om det ansvariga utskottet inte beslutar annorlunda ska föredraganden vid andra behandlingen vara densamme som föredraganden vid första behandlingen.

Bestämmelserna i artikel 68.2 och 68.3 om tillåtligheten för ändringsförslag till rådets ståndpunkt ska tillämpas vid behandlingen i ansvarigt utskott. Endast detta utskotts ledamöter eller ständiga suppleanter får lägga fram förslag om avvisning eller ändringsförslag. Utskottets beslut ska fattas med en majoritet av de avgivna rösterna.

Ansvarigt utskott ska avge en andrabehandlingsrekommendation där det föreslås att rådets ståndpunkt godkänns, ändras eller avvisas. Rekommendationen ska innehålla en kort motivering till det beslut som föreslagits.

Artiklarna 51, 52, 56 och 198 ska inte tillämpas vid andra behandlingen.

Artikel 66

Framläggande för parlamentet

Rådets ståndpunkt, och i förekommande fall det ansvariga utskottets andrabehandlingsrekommendation, ska utan föregående beslut tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före utgången av tidsfristen på tre eller, om denna förlängts i enlighet med artikel 64, fyra månader, såvida inte ärendet har behandlats vid en tidigare sammanträdesperiod.

Artikel 67

Omröstning i kammaren – andra behandlingen

Parlamentet ska först rösta om alla förslag om att omedelbart avvisa rådets ståndpunkt som skriftligen har lämnats in av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet. Ett sådant förslag om avvisning får antas endast om det erhåller röster från en majoritet av parlamentets ledamöter.

Om förslaget antas och rådets ståndpunkt avvisas ska talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.

Om förslaget om avvisning inte antas ska parlamentet fortsätta förfarandet enligt punkterna 2–5.

Varje preliminär överenskommelse som enligt artikel 74.4 läggs fram av det ansvariga utskottet ska ges omröstningsprioritet och gå till omröstning i en enda omröstning, om inte parlamentet på förslag av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet beslutar att omedelbart gå vidare med omröstningen om ändringsförslag i enlighet med punkt 3.

Om den preliminära överenskommelsen antas genom en enda omröstning med en majoritet av parlamentets ledamöter, ska talmannen tillkännage i kammaren att parlamentets andra behandling är avslutad.

Om den preliminära överenskommelsen inte antas genom en enda omröstning med en majoritet av parlamentets ledamöter, ska parlamentet fortsätta förfarandet enligt punkterna 3, 4 och 5.

Förutom då ett förslag om avvisning har antagits i enlighet med punkt 1 eller en preliminär överenskommelse har antagits i enlighet med punkt 2, ska därefter alla eventuella ändringsförslag till rådets ståndpunkt gå till omröstning, även de som ingår i den preliminära överenskommelse som lagts fram av det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 74.4. Ett ändringsförslag till rådets ståndpunkt får antas endast om det erhåller röster från en majoritet av parlamentets ledamöter.

Innan ändringsförslaget går till omröstning får talmannen uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt och rådet att ge en kommentar.

Även om parlamentet röstat ned det ursprungliga förslaget om avvisning av rådets ståndpunkt enligt punkt 1 får det, på förslag av det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, ta ytterligare ett förslag om avvisning under övervägande efter omröstningen om ändringsförslag enligt punkterna 2 eller 3. Ett sådant förslag får antas endast om det erhåller röster från en majoritet av parlamentets ledamöter.

Om rådets ståndpunkt avvisas ska talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.

Efter omröstningarna enligt punkterna 1–4, och efter de omröstningar som därefter hålls om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution i samband med framställningar som rör förfarandet, ska talmannen tillkännage att parlamentets andra behandling är avslutad, och lagstiftningsresolutionen ska anses ha antagits. Vid behov ska lagstiftningsresolutionen ändras i enlighet med artikel 203.2 för att återge resultaten av omröstningarna enligt punkterna 1–4 eller tillämpningen av artikel 69.

Texten till lagstiftningsresolutionen och, i förekommande fall, parlamentets ståndpunkt ska talmannen översända till rådet och kommissionen.

Om inget förslag om att avvisa eller ändra rådets ståndpunkt har lagts fram ska den anses godkänd.

Artikel 68

Tillåtlighet för ändringsförslag till rådets ståndpunkt

Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får inge ändringsförslag till rådets ståndpunkt för behandling i kammaren.

Ett ändringsförslag till rådets ståndpunkt är tillåtligt endast om det är förenligt med artiklarna 180 och 181 samt om det syftar till att

a)	helt eller delvis återinföra den ståndpunkt som parlamentet intog vid första behandlingen,

b)	nå en kompromiss mellan rådet och parlamentet,

c)	ändra sådana delar av rådets ståndpunkt som inte ingick i eller som innehållsmässigt skiljer sig från det vid första behandlingen framlagda förslaget,

d)	beakta en ny omständighet eller ett nytt rättsligt läge som uppstått sedan parlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen.

Talmannens beslut om huruvida ett ändringsförslag är tillåtligt eller otillåtligt är slutgiltigt.

Om ett nytt val har ägt rum sedan första behandlingen och artikel 61 inte har åberopats får talmannen besluta att göra undantag från begränsningarna beträffande tillåtlighet i punkt 2.

Artikel 69

Överenskommelse vid andra behandlingen

Om inte något förslag om avvisning av rådets ståndpunkt eller något ändringsförslag enligt artiklarna 67 och 68 har ingetts före utgången av tidsfristen för att inge och rösta om ändringsförslag eller förslag om avvisning, ska talmannen tillkännage i kammaren att den föreslagna rättsakten är antagen.

AVSNITT 3 – INTERINSTITUTIONELLA FÖRHANDLINGAR UNDER DET ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET

Artikel 70

Allmänna bestämmelser

Förhandlingar med övriga institutioner som syftar till att få till stånd en överenskommelse inom ramen för ett lagstiftningsärende får inledas endast efter ett beslut som fattats i överensstämmelse med artikel 71, artikel 72 eller artikel 73 eller efter det att parlamentet återförvisat ärendet för interinstitutionella förhandlingar. Sådana förhandlingar ska föras i enlighet med den uppförandekod som fastställts av talmanskonferensen (19).

Artikel 71

Förhandlingar inför parlamentets första behandling

När ett utskott har antagit ett lagstiftningsbetänkande i enlighet med artikel 51 får det med en majoritet av sina ledamöter besluta att inleda förhandlingar på grundval av detta betänkande.

Beslut om att inleda förhandlingar ska tillkännages i början av den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut. Senast vid slutet av den dag som följer på tillkännagivandet i kammaren får ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet skriftligen begära omröstning om ett utskottsbeslut om att inleda förhandlingar. Parlamentet ska därefter företa denna omröstning under samma sammanträdesperiod.

Om ingen sådan begäran inkommit när den tidsfrist som anges i första stycket har löpt ut, ska talmannen informera parlamentet om att så är fallet. Om en begäran inkommer får talmannen, omedelbart före omröstningen, ge ordet till en talare som stöder utskottets beslut att inleda förhandlingar och till en talare som är emot det beslutet. Båda talare får göra var sitt uttalande på högst två minuter.

Om parlamentet inte godkänner utskottets beslut om att inleda förhandlingar ska förslaget till lagstiftningsakt och betänkandet från det ansvariga utskottet föras upp på föredragningslistan för följande sammanträdesperiod, och talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag. Artikel 59.4 ska tillämpas.

Förhandlingar får inledas när som helst efter det att den tidsfrist som anges i punkt 2 första stycket har löpt ut och ingen begäran om omröstning i parlamentet om beslutet att inleda förhandlingar har inkommit. Om en sådan begäran har inkommit får förhandlingar inledas när som helst efter det att utskottets beslut om att inleda förhandlingar har godkänts av parlamentet.

Artikel 72

Förhandlingar inför rådets första behandling

När parlamentet har antagit sin ståndpunkt vid första behandlingen ska denna ståndpunkt utgöra mandat för förhandlingar med andra institutioner. Det ansvariga utskottet får med en majoritet av sina ledamöter besluta att inleda förhandlingar när som helst efter denna tidpunkt. Ett sådant beslut ska tillkännages i kammaren under den sammanträdesperiod som följer på utskottets omröstning, och en hänvisning till beslutet ska tas till protokollet.

Artikel 73

Förhandlingar inför parlamentets andra behandling

När rådets ståndpunkt vid första behandlingen har hänvisats till det ansvariga utskottet ska parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen, med förbehåll för artikel 68, utgöra mandat för förhandlingar med andra institutioner. Det ansvariga utskottet får besluta att inleda förhandlingar när som helst efter denna tidpunkt.

När rådets ståndpunkt vid första behandlingen innehåller delar som inte omfattas av förslaget till lagstiftningsakt eller av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen får utskottet anta riktlinjer för förhandlingsgruppen, vilka kan innehålla ändringsförslag till rådets ståndpunkt.

Artikel 74

Genomförande av förhandlingar

Parlamentets förhandlingsgrupp ska ledas av föredraganden, och det ansvariga utskottets ordförande eller en av dess vice ordförande som ordföranden utsett ska fungera som ordförande för gruppen. Gruppen ska åtminstone bestå av skuggföredragandena från varje politisk grupp som önskar delta.

Alla handlingar som avses diskuteras vid ett möte med rådet och kommissionen (trepartsmöte) ska översändas till förhandlingsgruppen minst 48 timmar eller, i brådskande fall, minst 24 timmar före trepartsmötet.

Efter varje trepartsmöte ska förhandlingsgruppens ordförande och föredraganden på förhandlingsgruppens vägnar avlägga rapport vid det ansvariga utskottets nästföljande sammanträde.

Om det inte är möjligt att sammankalla ett utskottssammanträde inom lämplig tid ska förhandlingsgruppens ordförande och föredraganden på förhandlingsgruppens vägnar avlägga rapport vid ett möte med utskottets samordnare.

Om förhandlingarna leder till en preliminär överenskommelse ska det ansvariga utskottet underrättas utan dröjsmål. Handlingar som återspeglar resultatet av det avslutande trepartsmötet ska göras tillgängliga för det ansvariga utskottet och offentliggöras. Den preliminära överenskommelsen ska läggas fram för det ansvariga utskottet, som ska besluta om godkännande av den genom en enda omröstning med en majoritet av de avgivna rösterna. Om överenskommelsen godkänns ska den inges för behandling av parlamentet, med tydlig markering av de ändringar som gjorts i förslaget till lagstiftningsakt.

Om de utskott som omfattas av artiklarna 57 och 58 inte kan enas, ska de närmare bestämmelserna om inledandet av förhandlingar och genomförandet av sådana förhandlingar fastställas av utskottsordförandekonferensens ordförande i enlighet med de principer som anges i de artiklarna.

AVSNITT 4 – FÖRLIKNING OCH TREDJE BEHANDLINGEN

Artikel 75

Förlängning av tidsfrister

På begäran av parlamentets delegation till förlikningskommittén ska talmannen förlänga de tidsfrister som fastställts för tredje behandlingen, i enlighet med artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Talmannen ska underrätta parlamentet om alla förlängningar av tidsfristerna enligt artikel 294.14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, oavsett om dessa förlängningar tillkommit på parlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 76

Sammankallande av förlikningskommittén

Om rådet meddelar parlamentet att det inte kan godkänna alla parlamentets ändringar i rådets ståndpunkt ska talmannen tillsammans med rådet komma överens om tid och plats för ett första sammanträde i förlikningskommittén. Den tidsfrist på sex, eller vid en förlängning, åtta veckor som anges artikel 294.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska löpa från den dag då kommittén har sitt första sammanträde.

Artikel 77

Delegationen till förlikningskommittén

Parlamentets delegation till förlikningskommittén ska bestå av samma antal ledamöter som rådets delegation.

Delegationens politiska sammansättning ska motsvara parlamentets sammansättning av politiska grupper. Talmanskonferensen ska fastställa det exakta antal ledamöter från varje politisk grupp som ska ingå i parlamentets delegation.

Delegationens ledamöter ska utses av de politiska grupperna för varje enskild förlikning, företrädesvis bland det ansvariga utskottets ledamöter, med undantag av tre ledamöter som ska utses som ständiga ledamöter för en tid av tolv månader. De tre ständiga ledamöterna ska utses av de politiska grupperna bland de vice talmännen och ska företräda minst två olika politiska grupper. Det ansvariga utskottets ordförande och föredragande vid andra behandlingen, samt eventuella associerade utskotts föredragande, ska alltid ingå i delegationen.

De i delegationen företrädda politiska grupperna ska utse suppleanter.

Politiska grupper som inte är företrädda i delegationen har rätt att sända var sin företrädare till alla delegationens interna förberedande sammanträden. Om ingen grupplös ledamot ingår i delegationen får en grupplös ledamot närvara vid delegationens alla interna förberedande sammanträden.

Delegationen leds av talmannen eller en av de tre ständiga ledamöterna.

Delegationen ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Delegationens överläggningar är inte offentliga.

Talmanskonferensen ska fastställa ytterligare procedurregler för arbetet i delegationen till förlikningskommittén.

Delegationen ska meddela parlamentet resultatet av förlikningen.

Artikel 78

Gemensamt utkast

Om enighet uppnås i förlikningskommittén om ett gemensamt utkast, ska ärendet tas upp på föredragningslistan i så god tid att det kan behandlas i kammaren inom sex eller, vid en förlängning av tidsfristen, åtta veckor från dagen för förlikningskommitténs godkännande av det gemensamma utkastet.

Ordföranden eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén ska göra ett uttalande om det gemensamma utkastet, vilket ska åtföljas av ett betänkande.

Inga ändringsförslag får läggas fram till det gemensamma utkastet.

Det gemensamma utkastet i sin helhet ska vara föremål för en enda omröstning. Det gemensamma utkastet godkänns om det får en majoritet av de avgivna rösterna.

Om det inte uppnås enighet om ett gemensamt utkast i förlikningskommittén, ska ordföranden eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén göra ett uttalande. Detta uttalande ska följas av en debatt.

Under det förlikningsförfarande mellan parlamentet och rådet som följer på andra behandlingen får ingen återförvisning till utskott äga rum.

Artiklarna 51, 52 och 56 ska inte tillämpas vid tredje behandlingen.

AVSNITT 5 – FÖRFARANDETS AVSLUTANDE

Artikel 79

Undertecknande och offentliggörande av antagna rättsakter

Efter slutgranskning av den text som antagits i enlighet med artikel 203 och bilaga VIII, och efter det att det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, ska rättsakter som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet undertecknas av talmannen och av generalsekreteraren.

Efter undertecknandet av rättsakten ska parlamentets och rådets respektive generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL 4

Särskilda bestämmelser för samrådsförfarandet

Artikel 80

Ändrat förslag till rättsligt bindande akt

Om kommissionen har för avsikt att ersätta eller ändra sitt förslag till rättsligt bindande akt får det ansvariga utskottet skjuta upp sin behandling av ärendet till dess att det har mottagit det nya förslaget eller kommissionens ändringar.

Artikel 81

Kommissionens ståndpunkt angående ändringsförslag

Innan det ansvariga utskottet går till slutomröstning om ett förslag till rättsligt bindande akt får det uppmana kommissionen att meddela sin ståndpunkt angående alla de ändringsförslag till förslaget som utskottet antagit.

Om det är lämpligt ska ståndpunkten ingå i betänkandet.

Artikel 82

Omröstning i parlamentet

Artikel 59.1, 59.2, 59.4 och 59.5 ska tillämpas i tillämpliga delar.

Artikel 83

Uppföljning av parlamentets ståndpunkt

När parlamentet har antagit en ståndpunkt om ett utkast till rättsligt bindande akt ska det ansvariga utskottets ordförande och föredragande följa hur arbetet med utkastet till akt fortskrider till dess att det har antagits av rådet, i synnerhet för att försäkra sig om att rådet och kommissionen vederbörligen fullgör alla åtaganden gentemot parlamentet i fråga om parlamentets ståndpunkt. Det ansvariga utskottets ordförande och föredragande ska regelbundet rapportera om detta till utskottet.

Det ansvariga utskottet får bjuda in kommissionen och rådet för att diskutera ärendet.

Det ansvariga utskottet får, om det anser det nödvändigt, när som helst under uppföljningsförfarandet lägga fram ett resolutionsförslag i vilket det rekommenderas att parlamentet

—	uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag,

—	uppmanar kommissionen eller rådet att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet i enlighet med artikel 84 eller uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag, eller

—	beslutar att vidta andra åtgärder som det finner lämpligt.

Detta resolutionsförslag ska föras upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer på utskottets antagande av resolutionsförslaget.

Artikel 84

Nytt hörande av parlamentet

På begäran av det ansvariga utskottet ska talmannen uppmana rådet att höra parlamentet på nytt under samma förutsättningar och på samma villkor som anges i artikel 61.1. På begäran av det ansvariga utskottet ska talmannen även uppmana rådet att höra parlamentet på nytt, om rådet väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra det utkast till rättsligt bindande akt som parlamentet ursprungligen avgav sin ståndpunkt om, förutom när detta görs i syfte att införliva parlamentets ändringar.

Talmannen ska även begära att ett utkast till rättsligt bindande akt på nytt hänvisas till parlamentet under de omständigheter som anges i denna artikel om, på förslag av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, parlamentet så beslutar.

KAPITEL 5

Konstitutionella frågor

Artikel 85

Ordinarie förfarande för fördragsändringar

I enlighet med artiklarna 46 och 54 får det ansvariga utskottet för parlamentet lägga fram ett betänkande med förslag, riktade till rådet, om ändringar av fördragen.

När parlamentet i överensstämmelse med artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen hörs om ett förslag till Europeiska rådets beslut om att granska fördragsändringar ska ärendet hänskjutas till det ansvariga utskottet. Utskottet ska utarbeta ett betänkande som innehåller

—	ett förslag till resolution som anger om parlamentet godkänner eller avvisar förslaget till beslut och som får innehålla förslag som riktas till konventet eller konferensen med företrädare för medlemsstaternas regeringar,

—	en motivering vid behov.

Om Europeiska rådet beslutar att sammankalla till ett konvent ska parlamentet, på förslag av talmanskonferensen, utse parlamentets företrädare i det konventet.

Parlamentets delegation ska välja sin ledare och sina kandidater för medlemskap i styrgrupper eller presidier som inrättats av konventet.

När Europeiska rådet begär parlamentets godkännande av ett beslut att inte sammankalla till ett konvent för behandling av föreslagna fördragsändringar ska denna begäran hänvisas till det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 105.

Artikel 86

Förenklat förfarande för fördragsändringar

I enlighet med artiklarna 46 och 54 i arbetsordningen får det ansvariga utskottet, i enlighet med förfarandet i artikel 48.6 i fördraget om Europeiska unionen, för parlamentet lägga fram ett betänkande med förslag, riktade till Europeiska rådet, om ändringar av samtliga eller delar av bestämmelserna i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

När parlamentet i överensstämmelse med artikel 48.6 i fördraget om Europeiska unionen hörs om ett förslag till Europeiska rådets beslut om ändring av tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska artikel 85.2 i arbetsordningen gälla i tillämpliga delar. I sådana fall får förslaget till resolution endast innehålla förslag till ändringar av bestämmelser i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 87

Anslutningsfördrag

Varje ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen ska hänvisas till det ansvariga utskottet för behandling.

Parlamentet får på förslag av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet besluta att uppmana kommissionen och rådet att delta i en debatt innan anslutningsförhandlingar med den ansökande staten inleds.

Det ansvariga utskottet ska uppmana kommissionen och rådet att förse det med fullständig och regelbunden information om hur ansökningsförhandlingarna fortskrider, vid behov på konfidentiell grund.

Parlamentet får när som helst under anslutningsförhandlingarna, på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet, anta rekommendationer och kräva att dessa rekommendationer beaktas innan ett fördrag om en ansökande stats anslutning till Europeiska unionen ingås.

När anslutningsförhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, ska förslaget till fördrag föreläggas parlamentet för godkännande i enlighet med artikel 105. I enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen ska det för parlamentets godkännande krävas att en majoritet av dess ledamöter röstar för det.

Artikel 88

Utträde ur unionen

Om en medlemsstat i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen beslutar utträda ur unionen ska ärendet hänvisas till det ansvariga utskottet. Artikel 87 i arbetsordningen ska gälla i tillämpliga delar. Parlamentet ska fatta beslut om godkännande av ett avtal om utträde med en majoritet av de avgivna rösterna.

Artikel 89

En medlemsstats åsidosättande av grundläggande principer och värden

Parlamentet får, på grundval av ett särskilt betänkande som det ansvariga utskottet utarbetat i enlighet med artiklarna 46 och 54,

a)	rösta om ett motiverat förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen,

b)	rösta om ett förslag i vilket kommissionen eller medlemsstaterna uppmanas att lägga fram ett förslag i enlighet med artikel 7.2 i fördraget om Europeiska unionen,

c)	rösta om ett förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.3 eller, i ett senare skede, artikel 7.4 i fördraget om Europeiska unionen.

En begäran från rådet om parlamentets godkännande av ett förslag som lagts fram i enlighet med artikel 7.1 och 7.2 i fördraget om Europeiska unionen ska, tillsammans med eventuella synpunkter från den aktuella medlemsstaten, tillkännages i kammaren och hänvisas till det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 105 i arbetsordningen. Parlamentet ska fatta beslut på grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet, utom i brådskande fall och om det finns goda skäl.

I enlighet med artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det för antagande av parlamentets beslut om förslag som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln krävas två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter.

Det ansvariga utskottet får, med talmanskonferensens medgivande, lägga fram ett kompletterande resolutionsförslag. Ett sådant resolutionsförslag ska innehålla parlamentets synpunkter på en medlemsstats allvarliga åsidosättande, på lämpliga åtgärder och på förutsättningarna för att ändra eller upphöra med dessa åtgärder.

Det ansvariga utskottet ska se till att parlamentet hålls fullständigt informerat, och vid behov hörs, om alla åtgärder som vidtas efter det att parlamentet gett sitt godkännande i enlighet med punkt 3. Rådet ska uppmanas att informera om utvecklingen på lämpligt sätt. På grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet, utarbetat med talmanskonferensens medgivande, får parlamentet anta rekommendationer till rådet.

Artikel 90

Parlamentets sammansättning

I god tid före utgången av en valperiod får parlamentet, på grundval av ett betänkande som utarbetats av det ansvariga utskottet i enlighet med artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen samt artiklarna 46 och 54 i arbetsordningen lägga fram ett förslag om ändring av sin sammansättning. Europeiska rådets utkast till beslut om parlamentets sammansättning ska behandlas av parlamentet i enlighet med artikel 105.

Artikel 91

Fördjupat samarbete mellan medlemsstater

En begäran om att upprätta ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling. Artikel 105 i arbetsordningen ska tillämpas.

Det ansvariga utskottet ska kontrollera om förslaget är förenligt med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen och med artiklarna 326–334 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Förslag till rättsakter som därefter läggs fram inom ramen för det fördjupade samarbetet, när detta väl upprättats, ska behandlas i parlamentet i enlighet med samma förfaranden som skulle ha tillämpats om något fördjupat samarbete inte hade upprättats. Artikel 48 ska tillämpas.

KAPITEL 6

Budgetförfaranden

Artikel 92

Flerårig budgetram

När rådet begär parlamentets godkännande av ett förslag till förordning om den fleråriga budgetramen ska ärendet hanteras i enlighet med artikel 105. I enlighet med artikel 312.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska parlamentet fatta beslut om godkännande med en majoritet av sina ledamöter.

Artikel 93

Det årliga budgetförfarandet

Det ansvariga utskottet får besluta att utarbeta ett betänkande om budgeten som det finner lämpligt, med beaktande av bilagan till det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (20).

Alla andra utskott får avge ett yttrande inom den tidsfrist som fastställts av det ansvariga utskottet.

Artikel 94

Parlamentets ståndpunkt om budgetförslaget

Enskilda ledamöter får ge in ändringsförslag till rådets ståndpunkt om budgetförslaget till det ansvariga utskottet.

En politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet eller ett utskott får till kammaren ge in ändringsförslag till rådets ståndpunkt om budgetförslaget.

Ändringsförslagen ska inges och motiveras skriftligen, vara undertecknade av sina författare och ange den budgetpost som de avser.

Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

Det ansvariga utskottet ska rösta om ändringsförslagen innan de behandlas i kammaren.

Ändringsförslag som ingetts till kammaren och som förkastats i det ansvariga utskottet får gå till omröstning endast om ett utskott eller en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet skriftligen begär det före en tidpunkt som fastställs av talmannen. Denna tidsfrist får under inga omständigheter löpa ut senare än 24 timmar innan omröstningen inleds.

När det gäller ändringsförslag till parlamentets budgetberäkning vars innehåll liknar de förslag som parlamentet förkastade redan när budgetberäkningen upprättades, ska parlamentet behandla dem endast om det ansvariga utskottet ger sitt samtycke till detta.

Parlamentet ska förrätta på varandra följande omröstningar om

—	ändringsförslagen till rådets ståndpunkt om budgetförslaget, avsnittsvis,

—	ett resolutionsförslag om detta budgetförslag.

Artikel 183.4–183.10 ska dock tillämpas.

De artiklar, kapitel, avdelningar och avsnitt i budgetförslaget till vilka inga ändringsförslag har ingetts ska anses antagna.

I enlighet med artikel 314.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste ett ändringsförslag för att godkännas erhålla en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.

10.

Om parlamentet har gjort ändringar av rådets ståndpunkt om budgetförslaget ska den ändrade ståndpunkten översändas till rådet och kommissionen tillsammans med motiveringarna samt protokollet från det sammanträde vid vilket ändringsförslagen antogs.

Artikel 95

Budgetförlikning

Talmannen ska sammankalla förlikningskommittén i enlighet med artikel 314.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Parlamentets delegation till förlikningskommitténs sammanträden om budgetfrågor ska ha lika många ledamöter som rådets delegation.

Varje år, före parlamentets omröstning om rådets ståndpunkt, ska de politiska grupperna utse ledamöterna i parlamentets delegation till förlikningskommittén, företrädesvis bland ledamöterna av utskottet med ansvar för budgetfrågor och andra berörda utskott. Delegationen ska ledas av parlamentets talman. Talmannen får delegera denna uppgift till en vice talman som har erfarenhet av budgetfrågor eller till ordföranden för utskottet med ansvar för budgetfrågor.

Artikel 77.2, 77.4, 77.5, 77.7 och 77.8 ska tillämpas.

När förlikningskommittén uppnått enighet om ett gemensamt förslag ska ärendet föras upp på föredragningslistan till ett parlamentssammanträde som hålls senast 14 dagar efter det att enighet har uppnåtts. Det gemensamma förslaget ska göras tillgänglig för samtliga ledamöter. Artikel 78.2 och 78.3 ska tillämpas.

Det gemensamma förslaget ska i sin helhet bli föremål för en enda omröstning. Omröstningen ska förrättas med namnupprop. Det gemensamma förslaget ska anses ha antagits om inte en majoritet av parlamentets ledamöter avvisar det.

Om parlamentet godkänner det gemensamma förslaget medan rådet avvisar det får det ansvariga utskottet lägga fram samtliga eller några av parlamentets ändringsförslag till rådets ståndpunkt i syfte att bekräfta dem i enlighet med artikel 314.7 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Omröstningen om bekräftelsen ska föras in på föredragningslistan för ett parlamentssammanträde som ska hållas inom 14 dagar efter det att rådet meddelat att det avvisat det gemensamma förslaget.

Ändringarna ska anses bekräftade om de antas en majoritet av parlamentets ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Artikel 96

Slutgiltigt antagande av budgeten

Om talmannen anser att budgeten har antagits i enlighet med bestämmelserna i artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska han eller hon inför parlamentet förklara att budgeten är slutgiltigt antagen. Talmannen ska även se till att budgeten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 97

Systemet med de provisoriska tolftedelarna

Beslut som rådet har fattat och som godkänner utgifter som överstiger den provisoriska tolftedelen av budgetanslagen för det föregående budgetåret ska hänvisas till det ansvariga utskottet.

Det ansvariga utskottet får lägga fram ett förslag till beslut för att minska de utgifter som avses i punkt 1. Parlamentet ska fatta beslut i frågan senast 30 dagar efter antagandet av rådets beslut.

Parlamentet ska fatta beslut med en majoritet av ledamöter.

Artikel 98

Genomförandet av budgeten

Parlamentet ska övervaka genomförandet av den löpande budgeten. Parlamentet ska överlåta denna uppgift till de utskott som är ansvariga för frågor som rör budget och budgetkontroll samt övriga berörda utskott.

Varje år ska parlamentet, före sin behandling av budgetförslaget för det följande budgetåret, behandla problem i samband med genomförandet av den löpande budgeten, eventuellt på grundval av ett resolutionsförslag från det ansvariga utskottet.

Artikel 99

Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten

Bestämmelserna angående förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten, i enlighet med de finansiella bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (21) (budgetförordningen), ska fogas som bilaga till arbetsordningen (22).

Artikel 100

Andra förfaranden för beviljande av ansvarsfrihet

Bestämmelserna angående förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen i enlighet med artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller genomförandet av budgeten ska även gälla för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för följande:

—	Europaparlamentets talman vad gäller genomförandet av Europaparlamentets budget.

—	De personer som är ansvariga för genomförandet av budgetarna för Europeiska unionens övriga institutioner och organ, exempelvis rådet, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

—	Kommissionen vad gäller genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens budget.

—	De organ som ansvarar för genomförandet av budgeten för juridiskt oberoende enheter vilka sköter uppgifter åt unionen, om de bestämmelser som reglerar deras verksamhet föreskriver att ansvarsfrihet ska beviljas av Europaparlamentet.

Artikel 101

Interinstitutionellt samarbete

I enlighet med artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska talmannen medverka i regelbundna möten mellan Europaparlamentets talman samt rådets och kommissionens ordförande, vilka sammankallats på kommissionens initiativ, inom ramen för de budgetförfaranden som avses i avdelning II i sjätte delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Talmannen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja samråd och närma institutionernas ståndpunkter till varandra för att underlätta genomförandet av de ovannämnda förfarandena.

Parlamentets talman får delegera denna uppgift till en vice talman som har erfarenhet av budgetfrågor eller till ordföranden för utskottet med ansvar för budgetfrågor.

KAPITEL 7

Interna budgetförfaranden

Artikel 102

Parlamentets budgetberäkning

På grundval av en rapport från generalsekreteraren ska presidiet upprätta ett preliminärt förslag till budgetberäkning.

Talmannen ska översända det preliminära förslaget till budgetberäkning till det ansvariga utskottet, som ska utarbeta ett förslag till budgetberäkning och rapportera till parlamentet.

Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförlag till förslaget till budgetberäkning.

Det ansvariga utskottet ska yttra sig över dessa ändringsförslag.

Parlamentet ska anta budgetberäkningen.

Talmannen ska översända budgetberäkningen till kommissionen och rådet.

Ovanstående bestämmelser ska även tillämpas vid beräkning för en ändringsbudget.

Artikel 103

Förfarande för upprättandet av parlamentets budgetberäkning

När det gäller parlamentets budget ska presidiet och utskottet med ansvar för budgetfrågor i etapper fatta beslut om:

a)	tjänsteförteckningen,

b)	det preliminära förslaget till budgetberäkning och förslaget till budgetberäkning.

Beslut om tjänsteförteckningen ska fattas på följande sätt:

a)	Presidiet ska fastställa tjänsteförteckningen för varje budgetår.

b)	Ett förlikningsförfarande mellan presidiet och utskottet med ansvar för budgetfrågor ska inledas när detta utskotts uppfattning skiljer sig från presidiets ursprungliga beslut.

c)	I slutskedet av förfarandet ska presidiet i enlighet med artikel 234.3 fatta det slutliga beslutet om tjänsteförteckningen i budgetberäkningen, utan att detta påverkar tillämpningen av de beslut som fattas i enlighet med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Utarbetandet av själva budgetberäkningen ska påbörjas så snart presidiet har fattat det slutliga beslutet om tjänsteförteckningen. Detta ska ske etappvis i enlighet med artikel 102. Ett förlikningsförfarande ska inledas om utskottet med ansvar för budgetfrågor och presidiet intar kraftigt avvikande ståndpunkter.

Artikel 104

Ekonomiska åtaganden, reglering av utgifter, godkännande av räkenskaper och beviljande av ansvarsfrihet

Talmannen ska göra de ekonomiska åtaganden och reglera de utgifter – eller se till att så sker – som omfattas av de interna finansbestämmelser som presidiet fastställt efter att ha hört lämpligt utskott.

Talmannen ska översända förslaget till avslutning av räkenskaperna till det ansvariga utskottet.

På grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet ska parlamentet avsluta räkenskaperna och besluta om beviljande av ansvarsfrihet.

KAPITEL 8

Godkännandeförfarandet

Artikel 105

Godkännandeförfarandet

När parlamentet uppmanas att ge sitt godkännande till en rättsligt bindande akt ska det ansvariga utskottet lägga fram en rekommendation för parlamentet om att godkänna eller förkasta den föreslagna rättsakten.

Rekommendationen ska innehålla beaktandeled men inga skäl. Ändringsförslag som ingetts till utskottet ska vara tillåtliga endast om de syftar till att avge en annan rekommendation än den som föreslagits av föredraganden.

Rekommendationen får åtföljas av en kort motivering. Föredraganden ska ensamt vara ansvarig för denna motivering och den ska inte ska gå till omröstning. Artikel 55.2 ska tillämpas i tillämpliga delar.

Vid behov får det ansvariga utskottet även lägga fram ett betänkande med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning, med angivande av skälen till att parlamentet bör ge sitt godkännande eller inte och där så är lämpligt med rekommendationer för genomförandet av den föreslagna rättsakten.

Det ansvariga utskottet ska hantera begäran om godkännande utan onödigt dröjsmål. Om det ansvariga utskottet inte har antagit sin rekommendation inom sex månader efter det att begäran om godkännande hänvisades till det, får talmanskonferensen antingen föra upp frågan på föredragningslistan för behandling vid en kommande sammanträdesperiod eller, i vederbörligen motiverade fall, besluta att förlänga sexmånadersperioden.

Parlamentet ska i en enda omröstning om godkännande, oavsett om det ansvariga utskottets rekommendation är att godkänna eller förkasta rättsakten, yttra sig över den föreslagna rättsakten, varvid inga ändringsförslag får läggas fram. Om den nödvändiga majoriteten inte uppnås ska den föreslagna rättsakten anses ha förkastats.

När parlamentets godkännande krävs får det ansvariga utskottet när som helst förelägga parlamentet ett interimsbetänkande med ett resolutionsförslag som innehåller rekommendationer om ändring eller genomförande av den föreslagna rättsakten.

KAPITEL 9

Övriga förfaranden

Artikel 106

Yttranden över undantag från att införa euron

När parlamentet uppmanas att yttra sig enligt artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det ansvariga utskottet för parlamentet lägga fram ett betänkande om att godkänna eller förkasta den föreslagna rättsakten, och parlamentet ska hålla överläggningar med utgångspunkt i detta betänkande.

Parlamentet ska i en enda omröstning rösta om den föreslagna rättsakten, varvid inga ändringsförslag får inges.

Artikel 107

Förfaranden som rör dialogen mellan arbetsmarknadens parter

Talmannen ska hänvisa alla förslag som kommissionen utarbetar i enlighet med artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller avtal som ingås av arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 155.1 i det fördraget liksom förslag som kommissionen lägger fram i enlighet med artikel 155.2 i det fördraget, till ansvarigt utskott för behandling.

Då arbetsmarknadens parter meddelar kommissionen att de önskar inleda det förfarande som anges i artikel 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, får det ansvariga utskottet utarbeta ett betänkande om den aktuella sakfrågan.

När arbetsmarknadens parter har ingått ett avtal och gemensamt begärt att avtalet ska genomföras genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen i enlighet med artikel 155.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska det ansvariga utskottet lägga fram ett resolutionsförslag med rekommendationer om att bevilja eller avslå begäran.

Artikel 108

Förfaranden för kontroll av tilltänkta frivilliga överenskommelser

Om kommissionen meddelar parlamentet att den avser att undersöka möjligheten att som ett alternativ till lagstiftning använda sig av frivilliga överenskommelser, får det ansvariga utskottet utarbeta ett betänkande om den aktuella sakfrågan i enlighet med artikel 54.

När kommissionen uppger att den har för avsikt att ingå en frivillig överenskommelse, ska det ansvariga utskottet inge ett förslag till resolution som rekommenderar huruvida parlamentet ska godkänna eller förkasta förslaget till överenskommelse, och på vilka villkor.

Artikel 109

Kodifiering

När ett förslag om kodifiering av unionslagstiftning föreläggs parlamentet, ska det hänvisas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor. Det utskottet ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå (23) för att se till att förslaget endast utgör en enkel kodifiering som inte i sak ändrar innehållet.

Det utskott som var ansvarigt för behandlingen av de rättsakter som ska kodifieras, får på egen begäran eller på begäran av utskottet med ansvar för rättsliga frågor, uppmanas att yttra sig över huruvida det är lämpligt att kodifiera.

Förslag till ändringar av texten i förslaget är inte tillåtna.

På begäran av föredraganden får ordföranden i utskottet med ansvar för rättsliga frågor emellertid, för godkännande, förelägga sitt utskott tekniska anpassningar, förutsatt att dessa anpassningar inte innebär någon ändring i sak av förslaget och är nödvändiga för att se till att förslaget överensstämmer med kodifieringsreglerna.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär någon ändring i sak av unionslagstiftningen ska det förelägga parlamentet förslaget för godkännande.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget innebär en ändring i sak, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget.

I båda dessa fall ska kammaren fatta beslut genom en enkel omröstning utan vare sig ändringsförslag eller debatt.

Artikel 110

Omarbetning

När ett förslag om omarbetning av unionslagstiftning föreläggs parlamentet, ska det hänvisas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor och till det utskott som är ansvarigt för ärendet.

Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå (24) för att se till att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana.

Inom ramen för denna behandling är det inte tillåtet att lägga fram förslag till ändringar av texten i förslaget. Artikel 109.3 andra stycket ska emellertid tillämpas när det gäller de oförändrade bestämmelserna i förslaget till omarbetning.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana, ska det informera det utskott som är ansvarigt för ärendet om detta.

Det utskott som är ansvarigt för ärendet får i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 180 och 181.

Ändringsförslag till delar av förslaget som inte har ändrats får emellertid, undantagsvis och från fall till fall, godtas av ordföranden i det utskott som ansvarar för ämnet, om han eller hon anser det nödvändigt av tvingande skäl som har att göra med textens följdriktighet eller på grund av att ändringsförslagen oupplösligt hör samman med andra tillåtliga ändringsförslag. Sådana skäl måste anges i en skriftlig motivering till ändringsförslagen.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget innebär andra ändringar i sak än dem som har angetts som sådana, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget och underrätta det utskott som är ansvarigt för ärendet om detta.

I detta fall ska talmannen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag. Om kommissionen drar tillbaka sitt förslag ska talmannen förklara att förfarandet i parlamentet är överflödigt och underrätta rådet om detta. Om kommissionen inte drar tillbaka sitt förslag ska parlamentet hänvisa det till det ansvariga utskottet, som ska ta upp det till förnyad behandling i enlighet med det gängse förfarandet.

KAPITEL 10

Delegerade akter och genomförandeakter

Artikel 111

Delegerade akter

När kommissionen översänder en delegerad akt till parlamentet, ska talmannen hänvisa den till det utskott som är ansvarigt för den grundläggande rättsakten, varvid detta utskott får besluta att utse en av sina ledamöter att behandla en eller flera delegerade akter.

Under den sammanträdesperiod som följer på mottagandet ska talmannen inför parlamentet tillkännage det datum då den delegerade akten mottagits på alla officiella språk och tidsfristen för eventuella invändningar. Tidsfristen ska börja löpa från det datum då akten mottogs.

Tillkännagivandet ska tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.

Det ansvariga utskottet får, inom ramen för bestämmelserna i den grundläggande rättsakten och, om det anser det vara lämpligt, efter att ha hört andra berörda utskott, förelägga parlamentet ett motiverat resolutionsförslag om invändning mot den delegerade akten. Om det ansvariga utskottet inte lagt fram något sådant resolutionsförslag tio arbetsdagar före inledningen av den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före den dag då den tidsfrist som avses i punkt 5 löper ut, får en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag i ämnet och få det uppfört på föredragningslistan för den ovannämnda sammanträdesperioden.

I varje resolutionsförslag som läggs fram i enlighet med punkt 3 ska skälen till parlamentets invändningar anges, och det får också innehålla en begäran till kommissionen om att lägga fram en ny delegerad akt med hänsyn tagen till parlamentets rekommendationer.

Parlamentet ska godkänna ett sådant förslag inom den tidsfrist som anges i den grundläggande rättsakten och, i enlighet med artikel 290.2 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med en majoritet av sina ledamöter.

Om det ansvariga utskottet anser det lämpligt att i enlighet med bestämmelserna i den grundläggande rättsakten förlänga tidsfristen för invändningar mot den delegerade akten ska det ansvariga utskottets ordförande på parlamentets vägnar informera rådet och kommissionen om detta.

Om det ansvariga utskottet rekommenderar att parlamentet, före utgången av den tidsfrist som föreskrivs i den grundläggande rättsakten, ska tillkännage att det inte invänder mot den delegerade akten gäller följande:

—	Det ansvariga utskottet ska informera utskottsordförandekonferensens ordförande genom en motiverad skrivelse och lägga fram en rekommendation om detta.

—	Om ingen invändning görs antingen under utskottsordförandekonferensens nästföljande sammanträde eller, i brådskande fall, skriftligen, ska dess ordförande informera talmannen om detta, och talmannen ska i sin tur informera ledamöterna i kammaren så snart som möjligt.

—	Om en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet invänder mot rekommendationen inom 24 timmar efter tillkännagivandet i parlamentet ska rekommendationen tas upp till omröstning.

—	Om det under denna tidsfrist inte görs någon invändning ska den föreslagna rekommendationen anses godkänd.

—	Antagandet av en sådan rekommendation innebär att alla ytterligare förslag till invändningar mot den delegerade akten blir otillåtliga.

Det ansvariga utskottet får, i enlighet med bestämmelserna i den grundläggande rättsakten, för parlamentet lägga fram ett resolutionsförslag varigenom delegeringen av befogenhet återkallas helt eller delvis eller varigenom parlamentet motsätter sig förlängningen genom tyst medgivande av den delegeringen av befogenhet.

I enlighet med artikel 290.2 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska ett beslut om att återkalla delegeringen av befogenhet kräva att en majoritet av parlamentets ledamöter röstar för det.

Talmannen ska informera rådet och kommissionen om de ståndpunkter som antagits i enlighet med denna artikel.

Artikel 112

Genomförandeakter och genomförandeåtgärder

Om kommissionen översänder ett utkast till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd till parlamentet ska talmannen hänvisa utkastet till det utskott som är ansvarigt för den grundläggande rättsakten, varvid detta utskott får besluta att utse en av sina ledamöter att behandla ett eller flera utkast till genomförandeakter eller genomförandeåtgärder.

Det ansvariga utskottet får för parlamentet lägga fram ett motiverat resolutionsförslag som anger att ett utkast till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i den grundläggande rättsakten eller att utkastet inte överensstämmer med unionsrätten av andra skäl.

Resolutionsförslaget får innehålla en begäran till kommissionen om att dra tillbaka utkastet till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd, göra ändringar i enlighet med parlamentets invändningar eller lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag. Talmannen ska underrätta rådet och kommissionen om parlamentets ståndpunkt.

Om de genomförandeakter som föreslås av kommissionen omfattas av det föreskrivande förfarandet med kontroll, som föreskrivs i rådets beslut 1999/468/EG (25), ska följande kompletterande bestämmelser gälla:

Kontrolltiden ska börja löpa när utkastet till genomförandeåtgärd har överlämnats till parlamentet på alla officiella språk. När den förkortade kontrolltiden är tillämplig i enlighet med artikel 5a.5 b i beslut 1999/468/EG, och om ärendet är brådskande i enlighet med artikel 5a.6 i det beslutet, ska kontrolltiden, om det ansvariga utskottets ordförande inte motsätter sig detta, börja löpa den dag då parlamentet tar emot det slutgiltiga utkastet till genomförandeåtgärder i de språkversioner som lagts fram för medlemmarna i den kommitté som inrättats i enlighet med det beslutet. I de båda fall som nämns i den föregående meningen ska artikel 167 inte tillämpas.

Om utkastet till genomförandeåtgärd grundar sig på artikel 5a.5 eller 5a.6 i beslut 1999/468/EG, i vilken det föreskrivs förkortade tidsfrister inom vilka parlamentet får motsätta sig ett förslag, får ett resolutionsförslag med invändningar mot antagandet av utkastet till genomförandeåtgärd läggas fram av det ansvariga utskottets ordförande om utskottet inte har kunnat sammanträda inom den tid som stått till förfogande.

Parlamentet får med en majoritet av sina ledamöter anta en resolution i vilken det motsätter sig att ett utkast till genomförandeåtgärd antas och anger att utkastet överskrider de genomförandebefogenheter som tilldelas i den grundläggande rättsakten eller att utkastet inte är förenligt med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att det inte respekterar subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen.

Om det ansvariga utskottet inte lagt fram något förslag till en sådan resolution tio arbetsdagar före inledningen av den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före den dag då tidsfristen för att motsätta sig antagandet av utkastet till genomförandeåtgärd löper ut, får en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag i ärendet och få det uppfört på föredragningslistan för den ovannämnda sammanträdesperioden.

Om det ansvariga utskottet i en motiverad skrivelse till utskottsordförandekonferensens ordförande rekommenderar att parlamentet ska tillkännage att det inte har några invändningar mot den föreslagna åtgärden, vilket ska ske före utgången av den normala tidsfrist som föreskrivs i artikel 5a.3 c och/eller 5a.4 e i beslut 1999/468/EG, ska det förfarande som föreskrivs i artikel 111.6 tillämpas (26).

Artikel 113

Behandling genom förfarandet med associerade utskott eller förfarandet med gemensamma utskottssammanträden

När den grundläggande rättsakten har antagits av parlamentet enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 57 ska följande kompletterande bestämmelser tillämpas vid behandlingen av delegerade akter eller utkast till genomförandeakter eller genomförandeåtgärder:

—	Den delegerade akten eller utkastet till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd ska översändas till det ansvariga utskottet och det associerade utskottet.

—	Det ansvariga utskottets ordförande ska fastställa en tidsfrist inom vilken det associerade utskottet får utarbeta förslag som rör frågor som hör till det utskottets exklusiva ansvarsområde eller till de båda utskottens gemensamma ansvarsområde.

—

Om den delegerade akten eller utkastet till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd rör frågor som i huvudsak hör till det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde, ska det associerade utskottets förslag övertas av det ansvariga utskottet utan omröstning. Om det ansvariga utskottet underlåter att följa denna regel får talmannen ge det associerade utskottet tillstånd att lägga fram ett resolutionsförslag för parlamentet.

När den grundläggande rättsakten har antagits av parlamentet enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 58 ska följande kompletterande bestämmelser tillämpas vid behandlingen av delegerade akter och utkast till genomförandeakter eller genomförandeåtgärder:

—

Talmannen ska, så snart den delegerade akten eller utkastet till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd mottagits, fastställa vilket utskott som ska vara ansvarigt eller vilka utskott som ska vara gemensamt ansvariga i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 58 och eventuella överenskommelser mellan ordförandena för de berörda utskotten.

—

Om en delegerad akt eller ett utkast till genomförandeakt eller genomförandeåtgärd har hänvisats för behandling enligt förfarandet med gemensamma utskottssammanträden får varje enskilt utskott begära att ett gemensamt utskottssammanträde ska sammankallas för att behandla ett resolutionsförslag. Om ordförandena för de berörda utskotten inte kommer överens ska ordföranden för utskottsordförandekonferensen sammankalla till ett gemensamt sammanträde.

AVDELNING III

YTTRE FÖRBINDELSER

KAPITEL 1

Internationella avtal

Artikel 114

Internationella avtal

Om avsikten är att inleda förhandlingar om ingående, förnyande eller ändring av internationella avtal får det ansvariga utskottet besluta att utarbeta ett betänkande eller på annat sätt övervaka detta inledande skede. Det ska informera utskottsordförandekonferensen om sitt beslut.

Det ansvariga utskottet ska så snart som möjligt få bekräftat från kommissionen vilken rättslig grund som valts för att ingå de internationella avtal som avses i punkt 1. Det ansvariga utskottet ska kontrollera den valda rättsliga grunden i enlighet med artikel 40.

Parlamentet får på förslag av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet uppmana rådet att inte tillåta att förhandlingar inleds förrän parlamentet, med ett betänkande från det ansvariga utskottet som grund, har yttrat sig om det föreslagna förhandlingsmandatet.

Parlamentet får när som helst under förhandlingarna och från det att förhandlingarna slutförts till det att det internationella avtalet ingås, på grundval av ett betänkande som det ansvariga utskottet har upprättat på eget initiativ, eller efter att ha prövat eventuella förslag som lagts fram av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, anta rekommendationer riktade till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och begära att dessa beaktas innan avtalet i fråga ingås.

En begäran från rådet om parlamentets godkännande eller yttrande ska av talmannen hänvisas till ansvarigt utskott för behandling i enlighet med artikel 105 eller artikel 48.1.

När som helst innan parlamentet röstar om en begäran om godkännande eller yttrande får det ansvariga utskottet eller minst en tiondel av parlamentets ledamöter föreslå att parlamentet ska inhämta yttrande från domstolen över huruvida ett internationellt avtal är förenligt med fördragen.

Innan parlamentet röstar om detta förslag får talmannen begära ett yttrande från utskottet med ansvar för rättsliga frågor, vilket ska underrätta parlamentet om sina slutsatser.

Om parlamentet godkänner förslaget att inhämta ett yttrande från domstolen ska omröstningen om en begäran om godkännande eller yttrande skjutas upp till dess att domstolen har avgett sitt yttrande.

När rådet uppmanar parlamentet att ge sitt godkännande till ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal, ska parlamentet besluta genom en enda omröstning i enlighet med artikel 105.

Om parlamentet inte ger sitt godkännande ska talmannen meddela rådet att det berörda avtalet inte kan ingås, förnyas eller ändras.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105.3 får parlamentet, på grundval av en rekommendation från det ansvariga utskottet, besluta att skjuta upp sitt beslut om godkännandeförfarandet i högst ett år.

När rådet uppmanar parlamentet att avge ett yttrande över ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal ska inga ändringsförslag till avtalstexten vara tillåtliga. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 181.1 ska ändringsförslag till utkastet till rådets beslut vara tillåtliga.

Om parlamentet avstyrker, ska talmannen uppmana rådet att inte ingå avtalet i fråga.

Ordförandena och föredragandena för det ansvariga utskottet och eventuella associerade utskott ska gemensamt kontrollera att rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omedelbart och regelbundet förser parlamentet med fullständig information, vid behov på konfidentiell grund, i alla skeden av förhandlingsförberedelserna och förhandlingarna om och ingåendet av internationella avtal, inbegripet information om utkast till och slutligt antagna förhandlingsdirektiv, liksom information om genomförandet av dessa avtal.

Artikel 115

När kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik informerar parlamentet och rådet om sin avsikt att föreslå provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av ett internationellt avtal får parlamentet uppmana rådet, kommissionen eller vice ordföranden/den höga representanten att göra ett uttalande som ska följas av en debatt. Parlamentet får på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet eller i enlighet med artikel 118 utfärda rekommendationer som särskilt får innehålla en begäran till rådet om att inte provisoriskt tillämpa ett avtal innan parlamentet gett sitt godkännande.

Samma förfarande ska tillämpas när kommissionen eller vice ordföranden/den höga representanten föreslår ståndpunkter som ska antas på unionens vägnar i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal.

KAPITEL 2

Unionens externa representation och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Artikel 116

Särskilda representanter

När rådet har för avsikt att utse en särskild representant enligt artikel 33 i fördraget om Europeiska unionen, ska talmannen, på begäran av ansvarigt utskott, uppmana rådet att göra ett uttalande och besvara frågor om mandatet, syftet och annat som rör den särskilda representantens uppgifter och roll.

När den särskilda representanten har utsetts, men ännu inte tillträtt, får han eller hon uppmanas att inför det ansvariga utskottet göra ett uttalande och besvara frågor.

Inom två månader från utfrågningen får det ansvariga utskottet avge rekommendationer till rådet, kommissionen eller kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik som direkt hänför sig till utnämningen.

Den särskilda representanten ska uppmanas att utförligt och regelbundet hålla parlamentet informerat om det praktiska genomförandet av sitt mandat.

Artikel 117

Internationell representation

När en chef för en av unionens externa delegationer ska utses får kandidaten, innan han eller hon utses, uppmanas att framträda inför det ansvariga utskottet för att göra ett uttalande och besvara frågor.

Inom två månader efter utfrågningen enligt punkt 1 får ansvarigt utskott antingen anta en resolution eller lägga fram en rekommendation som direkt hänför sig till utnämningen.

KAPITEL 3

Rekommendationer om unionens yttre åtgärder

Artikel 118

Rekommendationer om unionens externa politik

Det ansvariga utskottet får utarbeta förslag till rekommendationer till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om ämnen som hör till avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (”Unionens yttre åtgärder”) eller i fall där ett internationellt avtal som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 114 inte har hänvisats till parlamentet eller där parlamentet inte har informerats om detta enligt artikel 115.

I brådskande fall får talmannen ge utskottet tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.

Under förfarandet för antagandet av dessa förslag till rekommendationer i utskottsskedet måste en omröstning om en skriven text förrättas.

I de brådskande fall som avses i punkt 2 ska artikel 167 inte tillämpas i utskottsskedet, och muntliga ändringsförslag ska vara tillåtliga. Ledamöterna får inte motsätta sig att muntliga ändringsförslag går till omröstning i utskottet.

De av utskottet utarbetade förslagen till rekommendationer ska föras upp på föredragningslistan till nästföljande sammanträdesperiod. I brådskande fall, vilka fastställs av talmannen, får rekommendationer föras upp på föredragningslistan till en pågående sammanträdesperiod.

Rekommendationer ska anses vara antagna såvida inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet före sammanträdesperiodens början lämnar in en skriftlig invändning. Om en sådan invändning lämnas in ska utskottets förslag till rekommendationer föras upp på föredragningslistan till den pågående sammanträdesperioden. Dessa rekommendationer ska bli föremål för debatt, och omröstning ska hållas om eventuella ändringsförslag som ingetts av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet.

Artikel 119

Samråd med och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

När parlamentet hörs i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen ska ärendet hänvisas till ansvarigt utskott, som får utarbeta förslag till rekommendationer enligt artikel 118 i arbetsordningen.

De berörda utskotten ska sträva efter att förmå vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att regelbundet och i god tid förse dem med information om utvecklingen och genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den beräknade kostnaden för varje beslut på detta område som har ekonomiska konsekvenser och om övriga finansiella aspekter som rör genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. På begäran av vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten får ett utskott i undantagsfall besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.

Två gånger om året ska det hållas en debatt om det samrådsdokument som vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten utarbetat om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och konsekvenserna för unionens budget. Förfarandet i artikel 132 ska tillämpas.

Vice ordföranden/den höga representanten ska inbjudas till alla plenardebatter som rör utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik.

Artikel 120

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Vid varje sammanträdesperiod får samtliga ansvariga utskott, utan att tillstånd krävs, lägga fram ett resolutionsförslag om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna enligt samma förfarande som det som anges i artikel 118.5 och 118.6.

AVDELNING IV

ÖPPENHET OCH INSYN

Artikel 121

Insyn i parlamentets verksamhet

Parlamentet ska i enlighet med artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna se till att parlamentets verksamhet är så öppen som möjligt.

Parlamentets överläggningar ska vara offentliga.

Parlamentets utskott ska normalt hålla offentliga sammanträden. Utskotten får emellertid, senast vid den tidpunkt då föredragningslistan till ett sammanträde godkänns, besluta att dela upp föredragningslistan till det sammanträdet i ärenden som är offentliga och ärenden som ska behandlas inom stängda dörrar. Om ett sammanträde hålls inom stängda dörrar får utskotten dock besluta att göra sammanträdeshandlingar tillgängliga för allmänheten.

Artikel 122

Allmänhetens tillgång till handlingar

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till parlamentets handlingar i enlighet med artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Sådan tillgång till parlamentets handlingar ska ges med beaktande av de principer, villkor och begränsningar som fastställs i förordning (EG) nr 1049/2001.

Andra fysiska och juridiska personer ska i den mån det är möjligt ha tillgång till parlamentets handlingar på samma sätt.

I frågor som berör tillgång till handlingar avses med begreppet ”parlamentets handlingar” varje innehåll i den mening som avses i artikel 3 a i förordning (EG) nr 1049/2001 som har utarbetats eller mottagits av den som har ett sådant uppdrag som avses i kapitel 2 i avdelning I i arbetsordningen, av parlamentets styrande organ, utskott eller interparlamentariska delegationer eller av parlamentets generalsekretariat.

I enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets ledamotsstadga ska handlingar som utarbetats av enskilda ledamöter eller politiska grupper, med avseende på tillgången till handlingar, anses som parlamentets handlingar endast om de framlagts i enlighet med arbetsordningen.

Presidiet ska fastställa bestämmelser för att säkerställa att alla parlamentets handlingar registreras.

Parlamentet ska inrätta en offentlig registerwebbplats för parlamentets handlingar. Lagstiftningshandlingar och vissa andra kategorier av handlingar ska göras direkt tillgängliga i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 via parlamentets offentliga registerwebbplats. Hänvisningar till andra av parlamentets handlingar ska i största möjliga utsträckning läggas ut på parlamentets offentliga registerwebbplats.

De handlingar som är direkt tillgängliga via parlamentets offentliga registerwebbplats ska tas upp i en förteckning som ska godkännas av presidiet och offentliggöras på parlamentets offentliga registerwebbplats. Detta innebär inte att tillgången till handlingar av typer som inte finns med i förteckningen begränsas. Sådana handlingar får tillhandahållas på skriftlig begäran i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.

Presidiet ska anta bestämmelser om tillgång till handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, vilka ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Presidiet ska fastställa vilka organ som ska ansvara för behandlingen av ursprungliga ansökningar (artikel 7 i förordning (EG) nr 1049/2001) samt för antagandet av beslut om bekräftande ansökningar (artikel 8 i förordningen) och om ansökningar om tillgång till känsliga handlingar (artikel 9 i förordningen).

En av de vice talmännen ska vara ansvarig för tillsynen av hur ansökningar om tillgång till handlingar behandlas.

Presidiet ska anta den årsrapport som avses i artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1049/2001.

Ansvarigt parlamentsutskott ska regelbundet granska insynen i parlamentets verksamhet och lägga fram ett betänkande med sina slutsatser och rekommendationer för kammaren.

Ansvarigt utskott får också granska och utvärdera de rapporter som i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1049/2001 antas av andra institutioner och organ.

Talmanskonferensen ska utse parlamentets representanter till den interinstitutionella kommitté som inrättats enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1049/2001.

Artikel 123

Tillträde till parlamentet

Passerkort för ledamöter, ledamotsassistenter och personer utifrån ska utfärdas på grundval av de bestämmelser som fastställts av presidiet. Dessa bestämmelser ska också reglera användning och indragning av passerkort.

Passerkort får inte utfärdas till en ledamots enskilda medarbetare om dessa omfattas av avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om inrättande av ett öppenhetsregister.

Enheter som är förtecknade i öppenhetsregistret och deras företrädare som försetts med passerkort med lång giltighetstid för tillträde till Europaparlamentet måste följa

—	den uppförandekod för registrerade som utgör en bilaga till avtalet,

—	de förfaranden och övriga skyldigheter som fastställs i avtalet, och

—	genomförandebestämmelserna till denna artikel.

Utan att det påverkar tillämpligheten av de allmänna bestämmelserna om indragning eller tillfällig avaktivering av passerkort med lång giltighetstid, och såvida det inte finns starka skäl som talar emot det, ska generalsekreteraren med kvestorernas tillstånd dra in eller avaktivera ett passerkort med lång giltighetstid om innehavaren har strukits från öppenhetsregistret på grund av överträdelse av uppförandekoden för registrerade, allvarligt åsidosatt de skyldigheter som fastställs i denna punkt eller utan att ha lämnat en tillfredsställande motivering vägrat att hörsamma en formell kallelse till en utfrågning eller ett utskottssammanträde eller att samarbeta med en undersökningskommitté.

Kvestorerna får fastställa i vilken mån den uppförandekod som avses i punkt 3 är tillämplig på personer som, trots att de innehar passerkort med lång giltighetstid, inte omfattas av avtalets tillämpningsområde.

Presidiet ska på förslag av generalsekreteraren fastställa de åtgärder som behövs för att införa öppenhetsregistret, i överensstämmelse med bestämmelserna i avtalet om inrättande av detta register.

AVDELNING V

FÖRBINDELSER MED ANDRA INSTITUTIONER OCH ORGAN

KAPITEL 1

Nomineringar och utnämningar

Artikel 124

Val av kommissionens ordförande

När Europeiska rådet föreslår en kandidat till ämbetet som kommissionens ordförande, ska talmannen uppmana kandidaten att göra ett uttalande och redogöra för sitt politiska program inför parlamentet. Programförklaringen ska följas av en debatt.

Europeiska rådet ska uppmanas att delta i debatten.

I enlighet med artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen ska parlamentet välja kommissionens ordförande med en majoritet av sina ledamöter.

Omröstningen ska vara sluten.

Om kandidaten blir vald, ska talmannen underrätta rådet och uppmana rådet och kommissionens valda ordförande att i samförstånd nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.

Om kandidaten inte får majoritet ska talmannen uppmana Europeiska rådet att inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas enligt samma förfarande.

Artikel 125

Val av kommissionen

Talmannen ska uppmana kommissionens valda ordförande att informera parlamentet om hur de olika ansvarsområdena ska fördelas i det föreslagna kommissionskollegiet i enlighet med den valda ordförandens politiska riktlinjer.

Talmannen ska, efter att ha hört kommissionens valda ordförande, uppmana dem som den valda ordföranden och rådet nominerat till ledamöter av kommissionen att framträda inför de lämpliga utskotten eller organen i enlighet med sina framtida ansvarsområden.

Utfrågningarna ska genomföras av utskotten.

Undantagsvis får en utfrågning genomföras i ett annat format om en nominerad kommissionsledamot har ett ansvarsområde som i första hand är övergripande, förutsatt att de ansvariga utskotten deltar i en sådan utfrågning. Utfrågningarna ska vara offentliga.

Det eller de utskott som är ansvariga på området ska uppmana den nominerade kommissionsledamoten att göra ett uttalande och besvara frågor. Utfrågningarna ska anordnas på sådant sätt att de nominerade kommissionsledamöterna får möjlighet att lämna alla relevanta upplysningar till parlamentet. Bestämmelser om anordnandet av sådana utfrågningar ska fastställas i en bilaga till arbetsordningen (27).

Kommissionens valda ordförande ska uppmanas att presentera kollegiet och dess program vid ett plenarsammanträde, Europeiska rådets ordförande och rådets ordförande ska uppmanas att delta. Programförklaringen ska följas av en debatt.

Som avslutning på debatten får varje politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 132.3–132.8 ska tillämpas.

Efter omröstningen om resolutionsförslaget ska parlamentet genom omröstning med namnupprop välja eller avvisa kommissionen med en majoritet av de avgivna rösterna. Parlamentet får skjuta upp omröstningen till nästföljande sammanträde.

Talmannen ska underrätta rådet om huruvida kommissionen har valts eller avvisats.

Om det sker en avsevärd förändring beträffande ansvarsområden eller en förändring av kommissionens sammansättning under dess mandatperiod ska berörda kommissionsledamöter eller andra nominerade kommissionsledamöter uppmanas att delta i en utfrågning som ska hållas i enlighet med punkterna 3 och 4.

10.

Om det sker en förändring av kommissionsledamotens ansvarsområde eller av en kommissionsledamots ekonomiska intressen under hans eller hennes mandatperiod, ska denna situation granskas av parlamentet i enlighet med bilaga VII.

Skulle en intressekonflikt uppdagas under en kommissionsledamots mandatperiod, och kommissionens ordförande underlåter att genomföra parlamentets rekommendationer för att lösa denna intressekonflikt får parlamentet be kommissionens ordförande att dra tillbaka sitt förtroende för kommissionsledamoten i fråga, i enlighet med punkt 5 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen, och att vid behov vidta åtgärder i syfte att beröva kommissionsledamoten i fråga rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe, i enlighet med artikel 245 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 126

Flerårig programplanering

När en ny kommission har utsetts kommer parlamentet, rådet och kommissionen att i enlighet med punkt 5 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning utbyta synpunkter och enas om gemensamma slutsatser om den fleråriga programplaneringen.

I detta syfte, och före förhandlingarna med rådet och kommissionen om de gemensamma slutsatserna om den fleråriga programplaneringen, ska talmannen föra en diskussion med talmanskonferensen om de huvudsakliga politiska målen och prioriteringarna för den nya valperioden. Denna diskussion ska handla om bland annat de prioriteringar som presenterats av kommissionens valda ordförande och svaren från de nominerade kommissionsledamöterna under utfrågningarna enligt artikel 125.

Talmannen ska inhämta talmanskonferensens godkännande före undertecknandet av de gemensamma slutsatserna.

Artikel 127

Misstroendeförklaring mot kommissionen

En tiondel av parlamentsledamöterna får förelägga talmannen ett förslag till misstroendeförklaring med avseende på kommissionen. Om ett förslag till misstroendeförklaring gått till omröstning under de föregående två månaderna får ett nytt läggas fram endast om det stöds av en femtedel av parlamentets ledamöter.

Förslaget ska betecknas ”förslag till misstroendeförklaring” och motiveras. Det ska översändas till kommissionen.

Så snart talmannen mottagit ett förslag till misstroendeförklaring ska talmannen underrätta ledamöterna om att ett sådant förslag har ingetts.

Debatten om misstroendeförklaringen ska äga rum tidigast 24 timmar efter det att ledamöterna underrättats om förslaget till misstroendeförklaring.

Omröstningen om förslaget ska förrättas med namnupprop och ska hållas tidigast 48 timmar efter debattens början.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 4 och 5 ska debatten och omröstningen äga rum senast under den sammanträdesperiod som följer på ingivandet av förslaget.

I enlighet med artikel 234 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska förslaget till misstroendeförklaring antas om det erhåller en majoritet bestående av två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter. Rådets ordförande och kommissionens ordförande ska underrättas om omröstningsresultatet.

Artikel 128

Utnämning av domare och generaladvokater till Europeiska unionens domstol

På förslag av det ansvariga utskottet ska parlamentet utse sin kandidat till den kommitté på sju personer som ska pröva kandidaternas lämplighet att inneha ämbetet som domare eller generaladvokater vid domstolen och tribunalen. Det ansvariga utskottet ska välja vilken kandidat det vill föreslå genom att förrätta en omröstning med enkel majoritet. Samordnarna i det utskottet ska i det syftet upprätta en slutlig lista med kandidater.

Artikel 129

Utnämning av revisionsrättens ledamöter

Kandidater som har nominerats till ledamöter av revisionsrätten ska uppmanas att göra ett uttalande inför ansvarigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter. Utskottet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.

Det ansvariga utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation av vilken det framgår huruvida det tillstyrker utnämningen av den nominerade kandidaten.

Omröstningen i kammaren ska förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet, på begäran av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.

Om parlamentet avstyrker en enskild nominering ska talmannen uppmana rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

Artikel 130

Utnämning av direktionsledamöter i Europeiska centralbanken

Den kandidat som nomineras till Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande eller till ledamot av dess styrelse, ska uppmanas att göra ett uttalande inför ansvarigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.

Utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation av vilken det framgår huruvida det tillstyrker utnämningen av den nominerade kandidaten.

Omröstningen ska förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet, på begäran av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild nominering genom sluten omröstning.

Om parlamentet avstyrker nomineringen ska talmannen begära att förslaget dras tillbaka och att ett nytt föreläggs parlamentet.

Artikel 131

Utnämningar till organen för ekonomisk styrning

Denna artikel ska tillämpas på utnämningar av

—	ordföranden och vice ordföranden i tillsynsnämnden för Europeiska centralbanken,

—	ordföranden, vice ordföranden och de heltidssysselsatta ledamöterna i den gemensamma resolutionsmekanismens gemensamma resolutionsnämnd,

—	ordförandena och de verkställande direktörerna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), och

—	den verkställande direktören och vice verkställande direktören vid Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Varje kandidat ska uppmanas att göra ett uttalande inför det ansvariga utskottet och besvara frågor från dess ledamöter.

Det ansvariga utskottet ska till parlamentet lämna en rekommendation om varje förslag till utnämning.

Omröstningen ska äga rum inom två månader från det att förslaget till utnämning mottogs, såvida inte parlamentet, på begäran av det ansvariga utskottet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar annorlunda. Parlamentet ska rösta om varje enskild utnämning genom sluten omröstning.

Om parlamentet avstyrker förslaget till utnämning ska talmannen begära att förslaget dras tillbaka och att ett nytt förslag föreläggs parlamentet.

KAPITEL 2

Uttalanden

Artikel 132

Uttalanden från kommissionen, rådet och Europeiska rådet

Ledamöter av kommissionen, rådet och Europeiska rådet får när som helst anhålla om talmannens tillstånd att göra ett uttalande. Efter varje möte i Europeiska rådet ska dess ordförande göra ett uttalande. Parlamentets talman avgör när ett uttalande får göras och huruvida ett sådant uttalande ska följas av en fullständig debatt eller av en frågestund med korta och koncisa frågor från ledamöterna som varar 30 minuter.

När ett uttalande med debatt har förts upp på föredragningslistan, ska kammaren besluta huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Om inte talmannen på grund av särskilda omständigheter beslutar annorlunda, ska debatten inte avslutas med att en resolution antas, när ett betänkande om samma ämne ska tas upp under samma eller nästkommande sammanträdesperiod. Om kammaren beslutar att en debatt ska avslutas med antagandet av en resolution får ett utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag.

Ett sådant resolutionsförslag ska gå till omröstning vid tidigast möjliga omröstningstillfälle. Talmannen ska fatta beslut om eventuella undantag. Röstförklaringar ska tillåtas.

Ett gemensamt förslag till resolution ersätter de resolutionsförslag som förslagsställarna ingett tidigare, men inte dem som ingetts av andra utskott, politiska grupper eller ledamöter.

Om ett gemensamt resolutionsförslag läggs fram av politiska grupper som företräder en tydlig majoritet får talmannen låta det förslaget gå till omröstning först.

När en resolution har antagits får inga andra resolutionsförslag gå till omröstning, om inte talmannen i undantagsfall beslutar annorlunda.

Författaren eller författarna till ett resolutionsförslag som lagts fram enligt punkt 2 eller artikel 144.2 ska ha rätt att dra tillbaka det före slutomröstningen.

Ett resolutionsförslag som dragits tillbaka får omgående övertas och läggas fram på nytt av en grupp, ett utskott eller det antal ledamöter som har rätt att inge förslaget. Denna punkt och punkt 7 ska tillämpas också på resolutioner som lagts fram enligt artiklarna 111 och 112.

Artikel 133

Förklaringar av kommissionens beslut

Talmannen ska uppmana kommissionens ordförande, den kommissionsledamot som ansvarar för förbindelserna med parlamentet, eller enligt överenskommelse någon annan kommissionsledamot, att uttala sig inför parlamentet efter vart och ett av kommissionens sammanträden för att förklara de viktigaste besluten, såvida inte talmanskonferensen av tidsplaneringsskäl eller på grund av ämnets relativa politiska betydelse beslutar att det inte är nödvändigt. Uttalandet ska följas av en minst 30 minuter lång debatt, under vilken ledamöterna får ställa korta och koncisa frågor.

Artikel 134

Uttalanden från revisionsrätten

Revisionsrättens ordförande får, som ett led i ansvarsfrihetsförfarandet eller parlamentets verksamhet inom budgetkontrollområdet, uppmanas att göra ett uttalande inför parlamentet för att presentera kommentarerna i revisionsrättens årsrapport, särskilda rapporter eller yttranden, eller att förklara revisionsrättens arbetsprogram.

Parlamentet får besluta att med deltagande av kommissionen och rådet hålla en särskild debatt om varje fråga som tas upp i ett sådant uttalande, särskilt när oegentligheter i budgetförvaltningen har framhållits.

Artikel 135

Uttalanden från Europeiska centralbanken

Europeiska centralbankens ordförande ska uppmanas att förelägga parlamentet bankens årsrapport om verksamheten inom Europeiska centralbankssystemet och om den monetära politiken under det föregående och det innevarande året.

Därefter ska parlamentet hålla en allmän debatt.

Europeiska centralbankens ordförande ska uppmanas att närvara vid sammanträden i ansvarigt utskott åtminstone fyra gånger om året för att göra ett uttalande och besvara frågor.

Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande och övriga direktionsledamöter ska inbjudas att närvara vid ytterligare sammanträden, om de själva eller parlamentet begär detta.

Ett fullständigt förhandlingsreferat från de sammanträden som hålls i enlighet med punkterna 3 och 4 ska upprättas.

KAPITEL 3

Parlamentsfrågor

Artikel 136

Frågor för muntligt besvarande med debatt

Ett utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får ställa frågor till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och begära att de ska föras upp på parlamentets föredragningslista.

Sådana frågor ska inges skriftligen till talmannen. Talmannen ska omedelbart hänskjuta dem till talmanskonferensen.

Talmanskonferensen ska avgöra om frågor ska föras upp på förslaget till föredragningslista i enlighet med artikel 157. Frågor som inte förts upp på parlamentets förslag till föredragningslista inom tre månader efter det att de ingetts ska utgå.

Frågor till kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska vidarebefordras till adressaten minst en vecka, och frågor till rådet minst tre veckor, före det sammanträde då frågorna enligt föredragningslistan ska behandlas.

Tidsfristerna i punkt 2 gäller inte frågor angående den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och sådana frågor måste besvaras tillräckligt snabbt för att hålla parlamentet vederbörligen informerat.

En ledamot som utsetts i förväg av frågeställarna ska utveckla frågan i kammaren. Om den ledamoten inte är närvarande ska frågan utgå. Adressaten ska besvara frågan.

Artikel 132.2–132.8 om framläggande av och omröstning om resolutionsförslag ska tillämpas i tillämpliga delar.

Artikel 137

Frågestund

Frågestund för frågor till kommissionen får hållas i upp till nittio minuter under varje sammanträdesperiod och ha ett eller flera särskilda övergripande teman som bestäms av talmanskonferensen en månad före sammanträdesperioden.

De kommissionsledamöter som talmanskonferensen uppmanar att medverka ska ha ett ansvarsområde som är relaterat till det eller de särskilda övergripande teman som frågorna till dem ska röra. Högst två kommissionsledamöter ska uppmanas att medverka per sammanträdesperiod. Det ska emellertid vara möjligt att uppmana en tredje kommissionsledamot att medverka beroende på det eller de särskilda övergripande teman som valts för frågestunden.

I enlighet med riktlinjer som utfärdats av talmanskonferensen får särskilda frågestunder hållas med rådet, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordföranden för Eurogruppen.

Tiden för frågestunden ska inte fördelas i förväg. Talmannen ska så långt möjligt se till att ledamöter från olika politiska åsiktsriktningar och från olika medlemsstater ges möjlighet att ställa frågor i turordning.

Ledamoten får en minut på sig för att ställa frågan och kommissionsledamoten två minuter för att besvara den. Samma ledamot får ställa en följdfråga som inte får ta mer än trettio sekunder och som måste ha direkt samband med huvudfrågan. Kommissionsledamoten ska sedan få två minuter för att lämna ett kompletterande svar.

Frågor och följdfrågor måste vara direkt relaterade till det särskilda övergripande tema som bestämts enligt punkt 1. Talmannen får avgöra deras tillåtlighet.

Artikel 138

Frågor för skriftligt besvarande

Alla ledamöter, en politisk grupp eller ett utskott får ställa frågor för skriftligt besvarande till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen (28). Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.

Frågorna ska inges i elektroniskt format till talmannen. I tveksamma fall ska talmannen avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Talmannens beslut ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i den bilaga som avses i punkt 1 utan på bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet. Talmannens motiverade beslut ska meddelas frågeställaren.

Varje ledamot, politisk grupp eller utskott får inge högst tjugo frågor under en löpande tremånadersperiod. I regel ska frågorna besvaras av adressaten inom sex veckor efter översändandet till adressaten. Varje ledamot, politisk grupp eller utskott får emellertid varje månad beteckna en av sina frågor som ”prioriterad fråga”, och denna fråga ska besvaras av adressaten inom tre veckor efter översändandet till adressaten.

En fråga får stödjas av andra ledamöter än frågeställaren. Sådana frågor ska bara räknas in i frågeställarens och inte den stödjande ledamotens högsta antal frågor enligt punkt 3.

Om en fråga inte besvarats av adressaten inom den tidsfrist som anges i punkt 3 får det ansvariga utskottet besluta att föra upp den på föredragningslistan till sitt nästa sammanträde.

Frågor, samt svar på dessa, inbegripet eventuella tillhörande bilagor, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.

Artikel 139

Större interpellationer för skriftligt besvarande

Större interpellationer ska bestå av frågor för skriftlig besvarande ställda till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av en politisk grupp.

Den större interpellationen ska vara av allmänt intresse och ska överlämnas skriftligen till talmannen. Den får omfatta högst 500 ord. Under förutsättning att den större interpellationen är förenlig med bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet, ska talmannen omedelbart skicka den till adressaten för skriftligt besvarande.

Det får inte förekomma fler än 30 större interpellationer per år. Talmanskonferensen ska säkerställa en rättvis fördelning av sådana interpellationer mellan de politiska grupperna, och ingen politisk grupp får inge fler än en per månad.

Om adressaten underlåter att besvara den större interpellationen inom sex veckor efter översändandet till adressaten, ska interpellationen på begäran av författaren föras upp på parlamentets slutgiltiga förslag till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 157, om inte annat följer av punkt 6.

Vid mottagande av det skriftliga svaret ska den större interpellationen, på begäran av ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet, föras upp på parlamentets slutgiltiga förslag till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 157, om inte annat följer av punkt 6.

De större interpellationer som debatteras under en och samma sammanträdesperiod får inte överskrida tre till antalet. Om debatter begärs för fler än tre större interpellationer under en och samma sammanträdesperiod ska talmanskonferensen inkludera dem i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista i den ordning den mottagit dessa begäranden om debatt.

En ledamot som utsetts i förväg av författaren, eller av dem som begär debatten i enlighet med punkt 5, ska utveckla den större interpellationen i kammaren. Om den ledamoten inte är närvarande ska den större interpellationen utgå. Adressaten ska besvara frågan.

Artikel 132.2–132.8, som avser ingivande av och omröstning om resolutionsförslag, ska tillämpas i tillämpliga delar.

Dessa interpellationer, samt svaren på dem, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.

Artikel 140

Frågor till Europeiska centralbanken för skriftligt besvarande

Varje ledamot får per månad ställa maximalt sex frågor för skriftligt besvarande till Europeiska centralbanken i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen (29). Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.

Sådana frågor ska inges skriftligen till det ansvariga utskottets ordförande. Efter att ha tagit emot dessa frågor ska det ansvariga utskottets ordförande meddela dem till Europeiska centralbanken. I tveksamma fall ska det ansvariga utskottets ordförande avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Frågeställaren ska underrättas om sådana beslut.

Dessa frågor, samt svaren på dem, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.

Om en fråga för skriftligt besvarande inte har besvarats inom sex veckor får den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan för det ansvariga utskottets närmast påföljande sammanträde med ordföranden för Europeiska centralbanken.

Artikel 141

Frågor för skriftligt besvarande om den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen

Artikel 140.1, 140.2 och 140.3 ska i tillämpliga delar tillämpas på frågor för skriftligt besvarande om den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen. Antalet sådana frågor ska dras av från det högsta antalet på sex frågor per månad enligt artikel 140.1.

Om en fråga för skriftligt besvarande inte har besvarats inom fem veckor får den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan för det ansvariga utskottets närmast påföljande sammanträde med adressatens styrelseordförande.

KAPITEL 4

Rapporter från andra institutioner och organ

Artikel 142

Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ

Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ som parlamentet enligt fördragen eller enligt andra rättsliga bestämmelser ska höras om, ska behandlas i ett betänkande som ska läggas fram för kammaren.

Årsrapporter och andra rapporter från andra institutioner eller organ vilka inte omfattas av punkt 1 ska hänvisas till ansvarigt utskott, som ska behandla dem och sedan får inge ett kort resolutionsförslag till parlamentet eller föreslå att ett betänkande ska utarbetas enligt artikel 54 om det anser att parlamentet bör inta en ståndpunkt om en viktig fråga som tas upp i rapporterna.

KAPITEL 5

Resolutioner och rekommendationer

Artikel 143

Resolutionsförslag

Varje ledamot får inge ett resolutionsförslag i ett ämne som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde.

Förslaget får omfatta högst 200 ord.

Ett sådant förslag får inte

—	innehålla något beslut i frågor för vilka det i denna arbetsordning, särskilt artikel 47, anges andra särskilda förfaranden och behörigheter, eller

—	handla om ämnen som redan är föremål för behandling i parlamentet.

Varje ledamot får lägga fram högst ett sådant förslag i månaden.

Resolutionsförslaget ska inges till talmannen, som ska kontrollera om det uppfyller de tillämpliga kriterierna. Om talmannen förklarar att förslaget är tillåtligt ska han eller hon tillkännage det i kammaren och hänvisa det till det ansvariga utskottet.

Det ansvariga utskottet ska avgöra vilket förfarande som ska tillämpas, vilket får inbegripa en sammanfogning av resolutionsförslaget med andra förslag till resolution eller med betänkanden, antagandet av ett yttrande, eventuellt i form av en skrivelse, eller utarbetandet av ett betänkande enligt artikel 54. Det ansvariga utskottet får också besluta att inte följa upp resolutionsförslaget.

Författarna till ett resolutionsförslag ska underrättas om talmannens, utskottets och talmanskonferensens beslut.

Det betänkande som avses i punkt 5 ska innehålla resolutionsförslagets text.

Yttranden i form av en skrivelse som avses i punkt 5, adresserade till andra av Europeiska unionens institutioner, ska översändas till dem av talmannen.

Ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 får dras tillbaka av författaren, författarna eller den första ledamot som undertecknat förslaget om detta görs innan ansvarigt utskott i enlighet med punkt 5 har beslutat att utarbeta ett betänkande om förslaget.

När ett resolutionsförslag på detta sätt har övertagits av det ansvariga utskottet, har endast det utskottet rätt att dra tillbaka det. Det ansvariga utskottet behåller denna rätt att dra tillbaka förslaget fram till dess att slutomröstningen om förslaget inleds i kammaren.

Artikel 144

Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer

Ett utskott, en interparlamentarisk delegation, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får skriftligen begära att talmannen håller en debatt om ett brådskande fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.

På grundval av en sådan begäran som avses i punkt 1, och i enlighet med bestämmelserna i bilaga IV, ska talmanskonferensen upprätta en förteckning över de ämnen som ska föras upp i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista inför nästa debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer. Högst tre ämnen, inklusive underavdelningar, får föras upp på föredragningslistan.

Parlamentet får i enlighet med artikel 158 besluta att ett ämne som ska debatteras ska utgå och ersättas med ett debattämne som inte finns på föredragningslistan. Resolutionsförslag om de ämnen som valts får inges av ett utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet senast på kvällen den dag då föredragningslistan godkänns. Talmannen ska fastställa den exakta tidsfristen för ingivande av sådana resolutionsförslag.

Inom ramen för maximitiden på 60 minuter per sammanträdesperiod för sådana debatter ska den totala talartiden för politiska grupper och grupplösa ledamöter fördelas i enlighet med bestämmelserna i artikel 171.4 och 171.5.

När den tid som beräknats för redogörelse för resolutionsförslag liksom även den talartid som eventuellt tilldelats kommissionen eller rådet räknats bort, ska återstående talartid fördelas mellan de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna.

Omröstning ska förrättas omedelbart efter debattens slut. Artikel 194 om röstförklaringar ska inte tillämpas.

Omröstningar som förrättas enligt denna artikel får efter talmannens och talmanskonferensens beslut anordnas som en enda omröstning.

Om två eller flera resolutionsförslag inges om samma ämne, ska förfarandet i artikel 132.4 och 132.5 tillämpas.

Talmannen och ordförandena i de politiska grupperna får besluta att låta ett resolutionsförslag gå till omröstning utan debatt. För ett sådant beslut fordras enhällighet bland ordförandena i samtliga politiska grupper.

Bestämmelserna i artiklarna 197 och 198 ska inte tillämpas på resolutionsförslag som tagits upp på föredragningslistan till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.

Resolutionsförslag till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer ska läggas fram först efter det att förteckningen över ämnen har godkänts. Alla resolutionsförslag som inte hinner behandlas inom den tidsram som avsatts för debatten bortfaller. Detsamma gäller resolutionsförslag för vilka det, efter en begäran enligt artikel 178.3, fastslås att beslutsförhet saknas. Författarna har rätt att åter lägga fram sådana förslag, antingen för behandling i utskott i enlighet med artikel 143 eller till debatten om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer vid nästföljande sammanträdesperiod.

Ett ämne får inte tas upp på föredragningslistan till en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer, om det redan förekommer på föredragningslistan till den sammanträdesperioden.

Det finns inte några bestämmelser i arbetsordningen som tillåter en gemensam debatt om ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 2 andra stycket och ett utskottsbetänkande som avser samma fråga.

En begäran om fastställande av beslutsförhet enligt artikel 178.3 ska endast gälla för de resolutionsförslag som ska gå till omröstning och inte för efterföljande förslag.

KAPITEL 6

Samråd med andra institutioner och organ

Artikel 145

Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

När det föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska höras ska talmannen inleda förfarandet genom vilket kommittén hörs och underrätta parlamentet om detta.

Ett utskott får begära att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hörs i allmänna eller särskilda frågor.

Utskottet ska i sin begäran ange den tidsfrist inom vilken Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska yttra sig.

En begäran om att höra Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska tillkännages för parlamentet vid dess nästföljande plenarsammanträde och ska anses godkänd om inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet inom 24 timmar efter tillkännagivandet begär att den ska gå till omröstning.

Yttranden från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska hänvisas till det ansvariga utskottet.

Artikel 146

Samråd med Regionkommittén

När det föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Regionkommittén ska höras ska talmannen inleda förfarandet genom vilket kommittén hörs och underrätta parlamentet om detta.

Ett utskott får begära att Regionkommittén hörs i allmänna eller särskilda frågor.

Utskottet ska i sin begäran ange den tidsfrist inom vilken Regionkommittén ska yttra sig.

En begäran om att höra Regionkommittén ska tillkännages för parlamentet vid dess nästföljande plenarsammanträde och ska anses godkänd om inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet inom 24 timmar efter tillkännagivandet begär att den ska gå till omröstning.

Yttranden från Regionkommittén ska hänvisas till det ansvariga utskottet.

Artikel 147

Begäran till EU-organ

När parlamentet har rätt att rikta en begäran till ett EU-organ får varje ledamot lämna in en sådan begäran skriftligen till parlamentets talman. En begäran ska gälla frågor som omfattas av det berörda organets ansvarsområde och åtföljas av bakgrundsinformation som förklarar den fråga som ska beaktas och unionens intresse däri.

Efter att ha rådfrågat det ansvariga utskottet ska talmannen antingen vidarebefordra en inlämnad begäran till organet eller vidta annan lämplig åtgärd. Den ledamot som lämnat in en begäran ska omedelbart underrättas om talmannens åtgärder. I samband med varje begäran som talmannen översänder till ett organ ska även tidsfrist för det begärda svaret anges.

Om organet anser att det inte har möjlighet att yttra sig över en begäran såsom den framställts, eller anser att den bör omformuleras, ska det omgående meddela talmannen, som ska vidta lämpliga åtgärder efter att vid behov ha rådfrågat det ansvariga utskottet.

KAPITEL 7

Interinstitutionella avtal

Artikel 148

Interinstitutionella avtal

Parlamentet får ingå avtal med andra institutioner om fördragens tillämpning och om förbättring eller förtydligande av olika förfaranden.

Sådana avtal får utgöras av gemensamma uttalanden, skriftväxlingar, förhållningsregler eller andra lämpliga instrument. De ska efter behandling i utskottet med ansvar för konstitutionella frågor och efter parlamentets godkännande undertecknas av talmannen.

Om avtalen innebär att befintliga förfarandemässiga rättigheter eller skyldigheter måste ändras eller skapar nya förfarandemässiga rättigheter eller skyldigheter för parlamentets ledamöter eller organ, eller om avtalen på annat sätt innebär att arbetsordningen måste ändras eller tolkas, ska ärendet innan avtalet undertecknas hänvisas till det utskott som är ansvarigt för ämnet för att behandlas i enlighet med artikel 236.2–236.6.

KAPITEL 8

Förfaranden vid europeiska unionens domstol

Artikel 149

Förfaranden vid Europeiska unionens domstol

Före utgången av de tidsfrister för att väcka talan som gäller för Europeiska unionens institutioner och för fysiska och juridiska personer i enlighet med fördragen och stadgan för Europeiska unionens domstol, ska parlamentet granska unionslagstiftningen och dess genomförande för att försäkra sig om att fördragen till fullo respekteras, framför allt vad gäller parlamentets rättigheter.

Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska underrätta parlamentet, vid behov muntligen, om det misstänker en överträdelse av unionsrätten. När det är lämpligt får utskottet med ansvar för rättsliga frågor höra det utskott som är ansvarigt för ämnet.

Talmannen ska i enlighet med en rekommendation från utskottet med ansvar för rättsliga frågor väcka talan på parlamentets vägnar.

I början av nästföljande sammanträdesperiod får talmannen begära att parlamentet beslutar om huruvida talan bör vidhållas. Om parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna fattar ett beslut som går emot talan, ska talmannen dra tillbaka denna.

Om talmannen väcker talan i strid med rekommendationen från utskottet med ansvar för rättsliga frågor, ska han eller hon i början av nästföljande sammanträdesperiod begära att parlamentet beslutar om huruvida talan bör vidhållas.

Talmannen ska efter att ha hört utskottet med ansvar för rättsliga frågor yttra sig eller ingripa på parlamentets vägnar i domstolsförfaranden.

Om talmannen avser att avvika från rekommendationen från utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska han eller hon informera utskottet om detta samt hänskjuta frågan till talmanskonferensen med angivande av sina skäl.

Om talmanskonferensen anser att parlamentet undantagsvis inte bör avge yttranden eller agera i ett mål vid Europeiska unionens domstol där giltigheten av en rättsakt som parlamentet antagit ifrågasätts, ska ärendet utan dröjsmål föreläggas parlamentet.

Inget i arbetsordningen hindrar utskottet med ansvar för rättsliga frågor från att i brådskande fall fatta beslut om lämpliga förfaranden för att kunna översända rekommendationen i rätt tid.

När det gäller frågan huruvida parlamentet ska utöva sin rätt i förhållande till Europeiska unionens domstol, och rättsakten i fråga inte omfattas av artikel 149, ska det förfarande som föreskrivs i den bestämmelsen tillämpas på motsvarande sätt.

I brådskande fall får talmannen, om möjligt efter att ha hört ordföranden och föredraganden från utskottet med ansvar för rättsliga frågor, vidta förebyggande åtgärder för att följa de relevanta tidsfristerna. I sådana fall ska förfarandet i punkt 3 eller i punkt 4, beroende på vad som är tillämpligt, genomföras så snart som möjligt.

Utskottet med ansvar för rättsliga frågor ska fastställa de principer som det kommer att använda för tillämpningen av denna artikel.

AVDELNING VI

FÖRBINDELSER MED NATIONELLA PARLAMENT

Artikel 150

Utbyte av uppgifter samt kontakter och ömsesidiga resurser

Parlamentet ska regelbundet informera medlemsstaternas nationella parlament om sin verksamhet.

Förhandlingar om att organisera och främja ett effektivt och regelbundet interparlamentariskt samarbete inom unionen, i enlighet med artikel 9 i protokoll nr 1om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, ska ske på grundval av ett mandat som talmanskonferensen utfärdar efter att ha hört utskottsordförandekonferensen.

Kammaren ska godkänna avtal om sådana frågor i enlighet med förfarandet i artikel 148.

Ett utskott får direkt inleda en dialog på utskottsnivå med nationella parlament, inom ramarna för de budgetanslag som avsatts för detta syfte. Detta kan inbegripa lämpliga former av samarbete före och efter antagande av lagstiftning.

Varje handling gällande ett lagstiftningsförfarande på unionsnivå som ett nationellt parlament officiellt översänder till Europaparlamentet ska vidarebefordras till det utskott som är ansvarigt för det ärende som behandlas i handlingen.

Talmanskonferensen får ge talmannen mandat att förhandla om resurser som på ömsesidig grund ska ställas till medlemsstaternas nationella parlaments förfogande och föreslå andra åtgärder för att underlätta kontakterna med de nationella parlamenten.

Artikel 151

Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor (Cosac)

Talmanskonferensen ska på förslag av talmannen utse och ge mandat åt ledamöterna i parlamentets delegation till Cosac. Delegationen ska ledas av en av Europaparlamentets vice talmän med ansvar för förbindelserna med de nationella parlamenten och av ordföranden för utskottet med ansvar för konstitutionella frågor.

De övriga delegationsledamöterna ska utses med hänsyn till de ärenden som ska behandlas vid Cosacs sammanträde, och bland dem ska det i möjligaste mån ingå företrädare för de utskott som är ansvariga för dessa ärenden.

När delegationsledamöterna väljs ska vederbörlig hänsyn tas till den övergripande politiska jämvikten i parlamentet.

Delegationen ska lämna en rapport till talmanskonferensen efter varje Cosacsammanträde.

Artikel 152

Parlamentariska konferenser

Talmanskonferensen ska utse medlemmar i parlamentets delegationer till konferenser eller liknande organ där företrädare för parlament medverkar, och den ska ge ett mandat till den delegationen som står i överensstämmelse med relevanta parlamentsresolutioner. Delegationerna ska själva utse ordförande och i förekommande fall en eller flera vice ordförande.

AVDELNING VII

SESSIONER

KAPITEL 1

Parlamentets sessioner

Artikel 153

Parlamentets valperiod, sessioner, sammanträdesperioder, sammanträden

Parlamentets valperiod sammanfaller med ledamöternas mandattid enligt akten av den 20 september 1976.

Session är den årslånga period som föreskrivs i ovannämnda akt och i fördragen.

Sammanträdesperioder är de perioder – som regel varje månad – då parlamentet sammanträder, vilka är uppdelade i sammanträden, ett per dag.

Plenarsammanträden som hålls samma dag betraktas som ett enda sammanträde.

Artikel 154

Sammankallande av parlamentet

I enlighet med artikel 229 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska parlamentet sammanträda utan att kallelse krävs den andra tisdagen i mars varje år. Parlamentet avgör de sammanträdesfria periodernas längd under sessionen.

Parlamentet sammanträder dessutom utan att kallelse krävs den första tisdagen efter utgången av en period på en månad från och med slutet av den period som avses i artikel 10.1 i akten av den 20 september 1976.

Talmanskonferensen får med angivande av skäl, senast två veckor före den av parlamentet fastställda tidpunkten då sessionen ska återupptas, ändra längden på de i enlighet med punkt 1 fastställda sammanträdesfria perioderna. Tidpunkten för återupptagande av sessionen får emellertid inte uppskjutas mer än två veckor.

Om en majoritet av parlamentets ledamöter begär det, eller på begäran av kommissionen eller rådet, ska talmannen efter att ha hört talmanskonferensen sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde.

Talmannen har rätt att med talmanskonferensens godkännande i brådskande fall sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde.

Artikel 155

Plats för sammanträden

Parlamentet ska hålla sina plenarsammanträden och utskottssammanträden i enlighet med vad som föreskrivs i fördragen.

Förslag om extra sammanträdesperioder i Bryssel och ändringsförslag till dessa behöver endast en majoritet av de avgivna rösterna för att antas.

Ett utskott får begära att ett eller flera sammanträden hålls på annan ort. En sådan begäran, som ska motiveras, ska överlämnas till talmannen som ska lägga fram den för presidiet.

I brådskande fall får talmannen själv fatta beslut i frågan. Om presidiet eller talmannen avslår begäran ska skälen till detta redovisas.

Artikel 156

Deltagande i sammanträden

Vid varje sammanträde ska det finnas en närvarolista som ledamöterna ska skriva på.

Namnen på de ledamöter som registrerats som närvarande enligt närvarolistan ska i protokollet från varje sammanträde anges som ”närvarande”. Namnen på de ledamöter som av talmannen är befriade från skyldigheten att närvara ska i protokollet från varje sammanträde anges som ”befriade från närvaro”.

KAPITEL 2

Parlamentets arbetsgång

Artikel 157

Förslag till föredragningslista

Före varje sammanträdesperiod ska talmanskonferensen upprätta ett förslag till föredragningslista på grundval av utskottsordförandekonferensens rekommendationer.

Kommissionen och rådet får på talmannens inbjudan delta i talmanskonferensens överläggningar om förslag till föredragningslista.

I förslaget till föredragningslista får tider för omröstningar fastställas för enskilda punkter på föredragningslistan.

Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista ska göras tillgängligt för ledamöterna senast tre timmar före sammanträdesperiodens början.

Artikel 158

Godkännande och ändring av föredragningslistan

Parlamentet ska vid början av varje sammanträdesperiod anta sin föredragningslista. Ändringsförslag till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista får läggas fram av ett utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet. Alla sådana förslag ska vara talmannen tillhanda senast en timme före sammanträdesperiodens början. Talmannen får ge ordet till förslagsställaren och till en talare som är emot förslaget. Talartiden får inte överstiga en minut.

När föredragningslistan väl har godkänts får den inte ändras, förutom i enlighet med artikel 163, 197, 198, 199, 200 eller 201, eller på förslag av talmannen.

Förkastas ett förslag om att ändra föredragningslistan, får detta förslag inte läggas fram på nytt vid samma sammanträdesperiod.

Utformningen eller ändringen av titeln på en resolution som lagts fram för att avsluta en debatt enligt artikel 132, 136 eller 144 utgör inte någon ändring av föredragningslistan, under förutsättning att titeln avspeglar det ämne som är föremål för debatt.

Innan talmannen avslutar sammanträdet ska datum, tidpunkt och föredragningslista för nästa sammanträde meddelas.

Artikel 159

Förfarande i kammaren utan ändringsförslag och debatt

Om ett betänkande har antagits av utskottet och färre än en tiondel av utskottsledamöterna röstat emot, ska det föras upp på parlamentets förslag till föredragningslista för omröstning utan ändringsförslag.

Ärendet ska sedan vara föremål för en enda omröstning, såvida inte ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet, före upprättandet av det slutgiltiga förslaget till föredragningslistan skriftligen begär att ärendet ska vara föremål för ändringsförslag, och i så fall ska talmannen fastställa en tidsfrist för att inge ändringsförslag.

Ärenden som har förts upp på det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för omröstning utan ändringsförslag ska även gå till omröstning utan debatt, såvida inte parlamentet, på förslag av talmanskonferensen eller på begäran av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, beslutar annat.

När talmanskonferensen upprättar det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för en sammanträdesperiod får den föreslå att andra ärenden ska gå till omröstning utan ändringsförslag eller debatt. När parlamentet godkänner föredragningslistan får det inte godkänna något sådant förslag om en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet skriftligen har motsatt sig detta minst en timme innan sammanträdesperioden inleds.

När ett ärende går till omröstning utan debatt får föredraganden eller ordföranden i det ansvariga utskottet omedelbart före omröstningen göra ett kort uttalande på högst två minuter.

Artikel 160

Kortfattad redogörelse

På begäran av föredraganden eller på förslag från talmanskonferensen får parlamentet också besluta att en fråga som inte behöver tas upp i en fullständig debatt ska behandlas genom att föredraganden gör en kortfattad redogörelse i kammaren. I så fall ska kommissionen ha möjlighet att svara, varefter en debatt på högst tio minuter ska följa under vilken talmannen får ge ordet till ledamöter som begärt ordet, varvid talartiden inte får överskrida en minut.

Artikel 161

Särskild debatt

En politisk grupp ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får begära att en särskild debatt om ett ämne av större vikt med anknytning till Europeiska unionens politik ska föras upp på parlamentets föredragningslista. Under varje sammanträdesperiod får det i regel endast hållas en särskild debatt.

En sådan begäran ska inges skriftligen till talmannen senast tre timmar före inledningen av den sammanträdesperiod under vilken den särskilda debatten ska äga rum. Omröstningen om denna begäran ska genomföras vid sammanträdesperiodens inledning i samband med godkännandet av föredragningslistan.

För att parlamentet ska kunna reagera på händelser som inträffar efter godkännandet av föredragningslistan för en sammanträdesperiod får talmannen, efter samråd med de politiska gruppernas ordförande, föreslå en särskild debatt. Omröstningen om ett sådant förslag ska hållas i början av ett sammanträde eller vid en tidpunkt som fastställts för omröstning. Ledamöterna ska informeras om sådana förslag om särskild debatt minst en timme före omröstningen.

Talmannen ska fastställa tidpunkten för en särskild debatt. Den sammanlagda tiden för en sådan debatt får inte överstiga 60 minuter. Talartiden ska fördelas mellan de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna i enlighet med artikel 171.4 och 171.5.

Debatten ska avslutas utan att någon resolution antas.

Artikel 162

Debatt om aktuella frågor som begärs av en politisk grupp

Vid varje plenarsammanträde ska det i förslaget till föredragningslista avsättas en eller två perioder om minst 60 minuter för varje debatt om en aktuell fråga som är av stort intresse för Europeiska unionens politik.

Varje politisk grupp ska ha rätt att föreslå en valfri aktuell fråga till minst en sådan debatt varje år. Talmanskonferensen ska, under en löpande ettårsperiod, se till att denna rätt att föreslå frågor fördelas rättvist mellan de politiska grupperna.

De politiska grupperna ska skriftligen översända sin valfria aktuella fråga till talmannen innan talmanskonferensen upprättar det slutliga förslaget till föredragningslista. Artikel 39.1, som handlar om rättigheterna, friheterna och principerna i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och om värdena i dess artikel 2, ska respekteras till fullo.

Talmanskonferensen ska fastställa tidpunkten för en särskild debatt. Den får, med en majoritet som representerar fyra femtedelar av parlamentets ledamöter, besluta att förkasta en fråga som ingetts av en grupp.

Debatten ska inledas av en företrädare för den politiska grupp som föreslagit den aktuella frågan. Efter denna inledning ska talartiden fördelas i enlighet med artikel 171.4 och 171.5.

Debatten ska avslutas utan att någon resolution antas.

Artikel 163

Brådskande förfarande

Talmannen, ett utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, kommissionen eller rådet får begära att parlamentet ska förklara en debatt som brådskande när det gäller ett förslag som lagts fram för parlamentet enligt artikel 48.1. En sådan begäran ska inges skriftligen och vara försedd med motivering.

Så snart talmannen har mottagit en begäran om brådskande debatt ska talmannen tillkännage detta i kammaren. Omröstning om en sådan begäran ska hållas vid inledningen av det sammanträde som följer på det sammanträde då tillkännagivandet gjordes, förutsatt att det förslag som den ingivna begäran avser har delats ut till ledamöterna på de officiella språken. Finns det flera än en begäran om brådskande debatt som rör samma ämne, ska ett bifall respektive avslag på en begäran om brådskande debatt gälla varje begäran som rör detta ämne.

Före omröstningen får endast den som inkommit med en begäran, en talare emot samt ansvarigt utskotts ordförande eller föredragande tilldelas ordet. Ingen av dessa talare får tala i mer än tre minuter.

De ärenden för vilka kammaren beslutar att tillämpa brådskande förfarande ska ges företräde framför andra punkter på föredragningslistan. Talmannen ska fastställa tidpunkten för debatt och omröstning.

Ett brådskande förfarande får genomföras utan betänkande eller i undantagsfall på grundval av en muntlig rapport från ansvarigt utskott.

Om ett brådskande förfarande tillämpas och interinstitutionella förhandlingar äger rum ska artiklarna 70 och 71 inte tillämpas. Artikel 74 ska tillämpas i tillämpliga delar.

Artikel 164

Gemensam debatt

Beslut får när som helst fattas om att gemensamt debattera liknande ärenden eller ärenden som hör ihop.

Artikel 165

Tidsfrister

Förutom i de brådskande fall som avses i artiklarna 144 och 163, får en debatt eller omröstning om en text endast genomföras om texten gjorts tillgänglig för ledamöterna minst 24 timmar tidigare.

KAPITEL 3

Allmänna bestämmelser för plenarsammanträden

Artikel 166

Tillträde till plenisalen

Tillträde till plenisalen har endast parlamentsledamöter, ledamöter av kommissionen och rådet, parlamentets generalsekreterare, parlamentspersonal vars uppgifter kräver närvaro där samt personer som inbjudits av talmannen.

Endast innehavare av ett av talmannen eller parlamentets generalsekreterare vederbörligen utställt tillträdeskort har rätt att vistas på åhörarläktaren.

Åhörare som vistas på åhörarläktaren måste förbli sittande och vara tysta. Åhörare som uttrycker bifall eller ogillande ska genast föras ut av vaktmästarna.

Artikel 167

Språk

Samtliga parlamentets handlingar ska avfattas på de officiella språken.

Ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden i parlamentet på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt.

Vid varje utskotts- och delegationssammanträde ska tolkning finnas tillgänglig från och till de officiella språk som ledamöterna och suppleanterna i utskottet eller delegationen i fråga använder och begär.

Vid utskotts- och delegationssammanträden utanför de vanliga arbetsorterna ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet. Avsteg från dessa regler får göras undantagsvis. Presidiet ska anta de nödvändiga bestämmelserna.

Efter det att omröstningsresultatet har tillkännagetts ska talmannen besluta om eventuella begäranden om påstådda avvikelser mellan de olika språkversionerna.

Artikel 168

Övergångsbestämmelser

Under en övergångsperiod fram till nionde valperiodens utgång (30), ska det vara tillåtet att göra undantag från artikel 167, om och i den utsträckning det för ett officiellt språk inte finns tillräckligt många tolkar eller översättare trots att lämpliga åtgärder vidtagits.

På förslag från generalsekreteraren ska presidiet, med vederbörlig hänsyn till de bestämmelser som avses i punkt 3, fastställa om villkoren i punkt 1 är uppfyllda för vart och ett av de berörda officiella språken. Presidiet ska, på grundval av en rapport från generalsekreteraren om de framsteg som gjorts, var sjätte månad se över sitt beslut om att tillåta undantag. Presidiet ska anta de genomförandebestämmelser som behövs.

De särskilda tidsbegränsade bestämmelser som rör utarbetandet av rättsakter och som rådet antagit med stöd av fördragen ska tillämpas.

Parlamentet får efter det att presidiet lämnat en motiverad rekommendation när som helst besluta att upphäva denna artikel i förtid, eller att förlänga giltighetstiden för densamma vid utgången av den frist som anges i punkt 1.

Artikel 169

Utdelning av handlingar

Handlingar som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut ska göras tillgängliga för ledamöterna.

Utan att det påverkar första stycket, ska ledamöter och politiska grupper ha direkt tillgång till parlamentets interna datasystem för att konsultera alla förberedande handlingar som inte är konfidentiella (förslag till betänkanden, förslag till rekommendationer, förslag till yttranden, arbetsdokument och ändringsförslag som lagts fram i utskott).

Artikel 170

Elektronisk hantering av handlingar

Parlamentets handlingar får upprättas, undertecknas och skickas ut i elektronisk form. Presidiet ska besluta om de tekniska specifikationerna och presentationen av den elektroniska formen.

Artikel 171

Fördelning av talartid samt talarlista (31)

Talmanskonferensen får föreslå parlamentet att talartid fördelas för en bestämd debatt. Parlamentet ska utan debatt fatta beslut om ett sådant förslag.

Ingen ledamot har rätt att yttra sig om inte talmannen tilldelat ledamoten ordet. Ledamöterna ska tala från sina platser och rikta sig till talmannen. Om en talare avviker från ämnet för debatten ska talmannen kalla talaren till ordningen.

Talmannen får för den första delen av en debatt fastställa en talarlista med en eller flera omgångar talare från varje politisk grupp som önskar yttra sig, vilket ska ske i turordning efter gruppernas storlek.

Talartiden för denna del av debatten ska fördelas i enlighet med följande kriterier:

a)	En första del av talartiden ska fördelas lika mellan alla politiska grupper.

b)	En andra del ska fördelas mellan de politiska grupperna i proportion till deras sammanlagda antal ledamöter.

c)	De grupplösa ledamöterna ska tilldelas en sammanlagd talartid som baseras på de delar som respektive politisk grupp tilldelas enligt a och b.

d)	Vid fördelningen av talartid i kammaren ska det beaktas att ledamöter med funktionshinder kan behöva längre tid.

Avsätts en gemensam talartid för flera punkter på föredragningslistan, ska de politiska grupperna underrätta talmannen om hur stor del av talartiden som de avser att använda för varje enskild punkt. Talmannen ska se till att dessa talartider respekteras.

Den resterande debattiden ska inte fördelas i förväg. I stället får talmannen i regel ge ledamöter ordet i högst en minut. Talmannen ska så långt möjligt se till att talare från olika politiska åsiktsriktningar och från olika medlemsstater får ordet i turordning.

På begäran får talmannen ge företräde åt ordföranden och föredraganden i det ansvariga utskottet och åt gruppordförande som önskar tala på gruppens vägnar, eller åt talare som ersätter dessa.

Talmannen får ge ordet till ledamöter som genom att hålla upp ett blått kort visar att de vill ställa en fråga på högst en halv minut till en annan ledamot under dennes anförande angående det som ledamoten sagt. Talmannen får endast göra detta om talaren godtar frågan och om talmannen anser att detta inte kommer att vare sig störa debatten eller leda till, genom att flera på varandra följande frågor ställs med hjälp av blå kort, att det uppstår en allvarlig obalans när det gäller den politiska grupptillhörigheten för de ledamöter som yttrar sig i debatten.

Talartiden för inlägg om sammanträdesprotokollen, procedurfrågor, ändringar till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista eller till föredragningslistan får inte överstiga en minut.

10.

Kommissionen och rådet ska som regel ha rätt att yttra sig i en debatt om ett betänkande direkt efter det att betänkandet har lagts fram av föredraganden. Kommissionen, rådet och föredraganden får höras igen, särskilt för att bemöta uttalanden från ledamöterna.

11.

Ledamöter som inte yttrat sig under en debatt får, högst en gång per sammanträdesperiod, lämna in en skriftlig förklaring på högst 200 ord som ska bifogas protokollet från debatten.

12.

Med vederbörlig hänsyn till artikel 230 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska talmannen försöka komma överens med kommissionen, rådet och Europeiska rådets ordförande om en lämplig fördelning av talartiden för dessa.

Artikel 172

Anföranden på en minut

Under högst 30 minuter vid varje sammanträdesperiods första sammanträde ska talmannen tilldela de ledamöter ordet som önskar göra anföranden för att uppmärksamma parlamentet på en fråga av politisk vikt. Talartiden för var och en av ledamöterna får inte överskrida en minut. Talmannen får besluta att tillåta ytterligare en sådan period senare under samma sammanträdesperiod.

Artikel 173

Personliga uttalanden

En ledamot som begär att få göra ett personligt uttalande ska tilldelas ordet i slutet av debatten om den punkt på föredragningslistan som behandlas, eller när protokollet från det sammanträde begäran av ordet avser ska justeras.

Ledamoten i fråga får inte yttra sig i sakfrågan utan ska begränsa sitt inlägg till att bemöta yttranden som under debattens gång fällts om ledamotens person eller påståenden om ledamotens åsikter eller för att tillrättalägga sina egna tidigare yttranden.

Ett personligt uttalande får inte överstiga tre minuter om inte kammaren beslutar annorlunda.

Artikel 174

Förhindrande av störningar (32)

Talmannen ska ha befogenhet att avbryta överdriven användning av begäranden såsom ordningsfrågor, procedurfrågor, röstförklaringar eller begäranden om särskild omröstning, delad omröstning och omröstning med namnupprop, i de fall då talmannen är övertygad om att dessa begäranden uppenbarligen är avsedda att åstadkomma, och skulle resultera i, allvarliga och långvariga störningar av parlamentets överläggningar eller av ledamöternas utövande av sina rättigheter.

KAPITEL 4

Åtgärder vid ledamöters överträdelse av ordningsreglerna

Artikel 175

Omedelbara åtgärder

Varje ledamot som överträder de uppföranderegler som fastställs i artikel 10.3 eller 10.4 ska kallas till ordningen av talmannen.

Om överträdelsen upprepas ska talmannen en andra gång kalla ledamoten till ordningen, och saken ska föras till sammanträdesprotokollet.

Vid fortsatt överträdelse eller om ytterligare överträdelser begås får talmannen förbjuda ledamoten att ta till orda eller uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet. Vid synnerligen grova ordningsförseelser får talmannen omedelbart uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet utan att dessförinnan än en gång ha återkallat till ordningen. Generalsekreteraren ska utan dröjsmål se till att denna disciplinära åtgärd verkställs med hjälp av vaktmästarna och vid behov med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst.

Om ett störande uppträdande hotar att förhindra arbetet i kammaren får talmannen, för att återställa ordningen, avbryta sammanträdet under en viss tid eller avsluta detsamma. Kan talmannen inte göra sig hörd ska talmannen lämna ordförandeplatsen, vilket avslutar sammanträdet. Talmannen är den som kallar till fortsatt sammanträde.

Talmannen får besluta att avbryta direktsändningen av sammanträdet om en ledamot överträder artikel 10.3 eller 10.4.

Talmannen får besluta att från den audiovisuella upptagningen av förhandlingarna stryka de delar av en ledamots anförande som utgör en överträdelse av artikel 10.3 eller 10.4.

Detta beslut träder i kraft omedelbart. Beslutet ska emellertid bekräftas av presidiet senast fyra veckor efter det att det fattats eller, om presidiet inte sammanträder under den perioden, vid dess nästföljande sammanträde.

De befogenheter som fastställs i punkterna 1–6 ska i tillämpliga delar tillkomma organens, utskottens och delegationernas mötesordförande enligt vad som anges i arbetsordningen.

När så är lämpligt och med beaktande av hur allvarlig överträdelsen av ordningsreglerna är får sammanträdesperiodens, organets, utskottets eller delegationens mötesordförande senast vid nästkommande sammanträdesperiod eller berörda organs, utskotts eller delegations nästkommande sammanträde uppmana talmannen att tillämpa artikel 176.

Artikel 176

Påföljder

Vid grova fall av överträdelse av artikel 10.2–10.9 ska talmannen fatta ett motiverat beslut om lämpliga påföljder för den berörda ledamoten i enlighet med denna artikel.

När det gäller artikel 10.3 eller 10.4 får talmannen fatta ett motiverat beslut enligt denna artikel oberoende av om omedelbara åtgärder i den mening som avses i artikel 175 tidigare vidtagits mot den berörda ledamoten.

När det gäller artikel 10.6 får talmannen fatta ett motiverat beslut enligt denna artikel endast efter det att trakasserier fastställts ha förekommit, i enlighet med det tillämpliga interna administrativa förfarandet avseende trakasserier och förebyggande och förhindrande av trakasserier.

Talmannen får ålägga en ledamot påföljder i fall där denna arbetsordning eller ett beslut av presidiet enligt artikel 25 föreskriver tillämpning av denna artikel.

Den berörda ledamoten ska av talmannen uppmanas att inkomma med skriftliga synpunkter innan beslutet antas. Talmannen får kalla till en muntlig utfrågning i stället om det är lämpligare.

Den berörda ledamoten ska meddelas beslutet om påföljder per rekommenderat brev eller, i brådskande fall, via vaktmästarna.

Varje påföljd för en ledamot ska tillkännages av talmannen i kammaren efter att beslutet har meddelats den berörda ledamoten. Ordförandena för de organ, utskott och delegationer som ledamoten tillhör ska informeras.

När påföljden slutgiltigt fastställts ska den offentliggöras på ett synligt ställe på Europaparlamentets webbplats och förbli där under återstoden av valperioden.

Hänsyn bör tas till om sådant uppträdande manifesterats vid enstaka eller upprepade tillfällen eller ständigt upprepas och hur allvarlig överträdelsen är. I tillämpliga fall ska hänsyn också tas till eventuell skada som parlamentets värdighet och anseende lidit.

Sådana påföljder får bestå av en eller flera av följande åtgärder:

a)	Prickning.

b)	Indragning av dagtraktamentet under två till trettio dagar.

Utan att det inverkar på rätten att rösta i kammaren, och under förutsättning att ordningsreglerna följs strikt, tidsbegränsad avstängning från deltagande i samtliga eller vissa av parlamentets eller något av dess organs, utskotts eller delegationers verksamhet under två till trettio sammanträdesdagar.

d)	Förbud för ledamoten att, under en period på upp till ett år, företräda parlamentet i en interparlamentarisk delegation eller konferens eller ett interinstitutionellt forum.

e)	Vid brott mot tystnadsplikten: begränsning av rätten till tillgång till konfidentiella eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter under en period på upp till ett år.

De åtgärder som anges i punkt 4 b–e får fördubblas vid upprepade överträdelser, eller om ledamoten vägrar att rätta sig efter en åtgärd som vidtagits enligt artikel 175.3.

Talmannen får även till talmanskonferensen inge ett förslag om att ledamoten bör avstängas eller entledigas från ett eller flera av sina uppdrag inom parlamentet i enlighet med förfarandet i artikel 21.

Artikel 177

Internt förfarande för överklagande

Senast två veckor efter att ha underrättats om den av talmannen beslutade påföljden får den berörda ledamoten lämna in ett internt överklagande till presidiet, med stöd av artikel 176.1–176.5, vilket får till följd att påföljden tills vidare inte ska tillämpas. Presidiet får – senast fyra veckor efter att överklagandet inkommit eller, om det inte sammanträder under den perioden, vid sitt nästföljande sammanträde – upphäva, fastställa eller ändra påföljden, utan att detta påverkar ledamotens externa överklaganderättigheter. Om presidiet inte fattar beslut inom angiven tid ska påföljden anses vara ogiltig.

KAPITEL 5

Beslutsförhet, ändringsförslag och omröstning

Artikel 178

Beslutsförhet

Parlamentet får hålla överläggningar, fastställa föredragningslista och justera sammanträdesprotokoll oavsett antalet närvarande ledamöter.

Beslutsförhet föreligger om en tredjedel av parlamentets ledamöter är närvarande i plenisalen.

Alla omröstningar är giltiga oavsett antalet ledamöter som röstar, såvida inte talmannen, till följd av en begäran gjord av minst 40 ledamöter innan omröstningen inletts, förklarar att beslutsförhet inte föreligger. Om antalet närvarande ledamöter inte uppgår till det antal som krävs för beslutsförhet, ska talmannen förklara att beslutsförhet inte föreligger, och omröstningen ska tas upp på föredragningslistan till nästföljande sammanträde.

Det elektroniska omröstningssystemet får användas för att kontrollera tröskelvärdet på 40 ledamöter men får inte användas för att fastställa beslutsförhet. Plenisalens dörrar får inte stängas.

Ledamöter som begär ett fastställande av beslutsförhet måste vara närvarande i plenisalen när begäran framförs, och de ska räknas som närvarande enligt punkterna 2 och 3, även om de sedan lämnar plenisalen.

Om färre än 40 ledamöter är närvarande, får talmannen förklara att beslutsförhet inte föreligger.

Artikel 179

Tröskelvärden (33)

Om inget annat anges gäller i denna arbetsordning följande definitioner:

a)	Lågt tröskelvärde: en tjugondel av parlamentets ledamöter eller en politisk grupp.

b)	Medelhögt tröskelvärde: en tiondel av parlamentets ledamöter, som utgörs av en eller flera politiska grupper eller enskilda ledamöter, eller en kombination av bådadera.

c)	Högt tröskelvärde: en femtedel av parlamentets ledamöter, som utgörs av en eller flera politiska grupper eller enskilda ledamöter, eller en kombination av bådadera.

Om en ledamots underskrift krävs för att fastställa huruvida ett tillämpligt tröskelvärde har uppnåtts, får den underskriften vara antingen handskriven eller elektronisk, i det senare fallet framställd genom parlamentets system för elektroniska underskrifter. En ledamot får inom de gällande tidsfristerna dra tillbaka sin underskrift men får därefter inte förnya den.

Om stöd av en politisk grupp är nödvändigt för att ett tröskelvärde ska uppnås, ska gruppen agera genom sin ordförande eller genom en person som ordföranden vederbörligen utsett för detta ändamål.

Stöd av en politisk grupp ska räknas på följande sätt när det gäller tillämpningen av det medelhöga och det höga tröskelvärdet:

—	I de fall då en artikel som fastställer ett sådant tröskelvärde åberopas under ett sammanträde eller möte: alla ledamöter som tillhör den stödjande gruppen och är fysiskt närvarande.

—	I övriga fall: alla ledamöter som tillhör den stödjande gruppen.

Artikel 180

Ingivande och framläggande av ändringsförslag (34)

Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, får inge ändringsförslag för behandling i kammaren. Namnen på samtliga medundertecknare ska offentliggöras.

Ändringsförslag ska inges skriftligen och vara undertecknade av förslagsställarna.

Ändringsförslag till förslag till rättsligt bindande akter får förses med en kort motivering. Förslagsställaren ska ansvara för motiveringen som inte ska gå till omröstning.

Om inte annat följer av de begränsningar som anges i artikel 181 får ett ändringsförslag syfta till att ändra vilken del som helst av en text. Det får syfta till att stryka, lägga till eller ersätta ord eller siffror.

Med ”text” avses i denna artikel och i artikel 181 hela den samlade textmassan i ett resolutionsförslag, förslag till lagstiftningsresolution, förslag till beslut eller förslag till rättsligt bindande akt.

Talmannen ska fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

Ett ändringsförslag får under debatten läggas fram av förslagsställaren eller av varje annan ledamot som förslagsställaren utsett till ersättare.

Om en förslagsställare drar tillbaka sitt ändringsförslag ska detta bortfalla, såvida det inte genast övertas av en annan ledamot.

Ändringsförslag ska gå till omröstning först efter det att de gjorts tillgängliga på alla officiella språk, såvida inte kammaren beslutar annorlunda. Kammaren får inte fatta ett sådant beslut om minst 40 ledamöter motsätter sig detta. Kammaren ska undvika att fatta beslut som skulle leda till att ledamöter som använder ett visst språk missgynnas på ett oacceptabelt sätt.

När färre än 100 ledamöter är närvarande får kammaren inte fatta ett sådant beslut om minst en tiondel av de närvarande ledamöterna motsätter sig detta.

På förslag av talmannen ska muntliga ändringsförslag eller andra muntliga ändringar likställas med ändringsförslag som inte har gjorts tillgängliga på alla officiella språk. Om talmannen på grundval av artikel 181.2 beslutar att de ska vara tillåtliga, och om ledamöterna inte motsätter sig detta i enlighet med artikel 180.6, ska de gå till omröstning i enlighet med den omröstningsordning som fastställts.

I utskottet ska det antal röster som är nödvändigt för att motsätta sig ett sådant ändringsförslag eller en sådan ändring fastställas på grundval av artikel 219 proportionellt i förhållande till det antal som gäller för omröstning i plenum, i förekommande fall avrundat till nästa övre heltal.

Artikel 181

Ändringsförslags tillåtlighet (35)

Utan att det påverkar tillämpningen av de ytterligare villkor som fastställs i artikel 54.4 när det gäller initiativbetänkanden och i artikel 68.2 när det gäller ändringsförslag till rådets ståndpunkt är ett ändringsförslag otillåtligt i följande fall:

a)	Det har inte något direkt samband med den text som det syftar till att ändra.

b)	Det är avsett att stryka eller ersätta texten i sin helhet.

c)	Det är avsett att ändra fler än en av de enskilda artiklarna eller punkterna i den text som berörs, med undantag för kompromissändringsförslag och ändringsförslag som avser att ändra ett visst ord eller en viss formulering på exakt samma sätt genom hela texten.

d)	Det är avsett att ändra ett förslag om kodifiering av unionslagstiftning. Dock ska artikel 109.3 andra stycket tillämpas i tillämpliga delar.

e)	Det är avsett att ändra de delar av ett förslag om omarbetning av unionslagstiftning som lämnats oförändrade i förslaget. Dock ska artikel 110.2 andra stycket och artikel 110.3 tredje stycket tillämpas i tillämpliga delar.

f)	Det är enbart avsett att säkerställa att texten är språkligt korrekt eller terminologiskt konsekvent på det ingivna ändringsförslagets originalspråk. I sådana fall ska talmannen tillsammans med berörda parter söka nå en tillfredsställande språklig lösning.

Talmannen ska avgöra om ett ändringsförslag är tillåtligt.

Talmannens beslut enligt punkt 2 angående ändringsförslag tillåtlighet ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel utan på bestämmelserna i arbetsordningen i allmänhet.

En politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, får inge ett alternativt förslag till resolution som avser att ersätta ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning i ett utskottsbetänkande.

I så fall får gruppen eller de berörda ledamöterna inte inge ändringsförslag till utskottets resolutionsförslag. Ett sådant alternativt förslag till resolution får inte vara längre än utskottets resolutionsförslag. Resolutionsförslaget ska gå till omröstning i en enda omröstning och utan ändringsförslag.

Artikel 132.4 och 132.5, som avser gemensamma förslag till resolutioner, ska tillämpas i tillämpliga delar.

I undantagsfall får med talmannens godkännande ändringsförslag inges efter det att tidsfristen för ändringsförslag löpt ut, om ändringsförslagen är kompromissändringsförslag eller om tekniska problem föreligger. Talmannen ska avgöra om sådana ändringsförslag är tillåtliga. Talmannen ska inhämta kammarens godkännande innan sådana ändringsförslag går till omröstning.

Följande allmänna kriterier för kompromissändringsförslags tillåtlighet får tillämpas:

—	Kompromissändringsförslag avser normalt de delar av texten som när tidsfristen för ingivande av ändringsförslag löpt ut varit föremål för ändringsförslag.

—	Kompromissändringsförslag läggs normalt fram av politiska grupper som företräder en majoritet i parlamentet, berörda utskotts ordförande eller föredragande eller författare till andra ändringsförslag.

—	Kompromissändringsförslag innebär normalt att alla andra ändringsförslag som avser samma textavsnitt dras tillbaka.

Endast talmannen får föreslå att ett kompromissändringsförslag ska behandlas. För att ett kompromissändringsförslag ska gå till omröstning ska talmannen inhämta kammarens godkännande genom att fråga om det finns några invändningar mot en sådan omröstning. Om invändningar framförs ska kammaren avgöra frågan med en majoritet av de avgivna rösterna.

Artikel 182

Omröstningar (36)

Såvida inget annat specifikt anges i denna arbetsordning ska omröstningar om texter som lagts fram för parlamentet förrättas i följande ordning:

a)	I tillämpliga fall, omröstning om eventuella ändringsförslag till förslaget till rättsligt bindande akt.

b)	I tillämpliga fall, omröstning om hela förslaget – ändrat eller inte. Om förslaget till en rättsligt bindande akt, ändrat eller inte, inte får någon majoritet av de avgivna rösterna i utskottet, ska utskottet föreslå för parlamentet att förslaget ska förkastas.

c)	Omröstning om eventuella ändringsförslag till resolutionsförslaget eller till förslaget till lagstiftningsresolution.

d)	Omröstning om hela resolutionsförslaget (slutomröstning).

Parlamentet ska inte rösta om några motiveringar i ett betänkande.

Vid omröstningar om förslag till rättsligt bindande akter och förslag till resolutioner som inte avser lagstiftning, ska de delar som rör det egentliga innehållet gå till omröstning först. Först därefter ska eventuella beaktandeled och skäl gå till omröstning.

Ett ändringsförslag ska bortfalla om det är oförenligt med tidigare fattade beslut om samma text vid samma omröstning.

Utskottets föredragande, eller i dennes ställe utskottets ordförande, är den ende ledamot som får yttra sig i samband med omröstningen. Han eller hon ska ges möjlighet att kortfattat redovisa sitt utskotts ståndpunkter angående de ändringsförslag som omröstningen gäller.

Artikel 183

Omröstningsordning vid ändringsförslag (37)

Ändringsförslag har företräde framför den text de avser och ska gå till omröstning före den texten.

Om två eller flera ändringsförslag, som ömsesidigt utesluter varandra, har lagts fram till samma textavsnitt, ska det ändringsförslag som avviker mest från den ursprungliga texten ha företräde och vara det som först går till omröstning. Antas det ändringsförslaget ska de övriga ändringsförslagen anses ha förkastats. Förkastas det ska omröstning förrättas om det ändringsförslag som står närmast i tur, och detta förfarande upprepas därefter för vart och ett av de återstående ändringsförslagen. Råder det tvekan om den inbördes ordningen, ska denna avgöras av talmannen. Om samtliga ändringsförslag förkastas ska den ursprungliga texten anses antagen om inte särskild omröstning begärts inom föreskriven tid.

Talmannen får dock, om han eller hon anser att detta kommer att underlätta omröstningen, låta den ursprungliga texten gå till omröstning först, eller låta ett ändringsförslag som står närmare den ursprungliga texten än det ändringsförslag som avviker mest gå till omröstning före det förslaget.

Om endera av dessa erhåller majoritet bortfaller alla övriga ändringsförslag som avser samma del av texten.

Kompromissändringsförslag som går till omröstning ska ges omröstningsprioritet.

Delad omröstning ska inte vara tillåtlig vid en omröstning om ett kompromissändringsförslag.

När ansvarigt utskott har lagt fram en rad ändringsförslag som avser samma text som betänkandet, ska talmannen låta dem gå till gemensam omröstning, såvida inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet, begärt särskild eller delad omröstning om vissa punkter eller andra, konkurrerande ändringsförslag lagts fram.

Talmannen får låta andra ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra, såvida inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet begärt särskild eller delad omröstning. Författarna till ändringsförslag har även rätt att föreslå en gemensam omröstning om sina ändringsförslag.

Efter det att ett visst ändringsförslag har antagits eller förkastats, får talmannen besluta att flera andra ändringsförslag med liknande innehåll eller liknande syften ska gå till gemensam omröstning. Talmannen får i förväg inhämta kammarens medgivande.

Sådana grupper av ändringsförslag får avse olika delar av den ursprungliga texten.

Om två eller flera identiska ändringsförslag läggs fram av olika personer, ska de gå till omröstning som ett enda ändringsförslag.

10.

Omröstning om ändringsförslag för vilka namnupprop har begärts ska förrättas separat från andra ändringsförslag.

Artikel 184

Filtrering i utskott av ändringsförslag ingivna för behandling i plenum

Om mer än 50 ändringsförslag eller krav på särskild eller delad omröstning har ingetts om en text som lagts fram av ett utskott för behandling i plenum får talmannen, efter samråd med utskottsordföranden, uppmana det utskottet att hålla ett sammanträde för att rösta om vart och ett av dessa ändringsförslag eller krav. Endast ändringsförslag och krav på särskild eller delad omröstning som då stöds av minst en tredjedel av utskottets ledamöter ska tas upp till omröstning i plenum.

Artikel 185

Delad omröstning (38)

En politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får begära delad omröstning om ett textavsnitt som ska gå till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, syftar på två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som har en egen betydelse och/eller ett eget normativt värde.

Begäran om delad omröstning ska göras senast kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist. Talmannen ska fatta beslut om en sådan begäran.

Artikel 186

Rösträtt (39)

Rösträtten är personlig.

Ledamöter ska avge sina röster personligen och var för sig.

Alla överträdelser av denna artikel ska anses vara en grov överträdelse av artikel 10.3.

Artikel 187

Omröstning (40)

Parlamentet röstar normalt med handuppräckning.

Talmannen får dock när som helst besluta att omröstningarna ska förrättas med det elektroniska omröstningssystemet.

Talmannen ska vid varje enskild omröstning förklara omröstningen påbörjad och avslutad.

När talmannen har förklarat en omröstning påbörjad har endast talmannen rätt att göra inlägg innan omröstningen förklarats avslutad.

Vid rösträkningen ska hänsyn tas endast till de röster som avgetts för eller emot en text, såvida inte en specifik majoritet fastställs i fördragen.

Om talmannen finner att resultatet av omröstningen med handuppräckning är oklart ska en ny omröstning äga rum med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet eller, om detta är ur funktion, genom att ledamöterna reser sig upp.

Talmannen ska fastställa och tillkännage omröstningsresultatet.

Omröstningsresultaten ska registreras.

Artikel 188

Slutomröstning

När parlamentet fattar beslut på grundval av ett betänkande ska varje enstaka omröstning och/eller slutomröstning ske med namnupprop i enlighet med artikel 190.3.

Bestämmelserna i artikel 188 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2, 9.4, 9.7 och 9.9 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.

Artikel 189

Lika röstetal (41)

Uppkommer lika röstetal i en omröstning enligt artikel 182.1 b eller d, ska texten i sin helhet återförvisas till utskottet. Detta ska även gälla omröstningar enligt artiklarna 3 och 9.

Uppkommer lika röstetal i en omröstning om en text som gått till delad omröstning enligt artikel 185, ska texten anses antagen.

I alla övriga fall av lika röstetal ska texter eller förslag som gått till omröstning anses förkastade, utan att det påverkar tillämpningen av de artiklar som föreskriver kvalificerad majoritet.

Artikel 189.3 ska tolkas på så sätt att när det föreligger lika röstetal vid en omröstning beträffande ett förslag till rekommendation enligt artikel 149.4 om att inte agera i ett förfarande som är anhängigt vid Europeiska unionens domstol, ska detta inte anses innebära ett antagande av en rekommendation om att parlamentet bör agera i ett sådant förfarande. I ett sådant fall ska det ansvariga utskottet inte anses ha uttryckt någon rekommendation.

Talmannen får rösta men har inte utslagsröst.

Artikel 190

Omröstning med namnupprop (42)

Utöver de fall som anges i denna arbetsordning ska omröstning med namnupprop förrättas om detta skriftligen begärs av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet senast kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist.

Bestämmelserna i artikel 190 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2, 9.4, 9.7 och 9.9 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.

Varje politisk grupp får lämna in högst 100 begäranden om omröstningar med namnupprop per sammanträdesperiod.

Omröstningen med namnupprop ska genomföras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.

Om det senare av tekniska orsaker inte kan användas, får namnuppropet ske i bokstavsordning och börja med namnet på en ledamot som tas fram genom lottdragning. Talmannen ska rösta sist. Omröstningen sker muntligt genom att varje ledamot högt och tydligt säger ”ja”, ”nej” eller ”avstår”.

Resultatet av omröstningen ska föras till protokollet från sammanträdet. Ledamöternas namn ska föras upp i bokstavsordning efter politisk grupptillhörighet och med angivelse av hur de röstat.

Artikel 191

Sluten omröstning (43)

Vid utnämningar ska sluten omröstning förrättas, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15.1 och 213.2 första stycket.

Endast röstsedlar med nominerade ledamöters namn ska beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster.

Sluten omröstning ska även förrättas om ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet så begär. En sådan begäran måste framställas innan omröstningen inleds.

En begäran om sluten omröstning har företräde framför en begäran om omröstning med namnupprop.

Två till åtta genom lottdragning utvalda ledamöter ska räkna de röster som avges i en sluten omröstning, förutom vid elektronisk omröstning.

Vid omröstning enligt punkt 1 får nominerade kandidater inte vara rösträknare.

Namnen på de ledamöter som deltagit i en sluten omröstning ska föras till protokollet från det sammanträde då omröstningen ägde rum.

Artikel 192

Användning av elektroniskt omröstningssystem (44)

Tekniska instruktioner för användningen av det elektroniska omröstningssystemet ska fastställas av presidiet.

Om det elektroniska omröstningssystemet används ska resultatet registreras endast i siffror, såvida det inte är fråga om en omröstning med namnupprop.

Talmannen får när som helst besluta att använda det elektroniska omröstningssystemet för att kontrollera ett tröskelvärde.

Artikel 193

Invändningar beträffande omröstningar (45)

Ordningsfrågor beträffande en omröstnings giltighet får tas upp efter det att talmannen har förklarat omröstningen avslutad.

När resultatet av en omröstning med handuppräckning har tillkännagetts, får en ledamot begära att resultatet ska kontrolleras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.

Talmannen avgör om det tillkännagivna resultatet är giltigt. Talmannens beslut är slutgiltigt.

Artikel 194

Röstförklaringar

När omröstningen har avslutats får varje ledamot i samband med den enstaka omröstningen och/eller slutomröstningen om en fråga som tagits upp i kammaren avge en muntlig röstförklaring på högst en minut. Varje ledamot får avge högst tre muntliga röstförklaringar per sammanträdesperiod.

Varje ledamot får i samband med en sådan omröstning avge en skriftlig röstförklaring på högst 200 ord, vilken ska publiceras på ledamotens sida på parlamentets webbplats.

Varje politisk grupp får avge en röstförklaring på högst två minuter.

När den första röstförklaringen om den första punkten har påbörjats ska ingen ytterligare begäran om att få avge röstförklaringar beviljas.

Röstförklaringar till en enstaka omröstning och/eller en slutomröstning får avges beträffande alla frågor som tagits upp i kammaren. I denna artikel avses med termen ”slutomröstning” inte vilken typ av omröstning det gäller, utan den sista omröstningen beträffande en fråga.

Röstförklaringar ska inte tillåtas vid sluten omröstning eller vid omröstning om procedurfrågor.

Om en fråga förts upp på föredragningslistan utan vare sig ändringsförslag eller debatt, får ledamöter bara inge en skriftlig röstförklaring i enlighet med punkt 1.

Såväl muntliga som skriftliga röstförklaringar måste ha ett direkt samband med den fråga som tagits upp i kammaren.

KAPITEL 6

Ordnings- och procedurfrågor

Artikel 195

Ordningsfrågor (46)

En ledamot får tilldelas ordet för att göra talmannen uppmärksam på eventuella överträdelser av parlamentets arbetsordning. Ledamoten ska först ange vilken artikel som åsyftas.

En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga ska ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet eller varje annan procedurfråga.

Talartiden får inte överstiga en minut.

Talmannen ska omedelbart fatta beslut i ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det ska inte förrättas någon omröstning om talmannens beslut.

Talmannen får i undantagsfall förklara att beslutet kommer att tillkännages senare, dock senast 24 timmar efter det att ordningsfrågan togs upp. Skjuts beslutet upp medför detta emellertid inte att debatten skjuts upp. Talmannen får hänvisa ärendet till ansvarigt utskott.

En begäran om att ta upp en ordningsfråga ska röra den punkt på föredragningslistan som just då behandlas. En ledamot får tilldelas ordet för att ta upp en ordningsfråga avseende ett annat ämne vid lämplig tidpunkt, exempelvis när behandlingen av den aktuella punkten på föredragningslistan avslutats eller innan sammanträdet avbryts.

Artikel 196

Förslag som rör procedurfrågor

En begäran om följande förslag som rör procedurfrågor ska ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet:

a)	Förslag om att förklara ett ärende otillåtligt (artikel 197).

b)	Förslag om återförvisning till utskott (artikel 198).

c)	Förslag om avslutande av debatt (artikel 199).

d)	Förslag om uppskjutande av debatt eller omröstning (artikel 200).

e)	Förslag om avbrytande eller avslutande av sammanträde (artikel 201).

Endast förslagsställaren samt en talare emot och det ansvariga utskottets ordförande eller föredragande har rätt att yttra sig om sådana förslag.

Talartiden får inte överstiga en minut.

Artikel 197

Förslag om att förklara ett ärende otillåtligt

När en debatt om en bestämd punkt på föredragningslistan inleds får en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett förslag om att denna punkt ska förklaras som otillåtlig. Ett sådant förslag ska omedelbart gå till omröstning.

Avsikten att lägga fram ett förslag om att förklara ett ärende otillåtligt ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg, och talmannen ska omgående informera parlamentet.

Godkänns förslaget ska kammaren genast fortsätta till nästa punkt på föredragningslistan.

Artikel 198

Återförvisning till utskott

En politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får begära återförvisning till utskott när föredragningslistan ska fastställas eller innan debatten inleds.

Avsikten att lägga fram ett förslag om återförvisning till utskott ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg, och talmannen ska omgående informera parlamentet.

En politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet får även lägga fram ett förslag om återförvisning till utskott före eller under en omröstning. Ett sådant förslag ska omedelbart gå till omröstning.

Ett sådant förslag får endast läggas fram en gång vid var och en av de etapper i förfarandet som avses i punkterna 1 och 2.

Återförvisning till utskott innebär att behandlingen av punkten i fråga skjuts upp.

Kammaren får fastställa en tidpunkt före vilken utskottet ska redogöra för sina slutsatser.

Artikel 199

Avslutande av debatt

Kammaren får på förslag av talmannen eller på begäran av en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet avsluta en debatt innan samtliga talare på talarlistan tilldelats ordet. Ett sådant förslag eller en sådan begäran ska genast gå till omröstning.

Om förslaget godkänns eller begäran beviljas får endast en ledamot från varje politisk grupp som ännu inte haft ordet göra inlägg.

Efter de inlägg som avses i punkt 2 ska debatten avslutas och kammaren övergå till omröstning om punkten i fråga, såvida det inte i förväg har fastställts en tidpunkt för omröstning.

Ett förslag eller en begäran som förkastats respektive avslagits får endast läggas fram på nytt vid samma debatt av talmannen.

Artikel 200

Uppskjutande av debatt eller omröstning (47)

Vid inledandet av en debatt om en punkt på föredragningslistan får en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett förslag om att skjuta upp debatten till en viss bestämd tidpunkt. Ett sådant förslag ska omedelbart gå till omröstning.

Avsikten att lägga fram ett förslag om att skjuta upp debatten ska anmälas till talmannen minst 24 timmar i förväg. Talmannen ska omgående informera parlamentet om en sådan anmälan.

Om förslaget godkänns ska kammaren gå vidare till nästa punkt på föredragningslistan. Den uppskjutna debatten ska återupptas vid den tidpunkt som angetts.

Om förslaget förkastas får det inte läggas fram på nytt under samma sammanträdesperiod.

Före eller under en omröstning får en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett förslag om att omröstningen ska skjutas upp. Ett sådant förslag ska omedelbart gå till omröstning.

Artikel 201

Avbrytande eller avslutande av sammanträde (48)

Ett sammanträde får avbrytas eller avslutas under en debatt eller omröstning om parlamentet så beslutar på förslag av talmannen eller på begäran av ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet. Ett sådant förslag eller en sådan begäran ska omedelbart gå till omröstning.

Om en begäran om att avbryta eller avsluta sammanträdet läggs fram, ska förfarandet för omröstning om denna begäran inledas utan oskäligt dröjsmål. Det vanliga sättet att tillkännage plenaromröstningar bör användas, och i enlighet med gällande praxis bör ledamöterna få tillräckligt med tid för att hinna till plenisalen.

I analogi med artikel 158.2 andra stycket får en liknande begäran inte läggas fram på nytt under samma dag om en sådan begäran har förkastats. I överensstämmelse med artikel 174 har talmannen rätt att avbryta överdriven användning av begäranden som läggs fram i enlighet med den här artikeln.

KAPITEL 7

Dokumentation av sammanträden

Artikel 202

Protokoll

Protokollet från varje sammanträde, med uppgifter om parlamentets förfaranden och beslut och namnen på talarna samt resultaten av eventuella omröstningar om ändringsförslag, ska tillgängliggöras minst en halvtimme före inledningen av det därpå följande sammanträdets eftermiddagsblock.

En förteckning över handlingar som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut ska offentliggöras i protokollet.

Vid inledningen av varje sammanträdes eftermiddagsblock ska talmannen förelägga kammaren protokollet från föregående sammanträde för justering.

Om invändningar framförs mot protokollet ska kammaren avgöra huruvida de föreslagna ändringarna ska beaktas. Ingen ledamot får yttra sig i frågan i mer än en minut.

Protokollet ska undertecknas av talmannen och generalsekreteraren och förvaras i parlamentets arkiv. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 203

Antagna texter

Texter som parlamentet antagit ska offentliggöras omedelbart efter omröstningen. De ska föreläggas kammaren tillsammans med det relevanta sammanträdesprotokollet och förvaras i parlamentets arkiv.

Texter som parlamentet antagit ska genomgå en juridisk och språklig slutgranskning under ansvar av talmannen. När sådana texter antas efter en överenskommelse mellan parlamentet och rådet ska slutgranskningen göras av de båda institutionerna, som ska verka i nära samarbete och gemensamt samförstånd.

Förfarandet i artikel 241 ska tillämpas när det, för att säkra textens enhetlighet och kvalitet i enlighet med parlamentets vilja, krävs anpassningar som inte bara handlar om rättelser av tryckfel eller rättelser för att samtliga språkversioner ska ges en enhetlig utformning, bli språkligt korrekta och terminologiskt konsekventa.

De ståndpunkter som parlamentet antagit enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska utformas som konsoliderade texter. I fall där överenskommelser med rådet inte låg till grund för parlamentets omröstning ska eventuella ändringar som antagits markeras i den konsoliderade texten.

Efter slutgranskningen ska de antagna texterna undertecknas av talmannen och av generalsekreteraren och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 204

Fullständigt förhandlingsreferat (49)

För varje sammanträde ska ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas i form av ett flerspråkigt dokument där alla muntliga inlägg återges på det officiella originalspråket.

Utan att det påverkar talmannens övriga disciplinära befogenheter får talmannen från det fullständiga förhandlingsreferatet avföra anföranden och inlägg från ledamöter som inte tilldelats ordet eller som överskridit den tilldelade talartiden.

Talare får göra rättelser av utskrifterna av sina muntliga inlägg inom fem arbetsdagar. Rättelserna ska sändas till sekretariatet inom samma tidsfrist.

Det flerspråkiga fullständiga förhandlingsreferatet ska offentliggöras som bilaga till Europeiska unionens officiella tidning och bevaras i parlamentets arkiv.

På begäran av en ledamot ska ett utdrag från det fullständiga förhandlingsreferatet översättas till något av de officiella språken. Om så är nödvändigt ska översättningen tillhandahållas med kort varsel.

Artikel 205

Audiovisuell upptagning av förhandlingar

Europaparlamentets förhandlingar ska direktsändas på parlamentets webbplats på de språk på vilka de förs, tillsammans med de flerspråkiga ljudspåren från alla aktiva tolkbås.

Omedelbart efter sammanträdet ska en indexerad audiovisuell upptagning av förhandlingarna på de språk på vilka de förts, tillsammans med de flerspråkiga ljudspåren från alla aktiva tolkbås, produceras och göras tillgänglig på parlamentets webbplats under återstoden av valperioden och den påföljande valperioden, varefter den ska bevaras i parlamentets arkiv. Denna audiovisuella upptagning ska länkas till det flerspråkiga fullständiga förhandlingsreferatet så snart detta är tillgängligt.

AVDELNING VIII

UTSKOTT, UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER OCH DELEGATIONER

KAPITEL 1

Utskott och undersökningskommittéer

Artikel 206

Inrättande av ständiga utskott

Parlamentet ska på förslag från talmanskonferensen inrätta ständiga utskott. Utskottens ansvarsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning (50). Den bilagan ska antas med en majoritet av de avgivna rösterna. Utskottsledamöterna ska utses vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet.

Ständiga utskotts ansvarsområden kan också fastställas på nytt vid en annan tidpunkt än när dessa utskott tillsätts.

Artikel 207

Särskilda utskott

Parlamentet får när som helst på förslag från talmanskonferensen inrätta särskilda utskott, vars ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperioder ska fastställas vid samma tidpunkt som beslut om att inrätta dem fattas.

Mandatperioden för särskilda utskott får vara högst tolv månader, såvida inte parlamentet vid denna periods utgång förlänger den. Mandatperioden för ett särskilt utskott ska, om inte annat slås fast i parlamentets beslut om att inrätta det, börja löpa från och med dagen för dess konstituerande sammanträde.

Särskilda utskott har inte rätt att avge yttranden till andra utskott.

Artikel 208

Undersökningskommittéer

I enlighet med artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG (51) får parlamentet på begäran av en fjärdedel av ledamöterna tillsätta en undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser eller missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten, oavsett om den som har gjort sig skyldig till överträdelsen är en av Europeiska unionens institutioner eller organ, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller en person som enligt unionsrätten har befogenhet att tillämpa denna.

Inga ändringsförslag får inges vad beträffar ämnet för undersökningen såsom det har fastställts av en fjärdedel av parlamentets ledamöter och inte heller till den tidsfrist som fastställs i punkt 11.

Beslut om att inrätta en undersökningskommitté ska inom en månad efter det att beslutet fattades offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Undersökningskommitténs arbetssätt ska regleras av de bestämmelser i denna arbetsordning som rör utskott, om inte annat följer av denna artikel och beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG.

I en begäran om att en undersökningskommitté ska inrättas ska det precist anges vad som ska utredas, och den ska innehålla en detaljerad redogörelse för de skäl som motiverar undersökningen. På förslag av talmanskonferensen ska parlamentet fatta beslut om huruvida undersökningskommittén ska inrättas och i så fall dess antal ledamöter.

Undersökningskommittéer har inte rätt att avge yttranden till andra utskott.

Endast ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro suppleanterna, har i varje skede av förfarandet rösträtt i en undersökningskommitté.

Undersökningskommittén ska välja sin ordförande och sina vice ordförande samt en eller flera föredragande. Undersökningskommittén får dessutom inom ramen för sin verksamhet anförtro uppgifter, uppdrag och särskilda befogenheter åt sina medlemmar, som sedan ska avlägga en utförlig rapport.

Mellan sammanträdena ska kommitténs samordnare i brådskande fall eller när det är nödvändigt utöva undersökningskommitténs befogenheter, vilket ska godkännas vid kommitténs nästföljande sammanträde.

Beträffande de språk som ska användas ska undersökningskommittén tillämpa bestämmelserna i artikel 167. Kommitténs presidium får emellertid

—	begränsa tolktjänsterna till att endast omfatta de officiella språken för de ledamöter som deltar i överläggningarna, om detta bedöms som nödvändigt av sekretesskäl,

—	besluta om översättning av de handlingar som tas emot, på ett sätt som säkerställer att undersökningskommittén kan utföra sin uppgift på ett snabbt och effektivt sätt och att eventuell tystnadsplikt respekteras.

10.

Om påstådda överträdelser eller missförhållanden i samband med genomförandet av unionsrätten tyder på att ett organ eller en myndighet i en medlemsstat skulle kunna vara ansvarig, får undersökningskommittén uppmana parlamentet i den berörda medlemsstaten att samarbeta i undersökningen.

11.

Undersökningskommittén ska avsluta sitt arbete genom att inom tolv månader från sitt konstituerande sammanträde för parlamentet presentera en rapport om de resultat den kommit fram till under arbetet. Parlamentet får två gånger besluta att förlänga denna tidsfrist med ytterligare tre månader. Vid behov får rapporten innehålla minoritetens uppfattningar i enlighet med artikel 55. Rapporten ska offentliggöras.

På begäran av undersökningskommittén ska parlamentet hålla en debatt om denna rapport under den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande.

12.

Undersökningskommittén får även förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation avsett för Europeiska unionens eller medlemsstaternas institutioner och organ.

13.

Talmannen ska ge ansvarigt utskott enligt bilaga VI i uppdrag att följa upp resultatet av undersökningskommitténs arbete och att om nödvändigt utarbeta ett betänkande. Talmannen ska vidta alla övriga åtgärder som bedöms vara lämpliga för att undersökningens slutsatser ska leda till konkret resultat.

Artikel 209

Utskottens och undersökningskommittéernas sammansättning

Ledamöter i utskott, särskilda utskott och undersökningskommittéer ska utses av de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna. Talmanskonferensen ska förelägga kammaren förslag.

Talmanskonferensen ska fastställa en tidsfrist inom vilken de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna ska underrätta talmannen om sina utnämningar, vilken därefter ska tillkännage dem i kammaren.

Utskottens sammansättning ska så långt som möjligt avspegla parlamentets sammansättning. Vid fördelningen av utskottsplatser mellan de politiska grupperna ska närmaste heltal över eller närmaste heltal under resultatet av den proportionella beräkningen användas.

Om de politiska grupperna inte kommer överens om det inbördes storleksförhållandet inom ett eller flera specifika utskott ska talmanskonferensen fatta beslut.

Om en politisk grupp beslutar att inte ha några platser i ett visst utskott, eller inte utser sina ledamöter inom den av talmanskonferensen fastställda tidsfristen, ska platserna i fråga förbli vakanta. De politiska grupperna får inte utbyta platser sinsemellan.

Om en ledamots byte av politisk grupp medför en rubbning av den proportionella fördelningen av utskottsplatser såsom den definieras i punkt 2, och det inte finns någon överenskommelse mellan de politiska grupperna som säkerställer överensstämmelse med principerna i den punkten, ska talmanskonferensen fatta de beslut som krävs.

Eventuella beslutade ändringar i de politiska gruppernas och de grupplösa ledamöternas utnämningar ska meddelas talmannen, som ska tillkännage dem i kammaren senast i början av nästa sammanträde. Dessa beslut ska träda i kraft på dagen för tillkännagivandet.

De politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna får till varje utskott utse ett antal suppleanter, vars antal inte får överskrida det antal ordinarie ledamöter som den politiska gruppen eller de grupplösa ledamöterna har rätt att utse i utskottet. Talmannen ska underrättas om detta. Dessa suppleanter har rätt att närvara och yttra sig vid utskottssammanträden och att, i den ordinarie ledamotens frånvaro, delta i omröstningar.

Om en ordinarie ledamot är frånvarande och suppleanter antingen inte har utsetts eller är frånvarande, får den ordinarie ledamoten välja att under sammanträden låta sig företrädas av en annan ledamot från samma politiska grupp eller, om ledamoten är en grupplös ledamot, av en annan grupplös ledamot, som har rätt att rösta. Detta ska anmälas till utskottsordföranden senast i början av omröstningen.

Den i förväg avgivna anmälan som föreskrivs i sista meningen i punkt 7 måste ges in innan debatten avslutas eller innan omröstningen inleds om den eller de punkter med avseende på vilka den ordinarie ledamoten ska ersättas.

I enlighet med denna artikel gäller följande:

—	Status som ordinarie ledamot eller suppleant i ett utskott beror uteslutande på medlemskap i en viss politisk grupp.

—	Om antalet ordinarie ledamöter som en politisk grupp har i ett utskott ändras, ska det maximala antal ständiga suppleanter som denna grupp kan utse ändras i motsvarande mån.

—	En ledamot som byter politisk grupp har inte rätt att behålla den status som ordinarie ledamot eller suppleant i ett utskott som ledamoten innehade som medlem av sin ursprungliga grupp.

—	Under inga omständigheter får en utskottsledamot vara suppleant för en ledamot som tillhör en annan politisk grupp.

Artikel 210

Utskottens ansvarsområden

Ständiga utskott ska behandla ärenden som hänvisas till dem av kammaren eller, under ett sessionsuppehåll, av talmannen på talmanskonferensens vägnar.

Om två eller flera ständiga utskott är ansvariga i ett ärende ska ett utskott utses till ansvarigt utskott och de övriga till rådgivande utskott.

Ett ärende får dock inte samtidigt hänvisas till fler än tre utskott, såvida det inte beslutas att denna regel ska frångås i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.

Två eller flera utskott eller underutskott får gemensamt behandla ärenden som hör till deras ansvarsområden, men de har inte rätt att fatta beslut gemensamt utom när artikel 58 är tillämplig.

Alla utskott får med godkännande från parlamentets relevanta organ ge en eller flera av sina ledamöter ett studie- eller informationsuppdrag.

Artikel 211

Ansvarsfrågor

Om ett ständigt utskott förklarar att ett ärende inte hör till dess ansvarsområde, eller om en ansvarstvist uppstår mellan två eller flera ständiga utskott, ska ansvarsfrågan läggas fram för utskottsordförandekonferensen senast fyra veckor efter det att ärendets hänvisning till utskott har tillkännagetts i kammaren.

Talmanskonferensen ska fatta beslut inom sex veckor från det att frågan lades fram på grundval av en rekommendation från utskottsordförandekonferensen, eller, om ingen sådan rekommendation föreligger, från dess ordförande. Om talmanskonferensen inte har fattat ett beslut inom denna frist ska rekommendationen anses vara godkänd.

Utskottsordförandena får ingå avtal med andra utskottsordförande angående fördelningen av ett ärende till ett visst utskott, om nödvändigt efter att tillstånd har erhållits att inleda ett förfarande med associerat utskott enligt artikel 57.

Artikel 212

Underutskott

Underutskott får inrättas i enlighet med artikel 206. Ett ständigt eller särskilt utskott får också, om dess arbete så kräver och efter att först ha inhämtat talmanskonferensens medgivande, inrätta ett eller flera underutskott och samtidigt fastställa dessa underutskotts sammansättning i enlighet med de relevanta bestämmelser som fastställs i artikel 209 och deras ansvarsområden, som ska ingå huvudutskottets ansvarsområde. Underutskott ska inge rapporter till sitt huvudutskott.

Om inget annat anges i arbetsordningen ska det förfarande som gäller för utskott även gälla för underutskott.

Ordinarie ledamöter i ett underutskott ska väljas bland de ledamöter som sitter i huvudutskottet.

Suppleanter har rätt att närvara vid underutskottssammanträden på samma villkor som vid utskottssammanträden.

Ordföranden för huvudutskottet får låta ordförandena för underutskotten delta i samordnarnas arbete, eller tillåta att de är ordförande vid debatter i huvudutskottet om de särskilda frågor som behandlas av de berörda underutskotten, förutsatt att detta sätt att förfara granskas och godkänns av utskottets presidium.

Artikel 213

Utskottspresidium

Vid det första utskottssammanträdet efter det att utnämningen av utskottsledamöter har ägt rum enligt artikel 209, och på nytt två och ett halvt år därefter, ska utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och flera vice ordförande från utskottets ordinarie ledamöter. Det antal vice ordförande som ska väljas ska fastställas av parlamentet på förslag från talmanskonferensen. Mångfalden i parlamentet ska återspeglas i varje utskotts presidiesammansättning; presidier som består endast av män eller endast av kvinnor ska inte vara tillåtna, och det ska inte heller vara tillåtet att alla vice ordförande kommer från en och samma medlemsstat.

Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser, ska valet ske med acklamation. Om det emellertid finns fler än en kandidat i en viss valomgång, eller om ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet i utskottet begärt omröstning, ska valet ske genom sluten omröstning.

Om det endast finns en kandidat ska valet ske med en absolut majoritet av de avgivna rösterna; som avgivna röster ska endast räknas röster för och emot.

Om det finns fler än en kandidat ska den kandidat väljas som erhåller en absolut majoritet av de avgivna rösterna i den första valomgången. Vid den andra valomgången ska den kandidat som erhåller flest röster väljas. Vid lika antal röster ska den äldsta kandidaten anses vald.

Följande artiklar om uppdrag ska i tillämpliga delar tillämpas även för utskott: artikel 14 (Tillfällig ordförande), artikel 15 (Nomineringar och allmänna bestämmelser), artikel 16 (Val av talman – öppningsanförande), artikel 19 (Mandattid) och artikel 20 (Lediga poster).

Artikel 214

Utskottssamordnare

De politiska grupperna får utse en av sina medlemmar i varje utskott till samordnare.

Ett sammanträde med utskottssamordnarna ska vid behov kallas samman av utskottsordföranden för att förbereda beslut som utskottet ska fatta, särskilt beslut om förfarande och om utnämning av föredragande. Utskottet får delegera ansvaret att fatta vissa beslut till samordnarna, dock inte ansvaret att fatta beslut om antagande av betänkanden, förslag till resolutioner, yttranden eller ändringsförslag.

Vice ordförandena får inbjudas att delta som rådgivare vid utskottssamordnarnas sammanträden.

Om samordnarna inte kan komma överens får de fatta beslut endast med en majoritet som klart och tydligt representerar en stor majoritet i utskottet, med beaktande av antalet ledamöter i respektive politisk grupp.

Ordföranden ska i utskottet tillkännage samordnarnas samtliga beslut och rekommendationer, som ska anses antagna om inga invändningar görs. De ska vederbörligen nämnas i protokollet från utskottssammanträdet.

De grupplösa ledamöterna utgör inte en politisk grupp i den mening som avses i artikel 33 och får därför inte utse samordnare, vilka är de enda som har rätt att delta i samordnarnas sammanträden.

Under alla omständigheter måste de grupplösa ledamöternas tillgång till information garanteras i enlighet med principen om icke-diskriminering genom överlämnande av information och genom att en person från de grupplösas sekretariat närvarar vid samordnarnas sammanträden.

Artikel 215

Skuggföredragande

De politiska grupperna får för varje betänkande utse en skuggföredragande som ska följa utvecklingen beträffande betänkandet och utverka kompromisser inom utskottet på gruppens vägnar. Deras namn ska tillkännages för utskottsordföranden.

Artikel 216

Utskottssammanträden

Ett utskott ska sammanträda på kallelse av sin ordförande eller på uppmaning av talmannen.

När ordföranden sammankallar sammanträdet ska han eller hon lägga fram ett förslag till föredragningslista. Utskottet ska fatta beslut om föredragningslistan i början av sammanträdet.

Kommissionen, rådet och andra unionsinstitutioner får yttra sig under utskottssammanträden, om de inbjuds att yttra sig av utskottets ordförande på utskottets vägnar.

Ett utskott får efter beslut inbjuda vem som helst att närvara och yttra sig vid ett sammanträde.

Ett ansvarigt utskott får med presidiets medgivande anordna en utfrågning av experter om det anser att en sådan utfrågning är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna utföra sitt arbete i ett bestämt ärende.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56.8, och om det berörda utskottet inte beslutar annorlunda, får ledamöter som närvarar vid sammanträden i utskott som de inte tillhör inte delta i utskottets överläggningar.

De får emellertid av utskottet bemyndigas att i en rådgivande roll delta i utskottets sammanträden.

Artikel 171.2 om fördelning av talartid ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten.

Om ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas ska artikel 204.2, 204.3 och 204.5 tillämpas i tillämpliga delar.

Artikel 217

Protokoll från utskottssammanträden

Protokoll från varje utskottssammanträde ska tillgängliggöras för utskottets ledamöter och föreläggas utskottet för justering.

Artikel 218

Omröstningar i utskott

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 65.3 om andra behandlingen ska under alla omständigheter en ordinarie ledamot eller en suppleant i det berörda utskottet underteckna eller ingå bland dem som undertecknar ändringsförslag eller utkast till förslag om förkastande för behandling i utskott.

I ett utskott föreligger beslutsförhet när minst en fjärdedel av ledamöterna är närvarande. Om ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet i utskottet, innan omröstningen inleds, så kräver, ska emellertid omröstningen anses giltig endast om en majoritet av utskottets ledamöter har deltagit i den.

Varje enstaka omröstning och/eller slutomröstning i ett utskott om ett betänkande eller yttrande ska ske med namnupprop i enlighet med artikel 190.3 och 190.4. Omröstningar om ändringsförslag och andra omröstningar ska ske med handuppräckning, såvida inte ordföranden beslutar att gå vidare med elektronisk omröstning eller ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det höga tröskelvärdet i utskottet, begär omröstning med namnupprop.

Bestämmelserna i artikel 218.3 om omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på de betänkanden som föreskrivs i artiklarna 8.2, 9.4, 9.7 och 9.9 när det gäller förfaranden som avser en ledamots immunitet.

Med beaktande av de ingivna ändringsförslagen får utskottet, i stället för att låta förslagen gå till omröstning, uppmana föredraganden att lägga fram ett nytt förslag i vilket så många ändringsförslag som möjligt beaktas. En ny tidsfrist ska därefter fastställas för ändringsförslag.

Artikel 219

Bestämmelser för plenarsammanträden som även ska gälla utskottssammanträden

Följande artiklar om omröstning och ordningsfrågor ska i tillämpliga delar tillämpas även för utskott: artikel 174 (Förhindrande av störningar), artikel 179 (Tröskelvärden), artikel 180 (Ingivande och framläggande av ändringsförslag), artikel 181 (Ändringsförslags tillåtlighet), artikel 182 (Omröstningar), artikel 183 (Omröstningsordning vid ändringsförslag), artikel 185.1 (Delad omröstning), artikel 186 (Rösträtt), artikel 187 (Omröstning), artikel 189 (Lika röstetal), artikel 190.3 och 190.4 (Omröstning med namnupprop), artikel 191 (Sluten omröstning), artikel 192 (Användning av elektroniskt omröstningssystem), artikel 193 (Invändningar beträffande omröstningar), artikel 195 (Ordningsfrågor), artikel 200 (Uppskjutande av debatt och omröstning) och artikel 201 (Avbrytande eller avslutande av sammanträde).

Artikel 220

Frågestund i utskott

Ett utskott får hålla en frågestund om utskottet så beslutar. Varje utskott fastställer självt regler för frågestundens genomförande.

Artikel 221

Förfarande för ett utskotts behandling av konfidentiella uppgifter under ett utskottssammanträde inom stängda dörrar

När parlamentet har en rättslig skyldighet att behandla uppgifter som mottagits som konfidentiella uppgifter ska ordföranden för det ansvariga utskottet omedelbart tillämpa sekretessförfarandet i punkt 3.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och i avsaknad av varje rättslig skyldighet att behandla de uppgifter som mottagits som konfidentiella uppgifter har varje utskott rätt att på eget initiativ tillämpa sekretessförfarandet i punkt 3 på en uppgift eller en handling som anges av en av dess ledamöter i en muntlig eller skriftlig begäran. En majoritet bestående av två tredjedelar av de närvarande ledamöterna krävs för ett beslut om att tillämpa sekretessförfarandet i ett sådant fall.

Har utskottets ordförande väl förklarat att sekretessförfarandet ska tillämpas ska sammanträdet hållas inom stängda dörrar, varvid endast utskottets ledamöter, inbegripet suppleanterna, har rätt att närvara. Utskottet får, i överensstämmelse med den gällande, rättsligt bindande interinstitutionella ramen, besluta att andra ledamöter får närvara vid sammanträdet i enlighet med artikel 216.3. Även de personer som på förhand utsetts av ordföranden – på grund av att de för sin tjänsteutövning behöver känna till innehållet – har rätt att närvara vid sammanträdet, med vederbörlig respekt för eventuella inskränkningar till följd av gällande bestämmelser för parlamentets behandling av konfidentiella uppgifter. När det gäller behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och högre, eller i fall av specifika åtkomstbegränsningar som härrör från den rättsligt bindande interinstitutionella ramen, kan ytterligare inskränkningar vara tillämpliga.

Handlingarna ska delas ut vid sammanträdets början och samlas in vid dess slut. De ska vara numrerade. Inga anteckningar får föras och fotokopiering är inte tillåten.

Protokollet från sammanträdet ska inte redogöra för behandlingen av en punkt som behandlas enligt sekretessförfarandet. Endast ett eventuellt beslut får föras till protokollet.

Utan att det påverkar gällande bestämmelser om överträdelser av tystnadsplikten i allmänhet får ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i det utskott som tillämpat sekretessförfarandet begära en prövning av en överträdelse av tystnadsplikten. Denna begäran får föras upp på föredragningslistan för nästa utskottssammanträde. Med en majoritet av ledamöterna får utskottet besluta att förelägga talmannen frågan för ytterligare behandling enligt artiklarna 10 och 176.

Denna artikel ska tillämpas i den mån den tillämpliga rättsliga ramen för hantering av konfidentiell information föreskriver en möjlighet till konsultation av konfidentiella uppgifter vid ett sammanträde inom stängda dörrar utanför de säkra utrymmena.

Artikel 222

Offentliga utfrågningar och debatter om medborgarinitiativ

När kommissionen i det för detta ändamål avsedda registret har offentliggjort ett medborgarinitiativ i enlighet med artikel 10.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 (52) ska talmannen på förslag från utskottsordförandekonferensens ordförande

a)	uppdra åt det utskott som är ansvarigt för ämnet enligt bilaga VI att anordna den offentliga utfrågning som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 211/2011; utskottet med ansvar för framställningar ska automatiskt associeras enligt artikel 57 i arbetsordningen,

kunna besluta, efter att ha samrått med initiativens organisatörer, när två eller flera europeiska medborgarinitiativ som offentliggjorts i det för detta ändamål avsedda registret enligt artikel 10.1 a i förordning (EU) nr 211/2011 gäller liknande ämnen, att en gemensam offentlig utfrågning ska anordnas där samtliga berörda medborgarinitiativ ska behandlas utifrån likvärdiga förutsättningar.

Det utskott som är ansvarigt för ämnet ska

a)	undersöka om organisatörerna har tagits emot av kommissionen på lämplig nivå i enlighet med artikel 10.1 b i förordning (EU) nr 211/2011,

b)	se till, vid behov med hjälp av utskottsordförandekonferensen, att kommissionen vederbörligen deltar i anordnandet av den offentliga utfrågningen och att den företräds på lämplig nivå vid utfrågningen.

Ordföranden för det utskott som är ansvarigt för ämnet ska kalla till den offentliga utfrågningen vid ett lämpligt datum inom tre månader efter det att medborgarinitiativet ingetts till kommissionen, enligt artikel 9 i förordning (EU) nr 211/2011.

Det utskott som är ansvarigt för ämnet ska anordna den offentliga utfrågningen i Europaparlamentet, om lämpligt tillsammans med övriga unionsinstitutioner och unionsorgan som önskar delta. Det ansvariga utskottet får bjuda in andra berörda parter.

Det utskott som är ansvarigt för ämnet ska bjuda in en representativ grupp av organisatörer, i vilken minst en av de kontaktpersoner som avses i artikel 3.2 andra stycket i förordning (EU) nr 211/2011 ska ingå, för att presentera initiativet vid utfrågningen.

Presidiet ska i enlighet med de arrangemang som överenskommits med kommissionen anta regler om ersättning för uppkomna kostnader.

Talmannen och utskottsordförandekonferensens ordförande får delegera sina befogenheter enligt den här artikeln till en vice talman respektive en utskottsordförande.

Om villkoren i artikel 57 eller 58 i arbetsordningen är uppfyllda ska dessa bestämmelser även tillämpas i tillämpliga delar för andra utskott. Artiklarna 210 och 211 i arbetsordningen ska också tillämpas.

Artikel 25.9 i arbetsordningen ska inte tillämpas på offentliga utfrågningar om medborgarinitiativ.

Parlamentet ska under en sammanträdesperiod efter den offentliga utfrågningen hålla en debatt om medborgarinitiativ som offentliggjorts i det för detta ändamål avsedda registret enligt artikel 10.1 a i förordning (EU) nr 211/2011, och ska när det för upp debatten på sin föredragningslista besluta huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Om inte talmannen på grund av särskilda omständigheter beslutar annorlunda, ska debatten inte avslutas med att en resolution antas när ett betänkande om samma eller ett liknande ämne ska tas upp under samma eller nästkommande sammanträdesperiod. Om kammaren beslutar att en debatt ska avslutas med antagandet av en resolution får det utskott som är ansvarigt för ärendet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 132.3–132.8 om framläggande av och omröstning om resolutionsförslag ska tillämpas i tillämpliga delar.

Till följd av ett kommissionsmeddelande med rättsliga och politiska slutsatser avseende ett specifikt medborgarinitiativ ska parlamentet bedöma de åtgärder som kommissionen har vidtagit med anledning av meddelandet i fråga. Om kommissionen underlåter att lägga fram ett lämpligt förslag om medborgarinitiativet får det utskott som är ansvarigt för ämnet i samråd med organisatörerna av medborgarinitiativet anordna en utfrågning. Parlamentet får också fatta beslut om huruvida det ska hållas en debatt i kammaren och huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Det förfarande som anges i punkt 8 ska tillämpas i tillämpliga delar. Parlamentet får också besluta att utöva sin rätt enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och därmed aktivera det förfarande som fastställs i artikel 47.

KAPITEL 2

Interparlamentariska delegationer

Artikel 223

Tillsättning av interparlamentariska delegationer och delegationernas uppgifter

På talmanskonferensens förslag ska parlamentet tillsätta ständiga interparlamentariska delegationer samt besluta om deras utformning och antalet ledamöter med hänsyn till delegationernas uppgifter. Ledamöter i delegationerna ska utses av de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna för hela valperioden vid den första eller andra sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet.

De politiska grupperna ska så långt det är möjligt säkerställa en rättvis fördelning av medlemsstater, politiska åsiktsriktningar och kvinnor och män. Det ska inte vara tillåtet att mer än en tredjedel av en delegations ledamöter är av samma nationalitet. Artikel 209 ska tillämpas i tillämpliga delar.

Sammansättningen av delegationernas presidier ska fastställas i enlighet med det förfarande som gäller för de ständiga utskotten enligt artikel 213.

Kammaren ska fastställa de enskilda delegationernas allmänna befogenheter. Den får när som helst besluta att utvidga eller inskränka dessa befogenheter.

De genomförandebestämmelser som krävs för att delegationerna ska kunna utföra sitt arbete ska antas av talmanskonferensen på förslag av delegationsordförandekonferensen.

Delegationsordföranden ska regelbundet rapportera om delegationens verksamhet till utskottet med ansvar för utrikesfrågor.

När en punkt på föredragningslistan rör en delegations ansvarsområde, ska ordföranden för delegationen ges möjlighet att höras av ett utskott. Detsamma ska gälla för utskottets ordförande eller föredragande vid en delegations sammanträden.

Artikel 224

Gemensamma parlamentarikerkommittéer

Europaparlamentet får tillsätta gemensamma parlamentarikerkommittéer tillsammans med parlamenten i stater associerade med unionen eller stater med vilka anslutningsförhandlingar har inletts.

Sådana kommittéer får utarbeta rekommendationer till de deltagande parlamenten. När det gäller Europaparlamentet ska dessa rekommendationer hänvisas till ansvarigt utskott, vilket ska lägga fram förslag om åtgärder som bör vidtas.

De gemensamma parlamentarikerkommittéernas allmänna befogenheter ska fastställas av Europaparlamentet, i enlighet med avtal med berört tredjeland.

Gemensamma parlamentarikerkommittéer ska lyda under de bestämmelser som fastställs i det aktuella avtalet. Dessa bestämmelser ska baseras på principen om jämlikhet mellan Europaparlamentets delegation och det berörda parlamentets delegation.

Gemensamma parlamentarikerkommittéer ska utarbeta sina egna arbetsordningar och lägga fram dem för godkännande, i Europaparlamentet för dess presidium och i det berörda tredjelandets parlament för det sistnämndas ansvariga organ.

Utnämning av ledamöter till Europaparlamentets delegationer till gemensamma parlamentarikerkommittéer och tillsättning av delegationernas presidier ska ske i enlighet med det förfarande som fastställs för interparlamentariska delegationer.

Artikel 225

Samarbete med Europarådets parlamentariska församling

Parlamentets organ, i synnerhet dess utskott, ska samarbeta med motsvarande organ i Europarådets parlamentariska församling på de områden som är av gemensamt intresse för att på så sätt effektivisera arbetet och undvika dubbelarbete.

Talmanskonferensen ska i samförstånd med behöriga organ vid Europarådets parlamentariska församling fastställa närmare föreskrifter för detta samarbete.

AVDELNING IX

FRAMSTÄLLNINGAR

Artikel 226

Rätt att inge framställningar

I enlighet med artikel 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har alla medborgare i Europeiska unionen och alla fysiska eller juridiska personer som är bosatta i eller har sin hemvist eller säte i en medlemsstat rätt att ensamma eller tillsammans med andra medborgare eller personer göra en framställning till parlamentet i en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde och som direkt berör framställaren.

Framställningar till parlamentet ska vara försedda med namn och hemvist för varje framställare.

Sådant som ingetts till parlamentet och som helt uppenbart inte syftar till att utgöra en framställning ska inte registreras som framställningar utan ska utan dröjsmål vidarebefordras till lämplig avdelning för fortsatt behandling.

Om en framställning undertecknats av flera fysiska eller juridiska personer ska undertecknarna utse en företrädare och ställföreträdande företrädare som ska betraktas som framställarna i enlighet med denna avdelning.

Om ingen företrädare har utsetts ska den första undertecknaren, eller en annan lämplig person, betraktas som framställaren.

Var och en av framställarna får när som helst dra tillbaka sin underskrift från framställningen.

Om samtliga framställare skulle dra tillbaka sina underskrifter ska framställningen förlora sin giltighet.

Framställningar ska vara avfattade på ett av Europeiska unionens officiella språk.

Framställningar som är avfattade på ett annat språk ska endast behandlas om framställaren bifogar en översättning av innehållet på ett officiellt språk. Parlamentets korrespondens med framställaren ska ske på det officiella språk som översättningen avfattats på.

Presidiet får besluta att framställningar och korrespondens med framställare får avfattas på andra språk som i enlighet med de berörda medlemsstaternas konstitutionella ordning har officiell ställning i hela eller delar av deras territorium.

Framställningar får lämnas in antingen per post eller genom den framställningsportal som ska finnas tillgänglig på parlamentets webbplats och som syftar till att vägleda framställaren så att denne formulerar framställningen på ett sätt som är förenligt med punkterna 1 och 2.

Om ett antal framställningar om liknande ämnen mottas får de behandlas tillsammans.

Framställningar som uppfyller villkoren i punkt 2 ska tas upp i ett register i den ordning de tas emot. De framställningar som inte uppfyller dessa villkor ska läggas till handlingarna och framställaren ska underrättas om skälen till detta.

10.

Framställningar som upptagits i registret, ska av talmannen hänvisas till utskottet med ansvar för framställningar, som först ska fastställa huruvida framställningen är tillåtlig i enlighet med artikel 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Om utskottet inte kan enas ska framställningen förklaras tillåtlig om minst en tredjedel av utskottsledamöterna så begär.

11.

Framställningar som utskottet har förklarat otillåtliga ska läggas till handlingarna. Framställaren ska underrättas om beslutet och skälen till detta. I den mån det är möjligt får alternativa möjligheter till att få saken prövad rekommenderas.

12.

När framställningarna har registrerats ska de bli offentliga handlingar, och framställarens namn, namnen på de eventuella ytterligare personer som undertecknat framställningen eller gett den sitt stöd samt framställningens innehåll får offentliggöras av parlamentet för att säkerställa insyn. Framställaren och ytterligare personer som undertecknat framställningen eller gett den sitt stöd ska informeras vederbörligen.

13.

Trots vad som sägs i punkt 12 får framställaren och varje ytterligare person som undertecknat framställningen eller gett den sitt stöd, för att skydda sin integritet, begära att hans, hennes eller dess namn hemlighålls, och parlamentet ska i sådana fall respektera denna begäran.

Om framställarens klagomål inte kan undersökas på grund av att framställaren är anonym, ska framställaren höras angående vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas.

14.

För att skydda tredjeparters rättigheter får parlamentet, på eget initiativ eller på begäran av den berörda tredjeparten, anonymisera en framställning och/eller uppgifter i den om det anser detta vara lämpligt.

15.

Framställningar till parlamentet som ingetts av fysiska eller juridiska personer som varken är medborgare i Europeiska unionen, bosatta i en medlemsstat eller har sin hemvist eller säte i en medlemsstat, ska registreras och arkiveras separat. En gång i månaden ska talmannen till utskottet översända en förteckning över sådana framställningar som mottagits under föregående månad, med angivande av vilket ämne de behandlar. Utskottet får begära att få tillgång till de framställningar som det önskar pröva.

Artikel 227

Prövning av framställningar

Tillåtliga framställningar ska behandlas av utskottet med ansvar för framställningar inom ramen för dess normala verksamhet, antingen genom diskussion vid ett ordinarie sammanträde eller genom ett skriftligt förfarande. Framställarna får inbjudas att delta i utskottets sammanträden om deras framställning ska diskuteras och kan också begära att få närvara. Ordföranden ska avgöra om framställarna får ta till orda.

Utskottet får besluta att med avseende på en tillåtlig framställning lägga fram ett kortfattat resolutionsförslag för parlamentet, under förutsättning att utskottsordförandekonferensen informeras på förhand och talmanskonferensen inte har några invändningar. Sådana resolutionsförslag ska tas upp på föredragningslistan för en sammanträdesperiod som hålls senast åtta veckor efter det att dessa resolutionsförslag antagits av utskottet. De ska läggas fram för en enda omröstning. Talmanskonferensen får föreslå att artikel 160 tillämpas. Resolutionsförslagen ska annars gå till omröstning utan debatt.

Om utskottet med avseende på en tillåtlig framställning avser att utarbeta ett initiativbetänkande enligt artikel 54.1 som särskilt rör tillämpningen eller tolkningen av unionsrätten, eller föreslagna ändringar till befintlig lagstiftning, ska utskottet med ansvar för ärendefrågan associeras i enlighet med artiklarna 56 och 57. Utskottet ska utan omröstning godkänna förslag som gäller delar av resolutionsförslaget och som mottagits från utskottet med ansvar för ärendefrågan, när dessa förslag rör tillämpningen eller tolkningen av unionsrätten eller ändringar till befintlig lagstiftning. Om utskottet inte godkänner förslagen får det utskott som är ansvarigt för ämnet lägga fram dem direkt för plenum.

Undertecknare får stödja, eller dra tillbaka sitt stöd från, en tillåtlig framställning på framställningsportalen. Den portalen ska finnas tillgänglig på Europaparlamentets webbplats.

Utskottet får uppmana kommissionen att bistå utskottet, särskilt med närmare uppgifter om tillämpningen av eller respekten för unionsrätten, liksom med upplysningar av alla slag och handlingar som rör frågan för framställningen. Kommissionens företrädare ska uppmanas att delta i utskottets sammanträden.

Utskottet får uppmana talmannen att vidarebefordra utskottets yttrande eller rekommendation till kommissionen, rådet eller till den berörda myndigheten i medlemsstaten, med begäran om åtgärd eller svar.

Utskottet ska årligen rapportera till parlamentet om resultatet av sina överläggningar och, i förekommande fall, om åtgärder som rådet eller kommissionen vidtagit beträffande framställningar som parlamentet vidarebefordrat till dem.

När behandlingen av en tillåtlig framställning har slutförts ska ärendet betraktas som avslutat genom beslut av utskottet.

Framställaren ska underrättas om alla relevanta beslut som utskottet fattat och om skälen till dessa.

En framställning får öppnas på nytt efter beslut av utskottet, om det uppmärksammats på relevanta nya sakförhållanden i samband med framställningen och om framställaren så begär.

10.

Utskottet ska med en majoritet av sina medlemmar anta riktlinjer för behandlingen av framställningar i enlighet med denna arbetsordning.

Artikel 228

Undersökningsresor

I samband med behandlingen av framställningar eller för att utreda sakförhållanden eller finna lösningar får utskottet anordna undersökningsresor till den medlemsstat eller region som berörs av tillåtliga framställningar som redan diskuterats i utskottet. Som en allmän regel ska undersökningsresorna omfatta frågor som tagits upp i ett antal framställningar. Presidiets regler för utskottens delegationsresor inom Europeiska unionen ska tillämpas.

Ledamöter som valts i destinationsmedlemsstaten får inte utgöra del av delegationen. De får dock ges tillåtelse att följa med på delegationsresan på eget initiativ.

Efter varje resa ska en uppdragsrapport utarbetas av de officiella delegationsmedlemmarna. Delegationschefen ska samordna utarbetandet av rapporten och verka för enighet med avseende på dess innehåll bland samtliga officiella delegationsmedlemmar, på lika villkor. I avsaknad av enighet ska de olika bedömningarna framgå av rapporten.

Ledamöter som följer med på delegationsresan på eget initiativ får inte delta i utarbetandet av rapporten.

Uppdragsrapporten, inklusive eventuella rekommendationer, ska läggas fram för utskottet. Ledamöterna får inge ändringsförslag till rekommendationerna men inte till de delar av rapporten som avser de sakförhållanden som delegationen fastställt.

Utskottet ska först rösta om ändringsförslag till eventuella rekommendationer och därefter om uppdragsrapporten i dess helhet.

Uppdragsrapporten ska, om den godkänts, översändas till talmannen för kännedom.

Artikel 229

Tillkännagivande av framställningar

Framställningar uppförda i det register som avses i artikel 226.9, och de viktigaste besluten som rör det förfarande som ska tillämpas vid prövning av enskilda framställningar, ska tillkännages i kammaren vid ett sammanträde. Sådana tillkännagivanden ska föras till protokollet från sammanträdet.

Titel på och sammanfattning av texterna till de i registret upptagna framställningarna samt de yttranden som översänts och de viktigaste beslut som fattats i samband med behandlingen av framställningarna, ska göras tillgängliga för allmänheten på framställningsportalen på parlamentets webbplats.

Artikel 230

Medborgarinitiativ

När parlamentet underrättas om att kommissionen uppmanats att lägga fram ett förslag till en rättsakt enligt artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen och i enlighet med förordning (EU) nr 211/2011 ska utskottet med ansvar för framställningar kontrollera om detta förslag kan påverka utskottets arbete och vid behov underrätta de framställare som har ingett framställningar i relaterade frågor.

Förslag till medborgarinitiativ som har registrerats i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 211/2011 men som inte får inges till kommissionen i enlighet med artikel 9 i förordningen eftersom alla föreskrivna relevanta förfaranden och villkor inte har följts och uppfyllts, får behandlas av utskottet med ansvar för framställningar om detta utskott anser att en uppföljning är lämplig. Artiklarna 226, 227, 228 och 229 ska tillämpas i tillämpliga delar.

AVDELNING X

OMBUDSMAN

Artikel 231

Val av ombudsmannen

Vid början av varje valperiod eller om ombudsmannen avlider, avgår eller avsätts ska talmannen begära nomineringar till ämbetet som ombudsman samt fastställa en tidsfrist för ingivandet av dessa nomineringar. Denna begäran ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Nomineringar måste ha stöd av minst 40 av parlamentets ledamöter som ska komma från minst två medlemsstater.

Varje ledamot får endast stödja en nominering.

Nomineringarna ska innehålla alla de handlingar som krävs för att styrka att kandidaten uppfyller de villkor som fastställs i artikel 6.2 i Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom (53).

Nomineringarna ska vidarebefordras till ansvarigt utskott. En fullständig förteckning över de ledamöter som gett sitt stöd till kandidaterna ska offentliggöras utan onödiga dröjsmål.

Det ansvariga utskottet får begära att höra kandidaterna. Utfrågningarna ska vara öppna för parlamentets ledamöter.

En alfabetisk förteckning över godkända nomineringar föreläggs sedan parlamentet för omröstning.

Ombudsmannen ska väljas med en majoritet av de avgivna rösterna.

Om ingen kandidat har valts efter de två första valomgångarna, får endast de två kandidater som erhöll flest antal röster vid andra valomgången kvarstå som kandidater.

Vid lika röstetal ges företräde åt den äldsta kandidaten.

Talmannen ska innan omröstningen inleds försäkra sig om att minst hälften av parlamentets ledamöter är närvarande.

Ombudsmannen ska, såvida han eller hon inte avsätts eller avlider, utföra sina uppgifter till dess att en efterträdare övertar ämbetet.

Artikel 232

Ombudsmannens verksamhet

Det ansvariga utskottet ska undersöka fall av administrativa missförhållanden som det underrättats om av ombudsmannen enligt artikel 3.6 och 3.7 i beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom, varefter det får besluta att utarbeta ett betänkande enligt artikel 54.

Det ansvariga utskottet ska, vid slutet av varje årlig session, granska den rapport som ombudsmannen har överlämnat om sina undersökningsresultat i enlighet med artikel 3.8 i beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom. Det ansvariga utskottet får lägga fram ett resolutionsförslag för parlamentet om det anser att parlamentet behöver ta ställning till någon aspekt av rapporten.

Ombudsmannen får också lämna information till ansvarigt utskott på begäran av detta eller på eget initiativ höras av det ansvariga utskottet.

Artikel 233

Avsättning av ombudsmannen

En tiondel av parlamentets ledamöter får begära att ombudsmannen ska avsättas, om ombudsmannen inte längre uppfyller de krav som ställs för uppgifterna eller om ombudsmannen gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Om en sådan begäran om avsättning gått till omröstning under de föregående två månaderna får en ny begäran läggas fram endast om den stöds av en femtedel av parlamentets ledamöter.

En sådan begäran ska översändas till ombudsmannen och till ansvarigt utskott som, om en majoritet av dess ledamöter anser skälen vara välgrundade, ska förelägga parlamentet ett betänkande. Ombudsmannen ska, om han eller hon så begär, höras innan betänkandet går till omröstning. Parlamentet ska efter en debatt fatta beslut med sluten omröstning.

Innan omröstningen inleds ska talmannen förvissa sig om att minst hälften av parlamentets ledamöter är närvarande.

Om parlamentet antar förslaget om avsättning av ombudsmannen och ombudsmannen därefter inte avgår frivilligt ska talmannen, senast vid den sammanträdesperiod som följer på den vid vilken omröstningen ägde rum, vända sig till domstolen med en hemställan om att den utan dröjsmål ska förklara ombudsmannen avsatt.

Avgår ombudsmannen på egen begäran inställs detta förfarande.

AVDELNING XI

PARLAMENTETS GENERALSEKRETARIAT

Artikel 234

Parlamentets generalsekretariat

Parlamentet ska biträdas av en generalsekreterare som utses av presidiet.

Generalsekreteraren ska inför presidiet avge en högtidlig försäkran om att han eller hon kommer att utföra sina uppgifter samvetsgrant och helt opartiskt.

Generalsekreteraren ska leda ett sekretariat, vars sammansättning och organisation ska fastställas av presidiet.

Presidiet ska fastställa parlamentets generalsekretariats tjänsteförteckning och föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas administrativa och ekonomiska situation.

Talmannen ska vederbörligen underrätta Europeiska unionens berörda institutioner.

AVDELNING XII

BEFOGENHETER GÄLLANDE EUROPEISKA POLITISKA PARTIER OCH EUROPEISKA POLITISKA STIFTELSER

Artikel 235

Befogenheter gällande europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (54)

I fall där parlamentet, i enlighet med artikel 65.1 i budgetförordningen, beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna utgifter, ska det agera genom sitt presidium.

På grundval av detta är presidiet behörigt att anta beslut enligt artiklarna 17, 18, 24, 27.3 och 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 (55).

Enskilda beslut som antas av presidiet på grundval av denna punkt ska undertecknas av talmannen på presidiets vägnar och delges den sökande eller stödmottagaren i enlighet med artikel 297 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enskilda beslut ska inbegripa den motivering som ligger till grund för dem, i enlighet med artikel 296 andra stycket i samma fördrag.

Presidiet får när som helst begära att talmanskonferensen yttrar sig.

På begäran av en fjärdedel av parlamentets ledamöter, vilka ska företräda minst tre politiska grupper, ska parlamentet rösta om ett beslut att i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 begära att myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser kontrollerar huruvida ett registrerat europeiskt politiskt parti eller en registrerad europeisk politisk stiftelse uppfyller de villkor som fastställs i artikel 3.1 c och 3.2 c i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

På grundval av artikel 10.3 första stycket i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 får en grupp bestående av minst 50 medborgare inge en motiverad begäran genom vilken parlamentet uppmanas att begära den kontroll som nämns i punkt 2. Denna motiverade begäran får inte initieras eller undertecknas av ledamöter. Den ska innehålla konkreta belägg för att det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen i fråga inte uppfyller de villkor som avses i punkt 2.

Talmannen ska översända tillåtliga begäranden från grupper av medborgare till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling.

Efter denna behandling, som bör äga rum inom fyra månader från det att talmannen hänskjutit ärendet, får det ansvariga utskottet med en majoritet av sina ledamöter, vilken ska företräda minst tre politiska grupper, lägga fram ett förslag om uppföljning av begäran samt underrätta talmannen om detta.

Gruppen av medborgare ska informeras om resultatet av utskottets behandling.

Så snart talmannen mottagit utskottets förslag ska han eller hon meddela parlamentet om begäran.

Efter ett sådant meddelande ska parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna avgöra huruvida en sådan begäran ska inges till myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Utskottet ska anta riktlinjer för hantering av sådana begäranden från grupper av medborgare.

På begäran av en fjärdedel av parlamentets ledamöter, vilka ska företräda minst tre politiska grupper, ska parlamentet rösta om ett förslag till motiverat beslut att i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 invända mot ett beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser att avregistrera ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse, inom tre månader efter det att beslutet meddelades.

Det ansvariga utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut. Om detta förslag förkastas ska motsatt beslut anses fattat.

På grundval av ett förslag från det ansvariga utskottet ska talmanskonferensen utse två ledamöter till kommittén bestående av oavhängiga framstående personer enligt artikel 11.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

AVDELNING XIII

TILLÄMPNING OCH ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN

Artikel 236

Tillämpning av arbetsordningen

Om det uppstår tveksamheter vid tillämpningen eller tolkningen av denna arbetsordning får talmannen hänvisa frågan till ansvarigt utskott för behandling.

Utskottens ordförande får göra detsamma när tillämpnings- eller tolkningstveksamheter uppstår i utskottsarbetet och har samband med detta arbete.

Utskottet ska avgöra om det är nödvändigt att föreslå en ändring av arbetsordningen. I så fall ska förfarandet i artikel 237 tillämpas.

Om utskottet beslutar att en tolkning av gällande arbetsordning är tillräcklig, ska det översända sin tolkning till talmannen som ska underrätta parlamentet under den påföljande sammanträdesperioden.

Om en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet framför invändningar mot utskottets tolkning inom 24 timmar från det att den tillkännagavs, ska frågan gå till omröstning i parlamentet. Texten ska antas med majoritet av de avlagda rösterna, under förutsättning att minst en tredjedel av ledamöterna är närvarande. Vid avslag ska frågan återförvisas till utskottet.

Tolkningar som inte bestrids och tolkningar som antas av parlamentet ska i kursiv stil fogas som förklarande kommentarer till berörda artiklar i arbetsordningen.

Dessa tolkningar ska utgöra prejudikat för framtida tillämpning och tolkning av de berörda artiklarna.

Ansvarigt utskott ska regelbundet se över tolkningar och arbetsordningens artiklar.

När arbetsordningen ger ett bestämt antal ledamöter vissa rättigheter, ska detta antal automatiskt justeras till det närmaste hela antal som svarar mot samma procentandel av parlamentets ledamöter om parlamentets totala antal ledamöter ändras, särskilt efter en utvidgning av Europeiska unionen.

Artikel 237

Ändring av arbetsordningen

Alla ledamöter har rätt att föreslå ändringar av arbetsordningen och dess bilagor och dessa förslag får vid behov vara försedda med korta motiveringar.

Det ansvariga utskottet ska behandla dem och avgöra om de ska föreläggas parlamentet.

Då artiklarna 180, 181 och 183 tillämpas när kammaren behandlar ändringsförslag till arbetsordningen, ska benämningarna ”den ursprungliga texten” och ”ett förslag till rättsligt bindande akt” i dessa artiklar betraktas som hänvisningar till gällande bestämmelser.

I enlighet med artikel 232 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska ändringsförslag till arbetsordningen antas endast om de erhåller en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.

Såvida det inte vid omröstningstillfället beslutas annorlunda, ska ändringar till arbetsordningen och dess bilagor träda i kraft den första dagen under den sammanträdesperiod som följer på deras antagande.

AVDELNING XIV

DIVERSE BESTÄMMELSER

Artikel 238

Unionens symboler

Parlamentet ska erkänna och ansluta sig till följande symboler för unionen:

—	flaggan, som föreställer en cirkel av tolv gula stjärnor på blå botten,

—	hymnen, som grundas på ”Hymn till glädjen” i Ludwig van Beethovens nionde symfoni,

—	mottot, som är ”Förenade i mångfalden”.

Parlamentet ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.

Flaggan ska hissas i alla parlamentets lokaler och vid officiella arrangemang. Flaggan ska användas i parlamentets alla sammanträdesrum.

Hymnen ska spelas vid varje konstituerande sammanträdes öppnande och vid övriga högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna i samband med utvidgningar.

Mottot ska återges på parlamentets officiella handlingar.

Presidiet ska undersöka frågan om annan användning av symbolerna inom parlamentet. Presidiet ska fastställa detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna artikel.

Artikel 239

Jämställdhetsintegrering

Presidiet ska anta en jämställdhetshandlingsplan för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentets alla verksamheter på alla nivåer och i alla stadier. Jämställdhetshandlingsplanen ska följas upp två gånger per år och ses över åtminstone vart femte år.

Artikel 240

Oavslutade ärenden

Vid slutet av den sista sammanträdesperioden före val till parlamentet, ska samtliga oavslutade ärenden som förelagts parlamentet anses ha bortfallit, om inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket.

I början på varje valperiod ska talmanskonferensen fatta beslut om varje motiverad begäran från utskott och övriga institutioner om att återuppta eller fortsätta behandlingen av dessa oavslutade ärenden.

Dessa bestämmelser gäller inte framställningar, medborgarinitiativ och texter för vilka det inte är nödvändigt att fatta beslut.

Artikel 241

Rättelser

Om ett fel upptäcks i en text som antagits av parlamentet ska talmannen, när så är lämpligt, lämna ett förslag till rättelse till det ansvariga utskottet.

Om ett fel upptäcks i en text som antagits av parlamentet och överenskommits med en annan institution ska talmannen inhämta denna institutions godkännande till de nödvändiga rättelserna och därefter tillämpa punkt 1.

Det ansvariga utskottet ska behandla förslaget till rättelse och inge det till kammaren om det konstaterar att det begåtts ett fel som kan rättas på föreslaget sätt.

Rättelsen ska tillkännages vid följande sammanträdesperiod. Den ska anses ha godkänts om det inte senast 24 timmar efter tillkännagivandet inkommit en begäran från en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet om att rättelsen ska bli föremål för omröstning. Om rättelsen inte godkänns ska den återförvisas till det ansvariga utskottet. Det ansvariga utskottet får föreslå en ändrad rättelse eller avsluta förfarandet.

En godkänd rättelse ska offentliggöras på samma sätt som texten den hänför sig till. Artikel 79 ska tillämpas i tillämpliga delar.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(2) Interinstitutionellt avtal av den 20 november 2002 mellan Europaparlamentet och rådet om Europaparlamentets tillgång till känslig information i rådet om säkerhets- och försvarspolitiken (EUT C 298, 30.11.2002, s. 1).

Ramavtal av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (EUT L 304, 20.11.2010, s. 47).

Interinstitutionellt avtal av den 12 mars 2014 mellan Europaparlamentet och rådet om överförande till och hantering inom Europaparlamentet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som innehas av rådet vilka rör andra frågor än de som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (EUT C 95, 1.4.2014, s. 1).

(3) Europaparlamentets beslut av den 23 oktober 2002 om genomförandet av det interinstitutionella avtalet om Europaparlamentets tillgång till känslig information från rådet på säkerhets- och försvarspolitikens område (EUT C 298, 30.11.2002, s. 4).

Beslut av Europaparlamentets presidium av den 15 april 2013 om bestämmelserna för Europaparlamentets hantering av sekretessbelagd information (EUT C 96, 1.4.2014, s. 1).

(4) Se bilaga II.

(5) Se bilaga I.

(6) Avtal av den 16 april 2014 mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformning och genomförande av EU:s politik (EUT L 277, 19.9.2014, s. 11).

(7) Det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 15).

(8) Parlamentets beslut av den 18 november 1999 om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen.

(9) Artikel 14 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 213.3).

(10) Artikel 15 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 213.3).

(11) Artikel 16 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 213.3).

(12) Artikel 19 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 213.3).

(13) Artikel 20 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 213.3).

(14) Se bilaga I.

(15) Ramavtal av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (EUT L 304, 20.11.2010, s. 47).

(16) Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(17) Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning, punkt 25.

(18) Se talmanskonferensens relevanta beslut.

(19) Uppförandekod för förhandlingar i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

(20) Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(22) Se bilaga V.

(23) Interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter (EGT C 102, 4.4.1996, s. 2), punkt 4.

(24) Interinstitutionellt avtal av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter (EGT C 77, 28.3.2002, s. 1), punkt 9.

(25) Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).

(26) Artikel 112.4 ska utgå från arbetsordningen så snart det föreskrivande förfarandet med kontroll inte längre finns kvar i befintlig lagstiftning.

(27) Se bilaga VII.

(28) Se bilaga III.

(29) Se bilaga III.

(30) Förlängd genom Europaparlamentets beslut av den 12 mars 2019.

(31) Artikel 171.2 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 216.4).

(32) Artikel 174 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(33) Artikel 179 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(34) Artikel 180 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(35) Artikel 181 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(36) Artikel 182 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(37) Artikel 183 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(38) Artikel 185.1 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(39) Artikel 186 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(40) Artikel 187 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(41) Artikel 189 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(42) Artikel 190.3 och 190.4 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(43) Artikel 191 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(44) Artikel 192 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(45) Artikel 193 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(46) Artikel 195 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(47) Artikel 200 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(48) Artikel 201 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten (se artikel 219).

(49) Artikel 204.2, 204.3 och 204.5 ska i tillämpliga delar tillämpas för utskotten om ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas (se artikel 216.5).

(50) Se bilaga VI.

(51) Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (EGT L 113, 19.5.1995, s. 1).

(52) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (EUT L 65, 11.3.2011, s. 1).

(53) Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (EGT L 113, 4.5.1994, s. 15).

(54) Artikel 235 ska enbart vara tillämplig på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser i den mening som avses i artikel 2.3 och 2.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(55) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1).

BILAGA I

UPPFÖRANDEKOD FÖR EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER AVSEENDE EKONOMISKA INTRESSEN OCH INTRESSEKONFLIKTER

Artikel 1

Vägledande principer

När Europaparlamentets ledamöter utövar sina uppdrag

a)	låter de sig ledas av och agerar enligt följande allmänna etiska principer: oegennytta, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet, ansvar och respekt för Europaparlamentets anseende,

b)	agerar de endast utifrån ett allmänintresse och avstår från att erhålla eller försöka erhålla någon som helst direkt eller indirekt ekonomisk vinning eller andra förmåner.

Artikel 2

Ledamöternas främsta skyldigheter

Följande skyldigheter gäller för Europaparlamentets ledamöter inom ramen för deras mandat:

Ledamöterna får inte ingå något avtal om att agera eller rösta i någon annan juridisk eller fysisk persons intressen som skulle kunna inskränka deras obundna rösträtt sådan den stadfästs i artikel 6 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och i artikel 2 i Europaparlamentets ledamotsstadga.

Ledamöterna får inte begära, acceptera eller erhålla någon direkt eller indirekt vinning eller andra förmåner, vare sig i kontanter eller i naturaförmåner, i utbyte mot ett specifikt beteende inom ramen för sin parlamentariska verksamhet, och de ska ytterst noggrant försöka undvika varje situation som kan ge upphov till misstankar om mutor, korruption eller otillbörlig påverkan.

c)	Ledamöterna får inte bedriva avlönad yrkesmässig lobbyverksamhet som står i direkt relation till unionens beslutsprocess.

Artikel 3

Intressekonflikter

En intressekonflikt föreligger när en ledamot av Europaparlamentet har ett personligt intresse som på otillbörligt sätt skulle kunna påverka utförandet av uppdraget som ledamot. Någon intressekonflikt föreligger inte när en ledamot drar fördelar endast i egenskap av medlem av befolkningen i sin helhet eller av en stor kategori personer.

Varje ledamot som anser sig ha hamnat i en intressekonflikt ska omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa situationen i enlighet med denna uppförandekods principer och bestämmelser. Om ledamoten inte själv kan lösa intressekonflikten ska han eller hon skriftligen meddela talmannen. I tveksamma fall kan ledamoten i förtroende rådfråga den rådgivande kommitté för ledamöters uppförande som inrättas genom artikel 7.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska ledamöterna innan de yttrar sig eller röstar i kammaren eller i något av parlamentets organ, eller när de föreslås som föredragande, uppge alla existerande eller potentiella intressekonflikter i relation till det ärende som behandlas, om dessa inte redan tydligt framgår av de upplysningar som lämnats enligt artikel 4. Uppgifterna ska lämnas skriftligen eller muntligen till talmannen eller ordföranden under den berörda parlamentsbehandlingen.

Artikel 4

Ledamöternas upplysningsplikt

Av öppenhetsskäl ska Europaparlamentets ledamöter, med personligt ansvar, lämna in en förklaring om ekonomiska intressen till talmannen före utgången av parlamentets första sammanträdesperiod efter ett Europaval (eller, under valperioden, inom 30 dagar efter det att ledamoten tillträtt sitt mandat i Europaparlamentet) och då använda den blankett som presidiet antagit enligt artikel 9. Ledamöterna ska informera talmannen om alla förändringar som inverkar på deras förklaring senast i slutet av den månad som följer på den månad då förändringarna skedde.

Förklaringen om ekonomiska intressen ska innehålla följande uppgifter som ska vara så exakta som möjligt:

a)	Ledamotens yrkesmässiga verksamhet under de tre år som föregick tillträdet som ledamot av Europaparlamentet, och hans eller hennes medverkan under samma period i styrelsen eller ledningen för ett företag, icke-statlig organisation eller förening eller någon annan organisation med rättslig status.

b)	Alla arvoden som ledamoten tar emot för att inneha ett mandat i ett annat parlament.

c)	Varje ordinarie avlönad verksamhet som ledamoten bedriver parallellt med sitt uppdrag, vare sig det sker i egenskap av arbetstagare eller egenföretagare.

d)	Ledamotens medverkan i styrelsen eller ledningen för ett företag, icke-statlig organisation eller förening eller någon annan organisation med rättslig status, eller utövande av någon annan form av extern verksamhet, oavsett om det utgår ersättning för detta eller inte.

e)	Varje avlönad tillfällig extern verksamhet (till exempel som skribent, konferencier eller sakkunnig) om den totala ersättningen för ledamotens hela tillfälliga externa verksamhet överstiger 5 000 euro per kalenderår.

f)	Medverkan i ett företag eller i ett partnerskap om den allmänna politiken kan påverkas eller om denna medverkan ger ledamoten ett väsentligt inflytande över det berörda organets ärenden.

g)	Alla bidrag, ekonomiska eller i form av personal eller materiel, som erhålls utöver de medel som tillhandahålls av parlamentet och som ledamoten erhåller av tredje man inom ramen för sin politiska verksamhet, varvid givarens identitet ska anges.

h)	Alla andra ekonomiska intressen som skulle kunna inverka på ledamotens utförande av sitt uppdrag.

För var och en av de poster som ska deklareras i enlighet med första stycket ska ledamoten i förekommande fall ange huruvida posten i fråga genererar ersättning eller inte; för posterna a, c, d, e och f ska ledamoten även ange någon av följande inkomstkategorier:

—	Ingen ersättning

—	1 till 499 euro per månad.

—	500 till 1 000 euro per månad,

—	1 001 till 5 000 euro per månad,

—	5 001 till 10 000 euro per månad,

—	mer än 10 000 euro per månad, med en angivelse av närmaste 10 000 euro.

Varje ersättning som ledamoten inte erhåller på regelbunden basis för någon av de poster som deklarerats i enlighet med första stycket ska beräknas per år, delas med tolv och införas i någon av de kategorier som anges i andra stycket.

De uppgifter som lämnats till talmannen i enlighet med denna artikel ska offentliggöras på Europaparlamentets webbplats i lättillgänglig form.

En ledamot får inte väljas till en befattning inom Europaparlamentet eller dess organ, utses till föredragande eller delta i en officiell delegation eller i interinstitutionella förhandlingar om han eller hon inte har lämnat in sin förklaring om ekonomiska intressen.

Om talmannen mottar uppgifter som ger honom eller henne uppfattningen att en ledamots förklaring om ekonomiska intressen är materiellt oriktig eller inaktuell får han eller hon begära att den rådgivande kommitté som föreskrivs i artikel 7 yttrar sig. Vid behov ska talmannen begära att ledamoten korrigerar sin förklaring inom tio dagar. Presidiet får anta ett beslut om att tillämpa punkt 4 på ledamöter som inte tillmötesgår talmannens begäran om korrigering.

Föredragande får på frivillig basis, i motiveringen till sitt betänkande, upprätta en förteckning över företrädare för externa intressen som har rådfrågats om frågor som behandlas i betänkandet. (1)

Artikel 5

Gåvor eller liknande förmåner

Europaparlamentets ledamöter ska, när de utövar sina uppdrag, avstå från att ta emot några gåvor eller liknande förmåner, utom artighetsgåvor vars ungefärliga värde är lägre än 150 euro eller artighetsgåvor som skänks när ledamoten officiellt företräder Europaparlamentet.

Alla gåvor som i enlighet med punkt 1 skänks till ledamöter då de officiellt företräder Europaparlamentet ska lämnas till talmannen och hanteras enligt de genomförandeåtgärder som presidiet fastställer enligt artikel 9.

Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på kostnadsersättningar för resor eller hotell eller traktamenten som en ledamot erhåller och inte heller på utbetalningar av sådana kostnader som en tredje part står för när en ledamot efter en inbjudan och inom ramen för sitt uppdrag deltar i ett evenemang som organiseras av en tredje part.

Tillämpningsområdet för denna punkt, i synnerhet vad gäller de bestämmelser som ska garantera öppenhet, ska anges i de genomförandeåtgärder som presidiet fastställer enligt artikel 9.

Artikel 6

Före detta ledamöters verksamhet

Före detta ledamöter av Europaparlamentet som bedriver yrkesmässig lobbyverksamhet eller representationsverksamhet som står i direkt relation till unionens beslutsprocess ska underrätta Europaparlamentet om detta och får inte, under hela den tid som sådan verksamhet pågår, dra nytta av de förmåner som beviljas före detta ledamöter enligt de bestämmelser som presidiet fastställt för detta syfte (2).

Artikel 7

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande

En rådgivande kommitté för ledamöters uppförande (nedan kallad den rådgivande kommittén) inrättas härmed.

Den rådgivande kommittén ska bestå av fem ledamöter som ingår i utskottet för konstitutionella frågor respektive utskottet för rättsliga frågor och som ska utses av talmannen direkt efter talmansvalet med beaktande av deras erfarenhet och den politiska jämvikten.

Varje ledamot i den rådgivande kommittén ska enligt ett roterande system vara ordförande under sex månader.

När talmannen tillträder sin befattning ska han eller hon även utse reservledamöter till den rådgivande kommittén, så att det för varje politisk grupp som inte är representerad i den rådgivande kommittén finns en reserv.

Om en ledamot i en politisk grupp som inte är representerad i den rådgivande kommittén anklagar en annan ledamot för att ha brutit mot denna uppförandekod ska motsvarande reservledamot inträda som sjätte fullvärdiga medlem i den rådgivande kommittén när anklagelserna om överträdelser av uppförandekoden ska behandlas.

På en ledamots begäran ska den rådgivande kommittén i förtroende och inom 30 kalenderdagar ge ledamoten riktlinjer för hur bestämmelserna i denna uppförandekod ska tolkas och tillämpas. Ledamoten i fråga ska ha rätt att åberopa dessa riktlinjer.

På begäran av talmannen ska den rådgivande kommittén även bedöma misstänkta fall av överträdelser av denna uppförandekod och ge talmannen råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

Den rådgivande kommittén får, efter samråd med talmannen, rådfråga extern expertis.

Den rådgivande kommittén ska offentliggöra en årsrapport om sitt arbete.

Artikel 8

Förfarande vid eventuella brott mot uppförandekoden

Då det finns anledning att misstänka att en ledamot av Europaparlamentet eventuellt gjort sig skyldig till överträdelser av denna uppförandekod ska talmannen, utom i uppenbart oskäliga fall, delge den rådgivande kommittén dessa misstankar.

Den rådgivande kommittén ska granska omständigheterna kring den misstänkta överträdelsen och får höra den berörda ledamoten. På grundval av sina slutsatser ska kommittén därefter utfärda en rekommendation till talmannen om ett eventuellt beslut.

I fall där en ständig ledamot eller en reservledamot i den rådgivande kommittén misstänks ha överträtt uppförandekoden ska den ständiga ledamoten respektive reservledamoten i fråga avstå från att delta i den rådgivande kommitténs förhandlingar om den misstänkta överträdelsen.

Om talmannen, efter att ha tagit del av denna rekommendation och efter att ha uppmanat den berörda ledamoten att inkomma med synpunkter skriftligen, drar slutsatsen att den berörda ledamoten brutit mot uppförandekoden, ska talmannen fatta ett motiverat beslut om påföljder. Talmannen ska delge ledamoten det motiverade beslutet.

Påföljderna kan bestå av en eller flera av de åtgärder som anges i artikel 176.4–176.6 i arbetsordningen.

Den berörda ledamoten har möjlighet att utnyttja det interna förfarande för överklagande som fastställs i artikel 177 i arbetsordningen.

Artikel 9

Genomförande

Presidiet ska fastställa genomförandeåtgärder för denna uppförandekod, med bestämmelser om ett kontrollförfarande, och ska vid behov uppdatera de belopp som anges i artiklarna 4 och 5.

Presidiet får lägga fram förslag till översyn av denna uppförandekod.

(1) Se presidiets beslut av den 12 september 2016 om genomförande av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret.

(2) Se presidiets beslut av den 12 april 1999 om rättigheter för före detta ledamöter av Europaparlamentet.

BILAGA II

KOD FÖR LÄMPLIGT UPPTRÄDANDE FÖR LEDAMÖTER AV EUROPAPARLAMENTET I UTÖVANDET AV DERAS UPPDRAG

När Europaparlamentets ledamöter utövar sina uppdrag ska de uppträda med värdighet, hövlighet och respekt samt utan fördomar eller diskriminering gentemot alla som arbetar i Europaparlamentet.

När ledamöterna utövar sina uppdrag ska de uppträda på ett professionellt sätt och i sina kontakter med personalen avstå från i synnerhet ett nedvärderande, kränkande, stötande eller diskriminerande språkbruk eller annat handlande som är oetiskt, förnedrande eller olagligt.

Ledamöterna får inte genom sitt handlande försöka förmå eller uppmuntra personalen att bryta mot, kringgå eller bortse från gällande lagstiftning, parlamentets interna regler eller denna kod, eller tolerera ett sådant beteende av personal som de ansvarar för.

För att Europaparlamentet ska fungera ändamålsenligt ska ledamöterna, under iakttagande av lämplig diskretion, försöka se till att alla meningsskiljaktigheter eller konflikter som berör personal som de ansvarar för hanteras snabbt, rättvist och effektivt.

När så behövs ska ledamöterna snabbt och fullständigt samarbeta med de förfaranden som inrättats för att hantera konflikter och mobbning eller sexuella trakasserier, och de ska reagera omedelbart på alla påståenden om sådana trakasserier. Ledamöterna bör delta i speciella utbildningar som anordnas för dem om att förebygga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen och om gott ledarskap på kontoret.

Ledamöterna ska underteckna en förklaring som bekräftar deras åtagande att följa denna kod. Alla förklaringar, undertecknade eller inte, kommer att offentliggöras på parlamentets webbplats.

Ledamöter som inte har undertecknat förklaringen avseende denna kod får inte väljas till en befattning inom Europaparlamentet eller något av dess organ, utses till föredragande eller delta i en officiell delegation eller interinstitutionella förhandlingar.

BILAGA III

KRITERIER FÖR FRÅGOR FÖR SKRIFTLIGT BESVARANDE ENLIGT ARTIKLARNA 138, 140 OCH 141

Frågor för skriftligt besvarande ska

—	tydligt ange den adressat till vilken de ska översändas via de gängse interinstitutionella instanserna,

—	uteslutande höra till de befogenheter som tilldelas adressaten, enligt de relevanta fördragen eller unionens rättsakter, eller till adressatens verksamhetsområde,

—	vara av allmänt intresse,

—	vara korta och koncisa och innehålla en begriplig fråga,

—	omfatta högst 200 ord,

—	vara skrivna på ett språk som inte innehåller stötande formuleringar,

—	beröra ämnen som inte är rent personliga,

—	omfatta högst tre delfrågor.

Frågor till rådet får inte avse vare sig ämnet för ett pågående ordinarie lagstiftningsförfarande eller rådets budgetfunktion.

På begäran ska generalsekretariatet informera frågeställare om hur de kan agera för att i ett enskilt fall uppfylla kriterierna i punkt 1.

Om en identisk eller liknande fråga har ingetts och besvarats under de närmast föregående sex månaderna, eller om syftet med en fråga enbart är att få sådan information om uppföljningen av en specifik parlamentsresolution som kommissionen redan har gett i en skriftlig uppföljning under de närmast föregående sex månaderna, ska generalsekretariatet till frågeställaren översända en kopia av den tidigare frågan och det tillhörande svaret eller ett uppföljande meddelande. Den nya frågan ska inte översändas till adressaten såvida inte talmannen beslutar annorlunda mot bakgrund av en betydande förändring av situationen och till följd av en motiverad begäran från frågeställaren.

Om det i en fråga begärs fakta- eller statistikuppgifter som redan är tillgängliga för parlamentets utredningstjänster ska frågan inte översändas till adressaten utan till dessa utredningstjänster, såvida inte talmannen beslutar annorlunda på begäran av frågeställaren.

Frågor som rör ämnen som har samband med varandra får av generalsekretariatet slås ihop till en enda fråga och ges ett samlat svar.

BILAGA IV

Grundläggande kriterier

Företräde ska ges till resolutionsförslag som ger parlamentet möjlighet att uttrycka sin åsikt före en bestämd händelse och som riktar sig till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, tredjeland eller internationella organisationer, under förutsättning att den innevarande sammanträdesperioden är den enda sammanträdesperiod vid vilken en omröstning kan äga rum i tid.

Resolutionsförslag får omfatta högst 500 ord.

De ämnen ska ha företräde som avser befogenheter som Europeiska unionen har i enlighet med fördragen, under förutsättning att ämnena är av större vikt.

Antalet utvalda ämnen ska inte vara större än att en debatt kan hållas som står i rimlig proportion till deras betydelse och ämnena bör vara högst tre, inklusive underavdelningar.

Praktiska detaljer

De grundläggande kriterier som har tillämpats för att bestämma valet av ämnen som ska tas upp i debatten om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer ska meddelas parlamentet och de politiska grupperna.

Begränsning och tilldelning av talartid

För att bättre utnyttja den tid som avsatts ska talmannen, efter att ha hört de politiska gruppernas ordförande, träffa en överenskommelse med rådet och kommissionen om en begränsning av talartiden för dessa två institutioners eventuella yttranden under debatten om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.

Tidsfrist för ingivande av ändringsförslag

Tidsfristen för ingivandet av ändringsförslag ska fastställas så att tillräckligt med tid finns från det att ändringsförslagen delas ut på de officiella språken till den tidpunkt som är fastställd för debatten om resolutionsförslagen, för att möjliggöra för ledamöter och politiska grupper att noggrant överväga dem.

BILAGA V

FÖRFARANDE FÖR ÖVERLÄGGNINGAR OM OCH ANTAGANDE AV BESLUT OM BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Artikel 1

Handlingar

Följande handlingar ska tryckas och delas ut:

a)	Resultaträkningen, analysen av den ekonomiska förvaltningen och balansräkningen som kommissionen översänder.

b)	Revisionsrättens årsrapport och särskilda rapporter, tillsammans med institutionernas yttranden.

c)	Revisionsrättens förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

d)	Rådets rekommendation.

Dessa handlingar ska hänvisas till ansvarigt utskott. Alla berörda utskott har rätt att yttra sig.

Om andra utskott önskar yttra sig ska talmannen fastställa när dessa yttranden ska ha inkommit till ansvarigt utskott.

Artikel 2

Behandling av betänkanden

Parlamentet ska i enlighet med budgetförordningen senast den 30 april året efter det att revisionsrättens årsrapport har antagits behandla ett betänkande från det ansvariga utskottet om ansvarsfrihet.

Såvida annat inte föreskrivs i denna bilaga ska de bestämmelser i parlamentets arbetsordning som avser ändringsförslag och omröstningar tillämpas.

Artikel 3

Betänkandets innehåll

Det ansvariga utskottets betänkande om ansvarsfrihet ska innehålla följande:

a)	Ett förslag till beslut om att bevilja ansvarsfrihet eller om att uppskjuta beslutet om beviljande av ansvarsfrihet (omröstning under sammanträdesperioden i april) eller ett förslag till beslut om att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet (omröstning under sammanträdesperioden i oktober).

b)	Ett förslag till beslut om att avsluta räkenskaperna för unionens samtliga inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

c)	Ett resolutionsförslag med kommentarer till det förslag till beslut som avses i led a, däribland såväl en bedömning av kommissionens budgetförvaltning under räkenskapsåret som kommentarer beträffande genomförandet av framtida utgifter.

d)	En bilaga med en förteckning över de handlingar som erhållits från kommissionen respektive de handlingar som begärts av kommissionen, men som inte erhållits.

e)	Yttrandena från de berörda utskotten.

Om det ansvariga utskottet föreslår att beslutet om beviljande av ansvarsfrihet ska uppskjutas, ska i det tillhörande förslaget till resolution särskilt anges bland annat följande:

a)	Anledningen till att beslutet föreslås bli uppskjutet.

b)	De ytterligare åtgärder som det förväntas att kommissionen vidtar, inbegripet en tidsfrist för dessa.

c)	De handlingar som parlamentet behöver ta del av för att på sakliga grunder kunna fatta sitt beslut.

Artikel 4

Behandling och omröstning i parlamentet

Samtliga betänkanden från det ansvariga utskottet som rör ansvarsfrihet ska tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på ingivandet.

Ändringar får endast inges till det förslag till resolution som lagts fram i enlighet med artikel 3.1 c.

Omröstning om förslag till beslut och förslag till resolution ska, såvida inget annat anges i artikel 5, ske i den ordning som anges i artikel 3.

Parlamentet ska besluta med en majoritet av de avgivna rösterna, i enlighet med artikel 231 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 5

Möjliga förfaranden

Omröstning under sammanträdesperioden i april

I detta första skede ska betänkandet om ansvarsfrihet innehålla ett förslag om att ansvarsfrihet beviljas eller om att beslutet om beviljande av ansvarsfrihet uppskjuts.

Om ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet erhåller majoritet, innebär detta att ansvarsfrihet beviljas. Det innebär även att räkenskaperna avslutas.

Om ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet inte erhåller majoritet, ska beviljandet av ansvarsfrihet anses ha uppskjutits och det ansvariga utskottet ska inom sex månader lägga fram ett nytt betänkande med ett nytt förslag om att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet.

Om ett förslag om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet antas, ska det ansvariga utskottet inom sex månader lägga fram ett nytt betänkande med ett nytt förslag om att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet. I ett sådant fall ska även avslutningen av räkenskaperna uppskjutas, och ett förslag om att avsluta räkenskaperna ska läggas fram tillsammans med det nya betänkandet.

Om ett förslag om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet inte erhåller majoritet, innebär det att ansvarsfrihet beviljas. I detta fall ska beslutet även innebära att räkenskaperna avslutas. Förslaget till resolution kan fortfarande gå till omröstning.

Omröstning under sammanträdesperioden i oktober

I detta andra skede ska betänkandet om ansvarsfrihet innehålla ett förslag om att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet.

Om ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet erhåller majoritet, innebär detta att ansvarsfrihet beviljas. Det innebär även att räkenskaperna avslutas.

Om ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet inte erhåller majoritet, innebär detta att ansvarsfrihet inte beviljas. Ett formellt förslag om avslutning av räkenskaperna för året i fråga ska läggas fram vid en senare sammanträdesperiod, då kommissionen också ska uppmanas att göra ett uttalande.

Om ett förslag om att inte bevilja ansvarsfrihet erhåller majoritet, ska ett formellt förslag om avslutning av räkenskaperna för året i fråga läggas fram vid en senare sammanträdesperiod, då kommissionen också ska uppmanas att göra ett uttalande.

Om ett förslag om att inte bevilja ansvarsfrihet inte erhåller majoritet, innebär detta att ansvarsfrihet beviljas. I detta fall ska beslutet även innebära att räkenskaperna avslutas. Förslaget till resolution kan fortfarande gå till omröstning.

Om det i förslaget till resolution eller förslaget om avslutning av räkenskaperna föreskrivs något som verkar stå i strid med parlamentets omröstning om ansvarsfrihet, får talmannen efter samråd med ordföranden i det ansvariga utskottet uppskjuta omröstningen och fastställa en ny tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

Artikel 6

Genomförande av beslut om ansvarsfrihet

Talmannen ska översända alla parlamentets beslut eller resolutioner som antagits enligt artikel 3 till kommissionen och till var och en av de övriga institutionerna samt se till att de offentliggörs i serien för bindande rättsakter (L-serien) i Europeiska unionens officiella tidning.

Ansvarigt utskott ska minst en gång om året underrätta parlamentet om de åtgärder som institutionerna har vidtagit till följd av de i beslutet om ansvarsfrihet åtföljande kommentarerna och andra i parlamentets resolutioner ingående kommentarer som rör utgifter.

På grundval av ett betänkande från utskottet med ansvar för frågor som rör budgetkontroll kan talmannen, på parlamentets vägnar och enligt artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, väcka talan inför Europeiska unionens domstol mot berörd institution för underlåtenhet att utföra de förpliktelser som anges i kommentarerna till beslutet om ansvarsfrihet eller andra resolutioner som avser genomförande av utgifter.

BILAGA VI

STÄNDIGA UTSKOTTS ANSVARSOMRÅDEN (1)

I. Utskottet för utrikesfrågor

Utskottet har ansvar för främjande, genomförande och övervakning av unionens utrikespolitik när det gäller följande:

1.	Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Utskottet biträds i detta sammanhang av ett underutskott för säkerhet och försvar.

2.	Förbindelser med andra unionsinstitutioner och unionsorgan, FN och andra internationella organisationer och interparlamentariska församlingar när det gäller frågor som hör till utskottets ansvarsområde.

3.	Tillsyn över Europeiska utrikestjänsten.

4.	Fördjupning av de politiska förbindelserna med tredjeland, med hjälp av omfattande samarbets- och stödprogram eller internationella avtal, till exempel associerings- och partnerskapsavtal.

5.	Inledande, genomförande och avslutande av förhandlingar om europeiska staters anslutning till unionen.

All lagstiftning, programplanering och kontroll av åtgärder som genomförs inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, det europeiska grannskapsinstrumentet, föranslutningsinstrumentet, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och partnerskapsinstrumentet för samarbete med tredjeländer samt den politik som ligger till grund för dem.

7.	Övervakning och uppföljning av bland annat den europeiska grannskapspolitiken (EGP), särskilt när det gäller de årliga lägesrapporterna för EGP.

Frågor som rör demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter, i tredjeländer samt principer i internationell rätt. Utskottet biträds i detta sammanhang av ett underutskott för mänskliga rättigheter, vilket bör säkerställa samordning mellan all unionens externa politik och dess politik för mänskliga rättigheter. Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser ska ledamöter från andra utskott och organ med ansvar på detta område inbjudas att delta i underutskottets sammanträden.

9.	Parlamentets medverkan i valobservatörsuppdrag, när så är lämpligt i samarbete med andra berörda utskott och delegationer.

Utskottet ska utöva politisk tillsyn över och samordna arbetet i de gemensamma parlamentariska kommittéerna, de parlamentariska samarbetskommittéerna och de interparlamentariska delegationerna samt i de ad hoc-delegationer som hör till dess ansvarsområde.

II. Utskottet för utveckling

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

Främjande, genomförande och övervakning av unionens politik för utvecklingssamarbete, däribland följande:

a)	Politisk dialog med utvecklingsländerna, bilateralt och i berörda internationella organisationer och interparlamentariska forum.

b)	Bistånd till och samarbetsavtal med utvecklingsländerna, särskilt tillsyn över en ändamålsenlig biståndsfinansiering och resultatutvärderingar, bland annat med avseende på fattigdomsutrotning.

c)	Övervakning av förhållandet mellan medlemsstaternas politik och den politik som genomförs på unionsnivå.

d)	Främjande av demokratiska värden, god förvaltningssed och mänskliga rättigheter i utvecklingsländerna.

e)	Genomförande, övervakning och främjande av politisk konsekvens när det gäller utvecklingspolitiken.

All lagstiftning, programplanering och kontroll av åtgärder som genomförs inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden (EUF) – i nära samarbete med de nationella parlamenten – och instrumentet för humanitärt bistånd samt alla frågor som rör humanitärt bistånd i utvecklingsländer och den politik som ligger till grund för detta bistånd.

3.	Frågor som rör AVS-EU-partnerskapsavtalet och förbindelser med relevanta organ.

4.	Frågor som rör de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT).

5.	Parlamentets medverkan i valobservatörsuppdrag, när så är lämpligt i samarbete med andra berörda utskott och delegationer.

Utskottet ska samordna arbetet i de interparlamentariska delegationer och de ad hoc-delegationer som hör till utskottets ansvarsområde.

III. Utskottet för internationell handel

Utskottet har ansvar för frågor som rör inrättande, genomförande och övervakning av unionens gemensamma handelspolitik och externa ekonomiska förbindelser, särskilt inom följande områden:

1.	Finansiella, ekonomiska och handelsmässiga förbindelser med tredjeland och regionala organisationer.

2.	Den gemensamma externa tulltaxan och främjande av handeln samt de externa aspekterna av tullbestämmelserna och tullförvaltningen.

3.	Upprättande, övervakning, ingående och uppföljning av bilaterala, multilaterala och plurilaterala handelsavtal om ekonomiska förbindelser, handels- och investeringsförbindelser med tredjeländer och regionala organisationer.

4.	Åtgärder beträffande teknisk harmonisering och standardisering på områden som omfattas av instrument på folkrättens område.

5.	Förbindelser med berörda internationella organisationer och internationella forum om handelsrelaterade frågor och med organisationer som främjar regional och handelsmässig integration utanför unionen.

6.	Förbindelser med Världshandelsorganisationen (WTO), däribland dess parlamentariska dimension.

Utskottet ska hålla kontakt med berörda interparlamentariska delegationer och ad hoc-delegationer när det gäller de ekonomiska och handelsmässiga aspekterna av förbindelserna med tredjeland.

IV. Budgetutskottet

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Den fleråriga budgetramen för unionens inkomster och utgifter samt unionens system med egna medel.

2.	Parlamentets budgetbefogenheter, det vill säga unionens budget samt förhandling om och genomförande av interinstitutionella avtal på detta område.

3.	Parlamentets budgetberäkning i enlighet med det förfarande som fastställs i arbetsordningen.

4.	Budgeten för de decentraliserade organen.

5.	Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet som inte ingår i den europeiska ekonomiska styrningen.

6.	Europeiska utvecklingsfondens budgetering, utan att det påverkar ansvarsområdet för det utskott som ansvarar för AVS-EU-partnerskapsavtalet.

7.	Alla unionsakters budgetmässiga följder och deras förenlighet med den fleråriga budgetramen, utan att det påverkar berörda utskotts ansvarsområden.

8.	Bevakning och utvärdering av genomförandet av den aktuella budgeten, oavsett vad som anges i artikel 98.1, anslagsöverföringar, förfaranden i anslutning till tjänsteförteckningar, administrativa anslag och yttranden över byggnadsprojekt med avsevärda ekonomiska konsekvenser.

9.	Budgetförordningen, med undantag av frågor som rör budgetgenomförande, budgetförvaltning och budgetkontroll.

V. Budgetkontrollutskottet

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Kontroll av genomförandet av unionens och Europeiska utvecklingsfondens budget samt beslut om ansvarsfrihet som ska fattas av parlamentet, inklusive det interna förfarandet för ansvarsfrihet och alla andra åtgärder som följer av dessa beslut eller deras genomförande.

2.	Avslutande av räkenskaperna, framläggande av räkenskaperna och revision av räkenskaper och balansräkningar för unionen, dess institutioner och alla organ som finansieras av unionen, däribland införande av de avsatta medel som ska överföras samt reglerandet av konton.

3.	Kontroll av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet.

Kontroll av kostnadseffektiviteten av unionens olika finansieringsåtgärder vid genomförandet av unionens olika politikområden, med deltagande, på budgetkontrollutskottets begäran, av de specialiserade utskotten och i samarbete, på budgetkontrollutskottets begäran, med de specialiserade utskotten för behandlingen av revisionsrättens särskilda rapporter.

Förbindelser med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), granskning av bedrägerier och oegentligheter vid genomförandet av unionens budget, åtgärder i syfte att förebygga och åtala i sådana fall och ett strikt tillvaratagande av unionens ekonomiska intressen samt den europeiska åklagarmyndighetens relevanta åtgärder på detta område.

6.	Förbindelser med revisionsrätten, utnämning av dess ledamöter och granskning av dess rapporter.

7.	Budgetförordningen, när det gäller frågor som rör budgetgenomförande, budgetförvaltning och budgetkontroll.

VI. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Unionens ekonomiska politik och penningpolitik, Ekonomiska och monetära unionens funktion och det europeiska valuta- och finanssystemet (inklusive förbindelserna med berörda institutioner eller organisationer).

2.	Den fria rörligheten för kapital och betalningar (gränsöverskridande betalningar, enhetligt betalningsområde, betalningsbalans, kapitalrörelser och in- och utlåningspolitik, kontroll av kapitalrörelser som har sitt ursprung i tredjeland, åtgärder i syfte att främja unionens kapitalutförsel).

3.	Internationella valuta- och finanssystemet (inklusive förbindelserna med finansiella och monetära institutioner och organisationer).

4.	Bestämmelserna om konkurrens och statligt eller offentligt stöd.

5.	Skattebestämmelser.

6.	Reglering och övervakning av finansiella tjänster, institutioner och marknader, inklusive finansiell rapportering, revision, bokföringsbestämmelser, bolagsförvaltning och andra bolagsrättsliga frågor som särskilt rör finansiella tjänster.

7.	Europeiska investeringsbankens relevanta finansiella verksamhet som en del av den europeiska ekonomiska styrningen i euroområdet.

VII. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Sysselsättningspolitik och alla aspekter av socialpolitik, inklusive arbetsvillkor, social trygghet, social integration och socialt skydd.

2.	Arbetstagarrättigheter.

3.	Åtgärder beträffande arbetsmiljö.

4.	Europeiska socialfonden.

5.	Yrkesutbildningspolitik, inklusive yrkeskvalifikationer.

6.	Fri rörlighet för arbetstagare och pensionärer.

7.	Dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

8.	Alla former av diskriminering på arbetsplatsen och arbetsmarknaden, med undantag av könsdiskriminering.

Förbindelser med följande organ:

—	Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop).

—	Europeiska institutet för förbättring av arbets- och levnadsvillkor.

—	Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen.

—	Europeiska arbetsmiljöbyrån.

Förbindelser med andra berörda unionsorgan och internationella organisationer.

VIII. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

Miljöpolitik och miljöskyddsåtgärder, särskilt inom följande områden:

a)	Klimatförändringar.

b)	Luft-, jord- och vattenföroreningar, avfallshantering och återvinning, farliga ämnen och beredningar, bullernivåer och skydd av den biologiska mångfalden.

c)	En hållbar utveckling.

d)	Internationella och regionala åtgärder och avtal i syfte att skydda miljön.

e)	Återställande av miljöskador.

f)	Civilskydd.

g)	Europeiska miljöbyrån.

h)	Europeiska kemikaliemyndigheten

Folkhälsa, särskilt inom följande områden:

a)	Program för särskilda åtgärder på folkhälsoområdet.

b)	Läkemedel och kosmetika.

c)	Hälsoaspekter av bioterrorism.

d)	Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Livsmedelssäkerhet, bland annat inom följande områden:

a)	Märkning av livsmedel och livsmedelssäkerhet.

b)	Veterinärlagstiftning som avser skydd mot hälsorisker för människor, kontroll av livsmedelsprodukter och system för livsmedelsproduktion med avseende på folkhälsan.

c)	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor.

IX. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Unionens industripolitik och åtgärder i samband med denna samt tillämpning av ny teknik, bland annat åtgärder som rör små och medelstora företag.

2.	Unionens forsknings- och innovationspolitik, bland annat vetenskap och teknik samt spridning och utnyttjande av forskningsresultat.

3.	Den europeiska rymdpolitiken.

4.	Verksamhet vid det gemensamma forskningscentrumet, Europeiska forskningsrådet, Europeiska institutet för innovation och teknik samt Institutet för referensmaterial och referensmätningar liksom JET, Iter och andra projekt inom samma område.

Unionsåtgärder som rör energipolitik i allmänhet och har samband med upprättandet av den inre energimarknaden och dess funktion, inklusive åtgärder avseende

a)	tryggad energiförsörjning i unionen,

b)	främjandet av energieffektivitet och energibesparingar samt utvecklingen av nya och förnybara energikällor,

c)	främjandet av sammankopplade energinät och energieffektivitet, bland annat upprättande och utveckling av transeuropeiska nät för infrastruktur inom energisektorn

6.	Euratomfördraget och Euratoms försörjningsbyrå, kärnsäkerhet, avveckling och avfallshantering inom kärnkraftsområdet.

Informationssamhället, informationsteknik och kommunikationsnät och kommunikationstjänster, bland annat teknik och säkerhetsaspekter och upprättande och utveckling av transeuropeiska nät för infrastruktur inom telekommunikationssektorn samt verksamheten vid Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

X. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

Samordning på unionsnivå av nationell lagstiftning när det gäller den inre marknaden samt frågor som rör tullunionen, framför allt:

a)	Den fria rörligheten för varor, bland annat harmonisering av tekniska standarder.

b)	Etableringsrätten.

c)	Det fria tillhandahållandet av tjänster, med undantag av finanssektorn och postsektorn.

2.	Den inre marknadens funktion, inklusive åtgärder som syftar till att identifiera och undanröja potentiella hinder för genomförandet av den inre marknaden, inklusive den digitala inre marknaden.

3.	Främjande och skydd av konsumenternas ekonomiska intressen, med undantag av frågor som rör folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

4.	Politiken och lagstiftningen när det gäller genomförandet av reglerna för den inre marknaden och konsumenträttigheter.

XI. Utskottet för transport och turism

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

Utveckling av en gemensam politik för transporter på järnväg, landsväg och inre vattenväg samt sjöfart och luftfart, särskilt inom följande områden:

a)	Gemensamma regler för transporter inom Europeiska unionen.

b)	Upprättande och utveckling av transeuropeiska nät för transportinfrastruktur.

c)	Tillhandahållande av transporttjänster och förbindelser på området transporter med tredjeland.

d)	Transportsäkerhet.

e)	Förbindelser med internationella transportorganisationer.

f)	Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska unionens järnvägsbyrå, Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet och Gemensamma Sesar-företaget.

2.	Posttjänster.

Turism.

XII. Utskottet för regional utveckling

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Genomförande och utveckling av unionens regionala utveckling och sammanhållningspolitik i enlighet med fördragen.

2.	Europeiska fonden för regional utveckling, Sammanhållningsfonden och andra instrument för Unionens regionalpolitik.

3.	Bedömning av hur övrig unionspolitik påverkar den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

4.	Samordning av unionens strukturinstrument.

5.	Den urbana dimensionen i sammanhållningspolitiken.

6.	De yttersta randområdena och öregionerna samt gränsöverskridande och interregionalt samarbete.

7.	Förbindelser med Regionkommittén, organisationer för interregionalt samarbete och med lokala och regionala myndigheter.

XIII. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Genomförande och utveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

2.	Landsbygdens utveckling, däribland verksamhet som bedrivs med hjälp av relevanta finansiella instrument.

Lagstiftning om

a)	veterinärmedicinska frågor och växtskyddsfrågor samt djurfoder, förutsatt att åtgärderna inte syftar till att skydda mot risker för människans hälsa,

b)	djuruppfödning och djurskydd.

4.	Förbättring av kvaliteten på jordbruksprodukter.

5.	Tillgång på jordbruksråvaror.

6.	Gemenskapens växtsortsmyndighet.

7.	Skogsbruk och trädjordbruk.

XIV. Fiskeriutskottet

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Den gemensamma fiskeripolitikens genomförande, utveckling och förvaltning.

2.	Bevarande av fiskbestånden, förvaltning av fiskeri och flottor som utnyttjar dessa bestånd samt marin forskning och tillämpad fiskeriforskning.

3.	Den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter och bearbetning och marknadsföring av dessa.

4.	Strukturpolitik inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, däribland de finansiella instrumenten och medlen för utveckling av fisket för att stödja dessa sektorer.

5.	Den integrerade havspolitiken när det gäller fiskeverksamhet.

6.	Hållbara partnerskapsavtal om fiske, regionala fiskeriorganisationer och genomförande av de internationella förpliktelserna inom fisket.

XV. Utskottet för kultur och utbildning

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

Europeiska unionens kulturella aspekter, framför allt

a)	förbättring av kunskaperna om och spridning av kultur,

b)	skydd och främjande av kulturell och språklig mångfald,

c)	bevarande och skydd av kulturarvet, kulturutbyte och konstnärligt skapande.

2.	Unionens utbildningspolitik, däribland den högre Europautbildningen, främjande av systemet med Europaskolor och livslångt lärande.

3.	Audiovisuell politik och informationssamhällets kultur- och utbildningsaspekter.

4.	Ungdomspolitik.

5.	Utveckling av en politik för idrott och fritid.

6.	Informations- och mediepolitik.

7.	Samarbete med tredjeland på kultur- och utbildningsområdena och förbindelser med berörda internationella organisationer och institutioner.

XVI. Utskottet för rättsliga frågor

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Tolkning, tillämpning och övervakning av unionsrätten och unionens rättsakters överensstämmelse med primärrätten, inbegripet valet av rättslig grund för rättsakterna och respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

2.	Tolkning och tillämpning av folkrätten, i den utsträckning Europeiska unionen berörs.

3.	Bättre lagstiftning och förenkling av unionsrätten.

4.	Rättsligt skydd för parlamentets rättigheter och befogenheter, särskilt vid parlamentets deltagande i förfaranden inför Europeiska unionens domstol.

Unionsrättsakter som påverkar medlemsstaternas rättsordning inom följande områden:

a)	Civilrätt och handelsrätt.

b)	Bolagsrätt.

c)	Immaterialrätt.

d)	Processrätt.

6.	Åtgärder när det gäller rättsligt samarbete och förvaltningssamarbete i civilrättsliga frågor.

7.	Miljöansvar och sanktioner vid miljöbrott.

8.	Etiska frågor i samband med ny teknik när förfarandet med associerade utskott tillämpas med berörda utskott.

9.	Ledamotsstadgan och tjänsteföreskrifterna för Europeiska unionens personal.

10.	Privilegier och immunitet samt prövning av behörighet i fråga om nyvalda ledamöter.

11.	Organisation och stadga för Europeiska unionens domstol.

12.	Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.

XVII. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Skyddet inom unionens territorium av de medborgerliga rättigheter, de mänskliga rättigheter och de grundläggande rättigheter, inklusive skydd av minoriteter, som slås fast i fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.	Åtgärder som krävs för att bekämpa alla former av diskriminering, med undantag av diskriminering på grund av kön eller diskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden.

3.	Lagstiftning om öppenhet och skydd för enskilda när det gäller behandling av personuppgifter.

Inrättande och utveckling av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, under iakttagande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, framför allt följande:

a)	Åtgärder när det gäller personers inresa och rörlighet, asyl- och migrationsfrågor.

b)	Åtgärder som rör en integrerad förvaltning av de yttre gränserna.

c)	Åtgärder när det gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete, inklusive i fråga om terrorism, och materiella och förfarandemässiga åtgärder i samband med utvecklingen av en mer sammanhållen straffrättslig strategi inom unionen.

5.	Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europol, Eurojust, Cepol, den europeiska åklagarmyndigheten och andra organ och kontor inom samma område.

6.	Fastslående av att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter principer som är gemensamma för medlemsstaterna.

XVIII. Utskottet för konstitutionella frågor

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Institutionella aspekter av den europeiska integrationen, särskilt i samband med förberedande, inledande och genomförande av ordinarie och förenklade förfaranden för fördragsändringar.

2.	Genomförande av fördragen och utvärdering av hur de fungerar.

3.	De institutionella konsekvenserna av unionens utvidgningsförhandlingar eller av ett utträde ur unionen.

4.	Interinstitutionella förbindelser, däribland granskning av interinstitutionella avtal, som avses i artikel 148.2 i arbetsordningen, innan de godkänns i plenum.

5.	Enhetlig valordning.

6.	Europeiska politiska partier och politiska stiftelser, utan att det inkräktar på presidiets ansvarsområde.

7.	Fastslående av att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som är gemensamma för medlemsstaterna.

8.	Tolkning och tillämpning av arbetsordningen och förslag till ändring av denna.

XIX. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Fastställande, främjande och skydd av kvinnors rättigheter i unionen och unionsåtgärder i samband med detta.

2.	Främjande av kvinnors rättigheter i tredjeland.

3.	Politik för lika möjligheter, däribland främjande av lika möjligheter för kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen.

4.	Undanröjande av alla former av könsrelaterat våld och könsdiskriminering.

5.	Genomförande och vidareutveckling av jämställdhetsintegreringen inom alla politikområden.

6.	Uppföljning och genomförande av internationella avtal och konventioner om kvinnors rättigheter.

7.	Uppmuntran av medvetenhet om kvinnors rättigheter.

XX. Utskottet för framställningar

Utskottet har ansvar för frågor som rör följande områden:

1.	Framställningar.

2.	Anordnande av offentliga utfrågningar om medborgarinitiativ i enlighet med artikel 222.

3.	Förbindelser med Europeiska ombudsmannen.

(1) Antagen genom parlamentets beslut av den 15 januari 2014.

BILAGA VII

GODKÄNNANDE AV KOMMISSIONEN OCH UPPFÖLJNING AV ÅTAGANDEN SOM GJORTS UNDER UTFRÅGNINGARNA

Del I – Parlamentets godkännande av kommissionskollegiet i dess helhet

Artikel 1

Grund för bedömning

Parlamentet ska bedöma de nominerade kommissionsledamöterna på grundval av deras allmänna duglighet, engagemang för Europa och personliga oavhängighet. Kunskaperna på det aktuella ansvarsområdet och den kommunikativa förmågan ska bedömas.

Parlamentet ska ta särskild hänsyn till könsfördelningen. Parlamentet får uttala sig om den valda ordförandens fördelning av de olika ansvarsområdena.

Parlamentet får inhämta all information som behövs för att fatta beslut om huruvida en nominerad kommissionsledamot är lämplig. Det förväntar sig att all information om ekonomiska intressen lämnas ut. De nominerade kommissionsledamöternas intresseförklaringar ska sändas till utskottet med ansvar för rättsliga frågor för granskning.

Artikel 2

Granskning av förklaringar om ekonomiska intressen

Det utskott som ansvarar för rättsliga frågor ska granska förklaringarna om ekonomiska intressen och bedöma om innehållet i den nominerade kommissionsledamotens förklaring är korrekt och fullständigt och om det kan leda till en intressekonflikt.

En bekräftelse från det utskott som ansvarar för rättsliga frågor av att det inte föreligger någon intressekonflikt utgör en nödvändig förutsättning för att det ansvariga utskottet ska kunna anordna utfrågningen. I avsaknad av en sådan bekräftelse ska förfarandet för utnämning av den nominerade kommissionsledamoten avbrytas under det att förfarandet enligt punkt 3 c tillämpas.

Följande riktlinjer ska tillämpas när förklaringarna om ekonomiska intressen granskas av det utskott som ansvarar för rättsliga frågor:

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor, vid granskningen av en förklaring om ekonomiska intressen, på grundval av de framlagda handlingarna bedömer att förklaringen är korrekt och fullständig och inte innehåller något som tyder på en faktisk eller potentiell intressekonflikt i samband med den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde, ska utskottets ordförande skicka en skrivelse med en bekräftelse av detta till de utskott som är ansvariga för utfrågningen eller till de berörda utskotten, om det är ett förfarande som tillämpas under kommissionsledamotens mandatperiod.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att en nominerad kommissionsledamots förklaring om ekonomiska intressen innehåller ofullständiga eller motsägelsefulla uppgifter, eller att det krävs ytterligare uppgifter, ska det enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen uppmana den nominerade kommissionsledamoten att utan onödigt dröjsmål inkomma med kompletterande uppgifter. Först efter att ha beaktat och korrekt analyserat dessa uppgifter ska utskottet fatta sitt beslut. Det utskott som ansvarar för rättsliga frågor kan, där så är lämpligt, besluta att bjuda in den nominerade kommissionsledamoten till en diskussion.

Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor upptäcker en intressekonflikt på grundval av förklaringen om ekonomiska intressen eller kompletterande uppgifter som lämnats av den nominerade kommissionsledamoten, ska det utarbeta rekommendationer i syfte att lösa intressekonflikten. Rekommendationerna kan inbegripa att den nominerade kommissionsledamoten bör avstå från de ekonomiska intressena i fråga eller att kommissionens ordförande bör ändra den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde. I allvarligare fall kan det utskott som ansvarar för rättsliga frågor, om det inte går att finna någon lösning på intressekonflikten, som en sista utväg dra slutsatsen att den nominerade kommissionsledamoten inte kan fullgöra sitt ämbete i enlighet med fördragen och uppförandekoden. Parlamentets talman ska då be kommissionens ordförande om information om vilka ytterligare åtgärder som han eller hon avser att vidta.

Artikel 3

Utfrågningar

Varje nominerad kommissionsledamot ska bjudas in till en utfrågning i parlamentets berörda utskott.

Utfrågningarna ska anordnas av talmanskonferensen på rekommendation av utskottsordförandekonferensen. Ordföranden och samordnarna för varje utskott ska ansvara för detaljerna i upplägget. Föredragande får utses.

Lämpliga åtgärder ska vidtas för samarbete med övriga berörda utskott om ansvarsområdet omfattar olika områden. Det finns tre olika möjligheter, nämligen följande:

a)	Om den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde omfattas av ett enda parlamentsutskotts ansvarsområde, utfrågas han eller hon enbart av detta utskott (ansvarigt utskott).

b)	Om den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde i ungefär lika stor omfattning berör flera parlamentsutskotts ansvarsområden, utfrågas han eller hon gemensamt av dessa utskott (samverkande utskott).

Om den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområde omfattas av huvudsakligen ett parlamentsutskotts ansvarsområde och i mindre omfattning ett eller flera andra parlamentsutskotts ansvarsområden, utfrågas han eller hon av det huvudansvariga utskottet, vid en utfrågning där även det eller de övriga parlamentsutskotten deltar (associerade utskott).

Den valda kommissionsordföranden ska utförligt höras om förfarandena.

Parlamentsutskotten ska översända skriftliga frågor till de nominerade kommissionsledamöterna i god tid före utfrågningarna. För varje nominerad kommissionsledamot ska det finnas två gemensamma frågor som utarbetas av utskottsordförandekonferensen. Den första ska belysa ledamotens allmänna duglighet, engagemang för Europa och personliga oavhängighet; den andra ska belysa ledamotens förmåga att ta sig an det tilltänkta ansvarsområdet liksom samarbetet med parlamentet. Det ansvariga utskottet ska lämna in ytterligare fem frågor, utan möjlighet till delfrågor. Då utfrågningen sker i samverkande utskott ska varje enskilt utskott ha rätt att lämna in tre frågor.

De nominerade kommissionsledamöternas meritförteckningar och svar på skriftliga frågor ska offentliggöras på parlamentets webbplats före utfrågningarna.

Varje utfrågning ska pågå i tre timmar. Förhållandena vid och villkoren för utfrågningarna ska vara sådana att de nominerade kommissionsledamöterna får jämlika och rättvisa möjligheter att presentera sig själva och sina åsikter.

De nominerade kommissionsledamöterna ska uppmanas att hålla ett inledande anförande på högst 15 minuter. Upp till 25 frågor, om möjligt grupperade efter område, ska framföras under utfrågningen. En följdfråga får ställas omedelbart inom den tilldelade tiden. Den totala talartiden ska tilldelas de politiska grupperna i enlighet med artikel 171 i tillämpliga delar. Utfrågningarnas upplägg bör syfta till att åstadkomma en pluralistisk politisk dialog mellan den nominerade kommissionsledamoten och parlamentsledamöterna. Före utfrågningens slut ska den nominerade kommissionsledamoten beredas möjlighet att hålla ett kort slutanförande.

En videoupptagning av utfrågningen ska sändas direkt och kostnadsfritt för allmänheten och medier. En inspelning av utfrågningarna med innehållsförteckning ska finnas tillgänglig för allmänheten inom 24 timmar.

Artikel 4

Bedömning

Ordföranden och samordnarna ska efter utfrågningen utan dröjsmål sammanträda för att göra en bedömning av den enskilda nominerade kommissionsledamoten. Dessa sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Samordnarna ska uppmanas att uppge huruvida de anser att de nominerade kommissionsledamöterna är kvalificerade att såväl ingå som ledamöter av kommissionen som att utföra de särskilda uppgifter som nomineringen avser. Utskottsordförandekonferensen ska utforma en standardmodell som stöd för bedömningen.

Då utfrågningen sker i samverkande utskott ska ordförandena och samordnarna för utskotten agera gemensamt under hela förfarandet.

En separat bedömning ska utarbetas för varje nominerad kommissionsledamot. Yttranden från samtliga utskott som deltagit i utfrågningen ska inkluderas.

Följande principer ska gälla för samordnarnas bedömning:

a)	Om samordnarna enhälligt godkänner den nominerade kommissionsledamoten ska ordföranden översända en skrivelse om godkännande på deras vägnar.

b)	Om samordnarna enhälligt underkänner den nominerade kommissionsledamoten ska ordföranden översända en skrivelse om underkännande på deras vägnar.

Om samordnare som tillsammans företräder en majoritet bestående av minst två tredjedelar av utskottets ledamöter godkänner den nominerade kommissionsledamoten ska ordföranden på deras vägnar översända en skrivelse om att en stor majoritet godkänner den nominerade kommissionsledamoten. På begäran ska minoritetens uppfattning nämnas.

Om samordnarna inte kan uppnå en majoritet bestående av minst två tredjedelar av utskottets ledamöter för att godkänna den nominerade kommissionsledamoten ska de

—	först begära ytterligare uppgifter med hjälp av fler skriftliga frågor,

—	därefter, om de fortfarande är missnöjda, begära en fortsatt utfrågning på 1,5 timmar, med talmanskonferensens godkännande.

Om samordnare som, efter tillämpningen av led d, tillsammans företräder en majoritet bestående av minst två tredjedelar av utskottets ledamöter godkänner den nominerade kommissionsledamoten ska ordföranden på deras vägnar översända en skrivelse om att en stor majoritet godkänner den nominerade kommissionsledamoten. På begäran ska minoritetens uppfattning nämnas.

Om det, efter tillämpningen av led d, fortfarande inte finns någon majoritet av samordnare som tillsammans företräder minst två tredjedelar av utskottets ledamöter och kan godkänna den nominerade kommissionsledamoten ska ordföranden sammankalla ett utskottssammanträde och låta de två frågor som nämns i punkt 1 gå till omröstning. Ordföranden ska översända en skrivelse med utskottets bedömning.

Utskottens skrivelser om bedömningarna ska översändas inom 24 timmar efter slutförandet av bedömningsprocessen. Skrivelserna ska granskas av utskottsordförandekonferensen för att sedan översändas till talmanskonferensen. Efter diskussion i talmanskonferensen, och såvida inget beslut om att inhämta ytterligare uppgifter fattas, ska talmanskonferensen förklara utfrågningarna för avslutade och tillåta offentliggörande av samtliga skrivelser om bedömningarna.

Artikel 5

Presentation av hela den nominerade kommissionen

Den valda kommissionsordföranden ska uppmanas att presentera hela den nominerade kommissionen och dess program vid ett sammanträde i kammaren, vid vilket Europeiska rådets ordförande och rådets ordförande ska inbjudas att närvara. Presentationen ska åtföljas av en diskussion. Som avslutning på debatten får en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 132.3–132.8 ska tillämpas.

Efter omröstning om resolutionsförslaget ska parlamentet sedan rösta för eller emot att i sin helhet godkänna utnämningen av den valda ordföranden och de övriga nominerade kommissionsledamöterna. Parlamentet ska genom namnupprop fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna. Omröstningen får skjutas upp till det därpå följande sammanträdet.

Artikel 6

Uppföljning av åtaganden som gjorts under utfrågningarna

De åtaganden som gjorts och de prioriteringar som anförts av de nominerade kommissionsledamöterna under utfrågningarna ska fortlöpande, under hela mandatperioden, följas upp av det ansvariga utskottet inom ramen för den årliga strukturerade dialogen med kommissionen i enlighet med punkt 1 i bilaga 4 till ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.

Del II – Omfattande omfördelning av ansvarsområdena eller ändring av sammansättningen i kommissionsledamöternas kollegium under dess mandatperiod

Artikel 7

Ersättare

Om en ersättare ska utses på grund av avgång, avsättning eller dödsfall ska parlamentet omedelbart bjuda in den nominerade kommissionsledamoten till utfrågning på de villkor som anges i del I.

Artikel 8

Anslutning av en ny medlemsstat

Vid anslutning av en ny medlemsstat ska parlamentet bjuda in denna stats nominerade kommissionsledamot till utfrågning på de villkor som anges i del I.

Artikel 9

Omfattande omfördelning av ansvarsområdena

Om det sker en omfattande omfördelning av ansvarsområdena under kommissionens mandatperiod ska de berörda kommissionsledamöterna bjudas in att delta i en utfrågning på samma villkor som dem som anges i del I innan de tillträder sina poster.

Artikel 10

Omröstning i kammaren

Med avvikelse från förfarandet i artikel 125.7 ska omröstningen vara sluten när omröstningen i kammaren avser utnämning av en enda kommissionsledamot.

BILAGA VIII

KRAV I SAMBAND MED UTARBETANDE AV RÄTTSAKTER SOM ANTAS I ENLIGHET MED DET ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET

I rättsakter ska anges vilken typ av rättsakt det rör sig om, referensnumret, namnen på båda institutioner som antagit den, dagen för deras undertecknande och en uppgift om innehållet.

Rättsakter ska innehålla följande:

a)	Formuleringen ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning” eller ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit detta direktiv” eller ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit detta beslut”.

b)	Efter orden ”med beaktande av” en uppgift om de bestämmelser på grundval av vilka rättsakten antas.

c)	En hänvisning till framlagda förslag, avgivna yttranden och hållna samråd.

d)	Skälen till rättsakten som inleds med orden ”och av följande skäl”.

e)	En formulering såsom ”härigenom föreskrivs följande” eller ”har beslutat följande” följd av bestämmelserna i rättsakten.

Rättsakter ska delas in i artiklar som får grupperas i delar, avdelningar, kapitel och avsnitt.

Sista artikeln i en rättsakt ska bestämma dagen för ikraftträdandet, om denna dag inträffar före eller efter den tjugonde dagen efter det att rättsakten offentliggjorts.

Sista artikeln i en rättsakt ska följas av följande:

—	En lämplig slutformulering, i enlighet med relevant artikel i fördragen, beträffande rättsaktens tillämplighet.

—	”Utfärdad i/Utfärdat i …” följt av dagen för undertecknandet av rättsakten.

—	Formuleringen ”På Europaparlamentets vägnar Ordförande”, ”På rådets vägnar Ordförande” med namnet på talmannen och namnet på ordföranden i rådet vid tidpunkten för antagandet av rättsakten infört före ordet ”Ordförande”.

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
		Europaparlamentet
	*	Arbetsordning – Nionde valperioden – Juli 2019	1

”Mikronäringsämne	Halt mikronäringsämnen (i viktprocent)
”Mikronäringsämne	Avsett att användas på grödor eller gräsmark	Avsett för trädgårdsgrödor
Bor (B)	0,01	0,01
Kobolt (Co)	0 002	Ej tillämpligt
Järn (Fe)	0,5	0,02
Mangan (Mn)	0,1	0,01
Molybden (Mo)	0 001	0 001”

”Mikronäringsämne	Halt mikronäringsämnen (i viktprocent)
”Mikronäringsämne	Avsett att användas på grödor eller gräsmark	Avsett för trädgårdsgrödor
Bor (B)	0,01	0,01
Kobolt (Co)	0,002	Ej tillämpligt
Järn (Fe)	0,5	0,02
Mangan (Mn)	0,1	0,01
Molybden (Mo)	0,001	0,001 ”

”Mikronäringsämne	Halt mikronäringsämnen (i viktprocent)
”Mikronäringsämne	Avsett att användas på grödor eller gräsmark	Avsett för trädgårdsgrödor
Koppar (Cu)	0,01	0 002
Zink (Zn)	0,01	0 002”

”Mikronäringsämne	Halt mikronäringsämnen (i viktprocent)
”Mikronäringsämne	Avsett att användas på grödor eller gräsmark	Avsett för trädgårdsgrödor
Koppar (Cu)	0,01	0,002
Zink (Zn)	0,01	0,002 ”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 302

Svensk utgåva	Lagstiftning	62 årgången 22 november 2019

		Rättelser
	*	Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003 ( EUT L 170, 25.6.2019 )	129

”Mikronäringsämne	Halten mikronäringsämne (i viktprocent)
Bor (B)	0,01
Kobolt (Co)	0 002
Järn (Fe)	0,02
Mangan (Mn)	0,01
Molybden (Mo)	0 001”