(1)

Det verksamma ämnet vinäger omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av vinäger för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. Vinäger togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida vinäger ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att vinäger inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör vinäger tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom vinäger har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. Vinäger bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av den definition av livsmedel som avses i artikel 3.1 u i den förordningen och om det innehåller mindre än 10 % ättiksyra. Detta är förenligt med det faktum att vinäger endast omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 om det var livsmedel.

(6)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om vinäger för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

Det verksamma ämnet Saccharomyces cerevisiae omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av Saccharomyces cerevisiae för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. Saccharomyces cerevisiae togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida Saccharomyces cerevisiae ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att Saccharomyces cerevisiae inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör Saccharomyces cerevisiae tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom Saccharomyces cerevisiae har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. Saccharomyces cerevisiae bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av den definition av livsmedel eller foder som avses i artikel 3.1 u i den förordningen. Detta är förenligt med det faktum att Saccharomyces cerevisiae endast omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 om det var livsmedel eller foder.

(6)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om Saccharomyces cerevisiae för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

Det verksamma ämnet äggpulver omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av äggpulver för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. Äggpulver togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida äggpulver ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att äggpulver inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör äggpulver tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom äggpulver har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. Äggpulver bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av den definition av livsmedel eller foder som avses i artikel 3.1 u i den förordningen. Detta är förenligt med det faktum att äggpulver endast omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 om det var livsmedel eller foder.

(6)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om äggpulver för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

Det verksamma ämnet honung omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av honung för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. Honung togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida honung ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att honung inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör honung tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom honung har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. Honung bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av den definition av livsmedel eller foder som avses i artikel 3.1 u i den förordningen. Detta är förenligt med det faktum att honung endast omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 om det var livsmedel eller foder.

(6)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om honung för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

Det verksamma ämnet D-fruktos omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av D-fruktos för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. D-fruktos togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida D-fruktos ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012. Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att D-fruktos inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör D-fruktos tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom D-fruktos har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. D-fruktos bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av den definition av livsmedel eller foder som avses i artikel 3.1 u i den förordningen. Detta är förenligt med det faktum att D-fruktos endast omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 om det var livsmedel eller foder.

(5)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om D-fruktos för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

Det verksamma ämnet ost omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av ost för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. Ost togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida ost ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att ost inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör ost tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom ost har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. Ost bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av den definition av livsmedel eller foder som avses i artikel 3.1 u i den förordningen. Detta är förenligt med det faktum att ost endast omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 om det var livsmedel eller foder.

(6)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om ost för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

Det verksamma ämnet koncentrerad äppelsaft omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) i den mån det utgjorde livsmedel eller foder som är avsedda att användas som avskräckande eller tilldragande medel i produkttyp 19.

(2)

I enlighet med artikel 16.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (3) gjordes en anmälan av koncentrerad äppelsaft för produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder. Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) förklarade att anmälan uppfyllde kraven och underrättade kommissionen om att kraven var uppfyllda, i enlighet med artikel 17 i den förordningen. Koncentrerad äppelsaft togs därefter upp för produkttyp 19 i förteckningen över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter (4).

(3)

Den 31 januari 2017 bad kommissionen kemikaliemyndigheten lämna ett yttrande om huruvida koncentrerad äppelsaft ger upphov till betänkligheter i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Kemikaliemyndigheten (5) konstaterade i sitt yttrande att koncentrerad äppelsaft inte ger upphov till betänkligheter och därför kan tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012.

(5)

Med hänsyn till kemikaliemyndighetens yttrande bör koncentrerad äppelsaft tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. Eftersom koncentrerad äppelsaft har naturligt ursprung bör det tas upp i kategori 4, traditionellt använda ämnen av naturligt ursprung. Koncentrerad äppelsaft bör endast tas upp i den bilagan om det omfattas av definitionen i del I punkt 2 i bilaga I till rådets direktiv 2001/112/EG (6).

(6)

Artikel 89.3 i förordning (EU) nr 528/2012 innehåller övergångsbestämmelser i händelse av att ett existerande verksamt ämne som har tagits upp i arbetsprogrammet för en systematisk granskning av existerande verksamma ämnen godkänns i enlighet med den förordningen. I fråga om koncentrerad äppelsaft för produkttyp 19 bör datum för godkännande för tillämpningen av artikel 89.3 i den förordningen fastställas till den 1 juni 2021, för att ge tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar om godkännande i enlighet med 89.3 andra stycket i den förordningen.

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Litauens ansökan om registrering av namnet ”Kaimiškas Jovarų alus” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Kaimiškas Jovarų alus” registreras.

(1)

Genom beslut 2014/115/EU (2) godkände rådet protokollet om ändring av avtalet om offentlig upphandling (3) (nedan kallat avtalet), som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen. Avtalet är ett plurilateralt avtal som syftar till att ömsesidigt öppna marknaderna för offentlig upphandling mellan avtalsparterna. Det tillämpas på alla avtal om offentlig upphandling vilkas värde uppgår till minst de belopp (nedan kallade tröskelvärden) som anges i avtalet och som uttrycks i särskilda dragningsrätter.

(2)

Ett av syftena med direktiv 2014/23/EU är att upphandlande enheter och myndigheter som tillämpar det direktivet samtidigt ska kunna uppfylla kraven i avtalet. Enligt artikel 9.1 i direktiv 2014/23/EU ska kommissionen vartannat år kontrollera att tröskelvärdet vid koncessioner enligt artikel 8.1 i det direktivet motsvarar det tröskelvärde som fastställs i avtalet. Eftersom värdet av det tröskelvärde som beräknas i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2014/23/EU skiljer sig från värdet av det tröskelvärde som anges i artikel 8.1 i det direktivet är det nödvändigt att revidera detta tröskelvärde.

(3)

Direktiv 2014/23/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Genom beslut 2014/115/EU (2) godkände rådet protokollet om ändring av avtalet om offentlig upphandling (3) (nedan kallat avtalet), som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen. Avtalet är ett plurilateralt avtal och dess syfte är att ömsesidigt öppna marknaderna för offentlig upphandling mellan avtalsparterna. Det tillämpas på alla avtal om offentlig upphandling vilkas värde uppgår till minst de belopp (nedan kallade tröskelvärden) som anges i avtalet och som uttrycks i särskilda dragningsrätter.

(2)

Ett av syftena med direktiv 2014/24/EU är att upphandlande myndigheter som tillämpar det direktivet samtidigt ska kunna uppfylla kraven i avtalet. I enlighet med artikel 6.1 i direktiv 2014/24/EU ska kommissionen vartannat år kontrollera att de tröskelvärden för offentliga kontrakt och projekttävlingar som anges i artikel 4 a–c i det direktivet motsvarar de tröskelvärden som fastställs i avtalet. Eftersom värdet av de tröskelvärden som beräknas i enlighet med artikel 6.1 i direktiv 2014/24/EU skiljer sig från värdet av de tröskelvärden som anges i artikel 4 a–c i det direktivet, är det nödvändigt att revidera dessa tröskelvärden. I enlighet med artikel 6.2 av direktiv 2014/24/EU ska de tröskelvärden som fastställs i artikel 13 i det direktivet anpassas till de tröskelvärden som anges i artikel 4 a och c i det direktivet.

(3)

Direktiv 2014/24/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

2.

I artikel 13 ska första stycket ändras på följande sätt:

(1)

Genom beslut 2014/115/EU (2) godkände rådet protokollet om ändring av avtalet om offentlig upphandling (3) (nedan kallat avtalet), som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen. Avtalet är ett plurilateralt avtal och dess syfte är att ömsesidigt öppna marknaderna för offentlig upphandling mellan avtalsparterna. Det tillämpas på alla avtal om offentlig upphandling vilkas värde uppgår till minst de belopp (nedan kallade tröskelvärden) som anges i avtalet uttryckta i särskilda dragningsrätter.

(2)

Ett av syftena med direktiv 2014/25/EU är att de upphandlande enheter som tillämpar det direktivet samtidigt ska kunna uppfylla kraven i avtalet. I enlighet med artikel 17.1 i direktiv 2014/25/EU ska kommissionen vartannat år kontrollera att de tröskelvärden för kontrakt och projekttävlingar som anges i artikel 15 a och b i det direktivet motsvarar de tröskelvärden som fastställs i avtalet. Eftersom värdet av de tröskelvärden som beräknas i enlighet med artikel 17.1 i direktiv 2014/25/EU skiljer sig från värdet av de tröskelvärden som anges i artikel 15 a och b i det direktivet, är det nödvändigt att revidera dessa tröskelvärden.

(3)

Direktiv 2014/25/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I led a ska ”443 000 EUR” ersättas med ”428 000 EUR”.

2.

I led b ska ”5 548 000 EUR” ersättas med ”5 350 000 EUR”.

(1)

Genom beslut 2014/115/EU (2) godkände rådet protokollet om ändring av avtalet om offentlig upphandling (3) (nedan kallat avtalet), som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen. Avtalet är ett plurilateralt avtal som syftar till att ömsesidigt öppna marknaderna för offentlig upphandling mellan avtalsparterna. Det tillämpas på alla avtal om offentlig upphandling vilkas värde uppgår till minst de belopp (nedan kallade tröskelvärden) som anges i avtalet uttryckta i särskilda dragningsrätter.

(2)

Ett av syftena med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (4) är att upphandlande enheter och myndigheter som tillämpar det direktivet samtidigt ska kunna uppfylla kraven i avtalet. I enlighet med artikel 17 i direktiv 2014/25/EU ska kommissionen vartannat år kontrollera att de tröskelvärden som anges i artikel 15 a och b i det direktivet motsvarar de tröskelvärden som fastställs i avtalet och vid behov revidera dessa.

(3)

De tröskelvärden som fastställs i direktiv 2014/25/EU har reviderats. I enlighet med artikel 68.1 i direktiv 2009/81/EG bör de tröskelvärden som fastställs i det direktivet anpassas till de reviderade tröskelvärden som fastställts i direktiv 2014/25/EU.

(4)

Direktiv 2009/81/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I led a ska ”443 000 EUR” ersättas med ”428 000 EUR”.

2.

I led b ska ”5 548 000 EUR” ersättas med ”5 350 000 EUR”.

(1)

Enligt princip 10 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2), som proklamerades i Göteborg den 17 november 2017, har varje arbetstagare rätt till en hälsosam, säker och väl anpassad arbetsmiljö. Arbetstagarnas rätt till ett gott skydd för hälsa och säkerhet i arbetet och deras rätt till en arbetsmiljö som passar för deras yrkesverksamhet och gör att de kan arbeta längre omfattar också skydd mot exponering för kemiska agenser i arbetet.

(2)

I meddelandet Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla (3) framhåller kommissionen behovet av att fortsätta arbetet med att förbättra skyddet för arbetstagare som exponeras för kemiska agenser i arbetet.

(3)

I enlighet med direktiv 98/24/EG ska kommissionen föreslå EU-mål i form av indikativa yrkeshygieniska gränsvärden som ska fastställas på EU-nivå för att skydda arbetstagarna mot risker som härrör från exponering för farliga kemikalier.

(4)

I artikel 3.2 i direktiv 98/24/EG ges kommissionen befogenhet att fastställa eller revidera de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena, varvid den ska ta hänsyn till tillgänglig mätteknik på grundval av åtgärder antagna i enlighet med förfarandet i artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG (4).

(5)

Enligt artikel 3.1 i direktiv 98/24/EG ska kommissionen bedöma sambandet mellan hälsoeffekter av farliga kemiska agenser och yrkeshygienisk exponeringsnivå på grundval av en oberoende vetenskaplig utvärdering av senast tillgängliga vetenskapliga rön.

(6)

Kommissionen bistås i detta arbete av vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens, inrättad genom kommissionens beslut 2014/113/EU (5).

(7)

Enligt direktiv 98/24/EG betyder yrkeshygieniskt gränsvärde, om inte annat anges, gränsen för det tidsvägda medelvärdet av koncentrationen av ett kemisk agens i arbetstagarens inandningszon i förhållande till en angiven referensperiod.

(8)

De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är kopplade till arbetstagarnas hälsa och hämtas från de senaste vetenskapliga rönen, varefter de antas av kommissionen som tar hänsyn till tillgänglig mätteknik. De är gränsvärden för exponering, under vilka allmänt sett inga skadeverkningar förväntas för ett visst kemiskt agens efter kortvarig eller daglig exponering under ett helt yrkesliv. De utgör EU-mål och syftar till att göra det lättare för arbetsgivaren att fastställa och bedöma risker och vidta förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder i enlighet med direktiv 98/24/EG.

(9)

I enlighet med vetenskapliga kommitténs rekommendationer fastställs de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt medelvärde (gränsvärden för långvarig exponering) och för vissa kemiska agenser kortare referensperioder på i allmänhet femton minuter tidsvägt medelvärde (gränsvärden för kortvarig exponering) för att beakta effekterna av kortvarig exponering.

(10)

För varje kemiskt agens som har ett indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde fastställt på EU-nivå ska medlemsstaterna fastställa ett nationellt yrkeshygieniskt gränsvärde. När de fastställer det nationella gränsvärdet ska de beakta EU-gränsvärdet och bestämma det nationella värdets karaktär i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

(11)

De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är en viktig del av det allmänna skyddet för arbetstagare mot hälsorisker som orsakas av exponering för farliga kemikalier.

(12)

I enlighet med artikel 3 i direktiv 98/24/EG har vetenskapliga kommittén bedömt hur de kemiska agenser som förtecknas i tio poster i bilagan till detta direktiv påverkar hälsan vid olika yrkeshygienisk exponeringsnivå. Kommittén rekommenderar att alla dessa kemiska agenser förses med indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för exponering genom inandning i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt medelvärde. Det är därför lämpligt att fastställa gränsvärden för långvarig exponering för alla agenser i bilagan till detta direktiv.

(13)

För vissa av dessa kemiska agenser, t.ex. anilin, trimetylamin, 2-fenylpropan (kumen), sek-butylacetat, 4-aminotoluen, isobutylacetat, isoamylalkohol, n-butylacetat och fosforyltriklorid, rekommenderar vetenskapliga kommittén att man även fastställer kortvariga gränsvärden.

(14)

För vissa ämnen är det nödvändigt att även beakta möjligheten av upptag genom huden för att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå. Bland de kemiska agenser som förtecknas i de tio posterna i bilagan till detta direktiv konstaterade vetenskapliga kommittén en möjlighet till betydande upptag via huden hos anilin, 2-fenylpropan (kumen) och 4-aminotoluen. Det är därför lämpligt att bilagan till detta direktiv omfattar anmärkningar som anger möjligheten till betydande upptag via huden för de kemiska agenserna, utöver de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena.

(15)

Ett av de kemiska agenserna, 2-fenylpropan (kumen), förtecknas för närvarande i bilagan till kommissionens direktiv 2000/39/EG (6). Vetenskapliga kommittén rekommenderar att ett nytt indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde fastställs för detta ämne. Det är därför lämpligt att ange reviderade gränsvärden för 2-fenylpropan (kumen) i bilagan till det här direktivet och att stryka uppgifterna för ämnet från bilagan till direktiv 2000/39/EG.

(16)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (7) av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

(17)

När det gäller detta direktiv anser kommissionen det motiverat att översända sådana handlingar i form av en jämförelsetabell över de nationella bestämmelserna och detta direktiv, eftersom dels vissa nationella yrkeshygieniska gränsvärden redan finns i nationell lagstiftning, dels de nationella rättsakter där yrkeshygieniska gränsvärden fastställs är av varierande typ och teknisk karaktär.

(18)

Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor hördes i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 98/24/EG och avgav yttranden den 6 december 2017 och den 31 maj 2018. Kommittén konstaterade att det för närvarande knappast finns mätmetoder som kan användas till att visa överensstämmelse med de föreslagna gränsvärdena för fosforyltriklorid och isoamylalkohol och att ansträngningar bör göras för att säkerställa att lämplig teknik finns tillgänglig före slutet av övergångsperioden.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.

(1)

Princip 10 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2), som proklamerades i Göteborg den 17 november 2017, innebär att varje arbetstagare har rätt till en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö. Arbetstagarnas rätt till ett gott skydd för hälsa och säkerhet i arbetet och till en arbetsmiljö som passar för deras yrkesverksamhet och gör att de kan stanna kvar i arbetslivet längre inkluderar användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen om risker inte kan undvikas eller inte kan begränsas tillräckligt mycket genom andra medel eller arbetsorganisatoriska åtgärder.

(2)

Genomförandet av de direktiv som rör arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. direktiv 89/656/EEG, var föremål för en efterhandsutvärdering, en så kallad Refit-utvärdering. Vid utvärderingen bedömdes direktivens relevans, forskning och nya vetenskapliga rön på de olika aktuella områdena. I Refit-utvärderingen, som redovisas i kommissionens arbetsdokument (3), dras bland annat slutsatsen att användningen av personlig skyddsutrustning berör ca 40 % av EU:s arbetskraft, då riskerna på arbetsplatsen inte kan undvikas på annat sätt, och att det finns ett behov av att ta itu med svårigheter i genomförandet av direktiv 89/656/EEG.

(3)

I sitt meddelande Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla – modernisering av EU:s lagstiftning och politik på arbetsmiljöområdet (4) upprepade kommissionen att även om Refit-utvärderingen av EU:s regelverk om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bekräftade att lagstiftningen på detta område generellt sett är effektiv och ändamålsenlig, finns det utrymme att uppdatera föråldrade bestämmelser och säkerställa bättre och mer omfattande skydd, efterlevnad och tillsyn i praktiken. Kommissionen betonar särskilt behovet av att se över definitionen av personlig skyddsutrustning och dess användning av olika tjänster och sektorer enligt artikel 2 i direktiv 89/656/EEG.

(4)

I direktiv 89/656/EEG fastställs minimikrav för användning av personlig skyddsutrustning av arbetstagare på arbetsplatsen, som ska användas när risker inte kan undvikas eller inte kan begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller genom arbetsorganisatoriska åtgärder. För att underlätta införandet av de allmänna regler som krävs enligt artikel 6 i direktiv 89/656/EEG tillhandahåller bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG icke-bindande riktlinjer i syfte att underlätta och stödja valet av lämplig personlig skyddsutrustning för de berörda riskerna, verksamheterna och sektorerna.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (5) fastställs bestämmelser om konstruktion, tillverkning och saluföring av personlig skyddsutrustning. Genom förordning (EU) 2016/425 ändrades riskklassificeringen av produkter för att göra det lättare för arbetsgivare att förstå och därmed kunna tillhandahålla personlig skyddsutrustning, såsom förklaras närmare i riktlinjerna om personlig skyddsutrustning (6) som klargör de förfaranden och frågor som avses i förordning (EU) 2016/425. Det är lämpligt att uppdatera bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG för att säkerställa överensstämmelse med den riskklassificering som fastställs i förordning (EU) 2016/425 och anpassa dem till den terminologi som används och de typer av personlig skyddsutrustning som avses i förordning (EU) 2016/425.

(6)

I artikel 4.1 i direktiv 89/656/EEG föreskrivs att arbetsgivaren ska tillhandahålla personlig skyddsutrustning som uppfyller tillämpliga unionsbestämmelser om utformning och tillverkning med hänsyn till säkerhet och hälsa. Enligt samma artikel måste arbetsgivare som tillhandahåller personlig skyddsutrustning till sina anställda säkerställa att sådan personlig skyddsutrustning uppfyller de krav som fastställs i förordning (EU) 2016/425.

(7)

Bilaga I till direktiv 89/656/EEG innehåller ett vägledande riskschema för användning av personlig skyddsutrustning och fastställer vilka typer av risker som kan uppstå på arbetsplatser i förhållande till olika delar av kroppen som ska skyddas genom personlig skyddsutrustning. Bilaga I bör ändras för att ta hänsyn till nya typer av risker som förekommer på arbetsplatser och för att säkerställa överensstämmelse med den riskklassificering och den terminologi som används, särskilt i förordning (EU) 2016/425.

(8)

Bilaga II till direktiv 89/656/EEG som innehåller en vägledande ej fullständig förteckning över typer av personlig skyddsutrustning bör ändras för att ta hänsyn till de nya typer av risker som anges i bilaga I till det direktivet. Bilaga II bör också kompletteras med exempel på personlig skyddsutrustning som för närvarande finns på marknaden i överensstämmelse med förordning (EU) 2016/425 och den terminologi som används i den förordningen.

(9)

Bilaga III till direktiv 89/656/EEG innehåller en vägledande ej fullständig lista över arbeten och arbetsmoment där det kan vara nödvändigt att använda personlig skyddsutrustning, som sammanför de klassificeringar som anges i bilaga I till det direktivet och de typer av personlig skyddsutrustning som beskrivs i bilaga II till det direktivet. Bilaga III till direktiv 89/656/EEG bör omstruktureras för att säkerställa överensstämmelse mellan de termer och klassificeringar som används i de tre bilagorna och förordning (EU) 2016/425. Detta gör det möjligt för arbetsgivare från olika sektorer och branscher att bättre identifiera och tillhandahålla personlig skyddsutrustning som motsvarar specifika arbeten och de specifika typer av risker som arbetstagare utsätts för enligt riskbedömningen.

(10)

Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor har hörts om de åtgärder som till följd av antagandet av kommissionens meddelande Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla – modernisering av EU:s lagstiftning och politik på arbetsmiljöområdet krävs för att hålla unionens arbetsmiljölagstiftning effektiv och ändamålsenlig.

(11)

I sitt yttrande om moderniseringen av sex arbetsmiljödirektiv (7) av den 6 december 2017 rekommenderar den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor att direktiv 89/656/EEG ändras för att förbättra dess relevans och ändamålsenlighet.

(12)

I ett senare yttrande om tekniska uppdateringar av bilagorna till direktiv 89/656/EEG (8) av den 31 maj 2018 rekommenderar rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor specifika uppdateringar av bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG, med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen på området och för att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) 2016/425.

(13)

Vid utarbetandet av den föreliggande uppdateringen av bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG biträddes kommissionen av experter som företräder medlemsstater som lämnat tekniskt och vetenskapligt stöd.

(14)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011 (9), har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG (10).