ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 271

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
24 oktober 2019


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

12

 

*

Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

15

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

24.10.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1753

av den 23 oktober 2019

om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

För att unionen ska kunna utöva sin exklusiva befogenhet i fråga om den gemensamma handelspolitiken fullt ut och i fullständig överensstämmelse med sina åtaganden enligt Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) kommer den att bli avtalsslutande part i Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad Genèveakten), i enlighet med rådets beslut (EU) 2019/1754 (3), vilket också bemyndigar medlemsstaterna att ratificera Genèveakten eller ansluta sig till den i unionens intresse. De avtalsslutande parterna i Genèveakten är medlemmar av en särskild union som skapades genom Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och internationell registrering av dem (nedan kallad den särskilda unionen). I enlighet med beslut (EU) 2019/1754 ska unionen och de medlemsstater som har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten företrädas av kommissionen i den särskilda unionen vad gäller Genèveakten.

(2)

Det är lämpligt att fastställa bestämmelser som gör det möjligt för unionen att utöva de rättigheter och fullgöra de skyldigheter som fastställs i Genèveakten, på unionens vägnar och på de medlemsstaters som ratificerar eller ansluter sig till den akten vägnar.

(3)

Genèveakten skyddar ursprungsbeteckningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1151/2012 (4) och (EU) nr 1308/2013 (5), inklusive geografiska beteckningar, i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 (6) och (EU) 2019/787 (7), tillsammans benämnda geografiska beteckningar i den här förordningen.

(4)

Efter unionens anslutning till Genèveakten, och därefter regelbundet, bör kommissionen till den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (nedan kallad den internationella byrån) ge in ansökningar om internationell registrering av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i och är skyddade i unionsterritoriet i den internationella byråns register (nedan kallat det internationella registret). Dessa ansökningar bör grunda sig på anmälningar från medlemsstaterna som agerar på eget initiativ eller på begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller av en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten. När dessa anmälningar bereds bör medlemsstaterna beakta det ekonomiska intresse som är kopplat till internationellt skydd av berörda geografiska beteckningar och ta särskild hänsyn till produktionsvärdet och exportvärdet, skydd enligt andra avtal samt pågående eller potentiellt missbruk i tredjeländer.

(5)

Registreringen av geografiska beteckningar i det internationella registret bör syfta till att tillhandahålla kvalitetsprodukter, rättvis konkurrens och konsumentskydd. Eftersom geografiska beteckningar har ett betydande kulturellt och ekonomiskt värde, bör registreringen av geografiska beteckningar bedömas med avseende på det värde som skapas för lokalsamhällena med sikte på att stödja landsbygdsutveckling och främja nya arbetstillfällen inom produktion, bearbetning och övriga därmed sammanhängande tjänster.

(6)

För att upprätta en kontinuerlig dialog med berörda parter bör kommissionen använda befintliga mekanismer för regelbundet samråd med medlemsstaterna, branschorganisationer och unionsproducenter.

(7)

Det bör inrättas lämpliga förfaranden så att kommissionen kan bedöma geografiska beteckningar som har sitt ursprung i de avtalsslutande parter i Genèveakten som inte är medlemsstater (nedan kallade avtalsslutande tredje parter) och har registrerats i det internationella registret, i syfte att fatta beslut vad gäller skydd i unionen och, i förekommande fall, om ogiltigförklaring av sådant skydd.

(8)

Unionens säkerställande av skydd av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i avtalsslutande tredje parter och som är registrerade i det internationella registret bör ske i enlighet med kapitel III i Genèveakten, särskilt artikel 14 som kräver att varje avtalsslutande part tillhandahåller effektiva rättsmedel för skydd av registrerade geografiska beteckningar och föreskriver att talan för att säkerställa skyddet av sådana beteckningar ska kunna väckas vid domstol av en myndighet eller av någon av de berörda parterna, oavsett om det rör sig om en fysisk person eller en juridisk person och oavsett om de är offentliga eller privata, i enlighet med den avtalsslutande partens rättsordning och praxis.

(9)

I syfte att säkerställa skydd på unionsnivå eller regional eller nationell nivå av varumärken vid sidan av geografiska beteckningar, och med beaktande av skyddet för äldre varumärkesrätt enligt artikel 13.1 i Genèveakten, bör man säkerställa samexistens för äldre varumärken och geografiska beteckningar som är registrerade i det internationella registret och som beviljats skydd eller används i unionen.

(10)

Med tanke på unionens exklusiva befogenhet i fråga om den gemensamma handelspolitiken bör medlemsstater som inte redan är parter i 1958 års Lissabonöverenskommelse om skydd för ursprungsbeteckningar och internationell registrering av dem, reviderad i Stockholm den 14 juli 1967 och ändrad den 28 september 1979 (nedan kallad Lissabonöverenskommelsen) inte ratificera eller ansluta sig till den överenskommelsen.

(11)

Medlemsstater som redan är parter i Lissabonöverenskommelsen bör kunna förbli det, särskilt för att säkerställa kontinuiteten för de rättigheter som beviljats och se till att de skyldigheter som fastställs i den överenskommelsen fullgörs. De bör dock enbart agera i unionens intresse och med fullständig respekt för unionens exklusiva befogenhet. Dessa medlemsstater bör därför utöva sina rättigheter och skyldigheter enligt Lissabonöverenskommelsen i full överensstämmelse med det tillstånd som beviljas av unionen i enlighet med denna förordning. För att respektera det enhetliga skyddet av geografiska beteckningar som inrättats i unionen vad gäller jordbruksprodukter och för att ytterligare stärka harmoniseringen av den inre marknaden bör dessa medlemsstater inte registrera några nya ursprungsbeteckningar enligt Lissabonöverenskommelsen för produkter som omfattas av förordning (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013 eller (EU) nr 251/2014 eller (EU) 2019/787.

(12)

De medlemsstater som redan är parter i Lissabonöverenskommelsen har registrerade ursprungsbeteckningar enligt Lissabonöverenskommelsen. Övergångsbestämmelser bör fastställas för att möjliggöra fortsatt skydd av dessa ursprungsbeteckningar, med förbehåll för kraven i den överenskommelsen, Genèveakten och unionsrätten.

(13)

De medlemsstater som redan är parter i Lissabonöverenskommelsen skyddar ursprungsbeteckningar från tredje parter i det avtalet. För att ge dem möjlighet att fullgöra de internationella förpliktelser de åtagit sig före unionens anslutning till Genèveakten bör övergångsbestämmelser fastställas som har verkan enbart på det nationella planet och inte påverkar handeln inom unionen eller den internationella handeln.

(14)

Det är lämpligt att avgifter enligt Genèveakten och de gemensamma föreskrifterna inom Lissabonöverenskommelsen och Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen (nedan kallade de gemensamma föreskrifterna) för att ge in en ansökan till den internationella byrån om internationell registrering av en geografisk beteckning samt avgifter för andra anteckningar i det internationella registret och tillhandahållande av utdrag, intyg eller annan information om innehållet i denna internationella registrering bör belasta den medlemsstat där den geografiska beteckningen har sitt ursprung, en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i den akten. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att kräva att den fysiska eller juridiska personen eller förmånstagaren betalar vissa eller samtliga avgifter.

(15)

För att täcka eventuella underskott i den särskilda unionens driftsbudget bör unionen, inom ramen för de medel som är tillgängliga för detta ändamål i unionens årliga budget, kunna lämna ett särskilt bidrag enligt beslut av den särskilda unionens församling i enlighet med artikel 24.4 i Genèveakten, med tanke på det ekonomiska och kulturella värde som skyddet av geografiska beteckningar utgör.

(16)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av unionens medlemskap i den särskilda unionen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att upprätta en förteckning över geografiska beteckningar som ska ingå i den ansökan om internationell registrering som ska ges in till den internationella byrån i samband med anslutningen till Genèveakten och för senare ingivande av en ansökan, att avslå en invändning, att besluta huruvida en geografisk beteckning som är registrerad i det internationella registret ska beviljas skydd, att dra tillbaka ett avslag i fråga om en internationell registrerings verkan, att begära annullering av en internationell registrering, att anmäla en ogiltigförklaring av skyddet i unionen av en geografisk beteckning som är registrerad i det internationella registret samt att bemyndiga medlemsstater att utföra alla nödvändiga ändringar gällande ursprungsbeteckningen för en produkt som är skyddad enligt förordning (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 eller (EU) 2019/787. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (8).

(17)

I enlighet med proportionalitetsprincipen är det nödvändigt och lämpligt, för att förverkliga det grundläggande målet att göra det möjligt för unionen att delta i den särskilda unionen på ett sätt som kommer att säkerställa effektivt skydd av EU:s geografiska beteckningar på internationell nivå, att fastställa regler och förfaranden gällande unionens insatser till följd av anslutningen till Genèveakten. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet, i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

(18)

Det är viktigt att säkerställa att kommissionen övervakar och utvärderar unionens deltagande i Genèveakten över tid. För att kunna genomföra en sådan utvärdering bör kommissionen bland annat ta hänsyn till antalet geografiska beteckningar som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten för vilka ansökningar om internationell registrering har lämnats in, och fall där skydd har fått avslag av avtalsslutande tredje parter, utvecklingen när det gäller antalet tredjeländer som deltar i Genèveakten, kommissionens åtgärder för att öka detta antal, och unionsrättens påverkan i sin nuvarande form vad gäller geografiska beteckningar på Genèveaktens attraktionskraft för tredjeländer samt antal och typ av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i avtalsslutande tredje parter och som har fått avslag av unionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning fastställs bestämmelser och förfaranden avseende unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad Genèveakten).

2.   Vid tillämpningen av den här förordningen omfattar termen geografiska beteckningar ursprungsbeteckningar i den mening som aves i Genèveakten, inbegripet ursprungsbeteckningar i den mening som avses i förordningarna (EU) nr 1151/2012 och (EU) nr 1308/2013 samt geografiska beteckningar i den mening som avses i förordningarna (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 och (EU) 2019/787.

Artikel 2

Internationell registrering av geografiska beteckningar

1.   Efter unionens anslutning till Genèveakten, och därefter regelbundet, ska kommissionen i egenskap av behörig myndighet, i den mening som avses i artikel 3 i Genèveakten, ge in ansökningar om internationell registrering av geografiska beteckningar som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten och avser produkter som har sitt ursprung i unionen i enlighet med artikel 5.1 och 5.2 i Genèveakten till den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (nedan kallad den internationella byrån).

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna begära att kommissionen i det internationella registret registrerar geografiska beteckningar som har sitt ursprung på deras territorium och som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten. En sådan begäran ska grundas på

a)

en begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller av en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller

b)

deras eget initiativ.

3.   På grundval av sådana begäranden ska kommissionen anta genomförandeakter med en förteckning över de geografiska beteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 3

Annullering av en geografisk beteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat och som registrerats i det internationella registret

1.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt i syfte att begära att internationella byrån annullerar en registrering i det internationella registret av en geografisk beteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat under följande omständigheter, nämligen

a)

om den geografiska beteckningen i fråga inte längre är skyddad i unionen, eller

b)

på begäran av den medlemsstat där den geografiska beteckningen har sitt ursprung, vilken grundas på

i)

en begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller av en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller

ii)

medlemsstatens eget initiativ.

2.   Den genomförandeakt som avses i punkt 1 i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

3.   Kommissionen ska utan dröjsmål meddela den internationella byrån om begäran om annullering.

Artikel 4

Offentliggörande av geografiska beteckningar från tredjeländer som registrerats i det internationella registret

1.   Kommissionen ska offentliggöra varje internationell registrering som anmäls av den internationella byrån i enlighet med artikel 6.4 i Genèveakten och som

a)

rör geografiska beteckningar i det internationella registret för vilka den avtalsslutande ursprungsparten, enligt definitionen i artikel 1 xv) i Genèveakten, inte är en medlemsstat, och

b)

avser en produkt för vilken skydd av geografiska beteckningar tillhandahålls på unionsnivå.

2.   Den internationella registrering som avses i punkt 1 ska offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Offentliggörandet ska inbegripa en hänvisning till produkttypen och ursprungslandet.

Artikel 5

Bedömning av geografiska beteckningar från tredjeländer i det internationella registret

1.   Kommissionen ska bedöma alla internationella registreringar som anmäls av den internationella byrån i enlighet med artikel 6.4 i Genèveakten om geografiska beteckningar i det internationella registret för vilka den avtalsslutande ursprungsparten, enligt definitionen i artikel 1 xv) i Genèveakten, inte är en medlemsstat, för att avgöra huruvida den innehåller de obligatoriska uppgifter som anges i regel 5.2 i de gemensamma föreskrifterna inom Lissabonöverenskommelsen och Genèveakten (nedan kallade de gemensamma föreskrifterna) och de uppgifter om kvalitet, renommé eller egenskaper som anges i regel 5.3 i de gemensamma föreskrifterna, samt även kontrollera huruvida det offentliggörande som avses i artikel 4 avser en produkt för vilken det tillhandahålls skydd av geografisk beteckning på unionsnivå.

2.   Den bedömning som avses i punkt 1 ska utföras inom fyra månader från den dag då den geografiska beteckningen registrerades i det internationella registret och ska inte omfatta någon bedömning av andra särskilda unionsbestämmelser om utsläppande av produkter på marknaden, särskilt beträffande sanitära och fytosanitära normer, handelsnormer eller livsmedelsmärkning.

Artikel 6

Invändningsförfarande för geografiska beteckningar från tredjeländer som registrerats i det internationella registret

1.   Inom fyra månader från dagen för offentliggörandet av den internationella registreringen i enlighet med artikel 4 får myndigheterna i en medlemsstat eller i ett annat tredjeland än den avtalsslutande ursprungsparten, enligt definitionen i artikel 1 xv) i Genèveakten, eller en fysisk eller juridisk person med legitimt intresse som är etablerad i unionen eller i ett annat tredjeland än den avtalsslutande ursprungsparten, lämna in en invändning till kommissionen.

Invändningen ska göras på något av unionens institutioners officiella språk.

2.   Den invändning som avses i punkt 1 i denna artikel ska endast tas upp till prövning om den ges in inom tidsfristen i punkt 1 i denna artikel och om den baseras på en eller flera av följande grunder:

a)

Den geografiska beteckningen i det internationella registret är i konflikt med namnet på en växtsort eller en djurras och riskerar att vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

b)

Den geografiska beteckningen i det internationella registret är helt eller delvis en homonym till en geografisk beteckning som redan är skyddad i unionen och det föreligger inte någon tillräcklig skillnad i praktiken mellan villkoren för lokal och traditionell användning och presentation av den geografiska beteckning för vilken skydd söks och den geografiska beteckning som redan är skyddad i unionen, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas rättvist och att konsumenterna inte får vilseledas.

c)

Skyddet i unionen av den geografiska beteckningen i det internationella registret skulle utgöra ett intrång i en äldre varumärkesrätt på unionsnivå eller regional eller nationell nivå.

d)

Skyddet i unionen av den geografiska beteckningen från tredjeland skulle äventyra användningen av ett identiskt eller snarlikt namn eller ensamrätten till ett varumärke på unionsnivå eller regional eller nationell nivå eller förekomsten av produkter som lagligen har släppts ut på marknaden under minst fem år före dagen för offentliggörandet av den internationella registreringen av den geografiska beteckningen i enlighet med artikel 4.

e)

Den geografiska beteckningen i det internationella registret avser en produkt för vilken skydd av geografiska beteckningar inte tillhandahålls på unionsnivå.

f)

Det namn som ansökan om registrering avser är en generisk term på unionens territorium.

g)

De villkor som avses i artikel 2.1 i och ii) i Genèveakten är inte uppfyllda.

h)

Den geografiska beteckningen i det internationella registret är en homonym beteckning som vilseleder konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område än den gör, även om beteckningen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där produkten har sitt verkliga ursprung.

3.   De grunder för invändningar som anges i punkt 2 ska bedömas av kommissionen med avseende på unionens territorium eller en del därav.

Artikel 7

Beslut om skydd i unionen av geografiska beteckningar från tredjeländer i det internationella registret

1.   Om villkoren i artikel 5, på grundval av bedömningen enligt den artikeln, är uppfyllda och ingen invändning eller invändningar som inte kan tas upp till prövning har tagits emot, ska kommissionen i förekommande fall genom en genomförandeakt avvisa invändningar som inte kan tas upp till prövning och besluta att bevilja skydd av den geografiska beteckningen. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

2.   Om villkoren i artikel 5, på grundval av bedömningen enligt den artikeln, inte är uppfyllda eller en invändning som kan tas upp till prövning enligt artikel 6.2 har tagits emot, ska kommissionen genom en genomförandeakt besluta huruvida skydd ska beviljas av en geografisk beteckning i det internationella registret. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. När det gäller geografiska beteckningar som avser produkter som inte omfattas av behörigheten för de kommittéer som anges i artikel 15.1 ska beslutet huruvida skydd ska beviljas antas av kommissionen.

3.   I beslutet om beviljande av skydd av en geografisk beteckning i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel ska skyddets omfattning anges, och beslutet får förenas med villkor som är förenliga med Genèveakten, särskilt villkor om en angiven övergångsperiod i enlighet med artikel 17 i Genèveakten och regel 14 i de gemensamma föreskrifterna.

4.   I enlighet med artikel 15.1 i Genèveakten ska kommissionen underrätta den internationella byrån om avslag i fråga om verkan av en internationell registrering på unionens territorium, inom ett år från mottagandet av anmälan av en internationell registrering i enlighet med artikel 6.4 i Genèveakten, eller när det gäller de fall som avses i artikel 5 i beslut (EU) 2019/1754 inom två år från mottagandet av anmälan.

5.   Kommissionen får, på eget initiativ eller på vederbörligen motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse genom en genomförandeakt helt eller delvis dra tillbaka ett avslag som tidigare meddelats till den internationella byrån. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Kommissionen ska utan dröjsmål meddela den internationella byrån om ett sådant tillbakadragande.

Artikel 8

Användning av geografiska beteckningar

1.   Genomförandeakter som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 7 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av andra särskilda unionsbestämmelser om utsläppande av produkter på marknaden, särskilt beträffande den samlade marknadsordningen inom jordbruket, sanitära och fytosanitära normer och livsmedelsmärkning.

2.   Om inte annat följer av punkt 1 får geografiska beteckningar som är skyddade enligt denna förordning av alla som saluför en produkt användas i enlighet med den internationella registreringen av dessa geografiska beteckningar.

Artikel 9

Ogiltigförklaring av verkan i unionen av geografiska beteckningar från tredjeländer i det internationella registret

1.   Kommissionen får, på eget initiativ eller på vederbörligen motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, genom en genomförandeakt helt eller delvis ogiltigförklara verkan av skyddet i unionen av en geografisk beteckning om något av följande föreligger:

a)

Den geografiska beteckningen är inte längre skyddad i den avtalsslutande ursprungsparten.

b)

Den geografiska beteckningen är inte längre registrerad i det internationella registret.

c)

Efterlevnad av de obligatoriska uppgifterna enligt regel 5.2 i de gemensamma föreskrifterna eller de uppgifter om kvalitet, renommé eller egenskaper som anges i regel 5.3 i de gemensamma föreskrifterna är inte längre säkerställd.

2.   De genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2, och bara efter det att de fysiska eller juridiska personer som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten eller stödmottagarna enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten har fått möjlighet att försvara sina rättigheter.

3.   När ogiltigförklaringen inte längre kan överklagas ska kommissionen utan dröjsmål meddela den internationella byrån om ogiltigförklaringen av verkan på unionens territorium av den internationella registreringen av den geografiska beteckningen i enlighet med punkt 1 a eller c.

Artikel 10

Förhållande till varumärken

1.   Skyddet av en geografisk beteckning ska inte påverka giltigheten av ett äldre varumärke på unionsnivå eller regional eller nationell nivå, som sökts eller registrerats i god tro eller förvärvats genom användning i god tro på en medlemsstats territorium, ett territorium som tillhör en regional union mellan medlemsstater eller unionens territorium.

2.   En geografisk beteckning som är registrerad i det internationella registret ska inte skyddas på unionens territorium om skyddet av den geografiska beteckningen på unionens territorium, med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé och den tid som det har använts, sannolikt skulle kunna vilseleda konsumenterna om produktens rätta identitet.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får ett varumärke som det i god tro har lämnats in en ansökan för, som har registrerats i god tro eller som, i enlighet med tillämplig lagstiftning, i god tro förvärvats genom användning på en medlemsstats territorium, ett territorium som tillhör en regional union mellan medlemsstater eller unionens territorium, före den dag då den internationella byrån har meddelat kommissionen om offentliggörandet av den internationella registreringen av den geografiska beteckningen, och vars användning skulle strida mot skyddet av den geografiska beteckningen, fortsätta att användas och förnyas för den berörda produkten, trots skyddet av den geografiska beteckningen, förutsatt att det inte finns skäl att ogiltigförklara eller upphäva varumärkesregistreringen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 (9) eller enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 (10). I sådana fall ska såväl användningen av den geografiska beteckningen som användningen av det berörda varumärket vara tillåten.

Artikel 11

Övergångsbestämmelser för ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i en av medlemsstaterna som redan har registrerats enligt Lissabonöverenskommelsen

1.   För varje ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen för en produkt som skyddas enligt någon av de förordningar som avses i artikel 1 i denna förordning, ska den berörda medlemsstaten, på begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller på eget initiativ, välja att begära antingen

a)

internationell registrering av den ursprungsbeteckningen enligt Genèveakten, om den berörda medlemsstaten har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten enligt det bemyndigande som avses i artikel 3 i beslut (EU) 2019/1754, eller

b)

att registreringen av den ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.

Den berörda medlemsstaten ska meddela kommissionen om det val som avses i första stycket senast den 14 november 2022.

I de situationer som avses i första stycket a ska den berörda medlemsstaten i samarbete med kommissionen kontrollera med den internationella byrån om eventuella ändringar behöver göras enligt regel 7.4 i de gemensamma föreskrifterna för registreringsändamål enligt Genèveakten.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt tillåta att en medlemsstat föreskriver nödvändiga ändringar och meddelar den internationella byrån. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

2.   För varje ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen för en produkt som omfattas av tillämpningsområdet för en av de förordningar som avses i artikel 1.2 i denna förordning, men inte skyddas enligt någon av de förordningarna, ska den berörda medlemsstaten, på begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller på eget initiativ, välja att begära antingen

a)

registrering av den ursprungsbeteckningen enligt den aktuella förordningen, eller

b)

att registreringen av den ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.

De berörda medlemsstaterna ska meddela kommissionen om det val som avses i första stycket och ge in respektive begäran senast den 14 november 2022.

I de situationer som avses i första stycket a ska den berörda medlemsstaten begära internationell registrering av den ursprungsbeteckningen enligt Genèveakten, om den medlemsstaten har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten enligt det bemyndigande som avses i artikel 3 i beslut (EU) 2019/1754, inom ett år från den dag då den geografiska beteckningen registrerades enligt den tillämpliga förordningen. Punkt 1 tredje och fjärde styckena ska gälla.

Om begäran om registrering enligt den tillämpliga förordningen har avslagits och berörda administrativa och rättsliga rättsmedel har uttömts, eller om begäran om registrering enligt Genèveakten inte har gjorts enligt tredje stycket i denna punkt, ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål begära att registreringen av ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.

3.   Med avseende på geografiska beteckningar för produkter som inte omfattas av någon av de förordningar som avses i artikel 1.2 i denna förordning, för vilka skydd av geografiska beteckningar på unionsnivå inte tillhandahålls, får en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen behålla eventuella registreringar i det internationella registret.

En sådan medlemsstat får dessutom ge in ytterligare ansökningar om registrering i det internationella registret enligt Lissabonöverenskommelsen av sådana geografiska beteckningar som har sitt ursprung på dess territorium, om följande villkor är uppfyllda:

a)

Den berörda medlemsstaten anmälde utkastet till ansökan om registrering av sådana ursprungsbeteckningar till kommissionen; en sådan anmälan ska innehålla bevis på att ansökan uppfyller kraven för registrering enligt Lissabonöverenskommelsen.

b)

Kommissionen har inte avgett något negativt yttrande inom två månader efter en sådan anmälan; ett negativt yttrande får bara avges efter samråd med den berörda medlemsstaten, och i exceptionella och välmotiverade undantagsfall när de bevis som krävs enligt led a inte räcker för att styrka att kraven för registrering enligt Lissabonöverenskommelsen är uppfyllda, eller om registreringen skulle få negativa effekter på unionens handelspolitik.

Om kommissionen begär ytterligare information om den anmälan som gjorts enligt andra stycket led a ska tidsfristen för kommissionen att agera vara en månad efter mottagandet av den begärda informationen.

Kommissionen ska genast underrätta övriga medlemsstater om eventuella anmälningar enligt andra stycket led a.

Artikel 12

Skydd under en övergångsperiod för ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i ett tredjeland och som har registrerats enligt Lissabonöverenskommelsen

1.   De medlemsstater som var parter i Lissabonöverenskommelsen före unionens anslutning till Genèveakten får fortsätta att skydda ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i ett tredjeland som är part i Lissabonöverenskommelsen genom ett nationellt skyddssystem, med verkan från den dag då unionen blir avtalsslutande part i Genèveakten, vad gäller ursprungsbeteckningar som senast den dagen är registrerade enligt Lissabonöverenskommelsen.

2.   Det skydd som avses i punkt 1 ska

a)

ersättas av skydd inom ramen för unionens skyddssystem för en särskild ursprungsbeteckning om skydd tillhandahålls i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 7 i denna förordning efter det berörda tredjelandets anslutning till Genèveakten, förutsatt att det skydd som tillhandahålls genom ett beslut enligt artikel 7 i denna förordning bevarar kontinuiteten i skyddet av respektive ursprungsbeteckning i respektive medlemsstat,

b)

upphöra för en särskild ursprungsbeteckning när verkan av en internationell registrering löper ut.

3.   Om en ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i ett tredjeland inte är registrerad enligt denna förordning, eller det nationella skyddet inte ersätts i enlighet med punkt 2 a, ska den berörda medlemsstaten bära hela ansvaret för följderna av ett sådant nationellt skydd.

4.   Åtgärder som medlemsstaterna vidtar med stöd av punkt 1 ska endast ha verkan nationellt och får inte påverka handeln inom unionen eller den internationella handeln.

5.   De medlemsstater som avses i punkt 1 ska översända en anmälan som gjorts av den internationella byrån enligt Lissabonöverenskommelsen till kommissionen. Kommissionen ska sedan översända denna anmälan till alla andra medlemsstater.

6.   De medlemsstater som avses i punkt 1 i denna artikel ska förklara för den internationella byrån att de inte kan säkerställa nationellt skydd av en ursprungsbeteckning för produkter som omfattas av någon av de förordningar som avses i artikel 1.2 i denna förordning, och som har registrerats och anmälts till dem enligt Lissabonöverenskommelsen från den dag då unionen blir en avtalsslutande part i Genèveakten.

Artikel 13

Avgifter

Avgifter enligt artikel 7 i Genèveakten, enligt de närmare bestämmelserna i de gemensamma föreskrifterna, ska belasta den medlemsstat där den geografiska beteckningen har sitt ursprung, eller en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten. Medlemsstaterna får kräva att den fysiska eller juridiska personen eller förmånstagaren betalar vissa eller samtliga avgifter.

Artikel 14

Särskilt ekonomiskt bidrag

Om inkomsterna från den särskilda unionen härrör från de källor som avses i artikel 24.2 v i Genèveakten får unionen lämna ett särskilt bidrag enligt de tillgängliga resurserna för detta ändamål i unionens årliga budget.

Artikel 15

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av följande kommittéer i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011, i fråga om följande produkter:

a)

För vinprodukter som omfattas av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 av kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket som inrättats genom artikel 229 i den förordningen.

b)

För aromatiserade vinprodukter enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) nr 251/2014 av kommittén för aromatiserade vinprodukter som inrättats genom artikel 34 i den förordningen.

c)

För spritdrycker enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (11) av den kommitté för spritdrycker som avses i artikel 47 i förordning (EU) 2019/787.

d)

För jordbruksprodukter och livsmedel som omfattas av artikel 2.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 av kommittén för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter som inrättats genom artikel 57 i den förordningen.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16

Övervakning och översyn

Senast den 14 november 2021 ska kommissionen utvärdera unionens deltagande i Genèveakten och lägga fram en rapport om de viktigaste slutsatserna för Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen ska bland annat grundas på

a)

antalet geografiska beteckningar som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten och för vilka ansökningar om internationell registrering har lämnats in, och fall där skydd har fått avslag av avtalsslutande tredje parter,

b)

utvecklingen när det gäller antalet tredjeländer som deltar i Genèveakten och kommissionens åtgärder för att öka detta antal, samt den inverkan som unionsrätten i dess nuvarande form har vad gäller geografiska beteckningar på Genèveaktens attraktionskraft för tredjeländer samt

c)

antal och typ av geografiska beteckningar från tredjeländer som har fått avslag av unionen.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 23 oktober 2019.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

T. TUPPURAINEN

Ordförande


(1)  EUT C 110, 22.3.2019, s. 55.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 oktober 2019.

(3)  Rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (se sidan 12 i detta nummer av EUT).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008 (EUT L 130, 17.5.2019, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 16.6.2017, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (EUT L 336, 23.12.2015, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16), delvis i kraft fram till den 24 maj 2021.


Uttalande från kommissionen om en eventuell utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

Kommissionen noterar Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om en eventuell utvidgning av EU:s skydd för geografiska beteckningar på andra produkter än jordbruksprodukter.

I november 2018 drog kommissionen igång en studie för att få ytterligare ekonomiska och rättsliga belägg för skydd av andra produkter än jordbruksprodukter med geografisk ursprungsbeteckning på den inre marknaden som kompletterar en studie från 2013 samt för att få ytterligare information om frågor som konkurrenskraft, illojal konkurrens, varumärkesförfalskning, konsumenternas uppfattningar, kostnader/fördelar samt om effektiviteten hos andra modeller för skydd av andra produkter än jordbruksprodukter med geografisk ursprungsbeteckning mot bakgrund av proportionalitetsprincipen.

Enligt principerna om bättre lagstiftning och de åtaganden som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning kommer kommissionen att granska studien och den rapport om unionens deltagande i Genèveakten som avses i artikeln om övervakning och översyn av förordningen om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och överväga eventuella kommande åtgärder.


Uttalande från kommissionen om förfarandet i artikel 11.3 i förordningen

Kommissionen noterar att även om det förfarande som fastställs i artikel 11.3 i förordningen är en rättslig nödvändighet med tanke på unionens exklusiva behörighet kan den notera att mot bakgrund av EU:s nuvarande regelverk skulle varje sådant ingripande av kommissionen vara exceptionellt och vederbörligen motiverat. Under samråden med en medlemsstat kommer kommissionen att göra sitt yttersta för att tillsammans med medlemsstaten lösa eventuella problem för att undvika ett negativt yttrande. Kommissionen noterar att ett eventuellt negativt yttrande bör anmälas skriftligen till den berörda medlemsstaten och i enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget bör beslutet vara motiverat. Kommissionen noterar vidare att ett negativt yttrande inte skulle hindra att en ny ansökan lämnas in för samma ursprungsbeteckning om skälen till det negativa yttrandet senare har hanterats i vederbörlig ordning eller inte längre är tillämpliga.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

24.10.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/12


RÅDETS BESLUT (EU) 2019/1754

av den 7 oktober 2019

om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Genom Lissabonöverenskommelsen om skydd av ursprungsbeteckningar och deras internationella registrering av den 31 oktober 1958 (nedan kallad Lissabonöverenskommelsen) inrättades en särskild union (nedan kallad den särskilda unionen) inom ramen för unionen för industriellt rättsskydd, som inrättades genom konventionen för skydd av den industriella äganderätten, undertecknad i Paris den 20 mars 1883 (nedan kallad Pariskonventionen). Enligt Lissabonöverenskommelsen åtar sig de avtalsslutande parterna att på sina territorier skydda de andra medlemmarna i den särskilda unionens ursprungsbeteckningar för produkter som är erkända och skyddade i den egenskapen i ursprungslandet och registrerade hos den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, om de inte inom en period på ett år efter mottagandet av anmälan om en sådan registrering förklarar att de inte kan säkerställa sådant skydd.

(2)

Sju medlemsstater är parter i Lissabonöverenskommelsen: Bulgarien (sedan 1975), Tjeckien (sedan 1993), Frankrike (sedan 1966), Italien (sedan 1968), Ungern (sedan 1967), Portugal (sedan 1966) samt Slovakien (sedan 1993). Tre andra medlemsstater har undertecknat Lissabonöverenskommelsen men inte ratificerat den, nämligen Grekland, Spanien och Rumänien. Unionen är själv inte part i Lissabonöverenskommelsen, eftersom endast länder får bli det enligt överenskommelsen.

(3)

Den 20 maj 2015 antogs Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad Genèveakten), varigenom Lissabonöverenskommelsen reviderades. Närmare bestämt utökas den särskilda unionens omfattning genom Genèveakten så att skyddet av ursprungsbeteckningar för produkter utsträcks till alla geografiska beteckningar i den mening som avses i Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter. Genèveakten är förenlig med överenskommelsen och med relevant unionsrätt om skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter, och tillåter att mellanstatliga organisationer blir avtalsslutande parter.

(4)

Unionen har exklusiv behörighet på de områden som Genèveakten omfattar. Det framgår av domstolens dom av den 25 oktober 2017 i mål C-389/15 (1), där det klargjordes att syftet med utkastet till den reviderade Lissabonöverenskommelsen, som senare antogs som Genèveakten, i allt väsentligt är att underlätta och reglera handeln mellan unionen och tredjestater som är parter i Lissabonöverenskommelsen, och att den har direkt och omedelbar inverkan på denna handel. Detta innebär att förhandlingarna om Genèveakten omfattades av den exklusiva befogenhet som artikel 3.1 e i EUF-fördraget tillerkänner unionen, eftersom de omfattas av den gemensamma handelspolitiken enligt artikel 207.1 i EUF-fördraget, särskilt när det gäller handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter.

(5)

För vissa jordbruksprodukter har unionen inrättat enhetliga och heltäckande system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för vin (1970), spritdrycker (1989), aromatiserade viner (1991) och andra jordbruksprodukter och livsmedel (1992). I enlighet med unionens exklusiva befogenhet enligt artikel 3 i EUF-fördraget bör inte medlemsstaterna ha nationella skyddssystem för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter för tredjeländer som är medlemmar i den särskilda unionen. Eftersom unionen inte är avtalsslutande part i Genèveakten kan den dock inte ansöka om skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter som är registrerade på unionsnivå inom den särskilda unionen eller skydda tredjeländers ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar inom unionens skyddssystem i enlighet med Genèveakten.

(6)

För att unionen ska kunna utöva sin exklusiva befogenhet i fråga om de områden som Genèveakten omfattar och fullgöra sina uppgifter i fråga om de heltäckande skyddssystemen för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter, bör unionen ansluta sig till Genèveakten och bli avtalsslutande part i densamma.

(7)

Unionens anslutning till Genèveakten sker i enlighet med artikel 17.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det fastställs att immateriell egendom ska skyddas.

(8)

Unionen bör sträva efter att reglera frågan om dess rösträtt i Genèveaktens särskilda unions församling för att säkerställa att den kan delta aktivt i beslutsprocesserna, med hänvisning till artikel 22.4 b ii i Genèveakten. Det är därför lämpligt att de medlemsstater som så önskar även bemyndigas att, jämsides med unionen, ratificera eller ansluta sig till, enligt vad som är tillämpligt, Genèveakten i unionens intresse.

(9)

Samtidigt kommer detta att säkerställa kontinuiteten för de rättigheter som följer av sju medlemsstaters nuvarande medlemskap i den särskilda unionen.

(10)

Medlemsstaternas ratificering eller anslutning bör dock till fullo respektera unionens exklusiva befogenhet, och unionen bör förbli ansvarig för att säkerställa utövandet av rättigheterna och fullgörandet av skyldigheterna för unionen och medlemsstaterna i enlighet med Genèveakten.

(11)

I den särskilda unionen företräds unionen och de medlemsstater som har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten av kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad Genèveakten) på unionens vägnar.

Texten till Genèveakten åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska utse den person som ska ha rätt att på unionens vägnar deponera det anslutningsinstrument som anges i artikel 28.2 ii i Genèveakten för att uttrycka unionens samtycke till att bli bunden av Genèveakten och att avge de förklaringar och anmälningar som åtföljer anslutningsinstrumentet vilka föreskrivs i artikel 5 i detta beslut.

Artikel 3

De medlemsstater som så önskar, bemyndigas härmed att, jämsides med unionen, ratificera eller ansluta sig till, enligt vad som är tillämpligt, Genèveakten i unionens intresse och med fullständig respekt för dess exklusiva befogenhet.

Artikel 4

1.   I den särskilda unionen ska unionen och alla medlemsstater som ratificerar eller ansluter sig till Genèveakten i enlighet med artikel 3 i detta beslut företrädas av kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i EU-fördraget. Unionen ska ansvara för att säkerställa utövandet av rättigheterna och fullgörandet av skyldigheterna för unionen och de medlemsstater som ratificerar eller ansluter sig till Genèveakten i enlighet med artikel 3 i detta beslut.

Kommissionen ska lämna alla nödvändiga anmälningar enligt Genèveakten på unionens och dessa medlemsstaters vägnar.

I synnerhet ska kommissionen utses till den behöriga myndighet som avses i artikel 3 i Genèveakten, med ansvar för förvaltningen av Genèveakten på unionens territorium och för kommunikation med den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo) enligt Genèveakten och de gemensamma föreskrifterna inom Lissabonöverenskommelsen och Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen (nedan kallade de gemensamma föreskrifterna).

2.   Unionen ska rösta i den särskilda unionens församling och de medlemsstater som har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten ska inte utöva sin rösträtt.

Artikel 5

I enlighet med artikel 29.4 i Genèveakten ska det i en förklaring fogad till anslutningsinstrumentet anges en förlängning med ett år av den tidsfrist som avses i artikel 15.1 i Genèveakten, och av de perioder som avses i artikel 17 i Genèveakten, i överensstämmelse med förfarandena i de gemensamma föreskrifterna.

I enlighet med regel 5.3 a i de gemensamma föreskrifterna ska det i en till anslutningsinstrumentet fogad anmälan till Wipos generaldirektör anges som förutsättning för skydd av en registrerad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning på unionens territorium att ansökan, förutom de obligatoriska uppgifterna enligt regel 5.2 i de gemensamma föreskrifterna, för ursprungsbeteckningar innehåller uppgifter om varans kvalitet eller egenskaper och dess samband med den geografiska miljön i det geografiska produktionsområdet, och för geografiska beteckningar, uppgifter om varans kvalitet, renommé eller andra egenskaper och dess samband med det geografiska ursprungsområdet.

Artikel 6

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Luxemburg den 7 oktober 2019.

På rådets vägnar

A.-M. HENRIKSSON

Ordförande


(1)  Domstolens dom av den 25 oktober 2017, kommissionen mot rådet, C-389/15, ECLI:EU:C:2017:798.


24.10.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/15


GENÈVEAKTEN INOM LISSABONÖVERENSKOMMELSEN OM URSPRUNGSBETECKNINGAR OCH GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

Innehållsförteckning

Kapitel I:

Inledning och allmänna bestämmelser

Artikel 1:

Definitioner

Artikel 2:

Syfte

Artikel 3:

Behörig myndighet

Artikel 4:

Det internationella registret

Kapitel II:

Ansökan och internationell registrering

Artikel 5:

Ansökan

Artikel 6:

Internationell registrering

Artikel 7:

Avgifter

Artikel 8:

Internationella registreringars giltighetstid

Kapitel III:

Skydd

Artikel 9:

Åtagande om skydd

Artikel 10:

Skydd enligt de avtalsslutande parternas lagstiftning och andra instrument

Artikel 11:

Skydd av registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Artikel 12:

Skydd mot att bli generisk

Artikel 13:

Skyddsåtgärder i fråga om andra rättigheter

Artikel 14:

Förfaranden för efterlevande och rättsmedel

Kapitel IV:

Avslag och andra åtgärder i fråga om internationell registrering

Artikel 15:

Avslag

Artikel 16:

Tillbakadragande av avslag

Artikel 17:

Övergångsperiod

Artikel 18:

Anmälan om beviljande av skydd

Artikel 19:

Ogiltigförklaring

Artikel 20:

Ändringar och andra anteckningar i det internationella registret

Kapitel V:

Administrativa bestämmelser

Artikel 21:

Medlemskap i Lissabonunionen

Artikel 22:

Den särskilda unionens församling

Artikel 23:

Internationella byrån

Artikel 24:

Finanser

Artikel 25:

Föreskrifter

Kapitel VI:

Revidering och ändring

Artikel 26:

Ändring

Artikel 27:

Ändringar av vissa artiklar genom beslut av församlingen

Kapitel VII:

Slutbestämmelser

Artikel 28:

Tillträde till akten

Artikel 29:

Datum för verkan av ratificering och anslutning

Artikel 30:

Reservationsförbud

Artikel 31:

Tillämpning av Lissabonöverenskommelsen och 1967 års akt

Artikel 32:

Uppsägning

Artikel 33:

Avtalsspråk. Underskrift

Artikel 34:

Depositarie

KAPITEL I

Inledning och allmänna bestämmelser

Artikel 1

Definitioner

Nedanstående termer ska ha den betydelse som här anges, om inte annat uttryckligen anges på annan plats:

(i.)

Lissabonöverenskommelsen: Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och om internationell registrering av dem av den 31 oktober 1958.

(ii.)

1967 års akt: Lissabonöverenskommelsen, i dess lydelse enligt revisionen i Stockholm den 14 juli 1967 och ändringen den 28 september 1979.

(iii.)

denna akt: Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar i den lydelse den får genom denna akt.

(iv.)

föreskrifter: föreskrifter enligt artikel 25.

(v.)

Pariskonventionen: Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten, undertecknad i Paris den 20 mars 1883, i dess reviderade och ändrade lydelse.

(vi.)

ursprungsbeteckning: en sådan benämning som avses i artikel 2.1 i.

(vii.)

geografisk beteckning: en sådan benämning som avses i artikel 2.1 ii.

(viii.)

det internationella registret: det internationella register som förs av den internationella byrån, i enlighet med artikel 4, som officiella samlingen av uppgifter om internationella registreringar av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, oavsett mediet för lagring av sådana uppgifter.

(ix.)

internationell registrering: internationell registrering i det internationella registret.

(x.)

ansökan: ansökan om internationell registrering.

(xi.)

registrerat: infört i det internationella registret i enlighet med denna akt.

(xii.)

geografiskt ursprungsområde: ett sådant geografiskt område som avses i artikel 2.2.

(xiii.)

gränsöverskridande geografiskt område: ett geografiskt område som är beläget i eller som omfattar intilliggande avtalsslutande parter.

(xiv.)

avtalsslutande part: alla stater och mellanstatliga organisationer som är parter i denna akt.

(xv.)

avtalsslutande ursprungspart: den avtalsslutande part där det geografiska ursprungsområdet är beläget eller de avtalsslutande parter där det gränsöverskridande geografiska ursprungsområdet är beläget.

(xvi.)

behörig myndighet: en myndighet som utsetts i enlighet med artikel 3.

(xvii.)

förmånstagare: fysiska eller juridiska personer som enligt lagstiftningen i den avtalsslutande ursprungsparten har rätt att använda en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning.

(xviii.)

mellanstatlig organisation: en mellanstatlig organisation som har rätt att bli part i denna akt i enlighet med artikel 28.1 ii.

(xix.)

organisationen: Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

(xx.)

generaldirektören: organisationens generaldirektör.

(xxi.)

den internationella byrån: organisationens internationella byrå.

Artikel 2

Syfte

(1)   [Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar] Denna akt är tillämplig på

(i.)

alla beteckningar som är skyddade i den avtalsslutande ursprungsparten, bestående av eller innehållande namnet på ett geografiskt område eller en annan benämning som hänvisar till ett sådant område, som används för att ange att en vara har sitt ursprung i det geografiska området, där varans kvalitet eller egenskaper beror helt eller delvis på den geografiska omgivningen, inbegripet naturliga och mänskliga faktorer, och som har gett varan dess rykte, samt

(ii.)

alla beteckningar som är skyddade i den avtalsslutande ursprungsparten, bestående av eller innehållande namnet på ett geografiskt område eller en annan beteckning som hänvisar till ett sådant område, som anger att en vara har sitt ursprung i det geografiska området, när en viss kvalitet, renommé eller annan egenskap hos varan i huvudsak kan hänföras till dess geografiska ursprung.

(2)   [Möjliga geografiska ursprungsområden] Ett geografiskt ursprungsområde enligt punkt 1 kan bestå av hela den avtalsslutande ursprungspartens territorium eller en region, ort eller plats i den avtalsslutande ursprungsparten. Detta utesluter inte att denna akt tillämpas på ett geografiskt område, enligt definitionen i punkt 1, som består av ett gränsöverskridande geografiskt område eller en del därav.

Artikel 3

Behörig myndighet

Varje avtalsslutande part ska utse en enhet som ska ansvara för förvaltningen av denna akt på dess territorium och för kommunikation med den internationella byrån enligt denna akt och enligt föreskrifterna. Den avtalsslutande parten ska anmäla denna behöriga myndighets namn och kontaktuppgifter till den internationella byrån, i enlighet med föreskrifterna.

Artikel 4

Det internationella registret

Den internationella byrån ska föra ett internationellt register där internationella registreringar enligt denna akt antecknas, enligt Lissabonöverenskommelsen och enligt 1967 års akt, eller enligt båda, och uppgifter som rör sådana internationella registreringar.

KAPITEL II

Ansökan och internationell registrering

Artikel 5

Ansökan

(1)   [Plats för inlämnande] Ansökningar ska lämnas till den internationella byrån.

(2)   [Ansökan som lämnas av behörig myndighet] Med förbehåll för vad som sägs i punkt 3 ska ansökan om internationell registrering av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning lämnas av den behöriga myndigheten för

(i.)

förmånstagarna, eller

(ii.)

en fysisk eller juridisk person som har rätt enligt den avtalsslutande partens lagstiftning att åberopa förmånstagarnas rättigheter eller andra rättigheter till ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

(3)   [Direkt inlämnad ansökan]

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 får, om den avtalsslutande ursprungspartens lagstiftning medger det, ansökan lämnas in av förmånstagarna eller av en sådan fysisk eller juridisk person som avses i punkt 2 ii.

b)

Led a gäller med förbehåll för en förklaring från den avtalsslutande parten om att dess lagstiftning medger det. En sådan förklaring får lämnas av den avtalsslutande parten när ratifikationsinstrumentet eller anslutningsinstrumentet deponeras eller vid en senare tidpunkt. Om förklaringen lämnas i samband med deponeringen av ratifikationsinstrumentet eller anslutningsinstrumentet, ska den få verkan när denna akt träder i kraft med avseende på den avtalsslutande parten. Om en förklaring lämnas efter denna akts ikraftträdande med avseende på den avtalsslutande parten, ska den få verkan tre månader efter den dag då generaldirektören tog emot förklaringen.

(4)   [Möjlig gemensam ansökan avseende ett gränsöverskridande geografiskt område] För ett geografiskt område som består av ett gränsöverskridande geografiskt område får de intilliggande avtalsslutande parterna i enlighet med en överenskommelse dem mellan lämna in en ansökan gemensamt genom en gemensamt utsedd behörig myndighet.

(5)   [Obligatoriskt innehåll] I föreskrifterna ska det anges vilka obligatoriska uppgifter som ansökan ska innehålla, utöver dem som anges i artikel 6.3.

(6)   [Valfritt innehåll] I föreskrifterna får det anges ytterligare uppgifter som får ingå i ansökan.

Artikel 6

Internationell registrering

(1)   [Formalprövning av den internationella byrån] Efter mottagandet av en ansökan om internationell registrering av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning i vederbörlig ordning, enligt vad som anges i föreskrifterna, ska den internationella byrån registrera ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen i det internationella registret.

(2)   [Dag för internationell registrering] Om inte annat följer av punkt 3 ska dagen för internationell registrering vara den dag då ansökan togs emot av den internationella byrån.

(3)   [Dag för internationell registrering om uppgifter saknas] Om ansökan inte innehåller alla följande uppgifter:

(i.)

uppgift om den behöriga myndigheten eller, i det fall som avses i artikel 5.3, sökanden eller sökandena,

(ii.)

uppgift om förmånstagarna, och i tillämpliga fall den fysiska eller juridiska person som avses i artikel 5.2 ii,

(iii.)

ursprungsbeteckning eller den geografiska beteckning för vilken registrering söks,

(iv.)

den vara eller de varor som ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen avser,

ska dagen för internationell registrering vara den dag då den sista av de uteblivna uppgifterna inkommer till den internationella byrån.

(4)   [Offentliggörande och anmälan av internationella registreringar] Den internationella byrån ska utan dröjsmål offentliggöra alla internationella registreringar och anmäla den internationella registreringen till de behöriga myndigheterna i varje avtalsslutande part.

(5)   [Dag för verkan av internationell registrering]

a)

Om inte annat följer av led b, ska en registrerad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i varje avtalsslutande part, som inte har avslagit ansökan om skydd i enlighet med artikel 15 eller som sänt en anmälan om meddelande av skydd till den internationella byrån i enlighet med artikel 18, vara skyddad från dagen för internationell registrering.

b)

En avtalsslutande part får i en förklaring anmäla till generaldirektören att en registrerad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med nationell eller regional lagstiftning är skyddad från och med den dag som anges i förklaringen, som dock inte får infalla efter utgången av tidsfristen för avslag i föreskrifterna i enlighet med artikel 15.1 a.

Artikel 7

Avgifter

(1)   [Avgift för internationell registrering] För internationell registrering av varje ursprungsbeteckning och geografisk beteckning ska en avgift betalas, i enlighet med föreskrifterna.

(2)   [Avgifter för övriga anteckningar i det internationella registret] I föreskrifterna ska det anges vilka avgifter som ska betalas för andra anteckningar i det internationella registret och för tillhandahållande av utdrag, intyg eller annan information om innehållet i den internationella registreringen.

(3)   [Nedsatta avgifter] Församlingen ska fastställa nedsatta avgifter för vissa internationella registreringar av ursprungsbeteckningar och vissa internationella registreringar av geografiska beteckningar, särskilt sådana där den avtalsslutande ursprungsparten är ett utvecklingsland eller ett minst utvecklat land.

(4)   [Individuell avgift]

a)

Varje avtalsslutande part får i en förklaring underrätta generaldirektören om att det skydd som följer av den internationella registreringen ska gälla endast om en avgift betalas för att täcka kostnaderna för sakgranskning av den internationella registreringen. Beloppet på denna individuella avgift ska anges i förklaringen och får ändras i senare förklaringar. Detta belopp får inte vara högre än det belopp som krävs enligt nationell eller regional lagstiftning i den avtalsslutande parten, minus de besparingar som följer av det internationella förfarandet. Dessutom får den avtalsslutande parten i en förklaring underrätta generaldirektören om att den kräver en administrativ avgift för förmånstagarnas användning av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen i den avtalsslutande parten.

b)

Utebliven betalning av en individuell avgift ska i enlighet med förordningarna få till följd att skyddet har avståtts i den avtalsslutande part som kräver avgiften.

Artikel 8

Internationella registreringars giltighetstid

(1)   [Avhängighet] Internationella registreringar ska vara giltiga på obestämd tid, under förutsättning att skyddet av en registrerad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning inte längre ska krävas om benämningen som utgör ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte längre är skyddad i den avtalsslutande ursprungsparten.

(2)   [Annullering]

a)

Den behöriga myndigheten i den avtalsslutande ursprungsparten, eller i det fall som avses i artikel 5.3, förmånstagarna eller en sådan fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii eller den behöriga myndigheten i den avtalsslutande ursprungsparten, får när som helst begära att den internationella byrån annullerar en internationell registrering.

b)

Om en benämning som utgör en registrerad ursprungsbeteckning eller en registrerad geografisk beteckning inte längre är skyddad i den avtalsslutande ursprungsparten, ska den behöriga myndigheten i den avtalsslutande ursprungsparten begära annullering av den internationella registreringen.

KAPITEL III

Skydd

Artikel 9

Åtagande om skydd

Varje avtalsslutande part ska skydda registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar på sitt territorium, inom sitt egna rättssystem och praxis, men i enlighet med villkoren i denna akt, med förbehåll för eventuella avslag, avståenden, upphävanden eller annulleringar som kan få verkan med avseende på dess territorium, under förutsättning att avtalsslutande parter som inte gör någon åtskillnad i den nationella eller regionala lagstiftningen mellan ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar inte ska vara skyldiga att införa en sådan åtskillnad i sin nationella eller regionala lagstiftning.

Artikel 10

Skydd enligt de avtalsslutande parternas lagstiftning och andra instrument

(1)   [Det rättsliga skyddets form] Det ska stå varje avtalsslutande part fritt att välja den typ av lagstiftning enligt vilken den upprättar det skydd som föreskrivs i denna akt, förutsatt att lagstiftningen uppfyller de materiella kraven i denna akt.

(2)   [Skydd enligt andra instrument] Bestämmelserna i denna akt ska inte på något sätt påverka något annat skydd av registrerade ursprungsbeteckningar eller registrerade geografiska beteckningar som en avtalsslutande part beviljar enligt nationell eller regional lagstiftning eller enligt andra internationella instrument.

(3)   [Förhållande till andra instrument] Inget i denna akt ska utgöra undantag från några skyldigheter som de avtalsslutande parterna har gentemot varandra enligt andra internationella instrument eller påverka några rättigheter som en avtalsslutande part har enligt andra internationella instrument.

Artikel 11

Skydd av registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

(1)   [Skyddets omfattning] Om inte annat följer av bestämmelserna i denna akt ska varje avtalsslutande part för en registrerad ursprungsbeteckning eller en registrerad geografisk beteckning tillhandahålla rättsliga medel för att förebygga

a)

användning av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen

(i.)

med avseende på varor som är av samma slag som de som omfattas av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen men som inte har sitt ursprung i det geografiska ursprungsområdet eller inte uppfyller andra tillämpliga krav för användning av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen,

(ii.)

med avseende på varor som inte är av samma slag som de som omfattas av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen, om en sådan användning skulle kunna antyda ett samband mellan varorna eller tjänsterna och ursprungsbeteckningens eller den geografiska beteckningens förmånstagare, och sannolikt skulle skada deras intressen eller, i tillämpliga fall, en sådan användning på grund av ursprungsbetecknings eller den geografiska beteckningens renommé i den berörda avtalsslutande parten, skulle vara ägnad att på ett orättvist sätt skada eller försvaga eller dra otillbörlig fördel av detta renommé,

b)

annan praxis som är ägnad att vilseleda konsumenterna i fråga om varornas verkliga ursprung, härkomst eller beskaffenhet.

(2)   [Skyddets omfattning vid viss användning] Punkt 1 a ska också tillämpas på sådan användning av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen som är att betrakta som imitation av den, även om varornas verkliga ursprung anges eller om ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen används i översatt form eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”sort”, ”typ”, ”i”, ”imitation”, ”metod”, ”som tillverkas i”, ”liknande” eller motsvarande (1).

(3)   [Användning i varumärke] Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.1 ska en avtalsslutande part på eget initiativ, om dess lagstiftning tillåter det, eller på begäran av en berörd part avslå ansökan om eller ogiltigförklara registrering av ett yngre varumärke, om användningen av varumärket skulle leda till någon av de situationer som avses i punkt 1.

Artikel 12

Skydd mot att bli generisk

Om inte annat följer av bestämmelserna i denna akt kan registrerade ursprungsbeteckningar och registrerade geografiska beteckningar inte anses ha blivit generiska (2) i en avtalsslutande part.

Artikel 13

Skyddsåtgärder i fråga om andra rättigheter

(1)   [Äldre varumärkesrätt] Bestämmelserna i denna akt ska inte inverka på ett äldre varumärke som ansökts om eller registrerats i god tro eller inarbetats i god tro i en avtalsslutande part. Om en avtalsslutande parts lagstiftning föreskriver ett begränsat undantag från de rättigheter som ett varumärke medför, som innebär att ett sådant äldre varumärke under vissa omständigheter kanske inte ger innehavaren rätt att hindra att en registrerad ursprungsbeteckning eller registrerad geografisk beteckning meddelas skydd eller används i denna avtalsslutande part, ska skyddet av den registrerade ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen inte begränsa de rättigheter som följer av varumärket på något annat sätt.

(2)   [Personnamn som används i näringsverksamhet] Bestämmelserna i denna akt ska inte hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda allmänheten.

(3)   [Rättigheter som grundas på beteckningar för växtsorter eller djurraser] Bestämmelserna i denna akt ska inte påverka rätten för envar att använda beteckningen på en växtsort eller djurras i näringsverksamhet, utom om användningen av en sådan beteckning på en växtsort eller djurras är ägnad att vilseleda allmänheten.

(4)   [Skyddsåtgärder vid anmälan om tillbakadragning, avslag eller meddelande av skydd] Om en avtalsslutande part som har avslagit verkan av en internationell registrering enligt artikel 15 på grund av användning enligt ett äldre varumärke eller annan rätt, i enlighet med denna artikel, anmäler att den drar tillbaka detta avslag enligt artikel 16 eller meddelar skydd enligt artikel 18, ska det därav följande skyddet av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte påverka denna rätt eller användningen av den, utom om skyddet meddelats efter annullering, utebliven förlängning, återkallande eller ogiltigförklaring av rätten.

Artikel 14

Förfaranden för efterlevande och rättsmedel

Varje avtalsslutande part ska tillhandahålla effektiva rättsmedel för skydd av registrerade ursprungsbeteckningar och registrerade geografiska beteckningar och föreskriva att rättsliga förfaranden för att skydda dem får väckas av en myndighet eller av någon berörd part, oavsett om det rör sig om en fysisk person eller en juridisk person och oavsett om de är offentliga eller privata, beroende på dess rättsordning och praxis.

KAPITEL IV

Avslag och andra åtgärder i fråga om internationell registrering

Artikel 15

Avslag

(1)   [Avslag i fråga om verkan av internationell registrering]

a)

Inom den tidsfrist som anges i föreskrifterna får en avtalsslutande parts behöriga myndighet till den internationella byrån anmäla ett avslag i fråga om verkan av en internationell registrering på dess territorium. Anmälan av avslag kan göras av den behöriga myndigheten på eget initiativ, om dess lagstiftning medger detta, eller på begäran av en berörd part.

b)

I varje avslagsanmälan ska de skäl som avslaget grundar sig på anges.

(2)   [Skydd enligt andra instrument] Avslagsanmälan ska inte vara till nackdel för annat skydd som kan vara tillgängligt, i enlighet med artikel 10.2, för beteckningen i den avtalsslutande part som avslaget avser.

(3)   [Skyldighet att underrätta berörda parter] Varje avtalsslutande part ska ge rimlig möjlighet till alla vars intressen påverkas av en internationell registrering att begära att den behöriga myndigheten anmäler ett avslag i fråga om den internationella registreringen.

(4)   [Registrering, offentliggörande och meddelande av avslag] Den internationella byrån ska registrera avslaget och grunderna för det i det internationella registret. Den ska offentliggöra avslaget och grunderna för det och meddela avslagsanmälan till den avtalsslutande ursprungspartens behöriga myndighet, eller om ansökan har lämnats in direkt i enlighet med artikel 5.3, förmånstagarna eller den fysiska eller juridiska person som avses i artikel 5.2 ii samt den avtalsslutande ursprungspartens behöriga myndighet.

(5)   [Nationell behandling] Varje avtalsslutande part ska ge de berörda parter som påverkas av ett avslag samma tillgång till rättsliga och administrativa medel som är tillgängliga för dess egna medborgare med avseende på avslag på ansökan om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning.

Artikel 16

Tillbakadragande av avslag

Ett avslag får dras tillbaka i enlighet med de förfaranden som anges i föreskrifterna. Ett tillbakadragande ska registreras i det internationella registret.

Artikel 17

Övergångsperiod

(1)   [Möjlighet att medge övergångsperiod] Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 får en avtalsslutande part, som inte avslagit verkan av en internationell registrering på grund av äldre användning av tredje man eller som har dragit tillbaka ett sådant avslag eller har anmält att skydd beviljas, om dess lagstiftning medger det, bevilja en viss period enligt vad som anges i föreskrifterna för avslutande av sådan användning.

(2)   [Anmälan av övergångsperiod] Den avtalsslutande parten ska anmäla alla sådana övergångsperioder till den internationella byrån, i enlighet med de förfaranden som anges i föreskrifterna.

Artikel 18

Anmälan om beviljande av skydd

Den behöriga myndigheten i en avtalsslutande part får till den internationella byrån anmäla beviljat skydd av en registrerad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning. Den internationella byrån ska registrera varje sådan anmälan i det internationella registret och offentliggöra den.

Artikel 19

Ogiltigförklaring

(1)   [Möjlighet att försvara rättigheter] En internationell registrerings verkan på en avtalsslutande parts territorium får endast ogiltigförklaras, helt eller delvis, efter det att förmånstagarna beretts tillfälle att försvara sina rättigheter. Ett sådant tillfälle ska också beredas den fysiska eller juridiska person som avses i artikel 5.2 ii.

(2)   [Anmälan, registrering och offentliggörande] Den avtalsslutande parten ska anmäla en ogiltigförklaring av verkan av en internationell registrering till den internationella byrån, som ska anteckna ogiltigförklaringen i det internationella registret och offentliggöra den.

(3)   [Skydd enligt andra instrument] Ogiltigförklaringen ska inte vara till nackdel för annat skydd som kan vara tillgängligt, i enlighet med artikel 10.2, för beteckningen i den avtalsslutande part som ogiltigförklarade verkan av den internationella registreringen.

Artikel 20

Ändringar och andra anteckningar i det internationella registret

Förfaranden för ändring av internationella registreringar och andra uppgifter i det internationella registret ska anges i föreskrifterna.

KAPITEL V

Administrativa bestämmelser

Artikel 21

Medlemskap i Lissabonunionen

De avtalsslutande parterna ska vara medlemmar i samma särskilda union som de stater som är parter i Lissabonavtalet eller 1967 års akt, även om de inte är parter i Lissabonavtalet eller 1967 års akt.

Artikel 22

Den särskilda unionens församling

(1)   [Sammansättning]

a)

De avtalsslutande parterna ska vara medlemmar i samma församling som de stater som är parter i 1967 års akt.

b)

Varje avtalsslutande part ska företrädas av ett ombud, som kan bistås av biträdande ombud, rådgivare och experter.

c)

Varje delegation ska stå för sina egna kostnader.

(2)   [Uppgifter]

a)

Församlingen ska göra följande:

(i.)

Handlägga alla frågor som rör den särskilda unionens upprätthållande och utveckling och denna akts genomförande.

(ii.)

Ge anvisningar till generaldirektören om förberedelserna inför sådana revisionskonferenser som avses i artikel 26.1, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till eventuella synpunkter från de medlemmar i den särskilda unionen som inte har ratificerat eller anslutit sig till denna akt.

(iii.)

Ändra föreskrifterna.

(iv.)

Granska och godkänna generaldirektörens rapporter och verksamhet när det gäller den särskilda unionen, och ge generaldirektören alla erforderliga instruktioner i frågor som omfattas av den särskilda unionens behörighet.

(v.)

Fastställa den särskilda unionens program och tvåårsbudget och godkänna dess slutliga räkenskaper.

(vi.)

Anta budgetföreskrifter för den särskilda unionen.

(vii.)

Inrätta sådana kommittéer och arbetsgrupper som den finner lämpligt för att uppnå den särskilda unionens mål.

(viii.)

Avgöra vilka stater, mellanstatliga organisationer och icke-statliga organisationer som ska få tillträde till dess sammanträden som observatörer.

(ix.)

Anta ändringar av artiklarna 22–24 och artikel 27.

(x.)

Vidta alla andra lämpliga åtgärder för att främja den särskilda unionens mål och fullgöra alla andra uppgifter som är tillämpliga enligt denna akt.

b)

När det gäller frågor som även berör andra unioner som förvaltas av organisationen ska församlingen fatta sina beslut efter hörande av organisationens samordningskommitté.

(3)   [Beslutsförhet]

a)

Hälften av de medlemmar i församlingen som har rösträtt i en viss fråga ska vara tillräcklig för beslutsförhet i omröstningar i den frågan.

b)

Oavsett vad som sägs under a ovan får församlingen, om under något sammanträde antalet medlemmar i församlingen som är stater, som har rösträtt i en viss fråga och som är företrädda är mindre än hälften men lika med eller mer än en tredjedel av de medlemmar i församlingen som är stater och som har rösträtt i frågan, fatta beslut, med undantag av beslut som rör dess egen arbetsordning, och alla sådana beslut ska träda i kraft endast om de villkor som anges nedan är uppfyllda. Den internationella byrån ska överlämna dessa beslut till de medlemmar av församlingen som är stater, som har rösträtt i frågan och inte var företrädda och ska uppmana dem att skriftligen ange sin röst eller röstnedläggelse inom tre månader från dagen för överlämnandet. Om antalet medlemmar som uttryckt sin röst eller röstnedläggelse när denna tidsfrist löpt ut uppgår till det antal medlemmar som saknades för att uppnå beslutsförhet vid själva sammanträdet, ska sådana beslut träda i kraft under förutsättning att den erforderliga majoriteten fortfarande är uppnådd.

(4)   [Beslutsfattande i församlingen]

a)

Församlingen ska sträva efter att fatta sina beslut med enhällighet.

b)

Om ett beslut inte kan fattas enhälligt ska frågan avgöras med omröstning. I sådana fall gäller följande:

(i.)

Varje avtalsslutande part som utgör en stat ska ha en röst och får enbart rösta i sitt eget namn, och

(ii.)

alla avtalsslutande parter som är mellanstatliga organisationer får rösta i sina medlemsstaters ställe med ett röstantal som är lika med antalet medlemsstater som är parter i denna akt. Ingen sådan mellanstatlig organisation får delta i omröstningen om någon av dess medlemsstater använder sin rösträtt och vice versa.

c)

I frågor som enbart rör stater som är bundna av 1967 års akt ska de avtalsslutande parter som inte är bundna av 1967 års akt inte ha rösträtt, och i frågor som enbart rör avtalsslutande parter ska endast dessa ha rösträtt.

(5)   [Majoriteter]

a)

Med förbehåll för artiklarna 25.2 och 27.2 ska församlingens beslut kräva två tredjedels majoritet av de avlagda rösterna.

b)

Nedlagda röster ska inte betraktas som röster.

(6)   [Sammanträden]

a)

Församlingen ska sammanträda efter kallelse av generaldirektören under samma period och på samma plats som organisationens generalförsamling, utom vid extraordinära omständigheter.

b)

Församlingen ska sammanträda i extraordinarie sammanträde på generaldirektörens kallelse, antingen på begäran av en fjärdedel av församlingens medlemmar eller på generaldirektörens eget initiativ.

c)

Dagordning för varje sammanträde ska utarbetas av generaldirektören.

(7)   [Arbetsordning] Församlingen ska anta sin egen arbetsordning.

Artikel 23

Internationella byrån

(1)   [Administrativa uppgifter]

a)

Internationell registrering och därtill hörande uppgifter samt alla andra administrativa uppgifter med anknytning till den särskilda unionen ska utföras av den internationella byrån.

b)

Särskilt ska den internationella byrån förbereda församlingens sammanträden samt tillhandahålla sekretariat åt församlingen och åt eventuella kommittéer och arbetsgrupper som församlingen inrättar.

c)

Generaldirektören ska vara den särskilda unionens högsta verkställande tjänsteman och ska företräda den särskilda unionen.

(2)   [Den internationella byråns uppgifter i församlingen och vid andra sammanträden] Generaldirektören och alla tjänstemän som han eller hon utser ska delta utan rösträtt i alla sammanträden i församlingen, och i de kommittéer och arbetsgrupper som församlingen inrättat. Generaldirektören eller en tjänsteman som han eller hon utser ska vara självskriven som sekreterare i dessa organ.

(3)   [Konferenser]

a)

Den internationella byrån ska i enlighet med församlingens instruktioner göra förberedelser inför revisionskonferenser.

b)

Den internationella byrån får samråda med mellanstatliga organisationer och internationella och nationella icke-statliga organisationer om dessa förberedelser.

c)

Generaldirektören och personer som han eller hon utser ska delta utan rösträtt i diskussionerna vid revisionskonferenserna.

(4)   [Andra uppgifter] Den internationella byrån ska utföra alla andra uppgifter som den anförtros i samband med denna akt.

Artikel 24

Finanser

(1)   [Budget] Den särskilda unionens inkomster och utgifter ska återspeglas i organisationens budget på ett rättvist och öppet sätt.

(2)   [Källor till finansiering av budgeten] Den särskilda unionens inkomstkällor ska vara följande:

(i.)

Avgifter som tas ut enligt artikel 7.1 och 7.2.

(ii.)

Inkomster från försäljning av eller royalties från den internationella byråns publikationer.

(iii.)

Gåvor, donationer och subsidier.

(iv.)

Hyra, avkastning på investeringar och övriga, inklusive diverse, inkomster.

(v.)

Särskilda bidrag från de avtalsslutande parterna eller andra källor som härrör från de avtalsslutande parterna eller förmånstagarna, eller bägge, om och i den utsträckning som inkomsterna från de källor som anges i leden i–iv inte räcker till för att täcka de utgifter som beslutats av församlingen.

(3)   [Fastställande av avgifter. Budgetens omfattning]

a)

Storleken på de avgifter som avses i punkt 2 ska fastställas av församlingen på förslag av generaldirektören och ska fastställas så att den särskilda unionens inkomster, tillsammans med inkomster från andra källor enligt punkt 2, under normala förhållanden bör vara tillräckliga för att täcka den internationella byråns utgifter för att upprätthålla den internationella registreringstjänsten.

b)

Om organisationens program och budget inte antas före en ny räkenskapsperiods början, ska generaldirektörens behörighet att ta på sig förpliktelser och göra utbetalningar ligga kvar på samma nivå som under föregående räkenskapsperiod.

(4)   [Fastställande av sådana särskilda bidrag som avses i punkt 2 v] Vid fastställandet av en avtalsslutande parts bidrag ska varje part tillhöra samma kategori som i Pariskonventionen, eller om den inte är avtalsslutande part i Pariskonventionen den kategori som den skulle tillhöra om den vore avtalsslutande part i Pariskonventionen. Mellanstatliga organisationer ska anses tillhöra bidragskategori I (ett), såvida inte annat enhälligt beslutats av församlingen. Bidraget ska delvis viktas utifrån antalet registreringar med ursprung i den avtalsslutande parten, i enlighet med vad församlingen beslutar.

(5)   [Fond för arbetskapital] Den särskilda unionen ska ha en fond för arbetskapital som ska bestå av betalningar i förskott från varje medlem av den särskilda unionen, när den särskilda unionen bestämmer det. Om fonden blir otillräcklig får församlingen besluta att utöka den. Andelarna och betalningsvillkoren ska fastställas av församlingen på generaldirektörens förslag. Om den särskilda unionens inkomster överstiger dess utgifter under någon räkenskapsperiod får förskotten i fonden för arbetskapital återbetalas till medlemmarna i proportion till deras ursprungliga inbetalningar, efter beslut av församlingen på generaldirektörens förslag.

(6)   [Förskott från värdstaten]

a)

I huvudkontorsavtalet med den stat på vars territorium organisationen har sitt huvudkontor ska anges att när fonden för arbetskapital är otillräcklig ska den staten bevilja förskott. Storleken på de förskotten och villkoren för dem ska regleras i särskilda avtal för varje enskilt fall mellan den staten och organisationen.

b)

Den stat som avses under a ovan och organisationen ska bägge ha rätt att skriftligen säga upp skyldigheten att bevilja förskott. Uppsägningen ska träda i kraft tre år efter utgången av det år under vilket den lämnades.

(7)   [Revision] Revision ska utföras av en eller flera stater som är medlemmar i den särskilda unionen eller av externa revisorer, i enlighet med organisationens budgetföreskrifter. De ska utses med sitt samtycke av församlingen.

Artikel 25

Föreskrifter

(1)   [Syfte] Närmare bestämmelser om genomförandet av denna akt ska fastställas i föreskrifter.

(2)   [Ändring av vissa bestämmelser i föreskrifterna]

a)

Församlingen får bestämma att vissa bestämmelser i föreskrifterna bara får ändras med enhällighet eller med tre fjärdedelars majoritet.

b)

För beslut om att kravet på enhällighet eller tre fjärdedelars majoritet inte längre ska tillämpas på ändringar av en bestämmelse i föreskrifterna ska enhällighet krävas.

c)

För beslut om att kravet på enhällighet eller tre fjärdedelars majoritet hädanefter ska tillämpas på ändringar av en bestämmelse i föreskrifterna ska tre fjärdedelars majoritet krävas.

(3)   [Konflikt mellan denna akt och föreskrifterna] I händelse av konflikt mellan bestämmelserna i denna akt och dem i föreskrifterna ska bestämmelserna i denna akt ha företräde.

KAPITEL VI

Revidering och ändring

Artikel 26

Revidering

(1)   [Revisionskonferenser] Denna akt kan revideras av de avtalsslutande parternas diplomatkonferens. Sammankallande av diplomatkonferensen ska beslutas av församlingen.

(2)   [Revidering eller ändring av vissa artiklar] Artiklarna 22–24 och artikel 27 får ändras antingen av en revisionskonferens eller av församlingen i enlighet med bestämmelserna i artikel 27.

Artikel 27

Ändringar av vissa artiklar genom beslut av församlingen

(1)   [Förslag om ändringar]

a)

Förslag om ändringar av artiklarna 22–24 och denna artikel får läggas fram av alla avtalsslutande parter eller av generaldirektören.

b)

Sådana förslag ska överlämnas av generaldirektören till de avtalsslutande parterna minst sex månader innan de behandlas av församlingen.

(2)   [Majoriteter] Antagande av alla ändringar av de artiklar som avses i punkt 1 ska kräva tre fjärdedelars majoritet, med det undantaget att antagande av alla ändringar av artikel 22 och av denna punkt ska kräva fyra femtedelars majoritet.

(3)   [Ikraftträdande]

a)

Utom om led b är tillämpligt ska alla ändringar av de artiklar som avses i punkt 1 träda i kraft en månad efter det att skriftliga meddelanden om godkännande, lämnade i enlighet med deras respektive författningsfästa förfaranden, har tagits emot av generaldirektören från tre fjärdedelar av de avtalsslutande parter som vid den tidpunkt då ändringen antogs var medlemmar av församlingen och hade rätt att rösta om den ändringen.

b)

Alla ändringar av artikel 22.3 eller 22.4 eller av detta led får inte träda i kraft om en avtalsslutande part inom sex månader efter det att de har antagits av församlingen underrättar generaldirektören om att den inte godtar ändringen.

c)

Alla ändringar som träder i kraft i enlighet med bestämmelserna i denna punkt ska vara bindande för alla stater och mellanstatliga organisationer som är avtalsslutande parter vid den tidpunkt då ändringen träder i kraft eller som blir avtalsslutande parter vid en senare tidpunkt.

KAPITEL VII

Slutbestämmelser

Artikel 28

Tillträde till denna akt

(1)   [Tillträde] Med förbehåll för artikel 29 och punkterna 2 och 3 i denna artikel

(i.)

får varje stat som är part i Pariskonventionen underteckna och bli part i denna akt,

(ii.)

får varje annan stat som är medlem i organisationen underteckna och bli part i denna akt om den förklarar att dess lagstiftning är förenlig med bestämmelserna i Pariskonventionen avseende ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och varumärken,

(iii.)

får varje mellanstatlig organisation underteckna och bli part i denna akt, förutsatt att minst en av den mellanstatliga organisationens medlemsstater är part i Pariskonventionen och förutsatt att den mellanstatliga organisationen förklarar att den vederbörligen har bemyndigats, i enlighet med sina interna förfaranden, att bli part i denna akt och att det i enlighet med den mellanstatliga organisationens inrättningsfördrag gäller lagstiftning enligt vilken regionalt skydd av geografiska beteckningar kan beviljas.

(2)   [Ratificering eller anslutning] Alla stater eller mellanstatliga organisationer enligt punkt 1 får deponera

(i.)

ett ratifikationsinstrument om den har undertecknat denna akt, eller

(ii.)

ett anslutningsinstrument om den inte har undertecknat denna akt.

(3)   [Dag för verkan av deponering]

a)

Med förbehåll för led b ska deponering av ett ratifikationsinstrument eller ett anslutningsinstrument få verkan den dag som det instrumentet deponeras.

b)

Dagen för verkan av deponering av ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument för en stat som är medlemsstat i en mellanstatlig organisation och avseende vilken skyddet av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar endast kan erhållas på grundval av lagstiftning som är tillämplig mellan den mellanstatliga organisationens medlemsstater ska vara den dag då den mellanstatliga organisationens ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument deponeras, om den dagen infaller senare än den dag då den statens instrument deponerades. Detta led ska dock inte tillämpas på stater som är parter i Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt och ska inte påverka tillämpningen av artikel 31 med avseende på sådana stater.

Artikel 29

Dag för verkan av ratificering och anslutning

(1)   [Instrument som ska beaktas] Vid tillämpningen av denna artikel ska endast ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument som deponeras av sådana stater eller mellanstatliga organisationer som avses i artikel 28.1 och har en dag för verkan enligt artikel 28.3 beaktas.

(2)   [Denna akts ikraftträdande] Denna akt träder i kraft tre månader efter det att fem tillträdesberättigade parter enligt artikel 28 har deponerat sina ratificeringsinstrument eller anslutningsinstrument.

(3)   [Ratifikationers och anslutningars ikraftträdande]

a)

Varje stat eller mellanstatlig organisation som har deponerat sitt ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument tre månader före denna akts ikraftträdande ska bli bundna av denna akt den dag då den träder i kraft.

b)

Alla andra stater eller mellanstatliga organisationer ska bli bundna av denna akt tre månader efter den dag då den deponerade sitt ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument eller vid en senare tidpunkt som anges i det instrumentet.

(4)   [Internationella registreringar före anslutning] På den anslutande statens territorium, och om den avtalsslutande parten är en mellanstatlig organisation på det territorium där den mellanstatliga organisationens inrättningsfördrag är tillämplig, ska bestämmelserna i denna akt tillämpas på ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som redan registrerats enligt denna akt då anslutningen får verkan, med förbehåll för artikel 7.4 samt bestämmelserna i kapitel IV som gäller i tillämpliga delar. Den anslutande staten eller mellanstatliga organisationen kan också i en förklaring som bifogas dess ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument ange en förlängning av den tidsfrist som avses i artikel 15.1, och de perioder som avses i artikel 17, i enlighet med de förfaranden som anges i föreskrifterna om detta.

Artikel 30

Reservationsförbud

Inga reservationer mot denna akt är tillåtna.

Artikel 31

Tillämpning av Lissabonöverenskommelsen och 1967 års akt

(1)   [Förhållanden mellan stater som är parter i både denna akt och Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt] Endast denna akt ska tillämpas på förhållandena mellan stater som är parter både i denna akt och i Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt. När det gäller internationella registreringar av ursprungsbeteckningar som gjorts enligt Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt får staterna emellertid inte bevilja ett sämre skydd än vad som krävs enligt Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt.

(2)   [Förhållanden mellan stater som är parter i både denna akt och i Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt och i Lissabonöverenskommelsen eller i 1967 års akt utan att vara parter i denna akt] Alla stater som är parter i både denna akt och Lissabonöverenskommelsen eller i 1967 års akt ska fortsätta att tillämpa Lissabonöverenskommelsen eller 1967 års akt, beroende på vad som är tillämpligt, i sina förhållanden med stater som är parter i Lissabonöverenskommelsen eller i 1967 års akt men inte i denna akt.

Artikel 32

Uppsägning

(1)   [Anmälan] Varje avtalsslutande part får säga upp denna akt genom en anmälan ställd till generaldirektören.

(2)   [Dag för verkan] Uppsägningen ska få verkan ett år efter den dag då generaldirektören tog emot anmälan eller vid en senare tidpunkt som anges i anmälan. Den ska inte påverka tillämpningen av denna akt på någon ansökan under handläggning eller på någon internationell registrering som vid den tidpunkt då uppsägningen får verkan är giltig och som avser den avtalsslutande part som säger upp akten.

Artikel 33

Avtalsspråk. Underskrift

(1)   [Originaltexter. Officiella texter]

a)

Denna akt ska undertecknas som ett enda original på engelska, arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska, varvid alla språk ska vara lika giltiga.

b)

Officiella texter ska upprättas av generaldirektören, efter samråd med berörda regeringar, på sådana andra språk som församlingen bestämmer.

(2)   [Tidsfrist för undertecknande] Denna akt ska stå öppen för undertecknande vid organisationens huvudkontor i ett år efter det att den har antagits.

Artikel 34

Depositarie

Generaldirektören ska vara depositarie för denna akt.


(1)  Gemensamt uttalande avseende artikel 11.2: Vid tillämpningen av denna akt är det underförstått att om vissa delar av en benämning eller term som utgör en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning har generisk karaktär i den avtalsslutande ursprungsparten, ska det inte krävas att de skyddas enligt denna punkt i de andra avtalsslutande parterna. För tydlighetens skull påpekas att ett avslag på ansökan om eller en ogiltigförklaring av ett varumärke eller ett konstaterande av en överträdelse i de avtalsslutande parterna enligt artikel 11 inte kan grundas på den del som har generisk karaktär.

(2)  Gemensamt uttalande avseende artikel 12: Vid tillämpningen av denna akt är det underförstått att artikel 12 inte ska påverka tillämpningen av bestämmelserna i denna akt om tidigare användning, eftersom den benämning eller term som utgjort ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen före den internationella registreringen kan vara helt eller delvis generisk i en annan avtalsslutande part än den avtalsslutande ursprungsparten, exempelvis på grund av att benämningen eller termen, eller en del av den, är identisk med en beteckning som enligt gängse språkbruk används som vedertagen benämning för en vara eller tjänst i den avtalsslutande parten, eller är identisk med det sedvanliga namnet på en druvsort i den avtalsslutande parten.