ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 177

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
2 juli 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2019/1121 av den 25 juni 2019 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Socialistiska republiken Vietnam

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion ( 1 )

3

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1123 av den 12 mars 2019 om ändring av förordning (EU) nr 389/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av den andra åtagandeperioden för Kyotoprotokollet ( 1 )

63

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1124 av den 13 mars 2019 om ändring av delegerad förordning (EU) 2019/1122 vad gäller unionsregistrets funktion enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842

66

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1125 av den 5 juni 2019 om godkännande av zinkkelat av metioninsulfat som fodertillsats för alla djurarter ( 1 )

77

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1126 av den 25 juni 2019 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar Jambon du Kintoa (SUB)

81

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens beslut (EU) 2019/1127 av den 4 oktober 2018 om det statliga stöd SA.45359 – 2017/C (f.d. 2016/N) som Slovakien planerar att genomföra till förmån för Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. [delgivet med nr C(2018) 6545]  ( 1 )

82

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1128 av den 1 juli 2019 om rätt till tillgång till säkerhetsrekommendationer och svar som lagras i det europeiska centrala upplaget och om upphävande av beslut 2012/780/EU ( 1 )

112

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/1


RÅDETS BESLUT (EU) 2019/1121

av den 25 juni 2019

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Socialistiska republiken Vietnam

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91.1, 100.2 och artikel 207.4 första stycket, jämförda med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 23 april 2007 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med medlemsstater i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean). Bemyndigandet föreskrev en möjlighet att inleda bilaterala förhandlingar.

(2)

Den 22 december 2009 bemyndigade rådet kommissionen att inleda bilaterala förhandlingar om frihandelsavtal med enskilda medlemsstater i Asean. I juni 2012 inledde kommissionen bilaterala förhandlingar om ett frihandelsavtal med Vietnam i enlighet med de befintliga förhandlingsdirektiven.

(3)

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Socialistiska republiken Vietnam (nedan kallat avtalet) har slutförts.

(4)

Avtalet bör undertecknas på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet på unionens vägnar av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Socialistiska republiken Vietnam (nedan kallat avtalet) bemyndigas härmed, med förbehåll för att avtalet ingås (1).

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 25 juni 2019.

På rådets vägnar

A. ANTON

Ordförande


(1)  Texten till avtalet kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om avtalets ingående.


FÖRORDNINGAR

2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/3


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/1122

av den 12 mars 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 19.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 19.1 i direktiv 2003/87/EG ska alla utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2012 hållas i ett unionsregister. Ett sådant unionsregister upprättades genom kommissionens förordning (EU) nr 920/2010 (2).

(2)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 (3) upphävdes förordning (EU) nr 920/2010 för att ange allmänna krav och krav rörande drift och underhåll för unionsregistret för den handelsperiod som inleddes den 1 januari 2013 samt följande handelsperioder, rörande den oberoende transaktionsförteckning som föreskrivs i artikel 20.1 i direktiv 2003/87/EG och rörande de register som föreskrivs i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG (4).

(3)

Unionsregistret säkerställer tillförlitlig redovisning av transaktioner inom systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (nedan kallat EU:s utsläppshandelssystem), som inrättades genom direktiv 2003/87/EG. Unionsregistret är en standardiserad och skyddad elektronisk databas med gemensamma uppgifter för spårning av utfärdande, innehav, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter, enligt vad som är tillämpligt, för att i förekommande fall ge allmänheten tillgång till register och garantera sekretess. Unionsregistret bör säkerställa att inga överlåtelser genomförs som är oförenliga med skyldigheterna enligt direktiv 2003/87/EG.

(4)

Lagstiftning som omfattar alla ekonomiska sektorer börjar gälla från 2021, vilket är början på en ny period för EU:s utsläppshandelssystem. Det är nödvändigt att se till att genomförandet av registersystemet och dess funktionssätt även uppfyller de krav som fastställs för denna nya period.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 (5) ändrades direktiv 2003/87/EG väsentligt för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, vilket kräver ändringar av unionsregistret. De bestämmelser som införs genom dessa ändringar gäller perioderna från och med 2021.

(6)

Enligt artikel 13 i direktiv 2003/87/EG är utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2013 giltiga för obestämd tid. Från och med 2021 ska utsläppsrätterna dock innehålla en uppgift om i vilken handelsperiod de utfärdades. Det är därför nödvändigt att tillhandahålla de lämpliga funktionerna i unionsregistret. Uppgiften om i vilken tioårsperiod utsläppsrätterna utfärdades bör endast vara synlig för kontoinnehavaren om detta krävs för att särskilja utsläppsrätter som utfärdats i en fas från dem som utfärdats i en annan fas. Detta är fallet under övergången från den tredje till den fjärde handelsperioden, med hänsyn till att utsläppsrätter som utfärdas under den period som inleds 2021 endast är giltiga för utsläpp från och med den 1 januari 2021.

(7)

Dessutom bör begränsningar av överlämnandet av utsläppsrätter tillämpas för att se till att utsläppsrätterna endast kan användas för utsläpp från det första året av den tioårsperiod för vilken de utfärdades. Reglerna för att beräkna fullgörandestatustalet är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av dessa begränsningar.

(8)

Genom direktiv (EU) 2018/410 ströks punkt 7 i artikel 11b i direktiv 2003/87/EG. Internationella reduktionsenheter i EU:s utsläppshandelssystem kommer därför inte längre att kunna användas under den handelsperiod som tar vid den 1 januari 2021. Inga internationella reduktionsenheter kommer därför att kunna hållas på utsläppshandelssystemets konton, och rätten till internationella reduktionsenheter kommer att upphöra att gälla. Tills dess att alla åtgärder som krävs för handelsperioden 2013–2020 har slutförts bör emellertid användningen av internationella reduktionsenheter, och därmed även av rätten till reduktionsenheter, upprätthållas. Enheter som inte får användas bör avlägsnas från utsläppshandelssystemets konton från slutet av den fortsatta tillämpligheten av de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) nr 389/2013.

(9)

Eftersom utsläppsrätter som består av enheter som är erkända för uppfyllande av kraven i direktiv 2003/87/EG har klassificerats som finansiella instrument enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (6) är det lämpligt att anpassa reglerna för unionsregistret till kraven i finansmarknadslagstiftningen i den mån som krävs, särskilt genom att se till att relevanta uppgifter tillhandahålls för en effektiv efterlevnad av direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (7).

(10)

I enlighet med direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (8) ska finansiella instrument identifieras av internationella standardnummer för värdepapper (ISIN-koder) enligt definitionen i ISO 6166. För att underlätta för kontoinnehavarna att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter bör ISIN-koderna för utsläppsrätter visas i unionsregistret.

(11)

Förordning (EU) nr 389/2013 behöver ändras för att säkerställa ett smidigt genomförande av auktionsprocessen enligt kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 (9), som främst härrör från erfarenheter av genomförandet av auktionsprocessen, samt från det faktum att de utsläppsrätter på spotmarknaden som anges i punkt 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU från och med den 3 januari 2018 klassificeras som finansiella instrument. Denna klassificering innebär i synnerhet att utsläppsrätter på spotmarknaden omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (10). Ändringarna är nödvändiga för att bättre anpassa auktionsprocesserna i denna förordning till kraven i direktiv 98/26/EG, bland annat ett harmoniserat genomförandet enligt nationell lagstiftning för auktionering av utsläppsrätter, vid behov.

(12)

Eftersom utsläppsrätter endast förekommer i dematerialiserad form och är fungibla bör äganderätten till en utsläppsrätt fastställas först när den registreras på det aktuella kontot i unionsregistret. För att minska riskerna i samband med upphävande av transaktioner som förts in i unionsregistret, och störningar i systemet eller på marknaden till följd av detta, är det nödvändigt att se till att utsläppsrätter är fullt fungibla. I synnerhet kan transaktioner endast upphävas, återkallas eller förklaras ogiltiga om det sker i enlighet med registrets regler, inom en tidsfrist som anges i dessa regler. Ingenting i denna förordning bör hindra kontoinnehavare eller tredje parter från att göra gällande någon rätt eller något krav till följd av den underliggande transaktionen, som de kan ha beträffande återvinning eller återgång enligt lag, med avseende på en transaktion som förts in i ett system, t.ex. på grund av bedrägeri eller tekniskt fel, så länge detta inte leder till att transaktionen återkallas, upphävs eller förklaras ogiltig i systemet. Vidare bör förvärv av utsläppsrätter i god tro vara skyddat.

(13)

Den centrala förvaltaren bör främst ansvara för att tillhandahålla, driva och upprätthålla unionsregistret och Europeiska unionens transaktionsförteckning, förvalta centrala konton och utföra åtgärder som görs centralt. Den nationella administratörens huvuduppgift bör vara att fungera som kontaktpunkt för respektive kontoinnehavare i unionsregistret och utföra alla åtgärder som förutsätter direktkontakt med kontoinnehavarna, bland annat öppnande, avstängning av tillträdesrätt till och avslutande av konton.

(14)

Om medlemsstaterna tilldelar gratis utsläppsrätter på grundval av artikel 10c i direktiv 2003/87/EG, bör dessa utsläppsrätter utfärdas i enlighet med artikel 10c i det direktivet.

(15)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2392 (11) ändrades direktiv 2003/87/EG. Detta ledde till att undantaget från skyldigheterna inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem förlängdes för flygningar till och från tredjeländer fram till den 31 december 2023. Luftfartygsoperatörer som omfattas av undantaget kommer i enlighet med detta fortsätta att erhålla gratis utsläppsrätter fram till det datumet. Från och med den 1 januari 2021 omfattas antalet utsläppsrätter som tilldelas luftfartygsoperatörer gratis av den linjära faktor som avses i artikel 9 i direktiv 2003/87/EG.

(16)

Enligt artikel 11 i direktiv 2003/87/EG ska de behöriga myndigheterna senast den 28 februari varje år överföra det antal utsläppsrätter som tilldelas gratis för det året. Om det i direktivet föreskrivs en omräkning av antalet utsläppsrätter som tilldelas en verksamhetsutövare bör den centrala förvaltaren se till att det sker i enlighet med direktiv 2003/87/EG, och att de nödvändiga ändringarna görs i unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning innan den nationella behöriga myndigheten får överföra utsläppsrätterna till den berörda verksamhetsutövaren.

(17)

Ingenting i denna förordning bör hindra en behörig myndighet från att kräva att en verksamhetsutövare överför det antal utsläppsrätter som erhållits utöver dess justerade tilldelning för det relevanta året, till EU:s konto för tilldelning, vilket kan krävas om för många utsläppsrätter har tilldelats, t.ex. på grund av att det gjorts fel vid den ursprungliga tilldelningen eller att verksamhetsutövaren inte på ett korrekt och fullständigt sätt har lämnat relevant information till den behöriga myndigheten, under förutsättning att den centrala förvaltaren har gjort en ändring av medlemsstatens nationella fördelningstabell.

(18)

Utsläppsrätter som utfärdas efter att en verksamhetsutövare har upphört med verksamheten vid den anläggning som utsläppsrätten avser, utan att på förhand meddela den behöriga myndigheten, kan inte klassificeras som utsläppsrätter i den mening som avses i direktiv 2003/87/EG. Detta innebär att om de överskjutande utsläppsrätterna uppstår till följd av att verksamhetsutövaren inte rapporterat upphörandet av produktionen bör det vara möjligt att ta bort motsvarande antal utsläppsrätter från verksamhetsutövardepåkontot, även utan verksamhetsutövarens godkännande.

(19)

Det bör finnas lämpliga och harmoniserade krav för öppnande av konton, autentisering och tillträdesrätt för att skydda den information som finns i unionsregistret och för att undvika bedrägeri. Kraven i förordning (EU) nr 389/2013 bör ses över och uppdateras för att se till att de är effektiva med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Även om administratörerna av unionsregistret inte omfattas direkt av kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (12) återspeglas även kraven och skyddsåtgärderna enligt direktivet i reglerna om öppnande och innehav av konton i unionsregistret, särskilt med avseende på information om den verklige förmånstagaren. Reglerna i förordning (EU) nr 389/2013 bör ses över för att de nationella administratörerna ska kunna anpassa sina förfaranden till den faktiska risken kopplad till en viss åtgärd.

(20)

Om en ursprunglig handling som härrör från en annan medlemsstat, eller en bestyrkt kopia av en sådan handling, lämnas in som bevis enligt bilaga IV eller VIII bör reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 (13) tillämpas i enlighet därmed.

(21)

De nationella administratörerna, den centrala förvaltaren och kommissionen ska följa unionslagstiftningen och nationell lagstiftning om skydd av enskilda personer när det gäller behandling av och den fria rörligheten för personuppgifter, främst Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (15), om dessa är tillämpliga på uppgifter som lagras och behandlas i enlighet med denna förordning.

(22)

Det bör finnas noteringar om alla processer, verksamhetsutövare och personer i registersystemet, men personuppgifterna bör tas bort efter att den aktuella lagringstiden löpt ut.

(23)

Kommissionen och de nationella administratörerna är gemensamma personuppgiftsansvariga vad gäller uppgifter som lagras och behandlas i enlighet med denna förordning. Unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning utför uppgifter i det allmännas intresse. När det gäller personuppgiftsbrott ska det relevanta anmälningsförfarandet enligt dataskyddslagstiftningen tillämpas.

(24)

De nationella administratörerna, den centrala förvaltaren och kommissionen bör se till att uppgifter som lagras och behandlas enligt denna förordning endast får användas i förhållande till unionsregistrets funktion.

(25)

Reglerna för unionsregistret bör förenklas för att så långt som möjligt minska den administrativa bördan, utan att undergräva miljönyttan, säkerheten och tillförlitligheten vad gäller EU:s utsläppshandelssystem. För att fastställa riktningen för och omfattningen av möjliga förenklingar och lättnader har praktiska erfarenheter insamlats från de nationella administratörerna för unionsregistret, och medlemsstaterna har rådfrågats. De efterföljande nya reglerna syftar till att göra det enklare att förstå och använda unionsregistret, både för dess användare och administratörer.

(26)

Vid behov och så länge som det är nödvändigt för att skydda miljönyttan av EU:s system för handel med utsläppsrätter får luftfartsoperatörer och andra verksamhetsutövare inom EU:s system för handel med utsläppsrätter inte använda utsläppsrätter som utfärdas av en medlemsstat som har meddelat Europeiska rådet sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen.

(27)

Genom att koppla EU:s utsläppshandelssystem till andra system för handel med utsläppsrätter skapas fler möjligheter till utsläppsminskningar, vilket innebär minskade kostnader för kampen mot klimatförändringarna. För att operationalisera avtalen om koppling enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG krävs ett antal anpassningar av unionsregistret. Av detta skäl bör förordning (EU) nr 389/2013 ändras för att bland annat säkerställa att utsläppsrätter erkänns i tredjeländer för efterlevnad, göra det möjligt att överlämna sådana utsläppsrätter, öppna konton och genomföra transaktioner samt för att inkludera villkoren för upphävande av kopplingen.

(28)

Alla åtgärder som krävs i samband med den tredje handelsperioden i EU:s utsläppshandelssystem mellan 2013 och 2020 bör slutföras i enlighet med reglerna i förordning (EU) nr 389/2013. Eftersom direktiv 2003/87/EG tillät användning av internationella reduktionsenheter som tagits fram i enlighet med Kyotoprotokollet bör den förordningen fortsätta att gälla för dessa åtgärder. För att bringa klarhet i de regler som gäller för alla åtgärder kopplade till den tredje handelsperioden i enlighet med direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG (16), å ena sidan, och de regler som gäller för alla åtgärder kopplade till den fjärde handelsperioden i enlighet med direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2018/410, å andra sidan, bör, efter ikraftträdandet av denna förordning, tillämpningsområdet för de bestämmelser i förordning (EU) nr 389/2013 som fortsätter att gälla för åtgärder kopplade till den tredje handelsperioden begränsas till det syftet.

(29)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 18 oktober 2018.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs allmänna krav och krav rörande drift och underhåll för unionsregistret samt den oberoende transaktionsförteckning som anges i artikel 20.1 i direktiv 2003/87/EG.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på utsläppsrätter som utfärdas inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller definitionerna i artikel 3 i förordning (EU) nr 1031/2010 och artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) (EU) 2019/331 (17). Dessutom gäller följande definitioner:

(1)    central förvaltare : den person som har utsetts av kommissionen i enlighet med artikel 20 i direktiv 2003/87/EG.

(2)    nationell administratör : den enhet som har uppgiften att för medlemsstatens del administrera en uppsättning användarkonton under en medlemsstats jurisdiktion i unionsregistret och som har utsetts i enlighet med artikel 7.

(3)    kontoinnehavare : den fysiska eller juridiska person som har ett konto i unionsregistret.

(4)    kontouppgifter : alla uppgifter som krävs för att öppna ett konto eller registrera en kontrollör, inklusive alla uppgifter om de ombud som tilldelats dem.

(5)    behörig myndighet : den eller de myndigheter som en medlemsstat har utsett i enlighet med artikel 18 i direktiv 2003/87/EG.

(6)    kontrollör : enligt definitionen i artikel 3.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 (18).

(7)    utsläppsrätter för luftfart : utsläppsrätter som utfärdas i enlighet med artikel 3c.2 i direktiv 2003/87/EG, inklusive utsläppsrätter som utfärdas i samma syfte och som härrör från system för handel med utsläppsrätter som är kopplade till EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 25 i det direktivet.

(8)    allmänna utsläppsrätter : alla andra utsläppsrätter som utfärdas i enlighet med direktiv 2003/87/EG, inklusive utsläppsrätter som härrör från system för handel med utsläppsrätter som är kopplade till EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 25 i det direktivet.

(9)    process : en automatisk teknisk metod för att genomföra en åtgärd som hör samman med ett konto eller en enhet i unionsregistret.

(10)    utförande : det slutgiltiga slutförandet av en process som föreslås för utförande som kan leda till slutförande om alla villkor har uppfyllts eller till avbrytande.

(11)    arbetsdag : årets alla dagar från måndag till fredag.

(12)    transaktion : en process i unionsregistret som innebär att en utsläppsrätt överförs från ett konto till ett annat.

(13)    överlämnande : det att en verksamhetsutövare eller luftfartygsoperatör redovisar en utsläppsrätt mot de verifierade utsläppen från anläggningen eller luftfartyget i fråga.

(14)    borttagning : slutligt avskaffande av en utsläppsrätt som innehavaren gör utan redovisning mot verifierade utsläpp.

(15)    penningtvätt : enligt definitionen i artikel 1.3 i direktiv (EU) 2015/849.

(16)    grova brott : enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv (EU) 2015/849.

(17)    finansiering av terrorism : enligt definitionen i artikel 1.5 i direktiv (EU) 2015/849.

(18)    verksamhetsledare : personer i ledande ställning enligt definitionen i artikel 3.1.25 i förordning (EU) nr 596/2014.

(19)    moderföretag : enligt definitionen i artikel 2.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (19).

(20)    dotterföretag : enligt definitionen i artikel 2.10 i direktiv 2013/34/EU.

(21)    koncern : enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 2013/34/EU.

(22)    central motpart : enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (20).

KAPITEL 2

Registersystemet

Artikel 4

Unionsregistret

1.   Den centrala förvaltaren ska driva och upprätthålla unionsregistret och dess tekniska infrastruktur.

2.   Medlemsstaterna ska använda unionsregistret för att fullgöra sina förpliktelser enligt artikel 19 i direktiv 2003/87/EG. Unionsregistret ska ge nationella administratörer och kontoinnehavare tillgång till de processer som anges i denna förordning.

3.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret uppfyller de krav på maskinvara, nät, programvara och säkerhet som anges i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75 i denna förordning.

Artikel 5

Europeiska unionens transaktionsförteckning

1.   Europeiska unionens transaktionsförteckning i form av en standardiserad elektronisk databas ska upprättas för transaktioner inom ramen för denna förordning i enlighet med artikel 20 i direktiv 2003/87/EG.

2.   Den centrala förvaltaren ska driva och underhålla transaktionsförteckningen i enlighet med denna förordning.

3.   Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning har kapacitet att kontrollera och notera alla processer som avses i denna förordning och uppfyller de krav på maskinvara, nät och programvara som anges i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75 i denna förordning.

4.   Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning har kapacitet att notera alla processer som beskrivs i kapitel 3 i avdelning I samt i avdelningarna II och III.

Artikel 6

Kommunikationslänkar mellan registren och EU:s transaktionsförteckning

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret upprätthåller en kommunikationslänk med registren för system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser med vilka det finns avtal om koppling enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG i syfte att kommunicera transaktioner med utsläppsrätter.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret upprätthåller en direkt kommunikationslänk med EU:s transaktionsförteckning för kontroll och notering av transaktioner med utsläppsrätter och de processer rörande kontoförvaltning som anges i kapitel 3 i avdelning I. Alla transaktioner som inbegriper utsläppsrättsenheter ska ske inom unionsregistret och ska noteras och kontrolleras av EU:s transaktionsförteckning. Den centrala förvaltaren får etablera en begränsad kommunikationslänk mellan EU:s transaktionsförteckning och registret i ett tredjeland som undertecknat ett fördrag om anslutning till unionen.

Artikel 7

Nationella administratörer

1.   Varje medlemsstat ska utse en nationell administratör. Medlemsstaten ska ha tillgång till och i enlighet med artikel 10 förvalta sina egna konton och de konton i unionsregistret som omfattas av dess jurisdiktion, genom sin nationella administratör enligt definitionen i bilaga I.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att det inte förekommer intressekonflikter mellan de nationella administratörerna, den centrala förvaltaren och kontoinnehavarna.

3.   Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om sin nationella administratörs identitet och kontaktuppgifter, däribland ett nödtelefonnummer som kan användas vid säkerhetstillbud.

4.   Kommissionen ska samordna genomförandet av denna förordning med de nationella administratörerna i medlemsstaterna och med den centrala förvaltaren. Särskilt gäller att kommissionen ska samråda med alla lämpliga aktörer i enlighet med fördragen om frågor och förfaranden som hör samman med driften av register som regleras av denna förordning och med genomförandet av denna förordning. De samarbetsvillkor som den centrala förvaltaren och de nationella administratörerna kommer överens om ska innefatta gemensamma driftsförfaranden för genomförandet av denna förordning, förfaranden för ändrings- och tillbudshantering i unionsregistret, tekniska specifikationer för unionsregistrets och EU:s transaktionsförtecknings funktionssätt och tillförlitlighet samt bestämmelser om arbetsuppgifter för personuppgiftsansvariga vad gäller personuppgifter som samlas in i enlighet med denna förordning. Villkoren för samarbetet kan omfatta formerna för konsolidering av externa kommunikationslänkar, it-infrastruktur och förfaranden för tillträde till användarkonton. För att säkerställa ett harmoniserat genomförande av kapitel 3 i avdelning I ska den centrala förvaltaren vartannat år tillhandahålla de nationella administratörerna en rapport om relevant praxis i varje medlemsstat.

5.   Den centrala förvaltaren, de behöriga myndigheterna och de nationella administratörerna ska endast genomföra processer som är nödvändiga för att utföra deras respektive funktioner enligt direktiv 2003/87/EG och de åtgärder som vidtas i enlighet med dess bestämmelser.

KAPITEL 3

Konton

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser för alla konton

Artikel 8

Konton

1.   Medlemsstaterna och den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret innehåller de konton som anges i bilaga I.

2.   Varje enskild typ av konto får hålla de typer av enheter som anges i bilaga I.

Artikel 9

Kontostatus

1.   Kontostatusen ska vara en av följande: öppet, spärrat, avslut pågår eller avslutat. För vissa år får konton även ha statusen undantaget.

2.   Inga processer får inledas från spärrade konton, utom de processer som anges i artiklarna 22, 31 och 56.

3.   Innan ett konto avslutas kan det få statusen avslut pågår under den period då åtgärder kan vidtas mot avslutande eller tills villkoren för avslutandet har uppfyllts, men inte längre än 10 år. Inga processer får inledas från konton med statusen avslut pågår, det får inte ta emot enheter och all tillträdesrätt till dessa konton ska stängas av. Ett konto med statusen avslut pågår kan endast ställas om till öppet om alla villkor för att öppna ett konto uppfylls.

4.   Inga processer får inledas från avslutade konton. Ett avslutat konto får inte öppnas på nytt och det får inte ta emot enheter.

5.   Om en anläggning undantas från EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 27 eller 27a i direktiv 2003/87/EG ska den nationella administratören ställa statusen för det motsvarande verksamhetsutövardepåkontot till undantaget så länge anläggningen är undantagen.

6.   Om en behörig myndighet anmäler att en luftfartygsoperatörs flygningar inte längre omfattas av EU:s utsläppshandelssystem enligt bilaga I till direktiv 2003/87/EG under ett visst år, ska den nationella administratören ställa statusen för det motsvarande luftfartygsoperatörskontot till undantaget efter att först ha informerat den berörda luftfartygsoperatören, och kontot får inte öppnas igen förrän den behöriga myndigheten anmält att luftfartygsoperatörens flygningar åter omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

7.   Inga processer får inledas från undantagna konton, utom de processer som anges i artiklarna 22 och 57 och de processer som anges i artiklarna 31 och 56 och som gäller den period då kontostatusen inte var ställd till undantaget.

Artikel 10

Förvaltning av konton

1.   Varje konto ska ha en administratör som ska ansvara för att förvalta kontot för en medlemsstats eller unionens räkning.

2.   En kontoadministratör ska anges för varje enskild kontotyp enligt bilaga I.

3.   Administratören för ett konto ska öppna, stänga av tillträdesrätten till eller avsluta ett konto, ändra kontostatus, godkänna behöriga ombud, tillåta sådana ändringar av kontouppgifter som kräver administratörens godkännande, inleda transaktioner om kontoombudet eller kontoinnehavaren begär detta i enlighet med artikel 20.6 och 20.7 samt inleda transaktioner enligt anvisningar från den behöriga myndigheten eller den berörda rättsvårdande myndigheten, i enlighet med denna förordning.

4.   Administratören får kräva att kontoinnehavarna och deras ombud samtycker till att uppfylla rimliga villkor som är förenliga med denna förordning rörande de frågor som tas upp i bilaga II.

5.   Kontona ska omfattas av kontoadministratörens medlemsstats lagstiftning och jurisdiktion, och enheterna på kontot ska anses vara belägna inom den medlemsstatens territorium.

Artikel 11

Underrättelser från den centrala förvaltaren

Den centrala förvaltaren ska underrätta kontoombuden och den nationella administratören om förslag till utförande och slutförande eller avbrytande av processer som berör kontot, och förändringar av kontostatus, genom en automatisk mekanism som beskrivs i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75. Underrättelser ska skickas på det/de officiella språket/språken i kontoadministratörens medlemsstat.

Avsnitt 2

Öppnande och uppdatering av konton

Artikel 12

Öppnande av konto som administreras av den centrala förvaltaren

Den centrala förvaltaren ska öppna alla förvaltningskonton i unionsregistret.

Artikel 13

Öppnande av ett mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter i unionsregistret

1.   Ett clearingsystem eller ett avvecklingssystem enligt definitionerna i förordning (EU) nr 1031/2010 som är anslutet till en auktionsplattform som utsetts i enlighet med artikel 26 eller artikel 30 i den förordningen, får lämna in en ansökan till den nationella administratören om att öppna ett mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter i unionsregistret. Den person som ansöker om kontot ska lämna de uppgifter som anges i bilaga IV.

2.   Den nationella administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av fullständig information enligt punkt 1 i denna artikel och enligt artikel 21 öppna mottagarkontot för auktionerade utsläppsrätter i unionsregistret eller informera den person som ansöker om kontot om att kontoansökan har avslagits i enlighet med artikel 19.

3.   Utsläppsrätter på ett mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter ska utgöra säkerheter enligt definitionen i artikel 2 m i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG.

För tillämpningen av artikel 9.2 i direktiv 98/26/EG ska ett mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter som finns i unionsregistret utgöra det relevanta kontot och ska anses vara beläget i och regleras av lagen i den medlemsstat som avses i artikel 10.5 i denna förordning.

Artikel 14

Öppnande av verksamhetsutövardepåkonton i unionsregistret

1.   Den relevanta behöriga myndigheten eller verksamhetsutövaren ska inom 20 arbetsdagar från det att tillståndet för utsläpp av växthusgaser har trätt i kraft förse den nationella administratören med den information som anges i bilaga VI, och ska lämna ansökan till den nationella administratören om att öppna ett verksamhetsutövardepåkonto i unionsregistret.

2.   Den nationella administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av fullständig information enligt punkt 1 i denna artikel och enligt artikel 21 öppna ett verksamhetsutövardepåkonto för varje anläggning i unionsregistret eller informera sökanden om att kontoansökan har avslagits i enlighet med artikel 19.

3.   Ett nytt verksamhetsutövardepåkonto får endast öppnas om anläggningen inte redan har ett verksamhetsutövardepåkonto på grundval av samma tillstånd för utsläpp av växthusgaser.

Artikel 15

Öppnande av luftfartygsoperatörskonton i unionsregistret

1.   Den behöriga myndigheten eller luftfartygsoperatören ska inom 20 arbetsdagar från godkännandet av övervakningsplanen för en luftfartygsoperatör förse den nationella administratören med den information som anges i bilaga VII, och ska lämna ansökan till den nationella administratören om att öppna ett luftfartygsoperatörskonto i unionsregistret.

2.   Varje luftfartygsoperatör ska ha ett luftfartygsoperatörskonto.

3.   Luftfartygsoperatörer som bedriver luftfartsverksamhet med sammanlagda årliga utsläpp på under 25 000 ton koldioxidekvivalenter per år eller som utför färre än 243 flygningar per period under tre på varandra följande fyramånadersperioder, får bemyndiga en fysisk person eller en juridisk person att öppna ett luftfartygsoperatörskonto och överlämna utsläppsrätterna i enlighet med artikel 12.2a i direktiv 2003/87/EG för deras räkning. Ansvaret för fullgörandet ligger fortfarande kvar hos luftfartygsoperatören. När luftfartygsoperatören bemyndigar en fysisk eller juridisk person ska den se till att det inte förekommer intressekonflikter mellan den bemyndigade fysiska eller juridiska personen och behöriga myndigheter, nationella administratörer, kontrollörer eller andra organ som omfattas av bestämmelserna i direktiv 2003/87/EG och de rättsakter som antas för dess genomförande. I detta fall ska den bemyndigade fysiska eller juridiska personen tillhandahålla den information som krävs i enlighet med punkt 1.

4.   Den nationella administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av fullständig information enligt punkt 1 i denna artikel och enligt artikel 21 öppna ett luftfartygsoperatörskonto för varje luftfartygsoperatör i unionsregistret eller informera sökanden om att kontoansökan har avslagits i enlighet med artikel 19.

5.   En luftfartygsoperatör får inte ha fler än ett luftfartygsoperatörskonto.

Artikel 16

Öppnande av handelskonton i unionsregistret

1.   Sökanden ska lämna sin ansökan om att öppna ett handelskonto i unionsregistret till den nationella administratören. Sökanden ska lämna de uppgifter som den nationella administratören begär; informationen ska minst omfatta det som anges i bilaga IV.

2.   Den nationella administratörens medlemsstat får som villkor för att öppna ett handelskonto kräva att sökanden har permanent adress eller är registrerad i den berörda nationella administratörens medlemsstat.

3.   Den nationella administratörens medlemsstat får som villkor för att öppna ett handelskonto kräva att sökanden är registrerad för mervärdesskatt (moms) i den berörda nationella administratörens medlemsstat.

4.   Den nationella administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av fullständig information enligt punkt 1 i denna artikel och enligt artikel 21 öppna handelskontot i unionsregistret eller informera sökanden om att kontoansökan har avslagits i enlighet med artikel 19.

Artikel 17

Öppnande av nationella depåkonton i unionsregistret

En medlemsstats behöriga myndighet ska ålägga den nationella administratören att öppna ett nationellt depåkonto i unionsregistret inom 20 dagar från mottagandet av den information som anges i bilaga III.

Artikel 18

Registrering av kontrollörer i unionsregistret

1.   Ansökan om att registrera en kontrollör i unionsregistret ska lämnas till den nationella administratören. Den person som ansöker om registreringen ska lämna den information som den nationella administratören begär, inbegripet den information som anges i bilagorna III och V.

2.   Den nationella administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av fullständig information enligt punkt 1 i denna artikel och enligt artikel 21 registrera kontrollören i unionsregistret eller informera sökanden om att ansökan om registrering har avslagits i enlighet med artikel 19.

Artikel 19

Avslag på ansökan om att öppna ett konto eller registrera en kontrollör

1.   Den nationella administratören ska kontrollera att de uppgifter och handlingar som lämnats vid ansökan om öppnande eller registrering är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga.

Om det föreligger berättigade tvivel får den nationella administratören begära stöd från en annan nationell administratör för att utföra den kontroll som avses i första stycket. En administratör som mottar en sådan begäran får avvisa den. Sökanden får uttryckligen be den nationella administratören att begära sådant stöd. Den nationella administratören ska informera sökanden om en sådan ansökan om stöd.

2.   Den nationella administratören får avslå en ansökan om att öppna ett konto eller registrera en kontrollör

a)

om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga,

b)

om en rättsvårdande myndighet tillhandahåller uppgifter eller om uppgifter på annat sätt tillgängliggörs den nationella administratören om att sökanden eller, om denne är en juridisk person, någon av den sökandes verksamhetsledare utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra grova brott där kontot kan vara ett hjälpmedel,

c)

om den nationella administratören har rimliga skäl att anta att kontona kan komma att användas för bedrägeri som berör utsläppsrätter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra grova brott,

d)

av skäl som anges i nationell lagstiftning.

3.   Om den nationella administratören avslår en ansökan om att öppna ett verksamhetsutövardepåkonto eller ett luftfartygsoperatörskonto enligt punkt 2 får kontot öppnas på begäran av den behöriga myndigheten. All tillträdesrätt till kontot ska stängas av i enlighet med artikel 30.4 tills de skäl för avslag som anges i punkt 2 inte längre föreligger.

4.   Om den nationella administratören avslår en ansökan om att öppna ett konto får sökanden lämna invändningar till den behöriga myndigheten eller till den relevanta myndigheten enligt nationell lagstiftning, och myndigheten ska antingen ålägga den nationella administratören att öppna kontot eller vidhålla avslaget i ett motiverat beslut, om inte annat följer av proportionella krav i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte som är förenligt med denna förordning.

Artikel 20

Behöriga ombud

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att behöriga ombud för konton i unionsregistret får tillträde till de berörda kontona och att de har en av följande rättigheter för kontoinnehavarens del:

a)

Rätt att inleda processer.

b)

Rätt att godkänna processer, vid behov.

c)

Rätt att inleda processer och godkänna processer som inletts av ett annat behörigt ombud.

2.   Vid öppnandet ska varje konto ha minst två behöriga ombud med en av följande kombinationer av rättigheter:

a)

Ett behörigt ombud med rätt att inleda processer och ett behörigt ombud med rätt att godkänna processer.

b)

Ett behörigt ombud med rätt att inleda processer och godkänna processer som inletts av ett annat behörigt ombud samt ett behörigt ombud med rätt att godkänna processer.

c)

Ett behörigt ombud med rätt att inleda processer och ett behörigt ombud med rätt att inleda processer och godkänna processer som inletts av ett annat behörigt ombud.

d)

Två behöriga ombud med rätt att inleda processer och godkänna processer som inletts av ett annat behörigt ombud.

3.   Kontrollörer ska ha minst ett behörigt ombud som inleder relevanta processer för kontrollörens räkning. En kontrollörs ombud får inte vara ombud för ett konto.

4.   Kontoinnehavaren får besluta att det inte behövs något godkännande från ett andra behörigt ombud för att föreslå överföringar för utförande till konton på den lista över betrodda konton som upprättats i enlighet med artikel 23. Kontoinnehavaren får återkalla ett sådant beslut. Beslutet och återkallandet av beslutet ska meddelas i form av en vederbörligen undertecknad förklaring som lämnas in till den nationella administratören.

5.   Utöver de behöriga ombud som anges i punkterna 1 och 2 får konton även ha behöriga ombud som endast har läsrättigheter till kontot.

6.   Om ett behörigt ombud inte har tillträde till unionsregistret av tekniska eller andra skäl får den nationella administratören, i enlighet med de rättigheter som tilldelats det behöriga ombudet, på begäran inleda eller godkänna transaktioner för det behöriga ombudets räkning, förutsatt att den nationella administratören tillåter en sådan begäran och att det behöriga ombudets tillträdesrätt inte har stängts av i enlighet med denna förordning.

7.   Om behöriga ombud för ett konto inte har tillträde till unionsregistret får kontoinnehavare begära att den nationella administratören föreslår en process för utförande i deras namn, i enlighet med denna förordning, förutsatt att den nationella administratören tillåter en sådan begäran. En sådan begäran får inte göras för konton med statusen avslutat.

8.   I de specifikationer för datainväxling och teknik som fastställs i artikel 75 kan det finnas en angivelse om högsta antal behöriga ombud för varje enskild kontotyp.

9.   Ett behörigt ombud ska vara en fysisk person som fyllt 18 år. Alla behöriga ombud för ett visst konto ska vara separata personer, men samma person kan vara behörigt ombud för flera konton. Den nationella administratörens medlemsstat får kräva att minst ett av de behöriga ombuden för ett konto ska ha permanent adress i den medlemsstaten, utom när det gäller ombud för kontrollörer.

Artikel 21

Nominering och godkännande av behöriga ombud

1.   Vid ansökan om öppnande av ett konto eller registrering av en kontrollör ska sökanden nominera ett antal behöriga ombud i enlighet med artikel 20.

2.   Vid nominering av ett behörigt ombud ska kontoinnehavaren tillhandahålla den information som administratören kräver. Informationen ska minst omfatta det som anges i bilaga VIII.

Om det nominerade behöriga ombudet redan nominerats för ett konto får den nationella administratören, på kontoinnehavarens begäran, använda de handlingar som lämnades vid den tidigare nomineringen för den kontroll som avses i punkt 4.

3.   Inom 20 arbetsdagar från mottagandet av fullständig information som krävs enligt punkt 2 ska den nationella administratören godkänna ett behörigt ombud eller underrätta kontoinnehavaren om att det nominerade ombudet inte godkänns. Om utvärderingen av det nominerade ombudet kräver mer tid får administratören förlänga tidsfristen med högst 20 extra arbetsdagar och underrätta kontoinnehavaren om detta.

4.   Den nationella administratören ska kontrollera att de uppgifter och handlingar som lämnats vid nomineringen av ett behörigt ombud är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga.

Om det föreligger berättigade tvivel får den nationella administratören begära stöd från en annan nationell administratör för att utföra den kontroll som avses i första stycket. En administratör som mottar en sådan begäran får avvisa den. Sökanden får uttryckligen be den nationella administratören att begära sådant stöd. Den nationella administratören ska informera sökanden om en sådan ansökan om stöd.

5.   En nationell administratör får besluta att inte godkänna ett behörigt ombud

a)

om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga,

b)

om en rättsvårdande myndighet tillhandahåller uppgifter eller om uppgifter på annat sätt tillgängliggörs för den nationella administratören om att det nominerade ombudet utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra grova brott där kontot kan vara ett hjälpmedel,

c)

av skäl som anges i nationell lagstiftning.

6.   Om den nationella administratören inte godkänner ett behörigt ombud får kontoinnehavaren lämna invändningar till den relevanta myndigheten enligt nationell lagstiftning; myndigheten ska då antingen ålägga den nationella administratören att godkänna ombudet eller vidhålla avslaget i ett motiverat beslut, om inte annat följer av proportionella krav i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte som är förenligt med denna förordning.

Artikel 22

Uppdatering av kontouppgifter och uppgifter om behöriga ombud

1.   Kontoinnehavarna ska inom tio arbetsdagar underrätta den nationella administratören om ändringar i kontouppgifterna. Dessutom ska kontoinnehavarna senast den 31 december varje år bekräfta för den nationella administratören att kontouppgifterna fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga.

2.   Om verksamhetsutövare eller luftfartygsoperatörer varit föremål för en sammanslagning eller uppdelning ska de underrätta sin kontoadministratör inom tio arbetsdagar.

3.   Underrättelsen om ändringar ska styrkas med sådana uppgifter som den nationella administratören kräver i enlighet med detta avsnitt. Den nationella administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av en sådan underrättelse och styrkande uppgifter godkänna de uppdaterade uppgifterna. Administratören får besluta att inte uppdatera uppgifterna i enlighet med artikel 21.4 och 21.5. Kontoinnehavaren ska i så fall alltid underrättas om beslutet. Invändningar mot administratörens beslut får lämnas till den behöriga myndigheten eller den relevanta myndigheten enligt nationell lagstiftning i enlighet med artikel 19.4.

4.   Den nationella administratören ska minst en gång vart tredje år kontrollera om kontouppgifterna fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga och begära att kontoinnehavaren meddelar eventuella ändringar. Verksamhetsutövardepåkonton, luftfartygsoperatörskonton och kontrollörer ska kontrolleras minst en gång vart femte år.

5.   Innehavaren av ett verksamhetsutövardepåkonto får endast sälja eller avyttra sitt verksamhetsutövardepåkonto tillsammans med den anläggning som är kopplad till detta konto.

6.   Kontoinnehavaren får inte sälja eller avyttra sitt kontoinnehav till en annan person, om inte annat följer av punkt 5.

7.   Om den juridiska person som innehar ett konto i unionsregistret ändras till följd av en sammanslagning eller uppdelning av kontoinnehavare, ska kontoinnehavaren vara den rättsliga efterträdaren till den tidigare kontoinnehavaren efter inlämning av de handlingar som krävs enligt artikel 14, 15 eller 16.

8.   Ett behörigt ombud får inte överföra sin status som sådant ombud till en annan person.

9.   En kontoinnehavare eller kontrollör får begära att ett behörigt ombud stryks. Den nationella administratören ska vid mottagandet av begäran stänga av det behöriga ombudets tillträdesrätt. Administratören ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av begäran stryka det behöriga ombudet.

10.   En kontoinnehavare får nominera nya behöriga ombud i enlighet med artikel 21.

11.   Om den administrerande medlemsstaten för en luftfartygsoperatör ändras genom det förfarande som beskrivs i artikel 18a i direktiv 2003/87/EG, ska den centrala förvaltaren ändra den nationella administratören för motsvarande luftfartygsoperatörskonto. Om administratören för ett luftfartygsoperatörskonto ändras, får den nya administratören ålägga luftfartygsoperatören att lämna in de kontoöppningsuppgifter som krävs enligt artikel 15 och den information om behöriga ombud som krävs enligt artikel 21.

12.   Den medlemsstat som ansvarar för förvaltningen av ett konto får inte ändras, om inte annat följer av punkt 11.

Artikel 23

Lista över betrodda konton

1.   Konton i unionsregistret får ha en lista över betrodda konton.

2.   Konton som innehas av samma kontoinnehavare och förvaltas av samma nationella administratör ska automatiskt anges i listan över betrodda konton.

3.   EU:s konto för tilldelning och unionens konto för borttagning av utsläppsrätter ska automatiskt anges i listan över betrodda konton.

4.   Ändringar i listan över betrodda konton ska föreslås för utförande och slutföras genom förfarandet i artikel 35. Ändringarna ska inledas och godkännas av två behöriga ombud med rätt att inleda respektive godkänna processer. Utförandet av de föreslagna ändringarna ska ske omedelbart för borttagning av konton från listan över betrodda konton. För alla andra ändringar i listan över betrodda konton ska utförandet ske kl. 12.00 medeleuropeisk tid (MET) den fjärde arbetsdagen efter förslaget.

Avsnitt 3

Avslutande av konton

Artikel 24

Avslutande av konton

Inom tio arbetsdagar från mottagandet av en begäran från innehavaren av ett annat konto än dem som anges i artiklarna 25 och 26 ska administratören avsluta kontot i fråga, om inte annat följer av artikel 29.

Artikel 25

Avslutande av verksamhetsutövardepåkonton

1.   Den behöriga myndigheten ska inom tio arbetsdagar underrätta den nationella administratören om ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser har dragits in eller om den fått kännedom om att verksamheten vid en anläggning har upphört. Den nationella administratören ska inom tio arbetsdagar från underrättelsen föra in aktuellt datum i unionsregistret.

2.   Den nationella administratören får avsluta ett verksamhetsutövardepåkonto om följande villkor är uppfyllda:

a)

Verksamheten vid anläggningen har upphört eller tillståndet för utsläpp av växthusgaser har dragits in.

b)

Sista utsläppsåret har registrerats i unionsregistret.

c)

Verifierade utsläpp har registrerats för alla år som verksamhetsutövaren ingick i EU:s utsläppshandelssystem.

d)

Verksamhetsutövaren för anläggningen i fråga har överlämnat en mängd utsläppsrätter som minst motsvarar de verifierade utsläppen.

e)

Inga överskjutande utsläppsrätter inväntar återlämnande enligt artikel 48.4.

Artikel 26

Avslutande av luftfartygsoperatörskonton

1.   Den behöriga myndigheten ska meddela den nationella administratören inom tio arbetsdagar från det att myndigheten, antingen genom underrättelse från kontoinnehavaren eller genom granskning av andra underlag, får kännedom om att luftfartygsoperatören har gått samman med en annan luftfartygsoperatör eller att luftfartygsoperatören har upphört med all verksamhet som omfattas av bilaga I till direktiv 2003/87/EG.

2.   Den nationella administratören får avsluta ett luftfartygsoperatörskonto om följande villkor är uppfyllda:

a)

Den nationella administratören har meddelats enligt punkt 1.

b)

Sista utsläppsåret har registrerats i unionsregistret.

c)

Verifierade utsläpp har registrerats för alla år som luftfartygsoperatören ingick i EU:s utsläppshandelssystem.

d)

Luftfartygsoperatören har överlämnat en mängd utsläppsrätter som minst motsvarar de verifierade utsläppen.

e)

Inga överskjutande utsläppsrätter inväntar återlämnande enligt artikel 50.6.

Artikel 27

Strykning av kontrollörer

1.   Den nationella administratören ska stryka en kontrollör inom tio arbetsdagar från det att kontrollören lämnat in en begäran om detta.

2.   Den behöriga myndigheten får också ålägga den nationella administratören att stryka en kontrollör från unionsregistret om någon av följande omständigheter föreligger:

a)

Kontrollörens ackreditering har löpt ut eller dragits tillbaka.

b)

Kontrollören har upphört med sin verksamhet.

Artikel 28

Avslutande av konton och strykning av behöriga ombud på administratörens initiativ

1.   Om de omständigheter som föranleder avstängning av tillträdesrätten till konton enligt artikel 30 inte rättas till inom en rimlig period trots upprepade underrättelser, får den behöriga myndigheten eller den relevanta rättsvårdande myndigheten uppmana den nationella administratören att avsluta de konton för vilka tillträdesrätten har stängts av.

Om det rör sig om verksamhetsutövardepåkonton eller luftfartygsoperatörskonton får den behöriga myndigheten eller den berörda rättsvårdande myndigheten uppmana den nationella administratören att ställa statusen till spärrat för de konton för vilka tillträdesrätten har stängts av fram till dess att den behöriga myndigheten slår fast att de omständigheter som föranledde avstängningen inte lägre föreligger.

2.   Om inga transaktioner har registrerats på ett handelskonto under en ettårsperiod får den nationella administratören avsluta kontot efter att ha underrättat kontoinnehavaren om att kontot kommer att avslutas inom 40 arbetsdagar, om den nationella administratören inte dessförinnan får en begäran om att kontot ska vara kvar. Om det inte kommer in någon sådan begäran från kontoinnehavaren får den nationella administratören avsluta kontot eller ställa statusen till avslut pågår.

3.   Den nationella administratören ska avsluta ett verksamhetsutövardepåkonto eller ett luftfartygsoperatörskonto på begäran av den behöriga myndigheten om det inte finns några rimliga förväntningar på att ytterligare utsläppsrätter kommer att överlämnas eller att överskjutande utsläppsrätter kommer att återlämnas.

4.   Den nationella administratören får stryka ett behörigt ombud om administratören anser att det behöriga ombudet inte borde ha godkänts enligt artikel 21.3, och särskilt om administratören upptäcker att de handlingar och id-uppgifter som lämnats vid nomineringen är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga.

5.   Kontoinnehavaren får inom 30 kalenderdagar lämna invändningar till den enligt nationell lagstiftning behöriga myndigheten om att kontots status ändrats enligt punkt 1 eller om att ett behörigt ombud har strukits enligt punkt 4, och myndigheten ska antingen ålägga den nationella administratören att återställa kontot eller det behöriga ombudet, eller vidhålla ändringen av kontots status eller strykningen i ett motiverat beslut, om inte annat följer av proportionella krav i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte som är förenligt med denna förordning.

Artikel 29

Överskott på konton som ska avslutas

Om ett konto som administratören ska avsluta i enlighet med artiklarna 24, 25, 26 och 28 visar ett överskott i fråga om utsläppsrätter ska administratören uppmana kontoinnehavaren att anvisa ett annat konto till vilket utsläppsrätterna ska överföras. Om kontoinnehavaren inte har besvarat administratörens uppmaning inom 40 arbetsdagar får administratören överföra utsläppsrätterna till sitt nationella depåkonto eller ställa kontostatusen till avslut pågår.

Avsnitt 4

Avstängning av tillträdesrätt till konton

Artikel 30

Avstängning av tillträdesrätt till konton

1.   En administratör får stänga av tillträdesrätten för ett behörigt ombud till ett konto eller en kontrollör i registret eller till processer som det behöriga ombudet annars skulle ha tillträdesrätt till, om administratören har rimliga skäl att anta att det behöriga ombudet

a)

har försökt få tillträde till konton eller processer som inte omfattas av behörigheten,

b)

upprepade gånger har försökt få tillträde till konton eller processer med hjälp av ett felaktigt användarnamn och lösenord, eller

c)

har försökt att äventyra säkerheten, tillgängligheten, integriteten eller sekretessen i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning eller i de uppgifter som behandlas eller lagras där.

2.   En administratör får stänga av all tillträdesrätt för behöriga ombud till ett specifikt konto eller en kontrollör om en av följande omständigheter föreligger:

a)

Kontoinnehavaren har avlidit eller upphört att existera som juridisk person.

b)

Kontoinnehavaren har inte betalat avgiften.

c)

Kontoinnehavaren har brutit mot de villkor som gäller för kontot.

d)

Kontoinnehavaren har inte godtagit de ändringar av villkoren som fastställts av den nationella administratören eller den centrala förvaltaren.

e)

Kontoinnehavaren har inte meddelat ändringar av kontouppgifter eller lämnat styrkande handlingar rörande ändringar av kontouppgifter, eller styrkande handlingar för att uppfylla nya krav avseende kontouppgifter.

f)

Kontoinnehavaren har inte uppfyllt medlemsstatens krav att ha ett behörigt ombud som har permanent adress i den nationella administratörens medlemsstat.

g)

Kontoinnehavaren har inte uppfyllt medlemsstatens krav att kontoinnehavaren ska ha permanent adress eller vara registrerad i kontoadministratörens medlemsstat.

3.   En administratör får stänga av all tillträdesrätt för behöriga ombud till ett specifikt konto eller en kontrollör i något av följande fall:

a)

I högst fyra veckor om administratören har rimliga skäl att anta att kontot har använts eller kommer att användas för bedrägeri, penningtvätt, finansiering av terrorism, korruption eller andra grova brott. I detta fall ska bestämmelserna i artikel 67 tillämpas. Tidsperioden får förlängas på begäran av finansunderrättelseenheten.

b)

På grundval av och i enlighet med bestämmelser i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte.

4.   Den nationella administratören får stänga av all tillträdesrätt för behöriga ombud till specifika konton eller kontrollörer om administratören bedömer att kontoansökan eller ansökan om registrering av en kontrollör borde ha avslagits i enlighet med artikel 19 eller att kontoinnehavaren inte längre uppfyller kraven för öppnandet av kontot.

5.   Den nationella administratören får stänga av all tillträdesrätt för behöriga ombud till en kontoinnehavares alla konton om administratören får information om att kontoinnehavaren genomgår ett insolvensförfarande. Denna avstängning får gälla fram till dess att den nationella administratören får officiell information om vilken person som har rätt att representera kontoinnehavaren, och de behöriga ombuden bekräftas eller nya behöriga ombud nomineras i enlighet med artikel 21.

6.   Kontoadministratören ska omedelbart upphäva avstängningen när de omständigheter som ledde till avstängningen inte längre föreligger.

7.   Kontoinnehavaren eller behöriga ombud får inom 30 kalenderdagar lämna invändningar mot avstängningen av tillträdesrätten enligt punkterna 1–3 till den behöriga myndigheten eller den relevanta myndigheten enligt nationell lagstiftning, och myndigheten ska då antingen ålägga den nationella administratören att återställa tillträdesrätten eller vidhålla avstängningen i ett motiverat beslut, om inte annat följer av proportionella krav i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte som är förenligt med denna förordning.

8.   Den behöriga myndigheten eller kommissionen får också ålägga den nationella administratören eller den centrala förvaltaren att genomföra en avstängning av något av de skäl som anges i punkterna 1–5.

9.   En nationell rättsvårdande myndighet i administratörens medlemsstat får också be administratören att genomföra en avstängning på grundval av och i enlighet med nationell lagstiftning.

10.   När en innehavare av ett verksamhetsutövardepåkonto eller ett luftfartygsoperatörskonto på grund av avstängning enligt denna artikel är förhindrad att genomföra överlämnanden under de tio arbetsdagar som föregår den tidsfrist för överlämnande som anges i artikel 12.2a och 12.3 i direktiv 2003/87/EG, ska den nationella administratören på kontoinnehavarens begäran överlämna det antal utsläppsrätter som kontoinnehavaren anger.

11.   Om det finns ett överskott av utsläppsrätter på ett konto vars tillträdesrätt har stängts av får den behöriga myndigheten eller den berörda rättsvårdande myndigheten, i enlighet med relevanta bestämmelser i nationell lagstiftning, ålägga den nationella administratören att omedelbart överföra utsläppsrätterna till det nationella kontot i fråga eller ställa kontostatusen till avslut pågår.

AVDELNING II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR UNIONSREGISTRET FÖR EU:S UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM

KAPITEL 1

Verifierade utsläpp och fullgörande

Artikel 31

Uppgifter om verifierade utsläpp för en anläggning eller en luftfartygsoperatör

1.   När så krävs enligt nationell lagstiftning ska varje verksamhetsutövare och luftfartygsoperatör välja en kontrollör ur förteckningen över kontrollörer som finns registrerade hos den nationella administratören.

2.   Den nationella administratören, den behöriga myndigheten eller, efter beslut av den behöriga myndigheten, kontoinnehavaren eller kontrollören ska notera utsläppsuppgifter för det föregående året.

3.   De årliga utsläppsuppgifterna ska lämnas enligt den mall som finns i bilaga IX.

4.   När en verksamhetsutövares rapport om utsläppen från en anläggning under ett föregående år eller en luftfartygsoperatörs rapport om utsläppen från all luftfartsverksamhet under ett föregående år har godkänts efter en kontroll i enlighet med artikel 15 i direktiv 2003/87/EG, ska kontrollören eller den behöriga myndigheten godkänna de årliga utsläppsuppgifterna.

5.   Den nationella administratören eller den behöriga myndigheten ska markera de utsläpp som godkänts enligt punkt 4 såsom kontrollerade i unionsregistret. Den behöriga myndigheten får besluta att kontrollören, i stället för den nationella administratören, ska ha ansvaret för att markera utsläppen såsom kontrollerade i unionsregistret. Alla godkända utsläpp ska markeras såsom kontrollerade senast den 31 mars.

6.   Den behöriga myndigheten får ålägga den nationella administratören att korrigera en anläggnings eller en luftfartygsoperatörs verifierade årsutsläpp, i syfte att säkerställa efterlevnad av artiklarna 14 och 15 i direktiv 2003/87/EG, genom att föra in de korrigerade verifierade eller beräknade utsläppen för anläggningen eller luftfartygsoperatören under ett visst år i unionsregistret.

7.   Om det den 1 maj varje år inte har noterats utsläppsuppgifter för föregående år i unionsregistret för en anläggning eller en luftfartygsoperatör eller om uppgifterna om de verifierade utsläppen har konstaterats vara felaktiga, ska ersättande uppskattningar som noteras i unionsregistret beräknas så nära som möjligt enligt artiklarna 14 och 15 i direktiv 2003/87/EG.

Artikel 32

Spärrande av konton på grund av försummelse att notera verifierade utsläpp

1.   Om föregående års utsläpp för en anläggning eller en luftfartygsoperatör inte har noterats och markerats såsom kontrollerade i unionsregistret före den 1 april varje år, ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret ställer statusen för motsvarande verksamhetsutövardepåkonto eller luftfartygsoperatörskonto till spärrat.

2.   När alla försenade noteringar av verifierade årsutsläpp för en anläggning eller luftfartygsoperatör har gjorts i unionsregistret ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret ställer statusen för kontot till öppet.

Artikel 33

Beräkning av fullgörandestatustalet

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret den 1 maj varje år anger fullgörandestatustalet för föregående år för varje anläggning och luftfartygsoperatör som har ett verksamhetsutövardepåkonto eller luftfartygsoperatörskonto som inte har statusen avslutat, genom att beräkna summan av alla utsläppsrätter som har överlämnats för perioden i fråga, med avdrag för summan av alla verifierade utsläpp under perioden fram till och med det föregående året, plus en korrektionsfaktor. Fullgörandestatustalet ska inte beräknas för konton som tidigare haft ett fullgörandestatustal som varit noll eller positivt och det sista utsläppsåret angetts som ett år före det föregående året. Beräkningen ska inte ta hänsyn till överlämnande av utsläppsrätter som utfärdas för en period som följer på den aktuella fullgörandeperioden.

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret beräknar fullgörandestatustalet innan kontot avslutas enligt artiklarna 25 och 26.

2.   För handelsperioderna 2008–2012 och 2013–2020 ska den korrektionsfaktor som avses i punkt 1 vara noll om fullgörandestatustalet för föregående periods sista år var större än noll, men ska kvarstå som fullgörandestatustalet för föregående periods sista år om talet är mindre än eller lika med noll. För den handelsperiod som inleds den 1 januari 2021 ska den korrektionsfaktor som anges i punkt 1 vara samma som fullgörandestatustalet för föregående periods sista år.

3.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret noterar fullgörandestatustalet för varje anläggning och luftfartygsoperatör för varje år.

KAPITEL 2

Transaktioner

Avsnitt 1

Allmänt

Artikel 34

Endast sådana transaktioner som uttryckligen anges för en kontotyp i denna förordning ska inledas för denna kontotyp.

Artikel 35

Överföringarnas utförande

1.   För alla transaktioner som anges i detta kapitel ska unionsregistret kräva bekräftelse via ytterligare en kanal innan transaktionen kan föreslås för utförande. Med förbehåll för artikel 20.4 får en transaktion endast föreslås för utförande om ett behörigt ombud har inlett och ett annat kontoombud har godkänt transaktionen via ytterligare en kanal.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att alla överföringar som anges i artikel 55 till konton som finns med i listan över betrodda konton utförs omedelbart om de föreslås för utförande mellan kl. 10.00 och 16.00 MET på arbetsdagar.

Överföringar till konton i listan över betrodda konton som föreslås för utförande vid någon annan tidpunkt ska utföras samma arbetsdag kl. 10.00 MET, om de föreslås för utförande före kl. 10.00 MET, eller följande arbetsdag kl. 10.00 MET, om de föreslås för utförande efter kl. 16.00 MET.

3.   Den centrala förvaltaren ska se till att alla överföringar som anges i artikel 55 till konton som inte finns med i listan över betrodda konton, samt överföringar från mottagarkonton för auktionerade utsläppsrätter, som förslås för utförande före kl. 12.00 MET på en arbetsdag utförs kl. 12.00 MET följande arbetsdag. Transaktioner som föreslås för utförande efter kl. 12.00 MET på en arbetsdag ska utföras kl. 12.00 MET den andra arbetsdagen efter dagen för förslaget till utförande.

4.   Den centrala förvaltaren ska se till att överföringarna slutförs före kl. 16.00 MET på dagen för utförandet.

5.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret gör det möjligt att avbryta en transaktion som omfattas av reglerna för utförande enligt punkt 3 före utförandet. Ett behörigt ombud får inleda ett avbrytande av en transaktion senast två timmar före dess utförande. Om avbrytandet inleddes på grund av misstänkt bedrägeri ska kontoinnehavaren omedelbart rapportera detta till den behöriga nationella rättsvårdande myndigheten. Rapporten ska vidarebefordras till den nationella administratören inom sju arbetsdagar.

6.   Om ett kontoombud eller kontoinnehavaren misstänker att en överföring som omfattas av reglerna för utförande i punkt 3 har föreslagits för utförande i bedrägligt syfte, får kontoombudet eller kontoinnehavaren senast två timmar före utförandet begära att den nationella administratören, eller om lämpligt den centrala förvaltaren, avbryter överföringen på kontoombudets eller kontoinnehavarens vägnar. Kontoinnehavaren ska omedelbart efter begäran rapportera det misstänkta bedrägeriet till den behöriga nationella rättsvårdande myndigheten. Rapporten ska vidarebefordras till den nationella administratören, eller om lämpligt den centrala förvaltaren, inom sju arbetsdagar.

7.   När utförande föreslås ska en underrättelse skickas till alla kontoombud om det föreslagna utförandet av överföringen. När avbrytandet av en transaktion inleds enligt punkt 5 ska en underrättelse skickas till alla kontoombud och till den nationella administratör som förvaltar kontot.

8.   Vid tillämpning av artikel 3.11 får en medlemsstat besluta att nationella allmänna helgdagar för ett visst år inte ska anses som arbetsdagar när det gäller tillämpningen av denna förordning i den medlemsstaten. Beslutet ska ange vilka dagar det gäller och ska offentliggöras senast den 1 december året före det år som avses.

Artikel 36

Utsläppsrätters natur och transaktioners slutförande

1.   En utsläppsrätt ska vara ett fungibelt, dematerialiserat instrument som kan handlas på marknaden.

2.   Utsläppsrätters dematerialiserade natur ska innebära att uppgifterna i unionsregistret ska utgöra tillräckligt prima facie-bevis för äganderätten till en utsläppsrätt och för varje annat objekt för vilket denna förordning föreskriver eller godkänner notering i unionsregistret.

3.   Utsläppsrätters fungibilitet ska innebära att varje skyldighet till återvinning eller återgång som kan uppstå för en utsläppsrätt enligt nationell lagstiftning endast ska gälla utsläppsrätten som typ.

Om inte annat följer av artikel 58 och den dataredovisningsprocess som anges i artikel 73, ska en transaktion bli slutgiltig och oåterkallelig när den har slutförts enligt artikel 74. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella bestämmelser eller korrigeringsåtgärder enligt nationell lagstiftning som kan leda till ett krav eller uppdrag att utföra en ny transaktion i unionsregistret, får ingen lag, bestämmelse, regel eller praxis beträffande ogiltigförklaring av kontrakt eller transaktioner medföra att en transaktion som har blivit slutgiltig och oåterkallelig enligt denna förordning förklaras ogiltig i registret.

Kontoinnehavare eller tredje parter ska inte hindras från att göra gällande någon rätt eller något krav till följd av den underliggande transaktionen, som de kan ha beträffande återvinning, återgång eller skadeersättning enligt lag, med avseende på en transaktion som har blivit slutgiltig i unionsregistret, exempelvis på grund av bedrägeri eller tekniskt fel, så länge detta inte leder till att transaktionen återkallas, upphävs eller förklaras ogiltig i unionsregistret.

4.   En köpare och innehavare av en utsläppsrätt som handlar i god tro ska erhålla äganderätt till en utsläppsrätt fri från varje brist i den överlåtande partens äganderätt.

Avsnitt 2

Utfärdande av utsläppsrätter

Artikel 37

Utfärdande av utsläppsrätter

1.   Den centrala förvaltaren kan, beroende på vad som är lämpligt, öppna ett konto för EU:s totala antal utsläppsrätter, ett konto för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart, ett konto för EU:s auktionering av utsläppsrätter och ett konto för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart, och ska upprätta eller annullera konton och utsläppsrätter i enlighet med unionens lagstiftning, bland annat i enlighet med direktiv 2003/87/EG eller artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1031/2010.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret tilldelar varje utsläppsrätt ett unikt serienummer vid utfärdandet.

3.   Utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2021 ska innehålla en uppgift om under vilken tioårsperiod, med start från den 1 januari 2021, de utfärdats.

4.   Den centrala förvaltaren ska se till att de ISIN-koder som anges i ISO 6166 för utsläppsrätter visas i unionsregistret.

5.   Med förbehåll för punkt 6 ska utsläppsrätter som utfärdats i enlighet med den nationella fördelningstabellen i en medlemsstat som har meddelat Europeiska rådet sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen eller som ska auktioneras ut av en auktionsplattform som utsetts av en sådan medlemsstat, särskiljas i enlighet med utfärdandeåret.

6.   Utfärdade utsläppsrätter ska inte identifieras med en landskod

a)

under de år då unionslagstiftningen ännu inte upphört att gälla i den medlemsstaten fram till den 30 april nästkommande år eller om det är säkerställt i tillräcklig mån att överlämnandet av utsläppsrätter måste ske på ett rättsligt bindande sätt innan fördragen upphör att gälla i den medlemsstaten,

b)

om utsläppsrätterna utfärdades för år då efterlevnaden av direktiv 2003/87/EG vad gäller utsläpp som äger rum under dessa år måste säkerställas genom ett avtal där arrangemang fastställs för utträdet av en medlemsstat som anmält att den har för avsikt att utträda ur unionen, och ratifikationsinstrumenten för båda parter i avtalet om utträde har deponerats.

Avsnitt 3

Kontoöverföringar före auktioner och fördelning

Artikel 38

Överföring av allmänna utsläppsrätter som ska fördelas genom auktion

1.   Den centrala förvaltaren ska, för den auktionerande medlemsstatens räkning genom den enligt förordning (EU) nr 1031/2010 utsedda auktionsförrättaren, i god tid överföra allmänna utsläppsrätter från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter till kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter i en mängd som motsvarar de årliga volymer som fastställs enligt artikel 10 i den förordningen.

2.   Om anpassningar görs av de årliga volymerna i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 1031/2010 ska den centrala förvaltaren överföra motsvarande antal allmänna utsläppsrätter från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter till kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter eller från kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter till kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 39

Överföring av allmänna utsläppsrätter som ska tilldelas gratis

Den centrala förvaltaren ska i god tid överföra allmänna utsläppsrätter från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter till EU:s konto för tilldelning i en mängd som motsvarar summan av de utsläppsrätter som tilldelas gratis enligt varje medlemsstats nationella fördelningstabell.

Artikel 40

Överföring av utsläppsrätter för luftfart som ska fördelas genom auktion

1.   Den centrala förvaltaren ska, för den auktionerande medlemsstatens räkning genom den enligt förordning (EU) nr 1031/2010 utsedda auktionsförrättaren, i god tid överföra utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart till kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart i en mängd som motsvarar de årliga volymer som fastställs enligt den förordningen.

2.   Om anpassningar görs av de årliga volymerna i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 1031/2010 ska den centrala förvaltaren överföra motsvarande antal utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart till kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart eller från kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart till kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 41

Överföring av utsläppsrätter för luftfart som ska tilldelas gratis

1.   Den centrala förvaltaren ska i god tid överföra utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart till kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart i en mängd som motsvarar antalet utsläppsrätter för luftfart för gratis tilldelning som fastställs i kommissionens beslut som antas på grundval av artikel 3e.3 i direktiv 2003/87/EG.

2.   Om antalet utsläppsrätter för luftfart som ska tilldelas gratis utökas genom ett beslut som antas i enlighet med artikel 3e.3 i direktiv 2003/87/EG ska den centrala förvaltaren överföra ytterligare utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart till kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart i en mängd som motsvarar ökningen av antalet utsläppsrätter för luftfart som ska tilldelas gratis.

3.   Om antalet utsläppsrätter för luftfart som ska tilldelas gratis minskas genom ett beslut som antas i enlighet med artikel 3e.3 i direktiv 2003/87/EG ska den centrala förvaltaren ta bort utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart i en mängd som motsvarar minskningen av antalet utsläppsrätter för luftfart som ska tilldelas gratis.

Artikel 42

Överföring av utsläppsrätter för luftfart till den särskilda reserven

1.   Den centrala förvaltaren ska i god tid överföra utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart till EU:s konto för den särskilda reserven i en mängd som motsvarar antalet utsläppsrätter för luftfart i den särskilda reserven som fastställs i det beslut som antas i enlighet med artikel 3e.3 i direktiv 2003/87/EG.

2.   Om antalet utsläppsrätter för luftfart i den särskilda reserven utökas genom ett beslut som antas i enlighet med artikel 3e.3 i direktiv 2003/87/EG ska den centrala förvaltaren överföra ytterligare utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart till EU:s konto för den särskilda reserven i en mängd som motsvarar ökningen av antalet utsläppsrätter i den särskilda reserven.

3.   Om antalet utsläppsrätter för luftfart i den särskilda reserven minskas genom ett beslut som antas på grundval av artikel 3e.3 i direktiv 2003/87/EG ska den centrala förvaltaren ta bort utsläppsrätter för luftfart från EU:s konto för den särskilda reserven i en mängd som motsvarar minskningen av antalet utsläppsrätter i den särskilda reserven.

4.   Om utsläppsrätter fördelas ur den särskilda reserven i enlighet med artikel 3f i direktiv 2003/87/EG ska den slutliga mängden utsläppsrätter för luftfart som gratis tilldelas luftfartygsoperatören för hela handelsperioden automatiskt överföras från EU:s konto för den särskilda reserven till kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart.

Artikel 43

Överföring av allmänna utsläppsrätter till kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter

Vid slutet av varje handelsperiod ska den centrala förvaltaren överföra alla utsläppsrätter som återstår på EU:s konto för tilldelning till kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter.

Artikel 44

Överföring av utsläppsrätter för luftfart till kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart

Vid slutet av varje handelsperiod ska den centrala förvaltaren överföra alla utsläppsrätter som återstår på EU:s konto för den särskilda reserven till kontot för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart.

Artikel 45

Borttagning av utsläppsrätter för luftfart

Den centrala förvaltaren ska se till att alla utsläppsrätter som återstår på kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart vid slutet av varje handelsperiod överförs till unionens konto för borttagning av utsläppsrätter.

Avsnitt 4

Tilldelning till stationära anläggningar

Artikel 46

Införande av nationella fördelningstabeller i unionsregistret

1.   Varje medlemsstat ska lämna sin nationella fördelningstabell för perioden 2021–2025 och för perioden 2026–2030 till kommissionen senast den 31 december 2020 respektive den 31 december 2025. Medlemsstaterna ska se till att de nationella fördelningstabellerna innehåller den information som anges i bilaga X.

2.   Kommissionen ska ålägga den centrala förvaltaren att föra in den nationella fördelningstabellen i unionsregistret om den anser att den nationella fördelningstabellen är förenlig med direktiv 2003/87/EG, delegerad förordning (EU) 2019/331 och beslut som antas av kommissionen i enlighet med artikel 10c i direktiv 2003/87/EG. I annat fall ska den avslå den nationella fördelningstabellen inom rimlig tid och utan dröjsmål informera den berörda medlemsstaten om skälen för beslutet och ange kriterier som ska uppfyllas för att en kommande tabell ska kunna godkännas. Den medlemsstaten ska lämna en korrigerad nationell fördelningstabell till kommissionen inom tre månader.

Artikel 47

Ändringar av nationella fördelningstabeller

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att eventuella ändringar av den nationella fördelningstabellen i enlighet med reglerna om gratis tilldelning till stationära anläggningar förs in i unionsregistret.

2.   När en ändring införs enligt punkt 1 ska en underrättelse skickas till den nationella administratör som förvaltar den anläggning som berörs av ändringen.

3.   Medlemsstaterna ska anmäla ändringar av deras nationella fördelningstabeller vad gäller gratis tilldelning till kommissionen enligt artikel 10c i direktiv 2003/87/EG.

Efter anmälan enligt första stycket ska kommissionen ålägga den centrala förvaltaren att göra motsvarande ändringar av den nationella fördelningstabellen i unionsregistret om den anser att ändringarna av den nationella fördelningstabellen är förenliga med artikel 10c i direktiv 2003/87/EG. I annat fall ska den avslå ändringarna inom rimlig tid och utan dröjsmål informera den berörda medlemsstaten om skälen för beslutet och ange kriterier som ska uppfyllas för att en kommande tabell ska kunna godkännas.

Artikel 48

Gratis tilldelning av allmänna utsläppsrätter

1.   Den nationella administratören ska för varje verksamhetsutövare, år och rättslig grund i bilaga X ange i den nationella fördelningstabellen om en anläggning bör tilldelas några utsläppsrätter för året i fråga eller inte.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret överför allmänna utsläppsrätter automatiskt från EU:s konto för tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med den relevanta nationella fördelningstabellen till relevant öppet eller spärrat verksamhetsutövardepåkonto, med beaktande av bestämmelserna om automatisk överföring, som anges i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75.

3.   Om ett undantaget verksamhetsutövardepåkonto inte tar emot utsläppsrätter enligt punkt 2 ska utsläppsrätterna för undantagsåren inte överföras till kontot, även om kontots status ändras till öppet för de nästkommande åren.

4.   Den centrala förvaltaren ska se till att en verksamhetsutövare kan göra överföringar för att återlämna överskjutande utsläppsrätter till EU:s konto för tilldelning om en medlemsstats nationella fördelningstabell har ändrats enligt artikel 47 för att korrigera för en övertilldelning av utsläppsrätter till den verksamhetsutövaren, och den behöriga myndigheten har begärt att verksamhetsutövaren ska återlämna dessa överskjutande utsläppsrätter.

5.   Den behöriga myndigheten får ålägga den nationella administratören att göra överföringar för att återlämna överskjutande utsläppsrätter till EU:s konto för tilldelning om övertilldelningen av utsläppsrätter är en följd av tilldelning efter att en verksamhetsutövare, utan att meddela den behöriga myndigheten, har upphört med verksamheten vid den anläggning som tilldelningen avser.

Avsnitt 5

Tilldelning till luftfartygsoperatörer

Artikel 49

Ändringar av nationella fördelningstabeller för luftfart

1.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om ändringar av sina nationella fördelningstabeller för luftfart.

2.   Kommissionen ska ålägga den centrala förvaltaren att göra motsvarande ändringar av de nationella fördelningstabellerna för luftfart i unionsregistret om den anser att ändringarna av den nationella fördelningstabellen för luftfart är förenliga med direktiv 2003/87/EG, särskilt med den tilldelning av utsläppsrätter som beräknas och offentliggörs i enlighet med artikel 3f.7 i det direktivet vid tilldelning av utsläppsrätter från den särskilda reserven. I annat fall ska den avslå ändringarna inom rimlig tid och utan dröjsmål informera medlemsstaten om skälen för beslutet och ange kriterier som ska uppfyllas för att en kommande tabell ska kunna godkännas.

3.   Om det görs en sammanslagning mellan luftfartygsoperatörer som administreras av olika medlemsstater, ska ändringen inledas av den nationella administratören för den luftfartygsoperatör vars tilldelning ska införlivas i en annan luftfartygsoperatörs tilldelning. Innan ändringen genomförs ska den godkännas av den nationella administratören för den luftfartygsoperatör i vars tilldelning den andra luftfartygsoperatörens tilldelning kommer att införlivas.

Artikel 50

Gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfart

1.   Den nationella administratören ska för varje luftfartygsoperatör och år ange i den nationella fördelningstabellen för luftfart huruvida luftfartygsoperatören bör tilldelas några utsläppsrätter för året i fråga eller inte.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret överför allmänna utsläppsrätter automatiskt från kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart till relevant öppet eller spärrat luftfartygsoperatörskonto i enlighet med den relevanta fördelningstabellen, med beaktande av bestämmelserna om automatisk överföring, som anges i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75.

3.   Om ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG är i kraft och kräver att utsläppsrätter för luftfart överförs till luftfartygsoperatörskonton i registret för ett annat system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, ska den centrala förvaltaren, i samarbete med administratören av det andra registret, se till att unionsregistret överför dessa utsläppsrätter från kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart till motsvarande konton i det andra registret.

4.   Om ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG är i kraft och kräver att utsläppsrätter för luftfart från ett annat system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser överförs till luftfartygsoperatörskonton i unionsregistret, ska den centrala förvaltaren, i samarbete med administratören av det andra registret, se till att unionsregistret överför dessa utsläppsrätter från motsvarande konton i det andra registret till luftfartygsoperatörskonton i unionsregistret, efter godkännande av den behöriga myndighet som ansvarar för förvaltningen av det andra systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.

5.   Om ett undantaget luftfartygsoperatörskonto inte tar emot utsläppsrätter enligt punkt 2 ska utsläppsrätterna för undantagsåren inte överföras till kontot, även om kontots status ändras till öppet för de nästkommande åren.

6.   Den centrala förvaltaren ska se till att en luftfartygsoperatör kan göra överföringar för att återlämna överskjutande utsläppsrätter till kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart om en medlemsstats nationella fördelningstabell för luftfart har ändrats enligt artikel 49 för att korrigera en övertilldelning av utsläppsrätter till luftfartygsoperatören, och om den behöriga myndigheten har begärt att luftfartygsoperatören ska återlämna dessa överskjutande utsläppsrätter.

7.   Den behöriga myndigheten får ålägga den nationella administratören att göra överföringar för att återlämna överskjutande utsläppsrätter till EU:s konto för tilldelning om övertilldelningen av utsläppsrätter är en följd av tilldelning efter att en luftfartygsoperatör, utan att meddela den behöriga myndigheten, har upphört med den verksamhet som tilldelningen avser.

Artikel 51

Återlämnande av utsläppsrätter för luftfart

När en ändring av den nationella fördelningstabellen för luftfart genomförs i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG efter överföringen av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörskontona för ett visst år i enlighet med artikel 50 i denna förordning, ska den centrala förvaltaren utföra varje överföring som krävs enligt åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG.

Avsnitt 6

Auktion

Artikel 52

Införande av auktionstabeller i EU:s transaktionsförteckning

1.   Det berörda avvecklingssystemet eller clearingsystemet, enligt definitionerna i förordning (EU) nr 1031/2010, ska inom en månad från det att en auktionskalender har fastställts och offentliggjorts i enlighet med artikel 11.1, 13.1, 13.2 eller 32.4 i förordning (EU) nr 1031/2010 förse kommissionen med motsvarande auktionstabell.

Avvecklingssystemet eller clearingsystemet ska tillhandahålla två auktionstabeller för varje kalenderår från och med 2012, en för auktionering av allmänna utsläppsrätter och en för auktionering av utsläppsrätter för luftfart, och se till att auktionstabellerna omfattar den information som anges i bilaga XIII.

2.   Kommissionen ska ålägga den centrala förvaltaren att föra in auktionstabellen i EU:s transaktionsförteckning om den anser att auktionstabellen är förenlig med förordning (EU) nr 1031/2010. I annat fall ska den avslå auktionstabellen inom rimlig tid och utan dröjsmål informera avvecklingssystemet eller clearingsystemet, enligt definitionerna i förordning (EU) nr 1031/2010, om skälen för beslutet och ange kriterier som ska uppfyllas för att en kommande tabell ska kunna godkännas. Avvecklingssystemet eller clearingsystemet ska därför lämna en korrigerad auktionstabell till kommissionen inom tre månader.

3.   Varje auktionstabell eller korrigerad auktionstabell som senare införs i EU:s transaktionsförteckning i enlighet med punkt 2 i denna artikel ska utgöra ett överföringsuppdrag, enligt definitionen i artikel 2 i) i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG.

Utan att det påverkar artikel 53.3 ska den tidpunkt då en sådan auktionstabell eller korrigerad auktionstabell lämnas till kommissionen utgöra tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett system, enligt definitionen i artikel 2 a i direktiv 98/26/EG, i enlighet med artikel 3.3 i det direktivet.

Artikel 53

Ändringar av auktionstabellerna

1.   Det berörda avvecklingssystemet eller clearingsystemet, enligt definitionerna i förordning (EU) nr 1031/2010, ska omedelbart informera kommissionen om eventuella nödvändiga ändringar av auktionstabellen.

2.   Kommissionen ska ålägga den centrala förvaltaren att föra in den korrigerade auktionstabellen i EU:s transaktionsförteckning om den anser att den korrigerade auktionstabellen är förenlig med förordning (EU) nr 1031/2010. I annat fall ska den avslå ändringarna inom rimlig tid och utan dröjsmål informera det berörda avvecklingssystemet eller clearingsystemet om skälen för beslutet och ange kriterier som ska uppfyllas för att en kommande tabell ska kunna godkännas.

3.   Kommissionen får ålägga den centrala förvaltaren att stänga av överföringen av utsläppsrätter som anges i en auktionstabell om den får kännedom om en nödvändig ändring av auktionstabellen som det ovannämnda avvecklingssystemet eller clearingsystemet inte har meddelat.

Artikel 54

Auktionering av utsläppsrätter

1.   Kommissionen ska i god tid ålägga den centrala förvaltaren att på begäran av den auktionerande medlemsstaten, som företräds av en auktionsförrättare som förordnats i enlighet med förordning (EU) nr 1031/2010, överföra allmänna utsläppsrätter från kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter och/eller utsläppsrätter för luftfart från kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart till aktuellt mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter i enlighet med auktionstabellerna. Innehavaren av det aktuella mottagarkontot för auktionerade utsläppsrätter ska se till att de auktionerade utsläppsrätterna överförs till den vinnande budgivaren eller senare rättsinnehavare i enlighet med förordning (EU) nr 1031/2010.

2.   I enlighet med förordning (EU) nr 1031/2010 får det behöriga ombudet för ett mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter åläggas att överföra alla utsläppsrätter som inte levererats från mottagarkontot för auktionerade utsläppsrätter till kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter eller kontot för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart.

Avsnitt 7

Handel

Artikel 55

Överföring av utsläppsrätter

1.   Om inte annat följer av punkt 2 ska den centrala förvaltaren på begäran av en kontoinnehavare se till att unionsregistret gör en överföring av utsläppsrätter till något annat konto såvida överföringen inte hindras av det inledande eller mottagande kontots status.

2.   Utsläppsrätter från verksamhetsutövardepåkonton och luftfartygsoperatörskonton får endast överföras till konton som finns med på den lista över betrodda konton som upprättats enligt artikel 23.

3.   Innehavare av verksamhetsutövardepåkonton eller luftfartygsoperatörskonton får besluta att överföringar får ske från deras konton till konton som inte finns med på den lista över betrodda konton som upprättats enligt artikel 23. Innehavare av verksamhetsutövardepåkonton eller luftfartygsoperatörskonton får återkalla ett sådant beslut. Beslutet och återkallandet av beslutet ska meddelas i form av en vederbörligen undertecknad förklaring som lämnas in till den nationella administratören.

4.   När en överföring inleds ska det behöriga ombud som inleder överföringen ange i unionsregistret om överföringen utgör en bilateral transaktion, såvida inte transaktionen är registrerad på en marknadsplats eller clearas via en central motpart, eller om det rör sig om en överföring mellan olika konton som innehas av samma kontoinnehavare i unionsregistret.

Avsnitt 8

Överlämnande av utsläppsrätter

Artikel 56

Överlämnande av utsläppsrätter

1.   En verksamhetsutövare eller en luftfartygsoperatör ska överlämna utsläppsrätter genom att lämna förslag till unionsregistret om att

a)

överföra angivet antal utsläppsrätter från relevant verksamhetsutövardepåkonto eller luftfartygsoperatörskonto till unionens konto för borttagning av utsläppsrätter,

b)

notera antalet och typen av överförda utsläppsrätter såsom överlämnade för utsläppen från verksamhetsutövarens anläggning eller utsläppen från luftfartygsoperatörens verksamhet under den aktuella perioden.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret förhindrar förslag till utförande vad gäller överlämnande av utsläppsrätter som inte ska beaktas när fullgörandestatustalet beräknas i enlighet med artikel 33.1.

3.   En överlämnad utsläppsrätt får inte överlämnas på nytt.

4.   Om ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG är i kraft ska punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel tillämpas på enheter som utfärdas inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser som är kopplat till EU:s utsläppshandelssystem.

5.   Utsläppsrätter som har en landskod enligt artikel 37.5 får inte överlämnas.

Avsnitt 9

Borttagning av utsläppsrätter

Artikel 57

Borttagning av utsläppsrätter

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret genomför kontoinnehavares begäran enligt artikel 12.4 i direktiv 2003/87/EG om att ta bort utsläppsrätter som hålls på kontoinnehavarnas konton genom att

a)

överföra angivet antal utsläppsrätter från kontot i fråga till unionens konto för borttagning av utsläppsrätter,

b)

notera antalet överförda utsläppsrätter såsom borttagna för året i fråga.

2.   Borttagna utsläppsrätter ska inte noteras såsom överlämnade för utsläpp.

Avsnitt 10

Återkallande av transaktioner

Artikel 58

Återkallande av slutgiltigt godkända processer som har inletts felaktigt

1.   Om en kontoinnehavare eller en nationell administratör som agerar på kontoinnehavarens vägnar oavsiktligt eller felaktigt inleder en av de transaktioner som avses i punkt 2, får kontoinnehavaren genom en skriftlig begäran föreslå att kontoadministratören återkallar den slutförda transaktionen. Begäran ska vara korrekt undertecknad av kontoinnehavarens behöriga ombud, som ska ha behörighet att inleda den typ av transaktion som ska återkallas, och begäran ska postas inom tio arbetsdagar från det slutgiltiga slutförandet av processen. Begäran ska innehålla en förklaring om att transaktionen inletts felaktigt eller oavsiktligt.

2.   En kontoinnehavare får föreslå återkallande av följande transaktioner:

a)

Överlämnande av utsläppsrätter.

b)

Borttagning av utsläppsrätter.

3.   Om kontots administratör konstaterar att begäran uppfyller villkoren enligt punkt 1 och instämmer i begäran, får administratören föreslå att transaktionen återkallas i unionsregistret.

4.   Om en nationell administratör oavsiktligt eller felaktigt inleder en av de transaktioner som avses i punkt 5, får den genom en skriftlig begäran föreslå att den centrala förvaltaren återkallar den slutförda transaktionen. Begäran ska innehålla en förklaring om att transaktionen inletts felaktigt eller oavsiktligt.

5.   Nationella administratörer får föreslå återkallande av följande transaktioner:

a)

Tilldelning av allmänna utsläppsrätter.

b)

Tilldelning av utsläppsrätter för luftfart.

6.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret godtar förslaget till återkallande enligt punkt 1, spärrar de enheter som ska överföras genom återkallandet och vidarebefordrar förslaget till den centrala förvaltaren, förutsatt att alla av följande villkor är uppfyllda:

a)

En transaktion för överlämnande eller borttagning av utsläppsrätter som ska återkallas har inte slutförts mer än 30 arbetsdagar före kontoadministratörens förslag enligt punkt 3.

b)

Återkallandet av transaktioner för överlämnande leder inte till att en verksamhetsutövare eller luftfartygsoperatör inte uppfyller kraven på fullgörande.

7.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret godtar förslaget till återkallande enligt punkt 4, spärrar de enheter som ska överföras genom återkallandet och vidarebefordrar förslaget till den centrala förvaltaren, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Mottagarkontot för den transaktion som ska återkallas innehåller fortfarande den mängd enheter och av den typ som gäller för den transaktion som ska återkallas.

b)

Tilldelningen av allmänna utsläppsrätter som ska återkallas har genomförts efter att anläggningens tillstånd drogs in eller efter att verksamheten vid anläggningen helt eller delvis upphörde.

8.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret genomför återkallandet med enheter av samma enhetstyp som finns på mottagarkontot för den transaktion som återkallas.

KAPITEL 3

Kopplingar till andra system för handel med växthusgaser

Artikel 59

Kopplingsarrangemang

Den centrala förvaltaren får skapa konton och processer och genomföra transaktioner och andra åtgärder när så är lämpligt för att genomföra avtal och arrangemang enligt artikel 25 och 25a i direktiv 2003/87/EG.

AVDELNING III

GEMENSAMMA TEKNISKA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Tekniska krav för unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning

Avsnitt 1

Tillgänglighet

Artikel 60

Tillgänglighet och tillförlitlighet i fråga om unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning

1.   Den centrala förvaltaren ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att

a)

unionsregistret är tillgängligt för kontoombud och nationella administratörer dygnet runt sju dagar i veckan,

b)

de kommunikationslänkar som avses i artikel 6 mellan unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning fungerar dygnet runt sju dagar i veckan,

c)

det finns maskin- och programvara i reserv om ordinarie maskin- eller programvara inte skulle fungera,

d)

unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning reagerar snabbt när kontoombud lämnar en begäran.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning bygger på stabila system och har förfaranden för dataskydd så att data och funktioner snabbt kan återställas i händelse av fel eller haveri i systemet.

3.   Den centrala förvaltaren ska begränsa driftsavbrotten i unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning till ett minimum.

Artikel 61

Hjälpcentraler

1.   De nationella administratörerna ska via nationella hjälpcentraler tillhandahålla hjälp och stöd för innehavarna av och ombuden för de konton som administratörerna administrerar i unionsregistret.

2.   Den centrala förvaltaren ska via en central hjälpcentral tillhandahålla stöd för de nationella administratörerna när dessa tillhandahåller stöd enligt punkt 1.

Avsnitt 2

Säkerhet och autentisering

Artikel 62

Autentisering av unionsregistret

Identiteten för unionsregistret ska autentiseras av EU:s transaktionsförteckning enligt de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75.

Artikel 63

Tillträde till konton i unionsregistret

1.   Kontoombuden ska ha tillträde till sina konton i unionsregistret genom den skyddade delen av unionsregistret. Den centrala förvaltaren ska se till att den skyddade delen av unionsregistrets webbplats kan nås via Internet. Unionsregistrets webbplats ska vara tillgänglig på unionens alla officiella språk.

2.   Nationella administratörer ska ha tillträde till de konton de administrerar i unionsregistret genom den skyddade delen av unionsregistret. Den centrala förvaltaren ska se till att denna skyddade del av unionsregistrets webbplats kan nås via Internet.

3.   Kommunikationerna mellan behöriga ombud eller nationella administratörer och den skyddade delen av unionsregistret ska krypteras med beaktande av säkerhetskraven i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75.

4.   Den centrala förvaltaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att ingen obehörig kan ta sig in i den skyddade delen av unionsregistrets webbplats.

5.   Om identifieringsuppgifterna för ett behörigt ombud inte längre är säkra, ska det behöriga ombudet omedelbart stänga av sin tillträdesrätt till det berörda kontot, underrätta kontoadministratören om detta och begära nya identifieringsuppgifter. Om det inte går att få åtkomst till kontot för att stänga av tillträdesrätten ska det behöriga ombudet omedelbart begära att den nationella administratören stänger av tillträdesrätten.

Artikel 64

Autentisering och auktorisering i unionsregistret

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att de nationella administratörerna och varje behörigt ombud förses med identifieringsuppgifter för autentisering vid tillträde till unionsregistret.

2.   Ett behörigt ombud ska endast ha tillträdesrätt till de konton i unionsregistret som autentiseringen omfattar, och ska endast kunna begära att sådana processer inleds som ombudet är auktoriserat för enligt artikel 21. Tillträde och begäran om inledande av processer ska ske via en skyddad del av unionsregistrets webbplats.

3.   Utöver identifieringsuppgifterna enligt punkt 1 ska sekundär autentisering göras för att ge ett behörigt ombud tillträde till unionsregistret, i enlighet med de typer av mekanismer för sekundär autentisering som anges i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75.

4.   Administratören för ett konto får förutsätta att en användare som har autentiserats av unionsregistret är det behöriga ombud för vilket identifieringsuppgifterna har registrerats, utom om det behöriga ombudet underrättar kontots administratör om att identifieringsuppgifterna inte längre är säkra och begär att de ska ersättas.

5.   Det behöriga ombudet ska vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra att identifieringsuppgifterna förkommer, stjäls eller röjs. Om identifieringsuppgifterna förkommer, stjäls eller röjs ska det behöriga ombudet omedelbart anmäla det till den nationella administratören.

Artikel 65

Avstängning av all tillträdesrätt på grund av säkerhetsbrott eller säkerhetsrisker

1.   Den centrala förvaltaren får tillfälligt stänga av tillträdesrätten till unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning eller någon del av dessa om förvaltaren har skäl att misstänka att det föreligger säkerhetsbrott eller allvarliga säkerhetsrisker i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning i den mening som avses i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 (21), inklusive de reservmekanismer som avses i artikel 60. Om skälen för avstängningen kvarstår i mer än fem arbetsdagar får kommissionen ålägga den centrala förvaltaren att bibehålla avstängningen.

Den centrala förvaltaren ska snarast underrätta alla nationella administratörer om avstängningen, skälen till denna och hur långvarig den väntas bli.

2.   En nationell administratör som får kännedom om bristerna eller riskerna ska snarast underrätta den centrala förvaltaren. Den centrala förvaltaren får vidta de åtgärder som avses i punkt 1.

3.   En nationell administratör som får kännedom om en situation enligt beskrivningen i punkt 1, där avstängning krävs för alla tillträdesrätter till de konton som administratören förvaltar i enlighet med denna förordning, ska stänga av all tillträdesrätt till de kontona och snarast underrätta den centrala förvaltaren. Den centrala förvaltaren ska underrätta alla nationella administratörer så snart som möjligt.

4.   Kontoinnehavarna ska i så god tid som möjligt i förväg underrättas om åtgärder som vidtas enligt punkterna 1, 2 och 3. I underrättelsen ska anges hur långvarig avstängningen väntas bli, och underrättelsen ska presenteras på ett tydligt sätt på den offentliga delen av unionsregistrets webbplats.

Artikel 66

Avstängning av tillträdesrätt till utsläppsrätter vid misstanke om bedrägeri

1.   En nationell administratör eller en nationell administratör som agerar på begäran av den behöriga myndigheten eller någon annan relevant myndighet enligt nationell lagstiftning får stänga av tillträdesrätten till utsläppsrätter i den del av unionsregistret som den administrerar

a)

i högst fyra veckor om den misstänker att utsläppsrätterna har ingått i en transaktion som utgör bedrägeri, penningtvätt, finansiering av terrorism, korruption eller andra grova brott,

b)

om avstängningen sker på grundval av och i enlighet med bestämmelser i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte.

Vid tillämpning av första stycket led a ska bestämmelserna i artikel 67 gälla. Tidsperioden får förlängas på begäran av finansunderrättelseenheten.

2.   Kommissionen får ålägga den centrala förvaltaren att stänga av tillträdesrätten till utsläppsrätter i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning i högst fyra veckor om den misstänker att utsläppsrätterna har ingått i en transaktion som utgör bedrägeri, penningtvätt, finansiering av terrorism, korruption eller andra grova brott.

3.   Den nationella administratören eller kommissionen ska omedelbart informera den behöriga rättsvårdande myndigheten om avstängningen.

4.   En nationell rättsvårdande myndighet i den nationella administratörens medlemsstat får också ålägga administratören att genomföra en avstängning på grundval av och i enlighet med nationell lag.

Artikel 67

Samarbete med berörda behöriga myndigheter och anmälan om penningtvätt, finansiering av terrorism och brottslig verksamhet

1.   Den centrala förvaltaren och de nationella administratörerna ska samarbeta med offentliga organ som har till uppgift att övervaka efterlevnaden av direktiv 2003/87/EG samt offentliga organ som ansvarar för tillsynen av primär- och sekundärmarknader för utsläppsrätter för att se till att de får en samlad överblick över utsläppsrättsmarknaderna.

2.   Den nationella administratören, samt dess verksamhetsledare och anställda, ska samarbeta fullt ut med de berörda behöriga myndigheterna för att införa tillfredsställande och lämpliga rutiner för att förebygga och förhindra transaktioner som har samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism.

3.   Den nationella administratören, samt dess verksamhetsledare och anställda, ska samarbeta fullt ut med den finansunderrättelseenhet som avses i artikel 32 i direktiv (EU) 2015/849 genom att snarast

a)

på eget initiativ informera finansunderrättelseenheten när de känner till, misstänker eller har rimliga skäl att misstänka att det förekommer, har förekommit, eller gjorts försök till penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra brottsliga handlingar,

b)

på begäran ge finansunderrättelseenheten all nödvändig information enligt de förfaranden som inrättats genom tillämplig lagstiftning.

4.   Den information som avses i punkt 2 ska vidarebefordras till finansunderrättelseenheten i den nationella administratörens medlemsstat. I de nationella genomförandeåtgärderna för de riktlinjer och rutiner för efterlevnadskontroll och kommunikation som avses i artikel 45.1 i direktiv (EU) 2015/849 ska det anges vilken eller vilka personer som ansvarar för att vidarebefordra information enligt denna artikel.

5.   Den nationella administratörens medlemsstat ska se till att den nationella administratören omfattas av de nationella genomförandeåtgärderna för artiklarna 37, 38, 39, 42 och 46 i direktiv (EU) 2015/849.

6.   Kontoinnehavare ska omedelbart rapportera bedrägerier eller misstänkta bedrägerier till den behöriga nationella rättsvårdande myndigheten. Rapporten ska vidarebefordras till de nationella administratörerna.

Artikel 68

Avstängning av processer

1.   Kommissionen får uppmana den centrala förvaltaren att tillfälligt stänga av EU:s transaktionsförtecknings godkännande av vissa eller alla processer som härrör från unionsregistret, om registret inte drivs och underhålls i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Den ska omedelbart underrätta de berörda nationella administratörerna.

2.   Den centrala förvaltaren får tillfälligt stänga av funktionerna för inledning eller godkännande av vissa eller alla processer i unionsregistret, i syfte att genomföra schemalagt eller akut underhåll i unionsregistret.

3.   En nationell administratör får begära att kommissionen återställer en process som stängts av enligt punkt 1 om administratören bedömer att de omständigheter som föranledde avstängningen har blivit avhjälpta. Kommissionen ska i så fall uppmana den centrala förvaltaren att återställa processen i fråga. I annat fall ska den avslå begäran inom rimlig tid och utan dröjsmål informera den nationella administratören om skälen för beslutet och ange kriterier som ska uppfyllas för att en kommande begäran ska kunna godkännas.

4.   Kommissionen kan, även på begäran av en medlemsstat som har meddelat Europeiska rådet sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, uppmana den centrala förvaltaren att tillfälligt stänga av EU:s transaktionsförtecknings godkännande av relevanta processer för den medlemsstaten vad gäller gratis tilldelning och auktionering.

Artikel 69

Upphävande av kopplingsarrangemang

Vid tillfälligt eller bestående upphävande av ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG ska den centrala förvaltaren vidta lämpliga åtgärder i enlighet med avtalet.

Avsnitt 3

Automatisk kontroll, notering och slutförande av processer

Artikel 70

Automatisk kontroll av processer

1.   Alla processer ska uppfylla de allmänna informationstekniska krav som gäller för elektroniska meddelanden och som säkerställer att processerna i unionsregistret läses, kontrolleras och noteras på rätt sätt. Alla processer ska uppfylla de särskilda processrelaterade krav som anges i denna förordning.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning utför automatiska kontroller med beaktande av de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75 för alla processer i syfte att upptäcka avvikelser och diskrepanser som gör att en föreslagen process inte uppfyller kraven i direktiv 2003/87/EG och denna förordning.

Artikel 71

Upptäckta diskrepanser

När det gäller processer som görs via den direkta kommunikationslänken mellan unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning enligt artikel 6.2 ska den centrala förvaltaren, om diskrepanser upptäcks vid de automatiska kontrollerna enligt artikel 72.2, se till att EU:s transaktionsförteckning avslutar alla processer och meddelar detta till unionsregistret och administratören för de konton som berörs av de avslutade transaktionerna, genom returnering av en svarskod från den automatiska kontrollen. Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret omedelbart underrättar berörda kontoinnehavare om att processen har avbrutits.

Artikel 72

Diskrepanser upptäckta inom unionsregistret

1.   Den centrala förvaltaren och medlemsstaterna ska se till att unionsregistret innehåller kontrollkoder för indata och utdata för att säkerställa korrekt tolkning av den information som utbyts under varje process. Kontrollkoderna ska beakta de koder som anges i de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, före och under körningen av alla processer, genomför lämpliga automatiska kontroller för att säkerställa att diskrepanser upptäcks och felaktiga processer avbryts före de automatiska kontrollerna som görs av EU:s transaktionsförteckning.

Artikel 73

Dataredovisning – inkonsekvenser upptäckta av EU:s transaktionsförteckning

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning regelbundet inleder dataredovisning för att säkerställa att förteckningens noteringar för konton och innehav av utsläppsrätter motsvarar noteringarna för dessa innehav i unionsregistret. Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning registrerar alla processer.

2.   Om EU:s transaktionsförteckning upptäcker en inkonsekvens under den redovisning som avses i punkt 1 och inkonsekvensen innebär att informationen om konton och innehav av utsläppsrätter i unionsregistret vid den periodiska redovisningsprocessen inte stämmer överens med informationen i EU:s transaktionsförteckning, ska den centrala förvaltaren säkerställa att EU:s transaktionsförteckning förhindrar att ytterligare processer kan slutföras med de konton och utsläppsrätter som berörs av inkonsekvensen. Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning omedelbart underrättar den centrala förvaltaren och administratörerna för berörda konton om alla inkonsekvenser.

Artikel 74

Slutgiltigt godkännande av processer

1.   Alla transaktioner och andra processer som kommuniceras till EU:s transaktionsförteckning i enlighet med artikel 6.2 ska vara slutgiltiga när EU:s transaktionsförteckning underrättar unionsregistret om att processen är slutförd. Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning automatiskt avbryter slutförandet av en transaktion eller process om den inte har kunnat slutföras inom 24 timmar efter det att den kommunicerades.

2.   Den dataredovisningsprocess som avses i artikel 73.1 ska vara slutgiltig när alla inkonsekvenser mellan informationen i unionsregistret och informationen i EU:s transaktionsförteckning för en viss tidpunkt och dag har korrigerats och dataredovisningsprocessen har inletts på nytt och slutförts för registret.

Avsnitt 4

Specifikationer och hantering av ändringar

Artikel 75

Specifikationer för datainväxling och teknik

1.   Kommissionen ska förse de nationella administratörerna med specifikationer för datainväxling och teknik som fastställer operativa krav för unionsregistret, däribland krav för identifieringskoder, automatiska kontroller, svarskoder och dataloggning samt krav rörande testningsförfaranden och säkerhet.

2.   Specifikationerna för datainväxling och teknik ska upprättas i samråd med medlemsstaterna.

3.   Standarder som utarbetas i enlighet med avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG ska följa de specifikationer för datainväxling och teknik som upprättats enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Artikel 76

Hantering av ändringar och versioner

Om det krävs en ny version av unionsregistrets programvara ska den centrala förvaltaren se till att de testningsförfaranden som anges i specifikationerna för datainväxling och teknik enligt artikel 75 har genomförts innan en kommunikationslänk inrättas och aktiveras mellan programvarans nya version och EU:s transaktionsförteckning.

KAPITEL 2

Uppgiftslagring, rapporter, sekretess och avgifter

Artikel 77

Bearbetning av information och personuppgifter

1.   När det gäller behandling av personuppgifter i unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning ska de nationella administratörerna betraktas som personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679. Kommissionen ska i förhållande till sina skyldigheter enligt denna förordning och behandlingen av personuppgifter i samband därmed betraktas som personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/1725.

2.   Om en nationell administratör upptäcker en personuppgiftsincident ska administratören utan onödigt dröjsmål informera den centrala förvaltaren och andra nationella administratörer om incidentens art och möjliga konsekvenser, samt om vilka åtgärder som vidtagits och föreslås vidtas för att komma till rätta med personuppgiftsincidenten och mildra eventuella negativa effekter.

3.   Om den centrala förvaltaren upptäcker en personuppgiftsincident ska förvaltaren utan onödigt dröjsmål informera de nationella administratörerna om incidentens art och möjliga konsekvenser, samt om vilka åtgärder som den centrala förvaltaren vidtagit och föreslår att de nationella administratörerna vidtar för att komma till rätta med personuppgiftsincidenten och mildra eventuella negativa effekter.

4.   Arrangemang när det gäller de personuppgiftsansvarigas respektive ansvar för att fullgöra sina skyldigheter i fråga om dataskydd ska omfattas i de samarbetsvillkor som upprättas enligt artikel 7.4.

5.   Den centrala förvaltaren och medlemsstaterna ska se till att unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning endast lagrar och bearbetar den information om konton, kontoinnehavare och kontoombud som avses i tabell III-I i bilaga III, tabellerna VI-I och VI-II i bilaga VI, tabell VII-I i bilaga VII och tabell VIII-I i bilaga VIII. Eventuell annan information som ska tillhandahållas enligt denna förordning ska lagras och bearbetas utanför unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning.

6.   De nationella administratörerna ska se till att den information som erhålls inom ramen för denna förordning men som inte lagras i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning bearbetas i enlighet med relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och nationell lagstiftning.

7.   Inga uppgifter ur de särskilda kategorier av uppgifter som definieras i artikel 9 i förordning (EU) 2016/679 och i artikel 10 i förordning (EU) 2018/1725 ska registreras i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning.

Artikel 78

Uppgiftslagring

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret lagrar uppgifter om samtliga processer, förteckningsuppgifter och kontoinnehavare under fem år efter det att ett konto har avslutats.

2.   Personuppgifter ska tas bort ur registren fem år efter att ett konto har avslutats eller fem år efter att en affärsförbindelse, enligt definitionen i artikel 3.13 i direktiv (EU) 2015/849, har avslutats med en fysiska person.

3.   Personuppgifter får lagras, och endast kunna nås av den centrala förvaltaren, i ytterligare fem år, i syfte att uppdaga, utreda och beivra brott och för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål och revision och ekonomisk övervakning av verksamheter som rör utsläppsrätter eller av penningtvätt, finansiering av terrorism, andra grova brott eller marknadsmissbruk, för vilka konton i unionsregistret kan vara ett instrument, eller av överträdelser av unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar väl.

4.   I syfte att uppdaga, utreda och beivra brott och för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål och revision och ekonomisk övervakning av verksamheter som rör utsläppsrätter eller av penningtvätt, finansiering av terrorism, andra grova brott eller marknadsmissbruk, för vilka konton i unionsregistret kan vara ett instrument, eller av överträdelser av unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar väl, får personuppgifter som kontrolleras av nationella administratörer lagras efter att en affärsförbindelse avslutats fram till slutet av en period som motsvarar den maximala preskriptionstiden för dessa brott enligt lagstiftningen i den nationella administratörens medlemsstat.

5.   Kontouppgifter som innefattar personuppgifter, som samlats in enligt bestämmelserna i denna förordning och som inte lagras i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning, ska lagras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

6.   Den centrala förvaltaren ska se till att de nationella administratörerna kan få tillgång till, använda sökfunktioner och exportera alla uppgifter i unionsregistret som är kopplade till konton som de administrerar eller har administrerat.

Artikel 79

Rapportering och tillgång till information

1.   Den centrala förvaltaren ska på ett öppet och organiserat sätt tillhandahålla den information som anges i bilaga XIII för de mottagare som anges i den bilagan. Den centrala förvaltaren ska vidta alla rimliga åtgärder för att tillhandahålla den information som avses i bilaga XIII med den regelbundenhet som anges i den bilagan. Den centrala förvaltaren får inte lämna ut ytterligare information som finns i EU:s transaktionsförteckning eller unionsregistret utom om detta tillåts enligt artikel 80.

2.   De nationella administratörerna får också på en allmänt tillgänglig webbplats och på ett öppet och organiserat sätt tillhandahålla den del av informationen som avses i bilaga XIII och som de har tillträde till enligt artikel 80, med den regelbundenhet och för de mottagare som anges i den bilagan. De nationella administratörerna får inte lämna ut ytterligare information som finns i unionsregistret utom om detta tillåts enligt artikel 80.

Artikel 80

Sekretess

1.   All information i EU:s transaktionsförteckning och i unionsregistret, inbegripet information om kontosaldon, genomförda transaktioner, den unika enhetskoden för utsläppsrätter som finns där eller som berörs av en transaktion, ska vara sekretessbelagd, såvida inget annat krävs enligt unionslagstiftningen eller proportionerliga bestämmelser i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte som är förenligt med denna förordning.

Första stycket gäller även information som samlas in i enlighet med denna förordning och innehas av den centrala förvaltaren eller den nationella administratören.

2.   Den centrala förvaltaren och de nationella administratörerna ska se till att alla personer som arbetar eller har arbetat för dem eller enheter som tilldelats uppgifter samt sakkunniga som har anlitats av dem är bundna av tystnadsplikt. Utan att det påverkar kraven i nationella straffrättsliga eller skatterättsliga bestämmelser eller andra bestämmelser i denna förordning får de inte röja konfidentiell information som de fått i tjänsten.

3.   Den centrala förvaltaren eller den nationella administratören får tillhandahålla uppgifter ur unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning eller uppgifter som samlats in i enlighet med denna förordning till följande enheter:

a)

Polisen eller annan rättsvårdande eller rättslig myndighet och skattemyndigheter i medlemsstaten.

b)

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

c)

Europeiska revisionsrätten.

d)

Eurojust.

e)

De behöriga myndigheter som avses i artikel 48 i direktiv (EU) 2015/849.

f)

De behöriga myndigheter som avses i artikel 67 i direktiv (EU) 2014/65.

g)

De behöriga myndigheter som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 596/2014.

h)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (22).

i)

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter som har inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 (23).

j)

Behöriga nationella tillsynsmyndigheter.

k)

Medlemsstaternas nationella administratörer och den behöriga myndighet som avses i artikel 18 i direktiv 2003/87/EG.

l)

De myndigheter som avses i artikel 6 i direktiv 98/26/EG.

m)

Europeiska datatillsynsmannen och de behöriga dataskyddsmyndigheterna.

4.   Uppgifter får lämnas till de enheter som avses i punkt 3 på deras begäran till den centrala förvaltaren eller till en nationell administratör, på villkor att begäran är motiverad och uppgifterna i fråga behövs för att uppdaga, utreda och beivra brott och för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål och revision och ekonomisk övervakning av verksamheter som rör utsläppsrätter eller av penningtvätt, finansiering av terrorism, andra grova brott eller marknadsmissbruk, för vilka konton i unionsregistret kan vara ett instrument, eller av överträdelser av unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar väl.

Utan att det påverkar kraven i nationella straffrättsliga eller skatterättsliga bestämmelser får den centrala förvaltaren, de nationella administratörerna eller andra myndigheter, organ eller fysiska eller juridiska personer som mottar konfidentiell information enligt denna förordning endast använda denna information för att utföra sina uppgifter och fullgöra sina uppdrag, vilket när det gäller den centrala förvaltaren och de nationella administratörerna endast får ske inom denna förordnings tillämpningsområde, och när det gäller andra myndigheter, organ eller fysiska eller juridiska personer endast i det syfte för vilket informationen lämnades till dem och/eller inom ramen för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett samband med fullgörandet av deras uppdrag.

All konfidentiell information som mottas, utbyts eller överförs i enlighet med denna förordning ska omfattas av villkoren i denna artikel. Artikeln ska däremot inte hindra den centrala förvaltaren och de nationella administratörerna från att utbyta eller överföra konfidentiell information i enlighet med denna förordning.

Artikeln ska inte hindra den centrala förvaltaren och de nationella administratörerna från att i enlighet med nationell lagstiftning utbyta eller överföra konfidentiell information som inte har mottagits från den centrala förvaltaren eller en nationell administratör i en annan medlemsstat.

5.   En enhet som tar emot uppgifter enligt punkt 4 ska se till att dessa uppgifter endast används för de ändamål som anges i begäran enligt punkt 4 och att uppgifterna inte avsiktligt eller oavsiktligt görs tillgängliga för personer som inte berörs av det avsedda ändamålet för användningen av uppgifterna. Denna bestämmelse ska inte hindra dessa enheter från att göra uppgifter tillgängliga för andra enheter som förtecknas i punkt 3, om detta är nödvändigt för de ändamål som anges i den begäran som görs enligt punkt 4.

6.   Den centrala förvaltaren får på begäran ge de enheter som förtecknas i punkt 3 tillträde till anonyma transaktionsuppgifter, om syftet är att upptäcka misstänkta transaktionsmönster, på villkor att uppgifterna inte gör det möjligt att direkt identifiera specifika personer. Enheter med sådant tillträde får underrätta de övriga enheter som förtecknas i punkt 3 om misstänkta transaktionsmönster.

7.   Europol ska ha löpande läsrättigheter till uppgifterna i unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning för tillämpningen av artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (24). Europol ska hålla kommissionen underrättad om hur uppgifterna används.

8.   De nationella administratörerna ska på ett säkert sätt förse alla övriga nationella administratörer och den centrala förvaltaren med namn, nationalitet, födelsedatum och födelseort för personer för vilka de har avslagit en ansökan om att öppna ett konto enligt artikel 19.2 a, b och c eller som de har beslutat att inte utse som behörigt ombud enligt artikel 21.5 a och b, samt namn, nationalitet och födelsedatum för innehavaren och det behöriga ombudet för konton till vilka tillträdesrätten har stängts av i enlighet med artikel 30.1 c, 30.2 a, 30.3 a och b samt 30.4 eller för konton som har avslutats i enlighet med artikel 28. De nationella administratörerna ska se till att informationen hålls uppdaterad och inte längre delas om de omständigheter som föranledde delningen inte längre föreligger. Informationen får inte delas i mer än fem år.

De nationella administratörerna ska underrätta de berörda personerna om att deras identitet har delats med andra nationella administratörer samt om hur länge informationen kommer att delas.

De berörda personerna får lämna invändningar mot informationsdelningen till den behöriga myndigheten eller den relevanta myndigheten enligt nationell lagstiftning inom 30 kalenderdagar. Den behöriga myndigheten eller den relevanta myndigheten ska i ett motiverat beslut ålägga den nationella administratören att antingen upphöra med eller fortsätta att dela informationen, om inte annat följer av kraven i nationell lagstiftning.

De berörda personerna får kräva att den nationella administratören delar information enligt första stycket för att visa dem vilka av deras personuppgifter som delats. Den nationella administratören ska tillmötesgå en sådan begäran inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av begäran.

9.   De nationella administratörerna får besluta att underrätta nationella rättsvårdande myndigheter och skattemyndigheter om alla transaktioner som omfattar ett antal enheter som överskrider den mängd som fastställts av den nationella administratören, liksom om alla konton som berörs av ett antal transaktioner inom en period, som ligger över ett antal som fastställts av den nationella administratören.

10.   EU:s transaktionsförteckning och unionsregistret får inte begära att kontoinnehavarna lämnar prisinformation rörande utsläppsrätter.

11.   Den auktionsövervakare som förordnas enligt artikel 24 i förordning (EU) nr 1031/2010 ska ha tillgång till all information om mottagarkontot för auktionerade utsläppsrätter i unionsregistret.

Artikel 81

Avgifter

1.   Den centrala förvaltaren får inte ta ut avgifter av innehavarna av konton i unionsregistret.

2.   De nationella administratörerna får ta ut rimliga avgifter av kontoinnehavare och kontrollörer som de administrerar.

3.   De nationella administratörerna ska inom tio arbetsdagar underrätta den centrala förvaltaren om de avgifter som tas ut och om eventuella ändringar av avgifterna. Den centrala förvaltaren ska anslå avgifterna på en offentlig webbplats.

Artikel 82

Driftsavbrott

Den centrala förvaltaren ska begränsa driftsavbrotten i unionsregistret till ett minimum genom att vidta alla rimliga åtgärder för att garantera tillgången till och säkerheten i unionsregistret och EU:s transaktionsförteckning, i den mening som avses i beslut (EU, Euratom) 2017/46, och tillhandahålla robusta system och förfaranden för skydd av all information.

AVDELNING IV

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 83

Genomförande

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra denna förordning, och särskilt för att de nationella administratörerna ska kunna fullgöra sina skyldigheter att kontrollera de uppgifter som lämnats enligt artiklarna 19.1, 21.4 och 22.4.

Artikel 84

Fortsatt användning av konton

1.   De konton som anges avdelning I kapitel 3 i i denna förordning och som öppnas eller används i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 ska fortsätta att användas för tillämpningen av denna förordning.

2.   Persondepåkonton som öppnats enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 389/2013 ska omvandlas till handelskonton.

Artikel 85

Användningsbegränsningar

1.   Kyotoenheter enligt definitionen i artikel 3.12 i förordning (EU) nr 389/2013 får hållas på utsläppshandelssystemets konto i unionsregistret fram till den 1 juli 2023.

2.   Efter den dag som avses i punkt 1 ska den centrala förvaltaren ge de nationella administratörerna en förteckning över de konton i utsläppshandelssystemet som håller Kyotoenheter. På grundval av förteckningen ska den nationella administratören uppmana kontoinnehavaren att ange ett KP-konto till vilket sådana internationella reduktionsenheter ska överföras.

3.   Om kontoinnehavaren inte besvarar den nationella administratörens uppmaning inom 40 arbetsdagar ska den nationella administratören överföra de internationella reduktionsenheterna till ett nationellt KP-konto eller till ett konto enligt vad som anges i nationell lagstiftning.

Artikel 86

Tillhandahållande av nya kontouppgifter

De kontouppgifter som krävs enligt denna förordning men som inte krävdes enligt förordning (EU) nr 389/2013 ska lämnas till de nationella administratörerna senast under nästa kontroll av det slag som avses i artikel 22.4.

Artikel 87

Ändringar av förordning (EU) nr 389/2013

Förordning (EU) nr 389/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)

I artikel 7 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret upprätthåller en kommunikationslänk med registren för system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser med vilka det finns ett avtal om koppling enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG i syfte att kommunicera transaktioner med utsläppsrätter.”.

(2)

I artikel 56 ska följande punkter läggas till som punkterna 4 och 5:

”4.   Om ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG är i kraft och kräver att utsläppsrätter för luftfart överförs till luftfartygsoperatörskonton i registret för ett annat system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, ska den centrala förvaltaren, i samarbete med administratören av det andra registret, se till att unionsregistret överför dessa utsläppsrätter från kontot för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart till motsvarande konton i det andra registret.

5.   Om ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG är i kraft och kräver att utsläppsrätter för luftfart från ett annat system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser överförs till luftfartygsoperatörskonton i unionsregistret, ska den centrala förvaltaren, i samarbete med administratören av det andra registret, se till att unionsregistret överför dessa utsläppsrätter från motsvarande konton i det andra registret till luftfartygsoperatörskonton i unionsregistret, efter godkännande av den behöriga myndighet som ansvarar för förvaltningen av det andra systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.”.

(3)

I artikel 67 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.   Om ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG är i kraft ska punkterna 1–3 i denna artikel tillämpas på enheter som utfärdas inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser som är kopplat till EU:s utsläppshandelssystem.”.

(4)

Artikel 71 ska ersättas med följande:

”Artikel 71

Kopplingsarrangemang

Den centrala förvaltaren får skapa konton och processer och genomföra transaktioner och andra åtgärder när så är lämpligt för att genomföra avtal och arrangemang enligt artikel 25 och 25a i direktiv 2003/87/EG.”.

(5)

Följande artikel ska införas som artikel 99a:

”Artikel 99a

Upphävande av kopplingsarrangemang

Vid tillfälligt eller bestående upphävande av ett avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG ska den centrala förvaltaren vidta åtgärder i enlighet med avtalet.”.

(6)

I artikel 105 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.   Standarder som utarbetas i enlighet med avtal enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG ska följa de specifikationer för datainväxling och teknik som upprättats enligt punkterna 1 och 2.”.

(7)

Artikel 108 ska ersättas med följande:

”Artikel 108

Uppgiftslagring

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret lagrar uppgifter om samtliga processer, förteckningsuppgifter och kontoinnehavare under fem år efter det att ett konto har avslutats.

2.   Personuppgifter ska tas bort ur registren fem år efter att ett konto har avslutats eller fem år efter att en affärsförbindelse, enligt definitionen i artikel 3.13 i direktiv (EU) 2015/849, har avslutats med den fysiska personen.

3.   Personuppgifter får lagras, och endast kunna nås av den centrala förvaltaren, i ytterligare fem år, i syfte att uppdaga, utreda och beivra brott och för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål och revision och ekonomisk övervakning av verksamheter som rör utsläppsrätter eller av penningtvätt, finansiering av terrorism, andra grova brott eller marknadsmissbruk, för vilka konton i unionsregistret kan vara ett instrument, eller av överträdelser av unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar väl.

4.   I syfte att uppdaga, utreda och beivra brott och för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål och revision och ekonomisk övervakning av verksamheter som rör utsläppsrätter eller av penningtvätt, finansiering av terrorism, andra grova brott eller marknadsmissbruk, för vilka konton i unionsregistret kan vara ett instrument, eller av överträdelser av unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar väl, får personuppgifter som kontrolleras av nationella administratörer lagras efter att en affärsförbindelse avslutats fram till slutet av en period som motsvarar den maximala preskriptionstiden för dessa brott enligt lagstiftningen i den nationella administratörens medlemsstat.

5.   Kontouppgifter som innefattar personuppgifter, som samlats in enligt bestämmelserna i denna förordning och som inte lagras i unionsregistret eller EU:s transaktionsförteckning, ska lagras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

6.   Den centrala förvaltaren ska se till att de nationella administratörerna kan få tillgång till, använda sökfunktioner och exportera alla uppgifter i unionsregistret som är kopplade till konton som de administrerar eller har administrerat.”.

(8)

I bilaga XIV ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a.

Den 1 maj varje år ska följande information offentliggöras om avtal som är i kraft enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG som noterats i EU:s transaktionsförteckning per den 30 april:

a)

Innehav av utsläppsrätter som utfärdats i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter för alla konton i unionsregistret.

b)

Antalet utsläppsrätter som utfärdats i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter som används för fullgörande i EU:s utsläppshandelssystem.

c)

Summan av utsläppsrätter som utfärdats i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter som överförts till konton i unionsregistret under föregående kalenderår.

d)

Summan av utsläppsrätter som överförts till konton i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter under föregående kalenderår.”.

Artikel 88

Upphävande

Förordning (EU) nr 389/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Förordning (EU) nr 389/2013 ska dock fortsätta att gälla till och med den 1 januari 2026 för alla åtgärder som krävs i förhållande till handelsperioden 2013–2020, för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och för den fullgörandeperiod som definieras i artikel 3.30 i den förordningen.

Artikel 89

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021, med undantag för artikel 87 som ska tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 920/2010 av den 7 oktober 2010 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG (EUT L 270, 14.10.2010, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 (EUT L 122, 3.5.2013, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 49, 19.2.2004, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(9)  Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 302, 18.11.2010, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2392 av den 13 december 2017 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsningar i tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 (EUT L 350, 29.12.2017, s. 7).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 av den 6 juli 2016 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 200, 26.7.2016, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63).

(17)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).

(18)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 334, 31.12.2018, s. 94).

(19)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(21)  Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 av den 10 januari 2017 om säkerheten i Europeiska kommissionens kommunikations- och informationssystem (EUT L 6, 11.1.2017, s. 40).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(23)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 211, 14.8.2009, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).


BILAGA I

Tabell I-I: Kontotyper och enhetstyper som kan hållas på olika slags konton

Kontotypens namn

Kontoinnehavare

Kontots administratör

Antalet konton av denna typ

Utsläppsrätter

Enheter från utsläppshandelssystemet som kopplats enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG

Allmänna utsläppsrätter

Utsläppsrätter för luftfart

I.   Förvaltningskonton i unionsregistret

Konto för EU:s totala antal utsläppsrätter

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Nej

Konto för EU:s totala antal utsläppsrätter för luftfart

EU

Central förvaltare

1

Nej

Ja

Nej

Konto för EU:s auktionering av utsläppsrätter

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Nej

Konto för EU:s tilldelning av utsläppsrätter

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Nej

Konto för EU:s auktionering av utsläppsrätter för luftfart

EU

Central förvaltare

1

Nej

Ja

Nej

EU:s konto för den särskilda reserven

EU

Central förvaltare

1

Nej

Ja

Nej

Konto för EU:s tilldelning av utsläppsrätter för luftfart

EU

Central förvaltare

1

Nej

Ja

Nej

Unionens konto för borttagning av utsläppsrätter

EU

Central förvaltare

1

Ja

Ja

Ja

Mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter

Auktionsförrättare, auktionsplattform, clearingsystem eller avvecklingssystem

Nationell administratör som har öppnat kontot

Ett eller flera för varje auktionsplattform

Ja

Ja

Nej

II.   Depåkonton i unionsregistret

Verksamhetsutövardepåkonto

Verksamhetsutövare

Nationell administratör i den medlemsstat där anläggningen finns

Ett för varje anläggning

Ja

Ja

Ja

Luftfartygsoperatörskonto

Luftfartygsoperatör

Nationell administratör för den medlemsstat som administrerar luftfartygsoperatören

Ett för varje luftfartygsoperatör

Ja

Ja

Ja

Nationellt depåkonto

Medlemsstat

Nationell administratör för den medlemsstat som har kontot

Ett eller flera för varje medlemsstat

Ja

Ja

Ja

III.   Handelskonton i unionsregistret

Handelskonto

Person

Nationell administratör eller central förvaltare som har öppnat kontot

Godkänt antal

Ja

Ja

Ja


BILAGA II

Allmänna villkor

Betalning av avgifter

1.

Villkor rörande avgifter för öppnande och innehav av konton liksom registrering och upprätthållande av kontrollörer.

Ändring av basvillkoren

2.

Ändring av basvillkoren i de fall förordningen eller den nationella lagstiftningen ändras.

Tvistlösning

3.

Bestämmelser om lösning av tvister mellan kontoinnehavare och val av domstol för den nationella administratören.

Allmänt och civilrättsligt ansvar

4.

Begränsning av ansvaret för den nationella administratören.

5.

Begränsning av ansvaret för kontoinnehavaren.

BILAGA III

Information som ska åtfölja ansökan om att öppna ett konto

1.

Information som förtecknas i tabell III-I.

Tabell III-I: Kontouppgifter för alla konton

 

A

B

C

D

E

F

Post nr

Kontouppgift

Obligatorisk (O) eller frivillig (F)?

Typ

Uppdatering möjlig?

Kräver uppdatering godkännande från administratören?

Visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats?

1

Kontotyp

O

Urval

Nej

Ej tillämpligt

Ja

2

Kontoinnehavarens namn

O

Fri

Ja

Ja

Ja

3

Kontots namn (ges av kontoinnehavaren)

O

Fri

Ja

Nej

Ja

4

Kontoinnehavarens adress – land

O

Urval

Ja

Ja

Ja

5

Kontoinnehavarens adress – region eller delstat

F

Fri

Ja

Ja

Ja

6

Kontoinnehavarens adress – stad

O

Fri

Ja

Ja

Ja

7

Kontoinnehavarens adress – postnummer

O

Fri

Ja

Ja

Ja

8

Kontoinnehavarens adress – rad 1

O

Fri

Ja

Ja

Ja

9

Kontoinnehavarens adress – rad 2

F

Fri

Ja

Ja

Ja

10

Registreringsnummer för kontoinnehavarens företag

O

Fri

Ja

Ja

Ja

11

Kontoinnehavarens telefonnummer 1

O

Fri

Ja

Nej

Nej (*1)

12

Kontoinnehavarens telefonnummer 2

O

Fri

Ja

Nej

Nej (*1)

13

Kontoinnehavarens e-postadress

O

Fri

Ja

Nej

Nej (*1)

14

Födelsedatum (för fysiska personer)

O för fysiska personer

Fri

Nej

Ej tillämpligt

Nej

15

Födelseort – stad (för fysiska personer)

O för fysiska personer

Fri

Nej

Ej tillämpligt

Nej

16

Födelseort – land

F

Fri

Nej

Ej tillämpligt

Nej

17

Typ av handling som styrker identitet (för fysiska personer)

O

Urval

Ja

Ja

Nej

18

Id-handlingens nummer (för fysiska personer)

O

Fri

Ja

Ja

Nej

19

Id-handlingens sista giltighetsdag

O om sådan tilldelats

Fri

Ja

Ja

Nej

20

Momsregistreringsnummer med landskod

O om sådant tilldelats

Fri

Ja

Ja

Nej

21

Identitetsbeteckning för juridiska personer i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014

O om sådan tilldelats

Förinställd

Ja

Nej

Ja


(*1)  Kontoinnehavaren kan besluta att uppgifterna visas på EU:s transaktionsförtecknings offentligawebbplats.


BILAGA IV

Information som ska lämnas rörande mottagarkonton för auktionerade utsläppsrätter eller handelskonton

1.

Den information som förtecknas i tabell III-I i bilaga III.

2.

Handlingar som styrker att den person som ansöker om att öppna ett konto har ett öppet bankkonto i en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3.

Handlingar som styrker identiteten för den fysiska person som ansöker om att öppna ett konto, vilka kan vara en kopia av något av följande:

a)

Id-kort som utfärdats av en stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

b)

Ett pass.

c)

En handling som godtas som personlig id-handling enligt den nationella lagstiftning som gäller för den nationella administratör som förvaltar kontot.

4.

Handlingar som styrker den permanenta adressen för en fysisk person som är kontoinnehavare, vilka kan vara en kopia av något av följande:

a)

En identitetshandling enligt punkt 3, om den innehåller uppgift om permanent adress.

b)

Någon annan av en stat utfärdad identitetshandling som innehåller uppgift om permanent adress.

c)

Om landet där den permanenta adressen finns inte utfärdar identitetshandlingar med uppgift om permanent adress: ett utlåtande från de lokala myndigheterna som styrker den nominerades permanenta adress.

d)

Annan handling som normalt godtas i kontoadministratörens medlemsstat för att styrka en permanent adress.

5.

Följande handlingar, om det är en juridisk person som ansöker om att öppna ett konto:

a)

En handling som styrker registreringen av den juridiska personen.

b)

Kontouppgifter.

c)

Bekräftelse på momsregistrering.

d)

Namn, födelsedatum och medborgarskap för den juridiska personens verkliga huvudman enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849, inbegripet typen av ägande eller kontroll som utövas.

e)

Förteckning över verksamhetsledare.

6.

Om en juridisk person ansöker om att öppna ett konto kan den nationella administratören begära att följande kompletterande handlingar lämnas in:

a)

Kopia av den juridiska personens stiftelseurkunder.

b)

Kopia av årsredovisning eller av de senaste reviderade räkenskaperna eller, om det inte finns några reviderade räkenskaper, en kopia av räkenskaperna stämplad av skattekontor eller ekonomichef.

7.

Handlingar som styrker den registrerade adressen för den juridiska person som är kontoinnehavare, om adressen inte framgår av den handling som lämnats in enligt punkt 5.

8.

Utdrag ur belastningsregistret, eller annan handling som kontoadministratören anser likvärdig, för den fysiska person som ansöker om att öppna ett konto.

Om en juridisk person ansöker om att öppna ett konto kan den nationella administratören begära ett utdrag ur belastningsregistret, eller någon annan handling som kontoadministratören anser likvärdig, för den fysiska personens verkliga huvudman och/eller verksamhetsledare. Om den nationella administratören begär ett utdrag ur belastningsregistret ska motiveringen för en sådan begäran noteras.

I stället för att begära utdrag ur belastningsregistret kan den nationella administratören begära relevanta elektroniska uppgifter från den behöriga myndighet som ansvarar för belastningsregistret, i enlighet med nationell lagstiftning.

Handlingar som lämnas in enligt denna punkt får inte bevaras efter att kontot öppnats.

9.

Om en handling tillhandahålls den nationella administratören i original kan administratören kopiera den och ange dess äkthet på kopian.

10.

Kopior av handlingar kan lämnas för att styrka uppgifter enligt denna bilaga om de bestyrkts av notarius publicus eller annan liknande person som anges av den nationella administratören. Utan att det påverkar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/1191 när det gäller handlingar som utfärdats utanför den medlemsstat där kopian av handlingen lämnas in, ska kopian legaliseras, om inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

11.

Kontots administratör kan kräva att de handlingar som lämnas åtföljs av en auktoriserad översättning till det språk som administratören anger.

12.

I stället för pappershandlingar som styrker de uppgifter som krävs enligt denna bilaga kan den nationella administratören använda digitala verktyg för att hämta de relevanta uppgifterna, förutsatt att sådana verktyg är tillåtna enligt nationell lagstiftning för att tillhandahålla dessa uppgifter.

BILAGA V

Ytterligare information som krävs vid registrering av kontrollörer

En handling som styrker att den kontrollör som ansöker om registrering är ackrediterad som kontrollör enligt artikel 15 i direktiv 2003/87/EG.


BILAGA VI

Information som krävs för att öppna ett verksamhetsutövardepåkonto

1.

Den information som förtecknas i tabell III-I i bilaga III.

2.

I den information som lämnas enligt tabell III-I i bilaga III ska anläggningens verksamhetsutövare benämnas kontoinnehavaren. Det namn som anges för kontoinnehavaren ska överensstämma helt med namnet på den fysiska eller juridiska person som är innehavare av det berörda tillståndet för utsläpp av växthusgaser.

3.

Om kontoinnehavaren ingår i en koncern ska denne tillhandahålla en handling som tydligt identifierar koncernens struktur. Om denna handling är en kopia ska den ha bestyrkts av notarius publicus eller annan liknande person som anges av den nationella administratören. Om den bestyrkta kopian har utfärdats utanför den medlemsstat som begär kopian, ska kopian legaliseras, om inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

4.

Den information som förtecknas i tabell VI-I och VI-II i denna bilaga.

5.

Om en juridisk person ansöker om att öppna ett konto kan den nationella administratören begära att följande kompletterande handlingar lämnas in:

a)

En handling som styrker registreringen av den juridiska personen.

b)

Kontouppgifter.

c)

Bekräftelse på momsregistrering.

d)

Namn, födelsedatum och medborgarskap för den juridiska personens verkliga huvudman enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849, inbegripet typen av ägande eller kontroll som utövas.

e)

Kopia av den juridiska personens stiftelseurkunder.

f)

Kopia av årsredovisning eller av de senaste reviderade räkenskaperna eller, om det inte finns några reviderade räkenskaper, en kopia av räkenskaperna stämplad av skattekontor eller ekonomichef.

6.

I stället för pappershandlingar som styrker de uppgifter som krävs enligt denna bilaga kan den nationella administratören använda digitala verktyg för att hämta de relevanta uppgifterna, förutsatt att sådana verktyg är tillåtna enligt nationell lagstiftning för att tillhandahålla dessa uppgifter.

Tabell VI-I: Kontouppgifter för verksamhetsutövardepåkonton

 

A

B

C

D

E

F

Post nr

Kontouppgift

Obligatorisk (O) eller frivillig (F)?

Typ

Uppdatering möjlig?

Kräver uppdatering godkännande från administratören?

Visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats?

1

Tillståndets kod

O

Fri

Ja

Ja

Ja

2

Datum då tillståndet träder i kraft

O

Fri

Ja

Ja

3

Anläggningens namn

O

Fri

Ja

Ja

Ja

4

Typ av verksamhet vid anläggningen

O

Urval

Ja

Ja

Ja

5

Anläggningens adress – land

O

Förinställd

Ja

Ja

Ja

6

Anläggningens adress – region eller delstat

F

Fri

Ja

Ja

Ja

7

Anläggningens adress – stad

O

Fri

Ja

Ja

Ja

8

Anläggningens adress – postnummer

O

Fri

Ja

Ja

Ja

9

Anläggningens adress – rad 1

O

Fri

Ja

Ja

Ja

10

Anläggningens adress – rad 2

F

Fri

Ja

Ja

Ja

11

Anläggningens telefonnummer 1

O

Fri

Ja

Nej

Nej

12

Anläggningens telefonnummer 2

O

Fri

Ja

Nej

Nej

13

Anläggningens e-postadress

O

Fri

Ja

Nej

Nej

14

Moderföretagets namn

O om sådant tilldelats

Fri

Ja

Nej

Ja

15

Dotterföretagets namn

O om sådant tilldelats

Fri

Ja

Nej

Ja

16

Moderföretagets konto-id (ges av unionsregistret)

O om sådant tilldelats

Förinställd

Ja

Nej

Nej

17

EPRTR-kod

O om sådan tilldelats

Fri

Ja

Nej

Ja

18

Latitud

F

Fri

Ja

Nej

Ja

19

Longitud

F

Fri

Ja

Nej

Ja

20

Första utsläppsår

O

Fri

 

 

Ja

Tabell VI-II: Uppgifter om kontaktperson vid anläggningen

 

A

B

C

D

E

F

Post nr

Kontouppgift

Obligatorisk (O) eller frivillig (F)?

Typ

Uppdatering möjlig?

Kräver uppdatering godkännande från administratören?

Visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats?

1

Kontaktperson i medlemsstaten – förnamn

F

Fri

Ja

Nej

Nej

2

Kontaktperson i medlemsstaten – efternamn

F

Fri

Ja

Nej

Nej

3

Kontaktpersonens adress – land

F

Förinställd

Ja

Nej

Nej

4

Kontaktpersonens adress – region eller delstat

F

Fri

Ja

Nej

Nej

5

Kontaktpersonens adress – stad

F

Fri

Ja

Nej

Nej

6

Kontaktpersonens adress – postnummer

F

Fri

Ja

Nej

Nej

7

Kontaktpersonens adress – rad 1

F

Fri

Ja

Nej

Nej

8

Kontaktpersonens adress – rad 2

F

Fri

Ja

Nej

Nej

9

Kontaktpersonens telefonnummer 1

F

Fri

Ja

Nej

Nej

10

Kontaktpersonens telefonnummer 2

F

Fri

Ja

Nej

Nej

11

Kontaktpersonens e-postadress

F

Fri

Ja

Nej

Nej


BILAGA VII

Information som krävs för att öppna ett luftfartygsoperatörskonto

1.

Den information som förtecknas i tabell III-I i bilaga III och i tabell VII-I bilaga VII.

2.

I den information som lämnas enligt tabell III-I ska luftfartygsoperatören anges som kontoinnehavare. Det namn som noteras för kontoinnehavaren ska vara identiskt med namnet i övervakningsplanen. Om namnet i övervakningsplanen inte längre är aktuellt, ska namnet i handelsregistret eller det namn som används av Eurocontrol noteras.

3.

Om kontoinnehavaren ingår i en koncern ska denne tillhandahålla en handling som tydligt identifierar koncernens struktur. Om denna handling är en kopia ska den ha bestyrkts av notarius publicus eller annan liknande person som anges av den nationella administratören. Om den bestyrkta kopian har utfärdats utanför den medlemsstat som begär kopian, ska kopian legaliseras, om inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

4.

Anropssignalen är den Icao-beteckning (Internationella civila luftfartsorganisationen) som anges i fält 7 i färdplanen eller, om sådan saknas, luftfartygets registreringsbeteckning.

5.

Om en juridisk person ansöker om att öppna ett konto kan den nationella administratören begära att följande kompletterande handlingar lämnas in:

a)

En handling som styrker registreringen av den juridiska personen.

b)

Kontouppgifter.

c)

Bekräftelse på momsregistrering.

d)

Namn, födelsedatum och medborgarskap för den juridiska personens verkliga huvudman enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849, inbegripet typen av ägande eller kontroll som utövas.

e)

Kopia av den juridiska personens stiftelseurkunder.

f)

Kopia av årsredovisning eller av de senaste reviderade räkenskaperna eller, om det inte finns några reviderade räkenskaper, en kopia av räkenskaperna stämplad av skattekontor eller ekonomichef.

6.

I stället för pappershandlingar som styrker de uppgifter som krävs enligt denna bilaga kan den nationella administratören använda digitala verktyg för att hämta de relevanta uppgifterna, förutsatt att sådana verktyg är tillåtna enligt nationell lagstiftning för att tillhandahålla dessa uppgifter.

Tabell VII-I: Kontouppgifter för luftfartygsoperatörskonton

 

A

B

C

D

E

F

Post nr

Kontouppgift

Obligatorisk (O) eller frivillig (F)?

Typ

Uppdatering möjlig?

Kräver uppdatering godkännande från administratören?

Visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats?

1

Unik kod enligt kommissionens förordning (EG) nr 748/2009

O

Fri

Ja

Ja

Ja

2

Anropssignal (Icao-beteckning)

F

Fri

Ja

Ja

Ja

3

Id enligt övervakningsplanen

O

Fri

Ja

Ja

Ja

4

Övervakningsplan – första tillämpningsåret

O

Fri

Ja

Ja

Ja


BILAGA VIII

Information som ska lämnas till kontots administratör rörande behöriga ombud

1.

Den information som förtecknas i tabell VIII-I i bilaga VIII.

Tabell VIII-I: Uppgifter om behöriga ombud

 

A

B

C

D

E

F

Post nr

Kontouppgift

Obligatorisk (O) eller frivillig (F)?

Typ

Uppdatering möjlig?

Kräver uppdatering godkännande från administratören?

Visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats?

1

Förnamn

O

Fri

Ja

Ja

Nej

2

Efternamn

O

Fri

Ja

Ja

Nej

3

Avdelning

F

Fri

Ja

Nej

Nej

4

Befattning

F

Fri

Ja

Nej

Nej

5

Arbetsgivarens namn

F

Fri

Ja

Nej

Nej

6

Arbetsgivarens avdelning

F

Fri

Ja

Nej

Nej

7

Land

O

Förinställd

Nej

Ej tillämpligt

Nej

8

Region eller delstat

F

Fri

Ja

Ja

Nej

9

Stad

O

Fri

Ja

Ja

Nej

10

Postnummer

O

Fri

Ja

Ja

Nej

11

Adress – rad 1

O

Fri

Ja

Ja

Nej

12

Adress – rad 2

F

Fri

Ja

Ja

Nej

13

Telefon 1

O

Fri

Ja

Nej

Nej

14

Mobiltelefon

O

Fri

Ja

Ja

Nej

15

E-postadress

O

Fri

Ja

Ja

Nej

16

Födelsedatum

O

Fri

Nej

Ej tillämpligt

Nej

17

Födelseort – stad

O

Fri

Nej

Ej tillämpligt

Nej

18

Födelseort – land

O

Fri

Nej

Ej tillämpligt

Nej

19

Typ av handling som styrker identitet

O

Urval

Ja

Ja

Nej

20

Id-handlingens nummer

O

Fri

Ja

Ja

Nej

21

Id-handlingens sista giltighetsdag

O om sådan tilldelats

Fri

Ja

Ja

Nej

22

Nationellt registreringsnummer

F

Fri

Ja

Ja

Nej

23

Språkval

F

Urval

Ja

Nej

Nej

24

Rätt att agera som behörigt ombud

O

Flera val

Ja

Ja

Nej

2.

En vederbörligen undertecknad förklaring där kontoinnehavaren uttrycker sin vilja att nominera en viss person som behörigt ombud och konstaterar att det behöriga ombudet har rätt att inleda, godkänna samt inleda och godkänna transaktioner för kontoinnehavarens del eller har rätt till insyn på kontot men får inte inleda några transaktioner eller andra processer (enligt artikel 20.1 och 20.5).

3.

Handlingar som styrker identiteten för den nominerade, vilka kan vara en kopia av något av följande:

a)

Id-kort som utfärdats av en stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

b)

Ett pass.

c)

En handling som godtas som personlig id-handling enligt den nationella lagstiftning som gäller för den nationella administratör som förvaltar kontot.

4.

Handlingar som styrker den nominerades permanenta adress, vilka kan vara en kopia av något av följande:

a)

En identitetshandling enligt punkt 3, om den innehåller uppgift om permanent adress.

b)

Någon annan av en stat utfärdad identitetshandling som innehåller uppgift om permanent adress.

c)

Om landet där den permanenta adressen finns inte utfärdar identitetshandlingar med uppgift om permanent adress: ett utlåtande från de lokala myndigheterna som styrker den nominerades permanenta adress.

d)

Annan handling som normalt godtas i kontoadministratörens medlemsstat för att styrka en permanent adress.

5.

Utdrag ur belastningsregistret, eller annan handling som kontoadministratören anser likvärdig, för den nominerade, utom för behöriga ombud för kontrollörer.

I stället för att begära utdrag ur belastningsregistret kan den nationella administratören begära relevanta elektroniska uppgifter från den behöriga myndighet som ansvarar för belastningsregistret, i enlighet med nationell lagstiftning.

Handlingar som lämnas in enligt denna punkt får inte bevaras efter att nomineringen av behörigt ombud har godtagits.

6.

Om en handling tillhandahålls den nationella administratören i original kan administratören kopiera den och ange dess äkthet på kopian.

7.

Kopior av handlingar kan lämnas för att styrka uppgifter enligt denna bilaga om de bestyrkts av notarius publicus eller annan liknande person som anges av den nationella administratören. Utan att det påverkar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/1191 när det gäller handlingar som utfärdats utanför den medlemsstat där kopian av handlingen lämnas in, ska kopian legaliseras, om inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

8.

Kontots administratör kan kräva att de handlingar som lämnas åtföljs av en auktoriserad översättning till det språk som den nationella administratören anger.

9.

I stället för pappershandlingar som styrker de uppgifter som krävs enligt denna bilaga kan den nationella administratören använda digitala verktyg för att hämta de relevanta uppgifterna, förutsatt att sådana verktyg är tillåtna enligt nationell lagstiftning för att tillhandahålla dessa uppgifter.

BILAGA IX

Mall för inlämning av årliga utsläppsuppgifter

1.

Utsläppsuppgifterna för verksamhetsutövare ska innehålla den information som anges i tabell IX-I, med beaktande av det elektroniska format för inlämning av utsläppsuppgifter som beskrivs i de specifikationer för datainväxling och teknik som anges i artikel 75.

Tabell IX-I: Utsläppsuppgifter för verksamhetsutövare

 

 

 

 

1

Anläggningens id:

 

2

Rapporteringsår

 

Utsläpp av växthusgaser

 

i ton

i ton koldioxidekvivalenter

3

Koldioxidutsläpp

 

 

4

Utsläpp av dikväveoxid

 

 

5

PFC-utsläpp

 

 

6

Totala utsläpp

Σ (C3+C4+C5)

2.

Utsläppsuppgifterna för luftfartygsoperatörer ska innehålla den information som anges i tabell IX-II, med beaktande av det elektroniska format för inlämning av utsläppsuppgifter som beskrivs i de specifikationer för datainväxling och teknik som anges i artikel 75.

Tabell IX-II: Utsläppsuppgifter för luftfartygsoperatörer

 

 

 

1

Luftfartygsoperatörens id

 

2

Rapporteringsår

 

Utsläpp av växthusgaser

 

i ton koldioxid

3

Inhemska utsläpp

(Avser alla flygningar som avgått från en flygplats belägen inom en medlemsstats territorium och som ankommit till en flygplats belägen inom samma medlemsstats territorium)

 

4

Icke-inhemska utsläpp

(Avser alla flygningar som avgått från en flygplats belägen på inom medlemsstats territorium och som ankommit till en flygplats belägen inom en annan medlemsstats territorium)

 

5

Totala utsläpp

Σ (C3+C4)


BILAGA X

Nationell fördelningstabell

Rad nr

 

Kvantitet allmänna utsläppsrätter som tilldelas gratis

 

I enlighet med artikel 10a.7 i direktiv 2003/87/EG

I enlighet med artikel 10c i direktiv 2003/87/EG (överlåtbara)

 

I enlighet med annan bestämmelse i direktiv 2003/87/EG

Totalt

 

1

Medlemsstatens landskod

 

 

 

 

 

Manuellt

2

 

Anläggningens id

 

 

 

 

 

Manuellt

3

 

Kvantitet som ska fördelas:

 

 

 

 

 

 

4

 

 

år X

 

 

 

 

 

Manuellt

5

 

 

år X + 1

 

 

 

 

 

Manuellt

6

 

 

år X + 2

 

 

 

 

 

Manuellt

7

 

 

år X + 3

 

 

 

 

 

Manuellt

8

 

 

år X + 4

 

 

 

 

 

Manuellt

9

 

 

år X + 5

 

 

 

 

 

Manuellt

10

 

 

år X + 6

 

 

 

 

 

Manuellt

11

 

 

år X + 7

 

 

 

 

 

Manuellt

12

 

 

år X + 8

 

 

 

 

 

Manuellt

13

 

 

år X + 9

 

 

 

 

 

Manuellt

Raderna 2–13 ska upprepas för varje anläggning.


BILAGA XI

Nationell fördelningstabell för luftfart

Rad nr

 

Kvantitet utsläppsrätter för luftfart som tilldelas gratis

 

I enlighet med artikel 3e i direktiv 2003/87/EG

I enlighet med artikel 3f i direktiv 2003/87/EG

Totalt

 

1

Medlemsstatens landskod

 

 

 

Manuellt

2

 

Luftfartygsoperatörens id

 

 

 

Manuellt

3

 

Kvantitet som ska fördelas:

 

 

 

 

4

 

 

år X

 

 

 

Manuellt

5

 

 

år X + 1

 

 

 

Manuellt

6

 

 

år X + 2

 

 

 

Manuellt

7

 

 

år X + 3

 

 

 

Manuellt

8

 

 

år X + 4

 

 

 

Manuellt

9

 

 

år X + 5

 

 

 

Manuellt

10

 

 

år X + 6

 

 

 

Manuellt

11

 

 

år X + 7

 

 

 

Manuellt

12

 

 

år X + 8

 

 

 

Manuellt

13

 

 

år X + 9

 

 

 

Manuellt

Raderna 2–13 ska upprepas för varje luftfartsoperatör.


BILAGA XII

Auktionstabell

Rad nr

Information om auktionsplattformen

 

 

1

Auktionsplattformens identifieringsnummer

 

 

2

Auktionsövervakarens identitet

 

 

3

Kontonummer för mottagarkontot för auktionerade utsläppsrätter

 

 

4

Information om enskilda auktioner av [allmänna utsläppsrätter/utsläppsrätter för luftfart]

 

5

Enskild auktionsvolym

Datum och klockslag för leverans till mottagarkontot för auktionerade utsläppsrätter

Auktionsförrättare vid den enskilda auktionen

Volym för respektive auktionsförrättare i den enskilda auktionsvolymen, inbegripet, i tillämpliga fall, respektive volym utsläppsrätter enligt artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG.

Manuellt

6

 

 

 

 

Manuellt

7

 

 

Manuellt

8

 

 

Manuellt

9

 

 

Manuellt

10

 

 

Manuellt

11

 

 

Manuellt

12

 

 

Manuellt

13

 

 

 

 

Manuellt

14

 

 

Manuellt

15

 

 

Manuellt

16

 

 

Manuellt

17

 

 

Manuellt

18

 

 

Manuellt

19

 

 

Manuellt


BILAGA XIII

Krav på rapportering från den centrala förvaltaren

I.   Information i unionsregistret avseende EU:s utsläppshandelssystem

Information tillgänglig för allmänheten

1.

EU:s transaktionsförteckning ska på sin offentliga webbplats visa följande information för varje enskilt konto:

a)

All information som enligt tabell III-I i bilaga III, tabell VI-I i bilaga VI och tabell VII-I i bilaga VII ska visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats.

b)

Utsläppsrätter som fördelats till enskilda kontoinnehavare enligt artiklarna 48 och 50.

c)

Kontots status i enlighet med artikel 9.1.

d)

Första och sista utsläppsåren.

e)

Antalet utsläppsrätter som har överlämnats enligt artikel 6.

f)

Verifierade utsläpp tillsammans med korrigeringar för år X för den anläggning som är kopplad till verksamhetsutövardepåkontot ska visas från och med den 1 april år X+1.

g)

En symbol och en förklaring om huruvida den anläggning eller den luftfartygsoperatör som är kopplad till det berörda depåkontot före den 30 april har överlämnat ett antal utsläppsrätter som minst motsvarar alla utsläpp under alla föregående år.

Den information som avses i led a–d ska uppdateras med 24 timmars mellanrum.

Vid tillämpning av led g anges de symboler och förklaringar som ska visas i tabell XIV-I. Symbolen ska uppdateras den 1 maj och ska, utöver tillägg av en asterisk (*) i de fall som anges i rad 5 i tabell XIV-I, inte ändras förrän nästa 1 maj, såvida inte kontot stängs före det.

Tabell XIV-I: Fullgörandeförklaringar

Rad nr

Fullgörandestatus enligt artikel 33

Har verifierade utsläpp noterats för senaste hela år?

Symbol

Förklaring

som ska visas på EU:s transaktionsförtecknings offentliga webbplats

1

0 eller ett positivt tal

Ja

A

”Antalet utsläppsrätter som har överlämnats fram till den 30 april är större än eller lika med verifierade utsläpp”

2

Ett negativt tal

Ja

B

”Antalet utsläppsrätter som har överlämnats fram till den 30 april är lägre än verifierade utsläpp”

3

Valfritt tal

Nej

C

”Verifierade utsläpp noterades inte före den 30 april”

4

Valfritt tal

Nej (eftersom processen för överlämnande av utsläppsrätter och/eller processen för uppdatering av verifierade utsläpp har stängts av för medlemsstatens register)

X

”Verifierade utsläpp kunde inte noteras och/eller överlämnas före den 30 april på grund av att processen för överlämnande av utsläppsrätter och/eller processen för uppdatering av kontrollerade utsläpp har stängts av för medlemsstatens register”

5

Valfritt tal

Ja eller Nej (men med efterföljande uppdatering som görs av behörig myndighet)

* [läggs till den ursprungliga symbolen]

”De verifierade utsläppen har uppskattats eller korrigerats av den behöriga myndigheten.”

2.

EU:s transaktionsförteckning ska på sin offentliga webbplats visa följande allmänna information, som ska uppdateras med 24 timmars mellanrum:

a)

Varje medlemsstats nationella fördelningstabell, inklusive uppgifter om ändringar i tabellen enligt artikel 47.

b)

Varje medlemsstats nationella fördelningstabell för luftfart, inklusive uppgifter om ändringar i tabellen enligt artikel 49.

c)

Det totala antal utsläppsrätter som på föregående dag hölls på alla användarkonton i unionsregistret.

d)

De avgifter som de nationella administratörerna tar ut enligt artikel 81.

3.

Den 30 april varje år ska EU:s transaktionsförteckning på sin offentliga webbplats visa följande allmänna information:

a)

Summan av verifierade utsläpp per medlemsstat som noterats för föregående kalenderår, som en procentandel av summan av verifierade utsläpp för året före det året.

b)

Procentandelen av överföringstransaktionernas antal och mängd för alla utsläppsrätter och Kyotoenheter under föregående kalenderår som hör till konton som administreras av en viss medlemsstat.

c)

Procentandelen av överföringstransaktionernas antal och mängd för alla utsläppsrätter och Kyotoenheter under föregående kalenderår mellan konton som administreras av olika medlemsstater som hör till konton som administreras av en viss medlemsstat.

4.

EU:s transaktionsförteckning ska på sin offentliga webbplats och för varje slutförd transaktion som noterats i EU:s transaktionsförteckning per den 30 april visa följande information den 1 maj det tredje året efter det år då informationen noterades:

a)

Kontoinnehavarens namn och kontoinnehavarens id för det överförande kontot.

b)

Kontoinnehavarens namn och kontoinnehavarens id för det mottagande kontot.

c)

Antalet utsläppsrätter eller Kyotoenheter som ingår i transaktionen, inklusive landskoden, men utan den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för Kyotoenheternas serienummer.

d)

Transaktionskod.

e)

Datum och klockslag då transaktionen slutfördes (medeleuropeisk tid).

f)

Transaktionstyp.

Första punkten ska inte gälla för transaktioner där både det överförande och mottagande kontot var ett förvaltningskonto enligt tabell I-I i bilaga I.

5.

Den 1 maj varje år ska följande information offentliggöras om avtal som är i kraft enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG som noterats i EU:s transaktionsförteckning per den 30 april:

a)

Innehav av utsläppsrätter som utfärdats i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter för alla konton i unionsregistret.

b)

Antalet utsläppsrätter som utfärdats i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter som används för fullgörande i EU:s utsläppshandelssystem.

c)

Summan av utsläppsrätter som utfärdats i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter som överfördes till konton i unionsregistret under föregående kalenderår.

d)

Summan av utsläppsrätter som överförts till konton i det kopplade systemet för handel med utsläppsrätter under föregående kalenderår.

Information tillgänglig för kontoinnehavarna

6.

Unionsregistret ska på den del av sin webbplats som endast kan nås av kontoinnehavarna visa följande information, som ska uppdateras i realtid:

a)

Aktuellt innehav av utsläppsrätter och Kyotoenheter, inklusive landskoden, och i lämpliga fall uppgifter som visar under vilken tioårsperiod utsläppsrätterna utfärdades, men utan den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för Kyotoenheternas serienummer.

b)

En förteckning över föreslagna transaktioner som inletts av den berörda kontoinnehavaren, där det för varje föreslagen transaktion anges

i)

elementen enligt punkt 4 i denna bilaga,

ii)

kontonumret och namnet på kontoinnehavaren för det mottagande kontot,

iii)

datum och klockslag då transaktionen föreslogs (MET),

iv)

den föreslagna transaktionens aktuella status,

v)

eventuella svarskoder som har returnerats efter kontrollerna i registret och i EU:s transaktionsförteckning.

c)

En förteckning över utsläppsrätter och Kyotoenheter som kontot har överfört eller förvärvat efter slutförda transaktioner, där det för varje transaktion anges

i)

elementen enligt punkt 4,

ii)

kontonumret och namnet på kontoinnehavaren för det överförande och mottagande kontot.


2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/63


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/1123

av den 12 mars 2019

om ändring av förordning (EU) nr 389/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av den andra åtagandeperioden för Kyotoprotokollet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (1), särskilt artikel 10.6, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (2) ska alla utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2012 hållas i ett unionsregister. Ett sådant unionsregister inrättades ursprungligen genom kommissionens förordning (EU) nr 920/2010 (3).

(2)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 (4) upphävdes förordning (EU) nr 920/2010 och fastställdes allmänna krav och krav rörande drift och underhåll för unionsregistret för den handelsperiod som inleds den 1 januari 2013, och följande handelsperioder, för den oberoende transaktionsförteckning som föreskrivs i artikel 20.1 i direktiv 2003/87/EG och för de register som föreskrivs i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets beslut 280/2004/EG (5).

(3)

I artikel 10.1 i förordning (EU) nr 525/2013 föreskrivs att register ska upprättas för att uppfylla de skyldigheter som följer av Kyotoprotokollet. Förordning (EU) nr 389/2013 reglerar också dessa register.

(4)

Partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), i dess funktion som partsmöte för Kyotoprotokollet, har antagit Dohaändringen, varigenom en andra åtagandeperiod införs för Kyotoprotokollet, vilken inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020 (nedan kallad Dohaändringen). Unionen godkände Dohaändringen genom rådets beslut (EU) 2015/1339 (6). Dohaändringen av Kyotoprotokollet måste genomföras för unionsregistret och de nationella Kyotoprotokollsregistren. Dock bör de berörda bestämmelserna tillämpas först från och med dagen för ikraftträdandet av Dohaändringen av Kyotoprotokollet.

(5)

Norge och Liechtenstein deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter som inrättats genom direktiv 2003/87/EG, men är inte parter i överenskommelsen om gemensamt fullgörande (7) under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Ett särskilt clearingförfarande bör därför fastställas vid slutet av den andra åtagandeperioden i enlighet med artikel 10.6 i förordning (EU) nr 525/2013.

(6)

Alla nödvändiga åtgärder under den tredje handelsperioden för EU:s system för handel med utsläppsrätter mellan 2013 och 2020 bör följa bestämmelserna i förordning (EU) nr 389/2013. Eftersom direktiv 2003/87/EG tillät användning av internationella reduktionsenheter som tagits fram i enlighet med Kyotoprotokollet kommer den förordningen att fortsätta att gälla för de åtgärderna till och med den 1 juli 2023, vilket är slutet på den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. För att bringa klarhet i de regler som gäller för alla åtgärder kopplade till den tredje handelsperioden i enlighet med direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG (8), å ena sidan, och de regler som gäller för alla åtgärder kopplade till den fjärde handelsperioden i enlighet med direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 (9), å andra sidan, bör, efter ikraftträdandet av denna förordning, tillämpningsområdet för de bestämmelser i förordning (EU) nr 389/2013 som fortsätter att gälla för åtgärder kopplade till den tredje handelsperioden begränsas till det syftet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I förordning (EU) nr 389/2013 ska följande artikel föras in som artikel 73h:

”Artikel 73h

Clearingprocess för länder som inte är parter i en överenskommelse om gemensamt fullgörande

1.   Inom sex månader efter avslutandet av handelsperioden 2013–2020 ska den centrala förvaltaren beräkna clearingvärdet för länder som inte är parter i en överenskommelse om gemensamt fullgörande genom att subtrahera det antal som motsvarar de utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem som följer av landets deltagande i systemet för handelsperioden 2013–2020 från den totala mängden allmänna utsläppsrätter som överlämnats av verksamhetsutövare som administreras av den nationella administratören i det landet för perioden 2013–2020.

2.   Den centrala förvaltaren ska underrätta de nationella administratörerna om resultatet av beräkningen enligt punkt 1.

3.   Inom fem arbetsdagar från den underrättelse som avses i punkt 2 ska den centrala förvaltaren överföra en mängd AAU som motsvarar clearingvärdet beräknat enligt punkt 1 från handelssystemets centrala clearingkonto i unionsregistret till ett KP-partsdepåkonto i KP-registret i varje land med ett positivt clearingvärde.

4.   Inom fem arbetsdagar från den underrättelse som avses i punkt 2 ska varje KP-registerförvaltare vars land har ett negativt clearingvärde överföra en mängd AAU som uppgår till den positiva motsvarigheten av clearingvärdet beräknat enligt punkt 1 till handelssystemets centrala clearingkonto i unionsregistret.

5.   Innan den överföring som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel görs ska den berörda nationella administratören eller den centrala förvaltaren först överföra det antal AAU som krävs för att täcka den avgift (”share of proceeds”) som tillämpats på de första internationella överföringarna av AAU i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 525/2013.

6.   Inom sex månader efter avslutandet av handelsperioden 2013–2020 ska den centrala förvaltaren beräkna clearingvärdet för länder som inte är parter i en överenskommelse om gemensamt fullgörande genom att subtrahera ett antal som motsvarar de verifierade utsläppen från luftfartygsoperatörer som ingår i det landets nationella inventering enligt UNFCCC från den totala mängden allmänna utsläppsrätter som överlämnats av luftfartygsoperatörer som administreras av den nationella administratören i det landet för perioden 2013–2020.

7.   Den centrala förvaltaren ska underrätta de nationella administratörerna om resultatet av beräkningen enligt punkt 6.

8.   Inom fem arbetsdagar från den underrättelse som avses i punkt 7 ska varje KP-registerförvaltare vars land har ett positivt clearingvärde överföra en mängd AAU som motsvarar clearingvärdet beräknat enligt punkt 6 till handelssystemets centrala clearingkonto i unionsregistret.

9.   Inom fem arbetsdagar från den underrättelse som avses i punkt 7 ska den centrala förvaltaren överföra en mängd AAU som uppgår till den positiva motsvarigheten av clearingvärdet beräknat enligt punkt 6 från handelssystemets centrala clearingkonto i unionsregistret till ett KP-partsdepåkonto i KP-registret i varje land med ett negativt clearingvärde.

10.   Innan den överföring som avses i punkterna 8 och 9 i denna artikel görs ska den berörda nationella administratören eller den centrala förvaltaren först överföra det antal AAU som krävs för att täcka den avgift (”share of proceeds”) som tillämpats på de första internationella överföringarna av AAU i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 525/2013.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med dagen för kommissionens offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av ett meddelande om ikraftträdandet av Dohaändringen av Kyotoprotokollet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 165, 18.6.2013, s. 13.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 920/2010 av den 7 oktober 2010 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG (EUT L 270, 14.10.2010, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 (EUT L 122, 3.5.2013, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 49, 19.2.2004, s. 1).

(6)  Rådets beslut (EU) 2015/1339 av den 13 juli 2015 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (EUT L 207, 4.8.2015, s. 1).

(7)  Rådets beslut (EU) 2015/1340 av den 13 juli 2015 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Island, å andra sidan, rörande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (EUT L 207, 4.8.2015, s. 15).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).


2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/66


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/1124

av den 13 mars 2019

om ändring av delegerad förordning (EU) 2019/1122 vad gäller unionsregistrets funktion enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (1), särskilt artikel 12.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (2) fastställs regler för unionsregistrets funktion, som upprättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (3).

(2)

Alla åtgärder som krävs i samband med fullgörandeperioden 2013–2020 bör slutföras i enlighet med reglerna i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 (4). Eftersom det i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG (5) fastställs regler för fullgörandeperioden 2013–2020, inklusive användning av internationella reduktionsenheter som tagits fram i enlighet med Kyotoprotokollet, kommer den förordningen att fortsätta att gälla för de åtgärderna till och med den 1 juli 2023, vilket är slutet på den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. För att bringa klarhet i de regler som gäller för alla åtgärder kopplade till fullgörandeperioden 2013–2020 i enlighet med beslut nr 406/2009/EG, å ena sidan, och de regler som gäller för alla åtgärder kopplade till fullgörandeperioden 2021–2030 i enlighet med förordning (EU) 2018/842, å andra sidan, kommer, efter ikraftträdandet av denna förordning, tillämpningsområdet för de bestämmelser i förordning (EU) nr 389/2013 som fortsätter att gälla för åtgärder kopplade till fullgörandeperioden 2013–2020 att begränsas till det syftet.

(3)

I förordning (EU) 2018/842 fastställs skyldigheter för medlemsstaterna vad gäller deras minimibidrag för perioden 2021–2030 till uppfyllandet av unionens mål att minska sina växthusgasutsläpp med 30 % under 2005 års nivåer år 2030.

(4)

I artikel 12 i förordning (EU) 2018/842 föreskrivs att korrekt bokföring av transaktioner enligt den förordningen ska säkerställas i unionsregistret.

(5)

Årliga utsläppsenheter bör utfärdas på medlemsstaternas fullgörandekonton för fullgörande av skyldigheterna enligt förordning (EU) 2018/842 (nedan kallade fullgörandekonton) som upprättats i unionsregistret enligt delegerad förordning (EU) 2019/1122, i kvantiteter som fastställs i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842. Årliga utsläppsenheter bör endast hållas på fullgörandekonton i unionsregistret.

(6)

Unionsregistret bör stödja genomförandet av verifieringen av fullgörandet enligt förordning (EU) 2018/842 genom att tillhandahålla processerna för införande av årliga uppgifter om granskade växthusgasutsläpp på fullgörandekontona, för fastställande av fullgörandestatustalet för varje medlemsstats fullgörandekonto för varje år under en viss fullgörandeperiod och vid behov för tillämpning av faktorn enligt artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/842.

(7)

Unionsregistret bör även säkerställa korrekt bokföring av transaktioner enligt artiklarna 5, 6, 7 och 11 i förordning (EU) 2018/842.

(8)

Delegerad förordning (EU) 2019/1122 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerad förordning (EU) 2019/1122 ska ändras på följande sätt:

(1)

Följande text ska läggas till inom citationstecken:

”med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (*1), särskilt artikel 12.1, och

(*1)  EUT L 156, 19.6.2018, s. 26.”."

(2)

I artikel 2 ska följande punkt läggas till:

”Denna förordning gäller även för årliga utsläppsenheter (AEA).”.

(3)

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 12 ska ersättas med följande:

”12.    transaktion : en process i unionsregistret som innebär att en utsläppsrätt eller en årlig utsläppsenhet överförs från ett konto till ett annat.”.

b)

Följande punkter ska läggas till som punkterna 23 och 24:

”23.    fullgörandeperiod : perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030, under vilken medlemsstaterna ska begränsa sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med förordning (EU) 2018/842.

24.    årlig utsläppsenhet (AEA) : en undergrupp av en medlemsstats årliga utsläppstilldelning fastställd enligt artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842, motsvarande ett ton koldioxidekvivalenter.”.

(4)

Artikel 4.2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna ska använda unionsregistret för att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 19 i direktiv 2003/87/EG och artikel 12 i förordning (EU) 2018/842. Unionsregistret ska ge nationella administratörer och kontoinnehavare tillgång till de processer som anges i denna förordning.”.

(5)

Artikel 7.5 ska ersättas med följande:

”5.   Den centrala förvaltaren, de behöriga myndigheterna och de nationella administratörerna ska endast genomföra processer som är nödvändiga för att utföra sina respektive funktioner enligt direktiv 2003/87/EG och förordning (EU) 2018/842.”.

(6)

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Öppnande av konto som administreras av den centrala förvaltaren

1.   Den centrala förvaltaren ska öppna alla förvaltningskonton i unionsregistret: kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt ansvarsfördelningsförordningen, kontot för borttagning av utsläppsrätter enligt förordning (EU) 2018/842 (nedan kallat borttagningskontot), kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt bilaga II, kontot för EU:s säkerhetsreserv enligt ansvarsfördelningsförordningen och ett fullgörandekonto för varje medlemsstat för varje år av fullgörandeperioden.

2.   Den nationella administratör som utsetts enligt artikel 7.1 ska agera som behörigt ombud för fullgörandekontona.”.

(7)

Följande artikel ska införas som artikel 27a:

”Artikel 27a

Avslutande av fullgörandekontona enligt ansvarsfördelningsförordningen

Den centrala förvaltaren ska avsluta ett fullgörandekonto tidigast en månad efter det att fullgörandestatustalet för det kontot har fastställts i enlighet med artikel 59f och efter att kontoinnehavaren har underrättats.

När den centrala förvaltaren avslutar fullgörandekontot ska förvaltaren se till att unionsregistret överför de årliga utsläppsenheter som återstår på fullgörandekontot till borttagningskontot.”.

(8)

Följande avdelning ska införas som avdelning IIA:

”AVDELNING IIA

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR REDOVISNING AV TRANSAKTIONER ENLIGT FÖRORDNINGARNA (EU) 2018/842 OCH (EU) 2018/841

KAPITEL 1

Transaktioner enligt förordning (EU) 2018/842

Artikel 59a

Utfärdande av årliga utsläppsenheter

1.   I början av fullgörandeperioden ska den centrala förvaltaren utfärda följande:

a)

På kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt ansvarsfördelningsförordningen: ett antal årliga utsläppsenheter som motsvarar summan av alla medlemsstaternas årliga utsläppstilldelning för samtliga år av fullgörandeperioden, enligt vad som anges i artikel 10.2 i förordning (EU) 2018/842 och i de beslut som antas i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i den förordningen.

b)

På kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt bilaga II: en kvantitet årliga utsläppsenheter som motsvarar summan av alla berörda medlemsstaters årliga utsläppstilldelningar för samtliga år av fullgörandeperioden, enligt vad som anges i de beslut som antas i enlighet med artikel 4.3 och 4.4 i förordning (EU) 2018/842, baserat på de procentsatser som medlemsstaterna meddelar enligt artikel 6.3 i den förordningen.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret ger varje årlig utsläppsenhet en unik enhetskod vid utfärdandet.

Artikel 59b

Årliga utsläppsenheter

Syftet med årliga utsläppsenheter ska vara att se till att medlemsstaterna kan uppnå sina mål för begränsning av växthusgasutsläpp enligt artikel 4 i förordning (EU) 2018/842 och uppfylla sina åtaganden enligt artikel 4 i förordning (EU) 2018/841. De ska endast kunna överföras i enlighet med villkoren i artiklarna 5.1–5.5, 6, 9.2 och 11 i förordning (EU) 2018/842 samt artikel 12.1 i förordning (EU) 2018/841.

Artikel 59c

Överföring av årliga utsläppsenheter till de olika fullgörandekontona

1.   I början av fullgörandeperioden ska den centrala förvaltaren överföra ett antal årliga utsläppsenheter som motsvarar de enskilda medlemsstaternas årliga utsläppstilldelning för varje år, enligt vad som anges i artikel 10.2 i förordning (EU) 2018/842 och i de beslut som antas i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i den förordningen, från kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt ansvarsfördelningsförordningen till de relevanta fullgörandekontona.

2.   Om den totala mängden växthusgasutsläpp uttryckt i ton koldioxidekvivalenter på en medlemsstats fullgörandekonto enligt ansvarsfördelningsbeslutet för 2020 i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) nr 389/2013, vid avslutandet av det kontot, överstiger summan av alla årliga utsläppsenheter, internationella reduktionsenheter, tCER och lCER ska en mängd som motsvarar mängden överskridande utsläpp, multiplicerat med den tilläggsfaktor som anges i artikel 7.1 a i beslut nr 406/2009/EG, dras av från det antal årliga utsläppsenheter som överförts till medlemsstatens fullgörandekonto för 2021 enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 59d

Införande av relevanta uppgifter om växthusgasutsläpp

1.   När relevanta uppgifter om granskade växthusgasutsläpp under ett visst år av fullgörandeperioden finns tillgängliga för de flesta medlemsstaterna ska den centrala förvaltaren, på varje medlemsstats fullgörandekonto för det aktuella året av fullgörandeperioden, i god tid föra in relevanta uppgifter om medlemsstatens sammanlagda kvantitet granskade växthusgasutsläpp uttryckt i ton koldioxidekvivalenter.

2.   Den centrala förvaltaren ska också ange summan av de relevanta uppgifterna om granskade växthusgasutsläpp för alla medlemsstater under ett visst år på kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt ansvarsfördelningsförordningen.

Artikel 59e

Beräkning av saldot på fullgörandekontot

1.   När de relevanta uppgifterna om växthusgasutsläpp förs in i enlighet med artikel 59d ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret beräknar saldot för respektive fullgörandekonto genom att den sammanlagda kvantiteten granskade växthusgasutsläpp uttryckt i ton koldioxidekvivalenter på respektive fullgörandekonto subtraheras från summan av alla årliga utsläppsenheter på samma fullgörandekonto.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret visar saldot för vart och ett av fullgörandekontona.

Artikel 59f

Fastställande av fullgörandestatustalet

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, sex månader efter att de relevanta uppgifterna om växthusgasutsläpp förts in i enlighet med artikel 59d i denna förordning för 2025 och 2030, fastställer fullgörandestatustalet för varje fullgörandekonto för 2021 och 2026 genom att beräkna summan av alla årliga utsläppsenheter, reduktionsenheter enligt artikel 24a i direktiv 2003/87/EG och LMU minus den totala kvantiteten granskade växthusgasutsläpp uttryckt i ton koldioxidekvivalenter på samma fullgörandekonto.

2.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret fastställer fullgörandestatustalet för varje fullgörandekonto för vart och ett av åren 2022–2025 och 2027–2030 genom att beräkna summan av alla årliga utsläppsenheter, reduktionsenheter enligt artikel 24a i direktiv 2003/87/EG och LMU minus den totala kvantiteten granskade växthusgasutsläpp uttryckt i ton koldioxidekvivalenter på samma fullgörandekonto inom en månad efter fastställandet av fullgörandestatustalet för föregående år.

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret registrerar fullgörandestatustalet för varje fullgörandekonto.

Artikel 59g

Tillämpning av artikel 9.1 a och b i förordning (EU) 2018/842

1.   Om det fullgörandestatustal som fastställs i enlighet med artikel 59f i denna förordning är negativt, ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret för över den överskjutande mängden granskade växthusgasutsläpp uttryckt i ton koldioxidekvivalenter, multiplicerat med den faktor på 1,08 som anges i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/842 från medlemsstatens fullgörandekonto för det aktuella året till medlemsstatens fullgörandekonto för det efterföljande året.

2.   Den centrala förvaltaren ska också spärra den berörda medlemsstatens fullgörandekonton för de år som återstår av fullgörandeperioden.

3.   Den centrala förvaltaren ska ändra fullgörandekontots status från spärrat till öppet för alla återstående år av fullgörandeperioden från och med det år då det fullgörandestatustal som fastställts enligt artikel 59f är noll eller positivt.

Artikel 59h

Användning av flexibilitet enligt artikel 6 i förordning (EU) 2018/842

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter från kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt bilaga II till medlemsstatens fullgörandekonto för ett visst år av fullgörandeperioden. En sådan överföring ska inte göras om

a)

medlemsstatens begäran inges innan saldot beräknats för fullgörandekontot eller efter det att fullgörandestatustalet för det aktuella året har fastställts,

b)

den medlemsstat som framförde begäran inte förtecknas i bilaga II till förordning (EU) 2018/842,

c)

den begärda mängden överstiger den totala återstående mängd som finns tillgänglig för den medlemsstaten enligt bilaga II till förordning (EU) 2018/842, enligt vad som anges i de beslut som antas enligt artikel 4.3 och 4.4 i förordning (EU) 2018/842 och med beaktande av eventuell nedrevidering av mängden i enlighet med artikel 6.3 andra stycket i den förordningen,

d)

den begärda mängden överstiger kvantiteten överskridande utsläpp för det aktuella året, beräknat med hänsyn till kvantiteten årliga utsläppsenheter som överförts från den medlemsstatens fullgörandekonto för ett visst år till dess LULUCF-fullgörandekonto i enlighet med artiklarna 59x.3 eller 59za.2.

Artikel 59i

Lån av årliga utsläppsenheter

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter till medlemsstatens fullgörandekonto för ett visst år från medlemsstatens fullgörandekonto för det efterföljande året av fullgörandeperioden. En sådan överföring ska inte göras om

a)

medlemsstatens begäran inges innan saldot beräknats för fullgörandekontot eller efter det att fullgörandestatustalet för det aktuella året har fastställts,

b)

den begärda mängden avseende åren 2021–2025 överstiger 10 % av följande års årliga utsläppstilldelning som fastställts i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842, och, avseende åren 2026–2029, 5 % för följande års årliga utsläppstilldelning som fastställts i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842.

Artikel 59j

Sparande av årliga utsläppsenheter

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter från medlemsstatens fullgörandekonto för ett visst år av fullgörandeperioden till medlemsstatens fullgörandekonto för ett valfritt efterföljande år av fullgörandeperioden. En sådan överföring ska inte göras om

a)

medlemsstatens begäran inges innan saldot beräknats för fullgörandekontot för det aktuella året,

b)

när det gäller år 2021, den begärda mängden överstiger det överskott på kontot som beräknats enligt artikel 59e,

c)

när det gäller åren 2022–2029, den begärda mängden överstiger det överskott på kontot som beräknats enligt artikel 59e i denna förordning, eller 30 % av medlemsstatens samlade årliga utsläppstilldelning fram till det året, vilken fastställs i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842,

d)

statusen på det fullgörandekonto på vilket överföringen inleds inte tillåter överföring.

Artikel 59k

Användning av markanvändningsutsläppsenheter

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av markanvändningsutsläppsenheter från en medlemsstats LULUCF-fullgörandekonto till medlemsstatens fullgörandekonto enligt ansvarsfördelningsförordningen. En sådan överföring ska inte göras om

a)

den begärda mängden överstiger den tillgängliga kvantitet LMU som får överföras till fullgörandekontot i enlighet med artikel 59x, eller det återstående antalet,

b)

den begärda mängden överstiger det tillgängliga antalet enligt bilaga III till förordning (EU) 2018/842, eller det återstående antalet,

c)

den begärda mängden överstiger kvantiteten utsläpp för det aktuella året minus kvantiteten årliga utsläppsenheter för det aktuella året enligt vad som fastställs i artikel 10.2 i förordning (EU) 2018/842 och i de beslut som antas i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i den förordningen, minus summan av alla årliga utsläppsenheter som sparats från föregående år till det nuvarande året eller något annat påföljande år enligt artikel 59j i denna förordning,

d)

medlemsstaten inte har lämnat in sin rapport i enlighet med artikel 7.1 andra stycket i förordning (EU) nr 525/2013 om sin avsikt att använda den flexibilitet som avses i artikel 7 i förordning (EU) 2018/842,

e)

medlemsstaten inte har uppfyllt kraven i förordning (EU) 2018/841,

f)

överföringen inleds innan saldot beräknats för medlemsstatens LULUCF-fullgörandekonto eller efter att fullgörandestatustalet fastställts för en viss fullgörandeperiod i enlighet med artiklarna 59u och 59za,

g)

överföringen inleds innan saldot beräknats för medlemsstatens fullgörandekonto eller efter att fullgörandestatustalet för det aktuella året har fastställts.

Artikel 59l

Förhandsöverföringar av en medlemsstats årliga utsläppstilldelning

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter från medlemsstatens fullgörandekonto för ett visst år till en annan medlemsstats fullgörandekonto. En sådan överföring ska inte göras om

a)

när det gäller åren 2021–2025, den begärda mängden överstiger 5 % av den inledande medlemsstatens årliga utsläppstilldelning det aktuella året, vilken fastställs i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842, eller den återstående tilldelningen,

b)

när det gäller åren 2026–2030, den begärda mängden överstiger 10 % av den inledande medlemsstatens årliga utsläppstilldelning det aktuella året, vilken fastställs i enlighet med artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842, eller den återstående tilldelningen,

c)

medlemsstaten har begärt en överföring till ett fullgörandekonto för ett år före det aktuella året,

d)

statusen på det fullgörandekonto på vilket överföringen inleds inte tillåter överföring.

Artikel 59m

Överföringar efter det att saldot på fullgörandekontot beräknats

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter från medlemsstatens fullgörandekonto för ett visst år till en annan medlemsstats fullgörandekonto. En sådan överföring ska inte göras om

a)

medlemsstatens begäran inges innan saldot beräknats för kontot enligt artikel 59e,

b)

den begärda mängden överstiger det överskott på kontot som beräknats enligt artikel 59e, eller den återstående mängden,

c)

statusen på det fullgörandekonto på vilket överföringen inleds inte tillåter överföring.

Artikel 59n

Säkerhetsreserv

När de relevanta uppgifterna om växthusgasutsläpp noteras i enlighet med artikel 59d i denna förordning för 2030, ska den centrala förvaltaren utfärda en kvantitet ytterligare årliga utsläppsenheter på kontot för EU:s säkerhetsreserv som motsvarar skillnaden mellan 70 % av summan av de granskade utsläppen för 2005 i alla medlemsstater, som fastställs genom metoden i det beslut som antas i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842, och summan av de relevanta uppgifterna om granskade växthusgasutsläpp för alla medlemsstater för 2030. Antalet årliga utsläppsenheter ska uppgå till mellan 0 och 105 miljoner.

Artikel 59o

Första omgången av fördelning av säkerhetsreserven

1.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter från kontot för EU:s säkerhetsreserv till medlemsstatens fullgörandekonto för något av åren 2026–2030 i enlighet med medlemsstatens behov. Sådana överföringar ska inte göras om

a)

begäran avser ett fullgörandekonto för ett annat år än åren 2026–2030,

b)

medlemsstatens begäran görs innan saldot beräknats för 2030,

c)

medlemsstatens begäran görs mindre än sex veckor innan fullgörandestatustalet fastställts för fullgörandekontot för 2026,

d)

begäran görs av en medlemsstat som inte förtecknas i det beslut som offentliggjorts i enlighet med artikel 11.5 i förordning (EU) 2018/842,

e)

den begärda mängden överstiger 20 % av medlemsstatens totala överprestation under perioden 2013–2020 enligt vad som fastställs i det beslut som offentliggjorts i enlighet med artikel 11.5 i förordning (EU) 2018/842 eller det antal som minskats i enlighet med punkt 3 i denna artikel, eller det återstående antalet,

f)

kvantiteten årliga utsläppsenheter som säljs till andra medlemsstater i enlighet med artiklarna 59l och 59m överstiger kvantiteten årliga utsläppsenheter som erhållits från andra medlemsstater enligt artiklarna 59l och 59m,

g)

den begärda mängden överstiger kvantiteten överskridande utsläpp för det aktuella året, med hänsyn till

i)

kvantiteten årliga utsläppsenheter för det aktuella året, enligt vad som anges i de beslut som antas enligt artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842,

ii)

kvantiteten årliga utsläppsenheter som förvärvats till eller sålts från fullgörandekontot för det aktuella året, i enlighet med artiklarna 59l och 59m,

iii)

den totala kvantiteten årliga utsläppsenheter som sparats från tidigare år till det aktuella året eller något påföljande år, i enlighet med artikel 59j,

iv)

den totala kvantiteten årliga utsläppsenheter som får lånas till det året, i enlighet med artikel 59i,

v)

kvantiteten LMU som får överföras till fullgörandekonton i enlighet med artikel 59x eller det återstående antal som finns tillgängligt enligt artikel 59m.

2.   Sex veckor innan fullgörandestatustalet fastställts för 2026 ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret beräknar och visar den totala summan av årliga utsläppsenheter som begärts av alla medlemsstater enligt punkt 1.

3.   Om den summa som avses i punkt 2 är högre än den totala kvantiteten årliga utsläppsenheter på kontot för EU:s säkerhetsreserv ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret gör en överföring av det antal årliga utsläppsenheter som begärts av var och en av medlemsstaterna efter en proportionell minskning.

4.   Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret beräknar den proportionellt minskade mängden genom att multiplicera det begärda antalet med förhållandet mellan den totala kvantiteten årliga utsläppsenheter på kontot för EU:s säkerhetsreserv och det sammanlagda antal som begärts av alla medlemsstaterna enligt punkt 1.

Artikel 59p

Andra omgången av fördelning av säkerhetsreserven

1.   Om den summa som avses i artikel 59o.2 är lägre än den totala kvantiteten årliga utsläppsenheter på kontot för EU:s säkerhetsreserv ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret godkänner ytterligare begäranden från medlemsstaterna, förutsatt att

a)

medlemsstatens begäran görs tidigast sex veckor, men inte senare än tre veckor, innan fullgörandestatustalet fastställs för 2026,

b)

begäran görs av en medlemsstat som förtecknas i det beslut som offentliggjorts i enlighet med artikel 11.5 i förordning (EU) 2018/842,

c)

kvantiteten årliga utsläppsenheter som säljs till andra medlemsstater i enlighet med artiklarna 59l och 59m inte överstiger kvantiteten årliga utsläppsenheter som förvärvats från andra medlemsstater enligt de artiklarna,

d)

det antal som avses överföras inte överstiger kvantiteten överskridande utsläpp för det aktuella året med hänsyn till alla de antal som förtecknas i artikel 59o.1 g och kvantiteten årliga utsläppsenheter som mottagits enligt artikel 59o.

2.   Om summan av alla giltiga begäranden är högre än det totala antalet återstående årliga utsläppsenheter ska den centrala förvaltaren se till att unionsregistret beräknar det antal som avses överföras för varje giltig begäran genom att multiplicera den totala kvantiteten återstående årliga utsläppsenheter på kontot för EU:s säkerhetsreserv med förhållandet mellan begäran och summan av alla begäranden som uppfyller kriterierna enligt punkt 1.

Artikel 59q

Anpassningar

1.   Vid justeringar enligt artikel 10 i förordning (EU) 2018/842 eller vid andra ändringar av den summa som avses i artikel 59a i denna förordning som skulle leda till en ökning av en medlemsstats årliga utsläppstilldelning av fullgörandeperioden ska den centrala förvaltaren utfärda motsvarande kvantitet årliga utsläppsenheter på kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt ansvarsfördelningsförordningen och överföra dessa till den berörda medlemsstatens relevanta fullgörandekonto.

2.   Vid justeringar enligt artikel 10 i förordning (EU) 2018/842 eller vid andra ändringar av den summa som avses i artikel 59a i denna förordning som skulle leda till en minskning av en medlemsstats årliga utsläppstilldelning av fullgörandeperioden ska den centrala förvaltaren överföra motsvarande kvantitet årliga utsläppsenheter från den berörda medlemsstatens relevanta fullgörandekonto till borttagningskontot.

3.   Om en medlemsstat anmäler en nedrevidering av procentsatsen enligt artikel 6.3 andra stycket i förordning (EU) 2018/842 och efter motsvarande revidering av det angivna antalet i det beslut som antas i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842, ska den centrala förvaltaren överföra motsvarande kvantitet årliga utsläppsenheter från kontot för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt bilaga II till borttagningskontot. Det totala antal årliga utsläppsenheter som finns tillgängligt för medlemsstaten enligt artikel 6 i förordning (EU) 2018/842 ska ändras i enlighet därmed.

Artikel 59r

Överföringar av tidigare sparade årliga utsläppsenheter

Den centrala förvaltaren ska se till att unionsregistret, på begäran av en medlemsstat, gör en överföring av årliga utsläppsenheter till en medlemsstats fullgörandekonto för ett visst år från medlemsstatens fullgörandekonto för något av de efterföljande åren av fullgörandeperioden. En sådan överföring ska inte göras om

a)

den begärda mängden överstiger antalet årliga utsläppsenheter som sparats enligt artikel 59j på det fullgörandekonto från vilket överföringen avses,

b)

medlemsstatens begäran görs innan saldot beräknats eller efter att fullgörandestatustalet fastställts för det fullgörandekonto till vilket överföringen avses.

Artikel 59s

Genomförande och återkallande av överföringar

1.   För alla överföringar som anges i denna avdelning ska artiklarna 34, 35 och 55 gälla.

2.   Felaktiga överföringar till fullgörandekonton kan återkallas på begäran av den nationella administratören. I sådana fall ska artikel 62.4 och 62.6–62.8 gälla.”.

(9)

Artikel 70.2 ska ersättas med följande:

”2.   Den centrala förvaltaren ska se till att EU:s transaktionsförteckning utför automatiska kontroller med beaktande av de specifikationer för datainväxling och teknik som föreskrivs i artikel 75 i denna förordning för alla processer i syfte att upptäcka avvikelser och diskrepanser som gör att en föreslagen process inte uppfyller kraven i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) 2018/842 och denna förordning.”.

(10)

Bilaga I till delegerad förordning (EU) 2019/1122 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

(11)

Bilaga XIII till delegerad förordning (EU) 2019/1122 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 156, 19.6.2018, s. 26.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (se sidan 3 i detta nummer av EUT).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 (EUT L 122, 3.5.2013, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).


BILAGA I

I bilaga I till delegerad förordning (EU) 2019/1122 ska följande tabell läggas till:

Tabell I-II: Konton för redovisning av transaktioner enligt avdelning IIA

Kontotypens namn

Kontoinnehavare

Kontots administratör

Antalet konton av denna typ

Årlig utsläppstilldelning

Bokförda utsläpp/bokförda upptag

LMU

MFLFA

Konto för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Nej

Nej

Konto för borttagning av utsläppsrätter enligt ansvarsfördelningsförordningen

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Ja

Nej

Konto för EU:s totala antal årliga utsläppsenheter enligt bilaga II

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Nej

Nej

Konto för EU:s säkerhetsreserv

EU

Central förvaltare

1

Ja

Nej

Nej

Nej

Fullgörandekonto enligt ansvarsfördelningsförordningen

Medlemsstat

Central förvaltare

1 för vart och ett av de tio fullgörandeåren för varje medlemsstat

Ja

Nej

Ja

Nej”


BILAGA II

I bilaga XIII till delegerad förordning (EU) 2019/1122 ska följande punkt läggas till som punkt II:

”II.   Information om redovisning av transaktioner enligt avdelning IIA

Information tillgänglig för allmänheten

7.

Den centrala förvaltaren ska offentliggöra följande information om varje fullgörandekonto enligt ansvarsfördelningsförordningen och vid behov uppdatera uppgifterna inom 24 timmar:

a)

Information om den medlemsstat som innehar kontot.

b)

Årlig utsläppstilldelning som fastställts enligt artiklarna 4.3 och 10 i förordning (EU) 2018/842.

c)

Status för varje fullgörandekonto enligt ansvarsfördelningsförordningen i enlighet med artikel 10.

d)

Relevanta uppgifter om växthusgasutsläpp enligt artikel 59d.

e)

Fullgörandestatustalet enligt artikel 59f för varje fullgörandekonto enligt ansvarsfördelningsförordningen enligt följande:

i)

A för fullgörande.

ii)

I för icke-fullgörande.

f)

Relevanta uppgifter om kvantiteten växthusgasutsläpp enligt artikel 59g.

g)

Följande uppgifter för varje slutförd transaktion:

i)

Kontoinnehavarens namn och kontoinnehavarens id för det överförande kontot.

ii)

Kontoinnehavarens namn och kontoinnehavarens id för det mottagande kontot.

iii)

Antalet årliga utsläppsenheter som ingår i transaktionen, utan den unika enhetskoden för årliga utsläppsenheter.

iv)

Transaktionskod.

v)

Datum och klockslag då transaktionen slutfördes (mellaneuropeisk tid).

vi)

Transaktionstyp.

Information tillgänglig för kontoinnehavarna

8.

Unionsregistret ska på den del av sin webbplats som endast kan nås av innehavaren av fullgörandekontot enligt ansvarsfördelningsförordningen visa följande uppgifter, som ska uppdateras i realtid:

a)

Aktuellt innehav av årliga utsläppsenheter, utan den unika enhetskoden för årliga utsläppsenheter.

b)

En förteckning över föreslagna transaktioner som inletts av den berörda kontoinnehavaren, inklusive följande uppgifter för varje föreslagen transaktion:

i)

Uppgifterna i punkt 7 g.

ii)

Datum och klockslag då transaktionen föreslogs (mellaneuropeisk tid).

iii)

Den föreslagna transaktionens aktuella status.

iv)

Eventuella svarskoder som har returnerats efter kontrollerna i registret och i EU:s transaktionsförteckning.

c)

En förteckning över årliga utsläppsenheter som kontot har förvärvat efter slutförda transaktioner, inklusive elementen i punkt 7 g för varje transaktion.

d)

En förteckning över årliga utsläppsenheter som har överförts från kontot efter slutförda transaktioner, inklusive elementen i punkt 7 g för varje transaktion.”.


2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/77


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/1125

av den 5 juni 2019

om godkännande av zinkkelat av metioninsulfat som fodertillsats för alla djurarter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av zinkkelat av metioninsulfat har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i den förordningen.

(3)

Ansökan gäller godkännande av zinkkelat av metioninsulfat som fodertillsats i kategorin ”näringstillsatser” för alla djurarter.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sina yttranden av den 18 maj 2017 (2) och den 4 oktober 2018 (3) att zinkkelat av metioninsulfat under föreslagna villkor för användning i foder inte inverkar negativt på djurs hälsa eller på konsumentsäkerheten. Den konstaterade också att tillsatsen är att betrakta som potentiellt hudsensibiliserande, irriterande för ögon och hud och att den utgör en risk för användarna av tillsatsen vid inandning. Kommissionen anser därför att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att förhindra negativa effekter på människors hälsa, särskilt vad gäller tillsatsens användare. Myndigheten konstaterade också att tillsatsen inte medför någon ytterligare risk för miljön jämfört med andra zinkföreningar och att den är en effektiv källa till zink för alla djurarter. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av tillsatsen visar att den uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003, förutsatt att respektive skyddsåtgärder vidtas för användarna av tillsatsen. Tillsatsen bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det ämne i kategorin ”näringstillsatser” och den funktionella gruppen ”föreningar av spårelement” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats, under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  EFSA Journal, vol. 15(2017):6, artikelnr 4859.

(3)  EFSA Journal, vol. 16(2018):10, artikelnr 5463.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

Halt av ämnet (Zn) i mg/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Kategori: näringstillsatser. Funktionell grupp: föreningar av spårelement

3b614

Zinkkelat av metioninsulfat

Tillsatsens sammansättning

Zinkkelat av metioninsulfat i pulverform, med en zinkhalt på 2–15 %.

Beskrivning av den aktiva substansen

Zink, 2-amino-4 metylsulfanylbutansyra, sulfat; zink som kelaterats med metionin i molförhållande 1:1.

 

Kemisk formel: C5H11NO6S2Zn

 

CAS-nr: 56329-42-1

Analysmetoder  (1)

Bestämning av total zinkhalt i fodertillsatsen och förblandningarna:

EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), eller

EN 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck.

Bestämning av halten metionin i fodertillsatsen:

jonbyteskromatografi med post-kolonnderivatisering och fotometrisk detektion (IEC-UV/FD) – EN ISO 17180 eller VDLUFA 4.11.6 och EN ISO 13903

Bestämning av total zinkhalt i foderråvaror och foderblandningar:

Förordning (EG) nr 152/2009 – atomabsorptionsspektrometri (AAS), eller

EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES) eller

EN 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck.

Alla djurarter

Hundar och katter: 200 (totalt) Laxfiskar och mjölkersättning för kalvar: 180 (totalt)

Smågrisar, avelssuggor, kaniner och all annan fisk än laxfiskar: 150 (totalt)

Andra arter och kategorier: 120 (totalt)

1.

Tillsatsen ska användas i foder som förblandning.

2.

Zinkkelat av metioninsulfat får släppas ut på marknaden och användas som en tillsats bestående av ett preparat.

3.

För användare av tillsatsen och förblandningarna ska foderföretagare fastställa driftsrutiner och lämpliga organisatoriska åtgärder för att hantera potentiella risker vid inandning, hudkontakt eller kontakt med ögonen. När risker inte kan minskas till en godtagbar nivå genom dessa rutiner och åtgärder ska tillsatsen och förblandningarna användas med lämplig personlig skyddsutrustning.

22 juli 2029


(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: https://ec.europa.eu/jrc/eurl/feed-additives/evaluation-reports


2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/81


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/1126

av den 25 juni 2019

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar ”Jambon du Kintoa” (SUB)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av namnet ”Jambon du Kintoa” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Jambon du Kintoa” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Jambon du Kintoa” (SUB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 juni 2019.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT C 36, 29.1.2019, s. 19.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).


BESLUT

2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/82


KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2019/1127

av den 4 oktober 2018

om det statliga stöd SA.45359 – 2017/C (f.d. 2016/N) som Slovakien planerar att genomföra till förmån för Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o.

[delgivet med nr C(2018) 6545]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artikel ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 12 maj 2016 anmälde Slovakien till kommissionen ett regionalt investeringsstöd på 125 046 543 euro i form av ett direkt bidrag till förmån för Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. (nedan kallad stödmottagaren) för godkännande av kommissionen. Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. ingår i Jaguar Land Rover-koncernen (2) (nedan kallad JLR).

(2)

Genom en skrivelse av den 24 maj 2017 (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) informerade kommissionen Slovakien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) med avseende på det anmälda statliga stödet och eventuellt ytterligare icke-anmält statligt stöd, och uppmanade Slovakien att inkomma med synpunkter inom en månad.

(3)

De slovakiska myndigheterna inkom med synpunkter på kommissionens beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget genom en skrivelse av den 20 juli 2017.

(4)

Beslutet om att inleda förfarandet publicerades den 8 december 2017 i Europeiska unionens officiella tidning (3). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter inom en månad.

(5)

De enda synpunkter som kommissionen mottog från andra berörda parter var från JLR den 19 december 2017. Kommissionen skickade dessa synpunkter till Slovakien den 17 januari 2018. Slovakiens synpunkter på JLR:s inlaga registrerades den 5 februari 2018.

(6)

Kommissionen skickade begäranden om upplysningar den 9 och 23 februari 2018 som Slovakien svarade på den 9 mars samt den 12 och 18 april 2018. Kommissionen skickade en ytterligare begäran om upplysningar till Slovakien den 11 juni 2018 som Slovakien svarade på den 3 juli 2018.

(7)

Sammanträden mellan kommissionens avdelningar och de slovakiska myndigheterna hölls den 10 oktober 2017, den 27 november 2017 och den 1 mars 2018.

(8)

Kommissionen mottog en skrivelse från JLR daterad den 14 maj 2018 som kommissionen besvarade skriftligen den 22 maj 2018. Kommissionen mottog ytterligare upplysningar från JLR den 2 juli 2018.

(9)

Genom en skrivelse av den 3 juli 2018 samtyckte Slovakien till att detta beslut skulle antas och delges Slovakien på engelska.

(10)

I beslutet om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida det anmälda stödet var förenligt och huruvida eventuellt ytterligare icke-anmält stöd förekom. Med tanke på att eventuellt ytterligare icke-anmält stöd skulle kunna inverka på det anmälda stödets förenlighet och framför allt på proportionaliteten och i fråga om en uppenbar negativ effekt, bedömer kommissionen i detta beslut först förekomsten av ytterligare icke-anmält stöd. Denna bedömning är nödvändig för att fastställa förenlighetsbedömningens omfattning.

2.   DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

2.1   Stödets syfte

(11)

De slovakiska myndigheterna avser att främja regional utveckling genom att ge regionalstöd till en investering som görs av det stora företaget JLR för att bygga och utrusta en toppmodern anläggning för aluminiumbaserad fordonstillverkning i staden Nitra, som finns i regionen Nitra i Slovakien. Detta område är berättigat till regionalstöd enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget, och standardtaket för regionalstöd är 25 % enligt den slovakiska regionalstödskartan för perioden mellan den 1 juli 2014 till den 31 december 2020 (4).

2.2   Det anmälda projektet

(12)

Investeringsprojektet omfattar föreslagna stödberättigande investeringskostnader på 1 406 621 000 euro i nominellt värde (1 369 295 298 euro i nuvärde (5)) och syftar till inrättande av en ny biltillverkningsanläggning med en årlig kapacitet på 150 000 fordon i ”segmentet Premium D SUV” (6). Investeringen inleddes i december 2015 och ska slutföras 2020. Investeringen görs i ett industriområde som är under uppförande, nämligen Nitra Strategic Park (nedan kallat NSP). När NSP började uppföras den 8 juli 2015 utgjordes marken fortfarande till största delen av privatägd jordbruksmark. Projektet förväntas ge 2 834 nya direkta arbetstillfällen.

(13)

Det anmälda investeringsprojektet, såsom det föreslogs för de slovakiska myndigheterna i den formella stödansökan av den 24 november 2015, avser en produktionskapacitet på 150 000 fordon per år. Det investeringsprojekt som JLR ursprungligen föreslog i sitt utkast till stödansökan till de slovakiska myndigheterna den 25 juni 2015 avsåg en investering för en årlig produktionskapacitet på 300 000 fordon som skulle genomföras i två etapper samt produktion av två andra modeller som då ännu inte var fastställda. Slovakien förklarade att JLR hösten 2015 beslutade att begränsa det ursprungliga projektet så att det enbart skulle omfatta en anläggning med den anmälda produktionskapaciteten på 150 000 fordon per år. Den produkt som skulle tillverkas vid anläggningen under etapp 2 var då inte känd, och inga åtaganden hade ännu gjorts om att utvidga investeringen till etapp 2.

2.3   Stödmottagaren

(14)

Mottagaren av det statliga stödet är Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. Såsom anges i beslutet om att inleda förfarandet ägs Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. till 85 % av Jaguar Land Rover Limited och till 15 % av Jaguar Land Rover Holdings Limited. Jaguar Land Rover Limited ägs till 100 % av Jaguar Land Rover Holdings Limited, som i sin tur ägs till 100 % av Jaguar Land Rover Automotive plc Moderbolaget till Jaguar Land Rover Automotive plc är Tata Motors Limited India (nedan kallat Tata Motors). Tata Motors huvudsakliga affärsverksamhet är tillverkning och försäljning av passagerarfordon, nyttofordon, bussar och långfärdsbussar. Begreppet JLR innefattar inte Tata Motors i detta beslut.

(15)

De slovakiska myndigheterna bekräftade och lämnade information utifrån vilken kommissionen verifierade att JLR och moderbolaget Tata Motors inte utgör företag i svårigheter i den mening som avses i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (7).

2.4   Stödbelopp och stödnivå

2.4.1   Det anmälda stödet

(16)

Det anmälda direkta bidraget på 129 812 750 euro i nominellt värde eller på 125 046 543 euro i nuvärde (8) avser de stödberättigande utgifter på 1 369 295 298 i nuvärde som avses i skäl 12 och motsvarar därmed en stödnivå på 9,13 %. Det anmälda regionala investeringsstödet ska beviljas från den nationella statliga budgeten.

2.4.2   Eventuellt ytterligare icke-anmält stöd

(17)

I avsnitt 3.1.2 i beslutet om att inleda förfarandet ansåg kommissionen att Slovakien kan ha beviljat olagligt stöd, utöver det anmälda stödet, i form av infrastrukturutveckling, inbegripet försäljning av mark under marknadspris i NSP och befrielse från en avgift som ska betalas för omvandling av jordbruksmark. Den enhet som de slovakiska myndigheterna utsett som ansvarig för att uppföra NSP är MH Invest (nedan kallat MHI), ett företag som ägs till 100 % av staten och som kontrolleras, styrs och finansieras av det slovakiska ministeriet för transport, byggnation och regional utveckling. MHI är den ursprungliga ägaren till marken vid NSP. De slovakiska myndigheterna utför arbeten vid NSP via underentreprenad till tredje part, nämligen förberedande marksanering, arbeten med avseende på allmännyttiga tjänster, järnvägs- och väganslutningsarbeten, översvämningsskyddsarbeten och grundvattenhantering. Slovakiska statens järnvägsbolag (Železnice sloveskej republiky) är också ett helägt statligt bolag som uppför en multimodal transportterminal inom NSP. De totala kostnaderna för arbetena och terminalen uppskattas till cirka 500 miljoner euro.

(18)

Såsom anges i avsnitt 3.1.3 i beslutet om att inleda förfarandet ändrades förordning 58 från den slovakiska regeringen av den 13 mars 2013 om avgifter för felaktigt beslagtagande av och otillåtliga avtal om jordbruksmark (9), genom att ”befrielse H” infördes från avgiften för omvandling av jordbruksmark som gäller för mark som köps av helägda statliga företag som uppför strategiska industriområden som betraktas som betydande investeringar i den mening som avses i lag nr 175/1999 (10) om betydande investeringar (nedan kallad lagen om betydande investeringar). Befrielse H trädde i kraft den 31 oktober 2015. NSP erkändes som en ”betydande investering” den 8 juli 2015.

(19)

Eventuella ytterligare icke-anmälda stödåtgärder ska beviljas från den nationella statliga budgeten.

2.5   Löptid

(20)

Den anmälda åtgärden ska utbetalas mellan 2017 och 2021. Stödmottagaren förväntas dra nytta av de andra åtgärder som kan betecknas som icke-anmält stöd, i och med det köpeavtal som ingåtts beträffande den mark som JLR köpt och att JLR eventuellt befriats från avgiften för omvandling av jordbruksmark samt i och med att infrastruktur utvecklats utanför de 185 hektar som JLR köpt från de slovakiska myndigheterna (nedan kallad JLR-anläggningen).

3.   GRUND FÖR INLEDANDE AV FÖRFARANDET

(21)

Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet den 24 maj 2017. Kommissionen kunde inte utesluta att JLR, utöver det anmälda stödet, mottog icke-anmält stöd i form av infrastrukturutveckling, inbegripet försäljning av mark under marknadspris i NSP och befrielse från avgiften för omvandling av jordbruksmark. Vid den bakomliggande bedömningen beaktades både anmälda och eventuellt ytterligare icke-anmälda stödåtgärder.

3.1   Eventuellt ytterligare icke-anmält stöd

3.1.1   Eventuellt stöd i form av infrastrukturutveckling, inbegripet överföring av NSP-mark under marknadsvärdet

(22)

Kommissionen ansåg att det faktum att NSP-mark såldes till JLR eventuellt kan ha medfört vissa fördelar som kan betecknas som ytterligare statligt stöd.

(23)

Den 31 december 2016 hade MHI, som blev den ursprungliga ägaren till NSP-marken, redan ådragit sig utgifter på 75 miljoner euro för köpet av NSP-marken där det anmälda JLR-projektet skulle genomföras. MHI ådrog sig även betydande ytterligare utgifter för utvecklingen av själva anläggningen. Samtidigt visade det sig att JLR endast betalade en bråkdel av kostnaden för köpet och utvecklingen av JLR-anläggningen. Skillnaden mellan den kostnad som Slovakien har ådragit sig för att köpa marken och utveckla NSP på den och det pris som ska betalas av JLR för NSP-marken väckte frågan om huruvida försäljningen av NSP-marken till JLR innebar statligt stöd.

(24)

Slovakien hävdade att utvecklingen av NSP inte kunde innebära statligt stöd eftersom det faller under den offentliga sektorns ansvarsområde i enlighet med punkt 17 i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget (11). Slovakien hävdade därför att utvecklingen av NSP inte är någon ekonomisk verksamhet och att den statliga finansieringen inte utgör statligt stöd. Enligt Slovakien skulle JLR dessutom betala ett marknadspris för den mark som företaget köper i NSP, och marknadspriset skulle fastställas på grundval av värderingar som görs av oberoende experter.

(25)

Kommissionen hyste dock tvivel om att utvecklingen av NSP motsvarade den situation som avses i punkt 17 i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget och som endast är tillämplig på åtgärder som inte innefattar särskilt tillägnad infrastruktur.

(26)

Kommissionen insåg att avtal mellan Slovakien och stödmottagaren skulle ge JLR direkta äganderätter eller optionsrätter för senare köp avseende nästan hela den kommersiellt exploaterbara NSP-marken.

(27)

Kommissionen anser att infrastrukturen är särskilt tillägnad om den uppförs för ett på förhand identifierat företag och anpassas efter detta företags särskilda behov (12). Enligt kommissionens preliminära uppfattning kunde NSP betraktas som särskild infrastruktur tillägnad JLR av följande skäl: a) En stor yta hade reserverats för företaget enligt ett avtal. b) Stödmottagaren kan ha varit ett på förhand identifierat företag. c) NSP tycktes ha anpassats för stödmottagarens särskilda behov.

(28)

Kommissionen ansåg därför att om NSP utgör särskild infrastruktur tillägnad JLR skulle företaget under normala marknadsvillkor ha behövt betala för kostnaderna för utvecklingen av anläggningen, med undantag för kostnader kopplade till verkligt allmän infrastruktur, som bör definieras i detta beslut.

(29)

Även om det antas att NSP inte var särskilt tillägnad infrastruktur uppstod tvivel om den metod som användes för att fastställa det marknadspris som JLR skulle betala. Kommissionen ifrågasatte i synnerhet om värdet av det särskilda utvecklingsarbete som utfördes och finansierades av Slovakien och som direkt gynnade JLR återspeglades korrekt i de uppskattningar som utarbetades av de oberoende experterna, och om JLR skulle betala en proportionerlig andel av kostnaden för utvecklingen av NSP i förhållande till dess ägarintresse i industriområdet.

3.1.2   Eventuellt stöd i form av befrielse från en avgift som ska betalas när jordbruksmark omvandlas till industrimark

(30)

Kommissionen ansåg att JLR kan ha åtnjutit en fördel i form av en befrielse (befrielse H) från en avgift som ska betalas enligt slovakisk lagstiftning när jordbruksmark omvandlas till industrimark. Kommissionen kunde i själva verket inte utesluta att den slovakiska staten kunde vara ansvarig för stödet och att en selektiv fördel för stödmottagaren kunde förekomma, trots att ett statsägt företag deltar i transaktionen i syfte att köpa jordbruksmark från tredje part, förbereda den för industriellt bruk, bland annat genom marksanering och anslutning till allmännyttiga tjänster, och därefter sälja den vidare till investeraren. Kommissionen ansåg därför att befrielsen från avgiften kan ha utgjort statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget till förmån för JLR.

3.2   Det anmälda stödets förenlighet

3.2.1   Inledning

(31)

Kommissionen kunde inte, utifrån sin preliminära granskning, fastställa det anmälda regionalstödets förenlighet med bestämmelserna i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 (13) (nedan kallade riktlinjerna).

(32)

Framför allt kunde kommissionen inte fastställa att den anmälda regionala stödåtgärden uppfyller minimikraven i riktlinjerna och uttryckte därmed tvivel om a) stödberättigandet av vissa element som uppenbarligen ingår i de stödberättigande investeringskostnaderna, b) stödets stimulanseffekt, c) stödets proportionalitet, d) förekomsten av en uppenbar negativ effekt för sammanhållningen inom EU och e) förekomsten av en uppenbar negativ effekt på handeln i den mening som avses i punkt 119 i riktlinjerna eftersom taket för stödnivån kan överskridas. Vidare ansåg kommissionen att eventuella ytterligare stödelement i infrastrukturutvecklingen och befrielsen från avgiften för omvandling av jordbruksmark framför allt kunde påverka proportionaliteten i det anmälda stödet och förenligheten med det högsta tillåtna stödtaket.

3.2.2   Stödberättigandet hos ”försörjningskostnader” som investeringskostnad

(33)

Kommissionen konstaterade att de anmälda stödberättigande kostnaderna inbegriper en post för ”försörjningskostnader” (betecknad som ”oväntade överskridanden”) som uppgår till minst [60–85] miljoner brittiska pund ([72–102] miljoner euro (14)). Kommissionen uttryckte tvivel om huruvida ”försörjningskostnader” är stödberättigande för regionalt investeringsstöd.

3.2.3   Bristande stimulanseffekt hos det anmälda regionala investeringsstödet

(34)

Kommissionen hyste tvivel om att det anmälda regionalstödet hade någon stimulanseffekt, det vill säga huruvida det var nödvändigt för att få JLR att investera i Nitra. Kommissionen var inte övertygad om att den dokumentation som lämnats in om den process som ledde fram till JLR:s lokaliseringsbeslut styrkte att Mexiko var ett trovärdigt alternativ när lokaliseringsbeslutet fattades. Kommissionen noterade framför allt dokumenten från styrelsens externa sammanträde i januari 2015 där det framgick att JLR hade planer på att uppföra två byggnader på olika platser samt att det fanns skillnader i hur ingående de europeiska anläggningarna bedömdes jämfört med de mexikanska. Dessutom visade det sig att Mexiko-alternativet innebar stora dröjsmål. Kommissionen ansåg att den verkliga kontrafaktiska lokaliseringen som Nitra konkurrerade med när det gäller lokaliseringen för JLR:s nya anläggning kan ha varit Jawor i Polen och inte Mexiko. Den stora skillnaden i nettonuvärde mellan Mexiko och Nitra, som endast delvis kompenserades av det anmälda regionalstödet, var ytterligare ett element för att ifrågasätta stödets stimulanseffekt. Kommissionen kunde därför inte utesluta att JLR:s strategiska överväganden för att välja Nitra i stället för Mexiko var till Nitras fördel, det vill säga att investeringen skulle ha genomförts i Nitra även utan det anmälda stödet på 125 miljoner euro i nuvärde eller åtminstone med ett lägre belopp. JLR:s strategiska överväganden var a) avståndet till JLR:s säte, b) den försenade tidsplanen, c) risken för naturkatastrofer i Mexiko på grund av vulkanisk aktivitet, d) politisk instabilitet, myndigheternas effektivitet och risker för korruption, e) märkesstatus och f) investeringar i unionen för att gardera sig mot Förenade kungarikets eventuella utträde ur unionen.

3.2.4   Bristande proportionalitet

(35)

Eftersom det anmälda stödet är strax under det högsta stödbelopp som kan beviljas för en investering av denna storlek i Nitra, i enlighet med Slovakiens nuvarande regionalstödskarta (”anpassat stödbelopp”), tvivlade kommissionen på om det totala stödbeloppet fortfarande skulle vara proportionerligt om JLR i själva verket mottog eventuella ytterligare stödelement. Kommissionen tvivlade även på om proportionalitetströskeln på 413 miljoner euro, det vill säga den skillnad i genomförbarhet mellan Mexiko och Slovakien som JLR hade beräknat och som uppgick till en av de två proportionalitetströsklar som fastställts i riktlinjerna (15), inte kunde nås redan på en mycket lägre nivå.

3.2.5   Uppenbara negativa effekter – negativ inverkan på sammanhållningen

(36)

Kommissionen uttryckte tvivel om huruvida Mexiko-alternativet var trovärdigt och om den alternativa lokaliseringen i själva verket inte var Jawor i Polen. Interna företagsberäkningar visade att investeringen skulle ha varit mer lönsam i Jawor, som ligger i en region med samma regionala stödtak som Nitra, det vill säga 25 %. Kommissionens preliminära uppfattning var därför att det inte kan uteslutas att det stödpaket som Slovakien beviljat JLR har en uppenbar negativ effekt i enlighet med punkt 121 i riktlinjerna, om Mexiko-alternativet skulle visa sig vara icke-trovärdigt och om den verkliga kontrafaktiska lokaliseringen till Nitra var Jawor.

3.2.6   Uppenbar negativ effekt för handeln – det högsta tillåtna stödtaket har överskridits

(37)

Det anmälda regionalstödet i nuvärde ger vid handen en stödnivå som vid första påseendet understiger den högsta tillåtna stödnivån för en investering av denna storlek i regionen Nitra. Eventuella ytterligare stödelement i form av infrastrukturutveckling, inbegripet överföring av mark under marknadsvärdet och/eller befrielse från avgiften för omvandling av jordbruksmark, skulle dock innebära att det totala stödbeloppet skulle överstiga den högsta tillåtna stödnivån och därmed utgöra en uppenbar negativ effekt för handeln i enlighet med punkt 119 i riktlinjerna. Kommissionen kunde inte utesluta ytterligare stödelement och uttryckte därmed tvivel om huruvida stödåtgärden i stort inte medförde någon uppenbar negativ effekt för handeln.

4.   SLOVAKIENS SYNPUNKTER

4.1   Slovakiens synpunkter på eventuellt ytterligare icke-anmält stöd

4.1.1   Eventuellt stöd i form av infrastrukturutveckling, inbegripet överföring av NSP-mark under marknadsvärdet

(38)

De slovakiska myndigheterna anser av flera skäl inte att NSP är infrastruktur som är särskilt tillägnad JLR. De hävdar att NSP-marken hade avsatts för industriellt bruk långt innan JLR började leta efter etableringsställe och att de tidigare hade erbjudit andra investerare att etablera sig på NSP-marken. Vidare hävdar de slovakiska myndigheterna att JLR vare sig äger NSP eller har något exklusivt tillstånd eller någon exklusiv koncession för NSP och att JLR i själva verket inte har någon ensamkontroll över NSP. Det faktum att NSP var ett industriområde med befintlig infrastrukturutveckling var, enligt de slovakiska myndigheterna, i själva verket en faktor som påverkade JLR i sitt beslut att etablera sig i Nitra och inte tvärtom. Vidare hävdar de att den metod som används för att utveckla NSP är standard i Slovakien och i andra medlemsstater, för att undvika slöseri med offentliga resurser och samtidigt maximera den regionala utvecklingen.

(39)

De slovakiska myndigheterna redogjorde för hur NSP utvecklats till vad det är i dag. Begreppet ”strategic park” och i sin tur ”Nitra Strategic Park” introducerades för första gången i 1999 års lag om betydande investeringar. NSP omfattar ett område på 704 hektar som de slovakiska myndigheterna har expropriationsrätt över för att uppföra den ”strategiska park” som angränsar till den befintliga industriparken Nitra Nord (16). De båda parkerna utgör tillsammans det integrerade industriområdet Nitra Nord. NSP sträcker sig över fem kommuner, nämligen Nitra och Luzianky samt till viss del Čakajovce, Zbehy och Jelšovce.

(40)

Behovet att utveckla industrimark i regionen Nitra fastställdes för första gången i 1998 års områdesplan för regionen Nitra (17). Kommunerna Nitra och Luzianky utsågs som presumtiva industricentrum.

(41)

Den slovakiska regeringen insåg att man, för att främja industriell utveckling, behövde hitta en lösning på problemet med splittrade markägoförhållanden, som utgjorde ett hinder för att locka till sig stora investeringsprojekt. Marken i Slovakien är också mycket uppdelad på grund av tidigare arvslagar där syskon ärvde lika stora delar av föräldrarnas mark. Detta har lett till att det finns många delägare av små, fragmenterade markbitar. Därför antog Slovakien lagen om betydande investeringar 1999 för att reglera förfarandet för utfärdande av certifikat för betydande investeringar för att göra det lättare att förvärva mark för genomförande av stora investeringsprojekt.

(42)

Behovet av att utveckla industrimark bekräftades återigen 2003 när Nitras kommun förekom på en lista över platser som rekommenderades i en studie om lokalisering av industriparker i utvalda områden i Slovakien, vilken regeringen erkände genom sin resolution nr 690 av den 16 juli 2003. Det gällde ett område på 231 hektar. Under 2004 reserverade Nitra-regionen området där man planerade att omvandla jordbruksmark till industrimark. Geografiskt sett innefattade detta område industriparken Nitra Nord i söder samt ”sydlandet” och den största delen av JLR-anläggningen. Genom regeringens resolution nr 88/2004 infördes dessutom finansiella åtgärder 2004 för den regionala utvecklingen av Nitra och flera andra städer runt om i Slovakien för att möjliggöra uppförandet av den tekniska infrastruktur som krävdes för att locka till sig investeringar. 2006 upprättade Luziankys kommun sin områdesplan för 2006 där man reserverade ett område på 106 hektar som skulle ingå i industriområdet Nitra Nord.

(43)

De första företagen etablerade sig i industriparken Nitra Nord 2007. Sony, som senare blev känt som Foxconn, blev en av huvudinvesterarna. 2011 fattades ett områdesplaneringsbeslut för att ansluta motorväg R1 till industriområdet.

(44)

I 2012 års områdesplan för Nitra-regionen bekräftades att industriområdet Nitra Nord hade utsetts till ett lämpligt område för lokalisering av en industripark eller industriella produktionsenheter. Vidare bekräftades att området inte hade exploaterats fullt ut och att det hade utvecklingspotential. Den slovakiska regeringen insåg att mer behövde göras för att undanröja det investeringshinder som det fragmenterade markägandet gav upphov till. 2013 ändrades därför lagen om betydande investeringar genom tillägg av bestämmelser för att kunna påskynda processen med betydande investeringar. Ett mer flexibelt förfarande infördes för utfärdande av certifikat för betydande investeringar, och vidare minskades den administrativa börda som förfarandet innebar.

(45)

2014 ändrade Luziankys kommun 2006 års områdesplan för att utveckla detaljplanen för sin del av industriområdet, som var på 158 hektar, till följd av ett potentiellt intresse från en industriell investerare som senare bestämde sig för att investera på annat håll. Luziankys områdesplan från 2014 innehöll detaljplaner för infrastrukturutveckling för att förbereda området för industriellt bruk. En av grundprinciperna för den föreslagna detaljplanen för området var att det skulle finnas en funktionsmässig och fysisk koppling mellan de föreslagna utvecklingsområdena och området vid industriparken Nitra Nord. Områdesplanen innehöll tydliga uppgifter om områdets utvecklingsmässiga begränsningar och behov, till exempel behovet av transportförbindelser, skyddszoner vid järnvägsspår, en biologisk korridor vid floden Nitra, en lösning på problemet med de höga grundvattennivåerna, nödvändigheten att bygga reservoarer och pumpstationer, nödvändigheten att säkra dricksvattenförsörjningen, offentliga avloppsnät, skydd för utfällbart vatten, förekomsten av högtrycksledningar och anslutning till telekomnät.

(46)

Den 27 maj 2015 tog den slovakiska regeringen ett nytt lagstiftningsinitiativ för att skapa nödvändiga förutsättningar för att ”strategiska industri- och teknikparker” skulle kunna upprättas av ett företag som ägs helt av staten och som ansvarar för att förbereda området, inbegripet uppförandet av nödvändig infrastruktur. Detta initiativ resulterade i ändring nr 154/2015 av den 30 juni 2015 av lagen om betydande investeringar. Samtidigt föreslogs en ändring till förordning nr 58 (18) såsom anges i punkt 10 i beslutet om att inleda förfarandet. Den 8 juli 2015 (19) utfärdade den slovakiska regeringen ett certifikat för betydande investeringar för uppförandet av NSP.

(47)

De slovakiska myndigheterna hade gjort en industriell kartläggning av området, tagit fram en industriell utvecklingsstrategi som redan delvis hade genomförts i och med industriparken Nitra Nord, utarbetat utförliga fysiska planer för att exploatera resten av området och erbjudit andra investerare en möjlighet till nyetablering av grönområdet. Därför ansåg inte myndigheterna att det kan hävdas att NSP har utvecklats för JLR som ett på förhand identifierat företag. De slovakiska myndigheterna betonade vidare att vartenda steg för att utveckla NSP till vad det är i dag hade tagits innan JLR fattade sitt lokaliseringsbeslut och långt innan JLR i avtal förband sig att lokalisera investeringen till Nitra.

(48)

De slovakiska myndigheterna hänvisade till flera JLR-dokument där det framgår att de gamla planerna för utvecklingen av NSP och det faktum att det redan fanns en industripark med ett intilliggande industriområde som skulle expandera var faktorer som JLR ansåg var positiva när företaget bedömde lokaliseringsstället. Den 27 april 2015 var till exempel Nitra på tredje plats, men en av de positiva faktorerna var att det rörde sig om en anläggning på ett etablerat industriområde.

(49)

Vidare förklarade de slovakiska myndigheterna att JLR-anläggningen och de tillhörande arbetena inte hade anpassats till JLR:s särskilda behov.

(50)

De tillsynsrättigheter som det hänvisas till i investeringsavtalet mellan Slovakien och JLR av den 11 december 2015 (nedan kallat investeringsavtalet) handlar bara om slutförandet av marksaneringsarbetet. MHI måste slutföra vissa arbeten för att marken ska uppfylla den standard som MHI och JLR kommit överens om och som försäljningspriset baserades på. Enligt de slovakiska myndigheterna baserades tillsynsrättigheterna på vanliga projektledningsaspekter, och inte på företagsspecifika utvecklingskrav. MHI måste inte beakta eventuell återkoppling från JLR. MHI måste bara begära återkoppling på konstruktionsritningar och specifikationer när det gäller marksaneringsarbetet för JLR-anläggningen. Det innefattar ingen efterhandskontroll av hur arbetena utförts.

(51)

De slovakiska myndigheterna förtydligade dessutom vilken typ av infrastrukturarbeten som gjordes vid NSP. I likhet med tidigare projekt för statlig utveckling av industriparker syftade arbetena till att tillhandahålla infrastrukturtjänster, inbegripet att ge tillgång till allmännyttiga tjänster och väg- och järnvägsförbindelser. Infrastrukturarbetena inbegriper följande delar:

a)

Förberedande marksaneringsarbeten, till ett värde av 221 miljoner euro, som inte är mer omfattande än de utvecklingsarbeten som normalt krävs för att göra allmän mark byggbar. Alla arbeten utöver de som normalt krävs betalas av JLR och anges i investeringsavtalet. De innehåller delar som inre vägar eller extra underlag för att klara just den vikt som JLR:s byggnadsstruktur innebär.

b)

Infrastrukturarbeten för allmännyttiga tjänster, till ett värde av 11,28 miljoner euro, där syftet är att säkerställa att den eller de industriella anläggningarna inom industriparken är anslutna till sådana tjänster. De allmännyttiga tjänsterna upphör vid anläggningens eller anläggningarnas tillträdespunkter. Infrastruktur för allmännyttiga tjänster som finns inom JLR:s anläggning betalas av JLR. Dessutom betalar JLR marknadspris för att få tillgång till allmännyttiga tjänster. Det finns inga särskilda regler för NSP som skiljer sig från dem som tillämpas i kommunerna i stort. JLR ska betala alla de anslutnings- och distributionsavgifter för JLR-anläggningen som normalt tas ut, i enlighet med de avgifter som fastställts av tillsynskontoret för nätverksindustrier (20). JLR har inte beviljats några undantag.

c)

Väginfrastruktur till ett värde av 185,9 miljoner euro, inklusive motorvägsanslutning, lokala allmänna vägar, vägsystem och allmänna parkeringsplatser i hela industriparken, brandstation, polisstation samt en inrättning för vägunderhåll. Väginfrastrukturen finns till för alla företag i industriområdet Nitra Nord, som utgörs av NSP och industriparken Nitra Nord, samt för regionen i stort. Ingen av vägarna är endast avsedd för JLR och vägarna har inte byggts enligt detta företags specifikationer. Vägarbetena utförs enligt standard.

d)

På grund av områdets geografiska särdrag var det nödvändigt att bygga ett system för översvämningsskydd och grundvattenhantering till ett värde av 25 miljoner euro.

e)

Den multimodala transportterminalen Luzianky, som motsvarar ett värde på 51,85 miljoner euro och som byggs, sköts och finansieras av det slovakiska järnvägsbolaget med resurser som kommer från bolagets kommersiella verksamhet som redovisas separat från bolagets statligt finansierade icke-ekonomiska verksamhet. Den multimodala transportterminalen Luzianky utgörs av tre funktionella delar: a) En fullbordad fordonsuppställningsplats som kommer att vara ansluten till JLR:s produktionsanläggning på den ena sidan och vara direkt ansluten till inrättningen för utgående järnvägstrafik på den andra sidan. Den huvudtjänst som ska tillhandahållas är uthyrning av uppställningsplatsen. JLR vill ha avtalad ensamrätt på uppställningsplatsen. b) En inrättning för utgående järnvägstrafik som är avsedd för lastning av färdiga produkter på järnvägsvagnar. JLR kommer inte att ha någon avtalad ensamrätt på denna del av terminalen. c) Ett containerupplag. Arbetet med containerupplaget har ännu inte inletts, eftersom slovakiska statens järnvägsbolag fortfarande undersöker den eventuella efterfrågan på och lönsamheten av en sådan investering. Alla användare ska få använda containerupplaget på marknadsvillkor. Slovakiska statens järnvägsbolag håller för närvarande på att förhandla med JLR om accessavgift, även kallad användaravgift, så att järnvägsbolaget kan få avkastning på sysselsatt kapital och täcka rörliga kostnader. Användaravgifterna beräknas för en period på 30 år på affärsmässiga grunder, med nettonuvärdemetoden, och omfattar alla tillhörande investeringskostnader, driftskostnader och nyinvesteringskostnader. Avgifterna är marknadsbaserade och bör säkerställa lämplig räntabilitet, nämligen […] i internränta och ett nettonuvärde på […] miljoner euro.

(52)

De slovakiska myndigheterna klargjorde också hur stor del av NSP som kommer att upptas av JLR:

a)

De slovakiska myndigheterna förklarade först att JLR har avstått från en del av sina rättigheter efter att beslutet om att inleda förfarandet utfärdades. Enligt artikel 4.10 i investeringsavtalet skulle MHI ge JLR option på att köpa hela eller delar av sydlandet inom tolv månader efter att köpeavtalet för JLR-anläggningen trädde i kraft. Den 29 juni 2017 avstod JLR från denna option på sydlandet, innan köpeavtalet för JLR-anläggningen undertecknades den 12 december 2017. De slovakiska myndigheterna underrättade kommissionen om att hela sydlandet kommer att ägas av andra företag, till exempel Gestamp och Prologis.

b)

Genom artikel 4.9 i investeringsavtalet fick JLR förköpsrätt på hela eller delar av nordlandet, i 20 år efter att köpeavtalet för JLR-anläggningen trädde i kraft. Den 25 augusti 2017 avstod JLR från sin förköpsrätt till nordlandet när det gäller 40,1 av totalt 69 hektar. All mark ska köpas till det marknadspris som gäller vid köpedatumet och som ska fastställas av oberoende experter.

c)

Enligt artikel 4.2 b ii i investeringsavtalet åtar Slovakien sig att, på JLR:s skriftliga begäran inom tio dagar efter att köpeavtalet för JLR-anläggningen undertecknats, se till att den strategiska parken utökas så att även ”expansionslandet” ingår i detta. De slovakiska myndigheterna förklarade att denna bestämmelse enbart är ett politiskt löfte från Slovakiens sida om att förvärva marken och att ge JLR option på denna del av marken någon gång i framtiden och till villkor, även prismässiga sådana, som ännu inte har förhandlats fram.

(53)

De slovakiska myndigheterna anser inte att JLR får någon som helst kontroll över marken i och med de rättigheter som beviljas genom investeringsavtalet i fråga om sydlandet, nordlandet eller expansionslandet. JLR-anläggningen utgörs därmed endast av 185 hektar, vilket motsvarar 26 % av NSP:s totala yta eller 55 % av den kommersiellt exploaterbara ytan, eftersom 366 hektar av NSP-marken utgörs av ”teknisk mark”.

(54)

Såsom de slovakiska myndigheterna förklarade fastställdes det pris som JLR skulle betala för JLR-anläggningen utifrån oberoende bedömningar som gjordes av tre experter, nämligen […], […] och CB Richard Ellis. Experterna uppskattade marknadspriset i enlighet med kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (21), som var den relevanta vägledning från kommissionen som var tillämplig när bedömningarna gjordes. De slovakiska myndigheterna förtydligade dessutom att CB Richard Ellis rapport som lämnades till kommissionen ingavs av misstag, eftersom den inte var någon bedömningsrapport om själva anläggningen utan en separat marknadsrapport.

(55)

Alla bedömningar gjordes utifrån att marken ska säljas som ”byggfärdig”, det vill säga att marken ska ha sanerats och vara planlagd för industriellt bruk. De slovakiska myndigheterna konstaterade därför att det uppskattade marknadspriset innefattar saneringsarbetenas värde. Det slutgiltiga köppriset på 15,83 euro per kvadratmeter fastställdes som ett genomsnitt av de priser som man kom fram till i de tre oberoende bedömningarna, nämligen 15 euro, 15,5 euro och 17 euro per kvadratmeter. Enligt investeringsavtalet ska JLR betala separat för eventuella specialbeställda arbeten som inte ingår i standardspecifikationerna för ”byggfärdig” mark.

4.1.2   Eventuellt stöd i form av befrielse från en avgift som ska betalas när jordbruksmark omvandlas till industrimark

(56)

De slovakiska myndigheterna förklarade att befrielse H är en befrielse från att betala den avgift för omvandling av jordbruksmark som tillämpas på mark som köps upp av helägda statliga företag, i detta fall MHI, för att utveckla en industripark som betraktas som en ”betydande investering”. Befrielse H gäller därmed bara för offentliga myndigheter som exploaterar statlig mark. Syftet är att undanröja den administrativa börda som det innebär att göra inomstatliga finansiella överföringar. Utan denna befrielse skulle MHI ha behövt betala avgiften för omvandling av jordbruksmark som ägare och exploatör av NSP-marken, så snart marken omvandlas till industrimark. Som ägare och exploatör av marken hade MHI i uppgift att upprätta infrastruktur och omvandla marken för att den skulle bli byggfärdig och därefter sälja den vidare till investerare, däribland JLR. Inga avgifter skulle betalas av JLR som, i enlighet med investeringsavtalet, skulle förvärva marken först efter att den hade omvandlats till industrimark. De slovakiska myndigheterna förklarade att skälet till att det av ett internt dokument från JLR framgick att JLR inte skulle behöva betala avgiften för omvandling av jordbruksmark berodde på att upphovsmannen till dokumentet hade gjort den felaktiga tolkningen att JLR skulle betala avgiften. Kommissionen informerades även om att det totala avgiftsbelopp för att omvandla all jordbruksmark vid den framtida strategiska parken till industrimark som skulle ha betalats utan befrielse H skulle ha uppgått till omkring 30 miljoner euro varav endast cirka 8 miljoner euro för JLR-anläggningen.

4.2   Slovakiens synpunkter på det anmälda stödets förenlighet

4.2.1   Stödberättigandet hos ”försörjningskostnader” som investeringskostnad

(57)

De slovakiska myndigheterna bekräftade de poster för stödberättigande kostnader som anges i tabell 1 i beslutet om att inleda förfarandet. De föreslagna stödberättigande investeringskostnaderna uppgick till 1 406 620 591 euro i nominellt värde, vilket motsvarar 1 369 295 298 euro i nuvärde. Redogörelsen av försörjningskostnader i JLR:s dokumentation av den 18 november 2015 gjordes i räkenskapsanalyssyfte och innefattade inte försörjningskostnader utanför de poster för stödberättigande kostnader som anges i tabell 1 i beslutet om att inleda förfarandet. Dessa poster för stödberättigande kostnader avspeglade de kostnader som förväntades när stödansökan gjordes och inbegriper ett belopp för att täcka alla rubriker för stödberättigande kostnader, som en del av en försiktig kostnadsberäkningsmetod. De slovakiska myndigheterna anser därför att hela beloppet på 1 406 620 591 euro i nominellt värde är stödberättigande.

4.2.2   Bristande stimulanseffekt hos det anmälda regionala investeringsstödet

(58)

Slovakien anser att man på lämpligt sätt kontrollerade trovärdigheten av den kontrafaktiska lokaliseringen och att kommissionens osäkerhet är obefogad, eftersom Mexiko var en trovärdig lokalisering som alternativ till en anläggning i unionen. Våren 2015 var Mexiko, enligt Slovakiens mening, fortfarande en möjlig lokalisering för den planerade investeringen och landet betraktades inte som någon plats där ytterligare, parallella investeringar skulle göras. Det statliga stöd som Slovakien erbjöd var därför nödvändigt för att JLR skulle investera i Slovakien.

(59)

Slovakien betonar att Mexiko var en trovärdig, alternativ lokalisering av tre skäl:

a)

Många fordonstillverkare, däribland flera framstående OEM-företag, var redan verksamma eller höll på att investera i Mexiko när JLR skulle fatta sitt lokaliseringsbeslut. Flera fordonstillverkare började satsa på att investera i Mexiko efter att JLR hade fattat sitt lokaliseringsbeslut. Framför allt kan nämnas att både VW och Audi har anläggningar i Puebla och att de därför förmodligen har stått inför samma kvalitativa risker som JLR konstaterat. Dessa risker påverkade inte VW:s/Audis beslut att etablera sig i Puebla.

b)

JLR offentliggjorde flera aktuella dokument från en rad olika källor som visar att Mexiko verkligen övervägdes och att en fullständig ekonomisk analys hade gjorts där man jämförde Mexiko och Slovakien. Mexiko hade redan identifierats som den mest lovande lokaliseringen i Nordamerika i slutet av januari 2015 i genomförbarhetsstudien för Oak-projektet. Efter omfattande research där en jämförelse gjordes av olika platser i Mexiko valdes Puebla, vid strategirådets möte den 27 april 2015, som det bästa alternativet utanför unionen på grund av närheten till hamnar, gynnsamma tullar, en etablerad leverantörsbas och arbetsmarknadsmässiga fördelar. Dröjsmål hade uppstått i den europeiska urvalsprocessen, det vill säga i genomförbarhetsstudien för Darwin-projektet. Vissa möten och dokument inriktades därför på resultaten av Darwin-projektet och handlade således mindre om Mexiko. Presentationen av den 10 juli 2015 innehöll färre bilder om Oak-alternativet. Enligt Slovakien kunde detta förklaras av mötets kontext och i vilken mån de personer som närvarade vid mötet redan hade fått information om Mexiko och Puebla. För framtagandet av platsrekommendationen vid globaliseringsforumets möte räknade JLR på utförliga ekonomiska modeller där man jämförde kostnaderna för de konkurrerande anläggningarna. De ekonomiska beräkningarna gjordes på samma sätt för båda anläggningarna och därtill gjordes en kvalitativ bedömning av deras för- och nackdelar.

c)

Mexiko var det alternativ till Slovakien som presenterades vid JLR:s efterföljande lednings- och styrelsemöten där lokaliseringsbeslutet fattades.

(60)

Slovakien lämnade ytterligare bevis, till exempel presentationerna till styrelsen, genomförbarhetsstudien avseende Mexiko, den information som utbytts med de mexikanska myndigheterna, resultaten av högsta ledningens platsbesök i juni 2015 vid de utvalda anläggningarna i Puebla, under vilket de kvalitativa strategiska faktorerna undersöktes ytterligare, samt ett dokument om den kontrafaktiska kostnadsdifferensen jämfört med länderna i Central- och Östeuropa daterat den 10 juni 2015.

(61)

De slovakiska myndigheterna påstår att kommissionens tvivel grundas på felaktiga uppgifter i media som står i uppenbar strid med aktuella interna JLR-dokument som utfärdades mellan mars och juli 2015. De slovakiska myndigheterna lämnade omfattande bevis på att Mexiko fortfarande var ett alternativ som övervägdes våren 2015 och att det inte hade uteslutits till förmån för en lokalisering i unionen. Bevisen kommer från en rad olika källor och olika nivåer inom JLR:s organisation, nämligen JLR:s högsta ledning, JLR:s arbetslag, externa konsulter och mexikanska regeringstjänstemän. Av särskild relevans är de dokument som en JLR-delegation på högsta verkställande nivå utarbetade inför och som en uppföljning till Puebla-besöket i juni 2015. Mexiko lades på is först när JLR beslutade att gå vidare med Nitra-alternativet sommaren 2015.

(62)

Ernst & Young-studien Project Oak – Golden Site Report Out offentliggjordes den 20 mars 2015. JLR använde denna för att undersöka genomförbarheten hos de anläggningar som JLR hade valt ut i Mexiko. I protokollet från det sammanträde som hölls inom rådet för internationell utveckling den 30 mars 2015 anges att man bör fortsätta undersöka olika alternativ i Turkiet och Mexiko. Enligt handlingsloggen och protokollet från strategirådets möte den 27 april 2015 hade Puebla i Mexiko godkänts som alternativ utanför EU. I den översikt över gallringsprocessen när det gäller Mexiko som presenterades för globaliseringsforumet den 10 juli 2015 bekräftas detta beslut och att den status som rådde den 11 maj 2015 var att [de mexikanska delstaterna] H[…] och G[…] hade lagts på is och att Puebla-alternativet skulle undersökas ytterligare (anläggningarna H[…], A[…] och S[…]). Vidare hade H[…] visat sig vara det bästa alternativet på grund av närheten till hamnar, den etablerade leverantörsbasen och arbetsmarknaden. Vid globaliseringsforumets möte den 15 maj 2015 valdes Slovakien och Polen ut inom ramen för Darwin-projektet vid sidan av Mexiko inom Oak-projektet. Den 22 maj 2015 mottog JLR ett formellt svar från delstaten Puebla om tillgängliga incitament, seismisk risk, VW-relaterade restriktionsavtal och tidsplan. I protokollet och handlingsloggen från rådet för internationell utveckling den 1 juni 2015 anges det i avsnittet om uppdateringen av Darwin-projektet att de huvudpunkter som diskuterades var […] de framsteg som gjorts i förhandlingarna med Mexiko och vidare redogjordes det för planerna på ett nytt platsbesök för att undersöka Puebla-alternativet ytterligare. Den kassaflödesanalys som gavs i presentationen av den 10 juni 2015 med titeln Project Darwin – counter-factual cost differential to CEE visar att syftet med JLR:s analys var att mäta Mexiko mot Polen och Mexiko mot Slovakien. Vid strategirådets möte den 15 juni 2015 som inriktades på Darwin-projektet behandlades dock en åtgärdspunkt om att genomföra ett platsbesök i Mexiko för att diskutera förslagsinfordran angående Puebla-anläggningen. Under veckan kring den 15 juni 2015 gjorde en arbetsgrupp ett platsbesök, under ledning av JLR:s produktutvecklingschef, i delstaten Puebla vid anläggningarna H[…] och A[…]. Den 25 juni 2015 bekräftade JLR skriftligen för guvernören i delstaten Puebla att H[…] hade valts ut. I det protokoll som togs fram inför globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 ges en sammanfattning över resultaten från platsbesöket vid anläggningarna H[…] och A[…]. Såsom framgår av protokollet från globaliseringsforumets möte var syftet att besluta vilken anläggning som var att föredra utifrån Darwin- och Oak-projekten samt att deltagandet i processen skulle ske utifrån ett avtalsenligt bindande investeringsavtal som var planerat till den 30 september. Vidare framgår det att de anläggningar som övervägdes fanns i Nitra (Slovakien), Jawor (Polen) och Puebla (Mexiko). Av protokollet framgår dessutom att Nitra (den föredragna platsen utifrån Darwin-processen) framställdes som en plats med en betydande kostnadsnackdel jämfört med Puebla (den föredragna platsen utifrån Oak-processen). I den presentation som togs fram inför detta möte angav globaliseringsforumet att det, med tanke på de icke kvantifierbara riskfaktorerna och andra kvantifierbara hänsyn och förutsatt att det planerade EU-statliga stödet beviljas, anser att detta är tillräckligt för att uppväga den kostnadsfördel som Mexiko innebär och därför rekommenderar att Puebla (Mexiko) läggs på is. I protokollet från JLR-styrelsens möte den 3 augusti 2015 anges att man, till följd av en omfattande bedömning av anläggningen i fråga som globaliseringsforumet gjorde den 10 juli, har beslutat att Nitra i Slovakien fortfarande bör vara den plats som rekommenderas med förbehåll för styrelsens godkännande. I den bakomliggande presentationen till JLR-styrelsens möte beskrevs processen för att välja ut en plats från Darwin- och Oak-projekten.

(63)

De slovakiska myndigheterna förklarade att JLR inte lämnade in någon officiell stödansökan till de mexikanska myndigheterna eftersom det inte finns något system för statligt stöd i Mexiko. JLR fick dock utförlig information från myndigheterna i Puebla om vad som skulle kunna erbjudas om JLR beslutade att investera där.

(64)

De slovakiska myndigheterna bekräftar att investeringen i Mexiko inte betraktades som någon andra investering utöver den för anläggningen i unionen. De menar att kommissionen baserar sina tvivel på ett enda dokument från JLR som onekligen är något vilseledande och hävdar att de diskussioner som fördes vid den verkställande kommitténs externa sammanträde den 21 januari 2015, det vill säga sex månader innan lokaliseringsbeslutet fattades, framställs på ett missvisande sätt i dokumentet. JLR-dokumentet ersattes hur som helst av en betydande mängd bevismaterial, som senare togs fram, där de båda platserna undersöktes som alternativ till varandra. De förklarar dessutom att den ytterligare kapacitet som den nya anläggningen skulle ge (300 000 fordon per år) redan utgör 50 % av JLR:s kapacitet. Det skulle vara orealistiskt att tro att JLR skulle överväga att investera i ett andra projekt av samma omfattning vid samma tidpunkt eller till och med på kort/medellång sikt.

(65)

De slovakiska myndigheterna förklarade varför uppförandet av två anläggningar behandlas i rapporten och presentationen från den verkställande kommitténs externa sammanträde den 21 januari 2015. Enligt Slovakien var JLR:s planer alltid att först inleda verksamhet vid den nya anläggningen med 150 000 fordon per år, det vill säga etapp 1 vid anläggning 1, och sedan utöka till 300 000 fordon [2020–2025], det vill säga etapp 2 vid anläggning 1. När mötet hölls i januari 2015 ökade dock efterfrågan på JLR:s fordon, så pass att den verkställande kommittén en kort tid övervägde att bygga en andra anläggning på annan plats inom fem till tio år efter att arbetena vid den första anläggningen hade slutförts, om tillräcklig efterfrågan fanns. Denna framtida anläggning diskuterades inte närmare vid mötet, eftersom det hela kändes mycket avlägset. De slovakiska myndigheterna noterade att det faktum att det i protokollet från det externa sammanträdet antyddes att JLR kommer att behöva två anläggningar för att tillgodose den förväntade efterfrågan berodde på att de båda etapperna vid anläggning 1 hade förväxlats eller på att det i protokollet lades för stor vikt vid de begränsade samtal som hade förts om en eventuell andra anläggning någon gång i en mer avlägsen framtid.

(66)

De slovakiska myndigheterna betonar att det ständigt framgår av JLR:s interna dokument att företaget avser att investera på en och samma plats. I protokollet från globaliseringsforumets möte av den 10 juli 2015 anges att Nitra valdes framför Mexiko som föreslagen lokalisering, och att de båda jämfördes som alternativ till varandra. JLR avsåg endast att bedriva tillverkning vid en plats och angav att de var beredda att välja ut ett land från Darwin- och Oak-projekten.

(67)

Strategiska skäl var en viktig del i beslutet, men stödet var fortfarande nödvändigt för att lokaliseringsbeslutet skulle fattas till förmån för Slovakien. De slovakiska myndigheterna hävdar att det är fel att påstå att det erbjudna statliga stödet endast avser en ”obetydlig” andel av skillnaden i nettonuvärde till följd av kommissionens uppfattning i beslutet om att inleda förfarandet att det nominella stödet uppgick till 47 % av skillnaden i nettonuvärde (22). I JLR:s interna dokument anges uttryckligen att lokaliseringsbeslutet övervägdes noggrant och att det i stor utsträckning baserades på att det statliga stödet skulle beviljas. I protokollet från Tata Motors styrelsemöte den 18 september 2015 anges det därför att det totala reviderade statliga stödet på [150–200] miljoner brittiska pund (23) i kontanta medel var tillräckligt för att fortsätta driva fram Nitra-alternativet i stället för Mexiko, efter en uppdelning av olika kvalitativa riskfaktorer. På samma sätt fattade JLR sitt beslut i november 2015 om att bekräfta Nitra som lokalisering för anläggningen på villkor att hela det statliga stödet skulle erhållas. JLR krävde därför att det i investeringsavtalet skulle anges att företaget skulle fullgöra sina investeringsåtaganden på villkor att det erhöll 100 % av regionalstödet.

(68)

Vidare påpekade Slovakien att risken för att projektet kunde försenas i Mexiko var en faktor som öppet togs med i den ekonomiska jämförelsen och som därmed beaktades på vederbörligt sätt. Slovakien hänvisade till globaliseringsforumets presentation av den 10 juli 2015 där det angavs och illustrerades att tidsplanen för den första arbetsinsatsen i Mexiko […] beräknades bli 6–9 månader längre.

4.2.3   Bristande proportionalitet

(69)

De slovakiska myndigheterna hävdar att JLR inte beviljades några ytterligare stödelement och anser därför att stödet är proportionerligt.

4.2.4   Uppenbara negativa effekter – negativ inverkan på sammanhållningen

(70)

De slovakiska myndigheterna betonade att det slovakiska stödet inte har någon negativ inverkan på sammanhållningen till Polens nackdel och påminde om att globaliseringsforumet den 10 juli hade beslutat att Jawor (Polen) inte var någon genomförbar lokalisering eftersom det fanns stora problem med själva grundvillkoren och produktionskapaciteten vid anläggningen. Vidare angavs att företaget därför fick välja mellan Nitra (Slovakien) och Puebla (Mexiko), att företaget valde Slovakien som föredragen lokalisering och gav tillstånd till en djupgående genomförbarhetsstudie samt att Mexiko lades på is som alternativ. Jawor avfärdades som alternativ till Nitra när ett beslut fattades den 10 juli 2015 om den slutliga lokaliseringsrekommendation som skulle ratificeras av styrelsen i början av augusti 2015. Vid JLR:s och Tata Motors styrelsemöten den 3 respektive den 7 augusti 2015 övervägdes inte Jawor som något alternativ till Nitra.

4.2.5   Uppenbar negativ effekt för handeln – det högsta tillåtna stödtaket har överskridits

(71)

De slovakiska myndigheterna anser inte att något stöd har beviljats utöver det anmälda stödet, och därför avfärdar de kommissionens tvivel om att det högsta tillåtna stödtaket har överskridits och att stödet därför skulle kunna få en uppenbar negativ effekt för handeln.

5.   SYNPUNKTER FRÅN JLR

5.1   Inledning

(72)

JLR stöder de slovakiska myndigheternas synpunkter av den 20 juli 2017 och utvecklar vissa frågor närmare.

5.2   JLR:s synpunkter på eventuellt ytterligare icke-anmält stöd

(73)

JLR anser att Slovakiens arbete med att utveckla NSP var nödvändigt för att det skulle bli en välfungerande och attraktiv plats för investeringar. JLR var också mycket medvetet om att det inte skulle ha någon ensamrätt till infrastruktur, att det skulle betala standardiserade accessavgifter eller andra avgifter som normalt ska erläggas, betala marknadspris för marken och betala kostnaderna för allt som inte var standard och som anpassats efter företagets särskilda behov.

(74)

JLR vidhåller att NSP och infrastrukturutvecklingen inte är särskilt tillägnad JLR. Det faktum att områdesplanerna och rättsakterna är från 1990-talet bevisar att planerna inte enkom tagits fram för att tillgodose JLR:s intressen. Tvärtom var det faktum att industriparken Nitra Nord redan fanns och att det sedan länge fanns planer på att vidareutveckla industriområdet något som påverkade JLR i sitt beslut till förmån för Nitra. Detta finns dokumenterat i ett internt beslutsunderlag från JLR där det bland annat hänvisas till att anläggningen finns i en professionellt utvecklad industripark (24), att platsen ger de bästa försäkringarna på grund av platsens goda skick och infrastruktur (25) och att anläggningen finns i en etablerad industripark med närliggande fabriker (26).

(75)

JLR påpekar vidare att företaget endast köpte 55 %, det vill säga 185 av 338 hektar, av den kommersiellt exploaterbara NSP-marken och att förköpsrätten eller köpoptionerna inte ger JLR någon möjlighet att ta marken i besittning eller kontrollera den. JLR påminner också om att företaget delvis avstod från sin förköpsrätt till nordlandet den 25 augusti 2017. Företaget bibehöll förköpsrätten för en yta på 28,5 hektar.

(76)

JLR vidhåller att företaget betalade fullt marknadspris för den mark som det köpte ”i byggfärdigt skick”, eftersom priset hade fastställts på ett oberoende sätt genom tre expertbedömningar. I dessa utvärderingar hänvisas uttryckligen till mark ”i byggfärdigt skick”, vilket innebär att marken blev föremål för sådana allmänna förberedande markarbeten som krävs för att uppnå denna standard. JLR anger dessutom att företaget betalade samtliga kostnader för alla de arbeten som utfördes utifrån JLR:s specifikationer och utöver denna standard. Kostnaden för dessa arbeten är nästan dubbelt så hög jämfört med de 16,9 miljoner euro som först angavs i investeringsavtalet i detta avseende.

(77)

JLR förtydligar vidare att det belopp på 75 miljoner euro som avses i punkt 16 i beslutet om att inleda förfarandet inte är vad MHI betalade till tredje part för JLR-anläggningens mark, utan MHI:s totala markköpskostnader i hela NSP.

(78)

JLR hävdar även att företaget inte på något sätt befriades från avgiften för omvandling av jordbruksmark. JLR köpte ingen jordbruksmark utan industrimark, och i alla de tre markbedömningar som användes för att fastställa marknadspriset hänvisades det uttryckligen till byggfärdig industrimark. JLR medger att det i ett av dess interna dokument faktiskt anges att företaget befriats från att betala en avgift för omvandling av jordbruksmark på upp till [50–110] miljoner euro. JLR förklarar dock att detta var ett missförstånd från en konsults sida och att det inte finns någon information från de slovakiska myndigheterna som bekräftar detta.

5.3   Synpunkter på det anmälda stödets förenlighet

(79)

JLR betonar att det regionala statliga stödet var nödvändigt för att få investeringen till Nitra. JLR bekräftar att företaget gjorde ”strategiska överväganden” samt att det beaktade möjligheten att få statligt stöd för att kompensera för merkostnader. JLR betonar dock att lokaliseringsbeslutet till förmån för Nitra inte enbart fattades utifrån sådana strategiska överväganden eller att det skulle ha fattats om ett lägre stödbelopp erbjöds.

(80)

JLR understryker att andra fordonstillverkare beslutade att investera i Mexiko, både före och efter att JLR fattade sitt lokaliseringsbeslut. De investeringar som andra fordonstillverkare gjort i Mexiko gör det trovärdigt att landet var en potentiell lokalisering för JLR:s investeringsprojekt. I själva verket ägnade JLR mer än 18 månader på att bedöma Mexiko-alternativet. Vid denna bedömning inrättades en projektgrupp, externa konsulter anlitades, samtal fördes med mexikanska regeringstjänstemän och platsbesök gjordes, även av de högst uppsatta inom JLR:s produktutvecklingsteam.

(81)

JLR betonar att företaget övervägde Mexiko som ett genomförbart alternativ under hela beslutsprocessen, vilket påvisas i flera interna dokument som lämnades in till kommissionen vid den tiden. JLR anser att de motsatta synpunkter som framförs i vissa av de pressmeddelanden som avses i beslutet om att inleda förfarandet är av en rent spekulativ karaktär och att de inte återspeglar JLR:s beslutsprocess.

(82)

Vidare anger JLR att avsikten var att investera på en och samma plats. Att samtidigt, eller inom en snar framtid, investera i en andra anläggning på en annan plats var aldrig något som övervägdes. JLR medger att det faktiskt hänvisas till en andra anläggning i protokollet från den verkställande kommitténs externa sammanträde den 21 januari 2015. Vid det mötet, vilket därmed har noterats i protokollet, spekulerades det nämligen om huruvida JLR skulle kunna tänka sig att bygga en annan anläggning på en annan plats, om tillräcklig efterfrågan fanns, inom fem till tio år efter att den första investeringen genomförts. JLR betonar dock att denna långsiktiga möjlighet aldrig diskuterades i detalj, vare sig i mötesunderlagen eller under själva mötet. Mötesunderlagen handlar snarare om etapp 1 och etapp 2 av investeringsprojektet på platsen i fråga, nämligen JLR:s strategi för att påbörja produktionen av 150 000 fordon per år 2018 i etapp 1 (etapp 1 för anläggning 1) och därefter utöka kapaciteten till 300 000 fordon per år [2020–2025] (etapp 2 för anläggning 1). JLR hävdar dessutom att det skulle vara obegripligt om JLR samtidigt byggde två nya anläggningar, en i unionen och en i Nordamerika, var och en med en kapacitet på 300 000 fordon per år, eftersom JLR endast sålde 462 209 fordon under räkenskapsåret 2014/2015. Med dessa siffror i åtanke finns det ingen logisk grund ur ett affärsmässigt perspektiv för att JLR skulle haft för avsikt att utöka sin årliga kapacitet till 600 000 fordon på kort eller medellång sikt.

(83)

JLR betonar att Jawor-anläggningen i Polen inte var något genomförbart alternativ till Nitra eller Mexiko eftersom det fanns stora problem där, framför allt en väg som gick rakt igenom anläggningen. Därför ansåg inte styrelsen att Jawor var något möjligt alternativ till Nitra, vilket framgår av presentationen från styrelsemötet den 18 november 2015.

6.   BEDÖMNING AV STÖDET

6.1   Inledning

(84)

I detta avsnitt kommer kommissionen först att inrikta sig på frågan om huruvida det totala stödet till JLR är begränsat till det anmälda stödet eller om huruvida JLR mottar ytterligare stödelement, framför allt i fråga om försäljningsprisets marknadsmässighet, särskilt tillägnade/specialbeställda infrastrukturarbeten med statlig finansiering och befrielse från avgiften för omvandling av jordbruksmark. Efter att ha bedömt stödets laglighet kommer kommissionen att ta definitiv ställning till det mottagna stödets förenlighet.

6.2   Förekomst av stöd

6.2.1   Det anmälda direkta bidraget

(85)

Av de skäl som anges i beslutet om att inleda förfarandet anser kommissionen att det anmälda direkta bidraget utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Detta med tanke på att stödet beviljas med statliga medel, är selektivt, utgör en ekonomisk fördel för JLR, kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.

6.2.2   Eventuellt ytterligare icke-anmält stöd

(86)

Såsom anges i avsnitt 3.1 ansåg kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet att JLR kan ha åtnjutit ett visst belopp i ytterligare statligt stöd i samband med utvecklingen av NSP och köpet av JLR-anläggningen. Kommissionen undersökte tre sätt på vilka transaktionen skulle ha kunnat resultera i ytterligare statligt stöd till JLR:

a)

I punkt 118 i beslutet om att inleda förfarandet angavs att om NSP uppfyllde kraven för särskild infrastruktur tillägnad JLR skulle JLR:s skäl till ägarintresse och andra rättigheter rörande NSP under normala marknadsvillkor behöva omfatta de kostnader för infrastrukturutveckling som den slovakiska staten ådrog sig vid uppförandet av NSP, med undantag för kostnaderna för att utveckla rent allmän infrastruktur, som då inte hade fastställts.

b)

Även om slutsatsen dras att NSP som helhet inte uppfyller kraven för särskild infrastruktur tillägnad JLR, ifrågasattes det i beslutet om att inleda förfarandet om vissa utvecklings- och anslutningsarbeten som Slovakien utförde för JLR-anläggningen inte enbart syftade till att tillgodose JLR:s särskilda behov och huruvida värdet av dessa arbeten återspeglades korrekt i de oberoende experternas bedömningar och i det pris som JLR sedan fick betala för marken och relevant infrastruktur.

c)

Avslutningsvis anges det även i beslutet om att inleda förfarandet att befrielsen från avgiften för omvandling av jordbruksmark skulle kunna betraktas som en ytterligare stödåtgärd till förmån för JLR.

6.2.2.1   Frågan om huruvida NSP kan betraktas som särskild infrastruktur tillägnad JLR

(87)

För att den slutsatsen ska kunna dras att JLR bör stå för alla de infrastrukturutvecklingskostnader som slovakiska staten ådragit sig måste följande två villkor vara uppfyllda samtidigt: a) NSP utgör särskilt tillägnad infrastruktur, vilket innebär att JLR uppfyller kraven för ett på förhand identifierat företag och att NSP har anpassats efter JLR:s behov, och b) kostnaderna inbegriper inte rent allmänna kostnader.

(88)

Kommissionen anser att de båda villkoren i skäl 87 inte är uppfyllda samtidigt och att de 704 hektaren vid NSP därmed uppfyller kraven för särskild infrastruktur tillägnad JLR. Enligt de slovakiska myndigheterna och sammanfattningen i avsnitt 4.1.1 i detta beslut framgår det klart och tydligt av den historiska utveckling som har lett fram till NSP att NSP lagligen upprättades den 8 juli 2015 genom det bakomliggande certifikatet för betydande investeringar, genom vilket de slovakiska myndigheterna fick expropriationsrätt. Den industriella kartläggningen för NSP påbörjades dock långt innan JLR visade intresse för området, och det fanns vid den tiden redan konkreta planer på att vidareutveckla industriområdet Nitra Nord. Under 2014 fanns till exempel redan utförliga infrastrukturplaner som en del av Luziankys områdesplan. Dessutom hade delar av industriområdet redan genomförts, bland annat genom industriparken Nitra Nord. NSP utgör i grund och botten en förlängning av industriparken Nitra Nord. Kommissionen anser därför inte att JLR uppfyller kraven för ett på förhand identifierat företag för utvecklingen av NSP som sådan.

(89)

Dessutom har JLR endast köpt en del av NSP. NSP består av kommersiellt exploaterbar mark som är till försäljning för investerare som JLR och av ”teknisk mark”. Den tekniska marken utgör mer än hälften av NSP och behövs för infrastrukturåtgärder för hela industriområdet Nitra Nord, inklusive industriparken Nitra Nord, och i viss mån även områden utanför detta. Den tekniska marken ger till exempel utrymme för förbifartsleden till motorvägen eller huvudinfartsvägen till Drazovce samt flera olika skyddszoner som krävs på grund av de geografiska särdragen. I dessa skyddszoner finns bland annat översvämningsskydd och vidare tillämpas byggrestriktioner. Dessutom lämnade Slovakien information där det bekräftades att den mark som JLR köpt endast utgör 26 % av NSP:s totala yta (55 % av NSP om man bortser från den tekniska marken) och att en rad andra företag redan finns etablerade i NSP.

(90)

Kommissionen konstaterar därför att de 704 hektaren vid NSP i sig inte kan betraktas som särskild infrastruktur tillägnad JLR.

6.2.2.2   Frågan om huruvida JLR betalade marknadspris för marken och infrastrukturen vid NSP

(91)

Såsom anges i punkt 119 i beslutet om att inleda förfarandet kan transaktionen fortfarande innebära statligt stöd till förmån för JLR, även om alla de 704 hektaren vid NSP inte kan betraktas som särskild infrastruktur tillägnad JLR. Skälet till detta är antingen att vissa infrastrukturutvecklingsåtgärder kan ha syftat till att tillgodose JLR:s särskilda behov eller att marken kan ha sålts under marknadspris. Kommissionen behöver därför göra en separat bedömning av infrastrukturåtgärderna och själva markförsäljningen.

Infrastrukturåtgärder

(92)

De infrastrukturkostnader som slovakiska staten burit i enlighet med skäl 51 avser marksanering, väginfrastruktur, allmännyttiga tjänster, översvämningsskydd och vattenhantering samt den multimodala transportterminalen Luzianky.

(93)

I kommissionens beslut SA.36346 rörande Tyskland – GRW-markanvändningsprogram för industriell och kommersiell användning (27) granskade kommissionen huruvida den statliga finansieringen av markutvecklingsarbeten för framtida försäljning till industriföretag på marknadsvillkor utgjorde stöd för att den ursprungliga ägaren eller investeraren skulle kunna utveckla marken. Kommissionen konstaterade att det inte utgör någon ekonomisk verksamhet att göra statlig mark byggfärdig och se till att den är ansluten till allmännyttiga tjänster, till exempel vatten, gas, avlopp och el, samt till transportnät som järnväg och vägar. Kommissionen konstaterade däremot att det ingick i statens offentliga förvaltningsuppgift, nämligen att tillhandahålla och ha uppsikt över mark i linje med lokala utvecklingsplaner för städer och fysisk planering. Specialbeställd utveckling för på förhand identifierade markköpare ingick inte i åtgärden, och köparna fick köpa marken på marknadsvillkor.

(94)

Kommissionen anser att de kostnader som Slovakien ådragit sig för de förberedande marksaneringsarbetena på den kommersiellt exploaterbara delen av NSP inte går utöver de utvecklingskostnader som normalt krävs för att göra marken byggfärdig och att sådana arbeten ingår i slovakiska statens offentliga förvaltningsuppgift, nämligen att tillhandahålla och ha uppsikt över mark i linje med lokala utvecklingsplaner för städer och fysisk planering. Eftersom staten ansvarar för sådana arbeten utgör inte den offentliga finansieringen av dessa statligt stöd för att markägaren eller investeraren ska kunna utveckla marken. I detta fall är ägaren eller investeraren MHI. Frågan om huruvida slutköparen av marken, i detta fall JLR, åtnjuter fördelar som uppfyller kraven för statligt stöd är dock en annan än den om huruvida statligt stöd beviljats till markägaren eller exploatören. Eftersom MHI agerar å statens vägnar och finansieras av staten är det staten som ansvarar för dess handlingar. Att JLR skulle få statligt stöd genom marksaneringsarbetena och försäljningspriset kan uteslutas om MHI inte genomför marksaneringsarbeten, utan lämplig ersättning, vid JLR-anläggningen som går utöver de som krävs för att göra marken ”byggfärdig” och om marköverlåtelsen sker på marknadsvillkor.

(95)

I investeringsavtalet finns en uttömmande lista över vad saneringsarbetena ska omfatta och vidare hänvisas det till förberedande arbeten för standardtillverkning. Alla ytterligare marksaneringsarbeten som behövs på grund av JLR:s särskilda behov anges i investeringsavtalet under rubriken ”Investor Specific Preparatory Works” (28) och JLR betalar separat för dessa. Kommissionen noterar också de slovakiska myndigheternas bekräftelse på att JLR:s rätt att ha tillsyn över byggfasen enbart handlade om att kontrollera att marken uppfyllde standarden ”byggfärdig industrimark”, en standard som man kom överens om när JLR köpte marken av MHI och som var avgörande för försäljningspriset. Kommissionen konstaterar att saneringsarbetena för att göra marken byggfärdig och de ytterligare arbeten som utförs enligt JLR:s specifikationer inte innebär statligt stöd till JLR, på villkor att de omfattas av ett markköpsavtal som överensstämmer med marknadsstandard eller att de blir föremål för lämplig ersättning enligt marknadsvillkor som överenskommits i investeringsavtalet samt ytterligare betalningar. Bedömningen av huruvida detta villkor uppfylls anges i skälen 105–108 i detta beslut.

(96)

I beslutet om att inleda förfarandet konstateras att utvecklingen av NSP inte bara innebar offentliga investeringar i saneringsarbeten för att göra marken byggfärdig, utan även för att utveckla infrastruktur av flera olika slag. Dessa infrastrukturarbeten som syftade till att JLR skulle få tillgång till allmännyttiga tjänster och anslutas till järnvägsnätet sker utanför JLR-anläggningen och utanför andra företags anläggningar. Vidare är de inte skräddarsydda för en på förhand identifierad användare såsom anges i skälen 97–104.

(97)

De slovakiska myndigheterna bekräftade att alla infrastrukturarbeten för tillhandahållande av allmännyttiga tjänster inom JLR-anläggningen betalas av JLR och att JLR kommer att betala marknadspris för att ansluta sig till och använda dessa tjänster. De slovakiska myndigheterna gav en översikt över den lagstiftning som tillämpas vid beräkning av användaravgifter för allmännyttiga tjänster. De gällande reglerna fastställs på medlemsstatsnivå och Slovakien bekräftade att NSP:s användare betalar samma avgifter som andra användare i landet. De anslutnings- och distributionsavgifter som JLR betalar baseras på standardtaxor som tillämpas i liknande situationer. JLR kommer därmed att betala alla anslutnings- och distributionsavgifter, i enlighet med de bestämmelser som gäller i landet i stort och som fastställs av tillsynskontoret för nätverksindustrier. JLR kommer därmed inte att beviljas några undantag. Kommissionen anser att infrastrukturarbetena för tillhandahållande av allmännyttiga tjänster helt och hållet faller under slovakiska statens ansvarsområde och konstaterar att de inte är särskilt tillägnade JLR.

(98)

Den investering i väginfrastruktur som avses i skäl 51 görs till förmån för alla företag i industriområdet, som utgörs av NSP och industriparken Nitra Nord, samt i regionen i stort. Ingen av vägarna är endast avsedd för JLR och vägarna har inte byggts för företagets särskilda behov. Vägarna får fritt användas av allmänheten. De slovakiska myndigheterna har bekräftat att vägarbetena inte går utöver standardvägbyggen och de har bevisat att samma regler tillämpades för projektet i fråga som för andra projekt. JLR har bekostat de inre vägar som finns inom JLR-anläggningen. Kommissionen anser därför att väginfrastrukturarbetena helt och hållet faller under slovakiska statens ansvarsområde och konstaterar att de inte är särskilt tillägnade JLR.

(99)

Kommissionen har tidigare ansett (29) att ett parkeringsområde som inte enkom byggs för ett och samma företag utan ingår i industriparkens affärsutvecklingsplan kan betraktas som ej särskilt tillägnad infrastruktur och att det inte innebär något statligt stöd. Kommissionen konstaterar att de allmänna parkeringsinrättningarna fanns med redan i kommunen Luziankys områdesplan 2014. Kommissionen konstaterar därför att parkeringsbygget faller under slovakiska statens ansvarsområde och att arbetena inte är särskilt tillägnade JLR.

(100)

Kommissionen anser att de investeringar som gjorts när det gäller brandstationen, polisstationen, vägunderhållsinrättningen, systemet för översvämningsskydd och grundvattenhanteringen är typiska offentliga förvaltningsuppgifter som faller under statens ansvarsområde och att de därmed inte avser en viss ekonomisk verksamhet. Den offentliga finansieringen av dessa utgör inte statligt stöd.

(101)

Med tanke på att den multimodala transportterminalen Luzianky finansieras av slovakiska statens järnvägsbolag, som är ett statsägt järnvägsinfrastrukturbolag, skulle investeringen eventuellt kunna tillskrivas slovakiska staten. Kommissionen undersökte först huruvida en fördel för JLR förekom.

(102)

De slovakiska myndigheterna förklarade att den multimodala transportterminalen Luzianky finansieras av slovakiska statens järnvägsbolag med resurser som kommer från bolagets kommersiella verksamhet som redovisas separat från bolagets statligt finansierade icke-ekonomiska verksamhet. JLR vill ha avtalad ensamrätt på delar av infrastrukturen för den fullbordade fordonsuppställningsplatsen. De två andra funktionella delarna av den multimodala transportterminalen kommer att få användas av alla användare på marknadsvillkor. Därför förefaller det som att åtminstone delar av infrastrukturen har byggts för att tillgodose JLR:s särskilda behov som ett på förhand identifierat företag.

(103)

De slovakiska myndigheterna bekräftade vidare att användaravgifterna för terminalens samtliga delar kommer att beräknas på affärsmässiga grunder och täcka alla tillhörande investeringskostnader, driftskostnader samt kostnader för ny- eller ersättningsinvesteringar. Avgifterna kommer att vara marknadsbaserade och budgeteras för en projektrelaterad internränta på […]. Användaravgifterna bör inom loppet av 30 år säkerställa räntabilitet för projektet, som uppskattas genom ett förhandsberäknat nettonuvärde på […] miljoner euro.

(104)

Kommissionen anser därför att den slovakiska statens järnvägsbolag agerar precis som en marknadsekonomisk aktör skulle ha gjort i en liknande situation. När ekonomiska transaktioner utförs av offentliga organ på normala marknadsvillkor innebär de inte någon fördel för motparten (30). Kommissionen konstaterar därför att JLR inte mottar något statligt stöd genom att använda den multimodala transportterminalen Luzianky.

Marköverlåtelsen

(105)

Slovakien sålde via MHI 185 hektar byggfärdig, kommersiellt exploaterbar mark, det vill säga ”JLR-anläggningen”, till JLR till ett pris på 15,83 euro per kvadratmeter eller nästan 30 miljoner euro totalt. I skälen 40 och 41 i kommissionens beslut SA.36346 anges att en slutlig köpare av sanerad mark inte ska betraktas som stödmottagare i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget för markutvecklingsåtgärden, om den slutliga köparen betalar marknadspris för den sanerade marken. Kommissionen konstaterar i detta avseende att det pris som slutligen betalades för JLR-anläggningen fastställdes som genomsnittspriset utifrån tre oberoende bedömningsrapporter från internationellt erkända experter, som tillämpar de branschmässiga bedömningsnormerna och bedömningsmetoderna från Royal Institution of Chartered Surveyors. Alla tre bedömningsrapporter lämnades till kommissionen och innehåller en oberoendeförklaring och avser en plats som är planerad för industriellt bruk. Anslutningspunkter för allmännyttiga tjänster finns till platsen, som har sanerats och jämnats ut, och inga ytterligare kostnader måste betalas till följd av att jordbruksmarken omvandlats till industrimark. I rapporten antas det vidare att alla befintliga allmännyttiga tjänster och en järnvägslinje genom industriområdet flyttas samt att vägnät och allmänna parkeringsplatser utvecklas i hela parken. I de tre rapporterna används liknande metoder för att bedöma priset, genom att marken jämförs med andra markbitar som sålts eller är till försäljning i Slovakien (31) och genom att försäljnings- eller utgångspriserna för dessa justeras på grundval av faktorer som markbitens storlek, belägenhet, tillgänglig infrastruktur, datum, skick och synlighet. I rapporten från […] tillämpades dessutom en metod med nuvärdesberäknade flöden (32). I de tre rapporterna uppskattas att JLR-anläggningen har ett värde på 15,5 euro, 15,0 euro respektive 17,0 euro per kvadratmeter.

(106)

Samma antaganden görs i de tre rapporterna när det gäller markens särdrag och antagandena avser JLR-anläggningens beskaffenhet efter att de offentliga infrastrukturarbetena genomförts.

(107)

Kommissionen noterar vidare att den rapport från CB Richard Ellis som felaktigt ingavs av de slovakiska myndigheterna var en allmän marknadsrapport från CB Richard Ellis. Rapporten innehöll endast en allmän beskrivning av den slovakiska fastighetsmarknaden samt en uppgift om genomsnittspriset på andra markbitar som sålts eller är till försäljning i Slovakien. Detta överensstämmer med priserna för de referensplatser som man utgick ifrån i bedömningsrapporterna för JLR-anläggningen. I marknadsrapporten gjordes inga särskilda justeringar för att bedöma JLR-anläggningens marknadspris.

(108)

Kommissionen konstaterar därför att köppriset på 15,83 euro per kvadratmeter är förenligt med marknadsvillkoren och att försäljningen av marken enligt den beskrivning som ges i marknadsrapporten genomfördes på marknadsvillkor.

Slutsats

(109)

Kommissionen konstaterar att JLR inte får någon selektiv fördel i samband med försäljningen av JLR-anläggningen eller de infrastrukturarbeten som görs i anslutning till NSP och finansieras av slovakiska staten.

6.2.2.3   Befrielse från avgiften för omvandling av jordbruksmark

(110)

I beslutet om att inleda förfarandet ifrågasatte kommissionen om befrielsen från avgiften för omvandling av jordbruksmark innebar statligt stöd till JLR.

(111)

Såsom anges i skäl 105 antogs det i alla tre oberoende bedömningsrapporter att platsen omvandlades för industriellt bruk och att inga ytterligare kostnader uppstod på grund av att marken omvandlades från jordbruksmark. Köppriset på 15,83 euro per kvadratmeter ska betraktas som ett marknadspris i fall där köparen inte behöver betala ytterligare kostnader för omvandling av marken. Enligt de tre oberoende expertbedömningarna såldes JLR-anläggningen till JLR på marknadsvillkor. Det faktum att MHI befriades från avgiften för omvandling av jordbruksmark för genomförandet av sina offentliga förvaltningsuppgifter innebär därför att JLR:s kostnader blir lägre, men det medför ingen selektiv fördel för JLR.

(112)

Kommissionen konstaterar därför att befrielsen från avgiften för omvandling av jordbruksmark inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget till förmån för JLR.

6.2.2.4   Slutsats

(113)

Kommissionen anser inte att de villkor på vilka JLR-anläggningen såldes till JLR och de på vilka marksanering, allmännyttiga tjänster och andra infrastrukturarbeten genomförs innebär några selektiva fördelar för JLR. Övriga kumulativa villkor för huruvida statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget har förekommit behöver därmed inte undersökas, för att bedöma stödet i samband med försäljningen av NSP-marken till JLR. Det statliga stödet till JLR utgörs därmed enbart av det anmälda direkta bidraget.

6.3   Det statliga stödets laglighet

(114)

I beslutet om att inleda förfarandet fastställde kommissionen att de slovakiska myndigheterna, genom att ha anmält det planerade direkta bidraget på 129 812 750 euro i nominellt värde för att få kommissionens godkännande, har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget för den delen av stödet.

6.4   Stödets förenlighet

6.4.1   Den rättsliga grunden för bedömningen av stödets förenlighet

(115)

Den åtgärd som anmäldes den 12 maj 2016 syftar till att främja den regionala utvecklingen i regionen Nitra, Slovakien. Den måste därför bedömas med tillämpning av bestämmelserna om regionalt stöd i artikel 107.3 a och c i EUF-fördraget, såsom den tolkas i riktlinjerna 2014–2020, och regionalstödskartan 2014–2020 för Slovakien. Bedömningen görs utifrån de gemensamma bedömningsprinciperna i riktlinjerna och i tre steg, nämligen en bedömning av minimikraven, en bedömning av de uppenbara negativa effekterna och ett balanstest. Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda förfarandet att en del av de allmänna förenlighetskriterierna var uppfyllda i enlighet med de allmänna bedömningsprinciperna. Under det formella granskningsförfarandet framkom dessutom inga andra element som gör att den bakomliggande preliminära bedömningen av förenlighetskriterierna kan ifrågasättas.

(116)

I beslutet om att inleda förfarandet ställde kommissionen sig dock tveksam till om huruvida utgifterna var stödberättigande samt stödets stimulanseffekt och proportionalitet. Kommissionen kunde därför inte heller definitivt ta ställning till om huruvida projektet uppfyller samtliga minimikrav i riktlinjerna. I beslutet om att inleda förfarandet kunde kommissionen vidare inte utesluta att uppenbara negativa effekter förekom på handeln och sammanhållningen mellan medlemsstaterna. Med tanke på detta kunde kommissionen inte fastställa huruvida stödets eventuella positiva effekter kunde överväga de negativa, om ingen stimulanseffekt förekom.

6.4.2   Investeringsprojektets stödberättigande

(117)

Såsom anges i avsnitt 3.3.2 i beslutet om att inleda förfarandet anser kommissionen att investeringsprojektet är berättigat till regionalstöd och att det statliga stödet kan vara förenligt med den inre marknaden, förutsatt att alla förenlighetskriterier i riktlinjerna är uppfyllda.

6.4.3   Stödberättigande utgifter

(118)

I beslutet om att inleda förfarandet framfördes tvivel om ”försörjningskostnadernas” stödberättigande. Enligt punkt 20 e i riktlinjerna avses med stödberättigande kostnader ”materiella och immateriella tillgångar som avser en nyinvestering eller lönekostnader vid investeringsstöd”. De slovakiska myndigheterna tillhandahöll en utförlig analys av posterna för stödberättigande kostnader. Dessa poster för stödberättigande kostnader avspeglade de kostnader som förväntades när stödansökan lämnades in och inbegriper ett belopp för att täcka alla poster för stödberättigande kostnader, som en del av en försiktig kostnadsberäkning. I investeringsavtalet betraktas hela det nominella värdet på 1 406 620 590 euro som planerad projektinvestering som JLR åtagit sig utgifterna för (33).

(119)

Kommissionen konstaterar, utifrån de slovakiska myndigheternas förklaring, att hänvisningen till ”försörjningskostnader” i JLR:s interna presentation av den 18 november 2015 syftade till en intern ekonomisk redovisning av det investeringsåtagande som JLR skulle ingå med Slovakien. Försörjningskostnaderna avsåg inga ytterligare kostnadsposter utöver den försiktiga kostnadsberäkningen av posterna för stödberättigande kostnader. Eftersom JLR åtog sig i investeringsavtalet att spendera hela det nominella investeringsbeloppet på 1 406 620 590 euro och eftersom utbetalningen av det regionala investeringsstödet enbart kommer att avse faktiskt ådragna stödberättigande kostnader, godtar kommissionen 1 406 620 590 euro som högsta nominella belopp av stödberättigande kostnader som stöd kan beviljas för. Kommissionen noterar i detta avseende att Slovakien åtog sig att inte överskrida det högsta anmälda stödbeloppet eller taket för anmält stöd. Kommissionen konstaterar att de stödberättigande kostnaderna är i linje med punkt 20 e i riktlinjerna.

6.4.4   Minimikrav

6.4.4.1   Bidrag till regionalt mål och behov av statligt ingripande

(120)

Såsom fastställs i avsnitt 3.3.4.1 a i beslutet om att inleda förfarandet bidrar stödet till det regionala utvecklingsmålet och anses vara berättigat eftersom Nitra finns med på regionalstödskartan som en region som är berättigad till regionalt stöd i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget, med ett standardiserat stödtak för investeringsstöd till stora företag på 25 %.

6.4.4.2   Det regionala stödets och stödinstrumentets lämplighet

(121)

Kommissionen konstaterade redan i avsnitt 3.3.4.1 b i beslutet om att inleda förfarandet att det anmälda direkta bidraget i princip utgör ett lämpligt stödinstrument för att överbrygga skillnaderna i genomförbarhet genom att investeringskostnaderna minskas. Skatteincitament föredrogs inte på grund av de administrativa svårigheter som dessa innebär.

6.4.4.3   Stimulanseffekt

(122)

Enligt avsnitt 3.5 i riktlinjerna kan regionalstöd endast anses vara förenligt med den inre marknaden om det har en stimulanseffekt. En stimulanseffekt föreligger om stödet ändrar företagets beteende på ett sådant sätt att det inleder ytterligare verksamhet som bidrar till utvecklingen av ett område som det inte skulle ha inlett utan stöd eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt eller på en annan plats. Stödet får inte subventionera kostnader för en verksamhet som företaget i alla händelser skulle ha ådragit sig och får inte kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet.

(123)

Punkterna 64 och 65 i riktlinjerna innehåller de formella kraven på stimulanseffekt, enligt vilka arbeten som utförs i samband med en enskild investering kan inledas först efter att stödansökan formellt lämnats in. Kommissionen fastställde redan i punkt 166 i beslutet om att inleda förfarandet att det formella kravet på stödets stimulanseffekt har uppfyllts, eftersom stödet formellt tillämpades innan arbetena i samband med investeringsprojektet inleddes. Kommissionen bekräftar denna uppfattning i detta beslut.

(124)

Utöver det formella kravet på stimulanseffekt ska det enligt punkt 61 i riktlinjerna kunna påvisas på något av två följande sätt att en betydande stimulanseffekt föreligger, nämligen att investeringen inte skulle vara tillräckligt lönsam utan stödet (scenario 1) eller att investeringen skulle lokaliseras någon annanstans (scenario 2) utan stödet.

(125)

I scenario 2 måste medlemsstaten bevisa att stödet ger ett incitament till stödmottagaren för att lokalisera den planerade investeringen i det utvalda området i stället för någon annanstans, där investeringen skulle ha blivit mer lönsam och kunde ha genomförts utan stöd, eftersom det anmälda stödet kompenserar stödmottagaren för nackdelarna med att genomföra projektet i den region som ska omfattas av stödet, jämfört med den alternativa och mer gångbara ”kontrafaktiska” regionen.

(126)

Såsom anges i avsnitt 3.5.2 i riktlinjerna måste medlemsstaten lägga fram tydliga bevis på att stödet faktiskt påverkar valet att investera eller valet av lokaliseringsställe. Därför måste medlemsstaten ge en utförlig beskrivning av det kontrafaktiska scenariot där stödmottagaren inte skulle beviljas något stöd.

(127)

Slovakien presenterade en scenario 2-situation som kontrafaktiskt scenario, där alternativet till att lokalisera investeringen till Nitra, Slovakien, skulle ha varit att lokalisera den till H[…] i delstaten Puebla, Mexiko. Enligt anmälan skulle det nettonuvärde som skulle kunna uppnås genom att det godkända investeringsprojektet med en kapacitet på 150 000 fordon per år lokaliseras till H[…] överstiga det beräknade nettonuvärdet för Nitra med 413 miljoner euro, om inget stöd beviljades och under projektets planerade 20-åriga livstid.

(128)

Enligt punkt 71 i riktlinjerna skulle medlemsstaten enligt scenario 2 kunna lämna erforderliga bevis för stödets stimulanseffekt genom att lämna aktuella företagshandlingar som visar att en jämförelse har gjorts mellan kostnader och intäkter till följd av att investeringen lokaliseras till den utvalda stödregionen i förhållande till alternativa lokaliseringar. Därför uppmanas medlemsstaterna i punkt 72 i riktlinjerna att förlita sig på officiella handlingar från företagets styrelse, riskbedömningar, finansiella rapporter, interna affärsplaner, expertutlåtanden och andra studier och dokument som avser olika investeringsscenarier.

(129)

Såsom redan anges i beslutet om att inleda förfarandet ingav de slovakiska myndigheterna sådan information genom att redogöra för valet av lokalisering, baserat på aktuella dokument som de slovakiska myndigheterna också ingav. I dessa dokument beskrivs stödmottagarens beslutsprocess när det gäller valet av investerings- och lokaliseringsställe. Under det formella granskningsförfarandet lämnade de slovakiska myndigheterna ytterligare förklaringar och fler aktuella dokument.

(130)

Vid globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 kom man överens om att Nitra skulle drivas fram som rekommenderad plats, med förbehåll för styrelsens godkännande. Den 3 augusti 2015 godkände JLR:s styrelse Nitra som rekommenderad plats. Vidare gick styrelsen med på att underteckna en icke-bindande avsiktsförklaring för att bekräfta att framsteg gjordes i de särskilda diskussionerna med Slovakien och godkände uppförandet av en ny JLR-anläggning i Slovakien, förutsatt att det hela gick igenom i affärsslussen (34) och att en utförlig översikt över JLR:s affärsplan antogs tredje veckan i september 2015. I styrelsemötesprotokollet från Tata Motors Limited den 7 augusti 2015 hänvisas det också till en utförlig redogörelse av räkenskaperna som JLR:s finansdirektör skulle ge vid nästa möte. I juli/augusti 2015 avsåg projektet fortfarande en anläggning med en kapacitet på 300 000 fordon per år. Projektet gick igenom i affärsslussen vid JLR:s styrelsemöte den 3 september 2015. Vid Tata Motors styrelsemöte den 18 september 2015 gav JLR styrelsen en uppdatering om Darwin-projektet och om viktiga siffror och nyttokalkyler. Det totala reviderade statliga stödet på [150–200] miljoner brittiska pund (35) var tillräckligt för att fortsätta driva fram Nitra i stället för Mexiko och projektet skulle delas upp i två etapper. Vid globaliseringsforumets möte den 21 oktober 2015 kom man överens om att begränsa det nyinvesteringsprojekt som skulle bli föremål för stödansökan så att det endast omfattade etapp 1. Skälet var att det inte fanns tillräckliga uppgifter till förfogande om den exakta produktmixen för etapp 2 och att det därför inte fanns någon solid och fastställd affärsplan för att ingå ett åtagande med de slovakiska myndigheterna för hela investeringen. Vid JLR:s styrelsemöte den 18 november 2015 godkändes den uppdaterade affärsplanen och Slovakien bekräftades som föredragen lokalisering på villkor att hela det statliga stödet erhölls för det ändrade projektet. Nettonuvärdet för både Slovakien och Mexiko baserades på den senaste produktstrategin och uppdaterade antaganden hade räknats om, utan etapp 2. Skillnaden i nettonuvärde uppgick till 413 miljoner euro och det statliga stödet räknades om till ett nominellt belopp på 129 812 750 euro.

(131)

För att stödet ska ha stimulanseffekt måste stödet vara en avgörande faktor i beslutet att lokalisera investeringen till Nitra i stället för till H[…]. Det slutgiltiga investeringsbeslutet fattades först i oktober/november 2015, när nyinvesteringsprojektet hade begränsats och enbart omfattade etapp 1 och när JLR-styrelsen uttryckligen återigen bekräftade Slovakien som föredragen lokalisering. Därför anser kommissionen att oktober/november 2015 var den relevanta tidpunkten för att pröva förekomsten av stimulanseffekt. Kommissionen anser dock även att perioden juli/augusti 2015 är av särskild relevans för att bedöma förekomsten av stimulanseffekt. Skälet är att lokaliseringsrekommendationen av den 10 juli 2015 ratificerades av JLR:s och Tata Motors styrelser redan i början av augusti 2015, att en icke-bindande avsiktsförklaring hade undertecknats med Slovakien den 10 augusti 2015 och att ett offentligt tillkännagivande gjordes den 11 augusti 2015.

Mexiko-alternativets trovärdighet

(132)

Kommissionen konstaterar inledningsvis att Slovakiens argument att Mexiko var ett trovärdigt alternativ för JLR eftersom det var en realistisk investeringslokalisering för andra fordonstillverkare inte kan anses vara tillräckligt, eftersom det inte ges några autentiska belägg för att JLR skulle ha lokaliserat investeringen till Mexiko utan stödet. Enligt punkt 68 i riktlinjerna är ett kontrafaktiskt scenario trovärdigt om det är äkta och hänger samman med de faktorer som ska beaktas vid beslutsfattandet vid den tidpunkt då stödmottagaren fattar sitt investeringsbeslut.

(133)

De slovakiska myndigheterna lämnade ytterligare företagshandlingar under det formella granskningsförfarandet som visar att kostnaderna och fördelarna med att lokalisera till Nitra hade jämförts med dem som en lokalisering till H[…], Mexiko, skulle innebära. Enligt punkt 71 i riktlinjerna ska kommissionen undersöka huruvida jämförelsen har en realistisk grund.

(134)

I punkt 181 i beslutet om att inleda förfarandet angav kommissionen tre viktiga skäl till att Mexiko-alternativets trovärdighet kunde ifrågasättas.

(135)

För det första kunde kommissionen inte utesluta att de uppgifter som inlämnats avsåg två separata projekt. Kommissionen anser att de slovakiska myndigheternas argument i skälen 61–66 i detta beslut är tillräckliga för att konstatera att Oak- och Darwin-projekten var avsedda som genomförbarhetsstudier för ett och samma projekt, vilket också uttryckligen nämns i presentationen till Tata Motors styrelse den 7 augusti 2015, och att Mexiko-alternativet inte avfärdades förrän JLR:s styrelse fattade sitt slutgiltiga beslut den 18 november 2015 om att ingå ett investeringsavtal med Slovakien.

(136)

Även innan Darwin-projektet formellt inleddes fanns indikationer på att Östeuropa och Nafta skulle mätas mot varandra. Till exempel var en av åtgärdspunkterna i protokollet från strategirådets möte den 10 november 2014 att göra en datorstödd undersökning av den globala tillverkningsindustrins konkurrenskraft samt mäta Östeuropa mot Nafta.

(137)

I både Oak- och Darwin-projekten undersöktes möjligheterna att uppföra en anläggning för tillverkning av 300 000 fordon med planerad produktionsstart i juni 2018 och en markbit på 400–600 hektar. Siffrorna på den ytterligare kapacitet som krävdes bekräftar Slovakiens och JLR:s svar på beslutet om att inleda förfarandet om att det inte fanns något behov av att bygga två separata anläggningar med en kapacitet på 300 000 fordon vardera. Detta framgår till exempel även av exemplet i dokumentet Global Manufacturing Footprint Expansion av den 15 december 2014.

(138)

Vid den verkställande kommitténs möte den 21 januari 2015 nämndes planer på en andra anläggning. De slovakiska myndigheterna förklarade att den verkställande kommittén hastigt undersökte frågan huruvida man, efter uppförandet av den första anläggningen med en kapacitet på 300 000 fordon, skulle överväga att uppföra en andra anläggning fem till tio år efter att arbetena i samband med den första investeringen hade slutförts om efterfrågan fanns. Förenta staterna och Mexiko skulle övervägas som alternativ till denna andra anläggning, vilket kan vara en förklaring till varför JLR i december 2015 bekräftade för guvernören i den mexikanska delstaten Puebla att företaget såg fram emot att vidareutveckla förbindelserna eftersom företagets globala expansionsplaner fortskrider och Puebla och Mexiko fortfarande är mycket aktuella för JLR.

(139)

De bevis som Slovakien lagt fram tyder på att genomförbarhetsstudierna för Oak- och Darwin-projekten båda genomfördes med en enda anläggning i åtanke. Den 27 april godkände strategirådet Puebla som alternativ utanför unionen inom ramen för Darwin-projektet och beslutade att avsluta bedömningen av Turkiet och andra ej utvalda länder. I den skrivelse som skickades till guvernören i delstaten Puebla den 25 juni 2015 efter att JLR:s produktutvecklingsteam hade besökt anläggningarna i Puebla samma månad angavs att H[…] hade valts utifrån en rad platser som fortfarande är aktuella för investeringar, inbegripet i Central- och Östeuropa. I protokollet från globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 anges att syftet med mötet var att besluta vilken anläggning som var att föredra utifrån Darwin- och Oak-projekten. Vidare angavs det att Nitra (den plats som var att föredra utifrån Darwin-processen) framställdes som en plats med en betydande kostnadsnackdel jämfört med Puebla (den plats som var att föredra utifrån Oak-processen). I protokollet från JLR-styrelsens möte den 18 november 2015 anges att nettonuvärdet för Slovakien respektive Mexiko hade räknats om med utgångspunkt i den senaste produktstrategin och uppdaterade antaganden, utan etapp 2.

(140)

Kommissionen anser därför att det förefaller troligt att den information som de slovakiska myndigheterna ingav om Oak- och Darwin-projekten avser ett enda projekt.

(141)

För det andra förklarade kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet varför den tvivlade på Mexiko som trovärdig kontrafaktisk lokalisering, genom att betona skillnaderna i hur ingående de mexikanska och europeiska lokaliseringarna bedömdes. Som svar på detta argument lämnade Slovakien ytterligare bevis och förklaringar som sammanfattas i skäl 59 b i detta beslut. De slovakiska myndigheterna har också dokumenterat sin ståndpunkt genom att lämna in annan korrespondens mellan myndigheterna i Puebla och JLR, briefingpaketet avseende platsbesöken och protokollen från dessa. På grundval av denna ytterligare information godtar kommissionen påståendet att Oak- och Darwin-projekten analyserades lika ingående. När det gäller den slutliga jämförelsen av det alternativ som var att föredra inom Oak-projektet (H[…]) med det som var att föredra inom Darwin-projektet (Nitra) fanns lika ingående uppgifter till förfogande för båda alternativen, och båda platserna blev föremål för samma finansieringsmodellering.

(142)

Kommissionen noterar i detta sammanhang att Ernst & Young kallades in i slutet av 2014 för att hjälpa JLR att gå vidare med Oak-projektet. JLR utarbetade, tillsammans med Ernst & Young, en utförlig uppsättning huvudkriterier för anläggningarna, vilka senare användes under urvalsprocessen för såväl Oak- som Darwin-projekten. Under det att JLR gick vidare med sin bedömning av anläggningarna i Östeuropa anlitade företaget den 16 februari 2015 PriceWaterhouseCoopers (nedan kallat PwC) för att få hjälp med att renodla de huvudkriterier som anläggningarna skulle uppfylla. Resultatet blev en modell som baserades på JLR:s erfarenhet och även den erfarenhet som PwC har när det gäller att sålla och välja ut anläggningar i Östeuropa tillsammans med andra OEM-företag. De slovakiska myndigheterna angav de renodlade kriterierna som skäl till de analysmässiga skillnaderna och de huvudkriterier som anläggningarna skulle uppfylla inom Oak- och Darwin-projekten. När den slutliga jämförelsen gjordes mellan det alternativ som var att föredra inom Oak-projektet och det som var att föredra inom Darwin-projektet fanns dock lika utförlig information till förfogande om båda anläggningarna.

(143)

De slovakiska myndigheterna bekräftade att lika utförlig information fanns till förfogande om både Oak- och Darwin-alternativen när lokaliseringsrekommendationen avgavs den 10 juli 2015. Den presentation som lämnades till globaliseringsforumet innehåller dock färre uppgifter om Oak-alternativet än om Darwin-alternativet, såsom anges i punkt 181 i beslutet om att inleda förfarandet. De slovakiska myndigheterna förklarade att globaliseringsforumet redan hade fått information om Mexiko och Puebla. Valet av Mexiko som det mest lovande alternativet i Nordamerika och Puebla som den mest lovande mexikanska delstaten var något som hade gjorts redan tidigare. Analysen i samband med valet av europeiska anläggningar pågick under en kortare tidsperiod, eftersom den inleddes först i februari 2015. Processerna för valet av land och anläggning var därmed inte sekventiella. Vid globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 fanns fortfarande två länder från Darwin-projektet kvar att behandla, nämligen Polen och Slovakien, men man gick endast vidare med Nitra i Slovakien.

(144)

För det tredje, vilket kommissionen nämner i punkt 181 i beslutet om att inleda förfarandet, bidrog det faktum att stora dröjsmål verkade ha uppstått med Mexiko-alternativet till att Mexiko ifrågasattes som ett trovärdigt, riktigt alternativ. Kommissionen godtar de slovakiska myndigheternas synpunkter, såsom anges i skäl 68 i detta beslut, att den längre tidsplanen för att påbörja produktionsverksamheten var något som beaktades när Puebla och Slovakien jämfördes med varandra från kvalitets- och kvantitetssynpunkt vid globaliseringsforumets möte den 10 juli. Den längre tidsplanen bedömdes separat med en påverkan på nettonuvärdet på mellan [80–130] miljoner brittiska pund eller [96–156] miljoner euro och en sex månader lång försening samt [110–180] miljoner brittiska pund eller [132–216] miljoner euro och en nio månader lång försening. Denna risk och de ekonomiska konsekvenserna av denna beaktades även uttryckligen i den uppdaterade affärsplanen i oktober/november 2015.

(145)

Kommissionen konstaterar därför att H[…] var ett riktigt och trovärdigt alternativ till Nitra när lokaliseringsbeslutet slutligen bekräftades och att det därför kan betraktas som ett trovärdigt kontrafaktiskt scenario i den mening som avses i punkt 68 i riktlinjerna.

Strategiska överväganden

(146)

När Nitra jämfördes med H[…] när det slutgiltiga beslutet fattades i november 2015 hade Nitra en betydande nackdel sett till nettonuvärde. JLR beräknade skillnaden i nettonuvärde till 344 miljoner brittiska pund eller 413 miljoner euro. Den särskilda risken till följd av att investeringen i Puebla förväntades genomföras med nio månaders försening beaktades inte i nettonuvärdesanalysen. Den uppskattades till mellan [80–130] miljoner brittiska pund eller [96–156] miljoner euro och [110–180] miljoner brittiska pund eller [132–216] miljoner euro, uttryckt i nuvärde. Den kvarstående skillnaden i nettonuvärde på mellan [164–234] miljoner brittiska pund eller [197–281] miljoner euro och [214–264] miljoner brittiska pund eller [257–317] miljoner euro täcks endast delvis (mellan 33 % och 43 % av det anmälda statliga stödet). Det anmälda statliga stödet på 108 miljoner brittiska pund eller 130 miljoner euro diskonterades av JLR med hjälp av en kapitalkostnad/diskonteringsränta på […] % som var den ränta som JLR använde i sin affärsplanering. JLR beräknade därför det statliga stödet till 76 miljoner brittiska pund eller 91 miljoner euro med en projektvaraktighet på 20 år. Såsom framgår av den presentation som gjordes inför styrelsen den 18 november 2015 spelade dock flera andra kvalitativa faktorer in vid beslutsprocessen. Förekomsten och vikten av dessa faktorer, som redan hade behandlats och analyserats vid tiden för platsbesöket i Puebla i juni 2015 och globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015, bekräftades på nytt.

(147)

Det faktum att Nitra, trots stödet, fortfarande innebar en betydande nackdel sett till nettonuvärde jämfört med H[…] gav upphov till flera frågor som är relevanta för bedömningen av stimulanseffekt och proportionalitet: a) Kunde de strategiska faktorerna i sig inte rubba balansen till fördel för Slovakien i stället för Mexiko? b) Varför var stödet tillräckligt för att lokaliseringsbeslutet skulle fattas till förmån för Slovakien i stället för Mexiko? c) Var hela stödbeloppet nödvändigt för att rubba balansen till fördel för Slovakien i stället för Mexiko? Frågorna a och b ingår i bedömningen av stimulanseffekt medan fråga c bedöms inom proportionalitetsanalysen i detta beslut.

(148)

Kommissionen bedömer först huruvida de strategiska faktorerna i sig kunde rubba balansen till fördel för Slovakien i stället för Mexiko. Såsom anges i protokollet från globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 bedömdes framför allt närheten till fordonskluster, grundvillkoren vid anläggningen, tillgången till arbetskraft, tidsplan, driftskostnader, uppstartskapital och produktionskapacitet. Vid globaliseringsforumets möte fäste den verkställande kommittén särskild vikt vid tidspåverkan, avståndet från JLR:s säte och den relativt sett högre risken för skaderykten förknippade med Mexiko. Andra faktorer var bland annat risken för naturkatastrofer, den politiska stabiliteten, myndigheternas effektivitet och risken för korruption samt huruvida man bör investera i unionen för att gardera sig mot Brexit. En separat beräkning gjordes av effekterna av det försenade genomförandet i Mexiko. Bortsett från vissa valutasäkringseffekter tenderade de kvalitativa faktorerna att vara till fördel för en investering i Slovakien i stället för Mexiko.

(149)

De slovakiska myndigheterna lämnade styrkande bevis för och hävdade att slovakiska statens stöd var nödvändigt för att lokaliseringsbeslutet skulle fattas till fördel för Slovakien i stället för Mexiko och att de kvalitativa fördelarna i sig inte var tillräckliga för att Nitra skulle väljas i stället för H[…].

(150)

Platsbesöket i Puebla den 16 juni 2015 gav ytterligare insikt om en rad strategiska faktorer som skulle vara av betydelse för den lokaliseringsrekommendation som globaliseringsforumet skulle avge den 10 juli 2015. Briefingpaketet avseende detta platsbesök visar att tidsfristaspekten utgjorde en risk för såväl Central- och Östeuropa som Mexiko. Det fanns ytterligare strategiska faktorer och risker förknippade med Mexiko som behövde undersökas ytterligare under platsbesöket. I protokollet från besöket ges en lista över kvarstående farhågor om att en mättnad råder när det gäller OEM-företag, det vill säga huruvida det finns utrymme för ett tredje OEM-företag och hur JLR i sådana fall skulle passa in i ett land där Volkswagen har varit dominerande i årtionden, närheten till hamnar, trygghet, säkerhet, korruption, kulturella skillnader, avståndet från verksamhetsbasen och risken för naturkatastrofer. Av protokollet framgår dock också att man vid platsbesöket fick försäkran om några av de faktorer som inledningsvis uppfattades som allvarliga problem. Det försäkrades att den utvalda anläggningen i Puebla fanns i ett område där risken för naturkatastrofer var låg. Puebla-teamet gav också ett positivt intryck på JLR:s representanter.

(151)

De slovakiska myndigheterna hänvisade också framför allt till protokollet från globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015. Globaliseringsforumet godtog, efter en mycket noggrann bedömning, att skillnaden i nettonuvärde mellan Slovakien och Mexiko skulle ingå i de kvalitativa hänsynen, dock endast efter att det statliga stödet beaktats. I protokollet påminns det uttryckligen om att beslutet fattades med mycket stor omsorg och med särskild hänsyn tagen till att nettonuvärdet för den slovakiska lokaliseringen var betydligt lägre än för den mexikanska lokaliseringen och att nettonuvärdet för den slovakiska anläggningen dessutom var beroende av högsta tillåtna bidrag enligt EU:s regler. Samtidigt konstaterades att man vid projektbedömningen kom fram till att den slovakiska regeringen har kapacitet och är beredd att försvara sitt beslut inför Europeiska kommissionen. Det konstaterades även att Slovakien har sammanhängande argument för varför projektet bör godkännas. Nitra godtogs som rekommenderad lokalisering i juli 2015, med tanke på de fastställda riskerna med lokaliseringen i Mexiko och först efter att det slovakiska stödet beaktats. Kommissionen konstaterar att behovet av statligt stöd fastställdes redan tidigare under genomförbarhetsanalysen. I JLR-styrelsens presentation av den 21 maj 2015 nämndes till exempel att ledningen kommer att undersöka alla möjligheter till att säkra statliga incitament i Central- och Östeuropa för att kompensera för den ekonomiska fördelen med Mexiko.

(152)

I protokollet från Tata Motors Limiteds styrelsemöte av den 18 september 2015 angavs det att, efter en uppdelning av olika kvalitativa riskfaktorer, det totala reviderade statliga stödet på [150–200] miljoner brittiska pund (36) i kontanta medel var tillräckligt för att fortsätta driva fram Nitra som alternativ i stället för Mexiko. Vidare angavs det att förhandlingar fördes, på grundval av det statliga stödet, om det investeringsavtal med Slovakien som skulle undertecknas i slutet av september 2015 och som innebar att en ny juridisk enhet skulle inrättas.

(153)

I JLR-styrelsens presentation av den 18 november 2015 hänvisas det uttryckligen till de kvalitativa faktorer som behandlades vid globaliseringsforumet den 10 juli 2015 och som JLR:s och Tata Motors styrelse ratificerade i början av augusti 2015. De kvarstående skillnaderna i nettonuvärde, efter att hänsyn tagits till de beräknade effekterna av dröjsmålet med Mexiko-alternativet och det statliga stödet, uppvägs av en eller flera kvalitativa faktorer som styrelsen fastställt.

(154)

När det gäller punkt a i skäl 147 konstaterar kommissionen därför att de strategiska övervägandena endast var tillräckliga för att uppväga de kvarstående skillnaderna i kassaflöde mellan Nitra och H[…], efter att hänsyn hade tagits till nettonuvärdet av det slovakiska stödet och till hur nettonuvärdet hade påverkats av det försenade genomförandet i Mexiko. Kommissionen utesluter därför att hela skillnaden i nettonuvärde mellan Nitra och H[…] skulle kunna uppvägas enbart med strategiska överväganden.

(155)

När det gäller punkt b i skäl 147, som det även hänvisades till i punkt 172 i beslutet om att inleda förfarandet, ansåg kommissionen att siffrorna gällande nettonuvärdet hade godkänts av JLR:s styrelse i november 2015. Det statliga stöd, av ett värde på 76 miljoner brittiska pund (91 miljoner euro), som avses i skäl 146 skulle kunna minska skillnaden i nettonuvärde med 33–43 %, med hänsyn tagen till den påverkan som det förväntade dröjsmålet i Mexiko beräknas ge. Av de beslutsdokument som lämnats in framgår det tydligt att hela det högsta stödbeloppet beaktades under hela beslutsprocessen. Beslutsfattarna fick ta ställning till kvarstående skillnader i kassaflöde, efter att det högsta stödbeloppet beaktats, och bedömde huruvida dessa skillnader kunde godtas med tanke på andra icke-kvantifierbara hänsyn. Efter långdragna diskussioner vid mötet den 10 juli 2015 gick globaliseringsforumet till slut med på att godta de kvarstående skillnaderna. I mötesprotokollet noterades dock att beslutet att välja Nitra i stället för H[…] fattades med mycket stor omsorg, även med tanke på det högsta statliga stöd som finns tillgängligt i Slovakien. Kommissionen konstaterar därför att andra kvalitativa faktorer och riskfaktorer spelade in under beslutsprocessen, vilket förklarar varför de kvarstående skillnaderna i kassaflöde kunde godtas.

Slutsats om stimulanseffekt

(156)

Kommissionen konstaterar således att stödet gav ett uppenbart incitament för att lokalisera den planerade investeringen till Nitra i stället för till H[…] eftersom det, i kombination med strategiska överväganden, kompenserar för de nackdelar sett till nettokostnader som det innebär att uppföra anläggningen i Nitra. Den erfordrade stimulanseffekten föreligger därför, i den mening som avses i avsnitt 3.5 i riktlinjerna.

6.4.4.4   Stödets proportionalitet

(157)

Kommissionen måste bedöma stödpaketets proportionalitet. Enligt avsnitt 3.6 i riktlinjerna måste stödbeloppet bli föremål för ett proportionalitetstest, som består av två delar. För det första måste det begränsas till det minimum som krävs för att uppmuntra till ytterligare investeringar eller ekonomisk aktivitet i det berörda området. För det andra måste de högsta tillåtna stödnivåer som kommissionen tillämpar för investeringsstöd användas som ett tak för ”merkostnader netto-metoden”.

(158)

Enligt punkt 78 i riktlinjerna är den allmänna regeln att anmält individuellt investeringsstöd ska anses vara begränsat till det minimum som krävs, om stödbeloppet motsvarar merkostnaderna netto av att genomföra investeringen i det berörda området, jämfört med ett kontrafaktiskt scenario utan stöd. Enligt punkt 80 i riktlinjerna får stödbeloppet, i situationer enligt scenario 2 (dvs. lokaliseringsincitament), inte överstiga skillnaden mellan nettonuvärdet av investeringen i målområdet och nettonuvärdet på den alternativa lokaliseringen, med hänsyn tagen till alla relevanta kostnader och intäkter.

(159)

Det nettonuvärde som ska beaktas vid proportionalitetsbedömningen av det anmälda stödet på 129 812 750 euro i nominellt värde är det som avser projektet i dess reducerade form, det vill säga 150 000 fordon. Nettonuvärdet godkändes av JLR:s styrelse i oktober/november 2015. Skillnaden i nettonuvärde innan hänsyn tagits till det försenade genomförandet i Mexiko var på 344 miljoner brittiska pund eller 413 miljoner euro. Alla stödbelopp som överstiger 413 miljoner euro skulle vara oproportionerliga. I beslutet om att inleda förfarandet hänvisade kommissionen framför allt till eventuellt infrastrukturstöd och befrielsen från avgiften för omvandling av jordbruksmark som, när de adderas till det anmälda stödbeloppet, kan ha lett till ett totalt stödbelopp som överstiger det högsta tröskelvärdet.

(160)

Såsom anges i skäl 113 anser inte kommissionen att försäljningen av NSP-marken, tillhandahållandet av tillhörande infrastrukturarbeten eller befrielsen från avgiften för omvandling av jordbruksmark utgör stödåtgärder till förmån för JLR. Proportionalitetsbedömningen begränsas därmed till det anmälda stödbeloppet.

(161)

Slovakien lämnade in de erfordrade handlingarna och påvisade utifrån dessa att den första delen av proportionalitetstestet är uppfylld eftersom det anmälda stödet inte överstiger skillnaden i nettonuvärde mellan Nitra och H[…] på 344 miljoner brittiska pund eller 413 miljoner euro. Det nominella stödbeloppet på 108 miljoner brittiska pund eller 130 miljoner euro motsvarade 76 miljoner brittiska pund eller 91 miljoner euro i nettovärde med tillämpning av JLR:s diskonteringsränta på […] %.

(162)

Kommissionen konstaterar att även om stödet beviljas har Nitra fortfarande en nackdel sett till nettonuvärde på 268 miljoner brittiska pund eller 322 miljoner euro. Analysen av stimulanseffekt visade att den kvarstående nackdelen sett till nettonuvärde kunde godtas för JLR, på grund av det förväntade dröjsmålet med genomförandet i Mexiko samt andra riskfaktorer och kvalitativa faktorer. Dessa faktorer diskuterades ingående vid globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 och slutsatserna av riskanalysen bekräftades i november 2015 under den presentation som gjordes inför JLR:s styrelse. Vid presentationen nämndes särskilt det politiska klimatet/företagsklimatet, ekonomiska faktorer, avståndet från JLR:s säte, risken för naturkatastrofer och sannolikheten av ett frihandelsavtal mellan EU och Förenta staterna. Utifrån denna riskanalys fattades beslutet att bekräfta Nitra som föredragen lokalisering.

(163)

Eftersom det tak som fastställts utifrån merkostnader netto-metoden inte överskrids, anser kommissionen att stödet klarar proportionalitetstestets första del.

(164)

När det gäller proportionalitetstestets andra del tillämpar kommissionen, utöver merkostnader netto-metoden, högsta tillåtna stödnivåer som justeras ned genom tillämpning av punkt 20 c i riktlinjerna för stora investeringsprojekt.

(165)

I beslutet om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen att det anmälda stödbeloppet på 129 812 750 euro i nominellt värde och 125 046 543 euro i nuvärde, baserat på en stödberättigande investering på 1 369 295 298 euro i nuvärde, resulterar i en stödnivå på 9,13 %, vilket är under den högsta nedjusterade tillåtna stödnivån på 9,24 % för investeringar i regionen Nitra, där det tillämpliga regionala stödtaket är 25 %. Kommissionen fastställde dessutom att den stödberättigande kostnaden uppfyller villkoren i avsnitt 3.6.1.1 i riktlinjerna, som är relevant för att bedöma det stödberättigande beräkningsunderlaget.

(166)

I avsnitt 3.6.1.1 och 3.6.1.2 i riktlinjerna anges vilka investeringskostnader som kan räknas som stödberättigande kostnader. Avsnitt 3.6.1.1 är tillämpligt i detta fall, eftersom de stödberättigande kostnaderna för det föreslagna investeringsstödet beräknas utifrån investeringskostnaderna. Kommissionen konstaterar att de stödberättigande kostnaderna fastställs i enlighet med dessa avsnitt, eftersom de förvärvade tillgångarna är nya, investeringen avser en nyinvestering i form av en ny anläggning, inga leasingkostnader beaktas och de immateriella tillgångarna uppgår till cirka […] % av de totala stödberättigande kostnaderna, vilket är under den högsta tillåtna andelen på 50 %. Slovakien bekräftade att alla andra villkor med avseende på immateriella tillgångar kommer att uppfyllas.

(167)

Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda förfarandet att det anmälda stödbeloppet skulle sänkas om det skulle visa sig att ”överskridandet” på [60–85] miljoner brittiska pund eller [72–102] miljoner euro inte skulle vara stödberättigande.

(168)

Enligt skäl 119 i detta beslut ansåg kommissionen att de stödberättigande investeringsbeloppen uppgick till 1 460 620 591 euro. Det anmälda stödbeloppet är därför fortfarande under den högsta nedjusterade tillåtna stödnivån på 9,24 %. Därmed uppfylls det dubbla takvillkor som fastställs i punkt 83 i riktlinjerna och som är en följd av att även merkostnader netto-metoden tillämpas, det vill säga lägsta nödvändiga stöd med tillåtna tak. Kommissionen anser därför att det anmälda stödbeloppet är proportionerligt.

6.4.4.5   Slutsats om uppfyllandet av minimikrav

(169)

Enligt den bedömning som avses i skälen 120–168 i detta beslut kan det konstateras att alla minimikrav i avsnitt 3.2–3.6 i riktlinjerna är uppfyllda.

6.4.5   Undvikande av otillbörliga negativa effekter på handel och konkurrens

(170)

I avsnitt 3.3.4.2 i beslutet om att inleda förfarandet nämnde kommissionen att det anmälda stödet inte har några otillbörliga negativa effekter på konkurrensen genom att öka eller upprätthålla marknadsinflytande eller skapa överdriven kapacitet på en vikande marknad. Kommissionen bekräftar sin slutsats i detta beslut.

(171)

Regionalstödets lokaliseringseffekter kan dock fortfarande snedvrida konkurrensen. I avsnitt 3.7.2 i riktlinjerna anges en rad situationer där de negativa effekterna på handeln är klart större än de eventuella positiva effekterna och där regionalstöd är förbjudet.

6.4.5.1   Uppenbar negativ handelseffekt: det justerade stödtaket överskrids

(172)

En uppenbar negativ effekt på handeln skulle enligt punkt 119 i riktlinjerna föreligga i situationer där det föreslagna stödbeloppet överskrids, jämfört med de stödberättigande standardutgifterna för investeringar (37), det vill säga det högsta justerade stödtak som är tillämpligt på ett projekt av en viss storlek, med hänsyn tagen till den erfordrade ”gradvisa nedjusteringen” (38).

(173)

I skäl 113 i detta beslut fastställs att JLR inte åtnjuter något ytterligare stöd utöver det anmälda stödet, och i skäl 168 anges att det tillämpliga justerade regionalstödtaket inte överskrids. Därför föreligger ingen uppenbar negativ effekt på handeln i den mening som avses i punkt 119 i riktlinjerna.

6.4.5.2   Uppenbar negativ effekt: Negativ effekt på sammanhållningen

(174)

I punkt 121 i riktlinjerna fastställs att i fall enligt scenario 2, där investeringen utan stöd skulle ha förlagts till en region med en regional stödnivå som är högre eller samma som i målregionen, uppstår en negativ effekt som sannolikt inte uppvägs av några positiva effekter av stödet eftersom det strider mot idén med att regionalstöd ska bidra till sammanhållning.

(175)

Kommissionen anser att bestämmelsen är tillämplig på ett fall enligt scenario 2 där de alternativa lokaliseringarna båda finns i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Den polska anläggning i Jawor som fanns med i beslutsprocessen för lokaliseringen fram till den 10 juli 2015 finns i en region med samma stödtak som Nitra (39).

(176)

Såsom anges i beslutet om att inleda förfarandet framgick det av JLR:s interna dokument att investeringen skulle ha varit mer kostnadseffektiv i Jawor än i Slovakien och utan de incitament som Slovakien erbjöd.

(177)

Vid globaliseringsforumets möte den 10 juli 2015 presenterades en tvåstegsanalys, där man först valde mellan Jawor och Nitra och därefter mellan Nitra och Mexiko som lokalisering. Jawor skulle ha varit mer kostnadseffektivt, men JLR konstaterade att det fanns en rad nackdelar med anläggningen sett till grundvillkor, tidsplan, uppstartskapital och produktionskapacitet. Den polska anläggningen rödflaggades på grund av grundvillkoren vid anläggningen, eftersom den är belägen på jordbruksmark som kräver en detaljplaneändring och eftersom en väg går rakt igenom Jawor-anläggningen, såsom JLR förklarat. Den rödflaggades även på grund av produktionskapaciteten som var tydligt ifrågasatt. I mötesprotokollet noterades att verkställande kommittén välkomnade rekommendationen att den polska anläggningen skulle läggas på is av de angivna skälen. På grund av rödflaggningen ansåg inte JLR:s styrelse att den polska anläggningen var något genomförbart alternativ.

(178)

Kommissionen har inte funnit några belägg för att ifrågasätta det olämpliga med Jawor av de skäl som JLR fastställt och konstaterar att ingen tredje part har yttrat sig om problemen i fråga. Dessutom har anläggningen i Mexiko, såsom förklaras i avsnitt 6.4.4.3 i detta beslut, fastställts som alternativ lokalisering för investeringen om det statliga stödet inte skulle beviljas. Kommissionen konstaterar därför att stödet inte har någon negativ effekt på sammanhållningen till Jawors nackdel i den mening som avses i punkt 121 i riktlinjerna.

6.4.5.3   Uppenbar negativ effekt: nedläggning eller flytt av verksamhet

(179)

I punkt 122 i riktlinjerna anges att om stödmottagaren har konkreta planer på att lägga ned eller faktiskt lägger ned samma eller en liknande verksamhet i ett annat område inom EES och flyttar den till målområdet, om ett orsakssamband finns mellan stödet och flytten, uppstår en negativ effekt som sannolikt inte kommer att uppvägas av några positiva omständigheter.

(180)

Utifrån en bekräftelse från de slovakiska myndigheterna att JLR inte hade lagt ned samma eller någon liknande verksamhet inom EES två år innan stödansökan gjordes och inte hade några konkreta planer på att göra detta inom två år efter att investeringen genomförts, konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet att det statliga stödet inte leder till nedläggning eller flytt av verksamhet.

(181)

I flera pressmeddelanden från april 2018 kan man dock läsa att omkring 1 000 arbetstillfällen har försvunnit inom samma eller liknande verksamhet i Förenade kungariket.

(182)

De slovakiska myndigheterna förklarade att detta inte har något att göra med beslutet att investera i Nitra. De bekräftade än en gång, med stöd av riktig bevisning, att JLR inte hade några konkreta planer på att ta bort arbetstillfällen vid anläggningen i Förenade kungariket eller vid andra anläggningar när stödansökan gjordes i Slovakien. De slovakiska myndigheterna tillhandahöll även en kopia av ett ”säkerhetsavtal” som ingåtts med de fackföreningar som företräder JLR:s brittiska personal och som JLR undertecknade den 30 april 2016. I säkerhetsavtalet anges den cykliska planen, det vill säga de fordon som skulle tillverkas vid den brittiska anläggningen. De slovakiska myndigheterna förklarade att JLR och de brittiska fackföreningarna ingick ett skriftligt avtal 2016 om att investeringen i Slovakien, som medförde en flytt av fordonstillverkningen vid Solihull-anläggningen, inte skulle innebära att arbetstillfällen skulle flyttas från Förenade kungariket eller att någon kapacitet i landet skulle läggas ned. I säkerhetsavtalet fastställs även under vilka omständigheter indragningar måste ske i Förenade kungariket och de åtgärder som skulle vidtas i sådana fall. Omständigheterna beskrevs dock som större ekonomiska förändringar, till exempel en ny global konjunkturnedgång som leder till minskad efterfrågan eller på annat sätt påverkar den tidigare överenskomna cykliska planen.

(183)

Man kände till att tillverkningen av fordon […] skulle flyttas från Solihull till Nitra när stödansökan ingavs, men JLR planerade att utöka den totala produktionen och att Solihull skulle tillgodose den växande efterfrågan på andra fordon, särskilt […] och […], vilket skulle medföra en produktivitetsökning. Enligt planerna skulle produktionskapaciteten när det gäller […] i Castle Bromwich bibehållas.

(184)

Såsom de slovakiska myndigheterna förklarade, med offentliga uppgifter som stöd, var de indragningar som tillkännagavs 2018 resultatet av en minskad efterfrågan på dieselfordon, vilket delvis berodde på den brittiska dieselskattpolitiken och osäkerheten kring Brexit. JLR beslutade att […], vilket direkt påverkade kapaciteten vid Solihull. Dessa faktorer har inget samband med JLR:s investering i Slovakien och inträffade många år efter att JLR fattade sitt investeringsbeslut för att uppföra en anläggning i Nitra.

(185)

Kommissionen bekräftar därför återigen sin slutsats att det inte finns något orsakssamband mellan den slovakiska stödåtgärden och nedläggningen av verksamhet i Förenade kungariket.

6.4.5.4   Slutsats om förekomsten av uppenbara negativa effekter på konkurrens och handel

(186)

Utifrån den bedömning som avses i punkterna 170–185 i detta beslut kan det konstateras att stödet inte har några uppenbara negativa effekter på konkurrensen och handeln i den mening som avses i avsnitt 3.7.2 i riktlinjerna.

6.4.6   Avvägning av stödets positiva och negativa effekter

(187)

I punkt 112 i riktlinjerna anges att för att stödet ska vara förenligt måste dess negativa effekter i fråga om snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater vara begränsade och uppvägas av de positiva effekterna i form av bidrag till målet av gemensamt intresse. Det förekommer vissa situationer där de negativa effekterna är klart större än eventuella positiva effekter, vilket innebär att stödet inte kan anses vara förenligt med den inre marknaden.

(188)

Kommissionens bedömning av minimikraven visade att stödet är lämpligt, att det kontrafaktiska scenario som presenterats är trovärdigt och realistiskt samt att stödet har stimulanseffekt och begränsas till det belopp som krävs för att JLR ska ändra sitt lokaliseringsbeslut. Genom att investeringen lokaliseras till stödregionen bidrar stödet till regional utveckling i Nitra-området. Bedömningen visade även att stödet inte har några uppenbara negativa effekter i det avseendet att det vare sig leder till skapande eller bibehållande av överkapacitet på en marknad som befinner sig i absolut nedgång eller medför överdrivna effekter på handeln. Vidare är stödet i linje med det tillämpliga regionala stödtaket, det har ingen negativ effekt på sammanhållningen och det är inte orsaken till att verksamhet läggs ned någon annanstans för att flyttas till Nitra. Dessutom medför stödet ingen icke särskiljbar överträdelse av unionsrätten (40).

(189)

Otillbörliga negativa effekter på konkurrensen som skulle behöva beaktas vid den kvarstående avvägningen fastställs i punkterna 114, 115 och 132 i riktlinjerna och avser skapande eller förstärkning av en dominerande marknadsposition eller skapande eller förstärkning av överkapacitet på en underpresterande marknad, även i fall där marknaden inte befinner sig i absolut nedgång.

(190)

Kommissionen anser, i linje med sin analys i beslutet om att inleda förfarandet vilken kommissionen bekräftar genom detta beslut, att stödet vare sig leder till eller förstärker en dominerande marknadsposition för stödmottagaren på den relevanta produktmarknaden och geografiska marknaden eller att det leder till skapande av överkapacitet på en marknad i nedgång. Kommissionen konstaterar därför att stödet har begränsade negativa effekter på konkurrensen.

(191)

Stödets effekt på handeln är begränsad eftersom det justerade regionala stödtaket respekteras och åtgärden inte har någon negativ effekt på sammanhållningen eller utlokaliseringseffekt.

(192)

Stödet uppfyller alla minimikrav och har ingen uppenbar negativ effekt, och den analys som avses i skälen 190 och 191 i detta beslut visar att stödet har begränsade negativa effekter på konkurrensen och handeln. Därför konstaterar kommissionen att stödets betydande positiva effekter på den regionala utvecklingen i Nitra-regionen, och framför allt de sysselsättnings- och inkomstgenererande effekterna av den investering som avses i beslutet om att inleda förfarandet, tydligt uppväger de begränsade negativa effekterna.

6.5   Öppenhet

(193)

Med hänsyn till punkt II.2 i kommissionens öppenhetsmeddelande (41) måste medlemsstaterna se till att följande offentliggörs på en övergripande webbplats avseende statligt stöd på nationell eller regional nivå: den fullständiga texten till den godkända stödordningen eller till beslutet om beviljande av individuellt stöd och dess genomförandebestämmelser, eller en länk till densamma, namn på den eller de beviljande myndigheterna, namn på enskilda stödmottagare, form och belopp av stöd som beviljats varje stödmottagare, dag för beviljande, typ av företag, den region (på Nuts-nivå) där stödmottagaren är belägen samt den ekonomiska sektor inom vilken stödmottagaren främst är verksam (på Nace-gruppnivå). Denna information måste offentliggöras när beslutet om att bevilja stöd har fattats, måste bevaras under minst tio år och vara tillgänglig för allmänheten utan restriktioner. Medlemsstaterna skyldiga att offentliggöra den information som avses i detta skäl från och med den 1 juli 2016.

(194)

I beslutet om att inleda förfarandet noterade kommissionen Slovakiens bekräftelse på att landet kommer att följa alla öppenhetskrav som anges i punkt II.2 i öppenhetsmeddelandet.

7.   SLUTSATS

(195)

Kommissionen konstaterar att det anmälda regionala investeringsstödet till förmån för Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. uppfyller alla de villkor som anges i riktlinjerna 2014–2020 och därmed kan anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget.

(196)

Detta beslut bör antas på engelska eftersom de slovakiska myndigheterna undantagsvis gick med på att avstå från de rättigheter som följer av artikel 342 i EUF-fördraget samt artikel 3 i förordning nr 1 (42) och att det planerade beslutet skulle antas och delges i enlighet med artikel 297 i EUF-fördraget på engelska.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Slovakien planerar att genomföra till förmån för Jaguar Land Rover Slovakia s.r.o. till ett belopp av högst 125 046 543 miljoner euro i nuvärde och med en högsta stödnivå på 9,13 % i bruttobidragsekvivalenter, är förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Genomförandet av stödet godkänns följaktligen.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Slovakien.

Utfärdat i Bryssel den 4 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Margrethe VESTAGER

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 422, 8.12.2017, s. 21.

(2)  Se definition i avsnitt 2.3 i detta beslut.

(3)  Se fotnot 1.

(4)  SA.37447 (N/2013), EUT C 210, 4.7.2014, s. 4.

(5)  Nuvärdena i detta beslut beräknas utifrån en diskonteringsränta på 1,17 % som var gällande när den slutgiltiga ansökan om statligt stöd ingavs, det vill säga den 24 november 2015. Nuvärdena diskonteras till Förenade kungarikets budgetår 2015/2016, dvs. det planerade beviljandedatumet. JLR använder Förenade kungarikets budgetår som löper från den 1 april till den 31 mars.

(6)  Planerad produktion av den helt nya Land Rover Discovery, känd som […] (*), och […], känd som […].

(*)

Affärshemlighet

(7)  EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(8)  Baserat på en diskonteringsränta på 1,17 %, såsom anges i fotnot 5.

(9)  http://www.zakonypreludi.sk/zz/2013-58

(10)  Act No. 175/1999 of 29 June 1999 on Certain Measures Relating to the Preparation of Significant Investments and on Amendment to Certain Laws.

(11)  EUT C 262, 19.7.2016, s. 1.

(12)  Denna insikt är i linje med artikel 2.33 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (allmänna gruppundantagsförordningen) (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(13)  EUT C 209, 23.7.2013, s. 1.

(14)  I hela detta beslut tillämpades en valutakurs på 1 GBP = 1,2 EUR, eftersom detta var den kurs som JLR använde för sin långsiktiga affärsplanering.

(15)  Den andra tröskeln är det anpassade regionala stödtaket.

(16)  I beslutet om att inleda förfarandet anges i punkt 13 att NSP är beläget bredvid en redan befintlig industripark på 29,7 hektar. Detta verkar inkorrekt, eftersom industriparken Nitra Nord är betydligt större än så. I den annoterade kartan i tillägg 7 till investeringsavtalet finns ett område på 27 hektar inuti NSP som färgmarkerats som industripark. Detta sammanfaller inte med industriparken Nitra Nord.

(17)  1998 Nitra Region Zoning Plan no. 188, av den 28 april 1998.

(18)  Regulation 58 of the Government of the Slovak Republic of 13 March 2013 on fees for the disappropriation and unauthorised engagement of agricultural land.

(19)  Governmental Resolution 401/2015 of 8 July 2015.

(20)  Úrad pre reguláciu sieťových odvetví.

(21)  EUT C 209, 10.7.1997, s. 3.

(22)  Dessa är de siffror som kommissionen använde i fotnot 55 i beslutet om att inleda förfarandet.

(23)  Motsvarande en stödberättigande investeringskostnad på [1 700–2 100] miljoner brittiska pund.

(24)  Rapport från IDC (rådet för internationell utveckling), den 30 mars 2015.

(25)  Presentation från IDC (rådet för internationell utveckling), den 1 juni 2015.

(26)  Presentation från strategirådet, den 15 juni 2015.

(27)  SA.36346 (2013/N) (EUT C 141, 9.5.2014, s. 1).

(28)  De slovakiska myndigheterna noterade att JLR, enligt beslutet om att inleda förfarandet, skulle stå för vissa investerarspecifika arbeten som uppgick till 16,9 miljoner euro, men att kostnaderna för dessa arbeten redan hade ökat till 30,1 miljoner euro.

(29)  Kommissionens beslut (EU) 2015/508 av den 1 oktober 2014 om det förmodade infrastrukturstöd som Tyskland har genomfört till förmån för Propapier PM2 GmbH statligt stöd SA.36147 (C 30/10) (f.d. NN 45/10; f.d. CP 327/08) (EUT L 89, 1.4.2015, s. 72).

(30)  Domstolens dom av den 10 juli 1996, SFEI m.fl., C-39/94, ECLI:EU:C:1996:285, punkterna 60 och 61.

(31)  I rapporten från […] utgick man från andra markbitar med priser på 10–40 euro per kvadratmeter. I rapporten från […] utgick man från andra markbitar med priser på 3–55 euro per kvadratmeter. I rapporten från CB Richard Ellis utgick man från andra markbitar med priser på 14–38 euro per kvadratmeter.

(32)  Metoden innebar att man utgick från ett försäljningspris på 35 euro per kvadratmeter och från att marken skulle säljas till detta pris inom de närmaste 20 åren.

(33)  Enligt investeringsavtalet ska Slovakien ha rätt att upphäva avtalet om de faktiska investeringskostnader som beräknats för investeringsperioden understiger 85 % av den planerade projektinvesteringen, varpå JLR skulle vara skyldig att betala tillbaka hela investeringsstödet.

(34)  Affärsslussen är en instans där affärsstrategierna fastställs, projektet läggs till i affärsplanen och i den cykliska planen och hela projektinvesteringen godkänns.

(35)  Motsvarande en stödberättigande kostnad på [1 700–2 100] miljoner brittiska pund, vilket var lägre än det belopp på [2 100–2 500] miljoner brittiska pund som angavs i utkastet till stödansökan den 25 juni 2015.

(36)  Nominellt värde – [180–240] miljoner euro.

(37)  Stödberättigande standardutgifter för investeringsprojekt som genomförs av stora företag beskrivs ingående i avsnitt 3.6.1.1 och 3.6.1.2 i riktlinjerna.

(38)  Se punkterna 86 och 20 c i riktlinjerna.

(39)  SA.37485 – Regionalstödskarta för Polen (EUT C 210, 4.7.2014, s. 1).

(40)  Punkt 28 i riktlinjerna.

(41)  Meddelande från kommissionen om ändring av kommissionens meddelanden om EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd angående den snabba utbyggnaden av bredbandsnät, om riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020, om statligt stöd för filmer och andra audiovisuella verk, om riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar, och om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 198, 27.6.2014, s. 30).

(42)  Förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385/58).


2.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/112


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/1128

av den 1 juli 2019

om rätt till tillgång till säkerhetsrekommendationer och svar som lagras i det europeiska centrala upplaget och om upphävande av beslut 2012/780/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (1), särskilt artikel 8.4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 18.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 (2) ska alla säkerhetsrekommendationer samt svaren på dessa registreras i det centrala upplaget.

(2)

Det centrala upplag som avses i skäl 1 har inrättats genom förordning (EU) nr 376/2014 som det europeiska centrala upplaget.

(3)

Enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 376/2014 är tillgången till de händelserapporter som lagras i det europeiska centrala upplaget begränsad på grund av deras konfidentiella karaktär. Å andra sidan finns det ett berättigat intresse att ge allmänheten tillgång till alla säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa, med hänsyn till det övergripande syftet med förordning (EU) nr 996/2010 och förordning (EU) nr 376/2014 att minska antalet olyckor och främja spridning av resultat beträffande säkerhetsrelaterade tillbud. Detta berättigade intresse bekräftas också av det faktum att säkerhetsutredningsrapporter, som ofta innehåller säkerhetsrekommendationer, i enlighet med förordning (EU) nr 996/2010 ska offentliggöras.

(4)

Enligt artikel 8.4 i förordning (EU) nr 376/2014 ska kommissionen anta bestämmelser för förvaltningen av det europeiska centrala upplaget. Eftersom det europeiska centrala upplaget av säkerhetsskäl inte bör vara direkt tillgängligt bör allmänheten få tillgång till alla säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa i det europeiska centrala upplaget via en separat offentlig webbplats.

(5)

Vad gäller lagring, behandling och utbyte av uppgifter bör det alltid och på alla nivåer säkerställas att de skyldigheter avseende skydd av personuppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (4) respekteras.

(6)

Kommissionens beslut 2012/780/EU (5) bör upphävas och ersättas med det här beslutet, som till skillnad från beslut 2012/780/EU bör föreskriva allmänhetens tillgång inte bara till säkerhetsrekommendationer utan även till svaren på dessa.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 127 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 (6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut föreskrivs åtgärder för förvaltningen av det europeiska centrala upplag som har inrättats i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 376/2014 vad gäller tillgången till säkerhetsrekommendationer i den mening som avses i artikel 2.15 i förordning (EU) nr 996/2010 och till de svar på dessa som har förtecknats enligt artikel 18.3 i den förordningen.

Artikel 2

Status för säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa

Alla säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa i det europeiska centrala upplaget ska göras tillgängliga för allmänheten via en offentlig webbplats som ska upprättas och förvaltas av kommissionen.

Artikel 3

Skydd av personuppgifter

Behandling av personuppgifter inom ramen för detta beslut ska ske i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

Artikel 4

Konfidentialitet

Svar på säkerhetsrekommendationer som offentliggörs i enlighet med detta beslut får inte innehålla några konfidentiella uppgifter. Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga förfaranden i detta syfte.

Artikel 5

Upphävande

Beslut 2012/780/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 6

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 122, 24.4.2014, s. 18.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG (EUT L 295, 12.11.2010, s. 35).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(5)  Kommissionens beslut 2012/780/EU av den 5 december 2012 om rätt till tillgång till det europeiska centrala upplag med säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa som inrättats enligt artikel 18.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG (EUT L 342, 14.12.2012, s. 46).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).