4.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 145/7

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/907

av den 14 mars 2019

om inrättande av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer i enlighet med artikel 49b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (1), särskilt artikel 49b.4, och

av följande skäl:

(1)

För närvarande omfattas skidinstruktörer av principen om ömsesidigt erkännande i enlighet med direktiv 2005/36/EG. Genom inrättandet av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer skulle ett automatiskt erkännande införas för vissa skidinstruktörskvalifikationer, med målet att göra det lättare för innehavare av sådana kvalifikationer att förflytta sig mellan medlemsstaterna. Det gemensamma utbildningsprovet är ett sätt att underlätta rörligheten för skidinstruktörer inom unionen. För skidinstruktörer som inte är berättigade att genomgå det gemensamma utbildningsprovet eller som inte fått godkänt resultat i provet kommer den generella ordningen för erkännande av kvalifikationer enligt direktiv 2005/36/EG att fortsätta att gälla.

(2)	Skidinstruktörsyrket, eller alternativt den utbildning som leder till kvalifikationen som skidinstruktör, är reglerat i mer än en tredjedel av medlemsstaterna, vilket innebär att kraven i artikel 49b.2 i direktiv 2005/36/EG är uppfyllda.

(3)

År 2012 undertecknades ett samförståndsavtal om inrättandet av ett pilotprojekt för att införa ett yrkeskort som ska utfärdas till skidinstruktörer i unionen av nio medlemsstater, nämligen Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien, Spanien och Förenade kungariket. Slovenien och Tjeckien anslöt sig till samförståndsavtalet 2014. Enligt samförståndsavtalet erkänns förvärvade rättigheter för skidinstruktörer som är medborgare i de länder som har undertecknat avtalet från dagen för dess ikraftträdande. Enligt samförståndsavtalet är även godkännande i proven Eurotest och Eurosecurity test ett förhandsvillkor för automatiskt erkännande av kvalifikationen som skidinstruktör i dessa medlemsstater från den dag då avtalet trädde i kraft. För att garantera rättssäkerhet är det lämpligt och rimligt att använda dessa två prov som underlag för innehållet i det gemensamma utbildningsprovet och att beakta bestämmelserna i samförståndsavtalet som en gemensam grund för denna förordning.

(4)

De skidinstruktörer som omfattas av denna förordning bör helt självständigt kunna säkerställa att skidlektionerna utförs på ett säkert sätt i snöiga bergsmiljöer, med undantag för de områden där bergsbestigningstekniker är nödvändiga. För att sörja för en hög kvalitet på skidlektionerna är det därför lämpligt att de kvalifikationer som berättigar kandidaterna till deltagande i det gemensamma utbildningsprovet även omfattar vissa pedagogiska färdigheter.

(5)

Deltagande i tävlingar som arrangeras av Fédération Internationale du Ski (nedan kallad FIS) samt eventuella FIS-poäng som tilldelas med anledning av sådana tävlingar bör i förekommande fall beaktas vid behandling av begäran om undantag från del I i det gemensamma utbildningsprovet i fråga om certifiering av teknisk förmåga.

(6)

I rättssäkerhetens intresse är det nödvändigt att erkänna förvärvade rättigheter för både skidinstruktörer som innehar ett yrkeskort som utfärdats enligt samförståndsavtalet samt skidinstruktörer som innehar en kvalifikation som anges i bilaga I i en medlemsstat som inte har undertecknat samförståndsavtalet, om de kan visa att de innehar erforderlig erfarenhet som skidinstruktörer under särskilda förhållanden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på alla unionsmedborgare som vill utöva yrket som skidinstruktör i en annan medlemsstat än den medlemsstat där de har erhållit en kvalifikation som anges i bilaga I.

Artikel 2

Syfte

1. I denna förordning fastställs innehållet i det gemensamma utbildningsprovet samt de villkor som ska vara uppfyllda både för att delta och godkännas i det gemensamma utbildningsprovet.

2. Det gemensamma utbildningsprovet ska bestå av ett prov för att certifiera skidinstruktörernas tekniska färdigheter och ett prov för att certifiera deras säkerhetsrelaterade kompetens i enlighet med de regler som fastställs i del I respektive del II i bilaga II.

Artikel 3

Behöriga enheter

I denna förordning avses med behörig enhet en enhet som anges i bilaga I och som tilldelar en kvalifikation som berättigar till deltagande i det gemensamma utbildningsprovet i enlighet med artikel 5.

Artikel 4

Principen om automatiskt erkännande

1. Medlemsstaterna ska erkänna utbildningsbevis som utfärdats i enlighet med artikel 8 och som intygar godkänt resultat i det gemensamma utbildningsprovet. Varje unionsmedborgare som innehar ett sådant utbildningsbevis som har utfärdats i en medlemsstat ska kunna utöva yrkesverksamhet som skidinstruktör i andra medlemsstater på samma villkor som skidinstruktörer som har förvärvat sina kvalifikationer i de medlemsstaterna.

2. Medlemsstaterna ska erkänna utbildningsbevis som utfärdats i enlighet med artikel 8 till skidinstruktörer som omfattas av de förvärvade rättigheter som anges i artikel 7. Varje unionsmedborgare som innehar ett sådant utbildningsbevis som har utfärdats i en medlemsstat ska kunna utöva yrkesverksamhet som skidinstruktör i andra medlemsstater på samma villkor som skidinstruktörer som har förvärvat sina kvalifikationer i de medlemsstaterna.

Artikel 5

Deltagande i det gemensamma utbildningsprovet

Alla unionsmedborgare som innehar eller genomgår utbildning för att erhålla en kvalifikation som anges i bilaga I (2) ska ha rätt att delta i det gemensamma utbildningsprovet.

Artikel 6

Undantag

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska skidinstruktörer undantas från kravet att genomgå provet för certifiering av tekniska färdigheter enligt del I i bilaga II om de innehar eller genomgår utbildning för att erhålla en kvalifikation som anges i bilaga I, och antingen

a)	kan tillhandahålla bevis på att de har tilldelats minst 100 alpina skidpoäng från Fédération Internationale du Ski för män och minst 85 alpina skidpoäng från Fédération Internationale du Ski för kvinnor i en av de tekniska grenarna slalom eller storslalom under en femårsperiod, eller

b)	har godkänts i provet Eurotest.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska skidinstruktörer som har godkänts i provet Eurosecurity test undantas från kravet på att genomgå provet för certifiering av säkerhetsrelaterad kompetens enligt del II i bilaga II om de innehar eller genomgår utbildning för att erhålla en kvalifikation som anges i bilaga I.

3. Skidinstruktörer som inom ramen för det gemensamma utbildningsprovet har godkänts i antingen provet för certifiering av tekniska färdigheter enligt del I i bilaga II eller i provet för certifiering av säkerhetsrelaterad kompetens enligt del II i bilaga II, ska inte vara skyldiga att göra om den del av det gemensamma utbildningsprovet som de redan har godkänts i.

Artikel 7

Förvärvade rättigheter

1. Skidinstruktörer som före dagen för ikraftträdandet av denna förordning innehar ett yrkeskort som har utfärdats enligt samförståndsavtalet ska omfattas av principen om automatiskt erkännande i enlighet med artikel 4.2.

2. Skidinstruktörer som omfattas av denna förordning och som har godkänts i både Eurotest och Eurosecurity test ska omfattas av principen om automatiskt erkännande i enlighet med artikel 4.2 om de även innehar en kvalifikation som anges i bilaga I.

3. Skidinstruktörer som har erhållit en kvalifikation som anges i bilaga I i en medlemsstat som inte har undertecknat samförståndsavtalet på dagen för ikraftträdandet av denna förordning och kan styrka yrkeserfarenhet på minst 200 dagar under de fem år som omedelbart föregår ikraftträdandet av denna förordning, ska omfattas av principen om automatiskt erkännande i enlighet med artikel 4.2.

4. Skidinstruktörer som omfattas av de förvärvade rättigheter som anges i punkterna 1,2 och 3 ska ha rätt att ansöka om ett kompetensintyg i enlighet med artikel 8.

Artikel 8

Kompetensintyg

1. Skidinstruktörer som omfattas av denna förordning och antingen har godkänts i det gemensamma utbildningsprovet eller åtnjuter förvärvade rättigheter i enlighet med artikel 7 ska erhålla ett kompetensintyg. Intyget ska utfärdas av den medlemsstat eller av den behöriga enhet i en medlemsstat som har tilldelat den yrkeskvalifikation som ger yrkesutövaren rätt att delta i det gemensamma utbildningsprovet i enlighet med artikel 5.

2. Kompetensintyget ska innehålla minst följande uppgifter:

a)	Skidinstruktörens namn.

b)	Resultat i det gemensamma utbildningsprovet samt i förekommande fall datum för godkännande i provet.

c)	I förekommande fall, den specifika förvärvade rättighet som skidinstruktören åtnjuter i enlighet med artikel 7.

d)	Utfärdande medlemsstat eller behörig enhet.

e)	Den kvalifikation enligt bilaga I som innehas av skidinstruktören.

3. Kompetensintyget ska åtföljas av en dekal som ska anbringas på skidinstruktörens nationella kort. Dekalen ska intyga att ett kompetensintyg har utfärdats till skidinstruktören och ska minst innehålla följande uppgifter:

a)	Skidinstruktörens namn.

b)	År för kompetensintygets utfärdande.

c)	Utfärdande medlemsstat eller behörig enhet.

4. En kopia av kompetensintyget ska utfärdas när som helst på begäran av skidinstruktören.

Artikel 9

Anmälningsförfarande

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om eventuella ändringar av de kvalifikationer som anges i bilaga I samt om eventuella nya kvalifikationer som är jämförbara med de kvalifikationer som anges i bilaga I vad gäller färdigheter och kunskap. Sådana anmälningar ska överföras via det informationssystem för den inre marknaden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 (3).

Artikel 10

Utbildning och långvarig erfarenhet

Skidinstruktörer som innehar en kvalifikation som anges i bilaga I och kan intyga att de har minst 95 dagars teoretisk och praktisk skidinstruktörsutbildning samt 95 dagars arbetserfarenhet som skidinstruktör ska i Österrike anses uppnå nivån Diplomschilehrer.

Artikel 11

Slutbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.

(2) För Österrike anses detta utgöra kvalifikation som Diplomschilehrer – tidigare kallad staatlich geprüfter Schilehrer.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1)

BILAGA I

Kvalifikationer

De kvalifikationer som anges i denna bilaga ska vara utformade för att säkerställa en lämplig avvägning mellan teoretiskt lärande och praktisk träning, inklusive pist- och offpiståkning, och ska särskilt ge följande färdigheter och kunskaper:

a)	Förståelse för undervisnings-, instruktions- och utbildningsmetoder och förmåga att tillämpa dem vid skidlektioner i både piståkning och offpiståkning.

b)	Förmåga att anpassa lektionerna till varierande väderförhållanden.

c)	Förmåga att på ett självständigt sätt utforma, tillämpa och bedöma undervisningskrav som är lämpliga för alla nivåer av undervisning i alpin skidåkning, från nybörjar- till expertnivå.

d)	Förmåga att utforma ett instruktionsprogram för alpin skidåkning med hjälp av lämpliga undervisningstekniker.

e)	Förmåga att skapa undervisningssituationer.

f)	Förmåga att utarbeta undervisnings-, instruktions- och utbildningsmaterial som kan användas vid alla typer av undervisning i alpin skidåkning.

g)	Förmåga att genomföra en teknisk demonstration, med förklaringar av de olika momenten för alla klasser på alla nivåer av undervisning i alpin skidåkning.

h)	Förmåga att bedöma en alpin skidlektion eller skidkurs.

i)	Kunskap om och förmåga att tillämpa principerna för första hjälpen i händelse av vintersportolyckor samt inleda en räddningsaktion.

Medlemsstat

Kvalifikationer

Enheter som utfärdar examensbeviset

Österrike

Diplomschilehrer or Landesschilehrer/Schilehrer in Vorarlberg

—	Bundessportakademie Innsbruck

—	Landesschilehrerverbände

Belgien

—	BE-fr: Moniteur sportif entraineur

—	BE-nl: Trainer A Alpijns Skiën/Skileraar

—	Administration de l'Éducation physique, du Sport et de la Vie en Plein Air (ADEPS)

—	Sport Vlaanderen

Bulgarien

Ски учител клас C

Българско ски училище

Kroatien

Učitelj skijanja

—	Skijaško Učilište

—	Hrvatski zbor učitelja i trenera sportova na snijegu (HZUTS)

Tjeckien

Instruktor lyžování APUL A

Asociace profesionálních učitelů lyžování a lyžařských škol, o.s. (APUL)

Danmark

Euro Ski Pro

Den Danske Skiskole

Finland

Level 3 – hiihdonopettaja

—	Suomen hiihdonopettajat ry (FNASI/SHOry)

—	Vuokatti Idrottsinstitut

Frankrike

—	Diplôme d'Etat de ski

—	moniteur national de ski alpin

Ecole Nationale des Sports de Montagne (ENSM)

Tyskland

Staatlich geprüfter Skilehrer

—	Technische Universität München in Zusammenarbeit mit DSLV – Deutscher Skilehrerverband, soweit diesem Aufgaben übertragen wurden

Grekland

Skidinstruktör Störtlopp A

Γενική Γραμματεία Αθλητισμού - Υπουργείο Πολιτισμού και Αθλητισμού

Ungern

Síoktató ****

Síktatók Magyarországi Szövetsége

Irland

Alpine Ski Teacher – Level 4 (Alpin skidlärare – Nivå 4)

Irish Association of Snowsports instructors (IASI)

Italien

Maestro di Sci

—	Collegio Nazionale dei Maestri di Sci

—	Federazione Italiana Sport Invernali

—	Collegi Regionali e Provinciali

Lettland

Profesionāls slēpošanas instruktors

Latvijas Slēpošanas un snovborda instruktoru asociācija (LSSIA)

Litauen

A kategorijos instruktorių pažymėjimai

National Russian League of Instructors (NRLI) / DruSkiSchool

Nederländerna

Ski-instructeur niveau 4

Nederlandse Ski Vereniging

Polen

Instruktor Zawodowy – PZN

Stowarzyszenie Instruktorów i Trenerów Narciarstwa Polskiego Związku Narciarskiego (SITN PZN)

Portugal

Treinadores de esqui alpino de grau 2

—	Federação de Desportos de Inverno de Portugal (FDI-Portugal)

—	Instituto Português do Desporto e Juventude

Rumänien

Monitor de schi I

Federația română de schi biatlon

Slovakien

Inštruktor lyžovnia III. kvalifikačného stupňa

—

För kvalifikationer som utfärdats från den 1 januari 2016: Comenius University in Bratislava (Faculty of Physical Education and Sport); University in Prešov (Faculty of Sports); Matej Bel University in Banská Bystrica (Faculty of Philosophy); and Constantine The Philosopher University in Nitra (Faculty of Education) as well as Slovenská lyžiarska asociácia (SLA)

—	För kvalifikationer som utfärdats före den 31 december 2015: Slovenská lyžiarska asociácia (SLA) as part of ”Tatranská, akciová spoločnosť” or Slovenská asociácia učiteľov lyžovania a snowboardingu (SAPUL)

Slovenien

Strokovni delavec 2 – športno treniranje – smučanje – alpsko

Smučarska zveza Slovenije

Spanien

Técnico deportivo de esquí alpino

Ministerio de Educación, Cultura y Deporte

Sverige

Svenska skidlärarexamen

Det svenska skidrådet

Förenade kungariket

Alpine level 4 – International Ski Teacher Diploma (Alpin nivå 4 – Internationellt skidlärardiplom)

BASI – British Association of Snowsports instructors (Brittiska sammanslutningen för snösportinstruktörer)

BILAGA II

Anordnande av det gemensamma utbildningsprovet

1. DEL I – PROV FÖR CERTIFIERING AV TEKNISKA FÄRDIGHETER (NEDAN KALLAT DET TEKNISKA PROVET)

1.1 Allmänna principer

1.1.1 Tillämpliga regler

Det tekniska provet ska bestå av alpin storslalomåkning. Det ska genomföras enligt de tekniska regler som fastställts av Fédération Internationale du Ski (nedan kallad FIS) och anpassas för att ta hänsyn till syftet med det tekniska provet.

1.1.2 Behöriga kandidater

Unionsmedborgare som omfattas av förordningen kan delta i det tekniska provet. De behöriga kandidaterna kan göra om provet utan begränsningar om de inte har godkänts vid tidigare provtillfällen. För att delta i det tekniska provet ska de behöriga kandidaterna ansöka direkt hos en medlemsstat som anordnar provet eller hos en behörig enhet i den medlemsstaten.

1.1.3 Åk

Det tekniska provet ska bestå av två åk. Startordningen för det första åket ska bestämmas genom lottning, medan startordningen för det andra åket ska vara i omvänd ordning jämfört med det första åket. Kandidater som godkänns i det tekniska provet under det första åket får inte delta i det andra åket. Kandidater som inte godkänns i det tekniska provet under det första åket får delta i det andra åket.

1.1.4 Examinationsjury

En examinationsjury ska övervaka det tekniska provet och se till att det genomförs på ett korrekt sätt. Deltagande i examinationsjuryn för det tekniska provet ska vara öppet för behöriga medborgare från alla medlemsstater. Endast medborgare som antingen har godkänts i Eurotest innan denna förordning träder i kraft eller som har godkänts i det gemensamma utbildningsprovet ska anses berättigade att utses till examinationsjuryn för att bedöma momenten i det tekniska provet.

Examinationsjuryn ska utses av den medlemsstat som anordnar provet, eller i förekommande fall av den behöriga enheten i den medlemsstaten, baserat på personernas kompetens och yrkeserfarenhet från sektorn. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska kunna delegera befogenheten att utse personer till juryn till tredje parter, men medlemmarna i examinationsjuryn ska alltid företräda minst tre medlemsstater. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än de som anordnar det gemensamma utbildningsprovet får komma med förslag angående examinationsjuryns sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, endast avvisa förslaget på grundval av välmotiverade skäl.

1.1.5 Granskningsförfarande

Kandidaterna kan begära att examinationsjuryn omprövar deras tekniska prov om de anser att väsentliga fel har begåtts. I ett sådant fall ska examinationsjuryn bedöma begäran och utan dröjsmål besvara den med angivande av skälen för att antingen bibehålla eller ändra resultatet av det tekniska provet för den berörda kandidaten. Examinationsjuryn ska fatta beslut med enkel majoritet av dess medlemmar.

1.1.6 Dokumentation av resultaten

Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska inom sju arbetsdagar från det att ett evenemang har anordnats för att genomföra ett gemensamt utbildningsprov informera de medlemsstater eller behöriga enheter som utfärdar de kvalifikationer som anges i bilaga I om resultatet av det tekniska provet. Medlemsstaterna, eller i förekommande fall de behöriga enheterna, ska upprätthålla och årligen offentliggöra en aktuell förteckning över skidinstruktörer som har beviljats en kvalifikation som anges i bilaga I antingen genom att ha godkänts i det tekniska provet eller för att de åtnjuter förvärvade rättigheter eller omfattas av undantag.

1.2 Bana

1.2.1 Allmänna kriterier för banan

Det tekniska provet ska genomföras på en storslalombana som uppfyller de kriterier som har fastställts av FIS och har anpassats för att ta hänsyn till syftena med det tekniska provet, särskilt i fråga om längd, vertikal fallhöjd och antal portar. Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller deras behöriga enheter om datumen för det tekniska provet.

Den vertikala fallhöjden ska vara 250–300 meter. Antalet portar ska vara mellan 11 % och 15 % av den vertikala fallhöjden i meter, men ska helst vara mellan 12 % och 13 %, för att i första hand kunna bedöma skidinstruktörernas förmåga att ta svängar, inte glidförmågan.

Kriterierna i detta avsnitt och i avsnitt 1.2.2 kan regelbundet ge icke-kompenserade tider på mellan 45 och 60 sekunder för föråkarna vid starten av det tekniska provet.

Den bana som används för det tekniska provet ska kunna utformas utan dubbla käppar, utom den första och den sista porten och portarna för riktningsförändring.

1.2.2 Lutningsgrader

Storslalombanans lutningsgrader ska i största möjliga mån uppfylla följande kombinationer:

a)	En tredjedel av banan bör bestå av en genomsnittslutning med en lutningsgrad på mellan 26 % och 43 %.

b)	En tredjedel av banan bör bestå av en brant lutning med en lutningsgrad på mellan 45 % och 52 %.

c)	En tredjedel av banan bör bestå av en lätt lutning med en lutningsgrad på mellan 25 % och 26 %.

1.2.3 Godkännande av banan

Banan ska godkännas av en teknisk kommission, vars medlemmar ska utses av den anordnande medlemsstaten eller i förekommande fall den behöriga enheten, baserat på deras kompetens och yrkeserfarenhet. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än dem som anordnar det gemensamma utbildningsprovet får komma med förslag angående den tekniska kommissionens sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten endast avvisa ett förslag på grundval av välmotiverade skäl. När banan har godkänts ska medlemsstaten eller den behöriga enheten minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om de praktiska detaljerna kring eventuella evenemang som kommer att anordnas för att genomföra det gemensamma utbildningsprovet på den banan.

1.3 Föråkare

1.3.1 Krav för föråkare som deltar i det tekniska provet

Minst tre föråkare ska delta i det tekniska provet. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska vara skyldig att utse föråkarna.

Föråkarna ska vara medborgare i någon av unionens medlemsstater. De ska ha godkänts i antingen Eurotest eller Eurosecurity test innan denna förordning träder i kraft eller ha godkänts i det gemensamma utbildningsprovet och erhållit en korrigeringskoefficient som är lika med eller större än 0,8700 i kalibreringsprovet för innevarande säsong.

1.3.2 Kalibreringsprov för föråkare

Föråkare i det tekniska provet ska genomgå ett kalibreringsprov. Syftet med kalibreringsprovet är att tilldela varje föråkare en korrigeringskoefficient för att fastställa grundtiden för kandidaterna i det tekniska provet. Varje föråkare får göra två åk under kalibreringsprovet och det bästa resultatet ska tilldelas varje föråkare. Den korrigeringskoefficient som tilldelas varje föråkare ska granskas årligen.

Kalibreringsprovet ska anordnas av en kalibreringsprovkommission. Medlemmarna i kalibreringsprovkommissionen ska utses av den anordnade medlemsstaten eller i förekommande fall av den behöriga enheten, baserat på deras kompetens och yrkeserfarenhet. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än dem som anordnar kalibreringsprovet får komma med förslag angående kalibreringsprovkommissionens sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten eller i förekommande fall den behöriga enheten endast avvisa förslaget på grundval av motiverade skäl.

Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller deras behöriga enheter om datumen för kalibreringsprovet.

Den anordnande medlemsstaten ska offentliggöra resultaten av kalibreringsprovet innan ett gemensamt utbildningsprov genomförs i den medlemsstaten.

1.3.3 Föråkarnas korrigeringskoefficient

Föråkarnas kompenserade tider ska beräknas genom att varje föråkares godkända tid i kalibreringsprovet multipliceras med den tilldelade korrigeringskoefficienten.

Grundtiden för kalibreringsprovet ska beräknas som genomsnittet av referensföråkarnas två bästa kompenserade tider. Kalibreringsprovkommissionen ska utse fyra referensföråkare baserat på förteckningen över föråkarnas resultat från det föregående året.

Föråkarnas korrigeringskoefficient ska beräknas som

korrigeringskoefficient = grundtid i kalibreringsprovet / föråkarnas godkända tid.

1.4 Godkännande i det tekniska provet

1.4.1 Beräkning av grundtiden för det tekniska provet

Grundtiden för det tekniska provet ska beräknas med minst tre föråkare som startar sina åk och minst två som avslutar sina åk enligt följande regler:

a)	Genomsnittet ska beräknas utifrån de två bästa kompenserade tiderna för de föråkare som har slutfört åket innan den första kandidaten startar sitt åk.

b)	Genomsnittet ska beräknas utifrån de två bästa kompenserade tiderna för de föråkare som har slutfört åket efter det att den sista kandidaten startar sitt åk.

c)	Grundtiden för det tekniska provet ska vara genomsnittet av de två genomsnitt som avses i leden a och b.

Varje föråkare får starta om sitt åk om han eller hon inte kunde slutföra åket på normalt sätt.

Kandidaterna ska informeras om föråkarnas koefficient innan det tekniska provet inleds.

1.4.2 Maximal godkänd tid

Följande kandidater ska anses ha klarat det tekniska provet:

a)	Manliga kandidater som slutför ett åk på en tid som motsvarar eller är kortare än grundtiden för det tekniska provet plus 19 %.

b)	Kvinnliga kandidater som slutför ett åk på en tid som motsvarar eller är kortare än grundtiden för det tekniska provet plus 25 %.

Den maximala godkända tiden ska beräknas enligt följande:

a)	Maximal godkänd tid för män = det tekniska provets grundtid x 1,19.

b)	Maximal godkänd tid för kvinnor = det tekniska provets grundtid x 1,25.

2. DEL II – PROV FÖR ATT CERTIFIERA SÄKERHETSRELATERAD KOMPETENS (NEDAN KALLAT SÄKERHETSPROVET)

2.1 Allmänna principer

2.1.1 Säkerhetsprovets syfte

Syftet med säkerhetsprovet är att bedöma om kandidaterna uppfyller säkerhetsrelaterade minimikrav som är grundläggande för skidinstruktörer som arbetar i specifika omgivningar.

2.1.2 Behöriga kandidater

Unionsmedborgare får delta i säkerhetsprovet efter att ha godkänts i det tekniska provet. De behöriga kandidaterna kan göra om provet utan begränsningar om de inte har godkänts vid tidigare provtillfällen. För att delta i säkerhetsprovet ska behöriga kandidater ansöka direkt hos en medlemsstat som anordnar provet eller till en behörig enhet i den medlemsstaten.

2.1.3 Ansvarig myndighet

Ansvaret för anordnandet av säkerhetsprov faller på den behöriga enheten för utbildning av skidinstruktörer på territoriet i den medlemsstat där säkerhetsprovet genomförs efter överenskommelse med den tekniska kommission som inrättats för detta ändamål. Den tekniska kommissionen ska vara sammansatt av behöriga medborgare från medlemsstaterna och ska företräda minst tre medlemsstater. De ska utses av den anordnade medlemsstaten eller i förekommande fall av den behöriga enheten i den medlemsstaten, baserat på personernas kompetens och yrkeserfarenhet från sektorn. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller deras behöriga enheter om datumen för säkerhetsprovet.

2.1.4 Examinationsjury

Säkerhetsprovet ska övervakas av en examinationsjury för att se till att det genomförs på ett korrekt sätt. Deltagande i examinationsjuryn för säkerhetsprovet ska vara öppet för behöriga medborgare från alla medlemsstater. Endast medborgare som antingen har godkänts i Eurosecurity test innan denna förordning träder i kraft eller som har godkänts i det gemensamma utbildningsprovet ska anses berättigade att utses till examinationsjuryn för att bedöma momenten i säkerhetsprovet.

Examinationsjuryn ska utses av den medlemsstat som anordnar provet, eller i förekommande fall av den behöriga enheten i den medlemsstaten, baserat på personernas kompetens och yrkeserfarenhet från sektorn. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska kunna delegera befogenheten att utse personer till juryn till tredje parter, men medlemmarna i examinationsjuryn ska alltid företräda minst tre medlemsstater. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än dem som anordnar det gemensamma utbildningsprovet får komma med förslag angående examinationsjuryns sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, endast avvisa ett förslag på grundval av välmotiverade skäl.

2.1.5 Granskningsförfarande

Kandidaterna kan begära att examinationsjuryn omprövar deras säkerhetsprov om de anser att väsentliga fel har begåtts. I ett sådant fall ska examinationsjuryn bedöma begäran och besvara den utan dröjsmål genom att ange skälen för att antingen bibehålla eller ändra resultatet av säkerhetsprovet för den berörda kandidaten. Examinationsjuryn ska fatta beslut med enkel majoritet av dess medlemmar.

2.1.6 Dokumentation av resultaten

Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska inom sju arbetsdagar från det att ett evenemang har anordnats för att genomföra ett gemensamt utbildningsprov informera de medlemsstater eller behöriga enheter som utfärdar de kvalifikationer som anges i bilaga I om resultatet av säkerhetsprovet. Medlemsstaterna, eller i förekommande fall de behöriga enheterna, ska upprätthålla och årligen offentliggöra en aktuell förteckning över skidinstruktörer som har beviljats en kvalifikation som anges i bilaga I antingen genom att ha godkänts i säkerhetsprovet eller för att de åtnjuter förvärvade rättigheter eller omfattas av undantag.

2.2 Provets uppbyggnad

Säkerhetsprovet ska bestå av två delar med fem obligatoriska moment som bedöms individuellt. Syftet med säkerhetsprovet är att bedöma kandidaternas säkerhetsrelaterade kunskaper och färdigheter genom en teoretisk och en praktisk examen.

Om en kandidat underkänns i ett eller flera provmoment eller om säkerhetsprovet inte omfattar samtliga moment måste kandidaten göra om hela provet.

Innehållet i de olika provmomenten anges nedan.

2.2.1 Teoretisk examen

Moment: ”Ringa ett nödsamtal på värdlandets språk till den lokala räddningstjänsten efter en lavinolycka.”

För att godkännas i den teoretiska examen ska kandidaten ringa nödsamtalet till räddningstjänsten på ett klart och förståeligt sätt och lämna de exakta uppgifter som räddningstjänsten behöver för att utföra sina uppgifter.

2.2.2 Praktisk examen

Den praktiska examen för offpiståkning består av tre undervisningsmoment som inriktas på gruppledarskap och ett moment som består av sökande efter och räddning av två personer som begravts under en lavin. Den praktiska examen ska göras på ett av de officiella språken i den medlemsstat där provet genomförs.

De tre provmomenten för gruppledarskap ska vara minst 15 minuter långa, plus 15 minuters tid för förberedelser. För att godkännas i dessa undervisningsmoment ska kandidaten slutföra minst 75 % av övningarna på ett tillfredsställande sätt.

2.2.2.1 Provmoment för gruppledarskap

Moment 1: ”Tolka lavinprognosen tillsammans med din grupp. Jämför informationen i prognosen med dina egna iakttagelser på plats och bedöm situationen.”

Moment 2: ”Ta med din grupp till en offpistbacke och föreslå en åkväg genom att ta hänsyn till faktorer som val av snötyp, samlingspunkter och former av grupporganisation. Arbeta med din grupp för att bedöma backens risker.”

Moment 3: En ytterligare bedömningsform ska väljas ut slumpmässigt bland följande alternativ:

Tolkning och förståelse av meteorologi

Bergsväderleksprognosen visar en situation med orografisk nederbörd, nämligen kraftig nederbörd från norr (högt tryck mot väst och lågt tryck mot öst). Hur uppstår den här situationen? Ungefär var och i vilka mängder kan vi förvänta oss nederbörd? Hur kan den här situationen påverka uppkomsten av laviner?

2.	Enligt väderprognosen kommer starka föhnvindar troligen att blåsa på de norra sluttningarna av de höga bergen. Hur kommer vädret att se ut i de norra och södra delarna av bergmassivet och hur kan detta sannolikt påverka lavinsituationen?

3.	Bedöm den meteorologiska situationen på plats. Vilka faktorer påverkar väderförändringar och hur tror du att vädret kommer att förändras under de närmaste dagarna?

Förståelse av faror i regioner med höga berg

1.	Vilka faktorer kan orsaka nedkylning och vilka försiktighetsåtgärder måste du vidta? Vilka är de särskilda tecknen på nedkylning och hur bör du agera? Vilka symptom visar att det är nödvändigt att söka läkarvård?

2.	Vilka faktorer kan orsaka köldskador och vilka försiktighetsåtgärder måste du vidta? Vilka är de särskilda tecknen på köldskador och hur agerar du i händelse av en lokaliserad köldskada? Vilka faktorer gör att köldskador kan förvärras? Vilka symptom visar att det är nödvändigt att söka läkarvård?

3.	Du befinner dig mitt i en lång störtloppsbacke. Sikten försämras gradvis på grund av dimma. Hur orienterar du dig utan GPS och vilken gruppledartaktik använder du dig av?

Förmåga att bedöma och förstå snötäcket

1.	Analysera det aktuella snötäckets stabilitet.

2.	Beskriv möjliga typer av snötäcken under en vinter med lite snö. Förklara de meteorologiska händelser som kan leda till att snötäcket blir instabilt.

3.	Beskriv möjliga typer av snötäcken under en vinter med mycket snö. Förklara de meteorologiska händelser som kan leda till att snötäcket blir instabilt.

2.2.2.2 Provmoment för att söka efter och rädda personer som har begravts under en lavin

Syftet med det här provmomentet är att upptäcka två lavinofferdetektorer och plocka upp åtminstone en av de två detektorerna. Varje lavinofferdetektor ska placeras i en isolerad sportväska som är omkring 60 cm bred och begravd på omkring en meters djup utan att märkas ut. En lavinofferdetektor för övningsändamål kan användas. Sökområdet ska begränsas till högst 50 × 50 meter. Den högsta tillåtna tiden för att hitta de två lavinofferdetektorerna och plocka upp dem ska vara åtta minuter. Kandidaterna måste ha en digital lavinofferdetektor med minst tre antenner för att kunna delta i sökmomentet. Kandidater som har analoga lavinofferdetektorer får inte genomgå detta provmoment. Momentet anses godkänt när de två begravda lavinofferdetektorerna har lokaliserats och en av dem har plockats upp inom tidsgränsen.

4.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 145/27

KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) 2019/910

av den 13 mars 2019

om upprättande av ett flerårigt unionsprogram för insamling och förvaltning av biologiska, miljörelaterade, tekniska och socioekonomiska data inom sektorerna för fiske och vattenbruk

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (1), särskilt första och andra stycket i artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (2) ska medlemsstaterna samla in de biologiska, miljörelaterade, tekniska och socioekonomiska data som är nödvändiga för fiskeriförvaltningen. Det fleråriga unionsprogrammet för insamling, förvaltning och utnyttjande av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk (nedan kallat det fleråriga unionsprogrammet) (3) för perioden 2017–2019 antogs genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251 (4) och kommer att löpa ut den 31 december 2019.

(2)

Det fleråriga unionsprogrammet är nödvändigt för att medlemsstaterna ska kunna ange och planera datainsamlingen i sina nationella arbetsplaner. I enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 (5) ska dessa nationella arbetsplaner lämnas in till kommissionen senast den 31 oktober året före det år då arbetsplanen ska börja tillämpas.

(3)

Som en förberedelse inför översynen av det fleråriga unionsprogrammet efter 2019 pågår samråd med experter inom ramen för den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, regionala samordningsgrupper, medlemsstaternas företrädare och andra berörda parter, som kommer att slutföras först i slutet av 2019. Till följd av detta kan det nya fleråriga unionsprogram som beaktar resultaten av dessa samråd inte antas före 2021.

(4)	För perioden 2020–2021 är det därför nödvändigt att anta de bestämmelser om insamling och förvaltning av biologiska, miljörelaterade, tekniska och socioekonomiska data som ingår i det nuvarande fleråriga unionsprogrammet på grundval av förordning (EU) 2017/1004.

(5)

I detta beslut fastställs därför, i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 2017/1004, närmare bestämmelser om insamling och förvaltning av biologiska, miljörelaterade, tekniska och socioekonomiska data från medlemsstaterna som avses i artikel 5.1 a i den förordningen. Den förteckning över obligatoriska studier till havs och de tröskelvärden under vilka det inte är obligatoriskt för medlemsstaterna att samla in data baserade på deras fiskeri- och vattenbruksverksamhet eller utföra forskningsstudier till havs som avses i artikel 5.1 b och artikel 5.1 c, föreskrivs i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/909 (6).

(6)

I syfte att skapa rättssäkerhet upphäver genomförandebeslut (EU) 2019/909 om upprättande av förteckningen över obligatoriska studier och tröskelvärden för tillämpningen av det fleråriga unionsprogrammet för insamling och förvaltning av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk genomförandebeslut (EU) 2016/1251 med verkan från och med den 1 januari 2020.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det fleråriga unionsprogrammet för insamling, förvaltning och utnyttjande av data inom fiskerisektorn för perioden 2020–2021, som omfattar den detaljerade förteckning över datakrav som anges i artikel 5.1 a i förordning (EU) 2017/1004, anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och ska tillämpas från och med den 1 januari 2020.

Utfärdat i Bryssel den 13 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 157, 20.6.2017, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(3) EUT L 207, 1.8.2016, s. 113.

(4) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251 av den 12 juli 2016 om antagande av ett flerårigt unionsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2017–2019 (EUT L 207, 1.8.2016, s. 113).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1).

(6) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/909 av den 18 februari 2019 om fastställande av en förteckning över obligatoriska forskningsstudier och tröskelvärden för tillämpningen av det fleråriga unionsprogrammet för insamling och förvaltning av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk (se sidan 21 i detta nummer av EUT).

BILAGA

KAPITEL I (1)

Definitioner

Vid tillämpning av denna bilaga gäller definitionerna i förordning (EU) 2017/1004, rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (2), kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 (3) och förordning (EU) nr 1380/2013. Dessutom gäller följande definitioner:

(1) aktiva fartyg : fartyg som har bedrivit någon fiskeverksamhet (en dag eller mer) under ett kalenderår. Fartyg som inte bedrivit någon fiskeverksamhet under ett år anses vara inaktivt.

(2) anadroma arter : levande akvatiska resurser med en livscykel som inleds med att de kläcks i sötvatten, migrerar till saltvatten, återvänder till och slutligen leker i sötvatten.

(3) katadroma arter : levande akvatiska resurser med en livscykel som inleds med att de kläcks i saltvatten, migrerar till sötvatten, återvänder till och slutligen leker i saltvatten.

(4) fångstfraktion : en del av den totala fångsten, till exempel den del av fångsten över minsta referensstorlek för bevarande som landas, den del av fångsten under minsta referensstorlek för bevarande som landas, den del av fångsten under minsta referensstorlek för bevarande som kastas överbord, de minimis-utkasten och utkasten.

(5) dagar till sjöss : en kontinuerlig 24-timmarsperiod (eller del därav) under vilken ett fartyg är närvarande i ett område och ute ur hamn.

(6) fiskedagar : kalenderdagar till sjöss under vilka en fiskeinsats äger rum, utan att det påverkar unionens och dess medlemsstaters internationella skyldigheter. En fiskeresa kan bidra både till summan av fiskedagarna för passiva redskap och summan av fiskedagarna för aktiva redskap på den resan.

(7) fångstplats : (grupp av) geografiska enheter där fiske äger rum. Dessa enheter ska överenskommas på nivån för den marina regionen på grundval av de befintliga områden som definieras av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller vetenskapliga organ.

(8) flottsegment : grupp av fartyg i samma längdklass (LOA, längd överallt) och samma övervägande fiskeredskap under året.

(9) verksamhetsgren : en grupp fiskeverksamheter som är inriktade på likartade artgrupper och använder likartade redskap (4) under samma period av året och/eller inom samma område samt kännetecknas av ett liknande fiskemönster.

(10) forskningsstudier till havs : resor som görs på ett forskningsfartyg, eller ett fartyg som är avsett för vetenskaplig forskning med avseende på bestånds- och ekosystemövervakning, som har utsetts för detta uppdrag av det organ som ansvarar för genomförandet av den nationella arbetsplan som upprättats i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 508/2014.

KAPITEL II (5)

Datainsamlingsmetoder

Datainsamlingsmetoderna och datakvaliteten ska vara anpassade till de avsedda ändamål som anges i artikel 25 i förordning (EU) nr 1380/2013 och ska grunda sig på den bästa praxis och de relevanta metoder som rekommenderas av relevanta vetenskapliga organ. Oberoende vetenskapliga organ ska med lämpliga intervall pröva metoderna och resultatet av tillämpningen av metoderna i syfte att fastställa hur väl de lämpar sig för förvaltningen av den gemensamma fiskeripolitiken.

KAPITEL III (6)

Datakrav

1. Dataset

1.1

Som en del av de arbetsplaner som upprättas i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 508/2014 ska medlemsstaterna fastställa vilka data som ska samlas in bland följande dataset enligt specifikationerna i punkterna 2–7 i detta kapitel:

a)	Biologiska data, per fångstfraktion, rörande bestånd som fångats inom unionens kommersiella fisken i unionens vatten och i vatten utanför unionen samt per fritidsfiske i unionens vatten.

b)	Data i syfte att bedöma unionsfiskets effekter på de marina ekosystemen i unionens vatten och utanför unionens vatten.

c)	Detaljerade data om unionsfiskefartygens verksamhet i unionens vatten och utanför unionens vatten enligt rapporteringen inom ramen för förordning (EG) nr 1224/2009.

d)	Sociala och ekonomiska data om fisket (7).

e)	Sociala, ekonomiska och miljörelaterade data.

1.2

Vilka data som ska samlas in ska fastställas i enlighet med artiklarna 4 och 5 i förordning (EU) 2017/1004 och med beaktande av de tröskelvärden som fastställs i kapitel II i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2019/909 om upprättande av förteckningen över obligatoriska studier och tröskelvärden inom ramen för det fleråriga unionsprogrammet för insamling och förvaltning av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk.

1.3

Data ska samlas in så att giltiga uppskattningar kan härledas för typ av fisken, tidsperioder och områden baserat på de slutanvändarbehov som överenskommits på marinregional nivå. Frekvensen för datainsamlingen ska samordnas på marinregional nivå, om inget annat anges i denna bilaga och motsvarande tabeller.

2. Biologiska data rörande bestånd som fångats inom unionens kommersiella fisken i unionens vatten och i vatten utanför unionen samt inom fritidsfiske i unionens vatten.

Dessa data ska bestå av följande:

Fångstmängderna per art och biologiska data från enskilda exemplar som gör det möjligt att uppskatta följande:

För kommersiella fisken, volym och längdfrekvens för alla fångstfraktioner (inbegripet utkast och oönskade fångster) för de bestånd som förtecknas i tabellerna 1A, 1B och 1C, rapporterade på aggregationsnivå 6 i enlighet med tabell 2. Tidsupplösningen ska samordnas på marinregional nivå grundat på slutanvändarnas behov.

ii)	För kommersiella fisken, medelvikt och åldersfördelning i fångster av de bestånd som anges i tabell 1A, 1B och 1C. Valet av bestånd från vilka dessa variabler ska samlas in och tidsupplösningen ska samordnas på marinregional nivå grundat på slutanvändarnas behov.

iii)

För kommersiella fisken, könsfördelnings-, könsmognads- och fekunditetsdata i fångster av bestånd som förtecknas i tabellerna 1A, 1B och 1C vid de frekvenser som behövs för vetenskapliga utlåtanden. Valet av bestånd från vilka dessa variabler ska samlas in och tidsupplösningen ska samordnas på marinregional nivå grundat på slutanvändarnas behov.

iv)

För fritidsfiske, årlig volym (antal och vikt eller längd) av fångster och frisläppanden för de arter som förtecknas i tabell 3 och/eller de arter som har identifierats på marinregional nivå efter vad som anses behövas för förvaltningen av fisket. Slutanvändarbehoven avseende ålder eller andra biologiska data enligt vad som anges i leden i–iii ska utvärderas för fritidsfiske på marinregional nivå.

Utöver de uppgifter som samlats in enligt led a, uppgifter om anadroma och katadroma arter som förtecknas i tabell 1E och som fångats inom kommersiellt fiske och fritidsfiske under den limniska delen av deras livscykel, oavsett hur dessa fisken bedrivs, enligt följande:

i)	Beståndsrelaterade variabler (för enskilda exemplar, ålder, längd, vikt, kön, könsmognad och fekunditet, indelade efter utvecklingsstadium, men ytterligare specificerade på artnivå och regional nivå).

ii)	Årliga fångstmängder indelade efter åldersklass eller utvecklingsstadium.

Utöver detta:

För ål: information (t.ex. data, skattningar, relativa trender, osv.) samlas in årligen i minst ett avrinningsområde per ålförvaltningsenhet vad gäller

i)	rekrytering av yngel,

ii)	beståndsstorlek (gulål), och

iii)	antal eller vikt och könsfördelning för utvandrande blankål,

För all vildlax: information samlas in årligen – om inte annat överenskommits på regional nivå – om förekomsten av smolt och stirr och antalet uppvandrande individer.

Vilka vattendrag som ska övervakas för ål och lax ska fastställas på regional nivå. Valet av bestånd från vilka dessa variabler ska samlas in ska samordnas på regional nivå grundat på slutanvändarnas behov.

3. Data i syfte att bedöma unionsfiskets effekter på marina ekosystem i unionens vatten och i vatten utanför unionen.

Dessa data ska bestå av följande:

För alla typer av fisken, oavsiktliga bifångster av alla fåglar, däggdjur och reptiler och fiskar som skyddas enligt unionens lagstiftning och internationella avtal, inklusive de arter som förtecknas i tabell 1D, även frånvaro i fångsten, som registreras under vetenskapliga observatörsresor på fiskefartyg eller av yrkesfiskarna själva via loggböckerna.

Om de data som samlats in under observatörsresor inte anses ge tillräckliga data om oavsiktlig bifångst för slutanvändarnas behov, ska andra metoder genomföras av medlemsstaterna. Valet av dessa metoder ska samordnas på marinregional nivå och vara grundat på slutanvändarnas behov.

Data som kan vara till hjälp vid bedömningen av effekterna av fiske i unionens vatten och i vatten utanför unionen på marina livsmiljöer.

De variabler som används för att bedöma fiskets effekter på marina livsmiljöer ska vara de som registrerats enligt förordning (EG) nr 1224/2009. Data ska vara uppdelade på fiskeverksamhetsnivå 3 (8), om inte en lägre aggregeringsnivå krävs på regional nivå, särskilt när det gäller marina skyddsområden.

Om data som registrerats enligt förordning (EG) nr 1224/2009 inte har rätt upplösning eller inte har tillräcklig kvalitet eller täckning för den avsedda vetenskapliga användningen, ska de samlas in på ett alternativt sätt med hjälp av lämpliga urvalsmetoder. Data som registrerats enligt förordning (EG) nr 1224/2009 ska göras tillgängliga på lämplig aggregeringsnivå för de nationella institutioner som genomför arbetsplanerna.

Data för uppskattning av fiskenivån och av fiskeverksamhetens effekter på marina biologiska resurser och på marina ekosystem, t.ex. effekter på icke-kommersiella arter, predator-byte-relationer och den naturliga dödligheten för fiskarter i varje marin region.

Dessa data ska först bedömas inom pilotstudier. På grundval av resultaten av pilotstudierna ska medlemsstaterna fastställa framtida datainsamling som ska vara specifik för varje marin region, samordnas på regional nivå och grunda sig på slutanvändarnas behov.

4. Detaljerade data om unionsfiskefartygens (9) verksamhet i unionens vatten och i vatten utanför unionen, som registrerats inom ramen för förordning (EG) nr 1224/2009.

Data för bedömning av unionsfiskefartygens verksamhet i unionens vatten och i vatten utanför unionen består av de variabler som anges i tabell 4. Data som registrerats, rapporterats och överförts enligt förordning (EG) nr 1224/2009 ska göras tillgängliga i form av primärdata för de nationella institutioner som genomför arbetsplanerna. Om dessa data inte ska samlas in enligt förordning (EG) nr 1224/2009 eller när data som samlas in enligt förordning (EG) nr 1224/2009 inte har rätt upplösning eller inte har tillräcklig kvalitet eller täckning för den avsedda vetenskapliga användningen, ska de samlas in på ett alternativt sätt med hjälp av lämpliga urvalsmetoder. Dessa metoder ska möjliggöra en uppskattning av de variabler som anges i tabell 4 på lägsta geografiska nivå per flottsegment (tabell 5a) och verksamhetsgrensnivå 6 (tabell 2).

5. Sociala och ekonomiska data om olika fisken, i syfte att möjliggöra en bedömning av socioekonomiska resultat inom unionens fiskesektor.

Dessa data ska bestå av följande:

Ekonomiska variabler som anges i tabell 5A enligt sektorsindelningen i tabell 5B och enligt de supraregioner som definieras i tabell 5C.

Populationen ska utgöras av alla aktiva och inaktiva fartyg som är registrerade i registret över unionens fiskeflotta enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 (10) den 31 december rapporteringsåret och fartyg som inte finns med i registret vid den tidpunkten men som har fiskat minst en dag under rapporteringsåret.

För inaktiva fartyg ska endast kapitalvärdet och kapitalkostnaden samlas in.

Om det finns risk för att fysiska och/eller juridiska personer identifieras får klusterbildning användas för att rapportera ekonomiska variabler i syfte att garantera insynsskydd för statistiska uppgifter. Klusterbildning kan även användas för att ta fram en statistiskt sund provtagningsplan. En sådan klustringsmetod ska vara konsekvent över tiden.

Ekonomiska data ska samlas in på årsbasis.

b)	Sociala variabler enligt tabell 6. Sociala data ska samlas in vart tredje år från och med 2018. Data om sysselsättning indelade efter utbildningsnivå och sysselsättning efter nationalitet får samlas in på grundval av pilotstudier.

6. Sociala, ekonomiska och miljömässiga data om vattenbruk till havs och valfritt om vattenbruk i inlandet, i syfte att möjliggöra en bedömning av social, ekonomisk och miljömässig prestanda inom unionens vattenbrukssektor.

Dessa data ska bestå av följande:

Ekonomiska variabler enligt tabell 7 och enligt den sektorsindelning som anges i tabell 9.

Populationen ska vara alla företag vars primära verksamhet är definierad enligt Europeiska unionens statistiska näringsgrensindelning (Nace (11)) med koderna 03.21 och 03.22 och som bedriver verksamhet i vinstsyfte.

Ekonomiska data ska samlas in på årsbasis.

b)	Sociala variabler enligt tabell 6. Sociala data ska samlas in vart tredje år från och med 2018. Data om sysselsättning indelade efter utbildningsnivå och sysselsättning efter nationalitet får samlas in på grundval av pilotstudier.

Miljödata om vattenbruket enligt tabell 8 för att möjliggöra bedömning av olika aspekter av dess miljöprestanda.

Miljödata får samlas in på grundval av pilotstudier och extrapoleras för att få fram totalvärden för den totala mängden fisk som produceras i medlemsstaten.

Miljödata ska samlas in vartannat år.

BIOLOGISKA DATA

Tabell 1A (12)

Bestånd i unionens vatten

Art (svenskt namn)	Art (vetenskapligt namn)	Område (områdeskod enligt Ices (13), IBSFC (14) eller FAO (15)) där beståndet förekommer/beståndskod
Östra Arktis, Norska havet och Barents hav
Europeisk ål	Anguilla anguilla	I, II
Lubb	Brosme brosme	I, II
Atlantoskandisk sill	Clupea harengus	I, II,
Torsk	Gadus morhua	I, II
Lodda	Mallotus villosus	I, II
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	I, II
Blåvitling	Micromesistius poutassou	I-II
Nordhavsräka	Pandalus borealis	I, II
Gråsej	Pollachius virens	I, II
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	I, II
Lax	Salmo salar	I, II
Makrill	Scomber scombrus	II,
Större kungsfisk	Sebastes marinus.	I, II
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella.	I, II
Taggmakrill	Trachurus trachurus	IIa,
Skagerrak och Kattegatt
Tobisfiskar	Ammodytidae	IIIa
Europeisk ål	Anguilla anguilla	IIIa
Sill	Clupea harengus	IIIa/22–24, IIIa
Skoläst	Coryphaenoides rupestris	IIIa
Knorrhane	Eutrigla gurnardus	IIIa
Rödknot	Aspitrigla cuculus	IIIa
Torsk	Gadus morhua	IIIaN
Torsk	Gadus morhua	IIIaS
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	IIIa
Sandskädda	Limanda limanda	IIIa
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	IIIa
Vitling	Merlangius merlangus	IIIa
Kummel	Merluccius merluccius	IIIa,
Blåvitling	Micromesistius poutassou	IIIa
Havskräfta	Nephrops norvegicus	Funktionell enhet
Nordhavsräka	Pandalus borealis	IIIa
Rödspätta	Pleuronectes platessa	IIIa
Gråsej	Pollachius virens	IIIa
Lax	Salmo salar	IIIa
Piggvar	Psetta maxima	IIIa
Makrill	Scomber scombrus	IIIa
Slätvar	Scophthalmus rhombus	IIIa
Tunga	Solea solea	IIIa
Skarpsill	Sprattus sprattus	IIIa
Vitlinglyra	Trisopterus esmarkii	IIIa
Alla kommersiellt fiskade hajar och rockor (16)	Selachii, Rajidae	IIIa
Östersjön
Europeisk ål	Anguilla anguilla	22–32
Sill	Clupea harengus	22–24/25–29, 32/30/31/ Rigabukten
Lavaretsik	Coregonus lavaretus	IIId
Siklöja	Coregonus albula	22–32
Torsk	Gadus morhua	22–24/25–32
Sandskädda	Limanda limanda	22–32
Abborre	Perca fluviatilis	IIId
Skrubbskädda	Platichthys flesus	22–32
Rödspätta	Pleuronectes platessa	22–32
Piggvar	Psetta maxima	22–32
Lax	Salmo salar	22–31/32
Öring	Salmo trutta	22–32
Gös	Sander lucioperca	IIId
Slätvar	Scophthalmus rhombus	22–32
Tunga	Solea solea	22
Skarpsill	Sprattus sprattus	22–32
Nordsjön och östra delen av Engelska kanalen
Tobisfiskar	Ammodytidae	IV
Havskatter	Anarhichas spp.	IV
Europeisk ål	Anguilla anguilla	IV, VIId
Guldlaxar	Argentina spp.	IV
Knorrhane	Eutrigla gurnardus	IV
Lubb	Brosme brosme	IV
Sill	Clupea harengus	IV, VIId
Hästräka, sandräka	Crangon crangon	IV, VIId
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	IV, VIId
Knorrhane	Eutrigla gurnardus	IV
Torsk	Gadus morhua	IV, VIId
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	IV
Blåkäft	Helicolenus dactylopterus	IV
Fyrfläckig var	Lepidorhombus boscii	IV, VIId
Glasvar	Lepidorhombus whiffiagonis	IV, VIId
Sandskädda	Limanda limanda	IV, VIId
Mindre marulk	Lophius budegassa	IV, VIId
Marulk	Lophius piscatorius	IV
Långstjärt	Macrourus berglax	IV
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	IV
Vitling	Merlangius merlangus	IV, VIId
Kummel	Merluccius merluccius	IV VII
Blåvitling	Micromesistius poutassou	IV, VIId
Bergskädda, bergtunga	Microstomus kitt	IV, VIId
Birkelånga	Molva dypterygia	IV
Långa	Molva molva	IV
Röd mulle	Mullus barbatus	IV, VIId
Mulle	Mullus surmuletus	IV, VIId
Havskräfta	Nephrops norvegicus	Alla funktionella enheter
Nordhavsräka	Pandalus borealis	IVa östra/IVa/IVb
Stor kammussla	Pecten maximus	VIId
Fjällbrosme	Phycis blennoides	IV
Klippbrosme	Phycis phycis	IV
Skrubbskädda	Platichthys flesus	IV
Rödspätta	Pleuronectes platessa	IV
Rödspätta	Pleuronectes platessa	VIId
Gråsej	Pollachius virens	IV
Piggvar	Psetta maxima	IV, VIId
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	IV
Lax	Salmo salar	IV, VIId
Makrill	Scomber scombrus	IV, VIId
Slätvar	Scophthalmus rhombus	IV, VIId
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella.	IV
Tunga	Solea solea	IV
Tunga	Solea solea	VIId
Skarpsill	Sprattus sprattus	IV/VIId
Taggmakrill	Trachurus trachurus.	IV, VIId
Fenknot	Trigla lucerna	IV
Vitlinglyra	Trisopterus esmarkii	IV
Sanktpersfisk	Zeus faber	IV, VIId
Alla kommersiellt fiskade hajar och rockor (16)	Selachii, Rajidae	IV, VIId
Nordöstra Atlanten och västra delen av Engelska kanalen
Bairds släthuvudfisk	Alepocephalus bairdii	VI, XII
Tobisfiskar	Ammodytidae	VIa
Trynfisk	Capros aper	V, VI,VII
Stor kammussla	Pecten maximus	IV, VI, VII
Hoppmussla, drottningkammussla	Aequipecten opercularis	VII
Maskeringskrabbor, spindelkrabba	Maja squinado	V, VI,VII
Europeisk ål	Anguilla anguilla	Alla områden
Dolkfiskar	Aphanopus spp.	Alla områden
Guldlaxar	Argentina spp.	Alla områden
Havsgös	Argyrosomus regius	Alla områden
Rödknot	Aspitrigla cuculus	Alla områden
Beryxar	Beryx spp.	Alla områden, utom X och IXa
Beryxar	Beryx spp.	IXa och X
Krabbtaska	Cancer pagurus	Alla områden
Sill	Clupea harengus	VIa/VIaN/ VIa S, VIIbc/VIIa/VIIj
Havsål	Conger conger	Alla områden, utom X
Havsål	Conger conger	X
Skoläst	Coryphaenoides rupestris	Alla områden
Chokladhaj	Dalatias licha	Alla områden
Spjutrocka	Dasyatis pastinaca	VII, VIII
Skednoshaj	Deania calcea	V, VI, VII, IX, X, XII
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	Alla områden, utom IX
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	IX
Strimmad tunga	Dicologlossa cuneata	VIIIc och IX
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	IXa (endast Cádiz)
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	VIII
Blåkäxa	Etmopterus spinax	VI, VII, VIII
Knorrhane	Eutrigla gurnardus	VIId,e
Torsk	Gadus morhua	Va/Vb/VIa/VIb/VIIa/VIIe–k
Rödtunga	Glyptocephalus cynoglossus	VI, VII
Blåkäft	Helicolenus dactylopterus	Alla områden
Hummer	Homarus gammarus	Alla områden
Atlantisk soldatfisk	Hoplostethus atlanticus	Alla områden
Strumpebandsfisk	Lepidopus caudatus	IXa
Fyrfläckig var	Lepidorhombus boscii	VIIIc, IXa
Glasvar	Lepidorhombus whiffiagonis	VI/VII, VIIIabd/VIIIc, IXa
Sandskädda	Limanda limanda	VIIe/VIIa,f–h
Vanlig bläckfisk, vanlig kalmar	Loligo vulgaris	Alla områden, utom VIIIc, IXa
Vanlig bläckfisk, vanlig kalmar	Loligo vulgaris	VIIIc, IXa
Mindre marulk	Lophius budegassa	IV, VI/VIIb–k, VIIIabd
Mindre marulk	Lophius budegassa	VIIIc, IXa
Marulk	Lophius piscatorius	IV, VI/VIIb–k, VIIIabd
Marulk	Lophius piscatorius	VIIIc, IXa
Lodda	Mallotus villosus	XIV
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	Va/Vb
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	VIa/VIb/VIIa/VIIb–k
Vitling	Merlangius merlangus	VIII/IX, X
Vitling	Merlangius merlangus	Vb/VIa/VIb/VIIa/VIIe–k
Kummel	Merluccius merluccius	IIIa, IV, VI, VII, VIIIab/VIIIc, IXa
Strimmad tunga	Microchirus variegatus	Alla områden
Blåvitling	Micromesistius poutassou	I–IX, XII, XIV
Bergskädda, bergtunga	Microstomus kitt	Alla områden
Birkelånga	Molva dypterygia	Alla områden, utom X
Medelhavslånga	Molva macrophthalma	X
Långa	Molva molva	Alla områden
Mulle	Mullus surmuletus	Alla områden
Nordlig hundhaj	Mustelus asterias	VI, VII, VIII, IX
Sydlig hundhaj	Mustelus mustelus	VI, VII, VIII, IX
Skarpfjällig haj, svartfläckig glatthaj	Mustelus punctulatus	VI, VII, VIII, IX
Havskräfta	Nephrops norvegicus	VI funktionell enhet
Havskräfta	Nephrops norvegicus	VII funktionell enhet
Havskräfta	Nephrops norvegicus	VIII, IX funktionell enhet
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	Alla områden, utom VIIIc, IXa
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	VIIIc, IXa
Fläckpagell	Pagellus bogaraveo	IXa, X
Pandalusräkor	Pandalus spp.	Alla områden
Djuphavsräka	Parapenaeus longirostris	IXa
Fjällbrosme	Phycis blennoides	Alla områden
Klippbrosme	Phycis phycis	Alla områden
Rödspätta	Pleuronectes platessa	VIIa/VIIe/VIIfg
Rödspätta	Pleuronectes platessa	VIIbc/VIIh–k/VIII, IX, X
Lyrtorsk, bleka	Pollachius pollachius	Alla områden, utom IX, X
Lyrtorsk, bleka	Pollachius pollachius	IX, X
Gråsej	Pollachius virens	Va/Vb/IV, IIIa, VI
Gråsej	Pollachius virens	VII, VIII
Vrakfisk	Polyprion americanus	X
Piggvar	Psetta maxima	Alla områden
Liten hälleflundra	Reinhardtius hippoglossoides	V, XIV/VI
Hälleflundra	Hippoglossus hippoglossus	V, XIV
Lax	Salmo salar	Alla områden
Sardin	Sardina pilchardus	VIIIabd/VIIIc, IXa
Spansk makrill	Scomber colias	VIII, IX, X
Makrill	Scomber scombrus	II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX
Slätvar	Scophthalmus rhombus	Alla områden
Större kungsfisk	Sebastes marinus	Ices-delområdena V, VI, XII, XIV & Nafo SA 2 + (sektion 1F + 3K)
Djuphavskungsfisk	Sebastes mentella	Ices-delområdena V, VI, XII, XIV & Nafo SA 2 + (sektion 1F + 3K)
Sidensepia, sepiabläckfisk	Sepia officinalis	Alla områden
Tunga	Solea solea	VIIa/VIIfg
Tunga	Solea solea	VIIbc/VIIhjk/IXa/VIIIc
Tunga	Solea solea	VIIe
Tunga	Solea solea	VIIIab
Havsrudefiskar	Sparidae	Alla områden
Medelhavstaggmakrill	Trachurus mediterraneus	VIII, IX
Blå taggmakrill	Trachurus picturatus	VIII, IX, X
Taggmakrill	Trachurus trachurus	IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa–c, e–k, VIIIabde/X
Taggmakrill	Trachurus trachurus	VIIIc, IXa
Skäggtorsk, vitlinglyra, glyskolja	Trisopterus spp.	Alla områden
Sanktpersfisk	Zeus faber	Alla områden
Alla kommersiellt fiskade hajar och rockor (16)	Selachii, Rajidae	IV, VIId
Medelhavet och Svarta havet
European Eel	Anguilla anguilla	Alla områden i Medelhavet
Aristeidräkor (giant red shrimp)	Aristeomorpha foliacea	Alla områden i Medelhavet
Blåröd räka	Aristeus antennatus	Alla områden i Medelhavet
Oxögonfisk	Boops boops	1.3, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2
Guldmakrill	Coryphaena equiselis	Alla områden i Medelhavet
Guldmakrill	Coryphaena hippurus	Alla områden i Medelhavet
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	Alla områden i Medelhavet
Virvelkrake	Eledone cirrhosa	1.1, 1.3, 2.1, 2.2, 3.1
Myskbläckfisk, vit bläckfisk	Eledone moschata	1.3, 2.1, 2.2, 3.1
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	Alla områden i Medelhavet
Ansjovis	Engraulis encrasicolus	Svarta havet geografiskt delområde 29
Knorrhane	Eutrigla gurnardus	2.2, 3.1
Bläckfiskar	Illex spp., Todarodes spp.	Alla områden i Medelhavet
Spjutfiskar	Istiophoridae	Alla områden i Medelhavet
Vanlig bläckfisk, vanlig kalmar	Loligo vulgaris	Alla områden i Medelhavet
Mindre marulk	Lophius budegassa	1.1, 1.2, 1.3, 2.2, 3.1
Marulk	Lophius piscatorius	1.1, 1.2, 1.3, 2.2, 3.1
Vitling	Merlangius merlangus	Svarta havet geografiskt delområde 29
Kummel	Merluccius merluccius	Alla områden i Medelhavet
Blåvitling	Micromesistius poutassou	1.1, 3.1
Multfiskar	Mugilidae	1.3, 2.1, 2.2, 3.1
Röd mulle	Mullus barbatus	Alla områden i Medelhavet
Röd mulle	Mullus barbatus	Svarta havet geografiskt delområde 29
Mulle	Mullus surmuletus	Alla områden i Medelhavet
Vanlig åttaarmad bläckfisk	Octopus vulgaris	Alla områden i Medelhavet
Havskräfta	Nephrops norvegicus	Alla områden i Medelhavet
Pageller	Pagellus erythrinus	Alla områden i Medelhavet
Djuphavsräka	Parapenaeus longirostris	Alla områden i Medelhavet
Gaffelräka	Penaeus kerathurus	3.1
Piggvar	Psetta maxima	Svarta havet geografiskt delområde 29
Sardin	Sardina pilchardus	Alla områden i Medelhavet
Makrill	Scomber spp.	Alla områden i Medelhavet
Sidensepia, sepiabläckfisk	Sepia officinalis	Alla områden i Medelhavet
Tunga	Solea vulgaris	1.2, 2.1, 3.1
Guldsparid	Sparus aurata	1.2, 3.1
Menolapikarell	Spicara smaris	2.1, 3.1, 3.2
Skarpsill	Sprattus sprattus	Svarta havet geografiskt delområde 29
Bönsyrseräka	Squilla mantis	1.3, 2.1, 2.2
Medelhavstaggmakrill	Trachurus mediterraneus	Alla områden i Medelhavet
Medelhavstaggmakrill	Trachurus mediterraneus	Svarta havet geografiskt delområde 29
Taggmakrill	Trachurus trachurus	Alla områden i Medelhavet
Taggmakrill	Trachurus trachurus	Svarta havet geografiskt delområde 29
Fenknot	Trigla lucerna	1.3, 2.2, 3.1
Venusmusslor	Veneridae	2.1, 2.2
Klarbult	Aphia minuta	Geografiska delområden 9, 10, 16 och 19
Silversidor	Atherina spp.	Geografiska delområden 9, 10, 16 och 19
Glyskolja	Trisopterus minutus	Alla regioner
Alla kommersiellt fiskade hajar och rockor (16)	Selachii, Rajidae	Alla regioner

BIOLOGISKA DATA

Tabell 1 B (17)

Bestånd i unionens yttersta randområden

Art (svenskt namn)	Art (vetenskapligt namn)
Franska Guyana
Röd snapper	Lutjanus purpureus
Penaeidräkor	Farfantepenaeus subtilis
Vekfiskar	Cynoscion acoupa
Småtandad vekfisk	Cynoscion steindachneri
Grön vekfisk	Cynoscion virescens
Havsmalar, korsmalar	Ariidae
Lobotidae (tripletail)	Lobotes surinamensis
Grymtfiskar	Genyatremus luteus
Snookar	Centropomus spp.
Grouper	Serranidae
Multfiskar	Mugil spp.
Guadeloupe och Martinique
Gruntfiskar	Lutjanidae
Grymtfiskar	Haemulidae
Grouper	Serranidae
Drakfisk	Pterois volitans
Makrillfiskar	Scombridae
Blå marlin	Makaira nigricans
Guldmakrill	Coryphaena hippurus
Réunion och Mayotte
Gruntfiskar	Lutjanidae
Grouper	Serranidae
Makrillfiskar	Scombridae
Svärdfisk	Xiphias gladius
Spjutfiskar	Istiophoridae
Guldmakrill	Coryphaena hippurus
Storögonselar	Selar crumenophthalmus
Azorerna, Madeira och Kanarieöarna
Spansk makrill	Scomber colias
Afrikansk sardinell	Sardinella maderensis
Taggmakrill	Trachurus spp.
Sardin	Sardina pilchardus
Kretensisk papegojfisk	Sparisoma cretense
Skålsnäckor	Patellidae

BIOLOGISKA DATA

Tabell 1C (1)

Bestånd i marina regioner inom regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och partnerskapsavtal om hållbart fiske

IATTC (Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk)

Arter Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data måste ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Thunnus albacares	Gulfenad tonfisk	Östra Stilla havet	Hög
Thunnus obesus	Storögd tonfisk	Östra Stilla havet	Hög
Katsuwonus pelamis	Bonit	Östra Stilla havet	Hög
Thunnus alalunga	Långfenad tonfisk	Östra Stilla havet	Hög
Thunnus orientalis	Stillahavstonfisk	Östra Stilla havet	Hög
Xiphias gladius	Svärdfisk	Östra Stilla havet	Hög
Makaira nigricans (eller M. mazara)	Blå marlin	Östra Stilla havet	Hög
Makaira indica	Svart marlin	Östra Stilla havet	Hög
Tetrapturus audax	Randig marlin	Östra Stilla havet	Hög

Iccat (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten)

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data måste ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Thunnus albacares	Gulfenad tonfisk	Atlanten och angränsande hav	Hög
Thunnus obesus	Storögd tonfisk	Atlanten och angränsande hav	Hög
Katsuwonus pelamis	Bonit	Atlanten och angränsande hav	Hög
Thunnus alalunga	Långfenad tonfisk	Atlanten och angränsande hav	Hög
Thunnus thynnus	Blåfenad tonfisk	Atlanten och angränsande hav	Hög
Xiphias gladius	Svärdfisk	Atlanten och angränsande hav	Hög
Makaira nigricans (eller M. mazara)	Blå marlin	Atlanten och angränsande hav	Hög
Istiophorus albicans	Segelfisk	Atlanten och angränsande hav	Hög
Tetrapturus albidus	Vit marlin	Atlanten och angränsande hav	Hög
Prionace glauca	Blåhaj	Atlanten och angränsande hav	Hög
Auxis rochei	Auxid	Atlanten och angränsande hav	Hög
Sarda sarda	Ryggstrimmig pelamid	Atlanten och angränsande hav	Hög
Euthynnus alletteratus	Tunnina	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Thunnus atlanticus	Karibisk tonfisk, svart tonfisk	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Orcynopsis unicolor	Ostrimmig pelamid	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Scomberomorus brasiliensis	Brasiliansk kungsmakrill	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Scomberomorus regalis	Karibisk kungsmakrill	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Auxis thazard	Fregattauxid	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Scomberomorus cavalla	Kungsmakrill	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Scomberomorus tritor	Afrikansk kungsmakrill	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Scomberomorus maculatus	Fläckig kungsmakrill	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Acanthocybium solandri	Wahoo	Atlanten och angränsande hav	Medelhög
Coryphaena hippurus	Guldmakrill	Atlanten och angränsande hav	Medelhög

Nafo (Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del)

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Bestånd definierade av den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data måste ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Gadus morhua	Torsk	Nafo 2J 3KL	Låg
Gadus morhua	Torsk	Nafo 3M	Hög
Gadus morhua	Torsk	Nafo 3NO	Hög
Gadus morhua	Torsk	Nafo 3Ps	Hög
Gadus morhua	Torsk	Nafo SA1	Hög
Glyptocephalus cynoglossus	Rödtunga	Nafo 3NO	Hög
Glyptocephalus cynoglossus	Rödtunga	Nafo 2J3KL	Låg
Hippoglossoides platessoides	Lerskädda	Nafo 3LNO	Hög
Hippoglossoides platessoides	Lerskädda	Nafo 3M	Hög
Limanda ferruginea	Gulstjärtsskädda	Nafo 3LNO	Medelhög
Coryphaenoides rupestris	Skoläst	Nafo SA0 + 1	Låg
Macrourus berglax	Långstjärt	Nafo SA2 + 3	Hög
Pandalus borealis	Nordhavsräka	Nafo 3LNO	Hög
Pandalus borealis	Nordhavsräka	Nafo 3M	Hög
Amblyraja radiata	Klorocka	Nafo 3LNOPs	Hög
Reinhardtius hippoglossoides	Liten hälleflundra	Nafo 3KLMNO	Hög
Reinhardtius hippoglossoides	Liten hälleflundra	Nafo SA1	Hög
Hippoglossus hippoglossus	Hälleflundra	Nafo SA1	Låg
Sebastes mentella	Djuphavskungsfisk	Nafo SA1	Hög
Sebastes spp.	Djuphavskungsfisk	Nafo 3LN	Hög
Sebastes spp.	Djuphavskungsfisk	Nafo 3M	Hög
Sebastes spp.	Djuphavskungsfisk	Nafo 3O	Hög
Urophycis tenuis	Vitbrosme	Nafo 3NO	Hög
Mallotus villosus	Lodda	Nafo 3NO	Hög
Beryx sp.	Beryxar	Nafo 6G	Hög
Illex illecebrosus	Nordlig stjärtfenad bläckfisk	Nafo-delområdena 3 + 4	Låg
Salmo salar	Lax	Nafo S1+ Ices-delområde XIV, NEAF, NASCO	Hög

FAO havsområde 34 – Fiskerikommittén för östra Centralatlanten (Cecaf)

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Brachydeuterus spp.	Grymtfiskar	34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Caranx spp.	Taggmakrillar	34.3.1, 34.3.3–6	hög
Cynoglossus spp.	Hundtungefiskar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Decapterus spp.	Taggmakrillar	34.3.1, 34.3.3–6	hög
Dentex canariensis	Kanarietandbraxen	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	medelhög
Dentex congoensis	Kongotandbraxen	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	medelhög
Dentex macrophthalmus	Storögd tandbraxen	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Dentex maroccanus	Röd tandbraxen	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	medelhög
Dentex spp.	Tandbraxnar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Engraulis encrasicolus	Ansjovis	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Epinephelus aeneus	Vit grouper	34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Ethmalosa fimbriata	Bongasill	34.3.1, 34.3.3–6	hög
Farfantepenaeus notialis	Sydlig rosenräka	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Galeoides decadactylus	Polynemidae (lesser African threadfin)	34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Loligo vulgaris	Vanlig bläckfisk, vanlig kalmar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Merluccius polli	Svart kummel	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Merluccius senegalensis	Senegalkummel	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Merluccius spp.	Annan kummel	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	medelhög
Octopus vulgaris	Vanlig åttaarmad bläckfisk	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Pagellus acarne	Silverpagell, pagell	34.1.1	hög
Pagellus bellottii	Pandorapagell, prickpagell	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Pagellus bogaraveo	Fläckpagell	34.1.1	medelhög
Pagellus spp.	Pageller	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Pagrus caeruleostictus	Blåfläckig rödbraxen	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Parapenaeus longirostris	Djuphavsräka	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Pomadasys incisus	Blandgrymta	34.1.1	medelhög
Pomadasys spp.	Grymtfiskar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Pseudotolithus spp.	Kväkare	34.1.1	hög
Sardina pilchardus	Sardin	34.1.1, 34.1.3	hög
Sardinella aurita	Rund sardinell	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Sardinella maderensis	Afrikansk sardinell	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Scomber japonicus	Stillahavsmakrill	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Scomber spp.	Makrillar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Sepia hierredda	Sidensepia, sepiabläckfisk	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Sepia officinalis	Sidensepia, sepiabläckfisk	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Sepia spp.	Sepiabläckfiskar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	medelhög
Sparidae	Havsrudefiskar	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Sparus spp.	Havsrudefiskar	34.1.1	hög
Trachurus trachurus	Taggmakrill	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Trachurus trecae	Cunenetaggmakrill	34.1.1, 34.1.3, 34.3.1, 34.3.3–6	hög
Umbrina canariensis	Skuggfiskar	34.3.3–6	medelhög

Seafo (Fiskeriorganisationen för Sydostatlanten)

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Dissostichus eleginoides	Tandnoting	Sydostatlanten	Hög
Beryx spp.	Beryxar	Sydostatlanten	Hög
Chaceon spp.	Krabbor	Sydostatlanten	Hög
Pseudopentaceros richardsoni	Pelagic armourhead/southern boarfish	Sydostatlanten	Hög
Helicolenus spp.	Blåkäftar	Sydostatlanten	Hög
Hoplostethus atlanticus	Atlantisk soldatfisk	Sydostatlanten	Hög
Trachurus spp.	Taggmakrill	Sydostatlanten	Hög
Scomber spp.	Makrill	Sydostatlanten	Hög
Polyprion americanus	Vrakfisk	Sydostatlanten	Medelhög
Jasus tristani	Tristanlangust	Sydostatlanten	Medelhög
Lepidotus caudatus	Strumpebandsfisk	Sydostatlanten	Medelhög
Schedophilus ovalis	Svartfiskar (imperial blackfish)	Sydostatlanten	Låg
Schedophilus velaini	Svartfiskar (violet warehou)	Sydostatlanten	Låg
Allocyttus verrucosus	Guldkroppar	Sydostatlanten	Låg
Neocyttus romboidales		Sydostatlanten
Allocyttus guineensis		Sydostatlanten
Pseudocyttus maculatus		Sydostatlanten
Emmelichthys nitidus	Kapbahytt	Sydostatlanten	Låg
Ruvettus pretiosus	Oljefisk	Sydostatlanten	Låg
Promethichthys prometheus	Havsgäddfiskar (roudi escolar)	Sydostatlanten	Låg
Macrourus spp.	Långstjärtar	Sydostatlanten	Låg
Antimora rostrata	Blå antimora	Sydostatlanten	Låg
Epigonus spp.	Djuphavsabborrfiskar	Sydostatlanten	Låg
Merluccius spp.	Kummel	Sydostatlanten	Låg
Notopogon fernandezianus	Rakknivsfiskar (orange bellowfish)	Sydostatlanten	Låg
Octopodidae och Loliginidae	Åttaarmade bläckfiskar och kalmarer	Sydostatlanten	Låg

WCPFC (Fiskerikommissionen för västra och centrala Stilla havet)

ARTER

Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.

Frekvens för insamling av biologiska variabler

Vetenskapligt namn

Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)

Geografiskt område

Prioritet

Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.

Thunnus albacares

Gulfenad tonfisk

Västra centrala Stilla havet

Hög

Thunnus obesus

Storögd tonfisk

Västra centrala Stilla havet

Hög

Katsuwonus pelamis

Bonit

Västra centrala Stilla havet

Hög

Thunnus alalunga

Långfenad tonfisk

Västra centrala Stilla havet

Hög

Thunnus orientalis

Stillahavstonfisk

Västra centrala Stilla havet

Hög

Xiphias gladius

Svärdfisk

Västra centrala Stilla havet

Hög

Makaira nigricans (eller M. mazara)

Blå marlin

Västra centrala Stilla havet

Hög

Makaira indica

Svart marlin

Västra centrala Stilla havet

Hög

Tetrapturus audax

Randig marlin

Västra centrala Stilla havet

Hög

Acanthocybium solandri

Wahoo

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Coryphaena hippurus

Guldmakrill

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Elagatis bipinnulata

Regnbågslöpare

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Lepidocybium flavobrunneum

Havsgäddor

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Lampris regius

Glansfisk

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Mola mola

Klumpfisk

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Istiophorus platypterus

Segelfisk

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Tetrapturus angustirostris

Kortnosad spjutfisk

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Ruvettus pretiosus

Oljefisk

Västra centrala Stilla havet

Medelhög

Prionace glauca

Blåhaj

Västra centrala Stilla havet

Hög

Carcharhinus longimanus

Årfenhaj

Västra centrala Stilla havet

Hög

Carcharhinus falciformis

Silkeshaj

Västra centrala Stilla havet

Hög

Alopias superciliosus

Storögd rävhaj

Västra centrala Stilla havet

Hög

Alopias vulpinus

Rävhaj

Västra centrala Stilla havet

Hög

Alopias pelagicus

Stillahavsrävhaj

Västra centrala Stilla havet

Hög

OBS: för WCPF ska följande rapporteringskrav för långrevsfartyg läggas till:

1.	Antal tafsar mellan flötena. Antalet tafsar mellan flötena ska rapporteras för varje fiskeinsats.

Antal fångade fiskar per fiskeinsats, för följande arter: långfenad tonfisk (Thunnus alalunga), storögd tonfisk (Thunnus obesus), bonit (Katsuwonus pelamis), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), randig marlin (Tetrapturus audax), blå marlin (Makaira mazara), svart marlin (Makaira indica), svärdfisk (Xiphias gladius), blåhaj, silkeshaj, årfenhaj, makohajar, rävhajar, håbrand (söder om 20°S, fram till dess att biologiska data visar att denna eller en annan geografisk gräns är lämplig), hammarhajar (vinghammarhaj, flerhornig hammarhaj, stor hammarhaj och hammarhaj), valhaj och andra arter som fastställs av kommissionen.

Om totalvikten eller den genomsnittliga vikten av fisk som fångats per fiskeinsats har registrerats, ska totalvikten eller den genomsnittliga vikten av fisk som fångats per fiskeinsats, per art, också rapporteras. Om totalvikten eller den genomsnittliga vikten av fisk som fångats per fiskeinsats inte har registrerats, ska totalvikten eller den genomsnittliga vikten av fisk som fångats per fiskeinsats, per art, uppskattas och rapporteras. Totalvikten eller den genomsnittliga vikten ska avse hel vikt, inte beredd vikt.

WECAFC (Fiskerikommissionen för västra Centralatlanten)

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Panulirus argus	Karibisk langust	Västra Centralatlanten	Hög
Strombus gigas	Jättevingsnäcka	Västra Centralatlanten	Hög
Selachii, Rajidae	Hajar och rockor	Västra Centralatlanten	Hög
Coryphaena hippurus	Guldmakrill	Västra Centralatlanten	Hög
Acanthocybium solandri	Wahoo	Västra Centralatlanten	Hög
Epinephelus guttatus	Röd prickig grouper	Västra Centralatlanten	Hög
Lutjanus vivanus	Sidensnapper	Västra Centralatlanten	Hög
Lutjanus buccanella	Svartfenad snapper	Västra Centralatlanten	Hög
Lutjanus campechanus	Röd snapper	Västra Centralatlanten	Hög
Penaeus subtilis	Penaeusräkor	Franska Guyana EEZ	Hög

IOTC (Tonfiskkommissionen för Indiska oceanen)

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Thunnus albacares	Gulfenad tonfisk	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Thunnus obesus	Storögd tonfisk	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Katsuwonus pelamis	Bonit	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Thunnus alalunga	Långfenad tonfisk	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Xiphias gladius	Svärdfisk	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Makaira nigricans (eller M. mazara)	Blå marlin	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Makaira indica	Svart marlin	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Tetrapturus audax	Randig marlin	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Istiophorus platypterus	Segelfisk	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Auxis rochei	Auxid	Västra och östra Indiska oceanen	Medelhög
Auxis thazard	Fregattauxid	Västra och östra Indiska oceanen	Medelhög
Euthynnus affinis	Kawakawa	Västra och östra Indiska oceanen	Medelhög
Thunnus tonggol	Tonggol, långstjärtad tonfisk	Västra och östra Indiska oceanen	Medelhög
Scomberomorus guttatus	Prickig kungsmakrill	Västra och östra Indiska oceanen	Medelhög
Scomberomorus commerson	Strimmig kungsmakrill	Västra och östra Indiska oceanen	Medelhög
Prionace glauca	Blåhaj	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Alopias superciliosus	Storögd rävhaj	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Carcharhinus falciformes	Silkeshaj	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Carcharhinus longimanus	Årfenhaj	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Alopias pelagicus	Stillahavsrävhaj	Västra och östra Indiska oceanen	Hög
Sphyrna lewini	Flerhornig hammarhaj	Västra och östra Indiska oceanen	Hög

Andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

ARTER Vid utformningen av provtagningsplaner som syftar till insamling av biologisk information som föreskrivs i kapitel III i denna bilaga ska de beståndsgränser som fastställts av behöriga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller regionala fiskeriorganisationer beaktas och lämpliga provtagningsinsatser ska göras för varje bestånd.				Frekvens för insamling av biologiska variabler
Vetenskapligt namn	Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Geografiskt område	Prioritet	Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data ska ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.
Trachurus murphyi	Chilensk taggmakrill	SPRFMO:s konventionsområde	Hög
Euphausia superba	Antarktisk krill	CCAMLR:s konventionsområde	Hög
Dissostichus spp. Dissostichus eleginoides och Dissostichus mawsoni	Tandnotingar	CCAMLR:s konventionsområde	Hög
Champsocephalus gunnari	Gunnars isfisk	CCAMLR:s konventionsområde	Låg
Resurser av fisk, blötdjur, kräftdjur och andra sedentära arter inom konventionsområdet, utom i) sedentära arter som omfattas av kuststaters fiskerijurisdiktion i enlighet med artikel 77.4 i FN:s havsrättskonvention från 1982, och ii) långvandrande arter förtecknade i bilaga I till FN:s havsrättskonvention från 1982.		SIOFA:s konventionsområde

(1)	Denna tabell ersätter tabell 1C i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

BIOLOGISKA DATA

Tabell 1D (18)

Arter som ska övervakas inom unionens skyddsprogram eller i enlighet med internationella åtaganden

Svenskt namn (om namn saknas anges högre taxon och/eller engelskt namn)	Vetenskapligt namn	Region/regional fiskeriförvaltningsorganisation	Rättslig ram
Egentliga benfiskar	Teleostei
Störar	Acipenser spp.	Medelhavet och Svarta havet; Östersjön; OSPAR II, IV	Bilaga II till Barcelonakonventionen (19), Annex IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol; Ospar (20), Helcom (21)
Släthuvudfiskar	Alepocephalidae	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske (22)
Bairds släthuvudfisk	Alepocephalus Bairdii	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Släthuvad djuphavsfisk	Alepocephalus rostratus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Svartahavsstaksill	Alosa immaculata	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Majfisk	Alosa alosa	OSPAR II, III, IV	OSPAR
Lavaretsik	Coregonus lavaretus	OSPAR II	OSPAR
Torsk	Gadus morhua	OSPAR II, III; Östersjön	OSPAR; Helcom
Långnosad sjöhäst	Hippocampus guttulatus (synonym: Hippocampus ramulosus)	OSPAR II, III, IV, V	OSPAR
Kortnosad sjöhäst	Hippocampus hippocampus	OSPAR II, III, IV, V	OSPAR
Staksillar	Alosa tanaica	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Blå antimora	Antimora rostrata	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Dolkfisk	Aphanopus carbo	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Dolkfiskar	Aphanopus intermedius	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Kräftor	Astacus spp.	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Silversidor	Atherina pontica	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Näbbgädda	Belone belone euxini Günther	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Beryxar	Beryx spp.	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Bythitidae (brotula)	Cataetyx laticeps	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Siklöja	Coregonus albula	Östersjön	Rekommendation från den regionala samordningsgruppen (Regional Co-ordination Group, RCG) Östersjön
Sjurygg	Cyclopterus lumpus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Stjärtbandsblecka	Diplodus annularis	Medelhavet	Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (23) (minsta ref.stlk f bevarande).
Spetsnosblecka	Diplodus puntazzo	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Vitblecka	Diplodus sargus	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Tvåbandsblecka	Diplodus vulgaris	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Tandnoting	Dissostichus eleginoides	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Antarktisk tandnoting	Dissostichus mawsoni	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Grouper	Epinephelus spp.	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Teleskopabborre	Epigonus telescopus	Alla regioner	Sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Smörbultar	Gobiidae	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Blåkäft	Helicolenus dactylopterus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Hälleflundra	Hippoglossus hippoglossus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Atlantisk soldatfisk	Hoplostethus atlanticus	Alla regioner; OSPAR I, V	Sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Medelhavssoldatfisk	Hoplostethus mediterraneus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Strumpebandsfisk	Lepidopus caudatus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Randig sandblecka	Lithognathus mormyrus	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Guldmulte	Liza aurata	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Hoppmulte	Liza saliens	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Stor ålbrosme	Lycodes esmarkii	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Skolästfiskar andra än skoläst och långstjärt	Macrouridae andra än Coryphaenoides rupestris och Macrourus berglax	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Långstjärt	Macrourus berglax	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Vitling	Merlangius merlangus	Östersjön och Svarta havet	Rekommendation RCG Östersjön Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Europeisk ål	Anguilla anguilla	Ospar I, II, III, IV, Östersjön	OSPAR; HELCOM
Lax	*Salmo salar	Ospar I, II, III, IV, Östersjön	OSPAR; HELCOM
Blåfenad tonfisk	*Thunnus thynnus	OSPAR V	OSPAR; HELCOM
Birkelånga	Molva dypterygia	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Moratorsk	Mora moro	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Multfiskar	Mugil spp.	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Havsgädda	Nesiarchus nasutus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Nordlig piggål	Notocanthus chemnitzii	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Nors	Osmerus eperlanus	Östersjön	Rekommendation från RCG Östersjön, Helcom
Silverpagell, pagell	Pagellus acarne	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Fläckpagell	Pagellus bogaraveo	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Rödbraxen	Pagrus pagrus	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Vrakfisk	Polyprion americanus	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Vrakfisk	Polyprion americanus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Blåfisk	Pomatomus saltatrix	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Mindre kungsfisk	Sebastes viviparus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Hus	Huso huso	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Kungsfiskar	Trachyscorpia cristulata	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Havsbraxnar	Brama spp.	Geografiska delområden 1.1, 1.2, 1.3 och Svarta havet geografiskt delområde 29	Bilaga VIII till rådets förordning (EG) nr 894/97 (24)
Spansk makrill	Scomber colias Gmelin	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Glasbult	Crystallogobius linearis	Svarta havet	Nationella förvaltningsplaner
Havsmus	Chimaera monstrosa	Östersjön	Helcom
Majfisk	Alosa alosa	Östersjön	Helcom
Staksill	Alosa fallax	Östersjön	Helcom
Höstlekande sill/strömming	Clupea harengus subsp.	Östersjön	Helcom
Faren	Abramis ballerus	Östersjön	Helcom
Löja	Alburnus alburnus	Östersjön	Helcom
Asp	Aspius aspius	Östersjön	Helcom
Flodbarb	Barbus barbus	Östersjön	Helcom
Sandkrypare	Gobio gobio	Östersjön	Helcom
Skärkniv	Pelecus cultratus	Östersjön	Helcom
Elritsa	Phoxinus phoxinus	Östersjön	Helcom
Vimma	Vimba vimba	Östersjön	Helcom
Nissöga	Cobitis taenia	Östersjön	Helcom
Öring	Salmo trutta	Östersjön	Helcom
Siklöja	Coregonus albula	Östersjön	Helcom
Lavaretsik	Coregonus balticus Synonym: Coregonus lavaretus, vandrande	Östersjön	Helcom
Älvsik	Coregonus maraena Synonym: Coregonus lavaretus, stationär	Östersjön	Helcom
Aspsik	Coregonus pallasii	Östersjön	Helcom
Nors	Osmerus eperlanus	Östersjön	Helcom
Mindre marulk	Lophius budegassa	Östersjön	Helcom
Tångspigg	Spinachia spinachia	Östersjön	Helcom
Större havsnål	Entelurus aequoreus	Östersjön	Helcom
Mindre havsnål	Nerophis ophidion	Östersjön	Helcom
Krumnosig havsnål	Nerophis lumbriciformis	Östersjön	Helcom
Större kantnål	Syngnathus acus	Östersjön	Helcom
Tångsnälla	Syngnathus typhle	Östersjön	Helcom
Skoläst	Coryphaenoides rupestris	Östersjön	Helcom
Kolja	Melanogrammus aeglefinus	Östersjön	Helcom
Lyrtorsk, bleka	Pollachius pollachius	Östersjön	Helcom
Långa	Molva molva	Östersjön	Helcom
Spetsstjärtat långebarn	Lumpenus lampretaeformis	Östersjön	Helcom
Större kungsfisk	Sebastes marinus	Östersjön	Helcom
Mindre kungsfisk	Sebastes viviparus	Östersjön	Helcom
Stensimpa	Cottus gobio	Östersjön	Helcom
Bergsimpa	Cottus poecilopus	Östersjön	Helcom
Rötsimpa	Myoxocephalus scorpius	Östersjön	Helcom
Oxsimpa	Taurulus bubalis	Östersjön	Helcom
Hornsimpa	Triglopsis quadricornis	Östersjön	Helcom
Sjurygg	Cyclopterus lumpus	Östersjön	Helcom
Ringbuk	Liparis liparis	Östersjön	Helcom
Tångringbuk	Liparis montagui	Östersjön	Helcom
Sanktpersfisk	Zeus faber	Östersjön	Helcom
Havsabborre	Dicentrarchus labrax	Östersjön	Helcom
Berggylta	Labrus bergylta	Östersjön	Helcom
Blågylta	Labrus mixtus	Östersjön	Helcom
Skärsnultra	Symphodus melops	Östersjön	Helcom
Fjärsing	Trachinus draco	Östersjön	Helcom
Havskatt	Anarhichas lupus	Östersjön	Helcom
Havstobis	Ammodytes marinus	Östersjön	Helcom
Kusttobis	Ammodytes tobianus	Östersjön	Helcom
Bergstubb	Pomatoschistus pictus	Östersjön	Helcom
Auxid	Auxis rochei	Östersjön	Helcom
Tunnina	Euthynnus alletteratus	Östersjön	Helcom
Ostrimmig pelamid	Orcynopsis unicolor	Östersjön	Helcom
Makrill	Scomber scombrus	Östersjön	Helcom
Hälleflundra	Hippoglossus hippoglossus	Östersjön	Helcom
Svärdfisk	Xiphias gladius	Östersjön	Helcom
Svartfisk	Centrolophus niger	Östersjön	Helcom
Broskfiskar	Chondrichthyes
Knivtandad sågfisk	Anoxypristis cuspidata	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Skednoshaj	Deania calcea	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Slätkäxa	Etmopterus pusillus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Dvärgsågfisk	Pristis clavata	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Jättesågfisk	Pristis zijsron	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Svartbuksrocka	Raja (Dipturus) nidarosiensis	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Knaggrocka	Raja clavata	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Ospar, Helcom
Brokrocka	Raja undulata	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Stillahavsrävhaj	Alopias pelagicus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Storögd rävhaj	Alopias superciliosus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Rävhaj	Alopias vulpinus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet; Helcom
Klorocka	Amblyraja radiata	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Rödhajar	Apristurus spp.	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Silkeshaj	Carcharhinus falciformis	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Galapagoshaj	Carcharhinus galapagensis	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Årfenhaj	Carcharhinus longimanus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Högfenad haj	Carcharhinus plumbeus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Oxhaj	Carcharias taurus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Vithaj	Carcharodon carcharias	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Sorghaj	Centrophorus granulosus	Alla oceaner och hav	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga III OSPAR
Pigghajar	Centrophorus spp.	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Brun pigghaj	Centrophorus squamosus	Alla oceaner och hav	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet; OSPAR
Svart pigghaj	Centroscyllium fabricii	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske
Pailonahaj	Centroscymnus coelolepis	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske; OSPAR
Långnospailona	Centroscymnus crepidater	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Brugd	Cetorhinus maximus	Alla oceaner och hav	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet; OSPAR; Helcom
Havsmus	Chimaera monstrosa	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Kråshaj	Chlamydoselachus anguineus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Chokladhaj	Dalatias licha	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Spjutrocka	Dasyatis pastinaca	Svarta havet	Annex IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol; Helcom
Skednoshaj	Deania calcea	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske
Slätrocka	Dipturus batis	Alla oceaner och hav	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II OSPAR; Helcom
Grårocka	*Rostroraja alba	OSPAR II, III, IV	OSPAR
Brunkäxa	Etmopterus princeps	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Blåkäxa	Etmopterus spinax	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske; Helcom
Vinghuvudhaj	Eusphyra blochii	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Gråhaj	Galeorhinus galeus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II; Helcom
Hågäl	Galeus melastomus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske
Rödhajar (mouse catshark)	Galeus murinus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske
Marmorerad fjärilsrocka	Gymnura altavela	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Pärlhaj	Heptranchias perlo	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga III
Sexbågig kamtandhaj	Hexanchus griseus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II; Helcom
Blåvingad havsmus	Hydrolagus mirabilis	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Mako	Isurus oxyrinchus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Långfenad mako	Isurus paucus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Håbrand	Lamna nasus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Ospar; Helcom
Sandrocka	Leucoraja circularis	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Egentliga rockor (Maltese skate)	Leucoraja melitensis	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Vingrockor (reef manta ray)	Manta alfredi	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Manta	Manta birostris	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (longhorned mobula)	Mobula eregoodootenkee	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (lesser devil ray)	Mobula hypostoma	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (spinetail mobula)	Mobula japanica	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (shortfin devil ray)	Mobula kuhlii	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Mindre djävulsrocka	Mobula mobular	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (Munk's devil ray)	Mobula munkiana	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (lesser Guinean devil ray)	Mobula rochebrunei	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (Chilean devil ray)	Mobula tarapacana	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Vingrockor (smoothtail mobula)	Mobula thurstoni	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Nordlig hundhaj	Mustelus asterias	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga III
Sydlig hundhaj	Mustelus mustelus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga III
Skarpfjällig haj, svartfläckig glatthaj	Mustelus punctulatus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga III
Hågäl	Galeus melanostomus	Östersjön	Helcom
Småfläckig rödhaj	Scyliorhinus canicula	Östersjön	Helcom
Klorocka	Amblyraja radiata	Östersjön	Helcom
Näbbrocka	Leucoraja fullonica	Östersjön	Helcom
Marmorerad darrocka	Torpedo marmorata	Östersjön	Helcom
Spetsfenshaj	Oxynotus paradoxus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, sårbar art, relevant för djuphavsfiske
Småtandad sågfisk	Pristis pectinata	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II;
Allmän sågfisk	Pristis pristis	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II;
Krokodilhaj	Pseudocarcharias kamoharai	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Violett spjutrocka	Pteroplatytrygon violacea	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Rundrocka	Raja fyllae	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Isrocka	Raja hyperborea	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Svartbuksrocka	Raja nidarosiensus	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Fläckrocka	Raja montagui	OSPAR I, II, III, IV	OSPAR; Helcom
Valhaj	Rhincodon typus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Hajrockor	Rhinobatos cemiculus	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Hajrockor	Rhinobatos rhinobatos	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Långnosad havsmus	Rhinochimaera atlantica	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Grårocka	Rostroraja alba	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Knorrhaj	Scymnodon ringens	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske
Andra hajar	Selachimorpha (eller Selachii), Batoidea (anges per art enligt landnings-, undersöknings- eller fångstdata)	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet; Helcom
Håkäring	Somniosus microcephalus	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, relevant för djuphavsfiske; Helcom
Flerhornig hammarhaj	Sphyrna lewini	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Stor hammarhaj	Sphyrna mokarran	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Hammarhaj	Sphyrna zygaena	Alla oceaner	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet
Pigghaj	Squalus acanthias	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga III, Ospar; Helcom
Tagghavsängel	Squatina aculeata	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Parfläckig havsängel	Squatina oculata	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II
Havsängel	Squatina squatina	Alla oceaner + Medelhavet och Svarta havet	Reg. fiskeriförv.org., hög prioritet, Barcelona-konventionen bilaga II, Ospar; Helcom
Havsnejonöga	Petromyzon marinus	OSPAR I, II, III, IV	OSPAR; Helcom
Flodnejonöga	Lampetra fluviatilis	Östersjön	Helcom
Däggdjur	Mammalia
Valar – alla arter	Cetacea – alla arter	Alla områden	Rådets direktiv 92/43/EEG (25)
Vikval	Balaenoptera acutorostrata	Medelhavet	Rek. AKFM (26)/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Grönlandsval	Balaena mysticetus	OSPAR I	OSPAR
Blåval	Balaenoptera musculus	Hela Ospar	OSPAR
Nordkapare	Eubalaena glacialis	Hela Ospar	OSPAR
Sejval	Balaenoptera borealis	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Sillval	Balaenoptera physalus	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Sadeldelfin	Delphinus delphis	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Nordkapare	Eubalaena glacialis	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Långfenad grindval	Globicephala melas	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Rissos delfin	Grampus griseus	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Dvärgkaskelot	Kogia simus	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Knölval	Megaptera novaeangliae	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Blainvilles näbbval	Mesoplodon densirostris	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Späckhuggare	Orcinus orca	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Tumlare	Phocoena phocoena	Medelhavet; OSPAR II, III	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen; direktiv 92/43/EEG, Ospar
Kaskelot	Physeter macrocephalus	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Falsk späckhuggare	Pseudorca crassidens	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Strimmig delfin	Stenella coeruleoalba	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Näbbdelfin	Steno bredanensis	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Öresvin, flasknosdelfin	Tursiops truncatus	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Småhuvudval	Ziphius cavirostris	Medelhavet	Rek. AKFM/36/2012/2 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Havsmunk	Monachus monachus	Alla områden	Rek. AKFM/35/2011/5 & bilaga II till Barcelonakonventionen; direktiv 92/43/EEG
Saimenvikare	Phoca hispida saimensis	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG
Gråsäl	Halichoerus grypus	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG
Knubbsäl	Phoca vitulina	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG
Östersjövikare	Phoca hispida bottnica	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG
Fåglar	Aves
Gulnäbbad lira	Calonectris borealis	Alla områden	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (27)
Storskarv	Phalacrocorax carbo	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Havssula	Morus bassanus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Lunnefågel	Fratercula arctica	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Balearisk lira	Puffinus mauretanicus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Skrattmås	Larus ridibundus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Sjöorre	Melanitta nigra	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Toppskarv	Phalacrocorax aristotelis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Större lira	Ardenna gravis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Mindre lira	Puffinus puffinus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Stormfågel	Fulmarus glacialis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Scopolilira	Calonectris diomedea	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Grålira	Ardenna grisea	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Medelhavslira	Puffinus yelkouan	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Rödnäbbad trut	Larus audouinii	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Islandsknipa	Bucephala islandica	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Spetsstjärtad petrell	Bulweria bulwerii	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Knipa	Bucephala clangula	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Gråtrut	Larus argentatus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Vittrut	Larus hyperboreus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Havstrut	Larus marinus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Storlabb	Catharacta skua	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Bergand	Aythya marila	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG; Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Brunand	Aythya ferina	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Silltrut	Larus fuscus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Alkekung	Alle alle	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Fjällabb	Stercorarius longicaudus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Tordmule	Alca torda	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Kustlabb	Stercorarius parasiticus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Storlom	Gavia arctica	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Audobonlira	Puffinus lherminieri	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Tobisgrissla	Cepphus grylle	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Amerikansk sjöorre	Melanitta americana	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svarthalsad dopping	Podiceps nigricollis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Kaspisk trut	Larus cachinnans	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Ejder	Somateria mollissima	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Sillgrissla	Uria aalge	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svartnäbbad islom	Gavia immer	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Storskrake	Mergus merganser	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Skäggdopping	Podiceps cristatus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Strömand	Histrionicus histrionicus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svarthakedopping	Podiceps auritus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Vitvingad trut	Larus glaucoides	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Praktejder	Somateria spectabilis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Alfågel	Clangula hyemalis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svarthuvad mås	Larus melanocephalus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Fiskmås	Larus canus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Småskrake	Mergus serrator	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Gråhakedopping	Podiceps grisegena	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Smålom	Gavia stellata	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Långnäbbad mås	Larus genei	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Alförrädare	Polysticta stelleri	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Bredstjärtad labb	Stercorarius pomarinus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Spetsbergsgrissla	Uria lomvia	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svärta	Melanitta fusca	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Vitnäbbad islom	Gavia adamsii	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Medelhavstrut	Larus michahellis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Madeirapetrell	Pterodroma madeira	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svarthuvad trut	Larus ichthyaetus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Tretåig mås	Rissa tridactyla	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Vit pelikan	Pelecanus onocrotalus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Klykstjärtad stormsvala	Oceanodroma leucorhoa	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Brednäbbad simsnäppa	Phalaropus fulicarius	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Smalnäbbad simsnäppa	Phalaropus lobatus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Havslöpare	Oceanites oceanicus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Silvertärna	Sterna paradisaea	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Oceanlöpare	Hydrobates castro	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Svarttärna	Chlidonias niger	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Skräntärna	Hydroprogne caspia	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Sandtärna	Gelochelidon nilotica	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Fisktärna	Sterna hirundo	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Desertaspetrell	Pterodroma deserta	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Ismås	Pagophila eburnea	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Iltärna	Thalasseus bengalensis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Dvärgmås	Hydrocoloeus minutus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Småtärna	Sternula albifrons	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Monteirostormsvala	Hydrobates monteiroi	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Rosentärna	Sterna dougallii	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Rosenmås	Rhodostethia rosea	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Tärnmås	Xema sabini	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Kentsk tärna	Thalasseus sandvicensis	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Thayertrut	Larus thayeri	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Fregattstormsvala	Pelagodroma marina	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Stormsvala	Hydrobates pelagicus	Alla områden	Direktiv 2009/147/EG
Silltrut	Larus fuscus fuscus	OSPAR I	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Ismås	Pagophila eburnea	OSPAR I	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Alförrädare	Polysticta stelleri	OSPAR I	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Dvärglira (makaronesisk lira)	Puffinus assimilis baroli (auct.incert.)	OSPAR V	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Balearisk lira	Puffinus mauretanicus	OSPAR II, III, IV, V	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Tretåig mås	Rissa tridactyla	OSPAR I, II,	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Rosentärna	Sterna dougallii	OSPAR II, III, IV, V	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Sillgrissla (iberiska populationen)	Uria aalge – iberiska populationen (synonymer: Uria aalge albionis, Uria aalge ibericus)	OSPAR IV	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Spetsbergsgrissla	Uria lomvia	OSPAR I	Ospar-förteckning över hotade och minskande arter
Reptiler	Reptilia
Atlantisk bastardsköldpadda	Lepidochelys kempii	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter; Rek. AKFM/35/2011/4 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Oäkta karettsköldpadda	Caretta caretta	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter; Rek. AKFM/35/2011/4 & bilaga II till Barcelonakonventionen OSPAR
Havslädersköldpadda	Dermochelys coriacea	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter; Rek. AKFM/35/2011/4 & bilaga II till Barcelonakonventionen OSPAR
Karettsköldpadda	Eretmochelys imbricata	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter; Rek. AKFM/35/2011/4 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Grön havssköldpadda	Chelonia mydas	Alla områden	Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter; Rek. AKFM/35/2011/4 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Afrikansk lädersköldpadda	Trionyx triunguis	Medelhavet	Rek. AKFM/35/2011/4 & bilaga II till Barcelonakonventionen
Blötdjur	Mollusca
Randig venusmussla	Chamelea gallina	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Musslor (banded wedge shell)	Donacilla cornea	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Eledonebläckfiskar	Eledone spp.	Alla områden	Nationella förvaltningsplaner
Medelhavsblåmussla	Mytilus galloprovincialis	Alla områden i Medelhavet	Nationella förvaltningsplaner
Medelhavsblåmussla	Mytilus galloprovincialis	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol

Skålsnäckor	Patella spp.	Medelhavet	Bilaga II till Barcelonakonventionen
Purpursnäckor (veined rapa whelk)	Rapana venosa	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Hjärtmusslor (tuberculate cockle)	Acanthocardia tuberculata	Alla områden	Nationella förvaltningsplaner
Purpursnäckor	Bolinus brandaris	Alla områden	Nationella förvaltningsplaner
Brun venusmussla	Callista chione	Alla områden	Nationella förvaltningsplaner
Musslor (wedge shell)	Donax trunculus	Alla områden	Nationella förvaltningsplaner
Islandsmussla	Arctica islandica	OSPAR II	OSPAR
Havstulpaner (Azorean barnacle)	Megabalanus azoricus	Alla förekomster inom Ospar V	OSPAR
Purpursnäcka	Nucella lapillus	OSPAR II, III, IV	OSPAR
Europeiskt ostron	Ostrea edulis	OSPAR II	OSPAR
Skålsnäckor (Azorean limpet)	Patella ulyssiponensis aspera	Alla förekomster inom Ospar	OSPAR
Kräftdjur	Crustacea
Hummer	Homarus gammarus	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Djuphavskrabbor	Chaceon (Geryon) affinis	Alla regioner	Relevant för djuphavsfiske
Hästräka, sandräka	Crangon crangon	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Vanlig tångräka	Palaemon adspersus	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Elegant tångräka	Palaemon elegans	Svarta havet	Bilaga IV till Black Sea Biodiversity and Landscape Conservation Protocol
Languster	Palinuridae	Medelhavet	Förordning (EG) nr 1967/2006 (minsta referensstorlek för bevarande)
Nässeldjur	Cnidaria
Ädelkorall	Corallium rubrum	Medelhavet	Rek. GFCM/36/2012/1 & Rek. GFCM/35/2011/2

För förbjudna arter: endast individer som är döda vid fångst får användas. De ska kastas överbord efter mätningarna. Datainsamlingen är årlig och uppdateringen/hanteringen av data måste ske i tid för att passa med tidsplanen för beståndsbedömningar.

BIOLOGISKA DATA

Tabell 1E (28)

Anadroma och katadroma sötvattensarter

Art (svenskt namn)	Art (vetenskapligt namn)	Icke-havsområden där beståndet är förekommer/beståndskod
Europeisk ål	Anguilla anguilla	Ålförvaltningsenheter som fastställts i enl. m. rådets förordn. (EG) nr 1100/2007 (29)
Lax	Salmo salar	Alla naturliga utbredningsområden
Öring	Salmo trutta	Alla inlandsvatten som mynnar i Östersjön

Tabell 2 (30)

Fiskeverksamhet (verksamhetsgren) indelad efter region

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 4

Nivå 5

Nivå 6

LOA-klasser (m) (d)

Verksamhet

Redskapsklasser

Redskapsgrupper

Redskapstyper

Grupp av målarter (a)

Maskstorlek och annan selektiv utrustning

< 10

10-< 12

12-< 18

18-< 24

24-< 40

40 &+

Fiskeverksamhet

Skrapredskap

Bottenskrapa [DRB]

Anadroma arter (ANA)

Katadroma arter (CAT)

Bläckfiskar (CEP)

Kräftdjur (CRU)

Demersala arter (DEF)

Djuphavsarter (DWS)

Fiskar (FIF)

Sötvattensarter (ingen kod)

Övriga arter (MIS)

Blandad fångst Bläckfiskar och Demersala (MCF)

Blandad fångst Kräftdjur och Demersala (MCD)

Blandad fångst Djuphavsarter och Demersala (MDD)

Blandad fångst Pelagiska och Demersala (MPD)

Blötdjur (MOL)

Stora pelagiska fiskar (LPF)

små pelagiska fiskar (SPF)

Stora pelagiska fiskar (LPF) och

små pelagiska fiskar (SPF)

(b)

Mekaniska skrapredskap/Sugskrapor (HMD)

(b)

Trålar

Bottentrålar

Enbåtsbottentrål [OTB]

(b)

Dubbeltrål [OTT]

(b)

Parbottentrål [PTB]

(b)

Bomtrål [TBB]

(b)

Pelagiska trålar

Enbåtsflyttrål

(b)

Parflyttrål

(b)

Krokar och linor

Spön och linor

Hand- och spölinor och pilkmaskiner [LHP] [LHM]

(b)

Dörjlinor [LTL]

(b)

Backor/långrevar

Drivande backor/långrevar [LLD]

(b)

Förankrade backor/långrevar [LLS]

(b)

Fällor

Tinor och fällor [FPO]

(b)

Ryssjor [FYK]

(b)

Bottengarn utan tak [FPN]

(b)

Fasta installationer för sättgarn och fiskgårdar (kod behövs)

(b)

Nät

Grimgarn [GTR]

(b)

Förankrat nät/garn [GNS]

(b)

Drivgarn [GND]

(b)

Notar/vadar

Stänggarn

Snörpvad/Ringnot

(b)

Lamparanät [LA]

(b)

Notar/vadar (c)

Skotsk snurrevad [SSC]

(b)

Snurrevad [SDN]

(b)

Parsnurrevad [SPR]

(b)

Landvad/not och fartygsvad/not [SB] [SV]

(b)

Andra redskap

Glasålsfiske (ingen kod)

Glasål

(b)

Övriga (Specificera)

(b)

Annan verksamhet än fiske

Inaktiv

Fotnoter:

(a)	Enligt nuvarande koder i relevanta förordningar.

(b)	Enligt nuvarande koder i relevanta förordningar.

(c)	Med anordningar som samlar fisk (FAD)/i fria stim.

(d)	i Medelhavet < 6 m och 6–12 m.

Tabell 3 (31)

Arter som ska samlas in för fritidsfiske

	Område	Arter
1	Östersjön (Ices-delområdena 22–32)	Lax, ål och öring (inklusive sötvatten) och torsk.
2	Nordsjön (Ices-områdena IIIa, IV och VIId)	Lax och ål (inklusive sötvatten). Havsabborre, torsk, lyrtorsk samt hajar och rockor
3	Östra Norra ishavet (Ices-områdena I och II)	Lax och ål (inklusive sötvatten). Torsk, lyrtorsk samt hajar och rockor
4	Nordatlanten (Ices-områdena V–XIV och Nafo-områden)	Lax och ål (inklusive sötvatten). Havsabborre, torsk, lyrtorsk, hajar och rockor samt långvandrande Iccat-arter.
5	Medelhavet	Ål (inklusive sötvatten), hajar och rockor samt långvandrande Iccat-arter.
6	Svarta havet	Ål (inklusive sötvatten), hajar och rockor samt långvandrande Iccat-arter.

Tabell 4 (1)

Variabler för fiskeverksamhet

	Variabler (2)	Enhet
Kapacitet
	Antal fartyg	Antal
	GT, kW, fartygets ålder	Antal
Ansträngning
	Dagar till sjöss	Dagar
	Antal fisketimmar (frivillig uppgift)	Timmar
	Fiskedagar	Dagar
	kW * Fiskedagar	Antal
	GT * Fiskedagar	Antal
	Antal resor	Antal
	Antal fiskeinsatser	Antal
	Antal nät/Längd (*1)	Antal/meter
	Antal krokar, antal linor (*1)	Antal
	Antal tinor, fällor (*1)	Antal
Landningar
	Värdet av landningarna totalt och per kommersiell art	Euro
	Levande vikt i landningar, totalt och per art	Ton
	Priser per kommersiell art	Euro/kg

EKONOMISKA DATA FÖR FLOTTAN

Tabell 5A (32)

Ekonomiska variabler för flottan

Variabelgrupp	Variabel	Enhet
Inkomst	Landningarnas bruttovärde	Euro
	Intäkter från uthyrda kvoter eller andra fiskerättigheter	Euro
	Övriga intäkter	Euro
Arbetskraftskostnader	Personalkostnader	Euro
Arbetskraftskostnader	Värdet av oavlönat arbete	Euro
Energikostnader	Energikostnader	Euro
Reparations- och underhållskostnader	Reparations- och underhållskostnader	Euro
Andra driftskostnader	Rörliga kostnader	Euro
	Fasta kostnader	Euro
	Betalningar för hyra av kvoter eller andra fiskerättigheter	Euro
Subventioner	Driftsstöd	Euro
Subventioner	Subventioner på investeringar	Euro
Kapitalkostnader	Kapitalförslitning	Euro
Kapitalvärde	Värdet av fysiskt kapital	Euro
Kapitalvärde	Värdet av kvoter eller andra fiskerättigheter	Euro
Investeringar	Investeringar i materiella tillgångar, netto	Euro
Finansiell ställning	Långfristig/kortfristig skuld	Euro
Finansiell ställning	Summa tillgångar	Euro
Sysselsättning	Anställd besättning	Antal
	Oavlönad arbetskraft	Antal
	Totalt antal arbetstimmar per år	Antal
Flotta	Antal fartyg	Antal
	Genomsnittlig LOA för fartygen	Meter
	Total dräktighet	GT
	Total maskinstyrka	kW
	Fartygens genomsnittliga ålder	år
Ansträngning	Dagar till sjöss	Dagar
Ansträngning	Energiförbrukning	Liter
Antal fiskeföretag/-enheter	Antal fiskeföretag/-enheter	Antal
Produktionsvärde per art	Landningsvärdet per art	Euro
Produktionsvärde per art	Genomsnittligt pris per art	Euro/kg

EKONOMISKA DATA FÖR FLOTTAN

Tabell 5B (33)

Flottsegmentindelning

		Längdklasser (LOA) (34)
Aktiva fartyg		0-< 10 m 0-< 6 m	10-< 12 m 6-< 12 m	12-< 18 m	18-< 24 m	24-< 40 m	40 meter eller längre
som använder aktiva redskap	Bomtrålare
	Bottentrålare och/eller notfartyg för demersalt fiske
	Flyttrålare
	Snörpvads-/ringnotsfartyg
	Fartyg med skrapredskap
	Fartyg som använder andra aktiva redskap
	Fartyg som endast använder polyvalenta aktiva redskap
som använder passiva redskap	Fartyg som använder krokredskap	(35)	(35)
	Drivgarn och fasta garn
	Fartyg som använder tinor och/eller fällor
	Fartyg som använder andra passiva redskap
	Fartyg som endast använder polyvalenta passiva redskap
som använder polyvalenta redskap	Fartyg som använder aktiva och passiva redskap
Inaktiva fartyg

EKONOMISKA DATA FÖR FLOTTAN

Tabell 5C (36)

Geografisk områdesindelning efter region

Delregion/fångstområde	Region	Supra-region
I	II	III
Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enlighet med tabell 3 (Nafo-sektion)	Nafo (FAO-område 21)	Östersjön, Nordsjön, östra Norra ishavet, Nafo, utvidgade nordvästliga vatten (Ices-områdena V, VI och VII) och sydvästliga vatten
Kluster av rumsliga enheter på nivå 4 i enlighet med tabell 3 (Ices-delområden)	Östersjön (Ices-områdena III b–d)
Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enlighet med tabell 3 (Ices-sektion)	Nordsjön (Ices-områdena IIIa och IV), Östra Norra ishavet (Ices-områdena I och II)
	Nordvästliga vatten (Ices-områdena Vb (endast EU-vatten), VI och VII)
	Nordvästliga vatten som inte är unionsvatten (Ices-områdena Va och Vb) (endast andra vatten än unionsvatten)
Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enl m tabell 3 (Ices/Cecaf-sektion)	Sydvästliga vatten (Ices-områdena VIII, IX och X (vattnen runt Azorerna), Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 (vattnen runt Madeira och Kanarieöarna)
Kluster av rumsliga enheter på nivå 4 i enlighet med tabell 3 (GSA)	Medelhavet (Medelhavets marina vatten öster om linjen 5°36′ West), Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde såsom det definieras i resolution AKFM/33/2009/2),	Medelhavet och Svarta havet
Reg. fiskeriförv.org:s delområden för provtagning (utom AKFM)	Övriga regioner där unionsfartyg bedriver fiske och som förvaltas av reg. fiskeriförv.org. där Europeiska unionen är avtalsslutande part eller observatör (t.ex. Iccat, IOTC, Cecaf m.fl.)	Övriga regioner

Tabell 6 (37)

Sociala variabler för fisket och vattenbruket

Variabel	Enhet
Arbetstillfällen, redovisat efter kön	Antal
Heltidsekvivalenter, redovisat efter kön	Antal
Oavlönad arbetskraft, redovisat efter kön	Antal
Arbetstillfällen, redovisat efter ålder	Antal
Arbetstillfällen, redovisat efter utbildningsnivå	Antal per utbildningsnivå
Arbetstillfällen, redovisat efter nationalitet	Antal från EU, EES och länder utanför EU/EES
Arbetstillfällen, redovisat enligt anställningsstatus	Antal
Heltidsekvivalenter nationellt	Antal

Tabell 7 (38)

Ekonomiska variabler för vattenbrukssektorn

Variabelgrupp	Variabel	Enhet
Intäkter (*2)	Bruttoförsäljning per art	Euro
Intäkter (*2)	Övriga intäkter	Euro
Personalkostnader	Personalkostnader	Euro
Personalkostnader	Värdet av oavlönat arbete	Euro
Energikostnader	Energikostnader	Euro
Råvarukostnader	Kostnader för djurbesättningar	Euro
Råvarukostnader	Foderkostnader	Euro
Reparation och underhåll	Reparation och underhåll	Euro
Andra driftskostnader	Andra driftskostnader	Euro
Subventioner	Driftsstöd	Euro
Subventioner	Subventioner på investeringar	Euro
Kapitalkostnader	Kapitalförslitning	Euro
Kapitalvärde	Totalt värde av tillgångar	Euro
Finansiellt resultat	Finansiella intäkter	Euro
	Finansiella utgifter	Euro
Investeringar	Nettoinvesteringar	Euro
Skuld	Skuld	Euro
Råvaruvikt	Använda djurbesättningar	Kg
Råvaruvikt	Använt fiskfoder	Kg
Försäljningens vikt	Försäljningsvikt per art	Kg
Sysselsättning	Anställda personer	Antal/heltidsekvivalenter
	Oavlönad arbetskraft	Antal/heltidsekvivalenter
	Antal arbetade timmar av anställda personer och av oavlönade arbetstagare	Timmar
Antal företag	Antal företag (per kategori av antalet anställda personer)	Antal

Tabell 8 (39)

Miljövariabler för vattenbrukssektorn

Variabel	Specifikation	Enhet
Medicinska produkter eller behandlingar som givits (40)	Redovisade efter typ	gram
Dödlighet (41)		Procent

Tabell 9 (42)

Indelning som ska användas vid insamling av uppgifter om vattenbruket (43)

Fiskodlingsmetoder (44)

Blandodling

Kläckerier och yngelanläggningar (45)

Odlingsmetoder för skaldjur

Dammar

Tankar och bassänger

Inhägnader (46)

Recirkulerande system (47)

Andra metoder

Kassar (48)

Alla metoder

Pelagisk odling

Bottenodling (49)

Annan

Flottar

Rep

Lax

Öring

Havsabborre & guldsparid

Karp

Tonfisk

Ål

Stör (ägg som är avsedda att användas som livsmedel)

Andra sötvattensfiskar

Andra saltvattensfiskar

Blåmusslor

Ostron

Venusmusslor

Kräftdjur

Andra blötdjur

Flera arter

Alger

Andra vattenlevande organismer

Tabell 10 (50)

Ekonomiska och sociala variabler för beredningsindustrin får samlas in på frivillig grund

Variabelgrupp	Variabel		Enhet
EKONOMISKA VARIABLER
Inkomst	Omsättning		Euro
	Övriga intäkter		Euro
Personalkostnader	Personalkostnader		Euro
	Värdet av oavlönat arbete		Euro
	Betalning för personal från externt organ (frivillig uppgift)		Euro
Energikostnader	Energikostnader		Euro
Råvarukostnader	Inköp av fisk och andra råmaterial för produktion		Euro
Andra driftskostnader	Andra driftskostnader		Euro
Subventioner	Driftsstöd		Euro
	Subventioner på investeringar		Euro
Kapitalkostnader	Kapitalförslitning		Euro
Kapitalvärde	Totalt värde av tillgångar		Euro
Finansiellt resultat	Finansiella intäkter		Euro
	Finansiella utgifter		Euro
Investeringar	Nettoinvesteringar		Euro
Skuld	Skuld		Euro
Sysselsättning	Antal anställda personer		Antal
	Heltidsekvivalenter nationellt		Antal
	Oavlönad arbetskraft		Antal
	Antal arbetade timmar av anställda personer och av oavlönade arbetstagare		Antal
Antal företag	Antal företag		Antal
Råmaterialets vikt (FRIVILLIG UPPGIFT)	Råmaterialets vikt per art och ursprung (FRIVILLIG UPPGIFT)		Kg
SOCIALA VARIABLER
Arbetstillfällen, redovisat efter kön		Antal
Arbetstillfällen, redovisat efter ålder		Antal
Arbetstillfällen, redovisat efter utbildningsnivå		Antal per utbildningsnivå
Arbetstillfällen, redovisat efter nationalitet		Antal per land i världen
Heltidsekvivalenter nationellt		Antal

(1) Detta kapitel ersätter kapitel I i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1).

(4) Enligt specifikationen i bilaga XI till förordning (EU) nr 404/2011.

(5) Detta kapitel ersätter kapitel II i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(6) Detta kapitel ersätter kapitel III i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(7) Data om beredningsindustrin får samlas in på frivillig grund, och i så fall får indelning och variabel enligt tabell 11 användas.

(8) Se tabell 2.

(9) Inbegripet särskilda krav för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet (EUT L 347, 30.12.2011, s. 44).

(10) Kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta (EUT L 5, 9.1.2004, s. 25).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(12) Denna tabell ersätter tabell 1 A i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(13) Internationella havsforskningsrådet.

(14) Internationella fiskerikommissionen för Östersjön.

(15) FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

(16) Ska rapporteras på artnivå.

(17) Denna tabell ersätter tabell 1 B i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(18) Denna tabell ersätter tabell 1D i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(19) Konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion.

(20) Ospar: konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten.

(21) Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö.

(22) Rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd (EUT L 351, 28.12.2002, s. 6).

(23) Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

(24) Rådets förordning (EG) nr 894/97 av den 29 april 1997 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna (EGT L 132, 23.5.1997, s. 1).

(25) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(26) Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.

(27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(28) Denna tabell ersätter tabell 2 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(29) Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17).

(30) Denna tabell ersätter tabell 2 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(31) Denna tabell ersätter tabell 3 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(*1) Insamlingen av dessa variabler för fartyg på mindre än 10 meter ska överenskommas på regional nivå.

(1) Denna tabell ersätter tabell 4 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(2) Alla variabler ska rapporteras på den aggregationsnivå (verksamhetsgrenar och flottsegment) som anges i tabell 3 och tabell 5B och per delregion/fångstområde enligt tabell 5C.

(32) Denna tabell ersätter tabell 5A i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(33) Denna tabell ersätter tabell 5B i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(34) För fartyg som är kortare än 12 meter i Medelhavet och Svarta havet är längdkategorierna 0–< 6, 6–< 12 meter. För övriga regioner är längdkategorierna 0–< 10, 10–< 12 meter.

(35) Fartyg som är kortare än 12 meter och som använder passiva redskap i Medelhavet och Svarta havet får indelas efter redskapstyp.Flottsegmentdefinitionen ska även omfatta uppgift om supra-region och, i förekommande fall, en geografisk indikator för att identifiera fartyg som fiskar i de yttersta randområdena och uteslutande utanför EU:s vatten.

(36) Denna tabell ersätter tabell 5C i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(37) Denna tabell ersätter tabell 6 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(38) Denna tabell ersätter tabell 7 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(*2) Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för handelsstopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknande kompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex. nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

(39) Denna tabell ersätter tabell 8 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(40) Extrapolerat från data som registrerats enligt punkt 8 b i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(41) Extrapolerat som en procentandel av den nationella produktionen från data som registrerats enligt artikel 8.1 b i rådets direktiv 2006/88/EG (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

(42) Denna tabell ersätter tabell 9 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

(43) För definitioner av odlingsmetoder, se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 762/2008 av den 9 juli 2008 om inlämning av statistik över vattenbruket från medlemsstaterna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 788/96 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 1).

(44) Företagen ska vara indelade efter sina primära odlingsmetoder.

(45) Kläckerier och yngelanläggningar är enligt definitionen platser för artificiell avel, kläckning och uppfödning under vattendjurens tidiga livsstadier. För statistiska ändamål är kläckerier begränsade till produktion av befruktade ägg. Unga individer av vattendjur anses produceras i yngelanläggningar. När kläckerier och yngelanläggningar är i nära anslutning till varandra ska statistiken endast avse det senaste juvenila stadium som producerats. (KOM(2006) 864 av den 19 juli 2007).

(46) Bottenodling omfattar skaldjursodling i tidvattenområden (direkt på botten eller upphöjt).

(47) Recirkulerande system är system där vattnet återanvänds efter någon form av behandling (t.ex. filtrering).

(48) Inhägnader definieras som vattenområden som inhägnas av nät eller andra sådana hinder som tillåter fritt in- och utflöde av vatten och som karakteriseras av att inhägnaden omfattar hela vattenpelaren mellan substratet och ytan; inhägnader omfattar i allmänhet relativt stora vattenvolymer. (KOM(2006) 864 av den 19 juli 2007).

(49) Kassar är öppna eller täckta tillslutna strukturer som är tillverkade av nät eller annat poröst material som tillåter naturligt in- och utflöde av vatten. Dessa strukturer kan antingen vara flytande, upphängda eller fästa vid substratet, dock så att vatten kan flöda in och ut på undersidan. (KOM(2006) 864 av den 19 juli 2007).

(50) Denna tabell ersätter tabell 11 i genomförandebeslut (EU) 2016/1251.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 145

Svensk utgåva	Lagstiftning	62 årgången 4 juni 2019

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Meddelande om ikraftträdande av tredje tilläggsprotokollet till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen	1
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/905 av den 13 mars 2019 om ändring av delegerad förordning (EU) 2018/2034 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021	2
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/906 av den 13 mars 2019 om ändring av delegerad förordning (EU) 2018/2035 med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i Nordsjön för perioden 2019–2021	4
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/907 av den 14 mars 2019 om inrättande av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer i enlighet med artikel 49b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer ( 1 )	7
		BESLUT
	*	Beslut (Gusp) 2019/908 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 29 maj 2019 om förlängning av mandatet för uppdragschefen för Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo) (Eulex Kosovo/1/2019)	19
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/909 av den 18 februari 2019 om fastställande av en förteckning över obligatoriska forskningsstudier och tröskelvärden för tillämpningen av det fleråriga unionsprogrammet för insamling och förvaltning av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk	21
	*	Kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/910 av den 13 mars 2019 om upprättande av ett flerårigt unionsprogram för insamling och förvaltning av biologiska, miljörelaterade, tekniska och socioekonomiska data inom sektorerna för fiske och vattenbruk	27

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat ( EUT L 143, 29.5.2019 )	85