ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 141

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
28 maj 2019


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/833 av den 20 maj 2019 om fastställande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som är tillämpliga i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, om ändring av förordning (EU) 2016/1627 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2115/2005 och (EG) nr 1386/2007

1

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister ( 1 )

42

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

28.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/833

av den 20 maj 2019

om fastställande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som är tillämpliga i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, om ändring av förordning (EU) 2016/1627 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2115/2005 och (EG) nr 1386/2007

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (3), är att säkerställa att marina biologiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende.

(2)

Unionen har genom rådets beslut 98/392/EG (4) godkänt Förenta nationernas havsrättskonvention och avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd, som innehåller principer och regler för bevarandet och förvaltningen av havets levande resurser. Inom ramen för sina vidare internationella åtaganden deltar unionen i de ansträngningar som görs i internationella vatten för att bevara fiskbestånden.

(3)

Unionen är part i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del (nedan kallad konventionen), som godkändes genom rådets förordning (EEG) nr 3179/78 (5). En ändring av konventionen antogs den 28 september 2007 och godkändes genom rådets beslut 2010/717/EU (6).

(4)

Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) har befogenhet att anta rättsligt bindande beslut för bevarande av fiskeresurserna inom ramen för sin behörighet. Dessa beslut riktar sig huvudsakligen till Nafos avtalsslutande parter, men innehåller också vissa skyldigheter för operatörerna (till exempel för fartygets befälhavare). Nafos bevarande- och tillämpningsföreskrifter är från och med att de träder i kraft bindande för alla Nafos avtalsslutande parter och ska, när det gäller unionen, införlivas i unionsrätten i den utsträckning som de inte redan omfattas av unionsrätten.

(5)

Genom rådets förordning (EG) nr 1386/2007 (7) införlivades bevarande- och tillämpningsföreskrifterna i unionsrätten.

(6)

Genom rådets förordning (EG) nr 2115/2005 (8) upprättades en återhämtningsplan för beståndet av liten hälleflundra i Nafos delområde 2 och sektionerna 3KLMNO.

(7)

Bevarande- och tillämpningsföreskrifterna har ändrats vid varje årligt möte för Nafos avtalsslutande parter sedan 2008. De nya bestämmelserna måste införlivas med unionsrätten, inklusive bevarandeföreskrifter för vissa arter, skydd av känsliga marina ekosystem, inspektionsförfaranden till havs och i hamn, fartygskrav, övervakning av fiskeverksamheten och ytterligare hamnstatsåtgärder.

(8)

Med tanke på att vissa bestämmelser i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna ändras oftare av Nafos avtalsslutande parter och kan förväntas ändras ytterligare i framtiden, och för att framtida ändringar av bevarande- och tillämpningsföreskrifterna snabbt ska kunna införlivas med unionsrätten, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på följande aspekter: förteckningen över verksamhet för forskningsfartyg; åtgärder avseende fiske efter nordhavsräka; ändringar av fiskedjup och hänvisningar till områden med begränsat tillträde eller stängda områden; förfaranden för fartyg med tillstånd som ombord har totala fångster på mer än 50 ton levande vikt som tagits utanför regleringsområdet när de inträder i området för att fiska efter liten hälleflundra och förutsättningar för att inleda fiske efter liten hälleflundra; innehållet i elektronisk överföring; förteckningen över giltiga dokument som ska medföras ombord på fartygen och innehållet i kapacitetsplaner; dokument som ska medföras ombord på fartyg i samband med befraktningsavtal; data från kontrollsystem för fartyg (VMS); bestämmelser om elektronisk rapportering och om innehållet i anmälningar; och skyldigheter för fartygets befälhavare vid inspektioner. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(9)

Kommissionen, som företräder unionen vid Nafos möten, godtar varje år ett antal rent tekniska bestämmelser i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, i synnerhet rörande format och innehåll när det gäller informationsutbyte, vetenskaplig terminologi eller stängning av känsliga områden. Kommissionen bör också anta en delegerad akt som kompletterar denna förordning med de bestämmelserna i och bilagorna till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, och bör ges befogenhet att ändra den.

(10)

Förordningarna (EG) nr 2115/2005 och (EG) nr 1386/2007 bör därför upphävas.

(11)

I november 2018 antog Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) rekommendation 18-02 om upprättande av en förvaltningsplan för blåfenad tonfisk som kommer att träda i kraft den 21 juni 2019. Rekommendation 18-02 upphäver rekommendation 17-07, som ändrade rekommendation 14-04 om upprättande av en återhämtningsplan för blåfenad tonfisk, vilken genomfördes i unionsrätten genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 (10). Rekommendation 18-02 innehåller mer flexibla bestämmelser än de som genomfördes i förordning (EU) 2016/1627.

(12)

Kommissionen planerar att anta ett förslag till förordning för att genomföra rekommendation 18-02 under första kvartalet 2019. Det är osannolikt att medlagstiftarna kommer att anta den förordningen före ikraftträdandet av rekommendation 18-02.

(13)

Under ett tekniskt möte om Iccat-frågor den 11 december 2018 framförde medlemsstaterna en önskan om att genomföra åtminstone vissa bestämmelser i rekommendation 18-02 avseende bifångster, odlings- och fiskekapacitet samt öppna säsonger från och med den 21 juni 2019, för att säkerställa lika villkor mellan alla operatörer som fångar blåfenad tonfisk. Vidare finns det nya skärpta kontrollbestämmelser, inklusive för stickprovskontroller inom odlingar, handel med levande fisk och odlingspraxis, som medlemsstaterna även måste genomföra från och med den 21 juni 2019, på grundval av delad befogenhet när det gäller det politikområdet.

(14)

För att säkerställa lika villkor mellan unionens fiskefartyg och andra fiskeflottor som fiskar efter blåfenad tonfisk bör de Iccat-åtgärder som fastställs i rekommendation 18-02 om bifångster, odlings- och fiskekapacitet samt öppna säsonger ingå i förordning (EU) 2016/1627.

(15)

Förordning (EU) 2016/1627 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska, om inte annat anges, tillämpas på unionsfiskefartyg som används eller är avsedda att användas för att bedriva kommersiell fiskeverksamhet inriktad på fiskeresurser i Nafos regleringsområde, såsom det definieras i bilaga I till konventionen, och verksamhet som bedrivs av tredjeländers fartyg inom ramen för konventionen i unionens vatten eller på unionens territorium.

2.   Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av skyldigheter i befintliga förordningar inom fiskerisektorn, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 (11) och rådets förordningar (EG) nr 1005/2008 (12) och (EG) nr 1224/2009 (13).

3.   Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska unionsforskningsfartyg inte begränsas av bevarande- och förvaltningsföreskrifter som gäller för fångst av fisk, särskilt i fråga om maskstorlek, storleksbegränsningar och stängda områden och fredningstider.

Artikel 2

Syfte

1.   I denna förordning fastställs regler för unionens tillämpning av bevarande- och tillämpningsföreskrifterna för att dessa föreskrifter ska genomföras på ett enhetligt och verkningsfullt sätt inom unionen.

2.   Genom denna förordning ändras dessutom vissa bestämmelser i förordning (EU) 2016/1627.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    konventionen : 1979 års konvention om samarbete om fisket i Nordatlantens västra del, med förekommande ändringar,

2.    konventionsområdet : det område som konventionen är tillämplig på enligt artikel IV.1 däri; konventionsområdet är indelat i vetenskapliga och statistiska delområden, sektioner och delsektioner som anges i bilaga I till konventionen,

3.    regleringsområdet : den del av konventionsområdet som ligger utanför nationell jurisdiktion,

4.    fiskeresurser : all fisk samt alla blötdjur och skaldjur inom konventionsområdet, förutom

a)

sedentära arter över vilka kuststater kan utöva suveräna rättigheter i enlighet med artikel 77 i Förenta nationernas havsrättskonvention, och

b)

i den mån de förvaltas inom ramen för andra internationella fördrag, de anadroma och katadroma bestånd och långvandrande arter som förtecknas i bilaga I till Förenta nationernas havsrättskonvention,

5.    fiskeverksamhet : uttag eller beredning av fiskeresurser, landning eller omlastning av fiskeresurser eller produkter som härrör från fiskeresurser, eller all annan verksamhet som förberedelse för, till stöd för, eller med anknytning till uttag av fiskeresurser i regleringsområdet, inbegripet

a)

faktiskt sökande eller försök till sökande efter, eller fångst av, fiskeresurser,

b)

all verksamhet som rimligtvis kan antas leda till lokalisering, fångst, eller uttag av fiskeresurser i alla syften,

c)

all verksamhet till havs till stöd för, eller som förberedelse för, någon verksamhet som anges i denna definition, men inte inbegripet insatser vid nödsituationer då besättningsmedlemmars hälsa eller säkerhet eller ett fartygs säkerhet står på spel,

6.    fiskefartyg : ett unionsfartyg som bedriver eller har bedrivit fiskeverksamhet, inbegripet fiskberedningsfartyg och fartyg som deltar i omlastning eller i någon annan verksamhet som förberedelse för eller med anknytning till fiskeverksamhet, eller i experimentellt fiske eller undersökande fiske,

7.    forskningsfartyg : ett fartyg som permanent används för forskning eller ett fartyg som normalt används för fiskeverksamhet eller understödjande verksamhet, men som temporärt används för fiskeriforskning,

8.    bevarande- och tillämpningsföreskrifter : gällande bevarande- och tillämpningsföreskrifter som antagits av Nafo-kommissionen,

9.    fiskemöjligheter : fiskekvoter som tilldelats en medlemsstat genom en gällande unionsakt för regleringsområdet,

10.    EFCA : Europeiska fiskerikontrollbyrån som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 (14),

11.    fiskedag : en kalenderdag eller en del av en kalenderdag då ett fiskefartyg befinner sig i någon sektion av regleringsområdet,

12.    hamn : bland annat offshore-terminaler samt andra anläggningar för landning, omlastning, paketering, beredning, bränslepåfyllning eller proviantering,

13.    fartyg från en icke-avtalsslutande part : ett fartyg vars flaggstat inte är avtalsslutande part i Nafo eller inte är en medlemsstat, eller ett fartyg som misstänks sakna nationalitet,

14.    omlastning : överflyttning över relingen, från ett fiskefartyg till ett annat, av fiskeresurser eller fiskeriprodukter,

15.    flyttrål : trålredskap som är avsett för fiske efter pelagiska arter, av vilket inte någon del är avsedd att någonsin komma eller användas i kontakt med bottnen; redskapet ska inte vara försett med skivor, bobbins eller rullar på underteln eller andra tillbehör som är avsedda att komma i kontakt med bottnen, men kan ha slitskydd monterade,

16.    känsliga marina ekosystem : de känsliga marina ekosystem som avses i punkterna 42 och 43 i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske på det fria havet,

17.    fotavtryck : som även kallas befintliga områden för bottenfiske, den del av regleringsområdet där bottenfiske historiskt har förekommit, vilken definieras med hjälp av de koordinater som anges i tabell 4 och som illustreras i figur 2 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkterna 1 och 2 i bilagan till denna förordning,

18.    bottenfiske : all verksamhet där fiskeredskapet kommer i kontakt med eller sannolikt kommer att vara i kontakt med havsbottnen under normala fiskeinsatser,

19.    beredd fisk : alla marina organismer som fysiskt har förändrats sedan fångsten, inbegripet fisk som har fileats, rensats, förpackats, konserverats, frysts, rökts, saltats, kokats, lagts in, torkats eller beretts för marknaden på något annat sätt,

20.    experimentellt bottenfiske : bottenfiske utanför fotavtrycket, eller inom fotavtrycket med betydande förändringar av hur fisket bedrivs eller av den teknik som används,

21.    indikatorarter för känsliga marina ekosystem : de arter som visar på förekomsten av känsliga marina ekosystem och som anges i del VI i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 3 i bilagan till denna förordning,

22.    IMO-nummer : ett sjusiffrigt nummer, som tilldelats ett fartyg under överinseende av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO),

23.    inspektör : om inte annat anges, en inspektör från en avtalsslutande Nafoparts fisketillsynsmyndigheter som avdelats till systemet för gemensam inspektion och övervakning enligt kapitel VII,

24.    IUU-fiske : den verksamhet som beskrivs i den internationella handlingsplan för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske som FAO antagit,

25.    fiskeresa : för ett fiskefartyg den tid som tillbringas från dess inträde i till dess utträde från regleringsområdet och som fortsätter till dess att all fångst ombord från regleringsområdet har landats eller omlastats,

26.    centrum för fiskerikontroll : ett landbaserat centrum för fiskerikontroll i flaggmedlemsstaten,

27.    förteckning över IUU-fartyg : den förteckning som fastställts i enlighet med artiklarna 52 och 53 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna,

28.    betydande negativa verkningar : de betydande negativa verkningar som avses i punkterna 17–20 i FAO:s internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske på det fria havet,

29.    indikatorelement för känsliga marina ekosystem : ett indikatorelement för känsliga marina ekosystem som utgörs av topografiska, hydrofysiska eller geologiska egenskaper vilka kan utgöra underlag för känsliga marina ekosystem, enligt del VII i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 4 i bilagan till denna förordning,

30.    observatör : en person som är auktoriserad och har certifierats av en medlemsstat eller en avtalsslutande part för att observera, övervaka och samla in information ombord på fiskefartyg.

KAPITEL II

BEVARANDE- OCH FÖRVALTNINGSFÖRESKRIFTER

Artikel 4

Forskningsfartyg

1.   Ett forskningsfartyg får inte

a)

bedriva fiskeverksamhet som är oförenlig med dess forskningsplan, eller

b)

fånga nordhavsräka i sektion 3L utöver den kvantitet som tilldelats fartygets flaggmedlemsstat.

2.   Minst tio dagar innan en period för fiskeriforskning inleds, ska flaggmedlemsstaten

a)

genom elektronisk överföring i det format som föreskrivs i bilaga II.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 5 i bilagan till denna förordning, till kommissionen anmäla alla forskningsfartyg som för dess flagg och som den har gett tillstånd att bedriva forskningsverksamhet i regleringsområdet, och

b)

tillhandahålla kommissionen en forskningsplan för alla fartyg som för dess flagg och som har tillstånd att bedriva forskning, med angivande av syfte och plats och, för fartyg som temporärt deltar i forskning, de datum då fartygen kommer att användas som forskningsfartyg.

3.   Flaggmedlemsstaten ska utan dröjsmål till kommissionen anmäla när ett fartyg som tillfälligt använts för forskning avslutar sin forskningsverksamhet.

4.   Flaggmedlemsstaten ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar av forskningsplanen minst tio dagar före den dag då dessa ändringar träder i kraft. Forskningsfartyget ska ombord medföra en förteckning över ändringarna.

5.   Fartyg som deltar i forskning ska alltid ombord förvara en kopia av forskningsplanen på engelska.

6.   Kommissionen ska vidarebefordra den information som flaggmedlemsstaterna anmält i enlighet med punkterna 3, 4 och 5 till Nafos sekretariatschef senast sju dagar innan fiskeperioden inleds eller, vid ändringar av forskningsplanen, senast sju dagar före den dag då ändringarna träder i kraft.

Artikel 5

Fångst- och ansträngningsbegränsningar

1.   Varje medlemsstat ska säkerställa att alla fångst- och/eller ansträngningsbegränsningar tillämpas på bestånd som anges i gällande fiskemöjligheter och, såvida inte annat anges, ska samtliga kvoter uttryckas i ton levande vikt.

2.   Medlemsstaterna får tillåta att fiskefartyg som för deras flagg fiskar efter bestånd för vilka de inte har tilldelats någon kvot i enlighet med gällande fiskemöjligheter, (nedan kallad kvoten för ”övriga arter”), om en sådan kvot finns och någon anmälan av stängning inte har lämnats av Nafos sekretariatschef.

3.   För bestånd som anges i gällande fiskemöjligheter och som fångas inom regleringsområdet av fartyg som för dess flagg ska varje flaggmedlemsstat

a)

säkerställa att alla arter i de bestånd som förtecknas i gällande fiskemöjligheter och som fångas av fartyg som för dess flagg räknas av från den kvot som tilldelats medlemsstaten, inklusive bifångster av kungsfiskar i sektion 3M som tas mellan det datum när det uppskattas att 50 % av den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för kungsfisk i sektion 3M fångats och den 1 juli,

b)

säkerställa att inga kungsfiskar från sektion 3M behålls ombord på fartyg som för dess flagg efter det datum när det uppskattas att 100 % av TAC:en för kungsfiskar i sektion 3M har fångats, med undantag för kungsfiskar i som fångats sektion 3M före stängningen,

c)

till kommissionen och EFCA anmäla namnen på de unionsfartyg som har för avsikt att bedriva fiske inom ramen för kvoten för ”övriga arter” minst 48 timmar före inträde i och efter minst 48 timmars frånvaro från regleringsområdet. Den anmälan ska, om möjligt, åtföljas av en uppskattning av den förväntade fångsten; anmälan ska läggas upp på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn.

4.   För varje drag ska den art som utgör den största procentandelen av vikten av den totala fångsten i draget anses ha tagits i riktat fiske efter det berörda beståndet.

Artikel 6

Stängning av fisken

1.   Varje medlemsstat ska

a)

stänga sitt fiske efter bestånd som anges i gällande fiskemöjligheter i regleringsområdet det datum då tillgängliga data visar att den totala kvot som tilldelats den medlemsstaten för de berörda bestånden kommer att ha fångats, inbegripet den uppskattade kvantitet som kommer att tas innan fisket stängs, utkast och uppskattade orapporterade fångster som tagits av alla fartyg som för den medlemsstatens flagg,

b)

säkerställa att fartyg som för dess flagg omedelbart upphör med fiskeverksamhet som kan leda till fångst när kommissionen i enlighet med punkt 3 har anmält att den kvot som tilldelats medlemsstaten har uttömts; om medlemsstaten kan visa att den fortfarande har en kvot tillgänglig för detta bestånd i enlighet med punkt 2, får fartyg från den medlemsstaten återuppta fisket efter det beståndet,

c)

stänga sitt fiske efter nordhavsräka i sektion 3M när det antal fiskedagar som tilldelats medlemsstaten uppnåtts; antalet fiskedagar för varje fartyg ska bestämmas med hjälp av VMS-positionsdata i sektion 3M, varvid en del av en dag ska anses vara en hel dag,

d)

stänga sitt riktade fiske efter kungsfiskar i sektion 3M mellan det datum då den ackumulerade rapporterade fångsten uppskattas uppgå till 50 % av TAC:en för kungsfiskar i sektion 3M, enligt anmälan i enlighet med punkt 3, och den 1 juli,

e)

stänga sitt riktade fiske efter kungsfiskar i sektion 3M det datum då den ackumulerade rapporterade fångsten uppskattas uppgå till 100 % av TAC:en för kungsfiskar i sektion 3M, enligt anmälan i enlighet med punkt 3,

f)

utan dröjsmål till kommissionen anmäla datum för stängning enligt leden a–e,

g)

förbjuda fartyg som för dess flagg att fortsätta att bedriva riktat fiske i regleringsområdet efter ett visst bestånd inom ramen för en kvot för ”övriga arter” mer än fem dagar efter anmälan från Nafos sekretariatschef, som översänts av kommissionen, om att det uppskattas att kvoten för ”övriga arter” har fångats, i enlighet med punkt 3,

h)

säkerställa att inga fartyg som för dess flagg börjar bedriva riktat fiske i regleringsområdet efter ett visst bestånd inom ramen för kvoten för ”övriga arter” efter anmälan från Nafos sekretariatschef om att det uppskattas att den specifika kvoten har fångats, i enlighet med punkt 3,

i)

efter det att dess fiske stängts i enlighet med denna punkt, säkerställa att ingen fisk från det berörda beståndet behålls ombord på fartyg som för dess flagg, om inte annat tillåts genom denna förordning.

2.   Ett fiske som har stängts i enlighet med punkt 1 får återupptas inom 15 dagar från dagen för anmälan från kommissionen efter kommunikation med Nafos sekretariatschef

a)

om Nafos sekretariatschef bekräftar att kommissionen har visat att det finns en återstående kvot tillgänglig av den ursprungliga tilldelningen, eller

b)

om en kvotöverföring från en annan avtalsslutande part i Nafo, i överensstämmelse med fiskemöjligheterna, ger ytterligare kvoter för det bestånd som är föremål för stängning.

3.   Kommissionen ska utan dröjsmål till medlemsstaterna anmäla det datum för stängning som avses i punkt 1.

Artikel 7

Bifångster som behålls ombord

1.   Befälhavaren för ett fartyg, inbegripet fartyg som befraktas i enlighet med artikel 23, ska säkerställa att fartyget minimerar bifångsterna av arter från bestånd som anges i dess respektive gällande fiskemöjligheter när fartyget är verksamt i regleringsområdet.

2.   En art som anges i de gällande fiskemöjligheterna ska klassas som bifångst, när den tas i en sektion där något av följande förhållanden föreligger:

a)

Ingen kvot har tilldelats den medlemsstaten för detta bestånd i den sektionen, i enlighet med de gällande fiskemöjligheterna.

b)

Ett förbud mot fiske efter det beståndet är i kraft (moratorium).

c)

Kvoten för ”övriga arter” för ett visst bestånd har fångats, efter en anmälan från kommissionen i enlighet med artikel 6.

3.   Befälhavaren för ett fartyg, inbegripet fartyg som befraktas i enlighet med artikel 23, ska säkerställa att fartyget begränsar behållandet ombord av arter som klassas som bifångst till de maximigränser som anges nedan:

a)

För torsk i sektion 3M, kungsfiskar i sektionerna 3LN och rödtunga i sektionerna 3NO: 1 250 kg eller 5 %, beroende på vilken mängd som är störst.

b)

För torsk i sektion 3NO: 1 000 kg eller 4 %, beroende på vilken mängd som är störst.

c)

För alla andra bestånd som anges i fiskemöjligheterna om ingen specifik kvot har tilldelats medlemsstaten: 2 500 kg eller 10 %, beroende på vilken mängd som är störst.

d)

Då ett fiskeförbud gäller (moratorium) eller när den kvot för ”övriga arter” som öppnats för detta bestånd har fångats: 1 250 kg eller 5 %, beroende på vilken mängd som är störst.

e)

När det riktade fisket efter kungsfiskar i sektion 3M har stängts i enlighet med artikel 6.1 d: 1 250 kg eller 5 %, beroende på vilken mängd som är störst.

f)

När riktat fiske efter gulstjärtsskädda bedrivs i sektionerna 3LNO: 15 % lerskädda; annars gäller bestämmelserna om bifångst i led d.

4.   De gränser och procentandelar som fastställs i punkt 3 ska beräknas per sektion, i procent av vikten, för varje bestånd av den totala fångst som behålls ombord när det gäller bestånd som anges i de gällande fiskemöjligheterna för den sektionen vid tidpunkten för inspektion, på grundval av sifferuppgifterna i fiskeloggboken.

5.   Vid beräkningen av bifångstnivåerna för bottenlevande arter i punkt 3 ska fångsten av nordhavsräka inte räknas in i den totala fångsten ombord.

Artikel 8

Överskridande av bifångstbegränsningar i ett drag

1.   Befälhavaren för ett fartyg ska säkerställa följande:

a)

Att fartyget inte bedriver riktat fiske efter de arter som avses i artikel 7.2.

b)

Att fartyget uppfyller följande krav när, med undantag för riktat fiske efter nordhavsräka, vikten av någon art som omfattas av bifångstbegränsningar överstiger den högre av de gränser som anges i artikel 7.3 i ett drag:

i)

Omedelbart förflyttar sig minst 10 sjömil från den position där föregående drag/utsättning ägde rum under nästa drag/utsättning.

ii)

Lämnar sektionen och inte återvänder på minst 60 timmar om de bifångstbegränsningar som anges i artikel 7.3 återigen överskrids efter första draget/utsättningen efter förflyttningen i enlighet med led i.

iii)

Genomför ett provtråldrag under högst tre timmar innan ett nytt fiske inleds efter en frånvaro på minst 60 timmar. Om de bestånd som omfattas av bifångstbegränsningar utgör den största procentandelen av vikten av den sammanlagda fångsten i draget, ska detta inte betraktas som riktat fiske efter dessa bestånd och fartyget ska omedelbart förflytta sig i enlighet med leden i och ii.

iv)

Identifierar eventuella provtråldrag som utförts i enlighet med led b och i fiskeloggboken registrerar koordinater för platsen för ett provtråldrags början och slut.

2.   I riktat fiske efter nordhavsräka ska den förflyttning som avses i punkt 1 b i och ii tillämpas om, i något drag, den totala kvantiteten som fångas av de bottenlevande bestånd som anges i gällande fiskemöjligheter överstiger 5 % i sektion 3M eller 2,5 % i sektion 3L.

3.   Om ett fartyg bedriver riktat fiske efter rockor med en för fisket föreskriven maskstorlek ska, den första gång som fångster av bestånd för vilka bifångstbegränsningar gäller, såsom anges i artikel 7.2, utgör den största procentandelen av vikten av den totala fångsten i ett drag, sådana fångster betraktas som oavsiktlig fångst, men fartyget ska omedelbart förflytta sig i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

4.   Procentandelen bifångster i ett drag ska beräknas, för varje bestånd som anges i gällande fiskemöjligheter, som en procentandel, uttryckt i vikt, av den totala fångsten från detta drag.

Artikel 9

Nordhavsräka

1.   Vid tillämpning av denna artikel omfattar sektion 3M den del av sektion 3L vilken avgränsas av linjer som förbinder de punkter som anges i tabell 1 och som illustreras i figur 1(1) i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 6 i bilagan till denna förordning.

2.   Ett fartyg som fiskar efter nordhavsräka och andra arter på samma fiskeresa ska översända en rapport till kommissionen som meddelar övergången från ett fiske till ett annat. Antalet fiskedagar ska beräknas i enlighet med detta.

3.   Fiskedagar som avses i denna artikel får inte överföras mellan de avtalsslutande parterna i Nafo. Fiskedagar tillhörande en avtalsslutande part i Nafo får användas av ett fartyg som har rätt att föra en annan Nafo-parts flagg endast i enlighet med artikel 23.

4.   Inget fartyg får fiska efter nordhavsräka i sektion 3M från kl. 00.01 koordinerad universell tid (UTC) den 1 juni till kl. 24.00 UTC den 31 december i det område som anges i tabell 2 och som illustreras i figur 1(2) i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 7 i bilagan till denna förordning.

5.   Allt fiske efter nordhavsräka i sektion 3L ska ske på mer än 200 meters djup. Fiske i regleringsområdet ska vara begränsat till ett område öster om en linje som förbinds av de koordinater som anges i tabell 3 och som illustreras i figur 1(3) i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 8 i bilagan till denna förordning.

6.   Varje fartyg som har bedrivit fiske efter nordhavsräka i sektion 3L, eller dess ombud för dess räkning, ska minst 24 timmar i förväg meddela den behöriga hamnmyndigheten sin beräknade ankomsttid och de uppskattade kvantiteterna nordhavsräka ombord per sektion.

Artikel 10

Liten hälleflundra

1.   Följande åtgärder ska gälla för fartyg med en total längd på 24 meter eller mer som bedriver fiske efter liten hälleflundra i delområde 2 och sektionerna 3KLMNO:

a)

Varje medlemsstat ska fördela sin kvot för liten hälleflundra mellan sina fartyg med tillstånd.

b)

Ett fartyg med tillstånd får endast landa sin fångst av liten hälleflundra i en hamn som utsetts av en avtalsslutande part i Nafo. I detta syfte ska varje medlemsstat utse en eller flera hamnar på sitt territorium där fartyg med tillstånd får landa liten hälleflundra.

c)

Varje medlemsstat ska till kommissionen skicka namnet på varje hamn som den utsett. Eventuella senare ändringar av denna förteckning ska skickas in för att ersätta den föregående förteckningen minst 20 dagar innan ändringen träder i kraft. Kommissionen ska lägga upp informationen på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn.

d)

Minst 48 timmar före beräknad ankomsttid till hamn ska ett fartyg med tillstånd, eller dess ombud för dess räkning, meddela den behöriga fiskerikontrollmyndigheten i hamnen sin beräknade ankomsttid, uppskattad total kvantitet liten hälleflundra som behållits ombord och information om den eller de sektioner där fångsterna tagits.

e)

Alla medlemsstater ska inspektera varje landning av liten hälleflundra i sina hamnar och utarbeta en inspektionsrapport i det format som anges i bilaga IV.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 9 i bilagan till denna förordning, och skicka den till kommissionen, med kopia till EFCA, inom 12 arbetsdagar från den dag då inspektionen gjordes. Rapporten ska identifiera och innehålla närmare uppgifter om eventuella överträdelser av denna förordning som upptäckts vid hamninspektionen. Detta ska inbegripa all relevant information som finns tillgänglig avseende överträdelser som upptäckts till havs under den pågående resan med det inspekterade fiskefartyget. Kommissionen ska lägga upp informationen på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn.

2.   Följande förfaranden ska gälla för ett fartyg med tillstånd med en total fångst ombord på mer än 50 ton levande vikt som fångats utanför regleringsområdet, när det inträder i regleringsområdet för att fiska efter liten hälleflundra:

a)

Fartygets befälhavare ska till Nafo sekretariatschef via e-post eller fax, senast 72 timmar före fartygets inträde i regleringsområdet, anmäla mängden fångst ombord, position (latitud och longitud) där fartygets befälhavare avser att inleda fisket och beräknad ankomsttid till positionen samt kontaktuppgifter för fiskefartyget (till exempel radio, satellittelefon eller e-post).

b)

Ett inspektionsfartyg som har för avsikt att inspektera ett fiskefartyg innan det inleder fiske efter liten hälleflundra ska till det fiskefartyget och Nafos sekretariatschef anmäla koordinaterna för en utsedd inspektionsplats inte mer än 60 sjömil från den position där fartygets befälhavare räknar med att fartyget kommer att börja fiska och ska underrätta övriga inspektionsfartyg som kan vara verksamma i regleringsområdet om detta.

c)

Ett fiskefartyg som fått en anmälan i enlighet med led b ska

i)

ta sig till den utsedda inspektionsplatsen, och

ii)

säkerställa att lastplanen för fångst ombord vid inträde i regleringsområdet uppfyller kraven i artikel 25.5 och ställs till inspektörers förfogande på begäran.

d)

Ett fiskefartyg får inte inleda fisket innan det inspekterats i enlighet med denna artikel, förutom om

i)

det inte mottar någon anmälan inom 72 timmar från den anmälan det översänt i enlighet med led a, eller

ii)

inspektionsfartyget inte har påbörjat den planerade inspektionen inom tre timmar från fiskefartygets ankomst till den utsedda inspektionsplatsen.

3.   Det är förbjudet att landa liten hälleflundra från fartyg från en icke-avtalsslutande part som har bedrivit fiskeverksamhet i regleringsområdet.

Artikel 11

Tioarmade bläckfiskar

Fiske efter tioarmade bläckfiskar mellan kl. 00.01 UTC den 1 januari och kl. 24.00 UTC den 30 juni i delområdena 3 och 4 ska vara förbjudet.

Artikel 12

Bevarande och förvaltning av hajar

1.   Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av hajar, inbegripet tillgängliga historiska data, i enlighet med de förfaranden för rapportering av fångst och fiskeansträngning som anges i artikel 25.

2.   För alla observerade drag som innehåller håkäring ska observatörerna registrera antalet, den uppskattade vikten och den uppmätta längden (den uppskattade längden om den uppmätta längden inte är möjlig) per drag eller utsättning, könet och status vid fångst (levande, avliden eller okänd) för varje håkäring.

3.   Det ska vara förbjudet att

a)

avlägsna hajfenor ombord på fartyg,

b)

behålla ombord, omlasta eller landa hajfenor som helt avlägsnats från en kropp.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får hajfenor, för att underlätta lagring ombord, skäras igenom delvis och vikas mot kroppen.

5.   Inga fiskefartyg får behålla ombord, omlasta eller landa fenor som avlägsnats i strid med den här artikeln.

6.   Inom fisken som inte är inriktade på hajar, ska varje medlemsstat uppmuntra varje fartyg som för dess flagg att frisläppa levande hajar, särskilt unga exemplar, som inte är avsedda att användas som livsmedel eller för husbehov.

7.   Medlemsstaterna ska, när så är möjligt,

a)

bedriva forskning för att finna metoder för att göra fiskeredskapen mer selektiva i syfte att skydda hajar,

b)

bedriva forskning om viktiga biologiska och ekologiska parametrar, livscykler, beteendeegenskaper och vandringsmönster samt för potentiell kartläggning av viktiga hajarter och deras yngel- och uppväxtområden.

8.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen resultaten av forskningen för vidarebefordran till Nafos sekretariatschef.

Artikel 13

Maskstorlekar

1.   Vid tillämpning av denna artikel ska maskstorleken mätas, med hjälp av mätverktyg som anges i kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 (15), i enlighet med bilaga III.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 10 i bilagan till den här förordningen.

2.   Inget fartyg får fiska med nätredskap med en maskstorlek som är mindre än den som föreskrivs för var och en av följande arter:

a)

40 mm för nordhavsräka och räka (PRA).

b)

60 mm för illexbläckfisk (SQI).

c)

280 mm i struten och 220 mm i alla andra delar av trålen för fiske efter rockor (SKA).

d)

130 mm för alla andra bottenlevande arter som förtecknas i bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 11 i bilagan till denna förordning.

e)

100 mm för pelagisk djuphavskungsfisk (REB) i delområde 2 och sektionerna 1F och 3K.

f)

90 mm för kungsfiskar (RED) vid fiske med flyttrålar i sektionerna 3O, 3M och 3LN.

3.   Ett fartyg som bedriver fiske efter en art som avses i punkt 2 i den här artikeln och som ombord har nätredskap med en maskstorlek mindre än den som anges i den punkten, ska säkerställa att nätredskapen är säkert surrade och stuvade och inte är tillgängliga för omedelbar användning under fisket.

4.   Ett fartyg som bedriver riktat fiske efter andra arter än dem som identifieras i punkt 2 i den här artikeln får dock fånga reglerade arter med nätredskap med en maskstorlek som är mindre än den som anges i den punkten, förutsatt att de bifångstkrav som fastställs i artikel 7.3 uppfylls.

Artikel 14

Användning av tillbehör och märkning av redskap

1.   Förstärkningslinor, delningsstroppar och flöten monterade på struten får användas på trålar, så länge dessa tillbehör inte på något sätt begränsar den tillåtna maskan eller spärrar masköppningen.

2.   Fartygen får inte använda hjälpmedel eller anordningar som spärrar eller minskar storleken på maskor. Fartygen får dock på ovansidan av struten montera anordningar som beskrivs i bilaga III.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 12 i bilagan till denna förordning, vilken avser tillåtna övre slitsskydd/distanskedjor för räktrål (Authorized Topside Chafers/Shrimp Toggle Chains), under förutsättning att dessa inte spärrar maskorna i struten, inklusive förlängning(ar). Segelduk, nät eller annat material får monteras på undersidan av struten endast om det behövs för att förhindra eller minimera skador på struten.

3.   Fartyg som fiskar efter nordhavsräka i sektion 3L eller 3M ska använda sorteringsrist eller galler med ett spaltavstånd på högst 22 mm. Fartyg som fiskar efter nordhavsräka i sektion 3L ska också ha distanskedjor som är minst 72 cm långa, mätta i enlighet med bilaga III.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 12 i bilagan till denna förordning.

4.   Vid fiske i de områden som avses i artikel 18.1 ska endast flyttrål vara tillåten.

5.   Inga fiskefartyg får

a)

använda redskap som inte är märkta i enlighet med allmänt godtagna internationella standarder, i synnerhet 1967 års konvention om ordningen vid fiskets bedrivande i Nordatlanten, eller

b)

använda vakare eller liknande föremål som flyter på havsytan och som är avsedda att utmärka platsen för fasta fiskeredskap, utan att fartygets registreringsnummer anges på dem.

Artikel 15

Förlorade eller övergivna fiskeredskap, bärgning av fiskeredskap

1.   Befälhavaren för ett fartyg som fiskar i regleringsområdet ska

a)

ha utrustning ombord på fiskefartyget för att bärga förlorade redskap,

b)

i fall då redskapet eller delar av det förloras, göra alla rimliga ansträngningar för att bärga redskapet eller delarna så snart som möjligt,

c)

inte avsiktligt överge fiskeredskap, utom av säkerhetsskäl.

2.   Om det förlorade redskapet inte kan bärgas ska fartygets befälhavare till flaggmedlemsstaten inom 24 timmar anmäla följande:

a)

Fartygets namn och anropssignal.

b)

Typ av förlorat redskap.

c)

Mängd förlorat redskap.

d)

Tidpunkt då redskapet förlorades.

e)

Position där redskapet förlorades.

f)

De åtgärder som vidtagits av fartyget för att bärga det förlorade redskapet.

3.   Efter det att förlorade redskap bärgats ska fartygets befälhavare till flaggmedlemsstaten inom 24 timmar anmäla följande:

a)

Namn på och anropssignal för det fartyg som bärgat redskapet.

b)

Namn på och anropssignal för det fartyg som förlorat redskapet (om känt).

c)

Typ av bärgat redskap.

d)

Mängd bärgat redskap.

e)

Tidpunkt då redskapet bärgades.

f)

Position där redskapet bärgades.

4.   Medlemsstaten ska utan dröjsmål meddela kommissionen den information som avses i punkterna 2 och 3, för vidarebefordran till Nafos sekretariatschef.

Artikel 16

Minsta fiskstorlek

1.   Inget fartyg får ombord behålla fisk som är mindre än den minsta storlek som fastställts i enlighet med bilaga I.D till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 13 i bilagan till denna förordning, och sådan fisk ska omedelbart släppas tillbaka i havet.

2.   Beredd fisk som understiger den längdekvivalent som föreskrivs för arten i bilaga I.D till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 13 i bilagan till denna förordning, ska anses härröra från fisk som är mindre än den minsta storlek som föreskrivs för den arten.

3.   Om det antal fiskar som inte uppfyller storlekskraven i ett enskilt drag överskrider 10 % av det totala antalet fiskar i draget, ska fartyget vid nästa drag hålla ett avstånd på minst fem sjömil från den position där det föregående draget gjordes.

KAPITEL III

SKYDD FRÅN BOTTENFISKE FÖR KÄNSLIGA MARINA EKOSYSTEM I REGLERINGSOMRÅDET

Artikel 17

Karta över fotavtryck (befintliga områden för bottenfiske)

De befintliga områdena för bottenfiske i regleringsområdet på kartan i figur 2 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 2 i bilagan till denna förordning, avgränsas på den västra sidan av gränsen för den kanadensiska exklusiva ekonomiska zonen och på den östra sidan av de koordinater som anges i tabell 4 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 1 i bilagan till denna förordning.

Artikel 18

Områdesbegränsningar för bottenfiske

1.   Till och med den 31 december 2020 får inget fartyg bedriva bottenfiske i något av de områden som illustreras i figur 3 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 14 i bilagan till denna förordning, och som avgränsas av en linje som förbinder de koordinater som anges i tabell 5 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 15 i bilagan till denna förordning, i deras nummerordning och tillbaka till koordinat 1.

2.   Till och med den 31 december 2020 får inget fartyg bedriva bottenfiske i det område i sektion 3O som illustreras i figur 4 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 16 i bilagan till denna förordning, och som avgränsas av en linje som förbinder de koordinater som anges i tabell 6 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 17 i bilagan till denna förordning, i deras nummerordning och tillbaka till koordinat 1.

3.   Till och med den 31 december 2020 får inget fartyg bedriva bottenfiske i områdena 1–13 som illustreras i figur 5 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 18 i bilagan till denna förordning, och som avgränsas av en linje som förbinder de koordinater som anges i tabell 7 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 19 i bilagan till denna förordning, i deras nummerordning och tillbaka till koordinat 1.

4.   Till och med den 31 december 2018 får inget fartyg bedriva bottenfiske i område 14 som illustreras i figur 5 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 18 i bilagan till denna förordning, och som avgränsas av en linje som förbinder de koordinater som anges i tabell 7 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 19 i bilagan till denna förordning, i deras nummerordning och tillbaka till koordinat 1.

Artikel 19

Undersökande bottenfiske

1.   Undersökande bottenfiske ska vara föremål för en förhandsundersökning som görs i enlighet med det protokoll om undersökande fiske som anges i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 20 i bilagan till denna förordning.

2.   I utvärderingssyfte ska medlemsstater vars fartyg önskar bedriva undersökande bottenfiske

a)

till kommissionen överlämna ett tillkännagivande om avsikt att bedriva undersökande bottenfiske (Notice of Intent to Undertake Exploratory Bottom Fishing), enligt bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 21 i bilagan till denna förordning, tillsammans med den bedömning som krävs enligt artikel 20.1,

b)

förse kommissionen med en rapport om fiskeresor för undersökande bottenfiske (Exploratory Bottom Fishing Trip Report), enligt bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 22 i bilagan till denna förordning, senast två månader efter det att det undersökande bottenfisket har avslutats.

3.   Befälhavaren för fartyget ska

a)

inleda undersökande bottenfiske endast efter det att tillstånd har beviljats i enlighet med de bevarande- och förvaltningsföreskrifter som har antagits av Nafo-kommissionen för att förhindra betydande negativa verkningar av det undersökande fisket på känsliga marina ekosystem,

b)

ha en vetenskaplig observatör ombord under den tid det undersökande bottenfisket bedrivs.

Artikel 20

Preliminär bedömning av föreslaget undersökande bottenfiske

1.   En medlemsstat som planerar att delta i undersökande bottenfiske ska, till stöd för sitt förslag, lägga fram en preliminär bedömning av kända och väntade verkningar på känsliga marina ekosystem av det bottenfiske som kommer att bedrivas av de fartyg som för dess flagg.

2.   Den preliminära bedömning som avses i punkt 1 ska

a)

skickas till kommissionen minst en vecka före öppnandet av junimötet i Nafos vetenskapliga råd,

b)

behandla aspekterna för bedömning av föreslaget undersökande bottenfiske enligt bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 23 i bilagan till denna förordning.

Artikel 21

Påträffande av indikatorarter för känsliga marina ekosystem

1.   Ett påträffande av indikatorarter för känsliga marina ekosystem definieras som en fångst per utsättning (t.ex. tråldrag eller utsatt långrev eller nät) på mer än 7 kg sjöpennor och/eller 60 kg annan levande korall och/eller 300 kg svampdjur.

2.   Varje medlemsstat ska kräva att befälhavare på fartyg som för dess flagg och som bedriver bottenfiske i regleringsområdet kvantifierar fångsten av indikatorarter för känsliga marina ekosystem, där faktorer som visar på förekomsten av sådana indikatorarter, enligt del VI i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 3 i bilagan till denna förordning, påträffas vid fiskeinsatserna.

3.   Om den kvantitet indikatorarter för känsliga marina ekosystem som fångats vid sådana fiskeinsatser som avses i punkt 2 (t.ex. tråldrag eller utsatt nät eller långrev) överstiger det gränsvärde som anges i punkt 1 ska fartygets befälhavare

a)

utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten rapportera påträffandet, inbegripet den position som anges av fartyget, antingen dragets eller utsättningens yttersta ände eller någon annan position som är närmast den exakta platsen för påträffandet, den indikatorart för känsliga marina ekosystem som påträffats liksom den kvantitet (kg) av indikatorarten som påträffats, och

b)

upphöra med fisket och förflytta sig minst två sjömil från dragets/utsättningens yttersta ände i den riktning som minst sannolikt leder till ytterligare påträffanden. Fartygets befälhavare ska använda sitt goda omdöme på grundval av all tillgänglig information.

4.   Varje medlemsstat ska kräva att en observatör med tillräcklig vetenskaplig sakkunskap utstationeras, i enlighet med artikel 19.3 b, till de områden som ligger utanför fotavtrycket för att

a)

kartlägga koraller, svampdjur och andra organismer på lägsta möjliga taxonomiska nivå med hjälp av formuläret för datainsamling för undersökande fiske (Exploratory Fishery Data Collection Form), enligt bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 24 i bilagan till denna förordning, och

b)

lämna resultaten av denna kartläggning till fartygets befälhavare för att underlätta den kvantifiering som avses i punkt 2 i denna artikel.

5.   Varje medlemsstat ska

a)

utan dröjsmål till kommissionen vidarebefordra den information om påträffanden som rapporterats av fartygets befälhavare i de fall den kvantitet indikatorarter för känsliga marina ekosystem som fångats under en fiskeinsats (t.ex. tråldrag eller utsatt nät eller långrev) överstiger det gränsvärde som anges i punkt 1,

b)

utfärda ett omedelbart larm om påträffandet till alla fiskefartyg som för dess flagg, och

c)

om möjligt, tillfälligt stänga en radie på två sjömil runt varje plats där det rapporterats att ett känsligt marint ekosystem påträffats, utanför fotavtrycket, efter anmälan från kommissionen.

Kommissionen får åter öppna tillfälligt stängda områden efter anmälan från Nafo.

KAPITEL IV

FARTYGSKRAV OCH BEFRAKTNING

Artikel 22

Fartygskrav

1.   Varje medlemsstat ska anmäla följande till kommissionen på elektronisk väg:

a)

En förteckning över de fartyg som för dess flagg och som den kan ge tillstånd att bedriva fiskeverksamhet i regleringsområdet (nedan kallade anmälda fartyg), i det format som föreskrivs i bilaga II.C1 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 25 i bilagan till denna förordning.

b)

Eventuella strykningar från förteckningen över anmälda fartyg, utan dröjsmål, i det format som föreskrivs i bilaga II.C2 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 26 i bilagan till denna förordning.

2.   Inget fiskefartyg ska tillåtas bedriva fiskeverksamhet inom regleringsområdet, såvida inte

a)

det är upptaget i förteckningen över anmälda fartyg,

b)

det har beviljats ett IMO-nummer, och

c)

flaggmedlemsstaten har utfärdat ett tillstånd för det att bedriva sådan fiskeverksamhet (nedan kallat fartyg med tillstånd).

3.   Ingen medlemsstat får tillåta att ett fiskefartyg som för dess flagg bedriver fiskeverksamhet i regleringsområdet om den inte på ett effektivt sätt kan utöva sina skyldigheter som flaggstat med avseende på fartyget.

4.   Varje medlemsstat ska förvalta antalet fartyg med tillstånd och deras fiskeansträngning på ett sätt som tar vederbörlig hänsyn till de fiskemöjligheter som är tillgängliga för den medlemsstaten i regleringsområdet.

5.   Varje medlemsstat ska översända följande till kommissionen i elektronisk form:

a)

Det enskilda tillståndet för varje fartyg som finns upptaget i förteckningen över anmälda fartyg och som har fått tillstånd att bedriva fiskeverksamhet i regleringsområdet, i det format som anges i bilaga II.C3 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 27 i bilagan till denna förordning, och senast 40 dagar innan fiskeverksamheten inleds för kalenderåret.

Varje tillstånd ska särskilt ange giltighetens första och sista dag och de arter för vilka riktat fiske är tillåtet, såvida inte undantag anges i bilaga II.C3 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 27 i bilagan till denna förordning. Om fartyget har för avsikt att fiska efter reglerade arter som avses i gällande fiskemöjligheterna ska beståndet anges, om den reglerade arten är knuten till det berörda området.

b)

En indragning av tillståndet, i det format som föreskrivs i bilaga II.C4 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 28 i bilagan till denna förordning, utan dröjsmål, om tillståndet i fråga dras tillbaka eller vid eventuella ändringar av innehållet, om tillbakadragandet eller ändringen inträffar under giltighetstiden.

c)

Ett återutställande av ett indraget tillstånd, som överförs i enlighet med det förfarande som anges i led a.

6.   Varje medlemsstat ska säkerställa att giltighetstiden för tillståndet överensstämmer med certifieringsperioden när det gäller certifieringen av den kapacitetsplan som avses i punkterna 10 och 11.

7.   Varje fiskefartyg ska ha märkningar som lätt kan identifieras i enlighet med internationellt godtagna standarder, såsom FAO:s standardspecifikationer för märkning och identifiering av fiskefartyg.

8.   Inget fiskefartyg får bedriva verksamhet i regleringsområdet utan att ombord medföra giltiga dokument som utfärdats av den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten och som åtminstone innehåller följande uppgifter om fartyget:

a)

Fartygets namn, i förekommande fall.

b)

Bokstavsbeteckningen/bokstavsbeteckningarna för den hamn eller det distrikt där fartyget är registrerat, i förekommande fall.

c)

Fartygets registreringsnummer.

d)

IMO-nummer.

e)

Fartygets internationella radioanropssignal, i förekommande fall.

f)

Namn på och adress till ägaren eller ägarna och, i tillämpliga fall, befraktarna.

g)

Total längd.

h)

Maskinstyrka.

i)

Den kapacitetsplan som avses i punkt 10.

j)

En uppskattning av fryskapacitet eller certifiering av kylsystem.

9.   Inget fiskefartyg får bedriva fiskeverksamhet i regleringsområdet utan att ombord medföra en exakt och aktuell kapacitetsplan, som har certifierats av en behörig myndighet eller erkänts av dess flaggmedlemsstat.

10.   Kapacitetsplanen ska

a)

utgöras av en ritning eller beskrivning av lagringsutrymmet för fisk, inklusive lagringskapacitet för varje lagringsutrymme i kubikmeter, och ritningen ska bestå av längdsnitt av fartyget, inklusive en plan för varje däck där ett lagringsutrymme för fisk återfinns och uppgift om frysars placering,

b)

särskilt visa placeringen för dörrar och luckor och eventuella andra ingångar till varje lagringsutrymme för fisk, med angivande av skotten,

c)

ange de viktigaste dimensionerna för fisklagringstankar (tankar med kylt havsvatten) och, för var och en av dessa, tankarnas kalibrering i kubikmeter med intervall på 10 cm, och

d)

ha en uppgift om den verkliga skalan på ritningen.

11.   Varje medlemsstat ska säkerställa att kapacitetsplanerna för dess fartyg med tillstånd vartannat år certifieras som korrekta av den behöriga myndigheten.

Artikel 23

Befraktningsavtal

1.   Vid tillämpning av denna artikel ska med befraktande avtalsslutande part avses den avtalsslutande part som innehar en tilldelning enligt bilagorna I.A och I.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna eller den medlemsstat som innehar en tilldelning av fiskemöjligheter, och med flaggmedlemsstat ska avses den medlemsstat i vilken det befraktade fartyget är registrerat.

2.   Alla eller delar av fisketilldelningen för en befraktande avtalsslutande part kan tas ut med ett befraktat fartyg med tillstånd (nedan kallat befraktat fartyg) som för en medlemsstats flagg, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Flaggmedlemsstaten har gett sitt skriftliga medgivande till befraktningsavtalet.

b)

Befraktningsavtalet är begränsat till ett enda fiskefartyg per flaggmedlemsstat under ett kalenderår.

c)

Fiskeinsatserna inom ramen för befraktningsavtalet överskrider sammantaget inte sex månader under ett kalenderår.

d)

Det befraktade fartyget är inte ett fartyg som tidigare har konstaterats delta i IUU-fiske.

3.   Alla fångster och bifångster som tagits av det befraktade fartyget i enlighet med befraktningsavtalet ska tillskrivas den befraktande avtalsslutande parten.

4.   Flaggmedlemsstaten får inte tillåta att det befraktade fartyget, när det bedriver fiskeinsatser inom ramen för ett befraktningsavtal, samtidigt fiskar inom ramen för flaggmedlemsstatens tilldelning eller inom ramen för något annat befraktningsavtal.

5.   Ingen omlastning till havs får genomföras utan förhandstillstånd från den befraktande avtalsslutande parten, som ska säkerställa att omlastningen genomförs under överinseende av en observatör ombord.

6.   Innan befraktningsavtalet inleds ska flaggmedlemsstaten skriftligen till kommissionen anmäla sitt medgivande till befraktningsavtalet.

7.   Flaggmedlemsstaten ska omedelbart till kommissionen anmäla om något av följande inträffar:

a)

Fiskeinsatser inleds inom ramen för befraktningsavtalet.

b)

Fiskeinsatser avbryts inom ramen för befraktningsavtalet.

c)

Fiskeinsatser som har avbrutits inom ramen för ett befraktningsavtal återupptas.

d)

Fiskeinsatser avslutas inom ramen för befraktningsavtalet.

8.   Flaggmedlemsstaten ska föra ett separat register med data om fångster och bifångster från fiskeinsatser inom ramen för varje befraktning av ett fartyg som för dess flagg och rapportera denna information till den befraktande avtalsslutande parten och kommissionen.

9.   Det befraktade fartyget ska alltid medföra handlingar med följande uppgifter:

a)

Fartygets namn, registerbeteckning i flaggstaten, IMO-nummer och fartygets flaggstat.

b)

Fartygets tidigare namn och flaggstat/flaggstater, i förekommande fall.

c)

Namn på och adress till fartygets ägare och fartygsoperatörerna.

d)

En kopia av befraktningsavtalet och alla fisketillstånd eller fiskelicenser som den befraktande avtalsslutande parten har utfärdat för det befraktade fartyget.

e)

Fartygets tilldelning.

KAPITEL V

ÖVERVAKNING AV FISKET

Artikel 24

Produktmärkningskrav

1.   Alla arter som fångats i regleringsområdet ska vid beredning märkas på ett sådant sätt att varje art och produktkategori kan identifieras. Alla arter ska vara märkta med följande uppgifter:

a)

Fångstfartygets namn.

b)

Trebokstavskoden för var och en av de arter som förtecknas i bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 11 i bilagan till denna förordning.

c)

När det gäller nordhavsräka, fångstdatumet.

d)

Regleringsområdet och fiskesektionen.

e)

Koden för produktform enligt förteckningen i bilaga II.K till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 29 i bilagan till denna förordning.

2.   Märkningen ska vara säkert fäst, stämplad eller skriven på förpackningen vid stuvningen och vara av en storlek som kan läsas av inspektörer när de utför sitt normala arbete.

3.   Märkningen ska vara utförd i bläck mot en kontrasterande bakgrund.

4.   Varje förpackning får endast innehålla:

a)

En produktformskategori.

b)

En fångstsektion.

c)

Ett fångstdatum (för nordhavsräka).

d)

En art.

Artikel 25

Fångstövervakning

1.   I syfte att övervaka fångsten, ska varje fiskefartyg ha en fiskeloggbok, en produktionsloggbok och en lastplan för att registrera fiskeverksamheten i regleringsområdet.

2.   Varje fiskefartyg ska föra en fiskeloggbok som behålls ombord under minst tolv månader och i enlighet med bilaga II.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 30 i bilagan till denna förordning, och som

a)

korrekt registrerar fångster per drag/utsättning för det minsta geografiska område för vilket en kvot tilldelats,

b)

anger sammansättningen av fångsten från varje drag/utsättning, inklusive den kvantitet (i kilogram levande vikt) av varje bestånd som behålls ombord, kastas överbord, lossas eller omlastas under den pågående fiskeresan.

3.   Varje fiskefartyg ska föra en produktionsloggbok som behålls ombord under minst tolv månader och som

a)

registrerar den dagliga kumulativa produktionen för varje art och produkttyp i kilogram för föregående dag från kl. 00.01 UTC till kl. 24.00 UTC,

b)

knyter produktionen för varje art och produkttyp till det minsta geografiska område för vilket en kvot har tilldelats,

c)

förtecknar de omräkningsfaktorer som använts för att räkna om varje produkttyps produktionsvikt till levande vikt för registrering i fiskeloggboken,

d)

märker varje post i enlighet med artikel 24.

4.   Varje fiskefartyg ska, med vederbörlig hänsyn till fartygets befälhavares säkerhets- och navigeringsansvar, stuva alla fångster som tagits i regleringsområdet åtskilt från all fångst som tagits utanför regleringsområdet, och säkerställa att fångsterna hålls åtskilda med hjälp av plast, plywood eller nät.

5.   Varje fiskefartyg ska ha en lastplan som

a)

tydligt visar

i)

plats och kvantitet, uttryckt i kilogram produktvikt, för varje art inom varje fisklastrum,

ii)

platsen i varje lastrum för räka som fångats i sektionerna 3L och 3M, inklusive kvantiteten räka i kilogram, per sektion,

iii)

vy ovanifrån av produkten inom varje fisklastrum,

b)

uppdateras dagligen för föregående dag från kl. 00.01 till kl. 24.00 UTC, och

c)

behålls ombord till dess att hela fångsten har lossats från fartyget.

6.   Varje fiskefartyg ska på elektronisk väg i det format och med det innehåll som föreskrivs för varje typ av rapport i bilagorna II.D och II.F till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkterna 31 och 32 i bilagan till denna förordning, till sitt centrum för fiskerikontroll översända rapporter vad gäller följande:

a)

Fångst vid inträde (COE): kvantitet fångst ombord per art vid inträde i regleringsområdet; meddelas minst sex timmar före fartygets inträde.

b)

Fångst vid utträde (COX): kvantitet fångst ombord per art vid utträde ur regleringsområdet; meddelas minst sex timmar före fartygets utträde.

c)

Fångstrapport (CAT): kvantitet fångst som behållits och kvantitet som kastats överbord per art för den dag som föregår rapporten, per sektion, även uppgift om att ingen fångst tagits; meddelas varje dag före kl. 12.00 UTC; uppgifter om att ingen fångst behållits och att inga utkast gjorts, alla arter, ska rapporteras med hjälp av trebokstavkoden MZZ (icke specificerade marina arter) och kvantiteten ”0”, såsom följande exempel visar: (//CA/MZZ 0// och //RJ/MZZ 0//).

d)

Fångst ombord (COB): för varje fartyg som fiskar efter nordhavsräka i sektion 3L, före inträde i eller utträde ur sektion 3L; meddelas en timme innan gränsen till sektion 3L passeras.

e)

Omlastning (TRA):

i)

för levererande fartyg; meddelas minst tjugofyra timmar före omlastningen, och

ii)

för mottagande fartyg, senast en timme efter omlastningen.

f)

Landningshamn (POR): för ett fartyg som har mottagit en omlastning, minst tjugofyra timmar före landningen.

Fångst av arter som anges i förteckningen i bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna för vilka den totala levande vikten ombord är mindre än 100 kg, får rapporteras med trebokstavskoden MZZ (icke specificerade marina arter), utom när det gäller hajar. Alla hajar ska rapporteras på artnivå med relevant trebokstavskod enligt bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna eller, om de inte finns upptagna i bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna eller i FAO:s ASFIS List of Species for Fishery Statistics, i den mån det är möjligt. När artspecifik rapportering inte är möjlig, ska hajarter registreras som antingen pigghajartade hajar (SHX) eller pigghajar (DGX), beroende på vad som är lämpligt, i överensstämmelse med trebokstavskoderna i bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 11 i bilagan till denna förordning. Även den uppskattade vikten för varje haj som fångats per drag eller utsättning ska registreras.

7.   De rapporter som avses i punkt 6 får annulleras genom en annuleringsrapport i det format som anges i bilaga II.F (8) till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 32 i bilagan till denna förordning. Om någon av dessa rapporter korrigeras ska en ny rapport skickas utan dröjsmål efter annulleringsrapporten inom de tidsfrister som anges i denna artikel.

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska utan dröjsmål meddela kommissionen sitt godtagande av annulleringsrapporten från fartyg som för dess flagg.

8.   Varje medlemsstat ska säkerställa att dess centrum för fiskerikontroll, omedelbart efter mottagandet, på elektronisk väg vidarebefordrar de rapporter som avses i punkt 6 till Nafos sekretariatschef i det format som anges i bilaga II.D till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 31 i bilagan till denna förordning, med kopia till kommissionen och EFCA.

9.   Varje medlemsstat ska

a)

rapportera sina preliminära månatliga fångster per art och beståndsområde liksom sina preliminära månatliga fiskedagar för fisket efter nordhavsräka i sektion 3M, oavsett om den har kvoter eller tilldelning av fiskeansträngningar för de berörda bestånden; den ska översända dessa rapporter till kommissionen senast 20 dagar efter utgången av den kalendermånad då fångsterna togs, och

b)

säkerställa att loggboksinformationen lämnas i XML-format (Extensible Markup Language) eller Excelformat till kommissionen och innehåller minst den information som anges i bilaga II.N till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 33 i bilagan till denna förordning, senast 60 dagar efter varje fiskeresas slut.

Artikel 26

Kontrollsystem för fartyg (VMS)

1.   Varje fiskefartyg som är verksamt i regleringsområdet ska vara utrustat med ett satellitövervakningssystem som har kapacitet att kontinuerligt och automatiskt överföra positionen till dess landbaserade centrum för fiskerikontroll minst en gång i timmen, med följande VMS-data:

a)

Fartygsidentifikation.

b)

Fartygets senaste position (latitud och longitud) med en toleransmarginal på högst 500 meter och ett konfidensintervall på 99 %.

c)

UTC-datum och UTC-tid för fastställande av position.

d)

Fartygets kurs/stävriktning och hastighet.

2.   Varje medlemsstat ska säkerställa att dess centrum för fiskerikontroll

a)

får de positionsdata som avses i punkt 1 och registrerar dem med hjälp av följande trebokstavskoder:

i)

”ENT”, den första VMS-position som överförs från varje fartyg efter inträde i regleringsområdet.

ii)

”POS”, varje efterföljande VMS-position som överförs från varje fartyg inom regleringsområdet.

iii)

”EXI”, den första VMS-position som överförs från varje fartyg efter utträde ur regleringsområdet.

b)

är utrustat med hård- och mjukvara för automatisk databehandling och elektronisk dataöverföring, tillämpar förfaranden för säkerhetskopiering och återskapande av data och registrerar de data som mottagits från fiskefartyg i maskinläsbar form och bevarar dem i minst tre år.

c)

meddelar kommissionen och EFCA centrumets namn, adress, telefon- och telexnummer, e-post eller faxnummer, och eventuella senare ändringar utan dröjsmål.

3.   Varje medlemsstat ska bära alla kostnader för sitt eget kontrollsystem för fartyg.

4.   Om en inspektör iakttar ett fiskefartyg i regleringsområdet och inte har mottagit data i enlighet med punkt 1, 2 eller 8 ska inspektören informera fartygets befälhavare och kommissionen om detta.

5.   Medlemsstaten ska säkerställa att fartygets befälhavare eller ägaren av ett fiskefartyg som för dess flagg eller dennes ombud informeras när fartygets satellitövervakningssystem verkar vara defekt eller ur funktion.

6.   Om satellitövervakningssystemet inte fungerar ska fartygets befälhavare se till att det repareras eller ersätts inom en månad från det att det slutat fungera eller, om fiskeresan varar längre än en månad, ska reparationen eller utbytet slutföras nästa gång fartyget anlöper hamn.

7.   Inget fiskefartyg får påbörja en fiskeresa med ett defekt satellitövervakningssystem.

8.   Varje fiskefartyg som bedriver verksamhet med ett defekt satellitövervakningssystem ska minst en gång var fjärde timme överföra VMS-positionsdata till flaggmedlemsstatens centrum för fiskerikontroll med hjälp av andra tillgängliga kommunikationsmedel, framför allt via satellit, e-post, radio, fax eller telex.

9.   Flaggmedlemsstaten ska säkerställa att

a)

dess centrum för fiskerikontroll överför VMS-positionsdata till Nafos sekretariatschef, med kopia till kommissionen och EFCA, så snart som möjligt, dock senast 24 timmar efter mottagandet, och får tillåta att fiskefartyg som för dess flagg överför dessa data via satellit, e-post, radio, fax eller telex, direkt till Nafos sekretariatschef, och

b)

de VMS-positionsdata som överförs till Nafos sekretariatschef är i överensstämmelse med det dataöverföringsformat som anges i bilaga II.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 34 i bilagan till denna förordning, och som beskrivs närmare i bilaga II.D till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 31 i bilagan till denna förordning.

10.   Alla medlemsstater får använda Nafos VMS-data för sök- och räddningsinsatser eller för sjösäkerhetsändamål.

KAPITEL VI

OBSERVATÖRSSYSTEM

Artikel 27

Observatörsprogram

1.   Observatörer ska vara oberoende och opartiska, och ha den utbildning, kunskap, kompetens och de färdigheter som krävs för att utföra alla de arbetsuppgifter, funktioner och krav som anges i denna artikel. Observatörerna ska utföra sina uppdrag och uppgifter på ett opartiskt sätt oavsett nationalitet och vilken flagg fartyget för, och ska vara fria från otillbörlig påverkan eller förmån med koppling till fiskeverksamhet som bedrivs av något fartyg som fiskar i regleringsområdet.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av undantaget i punkt 3 ska varje fiskefartyg, vid bedrivandet av fiskeverksamhet i regleringsområdet alltid ha åtminstone en observatör ombord i enlighet med bestämmelserna i observatörsprogrammet. Fiskefartyget får inte börja fiska förrän observatören är ombord. Underlåtenhet att om så krävs ha en observatör ombord ska anses som en allvarlig överträdelse.

3.   Genom undantag från punkt 2 och under förutsättning att Nafo inte har begärt en högre observatörstäckningsnivå, får en medlemsstat tillåta fiskefartyg som för dess flagg att ha en observatör ombord vid färre än 100 %, men inte färre än 25 %, av de fiskeresor som dess flotta gör eller av de dagar som fiskefartygen befinner sig i regleringsområdet under året, på villkor att flaggmedlemsstaten, för de fartyg som inte har någon observatör ombord

a)

säkerställer att de berörda fartygen fiskar efter arter i områden där bifångsterna av andra arter förväntas vara försumbara,

b)

säkerställer att fartyget uppfyller alla krav på realtidsrapportering,

c)

utför fysiska inspektioner eller på annat lämpligt sätt, efter en riskbedömning, utvärderar varje landning som görs av det berörda fartyget i flaggmedlemsstatens hamnar i enlighet med nationella övervaknings-, kontroll- och tillsynsförfaranden. Om en överträdelse av denna förordning upptäcks och bekräftas ska den utarbeta en inspektionsrapport i det format som anges i bilaga IV.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 9 i bilagan till denna förordning, och översända den till kommissionen så snart som möjligt efter det att överträdelsen har bekräftats,

d)

så snart som möjligt före fiskeresan översänder följande information till kommissionen:

i)

fartygets namn, IMO-nummer och internationella radioanropssignal,

ii)

de omständigheter som ligger till grund för beslutet att bevilja undantag från kravet på 100 % täckning,

e)

senast den 15 februari varje år lämnar in en rapport till kommissionen för föregående kalenderår med en jämförelse av all relevant fiskeverksamhet som visar skillnaden mellan de resor där fartyget hade en observatör ombord och de resor då observatören drogs in. Kommissionen ska överlämna dessa uppgifter till Nafos sekretariatschef senast den 1 mars varje år.

4.   Om en inspektör utfärdar en underrättelse om överträdelse till ett fiskefartyg som inte har någon observatör ombord, förutom när frånvaron av en observatör är i enlighet med punkt 3, vid tidpunkten för underrättelsen, ska överträdelsen anses som en allvarlig överträdelse i den mening som avses i artikel 35.1 och om flaggmedlemsstaten inte kräver att fiskefartyget omedelbart går till en hamn i enlighet med artikel 35.3, ska den utan dröjsmål tilldela fiskefartyget en observatör.

5.   Varje medlemsstat ska

a)

varje år innan fartyg som för dess flagg börjar fiska i regleringsområdet sända en uppdaterad förteckning över de observatörer (namn och id om tillämpligt) som den har för avsikt att utstationera på fartyg som för dess flagg och som är verksamma i regleringsområdet,

b)

begära att fartyg som för dess flagg har en observatör ombord som finns med på den förteckning som avses i led a enlighet med observatörsprogrammet,

c)

i den mån det är praktiskt möjligt säkerställa att enskilda observatörer inte utstationeras till samma fartyg under på varandra följande resor,

d)

säkerställa att observatörerna är försedda med fristående utrustning för tvåvägskommunikation till havs,

e)

vidta lämpliga åtgärder med avseende på fartyg som för dess flagg för att säkerställa att observatörerna kan fullgöra sina uppgifter under säkra och trygga arbetsförhållanden och att deras välmående beaktas, i enlighet med internationella normer och riktlinjer,

f)

säkerställa att observatörerna behandlar alla uppgifter och all information med koppling till fiskeinsatser som samlas in under deras utstationering, inbegripet bilder och videoupptagningar, i enlighet med tillämpliga krav på konfidentialitet.

6.   Vid mottagande av en observatörsrapport avseende ett fartyg som för dess flagg, från en observatör som rapporterar bristande överensstämmelse med bevarande- och tillämpningsföreskrifterna eller en incident, inbegripet försök att försvåra för, trakassera, störa eller på annat sätt hindra observatören från att utföra sina uppgifter, ska medlemsstaten

a)

behandla rapporten med yttersta finkänslighet och diskretion i enlighet med tillämpliga krav på konfidentialitet,

b)

bedöma den bristande överensstämmelse som konstateras i observatörsrapporten och vidta de uppföljningsåtgärder som anses nödvändiga,

c)

upprätta en rapport om uppföljningsåtgärder och överlämna den till kommissionen.

7.   Varje medlemsstat ska tillhandahålla kommissionen följande:

a)

Uppgift om fartygets namn och internationella radioanropssignal och den berörda observatörens namn och id (om tillämpligt), senast 24 timmar innan observatören utstationeras på ett fiskefartyg.

b)

Den dagliga observatörsrapport som avses i punkt 11 e, på elektronisk väg och utan dröjsmål efter mottagandet.

c)

Den observatörsreserapport som avses i punkt 11, inom 20 dagar från fartygets ankomst till hamn.

d)

En rapport om uppfyllandet av de skyldigheter som anges i denna artikel, senast den 15 februari varje år för föregående kalenderår.

8.   Om ett fiskefartyg har en observatör från en annan medlemsstat eller en avtalsslutande part i Nafo ombord ska den observatören rapportera till fartygets flaggmedlemsstat.

9.   Om ett fiskefartyg inte uppfyller sin skyldighet att ha en observatör ombord får flaggmedlemsstaten tillåta en annan avtalsslutande part att utstationera en observatör på fartyget.

10.   Om det under utstationeringen konstateras att observatören är utsatt för en allvarlig risk ska flaggmedlemsstaten vidta åtgärder för att säkerställa att observatören lämnar fartyget, såvida inte och fram till dess att risken har åtgärdats.

11.   En observatör som utstationerats på ett fartyg ska åtminstone utföra följande uppgifter:

a)

För varje drag/utsättning, i det format som anges i bilaga II.M till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 35 i bilagan till denna förordning, registrera följande:

i)

Kvantitet total fångst, per art, inbegripet utkast och indikatorarter för känsliga marina ekosystem enligt del VI i bilaga I.E. till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 3 i bilagan till denna förordning

enligt vad som registrerats i fartygets fiske- och produktionsloggböcker,

enligt observatörens oberoende uppskattning.

För drag där en oberoende observatörsuppskattning inte är möjlig ska de tillämpliga rutorna lämnas tomma och en notering göras i sektionen för anmärkningar.

ii)

All eventuell bristande överensstämmelse mellan de olika fångstuppgifterna.

iii)

Redskapstyp, maskstorlek och tillbehör.

iv)

Fiskeansträngningsdata.

v)

Longitud och latitud samt fiskedjup.

vi)

Vid trålfiske, tiden räknat från det att utsättningen av fiskeredskapen slutfördes till dess att de började bärgas. I övriga fall, tidpunkt för inledandet av utsättningen och för slutförandet av bärgningen.

b)

Övervaka fartygets lastplan som avses i artikel 25 och i observatörsrapporten registrera alla fall av bristande överensstämmelse som konstaterats.

c)

Registrera alla avbrott eller störningar i VMS.

d)

Endast ställa in fartygets instrument med fartygets befälhavares medgivande.

e)

Oavsett om fartyget fiskar eller inte, varje dag före kl. 12.00 UTC till flaggmedlemsstatens centrum för fiskerikontroll översända observatörsrapporten, per sektion, i enlighet med bilaga II.G till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 36 i bilagan till denna förordning.

f)

Utföra de uppgifter, inbegripet för vetenskapliga syften, som Nafo begär.

g)

Lämna in observatörsrapporten, i ett maskinläsbart format, om möjligt med tillhörande bilder som tagits av observatören i bilaga

i)

till flaggmedlemsstaten, så snart som möjligt efter att ha lämnat regleringsområdet och senast vid fartygets ankomst till hamn,

ii)

omedelbart efter ankomst till hamn till den lokala myndigheten för hamninspektion, om en hamninspektion äger rum.

h)

Stå till förfogande för inspektörer till havs, eller i hamn vid fartygets ankomst, för undersökning av fartygets fiskeverksamhet.

i)

Med avseende på alla eventuella förekomster av bristande överensstämmelse med denna förordning

i)

utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i fartygets flaggmedlemsstat rapportera alla förekomster av bristande överensstämmelse med förordningen, inbegripet försök att försvåra för, trakassera, störa eller på annat sätt hindra observatören från att utföra sina uppgifter, med hjälp av den fristående utrustningen för tvåvägskommunikation, och

ii)

föra detaljerade register, med relevanta bilder och videoupptagningar, av alla omständigheter och uppgifter med koppling till alla fall av bristande överensstämmelse med denna förordning, för överföring till flaggmedlemsstatens centrum för fiskerikontroll vid första möjliga tillfälle, och senast vid fartygets ankomst till hamn.

12.   Befälhavare för fartyg som för en medlemsstats flagg ska

a)

samarbeta med observatören och bistå denne på det sätt som krävs för att observatören ska kunna utföra sina uppgifter; samarbetet ska inkludera att observatören ges nödvändigt tillträde till fångsten, även fångst som fartyget kan ha för avsikt att kasta överbord,

b)

tillhandahålla observatören mat och logi av samma standard som för fartygsbefälen; om befälslogi inte finns tillgänglig ska observatören logeras under så likvärdiga förhållanden som möjligt, och standarden får inte vara sämre än besättningens,

c)

ge observatören tillträde till alla operativa områden på fartyget som krävs för utförandet av dennes uppgifter, inbegripet fartygets lastrum, produktionsområde(n), brygga, utrustning för avfallshantering och navigerings- och kommunikationsutrustning,

d)

inte hindra, trakassera, störa, påverka, muta eller försöka muta en observatör som utför sina uppgifter,

e)

låta observatören delta i alla övningar för nödsituationer som genomförs ombord, och

f)

informera observatören när en inspektionsgrupp har meddelat sin avsikt att komma ombord på fartyget.

13.   Såvida inte något annat överenskommits med en annan avtalsslutande part i Nafo eller flaggmedlemsstat ska varje medlemsstat bära kostnaderna för ersättning till observatörer som den utstationerar. Flaggmedlemsstaten får tillåta fiskeoperatörer att bidra till kostnaderna för ersättning till observatörer utan att det påverkar tillämpningen av punkt 14.

14.   Observatörer får inte ha några ekonomiska intressen eller vinstintressen i, och ska avlönas på ett sätt som påvisar ekonomiskt oberoende från, fartyg som fiskar i regleringsområdet.

15.   Den information som medlemsstaterna måste tillhandahålla i enlighet med punkterna 3 c och d, 5 a, 6 c och 7 ska översändas till kommissionen eller till ett organ som utsetts av kommissionen, som ska säkerställa att informationen överförs till Nafos sekretariatschef utan dröjsmål, för uppläggning på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn.

KAPITEL VII

GEMENSAMT SYSTEM FÖR INSPEKTION OCH ÖVERVAKNING

Artikel 28

Allmänna bestämmelser

1.   EFCA ska samordna unionens inspektions- och övervakningsverksamhet. I detta syfte får byrån, i samförstånd med de berörda medlemsstaterna, upprätta gemensamma operativa inspektions- och övervakningsprogram (nedan kallat systemet). De medlemsstater vars fartyg bedriver fiske i regleringsområdet ska vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta genomförandet av systemet, särskilt när det gäller nödvändiga mänskliga och materiella resurser samt de perioder då och de områden där dessa ska sättas in.

2.   Inspektion och övervakning ska genomföras av inspektörer som utsetts av medlemsstaterna och som anmälts till EFCA inom ramen för systemet.

3.   Medlemsstaterna får, i samarbete med kommissionen och EFCA, genom ömsesidig överenskommelse utstationera inspektörer och samordnare från EFCA som EFCA har anförtrott uppdrag inom systemet på en inspektionsplattform tillhörande en annan avtalsslutande part i Nafo.

4.   När mer än 15 fiskefartyg från medlemsstaterna vid ett och samma tillfälle befinner sig i regleringsområdet, ska EFCA och medlemsstaterna under denna tid säkerställa

a)

att en inspektör eller annan behörig myndighet befinner sig i regleringsområdet, eller

b)

att en behörig myndighet befinner sig på territoriet för en avtalsslutande part i Nafo som gränsar till konventionsområdet,

c)

medlemsstaterna utan dröjsmål svarar på alla underrättelser om överträdelser i regleringsområdet som begåtts av ett fiskefartyg som för deras flagg.

5.   De medlemsstater som deltar i systemet ska förse varje inspektionsplattform, vid dess inträde i regleringsområdet, med en förteckning över observationer och bordningar under den föregående tiodagarsperioden innehållande datum, koordinater och annan relevant information.

6.   Varje medlemsstat som deltar i systemet ska, i samordning med kommissionen eller EFCA, säkerställa att varje inspektionsplattform som för dess flagg och som är verksam i regleringsområdet, upprätthåller en säker kontakt, varje dag när så är möjligt, med varje annan inspektionsplattform som verkar i regleringsområdet, för att utbyta sådan information som behövs för att samordna verksamheterna.

7.   Inspektörer som besöker ett forskningsfartyg ska notera fartygets status och begränsa inspektionsförfarandena till vad som krävs för att säkerställa att fartyget bedriver verksamhet som är i överensstämmelse med dess forskningsplan. Om inspektörerna har rimliga skäl att misstänka att fartyget bedriver verksamhet som inte är i överensstämmelse med forskningsplanen, ska kommissionen och EFCA omedelbart underrättas.

8.   Medlemsstaterna ska säkerställa att inspektörerna behandlar fartyg som verkar i regleringsområdet rättvist och likvärdigt, genom att undvika att det görs ett oproportionellt antal inspektioner på fartyg som för flagg som tillhör en och samma avtalsslutande part i Nafo. Sett till varje kvartal ska det antal inspektioner som deras inspektörer genomför på fartyg som för flagg som tillhör en annan avtalsslutande part i Nafo, så långt det är möjligt, återspegla andelen av den totala fiskeverksamheten i regleringsområdet inbegripet, bland annat, fångstnivå och fartygsdagar. Vid fastställandet av inspektionsfrekvensen får inspektörerna ta hänsyn till fiskefartygens fiskemönster och tidigare efterlevnad.

9.   Vid deltagande i systemet ska en medlemsstat, utom vid inspektion av ett fiskefartyg som för dess flagg, i enlighet med sin nationella rätt, säkerställa att de inspektörer och inspektörsaspiranter som getts uppdrag inom systemet

a)

står kvar under dess operativa kontroll,

b)

genomför systemets bestämmelser,

c)

inte bär vapen vid bordning av fartyget,

d)

avstår från att verkställa lagar och förordningar som rör unionens vatten,

e)

iakttar allmänt accepterade internationella förordningar och förfaranden och allmänt accepterad internationell praxis rörande säkerheten för det fartyg som inspekteras och dess besättning,

f)

inte påverkar fiskeverksamheten eller lagringen av fiskeprodukter och, i görligaste mån, undviker åtgärder som kan försämra kvaliteten på fångsten ombord, och

g)

öppnar containrar på ett sätt som underlättar en snabb återförslutning, ompackning och eventuell omlagring.

10.   Alla inspektions-, övervaknings- och utredningsrapporter som avses i detta kapitel VII och därmed sammanhängande bilder eller bevis ska behandlas konfidentiellt, i enlighet med bilaga II.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 37 i bilagan till denna förordning.

Artikel 29

Anmälningskrav

1.   Varje medlemsstat ska senast den 1 november varje år översända följande information till EFCA (med kommissionen i kopia), som ska lägga upp informationen på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn:

a)

Kontaktuppgifter för den behöriga myndighet som ska fungera som kontaktpunkt för omedelbar underrättelse om överträdelser i regleringsområdet samt eventuella senare ändringar av dessa uppgifter, minst 15 dagar innan ändringen träder i kraft.

b)

Namn på inspektörer och inspektörsaspiranter samt namn på och radioanropssignal och kommunikationskontaktuppgifter för varje inspektionsplattform som avdelats till systemet. Den ska anmäla ändringar av de uppgifter som anmälts, så snart det är möjligt, minst 60 dagar i förväg.

2.   Vid deltagande i systemet ska en medlemsstat säkerställa att EFCA i förväg underrättas om datum, starttid och avslutning för varje patrulluppdrag som genomförs av den inspektionsplattform som avdelats.

Artikel 30

Övervakningsförfaranden

1.   Om en inspektör i regleringsområdet iakttar ett fiskefartyg som för flagg som tillhör en avtalsslutande part i Nafo, för vilket det finns skäl att misstänka en uppenbar överträdelse av denna förordning, och om det inte är möjligt att göra en omedelbar inspektion, ska inspektören göra följande:

a)

Fylla i formuläret för övervakningsrapport (Surveillance Report Form) i enlighet med bilaga IV.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 38 i bilagan till denna förordning. Om inspektören har gjort en volymetrisk bedömning eller en bedömning av fångstsammansättningen vad gäller innehållet i ett drag, ska övervakningsrapporten innehålla all relevant information om dragets sammansättning och uppgift om den metod som använts för den volymetriska bedömningen.

b)

Registrera bilder av fartyget samt position, datum och tidpunkt då bilden registrerades.

c)

Utan dröjsmål och på elektronisk väg överföra övervakningsrapporten och bilderna till sin behöriga myndighet.

2.   Den behöriga myndighet i en medlemsstat som erhållit en sådan övervakningsrapport ska utan dröjsmål

a)

översända rapporten till EFCA som ska lägga upp den på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, för vidarebefordran till den avtalsslutande part som är fartygets flaggstat,

b)

översända kopior av bilder som registrerats till EFCA som i sin tur ska översända kopiorna till den avtalsslutande part som är fartygets flaggstat eller flaggmedlemsstaten, om den är en annan än den medlemsstat som genomför inspektionen,

c)

säkra och bevara bevisningen för senare inspektioner.

3.   Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska vid mottagandet av en övervakningsrapport om ett fartyg som för medlemsstatens flagg, utföra sådana utredningar som kan krävas för att fastställa lämpliga uppföljningsåtgärder.

4.   Varje medlemsstat ska sända utredningsrapporten till EFCA, som ska lägga upp den på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn och skicka den till kommissionen.

Artikel 31

Förfaranden för bordning och inspektion för avtalsslutande parter

Varje medlemsstat ska säkerställa att dess inspektörer, för inspektioner som utförs inom ramen för systemet, gör följande:

a)

Före bordningen anmäler inspektionsplattformens namn till fiskefartyget via radio, med den internationella signalkoden.

b)

På inspektionsfartyget och bordningsfartyget visar den vimpel som avbildas i bilaga IV.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 39 i bilagan till denna förordning.

c)

Under bordningen säkerställer att inspektionsfartyget ligger kvar på ett säkert avstånd från fiskefartygen.

d)

Inte kräver att fiskefartyget stannar eller gör en manöver under pågående drag, utsättning eller upptagning av fiskeredskap.

e)

Begränsar varje inspektionsgrupp till högst fyra inspektörer, inklusive eventuella inspektörsaspiranter som endast får följa med inspektionsgruppen i utbildningssyfte. Om en inspektörsaspirant följer med inspektörerna, ska inspektörerna vid bordningen identifiera aspiranten för fartygets befälhavare. Inspektörsaspiranten ska endast observera den inspektionsinsats som görs av bemyndigade inspektörer och får inte på något sätt hindra fiskefartygets verksamhet.

f)

Vid bordning, för fartygets befälhavare visar sina identitetshandlingar från Nafo som har utfärdats av Nafos sekretariatschef, i enlighet med artikel 32.3 b i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna.

g)

Begränsar inspektionerna till fyra timmar, eller den tid som krävs för att nätredskapet ska kunna dras in och både nätredskapet och fångsten kunna inspekteras, beroende på vilken av de två tidsperioderna som är längst, utom

i)

i händelse av en överträdelse, eller

ii)

om inspektören uppskattar att kvantiteten fångst ombord skiljer sig från den kvantitet som registrerats i fiskeloggboken; i sådana fall ska inspektören begränsa inspektionen till ytterligare en timme för att kontrollera beräkningar och förfaranden och på nytt granska den relevanta dokumentation som använts för att beräkna de fångster som tagits i regleringsområdet och fångsten ombord på fartyget.

h)

Samlar in all relevant information som använts för att fastställa efterlevnaden av förordningen och som observatören lämnat.

Artikel 32

Fartygets befälhavares skyldigheter vid inspektion

Varje befälhavare på ett fartyg ska vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta inspektionerna genom att

a)

när ett inspektionsfartyg har signalerat att en inspektion snart kommer att inledas, säkerställa att alla nätredskap som ska tas upp inte tas ombord under minst 30 minuter efter signalen från inspektionsfartyget,

b)

på begäran av en inspektionsplattform och, i den utsträckning det är förenligt med gott sjömanskap, underlätta inspektörernas ombordstigning,

c)

tillhandahålla en lejdare i enlighet med bilaga IV.G till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 40 i bilagan till denna förordning,

d)

säkerställa att eventuella mekaniska lotshissar kan användas på ett säkert sätt, och att det finns en säker väg mellan hissen och däcket,

e)

ge inspektörerna tillträde till alla relevanta områden, däck och utrymmen, beredd och icke beredd fångst, nätredskap eller andra redskap, utrustning samt alla relevanta dokument som de anser vara nödvändiga för att kontrollera efterlevnaden av förordningen,

f)

registrera och på begäran tillhandahålla inspektörerna koordinater för början och slut när det gäller provtråldrag som görs i enlighet med artikel 8.1 b iii,

g)

på inspektörernas begäran, ta fram registreringshandlingar, ritningar eller beskrivningar av lastrum för fisk, produktionsloggböcker och lastplaner och ge sådant bistånd som inspektörerna rimligen behöver för att säkerställa att den faktiska lagringen av fångsten överensstämmer med lastplanen,

h)

avstå från att blanda sig i kontakten mellan inspektörer och observatören och respektera deras behov av att få utföra sina uppgifter i fred,

i)

underlätta inspektörernas provtagningar av beredd fisk för artbestämning genom DNA-analys,

j)

vidta sådana åtgärder som kan vara nödvändiga för att bevara integriteten hos inspektörernas försegling och alla bevis som finns kvar ombord, tills annat anges av flaggstaten,

k)

för att säkra beviskedjan, om förseglingar har anbringats och/eller bevisning säkrats, underteckna det relevanta avsnitt i inspektionsrapporten som intygar att förseglingar gjorts,

l)

upphöra med fiske på begäran av inspektörerna i enlighet med artikel 35.2 b,

m)

på begäran, möjliggöra att fartygets kommunikationsutrustning och operatör används för meddelanden som ska skickas och tas emot av inspektörerna,

n)

på inspektörernas begäran, ta bort eventuella delar av fiskeredskapen som verkar vara otillåtna enligt denna förordning,

o)

om inspektörerna har gjort noteringar i loggböcker, tillhandahålla inspektörerna en kopia av varje sida där sådana noteringar gjorts, och på inspektörernas begäran, underteckna varje sida för att bekräfta att det är en äkta kopia, och

p)

vid krav på att fisket ska upphöra, inte återuppta fisket förrän

i)

inspektörerna har slutfört inspektionen och säkrat alla bevis, och

ii)

fartygets befälhavare har undertecknat det relevanta avsnitt i inspektionsrapporten som avses i led k.

Artikel 33

Inspektionsrapport och uppföljning

1.   Varje medlemsstat ska säkerställa att dess inspektörer fyller i en inspektionsrapport i det format som anges i bilaga IV.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i se punkt 41 i bilagan till denna förordning, för varje inspektion (nedan kallad inspektionsrapporten).

2.   När det gäller inspektionsrapporten

a)

ska en fiskeresa anses vara pågående om det inspekterade fartyget ombord har fångst som tagits i regleringsområdet under fiskeresan,

b)

ska inspektörerna vid jämförelse mellan uppgifter i produktionsloggboken och uppgifter i fiskeloggboken räkna om produktionsvikten till levande vikt med hjälp av de omräkningsfaktorer som anges i bilagorna XIII, XIV och XV till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 (16) för unionsfiskefartyg beträffande arter och presentationsformer som omfattas av de bilagorna, och de omräkningsfaktorer som fartygets befälhavare använder i andra fall,

c)

ska inspektörerna

i)

med utgångspunkt i loggboksanteckningarna sammanfatta fartygets fångst i regleringsområdet, per art och per sektion, för den pågående fiskeresan,

ii)

registrera sammanfattningar i avsnitt 12 i inspektionsrapporten, liksom skillnader mellan den registrerade fångsten och deras uppskattningar av fångsten ombord i avsnitt 14.1 i inspektionsrapporten,

iii)

efter avslutad inspektion, underteckna inspektionsrapporten och lägga fram den för fartygets befälhavare för underskrift och kommentarer, och för varje person som vill lämna ett yttrande,

iv)

omedelbart underrätta sin behöriga myndighet och till den översända information och bilder inom 24 timmar eller så snart som möjligt, och

v)

lämna en kopia av rapporten till fartygets befälhavare och, i det relevanta avsnittet i inspektionsrapporten, notera om fartygets befälhavare vägrar att erkänna mottagandet.

3.   Den medlemsstat som genomför inspektionen ska

a)

till EFCA skicka rapporten om inspektion till havs, om möjligt inom 20 dagar från inspektionen, för uppläggning på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn,

b)

följa det förfarande som avses i artikel 34.2, efter det att inspektörerna utfärdat en underrättelse om överträdelse.

4.   Varje medlemsstat ska säkerställa att inspektions- och övervakningsrapporter som utarbetats av Nafoinspektörer har motsvarande bevisvärde när det gäller att fastställa fakta som de egna inspektörernas inspektions- och övervakningsrapporter.

5.   Medlemsstaterna ska samarbeta för att underlätta rättsliga eller andra förfaranden som inleds med anledning av en rapport som lämnats av en Nafoinspektör i enlighet med systemets bestämmelser.

Artikel 34

Förfaranden vid överträdelser

1.   Varje medlemsstat som genomför en inspektion ska säkerställa att dess inspektörer, då en överträdelse av förordningen upptäcks,

a)

noterar överträdelsen i inspektionsrapporten,

b)

för in och undertecknar en notering i fiskeloggboken eller andra relevanta dokument för det inspekterade fartyget med uppgift om datum, geografiska koordinater och överträdelsens art, kopierar eventuella relevanta noteringar och begär att fartygets befälhavare undertecknar varje sida för att styrka att det rör sig om en äkta kopia av originalet,

c)

registrerar bilder av redskap, fångst eller andra bevis som inspektörerna anser nödvändiga med avseende på överträdelsen,

d)

på ett säkert sätt anbringar en inspektionsförsegling som överensstämmer med Nafos inspektionsförsegling i bilaga IV.F till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 42 i bilagan till denna förordning, på lämpligt sätt, och noterar den vidtagna åtgärden och löpnumret för varje försegling i inspektionsrapporten,

e)

begär att fartygets befälhavare

i)

för att säkra beviskedjan, undertecknar det relevanta avsnitt i inspektionsrapporten som intygar anbringandet av förseglingar, och

ii)

lämnar en skriftlig redogörelse i det relevanta avsnittet i inspektionsrapporten,

f)

begär att fartygets befälhavare tar bort eventuella delar av fiskeredskapen som verkar vara otillåtna enligt denna förordning, och

g)

om möjligt, anmäler överträdelsen till observatören.

2.   Den medlemsstat som genomför inspektionen ska

a)

inom 24 timmar från det att en överträdelse upptäckts, översända en skriftlig underrättelse om den överträdelse som rapporterats av dess inspektörer, till kommissionen och EFCA, som i sin tur ska översända den till den behöriga myndigheten i den avtalsslutande part som är flaggstat eller medlemsstaten, om den är en annan än den medlemsstat som genomför inspektionen, och Nafos sekretariatschef. Den skriftliga underrättelsen ska innehålla den information som anges i punkt 15 i inspektionsrapporten i bilaga IV.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 41 i bilagan till denna förordning, ange de relevanta åtgärderna och i detalj beskriva skälen för utfärdandet av underrättelsen om överträdelse och bevisen till stöd för underrättelsen, och, om möjligt, åtföljas av bilder av redskap, fångst eller annan bevisning med avseende på den överträdelse som avses i punkt 1 i denna artikel,

b)

senast fem dagar efter det att inspektionsfartyget återvänder till hamn, översända inspektionsrapporten till kommissionen och EFCA.

EFCA ska lägga upp inspektionsrapporten på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, i pdf-format.

3.   Flaggmedlemsstatens uppföljning av överträdelser ska ske i enlighet med bestämmelserna i artikel 36.

Artikel 35

Ytterligare förfaranden vid allvarliga överträdelser

1.   Var och en av följande överträdelser ska utgöra en allvarlig överträdelse i den mening som avses i artikel 90 i förordning (EG) nr 1224/2009:

a)

Fiske inom ramen för en kvot för ”övriga arter” utan föregående anmälan till kommissionen, i strid med artikel 5.

b)

Fiske inom ramen för en kvot för ”övriga arter” mer än fem arbetsdagar efter stängning av fisket, i strid med artikel 5.

c)

Riktat fiske efter ett bestånd som omfattas av ett moratorium eller för vilket fiske på annat sätt är förbjudet, i strid med artikel 6.

d)

Riktat fiske efter bestånd eller efter arter efter den dag då fisket stängts av flaggmedlemsstaten, vilket anmälts till kommissionen, i strid med artikel 6.

e)

Fiske i ett stängt område, i strid med artiklarna 9.5 och 11.

f)

Fiske med ett redskap för bottenfiske i ett område som är stängt för bottenfiske, i strid med kapitel III.

g)

Användning av en otillåten maskstorlek, i strid med artikel 13.

h)

Fiske utan giltigt tillstånd.

i)

Felaktig registrering av fångst, i strid med artikel 25.

j)

Underlåtenhet att medföra, eller störande av driften av, det satellitbaserade övervakningssystemet, i strid med artikel 26.

k)

Underlåtenhet att skicka meddelanden om fångst, i strid med artikel 10.3 eller artikel 25.

l)

Att försvåra för, trakassera, störa eller på annat sätt hindra inspektörer eller observatörer från att utföra sina uppgifter eller utöva andra former av indirekta påtryckningar.

m)

Att begå en överträdelse när det inte finns någon observatör ombord.

n)

Att dölja, manipulera eller bortskaffa bevis med anknytning till en undersökning, inbegripet att bryta eller manipulera förseglingar eller att skaffa sig tillträde till förseglade områden.

o)

Presentation av förfalskade dokument eller tillhandahållande av falsk information till en inspektör, vilket skulle hindra en allvarlig överträdelse från att upptäckas.

p)

Landning, omlastning eller användning av andra hamntjänster

i)

i en hamn som inte är utsedd i enlighet med bestämmelserna i artikel 39.1, eller

ii)

utan hamnstatens tillstånd som avses i artikel 39.6.

q)

Underlåtenhet att iaktta bestämmelserna i artikel 41.1.

r)

Underlåtenhet att, om så krävs, ha en observatör ombord.

2.   Om ett fartyg uppges ha begått en allvarlig överträdelse ska inspektören

a)

vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra och bevara bevisningen, även vid behov försegla fartygets lastrum och/eller fiskeredskap för ytterligare inspektion,

b)

begära att fartygets befälhavare upphör med all fiskeverksamhet som verkar utgöra en allvarlig överträdelse, och

c)

omedelbart underrätta sin behöriga myndighet och överföra informationen och, när så är möjligt, bilder till den inom 24 timmar; den behöriga myndighet som mottar denna information ska underrätta den avtalsslutande part som är flaggstat eller medlemsstaten, om den är en annan än den medlemsstat som genomför inspektionen, i enlighet med artikel 34.

3.   Om en allvarlig överträdelse begåtts av ett fartyg som för dess flagg, ska flaggmedlemsstaten

a)

bekräfta mottagandet av information och bilder utan dröjsmål,

b)

säkerställa att det inspekterade fartyget inte återupptar fisket tills annat anges,

c)

använda all tillgänglig information och allt tillgängligt material och granska ärendet, och inom 72 timmar, kräva att fartyget omedelbart går till en hamn för en fullständig inspektion under flaggmedlemsstatens överinseende, om någon av följande allvarliga överträdelser är uppenbar:

i)

Riktat fiske efter ett bestånd som omfattas av ett moratorium.

ii)

Riktat fiske efter ett bestånd för vilket fiske är förbjudet enligt artikel 6.

iii)

Felaktig registrering av fångst, i strid med artikel 25.

iv)

En upprepning av samma allvarliga överträdelse under en period på sex månader.

4.   När den allvarliga överträdelsen utgörs av felaktig registrering av fångsten, ska en fullständig inspektion säkerställa den fysiska inspektionen och räkningen av den totala fångsten ombord, per art och sektion.

5.   I denna artikel avses med felaktig registrering av fångst en skillnad på minst 10 ton eller 20 %, beroende på vilken mängd som är störst, mellan inspektörernas uppskattning av beredd fångst ombord, per art eller sammanlagt, och de siffror som anges i produktionsloggboken, beräknat i procent av siffrorna i produktionsloggboken.

6.   Förutsatt att flaggmedlemsstaten samtycker och om den avtalsslutande part i Nafo som är hamnstat inte är densamma som inspektörens medlemsstat, får inspektörer från den hamnstat som är avtalsslutande part i Nafo eller hamnmedlemsstaten delta i den fullständiga inspektionen och räkningen av fångsten.

7.   Om punkt 3 c i inte är tillämplig, ska flaggmedlemsstaten

a)

tillåta fartyget att återuppta sin fiskeverksamhet; i sådana fall ska flaggmedlemsstaten, senast två dagar efter underrättelsen om överträdelse, till kommissionen lämna en skriftlig motivering till varför fartyget inte har beordrats att gå till en hamn. Kommissionen ska översända motiveringen till Nafos sekretariatschef; eller

b)

kräva att fartyget omedelbart går till en hamn för en fullständig fysisk inspektion under flaggmedlemsstatens överinseende.

8.   Om flaggmedlemsstaten beordrar det inspekterade fartyget till en hamn, får inspektörerna borda eller stanna kvar ombord på fartyget medan det går till en hamn, förutsatt att flaggmedlemsstaten inte kräver att de ska lämna fartyget.

Artikel 36

Uppföljning av överträdelser

1.   Om en överträdelse begåtts av ett fartyg som för dess flagg, ska flaggmedlemsstaten

a)

göra en fullständig undersökning, inbegripet vid behov en fysisk inspektion av fiskefartyget vid första möjliga tillfälle,

b)

samarbeta med den inspekterande avtalsslutande parten i Nafo eller den medlemsstat som genomför inspektionen, om den är en annan än flaggmedlemsstaten, för att säkra bevisen och kontrollkedjan på ett sätt som kommer att underlätta rättsliga förfaranden i enlighet med dess lagar,

c)

vidta omedelbara rättsliga eller administrativa åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning mot de personer som ansvarar för fartyget, och

d)

säkerställa att sanktionerna för överträdelser är tillräckligt stränga för att effektivt garantera efterlevnad, avskräcka från vidare överträdelser eller en upprepning av överträdelsen och beröva lagöverträdarna de fördelar som härrör från överträdelsen.

2.   Beroende på överträdelsens allvar och i överensstämmelse med nationell rätt kan de rättsliga eller administrativa åtgärder och sanktioner som avses i punkt 1 c och d omfatta, men är inte begränsade till, följande:

a)

Böter.

b)

Beslagtagande av fartyg, förbjudna fiskeredskap och fångster.

c)

Indragning eller återkallelse av tillståndet att bedriva fiskeverksamhet.

d)

Minskning eller indragning av fisketilldelning.

3.   Varje flaggmedlemsstat ska säkerställa att den behandlar alla underrättelser om överträdelser som om överträdelsen rapporterats av de egna inspektörerna.

4.   Flaggmedlemsstaten och hamnstaten ska omedelbart anmäla följande till kommissionen:

a)

De rättsliga eller administrativa åtgärder och sanktioner som avses i punkt 1 c och d.

b)

Så snart som möjligt, dock senast fyra månader efter det att en allvarlig överträdelse inträffat, en rapport om hur utredningen fortskrider, med närmare uppgifter om åtgärder som har vidtagits eller inletts med anledning av överträdelsen.

c)

Efter att utredningen slutförts, en rapport om det slutliga resultatet.

Artikel 37

Medlemsstaternas rapporter om inspektion, övervakning och överträdelser

1.   Varje medlemsstat ska senast den 1 februari varje år till kommissionen och EFCA, i enlighet med bestämmelserna för systemet, lämna följande information:

a)

Det antal inspektioner som medlemsstaten genomfört under det föregående kalenderåret på fiskefartyg som för dess flagg och på fiskefartyg som för flagg som tillhör en annan avtalsslutande part i Nafo.

b)

Namnet på varje fiskefartyg avseende vilket medlemsstatens inspektörer har utfärdat en underrättelse om överträdelse med datum och position för inspektionen och uppgift om typen av överträdelse.

c)

Antalet patrulltimmar för medlemsstatens övervakningsflygplan, det antal iakttagelser som gjorts av flygplanen, det antal övervakningsrapporter som den har översänt och, för varje sådan rapport, datum, tidpunkt och position för observationerna.

d)

De åtgärder som medlemsstaten vidtagit under det föregående året, inbegripet en beskrivning av de särskilda villkoren för eventuella rättsliga eller administrativa åtgärder eller sanktioner (till exempel bötesbelopp, värde av beslagtagen fisk och/eller beslagtagna redskap, skriftliga varningar) med avseende på

i)

varje överträdelse som uppges av en inspektör och som avser fartyg som för medlemsstatens flagg, och

ii)

varje övervakningsrapport som mottagits.

Kommissionens ska senast den 1 mars varje år översända den information som avses i första stycket till Nafos sekretariatschef.

2.   De rapporter som avses i punkt 1 första stycket d ska ange ärendets aktuella status. Medlemsstaten ska fortsätta att upprätta förteckningar över sådana överträdelser i varje senare rapport till dess att den rapporterar om det slutliga resultatet av överträdelsen.

3.   En medlemsstat ska tillhandahålla en tillräckligt detaljerad redogörelse för samtliga överträdelser för vilka den inte har vidtagit några åtgärder eller inga sanktioner utdömts.

KAPITEL VIII

HAMNSTATSKONTROLL FÖR FARTYG SOM FÖR EN ANNAN AVTALSSLUTANDE PARTS FLAGG

Artikel 38

Tillämpningsområde

Detta kapitel är tillämpligt på fiskefartyg som för flagg som tillhör en annan avtalsslutande part i Nafo och som bedriver fiskeverksamhet i regleringsområdet, vid landning eller omlastning i eller användning av medlemsstaternas hamnar. Detta kapitel är tillämpligt på fartyg med fångster ombord i regleringsområdet, eller fiskeriprodukter som härrör från sådana fångster, och som inte tidigare har landats eller omlastats i en hamn.

Artikel 39

Hamnmedlemsstatens skyldigheter

1.   Hamnmedlemsstaten ska till kommissionen och EFCA lämna en förteckning över utsedda hamnar som fiskefartyg får ges tillstånd att anlöpa för landning, omlastning och/eller användning av hamntjänster och ska i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att varje utsedd hamn har tillräcklig kapacitet för att utföra inspektioner i enlighet med detta kapitel. Kommissionen ska lägga upp förteckningen över utsedda hamnar på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, i pdf-format. Eventuella senare ändringar av denna förteckning ska läggas upp och ersätta den föregående minst femton dagar innan ändringen träder i kraft.

2.   Hamnmedlemsstaten ska fastställa minimiperiod för inlämning av en förhandsbegäran. Förhandsbegäran ska lämnas in minst tre arbetsdagar före beräknad ankomsttid till hamnen. I samförstånd med kommissionen får dock hamnmedlemsstaten besluta om en annan sista tidpunkt för inlämning av en förhandsbegäran, med beaktande av bland annat typen av fångstprodukt eller avståndet mellan fiskeområdena och hamnarna. Hamnmedlemsstaten ska lämna informationen om perioden för inlämning av en förhandsbegäran till kommissionen, som ska lägga upp den på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, i pdf-format.

3.   Hamnmedlemsstaten ska utse den behöriga myndighet som ska fungera som kontaktpunkt för mottagande av begäranden i enlighet med artikel 41, mottagande av bekräftelser i enlighet med artikel 40.2 och utfärdande av tillstånd i enlighet med punkt 6 i den här artikeln. Hamnmedlemsstaten ska lämna den behöriga myndighetens namn och kontaktuppgifter till kommissionen, som ska lägga upp informationen på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, i pdf-format.

4.   De krav som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas när unionen inte tillåter landning eller omlastning i eller användning av hamnar för fartyg som för flagg som tillhör en annan avtalsslutande part i Nafo.

5.   Om fartyget har deltagit i omlastning ska hamnmedlemsstaten utan dröjsmål vidarebefordra en kopia av det formulär som avses i artikel 41.1 och 41.2 till den avtalsslutande part i Nafo som är fartygets flaggstat och till den avtalsslutande part i Nafo som är det levererande fartygets flaggstat.

6.   Fiskefartyg får inte anlöpa hamn utan förhandstillstånd från hamnmedlemsstatens behöriga myndigheter. Tillstånd att landa eller omlasta fångst eller använda andra hamntjänster får bara lämnas om bekräftelsen från den avtalsslutande part i Nafo som är flaggstat, enligt artikel 40.2, har mottagits.

7.   Genom undantag från punkt 6 får hamnmedlemsstaten tillåta att hela eller en del av landningen genomförs utan den bekräftelse som avses i nämnda punkt, på följande villkor:

a)

Den berörda fisken ska förvaras i lager under de behöriga myndigheternas kontroll.

b)

Fisken får inte släppas ut på marknaden för att säljas, övertas, produceras eller transporteras förrän den bekräftelse som avses i punkt 6 har mottagits.

c)

Om bekräftelsen inte har mottagits senast 14 dagar efter att landningen slutförts får hamnmedlemsstaten beslagta och bortskaffa fisken i enlighet med nationella regler.

8.   Hamnmedlemsstaten ska utan dröjsmål till fartygets befälhavare anmäla sitt beslut om huruvida hamntillträde tillåts eller nekas, eller, om fartyget befinner sig i hamn, om huruvida landning, omlastning och annan användning av hamnen tillåts eller nekas. Om hamntillträde tillåts ska hamnmedlemsstaten till fartygets befälhavare returnera en kopia av formuläret för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll (Port State Control Prior Request Form), som återfinns i bilaga II.L till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 43 i bilagan till denna förordning, där del C fyllts i. Denna kopia ska även skickas till kommissionen som ska lägga upp den på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn utan dröjsmål. I händelse av avslag ska hamnmedlemsstaten även anmäla detta till den avtalsslutande part i Nafo som är flaggstat.

9.   Om den förhandsbegäran som avses i artikel 41.2 annulleras ska hamnmedlemsstaten skicka en kopia av det annullerade formuläret för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll till kommissionen, som ska lägga upp den på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, för automatisk överföring till den avtalsslutande part i Nafo som är flaggstat.

10.   Såvida en återhämtningsplan inte kräver annat, ska hamnmedlemsstaten inspektera minst 15 % av alla sådana landningar eller omlastningar under varje rapporteringsår. Vid fastställandet av vilka fartyg som ska inspekteras ska hamnmedlemsstaten prioritera

a)

fartyg som tidigare har nekats att anlöpa eller använda en hamn i enlighet med detta kapitel eller någon annan bestämmelse i den här förordningen, och

b)

begäranden från andra avtalsslutande parter i Nafo, stater eller regionala fiskeriförvaltningsorganisationer om att ett visst fartyg ska inspekteras.

11.   Inspektionerna ska utföras i enlighet med bilaga IV.H till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 44 i bilagan till denna förordning, och utföras av bemyndigade inspektörer i hamnsmedlemsstaten som ska uppvisa identitetshandlingar för fartygets befälhavare före inspektionen.

12.   Med hamnmedlemsstatens godkännande får kommissionen bjuda in inspektörer från andra avtalsslutande parter i Nafo att följa med de egna inspektörerna och observera inspektionen.

13.   En inspektion i hamn ska inbegripa övervakning av hela landningen eller omlastningen av fiskeresurserna i hamnen. Under en sådan inspektion ska hamnmedlemsstatens inspektör åtminstone

a)

mot de kvantiteter av varje art som landats eller omlastats göra en dubbelkontroll av

i)

de kvantiteter av varje art som registrerats i loggboken,

ii)

fångst- och verksamhetsrapporterna och

iii)

alla fångstuppgifter i formuläret för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll, som anges i bilaga II.L till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 43 i bilagan till denna förordning,

b)

kontrollera och registrera kvantiteterna per art av den fångst som finns kvar ombord efter det att landningen eller omlastningen har avslutats,

c)

kontrollera information från inspektioner som genomförts i enlighet med kapitel VII,

d)

kontrollera alla nätredskap ombord och registrera uppmätta maskstorlekar,

e)

kontrollera att fiskstorleken överensstämmer med kraven avseende minsta storlek,

f)

i förekommande fall, kontrollera att arterna överensstämmer med vad som uppges i fångstdeklarationen.

14.   Hamnmedlemsstaten ska om möjligt kommunicera med fartygets befälhavare eller besättningsmedlemmar i ledande ställning, samt med observatören, och om möjligt och vid behov säkerställa att inspektören åtföljs av en tolk.

15.   Hamnmedlemsstaten ska om möjligt undvika att i onödan uppehålla ett fiskefartyg och ska säkerställa att fiskefartyget utsätts för minsta möjliga störning eller olägenhet, bland annat undvika att kvaliteten på fisken försämras i onödan.

16.   Varje inspektion ska dokumenteras genom ifyllande av formulär PSC-3 (inspektionsrapport från hamnstatskontroll – Report on Port State Control Inspection), som återfinns i bilaga IV.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 9 i bilagan till denna förordning. Förfarandet för ifyllande av inspektionsrapporten från hamnstatskontroll och för hantering av den ifyllda rapporten ska omfatta följande:

a)

Inspektörerna ska identifiera och lämna närmare uppgifter om eventuella överträdelser av denna förordning som upptäckts vid hamninspektionen. Uppgifterna ska inbegripa all relevant information som finns tillgänglig avseende överträdelser som upptäckts till havs under det inspekterade fiskefartygets pågående resa.

b)

Inspektörerna får föra in synpunkter som de anser vara relevanta.

c)

Fartygets befälhavare ska ges möjlighet att lämna kommentarer eller invända mot rapporten samt att på lämpligt sätt kontakta flaggstatens berörda myndigheter, särskilt om fartygets befälhavare har allvarliga svårigheter att förstå innehållet i rapporten.

d)

Inspektörerna ska underteckna rapporten och begära att fartygets befälhavare undertecknar den. Fartygets befälhavares namnteckning på rapporten ska endast utgöra en bekräftelse på att en kopia av rapporten har tagits emot.

e)

Fartygets befälhavare ska få en kopia av rapporten, som innehåller resultatet av inspektionen, inklusive möjliga åtgärder som kan vidtas.

17.   Hamnmedlemsstaten ska utan dröjsmål skicka en kopia av varje inspektionsrapport från hamnstatskontroll till kommissionen och EFCA. Kommissionen ska lägga upp rapporten på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, i pdf-format, för automatisk överföring till den avtalsslutande part i Nafo som är flaggstat och till flaggstaten för fartyg som omlastade fångsten till det inspekterade fiskefartyget.

Artikel 40

Flaggmedlemsstatens skyldigheter

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att befälhavaren för ett fartyg som för deras flagg uppfyller de skyldigheter för fartygets befälhavare som anges i artikel 41.

2.   Medlemsstaten för ett fiskefartyg som har för avsikt att landa eller omlasta fiskeresurser, eller använda andra hamntjänster, eller ett fartyg som har deltagit i omlastningar utanför en hamn, ska genom att returnera en kopia av formuläret för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll, som återfinns i bilaga II.L till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 43 i bilagan till denna förordning, och som översänts i enlighet med artikel 39.5, efter att ha fyllt i del B, bekräfta följande:

a)

Det fiskefartyg som enligt uppgift har fångat fisken hade en tillräckligt stor kvot för de arter som uppgetts.

b)

De angivna kvantiteterna fisk ombord har rapporterats i vederbörlig ordning per art och har tagits med i beräkningen av eventuellt tillämpliga fångst- och ansträngningsbegränsningar.

c)

Det fiskefartyg som enligt uppgift har fångat fisken hade tillstånd att fiska i de angivna områdena.

d)

Fartygets närvaro i det område som det har uppgett för fångsten har kontrollerats mot VMS-data.

3.   Medlemsstaterna ska till kommissionen skicka kontaktuppgifterna för den behöriga myndigheten, som ska fungera som kontaktpunkt för att ta emot begäranden i enlighet med artikel 39.5 och lämna bekräftelser i enlighet med artikel 39.6. Kommissionen ska lägga upp informationen på Nafos webbplats för övervakning, kontroll och tillsyn, i pdf-format.

Artikel 41

Skyldigheter för fartygets befälhavare

1.   När ett fiskefartyg avser att anlöpa en hamn ska fartygets befälhavare eller ombud översända en begäran om tillträde till de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten inom den period för begäran som avses i artikel 39.2. En sådan begäran ska åtföljas av formuläret för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll (Control Prior Request Form), som återfinns i bilaga II.L till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 43 i bilagan till denna förordning, enligt följande:

a)

Formulär PSC-1, enligt bilaga II.L.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, ska användas när fartyget medför, landar eller omlastar sin egen fångst.

b)

Formulär PSC-2, enligt bilaga II.L.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, ska användas när fartyget har deltagit i omlastning. Ett separat formulär ska fyllas i för varje levererande fartyg.

c)

Både formuläret PSC-1 och PSC-2 ska fyllas i om ett fartyg medför, landar eller omlastar sin egen fångst och fångst som mottagits genom omlastning.

2.   Ett fartygs befälhavare eller dennes ombud får annullera en förhandsbegäran genom att meddela de behöriga myndigheterna i den hamn som denne hade för avsikt att använda. Begäran ska åtföljas av en kopia av originalet till formuläret för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll, som återfinns i bilaga II.L till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 43 i bilagan till denna förordning, med ordet ”Annullerad” skrivet tvärs över.

3.   Befälhavaren på ett fartyg får inte inleda landning eller omlastning, eller använda andra hamntjänster, innan den behöriga myndigheten i en medlemsstat har beviljat tillstånd eller före den beräknade ankomsttid som rapporterats i PSC-1 eller PSC-2. Dock får landning eller omlastning inledas och andra hamntjänster användas före den beräknade ankomsttiden med tillstånd från de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten.

4.   Befälhavaren för ett fartyg ska

a)

samarbeta med hamnstatens inspektörer och bistå dem vid en inspektion av fiskefartyget som görs i enlighet med dessa förfaranden, och får inte hindra, trakassera eller störa inspektörerna när de utför sina uppgifter,

b)

ge hamnstatens inspektörer tillträde till områden, däck, utrymmen, fångster, nätredskap och andra redskap eller annan utrustning samt tillhandahålla sådan relevant information som inspektörerna begär, inbegripet kopior av relevanta dokument.

Artikel 42

Överträdelser som upptäcks under inspektioner i hamn

Om en överträdelse upptäcks vid en inspektion av ett fartyg i en hamn, ska de relevanta bestämmelserna i artiklarna 34–37 tillämpas.

Artikel 43

Konfidentialitet

Alla inspektions- och utredningsrapporter och därmed sammanhängande bilder eller bevis samt formulär som avses i detta kapitel ska behandlas som konfidentiella av medlemsstaterna, behöriga myndigheter, operatörer, befälhavare på fartyg och besättning i enlighet med de regler om konfidentialitet som anges i bilaga II.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 37 i bilagan till denna förordning.

KAPITEL IX

ICKE-AVTALSSLUTANDE PARTER

Artikel 44

Antagande om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

Ett fartyg från en icke-avtalsslutande part ska antas ha undergrävt denna förordnings verkan och ha deltagit i IUU-fiske, om det

a)

har observerats eller på annat sätt konstaterats bedriva fiskeverksamhet i regleringsområdet,

b)

har deltagit i omlastning med något annat fartyg från en icke-avtalsslutande part som observerats eller konstaterats delta i fiskeverksamhet inom eller utanför regleringsområdet, och/eller

c)

finns med på NEAFC:s (Nordostatlantiska fiskerikommissionen) förteckning över IUU-fartyg (17).

Artikel 45

Observation och inspektion av fartyg från icke-avtalsslutande parter i regleringsområdet

Varje medlemsstat med en inspektions- och/eller övervakningsnärvaro i regleringsområdet, godkänd inom det gemensamma systemet för inspektion och övervakning, som observerar eller identifierar ett fartyg från en icke-avtalsslutande part som bedriver fiskeverksamhet i regleringsområdet ska

a)

omedelbart överföra informationen till kommissionen i det format för övervakningsrapporten som fastställs i bilaga IV.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 38 i bilagan till denna förordning,

b)

försöka informera fartygets befälhavare om att fartyget antas bedriva IUU-fiske och att denna information kommer att förmedlas till samtliga avtalsslutande parter, relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och fartygets flaggstat,

c)

vid behov, begära tillstånd från fartygets befälhavare att borda fartyget för inspektion, och

d)

om fartygets befälhavare samtycker till inspektion

i)

omedelbart överföra informationen till kommissionen i det format för övervakningsrapporten som fastställs i bilaga IV.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 41 i bilagan till denna förordning, och

ii)

lämna en kopia av inspektionsrapporten till fartygets befälhavare.

Artikel 46

Hamntillträde för och inspektion av fartyg från icke-avtalsslutande parter

1.   Varje befälhavare på ett fartyg från en icke-avtalsslutande part ska i enlighet med bestämmelserna i artikel 41 begära tillstånd att anlöpa hamn från den behöriga myndigheten i hamnmedlemsstaten.

2.   Varje hamnmedlemsstat ska

a)

utan dröjsmål till fartygets flaggstat och kommissionen vidarebefordra den information som den mottagit i enlighet med artikel 41,

b)

neka hamntillträde för fartyg från icke-avtalsslutande parter när

i)

fartygets befälhavare inte har uppfyllt de krav som anges i artikel 41.1, eller

ii)

flaggstaten inte har bekräftat fartygets fiskeverksamhet i enlighet med artikel 40.2,

c)

underrätta fartygets befälhavare eller ombud, fartygets flaggstat och kommissionen om sitt beslut att vägra tillträde till hamn, landning, omlastning eller annan hamnanvändning för fartyg från icke-avtalsslutande parter,

d)

återkalla nekat hamntillträde endast om hamnstaten har fastställt att det finns tillräckliga bevis för att skälen för att neka hamntillträde var bristfälliga eller felaktiga eller inte längre föreligger,

e)

underrätta fartygets befälhavare eller ombud, fartygets flaggstat och kommissionen om sitt beslut att återkalla nekat hamntillträde eller nekad landning, omlastning eller annan hamnanvändning för fartyg från icke-avtalsslutande parter,

f)

när den tillåter hamntillträde, säkerställa att fartyget inspekteras av vederbörligen bemyndigade tjänstemän med kunskap om denna förordning och att inspektionen genomförs i enlighet med artikel 39.11–39.17, och

g)

utan dröjsmål till kommissionen skicka en kopia av inspektionsrapporten och närmare uppgifter om eventuella senare åtgärder som hamnmedlemsstaten har vidtagit.

3.   Varje medlemsstat ska säkerställa att inga fartyg från icke-avtalsslutande parter deltar i landning eller omlastning eller annan användning av dess hamnar, om inte fartyget har inspekterats av dess vederbörligen bemyndigade tjänstemän med kunskap om denna förordning och fartygets befälhavare påvisar att de fiskarter ombord som omfattas av konventionen har fångats utanför regleringsområdet eller i enlighet med denna förordning.

Artikel 47

Preliminär förteckning över IUU-fartyg

1.   Utöver den information som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 42 och 44, får varje medlemsstat utan dröjsmål till kommissionen översända all information som kan bidra till att identifiera alla fartyg från icke-avtalsslutande parter som eventuellt bedriver IUU-fiske i regleringsområdet.

2.   Om en avtalsslutande part invänder mot att ett fartyg som finns upptaget på NEAFC:s förteckning över IUU-fartyg tas upp på eller stryks från Nafos förteckning över IUU-fartyg, ska Nafos sekretariatschef föra upp det fartyget på den preliminära förteckningen över IUU-fartyg.

Artikel 48

Åtgärder mot fartyg på förteckningen över IUU-fartyg,

Varje medlemsstat ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att med avseende på alla fartyg som är upptagna i förteckningen över IUU-fartyg motverka, förebygga och undanröja IUU-fiske, däribland följande:

a)

Förbjuda att fartyg som för dess flagg, utom i fall av force majeure, deltar i fiskeverksamhet med sådana fartyg, inbegripet men inte begränsat till gemensamma fiskeinsatser.

b)

Förbjuda leveranser av proviant, bränsle eller andra tjänster till sådana fartyg.

c)

Förbjuda tillträde till egna hamnar för sådana fartyg, och om fartyget är i hamn, förbjuda att det använder hamnen, utom i fall av force majeure eller nödsituationer, för inspektion eller för vidtagande av lämpliga verkställighetsåtgärder.

d)

Förbjuda byte av besättning, utom om det krävs i samband med force majeure.

e)

Inte tillåta att sådana fartyg fiskar i vatten under dess nationella jurisdiktion.

f)

Förbjuda befraktning av sådana fartyg.

g)

Neka sådana fartyg rätten att föra dess flagg.

h)

Förbjuda landning och import av fisk direkt från eller som kan spåras till sådana fartyg.

i)

Uppmuntra importörer, transportörer och andra berörda sektorer att avstå från att förhandla om omlastning av fisk med sådana fartyg.

j)

Samla in och utbyta all relevant information om sådana fartyg med andra avtalsslutande parter, icke-avtalsslutande parter och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer i syfte att upptäcka, motverka och förebygga användning av falska import- eller exportlicenser för fisk eller fiskeriprodukter från dessa fartyg.

KAPITEL X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49

Konfidentialitet

Utöver de skyldigheter som fastställs i artiklarna 112 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska medlemsstaterna säkerställa en konfidentiell behandling av rapporter och meddelanden i elektroniskt format som översänds till och mottas från Nafo i enlighet med artiklarna 4.2 a, 4.6, 5.3 c, 10.2, 15.4, 22.1, 22.5, 22.6, 23.6, 25.8, 26.9, 27.3, 27.5, 27.6, 27.7, 27.15, 29.1, 29.2, 34.2, 36.4, 37.1 och 39.8.

Artikel 50

Ändringsförfarande

1.   Kommissionen ska senast den 18 december 2019 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 51 för att komplettera denna förordning med bestämmelserna i och bilagorna till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i bilagan till denna förordning. Kommissionen ges dessutom befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 51 för efterföljande ändringar av den delegerade akten.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 51 för att ändra denna förordning i syfte att anpassa den till de åtgärder som Nafo antagit och som är bindande för unionen och dess medlemsstater med avseende på

a)

den uppgift om verksamhet för forskningsfartyg som avses i artikel 4.1,

b)

de åtgärder som föreskrivs i artikel 9 avseende områden för fiske efter nordhavsräka, relevant rapportering, övergång från ett fiske till ett annat, fiskedjup och hänvisningar till områden med begränsat tillträde eller stängda områden,

c)

förfarandena avseende fartyg med en total fångst ombord på mer än 50 ton levande vikt som inträder i regleringsområdet för att fiska efter liten hälleflundra, när det gäller innehållet i anmälningar som föreskrivs i artikel 10.2 a och b och de villkor för inledning av fiske som föreskrivs i artikel 10.2 d,

d)

innehållet i den elektroniska överföring som anges artikel 22.5, förteckningen över giltiga dokument som ska medföras ombord på ett fartyg i enlighet med artikel 22.8 och det innehåll i kapacitetsplaner som beskrivs i artikel 22.10,

e)

de dokument som ska medföras ombord på ett befraktat fartyg i enlighet med artikel 23.9,

f)

de VMS-data som ska överföras automatiskt och kontinuerligt i enlighet med artikel 26.1 och skyldigheterna för centrumen för fiskerikontroll enligt artikel 26.2 och 26.9,

g)

procentandelar i fråga om observatörstäckning enligt artikel 27.3, medlemsstaternas rapportering enligt artikel 27.7, skyldigheter för en observatör enligt artikel 27.11 och skyldigheter för befälhavaren för fartyget enligt artikel 27.12,

h)

fartygets befälhavares skyldigheter vid inspektion enligt artikel 32.

3.   Ändringar i enlighet med punkt 1 ska strikt begränsas till genomförandet av ändringar av bevarande- och tillämpningsföreskrifterna i unionsrätten.

Artikel 51

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 50 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 17 juni 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 50 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 50 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 52

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 2115/2005 och (EG) nr 1386/2007 ska upphöra att gälla.

Artikel 53

Ändringar av förordning (EU) 2016/1627

Förordning (EU) 2016/1627 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 3 ska följande led läggas till:

”27.    stort pelagiskt långrevsfartyg : pelagiskt långrevsfartyg med en total längd på mer än 24 meter.

28.    ringnot : instängningsredskap med en botten som dras ihop med en snörpvajer som löper genom en rad ringar längs nederkanten och som gör att nätet dras ihop och stängs.”

2.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Årliga förvaltningsplaner för fiskekapaciteten

1.   Varje medlemsstat ska upprätta en årlig förvaltningsplan för fiskekapaciteten för att anpassa antalet fiskefartyg i syfte att påvisa att fiskekapaciteten motsvarar de fiskemöjligheter som fartygen har tilldelats under tidsperioden i fråga.

2.   Medlemsstaterna ska anpassa fiskekapaciteten med hjälp av de parametrar som föreslås av ständiga kommittén för forskning och statistik och som antogs av Iccat 2009.

Medlemsstaterna får tilldela sektorskvoter till små kustfartyg med tillstånd att fiska efter blåfenad tonfisk och ska ange detta i sina fiskeplaner. De ska också i sina övervaknings-, kontroll- och inspektionsplaner ange uppgifter om kompletterande åtgärder för att noga övervaka den flottans kvotutnyttjande. För att kunna utnyttja sina fiskemöjligheter till fullo får medlemsstaterna tillåta ett annat antal fartyg, med tillämpning av de parametrar som avses i punkt 1.

3.   Portugal och Spanien får tilldela sektorskvoter till spöfiskefartyg som bedriver fiske i vattnen kring Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. Sektorskvoterna och de kompletterande åtgärderna för övervakning av utnyttjandet ska tydligt fastställas i deras respektive årliga plan.

4.   När medlemsstaterna tilldelar sektorskvoter i enlighet med punkt 2 eller 3 ska det krav på en minimikvot på 5 ton som ständiga kommittén för forskning och statistik fastställde 2009 inte gälla.

5.   Anpassningen av fiskekapaciteten för notfartyg ska begränsas till en ökning på högst 20 % jämfört med referenskapaciteten 2018.

6.   För perioden 2019–2020 får medlemsstaterna tillåta att man i fisket efter blåfenad tonfisk använder det antal fällor som behövs för att fiskemöjligheterna ska kunna utnyttjas till fullo.”

3.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Årliga förvaltningsplaner för odling

1.   Senast den 31 januari varje år ska varje medlemsstat med en kvot för blåfenad tonfisk till kommissionen översända en årlig förvaltningsplan för odling i enlighet med denna artikel.

2.   Kommissionen ska sammanställa och integrera planerna med unionens plan. Kommissionen ska översända den planen till Iccats sekretariat senast den 15 februari varje år för bedömning och godkännande.

3.   I den årliga förvaltningsplanen för odling ska varje medlemsstat påvisa att den totala insättningskapaciteten och den totala odlingskapaciteten motsvarar den uppskattade mängden blåfenad tonfisk som finns tillgänglig för odling.

4.   Medlemsstaterna ska begränsa sin kapacitet för odling av tonfisk till den totala odlingskapacitet som har registrerats i Iccats register över odlingsanläggningar för blåfenad tonfisk (record of Bluefin tuna farming facilities) eller har getts tillstånd och deklarerats för Iccat under 2018.

5.   Den maximala insättningen av vildfångad blåfenad tonfisk i en medlemsstats odlingsanläggningar får inte överstiga de insättningsmängder som medlemsstatens odlingsanläggningar registrerade i Iccats register över odlingsanläggningar för blåfenad tonfisk under 2005, 2006, 2007 eller 2008.

6.   Om en medlemsstat behöver öka den maximala insättningen av vildfångad tonfisk vid en eller flera av sina odlingsanläggningar för tonfisk ska den ökningen motsvara de fiskemöjligheter som den medlemsstaten har tilldelats, inbegripet import av levande blåfenad tonfisk.

7.   Medlemsstater med odlingar ska säkerställa att forskare som fått i uppdrag av ständiga kommittén för forskning och statistik att ta prover för att fastställa tillväxttakt under gödningsperioden har tillgång till och, i enlighet med protokollkraven, får stöd vid provtagningar i enlighet med det standardprotokoll som ständiga kommittén för forskning och statistik har tagit fram för övervakning av enskilda igenkännbara fiskar.”

4.

Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

Fiskesäsonger

1.   Fiske efter blåfenad tonfisk med notfartyg ska vara tillåtet i östra Atlanten och Medelhavet under perioden 26 maj–1 juli.

2.   Genom undantag från punkt 1 får fiske efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet med notfartyg vara öppet fram till och med den 15 juli för odlad fisk i Adriatiska havet (FAO-område 37.2.1).

3.   Genom undantag från punkt 1 får en medlemsstat, om den kan påvisa att vissa av dess notfartyg som fiskade efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet på grund av vindstyrkor på 5 Beaufort eller mer inte kunde utnyttja sina normala fiskedagar under året, föra över högst 10 förlorade dagar fram till och med den 11 juli för de berörda fartygen under året.

4.   Fiske efter blåfenad tonfisk ska vara tillåtet i östra Atlanten och Medelhavet för stora pelagiska långrevsfartyg under perioden 1 januari–31 maj.

5.   Medlemsstaterna ska i sina årliga fiskeplaner fastställa öppna säsonger för de flottor som inte består av notfartyg och stora pelagiska långrevsfartyg.”

5.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Bifångster

1.   Varje medlemsstat ska införa bestämmelser för bifångster av blåfenad tonfisk inom medlemsstatens kvot och underrätta kommissionen om dessa i samband med att den årliga fiskeplanen lämnas in.

2.   Bifångsterna av blåfenad tonfisk får inte överstiga 20 % av den totala fångst som finns ombord vid varje fiskeresas slut. Den metod som används för att beräkna dessa bifångster i förhållande till den totala fångsten ombord ska tydligt anges i den årliga fiskeplanen. Bifångsterna får beräknas i vikt eller i antal exemplar. Beräkning uttryckt i antal exemplar ska endast tillämpas på tonfisk och tonfiskliknande arter som förvaltas av Iccat. Tillåten bifångstnivå för små kustfartygsflottor får beräknas på årsbasis.

3.   Alla bifångster av död blåfenad tonfisk, oavsett om de behålls ombord eller kastas överbord, ska dras av från flaggmedlemsstatens kvot och registreras och rapporteras till kommissionen.

4.   De medlemsstater som saknar kvoter för blåfenad tonfisk ska dra av de aktuella bifångsterna från unionens specifika bifångstkvot för blåfenad tonfisk, vilken fastställs i enlighet med EUF-fördraget och artikel 16 i förordning (EU) nr 1380/2013.

5.   Om den kvot som tilldelats det aktuella fiskefartygets eller den aktuella fällans medlemsstat redan är uttömd ska all fångst av blåfenad tonfisk vara förbjuden och medlemsstaten ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa frisläppande. Beredning och försäljning av död blåfenad tonfisk ska vara förbjuden och all fångst ska registreras. Medlemsstaterna ska årligen rapportera informationen om sådana fångster till kommissionen, som ska översända denna information till Iccats sekretariat.

6.   Fartyg som inte fiskar aktivt efter blåfenad tonfisk ska tydligt åtskilja all kvantitet blåfenad tonfisk som förvaras ombord från andra arter, så att kontrollmyndigheterna kan övervaka efterlevnaden av denna artikel. Sådana bifångster får saluföras i den mån de åtföljs av eBCD.”

Artikel 54

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 53 ska tillämpas från och med den 21 juni 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)  Yttrande av den 23 januari 2019.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(4)  Rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention (EGT L 179, 23.6.1998, s. 1).

(5)  Rådets förordning (EEG) nr 3179/78 av den 28 december 1978 om Europeiska ekonomiska gemenskapens antagande av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del (EGT L 378, 30.12.1978, s. 1).

(6)  Rådets beslut 2010/717/EU av den 8 november 2010 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av ändringen av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del (EUT L 321, 7.12.2010, s. 1).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 1386/2007 av den 22 oktober 2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1).

(8)  Rådets förordning (EG) nr 2115/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av en återhämtningsplan för liten hälleflundra inom ramen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (EUT L 340, 23.12.2005, s. 3).

(9)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 av den 14 september 2016 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 302/2009 (EUT L 252, 16.9.2016, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).

(12)  Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).

(13)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 av den 19 mars 2019 om Europeiska fiskerikontrollbyrån (EUT L 83, 25.3.2019, s. 18).

(15)  Kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 av den 10 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 850/98 när det gäller fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap (EUT L 151, 11.6.2008, s. 5).

(16)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1).

(17)  Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten, som undertecknades i London den 18 november 1980 och trädde i kraft den 17 mars 1982, till vilken Europeiska gemenskapen anslöt sig den 13 juli 1981 (EGT L 227, 12.8.1981, s. 22).


BILAGA

1.

Tabell 4 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 3.17 och 17.

2.

Figur 2 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 3.17 och 17.

3.

Del VI i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 3.21, 21.2 och 27.11 a i.

4.

Del VII i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 3.29.

5.

Format som föreskrivs i bilaga II.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 4.2 a.

6.

Tabell 1 och figur 1(1) i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 9.1.

7.

Tabell 2 och figur 1(2) i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 9.4.

8.

Tabell 3 och figur 1(3) i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 9.5.

9.

Format som föreskrivs i bilaga IV.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 10.1 e, 27.3 c och 39.16.

10.

Bilaga III.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 13.1.

11.

Bilaga I.C till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 13.2 d, 24.1 b och 25.6 andra stycket.

12.

Bilaga III.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 14.2 och 14.3.

13.

Bilaga I.D till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 16.1 och 16.2.

14.

Figur 3 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 18.1.

15.

Tabell 5 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 18.1.

16.

Figur 4 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 18.2.

17.

Tabell 6 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 18.2.

18.

Figur 5 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 18.3 och 18.4.

19.

Tabell 7 i bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 18.3 och 18.4.

20.

Undersökande protokoll i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 19.1.

21.

Tillkännagivande om avsikt att bedriva undersökande bottenfiske i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 19.2 a.

22.

Rapport om fiskeresor för undersökande bottenfiske i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 19.2 b.

23.

Aspekter för bedömning av föreslaget undersökande bottenfiske i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 20.2 b.

24.

Formulär för datainsamling för undersökande fiske i bilaga I.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 21.4 a.

25.

Format för fartygsförteckning som föreskrivs i bilaga II.C1 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 22.1 a.

26.

Format för strykningar från fartygsförteckningen som föreskrivs i bilaga II.C2 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 22.1 b.

27.

Format för det enskilda tillståndet för varje fartyg i bilaga II.C3 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 22.5 a.

28.

Format för indragning av tillståndet i bilaga II.C4 till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 22.5 b.

29.

Förteckning över koder för produktform i bilaga II.K till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 24.1 e.

30.

Modell för fiskeloggbok i bilaga II.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 25.2.

31.

Format för fångstrapport i bilaga II.D till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 25.6, 25.8 och 26.9 b.

32.

Format för annullering av fångstrapport i bilaga II.F till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 25.6 och 25.7.

33.

Bilaga II.N till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 25.9 b.

34.

Dataöverföringsformat enligt bilaga II.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 26.9 b.

35.

Observatörsrapport i bilaga II.M till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 27.11 a.

36.

Rapport som dagligen översänds av observatören i bilaga II.G till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 27.11 e.

37.

Bestämmelser om konfidentialitet i bilaga II.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 28.10 och 43.

38.

Format för övervakningsrapporten i bilaga IV.A till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 30.1 a och 45 a.

39.

Avbildad vimpel i bilaga IV.E till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 31 b.

40.

Bestämmelser om tillhandahållande av en lejdare i bilaga IV.G till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 32 c.

41.

Inspektionsrapporten i bilaga IV.B till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 33.1, 34.2 a och 45 d.

42.

Nafos inspektionsförsegling i bilaga IV.F till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artikel 34.1 d.

43.

Formulär för förhandsbegäran avseende hamnstatskontroll i bilaga II.L till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna, som det hänvisas till i artiklarna 39.8, 39.13 a iii, 40.2, 41.1 och 41.2.

44.

Bilaga IV.H till bevarande- och tillämpningsföreskrifterna om inspektioner, som det hänvisas till i artikel 39.11.


28.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/42


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/834

av den 20 maj 2019

om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (4) trädde i kraft den 16 augusti 2012. Förordningens krav, närmare bestämt kravet på central clearing av standardiserade OTC-derivatkontrakt, krav på marginalsäkerheter och krav på begränsning av operativ risk för OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt, rapporteringsskyldigheter när det gäller derivatkontrakt, kraven på centrala motparter och kraven på transaktionsregister bidrar till att minska systemrisken genom att öka genomlysningen av OTC-derivatmarknaden och minska motpartskreditrisken och den operativa risken i samband med OTC-derivat.

(2)

Förenklingen på vissa områden som omfattas av förordning (EU) nr 648/2012 och ett mer proportionellt angreppssätt när det gäller dessa områden är i överensstämmelse med kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat som framhåller behovet av kostnadsminskningar och förenkling för att unionens politik ska uppnå sina mål så effektivt som möjligt och som framför allt syftar till att minska regelbördan och den administrativa bördan. Denna förenkling och ett mer proportionellt angreppssätt bör emellertid inte påverka de övergripande målen – att främja den finansiella stabiliteten och avhjälpa systemriskerna i linje med G20-ledarnas uttalande vid toppmötet den 26 september 2009 i Pittsburgh.

(3)

Effektiva och motståndskraftiga efter-handel-system och marknader för säkerheter är av grundläggande betydelse för en väl fungerande kapitalmarknadsunion och förstärker ansträngningarna att främja investeringar, tillväxt och sysselsättning i enlighet med kommissionens politiska prioriteringar.

(4)

Under 2015 och 2016 genomförde kommissionen två offentliga samråd om tillämpningen av förordning (EU) nr 648/2012. Kommissionen fick även in synpunkter på tillämpningen av den förordningen från Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (5), Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 (6), och Europeiska centralbankssystemet (ESCB). Dessa offentliga samråd visade att målen med förordning (EU) nr 648/2012 hade intressenternas stöd och att det inte behövdes någon mer genomgripande ändring av förordningen. Den 23 november 2016 antog kommissionen en allmän rapport i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012. Även om alla bestämmelser i förordning (EU) nr 648/2012 inte var fullt tillämpliga och en fullständig utvärdering av förordningen därför inte var möjlig pekade den rapporten på områden där det skulle behövas riktade åtgärder för att säkerställa att målen med förordning (EU) nr 648/2012 skulle uppnås på ett mer proportionellt, effektivt och ändamålsenligt sätt.

(5)

Förordning (EU) nr 648/2012 bör omfatta alla finansiella motparter som skulle kunna utgöra en betydande systemrisk för det finansiella systemet. Definitionen av finansiell motpart bör därför ändras.

(6)

Aktiesparplaner för anställda är system som inrättas vanligen av ett företag genom vilket personer direkt eller indirekt kan teckna, köpa, ta emot eller äga aktier i det företaget eller i ett annat företag inom samma grupp, förutsatt att denna plan åtminstone gynnar de anställda eller tidigare anställda i det företaget eller i ett annat företag inom samma grupp eller ledamöter eller tidigare ledamöter i företagets styrelse eller i styrelsen för ett annat företag inom samma grupp. I kommissionens meddelande av den 8 juni 2017 om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen identifieras åtgärder avseende aktiesparplaner för anställda som en möjlig åtgärd för att stärka kapitalmarknadsunionen i syfte att främja investeringar av icke-professionella investerare. Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) eller en alternativ investeringsfond (AIF-fond), som inrättats uteslutande för att genomföra en eller flera aktiesparplaner för anställda, bör därför i enlighet med proportionalitetsprincipen inte kategoriseras som finansiell motpart.

(7)

Vissa finansiella motparter använder sig av OTC-derivatmarknaderna på ett sätt som är för begränsat för att utgöra en betydande systemrisk för det finansiella systemet och för begränsat för att central clearing ska vara ekonomiskt genomförbart. Dessa motparter, vanligen kallade små finansiella motparter, bör undantas från clearingkravet men bör fortsättningsvis omfattas av kravet på utväxling av säkerheter för att minska eventuell systemrisk. Om en finansiell motpart tar position som överskrider clearingtröskeln för åtminstone en klass av OTC-derivat, beräknat på gruppnivå, bör emellertid clearingkravet tillämpas för alla klasser av OTC-derivat med tanke på de inbördes kopplingarna mellan finansiella motparter och den systemrisk som skulle kunna uppstå för det finansiella systemet om dessa OTC-derivatkontrakt inte skulle clearas centralt. Den finansiella motparten bör ha möjlighet att när som helst visa att dess positioner inte längre överskrider clearingtröskeln för någon klass av OTC-derivat, varvid clearingkravet bör upphöra att tillämpas.

(8)

Icke-finansiella motparter har färre inbördes kopplingar än finansiella motparter. Deras verksamhet inskränker sig dessutom ofta främst till bara en klass av OTC-derivat. Därför utgör deras verksamhet en mindre systemrisk för det finansiella systemet än finansiella motparters verksamhet. Clearingkravets tillämpning på icke-finansiella motparter som väljer att beräkna sina positioner var tolfte månad i förhållande till clearingtrösklarna bör därför inskränkas. Dessa icke-finansiella motparter bör endast omfattas av clearingkravet avseende de klasser av OTC-derivat som överskrider clearingtröskeln. De icke-finansiella motparterna bör emellertid fortfarande vara underställda kravet att de ska utväxla säkerheter när någon av clearingtrösklarna överskrids. Icke-finansiella motparter som väljer att inte beräkna sina positioner i förhållande till clearingtrösklarna bör omfattas av clearingkravet för alla klasser av OTC-derivat. Den icke-finansiella motparten bör ha möjlighet att när som helst visa att dess positioner inte längre överskrider clearingtröskeln för en klass av OTC-derivat, varvid clearingkravet för denna klass av OTC-derivat bör upphöra att tillämpas.

(9)

För att ta hänsyn till eventuell utveckling på finansmarknaderna bör Esma regelbundet se över clearingtrösklarna och vid behov uppdatera dessa. Denna regelbundna översyn bör åtföljas av en rapport.

(10)

Kravet att vissa OTC-derivatkontrakt som ingåtts innan clearingkravet fått verkan ska clearas leder till rättsosäkerhet och praktiska svårigheter samtidigt som dess nytta är begränsad. Detta krav ger framför allt upphov till ytterligare kostnader och bördor för motparterna i dessa kontrakt och skulle även kunna påverka marknadens goda funktion utan att leda till någon betydande förbättring av den enhetliga och konsekventa tillämpningen av förordning (EU) nr 648/2012 eller av skapandet av lika spelregler för marknadsdeltagarna. Detta krav bör därför avskaffas.

(11)

Motparter med en begränsad aktivitet på OTC-derivatmarknaden har svårt att få tillgång till central clearing både som kunder till en clearingmedlem och genom indirekta clearingarrangemang. Det bör därför finnas ett krav att clearingmedlemmar och clearingmedlemmars kunder som tillhandahåller clearingtjänster antingen direkt till andra motparter eller indirekt genom att tillåta att deras egna kunder tillhandahåller andra motparter dessa tjänster ska göra detta på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor. Detta krav bör inte leda till prisreglering eller en skyldighet att ingå kontrakt, men clearingmedlemmar och kunder bör tillåtas att kontrollera de risker som är förknippade med de clearingtjänster som erbjuds, exempelvis motpartsriskerna.

(12)

I information om vilka finansiella instrument som omfattas av auktorisationer av centrala motparter anges eventuellt inte alla klasser av OTC-derivat som en central motpart är auktoriserad att cleara. För att säkerställa att Esma kan utföra sina uppgifter och uppdrag med avseende på clearingkravet bör de behöriga myndigheterna utan dröjsmål underrätta Esma om all information som de erhåller från en central motpart om dennes avsikt att börja cleara en klass av OTC-derivat som omfattas av dess befintliga auktorisation.

(13)

Clearingkravet bör kunna upphävas tillfälligt i vissa exceptionella situationer. Ett sådant tillfälligt upphävande bör vara möjligt om de kriterier enligt vilka särskilda klasser av OTC-derivat har underställts clearingkravet inte längre uppfylls. Detta kan vara fallet om klasser av OTC-derivat inte längre är lämpliga för obligatorisk central clearing eller om det har skett en väsentlig förändring av sådana kriterier avseende givna klasser av OTC-derivat. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet bör även vara möjligt om en central motpart upphör att erbjuda en clearingtjänst för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart och andra centrala motparter inte tillräckligt snabbt kan träda in och överta dessa clearingtjänster. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet bör även vara möjligt om det anses vara nödvändigt för att undvika ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten i unionen. I syfte att säkerställa finansiell stabilitet och undvika störningar på marknaden bör Esma, med samtidigt beaktande av G20-målen, säkerställa att ett avskaffande av clearingkravet, om ett sådant är lämpligt, påbörjas under det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och i tillräckligt god tid för att möjliggöra ändringen av relevanta tekniska standarder för tillsyn.

(14)

Den skyldighet som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (7) för motparter att bedriva handel med derivat som omfattas av clearingkravet på handelsplatser utlöses, i enlighet med det förfarande i samband med handelsskyldigheten som beskrivs närmare i den förordningen, när en klass av derivat förklaras vara föremål för clearingkravet. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet skulle kunna förhindra att motparter kan uppfylla handelsskyldigheten. Om ett tillfälligt upphävande av clearingkravet har begärts och det sker en väsentlig förändring i de kriterier som ligger till grund för handelsskyldigheten, bör Esma således ha möjlighet att föreslå ett samtidigt tillfälligt upphävande av handelsskyldigheten på grundval av förordning (EU) nr 648/2012 i stället för förordning (EU) nr 600/2014.

(15)

Retroaktiv rapportering av kontrakt har visat sig vara svår eftersom det saknas vissa uppgifter som inte behövde rapporteras innan förordning (EU) nr 648/2012 trädde i kraft men som krävs i dag. Detta har lett till en kraftig underrapportering och till att de inrapporterade uppgifterna är av dålig kvalitet, samtidigt som den börda som rapportering av dessa kontrakt medför är betydande. Det är därför mycket sannolikt att dessa retroaktiva uppgifter inte kommer att användas. När tidsfristen för retroaktiv rapportering löper ut kommer flera av dessa kontrakt dessutom redan att ha förfallit och därmed även de exponeringar och risker som är förbundna med dem. Av detta skäl bör kravet på retroaktiv rapportering av kontrakt avskaffas.

(16)

Transaktioner inom grupper med icke-finansiella motparter utgör en relativt liten andel av alla OTC-derivatkontrakt och används främst för intern säkring inom grupper. Dessa transaktioner bidrar därför inte i väsentlig grad till systemrisker och graden av sammankoppling, samtidigt som skyldigheten att rapportera dessa transaktioner medför betydande kostnader och bördor för icke-finansiella motparter. Transaktioner mellan motparter inom en grupp där minst en av motparterna är en icke-finansiell motpart bör därför undantas från rapporteringsskyldigheten, oavsett den icke-finansiella motpartens etableringsort.

(17)

Kommissionen inledde 2017 en kontroll av ändamålsenligheten i offentlig rapportering från företag. Syftet med kontrollen är att samla in uppgifter om enhetligheten, samstämmigheten, ändamålsenligheten och effektiviteten för unionens rapporteringsram. Mot bakgrund av detta bör möjligheten att undvika onödigt dubbelarbete vad gäller rapporteringen och att minska eller förenkla rapporteringen för derivatkontrakt som inte är OTC-derivat analyseras ytterligare, med beaktande av behovet av rapportering i rätt tid och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) nr 648/2012 och (EU) nr 600/2014. I denna analys bör i synnerhet följande beaktas: de inrapporterade uppgifterna, de berörda myndigheternas åtkomst till uppgifter och åtgärder för att ytterligare förenkla rapporteringskedjorna för derivat som inte är OTC-derivatkontrakt, i synnerhet för icke-finansiella motparter som inte omfattas av clearingkravet, utan onödig förlust av information. En mer allmän bedömning av ändamålsenligheten och effektiviteten hos de åtgärder som införts i förordning (EU) nr 648/2012 för att rapporteringen av OTC-derivatkontrakt ska fungera bättre och vara mindre betungande bör övervägas när det föreligger tillräcklig erfarenhet och tillräckliga uppgifter om tillämpningen av den förordningen, i synnerhet vad gäller kvaliteten på och tillgängligheten av de uppgifter som rapporterats till transaktionsregister samt införandet och genomförandet av delegerad rapportering.

(18)

För att minska rapporteringsbördan avseende OTC-derivatkontrakt för icke-finansiella motparter som inte omfattas av clearingkravet bör den finansiella motparten i regel vara ensamt ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering både för egen räkning och för en icke-finansiell motpart som inte omfattas av clearingkravet av OTC-derivatkontrakt som ingås av dessa motparter samt för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta. För att säkerställa att den finansiella motparten har de uppgifter som krävs för att uppfylla sin rapporteringsskyldighet bör den icke-finansiella motparten tillhandahålla de uppgifter som rör de OTC-derivatkontrakt som den finansiella motparten rimligen inte kan förväntas inneha. Det bör dock vara möjligt för icke-finansiella motparter att välja att rapportera sina OTC-derivatkontrakt. I sådana fall bör den icke-finansiella motparten informera den finansiella motparten om detta och vara ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering av dessa uppgifter och för säkerställande av att de är korrekta.

(19)

Det bör även fastställas vem som ska ansvara för rapportering av OTC-derivatkontrakt om en eller båda motparterna är fondföretag eller alternativa investeringsfonder. Det bör därför närmare anges att förvaltningsbolag för fondföretag ska vara ansvariga, även juridiskt sett, för rapportering för sådana fondföretags räkning av OTC-derivatkontrakt som ingås av sådana fondföretag samt för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta. På samma sätt bör förvaltare av alternativa investeringsfonder vara ansvariga, även juridiskt sett, för rapportering för sådana alternativa investeringsfonders räkning av OTC-derivatkontrakt som ingås av sådana alternativa investeringsfonder samt för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta.

(20)

För att undvika skillnader i tillämpningen av riskbegränsningstekniker inom unionen på grund av komplexiteten hos riskhanteringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter mellan motparterna som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad och som inbegriper användning av interna modeller, bör behöriga myndigheter validera dessa riskhanteringsförfaranden eller betydande ändringar av sådana förfaranden, innan de tillämpas.

(21)

Behovet av internationell regleringsmässig konvergens och behovet för icke-finansiella motparter och små finansiella motparter av att minska de risker som är förknippade med deras valutariskexponeringar gör det nödvändigt att fastställa särskilda riskhanteringsförfaranden för fysiskt avvecklade valutaterminer och fysiskt avvecklade valutaswappar. Med tanke på deras särskilda riskprofil bör den obligatoriska utväxlingen av variationssäkerheter på fysiskt avvecklade valutaterminer och fysiskt avvecklade valutaswappar begränsas till transaktioner mellan de mest systemviktiga motparterna i syfte att begränsa uppkomsten av systemrisk och undvika internationella regleringsmässiga skillnader. Internationell regleringsmässig konvergens bör också säkerställas med avseende på riskhanteringsförfaranden för andra klasser av derivat.

(22)

Riskreduceringstjänster efter handel inbegriper tjänster såsom portföljkompression. Portföljkompression omfattas inte av den handelsskyldighet som föreskrivs i förordning (EU) nr 600/2014. För att anpassa förordning (EU) nr 648/2012 till förordning (EU) nr 600/2014 när så är nödvändigt och lämpligt, samtidigt som hänsyn tas till skillnaderna mellan dessa två förordningar, till möjligheten att kringgå clearingkravet samt till den utsträckning till vilken riskreduceringstjänster efter handel begränsar eller minskar riskerna, bör kommissionen, i samarbete med Esma och ESRB, bedöma vilken eventuell handel som är ett resultat av riskreduceringstjänster efter handel som bör beviljas undantag från clearingkravet.

(23)

För att öka transparensen och förutsebarheten när det gäller initialsäkerheter och få centrala motparter att avhålla sig från att ändra sina modeller för initialsäkerheter på ett sätt som kan vara procykliskt bör centrala motparter ge sina clearingmedlemmar verktyg för att simulera sina initialsäkerheter och en detaljerad översikt över de modeller för beräkning av initialsäkerheter som de använder. Detta är i överensstämmelse med de internationella standarder som offentliggjorts av CPMI (Committee on Payments and Market Infrastructures) och Iosco (International Organisation of Securities Commissions) och i synnerhet med de regler om informationslämnande som offentliggjordes i december 2012 och de standarder för centrala motparters lämnande av kvantitativ information som offentliggjordes 2015, vilka är relevanta för att främja en rättvisande bild av de risker och kostnader som är förbundna med clearingmedlemmars deltagande i en central motpart och för att öka centrala motparters transparens gentemot marknadsdeltagare.

(24)

Medlemsstaternas nationella insolvensrätt bör inte hindra centrala motparter från att med tillräcklig rättslig säkerhet kunna överföra kundpositioner eller betala ut intäkterna från en likvidation direkt till kunderna om en clearingmedlem blir insolvent med avseende på tillgångar på kunders separerade samlingskonton (omnibuskonton) och på individuellt separerade konton. För att uppmuntra och förbättra tillgången till clearing bör medlemsstaternas nationella insolvensrätt inte hindra en central motpart från att följa obeståndsförfarandena i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på de tillgångar och positioner som innehas på kunders separerade samlingskonton och på individuellt separerade konton hos clearingmedlemmen och den centrala motparten. Om indirekta clearingarrangemang upprättas bör indirekta kunder dock fortsätta att åtnjuta ett skydd som är likvärdigt med det som föreskrivs enligt de regler för separering och överförbarhet som fastställs i förordning (EU) nr 648/2012.

(25)

De avgifter som Esma kan påföra för transaktionsregister som står under myndighetens direkta tillsyn bör vara tillräckligt effektiva, proportionella och avskräckande för att göra Esmas tillsynsbefogenheter verkningsfulla och öka genomlysningen av positioner i och exponeringar mot derivat. De avgiftsbelopp som ursprungligen föreskrevs i förordning (EU) nr 648/2012 är inte tillräckligt avskräckande med tanke på transaktionsregistrens nuvarande omsättning, vilket potentiellt kan begränsa verkningsfullheten hos Esmas tillsynsbefogenheter enligt den förordningen i förhållande till transaktionsregister. Taket för avgifternas basbelopp bör därför höjas.

(26)

Myndigheter i tredjeland bör ha tillgång till uppgifter som rapporteras till transaktionsregister i unionen om det berörda tredjelandet uppfyller vissa villkor rörande behandlingen av dessa uppgifter och har en rättsligt bindande och verkställbar skyldighet som ger unionens myndigheter direkt tillgång till uppgifter som rapporteras till transaktionsregister i detta tredjeland.

(27)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 (8) får transaktionsregister som redan har registrerats i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012 och som vill utvidga denna registrering till att även omfatta tillhandahållandet av tjänster i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering omfattas av ett förenklat registreringsförfarande. Ett liknande förenklat registreringsförfarande bör införas för registrering av transaktionsregister som redan har registrerats i enlighet med förordning (EU) 2015/2365 och som vill utvidga denna registrering till att även omfatta tillhandahållande av tjänster i samband med derivatkontrakt.

(28)

Att kvaliteten och transparensen hos uppgifter som görs tillgängliga av transaktionsregister är otillräcklig innebär att det är svårt för enheter som har beviljats tillgång till dessa uppgifter att använda dem för att övervaka derivatmarknader, och förhindrar reglerings- och tillsynsmyndigheter från att i god tid upptäcka risker för den finansiella stabiliteten. För att förbättra uppgifternas kvalitet och transparens och anpassa rapporteringskraven i förordning (EU) nr 648/2012 till kraven i förordningarna (EU) 2015/2365 och (EU) nr 600/2014 krävs att rapporteringsregler och rapporteringskrav harmoniseras ytterligare och i synnerhet en ytterligare harmonisering av datastandarder, format, metoder och arrangemang för rapportering, samt harmonisering av förfaranden som transaktionsregister ska tillämpa för validering av inrapporterade uppgifters fullständighet och korrekthet samt förfarandena för avstämning av uppgifterna mot andra transaktionsregister. Transaktionsregister bör dessutom på begäran och på skäliga handelsvillkor ge icke rapporterande motparter tillgång till alla uppgifter som rapporteras för deras räkning.

(29)

När det gäller de tjänster som tillhandahålls av transaktionsregister har en konkurrensutsatt miljö upprättats genom förordning (EU) nr 648/2012. Motparter bör därför kunna välja vilket transaktionsregister de vill rapportera till och kunna byta transaktionsregister om de så önskar. För att underlätta byten och säkerställa att uppgifterna fortsatt är tillgängliga utan att det krävs upprepade förfaranden bör transaktionsregister fastställa lämpliga riktlinjer för att säkerställa att överföring av inrapporterade uppgifter till andra transaktionsregister sker under ordnade former om en rapporteringsskyldig motpart begär detta.

(30)

I förordning (EU) nr 648/2012 fastställs att clearingkravet inte ska tillämpas på pensionssystem innan de centrala motparterna har utvecklat en lämplig teknisk lösning för överföring av icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter. Eftersom ingen lämplig lösning för att möjliggöra central clearing för pensionssystem hittills har tagits fram bör denna övergångsperiod förlängas och tillämpas i åtminstone ytterligare två år. Central clearing bör emellertid fortsätta att vara det yttersta målet med tanke på att utvecklingen på regleringsområdet och på marknaden gör det möjligt för marknadsdeltagare att ta fram lämpliga tekniska lösningar inom denna tidsperiod. Kommissionen bör med bistånd från Esma, Europeiska bankmyndigheten (EBA), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (9), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (10), och ESRB övervaka de framsteg som görs av centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem mot lämpliga lösningar som gör det lättare för pensionssystem att delta i central clearing och sammanställa en rapport om dessa framsteg. Denna rapport bör även behandla lösningarna och relaterade kostnader för pensionssystem och därmed ta hänsyn till utvecklingen på regleringsområdet och på marknaden, t.ex. ändringar av vilken typ av finansiell motpart som omfattas av clearingkravet. För att ta hänsyn till händelser som inte förutsågs när denna förordning antogs bör kommissionen ha befogenhet att förlänga denna övergångsperiod två gånger med en ettårsperiod efter en noggrann bedömning av behovet av en sådan förlängning.

(31)

Övergångsperioden för pensionssystems undantag från clearingkravet upphörde den 16 augusti 2018. Av skäl som rör rättslig säkerhet och för att undvika bristande kontinuitet är det nödvändigt med en retroaktiv tillämpning av förlängningen av den övergångsperioden för OTC-derivatkontrakt som ingås av pensionssystem från och med den 17 augusti 2018 till och med den 16 juni 2019.

(32)

I syfte att förenkla ramverket för reglering bör det beaktas i vilken utsträckning det kan vara nödvändigt och lämpligt att anpassa handelsskyldigheten enligt förordning (EU) nr 600/2014 till ändringarna av clearingkravet för derivat enligt den här förordningen, i synnerhet vilka enheter som ska omfattas av clearingkravet. En mer allmän bedömning av denna förordnings inverkan på omfattningen av clearing hos olika typer av motparter och spridningen av clearing inom varje typ av motpart samt clearingtjänsternas tillgänglighet, inbegripet ändamålsenligheten hos ändringarna enligt den här förordningen avseende tillhandahållandet av clearingtjänster på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor för att möjliggöra tillgång till clearing, bör göras när tillräckliga erfarenheter och uppgifter om denna förordnings tillämpning blir tillgängliga.

(33)

För att säkerställa en enhetlig harmonisering i fråga om när handelsvillkor för tillhandahållandet av clearingtjänster ska anses vara rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta samt för att, under vissa omständigheter, ge mer tid åt marknadsaktörer att ta fram clearinglösningar för pensionssystem bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av under vilka förhållanden handelsvillkor för tillhandahållandet av clearingtjänster ska anses vara rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta, samt när det gäller förlängningen av den övergångsperiod under vilken clearingkravet inte ska tillämpas på OTC-derivatkontrakt som ingås av pensionssystem. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(34)

Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och i synnerhet när det gäller det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och av handelsskyldigheten och när det gäller den direkta tillgången för tredjeländers berörda myndigheter till information i transaktionsregister som är etablerade i unionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12). Kommissionen bör anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter för att tillfälligt upphäva clearingkravet och handelsskyldigheten för särskilda klasser av OTC-derivat eftersom det behövs snabba beslut som säkerställer rättslig säkerhet avseende resultatet av förfarandet för tillfälligt upphävande och det sålunda föreligger tvingande skäl till skyndsamhet.

(35)

För att säkerställa en enhetlig harmonisering av regler om riskbegränsningstekniker, registrering av transaktionsregister och rapporteringskrav bör kommissionen ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn utarbetade av EBA eller Esma när det gäller följande: tillsynsförfaranden för att säkerställa att den inledande och den fortlöpande valideringen av riskhanteringsförfaranden som förutsätter en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad, närmare bestämmelser om den förenklade ansökan om utvidgning av ett transaktionsregisters registrering enligt förordning (EU) nr 2015/2365, förfarandena för effektiv avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister, förfaranden som transaktionsregister ska tillämpa för att kontrollera den rapporterande motpartens eller inlämnande enhetens uppfyllande av rapporteringskraven och för att kontrollera att de inrapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta samt villkor, arrangemang och vilken dokumentation som krävs för att vissa enheter ska beviljas tillgång till transaktionsregister. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010.

(36)

Kommissionen bör även ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande utarbetade av Esma med avseende på datastandarder för den information som ska rapporteras om olika klasser av derivat, och metoder och arrangemang för rapportering samt formatet för ansökan om utvidgning av ett transaktionsregisters registrering som redan är registrerat enligt förordning (EU) 2015/2365. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(37)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa att reglerna är proportionella, inte leder till onödiga administrativa bördor eller kostnader för regelefterlevnad, inte äventyrar den finansiella stabiliteten, samt ökar genomlysningen av positioner i och exponeringar mot OTC-derivat, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)

Tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning bör skjutas upp för att fastställa alla nödvändiga genomförandeåtgärder och ge marknadsdeltagarna möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för att efterleva bestämmelserna.

(39)

Förordning (EU) nr 648/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 648/2012 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2.8 ska ersättas med följande:

”8.    finansiell motpart :

a)

ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (*1),

b)

ett kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (*2),

c)

ett försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (*3),

d)

ett fondföretag och, i förekommande fall, dess förvaltningsbolag, som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG, utom om det fondföretaget enbart inrättats för driften av en eller flera aktiesparplaner för anställda,

e)

ett tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 (*4),

f)

en alternativ investeringsfond enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU, som antingen är etablerad i unionen eller som förvaltas av en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som auktoriserats eller registrerats i enlighet med det direktivet, utom om den alternativa investeringsfonden enbart inrättats för driften av en eller flera aktiesparplaner för anställda eller om den alternativa investeringsfonden är ett specialföretag för värdepapperisering som avses i artikel 2.3 g i direktiv 2011/61/EU och, i tillämpliga fall, vars AIF-förvaltare är etablerad i unionen,

g)

en värdepapperscentral som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (*5).

(*1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349)."

(*2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338)."

(*3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1)."

(*4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37)."

(*5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).”"

2.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Leden a i–iv ska ersättas med följande:

”i)

mellan två finansiella motparter som uppfyller villkoren i artikel 4a.1 andra stycket,

ii)

mellan en finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 4a.1 andra stycket och en icke-finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket,

iii)

mellan två icke-finansiella motparter som uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket,

iv)

mellan, å ena sidan, en finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 4a.1 andra stycket eller en icke-finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket och, å andra sidan, en i ett tredjeland etablerad enhet som skulle omfattas av clearingkravet om den var etablerad i unionen,”

ii)

Led b ska ersättas med följande:

”b)

De har ingåtts eller förnyats på eller efter dagen då clearingkravet börjar gälla, förutsatt att båda motparter på den dagen då de har ingåtts eller förnyats uppfyller villkoren i led a.”

b)

Följande punkt ska införas:

”3a.   Utan skyldighet att ingå kontrakt ska clearingmedlemmar och kunder som tillhandahåller clearingtjänster, oavsett om det sker direkt eller indirekt, tillhandahålla dessa tjänster på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor. Sådana clearingmedlemmar och kunder ska vidta alla rimliga åtgärder som syftar till att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter, särskilt mellan handelsenheten och clearingenheten, som på ett negativt sätt kan påverka ett rättvist, skäligt, icke-diskriminerande och transparent tillhandahållande av clearingtjänster. Sådana åtgärder ska också vidtas när handels- och clearingtjänster tillhandahålls av olika juridiska personer som tillhör samma grupp.

Clearingmedlemmar och kunder ska tillåtas att kontrollera de risker med anknytning till de clearingtjänster som erbjuds.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 82 för att komplettera denna förordning genom att närmare fastställa vad som ska anses utgöra rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor enligt första stycket i denna punkt, på grundval av

a)

krav på rättvisa och transparens vad gäller avgifter, priser, rabatter och andra allmänna avtalsvillkor avseende prislistan, utan att det påverkar konfidentialiteten för avtalsmässiga arrangemang med enskilda motparter,

b)

faktorer som utgör skäliga handelsvillkor, i syfte att säkerställa opartiska och rationella avtalsmässiga arrangemang,

c)

krav på möjliggörande av clearingtjänster som grundar sig på kostnader och risker på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, så att alla prisskillnader är proportionerliga i förhållande till kostnader, risker och nytta, och

d)

riskkontrollskriterier för clearingmedlem eller kund vilka är anknutna till de clearingtjänster som erbjuds.”

3.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 4a

Finansiella motparter som omfattas av ett clearingkrav

1.   En finansiell motpart som tar positioner i OTC-derivatkontrakt får var tolfte månad beräkna sin aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna i enlighet med punkt 3.

Om en finansiell motpart inte beräknar sina positioner eller om resultatet av beräkningen överskrider någon av de clearingtrösklar som fastställs enligt artikel 10.4 b ska den finansiella motparten

a)

omedelbart underrätta Esma och den berörda behöriga myndigheten om detta, inbegripet, i förekommande fall, ange perioden för beräkningen,

b)

upprätta clearingarrangemang inom fyra månader efter den underrättelse som avses i led a i detta stycke, och

c)

börja omfattas av det clearingkrav som avses i artikel 4 för alla OTC-derivatkontrakt som gäller någon klass av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet och som har ingåtts eller förnyats mer än fyra månader efter den underrättelsen som avses i led a i detta stycke.

2.   En finansiell motpart som omfattas av clearingkravet som avses i artikel 4 den 17 juni 2019 eller som börjar omfattas av clearingkravet i enlighet med punkt 1 andra stycket ska fortsätta att omfattas av detta krav och fortsätta cleara tills den finansiella motparten visar för den berörda behöriga myndigheten att dess aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte överskrider den clearingtröskel som fastställs enligt artikel 10.4 b.

Den finansiella motparten ska kunna visa för den berörda behöriga myndigheten att beräkningen av den aggregerade genomsnittliga positionen vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte leder till en systematisk underskattning av den positionen.

3.   Vid beräkning av de positioner som avses i punkt 1 ska den finansiella motparten inkludera alla OTC-derivatkontrakt som ingåtts av den finansiella motparten eller av andra enheter inom den grupp som den finansiella motparten tillhör.

Utan hinder av första stycket ska de positioner som avses i punkt 1 beräknas på fondnivå när det gäller fondföretag och alternativa investeringsfonder.

Förvaltningsbolag för fondföretag som förvaltar fler än ett fondföretag och AIF-förvaltare som förvaltar fler än en alternativ investeringsfond ska kunna visa för den berörda behöriga myndigheten att beräkningen av positioner på fondnivå inte leder till

a)

en systematisk underskattning av positionerna för någon av de fonder som de förvaltar eller av förvaltarens positioner, och

b)

ett kringgående av clearingkravet.

De berörda behöriga myndigheterna för den finansiella motparten och de andra enheterna inom gruppen ska upprätta samarbetsförfaranden för att säkerställa en effektiv beräkning av positioner på gruppnivå.”

4.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   När en behörig myndighet auktoriserar en central motpart för clearing av en klass av OTC-derivat enligt artikel 14 eller 15, eller när en klass av OTC-derivat som en central motpart avser att börja cleara omfattas av en befintlig auktorisation som beviljats i enlighet med artikel 14 eller 15 ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta Esma om den auktorisationen eller om den klass av OTC-derivat som den centrala motparten avser att börja cleara.”

b)

I punkt 2 ska led c utgå.

5.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska led e utgå.

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   När en central motpart inte längre är auktoriserad eller godkänd i enlighet med denna förordning för clearing av en viss klass av OTC-derivat, ska Esma genast stryka den från det offentliga registret avseende denna klass av OTC-derivat.”

6.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 6a

Tillfälligt upphävande av clearingkravet

1.   Esma får begära att kommissionen tillfälligt upphäver clearingkravet i artikel 4.1 för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

De särskilda klasserna av OTC-derivat är inte längre lämpliga för central clearing i enlighet med kriterierna i artikel 5.4 första stycket och 5.5.

b)

En central motpart kommer sannolikt att upphöra med clearing av dessa särskilda klasser av OTC-derivat och ingen annan central motpart kan cleara dessa särskilda klasser av OTC-derivat utan avbrott.

c)

Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart är nödvändigt för att undvika eller hantera ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller finansmarknadernas korrekta funktionssätt i unionen och ett sådant tillfälligt upphävande står i proportion till dessa syften.

Vid tillämpning av första stycket led c och före den begäran som avses i första stycket ska Esma samråda med ESRB och de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22.

Den begäran som avses i första stycket ska åtföljas av bevis för att åtminstone ett av de däri angivna villkoren är uppfyllt.

Om Esma anser att det tillfälliga upphävandet av clearingkravet är en väsentlig ändring av kriterierna för att handelsskyldigheten ska träda i kraft enligt vad som avses i artikel 32.5 i förordning (EU) nr 600/2014 får den begäran som avses i första stycket i den här punkten även inbegripa en begäran om att tillfälligt upphäva handelsskyldigheten i artikel 28.1 och 28.2 i den förordningen för samma särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av begäran om att tillfälligt upphäva clearingkravet.

2.   På de villkor som anges i punkt 1 i den här artikeln får de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av clearingmedlemmar och behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22 begära att Esma lämnar in en begäran om tillfälligt upphävande av clearingkravet till kommissionen. En sådan begäran från den behöriga myndigheten ska innehålla skäl och bevis för att åtminstone ett av villkoren i första stycket i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllt.

Esma ska inom 48 timmar från den begäran från den behöriga myndigheten som avses i första stycket i den här punkten och på grundval av de skäl och bevis som den behöriga myndigheten har lagt fram antingen begära att kommissionen tillfälligt upphäver clearingkravet i artikel 4.1 eller avslå den begäran som avses i första stycket i den här punkten. Esma ska informera den berörda behöriga myndigheten om sitt beslut. Om Esma avslår den behöriga myndighetens begäran ska en skriftlig motivering tillhandahållas.

3.   De begäranden som avses i punkterna 1 och 2 ska inte offentliggöras.

4.   Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål vid mottagandet av den begäran som avses i punkt 1, och på grundval av de skäl och bevis som Esma har lagt fram, antingen genom en genomförandeakt tillfälligt upphäva clearingkravet för särskilda klasser av OTC-derivat eller för den särskilda typ av motpart som avses i punkt 1, eller avslå begäran om tillfälligt upphävande. Om kommissionen avslår begäran om tillfälligt upphävande ska den lämna en skriftlig motivering till Esma. Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet och rådet om detta och vidarebefordra motiveringen till Esma. Uppgifterna ska inte offentliggöras.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 86.3.

5.   Den genomförandeakt genom vilken clearingkravet för särskilda klasser av OTC-derivat tillfälligt upphävs får också innebära ett tillfälligt upphävande av handelsskyldigheten i artikel 28.1 och 28.2 i förordning (EU) nr 600/2014 för samma särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet, om Esma begär det i enlighet med punkt 1 fjärde stycket i den här artikeln.

6.   Det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och, i förekommande fall, handelsskyldigheten ska meddelas Esma och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, på kommissionens webbplats och i det offentliga register som avses i artikel 6.

7.   Det tillfälliga upphävande av clearingkravet som avses i punkt 4 ska vara giltigt under en inledande period på högst tre månader från tillämpningsdagen för det tillfälliga upphävandet.

Det tillfälliga upphävande av handelsskyldigheten som avses i punkt 5 ska vara giltigt under samma inledande period.

8.   Om skälen för tillfälligt upphävande fortsätter att gälla, får kommissionen genom en genomförandeakt förlänga det tillfälliga upphävande som avses i punkt 4 med fler perioder, som inte får överstiga tre månader, upp till en total period för det tillfälliga upphävandet på högst tolv månader. Förlängningar av det tillfälliga upphävandet ska offentliggöras i enlighet med punkt 6.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 86.3.

I tillräckligt god tid innan den period av tillfälligt upphävande som avses i punkt 7 i denna artikel eller en förlängningsperiod som avses i första stycket i den här punkten löper ut ska Esma utfärda ett yttrande till kommissionen om huruvida skälen för tillfälligt upphävande fortsätter att vara tillämpliga. Vid tillämpning av punkt 1 första stycket led c i denna artikel ska Esma samråda med ESRB och de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22. Esma ska översända en kopia av detta yttrande till Europaparlamentet och rådet. Det yttrandet ska inte offentliggöras.

Perioden för det tillfälliga upphävande av handelsskyldigheten som avses i punkt 7 får förlängas genom genomförandeakten om förlängning av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet.

Förlängningen av det tillfälliga upphävandet av handelsskyldigheten ska gälla för samma period som förlängningen av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet.”

7.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Motparter och centrala motparter ska säkerställa att närmare uppgifter om varje derivatkontrakt som de har ingått och varje ändring eller avslutande av kontraktet rapporteras in i enlighet med punkterna 1a–1f i denna artikel till ett transaktionsregister som registrerats i enlighet med artikel 55 eller godkänts i enlighet med artikel 77. De närmare uppgifterna ska rapporteras in senast den första arbetsdagen efter varje ingående, ändring eller avslutande av kontraktet.

Rapporteringskravet ska gälla de derivatkontrakt som

a)

har ingåtts före den 12 februari 2014 och som fortfarande är utestående den dagen,

b)

ingicks den 12 februari 2014 eller senare.

Utan hinder av artikel 3 ska rapporteringsskyldigheten inte gälla derivatkontrakt inom en och samma grupp om minst en av motparterna är en icke-finansiell motpart eller skulle vara en icke-finansiell motpart om den var etablerad i unionen, under förutsättning att

a)

båda motparterna till fullo omfattas av samma konsolidering, och

b)

båda motparterna omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker, och

c)

moderbolaget inte är en finansiell motpart.

Motparterna ska underrätta sina behöriga myndigheter om sin avsikt att tillämpa det undantag som avses i tredje stycket. Undantaget ska gälla om inte de underrättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter underrättelsen meddelar att de inte längre instämmer i att de villkor som avses i tredje stycket är uppfyllda.”

b)

Följande punkter ska införas:

”1a.   Finansiella motparter ska vara ensamt ansvariga, även juridiskt sett, för rapportering för båda motparters räkning av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt som ingåtts med en icke-finansiell motpart som inte uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket och för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta.

För att säkerställa att den finansiella motparten har alla de uppgifter som krävs för att uppfylla rapporteringsskyldigheten ska den icke-finansiella motparten tillhandahålla den finansiella motparten de närmare uppgifterna avseende OTC-derivatkontrakt som ingåtts mellan dem och som den finansiella motparten rimligen inte kan förväntas inneha. Den icke-finansiella motparten ska ansvara för att dessa uppgifter är korrekta.

Utan hinder av första stycket får icke-finansiella motparter som redan har investerat i ett rapporteringssystem besluta att rapportera de närmare uppgifterna om sina OTC-derivatkontrakt med finansiella motparter till ett transaktionsregister. I så fall ska den icke-finansiella motparten före rapporteringen av uppgifterna informera de finansiella motparterna med vilka den har ingått OTC-derivatkontrakt om sitt beslut. Ansvaret, inbegripet det juridiska ansvaret, för rapportering och för säkerställande av korrektheten av dessa uppgifter ska i denna situation ligga kvar hos de icke-finansiella motparterna.

När det gäller OTC-derivatkontrakt som en icke-finansiell motpart som inte uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket ingår med en i ett tredjeland etablerad enhet ska en sådan icke-finansiell motpart inte vara skyldig att rapportera enligt denna artikel och inte ha det juridiska ansvaret för att rapportera in de närmare uppgifterna om sådana OTC-derivatkontrakt och säkerställa deras korrekthet, under förutsättning att

a)

den tredjelandsenheten skulle vara en finansiell motpart om den varit etablerad i unionen,

b)

om det rättssystem för rapportering som tredjelandsenheten är underkastad har bedömts vara likvärdigt enligt artikel 13, och

c)

tredjelandets finansiella motpart har rapporterat in sådan information enligt det tredjelandsrättssystemet för rapportering till ett transaktionsregister som omfattas av en rättsligt bindande och verkställbar skyldighet att ge de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till uppgifterna.

1b.   Förvaltningsbolaget för ett fondföretag ska vara ansvarigt, även juridiskt sett, för rapportering av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt i vilka fondföretaget är motpart och för att säkerställa de inrapporterade uppgifternas korrekthet.

1c.   Förvaltaren av en alternativ investeringsfond ska vara ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt i vilka den relevanta alternativa investeringsfonden är motpart och för att säkerställa de inrapporterade uppgifternas korrekthet.

1d.   Den auktoriserade enhet som är ansvarig för att förvalta ett tjänstepensionsinstitut som i enlighet med nationell rätt inte är en juridisk person ska vara ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt i vilka det tjänstepensionsinstitutet är motpart och för att säkerställa de inrapporterade uppgifternas korrekthet.

1e.   Motparter och centrala motparter som är skyldiga att rapportera närmare uppgifter om derivatkontrakt ska säkerställa att uppgifterna om deras derivatkontrakt är korrekt rapporterade och inte rapporteras mer än en gång.

1f.   Motparter och centrala motparter som omfattas av den rapporteringsskyldighet som avses i punkt 1 får delegera denna rapporteringsskyldighet.”

c)

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.   För att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpningen av punkterna 1 och 3 ska Esma, i nära samarbete med ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare ange följande:

a)

Datastandarder och format för den information som ska rapporteras, vilka åtminstone ska omfatta följande:

i)

Globala identifieringskoder för juridiska personer (nedan kallade LEI-koder).

ii)

Internationella standardnummer för värdepapper (nedan kallade ISIN-koder).

iii)

Unika transaktionskoder (nedan kallade UTI-koder).

b)

Metoder och arrangemang för rapportering.

c)

Rapporteringsfrekvens.

d)

Det datum då derivatkontrakten ska rapporteras in.

Vid utarbetande av dessa förslag till tekniska standarder för genomförande ska Esma ta hänsyn till den internationella utvecklingen och standarder som har överenskommits inom unionen eller på global nivå och deras överensstämmelse med rapporteringskraven i artikel 4 i förordning (EU) 2015/2365 (*6) och artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för genomförande för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(*6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).”"

8.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1.   En icke-finansiell motpart som tar positioner i OTC-derivatkontrakt får var tolfte månad beräkna sin aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna i enlighet med punkt 3.

Om en icke-finansiell motpart inte beräknar sina positioner eller om resultatet av den beräkningen med avseende på en eller fler klasser av OTC-derivat överskrider de clearingtrösklar som fastställs enligt punkt 4 första stycket b ska den icke-finansiella motparten

a)

omedelbart underrätta Esma och den berörda behöriga myndigheten om detta, och, i förekommande fall, ange perioden för beräkningen,

b)

upprätta clearingarrangemang inom fyra månader efter den underrättelse som avses i led a i detta stycke,

c)

börja omfattas av det clearingkrav som avses i artikel 4 för OTC-derivatkontrakt som har ingåtts eller förnyats senare än fyra månader efter den underrättelse som avses i led a i detta stycke och som gäller antingen de tillgångsklasser för vilka resultatet av beräkningen överskrider de clearingtrösklarna eller, om den icke-finansiella motparten inte har beräknat sin position, alla klasser av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet.

2.   En icke-finansiell motpart som omfattas av clearingkravet som avses i artikel 4 den 17 juni 2019, eller som börjar omfattas av detta krav i enlighet med punkt 1 andra stycket i denna artikel, ska fortsätta att omfattas av detta krav och fortsätta cleara tills den visar för den berörda behöriga myndigheten att dess aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte längre överskrider den clearingtröskel som fastställs enligt punkt 4 b i denna artikel.

Den icke-finansiella motparten ska kunna visa för den berörda behöriga myndigheten att beräkningen av den aggregerade genomsnittliga positionen vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte leder till en systematisk underskattning av positionen.”

b)

Följande punkt ska införas:

”2a.   De berörda behöriga myndigheterna för den finansiella motparten och andra enheter inom gruppen ska upprätta samarbetsförfaranden för att säkerställa en effektiv beräkning av positioner på gruppnivå.”

c)

I punkt 4 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”Esma ska, efter samråd med ESRB och andra berörda myndigheter, regelbundet se över de tröskelvärden som avses i första stycket b och vid behov, särskilt med hänsyn till de inbördes kopplingarna mellan finansiella motparter, föreslå att ändra de tekniska standarderna för tillsyn i enlighet med denna punkt.

Denna regelbundna översyn ska åtföljas av en rapport om detta från Esma.”

9.

Artikel 11.15 ska ändras på följande sätt:

a)

Första stycket ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Riskhanteringsförfaranden, inbegripet de nivåer på och den typ av säkerhets- och separeringssystem som avses i punkt 3.”

ii)

Följande led ska införas:

”aa)

De tillsynsförfaranden som ska säkerställa inledande och fortlöpande validering av dessa riskhanteringsförfaranden.”

b)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”De europeiska tillsynsmyndigheterna ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn, med undantag av dem som avses i första stycket aa, för kommissionen senast den 18 juli 2018.

EBA ska i samarbete med Esma och Eiopa lägga fram de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket aa för kommissionen senast den 18 juni 2020.”

10.

I artikel 38 ska följande punkter läggas till:

”6.   En central motpart ska tillhandahålla ett simuleringsverktyg till sina clearingmedlemmar som gör det möjligt för dem att fastställa den mängd ytterligare initialsäkerheter på bruttobasis, som den centrala motparten kan kräva vid clearing av en ny transaktion. Detta verktyg ska endast vara tillgängligt genom säkrad åtkomst och resultatet av simuleringen ska inte vara bindande.

7.   En central motpart ska ge sina clearingmedlemmar information om de modeller för initialsäkerheter som den använder. Informationen ska

a)

tydligt redogöra för hur modellen för beräkning av initialsäkerheter är konstruerad och fungerar,

b)

tydligt beskriva nyckelantaganden och begränsningar i modellen för beräkning av initialsäkerheter samt under vilka omständigheter dessa antaganden inte längre är giltiga,

c)

vara dokumenterad.”

11.

I artikel 39 ska följande punkt läggas till:

”11.   Medlemsstaternas nationella insolvensrätt ska inte hindra en central motpart från att agera i enlighet med artikel 48.5, 48.6 och 48.7 med avseende på de tillgångar och positioner som redovisas på de konton som avses i punkterna 2–5 i den här artikeln.”

12.

Artikel 56 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Vid tillämpning av artikel 55.1 ska ett transaktionsregister lämna något av följande till Esma:

a)

En ansökan om registrering.

b)

En ansökan om utvidgning av en registrering om transaktionsregistret redan är registrerat enligt kapitel III i förordning (EU) 2015/2365.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger följande:

a)

Närmare bestämmelser om den ansökan om registrering som avses i punkt 1 a.

b)

Närmare bestämmelser om den förenklade ansökan om utvidgning av en registrering som avses i punkt 1 b.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   För att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpningen av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare ange följande:

a)

Formatet för den ansökan om registrering som avses i punkt 1 a.

b)

Formatet för den ansökan om utvidgning av en registrering som avses i punkt 1 b.

När det gäller första stycket led b ska Esma utarbeta ett förenklat format.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för genomförande för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

13.

Artikel 62.5 ska ersättas med följande:

”5.   Om den begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e i enlighet med nationella regler kräver att en nationell behörig myndighet ansöker om tillstånd från en rättslig myndighet, ska ESMA också ansöka om sådant tillstånd. Esma får också ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte.”

14.

Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1.   För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler, på mark eller i egendom som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 61.1. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan.

2.   Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler och all mark eller egendom som tillhör de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som avses i artikel 62.1. De ska även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.”

b)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8.   Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 i enlighet med nationella regler kräver att en nationell behörig myndighet ansöker om tillstånd från en rättslig myndighet, ska Esma också ansöka om sådant tillstånd. Esma får också ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte.”

15.

Artikel 64 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   När utredaren lämnar dossiern med de resultat som avses i punkt 3 till Esma ska denne underrätta de personer som är föremål för utredningarna om detta. Sådana personer ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.”

b)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8.   Esma ska överlämna ärenden till berörda myndigheter för utredning och eventuell lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhållanden som den vet utgör brott enligt tillämplig rätt. Dessutom ska Esma inte ålägga avgifter eller viten i de fall där den känner till ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden, som redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.”

16.

Artikel 65.2 ska ändras på följande sätt:

a)

I led a ska ”20 000 EUR” ersättas med ”200 000 EUR”.

b)

Led b ska ersättas med följande:

”b)

För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I leden a, b och d–k och i bilaga I avsnitt II leden a, b och h ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 5 000 EUR och högst 100 000 EUR.”

c)

Följande led ska läggas till:

”c)

För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt IV ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 5 000 EUR och högst 10 000 EUR.”

17.

Artikel 67.1 ska ersättas med följande:

”1.   Innan beslut fattas enligt artikel 73.1 och om ett vite enligt artikel 66 ska Esma ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma påtalat. Esma ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

Första stycket i denna punkt ska inte tillämpas på beslut som avses i artikel 73.1 a, c och d, om brådskande åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada eller för att förhindra väsentlig och omedelbar skada för finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrekta funktionssätt, däribland stabilitet eller korrekthet för de uppgifter som registreras i transaktionsregister. Esma får i sådana fall anta ett interimistiskt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att Esma har fattat sitt beslut.”

18.

Artikel 72.2 ska ersättas med följande:

”2.   Det avgiftsbelopp som tas ut av ett transaktionsregister ska täcka Esmas samtliga skäliga administrationskostnader för registrering och tillsyn samt stå i proportion till det berörda transaktionsregistrets omsättning och typen av registrering och den tillsyn som utövas av Esma.”

19.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 76a

Ömsesidig direkt tillgång till uppgifter

1.   Berörda myndigheter i tredjeländer där ett eller flera transaktionsregister är etablerade ska, om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag, ha direkt tillgång till information i transaktionsregister som är etablerade i unionen, under förutsättning att kommissionen har antagit en genomförandeakt om detta i enlighet med punkt 2.

2.   Om de myndigheter som avses i punkt 1 i denna artikel inkommer med en begäran får kommissionen anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 86.2 i vilka det fastställs om den rättsliga ramen i den begärande myndighetens tredjeland uppfyller alla följande villkor:

a)

Transaktionsregister som är etablerade i detta tredjeland har auktoriserats på vederbörligt sätt.

b)

Transaktionsregister i detta tredjeland är fortlöpande föremål för effektiv tillsyn och kontroll av att de uppfyller sina skyldigheter.

c)

Garantier för tystnadsplikt finns, inklusive skydd för affärshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter, som åtminstone är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna förordning.

d)

Det föreligger en rättsligt bindande och verkställbar förpliktelse för transaktionsregister som auktoriserats i detta tredjeland att ge de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till uppgifterna.”

20.

I artikel 78 ska följande punkter läggas till:

”9.   Ett transaktionsregister ska fastställa följande förfaranden och riktlinjer:

a)

Förfaranden för effektiv avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

b)

Förfaranden för att kontrollera att inrapporterade uppgifter är fullständiga och korrekta.

c)

Riktlinjer för överföring under ordnade former av uppgifter till andra transaktionsregister på begäran av de motparter eller centrala motparter som avses i artikel 9 eller i andra fall där detta är nödvändigt.

10.   För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare fastställer följande:

a)

Förfaranden för avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

b)

De förfaranden som transaktionsregistret ska tillämpa för att kontrollera att den rapporterande motparten eller inlämnande enheten uppfyller rapporteringskraven och för att kontrollera att de uppgifter som inrapporteras enligt artikel 9 är fullständiga och korrekta.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

21.

I artikel 80 ska följande punkt införas:

”5a.   Ett transaktionsregister ska på begäran ge motparter som inte är skyldiga att rapportera närmare uppgifter om sina OTC-derivatkontrakt enligt artikel 9.1a–9.1d samt motparter och centrala motparter som har delegerat sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 9.1f tillgång till information som inrapporterats för deras räkning.”

22.

Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska följande led läggas till:

”q)

Berörda myndigheter i ett tredjeland med avseende på vilka en genomförandeakt har antagits enligt artikel 76a.”

b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBS:s medlemmar, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn vilka närmare anger följande:

a)

Den information som ska offentliggöras eller göras tillgänglig i enlighet med punkterna 1 och 3.

b)

Hur ofta den information som avses i punkt 1 ska offentliggöras.

c)

De operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister och för att de enheter som avses i punkt 3 ska få tillgång till denna information.

d)

Villkor, arrangemang och vilken dokumentation som krävs för att transaktionsregister ska bevilja tillgång för de enheter som avses i punkt 3.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska Esma säkerställa att offentliggörandet av den information som avses i punkt 1 inte röjer identiteten hos någon av parterna i ett kontrakt.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

23.

Artikel 82.2–82.6 ska ersättas med följande:

”2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.6, 4.3a, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska ges till kommissionen tills vidare.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.6, 4.3a, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den sträva efter att samråda med Esma och ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.6, 4.3a, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

24.

Artikel 85 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ska senast den 18 juni 2024 bedöma tillämpningen av denna förordning och upprätta en allmän rapport. Kommissionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och för rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.”

b)

Följande punkt ska införas:

”1a.   Senast den 17 juni 2023 ska Esma överlämna en rapport till kommissionen om följande:

a)

Effekten av Europaparlaments och rådets förordning (EU) 2019/834 (*7) på omfattningen av clearing av finansiella och icke-finansiella motparter och fördelningen av clearing inom varje sådan grupp av motparter, särskilt vad gäller finansiella motparter med en begränsad aktivitet inom OTC-derivat och med avseende på lämpligheten hos de clearingtrösklar som avses i artikel 10.4.

b)

Effekten av förordning (EU) 2019/834 på kvaliteten på och tillgängligheten av de uppgifter som rapporterats till transaktionsregister och kvaliteten på den information som görs tillgänglig av transaktionsregister.

c)

Ändringarna av rapporteringsramverket, inbegripet införandet och genomförandet av delegerad rapportering enligt artikel 9.1a och i synnerhet dess effekt på rapporteringsbördan för icke-finansiella motparter som inte omfattas av clearingkravet.

d)

Clearingtjänsternas tillgänglighet, i synnerhet huruvida kravet på att tillhandahålla clearingtjänster, direkt eller indirekt, på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor, enligt vad som avses i artikel 4.3a, har underlättat tillgången till clearing.

(*7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister (EUT L 141, 28.5.2019, s. 42).”"

c)

Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2.   Kommissionen ska senast den 18 juni 2020 och därefter var tolfte månad fram till den slutliga förlängning som avses i tredje stycket upprätta en rapport med en bedömning av om lämpliga tekniska lösningar har utvecklats för pensionssystems överföring av kontanta och icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter och behovet av eventuella åtgärder för att underlätta dessa lämpliga tekniska lösningar.

Esma ska senast den 18 december 2019 och därefter var tolfte månad fram till den slutliga förlängning som avses i tredje stycket och i samarbete med Eiopa, EBA och ESRB lägga fram en rapport för kommissionen med en bedömning av följande:

a)

Om centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem har gjort rimliga ansträngningar och utvecklat lämpliga tekniska lösningar som gör det lättare för sådana system att delta i central clearing genom att ställa kontanta och icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter, inbegripet vilka implikationer dessa lösningar har för marknadslikviditet och procyklikalitet och deras möjliga rättsliga eller andra implikationer.

b)

Pensionssystems aktivitet på marknaderna för clearade och icke-clearade OTC-derivat, fördelat på tillgångsklass, i fråga om volym och typ samt eventuella relaterade systemrisker för det finansiella systemet.

c)

Konsekvenserna av att pensionssystemen uppfyller clearingkravet för deras investeringsstrategier, inbegripet eventuella förändringar av fördelningen mellan deras kontanta och icke-kontanta tillgångar.

d)

Implikationerna av de clearingtrösklar som specificeras enligt artikel 10.4 b för pensionssystem.

e)

Effekten av andra rättsliga krav på kostnadsskillnaden mellan clearade och icke-clearade OTC-derivatkontrakt, inbegripet marginalsäkerhetskrav för icke-clearade derivat och beräkning av bruttosoliditetsgraden i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

f)

Om ytterligare åtgärder är nödvändiga för att underlätta en clearinglösning för pensionssystem.

Kommissionen får anta en delegerad akt i enlighet med artikel 82 för att förlänga den tvåårsperiod som avses i artikel 89.1 med ett år två gånger om den drar slutsatsen att ingen lämplig teknisk lösning har utvecklats och att den negativa effekten av central clearing av derivatkontrakt på framtida pensionärers pensionsförmåner är oförändrad.

Centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem ska göra sitt bästa för att bidra till utvecklingen av lämpliga tekniska lösningar som underlättar clearing av sådana OTC-derivatkontrakt av sådana system.

Kommissionen ska inrätta en expertgrupp bestående av företrädare för centrala motparter, clearingmedlemmar, pensionssystem och andra relevanta parter av sådana tekniska lösningar för att övervaka deras ansträngningar och bedöma de framsteg som görs inom utvecklingen av lämpliga tekniska lösningar som underlättar clearing av sådana OTC-derivatkontrakt av pensionssystem, inbegripet sådana systems överföring av kontanta och icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter. Denna expertgrupp ska sammanträda åtminstone var sjätte månad. Kommissionen ska beakta de ansträngningar som gjorts av centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem vid upprättandet av sina rapporter enligt första stycket.

3.   Kommissionen ska senast den 18 december 2020 upprätta en rapport med en bedömning av följande:

a)

Huruvida skyldigheten att rapportera transaktioner enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014 och enligt denna förordning skapar överlappande skyldigheter att rapportera transaktioner för derivat som inte är OTC-derivat och huruvida rapporteringen av transaktioner som inte är OTC-transaktioner skulle kunna reduceras eller förenklas för alla motparter utan otillbörlig förlust av information.

b)

Huruvida det är nödvändigt och lämpligt att anpassa handelsskyldigheten för derivat enligt förordning (EU) nr 600/2014 till ändringarna av clearingkravet för derivat enligt förordning (EU) 2019/834, i synnerhet vilka enheter som omfattas av clearingkravet.

c)

Huruvida eventuell handel som är ett direkt resultat av riskreduceringstjänster efter handel, inbegripet portföljkompression, bör undantas från clearingkravet i artikel 4.1, varvid hänsyn ska tas till i vilken utsträckning dessa tjänster minskar riskerna, i synnerhet motpartskreditrisker och operativa risker, samt möjligheterna att clearingkravet kringgås och att negativa incitament uppstår för central clearing.

Kommissionen ska överlämna den rapport som avses i första stycket till Europaparlamentet och rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.”

d)

Följande punkt ska införas:

”3a.   Esma ska senast den 18 maj 2020 lägga fram en rapport för kommissionen. I rapporten ska en bedömning av följande göras:

a)

Enhetligheten i rapporteringskraven för derivat som inte är OTC-derivat enligt förordning (EU) nr 600/2014 och enligt artikel 9 i den här förordningen, både vad gäller närmare uppgifter om derivatkontrakt som ska rapporteras och de relevanta enheternas tillgång till uppgifter och om dessa krav behöver anpassas.

b)

Möjligheten att ytterligare förenkla rapporteringskedjorna för alla motparter, inbegripet alla indirekta kunder, med beaktande av behovet av rapportering i rätt tid och de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 4.4 i denna förordning och artikel 30.2 i förordning (EU) nr 600/2014.

c)

En eventuell anpassning av handelsskyldigheten för derivat enligt förordning (EU) nr 600/2014 till ändringarna av clearingkravet för derivat enligt förordning (EU) 2019/834, i synnerhet vilka enheter som omfattas av clearingkravet.

d)

Huruvida (denna bedömning ska göras i samarbete med ESRB) eventuell handel som är ett direkt resultat av riskreduceringstjänster efter handel, inbegripet portföljkompression, bör undantas från clearingkravet i artikel 4.1. I denna rapport ska

i)

en utredning göras av portföljkompression och andra tillgängliga icke prisbildande riskreduceringstjänster efter handel som reducerar icke-marknadsrisker i derivatportföljer utan att marknadsrisken ändras för portföljerna, såsom ombalanseringstransaktioner,

ii)

syftet med och funktionen av sådana riskreduceringstjänster efter handel och i vilken utsträckning de minskar risker, i synnerhet motpartskreditrisker och operativa risker förklaras, och en bedömning av behovet av att cleara sådan handel, eller av att undanta den från clearing, i syfte att hantera systemrisker göras, och

iii)

en bedömning göras av i vilken utsträckning eventuella undantag från clearingkravet för sådana tjänster kan leda till negativa incitament för central clearing och till att motparter kringgår clearingkravet.

e)

Huruvida förteckningen över finansiella instrument som anses vara mycket likvida med minimala marknads- och kreditrisker, i enlighet med artikel 47, skulle kunna utvidgas och huruvida denna förteckning skulle kunna inbegripa penningmarknadsfonder som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 (*8).

(*8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169, 30.6.2017, s. 8).”"

25.

I artikel 86 ska följande punkt läggas till:

”3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.”

26.

Artikel 89.1 första stycket ska ersättas med följande:

”1.   Fram till den 18 juni 2021 ska clearingkravet i artikel 4 inte tillämpas för OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar investeringsrisker med direkt anknytning till pensionssystemens finansiella solvens eller enheter som etableras för att ersätta medlemmar i sådana system om systemet fallerar.

Dessutom ska clearingkravet i artikel 4 inte tillämpas för OTC-derivatkontrakt som avses i första stycket i denna punkt och som ingåtts av pensionssystem från och med den 17 augusti 2018 och till och med den 16 juni 2019.”

27.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som den träder i kraft, med undantag för följande:

a)

Bestämmelserna i artikel 1.10 och 1.11 i denna förordning vad gäller artiklarna 38.6, 38.7 och 39.11 i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas från och med den 18 december 2019.

b)

Bestämmelserna i artikel 1.7 b i denna förordning vad gäller artikel 9.1a–9.1d i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas från och med den 18 juni 2020.

c)

Bestämmelserna i artikel 1.2 b och 1.20 i denna förordning vad gäller artiklarna 4.3a, 78.9 och 78.10 i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas från och med den 18 juni 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)  EUT C 385, 15.11.2017, s. 10.

(2)  EUT C 434, 15.12.2017, s. 63.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(11)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).


BILAGA

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1.

I avsnitt I ska följande led läggas till:

”i)

Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 a om det inte fastställer lämpliga förfaranden för avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

j)

Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 b om det inte fastställer lämpliga förfaranden för att kontrollera att de inrapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta.

k)

Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 c om det inte fastställer lämpliga riktlinjer för överföring under ordnade former av uppgifter till andra transaktionsregister om detta begärs av de motparter och centrala motparter som avses i artikel 9 eller är nödvändigt av andra skäl.”

2.

I avsnitt IV ska följande led läggas till:

”d)

Ett transaktionsregister överträder artikel 55.4 om det inte i tid underrättar Esma om alla väsentliga ändringar av villkoren för dess registrering.”