ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 135

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
22 maj 2019


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726

1

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF

27

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816

85

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

22.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 135/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/816

av den 17 april 2019

om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.1 andra stycket d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Unionen har satt som mål att erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer säkerställs. Detta mål bör uppnås bland annat genom lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet, däribland organiserad brottslighet och terrorism.

(2)

Detta mål förutsätter att uppgifter om fällande domar som meddelats i en medlemsstat beaktas utanför den dömande medlemsstaten, i samband med nya brottmålsförfaranden, i enlighet med rådets rambeslut 2008/675/RIF (2), och för att förhindra nya brott.

(3)

Det förutsätter också utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Sådant utbyte av uppgifter organiseras och underlättas genom bestämmelserna i rådets rambeslut 2009/315/RIF (3) och genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), som inrättats i enlighet med rådets beslut 2009/316/RIF (4).

(4)

Den befintliga rättsliga ramen för Ecris omfattar dock inte i tillräcklig utsträckning de särskilda omständigheterna när det gäller begäran om uppgifter rörande tredjelandsmedborgare. Även om det redan är möjligt att utbyta uppgifter om tredjelandsmedborgare via Ecris, finns det varken något gemensamt unionsförfarande eller någon gemensam unionsmekanism för att göra detta på ett effektivt, snabbt och korrekt sätt.

(5)

Inom unionen samlas inte uppgifter om tredjelandsmedborgare in på det sätt som medlemsstaterna gör med avseende på sina medborgare, utan de lagras endast i den medlemsstat där den fällande domen har meddelats. En samlad bild av en tredjelandsmedborgares brottshistorik kan därför säkerställas endast om sådana uppgifter begärs från samtliga medlemsstater.

(6)

Sådana generella begäranden medför en oproportionerlig administrativ börda för alla medlemsstater, inbegripet för dem som inte innehar några uppgifter om den berörda tredjelandsmedborgaren. Denna börda innebär i praktiken att medlemsstaterna avskräcks från att begära uppgifter om tredjelandsmedborgare från andra medlemsstater, vilket utgör ett allvarligt hinder för uppgiftsutbyte mellan dem och att medlemsstaterna endast har åtkomst till sådana uppgifter i kriminalregister som lagras i deras nationella register. Till följd av detta ökar risken för att utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna blir ineffektivt och ofullständigt, något som i sin tur påverkar nivån på den säkerhet och trygghet som tillhandahålls medborgare och personer som är bosatta i unionen.

(7)

För att förbättra situationen bör det inrättas ett system varigenom en medlemsstats centralmyndighet omedelbart och effektivt kan få reda på vilka andra medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare (nedan kallat Ecris-TCN). Den befintliga Ecris-ramen kan sedan användas för att begära uppgifter ur kriminalregister från de medlemsstaterna i enlighet med rambeslut 2009/315/RIF.

(8)

Denna förordning bör därför fastställa regler om inrättandet av ett centraliserat system på unionsnivå som innehåller personuppgifter och regler om ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna och den organisation som är ansvarig för utveckling och underhåll av det centraliserade systemet. Den bör också fastställa specifika dataskyddsbestämmelser som behövs för att komplettera de befintliga dataskyddsarrangemangen och sörja för en adekvat övergripande nivå av dataskydd, datasäkerhet och skydd av berörda personers grundläggande rättigheter.

(9)

Målet att erbjuda unionsmedborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer säkerställs, kräver även fullständiga uppgifter om fällande domar mot unionsmedborgare som även är medborgare i ett tredjeland. Med tanke på möjligheten att dessa personer kan utge sig för att ha ett eller flera medborgarskap och att olika fällande domar kanske lagras i den dömande medlemsstaten eller i den medlemsstat där tredjelandsmedborgaren är medborgare, är det nödvändigt att unionsmedborgare som även är medborgare i ett tredjeland omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Att utesluta sådana personer skulle leda till att de uppgifter som lagras i Ecris-TCN är ofullständiga. Det skulle äventyra systemets tillförlitlighet. Eftersom sådana personer är unionsmedborgare bör dock de villkor enligt vilka uppgifter om fingeravtryck får föras in i Ecris-TCN vad gäller dessa personer vara jämförbara med de villkor enligt vilka uppgifter om fingeravtryck som rör unionsmedborgare utbyts mellan medlemsstater via Ecris, som inrättats genom rambeslut 2009/315/RIF och beslut 2009/316/RIF. Med avseende på unionsmedborgare som även är medborgare i ett tredjeland bör därför uppgifter om fingeravtryck endast föras in i Ecris-TCN om de har samlats in i enlighet med nationell rätt under ett brottmålsförfarande, varvid det är underförstått att medlemsstaterna i syfte att föra in sådana uppgifter bör kunna använda uppgifter om fingeravtryck som samlats in för andra ändamål än för ett brottmålsförfarande om sådan användning är tillåten enligt nationell rätt.

(10)

Ecris-TCN bör göra det möjligt att behandla uppgifter om fingeravtryck i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare. Det bör också göra det möjligt att behandla ansiktsbilder för att bekräfta tredjelandsmedborgarens identitet. Det är mycket viktigt att införande och användning av uppgifter om fingeravtryck och ansiktsbilder inte går utöver vad som är absolut nödvändigt för att uppfylla målet, sker med respekt för de grundläggande rättigheterna, liksom barnets bästa, och är förenligt med unionens tillämpliga dataskyddsregler.

(11)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-Lisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (5), bör anförtros uppgiften att utveckla och driva Ecris-TCN med tanke på dess erfarenhet av att hantera andra stora system på området rättsliga och inrikes frågor. Byråns mandat bör ändras så att det motsvarar dessa nya uppgifter.

(12)

EU-Lisa bör förses med finansiering och personal som är tillräcklig för att den ska kunna utöva sitt ansvar enligt denna förordning.

(13)

Med tanke på behovet av att skapa nära tekniska kopplingar mellan Ecris-TCN och Ecris bör EU-Lisa även anförtros uppgiften att ytterligare utveckla och underhålla Ecris referensprogramvara, och dess mandat bör ändras i enlighet med detta.

(14)

Fyra medlemsstater har utvecklat en egen nationell programvara för genomförande av Ecris i enlighet med beslut 2009/316/RIF och har använt den i stället för Ecris referensprogramvara för att utbyta uppgifter ur kriminalregister. Med tanke på de särskilda inslag som dessa medlemsstater har infört i sina system för nationellt bruk samt de investeringar som de har gjort, bör de tillåtas att använda sin nationella programvara för genomförande av Ecris också avseende Ecris-TCN, förutsatt att villkoren i denna förordning uppfylls.

(15)

Ecris-TCN bör endast innehålla identitetsuppgifter om tredjelandsmedborgare som har dömts av en brottmålsdomstol inom unionen. Sådana identitetsuppgifter bör omfatta alfanumeriska uppgifter och uppgifter om fingeravtryck. Det bör också vara möjligt att föra in ansiktsbilder i den mån rätten i den medlemsstat där en fällande dom har meddelats tillåter att en dömd persons ansiktsbilder samlas in och lagras.

(16)

De alfanumeriska uppgifter som medlemsstaterna ska föra in i det centrala systemet bör omfatta den dömda personens efternamn, förnamn samt, i de fall sådana uppgifter är tillgängliga för centralmyndigheten, personens eventuella pseudonymer eller alias. Om den berörda medlemsstaten har kännedom om avvikande personuppgifter, som en annorlunda stavning av ett namn med ett annat alfabet, bör det vara möjligt att föra in sådana uppgifter i det centrala systemet som tilläggsuppgifter.

(17)

De alfanumeriska uppgifterna bör även omfatta, i form av tilläggsuppgifter, id-nummer eller typ av och nummer på personens identitetshandlingar, samt namnet på den myndighet som utfärdat de handlingarna, om denna information är tillgänglig för centralmyndigheten. Medlemsstaten bör försöka kontrollera att identitetshandlingarna är äkta innan den för in den relevanta informationen i det centrala systemet. I alla händelser bör sådan information användas med försiktighet eftersom den kan vara otillförlitlig.

(18)

Centralmyndigheterna bör använda Ecris-TCN för att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare när begäran om uppgifter ur kriminalregister om den personen görs i den berörda medlemsstaten inom ramen för ett brottmålsförfarande mot denna person, för de ändamål som avses i denna förordning. Ecris-TCN bör i princip användas i alla sådana fall, men den myndighet som ansvarar för att driva brottmålsförfaranden bör kunna besluta att Ecris-TCN inte bör användas när detta inte skulle vara lämpligt med tanke på omständigheterna i fallet, t.ex. i vissa typer av brådskande brottmålsförfaranden, i fall av transitering, om uppgifter ur kriminalregister nyligen har erhållits via Ecris, eller om de avser ringa brott, särskilt ringa trafikbrott, överträdelser av allmänna kommunala föreskrifter och ringa brott mot allmän ordning.

(19)

Medlemsstaterna bör också kunna använda Ecris-TCN för andra ändamål än de som anges i denna förordning, om de föreskrivs i och i enlighet med nationell rätt. För att öka öppenheten när det gäller användningen av Ecris-TCN bör medlemsstaterna dock underrätta kommissionen om sådana andra ändamål och kommissionen bör säkerställa att samtliga underrättelser offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(20)

Det bör också vara möjligt för andra myndigheter som begär uppgifter ur kriminalregister att besluta att Ecris-TCN inte bör användas när detta inte skulle vara lämpligt med tanke på omständigheterna i fallet, t.ex. när vissa administrativa standardkontroller behöver göras vad gäller en persons yrkeskvalifikationer, i synnerhet om det är känt att begäran om uppgifter ur kriminalregister inte kommer att begäras från andra medlemsstater, oavsett resultatet av sökningen i Ecris-TCN. Ecris-TCN bör dock alltid användas när begäran om uppgifter ur kriminalregister har inletts av en person som frågar om uppgifter om sig själv i kriminalregistret i enlighet med rambeslut 2009/315/RIF, eller när begäran görs i syfte att erhålla uppgifter ur kriminalregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU (6).

(21)

Tredjelandsmedborgare bör ha rätt att få skriftlig information om sina egna uppgifter ur kriminalregistret i enlighet med lagen i den medlemsstat där de begär sådana uppgifter, och i enlighet med rambeslut 2009/315/RIF. Innan den berörda medlemsstaten lämnar ut sådana uppgifter till en tredjelandsmedborgare, bör den göra en sökning i Ecris-TCN.

(22)

Unionsmedborgare som även är medborgare i ett tredjeland kommer endast föras in i Ecris-TCN om de behöriga myndigheterna känner till att dessa personer är medborgare i ett tredjeland. I fall då de behöriga myndigheterna inte känner till att unionsmedborgare även är medborgare i ett tredjeland är det dock möjligt att sådana personer har tidigare fällande domar i egenskap av tredjelandsmedborgare. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna har en fullständig överblick över kriminalregistret bör det vara möjligt att söka i Ecris-TCN med avseende på en unionsmedborgare för att kontrollera huruvida någon medlemsstat innehar uppgifter i kriminalregister om denna person i egenskap av tredjelandsmedborgare.

(23)

Om det råder överensstämmelse mellan uppgifterna i det centrala systemet och de uppgifter som en medlemsstat använder för sökning (träff), bör de identitetsuppgifter mot vilka en ”träff” registrerades tillhandahållas tillsammans med träffen. Resultatet av en sökning bör, vad gäller centralmyndigheterna, endast användas för att göra en begäran via Ecris eller, vad gäller Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 (7), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (8), och Europeiska åklagarmyndigheten, som inrättats genom rådets förordning (EU) 2017/1939 (9), endast för att begära uppgifter om fällande domar enligt denna förordning.

(24)

I första hand bör ansiktsbilder som ingår i Ecris-TCN endast användas för ändamålet att bekräfta en tredjelandsmedborgares identitet i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar information om tidigare fällande domar mot den tredjelandsmedborgaren. I framtiden bör det vara möjligt att använda ansiktsbilder för automatiserad biometrisk matchning, förutsatt att de tekniska och politiska kraven är uppfyllda. Kommissionen bör, med hänsyn till behov och proportionalitet samt den tekniska utvecklingen i fråga om programvara för ansiktsigenkänning, bedöma huruvida den teknik som krävs finns tillgänglig och är klar att tas i bruk innan den antar en delegerad akt om användning av ansiktsbilder för identifiering av tredjelandsmedborgare för att identifiera vilka medlemsstater som innehar information om tidigare fällande domar som gäller dessa personer.

(25)

Det är nödvändigt att använda biometriska uppgifter eftersom det är den mest tillförlitliga metoden för att identifiera tredjelandsmedborgare inom medlemsstaternas territorium, som ofta inte innehar handlingar eller någon annan form av identifiering, samt för en tillförlitligare matchning av uppgifterna om tredjelandsmedborgare.

(26)

Medlemsstaterna bör i det centrala systemet föra in dömda tredjelandsmedborgares uppgifter om fingeravtryck som har samlats in i enlighet med nationell rätt under ett brottmålsförfarande. För att identitetsuppgifterna i det centrala systemet ska vara så fullständiga som möjligt bör medlemsstaterna också ha möjlighet att i det centrala systemet föra in uppgifter om fingeravtryck som har samlats in för andra ändamål än för brottmålsförfaranden, om dessa uppgifter om fingeravtryck är tillgängliga för att användas under ett brottmålsförfarande i enlighet med nationell rätt.

(27)

Denna förordning bör fastställa minimikriterier vad gäller de uppgifter om fingeravtryck som medlemsstaterna bör föra in i det centrala systemet. Medlemsstaterna bör kunna välja mellan att föra in antingen uppgifter om fingeravtryck för tredjelandsmedborgare som har dömts till ett fängelsestraff på minst sex månader eller uppgifter om fingeravtryck för tredjelandsmedborgare som har dömts för ett brott som enligt den berörda medlemsstatens rätt är belagt med ett maximalt fängelsestraff på minst tolv månader.

(28)

Medlemsstaterna bör skapa poster i Ecris-TCN för dömda tredjelandsmedborgare. Detta bör, om möjligt, ske automatiskt och utan onödigt dröjsmål efter det att den fällande domen registrerades i det nationella kriminalregistret. Medlemsstaterna bör, i enlighet med denna förordning, i det centrala systemet föra in alfanumeriska uppgifter och uppgifter om fingeravtryck som rör fällande domar som meddelats efter den dag då uppgifter ska börja föras in i Ecris-TCN. Från och med samma dag, och när som helst därefter, bör medlemsstaterna kunna föra in ansiktsbilder i det centrala systemet.

(29)

Medlemsstaterna bör också, i enlighet med denna förordning, skapa poster i Ecris-TCN för tredjelandsmedborgare som har dömts före den dag då uppgifter ska börja föras in i syfte att säkerställa största möjliga ändamålsenlighet i systemet. För detta ändamål bör medlemsstaterna dock inte vara skyldiga att samla in information som inte redan fanns i deras kriminalregister före den dag då uppgifter ska börja föras. Tredjelandsmedborgares uppgifter om fingeravtryck som samlats in i samband med sådana tidigare fällande domar bör inkluderas endast om de har samlats in under ett brottmålsförfarande och om den berörda medlemsstaten anser att de tydligt överensstämmer med andra identitetsuppgifter i kriminalregister.

(30)

Bättre utbyte av uppgifter om fällande domar bör hjälpa medlemsstaterna att genomföra rambeslut 2008/675/RIF, som ålägger medlemsstaterna att beakta tidigare fällande domar i andra medlemsstater vid nya brottmålsförfaranden, i den utsträckning tidigare nationella fällande domar beaktas enligt nationell rätt.

(31)

En träff i Ecris-TCN bör inte i sig uppfattas så att den berörda tredjelandsmedborgaren har dömts i de angivna medlemsstaterna. Förekomsten av tidigare fällande domar bör endast bekräftas på grundval av uppgifter från kriminalregistren i de berörda medlemsstaterna.

(32)

Trots möjligheten att använda unionens finansieringsprogram i enlighet med tillämpliga regler bör varje medlemsstat bära sina egna kostnader för genomförande, förvaltning, användning och underhåll av datoriserade kriminalregister och nationella fingeravtrycksdatabaser och för genomförande, förvaltning, användning och underhåll av de tekniska anpassningar som behövs för att kunna använda Ecris-TCN, inbegripet deras anslutning till den nationella centrala åtkomstpunkten.

(33)

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten bör ha åtkomst till Ecris-TCN i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare i syfte att stödja deras lagstadgade uppgifter. Eurojust bör även ha direkt åtkomst till Ecris-TCN för utförandet av sin uppgift enligt denna förordning att fungera som kontaktpunkt för tredjeländer och internationella organisationer, utan att det påverkar tillämpningen av principen om straffrättsligt samarbete, inbegripet reglerna om ömsesidig rättslig hjälp. Även om ståndpunkten bland de medlemsstater som inte deltar i förfarandet för fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten bör beaktas, bör Europeiska åklagarmyndigheten inte nekas åtkomst till uppgifter om fällande domar av det enda skälet att den berörda medlemsstaten inte deltar i det fördjupade samarbetet.

(34)

I denna förordning fastställs strikta regler för åtkomst till Ecris-TCN och nödvändiga skyddsåtgärder, inbegripet medlemsstaternas ansvar när det gäller att samla in och använda uppgifter. I förordningen fastställs även hur enskilda kan utöva sin rätt till ersättning, åtkomst, rättelse, radering och prövning, särskilt rätten till ett effektivt rättsmedel och oberoende offentliga myndigheters övervakning av behandlingen. Den är därför förenlig med de grundläggande rättigheter och friheter som stadfästs särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till skydd av personuppgifter och principen om likhet inför lagen och det allmänna förbudet mot diskriminering. I detta avseende beaktar den också europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och andra skyldigheter på området för mänskliga rättigheter enligt internationell rätt.

(35)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (10) bör tillämpas på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga nationella myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (11) bör tillämpas på nationella myndigheters behandling av personuppgifter när sådan behandling inte omfattas av direktiv (EU) 2016/680. En samordnad tillsyn bör säkerställas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (12) som även bör vara tillämplig på EU-Lisas behandling av personuppgifter.

(36)

När det gäller tidigare fällande domar bör centralmyndigheterna föra in alfanumeriska uppgifter senast vid utgången av perioden för införande av uppgifter enligt denna förordning och uppgifter om fingeravtryck inom två år från den dag då Ecris-TCN tas i drift. Medlemsstaterna bör kunna föra in alla uppgifter samtidigt, förutsatt att dessa tidsfrister respekteras.

(37)

Det bör fastställas regler om medlemsstaternas, Eurojusts, Europols, Europeiska åklagarmyndighetens och EU-Lisas ansvar när det gäller skada på grund av överträdelse av denna förordning.

(38)

I syfte att förbättra identifieringen av de medlemsstater som innehar uppgifter om tidigare fällande domar mot tredjelandsmedborgare, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen när det gäller att komplettera denna förordning genom att föreskriva användning av ansiktsbilder för identifiering av tredjelandsmedborgare i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter om tidigare fällande domar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(39)

För att säkerställa enhetliga villkor för inrättande och operativ förvaltning av Ecris-TCN bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (14).

(40)

Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna förordning så snart som möjligt och därmed säkerställa att Ecris-TCN fungerar väl, med beaktande av den tid som EU-Lisa behöver för att utveckla och genomföra Ecris-TCN. Medlemsstaterna bör dock ha minst 36 månader efter denna förordnings ikraftträdande till att vidta åtgärder för att följa denna förordning.

(41)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att möjliggöra ett snabbt och effektivt utbyte av riktiga uppgifter ur kriminalregister om tredjelandsmedborgare, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, genom införande av gemensamma regler, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(42)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(43)

I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(44)

I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21, har Förenade kungariket meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(45)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (15) och avgav ett yttrande den 12 december 2017 (16).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Denna förordning fastställer

a)

ett system för att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter om tidigare fällande domar mot tredjelandsmedborgare (nedan kallat Ecris-TCN),

b)

de villkor enligt vilka Ecris-TCN ska användas av centralmyndigheterna i syfte att få uppgifter om sådana tidigare fällande domar via det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), som inrättats genom beslut 2009/316/RIF, samt de villkor enligt vilka Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten ska använda Ecris-TCN.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på behandlingen av identitetsuppgifter om tredjelandsmedborgare som har varit föremål för fällande domar i medlemsstaterna, för ändamålet att identifiera den eller de medlemsstater där dessa domar har meddelats. Med undantag för artikel 5.1 b ii är de bestämmelser i denna förordning som är tillämpliga på tredjelandsmedborgare även tillämpliga på unionsmedborgare som även är medborgare i ett tredjeland och som har varit föremål för fällande domar i medlemsstaterna.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    fällande dom : ett lagakraftvunnet avgörande av en brottmålsdomstol mot en fysisk person med avseende på ett brott, om detta avgörande registreras i den dömande medlemsstatens kriminalregister,

2.    brottmålsförfarande : förundersökningsskedet, själva rättegången och verkställigheten av domen,

3.    kriminalregister : det eller de nationella registren för registrering av fällande domar i enlighet med nationell rätt,

4.    dömande medlemsstat : den medlemsstat där en fällande dom har meddelats,

5.    centralmyndighet : en myndighet som utsetts i enlighet med artikel 3.1 i rambeslut 2009/315/RIF,

6.    behöriga myndigheter : centralmyndigheterna och Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten, som är behöriga att få åtkomst till eller göra sökningar i Ecris-TCN i enlighet med denna förordning,

7.    tredjelandsmedborgare : en person som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i EUF-fördraget eller som är en statslös person eller en person vars medborgarskap är okänt,

8.    det centrala systemet : den eller de databaser som utvecklas och underhålls av EU-Lisa och som innehåller identitetsuppgifter om tredjelandsmedborgare som har varit föremål för fällande domar i medlemsstaterna,

9.    gränssnittsprogram : den programvara finns hos de behöriga myndigheterna genom vilken de kan få åtkomst till det centrala systemet via den kommunikationsinfrastruktur som avses i artikel 4.1 d,

10.    identitetsuppgifter : alfanumeriska uppgifter, uppgifter om fingeravtryck och ansiktsbilder som används för att fastställa en koppling mellan dessa uppgifter och en fysisk person,

11.    alfanumeriska uppgifter : uppgifter som återges med bokstäver, siffror, specialtecken, mellanslag och skiljetecken,

12.    uppgifter om fingeravtryck : uppgifter om platta och rullade fingeravtryck av en persons alla fingrar,

13.    ansiktsbild : en digital avbildning av en persons ansikte,

14.    träff : en eller flera överensstämmelser som kan konstateras genom en jämförelse mellan identitetsuppgifter registrerade i det centrala systemet och de identitetsuppgifter som används för en sökning,

15.    nationell central åtkomstpunkt : den nationella anslutningspunkt till kommunikationsinfrastrukturen som anges i artikel 4.1 d,

16.    Ecris referensprogramvara : den programvara som utvecklats av kommissionen och som ställts till medlemsstaternas förfogande för utbyte av uppgifter ur kriminalregister via Ecris,

17.    nationell tillsynsmyndighet : en oberoende offentlig myndighet som har utsetts av en medlemsstat enligt unionens tillämpliga dataskyddsregler,

18.    tillsynsmyndigheter : Europeiska datatillsynsmannen och de nationella tillsynsmyndigheterna.

Artikel 4

Ecris-TCN:s tekniska utformning

1.   Ecris-TCN ska bestå av

a)

ett centralt system i vilket identitetsuppgifter om dömda tredjelandsmedborgare lagras,

b)

en nationell central åtkomstpunkt i varje medlemsstat,

c)

gränssnittsprogram som gör det möjligt att ansluta de behöriga myndigheterna till det centrala systemet via de nationella centrala åtkomstpunkterna och den kommunikationsinfrastruktur som avses i led d,

d)

en kommunikationsinfrastruktur mellan det centrala systemet och de nationella centrala åtkomstpunkterna.

2.   Det centrala systemet ska hysas av EU-Lisas tekniska driftställen.

3.   Gränssnittsprogrammet ska integreras med Ecris referensprogramvara. Medlemsstaterna ska använda Ecris referensprogramvara eller, i den situation och på de villkor som fastställs i punkterna 4–8, den nationella programvaran för genomförande av Ecris, för att göra sökningar i Ecris-TCN samt för att skicka påföljande begäranden om uppgifter ur kriminalregister.

4.   De medlemsstater som använder sin nationella programvara för genomförande av Ecris ska ansvara för att säkerställa att deras nationella programvara för genomförande av Ecris tillåter deras nationella kriminalregistermyndigheter att använda Ecris-TCN, med undantag för gränssnittsprogrammet, i enlighet med denna förordning. I detta syfte ska de innan den dag då Ecris-TCN tas i drift i enlighet med artikel 35.4 säkerställa att deras nationella programvara för genomförande av Ecris fungerar i enlighet med de protokoll och tekniska specifikationer som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 10 och med eventuella ytterligare tekniska krav som EU-Lisa fastställer enligt denna förordning och som är baserade på de genomförandeakterna.

5.   Så länge de inte använder Ecris referensprogramvara ska medlemsstater som använder sin nationella programvara för genomförande av Ecris utan onödigt dröjsmål även säkerställa genomförandet av eventuella efterföljande tekniska anpassningar av den nationella programvaran för genomförande av Ecris som är nödvändiga till följd av ändringar av de tekniska specifikationer som fastställts i de genomförandeakter som avses i artikel 10 eller till följd av ändringar av eventuella ytterligare tekniska krav som EU-Lisa fastställer enligt denna förordning och som är baserade på de genomförandeakterna.

6.   De medlemsstater som använder sin nationella programvara för genomförande av Ecris ska bära samtliga kostnader för genomförande, underhåll och vidareutveckling av denna nationella programvara för genomförande av Ecris och för sammankopplingen av den med Ecris-TCN, med undantag för gränssnittsprogrammet.

7.   Om en medlemsstat som använder sin nationella programvara för genomförande av Ecris inte kan uppfylla sina skyldigheter enligt denna artikel är den skyldig att använda Ecris referensprogramvara, inklusive det integrerade gränssnittsprogrammet, för användningen av Ecris-TCN.

8.   Inför den utvärdering som kommissionen ska göra enligt artikel 36.10 b ska de berörda medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen all nödvändig information.

KAPITEL II

Centralmyndigheternas införande och användning av uppgifter

Artikel 5

Införande av uppgifter i Ecris-TCN

1.   För varje dömd tredjelandsmedborgare ska den dömande medlemsstatens centralmyndighet skapa en uppgiftspost i det centrala systemet. Uppgiftsposten ska innehålla

a)

vad gäller alfanumeriska uppgifter:

i)

uppgifter som ska inkluderas såvida de inte i enskilda fall är okända för centralmyndigheten (obligatoriska uppgifter):

Efternamn.

Förnamn.

Födelsedatum.

Födelseort (ort och land).

Medborgarskap (ett eller flera).

Kön.

Tidigare namn (i förekommande fall).

Den dömande medlemsstatens kod.

ii)

uppgifter som ska inkluderas om de har förts in i kriminalregistret (valfria uppgifter):

Föräldrarnas namn.

iii)

uppgifter som ska inkluderas om de är tillgängliga för centralmyndigheten (tilläggsuppgifter):

Id-nummer eller typ av och nummer på personens identitetshandlingar, samt namn på den utfärdande myndigheten.

Pseudonym eller alias.

b)

vad gäller uppgifter om fingeravtryck:

i)

Uppgifter om fingeravtryck som har samlats in i enlighet med nationell rätt under ett brottmålsförfarande.

ii)

Åtminstone uppgifter om fingeravtryck på grundval av något av följande kriterier:

tredjelandsmedborgaren har dömts till ett fängelsestraff på minst sex månader,

eller

tredjelandsmedborgaren har dömts för ett brott som enligt medlemsstatens rätt är belagt med ett maximalt fängelsestraff på minst tolv månader.

2.   De uppgifter om fingeravtryck som avses i punkt 1 b i den här artikeln ska följa de tekniska specifikationer för kvalitet, bildupplösning och behandling av uppgifter om fingeravtryck som föreskrivs i den genomförandeakt som avses i artikel 10.1 b. Referensnumret för uppgifterna om den dömda personens fingeravtryck ska inbegripa den dömande medlemsstatens kod.

3.   Uppgiftsposten får också innehålla ansiktsbilder av den dömda tredjelandsmedborgaren om rätt den dömande medlemsstatens rätt tillåter att dömda personers ansiktsbilder samlas in och lagras.

4.   Den dömande medlemsstaten ska skapa uppgiftsposten automatiskt när så är möjligt och utan onödigt dröjsmål efter det att den fällande domen har förts in i kriminalregistret.

5.   De dömande medlemsstaterna ska även skapa uppgiftsposter för fällande domar som meddelats före den dag då uppgifter ska börja föras in i enlighet med artikel 35.1 i den mån uppgifter om dömda personer lagras i deras nationella databaser. I sådana fall ska uppgifter om fingeravtryck inkluderas endast om de har samlats in under ett brottmålsförfarande i enlighet med nationell rätt och om de tydligt överensstämmer med andra identitetsuppgifter i kriminalregister.

6.   För att uppfylla de skyldigheter som anges i punkt 1 b i och ii samt i punkt 5 får medlemsstaterna använda uppgifter om fingeravtryck som har samlats in för andra ändamål än brottmålsförfaranden, om sådan användning är tillåten enligt nationell rätt.

Artikel 6

Ansiktsbilder

1.   Fram till ikraftträdandet av den delegerade akt som föreskrivs i punkt 2 får ansiktsbilder endast användas för att bekräfta identiteten hos en tredjelandsmedborgare som har identifierats som ett resultat av en alfanumerisk sökning eller en sökning med hjälp av uppgifter om fingeravtryck.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 för att komplettera denna förordning när det gäller användning av ansiktsbilder för identifiering av tredjelandsmedborgare i syfte att identifiera vilka medlemsstater som innehar information om tidigare fällande domar mot sådana personer när detta blir tekniskt möjligt. Innan kommissionen utövar denna befogenhet ska den, med beaktande av behov och proportionalitet samt den tekniska utvecklingen i fråga om programvara för ansiktsigenkänning, bedöma huruvida den teknik som krävs finns tillgänglig och är klar att tas i bruk.

Artikel 7

Användning av Ecris-TCN för att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister

1.   Centralmyndigheterna ska använda Ecris-TCN för att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare i syfte att få uppgifter om tidigare fällande domar via Ecris när begäran om uppgifter ur kriminalregister om den personen görs i den berörda medlemsstaten inom ramen för ett brottmålsförfarande mot denna person eller för något av följande ändamål, om de föreskrivs i och är i enlighet med nationell rätt:

Kontroll av en persons egna uppgifter i kriminalregister på begäran av honom eller henne.

Säkerhetsgodkännanden.

Erhållande av licens eller tillstånd.

Prövning inför anställning.

Prövning för frivilligverksamhet som innefattar direkta och regelbundna kontakter med barn eller utsatta personer.

Visering, förvärv av medborgarskap och migrationsförfaranden, inbegripet asylförfaranden.

Kontroller i samband med offentliga kontrakt och offentliga prov.

I vissa fall, utom när en tredjelandsmedborgare hos en centralmyndighet efterfrågar uppgifter om sig själv i kriminalregistret eller när begäran görs i syfte att erhålla uppgifter i kriminalregister enligt artikel 10.2 i direktiv 2011/93/EU, får den myndighet som begär uppgifter i kriminalregister emellertid besluta att sådan användning av Ecris-TCN inte är lämplig.

2.   Varje medlemsstat som beslutar, om så föreskrivs i och i enlighet med nationell rätt, att använda Ecris-TCN för andra ändamål än de som anges i punkt 1 i syfte att få uppgifter om tidigare fällande domar via Ecris ska senast dagen för driftstart enligt artikel 35.4, eller när som helst därefter, underrätta kommissionen om sådana andra ändamål och eventuella ändringar av sådana ändamål. Kommissionen ska offentliggöra sådana underrättelser i Europeiska unionens officiella tidning inom 30 dagar från det att underrättelserna mottagits.

3.   Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten får söka i Ecris-TCN för att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare i enlighet med artiklarna 14–18. De får emellertid inte föra in, rätta eller radera några uppgifter i Ecris-TCN.

4.   För de ändamål som avses i punkterna 1, 2 och 3 får de behöriga myndigheterna också söka i Ecris-TCN för att med avseende på en person som är unionsmedborgare kontrollera huruvida någon medlemsstat innehar uppgifter i kriminalregister om denna person i egenskap av tredjelandsmedborgare.

5.   När de behöriga myndigheterna söker i Ecris-TCN får de använda alla eller bara vissa av de uppgifter som avses i artikel 5.1. Det minimum av uppgifter som krävs för att söka i systemet ska specificeras i en genomförandeakt som antas i enlighet med artikel 10.1 g.

6.   De behöriga myndigheterna får också söka i Ecris-TCN med användning av ansiktsbilder, förutsatt att en sådan funktion har genomförts i enlighet med artikel 6.2.

7.   Vid en träff ska det centrala systemet automatiskt förse den behöriga myndigheten med information om de medlemsstater som innehar uppgifter ur kriminalregister om tredjelandsmedborgaren, tillsammans med de tillhörande referensnumren och eventuella motsvarande identitetsuppgifter. Sådana identitetsuppgifter ska endast användas för att kontrollera den berörda tredjelandsmedborgarens identitet. Resultatet av en sökning i det centrala systemet får endast användas för att göra en ansökan enligt artikel 6 i rambeslut 2009/315/RIF eller en sådan begäran som avses i artikel 17.3 i denna förordning.

8.   Vid utebliven träff ska det centrala systemet automatiskt underrätta den behöriga myndigheten.

KAPITEL III

Lagring och ändring av uppgifter

Artikel 8

Lagringsperiod för uppgifter

1.   Varje uppgiftspost ska lagras i det centrala systemet så länge som de uppgifter som gäller de fällande domarna mot den berörda personen lagras i kriminalregistret.

2.   Efter utgången av den lagringsperiod som avses i punkt 1 ska den dömande medlemsstatens centralmyndighet radera uppgiftsposten, inbegripet uppgifter om fingeravtryck eller ansiktsbilder, ur det centrala systemet. Raderingen ska om möjligt ske automatiskt, och under inga omständigheter senare än en månad efter lagringsperiodens utgång.

Artikel 9

Ändring och radering av uppgifter

1.   Medlemsstaterna får ändra eller radera de uppgifter som de har fört in i Ecris-TCN.

2.   Varje ändring av de uppgifter i kriminalregistret som ledde till skapandet av en uppgiftspost i enlighet med artikel 5 ska innefatta en identisk ändring, utan onödigt dröjsmål, av de uppgifter som lagrats i den uppgiftsposten i det centrala systemet av den dömande medlemsstaten.

3.   Om en dömande medlemsstat har anledning att tro att de uppgifter som den har registrerat i det centrala systemet är felaktiga eller att uppgifter har behandlats i det centrala systemet i strid med denna förordning, ska den

a)

omedelbart inleda ett förfarande för att kontrollera de berörda uppgifternas riktighet eller lagligheten i behandlingen av dessa, beroende på vad som är lämpligt,

b)

om nödvändigt rätta dem eller radera dem från det centrala systemet utan onödigt dröjsmål.

4.   Om en annan medlemsstat än den dömande medlemsstat som har fört in uppgifterna har anledning att tro att de uppgifter som registrerats i det centrala systemet är felaktiga eller att uppgifter har behandlats i det centrala systemet i strid med denna förordning, ska den utan onödigt dröjsmål kontakta den dömande medlemsstatens centralmyndighet.

Den dömande medlemsstaten ska

a)

omedelbart inleda ett förfarande för att kontrollera uppgifternas riktighet eller lagligheten i behandlingen av dessa, beroende på vad som är lämpligt,

b)

om nödvändigt rätta uppgifterna eller radera dem från det centrala systemet utan onödigt dröjsmål,

c)

utan onödigt dröjsmål informera den andra medlemsstaten om att uppgifterna har rättats eller raderats, alternativt om skälen till att uppgifterna inte har rättats eller raderats.

KAPITEL IV

Utveckling, drift och ansvarsområden

Artikel 10

Genomförandeakter som ska antas av kommissionen

1.   Kommissionen ska snarast möjligt anta de genomförandeakter som är nödvändiga för den tekniska utvecklingen och genomförandet av Ecris-TCN, särskilt akter om

a)

de tekniska specifikationerna för behandling av alfanumeriska uppgifter,

b)

de tekniska specifikationerna för kvalitet, bildupplösning och behandling av uppgifter om fingeravtryck,

c)

de tekniska specifikationerna för gränssnittsprogrammet,

d)

de tekniska specifikationerna för kvalitet, bildupplösning och behandling av ansiktsbilder, för de ändamål och på de villkor som fastställs i artikel 6,

e)

uppgifternas kvalitet, inbegripet ett system och förfaranden för att utföra kontroller av uppgiftskvaliteten,

f)

införande av uppgifter i enlighet med artikel 5,

g)

åtkomst till och sökning i Ecris-TCN i enlighet med artikel 7,

h)

ändring och radering av uppgifter i enlighet med artiklarna 8 och 9,

i)

förande av och åtkomst till loggar i enlighet med artikel 31,

j)

centralregistrets drift samt de regler om datasäkerhet och dataskydd som är tillämpliga på registret, i enlighet med artikel 32,

k)

tillhandahållande av statistik i enlighet med artikel 32,

l)

prestanda- och tillgänglighetskrav för Ecris-TCN, inbegripet minimispecifikationer och minimikrav på Ecris-TCN:s biometriska prestanda, särskilt vad gäller kraven i fråga om andel felaktig positiv identifiering och andel felaktig negativ identifiering.

2.   De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 38.2.

Artikel 11

Utveckling och operativ förvaltning av Ecris-TCN

1.   EU-Lisa ska ansvara för utveckling av Ecris-TCN i enlighet med principerna om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Dessutom ska EU-Lisa ansvara för den operativa förvaltningen av Ecris-TCN. Utvecklingen ska bestå av att utarbeta och genomföra de tekniska specifikationerna samt av testning och övergripande projektsamordning.

2.   EU-Lisa ska också ansvara för vidareutveckling och underhåll av Ecris referensprogramvara.

3.   EU-Lisa ska fastställa utformningen av Ecris-TCN:s fysiska struktur, inbegripet de tekniska specifikationerna för Ecris-TCN och utvecklingen med avseende på det centrala systemet, den nationella centrala åtkomstpunkten och gränssnittsprogrammet. Denna utformning ska antas av EU-Lisas styrelse, förutsatt att kommissionen avgett ett positivt yttrande.

4.   EU-Lisa ska utveckla och genomföra Ecris-TCN snarast möjligt efter denna förordnings ikraftträdande och efter kommissionens antagande av de genomförandeakter som föreskrivs i artikel 10.

5.   Innan utformnings- och utvecklingsfasen av Ecris-TCN inleds ska EU-Lisas styrelse inrätta en programstyrelse bestående av tio ledamöter.

Programstyrelsen ska bestå av åtta ledamöter som utses av styrelsen, ordföranden för den rådgivande grupp som avses i artikel 39 och en ledamot som utses av kommissionen. De ledamöter som utses av styrelsen ska väljas enbart bland de medlemsstater som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de lagstiftningsinstrument som reglerar Ecris och som kommer att delta i Ecris-TCN. Styrelsen ska säkerställa att de ledamöter den utser till programstyrelsen har nödvändig erfarenhet och sakkunskap när det gäller utveckling och hantering av it-system till stöd för rättsliga myndigheter och kriminalregistermyndigheter.

EU-Lisa ska delta i arbetet inom programstyrelsen. I detta syfte ska företrädare för EU-Lisa närvara vid mötena i programstyrelsen, i syfte att rapportera om arbetet med utformningen och utvecklingen av Ecris-TCN och annat närliggande arbete och annan närliggande verksamhet.

Programstyrelsen ska sammanträda minst en gång per kvartal, och oftare vid behov. Den ska säkerställa en lämplig hantering av utformnings- och utvecklingsfasen av Ecris-TCN och säkerställa konsekvens mellan centrala och nationella Ecris-TCN-projekt och nationell programvara för genomförande av Ecris. Programstyrelsen ska regelbundet, om möjligt varje månad, lämna skriftliga rapporter till EU-Lisas styrelse om projektets utveckling. Programstyrelsen ska inte ha befogenhet att fatta beslut eller mandat att företräda styrelsens ledamöter.

6.   Programstyrelsen ska fastställa sin arbetsordning, som särskilt ska innehålla regler om följande:

a)

Ordförandeskap.

b)

Mötesplatser.

c)

Mötesförberedelser.

d)

Tillträde för experter till mötena.

e)

Kommunikationsplaner som säkerställer att icke-deltagande ledamöter i styrelsen hålls fullt informerade.

7.   Ordförandeskapet i programstyrelsen ska innehas av en medlemsstat som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de lagstiftningsinstrument som reglerar Ecris och de lagstiftningsinstrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga stora it-system som förvaltas av EU-Lisa.

8.   Programstyrelsens ledamöter ska få alla sina utgifter för resa och uppehälle ersatta av EU-Lisa. Artikel 10 i EU-Lisas arbetsordning ska gälla i tillämpliga delar. EU-Lisa ska tillhandahålla programstyrelsens sekretariat.

9.   Den rådgivande grupp som avses i artikel 39 ska under utformnings- och utvecklingsfasen bestå av de nationella projektledarna för Ecris-TCN, och EU-Lisa ska inneha ordförandeskapet. Gruppen ska sammanträda regelbundet, om möjligt minst en gång i månaden, under utformnings- och utvecklingsfasen till dess att Ecris-TCN tas i drift. Den ska rapportera till programstyrelsen efter varje möte. Den ska tillhandahålla teknisk expertis för att stödja programstyrelsen i dess uppgifter och följa upp medlemsstaternas förberedelser.

10.   För att säkerställa att konfidentialitet och integritet för de uppgifter som lagras i Ecris-TCN alltid respekteras ska EU-Lisa, i samarbete med medlemsstaterna, med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen, kostnaden för genomförande samt riskerna med behandlingen, sörja för lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder.

11.   EU-Lisa ska ansvara för följande uppgifter i samband med den kommunikationsinfrastruktur som avses i artikel 4.1 d:

a)

Tillsyn.

b)

Säkerhet.

c)

Samordning av förbindelserna mellan medlemsstaterna och leverantören.

12.   Kommissionen ska ansvara för alla andra uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen som avses i artikel 4.1 d, särskilt

a)

uppgifter avseende genomförande av budgeten,

b)

förvärv och förnyande,

c)

avtalsfrågor.

13.   EU-Lisa ska utveckla och underhålla ett system och förfaranden för att utföra kvalitetskontroller av uppgifter lagrade i Ecris-TCN och ska regelbundet lämna rapporter till medlemsstaterna. EU-Lisa ska regelbundet lämna rapporter till kommissionen om problem som uppstått och vilka medlemsstater som berörs.

14.   Den operativa förvaltningen av Ecris-TCN ska bestå av alla de arbetsuppgifter som krävs för att Ecris-TCN ska kunna fungera i enlighet med denna förordning, och särskilt det underhåll och den tekniska utveckling som krävs för att säkerställa att Ecris-TCN fungerar tillfredsställande i enlighet med de tekniska specifikationerna.

15.   EU-Lisa ska utföra uppgifter som rör tillhandahållandet av utbildning i den tekniska användningen av Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara.

16.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (17), ska EU-Lisa tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller andra likvärdiga konfidentialitetskrav på all personal som arbetar med uppgifter som registrerats i det centrala systemet. Denna skyldighet ska också gälla efter det att den anställde i fråga lämnat sin tjänst eller anställning eller upphört med sin yrkesverksamhet.

Artikel 12

Medlemsstaternas ansvarsområden

1.   Varje medlemsstat ska ansvara för

a)

säkerställande av en säker anslutning mellan sina nationella datoriserade kriminalregister och fingeravtrycksdatabaser och den nationella centrala åtkomstpunkten,

b)

utveckling, drift och underhåll av den anslutning som avses i led a,

c)

säkerställande av en anslutning mellan sina nationella system och Ecris referensprogramvara,

d)

förvaltning av och arrangemang för hur vederbörligen bemyndigad personal vid centralmyndigheterna ska ges åtkomst till Ecris-TCN i enlighet med denna förordning och upprättande och regelbunden uppdatering av en förteckning över sådan personal och de profiler som avses i artikel 19.3 g.

2.   Varje medlemsstat ska ge den personal vid sina centralmyndigheter som har rätt till åtkomst till Ecris-TCN lämplig utbildning, särskilt om regler om datasäkerhet och dataskydd och om tillämpliga grundläggande rättigheter, innan den bemyndigar den personalen att behandla uppgifter som lagras i det centrala systemet.

Artikel 13

Ansvaret för användningen av uppgifter

1.   I enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsregler ska varje medlemsstat säkerställa att de uppgifter som registrerats i Ecris-TCN behandlas på ett lagligt sätt och särskilt att

a)

endast vederbörligen bemyndigad personal har åtkomst till uppgifterna för utförandet av sina arbetsuppgifter,

b)

uppgifterna samlas in på lagligt sätt och med full respekt för tredjelandsmedborgarens mänskliga värdighet och grundläggande rättigheter,

c)

uppgifterna införs i Ecris-TCN på lagligt sätt,

d)

uppgifterna är riktiga och uppdaterade när de införs i Ecris-TCN.

2.   EU-Lisa ska säkerställa att Ecris-TCN drivs i enlighet med denna förordning, den delegerade akt som avses i artikel 6.2 och de genomförandeakter som avses i artikel 10 samt i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. EU-Lisa ska framför allt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa säkerheten hos det centrala systemet och den kommunikationsinfrastruktur som avses i artikel 4.1 d, utan att detta påverkar varje medlemsstats ansvarsområde.

3.   EU-Lisa ska snarast möjligt informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen om de åtgärder som den vidtar enligt punkt 2 inför driftstarten av Ecris-TCN.

4.   Kommissionen ska göra den information som avses i punkt 3 tillgänglig för medlemsstaterna och allmänheten via en regelbundet uppdaterad offentlig webbplats.

Artikel 14

Åtkomst för Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten

1.   Eurojust ska ha direkt åtkomst till Ecris-TCN för genomförande av artikel 17 samt för att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 2 i förordning (EU) 2018/1727 i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter om tidigare fällande domar mot tredjelandsmedborgare.

2.   Europol ska ha direkt åtkomst till Ecris-TCN i syfte att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 4.1 a–e och h i förordning (EU) 2016/794 i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter om tidigare fällande domar mot tredjelandsmedborgare.

3.   Europeiska åklagarmyndigheten ska ha direkt åtkomst till Ecris-TCN i syfte att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 4 i förordning (EU) 2017/1939 i syfte att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifter om tidigare fällande domar mot tredjelandsmedborgare.

4.   Efter en träff som anger vilka medlemsstater som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare får Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten kontakta de nationella myndigheterna i dessa medlemsstater för att begära uppgifter ur kriminalregister på det sätt som föreskrivs i deras respektive grundakt.

Artikel 15

Åtkomst för bemyndigad personal vid Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten ska ansvara för förvaltningen av och formerna för vederbörligen bemyndigad personals åtkomst till Ecris-TCN i enlighet med denna förordning och för att upprätta och regelbundet uppdatera en förteckning över denna personal och dess profiler.

Artikel 16

Ansvarsområden för Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten ska

a)

fastställa de tekniska medlen för en anslutning till Ecris-TCN och ansvara för att upprätthålla anslutningen,

b)

tillhandahålla lämplig utbildning, särskilt om regler om datasäkerhet och dataskydd och om tillämpliga grundläggande rättigheter för den del av sin personal som har rätt till åtkomst till Ecris-TCN innan de bemyndigar den personalen att behandla uppgifter som lagras i det centrala systemet,

c)

säkerställa att de personuppgifter som de behandlar inom ramen för denna förordning skyddas i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler.

Artikel 17

Kontaktpunkt för tredjeländer och internationella organisationer

1.   Tredjeländer och internationella organisationer får inom ramen för ett brottmålsförfarande rikta begäran om information om vilka medlemsstater, om någon, som innehar uppgifter i kriminalregister om en tredjelandsmedborgare till Eurojust. För detta ändamål ska de använda den standardblankett som återfinns i bilagan till denna förordning.

2.   När Eurojust tar emot en begäran enligt punkt 1 ska den använda Ecris-TCN för att identifiera vilka medlemsstater, om någon, som innehar uppgifter i kriminalregister om den berörda tredjelandsmedborgaren.

3.   Vid en träff ska Eurojust fråga den medlemsstat som innehar uppgifter i kriminalregister om den berörda tredjelandsmedborgaren om den samtycker till att Eurojust informerar tredjelandet eller den internationella organisationen om namnet på den berörda medlemsstaten. Om den medlemsstaten lämnar sitt samtycke ska Eurojust informera tredjelandet eller den internationella organisationen om namnet på den medlemsstaten samt om hur tredjelandet eller organisationen kan begära utdrag ur kriminalregistret från den medlemsstaten i enlighet med tillämpliga förfaranden.

4.   I fall där det inte finns någon träff eller om Eurojust inte kan lämna ett svar i enlighet med punkt 3 på framställningar som görs enligt denna artikel, ska Eurojust informera det berörda tredjelandet eller den berörda internationella organisationen om att den har avslutat förfarandet utan att ge någon indikation på huruvida uppgifter i kriminalregister om den berörda personen innehas av någon av medlemsstaterna.

Artikel 18

Tillhandahållande av uppgifter till ett tredjeland, en internationell organisation eller en privat part

Varken Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten eller någon centralmyndighet får överföra eller göra tillgänglig för ett tredjeland, en internationell organisation eller en privat part, uppgifter från Ecris-TCN om en tredjelandsmedborgare. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 17.3.

Artikel 19

Datasäkerhet

1.   EU-Lisa ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa säkerheten i Ecris-TCN, utan att detta påverkar varje medlemsstats ansvarsområde, med beaktande av de säkerhetsåtgärder som anges i punkt 3.

2.   Med avseende på driften av Ecris-TCN ska EU-Lisa vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå de mål som anges i punkt 3, bland annat anta en säkerhetsplan och en driftskontinuitets- och katastrofplan, samt för att säkerställa att installerade system kan återställas vid driftavbrott.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa datasäkerheten före och under överföringen till och mottagandet från den nationella centrala åtkomstpunkten. Varje medlemsstat ska särskilt

a)

fysiskt skydda uppgifter, bland annat genom att utarbeta beredskapsplaner för att skydda infrastruktur,

b)

hindra obehöriga från att få åtkomst till nationella anläggningar där medlemsstaten bedriver verksamhet med anknytning till Ecris-TCN,

c)

hindra obehöriga från att läsa, kopiera, ändra eller avlägsna datamedier,

d)

förhindra obehörig registrering av uppgifter och obehörig inspektion, ändring eller radering av lagrade personuppgifter,

e)

hindra obehörig behandling av uppgifter i Ecris-TCN och obehörig ändring eller radering av uppgifter som behandlats i Ecris-TCN,

f)

säkerställa att personer som är behöriga att få åtkomst till Ecris-TCN endast har åtkomst till de uppgifter för vilka de har åtkomstbehörighet, och att detta sker endast med hjälp av individuella användaridentiteter och konfidentiella åtkomstmetoder,

g)

säkerställa att alla myndigheter med rätt till åtkomst till Ecris-TCN skapar profiler som beskriver arbetsuppgifter och ansvarsområden för personer som är behöriga att föra in, rätta, radera, konsultera och söka uppgifter och på begäran utan onödigt dröjsmål gör dessa profiler tillgängliga för de nationella tillsynsmyndigheterna,

h)

säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa till vilka av unionens organ och byråer personuppgifter får överföras via datakommunikationsutrustning,

i)

säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa vilka uppgifter som har behandlats i Ecris-TCN, när detta har gjorts, av vem, och med vilket ändamål,

j)

hindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter i samband med överföring av personuppgifter till eller från Ecris-TCN eller under transport av datamedier, särskilt med hjälp av lämplig krypteringsteknik,

k)

övervaka att de säkerhetsåtgärder som avses i denna punkt är ändamålsenliga och vidta nödvändiga organisatoriska åtgärder i fråga om egenkontroll och tillsyn för att säkerställa att denna förordning efterlevs.

4.   EU-Lisa och medlemsstaterna ska samarbeta för att säkerställa ett konsekvent arbetssätt när det gäller datasäkerhet som grundar sig på en process för säkerhetsriskhantering som omfattar hela Ecris-TCN.

Artikel 20

Ansvarighet

1.   Varje person eller medlemsstat som har lidit ekonomisk eller ideell skada till följd av en olaglig behandling eller någon annan handling som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från

a)

den medlemsstat som är ansvarig för den uppkomna skadan, eller

b)

EU-Lisa, om EU-Lisa inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt denna förordning eller förordning (EU) 2018/1725.

Den medlemsstat som är ansvarig för den uppkomna skadan respektive EU-Lisa ska helt eller delvis befrias från detta ansvar om den bevisar att den inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan.

2.   Om en medlemsstats, Eurojusts, Europols eller Europeiska åklagarmyndighetens underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning skadar Ecris-TCN, ska den medlemsstaten, Eurojust, Europol respektive Europeiska åklagarmyndigheten hållas ansvarig för sådan skada, såvida inte och i den mån EU-Lisa eller en annan medlemsstat som deltar i Ecris-TCN underlät att vidta rimliga åtgärder för att förhindra skadan eller för att minimera dess verkningar.

3.   Ersättningsanspråk mot en medlemsstat för de skador som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av svarandemedlemsstatens rätt. Ersättningsanspråk mot EU-Lisa, Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten för de skador som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av deras respektive grundakt.

Artikel 21

Egenkontroll

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje centralmyndighet vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna förordning och vid behov samarbetar med tillsynsmyndigheterna.

Artikel 22

Sanktioner

Varje missbruk av uppgifter som förts in i Ecris-TCN ska bli föremål för effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner eller disciplinära åtgärder, i enlighet med nationell rätt eller unionsrätt.

KAPITEL V

Dataskyddsrättigheter och tillsyn

Artikel 23

Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde

1.   Varje centralmyndighet ska fungera som personuppgiftsansvarig i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsregler med avseende på behandling av personuppgifter som centralmyndighetens medlemsstat utför enligt denna förordning.

2.   EU-Lisa ska fungera som personuppgiftsbiträde i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 i fråga om personuppgifter som förts in i det centrala systemet av medlemsstaterna.

Artikel 24

Ändamål med behandlingen av personuppgifter

1.   De uppgifter som förs in i det centrala systemet ska endast behandlas med ändamålet att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifterna i kriminalregister om tredjelandsmedborgare.

2.   Med undantag för vederbörligen bemyndigad personal vid Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten som har åtkomst till Ecris-TCN inom ramen för denna förordning, ska åtkomst till Ecris-TCN uteslutande vara förbehållen vederbörligen bemyndigad personal vid centralmyndigheterna. Åtkomst ska begränsas till den utsträckning som är nödvändig för att utföra arbetsuppgifterna för det ändamål som anges i punkt 1, och till vad som är nödvändigt och proportionellt i förhållande till de mål som eftersträvas.

Artikel 25

Rätt till tillgång, rättelse, radering och begränsning av behandling

1.   Begäranden från tredjelandsmedborgare som avser rätten till tillgång till personuppgifter, till rättelse och radering liksom begränsning av behandlingen av personuppgifter, vilken fastställs i unionens tillämpliga dataskyddsregler, kan riktas till centralmyndigheten i varje medlemsstat.

2.   Om en begäran görs hos en annan medlemsstat än den dömande medlemsstaten ska den medlemsstat hos vilken begäran har ingetts vidarebefordra denna till den dömande medlemsstaten, utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter inom 10 arbetsdagar efter det att begäran har mottagits. Vid mottagande av begäran ska den dömande medlemsstaten

a)

omedelbart inleda förfarandet för att kontrollera att de berörda uppgifterna är riktiga och att behandlingen av dessa i Ecris-TCN var laglig, och

b)

utan onödigt dröjsmål svara den medlemsstat som vidarebefordrat begäran.

3.   Om det framkommer att uppgifter som registrerats i Ecris-TCN är felaktiga eller har behandlats på ett olagligt sätt ska den dömande medlemsstaten rätta eller radera uppgifterna i enlighet med artikel 9. Den dömande medlemsstaten eller, i tillämpliga fall, den medlemsstat hos vilken begäran har gjorts, ska utan onödigt dröjsmål lämna skriftlig bekräftelse till den berörda personen på att åtgärder har vidtagits för att rätta eller radera uppgifter om den personen. Den dömande medlemsstaten ska också utan onödigt dröjsmål informera eventuella andra medlemsstater som har mottagit uppgifter om fällande domar som erhållits genom en sökning i Ecris-TCN om vilka åtgärder som har vidtagits.

4.   Om den dömande medlemsstaten inte instämmer i att uppgifter som registrerats i Ecris-TCN är felaktiga eller har behandlats på ett olagligt sätt, ska medlemsstaten anta ett administrativt eller rättsligt beslut med en skriftlig förklaring till den berörda personen om varför den inte är beredd att rätta eller radera uppgifter som rör den personen. Sådana fall får, när så är lämpligt, meddelas till den nationella tillsynsmyndigheten.

5.   Den medlemsstat som har antagit beslutet enligt punkt 4 ska också tillhandahålla den berörda personen information som förklarar vilka åtgärder personen kan vidta om denne inte godtar den förklaring som getts enligt punkt 4. Detta ska omfatta information om hur det går till att väcka talan vid domstol eller inge klagomål till behöriga myndigheter i den medlemsstaten och vilket bistånd, inbegripet från de nationella tillsynsmyndigheterna, som finns tillgängligt i enlighet med nationell rätt i den medlemsstaten.

6.   En begäran enligt punkt 1 ska innehålla den information som behövs för att den berörda personen ska kunna identifieras. Denna information ska endast användas för att de rättigheter som avses i punkt 1 ska kunna utövas och ska sedan omedelbart raderas.

7.   I fall då punkt 2 är tillämplig ska den centralmyndighet till vilken begäran riktades bevara en skriftlig handling där det anges att en sådan begäran har gjorts och hur den hanterades samt till vilken myndighet den vidarebefordrades. På begäran av den nationella tillsynsmyndigheten ska centralmyndigheten utan dröjsmål göra denna handling tillgänglig för den nationella tillsynsmyndigheten. Centralmyndigheten och tillsynsmyndigheterna ska radera sådana registreringar tre år efter det att de gjordes.

Artikel 26

Samarbete för att säkerställa respekten för dataskyddsrättigheter

1.   Centralmyndigheterna ska samarbeta med varandra för att säkerställa att de rättigheter som föreskrivs i artikel 25 respekteras.

2.   I varje medlemsstat ska den nationella tillsynsmyndigheten på begäran ge berörda personer information om hur de kan utöva sin rätt att rätta eller radera uppgifter som rör dem, i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsregler.

3.   Vid tillämpning av denna artikel ska den nationella tillsynsmyndigheten i den medlemsstat som överförde uppgifterna och den nationella tillsynsmyndigheten i medlemsstaten hos vilken begäran gjorts samarbeta med varandra.

Artikel 27

Rättsmedel

Var och en ska i enlighet med nationell rätt eller unionsrätt ha rätt att inge klagomål och rätt att anlita ett rättsmedel i den dömande medlemsstat som har vägrat vederbörande rätt att få åtkomst till eller rätt att rätta eller radera uppgifter om honom eller henne som avses i artikel 25.

Artikel 28

Nationella tillsynsmyndigheters tillsyn

1.   Varje medlemsstat ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheter som utsetts enligt unionens tillämpliga dataskyddsregler kontrollerar lagligheten i den berörda medlemsstatens behandling av personuppgifter enligt artiklarna 5 och 6, inbegripet överföring av dem till och från Ecris-TCN.

2.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska säkerställa att en granskning av behandlingar av uppgifter i de nationella datoriserade kriminalregistren och fingeravtrycksdatabaserna i samband med utbyte av uppgifter mellan de systemen och Ecris-TCN utförs i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder minst vart tredje år efter den dag då Ecris-TCN tas i drift.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella tillsynsmyndigheter har tillräckliga resurser för att fullgöra de uppgifter som den åläggs inom ramen för denna förordning.

4.   Varje medlemsstat ska tillhandahålla all information som begärs av de nationella tillsynsmyndigheterna och ska särskilt förse dem med information om verksamhet i enlighet med artiklarna 12, 13 och 19. Varje medlemsstat ska ge tillsynsmyndigheterna åtkomst till sina register enligt artikel 25.7 och till sina loggar enligt artikel 31.6 och vid varje tidpunkt bevilja dem tillträde till alla sina lokaler som är relaterade till Ecris-TCN.

Artikel 29

Europeiska datatillsynsmannens tillsyn

1.   Europeiska datatillsynsmannen ska tillse att EU-Lisas behandling av personuppgifter som rör Ecris-TCN utförs i enlighet med denna förordning.

2.   Europeiska datatillsynsmannen ska säkerställa att en revision av EU-Lisas behandling av personuppgifter genomförs minst vart tredje år i enlighet med internationella revisionsstandarder. En rapport om revisionen ska sändas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, EU-Lisa och tillsynsmyndigheterna. EU-Lisa ska ges tillfälle att yttra sig innan rapporten antas.

3.   EU-Lisa ska tillhandahålla den information som begärs av Europeiska datatillsynsmannen, ge honom eller henne åtkomst till alla dokument och till de loggar som avses i artikel 31 samt vid varje tidpunkt bevilja honom eller henne tillträde till alla sina lokaler.

Artikel 30

Samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och Europeiska datatillsynsmannen

En samordnad tillsyn av Ecris-TCN ska säkerställas i enlighet med artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 31

Förande av loggar

1.   EU-Lisa och de behöriga myndigheterna ska i enlighet med sitt respektive ansvarsområde säkerställa att alla uppgiftsbehandlingar i Ecris-TCN registreras i en logg i enlighet med punkt 2 i syfte att kontrollera om begäranden varit tillåtna, att övervaka dataintegritet och datasäkerhet och att behandlingen av uppgifterna varit laglig samt i syfte att utföra egenkontroll.

2.   Av loggen ska framgå

a)

ändamålet med begäran om åtkomst till uppgifter i Ecris-TCN,

b)

vilka uppgifter som har överförts i enlighet med vad som avses i artikel 5,

c)

nationell ärendereferens,

d)

datum och exakt tidpunkt för uppgiftsbehandlingen,

e)

vilka uppgifter som använts för en sökning,

f)

den identifierande beteckningen för den tjänsteman som utförde sökningen.

3.   Loggen om sökningar och utlämnande av uppgifter ska göra det möjligt att fastställa syftet med sådana uppgiftsbehandlingar.

4.   Loggar får användas endast för att övervaka att uppgiftsbehandling är laglig och för att säkerställa dataintegriteten och datasäkerheten. Endast loggar som innehåller andra uppgifter än personuppgifter får användas för den övervakning och utvärdering som avses i artikel 36. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och raderas efter tre år, om de inte längre behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts.

5.   EU-Lisa ska på begäran göra loggarna till sin uppgiftsbehandling tillgängliga för centralmyndigheterna utan onödigt dröjsmål.

6.   De behöriga nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för att kontrollera om begärandena varit tillåtna och för att övervaka att behandlingen av uppgifterna är laglig och för att säkerställa dataintegriteten och datasäkerheten ska ha åtkomst till loggar på begäran, så att de kan fullgöra sina uppgifter. På begäran ska centralmyndigheterna göra loggarna till sin uppgiftsbehandling tillgängliga för de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna utan onödigt dröjsmål.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 32

Användning av uppgifter för rapportering och statistik

1.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid EU-Lisa, de behöriga myndigheterna och kommissionen ska ha åtkomst till de uppgifter som behandlats inom Ecris-TCN endast för rapporterings- och statistikändamål och utan att det är möjligt att identifiera enskilda personer.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 ska EU-Lisa upprätta, genomföra och hysa ett centralregister i sina tekniska driftställen som innehåller uppgifter enligt punkt 1 som, utan att det är möjligt att identifiera enskilda personer, gör det möjligt att erhålla anpassade rapporter och statistik. Åtkomst till centralregistret ska beviljas genom säkrad åtkomst med åtkomstkontroll och specifika användarprofiler, endast för rapporterings- och statistikändamål.

3.   De förfaranden som införs av EU-Lisa i syfte att övervaka Ecris-TCN:s funktion enligt artikel 36 samt Ecris referensprogramvara ska inbegripa möjligheten att ta fram regelbunden statistik för övervakningsändamål.

EU-Lisa ska varje månad till kommissionen översända statistik över registrering, lagring och utbyte av uppgifter ur kriminalregister via Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara. EU-Lisa ska säkerställa att det inte är möjligt att identifiera enskilda personer med hjälp av statistiken. På kommissionens begäran ska EU-Lisa tillhandahålla kommissionen statistik om särskilda aspekter som rör genomförandet av denna förordning.

4.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla EU-Lisa den statistik den behöver för att kunna uppfylla sina skyldigheter som avses i denna artikel. De ska tillhandahålla kommissionen statistik över antalet dömda tredjelandsmedborgare och antalet fällande domar mot tredjelandsmedborgare inom deras territorium.

Artikel 33

Kostnader

1.   Kostnaderna i samband med inrättande och drift av det centrala systemet, kommunikationsinfrastrukturen som avses i artikel 4.1 d, gränssnittsprogrammet och Ecris referensprogramvara ska belasta unionens allmänna budget.

2.   Kostnaderna för anslutning av Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten till Ecris-TCN ska belasta deras respektive budget.

3.   Andra kostnader ska bäras av medlemsstaterna, särskilt de kostnader som har förorsakats av anslutningen av befintliga nationella kriminalregister, fingeravtrycksdatabaser och centralmyndigheterna till Ecris-TCN, samt kostnaderna för att hysa Ecris referensprogramvara.

Artikel 34

Underrättelser

1.   Varje medlemsstat ska underrätta EU-Lisa om den eller de centralmyndigheter som har åtkomst för att föra in, rätta, radera, konsultera eller söka uppgifter, samt om alla förändringar i detta avseende.

2.   EU-Lisa ska säkerställa att den förteckning över centralmyndigheter som anges i medlemsstaternas underrättelser offentliggörs både i Europeiska unionens officiella tidning och på dess webbplats. När EU-Lisa mottar en underrättelse om en ändring av en medlemsstats centralmyndighet ska den uppdatera förteckningen utan onödigt dröjsmål.

Artikel 35

Införande av uppgifter och driftstart

1.   När kommissionen konstaterat att följande villkor är uppfyllda ska den fastställa den dag från och med vilken medlemsstaterna ska börja föra in de uppgifter som avses i artikel 5 i Ecris-TCN:

a)

De relevanta genomförandeakter som avses i artikel 10 har antagits.

b)

Medlemsstaterna har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemang som ska gälla för insamling och överföring till Ecris-TCN av de uppgifter som avses i artikel 5 och anmält dessa till kommissionen.

c)

EU-Lisa har utfört ett heltäckande test av Ecris-TCN i samarbete med medlemsstaterna och med användning av anonyma testdata.

2.   När kommissionen har fastställt vilken dag uppgifter ska börja föras in i enlighet med punkt 1 ska den underrätta medlemsstaterna om denna dag. Inom två månader från denna dag ska medlemsstaterna föra in de uppgifter som avses i artikel 5 i Ecris-TCN, med beaktande av artikel 41.2.

3.   Efter utgången av den period som avses i punkt 2 ska EU-Lisa utföra ett slutligt test av Ecris-TCN, i samarbete med medlemsstaterna.

4.   När det test som avses i punkt 3 har slutförts med tillfredsställande resultat och EU-Lisa anser att Ecris-TCN kan tas i drift ska EU-Lisa underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av testet och besluta vilken dag Ecris-TCN ska tas i drift.

5.   Det kommissionsbeslut om den dag då Ecris-TCN ska tas i drift som avses i punkt 4 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

6.   Medlemsstaterna ska börja använda Ecris-TCN från och med den dag som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 4.

7.   När kommissionen fattar de beslut som avses i denna artikel får den ange olika datum för införande i Ecris-TCN av de alfanumeriska uppgifter och uppgifter om fingeravtryck som avses i artikel 5 samt för driftstart för dessa olika kategorier av uppgifter.

Artikel 36

Övervakning och utvärdering

1.   EU-Lisa ska säkerställa att det finns förfaranden för att övervaka utvecklingen av Ecris-TCN mot bakgrund av målen vad gäller planering och kostnader samt att övervaka Ecris-TCN:s och Ecris referensprogramvaras funktion med beaktande av målen vad gäller tekniska resultat, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.

2.   I syfte att övervaka Ecris-TCN:s funktion och det tekniska underhållet av detta ska EU-Lisa ha åtkomst till nödvändig information om de behandlingar av uppgifter som utförs inom Ecris-TCN och inom Ecris referensprogramvara.

3.   Senast den 12 december 2019 och därefter var sjätte månad under utformnings- och utvecklingsfasen ska EU-Lisa lämna en lägesrapport till Europaparlamentet och rådet om utvecklingen av Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara.

4.   Den rapport som avses i punkt 3 ska innehålla en översikt över de aktuella kostnaderna och projektets framsteg, en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna och information om eventuella tekniska problem och risker som kan påverka de övergripande kostnaderna för Ecris-TCN, vilka ska belasta unionens allmänna budget i enlighet med artikel 33.

5.   Om det uppstår kraftiga förseningar i utvecklingsprocessen ska EU-Lisa snarast möjligt informera Europaparlamentet och rådet om orsakerna till dessa förseningar och vilka tidsmässiga och ekonomiska konsekvenser de får.

6.   Så snart som utvecklingen av Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara har slutförts ska EU-Lisa lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för hur målen avseende framför allt planering och kostnader har uppfyllts samt ge en motivering till eventuella avvikelser.

7.   Om en teknisk uppgradering behöver göras av Ecris-TCN som skulle kunna medföra avsevärda kostnader, ska EU-Lisa informera Europaparlamentet och rådet om detta.

8.   Två år efter det att driften av Ecris-TCN har inletts och därefter varje år ska EU-Lisa lämna en rapport till kommissionen om Ecris-TCN:s och Ecris referensprogramvaras tekniska funktion, inklusive säkerhetsaspekter, särskilt baserat på statistiken om Ecris-TCN:s funktion och användning och om utbytet, via Ecris referensprogramvara, av uppgifter ur kriminalregister.

9.   Fyra år efter driftstarten av Ecris-TCN och därefter vart fjärde år ska kommissionen genomföra en övergripande utvärdering av Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara. Den övergripande utvärderingsrapport som upprättas på denna grund ska innehålla en bedömning av denna förordnings tillämpning och en granskning av de resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som sattes upp och inverkan på de grundläggande rättigheterna. Rapporten ska också innehålla en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för att driva Ecris-TCN fortfarande gäller, av huruvida det är lämpligt att använda biometriska uppgifter för Ecris-TCN liksom av säkerheten i Ecris-TCN och eventuella säkerhetskonsekvenser för framtida drift. Utvärderingen ska innefatta eventuella nödvändiga rekommendationer. Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

10.   Dessutom ska den första övergripande utvärderingen enligt punkt 9 innefatta en bedömning av följande:

a)

I vilken utsträckning, på grundval av relevanta statistiska uppgifter och ytterligare information från medlemsstaterna, inkluderingen av identitetsuppgifter i Ecris-TCN för unionsmedborgare som också är medborgare i ett tredjeland har bidragit till uppnåendet av målen i denna förordning.

b)

Möjligheten, för vissa medlemsstater, att fortsätta att använda den nationella programvaran för genomförande av Ecris enligt artikel 4.

c)

Införandet av uppgifter om fingeravtryck i Ecris-TCN, särskilt tillämpningen av de minimikriterier som avses i artikel 5.1 b ii.

d)

Ecris och Ecris-TCN:s inverkan på skyddet av personuppgifter.

Bedömningen kan vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag. Efterföljande övergripande utvärderingar får inbegripa en bedömning av någon eller alla dessa aspekter.

11.   Medlemsstaterna, Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten ska ge EU-Lisa och kommissionen den information som är nödvändig för att utarbeta de rapporter som avses i punkterna 3, 8 och 9 i enlighet med de kvantitativa indikatorer som fastställts på förhand av kommissionen eller EU-Lisa eller båda två. Denna information får inte äventyra arbetsmetoder eller innehålla uppgifter som röjer källor, personal eller utredningar.

12.   I förekommande fall ska tillsynsmyndigheterna ge EU-Lisa och kommissionen den information som de behöver för att kunna utarbeta de rapporter som avses i punkt 9 i enlighet med de kvantitativa indikatorer som fastställts på förhand av kommissionen eller EU-Lisa eller båda två. Denna information får inte äventyra arbetsmetoder eller innehålla uppgifter som röjer källor, personal eller utredningar.

13.   EU-Lisa ska ge kommissionen den information som är nödvändig för att ta fram de övergripande utvärderingar som avses i punkt 9.

Artikel 37

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 6.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 11 juni 2019.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 6.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 6.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 38

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 39

Rådgivande grupp

EU-Lisa ska inrätta en rådgivande grupp i syfte att inhämta sakkunskap om Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten. Under utformnings- och utvecklingsfasen ska artikel 11.9 tillämpas.

Artikel 40

Ändringar av förordning (EU) 2018/1726

Förordning (EU) 2018/1726 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1.4 ska ersättas med följande:

”4.   Byrån ska ansvara för förberedelsen, utvecklingen eller den operativa förvaltningen av in- och utresesystemet, DubliNet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara.”

2.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 8a

Uppgifter som rör Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara

När det gäller Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara ska byrån utföra

a)

de uppgifter som den tilldelas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 (*1),

b)

uppgifter som gäller utbildning i den tekniska användningen av Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 1).”"

3.

Artikel 14.1 ska ersättas med följande:

”1.   Byrån ska följa utvecklingen av forskning som är av relevans för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac, in- och utresesystemet, Etias, DubliNet, Ecris-TCN och andra stora it-system i enlighet med vad som avses i artikel 1.5.”

4.

Artikel 19.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Led ee ska ersättas med följande:

”ee)

Anta rapporterna om in- och utresesystemets utveckling enligt artikel 72.2 i förordning (EU) 2017/2226, rapporterna om utvecklingen av Etias enligt artikel 92.2 i förordning (EU) 2018/1240 och rapporterna om utvecklingen av Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara enligt artikel 36.3 i förordning (EU) 2019/816.”

b)

Led ff ska ersättas med följande:

”ff)

Anta rapporterna om den tekniska funktionen hos SIS II enligt artikel 50.4 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 66.4 i beslut 2007/533/RIF, hos VIS enligt artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 respektive artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF, hos in- och utresesystemet enligt artikel 72.4 i förordning (EU) 2017/2226, hos Etias enligt artikel 92.4 i förordning (EU) 2018/1240 och hos Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara enligt artikel 36.8 i förordning (EU) 2019/816.”

c)

Led hh ska ersättas med följande:

”hh)

Anta formella kommentarer om Europeiska datatillsynsmannens granskningsrapporter enligt artikel 45.2 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 42.2 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 31.2 i förordning (EU) nr 603/2013, artikel 56.2 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 67 i förordning (EU) 2018/1240 och artikel 29.2 i förordning (EU) 2019/816 och säkerställa lämplig uppföljning av granskningarna.”

d)

Följande led ska införas:

”lla)

Översända statistik till kommissionen rörande Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara enligt artikel 32.3 andra stycket i förordning (EU) 2019/816.”

e)

Led mm ska ersättas med följande:

”mm)

Säkerställa årligt offentliggörande av förteckningen över de myndigheter som är behöriga att direkt hämta uppgifter ur SIS II enligt artikel 31.8 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 46.8 i beslut 2007/533/RIF, tillsammans med förteckningen över nationella SIS II-byråer (N.SIS II-byråer) och Sirenekontor enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 7.3 i beslut 2007/533/RIF samt förteckningen över behöriga myndigheter enligt artikel 65.2 i förordning (EU) 2017/2226, förteckningen över behöriga myndigheter enligt artikel 87.2 i förordning (EU) 2018/1240 och förteckningen över centralmyndigheter enligt artikel 34.2 i förordning (EU) 2019/816.”

5.

I artikel 22.4 ska följande stycke införas efter tredje stycket:

”Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande Ecris-TCN som avser tillämpningen av förordning (EU) 2019/816 står på dagordningen.”

6.

I artikel 24.3 ska led p ersättas med följande:

”p)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän fastställa krav avseende konfidentiell behandling som överensstämmer med artikel 17 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 17 i beslut 2007/533/RIF, artikel 26.9 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 4.4 i förordning (EU) nr 603/2013, artikel 37.4 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 74.2 i förordning (EU) 2018/1240 och artikel 11.16 i förordning (EU) 2019/816.”

7.

I artikel 27.1 ska följande led införas:

”da)

Den rådgivande gruppen för Ecris-TCN.”

Artikel 41

Genomförande och övergångsbestämmelser

1.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna förordning så snart som möjligt och därmed säkerställa att Ecris-TCN fungerar väl.

2.   För fällande domar som meddelats före den dag då uppgifter ska börja föras in i enlighet med artikel 35.1 ska centralmyndigheterna inrätta de enskilda uppgiftsposterna i det centrala systemet enligt följande:

a)

Alfanumeriska uppgifter ska föras in i det centrala systemet senast vid utgången av den period som avses i artikel 35.2.

b)

Uppgifter om fingeravtryck ska föras in i det centrala systemet inom två år från driftstarten i enlighet med artikel 35.4.

Artikel 42

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Strasbourg den 17 april 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 mars 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 9 april 2019.

(2)  Rådets rambeslut 2008/675/RIF av den 24 juli 2008 om beaktande av fällande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat (EUT L 220, 15.8.2008, s. 32).

(3)  Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

(4)  Rådets beslut 2009/316/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (EUT L 93, 7.4.2009, s. 33).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(9)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(13)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(16)  EUT C 55, 14.2.2018, s. 4.

(17)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.


BILAGA

STANDARDBLANKETT FÖR BEGÄRAN SOM AVSES I ARTIKEL 17.1 I FÖRORDNING (EU) 2019/816 I SYFTE ATT FÅ INFORMATION OM VILKEN MEDLEMSSTAT, OM NÅGON, SOM INNEHAR UPPGIFTER I KRIMINALREGISTER OM EN TREDJELANDSMEDBORGARE

Image 1 Text av bilden

22.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 135/27


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/817

av den 20 maj 2019

om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16.2, 74 och 77.2 a, b, d och e,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen underströk i sitt meddelande av den 6 april 2016 med titeln Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet behovet av att förbättra unionens uppgiftshanteringsstruktur för gränsförvaltning och säkerhet. Meddelandet inledde arbetet för att uppnå interoperabilitet mellan EU-informationssystem för säkerhet, gränser och migrationshantering, i syfte att komma till rätta med de strukturella brister i systemen som hindrar de nationella myndigheternas arbete och att säkerställa att gränskontrolltjänstemän, tullmyndigheter, poliser och rättsliga myndigheter har tillgång till den information de behöver.

(2)

Rådet identifierade i sin Färdplan för förbättring av informationsutbytet och informationshanteringen, inbegripet interoperabilitetslösningar på området för rättsliga och inrikes frågor av den 6 juni 2016 olika rättsliga, tekniska och operativa utmaningar när det gäller interoperabilitet mellan EU-informationssystem och efterlyste en strävan efter lösningar.

(3)

I sin resolution av den 6 juli 2016 om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017 (3) efterlyste Europaparlamentet förslag för att förbättra och utveckla befintliga EU-informationssystem, åtgärda luckor i informationen och gå i riktning mot interoperabilitet samt förslag om obligatoriskt informationsutbyte på EU-nivå åtföljda av de bestämmelser om dataskydd som krävs.

(4)

I sina slutsatser av den 15 december 2016 uppmanade Europeiska rådet till ansträngningar för att fortsatt tillhandhålla resultat i fråga om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem och databaser.

(5)

Expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet konstaterade i sin slutrapport av den 11 maj 2017 att det var nödvändigt och tekniskt genomförbart att eftersträva praktiska lösningar för interoperabilitet, och att interoperabilitet i princip både kan ge operativa vinster och erhållas i överensstämmelse med dataskyddskraven.

(6)

Kommissionen presenterade i sitt meddelande av den 16 maj 2017 med titeln Sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion, i enlighet med sitt meddelande av den 6 april 2016 och resultaten och rekommendationerna från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet, en ny strategi för uppgiftshantering när det gäller gränser, säkerhet och migration där alla EU-informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering kommer att vara interoperabla på ett sätt som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna.

(7)

I sina slutsatser av den 9 juni 2017 om vägen till ett förbättrat informationsutbyte och säkerställande av interoperabiliteten mellan EU-informationssystem uppmanade rådet kommissionen att i sitt arbete följa de lösningar för interoperabilitet som expertgruppen föreslagit.

(8)

I sina slutsatser av den 23 juni 2017 underströk Europeiska rådet behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan databaser och uppmanade kommissionen att så snart som möjligt utarbeta förslag till lagstiftning på grundval förslagen från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet.

(9)

I syfte att förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten i kontrollerna vid de yttre gränserna, bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring och främja en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen – bland annat att upprätthålla den allmänna säkerheten och allmänna ordningen och trygga säkerheten inom medlemsstaternas territorier – förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken, bistå vid prövningen av ansökningar om internationellt skydd, bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda av terroristbrott och andra grova brott, underlätta identifieringen av okända personer vid en naturkatastrof, en olycka eller ett terrordåd, i syfte att upprätthålla allmänhetens förtroende för unionens migrations- och asylsystem, unionens säkerhetsåtgärder och unionens förmåga att förvalta de yttre gränserna, bör interoperabilitet inrättas mellan EU-informationssystemen, dvs. in- och utresesystemet, Informationssystemet för viseringar (VIS), EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Eurodac, Schengens informationssystem (SIS) och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN), så att dessa EU-informationssystem och de uppgifter som de innehåller kompletterar varandra, med respekt för den enskildes grundläggande rättigheter, i synnerhet rätten till skydd av personuppgifter. För att uppnå detta bör en europeisk sökportal (ESP), en gemensam biometrisk matchningstjänst, en gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR) och en detektor för multipla identiteter (MID) inrättas som interoperabilitetskomponenter.

(10)

Interoperabiliteten mellan EU-informationssystem bör göra det möjligt för dessa system att komplettera varandra för att underlätta korrekt identifiering av personer, däribland okända personer som inte kan identifiera sig eller oidentifierade mänskliga kvarlevor, bidra till att bekämpa identitetsbedrägeri, förbättra och harmonisera kvalitetskraven på uppgifterna i respektive EU-informationssystem, underlätta medlemsstaternas tekniska implementering och operativa drift av EU-informationssystem, stärka de skyddsåtgärder för datasäkerhet och dataskydd som reglerar respektive EU-informationssystem, rationalisera åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, samt stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

(11)

Interoperabilitetskomponenterna bör omfatta in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN. De bör också omfatta Europoluppgifter, men endast i den mån som krävs för att Europoluppgifter ska kunna sökas samtidigt med dessa EU-informationssystem.

(12)

Interoperabilitetskomponenterna bör behandla personuppgifterna för personer vars personuppgifter behandlas i de underliggande EU-informationssystemen och av Europol.

(13)

ESP bör inrättas för att tekniskt underlätta medlemsstaternas myndigheters och unionsbyråernas snabba, smidiga, effektiva, systematiska och kontrollerade åtkomst till EU-informationssystem, Europoluppgifter och Internationella kriminalpolisorganisationens (Interpol) databaser i den mån som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter, i enlighet med deras åtkomsträttigheter. ESP bör även inrättas för att stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS, Ecris-TCN och Europoluppgifter. Genom att göra det möjligt att utföra parallella sökningar i alla relevanta EU-informationssystem, Europoluppgifter och Interpols databaser bör ESP fungera som en gemensam kontaktpunkt eller meddelandehanterare för att söka i de olika centrala systemen och smidigt hämta den nödvändiga informationen, med full respekt för de underliggande systemens åtkomstkontroll och dataskyddskrav.

(14)

Utformningen av ESP bör, vid en sökning i Interpols databaser, säkerställa att de uppgifter som används av en ESP-användare för att inleda en sökning inte delas med ägarna av Interpols uppgifter. Utformningen av ESP bör även säkerställa att sökningar i Interpols databaser enbart sker i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

(15)

Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (SLTD-databasen) gör det möjligt för bemyndigade enheter med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i medlemsstaterna, inklusive immigrations- och gränskontrollmyndigheter, att fastställa om en resehandling är giltig. Etias gör sökningar i databasen över stulna och förkomna resehandlingar och Interpols databas för resehandlingar som är föremål för ett meddelande (TDAWN-databasen) i samband med en bedömning av sannolikheten för att en person som ansöker om resetillstånd t.ex. kommer att migrera irreguljärt eller utgöra en säkerhetsrisk. ESP bör möjliggöra en sökning i SLTD och TDAWN med en persons identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter. Om personuppgifter överförs från unionen till Interpol genom ESP bör bestämmelserna om internationella överföringar i kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (4) eller de nationella bestämmelser som införlivar kapitel V i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (5) tillämpas. Detta bör inte påverka tillämpningen av de särskilda regler som fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt 2005/69/RIF (6) och rådets beslut 2007/533/RIF (7).

(16)

ESP bör utvecklas och konfigureras så att det endast går att göra sådana sökningar med uppgifter som rör personer eller resehandlingar som finns i ett EU-informationssystem, i Europoluppgifter eller i Interpols databaser.

(17)

För att säkerställa systematisk användning av de relevanta EU-informationssystemen bör ESP användas för att söka i CIR, in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN. En nationell uppkoppling till de olika EU-informationssystemen bör dock behållas som en teknisk reserv. ESP bör också användas av unionens byråer för att göra sökningar i centrala SIS i enlighet med deras åtkomsträttigheter och för att de ska kunna utföra sina uppgifter. ESP bör vara ytterligare ett sätt att söka i centrala SIS, Europoluppgifter och Interpols databaser, som ett komplement till de befintliga särskilda gränssnitten.

(18)

Biometriska uppgifter, såsom fingeravtryck och ansiktsbilder, är unika och ger därför en mycket mer tillförlitlig identifiering av en person än alfanumeriska uppgifter. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör vara ett tekniskt verktyg för att stärka och underlätta arbetet för de relevanta EU-informationssystemen och de andra interoperabilitetskomponenterna. Huvudsyftet med den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör vara att underlätta identifiering av en person som har registrerats i flera databaser, genom att använda en enda teknisk komponent för att matcha den personens biometriska uppgifter mellan olika system, i stället för flera komponenter. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör främja säkerhet och ge fördelar i fråga om kostnader, underhåll och drift. Alla automatiska fingeravtrycksidentifieringssystem, även de som för närvarande används för Eurodac, VIS och SIS, använder biometriska mallar bestående av uppgifter som härrör från en särdragsextraktion från faktiska biometriska prov. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör samla och lagra alla dessa biometriska mallar – logiskt åtskilda, enligt det informationssystem från vilket uppgifterna härrör – på ett enda ställe och därigenom underlätta jämförelser mellan systemen med användning av biometriska mallar och möjliggöra stordriftsfördelar vid utveckling och underhåll av de centrala EU-systemen.

(19)

De biometriska mallar som lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör bestå av uppgifter som härrör från en särdragsextraktion från faktiska biometriska prov och erhållas på ett sådant sätt att det inte går att vända på extraktionsprocessen. De biometriska mallarna bör erhållas från biometriska uppgifter, men det bör inte vara möjligt att få fram dessa biometriska uppgifter från de biometriska mallarna. Eftersom handavtryck och DNA-profiler lagras endast i SIS och inte kan inte användas för att genomföra korskontroller mot uppgifter som finns i andra informationssystem, i enlighet med principerna om nödvändighet och proportionalitet, bör den gemensamma biometriska matchningstjänsten inte lagra DNA-profiler eller biometriska mallar som erhålls från handavtryck.

(20)

Biometriska uppgifter utgör känsliga personuppgifter. Denna förordning bör fastställa grunden och skyddsåtgärder för behandlingen av sådana uppgifter i syfte att entydigt identifiera de berörda personerna.

(21)

In- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN kräver en korrekt identifiering av de personer vars personuppgifter lagras i dem. CIR bör därför underlätta en korrekt identifiering av personer som har registrerats i dessa system.

(22)

Personuppgifter som lagras i dessa EU-informationssystem kan avse samma personer men under olika eller ofullständiga identiteter. Medlemsstaterna förfogar över effektiva metoder att identifiera sina medborgare eller personer som är registrerade som varaktigt bosatta på deras territorium. Interoperabiliteten mellan EU-informationssystem bör bidra till en korrekt identifiering av personer som är registrerade i dessa system. CIR bör lagra de personuppgifter som behövs för att göra det möjligt att mer korrekt identifiera de personer vars uppgifter lagras i de systemen, inklusive deras identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter, oavsett vilket system uppgifterna ursprungligen samlades in i. Endast de personuppgifter som är absolut nödvändiga för att utföra en korrekt identitetskontroll bör lagras i CIR. De personuppgifter som registreras i CIR bör inte behållas längre än vad som är absolut nödvändigt för de underliggande systemens syften och bör raderas automatiskt när uppgifterna har raderats i det underliggande systemet i enlighet med den logiska separeringen.

(23)

En ny behandling som består i lagring av sådana uppgifter i CIR i stället för lagring i vart och ett av de separata systemen är nödvändig för att det ska vara möjligt att förbättra identifieringens tillförlitlighet genom den automatiska jämförelsen och matchningen av uppgifterna. Det faktum att identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter lagras i CIR bör inte på något sätt hindra den behandling av uppgifter som sker med avseende på in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN, eftersom CIR bör vara en ny gemensam komponent i dessa underliggande system.

(24)

Det är därför nödvändigt att skapa en personakt i CIR för varje person som har registrerats i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN, för att uppnå syftet med en korrekt identifiering av personer inom Schengenområdet och för att stödja MID i det dubbla syftet att underlätta identitetskontroller för resenärer med ärligt uppsåt och bekämpa identitetsbedrägeri. Personakten bör lagra all den identitetsinformation som avser en person på ett enda ställe och ge vederbörligen bemyndigade slutanvändare åtkomst till den.

(25)

CIR bör således underlätta och rationalisera åtkomst för myndigheter med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott till de EU-informationssystem som inte har inrättats uteslutande i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda grov brottslighet.

(26)

CIR bör tillhandahålla en gemensam lagringsplats för identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter om personer som har registrerats i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN. CIR bör utgöra en del av den tekniska arkitekturen i dessa system och fungera som den gemensamma komponenten mellan dem för att lagra och söka i de identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter som de behandlar.

(27)

Alla poster i CIR bör separeras logiskt genom att varje post automatiskt taggas med namnet på det underliggande system som äger den uppgiften. CIR:s åtkomstkontroller bör använda dessa taggar för att avgöra huruvida åtkomst till posten ska medges.

(28)

Om en medlemsstats polismyndighet inte kan identifiera en person på grund av att det saknas en resehandling eller en annan trovärdig handling som styrker personens identitet, eller om det föreligger tvivel om de identitetsuppgifter som lämnats av den personen eller om resehandlingens äkthet eller dess innehavares identitet, eller om personen inte kan eller vägrar att samarbeta, bör polismyndigheten i fråga kunna göra en sökning i CIR för att identifiera personen. För dessa ändamål bör polisen ta fingeravtryck med hjälp av tekniker för direktscanning av fingeravtryck, under förutsättning att förfarandet inleddes i den berörda personens närvaro. Sådana sökningar i CIR bör inte tillåtas för identifiering av minderåriga under 12 år, såvida de inte görs för barnets bästa.

(29)

Om en persons biometriska uppgifter inte kan användas eller en sökning med dessa uppgifter misslyckas, bör sökningen utföras med personens identitetsuppgifter i kombination med resehandlingsuppgifter. Om sökningen visar att det finns uppgifter om personen i CIR bör medlemsstaternas myndigheter ha åtkomst till CIR för att ta del av den personens identitetsuppgifter och resehandlingsuppgifter, utan att det i CIR anges vilket EU-informationssystem uppgifterna tillhör.

(30)

Medlemsstaterna bör anta nationella lagstiftningsåtgärder för att utse de myndigheter som är behöriga att utföra identitetskontroller med hjälp av CIR och fastställa förfarandena, villkoren och kriterierna för sådana kontroller, vilka bör vara förenliga med proportionalitetsprincipen. I synnerhet bör befogenheten för en anställd vid en sådan myndighet att ta biometriska uppgifter av en person under en identitetskontroll föreskrivas i nationell rätt.

(31)

Genom denna förordning bör det också införas en ny möjlighet till rationaliserad åtkomst till andra uppgifter än identitetsuppgifter och resehandlingsuppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac för medlemsstaternas utsedda myndigheter med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott samt för Europol. Sådana uppgifter kan vara nödvändiga för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i ett specifikt fall där det finns rimliga skäl att anta att en konsultation av dem kommer att bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrotten eller andra aktuella grova brott, särskilt om det finns misstankar om att en person som misstänks för, har begått eller utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott är en person vars uppgifter lagras i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac.

(32)

Fullständig åtkomst till uppgifter som finns i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac som är nödvändiga för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, utöver åtkomst till identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter som finns i CIR, bör även i fortsättningen regleras genom de tillämpliga rättsliga instrumenten. De utsedda myndigheterna med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott samt Europol vet inte på förhand vilket EU-informationssystem som innehåller uppgifter om de personer de behöver göra sökningar om. Detta leder till förseningar och ineffektivitet. Den slutanvändare som har bemyndigats av den utsedda myndigheten bör därför ha rätt att se i vilket av dessa EU-informationssystem de uppgifter som motsvarar resultatet av en sökning är registrerade. Det berörda systemet skulle på så vis flaggas efter den automatiska kontrollen att det finns en träff i systemet (en så kallad flaggfunktion för träff).

(33)

I detta sammanhang bör ett svar från CIR inte tolkas eller användas som en grund för en slutsats om eller en anledning att vidta åtgärder med avseende på en person, utan bör användas uteslutande i syfte att lämna in begäran om åtkomst till de underliggande EU-informationssystemen, med förbehåll för de villkor och förfaranden som fastställs i respektive rättsliga instrument som reglerar sådan åtkomst. Varje sådan begäran om åtkomst bör omfattas av kapitel VII i denna förordning och i tillämpliga fall av förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (8).

(34)

Som en allmän regel bör de utsedda myndigheterna eller Europol begära full åtkomst till minst ett av de berörda EU-informationssystemen, om en flaggning för träff anger att uppgifterna är registrerade i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac. Om sådan full åtkomst i undantagsfall inte begärs – till exempel därför att de utsedda myndigheterna eller Europol redan har erhållit uppgifterna på annat sätt eller att erhållandet av uppgifterna inte längre är tillåtet enligt nationell rätt – bör motiveringen till att inte begära åtkomst registreras.

(35)

Loggarna över sökningarna i CIR bör visa syftet med sökningarna. Om en sådan sökning har gjorts med tvåstegsstrategin för sökningar bör loggarna innehålla en referens till den nationella akten för utredningen eller ärendet, och därmed ange att sökningen gjordes för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(36)

Den sökning i CIR som görs av de utsedda myndigheterna och Europol för att få ett svar i form av en flaggning som anger att uppgifterna finns i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac kräver automatiserad behandling av personuppgifter. En flaggning för träff bör inte avslöja några personuppgifter om den berörda personen, utan endast en angivelse om att vissa uppgifter om vederbörande lagras i ett av systemen. Den bemyndigade slutanvändaren bör inte fatta några negativa beslut om den berörda personen endast utifrån det faktum att en sökning gett en flaggning för träff. Slutanvändarens åtkomst till en flaggning för träff kommer därför utgöra ett mycket begränsat ingrepp i den berörda personens rätt till skydd av personuppgifter, samtidigt som det ger de utsedda myndigheterna och Europol möjlighet att på ett mer effektivt sätt begära åtkomst till personuppgifter.

(37)

MID bör inrättas för att stödja CIR i dess funktion och för att stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN. För att effektivt uppfylla sina respektive syften kräver alla dessa EU-informationssystem en korrekt identifiering av de personer vars personuppgifter lagras i dem.

(38)

För att bättre förverkliga syftena med EU-informationssystemen bör de myndigheter som använder dessa system kunna utföra en tillräckligt tillförlitlig verifiering av identiteten på de personer vars uppgifter lagras i olika system. Den uppsättning identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter som lagras i ett visst enskilt system kan vara inkorrekt, ofullständig eller falsk, och i dagsläget finns det inget sätt att upptäcka inkorrekta, ofullständiga eller falska identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter genom jämförelser med uppgifter som lagras i ett annat system. För att råda bot på denna situation är det nödvändigt att på unionsnivå ha ett tekniskt instrument som möjliggör en korrekt identifiering av personer för dessa ändamål.

(39)

MID bör skapa och lagra länkar mellan uppgifter i de olika EU-informationssystemen för att spåra multipla identiteter, i det dubbla syftet att underlätta identitetskontroller för resenärer med ärligt uppsåt och bekämpa identitetsbedrägeri. MID bör endast innehålla länkar mellan uppgifter om personer som har registrerats i fler än ett EU-informationssystem. De länkade uppgifterna bör vara strikt begränsade till de uppgifter som krävs för att verifiera att en person har registrerats på ett berättigat eller oberättigat sätt med olika identiteter i olika system, eller för att klargöra att två personer med liknandeidentitetsuppgifter kanske inte är samma person. Behandlingen av uppgifter genom ESP och den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att länka personakter mellan olika system bör hållas till ett absolut minimum och är således begränsad till spårning av multipla identiteter, som ska ske vid den tidpunkt då nya uppgifter läggs till i ett av de system som har uppgifter lagrade i CIR eller som lagts till i SIS. MID bör omfatta skyddsåtgärder mot potentiell diskriminering och ogynnsamma beslut mot personer som lagligen har multipla identiteter.

(40)

I denna förordning föreskrivs ny uppgiftsbehandling som syftar till att korrekt identifiera de berörda personerna. Detta utgör ett ingrepp i deras grundläggande rättigheter som skyddas genom artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Eftersom EU-informationssystemen är beroende av att de berörda personerna identifieras korrekt för att fungera effektivt är detta ingrepp motiverat av samma syften som lett till att vart och ett av dessa system har inrättats, nämligen en effektiv förvaltning av unionens gränser, den inre säkerheten i unionen och ett effektivt genomförande av unionens asyl- och viseringspolitik.

(41)

ESP och den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör jämföra uppgifter om personer i CIR och SIS när en nationell myndighet eller en unionsbyrå skapar eller laddar upp nya uppgifter. Dessa jämförelser bör göras automatiskt. CIR och SIS bör använda den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att upptäcka möjliga länkar på grundval av biometriska uppgifter. CIR och SIS bör använda ESP för att upptäcka möjliga länkar på grundval av alfanumeriska uppgifter. CIR och SIS bör kunna identifiera identiska eller liknande uppgifter om en person vilka är lagrade i flera system. När så är fallet bör en länk som anger att det är samma person skapas. CIR och SIS bör konfigureras på ett sätt som gör att små translittereringsfel eller stavfel upptäcks, så att det inte skapar omotiverade olägenheter för den berörda personen.

(42)

Den nationella myndighet eller unionsbyrå som registrerade uppgifterna i respektive EU-informationssystem bör bekräfta eller ändra länkarna. Denna nationella myndighet eller unionsbyrå bör ha åtkomst till de uppgifter som lagras i CIR eller SIS och i MID för manuell verifiering av olika identiteter.

(43)

En manuell verifiering av olika identiteter bör säkerställas av den myndighet som skapat eller uppdaterat de uppgifter som lett till en träff som ger upphov till en länk med uppgifter som lagras i ett annat EU-informationssystem. Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bör bedöma om det finns multipla identiteter som på ett berättigat eller oberättigat sätt hänvisar till en och samma person. En sådan bedömning bör om möjligt utföras i den berörda personens närvaro och när så är nödvändigt genom att begära ytterligare klargöranden eller information. Bedömningen bör göras utan dröjsmål, i enlighet med de rättsliga kraven på korrekt information enligt unionsrätten och nationell rätt. Särskilt vid gränserna kommer de berörda personernas rörelsefrihet begränsas under tiden för verifieringen, som därför inte bör äga rum på obestämd tid. Förekomsten av en gul länk i MID bör inte i sig utgöra ett skäl för nekad inresa, och ett beslut om att tillåta eller neka inresa bör fattas endast på grundval av de tillämpliga bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 (9).

(44)

För länkar som erhålls genom SIS med registreringar avseende personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas eller för att utlämnas, försvunna eller utsatta personer, personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande och personer som omfattas av diskreta kontroller, undersökningskontroller eller särskilda kontroller bör den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter vara Sirenekontoret i den medlemsstat som har skapat registreringen. Dessa kategorier av SIS-registreringar är känsliga och bör inte nödvändigtvis delas med de myndigheter som skapar eller uppdaterar uppgifter som länkas till dem i ett av de andra EU-informationssystemen. Skapandet av en länk med SIS-uppgifter bör inte påverka de åtgärder som ska vidtas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1860 (10), (EU) 2018/1861 (11) och (EU) 2018/1862 (12).

(45)

Skapandet av sådana länkar förutsätter öppenhet gentemot berörda personer. För att underlätta genomförandet av nödvändiga skyddsåtgärder i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsbestämmelser bör personer som är föremål för en röd länk eller en vit länk efter manuell verifiering av olika identiteter informeras skriftligen utan att det påverkar tillämpningen av begränsningar för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att nationella utredningar inte äventyras. Dessa personer bör erhålla ett enda identifikationsnummer som gör det möjligt för dem att identifiera den myndighet till vilken de bör vända sig för att utöva sina rättigheter.

(46)

Om en gul länk skapas bör den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter ha åtkomst till MID. Om det finns en röd länk bör medlemsstaternas myndigheter och unionens byråer som har åtkomst till minst ett EU-informationssystem som ingår i CIR eller till SIS ha åtkomst till MID. En röd länk bör visa att en person använder olika identiteter på ett oberättigat sätt eller att en person använder någon annan persons identitet.

(47)

När det förekommer en vit eller grön länk mellan uppgifter från två EU-informationssystem bör medlemsstaternas myndigheter och unionens byråer ha åtkomst till MID, om den berörda myndigheten eller byrån har åtkomst till båda informationssystemen. Sådan åtkomst bör beviljas endast i syfte att göra det möjligt för den myndigheten eller byrån att upptäcka potentiella fall där uppgifter har länkats inkorrekt eller behandlats i MID, CIR och SIS i strid med denna förordning samt för att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna och uppdatera eller radera länken.

(48)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-LISA) bör inrätta automatiserade mekanismer för kvalitetskontroll av uppgifter och gemensamma indikatorer för uppgiftskvalitet. EU-LISA bör ansvara för att utveckla en central övervakningskapacitet för uppgiftskvalitet och regelbundet utarbeta dataanalysrapporter för att förbättra kontrollen av medlemsstaternas implementering av EU-informationssystemen. De gemensamma indikatorerna för uppgiftskvalitet bör inbegripa minimikvalitetsstandarder för lagring av uppgifter i EU-informationssystemen eller interoperabilitetskomponenter. Målet med sådana standarder för uppgiftskvalitet bör vara att EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna automatiskt ska kunna identifiera inmatade uppgifter som verkar vara inkorrekta eller inkonsekventa, så att ursprungsmedlemsstaten kan verifiera uppgifterna och vidta de korrigerande åtgärder som behövs.

(49)

Kommissionen bör utvärdera EU-LISA:s kvalitetsrapporter och utfärda rekommendationer till medlemsstaterna när så är lämpligt. Medlemsstaterna bör ansvara för utarbetandet av en handlingsplan som beskriver åtgärder för att rätta till eventuella brister i uppgifternas kvalitet och bör regelbundet rapportera om framstegen.

(50)

Det universella meddelandeformatet (UMF) bör utgöra en standard för strukturerat, gränsöverskridande informationsutbyte mellan informationssystem, myndigheter eller organisationer på området rättsliga och inrikes frågor. UMF bör definiera en gemensam vokabulär och logiska strukturer för information som ofta utbyts, i syfte att underlätta interoperabilitet genom att möjliggöra skapande och läsning av utbytets innehåll på ett konsekvent och semantiskt likvärdigt sätt.

(51)

Möjligheten kan övervägas att införa UMF-standarden i VIS, SIS och alla andra befintliga eller nya gränsöverskridande modeller för informationsutbyte och informationssystem på området rättsliga och inrikes frågor vilka utvecklas av medlemsstaterna.

(52)

En central databas för rapporter och statistik (CRRS) bör inrättas för att generera systemöverskridande statistiska uppgifter och analytisk rapportering för verksamhetsstyrande och operativa syften samt för uppgiftskvalitet i enlighet med tillämpliga rättsliga instrument. EU-LISA bör inrätta, implementera och hysa CRRS i sina tekniska anläggningar. Den bör innehålla anonymiserade statistiska uppgifter från EU-informationssystemen, CIR, MID och den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Uppgifterna i CRRS bör inte möjliggöra identifiering av enskilda personer. EU-LISA bör automatiskt anonymisera uppgifterna och registrera de anonymiserade uppgifterna i CRRS. Anonymiseringsprocessen bör vara automatisk, och EU-LISA:s personal bör inte beviljas direkt åtkomst till några personuppgifter som lagras i EU-informationssystemen eller i interoperabilitetskomponenterna.

(53)

Förordning (EU) 2016/679 är tillämplig på de nationella myndigheternas behandling av personuppgifter i interoperabilitetssyfte inom ramen för denna förordning, förutom om behandlingen görs av medlemsstaternas utsedda myndigheter eller centrala kontaktpunkter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(54)

Direktiv (EU) 2016/680 är tillämpligt i de fall medlemsstaternas behandling av personuppgifter utförs av de behöriga myndigheterna i interoperabilitetssyfte i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(55)

Förordning (EU) 2016/679, förordning (EU) 2018/1725 eller, i tillämpliga fall, direktiv (EU) 2016/680 tillämpas på överföringar av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer som utförs enligt den här förordningen. Utan att det påverkar grunderna för överföring enligt kapitel V i förordning (EU) 2016/679 eller, i tillämpliga fall, direktiv (EU) 2016/680, bör en dom i en domstol eller ett beslut av en administrativ myndighet i ett tredjeland som kräver att en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde ska överföra eller offentliggöra personuppgifter erkännas eller verkställas på något sätt endast om domen eller beslutet grundar sig på ett internationellt avtal som är i kraft mellan det begärande tredjelandet och unionen eller en medlemsstat.

(56)

De särskilda bestämmelserna om dataskydd i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/2226 (13), (EG) nr 767/2008 (14), (EU) 2018/1240 (15) och förordning (EU) 2018/1861 är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter i de system som regleras genom dessa förordningar.

(57)

Förordning (EU) 2018/1725 är tillämplig på behandling av personuppgifter som utförs av EU-LISA och unionens andra institutioner och organ när de fullgör sina skyldigheter enligt den här förordningen, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (16), som är tillämplig på Europols behandling av personuppgifter.

(58)

De tillsynsmyndigheter som avses i förordning (EU) 2016/679 eller direktiv (EU) 2016/680 bör övervaka lagligheten i medlemsstaternas behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen bör övervaka unionsinstitutionernas och unionsorganens behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen och tillsynsmyndigheterna bör samarbeta med varandra vid övervakningen av interoperabilitetkomponenternas behandling av personuppgifter. För att Europeiska datatillsynsmannen ska kunna utföra sina uppgifter enligt den här förordningen krävs tillräckliga både personella och ekonomiska resurser.

(59)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (17) och avgav ett yttrande den 16 april 2018 (18).

(60)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (artikel 29-gruppen) avgav ett yttrande den 11 april 2018.

(61)

Både medlemsstaterna och EU-LISA bör ha säkerhetsplaner för att underlätta genomförandet av säkerhetsskyldigheterna och bör samarbeta med varandra för att hantera säkerhetsproblem. EU-LISA bör också se till att man fortlöpande utnyttjar den senaste tekniska utvecklingen för att säkerställa dataintegritet i fråga om utveckling, utformning och förvaltning av interoperabilitetskomponenterna. EU-LISA:s skyldigheter i detta avseende bör omfatta antagande av nödvändiga åtgärder för att förhindra åtkomst för obehöriga personer, såsom personal hos externa tjänsteleverantörer, till personuppgifter som behandlas genom interoperabilitetskomponenterna. Vid tilldelning av kontrakt för tillhandahållande av tjänster bör medlemsstaterna och EU-LISA överväga alla de åtgärder som krävs för att säkerställa efterlevnaden av lagar eller andra författningar om skydd av personuppgifter och den enskildes integritet eller för att skydda väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (19) och tillämpliga internationella konventioner. EU-LISA bör tillämpa principerna om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard under utvecklingen av interoperabilitetskomponenterna.

(62)

Implementeringen av de interoperabilitetskomponenter som föreskrivs i denna förordning kommer att påverka hur kontroller utförs vid gränsövergångsställen. Denna påverkan följer av den kombinerade tillämpningen av de befintliga reglerna i förordning (EU) 2016/399 och de regler om interoperabilitet som fastställs i den här förordningen.

(63)

Till följd av denna kombinerade tillämpning av reglerna bör ESP utgöra den huvudsakliga åtkomstpunkten för den obligatoriska, systematiska sökning i databaser avseende personer vid gränsövergångsställen vilken föreskrivs i förordning (EU) 2016/399. Dessutom bör gränskontrolltjänstemännen beakta de identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter som har lett till att en länk i MID klassificerades som en röd länk när de bedömer huruvida en person uppfyller de inresevillkor som anges i förordning (EU) 2016/399. Förekomsten av en röd länk bör dock inte i sig utgöra ett skäl för nekad inresa, och de befintliga skäl för nekad inresa som anges i förordning (EU) 2016/399 bör därför inte ändras.

(64)

Det vore lämpligt att uppdatera den praktiska handledningen för gränsbevakningspersonal för att uttryckligen förtydliga detta.

(65)

Om en sökning i MID genom ESP resulterar i en gul länk eller upptäcker en röd länk, bör gränskontrolltjänstemannen söka i CIR eller SIS eller båda för att bedöma informationen om den person som kontrolleras, för att manuellt verifiera personens identitetsuppgifter och vid behov anpassa länkens färg.

(66)

Till stöd för statistik och rapportering är det nödvändigt att bevilja bemyndigad personal vid de behöriga myndigheter, unionsinstitutioner och unionsbyråer som avses i denna förordning åtkomst till vissa uppgifter som rör vissa interoperabilitetskomponenter utan att möjliggöra identifiering av enskilda personer.

(67)

För att de medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråerna ska kunna anpassa sig till de nya kraven beträffande användningen av ESP är det nödvändigt att föreskriva en övergångsperiod. Likaledes bör övergångsåtgärder fastställas för driftsättningen av MID för att den ska fungera konsekvent och optimalt.

(68)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(69)

Det återstående beloppet i den budget som öronmärkts för smarta gränser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 (20) bör omfördelas till den här förordningen, i enlighet med artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014, för att täcka kostnaderna för utveckling av interoperabilitetskomponenterna.

(70)

För att komplettera vissa detaljerade tekniska aspekter i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på

förlängning av övergångsperioden för användning av ESP,

förlängning av övergångsperioden för spårning av multipla identiteter som utförs av Etias centralenhet,

förfarandena för att fastställa de fall där identitetsuppgifterna kan betraktas som desamma eller liknande,

reglerna för driften av CRRS, däribland särskilda skyddsåtgärder för behandling av personuppgifter och säkerhetsregler tillämpliga på databasen, samt

närmare regler om driften av webbportalen.

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (21). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(71)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att fastställa de datum då ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR, MID och CRRS ska tas i drift.

(72)

Kommissionen bör även tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagande av närmare bestämmelser om tekniska detaljer i användarprofilerna för ESP, specifikationer för den tekniska lösningen som gör det möjligt att utföra sökningar i EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser genom ESP samt formatet för svaren från ESP, tekniska regler för att skapa länkar i MID mellan uppgifter från olika EU-informationssystem, innehållet i och utformningen av det formulär som ska användas för att informera den registrerade när en röd länk skapas, prestandakrav och prestandaövervakning för den gemensamma biometriska matchningstjänsten, mekanismer, förfaranden och indikatorer för automatiserad kontroll av uppgiftskvalitet, utveckling av UMF-standarden, det samarbetsförfarande som ska användas i händelse av säkerhetsincidenter, samt specifikationerna för den tekniska lösningen för medlemsstaternas hantering av åtkomstbegäranden från användare. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (22).

(73)

Eftersom interoperabilitetskomponenterna kommer att medföra behandling av betydande mängder känsliga personuppgifter är det viktigt att personer vars uppgifter behandlas genom dessa komponenter i praktiken kan utöva sina rättigheter som registrerade i enlighet med förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2018/1725. De registrerade bör få tillgång till en webbportal som gör det lättare för dem att utöva sin rätt till åtkomst till och rättelse, radering och begränsning av behandlingen av deras personuppgifter. EU-LISA bör inrätta och förvalta en sådan webbportal.

(74)

En av huvudprinciperna i samband med dataskydd är uppgiftsminimering. Enligt artikel 5.1 c i förordning (EU) 2016/679 ska de personuppgifter som behandlas vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas. Interoperabilitetskomponenterna bör därför inte lagra några nya personuppgifter, med undantag för de länkar som kommer att lagras i MID och som utgör det minimum som krävs för tillämpningen av den här förordningen.

(75)

Denna förordning bör innehålla tydliga bestämmelser om ansvar och rätten till ersättning vid otillåten behandling av personuppgifter och vid någon annan åtgärd som är oförenlig med den. Sådana bestämmelser bör inte påverka rätten till ersättning från samt ansvaret för den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet enligt förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2018/1725. EU-LISA bör vara ansvarig för skada som den orsakat i sin egenskap av personuppgiftsbiträde om byrån inte har fullgjort de skyldigheter som den specifikt har ålagts enligt den här förordningen eller om den har agerat utanför eller i strid med lagenliga instruktioner från den medlemsstat som är personuppgiftsansvarig.

(76)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (23).

(77)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att denna förordning har antagits, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella rätt.

(78)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG (24). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(79)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (25). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(80)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (26), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A, 1.B, 1.C och 1.G i rådets beslut 1999/437/EG (27).

(81)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (28) som omfattas av det område som avses i artikel 1.A, 1.B, 1.C och 1.G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (29).

(82)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (30) som omfattas av det område som avses i artikel 1.A, 1.B, 1.C och 1.G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (31).

(83)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(84)

För att denna förordning ska passa in i den befintliga rättsliga ramen bör förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861, samt rådets beslut 2004/512/EG (32) och 2008/633/RIF (33) ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

1.   Genom denna förordning tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (34) inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan in- och utresesystemet, Informationssystemet för viseringar (VIS), EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Eurodac, Schengens informationssystem (SIS) och Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN).

2.   Denna ram ska omfatta följande interoperabilitetskomponenter:

a)

En europeisk sökportal (ESP).

b)

En gemensam biometrisk matchningstjänst.

c)

En gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR).

d)

En detektor för multipla identiteter (MID).

3.   Denna förordning innehåller också bestämmelser om kraven på uppgifternas kvalitet, ett universellt meddelandeformat (UMF), en central databas för rapporter och statistik (CRRS) och om ansvarsområden för medlemsstaterna och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-LISA) vad gäller utformningen, utvecklingen och driften av interoperabilitetskomponenterna.

4.   Genom denna förordning anpassas också förfarandena och villkoren för att de utsedda myndigheterna och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) ska få åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

5.   I denna förordning fastställs också ramar för verifiering av personers identitet och för identifiering av personer.

Artikel 2

Mål

1.   Genom att säkerställa interoperabilitet har denna förordning följande mål:

a)

Förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten hos in- och utresekontrollerna vid de yttre gränserna.

b)

Bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring.

c)

Bidra till en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen, bland annat att bevara allmän säkerhet och allmän ordning och trygga säkerheten på medlemsstaternas territorier.

d)

Förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken.

e)

Bistå vid prövningen av en ansökan om internationellt skydd.

f)

Bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.

g)

Underlätta identifieringen av okända personer som inte kan identifiera sig eller oidentifierade mänskliga kvarlevor vid en naturkatastrof, olycka eller ett terrordåd.

2.   De mål som avses i punkt 1 ska uppnås genom att

a)

säkerställa en korrekt identifiering av personer,

b)

bidra till kampen mot identitetsbedrägerier,

c)

förbättra uppgiftskvaliteten och harmonisera kvalitetskraven på uppgifter som lagras i EU-informationssystemen, samtidigt som kraven avseende uppgiftsbehandling i de rättsliga instrument som reglerar de enskilda systemen samt normerna och principerna för dataskydd respekteras,

d)

underlätta och stödja medlemsstaternas tekniska implementering och operativa drift av EU-informationssystem.

e)

skärpa och förenkla de villkor för datasäkerhet och dataskydd som reglerar de respektive EU-informationssystemen och göra dem mer enhetliga, utan att det påverkar det särskilda skyddet och de särskilda skyddsåtgärderna för vissa kategorier av uppgifter,

f)

rationalisera villkoren för utsedda myndigheters åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac, samtidigt som nödvändiga och proportionella villkor för denna åtkomst säkerställs,

g)

stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på in- och utresesystemet, VIS, Etias och SIS.

2.   Denna förordning ska tillämpas på personer vars personuppgifter får behandlas i de EU-informationssystem som avses i punkt 1 i den här artikeln och vilkas uppgifter samlas in för de ändamål som fastställs i artiklarna 1 och 2 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 1 i förordning (EU) 2017/2226, artiklarna 1 och 4 i förordning (EU) 2018/1240, artikel 1 i förordning (EU) 2018/1860 och artikel 1 i förordning (EU) 2018/1861.

Artikel 4

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    yttre gränser : yttre gränser enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2016/399,

2.    in- och utresekontroller : in- och utresekontroller enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2016/399,

3.    gränsmyndighet : den gränskontrolltjänsteman som i enlighet med nationell rätt tilldelats uppgiften att genomföra in- och utresekontroller,

4.    tillsynsmyndigheter : den tillsynsmyndighet som avses i artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 och den tillsynsmyndighet som avses i artikel 41.1 i direktiv (EU) 2016/680,

5.    verifiering : förfarandet att jämföra en uppsättning uppgifter med en annan för att fastställa om en påstådd identitet är riktig (one-to-one-check),

6.    identifiering : förfarandet att fastställa en persons identitet genom en databassökning mot flera grupper av uppgifter (one-to-many-check),

7.    alfanumeriska uppgifter : uppgifter som återges med bokstäver, siffror, specialtecken, mellanslag och skiljetecken,

8.    identitetsuppgifter : de uppgifter som avses i artikel 27.3 a–e,

9.    fingeravtrycksuppgifter : bilder av fingeravtryck och bilder av fingeravtrycksspår som på grund av sin unika karaktär och de referenspunkter som de innefattar möjliggör exakta och entydiga jämförelser för att fastställa en persons identitet,

10.    ansiktsbild : digitala bilder av en persons ansikte,

11.    biometriska uppgifter : fingeravtrycksuppgifter eller ansiktsbilder, eller båda,

12.    biometrisk mall : en matematisk representation som erhålls genom särdragsextraktion från biometriska uppgifter och som är begränsad till de egenskaper som är nödvändiga för att utföra identifikationer och verifieringar,

13.    resehandling : pass eller motsvarande handling som ger innehavaren rätt att passera de yttre gränserna och i vilken en visering kan föras in,

14.    resehandlingsuppgifter : resehandlingens typ, nummer och utfärdandeland samt sista giltighetsdag och koden på tre bokstäver för det land som utfärdat resehandlingen,

15.    EU-informationssystem : in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN,

16.    Europoluppgifter : de personuppgifter som behandlas av Europol för det syfte som avses i artikel 18.2 a, b och c i förordning (EU) 2016/794,

17.    Interpols databaser : Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (SLTD-databasen) och Interpols databas för resehandlingar som är föremål för ett meddelande (TDAWN-databasen),

18.    träff : förekomsten av en motsvarighet till följd av en automatisk jämförelse mellan personuppgifter som har registrerats eller håller på att registreras i ett informationssystem eller en databas,

19.    polismyndighet : behörig myndighet enligt definitionen i artikel 3.7 i direktiv (EU) 2016/680,

20.    utsedda myndigheter : medlemsstaternas utsedda myndigheter enligt definitionen i artikel 3.1.26 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 2.1 e i beslut 2008/633/RIF och artikel 3.1.21 i förordning (EU) 2018/1240,

21.    terroristbrott : ett brott enligt nationell rätt som motsvarar eller är likvärdigt med ett av de brott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 (35),

22.    grovt brott : ett brott som motsvarar eller är likvärdigt med ett av de brott som avses i artikel 2.2 i rådets rambeslut 2002/584/RIF (36) om det enligt nationell rätt kan leda till fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd under en maximal tidsperiod på minst tre år,

23.    in- och utresesystemet : det in- och utresesystem som inrättats genom förordning (EU) 2017/2226,

24.    Informationssystemet för viseringar eller VIS : det informationssystem för viseringar som inrättats genom förordning (EG) nr 767/2008,

25.    EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd eller Etias : det EU-system för reseuppgifter och resetillstånd som inrättats genom förordning (EU) 2018/1240,

26.    Eurodac : som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 (37),

27.    Schengens informationssystem eller SIS : Schengens informationssystem som inrättats genom förordning (EU) 2018/1860, förordning (EU) 2018/1861 och förordning (EU) 2018/1862,

28.    Ecris-TCN : det centraliserade system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare och statslösa personer som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 (38).

Artikel 5

Icke-diskriminering och grundläggande rättigheter

Behandling av personuppgifter enligt denna förordning får inte leda till diskriminering av personer på någon grund, såsom kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Den ska ske med fullständig respekt för mänsklig värdighet och integritet samt grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter. Särskild hänsyn ska tas till barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av internationellt skydd. Barnets bästa ska komma i främsta rummet.

KAPITEL II

Den europeiska sökportalen

Artikel 6

Den europeiska sökportalen

1.   En europeisk sökportal (ESP) ska inrättas för att underlätta medlemsstaternas myndigheters och unionsbyråernas möjligheter att få snabb, kontinuerlig, effektiv, systematisk och kontrollerad åtkomst till EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter, i enlighet med sina åtkomsträttigheter och målen för och syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   ESP ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur, inbegripet en sökportal som gör det möjligt att samtidigt söka i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN samt i Europoluppgifter och Interpols databaser.

b)

En säker kommunikationskanal mellan ESP, medlemsstaterna och de unionsbyråer som har rätt att använda sökportalen.

c)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan ESP och in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, centrala SIS, Ecris-TCN, Europoluppgifter och Interpols databaser samt mellan ESP och de centrala infrastrukturerna för CIR och MID.

3.   EU-LISA ska utveckla ESP och säkerställa dess tekniska förvaltning.

Artikel 7

Användning av den europeiska sökportalen

1.   Användningen av ESP ska förbehållas de myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som har åtkomst till åtminstone ett av EU-informationssystemen i enlighet med de rättsliga instrument som reglerar dessa EU-informationssystem, till CIR och MID i enlighet med denna förordning, till Europoluppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/794 eller till Interpols databaser i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt avseende sådan åtkomst.

Dessa myndigheter i medlemsstaterna och unionsbyråer får använda ESP och de uppgifter som tillhandahålls genom den endast för de mål och syften som fastställs i de rättsliga instrument som reglerar dessa EU-informationssystem, i förordning (EU) 2016/794 och i denna förordning.

2.   De myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som avses i punkt 1 ska använda ESP för att söka uppgifter om personer eller deras resehandlingar i in- och utresesystemets, VIS och Etias centrala system i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt de rättsliga instrument som reglerar dessa EU-informationssystem och nationell rätt. De ska också använda ESP för att söka i CIR i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt denna förordning för de syften som avses i artiklarna 20, 21 och 22.

3.   De myndigheter i medlemsstaterna som avses i punkt 1 får använda ESP för att söka på uppgifter om personer eller deras resehandlingar i det centrala SIS som avses i förordningarna (EU) 2018/1860 och (EU) 2018/1861.

4.   När så föreskrivs enligt unionsrätten ska de unionsbyråer som avses i punkt 1 använda ESP för att söka på uppgifter om personer eller deras resehandlingar i centrala SIS.

5.   De myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som avses i punkt 1 får använda ESP för att söka på uppgifter om resehandlingar i Interpols databaser när så föreskrivs och i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt unionsrätten och nationell rätt.

Artikel 8

Profiler för användarna av ESP

1.   För att det ska vara möjligt att använda ESP ska EU-LISA i samarbete med medlemsstaterna skapa en profil för varje kategori av ESP-användare och på det syfte som de har med sökningarna, i enlighet med de tekniska detaljer och åtkomsträttigheter som avses i punkt 2. Varje profil ska, i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripa följande information:

a)

De uppgiftsfält som ska användas vid sökningar.

b)

De EU-informationssystem, Europoluppgifter och Interpols databaser som ska vara föremål för sökningar, de som kan vara föremål för sökningar och de som ska tillhandahålla användaren ett svar.

c)

De specifika uppgifter i EU-informationssystemen, Europoluppgifterna och Interpols databaser som får vara föremål för sökningar.

d)

De kategorier av uppgifter som får tillhandahållas i varje svar.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att närmare ange de tekniska detaljerna för de profiler som avses i punkt 1 i enlighet med ESP-användarnas åtkomsträttigheter enligt de rättsliga instrument som reglerar EU-informationssystemen och nationell rätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

3.   De profiler som avses i punkt 1 ska regelbundet ses över av EU-LISA i samarbete med medlemsstaterna, minst en gång om året, och vid behov uppdateras.

Artikel 9

Sökningar

1.   Användarna av ESP ska inleda en sökning genom att mata in alfanumeriska eller biometriska uppgifter i ESP. När en sökning har inletts ska ESP samtidigt söka i in- och utresesystemet, Etias, VIS, SIS, Eurodac, Ecris-TCN och CIR samt i Europoluppgifter och Interpols databaser med de uppgifter som användaren matat in och i enlighet med användarprofilen.

2.   De kategorier av uppgifter som används för att inleda en sökning via ESP ska motsvara de kategorier av uppgifter i fråga om personer eller resehandlingar som kan användas för att söka i de olika EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser i enlighet med de rättsliga instrument som reglerar dem.

3.   EU-LISA ska i samarbete med medlemsstaterna ta fram ett dokument för gränssnittskontroll för ESP på grundval av det UMF som avses i artikel 38.

4.   När en sökning inleds av en ESP-användare ska in- och utresesystemet, Etias, VIS, SIS, Eurodac, Ecris-TCN, CIR och MID samt Europoluppgifter och Interpols databaser som svar på sökningen tillhandahålla de uppgifter som de innehåller.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska det i svaret från ESP anges vilket av EU-informationssystemen eller vilken databas som uppgifterna tillhör.

ESP får inte tillhandahålla någon information om uppgifter i EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser som användaren saknar åtkomst till enligt tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

5.   Alla sökningar i Interpols databaser genom ESP ska göras på ett sådant sätt att ingen information röjs för ägaren av Interpolregistreringen.

6.   ESP ska så snart som uppgifter finns tillgängliga tillhandahålla användaren svar från något av EU-informationssystemen, Europoluppgifterna eller Interpols databaser. Dessa svar får endast innehålla de uppgifter som användaren har åtkomst till enligt unionsrätten och nationell rätt.

7.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att specificera det tekniska förfarandet för ESP:s sökningar i EU-informationssystemen, Europoluppgifterna och Interpols databaser och formatet för ESP:s svar. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 10

Registerföring av loggar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 34 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 69 i förordning (EU) 2018/1240 och artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) 2018/1861, ska EU-LISA föra logg över all uppgiftsbehandling i ESP. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat eller unionsbyrå som inlett sökningen och den ESP-profil som används.

b)

Datum och tidpunkt för sökningen.

c)

De EU-informationssystem och de av Interpols databaser som varit föremål för sökning.

2.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som utförs av dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda ESP. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som utförs av dess vederbörligen bemyndigade personal.

3.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts ska de emellertid raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

Artikel 11

Reservförfaranden om det är tekniskt omöjligt att använda den europeiska sökportalen

1.   Om det är tekniskt omöjligt att använda ESP för att söka i ett eller flera av de EU-informationssystem eller i CIR, på grund av ett fel i ESP, ska ESP-användare automatiskt underrättas av EU-LISA.

2.   Om det är tekniskt omöjligt att använda ESP för att söka i ett eller flera EU-informationssystem eller i CIR, på grund av ett fel i en medlemsstats nationella infrastruktur, ska den medlemsstaten automatiskt underrätta EU-LISA och kommissionen.

3.   I de fall som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel och till dess att det tekniska felet har åtgärdats ska den skyldighet som avses i artikel 7.2 och 7.4 inte tillämpas och medlemsstaterna ska ha åtkomst till EU-informationssystemen eller till CIR direkt när så krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.

4.   Om det är tekniskt omöjligt att använda ESP för att söka i ett eller flera EU-informationssystem eller i CIR, på grund av ett fel i en unionsbyrås infrastruktur, ska den byrån automatiskt underrätta EU-LISA och kommissionen.

KAPITEL III

En gemensam biometrisk matchningstjänst

Artikel 12

En gemensam biometrisk matchningstjänst

1.   Det ska inrättas en gemensam biometrisk matchningstjänst för lagring av biometriska mallar som erhållits från de biometriska uppgifter som avses i artikel 13, vilka är lagrade i CIR och SIS, och för möjliggörande av sökningar med biometriska uppgifter i flera EU-informationssystem för att stödja CIR och MID och målen för in- och utresesystemet, VIS, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   Den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur som ska ersätta de centrala systemen för in- och utresesystemet, VIS, SIS, Eurodac respektive Ecris-TCN i den mån den ska lagra biometriska mallar och möjliggöra sökning med biometriska uppgifter.

b)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan den gemensamma biometriska matchningstjänsten, centrala SIS och CIR.

3.   EU-LISA ska utveckla den gemensamma biometriska matchningstjänsten och säkerställa den tekniska förvaltningen.

Artikel 13

Lagring av biometriska mallar i den gemensamma biometriska matchningstjänsten

1.   Den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska lagra de biometriska mallar som den ska få från följande biometriska uppgifter:

a)

De uppgifter som avses i artiklarna 16.1 d, 17.1 b och c och 18.2 a, b och c i förordning (EU) 2017/2226.

b)

De uppgifter som avses i artikel 9.6 i förordning (EG) nr 767/2008.

c)

De uppgifter som avses i artikel 20.2 w och x i förordning (EU) 2018/1861, med undantag för uppgifter om handavtryck.

d)

De uppgifter som avses i artikel 4.3 u och v i förordning (EU) 2018/1860, med undantag för uppgifter om handavtryck.

De biometriska mallarna ska lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten i logiskt åtskild form enligt det EU-informationssystem från vilket uppgifterna härrör.

2.   För varje uppsättning uppgifter som avses i punkt 1 ska varje biometrisk mall i den gemensamma biometriska matchningstjänsten innehålla en hänvisning till de EU-informationssystem i vilka de motsvarande biometriska uppgifterna lagras och en hänvisning till de konkreta posterna i de EU-informationssystemen.

3.   Biometriska mallar ska registreras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten endast efter en automatisk kvalitetskontroll av de biometriska uppgifter som läggs in i ett av EU-informationssystemen, vilken utförs av den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att säkerställa att en minimistandard för uppgifternas kvalitet uppfylls.

4.   Lagringen av de uppgifter som avses i punkt 1 ska uppfylla de kvalitetsstandarder som avses i artikel 37.2.

5.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt fastställa prestandakrav och praktiska arrangemang för att övervaka den gemensamma biometriska matchningstjänstens prestanda, i syfte att säkerställa att effektiviteten i de biometriska sökningarna är förenlig med tidskritiska förfaranden, såsom in- och utresekontroller och identifieringar. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 14

Sökning på biometriska uppgifter med den gemensamma biometriska matchningstjänsten

För att söka på de biometriska uppgifter som lagrats i CIR och SIS ska CIR och SIS använda de biometriska mallar som lagrats i den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Sökningar med biometriska uppgifter ska äga rum i enlighet med de syften som anges i denna förordning och i förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816.

Artikel 15

Lagring av uppgifter i den gemensamma biometriska matchningstjänsten

De uppgifter som avses i artikel 13.1 och 13.2 ska endast lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten under den tid som motsvarande biometriska uppgifter lagras i CIR eller SIS. Uppgifterna ska automatiskt raderas i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.

Artikel 16

Registerföring av loggar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 34 i förordning (EG) nr 767/2008 och artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) 2018/1861, ska EU-LISA föra logg över all uppgiftsbehandling i den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat eller unionsbyrå som inlett sökningen.

b)

Historiken för skapandet och lagringen av biometriska mallar.

c)

De EU-informationssystem som varit föremål för sökning med de biometriska mallar som lagrats i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.

d)

Datum och tidpunkt för sökningen.

e)

Den typ av biometriska uppgifter som används för att inleda sökningen.

f)

Resultaten av sökningen och datum och tidpunkt för resultatet.

2.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som utförs av dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som utförs av dess vederbörligen bemyndigade personal.

3.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts ska de emellertid raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

KAPITEL IV

En gemensam databas för identitetsuppgifter

Artikel 17

En gemensam databas för identitetsuppgifter

1.   Det ska inrättas en gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR), varigenom det skapas en personakt för varje person som är registrerad i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN och som innehåller de uppgifter som avses i artikel 18, för att underlätta och bistå vid en korrekt identifiering av personer som är registrerade i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN i enlighet med artikel 20, stödja funktionen av MID i enlighet med artikel 21 och underlätta och rationalisera de utsedda myndigheternas och Europols åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac, om det är nödvändigt för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med artikel 22.

2.   CIR ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur som ska ersätta de centrala systemen för in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac respektive Ecris-TCN i den mån den ska lagra de uppgifter som avses i artikel 18.

b)

En säker kommunikationskanal mellan CIR, medlemsstaterna och de unionsbyråer som har rätt att använda CIR i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.

c)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan CIR och in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN samt de centrala infrastrukturerna för ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och MID.

3.   EU-LISA ska utveckla CIR och säkerställa den tekniska förvaltningen.

4.   Om det på grund av ett fel i CIR är tekniskt omöjligt att söka i CIR i syfte att identifiera en person i enlighet med artikel 20, för att spåra multipla identiteter i enlighet med artikel 21 eller i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med artikel 22, ska CIR-användarna automatiskt underrättas av EU-LISA.

5.   EU-LISA ska i samarbete med medlemsstaterna ta fram ett dokument för gränssnittskontroll för CIR på grundval av det universella meddelandeformat som avses i artikel 38.

Artikel 18

Uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter

1.   CIR ska lagra följande uppgifter, logiskt åtskilda enligt det informationssystem från vilket uppgifterna härrör:

a)

De uppgifter som avses i artiklarna 16.1 a–d, 17.1 a, b och c samt 18.1 och 18.2 i förordning (EU) 2017/2226.

b)

De uppgifter som avses i artikel 9.4 a–c, 9.5 och 9.6 i förordning (EG) nr 767/2008.

c)

De uppgifter som avses i artikel 17.2 a–e i förordning (EU) 2018/1240.

2.   För varje uppsättning uppgifter som avses i punkt 1 ska CIR innehålla en hänvisning till de EU-informationssystem som uppgifterna tillhör.

3.   De myndigheter som har åtkomst till CIR ska handla i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt de rättsliga instrument som reglerar EU-informationssystemen och enligt nationell rätt och i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt denna förordning för de syften som avses i artiklarna 20, 21 och 22.

4.   För varje uppsättning uppgifter som avses i punkt 1 ska CIR innehålla en hänvisning till den konkreta post i EU-informationssystemen som uppgifterna tillhör.

5.   Lagringen av de uppgifter som avses i punkt 1 ska uppfylla de kvalitetsstandarder som avses i artikel 37.2.

Artikel 19

Tillägg, ändring och radering av uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter

1.   Om uppgifter läggs till, ändras eller raderas i in- och utresesystemet, VIS och Etias ska de uppgifter som avses i artikel 18 och som lagras i personakten i CIR automatiskt läggas till, ändras eller raderas.

2.   Om en vit eller en röd länk skapas i MID i enlighet med artikel 32 eller 33 mellan uppgifter i två eller flera av EU-informationssystemen som utgör CIR, ska CIR i stället för att skapa en ny personakt lägga till de nya uppgifterna i den personakt som innehåller de länkade uppgifterna.

Artikel 20

Åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i identifieringssyfte

1.   Sökningar i CIR får utföras av en polismyndighet i enlighet med punkterna 2 och 5 endast under följande omständigheter:

a)

Om en polismyndighet inte kan identifiera en person på grund av att det saknas en resehandling eller en annan trovärdig handling som styrker personens identitet.

b)

Om det föreligger tvivel om de identitetsuppgifter som lämnats av en person.

c)

Om det föreligger tvivel om äktheten i den resehandling eller en annan trovärdig handling som lämnats av en person.

d)

Om det föreligger tvivel om identiteten på innehavaren av en resehandling eller en annan trovärdig handling.

e)

Om en person inte kan eller vägrar att samarbeta.

Sådana sökningar ska inte tillåtas när det gäller minderåriga under 12 år, såvida det inte sker för barnets bästa.

2.   Om någon av de omständigheter som förtecknas i punkt 1 uppstår och en polismyndighet har bemyndigats genom de nationella lagstiftningsåtgärder som avses i punkt 5, får myndigheten, endast i syfte att identifiera en person, söka i CIR med den personens biometriska uppgifter som tagits direkt under en identitetskontroll, förutsatt att förfarandet inletts i den berörda personens närvaro.

3.   Om sökningen visar att uppgifter om denna person finns lagrade i CIR, ska medlemsstatens polismyndighet ha åtkomst för att konsultera de uppgifter som avses i artikel 18.1.

Om personens biometriska uppgifter inte kan användas eller om sökningen med dessa uppgifter misslyckas, ska sökningen utföras med vederbörandes identitetsuppgifter i kombination med resehandlingsuppgifter eller med de identitetsuppgifter som tillhandahållits av personen.

4.   Om en polismyndighet har bemyndigats genom de nationella lagstiftningsåtgärder som avses i punkt 6, får den, i händelse av en naturkatastrof, en olycka eller ett terrordåd och endast i syfte att identifiera okända personer som inte kan identifiera sig eller oidentifierade mänskliga kvarlevor, söka i CIR med dessa personers biometriska uppgifter.

5.   Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som anges i punkt 2 ska anta nationella lagstiftningsåtgärder. När medlemsstaterna gör detta ska de ta hänsyn till att ingen diskriminering av tredjelandsmedborgare får förekomma. I sådana lagstiftningsåtgärder ska de exakta syftena med identifieringen anges inom ramen för de mål som avses i artikel 2.1 b och c. De behöriga polismyndigheterna ska utses, och förfaranden, villkor och kriterier för sådana kontroller ska fastställas i dessa lagstiftningsåtgärder.

6.   Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som anges i punkt 4 ska anta nationella lagstiftningsåtgärder som fastställer förfarandena, villkoren och kriterierna.

Artikel 21

Åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter för spårning av multipla identiteter

1.   Om en sökning i CIR resulterar i en gul länk i enlighet med artikel 28.4, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 29 enbart i verifieringssyfte ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 18.1 och 18.2, som lagrats i CIR och som är kopplade genom en gul länk.

2.   Om en sökning i CIR ger upphov till en röd länk i enlighet med artikel 32, ska de myndigheter som avses i artikel 26.2 enbart i syfte att bekämpa identitetsbedrägerier ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 18.1 och 18.2, som lagrats i CIR och som är kopplade genom en röd länk.

Artikel 22

Sökningar i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott

1.   Om det i ett specifikt fall finns rimliga skäl att anta att en sökning i EU-informationssystem kommer att bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, särskilt om det finns misstankar om att en person som misstänks för, har begått eller utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott är en person vars uppgifter lagras i in- och utresesystemet, VIS eller Etias, får de utsedda myndigheterna och Europol söka i CIR för att få information om huruvida det finns uppgifter om en viss person i in- och utresesystemet, VIS eller Etias.

2.   Om ett svar på en sökning i CIR visar att det finns uppgifter om den personen i in- och utresesystemet, VIS eller Etias ska CIR tillhandahålla de utsedda myndigheterna och Europol ett svar i form av en hänvisning som avses i artikel 18.2 som anger vilka av dessa EU-informationssystem som innehåller motsvarande uppgifter. CIR ska svara på ett sådant sätt att uppgifternas säkerhet inte äventyras.

Det svar som anger att uppgifter om personen i fråga förekommer i något av de EU-informationssystem som avses i punkt 1 får användas endast i syfte att lämna in en begäran om full åtkomst som omfattas av de villkor och förfaranden som fastställs i respektive rättsliga instrument där sådan åtkomst regleras.

I händelse av en eller flera träffar ska den utsedda myndigheten eller Europol begära full åtkomst till minst ett av de informationssystem i vilka en träff genererats.

Om sådan full åtkomst i undantagsfall inte begärs ska de utsedda myndigheterna registrera motiveringen till varför en begäran inte gjorts, som ska kunna spåras till den nationella akten. Europol ska registrera motiveringen i motsvarande ärende.

3.   Fullständig åtkomst till uppgifterna i in- och utresesystemet, VIS eller Etias i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott omfattas fortfarande av de villkor och förfaranden som fastställs i respektive rättsliga instrument där sådan åtkomst regleras.

Artikel 23

Lagring av uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter

1.   De uppgifter som avses i artikel 18.1, 18.2 och 18.4 ska automatiskt raderas från CIR i enlighet med bestämmelserna om lagring av uppgifter i förordningarna (EU) 2017/2226, (EG) nr 767/2008 respektive (EU) 2018/1240.

2.   Personakten ska lagras i CIR endast så länge de motsvarande uppgifterna lagras i minst ett av de EU-informationssystem vars uppgifter finns i CIR. Skapandet av en länk ska inte påverka lagringsperioden för varje post av de länkade uppgifterna.

Artikel 24

Registerföring av loggar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 34 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 69 i förordning (EU) 2018/1240, ska EU-LISA föra logg över all uppgiftsbehandling i CIR i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2.   EU-LISA ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i enlighet med artikel 20 i CIR. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat eller den unionsbyrå som inlett sökningen.

b)

Syftet med användarens åtkomst för att söka via CIR.

c)

Datum och tidpunkt för sökningen.

d)

Den typ av uppgifter som används för att inleda sökningen.

e)

Sökningens resultat.

3.   EU-LISA ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i enlighet med artikel 21 i CIR. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat eller den unionsbyrå som inlett sökningen.

b)

Syftet med användarens åtkomst för att söka via CIR.

c)

Datum och tidpunkt för sökningen.

d)

I fall där en länk skapas, de uppgifter som används för att inleda sökningen och sökningens resultat med angivelse av det EU-informationssystem som uppgifterna erhållits från.

4.   EU-LISA ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i enlighet med artikel 22 i CIR. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Datum och tidpunkt för sökningen.

b)

De uppgifter som används för att inleda sökningen.

c)

Sökningens resultat.

d)

Den medlemsstat eller den unionsbyrå som söker i CIR.

Loggarna över sådan åtkomst ska kontrolleras regelbundet av den behöriga tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 41 i direktiv (EU) 2016/680 eller av Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2016/794, med högst sex månaders mellanrum, för att kontrollera om förfarandena och villkoren i artikel 22.1 och 22.2 i den här förordningen är uppfyllda.

5.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda CIR utför i enlighet med artiklarna 20, 21 och 22. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som dess vederbörligen bemyndigade personal utför i enlighet med artiklarna 21 och 22.

För all åtkomst till CIR i enlighet med artikel 22 ska varje medlemsstat dessutom föra logg över följande:

a)

Referensnummer för den nationella akten.

b)

Syftet med åtkomsten.

c)

I enlighet med nationella regler, den unika användaridentitet som anger vilken tjänsteman som utförde sökningen och vilken tjänsteman som beordrade sökningen.

6.   I enlighet med förordning (EU) 2016/794 ska Europol för all åtkomst till CIR i enlighet med artikel 22 i den här förordningen föra logg över den unika användaridentitet som anger vilken tjänsteman som utförde sökningen och vilken tjänsteman som beordrade sökningen.

7.   De loggar som avses i punkterna 2–6 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts, ska de emellertid raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

8.   EU-LISA ska lagra loggarna över historiken avseende uppgifterna i personakter. EU-LISA ska automatiskt radera sådana loggar så snart uppgifterna har raderats.

KAPITEL V

Detektorn för multipla identiteter

Artikel 25

Detektorn för multipla identiteter

1.   Det ska inrättas en detektor för multipla identiteter (MID) som skapar och lagrar akter med identitetsbekräftelse som avses i artikel 34, som innehåller länkar mellan uppgifter i de EU-informationssystem som ingår i CIR och SIS och som gör det möjligt att spåra multipla identiteter, med det dubbla syftet att underlätta identitetskontroller och bekämpa identitetsbedrägerier, för att stödja CIR:s funktion och målen för in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   MID ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur som lagrar länkar och hänvisningar till EU-informationssystem.

b)

En säker kommunikationsinfrastruktur som kopplar MID till SIS och ESP:s och CIR:s centrala infrastrukturer.

3.   EU-LISA ska utveckla MID och säkerställa den tekniska förvaltningen.

Artikel 26

Åtkomst till MID

1.   För den manuella verifiering av olika identiteter som avses i artikel 29 ska åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 34 och som är lagrade i MID beviljas

a)

de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2017/2226 när de skapar eller uppdaterar en personakt i in- och utresesystemet i enlighet med artikel 14 i den förordningen,

b)

de viseringsmyndigheter som avses i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 767/2008 när de skapar eller uppdaterar en ansökningsakt i VIS i enlighet med den förordningen,

c)

Etias centralenhet och Etias nationella enheter när de utför den behandling som avses i artiklarna 22 och 26 i förordning (EU) 2018/1240,

d)

Sirenekontoret i den medlemsstat som skapar eller uppdaterar en registrering i SIS i enlighet med förordningarna (EU) 2018/1860 och (EU) 2018/1861,

2.   De myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som har åtkomst till minst ett av de EU-informationssystem som ingår i CIR eller till SIS ska ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 34 a och b vad gäller samtliga röda länkar som avses i artikel 32.

3.   Myndigheterna i medlemsstaterna och unionsbyråerna ska ha åtkomst till de vita länkar som avses i artikel 33 om de har åtkomst till de två EU-informationssystem som innehåller uppgifter mellan vilka den vita länken skapats.

4.   Myndigheterna i medlemsstaterna och unionsbyråerna ska ha åtkomst till de gröna länkar som avses i artikel 31 om de har åtkomst till de två EU-informationssystem som innehåller uppgifter mellan vilka den gröna länken skapats och en sökning i dessa informationssystem gett en träff med de två uppsättningarna länkade uppgifter.

Artikel 27

Spårning av multipla identiteter

1.   Spårning av multipla identiteter ska i följande fall inledas i CIR och i SIS:

a)

En personakt skapas eller uppdateras i in- och utresesystemet i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2017/2226.

b)

En ansökningsakt skapas eller uppdateras i VIS i enlighet med förordning (EG) nr 767/2008.

c)

En ansökningsakt skapas eller uppdateras i Etias i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2018/1240.

d)

En registrering om en person skapas eller uppdateras i SIS i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2018/1860 och kapitel V i förordning (EU) 2018/1861.

2.   Om de uppgifter i ett EU-informationssystem som avses i punkt 1 innehåller biometriska uppgifter ska CIR och centrala SIS använda den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att utföra en spårning av multipla identiteter. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska jämföra de biometriska mallar som erhållits från nya biometriska uppgifter med de biometriska mallar som redan finns i den gemensamma biometriska matchningstjänsten i syfte att verifiera huruvida uppgifter som tillhör samma person redan finns lagrade i CIR eller i centrala SIS.

3.   Utöver det förfarande som avses i punkt 2 ska CIR och centrala SIS använda ESP för att söka i uppgifter som lagrats i centrala SIS respektive CIR med hjälp av följande uppgifter:

a)

Efternamn (familjenamn), förnamn, födelsedatum, medborgarskap och kön enligt artiklarna 16.1 a, 17.1 och 18.1 i förordning (EU) 2017/2226.

b)

Efternamn (familjenamn), förnamn, födelsedatum, kön, födelseort, födelseland och medborgarskap enligt artikel 9.4 a och aa i förordning (EG) nr 767/2008.

c)

Efternamn (familjenamn), förnamn, efternamn som ogift, alias, födelsedatum, födelseort, kön och nuvarande medborgarskap enligt artikel 17.2 i förordning (EU) 2018/1240.

d)

Efternamn, förnamn, namn vid födelsen och tidigare använda namn och alias, födelseort, födelsedatum, kön och samtliga medborgarskap enligt artikel 20.2 i förordning (EU) 2018/1861.

e)

Efternamn, förnamn, namn vid födelsen och tidigare använda namn och alias, födelseort, födelsedatum, kön och samtliga medborgarskap enligt artikel 4 i förordning (EU) 2018/1860.

4.   Utöver det förfarande som avses i punkterna 2 och 3 ska CIR och centrala SIS använda ESP för att söka i uppgifter som lagrats i centrala SIS respektive CIR med hjälp av resehandlingsuppgifter.

5.   En spårning av multipla identiteter ska endast inledas för att jämföra tillgängliga uppgifter i ett EU-informationssystem med tillgängliga uppgifter i andra EU-informationssystem.

Artikel 28

Resultat av en spårning av multipla identiteter

1.   Om de sökningar som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 inte ger någon träff ska de förfaranden som avses i artikel 27.1 fortsätta i enlighet med rättsliga instrument genom vilka de regleras.

2.   Om den sökning som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 ger en eller flera träffar ska CIR och, i förekommande fall, SIS skapa en länk mellan de uppgifter som används för att inleda sökningen och de uppgifter som gett upphov till träffen.

Vid flera träffar ska en länk skapas mellan alla de uppgifter som gett upphov till träffen. Om uppgifterna redan har länkats, ska den befintliga länken utvidgas till att omfatta de uppgifter som använts för att inleda sökningen.

3.   Om den sökning som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna är desamma eller liknande, ska en vit länk skapas i enlighet med artikel 33.

4.   Om den sökning som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna inte kan anses vara liknande, ska en gul länk skapas i enlighet med artikel 30 och det förfarande som avses i artikel 29 ska tillämpas.

5.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 73 för att fastställa förfarandena för att avgöra ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande.

6.   Länkarna ska lagras i den akt med identitetsbekräftelse som avses i artikel 34.

7.   Kommissionen ska, i samarbete med EU-LISA, fastställa de tekniska reglerna för att skapa länkar mellan uppgifter från olika EU-informationssystem genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 29

Manuell verifiering av olika identiteter och ansvariga myndigheter

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter vara följande:

a)

Den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2017/2226 för träffar som uppstår när de skapar eller uppdaterar en personakt i in- och utresesystemet i enlighet med den förordningen.

b)

De viseringsmyndigheter som avses i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 767/2008 för träffar som uppstår när de skapar eller uppdaterar en ansökningsakt i VIS i enlighet med den förordningen.

c)

Etias centralenhet och Etias nationella enheter för träffar som uppstår när de skapar eller uppdaterar en ansökningsakt i enlighet med förordning (EU) 2018/1240.

d)

Sirenekontoret i medlemsstaten för träffar som uppstår när en registrering i SIS skapas eller uppdateras i enlighet med förordning (EU) 2018/1860 och förordning (EU) 2018/1861.

MID ska ange den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i akten med identitetsbekräftelse.

2.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i akten med identitetsbekräftelse ska vara Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade registreringen om det skapas en länk till uppgifterna i en registrering om

a)

personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas eller för att utlämnas enligt artikel 26 i förordning (EU) 2018/1862,

b)

försvunna eller sårbara personer enligt artikel 32 i förordning (EU) 2018/1862,

c)

personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande enligt artikel 34 i förordning (EU) 2018/1862,

d)

personer för diskreta kontroller, undersökningskontroller eller särskilda kontroller enligt artikel 36 i förordning (EU) 2018/1862.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 i denna artikel ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ha åtkomst till de länkade uppgifterna i den relevanta akten med identitetsbekräftelse och till de identitetsuppgifter som är länkade i CIR och, i förekommande fall, i SIS. Den ska bedöma de olika identiteterna utan dröjsmål. När den bedömningen slutförts ska den uppdatera länken i enlighet med artiklarna 31, 32 och 33 samt utan dröjsmål lägga till den i akten med identitetsbekräftelse.

4.   Om den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter i akten med identitetsbekräftelse är den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2017/2226 och som skapar eller uppdaterar en personakt i in- och utresesystemet i enlighet med artikel 14 i den förordningen och en gul länk skapas, ska den myndigheten utföra ytterligare verifiering. Den myndigheten ska endast för detta syfte ha åtkomst till de relaterade uppgifter som finns i den relevanta akten med identitetsbekräftelse. Den ska bedöma de olika identiteterna, uppdatera länken i enlighet med artiklarna 31, 32 och 33 i den här förordningen och lägga till den i akten med identitetsbekräftelse.

Sådan manuell verifiering av olika identiteter ska inledas i närvaro av den berörda personen, som ska ges möjlighet att förklara omständigheterna för den ansvariga myndigheten, som ska beakta dessa förklaringar.

I fall där den manuella verifieringen av olika identiteter äger rum vid gränsen, ska den om möjligt äga rum inom 12 timmar från det att en gul länk skapas i enlighet med artikel 28.4.

5.   Om fler än en länk skapas ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bedöma varje länk separat.

6.   Om uppgifter som ger en träff redan var länkade, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter beakta de befintliga länkarna vid bedömningen av skapandet av nya länkar.

Artikel 30

Gul länk

1.   När en manuell verifiering av olika identiteter ännu inte har ägt rum, ska en länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem klassificeras som gul i samtliga följande fall:

a)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter men har liknande eller olika identitetsuppgifter.

b)

De länkade uppgifterna har olika identitetsuppgifter men innehåller samma resehandlingsuppgifter, och minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen.

c)

De länkade uppgifterna innehåller samma identitetsuppgifter men har olika biometriska uppgifter.

d)

De länkade uppgifterna har liknande eller olika identitetsuppgifter, och innehåller samma resehandlingsuppgifter men har olika biometriska uppgifter.

2.   Om en länk klassificeras som gul i enlighet med punkt 1 ska förfarandet i artikel 29 tillämpas.

Artikel 31

Grön länk

1.   En länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem ska klassificeras som grön om

a)

de länkade uppgifterna har olika biometriska uppgifter men innehåller samma identitetsuppgifter och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer,

b)

de länkade uppgifterna har olika biometriska uppgifter, har liknande eller olika identitetsuppgifter, innehåller samma resehandlingsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer,

c)

de länkade uppgifterna har olika identitetsuppgifter men innehåller samma resehandlingsuppgifter, minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer.

2.   Om en sökning görs i CIR eller SIS och om det finns en grön länk mellan två eller fler av EU-informationssystemen, ska MID ange att identitetsuppgifterna i de länkade uppgifterna inte gäller samma person.

3.   Om en myndighet i en medlemsstat har bevis som tyder på att en grön länk har registrerats felaktigt i MID, att en grön länk är inaktuell eller att uppgifter behandlats i MID eller EU-informationssystemen i strid med denna förordning, ska den kontrollera de berörda uppgifterna i CIR och SIS och vid behov utan dröjsmål korrigera eller radera länken från MID. Myndigheten i medlemsstaten ska utan dröjsmål informera den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

Artikel 32

Röd länk

1.   En länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem ska klassificeras som röd i samtliga följande fall:

a)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter men har liknande eller olika identitetsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till en och samma person på ett oberättigat sätt.

b)

De länkade uppgifterna har samma, liknande eller olika identitetsuppgifter och har samma resehandlingsuppgifter men olika biometriska uppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer, av vilka åtminstone en person använder en och samma resehandling på ett oberättigat sätt.

c)

De länkade uppgifterna innehåller samma identitetsuppgifter men har olika biometriska uppgifter och olika eller inga resehandlingsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer på ett oberättigat sätt.

d)

De länkade uppgifterna har olika identitetsuppgifter men innehåller samma resehandlingsuppgifter, minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till en och samma person på ett oberättigat sätt.

2.   Om CIR eller SIS är föremål för sökning och om det finns en röd länk mellan uppgifter i två eller fler av EU-informationssystemen, ska MID ange de uppgifter som avses i artikel 34. En uppföljning av en röd länk ska ske i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, och eventuella rättsliga följder för den berörda personen ska bygga uteslutande på de relevanta uppgifterna om personen i fråga. Inga rättsliga följder för den berörda personen ska uppstå enbart till följd av att det finns en röd länk.

3.   Om det skapas en röd länk mellan uppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN ska den personakt som lagras i CIR uppdateras i enlighet med artikel 19.2.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om hantering av registreringar i SIS i förordningarna (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861 och (EU) 2018/1862, och utan att det påverkar begränsningar som är nödvändiga för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att inga nationella utredningar kommer att äventyras, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter, vid skapandet av en röd länk, underrätta den berörda personen om förekomsten av multipla olagliga identitetsuppgifter, och ska tillhandahålla personen i fråga det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c i den här förordningen, en referens till den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter enligt artikel 34 d i den här förordningen samt webbadressen till den webbportal som upprättats i enlighet med artikel 49 i den här förordningen.

5.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska skriftligen tillhandahålla den information som avses i punkt 4 i form av ett standardformulär. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa innehållet i och utformningen av det formuläret. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

6.   När en röd länk skapas ska MID automatiskt underrätta de myndigheter som ansvarar för de länkade uppgifterna.

7.   Om en myndighet i en medlemsstat eller en unionsbyrå som har åtkomst till CIR eller SIS har bevis som tyder på att en röd länk har registrerats felaktigt i MID eller att uppgifter behandlats i MID, CIR eller SIS i strid med denna förordning, ska den myndigheten eller byrån kontrollera relevanta uppgifter som lagras i CIR och SIS och ska

a)

om länken avser en av de SIS-registreringar som avses i artikel 29.2, omedelbart informera det berörda Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade SIS-registreringen,

b)

i alla övriga fall, omedelbart korrigera eller radera länken från MID.

Om ett Sirenekontor kontaktas i enlighet med led a i första stycket ska det verifiera de bevis som lämnats av myndigheten i medlemsstaten eller unionsbyrån och, i tillämpliga fall, omedelbart korrigera eller radera länken från MID.

Den myndighet i medlemsstaten som erhåller bevisen ska utan dröjsmål underrätta den medlemsstats myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter och ange eventuella relevanta rättelser eller raderingar av en röd länk.

Artikel 33

Vit länk

1.   En länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem ska klassificeras som vit i samtliga följande fall:

a)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter och samma eller liknande identitetsuppgifter.

b)

De länkade uppgifterna innehåller samma eller liknande identitetsuppgifter och samma resehandlingsuppgifter, och minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen.

c)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter, samma resehandlingsuppgifter och liknande identitetsuppgifter.

d)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter men har liknande eller olika identitetsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till en och samma person på ett berättigat sätt.

2.   Om CIR eller SIS är föremål för sökning och om det finns en vit länk mellan uppgifter i två eller fler av EU-informationssystemen, ska MID ange att identitetsuppgifterna i de länkade uppgifterna gäller samma person. De EU-informationssystem som är föremål för sökning ska svara genom att i förekommande fall ange alla länkade uppgifter om personen, vilket därigenom ger upphov till en träff mot de uppgifter som är länkade genom den vita länken, om den myndighet som inlett sökningen har åtkomst till de länkade uppgifterna enligt unionsrätten eller nationell rätt.

3.   Om det skapas en vit länk mellan uppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN ska den personakt som lagras i CIR uppdateras i enlighet med artikel 19.2.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om hantering av registreringar i SIS i förordningarna (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861 och (EU) 2018/1862, och utan att det påverkar begränsningar som är nödvändiga för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att nationella utredningar inte kommer att äventyras, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter, vid skapandet av en vit länk efter en manuell verifiering av multipla identiteter, underrätta den berörda personen om förekomsten av liknande eller olika identitetsuppgifter, och ska tillhandahålla personen i fråga det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c i den här förordningen, en referens till den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 34 d i den här förordningen samt webbadressen till den webbportal som upprättats i enlighet med artikel 49 i den här förordningen.

5.   Om en myndighet i en medlemsstat har bevis som tyder på att en vit länk har registrerats felaktigt i MID, att en vit länk är inaktuell eller att uppgifter behandlats i MID eller EU-informationssystemen i strid med denna förordning, ska den kontrollera de berörda uppgifterna i CIR och SIS och vid behov utan dröjsmål korrigera eller radera länken från MID. Myndigheten i medlemsstaten ska utan dröjsmål informera den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

6.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska skriftligen tillhandahålla den information som avses i punkt 4 i form av ett standardformulär. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa innehållet i och utformningen av det formuläret. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 34

Akt med identitetsbekräftelse

Akten med identitetsbekräftelse ska innehålla följande uppgifter:

a)

De länkar som avses i artiklarna 30–33.

b)

En hänvisning till de EU-informationssystem i vilka de länkade uppgifterna finns.

c)

Ett enda identifikationsnummer som gör det möjligt att hämta de länkade uppgifterna från de motsvarande EU-informationssystemen.

d)

Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

e)

Datum för skapande av länken eller uppdatering därav.

Artikel 35

Lagring av uppgifter i detektorn för multipla identiteter

Akterna med identitetsbekräftelse och uppgifterna i dem, inbegripet länkarna, ska lagras i MID endast under den tid som de länkade uppgifterna lagras i två eller fler EU-informationssystem. De ska raderas automatiskt från MID.

Artikel 36

Registerföring av loggar

1.   EU-LISA ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i MID. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat som inlett sökningen.

b)

Syftet med användarens åtkomst.

c)

Datum och tidpunkt för sökningen.

d)

Den typ av uppgifter som används för att inleda sökningen.

e)

Hänvisning till de länkade uppgifterna.

f)

Historik tillhörande akten med identitetsbekräftelse.

2.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda MID utför. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som utförs av dess vederbörligen bemyndigade personal.

3.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts, ska de raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

KAPITEL VI

Åtgärder till stöd för interoperabilitet

Artikel 37

Uppgifternas kvalitet

1.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för kvaliteten på de uppgifter som förs in i systemen ska EU-LISA inrätta automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet avseende de uppgifter som lagras i in- och utresesystemet, VIS, Etias, SIS, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR.

2.   EU-LISA ska införa mekanismer för utvärdering av den gemensamma biometriska matchningstjänstens exakthet, gemensamma indikatorer för uppgifternas kvalitet och minimikvalitetsstandarder för lagring av uppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias, SIS, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR.

Endast uppgifter som uppfyller minimikvalitetsstandarderna får föras in i in- och utresesystemet, VIS, Etias, SIS, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

3.   EU-LISA ska regelbundet tillhandahålla medlemsstaterna rapporter om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet och de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet. EU-LISA ska också regelbundet tillhandahålla kommissionen en rapport om de problem som uppstått och vilka medlemsstater som berörs. EU-LISA ska även på begäran överlämna denna rapport till Europaparlamentet och rådet. Inga rapporter som tillhandahålls i enlighet med denna punkt ska innehålla några personuppgifter.

4.   Detaljerna om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet samt minimikvalitetsstandarderna för lagring av uppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias, SIS, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR, särskilt vad gäller biometriska uppgifter, ska fastställas i genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

5.   Ett år efter inrättandet av de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter, och varje år därefter, ska kommissionen utvärdera medlemsstaternas genomförande av uppgifters kvalitet och lämna nödvändiga rekommendationer. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med en handlingsplan för att avhjälpa de brister som konstaterats i utvärderingsrapporten och, i synnerhet, problem med uppgiftskvalitet vilka härrör från felaktiga uppgifter i EU-informationssystem. Medlemsstaterna ska regelbundet rapportera till kommissionen om vilka framsteg som har gjorts med denna handlingsplan till dess att den genomförts fullt ut.

Kommissionen ska överlämna utvärderingsrapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska dataskyddsstyrelsen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 168/2007 (39).

Artikel 38

Universellt meddelandeformat

1.   Härmed inrättas en standard för ett universellt meddelandeformat (UMF). Genom UMF definieras standarder för vissa innehållselement i det gränsöverskridande informationsutbytet mellan informationssystem, myndigheter eller organisationer på området rättsliga och inrikes frågor.

2.   UMF-standarden ska användas vid utvecklingen av in- och utresesystemet, Etias, ESP, CIR, MID och, när så är lämpligt, EU-LISA:s eller andra unionsbyråers utveckling av nya modeller för informationsutbyte och informationssystem på området rättsliga och inrikes frågor.

3.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa och utveckla den UMF-standard som avses i punkt 1 i denna artikel. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 39

Den centrala databasen för rapporter och statistik

1.   Det ska inrättas en central databas för rapporter och statistik (CRRS) för att stödja målen för in- och utresesystemet, VIS, Etias och SIS, i enlighet med de respektive rättsliga instrument som reglerar de systemen, och för att tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter och analysrapporter för politiska och operativa syften samt för uppgiftskvaliteten.

2.   EU-LISA ska inrätta, implementera och hysa i sina tekniska anläggningar CRRS som innehåller de uppgifter och den statistik som avses i artikel 63 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 17 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 84 i förordning (EU) 2018/1240, artikel 60 i förordning (EU) 2018/1861 och artikel 16 i förordning (EU) 2018/1860, logiskt åtskilda per EU-informationssystem. Åtkomst till CRRS ska beviljas via kontrollerad, säkrad åtkomst och specifika användarprofiler, enbart för rapportering och statistik, till de myndigheter som avses i artikel 63 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 17 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 84 i förordning (EU) 2018/1240 och artikel 60 i förordning (EU) 2018/1861.

3.   EU-LISA ska anonymisera uppgifterna och registrera de anonymiserade uppgifterna i CRRS. Förfarandet för att anonymisera uppgifterna ska vara automatiskt.

Uppgifterna i CRRS ska inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

4.   CRRS ska bestå av följande:

a)

De verktyg som är nödvändiga för anonymisering av uppgifter.

b)

En central infrastruktur som består av en databas med anonymiserade uppgifter.

c)

En säker kommunikationsinfrastruktur för att ansluta CRRS till in- och utresesystemet, VIS, Etias och SIS samt de centrala infrastrukturerna för den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

5.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 73 för att fastställa detaljerade bestämmelser om driften av CRRS, inbegripet särskilda skyddsåtgärder för behandlingen av personuppgifter enligt punkterna 2 och 3 i den här artikeln och de säkerhetsregler som är tillämpliga på databasen.

KAPITEL VII

Dataskydd

Artikel 40

Personuppgiftsansvarig

1.   När det gäller behandling av uppgifter i den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska de av medlemsstaternas myndigheter som är personuppgiftsansvariga för in- och utresesystemet, VIS respektive SIS vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680 avseende de biometriska mallar som erhållits från de uppgifter som avses i artikel 13 i den här förordningen och som de för in i de underliggande systemen och ska ansvara för behandlingen av de biometriska mallarna i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.

2.   När det gäller behandling av uppgifter i CIR ska de av medlemsstaternas myndigheter som är personuppgiftsansvariga för in- och utresesystemet, VIS respektive Etias vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 avseende de uppgifter som avses i artikel 18 i den här förordningen och som de för in i de underliggande systemen och ska ansvara för behandlingen av de personuppgifterna i CIR.

3.   När det gäller behandling av uppgifter i MID gäller följande:

a)

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska vara personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/1725 när det gäller den behandling av personuppgifter som utförs av Etias centralenhet.

b)

De av medlemsstaternas myndigheter som lägger till eller ändrar uppgifter i akten med identitetsbekräftelse ska vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680 och ska ansvara för behandlingen av personuppgifter i MID.

4.   För övervakningen av dataskyddet, inbegripet kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt, ska de personuppgiftsansvariga ha åtkomst till de loggar som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36 för egenkontroll enligt vad som avses i artikel 44.

Artikel 41

Personuppgiftsbiträde

När det gäller behandling av personuppgifter i den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID ska EU-LISA vara personuppgiftsbiträde i den mening som avses i artikel 3.12 a i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 42

Säkerhet vid behandling

1.   EU-LISA, Etias centralenhet, Europol och medlemsstaternas myndigheter ska säkerställa säkerheten vid den behandling av personuppgifter som äger rum enligt denna förordning. EU-LISA, Etias centralenhet, Europol och medlemsstaternas myndigheter ska samarbeta kring säkerhetsrelaterade uppgifter.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33 i förordning (EU) 2018/1725 ska EU-LISA vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa interoperabilitetskomponenternas och den relaterade kommunikationsinfrastrukturens säkerhet.

3.   EU-LISA ska i synnerhet vidta nödvändiga åtgärder, inbegripet en säkerhetsplan, en kontinuitetsplan och en katastrofplan, i syfte att

a)

fysiskt skydda uppgifter, bland annat genom att utarbeta beredskapsplaner för skydd av kritisk infrastruktur,

b)

hindra obehöriga från åtkomst till utrustning eller anläggningar för uppgiftsbehandling,

c)

förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller obehörigt avlägsnande av datamedier,

d)

hindra obehörig inmatning av uppgifter och obehörig kännedom om, ändring eller radering av lagrade personuppgifter,

e)

förhindra obehörig behandling av uppgifter och obehörig kopiering, ändring eller radering av uppgifter,

f)

hindra obehöriga från att med hjälp av datakommunikationsutrustning använda automatiserade system för uppgiftsbehandling,

g)

säkerställa att personer som har åtkomstbehörighet till interoperabilitetskomponenterna har åtkomst endast till de uppgifter för vilka de är behöriga och endast genom individuella användaridentiteter och skyddade åtkomstmetoder,

h)

säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa till vilka organ personuppgifter får överföras med hjälp av datakommunikationsutrustning,

i)

säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa vilka uppgifter som har behandlats i interoperabilitetskomponenterna, när detta har gjorts, av vem och i vilket syfte,

j)

hindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter i samband med överföring av personuppgifter till eller från interoperabilitetskomponenterna eller under transport av datamedier, särskilt med hjälp av lämplig krypteringsteknik,

k)

säkerställa att installerade system i händelse av driftavbrott kan återställas till normal drift,

l)

säkerställa driftsäkerhet genom att se till att eventuella driftfel hos interoperabilitetskomponenterna rapporteras på korrekt sätt,

m)

övervaka att de säkerhetsåtgärder som avses i denna punkt är verksamma och vidta nödvändiga organisatoriska åtgärder i fråga om intern övervakning för att säkerställa att denna förordning efterlevs och för att bedöma dessa säkerhetsåtgärder mot bakgrund av utvecklingen av ny teknik.

4.   Medlemsstaterna, Europol och Etias centralenhet ska vidta åtgärder som är likvärdiga med de som avses i punkt 3 vad gäller säkerheten vid behandling av personuppgifter som utförs av de myndigheter som har rätt till åtkomst till någon av interoperabilitetskomponenterna.

Artikel 43

Säkerhetstillbud

1.   Alla händelser som har eller kan ha inverkan på interoperabilitetskomponenternas säkerhet och som kan orsaka skada på eller förlust av uppgifter lagrade i dem ska betraktas som säkerhetstillbud, särskilt om obehörig åtkomst till uppgifter kan ha inträffat eller om uppgifters tillgänglighet, integritet och konfidentialitet har äventyrats eller kan ha äventyrats.

2.   Säkerhetstillbud ska hanteras på ett sätt som säkerställer snabba, effektiva och välavvägda motåtgärder.

3.   Utan att det påverkar anmälan av och information om personuppgiftsincidenter i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2016/679, artikel 30 i direktiv (EU) 2016/680, eller båda, ska medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen, EU-LISA, de behöriga tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen om alla säkerhetstillbud.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 34 och 35 i förordning (EU) 2018/1725 och artikel 34 i förordning (EU) 2016/794 ska Etias centralenhet och Europol utan dröjsmål underrätta kommissionen, EU-LISA och Europeiska datatillsynsmannen om alla säkerhetstillbud.

Om ett säkerhetstillbud inträffar avseende interoperabilitetskomponenternas centrala infrastruktur ska EU-LISA utan dröjsmål underrätta kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen.

4.   Information om säkerhetstillbud som har eller kan ha inverkan på interoperabilitetskomponenternas drift eller på uppgifternas tillgänglighet, integritet och konfidentialitet ska utan dröjsmål tillhandahållas medlemsstaterna, Etias centralenhet samt Europol och rapporteras i enlighet med den incidenthanteringsplan som EU-LISA ska tillhandahålla.

5.   De berörda medlemsstaterna, Etias centralenhet, Europol och EU-LISA ska samarbeta om ett säkerhetstillbud inträffar. Kommissionen ska fastställa specifikationer för detta samarbete genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 44

Egenkontroll

Medlemsstaterna och de relevanta unionsbyråerna ska se till att varje myndighet som har åtkomsträtt till interoperabilitetskomponenterna vidtar nödvändiga åtgärder för att övervaka efterlevnaden av denna förordning och vid behov samarbetar med tillsynsmyndigheterna.

De personuppgiftsansvariga som avses i artikel 40 ska vidta nödvändiga åtgärder för att övervaka att uppgiftsbehandlingen sker i enlighet med denna förordning, inklusive genom frekventa kontroller av de loggar som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36, och vid behov samarbeta med tillsynsmyndigheterna och med Europeiska datatillsynsmannen.

Artikel 45

Sanktioner

Medlemsstaterna ska se till att missbruk av uppgifter eller behandling eller utbyte av uppgifter i strid med denna förordning är belagt med sanktioner i enlighet med nationell rätt. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 46

Skadeståndsansvar

1.   Utan att det påverkar rätten till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet, eller dessas skadeståndsansvar i enlighet med förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2018/1725, ska följande gälla:

a)

Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en otillåten behandling av personuppgifter eller av någon annan åtgärd från en medlemsstats sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från den berörda medlemsstaten.

b)

Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en åtgärd från Europols, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns eller EU-LISA:s sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från byrån i fråga.

Den berörda medlemsstaten, Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån eller EU-LISA ska helt eller delvis undantas från sitt skadeståndsansvar enligt första stycket om de bevisar att de inte är ansvariga för den händelse som orsakade skadan.

2.   Om en medlemsstats underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med denna förordning skadar interoperabilitetskomponenterna, ska den medlemsstaten vara ansvarig för denna skada, såvida inte och i den mån EU-LISA eller en annan medlemsstat som är bunden av denna förordning har underlåtit att vidta rimliga åtgärder för att hindra skadan från att uppstå eller för att begränsa dess verkningar.

3.   Skadeståndsanspråk mot en medlemsstat för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av den svarande medlemsstatens nationella rätt. Skadeståndsanspråk mot den personuppgiftsansvarige eller EU-LISA för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska omfattas av de villkor som fastställs i fördragen.

Artikel 47

Rätt till information

1.   Den myndighet som samlar in de personuppgifter som ska lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR eller MID ska tillhandahålla de personer vars uppgifter insamlas den information som krävs enligt artiklarna 13 och 14 i förordning (EU) 2016/679, artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) 2016/680 samt artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) 2018/1725. Myndigheten ska tillhandahålla informationen vid den tidpunkt då uppgifterna samlas in.

2.   All information ska göras tillgänglig med hjälp av ett klart och tydligt språkbruk i en språkversion som den berörda personen förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Detta ska innefatta att information tillhandahålls på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åldern för registrerade personer som är minderåriga.

3.   De personer vars uppgifter registrerats i in- och utresesystemet, VIS eller Etias ska underrättas om behandlingen av personuppgifter vid tillämpningen av denna förordning i enlighet med punkt 1 i följande fall:

a)

En personakt skapas eller uppdateras i in- och utresesystemet i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2017/2226.

b)

En ansökningsakt skapas eller uppdateras i VIS i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 767/2008.

c)

En ansökningsakt skapas eller uppdateras i Etias i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2018/1240.

Artikel 48

Rätt till åtkomst till, rättelse och radering av samt begränsning av behandlingen av personuppgifter som lagras i MID

1.   För att utöva sina rättigheter enligt artiklarna 15–18 i förordning (EU) 2016/679, artiklarna 17–20 i förordning (EU) 2018/1725 och artiklarna 14, 15 och 16 i direktiv (EU) 2016/680 ska varje person ha rätt att vända sig till den behöriga myndigheten i vilken medlemsstat som helst, som ska pröva och besvara begäran.

2.   Den medlemsstat som prövar en sådan begäran ska svara utan otillbörligt dröjsmål, dock senast inom 45 dagar från mottagandet. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare 15 dagar, med beaktande av hur komplicerade och hur många begärandena är. Den medlemsstat som prövar begäran ska underrätta den registrerade om en sådan förlängning inom 45 dagar från mottagandet av begäran och ange orsakerna till förseningen. Medlemsstaterna får besluta att dessa svar ska lämnas av centralenheter.

3.   Om en begäran om rättelse eller radering av personuppgifter ställs till en annan medlemsstat än den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska den medlemsstat till vilken begäran ställts inom sju dagar kontakta myndigheterna i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska utan otillbörligt dröjsmål, dock senast inom 30 dagar från en sådan kontakt, kontrollera om uppgifterna är korrekta och om de har behandlats på ett lagligt sätt. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare 15 dagar, med beaktande av hur komplicerade och hur många begärandena är. Den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska underrätta den medlemsstat som kontaktade denna om en sådan förlängning samt orsakerna till förseningen. Den berörda personen ska informeras av den medlemsstat som kontaktade myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter om det fortsatta förfarandet.

4.   Om en begäran om rättelse eller radering av personuppgifter ställs till en medlemsstat där Etias centralenhet ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter, ska den medlemsstat till vilken begäran ställdes kontakta Etias centralenhet inom sju dagar och begära att den avger ett yttrande. Etias centralenhet ska avge sitt yttrande utan otillbörligt dröjsmål, dock senast inom 30 dagar efter det att den kontaktades. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare 15 dagar, med beaktande av hur komplicerade och hur många begärandena är. Den berörda personen ska informeras om det fortsatta förfarandet av den medlemsstat som kontaktade Etias centralenhet.

5.   Om det efter en prövning visar sig att de uppgifter som lagrades i MID är oriktiga eller har registrerats på ett olagligt sätt, ska den medlemsstat som ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter eller – om det inte fanns någon medlemsstat som ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter eller om Etias centralenhet ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter – den medlemsstat till vilken begäran har ställts utan otillbörligt dröjsmål rätta eller radera dessa uppgifter. Den berörda personen ska informeras skriftligen om att hans eller hennes uppgifter har rättats eller raderats.

6.   Om uppgifter som lagras i MID ändras av en medlemsstat under lagringsperioden, ska den medlemsstaten utföra den behandling som avses i artikel 27 och, i förekommande fall, artikel 29 för att avgöra huruvida de ändrade uppgifterna ska länkas. Om behandlingen inte ger någon träff ska den medlemsstaten radera uppgifterna från akten med identitetsbekräftelse. Om den automatiska behandlingen ger en eller flera träffar ska den medlemsstaten skapa eller uppdatera den relevanta länken i enlighet med de relevanta bestämmelserna i denna förordning.

7.   Om den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter eller, i tillämpliga fall, den medlemsstat till vilken begäran har ställts inte instämmer i att uppgifter som lagras i MID är oriktiga eller har registrerats på ett olagligt sätt, ska den medlemsstaten utan dröjsmål anta ett administrativt beslut med en skriftlig förklaring till den berörda personen om varför den inte är beredd att rätta eller radera uppgifter som rör honom eller henne.

8.   Det beslut som avses i punkt 7 ska även ge den berörda personen information om möjligheten att invända mot det beslut som fattats med avseende på begäran om åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter och, i tillämpliga fall, information om hur talan kan väckas vid eller klagomål inges till behöriga myndigheter eller domstolar samt möjligheterna till bistånd, även från tillsynsmyndigheterna.

9.   En begäran om åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter ska innehålla den information som behövs för att den berörda personen ska kunna identifieras. Denna information ska användas uteslutande för att de rättigheter som avses i denna artikel ska kunna utövas och ska sedan omedelbart raderas.

10.   Den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter eller, i tillämpliga fall, den medlemsstat till vilken begäran har ställts ska spara skriftlig dokumentation av att en begäran om åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter har gjorts och hur den behandlats, och ska utan dröjsmål tillhandahålla tillsynsmyndigheterna denna dokumentation.

11.   Denna artikel påverkar inte begränsningar och inskränkningar av de rättigheter som anges i denna artikel i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680.

Artikel 49

Webbportal

1.   En webbportal inrättas för att underlätta utövandet av rätten till åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter.

2.   Webbportalen ska innehålla information om de rättigheter och förfaranden som avses i artiklarna 47 och 48 och ett användargränssnitt som gör det möjligt för personer vars uppgifter behandlas i MID och som underrättats om förekomsten av en röd länk i enlighet med artikel 32.4 att få kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

3.   För att få kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bör den person vars uppgifter behandlas i MID uppge referensen för den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter enligt vad som avses i artikel 34 d. Webbportalen ska använda denna referens för att hämta kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Webbportalen ska också inkludera en mall för ett e-postmeddelande för att underlätta kommunikationen mellan portalanvändaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Detta e-postmeddelande ska innehålla ett fält för det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c, så att den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter kan identifiera de berörda uppgifterna.

4.   Medlemsstaterna ska ge EU-LISA kontaktuppgifter till alla myndigheter som är behöriga att pröva och besvara varje sådan begäran som avses i artiklarna 47 och 48 och ska regelbundet se över huruvida dessa kontaktuppgifter är aktuella.

5.   EU-LISA ska utveckla webbportalen och säkerställa dess tekniska förvaltning.

6.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 73 för at fastställa närmare bestämmelser om driften av webbportalen, inklusive användargränssnittet, de språk på vilka webbportalen ska finnas tillgänglig och e-postmallen.

Artikel 50

Överföring av personuppgifter till tredjeländer, internationella organisationer och privata parter

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 65 i förordning (EU) 2018/1240, artiklarna 25 och 26 i förordning (EU) 2016/794, artikel 41 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 31 i förordning (EG) nr 767/2008 eller sökning via ESP i enlighet med artikel 9.5 i den här förordningen i de av Interpols databaser vilka uppfyller bestämmelserna i kapitel V i förordning (EU) 2018/1725 och kapitel V i förordning (EU) 2016/679 får personuppgifter som lagras eller behandlas i interoperabilitetskomponenterna eller till vilka interoperabilitetskomponenterna fått åtkomst inte överföras till eller göras tillgängliga för tredjeländer, internationella organisationer eller privata parter.

Artikel 51

Tillsynsmyndigheternas övervakning

1.   Varje medlemsstat ska se till att tillsynsmyndigheterna på ett oberoende sätt övervakar lagligheten i den berörda medlemsstatens behandling av personuppgifter enligt den här förordningen, inklusive överföringen av dem till och från interoperabilitetskomponenterna.

2.   Varje medlemsstat ska se till att de nationella lagar, föreskrifter och administrativa bestämmelser som antas i enlighet med direktiv (EU) 2016/680 vid behov är tillämpliga också på polismyndigheters och utsedda myndigheters åtkomst till interoperabilitetskomponenterna, även med avseende på rättigheterna för de personer vars uppgifter åtkomsten gäller.

3.   Tillsynsmyndigheterna ska säkerställa att en revision av den behandling av personuppgifter som utförs av de ansvariga nationella myndigheterna vid tillämpningen av denna förordning genomförs i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder minst vart fjärde år.

Tillsynsmyndigheterna ska varje år offentliggöra antalet begäranden om rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter, åtgärder som vidtagits till följd av detta och antalet rättelser, raderingar eller begränsningar av behandling som gjorts till följd av begärandena från de berörda personerna.

4.   Medlemsstaterna ska se till att deras tillsynsmyndigheter har de resurser och den expertis som krävs för att fullgöra de uppgifter som de åläggs enligt denna förordning.

5.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla all information som begärs av en sådan tillsynsmyndighet som avses i artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 och ska i synnerhet förse den med information om verksamhet som bedrivs i enlighet med deras ansvarsområden enligt den här förordningen. Medlemsstaterna ska bevilja de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 åtkomst till de loggar som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36 i den här förordningen och till de motiveringar som avses i artikel 22.2 i den här förordningen och när som helst bereda dem tillträde till alla sina lokaler som används för interoperabilitetsändamål.

Artikel 52

Europeiska datatillsynsmannens revisioner

Europeiska datatillsynsmannen ska säkerställa att en revision av EU-LISA:s, Etias centralenhets och Europols behandling av personuppgifter vid tillämpningen av denna förordning genomförs i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder minst vart fjärde år. En rapport om revisionen ska sändas till Europaparlamentet, rådet, EU-LISA, kommissionen, medlemsstaterna och den berörda unionsbyrån. EU-LISA, Etias centralenhet och Europol ska ges tillfälle att yttra sig innan rapporterna antas.

EU-LISA, Etias centralenhet och Europol ska tillhandahålla Europeiska datatillsynsmannen den information som denna begär, ge Europeiska datatillsynsmannen tillgång till alla handlingar som den begär och åtkomst till sina loggar enligt vad som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36 samt när som helst bereda Europeiska datatillsynsmannen tillträde till alla sina lokaler.

Artikel 53

Samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen

1.   Tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska, var och en inom ramen för sina respektive befogenheter, aktivt samarbeta inom ramen för sina respektive ansvarsområden och säkerställa en samordnad tillsyn av användningen av interoperabilitetskomponenterna och tillämpningen av övriga bestämmelser i denna förordning, i synnerhet om Europeiska datatillsynsmannen eller en tillsynsmyndighet upptäcker stora skillnader mellan praxis i medlemsstaterna eller upptäcker eventuellt olagliga överföringar genom interoperabilitetskomponenternas kommunikationskanaler.

2.   I de fall som avses i punkt 1 i den här artikeln ska en samordnad tillsyn säkerställas i enlighet med artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725.

3.   Europeiska dataskyddsstyrelsen ska senast den 12 juni 2021, och därefter vartannat år, skicka en gemensam rapport om sina aktiviteter enligt denna artikel till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och EU-LISA. Denna rapport ska innehålla ett kapitel om varje medlemsstat som utarbetats av den berörda medlemsstatens tillsynsmyndighet.

KAPITEL VIII

Ansvarsområden

Artikel 54

EU-LISA:s ansvarsområden under utformnings- och utvecklingsfasen

1.   EU-LISA ska säkerställa att interoperabilitetskomponenternas centrala infrastrukturer drivs i enlighet med denna förordning.

2.   Interoperabilitetskomponenterna ska hysas av EU-LISA vid dess tekniska anläggningar och ska tillhandahålla de funktioner som fastställs i denna förordning i enlighet med de krav på säkerhet, tillgänglighet, kvalitet och prestanda som anges i artikel 55.1.

3.   EU-LISA ska ansvara för interoperabilitetskomponenternas utveckling, för de anpassningar som krävs för att upprätta interoperabilitet mellan de centrala systemen för in- och utresesystemet, VIS, Etias, SIS, Eurodac, Ecris-TCN, ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR, MID och CRRS.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 66 ska EU-LISA inte ha tillgång till några av de personuppgifter som behandlas i ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR eller MID.

EU-LISA ska fastställa utformningen av interoperabilitetskomponenternas fysiska arkitektur inbegripet deras kommunikationsinfrastrukturer och de tekniska specifikationerna och deras utveckling vad gäller den centrala infrastrukturen och den säkra kommunikationsinfrastrukturen, som ska antas av styrelsen, med förbehåll för ett positivt yttrande från kommissionen. EU-LISA ska också göra alla nödvändiga anpassningar av in- och utresesystemet, VIS, Etias eller SIS som följer av upprättandet av interoperabilitet och som föreskrivs i denna förordning.

EU-LISA ska utveckla och implementera interoperabilitetskomponenterna så snart som möjligt efter ikraftträdandet av denna förordning och kommissionens antagande av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 8.2, 9.7, 28.5 och 28.7, 37.4, 38.3, 39.5, 43.5 och 78.10.

Utvecklingen ska bestå i att utarbeta och genomföra de tekniska specifikationerna, testerna och den övergripande projektledningen och projektsamordningen.

4.   En förvaltningsgrupp för programmet bestående av högst tio medlemmar ska inrättas under utformnings- och utvecklingsfasen. Den ska bestå av sju medlemmar som utses av EU-LISA:s styrelse bland dess ledamöter eller ställföreträdare, ordföranden för den rådgivande grupp för interoperabilitet som avses i artikel 75, en medlem som företräder EU-LISA och som utses av dess verkställande direktör samt en medlem som utses av kommissionen. De medlemmar som utses av EU-LISA:s styrelse ska väljas enbart från de medlemsstater som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de rättsliga instrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga EU-informationssystem och som kommer att delta i interoperabilitetskomponenterna.

5.   Förvaltningsgruppen för programmet ska sammanträda regelbundet och minst tre gånger i kvartalet. Den ska säkerställa en lämplig hantering av interoperabilitetskomponenternas utformnings- och utvecklingsfas.

Förvaltningsgruppen för programmet ska varje månad lämna skriftliga rapporter till EU-LISA:s styrelse om projektets framsteg. Förvaltningsgruppen för programmet ska varken ha befogenhet att fatta beslut eller mandat att företräda ledamöterna i EU-LISA:s styrelse.

6.   EU-LISA:s styrelse ska fastställa arbetsordningen för förvaltningsgruppen för programmet, vilken i synnerhet ska innehålla bestämmelser om följande:

a)

Ordförandeskap.

b)

Mötesplatser.

c)

Mötesförberedelser.

d)

Tillträde för experter till mötena.

e)

Kommunikationsplaner som säkerställer fullständig information till icke deltagande ledamöter i styrelsen.

Ordförandeskapet ska innehas av en medlemsstat som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de rättsliga instrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga EU-informationssystem och som kommer att delta i interoperabilitetskomponenterna.

Medlemmarna i förvaltningsgruppen för programmet ska få alla sina utgifter för resa och uppehälle ersatta av EU-LISA, och artikel 10 i EU-LISA:s arbetsordning ska gälla i tillämpliga delar. EU-LISA ska tillhandahålla förvaltningsgruppen ett sekretariat.

Den rådgivande grupp för interoperabilitet som avses i artikel 75 ska sammanträda regelbundet till dess att interoperabilitetskomponenterna tas i drift. Den ska rapportera till förvaltningsgruppen för programmet efter varje möte. Den ska tillhandahålla teknisk expertis till stöd för förvaltningsgruppens uppgifter och följa upp medlemsstaternas förberedelser.

Artikel 55

EU-LISA:s ansvarsområden före och efter idrifttagandet

1.   Efter det att respektive interoperabilitetskomponent tagits i drift ska EU-LISA ansvara för den tekniska förvaltningen av den centrala infrastrukturen för interoperabilitetskomponenterna, inbegripet underhållet av dem och den tekniska utvecklingen. I samarbete med medlemsstaterna ska byrån se till att bästa tillgängliga teknik används, med förbehåll för en kostnads-nyttoanalys. EU-LISA ska också ansvara för den tekniska förvaltningen av den kommunikationsinfrastruktur som avses i artiklarna 6, 12, 17, 25 och 39.

Den tekniska förvaltningen av interoperabilitetskomponenterna ska bestå av alla de arbetsuppgifter och tekniska lösningar som krävs för att interoperabilitetskomponenterna ska kunna fungera och tillhandahålla medlemsstaterna och unionsbyråerna oavbruten service dygnet runt alla dagar i veckan i enlighet med denna förordning. Den ska inbegripa det underhåll och den tekniska utveckling som krävs för att komponenterna ska fungera med tillfredsställande teknisk kvalitet, särskilt vad gäller svarstiden vid sökningar i de centrala infrastrukturerna i enlighet med de tekniska specifikationerna.

Alla interoperabilitetskomponenter ska utvecklas och förvaltas på ett sätt som säkerställer snabb, smidig, effektiv och kontrollerad åtkomst samt fullständig och oavbruten tillgänglighet till de komponenter och uppgifter som lagras i MID, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR, liksom en svarstid i linje med medlemsstaternas myndigheters och unionsbyråernas operativa behov.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen ska EU-LISA tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller motsvarande konfidentialitetskrav på all personal som arbetar med uppgifter som lagras i interoperabilitetskomponenterna. Denna skyldighet ska gälla även efter det att den anställda i fråga lämnat sin tjänst eller anställning eller upphört med sin verksamhet.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 66 ska EU-LISA inte ha tillgång till några av de personuppgifter som behandlas i ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

3.   EU-LISA ska utveckla och underhålla en mekanism och förfaranden för att genomföra kvalitetskontroller av de uppgifter som lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR i enlighet med artikel 37.

4.   EU-LISA ska också utföra uppgifter avseende tillhandahållandet av utbildning om interoperabilitetskomponenternas tekniska användning.

Artikel 56

Medlemsstaternas ansvarsområden

1.   Varje medlemsstat ska ansvara för följande:

a)

Anslutning till ESP:s och CIR:s kommunikationsinfrastruktur.

b)

Integration av de befintliga nationella systemen och infrastrukturerna med ESP, CIR och MID.

c)

Organisation, förvaltning, drift och underhåll av den befintliga nationella infrastrukturen och dess anslutning till interoperabilitetskomponenterna.

d)

Förvaltning av och föreskrifter för åtkomst för vederbörligen bemyndigad personal vid de behöriga nationella myndigheterna till ESP, CIR och MID i enlighet med denna förordning och upprättande och regelbunden uppdatering av en förteckning över denna personal och deras profiler.

e)

Antagande av de lagstiftningsåtgärder som avses i artikel 20.5 och 20.6 för att få åtkomst till CIR i identifieringssyfte.

f)

Den manuella verifiering av olika identiteter som avses i artikel 29.

g)

Efterlevnad av de krav på uppgiftskvalitet som fastställs i unionsrätten.

h)

Efterlevnad av reglerna i varje EU-informationssystem beträffande personuppgifternas säkerhet och integritet.

i)

Avhjälpande av eventuella brister som konstaterats i kommissionens utvärderingsrapport om uppgifternas kvalitet som avses i artikel 37.5.

2.   Varje medlemsstat ska ansluta sina utsedda myndigheter till CIR.

Artikel 57

Etias centralenhets ansvarsområden

Etias centralenhet ska ansvara för följande:

a)

Den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 29.

b)

Genomförande av en spårning av multipla identiteter bland de uppgifter som lagras i in- och utresesystemet, VIS, Eurodac och SIS enligt vad som avses i artikel 69.

KAPITEL IX

Ändringar av andra unionsinstrument

Artikel 58

Ändringar av förordning (EG) nr 767/2008

Förordning (EG) nr 767/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska följande stycke läggas till:

”Genom att lagra identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter i den gemensamma databas för identitetsuppgifter (CIR) som inrättas genom artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*1), bidrar VIS till att underlätta och stödja den korrekta identifieringen av personer som registreras i VIS på de villkor och för de syften som avses i artikel 20 i den förordningen.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).”"

2.

I artikel 4 ska följande led läggas till:

”12.    VIS-uppgifter : alla uppgifter som lagras i centrala VIS och i CIR i enlighet med artiklarna 9–14,

13.    identitetsuppgifter : de uppgifter som avses i artikel 9.4 a och aa,

14.    fingeravtrycksuppgifter : uppgifter om de fem fingeravtrycken av högra handens pekfinger, långfinger, ringfinger, lillfinger och tumme och, om dessa finns, från vänstra handen.”

3.

I artikel 5 ska följande punkt införas:

”1a.   CIR ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 9.4 a–c, 9.5 och 9.6. Återstående VIS-uppgifter ska lagras i centrala VIS.”

4.

Artikel 6.2 ska ersättas med följande:

”2.   Åtkomst till VIS för att inhämta uppgifter ska uteslutande förbehållas den vederbörligen bemyndigade personal vid de nationella myndigheterna i varje medlemsstat som är behörig för de ändamål som anges i artiklarna 15–22 samt den vederbörligen bemyndigade personal vid de nationella myndigheterna i varje medlemsstat och vid unionsbyråerna som är behörig för de ändamål som anges i artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2019/817. Sådan åtkomst ska ges med den begränsningen att uppgifterna ska vara nödvändiga för utförandet av deras uppgifter för dessa ändamål och stå i proportion till de mål som eftersträvas.”

5.

I artikel 9.4 ska leden a–c ersättas med följande:

”a)

Efternamn (familjenamn), förnamn, födelsedatum, kön.

aa)

Efternamn vid födseln (tidigare efternamn), födelseort och födelseland, nuvarande medborgarskap och medborgarskap vid födseln.

b)

Resehandlingens eller resehandlingarnas typ och nummer och trebokstavskoden för det land som utfärdat resehandlingen eller resehandlingarna.

c)

Resehandlingens eller resehandlingarnas sista giltighetsdag.

ca)

Den myndighet som utfärdat resehandlingen och dag för utfärdande.”

Artikel 59

Ändringar av förordning (EU) 2016/399

I artikel 8 ska följande punkt införas:

”4a.   Om sökningen i relevanta databaser vid in- eller utresa, inklusive detektorn för multipla identiteter via den europeiska sökportal som inrättas genom artiklarna 25(1) och 6(1) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*2) resulterar i en gul länk respektive upptäcker en röd länk, ska gränskontrolltjänstemannen konsultera den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom artikel 17.1 i den förordningen eller SIS eller båda för att bedöma skillnaderna mellan de länkade identitetsuppgifterna eller resehandlingsuppgifterna. Gränskontrolltjänstemannen ska utföra all ytterligare verifiering som krävs för att fatta ett beslut om länkens status och färg.

I enlighet med artikel 69.1 i förordning (EU) 2019/817 ska denna punkt tillämpas från och med det att detektorn för multipla identiteter tas i bruk enligt artikel 72.4 i den förordningen.

Artikel 60

Ändringar av förordning (EU) 2017/2226

Förordning (EU) 2017/2226 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska följande punkt läggas till:

”3.   Genom att lagra identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter i den gemensamma databas för identitetsuppgifter (CIR) som inrättas genom artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*3) bidrar in- och utresesystemet till att underlätta och stödja den korrekta identifieringen av personer som registreras i in- och utresesystemet på de villkor och för de syften som avses i artikel 20 i den förordningen.

(*3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, förordning (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).”"

2.

Artikel 3.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Led 22 ska ersättas med följande:

”22.    uppgifter i in- och utresesystemet : alla uppgifter som lagras i in- och utresesystemets centrala system och i CIR i enlighet med artiklarna 15–20.”

b)

Följande led ska införas:

”22a.    identitetsuppgifter : de uppgifter som avses i artikel 16.1 a samt de relevanta uppgifter som avses i artiklarna 17.1 och 18.1.”

c)

följande led ska läggas till:

”32.    ESP : den europeiska sökportal som inrättas genom artikel 6.1 i förordning (EU) 2019/817.

33.    CIR : den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas i genom artikel 17.1 i förordning (EU) 2019/817.”

3.

I artikel 6.1 ska följande led läggas till:

”j)

säkerställa en korrekt identifiering av personer.”

4.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”aa)

den centrala infrastrukturen för CIR som avses i artikel 17.2 a i förordning (EU) 2019/817,”.

ii)

Led f ska ersättas med följande:

”f)

en säker kommunikationsinfrastruktur mellan in- och utresesystemets centrala system och de centrala infrastrukturerna för ESP och CIR.”

b)

Följande punkt ska införas:

”1a.   CIR ska innehålla de uppgifter som avses i artiklarna 16.1 a–d, 17.1 a, b och c samt 18.1 och 18.2. Återstående uppgifter i in- och utresesystemet ska lagras i in- och utresesystemets centrala system.”

5.

I artikel 9 ska följande punkt läggas till:

”4.   Åtkomst till de uppgifter i in- och utresesystemet som lagras i CIR ska uteslutande förbehållas vederbörligen bemyndigad personal vid de nationella myndigheterna i varje medlemsstat och vederbörligen bemyndigad personal vid de unionsbyråer som är behöriga för de syften som anges i artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2019/817. Åtkomsten ska begränsas till den utsträckning som uppgifterna är nödvändiga för utförandet av deras arbetsuppgifter för dessa syften och stå i proportion till de mål som eftersträvas.”

6.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   När det är tekniskt omöjligt att föra in uppgifter i in- och utresesystemets centrala system eller CIR, eller vid fel på in- och utresesystemets centrala system eller CIR, ska de uppgifter som avses i artiklarna 16–20 tillfälligt lagras i det enhetliga nationella gränssnittet. När detta är omöjligt ska uppgifterna tillfälligt lagras lokalt i elektroniskt format. I båda fallen ska uppgifterna föras in i in- och utresesystemets centrala system eller CIR så snart det är tekniskt möjligt eller felet har åtgärdats. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder och tillhandahålla den infrastruktur, den utrustning och de resurser som krävs för att säkerställa att sådan tillfällig lokal lagring får utföras vid vilken tidpunkt som helst och vid samtliga gränsövergångsställen.”

b)

I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2.   Utan att det påverkar skyldigheten att utföra in- och utresekontroller enligt förordning (EU) 2016/399 ska gränsmyndigheten, i de exceptionella fall då det är tekniskt omöjligt att föra in uppgifter i antingen in- och utresesystemets centrala system och CIR eller i det enhetliga nationella gränssnittet och tekniskt omöjligt att tillfälligt lagra uppgifterna lokalt i elektroniskt format, manuellt lagra uppgifter som avses i artiklarna 16–20 i den här förordningen, med undantag av biometriska uppgifter, och påföra tredjelandsmedborgarens resehandling en inrese- eller utresestämpel. Dessa uppgifter ska föras in i in- och utresesystemets centrala system och CIR så snart det är tekniskt möjligt.”

7.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)

följande punkt ska införas:

”2a.   För de verifieringar som anges i punkt 1 i denna artikel ska gränsmyndigheten inleda en sökning genom att använda ESP för att jämföra uppgifterna om tredjelandsmedborgaren med de relevanta uppgifterna i in- och utresesystemet och VIS.”

b)

I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”4.   Om sökningen på grundval av de alfanumeriska uppgifter som anges i punkt 2 i denna artikel visar att uppgifter om tredjelandsmedborgaren inte har registrerats i in- och utresesystemet, om verifieringen av tredjelandsmedborgaren i enlighet med punkt 2 i denna artikel inte lyckas eller om det råder oklarhet om tredjelandsmedborgarens identitet ska gränsmyndigheterna ha åtkomst till uppgifter för identifiering i enlighet med artikel 27 i syfte att skapa eller uppdatera en personakt i enlighet med artikel 14.”

8.

I artikel 32 ska följande punkt införas:

”1a.   I fall där de utsedda myndigheterna har inlett en sökning i CIR i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2019/817 får de ha åtkomst till in- och utresesystemet för sökningar, om de villkor som fastställs i den här artikeln är uppfyllda och om det erhållna svar som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/817 visar att det finns uppgifter i in- och utresesystemet.”

9.

I artikel 33 ska följande punkt införas:

”1a.   I fall där Europol har inlett en sökning i CIR i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2019/817 får byrån ha åtkomst till in- och utresesystemet för sökningar, om de villkor som fastställs i den här artikeln är uppfyllda och om det erhållna svar som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/817 visar att det finns uppgifter i in- och utresesystemet.”

10.

Artikel 34 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkterna 1 och 2 ska orden ”i in- och utresesystemets centrala system” ersättas med orden ”i CIR och i in- och utresesystemets centrala system”.

b)

I punkt 5 ska orden ”från in- och utresesystemets centrala system” ersättas med orden ”från in- och utresesystemets centrala system och CIR”.

11.

Artikel 35.7 ska ersättas med följande:

”7.   In- och utresesystemets centrala system och CIR ska omedelbart informera alla medlemsstater om radering av uppgifter i in- och utresesystemet eller CIR samt, i tillämpliga fall, avlägsna dem från den förteckning över identifierade personer som avses i artikel 12.3.”

12.

I artikel 36 ska orden ”in- och utresesystemets centrala system” ersättas med orden ”in- och utresesystemets centrala system och CIR”.

13.

Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”1.   EU-LISA ska ansvara för utvecklingen av in- och utresesystemets centrala system och CIR, de enhetliga nationella gränssnitten, kommunikationsinfrastrukturen och den säkra kommunikationskanalen mellan in- och utresesystemets centrala system och centrala VIS. EU-LISA ska också ansvara för utvecklingen av den webbtjänst som avses i artikel 13 i enlighet med de närmare bestämmelser som avses i artikel 13.7 och de specifikationer och villkor som antagits enligt artikel 36 första stycket h samt för utvecklingen av det uppgiftsregister som avses i artikel 63.2.”

b)

I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3.   EU-LISA ska ansvara för den operativa förvaltningen av in- och utresesystemets centrala system och CIR, de enhetliga nationella gränssnitten, den säkra kommunikationskanalen mellan in- och utresesystemets centrala system och centrala VIS. EU-LISA ska i samarbete med medlemsstaterna och med förbehåll för en kostnads-nyttoanalys säkerställa att bästa tillgängliga teknik alltid används i in- och utresesystemets centrala system och CIR, de enhetliga nationella gränssnitten, kommunikationsinfrastrukturen, den säkra kommunikationskanalen mellan in- och utresesystemets centrala system och centrala VIS, den webbtjänst som avses i artikel 13 och det uppgiftsregister som avses i artikel 63.2. EU-LISA ska också ansvara för den operativa förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen mellan in- och utresesystemets centrala system och de enhetliga nationella gränssnitten, den webbtjänst som avses i artikel 13 och det uppgiftsregister som avses i artikel 63.2.”

14.

I artikel 46.1 ska följande led läggas till:

”f)

en hänvisning till användningen av ESP för sökning i in- och utresesystemet enligt vad som avses i artikel 7.2 i förordning (EU) 2019/817.”

15.

Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska EU-LISA lagra de uppgifter som avses i den punkten i den centrala databas för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/817.”

b)

I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”Den dagliga statistiken ska lagras i den centrala databasen för rapporter och statistik.”

Artikel 61

Ändringar av förordning (EU) 2018/1240

Förordning (EU) 2018/1240 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska följande punkt läggas till:

”3.   Genom att lagra identitetsuppgifter och resehandlingsuppgifter i den gemensamma databas för identitetsuppgifter (CIR) som inrättas genom artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*4) bidrar Etias till att underlätta och stödja den korrekta identifieringen av personer som registreras i Etias på de villkor och för de ändamål som anges i artikel 20 i den förordningen.

(*4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).”"

2.

I artikel 3.1 ska följande led läggas till:

”23.    CIR : den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom artikel 17.1 i förordning (EU) 2019/817.

24.    ESP : den europeiska sökportal som inrättas genom artikel 6.1 i förordning (EU) 2019/817.

25.    Etias centrala system : det centrala system som avses i artikel 6.2 a, tillsammans med CIR i den mån CIR innehåller de uppgifter som avses i artikel 6.2a.

26.    identitetsuppgifter : de uppgifter som avses i artikel 17.2 a, b och c.

27.    resehandlingsuppgifter : de uppgifter som avses i artikel 17.2 d och e och trebokstavskoden för det land som utfärdat resehandlingen enligt vad som avses i artikel 19.3 c.”

3.

I artikel 4 ska följande led läggas till:

”g)

Bidra till en korrekt identifiering av personer.”

4.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

ett centralt system, inklusive Etias bevakningslista som avses i artikel 34,”.

ii)

Följande led ska införas:

”a)

CIR,”.

iii)

Led d ska ersättas med följande:

”d)

en säker kommunikationsinfrastruktur mellan det centrala systemet och de centrala infrastrukturerna för ESP och CIR.”

b)

Följande punkt ska införas:

”2a.   CIR ska innehålla identitetsuppgifter och resehandlingsuppgifter. De återstående uppgifterna ska lagras i det centrala systemet.”

5.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska införas:

”4a.   Åtkomst till identitets- och resehandlingsuppgifterna i Etias som lagras i CIR ska också uteslutande förbehållas vederbörligen bemyndigad personal vid de nationella myndigheterna i varje medlemsstat och vederbörligen bemyndigad personal vid de unionsbyråer som är behöriga för de ändamål som anges i artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2019/817. Sådan åtkomst ska ges med den begränsningen att uppgifterna ska vara nödvändiga för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med dessa ändamål och stå i proportion till mål som eftersträvas.”

b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   Varje medlemsstat ska utse de behöriga nationella myndigheter som avses i punkterna 1, 2, 4 och 4a i denna artikel och ska översända en förteckning över dessa myndigheter till EU-LISA utan dröjsmål, i enlighet med artikel 87.2. I denna förteckning ska det anges för vilka ändamål den vederbörligen bemyndigade personalen vid varje myndighet ska få åtkomst till uppgifterna i Etias informationssystem i enlighet med punkterna 1, 2, 4 och 4a i den här artikeln.”

6.

Artikel 172 ska ändras på följande sätt:

a)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Efternamn (familjenamn), förnamn, efternamn vid födseln, födelsedatum, födelseort, kön, nuvarande medborgarskap.”

b)

Följande led ska införas:

”aa)

Födelseland, föräldrarnas förnamn.”

7.

I artikel 19.4 ska orden ”artikel 17.2 a” ersättas med orden ”artikel 17.2 a och 17.2 aa”.

8.

Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2.   Etias centrala system ska inleda en sökning genom att använda ESP för att jämföra de relevanta uppgifter som avses i artikel 17.2 a, aa, b, c, d, f, g, j, k och m och 17.8 med uppgifterna i ett register, en akt eller en registrering i en ansökningsakt i Etias centrala system, SIS, in- och utresesystemet, VIS, Eurodac, Europoluppgifter och Interpols databaser SLTD och TDAWN.”

b)

I punkt 4 ska orden ”artikel 17.2 a, b, c, d, f, g, j, k och m” ersättas med orden ”artikel 17.2 a, aa, b, c, d, f, g, j, k och m”.

c)

I punkt 5 ska orden ”artiklarna 17.2 a, c, f, h och i” ersättas med orden ”artikel 17.2 a, aa, c, f, h och i”.

9.

Artikel 23.1 ska ersättas med följande:

”1.   Etias centrala system ska inleda en sökning genom att använda ESP för att jämföra de relevanta uppgifter som avses i artikel 17.2 a, aa, b och d med uppgifter i SIS för att avgöra om sökanden är föremål för någon av följande registreringar:

a)

En registrering om försvunna personer.

b)

En registrering om personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande.

c)

En registrering om personer som omfattas av diskreta eller särskilda kontroller.”

10.

I artikel 52 ska följande punkt införas:

”1a.   I fall där de utsedda myndigheterna har inlett en sökning i CIR i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2019/817 får de ha åtkomst till ansökningsakter i Etias centrala system i enlighet med den här artikeln för sökningar om det erhållna svar som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/817 visar att det finns uppgifter i ansökningsakterna i Etias centrala system.”

11.

I artikel 53 ska följande punkt införas:

”1a.   I fall där Europol har inlett en sökning i CIR i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2019/817. får byrån ha åtkomst till ansökningsakter i Etias centrala system i enlighet med den här artikeln för sökningar om det erhållna svar som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/817 visar att det finns uppgifter i ansökningsakterna i Etias centrala system.”

12.

I artikel 65.3 femte stycket ska orden ”artikel 17.2 a, b, d, e och f” ersättas med orden ”artikel 17.2 a, aa, b, d, e och f”.

13.

I artikel 69.1 ska följande led införas:

”ca)

i tillämpliga fall en hänvisning till att ESP använts för sökning i Etias centrala system enligt vad som avses i artikel 7.2 i förordning (EU) 2019/817,”.

14.

I artikel 73.2 ska orden ”centralregistret” ersättas med orden ”den centrala databas för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/817, i den mån den innehåller uppgifter från Etias centrala system i enlighet med artikel 84 i den här förordningen,”.

15.

I artikel 74.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1.   När Etias tagits i drift ska EU-LISA ansvara för den tekniska förvaltningen av Etias centrala system och de enhetliga nationella gränssnitten. EU-LISA ska också ansvara för all teknisk provning som krävs för inrättandet och uppdateringen av Etias sökregler. Byrån ska i samarbete med medlemsstaterna om inte annat följer av en kostnads-nyttoanalys säkerställa att bästa tillgängliga teknik alltid används. EU-LISA ska också ansvara för den tekniska förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen mellan Etias centrala system och de enhetliga nationella gränssnitten samt för den offentliga webbplatsen, appen för mobila enheter, e-posttjänsten, den säkra kontotjänsten, kontrollverktyget för sökande, samtyckesverktyget för sökande, bedömningsverktyget för Etias bevakningslista, nätportalen för transportörer, webbtjänsten och programvaran för att behandla ansökningarna.”

16.

I artikel 84.2 ska första stycket ersättas med följande:

”2.   Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska EU-LISA lagra de uppgifter som avses i den punkten i den centrala databas för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/817. I enlighet med artikel 39.1 i den förordningen ska systemöverskridande statistiska uppgifter och analysrapporter ge de myndigheter som avses i punkt 1 i den här artikeln möjlighet att få anpassade rapporter och statistik, för att stödja genomförandet av Etias sökregler som avses i artikel 33, för att bättre kunna bedöma säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring och den höga epidemirisken, för att effektivisera in- och utresekontroller samt för att hjälpa Etias centralenhet och de nationella Etiasenheterna att behandla ansökningar om resetillstånd.”

17.

I artikel 84.4 ska följande stycke läggas till:

”Den dagliga statistiken ska lagras i den centrala databasen för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/817.”

Artikel 62

Ändringar av förordning (EU) 2018/1726

Förordning (EU) 2018/1726 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Uppgifternas kvalitet

1.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för de uppgifter som förs in i systemen under byråns operativa ansvar ska byrån, i nära samarbete med sina rådgivande grupper, för alla system under byråns operativa ansvar inrätta automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet, gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorer och minimikvalitetsstandarder för att lagra uppgifter, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de rättsliga instrument som reglerar de informationssystemen och i artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2019/817 (*5) och (EU) 2019/818 (*6).

2.   Byrån ska inrätta en central databas som innehåller enbart anonymiserade uppgifter för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39 i förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818, som omfattas av särskilda bestämmelser i de rättsliga instrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av stora it-system som byrån förvaltar.

(*5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF. (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27)."

(*6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordning (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).”"

2.

Artikel 19.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande led ska införas:

”eea)

Anta rapporter om hur interoperabilitetskomponenternas utveckling fortskrider i enlighet med artikel 78.2 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 74.2 i förordning (EU) 2019/818.”

b)

Led ff ska ersättas med följande:

”ff)

Anta rapporter om den tekniska funktionen hos SIS i enlighet med artikel 60.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 (*7) och artikel 74.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 (*8), hos VIS i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF, hos in- och utresesystemet i enlighet med artikel 72.4 i förordning (EU) 2017/2226, hos Etias i enlighet med artikel 92.4 i förordning (EU) 2018/1240, hos Ecris-TCN och hos Ecris genomförandehänvisning enligt artikel 36.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 (*9) samt hos interoperabilitetskomponenterna i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 74.3 i förordning (EU) 2019/818.”

(*7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14)."

(*8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56)."

(*9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 1).”"

c)

Led hh ska ersättas med följande:

”hh)

Anta formella kommentarer om Europeiska datatillsynsmannens granskningsrapporter enligt artikel 56.2 i förordning (EU) 2018/1861, artikel 42.2 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 31.2 i förordning (EU) nr 603/2013, artikel 56.2 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 67 i förordning (EU) 2018/1240, artikel 29.2 i förordning (EU) 2019/816 och artikel 52 i förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818, samt säkerställa lämplig uppföljning av granskningarna.”

d)

Led mm ska ersättas med följande:

”mm)

Årligen offentliggöra förteckningen över behöriga myndigheter som har tillstånd att direkt söka uppgifter i SIS enligt artikel 41.8 i förordning (EU) 2018/1861 och artikel 56.7 i förordning (EU) 2018/1862, tillsammans med förteckningen över kontoren i de nationella SIS-systemen (N.SIS) och Sirenekontoren enligt artikel 7.3 i förordning (EU) 2018/1861 respektive artikel 7.3 i förordning (EU) 2018/1862, liksom förteckningen över behöriga myndigheter enligt artikel 65.2 i förordning (EU) 2017/2226, förteckningen över behöriga myndigheter enligt artikel 87.2 i förordning (EU) 2018/1240, förteckningen över centrala myndigheter enligt artikel 34.2 i förordning (EU) 2019/816 samt förteckningen över myndigheter enligt artikel 71.1 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 67.1 i förordning (EU) 2019/818.”

3.

Artikel 22.4 ska ersättas med följande:

”4.   Europol och Eurojust får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande SIS II angående tillämpningen av beslut 2007/533/RIF står på dagordningen.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande SIS angående tillämpningen av förordning (EU) 2016/1624 står på dagordningen.

Europol får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande VIS angående tillämpningen av beslut 2008/633/RIF eller en fråga rörande Eurodac angående tillämpningen av förordning (EU) nr 603/2013, står på dagordningen.

Europol får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande in- och utresesystemet angående tillämpningen av förordning (EU) 2017/2226 står på dagordningen eller när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning (EU) 2018/1240 står på dagordningen.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning (EU) 2018/1240 står på dagordningen.

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande förordning (EU) 2019/816 står på dagordningen.

Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 står på dagordningen.

Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid mötena.”

4.

I artikel 24.3 ska led p ersättas med följande:

”p)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän fastställa krav avseende konfidentiell behandling som överensstämmer med artikel 17 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 17 i beslut 2007/533/RIF, artikel 26.9 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 4.4 i förordning (EU) nr 603/2013, artikel 37.4 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 74.2 i förordning (EU) 2018/1240, artikel 11.16 i förordning (EU) 2019/816 och artikel 55.2 i förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 .”

5.

Artikel 27 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska följande led införas:

”da)

Den rådgivande gruppen för interoperabilitet.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får utnämna var sin företrädare i den rådgivande gruppen för SIS II.

Europol får också utnämna en företrädare i de rådgivande grupperna för VIS, Eurodac respektive in- och utresesystemet och Etias.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får också utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för in- och utresesystemet och Etias.

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten får utnämna var sin företrädare i den rådgivande gruppen för Ecris-TCN.

Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får utnämna var sin företrädare i den rådgivande gruppen för interoperabilitet.”

Artikel 63

Ändringar av förordning (EU) 2018/1861

Förordning (EU) 2018/1861 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 3 ska följande led läggas till:

”22.    ESP : den europeiska sökportal som inrättas genom artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*10).

23.    den gemensamma biometriska matchningstjänsten : den gemensamma biometriska matchningstjänst som inrättas genom artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/817.

24.    CIR : den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom artikel 17.1 i förordning (EU) 2019/817.

25.    MID : den detektor för multipla identiteter som inrättas genom artikel 25.1 i förordning (EU) 2019/817.

(*10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).”"

2.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska leden b och c ersättas med följande:

”b)

Ett nationellt system (nedan kallat N.SIS) i var och en av medlemsstaterna, bestående av de nationella datasystem som står i förbindelse med det centrala SIS, inklusive minst en nationell eller gemensam backup av N.SIS.

c)

En kommunikationsinfrastruktur som förenar CS-SIS och dess backup samt NI-SIS (nedan kallad kommunikationsinfrastrukturen) och som tillhandahåller ett krypterat virtuellt nätverk särskilt avsett för SIS-uppgifter och utbytet av uppgifter mellan Sirenekontoren i enlighet med vad som avses i artikel 7.2.

d)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan CS-SIS och de centrala infrastrukturerna för ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och MID.”

b)

Följande punkter ska läggas till:

”8.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–5 får sökningar i SIS-uppgifter göras också via ESP.

9.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–5 får SIS-uppgifter också överföras via den säkra kommunikationsinfrastruktur som avses i punkt 1 d. Dessa överföringar ska begränsas till den utsträckning i vilken uppgifterna krävs för tillämpningen av förordning (EU) 2019/817.”

3.

I artikel 7 ska följande punkt införas:

”2a.   Sirenekontoren ska också säkerställa den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) 2019/817. I den utsträckning som krävs för att utföra denna uppgift ska Sirenekontoren ha åtkomst till uppgifterna i CIR och MID för de ändamål som anges i artiklarna 21 och 26 i förordning (EU) 2019/817.”

4.

Artikel 12.1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att all åtkomst till och alla utbyten av personuppgifter i CS-SIS loggas i landets N.SIS för att möjliggöra kontroll av huruvida sökningen var laglig, övervakning av att uppgiftsbehandlingen sker på ett lagligt sätt, egenkontroll, säkerställande av att N.SIS fungerar tillfredsställande samt för dataintegritet och datasäkerhet. Detta gäller inte de automatiska processer som avses i artikel 4.6 a, b och c.

Medlemsstaterna ska säkerställa att all åtkomst till personuppgifter via ESP också loggas för att möjliggöra kontroll av huruvida sökningen var laglig, övervakning av att uppgiftsbehandlingen sker på ett lagligt sätt, egenkontroll samt dataintegritet och datasäkerhet.”

5.

I artikel 34.1 ska följande led läggas till:

”g)

Verifiering av olika identiteter och bekämpande av identitetsbedrägeri i enlighet med kapitel V i förordning (EU) 2019/817.”

6.

Artikel 60.6 ska ersättas med följande:

”6.   Vid tillämpningen av artikel 15.4 och punkterna 3, 4 och 5 i den här artikeln ska EU-LISA lagra de uppgifter som avses i artikel 15.4 och i punkt 3 i den här artikeln, vilka inte ska möjliggöra identifiering av enskilda personer, i den centrala databas för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/817.

EU-LISA ska låta kommissionen och de organ som avses i punkt 5 i denna artikel få skräddarsydd rapportering och statistik. På begäran ska EU-LISA bevilja medlemsstaterna, kommissionen, Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån åtkomst till den centrala databasen för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39 i förordning (EU) 2019/817.”

Artikel 64

Ändringar av beslut 2004/512/EG

I beslut 2004/512/EG ska artikel 1.2 ersättas med följande:

”2.   Informationssystemet för viseringar ska vara baserat på en centraliserad struktur och bestå av

a)

den centrala infrastrukturen för den gemensamma databas för identitetsuppgifter som avses i artikel 17.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*11),

b)

ett centralt informationssystem, nedan kallat Centrala informationssystemet för viseringar (CS-VIS),

c)

ett gränssnitt i varje medlemsstat, nedan kallat Nationella gränssnittet (NI-VIS), som ska utgöra en förbindelse med den berörda centrala nationella myndigheten i respektive medlemsstat,

d)

en infrastruktur för kommunikation mellan Centrala informationssystemet för viseringar och de nationella gränssnitten,

e)

en säker kommunikationskanal mellan in- och utresesystemets centrala system och CS-VIS,

f)

en säker kommunikationsinfrastruktur mellan centrala VIS och de centrala infrastrukturerna för den europeiska sökportal som inrättas genom artikel 6.1 i förordning (EU) 2019/817 och den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom artikel 17.1 i förordning (EU) 2019/817.

Artikel 65

Ändringar av rådets beslut 2008/633/RIF

Beslut 2008/633/RIF ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 5 ska följande punkt införas:

”1a.   I fall där de utsedda myndigheterna har inlett en sökning i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter (CIR) i enlighet med artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (*12), och de villkor för åtkomst som fastställs i den här artikeln är uppfyllda, får de ha åtkomst till VIS för sökningar om det svar som erhålls enligt artikel 22.2 i den förordningen visar att det finns uppgifter i VIS.

(*12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).”"

2.

I artikel 7 ska följande punkt införas:

”1a.   I fall där Europol har inlett en sökning i CIR i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2019/817, och de villkor för åtkomst som fastställs i den här artikeln är uppfyllda, får byrån ha åtkomst till VIS för sökningar om det svar som erhålls enligt artikel 22.2 i den förordningen visar att det finns uppgifter i VIS.”

KAPITEL X

Slutbestämmelser

Artikel 66

Rapportering och statistik

1.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och EU-LISA ska ha åtkomst för att söka på följande uppgifter avseende ESP, dock endast för rapporterings- och statistikändamål:

a)

Antalet sökningar per ESP-användarprofil.

b)

Antalet sökningar i var och en av Interpols databaser.

Uppgifterna får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

2.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och EU-LISA ska ha åtkomst för att söka på följande uppgifter avseende CIR, dock endast för rapporterings- och statistikändamål:

a)

Antalet sökningar för de syften som avses i artiklarna 20, 21 och 22.

b)

Personens medborgarskap, kön och födelseår.

c)

Typ av resehandling och trebokstavskoden för det utfärdande landet.

d)

Antalet sökningar som utförts med och utan biometriska uppgifter.

Uppgifterna får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

3.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och EU-LISA ska ha åtkomst för att söka på följande uppgifter avseende MID, dock endast för rapporterings- och statistikändamål:

a)

Antalet sökningar som utförts med och utan biometriska uppgifter.

b)

Antalet länkar per typ och de EU-informationssystem som innehåller de länkade uppgifterna.

c)

Den tidsperiod under vilken en gul och en röd länk har blivit kvar i systemet.

Uppgifterna får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

4.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska ha åtkomst för att söka på de uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel i syfte att utföra de riskanalyser och sårbarhetsanalyser som avses i artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (40).

5.   Europols vederbörligen bemyndigade personal ska ha åtkomst till de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel i syfte att utföra strategiska, tematiska och operativa analyser enligt vad som avses i artikel 18.2 b och c i förordning (EU) 2016/794.

6.   Vid tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska EU-LISA lagra de uppgifter som avses i de punkterna i CRRS. De uppgifter som ingår i CRRS får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer, men uppgifterna ska göra det möjligt för de myndigheter som förtecknas i punkterna 1, 2 och 3 att erhålla anpassade rapporter och anpassad statistik för att effektivisera in- och utresekontroller, hjälpa myndigheternas handläggning av viseringsansökningar och stödja evidensbaserat beslutsfattande om migration och säkerhet i unionen.

7.   På begäran ska kommissionen göra relevant information tillgänglig för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i syfte att utvärdera denna förordnings inverkan på de grundläggande rättigheterna.

Artikel 67

Övergångsperiod för användning av den europeiska sökportalen

1.   Under en tvåårsperiod från och med den dag då ESP tas i drift ska de skyldigheter som avses i artikel 7.2 och 7.4 inte tillämpas och det ska vara frivilligt att använda ESP.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 73 för att ändra denna förordning genom att förlänga den period som avses i punkt 1 den här artikeln en gång med högst ett år, om en bedömning av genomförandet av ESP visar att en sådan förlängning är nödvändig, särskilt mot bakgrund av de konsekvenser som idrifttagandet av ESP skulle ha för organisationen och varaktigheten av in- och utresekontroller.

Artikel 68

Övergångsperiod som är tillämplig på bestämmelserna om åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott

Artiklarna 22, 60.8 och 60.9, 61.10 och 61.11 och 65 ska tillämpas från och med den dag för idrifttagande av CIR som avses i artikel 72.3.

Artikel 69

Övergångsperiod för spårning av multipla identiteter

1.   Under en ettårsperiod efter det att EU-LISA har anmält slutförandet av det test av MID som avses i artikel 72.4 b och innan MID tas i drift ska Etias centralenhet ansvara för att utföra spårning av multipla identiteter med användning av de uppgifter som lagras i in- och utresesystemet, VIS, Eurodac och SIS. Spårningarna av multipla identiteter ska utföras med hjälp av enbart biometriska uppgifter.

2.   Om sökningen ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna är desamma eller liknande, ska en vit länk skapas i enlighet med artikel 33.

Om sökningen ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna inte kan anses vara liknande, ska en gul länk skapas i enlighet med artikel 30 och det förfarande som avses i artikel 29 ska tillämpas.

Vid flera träffar ska en länk skapas mellan alla uppgifter som gett upphov till träffen.

3.   Om en gul länk skapas ska MID bevilja Etias centralenhet åtkomst till de identitetsuppgifter som finns i de olika EU-informationssystemen.

4.   Om det skapas en länk till en registrering i SIS, förutom en registrering som skapats enligt artikel 3 i förordning (EU) 2018/1860, artiklarna 24 och 25 i förordning (EU) 2018/1861 eller artikel 38 i förordning (EU) 2018/1862, ska MID bevilja Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade registreringen åtkomst till de identitetsuppgifter som finns i de olika informationssystemen.

5.   Etias centralenhet eller, i de fall som avses i punkt 4 i denna artikel, Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade registreringen ska ha åtkomst till de uppgifter som finns i akten med identitetsbekräftelse och ska bedöma de olika identiteterna samt uppdatera länken i enlighet med artiklarna 31, 32 och 33 och lägga till den i akten med identitetsbekräftelse.

6.   Etias centralenhet ska underrätta kommissionen i enlighet med artikel 71.3 först efter det alla gula länkar har verifierats manuellt och deras status uppdaterats till antingen gröna, vita eller röda länkar.

7.   Medlemsstaterna ska vid behov bistå Etias centralenhet med att utföra spårning av multipla identiteter enligt denna artikel.

8.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 73 för att ändra denna förordning genom att förlänga den period som avses i punkt 1 i den här artikeln med sex månader, vilken kan förlängas två gånger med sex månader i taget. En sådan förlängning ska beviljas endast efter en bedömning av den uppskattade tiden för slutförande av spårning av multipla identiteter enligt denna artikel som visar att spårningen av multipla identiteter inte kan slutföras före utgången av den period som återstår antingen enligt punkt 1 i den här artikeln eller av en pågående förlängning, av skäl som ligger utanför Etias centralenhets kontroll, och att inga avhjälpande åtgärder kan tillämpas. Bedömningen ska genomföras senast tre månader före utgången av en sådan period eller av en pågående förlängning.

Artikel 70

Kostnader

1.   Kostnaderna i samband med inrättandet och driften av ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID ska belasta unionens allmänna budget.

2.   Kostnaderna i samband med integreringen av befintliga nationella infrastrukturer och deras anslutning till de enhetliga nationella gränssnitten samt i samband med förvaltandet av de enhetliga nationella gränssnitten ska belasta unionens allmänna budget.

Följande kostnader ska vara undantagna:

a)

Medlemsstaternas projektledningskontor (möten, tjänsteresor, kontor).

b)

Hysande av nationella it-system (lokaler, implementering, elektricitet, kylning).

c)

Drift av nationella it-system (operatörs- och supportavtal).

d)

Utformning, utveckling, implementering, drift och underhåll av nationella kommunikationsnätverk.

3.   Utan att det påverkar ytterligare finansiering för detta ändamål från andra källor i Europeiska unionens allmänna budget ska ett belopp på 32 077 000 EUR tas i anspråk från det anslag på 791 000 000 EUR som tilldelas i artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014 för att täcka kostnaderna för genomförandet av denna förordning i enlighet med punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

4.   Av det anslag som avses i punkt 3 ska 22 861 000 EUR tilldelas EU-LISA, 9 072 000 EUR Europol och 144 000 EUR Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) för att hjälpa dessa byråer att utföra sina respektive uppgifter enligt denna förordning. Denna finansiering ska genomföras under indirekt förvaltning.

5.   Kostnaderna för de utsedda myndigheterna ska belasta de respektive utseende medlemsstaterna. Kostnaderna för anslutningen av varje utsedd myndighet till CIR ska belasta varje medlemsstat.

Kostnaderna för Europol, inklusive kostnaderna för anslutning till CIR, ska belasta Europol.

Artikel 71

Underrättelser

1.   Medlemsstaterna ska underrätta EU-LISA om de myndigheter som avses i artiklarna 7, 20, 21 och 26 och som får använda eller ha åtkomst till ESP, CIR respektive MID.

En konsoliderad förteckning över dessa myndigheter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning inom tre månader efter den dag då respektive interoperabilitetskomponent togs i drift i enlighet med artikel 72. Om förteckningen ändras ska EU-LISA en gång om året offentliggöra en uppdaterad konsoliderad förteckning.

2.   EU-LISA ska underrätta kommissionen om att det test som avses i artikel 72.1 b, 72.2 b, 72.3 b, 72.4 b, 72.5 b och 72.6 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

3.   Etias centralenhet ska underrätta kommissionen om att den övergångsperiod som avses i artikel 69 har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

4.   Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna och allmänheten den information som anmäls i enlighet med punkt 1 via en kontinuerligt uppdaterad offentlig webbplats.

Artikel 72

Driftsstart

1.   Kommissionen ska fastställa den dag då ESP ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 8.2, 9.7 och 43.5 har antagits.

b)

EU-LISA har förklarat att ett övergripande test av ESP, vilket ska utföras av EU-LISA i samarbete med medlemsstaternas myndigheter och de unionsbyråer som får använda ESP, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

EU-LISA har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 8.1 och har anmält dessa till kommissionen.

ESP får söka i Interpols databaser först när de tekniska arrangemangen gör det möjligt att uppfylla de krav som avses i artikel 9.5. Om det inte går att uppfylla kraven i artikel 9.5 ska det leda till att ESP inte söker i Interpols databaser, men det ska inte försena idrifttagandet av ESP.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

2.   Kommissionen ska fastställa den dag då den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 13.5 och 43.5 har antagits.

b)

EU-LISA har förklarat att ett övergripande test av den gemensamma biometriska matchningstjänsten, vilket ska utföras av EU-LISA i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

EU-LISA har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 13 och har anmält dessa till kommissionen.

d)

EU-LISA har förklarat att det test som avses i punkt 5 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

3.   Kommissionen ska fastställa den dag då CIR ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 43.5 och 78.10 har antagits.

b)

EU-LISA har förklarat att ett övergripande test av CIR, vilket ska utföras av EU-LISA i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

EU-LISA har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 18 och har anmält dessa till kommissionen.

d)

EU-LISA har förklarat att det test som avses i punkt 5 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

4.   Kommissionen ska fastställa den dag då MID ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 28.5, 28.7, 32.5, 33.6, 43.5 och 49.6 har antagits.

b)

EU-LISA har förklarat att ett övergripande test av MID, vilket ska utföras av EU-LISA i samarbete med medlemsstaternas myndigheter och Etias centralenhet, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

EU-LISA har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 34 och har anmält dessa till kommissionen.

d)

Etias centralenhet har underrättat kommissionen i enlighet med artikel 71.3.

e)

EU-LISA har förklarat att de tester som avses i punkterna 1 b, 2 b, 3 b och 5 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

5.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa den dag då de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorerna samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter ska börja användas så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artikel 37.4 har antagits.

b)

EU-LISA har förklarat att ett övergripande test av de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorerna samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter, vilket ska utföras av EU-LISA i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

6.   Kommissionen ska fastställa den dag då CRRS ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 39.5 och 43.5 har antagits.

b)

EU-LISA har förklarat att ett övergripande test av CRRS, vilket ska utföras av EU-LISA i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

EU-LISA har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 39 och har anmält dessa till kommissionen.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

7.   Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tester som genomförts i enlighet med punkterna 1 b, 2 b, 3 b, 4 b, 5 b, och 6 b.

8.   Medlemsstaterna, Etias centralenhet och Europol ska börja använda var och en av interoperabilitetskomponenterna från den dag som fastställts av kommissionen i enlighet med punkterna 1, 2, 3 respektive 4.

Artikel 73

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 28.5, 39.5, 49.6, 67.2 och 69.8 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 11 juni 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 28.5, 39.5, 49.6, 67.2 och 69.8 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 28.5, 39.5, 49.6, 67.2 och 69.8 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 74

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 75

Rådgivande grupp

EU-LISA ska inrätta en rådgivande grupp för interoperabilitet. Under utformnings- och utvecklingsfasen av interoperabilitetskomponenterna ska artikel 54.4, 54.5 och 54.6 vara tillämplig.

Artikel 76

Utbildning

EU-LISA ska utföra uppgifter vad gäller tillhandahållandet av utbildning i den tekniska användningen av interoperabilitetskomponenterna i enlighet med förordning (EU) 2018/1726.

Medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråerna ska för sin personal som är behörig att behandla uppgifter med hjälp av interoperabilitetskomponenterna tillhandahålla ett lämpligt utbildningsprogram om datasäkerhet, uppgifters kvalitet, dataskydd, de förfaranden som är tillämpliga på uppgiftsbehandlingen samt skyldigheter att informera enligt artiklarna 32.4, 33.4 och 47.

Vid behov ska gemensamma kurser i dessa ämnen organiseras på unionsnivå för att förbättra samarbetet och utbytet av bästa praxis mellan personal vid medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråer som har behörighet att behandla uppgifter med hjälp av interoperabilitetskomponenterna. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt processen för spårning av multipla identiteter, inbegripet den manuella verifieringen av olika identiteter och det åtföljande behovet att upprätthålla lämpliga skyddsåtgärder i fråga om grundläggande rättigheter.

Artikel 77

Handbok

Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna, EU-LISA och andra relevanta unionsbyråer tillhandahålla en handbok om implementeringen och förvaltningen av interoperabilitetskomponenterna. Handboken ska innehålla tekniska och operativa riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis. Kommissionen ska anta handboken i form av en rekommendation.

Artikel 78

Övervakning och utvärdering

1.   EU-LISA ska säkerställa att det finns förfaranden för att övervaka utvecklingen av interoperabilitetskomponenterna och deras anslutning till det enhetliga nationella gränssnittet mot bakgrund av målen för planering och kostnader samt för att övervaka interoperabilitetskomponenternas funktion mot bakgrund av målen för tekniska resultat, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.

2.   Senast den 12 december 2019 och därefter var sjätte månad under interoperabilitetskomponenternas utvecklingsfas ska EU-LISA lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur utvecklingen av interoperabilitetskomponenterna och deras anslutning till det enhetliga nationella gränssnittet fortskrider. Så snart utvecklingsarbetet har slutförts ska en rapport lämnas till Europaparlamentet och rådet med en ingående redogörelse för hur målen för framför allt planering och kostnader har uppfyllts samt vad eventuella avvikelser beror på.

3.   Fyra år efter det att respektive interoperabilitetskomponent har tagits i drift i enlighet med artikel 72 och därefter vart fjärde år, ska EU-LISA rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om interoperabilitetskomponenternas tekniska funktion, inbegripet ur säkerhetssynpunkt.

4.   Dessutom ska kommissionen ett år efter varje rapport från EU-LISA utarbeta en övergripande utvärdering av interoperabilitetskomponenterna, inbegripet följande:

a)

En bedömning av tillämpningen av denna förordning.

b)

En granskning av uppnådda resultat i relation till denna förordnings mål och dess inverkan på de grundläggande rättigheterna, inbegripet i synnerhet en bedömning av påverkan av interoperabilitetskomponenterna på rätten till icke-diskriminering.

c)

En bedömning av hur webbportalen fungerar, inklusive sifferuppgifter om användningen av webbportalen och antalet tillgodosedda begäranden.

d)

En bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för interoperabilitetskomponenterna fortfarande är giltiga.

e)

En bedömning av säkerheten i interoperabilitetskomponenterna.

f)

En bedömning av användningen av CIR för identifiering.

g)

En bedömning av användningen av CIR för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

h)

En bedömning av eventuella konsekvenser, inbegripet eventuell oproportionellt stor inverkan på trafikflödet vid gränsövergångsställena, samt budgetkonsekvenser för unionens allmänna budget.

i)

En bedömning av sökningar i Interpols databaser via ESP, inbegripet information om antalet träffar i Interpols databaser samt information om eventuella problem som uppstått.

Den övergripande utvärderingen enligt första stycket i denna punkt ska inkludera eventuella nödvändiga rekommendationer. Kommissionen ska överlämna utvärderingsrapportenen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

5.   Senast den 12 juni 2020 och därefter varje år fram till dess att kommissionen har antagit de genomförandeakter som avses i artikel 72 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om läget i fråga om förberedelserna för ett fullständigt genomförande av denna förordning. Denna rapport ska även innehålla detaljerad information om de kostnader som uppkommit och information om eventuella risker som kan påverka de totala kostnaderna.

6.   Två år efter idrifttagande av MID i enlighet med artikel 72.4 ska kommissionen göra en granskning av hur MID påverkar rätten till icke-diskriminering. Efter denna första rapport ska granskningen av hur MID påverkar rätten till icke-diskriminering vara en del av den granskning som avses i punkt 4 b i den här artikeln.

7.   Medlemsstaterna och Europol ska ge EU-LISA och kommissionen den information som de behöver för att utarbeta de rapporter som avses i punkterna 3–6. Denna information får inte äventyra arbetsmetoder eller innehålla uppgifter som röjer de utsedda myndigheternas källor, personal eller utredningar.

8.   EU-LISA ska ge kommissionen den information som den behöver för att utarbeta de övergripande utvärderingar som avses i punkt 4.

9.   Varje medlemsstat och Europol ska, med respekt för bestämmelserna i nationell rätt om offentliggörande av känsliga uppgifter, och utan att det påverkar begränsningar som är nödvändiga för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att nationella utredningar inte kommer att äventyras, utarbeta årliga rapporter om effektiviteten av åtkomst till uppgifter som lagras i CIR i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, som innehåller information och statistik om

a)

de exakta syftena med sökningarna, däribland vilken typ av terroristbrott eller andra grova brott det gällt,

b)

de välgrundade skälen att tro att en person som misstänks för, har begått eller utsatts för ett brott omfattas av förordning (EU) 2017/2226, förordning (EG) nr 767/2008 eller förordning (EU) 2018/1240,

c)

antalet begäranden om åtkomst till CIR i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott,

d)

antalet och de typer av ärenden som har lett till identifieringar,

e)

behovet och utnyttjandet av möjligheten att åberopa brådskande undantagsfall, inklusive de fall där brådska inte godtogs som skäl vid den kontroll i efterhand som genomfördes av den centrala åtkomstpunkten.

Medlemsstaternas och Europols årsrapporter ska översändas till kommissionen senast den 30 juni påföljande år.

10.   En teknisk lösning ska göras tillgänglig för medlemsstaterna i syfte att hantera åtkomstbegäranden från användare enligt vad som avses i artikel 22 och underlätta insamlingen av informationen enligt i punkterna 7 och 9 i den här artikeln i syfte att generera de rapporter och den statistik som avses i de punkterna. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa specifikationerna för den tekniska lösningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 74.2.

Artikel 79

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

De bestämmelser i denna förordning som rör ESP ska tillämpas från den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 72.1.

De bestämmelser i denna förordning som rör den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska tillämpas från den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 72.2.

De bestämmelser i denna förordning som rör CIR, ska tillämpas från den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 72.3.

De bestämmelser i denna förordning som rör MID, ska tillämpas från den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 72.4.

De bestämmelser i denna förordning som rör de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorerna samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter ska tillämpas från den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 72.5.

De bestämmelser i denna förordning som rör CRRS ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 72.6.

Artiklarna 6, 12, 17, 25, 38, 42, 54, 56, 57, 70, 71, 73, 74, 75, 77 och 78.1 ska tillämpas från och med den 11 juni 2019.

Denna förordning ska i förhållande till Eurodac tillämpas från och med den dag då omarbetningen av förordning (EU) nr 603/2013 blir tillämplig.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel 20 maj 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)  EUT C 283, 10.8.2018, s. 48.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(3)  EUT C 101, 16.3.2018, s. 116.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(6)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2005/69/RIF av den 24 januari 2005 om utbyte av vissa uppgifter med Interpol (EUT L 27, 29.1.2005, s. 61).

(7)  Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 312, 7.12.2018, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327, 9.12.2017, s. 20).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(18)  EUT C 233, 4.7.2018, s. 12.

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

(21)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(23)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

(24)  Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

(25)  Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(26)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(27)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.)

(28)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(29)  Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.)

(30)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(31)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

(32)  Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5).

(33)  Rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott (EUT L 218, 13.8.2008, s. 129).

(34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (se sidan 85 i detta nummer av EUT).

(35)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

(36)  Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).

(37)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1).

(38)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).”

(39)  Rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (EUT L 53, 22.2.2007, s. 1).

(40)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1.)


22.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 135/85


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/818

av den 20 maj 2019

om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16.2, 74, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d, 85.1, 87.2 a och 88.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen underströk i sitt meddelande av den 6 april 2016 med titeln Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet behovet av att förbättra unionens uppgiftshanteringsstruktur för gränsförvaltning och säkerhet. Meddelandet inledde arbetet för att uppnå interoperabilitet mellan EU-informationssystem för säkerhet, gränser och migrationshantering, i syfte att komma till rätta med de strukturella brister i systemen som hindrar de nationella myndigheternas arbete och att säkerställa att gränskontrolltjänstemän, tullmyndigheter, poliser och rättsliga myndigheter har tillgång till den information de behöver.

(2)

Rådet identifierade i sin Färdplan för förbättring av informationsutbytet och informationshanteringen, inbegripet interoperabilitetslösningar på området för rättsliga och inrikes frågor av den 6 juni 2016 olika rättsliga, tekniska och operativa utmaningar när det gäller interoperabilitet mellan EU-informationssystem och efterlyste en strävan efter lösningar.

(3)

I sin resolution av den 6 juli 2016 om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017 (3) efterlyste Europaparlamentet förslag för att förbättra och utveckla befintliga EU-informationssystem, åtgärda luckor i informationen och gå i riktning mot interoperabilitet samt förslag om obligatoriskt informationsutbyte på EU-nivå åtföljda av de bestämmelser om dataskydd som krävs.

(4)

I sina slutsatser av den 15 december 2016 uppmanade Europeiska rådet till ansträngningar för att fortsatt tillhandahålla resultat i fråga om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem och databaser.

(5)

Expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet konstaterade i sin slutrapport av den 11 maj 2017 att det var nödvändigt och tekniskt genomförbart att eftersträva praktiska lösningar för interoperabilitet och att interoperabilitet i princip både kan ge operativa vinster och erhållas i överensstämmelse med dataskyddskraven.

(6)

Kommissionen presenterade i sitt meddelande av den 16 maj 2017 med titeln Sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion, i enlighet med sitt meddelande av den 6 april 2016 och resultaten och rekommendationerna från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet, en ny strategi för uppgiftshantering när det gäller gränser, säkerhet och migration där alla EU-informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering kommer att vara interoperabla på ett sätt som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna.

(7)

I sina slutsatser av den 9 juni 2017 om vägen till ett förbättrat informationsutbyte och säkerställande av interoperabiliteten mellan EU-informationssystem uppmanade rådet kommissionen att i sitt arbete följa de lösningar för interoperabilitet som expertgruppen föreslagit.

(8)

I sina slutsatser av den 23 juni 2017 underströk Europeiska rådet behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan databaser och uppmanade kommissionen att så snart som möjligt utarbeta förslag till lagstiftning på grundval av förslagen från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet.

(9)

I syfte att förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten i kontrollerna vid de yttre gränserna, bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring och främja en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen – bland annat att upprätthålla den allmänna säkerheten och allmänna ordningen och trygga säkerheten inom medlemsstaternas territorier förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken, bistå vid prövningen av ansökningar om internationellt skydd, bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott, underlätta identifieringen av okända personer vid en naturkatastrof, en olycka eller ett terrordåd, i syfte att upprätthålla allmänhetens förtroende för unionens migrations- och asylsystem, unionens säkerhetsåtgärder och unionens förmåga att förvalta de yttre gränserna, bör interoperabilitet inrättas mellan EU-informationssystemen, dvs. in- och utresesystemet, Informationssystemet för viseringar (VIS), EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Eurodac, Schengens informationssystem (SIS) och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN), så att dessa EU-informationssystem och de uppgifter som de innehåller kompletterar varandra, med respekt för den enskildes grundläggande rättigheter, i synnerhet rätten till skydd av personuppgifter. För att uppnå detta bör en europeisk sökportal (ESP), en gemensam biometrisk matchningstjänst, en gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR) och en detektor för multipla identiteter (MID) inrättas som interoperabilitetskomponenter.

(10)

Interoperabiliteten mellan EU-informationssystem bör göra det möjligt för dessa system att komplettera varandra för att underlätta korrekt identifiering av personer, däribland okända personer som inte kan identifiera sig eller oidentifierade mänskliga kvarlevor, bidra till att bekämpa identitetsbedrägeri, förbättra och harmonisera kvalitetskraven på uppgifterna i respektive EU-informationssystem, underlätta medlemsstaternas tekniska implementering och operativa drift av EU-informationssystem, stärka de skyddsåtgärder för datasäkerhet och dataskydd som reglerar respektive EU-informationssystem, rationalisera åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, samt stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

(11)

Interoperabilitetskomponenterna bör omfatta in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN. De bör också omfatta Europoluppgifter, men endast i den mån som krävs för att Europoluppgifter ska kunna sökas samtidigt med dessa EU-informationssystem.

(12)

Interoperabilitetskomponenterna bör behandla personuppgifterna för personer vars personuppgifter behandlas i de underliggande EU-informationssystemen och av Europol.

(13)

ESP bör inrättas för att tekniskt underlätta medlemsstaternas myndigheters och unionsbyråernas snabba, smidiga, effektiva, systematiska och kontrollerade åtkomst till EU-informationssystem, Europoluppgifter och Internationella kriminalpolisorganisationens (Interpol) databaser i den mån som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter, i enlighet med deras åtkomsträttigheter. ESP bör även inrättas för att stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS, Ecris-TCN och Europoluppgifter. Genom att göra det möjligt att utföra parallella sökningar i alla relevanta EU-informationssystem, Europoluppgifter och Interpols databaser bör ESP fungera som en gemensam kontaktpunkt eller meddelandehanterare för att söka i de olika centrala systemen och smidigt hämta den nödvändiga informationen, med full respekt för de underliggande systemens åtkomstkontroll och dataskyddskrav.

(14)

Utformningen av ESP bör, vid en sökning i Interpols databaser, säkerställa att de uppgifter som används av en ESP-användare för att inleda en sökning inte delas med ägarna av Interpols uppgifter. Utformningen av ESP bör även säkerställa att sökningar i Interpols databaser enbart sker i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

(15)

De ESP-användare som har åtkomsträtt till Europoluppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (4) bör kunna göra sökningar i Europoluppgifter samtidigt med de EU-informationssystem som de har åtkomst till. All ytterligare behandling av uppgifter efter en sådan sökning bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/794, inklusive restriktioner i fråga om åtkomst eller användning som dataleverantören har fastställt.

(16)

ESP bör utvecklas och konfigureras så att det endast går att göra sådana sökningar med uppgifter som rör personer eller resehandlingar som finns i ett EU-informationssystem, i Europoluppgifter eller i Interpols databaser.

(17)

För att säkerställa systematisk användning av de relevanta EU-informationssystemen bör ESP användas för att söka i CIR, in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN. En nationell uppkoppling till de olika EU-informationssystemen bör dock behållas som en teknisk reserv. ESP bör också användas av unionens byråer för att göra sökningar i centrala SIS i enlighet med deras åtkomsträttigheter och för att de ska kunna utföra sina uppgifter. ESP bör vara ytterligare ett sätt att söka i centrala SIS, Europoluppgifter och Interpols databaser, som ett komplement till de befintliga särskilda gränssnitten.

(18)

Biometriska uppgifter, såsom fingeravtryck och ansiktsbilder, är unika och ger därför en mycket mer tillförlitlig identifiering av en person än alfanumeriska uppgifter. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör vara ett tekniskt verktyg för att stärka och underlätta arbetet för de relevanta EU-informationssystemen och de andra interoperabilitetskomponenterna. Huvudsyftet med den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör vara att underlätta identifiering av en person som har registrerats i flera databaser, genom att använda en enda teknisk komponent för att matcha den personens biometriska uppgifter mellan olika system, i stället för flera komponenter. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör främja säkerhet och ge fördelar i fråga om kostnader, underhåll och drift. Alla automatiska fingeravtrycksidentifieringssystem, även de som för närvarande används för Eurodac, VIS och SIS, använder biometriska mallar bestående av uppgifter som härrör från en särdragsextraktion från faktiska biometriska prov. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör samla och lagra alla dessa biometriska mallar – logiskt åtskilda enligt det informationssystem från vilket uppgifterna härrör – på ett enda ställe och därigenom underlätta jämförelser mellan systemen med användning av biometriska mallar och möjliggöra stordriftsfördelar vid utveckling och underhåll av de centrala EU-systemen.

(19)

De biometriska mallar som lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten och bör bestå av uppgifter som härrör från en särdragsextraktion från faktiska biometriska prov och erhållas på ett sådant sätt att det inte går att vända på extraktionsprocessen. De biometriska mallarna bör erhållas från biometriska uppgifter, men det bör inte vara möjligt att få fram dessa biometriska uppgifter från de biometriska mallarna. Eftersom handavtryck och DNA-profiler lagras endast i SIS, och inte kan inte användas för att genomföra korskontroller mot uppgifter som finns i andra informationssystem, i enlighet med principerna om nödvändighet och proportionalitet, bör den gemensamma biometriska matchningstjänsten inte lagra DNA-profiler eller biometriska mallar som erhålls från handavtryck.

(20)

Biometriska uppgifter utgör känsliga personuppgifter. Denna förordning bör fastställa grunden och skyddsåtgärder för behandlingen av sådana uppgifter i syfte att entydigt identifiera de berörda personerna.

(21)

In- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN kräver en korrekt identifiering av de personer vars personuppgifter lagras i dem. CIR bör därför underlätta en korrekt identifiering av personer som har registrerats i dessa system.

(22)

Personuppgifter som lagras i dessa EU-informationssystem kan avse samma personer men under olika eller ofullständiga identiteter. Medlemsstaterna förfogar över effektiva metoder att identifiera sina medborgare eller personer som är registrerade som varaktigt bosatta på deras territorium. Interoperabiliteten mellan EU-informationssystem bör bidra till en korrekt identifiering av personer som är registrerade i dessa system. CIR bör lagra de personuppgifter som behövs för att göra det möjligt att mer korrekt identifiera de personer vars uppgifter lagras i de systemen, inklusive deras identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter, oavsett vilket system uppgifterna ursprungligen samlades in i. Endast de personuppgifter som är absolut nödvändiga för att utföra en korrekt identitetskontroll bör lagras i CIR. De personuppgifter som registreras i CIR bör inte behållas längre än vad som är absolut nödvändigt för de underliggande systemens syften och bör raderas automatiskt när uppgifterna har raderats i det underliggande systemet i enlighet med den logiska separeringen.

(23)

En ny behandling, som består i lagring av sådana uppgifter i CIR i stället för lagring i vart och ett av de separata systemen är nödvändig för att det ska vara möjligt att förbättra identifieringens tillförlitlighet genom den automatiska jämförelsen och matchningen av uppgifterna. Det faktum att identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter lagras i CIR bör inte på något sätt hindra den behandling av uppgifter som sker med avseende på in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN, eftersom CIR bör vara en ny gemensam komponent i dessa underliggande system.

(24)

Det är därför nödvändigt att skapa en personakt i CIR för varje person som har registrerats i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN, för att uppnå syftet med en korrekt identifiering av personer inom Schengenområdet och för att stödja MID i det dubbla syftet att underlätta identitetskontroller för resenärer med ärligt uppsåt och bekämpa identitetsbedrägeri. Personakten bör lagra all den identitetsinformation som avser en person på ett enda ställe och ge vederbörligen bemyndigade slutanvändare åtkomst till den.

(25)

CIR således underlätta och rationalisera åtkomst för myndigheter med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott till de EU-informationssystem som inte har inrättats uteslutande i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda grov brottslighet.

(26)

CIR bör tillhandahålla en gemensam lagringsplats för identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter om personer som har registrerats i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN. CIR bör utgöra en del av den tekniska arkitekturen i dessa system och fungera som den gemensamma komponenten mellan dem för att lagra och söka i de identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter och biometriska uppgifter som de behandlar.

(27)

Alla poster i CIR bör separeras logiskt genom att varje post automatiskt taggas med namnet på det underliggande system som äger den uppgiften. CIR:s åtkomstkontroller bör använda dessa taggar för att avgöra huruvida åtkomst till posten ska medges.

(28)

Om en medlemsstats polismyndighet inte kan identifiera en person på grund av att det saknas en resehandling eller en annan trovärdig handling som styrker personens identitet, eller om det föreligger tvivel om de identitetsuppgifter som lämnats av den personen eller om resehandlingens äkthet eller dess innehavares identitet eller om personen inte kan eller vägrar att samarbeta, bör polismyndigheten i fråga kunna göra en sökning i CIR för att identifiera personen. För dessa ändamål bör polisen ta fingeravtryck med hjälp av tekniker för direktscanning av fingeravtryck, under förutsättning att förfarandet inleddes i den berörda personens närvaro. Sådana sökningar i CIR bör inte tillåtas för identifiering av minderåriga under 12 år, såvida de inte görs för barnets bästa.

(29)

Om en persons biometriska uppgifter inte kan användas eller en sökning med dessa uppgifter misslyckas bör sökningen utföras med personens identitetsuppgifter i kombination med resehandlingsuppgifter. Om sökningen visar att det finns uppgifter om personen i CIR bör medlemsstaternas myndigheter ha åtkomst till CIR för att ta del av den personens identitetsuppgifter och resehandlingsuppgifter, utan att det i CIR anges vilket EU-informationssystem uppgifterna tillhör.

(30)

Medlemsstaterna bör anta nationella lagstiftningsåtgärder för att utse de myndigheter som är behöriga att utföra identitetskontroller med hjälp av CIR och fastställa förfarandena, villkoren och kriterierna för sådana kontroller, vilka bör vara förenliga med proportionalitetsprincipen. I synnerhet bör befogenheten för en anställd vid en sådan myndighet att ta biometriska uppgifter av en person under en identitetskontroll föreskrivas i nationell rätt.

(31)

Genom denna förordning bör det också införas en ny möjlighet till rationaliserad åtkomst till andra uppgifter än identitetsuppgifter och resehandlingsuppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac för medlemsstaternas utsedda myndigheter med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott samt för Europol. Sådana uppgifter kan vara nödvändiga för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i ett specifikt fall där det finns rimliga skäl att anta att en konsultation av dem kommer att bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrotten eller andra aktuella grova brott, särskilt om det finns misstankar om att en person som misstänks för, har begått eller utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott är en person vars uppgifter lagras i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac.

(32)

Fullständig åtkomst till uppgifter som finns i EU-informationssystemen som är nödvändig för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, utöver åtkomst till identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter som finns i CIR, bör även i fortsättningen regleras genom de tillämpliga rättsliga instrumenten. De utsedda myndigheterna med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott samt Europol vet inte på förhand vilket EU-informationssystem som innehåller uppgifter om de personer de behöver göra sökningar om. Detta leder till förseningar och ineffektivitet. Den slutanvändare som har bemyndigats av den utsedda myndigheten bör därför ha rätt att se i vilket av dessa EU-informationssystem de uppgifter som motsvarar resultatet av en sökning är registrerade. Det berörda systemet skulle på så vis flaggas efter den automatiska kontrollen att det finns en träff i systemet (en så kallad flaggfunktion för träff).

(33)

I detta sammanhang bör ett svar från CIR inte tolkas eller användas som en grund för en slutsats om eller en anledning att vidta åtgärder med avseende på en person, utan bör användas uteslutande i syfte att lämna in begäran om åtkomst till de underliggande EU-informationssystemen, med förbehåll för de villkor och förfaranden som fastställs i respektive rättsliga instrument som reglerar sådan åtkomst. Varje sådan begäran om åtkomst bör omfattas av kapitel VII i denna förordning och i tillämpliga fall av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (5), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (6) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (7).

(34)

Som en allmän regel bör de utsedda myndigheterna eller Europol begära full åtkomst till minst ett av de berörda EU-informationssystemen, om en flaggning för träff anger att uppgifterna är registrerade i Eurodac. Om sådan full åtkomst i undantagsfall inte begärs – till exempel därför att de utsedda myndigheterna eller Europol redan har erhållit uppgifterna på annat sätt eller att erhållandet av uppgifterna inte längre är tillåtet enligt nationell rätt – bör motiveringen till att inte begära åtkomst registreras.

(35)

Loggarna över sökningarna i CIR bör visa syftet med sökningarna. Om en sådan sökning har gjorts med tvåstegsstrategin för sökningar bör loggarna innehålla en referens till den nationella akten för utredningen eller ärendet, och därmed ange att sökningen gjordes för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(36)

Den sökning i CIR som görs av de utsedda myndigheterna och Europol för att få ett svar i form av en flaggning som anger att uppgifterna finns i in- och utresesystemet, VIS, Etias eller Eurodac kräver automatiserad behandling av personuppgifter. En flaggning för träff bör inte avslöja några personuppgifter om den berörda personen, utan endast en angivelse om att vissa uppgifter om vederbörande lagras i ett av systemen. Den bemyndigade slutanvändaren bör inte fatta några negativa beslut om den berörda personen endast utifrån det faktum att en sökning gett en flaggning för träff. Slutanvändarens åtkomst till en flaggning för träff kommer därför utgöra ett mycket begränsat ingrepp i den berörda personens rätt till skydd av personuppgifter, samtidigt som det ger de utsedda myndigheterna och Europol möjlighet att på ett mer effektivt sätt begära åtkomst till personuppgifter.

(37)

MID bör inrättas för att stödja CIR i dess funktion och för att stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN. För att effektivt uppfylla sina respektive syften kräver alla dessa EU-informationssystem en korrekt identifiering av de personer vars personuppgifter lagras i dem.

(38)

För att bättre förverkliga syftena med EU-informationssystemen bör de myndigheter som använder dessa system kunna utföra en tillräckligt tillförlitlig verifiering av identiteten på de personer vars uppgifter lagras i olika system. Den uppsättning identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter som lagras i ett visst enskilt system kan vara inkorrekt, ofullständig eller falsk, och i dagsläget finns det inget sätt att upptäcka inkorrekta, ofullständiga eller falska identitetsuppgifter eller resehandlingsuppgifter genom jämförelser med uppgifter som lagras i ett annat system. För att råda bot på denna situation är det nödvändigt att på unionsnivå ha ett tekniskt instrument som möjliggör en korrekt identifiering av personer för dessa ändamål.

(39)

MID bör skapa och lagra länkar mellan uppgifter i de olika EU-informationssystemen för att spåra multipla identiteter, i det dubbla syftet att underlätta identitetskontroller för resenärer med ärligt uppsåt och bekämpa identitetsbedrägeri. MID bör endast innehålla länkar mellan uppgifter om personer som har registrerats i fler än ett EU-informationssystem. De länkade uppgifterna bör vara strikt begränsade till de uppgifter som krävs för att verifiera att en person har registrerats på ett berättigat eller oberättigat sätt med olika identiteter i olika system, eller för att klargöra att två personer med liknande identitetsuppgifter kanske inte är samma person. Behandlingen av uppgifter genom ESP och den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att länka personakter mellan olika system bör hållas till ett absolut minimum och är således begränsad till spårning av multipla identiteter, som ska ske vid den tidpunkt då nya uppgifter läggs till i ett av de system som har uppgifter lagrade i CIR eller som lagts till i SIS. MID bör omfatta skyddsåtgärder mot potentiell diskriminering och ogynnsamma beslut mot personer som lagligen har multipla identiteter.

(40)

I denna förordning föreskrivs ny uppgiftsbehandling som syftar till att korrekt identifiera de berörda personerna. Detta utgör ett ingrepp i deras grundläggande rättigheter som skyddas genom artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Eftersom EU-informationssystemen är beroende av att de berörda personerna identifieras korrekt för att fungera effektivt är detta ingrepp motiverat av samma syften som lett till att vart och ett av dessa system har inrättats, nämligen en effektiv förvaltning av unionens gränser, den inre säkerheten i unionen och ett effektivt genomförande av unionens asyl- och viseringspolitik.

(41)

ESP och den gemensamma biometriska matchningstjänsten bör jämföra uppgifter om personer i CIR och SIS när en nationell myndighet eller en unionsbyrå skapar eller laddar upp nya uppgifter. Dessa jämförelser bör göras automatiskt. CIR och SIS bör använda den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att upptäcka möjliga länkar på grundval av biometriska uppgifter. CIR och SIS bör använda ESP för att upptäcka möjliga länkar på grundval av alfanumeriska uppgifter. CIR och SIS bör kunna identifiera identiska eller liknande uppgifter om en person vilka är lagrade i flera system. När så är fallet bör en länk som anger att det är samma person skapas. CIR och SIS bör konfigureras på ett sätt som gör att små translittereringsfel eller stavfel upptäcks, så att det inte skapar omotiverade olägenheter för den berörda personen.

(42)

Den nationella myndighet eller unionsbyrå som registrerade uppgifterna i respektive EU-informationssystem bör bekräfta eller ändra länkarna. Denna nationella myndighet eller unionsbyrå bör ha åtkomst till de uppgifter som lagras i CIR eller SIS och i MID för manuell verifiering av olika identiteter.

(43)

En manuell verifiering av olika identiteter bör säkerställas av den myndighet som skapat eller uppdaterat de uppgifter som lett till en träff som ger upphov till en länk med uppgifter som lagras i ett annat EU-informationssystem. Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bör bedöma om det finns multipla identiteter som på ett berättigat eller oberättigat sätt hänvisar till en och samma person. En sådan bedömning bör om möjligt utföras i den berörda personens närvaro och när så är nödvändigt genom att begära ytterligare klargöranden eller information. Bedömningen bör göras utan dröjsmål, i enlighet med de rättsliga kraven på korrekt information enligt unionsrätten och nationell rätt.

(44)

För länkar som erhålls genom SIS med registreringar avseende personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas eller för att utlämnas, försvunna eller utsatta personer, personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande och personer som omfattas av diskreta kontroller eller undersökningskontroller bör den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter vara Sirenekontoret i den medlemsstat som har skapat registreringen. Dessa kategorier av SIS-registreringar är känsliga och bör inte nödvändigtvis delas med de myndigheter som skapar eller uppdaterar uppgifter som länkas till dem i ett av de andra EU-informationssystemen. Skapandet av en länk med SIS-uppgifter bör inte påverka de åtgärder som ska vidtas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1860 (8), (EU) 2018/1861 (9) och (EU) 2018/1862 (10).

(45)

Skapandet av sådana länkar förutsätter öppenhet gentemot berörda personer. För att underlätta genomförandet av nödvändiga skyddsåtgärder i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsbestämmelser bör personer som är föremål för en röd länk eller en vit länk efter manuell verifiering av olika identiteter informeras skriftligen utan att det påverkar tillämpningen av begränsningar för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att nationella utredningar inte äventyras. Dessa personer bör erhålla ett enda identifikationsnummer som gör det möjligt för dem att identifiera den myndighet till vilken de bör vända sig för att utöva sina rättigheter.

(46)

Om en gul länk skapas bör den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter ha åtkomst till MID. Om det finns en röd länk bör medlemsstaternas myndigheter och unionens byråer som har åtkomst till minst ett EU-informationssystem som ingår i CIR eller till SIS ha åtkomst till MID. En röd länk bör visa att en person använder olika identiteter på ett oberättigat sätt eller att en person använder någon annan persons identitet.

(47)

När det förekommer en vit eller grön länk mellan uppgifter från två EU-informationssystem bör medlemsstaternas myndigheter och unionens byråer ha åtkomst till MID, om den berörda myndigheten eller byrån har åtkomst till båda informationssystemen. Sådan åtkomst bör beviljas endast i syfte att göra det möjligt för den myndigheten eller byrån att upptäcka potentiella fall där uppgifter har länkats inkorrekt eller behandlats i MID, CIR och SIS i strid med denna förordning samt för att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna och uppdatera eller radera länken.

(48)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) bör inrätta automatiserade mekanismer för kvalitetskontroll av uppgifter och gemensamma indikatorer för uppgiftskvalitet. eu-Lisa bör ansvara för att utveckla en central övervakningskapacitet för uppgiftskvalitet och regelbundet utarbeta dataanalysrapporter för att förbättra kontrollen av medlemsstaternas implementering av EU-informationssystemen. De gemensamma indikatorerna för uppgiftskvalitet bör inbegripa minimikvalitetsstandarder för lagring av uppgifter i EU-informationssystemen eller interoperabilitetskomponenter. Målet med sådana standarder för uppgiftskvalitet bör vara att EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna automatiskt ska kunna identifiera inmatade uppgifter som verkar vara inkorrekta eller inkonsekventa, så att ursprungsmedlemsstaten kan verifiera uppgifterna och vidta de korrigerande åtgärder som behövs.

(49)

Kommissionen bör utvärdera eu-Lisas kvalitetsrapporter och utfärda rekommendationer till medlemsstaterna när så är lämpligt. Medlemsstaterna bör ansvara för utarbetandet av en handlingsplan som beskriver åtgärder för att rätta till eventuella brister i uppgifternas kvalitet och bör regelbundet rapportera om framstegen.

(50)

Det universella meddelandeformatet (UMF) bör utgöra en standard för strukturerat, gränsöverskridande informationsutbyte mellan informationssystem, myndigheter eller organisationer på området rättsliga och inrikes frågor. UMF bör definiera en gemensam vokabulär och logiska strukturer för information som ofta utbyts, i syfte att underlätta interoperabilitet genom att möjliggöra skapande och läsning av utbytets innehåll på ett konsekvent och semantiskt likvärdigt sätt.

(51)

Möjligheten kan övervägas att införa UMF-standarden i VIS, SIS och alla andra befintliga eller nya gränsöverskridande modeller för informationsutbyte och informationssystem på området rättsliga och inrikes frågor vilka utvecklas av medlemsstaterna.

(52)

En central databas för rapporter och statistik (CRRS) bör inrättas för att generera systemöverskridande statistiska uppgifter och analytisk rapportering för verksamhetsstyrande och operativa syften samt för uppgiftskvalitet i enlighet med tillämpliga rättsliga instrument. eu-Lisa bör inrätta, implementera och hysa CRRS i sina tekniska anläggningar. Den bör innehålla anonymiserade statistiska uppgifter från EU-informationssystemen, CIR, MID och den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Uppgifterna i CRRS bör inte möjliggöra identifiering av enskilda personer. eu-Lisa bör automatiskt anonymisera uppgifterna och registrera de anonymiserade uppgifterna i CRRS. Anonymiseringsprocessen bör vara automatisk, och eu-Lisas personal bör inte beviljas direkt åtkomst till några personuppgifter som lagras i EU-informationssystemen eller i interoperabilitetskomponenterna.

(53)

Förordning (EU) 2016/679 är tillämplig på de nationella myndigheternas behandling av personuppgifter i interoperabilitetssyfte inom ramen för denna förordning, förutom om behandlingen görs av medlemsstaternas utsedda myndigheter eller centrala kontaktpunkter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(54)

Direktiv (EU) 2016/680 är tillämpligt i de fall medlemsstaternas behandling av personuppgifter utförs av de behöriga myndigheterna i interoperabilitetssyfte i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(55)

Förordning (EU) 2016/679 förordning (EU) 2018/1725 eller, i tillämpliga fall, direktiv (EU) 2016/680 tillämpas på överföringar av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer som utförs enligt den här förordningen. Utan att det påverkar grunderna för överföring enligt kapitel V i förordning (EU) 2016/679 eller, i tillämpliga fall, direktiv (EU) 2016/680, bör en dom i en domstol eller ett beslut av en administrativ myndighet i ett tredjeland som kräver att en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde ska överföra eller offentliggöra personuppgifter erkännas eller verkställas på något sätt endast om domen eller beslutet grundar sig på ett internationellt avtal som är i kraft mellan det begärande tredjelandet och unionen eller en medlemsstat.

(56)

De särskilda bestämmelserna om dataskydd i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 (11) är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter i de system som regleras genom dessa förordningar.

(57)

Förordning (EU) 2018/1725 är tillämplig på behandling av personuppgifter som utförs av eu-Lisa och unionens andra institutioner och organ när de fullgör sina skyldigheter enligt den här förordningen, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2016/794, som är tillämplig på Europols behandling av personuppgifter.

(58)

De tillsynsmyndigheter som avses i förordning (EU) 2016/679 eller direktiv (EU) 2016/680 bör övervaka lagligheten i medlemsstaternas behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen, bör övervaka unionsinstitutionernas och unionsorganens behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen och tillsynsmyndigheterna bör samarbeta med varandra vid övervakningen av interoperabilitetkomponenternas behandling av personuppgifter. För att Europeiska datatillsynsmannen ska kunna utföra sina uppgifter enligt den här förordningen krävs tillräckliga både personella och ekonomiska resurser.

(59)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (12) och avgav ett yttrande den 16 april 2018 (13).

(60)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (artikel 29-gruppen) avgav ett yttrande den 11 april 2018.

(61)

Både medlemsstaterna och eu-Lisa bör ha säkerhetsplaner för att underlätta genomförandet av säkerhetsskyldigheterna och bör samarbeta med varandra för att hantera säkerhetsproblem. eu-Lisa bör också se till att man fortlöpande utnyttjar den senaste tekniska utvecklingen för att säkerställa dataintegritet i fråga om utveckling, utformning och förvaltning av interoperabilitetskomponenterna. eu-Lisas skyldigheter i detta avseende bör omfatta antagande av nödvändiga åtgärder för att förhindra åtkomst för obehöriga personer, såsom personal hos externa tjänsteleverantörer, till personuppgifter som behandlas genom interoperabilitetskomponenterna. Vid tilldelning av kontrakt för tillhandahållande av tjänster bör medlemsstaterna och eu-Lisa överväga alla de åtgärder som krävs för att säkerställa efterlevnaden av lagar eller andra författningar om skydd av personuppgifter och den enskildes integritet eller för att skydda väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (14) och tillämpliga internationella konventioner. eu-Lisa bör tillämpa principerna om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard under utvecklingen av interoperabilitetskomponenterna.

(62)

Till stöd för statistik och rapportering är det nödvändigt att bevilja bemyndigad personal vid de behöriga myndigheter, unionsinstitutioner och unionsbyråer som avses i denna förordning åtkomst till vissa uppgifter som rör vissa interoperabilitetskomponenter utan att möjliggöra identifiering av enskilda personer.

(63)

För att medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråerna ska kunna anpassa sig till de nya kraven beträffande användningen av ESP är det nödvändigt att föreskriva en övergångsperiod. Likaledes bör övergångsåtgärder fastställas för driftsättningen av MID för att den ska fungera konsekvent och optimalt.

(64)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(65)

Det återstående beloppet i den budget som öronmärkts för smarta gränser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 (15) bör omfördelas till den här förordningen, i enlighet med artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014, för att täcka kostnaderna för utveckling av interoperabilitetskomponenterna.

(66)

För att komplettera vissa detaljerade tekniska aspekter i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på

förlängning av övergångsperioden för användning av ESP,

förlängning av övergångsperioden för spårning av multipla identiteter som utförs av Etias centralenhet,

förfarandena för att fastställa de fall där identitetsuppgifterna kan betraktas som desamma eller liknande samt

reglerna för driften av CRRS, däribland särskilda skyddsåtgärder för behandling av personuppgifter och säkerhetsregler tillämpliga på databasen,

samt närmare regler om driften av webbportalen.

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (16). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(67)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att fastställa de datum då ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR, MID och CRRS ska tas i drift.

(68)

Kommissionen bör även tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagande av närmare bestämmelser om tekniska detaljer i användarprofilerna för ESP, specifikationer för den tekniska lösningen som gör det möjligt att utföra sökningar i EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser genom ESP samt formatet för svaren från ESP, tekniska regler för att skapa länkar i MID mellan uppgifter från olika EU-informationssystem, innehållet i och utformningen av det formulär som ska användas för att informera den registrerade när en röd länk skapas, prestandakrav och prestandaövervakning för den gemensamma biometriska matchningstjänsten, mekanismer, förfaranden och indikatorer för automatiserad kontroll av uppgiftskvalitet, utveckling av UMF-standarden, det samarbetsförfarande som ska användas i händelse av säkerhetsincidenter, samt specifikationerna för den tekniska lösningen för medlemsstaternas hantering av åtkomstbegäranden från användare. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (17).

(69)

Eftersom interoperabilitetskomponenterna kommer att medföra behandling av betydande mängder känsliga personuppgifter är det viktigt att personer vars uppgifter behandlas genom dessa komponenter i praktiken kan utöva sina rättigheter som registrerade i enlighet med förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2018/1725. De registrerade bör få tillgång till en webbportal som gör det lättare för dem att utöva sin rätt till åtkomst till och rättelse, radering och begränsning av behandlingen av deras personuppgifter. eu-Lisa bör inrätta och förvalta en sådan webbportal.

(70)

En av huvudprinciperna i samband med dataskydd är uppgiftsminimering. Enligt artikel 5.1 c i förordning (EU) 2016/679 ska de personuppgifter som behandlas vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas. Interoperabilitetskomponenterna bör därför inte lagra några nya personuppgifter, med undantag för de länkar som kommer att lagras i MID och som utgör det minimum som krävs för tillämpningen av den här förordningen.

(71)

Denna förordning bör innehålla tydliga bestämmelser om ansvar och rätten till ersättning vid otillåten behandling av personuppgifter och vid någon annan åtgärd som är oförenlig med den. Sådana bestämmelser bör inte påverka rätten till ersättning från samt ansvaret för den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet enligt förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2018/1725. eu-Lisa bör vara ansvarig för skada som den orsakat i sin egenskap av personuppgiftsbiträde om byrån inte har fullgjort de skyldigheter som den specifikt har ålagts enligt den här förordningen eller om den har agerat utanför eller i strid med lagenliga instruktioner från den medlemsstat som är personuppgiftsansvarig.

(72)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (18).

(73)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning, i den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS såsom det regleras genom förordning (EU) 2018/1862, är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat i fråga om den här förordningen, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella rätt.

(74)

I den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS såsom det regleras genom förordning (EU) 2018/1862, deltar Förenade kungariket i den här förordningen, i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget och artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG (19). I den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac och Ecris-TCN i enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget, har Förenade kungariket dessutom genom en skrivelse av den 16 maj 2018 meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(75)

I den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS såsom det regleras genom förordning (EU) 2018/1862, kunde Irland i princip delta i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG (20). I den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac och Ecris-TCN, i enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland. Eftersom det under dessa omständigheter inte är möjligt att säkerställa att denna förordning i alla delar är tillämplig på Irland, såsom krävs enligt artikel 288 i EUF-fördraget, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, utan att det påverkar Irlands rättigheter enligt protokollen nr 19 och nr 21.

(76)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i den utsträckning den rör SIS såsom det regleras genom förordning (EU) 2018/1862, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (21), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG (22).

(77)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i den utsträckning den rör SIS såsom det regleras genom förordning (EU) 2018/1862, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (23), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF (24).

(78)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i den utsträckning den rör SIS såsom det regleras genom förordning (EU) 2018/1862, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (25), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (26).

(79)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(80)

För att denna förordning ska passa in i den befintliga rättsliga ramen bör Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1726 (27), (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

1.   Genom denna förordning tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (28) inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan in- och utresesystemet, Informationssystemet för viseringar (VIS), EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Eurodac, Schengens informationssystem (SIS) och Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN).

2.   Denna ram ska omfatta följande interoperabilitetskomponenter:

a)

En europeisk sökportal (ESP).

b)

En gemensam biometrisk matchningstjänst.

c)

En gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR).

d)

En detektor för multipla identiteter (MID).

3.   Denna förordning innehåller också bestämmelser om kraven på uppgifternas kvalitet, ett universellt meddelandeformat (UMF), en central databas för rapporter och statistik (CRRS) och om ansvarsområden för medlemsstaterna och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) vad gäller utformningen, utvecklingen och driften av interoperabilitetskomponenterna.

4.   Genom denna förordning anpassas också förfarandena och villkoren för att de utsedda myndigheterna och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) ska få åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

5.   I denna förordning fastställs också ramar för verifiering av personers identitet och för identifiering av personer.

Artikel 2

Mål

1.   Genom att säkerställa interoperabilitet har denna förordning följande mål:

a)

Förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten hos in- och utresekontrollerna vid de yttre gränserna.

b)

Bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring.

c)

Bidra till en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen, bland annat att bevara allmän säkerhet och allmän ordning och trygga säkerheten på medlemsstaternas territorier.

d)

Förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken.

e)

Bistå vid prövningen av en ansökan om internationellt skydd.

f)

Bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.

g)

Underlätta identifieringen av okända personer som inte kan identifiera sig eller oidentifierade mänskliga kvarlevor vid en naturkatastrof, olycka eller ett terrordåd.

2.   De mål som avses i punkt 1 ska uppnås genom att:

a)

säkerställa en korrekt identifiering av personer,

b)

bidra till kampen mot identitetsbedrägerier,

c)

förbättra uppgiftskvaliteten och harmonisera kvalitetskraven på uppgifter som lagras i EU-informationssystemen, samtidigt som kraven avseende uppgiftsbehandling i de rättsliga instrument som reglerar de enskilda systemen samt normerna och principerna för dataskydd respekteras,

d)

underlätta och stödja medlemsstaternas tekniska implementering och operativa drift av EU-informationssystem,

e)

skärpa och förenkla de villkor för datasäkerhet och dataskydd som reglerar de respektive EU-informationssystemen och göra dem mer enhetliga, utan att det påverkar det särskilda skyddet och de särskilda skyddsåtgärderna för vissa kategorier av uppgifter,

f)

rationalisera villkoren för utsedda myndigheters åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac, samtidigt som nödvändiga och proportionella villkor för denna åtkomst säkerställs,

g)

stödja syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   Denna förordning ska också tillämpas på Europoluppgifter i en utsträckning som gör det möjligt att söka i dem samtidigt som i de EU-informationssystem som avses i punkt 1.

3.   Denna förordning ska tillämpas på personer vars personuppgifter får behandlas i de EU-informationssystem som avses i punkt 1 och i de Europoluppgifter som avses i punkt 2.

Artikel 4

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    yttre gränser : yttre gränser enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 (29),

2.    in- och utresekontroller : in- och utresekontroller enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2016/399,

3.    gränsmyndighet : den gränskontrolltjänsteman som i enlighet med nationell rätt tilldelats uppgiften att genomföra in- och utresekontroller,

4.    tillsynsmyndigheter : den tillsynsmyndighet som avses i artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 och den tillsynsmyndighet som avses i artikel 41.1 i direktiv (EU) 2016/680,

5.    verifiering : förfarandet att jämföra en uppsättning uppgifter med en annan för att fastställa om en påstådd identitet är riktig (one-to-one-check),

6.    identifiering : förfarandet att fastställa en persons identitet genom en databassökning mot flera grupper av uppgifter (one-to-many-check),

7.    alfanumeriska uppgifter : uppgifter som återges med bokstäver, siffror, specialtecken, mellanslag och skiljetecken,

8.    identitetsuppgifter : de uppgifter som avses i artikel 27.3 a–e,

9.    fingeravtrycksuppgifter : bilder av fingeravtryck och bilder av fingeravtrycksspår som på grund av sin unika karaktär och de referenspunkter som de innefattar möjliggör exakta och entydiga jämförelser för att fastställa en persons identitet,

10.    ansiktsbild : digitala bilder av en persons ansikte,

11.    biometriska uppgifter : fingeravtrycksuppgifter eller ansiktsbilder, eller båda,

12.    biometrisk mall : en matematisk representation som erhålls genom särdragsextraktion från biometriska uppgifter och som är begränsad till de egenskaper som är nödvändiga för att utföra identifikationer och verifieringar,

13.    resehandling : pass eller motsvarande handling som ger innehavaren rätt att passera de yttre gränserna och i vilken en visering kan föras in,

14.    resehandlingsuppgifter : resehandlingens typ, nummer och utfärdandeland samt sista giltighetsdag och koden på tre bokstäver för det land som utfärdat resehandlingen,

15.    EU-informationssystem : in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN,

16.    Europoluppgifter : de personuppgifter som behandlas av Europol för det syfte som avses i artikel 18.2 a, b och c i förordning (EU) 2016/794,

17.    Interpols databaser : Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (SLTD-databasen) och Interpols databas för resehandlingar som är föremål för ett meddelande (TDAWN-databasen),

18.    träff : förekomsten av en motsvarighet till följd av en automatisk jämförelse mellan personuppgifter som har registrerats eller håller på att registreras i ett informationssystem eller en databas,

19.    polismyndighet : behörig myndighet enligt definitionen i artikel 3.7 i direktiv (EU) 2016/680,

20.    utsedda myndigheter : medlemsstaternas utsedda myndigheter enligt definitionen i artikel 3.1.26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 (30), artikel 2.1 e i rådets beslut 2008/633/RIF (31) och artikel 3.1.21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 (32),

21.    terroristbrott : ett brott enligt nationell rätt som motsvarar eller är likvärdigt med ett av de brott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 (33),

22.    grovt brott : ett brott som motsvarar eller är likvärdigt med ett av de brott som avses i artikel 2.2 i rådets rambeslut 2002/584/RIF (34) om det enligt nationell rätt kan leda till fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd under en maximal tidsperiod på minst tre år,

23.    in- och utresesystemet : det in- och utresesystem som inrättats genom förordning (EU) 2017/2226,

24.    Informationssystemet för viseringar eller VIS : det informationssystem för viseringar som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 (35),

25.    EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd eller Etias : det EU-system för reseuppgifter och resetillstånd som inrättats genom förordning (EU) 2018/1240,

26.    Eurodac : Eurodac som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 (36),

27.    Schengens informationssystem eller SIS : Schengens informationssystem som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861 och (EU) 2018/1862,

28.    Ecris-TCN : det centraliserade system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare och statslösa personer som inrättats genom förordning (EU) 2019/816.

Artikel 5

Icke-diskriminering och grundläggande rättigheter

Behandling av personuppgifter enligt denna förordning får inte leda till diskriminering av personer på någon grund, såsom kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Den ska ske med fullständig respekt för mänsklig värdighet och integritet samt grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter. Särskild hänsyn ska tas till barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av internationellt skydd. Barnets bästa ska komma i främsta rummet.

KAPITEL II

Den europeiska sökportalen

Artikel 6

Den europeiska sökportalen

1.   En europeisk sökportal (ESP) ska inrättas för att underlätta medlemsstaternas myndigheters och unionsbyråernas möjligheter att få snabb, kontinuerlig, effektiv, systematisk och kontrollerad åtkomst till EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter, i enlighet med sina åtkomsträttigheter och målen för och syftena med in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   ESP ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur, inbegripet en sökportal som gör det möjligt att samtidigt söka i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN samt i Europoluppgifter och Interpols databaser.

b)

En säker kommunikationskanal mellan ESP, medlemsstaterna och de unionsbyråer som har rätt att använda sökportalen.

c)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan ESP och in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, centrala SIS, Ecris-TCN, Europoluppgifter och Interpols databaser samt mellan ESP och de centrala infrastrukturerna för CIR och MID.

3.   eu-Lisa ska utveckla ESP och säkerställa dess tekniska förvaltning.

Artikel 7

Användning av den europeiska sökportalen

1.   Användningen av ESP ska förbehållas de myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som har åtkomst till åtminstone ett av EU-informationssystemen i enlighet med de rättsliga instrument som reglerar dessa EU-informationssystem, till CIR och MID i enlighet med denna förordning, till Europoluppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/794 eller till Interpols databaser i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt avseende sådan åtkomst.

Dessa myndigheter i medlemsstaterna och unionsbyråer får använda ESP och de uppgifter som tillhandahålls genom den endast för de mål och syften som fastställs i de rättsliga instrument som reglerar dessa EU-informationssystem, i förordning (EU) 2016/794 och i denna förordning.

2.   De myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som avses i punkt 1 ska använda ESP för att söka uppgifter om personer eller deras resehandlingar i Eurodacs och Ecris-TCN:s centrala system i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt de rättsliga instrument som reglerar dessa EU-informationssystem och nationell rätt. De ska också använda ESP för att söka i CIR i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt denna förordning för de syften som avses i artiklarna 20, 21 och 22.

3.   De myndigheter i medlemsstaterna som avses i punkt 1 får använda ESP för att söka på uppgifter om personer eller deras resehandlingar i det centrala SIS som avses i förordningarna (EU) 2018/1860 och (EU) 2018/1861.

4.   När så föreskrivs enligt unionsrätten ska de unionsbyråer som avses i punkt 1 använda ESP för att söka på uppgifter om personer eller deras resehandlingar i centrala SIS.

5.   De myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som avses i punkt 1 får använda ESP för att söka på uppgifter om personer eller deras resehandlingar i Europoluppgifter i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt unionsrätten och nationell rätt.

Artikel 8

Profiler för användarna av ESP

1.   För att det ska vara möjligt att använda ESP ska eu-Lisa i samarbete med medlemsstaterna skapa en profil för varje kategori av ESP användare och på, det syfte som de har med sökningarna, i enlighet med de tekniska detaljer och åtkomsträttigheter som avses i punkt 2. Varje profil ska, i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripa följande information:

a)

De uppgiftsfält som ska användas vid sökningar.

b)

De EU-informationssystem, Europoluppgifter och Interpols databaser som ska vara föremål för sökningar, de som kan vara föremål för sökningar och de som ska tillhandahålla användaren ett svar.

c)

De specifika uppgifter i EU-informationssystemen, Europoluppgifterna och Interpols databaser som får vara föremål för sökningar.

d)

De kategorier av uppgifter som får tillhandahållas i varje svar.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att närmare ange de tekniska detaljerna för de profiler som avses i punkt 1 ESP i enlighet med ESP-användarnas åtkomsträttigheter enligt de rättsliga instrument som reglerar EU-informationssystemen och nationell rätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

3.   De profiler som avses i punkt 1 ska regelbundet ses över av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaterna, minst en gång om året, och vid behov uppdateras.

Artikel 9

Sökningar

1.   Användarna av ESP ska inleda en sökning genom att mata in alfanumeriska eller biometriska uppgifter i ESP. När en sökning har inletts ska ESP samtidigt söka i in- och utresesystemet, Etias, VIS, SIS, Eurodac, Ecris-TCN och CIR samt i Europoluppgifter och Interpols databaser med de uppgifter som användaren matat in och i enlighet med användarprofilen.

2.   De kategorier av uppgifter som används för att inleda en sökning via ESP ska motsvara de kategorier av uppgifter i fråga om personer eller resehandlingar som kan användas för att söka i de olika EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser i enlighet med de rättsliga instrument som reglerar dem.

3.   eu-Lisa ska i samarbete med medlemsstaterna ta fram ett dokument för gränssnittskontroll för ESP på grundval av det universella UMF som avses i artikel 38.

4.   När en sökning inleds av en ESP-användare ska in- och utresesystemet, Etias, VIS, SIS, Eurodac, Ecris-TCN, CIR och MID samt Europoluppgifter och Interpols databaser som svar på sökningen tillhandahålla uppgifter som de innehåller.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska det i svaret från ESP anges vilket av EU-informationssystemen eller vilken databas som uppgifterna tillhör.

ESP får inte tillhandahålla någon information om uppgifter i EU-informationssystemen, Europoluppgifter och Interpols databaser som användaren saknar åtkomst till enligt tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

5.   Alla sökningar i Interpols databaser genom ESP ska göras på ett sådant sätt att ingen information röjs för ägaren av Interpolregistreringen.

6.   ESP ska så snart som uppgifter finns tillgängliga tillhandahålla användaren svar från något av EU-informationssystemen, Europoluppgifterna eller Interpols databaser. Dessa svar får endast innehålla de uppgifter som användaren har åtkomst till enligt unionsrätten och nationell rätt.

7.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att specificera det tekniska förfarandet för ESP:s sökningar i EU-informationssystemen, Europoluppgifterna och Interpols databaser och formatet för ESP:s svar. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 10

Registerföring av loggar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) 2018/1862, artikel 29 i förordning (EU) 2019/816 och artikel 40 i förordning (EU) 2016/794, ska eu-Lisa föra logg över all uppgiftsbehandling i ESP. Dessa loggar ska innehålla följande:

a)

Den medlemsstat eller unionsbyrå som inlett sökningen och den ESP-profil som används.

b)

Datum och tidpunkt för sökningen.

c)

De EU-informationssystem och Europoluppgifter som varit föremål för sökning.

2.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som utförs av dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda ESP. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som utförs av dess vederbörligen bemyndigade personal.

3.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts ska de emellertid raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

Artikel 11

Reservförfaranden om det är tekniskt omöjligt att använda den europeiska sökportalen

1.   Om det är tekniskt omöjligt att använda ESP för att söka i ett eller flera av de EU-informationssystem eller i CIR, på grund av ett fel i ESP, ska ESP:s användare automatiskt underrättas av eu-Lisa.

2.   Om det är tekniskt omöjligt att använda ESP för att söka i ett eller flera EU-informationssystem eller i CIR, på grund av ett fel i en medlemsstats nationella infrastruktur, ska den medlemsstaten automatiskt underrätta eu-Lisa och kommissionen.

3.   I de fall som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel och till dess att det tekniska felet har åtgärdats ska den skyldighet som avses i artikel 7.2 och 7.4 inte tillämpas och medlemsstaterna ska ha åtkomst till EU-informationssystem eller till CIR direkt när så krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.

4.   Om det är tekniskt omöjligt att använda ESP för att söka i ett eller flera EU-informationssystem eller i CIR, på grund av ett fel i en unionsbyrås infrastruktur, ska den byrån automatiskt underrätta eu-Lisa och kommissionen.

KAPITEL III

En gemensam biometrisk matchningstjänst

Artikel 12

En gemensam biometrisk matchningstjänst

1.   Det ska inrättas en gemensam biometrisk matchningstjänst för lagring av biometriska mallar som erhållits från de biometriska uppgifter som avses i artikel 13, vilka är lagrade i CIR och SIS, och för möjliggörande av sökningar med biometriska uppgifter i flera EU-informationssystem för att stödja CIR och MID och målen för in- och utresesystemet, VIS, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   Den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur som ska ersätta de centrala systemen för in- och utresesystemet, VIS, SIS, Eurodac respektive Ecris-TCN i den mån den ska lagra biometriska mallar och möjliggöra sökning med biometriska uppgifter.

b)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan den gemensamma biometriska matchningstjänsten, centrala SIS och CIR.

3.   eu-Lisa ska utveckla den gemensamma biometriska matchningstjänsten och säkerställa den tekniska förvaltningen.

Artikel 13

Lagring av biometriska mallar i den gemensamma biometriska matchningstjänsten

1.   Den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska lagra de biometriska mallar som den ska få från följande biometriska uppgifter:

a)

de uppgifter som avses i artikel 20.3 w och y i förordning (EU) 2018/1862, med undantag för uppgifter om handavtryck.

b)

de uppgifter som avses i artikel 5.1 b och 5.2 i förordning (EU) 2019/816.

De biometriska mallarna ska lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten i logiskt åtskild form enligt det EU-informationssystem från vilket uppgifterna härrör.

2.   För varje uppsättning uppgifter som avses i punkt 1 ska varje biometrisk mall i den gemensamma biometriska matchningstjänsten innehålla en hänvisning till de EU-informationssystem i vilka de motsvarande biometriska uppgifterna lagras– och en hänvisning till de konkreta posterna i de EU-informationssystemen.

3.   Biometriska mallar ska registreras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten endast efter en automatisk kvalitetskontroll av de biometriska uppgifter som läggs in i ett av EU-informationssystemen, vilken utförs av den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att säkerställa att en minimistandard för uppgifternas kvalitet uppfylls.

4.   Lagringen av de uppgifter som avses i punkt 1 ska uppfylla de kvalitetsstandarder som avses i artikel 37.2.

5.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt fastställa prestandakrav och praktiska arrangemang för att övervaka den gemensamma biometriska matchningstjänstens prestanda i syfte att säkerställa att effektiviteten i de biometriska sökningarna är förenlig med tidskritiska förfaranden, såsom in- och utresekontroller och identifieringar. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 14

Sökning på biometriska uppgifter med den gemensamma biometriska matchningstjänsten

För att söka på de biometriska uppgifter som lagrats i CIR och SIS ska CIR och SIS använda de biometriska mallar som lagrats i den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Sökningar med biometriska uppgifter ska äga rum i enlighet med de syften som anges i denna förordning och i förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816.

Artikel 15

Lagring av uppgifter i den gemensamma biometriska matchningstjänsten

De uppgifter som avses i artikel 13.1 och 13.2 ska endast lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten under den tid som motsvarande biometriska uppgifter lagras i CIR eller SIS. Uppgifterna ska automatiskt raderas i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.

Artikel 16

Registerföring av loggar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) 2018/1862 och artikel 29 i förordning (EU) 2019/816 ska eu-Lisa föra logg över all uppgiftsbehandling i den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Dessa loggar ska innehålla följande:

a)

Den medlemsstat eller unionsbyrå som inlett sökningen.

b)

Historiken för skapandet och lagringen av biometriska mallar.

c)

De EU-informationssystem som varit föremål för sökning med de biometriska mallar som lagrats i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.

d)

Datum och tidpunkt för sökningen.

e)

Den typ av biometriska uppgifter som används för att inleda sökningen.

f)

Resultaten av sökningen och datum och tidpunkt för resultatet.

2.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som utförs av dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som utförs av dess vederbörligen bemyndigade personal.

3.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts ska de emellertid raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

KAPITEL IV

En gemensam databas för identitetsuppgifter

Artikel 17

En gemensam databas för identitetsuppgifter

1.   Det ska inrättas en gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR), varigenom det skapas en personakt för varje person som är registrerad i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN och som innehåller de uppgifter som avses i artikel 18, för att underlätta och bistå vid en korrekt identifiering av personer som är registrerade i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN i enlighet med artikel 20, stödja funktionen av MID i enlighet med artikel 21 och underlätta och rationalisera de utsedda myndigheternas och Europols åtkomst till in- och utresesystemet, VIS, Etias och Eurodac, om det är nödvändigt för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med artikel 22.

2.   CIR ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur som ska ersätta de centrala systemen för in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac respektive Ecris-TCN i den mån den ska lagra de uppgifter som avses i artikel 18.

b)

En säker kommunikationskanal mellan CIR, medlemsstaterna och de unionsbyråer som har rätt att använda CIR i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.

c)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan CIR och in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac och Ecris-TCN samt de centrala infrastrukturerna för ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och MID.

3.   eu-Lisa ska utveckla CIR och säkerställa den tekniska förvaltningen.

4.   Om det på grund av ett fel i CIR är tekniskt omöjligt att söka i CIR i syfte att identifiera en person i enlighet med artikel 20, för att spåra multipla identiteter i enlighet med artikel 21 eller i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med artikel 22, ska CIR-användarna automatiskt underrättas av eu-Lisa.

5.   eu-Lisa ska i samarbete med medlemsstaterna ta fram ett dokument för gränssnittskontroll för CIR på grundval av det universella meddelandeformat som avses i artikel 38.

Artikel 18

Uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter

1.   CIR ska lagra följande uppgifter, logiskt åtskilda enligt det informationssystem från vilket uppgifterna härrör: De uppgifter som avses i artikel 5.1 b och 5.2 och följande uppgifter i artikel 5.1 a i förordning (EU) 2019/816: efternamn, förnamn, födelsedatum, födelseort (ort och land), medborgarskap (ett eller flera), kön, tidigare namn, i förekommande fall, pseudonymer eller alias samt, i förekommande fall, information om resehandlingar.

2.   För varje uppsättning uppgifter som avses i punkt 1 ska CIR innehålla en hänvisning till de EU-informationssystem som uppgifterna tillhör.

3.   De myndigheter som har åtkomst till CIR ska handla i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt de rättsliga instrument som reglerar EU-informationssystemen och enligt nationell rätt och i enlighet med sina åtkomsträttigheter enligt denna förordning för de syften som avses i artiklarna 20, 21 och 22.

4.   För varje uppsättning uppgifter som avses i punkt 1 ska CIR innehålla en hänvisning till den konkreta post i EU-informationssystemen som uppgifterna tillhör.

5.   Lagringen av de uppgifter som avses i punkt 1 ska uppfylla de kvalitetsstandarder som avses i artikel 37.2.

Artikel 19

Tillägg, ändring och radering av uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter

1.   Om uppgifter läggs till, ändras eller raderas i Eurodac eller Ecris-TCN ska de uppgifter som avses i artikel 18 vilka lagras i personakten i CIR automatiskt läggas till, ändras eller raderas.

2.   Om en vit eller en röd länk skapas i MID i enlighet med artikel 32 eller 33 mellan uppgifter i två eller flera av EU-informationssystemen som utgör CIR, ska CIR i stället för att skapa en ny personakt lägga till de nya uppgifterna i den personakt som innehåller de länkade uppgifterna.

Artikel 20

Åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i identifieringssyfte

1.   Sökningar i CIR får utföras av en polismyndighet i enlighet med punkterna 2 och 5 endast under följande omständigheter:

a)

Om en polismyndighet inte kan identifiera en person på grund av att det saknas en resehandling eller en annan trovärdig handling som styrker personens identitet.

b)

Om det föreligger tvivel om de identitetsuppgifter som lämnats av en person.

c)

Om det föreligger tvivel om äktheten i den resehandling eller en annan trovärdig handling som lämnats av en person.

d)

Om det föreligger tvivel om identiteten på innehavaren av en resehandling eller en annan trovärdig handling.

e)

Om en person inte kan eller vägrar att samarbeta.

Sådana sökningar ska inte tillåtas när det gäller minderåriga under 12 år, såvida det inte sker för barnets bästa.

2.   Om någon av de omständigheter som förtecknas i punkt 1 uppstår och en polismyndighet har bemyndigats genom de nationella lagstiftningsåtgärder som avses i punkt 5, får myndigheten, endast i syfte att identifiera en person, söka i CIR med den personens biometriska uppgifter som tagits direkt under en identitetskontroll, förutsatt att förfarandet inletts i den berörda personens närvaro.

3.   Om sökningen visar att uppgifter om denna person finns lagrade i CIR, ska medlemsstatens polismyndighet ha åtkomst för att konsultera de uppgifter som avses i artikel 18.1.

Om personens biometriska uppgifter inte kan användas eller om sökningen med dessa uppgifter misslyckas, ska sökningen utföras med vederbörandes identitetsuppgifter i kombination med resehandlingsuppgifter eller med de identitetsuppgifter som tillhandahållits av personen.

4.   Om en polismyndighet har bemyndigats genom de nationella lagstiftningsåtgärder som avses i punkt 6, får den, i händelse av en naturkatastrof, en olycka eller ett terrordåd och endast i syfte att identifiera okända personer som inte kan identifiera sig eller oidentifierade mänskliga kvarlevor, söka i CIR med dessa personers biometriska uppgifter.

5.   Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som anges i punkt 2 ska anta nationella lagstiftningsåtgärder. När medlemsstaterna gör detta ska de ta hänsyn till att ingen diskriminering av tredjelandsmedborgare får förekomma. I sådana lagstiftningsåtgärder ska de exakta syftena med identifieringen anges inom ramen för de mål som avses i artikel 2.1 b och c. De behöriga polismyndigheterna ska utses, och förfaranden, villkor och kriterier för sådana kontroller ska fastställas i dessa lagstiftningsåtgärder.

6.   Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som anges i punkt 4 ska anta nationella lagstiftningsåtgärder som fastställer förfarandena, villkoren och kriterierna.

Artikel 21

Åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter för spårning av multipla identiteter

1.   Om en sökning i CIR resulterar i en gul länk i enlighet med artikel 28.4, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 29 enbart i verifieringssyfte ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 18.1 och 18.2, som lagrats i CIR och som är kopplade genom en gul länk.

2.   Om en sökning i CIR ger upphov till en röd länk i enlighet med artikel 32, ska de myndigheter som avses i artikel 26.2 enbart i syfte att bekämpa identitetsbedrägerier ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 18.1 och 18.2, som lagrats i CIR och som är kopplade genom en röd länk.

Artikel 22

Sökningar i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott

1.   Om det i ett specifikt fall finns rimliga skäl att anta att en sökning i EU-informationssystem kommer att bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, särskilt om det finns misstankar om att en person som misstänks för, har begått eller utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott är en person vars uppgifter lagras i Eurodac, får de utsedda myndigheterna och Europol söka i CIR för att få information om huruvida det finns uppgifter om en viss person i Eurodac.

2.   Om ett svar på en sökning i CIR visar att det finns uppgifter om den personen i Eurodac ska CIR tillhandahålla de utsedda myndigheterna och Europol ett svar i form av en hänvisning som avses i artikel 18.2 som anger att Eurodac innehåller motsvarande uppgifter. CIR ska svara på ett sådant sätt att uppgifternas säkerhet inte äventyras.

Det svar som anger att uppgifter om personen i fråga förekommer i Eurodac får användas endast i syfte att lämna in en begäran om full åtkomst som omfattas av de villkor och förfaranden som fastställs i det rättsliga instrument där sådan åtkomst regleras.

I händelse av en eller flera träffar ska den utsedda myndigheten eller Europol begära full åtkomst till minst ett av de informationssystem i vilka en träff genererats.

Om sådan full åtkomst i undantagsfall inte begärs ska de utsedda myndigheterna registrera motiveringen till varför en begäran inte gjorts, som ska kunna spåras till den nationella akten. Europol ska registrera motiveringen i motsvarande ärende.

3.   Fullständig åtkomst till uppgifterna i Eurodac i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott omfattas fortfarande av de villkor och förfaranden som fastställs i det rättsliga instrument där sådan åtkomst regleras.

Artikel 23

Lagring av uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter

1.   De uppgifter som avses i artikel 18.1, 18.2 och 18.4 ska automatiskt raderas från CIR i enlighet med bestämmelserna om lagring av uppgifter i förordning (EU) 2019/816.

2.   Personakten ska lagras i CIR endast så länge de motsvarande uppgifterna lagras i minst ett av de EU-informationssystem vars uppgifter finns i CIR. Skapandet av en länk ska inte påverka lagringsperioden för varje post av de länkade uppgifterna.

Artikel 24

Registerföring av loggar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29 i förordning (EU) 2019/816 ska eu-Lisa föra logg över all uppgiftsbehandling i CIR i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i enlighet med artikel 20 i CIR. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat eller den unionsbyrå som inlett sökningen.

b)

Syftet med användarens åtkomst för att söka via CIR.

c)

Datum och tidpunkt för sökningen.

d)

Den typ av uppgifter som används för att inleda sökningen.

e)

Sökningens resultat.

3.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i enlighet med artikel 21 i CIR. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat eller den unionsbyrå som inlett sökningen.

a)

Syftet med användarens åtkomst för att söka via CIR.

b)

Datum och tidpunkt för sökningen.

c)

I fall där en länk skapas, de uppgifter som används för att inleda sökningen, och sökningens resultat med angivelse av det EU-informationssystem som uppgifterna erhållits från.

4.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i enlighet med artikel 22 i CIR. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Datum och tidpunkt för sökningen.

b)

De uppgifter som används för att inleda sökningen.

c)

Sökningens resultat.

d)

Den medlemsstat eller den unionsbyrå som söker i CIR.

Loggarna över sådan åtkomst ska kontrolleras regelbundet av den behöriga tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 41 i direktiv (EU) 2016/680 eller av Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2016/794, med högst sex månaders mellanrum, för att kontrollera om förfarandena och villkoren i artikel 22.1 och 22.2 i den här förordningen är uppfyllda.

5.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda CIR utför i enlighet med artiklarna 20, 21 och 22. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som dess vederbörligen bemyndigade personal utför i enlighet med artiklarna 21 och 22.

För all åtkomst till CIR i enlighet med artikel 22 ska varje medlemsstat dessutom föra logg över följande:

a)

Referensnummer för den nationella akten.

b)

Syftet med åtkomsten.

c)

I enlighet med nationella regler, den unika användaridentitet som anger vilken tjänsteman som utförde sökningen och vilken tjänsteman som beordrade sökningen.

6.   I enlighet med förordning (EU) 2016/794 ska Europol för all åtkomst till CIR i enlighet med artikel 22 i den här förordningen föra logg över den unika användaridentitet som anger vilken tjänsteman som utförde sökningen och vilken tjänsteman som beordrade sökningen.

7.   De loggar som avses i punkterna 2–6 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet för kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt samt för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts, ska de emellertid raderas så snart loggarna i fråga inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

8.   eu-Lisa ska lagra loggarna över historiken avseende uppgifterna s i personakterna. eu-Lisa ska automatiskt radera sådana loggar så snart uppgifterna har raderats.

KAPITEL V

Detektorn för multipla identiteter

Artikel 25

Detektorn för multipla identiteter

1.   Det ska inrättas en detektor för multipla identiteter (MID) som skapar och lagrar akter med identitetsbekräftelse som avses i artikel 34, som innehåller länkar mellan uppgifter i de EU-informationssystem som ingår i CIR och SIS och som gör det möjligt att spåra multipla identiteter, med det dubbla syftet att underlätta identitetskontroller och bekämpa identitetsbedrägerier, för att stödja CIR:s funktion och målen för in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac, SIS och Ecris-TCN.

2.   MID ska bestå av följande:

a)

En central infrastruktur som lagrar länkar och hänvisningar till EU-informationssystem.

b)

En säker kommunikationsinfrastruktur som kopplar MID till SIS och ESP:s och CIR:s centrala infrastrukturer.

3.   eu-Lisa ska utveckla MID och säkerställa den tekniska förvaltningen.

Artikel 26

Åtkomst till detektorn för multipla identiteter

1.   För den manuella verifiering av olika identiteter som avses i artikel 29 ska åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 34 och som är lagrade i MID beviljas

a)

Sirenekontoret i den medlemsstat som skapar eller uppdaterar en registrering i enlighet med förordning (EU) 2018/1862,

b)

de centrala myndigheterna i den dömande medlemsstaten vid registrering eller ändring av uppgifter i Ecris-TCN i enlighet med artikel 5 eller 9 i förordning (EU) 2019/816.

2.   De myndigheter i medlemsstaterna och de unionsbyråer som har åtkomst till minst ett av de EU-informationssystem som ingår i CIR eller till SIS ska ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 34 a och b vad gäller samtliga röda länkar som avses i artikel 32.

3.   Myndigheterna i medlemsstaterna och unionsbyråerna ska ha åtkomst till de vita länkar som avses i artikel 33 om de har åtkomst till de två EU-informationssystem som innehåller uppgifter mellan vilka den vita länken skapats.

4.   Myndigheterna i medlemsstaterna och unionsbyråerna ska ha åtkomst till de gröna länkar som avses i artikel 31 om de har åtkomst till de två EU-informationssystem som innehåller uppgifter mellan vilka den gröna länken skapats och en sökning i dessa informationssystem gett en träff med de två uppsättningarna länkade uppgifter.

Artikel 27

Spårning av multipla identiteter

1.   Spårning av multipla identiteter ska i följande fall inledas i CIR och i SIS:

a)

En registrering om en person skapas eller uppdateras i SIS i enlighet med kapitlen VI–IX i förordning (EU) 2018/1862.

b)

En datapost skapas eller ändras i Ecris-TCN i enlighet med artikel 5 eller 9 i förordning (EU) 2019/816.

2.   Om de uppgifter i ett EU-informationssystem som avses i punkt 1 innehåller biometriska uppgifter ska CIR och centrala SIS använda den gemensamma biometriska matchningstjänsten för att utföra en spårning av multipla identiteter. Den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska jämföra de biometriska mallar som erhållits från nya biometriska uppgifter med de biometriska mallar som redan finns i den gemensamma biometriska matchningstjänsten i syfte att verifiera huruvida uppgifter som tillhör samma person redan finns lagrade i CIR eller i centrala SIS.

3.   Utöver det förfarande som avses i punkt 2 ska CIR och centrala SIS använda ESP för att söka i uppgifter som lagrats i centrala SIS respektive CIR med hjälp av följande uppgifter:

a)

Efternamn, förnamn, namn vid födelsen, tidigare använda namn och alias, födelseort, födelsedatum, kön och samtliga medborgarskap enligt artikel 20.3 i förordning (EU) 2018/1862.

b)

Efternamn, förnamn, födelsedatum, födelseort (ort och land), medborgarskap (ett eller flera) och kön enligt artikel 5.1 a i förordning (EU) 2019/816.

4.   Utöver det förfarande som avses i punkterna 2 och 3 ska CIR och centrala SIS använda ESP för att söka i uppgifter som lagrats i centrala SIS respektive CIR med hjälp av resehandlingsuppgifter.

5.   En spårning av multipla identiteter ska endast inledas för att jämföra tillgängliga uppgifter i ett EU-informationssystem med tillgängliga uppgifter i andra EU-informationssystem.

Artikel 28

Resultat av en spårning av multipla identiteter

1.   Om de sökningar som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 inte ger någon träff ska de förfaranden som avses i artikel 27.1 fortsätta i enlighet med respektive de rättsliga instrument genom vilka de regleras.

2.   Om den sökning som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 ger en eller flera träffar ska CIR och, i förekommande fall, SIS skapa en länk mellan de uppgifter som används för att inleda sökningen och de uppgifter som gett upphov till träffen.

Vid flera träffar ska en länk skapas mellan alla de uppgifter som gett upphov till träffen. Om uppgifterna redan har länkats, ska den befintliga länken utvidgas till att omfatta de uppgifter som använts för att inleda sökningen.

3.   Om den sökning som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna är desamma eller liknande, ska en vit länk skapas i enlighet med artikel 33.

4.   Om den sökning som avses i artikel 27.2, 27.3 och 27.4 ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna inte kan anses vara liknande, ska en gul länk skapas i enlighet med artikel 30 och det förfarande som avses i artikel 29 ska tillämpas.

5.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 69 för att fastställa förfarandena för att avgöra ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande.

6.   Länkarna ska lagras i den akt med identitetsbekräftelse som avses i artikel 34.

7.   Kommissionen ska, i samarbete med eu-Lisa, fastställa de tekniska reglerna för att skapa länkar mellan uppgifter från olika EU-informationssystem genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 29

Manuell verifiering av olika identiteter och ansvariga myndigheter

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska den myndighet som ansvarar för manuell verifiering av olika identiteter vara följande:

a)

Sirenekontoret i medlemsstaten för träffar som uppstår när en registrering i SIS skapas eller uppdateras i enlighet med förordning (EU) 2018/1862.

b)

De centrala myndigheterna i den dömande medlemsstaten för träffar som uppstår vid registrering eller ändring av uppgifter i Ecris-TCN i enlighet med artikel 5 eller 9 i förordning (EU) 2019/816.

MID ska ange den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i akten med identitetsbekräftelse.

2.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i akten med identitetsbekräftelse ska vara Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade registreringen om det skapas en länk till uppgifterna i en registrering om

a)

personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas eller för att utlämnas enligt artikel 26 i förordning (EU) 2018/1862,

b)

försvunna eller sårbara personer enligt artikel 32 i förordning (EU) 2018/1862,

c)

personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande enligt artikel 34 i förordning (EU) 2018/1862,

d)

personer för diskreta kontroller, undersökningskontroller eller särskilda kontroller enligt artikel 36 i förordning (EU) 2018/1862.

3.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska ha åtkomst till de länkade uppgifterna i den relevanta akten med identitetsbekräftelse och till de identitetsuppgifter som är länkade i CIR och, i förekommande fall, i SIS. Den ska bedöma de olika identiteterna utan dröjsmål. När den bedömningen slutförts ska den uppdatera länken i enlighet med artiklarna 31, 32 och 33 samt utan dröjsmål lägga till den i akten med identitetsbekräftelse.

4.   Om fler än en länk skapas ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bedöma varje länk separat.

5.   Om uppgifter som ger en träff redan var länkade, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter beakta de befintliga länkarna vid bedömningen av skapandet av nya länkar.

Artikel 30

Gul länk

1.   När en manuell verifiering av olika identiteter ännu inte har ägt rum, ska en länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem klassificeras som gul i samtliga följande fall:

a)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter men har liknande eller olika identitetsuppgifter.

b)

De länkade uppgifterna har olika identitetsuppgifter men innehåller samma resehandlingsuppgifter, och minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen.

c)

De länkade uppgifterna innehåller samma identitetsuppgifter men har olika biometriska uppgifter.

d)

De länkade uppgifterna har liknande eller olika identitetsuppgifter, och innehåller samma resehandlingsuppgifter men har olika biometriska uppgifter.

2.   Om en länk klassificeras som gul i enlighet med punkt 1 ska förfarandet i artikel 29 tillämpas.

Artikel 31

Grön länk

1.   En länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem ska klassificeras som grön om

a)

de länkade uppgifterna har olika biometriska uppgifter men innehåller samma identitetsuppgifter och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer,

b)

de länkade uppgifterna har olika biometriska uppgifter, har liknande eller olika identitetsuppgifter, innehåller samma resehandlingsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer,

c)

de länkade uppgifterna har olika identitetsuppgifter men innehåller samma resehandlingsuppgifter, minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer.

2.   Om en sökning görs i CIR eller SIS och om det finns en grön länk mellan två eller fler av EU-informationssystemen, ska MID ange att identitetsuppgifterna i de länkade uppgifterna inte gäller samma person.

3.   Om en myndighet i en medlemsstat har bevis som tyder på att en grön länk har registrerats felaktigt i MID, att en grön länk är inaktuell eller att uppgifter behandlats i MID eller EU-informationssystemen i strid med denna förordning, ska den kontrollera de berörda uppgifterna i CIR och SIS och vid behov utan dröjsmål korrigera eller radera länken från MID. Myndigheten i medlemsstaten ska utan dröjsmål informera den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

Artikel 32

Röd länk

1.   En länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem ska klassificeras som röd i samtliga följande fall:

a)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter men har liknande eller olika identitetsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till en och samma person på ett oberättigat sätt.

b)

De länkade uppgifterna har samma, liknande eller olika identitetsuppgifter och har samma resehandlingsuppgifter men olika biometriska uppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer, av vilka åtminstone en person använder en och samma resehandling på ett oberättigat sätt.

c)

De länkade uppgifterna innehåller samma identitetsuppgifter men har olika biometriska uppgifter och olika eller inga resehandlingsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till två olika personer på ett oberättigat sätt.

d)

De länkade uppgifterna har olika identitetsuppgifter men innehåller samma resehandlingsuppgifter, minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till en och samma person på ett oberättigat sätt.

2.   Om CIR eller SIS är föremål för sökning och om det finns en röd länk mellan uppgifter i två eller fler av EU-informationssystemen, ska MID ange de uppgifter som avses i artikel 34. En uppföljning av en röd länk ska ske i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, och eventuella rättsliga följder för den berörda personen ska bygga uteslutande på de relevanta uppgifterna om personen i fråga. Inga rättsliga följder för den berörda personen ska uppstå enbart till följd av att det finns en röd länk.

3.   Om det skapas en röd länk mellan uppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN ska den personakt som lagras i CIR uppdateras i enlighet med artikel 19.2.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om hantering av registreringar i SIS i förordningarna (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861 och (EU) 2018/1862, och utan att det påverkar begränsningar som är nödvändiga för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att inga nationella utredningar kommer att äventyras, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter, vid skapandet av en röd länk, underrätta den berörda personen om förekomsten av multipla olagliga identitetsuppgifter, och ska tillhandahålla personen i fråga det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c i den här förordningen, en referens till den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter enligt artikel 34 d i den här förordningen samt webbadressen till den webbportal som upprättats i enlighet med artikel 49 i den här förordningen.

5.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska skriftligen tillhandahålla den information som avses i punkt 4 i form av ett standardformulär. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa innehållet i och utformningen av det formuläret. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

6.   När en röd länk skapas ska MID automatiskt underrätta de myndigheter som ansvarar för de länkade uppgifterna.

7.   Om en myndighet i en medlemsstat eller en unionsbyrå som har åtkomst till CIR eller SIS harbevis som tyder på att en röd länk har registrerats felaktigt i MID eller att uppgifter behandlats i MID, CIR eller SIS i strid med denna förordning, ska den myndigheten eller byrån kontrollera relevanta uppgifter som lagras i CIR och SIS och ska

a)

om länken avser en av de SIS-registreringar som avses i artikel 29.2, omedelbart informera det berörda Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade SIS-registreringen,

b)

i alla övriga fall, omedelbart korrigera eller radera länken från MID.

Om ett Sirenekontor kontaktas i enlighet med led a i första stycket ska det verifiera de bevis som lämnats av myndigheten i medlemsstaten eller unionsbyrån och, i tillämpliga fall, omedelbart korrigera eller radera länken från MID.

Den myndighet i medlemsstaten som erhåller bevisen ska utan dröjsmål underrätta den medlemsstats myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter och ange eventuella relevanta rättelser eller raderingar av en röd länk.

Artikel 33

Vit länk

1.   En länk mellan uppgifter från två eller flera EU-informationssystem ska klassificeras som vit i samtliga följande fall:

a)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter och samma eller liknande identitetsuppgifter.

b)

De länkade uppgifterna innehåller samma eller liknande identitetsuppgifter och samma resehandlingsuppgifter, och minst ett av EU-informationssystemen saknar biometriska uppgifter om den berörda personen.

c)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter, samma resehandlingsuppgifter och liknande identitetsuppgifter.

d)

De länkade uppgifterna innehåller samma biometriska uppgifter men har liknande eller olika identitetsuppgifter, och den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter har konstaterat att de länkade uppgifterna hänvisar till en och samma person på ett berättigat sätt.

2.   Om CIR eller SIS är föremål för sökning och om det finns en vit länk mellan uppgifter i två eller fler av EU-informationssystemen, ska MID ange att identitetsuppgifterna i de länkade uppgifterna gäller samma person. De EU-informationssystem som är föremål för sökning ska svara genom att i förekommande fall ange alla länkade uppgifter om personen, vilket därigenom ger upphov till en träff mot de uppgifter som är länkade genom den vita länken, om den myndighet som inlett sökningen har åtkomst till de länkade uppgifterna enligt unionsrätten eller nationell rätt.

3.   Om det skapas en vit länk mellan uppgifter i in- och utresesystemet, VIS, Etias, Eurodac eller Ecris-TCN ska den personakt som lagras i CIR uppdateras i enlighet med artikel 19.2.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om hantering av registreringar i SIS i förordningarna (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861 och (EU) 2018/1862, och utan att det påverkar begränsningar som är nödvändiga för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att nationella utredningar inte kommer att äventyras, ska den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter, vid skapandet av en vit länk efter en manuell verifiering av multipla identiteter, underrätta den berörda personen om förekomsten av liknande eller olika identitetsuppgifter, och ska tillhandahålla personen i fråga det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c i den här förordningen, en referens till den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 34 d i den här förordningen samt webbadressen till den webbportal som upprättats i enlighet med artikel 49 i den här förordningen.

5.   Om en myndighet i en medlemsstat har bevis som tyder på att en vit länk har registrerats felaktigt i MID, att en vit länk är inaktuell eller att uppgifter behandlats i MID eller EU-informationssystemen i strid med denna förordning, ska den kontrollera de berörda uppgifterna i CIR och SIS och vid behov utan dröjsmål korrigera eller radera länken från MID. Myndigheten i medlemsstaten ska utan dröjsmål informera den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

6.   Den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska skriftligen tillhandahålla den information som avses i punkt 4 i form av ett standardformulär. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa innehållet i och utformningen av det formuläret. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 34

Akt med identitetsbekräftelse

Akten med identitetsbekräftelse ska innehålla följande uppgifter:

a)

De länkar som avses i artiklarna 30–33.

b)

En hänvisning till de EU-informationssystem i vilka de länkade uppgifterna finns.

c)

Ett enda identifikationsnummer som gör det möjligt att hämta de länkade uppgifterna från de motsvarande EU-informationssystemen.

d)

Den myndighet som ansvarar för den manuella av olika identiteter.

e)

Datum för skapande av länken eller uppdatering därav.

Artikel 35

Lagring av uppgifter i detektorn för multipla identiteter

Akterna med identitetsbekräftelse och uppgifterna i dem, inbegripet länkarna, ska lagras i MID endast under den tid som de länkade uppgifterna lagras i två eller fler EU-informationssystem. De ska raderas automatiskt från MID.

Artikel 36

Registerföring av loggar

1.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling som sker i MID. Dessa loggar ska omfatta följande:

a)

Den medlemsstat som inlett sökningen.

b)

Syftet med användarens åtkomst.

c)

Datum och tidpunkt för sökningen.

d)

Den typ av uppgifter som används för att inleda sökningen.

e)

Hänvisning till de länkade uppgifterna.

f)

Historik tillhörande akten med identitetsbekräftelse.

2.   Varje medlemsstat ska föra logg över sökningar som dess myndigheter och den personal vid dessa myndigheter som är vederbörligen bemyndigad att använda MID utför. Varje unionsbyrå ska föra logg över sökningar som utförs av dess vederbörligen bemyndigade personal.

3.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 får endast användas för övervakning av dataskyddet, inbegripet kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt, och för att säkerställa datasäkerhet och dataintegritet. Dessa loggar ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst och ska raderas ett år efter det att de skapats. För det fall de behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts, ska de raderas så snart de inte längre behövs för övervakningsförfarandena.

KAPITEL VI

Åtgärder till stöd för interoperabilitet

Artikel 37

Uppgifternas kvalitet

1.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för kvaliteten på de uppgifter som förs in i systemen ska eu-Lisa inrätta automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet avseende de uppgifter som lagras i SIS, Eurodac, Ecris-TCN, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR.

2.   eu-Lisa ska införa mekanismer för utvärdering av den gemensamma biometriska matchningstjänstens exakthet, gemensamma indikatorer för uppgifternas kvalitet samt minimikvalitetsstandarder för lagring av uppgifter i SIS, Eurodac, Ecris-TCN, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR.

Endast uppgifter som uppfyller minimikvalitetsstandarderna får föras in i SIS, Eurodac, Ecris-TCN, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

3.   eu-Lisa ska regelbundet tillhandahålla medlemsstaterna rapporter om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet och de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet. eu-Lisa ska också regelbundet tillhandahålla kommissionen en rapport om de problem som uppstått och vilka medlemsstater som berörts. eu-Lisa ska även på begäran överlämna denna rapport till Europaparlamentet och rådet. Inga rapporter som tillhandahålls i enlighet med denna punkt ska innehålla några personuppgifter.

4.   Detaljerna om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet samt minimikvalitetsstandarderna för lagring av uppgifter i SIS, Eurodac, Ecris-TCN, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR, särskilt vad gäller biometriska uppgifter, ska fastställas i genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

5.   Ett år efter inrättandet av de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter, och varje år därefter, ska kommissionen utvärdera medlemsstaternas genomförande av uppgifters kvalitet och lämna nödvändiga rekommendationer. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med en handlingsplan för att avhjälpa de brister som konstaterats i utvärderingsrapporten och, i synnerhet, problem med uppgiftskvalitet vilka härrör från felaktiga uppgifter i EU-informationssystem. Medlemsstaterna ska regelbundet rapportera till kommissionen om vilka framsteg som har gjorts med denna handlingsplan till dess att den genomförts fullt ut.

Kommissionen ska överlämna utvärderingsrapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska dataskyddsstyrelsen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 168/2007 (37).

Artikel 38

Universellt meddelandeformat

1.   Härmed inrättas en standard för ett universellt meddelandeformat (UMF). Genom UMF definieras standarder för vissa innehållselement i det gränsöverskridande informationsutbytet mellan informationssystem, myndigheter eller organisationer på området rättsliga och inrikes frågor.

2.   UMF-standarden ska användas vid utvecklingen av Eurodac, Ecris-TCN, ESP, CIR, MID och, när så är lämpligt, eu-Lisas eller andra unionsbyråers utveckling av nya modeller för informationsutbyte och informationssystem på området rättsliga och inrikes frågor.

3.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa och utveckla den UMF-standard som avses i punkt 1 i denna artikel. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 39

Den centrala databasen för rapporter och statistik

1.   Det ska inrättas en central databas för rapporter och statistik (CRRS) för att stödja målen för SIS, Eurodac och Ecris-TCN, i enlighet med de respektive rättsliga instrument som reglerar de systemen, och för att tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter och analysrapporter för politiska och operativa syften samt för uppgiftskvaliteten.

2.   eu-Lisa ska inrätta, implementera och hysa i sina tekniska anläggningar CRRS som innehåller de uppgifter och den statistik som avses i artikel 74 i förordning (EU) 2018/1862 och artikel 32 i förordning (EU) 2019/816, logiskt åtskilda per EU-informationssystem. Åtkomst till CRRS ska beviljas via kontrollerad, säkrad åtkomst och specifika användarprofiler enbart för rapportering och statistik, till de myndigheter som avses i artikel 74 i förordning (EU) 2018/1862 och artikel 32 i förordning (EU) 2019/816

3.   eu-Lisa ska anonymisera uppgifterna och registrera de anonymiserade uppgifterna i CRRS. Förfarandet för att anonymisera uppgifterna ska vara automatiskt.

Uppgifterna i CRRS ska inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

4.   CRRS ska bestå av följande:

a)

De verktyg som är nödvändiga för anonymisering av uppgifter.

b)

En central infrastruktur som består av en databas med anonymiserade uppgifter.

c)

En säker kommunikationsinfrastruktur för att ansluta CRRS till SIS, Eurodac och Ecris-TCN samt de centrala infrastrukturerna för den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

5.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 69 för att fastställa detaljerade bestämmelser om driften av CRRS, inbegripet särskilda skyddsåtgärder för behandlingen av personuppgifter enligt punkterna 2 och 3 i den här artikeln och de säkerhetsregler som är tillämpliga på databasen.

KAPITEL VII

Dataskydd

Artikel 40

Personuppgiftsansvarig

1.   När det gäller behandling av uppgifter i den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska de av medlemsstaternas myndigheter som är personuppgiftsansvariga för Eurodac, SIS respektive Ecris-TCN vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680 avseende de biometriska mallar som erhållits från de uppgifter som avses i artikel 13 i den här förordningen och som de för in i de underliggande systemen och ska ansvara för behandlingen av de biometriska mallarna i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.

2.   När det gäller behandling av uppgifter i CIR ska de av medlemsstaternas myndigheter som är personuppgiftsansvariga för Eurodac respektive Ecris-TCN vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680 avseende de uppgifter som avses i artikel 18 i den här förordningen och som de för in i de underliggande systemen och ska ansvara för behandlingen av de personuppgifterna i CIR.

3.   När det gäller behandling av uppgifter i MID gäller följande:

a)

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska vara personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/1725 när det gäller den behandling av personuppgifter som utförs av Etias centralenhet.

b)

De av medlemsstaternas myndigheter som lägger till eller ändrar uppgifter i akten med identitetsbekräftelse ska vara personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.8 i direktiv (EU) 2016/680 och ska ansvara för behandlingen av personuppgifter i MID.

4.   För övervakningen av dataskyddet, inbegripet kontroll av om en sökning är tillåten och om uppgifter har behandlats på ett lagligt sätt, ska de personuppgiftsansvariga ha åtkomst till de loggar som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36 för egenkontroll enligt vad som avses i artikel 44.

Artikel 41

Personuppgiftsbiträde

När det gäller behandling av personuppgifter i den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID ska eu-Lisa vara personuppgiftsbiträde i den mening som avses i artikel 3.12 a i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 42

Säkerhet vid behandling

1.   eu-Lisa, Etias centralenhet, Europol och medlemsstaternas myndigheter ska säkerställa säkerheten vid den behandling av personuppgifter som äger rum enligt denna förordning. eu-Lisa, Etias centralenhet, Europol och medlemsstaternas myndigheter ska samarbeta kring säkerhetsrelaterade uppgifter.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33 i förordning (EU) 2018/1725 ska eu-Lisa vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa interoperabilitetskomponenternas och den relaterade kommunikationsinfrastrukturens säkerhet.

3.   eu-Lisa ska i synnerhet vidta nödvändiga åtgärder, inbegripet en säkerhetsplan, en kontinuitetsplan och en katastrofplan, i syfte att

a)

fysiskt skydda uppgifter, bland annat genom att utarbeta beredskapsplaner för skydd av kritisk infrastruktur,

b)

hindra obehöriga från åtkomst till utrustning eller anläggningar för uppgiftsbehandling,

c)

förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller obehörigt avlägsnande av datamedier,

d)

hindra obehörigt inmatning av uppgifter och obehörig kännedom om, ändring eller radering av lagrade personuppgifter,

e)

förhindra obehörig behandling av uppgifter och obehörig kopiering, ändring eller radering av uppgifter,

f)

hindra obehöriga från att med hjälp av datakommunikationsutrustning använda automatiserade system för uppgiftsbehandling,

g)

säkerställa att personer som har åtkomstbehörighet till interoperabilitetskomponenterna har åtkomst endast till de uppgifter för vilka de är behöriga och endast genom individuella användaridentiteter och skyddade åtkomstmetoder,

h)

säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa till vilka organ personuppgifter får överföras med hjälp av datakommunikationsutrustning,

i)

säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa vilka uppgifter som har behandlats i interoperabilitetskomponenterna, när detta har gjorts, av vem och i vilket syfte,

j)

hindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter i samband med överföring av personuppgifter till eller från interoperabilitetskomponenterna eller under transport av datamedier, särskilt med hjälp av lämplig krypteringsteknik,

k)

säkerställa att installerade system i händelse av driftavbrott kan återställas till normal drift,

l)

säkerställa driftsäkerhet genom att se till att eventuella driftfel hos interoperabilitetskomponenterna rapporteras på korrekt sätt,

m)

övervaka att de säkerhetsåtgärder som avses i denna punkt är verksamma och vidta nödvändiga organisatoriska åtgärder i fråga om intern övervakning för att säkerställa att denna förordning efterlevs och för att bedöma dessa säkerhetsåtgärder mot bakgrund av utvecklingen av ny teknik.

4.   Medlemsstaterna, Europol och Etias centralenhet ska vidta åtgärder som är likvärdiga med de som avses i punkt 3 vad gäller säkerheten vid behandling av personuppgifter som utförs av de myndigheter som har rätt till åtkomst till någon av interoperabilitetskomponenterna.

Artikel 43

Säkerhetstillbud

1.   Alla händelser som har eller kan ha inverkan på interoperabilitetskomponenternas säkerhet och som kan orsaka skada på eller förlust av uppgifter lagrade i dem ska betraktas som säkerhetstillbud, särskilt om obehörig åtkomst till uppgifter kan ha inträffat eller om uppgifters tillgänglighet, integritet och konfidentialitet har äventyrats eller kan ha äventyrats.

2.   Säkerhetstillbud ska hanteras på ett sätt som säkerställer snabba, effektiva och välavvägda motåtgärder.

3.   Utan att det påverkar anmälan av och information om personuppgiftsincidenter i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2016/679, artikel 30 i direktiv (EU) 2016/680, eller båda, ska medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen, eu-Lisa, de behöriga tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen om alla säkerhetstillbud.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 34 och 35 i förordning (EU) 2018/1725 och artikel 34 i förordning (EU) 2016/794 ska Etias centralenhet och Europol utan dröjsmål underrätta kommissionen, eu-Lisa och Europeiska datatillsynsmannen om alla säkerhetstillbud.

Om ett säkerhetstillbud inträffar avseende interoperabilitetskomponenternas centrala infrastruktur ska eu-Lisa utan dröjsmål underrättakommissionen och Europeiska datatillsynsmannen.

4.   Information om säkerhetstillbud som har eller kan ha inverkan på interoperabilitetskomponenternas drift eller på uppgifternas tillgänglighet, integritet och konfidentialitet ska utan dröjsmål tillhandahållas medlemsstaterna, Etias centralenhet samt Europol och rapporteras i enlighet med den incidenthanteringsplan som eu-Lisa ska tillhandahålla.

5.   De berörda medlemsstaterna, Etias centralenhet, Europol och eu-Lisa ska samarbeta om ett säkerhetstillbud inträffar. Kommissionen ska fastställa specifikationer för detta samarbete genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 44

Egenkontroll

Medlemsstaterna och de relevanta unionsbyråerna ska se till att varje myndighet som har åtkomsträtt till interoperabilitetskomponenterna vidtar nödvändiga åtgärder för att övervaka efterlevnaden av denna förordning och vid behov samarbetar med tillsynsmyndigheterna.

De personuppgiftsansvariga som avses i artikel 40 ska vidta nödvändiga åtgärder för att övervaka att uppgiftsbehandlingen sker i enlighet med denna förordning, inklusive genom frekventa kontroller av de loggar som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36, och vid behov samarbeta med tillsynsmyndigheterna och med Europeiska datatillsynsmannen.

Artikel 45

Sanktioner

Medlemsstaterna ska se till att missbruk av uppgifter eller behandling eller utbyte av uppgifter i strid med denna förordning är belagt med sanktioner i enlighet med nationell rätt. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 46

Skadeståndsansvar

1.   Utan att det påverkar rätten till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet, eller dessas skadeståndsansvar i enlighet med förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2018/1725, ska följande gälla:

a)

Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en otillåten behandling av personuppgifter eller av någon annan åtgärd från en medlemsstats sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från den berörda medlemsstaten.

b)

Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en åtgärd från Europols, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns eller eu-Lisas sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från byrån i fråga.

Den berörda medlemsstaten, Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån eller eu-Lisa ska helt eller delvis undantas från sitt skadeståndsansvar enligt första stycket om de bevisar att de inte är ansvariga för den händelse som orsakade skadan.

2.   Om en medlemsstats underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med denna förordning skadar interoperabilitetskomponenterna, ska den medlemsstaten vara ansvarig för denna skada, såvida inte och i den mån eu-Lisa eller en annan medlemsstat som är bunden av denna förordning har underlåtit att vidta rimliga åtgärder för att hindra skadan från att uppstå eller för att begränsa dess verkningar.

3.   Skadeståndsanspråk mot en medlemsstat för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av den svarande medlemsstatens nationella rätt. Skadeståndsanspråk mot den personuppgiftsansvarige eller eu-Lisa för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska omfattas av de villkor som fastställs i fördragen.

Artikel 47

Rätt till information

1.   Den myndighet som samlar in de personuppgifter som ska lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR eller MID ska tillhandahålla de personer vars uppgifter insamlas den information som krävs enligt artiklarna 13 och 14 i förordning (EU) 2016/679, artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) 2016/680 samt artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) 2018/1725. Myndigheten ska tillhandahålla informationen vid den tidpunkt då uppgifterna samlas in.

2.   All information ska göras tillgänglig med hjälp av ett klart och tydligt språkbruk i en språkversion som den berörda personen förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Detta ska innefatta att information tillhandahålls på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åldern för registrerade personer som är minderåriga.

3.   Bestämmelserna om rätten till information i unionens tillämpliga dataskyddsregler ska tillämpas på personuppgifter som har registrerats i Ecris-TCN och behandlas i enlighet med denna förordning.

Artikel 48

Rätt till åtkomst till, rättelse och radering av samt begränsning av behandlingen av personuppgifter som lagras i MID

1.   För att utöva sina rättigheter enligt artiklarna 15–18 i förordning (EU) 2016/679, artiklarna 17–20 i förordning (EU) 2018/1725 samt artiklarna 14, 15 och 16 i direktiv (EU) 2016/680 ska varje person ha rätt att vända sig till den behöriga myndigheten i vilken medlemsstat som helst, som ska pröva och besvara begäran.

2.   Den medlemsstat som prövar en sådan begäran ska svara utan otillbörligt dröjsmål, dock senast inom 45 dagar efter mottagandet. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare 15 dagar, med beaktande av hur komplicerade och hur många begärandena är. Den medlemsstat som prövar begäran ska underrätta den registrerade om en sådan förlängning inom 45 dagar efter mottagandet av begäran och ange orsakerna till förseningen. Medlemsstaterna får besluta att dessa svar ska lämnas av centralenheter.

3.   Om en begäran om rättelse eller radering av personuppgifter ställs till en annan medlemsstat än den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska den medlemsstat till vilken begäran ställts inom sju dagar kontakta myndigheterna i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska utan otillbörligt dröjsmål, dock senast inom 30 dagar från en sådan kontakt, kontrollera om uppgifterna är korrekta och om de har behandlats på ett lagligt sätt. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare 15 dagar, med beaktande av hur komplicerade och hur många begärandena är. Den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter ska underrätta den medlemsstat som kontaktade denna om en sådan förlängning samt orsakerna till förseningen. Den berörda personen ska informeras av den medlemsstat som kontaktade myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter om det fortsatta förfarandet.

4.   Om en begäran om rättelse eller radering av personuppgifter ställs till en medlemsstat där Etias centralenhet ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter, ska den medlemsstat till vilken begäran ställdes kontakta Etias centralenhet inom sju dagar och begära att den avger ett yttrande. Etias centralenhet ska avge sitt yttrande utan otillbörligt dröjsmål, dock senast inom 30 dagar efter det att den kontaktades. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare 15 dagar, med beaktande av hur komplicerade och hur många begärandena är. Den berörda personen ska informeras om det fortsatta förfarandet av den medlemsstat som kontaktade Etias centralenhet.

5.   Om det, efter en prövning, visar sig att de uppgifter som lagrades i MID är oriktiga eller har registrerats på ett olagligt sätt, ska den medlemsstat som ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter eller – om det inte fanns någon medlemsstat som ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter eller om Etias centralenhet ansvarade för den manuella verifieringen av olika identiteter – den medlemsstat till vilken begäran har ställts utan otillbörligt dröjsmål rätta eller radera dessa uppgifter. Den berörda personen ska informeras skriftligen om att hans eller hennes uppgifter har rättats eller raderats.

6.   Om uppgifter som lagras i MID ändras av en medlemsstat under lagringsperioden, ska den medlemsstaten utföra den behandling som avses i artikel 27 och, i förekommande fall, artikel 29 för att avgöra huruvida de ändrade uppgifterna ska länkas. Om behandlingen inte ger någon träff ska den medlemsstaten radera uppgifterna från akten med identitetsbekräftelse. Om den automatiska behandlingen ger en eller flera träffar ska den medlemsstaten skapa eller uppdatera den relevanta länken i enlighet med de relevanta bestämmelserna i denna förordning.

7.   Om den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter eller, i tillämpliga fall, den medlemsstat till vilken begäran har ställts inte instämmer i att uppgifter som lagras i MID är oriktiga eller har registrerats på ett olagligt sätt, ska den medlemsstaten utan dröjsmål anta ett administrativt beslut med en skriftlig förklaring till den berörda personen om varför den inte är beredd att rätta eller radera uppgifter som rör honom eller henne.

8.   Det beslut som avses i punkt 7 ska även ge den berörda personen information om möjligheten att invända mot det beslut som fattats med avseende på begäran om åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter och, i tillämpliga fall, information om hur talan kan väckas vid eller klagomål inges till behöriga myndigheter eller domstolar samt möjligheterna till bistånd, även från tillsynsmyndigheterna.

9.   En begäran om åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter ska innehålla den information som behövs för att den berörda personen ska kunna identifieras. Denna information ska användas uteslutande för att de rättigheter som avses i denna artikel ska kunna utövas och ska sedan omedelbart raderas.

10.   Den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter eller, i tillämpliga fall, den medlemsstat till vilken begäran har ställts ska spara skriftlig dokumentation av att en begäran om åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter har gjorts och hur den behandlats, och ska utan dröjsmål tillhandahålla tillsynsmyndigheterna denna dokumentation.

11.   Denna artikel påverkar inte begränsningar och inskränkningar av de rättigheter som anges i denna artikel i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680.

Artikel 49

Webbportal

1.   En webbportal inrättas för att underlätta utövandet av rätten till åtkomst till, rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter.

2.   Webbportalen ska innehålla information om de rättigheter och förfaranden som avses i artiklarna 47 och 48 och ett användargränssnitt som gör det möjligt för personer vars uppgifter behandlas i MID och som underrättats om förekomsten av en röd länk i enlighet med artikel 32.4 att få kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter.

3.   För att få kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter bör den person vars uppgifter behandlas i MID uppge referensen för den myndighet som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter enligt vad som avses i artikel 34 d. Webbportalen ska använda denna referens för att hämta kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Webbportalen ska också inkludera en mall för ett e-postmeddelande för att underlätta kommunikationen mellan portalanvändaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter. Detta e-postmeddelande ska innehålla ett fält för det enda identifikationsnummer som avses i artikel 34 c, så att den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ansvarar för den manuella verifieringen av olika identiteter kan identifiera de berörda uppgifterna.

4.   Medlemsstaterna ska ge eu-Lisa kontaktuppgifter till alla myndigheter som är behöriga att pröva och besvara varje sådan begäran som avses i artiklarna 47 och 48 och ska regelbundet se över huruvida dessa kontaktuppgifter är aktuella.

5.   eu-Lisa ska utveckla webbportalen och säkerställa dess tekniska förvaltning.

6.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 69 för att fastställa närmare bestämmelser om driften av webbportalen, inklusive användargränssnittet, de språk på vilka webbportalen ska finnas tillgänglig och e-postmallen.

Artikel 50

Överföring av personuppgifter till tredjeländer, internationella organisationer och privata parter

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31 i förordning (EG) nr 767/2008, artiklarna 25 och 26 i förordning (EU) 2016/794, artikel 41 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 65 i förordning (EU) 2018/1240 eller sökning via ESP i enlighet med artikel 9.5 i den här förordningen i de av Interpols databaser vilka uppfyller bestämmelserna i kapitel V i förordning (EU) 2018/1725 och kapitel V i förordning (EU) 2016/679 får personuppgifter som lagras eller behandlas i interoperabilitetskomponenterna eller till vilka interoperabilitetskomponenterna fått åtkomst inte överföras till eller göras tillgängliga för tredjeländer, internationella organisationer eller privata parter.

Artikel 51

Tillsynsmyndigheternas övervakning

1.   Varje medlemsstat ska se till att tillsynsmyndigheterna på ett oberoende sätt övervakar lagligheten i den berörda medlemsstatens behandling av personuppgifter enligt den här förordningen, inklusive överföringen av dem till och från interoperabilitetskomponenterna.

2.   Varje medlemsstat ska se till att de nationella lagar, föreskrifter och administrativa bestämmelser som antas i enlighet med direktiv (EU) 2016/680 vid behov är tillämpliga också på polismyndigheters och utsedda myndigheters åtkomst till interoperabilitetskomponenterna, även med avseende på rättigheterna för de personer vars uppgifter åtkomsten gäller.

3.   Tillsynsmyndigheterna ska säkerställa att en revision av den behandling av personuppgifter som utförs av de ansvariga nationella myndigheterna vid tillämpningen av denna förordning genomförs i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder minst vart fjärde år.

Tillsynsmyndigheterna ska varje år offentliggöra antalet begäranden om rättelse, radering eller begränsning av behandling av personuppgifter, åtgärder som vidtagits till följd av detta och antalet rättelser, raderingar eller begränsningar av behandling som gjorts till följd av begärandena från de berörda personerna.

4.   Medlemsstaterna ska se till att deras tillsynsmyndigheter har de resurser och den expertis som krävs för att fullgöra de uppgifter som de åläggs enligt denna förordning.

5.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla all information som begärs av en sådan tillsynsmyndighet som avses i artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 och ska i synnerhet förse den med information om verksamhet som bedrivs i enlighet med deras ansvarsområden enligt den här förordningen. Medlemsstaterna ska bevilja de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 åtkomst till de loggar som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36 i den här förordningen och till de motiveringar som avses i artikel 22.2 i den här förordningen och när som helst bereda dem tillträde till alla sina lokaler som används för interoperabilitetsändamål.

Artikel 52

Europeiska datatillsynsmannens revisioner

Europeiska datatillsynsmannen ska säkerställa att en revision av eu-Lisas, Etias centralenhets och Europols behandling av personuppgifter vid tillämpningen av denna förordning genomförs i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder minst vart fjärde år. En rapport om revisionen ska sändas till Europaparlamentet, rådet, eu-Lisa, kommissionen, medlemsstaterna och den berörda unionsbyrån. eu-Lisa, Etias centralenhet och Europol ska ges tillfälle att yttra sig innan rapporterna antas.

eu-Lisa, Etias centralenhet och Europol ska tillhandahålla Europeiska datatillsynsmannen den information som denna begär, ge Europeiska datatillsynsmannen tillgång till alla handlingar som den begär och åtkomst till sina loggar enligt vad som avses i artiklarna 10, 16, 24 och 36 samt när som helst bereda Europeiska datatillsynsmannen tillträde till alla sina lokaler.

Artikel 53

Samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen

1.   Tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska, var och en inom ramen för sina respektive befogenheter, aktivt samarbeta inom ramen för sina respektive ansvarsområden och säkerställa en samordnad tillsyn av användningen av interoperabilitetskomponenterna och tillämpningen av övriga bestämmelser i denna förordning, i synnerhet om Europeiska datatillsynsmannen eller en tillsynsmyndighet upptäcker stora skillnader mellan praxis i medlemsstaterna eller upptäcker eventuellt olagliga överföringar genom interoperabilitetskomponenternas kommunikationskanaler.

2.   I de fall som avses i punkt 1 i den här artikeln ska en samordnad tillsyn säkerställas i enlighet med artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725.

3.   Europeiska dataskyddsstyrelsen ska senast den 12 juni 2021, och därefter vartannat år, skicka en gemensam rapport om sina aktiviteter enligt denna artikel till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och eu-Lisa. Denna rapport ska innehålla ett kapitel om varje medlemsstat som utarbetats av den berörda medlemsstatens tillsynsmyndighet.

KAPITEL VIII

Ansvarsområden

Artikel 54

eu-Lisas ansvarsområden under utformnings- och utvecklingsfasen

1.   eu-Lisa ska säkerställa att interoperabilitetskomponenternas centrala infrastrukturer drivs i enlighet med denna förordning.

2.   Interoperabilitetskomponenterna ska hysas av eu-Lisa vid dess tekniska anläggningar och ska tillhandahålla de funktioner som fastställs i denna förordning i enlighet med de krav på säkerhet, tillgänglighet, kvalitet och prestanda som anges i artikel 55.1.

3.   eu-Lisa ska ansvara för interoperabilitetskomponenternas utveckling, för de anpassningar som krävs för att upprätta interoperabilitet mellan de centrala systemen för in- och utresesystemet, VIS, Etias, SIS, Eurodac och Ecris-TCN, ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR, MID och CRRS.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 62 ska eu-Lisa inte ha tillgång till några av de personuppgifter som behandlas i ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR eller MID.

eu-Lisa ska fastställa utformningen av interoperabilitetskomponenternas fysiska arkitektur inbegripet deras kommunikationsinfrastrukturer och de tekniska specifikationerna och deras utveckling vad gäller den centrala infrastrukturen och den säkra kommunikationsinfrastrukturen, som ska antas av styrelsen, med förbehåll för ett positivt yttrande från kommissionen. eu-Lisa ska också göra alla nödvändiga anpassningar av SIS, Eurodac eller Ecris-TCN som följer av upprättandet av interoperabilitet och som föreskrivs i denna förordning.

eu-Lisa ska utveckla och implementera interoperabilitetskomponenterna så snart som möjligt efter ikraftträdandet av denna förordning och kommissionens antagande av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 8.2, 9.7, 28.5 och 28.7, 37.4, 38.3, 39.5, 43.5 och 74.10.

Utvecklingen ska bestå i att utarbeta och genomföra de tekniska specifikationerna, testerna och den övergripande projektledningen och projektsamordningen.

4.   En förvaltningsgrupp för programmet bestående av högst tio medlemmar ska inrättas under utformnings- och utvecklingsfasen. Den ska bestå av sju medlemmar som utses av eu-Lisas styrelse bland dess ledamöter eller ställföreträdare, ordföranden för den rådgivande grupp för interoperabilitet som avses i artikel 71, en medlem som företräder eu-Lisa och som utses av dess verkställande direktör samt en medlem som utses av kommissionen. De medlemmar som utses av eu-Lisas styrelse ska väljas enbart från de medlemsstater som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de rättsliga instrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga EU-informationssystem och som kommer att delta i interoperabilitetskomponenterna.

5.   Förvaltningsgruppen för programmet ska sammanträda regelbundet och minst tre gånger i kvartalet. Den ska säkerställa en lämplig hantering av interoperabilitetskomponenternas utformnings- och utvecklingsfas.

Förvaltningsgruppen för programmet ska varje månad lämna skriftliga rapporter till eu-Lisas styrelse om projektets framsteg. Förvaltningsgruppen för programmet ska varken ha befogenhet att fatta beslut eller mandat att företräda ledamöterna i eu-Lisas styrelse.

6.   eu-Lisas styrelse ska fastställa arbetsordningen för förvaltningsgruppen för programmet, vilken i synnerhet ska innehålla bestämmelser om följande:

a)

Ordförandeskap.

b)

Mötesplatser.

c)

Mötesförberedelser.

d)

Tillträde för experter till mötena.

e)

Kommunikationsplaner som säkerställer fullständig information till icke deltagande ledamöter i styrelsen.

Ordförandeskapet ska innehas av en medlemsstat som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de rättsliga instrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga EU-informationssystem och som kommer att delta i interoperabilitetskomponenterna.

Medlemmarna i förvaltningsgruppen för programmet ska få alla sina utgifter för resa och uppehälle ersatta av eu-Lisa, och artikel 10 i eu-Lisas arbetsordning ska gälla i tillämpliga delar. eu-Lisa ska tillhandahålla förvaltningsgruppen ett sekretariat.

Den rådgivande grupp för interoperabilitet som avses i artikel 71 ska sammanträda regelbundet till dess att interoperabilitetskomponenterna tas i drift. Den ska rapportera till förvaltningsgruppen för programmet efter varje möte. Den ska tillhandahålla teknisk expertis till stöd för förvaltningsgruppens uppgifter och följa upp medlemsstaternas förberedelser.

Artikel 55

eu-Lisas ansvarsområden före och efter idrifttagandet

1.   Efter det att respektive interoperabilitetskomponent tagits i drift ska eu-Lisa ansvara för den tekniska förvaltningen av den centrala infrastrukturen för interoperabilitetskomponenterna, inbegripet underhållet av dem och den tekniska utvecklingen. I samarbete med medlemsstaterna ska byrån se till att bästa tillgängliga teknik används, med förbehåll för en kostnads-nyttoanalys. eu-Lisa ska också ansvara för den tekniska förvaltningen av den kommunikationsinfrastruktur som avses i artiklarna 6, 12, 17, 25 och 39.

Den tekniska förvaltningen av interoperabilitetskomponenterna ska bestå av alla de arbetsuppgifter och tekniska lösningar som krävs för att interoperabilitetskomponenterna ska kunna fungera och tillhandahålla medlemsstaterna och unionsbyråerna oavbruten service dygnet runt alla dagar i veckan i enlighet med denna förordning. Den ska inbegripa det underhåll och den tekniska utveckling som krävs för att komponenterna ska fungera med tillfredsställande teknisk kvalitet, särskilt vad gäller svarstiden vid sökningar i de centrala infrastrukturerna i enlighet med de tekniska specifikationerna.

Alla interoperabilitetskomponenter ska utvecklas och förvaltas på ett sätt som säkerställer snabb, smidig, effektiv och kontrollerad åtkomst samt fullständig och oavbruten tillgänglighet till de komponenter och uppgifter som lagras i MID, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR, liksom en svarstid i linje med medlemsstaternas myndigheters och unionsbyråernas operativa behov.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen ska eu-Lisa tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller motsvarande konfidentialitetskrav på all personal som arbetar med uppgifter som lagras i interoperabilitetskomponenterna. Denna skyldighet ska gälla även efter det att den anställda i fråga lämnat sin tjänst eller anställning eller upphört med sin verksamhet.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 62 ska eu-Lisa inte ha tillgång till några av de personuppgifter som behandlas i ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

3.   eu-Lisa ska utveckla och underhålla en mekanism och förfaranden för att genomföra kvalitetskontroller av de uppgifter som lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten och CIR i enlighet med artikel 37.

4.   eu-Lisa ska också utföra uppgifter avseende tillhandahållandet av utbildning om interoperabilitetskomponenternas tekniska användning.

Artikel 56

Medlemsstaternas ansvarsområden

1.   Varje medlemsstat ska ansvara för följande:

a)

Anslutning av till ESP:s och CIR:s kommunikationsinfrastruktur.

b)

Integration av de befintliga nationella systemen och infrastrukturerna med ESP, CIR och MID.

c)

Organisation, förvaltning, drift och underhåll av den befintliga nationella infrastrukturen och dess anslutning till interoperabilitetskomponenterna.

d)

Förvaltning av och föreskrifter för åtkomst för vederbörligen bemyndigad personal vid de behöriga nationella myndigheterna till ESP, CIR och MID i enlighet med denna förordning och upprättande och regelbunden uppdatering av en förteckning över denna personal och deras profiler.

e)

Antagande av de lagstiftningsåtgärder som avses i artikel 20.5 och 20.6 för att få åtkomst till CIR i identifieringssyfte.

f)

Den manuella verifiering av olika identiteter som avses i artikel 29.

g)

Efterlevnad av de krav på uppgiftskvalitet som fastställs i unionsrätten.

h)

Efterlevnad av reglerna i varje EU-informationssystem beträffande personuppgifternas säkerhet och integritet.

i)

Avhjälpande av eventuella brister som konstaterats i kommissionens utvärderingsrapport om uppgifternas kvalitet som avses i artikel 37.5.

2.   Varje medlemsstat ska ansluta sina utsedda myndigheter till CIR.

Artikel 57

Europols ansvarsområden

1.   Europol ska säkerställa att ESP behandlar sökningarna i Europoluppgifter. Europol ska i enlighet med detta anpassa sitt gränssnitt Querying Europol Systems (QUEST) till uppgifter med en grundläggande skyddsnivå.

2.   Europol ska ansvara för förvaltningen av, och arrangemangen för, dess vederbörligen bemyndigade personals användning av och åtkomst till ESP och CIR enligt denna förordning samt upprättandet och regelbunden uppdatering av en förteckning över denna personal och deras profiler.

Artikel 58

Etias centralenhets ansvarsområden

Etias centralenhet ska ansvara för följande:

a)

Den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 29.

b)

Genomförande av en spårning av multipla identiteter bland de uppgifter som lagras i in- och utresesystemet, VIS, Eurodac och SIS enligt vad som avses i artikel 65.

KAPITEL IX

Ändringar av andra unionsinstrument

Artikel 59

Ändringar av förordning (EU) 2018/1726

Förordning (EU) 2018/1726 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Uppgifternas kvalitet

1.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för de uppgifter som förs in i systemen under byråns operativa ansvar ska byrån, i nära samarbete med sina rådgivande grupper, för alla system under byråns operativa ansvar inrätta automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet, gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorer och minimikvalitetsstandarder för att lagra uppgifter, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de rättsliga instrument som reglerar de informationssystemen och i artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2019/817 (*1) och (EU) 2019/818 (*2).

2.   Byrån ska inrätta en central databas som innehåller enbart anonymiserade uppgifter för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39 i förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818, som omfattas av särskilda bestämmelser i de rättsliga instrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av stora it-system som byrån förvaltar.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726, och (EU) 2018/1861, samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27)."

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 603/2013, (EU) 2018/1862, (EU) 2019/816 och (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).”"

2.

Artikel 19.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande led ska införas:

”eea)

Anta rapporter om hur interoperabilitetskomponenternas utveckling fortskrider i enlighet med artikel 78.2 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 74.2 i förordning (EU) 2019/818.”

b)

Led ff ska ersättas med följande:

”ff)

Anta rapporter om den tekniska funktionen hos SIS i enlighet med artikel 60.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 (*3) och artikel 74.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 (*4), hos VIS i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF, hos in- och utresesystemet i enlighet med artikel 72.4 i förordning (EU) 2017/2226, hos Etias i enlighet med artikel 92.4 i förordning (EU) 2018/1240, hos Ecris-TCN och hos Ecris genomförandehänvisning enligt artikel 36.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 (*5) samt hos interoperabilitetskomponenterna i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EU) 2019/817, och i artikel 74.3 i förordning (EU) 2019/818.

(*3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14)."

(*4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56)."

(*5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 1).”"

c)

Led hh ska ersättas med följande:

”hh)

Anta formella kommentarer om Europeiska datatillsynsmannens granskningsrapporter enligt artikel 56.2 i förordning (EU) 2018/1861, artikel 42.2 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 31.2 i förordning (EU) nr 603/2013, artikel 56.2 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 67 i förordning (EU) 2018/1240, artikel 29.2 i förordning (EU) 2019/816 och artikel 52 i förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 samt säkerställa lämplig uppföljning av granskningarna.”

d)

Led mm ska ersättas med följande:

”mm)

Årligen offentliggöra förteckningen över behöriga myndigheter som har tillstånd att direkt söka uppgifter i SIS enligt artikel 41.8 i förordning (EU) nr 2018/1861 och artikel 56.7 i förordning (EU) 2018/1862, tillsammans med förteckningen över kontoren i de nationella SIS-systemen (N.SIS) och Sirenekontoren enligt artikel 7.3 i förordning (EU) 2018/1861 respektive artikel 7.3 i förordning (EU) 2018/1862, liksom förteckningen över behöriga myndigheter enligt artikel 65.2 i förordning (EU) 2017/2226, förteckningen över behöriga myndigheter enligt artikel 87.2 i förordning (EU) 2018/1240, förteckningen över centrala myndigheter enligt artikel 34.2 i förordning (EU) 2019/816 samt förteckningen över myndigheter enligt artikel 71.1 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 67.1 i förordning (EU) 2019/818.”

3.

Artikel 22.4 ska ersättas med följande:

”4.   Europol och Eurojust får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande SIS II angående tillämpningen av beslut 2007/533/RIF står på dagordningen.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande SIS angående tillämpningen av förordning (EU) 2016/1624 står på dagordningen.

Europol får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande VIS angående tillämpningen av beslut 2008/633/RIF, eller en fråga rörande Eurodac angående tillämpningen av förordning (EU) nr 603/2013, står på dagordningen.

Europol får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande in- och utresesystemet angående tillämpningen av förordning (EU) 2017/2226 står på dagordningen eller när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning (EU) 2018/1240 står på dagordningen.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning (EU) 2018/1240 står på dagordningen.

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande förordning (EU) 2019/816 står på dagordningen.

Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 står på dagordningen.

Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid mötena.”

4.

I artikel 24.3 ska led p ersättas med följande:

”p)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän fastställa krav avseende konfidentiell behandling som överensstämmer med artikel 17 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 17 i beslut 2007/533/RIF, artikel 26.9 i förordning (EG) nr 767/2008, artikel 4.4 i förordning (EU) nr 603/2013, artikel 37.4 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 74.2 i förordning (EU) 2018/1240, artikel 11.16 i förordning (EU) 2019/816 och artikel 55.2 i förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818.”

5.

Artikel 27 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska följande led införas:

”da)

Den rådgivande gruppen för interoperabilitet.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får utnämna var sin företrädare i den rådgivande gruppen för SIS II.

Europol får också utnämna en företrädare i de rådgivande grupperna för VIS, Eurodac respektive in- och utresesystemet och Etias.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får också utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för in- och utresesystemet och Etias.

Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten får utnämna var sin företrädare i den rådgivande gruppen för Ecris-TCN.

Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får utnämna var sin företrädare i den rådgivande gruppen för interoperabilitet.”

Artikel 60

Ändringar av förordning (EU) 2018/1862

Förordning (EU) 2018/1862 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 3 ska följande led läggas till:

”18.    ESP : den europeiska sökportal som inrättas genom artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (*6),

19.    den gemensamma biometriska matchningstjänsten : den gemensamma biometriska matchningstjänst som inrättas genom artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/818,

20.    CIR : den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom artikel 17.1 i förordning (EU) 2019/818,

21.    MID : den detektor för multipla identiteter som inrättas genom artikel 25.1 i förordning (EU) 2019/818,

(*6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).”"

2.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska leden b och c ersättas med följande:

”b)

Ett nationellt system (nedan kallat N.SIS) i var och en av medlemsstaterna, bestående av de nationella datasystem som står i förbindelse med det centrala SIS, inklusive minst en nationell eller gemensam backup av N.SIS.

c)

En kommunikationsinfrastruktur som förenar CS-SIS och dess backup samt NI-SIS (nedan kallad kommunikationsinfrastrukturen) och som tillhandahåller ett krypterat virtuellt nätverk särskilt avsett för SIS-uppgifter och utbytet av uppgifter mellan Sirenekontoren i enlighet med vad som avses i artikel 7.2.

d)

En säker kommunikationsinfrastruktur mellan CS-SIS och de centrala infrastrukturerna för ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och MID.”

b)

Följande punkter ska läggas till:

”8.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–5 får sökningar i SIS-uppgifter om personer och identitetshandlingar göras också via ESP.

9.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 15 i denna artikel får SIS-uppgifter om personer och identitetshandlingar också överföras via den säkra kommunikationsinfrastruktur som avses i punkt 1 d. Dessa överföringar ska begränsas till den utsträckning i vilken uppgifterna krävs för tillämpningen av förordning (EU) 2019/818.”

3.

I artikel 7 ska följande punkt införas:

”2a.   Sirenekontoren ska också säkerställa den manuella verifieringen av olika identiteter i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) 2019/818. I den utsträckning som krävs för att utföra denna uppgift ska Sirenekontoren ha åtkomst till uppgifterna i CIR och MID för de ändamål som anges i artiklarna 21 och 26 i förordning (EU) 2019/818.”

4.

I artikel 12.1 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att all åtkomst till personuppgifter via ESP också loggas för att möjliggöra kontroll av huruvida sökningen var laglig, övervakning av att uppgiftsbehandlingen sker på ett lagligt sätt, egenkontroll samt dataintegritet och datasäkerhet.”

5.

I artikel 44.1 ska följande led läggas till:

”f)

Verifiering av olika identiteter och bekämpande av identitetsbedrägeri i enlighet med kapitel V i förordning (EU) 2019/818.”

6.

Artikel 74.7 ska ersättas med följande:

”7.   Vid tillämpningen av artikel 15.4 och punkterna 3, 4 och 6 i den här artikeln ska eu-Lisa lagra de uppgifter som avses i artikel 15.4 och i punkt 3 i den här artikeln vilka inte ska möjliggöra identifiering av enskilda personer, i den centrala databas för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/818.

eu-Lisa ska låta kommissionen och de organ som avses i punkt 6 i denna artikel få skräddarsydd rapportering och statistik. På begäran ska eu-Lisa bevilja medlemsstaterna, kommissionen, Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån åtkomst till den centrala databasen för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39 i förordning (EU) 2019/818.”

Artikel 61

Ändringar av förordning (EU) 2019/816

Förordning (EU) 2019/816 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska följande led läggas till:

”c)

fastställer de villkor enligt vilka Ecris-TCN bidrar till att underlätta och bistå korrekt identifiering av personer som är registrerade i Ecris-TCN på de villkor och med avseende på artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (*7), genom att lagra identitetsuppgifter, resehandlingsuppgifter samt biometriska uppgifter i CIR.

(*7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).”"

2.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på behandlingen av identitetsuppgifter om tredjelandsmedborgare som har varit föremål för fällande domar i medlemsstaterna, för ändamålet att identifiera den eller de medlemsstater där dessa domar har meddelats. Med undantag för artikel 5.1 b ii är de bestämmelser i denna förordning som är tillämpliga på tredjelandsmedborgare även tillämpliga på unionsmedborgare som även är medborgare i ett tredjeland och som har varit föremål för fällande domar i medlemsstaterna. Denna förordning underlättar och stödjer även korrekt identifiering av personer i enlighet med denna förordning och förordning (EU) 2019/818.”

3.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

Led 8 utgår.

b)

Följande led ska läggas till:

”19.    CIR : den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom artikel 17.1 i förordning (EU) 2019/818,

20.    Ecris-TCN-uppgifter : alla uppgifter som lagras i det centrala systemet och i CIR i enlighet med artikel 5,

21.    ESP : den europeiska sökportal som inrättas genom artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818.”

4.

Artikel 4.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

ett centralt system,”.

b)

Följande led ska införas:

”aa)

CIR,”.

c)

Följande led ska läggas till:

”e)

en kommunikationsinfrastruktur mellan det centrala systemet och de centrala infrastrukturerna för ESP och CIR.”

5.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”1.   För varje dömd tredjelandsmedborgare ska den dömande medlemsstatens centralmyndighet skapa en uppgiftspost i ECRIS-TCN. Uppgiftsposten ska innehålla”.

b)

Följande punkt ska införas:

”1a.   CIR ska innehålla de uppgifter som avses i punkt 1 b och följande uppgifter i punkt 1 a: Efternamn, förnamn, födelsedatum, födelseort (ort och land), medborgarskap, kön, i tillämpliga fall tidigare namn, om tillgängligt pseudonymer eller alias, om tillgängligt resehandlingens typ och nummer samt utfärdande myndighet. CIR får även innehålla de uppgifter som avses i artikel 3. Återstående Ecris-TCN-uppgifter ska lagras i det centrala systemet.”

6.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Varje uppgiftspost ska lagras i det centrala systemet och CIR så länge som de uppgifter som gäller de fällande domarna mot den berörda personen lagras i kriminalregistret.”

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Efter utgången av den lagringsperiod som avses i punkt 1 ska den dömande medlemsstatens centralmyndighet radera uppgiftsposten, inbegripet uppgifter som fingeravtryck eller ansiktsbilder, ur det centrala systemet och CIR. Raderingen ska om möjligt ske automatiskt, och under inga omständigheter senare än en månad efter lagringsperiodens utgång.”

7.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska ordet ”Ecris-TCN” ersättas med orden ”det centrala systemet och CIR”.

b)

I punkterna 2, 3 och 4 ska orden ”det centrala systemet” ersättas med orden ”det centrala systemet och CIR”.

8.

I artikel 10.1 ska led j utgå.

9.

I artikel 12.2 ska orden ”det centrala systemet” ersättas med orden ”det centrala systemet och CIR”.

10.

I artikel 13.2 ska orden ”det centrala systemet” ersättas med orden ”det centrala systemet CIR”.

11.

I artikel 23.2 ska orden ”det centrala systemet” ersättas med orden ”det centrala systemet och CIR”.

12.

Artikel 24 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   De uppgifter som förs in i det centrala systemet och CIR ska endast behandlas med ändamålet att identifiera de medlemsstater som innehar uppgifterna i kriminalregister om tredjelandsmedborgare. De uppgifter som förs in i CIR ska också behandlas i enlighet med förordning (EU) 2019/818 för att underlätta och bistå med en korrekt identifiering av personer som är registrerade i Ecris-TCN-systemet i enlighet med den här förordningen.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”3.   Utan att det påverkar punkt 2 ska åtkomst för ändamålet att konsultera de uppgifter som lagras i CIR också förbehållas vederbörligen bemyndigad personal vid de nationella myndigheterna i varje medlemsstat och vederbörligen bemyndigad personal vid de unionsbyråer som är behöriga för de syften som anges i artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2019/818. Sådan åtkomst ska begränsas enligt den utsträckning uppgifterna krävs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter för dessa syften och stå i proportion till de mål som eftersträvas.”

13.

Artikel 32 ska ersättas med följande:

”2.   Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska eu-Lisa lagra de uppgifter som avses i den punkten i den centrala databas för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/818.”

14.

I artikel 33.1 ska orden ”det centrala systemet” ersättas med orden ”det centrala systemet, CIR och”.

15.

Artikel 41.2 ska ersättas med följande:

”2.   För fällande domar som meddelats före den dag då uppgifter ska börja föras in i enlighet med artikel 35.1 ska centralmyndigheterna inrätta de enskilda uppgiftsposterna i det centrala systemet och CIR enligt följande:

a)

Alfanumeriska uppgifter ska föras in i det centrala systemet och CIR senast vid utgången av den period som avses i artikel 35.2.

b)

Uppgifter om fingeravtryck ska föras in i det centrala systemet och CIR inom två år från driftstarten i enlighet med artikel 35.4.”

KAPITEL IX

Slutbestämmelser

Artikel 62

Rapportering och statistik

1.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och eu-Lisa ska ha åtkomst för att ta del av endast för rapporterings- och statistikändamål, antalet sökningar per ESP-användarprofil.

Uppgifterna får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

2.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och eu-Lisa ska ha åtkomst för att söka på följande uppgifter avseende CIR, dock endast för rapporterings- och statistikändamål:

a)

Antalet sökningar för de syften som avses i artiklarna 20, 21 och 22.

b)

Personens medborgarskap, kön och födelseår.

c)

Typ av resehandling och trebokstavskoden för det utfärdande landet.

d)

Antalet sökningar som utförts med och utan biometriska uppgifter.

Uppgifterna får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

3.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och eu-Lisa ska ha åtkomst för att söka på följande uppgifter avseende MID, dock endast för rapporterings- och statistikändamål:

a)

Antalet sökningar som utförts med och utan biometriska uppgifter.

b)

Antalet länkar per typ och de EU-informationssystem som innehåller de länkade uppgifterna.

c)

Den tidsperiod under vilken en gul och en röd länk har blivit kvar i systemet.

Uppgifterna får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer.

4.   Den vederbörligen bemyndigade personalen vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska ha åtkomst för att söka i de uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel i syfte att utföra de riskanalyser och sårbarhetsanalyser som avses i artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (38).

5.   Europols vederbörligen bemyndigade personal ska ha åtkomst till de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel i syfte att utföra strategiska, tematiska och operativa analyser enligt vad som avses i artikel 18.2 b och c i förordning (EU) 2016/794.

6.   Vid tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska eu-Lisa lagra de uppgifter som avses i de punkterna i CRRS. De uppgifter som ingår i CRRS får inte möjliggöra identifiering av enskilda personer, men uppgifterna ska göra det möjligt för de myndigheter som förtecknas i punkterna 1, 2 och 3 att erhålla anpassade rapporter och anpassad statistik för att effektivisera in- och utresekontroller, hjälpa myndigheternas handläggning av viseringsansökningar och stödja evidensbaserat beslutsfattande om migration och säkerhet i unionen.

7.   På begäran ska kommissionen göra relevant information tillgänglig för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i syfte att utvärdera denna förordnings inverkan på de grundläggande rättigheterna.

Artikel 63

Övergångsperiod för användning av den europeiska sökportalen

1.   Under en tvåårsperiod från och med den dag då ESP tas i drift ska de skyldigheter som avses i artikel 7.2 och 7.4 inte tillämpas och det ska vara frivilligt att använda ESP.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 69 för att ändra denna förordning genom att förlänga den period som avses i punkt 1 i den här artikeln en gång med högst ett år, om en bedömning av genomförandet av ESP visar att en sådan förlängning är nödvändig, särskilt mot bakgrund av de konsekvenser som idrifttagandet av ESP skulle ha för organisationen och varaktigheten av in- och utresekontroller.

Artikel 64

Övergångsperiod som är tillämplig på bestämmelserna om åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott

Artikel 22 ska tillämpas från och med den dag för idrifttagande av CIR som avses i artikel 68.3.

Artikel 65

Övergångsperiod för spårning av multipla identiteter

1.   Under en ettårsperiod efter det att eu-Lisa har anmält slutförandet av det test av MID som avses i artikel 68.4 b och innan MID tas i drift ska Etias centralenhet ansvara för att utföra spårning av multipla identiteter med användning av de uppgifter som lagras i in- och utresesystemet, VIS, Eurodac och SIS. Spårningarna av multipla identiteter ska utföras med hjälp av enbart biometriska.

2.   Om sökningen ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna är desamma eller liknande, ska en vit länk skapas i enlighet med artikel 33.

Om sökningen ger en eller flera träffar och identitetsuppgifterna i de länkade akterna inte kan anses vara liknande, ska en gul länk skapas i enlighet med artikel 30 och det förfarande som avses i artikel 29 ska tillämpas.

Vid flera träffar ska en länk skapas mellan alla uppgifter som gett upphov till träffen.

3.   Om en gul länk skapas ska MID bevilja Etias centralenhet åtkomst till de identitetsuppgifter som finns i de olika EU-informationssystemen.

4.   Om det skapas en länk till en registrering i SIS, utom en registrering som skapats enligt artikel 3 i förordning (EU) 2018/1860, artiklarna 24 och 25 i förordning (EU) 2018/1861 eller artikel 38 i förordning (EU) 2018/1862, ska MID bevilja Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade registreringen åtkomst till de identitetsuppgifter som finns i de olika informationssystemen.

5.   Etias centralenhet eller, i de fall som avses i punkt 4 i denna artikel, Sirenekontoret i den medlemsstat som skapade registreringen ska ha åtkomst till de uppgifter som finns i akten med identitetsbekräftelse och ska bedöma de olika identiteterna samt uppdatera länken i enlighet med artiklarna 31, 32 och 33 och lägga till den i akten med identitetsbekräftelse.

6.   Etias centralenhet ska underrätta kommissionen i enlighet med artikel 67.3 först efter det alla gula länkar har verifierats manuellt och deras status uppdaterats till antingen gröna, vita eller röda länkar.

7.   Medlemsstaterna ska vid behov bistå Etias centralenhet med att utföra spårning av multipla identiteter enligt denna artikel.

8.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 69 för att ändra denna förordning genom att förlänga den period som avses i punkt 1 i den här artikeln med sex månader, vilken kan förlängas två gånger med sex månader i taget. En sådan förlängning ska beviljas endast efter en bedömning av den uppskattade tiden för slutförande av spårning av multipla identiteter enligt denna artikel som visar att spårningen av multipla identiteter inte kan slutföras före utgången av den period som återstår antingen enligt punkt 1 i den här artikeln eller av en pågående förlängning, av skäl som ligger utanför Etias centralenhets kontroll, och att inga avhjälpande åtgärder kan tillämpas. Bedömningen ska genomföras senast tre månader före utgången av en sådan period eller av en pågående förlängning.,

Artikel 66

Kostnader

1.   Kostnaderna i samband med inrättandet och driften av ESP, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID ska belasta unionens allmänna budget.

2.   Kostnaderna i samband med integreringen av befintliga nationella infrastrukturer och deras anslutning till de enhetliga nationella gränssnitten samt i samband med förvaltandet av de enhetliga nationella gränssnitten ska belasta unionens allmänna budget.

Följande kostnader ska vara undantagna:

a)

Medlemsstaternas projektledningskontor (möten, tjänsteresor, kontor).

b)

Hysande av nationella it-system (lokaler, implementering, elektricitet, kylning).

c)

Drift av nationella it-system (operatörs- och supportavtal).

d)

Utformning, utveckling, implementering, drift och underhåll av nationella kommunikationsnätverk.

3.   Utan att det påverkar ytterligare finansiering för detta ändamål från andra källor i Europeiska unionens allmänna budget ska ett belopp på 32 077 000 EUR tas i anspråk från det anslag på 791 000 000 EUR som tilldelas i artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014 för att täcka kostnaderna för genomförandet av denna förordning i enlighet med punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

4.   Av det anslag som avses i punkt 3 ska 22 861 000 EUR tilldelas eu-Lisa, 9 072 000 EUR Europol och 144 000 EUR Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) för att hjälpa dessa byråer att utföra sina respektive uppgifter enligt denna förordning. Denna finansiering ska genomföras under indirekt förvaltning.

5.   Kostnaderna för de utsedda myndigheterna ska belasta de respektive utseende medlemsstaterna. Kostnaderna för anslutningen av varje utsedd myndighet till CIR ska belasta varje medlemsstat.

Kostnaderna för Europol, inklusive kostnaderna för anslutning till CIR, ska belasta Europol.

Artikel 67

Underrättelser

1.   Medlemsstaterna ska underrätta eu-Lisa om de myndigheter som avses i artiklarna 7, 20, 21 och 26 och som får använda eller ha åtkomst till ESP, CIR respektive MID.

En konsoliderad förteckning över dessa myndigheter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning inom tre månader efter den dag då respektive interoperabilitetskomponent togs i drift i enlighet med artikel 68. Om förteckningen ändras ska eu-Lisa en gång om året offentliggöra en uppdaterad konsoliderad förteckning.

2.   eu-Lisa ska underrätta kommissionen om att det test som avses i artikel 68.1 b, 68.2 b, 68.3 b, 68.4 b, 68.5 b och 68.6 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

3.   Etias centralenhet ska underrätta kommissionen om att den övergångsperiod som avses i artikel 65 har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

4.   Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna och allmänheten den information som anmäls i enlighet med punkt 1 via en kontinuerligt uppdaterad offentlig webbplats.

Artikel 68

Driftsstart

1.   Kommissionen ska fastställa den dag då ESP ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 8.2, 9.7 och 43.5 har antagits.

b)

eu-Lisa har förklarat att ett övergripande test av ESP, vilket ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaternas myndigheter och de unionsbyråer som får använda ESP, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

eu-Lisa har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 8.1 och har anmält dessa till kommissionen.

ESP får söka i Interpols databaser först när de tekniska arrangemangen gör det möjligt att uppfylla de krav som avses i artikel 9.5. Om det inte går att uppfylla kraven i artikel 9.5 ska det leda till att ESP inte söker i Interpols databaser, men det ska inte försena idrifttagandet av ESP.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

2.   Kommissionen ska fastställa den dag då den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 13.5 och 43.5 har antagits.

b)

eu-Lisa har förklarat att ett övergripande test av den gemensamma biometriska matchningstjänsten, vilket ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

eu-Lisa har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 13 och har anmält dessa till kommissionen.

d)

eu-Lisa har förklarat att det test som avses i punkt 5 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

3.   Kommissionen ska fastställa den dag då CIR ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 43.5 och 74.10 har antagits.

b)

eu-Lisa har förklarat att ett övergripande test av CIR, vilket ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

eu-Lisa har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 18 och har anmält dessa till kommissionen.

d)

eu-Lisa har förklarat att det test som avses i punkt 5 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

4.   Kommissionen ska fastställa den dag då MID ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 28.5 och 28.7, 32.5, 33.6, 43.5 och 49.6 har antagits.

b)

eu-Lisa har förklarat att ett övergripande test av MID, vilket ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaternas myndigheter och Etias centralenhet, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

eu-Lisa har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 34 och har anmält dessa till kommissionen.

d)

Etias centralenhet har underrättat kommissionen i enlighet med artikel 67.3.

e)

eu-Lisa har förklarat att de tester som avses i punkterna 1 b, 2 b, 3 b och 5 b har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

5.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa den dag då de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorerna samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter ska börja användas så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artikel 37.4 har antagits.

b)

v har förklarat att ett övergripande test av de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorerna samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter, vilket ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

6.   Kommissionen ska fastställa den dag då CRRS ska tas i drift genom en genomförandeakt så snart följande villkor är uppfyllda:

a)

De åtgärder som avses i artiklarna 39.5 och 43.5 har antagits.

b)

eu-Lisa har förklarat att ett övergripande test av CRRS, vilket ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

c)

eu-Lisa har godkänt de tekniska och rättsliga arrangemangen för insamling och överföring av de uppgifter som avses i artikel 39 och har anmält dessa till kommissionen.

Kommissionen ska fastställa det datum som avses i första stycket till senast 30 dagar efter antagandet av genomförandeakten.

7.   Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tester som genomförts i enlighet med punkterna 1 b, 2 b, 3 b, 4 b, 5 b och 6 b.

8.   Medlemsstaterna, Etias centralenhet och Europol ska börja använda var och en av interoperabilitetskomponenterna från den dag som fastställts av kommissionen i enlighet med punkterna 1, 2, 3 respektive 4.

Artikel 69

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 28.5, 39.5, 49.6, 63.2 och 65.8 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 11 juni 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 28.5, 39.5, 49.6, 63.2 och 65.8 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 28.5, 39.5, 49.6, 63.2 och 65.8 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på [två månader] från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 70

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 71

Rådgivande grupp

eu-Lisa ska inrätta en rådgivande grupp för interoperabilitet. Under utformnings- och utvecklingsfasen av interoperabilitetskomponenterna ska artikel 54.4, 54.5 och 54.6 vara tillämplig.

Artikel 72

Utbildning

eu-Lisa ska utföra uppgifter vad gäller tillhandahållandet av utbildning i den tekniska användningen av interoperabilitetskomponenterna i enlighet med förordning (EU) 2018/1726.

Medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråerna ska för sin personal som är behörig att behandla uppgifter med hjälp av interoperabilitetskomponenterna tillhandahålla ett lämpligt utbildningsprogram om datasäkerhet, uppgifters kvalitet, dataskydd, de förfaranden som är tillämpliga på uppgiftsbehandlingen samt skyldigheter att informera enligt artiklarna 32.4, 33.4 och 47.

Vid behov ska gemensamma kurser i dessa ämnen organiseras på unionsnivå för att förbättra samarbetet och utbytet av bästa praxis mellan personal vid medlemsstaternas myndigheter och unionsbyråer som har behörighet att behandla uppgifter med hjälp av interoperabilitetskomponenterna. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt processen för spårning av multipla identiteter, inbegripet den manuella verifieringen av olika identiteter och det åtföljande behovet att upprätthålla lämpliga skyddsåtgärder i fråga om grundläggande rättigheter.

Artikel 73

Handbok

Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna, eu-Lisa och andra relevanta unionsbyråer tillhandahålla en handbok om implementeringen och förvaltningen av interoperabilitetskomponenterna. Handboken ska innehålla tekniska och operativa riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis. Kommissionen ska anta handboken i form av en rekommendation.

Artikel 74

Övervakning och utvärdering

1.   eu-Lisa ska säkerställa att det finns förfaranden för att övervaka utvecklingen av interoperabilitetskomponenterna och deras anslutning till det enhetliga nationella gränssnittet mot bakgrund av målen för planering och kostnader samt för att övervaka interoperabilitetskomponenternas funktion mot bakgrund av målen för tekniska resultat, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.

2.   Senast den 12 december 2019 och därefter var sjätte månad under interoperabilitetskomponenternas utvecklingsfas ska eu-Lisa lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur utvecklingen av interoperabilitetskomponenterna och deras anslutning till det enhetliga nationella gränssnittet fortskrider. Så snart utvecklingsarbetet har slutförts ska en rapport lämnas till Europaparlamentet och rådet med en ingående redogörelse för hur målen för framför allt planering och kostnader har uppfyllts samt vad eventuella avvikelser beror på.

3.   Fyra år efter det att respektive interoperabilitetskomponent i enlighet med artikel 68 har tagits i drift, och därefter vart fjärde år, ska eu-Lisa rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om interoperabilitetskomponenternas tekniska funktion, inbegripet ur säkerhetssynpunkt.

4.   Dessutom ska kommissionen ett år efter varje rapport från eu-Lisa utarbeta en övergripande utvärdering av interoperabilitetskomponenterna, inbegripet följande:

a)

En bedömning av tillämpningen av denna förordning.

b)

En granskning av uppnådda resultat i relation till denna förordnings mål och dess inverkan på de grundläggande rättigheterna, inbegripet i synnerhet en bedömning av påverkan av interoperabilitetskomponenterna på rätten till icke-diskriminering.

c)

En bedömning av hur webbportalen fungerar, inklusive sifferuppgifter om användningen av webbportalen och antalet tillgodosedda begäranden.

d)

En bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för interoperabilitetskomponenterna fortfarande är giltiga.

e)

En bedömning av säkerheten i interoperabilitetskomponenterna.

f)

En bedömning av användningen av CIR för identifiering.

g)

En bedömning av användningen av CIR för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

h)

En bedömning av eventuella konsekvenser, inbegripet eventuell oproportionellt stor inverkan på trafikflödet vid gränsövergångsställena, samt budgetkonsekvenser för unionens allmänna budget.

i)

En bedömning av sökningar i Interpols databaser via ESP, inbegripet information om antalet träffar i Interpols databaser samt information om eventuella problem som uppstått.

Den övergripande utvärderingen enligt första stycket i denna punkt ska inkludera eventuella nödvändiga rekommendationer. Kommissionen ska överlämna utvärderingsrapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

5.   Senast den 12 juni 2020 och därefter varje år fram till dess att kommissionen har antagit de genomförandeakter som avses i artikel 68 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om läget i fråga om förberedelserna för ett fullständigt genomförande av denna förordning. Denna rapport ska även innehålla detaljerad information om de kostnader som uppkommit och information om eventuella risker som kan påverka de totala kostnaderna.

6.   Två år efter idrifttagande av MID i enlighet med artikel 68.4 ska kommissionen göra en granskning av hur MID påverkar rätten till icke-diskriminering. Efter denna första rapport ska granskningen av hur MID påverkar rätten till icke-diskriminering vara en del av den granskning som avses i punkt 4 b i den här artikeln.

7.   Medlemsstaterna och Europol ska ge eu-Lisa och kommissionen den information som de behöver för att utarbeta de rapporter som avses i punkterna 3–6. Denna information får inte äventyra arbetsmetoder eller innehålla uppgifter som röjer de utsedda myndigheternas källor, personal eller utredningar.

8.   eu-Lisa ska ge kommissionen den information som den behöver för att utarbeta de övergripande utvärderingar som avses i punkt 4.

9.   Varje medlemsstat och Europol ska, med respekt för bestämmelserna i nationell rätt om offentliggörande av känsliga uppgifter, och utan att det påverkar begränsningar som är nödvändiga för att trygga säkerheten och den allmänna ordningen, förebygga och förhindra brott samt garantera att nationella utredningar inte kommer att äventyras, utarbeta årliga rapporter om effektiviteten av åtkomst till uppgifter som lagras i CIR i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott, som innehåller information och statistik om

a)

de exakta syftena med sökningarna, däribland vilken typ av terroristbrott eller andra grova brott det gällt,

b)

de välgrundade skälen att tro att en person som misstänks för, har begått eller utsatts för ett brott omfattas av förordning (EU) nr 603/2013,

c)

antalet begäranden om åtkomst till CIR i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott,

d)

antalet och den typ av ärenden som har lett till identifieringar,

e)

behovet och utnyttjandet av möjligheten att åberopa brådskande undantagsfall, inklusive de fall där brådska inte godtogs som skäl vid den kontroll i efterhand som genomfördes av den centrala åtkomstpunkten.

Medlemsstaternas och Europols årsrapporter ska översändas till kommissionen senast den 30 juni påföljande år.

10.   En teknisk lösning ska göras tillgänglig för medlemsstaterna i syfte att hantera åtkomstbegäranden från användare enligt vad som avses i artikel 22 och underlätta insamlingen av informationen enligt punkterna 7 och 9 i den här artikeln i syfte att generera de rapporter och den statistik som avses i de punkterna. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa specifikationerna för den tekniska lösningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 70.2.

Artikel 75

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

De bestämmelser i denna förordning som rör ESP ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 68.1.

De bestämmelser i denna förordning som rör den gemensamma biometriska matchningstjänsten ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 68.2.

De bestämmelser i denna förordning som rör CIR ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 68.3.

De bestämmelser i denna förordning som rör MID, ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 68.4.

De bestämmelser i denna förordning som rör de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorerna samt minimikvalitetsstandarderna för uppgifter ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 68.5.

De bestämmelser i denna förordning som rör CRRS ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 68.6.

Artiklarna 6, 12, 17, 25, 38, 42, 54, 56, 58, 66, 67, 69, 70, 71, 73 och 74.1 ska tillämpas från och med den 11 juni 2019.

Denna förordning ska i förhållande till Eurodac tillämpas från och med den dag då omarbetningen av förordning (EU) nr 603/2013 blir tillämplig.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)  EUT C 283, 10.8.2018, s. 48.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(3)  EUT C 101, 16.3.2018, s. 116.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 312, 7.12.2018, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(13)  EUT C 233, 4.7.2018, s. 12.

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

(16)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

(19)  Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

(20)  Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(21)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(22)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(23)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(24)  Rådets beslut 2008/149/RIF av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 50).

(25)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(26)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

(27)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

(28)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (se sidan 27 i detta nummer av EUT).

(29)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).

(30)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327, 9.12.2017, s. 20).

(31)  Rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott (EUT L 218, 13.8.2008, s. 129).

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1).

(33)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

(34)  Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).

(35)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).

(36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1).

(37)  Rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (EUT L 53, 22.2.2007, s. 1).

(38)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG, (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).