ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 131

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
17 maj 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 av den 8 februari 2019 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 ( 1 )

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 av den 4 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel ( 1 )

18

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/626 av den 5 mars 2019 om förteckningar över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel till Europeiska unionen och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förteckningar ( 1 )

31

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 av den 15 mars 2019 om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller offentlig kontroll ( 1 )

51

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 av den 8 april 2019 om förlagor till officiella intyg för vissa djur och varor, och om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förlagor till intyg ( 1 )

101

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

17.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/624

av den 8 februari 2019

om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 18.7, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2017/625 innehåller bestämmelser om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som medlemsstaternas behöriga myndigheter utför för att verifiera att frågor som gäller livsmedelssäkerhet uppfyller unionslagstiftningens krav i alla produktions-, bearbetnings- och distributionsled. Där föreskrivs särskilt att offentlig kontroll ska utföras av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel för verifiering av efterlevnaden av de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 (2), (EG) nr 853/2004 (3) och (EG) nr 1069/2009 (4) och rådets förordning (EG) nr 1099/2009 (5).

(2)

Genom förordning (EU) 2017/625 upphävs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (6) med verkan den 14 december 2019. I förordning (EG) nr 854/2004 fastställs särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel för att verifiera att kraven i förordningarna (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 1069/2009 är uppfyllda. I den föreskrivs också en möjlighet att bevilja vissa undantag från dessa krav.

(3)

Bestämmelserna i den här förordningen bör säkerställa att de krav som för närvarande anges i förordning (EG) nr 854/2004 bibehålls, med beaktande av de erfarenheter som gjorts sedan den rättsakten antogs och av nya vetenskapliga belägg och anmälda nationella bestämmelser för att säkerställa fortsatt användning av traditionella metoder i alla led i produktions-, bearbetnings- eller distributionskedjan för livsmedel.

(4)

I förordning (EU) 2017/625 föreskrivs att det ska antas delegerade akter där kriterierna och villkoren för undantag från vissa krav i den förordningen ska fastställas, så att besiktning före och efter slakt inte behöver utföras eller övervakas av den officiella veterinären utan kan utföras under den officiella veterinärens ansvar. Dessa delegerade akter bör också fastställa kriterierna och villkoren för när offentlig kontroll får utföras i styckningsanläggningar av annan personal som är utsedd av den behöriga myndigheten.

(5)

Besiktning före slakt är av största vikt för skyddet av människors och djurs hälsa och för djurskyddet och är därför också i fortsättningen den officiella veterinärens ansvar. Vissa rutinuppgifter i samband med besiktning före slakt i slakterier skulle dock kunna utföras av den officiella assistenten utan att det äventyrar uppnåendet av målen med förordning (EU) 2017/625, under förutsättning att vissa kriterier och villkor är uppfyllda.

(6)

Om den officiella veterinären har utfört en besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från bör det medges större flexibilitet när det gäller besiktningen före slakt vid ankomsten till slakteriet, så att den skulle kunna utföras under den officiella veterinärens ansvar. Om det inte har utförts någon besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från bör det endast vara tillåtet att delegera uppgifter om besiktningen övervakas av den officiella veterinären, enligt vissa kriterier och villkor, när det gäller andra arter än fjäderfä och hardjur.

(7)

I händelse av nödslakt kan besiktning före slakt inte utföras i slakteriet. För att djuren inte ska förorsakas onödigt lidande genom transport till slakteriet och för att begränsa de ekonomiska förlusterna för aktörerna och minska livsmedelsavfallet bör det fastställas kriterier och villkor för när besiktning före slakt får utföras utanför slakteriet i händelse av nödslakt. Kött från djur som nödslaktas kan fortfarande vara tjänligt som livsmedel under förutsättning att resultatet av köttbesiktningen är gynnsamt. Besiktningen bör ge maximala garantier för att köttet är tjänligt som livsmedel när nödslakt utanför slakteriet tillåts.

(8)

Det skulle kunna vara effektivare att utvärdera kraven med avseende på människors och djurs hälsa och djurskydd genom att utföra besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från i stället för i slakteriet. Därför bör det beviljas undantag från kravet på besiktning före slakt i slakteriet för alla arter under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda.

(9)

Besiktning efter slakt och revision är förvisso av största vikt för skyddet av människors och djurs hälsa och för djurskyddet och bör därför även i fortsättningen vara den officiella veterinärens ansvar, men vissa uppgifter kan utföras av den officiella assistenten, under förutsättning att tillräckliga garantier föreligger för dessa mål och om vissa kriterier och villkor är uppfyllda. Dessa kriterier och villkor bör särskilt göra det möjligt att upprätthålla nuvarande praxis i händelse av att slakten tidvis upphör i småskaliga slakterier och småskaliga vilthanteringsanläggningar.

(10)

Det måste fastställas vissa kriterier och villkor för undantag från de grundläggande kraven på besiktning före och efter slakt i slakterier och vilthanteringsanläggningar. Ett tröskelvärde för produktionen är ett icke-diskriminerande kriterium som fokuserar på de minsta företagen i enlighet med artikel 16.3 a i förordning (EU) 2017/625. Eftersom dessa anläggningars struktur varierar mellan de olika medlemsstaterna bör tröskelvärdet grundas på antalet djur som slaktas eller hanteras eller på belägg för att det utgör en låg, fast procentandel av det kött som släpps ut på marknaden. I förordning (EG) nr 1099/2009 definieras djurenhet och fastställs omräkningstal för att ange antalet djur av en viss art i en sådan djurenhet. Dessa bestämmelser bör användas för att fastställa tröskelvärden och harmonisera undantag från vissa krav på grundval av slakteriets storlek.

(11)

Vissa uppgifter i styckningsanläggningar kan utföras av personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna utan att det äventyrar målet att skydda människors och djurs hälsa och djurskyddsmålet, om vissa kriterier och villkor är uppfyllda.

(12)

Offentlig kontroll av produktionen av musslor är nödvändig för att säkerställa att kriterierna och målen i unionslagstiftningen är uppfyllda. I enlighet med avsnitt VII kapitel II del A i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska levande musslor tas upp från produktionsområden som de behöriga myndigheterna har klassificerat och från vilka de tillåter upptagning. I förordning (EU) 2017/625 föreskrivs att det ska antas delegerade akter med kriterier och villkor för att avgöra när produktions- och återutläggningsområden inte behöver klassificeras för kammusslor (Pectinidae), marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea).

(13)

Det bör också fastställas var man ska utföra offentlig kontroll av produktionen av dessa kammusslor (Pectinidae), marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea) som inte är filtrerare.

(14)

I förordning (EU) 2017/625 föreskrivs också en möjlighet att fastställa särskilda undantag från offentlig kontroll vad gäller tamren (Rangifer tarandus tarandus), dalripa (Lagopus lagopus) och fjällripa (Lagopus mutus), för att möjliggöra den fortsatta tillämpningen av långvariga lokala och traditionella seder och bruk.

(15)

I enlighet med artikel 17.3 i förordning (EG) nr 854/2004 fick medlemsstaterna anta nationella åtgärder för att möjliggöra fortsatt användning av traditionella metoder eller tillgodose behoven hos livsmedelsföretag med liten produktion eller som är belägna i områden med särskilda geografiska begränsningar. På grundval av detta har Sverige och Finland till kommissionen och de andra medlemsstaterna anmält nationella åtgärder med särskilda undantag från vissa krav på offentlig kontroll av kött från ren och ripa. Eftersom förordning (EU) 2017/625 inte längre tillåter sådan anpassning genom nationella åtgärder bör det i den här förordningen föreskrivas undantag för offentlig kontroll när det gäller ren och ripa för att möjliggöra fortsatt tillämpning av långvariga lokala och traditionella seder och bruk som inte påverkar uppnåendet av målen med förordning (EU) 2017/625.

(16)

I förordning (EU) 2017/625 fastställs särskilda minimikrav för personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna, för officiella veterinärer och för officiella assistenter som medverkar vid offentlig kontroll och viss annan offentlig verksamhet. Där fastställs också minimikrav för utbildning för slakteripersonal som medverkar vid offentlig kontroll och viss annan kontrollverksamhet.

(17)

Det bör fastställas särskilda minimikrav för officiella veterinärer, officiella assistenter och annan personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna för att säkerställa att de alltjämt utför sina uppgifter effektivt och på adekvat sätt, och därigenom säkerställa ett högt konsumentskydd, djurhälsoskydd och djurskydd. Sådana krav bör även innefatta särskilda minimikrav på utbildning. Det bör ges tillräcklig flexibilitet för att anpassa kraven till de uppgifter som ska utföras med beaktande av yrkeserfarenhet.

(18)

För att effektiviteten och kvaliteten i arbetet ska upprätthållas bör det också fastställas lämpliga minimikrav på utbildning för slakteripersonal som bistår vid utförandet av uppgifterna i samband med offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som anges i denna förordning.

(19)

Eftersom förordning (EG) nr 854/2004 upphävs genom förordning (EU) 2017/625 med verkan den 14 december 2019 bör även den här förordningen tillämpas från och med den dagen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll enligt artikel 18.1 i förordning (EU) 2017/625 av produkter av animaliskt ursprung.

Dessa särskilda bestämmelser omfattar följande:

a)

Kriterier och villkor för att fastställa

i)

när besiktningen före slakt i vissa slakterier får utföras under en officiell veterinärs överinseende eller ansvar,

ii)

när besiktningen före slakt får utföras utanför slakteriet i händelse av nödslakt,

iii)

när besiktningen före slakt får utföras vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från,

iv)

vilka garantier som ska finnas för utförandet av besiktning efter slakt och revision under den officiella veterinärens ansvar i enlighet med artikel 18.2 c och d i förordning (EU) 2017/625,

v)

undantag från artikel 18.6 i förordning (EU) 2017/625 när det gäller klassificering av produktions- och återutläggningsområden för kammusslor (Pectinidae), marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea),

vi)

när den offentliga kontrollen i styckningsanläggningar får utföras av personal som är utsedd av den behöriga myndigheten för detta syfte och har lämplig utbildning.

b)

Särskilda undantag vad gäller tamren (Rangifer tarandus tarandus), dalripa (Lagopus lagopus) och fjällripa (Lagopus mutus), för att möjliggöra den fortsatta tillämpningen av långvariga lokala och traditionella seder och bruk.

c)

Särskilda minimikrav, inklusive utbildningskrav för de officiella veterinärerna, de officiella assistenterna och den personal som är utsedd av den behöriga myndigheten, för att säkerställa att de på adekvat sätt utför de uppgifter som beskrivs i artikel 18 i förordning (EU) 2017/625.

d)

Lämpliga minimikrav på utbildning för den slakteripersonal som bistår vid utförandet av de uppgifter som beskrivs i artikel 18.3 i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    slakteri : slakteri enligt definitionen i punkt 1.16 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

2.    jordbruksanläggning som djuren kommer från : den jordbruksanläggning där djuren senast uppföddes. När det gäller halvtama hjortdjur enligt definitionen i punkt 2 q i bilaga I till Europaparlamentets förordning (EG) nr 999/2001 (7) innefattar det uppsamlingsplatser för att välja ut djur för slakt.

3.    produktionsområde : produktionsområde enligt definitionen i punkt 2.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

4.    återutläggningsområde : återutläggningsområde enligt definitionen i punkt 2.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

5.    personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna : en annan person än den officiella assistenten eller den officiella veterinären som har behörighet att i enlighet med denna förordning arbeta som sådan personal i styckningsanläggningar och som tilldelats specifika uppgifter av de behöriga myndigheterna.

6.    riskanalys : riskanalys enligt definitionen i artikel 3.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (8).

7.    styckningsanläggning : styckningsanläggning enligt definitionen i punkt 1.17 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

8.    fjäderfä : fjäderfä enligt definitionen i punkt 1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

9.    hardjur : hardjur enligt definitionen i punkt 1.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

10.    livsmedelsföretagare : livsmedelsföretagare enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning (EG) nr 178/2002.

11.    tama hov- och klövdjur : tama hov- och klövdjur enligt definitionen i punkt 1.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

12.    kött : kött enligt definitionen i punkt 1.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

13.    hägnat vilt : hägnat vilt enligt definitionen i punkt 1.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

14.    slutkonsument : slutkonsument enligt definitionen i artikel 3.18 i förordning (EG) nr 178/2002.

15.    detaljhandel : detaljhandel enligt definitionen i artikel 3.7 i förordning (EG) nr 178/2002.

16.    anläggning : anläggning enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EG) nr 852/2004.

17.    småskaligt slakteri : slakteri som utsetts av de behöriga myndigheterna på grundval av en riskanalys och där slakt sker endast under en del av arbetsdagen eller sker under hela arbetsdagen men inte varje arbetsdag under veckan.

18.    småskalig vilthanteringsanläggning : vilthanteringsanläggning som utsetts av de behöriga myndigheterna på grundval av en riskanalys och där vilthantering sker endast under en del av arbetsdagen eller sker under hela arbetsdagen men inte varje arbetsdag under veckan.

19.    djurenhet : djurenhet enligt definitionen i artikel 17.6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

20.    frilevande småvilt : frilevande småvilt enligt definitionen i punkt 1.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

21.    vilthanteringsanläggning : vilthanteringsanläggning enligt definitionen i punkt 1.18 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

22.    leveranscentral : leveranscentral enligt definitionen i punkt 2.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

23.    musslor : musslor enligt definitionen i punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

24.    bearbetning : bearbetning enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004.

25.    inälvor : inälvor enligt definitionen i punkt 1.12 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

26.    primärproduktion : primärproduktion enligt definitionen i artikel 3.17 i förordning (EG) nr 178/2002.

27.    mjölkproduktionsanläggning : mjölkproduktionsanläggning enligt definitionen i punkt 4.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 3

Kriterier och villkor för när besiktning före slakt i vissa slakterier får utföras av en officiell assistent

1.   Genom undantag från artikel 18.2 a i förordning (EU) 2017/625 får en officiell assistent under överinseende av den officiella veterinären utföra besiktning före slakt av andra arter än fjäderfä och hardjur, under förutsättning att de förfaranden som tillämpas i slakteriet uppfyller följande kriterier och villkor:

a)

Uppgifterna i samband med besiktning före slakt är rent praktiska och rör bara ett eller flera av följande moment:

i)

Verifieringen av att livsmedelsföretagaren uppfyller kraven för information från livsmedelskedjan och för identitetskontroll av djuren.

ii)

Det första urvalet av djur med möjliga avvikelser när det gäller kraven med avseende på människors och djurs hälsa och djurskydd.

b)

Den officiella assistent som utför besiktningen underrättar omedelbart den officiella veterinären när möjliga avvikelser iakttas eller misstänks, och den officiella veterinären utför därefter personligen besiktningen före slakt.

c)

Den officiella veterinären kontrollerar regelbundet att den officiella assistenten utför sina uppgifter korrekt.

2.   Genom undantag från artikel 18.2 a i förordning (EU) 2017/625 får en officiell assistent under den officiella veterinärens ansvar utföra besiktning före slakt av alla arter i ett slakteri, under förutsättning att följande kriterier och villkor är uppfyllda:

a)

Den officiella veterinären har redan gjort en besiktning före slakt vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från i enlighet med artikel 5.

b)

Den officiella assistent som utför besiktningen underrättar omedelbart den officiella veterinären när möjliga avvikelser iakttas eller misstänks, och den officiella veterinären utför därefter personligen besiktningen före slakt.

c)

Den officiella veterinären kontrollerar regelbundet att den officiella assistenten utför sina uppgifter korrekt.

3.   Undantagen i punkterna 1 och 2 får inte tillämpas

a)

på djur som nödslaktas i enlighet med avsnitt I kapitel VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004,

b)

på djur som misstänks lida av en sjukdom eller ett tillstånd som kan inverka menligt på människors hälsa,

c)

på nötkreatur från besättningar som inte officiellt har förklarats vara tuberkulosfria eller vars status som officiellt tuberkulosfria tillfälligt har upphävts,

d)

på nötkreatur från besättningar och på får och getter från jordbruksanläggningar som inte officiellt har förklarats vara brucellosfria eller vars status som officiellt brucellosfria tillfälligt har upphävts,

e)

i händelse av ett utbrott av djursjukdomar, på djur som kommer från en region enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 64/432/EEG (9) där hälsorestriktioner tillämpas i enlighet med unionslagstiftningen,

f)

på djur som genomgår strängare kontroller på grund av spridning av nya sjukdomar eller särskilda sjukdomar som förtecknats av Världsorganisationen för djurhälsa.

Artikel 4

Kriterier och villkor för när besiktning före slakt får utföras utanför slakteriet i händelse av nödslakt

Genom undantag från artikel 18.2 a i förordning (EU) 2017/625 får den officiella veterinären utföra besiktning före slakt utanför slakteriet i händelse av nödslakt, men endast av tama hov- och klövdjur och på villkor att kraven för nödslakt i avsnitt I kapitel VI punkterna 1, 2 och 6 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 är uppfyllda.

Ett hälsointyg enligt förlagan i bilaga V till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 (10) ska utfärdas för djur som är lämpade för slakt. Hälsointyget ska medfölja djuren till slakteriet eller skickas i förväg i valfritt format. Eventuella iakttagelser som är relevanta för senare köttbesiktning ska anges i hälsointyget.

Artikel 5

Allmänna kriterier och villkor för när besiktning före slakt får utföras vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från

1.   Genom undantag från artikel 18.2 a och b i förordning (EU) 2017/625 får den behöriga myndigheten tillåta att besiktning före slakt av djur som är avsedda för slakt utförs vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från, i enlighet med de kriterier och villkor som anges i punkt 2 och artikel 6.

2.   Följande kriterier och villkor ska tillämpas på alla arter:

a)

Det ska utföras kontroller av dokumentation vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från, inklusive kontroll av information från livsmedelskedjan.

b)

Livsmedelsföretagaren ska underlätta individuell undersökning av djuren vid behov.

c)

Besiktningen före slakt vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från ska innefatta en fysisk undersökning av djuren för att avgöra om

i)

de lider av en sjukdom eller ett tillstånd som kan överföras till djur eller människor genom hantering eller konsumtion av kött från sådana djur, eller om de enskilt eller i grupp beter sig på ett sätt som tyder på en sådan sjukdom,

ii)

de visar tecken på allmänna beteendestörningar eller tecken på sjukdom eller avvikelser som kan innebära att kött från sådana djur är otjänligt som livsmedel,

iii)

det finns belägg för eller anledning att misstänka att de kan innehålla kemiska restsubstanser utöver de nivåer som fastställts i unionslagstiftningen eller resthalter av förbjudna ämnen,

iv)

de visar tecken som tyder på problem med djurskyddet, t.ex. överdriven smutsighet,

v)

de kan transporteras.

d)

Kontrollerna och besiktningen före slakt vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från enligt leden a, b och c ska utföras av en officiell veterinär.

e)

De djur som är lämpade för slakt ska identifieras på ett ändamålsenligt sätt och hållas avskilda från andra djur och skickas till slakteriet direkt från den jordbruksanläggning som djuren kommer från.

f)

Ett hälsointyg enligt del I i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2019/628 ska utfärdas för djur som är lämpade för slakt. Hälsointyget ska medfölja djuren till slakteriet eller skickas i förväg i valfritt format. Eventuella iakttagelser som är relevanta för senare köttbesiktning ska anges i hälsointyget.

3.   I slakteriet ska följande kompletterande kontroller utföras i enlighet med artikel 18.2 a och b i förordning (EU) 2017/625 och artikel 3 i den här förordningen:

a)

Regelbunden verifiering av att livsmedelsföretagarna fullgör sin skyldighet att säkerställa att djuren identifieras på ett ändamålsenligt sätt.

b)

Regelbunden verifiering av att djurskyddsbestämmelserna har uppfyllts under transporten och vid ankomsten till slakteriet, och av om djuren visar tecken på ett tillstånd som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa.

4.   Om djuren inte slaktas inom tre dagar, eller inom 28 dagar i de fall som avses i artikel 6.5, från dagen för utfärdande av det hälsointyg som avses i punkt 2 f

a)

ska man, om djuren inte har avsänts från den jordbruksanläggning som de kommer från, utföra ytterligare en besiktning före slakt och utfärda ett nytt hälsointyg,

b)

får slakt tillåtas, om djuren redan är på väg till eller befinner sig i slakteriet, så snart som skälet till dröjsmålet har bedömts, under förutsättning att djuren genomgår ytterligare en besiktning före slakt i enlighet med artikel 11 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 (11).

Artikel 6

Artspecifika kriterier och villkor för när besiktning före slakt får utföras vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från

1.   De behöriga myndigheterna ska tillämpa de artspecifika kriterierna och villkoren i denna artikel när det gäller fjäderfä och hägnat vilt.

2.   För fjäderfän avsedda för produktion av ank- eller gåsleverpastej (foie gras) och för fjäderfän med senarelagd urtagning som slaktas på den jordbruksanläggning som djuren kommer från ska det intyg som fyllts i enligt förlagan till hälsointyg i del II i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2019/628 medfölja de icke urtagna slaktkropparna till slakteriet eller styckningsanläggningen eller skickas i förväg i valfritt format, i stället för det intyg som avses i artikel 5.2 f.

3.   För hägnat vilt som slaktas på den jordbruksanläggning som djuren kommer från i enlighet med avsnitt III punkt 3 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska det intyg som fyllts i enligt förlagan till hälsointyg i del III i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2019/628 medfölja djuren till slakteriet eller skickas i förväg i valfritt format, i stället för det intyg som avses i artikel 5.2 f.

4.   För hägnat vilt som slaktas på den jordbruksanläggning som djuren kommer från i enlighet med avsnitt III punkt 3 a i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska

a)

ett intyg som fyllts i enligt förlagan till hälsointyg i del IV i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2019/628 medfölja djuren till slakteriet eller skickas i förväg i valfritt format, i stället för det intyg som avses i artikel 5.2 f,

b)

den officiella veterinären regelbundet kontrollera att den personal som slaktar och avblodar djuren utför sina uppgifter korrekt.

5.   Genom undantag från artikel 5.4 får medlemsstaterna tillåta slakt av hägnat vilt upp till 28 dagar från dagen för utfärdande av det hälsointyg som avses i artikel 5.2 f, om

a)

producenten endast levererar små mängder kött av hägnat vilt direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter, och

b)

högst 50 djur slaktas per år och per jordbruksanläggning som djuren kommer från.

Artikel 7

Kriterier och villkor för utförandet av besiktning efter slakt under den officiella veterinärens ansvar i enlighet med artikel 18.2 c i förordning (EU) 2017/625

1.   Den besiktning efter slakt som avses i artikel 18.2 c i förordning (EU) 2017/625 får utföras av en officiell assistent under den officiella veterinärens ansvar, förutsatt att kraven i kapitel II i bilaga II till den här förordningen är uppfyllda, när följande kriterier och villkor är uppfyllda:

a)

Slakten och vilthanteringen sker i ett småskaligt slakteri eller en småskalig vilthanteringsanläggning där man slaktar eller hanterar

i)

färre än 1 000 djurenheter per år, eller

ii)

färre än 150 000 fjäderfän, hardjur och frilevande småvilt per år.

b)

Den behöriga myndigheten får höja de tröskelvärden som anges i led a, om den säkerställer att undantaget tillämpas i de minsta slakterier och vilthanteringsanläggningar som motsvarar definitionen av småskaligt slakteri eller småskalig vilthanteringsanläggning och om den kombinerade årsproduktionen i dessa anläggningar inte är större än 5 % av den totala mängd färskt kött som produceras i en medlemsstat

i)

för de berörda arterna,

ii)

totalt av alla hov- och klövdjur,

iii)

totalt av allt fjäderfä, eller

iv)

totalt av alla fåglar och hardjur;

i sådant fall ska de behöriga myndigheterna anmäla detta undantag och beläggen till stöd för det, i enlighet med förfarandet i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (12).

c)

Den berörda anläggningen har tillräckliga faciliteter för att lagra kött med avvikelser separat från annat kött till dess att den officiella veterinären personligen kan kontrollera köttet med avvikelser.

d)

Den officiella veterinären befinner sig i anläggningen minst en gång per dag, och är där regelbundet under pågående slakt.

e)

Den behöriga myndigheten har infört ett förfarande för att regelbundet bedöma de officiella assistenternas arbete i dessa anläggningar, vilket innefattar att

i)

övervaka de individuella prestationerna,

ii)

kontrollera dokumentationen om besiktningsresultaten och jämföra den med motsvarande slaktkroppar,

iii)

kontrollera slaktkropparna där de förvaras.

f)

Den behöriga myndigheten har gjort en riskanalys med beaktande av minst följande:

i)

Antalet djur som slaktas eller hanteras per timme eller per dag.

ii)

Arter och kategorier av djur som slaktas eller hanteras.

iii)

Anläggningens kapacitet.

iv)

Tidigare resultat av slakt eller hantering.

v)

Verkningsfullheten i eventuella kompletterande åtgärder i livsmedelskedjan för att garantera att livsmedel som kommer från djur som är avsedda för slakt är säkra.

vi)

Verkningsfullheten i förfaranden baserade på principer för faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP).

vii)

Revisionsrapporter.

viii)

Den behöriga myndighetens tidigare dokumentation av besiktningar före och efter slakt.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 a i ska omräkningstalen i artikel 17.6 i förordning (EG) nr 1099/2009 användas. När det gäller får och getter och små (< 100 kg levande vikt) hjortdjur (Cervidae) ska dock ett omräkningstal på 0,05 djurenheter användas, och när det gäller annat storvilt ett omräkningstal på 0,2 djurenheter.

Artikel 8

Den officiella veterinärens besiktning efter slakt

Den officiella veterinären ska utföra besiktning efter slakt i följande fall:

a)

Av djur som nödslaktas i enlighet med avsnitt I kapitel VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

b)

Av djur som misstänks lida av en sjukdom eller ett tillstånd som kan inverka menligt på människors hälsa.

c)

Av nötkreatur från besättningar som inte officiellt har förklarats vara tuberkulosfria.

d)

Av nötkreatur, får och getter från besättningar som inte officiellt har förklarats vara brucellosfria.

e)

Vid utbrott av djursjukdomar för vilka det fastställs djurhälsobestämmelser i unionslagstiftningen. Detta gäller för djur som är mottagliga för sjukdomen i fråga och som kommer från den särskilda region som anges i artikel 2.2 p i rådets direktiv 64/432/EEG.

f)

När det krävs strängare kontroller på grund av spridning av nya sjukdomar eller särskilda sjukdomar som förtecknats av Världsorganisationen för djurhälsa.

g)

Vid undantag från tidpunkten för besiktning efter slakt i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordning (EU) 2019/627.

Artikel 9

Kriterier och villkor för utförandet av revision i slakterier och vilthanteringsanläggningar

Officiella assistenter får under den officiella veterinärens ansvar utföra den revision i slakterier och vilthanteringsanläggningar som avses i artikel 18.2 d iii i förordning (EU) 2017/625 endast när det gäller insamling av information om god hygienpraxis och HACCP-baserade förfaranden, och under förutsättning att kraven i kapitel II i bilaga II till den här förordningen är uppfyllda.

Artikel 10

Kriterier och villkor för utförandet av offentlig kontroll, inklusive revision, i styckningsanläggningar

Den offentliga kontroll i styckningsanläggningar som avses i artikel 18.2 d, inklusive revision, får också utföras av annan personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna, genom undantag från kraven i artikel 18.2 d i förordning (EU) 2017/625, under förutsättning att de behöriga myndigheterna regelbundet kontrollerar denna personals arbete. Denna verksamhet ska utföras i enlighet med kraven i kapitel III i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 11

Offentlig kontroll av kammusslor (Pectinidae), marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea) som inte är filtrerare och som är upptagna från sådana produktionsområden som inte har klassificerats i enlighet med artikel 18.6 i förordning (EU) 2017/625

Genom undantag från artikel 18.6 i förordning (EU) 2017/625 krävs inte klassificering av produktions- och återutläggningsområden för upptagning av kammusslor (Pectinidae), marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea) som inte är filtrerare, när de behöriga myndigheterna utför offentlig kontroll av sådana djur vid fiskauktioner, leveranscentraler och bearbetningsanläggningar.

Vid sådan offentlig kontroll ska överensstämmelsen med följande verifieras:

a)

Hälsonormerna för levande musslor i avsnitt VII kapitel V i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

b)

De särskilda kraven för kammusslor (Pectinidae), marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea) som inte är filtrerare och som är upptagna utanför de klassificerade produktionsområden som anges i avsnitt VII kapitel IX.

Artikel 12

Särskilda undantag vad gäller tamren (Rangifer tarandus tarandus), dalripa (Lagopus lagopus) och fjällripa (Lagopus mutus) enligt artikel 18.7 h i förordning (EU) 2017/625

1.   I enlighet med artikel 18.7 h i förordning (EU) 2017/625 får Sverige och Finland bevilja följande särskilda undantag för tamren (Rangifer tarandus tarandus) från kraven på offentlig kontroll i artikel 18 i den förordningen i de områden i dessa medlemsstater som anges i bilaga I till den här förordningen, förutsatt att undantagen inte påverkar uppnåendet av målen med den förordningen:

a)

Genom undantag från artikel 18.1 i förordning (EU) 2017/625 ska det inte krävas offentlig kontroll av kött från tamren (Rangifer tarandus tarandus) om producenten levererar små mängder kött direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter.

b)

Genom undantag från artikel 18.2 i förordning (EU) 2017/625 är det inte obligatoriskt att utföra besiktning före slakt av strövrenar som i enstaka fall slaktas mellan den 1 maj och den 30 september.

c)

Genom undantag från artikel 18.2 c och 18.3 i förordning (EU) 2017/625 får slakteripersonal som har lämplig utbildning för denna uppgift i enlighet med artikel 14 kontrollera

i)

bukhålans inälvor, utom lever och njurar,

ii)

könsorgan,

iii)

juver.

2.   Genom undantag från artikel 18.1 i förordning (EU) 2017/625 ska det inte krävas offentlig kontroll av kött från dalripa (Lagopus lagopus) och fjällripa (Lagopus mutus) om de har snarats i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län samt i Älvdalens kommun i Dalarnas län under vinterjaktsäsongen.

Artikel 13

Särskilda minimikrav för den officiella veterinären, den officiella assistenten och den personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna

1.   Officiella veterinärer som utför de uppgifter som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2017/625 ska uppfylla de särskilda minimikraven i kapitel I i bilaga II till den här förordningen.

Genom undantag från bestämmelserna i kapitel I punkterna 1–6 i bilaga II får medlemsstaterna fastställa särskilda bestämmelser för

a)

officiella veterinärer som arbetar deltid och är ansvariga för kontroller av småföretag eller enbart utför offentlig kontroll inom primärproduktionen, särskilt kontroll av mjölkproduktionsanläggningar och besiktning före slakt utanför slakteriet, och

b)

veterinärstuderande som har klarat en tentamen i de ämnesområden som avses i kapitel I punkt 3 i bilaga II och som tillfälligt arbetar i ett slakteri i närvaro av en officiell veterinär.

2.   Veterinärer som redan har förordnats som officiella veterinärer före denna förordnings tillämpningsdatum ska ha tillräcklig kunskap om de ämnesområden som avses i kapitel I punkt 3 i bilaga II till den här förordningen. Vid behov ska den behöriga myndigheten säkerställa att sådan kunskap fås genom kontinuerlig utbildning.

3.   Officiella assistenter som utför de uppgifter som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2017/625 ska uppfylla de särskilda minimikraven i kapitel II i bilaga II till den här förordningen.

4.   Personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna och som utför de uppgifter som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2017/625 ska uppfylla de särskilda minimikraven i kapitel III i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 14

Minimikrav på utbildning för slakteripersonal

Slakteripersonal som bistår vid utförandet av uppgifterna i samband med offentlig kontroll och annan kontrollverksamhet i enlighet med artikel 18.3 i förordning (EU) 2017/625 ska ha en utbildning som är tillfredsställande enligt de behöriga myndigheterna. De ska också uppfylla minimikraven på utbildning i kapitel II i bilaga II till den här förordningen i den utsträckning som är relevant för deras assisterande uppgifter.

Artikel 15

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 februari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(9)  Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977).

(10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 av den 8 april 2019 om förlagor till officiella intyg för vissa djur och varor, och om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förlagor till intyg (se sidan 101 i detta nummer av EUT).

(11)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 av den 15 mars 2019 om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller offentlig kontroll (se sidan 51 i detta nummer av EUT).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).


BILAGA I

SÄRSKILDA UNDANTAG FÖR BESIKTNING AV KÖTT FRÅN REN (RANGIFER TARANDUS TARANDUS)

De särskilda undantag som avses i artikel 12.1 ska bara tillämpas i följande områden:

a)

I Sverige:

i)

Norrbottens län.

ii)

Västerbottens län.

iii)

Jämtlands län.

iv)

Västernorrlands län.

v)

Älvdalens kommun i Dalarnas län.

vi)

Nordanstigs, Hudiksvalls och Söderhamns kommuner i Gävleborgs län.

b)

I Finland, sådana dessa områden var den 31 december 2014:

i)

Landskapet Lappland, utom kommunerna Kemi, Keminmaa och Torneå.

ii)

Landskapen Norra Österbotten och Kajanaland:

kommunerna Kuusamo, Taivalkoski, Pudasjärvi, Suomussalmi och Hyrynsalmi.

I Uleåborgs kommun: det område som utgörs av f.d. Yli-li kommun och det område av f.d. Ylikiiminki kommun som ligger norr om Kiminge älv.

I Ii kommun: det område som utgörs av f.d. Kuivaniemi kommun.

I kommunerna Puolanka och Utajärvi: de områden som ligger norr om Kiminge älv och den regionala vägen 891 (Hyrynsalmi–Puolanka).


BILAGA II

SÄRSKILDA MINIMIKRAV FÖR DEN OFFICIELLA VETERINÄREN, DEN OFFICIELLA ASSISTENTEN OCH DEN PERSONAL SOM ÄR UTSEDD AV DE BEHÖRIGA MYNDIGHETERNA

KAPITEL I

OFFICIELLA VETERINÄRER

1.

De behöriga myndigheterna får endast förordna veterinärer som klarat ett prov som uppfyller kraven i punkt 3 till officiella veterinärer.

2.

De behöriga myndigheterna ska ansvara för förberedelserna av provet för dem som ansöker om att förordnas som officiell veterinär.

3.

Av provet ska det framgå att det finns tillräcklig kunskap i följande ämnen, som är specifika för en officiell veterinärs uppgifter, beroende på veterinärens bakgrund och kvalifikationer, och provet ska inte överlappa proven avseende de kunskaper och färdigheter som krävs för en veterinär i enlighet med artikel 38.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (1):

a)

Nationell lagstiftning och unionslagstiftning om människors hälsa, livsmedelssäkerhet, djurs hälsa och djurskydd samt läkemedel.

b)

Principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadsåtgärder, exportbidrag och upptäckt av bedrägeri (inklusive det globala sammanhanget: SPS-avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder i WTO, Codex Alimentarius, Världsorganisationen för djurhälsa.

c)

Grunderna för bearbetning av livsmedel och i livsmedelsteknik.

d)

Principer, begrepp och metoder som används inom ramen för god tillverkningssed och kvalitetsledning.

e)

Kvalitetsledning före skörd (goda jordbruksmetoder).

f)

Främjande och tillämpning av livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet (god hygienpraxis).

g)

Principer, begrepp och metoder för riskanalys.

h)

Principer, begrepp och metoder när det gäller HACCP, användning av HACCP genom hela livsmedelsproduktionskedjan.

i)

Revision och verifiering av att kraven i leden a–h är uppfyllda.

j)

Förebyggande och kontroll av livsmedelsburna faror för människors hälsa.

k)

Populationsdynamik när det gäller infektioner och förgiftningar.

l)

Diagnostisk epidemiologi.

m)

Övervakningssystem.

n)

Principer för och diagnostisk tillämpning av moderna testmetoder.

o)

Informations- och kommunikationsteknik när det används som verktyg i arbetet.

p)

Datahantering och användning av biostatistik.

q)

Undersökning av utbrott av livsmedelsburna sjukdomar hos människor.

r)

Relevanta aspekter av transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE).

s)

Djurskydd vid produktion, transport och slakt.

t)

Miljöfrågor med anknytning till livsmedelsproduktion (inklusive avfallshantering).

u)

Försiktighetsprincipen och konsumentfrågor.

v)

Principer för utbildning av personal som arbetar inom produktionskedjan.

w)

Hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

x)

Bedrägerifrågor.

Sökande kan förvärva den kunskap som krävs som en del i den grundläggande veterinärutbildningen, genom vidareutbildning eller genom yrkeserfarenhet som förvärvats efter avlagd veterinärexamen.

Om de behöriga myndigheterna har förvissat sig om att en sökande har förvärvat den kunskap som krävs som del i en universitetsexamen eller genom vidareutbildning efter examen, yrkeserfarenhet eller andra kvalifikationer ska myndigheten dock göra undantag från kravet på prov. Om sökanden delvis har förvärvat den kunskap som krävs ska de behöriga myndigheterna anordna prov som skiljer sig från de prov som avses i punkt 2 för att ta hänsyn till sökandenas bakgrund.

4.

Den officiella veterinären ska ha fallenhet för tvärvetenskapligt samarbete.

5.

Varje officiell veterinär ska dessutom genomgå en provanställningsperiod med praktisk utbildning på minst 200 timmar innan han eller hon inleder ett självständigt arbete. Relevant utbildning under veterinärstudierna kan ingå i provanställningsperioden. Under denna period ska den provanställde arbeta under överinseende av befintliga officiella veterinärer i slakterier, styckningsanläggningar och jordbruksanläggningar. Utbildningen ska särskilt gälla revision av god hygienpraxis och förfaranden som är grundade på HACCP-principerna.

6.

Den officiella veterinären ska uppdatera sina kunskaper och följa utvecklingen genom regelbunden vidareutbildning och facklitteratur på de områden som avses i punkt 3. Den officiella veterinären ska, om så är möjligt, årligen delta i fortbildning.

7.

Medlemsstaterna ska tillämpa ömsesidigt erkännande av proven för officiella veterinärer när veterinärerna rör sig över gränserna eller vill etablera sig i en annan medlemsstat. I sådant fall ska proven endast omfatta ämnen som är viktiga för skyddet av människors och djurs hälsa i anställningsmedlemsstaten och som inte ingår i proven i den ursprungliga medlemsstaten.

KAPITEL II

OFFICIELLA ASSISTENTER

1.

Endast personer som genomgått en utbildning och klarat ett prov i enlighet med kraven i punkt 5 får utföra en officiell assistents uppgifter.

2.

De behöriga myndigheterna ska ansvara för förberedelserna av de prov som avses i punkt 1. För att få göra dessa prov ska sökandena visa att de har genomgått

a)

en utbildning på minst 500 timmar, inklusive minst 400 timmar praktisk utbildning, inom de områden som anges i punkt 5, och

b)

sådan ytterligare utbildning som krävs för att officiella assistenter ska kunna utföra sina uppgifter på ett kompetent sätt.

3.

Den praktiska utbildning som avses i punkt 2 a ska äga rum vid slakterier, vilthanteringsanläggningar och/eller styckningsanläggningar under överinseende av en officiell veterinär.

4.

Utbildning och prov ska huvudsakligen vara inriktade på rött kött eller kött av fjäderfä. Personer som genomgått utbildning i någon av dessa två kategorier och klarat provet behöver dock endast genomgå en förkortad utbildning för att få göra provet i den andra kategorin. Utbildning och prov ska i förekommande fall omfatta frilevande och hägnat vilt samt hardjur.

5.

Utbildning för officiella assistenter ska omfatta, och proven ska bekräfta kunskaper på, följande ämnesområden:

a)

När det gäller jordbruksanläggningar:

i)

Teoretisk del

Bakgrund med koppling till jordbruksnäringen: organisation, produktionsmetoder och internationella standarder för handel med djur.

Goda djurhållningsmetoder.

Grundläggande kunskaper om sjukdomar, särskilt zoonoser genom virus, bakterier och parasiter.

Övervakning av sjukdomar, användning av mediciner och vacciner, restsubstanskontroll.

Hygien- och hälsokontroller.

Djurskydd på gården och under transport.

Miljökrav i byggnader, på gårdar och allmänt.

Relevanta lagar och andra författningar.

Konsumentfrågor och kvalitetskontroll.

ii)

Praktisk del

Besök på olika typer av jordbruksanläggningar där olika uppfödningsmetoder tillämpas.

Besök på produktionsanläggningar.

Observation av lastning och lossning av djur.

Laborationer.

Veterinärkontroller.

Dokumentation.

(b)

När det gäller slakterier, vilthanteringsanläggningar och styckningsanläggningar:

i)

Teoretisk del

Bakgrund med koppling till köttnäringen: organisation, produktionsmetoder, internationella standarder för handel med livsmedel samt slakt- och styckningsteknik.

Grundläggande kunskaper om hygien och god hygienpraxis, särskilt industrihygien, slakt-, stycknings-, lagrings- och arbetshygien.

Grundläggande kunskaper om HACCP och revision av HACCP-baserade förfaranden.

Djurskydd vid avlastningen efter transport och på slakterierna.

Grundläggande kunskaper i slaktdjurens anatomi och fysiologi.

Grundläggande kunskaper i slaktdjurens patologi.

Grundläggande kunskaper i slaktdjurens patologiska anatomi.

Relevanta kunskaper om TSE och andra viktiga zoonoser och zoonotiska agens samt viktiga djursjukdomar.

Kunskap om metoder och förfaranden vid slakt, inspektion, beredning, förpackning, emballering och transport av färskt kött.

Grundläggande kunskaper i mikrobiologi.

Besiktning före slakt.

Provtagning och analys med avseende på trikiner (Trichinella).

Besiktning efter slakt.

Administrativa uppgifter.

Kunskap om relevanta lagar och andra författningar.

Provtagningsförfaranden.

Bedrägerifrågor.

ii)

Praktisk del

Identifiering av djur.

Ålderskontroller.

Besiktning och bedömning av slaktade djur.

Besiktning före slakt i slakteriet.

Besiktning efter slakt i slakteri eller vilthanteringsanläggning.

Provtagning och analys med avseende på trikiner (Trichinella).

Identifiering av olika djurarter genom undersökning av typiska delar av djuren.

Identifiering av och kommentarer till delar av slaktade djur där förändringar har ägt rum.

Hygienkontroll, inklusive revision av god hygienpraxis och HACCP-förfaranden.

Registrering av resultat av besiktning före slakt.

Provtagning.

Spårbarhet för kött.

Dokumentation, t.ex. utvärdering av information från livsmedelskedjan och journaler.

6.

De behöriga myndigheterna får besluta att inskränka utbildningen och proven när det gäller

a)

den teoretiska delen, om de officiella assistenterna visar att de har tillräcklig utbildning i de specifika ämnen som anges i punkt 5 a i eller 5 b i i detta kapitel,

b)

den praktiska delen, om de officiella assistenterna visar att de har tillräcklig yrkeserfarenhet av de specifika ämnen som anges i punkt 5 a ii eller 5 b ii i detta kapitel.

7.

Den officiella assistenten ska ha fallenhet för tvärvetenskapligt samarbete.

8.

De officiella assistenterna ska uppdatera sina kunskaper och följa utvecklingen genom regelbunden vidareutbildning och facklitteratur. Den officiella assistenten ska, om så är möjligt, årligen delta i fortbildning.

9.

Om officiella assistenter endast genomför provtagning och analys i samband med undersökning av trikiner (Trichinella) och mikrobiologiska kriterier behöver de behöriga myndigheterna endast säkerställa att de får lämplig utbildning för dessa arbetsuppgifter.

10.

Medlemsstaterna ska tillämpa ömsesidigt erkännande av proven för officiella assistenter när dessa rör sig över gränserna eller vill etablera sig i en annan medlemsstat. I sådant fall ska proven endast omfatta ämnen som är viktiga för skyddet av människors och djurs hälsa i anställningsmedlemsstaten och som inte ingår i proven i den ursprungliga medlemsstaten.

KAPITEL III

PERSONAL SOM ÄR UTSEDD AV DE BEHÖRIGA MYNDIGHETERNA

1.

De behöriga myndigheterna får endast utse personal som genomgått utbildning och klarat ett prov i enlighet med kraven i punkt 5 i detta kapitel.

2.

De behöriga myndigheterna ska ansvara för förberedelserna av det prov som avses i punkt 1. För att få göra detta prov ska sökandena visa att de har genomgått

a)

en utbildning på minst 500 timmar, inklusive minst 400 timmar praktisk utbildning, inom de områden som anges i punkt 5, och

b)

sådan ytterligare utbildning som krävs för personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter på ett kompetent sätt.

3.

Den praktiska utbildning som avses i punkt 2 a ska äga rum vid styckningsanläggningar under överinseende av en officiell veterinär.

4.

Utbildning och prov ska huvudsakligen vara inriktade på rött kött eller kött av fjäderfä. Personer som genomgått utbildning i någon av dessa två kategorier och klarat provet behöver dock endast genomgå en förkortad utbildning för att få göra provet i den andra kategorin. Utbildning och prov ska i förekommande fall omfatta frilevande och hägnat vilt samt hardjur.

5.

Utbildningen för personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna ska omfatta, och proven ska bekräfta kunskaper på, följande ämnesområden:

i)

Teoretisk del

Bakgrund med koppling till köttnäringen: organisation, produktionsmetoder, internationella standarder för handel med livsmedel samt styckningsteknik.

Ingående kunskaper om hygien och god hygienpraxis, särskilt industrihygien, stycknings-, lagrings- och arbetshygien.

Ingående kunskaper om HACCP och revision av HACCP-baserade förfaranden.

Relevanta kunskaper om TSE och andra viktiga zoonoser och zoonotiska agens.

Kunskap om metoder och förfaranden vid beredning, förpackning, emballering och transport av färskt kött.

Grundläggande kunskaper i mikrobiologi.

Administrativa uppgifter.

Kunskap om relevanta lagar och andra författningar.

Provtagningsförfaranden.

Bedrägerifrågor.

ii)

Praktisk del

Besiktning och bedömning av slaktade djur.

Hygienkontroll, inklusive revision av god hygienpraxis och HACCP-förfaranden.

Provtagning.

Spårbarhet för kött.

Dokumentation.

6.

De behöriga myndigheterna får besluta att inskränka utbildningen och proven när det gäller

a)

den teoretiska delen, om den personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna visar att de har tillräcklig utbildning i de specifika ämnen som anges i punkt 5 i i detta kapitel,

b)

den praktiska delen, om den personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna visar att de har tillräcklig yrkeserfarenhet av de specifika ämnen som anges i punkt 5 ii i detta kapitel.

7.

Den personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna ska ha fallenhet för tvärvetenskapligt samarbete.

8.

Personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna ska uppdatera sina kunskaper och följa utvecklingen genom regelbunden vidareutbildning och facklitteratur. Personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna ska, om så är möjligt, årligen delta i fortbildning.

9.

Medlemsstaterna ska tillämpa ömsesidigt erkännande av proven för annan personal som är utsedd av de behöriga myndigheterna när dessa rör sig över gränserna eller vill etablera sig i en annan medlemsstat. I sådant fall ska proven endast omfatta ämnen som är viktiga för skyddet av människors och djurs hälsa i anställningsmedlemsstaten och som inte ingår i proven i den ursprungliga medlemsstaten.

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).


17.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/18


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/625

av den 4 mars 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 126.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som utförs av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, bland annat för fastställande av krav för införsel till unionen av sändningar av djur och varor från tredjeländer eller regioner i dessa och offentlig kontroll av sådana sändningar som är avsedda att användas som livsmedel i syfte att säkerställa att de överensstämmer med unionens lagstiftning i fråga om livsmedel och livsmedelssäkerhet.

(2)

Förordning (EU) 2017/625 utgör den rättsliga grunden för att anta delegerade akter för att komplettera villkoren i den förordningen för införsel till unionen av vissa djur och varor. Dessa kompletterande krav omfattar garantier beträffande kontrollen av efterlevnaden av följande:

Åtgärderna för att övervaka ämnen och grupper av restsubstanser i djur och varor som är avsedda att användas som livsmedel enligt rådets direktiv 96/23/EG (2).

Bestämmelserna för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos levande djur och produkter av animaliskt ursprung i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (3).

De allmänna principerna och kraven som gäller för livsmedel i allmänhet, och för livsmedelssäkerhet i synnerhet, på unionsnivå och på nationell nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (4).

De allmänna bestämmelserna om livsmedelshygien för livsmedelsföretagare i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (5).

De särskilda bestämmelserna om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (6).

De särskilda bestämmelserna om offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel och åtgärder som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 (7) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 (8).

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (9) fastställs särskilda villkor för införseln till unionen av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, medan Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (10) fastställde de allmänna villkoren för införseln av livsmedel till unionen. I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser för områden som för närvarande omfattas av de båda förordningarna och den upphäver och ersätter dessa med verkan från och med den 14 december 2019.

(4)

De krav som fastställs i denna förordning bör säkerställa en fortsatt tillämpning av kraven i förordningarna (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för att undvika ett avbrott i införseln till unionen av sändningar av vissa djur och varor som är avsedda att användas som livsmedel. Samtidigt bör de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av bestämmelserna i dessa två förordningar beaktas med hjälp av en riskbaserad metod.

(5)

I förordning (EG) nr 853/2004 fastställs krav för livsmedelsföretagare som importerar produkter av animaliskt ursprung till unionen. De ytterligare krav som fastställs i denna förordning för offentlig kontroll bör därför vara förenliga med dem som redan fastställs i förordning (EG) nr 853/2004.

(6)

I kommissionens förordning (EU) 2017/185 (11) föreskrivs undantag från förordning (EG) nr 854/2004 vad gäller folkhälsokrav för import av vissa produkter av animaliskt ursprung (t.ex. insekter och reptilkött) och av livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung (sammansatta produkter) till och med den 31 december 2020. För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa, bör krav för införsel till unionen av sådana produkter också fastställas före övergångsbestämmelserna för att verifiera efterlevnaden av de unionsbestämmelser som omfattar dessa produkter löpt ut.

(7)

Insekter produceras alltmer för att användas som livsmedel. Man bör se till att importerade insekter uppfyller unionens krav för livsmedel och livsmedelssäkerhet. De ytterligare krav som fastställs i denna förordning för införseln till unionen av sändningar av produkter av animaliskt ursprung bör därför också gälla för insekter. Insekter kan även omfattas av krav på godkännande som nytt livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 (12).

(8)

Den 18 oktober 2007 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett yttrande om risker för folkhälsan som förknippas med konsumtionen av reptilkött (13). Ett antal risker såsom Salmonella och Trichinella konstaterades. Kraven för införsel till unionen bör även omfatta kontroll av överensstämmelse med unionens krav för att minska den risk som följer på dessa riskfaktorer i sändningar med reptilkött.

(9)

Sammansättningen av sammansatta produkter påverkar de fysikalisk-kemiska egenskaperna hos dessa livsmedel, vilket leder till olika risker. Därför bör endast de sändningar av sammansatta produkter som uppfyller tillämpliga krav, särskilt vad gäller ursprunget för de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i dessa livsmedel, själva livsmedlets ursprung, eller de garantier som åtföljer sändningar av sammansatta produkter godkännas för införsel till unionen. För sammansatta produkter som innebär en låg risk för människors hälsa, bör denna förordning föreskriva undantag från kontroller vid gränskontrollstationer.

(10)

Vid fastställande av krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel, ska det hänvisas till KN-nummer i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (14) för att tydligt identifiera dessa varor och djur.

(11)

Sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel får endast föras in i unionen, baserat på en riskanalys, om de tredjeländer eller regioner i dessa, från vilka djuren och varorna har sitt ursprung, kan säkerställa överensstämmelse med kraven för livsmedelssäkerhet för dessa djur och varor och om dessa djur och varor förtecknas i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/626 (15).

(12)

Utöver kraven i artikel 127.3 i förordning (EU) 2017/625, bör särskilda krav fastställas för vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel i syfte att skapa garantier vad gäller effektiva offentliga kontroller av livsmedelssäkerhet i tredjeländer eller regioner i dessa. Tredjeländer eller regioner i dessa bör endast finnas med i förteckningar efter att belägg och garantier har lämnats för att berörda djur och varor från tredjeländer eller regioner i dessa uppfyller unionens krav för säkra livsmedel, eller krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga, i direktiv 96/23/EG, förordningarna (EG) nr 999/2001, (EG) nr 178/2002, (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004, (EU) 2017/625 och delegerad förordning (EU) 2019/624 och genomförandeförordning (EU) 2019/627.

(13)

Sändningar av vissa varor avsedda att användas som livsmedel får endast föras in i unionen om dessa sändningar avsänts från och kommit från eller beretts i anläggningar som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e (EU) 2017/625. För att säkerställa överensstämmelse med unionens regler för livsmedelshygien, eller med regler som konstaterats vara åtminstone likvärdiga, är det dessutom lämpligt att föreskriva att när förteckningarna över sådana anläggningar som avses i artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 upprättas och uppdateras bör det tredjelandet ge garantier utöver dem som avses i artikel 127.3 e i och iv i förordning (EU) 2017/625.

(14)

Kommissionen bör offentliggöra de förteckningar över anläggningar som föreskrivs i artikel 127 i förordning (EU) 2017/625 för att säkerställa insyn för livsmedelsföretagare och konsumenter i när det gäller från vilka anläggningar dessa varor får föras in till unionen för att släppas ut på marknaden. För att se till att dessa krav blir verkningsfulla bör medlemsstaterna tillåta införsel till unionen av dessa sändningar av varor under förutsättning att de officiella intyg som måste åtfölja sådana sändningar i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser utfärdats av de behöriga myndigheterna i det tredjelandet från och med dagen för kommissionens offentliggörande av förteckningarna.

(15)

Sådana krav bör inte fastställas när det gäller varor avsedda för transitering, eftersom de utgör en låg risk sett till livsmedelssäkerheten och det inte förekommer något utsläppande på marknaden av djur och varor inom unionen. Dessutom bör sådana krav inte fastställas för anläggningar som endast utför primärproduktion, transporter, lagring av produkter av animaliskt ursprung vilka inte kräver temperaturreglerade lagringsförhållanden eller produktion av högförädlat kondroitinsulfat, högförädlad hyaluronsyra, högförädlade andra hydrolyserade broskprodukter, högförädlat kitosan, glukosamin, löpe och husbloss samt högförädlade aminosyror som avses i avsnitt XVI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

(16)

Enligt kommissionens förordning (EU) nr 210/2013 (16) ska anläggningar som producerar groddar godkännas av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004. För att säkerställa överensstämmelse med unionens regler för livsmedelshygien, eller regler som konstaterats vara åtminstone likvärdiga, får groddar endast föras in till unionen om de har producerats i anläggningar som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med denna förordning.

(17)

För att säkerställa överensstämmelse med unionens regler för livsmedelshygien, eller regler som konstaterats vara åtminstone likvärdiga, får produkter från anläggningar som tillverkar färskt kött, malet kött, köttberedningar, köttprodukter och maskinurbenat kött samt råvaror avsedda för framställning av gelatin och kollagen, endast föras in till unionen om dessa anläggningar finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 och som offentliggörs av kommissionen. Dessutom bör de råvaror som dessa produkter tillverkas av komma från anläggningar (slakterier, vilthanteringsanläggningar, styckningsanläggningar och anläggningar som hanterar fiskeriprodukter) som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 och som offentliggörs av kommissionen.

(18)

Sändningar av levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor får endast föras in till unionen från de produktionsområden i tredjeländer eller regioner i dessa som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 och som offentliggörs av kommissionen, i syfte att se till att de tillämpliga särskilda kraven för dessa produkter i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 och genomförandeförordning (EU) 2019/627 eller bestämmelser som konstaterats vara åtminstone likvärdiga efterföljs. Offentliggörandet av dessa förteckningar bör säkerställa insyn för livsmedelsföretagare och konsumenter när det gäller från vilka produktionsområden levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor får föras in till unionen.

(19)

Sändningar av fiskeriprodukter får endast föras in till unionen när de avsänds från och kommer från eller bereds i en anläggning på land eller på kylfartyg, fabriksfartyg eller frysfartyg som för flagg från ett tredjeland som finns med på förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 och som offentliggörs av kommissionen, i syfte att se till att unionens krav efterföljs, framför allt de särskilda kraven för fiskeriprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 och genomförandeförordning (EU) 2019/627 eller bestämmelser som konstaterats vara åtminstone likvärdiga. Offentliggörandet av dessa förteckningar bör säkerställa insyn för livsmedelsföretagare och konsumenter när det gäller fartyg från vilka fiskeriprodukter får föras in till unionen.

(20)

De villkor för införsel till unionen av produkter av animaliskt ursprung som föreskrivs i förordning (EG) nr 853/2004 bör inte tillämpas på sammansatta produkter. Emellertid kräver den förordningen att livsmedelsföretagare som importerar sammansatta produkter ska se till att de bearbetade produkter av animaliskt som ingår i dessa livsmedel uppfyller de krav som fastställts i den förordningen.

(21)

Risker relaterade till sammansatta produkter beror på typen av beståndsdelar och deras lagringsförhållanden. Krav som rör sändningar av sammansatta produkter bör därför fastställas för att säkerställa att de sammansatta produkter som utgör en risk exporteras från länder som har befogenheter att exportera till unionen enligt kommissionens beslut 2007/777/EG (17), kommissionens beslut 2006/766/EG (18), kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 (19), kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (20) och kommissionens beslut 2011/163/EU (21).

(22)

Utgående från antalet inkomna anmälningar via systemet för snabb varning för livsmedel och foder som inrättades genom förordning (EG) nr 178/2002 utgör sändningar av vissa djur och varor som släpps ut på marknaden för att användas som livsmedel en ökad risk för bristande efterlevnad av unionens krav på livsmedelssäkerhet. Sändningar av sådana djur och varor avsedda att användas som livsmedel och som släpps ut på marknaden bör därför vara föremål för certifiering av varje enskild sändning för införsel till unionen för utsläppande på marknaden. Certifiering av överensstämmelse med unionens krav kan också bidra till att påminna livsmedelsföretagare och behöriga myndigheter i tredjeländer eller regioner i dessa om unionens tillämpliga krav. När det gäller transitering bör användningen av de nuvarande transiteringscertifikaten med djurhälsointyg bibehållas.

(23)

Eftersom förordning (EU) 2017/625 ska tillämpas från och med den 14 december 2019 bör denna förordning också tillämpas från och med det datumet. Övergångsbestämmelser om undantag från förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004, som rör folkhälsokrav för import av sammansatta produkter har fastställts i förordning (EU) 2017/185 och kommer att förlängas till och med den 20 april 2021 i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2019/759 (22). De importkrav som fastställs i denna förordning bör därför tillämpas från och med den 20 april 2021 för sammansatta produkter i syfte att säkerställa en smidig övergång.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Denna förordning kompletterar förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor som är avsedda att användas som livsmedel och som kommer från tredjeländer eller regioner i dessa för att se till att de uppfyller de tillämpliga kraven i bestämmelserna i artikel 1.2 a i förordning (EU) 2017/625 eller andra krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga.

2.   De krav som avses i punkt 1 omfattar följande:

a)

Identifiering av djur och varor som omfattas av följande krav för införsel till unionen:

i)

Krav på att dessa djur och varor ska komma från ett tredjeland eller en region i detta som förtecknas i enlighet med artikel 126.2 a i förordning (EU) 2017/625.

ii)

Krav på att dessa djur och varor ska avsändas från och komma från eller beredas i anläggningar som uppfyller de tillämpliga krav som avses i artikel 126.1 i förordning (EU) 2017/625, eller krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga, och som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e ii och iii i förordning (EU) 2017/625.

iii)

Krav på att varje sändning av djur och varor ska åtföljas av ett officiellt intyg eller en officiell attestering eller varje annat bevis på efterlevnad av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 a i förordning (EU) 2017/625, exempelvis ett privat intyg i enlighet med artikel 126.2 c i förordning (EU) 2017/625.

b)

Krav för införsel till unionen av vissa djur och varor från ett tredjeland eller en region i detta som förtecknas i enlighet med artikel 127.2 a i förordning (EU) 2017/625.

c)

Krav på att sändningar av vissa varor från tredjeländer ska avsändas från och komma från eller beredas i anläggningar som uppfyller de tillämpliga krav som avses i artikel 126.1 i förordning (EU) 2017/625, eller krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga, och som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e ii och iii i förordning (EU) 2017/625.

d)

Krav för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av följande specifika varor utöver de krav som fastställs i enlighet med artikel 126 i förordning (EU) 2017/625:

i)

Färskt kött, malet kött, köttberedningar, köttprodukter, maskinurbenat kött och råvaror avsedda för framställning av gelatin och kollagen.

ii)

Levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor.

iii)

Fiskeriprodukter.

iv)

Sammansatta produkter.

e)

Ytterligare krav för de officiella intyg, officiella attesteringar och privata intyg som ska åtfölja vissa djur och varor för införsel till unionen.

3.   Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)

Djur och varor som inte är avsedda att användas som livsmedel, men om destinationen för dessa djur och varor inte har beslutats vid införseln till unionen, omfattas de av denna förordning.

b)

Djur och varor som är avsedda att användas som livsmedel och endast transiteras genom unionen utan att släppas ut på marknaden.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    likvärdig : likvärdig enligt definitionen i artikel 2.1 e i förordning (EG) nr 852/2004.

2.    utsläppande på marknaden : utsläppande på marknaden enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002.

3.    anläggning : anläggning enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EG) nr 852/2004.

4.    privat intyg : intyg undertecknat av den importerande livsmedelsföretagaren.

5.    färskt kött : färskt kött enligt definitionen i punkt 1.10 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

6.    malet kött : malet kött enligt definitionen i punkt 1.13 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

7.    köttberedningar : köttberedningar enligt definitionen i punkt 1.15 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

8.    köttprodukter : köttprodukter enligt definitionen i punkt 7.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

9.    maskinurbenat kött : maskinurbenat kött enligt definitionen i punkt 1.14 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

10.    gelatin : gelatin enligt definitionen i punkt 7.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

11.    kollagen : kollagen enligt definitionen i punkt 7.8 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

12.    musslor : musslor enligt definitionen i punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

13.    fiskeriprodukter : fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

14.    sammansatt produkt : livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung.

15.    reptiler : djur som tillhör arterna Alligator mississippiensis, Crocodylus johnstoni, Crocodylus niloticus, Crocodylus porosus, Timon Lepidus, Python reticulatus, Python molurus bivittatus eller Pelodiscus sinensis.

16.    reptilkött : obearbetade eller bearbetade ätbara delar av reptiler uppfödda i fångenskap som i tillämpliga fall är godkända i enlighet med förordning (EU) 2015/2283 och förtecknas i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (23).

17.   insekter: livsmedel som består av, isolerats ur eller framställts av insekter eller delar av dem, inbegripet alla levnadsstadier av insekter avsedda att användas som livsmedel och som, i tillämpliga fall, är godkända i enlighet med förordning (EU) 2015/2283 och förtecknas i genomförandeförordning (EU) 2017/2470.

18.    groddar : groddar enligt definitionen i artikel 2 a i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 (24).

19.    primärproduktion : primärproduktion enligt definitionen i artikel 3.17 i förordning (EG) nr 178/2002.

20.    slakteri : slakteri enligt definitionen i punkt 1.16 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

21.    vilthanteringsanläggning : vilthanteringsanläggning enligt definitionen i punkt 1.18 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

22.    styckningsanläggning : styckningsanläggning enligt definitionen i punkt 1.17 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

23.    produktionsområde : produktionsområde enligt definitionen i punkt 2.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

24.    fabriksfartyg : fabriksfartyg enligt definitionen i punkt 3.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

25.    frysfartyg : frysfartyg enligt definitionen i punkt 3.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

26.    kylfartyg : fartyg som är utrustat för lagring och transport av varor på lastpallar eller som lösgods (bulk) i temperaturreglerade lastrum eller behållare.

27.    livsmedelsföretagare : livsmedelsföretagare enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning (EG) nr 178/2002.

Artikel 3

Djur och varor som måste komma från tredjeländer eller regioner i dessa som ingår i den förteckning som avses i artikel 126.2 a i förordning (EU) 2017/625

Sändningar av följande djur och varor som är avsedda att användas som livsmedel får endast föras in till unionen från ett tredjeland eller en region i detta som ingår i förteckningen över dessa djur och varor som anges i artiklarna 3–22 i genomförandeförordning (EU) 2019/626:

a)

Produkter av animaliskt ursprung, däribland reptilkött och hela, döda insekter och delar av insekter eller bearbetade insekter, för vilka varukoder i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallade KN-nummer) fastställs i kapitlen 2–5, 15 och 16, liksom koder enligt Harmoniserade systemet (nedan kallade HS-nummer) under rubrikerna 1702, 1806, 2102, 2103, 2105, 2106, 2202, 2301, 2822, 2932, 3001, 3002, 3501, 3502, 3503, 3504, 3507, 3913, 4101, 4102, 4103, 4110 och 9602 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87, när dessa produkter är avsedda att användas som livsmedel.

b)

Levande insekter som avses enligt KN-nummer 0106 49 00 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

Artikel 4

Ytterligare krav för införsel till unionen av vissa djur och varor från ett tredjeland eller en region i detta

Utöver de krav som fastställs i artikel 127.3 i förordning (EU) 2017/625 får kommissionen endast besluta om införandet av tredjeländer eller regioner i dessa på den förteckning som avses i artikel 126.2 a i den förordningen om kommissionen konstaterat att följande krav är åtminstone likvärdiga med de relevanta kraven i unionen för de djur och varor som avses i artikel 3:

a)

Tredjelandets lagstiftning om

i)

produktion av livsmedel av animaliskt ursprung,

ii)

användning av veterinärmedicinska preparat, bland annat bestämmelser om förbud eller tillstånd, distribution, utsläppande på marknaden samt bestämmelser om administration och besiktning,

iii)

beredning och användning av foder, såväl i fråga om förfarandena för användning av fodertillsatser samt beredning och användning av foder med medicinska tillsatser, som i fråga om den hygieniska kvaliteten på de råvaror som används för att bereda fodret och själva slutprodukten,

b)

de hygienkrav som för närvarande tillämpas för produktion, tillverkning, hantering, lagring och leverans av produkter av animaliskt ursprung som är avsedda för unionen,

c)

eventuella erfarenheter från utsläppande på marknaden av produkter av animaliskt ursprung från tredjelandet och resultaten av officiella kontroller vid införseln till unionen,

d)

i de fall de är tillgängliga, resultaten av de kontroller som kommissionen genomfört i tredjelandet i samband med andra djur och varor för vilkas del tredjelandet redan har förtecknats i enlighet med artikel 127.2 i förordning (EU) 2017/625, särskilt resultaten av bedömningen av de behöriga myndigheterna i tredjelandet som varit föremål för revision samt de åtgärder som de behöriga myndigheterna har vidtagit mot bakgrund av rekommendationer som har riktats till dem efter kommissionens revisioner,

e)

förekomsten av, genomförandet av och informationen om ett program för bekämpning av zoonoser som godkänts av kommissionen i tillämpliga fall,

f)

förekomsten av, genomförandet av och informationen om ett program för kontroll av restsubstanser som i tillämpliga fall godkänts av kommissionen, i enlighet med direktiv 96/23/EG.

Artikel 5

Krav för införsel till unionen av vissa varor från ett tredjeland vad gäller anläggningar

1.   Sändningar av följande varor får endast föras in i unionen om dessa sändningar avsänts från och kommit från eller beretts i anläggningar som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e ii och iii i förordning (EU) 2017/625:

a)

Produkter av animaliskt ursprung för vilka krav fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, medan KN-nummer för dessa fastställs i kapitlen 2–5, 15 och 16, och HS-nummer under rubrikerna 2102, 2103, 2105, 2106, 2202, 2301, 2822, 2932, 3001, 3002, 3501, 3502, 3503, 3504, 3507, 3913, 4101, 4102, 4103 och 4110 anges i del 2 i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87.

b)

Groddar som följande koder HS-nummer hänvisar till: 0704 90, 0706 90, 0708 10, 0708 20, 0708 90 eller 1214 90 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

2.   Anläggningar som avses i punkt 1 i den här artikeln får upptas i de förteckningar som avses i artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 endast om tredjelandet, utöver de garantier som fastställs i artikel 127.3 e, ii och iv i förordning (EU) 2017/625, lämnar följande garantier:

a)

Att anläggningarna, samt alla anläggningar som hanterar råvaror av animaliskt ursprung som används vid tillverkningen av de berörda produkterna av animaliskt ursprung, uppfyller de tillämpliga krav som avses i artikel 126.1 i förordning (EU) 2017/625, särskilt de i förordning (EG) nr 853/2004, eller krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga.

b)

Att anläggningen, i tillämpliga fall, endast hanterar råvaror av animaliskt ursprung som kommer från tredjeländer med en godkänd plan för kontroll av restsubstanser för denna produktkategori i enlighet med direktiv 96/23/EG eller från medlemsstater.

c)

Att tredjelandet faktiskt har befogenhet att hindra anläggningarna från att exportera till unionen ifall anläggningarna inte uppfyller relevanta unionskrav eller krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga.

3.   Kommissionen ska till medlemsstaterna lämna alla nya och uppdaterade förteckningar som den får från de behöriga myndigheterna i tredjelandet i enlighet med artikel 127.3 e iii i förordning (EU) 2017/625 och offentliggöra dessa förteckningar på sin webbplats.

4.   Medlemsstaterna ska tillåta införsel till unionen av de sändningar som avses i punkt 1 under förutsättning att de officiella intyg som måste åtfölja sådana sändningar i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser utfärdats av de behöriga myndigheterna i det tredjelandet från och med dagen för kommissionens offentliggörande av de förteckningar som avses i punkt 1.

Artikel 6

Anläggningar som inte omfattas av kraven i artikel 5.1

De krav som fastställs i artikel 5 ska inte gälla för anläggningar som enbart utför följande verksamheter:

a)

Primärproduktion.

b)

Transporter.

c)

Lagring av produkter av animaliskt ursprung vilka inte förutsätter temperaturreglerade lagringsförhållanden.

d)

Produktion av högförädlat kondroitinsulfat, högförädlad hyaluronsyra, högförädlade andra hydrolyserade broskprodukter, högförädlat kitosan, glukosamin, löpe och husbloss samt högförädlade aminosyror som avses i avsnitt XVI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och som avses med KN-nummer under rubrik 2833, ex 3913, 2930, ex 2932, 3507 eller 3503 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

Artikel 7

Krav för sändningar av färskt kött, malet kött, köttberedningar, köttprodukter, maskinurbenat kött och råvaror avsedda för framställning av gelatin och kollagen

Sändningar av följande produkter av animaliskt ursprung ska införas till unionen endast om de har framställts från råvaror som kommit från sådana slakterier, vilthanteringsanläggningar, styckningsanläggningar och anläggningar som hanterar fiskeriprodukter, som finns med i förteckningar över anläggningar upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625:

a)

Färskt kött.

b)

Malet kött.

c)

Köttberedningar.

d)

Köttprodukter och maskinurbenat kött.

e)

Råvaror avsedda för framställning av gelatin och kollagen som avses i avsnitt XIV kapitel I punkt 4 a och i avsnitt XV kapitel I punkt 4 a i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 8

Krav för sändningar av levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor

1.   Utan hinder av artikel 6 får sändningar av levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor för vilka KN-nummer fastställs i rubrik 0307 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 föras in till unionen endast från produktionsområden i tredjeländer som finns med i förteckningar som upprättas av de behöriga myndigheterna i tredjelandet i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 och som offentliggörs av kommissionen.

2.   Följande produkter får föras in till unionen från produktionsområden som inte har klassificerats av de behöriga myndigheterna i tredjelandet i enlighet med artikel 18.6 i förordning (EU) 2017/625:

a)

Kammusslor (Pectinidae), utom när uppgifter från officiella övervakningsprogram i enlighet med artikel 57 i genomförandeförordning (EU) 2019/627 gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att klassificera fiskevattnen enligt vad som anges i avsnitt VII kapitel IX punkt 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

b)

Marina snäckor som inte är filtrerare och sjögurkor (Holothuroidea) som inte är filtrerare.

Artikel 9

Förteckning över produktionsområden

1.   Före de förteckningar som avses i artikel 8.1 upprättas av de behöriga myndigheterna i tredjeland, ska särskild hänsyn tas till de garantier som de behöriga myndigheterna i tredjelandet kan lämna om efterlevnaden av kraven i artikel 52 i genomförandeförordning (EU) 2019/627 i fråga om klassificering och kontroll av produktionsområden.

Kommissionen ska genomföra ett kontrollbesök på plats innan sådana förteckningar upprättas.

2.   När förteckningar som avses i artikel 8.1 upprättas, och om de behöriga myndigheterna i tredje land kan lämna tillräckliga garantier om förvaltning och kontroller av produktionsområden under deras ansvar, behöver kommissionens kontrollbesök på plats inte genomföras före införandet av ett nytt produktionsområde i en befintlig förteckning som upprättats i enlighet med artikel 5.

Artikel 10

Särskilda krav för fiskeriprodukter

Sändningar av fiskeriprodukter för vilka KN-nummer fastställs under rubrikerna 0301, 0302, 0303, 0304, 0305, 0306, 0307, 0308, 1504, 1516, 1603, 1604, 1605 och 2106 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87, får föras in i unionen för att släppas ut på marknaden endast om de har kommit från eller under någon del av sin produktion har beretts i en anläggning på land, i ett fabriks- eller frysfartyg eller lagrats i ett fryslager eller ett kylfartyg som finns med på en förteckning som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 127.3 e i förordning (EU) 2017/625 och offentliggörs av kommissionen.

Artikel 11

1.   Ett fartyg får föras in på de förteckningar över anläggningar som avses i artikel 127.3 e ii i förordning (EU) 2017/625, förutsatt att de behöriga myndigheterna i det tredjeland vars flagg fartyget för och de behöriga myndigheterna i ett annat tredjeland, till vilket de behöriga myndigheterna i det tredjeland vars flagg fartyget för har delegerat ansvaret för inspektionen av det berörda fartyget, ger kommissionen ett gemensamt meddelande om att alla fyra av följande krav är uppfyllda:

a)

Att båda tredjeländer finns med i den förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa som upprättats i enlighet med artikel 127.3 i förordning (EU) 2017/625, från vilka införsel till unionen av fiskeriprodukter är tillåten.

b)

Att alla fiskeriprodukter från fartyget i fråga som är avsedda att släppas ut på marknaden i unionen landas direkt i det tredjeland till vilket det tredjeland vars flagg fartyget för har delegerat ansvaret för inspektionen av de berörda fartygen.

c)

Att de delegerade behöriga myndigheterna har inspekterat fartyget och förklarat att det uppfyller de tillämpliga unionskraven.

d)

Att de delegerade behöriga myndigheterna har förklarat att de regelbundet kommer att inspektera fartyget för att se till att det fortsätter att uppfylla de tillämpliga unionskraven.

2.   Ett fartyg kan föras in på förteckningen över anläggningar som avses i artikel 127.3 i förordning (EU) 2017/625 på basis av ett gemensamt meddelande från de behöriga myndigheterna i det tredjeland vars flagg fartyget för och de behöriga myndigheterna i en medlemsstat, till vilken de behöriga myndigheterna i det tredjeland vars flagg fartyget för har delegerat ansvaret för inspektionen av det berörda fartyget, om alla tre av följande krav är uppfyllda:

a)

Alla fiskeriprodukter från fartyget i fråga som är avsedda att släppas ut på marknaden i unionen landas direkt i den medlemsstaten.

b)

De behöriga myndigheterna i den medlemsstaten har inspekterat fartyget och förklarat att det uppfyller de tillämpliga unionskraven.

c)

De behöriga myndigheterna i den medlemsstaten har förklarat att de regelbundet kommer att inspektera fartyget för att se till att det fortsätter att uppfylla de tillämpliga unionskraven.

3.   När sändningar av fiskeriprodukter förs in till unionen direkt från ett kylfartyg, fabriksfartyg eller frysfartyg som för ett tredjelands flagg, får det officiella intyg som avses i artikel 13.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 (25) undertecknas av befälhavaren.

Artikel 12

Krav för sändningar av sammansatta produkter

1.   Sändningar av sammansatta produkter som avses i HS-nummer under rubrikerna 1601, 1602, 1603, 1604, 1605, 1901, 1902, 1905, 2004, 2005, 2103, 2104, 2105 och 2106 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 ska föras in i unionen för utsläppande på marknaden endast om varje bearbetad produkt av animaliskt ursprung som ingår i de sammansatta produkterna antingen producerats i anläggningar som är belägna i tredjeländer eller regioner i dessa och som får exportera dessa bearbetade produkter av animaliskt ursprung till unionen i enlighet med artikel 5, eller i anläggningar i medlemsstaterna.

2.   I avvaktan på att kommissionen inrättar en särskild förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa som får exportera sammansatta produkter till unionen kan sändningar av sammansatta produkter från tredjeländer eller regioner i dessa föras in till unionen, i enlighet med följande regler:

a)

Sammansatta produkter som avses i punkt 1 och behöver transporteras eller lagras under kontrollerade temperaturförhållanden ska komma från tredjeländer eller regioner i dessa som till unionen får exportera varje bearbetad produkt av animaliskt ursprung som ingår i den slutliga produkten i enlighet med kommissionens beslut 2007/777/EG, kommissionens förordning (EU) nr 605/2010, kommissionens beslut 2006/766/EG, förordning (EG) nr 798/2008 och beslut 2011/163/EU.

b)

Sammansatta produkter som avses i punkt 1 som inte behöver transporteras eller lagras under kontrollerade temperaturförhållanden och som innehåller någon kvantitet av bearbetat kött ska komma från tredjeländer eller regioner i dessa som till unionen får exportera köttprodukter som ingår i den sammansatta produkten i enlighet med kommissionens beslut 2007/777/EG och kommissionens beslut 2011/163/EU.

c)

Sammansatta produkter som avses i punkt 1 som inte behöver transporteras eller lagras under kontrollerade temperaturförhållanden och som innehåller andra bearbetade produkter av animaliskt ursprung än bearbetat kött för vilka krav fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska komma från tredjeländer eller regioner i dessa som har tillstånd att exportera köttprodukter, mejeriprodukter, råmjölksprodukter, fiskeriprodukter och äggprodukter till unionen på grundval av unionens djur- och folkhälsokrav och som ingår i förteckningen för minst en av dessa produkter av animaliskt ursprung i enlighet med kommissionens beslut 2007/777/EG, kommissionens förordning (EU) nr 605/2010, kommissionens beslut 2006/766/EG och kommissionens förordning (EG) nr 798/2008, och i bilagan till kommissionens beslut 2011/163/EU på grundval av en plan för kontroll av restsubstanser som godkänts i enlighet med direktiv 96/23/EG.

Artikel 13

Officiella intyg

1.   Varje sändning av följande produkter ska föras in till unionen endast om sändningen åtföljs av ett officiellt intyg:

a)

Produkter av animaliskt ursprung för vilka KN-nummer fastställs i kapitlen 2–5, 15 och 16, och HS-nummer under rubrikerna 1506, 1521, 1601, 1602, 1603, 1604, 1605, 2102, 2103, 2105, 2106, 2202, 2301, 2932, 3001, 3002, 3501, 3502, 3503, 3504, 3507, 3913, 4101, 4102, 4103, 4110 och 9602 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87, när dessa produkter är avsedda att användas som livsmedel.

b)

Levande insekter som avses med KN-nummer 0106 49 00 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

c)

Groddar och frön avsedda för produktion av groddar och som avses med följande HS-nummer: 0704 90, 0706 90, 0708 10, 0708 20, 0708 90, 0713 10, 0713 33, 0712 34, 0712 35, 0713 39, 0713 40, 0712 50, 0712 60, 0713 90, 0910 99, 1201 10, 1201 90, 1207 50, 1207 99, 1209 10, 1209 21, 1209 91 eller 1214 90 i del 2 i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

2.   De officiella intyg som avses i punkt 1 ska intyga att produkterna överensstämmer med

a)

de krav som fastställs i förordningarna (EG) nr 178/2002, (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004 eller bestämmelser som konstaterats vara likvärdiga med dessa krav,

b)

de särskilda krav för införsel till unionen som anges i den här förordningen.

3.   Det officiella intyg som avses i punkt 1 kan innehålla uppgifter som krävs enligt annan unionslagstiftning om människors och djurs hälsa.

4.   Det officiella intyget för groddar och frön avsedda för produktion av groddar som avses i punkt 1 c ska åtfölja sändningen tills den når den bestämmelseort som anges i det officiella intyget. Om sändningen delas upp ska en kopia av det officiella intyget åtfölja varje del av sändningen.

Artikel 14

Privat intyg

1.   Ett privat intyg, utarbetat och undertecknat av den importerande livsmedelsföretagaren ska åtfölja sändningar av sammansatta produkter som avses i artikel 12.2 c och som bekräftar att sändningarna uppfyller de tillämpliga krav som avses i artikel 126.1 i förordning (EU) 2017/625.

2.   Genom undantag från punkt 1 för de produkter som är undantagna från offentliga kontroller vid gränskontrollstationerna, i enlighet med artikel 48 h i förordning (EU) 2017/625, ska det privata intyget åtfölja produkterna vid tidpunkten för utsläppandet på marknaden.

3.   Det privata intyg som avses i punkt 1 ska säkerställa sändningens spårbarhet och innehålla

a)

uppgifter om avsändaren och mottagaren av de importerade varorna,

b)

en förteckning över de produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i de sammansatta produkterna, angivna i fallande ordning efter den vikt som de hade vid tidpunkten för användning vid tillverkning av den sammansatta produkten,

c)

godkännandenummer för den (de) anläggning(ar) som tillverkar de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i den sammansatta produkten, som avses i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 853/2004 och anges av den importerande livsmedelsföretagaren.

4.   Det privata intyg som avses i punkt 1 ska styrka

a)

att det tredjeland eller den region i detta som producerar den sammansatta produkten är med på förteckningen för minst en av följande kategorier av produkter av animaliskt ursprung:

i)

Köttprodukter.

ii)

Mjölkprodukter eller råmjölksbaserade produkter.

iii)

Fiskeriprodukter.

iv)

Äggprodukter.

b)

att anläggningen som producerar de sammansatta produkterna uppfyller hygienstandarder som konstaterats vara likvärdiga med dem som krävs enligt förordning (EG) nr 852/2004,

c)

att den sammansatta produkten inte behöver lagras eller transporteras under kontrollerade temperaturförhållanden,

d)

att de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i den sammansatta produkten kommer från tredjeländer eller regioner i dessa som har godkänts för export av varje bearbetad produkt av animaliskt ursprung till unionen eller från unionen och kommer från förtecknad(e) anläggning(ar),

e)

att de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som används i den sammansatta produkten har genomgått minst den behandling som föreskrivs för dessa produkter i enlighet med kommissionens beslut 2007/777/EG och kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 med en kortfattad beskrivning över alla genomgångna processer och temperaturer som tillämpats för produkten.

Artikel 15

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019. Dock ska de krav som fastställs i artikel 12 och artikel 14.1 och 14.2 tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(7)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 av den 8 februari 2018 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 av den 15 mars 2019 om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller offentlig kontroll (se sidan 51 i detta nummer av EUT).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(11)  Kommissionens förordning (EU) 2017/185 av den 2 februari 2017 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (EUT L 29, 3.2.2017, s. 21).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001 (EUT L 327, 11.12.2015, s. 1).

(13)  http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/578

(14)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(15)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/626 av den 5 mars 2019 om förteckningar över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel till Europeiska unionen och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förteckningar (se sidan 31 i detta nummer av EUT).

(16)  Kommissionens förordning (EU) nr 210/2013 av den 11 mars 2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (EUT L 68, 12.3.2013, s. 24).

(17)  Kommissionens beslut 2007/777/EG av den 29 november 2007 om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av beslut 2005/432/EG (EUT L 312, 30.11.2007, s. 49).

(18)  Kommissionens beslut 2006/766/EG av den 6 november 2006 om fastställande av en förteckning över de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter är tillåten (EUT L 320, 18.11.2006, s. 53).

(19)  Kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 av den 8 augusti 2008 om fastställande av en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter får importeras till och transiteras genom gemenskapen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 226, 23.8.2008, s. 1).

(20)  Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 av den 2 juli 2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel (EUT L 175, 10.7.2010, s. 1).

(21)  Kommissionens beslut 2011/163/EU av den 16 mars 2011 om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG (EUT L 70, 17.3.2011, s. 40).

(22)  Kommissionens förordning (EU) 2019/759 av den 13 maj 2019 om övergångsbestämmelser för tillämpning av folkhälsokraven för import av livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung (sammansatta produkter) (EUT L 125, 14.5.2019, s. 11).

(23)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (EUT L 351, 30.12.2017, s. 72).

(24)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 av den 11 mars 2013 om spårbarhetskrav för groddar och för frön avsedda för produktion av groddar (EUT L 68, 12.3.2013, s. 16).

(25)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 av den 8 april 2019 om förlagor till officiella intyg för vissa djur och varor, och om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förlagor till intyg (se sidan 101 i detta nummer av EUT).


17.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/31


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/626

av den 5 mars 2019

om förteckningar över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel till Europeiska unionen och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förteckningar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 127.2,

efter samråd med den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2017/625 innehåller bestämmelser om offentlig kontroll och annan kontrollverksamhet som medlemsstaternas behöriga myndigheter utför för att verifiera efterlevnaden av unionslagstiftningen på området för bl.a. livsmedelssäkerhet i alla produktions-, bearbetnings- och distributionsled. I förordningen föreskrivs särskilt att vissa djur och varor endast får föras in i unionen från ett tredjeland eller en region i detta som finns med i en förteckning som upprättats av kommissionen för detta ändamål.

(2)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 (2) kompletterar förordning (EU) 2017/625 vad gäller villkoren för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel från tredjeländer eller regioner i dessa i syfte att säkerställa att de uppfyller de relevanta kraven som fastställs i de bestämmelser som avses i artikel 1.2 a i förordning (EU) 2017/625 (livsmedelssäkerhet) eller andra krav som konstaterats vara åtminstone likvärdiga. I dessa villkor ingår identifiering av djur och varor avsedda att användas som livsmedel på vilka kravet att de kommer från ett tredjeland eller en region i detta som förtecknas i enlighet med artikel 126.2 a i förordning (EU) 2017/625 tillämpas.

(3)

Det fastställs förteckningar över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel till unionen för att säkerställa efterlevnaden av livsmedelssäkerhetskraven i enlighet med artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (3), som upphävs den 14 december 2019 genom förordning (EU) 2017/625, samt av djurhälsokraven i enlighet med artikel 8.1 i rådets direktiv 2002/99/EG (4). I de fall efterlevnaden av såväl folk- som djurhälsokraven ansågs nödvändig fastställdes gemensamma förteckningar som omfattade båda aspekterna genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 (5), kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 (6), kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 (7), kommissionens beslut 2007/777/EG (8), kommissionens beslut 2003/779/EG (9) och kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (10).

(4)

Ytterligare av folkhälsoskäl motiverade förteckningar över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det till unionen är tillåtet att föra in musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter fastställs i kommissionens beslut 2006/766/EG (11), antaget i enlighet med artikel 11.1 i förordning (EG) nr 854/2004.

(5)

Eftersom förordning (EG) nr 854/2004 upphävs genom förordning (EU) 2017/625 med verkan den 14 december 2019 och i syfte att ha en enda rättsakt som omfattar alla tredjeländer eller regioner i dessa som av livsmedels- och livsmedelssäkerhetsskäl måste förtecknas för att det ska vara tillåtet att föra in vissa djur och varor på unionsmarknaden bör förteckningar över dessa djur och varor fastställas i den här förordningen.

(6)

Eftersom det inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (12) fortfarande pågår diskussioner om kraven för att av djurhälsoskäl förteckna tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in vissa produkter av animaliskt ursprung till unionen, bör det av djurhälsoskäl även tillhandahållas förteckningar över dessa produkter av animaliskt ursprung genom korshänvisningar till befintliga förteckningar i syfte att undvika dubbla förteckningar. Dessa förteckningar har upprättats på grundval av förordning (EG) nr 854/2004 och rådets direktiv 2002/99/EG, på begäran av de berörda tredjeländerna. För att tas upp på förteckningarna lämnade tredjeländernas behöriga myndigheter tillräckliga garantier, framför allt vad gäller efterlevnad eller likvärdighet med unionens livsmedelslagstiftning och organisationen av tredjelandets behöriga myndigheter. En ny bedömning av efterlevnaden av dessa villkor i enlighet med förordning (EU) 2017/625 behöver därför inte göras.

(7)

Det är nödvändigt att av livsmedels- och livsmedelssäkerhetsskäl upprätthålla gemensamma förteckningar enligt förordning (EU) 2017/625 och att av djurhälsoskäl upprätthålla befintliga förteckningar, samt att tillämpa en samordnad strategi och endast förteckna tredjeländer eller regioner i dessa, om ett kontrollprogram för restsubstanser, i tillämpliga fall, godkänts i enlighet med rådets direktiv 96/23/EG (13).

(8)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (14) fastställs krav för livsmedelsföretagare som importerar produkter av animaliskt ursprung och sammansatta produkter. Framför allt fastställs i förordningen att livsmedelsföretagare som importerar produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer eller regioner i dessa ska se till att det avsändande tredjelandet finns på en förteckning över tredjeländer från vilka import av sådana produkter är tillåten.

(9)

Övergångsbestämmelser om undantag från importvillkoren i förordning (EG) nr 853/2004 som tillämpas på vissa produkter av animaliskt ursprung fastställs i kommissionens förordning (EU) 2017/185 (15) och är tillämpliga till och med den 31 december 2020.

(10)

Ytterligare förteckningar över tredjeländer eller regioner i dessa måste därför fastställas innan övergångsbestämmelserna i förordning (EU) 2017/185 upphör att gälla, i syfte att undvika ett avbrott i införseln av sändningar av dessa produkter av animaliskt ursprung till unionen. Framför allt bör förteckningar fastställas för utsmält djurfett och fettgrevar, reptilkött, insekter samt fjälster.

(11)

Livsmedel som består av, isolerats ur eller framställts från insekter eller delar av dem, inklusive levande insekter, måste godkännas som ett nytt livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 (16). En förteckning bör upprättas över dessa produktgrupper.

(12)

Innan övergångsbestämmelserna i förordning (EU) 2017/185 upphör att gälla bör en förteckning fastställas över andra produkter av animaliskt ursprung än den för vilka särskilda förteckningar redan har fastställts i denna förordning, så att införseln till unionen av produkter av animaliskt ursprung som för närvarande importeras och som är nödvändiga för europeiska livsmedelsföretagare inte äventyras.

(13)

Övergångsbestämmelserna i förordning (EU) 2017/185 för vissa produkter av animaliskt ursprung och sammansatta produkter infördes på grund av att dessa produkter utgör en låg risk för människors hälsa eftersom de konsumeras i mycket små mängder eller tillverkningen av produkterna i stor utsträckning utesluter risker för människors hälsa. Det är därför oproportionerligt att kräva alla belägg och garantier från tredjeländer i enlighet med artikel 127.3 i förordning (EU) 2017/625 eller artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

(14)

Förteckningar bör fastställas i denna förordning och utgå från genomförandeförordning (EU) 2016/759 och beslut 2006/766/EG. Genomförandeförordning (EU) 2016/759 bör därför ändras i enlighet med detta och beslut 2006/766/EG bör upphävas.

(15)

Eftersom förordning (EU) 2017/625 ska tillämpas från och med den 14 december 2019 bör även den här förordningen tillämpas från och med den dagen.

(16)

En av djurhälsoskäl motiverad förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in sändningar av fjälster till unionen kommer att börja fastställas från och med den 21 april 2021 i enlighet med förordning (EU) 2016/429. Förteckningen över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in sändningar av fjälster avsedda att användas som livsmedel till unionen bör tillämpas först från och med samma datum. Övergångsbestämmelserna om undantag vad gäller folkhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av fjälster bör därför förlängas till och med den 20 april 2021.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Denna förordning avser förteckningar av livsmedelssäkerhetsskäl över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel ska tillåtas för införsel till unionen i enlighet med artikel 126.2 a i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    färskt kött : färskt kött enligt definitionen i punkt 1.10 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

2.    köttberedningar : köttberedningar enligt definitionen i punkt 1.15 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

3.    kött : kött enligt definitionen i punkt 1.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

4.    fjäderfä : fjäderfä enligt definitionen i punkt 1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

5.    frilevande vilt : frilevande vilt enligt definitionen i punkt 1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

6.    ägg : ägg enligt definitionen i punkt 5.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

7.    äggprodukter : äggprodukter enligt definitionen i punkt 7.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

8.    köttprodukter : köttprodukter enligt definitionen i punkt 7.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

9.    behandlade magar, blåsor och tarmar : behandlade magar, blåsor och tarmar enligt definitionen i punkt 7.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

10.    musslor : musslor enligt definitionen i punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

11.    fiskeriprodukter : fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

12.    obehandlad mjölk : obehandlad mjölk enligt definitionen i punkt 4.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

13.    mjölkprodukter : mjölkprodukter enligt definitionen i punkt 7.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

14.    råmjölk : råmjölk enligt definitionen i avsnitt IX punkt 1 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

15.    råmjölksbaserade produkter : råmjölksbaserade produkter enligt definitionen i avsnitt IX punkt 1 bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

16.    grodlår : grodlår enligt definitionen i punkt 6.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

17.    snäckor : snäckor enligt definitionen i punkt 6.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

18.    utsmält djurfett : utsmält djurfett enligt definitionen i punkt 7.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

19.    fettgrevar : fettgrevar enligt definitionen i punkt 7.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

20.    gelatin : gelatin enligt definitionen i punkt 7.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

21.    kollagen : kollagen enligt definitionen i punkt 7.8 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

22.    honung : honung enligt definitionen i del IX punkt 1 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (17).

23.    biodlingsprodukter : biodlingsprodukter enligt definitionen i del IX punkt 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 1308/2013.

24.    reptilkött : reptilkött enligt definitionen i artikel 2.16 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

25.    insekter : insekter enligt definitionen i artikel 2.17 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

Artikel 3

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in färskt kött och köttberedningar från hov- och klövdjur till unionen

Sändningar av färskt kött och köttberedningar från hov- och klövdjur avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med artikel 14 a i förordning (EU) nr 206/2010.

Artikel 4

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att till unionen föra in kött från fjäderfä, ratiter och frilevande fjädervilt, köttberedningar från fjäderfä samt ägg och äggprodukter

Sändningar av kött från fjäderfä, ratiter och frilevande fjädervilt, köttberedningar från fjäderfä samt ägg och äggprodukter avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 798/2008 (18).

Artikel 5

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att till unionen föra in kött från vilda harar och kaniner, vilda landlevande däggdjur, utom hov- och klövdjur och harar och kaniner, samt hägnade kaniner

Sändningar av kött från vilda harar och kaniner, vilda landlevande däggdjur, utom hov- och klövdjur och harar och kaniner, samt hägnade kaniner avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 119/2009.

Artikel 6

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar, utom fjälster, till unionen

Sändningar av köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar, utom fjälster, avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med artikel 3 b i beslut 2007/777/EG.

Sändningar av biltong/jerky och pastöriserade köttprodukter avsedda att användas som livsmedel får emellertid endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med del 3 i bilaga II till beslut 2007/777/EG.

Artikel 7

Tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in fjälster till unionen

Sändningar av fjälster avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med artikel 1 beslut 2003/779/EG.

Artikel 8

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in levande, kylda, frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor till unionen

Sändningar av levande, kylda, frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga I. Men införsel till unionen av de adduktorer hos kammusslor (Pectinidae) som inte tillhör vattenbruket, helt och hållet separerade från inälvor och gonader, ska tillåtas även från tredjeländer som inte förtecknas där.

Artikel 9

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in andra fiskeriprodukter än de som avses i artikel 8 till unionen

Sändningar av andra fiskeriprodukter än de som avses i artikel 8 avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga II.

Artikel 10

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in sändningar av obehandlad mjölk, råmjölk, mjölkprodukter och råmjölksbaserade produkter till unionen

Sändningar av obehandlad mjölk, råmjölk, mjölkprodukter och råmjölksbaserade produkter avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera till unionen i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 605/2010.

Artikel 11

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in grodlår till unionen

Sändningar av grodlår avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga III.

Artikel 12

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att till unionen föra in snäckor som beretts i enlighet med avsnitt XI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004

Sändningar av snäckor som beretts i enlighet med avsnitt XI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 13

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in utsmält djurfett och fettgrevar till unionen

Sändningar av utsmält djurfett och fettgrevar avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera sådana köttprodukter till unionen i enlighet med artikel 3 b i) i beslut 2007/777/EG.

Artikel 14

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in gelatin och kollagen till unionen

1.   Sändningar av gelatin och kollagen som härrör från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera sändningar av färskt kött från vissa hov- och klövdjur till unionen i enlighet med artikel 14 a i förordning (EU) nr 206/2010 eller från Malaysia, Pakistan, Sydkorea eller Taiwan.

2.   Sändningar av gelatin och kollagen som härrör från fjäderfä och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 och från vilka det är tillåtet att importera fjäderfäkött av respektive arter enligt den delen av bilagan eller om de kommer från Taiwan.

3.   Sändningar av gelatin och kollagen som härrör från fiskeriprodukter och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga II.

4.   Sändningar av gelatin och kollagen som härrör från harar och kaniner samt vilda landlevande däggdjur, utom hov- och klövdjur, och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009.

Artikel 15

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att till unionen föra in råvaror för framställning av gelatin och kollagen

1.   Sändningar av råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera sändningar av färskt kött från vissa hov- och klövdjur till unionen i enlighet med artikel 14 a i förordning (EU) nr 206/2010.

2.   Sändningar av råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från fjäderfä och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 och från vilka det är tillåtet att importera fjäderfäkött av respektive arter enligt den delen av bilagan.

3.   Sändningar av råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från fiskeriprodukter och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga II.

4.   Sändningar av råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från harar och kaniner samt vilda landlevande däggdjur, utom hov- och klövdjur, och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009.

Artikel 16

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att till unionen föra in behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen

1.   Sändningar av behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från tredjeländer som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 eller från Malaysia, Pakistan, Sydkorea eller Taiwan.

2.   Sändningar av behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från fjäderfä och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 eller från Taiwan.

3.   Sändningar av behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från fiskeriprodukter och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga II.

4.   Sändningar av behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen som härrör från harar och kaniner samt vilda landlevande däggdjur, utom hov- och klövdjur, och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009.

5.   Sändningar av de behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen som avses i avsnitt XIV kapitel I punkt 4 b iii i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer eller regioner i dessa från vilka sådana råvaror får föras in som härrör från de varorna i enlighet med artikel 15 i denna förordning.

Artikel 17

Förteckning över tredjeländer från vilka det är tillåtet att föra in honung och andra biodlingsprodukter till unionen

Sändningar av honung och andra biodlingsprodukter avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från de tredjeländer som förtecknats i kolumnen ”Land” i bilagan till kommissionens beslut 2011/163/EU (19) och märkts med ett ”X” i kolumnen ”Honung” i samma bilaga.

Artikel 18

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in vissa högförädlade produkter till unionen

Sändningar av högförädlat kondroitinsulfat, högförädlad hyaluronsyra, högförädlade andra hydrolyserade broskprodukter, högförädlat kitosan, glukosamin, löpe och husbloss samt högförädlade aminosyror avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från följande tredjeländer eller regioner i dessa:

1.

När det gäller råvaror som härrör från hov- och klövdjur, de tredjeländer som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 eller Malaysia, Pakistan, Sydkorea eller Taiwan.

2.

När det gäller råvaror som härrör från fiskeriprodukter, alla tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga II.

3.

När det gäller råvaror som härrör från fjäderfä, de tredjeländer eller områden som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008.

Artikel 19

Förteckning över tredjeländer från vilka det är tillåtet att föra in reptilkött till unionen

Sändningar av reptilkött avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från Botswana, Schweiz (20), Sydafrika, Vietnam eller Zimbabwe.

Artikel 20

Tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in insekter till unionen

Sändningar av insekter avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från och har sänts från ett tredjeland eller en region i detta, varifrån insekter godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 och förtecknas i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (21).

Artikel 21

Förteckning över tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att föra in andra produkter av animaliskt ursprung till unionen

Sändningar av andra produkter av animaliskt ursprung än de som avses i artiklarna 3–20 och som är avsedda att användas som livsmedel får endast tillåtas för införsel till unionen om de kommer från följande tredjeländer eller regioner i dessa:

1.

Om de härrör från hov- och klövdjur, de tredjeländer som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 eller Malaysia, Pakistan, Sydkorea eller Taiwan.

2.

Om de härrör från fjäderfä, de tredjeländer som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 eller Taiwan.

3.

Om de härrör från fiskeriprodukter, de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga II.

4.

Om de härrör från harar och kaniner samt vilda landlevande däggdjur, utom hov- och klövdjur, de tredjeländer och regioner i dessa som förtecknas i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009.

5.

Om de härrör från andra arter, de tredjeländer eller regioner i dessa som förtecknas i punkterna 1–4 i denna artikel för varje produkt av animaliskt ursprung.

Artikel 22

Ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/759

Genomförandeförordning (EU) 2016/759 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska utgå.

2.

Bilaga I ska utgå.

Artikel 23

Upphävande

Beslut 2006/766/EG ska upphöra att gälla. Hänvisningar till beslut 2006/766/EG ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IV till denna förordning.

Artikel 24

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska, till och med den 20 april 2021, fortsätta att tillåta införsel till sina territorier av de sändningar av fjälster som avses i artikel 7 från tredjeländer eller regioner i dessa från vilka det är tillåtet att importera sådana sändningar till unionen i enlighet med artikel 1 i beslut 2003/779/EG.

Artikel 25

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 av den 4 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel (se sidan 18 i detta nummer av EUT).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(4)  Rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EGT L 18, 23.1.2003, s. 11).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 av den 28 april 2016 om upprättande av förteckningar över tredjeländer, delar av tredjeländer och områden från vilka medlemsstaterna ska tillåta införsel till unionen av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, om fastställande av intygskrav, om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och om upphävande av beslut 2003/812/EG (EUT L 126, 14.5.2016, s. 13).

(6)  Kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 av den 12 mars 2010 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, områden eller delar därav från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och färskt kött till Europeiska unionen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 73, 20.3.2010, s. 1).

(7)  Kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 av den 9 februari 2009 om fastställande av en förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer för import till eller transitering genom gemenskapen av kött av vilda harar och kaniner, vissa vilda landlevande däggdjur och hägnade kaniner samt om kraven för veterinärintyg (EUT L 39, 10.2.2009, s. 12).

(8)  Kommissionens beslut 2007/777/EG av den 29 november 2007 om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av beslut 2005/432/EG (EUT L 312, 30.11.2007, s. 49).

(9)  Kommissionens beslut 2003/779/EG av den 31 oktober 2003 om djurhälsokrav och veterinärintyg för import från tredje land av djurtarmar (EUT L 285, 1.11.2003, s. 38).

(10)  Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 av den 2 juli 2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel (EUT L 175, 10.7.2010, s. 1).

(11)  Kommissionens beslut 2006/766/EG av den 6 november 2006 om fastställande av en förteckning över de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter är tillåten (EUT L 320, 18.11.2006, s. 53).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(13)  Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(15)  Kommissionens förordning (EU) 2017/185 av den 2 februari 2017 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (EUT L 29, 3.2.2017, s. 21).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001 (EUT L 327, 11.12.2015, s. 1).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(18)  Kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 av den 8 augusti 2008 om fastställande av en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter får importeras till och transiteras genom gemenskapen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 226, 23.8.2008, s. 1).

(19)  Kommissionens beslut 2011/163/EU av den 16 mars 2011 om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG (EUT L 70, 17.3.2011, s. 40).

(20)  I enlighet med avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (EGT L 114, 30.4.2002, s. 132).

(21)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (EUT L 351, 30.12.2017, s. 72).


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER TREDJELÄNDER ELLER REGIONER I DESSA FRÅN VILKA DET ÄR TILLÅTET ATT FÖRA IN LEVANDE, KYLDA, FRYSTA ELLER BEREDDA MUSSLOR, TAGGHUDINGAR, MANTELDJUR OCH MARINA SNÄCKOR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL TILL UNIONEN  (1)

LAND, ISO-KOD

TREDJELÄNDER ELLER REGIONER I DESSA

ANMÄRKNINGAR

AU

Australien

 

CA

Kanada

 

CH

Schweiz (2)

 

CL

Chile

 

GL

Grönland

 

JM

Jamaica

Endast marina snäckor

JP

Japan

Endast frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor

KR

Sydkorea

Endast frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor

MA

Marocko

Beredda musslor av arten Acanthocardia tuberculatum ska åtföljas av a) ett extra hälsointyg i enlighet med förlagan i tillägg V del B i bilaga VI till kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 27) och b) analysresultaten av ett test som visar att musslorna inte innehåller sådana halter av paralytiskt skaldjursgift (PSP) som kan påvisas genom bioassay

NZ

Nya Zeeland

 

PE

Peru

Endast rensade Pectinidae (kammusslor) från vattenbruk

TH

Thailand

Endast frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor

TN

Tunisien

 

TR

Turkiet

 

US

Förenta staterna

Delstaten Washington och Massachusetts

UY

Uruguay

 

VN

Vietnam

Endast frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor


(1)  Inbegripet sådana som omfattas av definitionen av fiskeriprodukter i punkt 3.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(2)  I enlighet med avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (EGT L 114, 30.4.2002, s. 132).


BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER TREDJELÄNDER ELLER REGIONER I DESSA FRÅN VILKA DET ÄR TILLÅTET ATT FÖRA IN ANDRA FISKERIPRODUKTER ÄN DEM SOM OMFATTAS AV BILAGA I TILL UNIONEN

LAND, ISO-KOD

TREDJELÄNDER ELLER REGIONER I DESSA

BEGRÄNSNINGAR

AE

Förenade Arabemiraten

 

AG

Antigua och Barbuda

Endast levande hummer

AL

Albanien

 

AM

Armenien

Endast levande viltlevande kräftor, värmebehandlade viltfångade kräftor och frysta viltfångade kräftor

AO

Angola

 

AR

Argentina

 

AU

Australien

 

AZ

Azerbajdzjan

Endast kaviar

BA

Bosnien och Hercegovina

 

BD

Bangladesh

 

BJ

Benin

 

BN

Brunei

Endast vattenbruksprodukter

BR

Brasilien

 

BQ

Bonaire, Sint Eustatius, Saba

 

BS

Bahamas

 

BY

Vitryssland

 

BZ

Belize

 

CA

Kanada

 

CG

Kongo

Endast fiskeriprodukter som fångats, (eventuellt) rensats, frysts och slutförpackats till sjöss

CH

Schweiz (1)

 

CI

Elfenbenskusten

 

CL

Chile

 

CN

Kina

 

CO

Colombia

 

CR

Costa Rica

 

CU

Kuba

 

CV

Kap Verde

 

CW

Curaçao

 

DZ

Algeriet

 

EC

Ecuador

 

EG

Egypten

 

ER

Eritrea

 

FJ

Fiji

 

FK

Falklandsöarna

 

GA

Gabon

 

GD

Grenada

 

GE

Georgien

 

GH

Ghana

 

GL

Grönland

 

GM

Gambia

 

GN

Guinea

Endast fisk som inte har genomgått någon annan form av bearbetning eller beredning än bortskärande av huvud, rensning, kylning eller frysning. Den minskning av frekvensen fysiska kontroller som föreskrivs i kommissionens beslut 94/360/EG (EGT L 158, 25.6.1994, s. 41) ska inte gälla.

GT

Guatemala

 

GY

Guyana

 

HK

Hongkong

 

HN

Honduras

 

ID

Indonesien

 

IL

Israel

 

IN

Indien

 

IR

Iran

 

JM

Jamaica

 

JP

Japan

 

KE

Kenya

 

KI

Kiribati

 

KR

Sydkorea

 

KZ

Kazakstan

 

LK

Sri Lanka

 

MA

Marocko

 

MD

Moldavien

Endast kaviar

ME

Montenegro

 

MG

Madagaskar

 

MK

Nordmakedonien

 

MM

Myanmar/Burma

 

MR

Mauretanien

 

MU

Mauritius

 

MV

Maldiverna

 

MX

Mexiko

 

MY

Malaysia

 

MZ

Moçambique

 

NA

Namibia

 

NC

Nya Kaledonien

 

NG

Nigeria

 

NI

Nicaragua

 

NZ

Nya Zeeland

 

OM

Oman

 

PA

Panama

 

PE

Peru

 

PF

Franska Polynesien

 

PG

Papua Nya Guinea

 

PH

Filippinerna

 

PM

Saint-Pierre-et-Miquelon

 

PK

Pakistan

 

RS

Serbien

Med undantag för Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999

 

RU

Ryssland

 

SA

Saudiarabien

 

SB

Salomonöarna

 

SC

Seychellerna

 

SG

Singapore

 

SH

Sankt Helena

Inkluderar inte öarna Tristan da Cunha och Ascension

 

Tristan da Cunha

Inkluderar inte öarna Sankt Helena och Ascension

Endast hummer (färsk eller fryst)

SN

Senegal

 

SR

Surinam

 

SV

El Salvador

 

SX

Sint-Maarten

 

TG

Togo

 

TH

Thailand

 

TN

Tunisien

 

TR

Turkiet

 

TW

Taiwan

 

TZ

Tanzania

 

UA

Ukraina

 

UG

Uganda

 

US

Förenta staterna

 

UY

Uruguay

 

VE

Venezuela

 

VN

Vietnam

 

YE

Jemen

 

ZA

Sydafrika

 

ZW

Zimbabwe

 


(1)  I enlighet med avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (EGT L 114, 30.4.2002, s. 132).


BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER TREDJELÄNDER ELLER REGIONER I DESSA FRÅN VILKA DET ÄR TILLÅTET ATT FÖRA IN GRODLÅR OCH SNÄCKOR SOM ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL OCH SOM BERETTS I ENLIGHET MED AVSNITT XI I BILAGA III TILL FÖRORDNING (EG) NR 853/2004 TILL UNIONEN

LAND, ISO-KOD

TREDJELÄNDER ELLER REGIONER I DESSA

BEGRÄNSNINGAR

AE

Förenade Arabemiraten

 

AL

Albanien

 

AO

Angola

 

AR

Argentina

 

AU

Australien

 

AZ

Azerbajdzjan

 

BA

Bosnien och Hercegovina

 

BD

Bangladesh

 

BJ

Benin

 

BR

Brasilien

 

BQ

Bonaire, Sint Eustatius, Saba

 

BS

Bahamas

 

BY

Vitryssland

 

BZ

Belize

 

CA

Kanada

 

CH

Schweiz (1)

 

CI

Elfenbenskusten

 

CL

Chile

 

CN

Kina

 

CO

Colombia

 

CR

Costa Rica

 

CU

Kuba

 

CV

Kap Verde

 

CW

Curaçao

 

DZ

Algeriet

 

EC

Ecuador

 

EG

Egypten

 

ER

Eritrea

 

FJ

Fiji

 

FK

Falklandsöarna

 

GA

Gabon

 

GD

Grenada

 

GE

Georgien

 

GH

Ghana

 

GL

Grönland

 

GM

Gambia

 

GT

Guatemala

 

GY

Guyana

 

HK

Hongkong

 

HN

Honduras

 

ID

Indonesien

 

IL

Israel

 

IN

Indien

 

IR

Iran

 

JM

Jamaica

 

JP

Japan

 

KE

Kenya

 

KI

Kiribati

 

KR

Sydkorea

 

KZ

Kazakstan

 

LK

Sri Lanka

 

MA

Marocko

 

MD

Moldavien

Endast snäckor

ME

Montenegro

 

MG

Madagaskar

 

MK

Nordmakedonien

 

MM

Myanmar/Burma

 

MR

Mauretanien

 

MU

Mauritius

 

MV

Maldiverna

 

MX

Mexiko

 

MY

Malaysia

 

MZ

Moçambique

 

NA

Namibia

 

NC

Nya Kaledonien

 

NG

Nigeria

 

NI

Nicaragua

 

NZ

Nya Zeeland

 

OM

Oman

 

PA

Panama

 

PE

Peru

 

PF

Franska Polynesien

 

PG

Papua Nya Guinea

 

PH

Filippinerna

 

PM

Saint-Pierre-et-Miquelon

 

PK

Pakistan

 

RS

Serbien

Med undantag för Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999

 

RU

Ryssland

 

SA

Saudiarabien

 

SB

Salomonöarna

 

SC

Seychellerna

 

SG

Singapore

 

SH

Sankt Helena

Inkluderar inte öarna Tristan da Cunha och Ascension

 

SN

Senegal

 

SR

Surinam

 

SV

El Salvador

 

SX

Sint-Maarten

 

SY

Syrien

Endast snäckor

TG

Togo

 

TH

Thailand

 

TN

Tunisien

 

TR

Turkiet

 

TW

Taiwan

 

TZ

Tanzania

 

UA

Ukraina

 

UG

Uganda

 

US

Förenta staterna

 

UY

Uruguay

 

VE

Venezuela

 

VN

Vietnam

 

YE

Jemen

 

ZA

Sydafrika

 

ZW

Zimbabwe

 


(1)  I enlighet med avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (EGT L 114, 30.4.2002, s. 132).


BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL SOM AVSES I ARTIKEL 23

Beslut 2006/766/EG

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 8

Artikel 2

Artikel 9

Artikel 3

Artikel 4

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II


17.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/51


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/627

av den 15 mars 2019

om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller offentlig kontroll

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 18.8, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2017/625 innehåller bestämmelser om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som medlemsstaternas behöriga myndigheter utför för att verifiera att unionslagstiftningen efterlevs bl.a. på området livsmedelssäkerhet i alla produktions-, bearbetnings- och distributionsled. Där föreskrivs särskilt att offentlig kontroll ska utföras av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Genom förordning (EU) 2017/625 upphävs dessutom förordning (EG) nr 854/2004 (2) med verkan den 14 december 2019. Den förordningen innehåller särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, inklusive krav på enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av kontrollen.

(2)

Bestämmelserna i den här förordningen bör säkerställa att kraven bibehålls, för att säkerställa verifieringen av att livsmedelsföretagarna följer bestämmelserna om säker hantering av produkter av animaliskt ursprung, särskilt bestämmelserna i

rådets direktiv 96/23/EG (3) vad gäller införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (4) vad gäller kontroll av transmissibel spongiform encefalopati,

rådets direktiv 2002/99/EG (5) vad gäller djurhälsoregler för produkter av animaliskt ursprung,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (6) vad gäller allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (7) vad gäller övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen,

kommissionens beslut 2003/467/EG (8) vad gäller kontroll av tuberkulos, brucellos och enzootisk bovin leukos,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 (9) vad gäller bekämpning av salmonella,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (10) vad gäller livsmedelshygien,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (11) vad gäller särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung,

rådets förordning (EG) nr 1/2005 (12) vad gäller skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden,

kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (13) vad gäller mikrobiologiska kriterier för livsmedel,

kommissionens förordningar (EG) nr 1881/2006 (14) och (EG) nr 124/2009 (15) vad gäller gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel,

rådets direktiv 2007/43/EG (16) vad gäller skydd av kycklingar,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (17) vad gäller hälsobestämmelser för animaliska biprodukter,

rådets förordning (EG) nr 1099/2009 (18) vad gäller skydd av djur vid tidpunkten för avlivning,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EG (19) vad gäller skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål,

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 636/2014 (20) vad gäller handel med icke avhudat frilevande storvilt,

kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1375 (21) vad gäller offentlig kontroll av trikiner, och

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2016/429 (22) vad gäller djurhälsobestämmelser.

(3)

De praktiska arrangemangen för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung bör övervägas om en miniminivå för offentlig kontroll behövs för att hantera de erkända, enhetliga faror och risker som produkter av animaliskt ursprung kan utgöra, som omfattar alla aspekter av betydelse för skydd av människors hälsa och, i förekommande fall, djurs hälsa och djurskydd. De bör bygga på senaste tillgängliga relevanta uppgifter och vetenskapliga belägg i yttranden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

(4)

Den 31 augusti 2011 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om faror för människors hälsa som måste omfattas av besiktning av kött (svin) (23). Rekommendationerna i det yttrandet beaktades i de krav för besiktning av svinkött som fastställs i förordning (EG) nr 854/2004 och bör beaktas i de krav som fastställs i den här förordningen.

(5)

Den 23 maj 2012 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om faror för människors hälsa som måste omfattas av besiktning av kött (fjäderfä) (24). I yttrandet identifieras Campylobacter spp. och Salmonella spp. som de viktigaste farorna som bör omfattas av besiktning av kött genom ett integrerat system för att garantera livsmedelsäkerheten, som uppnås genom förbättrad information från livsmedelskedjan och riskbaserade insatser.

(6)

Den 6 juni 2013 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om faror för människors hälsa som måste omfattas av besiktning av kött (nötkreatur) (25). I yttrandet identifieras Salmonella spp. och patogen verocytotoxinproducerande Escherichia coli (E. coli) som de mest relevanta farorna när det gäller besiktning av kött från nötkreatur. I yttrandet avråds från palpation och anskärning vid besiktning efter slakt för djur som genomgått normal slakt, eftersom man på så sätt skulle kunna minska spridningen och korskontaminering med högprioriterade biologiska faror. Däremot bör man fortsätta med sådan palpation och anskärning vid besiktning efter slakt som är nödvändig för att undersöka förekomsten av tuberkulos och dynt av Taenia saginata (bandmask).

(7)

Den 6 juni 2013 antog Efsa också ett vetenskapligt yttrande om faror för människors hälsa som måste omfattas av besiktning av kött från får och getter (26). I yttrandet identifieras patogen verocytotoxinproducerande E. coli som den mest relevanta faran när det gäller besiktning av kött från får och getter. Även där avråds från palpation och anskärning i möjligaste mån vid besiktning efter slakt för får och getter som genomgått normal slakt. Däremot bör man, för att övervaka djurs- och människors hälsa, fortsätta med palpation och anskärning för övervakning av tuberkulos och fascioliasis vid besiktning efter slakt av äldre djur.

(8)

Den 6 juni 2013 antog Efsa vidare ett vetenskapligt yttrande om faror för människors hälsa som måste omfattas av besiktning av kött (hovdjur) (27). I yttrandet rekommenderas enbart okulärbesiktning av hovdjur, vilket skulle kunna ha en betydande gynnsam effekt på den mikrobiologiska statusen för kött från slaktkroppar av hovdjur. Det anses osannolikt att sådan besiktning skulle påverka den övergripande övervakningen av djursjukdomar.

(9)

Den 6 juni 2013 antog Efsa också ett vetenskapligt yttrande om besiktning av kött från hägnat vilt. I yttrandet avråds från palpation och anskärning om det inte har påvisats några avvikelser, samtidigt som det betonas att utebliven palpation och anskärning skulle kunna få konsekvenser för den övergripande övervakningen av tuberkulos.

(10)

Rekommendationerna i Efsas yttranden bör beaktas vid fastställandet av enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. De möjliga konsekvenserna för handeln med tredjeländer bör också beaktas. Samtidigt bör man säkerställa en smidig övergång från de nuvarande kraven i förordning (EG) nr 854/2004.

(11)

Dessa praktiska arrangemang bör tillämpas på offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung enligt artikel 18 i förordning (EU) 2017/625 och i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 (28). De praktiska arrangemangen för utförandet av offentlig kontroll bör vara enhetliga och underlätta tillämpningen av kraven på en miniminivå för offentlig kontroll, med hänsyn till småföretags storlek i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2017/625, genom icke-diskriminerade användning av ett tröskelvärde.

(12)

Eftersom slakteriers och vilthanteringsanläggningars struktur varierar mellan de olika medlemsstaterna bör ett tröskelvärde grundas på antalet djur som slaktas eller hanteras eller på belägg för att det utgör en låg, fast procentandel av det kött som släpps ut på marknaden. I artikel 17.6 i förordning (EG) nr 1099/2009 definieras djurenhet och fastställs omräkningstal för att ange antalet djur av en viss art i en sådan djurenhet. Dessa bestämmelser bör användas för att fastställa tröskelvärden och i möjligaste mån harmonisera undantag från vissa krav på grundval av slakteriets storlek.

(13)

De särskilda kraven för de behöriga myndigheternas revisioner bör också bibehållas för att säkerställa enhetlig praktisk verifiering av efterlevnaden av unionskraven för produkter av animaliskt ursprung. Revisioner är särskilt viktiga för verifiering av allmänna och särskilda hygienkrav och tillämpning av förfaranden som bygger på faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP).

(14)

Verifiering av efterlevnaden av kraven för identifieringsmärken i avsnitt I i bilaga II till förordning 853/2004/EG, som för närvarande anges i förordning (EG) nr 854/2004, bör bibehållas för att djuren ska kunna spåras.

(15)

Besiktning före och efter slakt är av största vikt för att verifiera efterlevnaden av kraven när det gäller människors och djurs hälsa och djurskydd. För att säkerställa minst samma nivå på skyddet av människors och djurs hälsa samt djurskyddet som föreskrivs i förordning (EG) nr 854/2004 och rättvis handel på en öppen marknad, är det nödvändigt att fastställa enhetliga praktiska krav för sådan besiktning, också när offentlig kontroll utförs under den officiella veterinärens ansvar. När det gäller offentlig kontroll av färskt kött bör besiktningen kompletteras med lämpliga dokumentkontroller, kontroller av säkert bortskaffande av specificerat riskmaterial, enligt definitionen i artikel 3.1 g i förordning (EG) nr 999/2001, och andra animaliska biprodukter och laboratorietester i förekommande fall.

(16)

Det är viktigt att identifiera fall av misstänkt och fastställd bristande efterlevnad där de behöriga myndigheterna måste vidta åtgärder avseende vissa produkter av animaliskt ursprung. Bristande efterlevnad av god hygienpraxis bör också leda till att de behöriga myndigheterna vidtar korrigerande åtgärder.

(17)

Kontrollmärket, enligt definitionen i artikel 3.51 i förordning (EU) 2017/625, omfattar kött från vissa djurarter och attesterar att köttet är tjänligt som livsmedel. Det bör fastställas särskilda, enhetliga tekniska krav för kontrollmärket och de praktiska arrangemangen för dess anbringande för att ange om köttet är tjänligt som livsmedel och förhindra störningar av handeln.

(18)

I kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 (29) fastställs bl.a. tillämpningsåtgärder för genomförandet av offentlig kontroll enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 vad gäller erkända testmetoder för marina biotoxiner i levande musslor, testmetoder för obehandlad mjölk och värmebehandlad mjölk, offentlig kontroll av fiskeriprodukter samt besiktning av kött. I den här förordningen bör man slå ihop alla tillämpningsåtgärder för genomförandet av offentlig kontroll, inklusive tillämpningsåtgärderna i förordning (EG) 2074/2005. De bör strykas i förordning (EG) 2074/2005.

(19)

De nuvarande villkoren för klassificering och övervakning av klassificerade produktions- och återutläggningsområden för levande musslor har visat sig vara effektiva och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. De bör därför bibehållas.

(20)

Man bör bibehålla en referensmetod för analys av E. coli hos levande musslor i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004.

(21)

Gränsvärdena för marina biotoxiner fastställs i förordning (EG) nr 853/2004. I avsnitt VII kapitel V punkt 2 i bilaga III till den förordningen anges att levande musslor inte får innehålla marina biotoxiner i sammanlagda kvantiteter (uppmätta i hela kroppen eller varje ätbar del separat) som överstiger gränsvärdena i det kapitlet.

(22)

Det bör fastställas särskilda krav för utförandet av offentlig kontroll och den enhetliga minimifrekvensen för sådan offentlig kontroll av obehandlad mjölk och mjölkprodukter, för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå och rättvis konkurrens mellan livsmedelsföretagarna.

(23)

Det bör fastställas särskilda krav för utförandet av offentlig kontroll och den enhetliga minimifrekvensen för sådan offentlig kontroll av fiskeriprodukter, för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå och rättvis konkurrens mellan livsmedelsföretagarna. Denna kontroll bör omfatta åtminstone regelbundna kontroller av hygienförhållanden vid landning och första försäljning, regelbundna inspektioner av fartyg och anläggningar, bl.a. fiskauktionshallar och grossistmarknader, samt kontroller av lagring och transport. Det bör också fastställas särskilda krav för kontroll av fartyg.

(24)

Dessa kontroller bör också inbegripa praktiska arrangemang när det gäller organoleptiska undersökningar, färskhetsindikatorer, kontroller av histaminer, restsubstanser och främmande ämnen samt mikrobiologiska undersökningar. Man bör ägna särskild uppmärksamhet åt kontroll av parasiter och giftiga fiskeriprodukter. Fiskeriprodukter som inte uppfyller hygienkraven ska förklaras otjänliga som livsmedel.

(25)

Det bör också fastställas särskilda krav på offentlig kontroll av fiskeriprodukter som fångats av fartyg som för en medlemsstats flagg och som förts in till unionen efter att ha transporterats i ett tredjeland med eller utan lagring.

(26)

Det finns ett växande intresse av produktion och utsläppande på marknaden av reptilkött. För att säkerställa att reptilkött är säkert är det befogat att införa särskild offentlig kontroll vid slakt utöver de befintliga allmänna hygienregler som fastställts i förordning (EG) nr 852/2004 och den kontroll av trikiner (Trichinella) som fastställts i genomförandeförordning (EU) 2015/1375.

(27)

Förordning (EG) nr 2074/2005 bör ändras i enlighet med detta.

(28)

Eftersom förordning (EG) nr 854/2004 upphävs genom förordning (EU) 2017/625 med verkan den 14 december 2019 bör även den här förordningen tillämpas från och med den dagen.

(29)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs enhetliga praktiska arrangemang för att utföra offentlig kontroll och vidta offentliga åtgärder när det gäller framställning av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. De behöriga myndigheterna ska utföra denna offentliga kontroll och vidta dessa offentliga åtgärder med beaktande av kraven i artikel 18.2, 18.3 och 18.5 i förordning (EU) 2017/625 och delegerad förordning (EU) 2019/624.

De särskilda bestämmelserna omfattar följande:

a)

Särskilda krav och enhetlig minimifrekvens för offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung, när det gäller revision och identifieringsmärkning.

b)

Särskilda krav och enhetlig minimifrekvens för offentlig kontroll av färskt kött, inklusive särskilda krav för revision och specifika uppgifter när det gäller kontroll av färskt kött.

c)

Åtgärder som ska vidtas i händelse av att färskt kött inte uppfyller unionskraven på skydd av människors och djurs hälsa samt djurskydd.

d)

Tekniska krav och praktiska arrangemang när det gäller det kontrollmärke som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004.

e)

Särskilda krav och enhetlig minimifrekvens för offentlig kontroll av mjölk, råmjölk, mjölkprodukter och råmjölksbaserade produkter.

f)

Villkor för klassificering och övervakning av klassificerade produktions- och återutläggningsområden för levande musslor, inklusive de beslut som ska fattas efter övervakning av klassificerade produktions- och återutläggningsområden.

g)

Särskilda krav och enhetlig minimifrekvens för offentlig kontroll av fiskeriprodukter.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    färskt kött : färskt kött enligt definitionen i punkt 1.10 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004,

2.    råmjölk : råmjölk enligt definitionen i avsnitt IX punkt 1 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

3.    mjölkprodukter : mjölkprodukter enligt definitionen i punkt 7.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

4.    råmjölksbaserade produkter : råmjölksbaserade produkter enligt definitionen i avsnitt IX punkt 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

5.    produktionsområde : produktionsområde enligt definitionen i punkt 2.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

6.    återutläggningsområde : återutläggningsområde enligt definitionen i punkt 2.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

7.    musslor : musslor enligt definitionen i punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

8.    fiskeriprodukter : fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

9.    anläggning : anläggning enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EG) nr 852/2004.

10.    livsmedelsföretagare : livsmedelsföretagare enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (30).

11.    mikrobiologiskt kriterium : mikrobiologiskt kriterium enligt definitionen i artikel 2 b i förordning (EG) nr 2073/2005.

12.    slakteri : slakteri enligt definitionen i punkt 1.16 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

13.    spårbarhet : spårbarhet enligt definitionen i artikel 3.15 i förordning (EG) nr 178/2002.

14.    specificerat riskmaterial : specificerat riskmaterial enligt definitionen i artikel 3.1 g i förordning (EG) nr 999/2001.

15.    kontaminering : kontaminering enligt definitionen i artikel 2.1 f i förordning (EG) nr 852/2004.

16.    jordbruksanläggning som djuren kommer från : jordbruksanläggning som djuren kommer från enligt definitionen i artikel 2.2 i delegerad förordning (EU) 2019/624.

17.    primärproduktion : primärproduktion enligt definitionen i artikel 3.17 i förordning (EG) nr 178/2002.

18.    tama hov- och klövdjur : tama hov- och klövdjur enligt definitionen i punkt 1.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

19.    vilthanteringsanläggning : vilthanteringsanläggning enligt definitionen i punkt 1.18 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

20.    frilevande storvilt : frilevande storvilt enligt definitionen i punkt 1.8 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

21.    flock : flock enligt definitionen i artikel 2.3 b i förordning (EG) nr 2160/2003.

22.    hardjur : hardjur enligt definitionen i punkt 1.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

23.    slaktkropp : slaktkropp enligt definitionen i punkt 1.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

24.    slaktbiprodukter : slaktbiprodukter enligt definitionen i punkt 1.11 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

25.    småskaligt slakteri : småskaligt slakteri enligt definitionen i artikel 2.17 i delegerad förordning (EU) 2019/624.

26.    småskalig vilthanteringsanläggning : småskalig vilthanteringsanläggning enligt definitionen i artikel 2.18 i delegerad förordning (EU) 2019/624.

27.    djurenhet : djurenhet enligt definitionen i artikel 17.6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

28.    frilevande småvilt : frilevande småvilt enligt definitionen i punkt 1.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

29.    fjäderfä : fjäderfä enligt definitionen i punkt 1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

30.    styckningsanläggning : styckningsanläggning enligt definitionen i punkt 1.17 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

31.    inälvor : inälvor enligt definitionen i punkt 1.12 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

32.    kött : kött enligt definitionen i punkt 1.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

33.    hägnat vilt : hägnat vilt enligt definitionen i punkt 1.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

34.    frilevande vilt : frilevande vilt enligt definitionen i punkt 1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

35.    mjölkproduktionsanläggning : mjölkproduktionsanläggning enligt definitionen i punkt 4.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

36.    obehandlad mjölk : obehandlad mjölk enligt definitionen i punkt 4.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

37.    reningsanläggning : reningsanläggning enligt definitionen i punkt 2.8 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

38.    marina biotoxiner : marina biotoxiner enligt definitionen i punkt 2.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

39.    stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan : stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan enligt definitionen i artikel 3.16 i förordning (EG) nr 178/2002.

40.    leveranscentral : leveranscentral enligt definitionen i punkt 2.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

41.    utsläppande på marknaden : utsläppande på marknaden enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002.

42.    fabriksfartyg : fabriksfartyg enligt definitionen i punkt 3.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

43.    frysfartyg : frysfartyg enligt definitionen i punkt 3.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

44.    reptiler : reptiler enligt definitionen i artikel 2.15 i kommissionens delegerade förordning 2019/625 (31).

45.    reptilkött : reptilkött enligt definitionen i artikel 2.16 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

46.    färska fiskeriprodukter : färska fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

47.    beredda fiskeriprodukter : beredda fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

48.    bearbetade fiskeriprodukter : bearbetade fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 7.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

AVDELNING II

SÄRSKILDA KRAV FÖR UTFÖRANDET AV OFFENTLIG KONTROLL OCH DEN ENHETLIGA MINIMIFREKVENSEN FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG

KAPITEL 1

Särskilda krav för de behöriga myndigheternas revisioner i anläggningar som hanterar produkter av animaliskt ursprung

Artikel 3

Krav som omfattas av revision

1.   Vid revision av god hygienpraxis i anläggningarna ska de behöriga myndigheterna verifiera att livsmedelsföretagare som hanterar produkter av animaliskt ursprung tillämpar förfarandena fortlöpande och på rätt sätt åtminstone när det gäller följande:

a)

Utformning och underhåll av lokaler och utrustning.

b)

Hygienen före, under och efter processen.

c)

Personlig hygien.

d)

Utbildning i hygien och arbetsmetoder.

e)

Bekämpning av skadedjur.

f)

Vattenkvalitet.

g)

Kontroll av temperaturen.

h)

Kontroll av djur eller livsmedel som anländer till och lämnar anläggningen och alla följedokument.

2.   Vid revision av förfaranden som bygger på faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004 ska de behöriga myndigheterna verifiera att livsmedelsföretagare som hanterar produkter av animaliskt ursprung tillämpar dessa förfaranden fortlöpande och på rätt sätt.

3.   De ska särskilt kontrollera om förfarandena, så långt det är möjligt, garanterar att produkterna av animaliskt ursprung

a)

uppfyller kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 2073/2005 när det gäller mikrobiologiska kriterier,

b)

är förenliga med unionslagstiftningen om

övervakning av kemiska restsubstanser, i enlighet med rådets direktiv 96/23/EG och kommissionens beslut 97/747/EG (32),

MRL-värden för farmakologiskt aktiva substanser, i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 (33) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/470 (34),

förbjudna och otillåtna ämnen, i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 37/2010, rådets direktiv 96/22/EG (35) och kommissionens beslut 2005/34/EG (36),

främmande ämnen, i enlighet med förordningarna (EG) nr 1881/2006 och (EG) nr 124/2009 där det fastställs gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel,

bekämpningsmedelsrester, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (37),

c)

inte innehåller något som innebär en fysisk fara, t.ex. främmande föremål.

4.   Om en livsmedelsföretagare använder förfaranden som anges i riktlinjer för tillämpningen av HACCP-baserade principer, i enlighet med artikel 5.5 i förordning (EG) nr 852/2004, ska det vid revisionen kontrolleras att riktlinjerna tillämpas på rätt sätt.

5.   När de behöriga myndigheterna utför revisionsuppgifter ska de lägga särskild vikt vid följande:

a)

Att fastställa huruvida personalen och personalens arbete i anläggningen under alla skeden i produktionsprocessen uppfyller kraven avseende hygienpraxis och HACCP i artikel 3 i förordning (EG) nr 2073/2005, artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 852/2004 och artikel 3.1 i förordning (EG) nr 853/2004. Som stöd för revisionen får de behöriga myndigheterna kontrollera arbetets genomförande för att konstatera huruvida personalen är tillräckligt kvalificerad.

b)

Att verifiera livsmedelsföretagarnas relevanta dokumentation.

c)

Att vid behov ta prover för laboratorieanalys.

d)

Att dokumentera iakttagelser och resultatet av revisionen.

Artikel 4

Inriktning och frekvens för revision

1.   Inriktningen och frekvensen för revisionsuppgifterna i fråga om enskilda anläggningar ska anpassas till den risk som bedöms föreligga. De behöriga myndigheterna ska i detta syfte regelbundet bedöma

a)

riskerna för människors och, i förekommande fall, djurs hälsa,

b)

djurskyddsaspekter, när det gäller slakterier,

c)

produktionsprocessernas typ och kapacitet,

d)

i vilken utsträckning livsmedelsföretagaren tidigare efterlevt livsmedelslagstiftningen.

2.   Om livsmedelsföretagare i livsmedelskedjan vidtar ytterligare åtgärder för att garantera säkra livsmedel genom att tillämpa integrerade system, egenkontroller, certifiering utförd av en oberoende tredje part eller på annat sätt, och om dessa åtgärder är dokumenterade och de djur som omfattas av sådana system klart kan identifieras, får de behöriga myndigheterna ta hänsyn till sådana åtgärder när de utför revisioner för att granska god hygienpraxis och de HACCP-baserade förfarandena.

KAPITEL II

Särskilda krav för identifieringsmärkning

Artikel 5

Efterlevnaden av kraven i förordning (EG) nr 853/2004 när det gäller anbringandet av identifieringsmärken ska verifieras i alla anläggningar som godkänts enligt den förordningen, utöver verifiering av att andra krav på spårbarhet iakttas i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002.

KAPITEL III

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen

Artikel 6

Medlemsstaterna ska informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om den vetenskapliga och tekniska utveckling som avses i artikel 16.2 b i förordning (EU) 2017/625 för ställningstagande och åtgärder i förekommande fall.

AVDELNING III

SÄRSKILDA KRAV FÖR UTFÖRANDET AV OFFENTLIG KONTROLL OCH DEN ENHETLIGA MINIMIFREKVENSEN FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV FÄRSKT KÖTT

KAPITEL 1

Revision

Artikel 7

Ytterligare krav på revision i anläggningar som hanterar färskt kött

1.   Utöver de krav på revision som anges i artiklarna 3 och 4 ska de behöriga myndigheterna vid revision i anläggningar som hanterar färskt kött verifiera att livsmedelsföretagarnas egna förfaranden alltid följer bestämmelserna för insamling, transport, lagring och hantering av färskt kött och användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, inklusive specificerat riskmaterial, som livsmedelsföretagarna har ansvaret för.

2.   Vid revision i slakterier ska de behöriga myndigheterna kontrollera utvärderingen av informationen från livsmedelskedjan, i enlighet med avsnitt III i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

3.   Vid revision av HACCP-baserade förfaranden ska de behöriga myndigheterna kontrollera att det tas vederbörlig hänsyn till förfarandena i avsnitt II i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 och att livsmedelsföretagarnas förfaranden i möjligaste mån garanterar att det färska köttet

a)

inte uppvisar några patologiska avvikelser eller förändringar,

b)

inte uppvisar

i)

någon fekal kontaminering eller

ii)

någon annan kontaminering som anses utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa,

c)

uppfyller de mikrobiologiska kriterierna i artikel 3 i förordning (EG) nr 2073/2005,

d)

inte innehåller något specificerat riskmaterial, i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 999/2001.

KAPITEL II

Offentlig kontroll av färskt kött

Artikel 8

Revisionsresultatens relevans

Vid offentlig kontroll i enlighet med detta kapitel ska den officiella veterinären beakta resultaten av de revisioner som utförts i enlighet med kapitel I. I förekommande fall ska den officiella veterinären inrikta den offentliga kontrollen på brister som upptäckts vid tidigare revisioner.

Avsnitt 1:

Dokumentkontroll

Artikel 9

De behöriga myndigheternas skyldigheter när det gäller dokumentkontroll

1.   De behöriga myndigheterna ska informera livsmedelsföretagaren vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från om minimikraven för den information från livsmedelskedjan som ska lämnas till den som ansvarar för driften vid slakteriet i enlighet med avsnitt III i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

2.   De behöriga myndigheterna ska utföra nödvändiga dokumentkontroller för att verifiera att

a)

information från livsmedelskedjan konsekvent och effektivt förmedlas mellan den livsmedelsföretagare som fött upp eller hållit djuren innan de sändes till slakt och den som ansvarar för driften vid slakteriet,

b)

informationen från livsmedelskedjan är giltig och tillförlitlig,

c)

återkoppling av relevant information till den jordbruksanläggning som djuren kommer från i tillämpliga fall ges i enlighet med artikel 39.5.

3.   Om djur sänds för slakt till en annan medlemsstat ska de behöriga myndigheterna där den jordbruksanläggning som djuren kommer från är belägen och på den ort där slakten utförts samarbeta för att säkerställa att den information från livsmedelskedjan som lämnas av livsmedelsföretagaren vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från är lättillgänglig för den som ansvarar för driften vid det slakteri som tar emot informationen.

Artikel 10

Den officiella veterinärens skyldigheter när det gäller dokumentkontroll

1.   Den officiella veterinären ska verifiera resultaten av kontrollerna och utvärderingarna av den information från livsmedelskedjan som lämnas av den som ansvarar för driften vid slakteriet i enlighet med avsnitt III i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004. Den officiella veterinären ska beakta dessa kontroller och utvärderingar i samband med besiktning före och efter slakt, tillsammans med annan relevant information i dokumentationen från den jordbruksanläggning som djuren kommer från.

2.   I samband med besiktning före och efter slakt ska den officiella veterinären beakta de officiella intyg som föreskrivs i artikel 29 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 (38) och eventuella försäkringar från veterinärer som utför offentlig kontroll eller andra kontroller inom primärproduktionen.

3.   Vid nödslakt av tama hov- och klövdjur utanför slakteriet ska den officiella veterinären vid slakteriet granska de intyg som föreskrivs i artikel 29 i genomförandeförordning (EU) 2019/628 och som utfärdats av den officiella veterinär som utfört besiktningen före slakt i enlighet med avsnitt I kapitel VI punkt 6 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och all annan relevant information som lämnats av livsmedelsföretagaren.

4.   När det gäller frilevande storvilt ska den officiella veterinären vid vilthanteringsanläggningen granska och beakta det intyg som medföljer djurkroppen och har utfärdats av en utbildad person, i enlighet med avsnitt IV kapitel II punkt 4 a i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

Avsnitt 2:

Besiktning före slakt

Artikel 11

Krav när det gäller besiktning före slakt i slakteriet

1.   Det ska utföras en besiktning före slakt på alla djur. Besiktningen kan dock begränsas till ett representativt urval fåglar från varje flock och ett representativt urval hardjur från varje jordbruksanläggning som djuren kommer från.

2.   Besiktningen före slakt ska äga rum inom 24 timmar efter djurens ankomst till slakteriet och mindre än 24 timmar före slakten. Den officiella veterinären får när som helst begära att få utföra ytterligare en besiktning före slakt.

3.   För det enskilda besiktigade djuret ska det av besiktningen före slakt framgå huruvida det finns tecken på

a)

brister i fråga om djurets hälsa och i djurskyddhänseende,

b)

andra omständigheter, avvikelser eller sjukdomar som gör det färska köttet otjänligt som livsmedel eller kan inverka menligt på djurs hälsa, med särskild hänsyn till detektion av zoonotiska sjukdomar och djursjukdomar för vilka det fastställs djurhälsobestämmelser i förordning (EU) 2016/429,

c)

användning av förbjudna eller otillåtna ämnen, felaktig användning av veterinärmedicinska läkemedel eller förekomst av kemiska restsubstanser eller främmande ämnen.

4.   Besiktningen före slakt ska innefatta verifiering av att livsmedelsföretagaren har fullgjort sin skyldighet att säkerställa att djurens hud, skinn eller päls har rengjorts, så att man undviker alla oacceptabla risker för förorening av det färska köttet under slakten.

5.   Den officiella veterinären ska utföra en klinisk besiktning av alla djur som livsmedelsföretagaren eller en officiell assistent eventuellt har lagt åt sidan för en noggrannare besiktning före slakt.

6.   Om besiktningen före slakt utförs vid den jordbruksanläggning som djuren kommer från i enlighet med artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2019/624 ska den officiella veterinären vid slakteriet utföra besiktning före slakt endast i de fall och i den omfattning som anges.

Avsnitt 3:

Besiktning efter slakt

Artikel 12

Krav när det gäller besiktning efter slakt

1.   Med förbehåll för det undantag som föreskrivs i avsnitt IV kapitel II punkt 4 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska slaktkroppar och medföljande slaktbiprodukter genomgå besiktning efter slakt

a)

utan dröjsmål efter slakten, eller

b)

så snart som möjligt efter ankomsten till vilthanteringsanläggningen.

2.   De behöriga myndigheterna får kräva att livsmedelsföretagaren tillhandahåller särskilda tekniska hjälpmedel och tillräckligt med utrymme för att kontrollera slaktbiprodukterna.

3.   De behöriga myndigheterna ska

a)

kontrollera alla yttre ytor, även på kroppskaviteterna i slaktkroppar, och slaktbiprodukter,

b)

ägna särskild uppmärksamhet åt att påvisa förekomst av zoonotiska sjukdomar och djursjukdomar för vilka det fastställs djurhälsobestämmelser i förordning (EU) 2016/429.

4.   Slaktlinjens hastighet och antalet närvarande inspektörer ska vara sådana att en ändamålsenlig besiktning kan utföras.

Artikel 13

Undantag från tidpunkten för besiktning efter slakt

1.   Genom undantag från artikel 12.1 får de behöriga myndigheterna, när varken den officiella veterinären eller den officiella assistenten är på plats i vilthanteringsanläggningen eller slakteriet under slakt och uppslaktning, tillåta att besiktningen efter slakt senareläggs med högst 24 timmar efter slakten eller ankomsten till vilthanteringsanläggningen, om följande villkor är uppfyllda:

a)

De berörda djuren slaktas i ett småskaligt slakteri eller hanteras i en småskalig vilthanteringsanläggning där man slaktar eller hanterar

i)

färre än 1 000 djurenheter per år, eller

ii)

färre än 150 000 fjäderfän, hardjur och frilevande småvilt per år.

b)

Det finns tillräckligt med utrymme på anläggningen för att lagra det färska köttet och slaktbiprodukterna, så att de kan undersökas.

c)

Besiktningen efter slakt utförs av den officiella veterinären.

(2)   De behöriga myndigheterna får höja de tröskelvärden som anges i punkt 1 a i och 1 a ii, om den säkerställer att undantaget tillämpas i de minsta slakterier och vilthanteringsanläggningar som motsvarar definitionen av småskaligt slakteri eller småskalig vilthanteringsanläggning och om den kombinerade årsproduktionen i dessa anläggningar inte överskrider 5 % av den totala mängd färskt kött som produceras i en medlemsstat

a)

för de berörda arterna,

b)

eller totalt för alla hov- och klövdjur,

c)

totalt av allt fjäderfä, eller

d)

totalt av alla fåglar och hardjur.

I sådant fall ska de behöriga myndigheterna anmäla detta undantag och beläggen till stöd för det, i enlighet med förfarandet i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (39).

3.   Vid tillämpning av punkt 1 a i ska omräkningstalen i artikel 17.6 i förordning (EG) nr 1099/2009 användas. När det gäller får och getter och små Cervidae (< 100 kg levande vikt) ska dock ett omräkningstal på 0,05 djurenheter användas, och när det gäller annat storvilt ett omräkningstal på 0,2 djurenheter.

Artikel 14

Kompletterande övervakningskrav när det gäller besiktning efter slakt

1.   Ytterligare undersökningar, såsom palpation och anskärning av delar av slaktkroppen och slaktbiprodukter, samt laboratorietester, ska göras om det är nödvändigt för att

a)

ställa en definitiv diagnos av en misstänkt fara, eller

b)

för att påvisa förekomst av

i)

en djursjukdom för vilken det fastställs djurhälsobestämmelser i förordning (EU) 2016/429,

ii)

kemiska restsubstanser eller främmande ämnen i enlighet med direktiv 96/23/EG och beslut 97/747/EG, särskilt

kemiska restsubstanser utöver de nivåer som fastställts i förordningarna (EU) nr 37/2010 och (EG) nr 396/2005,

främmande ämnen utöver de nivåer som fastställts i förordningarna (EG) nr 1881/2006 och (EG) nr 124/2009, eller

resthalter av substanser som är förbjudna eller otillåtna enligt förordning (EU) nr 37/2010 och direktiv 96/22/EG,

iii)

bristande överensstämmelse med de mikrobiologiska kriterier som avses i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 2073/2005 eller potentiell förekomst av andra mikrobiologiska faror som kan göra det färska köttet otjänligt som livsmedel,

iv)

andra faktorer som kan leda till att det färska köttet förklaras otjänligt som livsmedel eller att begränsningar införs för dess användning.

2.   Under besiktningen efter slakt ska försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att risken för att det färska köttet förorenas, t.ex. vid palpation, avskärning och anskärning, minimeras.

Artikel 15

Krav för besiktning efter slakt av tama hovdjur, nötkreatur äldre än åtta månader och tamsvin äldre än fem veckor samt frilevande storvilt

1.   Kraven i denna artikel ska tillämpas utöver kraven i artiklarna 12 och 14.

2.   Den officiella veterinären ska kräva att slaktkroppar av tama hovdjur, nötkreatur äldre än åtta månader och tamsvin äldre än fem veckor överlämnas för besiktning efter slakt kluvna längs med ryggraden.

3.   Om det är nödvändigt för besiktningen efter slakt får den officiella veterinären kräva att även huvudet eller andra slaktkroppar klyvs på längden. För att ta hänsyn till särskilda konsumtionsvanor, den tekniska utvecklingen eller särskilda sanitära förhållanden får den officiella veterinären dock tillåta att besiktning efter slakt av slaktkroppar av tama hovdjur, nötkreatur äldre än åtta månader och tamsvin äldre än fem veckor görs på slaktkroppar som inte kluvits.

4.   I småskaliga slakterier eller småskaliga vilthanteringsanläggningar som hanterar färre än 1 000 djurenheter per år får den officiella veterinären av sanitära skäl tillåta styckning till kvartsparter av slaktkroppar av vuxna tama hovdjur, vuxna nötkreatur och vuxet frilevande storvilt före besiktning efter slakt.

Artikel 16

Kompletterande krav för besiktning efter slakt vid nödslakt

Vid nödslakt skall slaktkroppen snarast genomgå en besiktning efter slakt i enlighet med artiklarna 12, 13, 14 och 15 innan köttet kan förklaras tjänligt som livsmedel.

Artikel 17

Praktiska arrangemang för besiktning efter slakt av tama nötkreatur, tamfår och tamgetter, tama hovdjur och tamsvin

Om besiktningen efter slakt utförs av en officiell veterinär, under överinseende av en officiell veterinär eller, då tillräckliga garantier föreligger, under den officiella veterinärens ansvar i enlighet med artikel 18.2 c i förordning (EU) 2017/625 och artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2019/624 ska de behöriga myndigheterna säkerställa att de praktiska arrangemang som fastställs i artiklarna 18–24 följs i fråga om tama nötkreatur, tamfår och tamgetter, tama hovdjur och tamsvin, utöver de krav som fastställs i artiklarna 12, 14 och 15.

Artikel 18

Unga nötkreatur

1.   Slaktkroppar och slaktbiprodukter från följande nötkreatur ska genomgå de förfaranden för besiktning efter slakt som fastställs i punkt 2:

a)

djur som är yngre än åtta månader, och

b)

djur som är yngre än 20 månader om de under sitt hela liv uppfötts utan tillgång till betesmark i en medlemsstat eller region i en medlemsstat som är officiellt fri från tuberkulos i enlighet med artikel 1 i beslut 2003/467/EG.

2.   Förfarandena för besiktning efter slakt ska innefatta åtminstone en okulärbesiktning av

a)

skalle och svalg; tillsammans med palpation och undersökning av retrofaryngeallymfknutorna (Lnn. retropharyngiales), för att säkerställa övervakningen av status som officiellt tuberkulosfria får medlemsstaterna dock besluta att göra ytterligare undersökningar; inspektion av munhåla och svalg,

b)

lungor, luftstrupe och foderstrupe; palpation av lungor; palpation och undersökning av bronkial och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales),

c)

hjärtsäck och hjärta,

d)

mellangärde,

e)

lever och portallymfknutor (Lnn. portales),

f)

mag-tarmkanal, krös och mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales och caudales),

g)

mjälte,

h)

njurar,

i)

lungsäck och bukhinna,

j)

navelregion och leder hos unga djur.

3.   Den officiella veterinären ska tillämpa följande förfaranden för besiktning efter slakt i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter när det finns tecken på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet i enlighet med artikel 24:

a)

Anskärning av retrofaryngeallymfknutorna (Lnn. retropharyngiales). Palpation av tungan.

b)

Anskärning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales). öppning av luftstrupen och huvudbronkerna med ett längssnitt samt anskärning av lungorna vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel; dessa snitt behöver bara göras om lungorna ska användas som livsmedel.

c)

Öppning av hjärtkamrarna med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

d)

Anskärning av mag- och kröslymfknutor.

e)

Palpation av mjälte.

f)

Anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

g)

Palpation av navelregion och leder. Navelregionen ska anskäras och lederna öppnas; ledvätskan ska undersökas.

Artikel 19

Övriga nötkreatur

1.   Slaktkroppar och slaktbiprodukter av andra nötkreatur än sådana som avses i artikel 18.1 ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

a)

Okulärbesiktning av skalle och svalg, anskärning och undersökning av retrofaryngeallymfknutorna (Lnn. retropharyngiales) samt undersökning av de yttre tuggmusklerna, i vilka två snitt ska läggas parallellt med underkäken, och de inre tuggmusklerna, som ska anskäras längs med ett enda plan. Tungan ska frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj.

b)

Undersökning av luftstrupe och foderstrupe, okulärbesiktning och palpation av lungorna samt anskärning och undersökning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales).

c)

Okulärbesiktning av hjärtsäck och hjärta; hjärtkamrarna ska öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

d)

Okulärbesiktning av mellangärde.

e)

Okulärbesiktning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).

f)

Okulärbesiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales och caudales) samt palpation och anskärning av mag- och kröslymfknutor.

g)

Okulärbesiktning av mjälte.

h)

Okulärbesiktning av njurarna.

i)

Okulärbesiktning av lungsäck och bukhinna.

j)

Okulärbesiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

k)

Okulärbesiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii).

2.   Den officiella veterinären ska tillämpa följande förfaranden för besiktning efter slakt i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter när det finns tecken på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet i enlighet med artikel 24:

a)

Anskärning och undersökning av mandibular- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares och parotidei) samt palpation av tunga och svalg.

b)

Anskärning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales); öppning av luftstrupen och huvudbronkerna med ett längssnitt samt anskärning av lungorna vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel; dessa snitt behöver bara göras om lungorna ska användas som livsmedel.

c)

Palpation av lever och portallymfknutor (Lnn. portales) samt snitt på leverns viscerala yta och vid basen av lobus caudatus för att undersöka gallgångarna.

d)

Anskärning av mag- och kröslymfknutor.

e)

Palpation av mjälte.

f)

Anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

g)

Palpation och anskärning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii). Vardera halvan av juvret ska öppnas med ett långt snitt ända ned till mjölkcisternerna (sinus lactiferes), och juvrets lymfknutor ska anskäras, utom när juvret inte ska användas som livsmedel.

Artikel 20

Unga tamfår och tamgetter och får som ännu inte fått permanenta framtänder

1.   Slaktkroppar och slaktbiprodukter från får som inte har fått någon permanent framtand eller som är yngre än tolv månader och från getter som är yngre än sex månader ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

a)

Okulärbesiktning av skallen, inklusive svalg, munhåla, tunga samt parotideal- och retrofaryngeallymfknutor. Dessa undersökningar är inte nödvändiga om de behöriga myndigheterna kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.

b)

Okulärbesiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe samt bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales).

c)

Okulärbesiktning av hjärtsäck och hjärta.

d)

Okulärbesiktning av mellangärde.

e)

Okulärbesiktning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).

f)

Okulärbesiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales och caudales).

g)

Okulärbesiktning av mjälte.

h)

Okulärbesiktning av njurarna.

i)

Okulärbesiktning av lungsäck och bukhinna.

j)

Okulärbesiktning av navelregion och leder.

2.   Den officiella veterinären ska tillämpa följande förfaranden för besiktning efter slakt i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter när det finns tecken på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet i enlighet med artikel 24:

a)

Palpation av svalg, munhåla, tunga och parotideallymfknutor. Om inte annat föreskrivs i djurhälsobestämmelserna är dessa undersökningar inte nödvändiga om de behöriga myndigheterna kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.

b)

Palpation av lungor samt anskärning av lungor, luftstrupe och foderstrupe samt bronkial- och mediastinallymfknutor.

c)

Anskärning av hjärta.

d)

Palpation av lever med lymfknutor samt snitt på leverns viscerala yta för att undersöka gallgångarna.

e)

Palpation av mjälte.

f)

Anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

g)

Palpation av navelregion och leder; navelregionen ska anskäras och lederna öppnas; ledvätskan ska undersökas.

Artikel 21

Övriga tamfår och tamgetter

1.   Slaktkroppar och slaktbiprodukter från får som har fått minst en permanent framtand eller som är minst tolv månader och från getter som är minst sex månader ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

a)

Okulärbesiktning av skallen, inklusive svalg, munhåla, tunga och parotideallymfknutor, samt palpation av retrofaryngeallymfknutor. Dessa undersökningar är inte nödvändiga om de behöriga myndigheterna kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.

b)

Okulärbesiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe samt palpation av lungor och bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales).

c)

Okulärbesiktning av hjärtsäck och hjärta.

d)

Okulärbesiktning av mellangärde.

e)

Okulärbesiktning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales), palpation av lever med lymfknutor samt snitt på leverns viscerala yta för att undersöka gallgångarna.

f)

Okulärbesiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales och caudales).

g)

Okulärbesiktning av mjälte.

h)

Okulärbesiktning av njurarna.

i)

Okulärbesiktning av lungsäck och bukhinna.

j)

Okulärbesiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

k)

Okulärbesiktning av juver med lymfknutor.

2.   Den officiella veterinären ska tillämpa följande förfaranden för besiktning efter slakt i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter när det finns tecken på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet i enlighet med artikel 24:

a)

Palpation av svalg, munhåla, tunga och parotideallymfknutor. Om inte annat föreskrivs i djurhälsobestämmelserna är dessa undersökningar inte nödvändiga om de behöriga myndigheterna kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.

b)

Anskärning av lungor, luftstrupe och foderstrupe samt bronkial- och mediastinallymfknutor.

c)

Anskärning av hjärta.

d)

Palpation av mjälte.

e)

Anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

Artikel 22

Tama hovdjur

1.   Slaktkroppar och slaktbiprodukter av tama hovdjur ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

a)

Okulärbesiktning av skalle och, efter att tungan frigjorts, av svalg; tungan ska frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulärbesiktigas.

b)

Okulärbesiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe samt bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales).

c)

Okulärbesiktning av hjärtsäck och hjärta.

d)

Okulärbesiktning av mellangärde.

e)

Okulärbesiktning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).

f)

Okulärbesiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales och caudales).

g)

Okulärbesiktning av mjälte.

h)

Okulärbesiktning av njurarna.

i)

Okulärbesiktning av lungsäck och bukhinna.

j)

Okulärbesiktning av könsorgan hos hingstar (med undantag för penis, om denna redan kasserats) och ston.

k)

Okulärbesiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii).

l)

Okulärbesiktning av navelregion och leder hos unga djur.

m)

I fråga om grå hästar, undersökning avseende melanos och melanomatos genom avlossning av ena bogen och granskning av bogmuskler och boglymfknutor (Lnn. subrhomboidei) under skulderbladsbrosket. Njurarna ska friläggas.

2.   Den officiella veterinären ska tillämpa följande förfaranden för besiktning efter slakt i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter när det finns tecken på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet i enlighet med artikel 24:

a)

Palpation och anskärning av mandibular-, retrofaryngeal- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares, retropharyngiales och parotidei) samt palpation av tungan.

b)

Palpation av lungor samt palpation och anskärning av bronkial- och mediastinallymfknutor. Luftstrupen och huvudbronkerna ska öppnas med ett längssnitt, och lungorna ska anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel; dessa snitt behöver bara göras om lungorna ska användas som livsmedel.

c)

Öppning av hjärtkamrarna med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

d)

Palpation och anskärning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).

e)

Anskärning av mag- och kröslymfknutor.

f)

Palpation av mjälte.

g)

Palpation av njurar och anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

h)

Anskärning av juverlymfknutorna.

i)

Palpation av navelregion och leder hos unga djur. I tveksamma fall ska navelregionen anskäras och lederna öppnas; ledvätskan ska undersökas.

j)

Klyvning av njurar hos grå hästar.

Artikel 23

Tamsvin

1.   Slaktkroppar och slaktbiprodukter av tamsvin ska genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

a)

Okulärbesiktning av skalle och svalg.

b)

Okulärbesiktning av munhåla, svalg och tunga.

c)

Okulärbesiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe.

d)

Okulärbesiktning av hjärtsäck och hjärta.

e)

Okulärbesiktning av mellangärde.

f)

Okulärbesiktning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales) samt okulärbesiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales och caudales).

g)

Okulärbesiktning av mjälte, okulärbesiktning av njurar och okulärbesiktning av lungsäck och bukhinna.

h)

Okulärbesiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

i)

Okulärbesiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii).

j)

Okulärbesiktning av navelregion och leder hos unga djur.

2.   Den officiella veterinären ska tillämpa följande förfaranden för besiktning efter slakt i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter när det finns tecken på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet i enlighet med artikel 24:

a)

Anskärning och undersökning av mandibularlymfknutorna (Lnn. mandibulares).

b)

Palpation av lungor och bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales och mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna ska öppnas med ett längssnitt, och lungorna ska anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel; dessa snitt behöver bara göras om lungorna ska användas som livsmedel.

c)

Öppning av hjärtkamrarna med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

d)

Palpation av lever med lymfknutor.

e)

Palpation och, vid behov, anskärning av mag- och kröslymfknutor.

f)

Palpation av mjälte.

g)

Anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

h)

Anskärning av juverlymfknutorna.

i)

Palpation av navelregion och leder hos unga djur; vid behov ska navelregionen anskäras och lederna öppnas.

Artikel 24

Indikationer på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet när det gäller tama nötkreatur, tamfår och tamgetter, tama hovdjur och tamsvin

Den officiella veterinären ska utföra sådan ytterligare besiktning efter slakt som avses i artiklarna 18.3, 19.2, 20.2, 21.2, 22.2 och 23.2 i form av palpation och anskärning av slaktkropp och slaktbiprodukter om han eller hon anser att något av följande visar på en potentiell risk för människors eller djurs hälsa eller för djurskyddet:

a)

Den dokumentkontroll och analysen av den som utförs i enlighet med artiklarna 9 och 10.

b)

Resultaten av den besiktning före slakt som utförs i enlighet med artikel 11.

c)

Resultaten av den verifiering av efterlevnaden av bestämmelserna om djurskydd som görs i enlighet med artikel 38.

d)

Resultaten av den besiktning efter slakt som utförs i enlighet med artiklarna 12–24.

e)

Ytterligare epidemiologiska eller andra uppgifter från den jordbruksanläggning som djuren kommer från.

Artikel 25

Praktiska arrangemang för besiktning efter slakt av fjäderfä

1.   Alla fjäderfän ska genomgå besiktning efter slakt vid vilken slakteripersonal kan bistå i enlighet med artikel 18.3 i förordning (EU) 2017/625. Den officiella veterinären eller den officiella assistenten i enlighet med artikel 18.2 c i den förordningen ska personligen göra följande kontroller:

a)

Daglig besiktning av inälvor och kroppskaviteter av ett representativt urval av varje flock.

b)

Detaljerad besiktning av ett slumpmässigt urval från varje flock av delar av fåglar eller hela fåglar vars kött vid besiktning efter slakt har bedömts vara otjänligt som livsmedel.

c)

Ytterligare nödvändiga undersökningar om det finns skäl att misstänka att köttet från fåglarna i fråga skulle kunna vara otjänligt som livsmedel.

2.   Genom undantag från punkt 1 får de behöriga myndigheterna besluta att endast ett representativt urval av fjäderfän från varje flock ska genomgå besiktning efter slakt i följande fall:

a)

Livsmedelsföretagarna har ett system som är tillfredsställande enligt den officiella veterinären och som gör det möjligt att detektera och separera fåglar med avvikelser, föroreningar eller defekter.

b)

Slakteriet har under lång tid uppfyllt kraven när det gäller

i)

allmänna och särskilda krav i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 852/2004, inklusive de tillämpliga mikrobiologiska kriterierna i punkterna 1.28 och 2.1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005,

ii)

förfaranden som grundas på HACCP-principerna i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004, och

iii)

särskilda hygienregler i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004 och avsnitt II i bilaga III till den förordningen.

c)

Man har vid besiktningen före slakt eller kontrollen av information från livsmedelskedjan inte funnit några avvikelser som kan tyda på ett allvarligt problem för människors eller djurs hälsa och som kan tyda på att de åtgärder som anges i artiklarna 40–44 behöver vidtas.

3.   För fjäderfän avsedda för produktion av ank- eller gåsleverpastej (foie gras) och för sådana fjäderfän med senarelagd urtagning som erhållits från den jordbruksanläggning som djuren kommer från i enlighet med avsnitt II kapitel VI punkterna 8 och 9 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska besiktningen efter slakt ske i den styckningsanläggning dit sådana slaktkroppar har transporterats direkt från den jordbruksanläggning som djuren kommer från.

Artikel 26

Praktiska arrangemang för besiktning efter slakt av hägnade hardjur

De praktiska arrangemangen för besiktning efter slakt av fjäderfä enligt artikel 25 ska tillämpas på hägnade hardjur. De bestämmelser i artikel 25 som är tillämpliga på en enskild fjäderfäflock ska tillämpas på hägnade hardjur som slaktats samma dag och kommer från en enda jordbruksanläggning.

Artikel 27

Praktiska arrangemang för besiktning efter slakt av hägnat vilt

1.   Följande förfaranden för besiktning efter slakt ska tillämpas på hägnat vilt:

a)

När det gäller små Cervidae (< 100 kg), de förfaranden för besiktning efter slakt för får som anges i artikel 21; för renar ska dock de förfaranden för besiktning efter slakt för får som anges i artikel 20 tillämpas och tungan får användas som livsmedel utan inspektion av skallen.

b)

När det gäller vilt i familjen Suidae, de förfaranden för besiktning efter slakt av tamsvin som anges i artikel 23.

c)

När det gäller storvilt i familjen Cervidae och annat storvilt som inte omfattas av led a, och när det gäller storvilt i familjen Suidae som inte omfattas av led b, de förfaranden för besiktning efter slakt av nötkreatur som anges i artikel 19.

d)

När det gäller ratiter, de förfaranden för besiktning efter slakt av fjäderfä som anges i artikel 25.1.

2.   Om djuren har slaktas utanför slakteriet ska den officiella veterinären vid slakteriet kontrollera intyget.

Artikel 28

Praktiska arrangemang för besiktning efter slakt av frilevande vilt

1.   Den officiella veterinären ska kontrollera att ett hälsointyg som överensstämmer med förlagan i bilagan till förordning (EU) nr 636/2014, eller försäkran/försäkringarna i enlighet med avsnitt IV kapitel II punkt 8 b i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, medföljer det icke avhudade frilevande storvilt som transporteras till vilthanteringsanläggningen från en annan medlemsstats territorium. Den officiella veterinären ska beakta innehållet i intyget eller försäkran/försäkringarna.

2.   Vid besiktningen efter slakt ska den officiella veterinären utföra följande:

a)

En okulärbesiktning av slaktkroppen, dess kroppskaviteter och, om det är lämpligt, tillhörande organ i syfte att

i)

påvisa eventuella avvikelser som inte är ett resultat av själva jakten; för detta ändamål får diagnosen grundas på uppgifter från den utbildade personen om djurets beteende före nedläggning,

ii)

kontrollera att djuret inte har dött av någon annan orsak än jakt.

b)

En undersökning avseende organoleptiska avvikelser.

c)

Palpation och anskärning av organ, om det är lämpligt.

d)

Analys, genom provtagning, av restsubstanser som inte är ett resultat av själva jakten, inklusive miljöbetingad förorening, om det finns starka skäl att anta att restsubstanser eller främmande ämnen förekommer. Om en mer omfattande undersökning utförs på grundval av sådana misstankar ska veterinären vänta tills undersökningen är avslutad innan en bedömning görs av allt frilevande vilt som har nedlagts under en viss jakt, eller de delar av djuren som misstänks uppvisa samma avvikelser.

e)

Undersökning av egenskaper som tyder på att köttet utgör en hälsorisk, bl.a. följande:

i)

Onormalt beteende eller störning i det levande djurets allmäntillstånd enligt jägarens rapport.

ii)

Allmän förekomst av tumörer eller varbölder som påverkar olika inre organ eller muskler.

iii)

Artrit, orkit, sjukliga förändringar i lever eller mjälte, inflammation i tarmarna eller navelregionen.

iv)

Förekomst av främmande kroppar som inte är ett resultat av själva jakten i kroppskaviteterna, magen, tarmarna eller urinen, när lungsäcken eller bukhinnan är missfärgad (om de berörda inälvorna är tillgängliga).

v)

Förekomst av parasiter.

vi)

Betydande gasbildning i mag- och tarmkanal, med missfärgning av de inre organen (om dessa inälvor är tillgängliga).

vii)

Betydande avvikelser i muskulaturens eller organens färg, konsistens eller lukt.

viii)

Gamla, öppna frakturer.

ix)

Avmagring och/eller allmänt eller lokalt ödem.

x)

Akuta adherenser mellan organ och lungsäcken eller bukhinnan.

xi)

Andra tydliga och omfattande förändringar, t.ex. förruttnelse.

3.   Om den officiella veterinären så begär ska ryggraden och skallen klyvas på längden.

4.   När det gäller frilevande småvilt, som inte omedelbart efter nedläggningen har blivit urtagna, ska den officiella veterinären besiktiga ett representativt urval djur från samma parti. Om man vid besiktningen finner en sjukdom som kan överföras till människor, eller någon av de egenskaper som anges i punkt 2 e, ska den officiella veterinären utföra fler kontroller på hela partiet för att fastställa om det ska förklaras otjänligt som livsmedel eller om varje slaktkropp ska besiktigas individuellt.

5.   Den officiella veterinären får ytterligare stycka och besiktiga de delar av slaktkroppen som behövs för att ställa en slutlig diagnos. Om de praktiska arrangemangen i punkt 2 inte möjliggör någon bedömning, ska en mer omfattande laboratorieundersökning utföras.

6.   Utöver de fall som anges i artikel 45 ska kött som vid besiktning efter slakt uppvisar någon av de egenskaper som förtecknas i punkt 2 e förklaras otjänligt som livsmedel.

Avsnitt 4:

Offentlig kontroll av specifika faror och laboratorietester

Artikel 29

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll av transmissibel spongiform encefalopati (TSE)

1.   Utöver kraven i förordning (EG) nr 999/2001 avseende offentlig kontroll av TSE ska den officiella veterinären kontrollera avlägsnande, separering och i förekommande fall märkning av specificerat riskmaterial också i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.1 i den förordningen och artikel 12 i förordning (EG) nr 1069/2009 (förordningen om animaliska biprodukter).

2.   Den officiella veterinären ska säkerställa att livsmedelsföretagaren vidtar alla nödvändiga åtgärder för att undvika att köttet förorenas av specificerat riskmaterial under slakten, inklusive bedövningen. Detta innefattar avlägsnande av specificerat riskmaterial.

Artikel 30

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende dynt vid besiktning efter slakt av tama nötkreatur och Suidae

1.   Den besiktning efter slakt som beskrivs i artiklarna 18, 19 och 23 ska vara minimikrav för undersökning avseende förekomst av dynt hos nötkreatur och Suidae (tamsvin, hägnat vilt och frilevande vilt). När det gäller nötkreatur som avses i artikel 19 får de behöriga myndigheterna besluta att anskärning av tuggmusklerna vid besiktning efter slakt inte är obligatoriskt

a)

om en särskild serologisk test används,

b)

om djuren kommer från och är uppfödda på en jordbruksanläggning som officiellt har bekräftats vara fri från dynt, eller

c)

om prevalensen i ursprungspopulationen eller i en väldefinierad subpopulation med 95 % säkerhet har konstaterats vara lägre än en på miljonen eller om det bland de slaktade djuren inte har påvisats några fall under de senaste fem åren (eller de senaste två åren om det styrks och motiveras av de behöriga myndigheternas riskanalys), på grundval av uppgifter från den rapportering som gjorts i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG.

2.   Kött som infekterats av dynt ska förklaras otjänligt som livsmedel. Om djuret inte är allmänt infekterat av dynt, kan emellertid de delar som inte är infekterade förklaras tjänliga som livsmedel efter att ha genomgått en frysbehandling.

Artikel 31

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende trikiner (Trichinella) vid besiktning efter slakt

1.   Slaktkroppar av Suidae, hovdjur och andra arter som är mottagliga för trikiner (Trichinella) ska undersökas för förekomst av trikiner (Trichinella) i enlighet med förordning (EU) 2015/1375, om inte något av undantagen i artikel 3 i den förordningen är tillämpligt.

2.   Kött från djur som infekterats av trikiner ska förklaras otjänligt som livsmedel.

Artikel 32

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende rots vid besiktning efter slakt av hovdjur

1.   Färskt kött från hovdjur får släppas ut på marknaden endast om det har framställts av hovdjur som i minst 90 dagar före slakt befunnit sig i en medlemsstat, ett tredjeland eller en region i ett tredjeland varifrån det är tillåtet att föra in hovdjur till unionen.

2.   När det gäller hovdjur med ursprung i en medlemsstat, ett tredjeland eller en region i ett tredjeland som inte uppfyller Världsorganisationen för djurhälsas kriterier för att rotsfritt land, ska hovdjuren kontrolleras avseende rots genom en noggrann undersökning av slemhinnorna i luftstrupen, svalget, näshålan och dess bihålor efter det att huvudet delats i medianplanet och näsans skiljevägg tagits bort.

3.   Kött framställt av hovdjur som konstaterats ha rots ska förklaras otjänligt som livsmedel.

Artikel 33

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende tuberkulos vid besiktning efter slakt

1.   Om djur reagerar positivt eller oklart på ett tuberkulinprov eller om det finns andra skäl att misstänka infektion ska de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder ska vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas.

2.   Allt kött från djur hos vilka besiktningen efter slakt påvisat begränsade skador som liknar tuberkuloida förändringar i ett antal organ eller områden på slaktkroppen ska förklaras otjänligt som livsmedel. Om det visar sig att den tuberkuloida förändringen är begränsad till lymfknutorna i endast ett organ eller en del av slaktkroppen ska dock endast det angripna organet eller den angripna delen av slaktkroppen med tillhörande lymfknutor förklaras otjänligt som livsmedel.

Artikel 34

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende brucellos vid besiktning efter slakt

1.   Om djur reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos eller om det finns andra skäl att misstänka infektion ska de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder ska vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas.

2.   Kött från djur hos vilka besiktningen efter slakt påvisat skador som tyder på akut brucellos ska förklaras otjänligt som livsmedel. När det gäller djur som reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos ska juver, könsorgan och blod förklaras otjänligt som livsmedel även om inga sådana skador påträffas.

Artikel 35

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende Salmonella

1.   De behöriga myndigheterna ska kontrollera att livsmedelsföretagarna korrekt tillämpar kapitel 2 punkterna 2.1.3, 2.1.4 och 2.1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 genom att vidta minst en av följande åtgärder:

a)

Officiell provtagning med samma metod och provtagningsyta som livsmedelsföretagarna. Minst 49 slumpvisa prover (40) ska årligen tas i varje slakteri. Antalet prover får vara mindre i små slakterier på grundval av en riskutvärdering.

b)

Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover som livsmedelsföretagarna tagit i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2073/2005, inom ramen för punkterna 2.1.3, 2.1.4 och 2.1.5 i bilaga I till den förordningen.

c)

Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover som tagits inom ramen för nationella kontrollprogram i medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna för vilka särskilda garantier har getts i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 853/2004 när det gäller produktion av kött från idisslare, hästdjur, svin och fjäderfä.

2.   Om livsmedelsföretagaren vid flera tillfällen inte har uppfyllt processhygienkriteriet ska de behöriga myndigheterna kräva en handlingsplan från livsmedelsföretagaren och noga övervaka resultatet av den.

3.   Det totala antalet prover och antalet salmonellapositiva prover, med åtskillnad mellan prover som tagits enligt punkt 1 a, b och c, ska i tillämpliga fall rapporteras i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG.

Artikel 36

Praktiska arrangemang för offentlig kontroll avseende Campylobacter

1.   De behöriga myndigheterna ska kontrollera att livsmedelsföretagarna korrekt tillämpar kapitel 2 punkt 2.1.9 (processhygienkriterium för Campylobacter i slaktkroppar av slaktkycklingar) i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 genom att vidta följande åtgärder:

a)

Officiell provtagning med samma metod och provtagningsyta som livsmedelsföretagarna. Minst 49 slumpvisa prover ska årligen tas i varje slakteri. Antalet prover får vara mindre i små slakterier på grundval av en riskutvärdering.

b)

Insamling av all information om det totala antalet prover och antalet prover avseende Campylobacter med mer än 1 000 CFU/g som livsmedelsföretagarna tagit i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2073/2005, inom ramen för kapitel 2 punkt 2.1.9 i bilaga I till den förordningen.

2.   Om livsmedelsföretagaren vid flera tillfällen inte har uppfyllt processhygienkriteriet ska de behöriga myndigheterna kräva en handlingsplan från livsmedelsföretagaren och noga övervaka resultatet av den.

3.   Det totala antalet prover och antalet prover avseende Campylobacter med mer än 1 000 CFU/g, med åtskillnad mellan prover som tagits enligt punkt 1 a och b, ska i tillämpliga fall rapporteras i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG.

Artikel 37

Särskilda krav för laboratorietester

1.   När de officiella veterinärerna gör laboratorietester i enlighet med artikel 18.2 d ii och iv i förordning (EU) 2017/625 ska de säkerställa att de prover som tas identifieras på lämpligt sätt, hanteras och sänds till lämpligt laboratorium inom ramen för

a)

övervakningen och bekämpning av zoonoser och zoonotiska agens,

b)

det årliga övervakningsprogrammet för TSE i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 999/2001,

c)

detektion av farmakologiskt aktiva substanser eller produkter som är antingen förbjudna eller otillåtna samt kontroller av reglerade farmakologiskt aktiva substanser, bekämpningsmedel, fodertillsatser och främmande ämnen som överskrider unionens tillämpliga gränsvärden, särskilt inom ramen för de nationella planerna för detektion av restsubstanser eller ämnen i enlighet med artikel 110.2 i förordning (EU) 2017/625 och artikel 5 i direktiv 96/23/EG,

d)

detektion av djursjukdomar för vilka det fastställs djurhälsobestämmelser i förordning (EU) 2016/429.

2.   Den officiella veterinären ska säkerställa att sådana eventuella ytterligare laboratorietester görs som anses nödvändiga för att skyldigheterna i artikel 18.2 i förordning (EU) 2017/625 ska kunna fullgöras.

Avsnitt 5:

Offentlig kontroll av djurskyddet

Artikel 38

Offentlig kontroll av djurskyddet vid transport och slakt

Den officiella veterinären ska verifiera efterlevnaden av bestämmelserna om djurskydd vid transport i enlighet med förordning (EU) nr 1/2005 och vid slakt i enlighet med förordning (EG) nr 1099/2009 och de nationella djurskyddsbestämmelserna.

KAPITEL III

Meddelande om inspektionsresultat och de åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta vid specifika fall av bristande efterlevnad av kraven för färskt kött och djurskyddskraven

Artikel 39

Åtgärder som rör meddelande om resultaten av offentlig kontroll

1.   Den officiella veterinären ska dokumentera och utvärdera resultaten av den offentliga kontroll som utförs i enlighet med artiklarna 7–38.

2.   Om inspektionerna påvisar förekomst av en sjukdom eller ett tillstånd som kan påverka människors eller djurs hälsa eller äventyra djurskyddet, ska den officiella veterinären vidta följande åtgärder:

a)

Den officiella veterinären ska informera den som ansvarar för driften vid slakteriet.

b)

Om det problem som avses i denna punkt uppstod i primärproduktionen och gäller människors eller djurs hälsa, djurskydd, resthalter av veterinärmedicinska läkemedel, otillåtna eller förbjudna ämnen, bekämpningsmedelsrester, fodertillsatser eller främmande ämnen, ska den officiella veterinären informera

i)

den veterinär som anlitas av den jordbruksanläggning djuren kommer från,

ii)

den officiella veterinär som utfört besiktning före slakt vid den jordbruksanläggning djuren kommer från, om annan än i led i,

iii)

den livsmedelsföretagare som ansvarar för den jordbruksanläggning som djuren kommer från (under förutsättning att sådan information inte skulle påverka senare rättsliga förfaranden), och

iv)

de behöriga myndigheter som ansvarar för övervakningen av den jordbruksanläggning eller det jaktområde som djuren kommer från.

c)

Om de berörda djuren har fötts upp i ett annat land ska den officiella veterinären säkerställa att de behöriga myndigheterna i det landet informeras.

3.   De behöriga myndigheterna ska lägga in resultaten av den offentliga kontrollen i tillämpliga databaser, åtminstone i de fall insamling av sådan information krävs i enlighet med artikel 4 i direktiv 2003/99/EG, artikel 8 i rådets direktiv 64/432/EEG (41) och bilaga III till direktiv 2007/43/EG.

4.   Om den officiella veterinären i samband med besiktning före eller efter slakt eller annan offentlig kontroll misstänker förekomst av en djursjukdom för vilken det fastställs djurhälsobestämmelser i förordning (EU) 2016/429, ska han eller hon underrätta de behöriga myndigheterna. Den officiella veterinären och de behöriga myndigheterna ska inom sina respektive behörighetsområden vidta alla nödvändiga och förebyggande åtgärder för att hindra smittämnet från att spridas.

5.   Den officiella veterinären kan använda dokumentförlagan i bilaga I för att underrätta den jordbruksanläggning som djuren kommer från och där de hållits före slakt om de relevanta resultaten av besiktningen före och efter slakt.

6.   Om den jordbruksanläggning som djuren kommer från och där de hållits ligger i en annan medlemsstat ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de slaktats underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som djuren kommer från om de relevanta resultaten av besiktningen före och efter slakt. De ska använda dokumentförlagan i bilaga I på de officiella språken i de båda berörda medlemsstaterna eller på ett språk som de två medlemsstaterna kommit överens om.

Artikel 40

Åtgärder vid bristande efterlevnad av kraven för information från livsmedelskedjan

1.   Den officiella veterinären ska säkerställa att djur endast slaktas om den som ansvarar för driften på slakteriet har fått, kontrollerat och utvärderat relevant information från livsmedelskedjan i enlighet med artikel 9.2 a och b.

2.   Genom undantag från punkt 1 får den officiella veterinären tillåta att djur slaktas i slakteriet även om relevant information från livsmedelskedjan inte är tillgänglig. I sådana fall ska informationen lämnas innan köttet förklaras tjänligt som livsmedel, och slaktkroppar och slaktbiprodukter ska lagras separat från övrigt kött i avvaktan på en sådan förklaring.

3.   Om relevant information från livsmedelskedjan inte finns tillgänglig inom 24 timmar efter att ett djur har anlänt till slakteriet, ska den officiella veterinären förklara allt kött från djuret otjänligt som livsmedel. Om djuret ännu inte har slaktats ska det avlivas skilt från andra djur och försiktighetsåtgärder ska vidtas för att skydda djurs och människors hälsa.

Artikel 41

Åtgärder vid bristande efterlevnad som dokumenterats i informationen från livsmedelskedjan

1.   Den officiella veterinären ska kontrollera att den som ansvarar för driften vid slakteriet inte tar emot djur för slakt när informationen från livsmedelskedjan eller medföljande journaler, dokumentation eller annan information visar

a)

att den jordbruksanläggning eller det område som djuren kommer från har varit föremål för transportbegränsningar eller andra begränsningar som motiveras av människors eller djurs hälsa,

b)

att reglerna för användningen av veterinärmedicinska läkemedel inte har följts, att djuren har behandlats med förbjudna eller otillåtna ämnen, att de lagstadgade gränsvärdena för kemiska restsubstanser eller främmande ämnen inte har följts, eller

c)

att det föreligger andra omständigheter som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa.

2.   Om djuren redan befinner sig i slakteriet, ska de avlivas separat och förklaras otjänliga som livsmedel, och försiktighetsåtgärder ska vidtas för att skydda djurs och människors hälsa. Om den officiella veterinären anser att det är nödvändigt ska offentlig kontroll utföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer från.

Artikel 42

Åtgärder vid vilseledande information från livsmedelskedjan

1.   De behöriga myndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder om de upptäcker att medföljande journaler, dokumentation eller annan information inte motsvarar den verkliga situationen på den jordbruksanläggning som djuren kommer från eller djurens verkliga tillstånd eller avsiktligt syftar till att vilseleda den officiella veterinären.

2.   De ska vidta åtgärder mot den livsmedelsföretagare som ansvarar för den jordbruksanläggning som djuren kommer från eller andra inblandade personer, inklusive den person som ansvarar för driften vid slakteriet. Dessa åtgärder kan särskilt bestå av extra kontroller. Den livsmedelsföretagare som ansvarar för den jordbruksanläggning som djuren kommer från eller andra inblandade personer ska bära kostnaderna för de extra kontrollerna.

Artikel 43

Åtgärder vid bristande efterlevnad av kraven avseende levande djur

1.   Den officiella veterinären ska kontrollera att livsmedelsföretagarens skyldighet enligt avsnitt I kapitel IV punkt 3 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fullgörs, för att säkerställa att djur som tas emot för slakt för att användas som livsmedel är korrekt identifierade. Den officiella veterinären ska säkerställa att djur vars identitet inte går att fastställa avlivas separat och förklaras otjänliga som livsmedel. Om den officiella veterinären anser att det är nödvändigt ska offentlig kontroll utföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer från.

2.   Den officiella veterinären ska säkerställa att djur för vilka det finns en oacceptabel risk för förorening av köttet under slakten, enligt artikel 11.4, inte slaktas för att användas som livsmedel om de inte rengörs i förväg.

3.   Den officiella veterinären ska säkerställa att djur som lider av en sjukdom eller ett tillstånd som kan överföras till djur eller människor genom hantering eller förtäring av kött och i allmänhet djur som uppvisar kliniska tecken på systemiska sjukdomar eller avmagring, eller något annat tillstånd som gör kött otjänligt som livsmedel, inte slaktas för användning som livsmedel. Dessa djur ska avlivas separat under sådana förhållanden att andra djur eller slaktkroppar inte kan kontamineras, och förklaras otjänliga som livsmedel.

4.   Den officiella veterinären ska skjuta upp slakt av djur som misstänks ha en sjukdom eller som visar tecken på ett tillstånd som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Den officiella veterinären ska göra en grundlig undersökning av sådana djur före slakt så att en diagnos kan ställas. Den officiella veterinären får dessutom besluta att provtagningar och laboratorieundersökningar ska genomföras för att komplettera besiktningen efter slakt. Om det är nödvändigt för att undvika att annat kött förorenas ska djuren slaktas separat eller efter övriga djur, och alla andra nödvändiga försiktighetsåtgärder ska vidtas.

5.   Den officiella veterinären ska säkerställa att djur som kan innehåller resthalter av förbjudna eller otillåtna farmakologiskt aktiva substanser eller resthalter av godkända farmakologiskt aktiva substanser, av bekämpningsmedel eller av främmande ämnen utöver de nivåer som fastställts i unionslagstiftningen hanteras i enlighet med artiklarna 16–19 i direktiv 96/23/EG.

6.   Den officiella veterinären ska se till att villkoren för hur djur ska hanteras när de omfattas av ett särskilt utrotnings- eller bekämpningsprogram tillämpas, under veterinärens överinseende, för en särskild sjukdom som brucellos eller tuberkulos eller zoonotiska agens som salmonella. De behöriga myndigheterna ska fastställa på vilka villkor sådana djur får slaktas. Syftet med dessa villkor ska vara att minska risken för att andra djur och kött från andra djur smittas.

Djur som överförs till ett slakteri för slakt ska i regel slaktas där. Under exceptionella omständigheter, t.ex. ett allvarligt haveri i slakterianläggningen, får den officiella veterinären dock tillåta att djuren flyttas direkt till ett annat slakteri.

Om bristande efterlevnad som leder till en risk för djurs eller människors hälsa, eller för djurskyddet, påvisas under besiktning före slakt vid den anläggning som djuren kommer från får den officiella veterinären inte tillåta att djuren transporteras till slakteriet, och de tillämpliga åtgärder som rör meddelande om inspektionsresultaten i enlighet med artikel 39.2 b i och iii ska vidtas.

Artikel 44

Åtgärder vid bristande efterlevnad av djurskyddskraven

1.   I händelse av bristande efterlevnad av bestämmelserna om skydd av djur under slakt eller avlivning i artiklarna 3–9, 14–17, 19 och 22 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 ska den officiella veterinären verifiera att livsmedelsföretagaren omedelbart vidtar nödvändiga åtgärder för att rätta till detta och hindra att det upprepas.

2.   Den officiella veterinären ska vidta proportionerliga och etappvisa verkställighetsåtgärder, från att ge instruktioner till att sakta ned och avbryta produktionen, beroende på problemets art och allvar.

3.   I förekommande fall ska den officiella veterinären underrätta övriga behöriga myndigheter om djurskyddsproblemen.

4.   Om den officiella veterinären upptäcker att bestämmelserna om skydd av djur under transport enligt förordning (EG) nr 1/2005 inte följs, ska han eller hon vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med tillämplig unionslagstiftning.

5.   Om en officiell assistent utför kontroller av djurskyddet och dessa kontroller visar att bestämmelserna om djurskydd inte efterlevs ska den officiella assistenten omedelbart underrätta den officiella veterinären. Vid behov i brådskande fall ska den officiella assistenten vidta de nödvändiga åtgärder som avses i punkterna 1–4 i avvaktan på att den officiella veterinären anländer.

Artikel 45

Åtgärder vid bristande efterlevnad av kraven för färskt kött

Den officiella veterinären ska förklara kött otjänligt som livsmedel om det

a)

härrör från djur som inte har genomgått besiktning före slakt i enlighet med artikel 18.2 a eller b i förordning (EU) 2017/625, med undantag för frilevande vilt och för strövrenar enligt artikel 12.1 b i delegerad förordning (EU) 2019/624,

b)

härrör från djur vars slaktbiprodukter inte har genomgått besiktning efter slakt i enlighet med artikel 18.2 c i förordning (EU) 2017/625, utom när det gäller inälvor från frilevande storvilt som inte behöver medfölja kroppen till en vilthanteringsanläggning i enlighet med avsnitt IV kapitel II punkt 4 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004,

c)

härrör från djur som har dött före slakt, är dödfödda, ofödda eller har slaktats före sju dagars ålder,

d)

härrör från rensning av området kring stickkanalen,

e)

härrör från djur som led av djursjukdomar för vilka det fastställts djurhälsobestämmelser i den unionslagstiftning som anges i bilaga I till direktiv 2002/99/EG, utom om det har framställts i enlighet med de särskilda kraven i det direktivet, om inte annat anges i kraven för offentlig kontroll avseende tuberkulos och brucellos i artiklarna 33 och 34 i den här förordningen,

f)

härrör från djur som led av en allmänt utbredd sjukdom, såsom allmänt utbredd sepsis, pyemi, toxemi eller viremi,

g)

inte uppfyller livsmedelssäkerhetskriterierna i kapitel I i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 för att avgöra om livsmedel får släppas ut på marknaden,

h)

visat sig vara angripet av parasiter, om inte annat anges i kraven för offentlig kontroll avseende dynt i artikel 30,

i)

innehåller kemiska restsubstanser utöver de nivåer som fastställts i förordningarna (EU) nr 37/2010, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1881/2006 och (EG) nr 124/2009, eller resthalter av substanser som är förbjudna eller otillåtna enligt förordning (EU) nr 37/2010 och direktiv 96/22/EG,

j)

består av lever och njurar av djur som är äldre än två år och härrör från områden där genomförandet av planer som godkänts enligt artikel 5 i direktiv 96/23/EG påvisat allmänt utbredd förekomst av tungmetaller i miljön,

k)

i strid med lagen har behandlats med dekontaminerande ämnen,

l)

i strid med lagen har behandlats med joniserande strålning, inklusive UV-strålning,

m)

innehåller främmande föremål (utom jaktmaterial, när det gäller frilevande vilt),

n)

överskrider de högsta tillåtna halterna av radioaktivitet enligt unionslagstiftningen eller, i avsaknad av unionslagstiftning, enligt nationella bestämmelser,

o)

uppvisar patologiska eller organoleptiska förändringar, särskilt en uttalad könslukt eller otillräcklig avblodning (utom för frilevande vilt),

p)

härrör från avmagrade djur,

q)

innehåller specificerat riskmaterial, utom om avlägsnande är tillåtet på en annan anläggning i enlighet med punkt 4.3 i bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 och det färska köttet står under de behöriga myndigheternas tillsyn,

r)

är nedsmutsat eller förorenat med fekalier eller annat,

s)

består av blod som kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa på grund av hälsostatus hos det djur som det härrör ifrån eller förorening under slaktprocessen,

t)

enligt den officiella veterinärens bedömning, efter att denne gått igenom all relevant information, kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa eller av annan orsak inte är lämpligt som livsmedel,

u)

leder till specifika faror i enlighet med artiklarna 29–36.

Artikel 46

Åtgärder vid bristande efterlevnad av kraven på god hygienpraxis

1.   De behöriga myndigheterna får beordra livsmedelsföretagaren att omedelbart vidta korrigerande åtgärder, t.ex. att minska takten i slakten, om den närvarande tjänstemannen anser att det är nödvändigt i något av följande fall:

a)

Om kontaminering påvisas på slaktkropparnas eller kroppskaviteternas yttre ytor och livsmedelsföretagaren inte vidtar tillräckliga åtgärder för att rätta till situationen.

b)

Om de behöriga myndigheterna anser att god hygienpraxis äventyras.

2.   I sådana fall ska de behöriga myndigheterna öka inspektionsintensiteten till dess att de har förvissat sig om att livsmedelsföretagaren har återfått kontroll över processen.

KAPITEL IV

Begränsningar

Artikel 47

Begränsningar för visst färskt kött

Den officiella veterinären får fastställa villkor för användning av färskt kött från djur

a)

som har nödslaktats utanför slakteriet, eller

b)

som härrör från flockar vars kött genomgår behandling i enlighet med del E i bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 innan det släpps ut på marknaden.

KAPITEL V

Kontrollmärkning av kött som är tjänligt som livsmedel efter besiktning före och efter slakt

Artikel 48

Tekniska krav för kontrollmärket och praktiska arrangemang för dess anbringande

1.   Den officiella veterinären ska övervaka kontrollmärkningen och de märken som används.

2.   Den officiella veterinären ska särskilt säkerställa följande:

a)

Att kontrollmärket endast anbringas på tama hov- och klövdjur och hägnat vilt av däggdjur (utom hardjur) som har besiktigats före och efter slakt och på frilevande storvilt som har besiktigats efter slakt i enlighet med artikel 18.2 a, b och c i förordning (EU) 2017/625, när det inte föreligger något skäl att förklara köttet otjänligt som livsmedel. Kontrollmärket får dock anbringas innan resultatet av en eventuell trikinundersökning och/eller TSE-testning föreligger, förutsatt att de behöriga myndigheterna infört ett system i slakteriet eller vilthanteringsanläggningen som säkerställer att alla delar av djuret kan spåras och att inga delar av de undersökta djur som försetts med kontrollmärkningen lämnar slakteriet eller vilthanteringsanläggningen förrän ett negativt resultat har erhållits, utom i de fall som tillåts i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EU) 2015/1375.

b)

Att kontrollmärket anbringas på den yttre ytan av slaktkroppen genom märkning med färg- eller brännstämpel på ett sådant sätt att om slaktkropparna i slakteriet har styckats i halva slaktkroppar eller kvartsparter eller om halva slaktkroppar har styckats i tre delar ska varje del ha ett kontrollmärke.

3.   De behöriga myndigheterna ska säkerställa att de praktiska arrangemangen för kontrollmärkning tillämpas i enlighet med bilaga II.

4.   De behöriga myndigheterna ska säkerställa att kött från oavhudat frilevande vilt inte kontrollmärks förrän det, efter avhudning på en vilthanteringsanläggning, har besiktigats efter slakt och förklarats tjänligt som livsmedel.

AVDELNING IV

SÄRSKILDA KRAV OCH ENHETLIG MINIMIFREKVENS FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV OBEHANDLAD MJÖLK, RÅMJÖLK, MJÖLKPRODUKTER OCH RÅMJÖLKSBASERADE PRODUKTER, NÄR DET BEHÖVS FÖR ATT HANTERA ERKÄNDA, ENHETLIGA FAROR OCH RISKER

Artikel 49

Kontroll av mjölk- och råmjölksproduktionsanläggningar

1.   Den officiella veterinären ska kontrollera att hygienkraven för produktion av obehandlad mjölk och råmjölk i avsnitt IX kapitel I del I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 är uppfyllda. Den officiella veterinären ska särskilt kontrollera

a)

djurens hälsostatus,

b)

att förbjudna eller otillåtna farmakologiskt aktiva substanser inte används, och

c)

att potentiell förekomst av resthalter av godkända farmakologiskt aktiva substanser, av bekämpningsmedel eller av främmande ämnen inte överskrider gränsvärdena i förordningarna (EU) nr 37/2010, (EG) nr 396/2005 eller (EG) nr 1881/2006.

2.   Den offentliga kontroll som avses i punkt 1 får äga rum samtidigt med de veterinärkontroller som utförs i enlighet med unionsbestämmelserna om djurs eller människors hälsa eller om djurskydd.

3.   Om det finns skäl att misstänka att de hygienkrav som avses i punkt 1 inte uppfylls, ska den officiella veterinären kontrollera djurens allmänna hälsostatus.

4.   De behöriga myndigheterna ska utföra offentlig kontroll av mjölk- och råmjölksproduktionsanläggningar för att verifiera att hygienkraven i avsnitt IX kapitel I del II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 är uppfyllda. Denna kontroll kan omfatta inspektioner och övervakning av de kontroller som utförs av branschorganisationer. Om det konstateras att hygienen är bristfällig ska de behöriga myndigheterna verifiera att lämpliga åtgärder vidtas för att avhjälpa bristerna.

Artikel 50

Kontroll av mjölk och råmjölk

1.   När det gäller obehandlad mjölk och råmjölk ska de behöriga myndigheterna övervaka de kontroller som utförs i enlighet med avsnitt IX kapitel I del III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004. När tester används ska de behöriga myndigheterna använda analysmetoderna i bilaga III till den här förordningen för att kontrollera efterlevnaden av de gränsvärden som anges för obehandlad mjölk och råmjölk i avsnitt IX kapitel I del III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

2.   Om livsmedelsföretagaren vid produktionsanläggningen inte har avhjälpt bristerna inom tre månader från den första anmälan till de behöriga myndigheterna om att kriterierna när det gäller antal mikroorganismer och/eller somatiskt celltal för obehandlad mjölk och råmjölk inte uppfylls, ska de behöriga myndigheterna verifiera

a)

att leverans av obehandlad mjölk och råmjölk från produktionsanläggningen tillfälligt förbjuds, eller

b)

att obehandlad mjölk och råmjölk underkastas sådana krav beträffande dess behandling och användning som är nödvändiga för att skydda folkhälsan, i enlighet med ett särskilt tillstånd eller allmänna instruktioner från de behöriga myndigheterna.

De behöriga myndigheterna ska upprätthålla detta tillfälliga förbud eller dessa krav till dess att livsmedelsföretagaren har bevisat att den obehandlade mjölken och råmjölken på nytt uppfyller kriterierna.

3.   De behöriga myndigheterna ska använda analysmetoderna i bilaga III till den här förordningen för att kontrollera tillämpningen av en process för pastörisering av mjölkprodukter i enlighet med avsnitt IX kapitel II del II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

AVDELNING V

SÄRSKILDA KRAV FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV LEVANDE MUSSLOR FRÅN KLASSIFICERADE PRODUKTIONS- OCH ÅTERUTLÄGGNINGSOMRÅDEN

Artikel 51

Undantag

Denna avdelning är tillämplig på levande musslor. Den gäller även levande tagghudingar, manteldjur och marina snäckor. Denna avdelning är inte tillämplig på levande marina snäckor och sjögurkor (Holothuroidea) som inte är filtrerare.

Artikel 52

Klassificering av produktions- och återutläggningsområden för levande musslor

1.   De behöriga myndigheterna ska lägesbestämma och fastställa gränserna för de produktions- och återutläggningsområden som de klassificerar i enlighet med artikel 18.6 i förordning (EU) 2017/625. De får, när det är lämpligt, göra detta i samarbete med livsmedelsföretagaren.

2.   De behöriga myndigheterna ska klassificera produktions- och återutläggningsområden från vilka de godkänner upptagning av levande musslor som kategori A-, kategori B- och kategori C-områden efter halten av fekal kontaminering. De får, när det är lämpligt, göra detta i samarbete med livsmedelsföretagaren.

3.   För klassificeringen av produktions- och återutläggningsområden ska de behöriga myndigheterna fastställa en period för översyn av provtagningsdata från varje produktions- och återutläggningsområde för att säkerställa förenlighet med kraven i artiklarna 53, 54 och 55.

KAPITEL 1

Särskilda krav för klassificering av produktions- och återutläggningsområden för levande musslor

Artikel 53

Krav när det gäller kategori A-områden

1.   De behöriga myndigheterna får klassificera områden från vilka upptagning av levande musslor avsedda för direkt konsumtion är tillåten som kategori A-områden.

2.   Levande musslor från dessa områden som släpps ut på marknaden ska uppfylla de hälsokrav för levande musslor som anges i avsnitt VII kapitel V i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

3.   Av de prover på levande musslor från kategori A-områden som har samlats in under översynsperioden får i 80 % av proverna gränsvärdet 230 E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska inte överskridas.

4.   I resterande 20 % av proverna får gränsvärdet 700 E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska inte överskridas.

5.   Vid utvärdering av resultaten för den fastställda perioden för översyn av klassificeringen som kategori A-område får de behöriga myndigheterna, baserat på en riskbedömning grundad på en undersökning, besluta att bortse från ett avvikande resultat där gränsvärdet 700 E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska överskrids.

Artikel 54

Krav när det gäller kategori B-områden

1.   De behöriga myndigheterna får som kategori B-områden klassificera områden från vilka levande musslor får tas upp, men släppas ut på marknaden som livsmedel först efter behandling i en reningsanläggning eller efter återutläggning så att de hälsokrav som avses i artikel 53 uppfylls.

2.   Hos levande musslor från kategori B-områden får i 90 % av proven gränsvärdet 4 600E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska inte överskridas.

3.   I resterande 10 % av proverna får gränsvärdet 46 000E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska inte överskridas.

Artikel 55

Krav när det gäller kategori C-områden

1.   De behöriga myndigheterna får som kategori C-områden klassificera områden från vilka levande musslor får tas upp, men släppas ut på marknaden först efter återutläggning under en lång tid så att de hälsokrav som avses i artikel 53 uppfylls.

2.   Levande musslor från kategori C-områden får inte överskrida gränsvärdet 46 000E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska.

Artikel 56

Krav på sanitär undersökning

1.   Innan de behöriga myndigheterna klassificerar ett produktions- eller återutläggningsområde ska de genomföra en sanitär undersökning som innefattar

a)

en inventering av de källor till förorening från människor eller djur som kan komma att kontaminera produktionsområdet,

b)

en undersökning av mängden organiska föroreningar som släpps ut under olika tider på året och relatera dem till bl.a. säsongsvariationerna i fråga om folkmängd och antal djur i omgivningen, regnmängden och reningen av avfallsvatten,

c)

en bestämning av föroreningarnas rörelsemönster genom batymetri samt genom kartläggning av strömmarna och tidvattencykeln i upptagningsområdet,

2.   De behöriga myndigheterna ska genomföra en sanitär undersökning som uppfyller kraven i punkt 1 i alla klassificerade produktions- och återutläggningsområden, om det inte har gjorts tidigare.

3.   För genomförandet av denna undersökning får de behöriga myndigheterna bistås av andra officiella organ eller livsmedelsföretagare på de villkor som de behöriga myndigheterna fastställt.

Artikel 57

Övervakningsprogram

De behöriga myndigheterna ska upprätta ett övervakningsprogram för produktionsområden för levande musslor som baseras på en granskning av den sanitära undersökning som avses i artikel 56. Antalet prover, den geografiska spridningen av provtagningspunkterna och provtagningsfrekvensen i programmet ska säkerställa att analysresultaten är representativa för området i fråga.

Artikel 58

De behöriga myndigheterna ska upprätta ett förfarande som säkerställer att den sanitära undersökning som avses i artikel 56 och det övervakningsprogram som avses i artikel 57 är representativa för det berörda området.

KAPITEL II

Villkor för övervakning av klassificerade produktions- och återutläggningsområden för levande musslor

Artikel 59

Övervakning av klassificerade produktions- och återutläggningsområden

De behöriga myndigheterna ska regelbundet övervaka de produktions- och återutläggningsområden som klassificerarats i enlighet med artikel 18.6 i förordning (EU) 2017/625 för att kontrollera

a)

att det inte förekommer några oegentligheter beträffande de levande musslornas ursprung, plats de kommer från och destination,

b)

de levande musslornas mikrobiologiska status i relation till de klassificerade produktions- och återutläggningsområdena,

c)

eventuell förekomst av toxinproducerande plankton i vattnet i produktions- och återutläggningsområdena och av marina biotoxiner i levande musslor,

d)

eventuell förekomst av kemiska föroreningar i levande musslor.

Artikel 60

Erkända metoder för detektion av marina biotoxiner i levande musslor

1.   De behöriga myndigheterna ska använda analysmetoderna i bilaga V för att kontrollera efterlevnaden av de gränsvärden som anges i avsnitt VII kapitel V punkt 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och i tillämpliga fall för att verifiera att livsmedelsföretagarna uppfyller kraven. Livsmedelsföretagarna ska använda dessa metoder i förekommande fall.

2.   I enlighet med artikel 4 i direktiv 2010/63/EU ska en vetenskapligt tillfredsställande metod eller teststrategi, som inte innebär användning av levande djur, om möjligt användas i stället för ett försök enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet.

3.   I enlighet med artikel 4 i direktiv 2010/63/EU ska ersättning, begränsning och förfining övervägas när biologiska metoder används.

Artikel 61

Provtagningsplaner

1.   Vid de kontroller som anges i artikel 59 b, c och d ska de behöriga myndigheterna upprätta provtagningsplaner för kontroller med jämna mellanrum eller, i händelse av oregelbundna upptagningsperioder, från fall till fall. Den geografiska spridningen av provtagningspunkterna och provtagningsfrekvensen ska säkerställa att analysresultaten är representativa för det klassificerade produktions- eller återutläggningsområdet i fråga.

2.   Provtagningsplanerna för kontroll av de levande musslornas mikrobiologiska status ska ta särskild hänsyn till

a)

sannolika variationer av halterna av fekal kontaminering,

b)

de parametrar som avses i artikel 56.1.

3.   Provtagningsplanerna för kontroll av förekomst av toxinproducerande plankton i vattnet i klassificerade produktions- och återutläggningsområden och av marina biotoxiner i levande musslor ska ta särskild hänsyn till eventuella variationer beträffande förekomst av plankton som innehåller marina biotoxiner. Provtagningen ska omfatta följande:

a)

Regelbunden provtagning för att påvisa förändringar i sammansättning och geografisk fördelning av plankton som innehåller toxiner. Resultat som ger anledning att misstänka att toxin ansamlas i levande musslors kött ska leda till intensiv provtagning.

b)

Regelbundna toxicitetskontroller av levande musslor från det angripna område som är mest mottagligt för kontaminering.

4.   Provtagning för analys av toxiner i levande musslor ska ske en gång per vecka under upptagningsperioderna, utom i följande fall:

a)

Provtagningsfrekvensen får minskas i särskilda klassificerade produktions- eller återutläggningsområden eller för särskilda typer av levande musslor om en riskbedömning avseende förekomsten av toxiner eller växtplankton tyder på en mycket liten risk för toxiska episoder.

b)

Provtagningsfrekvensen ska ökas om en sådan bedömning tyder på att det inte är tillräckligt med provtagning en gång per vecka.

5.   Den riskbedömningen som avses i punkt 4 ska ses över regelbundet för att man ska kunna bedöma risken för förekomst av toxiner i levande musslor från dessa områden.

6.   Om det finns uppgifter om ansamling av toxiner för en grupp arter som förekommer i samma klassificerade produktions- eller återutläggningsområde, kan den art som uppvisar de högsta halterna användas som indikatorart. På så sätt kan alla arter i gruppen användas om toxinhalten hos indikatorarten är lägre än det föreskrivna gränsvärdet. Om toxinhalten i indikatorarten överskrider det föreskrivna gränsvärdet, får upptagning av de övriga arterna tillåtas endast om ytterligare analyser av de övriga arterna visar att toxinhalterna i dessa arter ligger under gränsvärdena.

7.   När det gäller övervakning av plankton ska provtagningen vara representativ för vattenpelaren i det klassificerade produktions- eller återutläggningsområdet och ge information om förekomsten av toxiska arter och populationstrender. Om förändringar i toxiska populationer som kan leda till toxisk ansamling upptäcks, ska antingen provtagningsfrekvensen för levande musslor ökas eller områdena avstängas av försiktighetsskäl tills man har fått resultaten av toxinanalyserna.

8.   Provtagningsplanerna för kontroll av förekomsten av kemiska föroreningar ska göra det möjligt att upptäcka om de gränsvärden som fastställs i förordning (EG) nr 1881/2006 har överskridits.

KAPITEL III

Hantering av klassificerade produktions- och återutläggningsområden efter övervakning

Artikel 62

Beslut efter övervakning

1.   Om resultaten av den övervakning som föreskrivs i artikel 59 visar att hälsokraven för levande musslor inte uppfylls eller att musslorna på annat sätt kan utgöra en risk för människors hälsa, ska de behöriga myndigheterna stänga det berörda produktions- eller återutläggningsområdet för att förhindra att levande musslor tas upp där. De behöriga myndigheterna får emellertid klassificera om ett produktions- eller återutläggningsområde som kategori B eller C om det uppfyller de relevanta kriterierna i artiklarna 54 och 55 och inte innebär någon annan risk för människors hälsa.

2.   Om resultaten av mikrobiologisk övervakning visar att de hälsokrav för levande musslor som avses i artikel 53 inte uppfylls får de behöriga myndigheterna, baserat på en riskbedömning och endast vid temporära och ej återkommande tillfällen, tillåta fortsatt upptagning utan stängning eller omklassificering om följande villkor är uppfyllda:

a)

Det klassificerade produktionsområdet och alla godkända anläggningar som tar emot levande musslor därifrån är underställda samma behöriga myndigheters offentliga kontroll.

b)

De levande musslorna omfattas av lämpliga restriktioner, såsom rening, återutläggning eller bearbetning.

3.   Den medföljande registreringshandling som avses i avsnitt VII kapitel I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska innehålla all information om tillämpningen enligt punkt 2.

4.   De behöriga myndigheterna ska fastställa på vilka villkor punkt 2 får tillämpas för att, när det gäller det berörda produktionsområdet, säkerställa att kraven i artikel 53 fortfarande uppfylls.

Artikel 63

Återöppnande av produktionsområden

1.   De behöriga myndigheterna får på nytt öppna stängda produktions- eller återutläggningsområden endast om hälsokraven för levande musslor åter uppfyller de tillämpliga kraven i avsnitt VII kapitel V i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och inte innebär någon annan risk för människors hälsa.

2.   Om de behöriga myndigheterna har stängt ett produktions- eller återutläggningsområde på grund av förekomst av plankton eller halter av toxiner i levande musslor som överskrider de föreskrivna gränsvärdena för marina biotoxiner i avsnitt VII kapitel V punkt 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, får de öppna det på nytt endast om minst två provtagningar i följd som tagits med minst 48 timmars mellanrum visar analysresultat som ligger under de föreskrivna gränsvärdena.

3.   När de behöriga myndigheterna beslutar huruvida de ska öppna ett produktions- eller återutläggningsområde på nytt får de ta hänsyn till information om trender i fråga om växtplankton.

4.   Om det finns övertygande belägg för förändringar i toxiciteten i ett visst område och under förutsättning att det finns nya uppgifter om en trend mot minskad toxicitet, får de behöriga myndigheterna besluta att åter öppna ett område där resultaten från en enda provtagning ligger under de föreskrivna gränsvärdena i avsnitt VII kapitel V punkt 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 64

Kontrollsystem

1.   De behöriga myndigheterna ska upprätta ett kontrollsystem för att säkerställa att hälsovådliga produkter av animaliskt ursprung inte släpps ut på marknaden. Kontrollsystemet ska omfatta laboratorietester för kontroll av att livsmedelsföretagarna uppfyller kraven för slutprodukten, inklusive levande musslor och alla produkter som härrör från dem, i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

2.   Detta kontrollsystem ska i tillämpliga fall verifiera att halterna av marina biotoxiner och främmande ämnen inte överstiger säkerhetsgränserna och att musslornas mikrobiologiska status inte utgör en fara för människors hälsa.

Artikel 65

De behöriga myndigheternas beslut

1.   De behöriga myndigheterna ska omgående vidta åtgärder om ett produktionsområde ska stängas eller omklassificeras eller kan öppnas på nytt, eller om levande musslor är föremål för tillämpning av åtgärder enligt artikel 62.2.

2.   Vid beslut om klassificering, omklassificering, öppnande eller stängning av produktionsområden i enlighet med artiklarna 52, 62 och 63 får den behöriga myndigheten ta hänsyn till resultaten av kontroller som utförts av livsmedelsföretagarna eller av de organisationer som företräder livsmedelsföretagarna endast om de behöriga myndigheterna har utsett det laboratorium som genomför analysen och om provtagningen och analysen genomförts i enlighet med ett protokoll som de behöriga myndigheterna och de berörda livsmedelsföretagarna eller den berörda organisationen har enats om.

KAPITEL IV

Övriga krav

Artikel 66

Registrering och utbyte av information

De behöriga myndigheterna ska göra följande:

a)

Fastställa och uppdatera en förteckning över klassificerade produktions- och återutläggningsområden, med uppgifter om deras läge och gränser samt klassificering, från vilka levande musslor får tas upp enligt kraven i artikel 52. Förteckningen ska delges de personer som berörs av bestämmelserna i denna förordning, t.ex. producenter, upptagare och driftspersonal vid renings- och leveransanläggningar.

b)

Omedelbart underrätta de berörda parterna, t.ex. producenter, upptagare och driftspersonal vid renings- och leveransanläggningar, om ett produktionsområdes läge, gränser eller klassificering ändras, om området stängs tillfälligt eller definitivt eller om de åtgärder som avses i artikel 60.2 tillämpas.

AVDELNING VI

SÄRSKILDA KRAV OCH ENHETLIG MINIMIFREKVENS FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV FISKERIPRODUKTER

Artikel 67

Offentlig kontroll av produktion och utsläppande på marknaden

Offentlig kontroll av produktion och utsläppande på marknaden av fiskeriprodukter ska inbegripa verifiering av efterlevnaden av de krav som fastställs i avsnitt VIII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, särskilt följande:

a)

Regelbunden kontroll av hygienförhållanden vid landning och första försäljning.

b)

Regelbundna inspektioner av fartyg och anläggningar på land, bl.a. fiskauktionshallar och grossistmarknader, för att särskilt kontrollera

i)

att villkoren för godkännande fortfarande uppfylls,

ii)

att fiskeriprodukterna hanteras på rätt sätt,

iii)

att hygien- och temperaturkrav är uppfyllda,

iv)

att kraven på renlighet för anläggningar, inklusive fartyg, och deras installationer och utrustning samt personalhygien uppfylls.

c)

Kontroller av lagrings- och transportförhållanden.

Artikel 68

Platsen för offentlig kontroll

1.   De behöriga myndigheterna ska utföra offentlig kontroll på fartyg när fartygen anlöper en hamn i en medlemsstat. Dessa kontroller ska gälla alla fartyg som landar fiskeriprodukter i EU-hamnar, oavsett vilken flagg fartyget för.

2.   De behöriga myndigheterna i den stat vars flagg fartyget för får utföra offentlig kontroll på fartyg som för den statens flagg till sjöss eller i hamn i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

Artikel 69

Godkännande av fabriksfartyg, frysfartyg eller kylfartyg

1.   Vid en inspektion för godkännande av ett fabriks-, frys- eller kylfartyg som för en medlemsstats flagg ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för utföra offentlig kontroll i enlighet med artikel 148 i förordning (EU) 2017/625, i synnerhet tidsfristerna i artikel 148.4. De får vid behov inspektera fartyget till sjöss eller i hamn i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

2.   Om de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för har beviljat fartyget ett villkorat godkännande i enlighet med artikel 148 i förordning (EU) 2017/625 får de låta de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat, eller i ett tredjeland, utföra en uppföljningskontroll för att bevilja ett slutligt godkännande, förlänga det villkorade godkännandet eller se över godkännandet, under förutsättning att landet, om det rör sig om ett tredjeland, i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) 2017/625 finns med i en förteckning över tredjeländer från vilka import av fiskeriprodukter är tillåten. Dessa behöriga myndigheter får vid behov inspektera fartyget till sjöss eller i hamn i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

3.   Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat uppdrar åt de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland att utföra kontroller för deras räkning i enlighet med denna artikel ska de båda behöriga myndigheterna enas om villkoren för dessa kontroller. Dessa villkor ska särskilt garantera att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för utan dröjsmål får rapporter om resultatet av kontrollerna och om fall där det misstänks att kraven inte uppfylls, så att de kan vidta nödvändiga åtgärder.

Artikel 70

Offentlig kontroll av fiskeriprodukter

Offentlig kontroll av fiskeriprodukter ska omfatta minst de praktiska arrangemang som fastställs i bilaga VI när det gäller

a)

organoleptiska undersökningar,

b)

färskhetsindikatorer,

c)

histamin,

d)

restsubstanser och främmande ämnen,

e)

mikrobiologiska kontroller,

f)

parasiter,

g)

giftiga fiskeriprodukter.

Artikel 71

Beslut efter kontroll

De behöriga myndigheterna ska förklara fiskeriprodukter otjänliga som livsmedel om

a)

den offentliga kontrollen enligt artikel 70 visar att de inte uppfyller de organoleptiska, kemiska, fysikaliska eller mikrobiologiska kraven eller kraven beträffande parasiter enligt avsnitt VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och/eller förordning (EG) nr 2073/2005,

b)

fiskeriprodukterna i sina ätliga delar innehåller kemiska restsubstanser eller främmande ämnen utöver de nivåer som fastställts i förordningarna (EU) nr 37/2010, (EG) nr 396/2005 och (EG) nr 1881/2006, eller resthalter av substanser som är förbjudna eller otillåtna enligt förordning (EU) nr 37/2010 eller direktiv 96/22/EG, eller om de inte uppfyller kraven i annan tillämplig unionslagstiftning om farmakologiskt aktiva substanser,

c)

de härrör från

i)

giftiga fiskar,

ii)

fiskeriprodukter som inte uppfyller kraven när det gäller marina biotoxiner,

iii)

levande musslor, tagghudingar, manteldjur eller marina snäckor som innehåller marina biotoxiner som sammanlagt överstiger gränsvärdena i förordning (EG) nr 853/2004, eller om

d)

de behöriga myndigheterna anser att de kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa eller av annan orsak inte är lämpliga som livsmedel.

Artikel 72

Krav på offentlig kontroll av fiskeriprodukter som tagits upp av fartyg som för en medlemsstats flagg och som förts in till unionen efter att ha transporterats i tredjeländer med eller utan lagring

1.   Fiskeriprodukter som är avsedda att användas som livsmedel, som tagits upp av fartyg som för en medlemsstats flagg, och som, med eller utan lagring, lossats i tredjeländer som förtecknats i enlighet med artikel 126.2 a i förordning (EU) 2017/625 innan de förts in till unionen med andra transportmedel, ska åtföljas av ett hälsointyg som utfärdats av de behöriga myndigheterna i det tredjelandet och fyllts i enligt förlagan till hälsointyg i del II kapitel B i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/628.

2.   Om de fiskeriprodukter som avses i punkt 1 lossas och transporteras till en lagringsanläggning i det tredjeland som avses i den punkten, ska lagringsanläggningen finnas med i en förteckning i enlighet med artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

3.   Om de fiskeriprodukter som avses i punkt 1 lastas på ett fartyg som för ett tredjelands flagg, ska det tredjelandet förtecknas i enlighet med artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2019/625 och fartyget ska finnas med i en förteckning i enlighet med artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

4.   Containerfartyg som används för att transportera containeriserade fiskeriprodukter är undantagna från detta krav.

AVDELNING VII

SÄRSKILDA KRAV FÖR UTFÖRANDET AV OFFENTLIG KONTROLL OCH DEN ENHETLIGA MINIMIFREKVENSEN FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV REPTILKÖTT

Artikel 73

Besiktning före och efter slakt av reptiler

Artikel 11 ska tillämpas på besiktning före slakt av reptiler.

Artiklarna 12, 13 och 14 ska tillämpas på besiktning efter slakt av reptiler. Vid tillämpning av artikel 13 a i betraktas en reptil som 0,5 djurenheter.

AVDELNING VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 74

Ändringar av förordning (EG) nr 2074/2005

Förordning (EG) nr 2074/2005 ska ändras på följande sätt:

1.

Artiklarna 5, 6b och 6c ska utgå.

2.

I bilaga I ska avsnitt II och tillägget utgå.

3.

I bilaga II ska avsnitt II utgå.

4.

Bilagorna III och V ska utgå.

5.

Bilaga VIa ska utgå.

6.

Bilaga VIb och dess tillägg ska utgå.

Artikel 75

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(3)  Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

(5)  Rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EGT L 18, 23.1.2003, s. 11).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

(8)  Kommissionens beslut 2003/467/EG av den 23 juni 2003 om fastställande av att vissa medlemsstater samt regioner i vissa medlemsstater har status som officiellt fria från tuberkulos, brucellos och enzootisk bovin leukos när det gäller nötkreatursbesättningar (EUT L 156, 25.6.2003, s. 74).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(12)  Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).

(13)  Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5).

(15)  Kommissionens förordning (EG) nr 124/2009 av den 10 februari 2009 om fastställande av högsta tillåtna halter av koccidiostatika eller histomonostatika i livsmedel till följd av oundviklig korskontamination av foder som de inte är avsedda för (EUT L 40, 11.2.2009, s. 7).

(16)  Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar (EUT L 182, 12.7.2007, s. 19).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(18)  Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1).

(19)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

(20)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 636/2014 av den 13 juni 2014 om en förlaga till intyg för handel med icke avhudat frilevande storvilt (EUT L 175, 14.6.2014, s. 16).

(21)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1375 av den 10 augusti 2015 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött (EUT L 212, 11.8.2015, s. 7).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(23)  EFSA Journal, vol. 9(2011):10, artikelnr 2351.

(24)  EFSA Journal, vol. 10(2012):6, artikelnr 2741.

(25)  EFSA Journal, vol. 11(2013):6, artikelnr 3266.

(26)  EFSA Journal, vol. 11(2013):6, artikelnr 3265.

(27)  EFSA Journal, vol. 11(2013):6, artikelnr 3263.

(28)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 av den 8 februari 2019 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(29)  Kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 av den 5 december 2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentlig kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 27).

(30)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(31)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 av den 4 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel (se sidan 18 i detta nummer av EUT).

(32)  Kommissionens beslut 97/747/EG av den 27 oktober 1997 om fastställande av omfattning och frekvens av provtagningar som föreskrivs i rådets direktiv 96/23/EG för kontroll av vissa ämnen och restsubstanser av dessa i vissa animaliska produkter (EGT L 303, 6.11.1997, s. 12).

(33)  Kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 av den 22 december 2009 om farmakologiskt aktiva substanser och deras klassificering med avseende på MRL-värden i animaliska livsmedel (EUT L 15, 20.1.2010, s. 1).

(34)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/470 av den 21 mars 2018 om detaljerade bestämmelser om det MRL-värde som ska beaktas för kontrollsyfte när det gäller livsmedel som härrör från djur som har behandlats i EU i enlighet med artikel 11 i direktiv 2001/82/EG (EUT L 79, 22.3.2018, s. 16).

(35)  Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

(36)  Kommissionens beslut 2005/34/EG av den 11 januari 2005 om fastställande av harmoniserade standarder för bestämning av vissa restsubstanser i produkter av animaliskt ursprung som importerats från tredjeländer (EUT L 16, 20.1.2005, s. 61).

(37)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).

(38)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/628 av den 8 april 2019 om förlagor till officiella intyg för vissa djur och varor, och om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förlagor till intyg (se sidan 101 i detta nummer av EUT).

(39)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).

(40)  Om alla är negativa är det med 95 % statistisk säkerhet säkerställt att prevalensen ligger under 6 %.

(41)  Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977).


BILAGA I

FÖRLAGA FÖR ATT UNDERRÄTTA DEN JORDBRUKSANLÄGGNING SOM DJUREN KOMMER FRÅN I ENLIGHET MED ARTIKEL 39.5

1.   Identifieringsuppgifter

1.1   Jordbruksanläggning som djuret kommer från (ägare eller ansvarig person)

Namn/nummer

Fullständig adress

Telefonnummer

E-postadress om sådan finns

1.2   Identifieringsnummer … [ange nr], eller bifoga separat förteckning

Antalet djur totalt (efter djurslag)

Ev. identifieringsproblem

1.3   Besättningens/flockens/burens identitet (i förekommande fall)

1.4   Djurslag

1.5   Hälsointygets referensnummer (i förekommande fall)

2.   Resultat av besiktning före slakt

2.1   Djurskydd

Antal berörda djur

Typ/klass/ålder

Iakttagelser

2.2   Djur som levererats smutsiga

2.3   Kliniska fynd (sjukdom)

Antal berörda djur

Typ/klass/ålder

Iakttagelser

Inspektionsdatum

2.4   Laboratorieresultat (1)

3.   Resultat av besiktning efter slakt

3.1   Makroskopiska fynd

Antal berörda djur

Typ/klass/ålder

Angripet organ eller lokalisering på djuret

Datum för slakt

3.2   Sjukdom (kod kan användas (2))

Antal berörda djur

Typ/klass/ålder

Angripet organ eller lokalisering på djuret

Delvis eller helt kasserad slaktkropp (ange skäl)

Datum för slakt

3.3   Laboratorieresultat (3)

3.4   Övriga resultat

3.5   Djurskyddsrelaterade fynd

4.   Ytterligare information

5.   Kontaktuppgifter för slakteriet (godkännandenummer)

Namn

Fullständig adress

Telefonnummer

E-postadress om sådan finns

6.   Officiell veterinär (namn med tryckbokstäver)

Underskrift och stämpel

7.   Datum

8.   Antal sidor som bifogas denna blankett


(1)  Mikrobiologiska, kemiska, serologiska osv. (bifoga resultaten).

(2)  De behöriga myndigheterna får införa följande koder: kod A för sjukdomar förtecknade av OIE, koderna B100 och B200 för djurskyddsfrågor samt koderna C100–C290 för beslut om kött. Kodsystemet kan vid behov innehålla ytterligare underkategorier (C141 för en mild allmän sjukdom, C142 för en allvarligare sjukdom osv.). Om koder används ska de vara lättillgängliga för livsmedelsföretagaren och åtföljas av lämpliga förklaringar om vad de innebär.

(3)  Mikrobiologiska, kemiska, serologiska osv. (bifoga resultaten).


BILAGA II

PRAKTISKA ARRANGEMANG FÖR KONTROLLMÄRKNING I ENLIGHET MED ARTIKEL 48

1.

Kontrollmärket ska vara ett ovalt märke som är minst 6,5 cm brett och 4,5 cm högt med följande information återgiven med fullt läsliga tecken:

a)

Namnet på det land där anläggningen är belägen, utskrivet i sin helhet med versaler eller angivet med en tvåbokstavskod i enlighet med tillämplig ISO-kod. För medlemsstaterna är dessa koder emellertid BE, BG, CZ, DK, DE, EE, IE, GR, ES, FR, HR, IT, CY, LV, LT, LU, HU, MT, NL, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI, SE och UK.

b)

Slakteriets godkännandenummer.

c)

Förkortningen CE, EC, EF, EG, EK, EO, EY, ES, EÜ, EB, EZ, KE eller WE (om märket anbringas i en anläggning inom unionen). Dessa förkortningar får inte ingå i märken som anbringas på kött som importerats till unionen från slakterier utanför unionen.

2.

Bokstäverna ska vara minst 0,8 cm höga och siffrorna minst 1 cm höga. Märket och bokstäverna på märket får vara mindre vid kontrollmärkning av lamm, killingar och spädgrisar.

3.

De färger som används för kontrollmärkning ska vara godkända enligt unionsreglerna för färgämnen i livsmedel.

4.

Kontrollmärket får även innehålla en uppgift om vilken officiell veterinär som utfört kontrollbesiktningen av köttet.

BILAGA III

TESTMETODER FÖR OBEHANDLAD MJÖLK OCH VÄRMEBEHANDLAD KOMJÖLK I ENLIGHET MED ARTIKEL 50

KAPITEL I

BESTÄMNING AV ANTAL BAKTERIER OCH SOMATISKT CELLTAL

A.

Vid verifiering av efterlevnaden av kriterierna i avsnitt IX kapitel I del III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska följande standarder användas som referensmetoder:

1.

EN ISO 4833–1 för antalet bakterier vid 30 °C.

2.

EN ISO 13366–1 för det somatiska celltalet.

B.

Användning av alternativa analysmetoder kan godtas i följande fall:

1.

När det gäller bestämning av antalet bakterier vid 30 °C om metoderna har validerats mot den referensmetod som anges i del A punkt 1 i enlighet med protokollet i standarden EN ISO 16140–2, som kompletteras med EN ISO 16297 när det gäller antalet bakterier i obehandlad mjölk.

Omräkningsförhållandet mellan den alternativa metoden och referensmetoden i del A punkt 1 ska fastställas i enlighet med standarden EN ISO 21187.

2.

När det gäller bestämning av det somatiska celltalet om metoderna har validerats mot den referensmetod som anges i del A punkt 2 i enlighet med protokollet i standarden ISO 8196–3, och om den genomförs i enlighet med standarden EN ISO 13366–2 eller andra liknande internationellt erkända protokoll.

KAPITEL II

BESTÄMNING AV ALKALISK FOSFATASAKTIVITET I KOMJÖLK

A.

Vid bestämning av alkalisk fosfatasaktivitet i pastöriserad komjölk ska standarden EN ISO 11816–1 användas som referensmetod.

B.

Den alkaliska fosfatasaktiviteten i pastöriserad komjölk uttrycks i millienheter enzymaktivitet per liter (mU/l). En enhet alkalisk fosfatasaktivitet är den mängd alkalisk fosfatasenzym som katalyserar omvandlingen av 1 mikromol substrat per minut.

C.

Ett alkaliskt fosfatastest anses ge negativt resultat om den uppmätta aktiviteten i komjölk inte överstiger 350 mU/l.

D.

Användning av alternativa analysmetoder kan godtas om metoderna har validerats mot den referensmetod som anges i del A i enlighet med internationellt erkända protokoll och regler för god laboratoriesed.

BILAGA IV

REFERENSMETODEN FÖR ANALYS AV E. COLI I LEVANDE MUSSLOR FÖR KLASSIFICERING AV PRODUKTIONS- OCH ÅTERUTLÄGGNINGSOMRÅDEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 52.2

Referensmetoden för analys av E. coli i levande musslor ska vara detektions- och MPN-metoden som specificeras i ISO 16649–3. Andra metoder får användas om de har validerats mot denna referensmetod i enlighet med kriterierna i ISO 16140.


BILAGA V

ERKÄNDA METODER FÖR DETEKTION AV MARINA BIOTOXINER I ENLIGHET MED ARTIKEL 60

KAPITEL I

METOD FÖR DETEKTION AV PARALYTISKT SKALDJURSGIFT

A.

Halten paralytiskt skaldjursgift (PSP) i musslor (hela kroppen eller varje ätbar del separat) ska bestämmas med hjälp av AOAC official method OMA 2005.06, som publicerats i Journal of AOAC International, volym 88, nr 6, s. 1714–1732 (Lawrencemetoden), bioassay på möss eller någon annan internationellt godkänd validerad metod.

B.

Om det råder tvivel om resultaten ska AOAC official method OMA 2005.066 enligt del A vara referensmetod.

KAPITEL I

METOD FÖR DETEKTION AV AMNESIFRAMKALLANDE SKALDJURSGIFT

A.

Halten amnesiframkallande skaldjursgift (ASP) i musslor (hela kroppen eller varje ätbar del separat) ska bestämmas med hjälp av vätskekromatografi med UV-detektion (HPLC/UV) eller någon annan internationellt godkänd validerad metod.

B.

Vid screening får dock även AOAC official method 2006.0, som publicerats i Journal of AOAC International, volym 90, nr 4, s. 1011–1027 (ELISA-metoden), eller någon annan internationellt godkänd validerad metod användas.

C.

Om det råder tvivel om resultaten ska HPLC/UV vara referensmetod.

KAPITEL III

METODER FÖR DETEKTION AV FETTLÖSLIGA TOXINER

A.

Referensmetod för detektion av de marina toxiner som anges i avsnitt VII kapitel V punkt 2 c, d och e i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska vara LC-MS/MS-metoden (vätskekromatografi-masspektrometri/masspektrometri) från EU:s referenslaboratorium. Denna metod ska fastställa åtminstone följande föreningar:

a)

Toxiner som hör till gruppen okadasyra: OA, DTX1 och DTX2, inklusive deras estrar (DTX3).

b)

Toxiner som hör till gruppen pectenotoxiner: PTX1 och PTX2.

c)

Toxiner som hör till gruppen yessotoxiner: YTX, 45-OH-YTX, homo-YTX och 45-OH-homo-YTX.

d)

Toxiner som hör till gruppen azaspiracider: AZA 1, AZA 2 och AZA 3.

Om nya analoger av ovanstående toxiner, för vilka det har fastställts toxiska ekvivalensfaktorer (TEF), påvisas ska dessa inbegripas i analysen.

Toxiska ekvivalensfaktorer (TEF) ska användas för att beräkna den totala halten toxiska ekvivalenter, enligt rekommendationer från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i The Efsa Journal, nr 589, s. 1–62, 2008, eller uppdaterade råd från Efsa.

B.

Andra metoder än de som avses i del A, t.ex. LC-MS, HPLC med lämplig detektion, immunanalyser och funktionella analyser, såsom fosfatasinhiberingsmetoden, får användas som alternativ till LC-MS/MS-metoden från EU:s referenslaboratorium om följande villkor är uppfyllda:

a)

Med en av dessa metoder eller med en kombination kan man åtminstone detektera de analoger som anges i del A; vid behov ska lämpligare kriterier definieras.

b)

Metoderna uppfyller prestandakraven för LC-MS/MS-metoden som EU:s referenslaboratorium fastställt. Sådana metoder ska genomgå intern validering och de bör framgångsrikt ha genomgått en erkänd kvalifikationsprövning. EU:s referenslaboratorium marina biotoxiner ska stödja aktiviteter som syftar till en kollaborativ avprövning av metoden för att möjliggöra en formell standardisering.

c)

Metoderna ger ett likvärdigt skydd för människors hälsa när de tillämpas.

KAPITEL IV

DETEKTION AV NYA ELLER FRAMVÄXANDE MARINA TOXINER

Kemiska metoder, alternativa metoder med lämplig detektion eller bioassay på möss kan användas vid periodisk övervakning av produktions- och återutläggningsområden för detektion av nya eller framväxande marina toxiner på grundval av nationella kontrollprogram som utarbetats av medlemsstaterna.


BILAGA VI

PRAKTISKA ARRANGEMANG FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV FISKERIPRODUKTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 70

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

A.   Organoleptiska undersökningar

Organoleptiska stickprover ska tas i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Ett av syftena med dessa stickprover är att verifiera efterlevnaden av de krav på färskhet som har fastställts i enlighet med denna förordning. Detta innebär särskilt att man i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan verifierar att fiskeriprodukternas färskhet åtminstone uppfyller de minimikrav som har fastställts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2406/96 (1).

B.   Färskhetsindikatorer

När den organoleptiska undersökningen ger upphov till tvivel om huruvida fiskeriprodukterna är färska, får prover tas för laboratorieundersökningar för bestämning av de totala halterna av flyktiga kvävebaser (TVB-N) och trimetylaminkväve (TMA-N), i enlighet med de tekniska arrangemangen i kapitel II.

De behöriga myndigheterna ska använda de kriterier som fastställs i denna förordning.

Om den organoleptiska undersökningen ger anledning att misstänka andra tillstånd som skulle kunna påverka människors hälsa, ska lämpliga prover tas för att kontrollera detta.

C.   Histamin

Stickprovsundersökningar av histaminhalten ska utföras för att verifiera att de tillåtna halter som fastställs i förordning (EG) nr 2073/2005 inte överskrids.

D.   Restsubstanser och främmande ämnen

Övervakningsåtgärder ska fastställas i enlighet med direktiv 96/23/EG och beslut 97/747/EG för att kontrollera efterlevnaden av EU:s lagstiftning om

MRL-värden för farmakologiskt aktiva substanser, i enlighet med förordning (EU) nr 37/2010 och genomförandeförordning (EU) 2018/470,

förbjudna och otillåtna ämnen, i enlighet med förordning (EU) nr 37/2010, direktiv 96/22/EG och beslut 2005/34/EG,

främmande ämnen, i enlighet med förordning (EG) nr 1881/2006 där det fastställs gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel, och

bekämpningsmedelsrester, i enlighet med förordning (EG) nr 396/2005.

E.   Mikrobiologiska kontroller

När så är nödvändigt ska mikrobiologiska kontroller genomföras i enlighet med de relevanta reglerna och kriterierna i förordning (EG) nr 2073/2005.

F.   Parasiter

Det ska göras riskbaserade tester för att verifiera att kraven i avsnitt VIII kapitel III del D i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 2074/2005 är uppfyllda.

G.   Giftiga fiskeriprodukter

Kontroller ska göras för att säkerställa följande:

1.

Att fiskeriprodukter som härrör från giftiga fiskar av följande familjer inte släpps ut på marknaden: Tetraodontidae, Molidae, Diodontidae och Canthigasteridae.

2.

Att färska, beredda, frysta och bearbetade fiskeriprodukter från fiskar av familjen Gempylidae, särskilt Ruvettus pretiosus och Lepidocybium flavobrunneum, endast får släppas ut på marknaden i förpackad form och är märkta på ett sådant sätt att de ger konsumenten upplysningar om metoderna för beredning och tillagning och om risken i samband med förekomsten av ämnen som kan orsaka problem i matsmältningsorganen. Det vetenskapliga namnet och det vanliga namnet ska anges i märkningen.

3.

Att fiskeriprodukter som innehåller biotoxiner, t.ex. ciguateratoxin eller andra toxiner som är farliga för människors hälsa, inte släpps ut på marknaden. Fiskeriprodukter som härrör från levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor får dock släppas ut på marknaden om de har framställts i överensstämmelse med bestämmelserna i avsnitt VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och uppfyller kraven i kapitel V punkt 2 i det avsnittet.

KAPITEL II

KONTROLL AV DEN TOTALA MÄNGDEN FLYKTIGA KVÄVEBASER (TVB-N)

A.   Gränsvärden för TVB-N för vissa kategorier av fiskeriprodukter och analysmetoder som ska användas

1.

När den organoleptiska bedömningen föranleder tvivel om produkternas färskhet ska obearbetade fiskeriprodukter betraktas som otjänliga som livsmedel om den kemiska kontrollen visar att följande gränsvärden för TVB-N har överskridits:

a)

25 mg kväve/100 g fiskkött för de arter som avses i del B punkt 1 i detta kapitel.

b)

30 mg kväve/100 g fiskkött för de arter som avses i del B punkt 2 i detta kapitel.

c)

35 mg kväve/100 g fiskkött för de arter som avses i del B punkt 3 i detta kapitel.

d)

60 mg kväve/100 g hela fiskeriprodukter som används direkt för framställning av fiskolja som är avsedd att användas som livsmedel i enlighet med avsnitt VIII kapitel IV del B punkt 1 andra stycket i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004; när råvaran uppfyller kraven i punkt 1 första stycket a, b och c får dock medlemsstaterna fastställa högre gränsvärden för vissa arter i väntan på att särskild unionslagstiftning antas.

Den referensmetod som ska användas för kontroll av gränsvärdena för TVB-N innebär destillation av ett extrakt som har gjorts proteinfritt med sådan perklorsyra som avses i del C nedan.

2.

Den destillation som avses i punkt 1 ska utföras med en apparat som överensstämmer med bilden i del D nedan.

3.

Följande rutinmetoder kan användas för kontroll av gränsvärdet för TVB-N:

a)

Den av Conway och Byrne (1933) beskrivna mikrodiffusionsmetoden.

b)

Den direkta destillationsmetod som beskrivits av Antonacopoulos (1968).

c)

Destillation av ett extrakt som gjorts proteinfritt med triklorättiksyra (Codex Alimentariuskommittén för fisk och fiskprodukter, 1968).

4.

Provet ska utgöras av cirka 100 g fiskkött som tagits på minst tre olika ställen och som malts samman.

Medlemsstaterna ska rekommendera de officiella laboratorierna att rutinmässigt använda de metoder som anges ovan. Om resultaten är tvetydiga eller vid tvister om de resultat som har erhållits vid en analys med en av rutinmetoderna får endast referensmetoden användas för att kontrollera resultaten.

B.   Kategorier av arter för vilka ett gränsvärde för TVB-N är fastställt

Gränsvärden för TVB-N har fastställts för följande kategorier av arter:

1.

Sebastes spp., Helicolenus dactylopterus, Sebastichthys capensis.

2.

Arter tillhörande familjen Pleuronectidae (med undantag av hälleflundra: Hippoglossus spp.).

3.

Salmo salar, arter tillhörande familjen Merlucciidae, arter tillhörande familjen Gadidae.

C.   Referensmetod för bestämning av halten flyktiga kvävebaser (TVB-N) hos fiskar och fiskeriprodukter

1.   Syfte och tillämpningsområde

Denna metod beskriver en referensmetod för bestämning av kvävehalten i flyktiga kvävebaser (TVB-N) hos fiskar och fiskeriprodukter. Metoden tillämpas på de halter TVB-N som ligger mellan 5 mg/100 g och minst 100 mg/100 g.

2.   Definitioner

Med halten TVB-N avses den halt av kväve i flyktiga kvävebaser som bestäms enligt den beskrivna referensmetoden.

Med lösning avses en vattenlösning enligt följande:

a)

Perklorsyralösning = 6 g/100 ml.

b)

Natriumhydroxidlösning = 20 g/100 ml.

c)

Standardlösning av saltsyra 0,05 mol/l (0,05 N). När en automatisk destillationsapparat används ska titreringen göras med en standardlösning av saltsyra på 0,01 mol/l (0,01 N).

d)

Borsyrelösning = 3 g/100 ml.

e)

Skumhämmande silikonemulsion.

f)

Fenolftaleinlösning = 1 g/100 ml 95 % etanol.

g)

Indikatorlösning (Tashiro mixed indicator) = 2 g metylrött och 1 g metylenblått upplöses i 1 000 ml 95 % etanol.

3.   Kortfattad beskrivning

De flyktiga kvävebaserna extraheras från provet med hjälp av en 0,6 mol/l perklorsyralösning. Efter alkalisering får extraktet genomgå ångdestillation och de flyktiga grundbeståndsdelarna absorberas av en syrarecipient. Halten TVB-N bestäms genom titrering av de absorberade baserna. Halten uttrycks i mg/100 g.

4.   Kemikalier

Om inget annat anges ska analysrena (reagent-grade) kemikalier användas som reagensmedel. Det vatten som används ska antingen destilleras eller avmineraliseras och det ska ha minst samma renhetsgrad.

5.   Följande instrument och tillbehör ska användas:

a)

En köttkvarn som ger en tillräckligt homogen fiskfärs.

b)

Blandare med en hastighet på 8 000–45 000 varv/min.

c)

Veckat filter, 150 mm i diameter, med snabbfiltrering.

d)

Byrett, 5 ml, med 0,01 ml-gradering.

e)

Apparat för ångdestillation. Denna apparat ska kunna reglera olika kvantiteter ånga och producera en konstant kvantitet ånga under en bestämd tidsperiod. Den ska vara konstruerad på ett sådant sätt att de fria baserna inte kan försvinna under tillsättningen av alkaliska ämnen.

6.   Utförande

Vid hantering av den starkt frätande perklorsyran ska nödvändiga försiktighetsåtgärder och förebyggande åtgärder vidtas. Proverna ska förberedas snarast möjligt efter ankomsten i enlighet med följande anvisningar:

a)

Preparering av provet

Det prov som ska analyseras ska noggrant malas sönder i en sådan köttkvarn som beskrivs i punkt 5 a. Väg noggrant upp 10 g ± 0,1 g av det malda i en lämplig behållare. Blanda med 90,0 ml perklorsyralösning, homogenisera under två minuter i en sådan blandare som beskrivs i punkt 5 b, filtrera därefter.

Det på detta sätt erhållna extraktet kan förvaras under minst sju dagar vid en temperatur på mellan 2 °C och 6 °C.

b)

Ångdestillation

Placera 50,0 ml av det extrakt som har erhållits i enlighet med led a i en sådan ångdestillationsapparat som beskrivs i punkt 5 e. För en senare kontroll av om alkaliseringen av extraktet räcker tillsätts ytterligare flera droppar fenolftalein. Efter att några droppar skumhämmande silikonemulsion har tillsatts ska 6,5 ml natriumhydroxidlösning tillsättas till extraktet, varefter ångdestillationen omedelbart inleds.

Reglera ångdestillationen på ett sådant sätt att cirka 100 ml destillat bildas på tio minuter. Sänk ned slutstycket med destillatet i en behållare innehållande 100 ml av en borsyrelösning till vilken 3–5 droppar av indikatorlösningen tillsätts. Efter exakt tio minuter är destillationen avslutad. Ta upp slutstycket ur behållaren och skölj det under vatten. Genom titrering av provlösningen med en standardlösning av saltsyra bestäms de flyktiga baserna.

pH-värdet i slutfasen ska vara 5,0 ± 0,1.

c)

Titrering

Analyserna ska utföras två gånger. Den metod som tillämpas är riktig om skillnaden mellan de båda analyserna inte överstiger 2 mg/100 g.

d)

Blankprov

Utför ett blankprov i enlighet med led b. I stället för extraktet används 50,0 ml perklorsyralösning.

7.   Beräkning av halten TVB-N

Genom titrering av provlösningen med en standardlösning av saltsyra beräknas koncentrationen TVB-N med följande ekvation:

Formula

V1

=

volym standardlösning av saltsyra 0,01 mol i ml per prov

V0

=

volym standardlösning av saltsyra 0,01 mol i ml per blankprov

M

=

provets vikt i g

Dessutom krävs följande:

a)

Analyserna ska utföras två gånger. Den metod som tillämpas är riktig om skillnaden mellan de båda analyserna inte överstiger 2 mg/100 g.

b)

Kontroll av utrustningen. Kontrollera utrustningen genom att destillera NH4Cl–lösningar motsvarande 50 mg TVB-N/100 g.

c)

Standardavvikelser. Beräkna standardavvikelsen för repeterbarhet Sr = 1,20 mg/100 g och standardavvikelsen för reproducerbarhet SR = 2,50 mg/100 g.

D.   Ångdestillationsapparat för TVB-N

Image 1

provextrakt

ånginjekteringsrör

destillationsrör

ånggenerator

kolv eller bägare

(borsyra)

kondensorns slutstycke

kylvatten

kylare


(1)  Rådets förordning (EG) nr 2406/96 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter (EGT L 334, 23.12.1996, s. 1).


17.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/101


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/628

av den 8 april 2019

om förlagor till officiella intyg för vissa djur och varor, och om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 vad gäller dessa förlagor till intyg

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 90 första stycket a, c och e samt artikel 126.3, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2017/625 innehåller bestämmelser om offentlig kontroll och annan kontrollverksamhet som medlemsstaternas behöriga myndigheter utför för att verifiera efterlevnaden av unionslagstiftningen på området för bl.a. livsmedelssäkerhet i alla produktions-, bearbetnings- och distributionsled. I förordningen föreskrivs särskilt officiellt intygande när det anses lämpligt för att säkerställa efterlevnaden av EU-bestämmelserna om djur och varor.

(2)

Genom artikel 90 första stycket a i förordning (EU) 2017/625 ges kommissionen befogenhet att genom genomförandeakter anta bestämmelser med avseende på förlagor till officiella intyg och bestämmelser för utfärdande av sådana intyg, om inga krav har fastställts i de bestämmelser som avses i artikel 1.2 i den förordningen.

(3)

Sändningar av djur och varor ska åtföljas av ett officiellt intyg som utfärdas i pappersform eller elektronisk form. Det är därför lämpligt att för båda dessa fall fastställa gemensamma krav för utfärdande av officiella intyg, utöver de krav som fastställs i avdelning II kapitel VII i förordning (EU) 2017/625.

(4)

Förlagor till intyg ingår i det elektroniska systemet Traces, inrättat genom kommissionens beslut 2003/623/EG (2), för att underlätta och påskynda de administrativa förfarandena vid unionens gränser och för att möjliggöra elektronisk kommunikation mellan de behöriga myndigheterna, vilket bidrar till att förebygga eventuellt bedrägligt eller vilseledande agerande i fråga om de officiella intygen.

(5)

Datatekniken har utvecklats betydligt sedan 2003, och Traces-systemet har ändrats för att förbättra uppgifterna och behandlingen av uppgifterna och göra utbytet av uppgifter säkrare. Till följd av detta bör utformningen av förlagorna till intyg och anmärkningarna för ifyllandet av dessa i denna förordning anpassas till Traces-systemet, till exempel genom att användningen av flera KN-nummer (kombinerade nomenklaturen) återspeglas eller spårbarhet för triangelhandel säkerställs, när det avsändande landet inte är ursprungslandet för sändningen.

(6)

I enlighet med artikel 133.4 i förordning (EU) 2017/625 ska Traces-systemet integreras i informationshanteringssystemet för offentlig kontroll (nedan kallat Imsoc). De förlagor till hälsointyg som fastställs i den här förordningen bör därför anpassas till Imsoc.

(7)

I artikel 90 första stycket c i förordning (EU) 2017/625 ges kommissionen befogenhet att genom genomförandeakter fastställa bestämmelser med avseende på de förfaranden som ska följas när ersättningsintyg utfärdas.

(8)

För att undvika felaktig användning och missbruk är det viktigt att fastställa de fall då ett ersättningsintyg får utfärdas och de krav som sådana intyg måste uppfylla. Dessa fall bör särskilt begränsas till uppenbara administrativa fel, t.ex. överförda nummer i container- eller förseglingsnummer eller stavfel i adresser eller varubeskrivningar.

(9)

I artikel 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 fastställs ett krav på att sändningar av vissa djur och varor ska åtföljas av ett officiellt intyg, en officiell attestering eller av andra belägg för att sändningen uppfyller de tillämpliga bestämmelser som avses i artikel 1.2 i den förordningen.

(10)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 (3) fastställs en förteckning över de varor och djur avsedda att användas som livsmedel, särskilt produkter av animaliskt ursprung, levande insekter samt groddar och frön avsedda för produktion av groddar, som ska åtföljas av ett officiellt intyg efter införsel till unionen, om de är avsedda för utsläppande på marknaden. För att underlätta offentlig kontroll efter införsel till unionen bör det i enlighet med artikel 90 första stycket a och artikel 126.3 i förordning (EU) 2017/625 fastställas förlagor till officiella intyg för sådana varor och djur som är avsedda att användas som livsmedel.

(11)

De förlagor till intyg som krävs av folkhälsoskäl fastställs för närvarande i olika rättsakter. Dessa förlagor till intyg bör konsolideras i en enda rättsakt genom att man gör korshänvisningar till dem.

(12)

För intygande av djurhälsoskäl när det gäller vissa produkter av animaliskt ursprung används gemensamma förlagor till intyg. Kraven för intygande av djurhälsoskäl bör ändras senast den 21 april 2021, vilket är tillämpningsdatumet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (4). De gemensamma förlagorna till intyg bör bibehållas tills den ändringen har gjorts.

(13)

Av skäl som rör harmonisering och tydlighet bör de förlagor till intyg som för närvarande fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 (5), kommissionens förordning (EU) nr 211/2013 (6) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 (7) inbegripas i den här förordningen. Till följd av detta bör förordning (EG) nr 2074/2005 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 ändras i enlighet med detta och förordning (EU) nr 211/2013 upphävas.

(14)

För att det ska vara lättare att verifiera efterlevnaden av EU-kraven framstår det som lämpligt att införa kompletterande nya förlagor till hälsointyg för införsel av utsmält djurfett och fettgrevar, insekter samt reptilkött som ska släppas ut på marknaden. Sådana förlagor till intyg gör det också lättare för de behöriga myndigheterna i tredjeländer att förstå EU-kraven, vilket därför underlättar införsel till unionen av djurfett och fettgrevar, insekter samt reptilkött.

(15)

I artikel 90 första stycket e i förordning (EU) 2017/625 ges kommissionen befogenhet att genom genomförandeakter anta bestämmelser med avseende på utformningen av de dokument som ska åtfölja djur eller varor efter att den offentliga kontrollen har utförts. I enlighet med artikel 5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 (8) ska sådana hälsointyg åtfölja djur till slakteriet efter att besiktning före slakt har utförts på den jordbruksanläggning som djuren kommer från. Utformningen av sådana intyg bör därför fastställas i den här förordningen.

(16)

Vid nödslakt utanför slakteriet är det, av skäl som rör harmonisering och tydlighet, lämpligt att fastställa en förlaga till intyg i denna förordning för det intyg som (den officiella) veterinären ska utfärda i enlighet med avsnitt I kapitel VI punkt 6 i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (9).

(17)

Eftersom förordning (EU) 2017/625 ska tillämpas från och med den 14 december 2019 bör den här förordningen också tillämpas från och med det datumet.

(18)

En övergångsperiod bör införas för att beakta sändningar av djur och varor som, om så krävs, avsänds och förses med intyg före denna förordnings tillämpningsdatum.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs följande:

a)

Bestämmelser för enhetlig tillämpning av artiklarna 88 och 89 i förordning (EU) 2017/625 vad gäller undertecknande och utfärdande av officiella intyg samt garantier för de officiella intygens tillförlitlighet, i syfte att uppfylla kraven i artikel 126.2 c i den förordningen.

b)

Krav på förlagor till officiella intyg som inte lämnas in via Imsoc.

c)

Krav på förlagor till officiella intyg som lämnas in via Imsoc.

d)

Krav på ersättningsintyg.

2.   I denna förordning fastställs även följande:

a)

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen av djur, produkter av animaliskt ursprung, sammansatta produkter, avelsmaterial och animaliska biprodukter samt anmärkningar för ifyllandet av intygen.

b)

Särskilda förlagor till officiella intyg för införsel till unionen av följande djur och varor avsedda att användas som livsmedel och att släppas ut på marknaden:

i)

Produkter av animaliskt ursprung för vilka ett sådant intyg krävs i enlighet med artikel 13 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

ii)

Levande insekter.

iii)

Groddar och frön avsedda för produktion av groddar.

c)

Förlagor till officiella intyg vid besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från eller vid nödslakt utanför slakteriet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    utsläppande på marknaden : utsläppande på marknaden enligt definitionen i artikel 3.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (10).

2.    groddar : groddar enligt definitionen i artikel 2 a i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 (11).

3.    slakteri : slakteri enligt definitionen i punkt 1.16 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

4.    färskt kött : färskt kött enligt definitionen i punkt 1.10 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

5.    kött : kött enligt definitionen i punkt 1.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

6.    fjäderfä : fjäderfä enligt definitionen i punkt 1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

7.    frilevande vilt : frilevande vilt enligt definitionen i punkt 1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

8.    ägg : ägg enligt definitionen i punkt 5.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

9.    äggprodukter : äggprodukter enligt definitionen i punkt 7.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

10.    köttberedningar : köttberedningar enligt definitionen i punkt 1.15 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

11.    köttprodukter : köttprodukter enligt definitionen i punkt 7.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

12.    behandlade magar, blåsor och tarmar : behandlade magar, blåsor och tarmar enligt definitionen i punkt 7.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

13.    musslor : musslor enligt definitionen i punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

14.    fiskeriprodukter : fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

15.    obehandlad mjölk : obehandlad mjölk enligt definitionen i punkt 4.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

16.    mjölkprodukter : mjölkprodukter enligt definitionen i punkt 7.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

17.    råmjölk : råmjölk enligt definitionen i avsnitt IX punkt 1 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

18.    råmjölksbaserade produkter : råmjölksbaserade produkter enligt definitionen i avsnitt IX punkt 2 bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

19.    grodlår : grodlår enligt definitionen i punkt 6.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

20.    snäckor : snäckor enligt definitionen i punkt 6.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

21.    utsmält djurfett : utsmält djurfett enligt definitionen i punkt 7.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

22.    fettgrevar : fettgrevar enligt definitionen i punkt 7.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

23.    gelatin : gelatin enligt definitionen i punkt 7.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

24.    kollagen : kollagen enligt definitionen i punkt 7.8 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

25.    honung : honung enligt definitionen i del IX punkt 1 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (12).

26.    biodlingsprodukter : biodlingsprodukter enligt definitionen i del IX punkt 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 1308/2013.

27.    reptilkött : reptilkött enligt definitionen i artikel 2.16 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

28.    insekter : insekter enligt definitionen i artikel 2.17 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

29.    kylfartyg : kylfartyg enligt definitionen i artikel 2.26 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

30.    frysfartyg : frysfartyg enligt definitionen i punkt 3.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

31.    fabriksfartyg : fabriksfartyg enligt definitionen i punkt 3.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

32.    produktionsområde : produktionsområde enligt definitionen i punkt 2.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

33.    leveranscentral : leveranscentral enligt definitionen i punkt 2.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

34.    maskinurbenat kött : maskinurbenat kött enligt definitionen i punkt 1.14 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

35.    vilthanteringsanläggning : vilthanteringsanläggning enligt definitionen i punkt 1.18 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

36.    styckningsanläggning : styckningsanläggning enligt definitionen i punkt 1.17 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

37.    hägnat vilt : hägnat vilt enligt definitionen i punkt 1.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 3

Krav på förlagor till officiella intyg som inte lämnas in via Imsoc

De förlagor till officiella intyg för djur, produkter av animaliskt ursprung, sammansatta produkter, avelsmaterial, animaliska biprodukter samt groddar och frön avsedda för produktion av groddar med ursprung i tredjeländer eller regioner i dessa som enligt unionslagstiftningen krävs för införsel till unionen och som inte lämnas in via Imsoc ska uppfylla följande krav:

1.

Intyget ska undertecknas av intygsgivaren och ska ha en officiell stämpel. Underskriften ska ha annan färg än den tryckta texten. Detta gäller även för stämplar, med undantag för präglade stämplar och vattenstämplar.

2.

Om förlagan till intyg innehåller olika påståenden ska de påståenden som inte är tillämpliga strykas över, paraferas och stämplas av intygsgivaren, eller helt tas bort från intyget.

3.

Intyget ska bestå av

a)

ett enda blad,

b)

flera odelbara blad som tillsammans utgör en helhet, eller

c)

en serie sidor som är numrerade så att det framgår att en viss sida ingår i en bestämd serie.

4.

Om intyget består av en serie sidor ska varje sida innehålla den unika kod som avses i artikel 89.1 a i förordning (EU) 2017/625, undertecknas av intygsgivaren och vara försedd med en officiell stämpel.

5.

Intyget ska utfärdas innan den sändning som intyget avser lämnar de behöriga myndigheternas kontroll i det tredjeland som utfärdar intyget.

Artikel 4

Krav på förlagor till officiella intyg som lämnas in via Imsoc

1.   De förlagor till officiella intyg för införsel till unionen av djur, produkter av animaliskt ursprung, sammansatta produkter, avelsmaterial och animaliska biprodukter med ursprung i tredjeländer eller regioner i dessa som lämnas in via Imsoc ska grundas på den förlaga till officiellt intyg som fastställs i bilaga I.

2.   Del II i de förlagor till officiella intyg som avses i punkt 1 ska omfatta de särskilda hälsogarantier och den information som krävs i del II i de förlagor till officiella intyg som enligt unionslagstiftningen krävs för införsel till unionen av djur, produkter av animaliskt ursprung, sammansatta produkter, avelsmaterial och animaliska biprodukter med ursprung i tredjeländer eller regioner i dessa.

3.   Det officiella intyget ska lämnas in via Imsoc innan den sändning som intyget avser lämnar de behöriga myndigheternas kontroll i det tredjeland som utfärdar intyget.

4.   De krav som fastställs i denna artikel ska inte påverka typ, innehåll och utformning för de officiella intyg eller attesteringar som avses i artikel 73.2 b och c samt i artikel 129.2 a i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 5

Ersättningsintyg

1.   De behöriga myndigheterna får utfärda ett ersättningsintyg endast om det ursprungliga intyget innehåller administrativa fel, har skadats eller gått förlorat.

2.   Uppgifterna i det ursprungliga intyget avseende identifiering, spårbarhet och hälsogarantier för sändningarna får inte ändras i ersättningsintyget.

3.   Ersättningsintyget ska dessutom

a)

innehålla en tydlig hänvisning till den unika kod som avses i artikel 89.1 a i förordning (EU) 2017/625 och datum för utfärdande av det ursprungliga intyget samt tydlig information om att det ersätter det ursprungliga intyget,

b)

ha ett nytt intygsnummer som skiljer sig från numret på det ursprungliga intyget,

c)

innehålla datumet för utfärdande av ersättningsintyget, i stället för datumet för utfärdande av det ursprungliga intyget, och

d)

uppvisas i original för de behöriga myndigheterna, utom när det gäller elektroniska ersättningsintyg som lämnas in via Imsoc.

Artikel 6

Anmärkningar för ifyllandet av förlagor till officiella intyg

De förlagor till officiella intyg som avses i artiklarna 12, 13 och 15–27 ska fyllas i på grundval av de anmärkningar som anges i bilaga II.

Artikel 7

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av färskt kött från hov- och klövdjur

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagorna till de officiella intygen ”BOV”, ”OVI”, ”POR”, ”EQU”, ”RUF”, ”RUW”, ”SUF”, ”SUW” och ”EQW” i del 2 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 (13) användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av färskt kött från hov- och klövdjur.

Artikel 8

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kött från fjäderfä, ratiter och frilevande fjädervilt samt ägg och äggprodukter

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagorna till de officiella intygen ”POU”, ”POU-MI/MSM”, ”RAT”, ”RAT-MI/MSM”, ”WGM”, ”WGM-MI/MSM”, ”E” och ”EP” i del 2 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 (14) användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kött från fjäderfä, ratiter och frilevande fjädervilt samt ägg och äggprodukter.

Artikel 9

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kött från vilda harar och kaniner, vissa vilda landlevande däggdjur och hägnade kaniner

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagorna till de officiella intygen ”WL”, ”WM” och ”RM” i bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 (15) användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kött från vilda harar och kaniner, vissa vilda landlevande däggdjur och hägnade kaniner.

Artikel 10

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av köttberedningar

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i bilaga II till kommissionens beslut 2000/572/EG (16) användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av köttberedningar.

Artikel 11

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i bilaga III till kommissionens beslut 2007/777/EG (17) användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar. Vid införsel till unionen för utsläppande på marknaden av fjälster ska dock djurhälsointyget i bilaga I A till kommissionens beslut 2003/779/EG (18) användas.

Artikel 12

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del I kapitel A i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor. Vid införsel till unionen och utsläppande på marknaden av bearbetade musslor av arten Acanthocardia tuberculatum ska förlagan till officiellt intyg i del I kapitel B i bilaga III till den här förordningen läggas till det intyg som avses i första meningen.

Artikel 13

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av fiskeriprodukter

1.   För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del II kapitel A i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av fiskeriprodukter.

2.   För fiskeriprodukter som tagits upp av fartyg som för en medlemsstats flagg och som transporterats i tredjeländer med eller utan lagring ska förlagan till intyg i del II kapitel B i bilaga III till den här förordningen användas.

3.   För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg som ska undertecknas av befälhavaren i del II kapitel C i bilaga III till den här förordningen användas när fiskeriprodukter importeras direkt från ett kylfartyg, frysfartyg eller fabriksfartyg, i enlighet med artikel 11.3 i delegerad förordning (EU) 2019/625.

Artikel 14

Förlagor till officiella intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av obehandlad mjölk, råmjölk, mjölkprodukter och råmjölksprodukter

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagorna till de officiella intygen ”Milk-RM”, ”Milk-RMP”, ”Milk-HTB”, ”Milk-HTC” och ”Colostrum-C/CPB” i del 2 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (19) användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av obehandlad mjölk, råmjölk, mjölkprodukter och råmjölksprodukter.

Artikel 15

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kylda, frysta eller beredda grodlår avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del III i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kylda, frysta eller beredda grodlår avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 16

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kylda, frysta, skalade, kokta, beredda eller konserverade snäckor avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del IV i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kylda, frysta, skalade, kokta, beredda eller konserverade snäckor avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 17

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av utsmält djurfett och fettgrevar avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del V i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av utsmält djurfett och fettgrevar avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 18

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av gelatin avsett att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del VI i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av gelatin avsett att användas som livsmedel.

Artikel 19

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kollagen avsett att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del VII i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av kollagen avsett att användas som livsmedel.

Artikel 20

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av råvaror för framställning av gelatin och kollagen avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del VIII i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av råvaror för framställning av gelatin och kollagen avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 21

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del IX i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av behandlade råvaror för framställning av gelatin och kollagen avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 22

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av honung och andra biodlingsprodukter avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del X i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av honung och andra biodlingsprodukter avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 23

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av högförädlat kondroitinsulfat, högförädlad hyaluronsyra, högförädlade andra hydrolyserade broskprodukter, högförädlat kitosan, glukosamin, löpe och husbloss samt högförädlade aminosyror avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del XI i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av högförädlat kondroitinsulfat, högförädlad hyaluronsyra, högförädlade andra hydrolyserade broskprodukter, högförädlat kitosan, glukosamin, löpe och husbloss samt högförädlade aminosyror avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 24

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av reptilkött avsett att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del XII i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av reptilkött avsett att användas som livsmedel.

Artikel 25

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av insekter avsedda att användas som livsmedel

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del XIII i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av insekter avsedda att användas som livsmedel.

Artikel 26

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av andra produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel som inte omfattas av artiklarna 7–25

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del XIV i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av andra produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel som inte omfattas av artiklarna 7–25 i den här förordningen.

Artikel 27

Förlaga till officiellt intyg för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av groddar och frön avsedda för produktion av groddar

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i del XV i bilaga III till den här förordningen användas för införsel till unionen för utsläppande på marknaden av groddar och frön avsedda för produktion av groddar.

Artikel 28

Förlagor till officiella intyg vid besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagorna till officiella intyg i bilaga IV till den här förordningen användas vid besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från i enlighet med artiklarna 5 och 6 i delegerad förordning (EU) 2019/624.

Artikel 29

Förlaga till officiellt intyg vid nödslakt utanför slakteriet

För att intygskraven i artiklarna 88, 89 och 126.2 c i förordning (EU) 2017/625 ska vara uppfyllda ska förlagan till officiellt intyg i bilaga V till den här förordningen användas vid nödslakt utanför slakteriet i enlighet med artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2019/624.

Artikel 30

Ändringar av förordning (EG) nr 2074/2005

Förordning (EG) nr 2074/2005 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 6 ska utgå.

2.

Bilaga VI ska utgå.

Artikel 31

Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2016/759

Genomförandeförordning (EU) 2016/759 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2 ska utgå.

2.

Bilaga II ska utgå.

Artikel 32

Upphävande

Förordning (EU) nr 211/2013 ska upphöra att gälla. Hänvisningar till förordning (EU) nr 211/2013 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI till den här förordningen.

Artikel 33

Övergångsbestämmelser

Sändningar av produkter av animaliskt ursprung som åtföljs av tillämpliga intyg som utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 2074/2005, förordning (EU) nr 211/2013 och genomförandeförordning (EU) 2016/759 får godtas för införsel till unionen till och med den 13 mars 2020, under förutsättning att intygen undertecknades före den 14 december 2019.

Till och med den 13 mars 2020 får sändningar av utsmält djurfett och fettgrevar föras in till unionen om intyget för köttprodukter i bilaga III till beslut 2007/777/EG används, och sändningar av reptilkött, insekter och andra produkter av animaliskt ursprung som avses i artikel 26 får föras in till unionen utan det intyg som fastställs i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 34

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 april 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut 2003/623/EG av den 19 augusti 2003 om utveckling av ett integrerat veterinärdatasystem (Traces) (EUT L 216, 28.8.2003, s. 58).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 av den 4 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel (se sidan 18 i detta nummer av EUT).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 av den 5 december 2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentliga kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 27).

(6)  Kommissionens förordning (EU) nr 211/2013 av den 11 mars 2013 om intygskrav för import till unionen av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar (EUT L 68, 12.3.2013, s. 26).

(7)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 av den 28 april 2016 om upprättande av förteckningar över tredjeländer, delar av tredjeländer och områden från vilka medlemsstaterna ska tillåta införsel till unionen av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, om fastställande av intygskrav, om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och om upphävande av beslut 2003/812/EG (EUT L 126, 14.5.2016, s. 13).

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 av den 8 februari 2019 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(11)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 av den 11 mars 2013 om spårbarhetskrav för groddar och för frön avsedda för produktion av groddar (EUT L 68, 12.3.2013, s. 16).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(13)  Kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 av den 12 mars 2010 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, områden eller delar därav från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och färskt kött till Europeiska unionen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 73, 20.3.2010, s. 1).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 av den 8 augusti 2008 om fastställande av en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter får importeras till och transiteras genom gemenskapen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 226, 23.8.2008, s. 1).

(15)  Kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 av den 9 februari 2009 om fastställande av en förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer för import till eller transitering genom gemenskapen av kött av vilda harar och kaniner, vissa vilda landlevande däggdjur och hägnade kaniner samt om kraven för veterinärintyg (EUT L 39, 10.2.2009, s. 12).

(16)  Kommissionens beslut 2000/572/EG av den 8 september 2000 om fastställande av villkor angående djurhälsa, folkhälsa och veterinärintyg för import av köttberedningar till gemenskapen från tredjeland (EGT L 240, 23.9.2000, s. 19).

(17)  Kommissionens beslut 2007/777/EG av den 29 november 2007 om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av beslut 2005/432/EG (EUT L 312, 30.11.2007, s. 49).

(18)  Kommissionens beslut 2003/779/EG av den 31 oktober 2003 om djurhälsokrav och veterinärintyg för import från tredje land av djurtarmar (EUT L 285, 1.11.2003, s. 38).

(19)  Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 av den 2 juli 2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel (EUT L 175, 10.7.2010, s. 1).


BILAGA I

FÖRLAGOR TILL OFFICIELLA INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV DJUR, PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG, SAMMANSATTA PRODUKTER, AVELSMATERIAL OCH ANIMALISKA BIPRODUKTER

Image 2 Text av bilden Image 3 Text av bilden Image 4 Text av bilden

BILAGA II

ANMÄRKNINGAR FÖR IFYLLANDET AV FÖRLAGORNA TILL OFFICIELLA INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV DJUR, PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG, SAMMANSATTA PRODUKTER, AVELSMATERIAL OCH ANIMALISKA BIPRODUKTER

Allmänt

Ange ett alternativ genom att markera relevant ruta med ett kryss (X).

Med ISO-kod avses den internationella landskoden med två bokstäver enligt den internationella standarden ISO 3166 alpha-2 (1).

I fälten I.15, I.18, I.20 och I.22 kan bara ett alternativ väljas.

Om mottagaren, gränskontrollstationen för införsel eller transporten (transportmedel och datum) ändras efter att intyget har utfärdats ska den aktör som ansvarar för sändningen underrätta den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten. En sådan ändring får inte leda till en begäran om ett ersättningsintyg.

Del I: Närmare uppgifter om sändningen

Land:

Tredjeland som utfärdar intyget.

Fält I.1.

Avsändare/exportör: uppgifter om namn och adress (gatuadress, ort och region, provins eller stat) för den fysiska eller juridiska person som avsänder sändningen. Den fysiska eller juridiska personen måste befinna sig i tredjelandet, utom vid återinförsel av sändningar med ursprung i Europeiska union.

Fält I.2.

Intygets referensnummer: den unika och obligatoriska kod som tilldelats av den behöriga myndigheten i tredjelandet i enlighet med den egna klassificeringen. Fältet ska fyllas i för alla intyg som inte lämnas in via Imsoc.

Fält I.2.a

Referensnummer i Imsoc: den unika referenskod som tilldelas automatiskt via Imsoc (om intyget registreras i Imsoc). Fältet ska bara fyllas i för intyg som lämnas in via Imsoc.

Fält I.3.

Central behörig myndighet: namn på den centrala myndighet i tredjelandet som utfärdar intyget.

Fält I.4.

Lokal behörig myndighet: namn på den lokala myndighet i tredjelandet som utfärdar intyget (i förekommande fall).

Fält I.5.

Mottagare/importör: uppgifter om namn och adress för den fysiska eller juridiska person som sändningen är avsedd för i bestämmelsemedlemsstaten eller i bestämmelsetredjelandet vid transitering. Dessa uppgifter behöver dock inte anges för sändningar som transiteras genom Europeiska unionen.

Fält I.6.

Aktör som ansvarar för sändningen:

 

uppgifter om namn och adress för den person i Europeiska unionen som ansvarar för sändningen när den uppvisas vid gränskontrollstationen och som lämnar de uppgifter som krävs till de behöriga myndigheterna, antingen som importör eller på importörens vägnar.

 

För produkter som transiteras genom Europeiska unionen: namn och adress måste anges.

 

För vissa djur: namn och adress måste anges om det krävs enligt tillämplig EU-lagstiftning.

 

För djur och produkter som ska släppas ut på marknaden: namn och adress behöver inte anges.

Fält I.7.

Ursprungsland:

 

För produkter: namn och ISO-kod för det land där varorna framställdes, tillverkades och förpackades (märkta med identifieringsmärke).

 

För djur: vistelseland under den tid som krävs enligt tillämpligt hälsointyg för Europeiska unionen. Med ursprungsland för registrerade hästar som återinförs till Europeiska unionen avses det land från vilket de senast avsändes.

Vid handel som inbegriper fler än ett tredjeland (triangelhandel) ska ett separat intyg fyllas i för varje ursprungsland.

Fält I.8.

Ursprungsregion: för djur eller produkter som berörs av regionaliseringsåtgärder i enlighet med EU-lagstiftningen (i förekommande fall). Koden för godkända regioner, zoner eller delområden ska anges enligt definitionen i tillämplig EU-lagstiftning.

Fält I.9.

Bestämmelseland: namn och ISO-kod för djurens eller produkternas bestämmelseland i Europeiska unionen.

Om produkterna transiteras ska bestämmelsetredjelandets namn och ISO-kod anges.

Fält I.10.

Bestämmelseregion: se fält I.8.

Fält I.11.

Avsändningsort: namn och adress samt godkännandenummer (om så krävs enligt EU-lagstiftningen) för de anläggningar från vilka djuren eller produkterna kommer.

För djur: en anläggning eller annat jordbruks-, industri- eller handelsföretag under offentlig tillsyn, inbegripet djurparker, nöjesparker, vilt- och jaktreservat, där djur regelmässigt hålls eller föds upp.

För avelsmaterial: seminstationer eller spermastationer, eller embryosamlings- eller embryoproduktionsgrupper.

För andra produkter: en enhet vid ett företag i livsmedelssektorn eller sektorn för animaliska biprodukter. Namn ska bara anges för den anläggning som avsänder produkterna. Vid handel som inbegriper fler än ett tredjeland (triangelhandel) avses med avsändningsort den sista anläggningen i tredjelandet i den exportkedja från vilken den slutliga sändningen transporteras till Europeiska unionen.

Fält I.12.

Bestämmelseort:

 

Behöver bara anges vid lagring av produkter som transiteras.

 

För utsläppande på marknaden: den ort dit djuren eller produkterna sänds för slutgiltig avlastning. Ange namn och adress samt godkännandenummer för anläggningarna på bestämmelseorten (i förekommande fall).

 

För lagring av produkter som transiteras: namn och adress samt godkännandenummer för lagret i en frizon, tullagret eller leverantören till fartyg.

Fält I.13.

Lastningsort:

 

För djur: namn på den ort eller plats där djuren lastas. Om djuren först uppsamlas ska även uppgifter om den officiella uppsamlingscentralen lämnas.

 

För produkter: namn på ort och kategori (t.ex. anläggning, hamn eller flygplats) för den slutliga plats där produkterna ska lastas på transportmedlet för transport till Europeiska unionen. Vid containertransport anges var containern ska placeras ombord på det slutliga transportmedlet för transport till Europeiska unionen. Vid färjetransport anges den plats där lastbilen körde på färjan.

Fält I.14.

Datum och klockslag för avresa:

 

För djur: datum och klockslag för djurens planerade avresa med transportmedlet (flyg, fartyg, järnvägsvagn eller vägtransport).

 

För produkter: datum för avresa med transportmedlet (flyg, fartyg, järnvägsvagn eller vägtransport).

Fält I.15.

Transportmedel: transportmedel från avsändningslandet.

Transportsätt: flygplan, fartyg, järnväg, vägfordon eller annat transportsätt. Med ”annat” avses transportsätt som inte omfattas av rådets förordning (EG) nr 1/2005 (2).

Uppgifter om transportmedlet: flightnummer (flygplan), fartygets namn (fartyg), tågets identitetsnummer och numret på järnvägsvagnen (järnvägstransport), fordonets registreringsnummer samt registreringsnummer för eventuellt släp (vägtransport).

Vid färjetransport anges fordonets identitet och registreringsnummer, registreringsnummer för eventuellt släp samt färjans namn.

Fält I.16.

Gränskontrollstation för införsel: ange gränskontrollstationens namn samt identifieringskod som tilldelats via Imsoc.

Fält I.17.

Följedokument:

Dokumentets typ och referensnummer ska anges när en sändning åtföljs av andra dokument, t.ex. Cites-tillstånd, tillstånd för invasiva främmande arter eller ett handelsdokument (t.ex. flygfraktsedelns nummer eller konossement- eller handelsnummer för järnvägs- eller vägtransport).

Fält I.18.

Transportförhållanden: temperatur som krävs vid transport av produkterna (rumstemperatur, kylda, frysta). Bara ett alternativ kan väljas.

Fält I.19.

Containernummer/förseglingens nummer: motsvarande nummer (i förekommande fall).

Containernummer måste anges om varorna transporteras i förslutna behållare.

Endast den officiella förseglingens nummer ska anges. En officiell försegling krävs om en försegling fästs på behållaren, lastbilen eller järnvägsvagnen under tillsyn av den behöriga myndighet som utfärdar intyget.

Fält I.20.

Varorna intygas vara avsedda som/för: ange syftet med utsläppande av djuren på marknaden eller produkternas avsedda användning enligt tillämpligt hälsointyg för Europeiska unionen.

Foder: gäller endast animaliska biprodukter avsedda för foder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (3).

Godkänt organ: förflyttning av djur till ett godkänt organ, institut eller centrum i enlighet med rådets direktiv 92/65/EEG (4).

Artificiell reproduktion: gäller endast avelsmaterial.

Avel/produktion: för avels- och produktionsdjur, inklusive vattenbruksdjur avsedda för odling.

Konservindustrin: gäller t.ex. tonfisk avsedd för konservindustrin.

Cirkus/utställning: för registrerade cirkus- och utställningsdjur och vattenlevande djur för akvarium eller liknande verksamhet där djuren inte är avsedda för vidare försäljning.

Gödning för slakt: gäller endast får och getter.

Vidare bearbetning: gäller endast produkter som ska vidarebearbetas innan de släpps ut på marknaden.

Vilt för utsättning: gäller endast vilt som sätts ut för att fylla på beståndet.

Livsmedel: gäller endast produkter avsedda att användas som livsmedel för vilka det enligt EU-lagstiftningen krävs ett hälso- eller veterinärintyg.

Annat: avsedda för ändamål som inte anges på annat ställe i denna klassificering, inklusive vattenlevande djur avsedda för s.k. put-and-take-fiske (inplantering i sportfiskesyfte).

Sällskapsdjur: kommersiell förflyttning till unionen av hundar, katter, illrar och fåglar. För vattenlevande prydnadsdjur som är avsedda för djurhandlare eller liknande företag för vidareförsäljning.

Läkemedelsbruk: animaliska biprodukter som är otjänliga som livsmedel eller foder, i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Karantän: avser kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 (5) för andra fåglar än fjäderfä, direktiv 92/65/EEG för köttätare, primater och fladdermöss samt rådets direktiv 2006/88/EG (6) för vattenbruksdjur.

Registrerade hästdjur: enligt rådets direktiv 2009/156/EG (7).

Återutläggning: gäller endast vattenbruksdjur.

Slakt: för djur som direkt eller via en uppsamlingscentral ska transporteras till ett slakteri.

Tekniskt bruk: animaliska biprodukter som är otjänliga som livsmedel eller foder, i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Varuprover: enligt definitionen i punkt 39 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (8).

Fält I.21.

För transitering: endast för transitering av djur eller produkter genom Europeiska unionen från ett tredjeland till ett annat tredjeland eller från en del av ett tredjeland till en annan del av samma tredjeland. Ange bestämmelsetredjelandets namn och ISO-kod.

Fält I.22.

För den inre marknaden: för alla sändningar avsedda för Europeiska unionens marknad.

Definitiv import: detta alternativ ska endast användas för sändningar som ska genomgå tullförfarandet för övergång till fri omsättning i Europeiska unionen.

För vissa djur (t.ex. registrerade hästdjur) ska bara ett av följande alternativ anges:

Återinförsel: detta alternativ ska endast användas för djur som godkänts för återinförsel, t.ex. registrerade hästar för kapplöpningar, tävlingar och kulturevenemang som efter tillfällig export återinförs till Europeiska unionen.

Tillfällig införsel: detta alternativ ska endast användas för införsel av djur som godkänts för tillfällig införsel till Europeiska unionen, t.ex. registrerade hästar för en kortare period än 90 dagar.

Fält I.23.

Totalt antal förpackningar: antal lådor, burar eller boxar i vilka djuren transporteras, antal lågtemperaturbehållare för avelsmaterial eller antal förpackningar för produkter. Vid bulksändningar behöver denna ruta inte fyllas i.

Fält I.24.

Kvantitet:

 

För djur: totalt antal djur eller strån uttryckt i enheter.

 

För avelsmaterial: totalt antal strån uttryckt i enheter.

 

För produkter och vattenlevande djur (utom prydnadsfiskar): total brutto- och nettovikt i kg.

Total nettovikt: varornas massa utan inre och yttre emballage.

Total bruttovikt: sammanlagd vikt i kg. Denna definieras som produkternas samlade massa med inre och yttre emballage, men utan transportcontainrar eller annan transportutrustning.

Fält I.25.

Varubeskrivning: Ange relevant kod enligt Harmoniserade systemets nomenklatur (HS-nummer) och rubrik fastställd av Världstullorganisationen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (9). Denna tullbeskrivning ska vid behov kompletteras med de ytterligare uppgifter som krävs för att klassificera djuren eller produkterna för veterinärändamål. Ange dessutom eventuella särskilda krav som rör djuren eller produkternas karaktär/bearbetning enligt definitionen i relevant förlaga till hälso- eller veterinärintyg för Europeiska unionen.

Zon: för djur eller produkter som berörs av upprättandet av godkända zoner eller delområden i enlighet med EU-lagstiftningen. Zonerna eller produktionsområdena (t.ex. för musslor) ska anges på samma sätt som i Europeiska unionens offentliggjorda förteckningar över godkända anläggningar.

För djur: art, ras eller kategori, identifieringsmetod, identifieringsnummer, ålder, kön, kvantitet eller nettovikt samt test.

För avelsmaterial: samlings- eller produktionsdatum, centrumets eller gruppens godkännandenummer, identifiering av strået samt kvantitet. För donatordjur ska dessutom art, ras eller kategori och identifiering anges.

För produkter: art, typ av produkt, typ av behandling, anläggningens godkännandenummer samt landets ISO-kod (slakteri, bearbetningsanläggning, kyl-/fryshus), antal förpackningar, typ av förpackning, partinummer, nettovikt och slutkonsument (dvs. produkter förpackade för slutkonsument).

Art: artens vetenskapliga namn eller enligt definitionen i EU-lagstiftningen.

Typ av förpackning: ange typ av förpackning enligt definitionen i rekommendation nr 21 (10) från FN:s Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/Cefact).

Del II: Intyg

Denna del ska fyllas i av en officiell veterinär eller officiell inspektör.

Fält II.

Hälsoinformation: Denna del ska fyllas i i enlighet med Europeiska unionens särskilda hälsokrav för den berörda djurarten eller för typ av produkter enligt definitionen i likvärdighetsavtalen med vissa tredjeländer eller i annan EU-lagstiftning, t.ex. om utfärdande av intyg.

Om djurhälso- eller folkhälsointyg saknas för sändningen ska hela avsnittet antingen raderas eller ogiltigförklaras eller inte alls tas med i enlighet med fotnoterna till del II i det specifika hälsointyget för Europeiska unionen.

Fält II.a.

Intygets referensnummer: samma referensnummer som i fält I.2.

Fält II.b.

Referensnummer i Imsoc: samma referensnummer som i fält I.2.a.

Intygsutfärdare:

Officiell veterinär eller officiell inspektör enligt definitionen i tillämplig EU-lagstiftning: namn med versaler, titel och befattning, i förekommande fall, den behöriga myndighetens identifieringsnummer och stämpel i original samt datum för undertecknandet.


(1)  En förteckning över länder och koder finns på http://www.iso.org/iso/country_codes/iso-3166-1_decoding_table.htm

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(4)  Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 av den 7 januari 2013 om djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän för denna import (EUT L 47, 20.2.2013, s. 1).

(6)  Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

(7)  Rådets direktiv 2009/156/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland (EUT L 192, 23.7.2010, s. 1).

(8)  Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(9)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(10)  Senaste version: Bilagorna V och VI i rev. 9, offentliggjorda på http://www.unece.org/tradewelcome/un-centre-for-trade-facilitation-and-e-business-uncefact/outputs/cefactrecommendationsrec-index/list-of-trade-facilitation-recommendations-n-21-to-24.html


BILAGA III

FÖRLAGOR TILL OFFICIELLA INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV DJUR OCH VAROR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

DEL I

KAPITEL A: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV LEVANDE MUSSLOR, TAGGHUDINGAR, MANTELDJUR OCH MARINA SNÄCKOR

Image 5 Text av bilden Image 6 Text av bilden Image 7 Text av bilden Image 8 Text av bilden Image 9 Text av bilden

KAPITEL B: KOMPLETTERANDE FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR BEARBETADE MUSSLOR AV ARTEN ACANTHOCARDIA TUBERCULATUM

Image 10 Text av bilden

DEL II

KAPITEL A: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV FISKERIPRODUKTER

Image 11 Text av bilden Image 12 Text av bilden Image 13 Text av bilden Image 14 Text av bilden Image 15 Text av bilden

KAPITEL B: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR FISKERIPRODUKTER SOM TAGITS UPP AV FARTYG SOM FÖR EN MEDLEMSSTATS FLAGG OCH TRANSPORTERATS I TREDJELÄNDER MED ELLER UTAN LAGRING

Image 16 Text av bilden Image 17 Text av bilden Image 18 Text av bilden Image 19 Text av bilden

KAPITEL C: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG SOM SKA UNDERTECKNAS AV BEFÄLHAVAREN OCH ÅTFÖLJA FRYSTA FISKERIPRODUKTER VID INFÖRSEL TILL UNIONEN DIREKT FRÅN ETT FRYS-, KYL- ELLER FABRIKSFARTYG FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN

Image 20 Text av bilden Image 21 Text av bilden Image 22 Text av bilden Image 23 Text av bilden

DEL III

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV KYLDA, FRYSTA ELLER BEREDDA GRODLÅR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 24 Text av bilden Image 25 Text av bilden Image 26 Text av bilden

DEL IV

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV KYLDA, FRYSTA, SKALADE, KOKTA, BEREDDA ELLER KONSERVERADE SNÄCKOR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 27 Text av bilden Image 28 Text av bilden Image 29 Text av bilden

DEL V

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV UTSMÄLT DJURFETT OCH FETTGREVAR AVSEDDA SOM LIVSMEDEL

Image 30 Text av bilden Image 31 Text av bilden Image 32 Text av bilden Image 33 Text av bilden

DEL VI

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV GELATIN AVSETT ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 34 Text av bilden Image 35 Text av bilden Image 36 Text av bilden Image 37 Text av bilden

DEL VII

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV KOLLAGEN AVSETT ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 38 Text av bilden Image 39 Text av bilden Image 40 Text av bilden Image 41 Text av bilden

DEL VIII

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV RÅVAROR FÖR FRAMSTÄLLNING AV GELATIN OCH KOLLAGEN AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 42 Text av bilden Image 43 Text av bilden Image 44 Text av bilden Image 45 Text av bilden Image 46 Text av bilden Image 47 Text av bilden

DEL IX

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV BEHANDLADE RÅVAROR FÖR FRAMSTÄLLNING AV GELATIN OCH KOLLAGEN AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 48 Text av bilden Image 49 Text av bilden Image 50 Text av bilden Image 51 Text av bilden Image 52 Text av bilden Image 53 Text av bilden

DEL X

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV HONUNG OCH ANDRA BIODLINGSPRODUKTER AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 54 Text av bilden Image 55 Text av bilden Image 56 Text av bilden

DEL XI

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV HÖGFÖRÄDLAT KONDROITINSULFAT, HÖGFÖRÄDLAD HYALURONSYRA, HÖGFÖRÄDLADE ANDRA HYDROLYSERADE BROSKPRODUKTER, HÖGFÖRÄDLAT KITOSAN, GLUKOSAMIN, LÖPE OCH HUSBLOSS SAMT HÖGFÖRÄDLADE AMINOSYROR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 57 Text av bilden Image 58 Text av bilden Image 59 Text av bilden

DEL XII

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV REPTILKÖTT AVSETT ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 60 Text av bilden Image 61 Text av bilden Image 62 Text av bilden Image 63 Text av bilden

DEL XIII

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV INSEKTER AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Image 64 Text av bilden Image 65 Text av bilden Image 66 Text av bilden

DEL XIV

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV ANDRA PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL OCH SOM INTE OMFATTAS AV ARTIKLARNA 7–25 I KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/628

Image 67 Text av bilden Image 68 Text av bilden Image 69 Text av bilden

DEL XV

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV GRODDAR OCH FRÖN AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV GRODDAR

Image 70 Text av bilden Image 71 Text av bilden Image 72 Text av bilden

BILAGA IV

FÖRLAGOR TILL OFFICIELLA INTYG VID BESIKTNING FÖRE SLAKT PÅ DEN JORDBRUKSANLÄGGNING SOM DJUREN KOMMER FRÅN

Del I: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR LEVANDE DJUR

Image 73 Text av bilden

Del II: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR FJÄDERFÄN AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV ANK- OCH GÅSLEVERPASTEJ (FOIE GRAS) OCH FÖR FJÄDERFÄN MED SENARELAGD URTAGNING

Image 74 Text av bilden

Del III: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR HÄGNAT VILT SOM SLAKTATS PÅ DEN JORDBRUKSANLÄGGNING SOM DJUREN KOMMER FRÅN

Image 75 Text av bilden

Del IV: FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG FÖR HÄGNAT VILT SOM SLAKTATS PÅ ANLÄGGNINGEN, i enlighet med avsnitt III punkt 3a i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004

Image 76 Text av bilden

BILAGA V

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG VID NÖDSLAKT UTANFÖR SLAKTERIET, I ENLIGHET MED ARTIKEL 4 I KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/624 (1)

FÖRLAGA TILL OFFICIELLT INTYG VID NÖDSLAKT UTANFÖR SLAKTERIET

Image 77 Text av bilden

(1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 av den 8 februari 2019 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (EUT L 131, 17.5.2019, s. 1).


BILAGA VI

JÄMFÖRELSETABELL ENLIGT ARTIKEL 32

Förordning (EU) nr 211/2013

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1.2 b ii

Artikel 2

Artikel 2.2

Artikel 3

Artikel 27

Artikel 4

Artikel 5

Bilaga

Del XV i bilaga III