16.4.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 105/11

RÅDETS BESLUT (EU) 2019/614

av den 9 april 2019

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Gemensamma kommittén som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap vad gäller antagandet av Gemensamma kommitténs arbetsordning, arbetsordningen för en panel, uppförandekoden för skiljemän och medlingsförfarandet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap (1) (nedan kallat avtalet) godkändes på unionens vägnar den 20 december 2018 och trädde i kraft den 1 februari 2019.

(2)	Genom avtalet inrättas en Gemensam kommitté i syfte att se till att avtalet tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt och däri föreskrivs att Gemensamma kommittén vid sitt första möte ska anta sin arbetsordning, arbetsordningen för en panel, uppförandekoden för skiljemän och medlingsförfarandet.

(3)	Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i Gemensamma kommittén, eftersom Gemensamma kommitténs planerade beslut kommer att vara bindande för unionen.

(4)	Unionens ståndpunkt i Gemensamma kommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut som åtföljer det här beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det första mötet i Gemensamma kommittén som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap vad gäller antagandet av Gemensamma kommitténs arbetsordning, arbetsordningen för en panel, uppförandekoden för skiljemän och medlingsförfarandet ska grunda sig på det utkast till Gemensamma kommitténs beslut, inbegripet dess bilagor, som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 9 april 2019.

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande

(1) EUT L 330, 27.12.2018, s. 3.

UTKAST TILL

BESLUT nr …/2019 AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN ENLIGT AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH JAPAN OM ETT EKONOMISKT PARTNERSKAP

av den…

om antagande av Gemensamma kommitténs arbetsordning, arbetsordningen för en panel, medlingsförfarandet och uppförandekoden för skiljemän

GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskapsavtal, som undertecknades i Tokyo den 17 juli 2018, särskilt artiklarna 21.6.2, 21.30 och 22.1.1, 22.1.2 och 22.1.4,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	Arbetsordningen för Gemensamma kommittén fastställs i enlighet med bilaga I.

2.	Arbetsordningen för en panel fastställs i enlighet med bilaga II.

3.	Medlingsförfarandet fastställs i enlighet med bilaga III.

4.	Uppförandekoden för skiljemän fastställs i enlighet med bilaga IV.

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i … den …

På Gemensamma kommitténs vägnar

Japans utrikesminister

Företrädare för EU

BILAGA I

ARBETSORDNING FÖR GEMENSAMMA KOMMITTÉN ENLIGT AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH JAPAN OM ETT EKONOMISKT PARTNERSKAP

Artikel 1

Sammansättning och ordförandeskap

1. Den gemensamma kommitté som inrättas genom första stycket artikel 22.1 i avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap (nedan kallat avtalet) kommer att utföra sina uppgifter så som anges i artikel 22.1 i avtalet och ansvara för den allmänna tillämpningen och genomförandet av avtalet.

2. Gemensamma kommittén kommer att vara sammansatt av företrädare för Europeiska unionen och Japan och kommer, i enlighet med artikel 22.1.3 i avtalet, att ledas gemensamt av Europeiska kommissionens ledamot med ansvar för handel och Japans utrikesminister.

3. Medordförandena får låta sig företrädas av sina respektive ställföreträdare i enlighet med artikel 22.1.3 i avtalet. Alla senare hänvisningar i denna arbetsordning till medordförande i Gemensamma kommittén kommer att förstås som att det inbegriper deras ställföreträdare.

4. Medordförandena får åtföljas av tjänstemän. Före ett sammanträde kommer förteckningarna över de tjänstemän som kommer att närvara för varje part att utbytas via kontaktpunkterna.

5. Medordförandena får efter ömsesidig överenskommelse besluta att bjuda in observatörer eller oberoende experter på ad hoc-basis.

Artikel 2

Kontaktpunkter

1. De kontaktpunkter som utsetts i enlighet med artikel 22.6.1 i avtalet (nedan kallade kontaktpunkterna) samordnar förberedelserna och organisationen av Gemensamma kommitténs sammanträden.

2. All skriftväxling och kommunikation mellan parterna om Gemensamma kommitténs arbete och dess sammanträden kommer att ske via kontaktpunkterna i enlighet med artikel 22.6.2 c i avtalet.

3. Kontaktpunkterna kommer att ansvara för att samordna förberedelserna av den preliminära dagordningen, utkast till beslut och utkast till rekommendationer från Gemensamma kommittén samt skriftväxling och kommunikationen mellan Gemensamma kommittén och de specialiserade kommittéer, arbetsgrupper och andra organ som inrättas enligt detta avtal.

Artikel 3

Dagordning

1. En preliminär dagordning för varje sammanträde kommer att upprättas gemensamt av kontaktpunkterna och tillsammans med relevanta handlingar sändas till deltagarna i Gemensamma kommittén senast 15 kalenderdagar före dagen för sammanträdet.

2. Bägge parter får föreslå punkter till dagordningen senast 21 kalenderdagar före dagen för sammanträdet.

3. Parterna får, efter ömsesidig överenskommelse, förkorta de tidsperioder som avses i punkterna 1 och 2 för att ta hänsyn till kraven i ett särskilt fall.

4. Dagordningen kommer antas av Gemensamma kommittén i början av varje sammanträde. Andra punkter än de som är uppsatta på den preliminära dagordningen får, om parterna beslutar om det, föras upp på dagordningen.

Artikel 4

Arbetsspråk

Såvida parterna inte beslutar något annat kommer all korrespondens och kommunikation mellan parterna som rör Gemensamma kommitténs arbete, liksom förberedelserna av och överläggningarna om beslut och rekommendationer, att ske på engelska.

Artikel 5

Beslut och rekommendationer

1. Gemensamma kommitténs beslut och rekommendationer, i enlighet med artikel 22.2 i avtalet, kommer att fattas i samförstånd. De får antas genom skriftligt förfarande genom en notväxling mellan medordförandena i kommittén.

2. Alla beslut och rekommendationer som antagits av Gemensamma kommittén kommer att tilldelas ett löpnummer, datum för antagande och en titel som hänvisar till deras innehåll.

Artikel 6

Gemensamt protokoll

1. Utkastet till gemensamt protokoll kommer, som en allmän regel, att omfatta den slutliga dagordningen och en sammanfattning av diskussionerna under varje punkt på dagordningen.

2. Utkastet till gemensamt protokoll för varje sammanträde kommer att utarbetas av kontaktpunkterna så snart som möjligt, men senast 60 dagar efter det datum då sammanträdet ägde rum.

3. Utkastet till gemensamt protokoll kommer att godkännas skriftligt av kontaktpunkterna så snart som möjligt, men senast 70 dagar efter det datum då sammanträdet ägde rum. När protokollet godkänts kommer två exemplar av protokollet att undertecknas av kontaktpunkterna och varje part kommer att motta ett originalexemplar av protokollen. Parterna får besluta att undertecknande och utbyte av elektroniska kopior uppfyller detta krav.

Artikel 7

Offentliggörande och konfidentiell behandling

1. Om inte annat anges i avtalet eller beslutas av parterna ska sammanträdena i Gemensamma kommittén inte vara öppna för allmänheten.

2. När en part överlämnar information som betraktas som konfidentiell eller skyddad från utlämnande enligt dess lagar och andra författningar till Gemensamma kommittén eller en specialiserad kommitté, en arbetsgrupp eller andra organ som inrättas enligt avtalet, ska den andra parten behandla den informationen som konfidentiell i enlighet med artikel 1.6 i avtalet.

3. Varje part får i lämpligt medium offentliggöra den dagordning som parterna överenskommit före Gemensamma kommitténs sammanträde, det godkända gemensamma protokoll som upprättas i enlighet med artikel 6, med förbehåll för tillämpningen av punkt 2 ovan. Varje part ska säkerställa att de beslut, rekommendationer och tolkningar som antas av gemensamma kommittén offentliggörs.

Artikel 8

Utgifter

Varje part ska stå för de utgifter den ådrar sig för deltagandet i Gemensamma kommitténs sammanträden. Utgifter i samband med anordnandet av sammanträden ska bäras av den part som är värd för sammanträdet. Om ett sammanträde äger rum utanför Europeiska unionen eller Japan, kommer parterna efter ömsesidig överenskommelse att besluta om hur utgifterna för anordnandet av sammanträdet ska fördelas.

BILAGA II

ARBETSORDNING FÖR EN PANEL

I fråga om panelförfaranden enligt avsnitt C i kapitel 21 (Tvistlösning) i avtalet, ska följande regler tillämpas:

I. Definitioner

I denna arbetsordning gäller följande definitioner:

a) administrativ personal : i förbindelse med en skiljeman, sådana personer, andra än biträden, som står under skiljemannens ledning och överinseende.

b) rådgivare: en person som anlitats av en part för att ge råd till eller biträda den parten för panelförfarandet, annan än företrädare för den parten.

c) avtalet : avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap.

d) skiljeman : en medlem av en panel.

e) biträde : en person som, inom ramen för en skiljemans mandat, utför utredningsarbete eller bistår den skiljemannen.

f) uppförandekod : den uppförandekod för skiljemän som avses i artikel 21.30 i avtalet.

g) klagande part : den part som begär att en panel ska upprättas i enlighet med artikel 21.7 i avtalet.

h) dagar : kalenderdagar.

i) panel : en panel som upprättats i enlighet med artikel 21.7 i avtalet.

j) svarande part : den part mot vilken en tvist har väckts i en panel i enlighet med artikel 21.7 i avtalet.

k) förfaranden : panelens förfaranden. och

l) representant : i fråga om en part, en tjänsteman eller annan person hos en statlig myndighet, ett statligt organ eller någon annan offentlig enhet i en part och annan personal, som parten utser som sin representant för förfarandet i panelens förfaranden.

II. Utnämning av skiljemän

Det kontor som utsetts av den klagande parten i enlighet med artikel 21.25.1 i avtalet ska ansvara för organisationen av den lottning som avses i artikel 21.8.3, 21.8.4 och 21.8.5 i avtalet och ska i god tid informera Gemensamma kommitténs medordföranden om datum, klockslag och plats för lottningdragningen. Medordföranden från den svarande parten får närvara eller representeras av en annan person när lottdragningen sker. Företrädare för båda parterna får också närvara. Lottningen ska under alla omständigheter genomföras med den eller de parter som är närvarande.

Parterna ska skriftligen underrätta varje person som har utsetts att fungera som skiljeman i enlighet med artikel 21.8 i avtalet om hans eller hennes utnämning. Varje person ska bekräfta sin tillgänglighet till båda parterna inom fem dagar från den dag då personen mottog uppgifterna om utnämningen.

III. Konstituerande sammanträde

Såvida parterna inte kommer överens om något annat, ska de inom sju dagar från dagen för upprättandet av panelen träffa panelen i syfte att avgöra sådana frågor som parterna eller panelen anser lämpliga, bland annat följande:

a)	Arvode och kostnadsersättning till skiljemännen som ska överensstämma med WTO:s normer och kriterier.

b)	Arvoden till biträden. Den totala ersättningen för varje skiljemans biträde eller biträden får inte överstiga 50 % av den skiljemannens ersättning, såvida inte parterna kommer överens om något annat. and

c)	Tidsplanen för förfarandet, som ska grundas på tidszonen hos den svarande parten.

Endast de skiljemän och de företrädare för parterna som är tjänstemän eller andra personer från en statlig myndighet, ett statligt organ eller någon annan offentlig enhet får delta i detta möte personligen eller via telefon eller videokonferens.

IV. Underrättelser

Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från

a)	panelen ska sändas till båda parter samtidigt,

b)	en part i panelen ska skickas i kopia till den andra parten vid samma tidpunkt, och

c)	en part riktad till den andra parten ska skickas i kopia till panelen vid samma tidpunkt, beroende på vad som är lämpligt.

Alla handlingar som avses i denna punkt ska också vid samma tidpunkt skickas i kopia till det externa organ som avses i artikel 21.25.2 i avtalet, om det är relevant.

Den underrättelse till en part om alla dokument som avses i punkt 5 ska riktas till det kontor som utsetts av den parten enligt artikel 21.25.1 i avtalet.

Alla underrättelser som avses i punkt 5 ska skickas med e-post eller om så är lämpligt med någon annan form av telekommunikation som registrerar att dokumentet skickats. Om inte något annat kan bevisas ska en sådan underrättelse anses ha mottagits den dag då den avsändes.

Rättelse av mindre skrivfel i en begäran, ett meddelande, en skriftlig inlaga eller annan handling med anknytning till förfarandena i panelen får ske genom att en ny handling överlämnas i vilken ändringarna tydligt anges.

Om sista dagen för inlämnande av en handling infaller på en officiell helgdag i Japan eller i Europeiska unionen eller på någon annan dag då kontoren hos en parts myndigheter är officiellt stängda, eller stängda på grund av force majeure, ska handlingen anses inkommen påföljande vardag. Vid det konstituerande sammanträde som avses i punkt 4 ska varje part lämna en förteckning över sina lagstadgade helgdagar och andra dagar då kontoren är officiellt stängda. Varje part ska hålla förteckningen uppdaterad under panelförfarandet.

V. Skriftliga inlagor

10.

Den klagande parten ska överlämna sin skriftliga inlaga senast 20 dagar efter det att panelen upprättades. Den svarande parten ska inge sin skriftliga svarsinlaga senast 20 dagar efter dagen för mottagandet av den skriftliga inlagan från den klagande parten.

VI. Panelens verksamhet

11.

Panelens ordförande ska leda panelens samtliga sammanträden. Panelen får delegera rätten att fatta beslut i administrativa frågor och procedurfrågor till ordföranden.

12.

Om inte annat föreskrivs i kapitel 21 i avtalet eller i denna arbetsordning, får panelen använda vilka hjälpmedel den vill för fullgörandet av sin uppgift, inbegripet telefon, telefax eller dataförbindelser.

13.

Om det uppkommer en procedurfråga som inte täcks av kapitel 21 i avtalet, dessa regler eller den uppförandekod för skiljemän som avses i artikel 21.30, får panelen, efter att ha samrått med parterna, anta ett lämpligt förfarande som är förenligt med de bestämmelserna.

14.

Panelen får närsomhelst ändra alla tidsperioder förutom den tidsperiod som anges i kapitel 21 i avtalet och genomföra andra procedurmässiga eller administrativa anpassningar av förfarandena efter att ha samrått med parterna. När panelen samråder med parterna ska den skriftligen underrätta parterna om den föreslagna ändringen eller anpassningen och ange orsaken till den.

VII. Höranden

15.

På grundval av den tidsplan som fastställs i enlighet med punkt 4, ska panelens ordförande, efter att ha samrått med parterna och de andra skiljemännen, fastställa datum och klockslag för hörandet.

16.

Såvida parterna inte kommer överens om något annat, ska den part i vilken hörandet sker i enlighet med artikel 21.15.2 i avtalet

a)	fastställa platsen för hörandet och informera panelens ordförande om detta, och

b)	ansvara för den logistiska administrationen av hörandet.

17.

Såvida parterna inte kommer överens om något annat, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 46, ska parterna dela på kostnaderna för den logistiska administrationen för hörandet.

18.

Panelens ordförande ska i god tid underrätta parterna, och i tillämpliga fall det externa organ som avses i artikel 21.25.2 i avtalet, skriftligen om datum, klockslag och plats för hörandet. Denna information ska göras tillgänglig för allmänheten av den part i vilken hörandet äger rum eller, i tillämpliga fall, av det externa organ som avses i artikel 21.25.2 i avtalet, såvida inte hörandet är stängt för allmänheten.

19.

Som regel bör det anordnas endast ett hörande. Om tvisten handlar om frågor av synnerligen komplicerad natur, får panelen kalla till ytterligare höranden på eget initiativ eller, på begäran av endera parten, efter att ha samrått med parterna. I fråga om vart och ett av de ytterligare hörandena gäller punkterna 15–18 i tillämpliga delar.

20.

Samtliga skiljemän ska närvara under hela hörandet.

21.

Följande personer får närvara vid ett hörande, oavsett om det är öppet för allmänheten eller inte:

a)	Parternas företrädare.

b)	Rådgivare.

c)	Biträden och administrativ personal.

d)	Panelens tolkar, översättare och protokollförare. and

e)	Experter, såsom beslutats av panelen i enlighet med artikel 21.17.2 i avtalet.

22.

Senast fem dagar före ett hörande ska vardera parten till panelen överlämna en förteckning över namnen på de personer som på dess vägnar muntligen kommer att framföra synpunkter eller göra en föredragning vid hörandet, samt namnen på andra företrädare eller rådgivare som kommer att närvara.

23.

Panelen ska leda hörandet på följande sätt, varvid den klagande parten och den svarande parten ska tilldelas lika lång tid för såväl framställning som genmäle:

Framställning

a)	klagandes framställning, and

b)	Den svarande partens framställning.

Genmäle

a)	klagandes replik, and

b)	Den svarande partens motreplik.

24.

Panelen får när som helst under hörandet ställa frågor till parterna.

25.

Panelen ska ombesörja att en utskrift av hörandet utarbetas och överlämnas till parterna så snart som möjligt efter hörandet. Parterna får lämna synpunkter på utskriften och panelen får ta dessa synpunkter under övervägande.

26.

Varje part får inom 10 dagar från dagen för hörandet inge en kompletterande skriftlig inlaga rörande frågor som tagits upp under hörandet.

VIII. Överläggningar

27.

Endast skiljemän får delta i panelens överläggningar. Trots vad som anges i föregående mening kan panelen tillåta att biträden närvarar vid överläggningarna.

IX. Skriftliga frågor

28.

Panelen får när som helst under ett förfarande ställa skriftliga frågor till en av eller båda parterna. Frågor som ställs till en part ska sändas i kopia till den andra parten.

29.

Vardera parten ska tillhandahålla den andra parten en kopia av sina svar på panelens frågor. Varje part ska ges tillfälle att skriftligen lämna synpunkter på den andra partens svar inom fem arbetsdagar från dagen för mottagandet av kopian.

X. Ersättande av skiljemän

30.

För att ersätta en skiljeman i enlighet med artikel 21.11 i avtalet ska artikel 21.8 tillämpas i tillämpliga delar.

31.

Om en part anser att en skiljeman inte uppfyller kraven i uppförandekoden och därför bör ersättas, ska den parten anmäla detta till den andra parten inom 15 dagar från det att parten fått tillräckliga belägg för att skiljemannen inte uppfyller kraven i uppförandekoden.

32.

Om en part anser att en skiljeman, annan än ordföranden, inte uppfyller kraven i uppförandekoden, ska parterna samråda och, om de är överens om det, utse en ny skiljeman i enlighet med punkt 30.

Om parterna inte kan enas om behovet av att ersätta en skiljeman, får endera parten begära att ärendet hänskjuts till panelens ordförande, vars beslut ska vara slutgiltigt.

Om ordföranden, efter denna begäran, konstaterar att skiljemannen inte uppfyller kraven i uppförandekoden, ska en ny skiljeman utses i enlighet med punkt 30.

33.

Om en part anser att panelens ordförande inte uppfyller kraven i uppförandekoden, ska parterna samråda och, om de är överens om det, utse en ny ordförande i enlighet med punkt 30.

Om parterna inte kan enas om behovet av att ersätta ordföranden, får endera parten begära att ärendet hänskjuts till de två kvarvarande skiljemännen. Skiljemännen ska, senast 10 dagar efter dagen för ingivandet av begäran, besluta huruvida det finns ett behov av att ersätta ordföranden i panelen. Skiljemännens beslut om behovet av att ersätta ordföranden ska vara slutgiltigt.

Om skiljemännen beslutar att ordföranden inte uppfyller kraven i uppförandekoden, ska en ny ordförande väljas i enlighet med punkt 30.

34.

Förfarandet ska skjutas upp under den tid som det tar att slutföra de förfaranden som det hänvisas till i punkterna 30–33.

XI. Konfidentiell behandling

35.

Om en part inger en konfidentiell version av sina skriftliga inlagor till panelen ska den även, på begäran av den andra parten, inom 20 dagar från dagen för begäran, tillhandahålla en icke-konfidentiell version av inlagorna som kan offentliggöras. Inget i denna i arbetsordning ska hindra en part från att offentliggöra sina egna inlagor, under förutsättning att parten inte lämnar ut några uppgifter som den andra parten har angett som konfidentiella. Panelen ska sammanträda bakom lyckta dörrar om en parts inlagor och framställningar innehåller konfidentiella uppgifter. Panelen och parterna ska vidmakthålla sekretessen beträffande höranden i panelen där utfrågningen hålls bakom lyckta dörrar.

XII. Ensidiga kontakter

36.

Panelen får inte träffa eller kommunicera med någon av parterna i den andra partens frånvaro.

37.

En skiljeman får inte diskutera någon aspekt av den fråga förfarandet gäller med någon av eller båda parterna i de andra skiljemännens frånvaro.

XIII. Amicus curiae-inlagor

38.

Såvida parterna inte kommer överens om något annat senast tre dagar efter upprättandet av panelen, kan panelen få icke begärda skriftliga inlagor från personer som avses i artikel 21.17.3 i avtalet och som är oberoende i förhållande till parternas myndigheter, under förutsättning att inlagorna inkommit senast 10 dagar efter den dag då panelen upprättades.

39.

Inlagorna ska vara kortfattade och under inga omständigheter längre än 15 sidor med dubbla radavstånd, och ska ha direkt relevans för en sakfråga eller en rättslig fråga som behandlas av panelen. Inlagorna ska innehålla en beskrivning av den person som lämnat inlagor inklusive följande:

a)	I fråga om en fysisk person, hans eller hennes nationalitet. and

b)	I fråga om en juridisk person, dess etableringsort, art av verksamhet, rättsliga status, allmänna mål och finansieringskällor.

Alla personer ska i sina inlagor ange det intresse de har i förfarandet. Inlagorna ska utarbetas på de språk som parterna valt i enlighet med punkterna 42 och 43 i denna arbetsordning.

40.

Panelen ska i sitt avgörande förteckna samtliga inlagor som den tagit emot i enlighet med punkterna 38 och 39. Panelen ska inte vara skyldig att i sitt avgörande kommentera de framställningar som görs i dessa inlagor. Inlagorna ska överlämnas till parterna för synpunkter. Panelen ska beakta de kommentarer från parterna som den mottagit inom 10 dagar.

XIV. Brådskande fall

41.

I sådana brådskande fall som avses i kapitel 21 i avtalet ska panelen, efter samråd med parterna, anpassa de tidsfrister som anges i denna arbetsordning, beroende på vad som är lämpligt. Panelen ska underrätta parterna om anpassningarna.

XV. Språk och översättning

42.

Under de samråd som det hänvisas till i artikel 21.5 i avtalet, och senast under det konstituerande sammanträde som det hänvisas till i punkt 4, ska parterna sträva efter att enas om ett gemensamt arbetsspråk för förfarandena inför panelen. Varje part ska underrätta den andra parten, senast 90 dagar efter Gemensamma kommitténs antagande av denna arbetsordning i enlighet med artikel 22.1.4 f i avtalet, om en förteckning med språk som parten föredrar. Förteckningen ska innehålla åtminstone ett av WTO:s arbetsspråk.

43.

Om parterna inte kan enas om ett gemensamt arbetsspråk, ska varje part författa sina skriftliga inlagor på det språk parten väljer, och samtidigt tillhandahålla en översättning till ett av WTO:s arbetsspråk som anmälts av den andra parten i enlighet med punkt 42, om så är lämpligt. Den part som är ansvarig för den muntliga utfrågningen ska ombesörja tolkning av muntliga framställningar till samma arbetsspråk i WTO, där så är lämpligt.

44.

Panelens interimsrapport och slutrapport ska utfärdas på det gemensamma arbetsspråket. Om parterna inte har kommit överens om ett gemensamt arbetsspråk, ska panelens interimsrapport och slutrapport utfärdas på det WTO-arbetsspråk som avses i punkt 43.

45.

Varje part får lämna synpunkter vad gäller översättningens korrekthet på alla översatta versioner av handlingar som upprättats i enlighet med denna arbetsordning.

46.

Om det är nödvändigt att översätta eller tolka en skriftlig eller muntlig inlaga från en part till relevant WTO-arbetsspråk, ska den parten betala kostnaderna för detta.

BILAGA III

MEDLINGSFÖRFARANDE

I. Syfte

Syftet med medlingsförfarandet enligt artikel 21.6, såsom anges i detta dokument, är att underlätta att komma fram till en ömsesidigt godtagbar lösning genom ett heltäckande och skyndsamt förfarande med bistånd av en medlare.

II. Definitioner

I detta dokument gäller följande definitioner:

a) avtalet : avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap.

b) uppförandekod : den uppförandekod för skiljemän som avses i artikel 21.30 i avtalet.

c) dagar : kalenderdagar.

d) gemensam kommitté : den gemensamma kommitté som upprättats i enlighet med artikel 22.1 i avtalet.

e) anmodad part : den part till vilken begäran att inleda ett medlingsförfarande riktar sig i enlighet med artikel 21.6 i avtalet.

f) begärande part : den part som begär att det inleds ett medlingsförfarande i enlighet med artikel 21.6 i avtalet. och

g) arbetsordning : den arbetsordning för en panel som avses i artikel 21.30 i avtalet.

III. Inledande av medlingsförfarandet

En part får när som helst begära att parterna ska inleda ett medlingsförfarande. En sådan begäran ska sändas skriftligen till den andra parten. Begäran ska vara så detaljerad att den andra parten förstår oron hos den part som begärt medlingsförfarandet. Den begärande parten ska i sin ansökan beskriva ärendet genom att

a)	ange den särskilda åtgärd som berörs,

b)	lämna en redogörelse för de påstådda negativa effekterna som den begärande parten anser att åtgärden har, eller kommer att ha, på handeln eller investeringarna mellan parterna, och and

c)	förklara orsakssambandet mellan åtgärden och de negativa effekterna på handeln och investeringarna mellan parterna.

En part förväntas vanligen utnyttja alla relevanta bestämmelser om samarbete eller samråd i detta avtal innan den lämnar en skriftlig begäran till den andra parten enligt punkt 3. Samråd enligt artikel 21.5 i avtalet krävs inte innan medlingsförfarandet inleds.

Medlingsförfarandet kan endast inledas genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna i syfte att utforska ömsesidigt överenskomna lösningar och överväga eventuella råd och lösningsförslag från medlaren. Den anmodade parten ska välvilligt beakta begäran och svara genom att skriftligen godta eller avslå den inom 10 dagar från mottagandet. Om den anmodade parten inte svarar inom denna tid ska begäran anses vara avslagen. Dagen för den begärande partens mottagande av den anmodade partens svar ska anses vara den dag då medlingsförfarandet inleds.

IV. Val av medlare

Parterna ska sträva efter att komma överens om en medlare senast 15 dagar efter dagen för medlingsförfarandets inledande.

Om parterna inte kan komma överens om en medlare inom den tidsperiod som avses i punkt 6 ska, på begäran av en part, Gemensamma kommitténs medordförande från den begärande parten, eller dess utsedda företrädare, genom lottning, senast fem dagar efter begäran, utse medlaren från delförteckningen över ordförande som upprättats i enlighet med artikel 21.9.1 i avtalet. Begäran ska skickas i kopia till den andra parten.

Det kontor som utsetts av den begärande parten i enlighet med artikel 21.25.1 i avtalet ska ansvara för organisationen av lottningen, och ska i god tid informera Gemensamma kommitténs medordförande, om datum, klockslag och plats för lottningdragningen. Medordföranden från den anmodade parten får närvara eller representeras av en annan person när lottdragningen sker. Företrädare för båda parterna får också närvara. Lottningen ska under alla omständigheter genomföras med den eller de parter som är närvarande.

Såvida parterna inte kommer överens om något annat, får medlaren inte vara medborgare i någon av parterna eller anställd av någon av parterna.

10.

Medlaren ska på ett opartiskt och öppet sätt bistå parterna när det gäller att bringa klarhet i ärendet, exempelvis den särskilda åtgärdens eventuella effekter på handel eller investeringar, och att nå en ömsesidigt godtagbar lösning.

11.

Den uppförandekod för skiljemän som antagits av Gemensamma kommittén i enlighet med artikel 21.30 i avtalet, ska i tillämpliga delar gälla för medlaren.

V. Regler för medlingsförfarandet

12.

Inom 10 dagar från den dag då man enades om medlaren i enlighet med punkt 6 eller valde ut medlaren i enlighet med punkt 7, ska den begärande parten till medlaren och den anmodade parten lämna en detaljerad skriftlig beskrivning av ärendet i fråga, inklusive hur den särskilda åtgärden tillämpas eller skulle tillämpas och hur det påverkar handel eller investeringar. Inom 20 dagar från den dag då denna beskrivning läggs fram får den anmodade parten skriftligen lämna sina synpunkter på beskrivningen. Varje part får i sin problembeskrivning respektive i sina synpunkter ta med alla uppgifter som den bedömer vara relevanta.

13.

Medlaren får besluta om det lämpligaste tillvägagångssättet för att bringa klarhet i det aktuella ärendet, inklusive den särskilda åtgärdens eventuella effekt på handel eller investeringar. Medlaren får särskilt anordna möten mellan parterna, samråda med parterna gemensamt eller enskilt, samt tillhandahålla allt ytterligare stöd som parterna begär. Medlaren får också söka bistånd från, eller samråda med, relevanta experter och berörda parter efter samråd med parterna.

14.

Medlaren ska sträva efter att ge råd och föreslå en lösning som parterna ska överväga. Parterna kan godta eller förkasta den föreslagna lösningen, eller komma överens om en annan lösning. Medlaren får inte ge råd eller lämna synpunkter på om den särskilda åtgärden är förenlig med avtalet.

15.

Förfarandet ska äga rum i den anmodade parten, såvida inte parterna kommer överens om något annat.

16.

Inom 60 från den dag då man enades om medlaren i enlighet med punkt 6 eller valde ut medlaren i enlighet med punkt 7, ska parterna sträva efter att nå en ömsesidigt godtagbar lösning. På begäran av en part ska den ömsesidigt godtagbara lösningen antas genom beslut av Gemensamma kommittén. Den ömsesidigt godtagbara lösningen ska offentliggöras, såvida inte parterna kommer överens om något annat. Den version som offentliggörs får dock inte innehålla uppgifter som en part har angett som konfidentiella. I avvaktan på en slutlig godtagbar lösning får parterna överväga eventuella tillfälliga lösningar.

17.

På begäran av någon av parterna ska medlaren utarbeta ett skriftligt utkast till en rapport med en kort sammanfattning av

a)	det aktuella ärendet, inklusive den särskilda åtgärdens eventuella effekt f på handel eller investeringar,

b)	det tillämpade förfarandet,

c)	de åsikter som uttryckts av parterna, experter och berörda parter, om det är relevant, och

d)	i förekommande fall, en ömsesidigt godtagbar lösning och tillfälliga lösningar.

Detta ska ske senast 15 dagar efter begäran om denna rapport.

Parterna får lämna sina synpunkter på utkastet till rapport inom 15 dagar från det att det lagts fram. Efter att ha beaktat parternas synpunkter ska medlaren lämna in en skriftlig slutrapport till parterna inom 30 dagar från det att utkastet till rapport lades fram. Denna rapport får inte innehålla någon tolkning från medlarens sida av avtalet.

18.

Medlingsförfarandet ska avslutas

a)	genom att parterna antar en ömsesidigt godtagbar lösning, på dagen för antagandet av den lösningen,

b)	genom en skriftlig förklaring från medlaren, efter samråd med parterna, om att ytterligare medling inte är meningsfull, på dagen för den förklaringen,

c)	genom en överenskommelse mellan parterna i någon etapp av förfarandet, på dagen för den överenskommelsen, eller

d)	genom en skriftlig och motiverad förklaring från en part efter det att parterna har undersökt ömsesidigt godtagbara lösningar under medlingsförfarandet, på dagen för den förklaringen.

Avslutandet av medlingsförfarandet påverkar inte punkt 17.

19.

Punkterna 5–9, 15–26, 33, 34 och 42–46 i arbetsordningen för en panel ska, i tillämpliga delar, tillämpas i fråga om medlingsförfarandet.

VI. Konfidentiell behandling

20.

Såvida inte parterna kommer överens om något annat, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 16, ska alla steg i medlingsförfarandet, inbegripet alla råd eller förslag till lösningar, vara konfidentiella. Medlaren och parterna ska iaktta sekretess beträffande all information som lämnats till medlaren från en part eller från någon annan källa och som har identifierats som konfidentiell. En part får dock offentliggöra att medling äger rum.

VII. Förhållande till andra tvistlösningsförfaranden

21.

Medlingsförfarandet ska inte påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt kapitel 21 (Tvistlösning) i avtalet, eller enligt ett tvistlösningsfarande i något annat avtal.

22.

En part får inte stödja sig på eller lägga fram som bevisning i andra tvistlösningsförfaranden enligt detta eller andra avtal, och en panel får inte beakta

a)	den andra partens ståndpunkter under medlingsförfarandet eller uppgifter som samlats in enligt punkt 13,

b)	det faktum att den andra parten har meddelat att den är beredd att godta en lösning rörande det ärende som medlingen gäller, eller

c)	råd eller förslag från medlaren.

23.

Såvida parterna inte kommer överens om annat får en medlare inte tjänstgöra som skiljeman eller som ledamot i en panel i ett annat tvistlösningsförfarande enligt detta avtal eller enligt något annat avtal rörande samma ärende för vilket han eller hon har tjänstgjort som medlare.

VIII. Tidsfrister

24.

Alla tidsfrister som det hänvisas till under detta förmedlingsförfarande får ändras genom överenskommelse mellan parterna.

IX. Kostnader

25.

Varje part ska stå för sina egna utgifter för deltagandet i medlingsförfarandet.

26.

Parterna ska gemensamt och lika dela på utgifter som rör de organisatoriska aspekterna, inklusive medlarens arvode och kostnadsersättning. Medlarens arvode ska motsvara skiljemännens arvoden som anges i punkt 4 i arbetsordningen för en panel.

BILAGA IV

UPPFÖRANDEKOD FÖR SKILJEMÄN

I. Definitioner

I denna uppförandekod gäller följande definitioner:

a) administrativ personal: i förbindelse med en skiljeman, sådana personer, andra än biträden, som står under skiljemannens ledning och överinseende.

b) avtalet : avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap.

c) skiljeman : en medlem av en panel.

d) biträde : en person som, inom ramen för en skiljemans mandat, utför utredningsarbete eller bistår den skiljemannen.

e) kandidat : en enskild person vars namn finns upptaget i den förteckning över skiljemän som avses i artikel 21.9 i avtalet.

f) panel : en panel som upprättats i enlighet med artikel 21.7 i avtalet. and

g) förfaranden : panelens förfaranden.

II. Tillhandahållande av uppförandekoden

Parterna ska tillhandahålla varje kandidat denna uppförandekod när hans eller hennes namn finns upptaget i den förteckning som avses i artikel 21.9 i avtalet.

III. Ledande principer

Varje kandidat och skiljeman ska i sitt uppträdande iaktta stränga normer i enlighet med denna uppförandekod, så att tvistlösningsmekanismens integritet och objektivitet bibehålls.

IV. Skyldighet att lämna uppgifter

En kandidat som ombetts utföra ett uppdrag som skiljeman ska, innan han eller hon godtar utnämningen till skiljeman, lämna uppgift om sådana intressen, förbindelser eller andra omständigheter som kan påverka hans eller hennes oberoende eller opartiskhet eller som rimligen skulle kunna ge upphov till ett intryck av oegentligheter eller partiskhet i förfarandet. I detta syfte ska han eller hon vidta alla rimliga åtgärder för att söka utröna om det föreligger några sådana intressen, förbindelser och andra omständigheter, inklusive finansiella intressen, yrkesmässiga intressen eller anställnings- eller familjerelaterade intressen.

Skyldigheten att lämna uppgifter enligt punkt 4 är en fortlöpande skyldighet och ska även gälla efter det att en skiljeman godtagit uppdraget. Under förfarandets gång ska en skiljeman skriftligen lämna ny information om skyldigheten enligt punkt 4 till parterna så snart som möjligt då han eller hon får kännedom om sådan information.

Vid uppfyllandet av denna skyldighet att lämna uppgifter, ska den personliga integriteten respekteras.

V. Fullgörandet av uppdrag

När en skiljeman har godtagit en utnämning till skiljeman ska han eller hon vara tillgänglig för att utföra sitt uppdrag och ska utföra sitt uppdrag noggrant och skyndsamt under hela panelförfarandet, med iakttagande av ärlighet och omsorg.

En skiljeman ska endast ta ställning till de frågor som uppkommer inom ramen för varje förfarande och som är nödvändiga för ett avgörande och får inte delegera denna uppgift till någon annan.

En skiljeman får inte ha några ensidiga kontakter med parterna i ärenden som behandlas av panelen under förfarandet.

VI. Oberoende och opartiskhet

10.

En skiljeman ska vara oberoende och opartisk, ska undvika direkta och indirekta intressekonflikter, ska inte låta sig påverkas av egna intressen, påtryckningar från utomstående, politiska överväganden, den allmänna opinionen, lojalitet i förhållande till en part eller rädsla för kritik och ska samtidigt undvika att skapa ett intryck av oegentligheter eller partiskhet.

11.

En skiljeman får varken direkt eller indirekt påta sig förpliktelser eller acceptera förmåner som på något sätt skulle kunna inkräkta, eller synas inkräkta, på skiljemannens utövande av sina uppdrag.

12.

En skiljeman får inte utnyttja sin ställning som ledamot av panelen för att främja personliga eller privata intressen och ska undvika åtgärder som kan ge ett intryck av att andra skulle ha särskilda möjligheter att påverka honom eller henne.

13.

En skiljeman får inte låta tidigare eller nuvarande förbindelser eller åligganden rörande ekonomi, affärsverksamhet, yrkesliv, personliga, familjära eller sociala relationer eller ansvar påverka hans eller hennes uppträdande eller omdöme.

14.

En skiljeman ska undvika att inleda förbindelser eller förvärva ekonomiska intressen som kan påverka hans eller hennes opartiskhet eller som rimligen skulle kunna ge intryck av oegentligheter eller partiskhet.

15.

En före detta skiljeman ska undvika agerande som kan ge intryck av att han eller hon varit partisk vid fullgörandet av sina uppgifter som skiljeman eller vunnit någon fördel av beslut från panelen där skiljemannen verkade.

VII. Konfidentiell behandling

16.

En skiljeman får inte vid något tillfälle röja några icke-offentliga uppgifter om eller som förvärvats under panelförfarandet för vilket han eller hon är utnämnd. En skiljeman får inte under några omständigheter använda sådan information för att vinna en personlig fördel eller fördel för andra eller för att negativt påverka andras intressen.

17.

En skiljeman får inte röja panelens beslut eller delar därav, såvida det inte offentliggörs.

18.

En skiljeman får inte vid något tillfälle röja vad som framkommit vid överläggningarna i panelen eller någon skiljemans synpunkter, och inte heller göra några uttalanden om panelförfarandet för vilket han eller hon är utnämnd eller om de tvister som är föremål för ett sådant förfarande.

19.

Skyldigheterna enligt punkterna 16–18 ska fortsätta att gälla för tidigare skiljemän.

VIII. Andra förpliktelser

20.

En kandidat eller skiljeman ska lämna ut uppgifter som rör faktiska eller möjliga överträdelser av denna uppförandekod, så att båda parter kan beakta uppgifterna så snart som möjligt och på konfidentiell basis.

21.

En skiljeman ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att hans eller hennes biträden och administrativa personal är medvetna om och följer skyldigheterna för skiljemännen i delarna III, IV, VI och VII i denna uppförandekod.

22.

Varje skiljeman ska föra register över och lämna in en slutlig redovisning av hur mycket tid som ägnats åt panelförfarandet och av sina utgifter, samt tid och utgifter för sina biträden.

16.4.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 105/25

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2019/615

av den 15 april 2019

om unionsstöd till verksamheten inför 2020 års granskningskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 28.1 jämförd med artikel 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

För fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (nedan kallat icke-spridningsfördraget) markerar 2020 års granskningskonferens mellan parterna i icke-spridningsfördraget (nedan kallad granskningskonferensen 2020) flera viktiga datum, till exempel 50-årsminnet av fördragets ikraftträdande och 25-årsminnet av antagandet vid 1995 års granskningskonferens av beslut 3 (förlängning av icke-spridningsfördraget) genom vilket icke-spridningsfördraget förlängdes på obestämd tid.

(2)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet Europeiska unionens strategi mot spridning av massförstörelsevapen (nedan kallad 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen). I 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen anges stöd för icke-spridningsfördraget som en förstahandsprioritering för insatserna på internationell nivå med en maning om att icke-spridningsfördraget och IAEA:s säkerhetskontrollavtal samt tilläggsprotokollen till dessa måste bevaras i sin helhet och gälla överallt.

(3)

I enlighet med den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från 2016 samt 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen baseras unionens insatser alltjämt på övertygelsen att en multilateral inställning till säkerhet, inklusive nedrustning och icke-spridning, är det bästa sättet att upprätthålla internationell ordning, och därmed åtagandet att hävda, genomföra och stärka de multilaterala fördragen och avtalen om nedrustning och icke-spridning.

(4)	I FN:s generalsekreterares nedrustningsagenda Att säkra vår gemensamma framtid, som lades fram den 24 maj 2018, betonades att icke-spridningsfördraget nu betraktas som en central pelare i den internationella säkerhetsarkitekturen.

(5)

Unionen medverkar aktivt i den nuvarande granskningsomgången för icke-spridningsfördraget, som inleddes med den första sessionen i förberedande kommittén i Wien den 2–12 maj 2017. Den andra sessionen i förberedande kommittén ägde rum i Genève den 23 april–4 maj 2018. Den tredje sessionen i förberedande kommittén äger rum i New York den 29 april–10 maj 2019, och granskningskonferensen 2020 mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen äger rum i New York den 27 april–22 maj 2020.

(6)

Europeiska unionen betraktar icke-spridningsfördraget som en hörnsten i det globala systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen, en grundförutsättning för fortsatt nedrustning i enlighet med artikel VI och en viktig faktor i vidareutvecklingen av användning av kärnenergi för fredliga ändamål. Rådet antog i detta avseende gemensam ståndpunkt 2005/329/Gusp (1), beslut 2010/212/Gusp (2) och slutsatserna om den nionde utvärderingskonferensen mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I syfte att ge omedelbar och praktisk tillämpning av vissa inslag i 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen ska unionen stödja verksamhet som syftar till att hävda och upprätthålla icke-spridningsfördragets integritet genom en balanserad inriktning på icke-spridningsfördragets tre lika viktiga och ömsesidigt förstärkande pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi.

2. För att uppnå det mål som avses i punkt 1 ska unionen stödja följande utåtriktade verksamhet, anordnad av ledningen för granskningskonferensen 2020:

a)	Tre temainriktade seminarier om nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi för fördragsstaterna.

b)	Högst fyra regionala möten i Asien och Stillahavsområdet, Afrika, Latinamerika och Västindien samt Mellanöstern.

c)	Två sidoevenemang under den 74:e sessionen i generalförsamlingens första utskott och under granskningskonferensen 2020.

En projektbeskrivning återfinns i bilagan.

Artikel 2

1. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2. Det projekt som avses i artikel 1.2 ska genomföras av Förenta nationernas kontor för nedrustningsfrågor (Unoda).

Artikel 3

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.2 ska vara 1 299 883,68 EUR.

2. De utgifter som finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens budget.

3. Kommissionen ska övervaka att det finansiella referensbelopp som avses i punkt 1 förvaltas korrekt. Den ska därför ingå en finansieringsöverenskommelse med Unoda. I denna överenskommelse ska det fastställas att Unoda ska säkerställa att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4. Kommissionen ska eftersträva att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter detta besluts ikraftträdande. Den ska informera rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för finansieringsöverenskommelsens ingående.

Artikel 4

Den höga representanten ska regelbundet och åtminstone en gång varje år rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av rapporter som utarbetats av Unoda. Dessa rapporter ska ligga till grund för den utvärdering som ska utföras av rådet. Kommissionen ska avlägga rapport om de finansiella aspekterna av projektgenomförandet enligt artikel 1.2.

Artikel 5

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2. Detta beslut upphör att gälla 18 månader efter dagen för ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3. Det ska dock upphöra att gälla sex månader efter ikraftträdandet om den finansieringsöverenskommelsen inte har ingåtts inom sex månader efter detta besluts ikraftträdande.

Utfärdat i Luxemburg den 15 april 2019.

På rådets vägnar

P. DAEA

Ordförande

(1) Rådets gemensamma ståndpunkt 2005/329/Gusp av den 25 april 2005 om 2005 års utvärderingskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (EUT L 106, 27.4.2005, s. 32).

(2) Rådets beslut 2010/212/Gusp av den 29 mars 2010 om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta vid 2010 års utvärderingskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (EUT L 90, 10.4.2010, s. 8).

BILAGA

1. MÅL

Granskningskonferensen 2020 kommer att utgöra en milstolpe för systemet för icke-spridning av kärnvapen. Europeiska unionen betraktar icke-spridningsfördraget som en hörnsten i det globala systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen, en grundförutsättning för fortsatt nedrustning i enlighet med artikel VI och en viktig faktor i vidareutvecklingen av tillämpningar för användning av kärnenergi för fredliga ändamål.

Sedan 2017 har ordförandena vid sessionerna i icke-spridningsfördragets förberedande kommitté arbetat för att bygga upp kontinuitet mellan förberedande kommitténs sessioner under granskningsomgången, bland annat genom att skapa tematisk enighet och anordna en serie regionala samråd i Asien och Stillahavsområdet, Afrika och Latinamerika. Dessa samråd har varmt välkomnats av staterna i dessa regioner, eftersom de ger huvudstadsbaserade experter möjlighet att komma i kontakt med ordförandena för förberedande kommittén och utgör en möjlighet till dialog för stater som inte har de nödvändiga resurserna för att ha stora delegationer i New York, Genève eller Wien samt skapar viktiga tillfällen för att diskutera centrala regionala prioriteringar. Samråden har på ett betydande sätt bidragit till de formella överläggningarna inom ramen för icke-spridningsfördraget.

Projektets mål kan bättre uppnås om man bygger vidare på och stärker det arbete som utförts av ordförandena för förberedande kommitténs sessioner 2017 och 2018 genom en global process för samråd mellan de stater som är parter i icke-spridningsfördraget och den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 samt ordförandena för förberedande kommitténs sessioner. Detta projekt ska främja de inledande förberedelserna inför konferensen, stödja ledningen när det gäller att förstå nyanserna i fördragsstaternas ståndpunkter och vinna dessa staters förtroende samt underlätta dialogen mellan fördragsstaterna och den nominerade ordföranden om hur man kan övervinna hindren för framgång under 2020.

Huvudsakliga mål:

Öka förståelsen av problemen och prioriteringarna inför 2020 års granskningsomgång för icke-spridningsfördraget, på grundval av överläggningarna vid förberedande kommitténs sessioner 2017, 2018 och 2019, även problem och prioriteringar ur ett regionalt perspektiv, och bidra till att dessa problem och prioriteringar läggs fram på ett tydligt sätt vid granskningskonferensen 2020.

Öka medvetenheten om hinder och potentiella områden för konvergens mot bakgrund av de många fördelarna med icke-spridningsfördraget, bland annat genom att man involverar ett bredare spektrum av aktörer, till exempel tekniska experter från tillsynsmyndigheter och vetenskapliga fakulteter samt beslutsfattare, bland annat parlamentariker.

3.	Skapa tillit och förtroende mellan staterna och den nominerade ordföranden i syfte att bygga upp de starka förbindelser som krävs för att granskningskonferensen 2020 ska bli framgångsrik.

4.	Uppmuntra flexibilitet och kompromissanda från staternas sida inför granskningskonferensen 2020 och försöka finna sätt att både nå enighet och överbrygga meningsskiljaktigheter.

5.	Utarbeta underlag för en färdplan för att granskningskonferensen 2020 ska bli framgångsrik, inklusive eventuella åtgärder och rekommendationer för ett fullständigt genomförande av icke-spridningsfördraget.

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Unionens projekt till stöd för granskningsomgången 2020 ska omfatta följande:

Temainriktade seminarier för fördragsstater inom icke-spridningsfördragets tre pelare: kärnvapennedrustning, icke-spridning av kärnvapen och fredlig användning av kärnenergi.

—	Tre temainriktade seminarier i Genève (nedrustning), New York (icke-spridning) och Wien (fredlig användning) avsedda för regeringsföreträdare, experter, den akademiska världen, civilsamhället och industrin.

Regional utåtriktad verksamhet, anordnad av ledningen för granskningskonferensen 2020

—	Sammankallande till högst fyra regionala möten i Asien och Stillahavsområdet, Afrika, Latinamerika och Västindien samt Mellanöstern.

Sidoevenemang

—	Anordnande av två sidoevenemang under den 74:e sessionen i generalförsamlingens första utskott och under granskningskonferensen 2020.

Dessa inslag beskrivs närmare nedan.

2.1 Temainriktade seminarier

2.1.1 Syfte

Syftet med varje temainriktat seminarium är att öka medvetenheten om utmaningarna och möjligheterna inom icke-spridningsfördragets tre pelare. I synnerhet kommer man vid seminarierna att försöka lyfta fram de många fördelar som icke-spridningsfördraget redan medför och behovet av att bevara dessa fördelar. Vid seminarierna kommer man även att försöka utarbeta inslag som ska ingå i praktiska åtgärder och rekommendationer i syfte att uppnå samförstånd 2020.

2.1.2 I projektet ingår tre seminarier:

Som nämnt kommer man vid varje seminarium att behandla en av icke-spridningsfördragets pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Under diskussionerna kommer man att undersöka de inbördes sambanden mellan de tre pelarna, men också – bland annat – att ta upp följande: genomförandet av åtaganden som gjorts under tidigare granskningsomgångar; överbryggande av meningsskiljaktigheter angående hur man kan åstadkomma och upprätthålla en värld utan kärnvapen; stärkande av systemet för icke-spridning; tillgång till fördelarna med fredlig användning av kärnteknik, bland annat för att underlätta uppnåendet av målen för hållbar utveckling; stärkande av granskningsprocessen för icke-spridningsfördraget.

2.1.3 Format

Den nominerade ordföranden kommer att informera fördragsstaterna om utvecklingen inom varje pelare och redogöra för utmaningar och möjligheter. Paneler av regionala experter, experter från berörda internationella organisationer, till exempel Internationella atomenergiorganet (IAEA) och organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO), samt experter från FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) kommer att bjudas in för att skapa diskussion och redogöra för idéer. Vid seminariet om fredlig användning av kärnenergi, som ska hållas i Wien, kommer även företrädare för nationella organ och strukturer som arbetar inom fredlig användning av kärnenergi att delta.

I seminarierna ingår även interaktiva frågestunder med den nominerade ordföranden, företrädare för fördragsstaterna och experter.

2.1.4 Plats

De tre temainriktade seminarierna kommer att anordnas enligt följande: Genève (nedrustning), New York (icke-spridning) och Wien (fredlig användning av kärnenergi).

2.1.5 Tidsplan

De tre temainriktade seminarierna kommer att äga rum efter den tredje sessionen i förberedande kommittén (29 april–10 maj 2019), under ledning och samordning av den nominerade ordföranden för 2020 års granskningskonferens. Datumen för dessa möten kommer att fastställas efter den tredje sessionen i förberedande kommittén, men kommer att infalla mellan maj 2019 och mars 2020.

2.1.6 Genomförandeorganets ansvar:

Innehållsmässiga förberedelser:

I samråd med den nominerade ordföranden ska Unoda utforma innehållet för seminarierna, dagordningen och urvalet av talare/experter.

Logistik och konferenstjänster:

Unoda ska vidta de logistiska åtgärderna inför de temainriktade seminarierna (boka möteslokaler, organisera catering, audiovisuell utrustning och researrangemang för deltagare och experter osv.).

2.2 Regionala möten

2.2.1 Syfte

Syftet med varje regionalt möte är att öka förståelsen av det nuvarande läget, diskutera olika möjligheter till samarbetsbaserat engagemang, komma fram till lösningar och bygga upp förbindelser för att bidra till en framgångsrik granskningskonferens 2020.

2.2.2 Ämnesområden

De regionala mötena i Asien och Stillahavsområdet, Afrika, Latinamerika och Västindien kommer att omfatta icke-spridningsfördragets samtliga tre pelare. Vid dessa möten kommer man att behandla de viktigaste frågor som påverkar icke-spridningsfördraget och dess fördragsstater, på grundval av överläggningarna vid förberedande kommitténs sessioner 2017, 2018 och 2019, samt presentera dessa frågor mot bakgrund av respektive regionala prioriteringar och problem. Frågorna inbegriper, men är inte begränsade till, följande: genomförandet av åtaganden som gjorts under tidigare granskningsomgångar; överbryggande av meningsskiljaktigheter angående hur man kan åstadkomma och upprätthålla en värld utan kärnvapen; stärkande av systemet för icke-spridning; tillgång till fördelarna med fredlig användning av kärnteknik, bland annat för att underlätta uppnåendet av målen för hållbar utveckling; stärkande av granskningsprocessen för icke-spridningsfördraget.

Vid det regionala mötet i Mellanöstern kommer man särskilt att behandla genomförandet av 1995 års resolution avseende icke-spridningsfördraget och om upprättandet av en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och från alla andra massförstörelsevapen och bärare. De utmaningar som denna fråga utgör för en framgångsrik granskningskonferens 2020 innebär att det måste anordnas ett fristående möte i denna region.

2.2.3 Format

De regionala mötena ska genomföras som interaktiva samråd. Vid varje regionalt möte ska den nominerade ordföranden få möjlighet att lämna en lägesrapport om granskningsomgången. Ordföranden ska sedan ställa en rad frågor till staterna för att skapa förutsättningar för en interaktiv frågestund.

För att skapa diskussion och få fram idéer ska man vid mötena även ta hjälp av paneler av regionala experter och experter med temainriktning, bland annat experter från berörda internationella organisationer, till exempel Internationella atomenergiorganet (IAEA) och organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) samt från FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir).

2.2.4 Plats

De regionala mötena ska utformas för att stödja samverkan med regeringar från bestämda regioner under förberedelserna av granskningskonferensen 2020. Följande fyra regionala möten föreslås:

Länder i regioner/delregioner:	Förslag till mötesort:
Afrika	Addis Abeba
Latinamerika/Västindien	Buenos Aires
Asien och Stillahavsområdet	Jakarta
Mellanöstern	Amman

2.2.5 Tidsplan

De fyra regionala mötena ska hållas under en tolvmånadersperiod mellan mars 2019 och mars 2020. Den exakta tidsplanen och ordningsföljden för de regionala mötena (dvs. i vilken ordning regionerna ska behandlas) ska fastställas av genomförandeorganet i samråd med den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 och unionen, med beaktande av FN:s kalender för nedrustning. Varje regionalt möte ska pågå i högst två dagar. Den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 ska vara ordförande vid de fyra regionala mötena.

2.2.6 Genomförandeorganets ansvar

Innehållsmässiga förberedelser:

I samråd med ordförandena för de tre sessionerna i förberedande kommittén och under ledning av den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 ska Unoda utforma innehållet för de regionala mötena, dagordningen och urvalet av talare/experter.

Logistik och stöd till möten:

Unoda ska tillsammans med de regionala värdstaterna vidta de logistiska åtgärderna inför de regionala mötena (boka möteslokaler, organisera catering, audiovisuell utrustning och researrangemang för deltagare och experter osv.).

2.3 Sidoevenemang

Två sidoevenemang ska hållas under den 74:e sessionen i generalförsamlingens första utskott (oktober 2019) och under granskningskonferensen 2020. Sidoevenemanget i oktober 2019 ska ge ordförandena för de tre sessionerna i förberedande kommittén och den nominerade ordföranden möjlighet att diskutera förberedelserna inför granskningskonferensen 2020. Det sidoevenemang som ska hållas vid granskningskonferensen 2020 ska ge möjlighet att utbyta resultat från de temainriktade seminarierna och regionala mötena samt deras bidrag till förberedelserna inför konferensen.

2.3.1 Genomförandeorganets ansvar

Innehållsmässiga förberedelser:

I samråd med ordförandena för de tre sessionerna i förberedande kommittén och den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 ska Unoda utarbeta konceptdokumentet för sidoevenemangen samt dagordningen och urvalet av talare/experter.

Logistik och stöd till möten:

Unoda ska vidta de logistiska åtgärderna inför sidoevenemangen (boka möteslokaler, organisera catering, audiovisuell utrustning och researrangemang för experter osv.).

3. RAPPORTERING OCH BEDÖMNING

Unoda ska för den höga representanten och kommissionen lägga fram dels en slutlig ekonomisk och beskrivande rapport som bland annat ska innehålla tillvaratagna erfarenheter, dels korta rapporter med inriktning på viktiga budskap från varje möte.

4. VARAKTIGHET

Projektets genomförande ska pågå i 18 månader.

5. EU:s SYNLIGHET

Unoda ska vidta alla lämpliga åtgärder för att göra det känt att detta projekt har finansierats av unionen. Unionens stöd ska framhållas av den nominerade ordföranden vid dennes offentliga och slutna presentationer och genomgångar. Unionens stöd ska även erkännas i inbjudningar och andra dokument som delas med deltagarna i de olika evenemangen. Unoda ska säkerställa att unionen företräds vid alla evenemang som anordnas inom ramen för detta beslut.

6. GENOMFÖRANDEORGAN

Förenta nationernas kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) ska anförtros genomförandet av detta projekt. Projektet ska genomföras i enlighet med den finansieringsöverenskommelse som ska ingås mellan Europeiska kommissionen och Unoda.

16.4.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 105/37

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/617

av den 15 april 2019

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2019) 3013]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som bör återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/489 (5) till följd av nya fall av afrikansk svinpest i Belgien och Polen.

(2)

Risken för att afrikansk svinpest sprids till vilda djur är kopplad till den naturliga långsamma spridningen av sjukdomen bland vildsvinspopulationer och även till mänsklig verksamhet, vilket har påvisats av sjukdomens senaste epidemiologiska utveckling i unionen och dokumenterats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i ett vetenskapligt yttrande av Efsas panel för djurs hälsa och välbefinnande av den 14 juli 2015 och i Efsas vetenskapliga rapporter Epidemiological analyses on African swine fever in the Baltic countries and Poland av den 23 mars 2017, Epidemiological analyses of African swine fever in the Baltic States and Poland, av den 8 november 2017 och Epidemiological analyses on African swine fever in the European Union av den 29 november 2018 (6).

(3)	Sedan genomförandebeslut (EU) 2019/489 antogs har ytterligare fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin konstaterats i Polen och Litauen, vilket också måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(4)

I mars 2019 konstaterades ett fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i förvaltningsdistriktet świdnicki i Polen, i ett område som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Detta fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Polen som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i stället för i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(5)

I mars 2019 konstaterades några fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i förvaltningsdistrikten garwoliński, sochaczewski och giżycki i Polen, i närheten av de områden som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Dessa områden i Polen som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i stället för i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(6)

I mars 2019 konstaterades några fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i förvaltningsdistrikten Šiauliai och Telšiai i Litauen, i närheten av de områden som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Dessa områden i Litauen som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i stället för i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(7)

För att beakta den senaste epidemiologiska utvecklingen av afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Polen och Litauen och tas med i förteckningarna i delarna I och II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 april 2019.

På kommissionens vägnar

Jyrki KATAINEN

Vice ordförande

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4) Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/489 av den 25 mars 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 84, 26.3.2019, s. 6).

(6) EFSA Journal, vol. 13(2015):7, artikelnr 4163. EFSA Journal, vol. 15(2017):3, artikelnr 4732. EFSA Journal, vol. 15(2017):11, artikelnr 5068. EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5494.

BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1. Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

—	the area is delimited clockwise by:

—	Frontière avec la France,

—	Rue Mersinhat,

—	La N818 jusque son intersection avec la N83,

—	La N83 jusque son intersection avec la N884,

—	La N884 jusque son intersection avec la N824,

—	La N824 jusque son intersection avec Le Routeux,

—	Le Routeux,

—	Rue d'Orgéo,

—	Rue de la Vierre,

—	Rue du Bout-d'en-Bas,

—	Rue Sous l'Eglise,

—	Rue Notre-Dame,

—	Rue du Centre,

—	La N845 jusque son intersection avec la N85,

—	La N85 jusque son intersection avec la N40,

—	La N40 jusque son intersection avec la N802,

—	La N802 jusque son intersection avec la N825,

—	La N825 jusque son intersection avec la E25-E411,

—	La E25-E411 jusque son intersection avec la N40,

—	N40: Burnaimont, Rue de Luxembourg, Rue Ranci, Rue de la Chapelle,

—	Rue du Tombois,

—	Rue Du Pierroy,

—	Rue Saint-Orban,

—	Rue Saint-Aubain,

—	Rue des Cottages,

—	Rue de Relune,

—	Rue de Rulune,

—	Route de l'Ermitage,

—	N87: Route de Habay,

—	Chemin des Ecoliers,

—

Le Routy,

—	Rue Burgknapp,

—	Rue de la Halte,

—	Rue du Centre,

—	Rue de l'Eglise,

—	Rue du Marquisat,

—	Rue de la Carrière,

—	Rue de la Lorraine,

—	Rue du Beynert,

—

Millewée,

—	Rue du Tram,

—

Millewée,

—	N4: Route de Bastogne, Avenue de Longwy, Route de Luxembourg,

—	Frontière avec le Grand-Duché de Luxembourg,

—	Frontière avec la France,

—	La N87 jusque son intersection avec la N871 au niveau de Rouvroy,

—	La N871 jusque son intersection avec la N88,

—	La N88 jusque son intersection avec la rue Baillet Latour,

—	La rue Baillet Latour jusque son intersection avec la N811,

—	La N811 jusque son intersection avec la N88,

—	La N88 jusque son intersection avec la N883 au niveau d'Aubange,

—	La N883 jusque son intersection avec la N81 au niveau d'Aubange,

—	La N81 jusque son intersection avec la E25-E411,

—	La E25-E411 jusque son intersection avec la N40,

—	La N40 jusque son intersection avec la rue du Fet,

—	Rue du Fet,

—	Rue de l'Accord jusque son intersection avec la rue de la Gaume,

—	Rue de la Gaume jusque son intersection avec la rue des Bruyères,

—	Rue des Bruyères,

—	Rue de Neufchâteau,

—	Rue de la Motte,

—	La N894 jusque son intersection avec la N85,

—	La N85 jusque son intersection avec la frontière avec la France.

2. Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

in Varna the whole region excluding the villages covered in Part II;

in Silistra region:

whole municipality of Glavinitza,

whole municipality of Tutrakan,

whithin municipality of Dulovo:

Boil,

Vokil,

Grancharovo,

Doletz,

Oven,

Okorsh,

Oreshene,

Paisievo,

Pravda,

Prohlada,

Ruyno,

Sekulovo,

Skala,

Yarebitsa,

within municipality of Sitovo:

Bosna,

Garvan,

Irnik,

Iskra,

Nova Popina,

Polyana,

Popina,

Sitovo,

Yastrebna,

within municipality of Silistra:

Vetren,

in Dobrich region:

whole municipality of Baltchik,

whole municipality of General Toshevo,

whole municipality of Dobrich,

whole municipality of Dobrich-selska (Dobrichka),

within municipality of Krushari:

Severnyak,

Abrit,

Dobrin,

Alexandria,

Polkovnik Dyakovo,

Poruchik Kardzhievo,

Zagortzi,

Zementsi,

Koriten,

Krushari,

Bistretz,

Efreytor Bakalovo,

Telerig,

Lozenetz,

Krushari,

Severnyak,

Severtsi,

within municipality of Kavarna:

Krupen,

Belgun,

Bilo,

Septemvriytsi,

Travnik,

whole municipality of Tervel, except Brestnitsa and Kolartzi,

in Ruse region:

within municipality of Slivo pole:

Babovo,

Brashlen,

Golyamo vranovo,

Malko vranovo,

Ryahovo,

Slivo pole,

Borisovo,

within municipality of Ruse:

Sandrovo,

Prosena,

Nikolovo,

Marten,

Dolno Ablanovo,

Ruse,

Chervena voda,

Basarbovo,

within municipality of Ivanovo:

Krasen,

Bozhichen,

Pirgovo,

Mechka,

Trastenik,

within municipality of Borovo:

Batin,

Gorno Ablanovo,

Ekzarh Yosif,

Obretenik,

Batin,

within municipality of Tsenovo:

Krivina,

Belyanovo,

Novgrad,

Dzhulyunitza,

Beltzov,

Tsenovo,

Piperkovo,

Karamanovo,

in Veliko Tarnovo region:

within municipality of Svishtov:

Sovata,

Vardim,

Svishtov,

Tzarevets,

Bulgarsko Slivovo,

Oresh,

in Pleven region:

within municipality of Belene:

Dekov,

Belene,

Kulina voda,

Byala voda,

within municipality of Nikopol:

Lozitza,

Dragash voyvoda,

Lyubenovo,

Nikopol,

Debovo,

Evlogievo,

Muselievo,

Zhernov,

Cherkovitza,

within municipality of Gulyantzi:

Somovit,

Dolni vit,

Milkovitsa,

Shiyakovo,

Lenkovo,

Kreta,

Gulyantzi,

Brest,

Dabovan,

Zagrazhdan,

Gigen,

Iskar,

within municipality of Dolna Mitropoliya:

Komarevo,

Baykal,

Slavovitsa,

Bregare,

Orehovitsa,

Krushovene,

Stavertzi,

Gostilya,

in Vratza region:

within municipality of Oryahovo:

Dolni vadin,

Gorni vadin,

Ostrov,

Galovo,

Leskovets,

Selanovtsi,

Oryahovo,

within municipality of Miziya:

Saraevo,

Miziya,

Voyvodovo,

Sofronievo,

within municipality of Kozloduy:

Harlets,

Glozhene,

Butan,

Kozloduy,

in Montana region:

within municipality of Valtchedram:

Dolni Tzibar,

Gorni Tzibar,

Ignatovo,

Zlatiya,

Razgrad,

Botevo,

Valtchedram,

Mokresh,

within municipality Lom:

Kovatchitza,

Stanevo,

Lom,

Zemphyr,

Dolno Linevo,

Traykovo,

Staliyska mahala,

Orsoya,

Slivata,

Dobri dol,

within municipality of Brusartsi:

Vasilyiovtzi,

Dondukovo,

in Vidin region:

within municipality of Ruzhintsi:

Dinkovo,

Topolovets,

Drenovets,

within municipality of Dimovo:

Artchar,

Septemvriytzi,

Yarlovitza,

Vodnyantzi,

Shipot,

Izvor,

Mali Drenovetz,

Lagoshevtzi,

Darzhanitza,

within municipality of Vidin:

Vartop,

Botevo,

Gaytantsi,

Tzar Simeonovo,

Ivanovtsi,

Zheglitza,

Sinagovtsi,

Dunavtsi,

Bukovets,

Bela Rada,

Slana bara,

Novoseltsi,

Ruptzi,

Akatsievo,

Vidin,

Inovo,

Kapitanovtsi,

Pokrayna,

Antimovo,

Kutovo,

Slanotran,

Koshava,

Gomotartsi.

3. Estland

Följande områden i Estland:

—	Hiiu maakond.

4. Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 651100, 651300, 651400, 651500, 651610, 651700, 651801, 651802, 651803, 651900, 652000, 652200, 652300, 652601, 652602, 652603, 652700, 652900, 653000, 653100, 653200, 653300, 653401, 653403, 653500, 653600, 653700, 653800, 653900, 654000, 654201, 654202, 654301, 654302, 654400, 654501, 654502, 654600, 654700, 654800, 654900, 655000, 655100, 655200, 655300, 655500, 655600, 655700, 655800, 655901, 655902, 656000, 656100, 656200, 656300, 656400, 656600, 657300, 657400, 657500, 657600, 657700, 657800, 657900, 658000, 658201, 658202 és 658403 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Hajdú-Bihar megye 900750, 900850, 900860, 900930, 900950, 901050, 901150, 901250, 901260, 901270, 901350, 901450, 901551, 901560, 901570, 901580, 901590, 901650, 901660, 901750, 901950, 902050, 902150, 902250, 902350, 902450, 902850, 902860, 902950, 902960, 903050, 903150, 903250, 903350, 903360, 903370, 903450, 903550, 904450, 904460, 904550, 904650, 904750, 904760, 905450 és 905550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Heves megye 702550, 703350, 703360, 703450, 703550, 703610, 703750, 703850, 703950, 704050, 704150, 704250, 704350, 704450, 704550, 704650, 704750, 704850, 704950, 705050, és 705350 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750250, 750260, 750350, 750450, 750460, 750550, 750650, 750750, 750850, 750950, 751150, 752150 és 755550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Nógrád megye 550710, 550810, 551450, 551460, 551550, 551650, 551710, 552010, 552150, 552250, 552350, 552360, 552450, 552460, 552520, 552550, 552610, 552620, 552710, 552850, 552860, 552950, 552960, 552970, 553050, 553110, 553250, 553260, 553350, 553650, 553750, 553850, 553910 és 554050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Pest megye 571250, 571350, 571550, 571610, 571750, 571760, 572250, 572350, 572550, 572850, 572950, 573360, 573450, 580050 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 851950, 852350, 852450, 852550, 852750, 853560, 853650, 853751, 853850, 853950, 853960, 854050, 854150, 854250, 854350, 855250, 855350, 855450, 855460, 855550, 855650, 855660, 855750, 855850, 855950, 855960, 856012, 856050, 856150, 856260, 857050, 857150, 857350 és 857450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

5. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Aizputes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Kazdangas pagasts un Aizputes pilsēta,

—	Alsungas novads,

—	Durbes novada Dunalkas un Tadaiķu pagasts,

—	Kuldīgas novada Gudenieku pagasts,

—	Pāvilostas novada Sakas pagasts un Pāvilostas pilsēta,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Ventspils novada Jūrkalnes pagasts,

—	Grobiņas novada Bārtas un Gaviezes pagasts,

—	Rucavas novada Dunikas pagasts.

6. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Smalininkų ir Viešvilės seniūnijos,

—

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės, Kelmės apylinkių, Kražių, Kukečių seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. 2128 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2106, Liolių, Pakražančio seniūnijos, Tytuvėnų seniūnijos dalis į vakarus ir šiaurę nuo kelio Nr. 157 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2105 ir Tytuvėnų apylinkių seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr. 157 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2105, ir Vaiguvos seniūnijos,

—	Pagėgių savivaldybė,

—	Plungės rajono savivaldybė,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Girkalnio ir Kalnujų seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr A1, Nemakščių, Paliepių, Raseinių, Raseinių miesto ir Viduklės seniūnijos,

—	Rietavo savivaldybė,

—	Skuodo rajono savivaldybė,

—	Šilalės rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė: Juknaičių, Kintų, Šilutės ir Usėnų seniūnijos,

—	Tauragės rajono savivaldybė: Lauksargių, Skaudvilės, Tauragės, Mažonų, Tauragės miesto ir Žygaičių seniūnijos.

7. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Ruciane – Nida i część gminy Pisz położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 oraz miasto Pisz w powiecie piskim,

część gminy Miłki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63, część gminy Ryn położona na południe od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn, część gminy wiejskiej Giżycko położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Giżycko, na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Giżycko i na południe od granicy miasta Giżycko w powiecie giżyckim,

gminy Mikołajki, Piecki, część gminy Sorkwity położona na południe od drogi nr 16 i część gminy wiejskiej Mrągowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 16 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo w powiecie mrągowskim,

gminy Dźwierzuty i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

gminy Gronowo Elbląskie, Markusy, Rychliki, część gminy Elbląg położona na wschód i na południe od granicy powiatu miejskiego Elbląg i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 biegnącą od granicy powiatu miejskiego Elbląg do wschodniej granicy gminy Elbląg i część gminy Tolkmicko niewymieniona w części II załącznika w powiecie elbląskim oraz strefa wód przybrzeżnych Zalewu Wiślanego i Zatoki Elbląskiej,

gminy Barczewo, Biskupiec, Dobre Miasto, Dywity, Jeziorany, Jonkowo i Świątki w powiecie olsztyńskim,

gminy Łukta, Miłakowo, Małdyty, Miłomłyn i Morąg w powiecie ostródzkim,

gmina Zalewo w powiecie iławskim,

w województwie podlaskim:

gminy Rudka, Wyszki, część gminy Brańsk położona na północ od linii od linii wyznaczonej przez drogę nr 66 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Brańsk i miasto Brańsk w powiecie bielskim,

gmina Perlejewo w powiecie siemiatyckim,

gminy Kolno z miastem Kolno, Mały Płock i Turośl w powiecie kolneńskim,

gmina Poświętne w powiecie białostockim,

gminy Kołaki Kościelne, Rutki, Szumowo, część gminy Zambrów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 i miasto Zambrów w powiecie zambrowskim,

gminy Kulesze Kościelne, Nowe Piekuty, Szepietowo, Klukowo, Ciechanowiec, Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród i Zbójna w powiecie łomżyńskim;

w województwie mazowieckim:

gminy Ceranów, Kosów Lacki, Sabnie, Sterdyń, część gminy Bielany położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 i część gminy wiejskiej Sokołów Podlaski położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 w powiecie sokołowskim,

gminy Grębków, Korytnica, Liw, Łochów, Miedzna, Sadowne, Stoczek, Wierzbno i miasto Węgrów w powiecie węgrowskim,

gminy Rzekuń, Troszyn, Lelis, Czerwin i Goworowo w powiecie ostrołęckim,

powiat miejski Ostrołęka,

powiat ostrowski,

gminy Karniewo, Maków Mazowiecki, Rzewnie i Szelków w powiecie makowskim,

gmina Krasne w powiecie przasnyskim,

gminy Mała Wieś i Wyszogród w powiecie płockim,

gminy Ciechanów z miastem Ciechanów, Glinojeck, Gołymin – Ośrodek, Ojrzeń, Opinogóra Górna i Sońsk w powiecie ciechanowskim,

gminy Baboszewo, Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Płońsk z miastem Płońsk, Sochocin i Załuski w powiecie płońskim,

gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, Zabrodzie i część gminy Somianka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Jadów, Klembów, Poświętne, Strachówka i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Dobre, Stanisławów, część gminy Jakubów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy Kałuszyn położona na północ od linii wyznaczonej przez drogi nr 2 i 92, i część gminy Mińsk Mazowiecki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A2 w powiecie mińskim,

gminy Garbatka Letnisko, Gniewoszów i Sieciechów w powiecie kozienickim,

gminy Baranów i Jaktorów w powiecie grodziskim,

powiat żyrardowski,

gminy Belsk Duży, Błędów, Goszczyn i Mogielnica w powiecie grójeckim,

gminy Białobrzegi, Promna, Stara Błotnica, Wyśmierzyce i część gminy Stromiec położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie białobrzeskim,

gminy Jedlińsk, Jastrzębia i Pionki z miastem Pionki w powiecie radomskim,

gminy Iłów, Nowa Sucha, Rybno, część gminy Teresin położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy wiejskiej Sochaczew położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 i część miasta Sochaczew położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 50 i 92 w powiecie sochaczewskim,

gmina Policzna w powiecie zwoleńskim,

gmina Solec nad Wisłą w powiecie lipskim;

w województwie lubelskim:

gminy Bełżyce, Borzechów, Bychawa, Niedrzwica Duża, Jastków, Konopnica, Głusk, Strzyżewice, Wysokie, Wojciechów i Zakrzew w powiecie lubelskim,

gminy Miączyn, Nielisz, Sitno, Stary Zamość, Komarów-Osada i część gminy wiejskiej Zamość położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie zamojskim,

powiat miejski Zamość,

gminy Jeziorzany i Kock w powiecie lubartowskim,

gminy Adamów i Serokomla w powiecie łukowskim,

gminy Kłoczew, Nowodwór, Ryki, Ułęż i miasto Dęblin w powiecie ryckim,

gminy Janowiec, i część gminy wiejskiej Puławy położona na zachód od rzeki Wisły w powiecie puławskim,

gminy Chodel, Karczmiska, Łaziska, Opole Lubelskie, Poniatowa i Wilków w powiecie opolskim,

miasto Świdnik w powiecie świdnickim;

gminy Gorzków, Rudnik i Żółkiewka w powiecie krasnostawskim,

gminy Bełżec, Jarczów, Lubycza Królewska, Rachanie, Susiec, Ulhówek i część gminy Łaszczów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 852 w powiecie tomaszowskim,

gminy Łukowa i Obsza w powiecie biłgorajskim,

powiat miejski Lublin,

gminy Kraśnik z miastem Kraśnik, Szastarka, Trzydnik Duży, Urzędów, Wilkołaz i Zakrzówek w powiecie kraśnickim,

gminy Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim;

w województwie podkarpackim:

gminy Horyniec-Zdrój, Narol, Stary Dzików, Wielkie Oczy, Oleszyce i Lubaczów z miastem Lubaczów w powiecie lubaczowskim,

gminy Laszki i Wiązownica w powiecie jarosławskim,

gminy Pysznica, Zaleszany i miasto Stalowa Wola w powiecie stalowowolskim,

gmina Gorzyce w powiecie tarnobrzeskim;

w województwie świętokrzyskim:

gminy Tarłów i Ożarów w powiecie opatowskim,

gminy Dwikozy, Zawichost i miasto Sandomierz w powiecie sandomierskim.

8. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—	Județul Alba,

—	Restul județului Argeș care nu a fost inclus în partea III,

—	Județul Cluj,

—	Județul Harghita,

—	Județul Hunedoara,

—	Județul Iași,

—	Județul Neamț,

—	Județul Vâlcea,

—

Restul județului Mehedinți care nu a fost inclus în Partea III cu următoarele comune:

—	Comuna Garla Mare,

—

Hinova,

—	Burila Mare,

—

Gruia,

—

Pristol,

—

Dubova,

—	Municipiul Drobeta Turnu Severin,

—

Eselnița,

—

Salcia,

—

Devesel,

—

Svinița,

—

Gogoșu,

—

Simian,

—

Orșova,

—	Obârșia Closani,

—	Baia de Aramă,

—

Bala,

—

Florești,

—

Broșteni,

—

Corcova,

—

Isverna,

—

Balta,

—

Podeni,

—

Cireșu,

—

Ilovița,

—	Ponoarele,

—

Ilovăț,

—

Patulele,

—

Jiana,

—	Iyvoru Bârzii,

—

Malovat,

—	Bălvănești,

—	Breznița Ocol,

—

Godeanu,

—	Padina Mare,

—

Corlățel,

—	Vânju Mare,

—

Vânjuleț,

—	Obârșia de Câmp,

—

Vânători,

—

Vladaia,

—

Punghina,

—

Cujmir,

—

Oprișor,

—

Dârvari,

—	Căzănești,

—	Husnicioara,

—	Poroina Mare,

—

Prunișor,

—

Tămna,

—

Livezile,

—

Rogova,

—

Voloiac,

—

Sisești,

—

Sovarna,

—

Bălăcița,

—	Județul Gorj,

—	Județul Suceava,

—	Județul Mureș,

—	Județul Sibiu,

—	Județul Caraș-Severin.

DEL II

1. Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

—	the area is delimited clockwise by:

—	La frontière avec la France au niveau de Florenville,

—	La N85 jusque son intersection avec la N894 au niveau de Florenville,

—	La N894 jusque son intersection avec la rue de la Motte,

—	La rue de la Motte jusque son intersection avec la rue de Neufchâteau,

—	La rue de Neufchâteau,

—	La rue des Bruyères jusque son intersection avec la rue de la Gaume,

—	La rue de la Gaume jusque son intersection avec la rue de l'Accord,

—	La rue de l'Accord,

—	La rue du Fet,

—	La N40 jusque son intersection avec la E25-E411,

—	La E25-E411 jusque son intersection avec la N81 au niveau de Weyler,

—	La N81 jusque son intersection avec la N883 au niveau d'Aubange,

—	La N883 jusque son intersection avec la N88 au niveau d'Aubange,

—	La N88 jusque son intersection avec la N811,

—	La N811 jusque son intersection avec la rue Baillet Latour,

—	La rue Baillet Latour jusque son intersection avec la N88,

—	La N88 jusque son intersection avec la N871,

—	La N871 jusque son intersection avec la N87 au niveau de Rouvroy,

—	La N87 jusque son intersection avec la frontière avec la France.

2. Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

in Varna region:

within municipality of Beloslav:

Razdelna,

within municipalty of Devnya:

Devnya,

Povelyanovo,

Padina,

within municipality of Vetrino:

Gabarnitsa,

within municipality of Provadiya:

Staroselets,

Petrov dol,

Provadiya,

Dobrina,

Manastir,

Zhitnitsa,

Tutrakantsi,

Bozveliysko,

Barzitsa,

Tchayka,

within municipality of Avren:

Trastikovo,

Sindel,

Avren,

Kazashka reka,

Yunak,

Tsarevtsi,

Dabravino,

within municipality of Dalgopol:

Tsonevo,

Velichkovo,

within municipality of Dolni chiflik:

Nova shipka,

Goren chiflik,

Pchelnik,

Venelin,

in Silistra region:

within municipality of Kaynardzha:

Voynovo,

Kaynardzha,

Kranovo,

Zarnik,

Dobrudzhanka,

Golesh,

Svetoslav,

Polkovnik Cholakovo,

Kamentzi,

Gospodinovo,

Davidovo,

Sredishte,

Strelkovo,

Poprusanovo,

Posev,

within municipality of Alfatar:

Alfatar,

Alekovo,

Bistra,

Kutlovitza,

Tzar Asen,

Chukovetz,

Vasil Levski,

within municipality of Silistra:

Glavan,

Silistra,

Aydemir,

Babuk,

Popkralevo,

Bogorovo,

Bradvari,

Sratzimir,

Bulgarka,

Tsenovich,

Sarpovo,

Srebarna,

Smiletz,

Profesor Ishirkovo,

Polkovnik Lambrinovo,

Kalipetrovo,

Kazimir,

Yordanovo,

within municipality of Sitovo:

Dobrotitza,

Lyuben,

Slatina,

within municipality of Dulovo:

Varbino,

Polkovnik Taslakovo,

Kolobar,

Kozyak,

Mezhden,

Tcherkovna,

Dulovo,

Razdel,

Tchernik,

Poroyno,

Vodno,

Zlatoklas,

Tchernolik,

in Dobrich region:

within municipality of Krushari:

Kapitan Dimitrovo,

Ognyanovo,

Zimnitza,

Gaber,

within municipality of Dobrich-selska:

Altsek,

Vodnyantsi,

Feldfebel Denkovo,

Hitovo,

within municipality of Tervel:

Brestnitza,

Kolartzi,

Angelariy,

Balik,

Bezmer,

Bozhan,

Bonevo,

Voynikovo,

Glavantsi,

Gradnitsa,

Guslar,

Kableshkovo,

Kladentsi,

Kochmar,

Mali izvor,

Nova Kamena,

Onogur,

Polkovnik Savovo,

Popgruevo,

Profesor Zlatarski,

Sartents,

Tervel,

Chestimenstko,

within municipality Shabla:

Shabla,

Tyulenovo,

Bozhanovo,

Gorun,

Gorichane,

Prolez,

Ezeretz,

Zahari Stoyanovo,

Vaklino,

Granichar,

Durankulak,

Krapetz,

Smin,

Staevtsi,

Tvarditsa,

Chernomortzi,

within municipality of Kavarna:

Balgarevo,

Bozhurets,

Vranino,

Vidno,

Irechek,

Kavarna,

Kamen briag,

Mogilishte,

Neykovo,

Poruchik Chunchevo,

Rakovski,

Sveti Nikola,

Seltse,

Topola,

Travnik,

Hadzhi Dimitar,

Chelopechene.

3. Estland

Följande områden i Estland:

—	Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4. Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Heves megye 700150, 700250, 700260, 700350, 700450, 700460, 700550, 700650, 700750, 700850, 700860, 700950, 701050, 701111, 701150, 701250, 701350, 701550, 701560, 701650, 701750, 701850, 701950, 702050, 702150, 702250, 702260, 702350, 702450, 702750, 702850, 702950, 703050, 703150, 703250, 703370, 705150, 705250, 705450, 705510 és 705610 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 850950, 851050, 851150, 851250, 851350, 851450, 851550, 851560, 851650, 851660, 851751, 851752, 852850, 852860, 852950, 852960, 853050, 853150, 853160, 853250, 853260, 853350, 853360, 853450, 853550, 854450, 854550, 854560, 854650, 854660, 854750, 854850, 854860, 854870, 854950, 855050, 855150, 856250, 856350, 856360, 856450, 856550, 856650, 856750, 856760, 856850, 856950, 857650, valamint 850150, 850250, 850260, 850350, 850450, 850550, 852050, 852150, 852250 és 857550, továbbá 850650, 850850, 851851 és 851852 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Nógrád megye 550110, 550120, 550130, 550210, 550310, 550320, 550450, 550460, 550510, 550610, 550950, 551010, 551150, 551160, 551250, 551350, 551360, 551810 és 551821 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 650100, 650200, 650300, 650400, 650500, 650600, 650700, 650800, 650900, 651000, 651200, 652100, 655400, 656701, 656702, 656800, 656900, 657010, 657100, 658100, 658310, 658401, 658402, 658404, 658500, 658600, 658700, 658801, 658802, 658901, 658902, 659000, 659100, 659210, 659220, 659300, 659400, 659500, 659601, 659602, 659701, 659800, 659901, 660000, 660100, 660200, 660400, 660501, 660502, 660600 és 660800, valamint 652400, 652500 és 652800 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Hajdú-Bihar megye 900150, 900250, 900350, 900450, 900550, 900650, 900660, 900670 és 901850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

5. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Ādažu novads,

—	Aizputes novada Kalvenes pagasts,

—	Aglonas novads,

—	Aizkraukles novads,

—	Aknīstes novads,

—	Alojas novads,

—	Alūksnes novads,

—	Amatas novads,

—	Apes novads,

—	Auces novads,

—	Babītes novads,

—	Baldones novads,

—	Baltinavas novads,

—	Balvu novads,

—	Bauskas novads,

—	Beverīnas novads,

—	Brocēnu novada Blīdenes pagasts, Remtes pagasta daļa uz austrumiem no autoceļa 1154 un P109,

—	Burtnieku novads,

—	Carnikavas novads,

—	Cēsu novads,

—	Cesvaines novads,

—	Ciblas novads,

—	Dagdas novads,

—	Daugavpils novads,

—	Dobeles novads,

—	Dundagas novads,

—	Durbes novada Durbes un Vecpils pagasts,

—	Engures novads,

—	Ērgļu novads,

—	Garkalnes novads,

—	Gulbenes novads,

—	Iecavas novads,

—	Ikšķiles novads,

—	Ilūkstes novads,

—	Inčukalna novads,

—	Jaunjelgavas novads,

—	Jaunpiebalgas novads,

—	Jaunpils novads,

—	Jēkabpils novads,

—	Jelgavas novads,

—	Kandavas novads,

—	Kārsavas novads,

—	Ķeguma novads,

—	Ķekavas novads,

—	Kocēnu novads,

—	Kokneses novads,

—	Krāslavas novads,

—	Krimuldas novads,

—	Krustpils novads,

—	Kuldīgas novada Ēdoles, Īvandes, Padures, Rendas, Kabiles, Rumbas, Kurmāles, Pelču, Snēpeles, Turlavas, Laidu un Vārmes pagasts, Kuldīgas pilsēta,

—	Lielvārdes novads,

—	Līgatnes novads,

—	Limbažu novads,

—	Līvānu novads,

—	Lubānas novads,

—	Ludzas novads,

—	Madonas novads,

—	Mālpils novads,

—	Mārupes novads,

—	Mazsalacas novads,

—	Mērsraga novads,

—	Naukšēnu novads,

—	Neretas novads,

—	Ogres novads,

—	Olaines novads,

—	Ozolnieku novads,

—	Pārgaujas novads,

—	Pļaviņu novads,

—	Preiļu novads,

—	Priekules novads,

—	Priekuļu novads,

—	Raunas novads,

—	republikas pilsēta Daugavpils,

—	republikas pilsēta Jelgava,

—	republikas pilsēta Jēkabpils,

—	republikas pilsēta Jūrmala,

—	republikas pilsēta Rēzekne,

—	republikas pilsēta Valmiera,

—	Rēzeknes novads,

—	Riebiņu novads,

—	Rojas novads,

—	Ropažu novads,

—	Rugāju novads,

—	Rundāles novads,

—	Rūjienas novads,

—	Salacgrīvas novads,

—	Salas novads,

—	Salaspils novads,

—	Saldus novada Novadnieku, Kursīšu, Zvārdes, Pampāļu, Šķēdes, Nīgrandes, Zaņas, Ezeres, Rubas, Jaunauces un Vadakstes pagasts,

—	Saulkrastu novads,

—	Sējas novads,

—	Siguldas novads,

—	Skrīveru novads,

—	Skrundas novads,

—	Smiltenes novads,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Strenču novads,

—	Talsu novads,

—	Tērvetes novads,

—	Tukuma novads,

—	Vaiņodes novads,

—	Valkas novads,

—	Varakļānu novads,

—	Vārkavas novads,

—	Vecpiebalgas novads,

—	Vecumnieku novads,

—	Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes, Puzes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts, Piltenes pilsēta,

—	Viesītes novads,

—	Viļakas novads,

—	Viļānu novads,

—	Zilupes novads.

6. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Alytaus miesto savivaldybė,

—	Alytaus rajono savivaldybė,

—	Anykščių rajono savivaldybė,

—	Akmenės rajono savivaldybė: Ventos ir Papilės seniūnijos,

—	Biržų miesto savivaldybė,

—	Biržų rajono savivaldybė,

—	Birštono savivaldybė,

—	Druskininkų savivaldybė,

—	Elektrėnų savivaldybė,

—	Ignalinos rajono savivaldybė,

—	Jonavos rajono savivaldybė,

—	Joniškio rajono savivaldybė: Kepalių, Kriukų, Saugėlaukio ir Satkūnų seniūnijos,

—	Jurbarko rajono savivaldybė,

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—	Kalvarijos savivaldybė,

—	Kauno miesto savivaldybė,

—	Kauno rajono savivaldybė,

—	Kazlų Rūdos savivaldybė,

—

Kelmės rajono savivaldybė: Tytuvėnų seniūnijos dalis į rytus ir pietus nuo kelio Nr. 157 ir į rytus nuo kelio Nr. 2105 ir Tytuvėnų apylinkių seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. 157 ir į rytus nuo kelio Nr. 2105, Užvenčio, Kukečių dalis į šiaurę nuo kelio Nr. 2128 ir į rytus nuo kelio Nr. 2106, ir Šaukėnų seniūnijos,

—	Kėdainių rajono savivaldybė,

—	Kupiškio rajono savivaldybė,

—	Lazdijų rajono savivaldybė: Būdviečio, Kapčiamieščio, Krosnos, Kučiūnų ir Noragėlių seniūnijos,

—	Marijampolės savivaldybė,

—	Mažeikių rajono savivaldybė: Šerkšnėnų, Sedos ir Židikų seniūnijos,

—	Molėtų rajono savivaldybė,

—	Pakruojo rajono savivaldybė,

—	Panevėžio rajono savivaldybė,

—	Panevėžio miesto savivaldybė,

—	Pasvalio rajono savivaldybė,

—	Radviliškio rajono savivaldybė,

—	Prienų rajono savivaldybė,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos, Betygalos, Pagojukų, Šiluvos, Kalnujų seniūnijos ir Girkalnio seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. A1,

—	Rokiškio rajono savivaldybė,

—	Šakių rajono savivaldybė,

—	Šalčininkų rajono savivaldybė,

—	Šiaulių miesto savivaldybė,

—	Šiaulių rajono savivaldybė: Šiaulių kaimiškoji seniūnija,

—	Šilutės rajono savivaldybė: Rusnės seniūnija,

—	Širvintų rajono savivaldybė,

—	Švenčionių rajono savivaldybė,

—	Tauragės rajono savivaldybė: Batakių ir Gaurės seniūnijos,

—	Telšių rajono savivaldybė,

—	Trakų rajono savivaldybė,

—	Ukmergės rajono savivaldybė,

—	Utenos rajono savivaldybė,

—	Varėnos rajono savivaldybė,

—	Vilniaus miesto savivaldybė,

—	Vilniaus rajono savivaldybė,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė,

—	Visagino savivaldybė,

—	Zarasų rajono savivaldybė.

7. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

Gminy Kalinowo, Prostki, Stare Juchy i gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

gminy Godkowo, Milejewo, Młynary, Pasłęk, część gminy Elbląg położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 biegnącą od granicy powiatu miejskigo Elbląg do wschodniej granicy gminy Elbląg, i część obszaru lądowego gminy Tolkmicko położona na południe od linii brzegowej Zalewu Wiślanego i Zatoki Elbląskiej do granicy z gminą wiejską Elbląg w powiecie elbląskim,

powiat miejski Elbląg,

gminy Kruklanki, Wydminy, część gminy Miłki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63, część gminy Ryn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn i część gminy wiejskiej Giżycko położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Giżycko, na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Giżycko i na północ od granicy miasta Giżycka i miasto Giżycko w powiecie giżyckim,

gmina Dubeninki, część gminy Gołdap położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1815N i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 1815N biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 65 w powiecie gołdapskim,

gmina Pozezdrze i część gminy Węgorzewo położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowo-wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 650, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 63 do skrzyżowania z drogą biegnącą do miejscowości Przystań i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przystań, Pniewo, Kamionek Wielki, Radzieje, Dłużec w powiecie węgorzewskim,

gminy Olecko, Świętajno, Wieliczki i część gminy Kowale Oleckie położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 i na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kowale Oleckie, Guzy, Wężewo, Sokółki biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie oleckim,

gminy Orzysz, Biała Piska i część gminy Pisz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 w powiecie piskim,

gminy Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie, Bisztynek, część gminy wiejskiej Bartoszyce położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 57 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 51 do południowej granicy gminy i miasto Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

gmina Kolno w powiecie olsztyńskim,

powiat braniewski,

gminy Kętrzyn z miastem Kętrzyn, Reszel i część gminy Korsze położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na wschód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

powiat lidzbarski,

część gminy Sorkwity położona na północ od drogi nr 16 i część gminy wiejskiej Mrągowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 16 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo w powiecie mrągowskim;

w województwie podlaskim:

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Śniadowo, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

gminy Mielnik, Nurzec – Stacja, Grodzisk, Drohiczyn, Dziadkowice, Milejczyce i Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

powiat hajnowski,

gminy Kobylin-Borzymy i Sokoły w powiecie wysokomazowieckim,

część gminy Zambrów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo i Stawiski w powiecie kolneńskim,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Juchnowiec Kościelny, Łapy, Michałowo, Supraśl, Suraż, Turośń Kościelna, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady i Choroszcz w powiecie białostockim,

gminy Boćki, Orla, Bielsk Podlaski z miastem Bielsk Podlaski i część gminy Brańsk położona na południe od linii od linii wyznaczonej przez drogę nr 66 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Brańsk w powiecie bielskim,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok;

w województwie mazowieckim:

gminy Korczew, Kotuń, Paprotnia, Przesmyki, Wodynie, Skórzec, Mokobody, Mordy, Siedlce, Suchożebry i Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Repki, Jabłonna Lacka, część gminy Bielany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 i część gminy wiejskiej Sokołów Podlaski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

gminy Brochów, Młodzieszyn, część gminy Teresin położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy wiejskiej Sochaczew położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 i część miasta Sochaczew położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 50 i 92 w powiecie sochaczewskim,

powiat nowodworski,

gminy Joniec i Nowe Miasto w powiecie płońskim,

gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Dąbrówka, Kobyłka, Marki, Radzymin, Wołomin, Zielonka i Ząbki w powiecie wołomińskim,

część gminy Somianka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mrozy, Siennica, Sulejówek, część gminy Jakubów położona na południe od linii wyznaczoenj przez drogę nr 92, część gminy Kałuszyn położona na południe od linii wyznaczonej przez drogi nr 2 i 92 i część gminy Mińsk Mazowiecki położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A2 i miasto Mińsk Mazowiecki w powiecie mińskim,

powiat garwoliński,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

gminy Chynów, Grójec, Jasieniec, Pniewy i Warka w powiecie grójeckim,

gminy Milanówek, Grodzisk Mazowiecki, Podkowa Leśna i Żabia Wola w powiecie grodziskim,

gminy Grabów nad Pilicą, Magnuszew, Głowaczów, Kozienice w powiecie kozienickim,

część gminy Stromiec położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie białobrzeskim,

powiat miejski Warszawa;

w województwie lubelskim:

gminy Borki, Czemierniki, Kąkolewnica, Komarówka Podlaska, Wohyń i Radzyń Podlaski z miastem Radzyń Podlaski w powiecie radzyńskim,

gminy Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Krzywda, Stanin, część gminy wiejskiej Łuków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Łuków i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 806 biegnącą od wschodniej granicy miasta Łuków do wschodniej granicy gminy wiejskiej Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Janów Podlaski, Kodeń, Tuczna, Leśna Podlaska, Rossosz, Łomazy, Konstantynów, Piszczac, Rokitno, Biała Podlaska, Zalesie, Terespol z miastem Terespol, Drelów, Międzyrzec Podlaski z miastem Międzyrzec Podlaski w powiecie bialskim,

powiat miejski Biała Podlaska,

gmina Łęczna i część gminy Spiczyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 829 w powiecie łęczyńskim,

część gminy Siemień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 i część gminy Milanów położona na zachód od drogi nr 813 w powiecie parczewskim,

gminy Niedźwiada, Ostrówek, Abramów, Firlej, Kamionka, Michów i Lubartów z miastem Lubartów, w powiecie lubartowskim,

gminy Jabłonna, Krzczonów, Niemce, Garbów i Wólka w powiecie lubelskim,

gminy Mełgiew, Rybczewice i Piaski w powiecie świdnickim,

gmina Fajsławice, Izbica, Kraśniczyn, część gminy Krasnystaw położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od północno – wschodniej granicy gminy do granicy miasta Krasnystaw, miasto Krasnystaw i część gminy Łopiennik Górny położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 w powiecie krasnostawskim,

gminy Dołhobyczów, Mircze, Trzeszczany, Werbkowice i część gminy wiejskiej Hrubieszów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 844 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 i miasto Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

gmina Telatyn, Tyszowce i część gminy Łaszczów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 852 w powiecie tomaszowskim,

część gminy Wojsławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy przez miejscowość Wojsławice do południowej granicy gminy w powiecie chełmskim,

gmina Grabowiec i Skierbieszów w powiecie zamojskim,

gminy Markuszów, Nałęczów, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Wąwolnica, Żyrzyn, Baranów, część gminy wiejskiej Puławy położona na wschód od rzeki Wisły i miasto Puławy w powiecie puławskim,

gminy Annopol, Dzierzkowice i Gościeradów w powiecie kraśnickim,

gmina Józefów nad Wisłą w powiecie opolskim,

gmina Stężyca w powiecie ryckim;

w województwie podkarpackim:

gminy Radomyśl nad Sanem i Zaklików w powiecie stalowowolskim.

8. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—

Restul județului Maramureș care nu a fost inclus în Partea III cu următoarele comune:

—	Comuna Vișeu de Sus,

—	Comuna Moisei,

—	Comuna Borșa,

—	Comuna Oarța de Jos,

—	Comuna Suciu de Sus,

—	Comuna Coroieni,

—	Comuna Târgu Lăpuș,

—	Comuna Vima Mică,

—	Comuna Boiu Mare,

—	Comuna Valea Chioarului,

—	Comuna Ulmeni,

—	Comuna Băsești,

—	Comuna Baia Mare,

—	Comuna Tăuții Magherăuș,

—	Comuna Cicărlău,

—	Comuna Seini,

—	Comuna Ardusat,

—	Comuna Farcasa,

—	Comuna Salsig,

—	Comuna Asuaju de Sus,

—	Comuna Băița de sub Codru,

—	Comuna Bicaz,

—	Comuna Grosi,

—	Comuna Recea,

—	Comuna Baia Sprie,

—	Comuna Sisesti,

—	Comuna Cernesti,

—	Copalnic Mănăstur,

—	Comuna Dumbrăvița,

—	Comuna Cupseni,

—	Comuna Șomcuța Mare,

—	Comuna Sacaleșeni,

—	Comuna Remetea Chioarului,

—	Comuna Mireșu Mare,

—	Comuna Ariniș,

—	Județul Bistrița-Năsăud.

DEL III

1. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Brocēnu novada Cieceres un Gaiķu pagasts, Remtes pagasta daļa uz rietumiem no autoceļa 1154 un P109, Brocēnu pilsēta,

—	Saldus novada Saldus, Zirņu, Lutriņu un Jaunlutriņu pagasts, Saldus pilsēta.

2. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Akmenės rajono savivaldybė: Akmenės, Kruopių, Naujosios Akmenės kaimiškoji ir Naujosios Akmenės miesto seniūnijos,

—	Joniškio rajono savivaldybė: Gaižaičių, Gataučių, Joniškio, Rudiškių, Skaistgirio, Žagarės seniūnijos,

—	Lazdijų rajono savivaldybė: Lazdijų miesto, Lazdijų, Seirijų, Šeštokų, Šventežerio ir Veisiejų seniūnijos,

—	Mažeikių rajono savivaldybės: Laižuvos, Mažeikių apylinkės, Mažeikių, Reivyčių, Tirkšlių ir Viekšnių seniūnijos,

—	Šiaulių rajono savivaldybės: Bubių, Ginkūnų, Gruzdžių, Kairių, Kuršėnų kaimiškoji, Kuršėnų miesto, Kužių, Meškuičių, Raudėnų ir Šakynos seniūnijos.

3. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Sępopol i część gminy wiejskiej Bartoszyce położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 57 i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 51 do południowej granicy gminy w powiecie bartoszyckim,

gminy Srokowo, Barciany i część gminy Korsze położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na zachód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gmina Budry i część gminy Węgorzewo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowo-wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 650, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 63 do skrzyżowania z drogą biegnącą do miejscowości Przystań i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przystań, Pniewo, Kamionek Wielki, Radzieje, Dłużec w powiecie węgorzewskim,

gmina Banie Mazurskie i część gminy Gołdap położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1815N i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 1815N biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 65 w powiecie gołdapskim,

część gminy Kowale Oleckie położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od południowej granicy gminy łączącą miejscowości Sokółki, Wężewo, Guzy, Kowale Oleckie do skrzyżowania z drogą nr 65 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnacą od tego skrzyżowania do północnej granicy gminy w powiecie oleckim,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice i Wiśniew w powiecie siedleckim,

w województwie lubelskim:

gminy Białopole, Dubienka, Chełm, Leśniowice, Wierzbica, Sawin, Ruda Huta, Dorohusk, Kamień, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Żmudź i część gminy Wojsławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Wojsławice do południowej granicy gminy w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

gmina Siennica Różana część gminy Łopiennik Górny położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 i część gminy Krasnystaw położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od północno – wschodniej granicy gminy do granicy miasta Krasnystaw w powiecie krasnostawskim,

gminy Hanna, Hańsk, Wola Uhruska, Urszulin, Stary Brus, Wyryki i gmina wiejska Włodawa w powiecie włodawskim,

gminy Cyców, Ludwin, Puchaczów, Milejów i część gminy Spiczyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 829 w powiecie łęczyńskim,

gmina Trawniki w powiecie świdnickim,

gminy Jabłoń, Podedwórze, Dębowa Kłoda, Parczew, Sosnowica, część gminy Siemień położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 i część gminy Milanów położona na wschód od drogi nr 813 w powiecie parczewskim,

gminy Sławatycze, Sosnówka, i Wisznice w powiecie bialskim,

gmina Ulan Majorat w powiecie radzyńskim,

gminy Ostrów Lubelski, Serniki i Uścimów w powiecie lubartowskim,

gmina Wojcieszków i część gminy wiejskiej Łuków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Łuków, a następnie na północ, zachód, południe i wschód od linii stanowiącej północną, zachodnią, południową i wschodnią granicę miasta Łuków do jej przecięcia się z drogą nr 806 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 806 biegnącą od wschodniej granicy miasta Łuków do wschodniej granicy gminy wiejskiej Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Horodło, Uchanie i część gminy wiejskiej Hrubieszów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 844 biegnącą od zachodniej granicy gminy wiejskiej Hrubieszów do granicy miasta Hrubieszów oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 biegnącą od wschodniej granicy miasta Hrubieszów do wschodniej granicy gminy wiejskiej Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

w województwie podkarpackim:

gmina Cieszanów w powiecie lubaczowskim.

4. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—	Zona orașului București,

—	Județul Constanța,

—	Județul Satu Mare,

—	Județul Tulcea,

—	Județul Bacău,

—	Județul Bihor,

—	Județul Brăila,

—	Județul Buzău,

—	Județul Călărași,

—	Județul Dâmbovița,

—	Județul Galați,

—	Județul Giurgiu,

—	Județul Ialomița,

—	Județul Ilfov,

—	Județul Prahova,

—	Județul Sălaj,

—	Județul Vaslui,

—	Județul Vrancea,

—	Județul Teleorman,

—

Partea din județul Maramureș cu următoarele delimitări:

—	Comuna Petrova,

—	Comuna Bistra,

—	Comuna Repedea,

—	Comuna Poienile de sub Munte,

—	Comuna Vișeu e Jos,

—	Comuna Ruscova,

—	Comuna Leordina,

—	Comuna Rozavlea,

—	Comuna Strâmtura,

—	Comuna Bârsana,

—	Comuna Rona de Sus,

—	Comuna Rona de Jos,

—	Comuna Bocoiu Mare,

—	Comuna Sighetu Marmației,

—	Comuna Sarasau,

—	Comuna Câmpulung la Tisa,

—	Comuna Săpânța,

—	Comuna Remeti,

—	Comuna Giulești,

—	Comuna Ocna Șugatag,

—	Comuna Desești,

—	Comuna Budești,

—	Comuna Băiuț,

—	Comuna Cavnic,

—	Comuna Lăpuș,

—	Comuna Dragomirești,

—	Comuna Ieud,

—	Comuna Saliștea de Sus,

—	Comuna Săcel,

—	Comuna Călinești,

—	Comuna Vadu Izei,

—	Comuna Botiza,

—	Comuna Bogdan Vodă,

—	Localitatea Groșii Țibileșului, comuna Suciu de Sus,

—	Localitatea Vișeu de Mijloc, comuna Vișeu de Sus,

—	Localitatea Vișeu de Sus, comuna Vișeu de Sus.

—

Partea din județul Mehedinți cu următoarele comune:

—	Comuna Strehaia,

—	Comuna Greci,

—	Comuna Brejnita Motru,

—	Comuna Butoiești,

—	Comuna Stângăceaua,

—	Comuna Grozesti,

—	Comuna Dumbrava de Jos,

—	Comuna Băcles,

—	Comuna Bălăcița,

—

Partea din județu Arges cu următoarele comune:

—	Comuna Bârla,

—	Comuna Miroși,

—	Comuna Popești,

—	Comuna Ștefan cel Mare,

—	Comuna Slobozia,

—	Comuna Mozăceni,

—	Comuna Negrași,

—	Comuna Izvoru,

—	Comuna Recea,

—	Comuna Căldăraru,

—	Comuna Ungheni,

—	Comuna Hârsești,

—	Comuna Stolnici,

—	Comuna Vulpești,

—	Comuna Rociu,

—	Comuna Lunca Corbului,

—	Comuna Costești,

—	Comuna Mărăsești,

—	Comuna Poiana Lacului,

—	Comuna Vedea,

—	Comuna Uda,

—	Comuna Cuca,

—	Comuna Morărești,

—	Comuna Cotmeanaâ,

—	Comuna Răchițele de Jos,

—	Comuna Drăganu-Olteni,

—	Comuna Băbana,

—	Comuna Bascov,

—	Comuna Moșoaia,

—	Municipiul Pitești,

—	Comuna Albota,

—	Comuna Oarja,

—	Comuna Bradu,

—	Comuna Suseni,

—	Comuna Căteasca,

—	Comuna Rătești,

—	Comuna Teiu,

—	Județul Olt,

—	Județul Dolj,

—	Județul Arad,

—	Județul Timiș,

—	Județul Covasna,

—	Județul Brașov,

—	Județul Botoșani.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

—	tutto il territorio della Sardegna.

”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 105

Svensk utgåva	Lagstiftning	62 årgången 16 april 2019

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (EU) 2019/610 av den 8 april 2019 om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Staten Israel, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen	1
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/611 av den 9 april 2019 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Liquirizia di Calabria [SUB])	3
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/612 av den 9 april 2019 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	5
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/613 av den 9 april 2019 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	8
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2019/614 av den 9 april 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Gemensamma kommittén som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap vad gäller antagandet av Gemensamma kommitténs arbetsordning, arbetsordningen för en panel, uppförandekoden för skiljemän och medlingsförfarandet	11
	*	Rådets beslut (Gusp) 2019/615 av den 15 april 2019 om unionsstöd till verksamheten inför 2020 års granskningskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen	25
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/616 av den 15 april 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2019) 3024] ( 1 )	31
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/617 av den 15 april 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2019) 3013] ( 1 )	37

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1922 av den 10 oktober 2018 om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden ( EUT L 319, 14.12.2018 )	67

		Meddelande till läsarna
	*	Meddelande till Läsarna – L 102 (se sidan 68)	68