28.1.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 24/3

AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ursprungskumulation mellan Europeiska unionen, Schweiziska edsförbundet, Konungariket Norge och Republiken Turkiet inom ramen för det allmänna preferenssystemet

A. Skrivelse från unionen

(Fru),

Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Konungariket Norge (nedan kallat Norge) erkänner som parter i detta avtal att när det gäller det allmänna preferenssystemet (GSP) tillämpar båda parter liknande ursprungsregler med följande allmänna principer:

a)	Definition av begreppet ursprungsprodukter på grundval av samma kriterier.

b)	Bestämmelser om regional ursprungskumulation.

c)	Bestämmelser om tillämpning av kumulation på material som, i den mening som avses i deras GSP-regler om ursprung, har ursprung i unionen, Norge, Schweiz eller Turkiet.

d)	Bestämmelser om en allmän tolerans för icke-ursprungsmaterial.

e)	Bestämmelser om förbud mot ändring av produkter från förmånslandet.

f)	Bestämmelser om utfärdande eller upprättande av ersättningsursprungsintyg.

g)	Krav på administrativt samarbete med förmånsländernas behöriga myndigheter när det gäller ursprungsintyg.

Unionen och Norge ska erkänna att material som, i den mening som avses i deras respektive GSP-regler om ursprung, har ursprung i unionen, Norge, Schweiz eller Turkiet, förvärvar ursprunget för ett förmånsland som omfattas av endera partens GSP-ordning om de i det berörda ursprungslandet genomgår en bearbetning eller behandling som går utöver de åtgärder som anses som otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge en produkt ursprungsstatus. Detta stycke ska tillämpas på material med ursprung i Norge och Turkiet, under förutsättning att de villkor som anges i punkterna 15 och 16 är uppfyllda.

Tullmyndigheterna i unionens medlemsstater och i Norge ska erbjuda varandra lämpligt administrativt samarbete, särskilt med avseende på efterkontroll av ursprungsintygen för de material som avses i första stycket. Bestämmelserna om administrativt samarbete i protokoll nr 3 till avtalet av den 14 maj 1973 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge ska tillämpas.

Denna punkt ska inte tillämpas på produkter som omfattas av kapitlen 1-24 i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som antagits av den organisation som inrättats genom konventionen om inrättandet av ett tullsamarbetsråd, undertecknad i Bryssel den 15 december 1950.

Unionen och Norge förbinder sig att godta utbyte av ursprungsintyg i form av ersättningsursprungscertifikat formulär A (nedan kallade ersättningscertifikat) som utfärdats av tullmyndigheterna i den andra parten och ersättningsförsäkringar om ursprung som upprättats av avsändare i den andra parten, under förutsättning att de registrerats för detta ändamål.

Varje part får bedöma rätten att omfattas av förmånsbehandling för produkter som omfattas av ersättningsförsäkringar om ursprung i enlighet med sin egen lagstiftning.

Var och en av parterna ska se till att följande krav är uppfyllda innan de utfärdar eller upprättar en ersättningsförsäkring om ursprung:

a)	Ersättningsförsäkringar om ursprung får utfärdas eller upprättas endast om de ursprungliga ursprungsintygen utfärdades eller upprättades i enlighet med den lagstiftning som är tillämplig i unionen eller i Norge.

Endast i fall där produkter inte har övergått till fri omsättning i en part får ett ursprungsintyg eller en ersättningsförsäkring om ursprung bytas ut mot ett eller flera ursprungsintyg i syfte att sända samtliga eller en del av de varor som omfattas av det ursprungliga ursprungsbeviset från den parten till den andra parten.

c)	Produkterna ska ha varit föremål för tullövervakning i den vidaresändande parten och får inte ha ändrats eller omvandlats på något sätt eller ha blivit föremål för andra åtgärder än vad som krävs för att bevara dem i deras urspungliga tillstånd (nedan kallad principen om ändringsförbud).

d)	Om produkter har erhållit ursprungsstatus enligt ett undantag från ursprungsreglerna som en part har beviljat, ska ersättningsförsäkringar om ursprung inte utfärdas eller upprättas om produkterna vidaresänds till den andra parten.

e)	Ersättningsförsäkringar om ursprung får utfärdas av tullmyndigheterna eller upprättas av avsändarna om de produkter som ska vidaresändas till den andra partens territorium har erhållit ursprungsstatus genom regional kumulation.

f)	Ersättningsförsäkringar om ursprung får utfärdas av tullmyndigheterna eller upprättas av avsändarna om de produkter som ska vidaresändas till den andra partens territorium inte beviljas förmånsbehandling av den vidaresändande parten.

Vid tillämpningen av punkt 4 c ska följande gälla:

a)	Om det förefaller finnas skäl till tvivel i fråga om efterlevnaden av principen om ändringsförbud, får tullmyndigheterna i den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen begära att deklaranten uppvisar intyg på att denna princip har efterlevts, vilka kan vara av alla slag.

På begäran av avsändaren ska tullmyndigheterna i den vidaresändande parten intyga att produkterna har kvarstått under tullövervakning under den tid de befunnit sig på denna stats territorium, och att inget tillstånd att ändra, på något sätt omvandla eller utsätta dem för andra åtgärder än som krävs för att bevara dem i deras ursprungliga tillstånd har beviljats av tullmyndigheterna under deras lagring på den avtalsslutande partens territorium.

c)	Om ersättningsförsäkringen är ett ersättningscertifikat ska tullmyndigheterna i den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen inte begära ett intyg om att produkterna inte har genomgått någon bearbetning eller behandling under den tid som de befunnit sig i den andra parten.

Var och en av parterna ska säkerställa följande:

Om ersättningsförsäkringarna om ursprung motsvarar de ursprungliga ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i ett förmånsland inom ramen för unionens eller Norges allmänna preferenssystem, ska tullmyndigheterna i unionens medlemsstater och i Norge erbjuda varandra lämpligt administrativt samarbete för kontroll i efterhand av dessa ersättningsförsäkringar om ursprung. På begäran av den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen ska tullmyndigheterna i den vidaresändande parten inleda och följa upp förfarandet för efterkontroll av motsvarande ursprungliga ursprungsintyg.

Om ersättningsförsäkringarna om ursprung motsvarar de ursprungliga ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i ett land som endast omfattas av det allmänna preferenssystemet i den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen, ska den parten genomföra förfarandet för efterkontroll av de ursprungliga ursprungsintygen i samarbete med det berörda förmånslandet. De ursprungliga ursprungsintyg som motsvarar de ersättningsförsäkringar om ursprung som är föremål för kontroll eller, i förekommande fall, kopior av de ursprungliga ursprungsintyg som motsvarar de ersättningsförsäkringar om ursprung som är föremål för kontroll, ska tillhandahållas av tullmyndigheterna i den vidaresändande parten till tullmyndigheterna i den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen så att de kan genomföra förfarandet för efterkontroll.

Var och en av parterna ska säkerställa följande:

a)	I det översta högra fältet på varje ersättningscertifikat ska anges namnet på det mellanliggande vidaresändande land som utfärdat certifikatet.

b)	Fält 4 ska innehålla påskriften ”Replacement certificate” eller ”Certificat de remplacement” samt det ursprungliga certifikatets (formulär A) utfärdandedatum och löpnummer.

c)	I fält 1 ska vidaresändarens namn anges.

d)	I fält 2 kan den slutliga mottagarens namn anges.

e)	I fält 3–9 ska alla uppgifter i det ursprungliga intyget om de the vidaresända varorna lämnas.

f)	I fält 10 får uppgifter om vidaresändarens faktura lämnas.

Den tullmyndighet som utfärdar ersättningscertifikatet ska påteckna det i fält 11. Myndighetens ansvar omfattar endast utfärdandet av ersättningscertifikat. Uppgifterna i fält 12 om ursprungsland och slutligt bestämmelseland ska hämtas från det ursprungliga ursprungscertifikatet formulär A. Vidaresändaren ska underteckna certifikatet i fält 12. En vidaresändare som undertecknar fält 12 i god tro ska inte hållas ansvarig för riktigheten av uppgifterna i det ursprungliga ursprungscertifikatet formulär A.

Den tullmyndighet som anmodas att utfärda ersättningsintyget ska på det ursprungliga ursprungscertifikatet formulär A anteckna de vidaresända produkternas vikt, nummer och beskaffenhet samt motsvarande ersättningsintygs löpnummer. Den ska bevara ansökan om ersättningsintyg samt det ursprungliga ursprungscertifikatet formulär A under minst tre år.

i)	Ersättningsintyg om ursprung ska upprättas på engelska eller franska.

Var och en av parterna ska föreskriva följande:

Vidaresändaren ska uppge följande på varje ersättningsförsäkran om ursprung:

1.	Alla uppgifter om de vidaresända produkterna från det ursprungliga ursprungsbeviset.

2.	Datum för upprättandet av det ursprungliga ursprungsbeviset.

3.	Uppgifterna i det ursprungliga ursprungsbeviset, inbegripet, i förekommande fall, information om tillämpad kumulation för varor som omfattas av ursprungsförsäkran.

4.	Namn och adress samt vidaresändarens nummer som registrerad exportör.

5.	Namnet på och adressen till mottagaren inom unionen eller i Norge.

6.	Datum och plats för upprättandet av ursprungsförsäkran eller utfärdandet av ursprungsintyget.

b)	Varje ersättningsförsäkran om ursprung ska märkas med uttrycket ”Replacement statement” eller ”Attestation de remplacement”.

Ersättningsförsäkringar om ursprung får upprättas av vidaresändare som finns registrerade i det elektroniska systemet för exportörers självcertifiering av ursprung, nämligen systemet för registrerade exportörer (REX-systemet), oberoende av värdet av de ursprungsprodukter som ingår i den ursprungliga sändningen.

När ett ursprungsintyg ersätts, ska vidaresändaren uppge följande på det ursprungliga ursprungsintyget:

1.	Datum för upprättande av ersättningsförsäkran/ersättningsförsäkringarna om ursprung och kvantitet av varor som omfattas av ersättningsförsäkran/ersättningsförsäkringarna om ursprung.

2.	Avsändarens namn och adress.

3.	Namn på och adress till mottagaren eller mottagarna inom unionen eller i Norge.

e)	Den ursprungliga ursprungsförsäkran ska märkas med uttrycket ”Replaced” eller ”Remplacé”.

f)	En ersättningsförsäkran om ursprung ska vara giltig under tolv månader från och med den dag den upprättas.

g)	Ersättningsförklaringar om ursprung ska upprättas på engelska eller franska.

De ursprungliga ursprungsintyg och kopior av ersättningsförsäkringarna om ursprung ska bevaras av vidaresändaren under minst tre år från utgången av det kalenderår under vilket ersättningsförsäkringarna om ursprung utfärdats eller upprättats.

10.

Parterna är överens om att dela på kostnaderna för REX-systemet i enlighet med de samarbetsarrangemang som ska fastställas gemensamt av parternas behöriga myndigheter.

11.

Eventuella meningsskiljaktigheter mellan parterna rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas enbart genom bilaterala förhandlingar mellan parterna. Om meningsskiljaktigheterna kunde påverka Schweiz och/eller Turkiets intressen ska dessa länder kontaktas för samråd.

12.

Parterna får när som helst ändra detta avtal genom ömsesidig skriftlig överenskommelse. Parterna ska inleda samråd rörande eventuella ändringar av detta avtal på begäran av en av parterna. Om ändringarna kunde påverka Schweiz och/eller Turkiets intressen ska dessa länder kontaktas för samråd. Sådana ändringar ska träda i kraft på en gemensamt överenskommen dag, när båda parterna har underrättat varandra om att de har slutfört sina respektive interna förfaranden.

13.

I händelse av allvarliga tvivel beträffande detta avtals avsedda funktion, får endera parten tillfälligt avbryta tillämpningen, förutsatt att den andra parten skriftligen meddelats tre månader i förväg.

14.

Detta avtal får sägas upp av endera parten under förutsättning att den andra parten skriftligen meddelats tre månader i förväg.

15.

Punkt 2 första stycket ska tillämpas på material med ursprung i Schweiz endast om parterna har ingått ett liknande avtal med Schweiz och underrättat varandra om att detta villkor är uppfyllt.

16.

Punkt 2 första stycket ska tillämpas på material med ursprung i Turkiet (1) endast om parterna har ingått ett liknande avtal med Turkiet och underrättat varandra om att detta villkor är uppfyllt.

17.

Från och med ikraftträdandet av ett avtal mellan Norge och Turkiet i enlighet med punkt 2 första stycket i detta avtal, och under förutsättning av ömsesidighet från Turkiets sida, får var och en av parterna föreskriva att ersättningsförsäkringar om ursprung för produkter innehållande material med ursprung i Turkiet som har bearbetats inom ramen för bilateral kumulation i förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet får utfärdas eller upprättas i parterna.

18.

Detta avtal ska träda i kraft på en gemensamt överenskommen dag, när båda parterna har underrättat varandra om att de har slutfört sina respektive interna förfaranden. Från och med den dagen ska avtalet ersätta det avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och vart och ett av de Efta-länder som beviljar tullförmåner inom ramen för Allmänna preferenssystemet (Norge och Schweiz) om att varor som innehåller en beståndsdel med ursprung i Norge eller Schweiz vid ankomst till Europeiska gemenskapens tullområde skall behandlas som varor innehållande beståndsdelar med ursprung i gemenskapen som undertecknades den 29 januari 2001 (2).

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar ovanstående.

Jag har äran att föreslå att, för det fall det ovan nämnda är godtagbart för Er regering, ska denna skrivelse tillsammans med Er bekräftelse utgöra ett avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge.

Högaktningsfullt

Съставено в Брюксел на

Hecho en Bruselas, el

V Bruselu dne

Udfærdiget i Bruxelles, den

Geschehen zu Brüssel am

Brüssel,

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις

Done at Brussels,

Fait à Bruxelles, le

Sastavljeno u Bruxellesu

Fatto a Bruxelles, addì

Briselē,

Priimta Briuselyje,

Kelt Brüsszelben,

Magħmul fi Brussell,

Gedaan te Brussel,

Sporządzono w Brukseli, dnia

Feito em Bruxelas,

Întocmit la Bruxelles,

V Bruseli

V Bruslju,

Tehty Brysselissä

Utfärdat i Bryssel den

Utferdiget i Brussel,

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

For Den europeiske union

B. Skrivelse från Konungariket Norge

(Fru),

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av dagens datum med följande lydelse:

”1.

a)	Definition av begreppet ursprungsprodukter på grundval av samma kriterier.

b)	Bestämmelser om regional ursprungskumulation.

c)	Bestämmelser om tillämpning av kumulation på material som, i den mening som avses i deras GSP-regler om ursprung, har ursprung i unionen, Norge, Schweiz eller Turkiet.

d)	Bestämmelser om en allmän tolerans för icke-ursprungsmaterial.

e)	Bestämmelser om förbud mot ändring av produkter från förmånslandet.

f)	Bestämmelser om utfärdande eller upprättande av ersättningsursprungsintyg.

g)	Krav på administrativt samarbete med förmånsländernas behöriga myndigheter när det gäller ursprungsintyg.

Varje part får bedöma rätten att omfattas av förmånsbehandling för produkter som omfattas av ersättningsförsäkringar om ursprung i enlighet med sin egen lagstiftning.

Var och en av parterna ska se till att följande krav är uppfyllda innan de utfärdar eller upprättar en ersättningsförsäkring om ursprung:

a)	Ersättningsförsäkringar om ursprung får utfärdas eller upprättas endast om de ursprungliga ursprungsintygen utfärdades eller upprättades i enlighet med den lagstiftning som är tillämplig i unionen eller i Norge.

c)	Produkterna ska ha varit föremål för tullövervakning i den vidaresändande parten och får inte ha ändrats eller omvandlats på något sätt eller ha blivit föremål för andra åtgärder än vad som krävs för att bevara dem i deras urspungliga tillstånd (nedan kallad principen om ändringsförbud).

d)	Om produkter har erhållit ursprungsstatus enligt ett undantag från ursprungsreglerna som en part har beviljat, ska ersättningsförsäkringar om ursprung inte utfärdas eller upprättas om produkterna vidaresänds till den andra parten.

e)	Ersättningsförsäkringar om ursprung får utfärdas av tullmyndigheterna eller upprättas av avsändarna om de produkter som ska vidaresändas till den andra partens territorium har erhållit ursprungsstatus genom regional kumulation.

f)	Ersättningsförsäkringar om ursprung får utfärdas av tullmyndigheterna eller upprättas av avsändarna om de produkter som ska vidaresändas till den andra partens territorium inte beviljas förmånsbehandling av den vidaresändande parten.

Vid tillämpningen av punkt 4 c ska följande gälla:

a)	Om det förefaller finnas skäl till tvivel i fråga om efterlevnaden av principen om ändringsförbud, får tullmyndigheterna i den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen begära att deklaranten uppvisar intyg på att denna princip har efterlevts, vilka kan vara av alla slag.

c)	Om ersättningsförsäkringen är ett ersättningscertifikat ska tullmyndigheterna i den part där den slutliga bestämmelseorten är belägen inte begära ett intyg om att produkterna inte har genomgått någon bearbetning eller behandling under den tid som de befunnit sig i den andra parten.

Var och en av parterna ska säkerställa följande:

a)	I det översta högra fältet på varje ersättningscertifikat ska anges namnet på det mellanliggande vidaresändande land som utfärdat certifikatet.

b)	Fält 4 ska innehålla påskriften ’Replacement certificate’ eller ’Certificat de remplacement’ samt det ursprungliga certifikatets (formulär A) utfärdandedatum och löpnummer.

c)	I fält 1 ska vidaresändarens namn anges.

d)	I fält 2 kan den slutliga mottagarens namn anges.

e)	I fält 3–9 ska alla uppgifter i det ursprungliga intyget om de the vidaresända varorna lämnas.

f)	I fält 10 får uppgifter om vidaresändarens faktura lämnas.

i)	Ersättningsintyg om ursprung ska upprättas på engelska eller franska.

Var och en av parterna ska föreskriva följande:

Vidaresändaren ska uppge följande på varje ersättningsförsäkran om ursprung:

1.	Alla uppgifter om de vidaresända produkterna från det ursprungliga ursprungsbeviset.

2.	Datum för upprättandet av det ursprungliga ursprungsbeviset.

3.	Uppgifterna i det ursprungliga ursprungsbeviset, inbegripet, i förekommande fall, information om tillämpad kumulation för varor som omfattas av ursprungsförsäkran.

4.	Namn och adress samt vidaresändarens nummer som registrerad exportör.

5.	Namnet på och adressen till mottagaren inom unionen eller i Norge.

6.	Datum och plats för upprättandet av ursprungsförsäkran eller utfärdandet av ursprungsintyget.

b)	Varje ersättningsförsäkran om ursprung ska märkas med uttrycket ’Replacement statement’ eller ’Attestation de remplacement’.

När ett ursprungsintyg ersätts, ska vidaresändaren uppge följande på det ursprungliga ursprungsintyget:

1.	Datum för upprättande av ersättningsförsäkran/ersättningsförsäkringarna om ursprung och kvantitet av varor som omfattas av ersättningsförsäkran/ersättningsförsäkringarna om ursprung.

2.	Avsändarens namn och adress.

3.	Namn på och adress till mottagaren eller mottagarna inom unionen eller i Norge.

e)	Den ursprungliga ursprungsförsäkran ska märkas med uttrycket ’Replaced’ eller ’Remplacé’.

f)	En ersättningsförsäkran om ursprung ska vara giltig under tolv månader från och med den dag den upprättas.

g)	Ersättningsförklaringar om ursprung ska upprättas på engelska eller franska.

9.	De ursprungliga ursprungsintyg och kopior av ersättningsförsäkringarna om ursprung ska bevaras av vidaresändaren under minst tre år från utgången av det kalenderår under vilket ersättningsförsäkringarna om ursprung utfärdats eller upprättats.

10.	Parterna är överens om att dela på kostnaderna för REX-systemet i enlighet med de samarbetsarrangemang som ska fastställas gemensamt av parternas behöriga myndigheter.

11.	Eventuella meningsskiljaktigheter mellan parterna rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas enbart genom bilaterala förhandlingar mellan parterna. Om meningsskiljaktigheterna kunde påverka Schweiz och/eller Turkiets intressen ska dessa länder kontaktas för samråd.

12.

13.	I händelse av allvarliga tvivel beträffande detta avtals avsedda funktion, får endera parten tillfälligt avbryta tillämpningen, förutsatt att den andra parten skriftligen meddelats tre månader i förväg.

14.	Detta avtal får sägas upp av endera parten under förutsättning att den andra parten skriftligen meddelats tre månader i förväg.

15.	Punkt 2 första stycket ska tillämpas på material med ursprung i Schweiz endast om parterna har ingått ett liknande avtal med Schweiz och underrättat varandra om att detta villkor är uppfyllt.

16.	Punkt 2 första stycket ska tillämpas på material med ursprung i Turkiet (3) endast om parterna har ingått ett liknande avtal med Turkiet och underrättat varandra om att detta villkor är uppfyllt.

17.

18.

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar ovanstående.

Jag kan meddela att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

Högaktningsfullt,

Utferdiget i Brussel,

Съставено в Брюксел на

Hecho en Bruselas, el

V Bruselu dne

Udfærdiget i Bruxelles, den

Geschehen zu Brüssel am

Brüssel,

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις

Done at Brussels,

Fait à Bruxelles, le

Sastavljeno u Bruxellesu

Fatto a Bruxelles, addì

Briselē,

Priimta Briuselyje,

Kelt Brüsszelben,

Magħmul fi Brussell,

Gedaan te Brussel,

Sporządzono w Brukseli, dnia

Feito em Bruxelas,

Întocmit la Bruxelles,

V Bruseli

V Bruslju,

Tehty Brysselissä

Utfärdat i Bryssel den

For Kongeriket Norge

За Кралство Норвегия

Por el Reino de Noruega

Za Norské království

For Kongeriget Norge

Für das Königreich Norwegen

Norra Kuningriigi nimel

Για το Βασίλειο της Νορβηγίας

For the Kingdom of Norway

Pour le Royaume de Norvège

Za Kraljevinu Norvešku

Per il Regno di Norvegia

Norvēģijas Karalistes vārdā –

Norvegijos Karalystės vardu

A Norvég Királyság részéről

Ghar-Renju tan-Norveġja

Voor het Koninkrijk Noorwegen

W imieniu Królestwa Norwegii

Pelo Reino da Noruega

Pentru Regatul Norvegiei

Za Nórske kráľovstvo

Za Kraljevino Norveško

Norjan kuningaskunnan puolesta

För Konungariket Norge

(1) Unionen uppfyllde detta villkor genom offentliggörande av ett meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 85 i förordning (EEG) nr 2454/93, som genomför de bestämmelser i gemenskapens tullkodex varigenom det system för bilateral kumulation som inrättats genom den artikeln utvidgas till att omfatta Turkiet (EUT C 134, 15.4.2016, s. 1).

(2) EGT L 38, 8.2.2001, s. 25.

(3) Unionen uppfyllde detta villkor genom offentliggörande av ett meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 85 i förordning (EEG) nr 2454/93, som genomför de bestämmelser i gemenskapens tullkodex varigenom det system för bilateral kumulation som inrättats genom den artikeln utvidgas till att omfatta Turkiet (EUT C 134, 15.4.2016, s. 1).

(4) EGT L 38, 8.2.2001, s. 25.

28.1.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 24/12

RÅDETS BESLUT (EU) 2019/117

av den 21 januari 2019

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det gemensamma råd som inrättats enligt det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan, vad gäller antagandet av arbetsordningen för undvikande och lösning av tvister och uppförandekoden för skiljemän och medlare

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet), undertecknades av unionen och dess medlemsstater den 10 juni 2016. Det har tillämpas provisoriskt mellan unionen, å ena sidan, och Botswana, Lesotho, Namibia, Eswatini och Sydafrika, å andra sidan, sedan den 10 oktober 2016, och mellan unionen och Moçambique sedan den 4 februari 2018.

(2)	Enligt artikel 102.1 i avtalet ska gemensamma rådet ha befogenhet att fatta beslut i alla frågor som omfattas av avtalet.

(3)

Enligt artikel 89.1 i avtalet ska gemensamma rådet anta en arbetsordning och en uppförandekod om förebyggande av tvister och tvistelösning för skiljemän och medlare. Gemensamma rådet ska därför vid sitt första sammanträde anta ett beslut med beaktande av arbetsordningen för förebyggande av tvister och tvistelösning och uppförandekoden för skiljemän och medlare som agerar inom ramen för del III i avtalet.

(4)	Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma rådet angående antagandet av arbetsordningen för förebyggande av tvister och tvistelösning och uppförandekoden för skiljemän och medlare.

(5)	Unionens ståndpunkt i gemensamma rådet bör därför baseras på det åtföljande utkastet till beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma rådet beträffande antagandet av arbetsordningen för förebyggande av tvister och tvistelösning och uppförandekoden för skiljemän och medlare ska baseras på det utkast till beslut av gemensamma rådet som åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 21 januari 2019.

På rådets vägnar

F. MOGHERINI

Ordförande

(1) EUT L 250, 16.9.2016, s. 3.

UTKAST TILL

BESLUT nr 2/2019 AV GEMENSAMMA RÅDET

av den

om antagande av arbetsordningen för undvikande och lösning av tvister och uppförandekoden för skiljemän och medlare

GEMENSAMMA RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan (nedan kallat avtalet), särskilt artiklarna 89.1, 100, 101 och 102.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Arbetsordningen för undvikande och lösning av tvister i enlighet med bilaga I till detta beslut antas härmed.

Artikel 2

Uppförandekoden för skiljemän och medlare i enlighet med bilaga II till detta beslut antas härmed.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i … den …

För gemensamma rådet

Handelsminister i

Företrädare för EU

BILAGA I

Arbetsordning för förebyggande av tvister och tvistelösning

Artikel 1

Definitioner

I denna arbetsordning och i enlighet med del III (Förebyggande av tvister och tvistelösning) i avtalet avses med

a) administrativ personal : i förbindelse med en skiljeman, personer som står under en skiljemans ledning och kontroll och som inte är biträden,

b) rådgivare : en person som anlitats av en part för att ge råd till eller biträda den parten i samband med skiljeförfarandet,

c) avtalet : det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan, undertecknat den 10 juni 2016,

d) skiljeman : en ledamot av skiljenämnden,

e) skiljenämnd : en nämnd som tillsatts i enlighet med artikel 80 i avtalet,

f) biträde : en person som inom ramen för en skiljemans mandat och under den skiljemannens ledning och kontroll utför utredningsarbete eller bistår den skiljemannen,

g) klagande part : den part som i enlighet med artikel 80 i avtalet begär att en skiljenämnd ska tillsättas,

h) dag : en kalenderdag,

i) part : part i tvisten,

j) svarande part : den part som påstås ha överträtt de bestämmelser som omfattas av artikel 76 i avtalet, och

k) företrädare för en part : en person som är anställd inom eller utsedd av en parts offentliga förvaltning (ministerium, myndighet eller annat organ), och företräder denna part i en tvist angående avtalet.

Artikel 2

Underrättelser

1. Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från skiljenämnden ska sändas till båda parterna samtidigt.

Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från en part som riktar sig till skiljenämnden ska sändas i kopia till den andra parten samtidigt.

Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från en part som riktar sig till den andra parten ska sändas i kopia till skiljenämnden samtidigt, om så är lämpligt.

2. Varje underrättelse som avses i punkt 1 ska göras via e-post eller, om så är lämpligt, genom något annat telekommunikationsmedel som lämnar bevis för att den har avsänts. Om inte något annat kan bevisas anses en sådan underrättelse ha överlämnats den dag då den avsändes.

3. Alla underrättelser ska skickas till Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel i Europeiska unionen respektive till de avtalsslutande SADC-staternas samordnare, i enlighet med artikel 105 i avtalet.

4. Rättelse av mindre skrivfel i en begäran, ett meddelande, en skriftlig inlaga eller annan handling med anknytning till förfarandena i skiljenämnden får ske genom att en ny handling överlämnas i vilken ändringarna tydligt anges.

5. Om sista dagen för överlämnande av en handling infaller på en officiell helgdag i Europeiska kommissionen eller i den eller de berörda avtalsslutande SADC-staterna, ska handlingen betraktas som överlämnad nästföljande arbetsdag.

6. Beroende på tvistens art ska varje begäran eller underrättelse som sänds till handels- och utvecklingskommittén också sändas i kopia till de andra relevanta underkommittéer som inrättats enligt avtalet.

Artikel 3

Utnämning av skiljemän

1. Om en skiljeman utses genom lottning i enlighet med artikel 80 i avtalet, ska handels- och utvecklingskommitténs ordförande snarast underrätta parterna om dag, tid och plats för lottningen.

2. Parterna får närvara vid lottningen, och lottningen ska genomföras med den eller de parter som är närvarande.

3. Handels- och utvecklingskommitténs ordförande ska skriftligen underrätta varje person som valts ut att fungera som skiljeman om utnämningen. Varje person ska bekräfta sin tillgänglighet till båda parterna inom fem dagar från den dag då personen mottog uppgifterna om utnämningen.

4. Om den förteckning som anges i artikel 94 i avtalet inte har upprättats eller inte innehåller tillräckligt många namn vid den tidpunkt då en begäran inges enligt artikel 80.3 i avtalet, ska skiljemännen utses genom lottning bland de personer som formellt har föreslagits av den ena eller båda parterna.

Artikel 4

Konstituerande sammanträde

1. Om parterna inte kommer överens om något annat, ska de inom tio dagar från det att skiljenämnden tillsatts sammanträda med nämnden för att besluta om sådana frågor som parterna eller skiljenämnden anser lämpliga, bland annat

a)	arvode och kostnadsersättning som ska utgå till skiljemännen i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) normer,

b)	arvode som ska utgå till biträden, vars sammanlagda belopp inte får överstiga 50 % av arvodet till skiljemän, eller

c)	tidsplanen för förfarandena.

2. Skiljemän och företrädare för parterna får delta i det sammanträde som avses i punkt 1 via telefon- eller videokonferens.

Artikel 5

Mandat

1. Om parterna inte kommer överens om något annat inom sju dagar från det att skiljenämnden tillsatts, ska skiljenämndens mandat vara att

a)	mot bakgrund av de relevanta bestämmelser i avtalet som parterna åberopar pröva den fråga som anges i begäran om tillsättande av skiljenämnden,

b)	förklara huruvida den berörda åtgärden är förenlig med de bestämmelser som omfattas av artikel 76 i avtalet, och

c)	avge en rapport i enlighet med artiklarna 81 och 82 i avtalet.

2. Om parterna kommer överens om andra mandat, ska de anmäla det mandat som de kommit överens om till skiljenämnden inom den tidsperiod som anges i punkt 1.

Artikel 6

Skriftliga inlagor

Den klagande parten ska överlämna sin skriftliga inlaga senast 20 dagar efter det att skiljenämnden tillsattes. Den svarande parten ska överlämna sin skriftliga inlaga senast 20 dagar efter det att den klagande partens skriftliga inlaga överlämnades.

Artikel 7

Skiljenämndens arbete

1. Skiljenämndens ordförande ska leda nämndens samtliga sammanträden. Skiljenämnden får delegera rätten att fatta beslut i administrativa frågor och procedurfrågor till ordföranden.

2. Om inte annat föreskrivs i del III i avtalet eller i denna arbetsordning får skiljenämnden använda vilka hjälpmedel den vill för fullgörandet av sin uppgift, inbegripet telefon, telefax eller dataförbindelser.

3. Endast skiljemän har rätt att delta i skiljenämndens överläggningar, men skiljenämnden kan tillåta att dess biträden är närvarande vid överläggningarna.

4. Skiljenämnden ska ensam vara behörig att formulera sina beslut eller rapporter och får inte delegera denna uppgift.

5. Om det uppkommer en förfarandefråga som inte täcks av del III i avtalet eller dess bilagor får skiljenämnden efter samråd med parterna besluta om ett lämpligt förfarande som är förenligt med de bestämmelserna.

6. Om skiljenämnden anser att en tidsperiod i förfarandet behöver ändras – med undantag för de tidsperioder som anges i del III i avtalet – eller att någon annan anpassning behöver göras av förfarandet eller i administrativt hänseende, ska den skriftligen och efter samråd med parterna underrätta parterna om skälen till ändringen eller anpassningen och ange vilken tidsperiod respektive anpassning som är nödvändig.

Artikel 8

Ersättande

1. Om en skiljeman är förhindrad att delta i förfarandet, avsäger sig sitt uppdrag eller behöver ersättas, ska en ersättare utses i enlighet med artikel 80.3 i avtalet.

2. Om en part anser att en skiljeman inte uppfyller kraven i bilaga II (Uppförandekod för skiljemän och medlare) och därför bör ersättas, ska den parten underrätta den andra parten inom 15 dagar från det att den fått tillräckliga belägg för skiljemannens påstådda underlåtenhet att uppfylla kraven i den bilagan.

3. Parterna ska samråda med varandra inom 15 dagar från underrättelsen till den andra parten.

4. Parterna ska informera skiljemannen om den påstådda underlåtenheten och får begära att skiljemannen vidtar åtgärder för att avhjälpa underlåtenheten. De får också, om de är överens om det, avsätta skiljemannen och utse en ny skiljeman i enlighet med artikel 80 i avtalet.

5. Om parterna inte kan enas kring behovet att ersätta skiljemannen, med undantag för om det är fråga om skiljenämndens ordförande, får endera parten begära att frågan hänskjuts till skiljenämndens ordförande, vars beslut ska vara slutligt.

6. Om skiljenämndens ordförande finner att skiljemannen inte uppfyller kraven i bilaga II (Uppförandekod för skiljemän och medlare), ska den nya skiljemannen utses i enlighet med artikel 80 i avtalet.

7. Om parterna inte kan enas om behovet av att ersätta ordföranden, kan endera parten begära att frågan hänskjuts till en av de återstående ledamöter som är upptagna i den förteckning över personer som upprättats enligt artikel 94 i avtalet och utvalda för att fungera som ordförande i skiljenämnden. Personens namn ska genom lottning dras av ordföranden för handels- och utvecklingskommittén. Den person som på så sätt valts ut ska fatta ett beslut om huruvida ordföranden uppfyller kraven i bilaga II (Uppförandekod för skiljemän och medlare). Det beslutet är slutligt.

Om beslutet är att ordföranden inte uppfyller kraven i bilaga II (Uppförandekod för skiljemän och medlare), ska den nya ordföranden väljas ut i enlighet med artikel 80 i avtalet.

Artikel 9

Förhandlingar

1. Utifrån den tidsplan som fastställs i enlighet med artikel 4.1 c, och efter samråd med parterna och övriga skiljemän, ska skiljenämndens ordförande underrätta parterna om dag, tid och plats för förhandlingen. Om förhandlingen är offentlig ska den part på vars territorium förhandlingen äger rum offentliggöra dessa uppgifter.

2. Om parterna inte kommer överens om något annat, ska förhandlingen äga rum i Bryssel om den klagande parten är en avtalsslutande SADC-stat eller Södra Afrikas tullunion (Sacu), allt efter omständigheterna, och på de avtalsslutande SADC-staternas territorier om den klagande parten är Europeiska unionen. Om tvisten rör en åtgärd som upprätthålls av en avtalsslutande SADC-stat, ska förhandlingen äga rum på den statens territorium, såvida inte staten inom tio dagar från det att skiljenämnden tillsattes skriftligen anmäler till skiljenämnden att en annan plats bör användas.

3. Den svarande parten ska stå för de kostnader som härrör från den logistiska administrationen av förhandlingen, inbegripet kostnaderna för att hyra lokal för förhandlingen. Dessa kostnader får inte inkludera kostnader för översättning eller tolkning, och inte heller kostnader för rådgivare, skiljemän, eller skiljemännens administrativa personal eller biträden.

4. Skiljenämnden får anordna ytterligare förhandlingar om parterna är överens om detta.

5. Samtliga skiljemän ska närvara under hela förhandlingen.

6. Om parterna inte kommer överens om något annat, får följande personer närvara vid en förhandling, oavsett om den är offentlig eller inte:

a)	En parts företrädare.

b)	Rådgivare.

c)	Biträden och administrativ personal.

d)	Tolkar, översättare och protokollförare från skiljenämnden.

e)	Experter, enligt beslut av skiljenämnden i enlighet med artikel 90 i avtalet.

7. Senast sju arbetsdagar före dagen för en förhandling ska vardera parten till skiljenämnden och till den andra parten överlämna en förteckning över namnen på de personer som på deras vägnar kommer att framföra muntliga synpunkter eller göra en föredragning under förhandlingen, liksom namnen på andra företrädare och rådgivare som kommer att närvara.

8. Enligt artikel 89.2 i avtalet ska skiljenämndens förhandlingar vara offentliga, såvida inte skiljenämnden beslutar något annat på eget initiativ eller på begäran av parterna.

9. Skiljenämnden ska i samråd med parterna besluta om lämpliga logistiska arrangemang och förfaranden för att säkerställa att offentliga förhandlingar anordnas på ett ändamålsenligt sätt. Sådana förfaranden kan bland annat bestå i att använda direktutsändning på webben eller intern-TV.

10. Skiljenämnden ska leda förhandlingen på följande sätt, varvid den klagande parten och den svarande parten ska tilldelas lika lång tid för såväl framställning som genmäle:

Framställning

a)	Den klagande partens framställning.

b)	Den svarande partens framställning.

Genmäle

a)	Den klagande partens replik.

b)	Den svarande partens duplik.

11. Skiljenämnden får när som helst under förhandlingen ställa frågor till parterna.

12. Skiljenämnden ska sörja för att det görs en utskrift av förhandlingen och att parterna inom rimlig tid efter förhandlingen får ett exemplar av denna. Parterna får lämna synpunkter på utskriften och skiljenämnden får ta dessa synpunkter under övervägande.

13. Parterna får inom tio dagar efter förhandlingen överlämna en kompletterande skriftlig inlaga rörande frågor som tagits upp under förhandlingen.

Artikel 10

Skriftliga frågor

1. Skiljenämnden får när som helst under ett förfarande ställa skriftliga frågor till en av eller båda parterna. Frågor som ställs till en part ska sändas i kopia till den andra parten.

2. Vardera parten ska tillhandahålla den andra parten en kopia av sina svar på skiljenämndens frågor. Den andra parten ska ges tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på partens svar inom sju dagar efter det att en sådan kopia överlämnats.

Artikel 11

Konfidentiell behandling

1. Alla uppgifter som en part lämnar till skiljenämnden och som enligt den parten är konfidentiella ska behandlas som sådana av den andra parten och av skiljenämnden. En part som till skiljenämnden lämnar in en skriftlig inlaga som innehåller konfidentiella uppgifter ska på begäran av den andra parten också inom 15 dagar tillhandahålla en icke-konfidentiell version av inlagan som kan offentliggöras.

2. Inget i denna arbetsordning ska hindra en part från att offentliggöra sina egna ståndpunkter under förutsättning att parten, när den hänvisar till uppgifter som lämnats av den andra parten, inte lämnar ut några uppgifter som den andra parten har angivit som konfidentiella.

3. Skiljenämnden ska sammanträda bakom stängda dörrar när en parts inlagor och framställningar innehåller konfidentiell affärsinformation. Parterna ska upprätthålla konfidentialiteten avseende förhandlingar i skiljenämnden som hålls bakom stängda dörrar.

Artikel 12

Ensidiga kontakter

1. Skiljenämnden får inte sammanträffa eller kommunicera med någon av parterna i den andra partens frånvaro.

2. En skiljeman får inte diskutera någon aspekt av den fråga förfarandet gäller med en eller båda parterna i de andra skiljemännens frånvaro.

Artikel 13

Amicus curiae-inlagor

1. Om parterna inte kommer överens om något annat inom fem dagar räknat från dagen för tillsättandet av skiljenämnden, får skiljenämnden ta emot skriftliga inlagor som den inte begärt från en fysisk person från en part eller en juridisk person som är etablerad på en parts territorium och som är fristående från parternas myndigheter, förutsatt att dessa

a)	mottas av skiljenämnden inom tio dagar räknat från dagen för tillsättandet av skiljenämnden,

b)	har direkt relevans för en sakfråga eller en rättslig fråga som prövas av skiljenämnden,

c)	innehåller en beskrivning av den person som inger inlagan, med uppgift, för en fysisk person, om medborgarskap och, för en juridisk person, etableringsort, art av verksamhet, rättsliga status, allmänna syften och finansieringskällor,

d)	anger arten av det intresse som personen har i skiljenämndens förfarande, och

e)	inges på de språk som parterna valt i enlighet med artikel 15.1 och 15.2 i denna arbetsordning.

2. Inlagorna ska överlämnas till parterna för synpunkter. Parterna får lämna synpunkter till skiljenämnden inom tio dagar efter överlämnandet.

3. Skiljenämnden ska i sin rapport förteckna samtliga inlagor som den tagit emot i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Skiljenämnden ska inte vara skyldig att i sin rapport kommentera de framställningar som görs i sådana inlagor, men om den gör det ska den även ta hänsyn till eventuella synpunkter från parterna i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

Artikel 14

Brådskande fall

I sådana brådskande fall som avses i del III i avtalet ska skiljenämnden efter samråd med parterna på lämpligt sätt anpassa de tidsperioder som anges i denna arbetsordning. Skiljenämnden ska underrätta parterna om anpassningarna.

Artikel 15

Översättning och tolkning

1. Vid de samråd som avses i artikel 77 i avtalet, och senast under det sammanträde som avses i artikel 4.1 i denna arbetsordning, ska parterna sträva efter att enas om ett gemensamt arbetsspråk för förfarandena vid skiljenämnden.

2. Om parterna inte kan enas om ett gemensamt arbetsspråk, ska reglerna i artikel 91.2 i avtalet tillämpas.

3. Den svarande parten ska ombesörja tolkning av muntliga framställningar till de språk som parterna valt.

4. Skiljenämndens rapporter och beslut ska läggas fram på det eller de språk som parterna valt. Om parterna inte har kommit överens om ett gemensamt arbetsspråk, ska skiljenämndens interimsrapport och slutrapport utfärdas på ett av WTO:s arbetsspråk.

5. Parterna får lämna synpunkter vad gäller översättningens korrekthet på alla översatta versioner av handlingar som upprättats i enlighet med denna arbetsordning.

6. Vardera parten ska stå för kostnaderna för översättning av sina skriftliga inlagor. Alla kostnader för översättning av ett avgörande ska bäras lika av parterna.

Artikel 16

Andra förfaranden

Tidsperioderna i denna arbetsordning ska anpassas enligt de särskilda tidsperioder som har fastställts för skiljenämndens antagande av en rapport eller ett beslut i förfarandena enligt artiklarna 84, 85, 86 och 87 i avtalet.

BILAGA II

Uppförandekod för skiljemän och medlare

Artikel 1

Definitioner

I denna uppförandekod avses med

a) administrativ personal : i förbindelse med en skiljeman, personer som står under en skiljemans ledning och kontroll och som inte är biträden,

b) biträde : en person som inom ramen för en skiljemans mandat och under den skiljemannens ledning och kontroll utför utredningsarbete eller bistår den skiljemannen,

c) kandidat : en person vars namn finns upptaget i den förteckning över skiljemän som avses i artikel 94 i avtalet och som kan komma att utses till skiljeman enligt artikel 80 i avtalet,

d) medlare : en person som har valts ut som medlare i enlighet med artikel 78 i avtalet,

e) ledamot eller skiljeman : ledamot av en skiljenämnd som tillsatts enligt artikel 80 i avtalet.

Artikel 2

Ledande principer

1. För att bibehålla integriteten och objektiviteten i tvistlösningsmekanismen ska varje kandidat och skiljeman

a)	bekanta sig med denna uppförandekod,

b)	vara oberoende och opartisk,

c)	undvika direkta eller indirekta intressekonflikter,

d)	undvika oegentligheter och sådant som kan ge intryck av oegentligheter eller partiskhet,

e)	iaktta stränga normer i sitt uppträdande, och

f)	inte låta sig påverkas av egna intressen, påtryckningar från utomstående, politiska överväganden, den allmänna opinionen, lojalitet i förhållande till en part eller rädsla för kritik.

2. En skiljeman får varken direkt eller indirekt påta sig förpliktelser eller acceptera förmåner som på något sätt skulle kunna inkräkta, eller synas inkräkta, på skiljemannens utövande av sina uppdrag.

3. En skiljeman får inte utnyttja sin ställning som ledamot av skiljenämnden för att främja personliga eller privata intressen. En ledamot ska undvika agerande som kan ge intryck av att andra skulle ha särskilda möjligheter att påverka honom eller henne.

4. En skiljeman får inte låta tidigare eller nuvarande förbindelser eller åligganden rörande ekonomi, affärsverksamhet, yrkesliv, personliga eller sociala relationer eller ansvar påverka hans eller hennes uppträdande eller omdöme.

5. En skiljeman ska undvika att inleda förbindelser eller förvärva ekonomiska intressen som kan påverka hans eller hennes opartiskhet eller som rimligen skulle kunna ge intryck av oegentligheter eller partiskhet.

6. En skiljeman ska utöva sitt uppdrag utan att ta emot eller begära instruktioner från någon regering, någon internationell, statlig eller icke-statlig organisation eller annan privat källa, och får inte ha medverkat i något tidigare skede av den tvist som han eller hon tilldelats.

Artikel 3

Skyldighet att lämna uppgifter

1. En kandidat som ombetts utföra ett uppdrag som skiljeman ska, innan han eller hon godtar utnämningen till skiljeman enligt artikel 80 i avtalet, lämna uppgift om sådana intressen, förbindelser eller andra omständigheter som kan påverka hans eller hennes oberoende eller opartiskhet eller som rimligen skulle kunna ge upphov till ett intryck av oegentligheter eller partiskhet i förfarandet.

2. I detta syfte ska en kandidat vidta alla rimliga åtgärder för att söka utröna om det föreligger några sådana intressen, förbindelser och andra omständigheter, inklusive finansiella intressen, yrkesmässiga intressen, eller anställnings- eller familjerelaterade intressen.

3. Skyldigheten att lämna uppgifter enligt punkt 1 är en kontinuerlig skyldighet som innebär att en skiljeman ska lämna uppgift om sådana intressen, förbindelser eller andra omständigheter som uppstår under något skede i förfarandet.

4. En kandidat eller en skiljeman ska underrätta handels- och utvecklingskommittén om alla frågor som rör faktiska eller potentiella överträdelser av denna uppförandekod, så snart som han eller hon får kännedom om dem, så att parterna kan ta ställning till dem.

Artikel 4

Skiljemännens uppdrag

1. När en skiljeman har godtagit en utnämning till skiljeman ska han eller hon vara tillgänglig för att utföra sitt uppdrag och ska utföra sitt uppdrag noggrant och skyndsamt under hela förfarandet, med iakttagande av ärlighet och omsorg.

2. En skiljeman ska endast ta ställning till de frågor som uppkommer inom ramen för förfarandet och som är nödvändiga för ett avgörande och får inte delegera sina uppgifter till någon annan.

3. En skiljeman ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att hans eller hennes biträden och administrativa personal är medvetna om och följer bestämmelserna i artiklarna 2, 3, 4 och 6 i denna uppförandekod.

Artikel 5

Före detta skiljemäns förpliktelser

1. Varje före detta skiljeman ska undvika agerande som kan ge intryck av att han eller hon varit partisk vid fullgörandet av sina uppgifter som skiljeman eller vunnit någon fördel av skiljenämndens avgörande.

2. Varje före detta skiljeman ska uppfylla kraven i artikel 6 i denna uppförandekod.

Artikel 6

Konfidentiell behandling

1. En skiljeman ska inte vid någon tidpunkt avslöja icke-offentlig information som rör förfarandet eller som erhållits under det förfarande för vilket han eller hon har utsetts. En skiljeman får inte under några omständigheter lämna ut eller använda sådan information för att vinna en personlig fördel eller fördel för andra eller för att negativt påverka andras intressen.

2. En skiljeman ska inte offentliggöra ett beslut av skiljenämnden, eller delar av det, innan det har offentliggjorts.

3. En skiljeman får inte vid något tillfälle lämna ut uppgift om vad som framkommit vid överläggningarna i en skiljenämnd eller om en skiljemans åsikt och inte heller göra några uttalanden om det förfarande för vilket han eller hon har utsetts, eller om de tvistiga frågorna i målet.

Artikel 7

Utgifter

Varje skiljeman ska föra register över och lämna in en slutlig redovisning av hur mycket tid som ägnats åt förfarandet och av sina utgifter, samt tid och utgifter för sitt biträde och sin administrativa personal.

Artikel 8

Medlare

Denna uppförandekod ska gälla för medlare, i tillämpliga delar.

28.1.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 24/31

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/122

av den 25 januari 2019

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2019) 722]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som bör återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/100 (5) till följd av nya fall av afrikansk svinpest i Belgien, Bulgarien, Polen och Ungern.

(2)

Risken för att afrikansk svinpest sprids till vilda djur är kopplad till den naturliga långsamma spridningen av sjukdomen bland vildsvinspopulationer och även till mänsklig verksamhet, vilket har påvisats av sjukdomens senaste epidemiologiska utveckling i unionen och dokumenterats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i ett vetenskapligt yttrande av Efsas panel för djurs hälsa och välbefinnande av den 14 juli 2015, i Efsas vetenskapliga rapport Epidemiological analyses on African swine fever in the Baltic countries and Poland av den 23 mars 2017, i Efsas vetenskapliga rapport Epidemiological analyses on African swine fever in the Baltic countries and Poland av den 8 november 2017 samt i Efsas vetenskapliga rapport Epidemiological analyses on African swine fever in the European Union av den 29 november 2018 (6).

(3)	Sedan genomförandebeslut (EU) 2019/100 antogs har ytterligare fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin konstaterats i Rumänien, vilket också måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(4)

I januari 2019 konstaterades ett fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i länet Botoșani i Rumänien, utanför områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Detta fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Rumänien som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(5)

Dessutom konstaterades i januari 2019 några fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i länet Bistrița-Năsăud i Rumänien i ett område som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Rumänien som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i stället för i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(6)

För att beakta den senaste epidemiologiska utvecklingen av afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Rumänien och tas med i förteckningarna i delarna I och II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4) Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/100 av den 22 januari 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 20, 23.1.2019, s. 8).

(6) EFSA Journal, vol. 13(2015):7, artikelnr 4163. EFSA Journal, vol. 15(2017):3, artikelnr 4732. EFSA Journal, vol. 15(2017):11, artikelnr 5068. EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5494.

BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1. Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

—

the area is delimited clockwise by:

—	the border with France,

—	Rue Mersinhat,

—

N818,

—	N83: Le Buisson des Cailles,

—	Rue des Sources,

—	Rue Antoine,

—	Rue de la Cure,

—	Rue du Breux,

—	Rue Blondiau,

—	Nouvelle Chiyue,

—	Rue de Martué,

—	Rue du Chêne,

—	Rue des Aubépines,

—	N85: Rue des Iles,

—	N894: Rue de Chiny, Rue de la Fontenelle, Rue du Millénaire, Rue de la Goulette, Pont saint Nicolas, Rue des Combattants, Rue du Pré au bois,

—	N801: Rue Notre-Dame,

—	N894: Rue des Combattants, Rue des Tilleuls, Naleumont, Rue de Rindchay, Rue de la Distillerie,

—	N40: Rue de Luxembourg, Rue Ranci, Rue de la Chapelle,

—	Rue du Tombois,

—	Rue Du Pierroy,

—	Rue Saint-Orban,

—	Rue Saint-Aubain,

—	Rue des Cottages,

—	Rue de Relune,

—	Rue de Rulune,

—	Route de l'Ermitage,

—	N87: Route de Habay,

—	Chemin des Ecoliers,

—

Le Routy,

—	Rue Burgknapp,

—	Rue de la Halte,

—	Rue du Centre,

—	Rue de l'Eglise,

—	Rue du Marquisat,

—	Rue de la Carrière,

—	Rue de la Lorraine,

—	Rue du Beynert,

—

Millewée,

—	Rue du Tram,

—

Millewée,

—	N4: Route de Bastogne, Avenue de Longwy, Route de Luxembourg,

—	the border with the Grand Duchy of Luxembourg,

—	the border with France,

—	La N87 jusque son intersection avec la N871 au niveau de Rouvroy,

—	La N871 jusque son intersection avec la N88,

—	La N88 jusque son intersection avec la N883 au niveau d'Aubange,

—	La N883 jusque son intersection avec la N81 au niveau d'Aubange,

—	La N81 jusque son intersection avec la E25-E411,

—	La E25-E411 jusque son intersection avec la N897,

—	La N897 jusque son intersection avec la N879,

—	La N879 jusque son intersection avec la N891,

—	La N891 jusque son intersection avec la N83,

—	La N83 jusque son intersection avec la N85,

—	La N85 jusque son intersection avec la frontière avec la France,

—	the border with France.

2. Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

in Silistra region:

whole municipality of Glavinitza,

whole municipality of Tutrakan,

whole municipality of Dulovo,

within municipality of Sitovo:

Bosna,

Garvan,

Irnik,

Iskra,

Nova Popina,

Polyana,

Popina,

Sitovo,

Yastrebna,

in Dobrich region:

whole municipality of Baltchik,

whole municipality of General Toshevo,

whole municipality of Dobrich,

whole municipality of Dobrich-selska (Dobrichka),

within municipality of Krushari:

Severnyak,

Abrit,

Dobrin,

Alexandria,

Polkovnik Dyakovo,

Poruchik Kardzhievo,

Zagortzi,

Zementsi,

Koriten,

Krushari,

Bistretz,

Efreytor Bakalovo,

Telerig,

Lozenetz,

Krushari,

Severnyak,

Severtsi,

within municipality of Kavarna:

Krupen,

Belgun,

Bilo,

Septemvriytsi,

Travnik,

whole municipality of Tervel, except Brestnitsa and Kolartzi,

in Ruse region:

within municipality of Slivo pole:

Babovo,

Brashlen,

Golyamo vranovo,

Malko vranovo,

Ryahovo,

Slivo pole,

Borisovo,

within municipality of Ruse:

Sandrovo,

Prosena,

Nikolovo,

Marten,

Dolno Ablanovo,

Ruse,

Chervena voda,

Basarbovo,

within municipality of Ivanovo:

Krasen,

Bozhichen,

Pirgovo,

Mechka,

Trastenik,

within municipality of Borovo:

Batin,

Gorno Ablanovo,

Ekzarh Yosif,

Obretenik,

Batin,

within municipality of Tsenovo:

Krivina,

Belyanovo,

Novgrad,

Dzhulyunitza,

Beltzov,

Tsenovo,

Piperkovo,

Karamanovo,

in Veliko Tarnovo region:

within municipality of Svishtov:

Sovata,

Vardim,

Svishtov,

Tzarevets,

Bulgarsko Slivovo,

Oresh,

in Pleven region:

within municipality of Belene:

Dekov,

Belene,

Kulina voda,

Byala voda,

within municipality of Nikopol:

Lozitza,

Dragash voyvoda,

Lyubenovo,

Nikopol,

Debovo,

Evlogievo,

Muselievo,

Zhernov,

Cherkovitza,

within municipality of Gulyantzi:

Somovit,

Dolni vit,

Milkovitsa,

Shiyakovo,

Lenkovo,

Kreta,

Gulyantzi,

Brest,

Dabovan,

Zagrazhdan,

Gigen,

Iskar,

within municipality of Dolna Mitropoliya:

Komarevo,

Baykal,

Slavovitsa,

Bregare,

Orehovitsa,

Krushovene,

Stavertzi,

Gostilya,

in Vratza region:

within municipality of Oryahovo:

Dolni vadin,

Gorni vadin,

Ostrov,

Galovo,

Leskovets,

Selanovtsi,

Oryahovo,

within municipality of Miziya:

Saraevo,

Miziya,

Voyvodovo,

Sofronievo,

within municipality of Kozloduy:

Harlets,

Glozhene,

Butan,

Kozloduy,

in Montana region:

within municipality of Valtchedram:

Dolni Tzibar,

Gorni Tzibar,

Ignatovo,

Zlatiya,

Razgrad,

Botevo,

Valtchedram,

Mokresh,

within municipality Lom:

Kovatchitza,

Stanevo,

Lom,

Zemphyr,

Dolno Linevo,

Traykovo,

Staliyska mahala,

Orsoya,

Slivata,

Dobri dol,

within municipality of Brusartsi:

Vasilyiovtzi,

Dondukovo,

in Vidin region:

within municipality of Ruzhintsi:

Dinkovo,

Topolovets,

Drenovets,

within municipality of Dimovo:

Artchar,

Septemvriytzi,

Yarlovitza,

Vodnyantzi,

Shipot,

Izvor,

Mali Drenovetz,

Lagoshevtzi,

Darzhanitza,

within municipality of Vidin:

Vartop,

Botevo,

Gaytantsi,

Tzar Simeonovo,

Ivanovtsi,

Zheglitza,

Sinagovtsi,

Dunavtsi,

Bukovets,

Bela Rada,

Slana bara,

Novoseltsi,

Ruptzi,

Akatsievo,

Vidin,

Inovo,

Kapitanovtsi,

Pokrayna,

Antimovo,

Kutovo,

Slanotran,

Koshava,

Gomotartsi.

3. Tjeckien

Följande områden i Tjeckien:

—	okres Uherské Hradiště,

—	Okres Kroměříž.

—	okres Vsetín,

—

katastrální území obcí v okrese Zlín:

—

Bělov,

—	Biskupice u Luhačovic,

—	Bohuslavice nad Vláří,

—

Brumov,

—

Bylnice,

—

Divnice,

—	Dobrkovice,

—	Dolní Lhota u Luhačovic,

—	Drnovice u Valašských Klobouk,

—	Halenkovice,

—

Haluzice,

—	Hrádek na Vlárské dráze,

—	Hřivínův Újezd,

—	Jestřabí nad Vláří,

—	Kaňovice u Luhačovic,

—

Kelníky,

—	Kladná-Žilín,

—

Kochavec,

—	Komárov u Napajedel,

—

Křekov,

—

Lipina,

—	Lipová u Slavičína,

—	Ludkovice,

—	Luhačovice,

—

Machová,

—	Mirošov u Valašských Klobouk,

—	Mysločovice,

—	Napajedla,

—

Návojná,

—

Nedašov,

—	Nedašova Lhota,

—

Nevšová,

—	Otrokovice,

—	Petrůvka u Slavičína,

—	Pohořelice u Napajedel,

—

Polichno,

—	Popov nad Vláří,

—

Poteč,

—	Pozlovice,

—	Rokytnice u Slavičína,

—

Rudimov,

—

Řetechov,

—

Sazovice,

—

Sidonie,

—

Slavičín,

—

Smolina,

—	Spytihněv,

—	Svatý Štěpán,

—

Šanov,

—

Šarovy,

—	Štítná nad Vláří,

—

Tichov,

—	Tlumačov na Moravě,

—	Valašské Klobouky,

—	Velký Ořechov,

—	Vlachova Lhota,

—	Vlachovice,

—

Vrbětice,

—

Žlutava.

4. Estland

Följande områden i Estland:

—	Hiiu maakond.

5. Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 651100, 651300, 651400, 651500, 651610, 651700, 651801, 651802, 651803, 651900, 652000, 652200, 652300, 652400, 652500, 652601, 652602, 652603, 652700, 652800, 652900, 653000, 653100, 653200, 653300, 653401, 653403, 653500, 653600, 653700, 653800, 653900, 654000, 654201, 654202, 654301, 654302, 654400, 654501, 654502, 654600, 654700, 654800, 654900, 655000, 655100, 655200, 655300, 655500, 655600, 655700, 655800, 655901, 655902, 656000, 656100, 656200, 656300, 656400, 656600, 657300, 657400, 657500, 657600, 657700, 657800, 657900, 658000, 658100, 658201, 658202, 658403, 659220, 659300, 659400, 659500, és 659602 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Hajdú-Bihar megye 900750, 900850, 900860, 900930, 900950, 901050, 901150, 901250, 901260, 901270, 901350, 901450, 901551, 901560, 901570, 901580, 901590, 901650, 901660, 901750, 901950, 902050, 902150, 902250, 902350, 902450, 902850, 902860, 902950, 902960, 903050, 903150, 903250, 903350, 903360, 903370, 903450, 903550, 904450, 904460, 904550, 904650, 904750, 904760, 905450 és 905550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Heves megye 702350, 702450, 702550, 702750, 702850, 703350, 703360, 703450, 703550, 703610, 703750, 703850, 703950, 704050, 704150, 704250, 704350, 704450, 704550, 704650, 704750, 704850, 704950, 705050, 705250, 705350, és 705610 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750250, 750260, 750350, 750450, 750460, 750550, 750650, 750750, 750850, 750950, 751150, 752150 és 755550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Nógrád megye 550710, 550810, 551450, 551460, 551550, 551650, 551710, 552010, 552150, 552250, 552350, 552360, 552450, 552460, 552520, 552550, 552610, 552620, 552710, 552850, 552860, 552950, 552960, 552970, 553050, 553110, 553250, 553260, 553350, 553650, 553750, 553850, 553910 és 554050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Pest megye 571250, 571350, 571550, 571610, 571750, 571760, 572250, 572350, 572550, 572850, 572950, 573360, 573450, 580050 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 850650, 850850, 851851, 851852, 851950, 852350, 852450, 852550, 852750, 853560, 853650, 853751, 853850, 853950, 853960, 854050, 854150, 854250, 854350, 855250, 855350, 855450, 855460, 855550, 855650, 855660, 855750, 855850, 855950, 855960, 856012, 856050, 856150, 856260, 857050, 857150, 857350 és 857450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

6. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Aizputes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Kazdangas pagasts un Aizputes pilsēta,

—	Alsungas novads,

—	Durbes novada Dunalkas un Tadaiķu pagasts,

—	Kuldīgas novada Gudenieku pagasts,

—	Pāvilostas novada Sakas pagasts un Pāvilostas pilsēta,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Ventspils novada Jūrkalnes pagasts,

—	Grobiņas novada Bārtas un Gaviezes pagasts,

—	Rucavas novada Dunikas pagasts.

7. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Smalininkų ir Viešvilės seniūnijos,

—

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės, Kelmės apylinkių, Kražių, Kukečių, Liolių, Pakražančio seniūnijos, Tytyvėnų seniūnijos dalis į vakarus ir šiaurę nuo kelio Nr. 157 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2105 ir Tytuvėnų apylinkių seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr. 157 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2105, ir Vaiguvos seniūnijos,

—	Mažeikių rajono savivaldybė: Sedos, Šerkšnėnų ir Židikų seniūnijos,

—	Pagėgių savivaldybė,

—	Plungės rajono savivaldybė,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Girkalnio ir Kalnūjų seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr A1, Nemakščių, Paliepių, Raseinių, Raseinių miesto ir Viduklės seniūnijos,

—	Rietavo savivaldybė,

—	Skuodo rajono savivaldybė: Barstyčių ir Ylakių seniūnijos,

—	Šilalės rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė: Juknaičių, Kintų, Šilutės ir Usėnų seniūnijos,

—	Tauragės rajono savivaldybė: Lauksargių, Skaudvilės, Tauragės, Mažonų, Tauragės miesto ir Žygaičių seniūnijos.

8. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Ruciane – Nida i część gminy Pisz położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 oraz miasto Pisz w powiecie piskim,

gmina Miłki, część gminy Ryn położona na południe od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn, część gminy wiejskiej Giżycko położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Giżycko, na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Giżycko i na południe od granicy miasta Giżycko w powiecie giżyckim,

gminy Mikołajki, Piecki, część gminy Sorkwity położona na południe od drogi nr 16 i część gminy wiejskiej Mrągowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 16 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo w powiecie mrągowskim,

gminy Dźwierzuty i Świętajno w powiecie szczycieńskim.

część gminy wiejskiej Lidzbark Warmiński położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 513 biegnącą od wschodniej granicy gminy do wschodniej granicy miasta Lidzbark Warmiński oraz na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 i część gminy Kiwity położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 513 w powiecie lidzbarskim,

gminy Elbląg, Gronowo Elbląskie, Markusy, Rychliki i część gminy Tolkmicko niewymieniona w części II załącznika w powiecie elbląskim oraz strefa wód przybrzeżnych Zalewu Wiślanego i Zatoki Elbląskiej,

powiat miejski Elbląg,

gminy Barczewo, Biskupiec, Dobre Miasto, Jeziorany i Świątki w powiecie olsztyńskim,

gminy Miłakowo, Małdyty i część gminy Morąg położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 519 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 527 i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 527 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 519 do południowo - wschodniej granicy gminy w powiecie ostródzkim;

w województwie podlaskim:

gminy Rudka, Wyszki, część gminy Brańsk położona na północ od linii od linii wyznaczonej przez drogę nr 66 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Brańsk i miasto Brańsk w powiecie bielskim,

gmina Perlejewo w powiecie siemiatyckim,

gminy Kolno z miastem Kolno, Mały Płock i Turośl w powiecie kolneńskim,

gmina Poświętne w powiecie białostockim,

gminy Kołaki Kościelne, Rutki, Szumowo, część gminy Zambrów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 i miasto Zambrów w powiecie zambrowskim,

gminy Kulesze Kościelne, Nowe Piekuty, Szepietowo, Klukowo, Ciechanowiec, Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród i Zbójna w powiecie łomżyńskim;

w województwie mazowieckim:

gminy Ceranów, Kosów Lacki, Sabnie, Sterdyń, część gminy Bielany położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 i część gminy wiejskiej Sokołów Podlaski położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 w powiecie sokołowskim,

gminy Grębków, Korytnica, Liw, Łochów, Miedzna, Sadowne, Stoczek, Wierzbno i miasto Węgrów w powiecie węgrowskim,

gminy Rzekuń, Troszyn, Lelis, Czerwin i Goworowo w powiecie ostrołęckim,

powiat miejski Ostrołęka,

powiat ostrowski,

gminy Karniewo, Maków Mazowiecki, Rzewnie i Szelków w powiecie makowskim,

gmina Krasne w powiecie przasnyskim,

gminy Mała Wieś i Wyszogród w powiecie płockim,

gminy Ciechanów z miastem Ciechanów, Glinojeck, Gołymin – Ośrodek, Ojrzeń, Opinogóra Górna i Sońsk w powiecie ciechanowskim,

gminy Baboszewo, Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Płońsk z miastem Płońsk, Sochocin i Załuski w powiecie płońskim,

gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, Zabrodzie i część gminy Somianka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Jadów, Klembów, Poświętne, Strachówka i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów, część gminy Cegłów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącą miejscowości Wiciejów, Mienia, Cegłów i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Cegłów, Skwarne i Podskwarne biegnącą do wschodniej granicy gminy i część gminy Mińsk Mazowiecki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mińsk Mazowiecki i na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy miasta Mińsk Mazowiecki łączącą miejscowości Targówka, Budy Barcząckie do wschodniej granicy gminy w powiecie mińskim,

gmina Żelechów w powiecie garwolińskim,

gminy Garbatka Letnisko, Gniewoszów i Sieciechów w powiecie kozienickim,

gminy Baranów i Jaktorów w powiecie grodziskim,

powiat żyrardowski,

gminy Belsk Duży, Błędów, Goszczyn i Mogielnica w powiecie grójeckim,

gminy Białobrzegi, Promna, Stara Błotnica, Wyśmierzyce i część gminy Stromiec położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie białobrzeskim,

gminy Jedlińsk, Jastrzębia i Pionki z miastem Pionki w powiecie radomskim,

gminy Iłów, Nowa Sucha, Rybno, Teresin, część gminy wiejskiej Sochaczew położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew oraz na południowy zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 50 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew i część miasta Sochaczew położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 50 i 92 w powiecie sochaczewskim,

gmina Policzna w powiecie zwoleńskim,

gmina Solec nad Wisłą w powiecie lipskim;

w województwie lubelskim:

gminy Bełżyce, Borzechów, Niedrzwica Duża, Jabłonna, Krzczonów, Jastków, Konopnica, Wólka, Głusk, Strzyżewice i Wojciechów w powiecie lubelskim,

gminy Miączyn, Nielisz, Sitno, Stary Zamość, Komarów-Osada i część gminy wiejskiej Zamość położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie zamojskim,

powiat miejski Zamość,

gminy Jeziorzany i Kock w powiecie lubartowskim,

gminy Adamów i Serokomla w powiecie łukowskim,

gminy Kłoczew, Nowodwór, Ryki, Ułęż i miasto Dęblin w powiecie ryckim,

gminy Janowiec, i część gminy wiejskiej Puławy położona na zachód od rzeki Wisły w powiecie puławskim,

gminy Chodel, Karczmiska, Łaziska, Opole Lubelskie, Poniatowa i Wilków w powiecie opolskim,

gminy Mełgiew, Rybczewice, miasto Świdnik i część gminy Piaski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od wschodniej granicy gminy Piaski do skrzyżowania z drogą nr S12 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania dróg nr 17 i nr S12 przez miejscowość Majdan Brzezicki do północnej granicy gminy w powiecie świdnickim;

gminy Gorzków, Rudnik i Żółkiewka w powiecie krasnostawskim,

gminy Bełżec, Jarczów, Lubycza Królewska, Rachanie, Susiec, Ulhówek i część gminy Łaszczów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 852 w powiecie tomaszowskim,

gminy Łukowa i Obsza w powiecie biłgorajskim,

powiat miejski Lublin,

gminy Kraśnik z miastem Kraśnik, Szastarka, Trzydnik Duży, Urzędów, Wilkołaz i Zakrzówek w powiecie kraśnickim,

gminy Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim;

w województwie podkarpackim:

gminy Horyniec-Zdrój, Narol, Stary Dzików, Wielkie Oczy i część gminy Oleszyce położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy przez miejscowość Borchów do skrzyżowania z drogą nr 865 w miejscowości Oleszyce, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 biegnącą w kierunku północno-wschodnim do skrzyżowania z drogą biegnąca w kierunku północno-zachodnim przez miejscowość Lubomierz - na południe od linii wyznaczonej przez tę drogę do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Uszkowce i Nowy Dzików – na zachód od tej drogi w powiecie lubaczowskim,

gminy Laszki i Wiązownica w powiecie jarosławskim,

gminy Pysznica, Zaleszany i miasto Stalowa Wola w powiecie stalowowolskim,

gmina Gorzyce w powiecie tarnobrzeskim;

w województwie świętokrzyskim:

gminy Tarłów i Ożarów w powiecie opatowskim,

gminy Dwikozy, Zawichost i miasto Sandomierz w powiecie sandomierskim.

9. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—

Județul Alba cu următoarea delimitare:

—	La nord de drumul național nr. 7,

—

Județul Arad cu următoarea delimitare:

—

La nord de linia descrisă de următoarele localități:

—

Macea,

—

Șiria,

—

Bârzava,

—	Toc, care se află la joncțiunea cu drumul național nr. 7,

—	La nord de drumul național nr. 7,

—	Restul județului Argeș care nu a fost inclus în partea III,

—	Județul Brașov,

—	Județul Cluj,

—	Județul Covasna,

—	Județul Harghita,

—

Județul Hunedoara cu următoarea delimitare:

—	La nord de linia descrisă de următoarele localități:

—

Brănișca,

—	Municipiul Deva,

—

Turdaș,

—	Localitățile Zam și Aurel Vlaicu, care se află la joncțiunea cu drumul național nr. 7,

—	La nord de drumul național nr. 7,

—	Județul Iași,

—	Județul Neamț,

—	Județul Vâlcea,

—

Restul județului Mehedinți care nu a fost inclus în Partea III cu următoarele comune:

—	Comuna Garla Mare,

—

Hinova,

—	Burila Mare,

—

Gruia,

—

Pristol,

—

Dubova,

—	Municipiul Drobeta Turnu Severin,

—

Eselnița,

—

Salcia,

—

Devesel,

—

Svinița,

—

Gogoșu,

—

Simian,

—

Orșova,

—	Obârșia Closani,

—	Baia de Aramă,

—

Bala,

—

Florești,

—

Broșteni,

—

Corcova,

—

Isverna,

—

Balta,

—

Podeni,

—

Cireșu,

—

Ilovița,

—	Ponoarele,

—

Ilovăț,

—

Patulele,

—

Jiana,

—	Iyvoru Bârzii,

—

Malovat,

—	Bălvănești,

—	Breznița Ocol,

—

Godeanu,

—	Padina Mare,

—

Corlățel,

—	Vânju Mare,

—

Vânjuleț,

—	Obârșia de Câmp,

—

Vânători,

—

Vladaia,

—

Punghina,

—

Cujmir,

—

Oprișor,

—

Dârvari,

—	Căzănești,

—	Husnicioara,

—	Poroina Mare,

—

Prunișor,

—

Tămna,

—

Livezile,

—

Rogova,

—

Voloiac,

—

Sisești,

—

Sovarna,

—

Bălăcița,

—	Județul Gorj,

—	Județul Suceava,

—	Județul Mureș.

DEL II

1. Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

—

the area is delimited clockwise by:

—	The border with France,

—	La N85 jusque son intersection avec la N83 au niveau de Florenville,

—	La N83 jusque son intersection avec la N891,

—	La N891 jusque son intersection avec la N879 au niveau de Marbehan,

—	La N879 jusque son intersection avec la N897 au niveau de Marbehan,

—	La N897 jusque son intersection avec la E25 - E411,

—	La E25 - E411 jusque son intersection avec la N81 au niveau de Weyler,

—	La N81 jusque son intersection avec la N883 au niveau d'Aubange,

—	La N883 jusque son intersection avec la N88 au niveau d'Aubange,

—	La N88 jusque son intersection avec la N871,

—	La N871 jusque son intersection avec la N87 au niveau de Rouvroy,

—	La N87 jusque son intersection avec la frontière avec la France,

—	The border with France.

2. Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

in Silistra region:

within municipality of Kaynardzha:

Voynovo,

Kaynardzha,

Kranovo,

Zarnik,

Dobrudzhanka,

Golesh,

Svetoslav,

Polkovnik Cholakovo,

Kamentzi,

Gospodinovo,

Davidovo,

Sredishte,

Strelkovo,

Poprusanovo,

Posev,

within municipality of Alfatar:

Alfatar,

Alekovo,

Bistra,

Kutlovitza,

Tzar Asen,

Chukovetz,

Vasil Levski,

within municipality of Silistra:

Glavan,

Silistra,

Aydemir,

Babuk,

Popkralevo,

Bogorovo,

Bradvari,

Sratzimir,

Bulgarka,

Tsenovich,

Sarpovo,

Srebarna,

Smiletz,

Profesor Ishirkovo,

Polkovnik Lambrinovo,

Kalipetrovo,

Kazimir,

Yordanovo,

within municipality of Sitovo:

Dobrotitza,

Lyuben,

Slatina,

in Dobrich region:

within municipality of Krushari:

Kapitan Dimitrovo,

Ognyanovo,

Zimnitza,

Gaber,

within municipality of Tervel:

Brestnitza,

Kolartzi,

within municipality Shabla:

Shabla,

Tyulenovo,

Bozhanovo,

Gorun,

Gorichane,

Prolez,

Ezeretz,

Zahari Stoyanovo,

Vaklino,

Granichar,

Durankulak,

Krapetz,

Smin,

Staevtsi,

Tvarditsa,

Chernomortzi,

within municipality of Kavarna:

Balgarevo,

Bozhurets,

Vranino,

Vidno,

Irechek,

Kavarna,

Kamen briag,

Mogilishte,

Neykovo,

Poruchik Chunchevo,

Rakovski,

Sveti Nikola,

Seltse,

Topola,

Travnik,

Hadzhi Dimitar,

Chelopechene.

3. Tjeckien

Följande områden i Tjeckien:

—

katastrální území obcí v okrese Zlín:

—	Bohuslavice u Zlína,

—	Bratřejov u Vizovic,

—	Březnice u Zlína,

—	Březová u Zlína,

—

Březůvky,

—	Dešná u Zlína,

—	Dolní Ves,

—

Doubravy,

—

Držková,

—

Fryšták,

—	Horní Lhota u Luhačovic,

—	Horní Ves u Fryštáku,

—	Hostišová,

—	Hrobice na Moravě,

—

Hvozdná,

—	Chrastěšov,

—	Jaroslavice u Zlína,

—	Jasenná na Moravě,

—	Karlovice u Zlína,

—

Kašava,

—

Klečůvka,

—	Kostelec u Zlína,

—

Kudlov,

—	Kvítkovice u Otrokovic,

—	Lhota u Zlína,

—	Lhotka u Zlína,

—

Lhotsko,

—	Lípa nad Dřevnicí,

—

Loučka I,

—	Loučka II,

—	Louky nad Dřevnicí,

—	Lukov u Zlína,

—	Lukoveček,

—

Lutonina,

—	Lužkovice,

—	Malenovice u Zlína,

—

Mladcová,

—

Neubuz,

—	Oldřichovice u Napajedel,

—

Ostrata,

—	Podhradí u Luhačovic,

—	Podkopná Lhota,

—	Provodov na Moravě,

—

Prštné,

—	Příluky u Zlína,

—

Racková,

—

Raková,

—	Salaš u Zlína,

—	Sehradice,

—

Slopné,

—	Slušovice,

—

Štípa,

—

Tečovice,

—	Trnava u Zlína,

—

Ublo,

—	Újezd u Valašských Klobouk,

—

Velíková,

—	Veselá u Zlína,

—

Vítová,

—

Vizovice,

—

Vlčková,

—

Všemina,

—	Vysoké Pole,

—	Zádveřice,

—

Zlín,

—	Želechovice nad Dřevnicí.

4. Estland

Följande områden i Estland:

—	Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

5. Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Heves megye 700150, 700250, 700260, 700350, 700450, 700460, 700550, 700650, 700750, 700850, 700860, 700950, 701050, 701111, 701150, 701250, 701350, 701550, 701560, 701650, 701750, 701850, 701950, 702050, 702150, 702250, 702260, 702950, 703050, 703150, 703250, 703370, 705150, 705450 és 705510 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 850950, 851050, 851150, 851250, 851350, 851450, 851550, 851560, 851650, 851660, 851751, 851752, 852850, 852860, 852950, 852960, 853050, 853150, 853160, 853250, 853260, 853350, 853360, 853450, 853550, 854450, 854550, 854560, 854650, 854660, 854750, 854850, 854860, 854870, 854950, 855050, 855150, 856250, 856350, 856360, 856450, 856550, 856650, 856750, 856760, 856850, 856950, 857650, valamint 850150, 850250, 850260, 850350, 850450, 850550, 852050, 852150, 852250 és 857550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Nógrád megye 550110, 550120, 550130, 550210, 550310, 550320, 550450, 550460, 550510, 550610, 550950, 551010, 551150, 551160, 551250, 551350, 551360, 551810 és 551821 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 650100, 650200, 650300, 650400, 650500, 650600, 650700, 650800, 650900, 651000, 651200, 652100, 655400, 656701, 656702, 656800, 656900, 657010, 657100, 658310, 658401, 658402, 658404, 658500, 658600, 658700, 658801, 658802, 658901, 658902, 659000, 659100, 659210, 659601, 659701, 659800, 659901, 660000, 660100, 660200, 660400, 660501, 660502, 660600 és 660800 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Hajdú-Bihar megye 900150, 900250, 900350, 900450, 900550, 900650, 900660, 900670 és 901850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

6. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Ādažu novads,

—	Aizputes novada Kalvenes pagasts,

—	Aglonas novads,

—	Aizkraukles novads,

—	Aknīstes novads,

—	Alojas novads,

—	Alūksnes novads,

—	Amatas novads,

—	Apes novads,

—	Auces novads,

—	Babītes novads,

—	Baldones novads,

—	Baltinavas novads,

—	Balvu novads,

—	Bauskas novads,

—	Beverīnas novads,

—	Brocēnu novada Blīdenes pagasts, Remtes pagasta daļa uz austrumiem no autoceļa 1154 un P109,

—	Burtnieku novads,

—	Carnikavas novads,

—	Cēsu novads,

—	Cesvaines novads,

—	Ciblas novads,

—	Dagdas novads,

—	Daugavpils novads,

—	Dobeles novads,

—	Dundagas novads,

—	Durbes novada Durbes un Vecpils pagasts,

—	Engures novads,

—	Ērgļu novads,

—	Garkalnes novads,

—	Gulbenes novads,

—	Iecavas novads,

—	Ikšķiles novads,

—	Ilūkstes novads,

—	Inčukalna novads,

—	Jaunjelgavas novads,

—	Jaunpiebalgas novads,

—	Jaunpils novads,

—	Jēkabpils novads,

—	Jelgavas novads,

—	Kandavas novads,

—	Kārsavas novads,

—	Ķeguma novads,

—	Ķekavas novads,

—	Kocēnu novads,

—	Kokneses novads,

—	Krāslavas novads,

—	Krimuldas novads,

—	Krustpils novads,

—	Kuldīgas novada Ēdoles, Īvandes, Padures, Rendas, Kabiles, Rumbas, Kurmāles, Pelču, Snēpeles, Turlavas, Laidu un Vārmes pagasts, Kuldīgas pilsēta,

—	Lielvārdes novads,

—	Līgatnes novads,

—	Limbažu novads,

—	Līvānu novads,

—	Lubānas novads,

—	Ludzas novads,

—	Madonas novads,

—	Mālpils novads,

—	Mārupes novads,

—	Mazsalacas novads,

—	Mērsraga novads,

—	Naukšēnu novads,

—	Neretas novads,

—	Ogres novads,

—	Olaines novads,

—	Ozolnieku novads,

—	Pārgaujas novads,

—	Pļaviņu novads,

—	Preiļu novads,

—	Priekules novads,

—	Priekuļu novads,

—	Raunas novads,

—	republikas pilsēta Daugavpils,

—	republikas pilsēta Jelgava,

—	republikas pilsēta Jēkabpils,

—	republikas pilsēta Jūrmala,

—	republikas pilsēta Rēzekne,

—	republikas pilsēta Valmiera,

—	Rēzeknes novads,

—	Riebiņu novads,

—	Rojas novads,

—	Ropažu novads,

—	Rugāju novads,

—	Rundāles novads,

—	Rūjienas novads,

—	Salacgrīvas novads,

—	Salas novads,

—	Salaspils novads,

—	Saldus novada Novadnieku, Kursīšu, Zvārdes, Pampāļu, Šķēdes, Nīgrandes, Zaņas, Ezeres, Rubas, Jaunauces un Vadakstes pagasts,

—	Saulkrastu novads,

—	Sējas novads,

—	Siguldas novads,

—	Skrīveru novads,

—	Skrundas novads,

—	Smiltenes novads,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Strenču novads,

—	Talsu novads,

—	Tērvetes novads,

—	Tukuma novads,

—	Vaiņodes novads,

—	Valkas novads,

—	Varakļānu novads,

—	Vārkavas novads,

—	Vecpiebalgas novads,

—	Vecumnieku novads,

—	Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes, Puzes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts, Piltenes pilsēta,

—	Viesītes novads,

—	Viļakas novads,

—	Viļānu novads,

—	Zilupes novads.

7. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Alytaus rajono savivaldybė: Alovės, Butrimonių, Daugų, Krokialaukio, Miroslavo, Nemunaičio, Pivašiūnų Simno ir Raitininkų seniūnijos,

—	Anykščių rajono savivaldybė,

—	Biržų miesto savivaldybė,

—	Biržų rajono savivaldybė,

—	Druskininkų savivaldybė,

—	Elektrėnų savivaldybė,

—	Ignalinos rajono savivaldybė,

—	Jonavos rajono savivaldybė,

—	Joniškio rajono savivaldybė: Kepalių, Kriukų, Saugėlaukio ir Satkūnų seniūnijos,

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Jurbarko miesto ir Jurbarkų seniūnijos,

—	Kaišiadorių miesto savivaldybė,

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—	Kalvarijos savivaldybė,

—	Kauno miesto savivaldybė,

—	Kauno rajono savivaldybė,

—	Kazlų Rūdos savivaldybė,

—	Kelmės rajono savivaldybė: Tytuvėnų seniūnijos dalis į rytus ir pietus nuo kelio Nr. 157 ir į rytus nuo kelio Nr. 2105 ir Tytuvėnų apylinkių seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. 157 ir į rytus nuo kelio Nr. 2105, Užvenčio ir Šaukėnų seniūnijos,

—	Kėdainių rajono savivaldybė,

—	Kupiškio rajono savivaldybė,

—	Lazdijų rajono savivaldybė: Būdveičių, Kapčiamiesčio, Krosnos, Kūčiūnų ir Noragėlių seniūnijos,

—	Marijampolės savivaldybė: Igliaukos, Gudelių, Liudvinavo, Sasnavos, Šunskų seniūnijos,

—	Mažeikių rajono savivaldybė: Šerkšnėnų, Židikų ir Sedos seniūnijos,

—	Molėtų rajono savivaldybė,

—	Pakruojo rajono savivaldybė,

—	Panevėžio rajono savivaldybė,

—	Pasvalio rajono savivaldybė,

—

Radviliškio rajono savivaldybė: Aukštelkų seniūnija, Baisogalos seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 144, Radviliškio, Radviliškio miesto seniūnija, Šeduvos miesto seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. A9 ir į vakarus nuo kelio Nr. 3417,Tyrulių, Pakalniškių, Sidabravo, Skėmių, Šeduvos miesto seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr. A9 ir į rytus nuo kelio Nr. 3417, ir Šiaulėnų seniūnijos,

—	Prienų miesto savivaldybė,

—	Prienų rajono savivaldybė: Ašmintos, Balbieriškio, Išlaužo, Naujosios Ūtos, Pakuonio, Šilavoto ir Veiverių seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos, Betygalos, Pagojukų, Šiluvos, Kalnųjų seniūnijos ir Girkalnio seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. A1,

—	Rokiškio rajono savivaldybė,

—	Šakių rajono savivaldybė,

—	Šalčininkų rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė: Rusnės seniūnija,

—	Širvintų rajono savivaldybės,Švenčionių rajono savivaldybė,

—	Tauragės rajono savivaldybė: Batakių ir Gaurės seniūnijos,

—	Telšių rajono savivaldybė: Degaičių, Gadūnavo, Luokės, Nevarėnų, Ryškėnų, Telšių miesto, Upynos, Varnių, Viešvėnų ir Žarėnų seniūnijos,

—	Trakų rajono savivaldybė,

—	Ukmergės rajono savivaldybė,

—	Utenos rajono savivaldybė,

—	Varėnos rajono savivaldybė,

—	Vilniaus miesto savivaldybė,

—	Vilniaus rajono savivaldybė,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė,

—	Visagino savivaldybė,

—	Zarasų rajono savivaldybė.

8. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

Gminy Kalinowo, Prostki, Stare Juchy i gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

gminy Godkowo, Milejewo, Młynary, Pasłęk i część obszaru lądowego gminy Tolkmicko położona na południe od linii brzegowej Zalewu Wiślanego i Zatoki Elbląskiej do granicy z gminą wiejską Elbląg w powiecie elbląskim,

gminy Kruklanki, Wydminy, część gminy Ryn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn i część gminy wiejskiej Giżycko położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Giżycko, na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Giżycko i na północ od granicy miasta Giżycka i miasto Giżycko w powiecie giżyckim,

gmina Gołdap, Dubeninki i część gminy Banie Mazurskie położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 w powiecie gołdapskim,

gmina Pozezdrze i część gminy Węgorzewo położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowo-wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 650, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 63 do skrzyżowania z drogą biegnącą do miejscowości Przystań i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przystań, Pniewo, Kamionek Wielki, Radzieje, Dłużec w powiecie węgorzewskim,

powiat olecki,

gminy Orzysz, Biała Piska i część gminy Pisz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 w powiecie piskim,

gminy Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie, Bisztynek, część gminy wiejskiej Bartoszyce położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 57 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 51 do południowej granicy gminy i miasto Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

gmina Kolno w powiecie olsztyńskim,

powiat braniewski,

gminy Kętrzyn z miastem Kętrzyn, Reszel i część gminy Korsze położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na wschód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gminy Lubomino, Orneta, część gminy Kiwity położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 513, część gminy wiejskiej Lidzbark Warmiński położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od południowo - zachodniej granicy gminy do południowo - zachodniej granicy miasta Lidzbark Warmiński i na północ od granic miasta Lidzbark Warmiński oraz linii wyznaczonej przez drogę nr 513 biegnącą od wschodniej granicy gminy do wschodniej granicy miasta Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

część gminy Sorkwity położona na północ od drogi nr 16 i część gminy wiejskiej Mrągowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 16 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo w powiecie mrągowskim;

w województwie podlaskim:

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Śniadowo, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

gminy Mielnik, Nurzec – Stacja, Grodzisk, Drohiczyn, Dziadkowice, Milejczyce i Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

powiat hajnowski,

gminy Kobylin-Borzymy i Sokoły w powiecie wysokomazowieckim,

część gminy Zambrów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo i Stawiski w powiecie kolneńskim,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Juchnowiec Kościelny, Łapy, Michałowo, Supraśl, Suraż, Turośń Kościelna, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady i Choroszcz w powiecie białostockim,

gminy Boćki, Orla, Bielsk Podlaski z miastem Bielsk Podlaski i część gminy Brańsk położona na południe od linii od linii wyznaczonej przez drogę nr 66 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Brańsk w powiecie bielskim,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok;

w województwie mazowieckim:

gminy Korczew, Kotuń, Paprotnia, Przesmyki, Wodynie, Skórzec, Mokobody, Mordy, Siedlce, Suchożebry i Zbuczyn i część gminy Kotuń położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Nowa Dąbrówka, Pieróg, Kotuń wzdłuż ulicy Gorzkowskiego i Kolejowej do przejazdu kolejowego łączącego się z ulicą Siedlecką, Broszków, Żuków w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Repki, Jabłonna Lacka, część gminy Bielany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 i część gminy wiejskiej Sokołów Podlaski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

gminy Brochów, Młodzieszyn, część gminy wiejskiej Sochaczew położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew oraz na północny wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 50 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew i część miasta Sochaczew położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 50 i 92 w powiecie sochaczewskim,

powiat nowodworski,

gminy Joniec i Nowe Miasto w powiecie płońskim,

gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Dąbrówka, Kobyłka, Marki, Radzymin, Wołomin, Zielonka i Ząbki w powiecie wołomińskim,

część gminy Somianka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mrozy, Siennica, Sulejówek, część gminy Cegłów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy łączącą miejscowości Wiciejów, Mienia, Cegłów i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Cegłów, Skwarne i Podskwarne biegnącą do wschodniej granicy gminy, część gminy Mińsk Mazowiecki położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mińsk Mazowiecki i na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy miasta Mińsk Mazowiecki łączącą miejscowości Targówka, Budy Barcząckie do wschodniej granicy gminy i miasto Mińsk Mazowiecki w powiecie mińskim,

gminy Borowie, Wilga, Garwolin z miastem Garwolin, Górzno, Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Parysów, Pilawa, Miastków Kościelny, Sobolew i Trojanów w powiecie garwolińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

gminy Chynów, Grójec, Jasieniec, Pniewy i Warka w powiecie grójeckim,

gminy Milanówek, Grodzisk Mazowiecki, Podkowa Leśna i Żabia Wola w powiecie grodziskim,

gminy Grabów nad Pilicą, Magnuszew, Głowaczów, Kozienice w powiecie kozienickim,

część gminy Stromiec położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie białobrzeskim,

powiat miejski Warszawa;

w województwie lubelskim:

gminy Borki, Czemierniki, Kąkolewnica, Komarówka Podlaska, Wohyń i Radzyń Podlaski z miastem Radzyń Podlaski w powiecie radzyńskim,

gminy Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Krzywda, Stanin, część gminy wiejskiej Łuków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Łuków i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 806 biegnącą od wschodniej granicy miasta Łuków do wschodniej granicy gminy wiejskiej Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Janów Podlaski, Kodeń, Tuczna, Leśna Podlaska, Rossosz, Łomazy, Konstantynów, Piszczac, Rokitno, Biała Podlaska, Zalesie, Terespol z miastem Terespol, Drelów, Międzyrzec Podlaski z miastem Międzyrzec Podlaski w powiecie bialskim,

powiat miejski Biała Podlaska,

gmina Łęczna i część gminy Spiczyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 829 w powiecie łęczyńskim,

część gminy Siemień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 i część gminy Milanów położona na zachód od drogi nr 813 w powiecie parczewskim,

gminy Niedźwiada, Ostrówek, Abramów, Firlej, Kamionka, Michów i Lubartów z miastem Lubartów, w powiecie lubartowskim,

gminy Niemce i Garbów w powiecie lubelskim,

część gminy Piaski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od wschodniej granicy gminy Piaski do skrzyżowania z drogą nr S12 i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania dróg nr 17 i nr S12 przez miejscowość Majdan Brzezicki do północnej granicy gminy w powiecie świdnickim;

gmina Fajsławice, Izbica, Kraśniczyn, część gminy Krasnystaw położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od północno – wschodniej granicy gminy do granicy miasta Krasnystaw, miasto Krasnystaw i część gminy Łopiennik Górny położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 w powiecie krasnostawskim,

gminy Dołhobyczów, Mircze, Trzeszczany, Werbkowice i część gminy wiejskiej Hrubieszów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 844 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 i miasto Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

gmina Telatyn, Tyszowce i część gminy Łaszczów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 852 w powiecie tomaszowskim,

część gminy Wojsławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy przez miejscowość Wojsławice do południowej granicy gminy w powiecie chełmskim,

gmina Grabowiec i Skierbieszów w powiecie zamojskim,

gminy Markuszów, Nałęczów, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Wąwolnica, Żyrzyn, Baranów, część gminy wiejskiej Puławy położona na wschód od rzeki Wisły i miasto Puławy w powiecie puławskim,

gminy Annopol, Dzierzkowice i Gościeradów w powiecie kraśnickim,

gmina Józefów nad Wisłą w powiecie opolskim,

gmina Stężyca w powiecie ryckim;

w województwie podkarpackim:

gminy Radomyśl nad Sanem i Zaklików w powiecie stalowowolskim.

9. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—

Restul județului Maramureș care nu a fost inclus în Partea III cu următoarele comune:

—	Comuna Vișeu de Sus,

—	Comuna Moisei,

—	Comuna Borșa,

—	Comuna Oarța de Jos,

—	Comuna Suciu de Sus,

—	Comuna Coroieni,

—	Comuna Târgu Lăpuș,

—	Comuna Vima Mică,

—	Comuna Boiu Mare,

—	Comuna Valea Chioarului,

—	Comuna Ulmeni,

—	Comuna Băsești,

—	Comuna Baia Mare,

—	Comuna Tăuții Magherăuș,

—	Comuna Cicărlău,

—	Comuna Seini,

—	Comuna Ardusat,

—	Comuna Farcasa,

—	Comuna Salsig,

—	Comuna Asuaju de Sus,

—	Comuna Băița de sub Codru,

—	Comuna Bicaz,

—	Comuna Grosi,

—	Comuna Recea,

—	Comuna Baia Sprie,

—	Comuna Sisesti,

—	Comuna Cernesti,

—	Copalnic Mănăstur,

—	Comuna Dumbrăvița,

—	Comuna Cupseni,

—	Comuna Șomcuța Mare,

—	Comuna Sacaleșeni,

—	Comuna Remetea Chioarului,

—	Comuna Mireșu Mare,

—	Comuna Ariniș,

—	Județul Bistrița-Năsăud.

—	Județul Botoșani.

DEL III

1. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Brocēnu novada Cieceres un Gaiķu pagasts, Remtes pagasta daļa uz rietumiem no autoceļa 1154 un P109, Brocēnu pilsēta,

—	Saldus novada Saldus, Zirņu, Lutriņu un Jaunlutriņu pagasts, Saldus pilsēta.

2. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Akmenės rajono savivaldybė,

—	Alytaus miesto savivaldybė,

—	Alytaus rajono savivaldybė: Alytaus, Punios seniūnijos,

—	Birštono savivaldybė,

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Girdžių, Juodaičių, Raudonės, Seredžiaus,Skirsnemunės, Šimkaičiųir Veliuonos seniūnijos,

—	Joniškio rajono savivaldybė: Gaižaičių, Gataučių, Joniškio, Rudiškių, Skaistgirio, Žagarės seniūnijos,

—	Lazdijų rajono savivaldybė: Lazdijų miesto, Lazdijų, Seirijų, Šeštokų, Šventežerio, Teizių ir Veisiejų seniūnijos,

—	Marijampolės savivaldybė:Degučių, Mokolų, Narto, Marijampolės seniūnijos,

—	Mažeikių rajono savivaldybės: Laižuvos, Mažeikių apylinkės, Mažeikių, Reivyčių, Tirkšlių ir Viekšnių seniūnijos,

—	Prienų rajono savivaldybė: Jiezno ir Stakliškių seniūnijos,

—	Radviliškio rajono savivaldybė: Baisogalos seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 144, Grinkiškio ir Šaukoto seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Kalnųjų seniūnijos ir Girkalnio seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. A1,

—	Šiaulių miesto savivaldybė,

—	Šiaulių rajono savivaldybė,

—	Telšių rajono savivaldybė: Tryškių seniūnija,

3. Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Sępopol i część gminy wiejskiej Bartoszyce położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 57 i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 51 do południowej granicy gminy w powiecie bartoszyckim,

gminy Srokowo, Barciany i część gminy Korsze położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na zachód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gmina Budry i część gminy Węgorzewo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowo-wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 650, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 63 do skrzyżowania z drogą biegnącą do miejscowości Przystań i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przystań, Pniewo, Kamionek Wielki, Radzieje, Dłużec w powiecie węgorzewskim,

część gminy Banie Mazurskie położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 w powiecie gołdapskim,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice i Wiśniew w powiecie siedleckim,

w województwie lubelskim:

gminy Białopole, Dubienka, Chełm, Leśniowice, Wierzbica, Sawin, Ruda Huta, Dorohusk, Kamień, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Żmudź i część gminy Wojsławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Wojsławice do południowej granicy gminy w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

gmina Siennica Różana część gminy Łopiennik Górny położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 i część gminy Krasnystaw położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od północno – wschodniej granicy gminy do granicy miasta Krasnystaw w powiecie krasnostawskim,

gminy Hanna, Hańsk, Wola Uhruska, Urszulin, Stary Brus, Wyryki i gmina wiejska Włodawa w powiecie włodawskim,

gminy Cyców, Ludwin, Puchaczów, Milejów i część gminy Spiczyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 829 w powiecie łęczyńskim,

gmina Trawniki w powiecie świdnickim,

gminy Jabłoń, Podedwórze, Dębowa Kłoda, Parczew, Sosnowica, część gminy Siemień położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 i część gminy Milanów położona na wschód od drogi nr 813 w powiecie parczewskim,

gminy Sławatycze, Sosnówka, i Wisznice w powiecie bialskim,

gmina Ulan Majorat w powiecie radzyńskim,

gminy Ostrów Lubelski, Serniki i Uścimów w powiecie lubartowskim,

gmina Wojcieszków i część gminy wiejskiej Łuków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Łuków, a następnie na północ, zachód, południe i wschód od linii stanowiącej północną, zachodnią, południową i wschodnią granicę miasta Łuków do jej przecięcia się z drogą nr 806 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 806 biegnącą od wschodniej granicy miasta Łuków do wschodniej granicy gminy wiejskiej Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Horodło, Uchanie i część gminy wiejskiej Hrubieszów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 844 biegnącą od zachodniej granicy gminy wiejskiej Hrubieszów do granicy miasta Hrubieszów oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 biegnącą od wschodniej granicy miasta Hrubieszów do wschodniej granicy gminy wiejskiej Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

w województwie podkarpackim:

gminy Cieszanów, Lubaczów z miastem Lubaczów i część gminy Oleszyce położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy przez miejscowość Borchów do skrzyżowania z drogą nr 865 w miejscowości Oleszyce, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 865 biegnącą w kierunku północno-wschodnim do skrzyżowania z drogą biegnąca w kierunku północno-zachodnim przez miejscowość Lubomierz - na północ od linii wyznaczonej przez tę drogę do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Uszkowce i Nowy Dzików – na wschód od tej drogi w powiecie lubaczowskim.

4. Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—	Zona orașului București,

—	Județul Constanța,

—	Județul Satu Mare,

—	Județul Tulcea,

—	Județul Bacău,

—	Județul Bihor,

—	Județul Brăila,

—	Județul Buzău,

—	Județul Călărași,

—	Județul Dâmbovița,

—	Județul Galați,

—	Județul Giurgiu,

—	Județul Ialomița,

—	Județul Ilfov,

—	Județul Prahova,

—	Județul Sălaj,

—	Județul Vaslui,

—	Județul Vrancea,

—	Județul Teleorman,

—

Partea din județul Maramureș cu următoarele delimitări:

—	Comuna Petrova,

—	Comuna Bistra,

—	Comuna Repedea,

—	Comuna Poienile de sub Munte,

—	Comuna Vișeu e Jos,

—	Comuna Ruscova,

—	Comuna Leordina,

—	Comuna Rozavlea,

—	Comuna Strâmtura,

—	Comuna Bârsana,

—	Comuna Rona de Sus,

—	Comuna Rona de Jos,

—	Comuna Bocoiu Mare,

—	Comuna Sighetu Marmației,

—	Comuna Sarasau,

—	Comuna Câmpulung la Tisa,

—	Comuna Săpânța,

—	Comuna Remeti,

—	Comuna Giulești,

—	Comuna Ocna Șugatag,

—	Comuna Desești,

—	Comuna Budești,

—	Comuna Băiuț,

—	Comuna Cavnic,

—	Comuna Lăpuș,

—	Comuna Dragomirești,

—	Comuna Ieud,

—	Comuna Saliștea de Sus,

—	Comuna Săcel,

—	Comuna Călinești,

—	Comuna Vadu Izei,

—	Comuna Botiza,

—	Comuna Bogdan Vodă,

—	Localitatea Groșii Țibileșului, comuna Suciu de Sus,

—	Localitatea Vișeu de Mijloc, comuna Vișeu de Sus,

—	Localitatea Vișeu de Sus, comuna Vișeu de Sus.

—

Partea din județul Mehedinți cu următoarele comune:

—	Comuna Strehaia,

—	Comuna Greci,

—	Comuna Brejnita Motru,

—	Comuna Butoiești,

—	Comuna Stângăceaua,

—	Comuna Grozesti,

—	Comuna Dumbrava de Jos,

—	Comuna Băcles,

—	Comuna Bălăcița,

—

Partea din județu Arges cu următoarele comune:

—	Comuna Bârla,

—	Comuna Miroși,

—	Comuna Popești,

—	Comuna Ștefan cel Mare,

—	Comuna Slobozia,

—	Comuna Mozăceni,

—	Comuna Negrași,

—	Comuna Izvoru,

—	Comuna Recea,

—	Comuna Căldăraru,

—	Comuna Ungheni,

—	Comuna Hârsești,

—	Comuna Stolnici,

—	Comuna Vulpești,

—	Comuna Rociu,

—	Comuna Lunca Corbului,

—	Comuna Costești,

—	Comuna Mărăsești,

—	Comuna Poiana Lacului,

—	Comuna Vedea,

—	Comuna Uda,

—	Comuna Cuca,

—	Comuna Morărești,

—	Comuna Cotmeanaâ,

—	Comuna Răchițele de Jos,

—	Comuna Drăganu-Olteni,

—	Comuna Băbana,

—	Comuna Bascov,

—	Comuna Moșoaia,

—	Municipiul Pitești,

—	Comuna Albota,

—	Comuna Oarja,

—	Comuna Bradu,

—	Comuna Suseni,

—	Comuna Căteasca,

—	Comuna Rătești,

—	Comuna Teiu,

—	Județul Olt,

—	Județul Dolj.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

—	tutto il territorio della Sardegna.

”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 24

Svensk utgåva	Lagstiftning	62 årgången 28 januari 2019

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (EU) 2019/116 av den 15 oktober 2018 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ursprungskumulation mellan Europeiska unionen, Schweiziska edsförbundet, Konungariket Norge och Republiken Turkiet inom ramen för det allmänna preferenssystemet	1
		Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ursprungskumulation mellan Europeiska unionen, Schweiziska edsförbundet, Konungariket Norge och Republiken Turkiet inom ramen för det allmänna preferenssystemet	3
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2019/117 av den 21 januari 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det gemensamma råd som inrättats enligt det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan, vad gäller antagandet av arbetsordningen för undvikande och lösning av tvister och uppförandekoden för skiljemän och medlare	12
	*	Rådets beslut (EU) 2019/118 av den 21 januari 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i handels- och utvecklingskommittén som inrättats enligt det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan, vad gäller upprättandet av en förteckning över skiljemän	23
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/119 av den 24 januari 2019 om ändring av rådets direktiv 2002/56/EG vad gäller det datum som anges i artikel 21.3 fram till vilket medlemsstaterna tillåts utsträcka giltigheten för beslut om likvärdighet för utsädespotatis från tredjeländer [delgivet med nr C(2019) 247]	26
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/120 av den 24 januari 2019 om ändring av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller förlängningen av undantaget beträffande importvillkoren för fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion från tredjeländer [delgivet med nr C(2019) 254]	27
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/121 av den 24 januari 2019 om en åtgärd som Tyskland vidtagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG för att förbjuda utsläppande på marknaden av CNC-fräsmaskiner av modellerna UMC750SS och UMC750 tillverkade av Haas Automation Europe NV [delgivet med nr C(2019) 307] ( 1 )	29
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/122 av den 25 januari 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2019) 722] ( 1 )	31