ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 12

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
15 januari 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2019/58 av den 14 januari 2019 om ändring av bilagorna II, III och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för linuron i eller på vissa produkter ( 1 )

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/59 av den 14 januari 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

13

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/60 av den 11 januari 2019 om ändring av beslut 2009/866/EG och 2010/419/EU, genomförandebeslut 2012/651/EU och (EU) 2016/1685 vad gäller företrädaren för innehavaren av godkännandet [delgivet med nr C(2019) 15]  ( 1 )

31

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

15.1.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/58

av den 14 januari 2019

om ändring av bilagorna II, III och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för linuron i eller på vissa produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 14.1 a och 18.1 b, och

av följande skäl:

(1)

Gränsvärden har fastställts för linuron i bilaga II och i del B i bilaga III till förordning (EG) nr 396/2005.

(2)

En ansökan om förnyat godkännande av det verksamma ämnet lämnades in i enlighet med artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (2), men genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/244 (3) förnyades inte godkännandet utan det fastställdes att alla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet skulle återkallas senast den 3 juni 2018. De gränsvärden som fastställs för detta ämne i bilaga II och i del B i bilaga III bör därför utgå i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 396/2005 jämförd med artikel 14.1 a i samma förordning.

(3)

Eftersom det verksamma ämnet linuron inte har godkänts bör gränsvärdena för detta ämne fastställas till bestämningsgränsen i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 396/2005. För de verksamma ämnen för vilka alla gränsvärden bör sänkas till den relevanta bestämningsgränsen bör standardvärden förtecknas i bilaga V i enlighet med artikel 18.1 b i förordning (EG) nr 396/2005.

(4)

Kommissionen har rådfrågat Europeiska unionens referenslaboratorier om behovet av att anpassa vissa bestämningsgränser. Laboratorierna fann att den tekniska utvecklingen gör det möjligt att fastställa lägre bestämningsgränser när det gäller vissa produkter.

(5)

Unionens handelspartner har inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) tillfrågats om de nya gränsvärdena, och deras synpunkter har beaktats.

(6)

Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna II, III och V till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 4 augusti 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/244 av den 10 februari 2017 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet linuron i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 36, 11.2.2017, s. 54).


BILAGA

Bilagorna II, III och V till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras på följande sätt:

1.

I bilaga II ska kolumnen för linuron utgå.

2.

I del B i bilaga III ska kolumnen för linuron utgå.

3.

I bilaga V ska följande kolumn för linuron läggas till:

Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)

Kod

Grupper och exempel på enskilda produkter som omfattas av gränsvärdena (1)

Linuron

(1)

(2)

(3)

0100000

FRUKTER, FÄRSKA ELLER FRYSTA; TRÄDNÖTTER

0,01  (*1)

0110000

Citrusfrukter

 

0110010

Grapefrukter

 

0110020

Apelsiner

 

0110030

Citroner

 

0110040

Limefrukter

 

0110050

Mandariner

 

0110990

Övriga (2)

 

0120000

Trädnötter

 

0120010

Mandlar

 

0120020

Paranötter

 

0120030

Cashewnötter

 

0120040

Kastanjer

 

0120050

Kokosnötter

 

0120060

Hasselnötter

 

0120070

Macadamianötter

 

0120080

Pekannötter

 

0120090

Pinjenötter

 

0120100

Pistaschmandlar

 

0120110

Valnötter

 

0120990

Övriga (2)

 

0130000

Kärnfrukter

 

0130010

Äpplen

 

0130020

Päron

 

0130030

Kvitten

 

0130040

Mispel

 

0130050

Japansk mispel

 

0130990

Övriga (2)

 

0140000

Stenfrukter

 

0140010

Aprikoser

 

0140020

Körsbär (söta)

 

0140030

Persikor

 

0140040

Plommon

 

0140990

Övriga (2)

 

0150000

Bär och små frukter

 

0151000

a)

Druvor

 

0151010

Bordsdruvor

 

0151020

Druvor för vinframställning

 

0152000

b)

Jordgubbar

 

0153000

c)

Rubusfrukter

 

0153010

Björnbär

 

0153020

Blåhallon

 

0153030

Hallon (gula och röda)

 

0153990

Övriga (2)

 

0154000

d)

Andra små frukter och bär

 

0154010

Amerikanska blåbär

 

0154020

Amerikanska tranbär

 

0154030

Vinbär (röda, svarta och vita)

 

0154040

Krusbär (gröna, röda och gula)

 

0154050

Nypon

 

0154060

Mullbär (svarta och vita)

 

0154070

Azarolhagtorn

 

0154080

Fläderbär

 

0154990

Övriga (2)

 

0160000

Diverse frukter med

 

0161000

a)

ätligt skal

 

0161010

Dadlar

 

0161020

Fikon

 

0161030

Bordsoliver

 

0161040

Kumquat

 

0161050

Carambola/stjärnfrukter

 

0161060

Kaki/kakiplommon/sharon/persimon

 

0161070

Jambolanäpplen

 

0161990

Övriga (2)

 

0162000

b)

oätligt skal, små

 

0162010

Kiwifrukter (gröna, gula och röda)

 

0162020

Litchi/litchiplommon

 

0162030

Passionsfrukter/maracuja

 

0162040

Kaktusfikon

 

0162050

Stjärnäpplen

 

0162060

Amerikansk persimon

 

0162990

Övriga (2)

 

0163000

c)

oätligt skal, stora

 

0163010

Avokado

 

0163020

Bananer

 

0163030

Mango

 

0163040

Papaya

 

0163050

Granatäpplen

 

0163060

Kirimoja/cherimoya

 

0163070

Guava

 

0163080

Ananas

 

0163090

Brödfrukter

 

0163100

Durian/durio

 

0163110

Taggannona/graviola/guanabana

 

0163990

Övriga (2)

 

0200000

GRÖNSAKER, FÄRSKA ELLER FRYSTA

 

0210000

Rot- och knölgrönsaker

0,01  (*1)

0211000

a)

Potatis

 

0212000

b)

Tropiska rot- och knölgrönsaker

 

0212010

Maniok/kassava

 

0212020

Sötpotatis

 

0212030

Jamsbönrot

 

0212040

Arrowrot

 

0212990

Övriga (2)

 

0213000

c)

Övriga rot- och knölgrönsaker utom sockerbetor

 

0213010

Rödbetor

 

0213020

Morötter

 

0213030

Rotselleri

 

0213040

Pepparrot

 

0213050

Jordärtskockor

 

0213060

Palsternackor

 

0213070

Rotpersilja/persiljerot

 

0213080

Rädisor

 

0213090

Haverrot

 

0213100

Kålrötter

 

0213110

Rovor/majrovor

 

0213990

Övriga (2)

 

0220000

Lökgrönsaker

0,01  (*1)

0220010

Vitlök

 

0220020

Kepalök

 

0220030

Schalottenlök

 

0220040

Knipplök/salladslök och piplök

 

0220990

Övriga (2)

 

0230000

Fruktgrönsaker

0,01  (*1)

0231000

a)

Potatisväxter/Solanaceae och malvaväxter

 

0231010

Tomater

 

0231020

Paprikor

 

0231030

Auberginer/äggplantor

 

0231040

Okra/gombo

 

0231990

Övriga (2)

 

0232000

b)

Gurkväxter – ätligt skal

 

0232010

Slanggurkor

 

0232020

Druvgurkor

 

0232030

Zucchini/squash

 

0232990

Övriga (2)

 

0233000

c)

Gurkväxter – oätligt skal

 

0233010

Meloner

 

0233020

Pumpor

 

0233030

Vattenmeloner

 

0233990

Övriga (2)

 

0234000

d)

Sockermajs

 

0239000

e)

Övriga fruktgrönsaker

 

0240000

Kålgrönsaker (utom rötter och späda bladgrödor av Brassica)

0,01  (*1)

0241000

a)

Blommande kål

 

0241010

Broccoli

 

0241020

Blomkål

 

0241990

Övriga (2)

 

0242000

b)

Huvudbildande kål

 

0242010

Brysselkål

 

0242020

Huvudkål

 

0242990

Övriga (2)

 

0243000

c)

Bladbildande kål

 

0243010

Salladskål/kinakål

 

0243020

Grönkål

 

0243990

Övriga (2)

 

0244000

d)

Kålrabbi

 

0250000

Bladgrönsaker, örter och ätliga blommor

 

0251000

a)

Sallat och sallatväxter

0,01  (*1)

0251010

Vårklynne/vintersallat/vårsallat/mâche(sallat)/fältsallat

 

0251020

Sallat

 

0251030

Escarole/escarolesallat

 

0251040

Smörgåskrasse och andra groddar och skott

 

0251050

Vinterkrasse/vårgyllen

 

0251060

Rucola/rucolasallat/senapskål

 

0251070

Sareptasenap/salladssenap

 

0251080

Späda bladgrödor/”baby leaf” (inklusive Brassica-arter)

 

0251990

Övriga (2)

 

0252000

b)

Spenat och liknande blad

0,01  (*1)

0252010

Spenat

 

0252020

Portlaker

 

0252030

Mangold/betblad

 

0252990

Övriga (2)

 

0253000

c)

Blad från vinranka och liknande arter

0,01  (*1)

0254000

d)

Vattenkrasse

0,01  (*1)

0255000

e)

Endivesallat

0,01  (*1)

0256000

f)

Örter och ätliga blommor

0,02  (*1)

0256010

Körvel

 

0256020

Gräslök

 

0256030

Bladselleri/snittselleri

 

0256040

Persilja

 

0256050

Salvia

 

0256060

Rosmarin

 

0256070

Timjan

 

0256080

Basilika och ätliga blommor

 

0256090

Lagerblad

 

0256100

Dragon

 

0256990

Övriga (2)

 

0260000

Baljväxter, färska

0,01  (*1)

0260010

Bönor (med balja)

 

0260020

Bönor (utan balja)

 

0260030

Ärter (med balja)

 

0260040

Ärter (utan balja)

 

0260050

Linser

 

0260990

Övriga (2)

 

0270000

Stjälkgrönsaker

0,01  (*1)

0270010

Sparris

 

0270020

Kardoner

 

0270030

Stjälkselleri/blekselleri

 

0270040

Fänkål

 

0270050

Kronärtskockor

 

0270060

Purjolök

 

0270070

Rabarber

 

0270080

Bambuskott

 

0270090

Palmhjärtan

 

0270990

Övriga (2)

 

0280000

Svampar, mossor och lavar

0,01  (*1)

0280010

Odlade svampar

 

0280020

Vilda svampar

 

0280990

Mossor och lavar

 

0290000

Alger och prokaryota organismer

0,01  (*1)

0300000

BALJVÄXTER, TORKADE

0,01  (*1)

0300010

Bönor

 

0300020

Linser

 

0300030

Ärter

 

0300040

Lupiner

 

0300990

Övriga (2)

 

0400000

OLJEVÄXTFRÖER OCH OLJEVÄXTFRUKTER

0,01  (*1)

0401000

Oljeväxtfröer

 

0401010

Linfrö

 

0401020

Jordnötter

 

0401030

Vallmofrö

 

0401040

Sesamfrö

 

0401050

Solrosfrö

 

0401060

Rapsfrö

 

0401070

Sojabönor

 

0401080

Senapsfrö

 

0401090

Bomullsfrö

 

0401100

Pumpafrö

 

0401110

Safflorfrö

 

0401120

Gurkörtsfrö

 

0401130

Oljedådrafrö

 

0401140

Hampfrö

 

0401150

Ricinfrö

 

0401990

Övriga (2)

 

0402000

Oljeväxtfrukter

 

0402010

Oliver för oljeproduktion

 

0402020

Oljepalmkärnor

 

0402030

Oljepalmfrukter

 

0402040

Kapok

 

0402990

Övriga (2)

 

0500000

SPANNMÅL

0,01  (*1)

0500010

Korn

 

0500020

Bovete och andra pseudocerealier

 

0500030

Majs

 

0500040

Hirs/vanlig hirs

 

0500050

Havre

 

0500060

Ris

 

0500070

Råg

 

0500080

Durra/sorgum

 

0500090

Vete

 

0500990

Övriga (2)

 

0600000

TE, KAFFE, ÖRTTEER, KAKAO OCH JOHANNESBRÖD

0,05  (*1)

0610000

Te

 

0620000

Kaffebönor

 

0630000

Örtteer från

 

0631000

a)

blommor

 

0631010

Kamomill

 

0631020

Rosellhibiskus

 

0631030

Ros

 

0631040

Jasmin

 

0631050

Lind

 

0631990

Övriga (2)

 

0632000

b)

blad och örter

 

0632010

Jordgubbe

 

0632020

Rooibos

 

0632030

Mate/maté

 

0632990

Övriga (2)

 

0633000

c)

rötter

 

0633010

Vänderot/läkevänderot

 

0633020

Ginseng

 

0633990

Övriga (2)

 

0639000

d)

andra delar av växten

 

0640000

Kakaobönor

 

0650000

Johannesbröd

 

0700000

HUMLE

0,05  (*1)

0800000

KRYDDOR

0,05  (*1)

0810000

Frökryddor

 

0810010

Anis/anisfrö

 

0810020

Svartkummin

 

0810030

Selleri

 

0810040

Koriander

 

0810050

Spiskummin

 

0810060

Dill

 

0810070

Fänkål

 

0810080

Bockhornsklöver

 

0810090

Muskot

 

0810990

Övriga (2)

 

0820000

Fruktkryddor

 

0820010

Kryddpeppar

 

0820020

Sichuanpeppar

 

0820030

Kummin

 

0820040

Kardemumma

 

0820050

Enbär

 

0820060

Pepparkorn (gröna, svarta och vita)

 

0820070

Vanilj

 

0820080

Tamarind

 

0820990

Övriga (2)

 

0830000

Barkkryddor

 

0830010

Kanel

 

0830990

Övriga (2)

 

0840000

Rot- och jordstamskryddor

 

0840010

Lakritsrot

 

0840020

Ingefära (10)

 

0840030

Gurkmeja

 

0840040

Pepparrot (11)

 

0840990

Övriga (2)

 

0850000

Kryddor bestående av knoppar

 

0850010

Kryddnejlika

 

0850020

Kapris

 

0850990

Övriga (2)

 

0860000

Kryddor bestående av pistiller

 

0860010

Saffran

 

0860990

Övriga (2)

 

0870000

Kryddor bestående av frömantlar

 

0870010

Muskotblomma

 

0870990

Övriga (2)

 

0900000

SOCKERVÄXTER

0,01  (*1)

0900010

Sockerbetsrötter

 

0900020

Sockerrör

 

0900030

Rotcikoria

 

0900990

Övriga (2)

 

1000000

ANIMALISKA PRODUKTER – LANDLEVANDE DJUR

 

1010000

Produkter från

0,01  (*1)

1011000

a)

svin

 

1011010

Muskel

 

1011020

Fett

 

1011030

Lever

 

1011040

Njure

 

1011050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1011990

Övriga (2)

 

1012000

b)

nötkreatur

 

1012010

Muskel

 

1012020

Fett

 

1012030

Lever

 

1012040

Njure

 

1012050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1012990

Övriga (2)

 

1013000

c)

får

 

1013010

Muskel

 

1013020

Fett

 

1013030

Lever

 

1013040

Njure

 

1013050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1013990

Övriga (2)

 

1014000

d)

get

 

1014010

Muskel

 

1014020

Fett

 

1014030

Lever

 

1014040

Njure

 

1014050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1014990

Övriga (2)

 

1015000

e)

hästdjur

 

1015010

Muskel

 

1015020

Fett

 

1015030

Lever

 

1015040

Njure

 

1015050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1015990

Övriga (2)

 

1016000

f)

fjäderfä

 

1016010

Muskel

 

1016020

Fett

 

1016030

Lever

 

1016040

Njure

 

1016050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1016990

Övriga (2)

 

1017000

g)

andra hägnade landlevande djur

 

1017010

Muskel

 

1017020

Fett

 

1017030

Lever

 

1017040

Njure

 

1017050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

 

1017990

Övriga (2)

 

1020000

Mjölk

0,01  (*1)

1020010

Nötkreatur

 

1020020

Får

 

1020030

Get

 

1020040

Häst

 

1020990

Övriga (2)

 

1030000

Fågelägg

0,01  (*1)

1030010

Tamhöna

 

1030020

Anka

 

1030030

Gås

 

1030040

Vaktel

 

1030990

Övriga (2)

 

1040000

Honung och andra biodlingsprodukter (7)

0,05  (*1)

1050000

Amfibier och reptiler

0,01  (*1)

1060000

Landlevande ryggradslösa djur

0,01  (*1)

1070000

Vilda landlevande ryggradsdjur

0,01  (*1)

1100000

PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG - FISK, FISKERIPRODUKTER OCH ANDRA LIVSMEDEL FRÅN HAV OCH INSJÖAR (8)

 

1200000

PRODUKTER ELLER DELAR AV PRODUKTER SOM ANVÄNDS ENBART TILL FODERPRODUKTION (8)

 

1300000

BEARBETADE LIVSMEDELSPRODUKTER (9)

 


(*1)  Analytisk bestämningsgräns.

(1)  Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.”


15.1.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/13


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/59

av den 14 januari 2019

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Gällande åtgärder

(1)

I november 2012 införde rådet, efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) och på grundval av genomförandeförordning (EU) nr 1039/2012 (2) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull), en slutgiltig antidumpningstull på import av aluminiumradiatorer, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 7615 10 10, ex 7615 10 80, ex 7616 99 10 och ex 7616 99 90 (Taric-nummer 7615101010, 7615108010, 7616991091, 7616999001 och 7616999091) och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(2)

Genom förordningen om slutgiltig tull infördes antidumpningstullsatser på mellan 12,6 % och 56,2 % på import från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, 21,2 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 61,4 % för alla andra företag i Folkrepubliken Kina.

1.2   Inledande av en översyn vid giltighetens utgång

(3)

Den 15 februari 2017 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut gällande antidumpningsåtgärder på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina i Europeiska unionens officiella tidning (3).

(4)

Den 30 juni 2017 ingav International Association of Aluminium Radiator Manufacturers Limited Liability Consortium (AIRAL S.c.r.l.) (nedan kallad sökanden), vars medlemmar svarar för mer än 25 % av den totala produktionen av aluminiumradiatorer i Europeiska unionen (nedan kallad unionen) en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Sökanden motiverade sin begäran med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta och att skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

(6)

Efter att ha fastställt att bevisningen var tillräcklig för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång offentliggjorde kommissionen den 9 november 2017 ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

1.3   Berörda parter

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades alla berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade särskilt sökanden, kända unionstillverkare och deras organisationer, kända importörer av aluminiumradiatorer i EU och kända exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att samarbeta.

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den avsåg att använda Ryssland som ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 i grundförordningen. Kommissionen uppgav även att det enligt de uppgifter den hade tillgång till kan finnas andra tillverkare som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden i Turkiet, Taiwan, Malaysia, Iran, Argentina och Ukraina.

(9)

Kommissionen informerade tillverkare i Ryssland om inledandet och uppmanade dem att delta. Kommissionen meddelade även myndigheterna i Argentina, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Iran, Japan, Malaysia, Ryssland, Schweiz, Taiwan, Förenta staterna, Turkiet och Ukraina om inledandet av undersökningen och begärde information om tillverkningen och försäljningen av aluminiumradiatorer samt kontaktuppgifter till alla relevanta tillverkare i dessa länder.

(10)

Alla berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

1.3.1   Stickprovsförfarande

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.3.1.1   Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(12)

Kommissionen angav i tillkännagivandet om inledande att den preliminärt hade valt ut ett antal unionstillverkare.

(13)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet utifrån den största representativa försäljningsvolym som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(14)

Det preliminära urvalet bestod av fyra unionstillverkare som svarade för omkring 80 % av unionsindustrins totala försäljning. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, och inga synpunkter mottogs.

1.3.1.2   Stickprovsförfarande avseende importörer

(15)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen importörer och deras intresseorganisationer att ge sig till känna och lämna de uppgifter som kommissionen behövde för att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval. Två importörer gav sig till känna. På grund av det begränsade antal företag som det rörde sig om ansågs ett stickprovsurval onödigt.

1.3.1.3   Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom de kinesiska myndigheterna att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(17)

Inga exporterande tillverkare i Kina lämnade den information till grund för stickprovsförfarandet som efterfrågades i bilaga I till tillkännagivandet om inledande.

1.3.2   Användare

(18)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen användarna, deras intresseorganisationer och representativa konsumentorganisationer att ge sig till känna och samarbeta. Inga användare i unionen eller deras intresseorganisationer gav sig till känna.

1.3.3   Frågeformulär och kontrollbesök

(19)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla nedanstående parter och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(20)

Dessa omfattade de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet, sökanden, de två samarbetsvilliga importörerna samt tillverkare i Argentina, Iran, Japan, Malaysia, Ryssland, Schweiz, Taiwan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina.

(21)

Svar på frågeformuläret togs emot från de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet, en importör, sökanden och en tillverkare i Ukraina.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada samt för att avgöra om bibehållandet av antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse.

(23)

Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

a)

Unionstillverkare:

Fondital, Brescia, Italien

Global Radiatori, Brescia, Italien

Radiatori 2000, Bergamo, Italien

Armatura, Kraków, Polen

b)

Importörer i EU:

Hydroland, Kraków, Polen

c)

Tillverkare i ett jämförbart land

San Teh Raj, Odessa, Ukraina.

1.4   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(24)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2016–30 september 2017 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller).

(25)

Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2014 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(26)

Den produkt som berörs av översynen vid giltighetstidens utgång är samma produkt som den som definieras i den ursprungliga undersökningen, dvs. aluminiumradiatorer och element eller sektioner som sådana radiatorer består av, oavsett om elementen eller sektionerna är sammansatta eller inte, med undantag av elradiatorer samt element och sektioner av dessa, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 7615 10 10, ex 7615 10 80, ex 7616 99 10 och ex 7616 99 90 (Taric-nummer 7615101010, 7615108010, 7616991091, 7616999001 och 7616999091) och med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad den berörda produkten).

2.2   Likadan produkt

(27)

Undersökningen visade att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Den berörda produkten.

Den produkt som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Ukraina, som är det land som användes som jämförbart land.

Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(28)

Kommissionen fastställde att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

3.1   Sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

(29)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det för närvarande förekom dumpning och om denna dumpning i så fall sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna beträffande import från Kina skulle upphöra att gälla.

3.1.1   Jämförbart land

(30)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen ska normalvärdet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. Det var därför nödvändigt att välja ut ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(31)

I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen berörda parter om att den avsåg att använda Ryssland som lämpligt jämförbart land och inbjöd berörda parter att komma med synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(32)

Kommissionen bad 60 tillverkare av den likadana produkten i Argentina, Iran, Japan, Malaysia, Ryssland, Schweiz, Taiwan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina att lämna uppgifter.

(33)

Kommissionen fick endast ett svar, som kom från en tillverkare i Ukraina (San Teh Raj).

(34)

Eftersom inga andra svar mottogs, och eftersom den ukrainska marknaden på grundval av dess storlek anses vara en lämplig representativ marknad för detta syfte, beslutades att Ukraina är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 i grundförordningen.

3.1.2   Normalvärde

(35)

De uppgifter som mottogs från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet användes som grund för fastställandet av normalvärdet för Kina, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(36)

Kommissionen undersökte först om den totala volymen av tillverkarens försäljning på hemmamarknaden i det jämförbara landet var representativ. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden utgör minst 5 % av den totala exportvolymen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden. På grundval av detta ansågs tillverkarens totala försäljningsvolym i det jämförbara landet vara representativ.

(37)

Enligt uppgifter från sökanden finns det inte någon tydlig grund för att fastställa produkttypen på grundval av de fem Taric-nummer som omfattas av undersökningen. I själva verket är produktbeskrivningen identisk för alla de fem Taric-numren, nämligen ”Aluminiumradiatorer och element eller sektioner som sådana radiatorer består av, oavsett om elementen eller sektionerna är sammansatta eller inte”. Ingen ytterligare åtskillnad görs på Taric-nivå. Skillnaden mellan de fem Taric-numren orsakas av andra kriterier, däribland slutanvändningen och tillverkningsmetoden. Exempelvis omfattas en radiator som är avsedd för hushållsbruk av tulltaxenummer 7615. Om samma radiator används i en kommersiell byggnad eller en industribyggnad omfattas den av tulltaxenummer 7616. Prestandabaserade kriterier som radiatorns effekt eller elementets mått och vikt ingår inte i tullklassificeringen.

(38)

På grundval av detta beslutade kommissionen att ett vägt genomsnittligt normalvärde skulle fastställas.

(39)

För detta ändamål definierade kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden för att avgöra om den faktiska försäljningen på hemmamarknaden kunde användas för beräkningen av normalvärdet.

(40)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

a)

försäljningsvolymen, vid försäljning till nettopriser som är lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen, och

b)

om det vägda genomsnittliga försäljningspriset är lika med eller högre än tillverkningskostnaden per enhet.

(41)

Analysen av den inhemska försäljningen visade att mer än 80 % av försäljningen var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Normalvärdet beräknades därför som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden.

3.1.3   Exportpris

(42)

Kommissionen mottog inte något svar på frågeformuläret från de exporterande tillverkarna i Kina. På grund av det bristande samarbetet underrättade kommissionen de exporterande tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna om att kommissionen, om de exporterande tillverkarna inte visade tillräcklig samarbetsvilja, skulle kunna träffa sina avgöranden på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Kommissionen betonade även att en slutsats som grundas på tillgängliga uppgifter kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för de berörda parterna än om de hade samarbetat. Inga synpunkter inkom. Kommissionen fastställde därför exportpriset på grundval av importstatistik från Eurostat (Comext).

(43)

Som anges i skäl (37) finns det ingen tydlig grund för att fastställa vilka produkttyper som klassificeras enligt de fem Taric-nummer som omfattas av undersökningen. Därför fastställdes ett vägt genomsnittligt exportpris för alla aluminiumradiatorer som importeras från Kina.

3.1.4   Jämförelse

(44)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik.

(45)

Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Normalvärdet justerades uppåt med 4–6 % för att täcka icke-återbetalningsbara kostnader för mervärdesskatt, och exportpriset justerades neråt med 4–6 % för att täcka försäkrings- och fraktkostnader.

3.1.5   Dumpningsmarginal

(46)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga priset för all export till unionen i enlighet med artiklarna 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(47)

På grundval av detta fastställde kommissionen en dumpningsmarginal, uttryckt i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, på över 15 %.

3.2   Importens utveckling om åtgärderna upphävs

(48)

Med hänvisning till slutsatsen att dumpning förekom under översynsperioden analyserade kommissionen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas. Följande faktorer analyserades: Den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft.

(49)

Som en följd av den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Kina grundades undersökningen av sannolikheten för fortsatt dumpning för att bedöma importens utveckling om åtgärderna upphävs på de uppgifter som kommissionen hade tillgång till, dvs. de uppgifter som lämnats i begäran om översyn och information från andra tillgängliga oberoende källor, däribland officiell importstatistik och uppgifter som erhållits av de berörda parterna under undersökningen. De uppgifter som lämnades i samband med begäran omfattade en undersökning som utförts av ett kinesiskt konsultföretag och en rapport (5) med titeln Overcapacity in China, som publicerats av Europeiska unionens handelskammare i Kina. De berörda parterna ifrågasatte inte de uppgifter som lämnats av sökanden i detta avseende. Kommissionen kunde inte finna några belägg som motsade dessa uppgifter.

3.2.1   Outnyttjad kapacitet i Kina

(50)

I undersökningen analyserades storleken på Kinas outnyttjade kapacitet för aluminiumradiatorer inom ramen för två olika scenarier. Beroende på vilket av de två scenarierna som används uppgår den outnyttjade kapaciteten till antingen 27,5 miljoner element eller 112,5 miljoner element. Oavsett vilket scenario som används är den outnyttjade kapaciteten för aluminiumradiatorer betydande, då den antingen motsvarar omkring 94 % eller omkring 386 % av unionens totala konsumtion (se skäl (62)).

(51)

I den rapport som offentliggjorts av Europeiska unionens handelskammare i Kina analyserades den outnyttjade kapaciteten hos den kinesiska aluminiumindustrin i allmänhet. Enligt denna rapport hade den outnyttjade kapaciteten fördubblats under åren 2008–2015, från nästan 5 miljoner ton till nästan 10 miljoner ton. Det är därför uppenbart att de kinesiska tillverkarna av aluminiumradiatorer hade kunnat anskaffa ytterligare kvantiteter av aluminium om de ville öka sin tillverkning.

(52)

Varken enkäten eller undersökningen visade på någon betydande ökning av efterfrågan på den inhemska marknaden i Kina inom den närmaste framtiden. Detsamma gäller för den kinesiska exporten till andra tredjeländer, eftersom det inte finns några uppgifter som tyder på att det skulle finnas någon kraftig ökning av efterfrågan på aluminiumradiatorer i världen.

(53)

Därför, och i avsaknad av andra uppgifter, anser kommissionen att varken den inhemska efterfrågan eller efterfrågan globalt sett kommer att kunna uppta den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina.

3.2.2   Unionsmarknadens attraktionskraft

(54)

För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller priserna.

(55)

Kommissionen analyserade uppgifter om export från Kina till tredjeländer på åttasiffrig nivå under översynsperioden. Sådana exportpriser ansågs emellertid inte vara representativa för priserna på aluminiumradiatorer, eftersom klassificeringarna på den nivån omfattade ett stort antal produkter utöver den berörda produkten som tillsammans överskred importvolymen av aluminiumradiatorer med råge (minst 100 gånger). Därför innehåller den kinesiska exportstatistiken inte avgörande bevis för de kinesiska exportpriserna på andra marknader.

(56)

I avsaknad av avgörande uppgifter om priserna till tredjeländer, till följd av de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja, grundade kommissionen sina slutsatser på uppgifterna i begäran om översyn, i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen.

(57)

Med tanke på den betydande outnyttjade kapaciteten hos de kinesiska exporterande tillverkarna och mättnaden av vissa befintliga marknader hade de kinesiska exporterande tillverkarna sannolikt riktat sin outnyttjade kapacitet mot unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna skulle ha upphävts. I rapporten Overcapacity in China betonas dessutom att den kinesiska regeringens politik främjar exporten genom ekonomiskt stöd och skatteförmåner, vilket ökar attraktionskraften för unionsmarknaden och andra exportmarknader.

(58)

Kinas betydande exportvolymer och marknadsandelar under den ursprungliga undersökningsperioden och den fortsatta exporten av aluminiumradiatorer från Kina till unionsmarknaden i lägre men fortfarande betydande volymer gör att kommissionen drar slutsatsen att unionsmarknaden är attraktiv för kinesiska tillverkare av aluminiumradiatorer. Dessutom fortsätter de kinesiska exportpriserna att dumpas (se skäl (47)) så att de väsentligt underskrider unionsindustrins försäljningspriser (se skäl (76)). Med tanke på den enorma outnyttjade kapaciteten i Kina och den låga nivån på de kinesiska priserna är det mycket sannolikt att importen kommer att öka avsevärt om antidumpningsåtgärderna upphävs.

3.2.3   Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(59)

På grundval av ovanstående, i synnerhet med tanke på den dumpningsmarginal som fastställdes under översynsperioden, den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, förväntar kommissionen sig att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna upphävs och att betydande kvantiteter av dumpad export skulle komma in på unionsmarknaden. Det anses därför vara sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om de nuvarande antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

4.   SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA

4.1   Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(60)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av sex tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

4.2   Inledande anmärkningar

(61)

Skadan har bedömts utifrån uppgifter om tendenser när det gäller produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet och tillväxt som samlats in för hela unionsindustrin samt uppgifter om tendenser för priser, lönsamhet, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital och investeringar, lager, räntabilitet och löner som samlats in för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

4.3   Förbrukningen i unionen

(62)

Kommissionen fastställde unionens konsumtion genom att räkna samman

a)

den verifierade försäljningen i unionen för de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet,

b)

försäljningen i unionen för de samarbetsvilliga unionstillverkare som inte ingick i urvalet, enligt uppgifter som erhölls från begäran om översyn och från sökanden, och

c)

den import som rapporterats av Eurostat.

(63)

Unionens konsumtion av aluminiumradiatorer utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Unionens konsumtion

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Total konsumtion i unionen (element)

24 042 569

25 768 567

27 283 660

27 960 430

Index (2014 = 100)

100

107

113

116

Källa: Eurostat, sökanden och svar på frågeformulär.

(64)

Unionens konsumtion ökade gradvis med 16 % under skadeundersökningsperioden. En analys från år till år visar att denna gradvisa ökning ägt rum under hela perioden, men att den var snabbare mellan 2014 och 2015 för att därefter stabiliseras mellan 2016 och slutet av översynsperioden.

4.4   Import från Kina

4.4.1   Volym och marknadsandel för importen från Kina

(65)

Kommissionen fastställde importvolymen för aluminiumradiatorer från Kina till unionen på grundval av uppgifter från Eurostat och marknadsandelarna för importen genom att jämföra dessa importvolymer med unionens konsumtion enligt tabell 1.

(66)

Importen av aluminiumradiatorer från Kina till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandelar

 

2014

2015

2016

2017

Importvolym från Kina (element)

1 652 979

456 581

983 268

746 354

Index (2014 = 100)

100

28

59

45

Marknadsandel för importen från Kina (i %)

7

2

4

3

Källa: Eurostat.

(67)

Importen från Kina nådde sin högsta nivå 2014, föll kraftigt under 2015, återhämtades under 2016 för att sedan minska igen under översynsperioden. Mot bakgrund av ökningen av unionens konsumtion under samma period föll marknadsandelen för importen från Kina från en toppnotering på 7 % till en lägsta nivå på 3 % i slutet av översynsperioden.

(68)

Det är emellertid relevant för analysen av skadan att notera att importen från Kina till unionen fortsatte, med betalade tullavgifter, under hela skadeundersökningsperioden.

4.4.2   Priser på importen från Kina

(69)

Kommissionen använde de priser på importvaror från Kina som rapporterats av Eurostat.

(70)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Priser vid import från Kina

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Priser vid import från Kina

(EUR per element)

2,47

3,29

3,28

3,37

Index (2014 = 100)

100

133

133

136

Källa: Eurostat.

(71)

Priserna vid import från Kina ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden, och den största ökningen skedde mellan 2014 och 2015.

(72)

Trots att priset per enhet vid import från Kina ökade underskadeundersökningsperioden var det genomsnittliga priset per enhet vid import från Kina betydligt lägre än såväl unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet som den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet enligt tabell 7. Detta ledde till ett kraftigt pristryck på unionens försäljningspriser.

4.4.3   Prisunderskridande

(73)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

a)

det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och

b)

uppgifter från Eurostat om importen av aluminiumradiatorer från Kina uttryckta i cif-pris, justerat till ett landningspris, inklusive ett belopp för antidumpningstull.

(74)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av det genomsnittliga pris som unionstillverkarna i urvalet tog ut under översynsperioden.

(75)

För importen från Kina visade jämförelsen en genomsnittlig underskridandemarginal på 19,3 % på unionsmarknaden under översynsperioden.

4.5   Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1   Allmänna kommentarer

(76)

I enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen granskade kommissionen den dumpade importens inverkan på unionsindustrin genom att bedöma alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(77)

Såsom anges i skäl (12) tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(78)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(79)

Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna utifrån uppgifterna i begäran om översyn, de uppgifter som lämnats av sökanden och de kontrollerade frågeformulärssvaren från unionstillverkarna i urvalet. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare.

(80)

Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna utifrån de kontrollerade uppgifterna i frågeformulärssvaren från unionstillverkarna i urvalet.

(81)

Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(82)

De makroekonomiska indikatorerna är: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning och produktivitet.

(83)

De mikroekonomiska indikatorerna är: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2   Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(84)

Unionsindustrins totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Unionstillverkarnas produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Produktionsvolym (element)

46 693 417

42 280 155

41 857 954

41 449 917

Index (2014 = 100)

100

91

90

89

Produktionskapacitet (element)

93 110 159

93 279 192

84 940 419

82 263 333

Index (2014 = 100)

100

100

91

88

Kapacitetsutnyttjande (i %)

50

45

49

50

Index (2014 = 100)

100

90

98

100

Källa: Eurostat, sökanden och svar på frågeformulär.

(85)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. En analys från år till år visar att den först minskade med 9 % under 2015 för att därefter ligga på en relativt stabil nivå mellan 2015 och slutet av översynsperioden.

(86)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket visade att unionsindustrin kunde minska kapaciteten för att hantera minskningen av produktionen under perioden.

(87)

Kapacitetsutnyttjandet låg på en låg nivå under hela skadeundersökningsperioden, men efter en minskning 2015 återgick utnyttjandet till 2014 års nivå i slutet av översynsperioden.

4.5.2.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(88)

Unionsindustrins försäljningsvolym i unionen och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Unionstillverkarnas försäljningsvolym och marknadsandel

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Försäljningsvolym i unionen (element)

21 445 218

25 083 295

25 938 789

26 681 081

Index (2014 = 100)

100

117

121

124

Marknadsandel (i %)

89

97

95

95

Index (2014 = 100)

100

109

107

107

Källa: Eurostat, sökanden och svar på frågeformulär.

(89)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden ökade under skadeundersökningsperioden med cirka 24 %, eller betydligt mer än ökningen av konsumtionen på unionsmarknaden under samma period.

(90)

Unionsindustrins marknadsandel ökade från 89 % till 95 % under skadeundersökningsperioden, till följd av ökningen av unionens konsumtion och minskningen av importen efter 2014.

4.5.2.3   Tillväxt

(91)

Unionens konsumtion ökade under skadeundersökningsperioden med 16 %, samtidigt som unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 24 %, vilket gjorde att unionsindustrins marknadsandel ökade samtidigt som det fortfarande fanns utrymme på marknaden för import från Kina och andra länder.

4.5.2.4   Sysselsättning och produktivitet

(92)

Sysselsättningen och produktiviteten i unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Unionstillverkarnas sysselsättning och produktivitet

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Antal anställda

1 387

1 306

1 313

1 323

Index (2014 = 100)

100

94

95

95

Produktivitet (element per anställd)

34 676

32 365

31 869

31 379

Index (2014 = 100)

100

93

92

90

Källa: Eurostat, sökanden och svar på frågeformulär.

(93)

På grund av den minskade produktionen minskade även sysselsättningen inom unionsindustrin med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(94)

På grund av produktionsminskningen under samma period sjönk emellertid även unionsindustrins produktivitet under perioden.

4.5.3   Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1   Priser och faktorer som påverkar priserna

(95)

De genomsnittliga priser som togs ut av unionstillverkarna i urvalet vid försäljning till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Genomsnittliga försäljningspriser i unionen och kostnad per enhet

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen (euro per element)

5,7

5,7

5,7

5,7

Index (2014 = 100)

100

100

100

100

Tillverkningskostnad per enhet (euro per element)

5,2

5,5

5,4

5,2

Index (2014 = 100)

100

106

103

101

Källa: Svar på frågeformuläret.

(96)

Unionsindustrins genomsnittliga pris per enhet vid försäljning till icke-närstående kunder i unionen låg stabilt på 5,7 euro per element under skadeundersökningsperioden.

(97)

Den genomsnittliga tillverkningskostnaden inom unionsindustrin ökade en aning med 1 % under skadeundersökningsperioden, genom att först öka med 6 % under 2015 för att sedan minska med 5 % mellan 2015 och slutet av översynsperioden.

4.5.3.2   Arbetskraftskostnader

(98)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro per anställd)

32 242

32 604

32 880

32 086

Index (2014 = 100)

100

101

102

100

Källa: Svar på frågeformuläret.

(99)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd i unionsindustrin ökade något under skadeundersökningsperioden.

4.5.3.3   Lager

(100)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Utgående lager (element)

4 379 462

3 735 054

4 234 495

3 613 428

Index (2014 = 100)

100

85

97

83

Utgående lager uttryckt i procent (%) av produktionen

12,6

12,2

14,2

12,1

Index (2014 = 100)

100

98

113

96

Källa: Svar på frågeformuläret.

(101)

Nivån på unionsindustrins utgående lager minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. Under denna period motsvarade lagernivåerna mellan 12 % och 14 % av produktionen.

4.5.3.4   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(102)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen.

(103)

Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2014

2015

2016

Översynsperioden

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)

5,4

3,1

4,4

6,8

Index (2014 = 100)

100

58

81

125

Kassaflöde (miljoner euro)

10

14

12

24

Index (2014 = 100)

100

140

120

240

Investering (miljoner euro)

14

16

25

8

Index (2014 = 100)

100

114

179

57

Räntabilitet (i %)

49

5

12

32

Index (2014 = 100)

100

11

24

65

Källa: Svar på frågeformuläret.

(104)

Unionsindustrins lönsamhet minskade mellan 2014 och 2016, men återhämtade sig under översynsperioden.

(105)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sina verksamheter. Nettokassaflödet ökade med 143 % mellan 2014 och slutet av översynsperioden.

(106)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins årliga investeringar i den likadana produkten med 43 % på grund av minskningen av produktionen.

(107)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Unionsindustrins räntabilitet minskade under skadeundersökningsperioden från 49 % till 32 % utan någon genomgående tendens från år till år.

4.5.4   Slutsats beträffande unionsindustrins situation

(108)

Undersökningen visade att de flesta av skadeindikatorerna utvecklades positivt och att unionsindustrins ekonomiska situation förbättrades under skadeundersökningsperioden.

(109)

Unionsindustrin kunde öka sin marknadsandel med befintliga åtgärder och se till att kassaflödet och räntabiliteten återgick till tidigare nivåer.

(110)

Unionsindustrins lönsamhet ökade under skadeundersökningsperioden så att den bara låg 0,6 % under vinstmålet i den ursprungliga undersökningen. Det bör noteras att vinstmålet fastställdes under ett år då den kinesiska marknadsandelen var 13 % och att andelen nu är 3 %.

(111)

Unionsindustrin minskade emellertid produktionen, sysselsättningen och investeringarna och fortsatte sin verksamhet med lågt kapacitetsutnyttjande.

(112)

Trots denna tendens fastslog kommissionen, efter en övergripande bedömning av skadefaktorerna, att unionsindustrin hade förbättrat sin finansiella situation avsevärt och till stor del återhämtat sig från den väsentliga skada som kommissionen påvisade i den ursprungliga undersökningen.

4.6   Sannolikhet för återkommande skada

(113)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida väsentlig skada från importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla. Undersökningen har visat att den kinesiska importen skedde till dumpade prisnivåer under översynsperioden (skäl (46)) och att det fanns en sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts upphöra (skäl (60)).

(114)

För att fastställa sannolikheten för återkommande skada om åtgärderna mot Kina hade upphävts analyserade kommissionen i) den outnyttjade kapaciteten i Kina, ii) unionsmarknadens attraktionskraft och iii) den kinesiska importens inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

Outnyttjad kapacitet i Kina

(115)

Av skälen (52)–(57) ovan framgår att unionen fortfarande är en attraktiv marknad för Kina och att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten avsevärt överstiger unionens totala konsumtion under översynsperioden. Dessutom, såsom anges i skäl (52), fanns det inga uppgifter som visade någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan i Kina eller på någon annan marknad i ett tredjeland inom en nära framtid. Kommissionen drog därför slutsatsen att efterfrågan på den inhemska marknaden i Kina eller på marknader i andra tredjeländer inte kunde absorbera den tillgängliga outnyttjade kapaciteten, vilken sannolikt skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla.

Unionsmarknadens attraktionskraft

(116)

Omfattningen av importen från Kina till unionen under hela skadeundersökningsperioden visar att unionsmarknaden trots de gällande åtgärderna är attraktiv för kinesiska importvaror. Den kinesiska importens marknadsandel var 24 % under den ursprungliga undersökningsperioden (2010–2011), vilket visar vilken nivå importen från Kina kan uppnå om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(117)

Utan antidumpningstullarna hade importen från Kina underskridit unionens försäljningspriser med 28,3 % under översynsperioden. Detta visar var prisnivåerna för importen från Kina sannolikt hade legat om åtgärderna skulle upphävas. Därför är det sannolikt att pristrycket på unionsmarknaden skulle öka om åtgärderna upphävs, vilket skulle leda till att unionsindustrin åter skulle drabbas av väsentlig skada.

(118)

Om åtgärder saknas kommer de kinesiska exporterande tillverkarna därför troligtvis att öka sin närvaro på unionsmarknaden, både när det gäller importvolymer och marknadsandelar, till dumpade priser som väsentligt underskrider unionsindustrins försäljningspriser.

Påverkan på unionsindustrin

(119)

Om åtgärderna upphävs kommer unionsindustrin inte att kunna bibehålla sin försäljningsvolym och marknadsandel i förhållande till lågprisimporten från Kina. Det är mycket sannolikt att den kinesiska marknadsandelen skulle öka kraftigt om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. En minskning av försäljningsvolymen hade lett till ett ännu lägre kapacitetsutnyttjande och en ökning av den genomsnittliga tillverkningskostnaden. Detta skulle i sin tur leda till en försämring av unionsindustrins finansiella situation och i synnerhet en minskning av lönsamheten.

(120)

Om åtgärderna upphör att gälla kommer det sannolikt att ha negativa konsekvenser för unionsindustrin, särskilt när det gäller sysselsättningen. Redan under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrin den produktrelaterade sysselsättningen. Ett upphörande av åtgärderna kan förorsaka en nedstängning av hela tillverkningsenheter.

(121)

Därför kan man dra slutsatsen att det är mycket sannolikt att ett upphörande av gällande åtgärder skulle leda till återkommande skada från kinesisk import och att den redan bräckliga situationen för unionsindustrin sannolikt skulle förvärras.

Slutsats

(122)

Ett upphävande av åtgärderna skulle med största sannolikhet innebära en betydande ökning av dumpad import från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är mycket sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna upphävs.

5.   UNIONENS INTRESSE

(123)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet.

(124)

Kommissionen baserade fastställandet av unionens intresse på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna sina synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(125)

På denna grundval undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

5.1   Unionsindustrins intresse

(126)

De gällande åtgärderna har gjort det möjligt för unionsindustrin att börja återhämta sig från tidigare dumpning, men industrin har fortfarande inte kunnat öka sitt kapacitetsutnyttjande eller uppnå sina målvinstmarginaler.

(127)

Samtidigt konstaterade kommissionen också att unionsindustrins situation sannolikt skulle försämras om åtgärderna mot Kina tilläts upphöra att gälla.

(128)

Därför drog kommissionen slutsatsen att fortsatta åtgärder mot Kina skulle gynna unionsindustrin.

5.2   Importörernas intresse

(129)

Kommissionen skickade ut frågeformulär till de två samarbetsvilliga importörerna. Som anges ovan svarade en importör på frågeformuläret, och denna importör kontrollerades. Inga andra importörer gav sig till känna.

(130)

Efter införandet av tullarna kunde den samarbetsvilliga importören hitta en konkurrenskraftig källa till den likadana produkten på annat håll. Dessa radiatorer är aningen dyrare, men de tillverkas närmare unionsmarknaden och är därför lättare att få tag på. Detta gör att importörens lagringskostnader och ledtider minskar, vilket i sin tur uppskattas av importörens kunder.

(131)

Kommissionen drog slutsatsen att det inte finns några tecken på att upprätthållandet av åtgärderna skulle ha någon negativ inverkan på importörerna som vägde tyngre än åtgärdernas positiva effekter på unionsindustrin.

5.3   Användarnas intresse

(132)

Såsom anges ovan gav sig inga användare i unionen till känna efter inledandet av denna översyn eller samarbetade i denna undersökning på annat sätt.

(133)

Aluminiumradiatorer är en konsumentprodukt som tillverkas genom extrudering eller pressgjutning. Radiatorer köps in av distributörer och stora detaljhandelsorganisationer som sedan säljer dem vidare för montering.

(134)

Dessa användare har möjlighet att lägga över hela eller nästan hela den prisökning som tullsatsen leder till på slutanvändarna, eftersom sådana åtgärder inte har någon betydande effekt för de sistnämnda.

(135)

Detta bekräftades i denna översyn, då det inte framkom någonting av undersökningen som motsade denna ursprungliga slutsats för perioden efter det att de gällande åtgärderna infördes.

(136)

Trots att åtgärderna har varit i kraft sedan 2012 fortsatte dessutom användarna i unionen att anskaffa sina varor från Kina och andra länder. Inga användare samarbetade under översynsperioden.

(137)

På denna grund, och i linje med slutsatserna i den ursprungliga undersökningen, drog kommissionen slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon betydande negativ inverkan på användarna.

5.4   Slutsats om unionens intresse

(138)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl att anta att det inte ligger i unionens intresse att upprätthålla de befintliga antidumpningsåtgärderna beträffande import av aluminiumradiatorer med ursprung i Kina.

6.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(139)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Inga synpunkter eller inlagor, eller begäranden om att bli hörda, mottogs.

(140)

Av de ovanstående övervägandena följer att de antidumpningsåtgärder mot import av aluminiumradiatorer med ursprung i Kina som infördes genom förordningen om slutgiltig tull, i dess ändrade lydelse genom genomförandeförordningen, bör bibehållas.

(141)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning gäller endast import av den berörda produkten som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, ska inte omfattas av dessa tullsatser utan i stället av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(142)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör omedelbart sändas till kommissionen (6) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på den inhemska marknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- och försäljningsenheterna. Denna förordning kommer, om lämpligt, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(143)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) 2016/1036 avgav inget yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av aluminiumradiatorer och element eller sektioner som sådana radiator består av, oavsett om elementen eller sektionerna är sammansatta eller inte, med undantag av elradiatorer samt element och sektioner av dessa, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 7615 10 10, ex 7615 10 80, ex 7616 99 10 och ex 7616 99 90 (Taric-nummer 7615101010, 7615108010, 7616991091, 7616999001 och 7616999091) och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

Företag

Tullsats (i %)

Taric-tilläggsnummer

Zhejiang Flyhigh Metal Products Co., Ltd

12,6

B272

Metal Group Co., Ltd

56,2

B273

Sira (Tianjin) Aluminium Products Co. Ltd

14,9

B279

Sira Group (Tianjin) Heating Radiators Co. Ltd

14,9

B280

Företag som förtecknas i bilaga I

21,2

 

Alla övriga företag

61,4

B999

3.   Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag som anges i punkt 2 ska förutsätta att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för alla övriga företag tillämpas.

4.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Om en ny exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen som visar att företaget

a)

inte exporterade den produkt som avses i punkt 1 till unionen under perioden från och med den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011,

b)

inte är närstående någon exportör eller tillverkare i Folkrepubliken Kina som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införs genom denna förordning,

c)

faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden,

får kommissionen ändra bilaga I genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren i förteckningen över samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet vid den ursprungliga undersökningen och som således omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på 21,2 %.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  EUT L 310, 9.11.2012, s. 1.

(3)  EUT C 48, 15.2.2017, s. 10.

(4)  EUT C 377, 9.11.2017, s. 11.

(5)  Overcapacity in China – An Impediment to the Party's Reform Agenda, Roland Berger, Europeiska unionens handelskammare i Kina, 2016

(6)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, 1049 Bryssel, Belgien.


BILAGA I

Företagets namn

Taric-tilläggsnummer

Jinyun Shengda Industry Co., Ltd

B274

Ningbo Ephraim Radiator Equipment Co., Ltd

B275

Ningbo Everfamily Radiator Co., Ltd

B276

Ningbo Ningshing Kinhil Industrial Co., Ltd

B277

Ningbo Ninhshing Kinhil International Co., Ltd

B278

Yongkang Jinbiao Machine Electric Co., Ltd

B281

Yongkang Sanghe Radiator Co., Ltd

B282

Zhejiang Aishuibao Piping Systems Co., Ltd

B283

Zhejiang Botai Tools Co., Ltd

B284

Zhejiang East Industry Co., Ltd

B285

Zhejiang Guangying Machinery Co., Ltd

B286

Zhejiang Kangfa Industry & Trading Co., Ltd

B287

Zhejiang Liwang Industrial and Trading Co., Ltd

B288

Zhejiang Ningshuai Industry Co., Ltd

B289

Zhejiang Rongrong Industrial Co., Ltd

B290

Zhejiang Yuanda Machinery & Electrical Manufacturing Co., Ltd

B291


BILAGA II

På den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 ska det finnas en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan, utformad på följande sätt:

(1)

Tjänstemannens namn och befattning vid den enhet som utfärdat fakturan.

(2)

Följande försäkran:

 

”Jag intygar härmed att de (volym) aluminiumradiatorer och element eller sektioner som sådana radiatorer består av som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och registrerade säte) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.

 

Datum och namnteckning”.


BESLUT

15.1.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/31


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/60

av den 11 januari 2019

om ändring av beslut 2009/866/EG och 2010/419/EU, genomförandebeslut 2012/651/EU och (EU) 2016/1685 vad gäller företrädaren för innehavaren av godkännandet

[delgivet med nr C(2019) 15]

(Endast de franska och nederländska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 9.2 och 21.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom skrivelser av den 15 februari och den 28 mars 2017 begärde Syngenta Crop Protection AG att kommissionen, till följd av en omorganisation av Syngentakoncernen, skulle överföra samtliga godkännanden av och pågående ansökningar avseende genetiskt modifierade produkter från företagets nuvarande företrädare Syngenta France SAS till företrädaren Syngenta Crop Protection NV/SA, Belgien.

(2)

Kommissionen informerade Syngenta Crop Protection AG om att både Syngenta France SAS och Syngenta Crop Protection NV/SA, Belgien, genom skrivelser skulle bekräfta att de godkände dessa överföringar för att kommissionen skulle göra överföringarna. Kommissionen tog emot dessa skrivelser den 1 mars 2018.

(3)

Genomförandet av den begärda ändringen kräver en ändring av beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade produkter för vilka Syngenta Crop Protection AG innehar godkännandet. Särskilt följande beslut bör ändras: kommissionens beslut 2009/866/EG (2) och 2010/419/EU (3), kommissionens genomförandebeslut 2012/651/EU (4) och (EU) 2016/1685 (5).

(4)

De föreslagna ändringarna av besluten om godkännande är av rent administrativ karaktär och föranleder ingen ny bedömning av de berörda produkterna.

(5)

Med beaktande av pågående ansökningar för vilka Syngenta Crop Protection AG är sökande, kommer den begärda ändringen att formaliseras vid tidpunkten för antagandet av de motsvarande godkännandena.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av beslut 2009/866/EG

Beslut 2009/866/EG ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 6 ska ”Syngenta Seeds S.A.S., Frankrike” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Belgien”.

2.

I artikel 8 ska ”Syngenta Seeds S.A.S., Chemin de l'Hobit 12, BP 27, 31790 Saint-Sauveur, FRANKRIKE” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, BELGIEN”.

3.

I led a i bilagan ska namnet ”Syngenta Seeds S.A.S.” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA” och adressen ”Chemin de l'Hobit 12, BP 27, 31790 Saint-Sauveur, FRANKRIKE” ersättas med ”Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, BELGIEN”.

Artikel 2

Ändring av beslut 2010/419/EU

Beslut 2010/419/EU ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 6 ska ”Syngenta Seeds SAS i Frankrike” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA i Belgien”.

2.

I artikel 9 ska ”Syngenta Seeds SAS, 12 chemin de l'Hobit, BP 27, 31790 Saint-Sauveur, FRANKRIKE” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, BELGIEN”.

3.

I led a i bilagan ska namnet ”Syngenta Seeds SAS” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA” och adressen ”12 chemin de l'Hobit, BP 27, 31790 Saint-Sauveur, FRANKRIKE” ersättas med ”Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, BELGIEN”.

Artikel 3

Ändring av genomförandebeslut 2012/651/EU

Genomförandebeslut 2012/651/EU ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 6 ska ”Syngenta Seeds S.A.S., Frankrike” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Belgien”.

2.

I artikel 8 ska ”Syngenta Seeds S.A.S., 12, Chemin de l'Hobit, 31790 Saint-Sauveur, Frankrike” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, Belgien”.

3.

I led a i bilagan ska namnet ”Syngenta Seeds S.A.S.” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA” och adressen ”12, Chemin de l'Hobit, 31790 Saint-Sauveur, Frankrike” ersättas med ”Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, Belgien”.

Artikel 4

Ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/1685

Genomförandebeslut (EU) 2016/1685 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 7 ska ”Syngenta France SAS” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Belgien”.

2.

I artikel 10 ska ”Syngenta France SAS, Chemin de l'Hobit 12, 31790 Saint-Sauveur, Frankrike” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA, Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, Belgien”.

3.

I led a i bilagan ska namnet ”Syngenta France SAS” ersättas med ”Syngenta Crop Protection NV/SA” och adressen ”Chemin de l'Hobit 12, 31790 Saint-Sauveur, Frankrike” ersättas med ”Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, Belgien”.

Artikel 5

Adressat

Detta beslut riktar sig till Syngenta Crop Protection NV/SA, Avenue Louise/Louizalaan 489, 1050 Bruxelles/Brussel, Belgien.

Utfärdat i Bryssel den 11 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut 2009/866/EG av den 30 november 2009 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MIR604 (SYN-IR6Ø4-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 314, 1.12.2009, s. 102).

(3)  Kommissionens beslut 2010/419/EU av den 28 juli 2010 om förlängning av godkännandet för fortsatt saluföring av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 (SYN-BTØ11-1), om godkännande av livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller eller består av fodermajs Bt11 (SYN-BTØ11-1) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om upphävande av beslut 2004/657/EG (EUT L 197, 29.7.2010, s. 11).

(4)  Kommissionens genomförandebeslut 2012/651/EU av den 18 oktober 2012 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MIR162 (SYN-IR162-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 290, 20.10.2012, s. 14).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1685 av den 16 september 2016 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21-majs och av genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av händelserna Bt11, MIR162, MIR604 och GA21 samt om upphävande av besluten 2010/426/EU, 2011/892/EU, 2011/893/EU och 2011/894/EU (EUT L 254, 20.9.2016, s. 22.)