ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 320

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

61 årgången
17 december 2018


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1990 av den 11 december 2018 om fastställande av de formulär som avses i rådets förordning (EU) 2016/1104 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1991 av den 13 december 2018 om godkännande för utsläppande på marknaden av bär av Lonicera caerulea L. som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ( 1 )

22

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1992 av den 14 december 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 vad gäller rapportering av uppgifter som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 avseende de fluorkolväten som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket och i unionen med 27 medlemsstater

25

 

 

BESLUT

 

*

Rådets genomförandebeslut (EU) 2018/1993 av den 11 december 2018 om EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering

28

 

*

Rådets genomförandebeslut (EU) 2018/1994 av den 11 december 2018 om bemyndigande för Kroatien att införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a och 168 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

35

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1995 av den 13 december 2018 om godkännande av planen för utrotning av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i vissa områden i Rumänien [delgivet med nr C(2018) 8448]  ( 1 )

38

 

*

Kommissionens beslut (EU) 2018/1996 av den 14 december 2018 om interna regler för tillhandahållande av information till registrerade och begränsning av vissa av deras rättigheter vid behandling av personuppgifter i samband med undersökningar på området handelspolitiska skyddsåtgärder och handelspolitik

40

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Föreskrifter nr 99 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av gasurladdningslampor för användning i godkända lyktor i motorfordon [2018/1997]

45

 

*

Föreskrifter nr 128 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lysdiodljuskällor avsedda för användning i godkända lyktenheter på motorfordon och tillhörande släpfordon [2018/1998]

63

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1990

av den 11 december 2018

om fastställande av de formulär som avses i rådets förordning (EU) 2016/1104 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2016/1104 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (1), särskilt artiklarna 45.3 b, 58.1, 59.2 och 60.2,

efter att ha hört kommittén i fråga om tillämplig lag, domstols behörighet och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap, och

av följande skäl:

(1)

En korrekt tillämpning av förordning (EU) 2016/1104 kräver att ett antal formulär upprättas.

(2)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2016/954 (2) om bemyndigande av ett fördjupat samarbete på området för internationella pars förmögenhetsförhållanden genomför förordning (EU) 2016/1104 ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar för internationella par i Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland och Sverige. Därför deltar endast dessa medlemsstater i antagandet av denna förordning.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med kommitténs yttrande i fråga om tillämplig lag, domstols behörighet och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Det formulär som ska användas för de intyg som avses i artikel 45.3 b i förordning (EU) 2016/1104 ska se ut som i bilaga I.

2.   Det formulär som ska användas för sådana intyg om officiella handlingar som avses i artiklarna 58.1 och 59.2 i förordning (EU) 2016/1104 ska se ut som i bilaga II.

3.   Det formulär som ska användas för sådana intyg om förlikning inför domstol som avses i artikel 60.2 i förordning (EU) 2016/1104 ska se ut som i bilaga III.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 29 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 183, 8.7.2016, s. 30.

(2)  Rådets beslut (EU) 2016/954 av den 9 juni 2016 om bemyndigande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om internationella pars förmögenhetsförhållanden, som omfattar frågor om såväl makars förmögenhetsförhållanden som förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (EUT L 159, 16.6.2016, s. 16).


BILAGA I

Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden

BILAGA II

Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden

BILAGA III

Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden Image Text av bilden

17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/22


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1991

av den 13 december 2018

om godkännande för utsläppande på marknaden av bär av Lonicera caerulea L. som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001 (1), särskilt artikel 15.4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som har godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen. Ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland är ett nytt livsmedel enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) 2015/2283.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2) om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel.

(3)

I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) 2015/2283 ska kommissionen besluta om godkännande och utsläppande på marknaden i unionen av ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland.

(4)

Den 26 januari 2018 gjorde företaget Soloberry Ltd (nedan kallad sökanden) en anmälan till kommissionen om avsikten att släppa ut bär av Lonicera caerulea L. (blåtry) på marknaden i unionen som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2015/2283. Enligt sökanden kan bär av Lonicera caerulea L. konsumeras som sådana (färska eller frysta) av allmänheten.

(5)

De dokumenterade uppgifter som sökanden har lagt fram visar på historiskt säker användning av bär av Lonicera caerulea L. som livsmedel i Japan.

(6)

I enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2015/2283 vidarebefordrade kommissionen den 28 februari 2018 den giltiga anmälan till medlemsstaterna och till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten).

(7)

Varken medlemsstaterna eller myndigheten framförde inom den fyramånadersperiod som fastställs i artikel 15.2 i förordning (EU) 2015/2283 några vederbörligen motiverade invändningar avseende säkerheten mot att bär av Lonicera caerulea L. släpps ut på marknaden i unionen.

(8)

Kommissionen bör därför godkänna utsläppande på marknaden i unionen av bär av Lonicera caerulea L. och utan dröjsmål uppdatera unionsförteckningen över nya livsmedel.

(9)

Genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Bär av Lonicera caerulea L. enligt bilagan till den här förordningen ska införas i den unionsförteckning över godkända nya livsmedel som upprättats genom genomförandeförordning (EU) 2017/2470.

2.   Uppgifterna i den unionsförteckning som avses i punkt 1 ska omfatta de användningsvillkor och märkningskrav som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 327, 11.12.2015, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (EUT L 351, 30.12.2017, s. 72).


BILAGA

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande post ska införas i tabell 1 (Godkända nya livsmedel) i alfabetisk ordning:

Godkänt nytt livsmedel

Villkoren för hur det nya livsmedlet får användas

Ytterligare särskilda märkningskrav

Andra krav

”Bär av Lonicera caerulea L. (blåtry)

(Traditionellt livsmedel från ett tredjeland)

Ej angivet

Det nya livsmedlet ska vid märkning av livsmedel där det ingår benämnas ”bär av blåtry (Lonicera caerulea)”.”

 

2.

Följande post ska införas i tabell 2 (Specifikationer) i alfabetisk ordning:

Godkänt nytt livsmedel

Specifikation

”Bär av Lonicera caerulea L. (blåtry)

(Traditionellt livsmedel från ett tredjeland)

Beskrivning/definition

Det traditionella livsmedlet består av färska och frysta bär av Lonicera caerulea var. edulis.

Lonicera caerulea L. är en lövfällande buske i familjen Caprifoliaceae.

Typiskt näringsvärde för bär av blåtry (färska bär):

Kolhydrater: 12,8 %

Fibrer: 2,1 %

Lipider: 0,6 %

Proteiner: 0,7 %

Aska: 0,4 %

Vatten: 85,5 %”


17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/25


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1992

av den 14 december 2018

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 vad gäller rapportering av uppgifter som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 avseende de fluorkolväten som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket och i unionen med 27 medlemsstater

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (1), särskilt artikel 19.7, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 (2) fastställs formatet och metoden för inlämning av den rapport som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014.

(2)

Förordning (EU) nr 517/2014 föreskriver att en årlig kvot ska gälla för producenters och importörers utsläppande av fluorkolväten på unionsmarknaden för att dessa gradvis ska minska. Producenternas och importörernas kvoter beräknas utifrån referensvärden som fastställs av kommissionen baserat på det årliga genomsnittet av de mängder fluorkolväten som producenten eller importören har rapporterat enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 från och med den 1 januari 2015 i enlighet med bilaga V till den förordningen.

(3)

Eftersom Förenade kungariket den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur unionen kommer fördragen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket beslutar att förlänga denna tidsfrist. Följaktligen, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avtalet om utträde, är förordning (EU) nr 517/2014 tillämplig endast fram till dess att Förenade kungariket upphör att vara en medlemsstat.

(4)

Mot bakgrund av Förenade kungarikets anmälan enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen är det viktigt att se till att korrekta uppgifter om utsläppandet på marknaden av fluorkolväten i unionen efter Förenade kungarikets utträde föreligger för den nya beräkning av referensvärdena enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 517/2014 som ska göras under 2020.

(5)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 bör därför ändras så att de mängder fluorkolväten som släpps ut på marknaden i Förenade kungariket och i unionen med 27 medlemsstater kan åtskiljas.

(6)

Åtskillnaden mellan rapporterade uppgifter om fluorkolväten som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket och i unionen med 27 medlemsstater är emellertid nödvändig först när unionsrätten inte längre gäller för och i Förenade kungariket. Ändringen av genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 krävs därför bara för rapporteringen av uppgifter för kalenderåret 2018 och till och med det år då Förenade kungariket lämnar unionen och unionsrätten upphör att gälla för och i Förenade kungariket.

(7)

För att åtskillnaden mellan uppgifter inom ramen för rapporteringsskyldigheten ska gälla för uppgiftsrapporteringen för kalenderåret 2018, för vilket uppgifterna ska lämnas in senast den 31 mars 2019, bör ändringen av den skyldigheten träda i kraft och gälla före den dagen. För alla påföljande år bör dagen för inlämning av uppgifterna vara den 31 mars.

(8)

De mängder fluorkolväten som i enlighet med bilagan till denna genomförandeakt måste rapporteras som utsläppta på marknaden i Förenade kungariket bör avse de mängder som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket för första gången.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 24.1 i förordning (EU) nr 517/2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 195.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 av den 30 oktober 2014 om fastställande av formatet och metoden för inlämning av den rapport som avses i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser (EUT L 318, 5.11.2014, s. 5).


BILAGA

Följande avsnitt 13a ska läggas till i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014:

Avsnitt 13a Ska fyllas i av producenter och importörer av gaser – artikel 19.1 i förordning (EU) nr 517/2014 och punkt 1 a–1 d; punkt 2 a, 2 b och 2 d och punkt 3 a och 3 b i bilaga VII till förordning (EU) nr 517/2014.

Tillämpligt första gången för rapportering om verksamhet utförd 2018 (senast den 31 mars 2019) och till och med det år då unionsrätten upphör att gälla för och i Förenade kungariket.

Kvantiteter ska rapporteras i ton med tre decimalers noggrannhet, separat för varje gas som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 517/2014 eller blandningar som innehåller minst en av dessa gaser eller för varje gas eller blandning som ingår i förblandade polyoler.

 

AUTOMATISKT BERÄKNADE KVANTITETER

KOMMENTARER

13aA

Mängd fluorkolväten som fysiskt släppts ut på marknaden, med undantag för undantagna användningsområden

13aA = 4M – Summan av undantagna användningsområden i avsnitt 5 (5A – 5F)

 

UPPGIFTER SOM SKA RAPPORTERAS

13aB

Därav: mängd som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket för första gången

Mängder som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket, men som därefter levererats till unionen (utan Förenade kungariket) i bulk ska inte inkluderas.

Mängder som levererats till Förenade kungarikets marknad i bulk och som dessförinnan släppts ut på unionsmarknaden (utan Förenade kungariket) ska inkluderas.

 

AUTOMATISKT BERÄKNADE KVANTITETER

13aC

Därav: mängd som släppts ut på unionsmarknaden, med undantag för Förenade kungariket

13aC = 13aA – 13aB”


BESLUT

17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/28


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1993

av den 11 december 2018

om EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut 2014/415/EU av den 24 juni 2014 om närmare bestämmelser för unionens genomförande av solidaritetsklausulen (1), särskilt artikel 9.3, och

av följande skäl:

(1)

Detta beslut avser anpassningen av EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (nedan kallad IPCR), som godkändes av rådet den 25 juni 2013 och som det hänvisas till i artikel 1.2 i beslut 2014/415/EU. IPCR bör möjliggöra snabb samordning och krishantering på politisk unionsnivå vid kriser som har vittgående verkan eller politisk betydelse, oavsett om de har sitt ursprung i eller utanför unionen.

(2)

IPCR bör stödja arrangemangen för genomförande av solidaritetsklausulen. Som framgår av beslut 2014/415/EU får IPCR användas innan solidaritetsklausulen åberopas och efter det att krishanteringen fasats ut. IPCR bör följaktligen utformas så att den är relevant både i samband med och oberoende av åberopandet av solidaritetsklausulen.

(3)

Arrangemangen för krishantering på unionsnivå bör förbättra genomslagskraften genom en förstärkt samordning, med utgångspunkt i befintliga instrument och med respekt för institutionernas befogenheter och medlemsstaternas behörigheter och ansvarsområden.

(4)

Rådet är den institution som fastställer politik och fungerar samordnande i enlighet med artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och bör därför anförtros IPCR, eftersom denna rör samordning och krishantering på politisk unionsnivå. I enlighet med artikel 222.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är rådet den institution inom vilken unionen och medlemsstaterna samordnar genomförandet av solidaritetsklausulen enligt artikel 1.2 i beslut 2014/415/EU.

(5)

Ständiga representanternas kommitté (Coreper), som inrättades genom artikel 240 i EUF-fördraget, ansvarar enligt EU-fördraget, EUF-fördraget och rådets arbetsordning för att förbereda arbetet i rådet inför alla sammanträden och säkerställa konsekvens i unionens politik och åtgärder.

Genom att Coreper har ett ansvar som täcker alla områden av unionspolitiken och genom kombinationen av dess snabbhet och höga nivå av politiskt engagemang befinner sig Coreper i centrum av den IPCR-verksamhet som utförs inom rådet. Med tanke på ordförandeskapets övergripande politiska ansvar under varje mandatperiod bör ordförandeskapet leda IPCR-processen på Corepernivå.

(6)

Ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten, som inrättades genom artikel 71 i EUF-fördraget, säkerställer att det operativa samarbetet inom unionen främjas och förstärks i frågor som rör den inre säkerheten. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 främjar den samordningen av de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(7)

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp), som inrättades genom artikel 38 i EU-fördraget, övervakar den internationella situationen på de områden som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och bidrar till att utforma politiken genom att avge yttranden till rådet, utan att det påverkar Corepers roll. Om en kris får verkningar inom de områden som omfattas av Gusp behövs en nära samordning mellan ordförandena för Coreper och Kusp.

(8)

Kommissionen, i egenskap av den institution som enligt artikel 17 i EU-fördraget ska främja unionens allmänna intresse och ta lämpliga initiativ i detta syfte samt säkerställa tillämpningen av fördragen och av de åtgärder som institutionerna antagit, har en avgörande roll när den deltar i IPCR.

(9)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) och Europiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) förfogar över strukturer med underrättelseverksamhet eller militär expertis och har tillgång till nätverket av delegationer som kan bidra till hantering av kriser med en yttre dimension. Beroende på krisen och vad som är lämpligt bör andra strukturer och unionsbyråer på området för Gusp eller den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken bidra i överensstämmelse med relevanta bestämmelser i unionsrätten.

(10)

Varje kris kan ha olika särdrag som kräver lämplig hantering inom rådet. IPCR är utformad för att vara flexibel och anpassningsbar och gör det möjligt att skräddarsy deltagandet på politisk nivå och det nödvändiga stödet till krisbehoven. Flexibilitet uppnås genom de två aktiveringslägena, nämligen utbyte av information och fullskalig aktivering, och möjligheterna att engagera relevanta aktörer. Anpassningsbarheten avser den politiska beslutsnivån.

(11)

Kommissionen och den höga representanten bidrog aktivt till att utforma och skapa IPCR 2013. Sedan IPCR inrättades har kommissionen och den höga representanten konsekvent beslutat att stödja IPCR och har varit fortsatt fast beslutna att bidra till dess genomförande. Kommissionens och den höga representantens bidrag till IPCR bör också införlivas i detta beslut, med fullständigt beaktande av kommissionens och den höga representantens befogenheter.

(12)

IPCR har i stor utsträckning använts för att stödja utbytet av information om svåra kriser (övervakningssidor om Syrien/Irak, Jemen, ebola, Ukraina, Nepal osv.), om kriskommunikation (bästa praxis och kommunikationsstrategier), om humanitärt bistånd och om terrorismbekämpning. Den aktiverades för första gången i oktober 2015 i samband med flykting- och migrationskrisen. IPCR har sedan den aktiverades haft stor betydelse när det gäller övervakningen av och stödet till krishanteringen, och har inom ramen för detta rapporterat till Coreper, rådet och Europeiska rådet. IPCR har också använts för unionens hantering av allvarliga kriser orsakade av it-attacker, naturkatastrofer eller hybridhot.

(13)

De standardiserade tillvägagångssätt för IPCR som redan ingår i de nuvarande IPCR-arrangemangen och som beskrivs närmare i ett särskilt dokument bör utvecklas ytterligare och uppdateras efter behov så att de tydligt anger vilka förfaranden och åtgärder som förväntas av varje aktör i IPCR-processen.

(14)

De standardiserade tillvägagångssätt för integrerad situationsmedvetenhet och analys (nedan kallat ISAA) som, i linje med de standardiserade tillvägagångssätten för IPCR, tagits fram av kommissionen och utrikestjänsten inom ramen för deras respektive roller och ansvarsområden bör främst ge detaljerad information om utarbetandet av ISAA och metoderna för integrering av den information som medlemsstaterna tillhandahåller. Vid utarbetandet av ISAA kommer det att vara avgörande att fullt ut utnyttja potentiella synergier mellan aktörer och befintliga medel, strukturer och kapaciteter på unionsnivå och undvika överlappning av befintliga strukturer och skapande av nya permanenta strukturer.

(15)

Ett informellt nätverk av krisinformatörer inom IPCR, bestående av kommunikationsexperter från medlemsstaterna och relevanta unionsorgan, upprättades för att bidra till beredskapen, särskilt genom utbyte av bästa praxis och identifierade erfarenheter.

(16)

Enligt artikel 346.1 a i EUF-fördraget ska ingen medlemsstat vara förpliktad att lämna sådan information vars avslöjande den anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen. Alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska hanteras i enlighet med rådets beslut 2013/488/EU (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I detta beslut fastställs EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (nedan kallad IPCR). IPCR möjliggör snabb samordning och krishantering på politisk unionsnivå vid kriser som har vittgående verkan eller politisk betydelse, oavsett om de har sitt ursprung i eller utanför unionen.

2.   IPCR ska förse rådet med de verktyg och den flexibilitet som krävs för att besluta om hur unionens krishantering ska utformas, inbegripet genom snabba samråd och eventuella förslag på åtgärder. I alla stadier av IPCR-processen ska den politiska och strategiska styrningen ske under ledning av rådets ordförandeskap, med fullständigt beaktande av kommissionens och den höga representantens befogenheter.

3.   IPCR ska vara en enda uppsättning arrangemang för samstämmig, effektiv och snabb krishantering på politisk unionsnivå. Rådet ska använda IPCR för att på politisk nivå samordna åberopandet av solidaritetsklausulen såsom anges i artikel 1.2 i rådets beslut 2014/415/EU i enlighet med artikel 222.3 i EUF-fördraget.

4.   Dessa arrangemang ska varken ersätta eller överlappa befintliga unionsmekanismer eller unionsarrangemang.

Artikel 2

IPCR:s uppbyggnad

1.   IPCR ska ha följande två aktiveringslägen, som ordförandeskapet beslutar om beroende på hur allvarlig krisen är och behovet av krishantering:

a)

Läget informationsutbyte, som ska användas för att skapa en tydlig bild av situationen och lägga grunden för en möjlig fullskalig aktivering.

b)

Läget fullskalig aktivering, vilket omfattar förberedelser för krishanteringsåtgärder.

2.   IPCR ska bestå av stödjande delar som är grundläggande för att säkerställa ett välinformerat beslutsfattande i rådet och en verkningsfull politisk samordning på unionsnivå. Dessa stödjande delar ska vara följande:

a)

Informella rundabordsmöten som sammankallas av ordförandeskapet med stöd av och rådgivning från rådets generalsekretariat, såsom anges i artikel 7.

b)

Kapacitet för integrerad situationsmedvetenhet och analys (nedan kallad ISAA), som utarbetas av kommissionens avdelningar och utrikestjänsten inom ramen för deras respektive roller och ansvarsområden såsom anges i artikel 8.

c)

En särskild, skyddad webbplattform som ägs av rådet och som underlättar snabbt informationsutbyte, såsom anges i artikel 9.

d)

En central kontaktpunkt som är tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan (nedan kallad central kontaktpunkt 24/7) på unionsnivå för medlemsstaternas behöriga myndigheter och andra aktörer och som ska tillhandahållas av Europeiska kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap såsom anges i artikel 10.

3.   För att förstärka beslutsfattandet på politisk unionsnivå ska de stödjande delar som avses i punkt 2 a, b och c ha följande egenskaper:

a)

Vara skräddarsydda för behoven på den politiska beslutsnivån, under ordförandeskapets vägledning, efter aktiveringen av IPCR och i samråd med kommissionens avdelningar och utrikestjänsten.

b)

Omfatta alla nyckelsektorer som berörs av krisen.

c)

Vara integrerade och föra samman de olika dimensionerna av en kris på ett samordnat sätt.

d)

Ha den detaljnivå som krävs.

e)

Tillhandahållas snabbt och därmed ge tillräckligt med tid före formella diskussioner.

Artikel 3

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

a)    kris : en situation med så vittgående verkan eller politisk betydelse att snabb politisk samordning och hantering krävs på politisk unionsnivå.

b)    krishantering : varje åtgärd som vidtas i händelse av en kris för att motverka dess negativa konsekvenser.

Artikel 4

Aktivering

1.   I händelse av en kris ska beslut om aktivering av IPCR fattas av ordförandeskapet. Alla medlemsstater kan uppmana ordförandeskapet att göra detta.

2.   Om solidaritetsklausulen har åberopats ska ordförandeskapet omedelbart aktivera IPCR i fullskaligt läge i enlighet med artikel 5.1 i beslut 2014/415/EU, om den inte redan används.

3.   Om solidaritetsklausulen inte har åberopats ska ordförandeskapet – innan det beslutar om aktivering – samråda med de berörda medlemsstaterna i förekommande fall samt kommissionen och den höga representanten.

4.   Ordförandeskapet ska få rådgivning från och stöd av rådets generalsekretariat. Ordförandeskapet får även inhämta expertråd från kommissionens avdelningar och utrikestjänsten, inom ramen för deras respektive roller och ansvarsområden, samt relevanta unionsbyråer, medlemsstater, och relevanta aktörer eller organisationer.

5.   Beslutet att aktivera IPCR i läget informationsutbyte kan också fattas genom överenskommelse mellan rådets generalsekretariat, kommissionens avdelningar och utrikestjänsten, i samråd med ordförandeskapet.

6.   Beroende på krisens utveckling och de politiska behoven kan ordförandeskapet vid vilken tidpunkt som helst besluta att trappa upp eller trappa ner insatsen från det ena aktiveringsläget till det andra. Så länge solidaritetsklausulen åberopas aktivt ska IPCR hållas i fullskaligt läge.

7.   Ordförandeskapet ska underrätta rådets generalsekreterare om beslutet att aktivera IPCR. Rådets generalsekretariat ska utan dröjsmål informera kommissionen och den höga representanten samt Europeiska rådets ordförandes kansli.

Artikel 5

Avaktivering

Beslutet att avaktivera IPCR ska fattas av ordförandeskapet i samråd med de berörda medlemsstaterna i förekommande fall samt kommissionen och den höga representanten. IPCR ska inte avaktiveras så länge solidaritetsklausulen åberopas aktivt.

Artikel 6

Corepernivå

1.   För att säkerställa konsekvensen i unionens politik och åtgärder ska Coreper vara den standardnivå på vilken tillsyn över genomförandet av IPCR-arrangemangen utövas. Ordförandeskapet ska utan dröjsmål informera Coreper om krisens huvudaspekter och om det planerade förfarandet.

2.   Ordförandeskapet ska – mot bakgrund av krisens särdrag och de politiska behoven i samband med krishanteringen – besluta om förhållandena ska diskuteras i rådets relevanta förberedande organ i enlighet med rådets arbetsordning. Beroende på det enskilda fallet ska det halvårsvis roterande ordförandeskapet samordna med de företrädare för den höga representanten som är ordförande i de relevanta förberedande rådsorganen, och vid behov med militära kommitténs ordförande, vilka har ansvar för att sammankalla möten i dessa organ.

Artikel 7

Rundabordsmöten

1.   Rundabordsmötena ska sträva efter att identifiera och undersöka krissituationen så att de politiska besluten blir välinformerade.

2.   Rundabordsmötena ska sammankallas på ordförandeskapets initiativ, med stöd av och rådgivning från rådets generalsekretariat.

3.   Ordförandeskapet ska besluta om rundabordsmötenas sammansättning. Kommissionens avdelningar och utrikestjänsten ska bjudas in till mötena och uppmanas att informera om sina respektive behörighetsområden. Europeiska rådets ordförandes kansli ska också bjudas in. Berörda medlemsstater och andra relevanta aktörer och experter i särskilda frågor, inbegripet företrädare för tredjeländer och internationella organisationer, samt unionens samordnare för kampen mot terrorism, ska bjudas in efter behov.

4.   När ordförandeskapet sammankallar ett rundabordsmöte i läget informationsutbyte ska rundabordsmötet främst syfta till att övervaka läget, utvärdera informationskrav och bedöma huruvida det behövs en fullskalig aktivering. Vid fullskalig aktivering ska deltagarna i rundabordsmötet, under ledning av ordförandeskapet, vid behov förbereda, utarbeta och uppdatera utkast till åtgärdsförslag som ska läggas fram för rådet för diskussion och beslut enligt vad som krävs.

Artikel 8

Integrerad situationsmedvetenhet och analys

1.   En ISAA-stödkapacitet ska generera rapporter som diskussionsunderlag för rundabordsmötena, för möten i rådet och dess förberedande organ och för Europeiska rådets möten.

2.   ISAA-rapporterna ska skräddarsys efter behoven på politisk unionsnivå såsom de fastställs av rådets ordförandeskap. I det syftet ska ordförandeskapet utfärda en politisk och strategisk vägledning efter samråd med kommissionens avdelningar och utrikestjänsten och uppdatera den efter behov.

3.   ISAA-stödkapaciteten ska göra det möjligt att

a)

samla in och utbyta information om den aktuella situationen, om analyser som gjorts av unionen och medlemsstaterna, om beslut och åtgärder som fattats eller kommer att fattas av relevanta aktörer, om det behov av politisk samordning på unionsnivå som de relevanta aktörerna efterlyst,

b)

behandla den information som avses i led a och utarbeta en integrerad översikt över situationen, och

c)

utarbeta en integrerad analys, inbegripet om situationens eventuella utveckling och konsekvenser.

I det syftet ska medlemsstaterna och berörda unionsbyråer och -organ bemöda sig om att stödja detta arbete och tillhandahålla relevant information i rätt tid.

4.   ISAA ska utgöra ett instrument för informationsutbyte som ger information till medlemsstaterna och stöder kommissionen och den höga representanten i deras insatser.

5.   ISAA ska utarbetas av kommissionens avdelningar och utrikestjänsten inom ramen för deras respektive roller och ansvarsområden och med deras befintliga medel och kapaciteter. ISAA ska dessutom baseras på relevant information och relevanta analyser som tillhandahålls av medlemsstaterna (t.ex. från relevanta nationella kriscentrum), särskilt genom webbplattformen, och av unionsbyråer.

6.   Detta stöd ska vara permanent tillgängligt från och med det att IPCR aktiveras och fram till dess att den avaktiveras. Stödet ska ges till ordförandeskapet och rådet vid lämpligt tillfälle under hela krisen och ge möjlighet till proaktiv krishantering. Beroende på hur krisen utvecklas får ordförandeskapet besluta att begära en ökning eller en minskning av ISAA-stödet. Regelbunden övervakning från sektoriella unionskällor ska fortsätta.

7.   Beroende på vilket slag av kris det rör sig om får Coreper ge tredjeländer och internationella partner, till exempel Schengenassocierade länder, tillstånd att få tillgång till ISAA-rapporter för en specifik kris.

Artikel 9

Webbplattform

1.   En särskild webbplattform som utvecklats och som drivs av rådets generalsekretariat ska fungera som ett viktigt verktyg för IPCR i form av ett elektroniskt nav mellan relevanta aktörer.

2.   Åtkomsten till denna plattform ska vara inskränkt till personer som utsetts av relevanta aktörer, närmare bestämt rådets generalsekretariat (för rådet och Europeiska rådet), medlemsstater, kommissionen, utrikestjänsten (för den höga representanten) och relevanta unionsbyråer.

3.   I syfte att uppmuntra till utbyte på webbplattformen, särskilt om informationen är känslig, får information inte utlämnas till parter som inte är relevanta aktörer i enlighet med punkt 2, såvida inte Coreper uttryckligen har gett sitt tillstånd. Rådets generalsekretariat ska, i samverkan med ordförandeskapet, delta i besvarandet av informationsförfrågningar från sådana parter.

4.   För att undvika överlappning ska webbplattformen inte ersätta eller ersättas av något av unionens sektoriella webbverktyg. Utbyte av information som klassificeras högre än RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska ske via relevanta ackrediterade kanaler.

5.   Webbplattformen ska vara tillgänglig även utan IPCR-aktivering, särskilt för relevant bakgrundsinformation, övningar, erfarenhetsåterföring och utbildningsverksamhet samt för kontaktpunkter för IPCR. En krissida ska upprättas för varje IPCR-aktivering.

6.   Vid en krissituation där IPCR inte aktiveras får rådets generalsekretariat – i samråd med ordförandeskapet – skapa en övervakningssida, eventuellt på begäran av en berörd medlemsstat, kommissionens avdelningar eller utrikestjänsten. Den sidan ska underlätta informationsutbytet och skulle fungera som en förvaringsplats för lättillgängliga rapporter och information om situationen. Skapandet av en övervakningssida ska inte innebära att ISAA-rapporter upprättas.

7.   Webbplattformen för IPCR ska även omfatta särskilda temainriktade forum eller nav som ska användas för inrättande av nätverk, utbyte av information och samarbete, i synnerhet i tider när det inte föreligger någon kris.

8.   Rådets generalsekretariat ska samråda med ordförandeskapet och rådets delegationer för planeringen av strukturella ändringar av plattformen.

Artikel 10

Central kontaktpunkt 24/7

När IPCR har aktiverats ska den centrala kontaktpunkten 24/7 vara i drift, utan att detta påverkar befintliga informationsnät eller fördelningen av ansvar mellan kommissionens avdelningar och utrikestjänsten.

Artikel 11

Standardiserade tillvägagångssätt

1.   Vid behov ska ordförandeskapet, med stöd av rådets generalsekretariat, ytterligare utveckla och uppdatera redan befintliga standardiserade tillvägagångssätt för IPCR, i syfte att tydligt identifiera förfarandena och de åtgärder som man förväntar sig av varje enskild aktör i IPCR-processen. Medlemsstaterna, kommissionens avdelningar och utrikestjänsten ska uppmanas att bidra. Varje ny version av de standardiserade tillvägagångssätten för IPCR ska föreläggas Coreper för godkännande.

2.   Inom ramen för sina respektive roller och ansvarsområden ska Europeiska kommissionen och utrikestjänsten, i linje med de standardiserade tillvägagångssätten för IPCR, utveckla standardiserade tillvägagångssätt för ISAA med detaljerade uppgifter om hur ISAA:s produktion fungerar och om metoderna för att integrera information som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Artikel 12

Beredskap

1.   Beredskapsåtgärder och ramar för en kommunikationsstrategi ska utarbetas för att ytterligare stärka förmågan att på politisk unionsnivå snabbt reagera på kriser. Utgångspunkten för dessa åtgärder kommer att vara de mest relevanta problemområdena vid en potentiell aktivering av IPCR, och de ska vila på en beredskapspolicy och ett tillhörande program som syftar till att förbättra alla delar av IPCR-kapaciteten.

2.   Beredskapspolicyn ska föreläggas rådet för godkännande. Beredskapsprogrammet ska föreläggas Coreper.

3.   För att förbättra alla relevanta aktörers kunskap och beredskap ska det anordnas en skräddarsydd utbildning om de förfaranden och verktyg som används vid en kris som kräver samordning på politisk unionsnivå.

4.   Beredskapspolicyn för IPCR ska fastställa sektorsövergripande övningar och definiera förfaranden och metoder för planeringen av övningar som omfattar IPCR. IPCR-övningar ska organiseras av ordförandeskapet med stöd av rådets generalsekretariat och ska omfatta medlemsstater som medverkar frivilligt. Kommissionen och den höga representanten ska vara nära knutna till detta arbete och uppmanas att bidra på lämpligt sätt. Varje övning som inbegriper IPCR ska respektera beredskapspolicyn för IPCR.

5.   Beredskapspolicyn för IPCR ska även bidra till att förbättra kommunikationen till allmänheten och budskapets enhetlighet i kristider. Det informella nätverket av krisinformatörer får stödja detta arbete.

6.   Erfarenheter av både övningar och praktisk aktivering av IPCR-arrangemangen kommer att identifieras. En strukturerad process för erfarenhetsåterföring kommer att genomföras.

Artikel 13

Europeiska rådet

Beroende på krisen kan det krävas lämpliga samråd eller beslut i Europeiska rådet. I det syftet ska Europeiska rådets ordförandes kansli också inbjudas att medverka fullt ut i IPCR från och med tidpunkten för dess aktivering och för beredskapsverksamheter.

Artikel 14

Information och kommunikation

1.   Ordförandeskapet ska utan dröjsmål informera Europaparlamentet om aktiveringen av IPCR.

2.   En enhetlig kommunikationsstrategi, inbegripet genom gemensamma meddelanden, ska ingå i de krishanteringsåtgärder som planeras vid en aktivering av IPCR.

Artikel 15

Översyn

1.   Arrangemangen inom ramen för detta beslut ska ses över i enlighet med identifierade behov, och i varje fall inom tolv månader från och med att de avaktiverats, för att kunna säkerställa att relevanta erfarenheter identifieras och tas tillvara. Denna översyn ska genomföras vid rådet på grundval av information som tillhandahålls av medlemsstaterna, kommissionen och den höga representanten.

2.   Vid behov får detta beslut ses över, i synnerhet för att beakta de behov som identifierats av rådet inom ramen för översynen, i enlighet med artikel 9.3 i beslut 2014/415/EU.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 11 december 2018.

På rådets vägnar

G. BLÜMEL

Ordförande


(1)  EUT L 192, 1.7.2014, s. 53.

(2)  Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).


17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/35


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1994

av den 11 december 2018

om bemyndigande för Kroatien att införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a och 168 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1), särskilt artikel 395.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 168 i direktiv 2006/112/EG fastställs en beskattningsbar persons rätt att dra av mervärdesskatt som tas ut för varor som levererats till den personen eller för tjänster som tillhandahållits den personen för användning i dennes beskattningsbara transaktioner. Artikel 26.1 a i det direktivet innehåller krav på redovisning av mervärdesskatt när en rörelses tillgångar används för den beskattningsbara personens eget eller dennes personals privata bruk eller, mer generellt, när de används för andra ändamål än den egna rörelsen.

(2)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 22 december 2016 ansökte Kroatien om bemyndigande att tillämpa en särskild åtgärd som avviker från bestämmelserna i direktiv 2006/112/EG som reglerar rätten att dra av ingående mervärdesskatt i samband med inköp och leasing av flygplan, fartyg och personbilar, inbegripet inköp av tillbehör till sådana varor samt tjänster som tillhandahålls i samband med dessa. Efter ett antal diskussioner med kommissionen lämnade Kroatien in en ändrad ansökan, som begränsades till personbilar, som registrerades hos kommissionen den17 september 2018.

(3)

Kommissionen överlämnade Kroatiens ansökan till övriga medlemsstater genom en skrivelse av den 21 september 2018. Genom en skrivelse av den 24 september 2018 underrättade kommissionen Kroatien om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att behandla ansökan.

(4)

Beskattningsbara personer i Kroatien kan inte dra av mervärdesskatt för personbilar som delvis används för yrkesändamål. Kroatien har för avsikt att ändra sin lagstiftning och tillåta avdrag av ingående mervärdesskatt för personbilar.

(5)

Kroatien hävdar att det ofta är svårt att korrekt fastställa i vilken omfattning bilar används för privata ändamål och yrkesändamål och är, även när det är möjligt, ofta betungande. Kroatien anser därför att det skulle vara lämpligt att tillämpa en fast procentsats för mervärdesskatteavdraget. På grundval av uppskattningar anser Kroatien att den procentuella begränsningen på 50 % är lämplig.

(6)

Enligt Kroatien kommer inte tillämpningen av den fasta procentuella begränsningen för mervärdesskatteavdraget att leda till ytterligare administrativ börda eller ytterligare kostnader för vare sig företagen eller skattemyndigheterna, samtidigt som mervärdesskatteavdrag blir möjligt. Införandet av mervärdesskatteavdraget kommer att minska skattebetalarnas intresse att upphandla varor och tjänster kopplade till personbilar från personer som utför en verksamhet som inte är registrerad.

(7)

Kroatien ansöker därför om bemyndigande att, på grundval av artikel 395 i direktiv 2006/112/EG, tillämpa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a och 168 i direktivet för att begränsa rätten till avdrag för personbilar till en fastställd procentsats (nedan kallad den särskilda åtgärden).

(8)

Begränsningen av avdragsrätten bör tillämpas för mervärdesskatt som betalats i samband med inköp och leasing av personbilar, inklusive inköp av alla varor och tjänster som tillhandahållits i samband med dessa. Personbilar som omfattas anses vara motorfordon avsedda för personbefordran med högst åtta säten utöver förarsätet.

(9)

Den särskilda åtgärden är utformad för att förenkla förfarandet för uppbörd av mervärdesskatt och motverka undandragande av mervärdesskatt samtidigt som den medger avdrag av mervärdesskatt för personbilar som delvis används för affärsändamål. Eftersom effekten för både företagen och skattemyndigheterna är potentiellt positiv, är det lämpligt att bevilja den särskilda åtgärden.

(10)

Den särskilda åtgärden bör gälla från och med den 1 januari 2019 och bör vara begränsad till och med den 31 december 2021, så att man kan bedöma om begränsningen till 50 % korrekt avspeglar den allmänna fördelningen mellan yrkesanvändning och privat användning.

(11)

Om Kroatien anser att en förlängning av den särskilda åtgärden efter 2021 är nödvändig, bör Kroatien senast den 31 mars 2021 lämna in en ansökan om förlängning till kommissionen, tillsammans med en rapport som innehåller en översyn av den procentuella begränsning som tillämpas.

(12)

Den särskilda åtgärden kommer endast i ringa utsträckning att påverka medlemsstaternas samlade mervärdesskatteintäkter i det sista konsumtionsledet och kommer inte att ha någon negativ effekt på de delar av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från artikel 168 i direktiv 2006/112/EG bemyndigas Kroatien att begränsa rätten att dra av mervärdesskatt till 50 % på utgifter i samband med personbilar som inte uteslutande används för yrkesändamål.

Artikel 2

Genom avvikelse från artikel 26.1 a i direktiv 2006/112/EG får Kroatien inte likställa användningen av en personbil som ingår i tillgångarna i en beskattningsbar persons rörelse för icke-yrkesändamål med tillhandahållande av tjänster mot ersättning, om bilen har omfattats av en begränsning som bemyndigats i enlighet med artikel 1 i detta beslut.

Artikel 3

De utgifter som avses i artikel 1 ska täcka inköp och leasing av personbilar, inklusive inköp av alla varor och tjänster som tillhandahållits i samband med dessa.

Artikel 4

Detta beslut ska bara gälla motorfordon avsedda för personbefordran med högst åtta säten utöver förarsätet.

Artikel 5

Artiklarna 1 och 2 ska inte tillämpas på

a)

fordon som används för förarutbildning, fordonsprövning, reparation, ekonomisk verksamhet som omfattar gods- och persontransporter, transporter av avlidna eller hyra,

b)

fordon inköpta för återförsäljning.

Artikel 6

Detta beslut får verkan samma dag som det delges.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.

En eventuell ansökan om förlängning av det bemyndigande som ges i detta beslut ska överlämnas till kommissionen senast den 31 mars 2021 och ska åtföljas av en rapport som innehåller en översyn av den procentuella begränsning som anges i artikel 1.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Republiken Kroatien.

Utfärdat i Bryssel den 11 december 2018.

På rådets vägnar

G. BLÜMEL

Ordförande


(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.


17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/38


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1995

av den 13 december 2018

om godkännande av planen för utrotning av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i vissa områden i Rumänien

[delgivet med nr C(2018) 8448]

(Endast den rumänska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (1), särskilt artikel 16.1 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 2002/60/EG fastställs minimiåtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest inom unionen, inklusive de åtgärder som ska vidtas vid ett bekräftat fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin.

(2)

Dessutom fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (2) djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i de medlemsstater eller områden i dessa medlemsstater som fastställs i bilagan (nedan kallade de berörda medlemsstaterna) och i alla medlemsstater vad gäller förflyttning av viltlevande svin och informationsskyldigheter. I bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom, och där finns också en förteckning över högriskområden. Den bilagan har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som bör återspeglas i den bilagan.

(3)

Under 2018 underrättade Rumänien kommissionen om fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin och vidtog de åtgärder för sjukdomsbekämpning som krävs i direktiv 2002/60/EG.

(4)

Med tanke på den epidemiologiska situationen och i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/60/EG har Rumänien överlämnat en plan till kommissionen för utrotning av afrikansk svinpest (nedan kallad utrotningsplan).

(5)

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/950 (3) för att bland annat ta hänsyn till fallen av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i Rumänien, och del I och II i den bilagan innehåller numera de smittade områdena i Rumänien.

(6)

Rumäniens utrotningsplan har granskats av kommissionen och konstaterats uppfylla kraven i artikel 16 i direktiv 2002/60/EG. Den bör därför godkännas i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns den plan som Rumänien den 21 september 2018 i enlighet med artikel 16.1 i direktiv 2002/60/EG överlämnat avseende utrotningen av afrikansk svinpest hos populationen av viltlevande svin i de områden som anges i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

Artikel 2

Rumänien ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra utrotningsplanen inom 30 dagar från det att detta beslut har antagits.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Rumänien.

Utfärdat i Bryssel den 13 december 2018.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 192, 20.7.2002, s. 27.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(3)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/950 av den 3 juli 2018 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 167, 4.7.2018, s. 11).


17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/40


KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2018/1996

av den 14 december 2018

om interna regler för tillhandahållande av information till registrerade och begränsning av vissa av deras rättigheter vid behandling av personuppgifter i samband med undersökningar på området handelspolitiska skyddsåtgärder och handelspolitik

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 249.1,

av följande skäl:

(1)

Inom ramen för sitt uppdrag enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2015/478 (1), (EU) 2015/755 (2), (EU) 2016/1036 (3) och (EU) 2016/1037 (4) ansvarar kommissionen för unionens handelspolitik.

(2)

Särskilt i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder är det dock ofrånkomligt med behandling av personuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5). Kommissionen samlar in information av utredningsintresse, inbegripet personuppgifter. Med förbehåll för kravet på att skydda konfidentiella uppgifter bör alla uppgifter som görs tillgängliga av någon part i en undersökning utan dröjsmål göras tillgängliga för andra berörda parter som deltar i en undersökning genom att de ges tillgång till den icke-konfidentiella akten. Denna överföring av uppgifter är nödvändig och ett lagstadgat krav för att tillvarata de berörda parternas rättsliga anspråk. Huvudansvaret för kommissionens arbetsuppgifter inom området handelspolitik och handelspolitiska skyddsåtgärder innehas av generaldirektoratet för handel (nedan kallat GD Handel), vars organisatoriska enheter fungerar som registeransvarig.

(3)

De personuppgifter som behandlas av kommissionen är till exempel uppgifter om identitet, kontaktuppgifter, yrkesrelaterade uppgifter och uppgifter som rör eller har lämnats in i samband med föremålet för undersökningen. Personuppgifterna lagras i en säker elektronisk miljö för att förhindra olaglig åtkomst eller överföring av uppgifter till personer utanför kommissionen. Vissa personuppgifter kan inkluderas i en separat elektronisk miljö som ger tillträde för ett begränsat antal parter med intresse i undersökningen. Personuppgifterna lagras av tjänsteavdelningar i kommissionen som ansvarar för undersökningen, fram till dess att denna är avslutad. Den administrativa lagringsperioden på 5 år börjar löpa från det att undersökningen är avslutad. Vid utgången av lagringsperioden överförs de ärenderelaterade uppgifterna, inbegripet personuppgifter, till kommissionens historiska arkiv (6).

(4)

När kommissionen utför sina uppgifter är den skyldig att respektera fysiska personers rättigheter i samband med den behandling av personuppgifter som erkänns i artikel 8.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 16.1 i fördraget, liksom de rättigheter som fastställs i förordning (EU) 2018/1725. Samtidigt har kommissionen en skyldighet att följa strikta sekretessregler i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 19 i förordning (EU) 2016/1036, artikel 29 i förordning (EU) 2016/1037, artikel 8 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 5 i förordning (EU) 2015/755.

(5)

Under vissa omständigheter är det nödvändigt att sammanjämka de registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 med behovet av effektiva undersökningar och av att visa full respekt för andra registrerades grundläggande rättigheter och friheter. Genom artikel 25.1 c, g och h i förordning (EU) 2018/1725 ges därför kommissionen möjlighet att föreskriva begränsningar i tillämpningen av artiklarna 14–17, 19, 20 och 35, samt principen om insyn som anges i artikel 4.1 a, i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–17, 19, 20 och 35 i den förordningen.

(6)

För att säkerställa effektiviteten vid undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder och samtidigt respektera standarderna för skydd av personuppgifter enligt förordning (EU) 2018/1725, som ersatte Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (7), är det nödvändigt att anta interna regler enligt vilka kommissionen får begränsa registrerades rättigheter i enlighet med artikel 25.1 c, g och h i förordning (EU) 2018/1725.

(7)

Det är därför nödvändigt att fastställa interna regler som omfattar all uppgiftsbehandling som kommissionen utför i samband med sitt utredningsarbete på området handelspolitiska skyddsåtgärder. Dessa regler bör tillämpas på uppgiftsbehandling som utförs innan en undersökning inleds, under pågående undersökningar och i samband med övervakningen av hur undersökningar följs upp.

(8)

För att uppfylla kraven i artiklarna 14, 15 och 16 i förordning (EU) 2018/1725 bör kommissionen informera alla enskilda personer om verksamhet som innebär behandling av personuppgifter och om deras rättigheter på ett tydligt och konsekvent sätt genom ett dataskyddsmeddelande som offentliggörs på kommissionens webbplats. I förekommande fall bör kommissionen införa kompletterande säkerhetsåtgärder för att säkerställa att de registrerade informeras individuellt i ett lämpligt format.

(9)

Med stöd av artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 kan kommissionen också begränsa tillhandahållandet av information till registrerade och utövandet av andra rättigheter som tillkommer registrerade i syfte att skydda sina egna undersökningar avseende handelsrättsliga skyddsåtgärder, liksom rättigheterna för andra personer som berörs av dess undersökningar.

(10)

För att upprätthålla ett effektivt samarbete kan det vidare vara nödvändigt för kommissionen att begränsa tillämpningen av de registrerades rättigheter för att skydda uppgiftsbehandling som genomförs av unionens övriga institutioner, organ och byråer eller av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Kommissionen bör därför samråda med dessa institutioner, organ, byråer och myndigheter om vilka skäl som ska anses vara relevanta för att införa begränsningar och om behovet av begränsningen och dess proportionalitet.

(11)

Kommissionen kan också behöva begränsa tillhandahållandet av information till registrerade och tillämpningen av andra registrerades rättigheter i samband med personuppgifter som mottagits från tredjeländer eller internationella organisationer, för att fullgöra sin skyldighet att samarbeta med dessa länder eller organisationer och därigenom trygga viktiga mål av allmänt intresse för unionen. I vissa fall kan dock den registrerades intresse eller grundläggande rättigheter väga tyngre än intresset av internationellt samarbete.

(12)

Kommissionen bör hantera alla begränsningar på ett öppet sätt och dokumentera varje tillämpning av begränsningar i motsvarande register.

(13)

I enlighet med artikel 25.8 i förordning (EU) 2018/1725 får personuppgiftsansvariga skjuta upp, utelämna eller avstå från tillhandahållandet av information till den registrerade om skälen till tillämpningen av en begränsning, om detta på något sätt skulle äventyra syftet med begränsningen. Detta gäller i synnerhet begränsningar av de rättigheter som anges i artiklarna 16 och 35 i förordning (EU) 2018/1725.

(14)

Kommissionen bör regelbundet se över införda begränsningar för att säkerställa att de registrerades rätt att bli informerade i enlighet med artiklarna 16 och 35 i förordning (EU) 2018/1725 begränsas endast så länge som är nödvändigt för att göra det möjligt för kommissionen att genomföra sina undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder.

(15)

Om den registrerades övriga rättigheter begränsas bör de personuppgiftsansvariga bedöma från fall till fall huruvida information om begränsningen skulle äventyra dess syfte.

(16)

Europeiska kommissionens dataskyddsombud bör genomföra en oberoende översyn av tillämpningen av begränsningar för att säkerställa överensstämmelse med detta beslut.

(17)

Förordning (EU) 2018/1725 ersätter förordning (EG) nr 45/2001, utan någon övergångsperiod, från och med den dag då den träder i kraft. Möjligheten att tillämpa restriktioner med avseende på vissa av de rättigheter som tillkommer registrerade föreskrivs i förordning (EG) nr 45/2001. För att undvika att äventyra handelspolitiken och genomförandet av undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder bör detta beslut tillämpas från och med ikraftträdandet av förordning (EU) 2018/1725.

(18)

Europeiska datatillsynsmannen avgav sitt yttrande den 30 november 2018.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I detta beslut fastställs de regler som kommissionen ska följa för att informera registrerade om behandlingen av deras uppgifter i enlighet med artiklarna 14, 15 och 16 i förordning (EU) 2018/1725, i samband med att den genomför undersökningar på området handelspolitik och handelspolitiska skyddsåtgärder.

I beslutet fastställs även de villkor på vilka kommissionen får begränsa tillämpningen av artiklarna 4, 14–17, 19, 20 och 35 i förordning (EU) 2018/1725, i enlighet med artikel 25.1 c, g och h i den förordningen.

2.   Detta beslut ska tillämpas på kommissionens behandling av personuppgifter med avseende på eller i samband med verksamhet som utförs för att fullgöra kommissionens arbetsuppgifter i enlighet med förordningarna (EU) 2016/1036, (EU) 2016/1037, (EU) 2015/478 och (EU) 2015/755.

3.   Detta beslut ska tillämpas på behandling av personuppgifter som utförs av alla kommissionens avdelningar i den mån de behandlar personuppgifter i information som de är skyldiga att översända till kommissionen eller personuppgifter som redan behandlas av kommissionen med avseende på eller i samband med verksamhet som avses i punkt 2 i denna artikel.

Artikel 2

Tillämpliga undantag och begränsningar

1.   När kommissionen utövar sina skyldigheter avseende registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska den överväga om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.

2.   Om inte annat följer av artiklarna 3–7 i detta beslut får kommissionen begränsa tillämpningen av artiklarna 14–17, 19, 20 och 35 i förordning (EU) 2018/1725, samt den princip om öppenhet som föreskrivs i artikel 4.1 a i den förordningen, i den mån dessa bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–17, 19, 20 och 35 i den förordningen där utövandet av sådana rättigheter och skyldigheter skulle äventyra syftet med kommissionens handelspolitik och handelspolitiska skyddsåtgärder, eller skulle ha en negativ inverkan på andra registrerades rättigheter och friheter.

3.   Om inte annat följer av artiklarna 3–7 i detta beslut får kommissionen också begränsa de rättigheter och skyldigheter som avses i punkt 2 i denna artikel vad gäller personuppgifter som erhållits från unionens övriga institutioner, organ och byråer, behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller tredjeländer eller från internationella organisationer, i följande fall:

a)

Om utövandet av sådana rättigheter och skyldigheter skulle kunna begränsas av unionens övriga institutioner, organ och byråer på grundval av andra akter som avses i artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 eller i enlighet med kapitel IX i den förordningen eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (8) eller rådets förordning (EU) 2017/1939 (9).

b)

Om utövandet av dessa rättigheter och skyldigheter skulle kunna begränsas av medlemsstaternas behöriga myndigheter på grundval av sådana akter som avses i artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (10), eller enligt nationella bestämmelser som införlivar artiklarna 13.3, 15.3 eller 16.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (11).

c)

Om utövandet av sådana rättigheter och skyldigheter skulle kunna äventyra kommissionens samarbete med tredjeländer eller internationella organisationer i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder.

Innan kommissionen tillämpar begränsningar i de fall som avses i första stycket leden a och b ska den samråda med unionens berörda institutioner, organ och byråer eller medlemsstaternas behöriga myndigheter, om det inte är uppenbart för kommissionen att tillämpningen av en begränsning fastställs i en av de akter som det hänvisas till i dessa led.

Första stycket led c ska inte gälla om kommissionens intresse av att samarbeta med tredjeländer eller internationella organisationer är underordnat den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter.

4.   Punkterna 1, 2 och 3 påverkar inte tillämpningen av andra kommissionsbeslut om interna regler för tillhandahållande av information till registrerade och begränsning av vissa rättigheter enligt artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 och artikel 23 i kommissionens arbetsordning.

Artikel 3

Tillhandahållande av information till registrerade

1.   Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra ett dataskyddsmeddelande som informerar alla registrerade om handelspolitiska skyddsåtgärder som involverar behandling av personuppgifter. I förekommande fall ska kommissionen säkerställa att de registrerade informeras individuellt i ett lämpligt format.

2.   När kommissionen, helt eller delvis, begränsar tillhandahållandet av information till registrerade vars personuppgifter behandlas i samband med undersökningar på området handelspolitik eller handelspolitiska skyddsåtgärder, ska den dokumentera och registrera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 6.

Artikel 4

Registrerades rätt till åtkomst, radering och begränsning av behandlingen

1.   Om kommissionen helt eller delvis begränsar en registrerads rätt till tillgång till personuppgifter, rätt till radering eller rätt till begränsning av behandling enligt vad som avses i artiklarna 17, 19 respektive 20 i förordning (EU) 2018/1725, ska den informera den berörda registrerade i sitt svar på begäran om tillgång, radering eller begränsning av behandling om den begränsning som tillämpas och om de huvudsakliga skälen till detta, samt om möjligheten att ge in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

2.   Tillhandahållandet av information om skälen för den begränsning som avses i punkt 1 får skjutas upp, utelämnas eller nekas så länge som det skulle undergräva syftet med begränsningen.

3.   Kommissionen ska dokumentera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 6.

4.   Om rätten till tillgång helt eller delvis begränsas, ska den registrerade utöva sin rätt till tillgång via Europeiska datatillsynsmannen, i enlighet med artikel 25.6, 25.7 och 25.8 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 5

Information till registrerade om personuppgiftsincidenter

Om kommissionen begränsar sådan information om personuppgiftsincidenter till den registrerade som avses i artikel 35 i förordning (EU) 2018/1725, ska den dokumentera och registrera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 6 i detta beslut.

Artikel 6

Dokumentation och registrering av begränsningar

1.   Kommissionen ska dokumentera skälen till varje begränsning som tillämpas enligt detta beslut, inbegripet en bedömning av behovet av begränsningen och dess proportionalitet, med hänsyn tagen till relevanta delar av artikel 25.2 i förordning (EU) 2018/1725.

I dokumentationen ska anges hur utövandet av rättigheten skulle äventyra syftet med kommissionens undersökningar på området handelspolitik och handelspolitiska skyddsåtgärder, eller syftet med de begränsningar som tillämpas med stöd av artikel 2.2 eller 2.3, eller ha en negativ inverkan på andra registrerades rättigheter och friheter.

2.   Dokumentationen och, i förekommande fall, de handlingar som innehåller de underliggande faktiska och rättsliga omständigheterna ska registreras. De ska göras tillgängliga för Europeiska datatillsynsmannen på begäran.

Artikel 7

Begränsningarnas varaktighet

1.   De begränsningar som avses i artiklarna 3, 4 och 5 ska fortsätta att gälla så länge som de skäl som ligger till grund för dem föreligger.

2.   Om skälen till en sådan begränsning som avses i artiklarna 3 eller 5 inte längre föreligger ska kommissionen upphäva begränsningen och uppge de huvudsakliga skälen för begränsningen till den registrerade. Kommissionen ska underrätta den registrerade om möjligheten att ge in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller att begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

3.   Kommissionen ska se över tillämpningen av den begränsning som avses i artiklarna 3 och 5 var sjätte månad från antagandet av begräsningen år samt vid avslutandet av undersökningen. Därefter ska kommissionen/den registeransvarige på årsbasis övervaka om det är nödvändigt att behålla begränsningen/uppskjutandet.

Artikel 8

Omprövning genom Europeiska kommissionens dataskyddsombud

1.   Dataskyddsombudet ska informeras utan onödigt dröjsmål när registrerades rättigheter har begränsats i enlighet med detta beslut. På begäran ska dataskyddsombudet ges tillgång till registret och alla handlingar som innehåller underliggande faktiska och rättsliga omständigheter.

2.   Dataskyddsombudet får begära en omprövning av begränsningarna. Dataskyddsombudet ska underrättas skriftligen om resultatet av den begärda omprövningen.

Artikel 9

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 11 december 2018.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (EUT L 83, 27.3.2015, s. 16).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(6)  Lagring av ärenden i kommissionen regleras av den gemensamma bevarandeförteckningen, en rättslig handling (den senaste versionen är SEC(2012) 713) i form av en tidsplan som fastställer lagringsperioder för olika typer av kommissionens akter.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(9)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).


AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/45


Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 99 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av gasurladdningslampor för användning i godkända lyktor i motorfordon [2018/1997]

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 13 till den ursprungliga versionen av föreskrifterna – dag för ikraftträdande: 10 oktober 2017

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Administrativa bestämmelser

3.

Tekniska krav

4.

Produktionsöverensstämmelse

5.

Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

6.

Slutgiltigt upphörande av produktionen

7.

Namn på och adress till typgodkännandemyndigheterna och de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar

BILAGOR

1.

Datablad för gasurladdningslampor

2.

Meddelande

3.

Exempel på godkännandemärkets utformning

4.

Metod för mätning av elektriska och fotometriska egenskaper

5.

Optisk uppställning för mätning av ljusbågens läge och form och elektrodernas läge

6.

Minimikrav på tillverkarens kvalitetskontrollrutiner

7.

Provtagning och överensstämmelsenivåer för tillverkarens provningsdata

8.

Minimikrav på provtagning som utförs av inspektör

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller för de gasurladdningslampor som visas i bilaga 1 och som är avsedda för användning i godkända lyktor i motorfordon.

2.   ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

2.1   Definitioner

2.1.1   I dessa föreskrifter avses med kategori olika grundläggande konstruktioner av standardiserade gasurladdningslampor. Varje kategori har en särskild beteckning, till exempel: ”D2S”.

2.1.2   I dessa föreskrifter avses med gasurladdningslampor av olika typer (1) gasurladdningslampor som tillhör samma kategori men som skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som följande:

2.1.2.1

Handelsnamn eller varumärke, vilket innebär

a)

att gasurladdningslampor med samma handelsnamn eller varumärke som framställs av olika tillverkare anses vara av olika typ,

b)

att gasurladdningslampor som framställs av samma tillverkare och bara skiljer sig åt i fråga om handelsnamn eller varumärke får anses vara av samma typ.

2.1.2.2

Konstruktion av lampglas och/eller sockel, om dessa skillnader påverkar de optiska resultaten.

2.2   Ansökan om godkännande

2.2.1   Ansökan om godkännande ska lämnas in av innehavaren av handelsnamnet eller varumärket eller av innehavarens behöriga ombud.

2.2.2   Alla ansökningar om godkännande ska åtföljas av följande (se även punkt 2.4.2):

2.2.2.1

Ritningar i tre exemplar som är tillräckligt detaljerade för att typen ska kunna identifieras.

2.2.2.2

En teknisk beskrivning med angivande av förkopplingsdon, om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan.

2.2.2.3

Tre provexemplar för varje färg som ansökan avser.

2.2.2.4

Ett provexemplar av förkopplingsdonet, om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan.

2.2.3   Beträffande typer av gasurladdningslampor som endast i fråga om varumärke eller handelsnamn skiljer sig från en typ som redan godkänts ska det räcka att lämna in följande:

2.2.3.1

En deklaration från tillverkaren om att den aktuella typen (förutom i fråga om handelsnamn och varumärke) är identisk med och har framställts av samma tillverkare som den redan godkända typen, där det senare styrks av dess godkännandenummer.

2.2.3.2

Två provexemplar som bär det nya handelsnamnet eller varumärket.

2.2.4   Innan typgodkännande beviljas ska typgodkännandemyndigheten kontrollera att tillfredsställande åtgärder vidtagits för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

2.3   Märkning

2.3.1   Gasurladdningslampor som lämnats in för godkännande ska på sockeln eller lampglaset vara försedda med

2.3.1.1

sökandens handelsnamn eller varumärke,

2.3.1.2

den internationella beteckningen på den relevanta kategorin,

2.3.1.3

märkeffekt, som dock inte behöver anges separat om det ingår i den internationella beteckningen för den relevanta kategorin,

2.3.1.4

ett utrymme som är tillräckligt stort för att rymma godkännandemärket.

2.3.2   Det utrymme som nämns i punkt 2.3.1.4 ska anges på de ritningar som åtföljer ansökan om godkännande.

2.3.3   Andra märkningar än de enligt punkterna 2.3.1 och 2.4.4 får anbringas på sockeln.

2.3.4   Om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan ska det förkopplingsdon som använts för typgodkännandet av lampan märkas med typ- och varumärkesbeteckning samt med märkspänning och märkeffekt enligt det tillämpliga databladet för gasurladdningslampan.

2.4   Godkännande

2.4.1   Om alla provexemplar av en typ av gasurladdningslampa som lämnats in enligt punkt 2.2.2.3 eller 2.2.3.2 överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter när de provas med förkopplingsdonet enligt punkt 2.2.2.4, om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan, ska godkännande beviljas.

2.4.2   Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. De två första siffrorna i numret ska hänvisa till den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av typgodkännandet.

Detta ska åtföljas av en identifikationskod om högst tre tecken. Endast de arabiska siffror och versaler som förtecknas i fotnoten (2) får användas.

En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av gasurladdningslampa samma godkännandenummer. Om sökanden begär det får samma godkännandenummer tilldelas både gasurladdningslampor som avger vitt ljus och gasurladdningslampor som avger selektivt gult ljus (se punkt 2.1.2).

2.4.3   Ett meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en typ av gasurladdningslampa enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter samt en ritning, som sökanden lämnat i ett format som inte överskrider A4 (210 × 297 mm) och minst i skalan 2:1.

2.4.4   Varje gasurladdningslampa som överensstämmer med en typ som godkänts enligt dessa föreskrifter ska, på det utrymme som avses i punkt 2.3.1.4 utöver den märkning som föreskrivs i punkt 2.3.1, vara märkt med ett internationellt godkännandemärke som består av

2.4.4.1

en avskuren cirkel som omger bokstaven E följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (3),

2.4.4.2

godkännandenumret, placerat nära den avskurna cirkeln.

2.4.5   Om sökanden har erhållit samma godkännandenummer för flera handelsnamn eller varumärken räcker det med ett eller flera av dessa för att uppfylla kraven i punkt 2.3.1.1.

2.4.6   De märkningar och påskrifter som anges i punkterna 2.3.1 och 2.4.3 ska vara lätt läsbara och outplånliga.

2.4.7   I bilaga 3 till dessa föreskrifter finns ett exempel på godkännandemärkets utformning.

3.   TEKNISKA KRAV

3.1   Definitioner

Definitionerna i resolution R.E.5 eller efterföljande revisioner, som gällde vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande, ska tillämpas.

3.2   Allmänna specifikationer

3.2.1   Varje inlämnat provexemplar ska överensstämma med relevanta specifikationer i dessa föreskrifter när det provas med förkopplingsdon, om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan, enligt punkt 2.2.2.4.

3.2.2   Gasurladdningslampor ska konstrueras så att de vid normala användningsförhållanden förblir funktionsdugliga. De får inte heller uppvisa något konstruktions- eller tillverkningsfel.

3.2.3   Urladdningsljusbågen ska vara den enda delen av gasurladdningslampan som genererar och avger ljus när ström tillförs.

3.3   Tillverkning

3.3.1   Gasurladdningslampans lampglas får inte uppvisa några repor eller fläckar som kan hämma dess effektivitet eller optiska prestanda.

3.3.2   För färgade (yttre) lampglas ska, efter det att lampan varit tänd i 15 tim med förkopplingsdonet, eller lampan med inbyggt förkopplingsdon, vid provningsspänningen, lampglasets yta torkas av lätt med en bomullstrasa indränkt i en lösning av 70 volymprocent n-heptan och 30 volymprocent toluol. Efter cirka 5 min ska ytan kontrolleras visuellt. Den får inte uppvisa några synbara förändringar.

3.3.3   Gasurladdningslampor ska vara försedda med standardsocklar som överensstämmer med databladen för socklar i IEC:s publikation 60061, i enlighet med vad som anges i de enskilda databladen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

3.3.4   Sockeln ska vara stark och säkert fastsatt i lampglaset.

3.3.5   För kontroll av om gasurladdningslampor uppfyller kraven i punkterna 3.3.3–3.3.4 ska en visuell kontroll, en måttkontroll och vid behov en försöksmontering utföras.

3.4   Provningar

3.4.1   Gasurladdningslampor ska åldras i enlighet med bilaga 4 till dessa föreskrifter.

3.4.2   Alla provexemplar ska provas med förkopplingsdon i enlighet med punkt 2.2.2.4, om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan.

3.4.3   Elektriska mätningar ska utföras med instrument av minst klass 0,2 (0,2 procents noggrannhet vid fullt skalutslag).

3.5   Elektrodernas, ljusbågens och rändernas läge och mått

3.5.1   Elektrodernas geometriska läge ska vara det som anges i det tillämpliga databladet. Ett exempel på en metod för mätning av ljusbågens och elektrodernas lägen anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. Andra metoder får användas.

3.5.1.1   Lampelektrodernas läge och mått ska mätas före åldringen, med gasurladdningslampan släckt, med hjälp av optiska metoder genom glasinneslutningen.

3.5.2   Ljusbågens form och förskjutning ska överensstämma med kraven i det tillämpliga databladet.

3.5.2.1   Mätningarna ska göras efter åldring, där lampan försörjs från förkopplingsdonet vid provningsspänningen, eller lampan med inbyggt förkopplingsdon vid provningsspänningen.

3.5.3   Rändernas läge, mått och överföring ska överensstämma med kraven i det tillämpliga databladet.

3.5.3.1   Mätningarna ska göras efter åldring, där lampan försörjs från förkopplingsdonet vid provningsspänningen, eller lampan med inbyggt förkopplingsdon vid provningsspänningen.

3.6   Egenskaper vid tändning, uppvärmning och återtändning i varmt läge

3.6.1   Tändning

När gasurladdningsslampan provas enligt villkoren i bilaga 4 till dessa föreskrifter ska den tändas direkt och förbli tänd.

3.6.2   Uppvärmning

3.6.2.1   För gasurladdningslampor med ett målljusflöde på mer än 2 000 lm:

 

När gasurladdningslampan mäts enligt villkoren i bilaga 4 ska den avge minst följande:

 

Efter 1 s: 25 % av sitt målljusflöde.

 

Efter 4 s: 80 % av sitt målljusflöde.

 

Målljusflödet ska vara det som anges i det tillämpliga databladet.

3.6.2.2   För gasurladdningslampor med ett målljusflöde på högst 2 000 lm, som inte omfattar svarta ränder:

 

När gasurladdningslampan mäts enligt villkoren i bilaga 4 ska den avge minst 800 lm efter 1 s och minst 1 000 lm efter 4 s.

 

Målljusflödet ska vara det som anges i det tillämpliga databladet.

3.6.2.3   För gasurladdningslampor med ett målljusflöde på högst 2 000 lm, som omfattar svarta ränder:

 

När gasurladdningslampan mäts enligt villkoren i bilaga 4 ska den avge minst 700 lm efter 1 s och minst 900 lm efter 4 s.

 

Målljusflödet ska vara det som anges i det tillämpliga databladet.

3.6.2.4   För gasurladdningslampor med mer än ett målljusflöde, varav minst ett inte överstiger 2 000 lm:

 

När gasurladdningslampan mäts enligt villkoren i bilaga 4 ska den avge minst 800 lm efter 1 s och minst 1 000 lm efter 4 s.

 

Målljusflödet ska vara det som anges i det tillämpliga databladet.

3.6.3   Återtändning i varmt läge

När gasurladdningslampan provas enligt villkoren i bilaga 4 till dessa föreskrifter ska den tändas på nytt direkt efter det att den har varit släckt under den tid som anges i databladet. Efter 1 s ska lampan avge minst 80 % av sitt målljusflöde.

3.7   Elektriska egenskaper

Vid mätning enligt villkoren i bilaga 4 till dessa föreskrifter ska lampans spänning och effekt hålla sig inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet.

3.8   Ljusflöde

Vid mätning enligt villkoren i bilaga 4 till dessa föreskrifter ska ljusflödet hålla sig inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet. Om vitt och selektivt gult ljus anges för samma typ, ska målvärdet tillämpas på lampor som avger vitt ljus, medan ljusflödet hos lampor som avger selektivt gult ljus ska vara minst 68 % av angivet värde.

3.9   Färg

3.9.1   Det avgivna ljusets färg ska vara vitt eller selektivt gult. De kolorimetriska egenskaperna, uttryckta i CIE-färgkoordinater, ska dessutom ligga inom gränsvärdena i det tillämpliga databladet.

3.9.2   De definitioner av färg på det avgivna ljuset som anges i föreskrifter nr 48 och de ändringsserier till dessa som gäller vid tidpunkten för ansökan om typgodkännandet ska tillämpas i de här föreskrifterna.

3.9.3   Färgen ska mätas enligt de villkor som anges i punkt 10 i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

3.9.4   Minsta innehåll av rött för en gasurladdningslampa ska uppfylla följande krav:

Formula

där

Ee (λ)

[W/nm]

är strålningsflödets spektralfördelning,

V (λ)

[1]

är spektral ljuseffektivitet,

λ

[nm]

är våglängden.

Detta värde ska beräknas med hjälp av intervall på en nanometer.

3.10   UV-strålning

Gasurladdningslampans UV-strålning ska vara av den låga UV-typen och uppfylla följande krav:

Formula

där

S (λ)

[1]

är den spektrala viktningsfunktionen,

km = 683

[lm/W]

är den ekvivalenta fotometriska strålningen.

(Övriga symboler definieras i punkt 3.9.4.)

Detta värde ska beräknas med hjälp av intervall på en nanometer.

UV- strålningen ska viktas med värdena i följande tabell.

λ

S(λ)

λ

S(λ)

λ

S(λ)

250

0,430

305

0,060

355

0,00016

255

0,520

310

0,015

360

0,00013

260

0,650

315

0,003

365

0,00011

265

0,810

320

0,001

370

0,000090

270

1,000

325

0,00050

375

0,000077

275

0,960

330

0,00041

380

0,000064

280

0,880

335

0,00034

385

0,000053

285

0,770

340

0,00028

390

0,000044

290

0,640

345

0,00024

395

0,000036

295

0,540

350

0,00020

400

0,000030

300

0,300

 

 

 

 

De valda våglängderna (i nanometer) är representativa, övriga värden bör interpoleras.

Värden i enlighet med IRPA:s/INIRC:s riktlinjer om gränsvärden för exponering av ultraviolett strålning.

3.11   Standardgasurladdningslampor

Standardgasurladdningslampor ska uppfylla de krav som är tillämpliga på lampor som typgodkännandet avser och de särskilda kraven i det tillämpliga databladet. Om en typ avger vitt och selektivt gult ljus ska standardlampan avge vitt ljus.

4.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

4.1   Gasurladdningslampor som är godkända i enlighet med dessa föreskrifter ska vara tillverkade så att de överensstämmer med den godkända typen genom att de uppfyller märknings- och konstruktionskraven i punkt 3 och i bilagorna 1 och 3 till dessa föreskrifter.

4.2   För att säkerställa att kraven i punkt 4.1 är uppfyllda ska produktionen kontrolleras på lämpligt sätt.

4.3   Innehavaren av godkännandet ska i synnerhet

4.3.1

se till att det finns effektiva förfaranden för kontroll av produkternas kvalitet,

4.3.2

ha tillgång till den kontrollutrustning som krävs för att överensstämmelsen ska kunna kontrolleras för varje godkänd typ,

4.3.3

se till att provningsdata arkiveras och att handlingarna hålls tillgängliga under en tidsrymd som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten,

4.3.4

analysera resultaten av varje typ av provning, under tillämpning av kriterierna i bilaga 7 till dessa föreskrifter, för att kontrollera och säkerställa att produktens egenskaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning,

4.3.5

se till att åtminstone provningarna i bilaga 6 till dessa föreskrifter utförs för varje produkttyp,

4.3.6

se till att ett nytt stickprov tas och en ny provning genomförs om stickprov eller provningsdelar uppvisar bristande överensstämmelse med provningstypen. Alla åtgärder som krävs för att återställa den berörda produktionens överensstämmelse ska vidtas.

4.4   Den typgodkännandemyndighet som har beviljat typgodkännandet får när som helst kontrollera de metoder för produktionsöverensstämmelse som är tillämpliga på varje tillverkningsanläggning.

4.4.1   Vid varje inspektion ska provningsrapporter och uppgifter om produktionen visas för inspektören.

4.4.2   Inspektören får slumpmässigt välja ut provexemplar avsedda för provning i tillverkarens laboratorium. Minimiantalet provexemplar får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egna kontroller.

4.4.3   Om kvalitetsnivån förefaller otillfredsställande eller om det framstår som nödvändigt att kontrollera att de provningar som har utförts enligt punkt 4.4.2 är giltiga, ska inspektören välja ut provexemplar som skickas till den tekniska tjänst som utförde typgodkännandeprovningarna.

4.4.4   Typgodkännandemyndigheten får utföra alla provningar som föreskrivs i dessa föreskrifter. Proven ska utföras på provexemplar som valts ut slumpmässigt utan att det påverkar tillverkarens leveransåtaganden och i enlighet med kriterierna i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

4.4.5   Typgodkännandemyndigheten ska ha som mål att utföra en inspektion vartannat år. Typgodkännandemyndigheten avgör dock själv hur ofta inspektion ska ske, beroende på hur effektivt den bedömer att tillverkarens metoder för kontroll av produktionsöverensstämmelse fungerar. Om negativa resultat framkommer ska typgodkännandemyndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att produktionen så snart som möjligt överensstämmer med kraven igen.

5.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

5.1   Ett godkännande som beviljas för en gasurladdningslampa i enlighet med dessa föreskrifter kan återkallas om föreskrivna krav i fråga om produktionsöverensstämmelse inte uppfylls.

5.2   Om en part i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har beviljat ska den genast rapportera detta till övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

6.   SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN

En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en gasurladdningslampa som godkänts enligt dessa föreskrifter ska underrätta den myndighet som beviljade godkännandet. Myndigheten ska då underrätta de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter om detta, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

7.   NAMN PÅ OCH ADRESS TILL TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA OCH DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR ATT UTFÖRA GODKÄNNANDEPROVNINGAR

De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela FN:s generalsekreterare namn på och adress till de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar och de typgodkännandemyndigheter som beviljar godkännande och till vilka formulär om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen som utfärdats i andra länder ska sändas.


(1)  Ett selektivt gult lampglas eller ett kompletterande selektivt gult ytterlampglas, endast avsett att ändra färgen men inga andra egenskaper hos en gasurladdningslampa som avger vitt ljus, utgör inte en ändring av gasurladdningsslampans typ.

(2)  0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

A B C D E F G H J K L M N P R S T U V W X Y Z

(3)  De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev. 3, bilaga 3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html


BILAGA 1

DATABLAD (1) FÖR GASURLADDNINGSLAMPOR

Databladen för relevant lampkategori och den grupp som denna kategori är förtecknad i med restriktioner för dess användning ska gälla enligt införlivandet i resolution R.E.5 (1) och efterföljande revisioner, som gällde vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande av gasurladdningslampan.


(1)  Från och med den 22 juni 2017 är databladen för gasurladdningslampor, förteckningen över och gruppen med lampkategorier med användningsrestriktioner per kategori samt kategoriernas databladsnummer införlivade i resolution R.E.5 med symbolen ECE/TRANS/WP.29/2016/111.


BILAGA 2

Image

Text av bilden

BILAGA 3

EXEMPEL PÅ GODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

(se punkt 2.4.4 i dessa föreskrifter)

Image

a = 2,5 mm min.

Ovanstående godkännandemärke fäst på en gasurladdningslampa visar att lampan har godkänts i Förenade kungariket (E 11) med godkännandenummer 0A01. Den första siffran i godkännandenumret visar att godkännandet beviljats enligt kraven i dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse.


BILAGA 4

METOD FÖR MÄTNING AV ELEKTRISKA OCH FOTOMETRISKA EGENSKAPER

1.   ALLMÄNT

För provning av tändning, uppvärmning och återtändning i varmt läge samt för mätning av elektriska och fotometriska egenskaper ska gasurladdningslampan köras i fri luft med en omgivningstemperatur på 25 °C ± 5 °C.

2.   FÖRKOPPLINGSDON

Om förkopplingsdonet inte är inbyggt i lampan ska alla provningar och mätningar utföras med förkopplingsdonet i enlighet med punkt 2.2.2.4 i dessa föreskrifter. Den kraftförsörjning som används för provning av tändning och uppvärmning ska vara kvalificerad för att säkerställa att högströmspulsen stiger snabbt.

3.   TÄNDNINGSLÄGE

Tändningsläget ska vara horisontellt inom ± 10° med den ledande tråden nedåt. Lägena för åldring och provning ska vara identiska. Om gasurladdningslampan oavsiktligt körs felvänd, ska den återigen åldras innan mätningarna inleds. Under åldring och mätning får inga elektriskt ledande föremål tillåtas inom en 60 mm lång cylinder med 32 mm diameter som är koncentrisk med referensaxeln och symmetrisk med avseende på ljusbågen. Dessutom ska magnetiska ströfält undvikas.

4.   ÅLDRING

Alla provningar ska utföras med lampor som åldrats i minst 15 cykler enligt följande kopplingsföljd:

 

45 minuter på, 15 sekunder av, 5 minuter på, 10 minuter av.

5.   MATNINGSSPÄNNING

Alla provningar ska utföras vid den provningsspänning som anges i det tillämpliga databladet.

6.   TÄNDNINGSPROVNING

Tändningsprovningen ska utföras på lampor som inte har åldrats och som inte har använts på åtminstone 24 tim före provningen.

7.   UPPVÄRMNINGSPROVNING

Uppvärmningsprovningen ska utföras på lampor som inte har använts på åtminstone 1 tim före provningen.

8.   PROVNING AV ÅTERTÄNDNING I VARMT LÄGE

Lampan ska tändas och förbli tänd med förkopplingsdonet (eventuellt inbyggt) vid provningsspänningen i 15 min. Sedan ska matningsspänningen till förkopplingsdonet eller lampan med inbyggt förkopplingsdon stängas av under en avstängningstid som anges i det tillämpliga databladet och sedan kopplas på igen.

9.   ELEKTRISK OCH FOTOMETRISK PROVNING

Före varje mätning ska lampan stabiliseras i 15 min.

10.   FÄRG

Lampans färg ska mätas i en integrerande sfär med hjälp av ett mätsystem som visar det infallande ljusets CIE-färgkoordinater med en upplösning av ± 0,002.


BILAGA 5

OPTISK UPPSTÄLLNING FÖR MÄTNING AV LJUSBÅGENS LÄGE OCH FORM OCH ELEKTRODERNAS LÄGE (1)

Gasurladdningslampan ska placeras såsom visas på huvudritningen för respektive kategori.

Image

Ett optiskt system ska projicera en verklig bild A′ av ljusbågen A med en förstoring av helst M = s′/s = 20 på en skärm. Det optiska systemet får inte uppvisa sfärisk eller kromatisk aberration. På det optiska systemets brännvidd f ska en bländare d ge en projektion av ljusbågen med nästan parallella observationsriktningar. För att erhålla en vinkel för den halva divergensen på högst μ = 0,5° får den i brännpunkten belägna bländarens diameter inte överskrida d = 2f tan(μ) med avseende på det optiska systemets brännvidd. Det optiska systemets aktiva diameter får inte överskrida

 

D = (1 + 1/M)d + c + (b1 + b2)/2. (c, b1 och b2 anges i databladen där elektrodernas läge anges.)

En skala på skärmen ska göra det möjligt att mäta elektrodernas läge. Uppställningen kan med fördel kalibreras med hjälp av en separat projektor med en parallell stråle tillsammans med ett mätdon vars skugga projiceras på skärmen. Mätdonet ska visa referensaxeln och planet som är parallellt med referensplanet på avståndet ”e” mm från det.

I skärmens plan ska en mottagare monteras som är rörlig vertikalt på en linje som motsvarar planet på avståndet ”e” från gasurladdningslampans referensplan.

Mottagaren ska ha samma relativa spektralkänslighet som ett mänskoöga. Mottagarens storlek får inte överskrida 0,2 M mm i horisontalled och 0,025 M mm i vertikalled (M = förstoring). Intervallet för mätbar rörelse ska vara sådant att erforderliga mått på ljusbågens krökning r och diffusion s kan mätas. För mätning av ströljusstyrkan ska mottagaren vara cirkelformad och ha en diameter på 0,2 M mm.


(1)  Denna metod är ett exempel på mätmetod, och varje annan metod med likvärdig noggrannhet får användas.


BILAGA 6

MINIMIKRAV PÅ TILLVERKARENS KVALITETSKONTROLLRUTINER

1.   ALLMÄNT

Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda i fotometriskt (inklusive UV-strålning), geometriskt, visuellt och elektriskt hänseende om de angivna toleranserna för serietillverkade gasurladdningslampor i det tillämpliga databladet i bilaga 1 till dessa föreskrifter och aktuellt datablad för sockeln är uppfyllda.

2.   MINIMIKRAV PÅ TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE

För varje typ av gasurladdningslampa ska tillverkaren eller innehavaren av godkännandemärket utföra provningar i enlighet med dessa föreskrifter med lämpliga intervall.

2.1   Provningarnas beskaffenhet

Provningar av överensstämmelsen med dessa specifikationer ska omfatta lampornas fotometriska, geometriska och optiska egenskaper.

2.2   Provningsmetoder

2.2.1   Provningar ska normalt utföras enligt de metoder som anges i dessa föreskrifter.

2.2.2   Tillämpningen av punkt 2.2.1 i denna bilaga kräver att provningsutrustningen kalibreras regelbundet så att den korrelerar med mätningar som utförts av en typgodkännandemyndighet.

2.3   Urvalsförfarandets beskaffenhet

Provexemplar av gasurladdningslampor ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Med ett enhetligt parti avses en uppsättning gasurladdningslampor av samma typ, som definieras enligt tillverkarens tillverkningsmetoder.

2.4   Kontrollerade och registrerade egenskaper

Gasurladdningslamporna ska inspekteras och provningsresultaten registreras enligt den gruppering av egenskaper som förtecknas i tabell 1 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

2.5   Acceptanskriterier

Tillverkaren eller innehavaren av godkännandet är ansvarig för att utföra en statistisk undersökning av provresultaten för att uppfylla kravet på kontroll av produkternas överensstämmelse i punkt 4.1 i dessa föreskrifter.

Efterlevnaden ska anses säkrad om nivån av godtagbar bristande överensstämmelse per grupp av egenskaper i tabell 1 i bilaga 7 till dessa föreskrifter inte överskrids. Detta innebär att antalet gasurladdningslampor som inte efterlever kravet för någon grupp av egenskaper för någon typ av gasurladdningslampa håller sig inom de gränser som anges i de tillämpliga tabellerna 2, 3 eller 4 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

Anmärkning: Varje enskilt krav på gasurladdningslampor ska betraktas som en egenskap.


BILAGA 7

PROVTAGNING OCH ÖVERENSSTÄMMELSENIVÅER FÖR TILLVERKARENS PROVNINGSDATA

Tabell 1

Egenskaper

Grupp av egenskaper

Gruppering (*1) av uppgifter om provningar per typ av gasurladdningslampa

Minsta antal stickprover per grupp (*1) under 12 månader

Godtagbar nivå av bristande överensstämmelse per egenskapsgrupp (%)

Märkning, läsbarhet och varaktighet

Alla typer med samma yttermått

315

1

Lampglasets kvalitet

Alla typer med samma lampglas

315

1

Yttermått (utom sockel)

Alla typer i samma kategori

315

1

Ljusbågens och rändernas läge och mått

Alla typer i samma kategori

200

6,5

Tändning, uppvärmning och återtändning i varmt läge

Alla typer i samma kategori

200

1

Gasurladdningslampans spänning och effekt

Alla typer i samma kategori

200

1

Ljusflöde, färg och UV-strålning

Alla typer i samma kategori

200

1

I tabell 2 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som största antal provningsresultat som uppvisar bristande överensstämmelse. Gränserna bygger på en godtagbar nivå på 1 % av icke-överensstämmelser, med antagandet att sannolikheten för godkänt är minst 0,95.

Tabell 2

Antal provningsresultat för varje egenskap

Gräns för godkänt

…–200

5

201–260

6

261–315

7

316–370

8

371–435

9

436–500

10

501–570

11

571–645

12

646–720

13

721–800

14

801–860

15

861–920

16

921–990

17

991–1 060

18

1 061 –1 125

19

1 126 –1 190

20

1 191 –1 249

21

I tabell 3 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som största antal provningsresultat som uppvisar bristande överensstämmelse Gränserna bygger på en godtagbar nivå på 6,5 % av icke-överensstämmelser, med antagandet att sannolikheten för godkänt är minst 0,95.

Tabell 3

Antal registrerade gasurladdningslampor

Gräns för godkänt

Antal registrerade gasurladdningslampor

Gräns för godkänt

Antal registrerade gasurladdningslampor

Gräns för godkänt

–200

21

541–553

47

894–907

73

201–213

22

554–567

48

908–920

74

214–227

23

568–580

49

921–934

75

228–240

24

581–594

50

935–948

76

241–254

25

595–608

51

949–961

77

255–268

26

609–621

52

962–975

78

269–281

27

622–635

53

976–988

79

282–295

28

636–648

54

989–1 002

80

296–308

29

649–662

55

1 003 –1 016

81

309–322

30

663–676

56

1 017 –1 029

82

323–336

31

677–689

57

1 030 –1 043

83

337–349

32

690–703

58

1 044 –1 056

84

350–363

33

704–716

59

1 057 –1 070

85

364–376

34

717–730

60

1 071 –1 084

86

377–390

35

731–744

61

1 085 –1 097

87

391–404

36

745–757

62

1 098 –1 111

88

405–417

37

758–771

63

1 112 –1 124

89

418–431

38

772–784

64

1 125 –1 138

90

432–444

39

785–798

65

1 139 –1 152

91

445–458

40

799–812

66

1 153 –1 165

92

459–472

41

813–825

67

1 166 –1 179

93

473–485

42

826–839

68

1 180 –1 192

94

486–499

43

840–852

69

1 193 –1 206

95

500–512

44

853–866

70

1 207 –1 220

96

513–526

45

867–880

71

1 221 –1 233

97

527–540

46

881–893

72

1 234 –1 249

98

I tabell 4 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som andel av resultaten, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 4

Antal provningsresultat för varje egenskap

Gräns för godkänt anges som andel av resultaten

Gräns för godkänt anges som andel av resultaten

Godtagbar nivå på 1 % icke-överensstämmelser

Godtagbar nivå på 6,5 % icke-överensstämmelser

1 250

1,68

7,91

2 000

1,52

7,61

4 000

1,37

7,29

6 000

1,30

7,15

8 000

1,26

7,06

10 000

1,23

7,00

20 000

1,16

6,85

40 000

1,12

6,75

80 000

1,09

6,68

100 000

1,08

6,65

1 000 000

1,02

6,55


(*1)  Bedömningen ska normalt omfatta serietillverkade gasurladdningslampor från enskilda fabriker. Tillverkaren får dock gruppera uppgifter rörande samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetsstyrning.


BILAGA 8

MINIMIKRAV PÅ PROVTAGNING SOM UTFÖRS AV INSPEKTÖR

1.   Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda ur fotometriskt, geometriskt, visuellt och elektriskt hänseende om de angivna toleranserna för serietillverkade gasurladdningslampor i det tillämpliga databladet i bilaga 1 och aktuellt datablad för sockeln är uppfyllda.

2.   Serietillverkade gasurladdningslampors överensstämmelse får inte ifrågasättas om resultaten överensstämmer med punkt 5 i denna bilaga.

3.   Överensstämmelsen ska ifrågasättas och tillverkaren uppmanas att få produktionen att uppfylla kraven om resultaten inte överensstämmer med punkt 5 i denna bilaga.

4.   Om punkt 3 i denna bilaga tillämpas ska ytterligare ett stickprov om 250 gasurladdningslampor, slumpvis utvalda bland nyligen producerade enheter, tas inom två månader.

5.   Huruvida produktionen överensstämmer eller inte ska avgöras enligt värdena i tabellen. För varje grupp av egenskaper ska gasurladdningslampor antingen godkännas eller avvisas enligt värdena i tabellen (1).

Stickprov

1 % (*1)

6,5 % (*1)

Godkänn

Avvisa

Godkänn

Avvisa

Antal enheter i första stickprovet: 125

2

5

11

16

Om antalet icke-överensstämmande enheter är större än 2 (11) och mindre än 5 (16) ska ett andra stickprov om 125 enheter tas och alla 250 enheter bedömas

6

7

26

27


(1)  Det upplägg som föreslås är utformat för bedömning av gasurladdningslampors överensstämmelse utifrån en godkännandenivå för icke-överensstämmelse på 1 % respektive 6,5 % och bygger på planen för dubbel provtagning vid normal inspektion i IEC:s publikation 60410: Sampling Plans and Procedures for Inspection by Attributes.

(*1)  Gasurladdningslamporna ska inspekteras och provningsresultaten registreras enligt den grupp av egenskaper som förtecknas i tabell 1 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.


17.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/63


Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 128 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lysdiodljuskällor avsedda för användning i godkända lyktenheter på motorfordon och tillhörande släpfordon [2018/1998]

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 7 till den ursprungliga versionen av föreskrifterna – dag för ikraftträdande: 16 oktober 2018

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Administrativa bestämmelser

3.

Tekniska krav

4.

Produktionsöverensstämmelse

5.

Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

6.

Slutgiltigt upphörande av produktionen

7.

Namn på och adress till typgodkännandemyndigheter och de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar

BILAGOR

1.

Datablad för lysdiodljuskällor

2.

Meddelande

3.

Exempel på godkännandemärkets utformning

4.

Metod för mätning av elektriska och fotometriska egenskaper

5.

Minimikrav på tillverkarens kvalitetskontrollrutiner

6.

Provtagning och överensstämmelsenivåer för tillverkarens provningsdata

7.

Minimikrav på typgodkännandemyndighetens stickprov

8.

Överensstämmelse som godkänns genom stickprov

9.

Metod för mätning av den ljusavgivande ytans luminanskontrast och luminansjämnhet

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller för de lysdiodljuskällor som visas i bilaga 1 och som är avsedda för användning i godkända lyktor på motorfordon och tillhörande släpfordon.

2.   ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

2.1   Definitioner

2.1.1   Definition av kategori

Med kategori avses i dessa föreskrifter olika grundläggande konstruktioner av standardiserade lysdiodljuskällor. Varje kategori har en särskild beteckning, t.ex. LW1, LY2 eller LR2.

2.1.2   Definition av typ

Med lysdiodljuskällor av olika typer avses lysdiodljuskällor som tillhör samma kategori men som skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som följande:

2.1.2.1

Handelsnamn eller varumärke.

Lysdiodljuskällor med samma handelsnamn eller varumärke som framställs av olika tillverkare anses vara av olika typ. Lysdiodljuskällor som framställs av samma tillverkare och som bara skiljer sig åt i fråga om handelsnamn eller varumärke får anses vara av samma typ.

2.1.2.2

Lysdiodljuskällornas konstruktion, i den mån dessa skillnader påverkar det optiska resultatet.

2.1.2.3

Märkspänningen.

2.2   Ansökan om godkännande

2.2.1   Ansökan om godkännande ska lämnas in av innehavaren av handelsnamnet eller varumärket eller av innehavarens behöriga ombud.

2.2.2   Alla ansökningar om godkännande ska åtföljas av följande (se även punkt 2.4.2):

2.2.2.1

Ritningar i tre exemplar som är tillräckligt detaljerade för att typen ska kunna identifieras.

2.2.2.2

En kort teknisk beskrivning.

2.2.2.3

Fem provexemplar.

2.2.3   Om det rör sig om en typ av lysdiodljuskällor som endast i fråga om handelsnamn eller varumärke skiljer sig från en typ som redan godkänts ska det räcka att lämna in följande:

2.2.3.1

En deklaration från tillverkaren om att den inlämnade typen

a)

(förutom i fråga om handelsnamn eller varumärke) är identisk med och

b)

har framställts av samma tillverkare som den redan godkända typen, där det senare styrks av dess godkännandenummer.

2.2.3.2

Två provexemplar som bär det nya handelsnamnet eller varumärket.

2.2.4   Den behöriga myndigheten ska förvissa sig om att en effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen kan garanteras innan den utfärdar typgodkännande.

2.3   Märkning

2.3.1   Lysdiodljuskällor som lämnats in för godkännande ska på sockeln vara försedda med följande:

2.3.1.1

Sökandens handelsnamn eller varumärke.

2.3.1.2

Märkspänningen.

2.3.1.3

Beteckningen på den berörda kategorin.

2.3.1.4

Ett utrymme som är tillräckligt stort för att rymma godkännandemärket.

2.3.2   Det utrymme som nämns i punkt 2.3.1.4 ska anges på de ritningar som åtföljer ansökan om godkännande.

2.3.3   Andra märkningar än de som omfattas av punkterna 2.3.1 och 2.4.4 får anbringas under förutsättning att de inte påverkar belysningsegenskaperna negativt.

2.4   Godkännande

2.4.1   Om alla provexemplar av en typ av lysdiodljuskälla som lämnats in enligt punkt 2.2.2.3 eller 2.2.3.2 uppfyller kraven i dessa föreskrifter ska godkännande beviljas.

2.4.2   Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. Den första siffran i numret ska hänvisa till den ändringsserie som gällde vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet.

Detta ska åtföljas av en identifikationskod om högst tre tecken. Endast följande arabiska siffror och stora bokstäver får användas:

”0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F G H J K L M N P R S T U V W X Y Z”.

En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av lysdiodljuskälla samma godkännandenummer.

2.4.3   Ett meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller om slutligt upphörande av produktionen av en typ av lysdiodljuskälla enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter och en ritning som tillhandahålls av den som ansöker om godkännande, i ett format som inte är större än A4 (210 × 297 mm) och som minst är i skala 2:1.

2.4.4   Varje lysdiodljuskälla som överensstämmer med en typ som godkänts enligt dessa föreskrifter ska, på det utrymme som avses i punkt 2.3.1.4, utöver den märkning som föreskrivs i punkt 2.3.1, vara märkt med ett internationellt godkännandemärke som består av följande:

2.4.4.1

En avskuren cirkel som omger bokstaven E följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (1).

2.4.4.2

Godkännandenumret, placerat nära den avskurna cirkeln.

2.4.5   Om sökanden har erhållit samma godkännandenummer för flera handelsnamn eller varumärken räcker det med ett eller flera av dessa för att kraven i punkt 2.3.1.1 ska vara uppfyllda.

2.4.6   De märkningar och påskrifter som anges i punkterna 2.3.1 och 2.4.4 ska vara lätt läsbara och outplånliga.

2.4.7   I bilaga 3 till dessa föreskrifter finns ett exempel på godkännandemärkets utformning.

3.   TEKNISKA KRAV

3.1   Definitioner

Definitionerna i resolution R.E.5 eller efterföljande revisioner, som gällde vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande, ska tillämpas.

3.2   Allmänna specifikationer

3.2.1   Varje inlämnat provexemplar ska uppfylla tillämpliga specifikationer i dessa föreskrifter.

3.2.2   Lysdiodljuskällor ska konstrueras så att de är och förblir funktionsdugliga vid normal användning. De får inte heller uppvisa något konstruktions- eller tillverkningsfel.

3.2.3   Lysdiodljuskällor får på sina optiska ytor inte uppvisa några märken eller fläckar som skulle kunna försämra deras effektivitet och optiska prestanda. Detta ska kontrolleras när godkännandeprovningen inleds och när så krävs enligt respektive punkter i dessa föreskrifter.

3.2.4   Lysdiodljuskällor ska vara försedda med standardsocklar som överensstämmer med databladen för socklar i IEC:s publikation 60061, enligt specifikationerna i de enskilda databladen i bilaga 1.

3.2.5   Sockeln ska vara hållfast och säkert fastsatt på resten av lysdiodljuskällan.

3.2.6   Lysdiodljuskällornas efterlevnad av kraven i punkterna 3.2.3–3.2.5 ska kontrolleras genom en okulärbesiktning, måttkontroll samt, om så krävs, en provmontering i fästet enligt IEC:s publikation 60061.

3.2.7   Halvledarövergångarna och eventuellt ett eller flera element för fluorescensbaserad omvandling ska vara de enda elementen i lysdiodljuskällan som genererar och avger ljus när ström tillförs.

3.3   Provningar

3.3.1   Lysdiodljuskällor ska först åldras vid tillämplig provspänning under minst 48 timmar. För lysdiodljuskällor med flera funktioner ska varje funktion åldras för sig.

3.3.2   Om inte annat anges ska elektriska och fotometriska mätningar utföras vid tillämplig provspänning.

3.3.3   Elektriska mätningar enligt bilaga 4 ska utföras med instrument från minst klass 0,2 (0,2 % noggrannhet vid fullt skalutslag).

3.4   Den ljusavgivande ytans placering och mått

3.4.1   Den ljusavgivande ytans placering och mått ska uppfylla kraven i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.4.2   Mätningen ska göras efter det att lysdiodljuskällan har åldrats enligt punkt 3.3.1.

3.5   Ljusflöde

3.5.1   Vid mätning enligt villkoren i bilaga 4 ska ljusflödet hålla sig inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.5.2   Mätningen ska göras efter det att lysdiodljuskällan har åldrats enligt punkt 3.3.1.

3.6   Fördelning av den normaliserade ljusstyrkan/det ackumulerade ljusflödet

3.6.1   Vid mätning enligt de provningsförhållanden som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter ska den normaliserade ljusstyrkans fördelning och/eller det ackumulerade ljusflödets fördelning ligga inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.6.2   Mätningen ska göras efter det att lysdiodljuskällan har åldrats enligt punkt 3.3.1.

3.7   Färg

3.7.1   Färgen på det ljus som lysdiodljuskällorna avger ska anges på det tillämpliga databladet. De definitioner av färgen på det avgivna ljuset som anges i föreskrifter nr 48 och de ändringsserier till dessa som är i kraft vid tidpunkten för typgodkännandet ska tillämpas i de här föreskrifterna.

3.7.2   Färgen på det avgivna ljuset ska mätas med den metod som anges i bilaga 4. Det uppmätta integralvärdet för färgkoordinaterna ska ligga inom det föreskrivna färgområdet.

3.7.2.1   När det gäller lysdiodljuskällor som avger vitt ljus och som är avsedda för användning i främre belysningsanordningar ska färgen mätas i samma riktningar som där fördelningen av ljusstyrkan anges i det tillämpliga databladet, men endast om den angivna lägsta ljusstyrkan överstiger 50 cd/klm. Varje uppmätt värde för färgkoordinaterna ska ligga inom ett toleransområde på 0,025 enheter i x-riktningen och 0,050 enheter i y-riktningen, och omfatta det uppmätta integralvärdet. Det uppmätta värdet i riktningen för maximal ljusstyrka och alla uppmätta värden för en standardlysdiodljuskälla ska också ligga inom det föreskrivna färgområdet för vitt ljus.

3.7.3   När det gäller lysdiodljuskällor som avger vitt ljus ska minimiandelen rött ljus dessutom vara sådan att

Formula

där

Ee(λ)

(enhet: W)

är instrålningstäthetens spektralfördelning,

V(λ)

(enhet: 1)

är det spektrala ljusutbytet,

λ

(enhet: nm)

är våglängden.

Detta värde ska beräknas i intervaller om en nanometer.

3.8   UV-strålning

Lysdiodljuskällans UV-strålning ska vara av den låga UV-typen, i överensstämmelse med

Formula

där

S(λ)(enhet: 1)

är den spektrala viktningsfunktionen,

km = 683 lm/W

är maximivärdet för strålningens ljusutbyte.

(Definitioner av de andra symbolerna finns i punkt 3.7.3.)

Detta värde ska beräknas i intervaller om en nanometer. UV-strålningen ska viktas enligt de värden som anges i tabellen nedan:

λ

S(λ)

λ

S(λ)

λ

S(λ)

250

0,430

305

0,060

355

0,00016

255

0,520

310

0,015

360

0,00013

260

0,650

315

0,003

365

0,00011

265

0,810

320

0,001

370

0,00009

270

1,000

325

0,00050

375

0,000077

275

0,960

330

0,00041

380

0,000064

280

0,880

335

0,00034

385

0,000053

285

0,770

340

0,00028

390

0,000044

290

0,640

345

0,00024

395

0,000036

295

0,540

350

0,00020

400

0,000030

300

0,300

 

 

 

 

Anmärkning: Värden i enlighet med IRPA:s/INIRC:s riktlinjer om gränsvärden för exponering av ultraviolett strålning. De valda våglängderna (i nanometer) är representativa, övriga värden bör interpoleras.

3.9   Standardlysdiodljuskällor

Ytterligare krav på standardlysdiodljuskällor (referenslysdiodljuskällor) anges i de tillämpliga databladen i bilaga 1.

3.10   Högsta provningstemperatur

Om en högsta provningstemperatur anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1 gäller följande krav:

3.10.1

Vid mätning enligt villkoren i punkt 5 i bilaga 4:

a)

Ljusflödesvärdena vid förhöjda temperaturer ska ligga inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

b)

Färgvariationen får inte överstiga 0,010.

3.10.2

När mätförfarandet enligt punkt 3.10.1 har slutförts ska lysdiodljuskällan hållas i kontinuerlig drift i 1 000 h vid tillämplig provningsspänning (tillämpliga provningsspänningar), och

a)

i fråga om en integrerad värmesänka i en omgivningstemperatur som motsvarar den högsta provningstemperatur som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1,

b)

i fråga om en angiven Tb-punkt vid ett Tb-värde som motsvarar den högsta provningstemperatur som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.10.3

När förfarandet enligt punkt 3.10.2 har slutförts i enlighet med de villkor som anges i punkt 5 i bilaga 4

a)

får ljusflödesvärdena vid förhöjda temperaturer inte avvika med mer än ± 10 % från motsvarande värden för det enskilda provexemplar som mätts enligt punkt 3.10.1, och

b)

får färgvariationen inte avvika med mer än ± 0,010 från motsvarande värden för det enskilda provexemplar som mätts enligt punkt 3.10.1.

3.10.4

När mätförfarandet enligt punkt 3.10.3 har slutförts ska kraven i punkt 3.2.3 kontrolleras igen.

3.11   Lysdiodljuskällor utan allmänna begränsningar

3.11.1   Den ljusavgivande ytans egenskaper

Den nominella ljusavgivande rutans storlek och placering samt sidan eller sidorna av den ljusavgivande yta som kan generera ljus-mörkergränsen anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

Värdena för följande egenskaper ska bestämmas med den metod som anges i bilaga 9:

a)

Luminanskontrast.

b)

Storlek och läge för zon 1a och zon 1b.

c)

Ytförhållande R0,1 och R0,7.

d)

Värdet för den maximala avvikelsen ΔL.

3.11.2   Den ljusavgivande ytans luminanskontrast

3.11.2.1   Den ljusavgivande ytans värden för luminanskontrast ska ligga inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.11.2.2   Om det i det tillämpliga databladet anges att endast en sida av den ljusavgivande ytan genererar ljus-mörkergränsen, ska zon 1b vara placerad närmare motsvarande sida av zon 1a än motsatt sida.

3.11.3   Den ljusavgivande ytans luminansjämnhet

3.11.3.1   Ytan i zon 1a (den ljusavgivande ytan) ska befinna sig inom den nominella ljusavgivande ruta som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1, och den ljusavgivande ytans storlek ska ligga inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.11.3.2   Värdet av R0,1 ska ligga inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.11.3.3   Värdet av R0,7 ska ligga inom de gränsvärden som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1.

3.11.3.4   Avvikelsen för luminansen ΔL får inte överstiga ± 20 %.

4.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

4.1   Lysdiodljuskällor som är godkända i enlighet med dessa föreskrifter ska vara tillverkade på så sätt att de överensstämmer med den godkända typen genom att de uppfyller märknings- och konstruktionskraven i punkt 3 och i bilagorna 1, 4 och 5 till dessa föreskrifter.

4.2   För att säkerställa att kraven i punkt 4.1 är uppfyllda ska produktionen kontrolleras på lämpligt sätt.

4.3   Innehavaren av godkännandet ska i synnerhet

4.3.1

se till att det finns förfaranden för effektiv kontroll av produkternas kvalitet,

4.3.2

ha tillgång till den kontrollutrustning som krävs för att överensstämmelsen ska kunna kontrolleras för varje godkänd typ,

4.3.3

se till att provningsdata arkiveras och att handlingarna hålls tillgängliga under en tidsperiod som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten,

4.3.4

analysera resultaten av varje typ av provning, under tillämpning av kriterierna i bilaga 6, för att kontrollera och säkerställa att produktens egenskaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning,

4.3.5

se till att åtminstone provningarna i bilaga 5 till dessa föreskrifter utförs för varje typ av lysdiodljuskälla,

4.3.6

se till att ett nytt stickprov tas och en ny provning genomförs om något eller några stickprov eller provningsdelar uppvisar skillnader jämfört med provningstypen. Alla åtgärder som krävs för att återställa den berörda produktionens överensstämmelse ska vidtas.

4.4   Den behöriga myndighet som beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder för kontroll av produktionsöverensstämmelse som är tillämpliga på varje produktionsenhet.

4.4.1   Vid varje inspektion ska provningsrapporterna och dokumentationen av produktionsövervakningen framläggas för den besökande inspektören.

4.4.2   Inspektören får slumpmässigt välja ut provexemplar avsedda för provning i tillverkarens laboratorium. Minimiantalet provexemplar får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egna kontroller.

4.4.3   Om kvalitetsnivån förefaller otillfredsställande eller om det framstår som nödvändigt att kontrollera att de provningar som har utförts enligt punkt 4.4.2 är giltiga, ska inspektören välja ut provexemplar som skickas till den tekniska tjänst som utförde typgodkännandeprovningarna.

4.4.4   Den behöriga myndigheten får utföra alla provningar som föreskrivs i dessa föreskrifter. Om den behöriga myndigheten beslutar att ta stickprov ska kriterierna i bilagorna 7 och 8 till dessa föreskrifter tillämpas.

4.4.5   Det normala intervallet för inspektioner som bemyndigas av den behöriga myndigheten ska vara en inspektion vartannat år. Om resultaten vid en inspektion är otillfredsställande, ska den behöriga myndigheten se till att alla åtgärder som krävs för att återställa den berörda produktionens överensstämmelse vidtas så snart som möjligt.

5.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

5.1   Ett godkännande som med avseende på en lysdiodljuskälla beviljas i enlighet med dessa föreskrifter får återkallas om de krav som ställs inte uppfylls eller om en lysdiodljuskälla som är försedd med ett godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen.

5.2   Om en part i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den genast rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

6.   SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN

En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en typ av lysdiodljuskällor som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska underrätta den typgodkännandemyndighet som beviljade godkännandet om detta. Myndigheten ska då underrätta de övriga parter i 1958 års överenskommelse avtal som tillämpar dessa föreskrifter om detta, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

7.   NAMN PÅ OCH ADRESS TILL TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETER OCH DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR ATT UTFÖRA GODKÄNNANDEPROVNINGAR

De parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela FN:s sekretariat namn på och adress till de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar och de typgodkännandemyndigheter som beviljar godkännande och till vilka formulär om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen som utfärdats i andra länder ska sändas.


(1)  Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2, punkt 2.


BILAGA 1

DATABLAD (1) FÖR LYSDIODLJUSKÄLLOR

Databladen för relevant kategori av lysdiodljuskälla och den grupp som denna kategori är förtecknad i med restriktioner för dess användning ska gälla enligt införlivandet i resolution R.E.51 eller efterföljande revisioner, som gällde vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande av lysdiodljuskällan.


(1)  Från och med den 22 juni 2017 är databladen för lysdiodljuskällor, förteckningen över och gruppen av ljuskällekategorier med restriktioner för deras användning samt kategoriernas databladsnummer införlivade i resolution R.E.5 med symbolen ECE/TRANS/WP.29/2016/111.


BILAGA 2

Image Text av bilden

BILAGA 3

EXEMPEL PÅ GODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

(Se punkt 2.4.4.)

Image

Ovanstående godkännandemärke fäst på en lysdiodljuskälla visar att ljuskällan har godkänts i Förenade kungariket (E11) med godkännandenummer 0A01. Det första tecknet i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 128 (*1) i deras ursprungliga lydelse.


(*1)  Kräver inga ändringar av godkännandenumret.


BILAGA 4

MÄTMETOD FÖR ELEKTRISKA OCH FOTOMETRISKA EGENSKAPER

Lysdiodljuskällor av alla kategorier med integrerad värmesänka ska mätas vid en omgivningstemperatur av 23 ± 2 °C i vindstilla luft. Vid dessa mätningar ska det minsta fria luftavstånd som anges i databladen upprätthållas.

Lysdiodljuskällor av alla kategorier med definition av en temperatur Tb ska mätas genom att Tb-punkten stabiliseras vid en specifik temperatur som fastställs i kategorins datablad.

Om en högsta provningstemperatur anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1 ska ytterligare mätningar utföras vid förhöjda temperaturer enligt den metod som beskrivs i punkt 5 i denna bilaga.

1.   LJUSFLÖDE

1.1   En ljusflödesmätning med hjälp av en integrationsmetod ska företas

a)

i fråga om en integrerad värmesänka efter 1 minuts och efter 30 minuters drift, eller

b)

efter stabilisering av temperaturen vid Tb-punkten.

1.2   Värdena för ljusflödet, mätt efter

a)

30 min eller

b)

stabilisering av temperaturen Tb

ska uppfylla minimi- och maximikraven.

I fall a ska detta värde ligga mellan 100 % och 80 % av mätvärdet efter 1 min, såvida inget annat anges i databladet.

1.3   Mätningarna ska genomföras vid den tillämpliga provningsspänningen och vid minimi- och maximivärdena i det tillämpliga spänningsområdet. Följande avvikelse i ljusflödet vid toleransintervallets gränsvärden får inte överskridas om den inte anges närmare i databladet.

Märkspänning

Minimispänning

Maximispänning

6

6,0

7,0

12

12,0

14,0

24

24,0

28,0

Motsvarande tolerans för ljusflödet (*1)

± 30 %

± 15 %

2.   NORMALISERAD LJUSSTYRKA/ACKUMULERAT LJUSFLÖDE

2.1   Mätningarna av ljusstyrkan ska inledas

a)

i fråga om en integrerad värmesänka efter 30 minuters drift, eller

b)

i fråga om en Tb-punkt, som anges i det tillämpliga databladet, efter stabilisering av temperaturen vid denna Tb-punkt.

2.2   Mätningarna ska utföras vid den tillämpliga provningsspänningen.

2.3   Den normaliserade ljusstyrkan för ett provexemplar ska beräknas genom att fördelningen av ljusstyrkan (uppmätt enligt punkterna 2.1 och 2.2 i denna bilaga) divideras med det ljusflöde som fastställts enligt punkt 1.2 i denna bilaga.

2.4   Det kumulativa ljusflödet för ett provexemplar ska beräknas enligt CIE-publikation 84-1989, avsnitt 4.3, genom att de ljusstyrkevärden som uppmätts enligt punkterna 2.1 och 2.2 integreras i en strålkon som omsluter en rymdvinkel.

3.   FÄRG

Färgen på det avgivna ljuset, mätt under samma förhållanden som beskrivs i punkt 1.1 i denna bilaga, ska i båda fallen hålla sig inom de föreskrivna färggränserna.

4.   EFFEKTFÖRBRUKNING

4.1   En mätning av effektförbrukningen ska göras under samma förhållanden som beskrivs i punkt 1.1 i denna bilaga, med tillämpning av kraven i punkt 3.3.3 i dessa föreskrifter.

4.2   Mätningar av effektförbrukningen ska utföras vid den tillämpliga provningsspänningen.

4.3   Mätvärdena ska uppfylla minimi- och maximikraven i det tillämpliga databladet.

5.   FOTOMETRISKA MÄTNINGAR OM EN HÖGSTA PROVNINGSTEMPERATUR HAR ANGETTS

5.1   Temperatur och temperaturområde

5.1.1   Fotometriska mätningar enligt punkterna 5.3, 5.4 och 5.5 ska utföras vid förhöjda temperaturer T i steg som inte är större än 25 °C, medan lysdiodljuskällan hålls i kontinuerlig drift.

5.1.1.1   När det gäller lysdiodljuskällor av en kategori med integrerad värmesänka definieras temperaturområdet av den omgivande temperaturen på (23 ± 2) °C förhöjd upp till och med den högsta provningstemperatur som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1, medan det minsta fria luftavstånd som anges i det tillämpliga databladet ska upprätthållas och en period av 30 minuters drift ska inväntas efter varje ökning av omgivningstemperaturen.

5.1.1.2   När det gäller lysdiodljuskällor av en kategori för vilken en temperatur Tb har angetts, definieras temperaturområdet genom temperaturen Tb som anges i det tillämpliga databladet förhöjd upp till och med den högsta provningstemperatur som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1, medan temperaturen vid Tb-punkten stabiliseras före varje mätning.

5.2   Spänning

Mätningarna ska utföras vid den tillämpliga provningsspänningen.

5.3   Mätriktning för ljusstyrka och färgkoordinater

Alla värden för ljusstyrka och färgkoordinater i det temperaturområde som anges i punkt 5.1 kan mätas i en och samma riktning. Denna riktning ska vara sådan att ljusstyrkan är högre än 20 cd för alla mätningar.

5.4   Ljusflödesvärdena vid förhöjda temperaturer

De värden för ljusflödet vid de förhöjda temperaturerna T i det område som anges i punkt 5.1 får beräknas genom att det värde för ljusflödet som uppmätts enligt punkt 1.2 i denna bilaga korrigeras med förhållandet mellan ljusstyrkans värden enligt punkt 5.3 och värdet på ljusstyrkan uppmätt vid

a)

23 °C i fråga om en integrerad värmesänka,

b)

Tb om en temperatur Tb har definierats.

5.5   Färgvariation

Färgvariationen är den största avvikelsen för alla färgpunkter (som anges genom färgkoordinaterna x, y) vid förhöjda temperaturer T i det område som anges i punkt 5.1, från färgpunkten (x0, y0) vid

a)

23 °C i fråga om en integrerad värmesänka:

max{√[(x(T) – x0(23 °C))2 + (y(T) – y0(23 °C))2]},

b)

Tb om ett temperaturvärde Tb har definierats:

max{√[(x(T) – x0(Tb))2 + (y(T) – y0(Tb))2]}.


(*1)  Den maximala avvikelsen för ljusflödet vid toleransgränserna ska beräknas genom att det uppmätta ljusflödet vid provningsspänningen används som referens. Mellan provningsspänningens och spänningsområdets gränsvärden ska ljusflödets beteende vara i stort sett enhetligt.


BILAGA 5

MINIMIKRAV PÅ TILLVERKARENS KVALITETSKONTROLLRUTINER

1.   ALLMÄNT

Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda i fotometriskt, geometriskt, visuellt och elektriskt hänseende om de angivna toleranserna för producerade lysdiodljuskällor i det tillämpliga databladet i bilaga 1 och det tillämpliga databladet för sockeln är uppfyllda.

2.   MINIMIKRAV PÅ TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE

För varje typ av lysdiodljuskälla ska tillverkaren eller innehavaren av godkännandemärket utföra provningar i enlighet med dessa föreskrifter med lämpliga intervall.

2.1   Provningarnas beskaffenhet

Provningar av överensstämmelsen med dessa specifikationer ska omfatta lampornas fotometriska, geometriska och optiska egenskaper.

2.2   Provningsmetoder

2.2.1   Provningar ska normalt utföras enligt de metoder som anges i dessa föreskrifter.

2.2.2   Tillämpningen av punkt 2.2.1 i denna bilaga kräver att provningsutrustningen kalibreras regelbundet så att den korrelerar med mätningar som utförts av en behörig myndighet.

2.3   Urvalsförfarandets beskaffenhet

Provexemplar av lysdiodljuskällor ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Med ett enhetligt parti avses en uppsättning lysdiodljuskällor av samma typ som definierats enligt tillverkarens produktionsmetoder.

2.4   Kontrollerade och registrerade egenskaper

Lysdiodljuskällorna ska inspekteras och provningsresultaten registreras enligt egenskapsgrupp som förtecknas i tabell 1 i bilaga 6.

2.5   Acceptanskriterier

Tillverkaren eller innehavaren av godkännandet är ansvarig för att utföra en statistisk undersökning av provningsresultaten för att uppfylla kravet på kontroll av produktionsöverensstämmelse i punkt 4.1 i dessa föreskrifter.

Överensstämmelsen ska bekräftas om den nivå av godtagbar bristande överensstämmelse per egenskapsgrupp som anges i tabell 1 i bilaga 6 inte överskrids. Detta innebär att det antal lysdiodljuskällor som uppvisar bristande överensstämmelse med avseende på kravet för någon egenskapsgrupp för någon typ av lysdiodljuskälla håller sig inom de gränser som anges i de tillämpliga tabellerna 2, 3 eller 4 i bilaga 6.

Anmärkning: Varje enskilt krav med avseende på en lysdiodljuskälla ska betraktas som en egenskap.


BILAGA 6

PROVTAGNING OCH ÖVERENSSTÄMMELSENIVÅER FÖR TILLVERKARENS PROVNINGSDATA

Tabell 1

Egenskaper

Egenskapsgrupp

Gruppering (*1) av uppgifter om provningar per typ av lysdiodljuskälla

Minsta antal stickprover per grupp (*1) under 12 månader

Godtagbar nivå av bristande överensstämmelse per egenskapsgrupp (%)

Märkning, läsbarhet och varaktighet

Alla typer med samma yttermått

315

1

Ljusdiodljuskällans yttre mått (förutom sockel/underdel)

Alla typer i samma kategori

200

1

Mått på socklar och underdelar

Alla typer i samma kategori

200

6,5

Mått relaterade till ljusavgivande yta och inre element (*2)

Alla lysdiodljuskällor av en typ

200

6,5

Inledande avläsningar, effekt, färg och ljusflöde (*2)

Alla lysdiodljuskällor av en typ

200

1

Fördelning av normaliserad ljusstyrka eller kumulativt ljusflöde

Alla lysdiodljuskällor av en typ

20

6,5

I tabell 2 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som högsta antal provningsresultat som uppvisar bristande överensstämmelse. Gränserna grundar sig på en godtagbar nivå motsvarande 1 % bristande överensstämmelse, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 2

Antal provningsresultat för varje egenskap

Gräns för godkänt

20

0

21–50

1

51–80

2

81–125

3

126–200

5

201–260

6

261–315

7

316–370

8

371–435

9

436–500

10

501–570

11

571–645

12

646–720

13

721–800

14

801–860

15

861–920

16

921–990

17

991–1 060

18

1 061 –1 125

19

1 126 –1 190

20

1 191 –1 249

21

I tabell 3 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som högsta antal provningsresultat som uppvisar bristande överensstämmelse. Gränserna grundar sig på en godtagbar nivå motsvarande 6,5 % bristande överensstämmelse, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 3

Antal registrerade lysdiodljuskällor

Gräns för godkänt

Antal registrerade lysdiodljuskällor

Gräns för godkänt

Antal registrerade lysdiodljuskällor

Gräns för godkänt

20

3

500–512

44

881–893

72

21–32

5

513–526

45

894–907

73

33–50

7

527–540

46

908–920

74

51–80

10

541–553

47

921–934

75

81–125

14

554–567

48

935–948

76

126–200

21

568–580

49

949–961

77

201–213

22

581–594

50

962–975

78

214–227

23

595–608

51

976–988

79

228–240

24

609–621

52

989–1 002

80

241–254

25

622–635

53

1 003 –1 016

81

255–268

26

636–648

54

1 017 –1 029

82

269–281

27

649–662

55

1 030 –1 043

83

282–295

28

663–676

56

1 044 –1 056

84

296–308

29

677–689

57

1 057 –1 070

85

309–322

30

690–703

58

1 071 –1 084

86

323–336

31

704–716

59

1 085 –1 097

87

337–349

32

717–730

60

1 098 –1 111

88

350–363

33

731–744

61

1 112 –1 124

89

364–376

34

745–757

62

1 125 –1 138

90

377–390

35

758–771

63

1 139 –1 152

91

391–404

36

772–784

64

1 153 –1 165

92

405–417

37

785–798

65

1 166 –1 179

93

418–431

38

799–812

66

1 180 –1 192

94

432–444

39

813–825

67

1 193 –1 206

95

445–458

40

826–839

68

1 207 –1 220

96

459–472

41

840–852

69

1 221 –1 233

97

473–485

42

853–866

70

1 234 –1 249

98

486–499

43

867–880

71

 

 

I tabell 4 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som andel av resultaten, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 4

Antal provningsresultat för varje egenskap

Gräns för godkänt uttryckt som andel av resultaten

Godtagbar nivå på 1 % bristande överensstämmelse

Gräns för godkänt uttryckt som andel av resultaten

Godtagbar nivå på 6,5 % bristande överensstämmelse

1 250

1,68

7,91

2 000

1,52

7,61

4 000

1,37

7,29

6 000

1,30

7,15

8 000

1,26

7,06

10 000

1,23

7,00

20 000

1,16

6,85

40 000

1,12

6,75

80 000

1,09

6,68

100 000

1,08

6,65

1 000 000

1,02

6,55


(*1)  Bedömningen ska normalt omfatta serietillverkade lysdiodljuskällor från enskilda fabriker. Tillverkaren får dock gruppera uppgifter rörande samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetsstyrning.

(*2)  Om en lysdiodljuskälla har mer än en ljusavgivande funktion ska egenskapsgruppen (mått, effekt, färg och ljusflöde) tillämpas på varje element för sig.


BILAGA 7

MINIMIKRAV PÅ TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETENS STICKPROV

1.   Allmänt

Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda i fotometriskt, geometriskt, visuellt och elektriskt hänseende om de angivna toleranserna för producerade lysdiodljuskällor i det tillämpliga databladet i bilaga 1 och det tillämpliga databladet för sockeln är uppfyllda.

2.   Serieproducerade lysdiodljuskällors överensstämmelse ska inte ifrågasättas om resultaten uppfyller kraven i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

3.   Överensstämmelsen ska ifrågasättas och tillverkaren uppmanas att se till att produktionen uppfyller kraven om det konstateras att resultaten inte uppfyller kraven i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

4.   Om punkt 3 i denna bilaga tillämpas ska ytterligare ett stickprov om 250 lysdiodljuskällor, slumpvis utvalda bland nyligen producerade enheter, tas inom två månader.


BILAGA 8

ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GODKÄNNS GENOM STICKPROV

Om överensstämmelsen godkänns eller inte ska avgöras utifrån värdena i tabell 1. För varje grupp av egenskaper ska lysdiodljuskällorna antingen godkännas eller avvisas utifrån värdena i tabell 1 (1).

 

1 % (*1)

6,5 % (*1)

Godkänn

Avvisa

Godkänn

Avvisa

Antal enheter i första stickprovet: 125 enheter

2

5

11

16

Om antalet enheter som uppvisar bristande överensstämmelse är större än 2 (11) och mindre än 5 (16) ska ytterligare ett stickprov om 125 enheter tas och de 250 enheterna bedömas

6

7

26

27


(1)  Det upplägg som föreslås är utformat för bedömning av lysdiodljuskällornas överensstämmelse utifrån en godkännandenivå för icke-överensstämmelse på 1 % respektive 6,5 % och bygger på planen för dubbel provtagning vid normal inspektion i IEC:s publikation 60410: Sampling Plans and Procedures for Inspection by Attributes.

(*1)  Lysdiodljuskällorna ska inspekteras och provningsresultaten registreras enligt den gruppering av egenskaper som förtecknas i tabell 1 i bilaga 6.


BILAGA 9

METOD FÖR MÄTNING AV DEN LJUSAVGIVANDE YTANS LUMINANSKONTRAST OCH LUMINANSJÄMNHET

1.   Utrustningen för luminansmätning ska klara att tydligt urskilja huruvida den ljusavgivande ytans luminanskontrast ligger över eller under den gräns som krävs för lysdiodljuskällan under provningen.

Denna utrustning ska dessutom ha en upplösning på 20 μm eller lägre i ett område som är större än den ljusavgivande ytan hos lysdiodljuskällan under provning. Om utrustningen har en upplösning på under 10 μm ska genomsnittet av angränsande luminansmätvärden beräknas så att det representerar ett luminansvärde i ett område på mellan 10 och 20 μm.

2.   Luminansmätningarna för ett område ska göras i ett ekvidistant rutnät i båda riktningarna.

3.   Zon 1a och zon 1b ska bestämmas utifrån luminansmätningarna av ett område som består av den nominella ljusavgivande rutan enligt det tillämpliga databladet i bilaga 1, med samtliga sidor förstorade med 10 % av rutans motsvarande mått (se figur 1). Värdet L98 är den 98:e percentilen av alla värden för dessa luminansmätningar.

3.1   Zon 1a (ljusavgivande yta) ska vara rektangeln med minst omkrets som har samma orientering som den nominella ljusavgivande rutan och omfattar alla luminansmätningar med ett värde av 10 % eller mer av värdet L98. Värdet L1 ska vara det aritmetiska medelvärdet av värdena av alla luminansmätningar i zon 1a (se figur 2). Värdet av R0,1 ska vara ytförhållandet för zon 1a där luminansvärdet överstiger 10 % av värdet L1. Värdet av R0,7 ska vara ytförhållandet för zon 1a där luminansvärdet överstiger 70 % av värdet L1.

3.2   Zon 1b ska vara rektangeln med minst omkrets som har samma orientering som den nominella ljusavgivande rutan och omfattar alla luminansmätningar med ett värde av 70 % eller mer av värdet L98.

4.   Zon 2 ska i båda riktningarna vara 1,5 gånger så stor som den nominella ljusavgivande rutan enligt det tillämpliga databladet i bilaga 1, och ska vara placerad symmetriskt i förhållande till den nominella ljusavgivande rutan på ett avstånd av d0 = 0,2 mm till zon 1a, såvida inget annat anges i databladet (se figur 3). Värdet L2 ska vara det aritmetiska medelvärdet av 1 % av alla uppmätta luminansvärden i zon 2 som representerar de högsta värdena.

Om det i det tillämpliga databladet anges att mer än en sida av zon 1a (ljusavgivande yta) genererar ljus-/mörkergränsen ska värdet L2 bestämmas för var och en av dessa sidor på det sätt som anges ovan.

5.   Luminanskontrastvärdet (luminanskontrastvärdena) ska vara förhållandet mellan luminansvärdet L1 för zon 1a och luminansvärdet L2 för zonen (zonerna) 2.

6.   Om den nominella ljusavgivande ruta som anges i det tillämpliga databladet i bilaga 1 är underindelat i n områden (t.ex. n = 1 × 4), ska samma underindelning gälla även för zon 1a.

6.1   För vart och ett av de n områdena ska värdet L1,i (i = 1, …, n) vara det aritmetiska genomsnittet av värdena av alla luminansmätningar i motsvarande område.

6.2   Värdet ΔL ska vara den maximala relativa avvikelsen för alla luminansvärden L1,i från luminansvärdet L1.

ΔL = max {(L1,i – L1)/L1; i = 1, …, n}

Figur 1

Förstoring av den nominella ljusavgivande rutan

Image

Nominell ljusavgivande ruta (storlek och placering anges i databladet)

Yta för luminans-mätningar

Referensplan

Referensaxel

Figur 2

Definition av zon 1a och 1b

Image

Zon 1b (innehåller alla värden ≥ 70 % av L98)

Zon 1a (innehåller alla värden ≥ 10 % av L98)

Referensplan

Referensaxel

Figur 3

Definition av zon 2

Image

— 1,5 × storleken på den nominella ljusavgivande rutan

— avstånd d0 från ”ljus-/mörkergränsens” sida av zon 1a

Zon 2

Referensplan

Referensaxel