Artikel 1

Ändring av delegerad förordning (EU) nr 639/2014

Delegerad förordning (EU) nr 639/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 43.3 ska ersättas med följande: ”3.   Medlemsstaterna ska anpassa referensandelen om de bedömer att det finns en betydande inverkan på andelens utveckling till följd av i synnerhet en förändring av arealen under ekologisk produktion eller av populationen av deltagare i ordningen för småbrukare, eller när en medlemsstat fattar ett beslut enligt artikel 4.2 tredje stycket a, b eller c i förordning (EU) nr 1307/2013. I dessa fall ska medlemsstaterna informera kommissionen utan dröjsmål om den anpassning som gjorts och motiveringen till denna.”

2.

Artikel 44.1 ska ersättas med följande: ”1.   Medlemsstaterna får föreskriva en individuell skyldighet för jordbrukare att inte ställa om, och när de tillämpar artikel 4.2 tredje stycket a i förordning (EU) nr 1307/2013, även att inte plöja, arealer som utgörs av permanent gräsmark utan ett individuellt förhandstillstånd. De berörda jordbrukarna ska informeras om den skyldigheten utan dröjsmål och under alla omständigheter före den 15 november det år då den berörda medlemsstaten fastställer skyldigheten. Denna skyldighet ska endast gälla jordbrukare som är föremål för skyldigheterna enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 1307/2013 när det gäller arealer som utgörs av permanent gräsmark som inte omfattas av artikel 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013. Vid utfärdandet av tillstånd får objektiva och icke-diskriminerande kriterier tillämpas, inbegripet miljömässiga kriterier. Om tillståndet enligt första stycket är förenat med villkoret att en annan areal med motsvarande antal hektar etableras som permanent gräsmark, eller om en medlemsstat tillämpar artikel 4.2 tredje stycket a i förordning (EU) nr 1307/2013, på villkoret att en annan eller samma areal är etablerad som permanent gräsmark, ska den arealen, genom undantag från artikel 4.1 h i förordning (EU) nr 1307/2013, betraktas som permanent gräsmark från och med den första dagen efter omställningen, inbegripet plöjningen. Sådana arealer ska användas för odling av gräs eller annat örtartat foder under minst fem på varandra följande år från dagen för omställningen, inbegripet plöjningen. Om medlemsstaten så beslutar och om jordbrukarna ställer om arealer som redan används till att odla gräs och annat örtartat foder till arealer som utgörs av permanent gräsmark, ska sådana arealer användas för odling av gräs eller annat örtartat foder under de återstående antal år som krävs för att uppnå de fem på varandra följande åren.”

3.

Artikel 45 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2.   På mark som ligger i träda och på mark som ligger i träda med dragväxter (bestående av pollen- och nektarrika arter) ska det inte förekomma någon jordbruksproduktion. Medlemsstaterna ska fastställa en period under vilken marken måste ligga i träda under ett visst kalenderår. Den perioden får inte vara kortare än sex månader. Vad gäller områden med mark som ligger i träda med dragväxter ska medlemsstaterna upprätta en förteckning över pollen- och nektarrika arter att använda. Invasiva främmande växtarter i den mening som avses i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 (*1) får inte förekomma i förteckningen. Dessa områden ska inte inbegripa områden under grödor som normalt sås för skörd. Medlemsstaterna kan fastställa ytterligare krav. Dessa områden kan inbegripa örtartade växter förutsatt att dragväxterna förblir dominerande. Utan att det påverkar kravet att ingen jordbruksproduktion får förekomma som fastställs i punkt 10a får bikupor ställas ut på arealer med mark som ligger i träda med dragväxter (pollen- och nektarrika arter). Genom undantag från artikel 4.1 h i förordning (EU) nr 1307/2013 ska mark som ligger i träda och mark som ligger i träda med dragväxter (pollen- och nektarrika arter) under mer än fem år för att uppfylla kravet avseende arealer med ekologiskt fokus förbli åkermark. (*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).”" b) Följande punkt ska införas som punkt 8a: ”8a.   På arealer med miskantus (Miscanthus) och skålört (Silphium perfoliatum) ska medlemsstaterna förbjuda användningen av växtskyddsmedel förutom under det första året då de två arterna etableras av en jordbrukare. Medlemsstaterna ska förbjuda eller fastställa krav angående användning av mineralgödselmedel på dessa arealer mot bakgrund av målet för arealer med ekologiskt fokus, särskilt för att skydda och förbättra den biologiska mångfalden.”

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska gälla för stödansökningar som avser kalenderåren från och med den 1 januari 2018.

Artikel 1.3 ska gälla för stödansökningar som avser kalenderåren från och med den 1 januari 2019.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

Varubeskrivning	Klassificering (KN-nummer)	Motivering
(1)	(2)	(3)
Isolerade kablar (s.k. StackWise-kablar) i olika längder och försedda med kopplingsanordningar i båda ändar. Varje kabel består av 32 isolerade enkelledare för en spänning på högst 1 000  V, som är ihopsatta till 16 plastöverdragna par som inte är snodda. Dessa par täcks av en metallfolie och metalltråd. Kablarna kopplar strömbrytare som bildar kopplingsstationer (s.k. stackar) som används i telenät (lokala datornät (LAN)). De möjliggör dubbelriktad dataöverföring mellan växlar som använder Ethernet-teknik. Kablarna har inte några ytterligare funktioner (t.ex. att leverera el). Se bild (*1)	8544 42 10	Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8544 , 8544 42 och 8544 42 10 . Dataöverföringen mellan apparater med hjälp av telekommunikationsteknik, t.ex. Ethernet, betraktas som telekommunikationsutrustning enligt KN-nr 8544 42 10 (se kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1112/2012 (1)). Kablarna i fråga är avsedda att användas i telekommunikationsnät som konfigurerats som LAN. Följaktligen anses de vara elektriska ledare försedda med kopplingsanordningar som används i telekommunikationsnät (se även förklarande anmärkningarna till KN för undernummer 8544 42 10 ). Varorna ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8544 42 10 som andra elektriska ledare för en spänning av högst 1 000  V, med kopplingsanordningar, av sådana slag som används för telekommunikation.

---

(*1)  Bilden återges uteslutande i informationssyfte.

(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1112/2012 av den 23 november 2012 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 329, 29.11.2012, s. 9).

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Chianti Classico” (SUB) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1

Beslut 2010/96/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1.2 ska ersättas med följande: ”2.   För att uppnå de mål som anges i punkt 1, ska EU:s militära uppdrag utplaceras i Somalia för att lösa både institutionell uppbyggnad inom försvarssektorn genom strategisk rådgivning och direkt stöd till den somaliska nationella armén genom utbildning, rådgivning och mentorskap. Från 2019 och framåt ska EU:s militära uppdrag i synnerhet bidra till att utveckla den somaliska nationella arméns egen utbildningskapacitet så att de taktiska enheternas utbildningsverksamhet kan lämnas över när villkoren är uppfyllda; EU:s militära uppdrag ska vägleda utbildning i somalisk regi och utbildning som tillhandahålls av Somalia. EU:s militära uppdrag ska också vara redo att inom ramen för sina möjligheter och sin kapacitet bistå andra unionsaktörer vid genomförandet av deras mandat på säkerhets- och försvarsområdet i Somalia.”

2.

I artikel 10 ska följande punkt läggas till: ”7.   Det finansiella referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna för EU:s militära uppdrag för perioden 1 januari 2019–31 december 2020 ska uppgå till 22 980 000 EUR. Den procentandel av referensbeloppet som avses i artikel 25.1 i beslut (Gusp) 2015/528 ska vara 0 % och den procentandel som avses i artikel 34.3 i det beslutet ska vara 0 %.”

3.	Artikel 12.2 ska ersättas med följande: ”2.   Mandatet för EU:s militära uppdrag ska upphöra den 31 december 2020.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 5

BILAGA

UNIONENS BIDRAG TILL SEESACS PROJEKT FÖR KONTROLLVERKSAMHET RÖRANDE HANDELDVAPEN OCH LÄTTA VAPEN PÅ VÄSTRA BALKAN NÄR DET GÄLLER GENOMFÖRANDET AV FÄRDPLANEN FÖR EN HÅLLBAR LÖSNING PÅ OLAGLIGT INNEHAV OCH MISSBRUK AV SAMT OLAGLIG HANDEL MED HANDELDVAPEN OCH LÄTTA VAPEN/SKJUTVAPEN OCH AMMUNITION TILL DESSA PÅ VÄSTRA BALKAN

1.   Inledning och syften

Sydösteuropa är alltjämt ett område som ger anledning till oro och utgör en stor utmaning i EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (nedan kallad EU:s strategi för handeldvapen och lätta vapen). Samtidigt som avsevärda framsteg har gjorts under de senaste åren har insatserna för kontroll av handeldvapen och lätta vapen alltjämt begränsad effektivitet på grund av anhopningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition, de olämpliga lagringsförhållandena, det olagliga innehavet samt kapacitetsbristerna avseende beslutsfattandet och genomförandet, i kombination med bräckliga politiska system. För att man ska kunna säkerställa kontinuerliga framsteg, säkra vinster och bana väg för en långsiktig hållbar lösning, som inbegriper fullständig harmonisering med unionens lagstiftning och regelverk samt efterlevnad av internationella normer, är fortsatt stöd till kampen mot det hot som utgörs av spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen i och från Sydösteuropa en viktig del i unionens insatser för att uppnå målen för EU:s strategi för handeldvapen och lätta vapen.

För att ta itu med de utmaningar som kvarstår när det gäller kontroll av handeldvapen och lätta vapen och stärka åtagandet på västra Balkan att bekämpa olaglig handel med och missbruk av skjutvapen, utarbetades en färdplan för uppnåendet av en hållbar lösning på olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen och ammunition till dessa på västra Balkan senast 2024 (nedan kallad färdplanen) av kommissionerna för handeldvapen och lätta vapen på västra Balkan den 29 maj 2018 i Tirana efter ett samrådsförfarande med berörda institutioner och internationella organisationer. Den godkändes inom ramen för toppmötet om västra Balkan i London den 9 juli 2018. I färdplanen presenteras en vision av västra Balkan som en säkrare region och en exportör av säkerhet, där det finns heltäckande och hållbara mekanismer för tillsyn och kontroll, som är fullständigt harmoniserade med unionsnormer och internationella normer, i syfte att identifiera, förebygga, väcka åtal mot och kontrollera olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med skjutvapen, ammunition och sprängämnen. Färdplanen har utarbetats som ett vägledande dokument, och omfattar överenskomna resultatnivåer och beskriver det åtagande som krävs på strategisk, politisk och operativ nivå från mottagarna, på grundval av det politiska engagemanget från myndigheterna på västra Balkan i fråga om FN:s och unionens åtaganden om vapenkontroll och strategiska dokument.

Det sydösteuropeiska centrumet för kontroll av handeldvapen och lätta vapen (Seesac), i egenskap av verkställande organ för den regionala genomförandeplanen för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen, stödde utarbetandet av färdplanen och kommer att samordna och stödja dess genomförande. Denna åtgärd kommer således att utvidga stödet till kontroll av handeldvapen och lätta vapen som utövas genom rådets beslut 2010/179/Gusp, 2013/730/Gusp och (Gusp) 2016/2356. Den kommer att föra arbetet framåt ytterligare med de processer och åtgärder som krävs för att åstadkomma hållbar kontroll av handeldvapen och lätta vapen på västra Balkan.

Åtgärden kommer att a) stödja samordningen av färdplanens genomförande, b) tillhandhålla stöd för harmonisering av lagstiftning om och regelverk för handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen med unionens lagstiftning och regelverk och c) bidra till att man får en tydlig bild av de rådande bristerna och behoven i syfte att förbättra den gränsöverskridande kapaciteten att spåra olaglig handel med skjutvapen genom att bygga vidare på inrättandet av kontaktpunkter avseende vapen i Sydösteuropa. Åtgärden kommer också att ge bättre överblick över den rådande situationen och identifiera områden där kapacitetsstöd behövs för att förebygga olaglig spridning och handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen i Ukraina och Vitryssland, med utgångspunkt i det stöd som tillhandahålls i enlighet med beslut (Gusp) 2016/2356, i syfte att minska det hot som olaglig anhopning och handel med handeldvapen och lätta vapen utgör i Sydösteuropa (projektet Seesac IV). Genomförandet av denna åtgärd kommer att komplettera de åtgärder som genomförs i enlighet med beslut (Gusp) 2016/2356, vilket ska möjliggöra en ökad effekt på bekämpandet av olaglig handel med skjutvapen. Åtgärden kommer att säkerställa samordning av andra åtgärder och initiativ i regionen som rör bekämpandet av handel med skjutvapen i syfte att utnyttja synergier, öka interoperabiliteten och undvika dubbelarbete. (1)

Projektets övergripande syfte är att bidra till europeisk och global fred och säkerhet genom att bekämpa det hot som utgörs av anhopningen av och den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i och från Sydösteuropa. Samtidigt kommer projektet att öka stabiliteten i regionen genom att arbetet utförs inom ramen för det regionala samarbetsrådet och i partnerskap med andra berörda internationella partner och initiativ.

Projektet kommer att utgöra ett direkt bidrag till genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin, EU:s strategi för handeldvapen och lätta vapen, EU:s strategi för skjutvapen, handlingsplanen om olaglig handel med skjutvapen mellan EU och sydöstra Europa för perioden 2015–2019 (nedan kallad handlingsplanen för 2015–2019), policycykeln för EU avseende organiserad och grov internationell brottslighet, inbegripet Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshots (Empact) insatser på området skjutvapen, vapenhandelsfördraget, FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, det internationella spårningsinstrumentet, FN:s protokoll om skjutvapen och FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) och kommer särskilt att förstärka det regionala samarbetet mot det hot som utgörs av spridningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Projektets resultat kommer också att utgöra ett direkt bidrag till genomförandet av mål 16 för hållbar utveckling om fredliga och rättvisa samhällen, framför allt delmål 16.1 (Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt) och delmål 16.4 (Avsevärt minska de olagliga vapenflödena). Dessutom kommer projektet att komplettera genomförandet av kommissionens åtgärdsplan för att ta itu med den olagliga handeln med skjutvapen och sprängämnen i unionen.

Projektet ska särskilt

—	samordna och övervaka genomförandet av färdplanen för en hållbar lösning på olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen och ammunition till dessa på västra Balkan,

—	stödja myndigheterna på västra Balkan i arbetet med att fullständigt harmonisera deras vapenkontrollagstiftning med unionens regelverk och andra relaterade internationella skyldigheter och

—	tillhandahålla stöd för motverkande av olaglig handel med vapen på västra Balkan, i Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland i form av kapacitetsbedömningar och tekniskt stöd till de brottsbekämpande myndigheterna och polismyndigheterna.

Detta uppföljningsprojekt bygger på ett framgångsrikt genomförande av beslut 2013/730/Gusp och beslut (Gusp) 2016/2356 och syftar, i linje med EU:s strategi för handeldvapen och lätta vapen således till att ytterligare förstärka partnernas kontrollsystem och att fortsätta att främja multilateralism, genom att förstärka väl inrättade regionala mekanismer för att motverka utbudet och destabilisera spridningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. För att säkerställa att kapacitet som utvecklats inom institutioner i Sydösteuropa delas med andra geografiska problemområden kommer man i projektet dessutom att vidta åtgärder för en mer heltäckande regional dimension genom riktade kunskapsöverföringsinsatser.

2.   Val av genomförandeorgan och samordning med andra relevanta finansieringsinitiativ

Seesac är ett gemensamt initiativ från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och det regionala samarbetsrådet och kontaktpunkten för insatser i Sydösteuropa som rör handeldvapen och lätta vapen. Seesac har sedan 2002, i egenskap av verkställande organ för den regionala genomförandeplanen för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen, arbetat med nationella och internationella aktörer i Sydösteuropa med att ta ett helhetsgrepp på kontrollen av handeldvapen och lätta vapen genom att genomföra en hel rad olika insatser, däribland främjande av strategiskt och operativt regionalt samarbete, stöd till institutioners strategiutformning och kapacitetsförstärkning, kampanjer för ökad medvetenhet och insamling av handeldvapen och lätta vapen, lagerhantering, minskning av överskottet och bättre märknings- och spårningsförmåga samt bättre vapenexportkontroll. Seesac har på detta sätt förvärvat en unik kompetens och erfarenhet genom regionala insatser med flera aktörer utifrån den gemensamma politiska och ekonomiska bakgrund som partnerna i regionen har, med säkerställande av nationellt och regionalt egenansvar och långsiktig hållbarhet i åtgärderna, och har etablerat sig som den främsta regionala instansen på området kontroll av handeldvapen och lätta vapen.

Seesac fortsätter att upprätthålla bilaterala och multilaterala kommunikationskanaler med alla berörda aktörer och organisationer. I det avseendet fortsätter Seesac att fungera som sekretariat för den regionala styrgruppen för kontroll av handeldvapen och lätta vapen. Seesac är dessutom sekretariatet för initiativet Regional Approach to Stockpile Reduction (RASR). Seesac deltar också i samordningsmötena avseende handeldvapen och lätta vapen samt åtgärder mot minor, som är en informell mekanism för samordning för kontrollverksamhet av handeldvapen och lätta vapen bestående av Nato, unionen, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och Seesac. Seesac bidrar regelbundet till relevanta regionala forum. Seesac fortsätter att upprätthålla ett omfattande nätverk i form av formella och informella partnerskap med organisationer som Centrumet för säkerhetssamarbete (Racviac) och OSSE:s forum för säkerhetssamarbete. Regelbundna samordningsmöten samt utbyte av information och uppgifter med andra FN-organ såsom UNODC och Unoda sker bland annat genom FN:s samordningsverksamhet i fråga om handeldvapen (Casa). Seesac fungerar alltså som ett regionalt nav och en kontaktpunkt för en hel rad olika frågor som rör reformering av säkerhetssektorn, med särskilt fokus på kontroll av handeldvapen och lätta vapen och lagerhantering. För att den uppsökande verksamhet som är riktad till motparterna i Sydösteuropa ska bli mer ändamålsenlig har Seesac nära kontakt med och stöder berörda unionsinstitutioner, särskilt kommissionens GD Migration och inrikes frågor, och Europol samt unionsledda initiativ såsom Empact, och dess insatser på området skjutvapen, och den europeiska skjutvapenexpertgruppen.

Seesac har sin bas i Belgrad men verkar för närvarande i hela Sydösteuropa, med verksamhet i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Republiken Moldavien samt med begränsat stöd till Ukraina och Vitryssland. Tidigare verkade Seesac också i Bulgarien, Kroatien och Rumänien. Det regionala egenansvaret säkerställs genom det regionala samarbetsrådet samt den regionala styrgruppen för kontroll av handeldvapen och lätta vapen där företrädare för alla partner i Sydösteuropa står för strategiska riktlinjer, initiativ och önskemål om Seesacs verksamhet.

Seesac har banat vägen för en strategi som baseras på att angripa gemensamma problem genom regionala initiativ, vilket lett till imponerande resultat i Sydösteuropa, inte bara på grund av informationsutbytet, som är helt avgörande, och främjandet av den sunda regionala konkurrens som detta leder till, utan även därför att det bidrar till att man når enhetliga och lätt mätbara resultat på nationell och regional nivå genom att ta ett helhetsgrepp på genomförandet. Anordnandet av årliga möten i den regionala styrgruppen för kontroll av handeldvapen och lätta vapen och det faktum att Seesac deltar i alla relevanta regionala processer och initiativ leder till ett uppriktigt informationsutbyte på ett tidigt stadium, god situationsmedvetenhet och det förutseende som krävs för ett genomförande utan överlappningar och i enlighet med såväl regeringarnas och regionernas aktuella behov som utvecklingstrender.

Seesac bygger alla sina insatser på de behov som motparterna anger och på insamlade referensuppgifter och säkrar godkännande och politiskt stöd från nationella aktörer som en förutsättning för agerande. Alla insatser är dessutom utformade för att stödja unionsledda processer och uppnå unionens standarder och kriterier. Seesac har genomfört sina tidigare unionsfinansierade projekt med mycket hög leveransnivå i fråga om de planerade insatserna. Seesac har levererat hållbara projektresultat genom att utveckla och främja partnernas egenansvar för sina projekt och insatser, med främjande av regional samordning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt regional forskning. Dess expertkunskaper på området handeldvapen och lätta vapen och ingående kunskaper om regionala frågor och berörda aktörer gör Seesac till den mest lämpade genomförandepartnern för denna specifika åtgärd.

Projektet kompletterar även befintliga nationella och regionala ansträngningar som eftersträvar maximala synergieffekter. Seesac kommer att kombineras med följande internationella biståndsinsatser:

—

I Bosnien och Hercegovina: — Unionens projekt för lagerhantering, tekniskt stöd och minskning av ammunitionsöverskott (EU STAR) finansierat av den kortsiktiga komponenten i unionsinstrument som bidrar till stabilitet och fred och genomförs av UNDP:s kontor i Sarajevo. EU STAR-projektet bygger på resultat och erfarenheter från Explode-projektet, som finansierades av unionen och genomfördes av UNDP mellan april 2013 och november 2016, och ska ge fortsatt stöd till inrättandet av ett varaktigt lagerhanteringssystem i Bosnien och Hercegovina. — Det av tyska utrikesministeriet finansierade projektet för bekämpning av olaglig vapenhandel (CIAT), som bistår gränspolisen och säkerhetsministeriet i Bosnien och Hercegovina i utvecklingen av deras kapacitet att identifiera, förebygga och motverka handel med skjutvapen, ammunition och sprängämnen från och genom Bosnien och Hercegovina. — Den samordningsmekanism som inrättats av Bosnien och Hercegovinas försvarsministerium och internationella aktörer under samordning av Eufor Althea i syfte att säkerställa att åtgärderna löpande kompletterar det internationella samfundets pågående insatser för att ta itu med de överskottslager av konventionell ammunition som hålls av Bosnien och Hercegovinas försvarsministerium, och med tanke på eventuella planer på en kampanj för insamling av olagliga konventionella vapen i Bosnien och Hercegovina. Hittills har betydande vinster uppnåtts genom nära samarbete och samordning med dessa tre projekt, vilket resulterat i effektivare resultat.

—

Projektet för lagerhantering av konventionell ammunition (CASM) i Serbien, som finansieras av Förenta staternas utrikesdepartement, UNDP och OSSE, syftar till att förbättra säkerheten och skyddet kring på förhand bestämda lager för konventionell ammunition och till att intensifiera bortskaffandet av rapporterad överskottsammunition.

—

Projektet för demilitarisering av Montenegro (Mondem) i Montenegro, som förvaltas av UNDP i partnerskap med OSSE och är avsett för arbete med att minska riskerna i samband med bekämpning av spridning genom utveckling av säkra system för lagring av konventionell ammunition i fråga om infrastruktur och förvaltning, minska riskerna med sprängämnen på lokal nivå genom miljövänlig demilitarisering, destruera gift- och riskavfall (flytande raketbränsle) och stödja reformering av försvaret genom destruktion av en begränsad mängd tunga vapensystem som identifierats av Montenegros försvarsministerium.

—	Projektet för att minska risken för spridning av vapen och ammunition i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, som ska öka säkerheten i de befintliga lagren av handeldvapen och ammunition och som förvaltas av inrikesministeriet och genomförs av OSSE:s uppdrag i Skopje.

—

Projektet för riskreducerande åtgärder när det gäller skjutvapen och sprängämnen (FERM, tidigare Kossac) i Kosovo, som ursprungligen var avsett att minska det väpnade våldet i Kosovo och förstärka säkerheten lokalt, syftar till att stödja berörda aktörer i Kosovo i kontrollen av det utbredda olagliga innehavet och spridningen av handeldvapen och lätta vapen och genom en riskbaserad förvaltning och en evidensbaserad strategi att minimera riskerna med sådana vapen och sprängämnen.

—

På regional nivå, den regionala plattformen för reform av säkerhetssektorn (Regional Security Sector Reform Platform, RSSRP), vilken är en väletablerad resurs som på teknisk nivå ger snabba, effektiva och efterfrågestyrda svar på rättsstatliga behov över hela världen. RSSRP har en mekanism för snabb utplacering som är baserad på Seesacs unika nätverk av säkerhetsexperter med erfarenhet inom reform av säkerhetssektorn och tillhandahåller skräddarsytt bistånd med särskild inriktning på kontroll av handeldvapen och lätta vapen och på jämställdhetsintegrering i säkerhetspolitiken.

Seesac har regelbundna kontakter med OSSE, Nato, Europol, Empact, Interpol och andra berörda aktörer för att se till att resursanvändningen vid insatserna är kostnadseffektiv och att insatserna kompletterar varandra och genomförs vid lämplig tidpunkt.

3.   Projektbeskrivning

Seesac-projektets nya fas kommer att bygga på den grund som skapats genom resultaten inom ramen för beslut 2013/730/Gusp, och utgöra ett komplement till beslut (Gusp) 2016/2356.

Den kommer att inriktas på tre huvudområden, varvid helhetsgreppet på hanteringen av det hot som utgörs av handeldvapen och lätta vapen i regionen kommer att bibehållas. De tre områdena handlar om den strategiska/politiska nivån samt de operativa aspekterna och ger alltså direkt bistånd på alla nivåer av kontrollen av handeldvapen och lätta vapen med inriktning på att nära samordna den regionala strategin för genomförande av färdplanen, på att stärka kapaciteten att harmonisera vapenkontrollagstiftningen och på att bättre förstå kapaciteten att motverka olaglig handel som rör Ukraina och Vitryssland.

Projektet kommer särskilt att leda till

—	ett samordnat genomförande av färdplanen för en hållbar lösning på olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen och ammunition till dessa på västra Balkan,

—	stöd för en fullständig harmonisering av myndigheterna på västra Balkans vapenkontrollagstiftning med unionens regelverk och andra relaterade internationella skyldigheter och normer i hela regionen,

—	motverkande av olaglig handel med vapen på västra Balkan, i Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland genom kapacitetsbedömningar och tekniskt stöd till de brottsbekämpande myndigheterna och gränspolismyndigheterna.

Projektets strategi har sin grund i Seesacs unika metod att främja förtroende och samarbete i regionen som en förutsättning för att uppnå konkreta och mätbara transformerande förändringar. På regional nivå har i synnerhet olika samarbetsprocesser som underlättas av Seesac, där både beslutsfattare och utövare på operativ nivå deltar, visat sig utgöra en avgörande komponent för att säkerställa ett konkurrensutsatt klimat som möjliggör kunskapsöverföring, utbyte av expertkunskap och informationsdelning. Detta har inte bara bidragit till att öka kapaciteten i regionen utan även, vilket är ännu viktigare, till att bygga förtroende och inrätta ett direkt samarbete bland institutioner och enskilda experter, vilket bland annat har gjort det möjligt att utarbeta färdplanen. En anda av professionellt förtroende möjliggör i sin tur framsteg på nationell nivå vad beträffar frågor som hanteras i färdplanen: Strategin med regionalt samarbete har dessutom gjort regionen mer transparent och effektiv i dess ansträngningar för att kontrollera vapenhandeln, vilket lett till att de sydösteuropeiska staterna är bland de mest transparenta globalt sett när det gäller rapportering om vapenöverföringar. Projektet kommer därför att fortsätta främja regionalt samarbete som den avgörande komponent som möjliggör mätbara resultat.

Det geografiska tillämpningsområdet för projektet är västra Balkan, med de direkta projektmottagarna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Projektet ska dessutom ha som syfte att fortsätta ge stöd till länder i Östeuropa som står inför liknande utmaningar när det gäller kontroll av handeldvapen och lätta vapen, som Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland, genom överföring av kunskap och inhämtad expertis samt bästa praxis som utvecklats på västra Balkan sedan 2001.

3.1   Samordning av genomförandet av färdplanen för en hållbar lösning på olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen och ammunition till dessa på västra Balkan

Syfte

Att säkerställa en effektiv samordning av sex mottagares genomförande av färdplanen och de tillhörande sex handlingsplaner som tagits fram för specifika syften och mätts med hjälp av nyckeltal. Framstegen kommer att mätas med hjälp av en mekanism för övervakning, utvärdering och redovisning av resultat som uppnåtts under genomförandet av färdplanen och de partnernas handlingsplaner för genomförandet.

Beskrivning

Vid toppmötet om västra Balkan i London den 9 juli 2018 bekräftade partnerna på västra Balkan sin gemensamma beslutsamhet och sitt stärkta åtagande att få ett slut på det olagliga innehavet och missbruket av, samt den olagliga handeln med, skjutvapen genom att ställa sig bakom färdplanen. Den regionala färdplanen har tagits fram inom ramen för grundlig samrådsprocess och med stöd av Seesac och kompletterar de åtgärder som unionen redan vidtagit för att motverka det hotet, särskilt handlingsplanen för 2015–2019, det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om infallsvinklar för en EU-strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition, och Europols arbete inom ramen för Empact i regionen. Färdplanen är ett tydligt belägg för den konsensus som råder bland alla berörda aktörer i regionen om de rådande utmaningarna, de övergripande målen och tidsplanen för åtgärder som ska vidtas. Den utgör en övergripande plattform för att uppnå de gemensamt överenskomna nyckeltalen på strategisk, politisk och operativ nivå. Det arbete som utförs inom ramen för denna del kommer i sig att leda till en effektiv samordning av färdplanens genomförande på regional nivå, ett skräddarsytt stöd till kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och berörda myndigheter för genomförandet av deras handlingsplaner inom ramen för färdplanen, periodisk övervakning och utvärdering av framstegen på vägen mot de gemensamt överenskomna nyckeltalen, samt en bättre insikt om mottagarnas kapacitet att genomföra de åtgärder som ingår i färdplanens funktionsområden.

Projektet avser särskilt att genomförandet av färdplanen ska samordnas genom

—	formella möten för samordning av den regionala färdplanen som är inriktade på lägesbedömningar och utbyte av information,

—	tillhandahållande av expertstöd och tekniskt stöd vid lokala möten för samordning av färdplanen där genomförandet av partnernas handlingsplaner övervakas,

—	utarbetande av halvårsrapporter om övervakning och utvärdering som dokumenterar framsteg, utmaningar och behov i fråga om färdplanens genomförande med utgångspunkt i de gemensamt överenskomna nyckeltalen,

—	en halvtidsutvärdering av genomförandet av de handlingsplaner som ingår i färdplanen, inbegripet kapacitetsbedömningar av de sex mottagarna vad gäller kontrollen av handeldvapen och lätta vapen,

—	verksamheter för att synliggöra och nå ut med färdplanen (inbegripet att inrätta en online-plattform, engagera berörda aktörer och öka medvetenheten).

Projektresultat/indikatorer för genomförande:

—	anordnande av upp till sex regionala samordningsmöten inom ramen för färdplanen,

—	möjliggörande av lägesbedömningar, utbyte av information, kunskapsöverföring och standardisering,

—	anordnande av lokala samordningsmöten (sammanlagt upp till 36 stycken),

—	utarbetande av halvårsrapporter om övervakning och utvärdering (upp till sex stycken),

—	halvtidsutvärdering, inbegripet kapacitetsbedömningar för sex mottagare inom ramen för färdplanen,

—	inrättande av en online-plattform för att säkerställa att man verkligen når ut med färdplanen och att den synliggörs.

3.2   Stöd till myndigheterna på västra Balkan i arbetet med att fullständigt harmonisera deras vapenkontrollagstiftning med unionens regelverk och andra internationella skyldigheter och normer i hela regionen

Syfte

Inom denna del kommer omfattande tekniskt stöd att tillhandahållas för utveckling och genomförande av en stark rättslig ram för kontroll av handeldvapen och lätta vapen, som är fullständigt harmoniserad och i överensstämmelse med unionens regelverk, och andra internationella, avtal och normer.

Beskrivning

Syftet med mål 1 i färdplanen är att säkerställa att det senast 2023 finns en lagstiftning för vapenkontroll på västra Balkan som är fullständigt harmoniserad med unionens regelverk och andra relaterade internationella skyldigheter. Det finns ett uppenbart och akut behov av en sådan lagstiftningsram för kontroll av handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen på västra Balkan för att effektivt reglera vapenkontrollen och underlätta insatser vid relevanta hot. Detta kommer följaktligen att göra det möjligt att bringa överensstämmelse mellan lagstiftning om och förfaranden för vapenkontroll i länderna på västra Balkan och standardisera förfaranden och praxis för kontroll av handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen. Sådan standardisering skulle göra det möjligt att undanröja hinder för rättsliga och brottsbekämpande myndigheter att samarbeta direkt, utbyta information och genomföra gemensamma eller parallella utredningar. Det skulle också möjliggöra bättre och mer ändamålsenliga insatser mot skjutvapenrelaterade hot på nationell, regional och europeisk nivå. Dessutom kommer projektet att bidra till att jämställdhetsperspektivet integreras i vapenkontrollagstiftningen, eftersom de rättsliga och politiska ramar som reglerar kontrollen av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa sällan erkänner eller tillräckligt beaktar jämställdhetsperspektivet, vilket leder till att ansträngningarna för att kontrollera vapen blir mindre effektiva när det gäller att garantera alla medborgare säkerhet, vare sig de är kvinnor, män, flickor eller pojkar.

På grundval av det expertstöd som myndigheterna i regionen tillhandahålls genom genomförandet av beslut 2013/730/Gusp kommer man inom denna del att stödja myndigheterna i regionen i syfte att sörja för bättre förståelse för den nuvarande referensen och bristerna i de rättsliga ramarna i de sex mottagarländerna; säkerställa tekniskt stöd för fullständig harmonisering med unionens regelverk och andra internationella avtal/normer; utveckla skräddarsydda tematiska workshoppar på nationell och regional nivå; uppdatera det regionala kompendiet om vapenlagstiftning; granska de rättsliga ramarna hos projektmottagarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv i syfte att säkerställa att man i politiska strategier för att reglera vapenkontrollen inte blundar för kopplingen mellan handeldvapen och lätta vapen och genus samt fortsätta programmet för jämställdhetscoachning. Genom att tillhandahålla utbildning om utarbetande av mediestrategier kommer åtgärden också bidra till att stärka kapaciteten hos kommissionerna för handeldvapen och lätta vapen att bedriva uppsökande verksamhet och påverkansarbete.

Man kommer att uppnå detta genom att göra följande:

—	Utarbeta en modell för risk- och bristanalys av partnernas rättsliga ramar för kontroll av handeldvapen och lätta vapen samt för analys av deras nivå av harmonisering med unionslagstiftning och internationell lagstiftning och av nivån av standardisering av förfaranden i regionen.

—	Tillhandahålla stöd för standardisering och harmonisering av lagstiftning genom att kontinuerligt och på begäran ge rådgivningsstöd och genom att anordna tematiska workshoppar om vapenlagstiftning, vapenföreskrifter och strafflagstiftning på både regional och nationell nivå.

—	Uppdatera det regionala kompendiet om vapenlagstiftning, som fungerar som en lättillgänglig vägledning för lagstiftning om kontroll av handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen i regionen.

—	Granska den rättsliga ramen utifrån ett jämställdhetsperspektiv och fortsätta programmet för jämställdhetscoachning.

—	Tillhandahålla utbildning om utarbetande av mediestrategier.

Projektresultat/indikatorer för genomförande:

—	Att utarbeta risk- och bristanalysrapporter för varje mottagare (sex stycken) avseende de rättsliga ramarna.

—	Att hålla upp till tre regionala workshoppar och sex nationella tematiska workshoppar för mottagarna.

—	Att på begäran tillhandahålla sakkunnigutlåtanden om rättsliga och politiska uppdateringar.

—	Att uppdatera kompendiet om vapenlagstiftning och översätta det till alla relevanta språk i regionen.

—	Att utarbeta rapporter (sex stycken) om granskningen av de vapenrättsliga ramarna ur ett jämställdhetsperspektiv.

—	Att genomföra programmet för jämställdhetscoachning med två chefer för kommissioner för handeldvapen och lätta vapen.

—	Mediestrategiutveckling och -utbildning.

3.3   Motverkande av olaglig handel med vapen på västra Balkan, i Republiken Makedonien, Ukraina och Vitryssland genom kapacitetsbedömningar och tekniskt stöd till de brottsbekämpande myndigheterna och gränspolismyndigheterna.

Syfte

Att minska det hot som utgörs av olaglig handel med skjutvapen genom att förstärka kapaciteten hos de brottsbekämpande myndigheterna och gränspolismyndigheterna att samla in, analysera och utbyta information.

Beskrivning

Inom denna del kommer man att bedöma de regionala myndigheternas förmåga att genomföra både förebyggande och repressiva insatser som behövs för att framgångsrikt identifiera, hindra och motverka handel med skjutvapen, ammunition och sprängämnen från och via deras jurisdiktion. Stödet kommer framför allt att bestå av en ingående bedömning av gränsmyndigheternas behov och av kriminalpolisens personella resurser samt av vilken utrustning som är nödvändig för att verksamheten ska fungera väl och ge resultat. Ett pilotprojekt kommer att genomföras i syfte att inrätta ett nätverk för ballistisk information för Sydösteuropa – en kostnadseffektiv operativ struktur för utbyte av ballistisk information med direkt koppling till Europol, som utformas för att automatisera insamlingen och utbytet av åtalbar ballistisk information om befintlig gränsöverskridande skjutvapenrelaterad brottslighet, förebygga ytterligare brott och skapa en bättre strategisk bild av vapenbrottens karaktär och mönster.

De föreslagna insatserna kommer att komplettera, och nära samordnas med, pågående unionsstödda åtgärder i Sydösteuropa, framför allt EU:s policycykel avseende organiserad och grov internationell brottslighet och i synnerhet Empacts operativa åtgärdsplan för insatser på området skjutvapen samt Europols, Frontex och Interpols verksamhet. Slutligen kommer insatserna inom denna del att bidra till genomförandet av handlingsplanen för 2015–2019.

På grundval av den framgångsrika metoden att inbegripa myndigheterna i Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland i de regionala samarbetsprocesser som pågår i Sydösteuropa har man redan kunnat identifiera ett antal behov när det gäller kontroll av handeldvapen och lätta vapen. För att öka kapaciteten hos kontrollmyndigheterna för handeldvapen och lätta vapen i Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland att bekämpa brottslighet i allmänhet och spridning av och handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen i synnerhet kommer man inom denna del att bedöma kritiska områden i ovannämnda jurisdiktioner rörande kontroll av handeldvapen och lätta vapen för att underlätta riktade insatser i syfte att hantera det hot som utgörs av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.

De viktigaste planerade insatserna:

—	Att göra en bedömning av gränspolisens och kriminalpolisens behov på västra Balkan när det gäller att motverkaolaglig handel med vapen.

—	Vidareutveckling av det pågående arbetet med inrättandet av kontaktpunkter avseende vapen genom praktiskt stöd till förmågan till informationsutbyte, särskilt om ballistiska bevis, och införskaffande av särskild utrustning till stöd för dessa kontaktpunkter.

—

Att bedöma kapaciteten hos Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland avseende utvalda aspekter av kontroll av handeldvapen och lätta vapen, ammunition och sprängämnen samt för att motverka olaglig handel med skjutvapen, med inriktning på bl.a. rättsliga och politiska ramar, förmåga avseende fysisk säkerhet och lagerhantering, gränskontroll, kriminalpolisen och rättsliga svar på handel med och missbruk av skjutvapen. Genom den ingående bedömningen kommer man att kunna identifiera möjligheter, hot och utmaningar och avge rekommendationer för eventuella riktade insatser i syfte att hantera det hot som utgörs av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.

Projektresultat/indikatorer för genomförande:

—	Att göra en bedömning av gränspolisens och kriminalpolisens behov på västra Balkan när det gäller motverkande av olaglig handel med vapen.

—	Att stärka ballistiska experters och utredares kapacitet att ta itu med gränsöverskridande skjutvapenrelaterad brottslighet.

—	Att genomföra ett pilotprojekt avseende en operativ struktur för utbyte av ballistisk information.

—	Att bedöma kapaciteten hos Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland avseende utvalda aspekter av kontroll av handeldvapen och lätta vapen för att identifiera riktade insatser.

4.   Mottagare

Projektets direkta mottagare är de institutioner som ansvarar för kontrollen av handeldvapen och lätta vapen på västra Balkan. Myndigheterna för inre angelägenheter, polisen, gränsbevakningen och tullmyndigheterna i Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Republiken Moldavien kommer att dra nytta av kapacitetsutveckling, ökad kunskap, förbättrade förfaranden och kostnadseffektiv särskild utrustning som behövs för att kunna göra politiska, operativa och tekniska framsteg på området för kontroll av handeldvapen och lätta vapen. Slutligen är det kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och andra institutioner som har ansvar för kontrollen av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa som kommer att dra nytta av utbildning, informationsutbyte och regionalt samarbete. Dessutom kommer viktiga institutioner som arbetar med kontroll av handeldvapen och lätta vapen i Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland att gynnas av bättre kunskap om det hot som olaglig handel med skjutvapen utgör och riktad kunskapsöverföring.

De föreslagna verksamheterna är helt och hållet i linje med färdplanen och partnernas prioriteringar i fråga om kontroll av handeldvapen och lätta vapen och har godkänts av de berörda partnernas kontrollmyndigheter för handeldvapen och lätta vapen, vilket visar på deras delaktighet och engagemang när det gäller att uppnå projektresultaten.

Allmänheten i länderna på västra Balkan, i Sydösteuropa och unionen, som utsätts för riskerna med den omfattande spridningen av handeldvapen och lätta vapen, kommer att dra nytta av detta projekt i och med att dessa risker minskar.

5.   Unionens synlighet

Seesac ska genomföra alla erforderliga insatser för att offentliggöra att åtgärden har finansierats av unionen. Sådana insatser kommer att genomföras i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av Europeiska unionens externa åtgärder. Seesac kommer därmed att säkerställa att unionens bidrag synliggörs med hjälp av ett väl valt varumärke och lämplig marknadsföring och genom att belysa unionens roll, säkerställa insyn i verksamheten och öka medvetenheten om såväl motiven bakom beslutet som unionens stöd för beslutet och resultaten av detta stöd. Material som produceras inom ramen för projektet kommer tydligt att märkas med unionsflaggan i enlighet med unionens riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.

Eftersom de planerade verksamheterna har mycket olika omfattning och karaktär kommer att antal olika marknadsföringsverktyg att användas, däribland traditionella medier, webbplatser, sociala medier och informations- och marknadsföringsmaterial, inbegripet informerande grafik, broschyrer, nyhetsbrev, pressmeddelanden etc. beroende på vad som är lämpligt. Publikationer, offentliga evenemang, kampanjer, utrustning och byggnadsverk som tillhandahålls inom ramen för projektet kommer att förses med denna märkning. För att ytterligare förstärka effekterna genom ökad medvetenhet hos olika nationella regeringar och allmänheten, det internationella samfundet samt lokala och internationella medier kommer lämpligt språk att användas när man vänder sig till de olika målgrupperna för projektet. Särskilt fokus kommer att ligga på nya medier och närvaro online.

6.   Varaktighet

På grundval av erfarenheterna från genomförandet av beslut 2010/179/Gusp och 2013/730/Gusp och med hänsyn till projektets regionala omfattning, antalet mottagare och antalet planerade insatser och deras komplexitet är tidsramen för genomförandet 36 månader.

7.   Allmänt upplägg

Det tekniska genomförandet av denna åtgärd har anförtrotts UNDP, som agerar på Seesacs vägnar, det regionala initiativ som arbetar på mandat av UNDP och det regionala samarbetsrådet. Seesac är verkställande organ för den regionala genomförandeplanen för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen och agerar i denna egenskap som kontaktpunkt för alla frågor som rör handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuroparegionen, och underlättar även samordningen av genomförandet av den regionala färdplanen.

UNDP, som agerar på Seesacs vägnar, kommer att ha det övergripande ansvaret för genomförandet av projektverksamheter och vara redovisningsskyldigt för projektets genomförande. Projektet ska pågå i tre år (36 månader).

8.   Partner

Seesac kommer att stå för det direkta genomförandet av åtgärden i nära samarbete med kommissioner för handeldvapen och lätta vapen samt med myndigheterna för inre angelägenheter i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Republiken Moldavien samt berörda institutioner i Vitryssland och Ukraina. Andra institutioner kommer att medverka nära, i enlighet med den fastställda helhetsstrategin för kontroll av handeldvapen och lätta vapen som inbegriper flera aktörer.

9.   Rapportering

Ekonomisk och beskrivande rapportering ska omfatta åtgärden i dess helhet enligt beskrivningen i relevant bidragsspecifik överenskommelse och medföljande budget, oavsett om åtgärden är helt eller delvis finansierad av kommissionen.

Beskrivande lägesrapporter ska läggas fram varje kvartal, för att dokumentera och övervaka framstegen när det gäller att nå de viktigaste resultaten.

10.   Beräknad budget

Den sammanlagda beräknade budgeten för det unionsfinansierade projektet är 4 002 587,52 EUR.

---

(1)  Handlingsplan om olaglig handel med skjutvapen mellan EU och sydöstra Europa (2015–2019). Rådets slutsatser om genomförande av en policycykel för EU 2018–2021 avseende organiserad och grov internationell brottslighet – Empacts insatser på området skjutvapen.

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 5

BILAGA

Bekämpning av olaglig handel med och spridning av handeldvapen och lätta vapen i medlemsstaterna i Arabförbundet (2018–2020)

1.   Bakgrund och motivering till stödet inom ramen för Gusp

Detta projekt bygger vidare på Arabförbundets och unionens tidigare insatser för att stödja Arabförbundets medlemsstater i bekämpningen av olagliga handeldvapen och lätta vapen i arabvärlden. Att få bukt med förekomsten av olagliga handeldvapen i arabvärlden är avgörande för att man ska kunna minska alla typer av våld och främja hållbar utveckling och välstånd i linje med målen Förenta nationernas (FN) för hållbar utveckling, både i arabvärlden och i angränsande regioner, inbegripet Europa.

Projektet ska i synnerhet stärka kapaciteten hos Arabförbundets medlemsstater att genomföra FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen (nedan kallat FN:s handlingsprogram) och det internationella spårningsinstrumentet i enlighet med de prioriteringar och behov som konstaterats av Arabförbundets medlemsstater. I projektets normativa ram ingår också Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 16.4. Beroende på vad Arabförbundets värdmedlemsstat föredrar skulle FN:s vapenprotokoll och vapenhandelsfördrag också kunna utgöra utgångspunkter för projektrelaterade kapacitetsuppbyggnadsinsatser (t.ex. export-/importkontroll och förebyggande av avledning).

2.   Projektets mål och långsiktiga hållbarhet

Projektets underliggande mål är att på ett hållbart sätt stärka kapaciteten hos Arabförbundets medlemsstater att genomföra FN:s handlingsprogram och det internationella spårningsinstrumentet, inbegripet för att bekämpa olagliga handeldvapen och terrorism, i enlighet med de prioriteringar och behov som identifierats av Arabförbundets medlemsstater. För att uppnå detta mål har projektet följande huvudsyften:

a)	Hållbar uppbyggnad av den nationella kapaciteten hos Arabförbundets medlemsstater att bekämpa olaglig spridning av handeldvapen och lätta vapen, bekämpa terrorism och öka säkerheten efter konflikter.

b)	Hållbar uppbyggnad av Arabförbundets regionala kapacitet att ta itu med de ovannämnda utmaningarna.

c)	Stärkning av Arabförbundets medlemsstaters nationella kontroll över handeldvapen och lätta vapen vid avgörande stadier under deras livscykel.

d)	Förbättrat utbyte av bästa praxis och tillvaratagna erfarenheter.

Samråden med Arabförbundets medlemsstater ger vid handen att dessa söker bistånd och stöd på specifika områden, i huvudsak med inriktning på uppbyggnad av nationell kapacitet att bekämpa olagliga vapenflöden (se avsnitt 3 för ytterligare information). Projektets samtliga delar, inbegripet de som avser behovsanalys och utvärdering efter genomförandet, har utformats för att säkerställa att det ger hållbar kapacitet till de avsedda mottagarna, nämligen myndigheter och tjänstemän i Arabförbundets medlemsstater, liksom Arabförbundets sekretariat (avdelningen för vapenkontroll och nedrustning).

3.   Beskrivning av åtgärderna

Unionens projekt för att bekämpa olaglig handel med och spridning av handeldvapen och lätta vapen i medlemsstaterna i Arabförbundet (2018–2020) har utformats för att möta de behov som Arabförbundets medlemsstater har gett uttryck för när det gäller följande prioriterade områden:

Område 1:

Kontroll av internationell överföring av handeldvapen/lätta vapen (bekämpning av olagliga vapenflöden)

1.1   Kontroll och licensiering av export/import/transitering (riskbedömning etc.)

1.2   Förebyggande av avledning av handeldvapen och lätta vapen till obehöriga mottagare

1.3   Upptäckt av handeldvapen, lätta vapen och tillhörande delar vid inspektioner av godstransporter och laster (metoder, tekniker och utrustning m.m. för inspektion)

Område 2:

Identifiering och störning av källor till olagliga handeldvapen (kapacitetsuppbyggnad för brottsbekämpande organ)

2.1   Kontroll av land-, sjö- och luftgränserna, inbegripet tekniköverföring

2.2   Märkning, dokumentering och spårning

2.3   Ytterligare tekniker och metoder för utredningar och inspektioner avseende vapen (t.ex. användning av ballistiska uppgifter samt identifiering/störning av smugglingsrutter och smugglingsmetoder)

Område 3:

Andra kontrollåtgärder avseende handeldvapen

3.1   Lagerhantering och säkerhet

Område 4:

Avväpning, demobilisering och återanpassning (DDR)

4.1   Utbyte av expertis, bästa praxis och tillvaratagna erfarenheter som avser DDR

4.2   Stöd vid utformningen av nationella DDR-program

4.3   Annat stöd till Arabförbundets medlemsstater efter konflikter

Det bör noteras att detta inslag, trots att det begärs av vissa av Arabförbundets medlemsstater, fått mindre uppmärksamhet totalt sett än de övriga områden som förtecknas i detta avsnitt. Av detta skäl är det inte huvudinriktningen på projektet.

Område 5:

Tillhandahållande av information som är relevant när det gäller olagliga handeldvapen och lätta vapen och förbättrad kontroll av dessa vapen:

5.1   Utvärdering av lagar och andra författningar i Arabförbundets medlemsstater och rådgivning om eventuell översyn och möjliga ändringar.

5.2   Översättning av relevanta forskningsresultat, publicerade studier och andra handlingar till arabiska.

För att möta de ovannämnda behoven kommer följande att ingå i projektet:

1.	Regional samordning: inledande möte i Kairo

2.	Subregional samordning: subregionala workshoppar

3.	Utvärderingsuppdrag

4.	Utbildning i relevant land

5.	Lagstiftningsstöd

6.	Tillhandahållande av information på arabiska

7.	Regional samordning: avslutande möte i Kairo

8.	Övervakning och utvärdering av projektet (inbegripet finansiell revision)

3.1   Regional samordning: inledande möte i Kairo

3.1.1   Mål: Att sprida information om projektet, inleda kontakter med Arabförbundets medlemsstater och börja att identifiera enskilda länders behov (inledande behovsanalys) (de prioriterade områdena 1–5).

3.1.2   Insatser: Veckolångt inledande möte i Kairo för högre tjänstemän från Arabförbundets medlemsstater liksom personal med ansvar för projektrelaterade frågor inom Arabförbundet, där man ska ta upp projektets samtliga aspekter (de prioriterade områdena 1–5).

3.1.3   Åtgärdens resultat: etablering av kontakter med Arabförbundets medlemsstater, identifiering av enskilda länders behov och författande av en sammanfattande rapport från mötet.

3.2   Subregional samordning: subregionala workshoppar

3.2.1   Mål: Att på subregional nivå möjliggöra för Arabförbundets medlemsstater att utbyta erfarenheter och god praxis och identifiera prioriteringar för genomförandet på områden som rör projektet (de prioriterade områdena 1–4).

3.2.2   Insatser: Hålla veckolånga workshoppar, ungefär halvvägs genom projektet, i tre olika subregioner (preliminärt Maghreb, arabiska Sahel och Östafrika; Mashriq; Arabiska halvön och Irak – totalt tre veckor). Vid det inledande mötet i Kairo (punkt 3.1), eller kort därefter, ska det fastställas vilka av Arabförbundets medlemsstater som ska delta i workshopparna.

3.2.3   Åtgärdens resultat: utbyte av erfarenheter och god praxis inom områden som rör projektet, identifiering av prioriteringar för genomförandet och författande av en sammanfattande rapport från workshopparna.

3.3   Utvärderingsuppdrag

3.3.1   Mål: Få kännedom om enskilda länders behov och förbereda för uppföljande utbildning och stöd i relevant land (de prioriterade områdena 1–5).

3.3.2   Insatser: Studiebesök i de av Arabförbundets medlemsstater som begär stöd.

3.3.3   Åtgärdens resultat: Slutförande av utvärderingsuppdrag och författande av en kort rapport för varje uppdrag, som är konfidentiell för Arabförbundets värdmedlemsstat och som ska fastställa landets särskilda behov (identifiera befintliga strategier och åtgärder, normativa eller andra brister samt hinder för att åtgärda sådana brister).

3.4   Utbildning i relevant land

3.4.1   Mål: Bygga upp hållbar kapacitet för kontroll av handeldvapen i Arabförbundets värdmedlemsstat, utifrån landets intressen och behov (de prioriterade områdena 1–4).

3.4.2   Insatser:

Utbildning i relevant land för de av Arabförbundets medlemsstater som begär stöd. Utbildningen kan gagna Arabförbundets samtliga 22 medlemsstater (en vecka per stat) eller ett mindre antal av Arabförbundets medlemsstater (flera besök i de staterna, t.ex. två veckor av utbildning i 11 av Arabförbundets medlemsstater).

Varje veckolång utbildning kommer att omfatta följande: a) En introduktionsdag då högt uppsatta regeringstjänstemän får information om alla delar av projektet som är av intresse/relevanta för Arabförbundets medlemsstat. b) Två dagars utbildning för avdelningschefer (projektexperter som parallellt arbetar inom de områden som är av intresse/relevanta för Arabförbundets medlemsstat). c) Två dagars praktisk utbildning för fältpersonal (projektexperter som parallellt arbetar inom de områden som är av intresse/relevanta för landet).

Om flera besök görs ska projektet sträva efter att stärka det nationella egenansvaret genom att utöka och stärka den utbildning som gavs vid det första besöket, särskilt inom de områden som Arabförbundets värdmedlemsstat har identifierat som högt prioriterade.

3.4.3   Åtgärdens resultat: Utbildningens effekter ska utvärderas för att avgöra i vilken utsträckning projektmålen rörande kapacitetsuppbyggnad har uppnåtts.

3.5   Lagstiftningsstöd

3.5.1   Mål: Utvärdera lagstiftning med anknytning till handeldvapen i Arabförbundets värdmedlemsstater som begär sådant stöd samt identifiera eventuell översyn och möjliga ändringar av lagstiftningen (de prioriterade områdena 1–4).

3.5.2   Insatser: Dokumentarisk undersökning och kontakter med den begärande Arabförbundsmedlemsstaten. Studiebesök (en vecka). Uppföljningsrapport och kontakter med den begärande Arabförbundsmedlemsstaten.

3.5.3   Åtgärdens resultat: Författande av en kort rapport, som är konfidentiell för Arabförbundets värdmedlemsstat, där eventuell översyn och möjliga ändringar av lagstiftningen identifieras.

3.6   Tillhandahållande av information på arabiska

3.6.1   Mål: Tillgodose behovet i Arabförbundets medlemsstater av oberoende och tillförlitlig information på arabiska om handeldvapen och väpnat våld (det prioriterade området 5).

3.6.2   Insatser: Översättning av centrala publikationer och dokument till arabiska (offentliggjorda rapporter, riktlinjer för bästa praxis etc.). Exempel på detta skulle kunna vara den vägledning för FN:s process för handeldvapen och den matris för fysisk säkerhet och lagerhantering som Small Arms Survey står bakom.

3.6.3   Åtgärdens resultat: Specifika resultat skulle omfatta översättning av viktiga böcker, rapporter och informationsdokument till arabiska samt poddsändningar och blogginlägg på arabiska. Denna åtgärd skulle resultera i en betydande ökning av tillgången till oberoende och tillförlitlig information om handeldvapen och väpnat våld på arabiska.

3.7   Regional samordning: avslutande möte i Kairo

3.7.1   Mål: Att utvärdera projektet och planera för framtida samarbete (de prioriterade områdena 1–5).

3.7.2   Insatser: Ett två dagar långt möte i Kairo i slutet av projektet för högre tjänstemän från Arabförbundets medlemsstater liksom personal med ansvar för projektrelaterade frågor inom Arabförbundet.

3.7.3   Åtgärdens resultat: Diskussion om och utvärdering av projektet. Framtagande av planer för framtida samarbete om kontroll av handeldvapen. Författande av en sammanfattande rapport från mötet.

3.8   Övervakning och utvärdering av projektet

3.8.1   Mål: Att säkerställa att projektets innehållsmässiga mål har uppnåtts och att projektkostnaderna stämmer överens med den godkända budgeten.

3.8.2   Insatser: För att mäta effekterna av projektets olika delar kommer projektet att omfatta dels en intern, dels en extern övervakningsmekanism. Den interna övervakningsmekanismen kommer att ledas av en intern specialist på resultatbaserad förvaltning med stöd av projektets personal. Den externa utvärderingen kommer att omfatta rekrytering av ett externt utvärderingsteam som ska resa till det två dagar långa mötet i Kairo i slutet av projektet, utvalda deltagande Arabförbundsmedlemsstater (upp till åtta stycken) och högkvarteren hos de viktigaste projektledarna – Small Arms Survey, Internationella kriminalpolisorganisationen och Världstullorganisationen. En finansiell revision kommer också att ingå i projektet i linje med unionens krav.

3.8.3   Åtgärdens resultat: Slutförande av en utvärdering av projektets effekter och färdigställande av den finansiella revisionen.

4.   Genomförandeorgan och partnerskap

Small Arms Survey, ett forskningscentrum vid Graduate Institute of International and Development Studies i Genève, Schweiz, kommer att vara det ledande genomförandeorganet. Vid genomförandet av projektet kommer Small Arms Survey i synnerhet att utnyttja bidrag från Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol) och Världstullorganisationen (WCO). Interpol kommer att ha det främsta ansvaret för de prioriterade områdena 2.2 och 2.3 (kapacitetsuppbyggnad för brottsbekämpande organ) och WCO för de prioriterade områdena 1 och 2.1 (kontroll av internationell överföring, inbegripet gränskontroller).

I den mån det behövs kommer Small Arms Survey att lägga ut andra delar av projektet på underentreprenad till andra organisationer (eventuellt även de delar som avser lagerhantering och säkerhet). Beroende på de deltagande Arabförbundsmedlemsstaternas behov och preferenser kan även andra organisationer, inbegripet civilsamhällesorganisationer, liksom vissa av Arabförbundets specialiserade organisationer, bidra till projektets genomförande.

Genomförandeorganen kommer också att samordna arbetet med statliga och icke-statliga organisationer som är verksamma i Arabförbundets medlemsstater, liksom med eventuella unionsprogram som är på plats där, för att säkerställa att samtliga insatser som genomförs inom ramen för projektet kompletterar och bygger vidare på befintliga initiativ.

Small Arms Survey och dess genomförandepartner kommer också att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa projektets synlighet i linje med unionens riktlinjer.

5.   Varaktighet

Projektet förväntas ha en varaktighet på 24 månader. Beroende på graden av intresse från Arabförbundets medlemsstater och vilken finansiering som finns tillgänglig skulle en förlängning av projektet utöver de inledande två åren innebära att man kan fortsätta och befästa de kapacitetsuppbyggnadsinsatser som genomförts under projektets inledningsfas. T.ex. skulle utbildning till förmån för en viss Arabförbundsmedlemsstat under inledningsfasen kunna upprepas, utvidgas och testas med en större personalgrupp, för att säkerställa hållbarhet. De av Arabförbundets medlemsstater som inte erhållit all den utbildning eller allt det lagstiftningsstöd som de bad om under projektets första fas skulle kunna få det under den andra fasen. De av Arabförbundets medlemsstater som har identifierat nya behov eller prioriteringar vad avser vapenkontroll, som t.ex. bygger vidare på kapacitet som förvärvats under projektets första fas, skulle kunna få stöd på dessa områden under den andra fasen.

Artikel 1

Beslut 2002/623/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Artikel 1

Brigadgeneral Peter MIROW utnämns härmed till EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) från och med den 12 november 2018.

Artikel 2

Beslut (Gusp) 2018/135 upphävs härmed.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den 12 november 2018.

Artikel 1

Definition

Ett datasystem som har getts benämningen ”e-Curia”, och som är gemensamt för de domstolar som Europeiska unionens domstol består av, gör det möjligt att elektroniskt ge in inlagor och delge inlagor samt domar och beslut, på de villkor som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 2

Åtkomst till e-Curia

För att använda datasystemet krävs ett användarkonto, ett användarnamn och ett personligt lösenord.

Artikel 3

Ingivande av inlagor

En inlaga som har getts in med hjälp av e-Curia ska anses utgöra originalet av inlagan i enlighet med artikel 57.1 i rättegångsreglerna när användarnamnet och det personliga lösenordet för en företrädare för en part eller användarnamnet och det personliga lösenordet för en person som handlar för en domstol i en medlemsstats räkning har använts för att ge in handlingen. Användningen av användarnamnet och det personliga lösenordet är att jämställa med ett undertecknande av handlingen.

Artikel 4

Bilagor och kopior

När en inlaga ges in med hjälp av e-Curia ska de däri angivna bilagorna samt en förteckning över dessa bifogas inlagan.

Några bestyrkta kopior av den inlaga som ges in med hjälp av e-Curia och eventuella bilagor till denna behöver inte inges.

Artikel 5

Datum och klockslag för ingivandet

En inlaga ska anses vara ingiven i enlighet med artikel 57.7 i rättegångsreglerna vid den tidpunkt då ingivandet av inlagan godkänns av partens företrädare eller av den person som handlar för den berörda domstolens räkning.

Det är klocktiden i Storhertigdömet Luxemburg som ska gälla.

Artikel 6

Delgivning

Delgivning av inlagor, domar och beslut sker med hjälp av e-Curia till de innehavare av ett e-Curiakonto som i ett mål företräder en part eller handlar för en domstol i en medlemsstats räkning samt till deras eventuella assistenter.

Även de medlemsstater, de andra stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och de av unionens institutioner, organ och byråer som har godtagit denna form av delgivning delges inlagor, domar och beslut med hjälp av e-Curia.

Om handlingens omfattning eller art kräver det eller när det visar sig tekniskt omöjligt att använda e-Curia får inlagor, domar och beslut även delges enligt de övriga översändandeformer som är föreskrivna i rättegångsreglerna.

Artikel 7

Datum och klockslag för delgivning

De delgivningsmottagare som avses i föregående artikel underrättas med e-post varje gång de delges en handling med hjälp av e-Curia.

En inlaga eller en dom eller ett beslut anses vara delgiven vid den tidpunkt då mottagaren begär tillgång till handlingen. Om någon sådan begäran inte görs anses handlingen ha blivit delgiven vid utgången av den sjunde dagen efter den dag då underrättelsemeddelandet skickades med e-post.

När en part företräds av flera personer eller när flera personer är behöriga att handla för en domstol i en medlemsstats räkning är det den tidpunkt då den första begäran om tillgång gjordes som gäller vid beräkningen av frister.

Det är klocktiden i Storhertigdömet Luxemburg som ska gälla.

Artikel 8

Användarvillkor för e-Curia

Justitiesekreteraren ska upprätta användarvillkor för e-Curia och se till att de följs. Om e-Curia används i strid med dessa villkor kan det leda till att det berörda användarkontot stängs.

Domstolen ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda e-Curia mot missbruk och användning med uppsåt att skada.

Om en åtgärd som hindrar användaren från att använda sitt användarkonto vidtas med stöd av denna artikel ska användaren underrättas med e-post om detta.

Artikel 9

Upphävande

Detta beslut upphäver och ersätter domstolens beslut av den 13 september 2011 om ingivande av inlagor och om delgivning av inlagor samt domar och beslut med hjälp av datasystemet e-Curia (1).

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft första dagen i den månad som följer efter den månad då det offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1

Associeringsrådet antar de strategiska prioriteringar EU–Tunisien för perioden 2018–2020 som återges i dokumentet Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för perioden 2018–2020 i bilagan och rekommenderar att parterna genomför dessa.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

BILAGA

Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för perioden 2018–2020

1.   Inledning

Tunisien har gjort sin anknytning till det europeiska området till ett strategiskt val och båda parter har ett ömsesidigt strategiskt intresse av att utveckla en blomstrande och stabil tunisisk demokrati i unionens grannskap.

Det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien vittnar om hur unika och dynamiska de bilaterala förbindelserna mellan Tunisien och EU är och om den delade ambitionen att fördjupa dessa förbindelser så att Tunisien får en ännu närmare anknytning till det europeiska området. Det långsiktiga målet är att utveckla en ambitiös modell för de framtida förbindelserna efter 2020 som baseras på de framsteg som har gjorts och fullt ut tar vara på de möjligheter att skapa närmare förbindelser som den europeiska grannskapspolitiken erbjuder under perioden 2018–2020.

Tunisien har inom ramen för det privilegierade partnerskapet åtagit sig att genomföra de reformer som krävs för en hållbar socioekonomisk utveckling och bibehålla framstegen i övergången till demokrati. Europeiska unionen, som är medveten om de stora utmaningar och svårigheter som Tunisien genomgår, förnyar sitt åtagande om att ge landet stöd för att genomföra reformerna så snabbt som möjligt.

De strategiska prioriteringar som utarbetas i detta dokument omsätter det privilegierade partnerskapet i konkreta termer för åren 2018–2020. Att skapa framtidsutsikter för ungdomar kommer att stå i centrum för de båda parternas åtgärder. Tonvikten kommer att ligga på påskyndade socioekonomiska reformer, bl.a. ett gynnsammare affärsklimat, och på att ingå ett djupgående och omfattande frihandelsavtal. Att befästa demokratin, särskilt att genomföra konstitutionen från 2014 och en god samhällsstyrning, är också mycket viktigt. De båda parterna kommer att stärka sitt samarbete inom området för säkerhet och bekämpning av terrorism samt i fråga om migration och mobilitet genom att förhandlingarna om förenklade viseringsförfaranden och återtagande slutförs och genom att Tunisien deltar alltmer aktivt i de europeiska programmen. Dessa ansträngningar kommer att åtföljas av en förstärkt politisk dialog på hög nivå och en dialog med det civila samhället, samtidigt som partnerskapet kommer att göras synligare.

Dessa prioriteringar bygger på Tunisiens femåriga utvecklingsplan för perioden 2016–2020 (1) och det gemensamma meddelandet Ökat EU-stöd till Tunisien (2).

2.   Strategiska prioriteringar för det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien för perioden 2018–2020

Partnerskap för ungdomar

EU och Tunisien betraktar ungdomars framtidsutsikter som ett viktigt mål, vilket framgår av partnerskapet ”EU–Tunisien för ungdomar” som lanserades av Tunisiens president och den höga representanten/vice ordföranden den 1 december 2016. För att de unga tunisiernas behov ska tillgodoses bättre krävs större samstämmighet mellan pågående och framtida åtgärder. På grundval av den dialog som inletts för att genomföra partnerskapet har EU och Tunisien åtagit sig att förstärka åtgärderna för att främja ungdomars sysselsättning och anställbarhet, mobilitet samt ökad delaktighet i det offentliga och politiska livet, framför allt genom lokala initiativ. Anställbarhet ska främjas genom en reform av systemen för utbildning och fortbildning och genom att kopplingen stärks mellan den privata sektorn och systemen för utbildning och fortbildning samt genom främjande och stöd till innovativa initiativ från unga, framför allt inom områdena för ny teknik och kultur. Stöd till utveckling av en tunisisk nationell strategi för ungdomar kommer att vara en avgörande del i partnerskapet, liksom en förstärkning av de institutioner och organisationer som arbetar med ungdomar.

För att uppfylla detta åtagande för ungdomar ska de båda parterna arbeta med följande prioriterade strategier:

2.1   Hållbar socioekonomisk utveckling för alla

De politiska framstegen kommer bara att kunna upprätthållas om de åtföljs av lika omfattande ekonomiska framsteg. Med hänsyn till Tunisiens sårbara socioekonomiska situation, med hög ungdomsarbetslöshet (framför allt för ungdomar med högskoleexamen) och stora regionala och sociala skillnader, kommer ett viktigt mål att vara att bidra till att lyfta Tunisiens ekonomi, stärka dess konkurrenskraft och öka diversifieringen. Den behöver också bli mer inkluderande och hållbar när det gäller att iaktta internationella åtaganden i fråga om miljö och klimatförändring. EU kommer att fortsätta att ge stöd till denna utveckling och uppmuntra strukturreformer.

Åtgärderna inom området för socioekonomisk utveckling ska framför allt inriktas på följande åtaganden:

—

Förbättra näringslivsklimatet och stötta utvecklingen av den privata sektorn och privata investeringar, bl.a. genom att i) förenkla och införa lättnader i de administrativa förfaranden som företag måste följa, ii) förbättra tillgången till finansiering, och iii) stimulera offentliga och privata investeringar – framför allt genom att tillämpa lagen om investeringar från 2016 och lagen om omarbetning av systemet om skatteförmåner från 2017, med hänsyn till de skadliga bestämmelser om skatteförmåner som ska upphävas.

—	Tonvikten kommer också att ligga på att aktivt främja entreprenörskap och utveckla små och medelstora företag/mikroföretag.

—	Definiera och genomföra sektorsstrategier som saknas, t.ex. inom turism.

—	Förbättra miljöskyddet och förvaltningen av naturresurser (bland annat vatten), bland annat genom att genomföra den nationella strategin för en grön ekonomi och Tunisiens internationella åtaganden i fråga om klimatförändring (fastställt nationellt bidrag), blå ekonomi och fiskeresurser.

—

Förbättra konkurrenskraften i traditionella sektorer och viktiga industri- och jordbrukssektorer – bland annat tack vare stödet till innovation och ökad användning av informations- och kommunikationsteknik och genom att säkerställa en hållbar förvaltning av resurser – och diversifiering av exportmarknaderna.

—	Utveckla energisektorn, bland annat genom kraftledningar mellan EU och Tunisien, och främja förnybar energi och energieffektivitet.

—	Utveckla ett tryggt, säkert, hållbart och effektivt transportsystem genom harmoniserade transportnormer och ett integrerat multimodalt nät för att underlätta förbindelserna syd–syd och nord–syd.

—

Konsolidera förvaltningssystemet för de offentliga finanserna genom att anta och genomföra en ny budgetlag, reformera revisionssystemet för offentliga räkenskaper och förbättra styrningen av offentliga företag. Att genomföra skattereformen (förenkling av skattesystemet, rättvis beskattning, decentralisering, modernisering av administrationen, kamp mot skatteflykt och genomförande av relevanta internationella åtaganden) utgör ett avgörande steg på vägen mot en mer inkluderande utveckling av landet. Stöd till de pågående bankreformerna och den nationella strategin för nationell inkludering 2017–2021 om tillgång till, användning av och kvalitet i tjänster, är också viktiga.

—

Genomföra decentraliseringsprocessen för att utveckla offentliga tjänster och social infrastruktur (bland annat inom utbildning, kultur, hälsa, vatten och sanitet) som tillgodoser lokalsamhällenas behov. Skynda på utvecklingsprocessen i inlandsregionerna – ett gemensamt åtagande från de två parterna för att gradvis minska de socioekonomiska skillnaderna.

För att främja den sociala utvecklingen åtar de båda parterna sig att fortsätta att främja

—	sysselsättning, framför allt genom reformer för rättvis tillgång till utbildning och fortbildning av hög kvalitet som är anpassad efter arbetsmarknadens behov inom ramen för en aktiv politik för integrering på arbetsmarknaden,

—

en integrerad och kraftfull tunisisk politik för social integration och ett effektivt socialt skydd, bland annat genom att stärka de berörda offentliga organisationernas kapacitet, till stöd för Tunisiens näringslivsreformer i fråga om social sammanhållning, genomförandet av artikel 67 i associeringsavtalet EU–Tunisien om samordning av de sociala trygghetssystemen och säkerställandet av tillämpningen av principen om lika behandling i socialpolitisk lagstiftning, och

—	en inkluderande social dialog för att stärka förmågan att minska den socioekonomiska ojämlikheten, minska de sociala spänningarna och främja verklig arbetsfred – och därmed på samma gång göra landet mer attraktivt för utländska investerare.

De båda parterna är fast beslutna att fortsätta förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal och har kommit överens om en konkret handlingsplan för 2018 som gör det möjligt att göra framsteg när det gäller att öka takten på förhandlingarna i syfte att slutföra dem så snart som möjligt. EU och Tunisien kommer att fortsätta att arbeta för att främja moderniseringen av den tunisiska ekonomin till gagn för alla, däribland de mest eftersatta regionerna och samhällena, och att sätta fart på skapandet av sysselsättning, framför allt för ungdomar. Parterna åtar sig att öka Tunisiens ekonomiska integration i såväl den europeiska marknaden som i Maghrebområdet.

För att ge innovation och forskning en starkare ställning i den ekonomiska, sociala och regionala utvecklingen kommer EU och Tunisien att arbeta för att integrera Tunisien i det europeiska forskningsområdet, framför allt genom att främja högre utbildning, stärka samhällsstyrningen och mekanismerna för att ta vara på offentlig forskning samt överföra teknik mellan den akademiska världen och industrin.

2.2   Demokrati, goda styrelseformer och mänskliga rättigheter

EU och Tunisien kommer att fortsätta att lägga särskild vikt vid den demokratiska reformprocessen och vid främjandet av goda styrelseformer och rättsstatsprincipen, vid respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och vid stärkandet av det civila samhällets roll och delaktighet. Parterna kommer att fortsätta att främja processen med politiska reformer genom att tillämpa konstitutionen i praktiken och uppfylla Tunisiens internationella åtaganden.

Prioriteringarna i fråga om goda styrelseformer och respekten för rättsstatsprincipen handlar framför allt om att

—	stärka parlamentet och att inrätta och genomföra oberoende instanser,

—	inrätta en författningsdomstol,

—	befästa en demokratisk, transparent och oberoende valprocess,

—	bekämpa korruption och bedrägerier, bland annat genom stöd till det nationella organet för korruptionsbekämpning,

—	reformera rättsväsendet, bland annat genom en tillnärmning till internationella normer, däribland Europarådets,

—	genomföra en strategi för att reformera och modernisera den offentliga förvaltningen, bland annat genom att förbättra tillhandahållandet av tjänster på central och lokal nivå, införa en evidensbaserad beslutsprocess, förenkla de administrativa förfarandena och utveckla den digitala förvaltningen,

—

stödja decentraliseringsprocessen, bland annat genom att förstärka de lokala förvaltningarnas kapacitet och budget, framför allt i samband med kommunalvalen i maj 2018, förstärka civilsamhällets organisationer, deras roll och deras bidrag till beslutsprocessen, samt stärka medborgarnas, och framför allt ungdomars, delaktighet i det politiska livet och beslutsprocessen.

När det gäller det prioriterade åtagandet om att respektera och främja de mänskliga rättigheterna, kommer detta att omfatta

—	slutförande av processen med att anpassa lagstiftningen till konstitutionen och de internationella normerna, samarbete med Tunisien i multilaterala sammanhang och genomförande av de åtaganden som har gjorts inom ramen för den övergripande regelbundna granskningen,

—	stöd till åtgärder i kampen mot alla former av diskriminering, mot tortyr (inbegripet uppfyllande av åtagandena inom ramen för kommittén mot tortyr) och för att skydda och främja minoriteters, kvinnors, barns och migranters rättigheter,

—	stöd till Tunisiens banbrytande insatser för att bekämpa våld mot kvinnor, garantera fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män och främja kvinnornas roll inom alla områden, särskilt ekonomi och politik,

—	skydd för yttrandefrihet och organisationsfrihet,

—	rätt till skydd av personuppgifter, och

—	respekt för de mänskliga rättigheterna inom säkerhetsområdet.

2.3   Närmare kontakter mellan folken, mobilitet och migration

Att skapa närmare kontakter mellan de tunisiska och europeiska samhällena är en grundläggande pelare för det privilegierade partnerskapet och detta ska ske genom ett utökat utbyte mellan folken, samhällena och kulturerna. Denna mobilitetsdimension är särskilt viktig för genomförandet av partnerskapet för ungdomar. Ett effektivt genomförande av Tunisiens associering till Horisont 2020 och deltagande i Kreativa Europa och Erasmus+ kommer att vara hörnstenar i detta arbete.

En gemensam förvaltning av migrationen är en politisk prioritering för både Tunisien och EU. De båda parterna åtar sig att intensifiera samtalen och samarbetet, framför allt genom att genomföra partnerskapet för mobilitet, stärka kampen mot grundorsakerna till den irreguljära migrationen och skapa en europeisk beredskap för att stödja införandet av ett asylsystem i Tunisien. Samarbetet, som även ska avspegla den regionala dimensionen av dessa problem, kommer att omfatta

—	genomförande av den nationella tunisiska strategin på området för migration, som även ska omfatta asyl och internationellt skydd, inbegripet införandet av en lämplig rättslig ram,

—	slutförande av förhandlingarna om återtagandeavtal och förenklade viseringsförfaranden,

—	god styrning av den lagliga migrationen, genom bättre samordning mellan EU-medlemsstaterna med respekt för deras befogenheter, bland annat genom att införa pilotsystem för mobilitet och genom bättre integrering av migranter i mottagarländerna,

—	stöd för att mobilisera tunisier i utlandet för investeringar i innovativa sektorer i Tunisien,

—	stöd för att förhindra irreguljär migration, framför allt genom att ta bättre hänsyn till migrationsfrågor i utvecklingsstrategierna; detta sker även genom förstärkt gränsförvaltningen och genom informationskampanjer om riskerna med irreguljär migration,

—	stöd till förebyggande åtgärder och kamp mot människosmuggling och människohandel, bland annat genom att kartlägga och bekämpa kriminella nät, och

—	förstärkning av samarbetet i fråga om återvändande och återtagande, bl.a. genom stöd till hållbar integration av återvändande tunisier.

2.4   Säkerhet och kampen mot terrorism

EU och Tunisien står inför gemensamma säkerhetsutmaningar som kräver samordnade insatser från båda parter och som måste genomföras med beaktande av de gemensamma värdena demokrati och mänskliga rättigheter.

Tunisien har för avsikt att genomföra sin globala och sektorsövergripande kamp mot terrorism och våldsbejakande extremism. Bland de prioriterade samarbetsområdena återfinns

—	genomförande av den nationella strategin för kamp mot terrorism, bland annat genom att stärka och modernisera lagstiftningen och de säkerhets- och rättsvårdande institutionerna, med respekt för de demokratiska värden som är fastställda i konstitutionen,

—	snabbare genomförande av stödprogrammet för reform och för modernisering av säkerhetssektorn, inklusive säkerhetsstyrkornas skyldigheter, och en fördjupning av samarbetet med utgångspunkt i de framsteg som redan har gjorts,

—	kamp mot penningtvätt och finansiering av organiserad brottslighet och terrorism, bland annat genom att genomföra den åtgärdsplan som har beslutats tillsammans med arbetsgruppen för finansiella åtgärder,

—	utveckling av en heltäckande politik för att förebygga radikalisering,

—	återvändande av utländska stridande,

—	utveckling av en politik för att stödja och skydda offer för terrorism,

—	kamp mot organiserad brottslighet, särskilt vapen- och narkotikahandel,

—	stöd till genomförande av den nationella strategin för gränssäkerhet,

—	förstärkning av samarbetet med Europeiska unionens behöriga byråer, och

—	samarbete för hantering och förebyggande av katastrofrisker.

Europeiska unionen kommer också att fortsätta att delta fullt ut i G7 + 6-gruppen, som säkerställer samordningen mellan Tunisiens viktigaste partner.

Dessutom kan andra områden som rör säkerhet/försvar utvecklas inom ramen för partnerskapet.

3.   Vägen framåt för att konsolidera det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien

Den vikt som de båda parterna lägger vid sina förbindelser kommer även fortsättningsvis att återspeglas i intensiva politiska kontakter och regelbundna besök inom ramen för en mer omfattande politisk dialog med inriktning på en rad, bland annat regionala och globala, frågor av gemensamt intresse. Den regionala dimensionen i dessa diskussioner bör förstärkas. Härvid påminner parterna om betydelsen för Medelhavsområdet av deras samarbete inom ramen för unionen. Utöver de befintliga dialogerna ska de båda parterna arbeta för att det ska hållas högnivåmöten mellan EU och Tunisien och att tunisiska ministrar ska delta i vissa informella tematiska sammanträden med medlemmarna i Europeiska unionens råd. De båda parterna uppmuntrar det parlamentariska samarbetet mellan Europaparlamentet och det tunisiska parlamentet (representantförsamlingen).

De organ som inrättats enligt associeringsavtalet (associeringsrådet, associeringskommittén och underkommittéerna) kommer även fortsättningsvis att vara viktiga för att vägleda genomförandet av partnerskapet. EU och Tunisien åtar sig att öka effektiviteten och mervärdet i deras arbete och att så långt det är möjligt organisera dem efter de stora prioriterade temaområdena, i enlighet med de strategiska prioriteringarna.

För att konkretisera de prioriteringar som anges ovan föreslår Tunisien en färdplan i samarbete med EU. Det offentliga dokumentet omfattar de åtgärder som är mest brådskande (lagstiftningsåtgärder, strategiska åtgärder eller operativa åtgärder) för att stimulera landets socioekonomiska utveckling. Färdplanen ska vara flexibel och operativ och den ska följas upp varje halvår.

Inom ramen för det gemensamma meddelandet åtar sig EU att stärka sitt ekonomiska bistånd till Tunisien avsevärt via grannskapsinstrumentet. EU och Tunisien kommer att sträva efter att utnyttja de befintliga ekonomiska möjligheterna maximalt, bland annat genom nya instrument, däribland EU:s plan för externa investeringar, genom att ta vara på komplementariteten och hävstångseffekten mellan EU:s subventioner och de lån som har beviljats av finansiella institut. De båda parterna åtar sig att förstärka synergierna mellan de politiska och sektorsbaserade dialogerna och genomförandet av det finansiella samarbetet. De kommer också att sträva efter att förstärka mekanismerna för samordning och dialog med de finansiella partnerna och internationella finansiärerna under den tunisiska partens ansvar, såväl i fråga om att fastställa prioriteringar som att genomföra dem.

Slutligen åtar sig de båda parterna att öka synligheten hos den strategiska relationen EU–Tunisien och att bättre framhålla fördelarna med samarbetet för invånarna på båda sidor om Medelhavet.

---

(1)  I planen förordas en ny utvecklingsmodell för en hållbar utveckling för alla. Den ska struktureras runt fem prioriterade områden: i) god samhällsstyrning, reform av förvaltningen och kamp mot korruption, ii) övergång från en lågkostnadsekonomi till ett ekonomiskt nav, iii) mänsklig utveckling och social integrering, iv) förverkligande av regionernas ambitioner, och v) grön ekonomi, vilket är en förutsättning för hållbar utveckling.

(2)  Detta meddelande från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet (JOIN(2016) 47 final, 29 september 2016) baseras på fem insatsområden: i) främja god samhällsstyrning och reform av den offentliga förvaltningen, ii) främja ett levande civilt samhälle, iii) investera i framtiden – skapa nya arbetstillfällen och främja hållbar socioekonomisk utveckling, iv) åtgärda skillnader i samhället, v) stöd i arbetet med att åtgärda säkerhetsproblem, vi) gemensamma insatser för bättre hantering av migration och rörlighet.