(1)

Kommissionen har granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tacoronte-Acentejo”, som lämnats in i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(2)

Kommissionen har offentliggjort ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 (2).

(3)

Inga invändningar enligt artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 har inkommit till kommissionen.

(4)

Ändringen av produktspecifikationen bör därför godkännas i enlighet med artikel 99 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Kommissionen har, i enlighet med artikel 97.2 och 97.3 i förordning (EU) nr 1308/2013, kontrollerat Nederländernas ansökan om registrering av namnet ”Vijlen” och offentliggjort denna i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 har inkommit till kommissionen.

(3)

I enlighet med artikel 99 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör namnet ”Vijlen” skyddas och föras in i det register som avses i artikel 104 i förordningen.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Kommissionen har, i enlighet med artikel 97.2 och 97.3 i förordning (EU) nr 1308/2013, kontrollerat Nederländernas ansökan om registrering av namnet ”Oolde” och offentliggjort denna i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 har inkommit till kommissionen.

(3)

I enlighet med artikel 99 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör namnet ”Oolde” skyddas och föras in i det register som avses i artikel 104 i förordningen.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Skattebedrägeri i fråga om mervärdesskatt leder till betydande budgetförluster och påverkar konkurrensvillkoren på den inre marknaden.

(2)

För att de snabbt ska kunna angripa problem med gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag ges medlemsstaterna, genom artikel 199a i rådets direktiv 2006/112/EG (3), möjlighet att föreskriva att den person som är skyldig att betala mervärdesskatt för de varor och tjänster som förtecknas i den artikeln är den beskattningsbara person till vilken leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs (förfarande för omvänd betalningsskyldighet). Medlemsstaterna får tillämpa detta förfarande till och med den 31 december 2018 och under minst två år.

(3)

Den särskilda åtgärd i form av en mekanism för snabba insatser som föreskrivs i artikel 199b i direktiv 2006/112/EG erbjuder medlemsstaterna ett snabbare förfarande som möjliggör införande av omvänd betalningsskyldighet med avseende på vissa specifika leveranser av varor och tjänster, i syfte att bekämpa plötsligt och omfattande bedrägeri som kan leda till betydande och oersättliga förluster. I enlighet med artikel 3 i rådets direktiv 2013/42/EU (4) får medlemsstaterna tillämpa den särskilda åtgärden i form av mekanismen för snabba insatser till och med den 31 december 2018.

(4)

Den 8 mars 2018 lade kommissionen fram en rapport till rådet och Europaparlamentet om effekterna av artiklarna 199a och 199b i rådets direktiv 2006/112/EG på bedrägeribekämpning (nedan kallad rapporten).

(5)

Enligt rapporten anser medlemsstaterna och berörda parter i allmänhet att det förfarande för omvänd betalningsskyldighet som avses i artikel 199a i direktiv 2006/112/EG är ett ändamålsenligt och effektivt tillfälligt verktyg i kampen mot mervärdesskattebedrägerier inom de angivna sektorerna eller när det gäller att hindra bedrägeri från att äga rum. Kravet på en minimiperiod på två år för tillämpningen av åtgärden som anges i artikel 199a.1 i direktiv 2006/112/EG har visat sig vara ett hinder för vissa medlemsstater som önskade införa förfarandet för omvänd betalningsskyldighet och inte uppfyllde detta krav. Därför bör kravet om en minimiperiod på två år tas bort från den bestämmelsen.

(6)

Trots att den särskilda mekanismen för snabba insatser som anges i artikel 199b i direktiv 2006/112/EG aldrig har använts i praktiken anser medlemsstaterna att den, bör upprätthållas som ett användbart verktyg och en förebyggande åtgärd för exceptionella fall av mervärdesskattebedrägeri.

(7)

Mot bakgrund av rapportens resultat och slutsats har åtgärderna som anges i artiklarna 199a och 199b i direktiv 2006/112/EG visat sig vara användbara tillfälliga och målinriktade åtgärder för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Dessa åtgärder upphör att gälla den 31 december 2018 och detta skulle frånta medlemsstaterna ett effektivt verktyg för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Det är därför lämpligt att förlänga tillämpningen av dessa åtgärder under en begränsad period, till dess att det slutliga mervärdesskattesystemet som planeras träder i kraft.

(8)

Direktiv 2006/112/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I förordning (EU) 2017/1939 anges att europeiska chefsåklagaren ska utnämnas av Europaparlamentet och rådet i samförstånd på grundval av en slutlista över kvalificerade kandidater upprättad av en urvalskommitté. Urvalskommittén ska bestå av tolv personer som ska väljas ut bland före detta ledamöter av Europeiska unionens domstol och revisionsrätten, tidigare nationella ledamöter av Eurojust, ledamöter av nationella högsta domstolar, åklagare på hög nivå och jurister med erkänd kompetens, samt en ledamot som ska föreslås av Europaparlamentet. Rådet ska fastställa urvalskommitténs arbetssätt.

(2)

Enligt förordning (EU) 2017/1939 ska rådet efter att ha erhållit ett motiverat yttrande från urvalskommittén dessutom utnämna var och en av de europeiska åklagarna bland tre kandidater som nomineras av respektive medlemsstat.

(3)

Förfarandet för att välja den europeiska chefsåklagaren och de europeiska åklagarna bör vara en viktig faktor för att säkerställa deras oberoende.

(4)

Arbetssättet för urvalskommittén bör därför säkerställa att även urvalskommittén arbetar på ett oberoende och opartiskt sätt.

(5)

Arbetssättet för urvalskommittén bör därför fastställas.

(1)

Unionens åtgärder på inlandssjöfartens område bör syfta till att säkerställa enhetlighet vid utarbetandet av de tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart med tillstånd att färdas på unionens inre vattenvägar.

(2)

Europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni) inrättades den 3 juni 2015 inom ramen för Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) i syfte att utarbeta tekniska standarder för inlandssjöfart på olika områden, särskilt när det gäller fartyg, informationsteknik och besättning.

(3)

För att göra transporterna på de inre vattenvägarna effektiva, är det viktigt att de tekniska kraven för fartyg är kompatibla och så harmoniserade som möjligt i Europas olika rättssystem. I synnerhet bör de medlemsstater som också är medlemmar i CCNR bemyndigas att stödja beslut som harmoniserar CCNR:s bestämmelser med de bestämmelser som tillämpas i unionen.

(4)

Cesni förväntas anta den europeiska standarden för fastställande av tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (ES-TRIN) 2019/1 vid sitt möte den 8 november 2018.

(5)

ES-TRIN 2019/1 fastställer de enhetliga tekniska krav som är nödvändiga för att säkerställa säkerheten för fartyg i inlandssjöfart. Den innehåller bestämmelser om varvsindustrin, inredning och utrustning för fartyg i inlandssjöfart, särskilda bestämmelser för vissa kategorier av fartyg som passagerarfartyg, skjutbogserade konvojer och containerfartyg, bestämmelser om utrustning för automatiska identifieringssystem, bestämmelser om identifiering av fartyg, en förlaga för intyg och register, övergångsbestämmelser samt anvisningar för tillämpningen av den tekniska standarden.

(6)

I bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 (1) anges det uttryckligen att de tekniska kraven för farkoster är de som anges i ES-TRIN 2017/1. Kommissionen ges befogenhet att uppdatera hänvisningen till den senaste versionen av ES-TRIN och fastställa dess tillämpningsdag.

(7)

Följaktligen kommer ES-TRIN 2019/1 att påverka direktiv (EU) 2016/1629.

(8)

Unionen är varken medlem i CCNR eller i Cesni. Det är därför nödvändigt att rådet bemyndigar medlemsstaterna att i dessa organ uttrycka unionens ståndpunkt när det gäller antagandet av ES-TRIN 2019/1.

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar populationer av tamsvin och viltlevande svin och kan ha allvarliga konsekvenser för lönsamheten inom svinuppfödningen och leda till störningar i handeln inom unionen och exporten till tredjeländer.

(2)

Vid ett fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin finns det en risk för att sjukdomsagenset sprids till andra populationer av viltlevande svin och till anläggningar för svinhållning. Till följd av detta kan sjukdomsagenset spridas från en medlemsstat till andra medlemsstater och till tredjeländer via handel med levande svin eller produkter från dem.

(3)

Genom rådets direktiv 2002/60/EG (3) införs minimiåtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest inom unionen. Enligt artikel 15 i direktiv 2002/60/EG ska det vidtas vissa åtgärder efter det att ett eller flera fall av afrikansk svinpest har bekräftats hos viltlevande svin.

(4)

Bulgarien har underrättat kommissionen om det rådande läget i fråga om afrikansk svinpest inom dess territorium och har i enlighet med artikel 15 i direktiv 2002/60/EG vidtagit en rad åtgärder, inbegripet upprättande av ett smittat område där de åtgärder som avses i artikel 15 i det direktivet tillämpas, för att förhindra att sjukdomen sprids.

(5)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Bulgarien fastställa det smittade området med avseende på afrikansk svinpest i denna medlemsstat.

(6)

Det smittade området i Bulgarien bör därför förtecknas i bilagan till detta beslut och det bör anges hur länge denna regionalisering ska gälla. Regionaliseringens varaktighet fastställdes med beaktande av sjukdomens epidemiologi och den tid som krävs för att vidta åtgärderna i enlighet med direktiv 2002/60/EG.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.