26.10.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 268/3

ÖVERSÄTTNING

SAMARBETSAVTAL

mellan Europeiska unionen och byrån för flygtrafiksäkerhet i Afrika och Madagaskar (ASECNA) om utveckling av satellitnavigering och tillhandahållande av tilläggstjänster för civil flygtrafik inom ASECNA:s behörighetsområde

EUROPEISKA UNIONEN

nedan kallad unionen,

å ena sidan,

och

BYRÅN FÖR FLYGTRAFIKSÄKERHET I AFRIKA OCH MADAGASKAR,

nedan kallad ASECNA,

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEAKTAR den allt snabbare utvecklingen av tillämpningar för de globala systemen för satellitnavigering i unionen, Afrika och andra delar av världen, särskilt på området civil flygtrafik,

SOM BEAKTAR att ASECNA främst har i uppdrag att tillhandahålla navigeringstjänster i sitt luftrum, att organisera det luftrummet, att offentliggöra information om flygtrafiken samt att göra väderprognoser och förmedla information på området meteorologi för flygtrafiken,

SOM ÄR MEDVETNA OM omfattningen av unionens satellitnavigeringsprogram Galileo och European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos), särskilt framtagna för civilt bruk, fördelarna med att genomföra dem och ASECNA:s intresse för satellitnavigeringstjänster,

SOM ÄR MEDVETNA OM att Egnossystemet, en regional infrastruktur inriktad på Europa som kontrollerar och korrigerar de öppna signalerna från de globala satellitnavigeringssystemen och särskilt tillhandahåller bättre precision och en integritetsfunktion, erbjuder tjänster som är särskilt anpassade för civil flygtrafik,

SOM BEAKTAR att tjänster som bygger på Egnossystemets teknik kan täcka hela den afrikanska kontinenten, dels på grund av synergin mellan markstationerna som parterna kommer att ansvara för, dels på grund av att Egnossystemets transpondrar finns på satelliter som är geostationära över Afrika,

SOM BEAKTAR resolutionen Globala utmaningar: hur man drar full nytta av europeiska rymdsystem som unionens rymdråd antog den 25 november 2010 och där Europeiska kommissionen uppmanas att samarbeta med Afrikanska unionens kommission för att stärka den tillgängliga kapaciteten på området och fastställa hur en Egnosliknande infrastruktur kan genomföras i Afrika,

SOM BEAKTAR Europeiska kommissionens meddelande av den 26 april 2007 om den europeiska rymdpolitiken där särskild vikt läggs vid samarbetet mellan Europa och Afrika på rymdområdet och kommissionens meddelande En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst av den 4 april 2011 där det betonas att unionen önskar ställa expertis och infrastruktur till förfogande för Afrika samt stärka samarbetet med Afrika,

SOM BEAKTAR resolution nr 2005 CM 44-11 av ASECNA:s ministerkommitté från den 7 juli 2005 om genomförandet av GNSS-satellitnavigeringssystemet hos ASECNA, i vilken hjälp från europeiska organ med uppbyggnad av Egnos, även Galileo, efterfrågas till stöd för byråns verksamhet,

SOM BEAKTAR resolution nr 2011 CA 120-18 av ASECNA:s styrelse från den 7 juli 2011 om byråns faktiska deltagande i uppbyggnaden av Egnos/Galileo i regionen Afrika och Indiska oceanen, där generaldirektören bemyndigas att fortsätta insatserna vid lämpliga europeiska organ i detta syfte,

SOM BEAKTAR att ASECNA, som en del av genomförandet av resolutionen, har utvecklat ett SBAS-ASECNA-program i syfte att tillhandahålla SBAS-tjänster baserade på Egnos-tekniken inom sitt behörighetsområde,

SOM BEAKTAR att ett långsiktigt samarbete mellan unionen och ASECNA på området satellitnavigering faller inom den allmänna ramen för det strategiska partnerskapet mellan unionen och Afrika, eftersom den färdplan, som antogs vid det fjärde toppmötet mellan Afrika och EU i Bryssel den 2–3 april 2014 för att besluta om samarbetet mellan de båda kontinenterna för perioden 2014–2017, innehåller planer på kontinuerliga och tillräckliga mänskliga och finansiella resurser för att bygga upp ett satellitnavigeringssystem baserat på Egnos och för att etablera system för styrning och finansiering av utgifter för att investera i och driva Egnos i Afrika för de berörda länderna,

SOM BEAKTAR att ASECNA och unionen genom tillämpningen av det strategiska partnerskapet mellan unionen och Afrika redan samarbetar inom ramen för stödprogrammet för flygtrafik och satellittjänster i Afrika, som finansieras genom den tionde Europeiska utvecklingsfonden, och inom ramen för det panafrikanska stödprogrammet för Egnos i Afrika, som finansieras genom instrumentet för utvecklingssamarbete, särskilt via etableringen av det gemensamma förvaltningskontoret (JPO) Egnos-Afrika,

SOM BEAKTAR unionens och ASECNA:s gemensamma intresse av ett långsiktigt samarbete på området utveckling av satellitnavigering för den civila flygtrafiken och som önskar etablera det samarbetet formellt,

SOM BEAKTAR nödvändigheten av att säkerställa en hög skyddsnivå för satellitnavigeringstjänsterna på parternas territorier,

SOM BEAKTAR att unionen har inrättat sina egna byråer för understöd på vissa särskilda områden, däribland Europeiska byrån för GNSS för de europeiska satellitnavigeringsprogrammen och Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet för civil flygtrafik samt att driften av Egnossystemet för perioden 2014–2021 regleras i ett delegeringsavtal mellan unionen och Europeiska byrån för GNSS,

SOM ÄR MEDVETNA OM att det i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen (1) anges att unionen äger samtliga materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom ramen för Galileo- och Egnosprogrammen, att unionen får ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmen samt att kostnaden för en eventuell utsträckning av Egnossystemets täckning till utanför Europa inte får betalas med budgetanslag enligt den förordningen,

SOM BEAKTAR Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS (2),

SOM ÄR MEDVETNA OM värdet av ett samordnat förhållningssätt till standardisering och certifiering samt till alla frågor om satellitnavigeringssystem och därmed sammanhängande tjänster i internationella standardiserings- och certifieringsforum, särskilt för att verka för att breddad och innovativ användning av Galileo-, Egnos- och SBAS-ASECNA-tjänsterna blir internationell standard för satellitnavigering och för driftskompatibilitet i civil flygtrafik,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Mål

1. Målen för detta avtal är att utveckla satellitnavigering och tillhandahålla tilläggstjänster för civil flygtrafik inom ASECNA:s behörighetsområde genom att tillåta ASECNA att dra nytta av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen.

Detta avtal är en del av främjandet på den afrikanska kontinenten av de tjänster som bygger på de europeiska satellitnavigeringsprogrammen.

2. I detta avtal fastställs formen och villkoren för det samarbete mellan parterna som ska leda till de mål som anges i punkt 1.

Artikel 2

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

1. GNSS eller globala system för satellitnavigering : infrastruktur bestående av en konstellation satelliter och ett nätverk av markcentrum och markstationer som med hjälp av radiosignaler gör det möjligt att tillhandahålla en tjänst som kan mäta tid och geografisk position mycket exakt för användare som har en lämplig mottagare.

2. europeiskt satellitnavigeringssystem : det globala satellitnavigeringssystem som upprättats genom Galileoprogrammet och Egnossystemet, vilka är unionens egendom.

3. ASECNA:s behörighetsområde : det geografiska område där ASECNA tillhandahåller flygtrafiktjänster, oberoende av om det rör sig om dess medlemsstaters luftrum eller ej.

4. European Geostationary Navigation Overlay Service (Europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning) eller Egnos : en regional infrastruktur för satellitnavigeringssystem som kontrollerar och korrigerar de öppna signalerna från de globala satellitnavigeringssystemen, huvudsakligen GPS och Galileo, och därigenom ger användarna av de globala systemen bättre prestanda när det gäller precision och integritet. Egnos består av markstationer och flera transpondrar installerade i geostationära satelliter. Markstationerna består av kontrollcentrum, RIMS-stationer, NLES-stationer, ett tjänstecentrum och en EDAS-server. Egnos regionala täckning är främst det geografiska territorium som medlemsstaterna i Europeiska unionen har i Europa.

5. SBAS-ASECNA : ASECNA:s satellitnavigeringssystem som kontrollerar och korrigerar de öppna signalerna från de globala satellitnavigeringssystemen, huvudsakligen GPS och Galileo, och därigenom ger användarna av de globala systemen bättre prestanda, särskilt när det gäller precision och integritet. SBAS-ASECNA är ASECNA:s egendom. Det består av en infrastruktur på marken och flera transpondrar installerade i geostationära satelliter. Infrastrukturen på marken kommer att bestå av RIMS-stationer, ett eller flera kontrollcentrum och NLES-stationer. SBAS-ASECNA:s täckning är främst ASECNA:s behörighetsområde. SBAS-ASECNA-systemet omfattar både den ursprungliga versionen av systemet och alla därpå följande vidareutvecklingar, även versioner med tvåfrekvens och flerkonstellation. Uppbyggnaden av systemet inbegriper särskilt momenten utformning, konstruktion, framtagning och anläggning samt godkännande och certifiering. Därpå följer driftsfasen.

6. täckningsområde för Egnos eller täckningsområde för SBAS-ASECNA : det område där det är möjligt att ta emot signaler sända av systemet i fråga (t.ex. geostationära satelliters täckningsområde).

7. försörjningsområde för SBAS-ASECNA : det område inom täckningsområdet för SBAS-ASECNA där SBAS-ASECNA-systemet tillhandahåller en tjänst som svarar mot krav som är fastställda av ASECNA och förenliga med Icaos standardbestämmelser och rekommendationer (Standards and Recommended Practices, SARP) samt utför de godkända motsvarande uppgifterna.

8. SoL-försörjningsområde för Egnos : det område inom täckningsområdet för Egnos där Egnos-systemet tillhandahåller en tjänst som svarar mot Icaos standardbestämmelser och rekommendationer (SARP) samt utför de godkända motsvarande uppgifterna.

9. RIMS-stationer : stationer som tillhör Egnos- eller SBAS-ASECNA-systemen och har till uppgift att i realtid samla in geolokaliseringsdata från signaler sända av de globala satellitnavigeringssystemen.

10. NLES-stationer : stationer som tillhör Egnos- eller SBAS-ASECNA-systemen och skickar korrigerade data till transpondrar installerade i geostationära satelliter, varigenom mottagarna av GNSS-signaler i det ena eller det andra systemets täckningsområde kan korrigera sina positionsbestämningar.

11. Galileo : ett civilt, fristående, europeiskt system med global täckning för satellitnavigering och tidsbestämning under civil kontroll för tillhandahållande av GNSS-tjänster, utformat och utvecklat av unionen, Europeiska rymdorganisationen och deras respektive medlemsstater. Driften av Galileo får överlåtas på en privat aktör. Galileo är inriktat på att erbjuda öppna tjänster, kommersiella tjänster, en offentligt reglerad tjänst och en sök- och räddningstjänst samt på att bidra till integritetsövervakningstjänster avsedda för användare av tillämpningar inom tjänsten för skydd av människoliv.

12. driftskompatibilitet : förmåga hos två eller flera satellitnavigeringssystem och hos de tjänster som de erbjuder att fungera tillsammans och därigenom ge användaren bättre prestanda än vad endast ett system hade kunnat ge.

13. immateriell rättighet : det begrepp som definieras i artikel 2 viii i konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, som undertecknades i Stockholm den 14 juli 1967.

14. säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter : information, oberoende av form, som kräver skydd mot obehörigt röjande och som i olika grad kan skada parternas eller enskilda medlemsstaters väsentliga intressen, inklusive den nationella säkerheten. Skyddsklassen ska anges genom en säkerhetsskyddsklassmärkning. Sådana uppgifter ska säkerhetsskyddsklassas av parterna i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar och ska skyddas mot varje förlust av konfidentialitet, integritet och tillgänglighet.

Artikel 3

Principer för samarbetet

Parterna ska tillämpa följande principer för det samarbete som omfattas av detta avtal:

1.	Ömsesidig nytta på grundval av en allmän avvägning mellan rättigheter och skyldigheter, inklusive bidrag och tillgång till alla tjänster.

2.	Ömsesidiga möjligheter att delta i samarbete i unionens och ASECNA:s program för satellitnavigering.

3.	Utbyte utan dröjsmål av all information som har betydelse för genomförandet av detta avtal.

4.	Lämpligt och verksamt skydd av immateriella rättigheter.

Artikel 4

Unionens byråer

Unionen får överlåta en del eller alla uppgifter som föreskrivs i detta avtal till Europeiska byrån för GNSS eller Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. I så fall ska unionen behålla sitt ansvar gentemot ASECNA för att de skyldigheter som åligger den enligt detta avtal fullföljs riktigt och i sin helhet.

Artikel 5

Förhållande till tredjeparter

Unionen ska underlätta och stödja varje försök till samarbete eller partnerskap mellan ASECNA och andra enheter som deltar i de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Egnos och Galileo, särskilt Europeiska rymdorganisationen, under förutsättning att dessa initiativ kan hjälpa ASECNA att utveckla och tillhandahålla satellitnavigeringstjänster baserade på dessa två program.

DEL II

BESTÄMMELSER OM SAMARBETET

Artikel 6

Samarbete

1. Samarbetet som anges i detta avtal gäller främst uppbyggnad och drift av SBAS-ASECNA-systemet som bygger på Egnos-systemets teknik. Det gäller också användningen i Afrika av det system som upprättats genom Galileoprogrammet, dvs. radiospektrum, standarder, certifiering och internationella organisationer, säkerhetsskydd, forskning och utveckling, mänskliga resurser, kommunikation och synlighet, utbyten av personal och publicitet på den afrikanska kontinenten för satellitnavigeringstjänster.

Parterna får ändra denna förteckning i enlighet med artikel 34 i detta avtal.

2. Detta avtal påverkar inte unionens institutionella oberoende när det gäller att reglera de europeiska satellitnavigeringsprogrammen eller den struktur som unionen har upprättat för att bedriva verksamheten inom de programmen. Avtalet påverkar inte heller regleringsåtgärder för genomförande av icke-spridningsåtaganden, exportkontroll och kontroll av immateriell tekniköverföring. Avtalet påverkar inte heller nationella säkerhetsåtgärder.

3. Detta avtal påverkar inte heller ASECNA:s institutionella oberoende.

4. Inom ramen för sina respektive regleringsåtgärder ska parterna så långt det är möjligt främja samarbetet enligt detta avtal.

AVSNITT I

Artikel 7

Uppbyggnad och drift av SBAS-ASECNA-systemet

1. Unionen ska hjälpa ASECNA att bygga upp och driva SBAS-ASECNA-systemet. Förutom vad som anges i de särskilda bestämmelserna i artiklarna 8–16 ska Europeiska unionen generellt hjälpa till att bygga upp och driva SBAS-ASECNA-systemet, särskilt genom att kostnadsfritt förse ASECNA med all behövlig information, ge råd till ASECNA om programförvaltning och i tekniska frågor och organisationsfrågor samt bidra till utvärdering och övervakning av SBAS-ASECNA-programmet.

2. När kopplingar mellan Egnos- och SBAS-ASECNA-systemen etableras ska vardera parten ansvara för ändringar i det egna systemet och för investerings- och driftskostnader knutna till dem. Vardera parten ska ge den andra parten nödvändig information och samverka kring ändringar i den andra partens system. En process för närmande och övervakning av resultaten, med ömsesidiga skyldigheter, ska inrättas.

Artikel 8

Utformning och konstruktion av SBAS-ASECNA-systemet

Unionen ska hjälpa ASECNA med utformningen av SBAS-ASECNA-systemet, särskilt när det gäller systemets uppbyggnad, platser för markstationerna och planläggningen av arbetet. För det ändamålet ska studier göras som klarlägger kopplingarna mellan systemen SBAS-ASECNA och Egnos.

Artikel 9

Utveckling och anläggning av RIMS-stationerna

Unionen ska hjälpa ASECNA med utveckling och anläggning av RIMS-stationer i SBAS-ASECNA-systemet, särskilt när det gäller utrustning, arbetsmetoder, utbildning av medarbetare och validering av platser för infrastrukturen på marken, bland annat genom att upprätta och kontrollera säkerhetsskyddet.

För att optimera Egnos- och SBAS-ASECNA-systemens resultat och försörjningsområden ska parterna samordna anläggningen av sina respektive RIMS-stationer, särskild de i de båda systemens gemensamma randområden, så att stationerna är jämnt fördelade och kan samverka genom utbyte av data genererade av nämnda RIMS-stationer allt under det att säkerhetsskyddet och de säkerhetsskyddskrav som vardera parten är underkastad upprätthålls.

Artikel 10

Utveckling och anläggning av kontrollcentrum

Unionen ska hjälpa ASECNA med utveckling och anläggning av kontrollcentrum i SBAS-ASECNA-systemet, särskilt när det gäller utrustning, arbetsmetoder, utbildning av medarbetare och validering av platser för infrastrukturen på marken, bland annat genom att upprätta och kontrollera säkerhetsskyddet.

Artikel 11

Utveckling och anläggning av NLES-stationerna och transpondrarna

Unionen ska hjälpa ASECNA med utveckling och anläggning av datasändningstjänster baserade på SBAS-ASECNA-systemets transpondrar installerade i geostationära satelliter och på markstationer för sändning av motsvarande data. Vidare ska Europeiska unionen hjälpa ASECNA med de förfaranden och åtgärder som är nödvändiga för att erhålla de PRN-koder som krävs för att driva SBAS-ASECNA-systemet, eftersom driften är omöjlig om koderna saknas.

Artikel 12

Godkännande och certifiering av SBAS-ASECNA-systemet

Unionen ska på begäran från ASECNA hjälpa till med

—	certifiering av SBAS-ASECNA-systemet,

—	godkännande av SBAS-ASECNA-systemets säkerhetsskydd, även för anläggningsplatser och markinfrastruktur,

—	certifiering av SBAS-ASECNA-systemets tjänsteutbud.

Unionen kan också på begäran av ASECNA hjälpa till att utveckla metoder och processer inriktade på

—	godkännande av förfaranden knutna till SBAS-ASECNA-systemet vid flygplanens start, flygning och landning innan de offentliggörs i underlagen till Aeronautical Information Publication (luftfartspublikation, AIP),

—	certifiering av den utrustning ombord på flygplan som ska ta emot och bearbeta satellitnavigeringssignaler samt godkännande av flygoperatörer och besättningar.

Artikel 13

Drift av SBAS-ASECNA-systemet

1. Unionen ska hjälpa ASECNA att driva SBAS-ASECNA-systemet.

Under förberedelserna för driftsstart ska Europeiska unionen särskilt hjälpa ASECNA att

—	upprätta en plan för styrningen av tjänsteutbudet,

—	anpassa arbetsmetoder och utbildningsmaterial för Egnos-systemet till SBAS-ASECNA-systemet,

—	inrätta ett integrerat förvaltningssystem avsett för utbud av tjänster, vilket särskilt ska omfatta frågor om kvalitet, säkerhet, säkerhetsskydd och miljö,

—	analysera och genomföra planer på utkontraktering,

—	utbilda medarbetare,

—	formulera tjänsteåtagandet.

Unionen ska också hjälpa ASECNA att lösa driftsproblem som uppstår efter tjänsteåtagandet, särskilt genom att tillhandahålla förfaranden och verktyg för analys av prestanda, stöd för utbildning och personal närvarande på plats under en inledningsfas.

Unionen ska också hjälpa ASECNA med uppdateringar av systemet i drift.

2. Parterna ska hjälpa varandra att främja användarupptag av Egnos- och SBAS-ASECNA-systemens tjänsteutbud och utvecklingen av de motsvarande marknaderna.

Artikel 14

Försörjningsområden

För att undvika driftsproblem, särskilt när det gäller driftskompatibilitet och ansvarsfördelning, ska parterna samråda om definitionerna av Egnos SoL-försörjningsområde och av SBAS-ASECNA:s försörjningsområde. I detta hänseende ska parterna söka samförståndslösningar.

Om Egnos SoL-försörjningsområde täcker en del av ASECNA:s ansvarsområde eller om SBAS-ASECNA:s försörjningsområde täcker en del av territoriet för Europeiska unionens medlemsstater ska en process för närmande och övervakning av resultaten, med ömsesidiga skyldigheter, inrättas.

Om Egnos SoL-försörjningsområde och SBAS-ASECNA:s försörjningsområde täcker ett område utanför territoriet för Europeiska unionens medlemsstater och ASECNA:s ansvarsområde – eller överlappar ett annat system än Egnos och SBAS-ASECNA – ska parterna informera varandra och samordna sina insatser hos det berörda territoriets eller de berörda territoriernas myndigheter så att de problem som uppstår, särskilt när det gäller driftskompatibilitet och ansvarsfördelning, får en gemensam lösning.

Artikel 15

Offentlig upphandling

1. Unionen ska på begäran av ASECNA hjälpa till med utformning av handlingar för anbudsinfordringar och granskning av anbud vid kontraktstilldelning när det gäller uppbyggnad och drift av SBAS-ASECNA-systemet.

2. Utan hinder av artikel XXIII i avtalet om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (artikel III i det omarbetade avtalet) har offentliga organ och företag i Europeiska unionens medlemsstater rätt att delta i anbudsinfordringar om uppbyggnad och drift av SBAS-ASECNA-systemet, såvida det inte föreligger någon intressekonflikt.

3. Inköp för uppbyggnaden och driften av Egnos- och SBAS-ASECNA-systemen kan vara föremål för gemensam offentlig upphandling från unionens och ASECNA:s sida beroende på vardera partens intressen, särskilt när det gäller markstationer och transpondrar.

Artikel 16

Immateriella rättigheter

1. Vardera parten ställer kostnadsfritt alla immaterialrättigheter till de av sina verk eller uppfinningar som behövs för uppbyggnaden och driften av Egnos- och SBAS-ASECNA-systemen till den andra partens förfogande. Detta avtal motsvarar en licens att använda rättigheterna.

Om endera parten skapar eller utvecklar nya immateriella rättigheter baserade på de immaterialrättigheter som ställdes till förfogande av den andra parten tillfaller dessa nyskapade eller nyutvecklade rättigheter den sistnämnda parten som kostnadsfritt ger en licens att använda dessa nya rättigheter till den part som skapade eller utvecklade dem. Dock får den part som innehar de nya rättigheterna inte ge någon licens till en tredje part annat än efter uttryckligt medgivande från den andra parten.

Användningsvillkor för den licens som åsyftas i första och andra styckena fastställs i punkterna 2 och 3.

2. Den licens som åsyftas i punkt 1 första stycket är personlig, icke-exklusiv och icke överförbar, utan hinder av vad som sägs i punkt 1 andra stycket. Den omfattar, alltefter omständigheterna, rätten att använda, upplåta för användning, ändra, kopiera och tillverka i enda syfte att bygga och driva Egnos- och SBAS-ASECNA-systemen.

En part får varken till en tredje part upplåta eller i något som helst avseende avyttra de immateriella rättigheter som ställts till partens förfogande av den andra parten genom tillämpning av punkt 1 första stycket utan den andra partens uttryckliga samtycke, utom om överföringen till en tredje part sker inom ramen för endera partens upphandling eller kontraktstilldelning för uppbyggnad och drift av Egnos-systemet, systemet som upprättats genom Galileoprogrammet och SBAS-ASECNA-systemet.

3. Vardera parten ska föra ett aktuellt register över de immaterialrättigheter som har ställts till den andra partens förfogande genom tillämpning av punkt 1 första stycket. Vardera parten ska ge den andra parten en kopia av sitt register. För varje upplåten rättighet ska det i registret anges

—	rättighetens föremål, t.ex. uppfinning, programvara, databas etc.,

—	typ av rättighet, t.ex. upphovsrätt, patent etc.,

—	tillåten användning, t.ex. rätt att kopiera, ändra, tillverka etc.,

—	på vilket territorium rätten får användas samt

—	hur länge rätten får användas.

4. En part som ger den andra parten en licens genom tillämpning av punkt 1 första stycket kan återkalla licensen om den konstaterar att de användningsvillkor som anges i punkterna 2 och 3 inte följs.

5. Parterna ska tillhandahålla och säkerställa adekvat och effektivt skydd av immateriella rättigheter inom de områden och sektorer som är av betydelse för uppbyggnad och drift av Egnos- och SBAS-ASECNA-systemen i enlighet med de högsta internationella kraven i Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips), inbegripet verkningsfulla metoder för att säkerställa tillämpningen av dessa krav.

AVSNITT II

ANNAN VERKSAMHET

Artikel 17

Galileo

1. Parterna ska tillsammans främja användningen av det system som upprättats genom Galileoprogrammet på den afrikanska kontinenten, i synnerhet genom att utveckla tillämpningar och använda tjänster baserade på systemet, särskilt på områdena tidsbestämning, navigering, övervakning, sök- och räddningsinsatser, samt framhäva fördelarna med de tillämpningar och tjänster som bygger på systemet.

2. ASECNA ska avstå från varje åtgärd eller initiativ som kan skada unionens intressen när det gäller immaterialrättigheter knutna till Galileoprogrammet.

Artikel 18

Radiospektrum

1. Parterna ska samarbeta och hjälpa varandra i frågor om radiospektrum i Internationella teleunionen (nedan kallad ITU), särskilt för att skydda frekvensband reserverade för satellitnavigering och flygkommunikation.

2. Parterna ska utbyta information och hjälpa varandra när ITU behandlar frågor om delning och allokering av frekvensband. De ska verka för och vaka över att lämpliga frekvensband tilldelas Egnos- och SBAS-ASECNA-systemen, liksom även det system som upprättats genom Galileoprogrammet, för att säkerställa åtkomst till systemens tjänsteutbud i unionen och Afrika.

3. I syfte att skydda radionavigeringsspektrumet mot störningar, t.ex. störsändningar, avsiktliga eller ej, och vilseledning, ska parterna lokalisera störningskällor och söka ömsesidigt godtagbara lösningar.

4. Inget i detta avtal ska tolkas så att det avviker från ITU:s tillämpliga bestämmelser, särskilt dem i ITU:s radioreglemente.

Artikel 19

Standarder, certifiering och internationella organisationer

1. Parterna ska sträva efter ett gemensamt förhållningsätt till standardisering och till alla de frågor om satellitnavigeringssystem som behandlas av internationella organisationer, särskilt Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), Radio Technical Commission for Aeronautics (RTCA) och den europeiska organisationen för civil luftfartsutrustning (Eurocae), och av organ eller grupperingar verksamma på standardiseringsområdet.

2. Parterna ska tillsammans stödja utvecklingen av standarder för satellitnavigering i internationella organisationer, särskilt de standarder och den praxis som rekommenderas av Icao (SARP) och de minimikrav på driftsprestanda som RTCA och Eurocae tillämpar (Minimum Operational Performance Specifications, MOPS). Inom denna ram ska de gemensamt verka för erkännande av Galileo-, Egnos- och SBAS-ASECNA-standarderna hos de internationella organisationerna, och de åtar sig att främja tillämpningen av dem i hela världen, dock med betoning på driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem.

Artikel 20

Säkerhetsskydd

För att skydda de europeiska satellitnavigeringssystemen och SBAB-ASECNA-systemet mot hot och fientliga handlingar, t.ex. avsiktliga störsändningar och vilseledning, ska parterna vidta alla görbara åtgärder för att säkerställa kontinuiteten, skyddet och säkerheten avseende satellitnavigeringstjänsterna och därtill hörande infrastruktur och motsvarande kritiska anläggningar, dock utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.2.

Artikel 21

Forskning och utveckling

Parterna ska sträva efter att bedriva gemensamma forsknings- och utvecklingsaktiviteter om satellitnavigering, särskilt för att utveckla och planlägga kommande teknisk vidareutveckling av satellitnavigeringssystemen.

Vardera parten ska gynna deltagande av den andra parten i de egna forsknings- och utvecklingsprogrammen.

Unionen ska underlätta tillträde för ASECNA till sina forsknings- och utvecklingsramprogram.

Artikel 22

Mänskliga resurser

På grundval av egen erfarenhet ska unionen förse ASECNA med all användbar information om förvaltning av de mänskliga resurser som behövs för att genomföra SBAS-ASECNA-programmet.

Unionen ska hjälpa ASECNA med att utveckla de funktioner och de kvalifikationer som behövs för att bygga upp och driva SBAS-ASECNA-systemet.

Unionen ska underlätta varje initiativ till samarbete och partnerskap mellan ASECNA och de enheter som är involverade i att stärka kapaciteten på områden med koppling till de europeiska satellitnavigeringsprogrammen. Europeiska unionen ska också underlätta tillgång för ASECNA till finansiering från de europeiska utbildningsprogrammen.

Gemensam utbildningsverksamhet skulle kunna bedrivas för att svara mot behoven avseende uppbyggnaden och driften av Egnos-, SBAS-ASECNA- och Galileosystemen samt beredningen av systemens tekniska vidareutveckling.

Artikel 23

Kommunikation och synlighet

Parterna ska sträva efter att bedriva gemensam kommunikations- och publicitetsverksamhet för sina respektive satellitnavigeringsprogram.

Unionen ska hjälpa ASECNA att utforma och genomföra kommunikationsstrategier inriktade både på enheter berörda av uppbyggnaden och driften av SBAS-ASECNA-systemet och på allmänheten.

Artikel 24

Utbyten av personal

Parterna ska genomföra utbyten av personal inom ramen för samarbetet enligt detta avtal.

Artikel 25

Främjande av satellitnavigering på den afrikanska kontinenten

Parterna ska hjälpa varandra med att främja satellitnavigering på den afrikanska kontinenten och ska samråda närhelst det behövs för att enas om gemensamma insatser på området. De ska i synnerhet stötta initiativ som kan gynna användarupptag av satellitnavigering och utvecklingen av marknader förknippade med den tekniken.

DEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 26

Finansiering

1. ASECNA ska finansiera uppbyggnaden och driften av SBAS-ASECNA-systemet med egna medel, stöd eller subventioner, särskild dem som avses i punkt 3, lån upptagna vid finansiella institutioner eller på vilket annat finansieringssätt som helst, dock med förbehåll för bestämmelserna i punkt 2.

2. Uppbyggnaden och driften av SBAS-ASECNA-systemet får på inga villkor finansieras med de budgetbidrag som är avsedda för de europeiska satellitnavigeringssystemen och som avses i kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013.

3. Unionen ska, för uppbyggnaden och driften av SBAS-ASECNA-systemet, underlätta tillgång för ASECNA till medel avsedda för samarbete och utveckling, som ASECNA kan dra nytta av både för pågående och kommande program. De pågående programmen är det panafrikanska programmet, som inrättades genom artikel 9 i och bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020, och de som hör till EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika enligt kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 13 juli 2006 – Att knyta samman Afrika: Partnerskapet mellan EU och Afrika om infrastruktur KOM(2006) 376 slutlig.

DEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 27

Rättsligt ansvar

1. Eftersom ASECNA inte är ägare av de europeiska satellitnavigeringssystemen kommer organisationen inte att ha något ansvar till följd av ägarskap.

Eftersom unionen inte är ägare av SBAS-ASECNA-systemet kommer unionen inte att ha något ansvar till följd av ägarskap.

2. Ingendera part kan hållas ansvarig för skada förorsakad av att den andra parten använder teknik som avses i detta avtal, och ingendera kan heller garantera att tekniken fungerar väl.

Artikel 28

Utbyte av säkerhetsskyddsklassade uppgifter

Parterna ska endast utbyta säkerhetsskyddsklassade uppgifter om de sluter ett avtal om detta. De ska sträva efter att upprätta ett heltäckande och enhetligt regelverk som gör det möjligt att sluta ett sådant avtal.

Artikel 29

Gemensam kommitté

1. En gemensam kommitté med benämningen GNSS-kommittén EU/ASECNA ska inrättas. Den ska bestå av företrädare för parterna och ska ansvara för förvaltningen och den korrekta tillämpningen av avtalet. Kommittén ska fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Parterna ska genomföra dessa beslut i enlighet med sina egna regler. Kommittén ska fatta enhälliga beslut. Kommittén ska också ge rekommendationer i frågor där den inte har behörighet att besluta.

Kommittén ska fastställa de villkor och former som inte klargörs i detta avtal.

2. Kommittén ska själv fastställa sin arbetsordning, som bland annat ska innehålla ordningarna för kallelse till sammanträden, utnämning av ordförande, fastställande av ordförandens mandat och kontakter mellan parterna.

3. Kommittén ska sammanträda om och när det är nödvändigt. Unionen eller ASECNA får begära att kommittén kallas till sammanträde. Kommittén ska sammanträda inom 15 dagar efter en sådan begäran.

4. Kommittén får besluta att inrätta de arbetsgrupper eller expertgrupper den anser vara ändamålsenliga för att bistå med fullgörandet av kommitténs uppgifter.

5. Kommittén får besluta om ändringar av bilaga I.

Artikel 30

Samråd

1. För att säkerställa ett tillfredsställande genomförande av detta avtal ska parterna regelbundet utbyta information och, på endera partens begäran, hålla möte i den gemensamma kommittén.

2. Parterna ska på begäran av endera parten omgående samråda om frågor som uppstår till följd av tolkningen eller tillämpningen av detta avtal.

3. Parterna ska informera varandra regelbundet och ge varandra ömsesidig insyn i hur deras respektive satellitnavigeringsprogram förvaltas och utvecklas. Om en part planerar ett beslut som kan påverka ett eller flera av den andra partens satellitnavigeringssystem ska den sistnämnda parten rådfrågas i förväg och ges tillfälle att ge uttryck för en åsikt som inte ska vara tvingande. Om de krav på konfidentialitet som parterna är underkastade tillåter ska vardera parten godta att företrädare för den andra parten deltar i egenskap av observatör i de egna arbetsgrupperna, organen och förvaltningskommittéerna.

Artikel 31

Skyddsåtgärder

1. Vardera parten får, efter samråd i den gemensamma kommittén, vidta lämpliga skyddsåtgärder, inklusive tillfälligt inställande av en eller flera samarbetsverksamheter, om den finner att en likvärdig grad av exportkontroll eller säkerhet inte längre garanteras mellan parterna. Om ett dröjsmål skulle kunna äventyra de europeiska satellitnavigeringssystemens eller SBAS-ASECNA-systemets goda funktionssätt får provisoriska skyddsåtgärder vidtas utan föregående samråd, under förutsättning att samråd sker omedelbart efter det att åtgärderna har vidtagits.

2. Räckvidden för och varaktigheten av sådana åtgärder som avses i punkt 1 ska begränsas till vad som är nödvändigt för att lösa situationen och trygga en rimlig avvägning mellan rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal. Den andra parten får begära att den gemensamma kommittén samråder om åtgärdernas proportionalitet. Om tvisten inte kan lösas inom sex månader får endera parten hänskjuta den till ett bindande skiljeförfarande enligt förfarandet i bilaga I. Ingen fråga om tolkning av de bestämmelser i avtalet som är identiska med motsvarande bestämmelser i unionsrätten får lösas vid förfarandet i fråga.

Artikel 32

Tvistlösning

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31 ska alla tvister som rör tolkningen eller tillämpningen av detta avtal lösas genom samråd i den gemensamma kommittén.

Om tvisten inte har gått att lösa inom tre månader efter det att den lämnats till den gemensamma kommittén ska skiljeförfarandet i bilaga I tillämpas.

Artikel 33

Bilagor

Bilagorna till detta avtal ska utgöra en integrerad del av avtalet.

Artikel 34

Översyn

Detta avtal får när som helst ändras och utvecklas genom ett tilläggsavtal undertecknat av parterna i enlighet med deras respektive interna förfaranden.

Artikel 35

Uppsägning

1. Unionen eller ASECNA får säga upp detta avtal genom anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra att gälla sex månader efter mottagandet av en sådan anmälan.

2. Uppsägning av detta avtal påverkar inte giltigheten eller varaktigheten av överenskommelser som träffats inom ramen för avtalet. Uppsägningen påverkar inte heller några särskilda rättigheter eller skyldigheter som uppkommit i fråga om immateriella rättigheter. En part som har beviljat den andra parten en licens har efter uppsägning av avtalet rätt att återkalla licensen, om den konstaterar att kraven för att använda licensen inte följs.

3. Om detta avtal sägs upp ska den gemensamma kommittén lägga fram ett förslag för att parterna ska kunna lösa eventuella återstående frågor, inklusive finansiella konsekvenser med beaktande av principen om tidsproportionalitet, om det är lämpligt.

Artikel 36

Ikraftträdande

1. Detta avtal ska godkännas av parterna i enlighet med deras egna interna förfaranden. Det träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att den sista parten har undertecknat det.

2. Detta avtal, upprättat i två exemplar enbart på franska språket, ingås på obestämd tid.

För Europeiska unionen

För ASECNA

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.

(2) EUT L 276, 20.10.2010, s. 11.

BILAGA I

SKILJEFÖRFARANDE

Om en tvist har hänskjutits till skiljeförfarande ska domstolen bestå av tre skiljedomare, om inte parterna beslutar annorlunda.

Vardera parten ska utse en skiljedomare inom 30 dagar efter det att en oenighet har konstaterats i den gemensamma kommittén.

De två skiljedomare som utses på detta sätt ska gemensamt utse skiljedomstolens ordförande, som inte får vara medborgare i parternas medlemsstater. Om de skiljedomare som utsetts av parterna inte kan enas om att utse en ordförande inom två månader efter det att den sista av dem utsågs ska de utse skiljedomstolens ordförande bland sju personer från en förteckning som fastställts av den gemensamma kommittén. Den gemensamma kommittén ska upprätta och se över förteckningen i enlighet med sin arbetsordning.

Om inte parterna beslutar om annat ska skiljedomstolen själv fastställa sin arbetsordning. Den ska fatta majoritetsbeslut.

26.10.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 268/22

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1607

av den 24 oktober 2018

om ändring av rådets förordning (EG) nr 992/95 vad gäller unionstullkvoter för vissa jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fiskeprodukter med ursprung i Norge

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 992/95 av den 10 april 1995 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för vissa jordbruks- och fiskeprodukter med ursprung i Norge (1), särskilt artikel 5.1 a och b, och

av följande skäl:

(1)	Under 2018 ingicks ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter (2) (nedan kallat 2018 års avtal). Det godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2018/760 (3).

(2)

I bilaga IV till 2018 års avtal föreskrivs nya tullfria kvoter för övergång till fri omsättning i unionen när det gäller vissa jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i Norge samt en ökning av volymen för tullkvoten för KN-nummer 2005 20 20 som fastställs i förordning (EG) nr 992/95. Det är nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 992/95 för att genomföra dessa bestämmelser.

(3)

I förordning (EG) nr 992/95 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1354/2011 (4) fastställs tullkvoter för produkter med ursprung i Norge enligt nummer 0210 respektive 0204. Enligt bilaga IV till 2018 års avtal konsolideras dessa tullkvoter i en enda tullkvot. Det är därför nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 992/95 för att genomföra konsolideringen inom ramen för en ny tullkvot och införa bestämmelser om övergången till den nya tullkvoten. Dessutom bör tullkvoten för nummer 0210 strykas ur förordning (EG) nr 992/95. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1232 (5) föreskrivs att tullkvoterna för nummer 0204 samtidigt ska strykas ur genomförandeförordning (EU) nr 1354/2011.

(4)

Förordning (EG) nr 992/95 innehåller bestämmelser om förvaltningen av tullkvoter som gäller antingen för produkter i KN kapitlen 3, 15 och 16 avseende fisk eller andra jordbruksprodukter i KN kapitlen 2, 6, 7, 8, 16, 20 och 23. I artikel 1.3 i den förordningen föreskrivs att de ursprungsregler som är tillämpliga är de som anges i protokoll 3 till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete, ändrat genom beslut nr 1/2016 av gemensamma kommittén EU–Norge (6).

(5)

I 2018 års avtal anges dock att för att komma i åtnjutande av de medgivanden som avses i bilaga IV till avtalet måste produkterna uppfylla de ursprungsregler som fastställs i bilaga IV till avtalet genom skriftväxling av den 2 maj 1992 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge om vissa avtal inom jordbruket (7) (nedan kallat 1992 års avtal). Dessutom föreskrivs att när det gäller begreppet tillräcklig bearbetning för att ge produkterna ursprungsstatus, ska bilaga II till protokoll 4 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas i stället för tillägget till bilaga IV till 1992 års avtal (8) (9).

(6)

De tullkvoter som fastställs i förordning (EG) nr 992/95 och som avser andra produkter än produkter i KN kapitlen 3, 15 och 16 omfattas antingen av 1992 års avtal, avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter, genomförda på grundval av artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (10), eller avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter, uppnådda på grundval av artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (11). Alla dessa avtal föreskriver att de ursprungsregler som fastställs i bilaga IV till 1992 års avtal ska gälla för de tullkvoter som de avser. Förordning (EG) nr 992/95 bör därför ändras för att ta hänsyn till tillämpligheten av de ursprungsregler som fastställs i bilaga IV till 1992 års avtal.

(7)

För att ta hänsyn till ett stort antal mindre ändringar av de KN-nummer som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (12) och av undernumren i Taric är det lämpligt att ersätta bilagan till förordning (EG) nr 992/95. Av tydlighetsskäl bör de tullkvoter som fastställs i förordning (EG) nr 992/95 delas upp i två separata bilagor med hänsyn till ursprungsreglerna i de avtal som fastställer tullkvoter för fiskeprodukter respektive jordbruksprodukter.

(8)

De tullkvoter som anges i bilaga IV till 2018 års avtal uttrycks i årliga kvantiteter; importen bör därför förvaltas på kalenderårsbasis. Eftersom 2018 års avtal träder i kraft först den 1 oktober 2018 bör dock de ytterligare kvantiteter för 2018 som beräknas proportionellt samt de årliga kvantiteterna för följande år fastställas i enlighet med bilaga IV till 2018 års avtal.

(9)	Tullkvoterna bör förvaltas av kommissionen enligt den kronologiska ordning i vilken tulldeklarationer för övergång till fri omsättning godtas i enlighet med reglerna för förvaltning av tullkvoter i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (13).

(10)	Förordning (EG) nr 992/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)	2018 års avtal träder i kraft den 1 oktober 2018. Denna förordning bör därför tillämpas från och med samma dag.

(12)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 992/95 ska ändras på följande sätt:

Artikel 1.3 ska ersättas med följande:

”3. Protokoll 3 till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete, ändrat genom beslut nr 1/2016 av gemensamma kommittén EU–Norge (*1), ska tillämpas på de tullkvoter som anges i bilaga I till denna förordning.

3a. De ursprungsregler som fastställs i bilaga IV till avtalet genom skriftväxling av den 2 maj 1992 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge om vissa avtal inom jordbruket (*2) (nedan kallat 1992 års avtal) ska tillämpas på tullkvoter som anges i bilaga II till denna förordning.

Dock ska bilaga II till protokoll 4 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (*3) tillämpas på dessa tullkvoter i stället för tillägget till 1992 års avtal, eftersom detta protokoll ändrades genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 71/2015 (*4).

(*1) Beslut nr 1/2016 av gemensamma kommittén EU–Norge av den 8 februari 2016 om ändring av protokoll 3 (om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (EUT L 72, 17.3.2016, s. 63)."

(*2) EGT L 109, 1.5.1993, s. 47."

(*3) EGT L 1, 3.1.1994, s. 3."

(*4) Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 71/2015 av den 20 mars 2015 om ändring av protokoll 4 (ursprungsregler) till EES-avtalet [2016/754] (EUT L 129, 19.5.2016, s. 56).”"

2.	Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 oktober 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EGT L 101, 4.5.1995, s. 1.

(2) EUT L 129, 25.5.2018, s. 3.

(3) Rådets beslut (EU) 2018/760 av den 14 maj 2018 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter (EUT L 129, 25.5.2018, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1354/2011 av den 20 december 2011 om öppnande av unionstullkvoter för får, getter, fårkött och getkött (EUT L 338, 21.12.2011, s. 36).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1232 av den 11 september 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1354/2011 vad gäller unionstullkvoter för fårkött och getkött med ursprung i Norge och Nya Zeeland (EUT L 231, 14.9.2018, s. 13).

(6) Beslut nr 1/2016 av gemensamma kommittén EU–Norge av den 8 februari 2016 om ändring av protokoll 3 (om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (EUT L 72, 17.3.2016, s. 63).

(7) EGT L 109, 1.5.1993, s. 47 (finns ej på svenska).

(8) EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(9) Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 71/2015 av den 20 mars 2015 om ändring av protokoll 4 (ursprungsregler) till EES-avtalet [2016/754] (EUT L 129, 19.5.2016, s. 56).

(10) EUT L 156, 25.6.2003, s. 49.

(11) EUT L 327, 9.12.2011, s. 2.

(12) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 58).

BILAGA

”

BILAGA I

Trots reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska lydelsen i kolumnen för varuslag endast anses vara vägledande, eftersom förmånssystemet inom ramen för denna bilaga bestäms av KN-numrens räckvidd vid den tidpunkt då denna förordning antas. Där ex KN-nummer anges, ska förmånssystemet bestämmas genom att KN-numret och motsvarande varuslag tillämpas tillsammans.

Löpnummer	KN-nummer		Taric-undernummer	Varuslag	Kvotperiod	Kvot (nettovikt i ton, om inte annat anges)	Kvottullsats (%)
09.0701	ex	1504 20 10	90	Fetter och oljor av havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter och oljor, andra än valoljor och spermoljor, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg	1.1–31.12	1 000	8,5
09.0701	ex	1504 30 10	99		1.1–31.12	1 000	8,5
09.0702		0303 19 00		Annan fryst laxfisk (Salmonidae), med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.9.2016–30.4.2017	2 000	0
	ex	0303 99 00	35		1.9.2016–30.4.2017	2 000
					1.5.2017–30.4.2018	3 000
					1.5.2018–30.4.2019	3 000
					1.5.2019–30.4.2020	3 000
					1.5.2020–30.4.2021	3 000
09.0703	ex	0305 51 90	10 20	Torkad, saltad men inte rökt torsk, med undantag av torsk av arten Gadus macrocephalus	1.4–31.12	13 250	0
09.0703	ex	0305 53 10	90	Torkad, saltad men inte rökt fisk av arten Boreogadus saida	1.4–31.12	13 250	0
09.0710		0303 51 00		Sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke (1)	1.9.2016–30.4.2017	26 500	0
	ex	0303 99 00	75		1.9.2016–30.4.2017	26 500
					1.5.2017–30.4.2018	39 750
					1.5.2018–30.4.2019	39 750
					1.5.2019–30.4.2020	39 750
					1.5.2020–30.4.2021	39 750
09.0711				Fisk, beredd eller konserverad:	1.1–31.12	400	3
	ex	1604 13 90	91 92 99	Sardineller och skarpsill, förutom råa filéer, enbart panerade, även förfriterade i olja, frysta
		1604 17 00		Ål
		1604 18 00		Hajfenor
		1604 19 92		Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus)
	ex	1604 19 93	90	Gråsej (Pollachius virens), förutom rökt gråsej
		1604 19 94		Kummel (Merluccius spp. och Urophycis spp.)
		1604 19 95		Alaska pollock (Theragra chalcogramma) och lyrtorsk (Pollachius pollachius)
		1604 19 97		Annan
	ex	1604 20 90	30 35 50 60 90	Annan beredd eller konserverad fisk, med undantag av sill, strömming, makrill och konserverad rökt gråsej
	ex	1604 20 90	40	Makrill (Scomber australasicus), beredd eller konserverad			10
09.0712		0303 54 10		Makrill av arterna Scomber scombrus eller Scomber japonicus, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.9.2016–30.4.2017	25 000	0
	ex	0303 99 00	40		1.9.2016–30.4.2017	25 000
					1.5.2017–30.4.2018	37 500
					1.5.2018–30.4.2019	37 500
					1.5.2019–30.4.2020	37 500
					1.5.2020–30.4.2021	37 500
09.0713				Fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.9.2016–30.4.2017	2 200	0
		0303 55 30		Chilensk taggmakrill (Trachurus murphyi)	1.5.2017–30.4.2018	3 300
	ex	0303 55 90	90	Annan fisk av arterna Trachurus spp., förutom Trachurus trachurus, Trachurus murphyi och taggmakrill (Caranx trachurus)	1.5.2018–30.4.2019	3 300
		0303 56 00		Cobia (Rachycentron canadum)	1.5.2019–30.4.2020	3 300
		0303 59 90 0303 69 90 0303 89 90		Annan fisk	1.5.2020–30.4.2021	3 300
		0303 82 00		Rockor (Rajidae)
		0303 89 55		Guldsparid (guldbraxen) (Sparus aurata)
	ex	0303 99 00	85	Guldsparid (guldbraxen) (Sparus aurata)
09.0714		0304 86 00		Filéer av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta	1.9.2016–30.4.2017	55 600	0
	ex	0304 99 23	10 20 30	Lappar av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii) (fjärilskotletter), frysta (2)	1.5.2017–30.4.2018	83 400
					1.5.2018–30.4.2019	83 400
					1.5.2019–30.4.2020	83 400
					1.5.2020–30.4.2021	83 400
09.0715		0302 11		Öring (Salmo trutta, Oncorhynchus mykiss, Oncorhynchus clarki, Oncorhynchus aguabonita, Oncorhynchus gilae, Oncorhynchus apache och Oncorhynchus chrysogaster), färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	500	0
	ex	0302 99 00	11 19
		0303 14		Öring (Salmo trutta, Oncorhynchus mykiss, Oncorhynchus clarki, Oncorhynchus aguabonita, Oncorhynchus gilae, Oncorhynchus apache och Oncorhynchus chrysogaster), fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke
	ex	0303 99 00	30
09.0716		0302 13 00 0302 14 00		Stillahavslax (Oncorhynchus nerka, Oncorhynchus gorbuscha, Oncorhynchus keta, Oncorhynchus tschawytscha, Oncorhynchus kisutch, Oncorhynchus masou och Oncorhynchus rhodurus), atlantlax (Salmo salar) och donaulax (Hucho hucho), färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	6 100	0
09.0716	ex	0302 99 00	30 40		1.1–31.12	6 100	0
09.0717				Fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	580	0
		0303 11 00		Sockeyelax (Oncorhynchus nerka)
	ex	0303 99 00	10	Sockeyelax (Oncorhynchus nerka)
		0303 12 00		Annan stillahavslax (Oncorhynchus gorbuscha, Oncorhynchus keta, Oncorhynchus tschawytscha, Oncorhynchus kisutch, Oncorhynchus masou och Oncorhynchus rhodurus)
	ex	0303 99 00	15
	ex ex	0303 13 00 0303 99 00	10 20	Atlantlax (Salmo salar)
09.0718		0304 41 00 0304 81 00		Färska, kylda eller frysta filéer av stillahavslax (Oncorhynchus nerka, Oncorhynchus gorbuscha, Oncorhynchus keta, Oncorhynchus tschawytscha, Oncorhynchus kisutch, Oncorhynchus masou och Oncorhynchus rhodurus), atlantlax (Salmo salar) och donaulax (Hucho hucho)	1.1–31.12	610	0
09.0719		0302 19 00		Annan laxfisk (Salmonidae), färsk eller kyld, med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	670	0
	ex	0302 99 00	45
		0303 19 00		Annan fryst laxfisk (Salmonidae), med undantag av lever, rom och mjölke
09.0720		0302 59 40		Långa (Molva spp.), färsk eller kyld, med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	370	0
09.0721				Färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke:	1.1–31.12	250	0
		0302 22 00		Rödspätta (Pleuronectes platessa)
	ex	0302 99 00	79	Rödspätta (Pleuronectes platessa)
		0302 23 00		Tunga (Solea spp.)
		0302 24 00		Piggvar (Psetta maxima)
		0302 29		Glasvar (Lepidorhombus spp.) och annan plattfisk
		0302 45		Taggmakrillar (Trachurus spp.)
		0302 46 00		Cobia (Rachycentron canadum)
		0302 47 00		Svärdfisk (Xiphias gladius)
		0302 49 90		Annan
		0302 54		Kummel (Merluccius spp. och Urophycis spp.)
	ex	0302 99 00	60	Kummel (Merluccius spp. och Urophycis spp.)
	ex	0302 56 00	20	Sydlig blåvitling (Micromesistius australis)
		0302 59 90		Annan fisk från familjerna Bregmacerotidae, Euclichthyidae, Gadidae, Macrouridae, Melanonidae, Merlucciidae, Moridae och Muraenolepididae
		0302 82 00		Rockor (Rajidae)
		0302 83 00		Tandnotingar (Dissostichus spp.)
		0302 84		Havsabborre (Dicentrarchus spp.)
		0302 85 30		Guldsparid (guldbraxen) (Sparus aurata)
		0302 85 90		Andra havsrudefiskar (Sparidae), med undantag av arterna Dentex Dentex och Pagellus spp.
		0302 89 50		Marulkar (Lophius spp.)
		0302 89 60		Skärlånga (Genypterus blacodes)
		0302 89 90		Annan fisk
	ex	0302 99 00	71	Stillahavshälleflundra (Hippoglossus stenolepis)
				Plattfisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölk:
		0303 34 00		Piggvar (Psetta maxima)
		0303 39 10		Skrubba (Platichtys flesus)
		0303 39 30		Fisk av släktet Rhombosolea
		0303 39 85		Annan plattfisk, med undantag av hälleflundra, rödspätta, tunga, piggvar, skrubba, fiskarter av släktet Rhombosolea och fisk av arterna Pelotreis flavilatus och Peltorhamphus novaezelandiae
09.0722				Fryst kött av:	1.1–31.12	500	0
		0304 91 00		Svärdfisk (Xiphias gladius)
		0304 94 90		Alaskapollock (Theragra chalcogramma), med undantag av surimi
		0304 95 21 0304 95 25 0304 95 29 0304 95 30 0304 95 40 0304 95 50 0304 95 60 0304 95 90		Fisk från familjerna Bregmacerotidae, Euclichthyidae, Gadidae, Macrouridae, Melanonidae, Merlucciidae, Moridae och Muraenolepididae, annan än alaska pollock (Theraga chalcogramma), med undantag av surimi enligt nr 0304 95 10
		0304 96		Haj
		0304 97 00		Rockor (Rajidae)
	ex	0304 99 99	20 25 40 50 65 69 70 90	Annan fisk, med undantag av surimi och sötvattenfisk, utom makrill (Scomber scombrus, Scomber australasicus, Scomber japonicus)
09.0723		0302 41 00		Färsk, kyld eller fryst sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), med undantag av lever, rom och mjölke	16.6–14.2:	800	0
	ex	0302 99 00 0303 51 00	55
	ex	0303 99 00	75
09.0724		0302 44 00		Makrill (Scomber scombrus, Scomber australasicus, Scomber japonicus), färsk eller kyld, med undantag av lever, rom och mjölke	16.6–14.2:	260	0
09.0724	ex	0302 99 00	20		16.6–14.2:	260	0
09.0725		0303 54 10		Makrill (Scomber scombrus, Scomber japonicus), fryst, med undantag av lever, rom och mjölke	16.6–14.2:	30 600	0
09.0725	ex	0303 99 00	40		16.6–14.2:	30 600	0
09.0726		0302 89 31 0302 89 39		Kungsfiskar (Sebastes spp.), färsk, kyld eller fryst, med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	130	0
	ex	0302 99 00 0303 89 31 0303 89 39	50
	ex	0303 99 00	80
09.0727				Färska eller kylda och frysta filéer av:	1.1–31.12	110	0
		0304 31 00 0304 61 00		Tilapior (Oreochromis spp.)
		0304 32 00 0304 62 00		Malfiskar (Pangasius spp., Silurus spp., Clarias spp., Ictalurus spp.)
		0304 33 00 0304 63 00		Nilabborre (Lates niloticus)
		0304 39 00 0304 69 00		Karp (Cyprinus carpio, Carassius carassius, Ctenopharyngodon idellus, Hypophthalmichthys spp., Cirrhinus spp., Mylopharyngodon piceus), ål (Anguilla spp.) och ormhuvudfiskar (Channa spp.)
		0304 42 50 0304 82 50		Öring av arterna Oncorhynchus apache eller Oncorhynchus chrysogaster
		0304 49 10 0304 89 10		Annan sötvattenfisk
09.0728				Färska eller kylda filéer av:	1.1–31.12	180	0
		0304 44 30		Gråsej (Pollachius virens)
		0304 45 00		Svärdfisk (Xiphias gladius)
		0304 46 00		Tandnotingar (Dissostichus spp.)
		0304 47		Haj
		0304 48 00		Rockor (Rajidae)
		0304 49 50		Kungsfiskar (Sebastes spp.)
		0304 49 90		Annan fisk
09.0729		0304 53 00 0304 56 0304 57 00 0304 59 90		Färskt eller kylt kött (även hackat eller malet) av fisk från familjerna Bregmacerotidae, Euclichthyidae, Gadidae, Macrouridae, Melanonidae, Merlucciidae, Moridae och Muraenolepididae och av annan fisk än sötvattenfisk	1.1–31.12	130	0
09.0729		0304 59 50		Lappar av sill och strömming, färska eller kylda (3)	1.1–31.12	130	0
09.0730				Frysta filéer av:	1.1–31.12	9 000	0
		0304 71		Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus)
		0304 72 00		Kolja (Melanogrammus aeglefinus)
		0304 73 00		Gråsej (Pollachius virens)
		0304 74		Kummel (Merluccius spp. och Urophycis spp.)
		0304 75 00		Alaskapollack (Theragra chalcogramma)
		0304 79 10		Fisk av arten Boreogadus saida
		0304 79 50		Hoki (Macruronus novaezelandiae)
		0304 79 90		Annan fisk
		0304 83 10		Rödspätta (Pleuronectes platessa)
	ex	0304 83 90	11 19 90	Annan plattfisk, utom Limanda aspera, Lepidopsetta bilineata, Pleuronectes quadrituberculatus, Limanda ferruginea, Lepidopsetta polyxystra
		0304 84 00		Svärdfisk (Xiphias gladius)
		0304 85 00		Tandnotingar (Dissostichus spp.)
		0304 88 90		Rockor (Rajidae)
		0304 89 21 0304 89 29		Kungsfiskar (Sebastes spp.)
		0304 89 60		Marulkar (Lophius spp.)
	ex	0304 89 90	10 30 40 50 60 90	Annan fisk, med undantag av havsbraxen (Brama spp.)
09.0731	ex	0305 20 00	11 18 19 21 30 73 75 77 79 99	Lever, rom och mjölke av fisk, torkade, saltade eller i saltlake, men inte rökta	1.1–31.12	1 900	0
09.0732		0305 41 00		Rökt stillahavslax (Oncorhynchus nerka, Oncorhynchus gorbuscha, Oncorhynchus keta, Oncorhynchus tschawytscha, Oncorhynchus kisutch, Oncorhynchus masou och Oncorhynchus rhodurus), atlantlax (Salmo salar) och donaulax (Hucho hucho), inbegripet filéer, annan än ätbara slaktbiprodukter av fisk	1.1–31.12	450	0
09.0733		0305 42 00 0305 43 00 0305 44 0305 49		Rökt fisk annan än stillahavslax (Oncorhynchus nerka, Oncorhynchus gorbuscha, Oncorhynchus keta, Oncorhynchus tschawytscha, Oncorhynchus kisutch, Oncorhynchus masou och Oncorhynchus rhodurus), atlantlax (Salmo salar) och donaulax (Hucho hucho), inbegripet filéer, annan än ätbara slaktbiprodukter av fisk	1.1–31.12	140	0
09.0733	ex	0305 71 00	10	Rökta hajfenor	1.1–31.12	140	0
09.0734				Saltad fisk, inte torkad eller rökt, och fisk i saltlake, annan än ätbara slaktbiprodukter av fisk:	1.1–31.12	250	0
		0305 64 00		Tilapior (Oreochromis spp.), malfiskar (Pangasius spp., Silurus spp., Clarias spp., Ictalurus spp.), karp (Cyprinus carpio, Carassius carassius, Ctenopharyngodon idellus, Hypophthalmichthys spp., Cirrhinus spp., Mylopharyngodon piceus), ål (Anguilla spp.), nilabborre (Lates niloticus) och ormhuvudfiskar (Channa spp.)
	ex	0305 69 80	20 25 30 40 50 61 64 65 67 90	Annan fisk, med undantag av liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) och stillahavshälleflundra (Hippoglossus stenolepis)
	ex	0305 71 00	90	Hajfenor, inte rökta
09.0735		0305 61 00		Sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), saltad, inte torkad eller rökt, och sill och strömming i saltlake, annan än ätbara slaktbiprodukter av fisk	1.1–31.12	1 440	0
09.0736		0306 15 00		Frysta havskräftor (Nephrops norvegicus)	1.1–31.12	950	0
09.0736		0306 16 99 0306 17 93		Frysta räkor av familjen Pandalidae, andra än rökta	1.1–31.12	950	0
09.0737	ex	0306 95 20	10	Räkor av familjen Pandalidae, inte frysta utan kokta ombord på fångstfartyget	1.1–31.12	800	0
09.0737	ex	0306 95 30	10		1.1–31.12	800	0
09.0738		0306 34 00 0306 94 00		Havskräftor (Nephrops norvegicus), inte frysta	1.1–31.12	900	0
	ex	0306 35 90	12 14 20 92 93 96	Räkor av familjen Pandalidae, inte frysta, för bearbetning (4)
	ex	0306 36 10	11 91
	ex	0306 95 20	21 29
	ex	0306 95 30	21 , 29
09.0739		1604 11 00		Beredd eller konserverad lax, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen	1.1–31.12	170	0
09.0740		1604 12 91 1604 12 99		Beredd eller konserverad strömming eller sill, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen	1.1–31.12	3 000	0
09.0741		1604 13 90		Beredda eller konserverade sardiner samt sardineller och skarpsill, hela eller i bitar men inte hackade eller malna	1.1–31.12	180	0
09.0742		1604 15 11 1604 15 19		Beredd eller konserverad makrill av arterna Scomber scombrus och Scomber japonicus, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen	1.1–31.12	130	0
09.0743				Fisk, beredd eller konserverad, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen:	1.1–31.12	5 500	0
		1604 17 00		Ål
		1604 18 00		Hajfenor
		1604 19 92		Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus)
		1604 19 93		Gråsej (Pollachius virens)
		1604 19 94		Kummel (Merluccius spp. och Urophycis spp.)
		1604 19 95		Alaska pollock (Theragra chalcogramma) och lyrtorsk (Pollachius pollachius)
		1604 19 97		Annan
		1604 20 90		Berett eller konserverat kött av annan fisk
09.0744		1604 20 10		Berett eller konserverat laxkött	1.1–31.12	300	0
09.0745	ex	1605 21 10	20 40 50 91	Räkor, beredda eller konserverade, frysta och skalade	1.1.–31.12	8 000	0
	ex	1605 21 90	20 40 57 60 91
	ex	1605 29 00	20 40 45 91
09.0746	ex	1605 21 10	30 96 99	Räkor, beredda eller konserverade, med undantag av frysta och skalade räkor	1.1–31.12	1 000	0
	ex	1605 21 90	30 45 49 55 58 62 65 96 99
	ex	1605 29 00	30 50 55 60 96 99
09.0748		1605 10 00		Krabbor, beredda eller konserverade	1.1–31.12	50	0
09.0749	ex	1605 21 10	20 40 50 91	Räkor, beredda eller konserverade, frysta och skalade	1.9.2016–30.4.2017	7 000	0
	ex	1605 21 90	20 40 57 60 91		1.5.2017–30.4.2018	10 500
	ex	1605 29 00	20 40 45 91		1.5.2018–30.4.2019	10 500
					1.5.2019–30.4.2020	10 500
					1.5.2020–30.4.2021	10 500
09.0750	ex	1604 12 91	11 91	Sill och strömming, krydd- och/eller ättiksbehandlad, i lake	1.9.2016–30.4.2017	11 400 ton (avrunnen nettovikt)	0
	ex	1604 12 99	11 19		1.5.2017–30.4.2018	17 100 ton (avrunnen nettovikt)
					1.5.2018–30.4.2019	17 100 ton (avrunnen nettovikt)
					1.5.2019–30.4.2020	17 100 ton (avrunnen nettovikt)
					1.5.2020–30.4.2021	17 100 ton (avrunnen nettovikt)
09.0752		0303 51 00		Sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304 , och med undantag av lever, rom och mjölke	1.1–31.12	44 000	0
09.0752	ex	0303 99 00	75		1.1–31.12	44 000	0
09.0756		0304 86 00		Filéer av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta	1.1–31.12	67 000	0
09.0756	ex	0304 99 23	10 20 30	Lappar av sill och strömming (fjärilskotletter) (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta	1.1–31.12	67 000	0
09.0776		1504 20 10		Fasta fraktioner av fiskfetter och fiskoljor, andra än leveroljor	1.1–31.12	384	0
09.0818	ex	0304 89 49	10 20	Frysta filéer av makrill	1.9.2016–30.4.2017	11 300	0
	ex	0304 99 99	11	Frysta lappar av makrill	1.5.2017–30.4.2018	16 950
					1.5.2018–30.4.2019	16 950
					1.5.2019–30.4.2020	16 950
					1.5.2020–30.4.2021	16 950
09.0819	ex	0304 49 90	10	Filéer av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), färska eller kylda	1.9.2016–30.4.2017	9 000	0
		0304 59 50		Lappar av sill och strömming, färska eller kylda	1.5.2017–30.4.2018	13 500
					1.5.2018–30.4.2019	13 500
					1.5.2019–30.4.2020	13 500
					1.5.2020–30.4.2021	13 500
09.0820		0305 10 00		Mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel	1.9.2016–30.4.2017	1 000	0
					1.5.2017–30.4.2018	1 500
					1.5.2018–30.4.2019	1 500
					1.5.2019–30.4.2020	1 500
					1.5.2020–30.4.2021	1 500

BILAGA II

Löpnummer

KN-nummer

Taric-undernummer

Varuslag

Kvotperiod

Kvot (nettovikt i ton, om inte annat anges)

Kvottullsats (%)

09.0751

0704 10 00

Blomkål, färsk eller kyld

1.8–31.10:

2 000

09.0757

0809 21 00

0809 29 00

Körsbär, färska

16.7–15.9:

900

0 (5)

09.0759

0809 40 05

Plommon, färska

1.9–15.10:

600

0 (5)

09.0761

0810 10 00

Jordgubbar och smultron, färska

9.6–31.7:

900

09.0762

0810 10 00

Jordgubbar och smultron, färska

1.8–15.9:

900

09.0783

0705 11 00

Huvudsallat, färsk eller kyld

1.1–31.12:

300

09.0784

0705 19 00

Annan trädgårdssallat, färsk eller kyld

1.1–31.12:

300

09.0786

0602 90 70

Krukväxter: rotade sticklingar och unga plantor, med undantag av kaktusar

1.1–31.12:

544 848 euro

09.0787

1601

Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter

1.1–31.12:

300

09.0815

0810 20 10

Hallon, färska

1.1–31.12:

400

09.0816

2005 20 20

Tunna skivor av potatis, friterade eller stekta, med eller utan salt eller kryddor, i lufttäta förpackningar och lämpliga för omedelbar förtäring

1.1.2018–31.12.2018:

200

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

350

09.0817

2309 10 13

2309 10 15

2309 10 19

2309 10 33

2309 10 39

2309 10 51

2309 10 53

2309 10 59

2309 10 70

2309 10 90

Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar

1.1–31.12:

13 000

09.0821

2005 20 20

Tunna skivor av potatis, friterade eller stekta, med eller utan salt eller kryddor, i lufttäta förpackningar och lämpliga för omedelbar förtäring

1.10.2018–31.12.2018:

37,5

09.0822

0207 14 30

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , färska, kylda eller frysta:

1.10.2018–31.12.2018:

137,5

Av höns av arten Gallus domesticus

Styckningsdelar, med ben, frysta:

Hela vingar, med eller utan vingspetsar

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

550

09.0823

0207 14 70

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , färska, kylda eller frysta:

1.10.2018–31.12.2018:

37,5

Av höns av arten Gallus domesticus

Andra styckningsdelar, med ben, frysta

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

150

09.0824

0204

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

1.10.2018–31.12.2018:

200 (6)

0210

Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

500

09.0825

0603 19 70

Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, andra än rosor, nejlikor, orkidéer, krysantemum, liljor (Lilium spp.), gladiolus och ranunkler

1.10.2018–31.12.2018:

125 000 euro

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

500 000 euro

09.0826

1602

Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt

1.10.2018–31.12.2018:

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

300

09.0827

2309 90 96

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur; andra

1.10.2018–31.12.2018:

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

200

09.0828

3502 20

Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat:

—	Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner)

1.10.2018–31.12.2018:

125

För varje kalenderår från och med 1.1.2019:

500

”

(1) Eftersom MGN-tullsatsen (tullsats för mest gynnad nation) är fri under perioden 15 februari–15 juni ska denna tullkvot inte beviljas för varor som deklareras för övergång till fri omsättning under den perioden.

(2) Eftersom MGN-tullsatsen är fri under perioden 15 februari–15 juni för varor enligt KN-nummer 0304 99 23 ska tullkvoten inte beviljas för varor som deklareras för fri omsättning under denna period.

(3) Eftersom MGN-tullsatsen är fri under perioden 15 februari–15 juni för varor enligt KN-nummer 0304 59 50 ska tullkvoten inte beviljas för varor som deklareras för fri omsättning under denna period.

(4) För tillämpning av detta nummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se artikel 254 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(5) Den särskilda tilläggstullen ska tillämpas.

(6) Volymen för denna kvot för 2018 kommer att minskas med den kvantitet som tilldelas inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.0782 för deklarationer som har ett godkännandedatum i perioden 1.1.2018–30.9.2018.

26.10.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 268/53

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1614

av den 25 oktober 2018

om specifikationer för de fordonsregister som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och om ändring och upphävande av kommissionens beslut 2007/756/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (1), särskilt artikel 47.2 och 47.5, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa spårbarhet avseende fordon och deras historia bör dessa fordon registreras med ett europeiskt fordonsnummer i ett fordonsregister. Reglerna för att fastställa det europeiska fordonsnumret bör harmoniseras för att säkerställa att fordon registreras på samma sätt i hela unionen.

(2)

Fordon registreras för närvarande i nationella fordonsregister och varje medlemsstat förvaltar sitt eget nationella fordonsregister. Det finns ett behov av att förbättra de nationella fordonsregistrens användbarhet och att undvika överflödig registrering av ett fordon i flera fordonsregister, inbegripet fordonsregister i tredjeländer som är anslutna till det virtuella fordonsregistret. Kommissionens beslut 2007/756/EG (2) bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)	I den kostnads-nyttoanalys som utförts av Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån) framhålls väsentliga fördelar för unionens järnvägssystem till följd av inrättandet av ett europeiskt fordonsregister som skulle ersätta de nationella fordonsregistren.

(4)	För att minska den administrativa bördan och kostnaderna för medlemsstater och berörda parter bör kommissionen anta de tekniska och funktionella specifikationer för det europeiska fordonsregistret som är avsett att införliva de nationella fordonsregistren.

(5)

Byrån bör inrätta och underhålla det europeiska fordonregistret, i tillämpliga fall i samarbete med de nationella registreringsenheterna. Det europeiska fordonsregistret bör kunna användas för informationssökning av nationella säkerhetsmyndigheter, undersökningsorgan, regleringsorgan (efter varje legitim förfrågan), byrån, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, samt av personer eller organisationer som registrerar fordon eller förekommer i registret.

(6)	Medlemsstater bör utse en registreringsenhet som ansvarar för att registrera fordon och behandla och uppdatera information som rör de fordon som enheten har registrerat i det europeiska fordonsregistret.

(7)	Fordonsinnehavare bör fylla i den information som krävs i en registreringsansökan och kunna lämna sin ansökan via ett harmoniserat e-formulär i ett webbaserat verktyg. Fordonsinnehavare bör säkerställa att de fordonsdata som lämnas in till registreringsenheter är aktuella och korrekta.

(8)

Medlemsstater bör ansvara för att säkerställa kvalitet och integritet för de fordonsdata som registreras av den utsedda registreringsenheten i det europeiska fordonsregistret i enlighet med artikel 22 i direktiv (EU) 2016/797, samtidigt som byrån bör ansvara för utvecklingen och underhållet av det europeiska fordonsregistrets it-system i enlighet med detta beslut.

(9)	Det europeiska fordonsregistret bör vara ett centralt register som erbjuder alla användare ett harmoniserat gränssnitt för informationssökning, registrering av fordon och datahantering.

(10)	Det behövs teknisk utveckling och provning av funktionerna i det europeiska fordonsregistret. Det europeiska fordonsregistret bör dock vara i drift den 16 juni 2021 i enlighet med artikel 47.5 i direktiv (EU) 2016/797.

(11)

I syfte att möta medlemsstaternas särskilda behov används vissa nationella fordonsregister för andra ändamål än att säkerställa spårbarhet avseende fordon och deras historia. För att möjliggöra anpassning av nationella register som inte specifikt används för fordonsregistrering så att de får ett gränssnitt mot det europeiska fordonsregistret bör migreringen till den centraliserade fordonsregistreringen vara progressiv. Efter införandet av det europeiska fordonsregistret bör medlemsstaterna därför ges möjlighet att använda en ”decentraliserad registreringsfunktion” fram till den 16 juni 2024, samtidigt som andra funktioner bör centraliseras från och med den 16 juni 2021. Efter den 16 juni 2024 bör alla medlemsstater använda endast den centraliserade registreringsfunktionen.

(12)	Det europeiska fordonsregistret bör ge möjlighet att registrera särskild ytterligare information som krävs av medlemsstater. Fordonsinnehavare bör tillhandahålla ytterligare information som krävs av en medlemsstat när en registreringsansökan lämnas in till den medlemsstaten.

(13)

För att underlätta användningen i tredjeländer av fordon som är registrerade i det europeiska fordonsregistret, särskilt i sådana tredjeländer som tillämpar bestämmelserna i Fördraget om internationell järnvägstrafik, i vilket Europeiska unionen är part, bör relevanta data i det europeiska fordonsregistret vara åtkomliga för godkännande behöriga myndigheter i dessa länder. Byrån bör för detta ändamål underlätta genomförandet av beslut som antagits i enlighet med Fördraget om internationell järnvägstrafik av den 9 maj 1980, i dess ändrade lydelse enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999.

(14)	Byrån utfärdade den 21 december 2016 en rekommendation om specifikationer för det nationella fordonsregistret, med angivande av möjliga förbättringar av dess användbarhet. Byrån utfärdade den 14 december 2017 en rekommendation om specifikationer för det europeiska fordonsregistret.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta beslut ändras de gemensamma specifikationerna för de nationella fordonsregistren och fastställs de tekniska och funktionella specifikationerna för det europeiska fordonsregistret.

KAPITEL 2

NATIONELLA FORDONSREGISTER

Artikel 2

Ändringar av de gemensamma specifikationerna för de nationella fordonsregistren

Bilagan till beslut 2007/756/EG ska ändras i enlighet med bilaga I till detta beslut.

Artikel 3

Återkallelse av överflödiga registreringar

1. Fordonsinnehavaren ska säkerställa att överflödiga registreringar av fordon enligt punkt 3.2.5.1 i bilagan till beslut 2007/756/EG, i dess lydelse enligt kommissionens beslut 2011/107/EU (3), återkallas från de nationella fordonsregistren inom ett år från och med den 15 november 2018.

2. Fordonsinnehavaren ska säkerställa att överflödiga registreringar av fordon som kommer från tredjeländer, är avsedda att trafikera unionens järnvägssystem, är registrerade i ett fordonsregister i enlighet med specifikationerna i bilagan till beslut 2007/756/EG och är anslutna till det virtuella fordonsregister som anges i det beslutet återkallas inom ett år från och med den 15 november 2018.

KAPITEL 3

EUROPEISKA FORDONSREGISTRET

Artikel 4

Specifikationer för det europeiska fordonsregistret

De tekniska och funktionella specifikationerna för det europeiska fordonsregistret ska vara de som fastställs i bilaga II.

Artikel 5

Registreringsenhet

1. Varje medlemsstat ska senast den 15 maj 2019 utse en registreringsenhet som, oberoende av samtliga järnvägsföretag, kommer att ansvara för behandling av ansökningar och uppdatering av data i det europeiska fordonsregistret som rör fordon som är registrerade i den medlemsstaten.

2. Registreringsenheten får vara det organ som utsetts i enlighet med artikel 4.1 i beslut 2007/756/EG. Medlemsstaterna ska säkerställa att dessa registreringsenheter samarbetar och utbyter information för att utan dröjsmål informera om ändringar i det europeiska fordonsregistret.

3. Om registreringsenheten inte är det organ som utsetts i enlighet med artikel 4.1 i beslut 2007/756/EG ska medlemsstaterna senast den 15 november 2019 underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om den enhet som utsetts i enlighet med punkt 1.

Artikel 6

Registrering av fordon som har godkänts för utsläppande på marknaden

1. En fordonsinnehavare ska lämna in en registreringsansökan genom det europeiska fordonsregistret till en valfri medlemsstat inom fordonets användningsområde.

2. Registreringsenheter ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att de data som registreras i det europeiska fordonsregistret är korrekta.

3. Varje registreringsenhet ska kunna hämta data om sina fordonsregistreringar i registret.

Artikel 7

Arkitektur för det europeiska fordonsregistret

1. Byrån ska inrätta och underhålla det europeiska fordonsregistret i enlighet med detta beslut.

2. Efter den migrering som avses i artikel 8 ska det europeiska fordonsregistret vara ett centralt register som erbjuder alla användare ett harmoniserat gränssnitt för informationssökning, registrering av fordon och datahantering.

3. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstater på ett decentraliserat sätt använda den registreringsfunktion som avses i punkt 2.1.4 i bilaga II fram till den 16 juni 2024.

4. Medlemsstaterna ska senast den 15 maj 2019 meddela byrån om huruvida de avser att använda den centraliserade registreringsfunktionen som inrättas av byrån eller att inrätta en decentraliserad registreringsfunktion. De ska senast den 16 juni 2020 visa hur de avser att uppfylla de villkor som fastställs i punkt 5.

5. Om en medlemsstat inrättar registreringsfunktionen på ett decentraliserat sätt ska den säkerställa kompatibiliteten och kommunikationen med det europeiska fordonsregistret. Den ska också säkerställa att den decentraliserade registreringsfunktionen är i drift i enlighet med specifikationerna för det europeiska fordonsregistret senast den 16 juni 2021.

6. En medlemsstat får, genom en anmälan till byrån, när som helst ändra sitt beslut om att använda en decentraliserad registreringsfunktion och i stället välja den centraliserade registreringsfunktionen. Beslutet får verkan sex månader efter anmälan.

Artikel 8

Migrering från de nationella fordonsregistren till det europeiska fordonsregistret

1. Medlemsstater ska säkerställa att data om registrerade fordon överförs från de nationella fordonsregistren till det europeiska fordonsregistret, och att dessa data migreras senast den 16 juni 2021. Under migreringen ska byrån samordna övergången från de respektive nationella fordonsregistren till det europeiska fordonsregistret med registreringsenheterna, och byrån ska säkerställa it-miljöns tillgänglighet.

2. Byrån ska göra funktionerna i det europeiska fordonsregistret tillgängliga för medlemsstaterna senast den 15 november 2020.

3. Byrån ska fastställa specifikationer för införandet av gränssnitten mot den decentraliserade registreringsfunktionen och göra dem tillgängliga för medlemsstaterna senast den 16 januari 2020.

4. Från och med den 16 juni 2021 ska medlemsstaterna registrera fordon i det europeiska fordonregistret i enlighet med artikel 7.

5. Från och med den 16 juni 2024 ska alla medlemsstater använda den centraliserade registreringsfunktionen.

KAPITEL 4

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 9

Upphävande

Beslut 2007/756/EG ska upphöra att gälla med verkan den 16 juni 2021.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Avsnitten 2.2, 2.3, 2.4, 2.5, 3, 4.3 och 5 i bilaga II och tilläggen 1–6 till den bilagan ska tillämpas från och med den 16 juni 2021.

Utfärdat i Bryssel den 25 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 138, 26.5.2016, s. 44.

(2) Kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG (EUT L 305, 23.11.2007, s. 30).

(3) Kommissionens beslut 2011/107/EU av den 10 februari 2011 om ändring av beslut 2007/756/EG om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret (EUT L 43, 17.2.2011, s. 33).

BILAGA I

Bilagan till beslut 2007/756/EG ska ändras på följande sätt:

Punkt 3.2.1 ska ersättas med följande:

”3.2.1 Registreringsansökan

Formuläret i tillägg 4 ska användas för registreringsansökan.

Enheten som ansöker om en fordonsregistrering ska kryssa för rutan för ’Nyregistrering’. Den ska fylla i formuläret och skicka det enligt följande:

—	Till registreringsenheten i den medlemsstat där registreringen söks, med alla fält i fyllda.

—

Till registreringsenheten i den första medlemsstat där fordonet ska användas, när det gäller ett fordon från tredjeland (se punkt 3.2.5.2). I detta fall ska formuläret innehålla åtminstone information om fordonets ägare och innehavare, begränsningar för fordonets användning och underhållsansvarig enhet.”

I punkt 3.2.3 ska följande stycke läggas till:

”Registeringsenheten ska registrera ändringar i det nationella fordonsregistret inom 20 arbetsdagar från mottagandet av en fullständig ansökan. Registreringsenheten ska inom denna tidsfrist antingen registrera fordonet eller begära korrigering/förtydligande.”

Punkt 3.2.5 ska ersättas med följande:

”3.2.5 Godkännanden i flera medlemsstater

Fordon ska registreras endast i det nationella fordonsregistret i den medlemsstat där de först godkänns för ibruktagande eller, i fråga om fordon för vilka ett godkännande för utsläppande på marknaden har utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (*1), endast i en medlemsstat inom det användningsområde som avses i godkännandet för utsläppande på marknaden, utan att det påverkar överföringen av registreringen till ett annat nationellt fordonsregister i enlighet med punkt 3.2.6.2.

Fordon från tredjeländer som anländer till unionens järnvägssystem och som är registrerade i ett fordonsregister som inte överensstämmer med denna specifikation, eller som inte är anslutet till det europeiska centraliserade virtuella fordonsregistret, ska registreras endast i det nationella fordonsregistret i den medlemsstat där fordonet är avsett att användas i unionens järnvägssystem.

Fordon från tredjeländer som anländer till unionens järnvägssystem och som är registrerade i ett fordonsregister som överensstämmer med denna specifikation och är anslutet till det europeiska centraliserade virtuella fordonsregistret, enligt vad som föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part, får inte registreras i något nationellt fordonsregister.

Det nationella fordonsregister där ett fordon är registrerat ska innehålla de data som rör punkterna 2, 6, 12 och 13 för alla de medlemsstater där ett godkännande att ta i bruk har beviljats för fordonet.

Denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av artiklarna 3 och 5.

(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).”"

I avsnitt 3.2 ska följande punkt läggas till som punkt 3.2.6:

”3.2.6 Överföring av registrering och ändring av europeiskt fordonsnummer

Det europeiska fordonsnumret ska ändras när det, på grund av tekniska ändringar av fordonet, inte återspeglar nivån av driftskompatibilitet eller de tekniska egenskaperna i enlighet med tillägg 6. Sådana tekniska ändringar kan kräva ett nytt godkännande för ibruktagande i enlighet med artiklarna 21–26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (*2), eller ett nytt godkännande för utsläppande på marknaden och, om så är relevant, ett nytt fordonstypgodkännande, i enlighet med artiklarna 21 och 24 i direktiv (EU) 2016/797. Fordonsinnehavaren ska informera registreringsenheten i den medlemsstat där fordonet är registrerat om dessa ändringar och, i tillämpliga fall, om det nya godkännandet för ibruktagande eller ett nytt godkännande för utsläppande på marknaden. Den registreringsenheten ska ge fordonet ett nytt europeiskt fordonsnummer.

Det europeiska fordonsnumret får på fordonsinnehavarens begäran ändras genom en nyregistrering av fordonet i det nationella fordonsregistret i en annan medlemsstat som är anslutet till det europeiska centraliserade virtuella fordonsregistret, följt av en återkallelse av den gamla registreringen.

(*2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1).”"

Punkt 3.3 ska ersättas med följande:

”3.3 Åtkomsträttigheter

Åtkomsträttigheterna till data i ett nationellt fordonsregister från en bestämd medlemsstat ’XX’ anges i tabellen nedan:

Enhet	Läsrättigheter	Uppdateringsrättigheter
Registreringsenhet i medlemsstat ’XX’	Alla data	Alla data i fordonsregistret i medlemsstat ’XX’
Nationell säkerhetsmyndighet	Alla data	Inga
Byrån	Alla data	Inga
Fordonsinnehavare	Alla data om fordon som innehas av fordonsinnehavaren	Inga
Underhållsansvarig enhet (ECM)	Alla data, med undantag av ägarens referenser, om fordon för vilka enheten ansvarar för underhållet	Inga
Ägare	Alla data om fordon som de är ägare av	Inga
Järnvägsföretag	Alla data, med undantag av ägarens referenser, på grundval av ett eller flera fordonsnummer	Inga
Infrastrukturförvaltare	Alla data, med undantag av ägarens referenser, på grundval av ett eller flera fordonsnummer	Inga
Undersökningsorgan som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 (1) och regleringsorgan som avses i artikel 55 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (2)	Alla data om fordon som kontrolleras eller granskas	Inga
Organ som utfärdar EG-kontrollförklaring (sökanden)	Alla data, med undantag av ägarens referenser, om fordon för vilka organet (sökanden) är organ för utfärdande av EG-kontrollförklaring.	Inga
Annan berättigad användare som erkänns av nationell säkerhetsmyndighet eller av byrån (3)	Bedömning från fall till fall, med undantag av ägarens referenser, eventuellt med begränsad giltighetstid	Inga

Åtkomsträttigheterna till data i nationella fordonsregister får utökas till relevanta enheter i tredjeländer eller mellanstatliga organisationer när detta föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part.”

Tilläggen 1 och 2 ska ersättas med följande:

”

TILLÄGG 1

KODNING AV BEGRÄNSNINGAR

1. PRINCIPER

De begränsningar som avses i godkännandet för ibruktagande i enlighet med artiklarna 21–26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG, eller godkännandet för utsläppande på marknaden och, om så är relevant, ett nytt fordonstypgodkännande, i enlighet med artiklarna 21 och 24 i direktiv (EU) 2016/797, ska tilldeas en harmoniserad kod eller en nationell kod.

2. STRUKTUR

Varje kod anger en kombination av

—	begränsningskategori,

—	typ av begränsning,

—	värde eller specifikation,

som förenas med en punkt (.):

[kategori].[typ].[värde eller specifikation].

3. BEGRÄNSNINGSKODER

Harmoniserade begränsningskoder ska vara tillämpliga i alla medlemsstater.

Byrån ska hålla förteckningen över harmoniserade begränsningskoder för unionens hela järnvägssystem uppdaterad och offentliggöra den på sin webbplats.

Om en nationell säkerhetsmyndighet anser att en ny kod behöver läggas till i förteckningen över harmoniserade begränsningskoder ska den begära att byrån ska bedöma om denna nya kod ska tas med.

Byrån ska bedöma begäran i samråd med andra nationella säkerhetsmyndigheter, om så är lämpligt. När det är lämpligt ska byrån föra in den nya begränsningskoden i förteckningen.

Byrån ska hålla förteckningen över nationella begränsningskoder uppdaterad. Användningen av nationella begränsningskoder ska inskränkas till sådana begränsningar som avspeglar särskilda egenskaper i det befintliga järnvägssystemet i en medlemsstat och som sannolikt inte kommer att tillämpas med samma betydelse i andra medlemsstater.

För de typer av begränsningar som inte anges i den förteckning som avses i punkt 1 ska den nationella säkerhetsmyndigheten begära att byrån ska föra in en ny kod i förteckningen över nationella begränsningskoder. Byrån ska bedöma begäran i samråd med andra nationella säkerhetsmyndigheter, om så är lämpligt. Om det är lämpligt ska byrån föra in den nya begränsningskoden i förteckningen.

Begränsningskoden för multinationella säkerhetsmyndigheter ska behandlas som nationell begränsningskod.

Användningen av icke-kodade begränsningar ska inskränkas till sådana begränsningar som på grund av sin särskilda karaktär sannolikt inte kommer att tillämpas på flera fordonstyper.

Byrån ska upprätthålla en enda förteckning över begränsningskoder för det europeiska fordonsregistret, det europeiska registret över godkända fordonstyper som avses i artikel 48 i direktiv (EU) 2016/797, one-stop-shopen och Europeiska järnvägsbyråns databas för driftskompatibilitet och säkerhet.

Byrån får, när så är relevant, samordna processen för harmonisering av begränsningskoder med relevanta mellanstatliga organisationer när detta föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part.

TILLÄGG 2

DET EUROPEISKA IDENTIFIERINGSNUMRETS STRUKTUR OCH INNEHÅLL

Byrån ska fastställa strukturen för och innehållet i det europeiska identifieringsnumret (EIN), inbegripet kodifiering av de typer av handlingar som berörs, i ett tekniskt dokument och offentliggöra detta tekniska dokument på sin webbplats.

”

Punkt 1 i del 1 i tillägg 6 ska ersättas med följande:

”1. Definition av fordonsinnehavarbeteckningen (VKM, Vehicle Keeper Marking)

En fordonsinnehavarbeteckning är en bokstavskod, bestående av 2 till 5 bokstäver (*3). En fordonsinnehavarbeteckning återfinns på varje järnvägsfordon, intill det europeiska fordonsnumret. Fordonsinnehavarbeteckningen identifierar fordonsinnehavaren såsom denna är registrerad i ett nationellt fordonsregister.

En fordonsinnehavarbeteckning är unik och gäller i alla medlemsstater och alla länder som ingår överenskommelser om tillämpning av det system för fordonsnumrering och fordonsinnehavarbeteckning som beskrivs i detta beslut.

(*3) För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.”"

Del 4 i tillägg 6 ska ersättas med följande:

”DEL 4 – KODER FÖR DE LÄNDER DÄR FORDONEN ÄR REGISTRERADE (SIFFROR NR 3–4 OCH FÖRKORTNING)

Information som avser tredjeländer ges endast i informationssyfte.

Land

Alfabetisk landskod (1)

Numerisk landskod

Land

Alfabetisk landskod (1)

Numerisk landskod

Albanien

Litauen

Algeriet

Luxemburg

Armenien

Fyrom (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien)

Österrike

Malta

Azerbajdzjan

Moldavien

MD (1)

Vitryssland

Monaco

Belgien

Mongoliet

MGL

Bosnien och Hercegovina

BIH

50 och 44 (2)

Montenegro

MNE

Bulgarien

Marocko

Kina

Nederländerna

Kroatien

Nordkorea

PRK (1)

Kuba

CU (1)

Norge

Cypern

Polen

Tjeckien

Portugal

Danmark

Rumänien

Egypten

Ryssland

RUS

Estland

EST

Serbien

SRB

Finland

FIN

Slovakien

Frankrike

Slovenien

SLO

Georgien

Sydkorea

ROK

Tyskland

Spanien

Grekland

Sverige

Ungern

Schweiz

Iran

Syrien

SYR

Irak

IRQ (1)

Tadzjikistan

Irland

IRL

Tunisien

Israel

Turkiet

Italien

Turkmenistan

Japan

Ukraina

Kazakstan

Förenade kungariket

Kirgizistan

Uzbekistan

Lettland

Vietnam

VN (1)

Libanon

(1)	Enligt det alfabetiska kodsystem som beskrivs i tillägg 4 till 1949 års konvention och artikel 45.4 i 1968 års konvention om vägtrafik.

(2)	Bosnien och Hercegovina använder två olika koder för sina järnvägar. En numerisk landskod 49 finns reserverad.”

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(3) Byrån ska, i samarbete med de nationella säkerhetsmyndigheterna, definiera förfarandet för att erkänna berättigade användare.

BILAGA II

1. INNEHÅLL OCH DATAFORMAT

Innehåll och format för det europeiska fordonsregistret (även kallat EVR, European Vehicle Register) ska vara det som fastställs i följande tabell.

Tabell 1

Parametrar för det europeiska fordonsregistret

Parameternummer	Parameternamn	Beskrivning	Format	Obligatorisk/frivillig
1	Fordonsidentifiering
1.1	Europeiskt fordonsnummer	Europeiskt fordonsnummer Numerisk identifieringskod enligt definitionen i tillägg 6	Se tillägg 6 (1)	Obligatorisk
1.2	Tidigare fordonsnummer	Tidigare nummer (vid behov, för fordon som har omnumrerats)		Obligatorisk (i tillämpliga fall)
2	Registreringsmedlemsstat
2.1	Registreringsmedlemsstat	Medlemsstat där fordonet har registrerats	Tvåställig alfabetisk kod (*1)	Obligatorisk
3	Medlemsstater där fordonet är godkänt
3.1	Fullständigt användningsområde	Fältet fylls i automatiskt av systemet på grundval av värdena för parameter 11.4	Text	Fältet fylls i automatiskt av systemet på grundval av värdena för parameter 11.4
4	Ytterligare villkor
4.1	Ytterligare villkor som gäller för fordonet	Identifiering av tillämpliga bilaterala eller multilaterala avtal, t.ex. RIV, RIC, TEN, TEN-CW, TEN-GE, …	Text	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
5	Tillverkning
5.1	Tillverkningsår	År då fordonet lämnade fabriken	ÅÅÅÅ	Obligatorisk
5.2	Tillverkarens serienummer	Tillverkarens serienummer (märkning på fordonets ram)	Text	Frivillig
5.3	ERATV-hänvisning	Identifiering i ERATV av den godkända (2) fordonstyp (eller version eller variant) som fordonet överensstämmer med	Alfanumerisk kod (en eller flera)	Obligatorisk (om tillgänglig)
5.4	Serie	Identifiering av den serie i vilken fordonet utgör en del	Text	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
6	Hänvisningar till EG-kontrollförklaringar (3)
6.1	Datum för EG-förklaring	Datum för EG-kontrollförklaring	Datum (ÅÅÅÅMMDD)	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.2	Hänvisning till EG-förklaring	Hänvisning till EG-kontrollförklaring	För befintliga fordon: text För nya fordon: alfanumerisk kod enligt det europeiska identifieringsnumret, se tillägg 2	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3	Organ som utfärdar EG-kontrollförklaring (sökanden)
6.3.1	Organisationsnamn		Text	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.2	Registrerat organisationsnummer		Text	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.3	Adress	Organisationens gatuadress	Text	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.4	Ort		Text	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.5	Landskod		Tvåställig alfabetisk kod (*1)	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.6	Postnummer		Alfanumerisk kod	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.7	E-postadress		E-post:	Obligatorisk (om tillgänglig)
6.3.8	Organisationskod		Alfanumerisk kod	Obligatorisk (om tillgänglig)
7	Ägare	Identifiering av fordonets ägare
7.1	Organisationsnamn		Text	Obligatorisk
7.2	Registrerat organisationsnummer		Text	Obligatorisk
7.3	Adress		Text	Obligatorisk
7.4	Ort		Text	Obligatorisk
7.5	Landskod		Tvåställig alfabetisk kod (*1)	Obligatorisk
7.6	Postnummer		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
7.7	E-postadress		E-post:	Obligatorisk
7.8	Organisationskod		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
8	Fordonsinnehavare	Identifiering av fordonsinnehavaren
8.1	Organisationsnamn		Text	Obligatorisk
8.2	Registrerat organisationsnummer		Text	Obligatorisk
8.3	Adress		Text	Obligatorisk
8.4	Ort		Text	Obligatorisk
8.5	Landskod		Tvåställig alfabetisk kod (*1)	Obligatorisk
8.6	Postnummer		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
8.7	E-postadress		E-post:	Obligatorisk
8.8	Organisationskod		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
8.9	Fordonsinnehavarbeteckning		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
9	Underhållsansvarig enhet	Hänvisning till underhållsansvarig enhet
9.1	Organisationsnamn		Text	Obligatorisk
9.2	Registrerat organisationsnummer		Text	Obligatorisk
9.3	Adress		Text	Obligatorisk
9.4	Ort		Text	Obligatorisk
9.5	Landskod		Tvåställig alfabetisk kod (*1)	Obligatorisk
9.6	Postnummer		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
9.7	E-postadress		E-post:	Obligatorisk
9.8	Organisationskod		Alfanumerisk kod	Obligatorisk
10	Registreringsstatus
10.1	Registreringsstatus (se tillägg 3)		Tvåsiffrig kod	Obligatorisk
10.2	Datum för registreringsstatus	Datum för registreringsstatus	Datum (ÅÅÅÅMMDD)	Obligatorisk
10.3	Orsak till registreringsstatus		Text	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
11	Godkännanden (4) för utsläppande på marknaden (5)
11.1	Namn på godkännande enhet	Enhet (nationell säkerhetsmyndighet eller byrån) som godkänt utsläppande på marknaden	Text	Obligatorisk
11.2	Medlemsstat för godkännande enhet	Medlemsstat för godkännande enhet	Tvåställig alfabetisk kod (*1)	Obligatorisk
11.3	Europeiskt identifieringsnummer (EIN)	Harmoniserat nummer på godkännande att ta i bruk, utfärdat av den godkännande enheten	Godkännandenummer För nya fordon: alfanumerisk kod enligt det europeiska identifieringsnumret, se tillägg 2	Obligatorisk
11.4	Användningsområde	Enligt vad som framgår av det utfärdade fordonsgodkännandet	Text	Obligatorisk
11.5	Datum för godkännande		Datum (ÅÅÅÅMMDD)	Obligatorisk
11.6	Godkännandet giltigt till och med (om angivet)		Datum (ÅÅÅÅMMDD)	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
11.7	Datum för tillfälligt upphävande av godkännande		Datum (ÅÅÅÅMMDD)	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
11.8	Datum för återkallelse av godkännande		Datum (ÅÅÅÅMMDD)	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
11.9	Fordonets användningsvillkor och andra begränsningar för hur fordonet får användas
11.9.1	Kodade användningsvillkor och begränsningar	Fordonets användningsvillkor och begränsningar för hur fordonet får användas	Förteckning över koder (se tillägg 1)	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
11.9.2	Icke-kodade användningsvillkor och begränsningar	Fordonets användningsvillkor och begränsningar för hur fordonet får användas	Text	Obligatorisk (i tillämpliga fall)
12	Ytterligare fält (6)

2. ARKITEKTUR

2.1 Arkitektur för det europeiska fordonsregistret

2.1.1 DSC-funktionen (Data Search and Consultation) för sökning efter och läsning av data

DSC-funktionen ska införas av byrån och bestå av ett centraliserat webbaserat verktyg och ett gränssnitt för maskin-maskin-kommunikation. Funktionen ska göra det möjligt att efter autentisering söka efter och läsa data i det europeiska fordonsregistret.

DSC-funktionen ska ge registreringsenheterna möjlighet att hämta värden för parametrar i tabell 1 som rör enheternas fordonsregistreringar i registret.

2.1.2 UCA-funktionen (User Creation and Administration) för administration av användare

UCA-funktionen ska införas av byrån och bestå av ett centraliserat webbaserat verktyg. Funktionen ska göra det möjligt för personer och organisationer att begära åtkomst till data i det europeiska fordonsregistret och för den behöriga registreringsenheten att skapa användare och hantera åtkomsträttigheter.

2.1.3 RDA-funktionen (Reference Data Administration) för administration av referensdata

RDA-funktionen ska införas av byrån och bestå av ett centraliserat webbaserat verktyg. Funktionen ska göra det möjligt för registreringsenheter och byrån att hantera gemensamma referensdata.

2.1.4 ARS-funktionen (Application, Registration and data Storage) för registrering av ansökningar och lagring av data

ARS-funktionen ska göra det möjligt för fordonsinnehavare att efter autentisering lämna in ansökningar om registrering eller om uppdatering av en befintlig registrering till en utvald registreringsenhet, via ett webbaserat verktyg som tillhandahåller det harmoniserade e-formuläret (se tillägg 4). Funktionen ska också göra det möjligt för registreringsenheten att registrera data om själva registreringen. Samtliga registreringar för en viss medlemsstat ska tillsammans anses vara fordonsregistret för den medlemsstaten.

Medlemsstater får besluta att använda den centraliserade ARS-funktionen (C-ARS) som tillhandahålls av byrån eller att införa en självständig ARS-funktion på ett decentraliserat sätt. I det senare fallet ska medlemsstaten och byrån säkerställa kompatibiliteten och kommunikationen mellan de decentraliserade ARS-funktionerna (D-ARS) och de centraliserade funktionerna (DSC, UCA och RDA).

Den centraliserade ARS-funktionen ska ge möjlighet att förhandsreservera och hantera fordonsnummer. Processen för att förhandsreservera ska ge sökanden eller fordonsinnehavaren möjlighet att i förväg fylla i den information som krävs i e-formuläret.

2.2 Användarvänlighet

Funktionerna i det europeiska fordonsregistret ska vara åtkomliga för användare via de vanligaste webbläsarna och på alla officiella unionsspråk.

2.3 Tillgänglighet

Det europeiska fordonsregistret ska i princip alltid vara tillgängligt, med ett systemmål på 98 % tillgänglighet.

Om systemet slutar att fungera utanför normal arbetstid (måndag–fredag kl. 7.00–20.00 medeleuropeisk tid) ska dock tjänsterna återställas först den närmast efterföljande arbetsdagen. Systemets otillgänglighet i samband med underhåll ska hållas till ett minimum.

2.4 Tjänstenivå

En hjälpcentral ska under normal arbetstid ge stöd till användare om hur systemet ska användas och till registreringsenheter om hur systemet fungerar.

Byrån ska tillhandahålla en provmiljö för det europeiska fordonsregistret.

2.5 Ändringshantering

Byrån ska inrätta en process för ändringshantering i det europeiska fordonsregistret.

2.6 Dataintegritet

Lämplig dataintegritet ska säkerställas i det europeiska fordonsregistret.

2.7 Förhandskontroll

Det europeiska fordonsregistret ska omfatta automatiska kontroller av data som matas in i e-formuläret, inbegripet kontroller gentemot fordonsregistreringar i det europeiska fordonsregistret, kontroll av fullständighet och kontroll av formatet för de data som matas in.

2.8 Underlättande av användning i unionen av fordon som är registrerade i tredjeländer

Byrån får utforma DSC-funktionen så att den ger relevanta enheter i tredjeländer möjlighet att komma åt data i det europeiska fordonsregistret när detta föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part.

Byrån får ge enheter i tredjeländer möjlighet att använda funktioner i det europeiska fordonsregistret när detta föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part.

3. ANVÄNDNING

3.1 Användning av det europeiska fordonsregistret

Det europeiska fordonsregistret kan användas t.ex. för att

—	kontrollera om ett fordon är vederbörligen registrerat, sant status för registreringen,

—	hämta information om godkännanden för utsläppande på marknaden, inbegripet den godkännande enheten, användningsområdet, användningsvillkoren och andra begränsningar,

—	hämta hänvisningen till den godkända fordonstyp med vilken det aktuella fordonet överensstämmer,

—	identifiera fordonsinnehavaren, ägaren och den underhållsansvariga enheten.

3.2 Registrering av fordon

3.2.1 Allmänna regler

Ett fordon ska på fordonsinnehavarens begäran, efter godkännande för utsläppande på marknaden och innan det tas i trafik, registreras i det europeiska fordonsregistret. Fordonsinnehavaren ska fylla i e-formuläret och lämna in registreringsansökan till en valfri medlemsstat inom användningsområdet. Den medlemsstat som valts för registrering av fordonet ska, på begäran av sökanden eller fordonsinnehavaren, tillhandahålla förfaranden för att förhandsreservera ett fordonsnummer eller ett intervall med fordonsnummer.

Endast en giltig registrering kan finnas i det europeiska fordonsregistret för ett visst fordon. Ett fordon utan giltig registrering får inte användas i trafik.

Efter registrering tilldelas fordonet ett europeiskt fordonsnummer av registreringsenheten i registreringsmedlemsstaten. Det europeiska fordonsnumret ska följa de regler som fastställs i tillägg 6. Om sökanden eller fordonsinnehavaren efter egen begäran fått ett förhandsreserverat fordonsnummer ska det numret användas vid den första registreringen.

Det europeiska fordonsnumret får ändras i de fall som anges i punkterna 3.2.2.8 och 3.2.2.9.

För fordon från tredjeländer som anländer till unionens järnvägssystem och som är registrerade i ett fordonsregister som inte överensstämmer med denna bilaga, eller som inte är anslutet till det europeiska fordonsregistret, ska fordonsinnehavaren lämna in en registreringsansökan till den medlemsstat där fordonet är avsett att användas i unionens järnvägssystem.

Rullande materiel som tas i bruk för första gången i ett tredjeland och är avsedd att användas inom unionen som en del av den gemensamma vagnparken för järnvägssystemet med 1 520 mm spårvidd får inte registreras i det europeiska fordonsregistret. Det ska dock vara möjligt att, i enlighet med artikel 47.7 i direktiv (EU) 2016/797, hämta information om innehavaren av fordonet i fråga, enheten med ansvar för fordonets underhåll och begränsningarna för fordonets användning.

Fordon från tredjeländer som anländer till unionens järnvägssystem och som är registrerade i ett fordonsregister, enligt vad som föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part, som är anslutet till det europeiska fordonsregistret (via DSC-funktionen), i överensstämmelse med denna bilaga, ska registreras endast i det förstnämnda fordonsregistret.

Det europeiska fordonsregistret ska, för varje fordon, innehålla hänvisningar till alla godkännanden som beviljats fordonet och till tredjeländer i vilka fordonet tillåts i internationell trafik i enlighet med bihang G till Fördraget om internationell järnvägstrafik, samt motsvarande användningsvillkor och andra begränsningar.

Registreringsenheten ska vidta rimliga åtgärder för att garantera att de data som registreras i det europeiska fordonsregistret är korrekta. För detta ändamål får registreringsenheten begära information från andra registreringsenheter, särskilt när den fordonsinnehavare som ansöker om registrering är etablerad i en annan medlemsstat. Registreringsenheten får i vederbörligen motiverade fall besluta att tillfälligt upphäva en fordonsregistrering.

10.

Om antingen den nationella säkerhetsmyndigheten eller byrån anser att det finns motiverade skäl för tillfälligt upphävande av en fordonsregistrering i enlighet med artikel 54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 (7) ska den begära att registreringsenheten tillfälligt upphäver registreringen. Registreringsenheten ska efter en sådan begäran utan dröjsmål tillfälligt upphäva registreringen.

11.

Fordonsinnehavaren ska lämna in ansökningarna om registrering till den behöriga registreringsenheten via det webbaserade e-formuläret. Det webbaserade formuläret och en webbaserad ”anslagstavla” ska göras tillgängliga som en del av ARS-funktionen och ska vara åtkomliga efter autentisering.

12.

Ansökningar om registrering får omfatta ett enstaka fordon eller en förteckning över fordon.

13.

I vissa fall av registrering får medlemsstaten kräva att stödjande dokument bifogas elektroniskt till registreringsansökan, och registreringsenheten ska för detta ändamål offentliggöra en förteckning över stödjande dokument som krävs för respektive fall av registrering.

14.

Medlemsstater får kräva att ytterligare fält, utöver de som avses i tabell 1, ingår i registreringsansökan, och registreringsenheten ska för detta ändamål offentliggöra en förteckning över dessa fält.

15.

Det europeiska fordonsregistret ska i systemet ge fordonsinnehavaren och registreringsenheten möjlighet till granskning av registreringsansökningar och deras bilagor, och till nyregistreringar och ändringar av registreringar, med den information som rör dessa ändringar.

16.

Registeringsenheten ska registrera data i det europeiska fordonsregistret inom 20 arbetsdagar från mottagandet av en fullständig ansökan. Registreringsenheten ska inom denna tidsfrist antingen registrera fordonet eller begära korrigering eller förtydligande.

17.

Fordonsinnehavaren ska kunna följa behandlingen av sina ansökningar via en webbaserad anslagstavla.

18.

Fordonsinnehavaren och registreringsenheten ska underrättas om varje statusförändring för registreringsansökan.

3.2.2 Olika fall av registrering

De olika fallen av registrering anges nedan. Olika fall av registrering får, i tillämpliga fall, föras samman i en enda ansökan om fordonsregistrering.

3.2.2.1 Nyregistrering

Alla obligatoriska fält som förtecknas i tabell 1 ska fyllas i, tillsammans med eventuella ytterligare fält som krävs av medlemsstaten i enlighet med punkt 3.2.1.14.

Anmälningar ska lämnas in av fordonsinnehavaren till registreringsenheten i en medlemsstat inom fordonets användningsområde där registrering efterfrågas.

För fordon från tredjeländer som anländer till unionens järnvägssystem i enlighet med punkt 3.2.1.5 ska ansökningar lämnas in till registreringsenheten i den första medlemsstat där fordonet är avsett att användas i unionens järnvägssystem. I detta fall ska ansökan innehålla åtminstone information om fordonsinnehavare, underhållsansvarig enhet och begränsningar för fordonets användning.

3.2.2.2 Uppdatering av en befintlig registrering

Anmälningar ska lämnas in av fordonsinnehavaren till registreringsenheten i den medlemsstat där fordonet är registrerat. Endast de parametrar i tabell 1 som ska uppdateras måste fyllas i.

3.2.2.3 Ändring av fordonsinnehavare

Om innehavare av ett fordon ändras är det den för närvarande registrerade fordonsinnehavaren som ansvarar för att meddela registreringsenheten i god tid, så att registreringsenheten kan uppdatera det europeiska fordonsregistret. Den tidigare fordonsinnehavaren ska inte tas bort från registreringen i det europeiska fordonsregistret och befrias från sina skyldigheter förrän den nye fordonsinnehavaren har godkänt sin status som sådan. Om ingen ny fordonsinnehavare har godkänt sin status som sådan den dag då den nuvarande fordonsinnehavaren avregistreras, ska fordonets registrering tillfälligt upphävas.

3.2.2.4 Ändring av underhållsansvarig enhet

Om den underhållsansvariga enheten ändras för ett fordon ska fordonsinnehavaren meddela registreringsenheten i god tid, så att registreringsenheten kan uppdatera det europeiska fordonsregistret. Den tidigare underhållsansvariga enheten ska överlämna underhållsdokumentationen till antingen fordonsinnehavaren eller den nya underhållsansvariga enheten. Den tidigare underhållsansvariga enheten befrias från sitt ansvar när den tas bort från registreringen i det europeiska fordonsregistret. Om ingen ny underhållsansvarig enhet har godkänt sin status som sådan den dag då den tidigare underhållsansvariga enheten avregistreras, upphävs fordonets registrering tillfälligt.

3.2.2.5 Ändring av ägare

Vid ändring av ägare ska fordonsinnehavaren meddela registreringsenheten i god tid, så att registreringsenheten kan uppdatera det europeiska fordonsregistret.

3.2.2.6 Tillfälligt upphävande eller återaktivering av en registrering

Ny status (8) och dess orsak ska fyllas i. Datum för status fylls i automatiskt av det europeiska fordonsregistret.

Ett fordon med tillfälligt upphävd registrering får inte användas i trafik i unionens järnvägssystem.

Återaktivering av en registrering efter ett tillfälligt upphävande kommer att kräva att registreringsenheten åter undersöker de villkor som orsakade det tillfälliga upphävandet, i relevanta fall i samordning med den nationella säkerhetsmyndighet som begärde det tillfälliga upphävandet.

3.2.2.7 Återkallelse av registrering

Ny status (8) och dess orsak ska fyllas i. Datum för status fylls i automatiskt av systemet.

Ett fordon med återkallad registrering får inte användas i trafik i unionens järnvägssystem med hänvisning till den registreringen.

3.2.2.8 Ändring av europeiskt fordonsnummer efter tekniska ändringar

Det europeiska fordonsnumret ska ändras när det, på grund av tekniska ändringar av fordonet, inte återspeglar nivån av driftskompatibilitet eller de tekniska egenskaperna i enlighet med tillägg 6. Sådana tekniska ändringar kan kräva ett nytt godkännande för utsläppande på marknaden och, om så är lämpligt, ett nytt fordonstypgodkännande, i enlighet med artiklarna 21 och 24 i direktiv (EU) 2016/797. Fordonsinnehavaren ska informera registreringsenheten i den medlemsstat där fordonet är registrerat om dessa ändringar och, i tillämpliga fall, om det nya godkännandet för utsläppande på marknaden. Den registreringsenheten ska ge fordonet ett nytt europeiskt fordonsnummer.

Ändring av ett europeiskt fordonsnummer består av en nyregistrering av fordonet och åtföljande återkallelse av den gamla registreringen.

3.2.2.9 Ändring av europeiskt fordonsnummer och registreringsmedlemsstat

Det europeiska fordonsnumret får på fordonsinnehavarens begäran ändras genom en nyregistrering som görs av en annan medlemsstat inom användningsområdet, följt av en återkallelse av den gamla registreringen.

3.2.3 Automatiskt meddelande om ändringar

Efter en ändring av en eller flera registreringar ska ett automatiskt e-postmeddelande om ändringen skickas från det europeiska fordonsregistret till fordonsinnehavaren och den nationella säkerhetsmyndigheten för användningsområdet, om de har abonnerat på sådana meddelanden.

Efter en ändring av fordonsinnehavare, ägare eller underhållsansvarig enhet ska ett automatiskt e-postmeddelande skickas från det europeiska fordonsregistret till den tidigare och den nya fordonsinnehavaren, ägaren eller enheten.

En fordonsinnehavare, en ägare, en underhållsansvarig enhet eller ett organ som utfärdar EG-kontrollförklaring får välja att ta emot automatiska e-postmeddelanden om ändringar av registreringar där de själva förekommer.

3.2.4 Historiska registreringar

Samtliga data i det europeiska fordonsregistret ska bevaras i tio år från det datum då ett fordons registrering återkallas. Som ett minimikrav ska data finnas tillgängliga online de första tre åren. Efter tre år får data arkiveras. Om en undersökning inleds om ett eller flera fordon under denna tioårsperiod ska data om dessa fordon bevaras utöver tioårsperioden om så krävs av de undersökningsorgan som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 (9) eller i nationell jurisdiktion.

Efter att en fordonsregistrering har återkallats får inte något av de registreringsnummer som tilldelats fordonet ges till något annat fordon under 100 år från och med det datum då fordonsregistreringen återkallades.

Alla ändringar av data i det europeiska fordonsregistret ska registreras.

3.3 Hantering av användare

3.3.1 Begäran om användarkonto

Varje person eller organisation ska kunna begära åtkomst till det europeiska fordonsregistret via ett webbaserat formulär (del av den centraliserade UCA-funktionen) genom den behöriga registreringsenheten där personen eller organisationen finns.

Registreringsenheten ska bedöma begäran och, om så är lämpligt, skapa ett användarkonto för den som lämnade in begäran och tilldela lämpliga åtkomsträttigheter i enlighet med punkterna 3.3.2 och 3.3.3.

3.3.2 Åtkomsträttigheter

Åtkomsträttigheterna för data i det europeiska fordonsregistret förtecknas i tabellen nedan:

Tabell 2

Enhet	Läsrättigheter	Uppdateringsrättigheter
Registreringsenhet i medlemsstat ”XX”	Alla data	Alla data i fordonsregistret i medlemsstat ”XX”
Nationell säkerhetsmyndighet	Alla data	Inga
Byrån	Alla data	Inga
Fordonsinnehavare	Alla data om fordon som innehas av fordonsinnehavaren	Inga
Underhållsansvarig enhet (ECM)	Alla data, med undantag av ägarens referenser, om fordon för vilka enheten ansvarar för underhållet	Inga
Ägare	Alla data om fordon som de är ägare av	Inga
Järnvägsföretag	Alla data, med undantag av ägarens referenser, på grundval av ett eller flera fordonsnummer	Inga
Infrastrukturförvaltare	Alla data, med undantag av ägarens referenser, på grundval av ett eller flera fordonsnummer	Inga
Undersökningsorgan som avses i artikel 22 i direktiv (EU) 2016/798 och regleringsorgan som avses i artikel 55 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (10)	Alla data om fordon som kontrolleras eller granskas	Inga
Organ som utfärdar EG-kontrollförklaring (sökanden)	Alla data, med undantag av ägarens referenser, om fordon för vilka organet (sökanden) är organ för utfärdande av EG-kontrollförklaring.	Inga
Annan berättigad användare som erkänns av nationell säkerhetsmyndighet eller av byrån (11)	Bedömning från fall till fall, med undantag av ägarens referenser, eventuellt med begränsad giltighetstid	Inga

Åtkomsträttigheterna till data i det europeiska fordonsregistret får utökas till relevanta enheter i tredjeländer eller mellanstatliga organisationer när detta föreskrivs i ett internationellt avtal i vilket Europeiska unionen är part.

3.3.3 Övriga rättigheter

Fordonsinnehavare ska kunna lämna in registreringsansökningar.

Varje organisation ska kunna lämna in ändringar av sina egna data som utgör referensdata (se avsnitt 3.4).

3.3.4 Säkerhet

Användare ska autentiseras med hjälp av användarnamn och lösenord. För fordonsinnehavare (sökande för fordonsregistrering) och registreringsenheter ska autentiseringen ge tillitsnivån ”väsentlig” som avses i punkt 2.2.1 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1502 (12).

3.3.5 Dataskydd

Data i det europeiska fordonsregistret ska hanteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (13) och tillämplig nationell lagstiftning om dataskydd.

3.4 Referensdata

För att garantera harmoniserade indata till registreringsprocessen ska referensdata användas i det europeiska fordonsregistret. Det europeiska fordonsregistrets referensdata för parametrarna i tabell 1 ska vara tillgängliga för fordonsinnehavare i det harmoniserade e-formuläret via ARS-funktionen.

3.4.1 Uppdatering av referensdata

Byrån ska hålla referensdata uppdaterade och tillgängliga i ett centralt verktyg (som en del av RDA-funktionen), i samarbete med registreringsenheterna.

Varje organisation som registrerats som referensdata ska kunna lämna in ändringar av sina data via ett webbaserat gränssnitt.

Efter en registreringsansökan ska registreringsenheten säkerställa att data om organisationen registreras som referensdata, med tilldelning av en organisationskod från byrån eller, om dessa data redan har registrerats, att referensdata uppdateras enligt de nya data som lämnas in av fordonsinnehavaren.

3.4.2 Organisationskoder

3.4.2.1 Definition av organisationskod

En organisationskod är en unik identitetsbeteckning som består av fyra alfanumeriska tecken som byrån ska tilldela en (1) organisation.

3.4.2.2 Format för organisationskoder

Vilket som helst av de 26 bokstäverna i alfabetet enligt ISO 8859–1 eller vilken som helst av siffrorna 0–9 kan användas för vart och ett av de fyra tecknen. Bokstäver skrivs som versaler.

3.4.2.3 Tilldelning av organisationskoder

Varje organisation som har åtkomst till det europeiska fordonsregistret ska tilldelas en organisationskod.

Byrån ska offentliggöra förfarandet för att skapa och tilldela organisationskoder, och hålla det uppdaterat.

Ett intervall för tilldelning endast för företag inom tillämpningsområdet för TSD ”Telematikapplikationer för godstrafik” och TSD ”Telematikapplikationer för persontrafik” ska anges i riktlinjerna för det europeiska fordonsregistret.

3.4.2.4 Offentliggörande av förteckningen över organisationskoder

Byrån ska göra förteckningen över organisationskoder allmänt tillgänglig på sin webbplats.

4. BEFINTLIGA FORDON

4.1 Fordonsnummer

Fordon som redan har ett tolvsiffrigt nummer ska behålla det numret. Det tolvsiffriga numret ska registreras som sådant utan några ändringar.

Fordon utan ett tolvsiffrigt nummer (14) ska tilldelas ett sådant (i enlighet med tillägg 6) i det europeiska fordonsregistret. Detta europeiska fordonsnummer ska i det europeiska fordonsregistret kopplas till det nuvarande fordonsnumret. För fordon som används i internationell trafik, med undantag för de som reserveras för historisk användning, knyts det tolvsiffriga numret fysiskt till själva fordonet inom en tidsperiod av sex år efter tilldelning i det europeiska fordonsregistret. För fordon som används i nationell trafik och fordon som reserveras för historisk användning är den fysiska användningen av det tolvsiffriga numret frivillig.

4.2 Förfarande för migrering från nationella fordonsregister till det europeiska fordonsregistret

Den enhet som tidigare var ansvarig för fordonsregistrering ska göra all information tillgänglig registreringsenheten i det land där den är placerad.

Befintliga fordon ska registreras av endast en av följande medlemsstater:

—	Den medlemsstat där de först godkändes för ibruktagande i enlighet med artiklarna 21–26 i direktiv 2008/57/EG.

—	Den medlemsstat där de registrerades efter att ha godkänts i enlighet med artiklarna 21 och 25 i direktiv (EU) 2016/797.

—	Den medlemsstat till vars nationella fordonsregister en eller flera registreringar har överförts från en annan medlemsstat.

4.3 Befintliga system

De system för standardiserade nationella fordonsregister, översättning och virtuellt fordonsregister som avses i beslut 2007/756/EG ska avvecklas.

5. RIKTLINJER

Byrån ska offentliggöra och uppdatera riktlinjer för att underlätta tillämpningen och användningen av denna bilaga.

Medlemsstater ska upprätta, offentliggöra och uppdatera riktlinjer som särskilt beskriver deras språkpolicy, inbegripet kommunikationsbestämmelser.

(*1) Koderna publiceras offentligt och uppdateras på unionens webbplats i Publikationshandboken. För den mellanstatliga säkerhetsmyndigheten för tunneln under Engelska kanalen (Channel Tunnel Intergovernmental Commission) ska landskoden CT användas. För byrån ska landskoden EU användas.

(1) När rullande materiel tas i bruk för första gången i Estland, Lettland eller Litauen och är avsedd att användas utanför unionen som en del av den gemensamma vagnparken för järnvägssystemet med 1 520 mm spårvidd ska materielen registreras i både det europeiska fordonsregistret och informationsdatabasen som drivs av rådet för järnvägstransporter i Oberoende staters samvälde. I det här fallet kan det åttasiffriga numreringssystemet tillämpas i stället för det numreringssystem som anges i tillägg 6.

(2) För fordonstyper som är godkända i enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (EUT L 191, 18.7.2008. s. 1) och artikel 24 i direktiv (EU) 2016/797.

(3) Det måste vara möjligt att ange hänvisningar till EG-kontrollförklaringen för delsystemen ”Rullande materiel” och ”Trafikstyrning och signalering”.

(4) Det måste vara möjligt att ange data om alla godkännanden som beviljats fordonet.

(5) Godkännande för utsläppande på marknaden som lämnats i enlighet med kapitel V i direktiv (EU) 2016/797 eller godkännande för ibruktagande som lämnats i enlighet med kapitel V i direktiv 2008/57/EG eller i enlighet med det godkännandeförfarande som gällde före införlivandet av direktiv 2008/57/EG.

(6) Ytterligare fält som avses i punkt 3.2.1.14, när så är lämpligt.

(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66).

(8) Enligt vad som fastställs i tillägg 3.

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(11) Byrån ska, i samarbete med de nationella säkerhetsmyndigheterna, definiera förfarandet för att erkänna berättigade användare.

(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1502 av den 8 september 2015 om fastställande av tekniska minimispecifikationer och förfaranden för tillitsnivåer för medel för elektronisk identifiering i enlighet med artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (EUT L 235, 9.9.2015, s. 7).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(14) Utan att det påverkar tillämpningen av fotnot 1 till tabell 1.

TILLÄGG 1

KODNING AV BEGRÄNSNINGAR

1. PRINCIPER

De begränsningar som avses i godkännandet för utsläppande på marknaden ska tilldelas en harmoniserad kod eller en nationell kod.

2. STRUKTUR

Varje kod anger en kombination av

—	begränsningskategori,

—	typ av begränsning,

—	värde eller specifikation,

som förenas med en punkt (.):

[kategori].[typ].[värde eller specifikation].

3. BEGRÄNSNINGSKODER

Harmoniserade begränsningskoder ska vara tillämpliga i alla medlemsstater.

Byrån ska hålla förteckningen över harmoniserade begränsningskoder för unionens hela järnvägssystem uppdaterad och offentliggöra den på sin webbplats.

Byrån ska bedöma begäran i samråd med andra nationella säkerhetsmyndigheter, om så är lämpligt. Om det är lämpligt ska byrån föra in den nya begränsningskoden i förteckningen.

Begränsningskoden för multinationella säkerhetsmyndigheter ska behandlas som nationell begränsningskod.

Användningen av icke-kodade begränsningar ska inskränkas till sådana begränsningar som på grund av sin särskilda karaktär sannolikt inte kommer att tillämpas på flera fordonstyper.

TILLÄGG 2

DET EUROPEISKA IDENTIFIERINGSNUMRETS STRUKTUR OCH INNEHÅLL

TILLÄGG 3

KODNING AV REGISTRERINGSSTATUS

Kod	Registreringstatus (1)	Orsak till registreringsstatus	Beskrivning
00	Giltig	Ej tillämpligt.	Fordonet har en giltig registrering.
10	Tillfälligt upphävd	Ej tillämpligt.	Fordonets registrering är tillfälligt upphävd på begäran av fordonsinnehavaren eller genom ett beslut av den nationella säkerhetsmyndigheten i registreringsmedlemsstaten eller av registreringsenheten. Kod som inte längre ska användas.
11	Tillfälligt upphävd	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är tillfälligt upphävd på fordonsinnehavarens begäran. Fordonet är avsett för driftsklar förvaring som en inaktiv eller strategisk reserv.
12	Tillfälligt upphävd	Ska anges av fordonsinnehavaren och registreras i parameter 10.3.	Fordonsregistreringen är tillfälligt upphävd på fordonsinnehavarens begäran. Annan orsak.
13	Tillfälligt upphävd	Ska anges av den nationella säkerhetsmyndigheten i registreringsmedlemsstaten och registreras i parameter 10.3.	Fordonsregistreringen är tillfälligt upphävd på begäran av den nationella säkerhetsmyndigheten i registreringsmedlemsstaten.
14	Tillfälligt upphävd	Ska anges av registreringsenheten och registreras i parameter 10.3.	Fordonsregistreringen är tillfälligt upphävd genom registreringsenhetens beslut.
20	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Det är känt att fordonet är omregistrerat med ett annat nummer, för fortsatt användning i (hela eller delar av) unionens järnvägssystem. Kod som inte längre ska användas.
21	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Det är känt att fordonet är omregistrerat med ett annat europeiskt fordonsnummer, på grund av tekniska ändringar av fordonet. Se punkt 3.2.2.8.
22	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Det är känt att fordonet är omregistrerat med ett annat europeiskt fordonsnummer och av en annan medlemsstat inom användningsområdet. Se punkt 3.2.2.9.
30	Återkallad	Ska anges av fordonsinnehavaren och registreras i parameter 10.3.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Fordonets registrering för trafik i unionens järnvägssystem har löpt ut utan någon känd omregistrering.
31	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Fordonet är avsett för fortsatt användning som järnvägsfordon utanför unionens järnvägssystem.
32	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Fordonet är avsett för återvinning av större driftskompatibla komponenter/moduler/reservdelar eller större ombyggnader.
33	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Fordonet har skrotats och material (inklusive större reservdelar) har tagits om hand för återvinning.
34	Återkallad	Ej tillämpligt.	Fordonsregistreringen är återkallad på fordonsinnehavarens begäran. Fordonet är tänkt som ”historisk bevarad rullande materiel” för trafik på ett avskilt nät eller för stationär uppställning utanför unionens järnvägssystem.

Användning av koder

Koderna och orsakerna ska användas enbart på grundval av den information som lämnas till registreringsenheten av den enhet som begär ändringen av registreringsstatus.

(1) Tabellen visar endast registreringsstatus för slutförda registreringar.

TILLÄGG 4

Text av bilden

TILLÄGG 5

ORDLISTA

Akronym/förkortning	Definition
Byrån	Europeiska unionens järnvägsbyrå etablerad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 (1).
Sökande	En fysisk eller juridisk person som begär fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden.
Ett fordons användningsområde	Ett eller flera järnvägsnät inom en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater där ett fordon är avsett att användas, enligt vad som avses i artikel 2 i direktiv (EU) 2016/797.
ARS-funktioner	Funktioner för registrering av ansökningar och lagring av data (Application, Registration and data Storage).
ATMF	Enhetliga rättsregler för tekniskt godkännande av järnvägsmateriel som används i internationell trafik (bihang G till Cotif).
Godkännande enhet	Enhet (nationell säkerhetsmyndighet eller byrån) som godkänt fordonet för utsläppande på marknaden.
Godkännande	Godkännande för utsläppande på marknaden.
C-ARS-funktion	Centraliserad funktion för registrering av ansökningar och lagring av data (Application, Registration and data Storage).
Cotif	Fördraget om internationell järnvägstrafik.
D-ARS-funktion	Decentraliserad funktion för registrering av ansökningar och lagring av data (Application, Registration and data Storage).
DSC-funktion	Funktion för sökning efter och läsning av data (Data Search and Consultation).
ECM	Underhållsansvarig enhet (Entity in Charge of Maintenance).
EIN	Europeiskt identifieringsnummer (European Identification Number).
EVN	Europeiskt fordonsnummer (European Vehicle Number).
EVR	Europeiska fordonsregistret (European Vehicle Register), enligt vad som avses i artikel 47 i direktiv (EU) 2016/797.
ERATV	Europeiska registret över godkända fordonstyper (European Register of Authorised Types of Vehicles), enligt vad som avses i artikel 48 i direktiv (EU) 2016/797.
GDPR	Förordning (EU) 2016/679.
ISO	Internationella standardiseringsorganisationen.
IT	Informationsteknik.
NSA	Nationell säkerhetsmyndighet (National Safety Authority).
NVR	Nationellt fordonsregister (National Vehicle Register), enligt vad som avses i artikel 47 i direktiv (EU) 2016/797.
OTIF	Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail).
RDA funktion	Funktion för administration av referensdata (Reference Data Administration).
RE	Registreringsenhet (Registration Entity), dvs. det organ som utses av varje medlemsstat i enlighet med detta beslut.
RIC	Avtal om ömsesidigt utnyttjande av passagerarvagnar och resgodsvagnar i internationell järnvägstrafik.
RIV	Avtal om ömsesidigt utnyttjande av godsvagnar i internationell järnvägstrafik.
TSD-TAF	TSD ”Telematikapplikationer för godstrafik”.
TSD-TAP	TSD ”Telematikapplikationer för persontrafik”.
TSD	Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet.
UCA-funktion	Funktion för administration av användare (User Creation and Administration).
VKM	Fordonsinnehavarbeteckning (Vehicle Keeper Marking).
VKMR	Register över fordonsinnehavarbeteckningar (Vehicle Keeper Marking Register).
VVR	Virtuellt fordonsregister (Virtual Vehicle Register), enligt vad som definieras i beslut 2007/756/EG.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

TILLÄGG 6

DEL ”0”

Fordonsidentifiering

Allmänna anmärkningar

I detta tillägg beskrivs det europeiska fordonsnumret och tillhörande märkning som ska anbringas på ett synligt sätt på varje fordon för att permanent ge det en unik identitet i driftsammanhang. Här beskrivs inga andra numreringar eller märkningar som eventuellt ingraverats eller fastsatts på permanent sätt på fordonens chassin eller huvudkomponenter i samband med konstruktionen.

Europeiskt fordonsnummer och tillhörande förkortningar

Varje järnvägsfordon ska ges ett nummer bestående av 12 siffror (kallat europeiskt fordonsnummer) med följande struktur:

Grupp av rullande materiel	Nivå av driftskompatibilitet och fordonstyp [2 siffror]	Land i vilket fordonet är registrerat	Tekniska egenskaper	Löpnummer	Kontrollsiffra
Grupp av rullande materiel	Nivå av driftskompatibilitet och fordonstyp [2 siffror]	(2 siffror)	(4 siffror)	(3 siffror)	(1 siffra)
Godsvagnar	00 till 09 10 till 19 20 till 29 30 till 39 40 till 49 80 till 89 [detaljer i del 6]	01 till 99 [detaljer i del 4]	0000 till 9999 [detaljer i del 9]	000 till 999	0 till 9 [detaljer i del 3]
Personvagnar	50 till 59 60 till 69 70 till 79 [detaljer i del 7]		0000 till 9999 [detaljer i del 10]	000 till 999
Dragfordon och enheter i tågsätt med odelbara eller fastställda sammansättningar av tåg	90 till 99 [detaljer i del 8]		0000000 till 8999999 [innebörden hos dessa siffror definieras av medlemsstaterna, eventuellt genom bilaterala eller multilaterala överenskommelser]
Specialfordon	90 till 99 [detaljer i del 8]		9000 till 9999 [detaljer i del 11]	000 till 999

Inom ett visst land räcker det med de 7 siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer för att unikt kunna identifiera ett fordon inom grupperna personvagnar och specialfordon (1).

Bokstavsmärkning (litterering) kompletterar numret:

a)	Förkortning för det land där fordonet är registrerat (detaljer i del 4).

b)	Fordonsinnehavarbeteckning (detaljer i del 1).

c)	Beteckningar för de tekniska egenskaperna (detaljer i del 12 för godsvagnar och del 13 för personvagnar).

DEL 1

Fordonsinnehavarbeteckning

1. Definition av fordonsinnehavarbeteckningen (VKM, Vehicle Keeper Marking)

En fordonsinnehavarbeteckning är en bokstavskod, bestående av 2 till 5 bokstäver (2). En fordonsinnehavarbeteckning ska återfinnas på varje järnvägsfordon, intill det europeiska fordonsnumret. Fordonsinnehavarbeteckningen ska identifiera fordonsinnehavaren såsom denna är registrerad i det europeiska fordonsregistret.

En fordonsinnehavarbeteckning ska vara unik och gälla i alla de länder som omfattas av detta beslut liksom i alla länder som ingår överenskommelser om tillämpning av det system för fordonsnumrering och fordonsinnehavarbeteckning som beskrivs i detta beslut.

En fordonsinnehavarbeteckning för en fordonsinnehavare som har sin huvudsakliga verksamhetsplats i ett tredjeland som är fördragsslutande part till Otif ska begäras från Otifs generalsekretariat.

2. Format för fordonsinnehavarbeteckningen

Fordonsinnehavarbeteckningen ska vara en representation av fordonsinnehavarens fullständiga namn eller en förkortning av detta, om möjligt en igenkännlig sådan. Alla 26 bokstäver i alfabetet enligt ISO 8859-1 får användas. Bokstäverna i fordonsinnehavarbeteckningen ska skrivas med versaler. Bokstäver som inte står för den första bokstaven i ett ord i fordonsinnehavarens namn kan skrivas med gemener. Vid kontrollen av att beteckningen är unik ska gemena bokstäver betraktas som versaler.

Bokstäver kan innefatta diakritiska tecken (3). Diakritiska tecken som används tillsammans med bokstäver ska ignoreras vid kontrollen av att beteckningen är unik.

För fordon vars innehavare är etablerade i ett land där det latinska alfabetet inte används, kan en transkribering av fordonsinnehavarbeteckningen till det egna alfabetet läggas till efter fordonsinnehavarbeteckningen, åtskild från den latinska beteckningen med ett snedstreck (”/”). Vid databehandling ska denna transkriberade fordonsinnehavarbeteckning inte användas.

3. Bestämmelser angående tilldelning av fordonsinnehavarbeteckningar

En fordonsinnehavare kan tilldelas mer än en fordonsinnehavarbeteckning i följande fall:

—	Fordonsinnehavaren har ett formellt namn på mer än ett språk.

—	En fordonsinnehavare har goda skäl att göra åtskillnad mellan separata fordonsparker inom ramen för sin organisation.

En enda fordonsinnehavarbeteckning får utfärdas för en grupp av företag som

—	ingår i en gemensam företagsstruktur (t.ex. holdingstruktur),

—	ingår i en gemensam företagsstruktur som har utsett och bemyndigat en organisation inom denna struktur för att hantera alla frågor för alla de övrigas räkning,

—	har bemyndigat en enda, separat juridisk person att hantera alla frågor för deras räkning, i vilket fall denna juridiska person ska räknas som fordonsinnehavaren.

4. Register över fordonsinnehavarbeteckningar och förfaranden för tilldelning

Registret över fordonsinnehavarbeteckningar ska vara offentligt och uppdateras i realtid.

En sökande ska skicka en begäran om en fordonsinnehavarbeteckning till den nationella säkerhetsmyndigheten i den medlemsstat där sökanden har sin huvudsakliga verksamhetsplats. Den nationella säkerhetsmyndigheten ska kontrollera ansökan och sedan vidarebefordra den till byrån. En fordonsinnehavarbeteckning får användas endast efter byråns offentliggörande.

Innehavaren av en fordonsinnehavarbeteckning ska informera den behöriga nationella myndigheten så snart innehavaren slutar att använda denna fordonsinnehavarbeteckning, och den behöriga nationella myndigheten ska vidarebefordra denna information till byrån. Denna fordonsinnehavarbeteckning ska därefter återkallas, så snart fordonsinnehavaren visat att beteckningen har ändrats på samtliga berörda fordon. Samma fordonsinnehavarbeteckning får inte tilldelas igen under en period av tio år, annat än om den åter tilldelas den ursprungliga innehavaren, eller på den ursprungliga innehavarens begäran tilldelas en annan innehavare.

En fordonsinnehavarbeteckning får överföras till en annan innehavare som är den ursprungliga innehavarens rättsliga efterträdare. En fordonsinnehavarbeteckning ska vara fortsatt giltig även om innehavaren ändrar sitt namn till ett namn som inte har några likheter med fordonsinnehavarbeteckningen.

Vid ändring av fordonsinnehavare som medför en ändring av fordonsinnehavarbeteckning ska de berörda fordonen märkas med den nya fordonsinnehavarbeteckningen inom tre månader från registreringen av ändringen av fordonsinnehavare i det europeiska fordonsregistret. Om den fordonsinnehavarbeteckning som finns på fordonet inte stämmer överens med de data som registrerats i det europeiska fordonsregistret är det registreringen i det europeiska fordonsregistret som gäller.

DEL 2

Används inte

DEL 3

Regler för bestämning av kontrollsiffran (siffra nr 12)

Kontrollsiffran ska bestämmas på följande sätt:

—	Siffrorna på de jämna positionerna i basnumret (räknat från höger) tas med sina egna decimalvärden.

—	Siffrorna på de udda positionerna i basnumret (räknat från höger) multipliceras med 2.

—	Summan av siffrorna på jämna positioner och de tal som blir produkterna vid multipliceringen av siffrorna på udda positioner räknas sedan ut.

—	Entalssiffran i denna summa hålls i minnet.

—	Det tal som måste läggas till denna entalssiffra för att summan ska bli 10 utgör kontrollsiffran. Skulle entalssiffran vara noll ska även kontrollsiffran vara noll.

Exempel:

1.	Antag att basnumret är	3	3	8	4	4	7	9	6	1	0	0
	Multiplikationsfaktor	2	1	2	1	2	1	2	1	2	1	2
		6	3	16	4	8	7	18	6	2	0	0
	Summa: 6 + 3 + 1 + 6 + 4 + 8 + 7 + 1 + 8 + 6 + 2 + 0 + 0 = 52
	Entalssiffran i denna summa är 2. Kontrollsiffran blir därmed 8, och basnumret blir således registreringsnumret 33 84 4796 100 – 8.

2.	Antag att basnumret är	3	1	5	1	3	3	2	0	1	9	8
	Multiplikationsfaktor	2	1	2	1	2	1	2	1	2	1	2
		6	1	10	1	6	3	4	0	2	9	16
	Summa: 6 + 1 + 1 + 0 + 1 + 6 + 3 + 4 + 0 + 2 + 9 + 1 + 6 = 40
	Entalssiffran i denna summa är 0. Kontrollsiffran blir därmed 0, och basnumret blir således registreringsnumret 31 51 3320 198 – 0.

DEL 4

Koder för de länder där fordonen är registrerade (siffror nr 3–4 och förkortning)

Information som avser tredjeländer ges endast i informationssyfte.

Land

Alfabetisk landskod (1)

Numerisk landskod

Land

Alfabetisk landskod (1)

Numerisk landskod

Albanien

Litauen

Algeriet

Luxemburg

Armenien

Fyrom (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien)

Österrike

81 (6)

Malta

Azerbajdzjan

Moldavien

MD (1)

Vitryssland

Monaco

Belgien

Mongoliet

MGL

Bosnien och Hercegovina

BIH

50 och 44 (2)

Montenegro

MNE

Bulgarien

Marocko

Kina

Nederländerna

Kroatien

Nordkorea

PRK (1)

Kuba

CU (1)

Norge

Cypern

Polen

Tjeckien

Portugal

Danmark

Rumänien

Egypten

Ryssland

RUS

Estland

EST

Serbien

SRB

Finland

FIN

Slovakien

Frankrike

Slovenien

SLO

Georgien

Sydkorea

ROK

Tyskland

80 (7)

Spanien

Grekland

Sverige

Ungern

55 (5)

Schweiz

85 (4)

Iran

Syrien

SYR

Irak

IRQ (1)

Tadzjikistan

Irland

IRL

Tunisien

Israel

Turkiet

Italien

83 (3)

Turkmenistan

Japan

Ukraina

Kazakstan

Förenade kungariket

Kirgizistan

Uzbekistan

Lettland

Vietnam

VN (1)

Libanon

(1)	Enligt det alfabetiska kodsystem som beskrivs i tillägg 4 till 1949 års konvention och artikel 45.4 i 1968 års konvention om vägtrafik.

(2)	Bosnien och Hercegovina använder två olika koder för sina järnvägar. En numerisk landskod 49 finns reserverad.

(3)	Särskild kod (*) 64 för FNME (Ferrovie Nord Milano Esercizio).

(4)	Särskild kod (*) 63 för BLS (Bern–Lötschberg–Simplon Eisenbahn) användes för fordon som godkänts före 2007.

(5) (6)

Särskild kod (*) 43 för GySEV/ROeEE (Győr-Sopron-Ebenfurti Vasút Részvénytársaság/Raab-Ödenburg-Ebenfurter Eisenbahn) användes för fordon som godkänts före 2007.

(7)	Särskild kod (*) 68 för AAE (Ahaus Alstätter Eisenbahn).

(*)	Nya fordon som registreras för AAE, BLS, FNME och GySEV/ROeEE i det europeiska fordonsregistret ska ges den standardiserade landskoden. I det europeiska fordonsregistrets it-system ska båda koderna (huvudsaklig landskod och särskild kod) anses höra till samma land.

Liechtenstein

DEL 5

Används inte

DEL 6

Koder som används på godsvagnar för att ange driftskompatibilitet (siffror nr 1–2)

		2:a siffran	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	2:a siffran
	1:a siffran													1:a siffran
		Spårvidd	fast eller variabel	Fast	Variabel	Fast	Variabel	Fast	Variabel	Fast	Variabel	fast eller variabel	Spårvidd
Godsvagnar uppfyller bestämmelserna i TSD Godsvagnar (1) inkl. avsnitt 7.1.2 och alla krav enligt tillägg C	0	med axlar	Används inte	godsvagnar		Ska inte användas (3)						PPV/PPW-vagnar (variabel spårvidd)	med axlar	0
	1	med boggier											med boggier	1
	2	med axlar		godsvagnar								PPV/PPW-godsvagnar (fast spårvidd)	med axlar	2
	3	med boggier											med boggier	3
Övriga godsvagnar	4	med axlar (2)	Underhållsrelaterade godsvagnar	Övriga godsvagnar								Godsvagnar med särskild numrering för tekniska egenskaper som inte tagits i bruk inom EU	med axlar (2)	4
	8	med boggier (2)											med boggier (2)	8

	1:a siffran		0	1	2	3	4	5	6	7	8	9		1:a siffran
		2:a siffran											2:a siffran

DEL 7

Koder som används på personvagnar för att ange kompatibilitet för internationell trafik (siffror nr 1–2)

		Nationell trafik	TEN (4) och/eller Cotif (5) och/eller PPV/PPW				Nationell trafik eller internationell trafik enligt särskild överensommelse	TEN (4) och/eller COTIF (5)	PPV/PPW
	2:a siffran	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
1:a siffran
5		Fordon för nationell trafik	Fordon med fast spårvidd och utan luftkonditionering (inklusive godsvagnar för transport av personbilar)	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) och utan luftkonditionering	Används inte	Fordon med variabel spårvidd (1435/1668) och utan luftkonditionering	Museifordon	Ska inte användas (6)	Fordon med fast spårvidd	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) genom byte av boggier	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) med justerbara axlar
6		Tjänstefordon	Fordon med fast spårvidd och med luftkonditionering	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) och med luftkonditionering	Tjänstefordon	Fordon med variabel spårvidd (1435/1668) och med luftkonditionering	Godsvagnar för transport av personbilar	Ska inte användas (6)
7		Trycktäta fordon med luftkonditionering	Används inte	Används inte	Trycktäta fordon med fast spårvidd och med luftkonditionering	Används inte	Andra fordon	Används inte	Används inte	Används inte	Används inte

DEL 8

Typer av dragfordon och enheter i tågsätt med odelbara eller fastställda sammansättningar av tåg (siffror nr 1–2)

Den första siffran ska vara ”9”.

Om den andra siffran ska beskriva typen av dragfordon, är följande kodning obligatorisk:

Kod	Allmän fordonstyp
0	Övrigt
1	Elektriskt lok
2	Diesellok
3	Elektriskt motorvagnståg (höghastighet) [motorvagn eller manövervagn]
4	Elektriskt motorvagnståg (ej höghastighet) [motorvagn eller manövervagn]
5	Dieseldrivet motorvagnståg [motorvagn eller manövervagn]
6	Specialmanövervagn
7	Elektriskt växlingslok
8	Dieseldrivet växlingslok
9	Specialfordon

DEL 9

Numerisk standardmärkning av godsvagnar (siffror nr 5–8)

Byrån ska förvalta den numeriska märkning som hör samman med godsvagnens huvudsakliga tekniska egenskaper och offentliggöra dessa på sin webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om en ny kod ska lämnas till registreringsenheten som ska vidarebefordra den till byrån. En ny kod får användas endast efter byråns offentliggörande.

DEL 10

Koder för tekniska egenskaper hos personvagnar (siffror nr 5–6)

Byrån ska förvalta koderna för de tekniska egenskaperna hos personvagnar och offentliggöra dessa på sin webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om en ny kod ska lämnas till registreringsenheten som ska vidarebefordra den till byrån. En ny kod får användas endast efter byråns offentliggörande.

DEL 11

Koder för tekniska egenskaper hos specialfordon (siffror nr 6–8)

Byrån ska förvalta koderna för de tekniska egenskaperna hos specialfordon och offentliggöra dessa på sin webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om en ny kod ska lämnas till registreringsenheten som ska vidarebefordra den till byrån. En ny kod får användas endast efter byråns offentliggörande.

DEL 12

Litterering av godsvagnar

Byrån ska förvalta koderna för litterering av godsvagnar (med undantag för ledade godsvagnar och vagnssätt) och offentliggöra dessa på sin webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om en ny kod ska lämnas till registreringsenheten som ska vidarebefordra den till byrån. En ny kod får användas endast efter byråns offentliggörande.

DEL 13

Litterering av personvagnar

Byrån ska förvalta koderna för litterering av personvagnar och offentliggöra dessa på sin webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om en ny kod ska lämnas till registreringsenheten som ska vidarebefordra den till byrån. En ny kod får användas endast efter byråns offentliggörande.

(1) För specialfordon måste numret vara unikt inom ett visst land, och det ska bestå av den första siffran och de 5 sista siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer.

(2) För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.

(3) Diakritiska tecken är ”accenttecken”, som i À, Ç, Ö, Č, Ž, Å etc. Specialbokstäver som Ø och Æ representeras som enskilda bokstäver. Vid kontroll av att beteckningen är unik behandlas Ø som O och Æ som A.

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem och om upphävande av kommissionens beslut 2006/861/EG (EUT L 104, 12.4.2013, s. 1).

(2) Fast eller variabel spårvidd.

(3) Undantag för godsvagnar med huvudlittera I (vagnar med isolering mot kyla eller värme); ska inte användas för nya fordon som godkänns för att tas i bruk.

(4) Angående överensstämmelse med de tillämpliga TSD:erna, se tillägg H del 6 i kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 165, 30.6.2015, s. 1).

(5) Inbegripet fordon som enligt befintliga regler bär de siffror som definieras i denna tabell. Cotif: fordon som överensstämmer med Cotif-regler som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet.

(6) Med undantag för personvagnar med fast spårvidd (56) och med variabel spårvidd (66) som redan tagits i bruk; ska inte användas för nya fordon.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 268

Svensk utgåva	Lagstiftning	61 årgången 26 oktober 2018

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (EU) 2018/1603 av den 18 september 2018 om ingående på unionens vägnar av samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och byrån för flygtrafiksäkerhet i Afrika och Madagaskar (ASECNA) om utveckling av satellitnavigering och tillhandahållande av tilläggstjänster för civil flygtrafik inom ASECNA:s behörighetsområde	1
		Samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och byrån för flygtrafiksäkerhet i Afrika och Madagaskar (ASECNA) om utveckling av satellitnavigering och tillhandahållande av tilläggstjänster för civil flygtrafik inom ASECNA:s behörighetsområde	3
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2018/1604 av den 25 oktober 2018 om genomförande av förordning (EU) nr 1284/2009 om införande av vissa specifika restriktiva åtgärder mot Republiken Guinea	16
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2018/1605 av den 25 oktober 2018 om genomförande av förordning (EU) 2015/1755 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Burundi	18
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2018/1606 av den 25 oktober 2018 om genomförande av förordning (EU) 2017/1509 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken Korea	20
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1607 av den 24 oktober 2018 om ändring av rådets förordning (EG) nr 992/95 vad gäller unionstullkvoter för vissa jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fiskeprodukter med ursprung i Norge	22
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1608 av den 24 oktober 2018 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin	42
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2018/1609 av den 28 september 2018 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i arbetsgruppen för tullfrågor som rör transporter vid Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) respektive i Uneces landtransportkommitté angående antagandet av konventionen om underlättande av gränsövergångsförfaranden för passagerare, bagage och lastbagage som transporteras i internationell trafik på järnväg	44
	*	Rådets beslut (Gusp) 2018/1610 av den 25 oktober 2018 om ändring av beslut 2010/573/Gusp om restriktiva åtgärder mot ledarna i regionen Transnistrien i Republiken Moldavien	46
	*	Rådets beslut (Gusp) 2018/1611 av den 25 oktober 2018 om ändring av beslut 2010/638/Gusp om restriktiva åtgärder mot Republiken Guinea	47
	*	Rådets beslut (Gusp) 2018/1612 av den 25 oktober 2018 om ändring av beslut (Gusp) 2015/1763 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Burundi	49
	*	Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2018/1613 av den 25 oktober 2018 om genomförande av beslut (Gusp) 2016/849 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken Korea	51
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614 av den 25 oktober 2018 om specifikationer för de fordonsregister som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och om ändring och upphävande av kommissionens beslut 2007/756/EG ( 1 )	53

	Rättelser
*	Rättelse till rådets genomförandeförordning (EU) 2018/1285 av den 24 september 2018 om genomförande av artikel 21.5 i förordning (EU) 2016/44 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen ( EUT L 240, 25.9.2018 )	92
*	Rättelse till rådets genomförandebeslut (Gusp) 2018/1290 av den 24 september 2018 om genomförande av beslut (Gusp) 2015/1333 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Libyen ( EUT L 240, 25.9.2018 )	92

	Namn (och eventuellt alias)	Personuppgifter	Skäl
1.	Kapten Moussa Dadis CAMARA	Födelsedatum: 1.1.1964 eller 29.12.1968 Passnr: R0001318	Person identifierad av den internationella undersökningskommissionen som ansvarig för händelserna i Guinea den 28 september 2009
2.	Överste Moussa Tiégboro CAMARA	Födelsedatum: 1.1.1968 Passnr: 7190	Person identifierad av den internationella undersökningskommissionen som ansvarig för händelserna i Guinea den 28 september 2009
3.	Överste Dr Abdoulaye Chérif DIABY	Födelsedatum: 26.2.1957 Passnr: 13683	Person identifierad av den internationella undersökningskommissionen som ansvarig för händelserna i Guinea den 28 september 2009
4.	Löjtnant Aboubacar Chérif (alias Toumba) DIAKITÉ		Person identifierad av den internationella undersökningskommissionen som ansvarig för händelserna i Guinea den 28 september 2009
5.	Överste Jean-Claude PIVI (alias Coplan)	Födelsedatum: 1.1.1960	Person identifierad av den internationella undersökningskommissionen som ansvarig för händelserna i Guinea den 28 september 2009

	Fartygets namn	IMO-nummer	Datum för uppförande på FN-förteckningen
”34.	SHANG YUAN BAO Handelsfartyget M/V SHANG YUAN BAO genomförde den 18 maj 2018 en överföring från fartyg till fartyg, förmodligen av olja, med fartyget M/V PAEK MA, som av FN uppförts på förteckningen. SHANG YUAN BAO genomförde också den 2 juni 2018 en överföring från fartyg till fartyg, förmodligen av olja, med det nordkoreanska fartyget MYONG RYU 1.	8126070	16.10.2018
35.	NEW REGENT M/V NEW REGENT genomförde den 7 juni 2018 en överföring från fartyg till fartyg, förmodligen av olja, med det nordkoreanska oljetankfartyget KUM UN SAN 3.	8312497	16.10.2018
36.	KUM UN SAN 3 Det nordkoreanska oljetankfartyget KUM UN SAN 3 genomförde den 7 juni 2018 en överföring från fartyg till fartyg, förmodligen av olja, med M/V NEW REGENT.	8705539	16.10.2018”

KN-nummer	Varuslag	Representativt pris (euro/100 kg)	Säkerhet som avses i artikel 3 (euro/100 kg)	Ursprung (1)
0207 14 10	Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, benfria, frysta	287,2	4	AR
		238,7	18	BR
		338,7	0	CL
		226,6	22	TH
0207 27 10	Styckningsdelar av kalkon, benfria, frysta	318,4	0	BR
0207 27 10	Styckningsdelar av kalkon, benfria, frysta	333,3	0	CL
1602 32 11	Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus	277,7	3	BR