(1)

Tabell 3.1 i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 innehåller förteckningen över harmoniserad klassificering och märkning av farliga ämnen utifrån kriterierna i delarna 2–5 i bilaga I till den förordningen.

(2)

Förslag om införande av harmoniserad klassificering och märkning av vissa ämnen och uppdatering eller strykning av den harmoniserade klassificeringen och märkningen av vissa andra ämnen har lämnats in till Europeiska kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1272/2008. På grundval av de yttranden som kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté har avgett om dessa förslag och av de synpunkter som inkommit från de berörda parterna, är det lämpligt att införa, uppdatera eller stryka den harmoniserade klassificeringen och märkningen av vissa ämnen.

(3)

Rådets direktiv 67/548/EEG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG (3) har upphävts med verkan från och med den 1 juni 2015. Därför ändrades del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 genom kommissionens förordning (EU) 2016/1179 (4) för att stryka tabell 3.2. Denna ändring trädde i kraft den 1 juni 2017. Bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ändrades också genom kommissionens förordning (EU) 2017/776 (5) för att stryka hänvisningar till tabell 3.2, ändra hänvisningarna till tabell 3.1 till hänvisningar till tabell 3 och stryka hänvisningar till de upphävda direktiven. Enligt artikel 2.2 i förordning (EU) 2017/776 skulle huvuddelen av dessa ändringar gälla från och med den 1 juni 2017, medan de återstående ändringarna skulle gälla från och med den 1 december 2018. På grund av ett förbiseende angav dock inte artikel 2.2 att ytterligare två ändringar skulle ha börjat gälla den 1 juni 2017, inbegripet ändringen av tabellens namn från ”Tabell 3.1” till ”Tabell 3”. Artikel 2.2 andra stycket i förordning (EU) 2017/776 bör därför rättas så att en hänvisning till dessa två ändringar införs. Även om denna rättelse får till verkan att de två ändringarna tillämpas retroaktivt påverkar den inte några rättigheter eller skyldigheter för tillverkare, importörer, nedströmsanvändare eller leverantörer.

(4)

Genom förordning (EU) 2017/776 ändrades också bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 så att harmoniserade värden för ”uppskattad akut toxicitet” (ATE) infördes i tabell 3.1 som del av informationen avseende klassificering och märkning av vissa ämnen för klassificering av blandningar. Den uppskattade akuta toxiciteten för nikotin uttrycktes i mg/kg. För att göra det tydligare hur blandningar som innehåller nikotin ska klassificeras bör uppskattad akut toxicitet för nikotin vid oral och dermal exponering i stället uttryckas i ”mg/kg bw” (6). Den uppskattade akuta toxiciteten för tre andra ämnen, nämligen kolekalciferol, 1,2-dihydroxibensen och pinoxaden bör också uttryckas på samma sätt. I rubriken till den näst sista kolumnen i tabell 3.1 bör dessutom en fotnot läggas till där förkortningen ”mg/kg bw” förklaras.

(5)

Enligt bilagan till kommissionens förordning (EU) 2018/669 (7) ska namnen på de ämnen som anges i tabell 3.1 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 översättas. I andra kolumnen i den tabellen bör därför ”Internationell kemikalieidentifiering” ändras, så att hänsyn tas till att den internationella kemikalieidentifieringen förlorar sin internationella karaktär när den förordning som anger översättningen av namnen i bilaga VI blir tillämplig. Av konsekvensskäl bör denna ändring börja gälla när översättningen av namnen i bilaga VI börjar gälla. Den nya rubriken bör återspegla den terminologi som används i artikel 18 i förordning (EG) nr 1272/2008.

(6)

Det bör inte krävas att de nya eller uppdaterade harmoniserade klassificeringarna tillämpas omedelbart, eftersom det är nödvändigt att ge leverantörerna en viss tid för att anpassa märkningen och förpackningen av ämnen och blandningar till de nya eller ändrade klassificeringarna och att sälja befintliga lager. Den tidsperioden kommer också att vara nödvändig för att leverantörerna ska kunna anpassa sig till och uppfylla andra lagstiftningskrav som blir följden av de nya eller uppdaterade harmoniserade klassificeringarna, exempelvis de som anges i artikel 22 f eller artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (8), de som anges i artikel 50 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (9) eller de som anges i artikel 44 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (10).

(7)

Förordning (EG) nr 1272/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

I linje med övergångsbestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008 som medger att de nya bestämmelserna tillämpas i ett tidigare skede på frivillig grund, bör leverantörer ha möjlighet att frivilligt tillämpa de nya harmoniserade klassificeringarna och att anpassa märkningen och förpackningen i enlighet därmed före den dag då de nya eller uppdaterade klassificeringarna ska tillämpas.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för användningen.

(2)

I bilaga III till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer, livsmedelsaromer och näringsämnen samt villkoren för deras användning.

(3)

I kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 (2) fastställs specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 1333/2008.

(4)

Ämnena oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312) är godkända som antioxidationsmedel i en rad olika livsmedel liksom i livsmedelsaromer i enlighet med bilagorna II och III till förordning (EG) nr 1333/2008.

(5)

Enligt artikel 32.1 förordning (EG) nr 1333/2008 ska Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) genomföra en ny riskbedömning av alla livsmedelstillsatser som var tillåtna i unionen före den 20 januari 2009.

(6)

För detta ändamål fastställs det i kommissionens förordning (EU) nr 257/2010 (3) ett program för omprövningen av livsmedelstillsatser. Enligt förordning (EU) nr 257/2010 skulle omprövningen av antioxidationsmedel vara avslutad senast den 31 december 2015.

(7)

Den 5 maj 2015 avgav myndigheten ett vetenskapligt yttrande om omprövningen av dodecylgallat (E 312) som livsmedelstillsats (4). I yttrandet konstaterades att det saknades adekvata toxikologiska uppgifter om dodecylgallat. Därför kunde myndigheten inte bekräfta säkerheten hos dodecylgallat som livsmedelstillsats och drog slutsatsen att det nuvarande grupp-ADI-värdet (acceptabelt dagligt intag) för propylgallat (E 310), oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312) inte längre bör gälla. I yttrandet konstateras att det behövs en tillräckligt stor toxikologisk databas för en adekvat säkerhetsbedömning av dodecylgallat som livsmedelstillsats.

(8)

Den 1 oktober 2015 avgav myndigheten ett vetenskapligt yttrande om omprövningen av oktylgallat (E 311) som livsmedelstillsats (5). I yttrandet konstaterades att det saknades adekvata toxikologiska uppgifter om oktylgallat. Därför kunde myndigheten inte bekräfta säkerheten hos oktylgallat som livsmedelstillsats och drog slutsatsen att det nuvarande grupp-ADI-värdet för propylgallat (E 310), oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312) inte längre bör gälla. I yttrandet konstateras att det behövs en tillräckligt stor toxikologisk databas för en adekvat säkerhetsbedömning av oktylgallat som livsmedelstillsats.

(9)

Den 30 maj 2017 begärde kommissionen i en öppen förfrågan in vetenskapliga och tekniska uppgifter om propylgallat (E 310), oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312) (6), med inriktning på det behov av uppgifter som identifierats i de vetenskapliga yttrandena om omprövningen av dessa ämnen som tillsatser i livsmedel. Ingen företagare åtog sig att lämna in de begärda toxikologiska uppgifterna om oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312). Utan dessa uppgifter kan myndigheten inte avsluta omprövningen av säkerheten hos oktylgallat och dodecylgallat som livsmedelstillsatser, och följaktligen kan det inte fastställas huruvida dessa ämnen fortfarande uppfyller villkoren i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1333/2008 för införande i unionsförteckningen över godkända livsmedelstillsatser.

(10)

Oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312) bör därför strykas ur unionsförteckningen över godkända livsmedelstillsatser.

(11)

Enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1333/2008 ska unionsförteckningen över godkända livsmedelstillsatser ändras i enlighet med det förfarande som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (7).

(12)

Enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1331/2008 får unionsförteckningen över livsmedelstillsatser uppdateras antingen på kommissionens initiativ eller till följd av en ansökan.

(13)

Därför bör bilagorna II och III till förordning (EG) nr 1333/2008 och bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ändras genom att oktylgallat (E 311) och dodecylgallat (E 312) stryks ur unionsförteckningen över godkända livsmedelstillsatser, eftersom det inte finns några toxikologiska uppgifter som motiverar att tillsatserna fortsätter att vara upptagna i förteckningen.

(14)

Det bör föreskrivas en övergångsperiod under vilken livsmedel som innehåller oktylgallat (E 311) och/eller dodecylgallat (E 312) och som lagligen har släppts ut på marknaden innan denna förordning träder i kraft får fortsätta att saluföras.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 1334/2008 fastställs en unionsförteckning över aromer och ursprungsmaterial som är godkända för användning i och på livsmedel samt villkoren för användningen av dessa.

(2)

Genom kommissionen genomförandeförordning (EU) nr 872/2012 (3) antogs en förteckning över aromämnen och förteckningen infördes i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 1334/2008.

(3)

Förteckningen får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1331/2008, antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan från en medlemsstat eller en berörd part.

(4)

Del A i unionsförteckningen innehåller både utvärderade aromämnen som inte har tilldelats några fotnoter och aromämnen under utvärdering som i förteckningen identifieras med fotnoterna 1–4.

(5)

Ämnena koffein [FL-nr 16.016] och teobromin [FL-nr 16.032] förtecknades med fotnot 1, enligt vilken utvärderingen för dessa ämnen måste slutföras av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten).

(6)

Den 31 januari 2017 slutförde myndigheten utvärderingen av om koffein [FL-nr 16.016] och teobromin [FL-nr 16.032] är säkra att användas som aromämnen (4) och konstaterade att användningen som aromämne inte medför någon säkerhetsrisk vid det beräknade intaget i vissa livsmedelskategorier. De användningsvillkor som redan fastställs i unionsförteckningen får därför bibehållas.

(7)

Därför bör koffein [FL-nr 16.016] och teobromin [FL no. 16.032] förtecknas som utvärderade ämnen i unionsförteckningen över aromämnen utan den fotnot som nu finns i de berörda uppgifterna i unionsförteckningen.

(8)

Del A i bilaga I till förordning (EG) nr 1334/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Bilaga III till förordning (EG) nr 1210/2003 innehåller en förteckning över den tidigare irakiska regeringens offentliga organ, företag och inrättningar samt fysiska och juridiska personer, organ och enheter som enligt den förordningen omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser som fanns utanför Irak den 22 maj 2003.

(2)

Den 1 oktober 2018 beslutade Förenta nationernas säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka en post från förteckningen över personer och enheter som bör omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser.

(3)

Bilaga III till förordning (EG) nr 1210/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

På grundval av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2080 (3) inleddes försäljning av skummjölkspulver genom anbudsinfordran.

(2)

Mot bakgrund av de anbud som tagits emot avseende den tjugofemte delanbudsinfordran bör det fastställas ett lägsta försäljningspris.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) trädde i kraft den 29 januari 1968. Den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) trädde i kraft den 29 februari 2008.

(2)

Unionen är inte fördragsslutande part i vare sig ADR eller ADN. Alla medlemsstater är fördragsslutande parter i ADR, och 13 medlemsstater är fördragsslutande parter i ADN.

(3)

Enligt artikel 14 i ADR kan varje fördragsslutande part föreslå en eller flera ändringar i bilagorna till ADR. Arbetsgruppen för transport av farligt gods (WP.15) kan anta utkast till ändringar av dessa bilagor. I enlighet med artikel 20 i ADN får administrativa kommittén för ADN anta utkast till ändringar av de bestämmelser som bifogas ADN. Dessa föreslagna ändringar ska, när de väl har antagits, anses vara godkända såvida inte Förenta nationernas generalsekreterare, inom tre månader från dagen för utsändandet, ej skriftligen underrättats av minst en tredjedel av de fördragsslutande parterna, eller fem av dem om en tredjedel överstiger detta antal, om att de motsätter sig de föreslagna ändringarna.

(4)

De fördragsslutande parterna i ADR och ADN underrättades den 1 juli 2018 om de föreslagna ändringar som WP.15 och den administrativa kommittén för ADN antagit under tvåårsperioden 2016–2018.

(5)

De föreslagna ändringarna kan inverka på innehållet i unionsrätten på ett avgörande sätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (1). I det direktivet fastställs krav för transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar inom eller mellan medlemsstater, med hänvisning till ADR och bestämmelsen om internationell järnvägstransport av farligt gods (RID) i tillägg C i fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) och ADN. I artikel 4 i direktiv 2008/68/EG fastställs att det ska vara tillåtet att transportera farligt gods mellan medlemsstaterna och tredjeländer på villkor att kraven i ADR, RID eller ADN iakttas, såvida inget annat anges i bilagorna till det direktivet. Enligt artikel 8 i direktiv 2008/68/EG ska kommissionen ges befogenhet att anpassa bilagorna till det direktivet efter den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, särskilt för att ta hänsyn till ändringar av ADR, RID och ADN.

(6)

De föreslagna ändringarna avser tekniska standarder eller enhetliga tekniska föreskrifter, och syftar till att säkerställa säkra och välfungerande transporter av farligt gods samtidigt som hänsyn tas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på området och utvecklingen av nya ämnen och föremål som utgör fara under transporter. Utvecklingen inom sektorn för transport av farligt gods på väg och på inre vattenvägar, såväl inom unionen som mellan unionen och dess grannländer, är en viktig komponent i den europeiska transportpolitiken, och är av särskilt stor betydelse för de industrigrenar som producerar eller använder sådant gods som klassificeras som farligt enligt ADR och ADN.

(7)

Samtliga föreslagna ändringar är berättigade och fördelaktiga och bör därför stödjas av unionen. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vad gäller de föreslagna ändringarna av bilagorna till ADR och de bestämmelser som bifogas ADN bör därför grunda sig på tillägget till detta beslut.

(1)

Associeringsavtalet mellan europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet) undertecknades av unionen i enlighet med rådets beslut 2014/668/EU (2) och trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)

Enligt artikel 39.1 i protokoll I till avtalet (nedan kallat protokoll I) får den underkommitté för tullfrågor som inrättats genom avdelning IV kapitel 5 artikel 83 i avtalet (nedan kallad underkommittén för tullfrågor) besluta att ändra bestämmelserna i det protokollet.

(3)

Enligt artikel 39.2 i protokoll I får underkommittén för tullfrågor, när Ukraina anslutit sig till den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (3) (nedan kallad konventionen), även besluta att ersätta ursprungsreglerna i det protokollet med dem som finns i tillägget till konventionen.

(4)

I konventionen anges bestämmelser om ursprung för varor som är föremål för handel enligt relevanta avtal som ingåtts mellan de fördragsslutande parterna. Den trädde i kraft för unionen den 1 maj 2012 och för Ukraina den 1 februari 2018.

(5)

Underkommittén för tullfrågor kommer att anta ett beslut om ersättande av protokoll I, om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete, med ett nytt protokoll som hänvisar till konventionen.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i underkommittén för tullfrågor, eftersom underkommitténs beslut kommer att bli bindande för unionen.

(7)

I artikel 6 i konventionen anges att varje fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att konventionen faktiskt tillämpas. För detta ändamål bör protokoll I ersättas med ett nytt protokoll, som i fråga om ursprungsregler hänvisar till konventionen.

(8)

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i associeringskommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut som bifogas detta beslut.

(9)

Eftersom beslutet av underkommittén för tullfrågor kommer att ändra protokoll I, bör det offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(10)

I underkommittén för tullfrågor företräds unionen av kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen.

(1)

Genom rådets genomförandebeslut 2009/1013/EU (2) bemyndigades Republiken Österrike (nedan kallad Österrike) att tillämpa en särskild åtgärd som avviker från direktiv 2006/112/EG (nedan kallad särskild åtgärd). Tillämpningen av den särskilda åtgärden förlängdes därefter genom rådets genomförandebeslut 2012/705/EU (3) till och med den 31 december 2015 och genom rådets genomförandebeslut (EU) 2015/2428 (4) till och med den 31 december 2018.

(2)

Den särskilda åtgärden avviker från artiklarna 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG som reglerar beskattningsbara personers rätt att dra av mervärdesskatt som tas ut på varor som levererats till eller tjänster som tillhandahållits dem för användning i deras beskattade transaktioner. Den särskilda åtgärden syftar till att från rätten till avdrag undanta mervärdesskatt som tas ut på varor och tjänster, när dessa varor och tjänster till mer än 90 % används för de beskattningsbara personernas privata bruk eller för deras personals bruk eller i allmänhet för icke-yrkesmässiga ändamål eller icke-ekonomisk verksamhet.

(3)

Syftet med den särskilda åtgärden är att förenkla förfarandet för uttag och uppbörd av mervärdesskatt.

(4)

Genom en skrivelse som registrerades vid kommissionen den 23 mars 2018 ansökte Österrike om tillstånd att få fortsätta att tillämpa den särskilda åtgärden, i enlighet med artikel 395.2 i direktiv 2006/112/EG.

(5)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 4 april 2018 sände Österrike en rapport om tillämpningen av den särskilda åtgärden, inklusive en översyn av den procentuella fördelning som tillämpas på rätten att dra av mervärdesskatt i enlighet med artikel 2 i genomförandebeslut 2009/1013/EU.

(6)

Kommissionen överlämnade Österrikes ansökan till övriga medlemsstater genom en skrivelse av den 11 april 2018, i enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG. Genom en skrivelse av den 12 april 2018 underrättade kommissionen Österrike om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna behandla ansökan.

(7)

Enligt den information som Österrike lämnat har de rättsliga och faktiska förhållanden som rättfärdigat den nuvarande tillämpningen av den särskilda åtgärden inte förändrats, utan föreligger fortfarande. Österrike bör därför bemyndigas att fortsätta tillämpa denna särskilda åtgärd under ytterligare en tidsperiod till och med den 31 december 2021, för att möjliggöra en översyn av den särskilda åtgärdens nödvändighet och verkan samt av den fördelning mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning som den bygger på.

(8)

Om Österrike anser att en ytterligare förlängning av bemyndigandet efter 2021 är nödvändig, bör en rapport om tillämpningen av åtgärden, med en översyn av den fördelning som tillämpas, överlämnas till kommissionen senast den 31 mars 2021 tillsammans med ansökan om förlängning, för att ge kommissionen tillräckligt med tid för att granska ansökan.

(9)

Den särskilda åtgärden kommer endast att få en försumbar effekt på den totala skatteuppbörden i sista konsumtionsledet och kommer inte att ha någon negativ inverkan på unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(10)

Genomförandebeslut 2009/1013/EU bör därför ändras i enlighet med detta.