18.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 181/7

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1012

av den 17 juli 2018

om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/671

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Inledande

(1)

Den 20 oktober 2017 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av pedalassisterade cyklar med en elektrisk hjälpmotor (nedan kallade elcyklar) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen.

(2)	Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(3)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 8 september 2017 av European Bicycle Manufacturers Association (nedan kallad klaganden eller EBMA). Klaganden svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av elcyklar. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(4)	Den 21 december 2017 inledde kommissionen en antisubventionsundersökning beträffande import till unionen av elcyklar med ursprung i Kina och påbörjade en separat undersökning. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (3).

1.2 Registrering av import

(5)

Den 31 januari 2018 lämnade klaganden in en begäran om registrering av import av elcyklar med ursprung i Kina i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. Den 3 maj 2018 offentliggjorde kommissionen genomförandeförordning (EU) 2018/671 (4) (nedan kallad registreringsförordningen) genom vilken elcyklar från Kina görs till föremål för registrering från och med den 4 maj 2018.

(6)

Berörda parter lämnade synpunkter till följd av begäran om registrering, vilka behandlades i registreringsförordningen. Kommissionen bekräftar att klagandena ingav tillräcklig bevisning för att motivera registrering av importen. Importen från Kina och dess marknadsandel har ökat kraftigt. Synpunkterna avvisades därför.

1.3 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(7)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2016–30 september 2017 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2014 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.4 Berörda parter

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen klagandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, myndigheterna i Kina samt kända importörer om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(9)	Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna om att den preliminärt valt Schweiz som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(11)	Vissa av de berörda parterna som stödde klagomålet begärde konfidentiell behandling, eftersom de var rädda för repressalier på grund av att de köper vissa delar till sina elcyklar i Kina. Kommissionen beviljade deras ansökningar efter en bedömning av de argument som lagts fram.

(12)	Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (nedan kallad CCCME) och Collective of European Importers of Electric Bicycles (nedan kallad CEIEB), vilka båda företräder flera berörda parter, lämnade synpunkter efter inledandet av förfarandet.

(13)

CCCME hävdade att de skäl som legat till grund för kommissionens beviljande av konfidentiell behandling av identiteten när det gäller vissa berörda parter som stödde klagomålet var såväl otillräckliga som ogrundade. Enligt CCCME importerar vissa av medlemmarna av unionsindustrin kompletta elcyklar från Kina och kan mot bakgrund av artikel 4.1 a i grundförordningen således inte anses vara medlemmar av unionsindustrin. CCCME påpekade att konfidentiell behandling av vissa av de berörda parternas identitet hindrar de exporterande tillverkarna från att kunna göra en ordentlig undersökning av representativiteten i detta fall.

(14)

På ett liknande sätt gjorde CEIEB gällande att klagomålet varken innehåller en förteckning över alla kända unionstillverkare av den likadana produkten eller volymen och värdet som framställs av dessa tillverkare. Kommissionen avvisade detta påstående. Klagomålet innehöll en förteckning över kända tillverkare i unionen (5), samt deras totala produktionsvolym (6). CEIEB kunde således göra en bedömning av förteckningen över kända unionstillverkare av den likadana produkten.

(15)

Med hjälp av denna information kunde CEIEB fastställa att två av de företag som anges som unionstillverkare i förteckningen även importerar den undersökta produkten från det aktuella landet. Det står därför klart att CEIEB fullt ut kan utöva sin rätt till försvar i detta avseende. Påståendena avvisades därför.

(16)	CCCME gjorde dessutom gällande att det saknades tillräcklig bevisning i klagomålet för att motivera inledandet av en undersökning. För detta uppgav CCCME fyra skäl.

(17)

För det första ska importuppgifterna, vilka grundas på kinesisk exportstatistik som erhållits från den kinesiska tullen, tillsammans med de justeringar som gjorts för att filtrera ut den produkt som är föremål för denna undersökning, inte behandlas konfidentiellt och kommissionen ska undersöka källan i vederbörlig ordning.

(18)

För det andra hävdades att viss information i klagomålet, exempelvis den påstådda överkapaciteten i den relevanta sektorn i Kina är vilseledande, eftersom den inte enbart hänför sig till sektorn för elcyklar, utan både till elcyklar och cyklar. På ett liknande sätt hade värdet av unionsmarknaden för elcyklar överskattats, eftersom det omfattar alla lätta elfordon och inte enbart elcyklar.

(19)	För det tredje skulle påståendena om subventionering i klagomålet vara ogrundade och kan anses kräva en egen antisubventionsundersökning.

(20)

För det fjärde innehåller klagomålet enligt CCCME en rad omotiverade påståenden som kan skada den kinesiska industrin för elcyklar, nämligen att det är unionstillverkarna som driver innovationen framåt inom denna verksamhet och att de kinesiska tillverkarna endast kopierar den befintliga teknik som unionstillverkarna har utvecklat för elcyklar.

(21)

Kommissionen har granskat klagomålet i enlighet med artikel 5 i grundförordningen och dragit slutsatsen att villkoren för inledande av en undersökning är uppfyllda, dvs. att den bevisning som klaganden lagt fram är riktig och tillförlitlig och därmed också att anse som tillräcklig. Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för den klagande vad gäller de faktorer som anges där. På grundval av den bevisning som framlagts ansåg kommissionen att detta krav var uppfyllt.

(22)	Vad gäller argumentet beträffande de kinesiska importuppgifterna hänvisar kommissionen till avsnitt 3.2 i registreringsförordningen och till avsnitt 4.3 i denna förordning, där detta argument behandlas tillräckligt.

(23)

Vad gäller argumentet om överkapacitet är det faktiskt relevant att undersöka överkapacitet för elcyklar och cyklar tillsammans, eftersom produktionskapacitet för cyklar kan anpassas till elcyklar till ringa kostnad eller liten arbetsinsats (se skäl 172) och det finns dokumenterad bevisning för att detta regelbundet görs av företag som tillverkar båda produkterna.

(24)	Vad gäller synpunkterna om påstådd subventionering på den kinesiska marknaden inledde kommissionen den 21 december 2017 en antisubventionsundersökning avseende import till unionen av elcyklar med ursprung i Kina och påbörjade en separat undersökning. Denna undersökning pågår fortfarande.

(25)

Vad gäller argumenten avseende innovation och efterbildning saknar det slutligen betydelse för den bedömning från kommissionen som ligger till grund för inledandet av detta förfarande huruvida de påståenden som anges i punkt fyra är riktiga, eftersom de inte omfattas av de faktorer som beaktas i detta syfte.

(26)	Kommissionen drog således slutsatsen att klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.5 Stickprovsförfarande

(27)	I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den eventuellt skulle komma att göra ett urval bland exporterande tillverkare, unionstillverkare och icke-närstående importörer i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.5.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(28)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen hade gjort urvalet på grundval av de största representativa försäljningsvolymerna av den likadana produkten under undersökningsperioden och hade därvid säkerställt både geografisk spridning och spridning med avseende på produkttyper.

(29)	Urvalet utgjordes av fyra unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för 60 % av den totala produktionsvolymen och 58 % av unionsindustrins totala försäljning. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(30)	EBMA hävdade att urvalet fokuserade för mycket på den nederländska marknaden och att de franska tillverkarna inte beaktades tillräckligt.

(31)	Kommissionen noterade att urvalet omfattade de största marknaderna för den undersökta produkten och de viktigaste tillverkarna sett till volym och försäljning på unionsmarknaden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(32)	Kommissionen noterade även att tillverkningen från de franska tillverkarna endast utgjorde en mindre del av tillverkningen av elcyklar i unionen. Därför är det inte nödvändigt att ta med någon fransk tillverkare i urvalet för att säkerställa att det är representativt.

(33)

En berörd part föreslog att en tysk tillverkare skulle tas med i urvalet. Det aktuella företaget samarbetade emellertid inte och synpunkten lämnades därför utan beaktande. Detta påverkade inte urvalets representativitet, eftersom det omfattade 60 % av produktionsvolymen och omfattade en tysk tillverkare.

(34)	Mot denna bakgrund bekräftade kommissionen att urvalet var representativt för unionsindustrin.

1.5.2 Stickprovsförfarande avseende importörer

(35)	För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(36)

21 icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av fem icke-närstående importörer på grundval av den största importvolymen till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd med alla kända berörda importörer om urvalet.

(37)	En berörd part uppgav att urvalet av importörer inte var representativt, eftersom det inte omfattade importörer från Danmark, Tyskland, Italien och Förenade kungariket och för stort fokus låg på importörer som köper elektriska citycyklar.

(38)

Emellertid var de samarbetsvilliga importörerna från Danmark, Tyskland och Förenade kungariket mycket mindre än de importörer som ingick i urvalet, och inga italienska importörer var samarbetsvilliga. Dessutom importerade de importörer som ingick i urvalet en rad olika produkter, inbegripet elektriska citycyklar, elektriska trekkingcyklar, elektriska MTB-cyklar och hopfällbara elcyklar.

(39)	Kommissionen noterar även att urvalet omfattade den största importvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(40)	Mot denna bakgrund bekräftade kommissionen att urvalet var representativt för de samarbetsvilliga importörerna.

1.5.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(41)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(42)

96 exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. En tillverkare hade inte rapporterat någon export av elcyklar till unionen under undersökningsperioden och ansågs därför inte vara behörig att ingå i urvalet. Kommissionen gjorde ett preliminärt urval bestående av fyra samarbetsvilliga tillverkargrupper på grundval av den största representativa exportvolymen till unionen.

(43)	I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända exporterande tillverkare av elcyklar och myndigheterna i Kina.

(44)	Tre av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet hävdade att de skulle tas med i urvalet på grund av att deras tillverkning eller försäljning påstods ha särskilda egenskaper som särskiljer dem från vissa eller alla exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(45)

Dessa egenskaper är inte relevanta med utgångspunkt i artikel 17.1 i grundförordningen, på grundval av vilken urvalet ska göras. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Ingen av de tre exporterande tillverkarna som inte ingick i urvalet ifrågasatte att de kvalificerade sig för urvalet enligt detta kriterium och ingen av dem gjorde gällande att kriteriet för urvalet skulle ändras. Därför avslogs de tre ansökningarna.

(46)

När fristen för att lämna synpunkter på stickprovsförfarandet hade löpt ut och efter det att urvalet hade gjorts och frågeformulär redan hade skickats ut, gav sig en exporterande tillverkare till känna och begärde att betraktas som samarbetsvillig, eftersom vederbörande hade svarat i tid på stickprovsförfarandet i den parallella antisubventionsundersökningen. Denna ansökan avslogs, eftersom företaget inte hade gett sig till känna i tid i den aktuella undersökningen.

1.6 Individuell undersökning

(47)

Sex exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet begärde formellt en individuell undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. Två av dem begärde att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden, vilket innebär att ytterligare två formulär för en sådan begäran behöver analyseras och kontrolleras. Dessutom utgör tre av de företag som formellt begärde individuell undersökning företagsgrupper med totalt sex närstående handlare. Deras svar på den relevanta delen av antidumpningsfrågeformuläret måste även analyseras och kontrolleras av de arbetslag som behandlar ärendet. En granskning av ett så stort antal ansökningar skulle bli orimligt betungande och kan inte rimligen förväntas kunna genomföras inom den tid som står till förfogande för denna undersökning. Kommissionen har därför beslutat att inte bevilja eventuella ansökningar om individuella undersökningar.

1.7 Ansökningsformulär för marknadsekonomisk status

(48)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen sände kommissionen ansökningsformulär för marknadsekonomisk status till alla samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet och till de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet men som ville ansöka om en individuell dumpningsmarginal. Endast en av de exporterande kinesiska tillverkargrupper som ingick i urvalet lämnade in ett ansökningsformulär för marknadsekonomisk status, vilken bedömts av kommissionen.

1.8 Svar på frågeformuläret

(49)

Kommissionen sände frågeformulär till alla företag som ingick i urvalet, till alla exporterande tillverkare som hade för avsikt att begära en individuell undersökning och till 27 tillverkare i de potentiella jämförbara länderna Australien, Japan, Mexiko, Sydkorea, Schweiz, Taiwan, Thailand, Turkiet och Förenta staterna.

(50)

Kommissionen mottog fullständiga svar på frågeformuläret från alla unionstillverkare i urvalet, alla icke-närstående importörer i urvalet, de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet, de kinesiska exporterande tillverkare som begärt en individuell undersökning och en jämförbar tillverkare från Schweiz.

1.9 Kontrollbesök

(51)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes på plats hos följande företag:

Unionstillverkare:

—	Accell Group (Heerenveen, Nederländerna),

—	Eurosport DHS SA (Deva, Rumänien) och deras närstående företag Prophete GmbH & Co. KG (Rheda-Wiedenbrück, Tyskland),

—	Derby Cycle Holding GmbH (Cloppenburg, Tyskland),

—	Koninklijke Gazelle NV (Dieren, Nederländerna).

Exporterande tillverkare i Kina:

—	Bodo Vehicle Group Co., Ltd (Tianjin),

—	Giant Electric Vehicle Co. (Kunshan), Ltd, Giant (China) Co. (Kunshan), Ltd och Giant (Tianjin) Co., Ltd (Tianjin),

—	Jinhua Vision Industry Co., Ltd och Yongkang Hulong Electric Vehicle Co., Ltd (Jinhua),

—	Suzhou Rununion Motivity Co., Ltd (Suzhou).

Tillverkare i ett jämförbart land:

—	Bicycletec AG, (Huttwil, Schweiz).

Icke-närstående importörer i unionen:

—	Hartmobile B.V. (Amsterdam, Nederländerna),

—	Stella Fietsen B.V. (Nunspeet, Nederländerna).

Närstående importörer i unionen:

—	Giant Europe B.V. (Lelystad, Nederländerna),

—	Giant Benelux B.V. (Lelystad, Nederländerna),

—	Giant Deutschland GmbH. (Düsseldorf, Tyskland).

1.10 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(52)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från den 1 oktober 2016 till den 30 september 2017 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2014 till och med utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(53)	Den produkt som berörs är pedalassisterade cyklar med en elektrisk hjälpmotor som har sitt ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8711 60 10 och ex 8711 60 90 (Taric-nummer 8711609010) (nedan kallad den berörda produkten).

(54)	Denna definition omfattar olika typer av elcyklar.

2.2 Likadan produkt

(55)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

a)	Den berörda produkten.

b)	Den produkt som tillverkas och säljs på Schweiz hemmamarknad, som preliminärt tjänade som jämförbart land.

c)	Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(56)	Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.3 Invändningar gällande produktdefinitionen

(57)

I de synpunkter som CCCME lämnade efter inledandet av undersökningen ifrågasatte organisationen kommissionens avsikt att behandla alla elcyklar som en enda produkt. I synnerhet anser CCCME att undersökningen inte ska omfatta speedbikes (elcyklar med en hastighet på över 25 km/tim och upp till 45 km/tim). Medan motorer från normala elcyklar har en maximal effekt (7) på 250 W kan motorn från en speedbike ha en högre effekt på vanligtvis 350–500 W.

(58)	CCCME hävdade att dessa cyklar har mycket olika egenskaper och avsedda användningsområden och även mycket olika priser. Sett ur konsumentperspektiv är speedbikes inte utbytbara mot alla de andra elcyklar som omfattas av denna undersökning.

(59)	Enligt CCCME skiljer sig speedbikes från andra elcyklar av flera olika skäl. För det första skiljer sig råvarorna och komponenterna åt. Till exempel har speedbikes en motor med större effekt och det material som används för sådana elcyklar har högre hållfasthet och kvalitet.

(60)

För det andra skiljer sig kostnaderna och priserna väsentligen åt. Eftersom det ställs strängare krav på kvalitet och hållfasthet för de delar som används för att tillverka speedbikes är tillverkningskostnaderna för speedbikes högre än för vanliga elcyklar, vilket i sin tur medför ett högre slutligt försäljningspris.

(61)	För det tredje skiljer sig KN-numren åt. Sedan den 1 januari 2017 klassificeras vanliga elcyklar enligt KN-nummer 8711 60 10 och speedbikes enligt KN-nummer 8711 60 90. Före 2017 klassificerades vanliga elcyklar enligt KN-nummer 8711 90 10 och speedbikes under (ex) KN-nummer 8711 90 90.

(62)	För det fjärde anses speedbikes utgöra motorfordon (fordonskategori L1e-B), vilket innebär att förare är skyldiga att ha körkort och bära hjälm. Några sådana krav finns inte för vanliga elcyklar. Dessa krav medför väsentliga begränsningar när det gäller vem som kan förvärva och framföra speedbikes.

(63)

För det femte förvärvas speedbikes av en annan typ av konsumenter. Vanliga elcyklar förvärvas vanligtvis främst av kontorsanställda eller äldre personer som uppskattar den ytterligare kraften från motorn, medan speedbikes främst förvärvas av yngre personer som använder dem för mer krävande eller sportsliga aktiviteter.

(64)

Klaganden hävdar att alla elcyklar har samma väsentliga gemensamma egenskaper. I synnerhet utgör både vanliga elcyklar och speedbikes cyklar som är utformade för trampning, utrustade med extra pedalassisterande elektrisk hjälpmotor. Dessutom är alla elcyklar underkastade samma tester enligt den europeiska standarden EN 15194. Mot denna bakgrund drog klaganden slutsatsen att det är frågan om en enda produkt med avseende på denna undersökning.

(65)	Klaganden påpekade också att hjälpmotorns maximala hastighet utan svårighet kan ändras från 25 km/tim till 45 km/h och tvärtom, eftersom det främst är frågan om programmering av mjukvara och inte några faktiska fysiska skillnader.

(66)

Under undersökningen hävdade en importör att elcyklar som omfattas av kategorin L1e-A ska undantas från undersökningens produktdefinition. Kategorin L1e-A omfattar elcyklar som går upp till 25 km/tim med hjälpmotor, men med en motoreffekt på upp till 1 kW. Det hävdas att elcyklar av kategori L1e-A inte tillverkas i unionen och inte omnämns särskilt i klagomålet. Importören hävdar vidare att elcyklar av kategori L1e-A inte kan ha skadat unionsindustrin, eftersom den första elcykeln av kategorin L1e-A såldes på unionsmarknaden över åtta veckor efter det att klaganden ingav klagomålet.

(67)

Kommissionen beaktade alla dessa synpunkter. Den noterade att klagomålets produktdefinition omfattade alla pedalassisterade cyklar med en elektrisk hjälpmotor. Produktdefinitionen i klagomålet innehåller inte några begränsningar vad gäller fordonets klassificering. Följaktligen drogs slutsatsen att klagomålet omfattar elcyklar av kategori L1e-A. Det framgick även klart från importörens egen webbplats att elcyklar av kategori L1e-A har samma fördelar som vanliga elcyklar men att de har större effekt. Importören framhåller särskilt att det i de flesta medlemsstater inte krävs hjälm för att använda elcyklar av kategori L1e-A och att de kan användas på vanliga cykelbanor.

(68)

Vad gäller speedbikes påstås produktionskostnaderna och försäljningspriserna vara betydligt högre. Detta utgör inte i sig ett skäl för att utesluta en produkt från produktdefinitionen, eftersom produktdefinitionen allmänt omfattar varor med olika försäljningspriser. Denna faktor beaktas emellertid vid jämförelsen vid dumpnings- och skadeberäkningen.

(69)

När det gäller skillnaden i avsedda användningsområden och konsumenternas uppfattning hävdas det att vanliga elcyklar främst säljs till äldre människor, motionscyklister och kontorsanställda, medan speedbikes främst används för mer krävande aktiviteter såsom pendling. Eftersom kontorsanställda sannolikt kommer att använder sina vanliga elcyklar för att köra från sina hem till arbetsplatsen föreligger det stora likheter mellan denna användning och när speedbikes används för pendling. Därför drogs slutsatsen att den avsedda användningen och konsumenternas uppfattning i stor utsträckning överlappar varandra och därför inte motiverar ett uteslutande av produkten.

(70)

Kommissionen drar med avseende på båda kraven på uteslutande slutsatsen att speedbikes och cyklar av kategori L1e-A har samma fysiska egenskaper som andra elcyklar och således omfattas av produktdefinitionen. Medan kommissionen erkänner att den allmänna kategorin för den berörda produkten innehåller olika produkttyper, kan detta inte i sig leda till ett uteslutande från produktdefinitionen. Olika tullklassificeringar inom samma allmänna kategori för den berörda produkten utgör inte heller ett kriterium som i sig medför ett uteslutande. Vid antidumpningsundersökningar är det mycket vanligt att den berörda produkten omfattar en rad tullkoder. Slutligen påverkar krav som hänför sig till användningen av den berörda produkten eller en likadan produkt efter försäljningen inte de grundläggande fysiska egenskaper som är definierande för denna produkt vad gäller antidumpningsundersökningar. På liknande sätt är produktdefinitionen inte fastställd på grundval av vilka kategorier av konsumenter som kommer att välja den ena produkttypen eller den andra. Påståendena avvisades därför.

(71)

En importör begärde att trehjuliga elcyklar skulle tas bort från produktdefinitionen i undersökningen. Importören påstod att det inte står klart huruvida undersökningen faktiskt omfattade alla typer av cyklar (inbegripet två-, tre- och fyrhjulingar) eller endast tvåhjuliga cyklar, eftersom det i titeln till tillkännagivandet om inledande angavs att antidumpningsförfarandet gäller import av elcyklar.

(72)

Kommissionen noterade att produktdefinitionen i undersökningen emellertid inte definieras i titeln till tillkännagivandet om inledande, utan i avsnitt ”2. Undersökt produkt”. I detta avsnitt anges tydligt att den undersökta produkten omfattar ”cyklar”. Begreppet ”cykel” är inte begränsat till cyklar med två hjul, utan omfattar även tre- och fyrhjuliga cyklar. Eftersom tvåhjuliga cyklar utgör den överlägset vanligaste cykeltypen, hänvisade titeln till dessa utan att undanta andra typer av cyklar från undersökningen.

(73)

Importören hävdade vidare att undersökningen särskilt var inriktad på tvåhjuliga cyklar. Kommissionen höll inte med om detta. Den hade inhämtat uppgifter som omfattade alla typer av elcyklar. Unionstillverkare och exportörer var skyldiga att ange antalet hjul för alla produkter de tillverkade och sålde på unionsmarknaden. Det är således klarlagt att trehjuliga cyklar identifierades och undersöktes separat under hela undersökningen. Eftersom tvåhjuliga cyklar utan tvekan är den vanligaste cykeltypen, är det inte överraskande att begreppet e-cyklar/elcyklar vanligtvis används för att hänvisa till alla typer av elcyklar, i undersökningen samt på marknaden. Detta innebär inte att andra typer av cyklar inte beaktades i undersökningen.

(74)	Slutsatsen är därför att speedbikes, elcyklar av kategori L1e-A och elektriska trehjulingar har samma grundläggande fysiska egenskaper samt slutanvändning som andra typer av elcyklar och därför inte kan undantas från produktdefinitionen i undersökningen.

3. DUMPNING

3.1 Normalvärde

3.1.1 Marknadsekonomisk status

(75)

Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen ska kommissionen fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.1–2.6 i den förordningen för de exporterande tillverkare i Kina som uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och som därmed kan beviljas marknadsekonomisk status (dvs. bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden).

(76)

CCCMC hävdade att efter det att punkt 15 a ii i protokollet om Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) löpte ut den 11 december 2016 bör de allmänna reglerna för fastställande av normalvärde gälla för kinesiska exportörer. I detta avseende hävdade organisationen att det efter den 11 december 2016 strider mot unionens WTO-skyldigheter att använda en metod för länder som inte är marknadsekonomier för att fastställa normalvärdet. CCCMC hävdade även att normalvärdet inte kan grundas på ett jämförbart land, utan att det bör grundas på uppgifter om kinesisk försäljning och kostnader.

(77)

Tillkännagivandet om inledande offentliggjordes den 20 oktober 2017. Den relevanta lagstiftning som är tillämplig på detta förfarande är därför grundförordningen i dess lydelse vid tidpunkten för inledandet. Normalvärdet ska således fastställas på grundval av artikel 2.7 a och 2.7 b i grundförordningen, i den lydelse som var tillämplig på dagen för inledandet av denna undersökning i oktober 2017. CCCMC:s begäran avvisas därför.

(78)

De kriterier som fastställs i artikel 2.7 c i grundförordningen för behandling som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden anges endast upplysningsvis och är i korthet följande:

1.	Affärsbeslut fattas på grundval av marknadsförhållanden och utan ett större statligt inflytande, och kostnader återspeglar marknadsvärdet.

2.	Företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål.

3.	Det förekommer inga betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

4.	Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden.

5.	Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(79)

För att kommissionen skulle kunna fastställa huruvida kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen var uppfyllda inhämtade den de härför nödvändiga uppgifterna genom att be de exporterande tillverkarna att fylla i ansökningsformuläret för marknadsekonomisk status. Endast en exporterande tillverkare som ingick i urvalet, Giant Group, ansökte om marknadsekonomisk status och svarade inom tidsfristen.

(80)

Eftersom målet gällde närstående partner undersökte kommissionen huruvida gruppen av närstående företag i sin helhet uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status. Om ett dotterbolag eller annat närstående företag till den exporterande tillverkaren i Kina direkt eller indirekt ägnade sig åt tillverkning eller försäljning av den berörda produkten utfördes utredningen av marknadsekonomisk status följaktligen för varje närstående företag för sig samt för företagsgruppen i sin helhet.

(81)	Kommissionen inhämtade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga och kontrollerade alla uppgifter i ansökningarna om marknadsekonomisk status på plats hos de största juridiska personerna i gruppen.

(82)	Mot denna bakgrund fann kommissionen att Giant Group inte kunde visa att den uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status i artikel 2.7 c i grundförordningen, särskilt kriterierna 1 och 3. Kommissionen avvisade därför ansökan om marknadsekonomisk status.

(83)

Giant Group kunde inte visa att det inte fanns något större statligt inflytande, och att kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna i stort sett återspeglar marknadsvärdena vid dess tillverkning av den berörda produkten. Såsom förklarats i uppgifterna i ansökan om marknadsekonomisk status förvärvar Giant Group kinesiska rör och ramar för vilka priserna påverkas av de betydande snedvridningarna främst för aluminium på grund av större statligt inflytande. Mot denna bakgrund slog kommissionen fast att Giant Group inte hade visat att den uppfyllde kriterium 1 för marknadsekonomisk status.

(84)

Giant Group kunde heller inte visa att den inte var föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Enligt uppgifterna i ansökan om marknadsekonomisk status hade Giant Group dragit fördel av program för förmånlig skattebehandling, återbetalningar, finansiella förmåner och särskilda avdrag för uppkomna kostnader. Dessa fördelar anses, särskilt i kombination, utgöra en betydande snedvridning som överförts från det icke-marknadsekonomiska systemet. Således uppfyllde gruppen inte kriterium 3 för marknadsekonomisk status.

(85)

Kommissionen underrättade den berörda exporterande tillverkaren, myndigheterna i det berörda landet och unionsindustrin om undersökningsresultaten. Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på undersökningsresultaten och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Kommissionen beaktade de synpunkter som lämnats.

(86)	Efter utlämnandet av undersökningsresultaten beträffande marknadsekonomisk status lämnade Giant Group ett antal synpunkter.

(87)

Vad gäller kriterium 1 påstod Giant Group att priset på det aluminium som användes vid tillverkningen av elcyklar överensstämde med internationella priser, såsom det återspeglas på Londons metallbörs (LME, London Metal Exchange). Alternativt uppgav gruppen att snedvridningen inte kunde anses betydande, eftersom den påstådda snedvridningen värdemässigt hade en minimal påverkan.

(88)

Såsom kommissionen utförligt har förklarat i meddelandet av uppgifter är Shanghai Futures Exchange (SHFE) utformad på ett sätt som gör att den kinesiska regeringen kan utöva full kontroll över aluminiummarknaden. Det saknar betydelse för slutsatsen huruvida det förelåg större statligt inflytande om denna påverkan används för att fastställa priser på marknadsnivå eller inte, eller på grundval av andra överväganden och således med fluktuerande avvikelse från marknadsnivån. Ett större statligt inflytande kan anses föreligga när staten inte enbart kan påverka priserna marginellt, utan kan utöva väsentlig kontroll, oberoende av på vilket sätt denna kontroll faktiskt utövas.

(89)

Det faktum att det används en lägre andel aluminium vid tillverkningen av elcyklar jämfört med andra produkter ändrar inte det faktum att elcykeltillverkare bedriver sin verksamhet på en marknad med betydande snedvridningar. Kommissionen har i detta särskilda fall på grundval av de uppgifter som samlats in under undersökningen fastställt att aluminiumramen (tillverkad av aluminiumrör), oberoende av dess värde, är en av de viktigaste delarna vid tillverkningen av elcyklar, vilken påverkar alla andra delar och komponenter.

(90)

Vad gäller kriterium 3 hävdade Giant Group att den fördel som den differentierade skattesatsen medför är ett uttryck för Kinas legitima industripolitiska mål och inte kan anses utgöra en snedvridning som överförts från det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Dessutom påstod Giant Group att en sådan eventuell snedvridning inte är betydande. Vidare hävdar gruppen att den metod som har använts för att fastställa om det förmånliga beviljandet av markanvändningsrättigheterna utgör en betydande snedvridning var felaktig, eftersom den förmån som erhållits inte avskrivits under tillgångens livslängd.

(91)

Kommissionen höll inte med om att klassificeringen som betydande snedvridning i den mening som avses i artikel 2.7 c i grundförordningen i rättsligt eller faktiskt hänseende ska jämföras med konceptet ”förmån” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (8) (nedan kallad den grundläggande antisubventionsförordningen). Det kan snarare anses vara ett koncept som är kännetecknande för den aktuella bedömningen under artikel 2.7 c i grundförordningen.

(92)

Kommissionen konstaterade att två bolag från gruppen hade erhållit en nästan fullständig återbetalning av priset för markanvändningsrättigheterna, medan ett tredje betalade en liten andel av värdet för priset för markanvändningsrättigheterna efter återbetalningen. Med hänsyn till industrins karaktär, där mark utgör den viktigaste tillgången och har väsentlig betydelse, kunde kommissionen endast konstatera att tillverkningskostnaderna och företagets finansiella situation är föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(93)	Slutsatsen att Giant Group inte bör beviljas marknadsekonomisk status kvarstår därför.

(94)	Kommissionen underrättade berörda parter om det slutliga fastställandet av marknadsekonomisk status.

3.1.2 Jämförbart land

(95)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status. Det var därför nödvändigt att välja ut ett tredjeland med marknadsekonomi.

(96)

Förutom Schweiz, Japan och Taiwan, som angavs i tillkännagivandet om inledande, försökte kommissionen även identifiera tillverkare av den undersökta produkten i Australien, Mexiko, Sydkorea, Thailand, Turkiet och Förenta staterna. På grundval av den information som inkom bad kommissionen 27 kända tillverkare av den likadana produkten att tillhandahålla uppgifter. En tillverkare i Schweiz och en tillverkare i Taiwan besvarade frågeformuläret för tillverkare i det jämförbara landet. Viktig information saknades i svaret från tillverkaren i Taiwan, inbegripet tillverkningskostnaderna per produkttyp och inhemska försäljningssiffror. Trots uppmaningar från kommissionen kompletterade tillverkaren inte svaret, vilket innebar att det enda möjliga jämförbara landet var Schweiz.

(97)

CCCME hävdade att Schweiz var olämpligt som jämförbart land av flera olika skäl. För det första skiljer sig schweiziska elcyklar från de kinesiska, eftersom de har en centralmotor, medan de kinesiska elcyklarna främst har navmotorer (monterade i hjulen), vilket utgör olika tekniker. Därutöver använder de schweiziska företagen delar som skiljer sig betydligt från de kinesiska (kraftfullare centralmotorer, GPS-styrda regulatorer, pekskärmar etc.). För det andra tillverkar de schweiziska företagen främst sina egna varumärken medan kinesiska företag främst tillverkar originalutrustning (OEM) till unionsimportörerna. För det tredje är den sammanlagda tillverkningen i Schweiz mycket mindre än den i Kina. För det fjärde importerar de schweiziska företagen sina delar från unionen och Japan medan kinesiska företag köper inhemska delar. Slutligen importerar tre av de åtta schweiziska tillverkarna enbart kompletta elcyklar från Taiwan och säljer dessa vidare, och den största tillverkaren importerar alla delar från utlandet och sätter endast samman dem i Schweiz.

(98)

Även CEIEB gjorde gällande att Schweiz skulle vara olämpligt som jämförbart land. Organisationen påpekade att utvecklingsnivån i Schweiz skiljer sig väsentligen från i Kina och således även tillverkningskostnaderna (särskilt för arbetskraft). Vidare har ingen annan marknad i världen så stor andel speedbikes, vilka generellt är dyrare beroende på det typgodkännande som krävs enligt lag.

(99)

Undersökningen bekräftade att av de elcyklar som exporterades till unionen från Kina av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet har den övervägande majoriteten navmotorer, medan alla elcyklar som såldes på den schweiziska marknaden av samarbetsvilliga tillverkare från det jämförbara landet under undersökningsperioden har centralmotorer. Normalt sett är motorn tillsammans med batteriet den enskilt dyraste delen från en elcykel. Centralmotorer och navmotorer utgör två olika tekniker med olika tekniska specifikationer och grad av komplexitet. Det är inte enbart priset som skiljer sig mellan centralmotorer och navmotorer, utan användningen av de olika motortyperna påverkar även andra delar. Till exempel har en elcykel med en centralmotor an annan, ofta dyrare, ram som är utformad för att passa till motorn. Detsamma gäller för hjulen i fråga om elcyklar med navmotorer. För elcyklar med centralmotorer krävs vissa ytterligare delar, såsom särskilda motorhållare, vilket inte är nödvändigt för elcyklar med navmotorer. Andra delar, såsom momentsensorer, skiljer sig åt beroende på motortyp.

(100)

Med tanke på att det är frågan om två olika tekniker med olika kostnadsstrukturer och priser, skulle användningen av Schweiz som jämförbart land inte ge kommissionen något normalvärde för den övervägande delen av importer, beroende på den påverkan på andra delar som hänvisats till ovan och svårigheterna att kvantifiera de ändringar som skulle krävas för att justera normalvärdet från Schweiz så att det motsvarar de produkttyper som exporteras från Kina till unionen.

(101)

Kommissionen har vidare beaktat exporten från de samarbetsvilliga tillverkarna från det jämförbara landet till andra länder men även denna utgjordes uteslutande av elcyklar med centralmotorer.

(102)

Kommissionen drog i detta skede således slutsatsen att Schweiz inte är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

(103)

Eftersom det inte fanns några andra lämpliga tredjeländer med marknadsekonomi drogs i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen därför preliminärt slutsatsen att det inte var möjligt att fastställa normalvärdet för tillverkarna som ingick i urvalet baserat på de inhemska priserna eller konstruerade normalvärden i ett tredjeland med marknadsekonomi eller ett sådant tredjelands pris vid försäljning till andra länder, inklusive till unionen, och att det därför var nödvändigt att fastställa normalvärdet utifrån någon annan skälig grund, i detta fall på grundval av de priser som för närvarande betalas eller kan betalas i unionen för en likadan produkt. Detta ansågs lämpligt mot bakgrund av att Schweiz var olämpligt och det saknades annat samarbete såsom angetts i skälen 96 och 99–102. Dessutom fann kommissionen att detta var motiverat på grund av unionsmarknadens storlek, förekomsten av import och den kraftiga interna konkurrensen på unionsmarknaden för denna produkt.

3.1.3 Normalvärde

(104)

Eftersom marknadsekonomisk status inte beviljades i detta fall fastställdes normalvärdet för alla kinesiska exporterande tillverkare, såsom förklaras ovan i skäl 103, på grundval av de priser som för närvarande betalas eller kan betalas i unionen för en likadan produkt på grundval av de uppgifter som kontrollerats på plats hos de unionstillverkare som ingick i urvalet som förtecknas i skäl 51.

(105)

Normalvärdet för varje produkttyp grundades på det faktiska försäljningspriset (fritt fabrik), vilket justerats för att omfatta unionsindustrins vinstmål.

(106)

Det stora flertalet produkttyper som exporteras från Kina till unionen hade en motsvarighet i de produkttyper som tillverkades och såldes i unionen. I de sällsynta fall där det inte förelåg någon exakt motsvarighet med avseende på produktkontrollnummer, tog kommissionen bort egenskaper från numret en efter en till dess att en motsvarighet hittades. I vissa undantagsfall när de särskilda cykeltyperna inte tillverkades i unionen fastställdes den närmaste möjliga motsvarigheten på grundval av andra egenskaper. De exporterande tillverkarna har erhållit information om detaljerna från detta förfarande.

3.2 Exportpris

(107)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande tillverkarna som ingick i urvalet skedde direkt till oberoende kunder eller genom närstående eller icke-närstående företag som fungerar som importörer.

(108)

Om de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(109)

Om de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerar som importörer fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådana fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst (9 %).

3.3 Jämförelse

(110)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet på grundval av priset fritt fabrik.

(111)

För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Kommissionen gjorde följande justeringar av exportpriset på grundval av uppgifter som de exporterande tillverkarna i urvalet lämnat i sina svar på frågeformuläret och vid kontrollbesök: Bankavgifter, avgifter för hantering och lastning i exportlandet, kreditkostnader och vinster för icke-närstående handlare med avseende på närstående handlare i unionen.

(112)

CCCME och en exporterande tillverkare som ingick i urvalet argumenterade att exportpriset ska justeras uppåt på grund av att de exporterande tillverkarna är OEM-tillverkare för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset.

(113)

CCCME hävdade att eftersom de flesta kinesiska elcykeltillverkare är OEM-tillverkare, säljs elcyklar som de har tillverkat till slutkonsumenter genom märkesimportörer och distributörer. Det pris som togs ut av slutkunderna omfattar både märkesimportörens påslag och distributörens påslag. CCCME noterade att märkesimportörer inom sektorn för elcyklar skiljer sig från vanliga importörer inom andra sektorer.

(114)

CCCME konstaterade att detta beror på att formgivning, forskning och utveckling för de flesta elcyklar som exporteras från Kina till unionen sköts av märkesimportörerna eller i samarbete mellan dem och exportören. I båda fallen har märkesimportörerna gjort stora investeringar som i stor utsträckning liknar dem från unionstillverkare. Utöver importpriset lägger märkesimportörerna på sitt eget varumärkesvärde när de fastställer sitt återförsäljningspris. Således ska exportpriset för kinesiska elcyklar justeras uppåt genom att märkesimportörens påslag läggs på innan det jämförs med normalvärdet.

(115)

Kommissionen övervägde att göra en lämplig justering under artikel 2.10 d (handelsled) i grundförordningen. De relevanta villkoren var emellertid inte uppfyllda, eftersom kommissionen inte fann några klara och tydliga olikheter vad gäller unionsindustrins funktioner och priser mellan deras OEM-försäljning och icke-OEM-försäljning på unionsmarknaden på produkttypnivå, i den mening som avses i artikel 2.10 d i) i grundförordningen. Inte heller var artikel 2.10 d ii i grundförordningen tillämplig, eftersom det relevanta handelsledet, OEM, finns på unionstillverkarnas inhemska marknad.

(116)

Kommissionen övervägde även en justering enligt artikel 2.10 k (andra faktorer) för att beakta märkesimportörernas kostnader för utformning, forskning och utveckling. I detta skede av undersökningen har de exporterande tillverkarna emellertid inte lämnat någon tillförlitlig kvantifiering av dessa kostnader till kommissionen. Således uppmanar kommissionen berörda parter att tillhandahålla en tillförlitlig och kontrollerbar kvantifiering av kostnaderna för en justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen.

(117)

CCCME:s begäran avvisades därför.

(118)

Enligt tre exporterande tillverkare som ingick i urvalet var den klassificering av produkttyp som kommissionen föreslagit otillräcklig när det gällde att skilja mellan elcyklar på olika prisnivåer. De begärde att kommissionen skulle utöka klassificeringen av produkttypen med flera egenskaper, nämligen:

—	Växelförare – för att återspegla skillnaden mellan yttre och inre växelförare.

—	Broms – för att återspegla skillnaden mellan mekaniska och hydrauliska bromsar.

—	Fjädring – för att återspegla skillnaden mellan spiralfjädring, hydraulisk fjädring och luftfjädring.

—	Batteriegenskaper – tillägg av två olika kapaciteter – under 250Wh och mellan 250Wh och 350Wh.

(119)

Klaganden gjorde däremot gällande att priserna för olika delar inte i sig skiljer sig inom varje föreslagen egenskap. Vidare är elcyklar som har delar som påstås vara dyrare med avseende på varje föreslagen egenskap inte nödvändigtvis dyrare än de som innehåller delar som påstås vara billigare. Klaganden gav flera exempel på detta.

(120)

De exporterande tillverkarna motsatte sig i sin tur detta och påpekade exempelvis att klaganden i sina exempel jämförde en avancerad yttre växelförare (med tio växlar) med en enkel inre växelförare (med tre växlar). Detta är anledningen till att priset är liknande. På ett liknande sätt jämförs avancerade mekaniska bromsar med enkla hydrauliska bromsar. Den exporterande tillverkaren påpekade även att det inte kan anses ändamålsenligt att jämföra cyklar som innehåller olika delar för att bevisa att dessa delar inte påverkar priset på hela cykeln, eftersom det finns andra faktorer som medför skillnader än de aktuella delarna.

(121)

Kommissionen har beaktat båda uppsättningarna av synpunkter. Vad gäller de ytterligare egenskaperna noterar kommissionen att den inte har kunnat fastställa att en inre växelförare alltid är betydligt dyrare än en yttre eller att en hydraulisk broms alltid är betydligt dyrare än en mekanisk. Inom dessa underkategorier finns det delar som ligger i den övre och den under delen av prisspannet. Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte verkar finnas någon klar betydande prisskillnad mellan delar inom de föreslagna ytterligare egenskaperna som skulle garantera en förändring av de produkttyper som fastställts i denna undersökning.

(122)

I detta skede av undersökningen fanns det inga bevis som motiverade justeringar på grundval av prisskillnader på delar inom de egenskaper som anges ovan, samt de ytterligare egenskaper som senare har gjorts gällande av de exporterande tillverkarna (nämligen antalet växlar och varumärket på centralmotorn). I kinesiska elcyklar som exporteras till unionen används en blandning av delar inom dessa egenskaper och såvitt kommissionen vet favoriseras inte någon viss typ. Detsamma kan sägas om de elcyklar som tillverkas i unionen. Kommissionen uppmanar återigen berörda parter att tillhandahålla sådana kontrollerbara bevis och sådan information för att den ska kunna slutföra sin bedömning av ovannämnda argument.

3.4 Dumpningsmarginaler

(123)

För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(124)

Dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet fastställdes i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal beräknades som ett vägt genomsnitt på grundval av de marginaler som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(125)

För alla andra exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen graden av samarbetsvilja i Kina. Den mättes genom en bedömning av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportandel till unionen jämfört med den totala exportvolymen från det berörda landet till unionen.

(126)

Samarbetsviljan var hög. Därför fastställdes den övriga dumpningsmarginal som ska tillämpas på alla övriga exporterande tillverkare i Kina preliminärt till en nivå som motsvarade den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet.

(127)

De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Tabell 1

Företag	Provisorisk dumpningsmarginal
Bodo Vehicle Group Co., Ltd	90,6 %
Giant Electric Vehicle (Kunshan) Co., Ltd	34,6 %
Jinhua Vision Industry Co., Ltd och Yongkang Hulong Electric Vehicle Co., Ltd	42,8 %
Suzhou Rununion Motivity Co., Ltd	106,4 %
Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet (se bilagan)	51,0 %
Alla övriga företag	106,4 %

4. SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(128)

I början av skadeundersökningsperioden fanns det 41 tillverkare av den likadana produkten i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Fyra av dem upphörde med sin tillverkning under undersökningsperioden.

(129)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till cirka 1,1 miljoner enheter. Kommissionen fastställde siffran på grundval av de uppgifter om förbrukning som Confederation of the European Bicycle Industry (nedan kallad CONEBI) lämnat in, importstatistik och förhållandet mellan försäljningen och tillverkningen från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(130)

En berörd part hävdade att två unionstillverkare även importerar elcyklar. De hävdade emellertid inte att dessa tillverkare skulle undantas från definitionen av unionsindustrin, eller tillhandahöll argument varför de skulle uteslutas. Import utgör inte i sig en anledning för uteslutande från definitionen av unionsindustrin.

(131)

En annan part påstod att företaget ATALA och dess närstående företag Accell Nederland inte skulle utgöra del av unionsindustrin, eftersom ATALA importerar elcyklar från Kina. Enligt villkoren i artikel 4.2 i grundförordningen är ATALA och Accell inte närstående. I vilket fall som helst utgör import inte i sig en anledning för uteslutande från definitionen av unionsindustrin.

(132)

Andra unionstillverkare som har begärt konfidentiell behandling har rapporterat importer från Kina. Dessa företag utgör tillsammans med de som anges i skälen 130 och 131 mindre än 5 % av unionsindustrins tillverkning och försäljning. De har därför inte någon väsentlig inverkan på skadeindikatorerna från unionsindustrin i dess helhet. Huruvida dessa företag anses utgöra del av unionsindustrin eller inte har ingen väsentlig inverkan på skadeanalysen. Denna fråga kommer att undersökas ytterligare för det slutgiltiga undersökningsresultatet.

4.2 Förbrukning i unionen

(133)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av den information som CONEBI lämnat.

(134)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (enheter)

	2014	2015	2016	UP
Unionen totalt, förbrukning (enheter)	1 139 000	1 363 842	1 666 251	1 982 269
Index	100	120	146	174
Källa: CONEBI.

(135)

Förbrukningen i unionen ökade stadigt från 1,1 miljoner enheter 2014 till nästan 2 miljoner enheter under undersökningsperioden, vilket återspeglar en tillväxt på 74 % under skadeundersökningsperioden. Denna utveckling beror på en ökad miljömedvetenhet och fortsatta investeringar i marknadsföring och reklam och i den tekniska utvecklingen av elcyklar.

4.3 Import från Kina

4.3.1 Den kinesiska importens volym och marknadsandel

(136)

Sedan 2017 har elcyklar klassificerats enligt KN-nummer 8711 60 10. Före 2017 klassificerades elcyklar enligt (ex) KN-nummer 8711 90 10, vilket även omfattade andra produkter. För att övervinna detta problem lämnade klaganden in detaljerad kinesisk tullstatistik i vilken den kinesiska exporten av elcyklar kunde identifieras.

(137)

Kommissionen fastställde exportvolymen med hjälp av uppgifter från Eurostat genom att till det relevanta HS-numret extrapolera andelen kinesisk export av elcyklar (såsom fastställts ovan) av den totala exporten från Kina under samma HS-nummer. För de nio månaderna under 2017 grundas den kinesiska importstatistiken direkt på Eurostat.

(138)

Importens marknadsandel fastställdes sedan genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen, vilken framgår av tabell 2 i skäl 134.

(139)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (enheter) och marknadsandel

	2014	2015	2016	UP
Importvolym från Kina (enheter)	199 728	286 024	389 046	699 658
Index	100	143	195	350
Marknadsandel (%)	18	21	23	35
Index	100	120	133	201
Källa: Eurostat, kinesisk exportstatistik.

(140)

Importvolymen från Kina mer än tredubblades och ökade från nästan 200 000 enheter år 2014 till nästan 700 000 enheter under undersökningsperioden. Tillväxttakten ökade mellan 2016 och undersökningsperioden.

(141)

Samtidigt ökade den kinesiska importens marknadsandel på unionsmarknaden, från 17 % år 2014 till 35 % under undersökningsperioden.

(142)

CCCME ställde sig tvekande till tillförlitligheten från den kinesiska tullstatistik som klaganden ingett och begärde att den detaljerade statistiken och källan till dessa uppgifter skulle lämnas ut.

(143)

Klaganden lade fram detaljerad statistik för kommissionen till stöd för sitt klagomål. Klaganden tillhandahöll även de aggregerade exportsiffrorna per år i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. Klaganden uppgav vidare den kinesiska tullen som källa och nämnde de nummer som använts samt förklarade vilken metod som använts för att utesluta andra produkter än den berörda produkten.

(144)

Kommissionen fastställde genom en kontroll av dessa uppgifter att klaganden hade förvärvat denna tullstatistik från ett sedan länge etablerat kinesiskt företag som är specialiserat inom detta område och att samma information fanns tillgänglig från andra kinesiska tjänsteleverantörer.

(145)

Verifieringen visade även att klaganden hade tillhandahållit en korrekt beskrivning av den metod som använts för att fastställa exporten av elcyklar från Kina i den offentliga versionen.

(146)

Dessutom dubbelkontrollerades de detaljerade uppgifter som klaganden ingett mot andra informationskällor och visade sig vara tillförlitliga. Ingen annan part har föreslagit alternativa informationskällor eller metoder.

(147)

Kommissionen slog även fast att de detaljerade uppgifterna och identiteten för de företag som tillhandahållit denna information var av konfidentiell natur i den mening som avses i artikel 19.1 i grundförordningen. Det skulle medföra betydande negativ inverkan för den person som tillhandahållit informationen eller för den person från vilken informationen har förvärvats om denna persons identitet skulle röjas.

(148)

Under dessa omständigheter och med beaktande av den utsträckning i vilken de aggregerade uppgifterna och metoden i den icke-konfidentiella versionen har lämnats ut, ansåg kommissionen att det inte är nödvändigt att den berörda parten har tillgång till ingångsuppgifterna och identiteten för det företag som har sålt dem vidare för att denne ska kunna utöva sin rätt till försvar.

(149)

CCCME:s argument måste därför avvisas.

(150)

Berörda parter hävdade att importen från Kina har följt marknadstrenderna, eftersom såväl konsumtionen i unionen som den kinesiska exporten växte. Det ska emellertid noteras att det föreligger stora skillnader mellan tillväxten från den kinesiska exporten och konsumtionen i union. Mellan 2014 och undersökningsperioden växte den kinesiska importen med 250 %, medan konsumtionen i unionen ökade i en betydligt långsammare takt med 74 %. Trenden var således densamma, men däremot skiljde sig ökningen väsentligen åt vad gäller storleken.

4.3.2 Priser för importen från Kina och prisunderskridande

(151)

Kommissionen har fastställt importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat med tillämpning av den metod som beskrivs i skäl 137.

(152)

Det genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/enhet)

	2014	2015	2016	UP
Kina	472	451	477	422
Index	100	96	101	89
Källa: Eurostat, kinesisk exportstatistik.

(153)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina minskade med 11 % mellan 2014 och undersökningsperioden, med en första minskning på 4 % mellan 2014 och 2015 och en andra minskning på 12 % mellan 2016 och undersökningsperioden.

(154)

Prisutvecklingen är inte helt tillförlitlig, eftersom den detaljerade produkttypmixen inte är känd, vilket beror på den allmänna karaktären hos Eurostats statistik. Kommissionen noterade emellertid att de genomsnittliga importpriserna från Kina var betydligt lägre än såväl unionstillverkarnas priser som importpriser från övriga tredjeländer. Dessutom sjönk det genomsnittliga priset för import från Kina fastän kinesiska exportörer utökade produktsortimentet på unionsmarknaden och inkluderade dyrare elcyklar.

(155)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

1.	det vägda genomsnittliga försäljningspriset per produkttyp som de fyra unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik och

2.	motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de exporterande tillverkare från Kina som ingick i urvalet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar på 6 % och importkostnader.

(156)

MOFCOM hävdade att olika aspekter skulle beaktas vid analysen av prisunderskridandet, såsom vilken typ av elcykel det är frågan om (t.ex. elektriska citycyklar och MTB-cyklar), motorns placering (nav- eller centralmotor), batteriets effekt och av vilket material elcykeln är tillverkad (t.ex. stål, aluminium, kol). Det bekräftades att alla dessa faktorer beaktades vid analysen av prisunderskridandet.

(157)

Kommissionen gjorde en prisjämförelse för varje enskild produkttyp för transaktioner, efter justering av priserna där detta var nödvändigt och efter avräkning av avdrag och rabatter. Vad gäller handelsled för dessa transaktioner fastställdes det att både de unionstillverkare som ingick i urvalet och de kinesiska exportörer som ingick i urvalet säljer till OEM-kunder samt under sitt eget varumärke. Det undersöktes därför huruvida det var motiverat med en justering av handelsled. I detta hänseende undersökte kommissionen huruvida det föreligger klara och tydliga prisskillnader mellan försäljning till OEM-kunder och försäljning under deras eget varumärke. Det fastställdes att det inte fanns någon sådan klar och tydlig prisskillnad vad gäller försäljningen från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(158)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Det framgick att prisunderskridandemarginalerna uppgick till mellan 16,2 % och 41 %.

4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.4.1 Allmänna anmärkningar

(159)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(160)

Såsom anges i skäl 28 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(161)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen på makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(162)

Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna (tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, tillväxt, produktivitet samt dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning) på grundval av de uppgifter som lämnats av CONEBI, importstatistiken och de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(163)

Kommissionen har kontrollerat de uppgifter om förbrukningen som CONEBI har ingett. Kommissionen fastställde att denna information faktiskt grundades på information som samlats in från nationella intresseorganisationer för europeiska tillverkare, att den härstammade från företagsdeklarationer eller rimliga uppskattningar och att den stöddes av lämplig dokumentation och lämpliga forskningsförfaranden.

(164)

Indikatorerna för unionsindustrins försäljning, tillverkning, kapacitet och sysselsättning härstammar från denna information. De har uppskattats på grundval av de relevanta andelarna från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Detta tillvägagångssätt följer den metod som klaganden beskrivit i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. Inga berörda parter lämnade synpunkter på denna metod.

(165)

På grundval av ovanstående ansåg kommissionen att de makroekonomiska uppgifterna är representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(166)

Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna (genomsnittliga försäljningspriser per enhet, arbetskraftskostnader, kostnader per enhet, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet) på grundval av uppgifterna i frågeformulärssvaren från unionstillverkarna i urvalet, vilka kontrollerats. Dessa uppgifter avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet.

4.4.2 Makroekonomiska indikatorer

4.4.2.1 Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(167)

Den totala unionstillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2014	2015	2016	UP
Produktionsvolym (enheter)	842 531	987 111	1 108 087	1 089 541
Index	100	117	132	129
Produktionskapacitet (enheter)	1 140 553	1 397 145	1 694 853	1 538 347
Index	100	122	149	135
Kapacitetsutnyttjande (%)	74	71	65	71
Index	100	96	89	96
Källa: CONEBI, de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(168)

Unionsindustrins tillverkningsvolym ökade med 29 % under skadeundersökningsperioden trots en minskning på 2 % mellan 2016 och undersökningsperioden.

(169)

Ökningen av tillverkningen berodde på den ökade konsumtionen. Tillverkningen måste planeras i förväg för mycket korta försäljningssäsonger och tillverkarna måste därför i viss utsträckning förlita sig på försäljningsprognoser. Produktionsminskningen mellan 2016 och undersökningsperioden var därför huvudsakligen kopplad till en fortsatt förlust av marknadsandelar på grund av import från Kina som tvingade unionsindustrin att omvärdera sina förväntningar.

(170)

Produktionskapaciteten ökade med 35 % mellan 2014 och undersökningsperioden. Produktionskapaciteten ökade med 49 % mellan 2014 och 2016 och minskade sedan med 9 % mellan 2016 och undersökningsperioden.

(171)

Kapacitetsutnyttjandet minskade från 74 % 2014 till 71 % under undersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet minskade från 74 % till 65 % mellan 2014 och 2016 på grund av att kapaciteten växte snabbare än tillverkningen. Denna trend vände mellan 2016 och undersökningsperioden när kapaciteten minskade i större utsträckning än produktionsnedgången, vilket ledde till att kapacitetsutnyttjandet ökade från 65 % till 71 %.

(172)

Kapaciteten motsvarar det teoretiska antal elcyklar som kan tillverkas med tillgängliga produktionslinjer. De produktionslinjer som för närvarande används för att tillverka elcyklar utgör huvudsakligen en omställning från befintliga produktionslinjer som tidigare använts för konventionella cyklar. En sådan omställning kan göras snabbt och till låga kostnader. Tillverkningskapaciteten för elcyklar svarar för en liten del av den befintliga kapaciteten för tillverkning av konventionella cyklar. Detta innebär att indikatorerna för kapacitet och kapacitetsutnyttjande har begränsad betydelse, eftersom de kan anpassas så att marknadsutvecklingen beaktas. I detta särskilda fall slog kommissionen även fast att det för en omställning mellan konventionella cyklar och elcyklar inte heller krävs några betydande investeringar (som påverkar kassaflödet, kapitalanskaffningsförmågan eller den fortsatta verksamheten), betydande fasta kostnader (med betydande inverkan på lönsamheten kopplad till utnyttjandet) eller utgör ett hinder mot en ökad tillverkning.

4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(173)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2014	2015	2016	UP
Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (enheter)	862 168	941 937	1 074 335	1 042 268
Index	100	109	125	121
Marknadsandel (%)	76	69	64	53
Index	100	91	85	69
Källa: CONEBI, de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(174)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 25 % mellan 2014 och 2016 och minskade sedan med 3 % mellan 2016 och undersökningsperioden.

(175)

Precis som när det gällde utvecklingen av produktionsvolymen berodde ökningen av försäljningsvolymen mellan 2014 och 2016 på den ökade konsumtionen. Minskningen av försäljningsvolymen mellan 2016 och undersökningsperioden hade ett direkt samband med den fortsatta förlusten av marknadsandelar på grund av import från Kina.

(176)

Unionsindustrins försäljning ökade i en mycket långsammare takt än utvecklingen av konsumtionen. Till följd av detta minskade unionsindustrins marknadsandel betydligt, från 76 % år 2014 till 53 % under undersökningsperioden.

4.4.2.3 Tillväxt

(177)

Unionsindustrin kunde inte dra nytta av konsumtionstillväxten mellan 2014 och undersökningsperioden fullt ut. Konsumtionen ökade med 74 % och unionsindustrin lyckades endast öka sin försäljning med 21 %. Följaktligen förlorade unionsindustrin betydande marknadsandelar (23 procentenheter). På grund av dumpad import från Kina var unionsindustrin tvungen att minska sin tillverkning, försäljning, antalet anställda och kapacitet mellan 2016 och undersökningsperioden.

4.4.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(178)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

	2014	2015	2016	UP
Antal anställda	2 577	3 030	3 546	3 610
Index	100	118	138	140
Produktivitet (enheter per anställd)	327	326	312	302
Index	100	100	96	92
Källa: CONEBI, de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(179)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin ökade med 40 % under skadeundersökningsperioden. Den största delen av denna ökning skedde mellan 2014 och 2016. Sysselsättningen ökade med 2 % mellan 2016 och undersökningsperioden.

(180)

Eftersom sysselsättningen ökade snabbare än tillverkningen minskade produktiviteten med 8 %.

4.4.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(181)

Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande på grund av den kinesiska importens volymer och priser.

(182)

Det finns ingen bevisning om tidigare dumpning.

4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(183)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som de fyra unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

	2014	2015	2016	UP
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen (i euro/enhet)	1 112	1 156	1 237	1 276
Index	100	104	111	115
Tillverkningskostnad per enhet (euro per enhet)	1 068	1 134	1 173	1 234
Index	100	106	110	116
Källa: De unionstillverkare som ingick i urvalet.

(184)

Det genomsnittliga försäljningspriset från de unionstillverkare som ingick i urvalet ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden, i överensstämmelse med ökningen av de genomsnittliga tillverkningskostnaderna, vilka ökade med 16 %.

(185)

Eftersom de genomsnittliga kostnaderna och priserna påverkas av den produktmix som dessa tillverkare säljer, betyder detta inte att kostnaderna och priserna för en jämförbar produkt ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden.

4.4.3.2 Arbetskraftskostnad

(186)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de fyra unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2014	2015	2016	UP
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)	38 348	37 042	34 818	34 659
Index	100	97	91	90
Källa: De unionstillverkare som ingick i urvalet.

(187)

Under skadeundersökningsperioden minskade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 10 % på grund av ökningen av antalet fabriksarbetare i förhållande till antalet anställda inom försäljning och administration.

4.4.3.3 Lagerhållning

(188)

Lagernivåerna hos de fyra unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

	2014	2015	2016	UP
Utgående lager (enheter)	59 375	73 521	90 573	98 412
Index	100	124	153	166
Källa: De unionstillverkare som ingick i urvalet.

(189)

Nivån på de utgående lagren hos de fyra unionstillverkarna i urvalet ökade med 66 % under skadeundersökningsperioden.

(190)

Det ska noteras att lagernivåerna under undersökningsperioden mättes i slutet av september när lagernivåerna normalt sett är låga, eftersom det sammanfaller med slutet av försäljningssäsongen. Tvärtom mättes lagernivåerna under de andra perioderna i slutet av december när lagernivåerna normalt sett är höga inför nästa försäljningssäsong.

(191)

Ökningen av lagernivåerna var därför betydande. Detta berodde på den allmänna marknadsutvecklingen och det faktum att produktionsvolymerna inte tillnärmelsevis motsvarade ökningen av konsumtionen samt på att försäljningsvolymerna ökade ännu långsammare än tillverkningen, vilket ledde till ökande lager, något framgår särskilt tydligt i slutet av undersökningsperioden

4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(192)

Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för de fyra unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2014	2015	2016	UP
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (procent av omsättningen)	2,7	4,3	3,8	3,4
Index	100	160	142	125
Kassaflöde (euro)	5 178 860	– 5 433 666	17 079 409	4 955 399
Index	100	– 105	330	96
Kassaflöde (i procent av omsättningen)	1,1	– 1,0	2,5	0,6
Index	100	– 89	218	55
Investeringar (i euro)	6 775 924	17 773 148	7 888 936	11 965 802
Index	100	262	116	177
Räntabilitet (%)	18	30	38	37
Index	100	164	213	203
Källa: De unionstillverkare som ingick i urvalet.

(193)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(194)

Vinstmarginalerna startade från en låg nivå på 2,7 % 2014, för att sedan öka till 4,3 % 2015 och därefter minska till 3,4 % under undersökningsperioden.

(195)

Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden och blev negativt 2015. Det täckte inte de investeringar som gjorts under skadeundersökningsperioden.

(196)

Jämförelsen mellan vinstmarginalen som andel av omsättningen med det tillämpliga kassaflödet uttryckt på samma sätt visar på att vinst i mycket låg utsträckning omvandlades till kassaflöde beroende på variationerna i lagerhållning.

(197)

Investeringarna ökade med 77 % under skadeundersökningsperioden medan de endast svarade för 2 % av försäljningen.

(198)

Räntabiliteten ökade med 103 % under skadeundersökningsperioden. Medan elcykelindustrin i strukturellt hänseende utgör en kontantintensiv verksamhet, krävs det inte några stora tillgångar för att bedriva verksamheten och i allmänhet utnyttjas befintliga tillgångar från tillverkningen av konventionella cyklar. I detta sammanhang är räntabiliteten av begränsad betydelse.

(199)

Unionsindustrins dåliga ekonomiska resultat vad gäller vinster och kassaflöde under undersökningsperioden gjorde att den fick sämre kapitalanskaffningsförmåga.

4.4.4 Slutsats om skada

(200)

Mot bakgrund av den ökande dumpade importen från Kina kunde unionsindustrin inte dra fördel av tillväxten på marknaden för elcyklar. Försäljningen ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden medan konsumtionen ökade med 74 %. Under samma period förlorade unionsindustrin 23 procentenheter av marknadsandelarna, av vilka 18 % gick till kinesisk import som underskred unionsindustrins priser med 16 till 43 % under undersökningsperioden.

(201)

Pressen på försäljningen var kännbar med avseende på tillverkning, lager, kapacitet, kapacitetsutnyttjande och sysselsättning. Tillverkningen ökade i stort sett i samma takt som konsumtionen mellan 2014 och 2015 (+ 17 % respektive + 20 %). Efter 2015 tvingades unionsindustrin emellertid att omvärdera sin förväntade försäljning. Produktionstrenden avvek sedan i betydande och allt större utsträckning från den allmänna marknadsutvecklingen, där tillverkningen ökade med 12 procentenheter och konsumtionen med 54 procentenheter mellan 2015 och undersökningsperioden.

(202)

Förutom under 2014 var produktionen emellertid systematiskt högre än försäljningen, vilket medförde en betydande ökning av lagernivåerna. Produktionskapaciteten som hade ökat i överensstämmelse med konsumtionen fram till 2016, minskade för att motverka försämringen av kapacitetsutnyttjandegraden, vilken minskade med 9 procentenheter mellan 2014 och 2016.

(203)

Sammantaget minskade tillverkningen, lagernivåerna var högre än innan försäljningssäsongen, kapaciteten minskade, sysselsättningen avstannade medan importen från Kina ökade med 155 procentenheter mellan 2016 och undersökningsperioden.

(204)

Prispressen och oförmågan att uppnå stordriftsfördelar på en gryende marknad gjorde att lönsamheten för unionsindustrin höll sig på en låg nivå under skadeundersökningsperioden. Denna låga vinstnivå och variationen i lager medförde låga kassaflöden som understeg investeringsnivån under skadeundersökningsperioden och ledde till ytterligare sårbarhet för denna kontantintensiva verksamhet som är starkt beroende av tillförd likviditet från banker. Fyra tillverkare gick i konkurs under undersökningsperioden.

(205)

Skadeindikatorerna för tillväxt, marknadsandelar, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, lager, vinstmarginaler, kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga utvecklades negativt. Endast den starka underliggande ökade efterfrågan gjorde att andra indikatorer inte också blev negativa.

(206)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5. ORSAKSSAMBAND

(207)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada.

(208)

Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: import från övriga tredjeländer, unionstillverkarnas exportförsäljningsresultat och en påstådd inverkan på investeringar och kapacitetsökningar.

5.1 Verkningar av den dumpade importen

(209)

Priserna för den dumpade importen från Kina underskred unionsindustrins priser i en betydande utsträckning under undersökningsperioden, varvid prisunderskridandemarginalerna varierade mellan 16,2 % och 43,2 %. Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin 23 procentenheter av marknadsandelarna på en marknad som växte med 74 % medan importen från Kina ökade med 250 % och ökade sin marknadsandel med 17 procentenheter från 18 % till 35 %. Pristrycket genom dumpad import från Kina gjorde att vinsten och kassaflödet hölls på nedpressade nivåer.

5.2 Verkningar av andra faktorer

5.2.1 Import från tredjeländer

(210)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

Land		2014	2015	2016	UP
Taiwan	Volym (enheter)	21 335	43 095	79 312	108 817
	Index	100	202	372	510
	Marknadsandel (%)	2	3	5	5
	Genomsnittligt pris (EUR)	622	571	843	1 016
	Index	100	92	135	163
Vietnam	Volym (enheter)	37 892	74 259	91 468	101 376
	Index	100	196	241	268
	Marknadsandel (%)	3	5	5	5
	Genomsnittligt pris (EUR)	435	539	542	570
	Index	100	124	125	131
Schweiz	Volym (enheter)	883	14 310	30 477	28 440
	Index	100	1 621	3 452	3 221
	Marknadsandel (%)	0	1	2	1
	Genomsnittligt pris (EUR)	1 140	1 391	1 606	1 606
	Index	100	122	141	141
Japan	Volym (enheter)	16 994	4 217	1 613	1 710
	Index	100	25	9	10
	Marknadsandel (%)	1	0	0	0
	Genomsnittligt pris (EUR)	1 098	1 406	1 687	952
	Index	100	128	154	87
Totalt alla tredjeländer utom Kina	Volym (enheter)	77 104	135 881	202 870	240 343
	Index	100	176	263	312
	Marknadsandel (%)	7	10	12	12
	Genomsnittligt pris (EUR)	641	666	828	897
	Index	100	104	129	140
Källa: Eurostat.

(211)

Importvolymen från övriga tredjeländer än Kina utvecklades starkt och ökade sin marknadsandel från 7 % 2014 (77 000 enheter) till 12 % (240 000 under undersökningsperioden). Denna ökningstakt minskade emellertid när de kinesiska exportörerna förstärkte sin verksamhet efter 2015.

(212)

Denna import härstammade nästan uteslutande från Taiwan och Vietnam. Efter 2015 noterade kommissionen emellertid en långsammare ökning av importen från Vietnam, vilket kan förklaras av en betydande och ökande prisskillnad i förhållande till import från Kina. På liknande sätt ägde den fortsatta ökningen av import från Taiwan rum mot bakgrund av en lika betydande prisökning, vilket talar för att denna import kan ha utvecklat sig mot de högre prissegmenten på marknaden.

(213)

I genomsnitt var priserna för import från Taiwan och Vietnam lägre än priserna från unionsindustrin. Mot bakgrund av den stora prisvariationen på elcyklar kan kommissionen emellertid inte dra slutsatsen att denna import underskrider unionsindustrins priser vid en jämförelse mellan likvärdiga elcyklar. Dessutom ökade deras genomsnittliga priser medan de genomsnittliga priserna för import från Kina minskade.

(214)

Skillnaden mellan priserna på importen från Vietnam och unionsindustrins priser var emellertid betydande och det kan inte uteslutas att de har bidragit marginellt till skadan. Importen från Vietnam upphörde emellertid att vinna marknadsandelar efter 2015 och deras volymer förblev små.

(215)

Importen från alla andra länder än Kina minskade således inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit och den kunde endast ha haft en marginell inverkan på skadan.

5.2.2 Unionsindustrins exportresultat

(216)

Exportvolymen för de fyra unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionstillverkarna i urvalet

	2014	2015	2016	UP
Exportvolym (enheter)	5 539	14 529	24 922	21 548
Index	100	262	450	389
Genomsnittligt pris (i euro)	1 570	680	676	907
Index	100	43	43	58
Källa: De unionstillverkare som ingick i urvalet.

(217)

Exporten från de unionstillverkare som ingår i urvalet till länder utanför EU var försumbar (3 % av den totala försäljningsvolymen under skadeundersökningsperioden). Inte ens om minskningen av det genomsnittliga priset beaktas kan unionsindustrins exportresultat ha orsakat skadan.

5.2.3 Investeringar och kapacitetsökningar

(218)

CCCME hävdade att de investeringarna i kapacitet som gjordes 2016 medförde ett överskott av produktionskapacitet som överskred alla realistiska försäljningsprognoser, vilket både minskade kapacitetsutnyttjandet väsentligen och påverkade lönsamheten allvarligt.

(219)

Kommissionen avvisade detta påstående. För det första kan man inte säga att investeringarna i kapacitet överskred alla realistiska försäljningsprognoser. Såsom visas i tabell 5 ovan, ökade produktionskapaciteten med 300 000 enheter mellan 2015 och 2016. Detta överensstämde helt med konsumtionsökningen mellan 2015 och 2016, vilken även var 300 000 enheter såsom visas i tabell 2 ovan. På grund av illojalt tryck genom dumpad kinesisk import minskade unionsindustrin därefter sin produktionskapacitet mellan 2016 och undersökningsperioden med mer än 150 000 enheter, trots en ytterligare tillväxt på marknaden med över 300 000 enheter.

(220)

För det andra noterade kommissionen att kapitalutgifterna inte låg på en hög nivå. De utgjorde tvärtom mindre än 2 % av den totala omsättningen under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin omvandlade befintliga produktionslinjer och kapacitetsökningen drev därför inte upp kapitalutgifterna i någon betydande utsträckning.

(221)

För det tredje beaktades inte kapitalutgifter för lönsamheten (utom för avskrivning och amortering, vilka inte ökade väsentligen) eller kassaflödet (vilka är på operativ nivå). Därför var det inte korrekt att tolka någon av dessa indikatorer på grundval av investeringsnivån.

(222)

Slutligen visade kommissionens indikatorer att produktionskostnaderna ökade i överensstämmelse med försäljningspriserna. Följaktligen kan det inte påstås att kapacitetsökningen påverkade tillverkningskostnaderna på ett oproportionerligt sätt.

5.3 Slutsats om orsakssamband

(223)

Kommissionen fastställde preliminärt att det fanns ett orsakssamband mellan den skada som unionstillverkarna lidit och den dumpade importen från Kina.

(224)

Kommissionen har särskiljt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(225)

De övriga faktorer som identifierats, såsom importen från övriga tredjeländer, unionstillverkarnas exportresultat och en påstådd inverkan på investeringar och kapacitetsökningar, konstaterades preliminärt inte minska det orsakssamband som fastställts, inte ens om hänsyn togs till deras eventuella sammantagna verkan.

(226)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit orsakats av den dumpade importen från Kina och att de övriga faktorerna, oavsett om de bedömdes var och en för sig eller sammantaget, inte minskade orsakssambandet mellan skadan och den dumpade importen.

6. UNIONENS INTRESSE

(227)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse.

6.1 Leverantörernas intresse

(228)

CONEBI, som samordnar nationella intresseorganisationer som både företräder cykeltillverkare och leverantörer av delar stödde införandet av åtgärder. Inga leverantörer lämnade emellertid individuella synpunkter i denna undersökning.

(229)

Enligt de siffror som CONEBI har lämnat, tillverkas cykeldelarna (både för elcyklar och konventionella cyklar) av 424 företag i 19 medlemsstater, som sysselsätter nästan 21 000 anställda, vilka investerade över 660 miljoner euro i tillverkning och innovation år 2016.

(230)

Kommissionen drar preliminärt slutsatsen att det gynnar unionsindustrins leverantörer att en antidumpningstull införs.

6.2 Unionsindustrins intresse

(231)

Unionsindustrin består av såväl stora som små och medelstora företag och hade ca 3 600 anställda som var direkt sysselsatta, utspridda på tolv medlemsstater under skadeundersökningsperioden. Eftersom konsumtionen av elcyklar fortfarande utgör en liten andel av den sammantagna cykelmarknaden, medför den snabba förskjutningen av efterfrågan från konventionella cyklar till elcyklar dessutom en strukturell utmaning när det gäller att bibehålla verksamhetsnivån, mervärdet och arbetstillfällena inom hela cykelindustrin.

(232)

Såsom framgår av avsnitt 4.4.4 visar analysen av hur skadeindikatorerna utvecklats sedan början av skadeundersökningsperioden att hela unionsindustrin fått en försämrad situation och påverkats negativt av den dumpade importen.

(233)

Det är kommissionens avsikt att införandet av en provisorisk antidumpningstull ska göra det möjligt för alla tillverkare att omfattas av rättvisa handelsvillkor när de bedriver sin verksamhet på unionsmarknaden. Vidtas inga åtgärder är det mycket troligt att unionsindustrins ekonomiska situation kommer att försämras ytterligare.

(234)

Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att en antidumpningstull införs.

6.3 Icke-närstående importörers intresse

(235)

CEIEB gav sig till känna för att motsätta sig införandet av åtgärder. Organisationen företräder 21 importörer från sju medlemsstater.

(236)

Elva av CEIEB:s medlemmar deltog i stickprovsförfarandet. Dessutom motsatte sig två företag utanför denna sammanslutning också införandet av antidumpningsåtgärder. Sammantaget företräder de 13 företag för vilka importvolymen är känd 10 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden.

(237)

Inlagorna från de importörer som ingick i urvalet visade att införandet av tullar i varje fall tillfälligt sannolikt skulle påverka deras försörjningskedjor och hota deras finansiella ställning om de inte kunde överföra de ökade kostnader som tullen medför till sina kunder.

(238)

Inlagorna från de importörer som ingick i urvalet visade även att de största importörerna kunde köpa in lämpliga elcyklar och/eller hade potentiella eventuella alternativa försörjningskällor utanför Kina, inbegripet unionsindustrin. Dessa importörer sysselsätter de flesta av de anställda som det hänvisas till i skäl 236.

(239)

Importstatistiken visar att Vietnam och Taiwan tillhandahöll betydande volymer av elcyklar till europeiska importörer. Det är även sannolikt att andra länder som har en framträdande ställning inom tillverkningen av konventionella cyklar eventuellt skulle kunna leverera till importörer.

(240)

I detta hänseende noterar kommissionen att införandet av tullar på import av konventionella cyklar från Kina inte stängde unionsmarknaden för import utan tvärtom gjorde att antalet länder som tillhandahöll konventionella cyklar utvidgades. På stora marknader där det inte har införts några åtgärder för konventionella cyklar från Kina såsom Förenta staterna och Japan utgjorde importen tvärtom 99 %, respektive 90 % av marknaden och den största delen av denna import kom från Kina.

(241)

Kommissionen noterade att cykelindustrin består av mer än 450 tillverkare, av vilka endast 37 för närvarande tillverkar elcyklar. Dessutom tillhandahåller de nuvarande tillverkarna av elcyklar redan en rad olika elcyklar och kan öka sin produktionskapacitet under normala marknadsförhållanden.

(242)

Även om införandet av tullar skulle kunna ha negativ verkan för ett antal, främst små, importörer, kan den negativa inverkan som införandet av tullarna medför begränsas genom möjligheten att förvärva lämpliga cyklar till rättvisa priser från unionsindustrin, från övriga tredjeländer och från Kina.

(243)

Kommissionen drog därför slutsatsen att åläggandet av tullar inte ligger i importörernas intresse, men att den sannolika negativa inverkan på importörerna inte väger tyngre än åtgärdernas positiva verkningar för unionsindustrin.

6.4 Användarnas intresse

(244)

The European Cyclists' Federation (nedan kallad ECF) gav sig till känna i undersökningen. EFC företräder organisationer och sammanslutningar av cyklister. EFC hävdade att priset inte är den avgörande faktorn för huruvida människor cyklar mer eller mindre och tillhandahöll bevisning för att människor cyklar mer i länder där cyklar och elcyklar kostar mer.

(245)

Detta mönster styrks genom en inlaga från sammanslutningen av importörer som motsätter sig åtgärderna, vilket visade att de länder där införandet av elcyklar ökar snabbast är de länder där elcyklar i genomsnitt är dyrast.

(246)

Sammanslutningen av importörer hävdade även att det fanns en stark koppling mellan priserna på elcyklar, den nationella cykelkulturen, kvaliteten på infrastrukturen och införandet av elcyklar.

(247)

ECF stöder marknadsförhållanden som främjar kvalitet, innovation och tjänster. Om dumpning i sig fastställs hävdar ECF att det skulle påverka utvecklingen av elcyklar negativt och således även utvecklingen mot ett grönare Europa som erbjuder sina medborgare effektivare rörlighet.

(248)

Å andra sidan har sammanslutningen av importörer som motsätter sig införandet av åtgärder hävdat att åtgärderna skulle hindra kinesiska tillverkare från att leverera produkter i lägre prissegment samt från att utveckla produkter i mellan- och högre prissegment, vilket skulle leda till minskad konkurrens. Eftersom unionsindustrin påstås vara verksam inom mellan- och högre prissegment, skulle detta i sin tur leda till minskade valmöjligheter och högre priser för europeiska konsumenter.

(249)

Undersökningen har visat att unionsindustrin är aktiv i alla marknadssegment, inbegripet ingångsprodukter. Åtgärderna förväntas förstärka och diversifiera tillhandahållandet av elcyklar genom att återställa konkurrens på lika villkor. Det ska erinras om att införandet av åtgärder för konventionella cyklar inte minskade konsumenternas valmöjligheter, utan ökade mångfalden av leverantörer samt deras ursprungsländer. Argumentet ansågs därför sakna grund och måste avvisas.

(250)

Medan införandet av åtgärder förväntas leda till ett återinförande av marknadspriser som i praktiken är högre än dumpade priser, utgör priset en vägledande faktor för konsumenternas val och den sannolika påverkan på konsumentpriserna måste balanseras genom en jämförelse mellan kostnaderna och fördelarna med alternativ till elcyklar såsom bilar, motorcyklar eller skotrar.

(251)

Kommissionen fann att konsumenternas intresse inte kan anses vara begränsat till den inverkan på priset det får att import från Kina fastställs till en icke-skadevållande nivå. Det finns tvärtom ytterligare bevisning för att konsumenternas val påverkas av andra faktorer såsom variation, kvalitet, innovation och tjänster, vilket enbart kan uppnås under normala marknadsförhållanden med rättvis och öppen konkurrens.

(252)

Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärderna inte skulle inverka i orimlig utsträckning på konsumenternas situation och att de skulle bidra till en hållbar utveckling av elcyklar i Europa och de ytterligare fördelarna för samhället som detta medför i form av miljöskydd och förbättrad rörlighet.

6.5 Andra parters intresse

(253)

Slutligen gav sig den europeiska fackföreningen IndustriAll till känna för att uttrycka oro över den dumpade importens negativa inverkan på unionsindustrins tillstånd och sitt stöd för åtgärder för att säkerställa lika villkor och fortsatt stark sysselsättning i unionen.

6.6 Slutsats om unionens intresse

(254)

Även om det inte kan uteslutas att åtgärderna får negativ verkan för mindre importörer av den berörda produkten och på konsumentpriserna, väger detta inte tyngre än fördelarna för leverantörerna, unionsindustrin och konsumenterna.

(255)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder för import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

7. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(256)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen från Kina vållar unionsindustrin ytterligare skada.

7.1 Nivå för undanröjande av skada

(257)

För att kommissionen skulle kunna fastställa nivån på åtgärderna fastställde den först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(258)

Skadan undanröjs om unionsindustrin kan täcka sina tillverkningskostnader och erhåller en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom dumpad import.

(259)

För att fastställa den vinst som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden använde kommissionen sig av den vinst på försäljningen till icke-närstående kunder som använts för fastställandet av nivån för undanröjande av skada.

(260)

Vinstmålet fastställdes preliminärt till 4,3 %, vilket är unionsindustrins största genomsnittliga vinstmarginal under skadeundersökningsperioden. De unionstillverkare som ingick i urvalet kunde inte tillhandahålla någon vinstmarginal för tillverkningen av elcyklar före 2014.

(261)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, justerat för importkostnader och tullar, för de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet, såsom det fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga totala importvärdet cif.

(262)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 123–127).

7.2 Provisoriska åtgärder

(263)

Preliminära antidumpningsåtgärder bör införas för import av elcyklar med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört nivåerna för undanröjande av skada och dumpningsmarginalerna. Storleken på tullbeloppet bör fastställas till nivån för dumpningsmarginalen eller nivån för undanröjande av skada beroende på vilken nivå som är lägst.

(264)

På grundval av ovanstående föreslås följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:

Företag	Dumpningsmarginal	Nivå för undanröjande av skada	Provisorisk antidumpningstull
Bodo Vehicle Group Co., Ltd	90,6 %	77,6 %	77,6 %
Giant Electric Vehicle (Kunshan) Co., Ltd	34,6 %	27,5 %	27,5 %
Jinhua Vision Industry Co., Ltd och Yongkang Hulong Electric Vehicle Co., Ltd	42,8 %	21,8 %	21,8 %
Suzhou Rununion Motivity Co., Ltd	106,4 %	83,6 %	83,6 %
Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet (se bilagan)	51,0 %	37,0 %	37,0 %
Alla övriga företag	106,4 %	83,6 %	83,6 %

(265)

Kommissionen har gjort import av den berörda produkten till föremål för registrering enligt registreringsförordningen för att det ska vara möjligt att retroaktivt tillämpa antidumpningsåtgärder och utjämningsåtgärder i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen och artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(266)

När det gäller den pågående antidumpningsundersökningen och med tanke på ovanstående resultat, bör registreringen av import med avseende på antidumpningsundersökningen enligt artikel 14.5 i grundförordningen upphöra.

(267)

Vad gäller den parallella antisubventionsundersökningen bör registreringen av import av den berörda produkten enligt artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen fortsätta.

(268)

Det är i detta skede av förfarandet inte möjligt att fatta något beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna.

(269)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Kina som tillverkats av de juridiska personer som nämns. Import av den berörda produkten som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(270)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (9). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(271)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara vara tillämpliga på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även på de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

8. SLUTBESTÄMMELSER

(272)

Enligt god förvaltningspraxis uppmanade kommissionen berörda parter att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(273)

Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutgiltiga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Härmed införs en provisorisk antidumpningstull på import av pedalassisterade cyklar med en elektrisk hjälpmotor, som har sitt ursprung i Kina, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8711 60 10 och ex 8711 60 90 (Taric-nummer 8711609010).

2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Företag	Provisorisk antidumpningstull	Taric-tilläggsnummer
Bodo Vehicle Group Co., Ltd	77,6 %	C382
Giant Electric Vehicle (Kunshan) Co., Ltd	27,5 %	C383
Jinhua Vision Industry Co., Ltd och Yongkang Hulong Electric Vehicle Co., Ltd	21,8 %	C384
Suzhou Rununion Motivity Co., Ltd	83,6 %	C385
Andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare som är förtecknade i bilagan	37,0 %	Se bilagan
Alla övriga företag	83,6 %	C999

3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de elcyklar som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag intygar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.

4. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.

5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Berörda parter kan inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande

a)	begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)	inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)	begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

2. De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EU) 2016/1036 kan inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på tillämpningen av de provisoriska åtgärderna.

Artikel 3

I artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2018/671 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Tullmyndigheterna åläggs härmed, i enlighet med artikel 24.5 i förordning (EU) 2016/1037, att vidta lämpliga åtgärder för att registrera importen till unionen av pedalassisterade cyklar med en elektrisk hjälpmotor, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8711 60 10 och ex 8711 60 90 (Taric-nummer 8711609010) och som har sitt ursprung i Kina.”

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) EUT C 353, 20.10.2017, s. 19.

(3) EUT C 440, 21.12.2017, s. 22.

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/671 av den 2 maj 2018 om registrering av import av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 113, 3.5.2018, s. 4).

(5) Klagomålet, bilaga 10.

(6) Klagomålet, bilaga 9.

(7) Högsta kontinuerliga märkeffekt.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

(9) European Commission, Directorate-General for Trade, Directorate H, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bruxelles/Brussel, BELGIEN.

BILAGA

Företagets namn	Provins	Taric-tilläggsnummer
Acetrikes Bicycles (Taicang) Co., Ltd	Jiangsu	C386
Active Cycles Co., Ltd	Jiangsu	C387
Aigeni Technology Co., Ltd	Jiangsu	C388
Aima Technology Group Co., Ltd	Tianjin	C389
Alco Electronics (Dongguan) Limited	Guangdong	C390
Beijing Tsinova Technology Co., Ltd	Beijing	C391
Changzhou Airwheel Technology Co., Ltd	Jiangsu	C392
Changzhou Bisek Cycle Co., Ltd	Jiangsu	C393
Changzhou Hj Pedal Co., Ltd	Jiangsu	C394
Changzhou Rich Vehicle Technology Co., Ltd	Jiangsu	C395
Changzhou Ristar Cycle Co., Ltd	Jiangsu	C396
Changzhou Sobowo Vehicle Co., Ltd	Jiangsu	C397
Changzhou Steamoon Intelligent Technology Co., Ltd	Jiangsu	C398
Cutting Edge Power Vehicle Int'l TJ Co., Ltd	Tianjin	C399
Cycleman E-Vehicle Ltd, Co.	Jiangsu	C400
Dongguan Benling Vehicle Technology Co., Ltd	Guangdong	C401
Dongguan Honglin Industrial Co., Ltd och Melton Industrial (Dong Guan) Co., Ltd	Guangdong	C402
Eco International Elebike Co., Ltd	Jiangsu	C403
Everestt International Industries Ltd	Jiangsu	C404
Foshan Lano Bike Co., Ltd	Guangdong	C405
Foshan Zenith Sports Co., Ltd	Guangdong	C406
Geoby Advance Technology Co., Ltd	Jiangsu	C407
Guangdong Commercial Trading Imp. & Exp. Corp., Ltd	Guangdong	C408
Guangdong Shunde Junhao Science & Technology Development Co., Ltd	Guangdong	C409
Guangzhou Symbol Bicycle Co., Ltd	Guangzhou	C410
Hangzhou Fanzhou Technology Co., Ltd	Zhejiang	C411
Hangzhou Morakot E-Bike Manufacture Co., Ltd	Zhejiang	C412
Hangzhou TOP Mechanical And Electrical Technology, Co. Ltd	Zhejiang	C413
Hua Chin Bicycle & Fitness (H.Z.) Co., Ltd	Guangdong	C414
Jiangsu Imi Electric Vehicle Technology Co., Ltd	Jiangsu	C415
Jiangsu Lvneng Electrical Bicycle Technology Co., Ltd	Jiangsu	C416
Jiangsu Stareyes Bicycle Industrial Co., Ltd	Jiangsu	C417
Jiaxing Onway Ev Tech Co., Ltd	Zhejiang	C418
Jinhua Enjoycare Motive Technology Co., Ltd	Zhejiang	C419
Jinhua Feirui Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C420
Jinhua Jobo Technology Co., Ltd	Zhejiang	C421
Jinhua Suntide Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C422
Jinhua Yifei Electric Science And Technology Co., Ltd	Zhejiang	C423
Jinhua Zodin E-Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C424
Kenstone Metal (Kunshan) Co., Ltd	Jiangsu	C425
Komda Industrial (Dongguan) Co., Ltd	Guangdong	C426
Kunshan Sevenone Cycle Co., Ltd	Jiangsu	C427
Nanjing Jincheng Machinery Co., Ltd	Jiangsu	C428
Nantong Tianyuan Automatic Vehicle Co., Ltd	Jiangsu	C429
Ningbo Bestar Co., Ltd	Zhejiang	C430
Ningbo Lvkang Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C431
Ningbo Nanyang Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C432
Ningbo Oner Bike Co., Ltd	Zhejiang	C433
Ningbo Pugonying Vehicle Technology Co., Ltd	Zhejiang	C434
Ningbo Roadsan New Energy Technology Co., Ltd	Zhejiang	C435
Ningbo Shenchima Vehicle Industry Co., Ltd	Zhejiang	C436
Ningbo Zixin Bicycle Industry Co., Ltd	Zhejiang	C437
Pronordic E-Bikes Limited Company	Jiangsu	C438
Shandong Eco Friendly Technology Co., Ltd	Shandong	C439
Shanghai Promising Int'l Trade & Logistics Co., Ltd	Shanghai	C440
Shenzhen SanDin Cycle Co., Ltd	Guangdong	C441
Shenzhen Shenling Car Co., Ltd	Guangdong	C442
Sino Lithium (Suzhou) Electric Technology Co., Ltd	Jiangsu	C443
Skyland Sport Tech Co., Ltd	Tianjin	C444
Suzhou Dynavolt Intelligent Vehicle Technology Co., Ltd	Jiangsu	C445
Suzhou Guoxin Group Fengyuan Imp & Exp. Co., Ltd	Jiangsu	C446
Suzhou Joydeer E-Bicycle Co., Ltd	Jiangsu	C447
Taioku Manufacturing (Jiangsu) Co., Ltd	Jiangsu	C448
Tianjin Luodeshengda Bicycle Co., Ltd	Tianjin	C449
Tianjin Upland Bicycle Co., Ltd	Tianjin	C450
Tianjin Anbike Electric Bicycle Co., Ltd	Tianjin	C451
Ubchoice Co., Ltd	Guangdong	C452
Universal Cycle Corporation (Guang Zhou)	Guangdong	C453
Wettsen Corporation	Shandong	C454
Wuxi Bashan E-Vehicle Co., Ltd	Jiangsu	C455
Wuxi Merry Ebike Co., Ltd	Jiangsu	C456
Wuxi METUO Vehicle Co., Ltd	Jiangsu	C457
Wuxi Shengda Bicycle Co., Ltd	Jiangsu	C458
Wuxi United Mobility Technology Inc	Jiangsu	C459
Wuyi Simino Industry & Trade Co., Ltd	Zhejiang	C460
Wuyi Yuema Leisure Articles Co., Ltd	Zhejiang	C461
Xiangjin (Tianjin) Cycle Co., Ltd	Tianjin	C462
Yadea Technology Group Co., Ltd	Jiangsu	C463
Yong Qi (China) Bicycle Industrial Corp	Jiangsu	C464
Yongkang Aijiu Industry & Trade Co., Ltd	Zhejiang	C465
Yongkang Juxiang Vehicle Co, Ltd	Zhejiang	C466
Yongkang Lohas Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C467
Yongkang Mars Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C468
Zhejiang Apollo Motorcycle Manufacturer Co., Ltd	Zhejiang	C469
Zhejiang Baoguilai Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C470
Zhejiang Enze Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C471
Zhejiang Goccia Electric Technology Co., Ltd	Zhejiang	C472
Zhejiang Jsl Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C473
Zhejiang Kaiyi New Material Technology Co., Ltd	Zhejiang	C474
Zhejiang Lianmei Industrial Co., Ltd	Zhejiang	C475
Zhejiang Luyuan Electric Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C476
Zhejiang Tuer Vehicle Industry Co., Ltd	Zhejiang	C477
Zhejiang Xingyue Vehicle Co., Ltd, Zhejiang Xingyue Overfly Electric Vehicle Co., Ltd och Zhejiang Xingyue Electric Vehicle Co., Ltd	Zhejiang	C478
Zhongshan Qiangli Electronics Factory	Guangdong	C479
Zhongxin Power (Tianjin) Bicycle Co., Ltd	Tianjin	C480

18.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 181/39

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1013

av den 17 juli 2018

om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 (1), särskilt artiklarna 5 och 7,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 11 mars 2015 (2), särskilt artiklarna 3 och 4,

efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755, och

av följande skäl:

I. BAKGRUND

(1)

Den 26 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning rörande import av 26 stålproduktkategorier (2018/C 111/10) (3) i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen beslutade att inleda en undersökning eftersom det fanns tillräcklig bevisning för att importen av dessa produkter skulle kunna orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada för de berörda unionsproducenterna.

(2)	Den 28 juni offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande genom vilket undersökningen utvidgades till att omfatta två ytterligare produktkategorier (4).

(3)

Det framgick av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till genom mekanismen för unionsövervakning i förväg (5) och källor inom unionsindustrin att det var motiverat med en fördjupad undersökning på grund av importökningen för dessa produktkategorier och de rådande hotfulla ekonomiska förhållandena och handelsförhållandena, bland annat när det gäller situationen för unionens stålindustri.

(4)

De åtgärder som Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) har infört på sin stålimport genom sektion (section) 232 i Trade Expansion Act från 1962 (nedan kallat sektion 232) gjorde dessutom att det fanns stor risk för att importen skulle öka ytterligare till följd av en omläggning av handeln.

(5)

Dessa omständigheter, vilka ska ses mot bakgrund av en ihållande överkapacitet i världen, kan utgöra en risk unionens stålindustri som fortfarande är sårbar inför en sannolik nära förestående importökning och håller på att återhämta sig från den skada som vållats av illojala handelsmetoder, såsom framgår av det stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder som införts för stålprodukter världen över den senaste tiden.

(6)	Den 11 april 2018 gjorde kommissionen en notering i ärendehandlingarna som innehöll viktig importstatistik och tillgängliga skadeindikatorer. Kommissionen mottog 41 inlagor rörande denna notering i ärendehandlingarna från tredjeländer, nationella intresseorganisationer och enskilda stålföretag.

(7)

Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade lämnat ut den bevisning som låg till grund för skyddsåtgärdsundersökningen i god tid och på ett lämpligt sätt. De hävdade att berörda parter på grund av denna underlåtenhet inte givits möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Flera berörda parter hävdade närmare bestämt att den notering i ärendehandlingarna som gjordes tillgänglig den 11 april 2018 inte innehöll några uppgifter om försäljningen i unionen, exporten från unionen, förbrukningen i unionen eller den totala produktionen i unionen.

(8)

Tväretemot vad som hävdats innehöll noteringen i ärendehandlingarna uppgifter om försäljningen i unionen, förbrukningen i unionen och den totala produktionen i unionen. Kommissionen anser dessutom att den viktigaste informationen och bevisningen som fanns tillgänglig sammanfattats tillräckligt väl både i tillkännagivandet om inledande som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och den anmälan av undersökningen som gjorts till WTO i enlighet med artikel 12.1 a i WTO:s avtal om skyddsåtgärder.

(9)	Kommissionen anser därför att den har uppfyllt sin rättsliga förpliktelse att i tillräcklig utsträckning skydda de berörda parternas rätt till försvar. Berörda parter har hursomhelst ändå möjlighet att utöva denna sin rätt under återstoden av undersökningen.

(10)

För att kommissionen skulle få de uppgifter den ansåg nödvändiga för sin fördjupade bedömning sände den frågeformulär till alla kända EU-producenter och alla exporterande tillverkare, importörer och användare av den undersökta produkten som begärt ett sådant inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessa parter liksom tredjeländer uppmanades även att inkomma med relevanta inlagor. Kommissionen mottog 222 besvarade frågeformulär och 74 inlagor.

II. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT

(11)

Kommissionen inledde en skyddsåtgärdsundersökning beträffande 26 stålproduktkategorier som importeras till EU, vilken den 28 juni genom ett tillkännagivande om inledande (6) utvidgades till att omfatta ytterligare 2 produktkategorier. Samtliga dessa 28 produktkategorier (nedan kallade den berörda produkten eller de berörda produktkategorierna) omfattas av den stålövervakningsmekanism som kommissionen införde i maj 2016. De omfattas även av de amerikanska tulltaxeåtgärderna enligt sektion 232. De berörda produktkategorierna jämte de KN-nummer enligt vilka dessa för närvarande klassificeras förtecknas i bilaga I.

(12)

I denna preliminära bedömning konstaterar kommissionen att de 28 produktkategorier som tillverkas av unionstillverkarna (nedan kallad den likadana produkten eller de likadana produktkategorierna) är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produktkategorierna. De berörda produkter som är tillverkade i unionen och de som är importerade har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De har samma användningsområden och de priser och den kvalitetsinformation som anges på dem är densamma. De säljs även via samma eller identiska försäljningskanaler till kunden, som köper eller kan köpa dem både inhemskt och från utländska exportörer. Konkurrensen är därför stor mellan de berörda produktkategorierna och de som tillverkas av unionstillverkarna inom motsvarande kategorier.

(13)

Kommissionen konstaterade även i denna preliminära analys att det finns ett starkt samband och stor konkurrens mellan produkter som klassificeras i olika produktkategorier samt mellan produkter i olika produktionsstadier inom vissa kategorier, eftersom vissa kategorier innehåller de viktigaste råvarorna eller de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av andra produkter i andra produktkategorier.

(14)

Detta samband och denna konkurrens inom och mellan produktkategorier kan illusterars genom några exempel. Varmvalsade breda band tillverkas antingen av bandämnen som valsas till rullar eller genom valsning vid ett kvartovalsverk. Plåtar framställs genom att banden skärs på längden. Smala band tillverkas antingen direkt eller genom slittning av varmvalsade breda band. Varmvalsade platta produkter används även i tillverkningen av rör till den petrokemiska industrin och kallvalsade platta produkter används av tillverkare av svetsade rör. En stor del av tillverkningen av varmvalsade breda band bearbetas vidare till kallvalsade band som är en tunnare produkt med en bättre ytfinish. En betydande del av de kallvalsade produkterna har metallöverdrag, antingen av tenn eller krom för burkar eller av zink (7).

(15)

Många tillverkare i unionen tillverkar de flesta av de ovannämnda produkterna. Arcelor Mittal sysslar till exempel med tillverkning av varm- och kallvalsade plåtar och band, beläggning av flera olika stålprodukter och tillverkning av plåt. Företag som Voest Alpine and Tata Steel tillverkar både varm- och kallvalsade plåtar och band och belagda stålprodukter som tillverkas av dessa produkter.

(16)

Detta starka samband gör dessutom att konkurrenstrycket lätt kan flyttas från en produkt till en annan. Om handelspolitiska skyddsåtgärder införs på en produkt, till exempel ringar och rullar, kan denna produkt bearbetas vidare inom samma kategori och exporteras i en annan form så att den på så vis undgår åtgärderna samtidigt som den fortfarande kan konkurrera med inhemska produkter. Det är dessutom inte uteslutet att tredjeländer importerar en del av dess produkter till ett lågt pris och bearbetar dem för att sedan exportera dem till unionen.

(17)

På grund av dessa samband och kopplingar och med hänsyn till det faktum att – vilket kommer att förklaras nedan – den potentiella omläggning av handeln till följd av de amerikanska sektion 232-åtgärderna rör alla produktkategorier, eftersom dessa åtgärder tillämpas horisontellt på alla stålprodukter, oavsett form, storlek eller sammansättning, har analysen för ett preliminärt fastställande gjorts både sammantaget för alla 28 produktkategorier, vilka utgör den berörda produkten (dvs. stål i alla dess former) och för varje enskild produktkategori (8).

III. UNIONSTILLVERKARNA

(18)

Majoriteten av unionstillverkarna är medlemmar i European Confederation of the Iron and Steel Industry (”Eurofer”) eller, när det gäller rör, medlemmar i European Steel Tube Association (”ESTA”). Dessa båda branschorganisationer svarar för mer än 95 % av unionens ståltillverkning. Deras medlemmar finns i nästan alla medlemsstater.

(19)

Dessa branschorganisationer har på sina medlemmars vägnar meddelat kommissionen att de stödjer inledandet av en skyddsåtgärdsundersökning samt införandet av åtgärder för att åtgärda den omläggning av handeln som sektion 232-åtgärderna kan leda till och som innebär en allvarlig störning på stålmarknaden som ännu inte till fullo återhämtat sig från stålkrisen.

IV. ÖKAD IMPORT

(20)

På grundval av uppgifter från Eurostat, mekanismen för övervakning i förväg och de uppgifter som lämnats av unionsindustrin har kommissionen gjort en preliminär analys av ökningen av importen av den berörda produkten under perioden 2013–2017. Kommissionen har även undersökt importutvecklingen under det första kvartalet 2018 i syfte att bekräfta den senaste tidens importökning.

(21)

Den totala importen av de berörda produktera har utvecklats på följande sätt:

	2013	2014	2015	2016	2017
import (i 000 ton)	18 861	22 437	27 164	29 778	30 573
index 2013 = 100	100	119	144	158	162
marknadsandel	12,7 %	14,4 %	16,9 %	17,9 %	18,0 %
Källa: Eurostat

(22)	Totalt sett har importen av de 28 produktkategorierna, sammantaget, ökat med 62 % i absoluta tal under perioden 2013–2017. Importökningen var särskilt markant fram till 2016. Importen fortsatte därefter att öka och låg på en mycket hög nivå.

(23)

Importen för det stora flertalet av de enskilda produktkategorier som omfattas av undersökningen uppvisade också en ökning i absoluta tal under de senaste fem åren. Till exempel ökade importen av de största produktkategorierna vad gäller import (produktkategorierna 1, 4 och 7) med 45 %, 168 % respektive 78 %.

(24)

Fem produktkategorier uppvisade emellertid ingen ökning, dvs. produkterna 10, 11, 19, 24 och 27. Kommissionen anser därför att dessa produktkategorier i detta skede bör undantas från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna. Kommissionen förbehåller sig dock rätten att ta med dessa fem produktkategorier i tillämpningsområdet för de slutgiltiga åtgärderna och kommer för detta ändamål att fortsätta med övervakningen av importen inom dessa kategorier. Importutvecklingen för varje produktkategori anges i bilaga II.

(25)

Förutom undantagandet i detta skede av de ovannämnda produktkategorierna har kommissionen även övervägt att undanta vissa länder från tillämpningsområdet för åtgärderna i enlighet med slutsatserna i skäl 121. Kommissionen har följaktligen undantagit importen av dessa produktkategorier från dessa länder när det gäller resten av den preliminära analysen och reviderat importutvecklingen.

(26)

På denna grundval har importen av de produkter som berörs av detta preliminära fastställande utvecklats på följande sätt:

	2013	2014	2015	2016	2017
import (i 000 ton)	17 367	20 764	25 556	28 174	29 122
index 2013 = 100	100	120	147	162	168
marknadsandel	12,1 %	13,8 %	16,5 %	17,5 %	17,8 %
Källa: Eurostat

(27)	Importen ökade med 68 % i absoluta tal under perioden 2013–2017 och marknadsandelen ökade från 12,1 % till 17,80 %. Den största ökningen ägde rum under perioden 2013–2016, men importen fortsatte att öka och låg på en hög nivå 2017.

(28)

Trenden med en ökande import fortsätter under 2018. En jämförelse mellan det första kvartalet 2018 och det första kvartalet 2017 visar på en total importökning på 10 %. För 9 produktkategorier var ökningen större än 20 % och för en av dessa kategorier (kategori 139 var ökningen större än 100 %). Denna ökning ägde dessutom rum redan innan sektion 232-åtgärderna trädde i kraft.

(29)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det förekommit en plötslig, kraftig och betydande importökning i absoluta tal för 23 produktkategorier. Importökningen fortsatte under första kvartalet 2018 och den förväntas dessutom bli än mer betydande till följd av den förväntade omläggningen av handeln till följd av sektion 232-åtgärderna.

V. OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER

(30)	Kommissionen har preliminärt fastställt att den ovannämnda ökningen av importen av stålprodukter till unionen beror på oförutsedda omständigheter, vilka i sin tur förklaras av en rad olika faktorer som skapat och förvärrat obalanser i den internationella handeln med de berörda produkterna.

(31)

För det första har den nominella globala ståltillverkningskapaciteten mer än fördubblats sedan 2000, dvs. från 1,05 miljarder ton 2000 till 2,29 miljarder ton 2016, och under 2017 låg det fortsatt på en mycket hög nivå (2,27 miljarder ton) (9). Dessutom var den faktiska stålproduktionen 2016 (1,6 miljarder ton) fortfarande 100 miljoner ton högre än den globala efterfrågan (1,5 miljarder ton). Detta innebär att den nominella globala kapaciteten och produktionen varit mycket högre än produktionen och efterfrågan under de senaste åren, vilket skapat en aldrig rekordstor överkapacitet på den globala stålmarknaden som håller i sig trots att det vidtagits åtgärder för att minska denna skillnad. Om man ser till framtiden gjorde den ekonomiska återhämtningen visserligen att den globala produktionen ökade med mer än 5 % 2017, men detta till trots kommer den globala efterfrågan på stål endast att uppvisa en måttlig ökning under 2018 och förutses därefter bromsa in ytterligare 2019. Det fanns således tecken på en återhämtning 2017, även om det fortfarande finns betydande risker.

(32)

Stålföretagen är fortfarande ekonomiskt sårbara, eftersom det finns ihållande strukturella obalanser i stålsektorn (se ovan). Dessa obalanser förvärras av snedvridande subventioner och statliga stödåtgärder (10). Eftersom de fasta kostnaderna är höga i stålsektorn har många stålproducenter, särskilt i länder där staten hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt, hållit sin produktionskapacitet på en hög nivå och översvämmade tredjelandsmarknader med sina lågprisprodukter som inte kunnat absorberas genom inhemsk förbrukning. Detta har lett till en ökad import till EU och en allmän prisnedgång. Importpriserna underskred generellt sett unionsindustrins priser 2017, beräknat på grundval av en jämförelse av genomsnittspriset för varje produktkategori. Även om denna jämförelse av genomsnittspriserna inte nödvändigtvis tar hänsyn till alla faktorer som kan ha påverkat jämförbarheten så ger den ändå en god bild av den allmänna prisnivån för importen jämfört med unionspriserna. Prisunderskridandet fastställdes för 17 produktkategorier och varierade mellan 1,2 % och 23 %.

(33)

För det andra har de ovannämnda effekterna förvärrats på grund av handelsbegränsande bruk på tredjelandsmarknader. Sedan 2014/2015 har nämligen flera länder som reaktion på det ovannämnda överutbudet av stål och de marknadssnedvridande bruken i allt högre utsträckning börjat använda sig av handelspolitiken och handelspolitiska skyddsinstrument inom stålsektorn för att skydda sina inhemska producenter. Mexiko, Sydafrika, Indien och Turkiet har ökat sina importtullar med mellan 2,5 % till 40 % för en rad stålprodukter, bland annat varm- och kallvalsat stå, platta stålprodukter såsom band, och armeringsjärn. Dessa produkter importerades i regel i allt större kvantiteter under undersökningsperioden. Dessutom fortsatte tredjeländer att införa handelsbegränsande åtgärder under 2017. Några länder införde minimiimportpriser (Indien), några införde obligatoriska nationella standarder för stål (Indonesien) och några införde krav på lokalt innehåll, bland annat genom offentlig upphandling (Förenta staterna).

(34)

Dessutom har användningen av handelspolitiska skyddsinstrument stadigt ökat. WTO:s statistik visar att det inleddes i genomsnitt 77 stålrelaterade undersökningar om året under perioden 2011–2013 och att denna siffra ökade till 117 undersökningar under perioden 2015–2016. I februari 2018 hade Förenta staterna 169 antidumpnings- och utjämningstullar på stål samt 25 pågående undersökningar som skulle kunna leda till en ännu restriktivare situation när det gäller stålimporten till Förenta staterna (11). Eftersom Förenta staterna är världens största stålimportörer – och svarar för ca 13,1 % av världens stålimport (2016) – har detta stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder fått stort genomslag globalt sett.

(35)

För det tredje kommer de olagliga och handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till en betydande del av handeln med stålprodukter läggs om till unionen. Förenta staterna har beräknat att införandet av en enda enhetlig tull för alla produkter inom ramen för sektion 232, som i princip gäller för nästan alla länder, skulle ge en minskning av importen med ungefär 13 miljoner ton – vilket motsvarar 7 % av förbrukningen i unionen (12). Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden och det råder inget tvivel om att dessa länder – liksom även andra länder vars export och produktion kommer att påverkas av de amerikanska åtgärderna och den därav följande sannolika handelsomläggningen –kommer att lägga om sin export till unionen. Till och med om de ovannämnda handelsflödena endast delvis läggs om till unionen kommer unionen kommer detta oundvikligen att leda till nya prisnedgångar och prisunderskridanden på unionsmarknaden som sänker priserna ner till 2016 års nivåer, vilket i sin tur får betydande negativa effekter för lönsamheten för unionens stålindustri. Det är även att märka att den ytterligare importökningen som kan förvärra den ekonomiska situationen för unionens stålindustri ytterligare, skulle kunna komma i synnerhet från länder som för närvarande inte omfattas av några antidumpnings- och/eller antisubventionsåtgärder.

(36)	De ovannämnda oförutsedda omständigheterna har således lett till, och kommer att fortsätta att leda till, tydliga ökningar av stålimporten till unionen.

VI. HOT OM ALLVARLIG SKADA

1. Situationen för unionens stålindustri totalt sett

(37)

För att kommissionen preliminärt kunna fastställa huruvida det finns bevisning för allvarlig skada eller hot om allvarlig skada för unionsindustrin när det gäller den berörda produkt som är föremål för bedömning har den i enlighet med artikel 9 i förordning 2015/478 och artikel 6 i förordning 2015/755 undersökt utvecklingen av förbrukningen, produktionen, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, pris, lönsamhet, lager, räntabilitet på sysselsatt kapital, kassaflöde och antal anställda för den berörda produkten under perioden 2013–2017 (i avvaktan på uppgifter för 2018).

(38)

Denna analys, som har genomförts både sammantaget och för var och en av de 23 produktkategorierna, visade på en ökning av importvolymerna (”de bedömda produkterna/produktkategorierna”). Såsom förklaras i avsnitt II anser kommissionen en sammantagen och övergripande analys är lämplig i denna undersökning med tanke på sambanden, kopplingarna och den konkurrens som finns mellan de olika produkterna sett ur ett utbuds- och efterfrågeperspektiv.

(39)

Om man ser till situationen totalt sett har förbrukningen i unionen, unionsproducenternas försäljning och motsvarande marknadsandel utvecklats på följande sätt:

(i 000 ton)	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning	144 908	152 146	157 236	163 100	166 244
index 2013 = 100	100	105	109	113	115
Inhemsk försäljning	125 808	129 261	129 542	132 717	134 542
index 2013 = 100	100	103	103	105	107
Marknadsandel (i %)	86,8 %	85,0 %	82,4 %	81,4 %	80,9 %
Källa: Eurostat och branschuppgifter

(40)

Förbrukningen av de bedömda produkterna ökade stadigt varje år under perioden 2013–2017 och med 15 % totalt sett. Unionsproducenternas försäljning ökade också, men i mycket mindre utsträckning än förbrukningen i unionen (dvs. endast med 7 %). Unionsproducenterna kunde följaktligen inte dra nytta av den ökande efterfrågan i unionen och deras marknadsandel föll därför från 86,8 % till 80,9 %. Det bör erinras om att importen ökade med 68 % under samma period.

(41)

På grundval av unionsproducenternas frågeformulärssvar har produktionen och produktionskapaciteten utvecklats på följande sätt:

i 000 ton	2013	2014	2015	2016	2017
EU:s produktion:	184 912	190 687	192 493	194 369	200 650
index 2013 = 100	100	103	104	105	109
produktionskapacitet	257 331	257 138	258 056	260 171	265 353
index 2013 = 100	100	100	100	101	103
kapacitetsutnyttjande (i %)	71,9 %	74,2 %	74,6 %	74,7 %	75,6 %
Källa: Branschuppgifter

(42)	Produktionskapaciteten ökade med 3 % under perioden 2013–2017, vilket dock var mindre än produktionsnivån som ökade med 9 %. Kapacitetsutnyttjandet ökade därför från 72 % till 76 %.

(43)

De samarbetsvilliga företagens lager ökade med 20 % totalt sett under perioden 2013–2017.

i 000 ton	2013	2014	2015	2016	2017
Lager	11 006	11 896	12 391	12 117	13 222
index 2013 = 100	100	108	113	110	120
Källa: Frågeformulärssvar

(44)

Unionsproducenternas försäljningspris per enhet och kassaflöde utvecklades på följande sätt:

	2013	2014	2015	2016	2017
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	673,5	652,8	616,9	572,9	681,5
index 2013 = 100	100	97	92	85	101
Lönsamhet	– 1,0 %	0,9 %	0,9 %	2,2 %	6,2 %
Kassaflöde (i miljoner euro)	3 133	4 975	6 519	5 386	6 141
index 2013 = 100	100	159	208	172	196
Källa: Frågeformulärssvar

(45)

Under perioden 2013–2016 ägde en betydande prisnedgång rum på unionsmarknaden. Försäljningspriset per enhet minskade med 15 %. Det bör erinras om att importen också ökade betydligt under denna period. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet återhämtade sig dock 2017 då det nådde upp till 2013 års nivå igen. Lönsamheten låg totalt sett på en mycket låg nivå under perioden 2013–2017. Trots en betydande prissänkning lyckades unionsindustrin ändå minska sina tillverkningskostnader under 2016 i en sådan utsträckning att den uppnådded en mindre minst på 2,2 %. Situationen förbättrades tillfälligt 2017. Försäljningspriset ökade med närmare 20 % mellan 2016 och 2017 och nådde upp till 2013 års nivå. Unionsindustrin nådde en vinstnivå på 6,2 % tack vare att tillverkningskostnaden (råvarukostnaden) låg på en lägre nivå än vad den gjorde 2013 (även om den visserligen ökat). Unionsindustrins kassaflöde ökade med ungefär 60 % totalt sett.

(46)

Vad gäller sysselsättningen förlorade unionsproducenterna av de bedömda produktkategorierna närmare 10 000 arbetstillfällen under femårsperioden.

	2013	2014	2015	2016	2017
Antal anställda (heltidsekvivalenter)	189 265	183 470	182 136	182 162	181 303
index 2013 = 100	100	97	96	96	96
Källa: Frågeformulärssvar

2. Situationen för de enskilda produktkategorierna

(47)

Förutom den sammantagna analysen av situationen för den berörda produkten totalt sett, vilken kommissionen anser vara den lämpliga utgångspunkten för bedömningen av behovet av skyddsåtgärder inom ramen för denna undersökning, har kommissionen även gjort en bedömning av situationen för varje enskild produktkategori för att kunna bekräfta den utveckling som redovisas ovan även på en disaggregerad nivå.

(48)	När man ser till de enskilda produktkategorierna är situationen mer varierad, även om den generellt sätt visar på samma utveckling. De ekonomiska indikatorerna redovisas separat och per produktkategori i bilaga III.

(49)	Förbrukningen i unionen har ökat för alla utom två produktkategorier de senaste fem åren. Även om denna ökning var blygsam för vissa enskilda produkter (den minsta ökningen var på 2 %) så var den mer betydande för andra (den största ökningen var 169 %).

(50)

Försäljningsvolymen låg allmänt sett på en oförändrad nivå under perioden 2013–2017, men ökade en aning i vissa fall, även om den inte ökade lika mycket som förbrukningen i EU (förutom vad gäller tre produktkategorier). Detta innebar att marknadsandelen minskade under femårsperioden för alla utom tre produkter.

(51)	Produktionsnivåerna ökade generellt sett för 18 av 23 produkter, liksom kapacitetsutnyttjandet.

(52)

Vad gäller priserna så minskade dessa betydligt för alla produkter (utom för en produkt som omfatatdes av en antidumpningstull i form av ett minimiimportpris) under perioden 2013–2016. Priserna återhämtade sig 2017, vilket berodde på en allmän återhämtning på stålmarknaden och de olika handelspolitiska åtgärder som införts mot illojal prissättning och subventionerad import. För 16 produkter låg priset under 2017 på en nivå som var lägre än 2013 års nivå. Det är att märka att importpriserna nästan alltid låg på en lägre nivå än unionens priser vad gäller alla år och alla produktkategorier.

(53)

Vad gäller vinsterna såldes alla produktkategorier med förlust eller med låg vinst fram till 2016. Endast 7 produkter lyckades komma upp till en vinstnivå på över 6 % år 2017. Dessa produkter utgör en betydande del av EU:s produktionsvolym och sex av dem omfattas för närvarande av (nyligen införda) antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder. Dessa åtgärder gäller dock endast vissa ursprungsländer. Alla andra produkter gick antingen med förlust (3 produkter) eller låg nära ett nollresultat (13 produkter). En vinst på under 6 % anses vara för låg för att kunna göra de investeringar som krävs för att verksamheten ska kunna fortlöpa. Kommissionen har i de flesta av den senaste tidens undersökningar ansett att en vinst på 8 % varit nödvändig för att man ska kunna göra de investeringar som krävs när det gäller denna sektor. Vad gäller kassaflödet så försämrades detta för hälften av produkterna under perioden 2013–2017 och det var till och med negativt för 6 produkter 2017. Räntabiliteten på sysselsatt kapital var låg under perioden 2013–2016, men förbättrades därefter för de stora flertalet av produktkategorierna, samtidigt som den dock var fortsatt negativ för 5 produkter 2017.

(54)	Vad gäller lagren så ökade dessa för 17 produktkategorier. De minskade för 5 produktkategorier och låg på samma nivå under hela perioden för 1 produktkategori.

(55)

Analysen ovan bekräftar att situationen för unionens stålindustri försämrades betydligt under perioden 2013–2016. Detta tog sig uttryck i en minskad marknadsandel och en betydande prisnedgång som gjorde att unionsindustrin inte kunde dra nytta av de lägre råvarukostnaderna. Denna utveckling gällde både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna. Situationen förbättrades delvis 2017. Även om vissa produktkategorier fortfarande ligger under en hållbar vinstnivå har vissa förbättrat sina nivåer, sannolikt tack vare de nyligen införda antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna. Både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna anses det därför att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig situation och är sårbar inför en ytterligare importökning, särskilt om importen från de länder som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder ersätts med annan import som läggs om från den amerikanska marknaden till följd av sektion 232-åtgärderna.

(56)

Detta gäller till exempel för produktkategorierna 1, 2 och 4, både eftersom det finns en betydande efterfrågan på dessa i unionen och eftersom de (särskilt kategorierna 1 och 2) används som råvaror i produktionen av andra stålprodukter. Den ekonomiska situationen var negativ 2016 för produktkategorierna 1, 2 och 4, men vände och blev positiv 2017 till följd av införandet av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot ett antal länder, bland annat Kina och Ryssland. Importen från dessa länder har nyligen dock delvis ersatts av import från Indien, Sydkorea och Turkiet. De två sistnämnda länderna är även viktiga leverantörer till den amerikanska marknaden. Redan första kvartalet 2018, dvs. före införandet av de amerikanska åtgärderna, uppvisade importen till unionen av produktkategori 1 en ökning jämfört med första kvartalet 2017. Denna ökning berodde främst på import från Turkiet.

(57)	En ytterligare ökning av stålimporten till unionen kommer sannolikt att hindra unionsindustrin, som ännu inte återhämtat sig till fullo, från att dra nytta av de positiva effekterna av de nyligen införda handelspolitiska skyddsåtgärderna.

3. Hot om allvarlig skada

(58)	I sitt stålmeddelande från mars 2016 (13) drar kommissionen slutsatsen att unionens stålindustri står inför en rad allvarliga utmaningar till följd av en global överkapacitet, en enorm internationell exportökning och en rekordstor våg av illojala handelsmetoder.

(59)

Samtidigt har unionen infört en rad antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot import av stålprodukter i syfte att avhjälpa den skada som vållats av den illojala importen. Det finns för närvarande inte mindre än totalt 19 antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot den illojala importen av 14 undersökta produktkategorier med ursprung i olika länder. Under undersökningsperioden, dvs. 2013–2017, fastställdes det i nya undersökningar att EU:s stålindustri vållats (eller i ett fall riskerat att vållas) väsentlig skada till följd av illojala handelsmetoder.

(60)

Såsom nämns i skäl 55 är unionsindustrin fortfarande i bräcklig situation och sårbar inför ytterligare importökningar. Det beslut som Förenta staterna nyligen fattade om att inte undanta exporten från EU från sektion 232-åtgärderna kommer sannolikt att leda till att unionsproducenterna får det svårare att exporters sina produkter till den amerikanska marknaden, vilket i sin tur gör att de får en än mer sårbar situation.

(61)

Stålimporten har ökat betydligt och låg på en hög nivå 2017. Den ytterligare importökningen 2018 – särskilt från de länder eller exportörer som inte omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder – kommer sannolikt att hindra unionsindustrin från att återhämta sig till fullo och att dra nytta av åtgärderna i fråga. Unionens stålindustri anses fortfarande vara sårbar inför ytterligare importökningar.

(62)	Om det inte införs några provisoriska skyddsåtgärder kommer denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid.

(63)	I detta sammanhang har kommissionen i enlighet med artikel 9.2 i förordning 2015/478 och artikel 6.3 i förordning 2015/755 undersökt takten på ökningen av exporten till unionen och sannolikheten för att den tillgängliga kapaciteten kommer att användas till att export till unionen.

(64)

För det första ökade importen till unionen, såsom konstaterats ovan, betydligt under perioden 2013–2017, dvs. med 68 % totalt sett. Även om ökningen var särskilt markant fram till 2016 så fortsatte den att öka även därefter, om än i en långsammare takt. Såsom anges i skälen (37) och (82) med avseende på kritiska omständigheter så ökade importen återigen betydligt (med nästan 10 %) första kvartalet 2018. Takten på ökningen av importen var således betydande.

(65)	För det andra kommer de handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till att handel med stålprodukter läggs om till unionen.

(66)

Förenta staterna har meddelat sin avsikt att minska den amerikanska importen med ungefär 13 miljoner ton och införde i mars 2018 av denna anledning en tilläggstull på 25 % på importen av ett mycket stort antal stålprodukter. De volymer stål som inte längre exporteras till den amerikanska marknaden kommer oundvikligen att läggas om till andra tredjeländer.

(67)

Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden. Det är mer än sannolikt att dessa länder, liksom även andra länder, i stor utsträckning kan vara beredda att lägga om sin export till unionen. Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. EU är näst efter Kina, men före Förenta staterna, en av de viktigaste marknaderna för stål, där efterfrågan har ökat under de senaste åren och priserna nu också återhämtat sig.

(68)	Mot denna bakgrund kommer en betydande ökning av utbudet på grund av ett inflöde av import att leda till ett allmänt pristryck nedåt, vilket i sin tur kommer att leda till att man får ungefär samma prisnivåer som 2016 och betydanded negativa konsekvenser för lönsamheten i unionens stålindustri.

4. Slutsatser

(69)

Under dessa omständigheter, och mot bakgrund av ovanstående, dras preliminärt slutsatsen att även om unionsindustrin visserligen delvis har återhämtat sig när det gäller vissa produktkategorier 2017, bland annat till följd av handelspolitiska skyddsåtgärder, så är den ekonomiska situationen för flertalet av de bedömda produktkategorierna fortfarande en god bit under en hållbar nivå, vilket gör att unionsindustrin fortfarande är sårbar inför en ny kraftig importökning. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att unionsindustrin riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna.

VII. ORSAKSSAMBAND

1. Ökning av importen

(70)	Kommissionen har preliminärt fastställt att det finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen av den bedömda produkten å ena sidan, och hotet om allvarlig skada å anda sidan, på följande grundval.

(71)

Det erinras för det första om att den produkt som produceras av unionsproducenterna är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produkterna. De har samma grundläggande egenskaper, samma användningsområden och säljs via samma eller identiska försäljningskanaler och konkurrerar starkt med priset.

(72)

Såsom förklaras i avsnitten IV och VI har unionsproducenterna drabbats genom förlorade marknadsandelar och ett betydanded pristryck som lett till en negativ eller ohållbar vinstnivå. Vad gäller en del produkter förefaller det finnas risk för allvarlig skada inom en nära förestående framtid, även om producenterna har återhämtat sig.

(73)

Under perioden 2013–2017 ökade importen av den berörda produkten betydligt och tog marknadsandelar på unionsmarknaden tack vare priser som låg under EU-producenternas prisnivåer. Marknadsandelen för importen ökade totalt sett från 12,2 % till 17,6 % och importpriserna låg nästan alltid på en lägre nivå än unionens försäljningspriser när det gäller alla enskilda produkter.

(74)

Orsakssambandet mellan importökningen och unionsproducenternas situation var särskilt markant under perioden 2013–2016 när lågprisimporten nådde sin kulmen (+ 62 %) och EU-producenternas priser föll med 15 %. Prissänkningen var hela 20 % för kategori 13 och för kategorierna 1 och 3 var den ar 19 % respektive 18 %. Detta ledde till att unionsproducenterna av den likadana produkterna antingen gick med förlust eller låg nära ett nollresultat. Under 2017 låg importen fortfarande på en hög nivå och fortsatte att underskrida unionsindustrins priser, trots en allmän prisökning. EU-priserna återhämtade sig visserligen, men inte för tillräckligt många produkter som fortsatt såldes med förlust eller med låg vinst.

(75)

Även om vinsterna förbättrades för vissa produktkategorier så är deras situation fortfarande sårbar. Om man ser till prisutvecklingen under tidigare år så är dessa produktkategorier särskilt känsliga för pristryck och varje ytterligare ökning av importen till låga priser kommer att få en betydande negativ inverkan på deras situation.

(76)	Mot denna bakgrund anses det att de amerikanska handelsbegränsande åtgärder som införts i enlighet med sektion 232 i Trade Expansion Act sannolikt kommer att vålla unionsindustrin allvarlig skada inom en nära förestående framtid med tanke på deras nivå och omfattning.

(77)	Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det för de 23 bedömda produktkategorierna finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen, trycket på stålpriset på unionsmarknaden och hotet om allvarlig skada för unionsproducenterna.

2. Andra kända faktorer

(78)	I syfte att fastställa att hotet för allvarlig skada inte kan tillskrivas andra faktorer än den ökade importen har kommissionen utfört en preliminär analys för att fastställa om andra faktorer som kan ha bidragit till den allvarlig skada som vållats unionsproducenterna.

(79)	Den globala överkapaciteten konstaterades ha spelat roll på så sätt att den främjade den billiga importen till unionen. Förbrukningen av de berörda stålprodukterna ökade och kunde därför inte försvaga orsakssambandet.

(80)

Kommissionen undersökte även om den allvarliga skadan kunde tillskrivas importen av de berörda produkterna från medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom EES-avtalet mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och EEA (Norge, Island och Liechtenstein), å andra sidan, har unionen skapat en nära ekonomisk integration med marknaderna i EES-länderna och de industrier som producerar de berörda produkterna. Industrierna på dessa marknader är mogna och mättade och av denna anledning anser man att ett uteslutande av produkter med ursprung i EES-medlemmarna från skyddsåtgärderna endast skulle inverka mycket lite (eller inte alls) på importnivåerna för produkterna. Även om importen från dessa länder faktiskt har bidragit till en importökning när det gäller vissa produktkategorier (den totala importen från dessa länder har ökat med ca 9 %) så är denna imports andel av den totala importen begränsad (EES svarar för ca 1,5 % av importen och har en marknadsandel på 0,3 % totalt sett). Dessutom är EES-medlemmarna är mindre traditionella leverantörer av den berörda produkten till den amerikanska marknaden, vilket betyder att risken för en omläggning av handeln preliminärt också har bedömts vara begränsad. Med beaktande av att dessa länder är mindre traditionella leverantörer till den amerikanska marknaden, att industrin på EES-marknaderna är mogen och den därmed sammanhängande begränsade risken för en omläggning av handeln, anser kommissionen att importen av de berörda produkterna från EES-medlemmarna endast kan ha bidragit i ringa, om ens någon, utsträckning till hotet om allvarlig skada.

(81)

Kommissionen har således inte kunnat identifiera några andra faktorer som skulle kunna försvaga orsakssambandet mellan ökningen av importen och den allvarliga skadan för unionsproducenterna. En mer detaljerad granskning av alla faktorer som har eller kan ha bidragit till skadan kommer dock att göras under återstoden av undersökningen.

VIII. KRITISK SITUATION

(82)

Såsom angivits ovan befinner sig unionens ståltillverkare totalt sett i en situation där det finns hot om skada och där allvarlig skada tydligt är nära förestående. För vissa enskilda produktkategorier finns det redan tecken som tyder på allvarlig skada. En ytterligare ökning av importen kommer sannolikt att medföra betydande negativa effekter för den ekonomiska situationen för industrin i dess helhet.

(83)	Kommissionen har undersökt huruvida det finns kritiska omständigheter då dröjsmål skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Den undersökte särskilt huruvida importen hade fortsatt att öka under den senaste tiden.

(84)	På grundval av en jämförelse mellan importen av stålprodukter under första kvartalet 2018 och första kvartalet 2017 förefaller det som om importen för 18 av de 23 produktkategorierna ökade med 26 %. Importökningen är väsentligt mycket större än ökningen under perioden 2016–2017, vilken var ca 2 %.

(85)

Tullarna på 25 % på stålprodukter i enlighet med sektion 232 infördes den 23 mars 2018. Det är i detta skede inte möjligt att bedöma den fulla verkan av de amerikanska åtgärderna när det gäller en omläggning av handeln. Importökningen till unionen första kvartalet 2018 kan dock anses ge en föraning om deras verkan och därmed också ge en god indikation på hur importen till unionen kommer att utvecklas i framtiden efter införandet av de amerikanska åtgärderna.

(86)

Den 30 maj 2018 beslutade Förenta staterna också att sektion 232-åtgärderna skulle tillämpas även på unionen, Mexiko och Kanada. Kommissionen anser att detta är en ytterligare kritisk faktor, eftersom detta inte bara skulle begränsa unionens export utan även öka risken för en omläggning av handeln från de två andra viktiga stålproducerande länderna.

(87)	Med hänsyn till den sårbara situationen för unionsindustrin och till den senaste tidens ökning av importen kommer ett ytterligare överutbud av stålprodukter på unionsmarknaden, och det därav följande pristrycket, otvivelaktigen att få allvarliga följder för unionsproducenternas situation.

(88)

Kommissionen anser därför att det med hänsyn till den faktiska risken för en omläggning av handeln och för ytterligare begränsningar av importen från viktiga stålproducerande länder till den amerikanska marknaden kan anses föreligga kritiska omständigheter där dröjsmål med att införa provisoriska skyddsåtgärder skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Kommissionen drar därför slutsatsen att provisoriska skyddsåtgärder bör införas utan dröjsmål.

IX. UNIONENS INTRESSE

(89)

I enlighet med artikel 16 i förordning 2015/478 undersökte kommissionen om det, trots det preliminära undersökningsresultatet om hot om allvarlig skada, fanns tvingande skäl som leder till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder i detta fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, bland annat unionsproducenternas, importörernas och användarnas intressen.

(90)

Unionsindustrin består av över 40 producenter i flera olika medlemsstater i unionen och sysselsatte direkt fler än 180 000 personer i tillverkningen av de 25 berörda produkterna under perioden 2013–2017. Det har fastställts att unionsindustrin står inför ett hot om allvarlig skada som vållats av en ökning av importen. Det erinras om att unionsindustrin inte har dragit nytta av den ökade förbrukningen och att dess ekonomiska situation fortfarande är bräcklig samt att den är sårbar inför en ytterligare importökning. Stålindustrins strategiska betydelse är sedan länge erkänd (14). Det ligger i unionens intresse att ha en bärkraftig och konkurrenskraftig stålindustri. Det är uppenbart att om det inte införs några åtgärder kommer både unionsindustrins priser och marknadsandel att minska ytterligare, vilket i sin tur leder till en minskad produktion, ökade ekonomiska förluster och förlorade arbetstillfällen, både i stålindustrin och i närstående industrier. Ett införande av provisoriska åtgärder kommer att tillfälligt avhjälpa den allvarliga skadan och underlätta unionsindustrins anpassning.

(91)	Användare och importörer söker i allmänhet det lägsta priset för stål och det är uppenbart att utan åtgärder blir priserna lägre. Det ligger dock i deras intresse att det finns en konkurrenskraftig och bärkraftig stålindustri i unionen som kan tillgodose deras framtida stålbehov.

(92)

I detta sammanhang har flera berörda parter i undersökningen hävdat att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska skyddsåtgärder. De menade att sådana åtgärder med största säkerhet skulle leda till en utbudsbrist och därmed ge unionsindustrin ett starkare förhandlingsläge för att utöva ett tryck på priserna. De menade vidare att antidumpnings- och antisubventionsåtgärder gör att försörjningskällorna redan är begränsade och att produkter som inte finns att tillgå från unionsproducenterna, som inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller som inte har de rätta tekniska egenskaperna bör undantas från skyddsåtgärderna.

(93)

För att hitta rätt avvägning mellan de olika legitima intressena och med tanke på att hotet om allvarlig skada i detta fall främst sammanhänger med en omläggning av handeln anser kommissionen att skyddsåtgärderna bör ha en form som bevarar de traditionella importnivåerna och endast gälla för import utöver dessa nivåer. I detta hänseende kommer ett system med tullkvoter som inte hindrar de traditionella handelsflödena att garantera att skyddsåtgärderna är förenliga med unionens intresse. En sådan utformning av åtgärderna skulle hindra att unionsindustrin drabbas av de negativa effekter som en handelsomläggning medför, samtidigt som de traditionella försörjningskällorna och en effektiv konkurrens på stålmarknaden bibehålls.

(94)

Under dessa omständigheter anser kommissionen att risken för att de åtgärder som införs ska leda till en utbudsbrist är obetydlig. På samma sätt avvisas även påståendet att vissa produkter bör uteslutas från skyddsåtgärderna på grund av att de inte finns att tillgå från unionsproducenterna, inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller inte har de rätta tekniska egenskaperna avvisas, eftersom de traditionella handelsflödena kommer att garanteras.

(95)	Sammantaget drar kommissionen den preliminära slutsatsen att det ligger i unionens intresse med ett införande av provisoriska skyddsåtgärder i form av en tullhöjning på import utöver de traditionella handelsflödena som är tillämplig på produktkategoribasis.

X. SLUTSATSER OCH INFÖRANDE AV PROVISORISKA ÅTGÄRDER

1. Införande av provisoriska åtgärder

(96)

Preliminärt drogs slutsatsen att unionens stålindustri riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna och att denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid. Med tanke på de kritiska omständigheterna anser kommissionen att det bör införas provisoriska skyddsåtgärder för att förhindra att EU:s stålindustri orsakas skada som vore svår att avhjälpa innan denna undersökning avslutats.

2. Åtgärdernas form och nivå

(97)

Vid valet av lämplig form för åtgärderna övervägde kommissionen följande tre faktorer. För det första kommer unionens stålindustri i sin helhet sannolikt att drabbas av allvarlig skada på grund av att stålexport till den amerikanska marknaden läggs om till EU till följd av sektion 232-åtgärderna. För det andra anses det att unionsmarknaden måste fortsätta att vara öppen och att de traditionella handelsflödena bör bibehållas. Det är trots allt den import som sker utöver de traditionella handelsflödena som anses utgöra det största hotet mot stålindustrin. Slutligen bör åtgärderna i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser, särskilt artikel 6 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder, ha formen av tullar.

(98)

På denna grundval anser kommissionen (se skäl 93) att de provisoriska skyddsåtgärderna bör ha formen av ett system med tullkvoter där import utöver kvoten beläggs med en tilläggstull. I syfte att se till att alla traditionella leverantörer har tillträde till unionsmarknaden bör dessa kvoter baseras på genomsnittet av den årliga importnivån för åren 2015, 2016 och 2017. Eftersom tullkvoterna kommer att vara tillämpliga i 200 kalenderdagar bör de fastställas till en nivå motsvarande en proportionell andel av nivån på helårsbasis.

(99)

Tullsatsen för import utöver kvoten bör fastställas till en nivå som är förenlig med målet att förhindra allvarlig skada för unionsindustrin. Med hänsyn till slutsatserna beträffande hotet om allvarlig skada och det faktum att allvarlig skada ännu inte inträffat totalt sett anser kommissionen att det inte är lämpligt att beräkna skademarginalen på grundval av det konstruerade genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för unionsindustrins produkter under den senaste tiden.

(100)

Under dessa omständigheter anser kommissionen det är lämpligare att använda sig av en framåtblickande strategi för bedömningen av hur hög en tull måste vara för att hindra att det kommer import utöver de traditionella handelsflödena och att denna import vållar unionsindustrin allvarlig skada när kvotnivån väl uppnåtts.

(101)

I detta sammanhang har unionsindustrin presenterat två kompletterande metoder för beräkningen av en tillräckligt avskräckande tull, vilka kommissionen finner lämpliga för detta ändamål. Den första är en partiell jämviktsmodell för unionsmarknaden för stål och den andra beräknar täckningsbidragen för stålprodukterna.

(102)

En partiell jämviktsmodell innebär att en uppsättning efterfråge- och utbudsekvationer tillämpas på en del av ekonomin och att det görs ett ”allt annat lika”-antagande om resten av ekonomin. Dessutom görs antagandet att den makroekonomiska inverkan på det scenario som analyseras inte är tillräckligt betydande för att kunna påverka de makroekonomiska aggregaten såsom till exempel den allmänna lönenivån i en ekonomi.

(103)

Den modell som unionsindustrin föreslår grundar sig på en offentligt tillgänglig kod som är programmerad och löses i ett kalkylblad. Partiella jämviktsmodeller är mer allmänt sett ett standardverktyg för handelspolitisk analys som undersökande myndigheter, bland annat kommissionen, använder sig av.

(104)

Detta slags modell, såsom många andra, tillämpar det s.k. Armington-antagandet att produkter med olika ursprung utgör imperfekta substitut. Modellen studerar endast unionsmarknaden och använder en separat utbudsfunktion vardera för inhemskt utbud i unionen, importutbud från länder som omfattas av skyddsåtgärder och importutbud från länder som inte omfattas av skyddsåtgärder. Den använder en efterfrågefunktion för unionsmarknaden som beaktar den allmänna prisnivån för att fastställa efterfrågan på stål på en aggregerad nivå och fördelar detta enligt relativpriserna för de tre utbudskällorna. Denna process styrs av den s.k. Armington-elasticiteten, dvs. ekonomiska parametrar som representerar substitutionselasticiteten mellan produkter från olika ursprungsländer i enlighet med produkttyp och marknad.

(105)

De uppgifter som används i modellen kommer från Eurofer och Eurostat. Armington-elasticiteten liksom utbuds- och efterfrågeelasticiteten har hämtats från etablerade källor såsom U.S. ITC och Global Trade Analysis Project (”GTAP”). Armington-elasticiteten har fastställts till 3,75, efterfrågeelasticiteten till – 0,5 och de tre utbudselasticiteterna till 4 i enlighet med dessa källor.

(106)

Eftersom det rör sig om en modell som endast omfattar ett land behöver vissa explicita och implicita antaganden göras, särskilt rörande den amerikanska stålmarknaden och inverkan av de åtgärder som införts i enlighet med sektion 232.

(107)

För det första antas det att åtgärderna i fråga kommer att leda till att den nuvarande exporten från de länder som omfattas av sektion 232-åtgärderna stängs ute från den amerikanska marknaden. I nästa steg beräknas hur stor del av denna utestängda export som kommer att läggas om till unionsmarknaden för varje producentland som för närvarande exporterar till den amerikanska marknaden. Denna beräkning sker enligt en metod där fyra olika kriterier bedöms och viktas, nämligen hur stort avståndet är till unionen, om det finns länder i den relevanta regionen som kan absorbera den omlagda exporten, om det finns länder i regionen som har en betydande överkapacitet och om landet har handelspolitiska skyddsåtgärder. Enligt denna beräkning kommer 72 % av den nuvarande importen till den amerikanska stålmarknaden att läggas om till unionsmarknaden, vilket motsvarar en ökning med 55 % i förhållande till den totala stålimporten till unionen 2017. Det antas vidare att denna ytterligare import kommer att tränga ut unionsproduktion till ett motsvarande värde.

(108)

I modellen införs därefter de ovannämnda parametrarna och marknadsuppgifterna, vilka korrigerats för att ta hänsyn till de antaganden som anges i de två föregående skälen. Modellen löses därefter genom att man prövar olika nivåer på unionens skyddstull för import utanför kvoten. Enligt det resultat som ficks genom modellen skulle en tull på 25 % ge en importnivå som är ca 19 % högre än under referensperioden 2015–2017. En tull på 32 % skulle ge en import som var 10 % högre än under referensperioden. En tull på 41 % skulle däremot leda till att importen hölls nere på nivån för 2015–2017.

(109)

Resultaten av den makroekonomiska handelsmodellen kompletterades med en rad mikroekonomiska simuleringar med typiska täckningsbidrag för 12 olika bedömda produktkategorier. Denna analys grundar sig på antagandet att producenterna i en situation där priserna sjunker kommer att fortsätta att utnyttja sin kapacitet till fullo och exportera till unionen så länge de får täckning för sina rörliga kostnader. Marginalen mellan försäljningspriset och de rörliga kostnaderna kallas täckningsbidraget. Detta innebär med andra ord att en producent kommer att fortsätta att producera så länge täckningsbidraget inte är negativt. I analysen fastställs för var och en av de 12 bedömda produktkategorierna det pris unionens gräns där täckningsbidraget för exportörer till EU skulle vara helt obefintligt. Skillnaden mellan detta pris och det icke-skadevållande inhemska priset på unionsmarknaden motsvarar den tull på import utanför kvoten som krävs för att garantera en icke-skadevållande prisnivå på unionsmarknaden.

(110)

I analysen används en korg av råvarupriser som grundar sig på offentliga index i Metal Bulletin, rörliga kostnader för kinesiska företag från CRU-databasen och antagna fraktkostnader på 60 US-dollar per ton mellan Kina och EU, vilket anses vara en försiktig uppskattning. Den slutsatsen dras att täckningsbidragen och därmed också den tull utanför kvoten som krävs bör ligga inom ett intervall på 19–45 %, med en median på 34 %, vilket i princip bekräftar den storlek på tullen utanför kvoten som fastställdes i den partiella jämviktsmodellen.

(111)

På grundval av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att en provisorisk tull utanför kvoten på 25 % är tillräcklig för att hindra att allvarlig skada uppstår. Detta är en lägre tullsats än den som tullsats på 32 % som enligt modellen skulle krävas för att garantera den traditionella importen plus en importflödesökning på 10 %, och utgör en försiktig strategi, med beaktande av unionens intresse och i avvaktan på de synpunkter som kommer att lämnas av berörda parter efter införandet av de provisoriska åtgärderna och en närmare studie av importutvecklingen före införandet av slutgiltiga åtgärder.

3. Förvaltning av kvoterna

(112)

Det bästa sättet att säkerställa en optimal användning av tullkvoterna är genom att låta tilldelningen ske i den kronologisk ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godtagits, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (15). Lika och kontinuerlig tillgång till kvoterna bör säkerställas för alla unionsimportörer. Denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(113)

Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Gällande kriterier i unionen för fastställande av icke-förmånsberättigande ursprung ska därför tillämpas.

(114)

För att göra det möjligt för de traditionella handelsflödena att fortsätta kommer det för tillämpningen av de provisoriska åtgärderna att fastställas en särskild kvot för varje produktkategori för vilken det genom denna förordning införs provisoriska åtgärder, oavsett deras ursprungsland. Under återstoden av undersökningen kommer det att fastställas om det är önskvärt att varje exportland tilldelas en kvot i syfte att garantera de traditionella handelsflödena från dessa länder och med hänsyn tagen till verkningarna av de provisoriska åtgärderna. Kommissionen kommer i synnerhet att överväga de potentiella verkningarna av de gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på tilldelningen och användningen av de landsvisa kvoterna.

4. Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder

(115)

Skyddsåtgärderna kommer att börja tillämpas så snart den fastställda tullfria kvoten fyllts.

(116)

Flera berörda parter hävdade att kombinationen av de antidumpnings- och utjämningstullar som redan införts på många produktkategorier och skyddsåtgärderna på samma import kommer att leda till en onödigt tung börda för vissa exporterande producenter som vill exportera till EU, vilken kan få till effekt att de inte får tillträde till unionsmarknaden.

(117)

När det gäller 12 av de produktkategorier som berörs av de provisoriska skyddsåtgärderna så omfattas faktiskt vissa ursprungsländer för närvarande av antidumpnings- och utjämningstullar. Det bör följaktligen prövas om en kumulering av dessa åtgärder med skyddsåtgärderna kommer att ge en effekt som är större än vad som är önskvärt (16). För att undvika att det införs ”dubbla instrument” så snart tullkvoten fyllts kommer nivån på gällande antidumpnings- och utjämningstullar att tillfälligt upphävas eller sänkas i syfte att säkerställa att den kombinerade effekten av dessa åtgärder inte överstiger den högsta nivån av antingen skyddstullen eller gällande antidumpnings/utjämningstull.

5. Varaktighet

(118)

De provisoriska åtgärderna bör gälla i 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

XI. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE PROVISORISKA ÅTGÄRDERNA TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(119)

I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser bör de provisoriska åtgärderna inte tillämpas på en produkt med ursprung i ett utvecklingsland om det landets andel av unionens import av produkten i fråga inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av unionens totala import av produkten.

(120)

Det framgår av kommissionens preliminära fastställande att berörda produktkategorier som har sitt ursprung i vissa utvecklingsländer uppfyller kraven för att omfattas av det ovannämnda undantaget. I bilaga IV (Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga) anges de utvecklingsländer som berörs med avseende på tillämpningen av denna förordning. Den anger även för var och en av de 23 produktkategorierna de utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga. Kommissionen anser att det i detta skede är lämpligt att beräkna volymen för importen från utvecklingsländerna för varje produktkategori, eftersom tullkvoten har fastställts på grundval av de traditionella handelsflödena per varje enskild produktkategori. Detta påverkar inte eventuella framtida beslut om huruvida ett land är att anse som ett utvecklingsland.

(121)

Såsom anges i skäl 80 anser kommissionen att bedömda produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein bör undantas från tillämpningen av denna förordning på grund av den nära integrationen med marknaderna i EES-medlemmarna, storleken på den totala importen från dessa länder och den låga risken för en omläggning av handeln.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Härmed inrättas tullkvoter för import till unionen från var och en av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I till under en period av 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

2. Tullkvoterna specificeras i bilaga V (genom hänvisning till de KN-nummer som fastställts för den).

3. När en viss tullkvot utnyttjats till fullo eller när importen av produktkategorierna inte omfattas av tullkvoten i fråga ska en tilläggstull på 25 % tas ut. Tilläggstullen ska tillämpas på den importerade produktens tullvärde.

Artikel 2

1. Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.

2. Om inte annat anges ska gällande relevanta bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3

Tullkvoterna ska förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det förvaltningssystem för tullkvoter som anges i artiklarna 49–54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.

Artikel 4

Import av de produktkategorier som avses i artikel 1 och som redan är på väg till unionen den dag då denna förordning träder i kraft och vars bestämmelseort inte kan ändras ska inte belasta de tullkvoter eller omfattas av den tilläggstull som anges i artikel 1 och får därmed övergå till fri omsättning.

Artikel 5

Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.

Artikel 6

1. Om inte annat följer av punkt 2 ska import av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I och som har sitt ursprung i något av de utvecklingsländer som anges i bilaga IV inte omfattas av de tullkvoter eller den tilläggstull som avses i artikel 1.

2. I bilaga IV anges för var och en av de 23 produktkategorierna vilka ursprungsutvecklingsländer som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 7

Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.

(2) EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.

(3) EUT C 111, 26.3.2018, s. 29.

(4) EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.

(5) Åtgärder för övervakning i förväg infördes i april 2018 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 av den 28 april 2016 om införande av unionsövervakning i förväg av import av vissa järn- och stålprodukter med ursprung i vissa tredjeländer (EUT L 115, 29.4.2016, s. 37).

(6) EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.

(7) Ärende nr COMP/ECSC.1351 Usinor/Arbed/Aceralia och ärende nr COMP/M.4137, Mittal/Arcelor.

(8) Se särskilt avsnitt IV och avsnitt VI 1 och 2.

(9) Se rapporter från OECD:s 83:e och 84:e sammanträde som finns att tillgå på http://www.oecd.org/sti/ind/steel.htm.

(10) Idem, 83:e rapporten.

(11) Pressmeddelande från Förenta staternas Secretary of Commerce Wilbur Ross, Department of Commerce, https://www.commerce.gov/news/press-releases/2018/02/secretary-ross-releases-steel-and-aluminum-232-reports-coordination.

(12) Rapport från U.S. Department of Commerce i enlighet med sektion 232, https://www.commerce.gov/sites/commerce.gov/files/the_effect_of_imports_of_steel_on_the_national_security_-_with_redactions_-_20180111.pdf.

(13) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM (2016) 155 final, 16.3.2016).

(14) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken av den 16 mars 2016 Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM(2016) 155 final).

(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343 29.12.2015, s. 558).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/477 av den 11 mars 2015 om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (EUT L 83, 27.3.2015, s. 11).

BILAGA I – Berörda produkter

Produktnummer	Produktkategori	KN-nummer
1	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99
2	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7225 99 00 , 7226 20 00 , 7226 92 00
3	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80
4	Plåt överdragen med metall	7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70
5	Plåt överdragen med organiskt material	7210 70 80 , 7212 40 80
6	Bleckprodukter	7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20
7	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00
9	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80
12	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00
13	Armeringsjärn	7214 20 00 , 7214 99 10
14	Stänger och lätta profiler, rostfria	7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90
15	Valstråd, rostfri	7221 00 10 , 7221 00 90
16	Valstråd, olegerad och annan legerad	7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95
17	Profiler av järn eller olegerat stål	7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90
18	Spont	7301 10 00
20	Gasrör	7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77
21	Ihåliga profiler	7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99
22	Rör, sömlösa och rostfria	7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99
23	Lagerrör	7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38
25	Stora svetsade rör	7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00
26	Andra svetsade rör	7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00
28	Olegerad tråd	7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90

BILAGA II

II.1 – Importökning för de 23 varukategorierna (i ton)

Produktnummer	Produktkategori	2013	2014	2015	2016	2017	Ökning 2017 jämfört med 2013
1	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	4 814 207	5 212 268	7 807 441	8 574 007	6 991 376	45 %
2	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	1 832 159	1 903 092	2 759 877	1 998 437	2 462 471	34 %
3	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	266 559	285 132	280 256	318 496	379 649	42 %
4	Plåt överdragen med metall	1 854 963	2 202 856	2 687 715	3 911 752	4 980 452	168 %
5	Plåt överdragen med organiskt material	681 698	725 296	622 553	730 625	915 248	34 %
6	Bleckprodukter	552 384	662 861	638 316	756 016	617 567	12 %
7	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	1 419 767	1 959 605	2 554 930	2 814 802	2 530 630	78 %
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	175 836	233 028	269 697	351 075	436 173	148 %
9	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	697 457	1 017 613	787 521	843 352	976 108	40 %
12	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	911 115	1 219 800	1 200 627	1 400 824	1 385 829	52 %
13	Armeringsjärn	527 008	972 602	1 430 014	1 292 971	1 191 445	126 %
14	Stänger och lätta profiler, rostfria	113 071	147 453	142 416	147 811	159 577	41 %
15	Valstråd, rostfri	52 082	71 229	57 627	58 670	62 978	21 %
16	Valstråd, olegerad och annan legerad	1 125 730	1 289 953	1 697 912	2 000 967	2 094 274	86 %
17	Profiler av järn eller olegerat stål	223 669	277 507	268 014	388 041	262 745	17 %
18	Spont	15 870	16 503	14 051	36 970	85 054	436 %
20	Gasrör	266 467	340 051	298 103	336 050	380 257	43 %
21	Ihåliga profiler	461 263	552 874	574 490	725 545	820 667	78 %
22	Rör, sömlösa och rostfria	32 581	38 782	39 719	42 510	42 701	31 %
23	Lagerrör	7 489	9 426	11 944	9 773	8 663	16 %
25	Stora svetsade rör	286 939	411 273	209 524	159 219	1 044 534	264 %
26	Andra svetsade rör	474 949	491 934	510 548	540 386	571 167	20 %
28	Olegerad tråd	573 988	722 719	692 714	736 500	722 633	26 %

II.2 – Importökning för de 23 produktkategorierna (i ton)

Produktnummer	Produktkategori	Första kvartalet 2017	Första kvartalet 2018	Ökning första kvartalet 2017 jämfört med första kvartalet 2018
1	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	1 810 764	2 079 408	15 %
2	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	679 628	630 459	– 7 %
3	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	80 836	114 451	42 %
4	Plåt överdragen med metall	1 482 049	1 190 741	– 20 %
5	Plåt överdragen med organiskt material	212 209	201 838	– 5 %
6	Bleckprodukter	146 457	168 583	15 %
7	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	676 207	640 176	– 5 %
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	122 092	107 577	– 12 %
9	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	229 981	280 549	22 %
12	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	319 420	466 154	46 %
13	Armeringsjärn	210 505	551 316	162 %
14	Stänger och lätta profiler, rostfria	40 602	49 988	23 %
15	Valstråd, rostfri	14 956	19 642	31 %
16	Valstråd, olegerad och annan legerad	560 863	641 668	14 %
17	Profiler av järn eller olegerat stål	73 733	139 670	89 %
18	Spont	19 947	20 326	2 %
20	Gasrör	94 430	120 512	28 %
21	Ihåliga profiler	223 618	256 998	15 %
22	Rör, sömlösa och rostfria	12 411	12 399	0 %
23	Lagerrör	1 316	1 498	14 %
25	Stora svetsade rör	48 791	51 285	5 %
26	Andra svetsade rör	145 059	153 106	6 %
28	Olegerad tråd	176 299	202 450	15 %

II.3 – Importökning för de 5 produktkategorierna (i ton)

Produktnummer	Produktkategori	2013	2014	2015	2016	2017	Ökning 2017 jämfört med 2013
10	Varmvalsad kvartoplåt, rostfri	34 319	40 218	37 542	31 407	32 917	– 4 %
11	Kornorienterad elektroplåt	147 565	160 580	150 047	156 477	121 947	– 17 %
19	Järnvägsmateriel	1 376	1 096	1 240	1 521	1 342	– 2 %
24	Andra sömlösa rör	456 167	528 245	475 132	464 876	402 600	– 12 %
27	Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd	456 791	521 976	484 927	459 327	458 310	0 %

BILAGA III – Ekonomiska indikatorer för de 23 produktkategorierna

Produkt 1 Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	30 225 632	31 095 524	33 121 273	34 158 703	32 768 375
Import
Volym (i ton)	4 814 207	5 212 268	7 807 441	8 574 007	6 991 376
Marknadsandel (i %)	15,9 %	16,8 %	23,6 %	25,1 %	21,3 %
Pris per enhet (i euro/ton)	463	442	396	351	492
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	75 %	75 %	76 %	75 %	76 %
Produktion (i ton)	76 871 621	77 990 908	77 331 686	77 563 694	79 568 514
Försäljningsvolym i EU (i ton)	25 411 425	25 883 256	25 313 832	25 584 696	25 776 999
Marknadsandel (i %)	84,1 %	83,2 %	76,4 %	74,9 %	78,7 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	519	493	455	422	556
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 1,9 %	0,0 %	– 3,1 %	– 1,0 %	7,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	37 467	35 573	35 038	33 557	34 815
Lager	2 572 574	2 580 258	2 585 958	2 617 556	2 749 280
Kassaflöde	448 135 738	1 065 492,450	763 891 666	603 485 811	1 369 472,142
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 3,8 %	1,0 %	– 6,6 %	– 1,0 %	7,7 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	11,5 %

Produkt 2 Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	9 772 904	9 728 449	10 353 391	9 849 904	10 085 487
Import
Volym (i ton)	1 832 159	1 903 092	2 759 877	1 998 437	2 462 471
Marknadsandel (i %)	18,7 %	19,6 %	26,7 %	20,3 %	24,4 %
Pris per enhet (i euro/ton)	566	546	485	474	606
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	71 %	75 %	75 %	75 %	77 %
Produktion (i ton)	40 855 196	41 632 189	41 639 946	41 738 974	42 811 283
Försäljningsvolym i EU (i ton)	7 920 370	7 805 648	7 570 764	7 829 002	7 602 288
Marknadsandel (i %)	81,0 %	80,2 %	73,1 %	79,5 %	75,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	588	558	522	495	633
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 4,4 %	– 2,8 %	– 3,0 %	0,6 %	9,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	12 690	11 973	11 550	11 230	11 264
Lager	1 078 838	1 052 246	1 064 061	1 054 347	1 093 798
Kassaflöde	200 559 843	413 849 620	324 264 435	454 766 919	375 807 983
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 8,0 %	– 2,4 %	– 12,8 %	– 3,1 %	4,0 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	4,3 %

Produkt 3 Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	1 267 827	1 287 448	1 223 892	1 255 417	1 350 354
Import
Volym (i ton)	266 559	285 132	280 256	318 496	379 649
Marknadsandel (i %)	21,0 %	22,1 %	22,9 %	25,4 %	28,1 %
Pris per enhet (i euro/ton)	648	617	578	502	642
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	87 %	80 %	80 %	82 %	81 %
Produktion (i ton)	1 080 894	1 110 013	1 052 273	1 032 560	1 114 309
Försäljningsvolym i EU (i ton)	1 001 268	1 002 316	943 636	936 553	969 977
Marknadsandel (i %)	79,0 %	77,9 %	77,1 %	74,6 %	71,8 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	705	657	606	576	699
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 8,9 %	– 8,1 %	– 13,0 %	– 14,3 %	– 3,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)	1 522	1 707	2 087	2 069	2 065
Lager	45 680	136 605	142 998	125 466	148 259
Kassaflöde	110 221 498	213 556 132	127 226 053	131 151 436	– 89 295 095
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 18,3 %	– 11,7 %	– 38,3 %	– 17,9 %	– 3,4 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	8,1 %

Produkt 4 Plåt överdragen med metall

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	23 229 673	24 289 751	25 840 225	27 439 848	28 231 862
Import
Volym (i ton)	1 854 963	2 202 856	2 687 715	3 911 752	4 980 452
Marknadsandel (i %)	8,0 %	9,1 %	10,4 %	14,3 %	17,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)	679	657	615	530	662
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	78 %	82 %	84 %	86 %	84 %
Produktion (i ton)	27 930 059	29 517 243	29 875 495	29 905 847	30 450 568
Försäljningsvolym i EU (i ton)	21 344 052	22 056 052	23 118 423	23 490 212	23 218 040
Marknadsandel (i %)	91,9 %	90,8 %	89,5 %	85,6 %	82,2 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	682	654	614	586	711
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	1,9 %	5,4 %	5,5 %	7,9 %	11,7 %
Antal anställda (vid periodens slut)	28 915	28 243	28 749	29 863	29 648
Lager	1 970 500	2 433 422	2 498 143	2 329 341	2 597 133
Kassaflöde	807 884 294	1 353 026,892	1 343 062,742	1 720 354,890	2 020 588,339
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 6,8 %	– 0,9 %	– 10,4 %	– 1,7 %	6,0 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	7,0 %

Produkt 5 Plåt överdragen med organiskt material

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	4 533 256	4 823 144	4 809 384	5 121 927	5 221 575
Import
Volym (i ton)	681 698	725 296	622 553	730 625	915 248
Marknadsandel (i %)	15,0 %	15,0 %	12,9 %	14,3 %	17,5 %
Pris per enhet (i euro/ton)	854	813	813	709	853
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	70 %	76 %	74 %	76 %	75 %
Produktion (i ton)	4 479 238	4 564 346	4 574 414	4 863 169	4 940 410
Försäljningsvolym i EU (i ton)	3 851 467	4 097 788	4 186 771	4 391 169	4 306 231
Marknadsandel (i %)	85,0 %	85,0 %	87,1 %	85,7 %	82,5 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	898	868	829	791	934
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 1,7 %	1,4 %	1,1 %	3,7 %	3,9 %
Antal anställda (vid periodens slut)	6 377	6 272	6 047	6 150	6 095
Lager	239 236	182 275	197 241	214 384	258 114
Kassaflöde	152 893 378	351 790 418	321 603 588	361 237 401	79 886 901
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 7,6 %	– 2,1 %	– 12,9 %	– 2,7 %	3,7 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	8,6 %

Produkt 6 Bleckprodukter

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	3 638 423	3 758 879	3 789 391	3 792 575	3 695 205
Import
Volym (i ton)	552 384	662 861	638 316	756 016	617 567
Marknadsandel (i %)	15,2 %	17,6 %	16,8 %	19,9 %	16,7 %
Pris per enhet (i euro/ton)	822	792	781	667	753
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	82 %	84 %	84 %	82 %	84 %
Produktion (i ton)	4 223 583	4 315 402	4 353 002	4 302 367	4 295 575
Försäljningsvolym i EU (i ton)	3 085 602	3 095 745	3 150 741	3 036 316	3 077 185
Marknadsandel (i %)	84,8 %	82,4 %	83,1 %	80,1 %	83,3 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	845	821	789	728	812
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	1,7 %	4,1 %	4,8 %	4,6 %	3,1 %
Antal anställda (vid periodens slut)	7 939	7 660	7 683	7 819	7 424
Lager	380 445	394 384	394 712	297 877	356 460
Kassaflöde	117 064 184	201 350 074	291 440 814	272 002 110	133 250 945
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 18,6 %	– 10,1 %	– 35,2 %	– 20,4 %	– 25,0 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	7,3 %

Produkt 7 Kvartoplåt, olegerad och annan legerad

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	10 148 839	10 375 274	10 934 966	11 058 596	11 059 068
Import
Volym (i ton)	1 419 767	1 959 605	2 554 930	2 814 802	2 530 630
Marknadsandel (i %)	14,0 %	18,9 %	23,4 %	25,5 %	22,9 %
Pris per enhet (i euro/ton)	513	492	474	403	533
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	58 %	62 %	62 %	63 %	65 %
Produktion (i ton)	10 749 475	11 240 103	10 608 260	10 244 950	10 581 040
Försäljningsvolym i EU (i ton)	8 727 826	8 414 892	8 377 455	8 242 865	8 527 686
Marknadsandel (i %)	14,0 %	18,9 %	23,4 %	25,5 %	22,9 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	700	676	714	582	692
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 9,4 %	– 8,9 %	– 4,0 %	– 7,5 %	3,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)	18 472	17 628	17 177	16 763	16 211
Lager	707 152	788 008	896 708	862 084	819 690
Kassaflöde	45 651 999	123 399 207	426 592 285	– 44 547 318	205 976 592
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 12,2 %	– 0,3 %	– 3,3 %	– 9,9 %	– 1,5 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	23,0 %

Produkt 8 Varmvalsade plåtar och band, rostfria

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	1 168 291	1 352 875	1 590 437	1 807 242	1 487 848
Import
Volym (i ton)	175 836	233 028	269 697	351 075	436 173
Marknadsandel (i %)	15,1 %	17,2 %	17,0 %	19,4 %	29,3 %
Pris per enhet (i euro/ton)	2 011	1 926	1 877	1 518	1 822
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	61 %	65 %	69 %	73 %	73 %
Produktion (i ton)	3 334 814	3 525 794	3 664 821	3 842 503	3 799 867
Försäljningsvolym i EU (i ton)	991 962	1 119 435	1 320 528	1 455 714	1 050 966
Marknadsandel (i %)	84,9 %	82,7 %	83,0 %	80,5 %	70,6 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	2 023	2 013	2 028	1 792	2 115
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 4,2 %	– 0,3 %	4,0 %	4,9 %	9,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)	5 439	4 914	4 464	4 271	4 133
Lager	103 375	131 557	123 098	106 508	93 335
Kassaflöde	144 497 251	182 932 062	613 851 975	116 754 324	218 815 195
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 33,7 %	– 37,1 %	– 1,5 %	– 0,4 %	13,6 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	13,9 %

Produkt 9 Kallvalsade plåtar och band, rostfria

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	3 362 718	3 671 898	3 587 237	3 913 974	3 816 472
Import
Volym (i ton)	697 457	1 017 613	787 521	843 352	976 108
Marknadsandel (i %)	20,7 %	27,7 %	22,0 %	21,5 %	25,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)	2 098	1 985	2 064	1 782	2 023
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	71 %	76 %	80 %	84 %	84 %
Produktion (i ton)	3 076 074	3 016 723	3 139 572	3 425 201	3 114 323
Försäljningsvolym i EU (i ton)	2 664 602	2 653 177	2 798 719	3 070 197	2 839 979
Marknadsandel (i %)	79,2 %	72,3 %	78,0 %	78,4 %	74,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	2 259	2 272	2 238	2 014	2 323
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 4,2 %	– 2,7 %	2,4 %	5,5 %	9,4 %
Antal anställda (vid periodens slut)	10 205	9 483	9 220	8 892	8 812
Lager	179 087	206 956	219 170	215 904	213 931
Kassaflöde	135 463 456	45 971 825	847 696 098	450 355 017	685 492 711
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 12,4 %	– 7,7 %	8,5 %	10,6 %	21,5 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	12,9 %

Produkt 12 Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	11 891 558	12 422 902	12 297 356	12 678 733	13 617 607
Import
Volym (i ton)	911 115	1 219 800	1 200 627	1 400 824	1 385 829
Marknadsandel (i %)	7,7 %	9,8 %	9,8 %	11,0 %	10,2 %
Pris per enhet (i euro/ton)	699	657	640	531	641
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	79 %	82 %	80 %	80 %	74 %
Produktion (i ton)	12 132 593	12 585 360	12 301 986	11 839 241	12 427 808
Försäljningsvolym i EU (i ton)	10 964 010	11 189 221	11 095 204	11 276 054	12 230 774
Marknadsandel (i %)	92,2 %	90,1 %	90,2 %	88,9 %	89,8 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	632	613	573	520	592
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	2,2 %	3,4 %	2,4 %	0,8 %	3,6 %
Antal anställda (vid periodens slut)	9 537	9 734	10 057	10 342	10 486
Lager	749 386	888 456	914 268	943 355	1 023 612
Kassaflöde	220 994 774	264 742 034	272 433 127	255 904 385	123 997 731
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 1,2 %	3,7 %	3,3 %	3,9 %	6,9 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	– 8,3 %

Produkt 13 Armeringsjärn

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	9 617 685	10 359 993	10 664 689	11 099 947	11 253 309
Import
Volym (i ton)	527 008	972 602	1 430 014	1 292 971	1 191 445
Marknadsandel (i %)	5,5 %	9,4 %	13,4 %	11,6 %	10,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)	475	446	388	353	441
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	72 %	72 %	71 %	73 %	67 %
Produktion (i ton)	13 171 558	13 019 699	12 763 140	13 191 436	12 494 712
Försäljningsvolym i EU (i ton)	8 906 120	9 187 941	9 019 809	9 568 119	9 848 615
Marknadsandel (i %)	92,6 %	88,7 %	84,6 %	86,2 %	87,5 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	460	437	386	367	436
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 2,0 %	– 2,5 %	– 2,6 %	3,4 %	4,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	5 563	5 441	5 529	5 634	5 457
Lager	761 808	683 591	642 506	602 948	659 484
Kassaflöde	20 571 082	14 116 433	53 015 513	165 167 521	249 292 475
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	0,9 %	2,4 %	1,9 %	6,2 %	9,3 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	– 1,3 %

Produkt 14 Stänger och lätta profiler, rostfria

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	526 080	593 501	593 530	630 737	632 804
Import
Volym (i ton)	113 071	147 453	142 416	147 811	159 577
Marknadsandel (i %)	21,5 %	24,8 %	24,0 %	23,4 %	25,2 %
Pris per enhet (i euro/ton)	3 092	2 894	3 035	2 590	2 885
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	65 %	68 %	68 %	69 %	72 %
Produktion (i ton)	527 386	597 178	599 927	637 938	641 446
Försäljningsvolym i EU (i ton)	411 655	444 339	450 094	482 314	472 247
Marknadsandel (i %)	78,2 %	74,9 %	75,8 %	76,5 %	74,6 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	2 988	2 969	2 838	2 404	2 807
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	5,2 %	5,6 %	4,1 %	2,3 %	5,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	3 680	3 766	3 737	3 789	3 844
Lager	83 561	91 900	89 676	90 409	90 893
Kassaflöde	111 869 518	142 849 693	191 511 047	155 623 001	145 832 442
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	1,0 %	4,3 %	1,4 %	– 0,7 %	4,9 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	– 2,8 %

Produkt 15 Valstråd, rostfri

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	318 373	323 191	304 987	335 552	347 077
Import
Volym (i ton)	52 082	71 229	57 627	58 670	62 978
Marknadsandel (i %)	16,4 %	22,0 %	18,9 %	17,5 %	18,1 %
Pris per enhet (i euro/ton)	2 300	2 193	2 310	1 962	2 228
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	63 %	64 %	65 %	69 %	71 %
Produktion (i ton)	373 010	383 586	388 273	412 892	449 392
Försäljningsvolym i EU (i ton)	266 290	251 961	247 359	276 880	284 098
Marknadsandel (i %)	83,6 %	78,0 %	81,1 %	82,5 %	81,9 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	2 480	2 516	2 382	2 022	2 417
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 3,7 %	– 2,1 %	– 4,7 %	– 3,1 %	3,9 %
Antal anställda (vid periodens slut)	1 677	1 671	1 731	1 761	1 852
Lager	24 810	28 696	31 083	31 584	43 800
Kassaflöde	13 022 575	18 221 077	106 175 940	84 328 053	44 337 763
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 0,7 %	2,9 %	– 1,5 %	– 2,8 %	5,5 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	7,8 %

Produkt 16 Valstråd, olegerad och annan legerad

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	18 033 534	18 249 258	18 949 497	19 375 225	20 026 426
Import
Volym (i ton)	1 125 730	1 289 953	1 697 912	2 000 967	2 094 274
Marknadsandel (i %)	6,2 %	7,1 %	9,0 %	10,3 %	10,5 %
Pris per enhet (i euro/ton)	522	504	439	392	486
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	80 %	84 %	83 %	81 %	83 %
Produktion (i ton)	19 765 154	19 775 715	20 436 595	20 037 883	20 757 864
Försäljningsvolym i EU (i ton)	16 782 585	16 828 358	17 108 877	17 222 468	17 795 595
Marknadsandel (i %)	93,1 %	92,2 %	90,3 %	88,9 %	88,9 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	509	492	443	420	505
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	1,8 %	4,8 %	3,0 %	0,6 %	3,4 %
Antal anställda (vid periodens slut)	11 561	11 598	11 881	13 068	13 058
Lager	876 450	896 633	1 120 091	974 085	954 649
Kassaflöde	234 768 428	424 076 182	365 467 214	287 106 970	310 381 566
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	1,0 %	6,9 %	2,9 %	3,9 %	6,7 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	3,7 %

Produkt 17 Profiler av järn eller olegerat stål

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	6 159 135	6 544 142	6 549 935	7 205 377	7 375 383
Import
Volym (i ton)	223 669	277 507	268 014	388 041	262 745
Marknadsandel (i %)	3,6 %	4,2 %	4,1 %	5,4 %	3,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)	539	509	463	409	473
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	64 %	69 %	71 %	72 %	72 %
Produktion (i ton)	8 583 668	8 590 216	8 894 223	9 400 691	9 605 365
Försäljningsvolym i EU (i ton)	5 935 432	6 266 353	6 281 426	6 817 231	7 112 453
Marknadsandel (i %)	96,4 %	95,8 %	95,9 %	94,6 %	96,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	471	471	449	417	463
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 6,5 %	– 3,7 %	– 0,6 %	2,1 %	– 1,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	6 212	5 685	6 006	6 264	6 096
Lager	510 927	464 184	466 561	559 452	569 947
Kassaflöde	– 48 381 794	7 224 031	161 157 041	150 487 051	– 18 595 244
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 6,0 %	6,3 %	1,4 %	3,9 %	0,6 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	– 2,1 %

Produkt 18 Spont

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	574 025	637 684	577 270	584 985	626 863
Import
Volym (i ton)	15 870	16 503	14 051	36 970	85 054
Marknadsandel (i %)	2,8 %	2,6 %	2,4 %	6,3 %	13,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)	787	765	1 126	651	629
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	78 %	82 %	76 %	82 %	81 %
Produktion (i ton)	907 320	940 451	840 182	777 182	817 764
Försäljningsvolym i EU (i ton)	558 131	621 150	563 140	548 010	541 782
Marknadsandel (i %)	97,2 %	97,4 %	97,6 %	93,7 %	86,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	711	697	652	623	640
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	6,8 %	11,5 %	8,8 %	14,0 %	3,7 %
Antal anställda (vid periodens slut)	949	971	951	981	995
Lager	49 762	47 610	58 744	68 417	75 616
Kassaflöde	58 272 442	68 732 139	63 936 644	86 404 634	40 555 786
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 9,3 %	6,8 %	6,7 %	10,3 %	1,5 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	1,7 %

Produkt 20 Gasrör

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	1 211 435	1 662 233	1 653 112	1 637 097	1 642 935
Import
Volym (i ton)	266 467	340 051	298 103	336 050	380 257
Marknadsandel (i %)	22,0 %	20,5 %	18,0 %	20,5 %	23,1 %
Pris per enhet (i euro/ton)	688	649	646	566	676
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	37 %	38 %	38 %	40 %	37 %
Produktion (i ton)	1 053 283	1 460 549	1 471 772	1 396 933	1 392 404
Försäljningsvolym i EU (i ton)	944 903	1 322 070	1 354 273	1 300 727	1 262 560
Marknadsandel (i %)	78,0 %	79,5 %	81,9 %	79,5 %	76,8 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	717	666	619	580	693
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	0,9 %	1,3 %	2,3 %	3,9 %	0,5 %
Antal anställda (vid periodens slut)	552	543	548	526	509
Lager	55 178	55 305	53 434	58 081	50 697
Kassaflöde	15 451 286	15 884 723	16 166 705	15 309 189	20 506 964
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	3,7 %	3,9 %	1,1 %	1,7 %	8,7 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	2,4 %

Produkt 21 Ihåliga profiler

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	3 347 996	3 407 926	3 511 951	3 885 748	4 028 730
Import
Volym (i ton)	461 263	552 874	574 490	725 545	820 667
Marknadsandel (i %)	13,8 %	16,2 %	16,4 %	18,7 %	20,4 %
Pris per enhet (i euro/ton)	599	571	553	497	618
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	46 %	46 %	46 %	47 %	49 %
Produktion (i ton)	3 019 375	3 019 977	3 106 261	3 333 368	3 388 786
Försäljningsvolym i EU (i ton)	2 882 473	2 854 843	2 936 771	3 159 965	3 207 994
Marknadsandel (i %)	86,1 %	83,8 %	83,6 %	81,3 %	79,6 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	606	569	541	517	625
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	– 2,7 %	– 3,9 %	– 3,3 %	0,2 %	– 0,5 %
Antal anställda (vid periodens slut)	1 073	1 124	1 200	1 209	1 181
Lager	160 442	138 981	146 353	107 826	149 537
Kassaflöde	– 9 630 441	13 389 861	23 807 058	13 000 201	21 372 166
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 2,4 %	– 5,3 %	– 6,2 %	– 0,6 %	7,2 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	1,2 %

Produkt 22 Rör, sömlösa och rostfria

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	96 507	101 504	97 341	96 320	95 672
Import
Volym (i ton)	32 581	38 782	39 719	42 510	42 701
Marknadsandel (i %)	33,8 %	38,2 %	40,8 %	44,1 %	44,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)	6 941	6 167	6 118	5 846	6 300
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	6 %	7 %	6 %	6 %	6 %
Produktion (i ton)	116 630	124 135	101 291	101 831	92 357
Försäljningsvolym i EU (i ton)	61 822	61 708	56 802	53 196	52 083
Marknadsandel (i %)	64,1 %	60,8 %	58,4 %	55,2 %	54,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	7 913	7 740	8 318	7 361	7 993
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	3,1 %	5,9 %	– 0,4 %	– 0,1 %	1,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)	11 180	11 211	10 369	9 779	9 317
Lager	7 452	9 389	10 455	8 690	11 688
Kassaflöde	19 858 477	10 438 041	– 48 885 671	4 038 078	– 22 872 178
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	22,7 %	– 4,3 %	– 58,1 %	– 33,4 %	– 50,5 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	21,2 %

Produkt 23 Lagerrör

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	68 824	72 805	67 249	59 867	65 355
Import
Volym (i ton)	7 489	9 426	11 944	9 773	8 663
Marknadsandel (i %)	10,9 %	12,9 %	17,8 %	16,3 %	13,3 %
Pris per enhet (i euro/ton)	2 069	1 626	1 749	1 630	1 608
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	68 %	64 %	53 %	52 %	63 %
Produktion (i ton)	64 972	65 475	58 407	52 494	57 657
Försäljningsvolym i EU (i ton)	61 324	63 378	55 304	50 092	56 691
Marknadsandel (i %)	89,1 %	87,1 %	82,2 %	83,7 %	86,7 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	2 023	2 003	1 925	1 804	1 837
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	4,6 %	4,9 %	– 6,7 %	– 9,2 %	– 1,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	332	322	306	274	280
Lager	1 285	1 433	2 591	1 452	2 429
Kassaflöde	3 499 664	3 928 566	5 055 796	– 791,310	– 620,461
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	0,9 %	– 3,3 %	– 64,7 %	– 54,5 %	– 28,1 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	12,5 %

Produkt 25 Stora svetsade rör

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	669 846	1 041 055	427 457	586 746	1 804 463
Import
Volym (i ton)	286 939	411 273	209 524	159 219	1 044 534
Marknadsandel (i %)	42,8 %	39,5 %	49,0 %	27,1 %	57,9 %
Pris per enhet (i euro/ton)	1 070	793	904	772	936
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	26 %	32 %	29 %	35 %	65 %
Produktion (i ton)	1 333 900	1 150 000	1 034 600	1 086 300	1 500 000
Försäljningsvolym i EU (i ton)	382 758	624 819	216 243	426 937	759 478
Marknadsandel (i %)	57,1 %	60,0 %	50,6 %	72,8 %	42,1 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	894	887	835	771	766
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	3,0 %	– 6,1 %	– 2,7 %	– 0,6 %	0,0 %
Antal anställda (vid periodens slut)	1 512	1 545	1 365	1 372	1 326
Lager	322 722	600 020	633 600	727 048	1 139 429
Kassaflöde	197 726 967	– 97 558 802	94 492 289	– 70 888 943	13 666 659
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	– 15,8 %	– 23,5 %	– 17,7 %	– 6,7 %	9,1 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	– 22,0 %

Produkt 26 Andra svetsade rör

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	2 385 499	3 121 613	3 126 300	3 286 436	3 352 661
Import
Volym (i ton)	474 949	491 934	510 548	540 386	571 167
Marknadsandel (i %)	19,9 %	15,8 %	16,3 %	16,4 %	17,0 %
Pris per enhet (i euro/ton)	1 352	1 376	1 397	1 262	1 431
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	57 %	57 %	57 %	58 %	60 %
Produktion (i ton)	2 384 152	3 166 935	3 144 492	3 190 480	3 301 195
Försäljningsvolym i EU (i ton)	1 907 944	2 622 348	2 588 536	2 721 349	2 765 915
Marknadsandel (i %)	80,0 %	84,0 %	82,8 %	82,8 %	82,5 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	1 024	1 013	984	942	1 062
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	1,2 %	2,4 %	1,7 %	4,2 %	4,3 %
Antal anställda (vid periodens slut)	3 024	3 013	3 011	3 089	3 025
Lager	125 621	84 268	100 035	120 308	120 420
Kassaflöde	66 281 502	68 619 951	77 514 611	87 283 492	106 630 804
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)	9,1 %	11,5 %	8,8 %	12,8 %	19,3 %

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	– 34,8 %

Produkt 28 Ståltråd

Data per kalenderår	2013	2014	2015	2016	2017
Förbrukning (i ton)	1 318 451	1 517 192	1 480 243	1 513 248	1 505 202
Import
Volym (i ton)	574 083	722 773	692 918	736 623	722 858
Marknadsandel (i %)	43,5 %	47,6 %	46,8 %	48,7 %	48,0 %
Pris per enhet (i euro/ton)	781	729	722	626	708
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)	73 %	75 %	77 %	73 %	71 %
Produktion (i ton)	899 763	932 496	940 169	886 666	900 054
Försäljningsvolym i EU (i ton)	744 368	794 419	787 325	776 626	782 344
Marknadsandel (i %)	56,5 %	52,4 %	53,2 %	51,3 %	52,0 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)	940	909	840	832	905
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)	0,5 %	0,0 %	1,1 %	2,6 %	0,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)	3 387	3 395	3 429	3 459	3 408
Lager
Kassaflöde	66 281 502	68 619 951	77 514 611	87 283 492	106 630 804
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande	21,8 %

BILAGA IV – Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga

Land/Produktgrupp

Afghanistan

Albanien

Angola

Antigua och Barbuda

Argentina

Armenien

Konungariket Bahrain

Bangladesh

Barbados

Belize

Benin

Mångnationella staten Bolivia

Botswana

Brasilien

Brunei Darussalam

Burkina Faso

Burundi

Kap Verde

Kambodja

Kamerun

Centralafrikanska republiken

Tchad

Chile

Kina

Colombia

Kongo

Costa Rica

Elfenbenskusten

Kuba

Demokratiska republiken Kongo

Djibouti

Dominica

Dominikanska republiken

Ecuador

Egypten

El Salvador

Fiji

Gabon

Gambia

Georgien

Ghana

Grenada

Guatemala

Guinea

Guinea-Bissau

Guyana

Haiti

Honduras

Hongkong, Kina

Indien

Indonesien

Jamaica

Jordanien

Kazakstan

Kenya

Staten Kuwait

Republiken Kirgizistan

Demokratiska folkrepubliken Laos

Lesotho

Liberia

Macao

Madagaskar

Malawi

Malaysia

Maldiverna

Mali

Mauretanien

Mauritius

Mexiko

Republiken Moldavien

Mongoliet

Montenegro

Marocko

Moçambique

Myanmar/Burma

Namibia

Nepal

Nicaragua

Niger

Nigeria

Oman

Pakistan

Panama

Papua Nya Guinea

Paraguay

Peru

Filippinerna

Qatar

Rwanda

Saint Kitts och Nevis

Saint Lucia

Saint Vincent och Grenadinerna

Samoa

Konungariket Saudiarabien

Senegal

Seychellerna

Sierra Leone

Salomonöarna

Sydafrika

Sri Lanka

Surinam

Swaziland

Tadzjikistan

Tanzania

Thailand

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Togo

Tonga

Trinidad och Tobago

Tunisien

Turkiet

Uganda

Ukraina

Förenade Arabemiraten

Uruguay

Vanuatu

Bolivarianska republiken Venezuela

Vietnam

Jemen

Zambia

Zimbabwe

BILAGA V – Tullkvoter

Produktnummer	Löpnummer	Produktkategori	KN-nummer	Tullkvot (netto i ton)	Tilläggstull
1	09.8501	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 99 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99	4 269 009	25 %
2	09.8502	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00	1 318 865	25 %
3	09.8503	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80	178 704	25 %
4	09.8504	Plåt överdragen med metall	7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70	2 115 054	25 %
5	09.8505	Plåt överdragen med organiskt material	7210 70 80 , 7212 40 80	414 324	25 %
6	09.8506	Bleckprodukter	7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20	367 470	25 %
7	09.8507	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60 , 7225 99 00	1 442 988	25 %
8	09.8508	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00	193 049	25 %
9	09.8509	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80	476 161	25 %
12	09.8512	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00	728 270	25 %
13	09.8513	Armeringsjärn	7214 20 00 , 7214 99 10	714 964	25 %
14	09.8514	Stänger och lätta profiler, rostfria	7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90	82 156	25 %
15	09.8515	Valstråd, rostfri	7221 00 10 , 7221 00 90	32 744	25 %
16	09.8516	Valstråd, olegerad och annan legerad	7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95	1 058 110	25 %
17	09.8517	Profiler av järn eller olegerat stål	7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90	167 817	25 %
18	09.8518	Spont	7301 10 00	24 854	25 %
20	09.8520	Gasrör	7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77	185 280	25 %
21	09.8521	Ihåliga profiler	7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99	387 343	25 %
22	09.8522	Rör, sömlösa och rostfria	7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99	22 818	25 %
23	09.8523	Lagerrör	7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38	5 549	25 %
25	09.8525	Stora svetsade rör	7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00	258 133	25 %
26	09.8526	Andra svetsade rör	7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00	296 274	25 %
28	09.8528	Olegerad tråd	7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90	393 031	25 %

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 181

Svensk utgåva	Lagstiftning	61 årgången 18 juli 2018

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2018/1009 av den 17 juli 2018 om genomförande av förordning (EU) 2017/1509 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken Korea	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1010 av den 13 juli 2018 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar Radicchio Variegato di Castelfranco (SGB)	3
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1011 av den 17 juli 2018 om godkännande av en utvidgning av användningsområdet för UV-behandlade champinjoner som ett nytt livsmedel enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ( 1)	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1012 av den 17 juli 2018 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/671	7
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013 av den 17 juli 2018 om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter	39
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/1014 av den 13 juli 2018 om utnämning av en ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén på förslag av Republiken Österrike	84
	*	Rådets beslut (EU) 2018/1015 av den 13 juli 2018 om utnämning av två ledamöter och tre suppleanter i Regionkommittén på förslag av Storhertigdömet Luxemburg	85
	*	Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2018/1016 av den 17 juli 2018 om genomförande av beslut (Gusp) 2016/849 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken Korea	86