6.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/959

av den 14 mars 2018

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificeringen av de metoder som de behöriga myndigheterna använder för att bedöma om institut ska tillåtas att använda internmätningsmetoder för operativ risk

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 312.4 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

För tillämpningen av kapitalbaskraven för operativa risker föreskrivs det i artikel 312.2 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 att de behöriga myndigheterna ska tillåta institut att använda avancerade mätmetoder (nedan kallade internmätningsmetoder) baserade på institutens egna mätningsmetoder för operativa risker, om alla kvalitativa och kvantitativa standarder som anges i den artikeln uppfylls, vilket innebär att instituten kontinuerligt uppfyller dessa krav. Bedömningen avser därför inte enbart ett instituts initiala ansökan om tillstånd att använda en internmätningsmetod, utan gäller fortlöpande.

(2)	De olika delar som ingår i institutens internmätningsmetoder bör inte betraktas enskilt, utan snarare granskas och bedömas som en helhet av sammankopplade delar, så att de behöriga myndigheterna bedömer att varje ingående del uppfyller kraven på ett tillfredsställande sätt.

(3)

De behöriga myndigheternas bedömning av hur institutet uppfyller kraven för att tillåtas att använda en internmätningsmetod, som avses i artikel 312.4 a och b i förordning (EU) nr 575/2013, bör anpassas från fall till fall. De delar som ska bedömas är av olika typ beroende på vilken sorts bedömning som görs, vilket i sin tur beror på vilken typ av ansökan som har lämnats in. De behöriga myndigheterna måste göra en bedömning av om kraven uppfylls när ett institut initialt ansöker om att använda en internmätningsmetod, när ett institut ansöker om att utvidga internmätningsmetoden i enlighet med den godkända planen för stegvis införande, när ett institut ansöker om att utvidga eller ändra den internmätningsmetod som det har fått tillstånd att använda, samt när ett institut ansöker om en återgång till användning av mindre sofistikerade metoder i enlighet med artikel 313 i förordning (EU) nr 575/2013. De behöriga myndigheterna bör dessutom löpande granska institutens användning av internmätningsmetoden. De behöriga myndigheterna bör därmed göra sin bedömning av huruvida institut uppfyller villkoren för att använda en internmätningsmetod mot bakgrund av vilken typ av ingående delar som ska utvärderas i enlighet med relevant bedömningsmetod.

(4)

I artikel 85.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (2) föreskrivs det att institut för tillämpningen av riktlinjer och processer för att utvärdera och hantera sin exponering för operativa risker ska ange vad som utgör operativ risk. I förordning (EU) nr 575/2013 ges en definition av begreppet operativ risk som omfattar både legala risker och modellrisker. I definitionen av modellrisk i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU ingår potentiella förluster på grund av fel i framtagning, genomförande eller användning av interna modeller, men inte potentiella förluster på grund av prisjusteringar till följd av modellrisk enligt artikel 105 i förordning (EU) nr 575/2013 rörande krav på försiktig värdering, eller värdejustering för modellrisk enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101 (3), och det hänvisas inte till modellrisk som är förenad med användning av eventuellt oriktiga värderingsmetoder enligt vad som avses i artikel 105.13 i förordning (EU) nr 575/2013. I förordning (EU) nr 575/2013 anges det inte heller hur de behöriga myndigheterna ska kontrollera att instituten efterlever kravet på att ange vad som utgör operativ risk avseende legala risker och modellrisker. Detta bör därför specificeras i den metod som de behöriga myndigheterna ska tillämpa när de bedömer om ett institut kan tillåtas använda en internmätningsmetod.

(5)

Det är också nödvändigt att harmonisera tillsynspraxis vad gäller att korrekt ange operativ risk i finansiella transaktioner, bland annat avseende marknadsrisker, eftersom de operativa riskerna i dessa transaktioner har visat sig vara betydande och eftersom källorna till riskerna – som ofta kan vara av många olika typer – inte alltid kan upptäckas och registreras på ett konsekvent sätt i hela unionen.

(6)

Standarder för institutens styrformer och riskhantering fastställs i artikel 74 i direktiv 2013/36/EU och i artikel 321 i förordning (EU) nr 575/2013. Metoden för bedömning av internmätningsmetoder bör därför göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att kontrollera att ett institut har en tydlig organisationsstruktur för styrning och hantering av operativa risker med väldefinierade, genomlysta och konsekventa ansvarskedjor, där hänsyn tas till karaktären på, omfattningen av och komplexiteten hos institutets verksamhet, när de bedömer om ett institut kan tillåtas använda en internmätningsmetod. I synnerhet bör det bekräftas att riskhanteringsfunktionen för operativa risker har en central roll när det gäller att identifiera, mäta och bedöma, övervaka, kontrollera och minska institutets operativa risker, och att den är tillräckligt oberoende från institutets affärsenheter så att det säkerställs att dess sakkunnigutlåtanden och rekommendationer är både oberoende och opartiska. Det bör också fastställas att den verkställande ledningen ansvarar för att utarbeta och genomföra de ramar för styrning och hantering av operativa risker som ledningsorganet har godkänt och att dessa ramar genomförs konsekvent i hela institutets organisation. De behöriga myndigheterna bör också kontrollera att personal på alla nivåer ges tillgång till lämpliga verktyg och lämplig information så att de förstår sitt ansvar när det gäller att hantera operativa risker.

(7)

Effektiva interna rapporteringssystem är en nödvändig del av en sund intern styrning. De behöriga myndigheterna bör därför se till att institut som ansöker om tillstånd att använda internmätningsmetoder inför effektiva system för rapportering av risker, inte bara till ledningsorganet och den verkställande ledningen, utan även till alla de funktioner som ansvarar för hantering av operativa risker som institutet är eller kan vara exponerat för. Rapporteringssystemet bör reflektera aktuell status för frågor som rör operativ risk vid institutet och inkludera alla väsentliga aspekter av hantering och mätning av operativa risker.

(8)

Enligt artikel 321 a i förordning (EU) nr 575/2013 måste ett instituts interna metod för mätning av operativa risker vara nära integrerad med dess dagliga riskhanteringsprocesser. Metoden för bedömning av internmätningsmetoder bör därför göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att säkerställa att ett institut som ansöker om tillstånd att använda en internmätningsmetod faktiskt använder sitt system för mätning av operativa risker i sin dagliga verksamhet och för att hantera risker på ett fortlöpande sätt, och inte enbart för att beräkna kapitalbaskraven för operativ risk. Bestämmelserna för tillsynsmyndigheternas bedömning av internmätningsmetoder bör därför innehålla regler om vilka krav på användningstest för tillsynsändamål som institut som ansöker om tillstånd förväntas uppfylla.

(9)

För att både institut och behöriga myndigheter ska kunna försäkra sig om att ett instituts system för mätning av operativa risker är tillförlitligt och robust och genererar mer trovärdiga kapitalbaskrav för operativ risk än en enklare lagstadgad metod, bör de behöriga myndigheterna kontrollera att institutet har jämfört systemet mot basmetoden eller schablonmetoden för operativ risk som fastställs i artiklarna 315, 317 och 319 i förordning (EU) nr 575/2013 under en viss bestämd tidsperiod. Tidsperioden bör vara tillräckligt lång för att den behöriga myndigheten ska kunna fastställa att institutet uppfyller de kvalitativa och kvantitativa standarder som anges i förordning (EU) nr 575/2013 för användning av internmätningsmetoder.

(10)

Enligt artikel 321 g i förordning (EU) nr 575/2013 måste ett instituts dataflöden och processer förknippade med riskmätningssystemet för internmätningsmetoden vara transparenta och tillgängliga. Data om operativa risker är inte omedelbart tillgänglig, eftersom sådana data först måste identifieras i institutets räkenskaper och dokumentation, och sedan samlas in och bevaras på ett korrekt sätt. Dessutom är riskmätningssystemen vanligtvis mycket sofistikerade och innehåller flera logiska och beräkningsmässiga steg för att generera kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden. Metoden för bedömning av internmätningsmetoder bör därför innefatta en kontroll av att krav på datakvalitet och it-system är ändamålsenligt utformade och tillämpas korrekt inom institutet så att de uppnår sitt avsedda syfte.

(11)

Ramen för ett instituts internmätningsmetod omfattas av intern validering och översyn av revisorer enligt artikel 321 e och f i förordning (EU) nr 575/2013. Även om funktionerna för intern validering och revision kan vara olika strukturellt organiserade beroende på institutets karaktär, komplexitet och verksamhet bör det säkerställas att metoden för bedömning av internmätningsmetoder, avseende utvärderingen av de översyner som dessa funktioner utför, baseras på gemensamma kriterier vad gäller översynernas villkor och omfattning.

(12)

Modellering avseende operativ risk är ett relativt nytt område under utveckling. Enligt artikel 322 i förordning (EU) nr 575/2013 ges instituten därför stor flexibilitet när de utformar system för mätning av operativa risker för att beräkna kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden. Det bör dock inte vara så att denna flexibilitet leder till betydande skillnader mellan olika institut när det gäller riskmätningssystemens grundläggande delar, inbegripet användning av intern och extern data, scenarioanalys och faktorer avseende affärsmiljö och interna kontrollsystem (de fyra delarna), de grundläggande modellantaganden som gör det möjligt att fånga upp extrema händelser som kan ge allvarliga följder (omfattande svanshändelser) och de relaterade riskfaktorerna (uppbyggnad av beräkningsdatamängen, detaljnivån, identifiering av förlustfördelningar och bestämning av aggregerade förlustfördelningar, och riskmått) eller den förväntade förlusten, korrelation samt kriterier för kapitalfördelning, som bör säkerställa inbördes konsekvens inom riskmätningssystemet. För att säkerställa att riskmätningssystemen bygger på en välgrundad metod och är jämförbara institut emellan, att de verkligen fångar institutens faktiska och potentiella operativa risker och att de är tillförlitliga och robusta när det gäller att generera de lagstadgade kapitalkraven enligt internmätningsmetoden, bör metoden för att bedöma internmätningsmetoder föreskriva att alla behöriga myndigheter i hela unionen tillämpar samma krav och kriterier. Metoden för att bedöma internmätningsmetoder bör även beakta företagsspecifika komponenter av operativa risker som hänger samman med institutens olika storlek, karaktär och komplexitet.

(13)

Särskilt när det gäller intern data bör hänsyn tas till det faktum att även om en förlust till följd av operativa risker kan uppstå enbart på grund av en operativ riskhändelse kan den upptäckas genom flera olika poster, däribland direkta avgifter, utgifter, avsättningar och förlorade intäkter. Medan effekterna av vissa operativa riskhändelser är kvantifierbara och återspeglas i institutets finansiella rapporter, kan andra inte kvantifieras och påverkar inte institutets finansiella rapporter och upptäcks därför på andra sätt, till exempel via administrativ dokumentation och uppgifter om incidenter. Bestämmelserna för att specificera den metod som de behöriga myndigheterna ska använda för att bedöma om institut kan ges tillstånd att använda internmätningsmetoder bör därför ange vad som utgör en förlust till följd av operativa risker och vilket belopp som ska redovisas för användningen av internmätningsmetoden och, mer allmänt, alla potentiella poster genom vilka operativa riskhändelser skulle kunna upptäckas.

(14)

Ibland kan institut snabbt återvinna nyupptäckta förluster till följd av operativa risker. Snabbt återvunna förluster bör inte beaktas vid beräkningen av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden, även om informationen kan vara till nytta för riskhanteringen. Eftersom det finns flera olika kriterier som instituten använder för att kvalificera en förlust som en snabbt återvunnen förlust bör det i specificeringen av metoden för bedömning av internmätningsmetoder ingå lämpliga kriterier för att kvalificera förluster som snabbt återvunna.

(15)

De behöriga myndigheterna kan erkänna riskreducerande metoder i internmätningsmetoderna, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, enligt vad som avses i artikel 323 i förordning (EU) nr 575/2013. För att bestämmelserna om sådana riskreducerande metoder ska tillämpas på ett effektivt sätt bör de behöriga myndigheterna följa särskilda standarder när de bedömer ett instituts tillämpning av dem. Om dessa riskreduceringsmetoder utgörs av försäkringar är det särskilt viktigt att säkerställa att försäkringarna tillhandahålls av försäkringsföretag som auktoriserats i unionen eller i jurisdiktioner med lagstadgade standarder för försäkringsföretag som är likvärdiga med bestämmelserna i unionen.

(16)

Om det rör sig om andra former av risköverföring än försäkringar bör de behöriga myndigheterna säkerställa att dessa mekanismer verkligen överför risk och inte bara används för att kringgå kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden. Detta är ett nödvändigt villkor med tanke på de operativa riskernas särskilda beskaffenhet, där det inte finns några tydliga underliggande referenstillgångar och där oväntade förluster spelar en större roll än i andra typer av risker. Ett ytterligare försvårande förhållande är att det saknas effektiva, likvida och strukturerade marknader för ”produkter” för att täcka operativa risker; sådana produkter har hittills handlats utanför banksektorn, till exempel katastrofobligationer och väderderivat. Vidare är det ofta mycket svårt att bedöma den legala risken för dessa mekanismer, även om avtalsvillkoren är tydligt och noggrant angivna.

(17)

För att övergången ska bli smidig för institut som redan har tillstånd att använda en internmätningsmetod eller som har ansökt om sådant tillstånd innan denna förordning träder i kraft, bör det föreskrivas att de behöriga myndigheterna ska tillämpa denna förordning vid bedömning av dessa instituts internmätningsmetoder först efter en viss övergångsperiod. Eftersom den regelbundna översynen av internmätningsmetoderna som avses i artikel 101.1 i direktiv 2013/36/EU vanligtvis görs på årsbasis bör övergångsperioden vara ett år från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

(18)

Institut som använder gaussiska fördelningar eller fördelningar av normalfördelningstyp för att räkna med korrelation i samtliga eller vissa delar av sin internmätningsmetod bör inte längre använda sådana fördelningar i detta sammanhang eftersom dessa antaganden skulle innebära att riskkategorierna är oberoende i svansen, vilket utesluter möjligheten att olika typer av stora förluster uppstår samtidigt, och ett sådant antagande är varken försiktigt eller realistiskt. Instituten bör därför ges tillräcklig tid så att de på ett smidigt sätt kan övergå till en ny ordning med ett riskmätningssystem för operativa risker med mer försiktiga antaganden som innebär positiva beroendeförhållanden i svansen. Eftersom man för att införa dessa antaganden kan komma att behöva ändra vissa grundläggande delar i ramen för internmätningsmetoden, och de förfaranden som är förknippade med dessa delar, bör en period på två år föreskrivas för övergången.

(19)	Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(20)

Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som den här förordningen baseras på, gjort en kostnads–nyttoanalys samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Bedömning av internmätningsmetoder

1. De behöriga myndigheternas bedömning för att institut ska tillåtas att använda internmätningsmetoder ska ge bekräftelse på följande:

a)	Att villkoren enligt artiklarna 3–6 är uppfyllda.

b)	Att villkoren enligt kapitlen 2 och 3 är uppfyllda.

c)	Att villkoren enligt kapitel 4 är uppfyllda, om institutet har försäkringar och andra mekanismer för risköverföring enligt vad som avses det kapitlet.

2. Kapitlen 1–4 ska beaktas av de behöriga myndigheterna i samband med följande:

a)	Bedömning av hur väsentliga utvidgningar eller ändringar av ett instituts internmätningsmetod är.

b)	Bedömning av planen för stegvis införande av ett instituts internmätningsmetod.

c)	Bedömning av ett instituts återgång till användning av mindre sofistikerade metoder i enlighet med artikel 313 i förordning (EU) nr 575/2013.

d)	Löpande granskning av ett instituts internmätningsmetod.

Artikel 2

Definitioner

I denna delegerade akt gäller följande definitioner:

1. modellgränsvärde som delar fördelningens svans från dess centralområde : det förlustvärde där fördelningens centralområde separeras från dess svans.

2. beräkningsdatamängd : den del av insamlade data, antingen verkliga eller konstruerade, som uppfyller de nödvändiga villkoren för att användas som indata i systemet för mätning av operativa risker

3. tröskelvärde för datainsamling : det förlustvärde från och med vilket ett institut identifierar och samlar in data om förluster för riskhantering och riskmätning.

4. redovisningsdag : den dag då en förlust eller en avsättning avseende en operativ riskhändelse först redovisas i resultaträkningen.

5. minimitröskelvärde i modellen : det förlustvärde från och med vilket de empiriska eller parametriska fördelningarna för förlusternas frekvens och omfattning passas till förlusterna till följd av operativa risker.

6. bruttoförlust eller förlust : en förlust till följd av en operativ riskhändelse, före alla typer av återvinning.

7. händelse hänförlig till misskötsamhet : operativ riskhändelse som härrör från avsiktlig försummelse eller vårdslöshet, inklusive otillräckligt tillhandahållande av finansiella tjänster.

8. kategori av operativ risk : den nivå, till exempel händelsetypen eller affärsområdet, på vilken institutets system för mätning av operativa risker genererar separata fördelningar för förlusters frekvens och omfattning.

9. riskprofil avseende operativa risker : angivelse i absoluta tal av ett instituts faktiska och potentiella operativa risker vid en viss tidpunkt.

10. risktolerans avseende operativ risk : angivelse i absoluta tal av ett instituts framåtblickande bedömning av den aggregerade nivån och typerna av operativ risk som det är villigt eller förberett att acceptera, utan att det äventyrar institutets strategiska mål och verksamhetsplan.

11. återvinning : en händelse kopplad till den ursprungliga förlusten som är oberoende av denna och som infaller vid en annan tidpunkt, där kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter.

12. riskmått : en enda statistisk angivelse avseende operativ risk som extraheras ur den aggregerade förlustfördelningen vid den önskade konfidensnivån, inklusive Value at Risk (VaR) eller shortfall-mått (t.ex. expected shortfall och median shortfall).

13. systemutvecklingscykel : processen för planering, utformning, testning och införande av it-infrastruktur.

14. periodrelaterad förlust : negativ ekonomisk konsekvens som bokförs under en redovisningsperiod till följd av en operativ riskhändelse som påverkar kassaflöden eller finansiella rapporter för föregående redovisningsperioder.

Artikel 3

Operativa riskhändelser kopplade till legal risk

1. De behöriga myndigheterna ska bekräfta att ett institut identifierar, samlar in och behandlar uppgifter om operativa riskhändelser och förluster som är kopplade till legal risk, både för hantering av operativa risker och för beräkning av kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden, genom att kontrollera åtminstone följande:

Att institutet tydligt identifierar och klassificerar som operativ risk förluster eller andra utgifter som härrör från händelser som leder till rättsliga förfaranden, däribland åtminstone följande:

i)	Underlåtenhet att agera trots att handling är nödvändig för att uppfylla rättsliga föreskrifter.

ii)	Handling som har utförts för att undvika att rättsliga föreskrifter efterlevs.

iii)	Händelse hänförlig till misskötsamhet.

Att institutet tydligt identifierar och klassificerar som operativ risk förluster eller andra utgifter som uppstår till följd av frivilliga handlingar som utförs med avsikten att undvika eller minska legala risker till följd av operativa riskhändelser, inklusive återbetalningar eller rabatter på framtida tjänster som erbjuds till kunderna frivilligt, där återbetalningarna inte sker som en följd av kundernas klagomål.

c)	Att institutet tydligt identifierar och klassificerar som operativ risk förluster som uppstår till följd av fel och utelämnanden i avtal och handlingar.

Att institutet inte klassificerar följande som operativ risk:

i)	Återbetalningar till tredje part eller till anställda och goodwill-betalningar tack vare affärsmöjligheter, där det inte har förekommit överträdelse av regler eller oetiskt uppförande och där institutet har uppfyllt sina skyldigheter i tid.

ii)	Externa legala kostnader, där den underliggande händelsen inte är en operativ riskhändelse.

För tillämpningen av led a ska rättsliga förfaranden anses vara alla förlikningar, inbegripet förlikning efter tvistlösning både i och utanför domstol.

2. För tillämpningen av denna artikel ska med rättsliga föreskrifter avses åtminstone följande:

a)	Alla krav som härrör från nationell eller internationell lagstiftning.

b)	Alla krav som härrör från avtalsbestämmelser, interna regler och uppförandekoder som upprättats i enlighet med nationella eller internationella standarder och praxis.

c)	Etiska regler.

Artikel 4

Operativa riskhändelser kopplade till modellrisk

De behöriga myndigheterna ska bekräfta följande när de bedömer om ett institut identifierar, samlar in och behandlar uppgifter om operativa riskhändelser och förluster som är kopplade till modellrisk, enligt definitionen i artikel 3.1.11 i direktiv 2013/36/EU, både för hantering av operativa risker och beräkning av kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden:

Att minst följande händelser och de därmed sammanhängande förlusterna som är kopplade till modeller som används för beslutsfattande klassificeras som operativ risk:

i)	Felaktig definition av en vald modell och dess egenskaper.

ii)	Otillräcklig verifiering av en vald modells lämplighet för det finansiella instrument som ska utvärderas eller den produkt som ska prissättas, eller dess lämplighet för de gällande marknadsförhållandena.

iii)	Fel i samband med tillämpningen av en vald modell.

iv)	Felaktig marknadsvärdering och riskmätning till följd av ett misstag när en transaktion bokförs i handelssystemet.

v)	Användning av en vald modell eller dess resultat för ändamål som den inte var avsedd eller framtagen för, inklusive manipulering av modellens parametrar.

vi)	Ineffektiv och tidsmässigt olämplig övervakning av hur modellerna presterar för att bekräfta om de är ändamålsenliga.

b)	Att händelser som är kopplade till underskattning av kapitalbaskraven genom interna modeller som är godkända av behöriga myndigheter inte ingår i identifieringen, insamlingen och behandlingen av uppgifter om operativa risker och förluster kopplade till modellrisk.

Artikel 5

Operativa riskhändelser kopplade till finansiella transaktioner, inklusive de som är kopplade till marknadsrisk

De behöriga myndigheterna ska bekräfta att minst följande händelser och de därmed sammanhängande förlusterna klassificeras som operativ risk när de bedömer om ett institut identifierar, samlar in och behandlar uppgifter om operativa riskhändelser och förluster som är kopplade till finansiella transaktioner och marknadsrisk, både för hantering av operativa risker och beräkning av kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden:

Händelser till följd av operativa misstag och fel vid datainmatning, däribland följande:

i)	Brister och fel i samband med att order förs in eller genomförs.

ii)	Förlust av data eller missförstånd av dataflödet från institutets front office till dess middle office och back office.

iii)	Klassificeringsfel.

iv)	Felaktig angivelse i villkorsförteckningen, inklusive fel avseende transaktionsbelopp, löptid och finansiella aspekter.

Händelser till följd av brister i den interna kontrollen, däribland följande:

i)	Brister i genomförandet av en order för att avveckla en position på marknaden i händelse av negativa prisrörelser.

ii)	Icke auktoriserade positioner som tas utöver de tillåtna gränserna, oavsett vilken typ av risk det rör sig om.

c)	Händelser till följd av bristande datakvalitet och bristande tillgång till it-hjälpmedel, inklusive att marknaden inte kan tillgås av tekniska skäl vilket gör att avtal inte kan avslutas.

Artikel 6

Dokumentationens kvalitet och granskningsbarhet

1. De behöriga myndigheterna ska kontrollera kvaliteten på dokumentationen för ett instituts internmätningsmetod genom att minst bekräfta följande:

a)	Att dokumentationen är godkänd på lämplig ledningsnivå inom institutet.

b)	Att institutet har riktlinjer med standarder för att säkerställa att den interna dokumentationen håller hög kvalitet, inklusive särskilt angivande av ansvar för att se till att dokumentation är fullständig, konsekvent, korrekt, aktuell, godkänd och säker.

Att dokumentationens utformning enligt de riktlinjer som avses i led b är sådan att minst följande upplysningar finns med:

i)	Typ av dokument.

ii)	Författare.

iii)	Granskare.

iv)	Auktoriserande person och ägare.

v)	Datum för framtagning och godkännande.

vi)	Versionsnummer.

vii)	Revisionshistorik för dokumentet.

d)	Att institutet noggrant dokumenterar sina riktlinjer, förfaranden och metoder.

2. De behöriga myndigheterna ska kontrollera att dokumentationen för ett instituts internmätningsmetod är granskningsbar genom att minst bekräfta följande:

Att dokumentationen är tillräckligt detaljerad och precis för att internmätningsmetoden ska kunna granskas av tredje part, inklusive information som gör det möjligt att

i)	förstå resonemanget och förfarandena som ligger till grund för metodens framtagning,

ii)	förstå systemet för mätning av operativa risker, för att kunna fastställa hur kapitalbaskravet enligt internmätningsmetoden fungerar, dess begränsningar och centrala antaganden, och kunna återskapa modellens framtagning.

KAPITEL 2

KVALITATIVA STANDARDER

AVSNITT 1

Styrning

Artikel 7

Riskhanteringsprocess för operativa risker

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett instituts ram för internmätningsmetoden vad gäller styrning och hantering av operativa risker är effektiv, och om det finns en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, genom att bekräfta åtminstone följande:

a)	Att institutets ledningsorgan diskuterar och godkänner styrningen av operativa risker, riskhanteringsprocessen för operativa risker och systemet för mätning av operativa risker.

Att institutets ledningsorgan tydligt definierar och fastställer följande minst en gång per år:

i)	Institutets risktolerans vad gäller operativa risker.

ii)

En skriftlig redogörelse för institutets risktolerans avseende operativ risk, med angivelse av den aggregerade nivån av förluster och händelsetyper relaterade till operativa risker, som innehåller både kvalitativa och kvantitativa mått, inklusive tröskelvärden och gränsvärden baserade på parametrar för förlust till följd av operativa risker som institutet är villigt eller berett att acceptera för att uppnå sina strategiska mål och genomföra sin verksamhetsplan, varvid det säkerställs att detta är tillgängligt och känt i hela institutet.

c)	Att institutets ledningsorgan löpande övervakar institutets efterlevnad av den skriftliga redogörelse för risktoleransen med avseende på operativ risk som avses i punkt b ii.

Att institutet tillämpar en löpande riskhanteringsprocess för operativa risker för att kartlägga, bedöma och mäta samt övervaka och rapportera om operativa risker, däribland händelser hänförliga till misskötsamhet, och kan identifiera den personal som ansvarar för riskhanteringsprocessen för operativa risker.

Att den information som framkommer genom den process som avses i led d förmedlas till institutets berörda kommittéer och verkställande organ, och att de beslut som fattas inom dessa kommittéer förmedlas till de personer i institutet som ansvarar för insamling, kontroll, övervakning och hantering av operativa risker och till de personer som leder verksamhet som ger upphov till operativa risker.

f)	Att institutet minst en gång per år utvärderar hur effektiva systemen är för riskstyrning, riskhantering och riskmätning avseende operativa risker.

g)	Att institutet minst en gång per år underrättar den berörda behöriga myndigheten om resultaten av den utvärdering som avses i led f.

2. Vid den bedömning som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna ta hänsyn till hur strukturen för styrning av operativa risker påverkar hur mycket institutets personal medverkar i hanteringen av operativa risker och deras delaktighet i riskhanteringskulturen, inklusive åtminstone följande:

a)	I vilken mån institutets personal har kunskap om riktlinjer och förfaranden för operativa risker.

b)	Vilken intern process som finns inom institutet för att pröva utformningen och effektiviteten av ramen för internmätningsmetoden.

Artikel 8

Oberoende riskhanteringsfunktion för operativa risker

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma den operativa riskhanteringsfunktionens oberoende gentemot institutets affärsenheter genom att minst bekräfta följande:

Att riskhanteringsfunktionen för operativa risker utför följande uppgifter åtskilt från institutets verksamhetsgrenar:

i)	Utformning, utveckling, genomförande, underhåll och tillsyn av riskhanteringsprocessen och systemet för mätning av operativa risker.

ii)	Analys av de operativa risker som hänger samman med införande och utveckling av nya produkter, marknader, verksamhetsgrenar, processer och system, och betydande ändringar av befintliga produkter.

iii)	Tillsyn över affärsverksamhet som kan leda till exponering för operativa risker som skulle kunna gå utanför institutets risktolerans.

b)	Att riskhanteringsfunktionen för operativa risker får lämpliga mandat från ledningsorganet och den verkställande ledningen och har en lämplig ställning inom organisationen för att fullgöra sitt uppdrag.

c)	Att riskhanteringsfunktionen för operativa risker inte samtidigt ansvarar för internrevisionsfunktionen.

Att minst följande gäller för den person som leder riskhanteringsfunktionen för operativa risker:

i)	Att personen har lämplig erfarenhet för att hantera nuvarande och potentiella operativa risker, såsom framgår av riskprofilen avseende operativa risker.

ii)	Att personen har regelbunden kontakt med ledningsorganet och dess kommittéer enligt vad som är fastställt i institutets riskhanteringsstruktur.

iii)	Att personen deltar aktivt i att utarbeta institutets risktolerans för operativ risk och dess strategi för att hantera och minska sådan risk.

iv)	Att personen är oberoende från de operativa enheter och funktioner som granskas av riskhanteringsfunktionen för operativa risker.

v)	Att personen har en budget för riskhanteringsfunktionen för operativa risker som allokeras av den chef för riskhantering som avses i artikel 76.5 fjärde stycket i direktiv 2013/36/EU eller en medlem av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, och inte av en affärsenhet eller verkställande funktion.

Artikel 9

Den verkställande ledningens roll

De behöriga myndigheterna ska bedöma institutets verkställande lednings roll genom att minst bekräfta följande:

a)	Att den verkställande ledningen ansvarar för att genomföra den ram för styrning och hantering av operativa risker som har antagits av ledningsorganet.

b)	Att den verkställande ledningen har getts befogenhet av ledningsorganet att utveckla strategier, processer och förfaranden för hantering av operativa risker.

c)	Att den verkställande ledningen genomför de strategier, processer och förfaranden för hantering av operativa risker som avses i led b.

Artikel 10

Rapportering

De behöriga myndigheterna ska bedöma om institutets rapportering om sin riskprofil och hantering avseende operativa risker är tillräckligt regelbunden, läglig och robust genom att minst bekräfta följande:

a)	Att problem i institutets rapporteringssystem och interna kontroller upptäcks snabbt och korrekt.

b)	Att institutets rapportering om operativa risker förmedlas till lämpliga ledningsnivåer och till de ställen inom instituten som har identifierats som problematiska i rapporterna.

c)	Att institutets verkställande ledning minst en gång i kvartalet får lägesrapporter om institutets riskprofil avseende operativa risker, och använder sig av dessa rapporter i beslutsprocessen.

d)	Att institutets rapportering om operativa risker innehåller information som är relevant för ledningen och åtminstone innehåller en övergripande sammanfattning av de viktigaste operativa riskerna för institutet och relevanta dotterbolag och affärsenheter.

Att institutet använder särskilda rapporter för att beskriva vissa eventuella brister i sina strategier, processer och förfaranden för hantering av operativa risker för att snabbt upptäcka och åtgärda dessa brister och därmed väsentligt minska en förlusthändelses potentiella frekvens och omfattning.

AVSNITT 2

Användningstest

Artikel 11

Användning av internmätningsmetoden

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut använder internmätningsmetoden för interna syften genom att minst bekräfta följande:

a)	Att institutets system för mätning av operativa risker används för att hantera operativa risker inom olika affärsgrenar, enheter eller juridiska enheter inom organisationen.

Att systemet för mätning av operativa risker är integrerat i gruppens olika enheter och, om det används på gruppnivå, att moderinstitutets ram för internmätningsmetoden utvidgas till dotterbolagen, och att dessa dotterbolags operativa risker och faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll som avses i artiklarna 322.1 och 322.6 i förordning (EU) nr 575/2013 ingår i beräkningarna enligt internmätningsmetoden för hela gruppen.

c)	Att systemet för mätning av operativa risker även används för institutets interna process för bedömning av kapitalbehov som avses i artikel 73 i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 12

Löpande integrering av internmätningsmetoden

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut säkerställer att dess riskhanteringssystem för operativa risker integreras löpande i dess dagliga riskhanteringsprocesser genom att minst bekräfta följande:

a)	Att systemet för mätning av operativa risker uppdateras regelbundet och vidareutvecklas i takt med att erfarenheten ökar och hanteringen och kvantifieringen av operativa risker blir mer sofistikerad.

b)	Att den information som används i systemet för mätning av operativa risker är relevant och välbalanserad och löpande återspeglar institutets affärsverksamhet, strategi, organisation och exponering mot operativa risker.

Artikel 13

Institutets användning av internmätningsmetoden till stöd för sin hantering av operativa risker

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut använder internmätningsmetoden till stöd för hantering av sina operativa risker genom att minst bekräfta följande:

a)	Att systemet för mätning av operativa risker verkligen används för att regelbundet och snabbt rapportera enhetlig information som på ett korrekt sätt återspeglar typen av affärsverksamhet och institutets riskprofil avseende operativa risker.

b)	Att institutet vidtar korrigerande åtgärder för att förbättra sina interna processer när resultat från systemet för mätning av operativa risker har framkommit.

Artikel 14

Institutets användning av internmätningsmetoden för att förbättra sin organisation och kontroll avseende operativa risker

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut använder internmätningsmetoden för att ytterligare förbättra sin organisation och kontroll avseende operativa risker genom att minst bekräfta följande:

a)	Att institutets definition av risktoleransen avseende operativ risk och de riskhanteringsmål och den riskhanteringsverksamhet som är kopplad till detta förmedlas på ett tydligt sätt inom institutet.

b)	Att sambandet mellan institutets affärsstrategi och dess hantering av operativa risker, även när det gäller att godkänna nya produkter, system och processer, förmedlas på ett tydligt sätt inom institutet.

c)	Att systemet för mätning av operativa risker är sådant att det ökar transparensen, riskmedvetenheten och expertkunnandet inom hantering av operativa risker och skapar incitament för att förbättra hanteringen av operativa risker i hela institutet.

Att den information som används i systemet för mätning av operativa risker och de resultat som framkommer används i relevanta beslut och program, inklusive i institutets handlingsplaner, planer för verksamhetskontinuitet, arbetsprogram för internrevision, kapitaltilldelningsbeslut, försäkringsplaner och budgetbeslut.

Artikel 15

Jämförelse mellan internmätningsmetoden och mindre sofistikerade metoder

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut kan visa att internmätningsmetodens resultat är stabila och robusta genom att minst bekräfta följande:

Att institutet, innan det beviljas tillstånd att använda internmätningsmetoden för tillsynsändamål, har beräknat sina kapitalbaskrav för operativ risk enligt både internmätningsmetoden och enligt den mindre sofistikerade metod som tidigare gällde för institutet, och att det har gjort denna beräkning

i)	relativt regelbundet, och minst varje kvartal,

ii)	så att alla relevanta juridiska enheter omfattas, som skulle använda internmätningsmetoden den dag då den införs för första gången,

iii)	så att alla operativa risker omfattas, som skulle omfattas av internmätningsmetoden den dag då den införs för första gången.

Att följande gäller för institutet:

i)	Riskhanteringsprocessen och systemet för mätning av operativa risker är utvecklade och testade.

ii)	Alla potentiella problem har lösts och systemet och därmed sammanhängande process har finjusterats.

iii)	Institutet har säkerställt att systemet för mätning av operativa risker ger resultat som överensstämmer med institutets förväntningar, bland annat med beaktande av information både från institutets nuvarande system och från dess tidigare system.

iv)	Institutet har visat att det snabbt kan ändra modellparametrarna för att förstå konsekvenserna av ändrade antaganden, med minimala systemändringar eller manuella ingrepp.

v)	Institutet kan göra lämpliga kapitaljusteringar av kapitalbaskravet innan internmätningsmetoden för första gången används i praktiken.

vi)	Institutet har under en rimligt lång period visat att de nya systemen och rapporteringsförfarandena är robusta och genererar ledningsinformation som det kan använda för att identifiera och hantera operativa risker.

För tillämpningen av led a ska bedömningen av den utförda beräkningen omfatta minst två på varandra följande kvartal.

2. De behöriga myndigheterna får bevilja tillstånd att använda internmätningsmetoden om institutet kan visa att det fortsätter att jämföra beräkningen av kapitalbaskrav för operativa risker enligt internmätningsmetoden och beräkningen enligt den mindre sofistikerade metod som tidigare gällde för institutet, under ett år efter det att tillståndet beviljas.

AVSNITT 3

Revision och intern validering

Artikel 16

Funktioner för revision och intern validering

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma i vilken utsträckning ett instituts funktioner för revision och intern validering bekräftar att de processer för att hantera och mäta operativ risk som används för internmätningsmetoden är tillförlitliga och effektiva när det gäller att hantera och mäta operativa risker inom organisationen, genom att kontrollera minst följande:

a)	Att funktionen för intern validering avger ett motiverat och välgrundat yttrande om huruvida systemet för mätning av operativa risker fungerar som planerat, och att modellresultatet är passande för dess olika interna ändamål och tillsynsändamål, minst en gång om året.

Att revisionsfunktionen kontrollerar integriteten i strategier, processer och förfaranden för operativa risker och gör en bedömning av om dessa är förenliga med regelverket och med etablerade kontroller, minst en gång om året, och särskilt att revisionsfunktionen gör en kvalitetsbedömning av de källor och uppgifter som används för hantering och mätning av operativa risker.

Att funktionerna för revision och intern validering har en kontrollplan som täcker de delar av internmätningsmetoden som omfattas av denna förordning och som uppdateras regelbundet med beaktande av följande:

i)	Utveckling av interna processer för att identifiera, mäta och bedöma, övervaka, kontrollera och minska operativa risker.

ii)	Införande av nya produkter, processer och system som exponerar institutet för väsentliga operativa risker.

d)	Att den interna valideringen görs av kvalificerade resurser som är oberoende av de enheter som valideras.

Att, om revisionen utförs av interna eller externa revisionsfunktioner eller kvalificerade externa parter, dessa är oberoende av den process eller det system som granskas och, om dessa är utkontrakterade, att institutets ledningsorgan och verkställande ledning behåller ansvaret för att se till att utkontrakterade funktioner följer institutets godkända revisionsplan.

Att granskning av ramen för internmätningsmetoden genom revision och intern validering dokumenteras ordentligt och att resultaten förmedlas till lämpliga mottagare inom institutet, inbegripet, i förekommande fall, riskkommittéer, riskhanteringsfunktionen för operativa risker, ledningen för affärsgrenarna och övrig relevant personal.

g)	Att resultaten från granskning genom revision och intern validering sammanfattas och rapporteras minst en gång om året till institutets ledningsorgan eller till en kommitté som ledningsorganet har utsett för godkännande.

h)	Att effektiviteten hos institutets ram för internmätningsmetoden granskas och godkänns minst en gång om året.

Artikel 17

Styrning av revision och intern validering

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett instituts styrning av revision och intern validering håller hög kvalitet genom att minst bekräfta följande:

a)	Att revisionsplaner för granskning av ramen för internmätningsmetoden omfattar all betydande verksamhet som skulle kunna exponera institutet för väsentliga operativa risker, inbegripet utkontrakterad verksamhet.

b)	Att metoderna för intern validering står i proportion till ändrade marknadsvillkor och verksamhetsvillkor, och att resultaten omfattas av revision.

AVSNITT 4

Datakvalitet och it-infrastruktur

Artikel 18

Datakvalitet

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma i vilken utsträckning institutet upprätthåller en god kvalitet på de uppgifter som det använder inom ramen för internmätningsmetoden, och att det regelbundet analyserar förfarandena för uppbyggnad och underhåll av data, genom att kontrollera att institutet förfogar över minst följande datauppsättningar:

a)	Uppgifter för att bygga upp och spåra institutets historik avseende operativa risker, bestående av intern och extern data, scenarioanalys och faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll.

b)	Kompletterande uppgifter, inbegripet modellparametrar, modellresultat och modellrapporter.

2. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutet har fastställt lämpliga datakvalitetsaspekter så att effektivt stöd ges till processen för hantering av operativa risker och systemet för mätning av operativa risker, och att det löpande tillämpar dessa fastställda kvalitetsaspekter.

3. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutets datakvalitetsaspekter uppfyller minst följande villkor:

a)	De har tillräcklig bredd, tillräckligt djup och tillräcklig omfattning för den aktuella uppgiften.

b)	De uppfyller nuvarande och potentiella användares behov.

c)	De uppdateras utan dröjsmål.

d)	De lämpar sig för och överensstämmer med den avsedda användningen.

e)	De avspeglar på ett korrekt sätt det verkliga fenomen som de representerar.

f)	De strider inte mot någon verksamhetsregel, och databasen upprätthålls statiskt och dynamiskt.

4. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutet har lämplig dokumentation för utformning och underhåll av de databaser som används inom institutets ram för internmätningsmetoden, och att dokumentationen innehåller minst följande:

a)	En övergripande kartläggning av de databaser som ingår i systemet för mätning av operativa risker med tillhörande beskrivningar.

b)	Datapolicy och ansvarsdeklaration.

c)	Beskrivningar av arbetsflöden och förfaranden för insamling och lagring av data.

d)	En redogörelse för brister, innefattande alla brister som upptäckts i databaserna för validerings- och granskningsprocesserna, och en redogörelse för hur institutet planerar att åtgärda eller minska dem.

5. De behöriga myndigheterna ska bekräfta att SDLC-policyn för internmätningsmetoden har godkänts av institutets ledningsorgan och verkställande ledning.

6. Om institutet använder externa datakällor ska det se till att bestämmelserna i denna artikel följs.

Artikel 19

Tillsynsbedömning av it-infrastruktur

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma i vilken utsträckning ett institut säkerställer att it-infrastrukturen som används för internmätningsmetoden är sund, robust och välfungerande genom att minst bekräfta följande:

a)	Att de it-system och den it-infrastruktur som institutet använder för internmätningsmetoden är sunda och motståndskraftiga och att dessa egenskaper bibehålls på en kontinuerlig basis.

Att SDLC för internmätningsmetoden är sund och korrekt med tanke på följande:

i)	Projekthantering, riskhantering och styrning.

ii)	Tekniska aspekter, kvalitetssäkring och testplanering.

iii)	Systemmodellering och systemutveckling.

iv)	Kvalitetssäkring i alla aktiviteter, inklusive kodgranskning och, i förekommande fall, kodverifiering.

v)	Testning, inklusive användaracceptans.

c)	Att den it-infrastruktur som institutet använder för internmätningsmetoden omfattas av processer för konfigurations-, förändrings- och versionshantering.

d)	Att SDLC och beredskapsplaner för internmäntingsmetoden har godkänts av institutets ledningsorgan eller den verkställande ledningen, och att ledningsorganet och den verkställande ledningen regelbundet informeras om hur väl it-infrastrukturen fungerar för internmätningsmetoden.

2. Om institutet utkontrakterar delar av it-infrastrukturens underhåll ska det se till att bestämmelserna i denna artikel följs.

KAPITEL 3

KVANTITATIVA STANDARDER

AVSNITT 1

Användning av intern data, extern data, scenarioanalys och faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll (de fyra delarna)

Artikel 20

Allmänna principer

De behöriga myndigheterna ska bedöma om institutet följer standarderna för användning av intern data, extern data, scenarioanalys och faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll (de fyra delarna) som avses i artikel 322 i förordning (EU) nr 575/2013, genom att kontrollera minst följande:

a)	Att institutet har intern dokumentation som i detalj redogör för hur de fyra delarna samlas in, kombineras och/eller viktas, inklusive en beskrivning av modelleringsprocessen som visar hur de fyra delarna används och kombineras och en beskrivning av grunden för val av modell.

b)	Att institutet har god kunskap om hur var och en av de fyra delarna påverkar kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden.

c)	Att den kombination av de fyra delarna som institutet använder grundas på en sund statistisk metod, med tillräckligt god förmåga att skatta höga percentiler.

Att institutet tillämpar minst följande kriterier när det samlar in, genererar och behandlar de fyra delarna:

i)	Kriterierna i artiklarna 21–24 för intern data

ii)	Kriterierna i artikel 25 för extern data.

iii)	Kriterierna i artikel 26 för scenarioanalys.

iv)	Kriterierna i artikel 27 för faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll.

UNDERAVSNITT 1

Intern data

Artikel 21

Intern data – beskaffenhet

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut följer standarderna för hur intern data ska vara beskaffad, enligt vad som avses i artikel 20 d i, genom att kontrollera minst följande:

Att institutet samlar alla följande komponenter inom gruppen på ett tydligt och konsekvent sätt:

i)	Bruttoförlust som uppstår på grund av en operativ riskhändelse.

ii)	Återvinning.

Att institutet efter en operativ riskhändelse kan särskilja bruttoförlustbeloppet, återvinning från försäkringar och andra former av risköverföring och annan återvinning än från försäkringar och andra former av risköverföring, med undantag för förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar.

c)	Att institutet tillämpar ett system för att bestämma och motivera lämpliga tröskelvärden för datainsamling baserat på bruttoförlustbeloppet.

d)	Att kategorin av operativ risk är rimlig och att förlustuppgifter som är väsentliga för effektiv mätning och hantering av operativa risker inte utelämnas.

Att institutet för varje enskild förlust kan identifiera och registrera minst följande komponenter i den interna databasen:

i)	Den dag då den operativa riskhändelsen uppstår eller börjar, om möjligt.

ii)	Den dag då den operativa riskhändelsen upptäcks.

iii)	Redovisningsdag.

Artikel 22

Förlust till följd av operativa risker – omfång

1. De behöriga myndigheterna ska bekräfta att ett institut identifierar, samlar in och behandlar de förlustposter som uppstår till följd av en operativ riskhändelse, enligt vad som avses i artikel 20 d i, genom att kontrollera att institutet tar upp minst följande som förlust till följd av operativa risker, både för sin hantering av operativa risker och för beräkningen av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden:

a)	Direkta avgifter, inklusive värdeminskningar och avvecklingskostnader, som redovisas i resultaträkningen och nedskrivningar till följd av den operativa riskhändelsen.

Kostnader som uppkommit till följd av den operativa riskhändelsen, bland annat följande:

i)	Externa utgifter med direkt koppling till den operativa riskhändelsen, inbegripet rättegångskostnader och arvoden till rådgivare, advokater eller leverantörer.

ii)	Kostnaderna för reparation eller utbyte för att återställa den situation som rådde innan den operativa riskhändelsen inträffade, antingen i form av exakta uppgifter eller i form av uppskattningar, om exakta uppgifter inte finns tillgängliga.

c)	Avsättningar eller reserver som redovisas i resultaträkningen mot troliga förluster till följd av operativa risker, inbegripet förluster till följd av händelser hänförliga till misskötsamhet.

Förluster som ännu inte har beaktats, vilka utgörs av förluster till följd av en operativ riskhändelse som tillfälligt redovisas på övergångskonton eller interimskonton och ännu inte är redovisade i resultaträkningen, men som avses föras upp inom en tidsperiod som är i proportion till postens storlek och ålder.

Väsentliga icke uppburna intäkter som är kopplade till avtalsenliga förpliktelser mot tredje part, däribland ett beslut att kompensera en kund till följd av den operativa riskhändelsen – i stället för genom återbetalning eller direkt utbetalning – genom att avstå från justering av intäkter eller genom att sänka avtalsenliga avgifter för en viss framtida tidsperiod.

f)	Periodrelaterade förluster, om de sträcker sig över mer än ett räkenskapsår och leder till legal risk.

2. För tillämpningen av punkt 1 får de behöriga myndigheterna, i lämplig utsträckning, bekräfta att institutet för hanteringen av operativa risker identifierar, samlar in och behandlar ytterligare poster om de härrör från en väsentlig operativ riskhändelse, bland annat följande:

a)	Ett tillbud som inte orsakade förlust men som var nära att göra det, orsakat av en operativ riskhändelse, till exempel en störning i it-systemen strax före eller efter handelsperioden.

b)	En vinst som orsakats av en operativ riskhändelse.

c)	Alternativkostnader i form av ökade kostnader eller minskade intäkter till följd av operativa riskhändelser som hindrar ej fastställd framtida verksamhet från att genomföras, inklusive icke-budgeterade personalkostnader, uteblivna intäkter och projektkostnader för att förbättra processer.

d)	Interna kostnader, inklusive övertidsersättning och bonusar.

3. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna också bekräfta att institutet inte tar upp följande som förlust till följd av operativa risker:

a)	Kostnader för allmänt underhåll av fastigheter, maskiner och utrustning.

b)	Interna eller externa utgifter för att förbättra verksamheten efter en operativ riskhändelse, inklusive uppgraderingar, förbättringar, riskbedömningsåtgärder och förstärkningar.

c)	Försäkringspremier.

Artikel 23

Redovisning av förlustbeloppen för de operativa riskposterna

1. De behöriga myndigheterna ska bekräfta att ett institut redovisar det förlustbelopp som genereras av en operativ riskhändelse, enligt vad som avses i artikel 20 d i, genom att kontrollera minst följande:

Att hela beloppet av de uppkomna förlusterna eller utgifterna, inbegripet avsättningar, kostnader för avveckling, skadestånd, straffavgifter, dröjsmålsräntor och juridiska arvoden, betraktas som redovisat förlustbelopp, både för hanteringen av operativa risker och för beräkningen av kapitalbaskravet enligt internmätningsmetoden, om inte annat anges.

Att institutet – om den operativa riskhändelsen är kopplad till marknadsrisk – tar med kostnaderna för att avveckla marknadspositioner i det redovisade förlustbeloppet för de operativa riskposterna, och att institutet – om positionen avsiktligt hålls öppen efter det att den operativa riskhändelsen redovisas – i det redovisade förlustbeloppet för de operativa riskposterna inte tar med någon del av förlusten som beror på ogynnsamma marknadsförhållanden efter beslutet att hålla positionen öppen.

Att institutet – om skattebetalningar avser fel eller olämpliga processer inom institutet – i det redovisade förlustbeloppet för de operativa riskposterna tar med de utgifter som följer av den operativa riskhändelsen, inklusive straffavgifter, ränteavgifter, dröjsmålsavgifter och juridiska arvoden, med undantag av det skattebelopp som ursprungligen skulle betalas.

d)	Att institutet – om det förekommer periodrelaterade förluster och den operativa riskhändelsen direkt påverkar tredje part, inbegripet institutets kunder, leverantörer och personal – i det redovisade förlustbeloppet för den operativa riskposten även tar med korrigeringen av redovisningen.

2. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna – om den operativa riskhändelsen leder till en förlusthändelse som delvis är snabbt återvunnen – betrakta det som korrekt att i det redovisade förlustbeloppet endast ta med, på institutets vägnar, den del som inte snabbt kan återvinnas i enlighet med artikel 21 b.

Artikel 24

Förluster till följd av operativa risker kopplade till kreditrisk

1. De behöriga myndigheterna ska bekräfta att ett institut identifierar, samlar in och behandlar de förluster till följd av operativa risker som är kopplade till kreditrisk, enligt vad som avses i artikel 20 d i, genom att kontrollera att institutet tar upp minst följande som förlust till följd av operativa risker, för sin hantering av operativa risker:

Bedrägerier som en kund till institutet begår för egen räkning, vilka äger rum i samband med en kreditprodukt eller en kreditprocess på ett tidigt stadium i kreditförhållandets livscykel, till exempel att kunden lämnar underlag för lånebeslut i form av förfalskade handlingar eller felaktig redovisning, såsom avsaknad eller övervärdering av säkerheter och förfalskade lönebesked.

b)	Bedrägerier som begås med hjälp av en annan ovetande persons identitet, inbegripet låneansökningar genom elektroniskt identitetsbedrägeri med användning av kunduppgifter eller fiktiva identiteter eller bedräglig användning av kunders kreditkort.

2. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutet vidtar minst följande åtgärder:

a)	Justerar upp tröskelvärdet för datainsamling för sådana förlusthändelser som beskrivs i punkt 1 till nivåer som är jämförbara med nivåerna för de andra kategorierna av operativ risk inom ramen för internmätningsmetoden, där så är lämpligt.

b)	Tar med i bruttoförlusten till följd av händelser som beskrivs i punkt 1 det totala belopp som var utestående vid tidpunkten för bedrägeriet eller efter dess upptäckt, samt alla tillhörande utgifter, inklusive dröjsmålsräntor och juridiska arvoden.

Artikel 25

Extern data

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut följer standarderna för hur extern data ska vara beskaffad, enligt vad som avses i artikel 20 d ii, genom att kontrollera minst följande:

Att institutet – om det deltar i konsortier för insamling av operativa riskhändelser och operativa riskförluster – kan tillhandahålla data av samma kvalitet, vad gäller omfattning, tillförlitlighet och fullständighet, som intern data som uppfyller de standarder som avses i artiklarna 21, 22, 23 och 24 och att detta görs på ett sätt som är samstämmigt med den typ av data som krävs enligt konsortiets rapporteringsstandarder.

b)	Att institutet har en filtreringsprocess som gör det möjligt att välja ut relevant extern data på grundval av särskilda fastställda kriterier, och att all extern data som används är relevant och överensstämmer med institutets riskprofil.

Att filtreringsprocessen – för att undvika systematiska fel i parameterskattningarna – leder till konsekventa urval av data, oberoende av förlustbeloppet, och att institutet, om det medger undantag från denna urvalsprocess, har riktlinjer som anger kriterierna för undantag och dokumentation som motiverar dessa undantag.

Att skalningen– om institutet använder skalning av data, där förlustbelopp som rapporterats som extern data eller tillhörande fördelningar justeras för att anpassas till institutets affärsverksamhet, karaktär och riskprofil – är systematisk och statistiskt underbyggd och resultaten överensstämmande med institutets riskprofil.

e)	Att institutets skalningsprocess är konsekvent över tiden och att dess validitet och effektivitet ses över regelbundet.

Artikel 26

Scenarioanalys

1. De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut följer standarderna för scenarioanalys, enligt vad som avses i artikel 20 d iii, genom att kontrollera minst följande:

a)	Att institutet har solida ramar för att styra scenarioprocessen så att den ger trovärdiga och tillförlitliga skattningar, oavsett om scenariot används för att bedöma extrema händelser eller samlad exponering mot operativa risker.

Att scenarioprocessen är väldefinierad, väldokumenterad, repeterbar och utformad för att i största möjliga mån undvika subjektivitet och systematiska fel, däribland följande:

i)	Att risk underskattas på grund av ett litet antal observerade händelser.

ii)	Att information feltolkas på grund av att de som bedömer scenariot står i intressekonflikt med bedömningens mål och följder.

iii)	Att de som bedömer scenariot överskattar händelser som ligger nära varandra i tiden.

iv)	Att bedömningen snedvrids på grund av hur svaren är uppdelade i kategorier.

v)	Att bakgrundsmaterialet till enkätfrågorna eller själva frågorna innehåller systematiska fel.

c)	Att kvalificerade och erfarna handledare bidrar till processen för att göra den konsekvent.

d)	Att de antaganden som används i scenarioprocessen i största möjliga utsträckning bygger på relevant intern och extern data, med en objektiv och opartisk urvalsprocess.

Att det valda antalet scenarier och den nivå som de undersöks på, eller de enheter som de undersöks i, är realistiska och väl förklarade, och att skattningarna från scenariot beaktar relevanta förändringar i de interna och externa förhållanden som kan påverka institutets exponering för operativa risker.

f)	Att skattningarna från scenariot genereras med beaktande av potentiella eller sannolika operativa riskhändelser som ännu inte, helt eller delvis, har lett till en förlust till följd av operativa risker.

g)	Att scenarioprocessen och skattningarna underkastas grundlig oberoende prövning och tillsyn.

Artikel 27

Faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut följer standarderna för faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll, enligt vad som avses i artikel 20 d iv, genom att kontrollera minst följande:

a)	Att institutets faktorer avseende affärsmiljö och intern kontroll är framåtblickande och återspeglar potentiella källor till operativ risk, inbegripet snabb tillväxt, införande av nya produkter, personalomsättning och driftstopp i systemen.

b)	Att institutet har tydliga strategiska riktlinjer för att begränsa minskningar av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden som beror på justeringar av faktorerna avseende affärsmiljö och intern kontroll.

Att de justeringar av faktorerna avseende affärsmiljö och intern kontroll som avses i led b är motiverade och att man bekräftar att nivån är lämplig genom jämförelse över tid med riktningen för och omfattningen av verklig data om interna förluster, förhållanden i företagsklimatet och förändringar i kontrollernas validerade effektivitet.

AVSNITT 2

Centrala modellantaganden i systemet för att mäta operativa risker

Artikel 28

Allmän bedömning

De behöriga myndigheterna ska bedöma ett instituts standarder för centrala modellantaganden i systemet för mätning av operativa risker, enligt vad som avses i artikel 322.2 a och c i förordning (EU) nr 575/2013, genom att kontrollera minst följande:

Att institutet utvecklar, genomför och underhåller ett system för mätning av operativa risker som är metodologiskt välgrundat, effektivt för att fånga upp institutets faktiska och potentiella operativa risker, och tillförlitligt och robust för att generera kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden.

b)	Att institutet har lämpliga riktlinjer för uppbyggnad av beräkningsdatamängden, i enlighet med artikel 29.

c)	Att institutet tillämpar en lämplig detaljnivå i sin modell, i enlighet med artikel 30.

d)	Att institutet tillämpar en lämplig process för identifiering av förlustfördelningarna, i enlighet med artikel 31.

e)	Att institutet fastställer de aggregerade förlustfördelningarna och riskmåtten på lämpligt sätt, i enlighet med artikel 32.

Artikel 29

Uppbyggnad av beräkningsdatamängden

För att bedöma om ett institut har lämpliga riktlinjer för uppbyggnad av beräkningsdatamängden, enligt vad som avses i artikel 28 b, ska de behöriga myndigheterna minst bekräfta följande:

Att institutet fastställer särskilda kriterier och exempel för klassificering och behandling av operativa riskhändelser och förluster till följd av operativa risker inom beräkningsdatamängden, och att dessa kriterier och exempel leder till att förlustdata behandlas på ett enhetligt sätt i hela institutet.

b)	Att institutet inte använder förluster med avdrag för återvinning från försäkringar och andra former av risköverföring i beräkningsdatamängden.

c)	Att institutet för operativa riskkategorier med låg händelsefrekvens har antagit en observationsperiod som är längre än den minimiperiod som anges i artikel 322.3 a i förordning (EU) nr 575/2013.

Att institutet, när det bygger upp beräkningsdatamängden för att skatta fördelningar för förlusters frekvens och omfattning, endast använder dagen för upptäckt eller redovisningsdagen, och att det inte använder en senare dag än redovisningsdagen för att ta med förluster eller avsättningar kopplade till legal risk i beräkningsdatamängden.

Att institutets val av minimitröskelvärde i modellen inte på ett negativt sätt påverkar riktigheten i de operativa riskmåtten och att användningen begränsas av minimitröskelvärden i modellen som är betydligt högre än tröskelvärdena för datainsamling och att de, då de används, vederbörligen motiveras genom känslighetsanalys av olika tröskelvärden som institutet utför.

f)	Att institutet i beräkningsdatamängden tar med alla operativa förluster som överstiger minimitröskelvärdet i modellen och använder dem, oavsett deras nivå, för att generera kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden.

g)	Att institutet tillämpar lämpliga justeringssatser på data där inflations- eller deflationseffekterna är väsentliga.

Att institutet grupperar och tar med förluster i beräkningsdatamängden som en enda förlust, då dessa förluster har orsakats av en bakomliggande händelse i form av en gemensam operativ riskhändelse, eller av flera händelser kopplade till en inledande operativ riskhändelse som genererar händelser eller förluster.

i)	Att alla eventuella undantag från den behandling som anges i led h är vederbörligen dokumenterade och motiverade för att förhindra otillbörlig minskning av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden.

Att institutet inte tar bort från beräkningsdatamängden för internmätningsmetoden väsentliga justeringar av förluster till följd av operativa risker hänförliga till enskilda eller sammankopplade händelser, då referensdagen för dessa justeringar infaller inom observationsperioden och referensdagen för den ursprungliga enskilda händelsen eller den bakomliggande händelsen enligt led h ligger utanför denna period.

k)	Att institutet för varje referensår inom observationsperioden kan särskilja de förlustbelopp som hör samman med händelser som upptäcks eller redovisas under det året, från förlustbelopp som hör samman med justeringar eller gruppering av händelser som upptäcks eller redovisas under tidigare år.

Artikel 30

Detaljnivå

För att bedöma om ett institut tillämpar en lämplig detaljnivå i sin modell, enligt vad som avses i artikel 28 c, ska de behöriga myndigheterna minst bekräfta följande:

a)	Att institutet beaktar karaktär, komplexitet och företagspecifika komponenter hos sin affärsverksamhet och de operativa risker som det är exponerat för då det grupperar risker med gemensamma faktorer och definierar de operativa riskkategorierna för en internmätningsmetod.

b)	Att institutet motiverar sitt val av detaljnivå för sina operativa riskkategorier med kvalitativa och kvantitativa medel, och att det klassificerar operativa riskkategorier grundat på enhetlig, oberoende och stationär data.

c)	Att institutets val av detaljnivå för sina operativa riskkategorier är realistiskt och inte inverkar negativt på försiktigheten i modellens resultat eller i dess delar.

d)	Att institutet regelbundet granskar valet av detaljnivå för sina operativa riskkategorier för att säkerställa att nivån fortfarande är lämplig.

Artikel 31

Identifiering av förlustfördelningar

För att bedöma om ett institut har ett lämpligt förfarande för att identifiera fördelningar för förlusters frekvens och omfattning, enligt vad som avses i artikel 28 d, ska de behöriga myndigheterna minst bekräfta följande:

a)	Att institutet följer ett förfarande som är väl dokumenterat och medger spårbarhet för val, uppdatering och översyn av förlustfördelningar och skattning av deras parametrar.

Att förfarandet för att välja förlustfördelningar leder till att institutet gör konsekventa och tydliga val, att det på ett korrekt sätt fångar in riskprofilen i svansen och att det innehåller minst följande komponenter:

i)	En process där man med hjälp av statistiska verktyg, inklusive grafer, centralmått, variation, skevhet och leptokurtosis, undersöker beräkningsdatamängden för varje kategori av operativ risk, i syfte att bättre förstå datans statistiska profil och välja den lämpligaste fördelningen.

ii)	Lämpliga metoder för att skatta fördelningens parametrar.

iii)	Lämpliga diagnostiska verktyg för att utvärdera datas fördelning, där fördelningar med större känslighet i svansen ges företräde.

c)	Att institutet, när det väljer en förlustfördelning, noggrant tar hänsyn till positiv skevhet och leptokurtosis i datan.

Att institutet, om spridningen av data är stor i svansen, inte använder empiriska kurvor för att skatta svansen, utan i stället subexponentiella fördelningar där svansen avtar långsammare än i exponentiella fördelningar, om det inte finns särskilda skäl för att använda andra funktioner, som i vilket fall måste vara korrekt hanterade och fullt ut motiverade så att otillbörlig minskning av kapitalbaskravet enligt internmätningsmetoden förhindras.

e)	Att institutet – om separata förlustfördelningar används för fördelningens centralområde och svans – noggrant beaktar valet av modellgränsvärde som delar fördelningens svans från dess centralområde.

f)	Att dokumenterat statistiskt underlag, vid behov kompletterat med kvalitativ information, föreligger för det valda modellgränsvärdet som delar fördelningens svans från dess centralområde.

Att institutet när det skattar fördelningarnas parametrar antingen ser till att modellen återspeglar beräkningsdatamängdens ofullständighet som beror på att man använt ett minimitröskelvärde i modellen, eller att det kan motivera användningen av en ofullständig beräkningsdatamängd eftersom detta inte på ett negativt sätt påverkar riktigheten av parameterskattningarna och kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden.

h)	Att institutet har metoder för att minska variationen i skattningarna av parametrarna och mått för att mäta felet kring dessa skattningar, inklusive konfidensintervall och p-värden.

Att institutet – om det fastställer robusta estimatorer i form av generaliseringar av klassiska estimatorer, som har goda statistiska egenskaper inklusive hög effektivitet och lågt systematiskt fel, för en hel omgivning av den okända underliggande datafördelningen – kan visa att användningen av dessa estimatorer inte underskattar risken i förlustfördelningarnas svans.

j)	Att institutet bedömer anpassningsgraden mellan datan och den valda fördelningen genom användning av både grafiska och kvantitativa diagnostiska verktyg, där känsligheten är större för svansen än för centralområdet, särskilt om spridningen av data är stor i svansen.

Att institutet vid behov – bland annat om de diagnostiska verktygen inte leder till tydliga val av den bäst anpassade fördelningen eller för att dämpa effekterna av urvalets storlek och antalet skattade parametrar i anpassningstesten – använder utvärderingsmetoder som jämför de olika förlustfördelningarnas prediktionsförmåga, inklusive likelihood-kvoten, AIC-kriteriet (Akaikes informationskriterium) och BIC-kriteriet (Schwarz bayesianska informationskriterium).

Att institutet har en regelbunden process för att kontrollera antagandena för de valda förlustfördelningarna och att det, om antagandena befinns ogiltiga, inklusive när de genererar värden som ligger utanför fastställda intervall, har testat alternativa metoder och att det på korrekt sätt klassificerat ändringar av antagandena, i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 529/2014 (5).

Artikel 32

Bestämning av aggregerade förlustfördelningar och riskmått

För att bedöma om ett institut bestämmer aggregerade förlustfördelningar och riskmått på ett lämpligt sätt, enligt vad som avses i artikel 28 e, ska de behöriga myndigheterna minst bekräfta följande:

a)	Att de metoder som institutet har utarbetat för detta syfte säkerställer att riskmåtten har lämpliga nivåer av precision och stabilitet.

b)	Att riskmåtten kompletteras med information om sin noggrannhet.

Att institutet, oavsett vilken metod som används för att aggregera fördelningar för förlusters frekvens och omfattning, till exempel Monte Carlo-simuleringar, metoder av fouriertransform-typ, Panjer-algoritmer och enskild förlust-approximationer, fastställer kriterier som begränsar urvalsfel och numeriska fel och ger ett mått på felens storlek.

d)	Att, om Monte Carlo-simulering används, så är antalet steg som ska utföras förenligt med fördelningarnas form och med den konfidensnivå som ska uppnås.

e)	Att, om förlustfördelningen har en tjock svans och mäts vid en hög konfidensnivå, så är antalet steg tillräckligt stort för att minska urvalets variabilitet till en godtagbar nivå.

f)	Att, om fouriertransformering eller andra numeriska metoder används, så beaktas noggrant aspekter som rör algoritmstabilitet och fortplantning av fel.

Att institutets riskmått som genereras av systemet för mätning av operativa risker uppfyller kraven på monotonicitet med avseende på risk, vilket kan ses genom att högre kapitalbaskrav genereras då den underliggande riskprofilen ökar och lägre kapitalbaskrav genereras då den underliggande riskprofilen minskar.

Att institutets riskmått som genereras av systemet för mätning av operativa risker är realistiskt ur förvaltningsmässig och ekonomisk synvinkel, och vidare att institutet tillämpar lämpliga metoder för att undvika en övre gräns för största enskilda förlust, om det inte ger en tydlig objektiv motivering för en sådan övre gräns, och för att undvika att fördelningen saknar första ordningens moment.

i)	Att institutet tydligt utvärderar resultatet av systemet för mätning av operativa risker genom lämplig känslighetsanalys av indata eller parametrar.

AVSNITT 3

Förväntad förlust och korrelation

Artikel 33

Förväntade förluster

De behöriga myndigheterna ska bedöma ett instituts standarder för förväntade förluster, enligt vad som avses i artikel 322.2 a i förordning (EU) nr 575/2013, genom att bekräfta att minst följande krav uppfylls om institutet beräknar kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden endast avseende oväntade förluster:

Att institutets metod för att skatta förväntade förluster överensstämmer med systemet för mätning av operativa risker för skattning av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden som omfattar både förväntade och oväntade förluster, och att processen för skattning av förväntad förlust görs per kategori av operativ risk och är konsekvent över tid.

b)	Att institutet fastställer förväntad förlust med hjälp av statistiska uppgifter som påverkas mindre av extrema förluster, inklusive medianvärde och trimmat medelvärde, särskilt när det gäller data med medeltjock eller tjock svans.

Att den högsta utjämning som institutet tillämpar för förväntad förlust begränsas av den totala förväntade förlusten, och att den högsta utjämningen av förväntad förlust i varje kategori av operativ risk begränsas av den relevanta förväntade förlusten, beräknad enligt institutets system för mätning av operativa risker som tillämpas för den kategorin.

d)	Att de utjämningar som institutet tillämpar för förväntad förlust i varje kategori av operativ risk är kapitalsubstitut eller att de på annat sätt med stor säkerhet är tillgängliga för att täcka förväntade förluster under en ettårsperiod.

e)	Att institutet, om utjämningen utgörs av annat än avsättningar, begränsar möjligheten till utjämning till verksamheter med höga förutsägbara, stabila och återkommande förluster.

f)	Att institutet inte utjämnar förväntad förlust med särskilda reserver för exceptionella händelser som leder till förlust till följd av operativa risker som redan inträffat.

g)	Att institutet tydligt dokumenterar hur förväntad förlust mäts och fångas upp, inklusive hur eventuell utjämning av förväntad förlust uppfyller villkoren i led a–f.

Artikel 34

Korrelation

De behöriga myndigheterna ska bedöma ett instituts standarder för korrelation, enligt vad som avses i artikel 322.2 d i förordning (EU) nr 575/2013, genom att bekräfta att minst följande krav uppfylls om institutet vid beräkning av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden räknar med mindre än fullständig korrelation mellan enskilda skattningar för operativ risk:

a)	Att institutet noga överväger alla former av linjära eller icke-linjära beroendeförhållanden, avseende all data, antingen i fördelningens centralområde eller i dess svans, mellan två eller flera kategorier av operativ risk eller inom en och samma kategori av operativ risk.

b)	Att institutet i största möjliga utsträckning har stöd för sina korrelationsantaganden genom en lämplig kombination av analys av empirisk data och expertbedömningar.

c)	Att förluster inom varje kategori av operativ risk är oberoende av varandra.

d)	Att, om villkoret i led c inte är uppfyllt, inbördes beroende förluster aggregeras.

e)	Att, endast när inget av villkoren i leden c eller d kan uppfyllas, beroendeförhållanden inom kategorierna för operativ risk modelleras på ett lämpligt sätt.

f)	Att institutet noga överväger beroendeförhållanden mellan svanshändelser.

g)	Att institutet inte grundar beroendestrukturen på gaussiska fördelningar eller fördelningar av normalfördelningstyp.

Att alla antaganden om beroendeförhållanden som institutet tillämpar är försiktiga, med tanke på osäkerheterna i beroendemodeller för operativ risk, och att institutets försiktighet ökar i förhållande till att beroendeantagandena blir mindre strikta och de resulterande kapitalbaskraven blir mindre tillförlitliga.

i)	Att institutet vederbörligen motiverar de beroendeantaganden som det tillämpar och att det utför regelbundna känslighetsanalyser för att bedöma hur beroendeantagandena påverkar dess kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden.

AVSNITT 4

Mekanism för kapitalfördelning

Artikel 35

Inbördes konsekvens i systemet för att mäta operativa risker

De behöriga myndigheterna ska bedöma ett instituts standarder för inbördes konsekvens i systemet för mätning av operativa risker, enligt vad som avses i artikel 322.2 e i förordning (EU) nr 575/2013, genom att bekräfta minst följande:

a)	Att institutets mekanism för kapitalfördelning överensstämmer med institutets riskprofil och den allmänna utformningen av systemet för att mäta operativa risker.

b)	Att man vid fördelningen av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden beaktar potentiella interna skillnader avseende risk, kvalitet på hantering av operativa risker och intern kontroll mellan de delar av gruppen som dessa kapitalbaskrav fördelas på.

c)	Att det inte finns några observerbara rådande eller väntade praktiska eller rättsliga hinder för snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder.

d)	Att fördelningen av kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden från den konsoliderade gruppnivån nedåt till de delar av gruppen som ingår i systemet för mätning av operativa risker grundas på sunda och, i största möjliga utsträckning, riskkänsliga metoder.

KAPITEL 4

FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING

Artikel 36

Allmänna principer

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett institut följer kraven avseende försäkringseffekter och andra mekanismer för risköverföring, enligt vad som avses i artikel 322.2 e sista meningen och artikel 323 i förordning (EU) nr 575/2013, genom att bekräfta minst följande:

a)	Att försäkringsgivaren uppfyller de krav på auktorisation som avses i artikel 323.2 i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 37.

b)	Att försäkringen tillhandahålls av tredje part, enligt vad som avses i artikel 323.3 e i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 38.

c)	Att institutet undviker dubbelräkning av riskreducerade åtgärder, enligt vad som anges i artikel 322.2 e i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 39.

Att man i riskreduceringsberäkningen vederbörligen väger in försäkringsskydden, enligt vad som avses i artikel 323.3 d i förordning (EU) nr 575/2013, och att ramverket för erkännande av försäkring är väl motiverat och dokumenterat, enligt vad som avses i artikel 323.3 f i samma förordning, där följande ska gälla:

i)	Försäkringsskyddet är i linje med institutets riskprofil avseende operativa risker, i enlighet med artikel 40.

ii)	Institutet använder sofistikerad riskreduceringsberäkning, i enlighet med artikel 41.

iii)	Riskreduceringsberäkningen anpassas till institutets riskprofil avseende operativa risker vid lämpliga tidpunkter, i enlighet med artikel 42.

e)	Att institutets metod för att erkänna försäkringar täcker alla relevanta delar genom tillämpning av avdrag eller nedsättningar avseende försäkringsbeloppet, enligt vad som avses i artikel 323.3 a och b och artikel 323.4 i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 43.

f)	Att institutet kan visa att en märkbar riskreducerande effekt uppnås genom andra mekanismer för risköverföring, enligt vad som avses i artikel 323.1 andra meningen i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 44.

Artikel 37

Likvärdighet av försäkringsgivares auktorisation

För bedömningen av kraven på auktorisation av försäkringsgivare enligt artikel 36 a ska de behöriga myndigheterna anse att ett företag som är auktoriserat i ett tredjeland uppfyller kraven för auktorisation om företaget uppfyller tillsynskrav som är likvärdiga med de krav som tillämpas i unionen, inbegripet kraven i artikel 323 i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 38

Tillhandahållande av försäkring av en tredje part

1. För att bedöma om försäkringsskyddet som beaktas för kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden tillhandahålls av tredje part, enligt vad som avses i artikel 36 b, ska de behöriga myndigheterna bekräfta – på grundval av en heltäckande bild av ett instituts konsoliderade situation enligt artikel 4.1.47 i förordning (EU) nr 575/2013 – att varken institutet eller någon annan av de enheter som omfattas av konsolideringen har ett ägarintresse eller ett kvalificerat innehav enligt artikel 4.1.35 och 4.1.36 i förordning (EU) nr 575/2013 i den part som tillhandahåller försäkringen.

2. Om kraven i punkt 1 endast delvis är uppfyllda ska man bara betrakta som försäkring tillhandahållen av tredje part den del av försäkringen där det yttersta ansvaret ligger hos en godkänd tredje part på så sätt att risken verkligen överförs från de konsoliderade enheterna.

Artikel 39

Dubbelräkning av riskreducerande åtgärder

För att bedöma om dubbelräkning av riskreducerande åtgärder undviks i samband med försäkringsskyddet som beaktas för kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden, enligt vad som avses i artikel 36 c, ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutet har vidtagit rimliga åtgärder för att säkerställa att varken institutet självt eller någon av de enheter som omfattas av konsolideringen medvetet återförsäkrar avtal som täcker operativa riskhändelser som omfattas av det ursprungliga försäkringsavtal som institutet ingått.

Artikel 40

Kartläggning av risker för försäkringssyften

1. För att bedöma om försäkringsskyddet är i linje med institutets riskprofil, som avses i artikel 36 d i, ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutet har genomgått en väldokumenterad och välunderbyggd process för kartläggning av risker för försäkringssyften, genom vilken institutet utarbetar ett försäkringsskydd som överensstämmer med sannolikheten för alla förluster till följd av operativa risker som det potentiellt kan drabbas av, och effekterna av dessa förluster.

2. För tillämpningen av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna bekräfta att institutet uppfyller minst följande krav:

Institutet skattar sannolikheten för återvinning från försäkring och den möjliga tidsfristen för mottagandet av utbetalningar från försäkringsgivarna, inbegripet sannolikheten för talan mot skadeanspråk, längden på en sådan process och nuvarande skaderegleringstid och -villkor, baserat på erfarenheter från sin försäkringsriskhanteringsgrupp, vid behov med stöd av lämpliga externa experter, inklusive juridiska rådgivare, mäklare och försäkringsbolag.

Institutet använder skattningarna enligt led a för att bedöma resultatet av försäkringsskyddet i händelse av en förlust till följd av operativa risker, och utformar denna process i syfte att kunna bedöma försäkringsskyddets resultat för all förlust- och scenariodata som matas in i systemet för att mäta operativa risker.

c)	Institutet kartlägger sina försäkringsavtal på grundval av bedömningen enligt led b mot sina egna operativa risker på högsta detaljnivå, med användning av alla tillgängliga informationskällor, inklusive intern och extern data och scenarioskattningar.

d)	Institutet använder lämplig expertis och genomför denna kartläggning på ett öppet och konsekvent sätt.

e)	Institutet väger på ett lämpligt sätt in historiska och förväntade resultat från försäkringsskyddet genom en bedömning av försäkringsavtalets olika delar.

f)	Institutet erhåller formellt godkännande från lämpligt riskorgan eller lämplig riskkommitté.

g)	Institutet omprövar regelbundet försäkringskartläggningsprocessen.

Artikel 41

Användning av sofistikerad riskreduceringsberäkning

För att bedöma om ett institut använder sofistikerad riskreduceringsberäkning, som avses i artikel 36 d ii, ska de behöriga myndigheterna bekräfta att modellen för att räkna med försäkringsskydd i internmätningsmetoden uppfyller åtminstone följande krav:

a)	Den är förenlig med det system för att mäta operativa risker som har antagits för att kvantifiera bruttoförluster utan avdrag för återvinning från försäkringar.

b)	Den är tydlig och öppen i hur den förhåller sig till den faktiska sannolikhet för förluster och deras effekter som används vid den övergripande beräkningen av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden, och den är även i överenstämmelse med detta förhållande.

Artikel 42

Anpassning av riskreduceringsberäkningen till riskprofilen avseende operativa risker

För att bedöma om riskreduceringsberäkningen anpassas till institutets riskprofil avseende operativa risker vid lämpliga tidpunkter, enligt vad som avses i artikel 36 d iii, ska de behöriga myndigheterna minst bekräfta följande:

a)	Att institutet har sett över användningen av försäkringsskydd och gjort en ny beräkning av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden, vid behov, om försäkringsskyddet har ändrats väsentligt eller om det har skett en betydande förändring av institutets riskprofil avseende operativ risk.

b)	Att institutet – om väsentliga förluster som påverkar försäkringsskyddet uppstår – gör en ny beräkning av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden med ytterligare försiktighetsmarginal.

Att institutet – om försäkringsskyddet upphör eller minskar på ett oväntat sätt – är förberett för att omedelbart ersätta försäkringsavtalet med motsvarande eller bättre villkor och skydd, eller att öka kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden till en nivå som motsvarar bruttoförluster utan avdrag för återvinning från försäkringar.

Att institutet beräknar kapital med och utan avdrag för återvinning från försäkringar på en detaljnivå som gör det möjligt att omedelbart i kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden räkna in effekterna av varje minskning av det tillgängliga försäkringsbeloppet, inklusive betalning av en väsentlig förlust, eller en ändring av försäkringsskyddet.

Artikel 43

Täckning av alla relevanta delar

1. Vid bedömningen av om institutets metod för att erkänna försäkringar täcker alla relevanta delar genom tillämpning av avdrag eller nedsättningar avseende försäkringsbeloppet, som avses i artikel 36 e, ska de behöriga myndigheterna bekräfta åtminstone följande:

Att institutet undersöker de olika faktorer som innebär risk för att försäkringsgivaren inte kommer att betala som förväntat, och göra risköverföringen mindre effektiv, inklusive försäkringsgivarens förmåga att betala i tid och institutets förmåga att identifiera, analysera och rapportera sin skada i tid.

b)	Att institutet undersöker hur de olika faktorer som avses i led a tidigare har påverkat försäkringens riskreducerande effekt på riskprofilen avseende operativa risker och hur de kan påverka denna effekt i framtiden.

c)	Att institutet räknar in de osäkerheter som avses i led a i sina kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden genom nedsättningar, med tillämpning av lämplig försiktighet.

Att institutet noggrant beaktar försäkringsavtalens egenskaper, däribland om de är så beskaffade att de endast täcker förluster där ersättning begärs eller som meddelas till försäkringsgivaren under försäkringens löptid, vilket innebär att förluster som upptäcks efter försäkringsavtalets utgång inte är täckta, eller om de täcker förluster som uppstår under försäkringsavtalets löptid, även om förlusterna inte upptäcks och skadeanmälan inte lämnas in förrän efter avtalets utgång, eller om förlusterna är direkta förluster för första part eller förluster till följd av ansvar gentemot tredje part.

e)	Att institutet beaktar och fullt ut dokumenterar data om försäkringsutbetalningar per förlusttyp i sina databaser över förluster, och fastställer nedsättningar i enlighet med detta.

f)	Att institutet har inrättat förfaranden för identifiering av förluster, analys och hantering av skadeanmälan, så att det kan kontrollera skyddet som försäkringsgivaren faktiskt erbjuder eller möjligheten att erhålla betalning för skadan inom en rimlig tid.

g)	Att institutet uttryckligen kvantifierar och separat modellberäknar nedsättningarna avseende var och en av de identifierade relevanta osäkerheterna, och inte tillämpar en samlad nedsättning i beräkningen som omfattar alla osäkerheter, eller en efterhandsberäknad nedsättning.

h)	Att institutet i största möjliga utsträckning beaktar risken avseende försäkringsgivarens förmåga att ersätta skada, genom att tillämpa lämpliga nedsättningar i försäkringsmodellerna.

Att institutet säkerställer att risken avseende försäkringsgivarens förmåga att ersätta skada när det gäller motpartsfallissemang bedöms på grundval av kreditvärdigheten hos det försäkringsföretag som är ansvarigt för det berörda försäkringsavtalet, oavsett om försäkringsföretagets moderinstitut har ett bättre kreditbetyg eller om risken överförs till en tredje part.

j)	Att institutet gör försiktiga antaganden avseende förnyelse av försäkringsavtal på grundval av villkor och skydd som motsvarar de ursprungliga eller de gällande avtalen.

Att institutet har inrättat processer för att säkerställa att dess metoder för att beakta försäkring i internmätningsmetoden på ett tillräckligt sätt tar hänsyn till ett potentiellt uppnående av försäkringsavtalens övre gräns, pris och tillgång på återställande av försäkringsskydd, samt fall då försäkringsavtalet inte matchar institutets riskprofil avseende operativa risker.

2. För tillämpningen av punkt 1 får de behöriga myndigheterna bortse från kravet på att institutet ska tillämpa nedsättningar för försäkringens återstående löptid eller för dess uppsägningstid om försäkringsskyddet kommer att förnyas och vara fortlöpande, och om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

a)	Institutet kan visa att det har haft fortlöpande försäkringsskydd med motsvarande eller bättre villkor och skydd under minst 365 dagar.

b)	Institutet har ett försäkringsavtal som inte kan annulleras av försäkringsgivaren, utom vid utebliven premiebetalning, eller som har en uppsägningstid på mer än ett år.

Artikel 44

Andra mekanismer för risköverföring

För att bedöma om ett institut har visat att en märkbar riskreducerande effekt uppnås genom andra mekanismer för risköverföring, enligt vad som avses i artikel 36 f, ska de behöriga myndigheterna vidta åtminstone följande steg:

a)	Bekräfta att institutet har erfarenhet av att använda instrument för risköverföring och av instrumentens egenskaper, inklusive sannolikheten för skydd och betalning i tid, innan dessa instrument får redovisas i institutets system för att mäta operativa risker.

b)	Neka till att godta andra mekanismer för risköverföring som riskreducerande instrument för kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden om dessa instrument hålls eller används för handelsändamål snarare än för riskhanteringsändamål.

c)	Kontrollera att försäkringsgivaren är kvalificerad, oavsett om det rör sig om en reglerad eller oreglerad enhet, samt kontrollera hur skyddet är utformat och beskaffat, om det är förfinansierat skydd, värdepapperisering, garantimekanism eller derivat.

d)	Bekräfta att utkontrakterad verksamhet inte betraktas som en del av risköverföringsmekanismerna.

Bekräfta att institutet beräknar kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden med och utan avdrag för andra mekanismer för risköverföring för varje kapitalberäkning, på en detaljnivå som gör det möjligt att omedelbart räkna in effekterna på kapitalkraven av varje minskning av det tillgängliga skyddsbeloppet.

Bekräfta att institutet – om väsentliga förluster uppstår, vilka påverkar det skydd som ges genom andra mekanismer för risköverföring, eller om ändringar av mekanismernas avtal skapar stor osäkerhet vad gäller skyddet – gör en ny beräkning av kapitalbaskraven enligt internmätningsmetoden med ytterligare försiktighetsmarginal.

KAPITEL 5

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 45

Övergångsbestämmelse

För bedömningen av ett instituts internmätningsmetod, som avses i artikel 1, där institutet vid dagen för denna förordnings ikraftträdande redan använder en internmätningsmetod för att beräkna sina kapitalbaskrav avseende operativ risk, eller där institutet redan har ansökt om tillstånd att använda en internmätningsmetod för detta ändamål, gäller båda nedanstående led:

a)	Denna förordning ska tillämpas med början ett år efter det att den har trätt i kraft.

b)	Artikel 34 g ska tillämpas med början två år efter det att förordningen har trätt i kraft.

Artikel 46

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt artikel 105.14 (EUT L 21, 28.1.2016, s. 54).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 529/2014 av den 12 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för bedömning av väsentligheten hos utvidgningar eller förändringar av internmetoden och avancerade mätmetoder (EUT L 148, 20.5.2014, s. 36).

6.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/27

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/960

av den 5 juli 2018

om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för lambda-cyhalotrin i eller på vissa produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 14.1 a och 49.2, och

av följande skäl:

(1)	Gränsvärden har fastställts för lambda-cyhalotrin i del B i bilaga III till förordning (EG) nr 396/2005.

(2)

När det gäller lambda-cyhalotrin har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) lämnat ett motiverat yttrande om översynen av de befintliga gränsvärdena i enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 396/2005 jämförd med artikel 12.1 i samma förordning (2). Myndigheten lämnade därefter in en slutsats om sakkunniggranskningen av lambda-cyhalotrin (3), i vilken parametrarna för analys av ämnet uppdaterades. I enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 396/2005 uppmanade kommissionen myndigheten att se över bedömningen av lambda-cyhalotrin med hänsyn till de nya parametrarna. Den 2 december 2015 lämnade myndigheten ett motiverat yttrande om den reviderade översynen av de befintliga gränsvärdena för lambda-cyhalotrin (4). Definitionen av resthalt av lambda-cyhalotrin omfattar även ämnet gamma-cyhalotrin. Kommissionen uppmanade myndigheten, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 396/2005, att se över gränsvärdena för lambda-cyhalotrin, med hänsyn även till eventuell användning av gamma-cyhalotrin. Den 26 juli 2017 lämnade myndigheten ett motiverat yttrande om den fokuserade översynen av de befintliga gränsvärdena för lambda-cyhalotrin mot bakgrund av den ospecifika definitionen av resthalt (5).

(3)

Myndigheten föreslog en ändring av definitionen av resthalt för alla produkter. Den konstaterade en risk för konsumenterna i fråga om gränsvärdena när det gäller grönkål och riskorn. Dessa gränsvärden bör därför sänkas. Myndigheten konstaterade att vissa uppgifter om gränsvärdena när det gäller alla produkter saknades och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Eftersom konsumenterna inte löper någon risk bör gränsvärdena när det gäller dessa produkter fastställas i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 på den befintliga nivån eller den nivå som myndigheten angett. Myndigheten konstaterade också att det saknades uppgifter om gränsvärdena när det gäller solrosfrö, sojabönor samt te, och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Gränsvärdena när det gäller dessa produkter bör fastställas till den specifika bestämningsgränsen eller till standardgränsvärdet enligt artikel 18.1 b i förordning (EG) nr 396/2005.

(4)

När det gäller produkter för vilka användningen av det berörda växtskyddsmedlet inte är godkänd och för vilka varken importtoleranser eller Codex-gränsvärden (CXL-värden) har fastställts bör gränsvärdena fastställas till den specifika bestämningsgränsen eller till standardgränsvärdet enligt artikel 18.1 b i förordning (EG) nr 396/2005.

(5)

Kommissionen har rådfrågat Europeiska unionens referenslaboratorier för bekämpningsmedelsrester om behovet av att anpassa vissa bestämningsgränser. För flera ämnen fann laboratorierna att det på grund av den tekniska utvecklingen behöver fastställas specifika bestämningsgränser när det gäller vissa produkter.

(6)	På grundval av myndighetens motiverade yttranden och med hänsyn till faktorer av relevans för ärendet i fråga konstateras att de begärda ändringarna av gränsvärdena uppfyller kraven i artikel 14.2 i förordning (EG) nr 396/2005.

(7)	Europeiska unionens handelspartner har inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) tillfrågats om de nya gränsvärdena, och deras synpunkter har beaktats.

(8)	Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	För att möjliggöra normal saluföring, bearbetning och konsumtion av produkter bör det i denna förordning föreskrivas övergångsåtgärder för produkter som framställts före ändringen av gränsvärdena och för vilka det finns uppgifter om att en hög konsumentskyddsnivå upprätthålls.

(10)	Innan de ändrade gränsvärdena blir tillämpliga bör medlemsstater, tredjeländer och livsmedelsföretagare ges en rimlig tidsperiod för att anpassa sig till de nya krav som följer av ändringen av gränsvärdena.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

När det gäller det verksamma ämnet lambda-cyhalotrin i och på alla produkter utom grönkål och riskorn ska förordning (EG) nr 396/2005 i dess lydelse före ändringarna enligt den här förordningen fortsätta att gälla för produkter som framställts i EU eller importerats till EU före den 26 januari 2019.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 26 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 juli 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.

(2) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, 2014, ”Reasoned opinion on the review of the existing maximum residue levels (MRLs) for lambda-cyhalothrin according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”, EFSA Journal, vol. 12(2014):1, artikelnr 3546.

(3) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, 2014, ”Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment of the active substance lambda-cyhalothrin”, EFSA Journal, vol. 12(2014):5, artikelnr 3677.

(4) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, 2015, ”Reasoned opinion on the revision of the review of the existing maximum residue levels for lambda-cyhalothrin”, EFSA Journal, vol. 13(2015):12, artikelnr 4324.

(5) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, 2017, ”Reasoned opinion on the focused review of the existing maximum residue levels for lambda-cyhalothrin in light of the unspecific residue definition and the existing good agricultural practices for the substance gamma-cyhalothrin”, EFSA Journal, vol. 15(2017):7, artikelnr 4930.

BILAGA

Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras på följande sätt:

I bilaga II ska följande kolumn för lambda-cyhalotrin läggas till:

”Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)

Kod

Grupper och exempel på enskilda produkter som omfattas av gränsvärdena (1)

Lambda-cyhalotrin (inklusive gamma-cyhalotrin) (summan av R,S- och S,R-isomerer) (F)

(1)

(2)

(3)

0100000

FRUKTER, FÄRSKA ELLER FRYSTA; TRÄDNÖTTER

0110000

Citrusfrukter

0,2 (+)

0110010

Grapefrukter

0110020

Apelsiner

0110030

Citroner

0110040

Limefrukter

0110050

Mandariner

0110990

Övriga (2)

0120000

Trädnötter

0,01 (*1) (+)

0120010

Mandlar

0120020

Paranötter

0120030

Cashewnötter

0120040

Kastanjer

0120050

Kokosnötter

0120060

Hasselnötter

0120070

Macadamianötter

0120080

Pekannötter

0120090

Pinjenötter

0120100

Pistaschmandlar

0120110

Valnötter

0120990

Övriga (2)

0130000

Kärnfrukter

(+)

0130010

Äpplen

0,08

0130020

Päron

0,08

0130030

Kvitten

0,2

0130040

Mispel

0,2

0130050

Japansk mispel

0,2

0130990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0140000

Stenfrukter

0140010

Aprikoser

0,15 (+)

0140020

Körsbär (söta)

0,3 (+)

0140030

Persikor

0,15 (+)

0140040

Plommon

0,2 (+)

0140990

Övriga (2)

0,01 (*1) (+)

0150000

Bär och små frukter

(+)

0151000

Druvor

0151010

Bordsdruvor

0,08

0151020

Druvor för vinframställning

0,2

0152000

b)	Jordgubbar

0,2

0153000

c)	Rubusfrukter

0,2

0153010

Björnbär

0153020

Blåhallon

0153030

Hallon (gula och röda)

0153990

Övriga (2)

0154000

d)	Andra små frukter och bär

0154010

Amerikanska blåbär

0,2

0154020

Amerikanska tranbär

0,2

0154030

Vinbär (röda, svarta och vita)

0,2

0154040

Krusbär (gröna, röda och gula)

0,2

0154050

Nypon

0,2

0154060

Mullbär (svarta och vita)

0,2

0154070

Azarolhagtorn

0,2

0154080

Fläderbär

0,2

0154990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0160000

Diverse frukter med

0161000

a)	ätligt skal

(+)

0161010

Dadlar

0,01 (*1)

0161020

Fikon

0,01 (*1)

0161030

Bordsoliver

0161040

Kumquat

0,01 (*1)

0161050

Carambola/stjärnfrukter

0,01 (*1)

0161060

Kaki/kakiplommon/sharon/persimon

0,09

0161070

Jambolanäpplen

0,01 (*1)

0161990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0162000

b)	oätligt skal, små

(+)

0162010

Kiwifrukter (gröna, gula och röda)

0,05

0162020

Litchi/litchiplommon

0,01 (*1)

0162030

Passionsfrukter/maracuja

0,01 (*1)

0162040

Kaktusfikon

0,01 (*1)

0162050

Stjärnäpplen

0,01 (*1)

0162060

Amerikansk persimon

0,01 (*1)

0162990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0163000

c)	oätligt skal, stora

(+)

0163010

Avokado

0,01 (*1)

0163020

Bananer

0,15

0163030

Mango

0,2

0163040

Papaya

0,01 (*1)

0163050

Granatäpplen

0,01 (*1)

0163060

Kirimoja/cherimoya

0,01 (*1)

0163070

Guava

0,01 (*1)

0163080

Ananas

0,01 (*1)

0163090

Brödfrukter

0,01 (*1)

0163100

Durian/durio

0,01 (*1)

0163110

Taggannona/graviola/guanabana

0,01 (*1)

0163990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0200000

GRÖNSAKER, FÄRSKA ELLER FRYSTA

(+)

0210000

Rot- och knölgrönsaker

0211000

Potatis

0,01 (*1)

0212000

b)	Tropiska rot- och knölgrönsaker

0,01 (*1)

0212010

Maniok/kassava

0212020

Sötpotatis

0212030

Jamsbönrot

0212040

Arrowrot

0212990

Övriga (2)

0213000

c)	Övriga rot- och knölgrönsaker utom sockerbetor

0213010

Rödbetor

0,04

0213020

Morötter

0,04

0213030

Rotselleri

0,07

0213040

Pepparrot

0,04

0213050

Jordärtskockor

0,04

0213060

Palsternackor

0,04

0213070

Rotpersilja/persiljerot

0,04

0213080

Rädisor

0,15

0213090

Haverrot

0,04

0213100

Kålrötter

0,04

0213110

Rovor/majrovor

0,04

0213990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0220000

Lökgrönsaker

0,2

0220010

Vitlök

0220020

Kepalök

0220030

Schalottenlök

0220040

Knipplök/salladslök och piplök

0220990

Övriga (2)

0230000

Fruktgrönsaker

0231000

a)	Potatisväxter/Solanaceae och malvaväxter

0231010

Tomater

0,07

0231020

Paprikor

0,1

0231030

Auberginer/äggplantor

0,3

0231040

Okra/gombo

0,3

0231990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0232000

b)	Gurkväxter – ätligt skal

0232010

Slanggurkor

0,05

0232020

Druvgurkor

0,15

0232030

Zucchini/squash

0,15

0232990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0233000

c)	Gurkväxter – oätligt skal

0,06

0233010

Meloner

0233020

Pumpor

0233030

Vattenmeloner

0233990

Övriga (2)

0234000

d)	Sockermajs

0,05

0239000

e)	Övriga fruktgrönsaker

0,01 (*1)

0240000

Kålgrönsaker (utom rötter och späda bladgrödor av Brassica)

0241000

a)	Blommande kål

0,1

0241010

Broccoli

0241020

Blomkål

0241990

Övriga (2)

0242000

b)	Huvudbildande kål

0242010

Brysselkål

0,04

0242020

Huvudkål

0,15

0242990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0243000

c)	Bladbildande kål

0243010

Salladskål/kinakål

0,3

0243020

Grönkål

0,01 (*1)

0243990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0244000

Kålrabbi

0,01 (*1)

0250000

Bladgrönsaker, örter och ätliga blommor

0251000

a)	Sallat och sallatväxter

0251010

Vårklynne/vintersallat/vårsallat/mâche(sallat)/fältsallat

1,5

0251020

Sallat

0,15

0251030

Escarole/escarolesallat

0,07

0251040

Smörgåskrasse och andra groddar och skott

0,7

0251050

Vinterkrasse/vårgyllen

0,7

0251060

Rucola/rucolasallat/senapskål

0,7

0251070

Sareptasenap/salladssenap

0,01 (*1)

0251080

Späda bladgrödor/”baby leaf” (inklusive Brassica-arter)

0,7

0251990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0252000

b)	Spenat och liknande blad

0252010

Spenat

0,6

0252020

Portlaker

0,01 (*1)

0252030

Mangold/betblad

0,2

0252990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0253000

c)	Blad från vinranka och liknande arter

0,01 (*1)

0254000

d)	Vattenkrasse

0,01 (*1)

0255000

e)	Endivesallat

0,01 (*1)

0256000

f)	Örter och ätliga blommor

0,7

0256010

Körvel

0256020

Gräslök

0256030

Bladselleri/snittselleri

0256040

Persilja

0256050

Salvia

0256060

Rosmarin

0256070

Timjan

0256080

Basilika och ätliga blommor

0256090

Lagerblad

0256100

Dragon

0256990

Övriga (2)

0260000

Baljväxter, färska

0260010

Bönor (med balja)

0,4

0260020

Bönor (utan balja)

0,2

0260030

Ärter (med balja)

0,2

0260040

Ärter (utan balja)

0,2

0260050

Linser

0,2

0260990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0270000

Stjälkgrönsaker

0270010

Sparris

0,02

0270020

Kardoner

0,01 (*1)

0270030

Stjälkselleri/blekselleri

0,03

0270040

Fänkål

0,2

0270050

Kronärtskockor

0,15

0270060

Purjolök

0,07

0270070

Rabarber

0,01 (*1)

0270080

Bambuskott

0,01 (*1)

0270090

Palmhjärtan

0,01 (*1)

0270990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0280000

Svampar, mossor och lavar

0280010

Odlade svampar

0,01 (*1)

0280020

Vilda svampar

0,5

0280990

Mossor och lavar

0,01 (*1)

0290000

Alger och prokaryota organismer

0,01 (*1)

0300000

BALJVÄXTER, TORKADE

0,05 (+)

0300010

Bönor

0300020

Linser

0300030

Ärter

0300040

Lupiner

0300990

Övriga (2)

0400000

OLJEVÄXTFRÖER OCH OLJEVÄXTFRUKTER

(+)

0401000

Oljeväxtfröer

0401010

Linfrö

0,2

0401020

Jordnötter

0,2

0401030

Vallmofrö

0,2

0401040

Sesamfrö

0,2

0401050

Solrosfrö

0,01 (*1)

0401060

Rapsfrö

0,2

0401070

Sojabönor

0,01 (*1)

0401080

Senapsfrö

0,2

0401090

Bomullsfrö

0,2

0401100

Pumpafrö

0,2

0401110

Safflorfrö

0,2

0401120

Gurkörtsfrö

0,2

0401130

Oljedådrafrö

0,2

0401140

Hampfrö

0,2

0401150

Ricinfrö

0,2

0401990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0402000

Oljeväxtfrukter

0402010

Oliver för oljeproduktion

0,5

0402020

Oljepalmkärnor

0,01 (*1)

0402030

Oljepalmfrukter

0,01 (*1)

0402040

Kapok

0,01 (*1)

0402990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0500000

SPANNMÅL

(+)

0500010

Korn

0,5

0500020

Bovete och andra pseudocerealier

0,01 (*1)

0500030

Majs

0,02

0500040

Hirs/vanlig hirs

0,01 (*1)

0500050

Havre

0,3

0500060

Ris

0,01 (*1)

0500070

Råg

0,01 (*1)

0500080

Durra/sorgum

0,01 (*1)

0500090

Vete

0,05

0500990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0600000

TE, KAFFE, ÖRTTEER, KAKAO OCH JOHANNESBRÖD

0,01 (*1) (+)

0610000

0620000

Kaffebönor

0630000

Örtteer från

0631000

blommor

0631010

Kamomill

0631020

Rosellhibiskus

0631030

Ros

0631040

Jasmin

0631050

Lind

0631990

Övriga (2)

0632000

b)	blad och örter

0632010

Jordgubbe

0632020

Rooibos

0632030

Mate/maté

0632990

Övriga (2)

0633000

rötter

0633010

Vänderot/läkevänderot

0633020

Ginseng

0633990

Övriga (2)

0639000

d)	andra delar av växten

0640000

Kakaobönor

0650000

Johannesbröd

0700000

HUMLE

10 (+)

0800000

KRYDDOR

(+)

0810000

Frökryddor

0,01 (*1)

0810010

Anis/anisfrö

0810020

Svartkummin

0810030

Selleri

0810040

Koriander

0810050

Spiskummin

0810060

Dill

0810070

Fänkål

0810080

Bockhornsklöver

0810090

Muskot

0810990

Övriga (2)

0820000

Fruktkryddor

0820010

Kryddpeppar

0,03

0820020

Sichuanpeppar

0,03

0820030

Kummin

0,03

0820040

Kardemumma

0820050

Enbär

0,03

0820060

Pepparkorn (gröna, svarta och vita)

0,03

0820070

Vanilj

0,03

0820080

Tamarind

0,03

0820990

Övriga (2)

0,01 (*1)

0830000

Barkkryddor

0,01 (*1)

0830010

Kanel

0830990

Övriga (2)

0840000

Rot- och jordstamskryddor

0840010

Lakritsrot

0,05

0840020

Ingefära (10)

0,05 (+)

0840030

Gurkmeja

0,05

0840040

Pepparrot (11)

(+)

0840990

Övriga (2)

0,05

0850000

Kryddor bestående av knoppar

0,01 (*1)

0850010

Kryddnejlika

0850020

Kapris

0850990

Övriga (2)

0860000

Kryddor bestående av pistiller

0,01 (*1)

0860010

Saffran

0860990

Övriga (2)

0870000

Kryddor bestående av frömantlar

0,01 (*1)

0870010

Muskotblomma

0870990

Övriga (2)

0900000

SOCKERVÄXTER

(+)

0900010

Sockerbetsrötter

0,01 (*1)

0900020

Sockerrör

0,05

0900030

Rotcikoria

0,01 (*1)

0900990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1000000

ANIMALISKA PRODUKTER – LANDLEVANDE DJUR

(+)

1010000

Produkter från

1011000

svin

1011010

Muskel

0,15

1011020

Fett

1011030

Lever

0,05

1011040

Njure

0,2

1011050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1011990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1012000

b)	nötkreatur

1012010

Muskel

0,02

1012020

Fett

1012030

Lever

0,05

1012040

Njure

0,2

1012050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1012990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1013000

får

1013010

Muskel

0,02

1013020

Fett

1013030

Lever

0,05

1013040

Njure

0,2

1013050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1013990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1014000

get

1014010

Muskel

0,15

1014020

Fett

1014030

Lever

0,05

1014040

Njure

0,2

1014050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1014990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1015000

hästdjur

1015010

Muskel

0,02

1015020

Fett

1015030

Lever

0,05

1015040

Njure

0,2

1015050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1015990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1016000

fjäderfä

0,01 (*1)

1016010

Muskel

1016020

Fett

1016030

Lever

1016040

Njure

1016050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1016990

Övriga (2)

1017000

g)	andra hägnade landlevande djur

1017010

Muskel

0,02

1017020

Fett

1017030

Lever

0,05

1017040

Njure

0,2

1017050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1017990

Övriga (2)

0,01 (*1)

1020000

Mjölk

0,02

1020010

Nötkreatur

1020020

Får

1020030

Get

1020040

Häst

1020990

Övriga (2)

1030000

Fågelägg

0,01 (*1)

1030010

Tamhöna

1030020

Anka

1030030

Gås

1030040

Vaktel

1030990

Övriga (2)

1040000

Honung och andra biodlingsprodukter (7)

0,05 (*1)

1050000

Amfibier och reptiler

0,01 (*1)

1060000

Landlevande ryggradslösa djur

0,01 (*1)

1070000

Vilda landlevande ryggradsdjur

0,01 (*1)

1100000

PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG - FISK, FISKERIPRODUKTER OCH ANDRA LIVSMEDEL FRÅN HAV OCH INSJÖAR (8)

1200000

PRODUKTER ELLER DELAR AV PRODUKTER SOM ANVÄNDS ENBART TILL FODERPRODUKTION (8)

1300000

BEARBETADE LIVSMEDELSPRODUKTER (9)

(**)	Par bekämpningsmedel-kod för vilket det gränsvärde som fastställs i del B i bilaga III gäller.

(F)

Fettlöslig

Lambda-cyhalotrin (inklusive gamma-cyhalotrin) (summan av R,S- och S,R-isomerer) (F)

(+)

0110000	Citrusfrukter
0110010	Grapefrukter
0110020	Apelsiner
0110030	Citroner
0110040	Limefrukter
0110050	Mandariner
0110990	Övriga (2)

(+)

0120000	Trädnötter
0120010	Mandlar
0120020	Paranötter
0120030	Cashewnötter
0120040	Kastanjer
0120050	Kokosnötter
0120060	Hasselnötter
0120070	Macadamianötter
0120080	Pekannötter
0120090	Pinjenötter
0120100	Pistaschmandlar
0120110	Valnötter
0120990	Övriga (2)
0130000	Kärnfrukter
0130010	Äpplen
0130020	Päron
0130030	Kvitten
0130040	Mispel
0130050	Japansk mispel
0130990	Övriga (2)

(+)

0140010

Aprikoser

(+)

0140020

Körsbär (söta)

(+)

0140030

Persikor

(+)

0140040	Plommon
0140990	Övriga (2)

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia och XI) och om lagringsstabilitet saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

0150000

Bär och små frukter

(+)

0151000

Druvor

0151010

Bordsdruvor

0151020

Druvor för vinframställning

0152000

b)	Jordgubbar

(+)

0153000

c)	Rubusfrukter

0153010

Björnbär

0153020

Blåhallon

0153030

Hallon (gula och röda)

0153990

Övriga (2)

0154000

d)	Andra små frukter och bär

0154010

Amerikanska blåbär

0154020

Amerikanska tranbär

0154030

Vinbär (röda, svarta och vita)

0154040

Krusbär (gröna, röda och gula)

0154050

Nypon

0154060

Mullbär (svarta och vita)

0154070

Azarolhagtorn

0154080

Fläderbär

0154990

Övriga (2)

(+)

0161000

a)	ätligt skal

0161010

Dadlar

0161020

Fikon

0161030

Bordsoliver

0161040

Kumquat

0161050

Carambola/stjärnfrukter

0161060

Kaki/kakiplommon/sharon/persimon

0161070

Jambolanäpplen

0161990

Övriga (2)

0162000

b)	oätligt skal, små

0162010

Kiwifrukter (gröna, gula och röda)

0162020

Litchi/litchiplommon

0162030

Passionsfrukter/maracuja

0162040

Kaktusfikon

0162050

Stjärnäpplen

0162060

Amerikansk persimon

0162990

Övriga (2)

0163000

c)	oätligt skal, stora

0163010

Avokado

(+)

0163020

Bananer

(+)

0163030

Mango

0163040

Papaya

0163050

Granatäpplen

0163060

Kirimoja/cherimoya

0163070

Guava

0163080

Ananas

0163090

Brödfrukter

0163100

Durian/durio

0163110

Taggannona/graviola/guanabana

0163990

Övriga (2)

0200000

GRÖNSAKER, FÄRSKA ELLER FRYSTA

0210000

Rot- och knölgrönsaker

0211000

Potatis

0212000

b)	Tropiska rot- och knölgrönsaker

0212010

Maniok/kassava

0212020

Sötpotatis

0212030

Jamsbönrot

0212040

Arrowrot

0212990

Övriga (2)

0213000

c)	Övriga rot- och knölgrönsaker utom sockerbetor

0213010

Rödbetor

0213020

Morötter

0213030

Rotselleri

0213040

Pepparrot

0213050

Jordärtskockor

0213060

Palsternackor

0213070

Rotpersilja/persiljerot

0213080

Rädisor

0213090

Haverrot

0213100

Kålrötter

0213110

Rovor/majrovor

0213990

Övriga (2)

0220000

Lökgrönsaker

0220010

Vitlök

(+)

0220020	Kepalök
0220030	Schalottenlök

(+)

0220040

Knipplök/salladslök och piplök

0220990

Övriga (2)

0230000

Fruktgrönsaker

0231000

a)	Potatisväxter/Solanaceae och malvaväxter

0231010

Tomater

0231020

Paprikor

0231030

Auberginer/äggplantor

0231040

Okra/gombo

0231990

Övriga (2)

0232000

b)	Gurkväxter – ätligt skal

(+)

0232010

Slanggurkor

(+)

0232020

Druvgurkor

0232030

Zucchini/squash

0232990

Övriga (2)

0233000

c)	Gurkväxter – oätligt skal

0233010

Meloner

0233020

Pumpor

0233030

Vattenmeloner

0233990

Övriga (2)

0234000

d)	Sockermajs

0239000

e)	Övriga fruktgrönsaker

0240000

Kålgrönsaker (utom rötter och späda bladgrödor av Brassica)

0241000

a)	Blommande kål

0241010

Broccoli

0241020

Blomkål

0241990

Övriga (2)

0242000

b)	Huvudbildande kål

0242010

Brysselkål

0242020

Huvudkål

0242990

Övriga (2)

0243000

c)	Bladbildande kål

(+)

0243010

Salladskål/kinakål

(+)

0243020

Grönkål

0243990

Övriga (2)

0244000

Kålrabbi

0250000

Bladgrönsaker, örter och ätliga blommor

0251000

a)	Sallat och sallatväxter

0251010

Vårklynne/vintersallat/vårsallat/mâche(sallat)/fältsallat

0251020

Sallat

(+)

0251030	Escarole/escarolesallat
0251040	Smörgåskrasse och andra groddar och skott
0251050	Vinterkrasse/vårgyllen
0251060	Rucola/rucolasallat/senapskål

(+)

0251070

Sareptasenap/salladssenap

(+)

0251080

Späda bladgrödor/”baby leaf” (inklusive Brassica-arter)

(+)

0251990

Övriga (2)

0252000

b)	Spenat och liknande blad

0252010

Spenat

0252020

Portlaker

0252030

Mangold/betblad

0252990

Övriga (2)

0253000

c)	Blad från vinranka och liknande arter

0254000

d)	Vattenkrasse

0255000

e)	Endivesallat

(+)

0256000

f)	Örter och ätliga blommor

0256010

Körvel

0256020

Gräslök

0256030

Bladselleri/snittselleri

0256040

Persilja

0256050

Salvia

0256060

Rosmarin

0256070

Timjan

0256080

Basilika och ätliga blommor

0256090

Lagerblad

0256100

Dragon

0256990

Övriga (2)

(+)

0260000	Baljväxter, färska
0260010	Bönor (med balja)
0260020	Bönor (utan balja)
0260030	Ärter (med balja)
0260040	Ärter (utan balja)
0260050	Linser
0260990	Övriga (2)
0270000	Stjälkgrönsaker
0270010	Sparris
0270020	Kardoner
0270030	Stjälkselleri/blekselleri
0270040	Fänkål
0270050	Kronärtskockor

(+)

0270060

Purjolök

(+)

0270070	Rabarber
0270080	Bambuskott
0270090	Palmhjärtan
0270990	Övriga (2)
0280000	Svampar, mossor och lavar
0280010	Odlade svampar
0280020	Vilda svampar
0280990	Mossor och lavar
0290000	Alger och prokaryota organismer
0300000	BALJVÄXTER, TORKADE
0300010	Bönor
0300020	Linser
0300030	Ärter
0300040	Lupiner
0300990	Övriga (2)
0400000	OLJEVÄXTFRÖER OCH OLJEVÄXTFRUKTER
0401000	Oljeväxtfröer
0401010	Linfrö
0401020	Jordnötter
0401030	Vallmofrö
0401040	Sesamfrö
0401050	Solrosfrö
0401060	Rapsfrö
0401070	Sojabönor
0401080	Senapsfrö
0401090	Bomullsfrö
0401100	Pumpafrö
0401110	Safflorfrö
0401120	Gurkörtsfrö
0401130	Oljedådrafrö
0401140	Hampfrö
0401150	Ricinfrö
0401990	Övriga (2)
0402000	Oljeväxtfrukter
0402010	Oliver för oljeproduktion
0402020	Oljepalmkärnor
0402030	Oljepalmfrukter
0402040	Kapok
0402990	Övriga (2)
0500000	SPANNMÅL
0500010	Korn
0500020	Bovete och andra pseudocerealier
0500030	Majs
0500040	Hirs/vanlig hirs

(+)

0500050

Havre

(+)

0500060

Ris

0500070

Råg

0500080

Durra/sorgum

0500090

Vete

0500990

Övriga (2)

0600000

TE, KAFFE, ÖRTTEER, KAKAO OCH JOHANNESBRÖD

0610000

0620000

Kaffebönor

0630000

Örtteer från

0631000

blommor

0631010

Kamomill

0631020

Rosellhibiskus

0631030

Ros

0631040

Jasmin

0631050

Lind

0631990

Övriga (2)

0632000

b)	blad och örter

0632010

Jordgubbe

0632020

Rooibos

0632030

Mate/maté

0632990

Övriga (2)

0633000

rötter

0633010

Vänderot/läkevänderot

0633020

Ginseng

0633990

Övriga (2)

0639000

d)	andra delar av växten

0640000

Kakaobönor

0650000

Johannesbröd

(+)

0700000

HUMLE

(+)

0800000	KRYDDOR
0810000	Frökryddor
0810010	Anis/anisfrö
0810020	Svartkummin
0810030	Selleri
0810040	Koriander
0810050	Spiskummin
0810060	Dill
0810070	Fänkål
0810080	Bockhornsklöver
0810090	Muskot
0810990	Övriga (2)
0820000	Fruktkryddor
0820010	Kryddpeppar
0820020	Sichuanpeppar
0820030	Kummin
0820040	Kardemumma
0820050	Enbär
0820060	Pepparkorn (gröna, svarta och vita)
0820070	Vanilj
0820080	Tamarind
0820990	Övriga (2)
0830000	Barkkryddor
0830010	Kanel
0830990	Övriga (2)
0840000	Rot- och jordstamskryddor
0840010	Lakritsrot

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om analysmetoder saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter. Från och med den 1 januari 2020 är det gränsvärde som ska tillämpas för ingefära (Zingiber officinale) i kategorin kryddor (kod 0840020 ) det som fastställs för ingefärsrötter (Zingiber officinale) i del B i bilaga 1 (kod 0213040-006 , detsamma som för pepparrot (Armoracia rusticana) kod 0213040 ), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.

0840020

Ingefära (10)

(+)

0840030

Gurkmeja

(+)

Det gränsvärde som ska tillämpas för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin kryddor (kod 0840040 ) är det som fastställs för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin grönsaker, gruppen rot- och knölgrönsaker (kod 0213040 ), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.

0840040

Pepparrot (11)

(+)

0840990	Övriga (2)
0850000	Kryddor bestående av knoppar
0850010	Kryddnejlika
0850020	Kapris
0850990	Övriga (2)
0860000	Kryddor bestående av pistiller
0860010	Saffran
0860990	Övriga (2)
0870000	Kryddor bestående av frömantlar
0870010	Muskotblomma
0870990	Övriga (2)

(+)

0900000

SOCKERVÄXTER

0900010

Sockerbetsrötter

0900020

Sockerrör

0900030

Rotcikoria

0900990

Övriga (2)

1000000

ANIMALISKA PRODUKTER – LANDLEVANDE DJUR

1010000

Produkter från

1011000

svin

1011010

Muskel

1011020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1011030	Lever
1011040	Njure

(+)

1011050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1011990

Övriga (2)

1012000

b)	nötkreatur

1012010

Muskel

1012020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1012030	Lever
1012040	Njure

(+)

1012050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1012990

Övriga (2)

1013000

får

1013010

Muskel

1013020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1013030	Lever
1013040	Njure

(+)

1013050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1013990

Övriga (2)

1014000

get

1014010

Muskel

1014020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1014030	Lever
1014040	Njure

(+)

1014050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1014990

Övriga (2)

1015000

hästdjur

1015010

Muskel

1015020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1015030	Lever
1015040	Njure

(+)

1015050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1015990

Övriga (2)

1016000

fjäderfä

1016010

Muskel

1016020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1016030	Lever
1016040	Njure

(+)

1016050

Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)

1016990

Övriga (2)

1017000

g)	andra hägnade landlevande djur

1017010

Muskel

1017020

Fett

(+)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om vissa metaboliter som uppstår vid steriliseringsförhållanden (föreningarna Ia, IV och gamma-lakton) och om de toxikologiska egenskaperna för vissa andra (föreningarna Ia och XI) saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 6 juli 2020, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.

1017030	Lever
1017040	Njure

(+)

1017050	Ätbara slaktbiprodukter (utom lever och njure)
1017990	Övriga (2)
1020000	Mjölk
1020010	Nötkreatur
1020020	Får
1020030	Get
1020040	Häst
1020990	Övriga (2)
1030000	Fågelägg
1030010	Tamhöna
1030020	Anka
1030030	Gås
1030040	Vaktel
1030990	Övriga (2)
1040000	Honung och andra biodlingsprodukter (7)
1050000	Amfibier och reptiler
1060000	Landlevande ryggradslösa djur
1070000	Vilda landlevande ryggradsdjur”

2.	I bilaga III ska kolumnen för lambda-cyhalotrin utgå.

(*1) Analytisk bestämningsgräns.

(1) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 169

Svensk utgåva	Lagstiftning	61 årgången 6 juli 2018

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/959 av den 14 mars 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificeringen av de metoder som de behöriga myndigheterna använder för att bedöma om institut ska tillåtas att använda internmätningsmetoder för operativ risk ( 1 )	1
	*	Kommissionens förordning (EU) 2018/960 av den 5 juli 2018 om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för lambda-cyhalotrin i eller på vissa produkter ( 1 )	27
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2018/961 av den 26 juni 2018 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande ändringen av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna (budgetpost 02 03 01: Inre marknaden och budgetpost 02 03 04: Verktyg för förvaltning av den inre marknaden) ( 1 )	51
	*	Rådets beslut (EU) 2018/962 av den 3 juli 2018 om utnämning av fyra ledamöter och tre suppleanter i Regionkommittén på förslag av Republiken Italien	54