ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 129

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

61 årgången
25 maj 2018


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2018/760 av den 14 maj 2018 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter

1

 

 

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter

3

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761 av den 16 februari 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 ( 1)

16

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 ( 1)

26

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 av den 9 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 ( 1)

49

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/764 av den 2 maj 2018 om de avgifter som ska betalas till Europeiska unionens järnvägsbyrå och villkoren för deras betalning ( 1)

68

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/765 av den 23 maj 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/2080 vad gäller datumet för inlagring av skummjölkspulver som sålts genom anbudsinfordran

73

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/766 av den 23 maj 2018 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

74

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/767 av den 22 maj 2018 om fastställande av perioden för det nionde allmänna direkta valet av företrädare i Europaparlamentet

76

 

*

Rådets beslut (EU) 2018/768 av den 22 maj 2018 om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 55:e mötet i expertkommittén för järnvägsbefordran av farligt gods inom den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik vad gäller vissa ändringar i bihang C till fördraget om internationell järnvägstrafik

77

 

*

Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/769 av den 22 maj 2018 om utnämning av tre ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén på förslag av Konungariket Nederländerna

80

 

*

Rådets beslut (EU) 2018/770 av den 22 maj 2018 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Konungariket Spanien

81

 

*

Kommissionens delegerade beslut (EU) 2018/771 av den 25 januari 2018 om det tillämpliga systemet för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda för förankringsanordningar som används för byggnadsverk och som är avsedda att förhindra eller bromsa upp fall från hög höjd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 ( 1)

82

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/1


RÅDETS BESLUT (EU) 2018/760

av den 14 maj 2018

om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.6 a v,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och

av följande skäl:

(1)

I artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anges att de avtalsslutande parterna åtar sig att fortsätta sina ansträngningar för att uppnå gradvis liberalisering av handeln med jordbruksprodukter.

(2)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2017/2182 (2) undertecknades avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter (nedan kallat avtalet) den 4 december 2017, med förbehåll för att det ingås.

(3)

Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns, på Europeiska unionens vägnar, avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska utse den eller de personer som ska ha rätt att på unionens vägnar deponera det godkännandeinstrument som avses i avtalet (3).

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 14 maj 2018.

På rådets vägnar

E. ZAHARIEVA

Ordförande


(1)  Godkännande av den 17 april 2018 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets beslut (EU) 2017/2182 av den 20 november 2017 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter (EUT L 309, 24.11.2017, s. 1).

(3)  Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/3


AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ytterligare handelsförmåner för jordbruksprodukter

A.   Skrivelse från Europeiska unionen

(Adressat)

Jag hänvisar till förhandlingarna om bilateral handel med jordbruksprodukter mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge (nedan kallade parterna), som slutfördes den 5 april 2017.

En ny förhandlingsomgång om handeln med jordbruksprodukter mellan Europeiska kommissionen och norska regeringen, på grundval av artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), genomfördes i syfte att främja en gradvis liberalisering av handeln med jordbruksprodukter mellan parterna, på basis av reciprok förmånsbehandling och ömsesidig nytta. Förhandlingarna genomfördes systematiskt, med vederbörlig hänsyn till utvecklingen inom parternas respektive jordbrukspolitik och övriga omständigheter, däribland utvecklingen inom den bilaterala handeln och när det gäller handelsvillkoren med andra handelspartner.

Jag bekräftar härmed att förhandlingarna har gett följande resultat:

1.

Norge förbinder sig att ge tullfritt tillträde för produkter med ursprung i Europeiska unionen som förtecknas i bilaga I till detta avtal.

2.

Norge förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Europeiska unionen som förtecknas i bilaga II till detta avtal.

3.

Europeiska unionen förbinder sig att ge tullfritt tillträde för produkter med ursprung i Norge som förtecknas i bilaga III till detta avtal.

4.

Europeiska unionen förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Norge som förtecknas i bilaga IV till detta avtal.

5.

De varukoder som anges i bilagorna I–IV till detta avtal är de varukoder som gäller för parterna från och med den 1 januari 2017.

6.

De nuvarande tullkvoterna för import till Norge av 600 ton svinkött, 800 ton fjäderfäkött och 900 ton nötkött som förtecknas i bilaga II till avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionens råd och Konungariket Norge, undertecknat den 15 april 2011, (nedan kallat 2011 års avtal), kommer inte att påverkas av genomförandet av ett eventuellt framtida WTO-avtal om jordbruk. Därför utgår punkt 7 i 2011 års avtal.

7.

I fråga om de ytterligare kvoterna för import till Norge av 1 200 ton ost och ostmassa har parterna enats om att 700 ton ska förvaltas genom auktionering och 500 ton genom licenssystemet.

8.

Parterna kommer att fortsätta sina ansträngningar att konsolidera samtliga bilaterala medgivanden (de som redan finns och de som fastställs i detta avtal) i en ny skriftväxling, som ska ersätta de befintliga bilaterala jordbruksavtalen.

9.

Bestämmelserna om ursprung när det gäller genomförandet av de medgivanden som anges i bilagorna I–IV till detta avtal fastställs i bilaga IV till avtalet i form av en skriftväxling av den 2 maj 1992 (nedan kallat 1992 års avtal). Bilaga II till protokoll 4 till EES-avtalet ska dock tillämpas i stället för tillägget till bilaga IV till 1992 års avtal.

10.

Parterna kommer att säkerställa att de medgivanden som de beviljar varandra inte kommer att undermineras.

11.

Parterna är överens om att säkerställa att tullkvoterna förvaltas så att import kan ske regelbundet och att de importkvantiteter som parterna har enats om verkligen kan importeras.

12.

Parterna är överens om att regelbundet utbyta information om vilka produkter det har handlats med, om förvaltningen av tullkvoterna, om prisuppgifter och annan användbar information när det gäller deras respektive hemmamarknader och genomförandet av resultatet av dessa förhandlingar.

13.

Samråd ska äga rum på begäran av endera parten i varje tänkbar fråga som har att göra med resultatet av dessa förhandlingar. Om det uppstår problem med genomförandet av detta avtal ska samråd hållas så snart som möjligt i syfte att vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

14.

Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande att fortsätta sina ansträngningar att uppnå successiv liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i enlighet med artikel 19 i EES-avtalet. Parterna är därför överens om att om två år se över handelsvillkoren för jordbruksprodukter på nytt, för att undersöka möjliga medgivanden.

15.

Om EU utvidgas ytterligare ska parterna utvärdera hur den bilaterala handeln påverkas, i syfte att anpassa de bilaterala förmånerna så att den befintliga förmånshandeln mellan Norge och de anslutande länderna kan fortsätta.

Detta avtal träder i kraft den första dagen i den tredje månad som följer på den dag då det sista godkännandeinstrumentet deponerades.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar ovanstående.

Högaktningsfullt,

Съставено в Брюксел на

Hecho en Bruselas, el

V Bruselu dne

Udfærdiget i Bruxelles, den

Geschehen zu Brüssel am

Brüssel,

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις

Done at Brussels,

Fait à Bruxelles, le

Sastavljeno u Bruxellesu

Fatto a Bruxelles, addì

Briselē,

Priimta Briuselyje,

Kelt Brüsszelben,

Magħmul fi Brussell,

Gedaan te Brussel,

Sporządzono w Brukseli, dnia

Feito em Bruxelas,

Întocmit la Bruxelles,

V Bruseli

V Bruslju,

Tehty Brysselissä

Utfärdat i Bryssel den

Utferdiget i Brussel,

Image

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

For Den europeiske union

Image

BILAGA I

TULLFRITT TILLTRÄDE VID IMPORT TILL NORGE AV PRODUKTER MED URSPRUNG I EUROPEISKA UNIONEN

Nummer i den norska tulltaxan

Varuslag

01.01.2100

Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: Hästar: Renrasiga avelsdjur

01.01.2902

Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: Andra hästar: med en vikt under 133 kg

01.01.2908

Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: Andra hästar: Andra

02.07.4300

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 01.05 , färska, kylda eller frysta: av ankor: fet gås- eller anklever, färsk eller kyld

02.07.5300

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 01.05 , färska, kylda eller frysta: av gäss: fet gås- eller anklever, färsk eller kyld

05.06.9010

Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin: Mjöl och avfall av dessa produkter: Andra slag: för foderändamål

05.11.9911

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: Döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel: Andra slag: Blodmjöl, olämpligt som livsmedel; för foderändamål

05.11.9930

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: Döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel: Andra slag: Kött och blod för foderändamål

05.11.9980

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: Döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel: Andra slag: Andra slag: för foderändamål

06.02.1021

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium: Icke rotade sticklingar samt ympkvistar; sticklingar för användning i plantskolor eller för trädgårdsbruk, med undantag av gröna växter under perioden 15 december–30 april; Begonia, alla sorter, Campanula isophylla, Euphorbia pulcherrima, Poinsettia pulcherrima, Fuchsia, Hibiscus, Kalanchoe och hängpetunia (Petunia hybrida, Petunia atkinsiana)

06.02.1024

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium: Icke rotade sticklingar samt ympkvistar; sticklingar för användning i plantskolor eller för trädgårdsbruk, med undantag av gröna växter under perioden 15 december–30 april; Pelargonium

06.02.9032

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium: Andra slag: med klump av jord eller annat odlingssubstrat; andra krukväxter eller fröplantor, inbegripet frukt- och grönsaksplantor för prydnadsändamål; gröna krukväxter under perioden 1 maj-14 december: Asplenium, Begonia x rex-cultorum, Chlorophytum, Euonymus japanicus, Fatsia japonica, Aralia sieboldii, Ficus elastica, Monstera, Philodendron scandens, Radermachera, Stereospermum, Syngonium och X-Fatshedera, också när de importeras som del av grupper av växter

ex ex 07.08.2009  (1)

Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda: Bönor: Färska eller kylda bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.), utom gröna bönor, sparrisbönor, vaxbönor och skärbönor

07.09.9930

Andra grönsaker, färska eller kylda, Andra slag: Andra slag: Sockermajs för foderändamål

ex ex 07.10.2209  (1)

Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: Baljfrukter och spritade baljväxtfrön: Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.): andra än gröna bönor, sparrisbönor, vaxbönor och skärbönor

07.11.5100

Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd; svampar och tryffel; svampar av släktet Agaricus

07.11.5900

Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd; svampar och tryffel; andra

07.14.3009

Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm: Jams (Dioscorea spp.) inte för foderändamål

ex ex 07.14.4000  (1)

Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm: Taro (Colocasia spp.)

07.14.5009

Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm: Yautia (Xanthosoma spp.); inte för foderändamål

08.11.2011

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Björnbär, mullbär eller loganbär

08.11.2012

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Med tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Vita eller röda vinbär

08.11.2013

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Med tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Krusbär

08.11.2092

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Andra slag: Björnbär, mullbär eller loganbär

08.11.2094

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Andra slag: Vita eller röda vinbär

08.11.2095

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Andra slag: Krusbär

08.12.1000

Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: Körsbär

10.08.5000

Bovete, hirs och kanariefrö: Annan spannmål: Mjölmålla (Chenopodium quinoa)

11.09.0010

Vetegluten, även torkat; för foderändamål

12.12.2910

Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: Sjögräs och andra alger Andra slag: för foderändamål

17.02.2010

Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör: lönnsocker samt sirap för foderändamål

20.08.9300

Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 2008.1900 : Tranbär och lingon (Vaccinium macrocarpon, Vaccinium oxycoccos, Vaccinium vitis-idaea)

20.09.8100

Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel; saft av annan frukt, bär eller av andra grönsaker, i oblandad form: Tranbär och lingon (Vaccinium macrocarpon, Vaccinium oxycoccos, Vaccinium vitis-idaea)

ex ex 20.09.8999

Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel; saft av annan frukt, bär eller av andra grönsaker, i oblandad form: Andra: Andra: Andra: Blåbärsjuice eller koncentrat

22.06

Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin, mjöd och saké; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

23.03.1012

Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar: Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder; för foderändamål: Av potatis.

BILAGA II

TULLKVOTER VID IMPORT TILL NORGE AV PRODUKTER MED URSPRUNG I EUROPEISKA UNIONEN

Nummer i den norska tulltaxan

Varuslag

Konsoliderade tullkvoter (årlig kvantitet i ton)

Varav tilläggskvoter (1)

Tullsats inom tullkvoten (NOK/kg)

 

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

2 500

1 600

0

02.01.1000

Hela eller halva kroppar

02.01.2001

”Kompenserade” kvartsparter, dvs. framkvartsparter och bakkvartsparter av samma djur som uppvisas samtidigt

02.01.2002

Andra framkvartsparter

02.01.2003

Andra bakkvartsparter

02.01.2004

Pistolstyckade parter

 

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

 

 

 

02.02.1000

Hela eller halva kroppar

02.02.2001

”Kompenserade” kvartsparter, dvs. framkvartsparter och bakkvartsparter av samma djur som uppvisas samtidigt

02.02.2002

Andra framkvartsparter

02.02.2003

Andra bakkvartsparter

02.02.2004

Pistolstyckade parter

 

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst

300 (2)

300 (2)

15

02.03.1904

Sida (randig) och delar därav, med ben.

 

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 01.05 , färska, kylda eller frysta

Av höns av arten Gallus domesticus:

950

150

0

02.07.1100

Ostyckat, färskt eller kylt

02.07.1200

Ostyckat, fryst

02.07.2400

Av kalkon:

Ostyckat, färskt eller kylt

02.07.2500

Ostyckat, fryst

02.07.4401

Av ankor, färska eller kylda:

Bröst och delar därav

200

100

30

 

Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter

Kött av svin: Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

600 (3)

200 (3)

0

02.10.1101

Innehållande minst 15 viktprocent ben

02.10.1109

Annat (mindre än 15 % ben)

02.10.1900

Annat (än skinka och bog, samt delar därav, eller sida och delar därav, med ben)

04.06

Ost och ostmassa

8 400

1 200

0

ex ex 06.02.9043  (4)

06.02.9044

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium

Andra slag: Krukväxter eller fröplantor, blommande;

20 miljoner NOK

12 miljoner NOK

0

06.02.9031

Gröna krukväxter, 1 maj-14 december (5)

7 miljoner NOK

3 miljoner NOK

0

 

Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld

Isbergssallat

Under perioden 1 mars–31 maj;

500 (6)

100 (6)

0

07.05.1112

Hel

07.05.1119

Andra

10.05.9010

Majs

För foderändamål

15 000

5 000

0

16.01.0000

Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter

600

200

0

BILAGA III

TULLFRITT TILLTRÄDE VID IMPORT TILL EUROPEISKA UNIONEN AV PRODUKTER MED URSPRUNG I NORGE

KN-nummer

Beskrivning i kombinerade nomenklaturen

0101 21 00

Levande hästar, renrasiga avelsdjur

0101 29 10

Levande hästar, som inte är renrasiga avelsdjur, avsedda för slakt

0101 29 90

Levande hästar, som inte är renrasiga avelsdjur och som inte är avsedda för slakt

0207 43 00

Fet anklever, färsk eller kyld

0207 53 00

Fet gåslever, färsk eller kyld

ex 0506 90 00

Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade men inte tillformade, befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter (exkl. ossein samt ben behandlade med syra), för utfodring av djur

ex 0511 99 85

Blodmjöl, för utfodring av djur, olämpligt som livsmedel

ex 0511 99 85

Kött och blod, för utfodring av djur, olämpligt som livsmedel

ex 0511 99 85

Andra animaliska produkter för utfodring av djur, olämpliga som livsmedel (andra än produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, döda djur enligt kapitel 3; Blod: Kött: Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung: Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur)

ex 0602 10 90

Icke rotade sticklingar av alla sorter av Begonia, Campanula isophylla, Euphorbia pulcherrima, Poinsettia pulcherrima, Fuchsia, Hibiscus, Kalanchoe och hängpetunia(Petunia hybrida, Petunia atkinsiana) för användning i plantskolor eller för trädgårdsbruk [med undantag av gröna växter under perioden 15 december–30 april]

ex 0602 10 90

Icke rotade sticklingar av Pelargonium för användning i plantskolor eller för trädgårdsbruk [med undantag av gröna växter under perioden 15 december–30 april]

ex 0602 90 99

Asplenium, Begonia x rex-cultorum, Chlorophytum, Euonymus japanicus, Fatsia japonica, Aralia sieboldii, Ficus elastica, Monstera, Philodendron scandens, Radermachera, Stereospermum, Syngonium och X-Fatshedera, som gröna krukväxter under perioden 1 maj-14 december

ex 0708 20 00

färska eller kylda bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp), spritade eller i baljor, utom gröna bönor, sparrisbönor, vaxbönor och skärbönor

ex 0709 99 60

Sockermajs för utfodring av djur, färsk eller kyld

ex 0710 22 00

Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.) även ångkokta eller kokta i vatten, frysta utom gröna bönor, sparrisbönor, vaxbönor och skärbönor

0711 51 00

Svampar av släktet Agaricus, tillfälligt konserverade men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd

0711 59 00

Svampar (andra än av släktet Agaricus) och tryffel tillfälligt konserverade men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd

ex 0714 30 00

Jams (Dioscorea spp.) inte för utfodring av djur, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar

ex 0714 40 00

Taro (Colocasia spp.) inte för utfodring av djur, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar

ex 0714 50 00

Yautia (Xanthosoma spp.) inte för utfodring av djur, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar

ex 0811 20 11

Björnbär, mullbär eller loganbär, vita eller röda vinbär och krusbär även ångkokta eller kokta i vatten, frysta: Med tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Med ett sockerinnehåll av mer än 13 viktprocent

ex 0811 20 19

Björnbär, mullbär eller loganbär, vita eller röda vinbär och krusbär även ångkokta eller kokta i vatten, frysta: Med tillsats av socker eller annat sötningsmedel: Med ett sockerinnehåll av högst 13 viktprocent

0811 20 51

Röda vinbär, även ångkokta eller kokta i vatten: Frysta: Utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel

0811 20 59

Björnbär och mullbär, även ångkokta eller kokta i vatten: Frysta: Utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel

ex 0811 20 90

Loganbär, vita vinbär och krusbär, även ångkokta eller kokta i vatten: Frysta: Utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel

0812 10 00

Körsbär, tillfälligt konserverade men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd

1008 50 00

Mjölmålla (Chenopodium quinoa)

ex 1109 00 00

Vetegluten, för utfodring av djur, även torkat

ex 1212 29 00

Sjögräs och andra alger, för utfodring av djur, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda

ex 1702 20 10

Lönnsocker i fast form, med tillsats av aromämnen eller färgämnen, för utfodring av djur

ex 1702 20 90

Lönnsocker (inte i fast form, med tillsats av aromämnen eller färgämnen) och lönnsirap, för utfodring av djur

2008 93

Tranbär (Vaccinium macrocarpon, Vaccinium oxycoccos, Vaccinium vitis-idaea) på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol

2009 81

Tranbärssaft (Vaccinium macrocarpon, Vaccinium oxycoccos, Vaccinium vitis-idaea), ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

ex 2009 89

Blåbärsjuice, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

2206

Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin, mjöd och saké; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

ex 2303 10 90

Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder av potatis, för utfodring av djur

2302 50

Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter:

Av baljväxter

ex 2309 90 31

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: Inte innehållande stärkelse eller innehållande högst 10 viktprocent stärkelse: Inte innehållande mjölkprodukter eller mindre än 10 viktprocent mjölkprodukter, andra än hund- eller kattfoder, i detaljhandelsförpackningar och andra än fiskfoder

BILAGA IV

TULLKVOTER FÖR IMPORT TILL EUROPEISKA UNIONEN AV PRODUKTER MED URSPRUNG I NORGE

KN-nummer

Beskrivning i kombinerade nomenklaturen

Konsoliderade tullkvoter (årlig kvantitet i ton)

Varav tilläggskvoter (7)

Tullsats inom tullkvoten (EUR/kg)

0207 14 30

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , färska, kylda eller frysta:

 

Av höns av arten Gallus domesticus:

 

Styckningsdelar, med ben, frysta

 

Hela vingar, med eller utan vingspetsar

550

550

0

0207 14 70

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , färska, kylda eller frysta:

 

Av höns av arten Gallus domesticus:

 

Andra styckningsdelar, med ben, frysta

150

150

0

0204

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

500

0

0

0210

Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter

0404 10

Vassle och modifierad vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel

1 250

1 250

0

0404 10 02

Vassle och modifierad vassle I form av pulver eller granulat eller i annan fast form: Inte försatt med socker eller annat sötningsmedel, med ett proteininnehåll ”kväveinnehåll × 6,38” av högst 15 viktprocent och med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent

3 150

3 150

0

0603 19 70

Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, andra än rosor, nejlikor, orkidéer, krysantemum, liljor (Lilium spp.), gladiolus och ranunkler

500 000 EUR

500 000 EUR

0

1602

Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt

300

300

0

2005 20 20

Tunna skivor av potatis, friterade eller stekta, med eller utan salt eller kryddor, i lufttäta förpackningar och lämpliga för omedelbar förtäring

350

150

0

2309 90 96

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur; Andra

200

200

0

3502 20

Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat:

Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner)

500

500

0

B.   Skrivelse från Konungariket Norge

(Adressat)

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av dagens datum med följande lydelse:

”Jag hänvisar till förhandlingarna om bilateral handel med jordbruksprodukter mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge (nedan kallade parterna), som slutfördes den 5 april 2017.

En ny förhandlingsomgång om handeln med jordbruksprodukter mellan Europeiska kommissionen och norska regeringen, på grundval av artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), genomfördes i syfte att främja en gradvis liberalisering av handeln med jordbruksprodukter mellan parterna, på basis av reciprok förmånsbehandling och ömsesidig nytta. Förhandlingarna genomfördes systematiskt, med vederbörlig hänsyn till utvecklingen inom parternas respektive jordbrukspolitik och övriga omständigheter, däribland utvecklingen inom den bilaterala handeln och när det gäller handelsvillkoren med andra handelspartner.

Jag bekräftar härmed att förhandlingarna har gett följande resultat:

1.

Norge förbinder sig att ge tullfritt tillträde för de produkter med ursprung i Europeiska unionen som förtecknas i bilaga I till detta avtal.

2.

Norge förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Europeiska unionen som förtecknas i bilaga II till detta avtal.

3.

Europeiska unionen förbinder sig att ge tullfritt tillträde för de produkter med ursprung i Norge som förtecknas i bilaga III till detta avtal.

4.

Europeiska unionen förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Norge som förtecknas i bilaga IV till detta avtal.

5.

De varukoder som anges i bilagorna I–IV till detta avtal är de varukoder som gäller för parterna från och med den 1 januari 2017.

6.

De nuvarande tullkvoterna för import till Norge av 600 ton svinkött, 800 ton fjäderfäkött och 900 ton nötkött som förtecknas i bilaga II till avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionens råd och Konungariket Norge, undertecknat den 15 april 2011 (nedan kallat 2011 års avtal), kommer inte att påverkas av genomförandet av ett eventuellt framtida WTO-avtal om jordbruk. Därför utgår punkt 7 i 2011 års avtal.

7.

I fråga om de ytterligare kvoterna för import till Norge av 1 200 ton ost och ostmassa har parterna enats om att 700 ton ska förvaltas genom auktionering och 500 ton genom licenssystemet.

8.

Parterna kommer att fortsätta sina ansträngningar att konsolidera samtliga bilaterala medgivanden (de som redan finns och de som fastställs i detta avtal) i en ny skriftväxling, som ska ersätta de befintliga bilaterala jordbruksavtalen.

9.

Bestämmelserna om ursprung när det gäller genomförandet av de medgivanden som anges i bilagorna I–IV till detta avtal fastställs i bilaga IV till avtalet i form av en skriftväxling av den 2 maj 1992 (nedan kallat 1992 års avtal). Bilaga II till protokoll 4 till EES-avtalet ska dock tillämpas i stället för tillägget till bilaga IV till 1992 års avtal.

10.

Parterna kommer att säkerställa att de medgivanden som de beviljar varandra inte kommer att undermineras.

11.

Parterna är överens om att säkerställa att tullkvoterna förvaltas så att import kan ske regelbundet och att de importkvantiteter som parterna har enats om verkligen kan importeras.

12.

Parterna är överens om att regelbundet utbyta information om vilka produkter det har handlats med, om förvaltningen av tullkvoterna, om prisuppgifter och annan användbar information när det gäller deras respektive hemmamarknader och genomförandet av resultatet av dessa förhandlingar.

13.

Samråd ska äga rum på begäran av endera parten i varje tänkbar fråga som har att göra med resultatet av dessa förhandlingar. Om det uppstår problem med genomförandet av detta avtal ska samråd hållas så snart som möjligt i syfte att vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

14.

Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande att fortsätta sina ansträngningar att uppnå successiv liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i enlighet med artikel 19 i EES-avtalet. Parterna är därför överens om att om två år se över handelsvillkoren för jordbruksprodukter på nytt, för att undersöka möjliga medgivanden.

15.

Om EU utvidgas ytterligare ska parterna utvärdera hur den bilaterala handeln påverkas, i syfte att anpassa de bilaterala förmånerna så att den befintliga förmånshandeln mellan Norge och de anslutande länderna kan fortsätta.

Detta avtal träder i kraft den första dagen i den tredje månad som följer på den dag då det sista godkännandeinstrumentet deponerades.”

Jag bekräftar härmed att Konungariket Norges regering godkänner innehållet i Er skrivelse.

Högaktningsfullt,

Utferdiget i Brussel,

Съставено в Брюксел на

Hecho en Bruselas, el

V Bruselu dne

Udfærdiget i Bruxelles, den

Geschehen zu Brüssel am

Brüssel,

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις

Done at Brussels,

Fait à Bruxelles, le

Sastavljeno u Bruxellesu

Fatto a Bruxelles, addì

Briselē,

Priimta Briuselyje,

Kelt Brüsszelben,

Magħmul fi Brussell,

Gedaan te Brussel,

Sporządzono w Brukseli, dnia

Feito em Bruxelas,

Întocmit la Bruxelles,

V Bruseli

V Bruslju,

Tehty Brysselissä

Utfärdat i Bryssel den

Image

For Kongeriket Norge

За Кралство Норвегия

Por el Reino de Noruega

Za Norské království

For Kongeriget Norge

Für das Königreich Norwegen

Norra Kuningriigi nimel

Για το Βασίλειο της Νορβηγίας

For the Kingdom of Norway

Pour le Royaume de Norvège

Za Kraljevinu Norvešku

Per il Regno di Norvegia

Norvēģijas Karalistes vārdā –

Norvegijos Karalystės vardu

A Norvég Királyság részéről

Għar-Renju tan-Norveġja

Voor het Koninkrijk Noorwegen

W imieniu Królestwa Norwegii

Pelo Reino da Noruega

Pentru Regatul Norvegiei

Za Nórske kráľovstvo

Za Kraljevino Norveško

Norjan kuningaskunnan puolesta

För Konungariket Norge

Image


(1)  Dessa produkter importeras tullfritt. Norge förbehåller sig dock rätten att införa en tull om produkterna importeras som foder.

(1)  För perioden 1 januari–31 december och proportionellt under avtalets första tillämpningsår vid behov. Tilläggskvoter att lägga till redan existerande kvoter som förhandlats fram i de tidigare avtalen mellan EU och Norge.

(2)  Under perioden 1 december–31 december.

(3)  Kvantiteten anges för import av skinka med ben. För import av skinka utan ben används en omräkningsfaktor på 1,15.

(4)  Med undantag av följande växter: Argyranthemum frutescens, Chrysanthemum frutescens, Begonia x hiemalis, Begonia elatior, Campanula, Dendranthema x grandiflora, Chrysanthemum x morifolium, Euphorbia pulcherrima, Poinsettia pulcherrima, Hibiscus, Kalanchoe, Pelargonium, Primula och Saintpaulia.

(5)  Följande växter ingår: Condiaeum, Croton, Dieffenbacchia, Epipremnum, Scindapsus aureum, Hedera, Nephrolepis, Peperomia obtusifolia, Peperomia rotundifolia, Schefflera, Soleirolia och Helxine, också när de importeras som en del i blandade grupper av växter.

(6)  Slutanvändarkriterier: Beredningsindustrin.

(7)  För perioden 1 januari–31 december och proportionellt under avtalets första tillämpningsår vid behov. Tilläggskvoter att lägga till redan existerande kvoter som förhandlats fram i de tidigare avtalen mellan EU och Norge.


FÖRORDNINGAR

25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/16


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/761

av den 16 februari 2018

om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (1), särskilt artikel 6.6, och

med beaktande av rekommendation ERA-REC-115-REC från Europeiska unionens järnvägsbyrå, som överlämnades till kommissionen den 9 mars 2017, om revision av de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelse och den gemensamma säkerhetsmetoden för tillsyn, och

av följande skäl:

(1)

I de gemensamma säkerhetsmetoderna anges hur säkerhetsnivåerna, uppnåendet av säkerhetsmålen och uppfyllandet av andra säkerhetskrav ska bedömas.

(2)

Enligt artikel 6.5 i direktiv (EU) 2016/798 ska de gemensamma säkerhetsmetoderna regelbundet ses över, med beaktande av erfarenheterna av deras tillämpning, järnvägssäkerhetens övergripande utveckling och i syfte att generellt upprätthålla och, när det är rimligen genomförbart, kontinuerligt förbättra säkerheten.

(3)

Genom sitt genomförandebeslut av den 1 september 2016 (2) gav kommissionen Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) mandat att i enlighet med artikel 6.2 i direktiv (EU) 2016/798 se över kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 (3), (EU) nr 1169/2010 (4) och (EU) nr 1077/2012 (5). Den 9 mars 2017 utfärdade byrån sin rekommendation, tillsammans med en rapport om resultatet av samråd som hållits med nationella säkerhetsmyndigheter, arbetsmarknadens parter och användarna, samt en rapport med en bedömning av konsekvenserna av de ändrade gemensamma säkerhetsmetoderna som ska antas i enlighet med kommissionens mandat. Kommissionen undersökte den rekommendation som utfärdats av byrån för att kontrollera att mandatet var uppfyllt enligt artikel 6.4 i direktiv (EU) 2016/798.

(4)

Efter det att ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd har utfärdats ska den nationella säkerhetsmyndigheten utöva tillsyn för att kontrollera att säkerhetsstyrningssystemets arrangemang faktiskt tillämpas och att alla nödvändiga krav fortlöpande uppfylls.

(5)

I enlighet med artikel 17.1 och 17.8 i direktiv (EU) 2016/798 är, i de fall där järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare också är underhållsansvariga enheter som inte är certifierade enligt artikel 14.4 i direktiv (EU) 2016/798, tillsynsverksamhet som genomförs av de nationella säkerhetsmyndigheterna i syfte att kontrollera underhållsansvariga enheters tillämpning av de relevanta gemensamma säkerhetsmetoderna i artikel 6 i direktiv (EU) 2016/798 ett tillåtet medel för att utöva tillsyn av ändamålsenligheten i dessa järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares säkerhetsstyrningssystem.

(6)

Ett tillsynsförfarande bör fastställas för de nationella säkerhetsmyndigheterna i syfte att stärka det ömsesidiga förtroendet för deras metoder för, och beslutsfattande under, tillsyn.

(7)

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska kunna hållas ansvariga för sina beslut och bör därför införa interna rutiner eller förfaranden enligt vilka de kan ställas till svars.

(8)

Tillsynen bör främst vara inriktad på sådan verksamhet som enligt en nationell säkerhetsmyndighet ger upphov till de allvarligaste riskerna, eller där graden av kontroll över riskerna är som minst. Därför bör den nationella säkerhetsmyndigheten utveckla och införa en riskbaserad tillsynsstrategi och en eller flera plan(er) som beskriver hur den väljer ut sina verksamheter och fastställer sina prioriteringar för tillsynen.

(9)

Åtgärder som vidtas av nationella säkerhetsmyndigheter för att säkerställa att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare fullgör sina juridiska skyldigheter på det sätt som avses i artikel 17.1 i direktiv (EU) 2016/798 bör stå i proportion till riskerna för säkerheten eller till det potentiella allvaret i deras åsidosättande av sina juridiska skyldigheter.

(10)

För att kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 16.2 i i direktiv (EU) 2016/798 bör den nationella säkerhetsmyndigheten också göra en bedömning, utifrån resultaten av sin tillsyn, av säkerhetslagstiftningens ändamålsenlighet.

(11)

Revisions- och inspektionsmetoderna för tillsynen ska vanligen omfatta intervjuer med personer på olika nivåer i en organisation, granskning av dokument och protokoll rörande säkerhetsstyrningssystemet samt undersökning av det säkerhetsresultat från styrningssystemet som framkommit i samband med inspektioner eller liknande verksamheter.

(12)

Enligt artikel 17.13 i direktiv (EU) 2016/798 bör byrån, i egenskap av certifieringsorgan för säkerhetsintyg, och de nationella säkerhetsmyndigheterna samordna när och i vilka fall det är lämpligt att säkerställa ett fullständigt informationsutbyte mellan bedömnings- och tillsynsverksamhet, inbegripet eventuella meddelanden till järnvägsföretag. På liknande sätt bör de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna utöva samordning när det gäller gränsöverskridande infrastruktur.

(13)

För att säkerställa att tillsynen utförs på ett verkningsfullt sätt av nationella säkerhetsmyndigheter och för att stärka det ömsesidiga förtroendet dem emellan, bör dessa myndigheter säkerställa att den personal som arbetar med tillsynen besitter erforderlig kompetens. Det bör därför fastställas vilken kompetens det rör sig om.

(14)

Nationella säkerhetsmyndigheter som är delaktiga i tillsynen av en infrastrukturförvaltare med ansvar för gränsöverskridande infrastruktur, eller ett järnvägsföretag som bedriver verksamhet i fler medlemsstater än en, bör samarbeta med varandra för att undvika dubbel tillsyn och för att samordna sina tillsynsmetoder så att väsentliga uppgifter om infrastrukturförvaltaren eller järnvägsföretaget, särskilt avseende kända risker och järnvägsföretagets säkerhetsnivå, delas och används för att inrikta tillsynsverksamheten på de områden som innebär störst risk för hela verksamheten.

(15)

Nationella säkerhetsmyndigheter bör vid behov samarbeta med andra behöriga myndigheter eller organ som samverkar inom järnvägssektorn, såsom regleringsorgan och tillståndsmyndigheter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (6), eller myndigheter med behörighet att övervaka efterlevnad av arbets- och körtider samt viloperioder för lokförare för att fullgöra sina respektive mandat, utbyta information, lösa eventuella metodkonflikter, förhindra relaterade negativa effekter inom järnvägssystemet och samordna sina åtgärder vid eventuell underlåtenhet att följa säkerhetslagstiftningen.

(16)

Enligt artikel 31.3 i direktiv (EU) 2016/798 ska den nya ordningen för säkerhetsintyg börja gälla den 16 juni 2019. Medlemsstaterna har dock möjlighet att i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 meddela byrån och kommissionen att de har förlängt införlivandeperioden, och de kan då fortsätta att utfärda säkerhetsintyg i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (7) till och med den 16 juni 2020. Det är därför nödvändigt att anpassa tidpunkten för tillämpningen av denna förordning med de tidpunkter som anges i direktiv (EU) 2016/798 för att möjliggöra en smidig övergång till den nya ordningen för intygen.

(17)

Kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 har blivit föråldrad och bör ersättas av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs, i enlighet med artikel 6.1 c i direktiv (EU) 2016/798, gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn av förvaltningen av säkerheten efter det att järnvägsföretagen har beviljats ett gemensamt säkerhetsintyg och efter det att infrastrukturförvaltarna har beviljats ett säkerhetstillstånd.

Artikel 2

Definition

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)    certifieringsorgan för säkerhetsintyg : det organ som ansvarar för utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg och som kan vara antingen byrån eller en nationell säkerhetsmyndighet.

b)    kvarstående anmärkning : en mindre brist som konstaterats vid bedömningen av en ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg eller ett säkerhetstillstånd, men som inte hindrar utfärdande av dem och som kan beaktas vid senare tillsyn.

Artikel 3

Tillsynsprocess

1.   De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa den tillsynsprocess som anges i bilaga I.

2.   Nationella säkerhetsmyndigheter ska upprätta interna rutiner eller förfaranden för att hantera tillsynsprocessen.

3.   Vid tillsynen ska de nationella säkerhetsmyndigheterna godta godkännanden och erkännanden av, samt intyg för, produkter och tjänster som utfärdats i enlighet med relevant unionsrätt och som tillhandahålls av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare eller deras entreprenörer, partner eller leverantörer som bevis på järnvägsföretagets förmåga att uppfylla de tillämpliga krav som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 (8).

Artikel 4

Tillsynsmetoder

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska anta ändamålsenliga metoder, t.ex. revisioner och inspektioner, och vid planeringen av sin tillsynsverksamhet välja de mest lämpliga.

Artikel 5

Länkar mellan tillsyn och bedömning

1.   Den nationella säkerhetsmyndighet som utför tillsynen ska använda och, i tillämpliga fall, dela den information om nivån på säkerhetsstyrningssystemet som samlats in under tillsyn i syfte att förnya eller uppdatera gemensamma säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

2.   I fall där den nationella säkerhetsmyndighet som avses i punkt 1 inte är ansvarig för utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget eller säkerhetstillståndet ska den, efter mottagande av en ansökan om förnyelse eller uppdatering, utan dröjsmål samordna sitt handlande med den byrå som fungerar som certifieringsorgan för säkerhetsintyg eller, i fall som rör gränsöverskridande infrastruktur, med den berörda nationella säkerhetsmyndigheten, om denna så begär.

Med stöd i resultatet av den samordning som avses i första stycket ska den nationella säkerhetsmyndigheten fastställa och inrikta sig på den information som är relevant för bedömningen av huruvida järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem faktiskt fungerar, och åtminstone på följande:

a)

En beskrivning av allvarliga åsidosättanden, vilka kan påverka säkerhetsnivån eller ge upphov till allvarliga säkerhetsrisker, och andra problemområden som konstaterats vid tillsyn efter den föregående bedömningen.

b)

Status för den handlingsplan (eller de handlingsplaner) som upprättats av järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren för att komma till rätta med allvarliga åsidosättanden och andra problemområden som avses i led a och tillämpliga åtgärder som vidtagits av de nationella säkerhetsmyndigheterna för att övervaka lösningen på dessa brister.

c)

En översikt över säkerhetsnivån hos det järnvägsföretag eller den infrastrukturförvaltare som är verksam i medlemsstaten.

d)

Status för den handlingsplan (eller de handlingsplaner) som upprättats av järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren för att åtgärda kvarstående anmärkningar från föregående bedömning.

Artikel 6

Kompetens hos den personal som arbetar med tillsyn

1.   De nationella säkerhetsmyndigheterna ska säkerställa att den personal som arbetar med tillsyn har följande kompetens:

a)

Kännedom om relevanta regelverk och deras tillämpning på tillsyn.

b)

Kännedom om hur järnvägssystemet fungerar.

c)

Lämplig förmåga till kritiskt tänkande.

d)

Erfarenhet av tillsyn av säkerhetsstyrningssystem eller liknande styrningssystem inom järnvägssektorn, eller säkerhetsstyrningssystem inom en sektor med likvärdiga utmaningar i fråga om drift och tekniska förhållanden.

e)

Kunskap i och erfarenhet av intervjuteknik.

f)

Förmåga till problemlösning, kommunikation och arbete i grupp.

2.   Vid arbete i grupp får kompetenserna vara fördelade på de olika deltagarna.

3.   För att säkerställa att punkt 1 tillämpas korrekt ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett kompetensstyrningssystem som ska omfatta följande:

a)

Utarbetandet av kompetensprofiler för varje tjänst, befattning eller roll.

b)

Personalrekrytering i enlighet med de fastställda kompetensprofilerna.

c)

Vidmakthållande, utveckling och bedömning av personalkompetens i enlighet med de fastställda kompetensprofilerna.

Artikel 7

Kriterier för beslutsfattande

1.   Den nationella säkerhetsmyndigheten ska fastställa och offentliggöra beslutskriterier för hur den utvärderar ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares korrekta tillämpning av ett säkerhetsstyrningssystem och systemets ändamålsenlighet för kontroll av säkerhetsrisker med koppling till järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens verksamhet.

Dessa kriterier ska inbegripa information om hur den nationella säkerhetsmyndigheten förvaltar och handhar fall av åsidosättanden som identifierats inom järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem.

2.   Den nationella säkerhetsmyndigheten ska anta och offentliggöra ett förfarande som anger hur järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och andra berörda parter ska gå till väga för att inlämna klagomål mot beslut som fattats i samband med tillsynen.

Artikel 8

Samordning mellan nationella säkerhetsmyndigheter och samarbete med andra myndigheter eller organ

1.   Nationella säkerhetsmyndigheter som arbetar med tillsynen av en infrastrukturförvaltare med gränsöverskridande infrastruktur eller ett järnvägsföretag som bedriver verksamhet i fler medlemsstater än en ska samordna sina tillvägagångssätt för tillsyn i enlighet med artikel 17.7 och 17.9 i direktiv (EU) 2016/798.

Efter beviljandet av säkerhetstillståndet eller det gemensamma säkerhetsintyget ska de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna utan dröjsmål besluta om vilken av dem som ska ha den ledande rollen i samordningen av tillsynen av säkerhetsstyrningssystemets korrekta tillämpning och ändamålsenlighet, dock utan att detta påverkar de nationella säkerhetsmyndigheternas skyldigheter enligt artikel 16.2 d och j och artikel 17 i direktiv (EU) 2016/798.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska de nationella säkerhetsmyndigheterna utveckla rutiner på grundval av de regler för samordnad och gemensam tillsyn som anges i bilaga II.

3.   De nationella säkerhetsmyndigheterna ska också utveckla samarbetet med de nationella utredningsorganen, certifieringsorganen för enheter som ansvarar för underhåll och andra behöriga myndigheter eller organ.

Artikel 9

Upphävande

Förordning (EU) nr 1077/2012 ska upphöra att gälla den 16 juni 2019.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2019. Dock ska artiklarna 5.2 samt 8.1 och 8.2 gälla från och med den 16 juni 2020 i de medlemsstater som i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 har meddelat byrån och kommissionen att de har förlängt fristen för införlivandet av det direktivet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 februari 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 138, 26.5.2016, s. 102.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut av den 1 september 2016 om ett mandat för Europeiska unionens järnvägsbyrå för tillsynen av de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelsen och den gemensamma säkerhetsmetoden om tillsyn och om upphävande av beslut K(2014) 1649 final (K(2016) 5504 final).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13).

(5)  Kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för nationella säkerhetsmyndigheters tillsyn efter utfärdande av ett säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd (EUT L 320, 17.11.2012, s. 3).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (se sidan 26 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

Tillsynsprocess i den mening som avses i artikel 3

1.   ALLMÄNT

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska utveckla en strukturerad och kontrollerbar process för den samlade verksamheten som beaktar nedanstående punkter. Därigenom blir tillsynsprocessen iterativ och behovet av kontinuerlig förbättring beaktas, vilket framgår av figuren i tillägget nedan.

2.   UPPRÄTTANDE AV EN STRATEGI OCH PLAN ELLER PLAN(ER) FÖR TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a)

samla in och analysera data/information från olika källor som indata till strategin och planen eller planerna; källorna kan innefatta information som samlats in under bedömningen av säkerhetsstyrningssystem, resultat från tidigare tillsyn, information från godkännande av delsystem eller fordon, rapporter/rekommendationer från nationella utredningsorgan rörande olyckor, andra rapporter eller data rörande olyckor/incidenter, järnvägsföretags eller infrastrukturförvaltares årliga säkerhetsrapporter till den nationella säkerhetsmyndigheten, årliga underhållsrapporter från enheter med ansvar för underhåll, klagomål från allmänheten och andra relevanta källor,

b)

i tillsynsstrategin, när så är tillämpligt, fastställa riskområden för riktad tillsyn, inbegripet sådana som beror på integrering och hantering av mänskliga och organisatoriska faktorer,

c)

utveckla en eller flera planer för tillsyn som visar hur den kommer att genomföra tillsynsstrategin under livscykeln för giltiga gemensamma säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd,

d)

göra en första uppskattning av vilka resurser som krävs för genomförande av planen eller planerna, baserad på de områden för riktad tillsyn som fastställts,

e)

fördela resurser för genomförande av planen eller planerna,

f)

i strategin och planen/planerna belysa frågor som rör gränsöverskridande verksamhet eller infrastruktur genom samordning med annan (eller andra) nationell(a) säkerhetsmyndighet(er).

3.   KOMMUNIKATION AV STRATEGIN OCH PLANEN/PLANERNA FÖR TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a)

kommunicera de övergripande målen för tillsynsstrategin och en övergripande redogörelse för planen eller planerna till berörda järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare och, vid behov, mer allmänt till andra intressenter,

b)

ge berörda järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare en övergripande förklaring av hur planen eller planerna för tillsyn kommer att genomföras.

4.   GENOMFÖRANDE AV TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a)

genomföra planen eller planerna,

b)

vidta proportionerliga åtgärder för att hantera ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares underlåtenhet att uppfylla sina rättsliga skyldigheter, bland annat genom att vid behov utfärda brådskande säkerhetsvarningar och vidta tillfälliga säkerhetsåtgärder,

c)

utvärdera i vad mån ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare har utvecklat och genomfört en eller flera handlingsplaner för att inom en angiven tidsperiod åtgärda varje åsidosättande eller kvarstående anmärkning,

d)

dokumentera resultaten av sin tillsyn.

5.   RESULTAT AV TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a)

sprida resultaten av tillsynen till det berörda järnvägsföretaget eller den berörda infrastrukturförvaltaren, vilket även omfattar uppgifter om områden där järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren visat prov på åsidosättanden och om områden med god praxis till stöd för arbetet med att förbättra säkerheten,

b)

ha överblick över säkerhetsnivån hos enskilda järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare som verkar i dess medlemsstat,

c)

offentliggöra och meddela berörda intressenter sina synpunkter på den samlade säkerhetsnivån i medlemsstaten,

d)

offentliggöra och meddela berörda intressenter sina synpunkter på säkerhetslagstiftningens effektivitet,

e)

använda och, innan en ansökan om förnyelse eller uppdatering av gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd bedöms, utbyta sådan information om säkerhetsstyrningssystemets nivå som samlats in vid tillsynen av järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare och, i tillämpliga fall, överlämna denna information till den byrå som fungerar som certifieringsorgan för säkerhetsintyg eller till den berörda nationella säkerhetsmyndigheten i fall som gäller gränsöverskridande infrastruktur,

f)

vid behov vidta nödvändiga verkställighetsåtgärder, fastställa om det finns skäl att begränsa eller återkalla gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillståndet, samt i fall där myndigheten inte är ansvarig för utfärdande av gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd, underrätta den behöriga myndigheten om detta.

6.   ÖVERSYN AV TILLSYNSVERKSAMHETEN

På grundval av den insamlade informationen och den erfarenhet som gjorts under tillsynen liksom på säkerhetsnivån individuellt och i medlemsstaten ska den nationella säkerhetsmyndigheten med jämna mellanrum

a)

genomföra en översyn av tillsynsstrategin och planen eller planerna i syfte att kontrollera att den verksamhet som ursprungligen var föremål för tillsyn, användningen av data/information från olika källor och resultat av tillsyn och fördelning av resurser stämmer, samt vid behov ändra prioriteringar,

b)

om så krävs, se över planen eller planerna och beakta ändringarnas inverkan på tillsynsstrategin,

c)

vid behov förse sin medlemsstat med sina synpunkter och eventuella förslag för att avhjälpa eventuella brister i säkerhetslagstiftningen.

Tillägg

Image

Säkerhetslagstiftningens effektivitet

Övergripande säkerhetsnivå i medlems-staterna

Resultat av tillsyn

Meddela, sanktioner och/eller utveckling av säkerhetslagstift-ningen

Relevant information som samlats in om nivån på säkerhets- styrnings- systemet

Utveckla och genomföra handlingsplan

Av-vikelser?

Utveckla tillsynsstrategin och -planerna samt samordna tillsynsverksamhet med andra nationella säkerhetsmyndig-heter

Övergripande mål för tillsynsstrategin, övergripande, förklaring av tillsynsplanerna och beskrivning av hur dessa planer kommer att genomföras

Fastställariskområde

Övrig relevant information

Utredningsrapporter

Årliga säkerhetsrap-porter från järnvägsföretag och infrastruktur-förvaltare

Resultat från tidigare tillsyn

Olycks- /incidentdata

Information som samlats in under säkerhetsbedöm-ningen

Järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare

Nej

Ja

Vidta proportionella åtgärder

Utvärdera handlingsplanens relevans och effektivitet

Behov av åtgärder ?

Utvärdera säkerhetsnivån

Dokument och resultat från tillsyn

Nej

Ja

Sätter plan(erna) i verket

Översyn av tillsynsverksamheten

Samla in och analysera information

Nationell säkerhetsmyndighet som utför tillsynen

Byrå eller berörd nationell säkerhetsmyndighet


BILAGA II

Regler för samordnad och gemensam tillsyn i den mening som avses i artikel 8.2

De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna ska utveckla arrangemang som bygger på följande principer och inslag:

1.

Enas om vilka järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som verkar på ett sådant sätt att det krävs samordnad eller gemensam tillsyn.

2.

Enas om ett gemensamt/gemensamma språk och lämplig sekretessnivå för den information som ska användas i deras samordning.

3.

Enas om vilken information som ska utbytas och en tidsplan för utbytet:

a)

Utbyta relevant information om järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som anges under punkt 1 och dela med sig av resultat från sina bedömningar.

b)

I tillämpliga fall tillhandahålla kopior av säkerhetstillstånd.

c)

I berörda fall utbyta resultat från relaterad tillsyn, inbegripet beslut och åtgärder om sanktioner.

d)

Utbyta information om säkerhetsnivån hos de järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare i varje medlemsstat som identifierats i punkt 1.

4.

Dela beslutskriterier:

a)

Dela information om hur varje nationell säkerhetsmyndighet, som en del av tillsynsplanen, inriktar sin verksamhet på varje järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som berörs.

b)

Upprätta en dialog mellan relevanta nationella säkerhetsmyndigheter om den föreslagna strategin för att ta itu med allvarliga brister i efterlevnaden.

5.

Sköta samordningen:

a)

Dela med sig av befintliga strategier och planer för tillsyn.

b)

Fastställa gemensamma intresseområden och/eller gemensamma problem.

c)

På ett effektivt sätt planera enskilda, samordnade eller gemensamma initiativ, utan att orsaka onödiga olägenheter för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, och genom att undvika överlappningar inom ramen för dessa initiativ.

6.

I tillämpliga fall enas om vilken (eller vilka) nationell(a) säkerhetsmyndighet(er) som ska följa upp åtgärder avsedda att avhjälpa en kvarstående anmärkning som ska beaktas vid tillsyn.

7.

Enas om vilka områden som ska undersökas på ett samordnat eller gemensamt sätt:

a)

Fastställa de centrala risker för berörda järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som ska hanteras på ett samordnat eller gemensamt sätt av de nationella säkerhetsmyndigheterna.

b)

Enas om vilken nationell säkerhetsmyndighet som ska leda verksamheten på respektive område, i förekommande fall utifrån vedertagna kriterier.

c)

I förekommande fall enas om vilka typer av gemensam tillsynsverksamhet som bör genomföras.

d)

Enas om hur järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare bör informeras om de överenskommelser och avtal som nationella säkerhetsmyndigheter sluter.

8.

Utbyta god praxis:

a)

Utveckla arrangemang för regelbunden översyn och samordning av tillsynsverksamheten för de berörda järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna.

b)

Utarbeta arrangemang för utvärdering av effektiviteten i samordningen och samarbetet mellan nationella säkerhetsmyndigheter, i tillämpliga fall även i fråga om byrån.


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/26


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/762

av den 8 mars 2018

om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (1), särskilt artikel 6.6,

med beaktande av Europeiska unionens järnvägsbyrås rekommendation ERA-REC-115-REC som lämnades till kommissionen den 9 mars 2017, om översyn av de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelse och de gemensamma säkerhetsmetoderna för tillsyn, och

av följande skäl:

(1)

De gemensamma säkerhetsmetoderna beskriver hur säkerhetsnivåerna och uppfyllandet av säkerhetsmål och efterlevnaden av andra säkerhetskrav bedöms.

(2)

Enligt artikel 6.5 i direktiv (EU) 2016/798 måste de gemensamma säkerhetsmetoderna ses över regelbundet, med beaktande av erfarenheterna av deras tillämpning, järnvägssäkerhetens övergripande utveckling och i syfte att generellt upprätthålla och, när det är rimligen genomförbart, kontinuerligt förbättra säkerheten.

(3)

Genom sitt genomförandebeslut av den 1 september 2016 (2) gav kommissionen Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån), i enlighet med artikel 6.2 i direktiv (EU) 2016/798, mandat att se över kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 (3), (EU) nr 1169/2010 (4) och (EU) nr 1077/2012 (5). Den 9 mars 2017 utfärdade byrån sin rekommendation och bifogade en rapport om resultaten av samrådet med nationella säkerhetsmyndigheter, arbetsmarknadens parter och användarna samt en rapport med en bedömning av konsekvenserna av de ändrade gemensamma säkerhetsmetoder som kommer att antas, i enlighet med kommissionens mandat. Kommissionen granskade byråns rekommendation för att kontrollera att mandatet var uppfyllt i enlighet med artikel 6.4 i direktiv (EU) 2016/798.

(4)

Syftet med säkerhetsstyrningssystemet är att säkerställa att järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna uppnår sina verksamhetsmål på ett säkert sätt. Säkerhetsstyrningssystemet är ofta integrerat med andra ledningssystem för att förbättra det övergripande resultatet för organisationen och minska kostnaderna samtidigt som arbetet fördelas över alla nivåer inom organisationen. För detta används den gemensamma strukturen från ISO High Level Structure (6) i syfte att på ett funktionellt sätt gruppera säkerhetsstyrningssystemets krav, enligt vad som avses i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798. Denna struktur främjar också järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas förståelse för och tillämpning av en processinriktad strategi när de utvecklar, genomför, upprätthåller och kontinuerligt förbättrar sina säkerhetsstyrningssystem.

(5)

När den sökande fått ett gemensamt säkerhetsintyg eller ett säkerhetstillstånd utfärdat bör den sökande fortsätta att använda sitt säkerhetsstyrningssystem enligt vad som avses i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798.

(6)

Mänskligt beteende spelar en central roll för en säker och ändamålsenlig järnvägsverksamhet. När mänskligt beteende anses ha bidragit till en olycka eller ett tillbud, kan det bero på att organisatoriska faktorer som till exempel arbetsbörda eller arbetets utformning kan ha påverkat beteendet och därmed lett till en sämre prestation och till att konsekvenserna av olyckan eller tillbudet förvärrats. Det är därför av avgörande betydelse att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare har ett systematiskt tillvägagångsätt genom vilken mänskliga prestationer stöds och mänskliga och organisatoriska faktorer hanteras inom säkerhetsstyrningssystemet.

(7)

Det sätt på vilket säkerheten uppfattas, värderas och prioriteras inom en organisation återspeglar det verkliga engagemanget för säkerhet på alla nivåer inom organisationen. Därför är det också viktigt att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare identifierar sådana handlingar och beteenden som kan forma en positiv säkerhetskultur och att de, genom sitt säkerhetsstyrningssystem, främjar denna kultur av ömsesidig tillit, förtroende och lärande i vilken personalen uppmuntras att bidra till att utveckla säkerheten genom att rapportera om farliga händelser och lämna säkerhetsrelaterad information.

(8)

Säkerhetsstyrningssystemet bör ta hänsyn till att rådets direktiv 89/391/EEG (7) och dess särdirektiv är fullt tillämpliga på skyddet av hälsa och säkerhet för arbetstagare som är verksamma inom järnvägskonstruktion, järnvägsdrift och järnvägsunderhåll. Det skapar inte några ytterligare skyldigheter eller arbetsuppgifter för den utfärdande myndigheten utöver att kontrollera att hälso- och säkerhetsriskerna har beaktats av den som ansöker om ett gemensamt säkerhetsintyg eller ett säkerhetstillstånd. Ansvaret för att kontrollera överensstämmelsen med direktiv 89/391/EEG kan tilldelas andra behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna.

(9)

Säkerhetsstyrningssystemet bör, när så är relevant, ta hänsyn till de potentiella ytterligare risker som uppstår i samband med järnvägstransport av farligt gods och bör därmed också ta hänsyn till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (8).

(10)

Förordningarna (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 kommer att bli obsoleta och bör därför ersättas av den här förordningen.

(11)

Vad gäller säkerhetsintyg följer av artikel 10.15 i direktiv (EU) 2016/798 att den nationella säkerhetsmyndigheten får kräva att säkerhetsintyg revideras till följd av väsentliga ändringar i säkerhetsregelverket. Även om de ändringar som följer av artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 och den här förordningen är relevanta och viktiga utgör de inte väsentliga ändringar. Därför bör förordning (EU) nr 1158/2010 tillämpas för säkerhetsintyg som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (9), till dess att intygen löper ut. Av samma skäl är det också nödvändigt att flytta fram upphävandet av förordning (EU) nr 1158/2010 till slutet av den sista dagen i den period under vilken den fortfarande får tillämpas av nationella säkerhetsmyndigheter för tillsynsändamål. I enlighet med direktiv (EU) 2016/798 fortsätter dessutom befintliga säkerhetsintyg att omfattas av direktiv 2004/49/EG som låg till grund för förordning (EU) nr 1158/2010.

(12)

Vad gäller säkerhetstillstånd följer av artikel 12.2 andra stycket i direktiv (EU) 2016/798 att den nationella säkerhetsmyndigheten får kräva att säkerhetstillstånd revideras till följd av omfattande ändringar i säkerhetsregelverket. Även om de ändringar som följer av artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 och den här förordningen är relevanta och viktiga utgör de inte väsentliga ändringar. Därför bör förordning (EU) nr 1169/2010 tillämpas för säkerhetstillstånd som utfärdats i enlighet med direktiv 2004/49/EG, till dess att intygen löper ut. Av samma skäl är det också nödvändigt att skjuta upp upphävandet av förordning (EU) nr 1169/2010 till slutet av den sista dagen i den period under vilken den fortfarande får tillämpas av nationella säkerhetsmyndigheter för tillsynsändamål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Genom denna förordning fastställs gemensamma säkerhetsmetoder med avseende på krav för säkerhetsstyrningssystem som rör järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, enligt vad som avses i artikel 6.1 f i direktiv (EU) 2016/798.

2.   Denna förordning ska tillämpas med avseende på gemensamma säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd utfärdade enligt direktiv (EU) 2016/798.

Artikel 2

Definition

Vid tillämpning av denna förordning ska certifieringsorgan för säkerhetsintyg avse det organ som har ansvaret för att utfärda gemensamma säkerhetsintyg, antingen byrån eller en nationell säkerhetsmyndighet.

Artikel 3

Krav för säkerhetsstyrningssystem knutna till järnvägsföretag

Järnvägsföretag ska upprätta sina säkerhetsstyrningssystem i enlighet med kraven i bilaga I.

Dessa krav för säkerhetsstyrningssystem ska gälla för gemensamma säkerhetsintyg som avses i artikel 10 i direktiv (EU) 2016/798, för bedömningen av ansökningarna och för tillsynsändamål.

Artikel 4

Krav för säkerhetsstyrningssystem knutna till infrastrukturförvaltare

Infrastrukturförvaltare ska upprätta sina säkerhetsstyrningssystem i enlighet med kraven i bilaga II.

Dessa krav för säkerhetsstyrningssystem ska gälla för säkerhetstillstånd som avses i artikel 12 i direktiv (EU) 2016/798, för bedömningen av ansökningarna och för tillsynsändamål.

Artikel 5

Upphävande

Förordningarna (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 16 juni 2025.

Artikel 6

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2019 i de medlemsstater som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798. Den ska tillämpas i alla medlemsstater från och med den 16 juni 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 138, 26.5.2016, s. 102.

(2)  Commission Implementing Decision of 1 September 2016 on a mandate to the European Union Agency for Railways for the revision of the common safety methods for conformity assessment and the common safety method for supervision and repealing Implementing Decision C(2014) 1649 final (C(2016) 5504 final).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13).

(5)  Kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för nationella säkerhetsmyndigheters tillsyn efter utfärdande av ett säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd (EUT L 320, 17.11.2012, s. 3).

(6)  ISO/IEC-direktiven, del 1, konsoliderat tillägg 2016, bilaga SL tillägg 2.

(7)  Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).


BILAGA I

Krav för säkerhetsstyrningssystem knutna till järnvägsföretag

1.   ORGANISATIONENS FÖRUTSÄTTNINGAR

1.1   Organisationen ska

a)

beskriva typ och omfattning av samt området för verksamheten,

b)

identifiera de allvarliga risker för säkerheten som uppstår i samband med dess järnvägsverksamhet, vare sig den utförs av organisationen själv eller av entreprenörer, partner eller leverantörer som står under dess kontroll,

c)

identifiera de berörda parter (t.ex. regleringsorgan, myndigheter, infrastrukturförvaltare, entreprenörer, leverantörer, partner), inklusive parter som står utanför järnvägssystemet, som är relevanta för säkerhetsstyrningssystemet,

d)

identifiera och upprätthålla rättsliga och andra säkerhetsrelaterade krav från de berörda parter som avses i punkt c,

e)

säkerställa att de krav som avses i punkt d beaktas vid utarbetandet, genomförandet och upprätthållandet av säkerhetsstyrningssystemet,

f)

beskriva säkerhetsstyrningssystemets omfattning, och ange vilken del av verksamheten som omfattas eller inte och beakta de krav som avses i punkt d.

2.   LEDARSKAP

2.1   Ledarskap och åtaganden

2.1.1   Den högsta ledningen ska visa prov på ledarskap och åtaganden vad gäller utveckling, genomförande, upprätthållande och kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet genom att

a)

ha en övergripande ansvarsskyldighet och ta ett övergripande ansvar vad gäller säkerheten,

b)

säkerställa att det finns åtaganden vad gäller säkerheten hos ledningen på olika nivåer, genom dess verksamhet och i dess förbindelser med personal och entreprenörer,

c)

säkerställa att säkerhetspolicy och säkerhetsmål upprättas, förstås och är förenliga med organisationens strategiska inriktning,

d)

säkerställa att säkerhetsstyrningssystemets krav integreras i organisationens verksamhetsprocesser,

e)

säkerställa att nödvändiga resurser för säkerhetsstyrningssystemet finns tillgängliga,

f)

säkerställa att säkerhetsstyrningssystemet klarar att kontrollera de säkerhetsrisker som uppstår inom organisationen på ett ändamålsenligt sätt,

g)

uppmuntra personalen att stödja efterlevnaden av säkerhetsstyrningssystemets krav,

h)

främja kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet,

i)

säkerställa att säkerhet beaktas i samband med identifiering och hantering av organisationens verksamhetsrisker och beskriva hur en konflikt mellan säkerhet och andra verksamhetsmål kommer att uppmärksammas och lösas,

j)

främja en positiv säkerhetskultur.

2.2   Säkerhetspolicy

2.2.1   Ett dokument som beskriver organisationens säkerhetspolicy ska upprättas av högsta ledningen och ska vara

a)

anpassat till järnvägsverksamhetens typ och omfattning,

b)

godkänt av organisationens verkställande direktör (eller en företrädare för högsta ledningen),

c)

aktivt genomfört, kommunicerat och tillgängligt för all personal.

2.2.2   Säkerhetspolicyn ska

a)

omfatta ett åtagande att uppfylla alla rättsliga och andra krav kopplade till säkerhet,

b)

tillhandahålla en ram för att fastställa säkerhetsmål och utvärdera organisationens säkerhetsnivå i förhållande till dessa mål,

c)

omfatta ett åtagande att ha kontroll över både säkerhetsrisker som uppstår på grund av organisationens egen verksamhet och säkerhetsrisker som orsakas av andra,

d)

omfatta ett åtagande att kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningssystemet,

e)

upprätthållas i enlighet med verksamhetsstrategin och utvärderingen av organisationens säkerhetsnivå.

2.3   Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen

2.3.1   Ansvarsområden, ansvarsskyldighet och befogenheter för den personal som innehar en roll som påverkar säkerheten (inklusive ledningen och annan personal som har säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter) ska fastställas på alla nivåer inom organisationen och ska dokumenteras, tilldelas och kommuniceras till denna personal.

2.3.2   Organisationen ska säkerställa att personal med delegerat ansvar för säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter ska ha behörighet, kompetens och lämpliga resurser för att utföra sina arbetsuppgifter utan att påverkas negativt av andra funktioner inom verksamheten.

2.3.3   Delegering av ansvaret för säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter ska dokumenteras och meddelas berörd personal, samt godtas och förstås.

2.3.4   Organisationen ska beskriva fördelningen av roller enligt 2.3.1. mellan verksamhetsfunktioner i, och i tillämpliga fall utanför, organisationen (se 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer).

2.4   Samråd med personal och andra parter

2.4.1   Personalen, dess företrädare och berörda parter utanför organisationen ska, i tillämpliga fall och vid behov, göras delaktiga i fråga om utveckling, upprätthållande och förbättring av säkerhetsstyrningssystemet i de för dem relevanta delar som de ansvarar för, inbegripet säkerhetsaspekterna av operativa förfaranden.

2.4.2   Organisationen ska underlätta samråd med personalen genom att tillhandahålla de metoder och medel som krävs för att involvera personalen och ska dokumentera personalens synpunkter och ge återkoppling på personalens synpunkter.

3.   PLANERING

3.1   Åtgärder för att hantera risker

3.1.1   Riskbedömning

3.1.1.1   Organisationen ska

a)

identifiera och analysera alla operativa, organisatoriska och tekniska risker som är relevanta för typen och omfattningen av och området för den verksamhet som organisationen utför; sådana risker ska även omfatta dem som uppstår på grund av mänskliga och organisatoriska faktorer som arbetsbörda, arbetets utformning, utmattning eller lämplighet i förfaranden, samt andra berörda parters aktiviteter (se 1. Organisationens förutsättningar),

b)

utvärdera risker som avses i punkt a genom att tillämpa lämpliga metoder för riskbedömning,

c)

utveckla och införa säkerhetsåtgärder, och fastställa ansvar knutet till dessa (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen),

d)

utveckla ett system för att övervaka säkerhetsåtgärdernas effektivitet (se 6.1 Övervakning),

e)

erkänna behovet av att, i tillämpliga fall, samarbeta med andra berörda parter (t.ex. järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, tillverkare, underhållsleverantörer, underhållsansvarig enhet, fordonsinnehavare, tjänsteleverantörer och upphandlande enheter) om delade risker och införandet av lämpliga säkerhetsåtgärder,

f)

kommunicera risker till personal och berörda parter utanför organisationen (se 4.4 Information och kommunikation).

3.1.1.2   När organisationen bedömer risker ska den beakta behovet av att definiera, erbjuda och upprätthålla en säker arbetsmiljö som uppfyller kraven i tillämplig lagstiftning, i synnerhet direktiv 89/391/EEG.

3.1.2   Planering av ändringar

3.1.2.1   Organisationen ska identifiera potentiella säkerhetsrisker och lämpliga säkerhetsåtgärder (se 3.1.1 Riskbedömning) innan en ändring införs (se 5.4 Hantering av ändringar), i enlighet med den riskhanteringsprocess som anges i förordning (EU) nr 402/2013 (1), samt beakta de säkerhetsrisker som kommer av själva ändringsprocessen.

3.2   Säkerhetsmål och planering

3.2.1   Organisationen ska fastställa säkerhetsmål för relevanta funktioner på relevanta nivåer för att upprätthålla och, när så är praktiskt genomförbart och rimligt, förbättra säkerhetsnivån.

3.2.2   Säkerhetsmålen ska

a)

vara förenliga med säkerhetspolicyn och organisationens strategiska mål (i tillämpliga fall),

b)

vara kopplade till de prioriterade risker som påverkar säkerhetsnivån inom organisationen,

c)

vara mätbara,

d)

beakta tillämpliga rättsliga samt andra krav,

e)

ses över med avseende på hur de uppnås, och revideras vid behov,

f)

kommuniceras.

3.2.3   Organisationen ska ha en plan/planer för att beskriva hur den ska uppnå sina säkerhetsmål.

3.2.4   Organisationen ska beskriva den strategi och den plan/de planer som används för att övervaka att säkerhetsmålen uppnås (se 6.1 Övervakning).

4.   STÖD

4.1   Resurser

4.1.1   Organisationen ska tillhandahålla de resurser, inbegripet kompetent personal och effektiv och användbar utrustning, som behövs för att införa, genomföra, upprätthålla och kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningssystemet.

4.2   Kompetens

4.2.1   Organisationens kompetensstyrningssystem ska säkerställa att personal som har en roll som påverkar säkerheten har kompetens för de säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter som de ansvarar för (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen), vilket minst ska omfatta

a)

fastställande av den kompetens (dvs. kunskap, färdigheter, beteenden och attityder på andra områden än tekniska områden) som krävs för säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter,

b)

urvalsprinciper (krav på grundläggande utbildningsnivå, psykisk och fysisk lämplighet),

c)

grundläggande utbildning, erfarenhet och kvalifikationer,

d)

fortlöpande utbildning och regelbunden uppdatering av befintlig kompetens,

e)

regelbunden kompetensbedömning och kontroll av psykisk och fysisk lämplighet för att säkerställa att kvalifikationer och färdigheter upprätthålls fortlöpande,

f)

särskild utbildning avseende relevanta delar av säkerhetsstyrningssystemet så att de kan utföra sina säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter.

4.2.2   Organisationen ska tillhandahålla ett utbildningsprogram enligt punkt 4.2.1 c, d och f för personal som utför säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter, som säkerställer att

a)

programmet genomförs med hänsyn till de identifierade kompetenskraven och personalens enskilda behov,

b)

programmet säkerställer, i tillämpliga fall, att personalen kan fungera under alla former av driftsförhållanden (normala, vid störning och i nödsituationer),

c)

utbildningens varaktighet och den frekvens med vilken repetitionsutbildning anordnas anpassas till utbildningsmålen,

d)

dokumentation förs för all personal (se 4.5.3 Kontroll över dokumenterad information),

e)

programmet regelbundet ses över och internrevideras (se 6.2 Internrevision) och ändras vid behov (se 5.4 Hantering av ändringar).

4.2.3   Det ska finnas rutiner för återgång i arbete för personal efter olyckor/tillbud eller lång frånvaro från arbetet, inbegripet extra utbildning om ett sådant behov identifieras.

4.3   Medvetenhet

4.3.1   Den högsta ledningen ska säkerställa att den själv och den personal som har en roll som påverkar säkerheten är medvetna om relevansen, betydelsen och konsekvenserna av deras verksamhet och hur de bidrar till att säkerhetsstyrningssystemet tillämpas korrekt och ändamålsenligt, inbegripet att säkerhetsmålen uppnås (se 3.2 Säkerhetsmål och planering).

4.4   Information och kommunikation

4.4.1   Organisationen ska fastställa lämpliga kommunikationskanaler för att säkerställa att säkerhetsrelaterad information utbyts mellan de olika nivåerna i organisationen och med berörda parter utanför organisationen inklusive entreprenörer, partner och leverantörer.

4.4.2   För att säkerställa att säkerhetsrelaterad information når dem som gör bedömningar och fattar beslut ska organisationen hantera identifiering, mottagande, behandling, generering och spridning av säkerhetsrelaterad information.

4.4.3   Organisationen ska säkerställa att säkerhetsrelaterad information är

a)

relevant, fullständig och begriplig för de avsedda användarna,

b)

giltig,

c)

riktig,

d)

konsekvent,

e)

kontrollerad (se 4.5.3 Kontroll över dokumenterad information),

f)

kommunicerad innan den träder i kraft,

g)

mottagen och förstådd.

4.5   Dokumenterad information

4.5.1   Dokumentation av säkerhetsstyrningssystem

4.5.1.1   Det ska finnas en beskrivning av säkerhetsstyrningssystemet som ska omfatta

a)

identifiering och beskrivning av processer och aktiviteter som rör järnvägsdriftens säkerhet, inbegripet säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter och ansvar kopplat till dessa (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen),

b)

samspel mellan dessa processer,

c)

förfaranden eller andra dokument som beskriver hur dessa processer genomförs,

d)

identifiering av entreprenörer, partner och leverantörer med en beskrivning av vilken typ av tjänster som levereras och tjänsternas omfattning,

e)

identifiering av avtalsmässiga arrangemang och andra affärsavtal som ingåtts mellan organisationen och andra parter enligt punkt d, och som är nödvändiga för att ha kontroll över organisationens säkerhetsrisker och säkerhetsrisker i samband med anlitandet av entreprenörer,

f)

hänvisningar till den dokumenterade information som krävs enligt denna förordning.

4.5.1.2   Organisationen ska säkerställa att en årlig säkerhetsrapport lämnas in till den berörda nationella säkerhetsmyndigheten (eller de berörda myndigheterna) i enlighet med artikel 9.6 i direktiv (EU) 2016/798, och den ska omfatta

a)

en sammanfattning av besluten rörande de säkerhetsrelaterade ändringarnas grad av betydelse, inklusive en översikt över väsentliga ändringar, i enlighet med artikel 18.1 förordning (EU) nr 402/2013,

b)

organisationens säkerhetsmål för de följande åren och hur allvarliga säkerhetsrisker påverkar fastställandet av dessa mål,

c)

resultaten av interna utredningar av olyckor/tillbud (se 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud) och andra övervakningsaktiviteter (se 6.1 Övervakning, 6.2 Internrevision och 6.3. Ledningens genomgång), i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) nr 1078/2012 (2),

d)

uppgifter om framsteg när det gäller att hantera ännu ej åtgärdade rekommendationer från nationella utredningsorgan (se 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud),

e)

organisationens säkerhetsindikatorer som fastställts för att utvärdera organisationens säkerhetsnivå (se 6.1 Övervakning),

f)

i tillämpliga fall, slutsatserna i säkerhetsrådgivarens årsrapport, enligt vad som avses i RID (3), om organisationens verksamhet vad gäller transport av farligt gods (4).

4.5.2   Utformning och uppdatering

4.5.2.1   Organisationen ska säkerställa att den använder lämpliga format och medier när den utformar och uppdaterar dokumenterad information avseende säkerhetsstyrningssystemet.

4.5.3   Kontroll över dokumenterad information

4.5.3.1   Organisationen ska utöva kontroll över dokumenterad information avseende säkerhetsstyrningssystemet, i synnerhet lagring, distribution och hantering av ändringar, i syfte att säkerställa informationens tillgänglighet, lämplighet och skydd i tillämpliga fall.

4.6   Integrering av mänskliga och organisatoriska faktorer.

4.6.1   Organisationen ska kunna uppvisa ett systematiskt tillvägagångssätt för att integrera mänskliga och organisatoriska faktorer inom säkerhetsstyrningssystemet. Tillvägagångssättet ska

a)

innefatta utarbetande av en strategi och användning av sakkunskap och erkända metoder från området mänskliga och organisatoriska faktorer,

b)

behandla risker kopplade till utformning och användning av utrustning, arbetsuppgifter, arbetsvillkor och organisatoriska arrangemang, med beaktande av mänsklig förmåga såväl som mänskliga begränsningar, och inflytandet på mänsklig prestation.

5.   VERKSAMHET

5.1   Operativ planering och styrning

5.1.1   Vid planering, utveckling, genomförande och översyn av sina operativa processer ska organisationen säkerställa att följande sker under dess verksamhet:

a)

Kriterier för en acceptabel risknivå och säkerhetsåtgärder tillämpas (se 3.1.1 Riskbedömning).

b)

Plan(er) för att uppnå säkerhetsmålen tillhandahålls (se 3.2 Säkerhetsmål och planering).

c)

Information samlas in för att mäta att operativa planer och rutiner tillämpas korrekt och är ändamålsenliga (se 6.1 Övervakning).

5.1.2   Organisationen ska säkerställa att dess operativa planer och rutiner uppfyller de säkerhetsrelaterade kraven i tillämpliga tekniska specifikationer för driftskompatibilitet samt relevanta nationella regler och alla andra relevanta krav (se 1 Organisationens förutsättningar).

5.1.3   För att hålla risker under kontroll, när detta är relevant för säkerheten i de aktiviteter som ingår i verksamheten (se 3.1.1 Riskbedömning), ska hänsyn tas till minst följande:

a)

Planeringen av befintliga eller nya järnvägssträckor och ny tågtrafik, inklusive införande av nya fordonstyper, behovet att hyra in fordon och/eller att anlita personal från parter utanför organisationen och utbytet av information med underhållsansvarig enhet om underhållet i operativt syfte.

b)

Utarbetande och införande av körplaner för tåg.

c)

Förberedelse av tåg eller fordon före förflyttning, inklusive kontroller före avgång och tågsammansättning.

d)

Tågdrift eller fordonsförflyttning under de olika driftsförhållandena (normala, vid störning och i nödsituationer).

e)

Anpassning av driften när underhållsansvarig enhet begär att fordon ska tas ur drift och anmäler att fordon kan återtas i drift.

f)

Tillstånd till förflyttning av fordon.

g)

Användbarhet hos gränssnitt i tågens förarhytter och i trafikledningscentraler, samt utrustning som används av underhållspersonal.

5.1.4   För att kontrollera ansvarsfördelningen, när detta är relevant för en säker operativ verksamhet, ska organisationen ange ansvarsområden för samordning, hantering och styrning av en säker tågdrift och förflyttning av fordon samt fastställa hur de arbetsuppgifter som har betydelse för att alla tjänster tillhandahålls på ett säkert sätt fördelas till kompetent personal inom organisationen (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen) och till andra parter med rätt kvalifikationer utanför organisationen (se 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer).

5.1.5   För att utöva kontroll över information och kommunikation, när detta är relevant för en säker operativ verksamhet (se 4.4 Information och kommunikation), ska berörd personal (t.ex. tågpersonal) meddelas detaljerade uppgifter om alla specificerade körförhållanden, inbegripet relevanta ändringar som kan leda till fara, tillfälliga eller permanenta driftsbegränsningar (t.ex. på grund av särskilda fordonstyper eller särskilda sträckor) och villkor för specialtransporter, i tillämpliga fall.

5.1.6   För att utöva kontroll över kompetens, när detta är relevant för en säker operativ verksamhet, (se 4.2 Kompetens), ska organisationen, i enlighet med tillämplig lagstiftning, säkerställa (se 1. Organisationens förutsättningar) följande för sin personal:

a)

Att utbildnings- och arbetsinstruktioner följs, och att korrigerande åtgärder vidtas vid behov.

b)

Att särskild utbildning anordnas när det förväntas komma förändringar som påverkar driften eller personalens arbetsuppgifter.

c)

Att det antas lämpliga åtgärder efter olyckor och tillbud.

5.2   Styrning och kontroll av operativa tillgångar

5.2.1   Organisationen ska hantera säkerhetsrisker kopplade till fysiska tillgångar genom hela deras livscykel (se 3.1.1 Riskbedömning), från konstruktion till bortskaffande, och uppfylla kraven avseende mänskliga faktorer under hela livscykeln.

5.2.2   Organisationen ska

a)

säkerställa att tillgångarna används för avsett syfte och hålla dem i säkert och driftdugligt skick, i enlighet med artikel 14.2 i direktiv (EU) 2016/798 i tillämpliga fall, samt på förväntad prestandanivå,

b)

styra och kontrollera tillgångarna vid normala driftsförhållanden och vid störning,

c)

så snart som praktiskt möjligt, upptäcka fall av bristande efterlevnad av driftskraven innan eller under det att tillgången används, inbegripet att vid behov tillämpa begränsningar av användning för att säkerställa ett säkert och driftdugligt skick för tillgången (se 6.1 Övervakning).

5.2.3   Organisationen ska säkerställa att dess planer och rutiner för förvaltning av tillgångar, i tillämpliga fall, uppfyller alla de grundläggande kraven i relevanta tekniska specifikationer för driftskompatibilitet och alla andra relevanta krav (se 1. Organisationens förutsättningar).

5.2.4   För att hålla risker under kontroll, när detta är relevant för underhåll (se 3.1.1 Riskbedömning), ska hänsyn tas till minst följande:

a)

Identifiering av underhållsbehovet för att hålla tillgången i ett säkert och driftdugligt skick, fastställt på grundval av den planerade och faktiska användningen av tillgången och på grundval av dess konstruktionsegenskaper.

b)

Hanteringen när tillgången tas ur drift för underhåll, när defekter har konstaterats eller när tillgångens skick försämras i en sådan grad att den inte längre befinner sig inom gränserna för ett säkert och driftdugligt skick för drift enligt punkt a.

c)

Hanteringen när tillgången återtas i drift, med eventuella begränsningar för användning, efter det att underhåll har utförts i syfte att säkerställa att tillgången befinner sig i säkert och driftdugligt skick.

d)

Styrning och kontroll av övervaknings- och mätutrustning för att säkerställa att den är i det skick som krävs för att kunna användas för avsett ändamål.

5.2.5   För att utöva kontroll över information och kommunikation, när detta är relevant för en säker styrning och kontroll av tillgångar (se 4.4 Information och kommunikation), ska organisationen ta hänsyn till

a)

utbytet av relevant information inom organisationen eller med underhållsansvarig enhet utanför organisationen (se 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer), i synnerhet om säkerhetsrelaterade fel, olyckor, tillbud samt om eventuella begränsningar för användning av tillgången,

b)

spårbarheten vad gäller all nödvändig information, inklusive information enligt punkt a (se 4.4 Information och kommunikation och 4.5.3 Kontroll över dokumenterad information),

c)

upprättande och underhåll av dokumentation inbegripet hantering av alla sådana ändringar som påverkar tillgångarna i säkerhetshänseende (se 5.4 Hantering av ändringar).

5.3   Entreprenörer, partner och leverantörer

5.3.1   Organisationen ska identifiera och hålla under kontroll säkerhetsrisker som uppstår på grund av att verksamhet lagts ut på entreprenad, inklusive drift eller samarbete med entreprenörer, partner och leverantörer.

5.3.2   För att hålla de säkerhetsrisker som avses i 5.3.1. under kontroll ska organisationen definiera kriterier för urval av entreprenörer, partner och leverantörer och de avtalsvillkor dessa måste uppfylla, däribland

a)

rättsliga och andra säkerhetsrelaterade krav (se 1. Organisationens förutsättningar),

b)

den kompetensnivå som krävs för att utföra de uppgifter som anges i avtalet (se 4.2 Kompetens),

c)

ansvaret för de arbetsuppgifter som ska utföras,

d)

den förväntade säkerhetsnivå som ska upprätthållas under avtalets löptid,

e)

skyldigheterna vad gäller utbytet av säkerhetsrelaterad information (se 4.4 Information och kommunikation),

f)

spårbarheten vad gäller säkerhetsrelaterade dokument (se 4.5 Dokumenterad information).

5.3.3   I enlighet med den process som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 1078/2012 ska organisationen övervaka

a)

säkerhetsnivån inom alla aktiviteter och all verksamhet som utförs av entreprenörer, partner och leverantörer, för att säkerställa att de uppfyller de krav som anges i avtalet,

b)

entreprenörers, partner och leverantörers medvetande om de säkerhetsrisker som de ger upphov till i organisationens verksamhet.

5.4   Hantering av ändringar

5.4.1   Organisationen ska genomföra och hantera ändringar i säkerhetsstyrningssystemet för att upprätthålla eller förbättra säkerhetsnivån. Detta ska omfatta beslut i de olika stadierna i ändringshanteringen och den efterföljande översynen med avseende på säkerhetsrisker (se 3.1.1 Riskbedömning).

5.5   Hantering av nödsituationer

5.5.1   Organisationen ska identifiera nödsituationer och de därtill hörande åtgärder som ska vidtas i tid för att hantera dem (se 3.1.1 Riskbedömning) och för att återgå till normala driftsförhållanden i enlighet med förordning (EU) 2015/995 (5).

5.5.2   Organisationen ska, för varje identifierad typ av nödsituation, säkerställa att

a)

larmtjänster omgående kan kontaktas,

b)

larmtjänsterna får all relevant information, både i förväg med tanke på förberedelserna inför larmutryckningen, och vid själva nödsituationen,

c)

första hjälpen tillhandahålls internt.

5.5.3   Organisationen ska identifiera och dokumentera roller och ansvarsområden för alla parter i enlighet med förordning (EU) 2015/995.

5.5.4   Organisationen ska ha planer för insats, larm och information i händelse av en nödsituation, inklusive rutiner för att

a)

larma all personal med ansvar för hantering av nödsituationer,

b)

sprida information till alla parter (t.ex. infrastrukturförvaltare, entreprenörer, myndigheter, larmtjänster), inklusive nödlägesinstruktioner för passagerare

c)

fatta de beslut som krävs utifrån den nödsituation som föreligger.

5.5.5   Organisationen ska beskriva hur resurser och medel för hantering av nödsituationer har fördelats (se 4.1 Resurser) och hur utbildningskraven har fastställts (se 4.2 Kompetens).

5.5.6   Planer och rutiner för nödsituationer ska testas regelbundet i samarbete med andra berörda parter och uppdateras vid behov.

5.5.7   Organisationen ska säkerställa att kompetent ansvarig personal, med erforderliga språkkunskaper, kan kontaktas enkelt och utan dröjsmål av infrastrukturförvaltaren och att denna personal kan förse infrastrukturförvaltaren med information på relevant nivå.

5.5.8   Organisationen ska ha ett förfarande för att kontakta den underhållsansvariga enheten eller fordonsinnehavaren vid en nödsituation.

6.   UTVÄRDERING

6.1   Övervakning

6.1.1   Organisationen ska utföra övervakning i enlighet med förordning (EU) nr 1078/2012 i syfte att

a)

kontrollera att alla processer och förfaranden i säkerhetsstyrningssystemet, inbegripet de driftsmässiga, organisatoriska och tekniska säkerhetsåtgärderna tillämpas korrekt och att de är ändamålsenliga,

b)

kontrollera att säkerhetsstyrningssystemet tillämpas korrekt som en helhet och huruvida det uppnår de förväntade resultaten,

c)

undersöka om säkerhetsstyrningssystemet uppfyller kraven i denna förordning,

d)

fastställa och genomföra korrigerande åtgärder och utvärdera åtgärdernas ändamålsenlighet (se 7.2 Kontinuerlig förbättring), vid behov, om eventuell bristande efterlevnad av punkterna a, b och c upptäcks.

6.1.2   Organisationen ska regelbundet övervaka hur säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter utförs inom organisationen, på alla nivåer, och ingripa om dessa uppgifter inte utförs ordentligt.

6.2   Internrevision

6.2.1   Organisationen ska utföra internrevisioner på ett oberoende, opartiskt och öppet sätt för att samla in och analysera information för sina övervakningsaktiviteter (se 6.1 Övervakning), vari följande ska ingå:

a)

En tidsplan över planerade internrevisioner, som kan ses över med hänsyn till resultaten från tidigare revisioner och övervakning.

b)

Identifiering och urval av behöriga revisorer (se 4.2 Kompetens).

c)

Analys och utvärdering av revisionsresultaten.

d)

Fastställande av om det behövs korrigerande eller förbättrande åtgärder.

e)

Kontroll av om åtgärderna har slutförts och om de är ändamålsenliga.

f)

Dokumentation rörande genomförandet och resultaten av revisioner.

g)

Rapportering av revisionsresultaten till högsta ledningen.

6.3   Ledningens genomgång

6.3.1   Högsta ledningen ska regelbundet granska säkerhetsstyrningssystemets fortsatta lämplighet och ändamålsenlighet med beaktande av minst följande:

a)

En beskrivning av framstegen med att hantera ännu ej slutförda åtgärder från tidigare ledningsgenomgångar.

b)

Förändrade interna och externa förhållanden (se 1. Organisationens förutsättningar).

c)

Organisationens säkerhetsnivå med avseende på

i)

uppfyllandet av säkerhetsmålen,

ii)

resultaten från dess övervakningsaktiviteter, inklusive resultat från internrevisioner, och från internundersökningar rörande olyckor/tillbud samt status vad gäller åtgärderna på respektive område,

iii)

relevanta resultat från tillsynsverksamhet som utförts av den nationella säkerhetsmyndigheten.

d)

Rekommendationer till förbättringar.

6.3.2   Baserat på resultaten av ledningens genomgång ska den högsta ledningen ta det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av nödvändiga ändringar av säkerhetsstyrningssystemet.

7.   FÖRBÄTTRINGAR

7.1   Lärdomar av olyckor och tillbud

7.1.1   Olyckor och tillbud som har anknytning till organisationens järnvägsverksamhet ska

a)

rapporteras, registreras, utredas och analyseras för fastställande av de bakomliggande orsakerna,

b)

rapporteras till nationella organ, i tillämpliga fall.

7.1.2   Organisationen ska säkerställa att

a)

rekommendationerna från den nationella säkerhetsmyndigheten, det nationella utredningsorganet och från branschledda/interna utredningar utvärderas och genomförs om detta är tillämpligt eller förordnas,

b)

relevanta rapporter/uppgifter från andra berörda parter som järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, underhållsansvarig enhet och fordonsinnehavare övervägs och beaktas.

7.1.3   Organisationen ska använda information som har samband med utredningen för att se över riskbedömningen (se 3.1.1 Riskbedömning) för att dra lärdomar, i syfte att förbättra säkerheten och, vid behov, anta korrigerande åtgärder och/eller förbättrande åtgärder (se 5.4 Hantering av ändringar).

7.2   Kontinuerlig förbättring

7.2.1   Organisationen ska kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningssystemets lämplighet och ändamålsenlighet, med beaktande av den ram som anges i förordning (EU) nr 1078/2012 och minst resultaten av följande verksamhet:

a)

Övervakning (se 6.1 Övervakning).

b)

Internrevision (se 6.2 Internrevision).

c)

Ledningens genomgång (se 6.3 Ledningens genomgång).

d)

Lärdomar av olyckor och tillbud (se 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud).

7.2.2   Organisationen ska, som ett led i det organisatoriska lärandet, tillhandahålla medel för att motivera personal och andra berörda parter att ta aktiv del i arbetet för att förbättra säkerheten.

7.2.3   Organisationen ska tillhandahålla en strategi för att kontinuerligt förbättra sin säkerhetskultur, vilken ska vara baserad på användning av sakkunskap och erkända metoder för att identifiera beteenderelaterade frågor som påverkar olika delar av säkerhetsstyrningssystemet och för att införa åtgärder för att hantera dessa.


(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009 (EUT L 121, 3.5.2013, s. 8).

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 1078/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för övervakning som ska tillämpas av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare efter erhållande av säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd, samt av enheter som ansvarar för underhåll (EUT L 320, 17.11.2012, s. 8).

(3)  Punkt 2.1 i tillägget till bilaga I till direktiv (EU) 2016/798.

(4)  Punkt 2.2 i tillägget till bilaga I till direktiv (EU) 2016/798.

(5)  Kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 165, 30.6.2015, s. 1).


BILAGA II

Krav för säkerhetsstyrningssystem knutna till infrastrukturförvaltare

1.   ORGANISATIONENS FÖRUTSÄTTNINGAR

1.1   Organisationen ska

a)

beskriva karaktären hos och omfattning av verksamheten,

b)

identifiera de allvarliga risker för säkerheten som uppstår i samband med dess järnvägsverksamhet, vare sig den utförs av organisationen själv eller av entreprenörer, partner eller leverantörer som står under dess kontroll,

c)

identifiera de berörda parter (t.ex. regleringsorgan, myndigheter, järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, entreprenörer, leverantörer, partner), inklusive parter som står utanför järnvägssystemet, som är relevanta för säkerhetsstyrningssystemet,

d)

identifiera och upprätthålla rättsliga och andra säkerhetsrelaterade krav från de berörda parter som avses i punkt c,

e)

säkerställa att de krav som avses i punkt d beaktas vid utarbetandet, genomförandet och upprätthållandet av säkerhetsstyrningssystemet,

f)

beskriva säkerhetsstyrningssystemets omfattning, och ange vilken del av verksamheten som omfattas eller inte och beakta de krav som avses i punkt d.

1.2   I denna bilaga gäller följande definitioner:

a)    karaktär : bestäms i samband med järnvägsverksamhet som bedrivs av infrastrukturförvaltare. Med karaktär menas egenskaper för järnvägsverksamheten inklusive utformning och konstruktion av infrastruktur, underhåll av infrastruktur, trafikplanering, och trafikstyrning, och användningen av järnvägsinfrastrukturen, vilket inbegriper konventionella linjer och/eller högastighetslinjer, transport av passagerare och/eller gods.

b)    omfattning : bestäms i samband med järnvägsverksamhet som bedrivs av infrastrukturförvaltare. Med omfattning menas spårlängd och infrastukturförvaltarens uppskattade storlek mätt i antalet anställda som arbetar inom dess järnvägsverksamhet.

2.   LEDARSKAP

2.1   Ledarskap och åtaganden

2.1.1   Den högsta ledningen ska visa prov på ledarskap och åtaganden vad gäller utveckling, genomförande, upprätthållande och förbättring av säkerhetsstyrningssystemet genom att

a)

ha en övergripande ansvarsskyldighet och ta ett övergripande ansvar vad gäller säkerheten,

b)

säkerställa att det finns åtaganden vad gäller säkerheten hos ledningen på olika nivåer, genom dess verksamhet och i dess förbindelser med personal och entreprenörer,

c)

säkerställa att säkerhetspolicy och säkerhetsmål upprättas, förstås och är förenliga med organisationens strategiska inriktning,

d)

säkerställa att säkerhetsstyrningssystemets krav integreras i organisationens verksamhetsprocesser,

e)

säkerställa att nödvändiga resurser för säkerhetsstyrningssystemet finns tillgängliga,

f)

säkerställa att säkerhetsstyrningssystemet klarar att kontrollera de säkerhetsrisker som uppstår inom organisationen på ett ändamålsenligt sätt,

g)

uppmuntra personalen att stödja efterlevnaden av säkerhetsstyrningssystemets krav,

h)

främja kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet,

i)

säkerställa att säkerhet beaktas i samband med identifiering och hantering av organisationens verksamhetsrisker och beskriva hur konflikt mellan säkerhet och andra verksamhetsmål kommer att uppmärksammas och lösas,

j)

främja en positiv säkerhetskultur.

2.2   Säkerhetspolicy

2.2.1   Ett dokument som beskriver organisationens säkerhetspolicy ska upprättas av högsta ledningen och ska vara

a)

anpassat till järnvägsverksamhetens typ och omfattning,

b)

godkänt av organisationens verkställande direktör (eller en företrädare för högsta ledningen),

c)

aktivt genomfört, kommunicerat och tillgängligt för all personal.

2.2.2   Säkerhetspolicyn ska

a)

omfatta ett åtagande att uppfylla alla rättsliga och andra krav kopplade till säkerhet,

b)

tillhandahålla en ram för att fastställa säkerhetsmål och utvärdera organisationens säkerhetsnivå i förhållande till dessa mål,

c)

omfatta ett åtagande att ha kontroll över både säkerhetsrisker som uppstår på grund av organisationens egen verksamhet och säkerhetsrisker som orsakas av andra,

d)

omfatta ett åtagande att kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningssystemet,

e)

upprätthållas i enlighet med verksamhetsstrategin och utvärderingen av organisationens säkerhetsnivå.

2.3   Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen

2.3.1   Ansvarsområden, ansvarsskyldighet och befogenheter för den personal som innehar en roll som påverkar säkerheten (inklusive ledningen och annan personal som har säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter) ska fastställas på alla nivåer inom organisationen och ska dokumenteras, tilldelas och kommuniceras till denna personal.

2.3.2   Organisationen ska säkerställa att personal med delegerat ansvar för säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter ska ha behörighet, kompetens och lämpliga resurser för att utföra sina arbetsuppgifter utan att påverkas negativt av andra funktioner inom verksamheten.

2.3.3   Delegering av ansvaret för säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter ska dokumenteras och meddelas berörd personal, samt godtas och förstås.

2.3.4   Organisationen ska beskriva fördelningen av roller enligt 2.3.1 mellan verksamhetsfunktioner i, och i tillämpliga fall utanför, organisationen (se 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer).

2.4   Samråd med personal och andra parter

2.4.1   Personalen, dess företrädare och berörda parter utanför organisationen ska, i tillämpliga fall och vid behov, göras delaktiga i fråga om utveckling, upprätthållande och förbättring av säkerhetsstyrningssystemet i de för dem relevanta delar som de ansvarar för, inbegripet säkerhetsaspekterna av operativa förfaranden.

2.4.2   Organisationen ska underlätta samråd med personalen genom att tillhandahålla de metoder och medel som krävs för att involvera personalen och ska dokumentera personalens synpunkter och ge återkoppling på personalens synpunkter.

3.   PLANERING

3.1   Åtgärder för att hantera risker

3.1.1   Riskbedömning

3.1.1.1   Organisationen ska

a)

identifiera och analysera alla operativa, organisatoriska och tekniska risker som är relevanta för typen och omfattningen av den verksamhet som organisationen utför; sådana risker ska även omfatta dem som uppstår på grund av mänskliga och organisatoriska faktorer som arbetsbörda, arbetets utformning, utmattning eller lämplighet i förfaranden, samt andra berörda parters aktiviteter (se 1. Organisationens förutsättningar),

b)

utvärdera risker som avses i punkt a genom att tillämpa lämpliga metoder för riskbedömning,

c)

utveckla och införa säkerhetsåtgärder, och fastställa ansvar knutet till dessa (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen),

d)

utveckla ett system för att övervaka säkerhetsåtgärdernas effektivitet (se 6.1 Övervakning),

e)

erkänna behovet av att, i tillämpliga fall, samarbeta med andra berörda parter (t.ex. järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, tillverkare, underhållsleverantörer, underhållsansvarig enhet, fordonsinnehavare, tjänsteleverantörer och upphandlande enheter) om delade risker och införandet av lämpliga säkerhetsåtgärder,

f)

kommunicera risker till personal och berörda parter utanför organisationen (se 4.4 Information och kommunikation).

3.1.1.2   När organisationen bedömer risker ska den beakta behovet av att definiera, erbjuda och upprätthålla en säker arbetsmiljö som uppfyller kraven i tillämplig lagstiftning, i synnerhet direktiv 89/391/EEG.

3.1.2   Planering av ändringar

3.1.2.1   Organisationen ska identifiera potentiella säkerhetsrisker och lämpliga säkerhetsåtgärder (se 3.1.1 Riskbedömning) innan en ändring införs (se 5.4 Hantering av ändringar), i enlighet med den riskhanteringsprocess som anges i förordning (EU) nr 402/2013, samt beakta de säkerhetsrisker som kommer av själva ändringsprocessen.

3.2   Säkerhetsmål och planering

3.2.1   Organisationen ska fastställa säkerhetsmål för relevanta funktioner på relevanta nivåer för att upprätthålla och, när så är praktiskt genomförbart och rimligt, förbättra säkerhetsnivån.

3.2.2   Säkerhetsmålen ska

a)

vara förenliga med säkerhetspolicyn och organisationens strategiska mål (i tillämpliga fall),

b)

vara kopplade till de prioriterade risker som påverkar säkerhetsnivån inom organisationen,

c)

vara mätbara,

d)

beakta tillämpliga rättsliga samt andra krav,

e)

ses över med avseende på hur de uppnås, och revideras vid behov,

f)

kommuniceras.

3.2.3   Organisationen ska ha en plan/planer för att beskriva hur den ska uppnå sina säkerhetsmål.

3.2.4   Organisationen ska beskriva den strategi och den plan/de planer som används för att övervaka att säkerhetsmålen uppnås (se 6.1 Övervakning).

4.   STÖD

4.1   Resurser

4.1.1   Organisationen ska tillhandahålla de resurser, inbegripet kompetent personal och effektiv och användbar utrustning, som behövs för att införa, genomföra, upprätthålla och kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningssystemet.

4.2   Kompetens

4.2.1   Organisationens kompetensstyrningssystem ska säkerställa att personal som har en roll som påverkar säkerheten har kompetens för de säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter som de ansvarar för (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen), vilket minst ska omfatta

a)

fastställande av den kompetens (dvs. kunskap, färdigheter, beteenden och attityder på andra områden än tekniska områden) som krävs för säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter,

b)

urvalsprinciper (krav på grundläggande utbildningsnivå, psykisk och fysisk lämplighet),

c)

grundläggande utbildning, erfarenhet och kvalifikationer,

d)

fortlöpande utbildning och regelbunden uppdatering av befintlig kompetens,

e)

regelbunden kompetensbedömning och kontroll av psykisk och fysisk lämplighet för att säkerställa att kvalifikationer och färdigheter upprätthålls fortlöpande,

f)

särskild utbildning avseende relevanta delar av säkerhetsstyrningssystemet så att de kan utföra sina säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter.

4.2.2   Organisationen ska tillhandahålla ett utbildningsprogram enligt punkt 4.2.1 c, d och f för personal som utför säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter, som säkerställer att

a)

programmet genomförs med hänsyn till de identifierade kompetenskraven och personalens enskilda behov,

b)

programmet säkerställer, i tillämpliga fall, att personalen kan fungera under alla former av driftsförhållanden (normala, vid störning och i nödsituationer),

c)

utbildningens varaktighet och den frekvens med vilken repetitionsutbildning anordnas anpassas till utbildningsmålen,

d)

dokumentation förs för all personal (se 4.5.3 Kontroll över dokumenterad information);

e)

programmet regelbundet ses över och internrevideras (se 6.2 Internrevision) och ändras vid behov (se 5.4 Hantering av ändringar).

4.2.3   Det ska finnas rutiner för återgång i arbete för personal efter olyckor/tillbud eller lång frånvaro från arbetet, inbegripet extra utbildning om ett sådant behov identifieras.

4.3   Medvetenhet

4.3.1   Den högsta ledningen ska säkerställa att den själv och den personal som har en roll som påverkar säkerheten är medvetna om relevansen, betydelsen och konsekvenserna av deras verksamhet och hur de bidrar till att säkerhetsstyrningssystemet tillämpas korrekt och ändamålsenligt, inbegripet att säkerhetsmålen uppnås (se 3.2 Säkerhetsmål och planering).

4.4   Information och kommunikation

4.4.1   Organisationen ska fastställa lämpliga kommunikationskanaler för att säkerställa att säkerhetsrelaterad information utbyts mellan de olika nivåerna i organisationen och med berörda parter utanför organisationen inklusive entreprenörer, partner och leverantörer.

4.4.2   För att säkerställa att säkerhetsrelaterad information når dem som gör bedömningar och fattar beslut ska organisationen hantera och styra identifiering, mottagande, behandling, generering och spridning av säkerhetsrelaterad information.

4.4.3   Organisationen ska säkerställa att säkerhetsrelaterad information är

a)

relevant, fullständig och begriplig för de avsedda användarna,

b)

giltig,

c)

riktig,

d)

konsekvent,

e)

kontrollerad (se 4.5.3 Kontroll över dokumenterad information),

f)

kommunicerad innan den träder i kraft,

g)

mottagen och förstådd.

4.5   Dokumenterad information

4.5.1   Dokumentation av säkerhetsstyrningssystem

4.5.1.1   Det ska finnas en beskrivning av säkerhetsstyrningssystemet som ska omfatta

a)

identifiering och beskrivning av processer och aktiviteter som rör järnvägsdriftens säkerhet, inbegripet säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter och ansvar kopplat till dessa (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet och befogenheter inom organisationen),

b)

samspel mellan dessa processer,

c)

förfaranden eller andra dokument som beskriver hur dessa processer genomförs,

d)

identifiering av entreprenörer, partner och leverantörer med en beskrivning av vilken typ av tjänster som levereras och tjänsternas omfattning,

e)

identifiering av avtalsmässiga arrangemang och andra affärsavtal som ingåtts mellan organisationen och andra parter enligt punkt d, och som är nödvändiga för att ha kontroll över organisationens säkerhetsrisker och säkerhetsrisker i samband med anlitandet av entreprenörer,

f)

hänvisningar till den dokumenterade information som krävs enligt denna förordning.

4.5.1.2   Organisationen ska säkerställa att en årlig säkerhetsrapport lämnas in till den berörda nationella säkerhetsmyndigheten (eller de berörda myndigheterna) i enlighet med artikel 9.6 i direktiv (EU) 2016/798, och den ska omfatta

a)

en sammanfattning av besluten rörande de säkerhetsrelaterade ändringarnas grad av betydelse, inklusive en översikt över väsentliga ändringar, i enlighet med artikel 18.1 förordning (EU) nr 402/2013,

b)

organisationens säkerhetsmål för de följande åren och hur allvarliga säkerhetsrisker påverkar fastställandet av dessa mål,

c)

resultaten av interna utredningar av olyckor/tillbud (se 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud) och andra övervakningsaktiviteter (se 6.1 Övervakning, 6.2 Internrevision och 6.3 Ledningens genomgång), i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) nr 1078/2012,

d)

uppgifter om framsteg när det gäller att hantera ännu ej åtgärdade rekommendationer från nationella utredningsorgan (se 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud),

e)

organisationens säkerhetsindikatorer som fastställts för att utvärdera organisationens säkerhetsnivå (se 6.1 Övervakning),

f)

i tillämpliga fall, slutsatserna i säkerhetsrådgivarens årsrapport, enligt vad som avses i RID (1), om organisationens verksamhet vad gäller transport av farligt gods (2).

4.5.2   Utformning och uppdatering

4.5.2.1   Organisationen ska säkerställa att den använder lämpliga format och medier när den utformar och uppdaterar dokumenterad information avseende säkerhetsstyrningssystemet.

4.5.3   Kontroll över dokumenterad information

4.5.3.1   Organisationen ska utöva kontroll över dokumenterad information avseende säkerhetsstyrningssystemet, i synnerhet lagring, distribution och hantering av ändringar, i syfte att säkerställa informationens tillgänglighet, lämplighet och skydd i tillämpliga fall.

4.6   Integrering av mänskliga och organisatoriska faktorer.

4.6.1   Organisationen ska kunna uppvisa ett systematiskt tillvägagångssätt för att integrera mänskliga och organisatoriska faktorer inom säkerhetsstyrningssystemet. Tillvägagångssättet ska

a)

innefatta utarbetande av en strategi och användning av sakkunskap och erkända metoder från området mänskliga och organisatoriska faktorer,

b)

behandla risker kopplade till utformning och användning av utrustning, arbetsuppgifter, arbetsvillkor och organisatoriska arrangemang, med beaktande av mänsklig förmåga såväl som mänskliga begränsningar, och inflytandet på mänsklig prestation.

5.   VERKSAMHET

5.1   Operativ planering och -styrning

5.1.1   Vid planering, utveckling, genomförande och översyn av sina operativa processer ska organisationen säkerställa att följande sker under dess verksamhet:

a)

Kriterier för en acceptabel risknivå och säkerhetsåtgärder tillämpas (se 3.1.1 Riskbedömning).

b)

Plan(er) för att uppnå säkerhetsmålen tillhandahålls (se 3.2 Säkerhetsmål och planering).

c)

Information samlas in för att mäta att operativa planer och rutiner tillämpas korrekt och att de är ändamålsenliga (se 6.1 Övervakning).

5.1.2   Organisationen ska säkerställa att dess operativa planer och rutiner uppfyller de säkerhetsrelaterade kraven i tillämpliga tekniska specifikationer för driftskompatibilitet samt relevanta nationella regler och alla andra relevanta krav (se 1 Organisationens förutsättningar).

5.1.3   För att hålla risker under kontroll, när detta är relevant för säkerheten i de aktiviteter som ingår i verksamheten (se 3.1.1 Riskbedömning), ska hänsyn tas till minst följande:

a)

Identifiering av säkerhetsgränserna för tranporter i trafikplanerings- och kontrollsyfte baserat på infrastrukturens utformning.

b)

Trafikplanering, inklusive körplan och tilldelning av tåglägen.

c)

Trafikledning i realtid vid normala förhållanden och vid försämrade förhållande med tillämpning av trafikrelaterade begränsningar för användning och hantering av trafikavbrott.

d)

Fastställande av villkor för specialtransporter.

5.1.4   För att kontrollera ansvarsfördelningen, när detta är relevant för en säker operativ verksamhet, ska organisationen ange ansvarsområden för planering och drift av järnvägsnätet samt fastställa hur de arbetsuppgifter som har betydelse för att alla tjänster tillhandahålls på ett säkert sätt fördelas till kompetent personal inom organisationen (se 2.3 Roller, ansvar, ansvarsskyldighet t och befogenheter inom organisationen) och till andra parter med rätt kvalifikationer utanför organisationen (se 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer).

5.1.5   För att utöva kontroll över information och kommunikation, när detta är relevant för en säker operativ verksamhet (se 4.4 Information och kommunikation), ska berörd personal (t.ex. tågklarerare) informeras om specifika krav på färdväg för tåg och fordonsförflyttningar, inbegripet relevanta ändringar som kan leda till fara, tillfälliga eller permanenta driftsbegränsningar (t.ex. på grund av spårunderhåll) och villkor för specialtransporter i tillämpliga fall.

5.1.6   För att utöva kontroll över kompetens, när detta är relevant för en säker operativ verksamhet, (se 4.2 Kompetens), ska organisationen, i enlighet med tillämplig lagstiftning, säkerställa (se 1. Organisationens förutsättningar) följande för sin personal:

a)

Att utbildnings- och arbetsinstruktioner följs, och att korrigerande åtgärder vidtas vid behov.

b)

Att särskild utbildning anordnas när det förväntas komma förändringar som påverkar driften eller personalens arbetsuppgifter.

c)

Att det antas lämpliga åtgärder efter olyckor och tillbud.

5.2   Styrning och kontroll av tillgångar

5.2.1   Organisationen ska förvalta säkerhetsrisker kopplade till fysiska tillgångar genom hela deras livscykel (se 3.1.1 Riskbedömning), från konstruktion till bortskaffande, och uppfylla kraven avseende mänskliga faktorer under hela livscykeln.

5.2.2   Organisationen ska

a)

säkerställa att tillgångarna används för avsett syfte och hålla dem i säkert och driftdugligt skick samt på förväntad prestandanivå,

b)

styra och kontrollera tillgångarna vid normala driftsförhållanden och vid störning,

c)

så snart som praktiskt möjligt, upptäcka fall av bristande efterlevnad av driftskraven innan eller under det att tillgången används, inbegripet att vid behov tillämpa begränsningar av användning för att säkerställa ett säkert och driftdugligt skick för tillgången (se 6.1 Övervakning).

5.2.3   Organisationen ska säkerställa att dess planer och rutiner för förvaltning av tillgångar, i tillämpliga fall, uppfyller alla de grundläggande kraven i relevanta tekniska specifikationer för driftskompatibilitet och alla andra relevanta krav (se 1. Organisationens förutsättningar).

5.2.4   För att hålla risker under kontroll, när detta är relevant för underhåll, (se 3.1.1 Riskbedömning), ska hänsyn tas till minst följande:

a)

Identifiering av underhållsbehovet för att hålla tillgången i ett säkert och driftdugligt skick, fastställt på grundval av den planerade och faktiska användningen av infrastrukturen och dess utformning.

b)

Hanteringen när tillgången tas ur drift för underhåll, när defekter har konstaterats eller när tillgångens skick försämras i en sådan grad att den inte längre befinner sig inom gränserna för ett säkert och driftdugligt skick för drift enligt punkt a.

c)

Hanteringen när tillgången återtas i drift, med eventuella begränsningar för användning, efter det att underhåll har utförts i syfte att säkerställa att tillgången befinner sig i säkert och driftdugligt skick.

d)

Styrning och kontroll av övervaknings- och mätutrustning för att säkerställa att den är i det skick som krävs för att kunna användas för avsett ändamål.

5.2.5   För att utöva kontroll över information och kommunikation, när detta är relevant för en säker styrning av tillgångar (se 4.4 Informations- och kommunikationsverksamhet), ska organisationen ta hänsyn till

a)

utbytet av relevant information inom organisationen eller med underhållsansvarig enhet utanför organisationen (se 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer), i synnerhet om säkerhetsrelaterade fel, olyckor, tillbud samt om eventuella begränsningar för användning av tillgången,

b)

spårbarheten vad gäller all nödvändig information, inklusive information enligt punkt a (se 4.4 Information och kommunikation och 4.5.3 Kontroll över dokumenterad information),

c)

upprättande och underhåll av dokumentation inbegripet hantering av alla sådana ändringar som påverkar tillgångarna i säkerhetshänseende (se 5.4 Hantering av ändringar).

5.3   Entreprenörer, partner och leverantörer

5.3.1   Organisationen ska identifiera och hålla under kontroll säkerhetsrisker som uppstår på grund av att verksamhet lagts ut på entreprenad, inklusive drift eller samarbete med entreprenörer, partner och leverantörer.

5.3.2   För att hålla de säkerhetsrisker som avses i 5.3.1 under kontroll ska organisationen definiera kriterier för urval av entreprenörer, partner och leverantörer och de avtalsvillkor dessa måste uppfylla, däribland

a)

rättsliga och andra säkerhetsrelaterade krav (se 1. Organisationens förutsättningar),

b)

den kompetensnivå som krävs för att utföra de uppgifter som anges i avtalet (se 4.2 Kompetens),

c)

ansvaret för de arbetsuppgifter som ska utföras,

d)

den förväntade säkerhetsnivå som ska upprätthållas under avtalets löptid,

e)

skyldigheterna vad gäller utbytet av säkerhetsrelaterad information (se 4.4 Information och kommunikation),

f)

spårbarheten vad gäller säkerhetsrelaterade dokument (se 4.5 Dokumenterad information).

5.3.3   I enlighet med den process som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 1078/2012 ska organisationen övervaka

a)

säkerhetsnivån inom alla aktiviteter och all verksamhet som utförs av entreprenörer, partner och leverantörer, för att säkerställa att de uppfyller de krav som anges i avtalet,

b)

entreprenörers, partner och leverantörers medvetande om de säkerhetsrisker som de ger upphov till i organisationens verksamhet.

5.4   Hantering av ändringar

5.4.1   Organisationen ska genomföra och hantera ändringar i säkerhetsstyrningssystemet för att upprätthålla eller förbättra säkerhetsnivån. Detta ska omfatta beslut i de olika stadierna i ändringshanteringen och den efterföljande översynen med avseende på säkerhetsrisker (se 3.1.1 Riskbedömning).

5.5   Hantering av nödsituationer

5.5.1   Organisationen ska identifiera nödsituationer och de därtill hörande åtgärder som ska vidtas i tid för att hantera dem (se 3.1.1 Riskbedömning) och för att återgå till normala driftsförhållanden i enlighet med förordning (EU) 2015/995.

5.5.2   Organisationen ska, för varje identifierad typ av nödsituation, säkerställa att

a)

larmtjänster omgående kan kontaktas,

b)

larmtjänsterna får all relevant information, både i förväg med tanke på förberedelserna inför larmutryckningen, och vid själva nödsituationen,

c)

första hjälpen tillhandahålls internt.

5.5.3   Organisationen ska identifiera och dokumentera roller och ansvarsområden för alla parter i enlighet med förordning (EU) 2015/995.

5.5.4   Organisationen ska ha planer för insats, larm och information i händelse av en nödsituation, inklusive rutiner för att

a)

larma all personal med ansvar för hantering av nödsituationer,

b)

sprida information till alla parter (t.ex. järnvägsföretag, entreprenörer, myndigheter, larmtjänster), inklusive nödlägesinstruktioner för passagerare,

c)

fatta de beslut som krävs utifrån den nödsituation som föreligger.

5.5.5   Organisationen ska beskriva hur resurser och medel för hantering av nödsituationer har fördelats (se 4.1 Resurser) och hur utbildningskraven har fastställts (se 4.2 Kompetens).

5.5.6   Planer och rutiner för nödsituationer ska testas regelbundet i samarbete med andra berörda parter och uppdateras vid behov.

5.5.7   Organisationen ska samordna planer för nödsituationer med alla järnvägsföretag som använder organisationens infrastruktur, med larmtjänster, så att de snabbt kan ingripa, och med alla andra parter som skulle kunna bli involverade i en nödsituation.

5.5.8   Organisationen ska ha planer och rutiner för att vid behov omgående kunna stoppa driften och järnvägstrafiken samt informera alla berörda parter om de åtgärder som har vidtagits.

5.5.9   När det gäller gränsöverskridande infrastruktur ska samarbete mellan relevanta infrastrukturförvaltare underlätta den nödvändiga samordningen av och beredskapen hos de behöriga larmtjänsterna på båda sidor om gränsen.

6.   UTVÄRDERING

6.1   Övervakning

6.1.1   Organisationen ska utföra övervakning i enlighet med förordning (EU) nr 1078/2012 i syfte att

a)

kontrollera att alla processer och förfaranden i säkerhetsstyrningssystemet, inbegripet de driftsmässiga, organisatoriska och tekniska säkerhetsåtgärderna, tillämpas korrekt och att de är ändamålsenliga,

b)

kontrollera att säkerhetsstyrningssystemet tillämpas korrekt som en helhet och huruvida det uppnår de förväntade resultaten,

c)

undersöka om säkerhetsstyrningssystemet uppfyller kraven i denna förordning,

d)

fastställa och genomföra korrigerande åtgärder och utvärdera åtgärdernas ändamålsenlighet (se 7.2 Kontinuerlig förbättring), vid behov, om eventuell bristande efterlevnad av punkterna a, b och c upptäcks.

6.1.2   Organisationen ska regelbundet övervaka hur säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter utförs inom organisationen, på alla nivåer, och ingripa om dessa uppgifter inte utförs ordentligt.

6.2   Internrevision

6.2.1   Organisationen ska utföra internrevisioner på ett oberoende, opartiskt och öppet sätt för att samla in och analysera information för sina övervakningsaktiviteter (se 6.1 Övervakning), vari följande ska ingå:

a)

En tidsplan över planerade internrevisioner, som kan ses över med hänsyn till resultaten från tidigare revisioner och övervakning.

b)

Identifiering och urval av behöriga revisorer (se 4.2 Kompetens).

c)

Analys och utvärdering av revisionsresultaten.

d)

Fastställande av om det behövs korrigerande eller förbättrande åtgärder.

e)

Kontroll av om åtgärderna har slutförts och om de är ändamålsenliga.

f)

Dokumentation rörande genomförandet och resultaten av revisioner.

g)

Rapportering av revisionsresultaten till högsta ledningen.

6.3   Ledningens genomgång

6.3.1   Högsta ledningen ska regelbundet granska säkerhetsstyrningssystemets fortsatta lämplighet och ändamålsenlighet med beaktande av minst följande:

a)

En beskrivning av framstegen med att hantera ännu ej slutförda åtgärder från tidigare ledningsgenomgångar.

b)

Förändrade interna och externa förhållanden (se 1. Organisationens förutsättningar),

c)

Organisationens säkerhetsnivå med avseende på

i)

uppfyllandet av säkerhetsmålen,

ii)

resultaten från dess övervakningsaktiviteter, inklusive resultat från internrevisioner, och från interna utredningar rörande olyckor/tillbud samt status vad gäller åtgärderna på respektive område,

iii)

relevanta resultat från tillsynsverksamhet som utförts av den nationella säkerhetsmyndigheten.

d)

Rekommendationer till förbättringar.

6.3.2   Baserat på resultaten av ledningens genomgång ska den högsta ledningen ta det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av nödvändiga ändringar av säkerhetsstyrningssystemet.

7.   FÖRBÄTTRINGAR

7.1   Lärdomar av olyckor och tillbud

7.1.1   Olyckor och tillbud som har anknytning till organisationens järnvägsverksamhet ska

a)

rapporteras, registreras, utredas och analyseras för fastställande av de bakomliggande orsakerna,

b)

rapporteras till nationella organ, i tillämpliga fall.

7.1.2   Organisationen ska säkerställa att

a)

rekommendationerna från den nationella säkerhetsmyndigheten, det nationella utredningsorganet och från branschledda/interna utredningar utvärderas och genomförs om detta är tillämpligt eller förordnas,

b)

relevanta rapporter/uppgifter från andra berörda parter som järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, underhållsansvarig enhet och fordonsinnehavare övervägs och beaktas.

7.1.3   Organisationen ska använda information som har samband med utredningen för att se över riskbedömningen (se 3.1.1 Riskbedömning) för att dra lärdomar, i syfte att förbättra säkerheten och, vid behov, anta korrigerande åtgärder och/eller förbättrande åtgärder (se 5.4 Hantering av ändringar).

7.2   Kontinuerlig förbättring

7.2.1   Organisationen ska kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningssystemets lämplighet och ändamålsenlighet, med beaktande av den ram som anges i förordning (EU) nr 1078/2012 och minst resultaten av följande verksamhet:

a)

Övervakning (se 6.1 Övervakning).

b)

Internrevision (se 6.2 Internrevision).

c)

Ledningens genomgång (se 6.3 Ledningens genomgång).

d)

Lärdomar av olyckor och tillbud (se 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud).

7.2.2   Organisationen ska, som ett led i det organisatoriska lärandet, tillhandahålla medel för att motivera personal och andra berörda parter att ta aktiv del i arbetet för att förbättra säkerheten.

7.2.3   Organisationen ska tillhandahålla en strategi för att kontinuerligt förbättra sin säkerhetskultur, vilken ska vara baserad på användning av sakkunskap och erkända metoder för att identifiera beteenderelaterade frågor som påverkar olika delar av säkerhetsstyrningssystemet och för att införa åtgärder för att hantera dessa.


(1)  Punkt 2.1 i tillägget till bilaga I till direktiv (EU) 2016/798.

(2)  Punkt 2.2 i tillägget till bilaga I till direktiv (EU) 2016/798.


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/49


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/763

av den 9 april 2018

om fastställande av praktiska arrangemang för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 653/2007

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 (1) av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet, särskilt artikel 10.10, och

av följande skäl:

(1)

Det krävs bestämmelser som harmoniserar strategin för utfärdandet av säkerhetsintyg på unionsnivå och som främjar samarbete mellan alla de parter som deltar i säkerhetsbedömningsprocessen i syfte att minska utfärdandeförfarandets komplexitet, längd och kostnad.

(2)

Utifrån de erfarenheter som gjorts i samband med utarbetandet av de samarbetsavtal som avses i artikel 11.1 i direktiv (EU) 2016/798 görs bedömningen att tidig kontakt med den sökande genom samordning (”förhandshantering”) (pre-engagement) är god praxis som underlättar för förbindelserna mellan de parter som deltar i säkerhetsbedömningsprocessen. En sådan förhandshantering bör erbjudas före inlämningen av en ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg i syfte att ge certifieringsorganet för säkerhetsintyg möjlighet att bekanta sig med den sökandes säkerhetsstyrningssystem, skapa klarhet kring genomförandet av säkerhetsbedömningsprocessen och hur beslut fattas samt kontrollera att den sökande har erhållit tillräckligt med information för att kunna veta vad som förväntas av denne. De förtydliganden som görs i samband med förhandshanteringen bör inte påverka resultatet av bedömningen.

(3)

Byrån bör bevaka vilken som är den sista giltighetsdagen för alla giltiga gemensamma säkerhetsintyg vars område för verksamheten omfattar mer än en medlemsstat, och dela med sig av denna information till de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för att de lättare ska kunna planera sitt arbete med säkerhetsbedömningarna.

(4)

Byrån bör offentliggöra kostnadsfria vägledningar för ansökan, och hålla dessa uppdaterade, med beskrivningar och vid behov förklaringar av de krav som fastställs i denna förordning. För att harmonisera tillvägagångssättet för utbyte och registrering av information via one-stop-shopen bör vägledningarna för ansökan också innehålla mallar som utformats av byrån i samarbete med de nationella säkerhetsmyndigheterna.

(5)

Byrån och den nationella säkerhetsmyndigheten bör upprätta interna rutiner eller förfaranden för att säkerställa att kraven för säkerhetsbedömningen uppfylls.

(6)

För att undvika all slags överlappning i fråga om bedömningarna, samt minska den administrativa bördan och kostnaderna för den sökande, bör byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna i relevanta fall ta hänsyn till samarbetsavtal och multilaterala avtal som ingåtts i enlighet med artikel 11 i direktiv (EU) 2016/798.

(7)

Om det avsedda området för verksamheten är begränsat till en enda medlemsstat och den sökande har för avsikt att bedriva verksamhet till en eller flera stationer som är belägna nära gränsen i angränsande medlemsstater med liknande egenskaper hos nätet och liknande regler för driften bör denne kunna göra så utan att området för verksamheten utvidgas till dessa grannländer. När den sökande lämnar in sin ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg bör denne välja certifieringsorgan för säkerhetsintyg i enlighet med artikel 10.5 och 10.8 i direktiv (EU) 2016/798. Om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg bör den samråda med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna och ta hänsyn till relevanta gränsöverskridande avtal.

(8)

Om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg bör den sökande ha rätt att lämna in sin ansökan till byrån på något av unionens officiella språk utan någon skyldighet att översätta den. Denna princip gäller utan att det påverkar möjligheten för den nationella säkerhetsmyndigheten att ange en språkpolicy för den del av ansökan som avses i artikel 10.3 b i direktiv (EU) 2016/798. Under bedömningens gång bör den nationella säkerhetsmyndigheten ha rätt att skicka dokument som rör bedömningen till byrån på något av den egna medlemsstatens språk, utan någon skyldighet att översätta dem.

(9)

Intyget bör grundas på en bedömning av den sökandes förmåga att uppfylla de krav på säkerhetsstyrningssystem som gäller för järnvägsföretag, inbegripet relevanta nationella regler och krav i den tillämpliga tekniska specifikationen för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning, och att genomgående tillämpa dem. När den sökande väl har fått ett gemensamt säkerhetsintyg utfärdat bör denne fortsätta att använda sitt säkerhetsstyrningssystem i enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798.

(10)

Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna bör registrera all relevant information om och resultatet av bedömningen i one-stop-shopen, som underlag och motivering till besluten i varje skede av säkerhetsbedömningsprocessen. Om byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna har sina egna system för informationshantering för säkerhetsbedömningen bör de av samma anledning säkerställa att alla relevanta uppgifter förs in i one-stop-shopen.

(11)

Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna bör utarbeta interna rutiner eller förfaranden för hanteringen av utfärdandet av gemensamma säkerhetsintyg i syfte att minska den administrativa bördan och kostnaderna för den sökande. Den sökande bör därför ha möjlighet att lämna in kopior av handlingarna i sin ansökan. Originalen bör vara tillgängliga för granskning av byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna efter det att det gemensamma säkerhetsintyget har utfärdats.

(12)

Kategoriseringen av brister under bedömningsprocessent måste harmoniseras för att säkerställa att den sökande förstår graden av allvar i de brister som påpekats av byrån eller någon nationell säkerhetsmyndighet. En sådan kategorisering är särskilt viktig när flera nationella säkerhetsmyndigheter är inblandade.

(13)

För att säkerställa att byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna genomför bedömningarna på ett effektivt sätt, och för att stärka deras ömsesidiga förtroende, bör de säkerställa att den personal som arbetar med bedömningarna besitter den kompetens som krävs. Det bör därför fastställas vilken kompetens det rör sig om.

(14)

I enlighet med artikel 31.3 i direktiv (EU) 2016/798 ska den nya ordningen för utfärdande av säkerhetsintyg börja gälla den 16 juni 2019. Medlemsstaterna har dock möjlighet att i enlighet med artikel 33.2 i samma direktiv meddela byrån och kommissionen att de har förlängt införlivandeperioden, och de kan då fortsätta att utfärda intyg i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (2) fram till den 16 juni 2020. Det är därför nödvändigt att klargöra på vilket sätt den nya ordningen bör tillämpas jämte den tidigare ordningen om det avsedda området för verksamheten omfattar en eller flera av dessa medlemsstater.

(15)

Om en nationell säkerhetsmyndighet konstaterar att den inte kan utfärda ett säkerhetsintyg i enlighet med direktiv 2004/49/EG före den 16 juni 2019, eller före den 16 juni 2020 om det gäller någon av de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798, bör byrån – om det är den som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg – ta hänsyn till resultatet av den nationella säkerhetsmyndighetens bedömning beträffande bedömningen av motsvarande element som anges i artikel 10.2 a i direktiv 2004/49/EG, för att undvika att samma bedömning utförs två gånger.

(16)

Ett gemensamt säkerhetsintyg som utfärdats av byrån bör erkännas som likvärdigt med den del av säkerhetsintyget som avses i artikel 10.2 a i direktiv 2004/49/EG. Ett sådant intyg är giltigt inom hela unionen för likvärdiga järnvägstransporter. De medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 bör därför godta ett gemensamt säkerhetsintyg som utfärdats av byrån såsom likvärdigt med den del som utfärdats i enlighet med artikel 10.2 a i direktiv 2004/49/EG.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 21 i rådets direktiv 96/48/EG (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Denna förordning fastställer de praktiska arrangemang som ska tillämpas av järnvägsföretag när de lämnar in ansökningar om gemensamma säkerhetsintyg eller om förnyelse eller uppdatering av dessa intyg via den one-stop-shop som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 (4).

Den fastställer också de praktiska arrangemang som ska tillämpas av certifieringsorganen för säkerhetsintyg när de bedömer ansökningar om gemensamma säkerhetsintyg, eller om förnyelse eller uppdatering av dessa intyg, samt för samordningen med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    certifieringsorgan för säkerhetsintyg : det organ som ansvarar för utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg, vilket kan vara antingen byrån eller en nationell säkerhetsmyndighet.

2.    datum för mottagande av ansökan :

a)

om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska det vara den första gemensamma arbetsdagen för både byrån och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten efter bekräftelsen av mottagandet av ansökan,

b)

om certifieringsorganet för säkerhetsintyg är en nationell säkerhetsmyndighet ska det vara den första arbetsdagen i den berörda medlemsstaten efter bekräftelsen av mottagandet av ansökan.

3.    förhandshantering : ett skede av förfarandet som föregår inlämningen av ansökan, i vilket den sökande kan begära ytterligare information om efterföljande skeden av säkerhetsbedömningsprocessen från certifieringsorganet för säkerhetsintyg och från de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten.

4.    kvarstående anmärkning : en mindre brist som konstaterades under bedömningen av en ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg men som inte hindrar att intyget utfärdas, och som kan beaktas vid senare tillsyn.

5.    relevant datum : den 16 juni 2019, förutom för de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 att de har förlängt införlivandeperioden i samma direktiv; i så fall är det relevanta datumet den 16 juni 2020.

Artikel 3

Byråns och de nationella säkerhetsmyndigheternas ansvar

1.   Utöver att utfärda gemensamma säkerhetsintyg ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg ansvara för följande uppgifter:

a)

Planeringen, genomförandet och övervakningen av sitt arbete med bedömningen.

b)

Upprättandet av samordningsarrangemang mellan de berörda parterna.

2.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska på den sökandes begäran godta en förhandshantering och tillhandahålla alla de förtydliganden som denne begär i samband med förhandshanteringen.

3.   För utfärdandet av gemensamma säkerhetsintyg ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, var och en för sin egen del, sammanställa följande information:

a)

All relevant information rörande de olika skedena av bedömningen, inbegripet vilka skäl som låg till grund för de beslut som fattades under bedömningen och vilka begränsningar eller villkor för användning som det gemensamma säkerhetsintyget ska innehålla.

b)

Resultatet av bedömningen, inbegripet sammanfattande slutsatser och vid behov ett yttrande om utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget.

4.   Om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska den sammanställa de uppgifter som avses i punkt 3 b i det slutliga resultatet av bedömningen.

5.   Byrån ska bevaka vilken som är den sista giltighetsdagen för alla giltiga gemensamma säkerhetsintyg vars område för verksamheten omfattar mer än en medlemsstat, och dela med sig av denna information till berörda nationella säkerhetsmyndigheter.

6.   Nationella säkerhetsmyndigheter ska dela med sig av all relevant information som kan påverka säkerhetsbedömningsprocessen till byrån och övriga nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten.

7.   Byrån ska på alla unionens officiella språk offentliggöra kostnadsfria vägledningar för ansökan, och hålla dessa uppdaterade, med beskrivningar och vid behov förklaringar av de krav som fastställs i denna förordning. Vägledningarna för ansökan ska också innehålla mallar som utformats av byrån i samarbete med de nationella säkerhetsmyndigheterna.

8.   De nationella säkerhetsmyndigheterna ska offentliggöra kostnadsfria vägledningar för ansökan, och hålla dessa uppdaterade, med beskrivningar och vid behov förklaringar av tillämpliga nationella regler vad gäller det avsedda området för verksamheten och tillämpliga nationella regler avseende processen.

9.   Byrån och den nationella säkerhetsmyndigheten ska upprätta interna rutiner eller förfaranden för att hantera säkerhetsbedömningsprocessen. Dessa rutiner eller förfaranden ska ta hänsyn till de avtal som avses i artikel 11 i direktiv (EU) 2016/798.

10.   Varje gemensamt säkerhetsintyg ska tilldelas ett unikt europeiskt identifikationsnummer (EIN). Byrån ska utforma strukturen för och innehållet i de europeiska identifikationsnumren och göra dem tillgängliga på sin webbplats.

11.   Om den sökande anger i sin ansökan att dennes avsikt är att bedriva verksamhet fram till stationer i angränsande medlemsstater med liknande egenskaper hos nätet och liknande regler för driften, och om dessa stationer är belägna nära gränsen, ska det gemensamma säkerhetsintyget – efter att certifieringsorganet för säkerhetsintyg har genomfört ett samråd med de behöriga nationella säkerhetsmyndigheterna i de angränsande medlemsstaterna – också vara giltigt fram till dessa stationer utan någon begäran om en utvidgning av området för verksamheten. Innan certifieringsorganet för säkerhetsintyg utfärdar det gemensamma säkerhetsintyget ska de nationella säkerhetsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna bekräfta för certifieringsorganet för säkerhetsintyg att de relevanta anmälda nationella regler och skyldigheter som hänger ihop med relevanta gränsöverskridande avtal är uppfyllda.

12.   För bedömningen av ansökningar ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg godta godkännanden och erkännanden av, och intyg för, produkter och tjänster som utfärdats i enlighet med relevant unionsrätt och som tillhandahålls av järnvägsföretag eller deras entreprenörer, partner eller leverantörer som bevis på järnvägsföretagets förmåga att uppfylla de motsvarande krav som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 (5).

Artikel 4

Den sökandes ansvar

1.   Utan att det påverkar den tillåtna tidsramen för den bedömning som anges i artikel 6 ska den sökande lämna in ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg, eller om uppdateringen eller förnyelseen av ett sådant intyg, genom one-stop-shopen före följande datum, utifrån vad som är lämpligt:

a)

Det planerade startdatumet för varje ny järnvägstransportverksamhet.

b)

Det planerade startdatumet för en järnvägstransportverksamhet som sker på andra villkor än de som anges i det befintliga gemensamma säkerhetsintyget på grund av betydande ändringar av verksamhetens typ eller omfattning eller av området för verksamheten.

c)

Utgångsdatumet för det befintliga gemensamma säkerhetsintyget.

2.   När den sökande lämnar in en ansökan om ett nytt gemensamt säkerhetsintyg ska denne tillhandahålla de uppgifter som anges i bilaga I.

3.   När den sökande lämnar in en ansökan om en uppdatering eller förnyelse av ett gemensamt säkerhetsintyg ska denne tillhandahålla alla de uppgifter som anges i bilaga I och beskriva de ändringar som gjorts sedan det befintliga intyget utfärdades.

Om allvarliga avvikelser konstateras, som kan påverka förmågan att tillgodose säkerheten eller medföra allvarliga säkerhetsrisker, eller om några andra problemområden har konstaterats under den tillsyn som utförts sedan den föregående bedömningen, ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten avgöra om det eventuellt krävs en ny bedömning av hela ansökan.

4.   Den sökandes val av certifieringsorgan för säkerhetsintyg ska vara bindande till dess att säkerhetsbedömningsprocessen har slutförts eller avbrutits.

5.   Om den sökande begär förhandshantering ska denne genom one-stop-shopen lämna in den information som anges i punkterna 1–6 i bilaga I.

6.   Om den inlämnade ansökan innehåller kopior av handlingar som utfärdats av andra enheter än certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska den sökande behålla originalen i minst fem år efter utgången av giltighetstiden för det gemensamma säkerhetsintyget. Om det rör sig om en förnyelse eller uppdatering ska den sökande behålla originalen av alla handlingar som lämnats in i samband med ansökan, och som utfärdats av andra enheter än certifieringsorganet för säkerhetsintyg, i minst fem år efter utgången av giltighetstiden för det förnyade eller uppdaterade gemensamma säkerhetsintyget. Den sökande ska på byråns eller de nationella säkerhetsmyndigheternas begäran se till att dessa original är tillgängliga.

Artikel 5

Språk

1.   Om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska det språk som används för ansökan vara

a)

något av unionens officiella språk, i enlighet med den sökandes önskemål, för den del av ansökan som avses i artikel 10.3 a i direktiv (EU) 2016/798, och

b)

det språk som den berörda medlemsstaten väljer, och som anges i de vägledningar för ansökan som avses i artikel 3.8 i denna förordning, såväl för de delar av ansökan som avses i artikel 10.3 b i direktiv (EU) 2016/798 som för de delar av ansökan som avses i punkt 8.1 i bilaga I.

2.   Alla beslut som byrån fattar om utfärdande av det gemensamma säkerhetsintyget, inbegripet skälen för beslutet i det slutliga resultatet av bedömningen och, i förekommande fall, det gemensamma säkerhetsintyget, ska skrivas på det språk som avses i punkt 1 a.

Artikel 6

Processens delmoment och tidsramar

1.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska tillämpa den process som anges i bilaga II.

2.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska utvärdera, var och en för sin egen del, huruvida ansökan innehåller den nödvändiga skriftliga bevisning som anges i bilaga I. Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska informera den sökande, utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast en månad efter den dag då ansökan mottogs, om ansökan är fullständig eller ej.

3.   Beslutet om utfärdande av det gemensamma säkerhetsintyget ska fattas senast fyra månader efter den dag då den sökande informerades om att ansökan var fullständig, om inte annat följer av punkterna 5–7.

4.   Om den sökande informeras om att dennes ansökan inte är fullständig ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, begära att utan dröjsmål få nödvändiga kompletterande uppgifter inklusive motiveringar och information om tidsramen för den sökandes svar.

Tidsramen för tillhandahållandet av de kompletterande uppgifterna ska vara rimlig och proportionell till hur svårt det är att ta fram de uppgifter som begärs och den ska överenskommas med den sökande så snart som denne har informerats om att dennes ansökan inte är fullständig. Om den sökande inte tillhandahåller de begärda uppgifterna inom den avtalade tidsramen får certifieringsorganet för säkerhetsintyg besluta om förlängd tidsfrist för den sökandes svar eller meddela den sökande att dennes ansökan har avslagits.

Beslutet om utfärdande av det gemensamma säkerhetsintyget ska fattas senast fyra månader efter den dag då den sökande lämnade in de begärda kompletterande uppgifterna.

5.   Även om ansökan är fullständig får såväl byrån som alla nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten när som helst innan beslutet fattas begära ytterligare information, och de ska ange en rimlig tidsfrist för inlämnandet av sådan information. I och med en sådan begäran ska den tidsram som fastställs i punkt 3 i denna artikel förlängas enligt de villkor som anges i bilaga II.

6.   Byrån får förlänga tidsramen i punkt 3 i denna artikel för följande perioder som avses i artikel 10.7 i direktiv (EU) 2016/798:

a)

Perioden för samarbete i syfte att komma överens om en bedömning som båda parter kan godta.

b)

Perioden då ärendet hänskjuts till överklagandenämnden för ett skiljeförfarande.

7.   Tidsramen får också förlängas med så lång tid som krävs för att den sökande ska kunna anordna ett besök eller en inspektion på plats eller en revision av organisationen.

8.   Det gemensamma säkerhetsintyget ska innehålla den information som anges i bilaga III.

Artikel 7

Kommunikation

1.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg, de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten och den sökande ska kommunicera genom one-stop-shopen kring alla brister som avses i artikel 12.

2.   Genom one-stop-shopen ska den sökande informeras om statusen från alla delmoment i säkerhetsbedömningsprocessen, resultatet av bedömningen samt om det beslut som rör ansökan.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska byråns och de nationella säkerhetsmyndigheternas vägledningar för ansökan ange förfarandena för kommunikationen dem emellan och med den sökande.

4.   One-stop-shopen ska bekräfta mottagandet av ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg.

Artikel 8

Giltighetstiden för det gemensamma säkerhetsintyget

Gemensamma säkerhetsintyg ska vara giltiga i fem år.

Om det krävs en kortare tidsperiod för att säkerställa att risker som kan påverka järnvägsdriftens säkerhet effektivt kontrolleras får emellertid certifieringsorganet för säkerhetsintyg, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, besluta att bevilja ett gemensamt säkerhetsintyg för en tidsperiod som är kortare än fem år. I så fall ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg ange skälen för sitt beslut i det resultat av bedömningen som registreras i enlighet med artikel 9.

Artikel 9

Informationshantering

Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska i one-stop-shopen registrera all relevant information och resultatet av den bedömning som avses i artikel 3.3. Byrån ska i one-stop-shopen även registrera det slutliga resultatet av den bedömning som avses i artikel 3.4.

Om de nationella säkerhetsmyndigheterna använder ett informationshanteringssystem för handläggningen av ansökningar som inkommer till dem ska de överföra all relevant information till one-stop-shopen.

Artikel 10

Förfaranden för besök och inspektioner hos järnvägsföretagen samt revisioner

1.   Om besök och inspektioner görs på plats hos den sökande eller om revisioner görs, i enlighet med artikel 10.5 i direktiv (EU) 2016/798, ska besökens, inspektionernas och revisionernas syfte och omfattning samordnas mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, liksom den roll som varje myndighet ska ha.

2.   Om besök och inspektioner görs på plats hos den sökande eller om revisioner görs, i enlighet med artikel 10.5 och 10.8 i direktiv (EU) 2016/798, ska det organ som ansvarar för att genomföra besöket, inspektionen eller revisionen utarbeta en rapport i vilken man anger vilka brister som har konstaterats under bedömningens gång, om dessa brister är avhjälpta samt på vilket sätt detta styrks utifrån den bevisning som framkom under besöket, inspektionen eller revisionen. Rapporten får också innehålla andra brister som avses i artikel 12, vilka den sökande ska avhjälpa inom en avtalad tidsram.

3.   Om besök och inspektioner görs på plats hos den sökande eller om revisioner görs, i enlighet med artikel 10.5 och 10.8 i direktiv (EU) 2016/798, ska den sökande tillhandahålla uppgifter om vem som företräder denne och om de bestämmelser och förfaranden för säkerhet på platsen som ska efterlevas av det organ som ansvarar för att genomföra besöket, inspektionen eller revisionen. Tidsramen för besöken, inspektionerna och revisionerna, inbegripet för tillhandahållandet av den information som avses ovan, ska överenskommas mellan de berörda myndigheterna och den sökande.

Artikel 11

Samordning mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna

1.   Om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska den under de olika delmomenten i säkerhetsbedömningsprocessen samordna arbetet med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten. Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna ska avhandla alla frågor som rör säkerhetsbedömningsprocessen, inbegripet alla brister, och alla begäranden om kompletterande uppgifter som inverkar på tidsramen för bedömningen eller skulle kunna påverka det arbete som utförs av övriga nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten.

2.   Varje organ som deltar i säkerhetsbedömningsprocessen får, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, direkt kontakta den sökande när det gäller frågor som rör deras egen del av bedömningen.

3.   Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska vidta följande åtgärder innan de fattar något beslut om utfärdande av ett gemensamt säkerhetsintyg:

a)

Diskutera resultatet av sina respektive bedömningar.

b)

Komma överens om eventuella kvarstående anmärkningar, vars behandling får beaktas vid senare tillsyn.

c)

Komma överens om vilka eventuella begränsningar eller villkor för användning som det gemensamma säkerhetsintyget ska innehålla.

4.   Om den sökande upprättar en handlingsplan för att ta itu med de kvarstående anmärkningar som avses i punkt 3 b ska de nationella säkerhetsmyndigheterna komma överens om vem av dem som ska följa upp genomförandet av planen. För detta ändamål ska de nationella säkerhetsmyndigheterna vid behov samordna sig, i enlighet med de arrangemang som avses i artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2018/761 (6), och informera byrån om vad de har kommit överens om och om resultatet av tillsynsverksamheten.

Under bedömningen av uppdateringen eller förnyelsen av ansökan ska byrån beakta information om resultatet av de tillsynsverksamheter som har utförts av de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten vad gäller uppföljningen av kvarstående anmärkningar, för att avgöra om dessa kan betraktas som avhjälpta.

5.   Byrån ska spara dokumentation om samordningsverksamheter och registrera dem i one-stop-shopen i enlighet med artikel 9.

Artikel 12

Kategorisering av brister

1.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska kategorisera de brister som konstaterades under deras bedömning av ansökan på följande sätt:

a)

”Typ 1”: Brister som kräver ett svar från den sökande för att det ska gå att förstå ansökan.

b)

”Typ 2”: Brister som kan leda till ändringar i ansökan eller kräva mindre åtgärder från den sökande. Den sökande ska bestämma vilken åtgärd som ska vidtas men den får inte medföra något hinder för utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget.

c)

”Typ 3”: Brister som kräver att den sökande vidtar en särskild åtgärd, vilken kan vänta till efter utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget. Den sökande ska föreslå vilken åtgärd som ska vidtas för att avhjälpa bristen och den part som konstaterade bristen ska acceptera den.

d)

”Typ 4”: Brister som kräver att den sökande ändrar sin ansökan eller vidtar någon särskild åtgärd. Det gemensamma säkerhetsintyget får inte beviljas såvida inte bristen är avhjälpt eller begränsningar eller villkor för användning som leder till att bristen avhjälps anges i det gemensamma säkerhetsintyget. Den sökande ska föreslå vilken åtgärd som ska vidtas för att avhjälpa bristen och den part som konstaterade bristen ska acceptera den.

2.   Efter det att den sökande har svarat eller vidtagit åtgärder mot bristen ska den som konstaterade bristerna, antingen certifieringsorganet för säkerhetsintyg eller den berörda nationella säkerhetsmyndigheten, åter utvärdera dem, omkategorisera dem om så krävs och tilldela någon av följande statusar för var och en av de brister som har konstaterats:

a)

”Bristen kvarstår”: om den bevisning som den sökande lagt fram inte är tillfredsställande och det fortfarande krävs mer information.

b)

”Kvarstående anmärkning att beakta vid tillsyn”: om någon anmärkning kvarstår.

c)

”Bristen avhjälpt”: om den sökande har gett tillfredsställande svar och inga anmärkningar kvarstår.

Artikel 13

Kompetensen hos den personal som arbetar med bedömningarna

1.   Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna ska säkerställa att den personal som arbetar med bedömningarna besitter följande kompetens:

a)

Kännedom om det relevanta regelverket och om hur det ska tillämpas vid bedömningarna.

b)

Kännedom om hur järnvägssystemet fungerar.

c)

Lämplig förmåga till kritiskt tänkande.

d)

Erfarenhet av bedömning av ett säkerhetsstyrningssystem eller liknande styrningssystem inom järnvägssektorn, eller ett säkerhetsstyrningssystem inom en sektor med likvärdiga utmaningar vad gäller drift och tekniska frågor.

e)

Förmåga till problemlösning, kommunikation och arbete i grupp.

f)

All annan kompetens som krävs för en särskild bedömning.

Vid arbete i grupp får den samlade kompetensen beaktas.

Personal som utför besök, inspektioner och revisioner i enlighet med artikel 10 ska även visa kunskap i och erfarenhet av intervjuteknik.

2.   För att säkerställa att punkt 1 tillämpas korrekt ska byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett kompetensstyrningssystem som ska inbegripa följande:

a)

Utarbetandet av kompetensprofiler för varje tjänst, befattning eller roll.

b)

Personalrekrytering i enlighet med de fastställda kompetensprofilerna.

c)

Vidmakthållande, utveckling och bedömning av personalkompetens i enlighet med de fastställda kompetensprofilerna.

Artikel 14

Omprövning inom ramen för artikel 10.12 i direktiv (EU) 2016/798

1.   Den sökande får begära omprövning av beslutet om certifieringsorganet för säkerhetsintyg avslår utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget, utesluter den sökande från en del av nätet efter en negativ bedömning i enlighet med vad som avses i artikel 10.7 i direktiv (EU) 2016/798 och fastställer andra begränsningar eller villkor för användning än de som ansökan avsåg.

2.   Den sökande ska lämna in en begäran om omprövning genom one-stop-shopen, och den ska innehålla en förteckning över de eventuella brister som den sökande anser inte har beaktats korrekt under säkerhetsbedömningsprocessen.

3.   Inga kompletterande uppgifter som tillhandahållits efter det att beslutet fattades om att utfärda eller inte utfärda ett gemensamt säkerhetsintyg ska tillåtas som bevisning.

4.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, säkerställa opartiskhet vid omprövningen.

5.   Omprövningen ska vara inriktad på de brister som motiverar att certifieringsorganet för säkerhetsintyg inte beviljar den sökandes begäran.

6.   Om det är byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska omprövningen genomföras i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten.

7.   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska genom one-stop-shopen meddela alla parter som är inblandade i bedömningen, inbegripet den sökande, sitt beslut om att bekräfta eller ändra det ursprungliga beslutet.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

1.   Om en nationell säkerhetsmyndighet konstaterar att den inte kan utfärda ett säkerhetsintyg i enlighet med direktiv 2004/49/EG innan det relevanta datumet i den berörda medlemsstaten ska den genast underrätta den sökande och byrån.

2.   I det fall som avses i artikel 10.8 i direktiv (EU) 2016/798 ska den sökande besluta om huruvida den nationella säkerhetsmyndigheten ska fortsätta att bedöma ansökan eller om den ska överföras till byrån. Den sökande ska informera både myndigheten och byrån och följande ska gälla:

a)

Om den sökande har beslutat att byrån ska vara certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska den nationella säkerhetsmyndigheten överföra ansökan och resultaten av den bedömning som avses i artikel 10.2 a i direktiv 2004/49/EG till byrån. Byrån och den nationella säkerhetsmyndigheten ska samarbeta och bistå den sökande vid kompletteringen av ansökan för att de ytterligare krav som anges i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 ska kunna uppfyllas.

b)

Om den sökande har beslutat att den nationella säkerhetsmyndigheten ska vara certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska den nationella säkerhetsmyndigheten fortsätta bedöma ansökan och besluta om utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget i enlighet med artikel 10 i direktiv (EU) 2016/798 och denna förordning. Myndigheten ska bistå den sökande vid kompletteringen av ansökan för att de ytterligare krav som anges i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 ska kunna uppfyllas.

3.   Om en sökande avser att bedriva verksamhet i mer än en medlemsstat ska det vara byrån som är certifieringsorganet för säkerhetsintyg, och det förfarande som anges i punkt 2 a ska tillämpas.

4.   I samtliga fall ska den sökande lämna in den reviderade ansökan efter det relevanta datumet för den berörda medlemsstaten genom one-stop-shopen. Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska bistå den sökande med detta.

5.   Efter det relevanta datumet ska alla järnvägsföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten, och som har fått ett säkerhetsintyg utfärdat i enlighet med direktiv 2004/49/EG, vilket behöver förnyas eller uppdateras på grund av ändringar av verksamhetens typ eller omfattning eller av området för verksamheten, lämna in en ny ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg genom one-stop-shopen i enlighet med denna förordning.

6.   Om det avsedda området för verksamheten inte är begränsat till en enda medlemsstat ska ett gemensamt säkerhetsintyg som utfärdas av byrån mellan den 16 juni 2019 och den 16 juni 2020 inte omfatta det eller de nät i någon medlemsstat som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 och som ännu inte har införlivat det direktivet och inte satt de nationella införlivandeåtgärderna i kraft. De nationella säkerhetsmyndigheterna i de medlemsstater som har meddelat detta ska

a)

behandla ett gemensamt säkerhetsintyg som utfärdats av byrån som vore det likvärdigt med den del av säkerhetsintyget som utfärdats i enlighet med artikel 10.2 a i direktiv 2004/49/EG, och

b)

från och med den 16 juni 2019 utfärda säkerhetsintyg i enlighet med artikel 10.2 b i direktiv 2004/49/EG, vars giltighetstid inte får vara längre än det gemensamma säkerhetsintygets giltighetstid.

7.   När det gäller de fall som avses i punkt 2 a och punkt 6 i denna artikel ska den nationella säkerhetsmyndigheten samarbeta och samordna sig med byrån för genomförandet av bedömningen av det som anges i artikel 10.3 a i direktiv (EU) 2016/798. Byrån ska då godta den bedömning som avses i artikel 10.2 a i direktiv 2004/49/EG och som den nationella säkerhetsmyndigheten har utfört.

Artikel 16

Upphävande

Förordning (EG) nr 653/2007 ska upphöra att gälla från och med den 16 juni 2019. Den ska emellertid fortsätta att gälla till och med den 15 juni 2020 för de medlemsstater som i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 har meddelat byrån och kommissionen att de har förlängt fristen för införlivandet av det direktivet.

Artikel 17

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska gälla från och med den 16 juni 2019 i de medlemsstater som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798. Den ska gälla i alla medlemsstater från och med den 16 juni 2020. Artikel 15.1, 15.2, 15.3 och 15.7 ska emellertid gälla från och med den 16 februari 2019, och artikel 15.6 ska gälla från och med den 16 juni 2019 i alla medlemsstater.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 april 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 138, 26.5.2016, s. 102.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).

(3)  Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (EGT L 235, 17.9.1996, s. 6).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

(5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder vad gäller krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 och EU nr 1169/2010 (se sidan 26 i detta nummer av EUT).

(6)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761 av den 16 februari 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdande av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 (se sidan 16 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

Innehållet i ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg

Anm.: Alla uppgifter är obligatoriska, inbegripet de handlingar som ska bifogas ansökan, förutom när de är markerade med ”F” (frivillig uppgift). Om järnvägsföretaget måste upprätta en handlingsplan för korrigerande åtgärder i enlighet med punkt 9 är uppgifter om denna plan obligatoriska.

1.   Typ av ansökan

1.1   Ny

1.2   Förnyelse

1.3   Uppdatering

1.4   Det tidigare intygets europeiska identifieringsnummer (EIN) (endast om det rör sig om en ansökan om förnyelse eller uppdatering)

2.   Typ av begärd verksamhet (välj ett eller flera alternativ) (1)

2.1   Persontrafik, inklusive höghastighetstrafik

2.2   Persontrafik, exklusive höghastighetstrafik

2.3   Godstrafik, inklusive trafik med farligt gods (2)

2.4   Godstrafik, exklusive trafik med farligt gods

2.5   Endast växling

2.6   Annan (specificera)

3.   Järnvägsverksamhet

3.1   Förväntat startdatum för tjänsterna/verksamheterna (F)

3.2   Medlemsstat/medlemsstater som berörs av det avsedda området för verksamheten

3.3   Definition av det avsedda området för verksamheten (för berörda järnvägsnät) (3)

3.4   Station/stationer i angränsande medlemsstat/medlemsstater (i de fall som avses i artikel 3.11 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 och artikel 10.8 i direktiv (EU) 2016/798)

4.   Certifieringsorgan för säkerhetsintyg

4.1   Byrån

4.2   Den nationella säkerhetsmyndigheten (i de fall som avses i artikel 10.8 i direktiv (EU) 2016/798)

5.   Uppgifter om den sökande

5.1   Järnvägsföretagets firmanamn

5.2   Akronym (F)

5.3   Fullständig postadress

5.4   Telefon

5.5   Fax (F)

5.6   E-postadress

5.7   Webbplats (F)

5.8   Nationellt registreringsnummer

5.9   Momsregistreringsnummer (F)

5.10   Annan relevant information (F)

6.   Kontaktperson

6.1   Förnamn

6.2   Efternamn

6.3   Titel eller befattning

6.4   Fullständig postadress

6.5   Telefon

6.6   Fax (F)

6.7   E-postadress

6.8   Språkkunskaper

Handlingar som bifogas ansökan

7.   Handlingar som lämnas in för den del av bedömningen som avser säkerhetsstyrningssystemet

7.1   Beskrivning av säkerhetsstyrningssystemet och andra handlingar som visar överensstämmelse med de krav som anges i artikel 10.3 a i direktiv (EU) 2016/798, samt hur dessa krav uppfylls.

7.2   Korshänvisningar mellan handlingarna avseende säkerhetsstyrningssystemet (se punkt 7.1) och bilaga I till delegerad förordning (EU) 2018/762, inbegripet en anvisning om var i handlingarna för säkerhetsstyrningssystemet det framgår att relevanta krav i den tillämpliga tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Drift och trafikledning är uppfyllda.

8.   Handlingar som lämnas in för den nationella delen (för varje medlemsstat som omfattas av det avsedda området för verksamheten) av bedömningen

8.1   Beskrivning eller någon annan demonstration av hur säkerhetsstyrningen beaktar de relevanta nationella regler som anmälts i enlighet med artikel 8 i direktiv (EU) 2016/798.

8.2   Korshänvisningar mellan handlingarna avseende säkerhetsstyrningssystemet (se punkt 7.1) och de krav som fastställs i de relevanta nationella reglerna (se punkt 8.1).

9.   Handlingsplan/-planer för korrigerande åtgärder

9.1   Nuvarande status för den handlingsplan eller de handlingsplaner som järnvägsföretaget har upprättat för att avhjälpa eventuella allvarliga avvikelser och andra problemområden som konstaterats vid tillsyn sedan den föregående bedömningen.

9.2   Nuvarande status för den handlingsplan eller de handlingsplaner som järnvägsföretaget har upprättat för att avhjälpa kvarstående anmärkningar från den föregående bedömningen.


(1)  För varje medlemsstat som berörs av det avsedda området för verksamheten.

(2)  Med ”farligt gods” avses ämnen och föremål vars transport är tillåten endast på de villkor som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(3)  För varje medlemsstat som berörs av det avsedda området för verksamheten.


BILAGA II

Säkerhetsbedömningsprocessen

1.   ALLMÄNT

1.1   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska utarbeta en strukturerad och granskningsbar process som omfattar alla delar av arbetet med säkerhetsbedömningen och som fastställs i denna bilaga. Säkerhetsbedömningsprocessen ska vara iterativ så som visas i processbeskrivningen nedan (se figur 1 i tillägget), dvs. certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska ha rätt att om så är skäligt begära ytterligare information eller förnyad inlämning i enlighet med denna förordning

2.   MOTTAGANDE AV ANSÖKAN

2.1   Efter att certifieringsorganet för säkerhetsintyg tagit emot ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg ska organet formellt och genast bekräfta mottagandet av ansökan.

2.2   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska avsätta resurser med rätt kompetens för att genomföra bedömningsprocessen.

3.   INLEDANDE KONTROLL

3.1   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, genast efter mottagandet av ansökan utföra en inledande kontroll av följande:

a)

Att den sökande har tillhandahållit den grundläggande information som antingen krävs genom lagstiftningen eller behövs för att ansökan ska kunna behandlas effektivt.

b)

Att ansökan innehåller tillräcklig bevisning och har en struktur och interna korshänvisningar så att den kan bedömas ordentligt mot kraven på säkerhetsstyrningssystem och de relevanta anmälda nationella reglerna. Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, genomföra en inledande granskning av det faktiska innehållet i den bevisning som ingår i ansökan, för att avge ett första omdöme om säkerhetsstyrningssystemets kvalitet, tillräcklighet och ändamålsenlighet.

c)

I tillämpliga fall, att nuvarande status anges för den handlingsplan (eller de handlingsplaner) som järnvägsföretaget har upprättat för att avhjälpa eventuella allvarliga avvikelser och andra problemområden som konstaterats vid tillsyn sedan den föregående bedömningen.

d)

I tillämpliga fall, att nuvarande status anges för den handlingsplan (eller de handlingsplaner) som järnvägsföretaget har upprättat för att avhjälpa kvarstående anmärkningar från den föregående bedömningen.

3.2   De nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska också kontrollera att verksamhetens typ, omfattning och avsedda område tydligt anges i ansökan.

3.3   Efter de kontroller som avses i punkterna 3.1 och 3.2 ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, var och en för sin del, avgöra om ytterligare information krävs avseende några områden. Om ytterligare information är nödvändig får certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten genast begära den information som de bedömer är nödvändig för bedömningen.

3.4   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska, var och en för sin egen del, läsa ett tillräckligt utdrag ur ansökan för att kontrollera att innehållet är begripligt. Om det är tydligt att så inte är fallet ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, var och en för sin egen del, bestämma huruvida ansökan måste skickas tillbaka med en begäran om en förbättrad version.

4.   DETALJERAD BEDÖMNING

4.1   Efter det att den inledande kontrollen är avslutad ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten gå vidare, var och en för sin egen del, till den detaljerade bedömningen av ansökan (se figur 2 i tillägget), med hjälp av kraven på säkerhetsstyrningssystem och de relevanta anmälda nationella reglerna.

4.2   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska, när de genomför den detaljerade bedömning som avses i punkt 4.1 och i enlighet med artikel 18.1 i direktiv (EU) 2016/798, avge professionella omdömen, vara opartiska och proportionella och tillhandahålla dokumenterade skäl för de slutsatser som dras.

4.3   Bedömningen ska ge svar på huruvida kraven på säkerhetsstyrningssystem och de relevanta anmälda nationella reglerna uppfylls eller om ytterligare information ska begäras. Vid bedömningen ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten också kontrollera att bevisning finns för att kraven på säkerhetsstyrningssystem och de relevanta anmälda nationella reglerna har uppfyllts genom att använda resultat från processerna i säkerhetsstyrningssystemet, med hjälp av stickprovsmetoder om så är lämpligt. Detta i syfte att säkerställa att den sökande har förstått och kan uppfylla kraven i enlighet med verksamhetens typ och omfattning och det avsedda området för verksamheten, och därmed säkerställa en säker drift.

4.4   Varje brist av typ 4 ska avhjälpas på ett sätt som är godtagbart för certifieringsorganet för säkerhetsintyg, och leda till en uppdatering av ansökan om så är lämpligt, innan det gemensamma säkerhetsintyget får utfärdas.

4.5   Kvarstående anmärkningar får behandlas vid senare tillsyn, och/eller åtgärder får överenskommas med den sökande, på grundval av den sökandes förslag till uppdatering av ansökan. I så fall ska bristen avhjälpas formellt efter utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget.

4.6   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska vara öppna med hur de bedömer allvarlighetsgraden för varje konstaterad brist som avses i artikel 12.1.

4.7   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska, om de konstaterar en brist som avses i artikel 12.1, uttrycka sig tydligt och hjälpa den sökande att förstå vilken detaljnivå som förväntas i svaret. För detta ändamål ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten vidta följande åtgärder:

a)

Ge precisa hänvisningar till de relevanta kraven på säkerhetsstyrningssystem och anmälda nationella regler, och hjälpa den sökande att förstå de brister som konstaterats.

b)

Indikera vilka delar av berörda förordningar och regler som är relevanta.

c)

Yttra sig om varför ett enskilt krav på säkerhetsstyrningssystem eller en enskild anmäld nationell regel, inklusive eventuell tillhörande lagstiftning, inte uppfylls.

d)

Komma överens med den sökande om ytterligare åtaganden, handlingar och eventuell annan stödjande information som ska tillhandahållas, enligt vad som krävs genom detaljnivån i kravet på säkerhetsstyrningssystem eller den anmälda nationella regeln.

e)

Ange och komma överens med den sökande om en tidsram för kravuppfyllandet som är rimlig och proportionell till hur svårt det är att tillhandahålla de uppgifter som begärs.

4.8   Om den sökande avsevärt fördröjer tillhandahållandet av de begärda uppgifterna får certifieringsorganet för säkerhetsintyg, efter att ha underrättat den sökande, besluta om förlängd tidsfrist för den sökandes svar eller om avslag på ansökan.

4.9   Tidsramen för att fatta beslut om utfärdande av det gemensamma säkerhetsintyget får förlängas till det att de begärda uppgifterna har lämnats in, men endast efter beslut av certifieringsorganet för säkerhetsintyg i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, och efter överenskommelse med den sökande, och i något av följande fall:

a)

Brist av typ 1 som avses i artikel 12.1 och som, när de betraktas enskilt eller tillsammans, helt eller delvis förhindrar den fortsatta bedömningen.

b)

Brist av typ 4 som avses i artikel 12.1, eller flera brister av typ 3 som avses i artikel 12.1 och som när de betraktas tillsammans kan höja kategorin till en brist av typ 4, och som förhindrar utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget.

4.10   För att vara tillfredsställande ska den sökandes skriftliga svar vara tillräckliga för att mildra de anmärkningar som meddelats och visa att den sökandes föreslagna åtgärder kommer att uppfylla de relevanta kraven eller anmälda nationella reglerna.

4.11   Om ett svar anses vara otillfredsställande ska orsaken till detta förklaras i detalj, och den ytterligare information eller demonstration som krävs från den sökande för att ansökan ska bli tillfredsställande ska anges.

4.12   Om det uppstår farhågor om att ansökan skulle kunna avslås, eller att tiden för att fatta ett beslut går utanför den tidsram som tillåts för bedömningen, får certifieringsorganet för säkerhetsintyg överväga möjliga insatser.

4.13   När det konstateras antingen att ansökan uppfyller samtliga krav eller att ytterligare framsteg är osannolika när det gäller att säkra godtagbara svar på utestående frågor ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, var och en för sin egen del, slutföra bedömningen genom att utföra följande åtgärder:

a)

Yttra sig om huruvida alla krav har uppfyllts eller huruvida det fortfarande finns utestående frågor.

b)

Ange eventuella kvarstående anmärkningar.

c)

Ange eventuella begränsningar eller villkor för användning som det gemensamma säkerhetsintyget ska innehålla.

d)

Rapportera om uppföljning av allvarliga avvikelser i efterlevnaden som konstaterats under tillsynsarbete som avses i artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2018/761, om så är lämpligt.

e)

Säkerställa att förfarandet för säkerhetsbedömning har tillämpats på ett korrekt sätt.

f)

Sammanställa resultatet av bedömningen, inbegripet sammanfattande slutsatser och i förekommande fall ett yttrande angående utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget.

4.14   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska dokumentera och skriftligen motivera alla resultat och omdömen, för att underlätta både kvalitetssäkring och beslutsfattande samt som stöd vid ett eventuellt överklagande av beslutet att utfärda eller inte utfärda det gemensamma säkerhetsintyget.

5.   BESLUTSFATTANDE

5.1   På grundval av slutsatserna från den avslutade bedömningen ska ett beslut fattas om att utfärda ett gemensamt säkerhetsintyg eller att avslå ansökan. När ett gemensamt säkerhetsintyg utfärdas får några konstaterade kvarstående anmärkningar finnas. Ett gemensamt säkerhetsintyg får inte utfärdas om någon brist av typ 4 som avses i artikel 12.1 konstaterats och inte avhjälpts under bedömningen.

5.2   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg får besluta om att begränsa det gemensamma säkerhetsintygets tillämpningsområde, genom att ange begränsningar eller villkor för användning, om det konstateras, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, att sådana begränsningar eller villkor för användning avhjälper de brister av typ 4 som annars skulle förhindra utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget. Det gemensamma säkerhetsintyget ska på den sökandes begäran uppdateras efter det att samtliga kvarstående anmärkningar har åtgärdats i dennes ansökan.

5.3   Den sökande ska informeras om beslutet som fattats av certifieringsorganet för säkerhetsintyg, inklusive resultatet av bedömningen, och ett gemensamt säkerhetsintyg ska utfärdas om så är lämpligt.

5.4   Om utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget avslås eller om det gemensamma säkerhetsintyget innehåller andra begränsningar eller villkor för användning än de som anges i ansökan ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg informera den sökande om skälen till beslutet och om förfarandet för att begära en omprövning av beslutet eller för att överklaga beslutet.

6.   AVSLUTANDE AV BEDÖMNING

6.1   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska avsluta den administrativa hanteringen av bedömningen genom att säkerställa att samtliga handlingar granskas, organiseras och arkiveras. Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska, för att kontinuerligt förbättra sin process, fastställa vilka tidigare uppgifter och erfarenheter som kan användas i framtida bedömningar.

7.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FÖRNYELSE AV ETT GEMENSAMT SÄKERHETSINTYG

7.1   Ett gemensamt säkerhetsintyg får förnyas på den sökandes begäran innan dess sista giltighetsdag för att säkerställa sammanhängande giltighet hos tillstånden.

7.2   Om en ansökan avser förnyelse ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten i detalj kontrollera om ändringar i bevisningen jämfört med föregående ansökan finns och beakta resultaten från det tidigare tillsynsarbete som avses i artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2018/761 för att identifiera och prioritera vilka anmälda nationella regler och krav på säkerhetsstyrningssystem som är relevanta att använda vid bedömningen av ansökan om förnyelse.

7.3   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska använda ett proportionellt tillvägagångssätt för den nya bedömningen, på grundval av hur stora ändringar som föreslås.

8.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR UPPDATERING AV ETT GEMENSAMT SÄKERHETSINTYG

8.1   Ett gemensamt säkerhetsintyg ska alltid uppdateras när det finns förslag till en väsentlig ändring av verksamhetens typ eller omfattning i enlighet med artikel 10.13 i direktiv (EU) 2016/798, eller om området för verksamheten utvidgas i enlighet med artikel 10.14 i det direktivet.

8.2   Det järnvägsföretag som innehar ett gemensamt säkerhetsintyg och som avser att göra någon ändring som avses i punkt 8.1 ska utan dröjsmål anmäla detta till certifieringsorganet för säkerhetsintyg.

8.3   Efter den anmälan från järnvägsföretaget som avses i punkt 8.2 ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg

a)

kontrollera att den ändring som kan föranleda en ansökan är tydligt beskriven och att tänkbara säkerhetsrisker ingår är bedömda,

b)

diskutera behovet av en uppdatering av det gemensamma säkerhetsintyget med järnvägsföretaget och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten.

8.4   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg får, i samordning med de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten, ställa ytterligare frågor till den sökande. Om certifieringsorganet för säkerhetsintyg instämmer i att den föreslagna ändringen inte är väsentlig ska det skriftligen informera den sökande om att en uppdatering inte krävs, och dokumentera detta beslut för den redan registrerade ansökan.

8.5   För en ansökan om uppdatering ska certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten

a)

i detalj kontrollera ändringar av den bevisning som lämnades i den föregående ansökan som låg till grund för utfärdandet av det nuvarande intyget,

b)

beakta resultaten från det tidigare tillsynsarbete som avses i artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2018/761, och särskilt brister som rör den sökandes förmåga att effektivt genomföra och övervaka sin förändringsprocess,

c)

identifiera och prioritera vilka krav på säkerhetsstyrningssystem och vilka anmälda nationella regler som är relevanta för bedömningen av ansökan om uppdatering.

8.6   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg och de nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten ska använda ett proportionellt tillvägagångssätt för den nya bedömningen, på grundval av hur stora ändringar som föreslås.

8.7   En ansökan till certifieringsorganet för säkerhetsintyg om att uppdatera ett gemensamt säkerhetsintyg får inte leda till en förlängning av intygets giltighetstid.

8.8   Certifieringsorganet för säkerhetsintyg ska på den sökandes begäran avgöra huruvida det gemensamma säkerhetsintyget behöver uppdateras i det fall att de förutsättningar som gällde vid utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget kommer att ändras, utan någon inverkan på verksamhetens typ, omfattning eller område.

Tillägg

Säkerhetsbedömningsprocessen

Figur 1: Säkerhetsbedömningsprocessen

Image

Tillkännage att anökan är komplett

Detaljerad bedömning

Avsluta bedömning

Registrera/för in i databas

Informera berörda parter

Ta emot beslut

Fullständig? Relevant? Konsekvent?

Inledande kontroll

Certifieringsorgan för säkerhetsintyg och nationella säkerhetsmyn-digheter som berörs av det avsedda området för verksamheten

Bedömning avslutad

Begär omprövning eller överklaga (om detta är relevant)

Säkerhets-styrnings-system

Fatta beslut

Ja

Avslå ansökan?

Begär kompletterande information

Lämna kompletterande information

Bekräfta mottagandet av ansökan

Registrera ansökan

Ta emot ansökan

Lämna in ansökan

Sökande

Nej

Nej

Ja

Process vid detaljerad bedömning

Figur 2: Process vid detaljerad bedömning

Image

Kvarstående farhågor, om detta är relevant

Ta emot och hantera den sökandes skriftliga svar

Kom överens om handlingsplan(er) och tidsram för överensstämmelse, efter vad som är lämpligt

Relevant information från tidigare tillsyn

Problem som ännu inte är avhjälpta?

Slutför bedömningen

Lämna svar och uppdatera ansökan, efter vad som är lämpligt

Fastställ lämplig(a) handlingsplan(er)

Identifiera och kategorisera problem

Inled bedömning

Certifieringsorgan för säkerhetsintyg och nationella säkerhetsmyndigheter som berörs av det avsedda området för verksamheten

Sökande

Nej

Ja


BILAGA III

Innehåll i ett gemensamt säkerhetsintyg

Det gemensamma säkerhetsintyget, vilket bekräftar godkännande av järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem, inklusive de bestämmelser som antagits av järnvägsföretaget för att uppfylla de särskilda krav som är nödvändiga för säker drift i det berörda nätet i enlighet med direktiv (EU) 2016/798 samt tillämplig nationell lagstiftning, ska innehålla följande uppgifter:

1.   Det gemensamma säkerhetsintygets europeiska identifikationsnummer (EIN)

2.   Identifiering av järnvägsföretaget

2.1   Järnvägsföretagets firmanamn

2.2   Nationellt registreringsnummer

2.3   Momsregistreringsnummer

3.   Identifiering av certifieringsorganet för säkerhetsintyg

3.1   Organ

3.2   Medlemsstat (om tillämpligt)

4.   Uppgifter om intyget

4.1   Nytt

4.2   Förnyelse

4.3   Uppdatering

4.4   Det tidigare intygets europeiska identifikationsnummer (endast om det rör sig om en förnyelse eller uppdatering)

4.5   Första och sista giltighetsdag

4.6   Typ av verksamhet (1)

4.6.1   Persontrafik, inklusive höghastighetstrafik

4.6.2   Persontrafik, exklusive höghastighetstrafik

4.6.3   Godstrafik, inklusive trafik med farligt gods

4.6.4   Godstrafik, exklusive trafik med farligt gods

4.6.5   Endast växling

4.6.6   Annan verksamhet (1)

5.   Tillämplig nationell lagstiftning (1)

6.   Område för verksamheten (1)

7.   Begränsningar och villkor för användning

8.   Ytterligare uppgifter

9.   Utfärdandedag och myndighetens behöriga signatur/stämpel


(1)  För varje medlemsstat som berörs av det avsedda området för verksamheten.


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/68


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/764

av den 2 maj 2018

om de avgifter som ska betalas till Europeiska unionens järnvägsbyrå och villkoren för deras betalning

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 (1) av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004, särskilt artikel 80, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska unionens järnvägsbyråns (nedan kallad byrån) intäkter utgörs av ett bidrag från unionen samt de avgifter som sökande betalar för behandlingen av ansökningar om intyg, godkännanden, typgodkännanden och beslut om godkännande, behandling av överklaganden och andra tjänster som utförs av byrån i enlighet med artikel 64 i förordning (EU) 2016/796.

(2)

De avgifter som ska betalas till byrån bör fastställas på ett öppet, rättvist och enhetligt sätt, särskilt i syfte att förenkla. De bör inte leda till onödig ekonomisk börda för företagen och får inte äventyra den europeiska järnvägssektorns konkurrenskraft.

(3)

Vid beräkningen av avgifter bör kostnader för personal och externa experter som arbetar med behandlingen av ansökningar beaktas om detta är relevant. Hänsyn bör också tas till kostnaderna för stödtjänster och verksamhet som rör behandlingen av ansökningar, liksom alla andra operativa kostnader för att tillhandahålla dessa tjänster. Dessa kostnader bör vara relevanta och stå i proportion till relevant verksamhet, och de bör vara icke-diskriminerande.

(4)

De avgifter som byrån tar ut bör täcka hela kostnaden för de tjänster som tillhandahålls av byrån.

(5)

Den tid som byrån har använt för att tillhandahålla dessa tjänster bör faktureras till en timtaxa till dess att systemet möjliggör ett system med fasta taxor. De avgifter som byrån tar ut bör fastställas på en sådan nivå att man undviker underskott eller en betydande ackumulering av överskott, i enlighet med förordning (EU) 2016/796.

(6)

De belopp som ska betalas bör inte vara beroende av var sökanden är etablerad eller det språk som används i ansökan. Därför bör resekostnader och översättningskostnader som uppstått i samband med den del av ansökan som ska behandlas av byrån summeras och fördelas mellan alla ansökningar.

(7)

Avgifter bör fastställas för att tillgodose små och medelstora företags särskilda behov. Företagen bör, vid behov, ha möjlighet att dela upp betalningen i flera delbetalningar.

(8)

Sökandena har tillförsäkrats rätten att överklaga inom ramen för förordning 2016/796 och bör ha möjlighet att söka upprättelse och utöva denna rätt mot byråns beslut. Betalningen av avgifter för ett överklagande av byråns beslut bör därför inte vara en förutsättning för att ta upp ett överklagande till prövning. Avgifter för behandling av överklaganden bör endast tas ut i fall där ett överklagande ogillas.

(9)

I enlighet med god projektledning bör sökanden ha möjlighet att begära en uppskattning. Sökanden bör, så långt möjligt, informeras om det belopp som sannolikt ska betalas och det sätt på vilket betalning ska ske. Tidsfrister för betalning av avgifter bör fastställas.

(10)

Information om de avgifter som fastställs i denna förordning bör vara tillgänglig för allmänheten. Eventuella framtida ändringar av de avgifter som tas ut av byrån bör grunda sig på en öppen utvärdering av byråns kostnader och relevanta kostnader för de uppgifter som utförs av de nationella säkerhetsmyndigheterna.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 81 i förordning (EU) 2016/796.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs de avgifter som ska betalas till Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån) för behandlingen av ansökningar i enlighet med artiklarna 14, 20, 21 och 22 i förordning (EU) 2016/796 samt för tillhandahållande av andra tjänster i enlighet med de mål för vilka byrån har inrättats. Dessutom anges den metod som ska tillämpas för att beräkna dessa avgifter, samt betalningsvillkoren.

2.   I denna förordning fastställs även förfaranden för att säkerställa transparens, icke-diskriminering och andra grundläggande principer inom EU-lagstiftningen i förhållande till de kostnader som de nationella säkerhetsmyndigheterna har för behandlingen av den nationella delen av de ansökningar för vilka byrån är ansvarig i enlighet med artiklarna 14, 20 och 21 i förordning (EU) 2016/796.

3.   Denna förordning ska inte tillämpas på avgifter som tas ut i samband med följande verksamheter som utförs av de nationella säkerhetsmyndigheterna:

a)

Behandling av ansökningar om gemensamma säkerhetsintyg i enlighet med artikel 10.8 i direktiv (EU) 2016/798 (2) och motsvarande förhandshantering som föreskrivs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 (3).

b)

Behandling av ansökningar om godkännanden för utsläppande av fordon på marknaden eller typgodkännanden för fordon i enlighet med artiklarna 21.8 och 24.1 i direktiv (EU) 2016/797 (4) och motsvarande förhandshantering som föreskrivs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 (5).

c)

Utfärdande av ett yttrande om begäran om godkännande av markbaserad utrustning för ERTMS i enlighet med sista stycket i artikel 19.3 i direktiv (EU) 2016/797.

d)

Tillhandahållande av tillfälliga godkännanden för test på plats i enlighet med artikel 21.3 och 21.5 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 2

Typer av avgifter

1.   Byrån ska ta ut avgifter för behandlingen av ansökningar, inbegripet för utfärdande av kostnadsuppskattningar och om en ansökan dras tillbaka av sökanden, eller om byrån ändrar ett beslut. Byrån får även ta ut avgifter när den återkallar ett tidigare beslut till följd av bristande efterlevnad från innehavaren av ett tillstånd eller intyg.

2.   De ansökningar som avses i punkt 1 ska omfatta

a)

godkännanden för utsläppande på marknaden av fordon och typgodkännanden för fordon i enlighet med artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2016/796,

b)

gemensamma säkerhetsintyg i enlighet med artikel 14 i direktiv (EU) 2016/796,

c)

beslut om godkännande av att en lösning med markbaserad ERTMS-utrustning är driftskompatibel med relevant TSD i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2016/796,

d)

överklaganden som avses i artikel 58 i förordning (EU) 2016/796, i enlighet med artikel 7 i den här förordningen.

3.   Byrån ska ta ut avgifter för tillhandahållande av andra tjänster än de som avses i punkt 1, vilka begärs av en sökande eller någon annan person. Den ska särskilt ta ut avgifter för den förhandshantering som föreskrivs i förordning (EU) 2018/545 och genomförandeförordning (EU) 2018/763.

4.   Byrån ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över tjänster.

Artikel 3

Beräkning av avgifter

1.   Avgifterna och taxorna ska totalt bestå av

a)

antalet timmar som byråns personal och externa experter ägnat åt behandlingen av ansökan multiplicerat med byråns timtaxa, och

b)

de nationella tillsynsmyndigheternas relevanta kostnader för behandlingen av den nationella delen av ansökan.

2.   Byrån ska tillämpa en timtaxa på 130 euro vid tillämpningen av punkt 1 a.

Artikel 4

Uppskattning av kostnader för avgifter

1.   Byrån ska, på begäran av sökanden, göra en icke-bindande kostnadsuppskattning av storleken på avgifterna och taxorna med koppling till ansökan eller begäran om tjänster och tillhandahålla information om när fakturorna kommer att utställas.

De nationella säkerhetsmyndigheter som arbetar med behandlingen av en ansökan ska förse byrån med en beräkning av sina kostnader i den mening som avses i artikel 3.1 b, så att de kan tas upp i den kostnadsuppskattning som görs av byrån.

2.   Under behandlingen av en ansökan ska byrån och de nationella tillsynsmyndigheterna övervaka sina kostnader. När kostnaderna riskerar att överskrida kostnadsuppskattningen med mer än 15 %, ska byrån på begäran av sökanden informera vederbörande om detta.

3.   Om behandlingen av en ansökan pågår längre än ett år, får sökanden begära en ny kostnadsuppskattning.

4.   När utfärdandet av kostnadsuppskattningar och en eventuell översyn av dessa begärs kan de tidsfrister som anges i artikel 19.4 och artikel 21.6 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 10.6 i direktiv (EU) 2016/798 skjutas upp i högst tio arbetsdagar.

Artikel 5

Betalningsvillkor

1.   Byrån ska utställa en faktura för de utestående avgifterna inom 30 kalenderdagar från dagen för

a)

byråns eller överklagandenämndens beslut, eller

b)

den tillhandahållna tjänstens upphörande, eller

c)

återkallandet av en ansökan, eller

d)

alla andra händelser som leder till att behandlingen av en ansökan upphör.

2.   Fakturan ska innehålla uppgifter om

a)

antalet timmar som gått åt till byråns arbete och,

b)

i förekommande fall, kostnader som debiterats per ansvarig nationell säkerhetsmyndighet. Dessa ska anges i förhållande till uppgift och tidsåtgång eller i form av fasta taxor som tillämpas på behandlingen av den nationella delen av ansökan.

3.   De nationella säkerhetsmyndigheterna ska förse byrån med en redovisning av kostnaderna för deras bidrag som ska ingå i den faktura som utfärdas av byrån, senast den dag då byrån så begär. Av kostnadsredovisningen ska framgå hur kostnaderna har beräknats.

4.   Alla avgifter ska anges och betalas i euro.

5.   Byrån ska delge sökanden sitt beslut och utställa fakturan genom den one-stop-shop som avses i artikel 12 i förordning (EU) 2016/796.

6.   Byrån får fakturera delbelopp var sjätte månad.

7.   Betalning av avgifterna och taxorna ska ske genom överföring till det av byråns bankkonton som uppgetts för det ändamålet.

8.   Sökande ska säkerställa att utestående belopp, inbegripet eventuella bankavgifter med koppling till betalningen, betalas till byrån inom 60 kalenderdagar från den dag då fakturan delgavs.

9.   Om sökanden är ett litet eller medelstort företag, ska byrån beakta begäran om en rimlig förlängning av tidsfristen för betalning och betalning genom delbetalningar.

Vid tillämpningen av denna förordning avses med litet eller medelstort företag ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

10.   De nationella säkerhetsmyndigheterna ska erhålla ersättning för sina kostnader för behandlingen av den nationella delen av ansökningarna inom de tidsfrister som avses i punkterna 8 och 9.

Artikel 6

Utebliven betalning

1.   Om byrån inte har fått betalningen inom de tidsfrister som fastställs i artikel 5.8 och 5.9, får den ta ut ränta för varje extra kalenderdag tills betalningen erhållits, och den ska tillämpa de regler om inkassering som föreskrivs i artikel 80 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6).

2.   Räntan ska beräknas enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina större refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien; den räntesats som ska tillämpas är den som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus åtta procentenheter.

3.   Om byrån kan bevisa att det finns brister i sökandens ekonomiska kapacitet, får den avslå en ansökan om den sökande inte tillhandahåller en bankgaranti eller säker insättning.

4.   Byrån får avslå en ansökan, om den sökande inte har uppfyllt sina betalningsskyldigheter i samband med tidigare uppgifter eller tjänster som utförts av byrån i samband med godkännande och utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg, såvida inte sökanden betalar de utestående beloppen för dessa uppgifter eller tjänster som utförts i samband med godkännande och utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg.

5.   Byrån ska vidta alla lämpliga rättsliga åtgärder för att säkerställa full betalning av utställda fakturor. För detta ändamål ska nationella säkerhetsmyndigheter som lämnat in en redovisning av kostnader för vilka ersättning ska utgå stödja byrån i denna process.

Artikel 7

Överklagande och avgifter för överklagande

1.   Byrån ska ta ut en avgift för varje överklagande som ogillas eller dras tillbaka.

2.   Avgiften för överklagande ska vara 10 000 euro eller motsvara det belopp som debiteras för det beslut som överklagas.

3.   Överklagandenämndens registrator ska underrätta klaganden om betalningsvillkoren. Klaganden ska betala fakturan inom 30 kalenderdagar från dagen för delgivandet.

4.   En sökande får överklaga de fakturerade avgifterna till överklagandenämnden.

Artikel 8

Offentliggörande och översyn av taxorna

1.   Byrån ska på sin webbplats offentliggöra sin timtaxa, vilken är den som avses i artikel 3.

2.   Den nationella säkerhetsmyndigheten ska offentliggöra de taxor som är relevanta för att fastställa de kostnader som avses i artikel 3.1 b och som debiteras byrån. Om den nationella säkerhetsmyndigheten tillämpar en fast taxa, ska den ange på vilka fall av godkännande och utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg som den fasta taxan ska tillämpas.

3.   Byråns webbplats ska innehålla en länk till denna information.

4.   Byrån ska i den årsrapport som avses i artikel 51.1 a i förordning (EU) 2016/796 ta upp information om de element som ligger till grund för timtaxan, de ekonomiska resultaten och prognoserna.

Artikel 9

Byråns förfaranden

1.   För att avskilja de inkomster och utgifter som rör de verksamheter som omfattas av avgifter som avses i artikel 1.1, ska byrån

a)

ta emot och behålla de intäkter som genererats av avgifter på ett separat bankkonto,

b)

årligen rapportera om de sammanlagda inkomster och utgifter som kan hänföras till de verksamheter som omfattas av avgifter, såväl som om kostnadsstrukturen och utförandet av uppgifterna.

2.   Om de totala intäkterna från avgifter vid utgången av ett budgetår överstiger de sammanlagda kostnaderna för den verksamhet som omfattas av avgifter, ska överskottet förvaras i en budgetreserv och användas för att hantera överskott eller underskott i enlighet med byråns budgetförordning.

3.   Hållbarheten i intäkterna från verksamhet som omfattas av avgifter ska garanteras.

Artikel 10

Utvärdering och översyn

1.   En gång varje räkenskapsår ska systemet för avgifter vara föremål för en utvärdering. Utvärderingen ska grundas på byråns tidigare ekonomiska resultat samt på dess uppskattning av intäkter och utgifter. Den ska också sättas i relation till byråns samlade programdokument.

2.   Om nödvändigt ska kommissionen, på grundval av byråns ekonomiska resultat och prognoser, se över avgifter.

3.   Mot bakgrund av den information som byrån lagt fram i den årsrapport som avses i artikel 8 ska denna förordning ses över senast den 16 juni 2022 med avseende på det gradvisa införandet av fasta avgifter.

Artikel 11

Övergångsbestämmelser

I de fall som avses i artikel 55.4 i förordning (EU) 2018/545 och artikel 15.4 i genomförandeförordning (EU) 2018/763 ska det arbete som utförts innan ansökan lämnats in till byrån inte omfattas av avgifterna och taxorna i den här förordningen och vara föremål för nationell lagstiftning.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 februari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 maj 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 138, 26.5.2016, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 av den 9 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 (se sidan 49 i detta nummer av EUT).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/73


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/765

av den 23 maj 2018

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/2080 vad gäller datumet för inlagring av skummjölkspulver som sålts genom anbudsinfordran

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 av den 18 maj 2016 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller offentlig intervention och stöd för privat lagring (2), särskilt artikel 28, och

av följande skäl:

(1)

I syfte att fastställa de kvantiteter skummjölkspulver som omfattas av det anbudsförfarande som inletts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2080 (3), anges i artikel 1 i den förordningen en tidsfrist för när skummjölkspulvret måste ha inkommit till offentlig lagring.

(2)

Mot bakgrund av den aktuella situationen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter när det gäller prisåterhämtningen och de omfattande interventionslagren är det lämpligt att göra en ytterligare volym skummjölkspulver tillgänglig för försäljning genom att ändra datumet för inlagring.

(3)

Genomförandeförordning (EU) 2016/2080 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

För att skummjölkspulvret ska göras tillgängligt för försäljning utan dröjsmål bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2016/2080 ska datumet ”den 1 maj 2016” ersättas med ”den 1 juni 2016”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 maj 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 206, 30.7.2016, s. 71.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2080 av den 25 november 2016 om inledande av försäljning av skummjölkspulver genom anbudsinfordran (EUT L 321, 29.11.2016, s. 45).


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/74


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/766

av den 23 maj 2018

om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 183 b,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (2), särskilt artikel 5.6 a, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 maj 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 1.

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG ( EGT L 145, 29.6.1995, s. 47).


BILAGA

BILAGA I

KN-nummer

Varuslag

Representativt pris

(euro/100 kg)

Säkerhet som avses i artikel 3

(euro/100 kg)

Ursprung (1)

0207 12 10

Plockade och urtagna höns av arten Gallus domesticus, (s.k. 70 %-kycklingar), frysta

105,7

0

AR

0207 12 90

Plockade och urtagna höns av arten Gallus domesticus, (s.k. 65 %-kycklingar), frysta

127,4

0

AR

126,2

0

BR

0207 14 10

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, benfria, frysta

247,1

16

AR

242,0

17

BR

328,9

0

CL

239,5

18

TH

0207 27 10

Styckningsdelar av kalkon, benfria, frysta

325,2

0

BR

310,1

0

CL

0408 91 80

Torkade ägg utan skal

475,7

0

AR

1602 32 11

Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus

243,7

13

BR


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7).


BESLUT

25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/76


RÅDETS BESLUT (EU, Euratom) 2018/767

av den 22 maj 2018

om fastställande av perioden för det nionde allmänna direkta valet av företrädare i Europaparlamentet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (1), särskilt artikel 11.2 andra stycket,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 78/639/Euratom, EKSG, EEG (3), fastställde rådet att det första allmänna direkta valet av företrädare i Europaparlamentet skulle äga rum den 7–10 juni 1979.

(2)

Det visar sig vara omöjligt att hålla det nionde valet under motsvarande period 2019.

(3)

En annan period för valet bör därför fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den period som avses i artikel 10.1 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet ska för det nionde valet vara den 23–26 maj 2019.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 22 maj 2018.

På rådets vägnar

K. VALCHEV

Ordförande


(1)  EGT L 278, 8.10.1976, s. 5.

(2)  Yttrande av den 18 april 2018 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3)  Rådets beslut 78/639/Euratom, EKSG, EEG av den 25 juli 1978 om fastställande av perioden för det första allmänna direkta valet av företrädare i Europaparlamentet (EGT L 205, 29.7.1978, s. 75).


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/77


RÅDETS BESLUT (EU) 2018/768

av den 22 maj 2018

om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 55:e mötet i expertkommittén för järnvägsbefordran av farligt gods inom den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik vad gäller vissa ändringar i bihang C till fördraget om internationell järnvägstrafik

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Unionen anslöt sig till fördraget om internationell järnvägstrafik av den 9 maj 1980, i dess ändrade lydelse enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999 (nedan kallat Cotif-fördraget), genom rådets beslut 2013/103/EU (1).

(2)

Alla medlemsstater, med undantag för Cypern och Malta, är avtalsslutande parter i och tillämpar Cotif-fördraget.

(3)

I enlighet med artikel 13.1 d och artikel 33.5 i Cotif-fördraget kan expertkommittén för järnvägsbefordran av farligt gods (nedan kallad RID:s expertkommitté) inom den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (Otif) ändra bilagan till tillägg C till Cotif-fördraget, nämligen reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (nedan kallat RID).

(4)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (2) fastställs bestämmelser om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar inom eller mellan medlemsstater, med hänvisning till RID.

(5)

I syfte att anpassa bilagan till RID till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen är det viktigt för RID:s expertkommitté att anta ändringar som rör tekniska standarder eller enhetliga tekniska föreskrifter. Syftet med dessa ändringar är att säkerställa säkra och välfungerande transporter av farligt gods och samtidigt ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på området och utvecklingen av nya ämnen och föremål som utgör fara under transporter.

(6)

Kommittén för transport av farligt gods, som inrättats genom direktiv 2008/68/EG, har haft preliminära diskussioner om de föreslagna ändringarna.

(7)

Vid sitt 55:e möte den 30 maj 2018 kommer RID:s expertkommitté att anta ett beslut om ändringar av RID.

(8)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i RID:s expertkommitté, eftersom kommitténs beslut kommer att bli bindande för unionen.

(9)

Unionens ståndpunkt vid det 55:e mötet i RID:s expertkommitté bör därför grunda sig på bilagan till detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det 55:e mötet i RID:s expertkommitté inom ramen för fördraget om internationell järnvägstrafik av den 9 maj 1980, i dess ändrade lydelse enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999, återfinns i bilagan till detta beslut.

Unionens företrädare i RID:s expertkommitté får godkänna mindre ändringar av de dokument det hänvisas till i bilagan till detta beslut utan något nytt rådsbeslut.

Artikel 2

Besluten av RID:s expertkommitté ska, efter antagandet, offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med angivande av dagen för ikraftträdandet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 maj 2018.

På rådets vägnar

K. VALCHEV

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2013/103/EU av den 16 juni 2011 om undertecknande och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik om Europeiska unionens anslutning till fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) av den 9 maj 1980, i dess ändrade lydelse enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999 (EUT L 51, 23.2.2013, s. 1).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).


TILLÄGG

Förslag

Referensdokument

Ärende

Anmärkningar

Unionens ståndpunkt

1

OTIF/RID/CE/GTP/2017/1

Riskidentifieringsnummer för UN-nummer 3166 och 3171

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna

2

OTIF/RID/CE/GTP/2017/3

Transport av farligt gods som handbagage eller inskrivet resgods

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringen

3

OTIF/RID/CE/GTP/2017/5

102:a mötet i WP.15 (Genève, 8–12 maj 2017)

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

4

OTIF/RID/CE/GTP/2017/7/Rev.1

Utkast till förteckning över korrigeringar 2 till 2017 års upplaga av RID

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

5

OTIF/RID/CE/GTP/2017/8

Den informella arbetsgruppen om checklistor för fyllning och tömning av tankvagnar för flytande gas (Florens den 11–13 juli 2017)

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

6

OTIF/RID/CE/GTP/2017/15

Konsoliderade texter som antagits av det gemensamma mötet under 2016 och 2017 samt av RID:s expert-kommittés ständiga arbetsgrupp i november 2016

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

7

Samma som ovan

Ändringar som överlämnats för vidare undersökning av den ständiga arbetsgruppen

8

Samma som ovan

Ändringar som kräver en gemensam hållning från det gemensamma mötet för Unece och Otif

Effektiva multimodala transporter behöver underlättas

Stöd den ändring som rekommenderats av det gemensamma mötet

9

OTIF/RID/CE/GTP/2017/INF.8

Dubbla strecksatser i punkt 4.3.3.5.

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

10

OTIF/RID/CE/GTP/2017/INF.10

Övergångsbestämmelser

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

11

OTIF/RID/CE/GTP/2017/INF.12

Förslag till ändring av punkt 2.1.3.5.5 i dokument OTIF/RID/CE/GTP/2017/15

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen

12

OTIF/RID/CE/GTP/2017/INF.16

103:e mötet i WP.15 (Genève den 6–10 november 2017)

Tekniskt samförstånd i Otifs ständiga arbetsgrupp för att anta texten i ändrad form

Stöd ändringarna efter revideringen i den ständiga arbetsgruppen


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/80


RÅDETS BESLUT (EU, Euratom) 2018/769

av den 22 maj 2018

om utnämning av tre ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén på förslag av Konungariket Nederländerna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 302,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av den nederländska regeringens förslag,

med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Den 18 september 2015 och den 1 oktober 2015 antog rådet besluten (EU, Euratom) 2015/1600 (1) och (EU, Euratom) 2015/1790 (2) om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2015–20 september 2020.

(2)

Tre platser som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har blivit lediga till följd av att mandaten för Dirk WESTENDORP, Jan SIMONS och Joost VAN IERSEL har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande personer utnämns härmed till ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 20 september 2020:

A.P. August MESKER, Member Supervisory Council and Member Financial Audit Committee at Hivos,

R.A.C. René BLIJLEVENS, Secretary of the Foundation for Sustainable (Micro) Pensions in Developing Countries,

T.J.M. Thom VAN MIERLO, former senior consumer affairs officer and secretary self-regulation dialogue at the Social Economic Council.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 maj 2018.

På rådets vägnar

K. VALCHEV

Ordförande


(1)  Rådets beslut (EU, Euratom) 2015/1600 av den 18 september 2015 om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2015–20 september 2020 (EUT L 248, 24.9.2015, s. 53).

(2)  Rådets beslut (EU, Euratom) 2015/1790 av den 1 oktober 2015 om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2015–20 september 2020 (EUT L 260, 7.10.2015, s. 23).


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/81


RÅDETS BESLUT (EU) 2018/770

av den 22 maj 2018

om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Konungariket Spanien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av den spanska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 26 januari 2015, den 5 februari 2015 och den 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020. Den 9 oktober 2015 ersattes Esteban MAS PORTELL av Marc PONS i PONS som suppleant genom rådets beslut (EU) 2015/1915 (4). Den 9 juni 2016 ersattes Marc PONS i PONS av Pilar COSTA i SERRA som suppleant genom rådets beslut (EU) 2016/991 (5).

(2)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Pilar COSTA i SERRA har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till suppleant i Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2020,

Josep Enric CLAVEROL i FLORIT, Director General de Relaciones Institucionales y Acción Exterior del Gobierno de las Illes Balears.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 maj 2018.

På rådets vägnar

K. VALCHEV

Ordförande


(1)  Rådets beslut (EU) 2015/116 av den 26 januari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 20, 27.1.2015, s. 42).

(2)  Rådets beslut (EU) 2015/190 av den 5 februari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 31, 7.2.2015, s. 25).

(3)  Rådets beslut (EU) 2015/994 av den 23 juni 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 159, 25.6.2015, s. 70).

(4)  Rådets beslut (EU) 2015/1915 av den 9 oktober 2015 om utnämning av två spanska ledamöter och tre spanska suppleanter i Regionkommittén (EUT L 280, 24.10.2015, s. 26).

(5)  Rådets beslut (EU) 2016/991 av den 9 juni 2016 om utnämning av en ledamot i Regionkommittén på förslag av Konungariket Spanien (EUT L 162, 21.6.2016, s. 14).


25.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/82


KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) 2018/771

av den 25 januari 2018

om det tillämpliga systemet för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda för förankringsanordningar som används för byggnadsverk och som är avsedda att förhindra eller bromsa upp fall från hög höjd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (1), särskilt artiklarna 28 och 60 h, och

av följande skäl:

(1)

Det saknas ett lämpligt beslut för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda för förankringsanordningar som används för byggnadsverk och som är avsedda att förhindra eller bromsa upp fall från hög höjd (nedan kallade förankringsanordningar). Det är därför nödvändigt att fastställa vilket system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda som är tillämpligt för förankringsanordningar.

(2)

Med beaktande av att förankringsanordningarna är avsedda att förhindra eller bromsa upp fall från hög höjd är det lämpligt att välja ett system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda som omfattar fortlöpande övervakning, bedömning och utvärdering av tillverkarens tillverkningskontroll och revisionsprovning av stickprov som tagits av det anmälda produktcertifieringsorganet i tillverkningsanläggningen eller i tillverkarens lager.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslutet gäller förankringsanordningar som används för byggnadsverk och som är avsedda att förhindra eller bromsa upp fall från hög höjd.

Artikel 2

De förankringsanordningar som avses i artikel 1 ska bedömas och fortlöpande kontrolleras vad gäller deras prestanda i förhållande till deras väsentliga egenskaper i enlighet med det system som anges i bilagan.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 25 januari 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 88, 4.4.2011, s. 5.


BILAGA

SYSTEM FÖR BEDÖMNING OCH FORTLÖPANDE KONTROLL AV PRESTANDA

Produkt och avsedd användning

Väsentliga egenskaper

Tillämpligt system

Förankringsanordningar som används för byggnadsverk och som är avsedda att förhindra eller bromsa upp fall från hög höjd

För alla väsentliga egenskaper

1+